\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens\r\nproposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön jämte motioner\r\nväckta med anledning av propositionen.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen\r\nantar propositionens lagförslag och avstyrker samtliga motionsförslag.\r\nLagförslagen\r\navser ändringar i miljöbalken (MB) för genomförandet av Europaparlamentets\r\noch rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens\r\nåtgärder på vattenpolitikens område, det s.k. ramdirektivet för vatten.\r\nI\r\nenlighet med direktivets krav föreslår regeringen att Sveriges landområden\r\noch kustvattenområden delas in i vattendistrikt, vilka består av ett eller\r\nflera avrinningsområden som följer vattnets naturliga flöden. Vidare\r\nföreslås regeringen få meddela de föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten\r\npå vattenmiljön som behövs.\r\nBeträffande åtgärdsprogram, som är ett viktigt\r\nled i vattenarbetet enligt direktivet, föreslås en anpassning av reglerna\r\ni 5 kap. MB. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att allmänheten ges\r\nstörre möjligheter att påverka programmens innehåll samt att myndigheters\r\noch kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Regeringen\r\nföreslås dessutom få möjlighet att föreskriva kompletterande bestämmelser\r\nom åtgärdsprogram.\r\nRamdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela\r\nandra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5\r\nkap. MB. Med hänvisning till detta föreslår regeringen kompletteringar i\r\nbeskrivningen av vad miljökvalitetsnormer kan avse. Detta uppges också\r\nkomma att underlätta genomförandet av andra direktiv på miljöområdet.\r\nLagändringarna\r\nföreslås träda i kraft den 22 december 2003.\r\nTill betänkandet har fogats\r\ntjugo reservationer.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Frågan om avslag på\r\npropositionen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 1 och 2003/04:MJ6\r\nyrkande 1.\r\nReservation 1 (kd)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2. Förslaget till\r\nny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser\r\n5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:2 i denna del och avslår motion 2003/04:MJ5 yrkande 2.\r\nReservation\r\n3 (m)\r\n\r\n3. Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.\r\nRiksdagen avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ4 yrkande 2 och 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del\r\noch 4.\r\nReservation 4 (fp, kd, mp)\r\n\r\n4. Vissa ersättningsfrågor med\r\nanledning av lagförslaget\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande\r\n11 och 2003/04:MJ9 yrkande 3.\r\nReservation 5 (m, kd, c)\r\n\r\n5. Åtgärdsprograms\r\ninnehåll, m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och\r\n5, 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5,\r\n2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.\r\nReservation\r\n6 (m)\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd, c)\r\nReservation 9\r\n(mp)\r\n\r\n6. Överprövning av vissa beslut\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6\r\nyrkande 10, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande\r\n4.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7. Vattendistrikt och\r\nvattenmiljöförvaltning\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nmiljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11 §§. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:2 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande\r\n3, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n8. Myndighetsansvaret\r\nRiksdagen\r\navslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 7 och 2003/04:MJ7 yrkande\r\n3.\r\nReservation 12 (fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n9. Förvaltningsplaner\r\nm.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ9 yrkande 1.\r\nReservation 14\r\n(c)\r\n\r\n10. Lagförslaget i övrigt\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag\r\nom ändring i miljöbalken i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet\r\nföreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:2 i denna\r\ndel.\r\n\r\n11. Finansieringsprincipen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ6\r\nyrkande 13.\r\nReservation 15 (m, kd, c)\r\n\r\n12. Skydd av dricksvatten\r\nRiksdagen\r\navslår motion 2003/04:MJ6 yrkande 12.\r\nReservation 16 (kd, mp)\r\n\r\n13. Övriga\r\nmotionsförslag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8\r\noch 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande\r\n2.\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (kd)\r\nReservation 19 (c)\r\nReservation\r\n20 (mp)\r\nStockholm den 11 november 2003\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets\r\nvägnar\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson\r\n(s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar\r\nPersson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Lars\r\nLindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s),\r\nBengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Anita Brodén (fp) och\r\nGunnar Goude (mp).
\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nDet så kallade\r\nramdirektivet för vatten, direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för\r\ngemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000,\r\ns. 1, Celex 32000L0060), har antagits av Europaparlamentet och rådet.\r\nDirektivets syfte är att upprätta en ram för skyddet av såväl ytvatten\r\nsom grundvatten. Senast den 22 december 2003 skall de nationella författningar\r\nsom är nödvändiga för att genomföra direktivet träda i kraft. Behörig\r\nmyndighet för direktivets ändamål skall utses senast vid denna\r\ntidpunkt.\r\nMiljöbalkskommittén (M 1999:03) fick den 29 mars 2001 i uppdrag att\r\nlämna förslag till hur ramdirektivets bestämmelser om bl.a. miljömål,\r\nåtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall genomföras i svensk lagstiftning\r\n(dir. 2001:25). Den 11 oktober 2001 beslutade regeringen också att tillkalla\r\nen särskild utredare för att utarbeta förslag till ett sådant administrativt\r\nsystem för förvaltning av avrinningsdistrikt som behövs enligt ramdirektivet\r\nför vatten (dir. 2001:78). I uppdraget ingick att utarbeta förslag till\r\nbl.a. avgränsning av avrinningsdistrikten samt myndighetsorganisation och\r\nformer för beslutsfattande. Utredaren bestämde att utredningen skulle\r\nbenämnas Utredningen svensk vattenadministration (M 2001:01).\r\nMiljöbalkskommittén\r\növerlämnade den 4 december 2002 delbetänkandet Bestämmelser om miljökvalitet\r\n(SOU 2002:107). Samma dag överlämnade Utredningen svensk vattenadministration\r\nbetänkandet Klart som vatten (SOU 2002:105).\r\nPropositionen behandlar de\r\nlagändringar som föreslås för att genomföra ramdirektivet. De administrativa\r\nförändringar som direktivet föranleder i form av att utpeka myndigheter\r\noch ge dem uppgifter avser regeringen göra inom ramen för sitt\r\nförordningsarbete.\r\nI propositionen finns också förslag om förtydligande av\r\nstraffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 miljöbalken. Detta\r\nförslag har föranletts av att Riksåklagaren och Världsnaturfonden har\r\nuppmärksammat regeringen på en otydlighet i bestämmelsen.\r\nRegeringen\r\nbeslutade den 22 maj 2003 att inhämta yttrande från Lagrådet. Med anledning\r\nav yttrandet har lagrådsremissens lagförslag justerats. Därutöver har\r\ngjorts några ändringar av redaktionell natur.\r\nBakgrund\r\nPropositionens\r\nhuvudsakliga innehåll\r\nRegeringen föreslår vissa ändringar i miljöbalken\r\n(MB) för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG\r\nom upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens\r\nområde, det s.k. ramdirektivet för vatten.\r\nFörslaget innebär i enlighet\r\nmed direktivets krav att Sveriges landområden och kustvattenområden delas\r\nin i vattendistrikt, vilka består av ett eller flera avrinningsområden\r\nsom följer vattnets naturliga flöden. Vidare föreslås regeringen få meddela\r\nde föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön som behövs.\r\nI\r\nfråga om åtgärdsprogram föreslås en anpassning av reglerna i 5 kap. MB\r\nsom innebär bl.a. att allmänheten ges större möjligheter att påverka\r\nprogrammens innehåll samt att myndigheters och kommuners ansvar för att\r\nprogrammen fullföljs blir tydligare. Dessutom föreslås regeringen få\r\nmöjlighet att föreskriva kompletterande bestämmelser om åtgärdsprogram.\r\nMed\r\nhänvisning till att ramdirektivet för vatten gör det nödvändigt att meddela\r\nandra slags miljökvalitetsnormer än sådana som i dag specificeras i 5\r\nkap. MB föreslås kompletteringar i beskrivningen av vad miljökvalitetsnormer\r\nkan avse. Detta kommer också att underlätta genomförandet av andra direktiv\r\npå miljöområdet.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 22 december\r\n2003.
\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet behandlar under detta avsnitt propositionens\r\nförslag och bedömningar i huvudsak endast i de delar de mött invändningar\r\ni motionerna. De motionsyrkanden som syftar till att riksdagen skall ge\r\nregeringen till känna vad motionären anfört angående utformningen av\r\nlagförslaget, liksom andra förslag om tillkännagivanden, behandlar utskottet\r\ni huvudsak under särskilda rubriker. Skälet härtill är att dessa motioner\r\ninte innehåller förslag om att riksdagen vid antagande av lagförslaget\r\nskall låta utforma lagen på annat sätt än regeringen nu har föreslagit.\r\nMotionsförslagen innebär i stället att regeringen skall återkomma med nya\r\nförslag i dessa delar.\r\nFrågan om avslag på propositionen\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå förslagen om avslag på propositionen.\r\nJämför reservationerna 1 (kd) och 2 (mp).\r\nMotionerna\r\nMotionerna MJ6\r\n(kd) yrkande 1 och MJ4 (mp) yrkande 1 innehåller förslag om avslag på\r\nregeringens förslag till ny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap.\r\n11 § miljöbalken. Miljöpartiförslaget omfattar dock inte 5 kap. 6 § första\r\nstycket.\r\nMotionärerna har i och för sig inte några invändningar mot att\r\ndirektivet genomförs. Som skäl för sina avslagsyrkanden anför de i stället\r\nframför allt att lagförslaget inte har en lämplig utformning. Särskilt\r\nriktas anmärkningar mot bestämmelserna i 5 kap. 2 § angående\r\nmiljökvalitetsnormer.\r\nKd-motionen innehåller ett fullständigt förslag till utformning av den\r\nbestämmelsen och även till ändring av 5 kap. 1 §.\r\nUtskottets\r\nställningstagande\r\nSom redan har framgått ställer direktivet krav på att de lagar\r\noch andra föreskrifter som är nödvändiga för att följa direktivet skall\r\nsättas i kraft senast den 22 december 2003. Ett bifall till kd-motionärernas\r\navslagsyrkanden på hela propositionen skulle enligt utskottets bedömning\r\ntveklöst innebära att Sverige inte skulle kunna uppfylla direktivets krav\r\ni denna del.\r\nEnligt utskottets mening är de invändningar som förs fram\r\ntill stöd för avslagsyrkandena inte av sådan art att de skulle kunna utgöra\r\ntillräckliga skäl för att motivera ett sådant agerande. Huruvida riksdagen\r\nbör begära att regeringen, efter tillkännagivande därom, skall återkomma\r\nmed nya förslag till ändring av de aktuella paragraferna kommer utskottet\r\natt ta ställning till nedan under olika rubriker.\r\nRiksdagen bör därför\r\navslå kd-motionens yrkande om avslag på hela propositionen.\r\nPå skäl som\r\nutskottet redovisat ovan bör riksdagen även avslå mp-motionens yrkande om\r\navslag på propositionen förutom 5 kap. 6 § första stycket.\r\nMiljökvalitetsnormer\r\noch åtgärdsprogram\r\nPropositionens förslag avseende ny lydelse av 5 kap.\r\n2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag i denna del (5 kap. 2 § och\r\n4-8 §§ samt 6 kap. 11 § MB) samt avslå det motstående motionsförslaget.\r\nJämför reservation 3 (m).\r\nPropositionen\r\nMiljökvalitetsnormer\r\nBeskrivningen\r\nav vad miljökvalitetsnormer skall ange kompletteras.\r\nRegeringens förslag\r\ninnebär att miljökvalitetsnormerna skall kunna avse olika typer av regler\r\nför hur miljön skall eller bör vara beskaffad eller normer i övrigt av\r\nbetydelse för bedömningen av tillståndet i miljön. Beskrivningen innebär\r\natt såväl riktvärden som inte bör överskridas som gränsvärden som skall\r\nvara uppfyllda kan anges i miljökvalitetsnorm.\r\nDet blir även möjligt att\r\ninföra miljökvalitetsnormer som innebär etappvis skärpta krav.\r\nVidare\r\nges regeringen möjlighet att anpassa miljökvalitetsnormer efter andra\r\nkrav som följer av EU-medlemskapet, till exempel de miljömål för vattendistrikt\r\nsom följer av ramdirektivet för vatten.\r\nBestämmelserna om hur\r\nmiljökvalitetsnormer skall beaktas utgår.\r\nÅtgärdsprogram\r\nInnan ett åtgärdsprogram\r\nfastställs skall enligt lagförslaget samtliga som berörs beredas tillfälle\r\natt (under minst två månader) lämna synpunkter på ett förslag till program.\r\nSynpunkterna skall sammanställas och redovisas av den som upprättar\r\nåtgärdsprogrammet.\r\nFörslaget innebär även att samrådskretsen förändras\r\nnågot. De nuvarande reglerna ställer krav på samråd med myndigheter och\r\nkommuner som berörs samt med verksamhetsutövare som berörs i betydande\r\nomfattning. Förslaget innebär att de myndigheter, organisationer,\r\nverksamhetsutövare, allmänheten och övriga som berörs av åtgärdsprogrammet\r\nskall beredas tillfälle att lämna synpunkter.\r\nFörslaget innebär vidare\r\nbl.a. att reglerna för framtagande och beslutande av åtgärdsplaner blir\r\nmer detaljerade.\r\nLiksom nu är avsikten att regeringen eller den myndighet\r\neller den kommun (eller flera myndigheter eller kommuner) som regeringen\r\nbestämmer skall besluta innehållet i åtgärdsprogram. Liksom vad som nu\r\ngäller skall åtgärdsprogram tas fram om det behövs för att en miljökvalitetsnorm\r\nskall kunna uppfyllas.\r\nDe ändringar som görs angående åtgärdsprograms\r\ninnehåll är i stora delar en följd av att beskrivningen av termen\r\nmiljökvalitetsnorm kompletteras.\r\nEtt åtgärdsprogram skall enligt förslaget\r\näven innehålla en analys av konsekvenserna från allmän och enskild synpunkt.\r\nOmprövning av ett åtgärdsprogram skall ske minst vart sjätte år i stället\r\nför som nu minst vart femte år.\r\nRegeringen bemyndigas att meddela\r\nytterligare föreskrifter om hur åtgärdsprogram skall upprättas och vad de\r\nskall innehålla.\r\nMyndigheters och kommuners skyldighet att vidta åtgärder\r\nsom behövs enligt ett åtgärdsprogram tydliggörs.\r\nI den mån det behövs\r\nskall åtgärdsprogram och förvaltningsplaner vara en del av beslutsunderlaget\r\nnär myndigheter tillämpar MB.\r\nMotionen\r\nI motion MJ5 (m) yrkande 2\r\nföreslås att samrådstiden i föreslagna 5 kap. 4 § tredje stycket skall vara\r\nminst fyra månader.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom utskottet har\r\nutvecklat ovan ställer direktivet krav på att de lagar och andra föreskrifter\r\nsom är nödvändiga för att följa direktivet skall sättas i kraft senast\r\nden 22 december 2003. Ett bifall till avslagsyrkanden på hela propositionen\r\nskulle enligt utskottets bedömning tveklöst innebära att Sverige inte\r\nskulle kunna uppfylla direktivets krav i denna del.\r\nDe invändningar som\r\nförs fram till stöd för avslagsyrkandena har utskottet ansett inte vara\r\nav sådan art att de skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för att motivera\r\nett sådant agerande.\r\nEnligt utskottets mening bör även de begränsade\r\nmöjligheterna att under riksdagsbehandlingen hantera en förändrad utformning\r\nav bestämmelserna beaktas. Även här handlar det om att hinna sätta lagar\r\nm.m. i kraft senast den 22 december 2003. Mot den bakgrunden bör därför\r\ni detta skede en stor restriktivitet iakttagas när det gäller frågor om\r\nförändrad utformning av föreslagna bestämmelser.\r\nHuruvida riksdagen bör\r\nbegära att regeringen, efter tillkännagivande därom, skall återkomma med\r\nnya förslag till ändring av de aktuella paragraferna kommer utskottet att\r\nta ställning till nedan under olika rubriker.\r\nDet enda motionsförslag\r\nsom innebär att riksdagen vid ett antagande av regeringsförslaget skall\r\nge någon bestämmelse en annan utformning än vad regeringen har föreslagit\r\nåterfinns i m-motionen.\r\nUtskottet vill peka på att regeringens förslag\r\ni denna del innebär att det nu införs bestämmelser om att berörda under\r\nen viss minsta tid (två månader) skall beredas tillfälle att lämna\r\nsynpunkter. Nuvarande lagstiftning ställer inte krav på någon minsta tid. I\r\nså måtto innebär förslaget en förbättring för den som vill lämna synpunkter\r\npå kommande åtgärdsprogram. Det är inte lämpligt att ha för långa minsta\r\ntider. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Motionsförslaget bör\r\ndärför avstyrkas.\r\nUtskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens\r\nlagförslag i denna del.\r\nInnebörden av termen miljökvalitetsnorm,\r\nm.m.\r\nUtskottets förslag\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om en annan\r\nutformning av 5 kap. 2 § MB. Jämför reservation 4 (fp, kd,\r\nmp).\r\nPropositionen\r\nRegeringens förslag har presenterats under det föregående\r\navsnittet där utskottet även har tillstyrkt att lagförslaget i denna del\r\nantas.\r\nMotionerna\r\nDessa motioner innehåller inte något förslag om att\r\nriksdagen vid antagande av regeringens förslag om ändring i MB skall ge\r\nnågon bestämmelse en annan utformning än regeringen har föreslagit.\r\nMotion\r\nMJ6 (kd) yrkande 2 i denna del och yrkande 4 innehåller förslag om att 5\r\nkap. 1-2 § MB bör ges en sådan utformning att definitionen av begreppet\r\nmiljökvalitetsnorm inte ändras (förslag om tillkännagivande).\r\nI motion\r\nMJ4 (mp) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen skall återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om hur man kan arbeta med olika typer av\r\nmiljömål i MB utan att definitionen av miljökvalitetsnorm ändras.\r\nMotionärernas\r\nförslag ansluter i stora delar till vad Miljöbalkskommittén föreslagit\r\n(se nedan).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen har i 5 kap. 1 § MB\r\nförsta stycket bemyndigats att meddela de föreskrifter som behövs i fråga\r\nom kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter benämns miljökvalitetsnormer.\r\nFör närvarande finns det två förordningar om miljökvalitetsnormer. Den\r\nena avser utomhusluft och den andra fisk- och musselvatten. Regeringen\r\nföreslår ingen ändring av denna bestämmelse.\r\nSom bemyndigandet i 5 kap.\r\n1 § MB är formulerat skulle det kunna användas för andra typer av\r\nbestämmelser än de som i dag omfattas av beskrivningen av miljökvalitetsnormer\r\ni 5 kap. 2 § MB.\r\nDen exakta beskrivningen och innebörden av olika\r\nmiljökvalitetsnormer kommer liksom tidigare att finnas i de föreskrifter som\r\nmeddelas med stöd av 1 §.\r\nI propositionen anför regeringen bl.a. följande\r\nom innebörden av miljökvalitetsnorm.\r\nMiljöbalkskommittén har föreslagit\r\natt 5 kap. miljöbalken anpassas till behovet av flexibilitet genom att\r\nett nytt samlingsbegrepp, bestämmelser om miljökvalitet, införs för de\r\nföreskrifter som bemyndigandet i 5 kap. 1 § miljöbalken avser. Kommittén\r\nhar också föreslagit att termen miljökvalitetsnorm även fortsättningsvis\r\nreserveras för bindande gränsvärden, men att beskrivningen i 5 kap. 2 §\r\nmiljöbalken flyttas till de förordningar som tas fram för att införa\r\nrespektive norm. Kommittén har motiverat sitt förslag med att ordet\r\nmiljökvalitetsnorm fått en vedertagen betydelse i svensk rätt som motsvarar\r\nbeskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken, nämligen ett bindande gränsvärde.\r\nEnligt\r\nregeringens mening finns det inget språkligt hinder mot att låta termen\r\nmiljökvalitetsnorm omfatta även andra slags normer än vad som är fallet\r\nför närvarande, då \"miljökvalitetsnorm\" är synonymt med \"bestämmelse om\r\nmiljökvalitet\". Termen \"miljökvalitetsnorm\" är dessutom lämplig i en\r\nsamlande funktion eftersom den är lättanvänd och väl beskriver sin innebörd.\r\nAtt förbehålla termen \"miljökvalitetsnorm\" till enbart vissa slag av normer\r\nom miljökvalitet skulle inte bidra till ökad tydlighet. Någon utbredd och\r\netablerad uppfattning om innebörden av termen miljökvalitetsnorm som\r\nmotsäger en förändring föreligger inte. Det förhållandet att det i olika\r\ndirektiv finns divergerande definitioner av termen, liksom att det i den\r\nnuvarande lydelsen av 5 kap. 2 § tredje stycket miljöbalken finns en\r\nalternativ beskrivning som inte kan betecknas som ett bindande gränsvärde,\r\ntalar tvärtom mot en uppfattning som innebär att den nuvarande beskrivningen\r\nav \"miljökvalitetsnorm\" är alltför inarbetad för att kunna förändras.\r\nUtskottet\r\nansluter sig till regeringens bedömning och avstyrker motionsförslagen.\r\nVissa\r\nersättningsfrågor med anledning av lagförslaget\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslagen angående\r\nvissa ersättningsfrågor. Jämför reservation 5 (m, kd, c).\r\nMotionerna\r\nMotion\r\nMJ6 (kd) yrkande 11 innehåller förslag om att ersättning till markägare\r\nskall utgå i sådana fall där en utebliven ersättning skulle framstå som\r\nuppenbart stötande (förslag om tillkännagivande). Motionärerna anser att\r\nMB bör kompletteras med en bestämmelse som ger rätt till ersättning för\r\ninskränkningar i pågående markanvändning när angelägna enskilda intressen\r\nstår på spel. De anser att ersättning i första hand borde bli aktuell när\r\ndet gäller ersättningar till innehavare av vatteninstallationer i rinnande\r\nvattendrag, men utesluter inte ersättning till jord- och skogsbrukare.\r\nÄven\r\nmotion MJ9 (c) yrkande 3 innehåller förslag rörande ersättningar.\r\nMotionärerna föreslår att det skall införas en ersättningsregel i MB som syftar\r\ntill att ersätta markägare vars verksamhet inskränks på grund av miljöskäl\r\ntrots att verksamheten inte befaras föranleda någon väsentlig skada på\r\nmänniskors hälsa eller miljön (förslag om tillkännagivande). Motionärerna\r\nanför att den vida innebörd som miljökvalitetsnorm nu ges kan förutses\r\nkomma att leda till stora inskränkningar i enskilda verksamhetsutövares\r\npågående verksamhet och i möjligheter att starta ny verksamhet varför man\r\nkommer med förslaget till ersättningsregel.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet\r\nvill inledningsvis peka på att regeringen enligt nuvarande bestämmelser\r\nfår meddela miljökvalitetsnormer om det behövs för att varaktigt skydda\r\nmänniskors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller\r\nolägenheter för människors hälsa eller miljön. Detta följer av 5 kap. 1 §\r\nförsta stycket MB. Propositionen innehåller inte något förslag till ändring\r\nav denna grundläggande bestämmelse.\r\nDäremot föreslås en ändring av 5\r\nkap. 2 § MB som innebär att beskrivningen av vad en miljökvalitetsnorm\r\nskall kunna ange förändras för att även kunna omfatta bl.a. riktvärden.\r\nRedan idag kan normerna innehålla gränsvärden.\r\nEftersom riktvärden enligt\r\nbestämmelsen skall eftersträvas eller inte bör överskridas eller underskridas,\r\nsamtidigt som gränsvärden inte får överskridas eller underskridas, så\r\nligger det i sakens natur att avvikelser från riktvärden normalt inte kan\r\nha lika allvarliga faktiska konsekvenser och inte heller samma rättsföljder\r\nsom avvikelser från gränsvärden.\r\nMiljökvalitetsnormer har betydelse i\r\nolika sammanhang. Här förtjänar att peka på några av dessa.\r\nI 16 kap. 5\r\n§ MB anges bl.a. att tillstånd m.m. inte får meddelas för en ny verksamhet\r\nsom medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Enligt 24 kap. 5\r\n§ första stycket 2 MB är det förhållandet att en verksamhet med någon\r\nbetydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds grund för\r\nomprövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet.\r\nI dessa fall talar man om alltså om att normerna överträds. Hur riktvärden\r\nenligt den nu föreslagna lydelsen av 5 kap. 2 § skall hanteras i dessa\r\nsammanhang framstår inte som helt klart. Utskottet förutsätter att regeringen\r\nkommer att uppmärksamma denna frågeställning i det fortsatta arbetet utan\r\nnågot särskilt tillkännagivande i frågan.\r\nEnligt 26 kap. 9 § MB, som\r\näven uppmärksammas i c-motionen, får en tillsynsmyndighet meddela\r\nförelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att MB samt\r\nföreskrifter m.m. som har meddelats med stöd av MB skall efterlevas. Här\r\nblir frågeställningen något annorlunda jämfört med exemplen från 16 kap.\r\noch 24 kap. Det handlar i stället om möjligheter att ingripa t.ex. för\r\natt en miljökvalitetsnorm skall efterlevas. Efter ett genomförande av\r\nregeringsförslaget torde tillsynsmyndigheterna komma att kunna meddela\r\nförelägganden som har till syfte att ett visst riktvärde (som anges i en\r\nmiljökvalitetsnorm) skall eftersträvas eller inte bör överskridas eller\r\nunderskridas. För tillståndsgiven verksamhet finns dock redan i dag vissa\r\ngrundläggande begränsningar för tillsynsmyndigheten (se 24 kap. 1 §\r\nMB).\r\nUtskottet vill erinra om tidigare ställningstaganden i ersättningsfrågor.\r\nI samband med 1991 års miljöpolitiska proposition uttalade sig utskottet\r\noch riksdagen om principerna för ansvaret vid bevarandet av skyddsvärda\r\nområden m.m. (1990/91:JoU30 s. 255). Regeringen kom därefter att hänvisa\r\ntill dessa principer i motiven till miljöbalken (prop. 1997/98:45, bet.\r\n1997/98:JoU20). Uttalandet innebär i korthet att ansvaret för att säkerställa\r\nden biologiska mångfalden inte får begränsas till att bli en fråga om\r\nstatens ekonomiska resurser för intrångs- och inlösenersättningar. En\r\nprincip, parallellt med Polluter Pays Principle, borde utformas där\r\nförvaltande av naturen och den biologiska mångfalden blir ett normalt inslag\r\ni verksamheten och som inte förutsätter statliga bidrag. Utskottet ansåg\r\natt alla har ett ansvar för att bevara biologisk mångfald och att också\r\ndet ekonomiska ansvaret bör delas av alla. Med detta synsätt fordrades\r\nenligt utskottet alltså regler, enligt vilka samhället till en viss grad\r\nkompenserar markägare och andra rättighetsinnehavare, som grundas på bl.a.\r\nnaturvårdsskäl. Miljöbalken kom i enlighet med uttalandena att i korthet\r\ninnebära att rätt till ersättning föreligger vid beslut om nationalpark,\r\nnaturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, vattenskyddsområde\r\nsamt föreläggande och förbud enligt den s.k. samrådsparagrafen (12 kap.\r\n6 §). Innebär ett sådant beslut att mark tas i anspråk eller att pågående\r\nmarkanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, betalas\r\nersättning för intrånget. Ersättning betalas också vid vissa undersökningar\r\noch vid föreläggande om stängselgenombrott m.m. En eventuell ersättning\r\nskall emellertid alltid minskas med ett belopp som motsvarar vad\r\nfastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.\r\nUtskottet och riksdagen\r\nhar härigenom satt en gräns för ersättningsmöjligheterna enligt miljöbalken.\r\nDet föreligger ej anledning att förslå riksdagen att ändra inställning i\r\ndessa frågor. Motionsförslagen avstyrks.\r\nÅtgärdsprograms innehåll,\r\nm.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslagen om\r\nåtgärdsprograms innehåll, m.m. Jämför reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8\r\n(kd, c) och 9 (mp).\r\nPropositionen\r\nRegeringens förslag har presenterats\r\nunder det inledande avsnittet till denna del av betänkandet.\r\nMotionerna\r\nTvå\r\nmotioner innehåller förslag om att den tid inom vilken synpunkter skall\r\nlämnas på förslag till åtgärdsplan skall vara längre än vad regeringen\r\nföreslagit (minst två månader). I motionerna MJ6 (kd) yrkande 2 i denna\r\ndel och yrkande 5 och MJ9 (c) yrkande 5 föreslås sålunda att tiden skall\r\nvara sex månader (förslag om tillkännagivanden).\r\nMotion MJ4 (mp) yrkande\r\n5 innehåller förslag om att det skall införas befogenheter för den nya\r\nvattenmyndigheten eller vattenmyndigheterna att utforma åtgärdsprogram\r\nsom möjliggör att vattendirektivets målsättningar om förbättrad vattenkvalitet\r\nkan nås. I samma motion (yrkande 4) föreslås tillkännagivande om ändring\r\ni MB för att tydligare beskriva vad ett åtgärdsprogram skall\r\ninnehålla.\r\nMotionärerna bakom MJ7 (fp) yrkande 2, i denna del anser bl.a. att\r\nvarje vattenavrinningsområde måste ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram\r\noch föreslår ett tillkännagivande härom.\r\nSlutligen föreslår motionärerna\r\nbakom MJ5 (m) yrkande 1 ett tillkännagivande om reglering av hur konsekvenser\r\nskall bedömas och beaktas vid det slutliga beslutet (om åtgärdsprogram).\r\nUtskottets\r\nställningstagande\r\nUtskottet har ovan tagit ställning angående ett\r\nmotionsförslag med en minsta tid om fyra månader. De nu aktuella förslagen\r\ngår längre och utskottet avstyrker dem därför.\r\nBeträffande fp-motionen\r\nvill utskottet peka på att åtgärdsprogram skall upprättas om det behövs\r\nför att uppfylla en miljökvalitetsnorm. Det är då inte lämpligt att som\r\nmotionärerna efterlyser ställa generella krav på att varje avrinningsområde\r\nskall ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram.\r\nDen fråga som tas upp i\r\nyrkande 5 i mp-motionen framstår som en självklarhet. Beträffande samma\r\nmotion yrkande 4 vill utskottet erinra om att det av bilaga VI till\r\ndirektivet framgår vad ett åtgärdsprogram skall innehålla.\r\nDen moderata\r\nmotionens förslag innebär enligt utskottets mening ett onödigt krav på\r\ndetaljreglering.\r\nUtskottet finner inte tillräckliga skäl för att gå\r\nmotionärerna till mötes och avstyrker deras förslag.\r\nÖverprövning av vissa\r\nbeslut\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen\r\navslår motionsförslagen om rätt till överprövning av vissa beslut under\r\nvattenplaneringsprocessen. Jämför reservation 10 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI\r\nflera motioner förespråkas utvidgade möjligheter att begära överprövning\r\nav olika beslut, framför allt om åtgärdsprogram.\r\nEnligt motion MJ6 (kd)\r\nyrkande 10 bör det sålunda i MB finnas en möjlighet att överklaga beslut\r\nom åtgärdsprogram och andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.\r\nMotionärerna\r\nbakom motion MJ7 (fp) yrkande 2, i denna del anser bl.a. att besluten om\r\nåtgärdsprogram skall kunna överklagas.\r\nI motion MJ9 (c) yrkande 4\r\nförespråkar motionärerna möjligheter att överklaga de beslut som fattas under\r\nvattenplaneringsprocessen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen anför\r\ni propositionen bl.a. följande.\r\nRegeringen föreslår ingen ändring avseende\r\nåtgärdsprogrammens funktion som strategiska planeringsdokument för\r\nmyndigheter och kommuner. I syfte att betona programmens betydelse för\r\nuppfyllandet av miljökvalitetsnormer föreslår regeringen dock en ny bestämmelse\r\ni 5 kap. 8 § miljöbalken som anger myndigheters och kommuners skyldighet\r\natt vidta de åtgärder som ankommer på dem enligt ett fastställt\r\nåtgärdsprogram.\r\nEnligt regeringens bedömning innebär detta inte några nya\r\nförpliktelser för myndigheter och kommuner, utan är ett tydliggörande av\r\nvad som redan gäller (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 260 f.). Regeringen\r\nanser vidare att det liksom tidigare bör gälla att åtgärdsprogrammen inte\r\när direkt bindande för enskilda och inte kan anses vara sådan myndighetsutövning\r\nmot enskild som kan överklagas (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 271).\r\nUtskottet\r\nansluter sig till regeringens bedömning och anser att det inte föreligger\r\ntillräckliga skäl för att nu gå motionärerna till mötes, vare sig när det\r\ngäller beslut om åtgärdsprogram eller i övrigt.\r\nVattendistrikt,\r\nvattenmyndighet och vattenmiljöförvaltning\r\nVattendistrikt och\r\nvattenmiljöförvaltning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen\r\nbifaller regeringens förslag i denna del (5 kap. 10 och 11 §§ MB) och\r\navslår motionsförslagen som förespråkar avslag på regeringens förslag\r\nsamt vissa tillkännagivanden med anledning av förslaget. Jämför reservation\r\n11 (m, fp, kd, c, mp).\r\nPropositionen\r\nIndelning i vattendistrikt\r\nSveriges\r\nlandområden och kustvattenområden delas in i vattendistrikt i enlighet\r\nmed ramdirektivet för vatten (ny paragraf 5 kap. 10 §). Grunderna för\r\nindelningen meddelas i lag. Regeringen beslutar om den närmare indelningen\r\ni vattendistrikt.\r\nVattenmiljöförvaltning\r\nRegeringen eller den myndighet\r\nsom regeringen bestämmer får föreskriva om den förvaltning av kvaliteten\r\npå vattenmiljön som skall utföras av ansvarig myndighet (vattenmyndighet)\r\nenligt ramdirektivet för vatten (ny paragraf 5 kap. 11 §). Sådana\r\nföreskrifter kan gälla karakterisering av vattenområden, förvaltningsplaner\r\nför vattendistrikt och övervakning av vattenmiljön. Med uttrycket förvaltning\r\nav kvaliteten på vattenmiljön avses framför allt alla de åtgärder som\r\nvidtas för att de krav som ramdirektivet för vatten ställer skall uppfyllas,\r\nmen även andra åtgärder inriktade på vattenmiljökvalitet som behövs av de\r\nskäl som anges i 5 kap. 1 § (miljökvalitetsnormer). Bestämmelsen i 5 kap.\r\n8 § MB om att regeringen får upprätta åtgärdsplaner utgår. Dessa planer\r\nmotsvarar de förvaltningsplaner som nämns i 5 kap. 11 § MB. Vad\r\nförvaltningsplaner skall bestå av framgår av bilaga VII till direktivet.\r\nMotionerna\r\nI\r\nmotion MJ8 (m, fp, kd, c, mp) yrkande 1 yrkar motionärerna avslag på\r\nförslaget till två nya paragrafer 5 kap. 10 och 11 §.\r\nMotionärerna anför\r\ntill stöd för sitt avslagsyrkande i huvudsak att de anser att riksdagen\r\nskall fatta beslut i frågan om landets indelning i vattendistrikt.\r\nMotion\r\nMJ8 (m, fp, kd, c, mp) yrkande 2 innehåller även krav om att regeringen\r\nskall återkomma med förslag på indelningen i vattendistrikt och på vilken\r\neller vilka myndigheter som skall förvalta kvaliteten på vattenmiljön.\r\nMotionärerna\r\nbakom motion MJ6 (kd) yrkande 2, i denna del, och yrkande 6 förespråkar\r\nockså att regeringen skall återkomma med förslag på indelningen i\r\nvattendistrikt, myndighetsstruktur m.m.\r\nSlutligen anser motionärerna bakom\r\nMJ4 (mp) yrkande 3 att riksdagen bör få ta ställning till hur\r\nmyndighetsstrukturen för den nya vattenadministrationen skall utformas.\r\nUtskottets\r\nställningstagande\r\nDe första tre styckena i 5 kap. 10 § anger grunderna\r\nför indelningen i vattendistrikt. 5 kap. 11 § reglerar varken indelningen\r\ni vattendistrikt eller myndighetsstrukturen. Däremot innehåller den ett\r\nbemyndigande att utfärda föreskrifter om den förvaltning av kvaliteten på\r\nvattenmiljön som skall utföras av vattenmyndighet. Avslagsyrkandet, såvitt\r\navser dessa bestämmelser, motiveras inte i motionerna.\r\nFörslaget till ny\r\n5 kap. 10 § fjärde stycket anger att regeringen kan meddela föreskrifter\r\nom indelningen i vattendistrikt. I denna del har motionärerna anfört att\r\nde anser att riksdagen skall fatta beslut i denna fråga. Bestämmelsen\r\ntillkom på Lagrådets inrådan och är en informationsregel eftersom\r\nföreskrifter om indelningen i vattendistrikt enligt Lagrådet torde falla inom\r\nområdet för regeringens kompetens (8 kap. 13 § första stycket 2\r\nregeringsformen). Bestämmelsen torde alltså i och för sig inte vara nödvändig\r\nför att regeringen skall kunna fatta beslut om indelningen.\r\nSom redan\r\nhar framgått ställer direktivet krav på att de lagar och andra föreskrifter\r\nsom är nödvändiga för att följa direktivet skall sättas i kraft senast\r\nden 22 december 2003. Ett bifall till motionärernas avslagsyrkande skulle\r\nenligt utskottets bedömning tveklöst innebära att Sverige inte skulle\r\nkunna uppfylla direktivets krav i denna del heller.\r\nEnligt utskottets\r\nmening är de invändningar som förs fram till stöd för avslagsyrkandet\r\ninte av sådan art att de skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för att\r\nmotivera ett sådant agerande. I den enda fråga där motionärerna anför\r\nnågra egentliga skäl ansluter sig utskottet till regeringens bedömning.\r\nUtskottet\r\ntillstyrker lagförslaget i denna del och avstyrker\r\nmotionsförslagen.\r\nMyndighetsansvaret\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att\r\nriksdagen avslår motionsförslagen om att myndighetsansvaret för\r\nvattenmiljöförvaltningen skall knytas till länsstyrelser. Jämför reservationerna\r\n12 (fp) och 13 (kd).\r\nMotionerna\r\nMotionärerna bakom motion MJ6 (kd)\r\nyrkande 7 föreslår att myndighetsansvaret knyts till länsstyrelserna.\r\nÄven\r\nmotion MJ7 (fp) yrkande 3 innehåller förslag om att myndighetsansvaret\r\nför vattenförvaltningen knyts till länsstyrelser.\r\nUtskottets\r\nställningstagande\r\nUtredningen svensk vattenadministration (SOU 2002:105) föreslår\r\natt myndighetsansvaret inledningsvis knyts till länsstyrelser.\r\nUtskottet\r\nhar i och för sig inte något att erinra mot att myndighetsansvaret\r\ninledningsvis knyts till länsstyrelser men vill inte föregripa beredningen\r\ninom Regeringskansliet. Motionerna avstyrks.\r\nFörvaltningsplaner\r\nm.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsförslagen. Jämför reservation 14 (c).\r\nMotionerna\r\nMotion MJ9 (c)\r\nyrkande 1 innehåller förslag om att ge kommunerna ansvar för att arbeta\r\nfram förslag till förvaltningsplaner och miljömål som därefter fastställs\r\nav vattenmyndigheten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen anför i\r\npropositionen att det är angeläget att kommuner, näringsliv, organisationer\r\noch allmänhet deltar i utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och\r\nförvaltningsplaner.\r\nRegeringen anför vidare följande.\r\nRamdirektivets\r\nmiljömål och de nationella miljökvalitetsmål som beskrivits (...) är av\r\nolika karaktär och har olika tidsgränser. Många länsstyrelser har utvecklat\r\nregionala miljömål med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen\r\noch delmålen. När miljömålen för ett avrinningsområde fastställs bör såväl\r\nde mål som följer av ramdirektivet som de regionala miljömålen beaktas.\r\nRamdirektivet kan ses som ett verktyg och ett stöd i arbetet att nå\r\nmiljökvalitetsmålen. I den mån de olika målen inte är helt förenliga måste\r\ndock de regionala miljömålen anpassas till de miljömål som följer av\r\nramdirektivet, eftersom de sistnämnda bygger på bindande gemenskapsrätt\r\noch författningsregleras. Några större praktiska svårigheter torde det\r\ndock inte innebära att samordna de olika målen. Det kan tilläggas att\r\näven regionala och lokala prioriteringar kan beaktas när miljömålen för\r\nvattendistriktet bestäms, om de inte strider mot vad som gäller enligt\r\nramdirektivet eller de nationella miljökvalitetsmålen.\r\nSom regeringen\r\nanför finns det olika typer av miljömål. Ramdirektivets miljömål är som\r\nframgått av redovisningen styrande när det gäller möjligheterna att beakta\r\nregionala och lokala miljömål eftersom de förstnämnda bygger på bindande\r\ngemenskapsrätt. Kommunerna har i och för sig redan i dag ett ansvar för\r\natt göra lokala prioriteringar. Avsikten med regeringens förslag är bl.a.\r\natt de miljömål som följer av direktivet skall komma att utgöra\r\nmiljökvalitetsnormer vilka vattenmyndigheten meddelar med stöd av 5 kap. 1 §\r\nMB. I det sammanhanget får myndigheten ta ställning till i vilken mån som\r\nlokala prioriteringar kan beaktas.\r\nAvsikten är också att myndigheten\r\nskall besluta förvaltningsplaner. Vilket innehåll som förvaltningsplanerna\r\nskall ha framgår av bilaga VII till direktivet. Även i detta arbete är\r\ndet givetvis av betydelse att kommuner och andra berörda får tillfälle\r\natt lämna synpunkter. Formerna för framtagande av förvaltningsplaner och\r\nfrågor om samråd m.m. är utförligt reglerade i direktivets artiklar 13\r\noch 14.\r\nEnligt utskottets mening får motionärerna i allt väsentligt anses\r\nvara tillgodosedda. Utskottet förutsätter således att kommuner kommer att\r\nges möjligheter att på ett påtagligt sätt ta del i arbetet med miljömålen\r\noch förvaltningsplanerna. Utskottet finner mot den bakgrunden att det\r\ninte föreligger tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och\r\navstyrker motionsförslagen.\r\nLagförslaget i övrigt\r\nÄndringar i 29 kap.\r\n8 § miljöbalken, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår\r\natt riksdagen antar regeringens lagförslag i den mån lagförslaget inte\r\nomfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\nPropositionen\r\nRegeringen\r\nföreslår att straffbestämmelsen i 29 kap. 8 § första stycket 28 MB\r\nförtydligas så att det inte kan råda någon tvekan om att den gäller för brott\r\nmot bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 338/97.\r\nRegeringen föreslår\r\nvidare bl.a. att lagändringarna skall träda i kraft den 22 december\r\n2003.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker förslaget om\r\nförtydligande av 29 kap. 8 § första stycket 28 MB samt föreslagen tidpunkt\r\nför ikraftträdande och lagförslaget i övrigt.\r\nFinansieringsprincipen\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslaget\r\nom finansieringsprincipen. Jämför reservation 15 (m, kd, c).\r\nMotionen\r\nMotionärerna\r\nbakom motion MJ6 (kd) yrkande 13 anser att regeringen bör återkomma med\r\nen konsekvensanalys av regeringsförslagets konsekvenser för kommunernas\r\nökade åtaganden och ansvar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nBeträffande\r\nfinansieringsprincipen vill utskottet hänvisa till vad regeringen i\r\npropositionen anför i avsnitt 9 Konsekvenser och förutsätter att regeringen\r\nutan särskilt tillkännagivande i den av motionärerna aktualiserade frågan\r\nåterkommer med den efterfrågade analysen i lämpligt sammanhang.\r\nUtskottet\r\nfinner inte tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och\r\navstyrker förslaget.\r\nSkydd av dricksvatten\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslaget om skydd av\r\ndricksvatten. Jämför reservation 16 (kd, mp).\r\nMotionen\r\nMotion MJ6 (kd)\r\nyrkande 12 innehåller förslag om att regeringen, i den av Miljöbalkskommittén\r\n(SOU 2002:107, bil. 6) föreslagna förordningen om förvaltning av\r\nvattendistrikt, skall föreskriva om skydd för dricksvatten i enlighet med\r\nramdirektivets artikel 11.3.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet finner\r\ninte tillräckliga skäl för att gå motionärerna till mötes och avstyrker\r\nförslaget.\r\nÖvriga motionsförslag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet\r\nföreslår att riksdagen avslår motionsförslagen som bl.a. avser det fortsatta\r\narbetet med ramdirektivet för vatten. Jämför reservationerna 17 (fp), 18\r\n(kd), 19 (c), 20 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion MJ7 (fp) yrkande 2, i denna\r\ndel, anser motionärerna att regeringen snarast bör lägga ut ett uppdrag\r\npå länsstyrelserna angående bl.a. analyser av vattendistriktens karaktär\r\nsamt ange hur uppdraget skall finansieras. Samma motion (yrkande 4)\r\ninnehåller även förslag om att regeringen skall lämna en mer detaljerad\r\nredovisning av hur arbetet med förvaltningen av vatten-(vårds)-direktivet\r\nskall fortgå och utvecklas.\r\nMotion MJ6 (kd) yrkande 3 innehåller förslag\r\nom att regeringen, med underlag från de vattenmyndigheter som kommer att\r\ninrättas, skall rapportera sina erfarenheter av genomförandets olika steg\r\ntill riksdagen med en första rapportering våren 2005, i enlighet med vad\r\nsom föreslås av Miljöbalkskommittén (SOU 2002:107).\r\nI motion MJ6 (kd)\r\nyrkande 9 anser motionärerna att en författningsreglering av vissa miljömål\r\ninte skall få leda till att andra miljömål nedprioriteras. Motion MJ9 (c)\r\nyrkande 2 innehåller ett förslag om att EG-direktiv skall kunna implementeras\r\ni befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida målkonflikter.\r\nI\r\nmotion MJ6 (kd) yrkande 8 lämnas förslag om att regeringen bör ge\r\nansvarsutredningen (dir. 2003:10) ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda\r\nkonsekvenserna för det kommunala självstyret av tillämpandet av\r\nvattendirektivet.\r\nSlutligen innehåller motion MJ7 (fp) yrkande 1 förslag om\r\natt Sverige så snabbt som möjligt måste låta \"förvaltningen av kvaliteten\r\npå vattenmiljön\" följas av en första \"akutversion\" av en marin strategi,\r\nvarvid Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig Helcomprocess.\r\nUtskottets\r\nställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis peka på att regeringen i\r\npropositionen bl.a. under rubriken Vattenplanering, avsnitt 5.2, redovisar\r\nhur denna planering närmare skall gå till. Vidare finns det skäl att peka\r\npå att regeringen i avsnitt 9 Konsekvenser redovisar bl.a. följande.\r\nDet\r\nkan [dock] förutses att de nya miljökvalitetsnormerna och den därpå\r\nföljande utökade användningen av åtgärdsprogram kommer att leda till\r\nytterligare arbetsuppgifter för de myndigheter och kommuner som har att vidta\r\nde aktuella åtgärderna. Den närmare omfattningen av dessa, liksom\r\nkonsekvenserna för de verksamhetsutövare som påverkar kvaliteten på\r\nvattenmiljön,\r\nkan inte förutses innan miljökvalitetsnormerna är fastlagda. Det är vidare\r\nangeläget att kommuner, näringsliv, organisationer och allmänhet deltar\r\ni utarbetandet av miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Denna\r\nmöjlighet till inflytande kräver insatser av de berörda men omfattningen,\r\nsom de avgör själva, kan inte beräknas i detta sammanhang.\r\nUtskottet\r\nvill inte föregripa den inom Regeringskansliet pågående beredningen av de\r\nfrågor om förvaltning m.m. som motionärerna tar upp.\r\nI frågan om miljömåls\r\ninbördes status och implementering av EG-direktiv vill utskottet med\r\nhänvisning till vad regeringen anför härom i propositionen framhålla att\r\ni de fall som de olika målen inte är helt förenliga så måste de regionala\r\nmiljömålen anpassas till de miljömål som följer av ramdirektivet. Det\r\nsagda gäller även andra mål, t.ex. lokala miljömål. Utskottet kan inte\r\nställa sig bakom en förändring av gällande ordning.\r\nAngående de frågor\r\nom marin strategi som tas upp i fp-motionen vill utskottet hänvisa till\r\nHavsmiljökommissionens slutbetänkande (SOU 2003:72), som bl.a. innehåller\r\nförslag om att en revidering av Helsingforskonventionen genomförs i syfte\r\natt omsätta ekosystemsansatsen i konkreta rättsliga principer. Betänkandet\r\nbereds inom Regeringskansliet och utskottet vill inte föregripa\r\nberedningen.\r\nUtskottet finner inte tillräckliga skäl för att i någon del gå\r\nmotionärerna till mötes. Motionsyrkandena avstyrks.
\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n1. Frågan om avslag på propositionen, punkt 1 (kd)\r\nav Sven Gunnar\r\nPersson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till\r\nriksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår\r\nregeringens proposition 2003/04:2 och förslag till lag om ändring i\r\nmiljöbalken utom såvitt avser 29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotion 2003/04:MJ6 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ4 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen föreslår i proposition 2003/04:2 vissa\r\nändringar i miljöbalken för genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten\r\n(2000/60/EG). Kristdemokraterna står bakom de av riksdagen antagna miljömålen\r\noch delmålen. Flera miljömål berörs av EU:s ramdirektiv för vatten, närmast\r\nGiftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet\r\noch Myllrande våtmarker. Jag anser att direktivet och propositionen har\r\nrätt huvudinriktning. En ökad fokusering på vattenkvalitet och styrning\r\npå basis av avrinningsområden och åtgärdsprogram är eftersträvansvärd.\r\nJag\r\nanser dock att de lagändringar som föreslås är olyckligt utformade. De\r\nändringar som föranleds av vattendirektivet bör utformas så att de blir\r\nmer ändamålsenliga utifrån ett miljöskyddsperspektiv och ett\r\nmedborgarperspektiv.\r\nDärför förordar jag att propositionens förslag avslås och att regeringen\r\nså snart som möjligt återkommer med ett nytt förslag till lagtext utifrån\r\nde riktlinjer som jag närmare utvecklar i andra reservationer som fogats\r\ntill betänkandet.\r\nRiksdagen bör sålunda avslå regeringens proposition\r\n2003/04:2 och förslag till lag om ändring i miljöbalken utom såvitt avser\r\n29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ6 yrkande\r\n1 och avslår motion 2003/04:MJ4 yrkande 1.\r\n\r\n2. Frågan om avslag på\r\npropositionen, punkt 1 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:2\r\noch förslag till lag om ändring i miljöbalken utom såvitt avser 5 kap. 6\r\n§ första stycket och 29 kap. 8 §. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2003/04:MJ4 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ6 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nRamdirektivet för vatten syftar till att länderna skall arbeta\r\nmed vattenkvalitet utifrån avrinningsområdenas geografiska utsträckning\r\nför att förbättra vattenkvaliteten. Miljöpartiet anser att det är mycket\r\npositivt att EU vill arbeta med miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner.\r\nRedan i slutet av 80-talet började Miljöpartiet driva att miljölagstiftningen\r\ni stor utsträckning borde bygga på miljökvalitetsnormer och bindande\r\nåtgärdsplaner. Därför anser jag att EU-direktivets inriktning är ett steg\r\ni rätt riktning, liksom regeringens vilja att arbeta utifrån avrinningsområden.\r\nGamla administrativa gränser har inte dragits upp utifrån vad som är mest\r\neffektivt för miljöarbetet.\r\nMen för att regeringens goda intentioner\r\nskall kunna uppfyllas behövs lagändringar som har en rimlig utformning.\r\nDe ändringar som föranleds av vattendirektivet bör utformas så att de\r\nblir mer ändamålsenliga utifrån ett miljöskyddsperspektiv och ett\r\nmedborgarperspektiv. Därför förordar vi att propositionens förslag, med\r\nundantag för förslaget till ändring av 5 kap. 6 § första stycket, avslås\r\noch att regeringen så snart som möjligt återkommer med ett nytt förslag\r\ntill lagtext utifrån de riktlinjer som vi närmare utvecklar i andra\r\nreservationer som fogats till betänkandet.\r\nRiksdagen bör därför avslå\r\nregeringens proposition 2003/04:2 och förslag till lag om ändring i\r\nmiljöbalken utom såvitt avser 5 kap. 6 § första stycket och 29 kap. 8 §.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ4 yrkande 1 och avslår\r\nmotion 2003/04:MJ6 yrkande 1.\r\n\r\n3. Förslaget till ny lydelse av 5 kap. 2\r\n§ och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken, punkt 2 (m)\r\nav Catharina\r\nElmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag\r\ntill riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt\r\n6 kap. 11 § med den ändringen att den tid som omnämns i 5 kap. 4 § tredje\r\nstycket skall vara \"minst fyra månader\" i stället för \"minst två månader\".\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 2 och bifaller delvis\r\nproposition 2003/04:2 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nFör att uppfylla\r\nmiljökvalitetsnormer skall ett åtgärdsprogram kunna upprättas. Innan det\r\nfastställs finns möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget\r\ntill program under minst två månaders tid. I vissa fall kan denna tid\r\nvara alltför knappt tilltagen. Så är till exempel vissa branscher starkt\r\nsäsongsbetonade. Infaller en arbetstopp under tvåmånadersperioden krymps\r\nden i praktiken. Berör åtgärdsprogrammet ett jordbruksföretag och\r\ntvåmånadersperioden infaller under skördetid blir den i praktiken högst ett\r\npar veckor. Skulle programmet beröra ett mindre tillverkningsföretag och\r\nkungöras i mitten av juni kommer i praktiken perioden att åtminstone\r\nhalveras. Detta är inte tillfredsställande. Tiden för inlämnande av synpunkter\r\nsom anges i miljöbalken 5 kap. 4 § bör därför anges till minst fyra\r\nmånader.\r\nRiksdagen bör således anta regeringens förslag till lag om ändring\r\ni miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § med den\r\nändringen att den tid som omnämns i 5 kap. 4 § tredje stycket skall vara\r\n\"minst fyra månader\" i stället för \"minst två månader\". Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 2 och bifaller delvis proposition\r\n2003/04:2 i denna del.\r\n\r\n4. Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.,\r\npunkt 3 (fp, kd, mp)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd),\r\nAnita Brodén (fp) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om innebörden av termen miljökvalitetsnorm. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ6\r\nyrkandena 2 i denna del och 4.\r\nStällningstagande\r\nDet är av stor betydelse\r\natt lagstiftning är tydlig och klar och inte ändras alltför ofta. Termen\r\nmiljökvalitetsnorm, som syftar på juridiskt bindande gränsvärden, har\r\nhunnit bli inarbetad. Nu föreslår regeringen att begreppet miljökvalitetsnorm\r\nockså skall kunna användas för andra typer av mål, t.ex. delmål och mål\r\n\"som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen\".\r\nDe problem som\r\nregeringen syftar till att lösa med den förändrade definitionen bör lösas\r\npå andra sätt. I stället för att göra begreppet miljökvalitetsnorm vagt\r\nkan man använda sig av andra begrepp som t.ex. riktvärden och delmål. Ett\r\nexempel på lagteknisk lösning finns i en underlagsrapport till\r\nMiljöbalkskommittén \"Genomförande av miljökvalitetsnormer m.m.\" (Gipperth och\r\nMichanek, 2001).\r\nEnligt vår mening bör regeringen på nytt överväga\r\nutformningen och återkomma med förslag som inte innebär att begreppet\r\nmiljökvalitetsnorm ändras.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen om innebörden av termen\r\nmiljökvalitetsnorm. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4 yrkande 2\r\noch avslår motion 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 4.\r\n\r\n5. Vissa\r\nersättningsfrågor med anledning av lagförslaget, punkt 4 (m, kd, c)\r\nav\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservationen om vissa ersättningsfrågor. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 11 och 2003/04:MJ9\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nMiljöbalkens regler om miljökvaliteten har\r\nhittills inte fått särskilt stort genomslag i tillämpningen i Sverige. En\r\npåtaglig förändring i detta avseende kan dock förväntas i och med den\r\nföreslagna förändringen av miljöbalkens 5 kap.\r\nMed miljökvalitetsnorm\r\navses i dag enligt miljöbalken krav som skall vara uppfyllt vid en viss\r\ntidpunkt (gränsvärde). I propositionen föreslås att detta begrep utvidgas\r\ntill att omfatta även andra typer av krav om miljökvalitet, exempelvis\r\nkoncentration av ett visst förorenande ämne som inte bör överskridas\r\n(riktvärde).\r\nDen vida innebörd begreppet miljökvalitetsnorm nu ges kan\r\nförutses komma att leda till stora inskränkningar i enskilda verksamhetsutövares\r\npågående verksamhet och i möjligheterna att starta nya verksamheter.\r\nMiljöbalken medger inte någon intresseavvägning som medför att en\r\nmiljökvalitetsnorm åsidosätts. Någon rätt till ersättning för det intrång i en\r\nföretagares rådighet över sin egendom som tillämpningen av reglerna om\r\nmiljökvalitet kan föranleda föreligger inte heller enligt balken.\r\nI\r\npropositionen föreslås inte några förändringar i detta avseende. Detta är\r\nen brist som kan leda till stötande resultat från enskild företagares\r\nsynvinkel. Exempelvis kan en ägare till en skogsfastighet, som är belägen\r\ni närheten av ett vattenområde, av tillsynsmyndigheten förbjudas avverkning\r\nom miljökvalitetsnormerna för vattnet redan är uppnådda med tillämpning\r\nav 26 kap. 9 § miljöbalken. Att vattnets innehåll av kväve och fosfor\r\nredan är oroväckande högt behöver inte alls bero på fastighetsägarens\r\ntidigare verksamhet utan kan bero på utomstående faktorer såsom luftnedfall\r\nav kväve eller läckage från en annan fastighet i avrinningsområdet.\r\nFastighetsägaren har inte några alternativa avverkningsmöjligheter och\r\nförbudet kan orsaka henne stora ekonomiska problem.\r\nNågon rätt till\r\nersättning för den ekonomiska skada som förbudet förorsakar henne föreligger\r\ninte enligt miljöbalken. Vi anser att en sådan ersättningsregel bör\r\ninföras.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vissa ersättningsfrågor. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ6 yrkande 11 och 2003/04:MJ9 yrkande 3.\r\n\r\n6. Åtgärdsprograms\r\ninnehåll, m.m., punkt 5 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars\r\nLindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om konsekvensanalyser. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ5 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena\r\n4 och 5, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande\r\n2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nProposition\r\n2003/04:2 har lämnats med anledning av att EU antagit direktiv 2000/60/EG,\r\ndet s.k. ramdirektivet för vatten. Nationella bestämmelser för att\r\nimplementera direktivet skall vara på plats senast den 22 december i\r\når.\r\nModerata samlingspartiet har under flera år kritiserat miljöbalken för\r\nde uppenbara brister som den är behäftad med. Det gäller till exempel\r\navgifter, straffsatser för bagatellbrott, kommunernas godtyckliga\r\nkontrollverksamhet och att avvägningen mellan miljönytta och annan nytta är\r\nför svag.\r\nDå detta inte berörs i propositionen avstår vi nu från att\r\nföreslå ändringar som avsevärt skulle förbättra nu gällande\r\nlagstiftning.\r\nEmellertid har vi synpunkter på förslagen.\r\nFörslaget innebär att\r\ndet skall göras konsekvensanalyser av programförslagen från såväl allmän\r\nsom enskild synpunkt. Detta är bra men vi saknar nästa led, nämligen hur\r\nkonsekvenserna skall bedömas och beaktas vid utformningen av det slutgiltiga\r\nbeslutet. Detta bör klargöras.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservationen om konsekvensanalyser. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ5 yrkande 1 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5,\r\n2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.\r\n\r\n7. Åtgärdsprograms\r\ninnehåll, m.m., punkt 5 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms\r\ninnehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 2 i\r\ndenna del och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEn av de viktigaste delarna i arbetet med\r\nrenare vatten är att utforma verkningsfulla åtgärdsprogram. I propositionen\r\npåpekar regeringen vikten av samråd och konsekvensanalyser. Samtidigt\r\nsägs väldigt lite i propositionen om synen på åtgärdsprogrammen och de\r\nverktyg som behövs för att genomföra dem. Folkpartiet anser att varje\r\nvattenavrinningsområde måste ha ett lokalt anpassat åtgärdsprogram. Detta\r\nför att det skall vara möjligt att införa restriktioner mot användning av\r\nnatur- och handelsgödsel i vissa områden beroende på hur de lokala\r\nförhållandena ser ut.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6\r\nyrkandena 2 i denna del och 5 samt 2003/04:MJ9 yrkande 5.\r\n\r\n8. Åtgärdsprograms\r\ninnehåll, m.m., punkt 5 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan\r\nAndersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till\r\nriksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om\r\nåtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9 yrkande 5 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1 och\r\n2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nI propositionen\r\nföreslås en ny lydelse av 5 kap. 4 § miljöbalken som innebär att\r\nverksamhetsutövare och andra skall beredas tillfälle att lämna synpunkter på\r\nförslag till åtgärdsprogram. Samrådet föreslås ske under minst två\r\nmånader.\r\nDet är viktigt att de som berörs av ett åtgärdsprogram kan delta\r\nfullt ut i samrådsprocessen. Eftersom de frågor som berörs av ett förslag\r\ntill åtgärdsprogram är omfattande och svåra att överblicka kan det ta tid\r\natt formulera genomtänkta synpunkter på föreslagna åtgärdsprogram. För\r\nexempelvis jord- och skogsbrukare finns det vissa tider på året som kräver\r\nsärskilt stora arbetsinsatser och då inget annat hinns med.\r\nOm man som\r\nt.ex. verksamhetsutövare skall kunna sätta sig in i det omfattande material\r\nsom kan finnas om vattendistriktet och hinna ta de kontakter som krävs\r\nför ett meningsfullt samråd, kan två månader vara en alltför kort tid.\r\nVi\r\nbedömer därför att två månader är en för kort samrådstid för förslag till\r\nåtgärdsprogram. Samrådstiden bör vara sex månader, vilket även föreslås\r\ni utredningen Klart som vatten (SOU 2002:105).\r\nRiksdagen bör tillkännage\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärdsprograms\r\ninnehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena\r\n2 i denna del och 5 och 2003/04:MJ9 yrkande 5 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1 och 2003/04:MJ7 yrkande\r\n2 i denna del.\r\n\r\n9. Åtgärdsprograms innehåll, m.m., punkt 5 (mp)\r\nav\r\nGunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget\r\ntill riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen\r\nom åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ4\r\nyrkandena 4 och 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6\r\nyrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och\r\n2003/04:MJ9 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nMiljöpartiet ser positivt på\r\natt det byggs upp en administration för att arbeta med vattenkvalitet.\r\nMen för att förbättra vattenkvaliteten genom arbete med åtgärdsprogram\r\noch uppfylla vattendirektivets krav är det avgörande att\r\nvattenmyndigheten/heterna\r\nfår tillräckliga befogenheter. I propositionen saknas förslag som gör att\r\nåtgärdsprogrammen kan få tillräckligt styrande verkan. Visserligen föreslås\r\natt åtgärdsprogrammen skall kunna omfatta kommuners och myndigheters\r\nverksamhet, men om dessa inte vill genomföra åtgärderna saknas\r\nsanktionsmöjligheter. Åtgärdsprogrammen får inte heller en direkt styrande\r\nverksamhet\r\nenligt PBL. Ändringar i PBL skulle krävas för att få tillräcklig påverkan\r\npå den fysiska planeringen. Lagstiftningen behöver förbättras, inte minst\r\nnär det gäller miljö- och hälsoskyddsnämndernas möjligheter att genomföra\r\nåtgärder mot diffusa föroreningskällor och att i högre grad kunna använda\r\nsig av generella föreskrifter.\r\nOm inte lagstiftningen räcker till för\r\natt arbeta på ett effektivt sätt, finns stor risk för höga statliga\r\nadministrationskostnader utan att miljönyttan blir särskilt stor. Ett sätt\r\natt undersöka hur långt dagens lagstiftning räcker skulle kunna vara att\r\nupprätta ett åtgärdsprogram i det avrinningsområde som i dag bedöms ha\r\ndet bästa underlaget. I uppdraget skulle kunna ingå att analysera vilka\r\nförfattningsändringar som krävs för att kunna arbeta effektivt med\r\nåtgärdsprogram samt avgöra vilka som är de viktigaste åtgärderna.\r\nPropositionens\r\nförslag till vad ett åtgärdsprogram skall innehålla är mycket kortfattat.\r\nI stor utsträckning lämnas det till förordningsarbetet att avgöra hur det\r\nskall utformas. Man kan givetvis diskutera hur mycket riksdagen skall ta\r\nställning till. Men åtgärdsprogrammen är en så central del i vattendirektivet\r\noch i regeringens förslag, att tydligare krav på utformningen av\r\nåtgärdsprogrammen bör föras in i lagtexten. Ett förslag till hur det skulle\r\nkunna se ut finns i ovan nämnda rapport (Gipperth och Michanek,\r\n2001).\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs\r\ni reservationen om åtgärdsprograms innehåll m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ5\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande\r\n2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.\r\n\r\n10. Överprövning av vissa\r\nbeslut, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart\r\nFremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan Andersson\r\n(c), Bengt-Anders Johansson (m) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservationen om överprövning av vissa beslut.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 10, 2003/04:MJ7\r\nyrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nUnder\r\nvattenplaneringsprocessen fattas en mängd beslut som kan komma att bli\r\nindirekt bindande för enskilda verksamhetsutövare. Det betyder att vid de\r\nprövningar av enskilda verksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen\r\nkommer enskilda verksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som\r\nhar fattats av myndigheterna efter samråd. Framtida beslut och\r\nmyndighetsprövning\r\nblir sålunda helt och hållet styrda av en tidigare process som inte går\r\natt överklaga i efterhand för den enskilde. Detta är otillfredsställande\r\nfrån rättssäkerhetssynpunkt. Ramdirektivets materiella bestämmelser skall\r\ndärför inte få införas i den svenska lagstiftningen, utan att det samtidigt\r\ninförs regler som gör det möjligt att överklaga de nu förevarande besluten.\r\nVad som ovan anförts om att införandet av direktivets materiella bestämmelser\r\ni svensk lagstiftning måste åtföljas av regler som gör det möjligt att\r\növerklaga de därmed förevarande besluten bör ges regeringen tillkänna.\r\nRegeringens\r\nförslag ger inte någon rätt att överklaga vare sig beslut om åtgärdsprogram\r\neller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen. Besluten under\r\nvattenplaneringsprocessen - om karakterisering, fastställande av miljömål,\r\ndefiniering av konstgjorda och kraftigt modifierade sjöar och vattendrag,\r\nundantag från miljömålen samt åtgärdsprogram m.m. - kommer att bli indirekt\r\nbindande för enskilda. Det betyder att vid de prövningar av enskilda\r\nverksamheter som äger rum efter vattenplaneringsprocessen kommer enskilda\r\nverksamhetsutövare inte att kunna rubba på de beslut som har fattats av\r\nmyndigheterna. Detta är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.\r\nVi anser därför att det i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga\r\nbeslut om åtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i\r\nvattenplaneringsprocessen.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservationen om överprövning av vissa beslut. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 10, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna\r\ndel och 2003/04:MJ9 yrkande 4.\r\n\r\n11. Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning,\r\npunkt 7 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart\r\nFremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan Andersson\r\n(c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp) och Gunnar Goude\r\n(mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens\r\nförslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11\r\n§§ och rubriken närmast före samt tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservationen om vattendistrikt och\r\nvattenmiljöförvaltning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 3, 2003/04:MJ6\r\nyrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8 yrkandena 1 och 2 och avslår\r\nproposition 2003/04:2 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nI propositionen\r\nlämnar regeringen öppet hur förvaltningen av vattenmiljön skall organiseras.\r\nVilken myndighet eller vilka myndigheter som skall vara den eller de nya\r\nvattenmyndigheterna vill regeringen få riksdagens fullmakt att själv\r\nbesluta om. På samma sätt vill regeringen själv besluta om indelningen i\r\nvattendistrikt.\r\nVi ställer oss helt bakom principen att Sveriges landområden\r\noch kustvattenområden delas in i vattendistrikt baserat på ett eller flera\r\nnaturliga avrinningsområden tillsammans med tillhörande grund- och\r\nkustvatten. Det är viktigt för att kunna säkerställa kvaliteten på vattenmiljön.\r\nDäremot motsätter vi oss den föreslagna lydelsen av 5 kap. 10 och 11 §§\r\nmiljöbalken, där det är regeringen som ges i uppdrag att fatta beslut om\r\nhur vattendistrikten och myndighetsstrukturen skall utformas.\r\nDet är\r\ninte bra att förslagen saknas nu eftersom arbetet med vattenpolitiken\r\nfördröjs. EU-direktivet beslutades redan den 23 oktober 2000, och Sverige\r\nhar förbundit sig att genomföra det senast den 22 december i år. Än\r\nallvarligare är dock att riksdagen inte föreslås besluta i en så viktig\r\nfråga som hur förvaltningsstrukturen i Sverige skall vara utformad. Från\r\ndemokratisk synpunkt borde det vara självklart att riksdagen fattar beslut\r\nnär viktiga förändringar inom befintliga myndigheter, eller vid tillskapandet\r\nav nya myndigheter, sker.\r\nDessutom finns ett behov av en tydligare\r\nsamverkan med våra grannländer, där de naturliga avrinningsområdena är\r\ngränsöverskridande och därmed bildar ett internationellt avrinningsdistrikt\r\nenligt ramdirektivet. Riksdagen måste även ges möjlighet att fortsättningsvis\r\nha inflytande över sådana vattendistrikt.\r\nPropositionen bör därför avslås\r\ni den del som rör organisationen av vattenmyndigheten. Regeringen bör\r\nskyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag till vilken eller vilka\r\nmyndigheter som skall utgöra den eller de nya vattenmyndigheterna samt\r\nhur indelningen i vattendistrikt skall utformas.\r\nRiksdagen bör således\r\navslå regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser\r\n5 kap. 10 och 11 §§ miljöbalken och rubriken närmast före samt tillkännage\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om vattendistrikt\r\noch vattenmiljöförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ4\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8\r\nyrkandena 1 och 2 och avslår proposition 2003/04:2 i denna\r\ndel.\r\n\r\n12. Myndighetsansvaret, punkt 8 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 3 och avslår motion\r\n2003/04:MJ6 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen utpekar inte i\r\npropositionen vilken myndighet som skall ha ansvaret för vattendistrikten.\r\nUteblivna besked om vattendistrikt och myndighetsstruktur fördröjer arbetet\r\nmed den nya vattenpolitiken. Regeringen vill de facto ha fritt mandat\r\nfrån riksdagen för hur dessa områdena skall organiseras. Ur demokratisk\r\nsynvinkel anser Folkpartiet att detta är helt felaktigt. För oss liberaler\r\när det självklart att riksdagen skall fatta beslut i denna fråga. I den\r\nutredning som hänvisas till i propositionen föreslås det som ett första\r\nsteg att vissa länsstyrelser tillfälligt skall utses för att ta ansvar\r\nför de olika distrikten. Detta för att det skall vara möjligt att komma\r\ni gång med arbetet till årsskiftet. I ett senare skede anser dock utredningen\r\natt nya myndigheter för vattenvårdsdistrikten bör inrättas. Vi delar dock\r\ninte den uppfattningen. Vi är kritiska till att en ny myndighetsstruktur\r\nföreslås byggas upp.\r\nVårt förslag är därför att länsstyrelserna skall få\r\ndet permanenta ansvaret för förvaltning av vattenavrinningsdistrikten.\r\nFörutom att detta säkerställer en god förståelse mellan hur miljöproblematiken\r\nförvaltas vad avser land kontra vatten så säkerställs att frågorna behandlas\r\nav en organisation med en bred kompetensprofil inom miljöområdet. En\r\nytterligare fördel är att man kan börja bygga upp organisationen från start\r\nutan att behöva befara en ny omorganisation. Detta ger en viktig stabilitet\r\ntill det fortsatta arbetet.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:MJ6\r\nyrkande 7.\r\n\r\n13. Myndighetsansvaret, punkt 8 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till\r\nriksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om\r\nmyndighetsansvaret. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande 7 och\r\navslår motion 2003/04:MJ7 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna\r\nförordar en stegvis implementering av ramdirektivet för vatten och att\r\nmyndighetsansvaret knyts till en av länsstyrelserna i varje vattendistrikt.\r\nLänsstyrelserna har en god erfarenhet av myndighetsarbete av det nu\r\naktuella slaget och har dessutom ansvar för miljö- och resursfrågor på\r\nregional nivå. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ytterligare\r\nförslag angående detta.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservationen om myndighetsansvaret. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:MJ7\r\nyrkande 3.\r\n\r\n14. Förvaltningsplaner m.m., punkt 9 (c)\r\nav Jan Andersson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förvaltningsplaner\r\nm.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet förespråkar ett samhälle där makten utgår ifrån\r\nden lägsta, effektiva nivån och att beslut som inte kan fattas och genomföras\r\nav en politisk nivå bör delegeras uppåt.\r\nI dag har kommunerna planeringsansvaret\r\nför mark och vatten enligt plan- och bygglagen. I och med att vattendirektivet\r\ninförlivas i svensk lagstiftning, riskerar kommunernas planansvar att\r\nurholkas om subsidiariteten inte säkerställs.\r\nNär det gäller förvaltning\r\nav kvaliteten på vattenmiljön är det angeläget att den lokala nivån bör\r\nha huvudansvaret för vattenplaneringen. Miljömålen och förvaltningsplaner\r\nskall tas fram på lokal nivå utifrån vattenområdets behov av skydd och\r\naktuella miljötillstånd, inte av en central myndighet som tvingas använda\r\nett mer schablonartat arbetssätt. För att säkerställa vattenkvaliteten är\r\nden kommunala nivån att föredra som den lägsta effektiva nivån. Detta\r\nförutsatt att kommunerna genomför vattenplaneringen i nära samarbete med\r\nlokalbefolkning, verksamhetsutövare och andra.\r\nMänniskors delaktighet på\r\nett tidigt stadium skapar också förståelse och engagemang för att senare\r\nverka tillsammans för att målen uppfylls och miljön skyddas. Kommunerna\r\nbör därför ges i uppdrag att, i samverkan med näringsliv och civilt\r\nsamhälle, ta fram förslag till miljömål och förvaltningsplaner på basis av\r\nde lokala vattenförhållandena, som sedan fastställs av vattenmyndigheten.\r\nFörvaltningsplaner och miljömål skall vara klokt avvägda med avseende på\r\noptimal miljönytta och kostnad.\r\nErfarenheter från Frankrikes s.k.\r\nvattenparlament och samarbeten kring Emån i Småland visar att när kommuner,\r\nnäringar och intresseorganisationer ges direkt påverkansmöjlighet på\r\nvattenkvaliteten, skapas samarbetsformer som främjar vattenmiljön. Den\r\nfranska modellen står som en förebild för många länder i arbetet med\r\nvattenmiljön och även Mälardalsrådet har förordat en sådan lösning. Om\r\nmyndighetsansvaret skulle komma att åvila de befintliga länsstyrelserna,\r\nenskilt eller i samråd, skulle flera av fördelarna av ett vattenparlament\r\ngå förlorade. De franska vattenparlamentens organisation bör därför utgöra\r\nen förebild för organisationen av Sveriges vattenmyndigheter.\r\nRiksdagen\r\nbör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen\r\nom förvaltningsplaner m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9\r\nyrkande 1.\r\n\r\n15. Finansieringsprincipen, punkt 11 (m, kd, c)\r\nav Catharina\r\nElmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan\r\nAndersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om finansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ6 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nDet råder ingen tvekan\r\nom att ramdirektivet innebär nya åtaganden för Sveriges kommuner.\r\nFinansieringsprincipen, som innebär att staten måste skjuta till pengar till\r\nkommunerna i samband med att dessa ges utökade åtaganden, måste\r\nupprätthållas.\r\nRegeringen bör återkomma med en konsekvensanalys när det gäller\r\nkonsekvenserna för kommunernas ökade åtaganden och ansvar samt eventuella\r\ninskränkningar i det kommunala självstyret.\r\nRiksdagen bör tillkännage\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om\r\nfinansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6 yrkande\r\n13.\r\n\r\n16. Skydd av dricksvatten, punkt 12 (kd, mp)\r\nav Sven Gunnar Persson\r\n(kd) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att\r\nförslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om skydd av dricksvatten. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ6 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nI Miljöbalkskommitténs\r\ndelbetänkande (SOU 2002:107) föreslås att bestämmelserna i ramdirektivets\r\nartikel 11.3 om skydd för dricksvatten skall tillgodoses genom ändringar\r\ni förordningen om förvaltning av vattendistrikt. Det är angeläget att de\r\nändringar som är motiverade av direktivet genomförs i nämnda förordning.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ6 yrkande 12.\r\n\r\n17. Övriga motionsförslag, punkt 13 (fp)\r\nav\r\nLennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om marin strategi m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVåra\r\nhavsområden hotas av effekterna från mänskliga aktiviteter på land men\r\nockså av ett kraftigt överutnyttjande av havets resurser. EU måste fortsätta\r\natt ta krafttag med reglerna för fiskerinäringen vad gäller gamla och nya\r\nmedlemsländer, men också i förhandlingar med t.ex. Ryssland. Folkpartiet\r\nföreslår tydlig märkning av fisk som fångats med hållbara metoder, sänkning\r\nav fiskekvoterna till forskarnas rekommendationer, ett kraftigt begränsat\r\nfoderfiske, förbud mot fångstmetoder som innebär stora bifångster och\r\nskärpt kontroll av efterlevnad av fiskekvoter och fångstmetoder. En\r\ngenomgripande reformering av EU:s fiskepolitik är nödvändig. Det är inte\r\nmeningsfullt om Sverige agerar på egen hand.\r\nÖstersjöområdet brottas med\r\nstora och allvarliga miljöproblem. Bottendöden i Östersjön orsakas inte\r\nbara av svenska utsläpp utan till stor del av utsläpp från andra länder.\r\nFör att lösa Östersjöns problem krävs internationellt samarbete. Sverige\r\nbör inom EU satsa mer på samarbete med övriga Östersjöländer. Stöd till\r\nuppbyggnad av reningsverk, diskussioner kring ett miljömässigt hållbart\r\njordbruk, vikten av att minska inte bara kväve- och fosforläckage utan\r\nockså organiskt material är några exempel på viktiga frågeställningar.\r\nVid\r\nsidan av utfiskning, övergödning och spridning av miljögifter utgör risken\r\nför stora oljeutsläpp det största hotet mot miljön och den biologiska\r\nmångfalden i Östersjön. Utsläppen i och kring Östersjön kräver gemensamma\r\nlösningar framför allt på EU-nivå men även på nationell nivå. Därför kräver\r\nFolkpartiet liberalerna sedan länge ett system med miljölotsar för\r\növervakning och kontroll av lastfartyg som trafikerar Östersjön, skärpta\r\nstraff och ansvarsregler oberoende av uppsåt, att Östersjön skall klassas\r\nsom ett särskilt känsligt område (PSSA), mottagningshamnar för förorenat\r\nvatten i alla hamnar vid Östersjön och effektivare Östersjösamarbete med\r\nökat fokus på reglernas efterlevnad.\r\nEU:s ramdirektiv för vatten utgör\r\ntillsammans med den kommande marina strategin bra redskap att skydda våra\r\nkuster och hav från ökad förstöring. De angrepps- och arbetssätt som\r\nföreslås i propositionen stämmer väl med Folkpartiets förslag. Vi anser\r\ndock att Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig Helcomprocess, som\r\nhittills inte givit tillräckligt resultat, och med kraft driva havsmiljöfrågorna\r\ni EU. Nationellt måste Sverige så snabbt som möjligt låta \"förvaltningen\r\nav kvaliteten på vattenmiljön\" också följas av en första \"akutversion\" av\r\nen marin strategi.\r\nEnligt tidsplanen för vattenvårdsdistrikten skall en\r\nfungerande myndighetsorganisation finnas på plats den 22 december 2003.\r\nEtt år senare skall det finnas en färdig analys över distriktens karaktär,\r\nkonsekvenser av den mänskliga verksamheten för yt- och grundvatten samt\r\nen ekonomisk analys av vattenanvändningen. Det brådskar alltså med att få\r\norganisation och medlen till arbetet på plats. I Naturvårdsverkets utredning\r\nAvrinningsmyndigheternas informationsbehov för att genomdriva vattendirektivet\r\npåpekas att detta knappast kan genomföras om inte resurser och uppdrag\r\nläggs ut redan 2003. Vi anser att regeringen snarast bör lägga ut detta\r\nuppdrag på länsstyrelserna samt att det tydligt skall framgå hur uppdraget\r\nskall finansieras.\r\nInförandet av vattenavrinningsområden är en ny företeelse\r\ninom svensk miljöförvaltning. Propositionen är mycket odetaljerad vad\r\navser hur denna organisation skall verka, organiseras och finansieras.\r\nRegeringen måste därför snarast återkomma med en mer detaljerad redovisning\r\nav hur detta arbete skall fortgå och utvecklas.\r\nRiksdagen bör tillkännage\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin\r\nstrategi m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkandena 1,\r\n2 i denna del och 4 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och\r\n9 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.\r\n\r\n18. Övriga motionsförslag, punkt 13 (kd)\r\nav\r\nSven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att\r\nförslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om kommunalt självstyre m.m. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ6 yrkandena 3 och 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande\r\n9, 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande\r\n2.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna föreslår att regeringen, med\r\nunderlag från de vattenmyndigheter som kommer att inrättas, rapporterar\r\nsina erfarenheter av genomförandets olika steg till riksdagen med en första\r\nrapportering våren 2005, i enlighet med vad som föreslås i Miljöbalkskommitténs\r\nbetänkande (SOU 2002:107).\r\nDet är högst oklart vilka konsekvenserna på\r\nkommunal nivå blir av vattendirektivets tillämpning. Enligt Miljöbalkskommitténs\r\nbetänkande (SOU 2002:107) minskar det kommunala självstyret när olika\r\ntyper av bestämmelser för miljökvalitet införs.\r\nKristdemokraterna föreslår\r\natt ansvarsutredningen med direktiv om en översyn av strukturen och\r\nuppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10) ges som ett\r\ntilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för det kommunala\r\nsjälvstyret av tillämpandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Det är särskilt\r\nangeläget att det skapas en samsyn mellan plan- och bygglagen (PBL) och\r\nimplementeringen av EU:s vattendirektiv. Det svenska systemet för\r\nmiljöövervakning bygger i stor utsträckning på ett underifrånperspektiv med\r\nlokal förvaltning. Stora ingrepp i den lokala naturresursförvaltningen\r\nbör därför undvikas. Det är viktigt att den svenska samverkansmodellen\r\ninte försvåras i och med direktivets implementering.\r\nFör närvarande pågår\r\nen utredning av PBL (dir. 2002:97). I uppgiften ingår att lämna förslag\r\ntill en samordning mellan bestämmelserna i PBL och miljöbalken m.fl. lagar.\r\nKommittén skall också behandla frågor om regional samverkan, översiktlig\r\nplanering, m.m. Åtminstone vissa av de frågeställningar som aktualiseras\r\nav vattendirektivet bör lyftas in i PBL-utredningen, då de bl.a. berör\r\ndet kommunala planmonopolet. Resultatet av utredningens arbete bör inväntas\r\ninnan genomgripande förändringar genomförs i den svenska lagtexten.\r\nRiksdagen\r\nbör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen\r\nom kommunalt självstyre m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ6\r\nyrkandena 3 och 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 9, 2003/04:MJ7\r\nyrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.\r\n\r\n19. Övriga\r\nmotionsförslag, punkt 13 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservationen om implementering av EG-direktiv.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna\r\ndel och 4.\r\nStällningstagande\r\nI Sveriges arbete mot ett långsiktig\r\nhållbart samhälle finns de 15 miljökvalitetsmålen som ett riktmärke. Till\r\nnästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora\r\nmiljöproblemen är lösta. Arbetet med miljökvalitetsmålen sker på flera\r\nnivåer samtidigt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Målen\r\nfinns dock inte inskrivna i miljöbalken, utan i lagstiftningen hänvisas\r\nendast till dem.\r\nDet är generellt så att bestämmelserna om miljökvalitet\r\ni direktiven är så pass detaljerade att det är olämpligt att genomföra\r\ndem i lagtext. I stället föreslås i det här fallet att regeringen skall\r\nbemyndigas att meddela de föreskrifter som behövs i fråga om kvaliteten\r\npå miljön. Vattendirektivets mål kommer att arbetas in i miljökvalitetsmål\r\nför respektive vattendistrikt. I den mån dessa mål krockar med andra\r\nregionala miljökvalitetsmål gäller de miljömål som följer av ramdirektivet.\r\nDetta innebär att vi bygger upp dubbla målstrukturer, dels våra övergripande\r\n15 miljömål, som hänvisas till i miljöbalken, dels mål som följer av olika\r\nEG-direktiv.\r\nFörhoppningsvis kommer EU alltmer att arbeta med en kraftfull\r\ngemensam miljöpolitik under de kommande åren. Miljömålen som kommer att\r\nfölja av framtida EG-direktiv kan därmed förväntas bli flera, varför\r\nproblemet med dubbla målstrukturer bara har sett sin början. Regeringen\r\nbör därför ges i uppdrag att agera för att EG-direktiv skall kunna\r\nimplementeras i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida\r\nmålkonflikter.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservationen om implementering av EG-direktiv. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ9 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9 och 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del\r\noch 4.\r\n\r\n20. Övriga motionsförslag, punkt 13 (mp)\r\nav Gunnar Goude\r\n(mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin strategi.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 1 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 2 i denna del och\r\n4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nEU:s ramdirektiv för\r\nvatten utgör tillsammans med den kommande marina strategin bra redskap\r\natt skydda våra kuster och hav från ökad förstöring. De angrepps- och\r\narbetssätt som föreslås i propositionen stämmer väl med Folkpartiets\r\nförslag. Jag anser dock att Sverige måste sluta låsa sig vid en åldrig\r\nHelcomprocess, som hittills inte givit tillräckligt resultat, och med\r\nkraft driva havsmiljöfrågorna i EU. Nationellt måste Sverige så snabbt\r\nsom möjligt låta \"förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön\" också följas\r\nav en första \"akutversion\" av en marin strategi.\r\nRiksdagen bör tillkännage\r\nför regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om marin\r\nstrategi. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ7 yrkande 1 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 2 i\r\ndenna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.
\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition\r\n2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön:\r\natt riksdagen antar\r\nregeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:MJ4\r\nav Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (båda mp):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår\r\nregeringens förslag till ändringar i miljöbalken förutom ändringarna i 5\r\nkap. 6 § första stycket.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer\r\nmed ett förslag till hur man kan arbeta med olika typer av miljömål i\r\nmiljöbalken utan att definitionen av miljökvalitetsnorm ändras.\r\n3. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening att riksdagen bör få ta ställning\r\ntill hur myndighetsstrukturen för den nya vattenadministrationen skall\r\nutformas.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nändring av miljöbalken som tydligare beskriver vad ett åtgärdsprogram\r\nskall innehålla.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett\r\nförslag till lagändringar som ger den nya vattenmyndigheten/myndigheterna\r\nbefogenheter att utforma åtgärdsprogram som möjliggör att vattendirektivets\r\nmålsättningar om förbättrad vattenkvalitet kan uppnås.\r\n2003/04:MJ5 av\r\nCatharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om beaktande av\r\nkonsekvensanalyser\r\nvid utformning av beslut.\r\n2. Riksdagen beslutar att de som berörs av\r\nåtgärdsprogram skall kunna lämna synpunkter på dessa under minst fyra\r\nmånader.\r\n2003/04:MJ6 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen\r\navslår regeringens proposition 2003/04:2.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen\r\nåterkommer med förslag om ändring av miljöbalken med anledning av Europeiska\r\nunionens ramdirektiv för vatten.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om rapportering till riksdagen av\r\nerfarenheterna av genomförandets olika steg, med början våren 2005.\r\n4. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\n5 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken bör ges en sådan utformning att definitionen\r\nav begreppet miljökvalitetsnorm inte ändras.\r\n5. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samrådstiden\r\nför upprättande av åtgärdsprogram skall anges till sex månader.\r\n6. Riksdagen\r\nbegär att regeringen återkommer med förslag om indelning av vattendistrikt,\r\nmyndighetsstruktur samt myndigheters befogenheter och finansiering.\r\n7. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en\r\nstegvis implementering av Europeiska unionens ramdirektiv för vatten, där\r\nmyndighetsansvaret för vattenförvaltningen bör knytas till\r\nlänsstyrelserna.\r\n8. Riksdagen begär att regeringen ger Ansvarsutredningen (dir.\r\n2003:10) som ett tilläggsuppdrag att med förtur utreda konsekvenserna för\r\ndet kommunala självstyret av tillämpandet av Europeiska unionens ramdirektiv\r\nför vatten (2000/60/EG).\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att en författningsreglering av vissa\r\nmiljömål inte får leda till att andra miljömål nedprioriteras.\r\n10. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\ndet i miljöbalken bör stadgas om möjlighet att överklaga beslut om\r\nåtgärdsprogram eller andra myndighetsbeslut i vattenplaneringsprocessen.\r\n11. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nersättning i sådana fall där en utebliven ersättning skulle framstå som\r\nuppenbart stötande.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skydd av dricksvatten.\r\n13. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nfinansieringsprincipen.\r\n2003/04:MJ7 av Lennart Fremling m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en marin strategi.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om miljökvalitetsnormer och\r\nåtgärdsprogram.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om vattendistrikt, vattenmyndigheter och\r\nvattenmiljöförvaltning.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en\r\nmer detaljerad redovisning av hur arbetet med förvaltning av\r\nvattenvårdsdirektivet\r\nskall fortgå och utvecklas.\r\n2003/04:MJ8 av Catharina Elmsäter-Svärd\r\nm.fl. (m, fp, kd, c, mp):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår förslaget till införande\r\nav två nya paragrafer i miljöbalken 5 kap. 10 och 11 §§.\r\n2. Riksdagen\r\nbegär att regeringen återkommer med förslag till vilken eller vilka\r\nmyndigheter som skall förvalta kvaliteten på vattenmiljön samt på indelningen\r\ni vattendistrikt.\r\n2003/04:MJ9 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nge kommunerna ansvar för att arbeta fram förslag till förvaltningsplaner\r\noch miljömål som därefter fastställs av vattenmyndigheten.\r\n2. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nregeringen bör ges i uppdrag att agera för att EG-direktiv skall kunna\r\nimplementeras i befintlig miljömålsstruktur för att undvika framtida\r\nmålkonflikter.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att en ersättningsregel skall införas i miljöbalken\r\nsom syftar till att ersätta markägare vars verksamhet inskränks på grund\r\nav miljöskäl trots att verksamheten inte befaras föranleda någon väsentlig\r\nskada på människors hälsa eller miljön.\r\n4. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införandet av\r\ndirektivets materiella bestämmelser i svensk lagstiftning måste åtföljas\r\nav regler som gör det möjligt att överklaga de därmed förevarande\r\nbesluten.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att samrådstiden angående åtgärdsprogram för att uppfylla\r\nmiljökvalitetsnormer för ett vattendistrikt skall utgöras av sex månader.\r\n
\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Frågan om avslag på propositionen", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 1 och 2003/04:MJ6 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Förslaget till ny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 §. \r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 §. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:2 i denna del och avslår motion 2003/04:MJ5 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 2 och 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Vissa ersättningsfrågor med anledning av lagförslaget", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 11 och 2003/04:MJ9 yrkande 3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Åtgärdsprograms innehåll, m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkandena 4 och 5, 2003/04:MJ5 yrkande 1, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 5, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Överprövning av vissa beslut", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 10, 2003/04:MJ7 yrkande 2 i denna del och 2003/04:MJ9 yrkande 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11 §§.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 5 kap. 10 och 11 §§.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:2 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ4 yrkande 3, 2003/04:MJ6 yrkandena 2 i denna del och 6 och 2003/04:MJ8 yrkandena 1 och 2.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "11", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"", "votering_id": "E2E53EAF-3E17-4E70-9179-C24459DE8E7D", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd, mp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "118", "0", "0", "26" ] }, { "td": [ "m", "0", "46", "0", "9" ] }, { "td": [ "c", "0", "19", "0", "3" ] }, { "td": [ "fp", "0", "39", "0", "9" ] }, { "td": [ "kd", "0", "29", "0", "4" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "0", "12", "0", "5" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "143", "145", "0", "61" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 11" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E2E53EAF-3E17-4E70-9179-C24459DE8E7D", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "reservation 11", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Myndighetsansvaret", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkande 7 och 2003/04:MJ7 yrkande 3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Förvaltningsplaner m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ9 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Lagförslaget i övrigt", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:2 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Finansieringsprincipen", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ6 yrkande 13.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "12", "rubrik": "Skydd av dricksvatten", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ6 yrkande 12.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "13", "rubrik": "Övriga motionsförslag", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ6 yrkandena 3, 8 och 9, 2003/04:MJ7 yrkandena 1, 2 i denna del och 4 och 2003/04:MJ9 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU7", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Frågan om avslag på propositionen", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Frågan om avslag på propositionen", "partier": "\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Förslaget till ny lydelse av 5 kap. 2 § och 4-8 §§ samt 6 kap. 11 § miljöbalken", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Innebörden av termen miljökvalitetsnorm m.m.", "partier": "\"fp\",\"kd\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Vissa ersättningsfrågor med anledning av lagförslaget", "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Åtgärdsprograms innehåll, m.m.", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Åtgärdsprograms innehåll, m.m.", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Åtgärdsprograms innehåll, m.m.", "partier": "\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Åtgärdsprograms innehåll, m.m.", "partier": "\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "10", "rubrik": "Överprövning av vissa beslut", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "11", "rubrik": "Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "12", "rubrik": "Myndighetsansvaret", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "13", "rubrik": "Myndighetsansvaret", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "14", "rubrik": "Förvaltningsplaner m.m.", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "9" }, { "nummer": "15", "rubrik": "Finansieringsprincipen", "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "11" }, { "nummer": "16", "rubrik": "Skydd av dricksvatten", "partier": "\"kd\",\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "12" }, { "nummer": "17", "rubrik": "Övriga motionsförslag", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "13" }, { "nummer": "18", "rubrik": "Övriga motionsförslag", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "13" }, { "nummer": "19", "rubrik": "Övriga motionsförslag", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "13" }, { "nummer": "20", "rubrik": "Övriga motionsförslag", "partier": "\"mp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "13" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-10-28 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-11-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-11-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-11-13 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-11-17 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-11-19 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-11-19 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-11-19 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2003-11-19 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-22 01:02:01" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.", "dok_id": "GR01MJU7", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Övervakning av vattenmiljön (MJU7)", "dok_id": "GR01MJU7", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll dels reservation 11 under punkt 7 och dels i övrigt bifallit utskottets förslag till beslut.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-22 01:02:01" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GR01MJU7", "systemdatum": "2017-10-20 09:50:42" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Majoriteten i miljö- och jordbruksutskottet säger ja till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. Men ledamöter från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet anser att riksdagen ska få ta ställning till indelning och myndighetsstruktur. Dessa partier har majoritet när riksdagen ska besluta. Det innebär att regeringen kan få i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och vilken myndighet som ska sköta övervakningen. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Förslagen innebär att svensk lagstiftning anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten och föreslås börja gälla den 22 december 2003.
", "dok_id": "GR01MJU7", "systemdatum": "2016-01-26 17:43:59" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Övervakning av vattenmiljön (MJU7)", "dok_id": "GR01MJU7", "systemdatum": "2016-01-26 17:43:59" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GR01MJU7", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200304_MJU_7.pdf", "filstorlek": "1532416", "filtyp": "pdf", "titel": "Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A7E45F6C-31B7-44D7-AC06-57009D2D0859" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ4 med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_id": "GR02MJ4", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ4", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ5 med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_id": "GR02MJ5", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ5", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ6 med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_id": "GR02MJ6", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ6", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ7 med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_id": "GR02MJ7", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ7", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ8 med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_id": "GR02MJ8", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ8", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, FP, KD, C, MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ9 med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_id": "GR02MJ9", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ9", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2003/04:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_id": "GR032", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "2", "ref_dok_titel": "Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-11-19", "ref_dok_id": "GR0931", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "31", "ref_dok_titel": "2003-11-19", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-11-19", "ref_dok_id": "GR0931", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "31", "ref_dok_titel": "2003-11-19", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:56", "ref_dok_id": "GR0K56", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "56", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:56", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:890", "ref_dok_id": "1998:808", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }