\r\nI betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition\r\n2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp jämte fem\r\nföljdmotioner och ytterligare 37 motionsyrkanden från allmän motionstid\r\nåren 2002 och 2003. I propositionen föreslår regeringen nya delmål under\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ett komplement till den\r\nmiljömålsstruktur som riksdagen tidigare godkänt. I propositionen lämnas också\r\nförslag om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i\r\nvissa fall skall få meddela föreskrifter om skyldighet för producenter\r\natt se till att varor har en viss sammansättning, återanvändbarhet eller\r\nåtervinningsbarhet. Regeringen föreslår vidare att vissa lagar om retursystem\r\nmed pant för dryckesförpackningar upphävs och att det i miljöbalken i\r\nstället införs regler om föreskriftsrätt för retursystem för vissa\r\nförpackningar. Regeringen föreslår dessutom att reglerna i bilskrotningslagen\r\n(1975:343) kompletteras med bestämmelser om hur skrotningsavgiften betalas\r\nsamt hur ränta beräknas respektive betalas och återbetalas. Vidare föreslår\r\nregeringen att kommunen skall utöva den lokala tillsynen över efterlevnaden\r\nav bestämmelserna i bilskrotningslagen och bestämmelser som meddelats med\r\nstöd av den lagen samt att kommunen ges möjlighet att besluta om de\r\nförelägganden eller förbud som behövs för att dessa bestämmelser skall\r\nefterlevas. Regeringen föreslår också att det i bilskrotningslagen skall\r\ninföras en bestämmelse om straff för den som utan auktorisation bedriver\r\nyrkesmässig bilskrotningsverksamhet. Slutligen föreslås i propositionen\r\natt regeringen får riksdagens bemyndigande att sälja statens aktie i\r\nSydkraft SAKAB AB. Motionerna från allmän motionstid omfattar huvudsakligen\r\nfrågor med anknytning till kretsloppsstrategin. Utskottet tillstyrker\r\nregeringens förslag och föreslår att riksdagen avslår samtliga\r\nmotionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns 27 reservationer och två särskilda yttranden.
\r\n\r\n1. Samordning och utveckling av\r\nstrategin för giftfria och resurssnåla kretslopp\r\nRiksdagen avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ25 yrkande 5, 2002/03:MJ26 yrkande 3, 2002/03:MJ27\r\nyrkande 2, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande\r\n16 i denna del.\r\nReservation 1 (kd)\r\nReservation 2\r\n(c)\r\n\r\n2. Hållbarhetskommission\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 2,\r\n2003/04:MJ472 yrkande 1 och 2003/04:Bo253 yrkande 17.\r\nReservation 3 (fp,\r\nkd, c)\r\n\r\n3. Avfallsmängden och resurssnåla kretslopp\r\nRiksdagen avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ27 yrkande 1, 2002/03:MJ270 yrkandena 1, 3 och 4,\r\n2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna\r\ndel.\r\nReservation 4 (kd, c)\r\n\r\n4. Delmål för återvinning av matavfall\r\nRiksdagen\r\ngodkänner regeringens förslag om nya delmål till miljökvalitetsmålet God\r\nbebyggd miljö (avsnitt 6.2.1). Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:117 punkt 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 1, 2002/03:MJ27\r\nyrkande 6 och 2002/03:MJ270 yrkandena 5 och 6.\r\nReservation 5\r\n(m)\r\n\r\n5. Ytterligare delmål\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande\r\n4, 2002/03:MJ432 yrkande 12 och 2003/04:MJ400 yrkande 7.\r\nReservation 6\r\n(fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n6. Förbränning av avfall\r\nRiksdagen avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ24 yrkande 2 i denna del, 2002/03:MJ315 yrkande 21,\r\n2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del, 2002/03:MJ489 yrkande 8 och 2003/04:MJ474\r\nyrkande 16 i denna del.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n7. Skatt på avfall som\r\nförbränns\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 2 i denna\r\ndel, 2002/03:MJ26 yrkande 7, 2002/03:MJ27 yrkande 4, 2002/03:MJ428 yrkande\r\n8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\nReservation 9\r\n(m)\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (c)\r\n\r\n8. Deponering av\r\navfall\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och\r\n2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\n\r\n9. Naturvårdsverkets ansvar\r\nm.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 3, 2002/03:MJ26\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ251 och 2003/04:MJ472 yrkande 30.\r\nReservation 12\r\n(m)\r\nReservation 13 (fp)\r\n\r\n10. Tydliggörande av avfallsinnehavarens\r\nansvar\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken\r\nsåvitt avser 15 kap. 5 a §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117\r\npunkt 1 i denna del.\r\n\r\n11. Producentansvaret för förpackningar och\r\nreturpapper m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 8 och\r\n2002/03:MJ27 yrkande 3.\r\n\r\n12. Farligt avfall från hushållen\r\nRiksdagen\r\navslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 14.\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n13. Kommunernas\r\nensamrätt till hanteringen av farligt avfall\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:MJ26 yrkandena 5 och 6 och 2003/04:MJ472 yrkande 29.\r\nReservation\r\n15 (fp)\r\n\r\n14. Varors sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet\r\nm.m.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken\r\nsåvitt avser 15 kap. 7 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117\r\npunkt 1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 4,\r\n2002/03:MJ25 yrkande 4 och 2002/03:MJ26 yrkande 11.\r\nReservation 16 (m, fp,\r\nkd)\r\n\r\n15. Kretsloppsförsäkringar m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:MJ26 yrkande 9, 2002/03:MJ27 yrkande 8 och 2002/03:MJ315 yrkande\r\n19.\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (c)\r\n\r\n16. Returdryckesförpackningar\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser\r\n15 kap. 7 a § och lag om upphävande av vissa lagar avseende retursystem\r\nmed pant för dryckesförpackningar. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:117 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande\r\n5, 2002/03:MJ25 yrkandena 1–3, 2002/03:MJ26 yrkande 10, 2002/03:MJ27\r\nyrkande 5, 2002/03:MJ225 yrkandena 1–3, 2002/03:MJ315 yrkande 20,\r\n2002/03:MJ337,\r\n2003/04:MJ240 och 2003/04:MJ242 yrkandena 1–3.\r\nReservation 19\r\n(m)\r\nReservation 20 (fp)\r\nReservation 21 (kd)\r\nReservation 22 (c)\r\n\r\n17. Övriga\r\nändringar i miljöbalken\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i miljöbalken, i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet\r\nföreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt\r\n1 i denna del.\r\n\r\n18. Bilar m.m.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343). Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och avslår motionerna\r\n2002/03:T466 yrkande 33, 2002/03:MJ211, 2002/03:MJ377 yrkande 7, 2002/03:MJ428\r\nyrkande 6 och 2003/04:T563 yrkande 1.\r\nReservation 23 (kd, c)\r\n\r\n19. Gräsklippare\r\nm.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ377 yrkande 8 och 2003/04:T563\r\nyrkande 2.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n20. Slutförvaring av kvicksilver\r\nRiksdagen\r\navslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 6, 2002/03:MJ26 yrkande 12 och\r\n2002/03:MJ27 yrkandena 9 och 10.\r\nReservation 25 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21. Bygg-\r\noch rivningsavfall\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ24 yrkande\r\n7.\r\nReservation 26 (m)\r\n\r\n22. Försäljning av statens aktie i Sydkraft SAKAB\r\nAB\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att sälja återstående aktie i Sydkraft\r\nSAKAB AB (avsnitt 10). Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117\r\npunkt 3 och avslår motion 2002/03:MJ23.\r\n\r\n23. Giftfri miljö och sanering\r\nav förorenade områden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ217 och\r\n2002/03:MJ319.\r\n\r\n24. Övriga frågor\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:MJ27 yrkande 7 och 2002/03:MJ311.\r\nReservation 27 (c)\r\nStockholm den\r\n16 oktober 2003\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\nCatharina\r\nElmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina\r\nElmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling\r\n(fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd),\r\nKjell-Erik Karlsson (v), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson\r\n(c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson\r\n(s), Ann-Kristine Johansson (s), Anders Bengtsson (s) och Marie Wahlgren\r\n(fp).
\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI maj 2003 lämnade\r\nregeringen till riksdagen proposition 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria\r\noch resurssnåla kretslopp. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen\r\nantar förslag bl.a. till ändringar i miljöbalken och bilskrotningslagen\r\n(1975:343), godkänner nya delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd\r\nmiljö samt bemyndigar regeringen att sälja återstående aktie i Sydkraft\r\nSAKAB AB. Förslagen bygger på en uppgörelse mellan regeringen, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna och återges i bilaga 1. Lagförslagen återges i\r\nbilaga 2. Med anledning av propositionen har fem motioner (s, m, fp, kd,\r\nc) med totalt 35 yrkanden väckts. Utskottet har valt att i detta sammanhang\r\ndärutöver behandla ett antal motioner från allmänna motionstiden 2002 och\r\n2003 med yrkanden som nära sammanhänger med de frågor som behandlas i\r\npropositionen. De motioner i betänkandet som väckts under allmänna\r\nmotionstiden 2003 har utskottet funnit utgöra upprepningar av tidigare väckta\r\nmotioner och behandlas därför i förenklad form. Samtliga motioner återfinns\r\ni bilaga 1.\r\nUtskottet har i ärendet uppvaktats av representanter för\r\nSvenskt Näringsliv, Återvinningsindustrierna, Svensk Dagligvaruhandel,\r\nFörpackningsinsamlingen, Svenska Renhållningsverksföreningen samt plast-\r\noch kemiföretagen Hydro Polymers AB, Akzo Nobel Base Chemicals AB och\r\nBoliden Mineral AB.\r\nBakgrund\r\nRiksdagen godkände år 1999 ett system med\r\n15 nationella miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6,\r\nrskr. 1998/99:183 och prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.\r\n2001/02:36). De nationella miljökvalitetsmålen är formulerade utifrån den\r\nmiljöpåverkan natur- och kulturmiljön tål och definierar det tillstånd\r\nför den svenska miljön som skall vara uppnådd inom en generation. Målen\r\nskall ge ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling på miljöområdet\r\ninnebär och därigenom vara vägledande vid tillämpning av bestämmelserna\r\ni miljöbalken. Målen utgör kursen för miljöarbetet på alla nivåer i Sverige\r\noch i arbetet såväl inom EU som i andra internationella sammanhang.\r\nRiksdagen godkände år 2001 ett antal delmål för miljökvalitetsmålen. Enligt\r\ndelmålen skall en viss miljökvalitet vara uppnådd eller vissa förändringar\r\nvara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall\r\nkunna uppnås inom en generation. Delmålen avser i de flesta fall läget år\r\n2010. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kompletterades med beslut om delmål\r\nunder våren 2001 (prop. 2000/01:65, 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269).\r\nDelmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan beslutades under\r\nhösten 2001 (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163).\r\nVåren 2002 beslutade riksdagen om ytterligare ett delmål under\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14,\r\nrskr. 2001/02:291). Riksdagen har också beslutat om en strategi för\r\neffektivare energianvändning och transporter, en strategi för giftfria och\r\nresurssnåla kretslopp samt en strategi för hushållning med mark, vatten\r\noch bebyggd miljö (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36).\r\nStrategierna skall vara vägledande i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen.\r\nStrategin för giftfria och resurssnåla kretslopp (kretsloppsstrategin)\r\nbidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen\r\növergödning, Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt samt God bebyggd\r\nmiljö genom att öka resurseffektiviteten och för att minska läckage av\r\ngifter och näringsämnen. Kretsloppsstrategin omfattar framför allt strömmarna\r\nav material och produkter under hela deras livscykel. Strategin har inte\r\nvidareutvecklats sedan den först presenterades i propositionen om Svenska\r\nmiljömål – delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet.\r\n2001/02:MJU3,\r\nrskr. 2001/02:36).\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen\r\nföreslår i denna proposition mål, strategier och åtgärder för att fortsätta\r\nutvecklingen mot ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp.\r\nRegeringen\r\nanser att den tidigare inriktningen på avfallspolitiken bör fortsätta och\r\nutvecklas enligt den inom EU beslutade avfallshierarkin. Många nya styrmedel\r\nhar beslutats under senare år samtidigt som engagemanget hos olika aktörer\r\nhar ökat kraftigt. Det ställer stora krav på att systemen är trovärdiga\r\ninför fortsättningen. Viktiga aspekter är då lättillgängliga system och\r\ntydliga regler för vad som gäller. Konsumenterna och en miljöriktig\r\nhantering är då det som måste stå i fokus tillsammans med en hänsyn till\r\nlokala och regionala förutsättningar. Kommunerna bör få ett större inflytande\r\növer informationen och planeringen på områden där producentansvar gäller,\r\ndetta samtidigt som producentansvaret för förpackningar och returpapper\r\nkvarstår och utvecklas.\r\nI den här propositionen presenteras åtgärder som\r\nsyftar till att förstärka den struktur som tidigare har slagits fast.\r\nAvfallshanteringen skall tydliggöras inte bara som ett miljöproblem utan\r\nockså som en fråga om infrastruktur samtidigt som det centrala\r\nplaneringsansvaret\r\ntydliggörs och den centrala uppföljningen utvecklas och stärks. Det finns\r\nanledning att komplettera styrmedlen för att utifrån bl.a. ekonomiska och\r\npraktiska förutsättningar i större utsträckning få till ett ekologiskt\r\nomhändertagande av avfall i enlighet med avfallshierarkin. Det är nödvändigt\r\natt både mängden avfall och dess farlighet minskar. Regeringen avser bl.a.\r\natt tydliggöra kommunernas ansvar för hushållens farliga avfall. Vidare\r\npresenteras regeringens inställning att kvicksilver skall förvaras permanent\r\ndjupt ned i berg.\r\nRegeringen föreslår nya delmål under miljökvalitetsmålet\r\nGod bebyggd miljö som ett komplement till den miljömålsstruktur som\r\nriksdagen beslutade i april 1999 (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183)\r\nsamt i november 2001 (bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Vidare redovisar\r\nregeringen sina avsikter att utse Naturvårdsverket som huvudansvarig för\r\nsamordning av strategin för att nå ett samhälle med giftfria och resurssnåla\r\nkretslopp.\r\nDen som innehar avfall ansvarar för att avfallet hanteras på\r\nett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Regeringen föreslår att detta\r\nansvar kommer till tydligt uttryck i lagtext. För att främja en minskad\r\nuppkomst av avfall och en hälso- och miljömässigt godtagbar hantering av\r\navfall föreslås också att regeringen eller den myndighet som regeringen\r\nbestämmer skall få meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att\r\nse till att varor har en viss sammansättning, återanvändbarhet eller\r\nåtervinningsbarhet. I fråga om andra varor än förpackningar föreslås en\r\nsådan föreskriftsrätt gälla endast om föreskrifterna behövs till följd av\r\nSveriges medlemskap i Europeiska unionen.\r\nI fråga om plast- och\r\nmetallförpackningar för konsumtionsfärdig dryck föreslås att lagen (1991:336)\r\nom vissa dryckesförpackningar och lagen (1982:349) om återvinning av\r\ndryckesförpackningar av aluminium upphävs och att det i miljöbalken i\r\nstället förs in ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som\r\nregeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att producenterna skall\r\nse till att sådana förpackningar omfattas av retursystem och se till att\r\nretursystemen utformas så att de genom utbetalning av pant eller premie\r\nuppmuntrar att förpackningarna lämnas tillbaka till systemen.\r\nI fråga om\r\nbilskrotning föreslås att reglerna i bilskrotningslagen (1975:343) om\r\nförfarandet vid uttag av skrotningsavgift skall kompletteras med bestämmelser\r\nom hur avgiften betalas samt hur ränta beräknas respektive betalas och\r\nåterbetalas. Vissa av ändringarna är av rent redaktionell art. Därutöver\r\nföreslås att kommunen skall utöva den lokala tillsynen över efterlevnaden\r\nav bestämmelserna i bilskrotningslagen och bestämmelser som meddelats med\r\nstöd av den lagen. Det föreslås också att kommunen ges möjlighet att\r\nbesluta om de förelägganden eller förbud som behövs för att dessa bestämmelser\r\nskall efterlevas. Vidare föreslås att det i bilskrotningslagen skall\r\ninföras en bestämmelse om straff för den som utan auktorisation bedriver\r\nyrkesmässig bilskrotningsverksamhet.\r\nLagändringarna föreslås träda i\r\nkraft i fråga om retursystem för förpackningar för konsumtionsfärdig dryck\r\nden dag regeringen bestämmer, i övrigt den 1 april 2004.\r\nAvslutningsvis\r\nföreslås att regeringen får riksdagens bemyndigande att sälja statens\r\naktie i Sydkraft SAKAB AB.
\r\nSamordning och utveckling av strategin för\r\ngiftfria och resurssnåla kretslopp\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet\r\ninstämmer i regeringens överväganden om hur strategin för giftfria och\r\nresurssnåla kretslopp skall utvecklas. Utskottet avstyrker i samband därmed\r\ntvå motionsyrkanden (fp, c) med förslag om hur kretsloppsstrategin kan\r\nutvecklas vidare, två yrkanden (kd, c) med krav på forskningsprogram, ett\r\nyrkande (fp) om en hållbarhetskommission samt fem yrkanden (kd, v, c) med\r\nförslag till åtgärder för att minska avfallsmängden, alla på den grunden\r\natt utskottet genom vad regeringen anför finner yrkandena huvudsakligen\r\ntillgodosedda. Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (c), 3 (fp, kd, c) och 4\r\n(kd, c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att Naturvårdsverket bör ges\r\nhuvudansvaret för samordning och utveckling av strategin för giftfria och\r\nresurssnåla kretslopp. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag\r\natt återkomma med förslag på hur strategin kan utvecklas vidare.\r\nMotionerna\r\nI\r\nmotion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 3 om avfallspolitiken anges att beslut\r\nom återvinning bör baseras på en helhetsbedömning. I en sådan bör\r\ntransporter, miljöeffekter av återvinningsmetoden, energivinster mellan\r\nåtervinning och nyproduktion, alternativ till den energi som utvinns via\r\nsopförbränning, etc. ingå. Den regionala beslutsnivån bör enligt motionärerna\r\ntilldelas ett stort ansvar att tillsammans med Naturvårdsverket utarbeta\r\nden regionala strategin för återvinning.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ25 (kd)\r\nyrkande 5 har från Naturvårdsverkets sida uttalats att det är nödvändigt\r\nmed ytterligare forskning med tvärvetenskaplig inriktning som stöder\r\nutvecklingen mot hållbar produktion och konsumtion. Motionärerna delar\r\ndenna uppfattning och efterlyser ett forskningsprogram som stöder\r\nutvecklingen mot hållbar produktion. Forskningsprogrammet bör innehålla såväl\r\nnaturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga och humanvetenskapliga\r\naspekter.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 (delvis) bör forskningen\r\noch utvecklingen av småskalig resursåtervinning utökas.\r\nEn hållbarhetskommission\r\nbör enligt motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 2 tillsättas för att finna de\r\nsystemfel som motverkar hållbar utveckling. Motionärerna anser att\r\nkretsloppsproblematiken bör ingå i uppdraget för en sådan kommission.\r\nEnligt\r\nmotion 2002/03:MJ27 (c) yrkande 2 måste avfallshanteringen ta hänsyn till\r\ndet stora flödet av kemikalier i samhället och de brister som i dag råder\r\ni kemikaliepolitiken. En ökad mängd naturfrämmande ämnen i samhällets\r\nprodukter måste följas av en ökad ansträngning att skilja dessa ämnen\r\nfrån avfall som läggs på deponi, förbränns eller behandlas på annat sätt.\r\nFör att sluta kretsloppen krävs enligt motionärerna rena material som\r\ninte medför att gifter anrikas i kretsloppen. De framhåller vidare att\r\nmiljömålet Giftfri miljö även borde omfatta mål för utsortering av\r\nmiljöfarligt avfall. De främmande ämnen som redan är ute i samhällets system\r\när enligt motionärerna ett problem, och man måste undvika att dessa\r\nokontrollerat diffunderar ut i ekosystemen.\r\nStaten bör enligt motion\r\n2002/03:MJ270 (v) yrkande 1 anta en strategi för att successivt minska den\r\ntotala mängden avfall. För att nå miljömålen och för att sluta kretsloppen\r\nmåste avfallsmängderna successivt minska. Dagens linjära system innebär\r\ntvå avgörande fel, dels att naturresurserna förbrukas och tar slut, dels\r\natt de i stället förvandlas till avfall eller sopor som hamnar i luften,\r\nmarken eller vattnet. I motionen anförs vidare att en uthållig tillväxt\r\nmåste vara möjlig samtidigt som avfallsmängden minskar. Dagens producentansvar\r\nberör endast förpackningar och ett antal produkter. Producentansvaret\r\nmåste därför breddas och få högre kvalitet. Tillverkarna eller producenterna\r\nmåste ta ansvar för alla slags produkter och material. Det räcker enligt\r\nmotionärerna inte med att det finns ett producentansvar för vissa material\r\neller produkter (yrkande 3). Det behövs dessutom mer enhetliga system av\r\nvarugrupper för t.ex. flaskor och burkar. Det behövs också tydligare\r\nmärkning och mer enhetlig märkning av material och produkter. Vidare behövs\r\nett pantsystem och olika typer av miljöbonus för dem som utför själva\r\nåtervinnings- och sorteringsarbetet (yrkande 4). Det är enligt motion\r\n2002/03:MJ27 (c) yrkande 1 hög tid att göra något åt det stora materialflödet\r\ni samhället och bygga välfärden och den ekonomiska tillväxten på annat än\r\nresurser som mynnar ut i en ökad avfallsmängd. Motionärerna anser därför\r\natt miljömålet God bebyggd miljö måste omformuleras så att målet faktiskt\r\nkommer att innebära ett krav på att avfallsmängderna minskas. Politiken\r\nmåste verka för att målet nås genom lagstiftning och olika former av\r\nekonomiska styrmedel. Enligt motion 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 (delvis)\r\nbehövs förslag till att minska den totala avfallsmängden sorterat respektive\r\nosorterat avfall.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet delar motionärernas\r\ni motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 3 uppfattning att avfallspolitiken bör\r\nbaseras på en helhetsbedömning. Som påpekas i propositionen är ett väl\r\nfungerande omhändertagande av avfall en av de nödvändiga infrastrukturerna\r\ni samhället, i vissa delar jämförbar med el- och värmeförsörjning, vatten-\r\noch avloppshantering samt trafiknätet. Avfallshanteringens infrastruktur\r\nomfattar såväl insamling och transport som omhändertagande i olika former.\r\nSåväl hushåll, offentliga verksamheter som företag är beroende av att\r\noffentliga eller privata aktörer erbjuder sig att ta hand om avfallet.\r\nMot bakgrund härav anser utskottet i likhet med regeringen att en myndighet\r\nbör utses att ansvara för att utveckla samordningen och uppföljningen av\r\nstrategin för giftfria och resurssnåla kretslopp. Som regeringen påpekar\r\nhar Naturvårdsverket tidigare utsetts som ansvarig myndighet för de\r\növergripande miljömålsfrågorna, varför det är lämpligt att Naturvårdsverket\r\nfår ett övergripande ansvar även för att samordna och utveckla strategin\r\nför giftfria och resurssnåla kretslopp. I denna uppgift ligger också att\r\nsamordna övriga miljömålsmyndigheter. Rollen som samordningsansvarig för\r\nkretsloppsstrategin kommer som regeringen påpekar inte att innebära att\r\nNaturvårdsverket övertar miljömålsmyndigheternas ansvar att följa upp och\r\nutveckla respektive miljökvalitetsmål. Den innebär inte heller att\r\nNaturvårdsverket övertar de berörda aktörernas ansvar för att åtgärder vidtas.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att Naturvårdsverket bör återkomma\r\nmed förslag om hur kretsloppsstrategin kan utvecklas ytterligare. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 3 i den mån\r\nden inte kan anses tillgodosedd med vad regeringen anför.\r\nDet framhålls\r\ni propositionen att en väl fungerande forskning och utvecklingsverksamhet\r\när av avgörande betydelse för att kunna upptäcka problem och för att\r\nständigt pröva och ifrågasätta valda lösningar och uppställda mål. Utskottet\r\ninstämmer i bedömningen att forskningen om hållbar utveckling bör samordnas\r\noch bör omfatta både grundläggande och problemorienterad forskning. Det\r\nbör dessutom särskilt påpekas att ett fortsatt aktivt deltagande i den\r\ninternationella forskningen är en förutsättning för att Sverige skall\r\nkunna ha stort inflytande i de internationella överenskommelser som måste\r\nnås för att avvärja miljöhoten. Forskning om miljökvalitetsmålen är därför\r\nsom regeringen också framhåller ett ansvar för nästan alla forskningsfinansiärer\r\noch forskningsutövare. Enligt riksdagens beslut om forskningspolitiken\r\n(prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) skall forskning om\r\nmiljö och hållbar utveckling samt forskning som underlag för miljökvalitetsmålen\r\nvara prioriterade forskningsområden. Naturvårdsverket och Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har därvid ett\r\nsärskilt ansvar för att finansiera forskning och utvecklingsverksamhet\r\ntill stöd för arbetet att nå miljökvalitetsmålen och för hushållning med\r\nmark och vatten samt med energi och råvaror. Det bör dessutom i sammanhanget\r\npåpekas att regeringen avser att presentera en forskningsproposition under\r\når 2005. Utskottet utgår från att frågor av den typ som tas upp i motionerna\r\n2002/03:MJ25 (kd) yrkande 5 och 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 (delvis) därvid\r\nkommer att få en långsiktig behandling. Det anförda innebär enligt utskottets\r\nmening att motionerna får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker\r\nmotionerna.\r\nUtskottet har tidigare behandlat förslaget om en hållbarhetskommission\r\nsom tas upp i motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 2 (se bet. 2002/03:MJU15\r\ns. 32 f.). Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till att regeringen\r\navser att inrätta ett särskilt samordningskansli för hållbar utveckling\r\ni Statsrådsberedningen. Det nya samordningskansliets uppgift kommer enligt\r\nvad utskottet erfarit att bli att koordinera Regeringskansliets arbete\r\nmed hållbar utveckling. Kansliet skall fungera som idéskapare och\r\nvidareutveckla den nationella strategin för hållbar utveckling, bl.a. med\r\nutgångspunkt i framtida befolkningsförändringar. Kansliet får också\r\nansvaret för att utveckla Sveriges internationella agerande i miljö- och\r\nhållbarhetsfrågor – både inom EU och FN:s kommission för hållbar\r\nutveckling\r\n(CSD). Detta påverkar inte den ordningen att miljöministern även i\r\nfortsättningen kommer att ha det samlade ansvaret för hållbar utveckling.\r\nDet anförda innebär att motionen är tillgodosedd. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionen.\r\nNär det gäller kraven i motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande\r\n2 vill utskottet hänvisa till att den av regeringen aviserade strategin\r\nför giftfria och resurssnåla kretslopp just är avsedd att bidra till att\r\nuppnå bl.a. miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se bl.a. prop. 2000/01:130\r\ns. 209 f.) Som anförts ovan kommer Naturvårdsverket att erhålla uppgiften\r\natt som samordnande myndighet för strategin bl.a. samordna övriga\r\nmiljömålsmyndigheter. Kemikalieinspektionen ansvarar för miljökvalitetsmålet\r\nGiftfri miljö. Mot bakgrund härav anser utskottet inte att riksdagen bör\r\nvidta någon åtgärd med anledning av motionen. Utskottet avstyrker därför\r\nmotionen.\r\nUtskottet anser att det är av stor vikt att den totala mängden\r\navfall minskar. Regeringen aviserar också sin avsikt att fortsätta det\r\narbete som påbörjats för att bättre ta till vara den resurs som avfall\r\nutgör och för att minska miljöpåverkan från omhändertagandet. Arbetet\r\nkommer enligt regeringen att ha ett starkt konsumentperspektiv som framför\r\nallt innebär att det skall bli enklare för hushållen att sortera och lämna\r\nsitt avfall. Utskottet anser i likhet med regeringen att en högre servicenivå\r\ntill allmänheten är det bästa sättet att öka hushållens vilja att delta\r\ni systemet och på så sätt även öka andelen avfall som återvinns. Tillgänglighet\r\noch tydlighet är naturligtvis mycket viktigt, men som regeringen påpekar\r\när det också viktigt att tydliggöra informationen om syftet med och nyttan\r\nav hushållens deltagande. Enligt regeringens mening är det angeläget att\r\nde olika systemen för insamling av avfall från hushållen samordnas i större\r\nutsträckning. Utskottet delar denna uppfattning. Detta innebär att\r\ntillgängligheten och servicenivån bör utvecklas och samordnas avseende\r\ninsamlingen av förpackningar, returpapper, farligt avfall, batterier,\r\ngrovsopor och annat hushållsavfall. Det är också viktigt att det sker en\r\nåterkoppling med information om resultatet av insatserna. I propositionen\r\nförklarar regeringen sin avsikt att förstärka den struktur som tidigare\r\nhar slagits fast. Detta skall göras genom att tydliggöra avfallshanteringen\r\ninte bara som en resursfråga och ett miljöproblem utan också som infrastruktur\r\nsamtidigt som det centrala planeringsansvaret tydliggörs och den centrala\r\nuppföljningen utvecklas och stärks. Utöver planeringsansvaret har regeringen\r\nfunnit ett behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen för olika aktörer\r\npå avfallsområdet, exempelvis gällande ansvaret för insamlingen av\r\nförpackningar och returpapper. Utskottet instämmer i regeringens överväganden\r\noch om kompletterande åtgärder med syfte att i större utsträckning åstadkomma\r\nen med ett helhetsperspektiv ekologiskt god avfallshantering i enlighet\r\nmed den avfallshierarki som EU:s medlemsstater enats om. Med det anförda\r\nanser utskottet att motionerna 2002/03:MJ27 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ270\r\n(v) yrkandena 1, 3 och 4 och 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 (delvis) får\r\nanses tillgodosedda. Motionerna i berörda delar avstyrks därför.\r\nDelmål\r\nför återvinning av matavfall\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag till två nya delmål för miljökvalitetsmålet\r\nGod bebyggd miljö och avstyrker därmed ett motionsyrkande (m) om att\r\nriksdagen bör avslå förslaget. Vidare avstyrker utskottet ett motionsyrkande\r\n(c) om sambandet mellan avfall och växtnäring. Ett motionsyrkande (v) om\r\ndelmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö avstyrks som tillgodosett\r\nmed vad regeringen föreslår. Jämför reservation 5 (m).\r\nPropositionen\r\nRegeringen\r\nföreslår att två delmål läggs till de befintliga delmålen under det\r\nnationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö:\r\nSenast år 2010 skall\r\nminst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker\r\nåtervinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall\r\ntill såväl hemkompostering som central behandling.\r\nSenast år 2010 skall\r\nmatavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m.\r\nåtervinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som\r\nförekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan\r\nkvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till\r\nväxtodling.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ24 (m) yrkande 1 hemställs att\r\nregeringens förslag till delmålet God bebyggd miljö avslås. Motionärerna\r\nanför att den kostnadsberäkning som redovisas är ofullständig. Investering\r\ni fler sopkärl skulle visserligen vara nödvändig men är långt ifrån den\r\nenda kostnaden. Merarbetet i hushållen skall givetvis även det värderas,\r\ninvestering i behandlingsanläggningar och driften av ett nytt system\r\ngivetvis också. Om dessa kostnader sägs inget i propositionen, anförs det.\r\nMotionärerna påpekar vidare att Naturvårdsverket har anfört att biologisk\r\nbehandling av matavfall inte är bättre än förbränning ur miljösynpunkt.\r\nAtt verket ändå förordar rötning beror således inte på miljöskäl utan mer\r\npå en allmän föreställning om nyttan av recirkulation. Motionärerna anför\r\nvidare att matavfall visserligen innehåller näringsämnen, för växter och\r\ndjur, men att det dessutom utgör ett energirikt brännbart material. Kol\r\när en viktig del i organiska ämnen. Ett fullgott alternativ är enligt\r\nmotionärerna att matavfallet förbränns och energin tas till vara. De menar\r\natt detta alternativ har klara fördelar framför biologisk behandling.\r\nÄven kostnadsmässigt torde detta alternativ vara fördelaktigare, beroende\r\npå hur energipriserna utvecklas.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ270 (v) yrkande\r\n5 bör regeringen redovisa hur landets biologiska behandlingsmetoder skall\r\nbyggas ut i tillräcklig omfattning. Det finns enligt motionärerna stora\r\nutvecklingspotentialer när det gäller rötningsmetoder för organiskt avfall.\r\nUtvecklingen av biologisk behandling behöver skyndas på. Regeringen bör\r\ndärför få i uppdrag att redovisa hur landets biologiska behandlingsmetoder\r\nut i tillräcklig omfattning för att klara deponeringsförbudet utan att\r\ndet skall byggas organiska avfallet förbränns. Motionärerna efterlyser\r\ndessutom ett nationellt mål för återvinning av matavfall från verksamheter\r\nsom storkök, restauranger och butiker (yrkande 6).\r\nEnligt motion\r\n2002/03:MJ27 (c) yrkande 6 bör mängden matavfall som behandlas biologiskt\r\nsammankopplas med mängden växtnäring som återförs till växtodling.\r\nMotionärerna anför att om kretsloppscirkeln skall kunna slutas, krävs det\r\nmål för hur växtnäringen skall kunna återföras till växtodlingen.\r\nUtskottets\r\növerväganden\r\nRegeringen påpekar i propositionen att avfall från såväl\r\nhushåll som restauranger, storkök och livsmedelsbutiker till stor del\r\nbestår av matavfall och annat biologiskt lättnedbrytbart avfall som\r\ninnehåller bl.a. betydande mängder växtnäringsämnen. Biologiskt lättnedbrytbart\r\navfall kan efter biologisk behandling återvinnas och återföras till\r\nväxtodling i ett nära nog fullständigt kretslopp. Enligt den avfallshierarki\r\nsom EU:s medlemsländer enats om är biologisk behandling en prioriterad\r\nbehandlingsmetod för matavfall. Regeringen påpekar att förbränning och\r\nbiologisk behandling av matavfall är svåra att jämföra. Enligt systemanalyser\r\nav miljönyttan med olika behandlingsmetoder, som Naturvårdsverket utgått\r\nfrån, är förbränning och biologisk behandling av matavfall svåra att\r\njämföra och enligt analyserna är ingendera entydigt miljömässigt bättre än\r\nden andra. Naturvårdsverket har dock ansett att biologisk behandling,\r\ndvs. kompostering eller rötning, har fördelar framför förbränning. Regeringen\r\nframhåller att Naturvårdsverket anser att kompostering och rötning av\r\nmatavfall generellt är att föredra framför förbränning med hänvisning\r\ntill värdet av att skapa långsiktigt hållbara kretslopp och att undvika\r\ndeponering. Regeringen har dessutom i propositionen Svenska miljömål –\r\ndelmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) uttalat att fosfor från\r\nbl.a. organiskt avfall bör ingå i kretslopp och återföras till åkermark.\r\nRegeringen anser mot bakgrund härav att ett delmål för biologisk behandling\r\nbehövs för att klargöra att biologisk behandling skall vara en betydande\r\nmetod för att omhänderta matavfall. Utskottet instämmer i denna bedömning.\r\nRegeringen har i propositionen Svenska miljömål – delmål och\r\nåtgärdsstrategier\r\ngjort bedömningen att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i ett\r\ngenerationsperspektiv bör innebära att avfall och restprodukter sorteras så\r\natt de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i\r\nett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning. Mot bakgrund\r\nav detta ser regeringen det nu föreslagna målet som ett steg för att uppnå\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i ett generationsperspektiv. Regeringen\r\nanser, i likhet med vad många remissinstanser påpekat, att det är viktigt\r\natt målet avser den andel som återförs som växtnäring. Utskottet delar\r\nregeringens uppfattning och instämmer i att målet också bör formuleras så\r\natt det är ett gemensamt mål för matavfall från såväl hushåll som\r\nrestauranger, storkök och butiker, detta för att förenkla uppföljningen och\r\nför att ge kommunerna större möjligheter att själva utforma insamlingen.\r\nMed hänvisning härtill tillstyrker utskottet regeringens förslag till\r\ndelmål att minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök\r\noch butiker senast år 2010 skall återvinnas genom biologisk behandling.\r\nRegeringen föreslår ytterligare ett delmål som avser matavfall och därmed\r\njämförligt avfall som härrör från livsmedelsindustrier och jämförbara\r\nverksamheter. Regeringens förslag är att matavfall och därmed jämförligt\r\navfall som härrör från livsmedelsindustrier m.m. senast år 2010 skall\r\nåtervinnas genom biologisk behandling. Med hänvisning till vad regeringen\r\nanför delar utskottet uppfattningen att detta mål skall undanta avfall\r\nsom på grund av innehåll av smittämnen eller föroreningar inte kan uppnå\r\nen kvalitet som lämpar sig för återföring till odling. Målet bör också\r\nundanta avfall som uppkommer blandat med annat avfall för att inte leda\r\ntill orimliga krav på sortering. Som matavfall bör inte räknas exempelvis\r\nde skal och kärnor som bättre lämpar sig för förbränning. Sammanfattningsvis\r\ntillstyrker utskottet regeringens förslag till delmål och avstyrker\r\nförslaget i motion 2002/03:MJ24 (m) yrkande 1 om att riksdagen bör avslå\r\ndetta. Utskottet avstyrker jämväl motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande 6.\r\nYrkandet i motion 2002/03:MJ270 (v) yrkande 6 är tillgodosett genom\r\nregeringens förslag. Också detta yrkande avstyrks.\r\nRegeringen aviserar i\r\npropositionen avsikten att bredda Naturvårdsverkets ansvar för att följa\r\nutvecklingen på avfallsområdet. Regeringen anser att verket i detta arbete\r\nsärskilt bör följa utvecklingen och utbyggnaden av kapaciteten för biologisk\r\nbehandling. En särskild avstämning bör göras för att avgöra om delmålen\r\nbehöver revideras. Utskottet gör i detta avseende samma bedömning som\r\nregeringen och anser i likhet med regeringen att en sådan uppföljning bör\r\ngöras av kvaliteten, kostnaderna och användningen av slutprodukten från\r\nbiologisk behandling. Det anförda innebär att syftet med motion 2002/03:MJ270\r\n(v) yrkande 5 torde vara tillgodosett. Motionen avstyrks.\r\nYtterligare\r\ndelmål\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden\r\n(fp, kd) med krav på ytterligare delmål m.m. Utskottet anser därvid att\r\nresultatet av det pågående arbetet bör avvaktas. Jämför reservationerna\r\n6 (fp) och 7 (kd).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 4 föreslås\r\nett delmål för återvinning. Motionärerna anför att ett delmål bör gälla\r\nför mängden material som återförs till odling. En öka biologisk behandling\r\nav matavfall bör framför allt tas upp i den nationella avfallsplan som\r\nNaturvårdsverket enligt propositionen skall ta fram. Avfallsplanen bör\r\nställa upp fler delmål som även täcker annat, såsom komposterbart material,\r\nframför allt vad avser växtmaterial från jordbruk och villaträdgårdar.\r\nDetta bör vara betydligt högre än 35 %. Motionärerna anser att frågor om\r\ngiftfritt rötslam bör ha en mycket hög prioritering och att regeringen\r\ndärför bör återkomma till riksdagen senast under år 2004 med förslag i\r\ndenna del.\r\nI motion 2002/03:MJ432 (kd) yrkande 12 påpekas att inget slam\r\neller organiskt avfall får deponeras från år 2005. Från år 2010 skall\r\ndessutom 75 % av fosforn i slammet återföras till jordbruket enligt\r\nriksdagbeslut. Eftersom fosfor är en mycket begränsad resurs är det enligt\r\nmotionärerna angeläget att fosfor i slam på något sätt kan återvända till\r\nkretsloppet. Om den antagna lagen om förbud mot deponering skall fungera,\r\nmåste därför realistiska alternativ finnas. Motionärerna påpekar att\r\nregeringen har tillsatt en utredning, som funnit att sorterande system,\r\nsom fångar upp näringsämnen och samtidigt ger mindre mängd föroreningar,\r\nmåste byggas ut. Motionärerna utgår från att regeringen följer utredningen\r\ni detta avseende och återkommer till riksdagen med förslag om hur detta\r\npraktiskt skall genomföras.\r\nUtskottets överväganden\r\nNär det gäller kraven\r\ni motionerna 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 4 och 2002/03:MJ432 (kd) yrkande\r\n12 om bl.a. återvinning av avloppsslam vill utskottet anföra följande.\r\nNaturvårdsverket har på uppdrag av regeringen utrett frågorna om miljö-\r\noch hälsoskyddskrav för avloppsslam och användningen av avloppsslam samt\r\nom återföring av fosfor. Som regeringen påpekar har verket i december\r\n2002 redovisat uppdraget i rapporten Aktionsplan för återföring av fosfor\r\nur avlopp (rapport 5214). I rapporten föreslås bl.a. mål för återföring\r\nav fosfor till mark. Rapporten har remissbehandlats, och utskottet har\r\nerfarit att frågorna för närvarande bereds i Regeringskansliet. Regeringen\r\nhar för avsikt att senare återkomma till riksdagen med förslag om delmål\r\nför återföring av fosfor samt med åtgärdsförslag för hur delmålet bör\r\nnås. Utskottet anser att en behandling av de frågor som tas upp i motionerna\r\nbör anstå till dess regeringen redovisat förslag i detta avseende. Mot\r\nbakgrund härav avstyrker utskottet motionerna.\r\nFörbränning av avfall\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (m, fp, c,\r\nmp) med olika synpunkter på förbränning av avfall med hänvisning till att\r\nutskottet instämmer i regeringens bedömningar i propositionen. Jämför\r\nreservation 8 (m).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att avfallsförbränning\r\nmed energiutvinning är en metod för att hantera sådant avfall som inte\r\nlämpar sig för materiaåtervinning eller biologisk behandling. Avfall som\r\navses att brännas bör vara väl sorterat, karakteriserat och kontrollerat.\r\nFarligt avfall bör inte föras till förbränning blandat med annat avfall.\r\nVidare bör avfall som lämpar sig för materialåtervinning, biologisk\r\nbehandling eller som inte är brännbart vara utsorterat. Regeringen avser\r\natt uppdra åt Naturvårdsverket att i samråd med Statens energimyndighet\r\nutreda möjligheterna att i förordningen om avfallsförbränning närmare\r\nreglera kraven på och kontrollen av avfall som förs till förbränning.\r\nArbetet\r\nför att minska bildningen och så långt möjligt eliminera utsläppen av\r\ndioxiner bör fortsätta. Flygaskan, som innehåller den övervägande andelen\r\ndioxiner, bör hanteras och omhändertas på ett sådant sätt att risken för\r\nutsläpp minimeras.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ24 (m) yrkande\r\n2 (delvis) innebär regeringens förslag en ensidig inriktning på återvinning,\r\nvilket inte är en optimal resursanvändning. Såväl återvinning som förbränning\r\nhar sin plats i en effektiv avfallshantering menar motionärerna. De krav\r\nsom regeringen nu aviserar är till största delen omotiverade. Enligt\r\nmotionärerna bör det t.ex. ligga i varje förbränningsanläggnings intresse\r\natt få så låg andel icke brännbart avfall som möjligt. Det innebär att\r\nanläggningarna bör stå både för kontroller och incitament för att avfallet\r\när av så god kvalitet som möjligt.\r\nI motion 2002/03:MJ428 (c) yrkande\r\n8 (delvis) anförs att det visserligen är bättre ur energisynpunkt att\r\nförbränna sopor än att deponera dem, men att det även finns skäl att\r\nundvika sopförbränning. Vid förbränning, speciellt av osorterat avfall,\r\nuppstår en mängd utsläpp som är skadliga för människor och miljö. Speciellt\r\nutsläppen av dioxiner är ett stort problem. Motionärerna anser därför att\r\ndet finns behov av styrmedel för att minska förbränningen av osorterat\r\navfall. Regler borde därför utarbetas om vad som är att betrakta som\r\nsorterat respektive osorterat avfall. Enligt motion 2002/03:MJ489 (mp)\r\nyrkande 8 kommer ungefär hälften av de dioxiner som bildas i Sverige från\r\nsopförbränning. Bakgrunden till utbyggnaden av sopförbränningsverksamheten\r\när att kommunerna underlåtit att utveckla andra sätt att hantera avfall\r\nsedan riksdagen år 1997 beslutade om förbud mot deponering av brännbart\r\navfall att gälla från år 2002.\r\nEldning med skogsavfall i form av flis\r\noch annan träflis från rent trä ger enligt motion 2002/03:MJ315 (fp)\r\nyrkande 21 en utmärkt fin aska som kan återföras till skogsmark. Detta\r\nutgör ett exempel på en lyckad form av förbränning. Aska har högt pH-värde\r\noch innehåller de spårämnen som växande skog tar upp och lagrar i barr\r\noch finkvist. Askåterföring i kombination med kalk är en utmärkt form för\r\nvitalisering av försurad skogsmark. Emellertid framhåller motionärerna\r\nproblemet med att behandlat virke (kreosotimpregnerat, tryckimpregnerat)\r\nblandas med rent träavfall till energiflis. På så sätt undviker\r\nverksamhetsutövaren att betala avgifter för miljöfarligt avfall. Motionärerna\r\nanser därför att det behövs ett kontroll- och deklarationssystem av\r\nträflis.\r\nUtskottets överväganden\r\nDet framhålls i propositionen att\r\nmaterialåtervinning, inklusive matavfall som återvinns efter biologisk\r\nbehandling, skall prioriteras framför energiutvinning när det vid en\r\nhelhetsbedömning är miljömässigt motiverat. Som regeringen påpekar har vissa\r\navfallsslag egenskaper som gör dem mindre lämpliga att materialåtervinna,\r\nt.ex. genom att de innehåller farliga ämnen. Utskottet anser i likhet med\r\nregeringen att avfallsförbränning med energiutvinning därför har en stor\r\nbetydelse för att på ett resurseffektivt sätt omhänderta denna kategori\r\nav avfall. Även om det är nödvändigt med en utbyggnad av avfallsförbränningen\r\nför att möta det ökade behov som deponeringsförbuden medför, är det också\r\nangeläget att kapaciteten för förbränning inte överstiger det behov som\r\nfinns på längre sikt. Mot bl.a. denna bakgrund föreslår regeringen i\r\npropositionen att det instrument som avfallsplaneringen utgör bör stärkas\r\npå kommunal, regional och nationell nivå (avsnitt 7.3). Detta behövs för\r\natt bedöma och styra kapacitetsbehovet för omhändertagandet av avfall med\r\nlämpliga metoder. I december 2002 utfärdade regeringen förordningen\r\n(2002:1060) om avfallsförbränning som utgår från Europaparlamentets och\r\nrådets direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall. Förordningen innehåller\r\nkrav på rening och kontroll av utsläpp. Regeringen påpekar att Naturvårdsverket\r\ni rapporten Ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall har konstaterat\r\ngenerella brister i avfallsförbränningsanläggningarnas kvalitetskontroll\r\nav inkommande avfall. Mot bakgrund av detta och den planerade utbyggnaden\r\nav förbränningsanläggningar anser regeringen att det är särskilt viktigt\r\natt avfallsförbränningsanläggningarna uppfyller högt ställda miljökrav.\r\nRegeringen anser, med utgångspunkt i Naturvårdsverkets bedömning, att\r\nåtgärder för källsortering av avfall bör kombineras med rutiner och\r\nkontroll i syfte att säkerställa att det avfall som förs till förbränning\r\när väl karakteriserat och kontrollerat med avseende på innehåll av farligt\r\navfall, icke brännbart avfall och avfall som lämpar sig för materialåtervinning.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket\r\natt i samråd med Statens energimyndighet utreda möjligheterna att i\r\nförordningen (2002:1060) om avfallsförbränning närmare reglera kraven på\r\noch kontrollen av avfall som förs till förbränning. Detta initiativ är\r\nenligt utskottets mening viktigt, och resultatet härav torde tillgodose\r\nflera av de frågor som tas upp i motionerna. När det därefter gäller\r\nutsläppen till luft av dioxiner har dessa minskat med 98 % sedan mitten av\r\n1980-talet och upp till 99-procentiga minskningar har skett av utsläppen\r\nav flera tungmetaller, t.ex. kvicksilver, bly och kadmium. Kraven i den\r\nnya förordningen om avfallsförbränning kan enligt Naturvårdsverket komma\r\natt leda till att utsläppen av dioxiner till luft minskar ytterligare,\r\näven med en planerad ökning av avfallsförbränningen. Enligt Naturvårdsverket\r\nkan de kommande årens ombyggnad av svenska avfallsförbränningsanläggningar\r\näven leda till minskad dioxinbildning och därigenom även en minskad mängd\r\ndioxin i flygaskan. I och med att den största andelen av dioxinerna\r\nåterfinns i den vid rening avskilda flygaskan, vilket är syftet med\r\nreningstekniken, blir enligt regeringen den fortsatta hanteringen av askan\r\nmycket betydelsefull för hur riskerna med avfallsförbränning skall bedömas.\r\nUtskottet har erfarit att Naturvårdsverket avser att vägleda om vilka\r\nförsiktighetsåtgärder m.m. som bör vidtas vid omhändertagande av askan.\r\nDet anförda innebär enligt utskottets mening att regeringen är uppmärksam\r\npå de angelägna frågor som tas upp i motionerna 2002/03:MJ24 (m) yrkande\r\n2 (delvis), 2002/03:MJ315 (fp) yrkande 21, 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8\r\n(delvis) och 2002/03:MJ489 (mp) yrkande 8. Riksdagen bör därför inte vidta\r\nnågra åtgärder med anledning av dessa. Motionsyrkandena i nu behandlade\r\ndelar avstyrks.\r\nSkatt på avfall som förbränns\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens överväganden och avstyrker fyra\r\nmotionsyrkanden (m, fp, c) med olika synpunkter på ett införande av skatt\r\npå förbränning av avfall med hänvisning till att resultatet av en utredning\r\nav frågan bör avvaktas. Jämför reservationerna 9 (m), 10 (fp) och 11 (c)\r\nsamt särskilt yttrande 1 (mp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att en\r\nsärskild utredare bör tillkallas med uppgift att lämna förslag till hur\r\nen skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma\r\nlämpligheten av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel\r\ni stället bör förordas. Utredaren skall också bedöma vilken skattenivå\r\nsom är lämplig med hänsyn till de styreffekter som bör uppnås.\r\nMotionerna\r\nI\r\nmotion 2002/03:MJ24 (m) yrkande 2 (delvis) anförs att regeringen avser\r\natt ånyo utreda en skatt på avfallsförbränning, trots att frågan för något\r\når sedan utreddes och ett flertal remissinstanser visade sig vara negativa\r\ntill att införa en sådan skatt. Regeringen förebär som motiv att en skatt\r\nkan komma att behövas så att en annan hantering av avfall kommer till\r\nstånd. Motionärerna anser detta vara en kraftigt signal om att regeringen\r\nvill gynna en ineffektiv avfallshantering.\r\nI motion 2002/03:MJ26 (fp)\r\nyrkande 7 förespråkas införande av en differentierad skatt på förbränning\r\nav avfall. Enligt motionärerna bör den dock vara lägre än deponiskatten\r\nför att styra utvecklingen mot återanvändning och materialåtervinning.\r\nDen bör dessutom inte innefatta förbränningsskatt på biobränsle. En skatt\r\npå förbränning gynnar fortsatt teknikutveckling inom återvinningsområdet.\r\nMotionärerna anser vidare att sorterat avfall skall vara helt eller delvis\r\nbefriat från förbränningsskatten. Också i motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande\r\n4 framställs krav på införande av en skatt på förbränning av osorterat\r\navfall i likhet med den deponiskatt som finns. Samma krav framställs i\r\nmotion 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 (delvis).\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet\r\ndelar regeringens uppfattning att ytterligare åtgärder är nödvändiga för\r\natt säkerställa att materialåtervinning utnyttjas när det i en helhetsbedömning\r\när miljömässigt motiverat, och i likhet med regeringen anser utskottet\r\natt sådana styrmedel bör väljas som ger möjlighet att ta hänsyn till vilken\r\nåtervinningsmetod som är lämpligast i det enskilda fallet. 2001 års\r\navfallsskatteutredning utvärderade och analyserade de ekonomiska och\r\nmiljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på avfall som förbränns\r\noch fann såväl goda skäl till en skatt som ett antal nackdelar eller\r\nrisker. Enligt utredaren kan en skatt ge bättre förutsättningar för\r\nmaterialåtervinning och biologisk behandling av avfall och en förbränningsskatt\r\npå lämplig nivå bedöms vidare kunna öka likformigheten i energi- och\r\nmiljöbeskattningen, eftersom avfall innehåller en fossil andel som i dag\r\ninte beskattas. Därigenom kan den begränsa eller till och med upphäva de\r\nfördelar som energibeskattningens utformning innebär för användning av\r\navfall i värmeproduktion i förhållande till fossila bränslen. Drivkraften\r\nför import av avfall skulle också reduceras med en skatt. Regeringen\r\npåpekar emellertid, liksom utredaren, att det finns risker med att på kort\r\nsikt införa en skatt på avfall som förbränns och att utvecklingen på\r\navfallsområdet, framför allt genomförandet av deponeringsförbuden och\r\nutbyggnaden av kapacitet för avfallsbehandling, bör ligga till grund för\r\nbedömningen av om en skatt på avfall som förbränns bör införas eller om\r\nandra ekonomiska styrmedel i stället bör förordas. De konkurrenseffekter\r\nsom en skatt kan medföra bör analyseras, både internationellt och inom\r\nSverige. Mot bakgrund bl.a. härav delar utskottet uppfattningen att det\r\nför närvarande inte finns tillräckligt underlag för ett beslut om att\r\ninföra en skatt på avfall som förbränns. Utskottet instämmer också i\r\nbedömningen att ytterligare analyser behövs för att bedöma om en skatt är\r\nden metod som bäst styr avfallshanteringen i önskvärd riktning. Om en\r\nsådan skatt skall införas bör den få den utformning som bäst uppfyller de\r\nönskade målen. Regeringen har sedan propositionen presenterades tillsatt\r\nen utredning som fått i uppdrag att lämna förslag till hur en skatt på\r\navfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma lämpligheten av\r\natt införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel (dir.\r\n2003:96). Utskottet välkomnar denna åtgärd och anser att resultatet bör\r\navvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna\r\n2002/03:MJ24 (m) yrkande 2, 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 7, 2002/03:MJ27 (c)\r\nyrkande 4 och 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 i nu behandlade delar.\r\nDeponering\r\nav avfall\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens\r\nsyn på deponering av avfall och avstyrker ett motionsyrkande (c) om\r\nundantag från deponiförbudet i glesbygd med hänvisning till vad regeringen\r\nanför i propositionen.\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att förbudet att\r\ndeponera utsorterat brännbart avfall från år 2002 bör kvarstå.\r\nDispensmöjligheten\r\nfrån förbudet är endast en tillfällig övergångslösning. Ytterligare\r\nåtgärder kan behöva vidtas för att avskaffa deponering med dispens som den\r\när utformad i dag.\r\nIngen särskild skatt bör i dagsläget införas på\r\ndeponering av sådant avfall som omfattas av dispens från förbuden mot\r\ndeponering av utsorterat brännbart respektive organiskt avfall.\r\nDispensmöjligheten\r\nför enskilda deponier är enligt regeringens bedömning tillräcklig. Regeringen\r\nfinner ingen anledning att använda möjligheten till undantag för deponering\r\ni glesbebyggelse enligt deponeringsdirektivet.\r\nMotionen\r\nEnligt motion\r\n2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 (delvis) bör Sverige i sin lagstiftning\r\nutnyttja den möjlighet som EG-rätten ger till undantag för deponiförbudet\r\ni glest befolkade områden.\r\nUtskottets överväganden\r\nNär det gäller kravet\r\ni motion 2002/03:MJ428 (c) yrkande 8 (delvis) vill utskottet anföra\r\nföljande. Deponeringsdirektivet (1999/31/EG) ger möjlighet för medlemsstaterna\r\natt efter eget val förklara att vissa delar av direktivet inte skall vara\r\ntillämpliga på deponeringsanläggningar i glesbebyggelser, förutsatt att\r\ndeponeringsanläggningen är avsedd för deponering av avfall som uteslutande\r\nuppkommit i glesbygden. Vid genomförandet av direktivet valde regeringen\r\natt inte använda sig av undantagsmöjligheten samtidigt som en möjlighet\r\natt meddela dispens för enskilda deponier infördes. Naturvårdsverket, som\r\nhar utrett lämpligheten att tillämpa undantagsmöjligheten för glesbebyggelse\r\nenligt deponeringsdirektivets definition, har konstaterat att ett undantag\r\nför deponier i glesbebyggelse utifrån deponeringsdirektivets definition\r\ninnebär att en sannolik ökad lokal miljöpåverkan skall vägas mot mer\r\nmellanlagring och längre transporter till andra deponier som uppfyller\r\nkraven. Regeringen påpekar att det i Sverige finns glesbebyggelser enligt\r\ndeponeringsdirektivets definition endast i norra Sverige och framför allt\r\ni fjällkedjan. Sådana glesbebyggelser finns i 26 kommuner men ingen kommun\r\nbestår helt av ett sådant område utan endast delvis. Inom de definierade\r\nglesbygdsområdena finns endast två deponier. Naturvårdsverket har mot\r\nbakgrund härav bedömt att det saknas skäl för Sveriges del att utnyttja\r\ndet generella undantaget för deponier i glesbebyggelse. De problem som\r\nskulle kunna uppstå bör enligt verket lösas genom det enskilda avsteg som\r\ndeponeringsdirektivet tillåter och som införts i förordningen (2001:512)\r\nom deponering av avfall. Det enskilda avsteget är inte beroende av geografisk\r\nplacering av deponin, utan bedöms utifrån påverkan på hälsa och miljö.\r\nEtt generellt utnyttjande av undantaget medför att möjligheten att ställa\r\nkrav på skyddsåtgärder och att kontrollera sådana deponier minskar\r\nväsentligt. Utskottet instämmer i likhet med regeringen i Naturvårdsverkets\r\nbedömning och slutsatser. Mot bakgrund av att det endast handlar om ett\r\nfåtal anläggningar och områden bedömer utskottet i likhet med regeringen\r\natt det inte finns anledning att införa ett generellt undantag som i sin\r\ntur innebär minskade skyddsåtgärder och kontroller. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionen i nu behandlad del.\r\nNaturvårdsverkets ansvar m.m.\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen anför om\r\nNaturvårdsverkets uppgifter m.m. och avstyrker tre motionsyrkanden (s, m, fp)\r\nmed hänvisning till regeringens bedömningar och till vad utskottet anför.\r\nJämför reservationerna 12 (m) och 13 (fp).\r\nPropositionen\r\nAvfallshanteringen\r\nbör enligt regeringen ses som en del av samhällets infrastruktur. Regeringen\r\nanser därför att Naturvårdsverkets uppgift omfattar att bevaka kapacitet\r\noch metoder för avfallshanteringen samt att verka för att avfallshanteringen\r\nsker på ett för samhället effektivt och för konsumenterna enkelt sätt.\r\nDetta innebär dock inte att kommunernas, producenternas och övriga aktörers\r\nansvar minskar.\r\nEtt råd för avfallsfrågor bör enligt regeringen inrättas\r\ninom Naturvårdsverket för att vara rådgivande och bistå Naturvårdsverket\r\ni genomförandet av avfallspolitiken samt för att bredda samrådet med olika\r\naktörer.\r\nMotionerna\r\nRegeringen bör enligt motion 2002/03:MJ26 (fp)\r\nyrkande 1 återkomma till riksdagen med en avrapportering om hur det lokala\r\nsamrådet fungerar mellan producenter och kommuner. Det är enligt motionärerna\r\nglädjande att regeringen i propositionen framhäver konsumenternas behov\r\nav enklare sorteringssystem med förbättrad service. Om detta skall bli\r\nmer än ord måste bl.a. Naturvårdsverkets uppdrag mellan producenter och\r\nkommuner omedelbart vekställas. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma\r\nmed en avrapportering av detta arbete senast hösten 2004.\r\nI motion\r\n2002/03:MJ24 (m) yrkande 3 behandlas frågan om tillsyn och vägledning. Enligt\r\nmotionärerna kommer som läget är i dag enskilda näringsidkare i kläm när\r\ntolkningarna av lagen och därmed tillämpningen divergerar mellan olika\r\nkommuner. Varken tillsyn eller vägledning är en fråga för riksdagen utan\r\nen fråga för ansvarig myndighet. Motionärerna uttrycker en oro för att\r\nregeringen vill tolka lagen på sitt sätt, trots att det är förbehållet\r\ndomstolarna.\r\nI motion 2002/03:MJ251 (s) behandlas frågan om möjligheterna\r\nför kommunerna att återvinna avfall. Motionärerna anför följande. Enligt\r\nde miljömål som riksdagen fastställt är materialåtervinning bättre än\r\nförbränning. Det finns trots det i förordningen (2001:512) om deponering\r\nav avfall en regel som tolkats på ett sådant sätt att den försvårar för\r\nmånga kommuner att fortsätta med sin miljövänliga avfallshantering. Ett\r\nexempel på det är Orust kommun som sedan år 1992 tillämpar ett avancerat\r\ninsamlingssystem för återvinning av hushållsavfall. Systemet bygger på en\r\nså långt driven källsortering att inget avfall går till förbränning. Då\r\nkommunen byggt sin avfallshantering kring materialåtervinning och\r\nkompostering, måste små mängder brännbart avfall emellertid deponeras\r\ntillsammans\r\nmed övrigt deponiavfall. Det är efter den 1 januari 2002 förbjudet,\r\neftersom utsorterat brännbart avfall inte får deponeras enligt\r\navfallsförordningen.\r\nTanken med kretslopp, som innebär att så mycket som möjligt skall återvinnas,\r\nbör inte motverkas. Motionären anser i stället att tolkningen av reglerna\r\nom förbränning av utsorterat brännbart avfall bör ses över så att kommunernas\r\narbete med att återvinna avfall inte försvåras, utan i stället utvecklas\r\nvidare i enlighet med målet om ett ekologiskt uthålligt samhälle.\r\nUtskottets\r\növerväganden\r\nUtskottet instämmer till fullo i regeringens uttalade\r\nambition att framhäva konsumenternas behov av enklare sorteringssystem med\r\nförbättrad service. Regeringens avsikt att inom Naturvårdsverket inrätta\r\nett råd för avfallsfrågor är enligt utskottet uppfattning ett mycket\r\nviktigt steg i det fortsatta arbetet. Som regeringen påpekar är syftet med\r\nrådet inte att skapa en ny myndighet utan att inrätta en organisation för\r\natt samordna arbetet på avfallsområdet och att tillsammans med aktörer\r\ninom området verka för ett för samhället effektivt och för konsumenter\r\nenkelt omhändertagande av avfall. Rådet bör som regeringen påpekar ha en\r\nrådgivande roll och bistå Naturvårdsverket i genomförandet av avfallspolitiken.\r\nI rådet bör företrädare för centrala aktörer inom avfallsområdet samt\r\nrepresentanter för övrigt näringsliv, konsumenter och frivilligorganisationer\r\ningå. Utskottet anser att den inriktning regeringen valt kan innebära ett\r\nviktigt steg i främjandet av konsumentperspektivet. Därutöver vill utskottet\r\nframhålla vikten av att regeringen inom en snar framtid återkommer till\r\nriksdagen med en avrapportering av detta arbete. Med hänvisning härtill\r\noch till vad utskottet i övrigt anför avstyrker utskottet motionerna\r\n2002/03:MJ24 (m) yrkande 3 och 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 1 i den mån dessa\r\ninte kan anses tillgodosedda. Med det anförda avstyrker utskottet jämväl\r\nmotion 2002/03:MJ251 (s).\r\nTydliggörande av avfallsinnehavarens\r\nansvar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom att tydliggöra avfallsinnehavarens ansvar genom en ändring i miljöbalken.\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att det ansvar som varje innehavare\r\nav avfall har uttryckligen skall anges i miljöbalken. Ansvaret innebär en\r\nskyldighet att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt\r\ngodtagbart sätt. I bestämmelsen skall erinras om att producenter och\r\nkommuner enligt andra bestämmelser har eller kan åläggas skyldighet att\r\nhantera avfall eller att avfall i vissa fall skall hanteras av\r\nkommunerna.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet instämmer i regeringens överväganden\r\nom att tydliggöra avfallsinnehavarens ansvar. Mot bakgrund härav tillstyrker\r\nutskottet regeringens förslag.\r\nProducentansvaret för förpackningar och\r\nreturpapper m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad\r\nregeringen anför om bl.a. producentansvaret för förpackningar och\r\nreturpapper. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (fp) med förslag till\r\nutveckling av producentansvaret samt ett yrkande (c) om att motivera\r\nkonsumenterna till avfallssortering med hänvisning till det pågående arbetet\r\ninom området och till att resultatet av en förestående utredning bör\r\navvaktas.\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att det författningsreglerade\r\nproducentansvaret för förpackningar och returpapper bör kvarstå. Ansvar\r\noch skyldigheter för insamling av förpackningar och returpapper bör\r\ntydliggöras för samtliga inblandade aktörer.\r\nRegeringen anser vidare att\r\ndet bör bli enklare för konsumenterna att delta i källsorteringen av\r\nförpackningar och returpapper. Detta kan ske genom att servicen till\r\nkonsumenterna förbättras. Producenternas insamlingssystem bör anpassas till\r\nde lokala förutsättningarna och företrädesvis genom fastighetsnära insamling\r\ndär så är lämpligt.\r\nKommunerna bör enligt regeringen få ett ansvar för\r\nplaneringen av insamlingssystemen samt för informationen till hushållen.\r\nDet\r\nlokala samrådet bör dessutom utvecklas och tydliggöras.\r\nMotionerna\r\nI\r\nmotion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 8 hävdar motionärerna att det nuvarande\r\nproducentansvaret via materialbolag som ansvarar för insamling och tar\r\nbetalt av tillverkarna i relation till deras marknadsandelar är problematiskt\r\neftersom det inte ger stimulans för den enskilde tillverkaren att minska\r\nden totala mängden förpackningar. Producentansvaret bör enligt motionärerna\r\ndärför utvärderas och vidareutvecklas. Dessutom bör producentansvaret\r\nutökas till att omfatta fler produkter hävdar motionärerna.\r\nKonsumentens\r\nmotivation och möjligheter att enkelt kunna sortera sitt avfall bör enligt\r\nmotion 2002/03:MJ27 (c) yrkande 3 sättas i fokus. Motionärerna påpekar\r\natt Centerpartiet tidigare lagt fram förslag i riksdagen med anledning av\r\nFN:s toppmöte i Johannesburg att införa en tydligare målformulering om\r\nkunskaper i hållbar utveckling i läroplaner och kursplaner. Det finns\r\nenligt motionärerna anledning att återigen understryka vikten av att\r\nutbilda miljömedvetna konsumenter.\r\nUtskottets överväganden\r\nI samband med\r\ninförandet av producentansvaret för förpackningar och förpackningsmaterial\r\når 1994 inledde Svenskt Näringsliv ett återvinningssystem för förpackningar.\r\nIndustri och handel organiserade sig i fyra materialbolag – Plastkretsen,\r\nReturwell, Svensk Kartongåtervinning och Metallkretsen, vilka tillsammans\r\nbildade serviceorganisationen REPA. REPA:s uppgift är att erbjuda alla\r\nföretag tillgång till det rikstäckande återvinningssystemet. Utskottet\r\nhar erfarit att den uppfattning som kommer till uttryck i motion 2002/03:MJ26\r\n(fp) yrkande 8 om att materialbolagens avgifter tas ut i förhållande till\r\nproducenternas marknadsandelar och därför inte ger incitament till att\r\nminska mängden förpackningar är felaktig. Enligt vad utskottet erfarit\r\ntas avgifterna i stället ut i direkt proportion till de förpackningsmängder\r\nsom respektive producent levererar på den svenska marknaden, vilket i sin\r\ntur innebär att producenten i motsats till vad som anförs i motionen torde\r\nha ett incitament att minska förpackningsmängderna. I övrigt vill utskottet\r\npåpeka att regeringen anger att förslagen i propositionen bör följas upp\r\nför att på sikt utgöra ett underlag till ställningstagande om det finns\r\nbehov av att komplettera producentansvaret med ytterligare styrmedel för\r\natt utveckla materialåtervinningen. Producenters och kommuners fortsatta\r\nsamarbete och samordningen av insamlingssystemen bör långsiktigt ha som\r\nmål att de av konsumenten upplevs som ett system. Med hänvisning härtill\r\navstyrker utskottet motionen i berörd del.\r\nRegeringen framhåller i\r\npropositionen att det för att konsumenterna enkelt skall kunna delta i\r\nsystemen finns behov av att informationen utvecklas och i större utsträckning\r\nutformas på lokal nivå. Utredaren har föreslagit att producenterna och\r\nmaterialbolagen skall intensifiera informationen till konsumenterna bl.a.\r\ni samarbete med kommunerna. Utskottet anser i likhet med regeringen att\r\ndet är viktigt att informationen sker samlat och att den är anpassad efter\r\nde lokala förutsättningarna. Ett övergripande ansvar för informationen\r\ntill hushållen bör därför ligga på kommunerna. Regeringen avser att\r\ntydliggöra detta ansvar i avfallsförordningen (2001:1063) samt i förordningarna\r\nom producentansvar. Informationen behöver enligt regeringen dessutom\r\nförbättras genom att innehålla anvisningar om hur sorteringen skall gå\r\ntill m.m. och även information om vilket resultat som den har givit upphov\r\ntill i form av faktisk återvinning. Utskottet vill i detta sammanhang\r\nhänvisa till att regeringen har tillsatt en kommitté med uppgift att\r\nkartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för\r\nhållbar utveckling och för att stimulera till ytterligare insatser på\r\ndetta område. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober\r\n2004 (dir. 2003:68). Riksdagen bör inte föregripa kommitténs arbete, varför\r\nutskottet avstyrker motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande 3.\r\nFarligt avfall\r\nfrån hushållen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i\r\nregeringens bedömningar och avstyrker ett motionsyrkande (kd) med krav på\r\nen utredning i syfte att införa hushållsnära insamling av visst avfall\r\nmed hänvisning till att motionens syfte får anses tillgodosett med vad\r\nregeringen anför. Jämför reservation 14 (kd).\r\nPropositionen\r\nRegeringen\r\nanser att kommunens ansvar att samla in hushållens farliga avfall samt\r\nhushållens ansvar att sortera detta avfall enligt kommunens anvisningar\r\nbör stärkas och klargöras.\r\nMotionen\r\nEnligt motion 2002/03:MJ432 (kd)\r\nyrkande 14 bör riksdagen begära att regeringen tillsätter en utredning i\r\nsyfte att införa hushållsnära insamling av batterier och annat farligt\r\navfall. Som motivering härför anför motionärerna att konsumenterna har\r\ngoda kunskaper om att batterier inte skall slängas med soporna men att så\r\nfå batterier samlas in torde bero på att konsumenterna inte är medvetna\r\nom i vilka produkter batterierna finns och på att det kan vara långt till\r\nen batteriholk. Därför bör insamlingen av allt farligt avfall underlättas\r\nför konsumenterna. För att kunna genomföra detta måste en översyn av\r\nförordningen om farligt avfall (1996:971) göras. Som den nu är utformad\r\nbegränsar den möjligheterna till hushållsnära insamling av flera slag av\r\nfarligt avfall.\r\nUtskottets överväganden\r\nDet framgår av propositionen\r\natt regeringen avser att fortsätta det arbete som påbörjats för att bättre\r\nta till vara den resurs som avfall utgör och för att minska miljöpåverkan\r\nfrån omhändertagandet. Utskottet instämmer i de principer för arbetet som\r\nregeringen antagit dvs. ett starkt konsumentperspektiv som framför allt\r\ninnebär att det skall bli enklare för hushållen att sortera och lämna\r\nsitt avfall. Regeringen anser att en högre servicenivå till allmänheten\r\när det bästa sättet att öka dess vilja att delta i systemet och på så\r\nsätt även öka andelen avfall som återvinns. Utskottet delar denna\r\nuppfattning. Tillgänglighet och tydlighet är viktigt liksom information om\r\nsyftet med och nyttan av hushållens deltagande. Enligt regeringens mening\r\när det angeläget att de olika systemen för insamling av avfall från\r\nhushållen samordnas i större utsträckning. Detta innebär att tillgängligheten\r\noch servicenivån bör utvecklas och samordnas avseende insamlingen av\r\nförpackningar, returpapper, farligt avfall, batterier, grovsopor och annat\r\nhushållsavfall. Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs en\r\nförbättring av insamlingen och omhändertagandet av det farliga avfallet\r\nfrån hushållen. Regeringen aviserar en ändring i avfallsförordningen som\r\nklargör kommunens ansvar att samla in hushållens farliga avfall samt\r\nhushållens ansvar att sortera detta avfall enligt kommunens anvisningar.\r\nLiksom när det gäller övrig hantering av hushållsavfall, anser regeringen\r\natt servicen till hushållen måste vara så bra att hushållen på ett enkelt\r\nsätt kan delta i systemet. Utskottet instämmer i att det är viktigt att\r\ntillgängligheten till insamlingssystemen förbättras och vill i detta\r\nsammanhang lyfta fram insamlingen av glödlampor och lysrör som ett viktigt\r\nområde vars tillgänglighet och servicenivå bör öka. Vidare behövs en\r\nförbättrad information till hushållen om vad som är farligt avfall och hur\r\ndet bör hanteras. Regeringen avser därför att tydliggöra och bredda\r\nkommunernas ansvar för informationen till hushållen när det gäller\r\navfallshantering inklusive de fraktioner för vilka producentansvar gäller och\r\nsärskilt när det gäller det farliga avfallet. Det anförda innebär enligt\r\nutskottets mening att syftet med motion 2002/03:MJ432 (kd) yrkande 14 i\r\nallt väsentligt därmed är tillgodosett. Motionen avstyrks därför.\r\nKommunernas\r\nensamrätt till hanteringen av farligt avfall\r\nUtskottets förslag i\r\nkorthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen anför och avstyrker två yrkanden\r\n(fp) om kommunens ensamrätt till hantering av farligt avfall. Jämför\r\nreservation 15 (fp).\r\nPropositionen\r\nDen möjlighet som kommunerna har att\r\ngenom ett utökat ansvar för transport, återvinning och bortskaffande av\r\nfarligt avfall skaffa sig ensamrätt till avfallshanteringen bör, i enlighet\r\nmed den inriktning som regeringen beslutat om tidigare, upphöra. En\r\nförutsättning är dock att det finns ett system som tillförsäkrar en god\r\nkontroll över flöden av farligt avfall. Naturvårdsverket bör därför få i\r\nuppdrag att utreda om ytterligare eller andra typer av åtgärder behövs\r\nför att tillförsäkra en god kontroll över flöden av farligt avfall.\r\nMotionen\r\nI\r\nmotion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 5 förespråkas att kommunernas monopol på\r\nhanteringen av farligt avfall upphör och att EG:s kemikaliedirektiv snarast\r\nbör genomföras. Det är oroande att kommunernas insatser inom insamlingen\r\nav farligt avfall varierar kraftigt. Regeringen bör ställa upp mätbara\r\nmål för hur stor fraktion av hushållens farliga avfall som skall omhändertas.\r\nRegeringen bör också ge länsstyrelserna i uppdrag att följa upp kommunernas\r\narbete med hur farligt avfall hanteras. Regeringen bör återkomma inom tre\r\når med en uppföljning av effekterna härav hävdar motionärerna. Motionärerna\r\nuttrycker dessutom uppfattningen att uppföljningen av avfallshanteringen\r\nbör kunna omfattas av den vanliga miljötillsynen av verksamheten. De anser\r\ndärför att bestämmelsen i 15 kap. 10 § miljöbalken, vilken reglerar\r\nkommunernas rätt att föreskriva att transporter, återvinning m.m. av farligt\r\navfall skall ske genom kommunernas försorg, bör tas bort (yrkande\r\n6).\r\nUtskottets överväganden\r\nKommunernas rätt att föreskriva om att transport\r\nsamt återvinning eller bortskaffande av farligt avfall skall ske genom\r\nkommunens försorg, det s.k. kommunala monopolet, regleras i 15 kap. 10 §\r\nmiljöbalken och i 15 § avfallsförordningen (2001:1063). Naturvårdsverket\r\nanser att dessa bestämmelser bör upphöra, i korthet eftersom det är\r\nsannolikt att de skäl som finns för att utnyttja dessa inte är godtagbara\r\nenligt EG:s konkurrenträttsliga bestämmelser, samt att det inte framkommit\r\nandra behov som motiverar kommunala avfallsmonopol. Utskottet instämmer\r\ni regeringens bedömning att en god kontroll över flöden av farligt avfall\r\nkan tillförsäkras även på andra sätt än genom kommunala monopol. Ett\r\nkontrollsystem skulle kunna medföra att allt farligt avfall omfattas och\r\ninte, som i dag, endast avfallet i de kommuner som väljer detta. Det är\r\nvidare som regeringen påpekar tveksamt om motiven för kommunala monopol,\r\ndvs. en bättre kontroll över flöden av farligt avfall, står i proportion\r\ntill åtgärden då den utestänger ett stort antal aktörer från marknaden.\r\nUtskottet har erfarit att Svenska åkeriförbundet i januari 2001 tog\r\ninitiativ till ett nationellt Internetbaserat register för transporter av\r\nfarligt avfall. Avsikten med registret är att alla transporter med farligt\r\navfall på ett enkelt sätt skall kunna rapporteras för en automatisk\r\nredovisning till berörda myndigheter och därigenom möjliggöra en övergripande\r\nkontroll av transporter m.m. I registret kommer vidare att finnas åtkomligt\r\nförteckningar över samtliga tillståndshavare för transport, mellanlagring,\r\nbehandling och slutligt omhändertagande av farligt avfall. Utskottet anser\r\ni likhet med regeringen att en översyn av befintliga regler och kontrollsystem\r\nbör genomföras innan ett slutligt ställningstagande kan tas om en\r\navreglering. Inom ramen för översynen bör även behovet av regelverk som är\r\nenkla att tillämpa för berörda aktörer beaktas. Regeringen avser att ge\r\nNaturvårdsverket i uppdrag att utreda om det befintliga regelverket är\r\ntillräckligt eller om nya åtgärder behöver vidtas och i så fall vilka. I\r\nsamband med detta uppdrag bör enligt regeringen Naturvårdsverket föra en\r\ndialog med berörda aktörer. Utskottet välkomnar en sådan utredning och\r\nförutsätter att utredningen undersöker om ett kretsloppsregister skulle\r\nkunna bidra till en god kontroll över flödena av farligt avfall och vilka\r\nbestämmelser som bör införas för krav på rapportering m.m. till registret.\r\nUtskottet förutsätter dessutom att utredningen överväger om huvudmannaskapet\r\nför ett sådant avgiftsfinansierat register bör tillkomma Naturvårdsverket.\r\nUtredningen bör enligt utskottets uppfattning skyndsamt komma till stånd.\r\nRegeringen anser också att det inför ett slutligt ställningstagande är\r\nangeläget att studera hur marknaden för omhändertagande av farligt avfall\r\nser ut i de kommuner som har beslutat om utökat ansvar och i kommuner som\r\ninte har utökat ansvar (se avsnitt 7.1). Målet är enligt regeringen att\r\nen översyn av regelverken skall genomföras så att en avreglering på nytt\r\nkan övervägas. Utskottet som instämmer i regeringens bedömning anser mot\r\nbakgrund härav att frågans behandling inte bör föregripas genom något\r\nriksdagsuttalande med anledning av motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkandena 5\r\noch 6. Yrkandena avstyrks.\r\nVarors sammansättning, återanvändbarhet och\r\nåtervinningsbarhet m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker\r\nregeringens förslag om bemyndigande att få meddela föreskrifter om\r\nskyldigheter för producenter att se till att varor har en viss sammansättning,\r\nåteranvändbarhet och återvinningsbarhet. Därmed avstyrker utskottet tre\r\nmotionsyrkanden (m, fp, kd) om avslag på förslaget. Utskottet avstyrker\r\ndessutom tre motionsyrkanden (fp, c) om möjlighet till försäkringslösningar\r\ni producentansvaret i avvaktan på kommande behandling av frågan. Jämför\r\nreservationerna 16 (m, fp, kd), 17 (fp) och 18 (c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen\r\nföreslår att om det behövs för att främja en minskad uppkomst av avfall\r\neller en hälso- och miljömässigt godtagbar hantering av avfall regeringen\r\neller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om\r\nskyldigheter för producenter att se till att varor har en viss sammansättning,\r\nåteranvändbarhet och återvinningsbarhet. I fråga om andra varor än\r\nförpackningar får sådana föreskrifter endast meddelas om föreskrifterna behövs\r\ntill följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.\r\nMotionerna\r\nI\r\nmotion 2002/03:MJ24 (m) yrkande 4 yrkas att förslaget avslås. Enligt\r\nmotionärerna vill regeringen utan riksdagens hörande skaffa sig möjlighet\r\natt föreskriva hur och av vilka råvaror svensk tillverkningsindustri skall\r\nproducera varor. Det är en hämsko på produktutvecklingen mot lättare,\r\nenergisnålare och miljövänligare förpackningar, vilket bl.a. Nutek anfört.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ25 (kd) yrkande 4 är regeringens förslag att\r\nbemyndigandet skall begränsas till att gälla föreskrifter som behövs till\r\nföljd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen alltför otydligt och\r\nlämnar stort utrymme för särskilda nationella krav på produktsammansättning.\r\nMotionärerna anser att det snarare än att svepande hänvisa till medlemskapet\r\ni EU i lagstiftningen bör finnas ett tydligt krav på att nya föreskrifter\r\nenbart skall föranledas av förändringar i EG-rätten. Motionärerna föreslår\r\ni stället en omformulering av 15 kap. 7 § 3 så att föreskrifter enligt\r\nförsta stycket, i fråga om andra varor än förpackningar, endast får\r\nmeddelas om föreskrifterna föranleds av förändringar i EG-rätten. Även i\r\nmotion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 11 yrkas avslag på förslaget om att utöka\r\ndagens lagstiftning vad gäller föreskrifter om krav på varors sammansättning.\r\nMotionärerna anser inte att det är rimligt att utöka dagens lagstiftning\r\nmed ytterligare restriktioner från myndighetshåll. Kravet måste i stället\r\nreduceras till att varan skall vara möjlig att återvinna på ett miljömässigt\r\nlämpligt sätt. Motionärerna anser att det finns en möjlighet utifrån dagens\r\nlagstiftning t.ex. genom kemikalielagstiftning att kontrollera övriga\r\nproblem med produkten.\r\nI motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande 8 föreslås att\r\nbranschen, i samråd med Naturvårdsverket, utformar en försäkringslösning\r\nsom långsiktigt kan säkerställa omhändertagande och behandling av uttjänta\r\nprodukter. Det individuella ansvaret för olika producenter skall enligt\r\nmotion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 9 stimuleras. Ett sätt att åstadkomma\r\ndetta är enligt motionärerna att införa kretsloppsförsäkringar för en rad\r\nprodukter, exempelvis bilar, datorer, elektroniska produkter och vitvaror.\r\nEn kretsloppsförsäkring tecknas av den enskilde producenten med ett\r\nförsäkringsbolag som tar ansvaret för att produkten återvinns enligt gällande\r\nlagar och regleringar. Försäkringsbolagen kommer troligen att premiera\r\nföretag och produkter med låga omhändertagandekostnader och hög\r\nåtervinningsgrad, vilket därmed ger den enskilde producenten incitament att\r\ntillverka just sådana produkter. Förslaget återfinns också i motion\r\n2002/03:MJ315 (fp) yrkande 19.\r\nUtskottets överväganden\r\nSom regeringen\r\npåpekar är det inte endast förpackningars sammansättning, återanvändbarhet\r\noch återvinningsbarhet som har betydelse för avfallets uppkomst eller\r\nhantering. Sambandet finns mellan andra slags varor och det potentiella\r\navfallet från dem. Producentansvarsutredningen har föreslagit att det\r\nbemyndigande som för närvarande gäller i miljöbalken bör vidgas till att\r\navse skyldigheter för producenter i fråga om varors sammansättning,\r\nåteranvändbarhet och återvinningsbarhet. Förslaget till ändring i 15 kap.\r\n7 § miljöbalken innebär en komplettering till det bemyndigande som redan\r\ni dag finns avseende förpackningar. Föreskriftsrätten avseende förpackningar\r\ninfördes i samband med miljöbalkens ikraftträdande, genom att regeringen\r\ndå fick möjlighet att även föreskriva krav på förpackningars sammansättning,\r\nåteranvändbarhet och återvinningsbarhet. Bemyndigandet ansågs nödvändigt\r\nför att Sverige skulle uppfylla de krav som följer av Europaparlamentets\r\noch rådets direktiv om förpackningar och förpackningsavfall. Såvitt\r\nutskottet förstår innebär regeringens förslag inte någon förändring avseende\r\nföreskriftsrätten för förpackningar. Förslaget innebär i stället att\r\nföreskriftsrätten vidgas till att omfatta alla varor med den begränsningen\r\natt det enbart handlar om föreskrifter som hänför sig till beslut som\r\nfattas inom EU. I likhet med regeringen anser utskottet att förslaget är\r\nriktigt. Flera remissinstanser anser det föreslagna bemyndigandet viktigt\r\noch att det bör användas av regeringen för att på ett konkret sätt öka\r\nmedvetenheten om varornas utformning. Utskottet gör ingen annan bedömning\r\nän regeringen om att det föreslagna bemyndigandet behövs för att genomföra\r\nEU:s avfallslagstiftning på föreskrifts- och förordningsnivå. Som regeringen\r\npåpekar betyder WEEE-direktivets (Europaparlamentets och rådets direktiv\r\n2002/96/EG om avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter)\r\nkrav på att medlemsstaterna skall uppmuntra viss utformning och tillverkning\r\nav varor inte att medlemsstaterna åläggs att införa bindande regler. Kravet\r\ni WEEE-direktivet kan genomföras också på andra sätt. Utskottet konstaterar\r\natt regeringen för närvarande inte har några konkreta planer på att meddela\r\nandra föreskrifter om varors sammansättning, återanvändbarhet och\r\nåtervinningsbarhet än vad som följer och kan komma att följa av EG-rättens\r\nkrav. Bemyndigandet bör därför som regeringen föreslår begränsas till att\r\ngälla föreskrifter för andra varor än förpackningar som behövs till följd\r\nav Sveriges medlemskap i EU. Utskottet vill i detta sammanhang understryka\r\natt frågor om varors fria rörlighet enligt EU-fördraget och andra\r\nhandelsavtal utgör en viktig begränsning när det gäller nationella krav på\r\nvaror och produkter. Detta gäller såväl vid utfärdande av generellt\r\nverkande förordningar och föreskrifter som vid tillämpning av de allmänna\r\nhänsynsreglerna vid prövning och tillsyn. Alltför preciserade eller\r\nlångtgående krav kan komma att betraktas som otillåtna handelshinder.\r\nUtrymmet för att ställa olika former av krav kan förväntas variera med hänsyn\r\ntill vilken varukategori det är fråga om och kräver att de särskilda\r\nförutsättningarna i varje enskilt fall noggrant analyseras. Med det anförda\r\ntillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna\r\n2002/03:MJ24 (m) yrkande 4, 2002/03:MJ25 (kd) yrkande 4 och 2002/03:MJ26\r\n(fp) yrkande 11.\r\nI propositionen redogör regeringen för sin åsikt att\r\ndet finns anledning för berörda branscher att överväga om olika typer av\r\nekonomiska garantier för omhändertagande av uttjänta produkter skulle\r\nkunna vara en lösning. Sådana ekonomiska garantier skulle som regeringen\r\npåpekar kunna säkerställa finansieringen av produkternas omhändertagande,\r\noch ge producenten drivkraft att miljöförbättra produkterna. Utskottet\r\nanser därför i likhet med regeringen att en utveckling av olika typer av\r\nekonomiska garantier för omhändertagande av uttjänta produkter är intressant\r\nsom komplement till dagens lagstiftning. Regeringen anser att detta är en\r\nfråga som Naturvårdsverket i samarbete med berörda branscher bör undersöka\r\ni det fortsatta arbetet med en miljöorienterad produktpolitik. Som regeringen\r\npåpekar skall enligt WEEE-direktivet medlemsstaterna se till att en\r\ntillverkare, när denne släpper ut en produkt på marknaden, lämnar en garanti\r\nför finansiering av behandling av produkten. Garantin får bestå av antingen\r\ndeltagande i lämpligt system för finansieringen av behandlingen,\r\nmaterialåtervinningsförsäkring eller ett spärrat konto. Mot bakgrund av detta\r\navser regeringen att behandla frågan om garantier i samband med genomförandet\r\nav WEEE-direktivet. Utskottet anser därmed att kraven i motionerna\r\n2002/03:MJ26 (fp) yrkande 9, 2002/03:MJ27 (c) yrkande 8 och 2002/03:MJ315\r\n(fp) yrkande 19 bör anstå i avvaktan på det vidare arbetet. Motionerna\r\navstyrks.\r\nReturdryckesförpackningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet\r\ntillstyrker vad regeringen föreslår i vad avser returdryckesförpackningar.\r\nSamtidigt avstyrker utskottet fyra motionsyrkanden (m, kd) med bl.a.\r\nbegäran om att riksdagen avslår förslaget. Utskottet avstyrker vidare fem\r\nyrkanden (s, fp, c, mp) om bl.a. utländska returförpackningar och två\r\nyrkanden (mp) om producentansvar för aluminiumburkar i vissa fall. Jämför\r\nreservationerna 19 (m), 20 (fp), 21 (kd) och 22 (c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen\r\nföreslår att lagen (1991:336) om vissa dryckesförpackningar och lagen\r\n(1982:349) om återvinning av dryckesförpackningar av aluminium skall\r\nupphöra att gälla. I stället bemyndigas regeringen eller den myndighet som\r\nregeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för producenter\r\natt se till att plast- och metallförpackningar för konsumtionsfärdig dryck\r\nomfattas av retursystem samt att se till att retursystemen utformas så\r\natt de genom utbetalning av pant eller premie uppmuntrar att förpackningarna\r\nlämnas tillbaka till systemen. Vidare bemyndigas regeringen att i fråga\r\nom överlåtelse, märkning, tillstånd och avgifter meddela sådana föreskrifter\r\nsom i dag finns i de nämnda lagarna.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ24\r\n(m) yrkande 5 yrkas att riksdagen avslår förslaget till retursystem för\r\ndryckesförpackningar av plast och metall. Som skäl härför anför motionärerna\r\natt samma regler bör gälla för alla metallförpackningar. Endast en mindre\r\ndel av dryckesförpackningarna säljs i Sverige i takt med ökad import. Ett\r\nsätt att råda bot på detta är enligt motionärerna att sänka de svenska\r\nalkoholskatterna. Ett retursystem som inte innefattar privatimport blir\r\ni annat fall så ofullständigt att nyttan är diskutabel. Motionärerna anser\r\nvidare att ett retursystem från miljösynpunkt långt ifrån är det bästa\r\nomhändertagandet av plastförpackningar. Förbränning av dessa oljeprodukter\r\ntorde vara väl så bra. De handelshinder som ett nationellt krav på\r\nretursystem också för import innebär är ytterligare en faktor som talar mot\r\nförslaget hävdas det i motionen.\r\nOckså i motion 2002/03:MJ25 (kd) yrkandena\r\n1 och 2 yrkas avslag på regeringens förslag. Enligt motionärerna är\r\ninnebörden och effekterna av framtida föreskrifter alltför oklara för att\r\nriksdagen nu skall bemyndiga regeringen att besluta om ikraftträdande av\r\nde föreslagna förändringarna i miljöbalken. Propositionen utgör inte ett\r\nfullgott underlag för de föreslagna lagändringarna anser motionärerna. I\r\nmotionen framställs dessutom en begäran om att regeringen skall återkomma\r\nmed ett bättre underbyggt lagförslag om ansvaret för återanvändning och\r\nåtervinning av förpackningar för konsumtionsfärdig dryck gjorda av plast\r\noch metall (yrkande 3).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 10 återvinns\r\nett stort antal konsumentförpackningar inte eftersom de producerats utanför\r\ndet svenska återvinningssystemet. Motionärerna anser att den bästa lösningen\r\nskulle vara att man inom EU kom överens om ett gemensamt system för t.ex.\r\nåtervinning av aluminiumburkar. Om en lösning på EU-nivå inte uppnås bör\r\nman enligt motionärerna överväga att lägga ett större ansvar på försäljnings-\r\noch distributionsleden för återvinningen. Affärer som saluför förpackningar\r\nsom inte ingår i retursystemen skall kunna åläggas att erlägga en avgift\r\ntill retursystemet för att man där tar emot förpackningen. Samma uppfattning\r\nkommer till uttryck i motion 2002/03:MJ315 (fp) yrkande 20. Också i motion\r\n2002/03:MJ337 (s) tas frågan om behovet av en gemensam EU-standard för\r\nreturförpackningar upp. Motionärerna anför att om reglerna är likadana i\r\nhela EU försvinner möjligheten att sälja burkar, flaskor och andra\r\nförpackningar utan pant. Det kommer nämligen inte att tillverkas förpackningar\r\nutan pantsystem i EU eftersom reglerna kommer att innebära att samma\r\npantsystem tillämpas i alla EU-länder. Dessa regler bör också vara bindande\r\nför återförsäljare av dessa förpackningar. Ett gemensamt retursystem för\r\nEU kommer att underlätta handeln mellan EU-länderna. Detta kommer att\r\nleda till att konkurrensen i Sverige förbättras med sänkta priser till\r\ngagn för de svenska konsumenterna.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande\r\n5 behöver målen för vissa förpackningsmaterial justeras med anledning av\r\nden privata införseln av sådana förpackningar i landet. Den privata\r\ninförseln av alkohol ger enligt motionärerna upphov till en ansenlig mängd\r\nförpackningar, vilket gör att återvinningsmålet på t.ex. 70 % för glas\r\ninte är baserat på den totala mängden. Detta gäller även metallåtervinningen\r\nsom får tillgång till de utländska ölburkar som inte går att panta i det\r\nbefintliga retursystemet för aluminiumburkar, liksom de kartongförpackningar\r\nsom finns för vin. Återvinningsmålet för dessa förpackningsslag måste\r\ndärför justeras upp för att ambitionsnivån inte skall sjunka och dessa\r\nförpackningar deponeras. Enligt motionärerna måste hänsyn tas även till\r\nmaterialbolagens merkostnad för insamling och behandling av dessa privat\r\ninförda material. De anser liksom regeringen att omfattningen av detta\r\nbör utredas.\r\nI motion 2002/03:MJ225 (mp) yrkande 1 påpekas att\r\nproducentansvaret gäller återtagande av aluminiumburkar. För närvarande läge\r\ngäller dock inte detta återtagande om burken har blivit deformerad och\r\ntillplattad. Producenter måste därför åläggas att ta tillbaka även skadade\r\nburkar. Panten för burken har ju producenten redan erhållit och även det\r\när ett skäl för att ta tillbaka burkar. Enligt motionen tar returburksautomater\r\ninte emot utländska burkar eftersom streckkoden, den s.k. EAN-koden, inte\r\nkan avläsas i automaten. Motionärerna anser därför att ett parallellsystem\r\nbör införas för att kunna ta hand om icke svensktillverkade burkar (yrkande\r\n2). I motionen framhålls dessutom att mindre affärer inte har råd eller\r\nmöjlighet att skaffa en returburksautomat. För att kunna lämna tillbaka\r\nburkar till producenten måste burkarna ha blivit räknade i en automat.\r\nKan detta inte ske återtas inte burkarna. En ändring måste komma till\r\nstånd, så att även dessa oräknade burkar kommer in i returburkssystemet\r\n(yrkande 3).\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet konstaterar att det finns\r\nbehov av en förbättrad service till konsumenterna även när det gäller\r\nreturdryckesförpackningar. Det är också enligt Producentansvarsutredningen\r\nframför allt den nya typen av servicebutiker inom livsmedelssektorn samt\r\nSystembolagets butiker som skulle behöva utöka antalet mottagningsställen\r\nmed automater för returdryckesförpackningar. Utskottet har erfarit att AB\r\nSvenska Returpack i samband med utredningens arbete åtog sig att, i\r\nsamarbete med detaljhandelskedjorna och automatleverantörerna, genomföra\r\naktiviteter för att trafikbutiker och övrig servicehandel skall kunna\r\ninvestera i automater. Även Systembolaget AB avser att utöka servicen\r\ntill konsumenterna. Bland annat skall avtal om samverkan med annan handel\r\nträffas för mottagning av glas, PET-flaskor och burkar samt ett försök\r\npåbörjas med mottagning av burkar som omfattas av pantsystemet. Som\r\nregeringen påpekar tillverkas inte burkar av andra metaller än aluminium\r\noch stålplåt. Regeringen utesluter emellertid inte att även andra metaller\r\nkan komma i fråga i framtiden. För att på den svenska marknaden skapa\r\nlikartade villkor för alla burkar oavsett metallslag bör enligt regeringen\r\näven andra burkar än sådana av aluminium och stålplåt kunna omfattas av\r\nkrav avseende retursystem som genom utbetalning av pant eller annan\r\nersättning uppmuntrar att förpackningarna lämnas tillbaka. Utskottet delar\r\ndenna uppfattning. Det är viktigt att konsumenterna har fortsatt förtroende\r\nför retursystemen för metallburkar så att en hög återvinningsnivå kan nås\r\noch nedskräpningen minimeras. Förutsättningarna för att verka på den\r\nsvenska marknaden bör så långt möjligt vara neutrala mellan olika materialslag.\r\nDetta innebär enligt regeringen att samtliga metallburkar för konsumtionsfärdig\r\ndryck därför bör omfattas av likartade krav på retursystem. Enligt regeringen\r\när bakgrunden till att endast flaskor gjorda av PET (polyetylentereftalat)\r\nomfattas av systemet den att när lagen infördes inga alternativa polymera\r\nmaterial fanns på marknaden. Utvecklingen har därefter gått framåt och\r\nnumera finns flera varianter, där PET kombineras med barriärskikt av andra\r\npolymera material. Det är enligt regeringen också sannolikt att nya\r\nmaterial och kombinationer av material kommer att utvecklas framöver.\r\nRegeringen anser mot bakgrund av dessa förhållanden att ett bemyndigande\r\nbehövs för att ge regeringen möjlighet att meddela bestämmelser om\r\nretursystem på förordningsnivå. Utskottet instämmer i denna bedömning och\r\nanser i likhet med regeringen att det föreslagna bemyndigandet bör införas\r\ni 15 kap. miljöbalken som rör avfall och producentansvar. Regeringen\r\npåpekar vidare att utvärderingen av dessa system visar på höga insamlingsnivåer,\r\nvarför det finns anledning att se över möjligheten att utvidga det till\r\nandra produktgrupper. Krav på pantsystem kan leda till positiv teknikutveckling,\r\nt.ex. vad gäller förpackningars sammansättning, distribution och rengöring.\r\nUtskottet tillstyrker sammanfattningsvis regeringens förslag i denna del\r\noch avstyrker motionerna 2002/03:MJ24 (m) yrkande 5 och 2002/03:MJ25 (kd)\r\nyrkandena 1-3.\r\nI och med Sveriges medlemskap i EU har den tillåtna mängden\r\nav alkoholhaltiga drycker för privat import successivt ökat. Som regeringen\r\npåpekar är det vanligt förekommande att stora mängder ölburkar importeras\r\nfrån Danmark till södra Sverige på grund av prisskillnader mellan länderna.\r\nDenna import kommer enligt regeringen sannolikt att öka allteftersom den\r\ntillåtna införselmängden ökar. Dessa burkar ingår inte i det svenska\r\npantsystemet för aluminiumburkar. Trots att Danmark i september 2002\r\nintroducerade ett återtagningssystem med pant på dryckesförpackningar är\r\ndet inte troligt att flertalet förpackningar som privatimporterats därifrån\r\nåterlämnas i Danmark för återvinning utan de torde enligt regeringen hamna\r\ni svenska förpackningsinsamlingssystem eller i hushållsavfallet. Mängden\r\ndryckesförpackningar som inte omfattas av det svenska pantsystemet ökar\r\nsom en följd av privatimport och illegal import. Detta leder som regeringen\r\nockså påpekar i sin tur till att det finns en risk att konsumenternas\r\nförtroende för det svenska pantsystemet minskar, eftersom någon pant inte\r\nutgår för dessa förpackningar. Regeringen anser, från såväl miljö- som\r\nkonkurrenssynpunkt, att det är viktigt att alla dryckesförpackningar som\r\nyrkesmässigt importeras ingår i ett godkänt retursystem. Utskottet instämmer\r\nhäri och anser i likhet med regeringen att det bör krävas av producenterna\r\natt de ordnar med sådana system. Utskottet anser dessutom i likhet med\r\nregeringen att utvecklingen av den privata importen noga bör följas och\r\nvid behov åtgärdas. Regeringen avser därför att uppdra åt Jordbruksverket\r\natt efter samråd med Naturvårdsverket följa utvecklingen av privatimporten\r\nav dryckesförpackningar samt att vid behov lämna förslag till åtgärder\r\nför att komma till rätta med de problem som kan uppkomma. I propositionen\r\nframgår dessutom att regeringen även avser att se över motsvarande situation\r\nför glasflaskor (se avsnitt 7.5). Utskottet välkomnar dessa initiativ.\r\nUtöver vad regeringen anför har utskottet erfarit att kostnaderna för\r\nhanteringen av dryckesförpackningar som inte omfattas av det svenska\r\npantsystemet som en följd av import är stora för berörda företag. Som\r\nutskottet redogör för ovan innebär det av regeringen föreslagna bemyndigandet\r\ni 15 kap. 7 a § miljöbalken att regeringen ges möjlighet att meddela\r\nbestämmelser om retursystemet på förordningsnivå. Utskottet förutsätter\r\ndärvid att regeringen skyndsamt vidtar de åtgärder som erfordras för att\r\nförtroendet för retursystemet som helhet inte skall skadas. Med det anförda\r\nanser utskottet att motionerna 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 10, 2002/03:MJ27\r\n(c) yrkande 5, 2002/03:MJ225 (mp) yrkande 2, 2002/03:MJ315 (fp) yrkande\r\n20 och 2002/03:MJ337 (s) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.\r\nMotionerna i berörda delar avstyrks.\r\nSom utskottet anfört är det oerhört\r\nviktigt att det finns lättillgängliga system när konsumenterna skall lämna\r\ntillbaka förpackningarna. Det är viktigt att livsmedelshandeln och\r\nbryggeribranschen förbättrar servicen till konsumenterna genom att utöka\r\nantalet mottagningsställen med automater för returdryckesförpackningar.\r\nEmellertid vill utskottet framhålla att regeringen avser att i förordningen\r\n(1997:185) om producentansvar för förpackningar ställa högre krav på\r\ntillgänglighet i producenternas insamlingssystem än vad dagens förordningstext\r\ngör. Syftet med motion 2002/03:MJ225 (mp) yrkandena 1 och 3 torde därmed\r\nvara tillgodosett. Motionen i berörd del avstyrks därför.\r\nBilar\r\nm.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom ändringar i bilskrotningslagen och avstyrker fyra motionsyrkanden (kd,\r\nc) om höjd skrotningspremie för bilar. Utskottet avstyrker också ett\r\nmotionsyrkande (kd) med krav på införande av skrotningspremie för vissa\r\narbetsmaskiner m.m. Utskottet grundar sitt ställningstagande på det\r\nutvärderingsarbete som pågår. Jämför reservationerna 23 (kd, c) och 24\r\n(kd).\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att bestämmelserna i bilskrotningslagen\r\n(1975:343) om förfarandet vid uttag av skrotningsavgift kompletteras med\r\nbestämmelser om att avgiften skall sättas in på särskilt konto, om när\r\navgiften skall anses betald samt om ränteberäkning och betalning av\r\nränta.\r\nVidare föreslår regeringen att den eller de kommunala nämnder som\r\nfullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet inom kommunen skall\r\nutöva den lokala tillsynen över efterlevnaden av bilskrotningslagen\r\n(1975:343) och föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Naturvårdsverket\r\nkvarstår i rollen som central tillsynsmyndighet. Den lokala tillsynsmyndigheten\r\nges möjlighet att besluta om de förelägganden eller förbud som behövs för\r\natt bilskrotningslagen eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen\r\nskall efterlevas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med\r\nvite.\r\nRegeringen föreslår dessutom att en påföljdsbestämmelse införs i\r\nbilskrotningslagen (1975:343) med innebörden att den som utan auktorisation\r\nbedriver yrkesmässig bilskrotningsverksamhet kan straffas med böter.\r\nI\r\nenlighet med bilskrotningsdirektivet bör enligt regeringen den sista ägaren\r\nkunna lämna sitt uttjänta fordon kostnadsfritt till skrotning. Regeringen\r\navser att utreda om detta kan ske genom att ersättningen för skrotning\r\nbetalas direkt från bilskrotningsfonden till bilskrotaren. I detta arbete\r\nbör också ingå att lämna förslag till hur avställningsmöjligheten för\r\nbilar bör ändras så att nedskräpningen kan minskas.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna\r\nföreslår i motion 2002/03:MJ377 (kd) yrkande 7 en kraftigt höjd\r\nskrotningspremie för bilar äldre än 1989 års modell på grund av den höga åldern\r\npå svensk fordonspark. Enligt den utredning som gjordes om skrotningspremien\r\n(SOU 1997:126) torde en kraftig höjning, även under en begränsad period,\r\ninnebära att många gamla bilar med dåliga säkerhets- och miljöegenskaper\r\nförsvinner ur trafik ganska snabbt. För att inte hämma nybilsförsäljningen\r\nbör inte hela summan läggas på nybilspriset enligt dagens princip. Eftersom\r\nman begränsar perioden med höjd premie, bör detta enligt motionärerna\r\nvara möjligt. En liknande uppfattning kommer till uttryck i motionerna\r\n2002/03:MJ211 (c), 2002/03:MJ428 (c) yrkande 6 och 2002/03:T466 (c) yrkande\r\n33. Genom att erbjuda avsevärt högre skrotningspremie på gamla bilar ökar\r\nmotivationen dels att lämna in sin bil till skrotning i stället för att\r\nlämna den ute i naturen, dels att inte köra omkring med sin gamla uttjänta\r\nbil alltför länge. Motionärerna framhåller Irland som ett exempel på att\r\nett sådant system med hög skrotningspremie fungerar.\r\nEnligt motion\r\n2002/03:MJ377 (kd) yrkande 8 släpper en orenad, äldre gräsklippare under en\r\ntimmes användning ut lika mycket miljöskadliga föroreningar som en modern\r\nbil gör under 4 000 kilometers körning. Motionärerna anser därför att en\r\nskrotningspremie för äldre båtmotorer och gräsklippare skulle vara en\r\neffektiv miljöförbättrande åtgärd som på kort tid miljömässigt skulle\r\nlöna sig.\r\nUtskottets överväganden\r\nInledningsvis vill utskottet instämma\r\ni regeringens bedömningar vad gäller kompletteringar av förfaranderegler,\r\ntillsyn och påföljder i bilskrotningslagstiftningen och därmed tillstyrka\r\nde förslag regeringen presenterar i denna del.\r\nUtskottet har vid flera\r\ntillfällen behandlat frågan om skrotningspremien för bilar (se bl.a. bet.\r\n2000/01:MJU13 och 2001/02:MJU16). Den 1 juli 2001 höjdes den premie som\r\nsiste ägaren av en bil får när bilen lämnas för skrotning. Premien varierar\r\nmellan 700 kr och 1 700 kr beroende på bilens ålder. Syftet med höjningen\r\nvar att kompensera bilägare för förväntade och redan inträffade prisökningar,\r\nbl.a. som en följd av skärpta miljöregler för bilskrotning. Premiehöjningen\r\nvar också avsedd att säkerställa en kostnadsfri inlämning i enlighet med\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon. Som\r\nutskottet tidigare påpekat saknas det än så länge erfarenheter och uppgifter\r\nsom visar att premiehöjningen medfört att nedskräpning med skrotbilar\r\nminskat. Det är dock enligt regeringen troligt att premiehöjningen till\r\nviss del motsvaras av bilägarens ökade kostnader för bilskrotning. Emellertid\r\ntenderar premiesystemet att styra mottagningsavgiften för bilar. Regeringen\r\npåpekar att det är svårt att bedöma om den ökade kostnaden beror på ökade\r\nmiljökrav vid bilskrotning eller om mottagningsavgiften anpassas till\r\npremien för att öka bilskrotarens vinst. Bl.a. mot bakgrund härav anser\r\nregeringen att det bör utredas om det är lämpligt att åstadkomma kostnadsfri\r\ninlämning av skrotbilar genom att direkt från bilskrotningsfonden betala\r\nersättning till bilskrotaren för skrotningskostnaden. I ett sådant system\r\nskulle enligt regeringen producenternas kompetens kunna komma till användning\r\ni förhandlingen om hur stor ersättningen bör vara. Utskottet anser i likhet\r\nmed regeringen att frågan om hur en sådan form av kostnadsfri inlämning\r\nskall organiseras bör diskuteras närmare med såväl bilproducenter,\r\nbilskrotare, konsumentorganisationer som berörda myndigheter. Regeringen\r\navser att utreda hur en kostnadsfri inlämning kan organiseras samt bilägarens\r\nskyldigheter och avställningsmöjligheter. Det vidare arbetet som regeringen\r\nredogör för anser utskottet tillgodoser syftet med kraven i motionerna\r\n2002/03:MJ211 (c), 2002/03:MJ377 (kd) yrkande 7, 2002/03:MJ428 (c) yrkande\r\n6 och 2002/03:T466 (c) yrkande 33. Motionerna avstyrks på grund härav.\r\nNär\r\ndet gäller kravet på att införa skrotningspremie även för äldre gräsklippare\r\noch båtmotorer vill utskottet påpeka att riksdagen har sänkt skatten på\r\nalkylatbensin till tvåtaktsmotorer med hänvisning till att det av miljöskäl\r\när motiverat att öka användningen av sådan bensin i tvåtaktsmotorer (prop.\r\n2001/02:177, bet. 2001/02:SkU26, rskr. 2001/02:331). Utskottet har i övrigt\r\nvid tidigare behandling av motionsyrkanden med samma innebörd (bet.\r\n2002/03:MJU13) hänvisat till att avgaskraven för arbetsmaskiner inom EU\r\nregleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG, det s.k.\r\narbetsmaskindirektivet. Avgaskrav har hittills införts endast för vissa\r\nstörre dieseldrivna arbetsmaskiner. Enligt vad utskottet erfarit pågår\r\nförhandlingar för en skärpning av avgaskraven för dessa maskiner. Ett\r\nändringsdirektiv är såvitt utskottet har bekant att vänta tidigast under\r\nvåren 2004. För jordbruks- och skogsbrukstraktorer började krav införas\r\nunder år 2001 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av\r\nden 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga\r\nföroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer.\r\nI detta sammanhang bör även uppmärksammas att det genom ändringsdirektivet\r\n2002/88/EG om åtgärder mot avgasutsläpp från förbränningsmotorer som skall\r\nmonteras i arbetsmaskiner och arbetsredskap infördes avgaskrav i två steg\r\nför mindre, bensindrivna arbetsmaskiner. Det första steget införs fr.o.m.\r\når 2004. Det innebär att utsläppen per maskin skall minska med ungefär en\r\ntredjedel. Det andra steget ökar kraven med ytterligare 60–70 % beroende\r\npå maskintyp. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion\r\n2002/03:MJ377 (kd) yrkande 8.\r\nSlutförvaring av kvicksilver\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning av frågan\r\nom slutförvaring av kvicksilver och avstyrker därmed tre motionsyrkanden\r\n(m, fp, c) med andra bedömningar. Utskottet anser ett motionsyrkande (c)\r\nom säkerhetsaspekter på mellanlagring av kvicksilver tillgodosett med vad\r\nutskottet anför. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet. Jämför\r\nreservation 25 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att avfall\r\nsom innehåller minst en viktprocent kvicksilver bör föras till permanent\r\nförvaring djupt ned i berg. Undantag bör endast få medges om det är fråga\r\nom mycket små mängder avfall eller om det finns andra synnerliga skäl. Om\r\ndet är skäligt i miljöbalkens mening bör även avfall som innehåller minst\r\n0,1 viktprocent kvicksilver föras till sådan djupförvaring. Regeringen\r\navser att i förordningsbestämmelser införa sådana krav. Kraven på\r\ndjupförvaring bör gälla fr.o.m. den 1 januari 2015. En utomstående aktör bör\r\nges i uppdrag att samordna genomförandet utgående från tekniska, miljömässiga,\r\nsociala och samhällsekonomiska förutsättningar. Genomförandet bör\r\navrapporteras till regeringen vart tredje år för att säkerställa att arbetet\r\nlöper enligt plan.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ24 (m) yrkande 6 anförs\r\natt det i Sverige finns kvicksilver, förutom i gruvindustriavfallsslam\r\noch SAKAB:s insamlade produkter, i kloralkaliindustrins elektrolytiska\r\nprocess i form av metalliskt rent kvicksilver. Detta rena metalliska\r\nkvicksilver går enligt motionärerna utmärkt att använda som råvara för\r\nfortsatt bruk. I dag finns inte någon känd teknik för att genomföra\r\nförslaget till djupförvaring av metalliskt kvicksilver på det sätt som\r\nföreslås. Kostnaderna är okända men sannolikt mycket höga. Enligt motionärernas\r\nmening skall det övervägas om inte staten skall stå för kostnaderna för\r\nde särskilt höga kraven i Sverige eftersom särregler orsakar kostnadsnackdelar\r\nför svensk produktion i synnerhet om inte ett mervärde kan tas ut i högre\r\npriser.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 12 bör förslaget\r\nkompletteras med en möjlighet för producenter att slippa djupförvaring om man\r\nkan uppvisa ett miljömässigt likvärdigt alternativ. Det är i grunden alltid\r\nfarligt att låsa sig för en enda lösning på hantering av avfall eftersom\r\ndetta kan hindra en positiv teknikutveckling inom området.\r\nEnligt motion\r\n2002/03:MJ27 (c) yrkande 9 bör regeringen säkerställa att mellanlagringen\r\nav avfall med kvicksilverinnehåll inte orsakar någon risk för människors\r\nhälsa eller miljön, i väntan på ytterligare teknik. I motionen hävdas\r\nvidare att det inte är rätt att för närvarande avgöra att teknik och\r\nutnyttjande av grundämnen funnit en optimal slutgiltig lösning och detta\r\nför all framtid (yrkande 10). Regeringens vilja att visa handlingskraft\r\noch initiativförmåga bör fokuseras på säkerhetstänkande, samordning och\r\nflexibla lösningar, detta i avvaktan på att ett inom EU gemensamt grepp\r\nkan tas om kvicksilverhanteringen. Kostnaden för hantering av kvicksilveravfall\r\nkan vid återanvändning fördelas på fler parter och resurser respektive\r\ninsatser kan göras kraftfullare vid ett sådant förhållande. En export\r\nbehöver inte leda till att ansvaret som åvilar producenten försvinner,\r\nsärskilt inte inom den gemensamma europeiska marknaden.\r\nUtskottets\r\növerväganden\r\nSom regeringen påpekar är kvicksilver en mycket giftig och\r\nbioackumulerande metall som inte bryts ned. Av den anledningen har Sverige\r\ninfört restriktioner för användningen och förbud mot export av denna\r\nmetall. Enligt det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Giftfri\r\nmiljö (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) skall\r\nhalterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön vara nära bakgrundsnivåerna\r\ninom en generation. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre\r\nmiljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen skall vara nära noll\r\nvid samma tidpunkt. Av den av riksdagen antagna kemikaliestrategin för\r\nGiftfri miljö (prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269)\r\nframgår att nyproducerade varor så långt möjligt skall vara fria från\r\nkvicksilver senast år 2003. Det framgår vidare att kvicksilver inte heller\r\nskall användas i produktionsprocesser om inte producenten kan visa att\r\nhälsa och miljö inte kan komma till skada. Dessutom skall befintliga varor\r\nsom innehåller kvicksilver hanteras på ett sådant sätt att kvicksilvret\r\ninte läcker ut i miljön. Det övergripande målet är att den totala\r\nanvändningen av kvicksilver med vissa undantag skall ha upphört senast år\r\n2010. Som regeringen påpekar kommer det då till följd av pågående och\r\ntidigare användning att finnas stora mängder kvicksilveravfall, som måste\r\ntas om hand på ett säkert sätt.\r\nRegeringen uppdrog redan år 1994 åt\r\nNaturvårdsverket att utarbeta ett förslag till slutförvaring av kvicksilver.\r\nÅr 1997 presenterade Naturvårdsverket rapporten Slutförvar av kvicksilver\r\n(rapport 4752), i vilken verket förordar ett djupt bergförvar som den\r\nmiljömässigt bästa lösningen för slutförvaring av kvicksilver. Regeringen\r\ndelade Naturvårdsverkets uppfattning men tillsatte en särskild utredare\r\nför att klargöra bl.a. de juridiska och ekonomiska effekterna av ett sådant\r\nbeslut (dir. 1999:104). Även den utredningen kom till slutsatsen att ett\r\ndjupförvar är den bästa lösningen trots de investeringskostnader som följer\r\nav ett sådant alternativ. Utskottet konstaterar således att olika alternativ\r\natt förvara kvicksilver har bedömts såväl av Naturvårdsverket som av den\r\nsärskilt tillsatta utredningen, varvid båda kommit till resultatet att\r\nslutlig förvaring i djupt bergförvar är den metod som bedöms vara den\r\nfrån miljösynpunkt mest överlägsna metoden. Den senare utredningen föreslog\r\nvidare gränsvärden för att bestämma vilket avfall som skulle omfattas av\r\nkravet för djupförvar. Kravet skulle gälla avfall som innehåller minst 1\r\nviktprocent kvicksilver, och om det är skäligt i miljöbalkens mening,\r\näven avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent kvicksilver. Enligt vad\r\nutskottet erfarit valdes gränsvärdena med hänsyn tagen till att så stor\r\nandel som möjligt av kvicksilvret skulle omfattas.\r\nI likhet med regeringen\r\ninstämmer utskottet i de slutsatser utredningarna kommit fram till. Som\r\nregeringen framhåller bör i enlighet med principen om förorenarens ansvar\r\nberörda avfallsägare bära ansvaret för att ett bergförvar kommer till\r\nstånd, dvs. ur både ekonomiska, tekniska och praktiska aspekter. Företagen\r\nbör bl.a. ta ställning till metod och lämplig kemisk form för deponering\r\ni ett permanent förvar. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att\r\navfallsägarna bör samarbeta om en gemensam lösning men att en utomstående\r\naktör bör få en roll att samordna arbetet inte minst när det gäller frågan\r\nom finansiering och lokalisering av ett förvar. Hur arbetet fortskrider\r\nbör som regeringen påpekar regelbundet avrapporteras till regeringen för\r\natt säkerställa att arbetet löper enligt plan. Utskottet förutsätter därvid\r\natt regeringen och den aktör som erhåller uppdraget att samordna genomförandet\r\nföljer upp och deltar i det arbete som pågår inom EU. Med det anförda\r\nansluter sig utskottet till regeringens bedömning och avstyrker motionerna\r\n2002/03:MJ24 (m) yrkande 6, 2002/03:MJ26 (fp) yrkande 12 och 2002/03:MJ27\r\n(c) yrkande 10.\r\nRegeringen gör bedömningen att det behövs rimlig tid för\r\natt förbereda ett permanent förvar. Utskottet delar denna uppfattning och\r\nanser i likhet med regeringen att en förvaring djupt ned i berg bör kunna\r\nske senast år 2015. Till dess bör lämplig mellanlagring och förbehandling\r\nav avfallet ske. I det sammanhanget förutsätter utskottet i likhet med\r\nvad som anförs i motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande 9 att sådana åtgärder\r\nvidtas att mellanlagringen av avfallet inte orsakar någon risk för människors\r\nhälsa eller miljön. Utskottet finner motionen tillgodosedd härmed, och\r\nriksdagen bör därmed inte vidta några åtgärder med anledning denna.\r\nBygg-\r\noch rivningsavfall\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i\r\nvad regeringen anför om avfall inom byggsektorn och avstyrker ett\r\nmotionsyrkande (m) angående omhändertagande av rivningsavfall. Jämför\r\nreservation\r\n26 (m).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att utvecklingen inom byggsektorns\r\navfallshantering, särskilt avseende det farliga avfallet, hittills har\r\ngått för långsamt och avser därför att uppdra åt Boverket att i samråd\r\nmed Naturvårdsverket utveckla styrmedlen för tillsyn och vägledning samt\r\nlämna förslag till ytterligare åtgärder och eventuellt nya delmål för\r\nbyggsektorns avfallshantering. Regeringen är dock positiv till Byggsektorns\r\nkretsloppsråds frivilliga åtagande att driva på och följa upp sektorns\r\narbete för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen.\r\nMotionen\r\nI motion\r\n2002/03:MJ24 (m) yrkande 7 hävdas att regeringen anser att ett par\r\nmyndigheter inte klarat av sina uppgifter. Om problemet beror på otydlig\r\nlagstiftning är enligt motionärerna det korrekta förfaringssättet att\r\nföreslå nya lagar som riksdagen skall ta ställning till. Om problemet\r\nberor på bristande kompetens hos myndigheterna har regeringen medel att\r\nåtgärda detta genom antingen regleringsbrev eller personförändringar i\r\nmyndigheternas ledning.\r\nUtskottets överväganden\r\nSom regeringen konstaterar\r\ndeponeras varje år stora mängder bygg- och rivningsavfall. Avfallet består\r\ntill relativt stor del av tegel, betong, jord- och schaktmassor men även\r\nav betydande mängder trä, plast och metall. I byggnader finns också många\r\nolika typer av komponenter som kan innehålla organiska miljögifter eller\r\ntungmetaller. Enligt Producentansvarsutredningen är hanteringen av farligt\r\nbygg- och rivningsavfall inte godtagbar. Utifrån detta gör regeringen\r\nbedömningen att det fortfarande är alltför vanligt att farligt avfall\r\ninte identifieras och sorteras ut utan omhändertas blandat med annat\r\navfall. Regeringens slutsats är därför att tillämpningen av reglerna för\r\nfarligt avfall varit dålig och att det frivilliga åtagandet inte varit\r\ntillräckligt för att säkerställa att farliga ämnen identifieras och\r\nomhändertas på ett säkert sätt. Många företag inom sektorn har i dag avancerad\r\nsortering av avfall i flera fraktioner. Det har dock visat sig svårt att\r\nundvika deponering. Detta beror till viss del på bristande kapacitet för\r\nförbränning men även på outvecklade marknader för återanvändning och\r\nmaterialåtervinning. Regeringen bedömer att en tillräcklig kapacitet för\r\nbehandling och en fungerande marknad för återvinning endast kan skapas om\r\ndetta efterfrågas av de avfallsalstrande företagen. Regeringen anser att\r\näven om sorteringen och återvinningen av bygg- och rivningsavfall ökat\r\nsedan år 1995, är det nödvändigt att arbetet utvecklas och intensifieras.\r\nUtskottet delar denna uppfattning och instämmer i regeringens avsikt att\r\ntydliggöra avfallsinnehavarens ansvar även inom byggsektorn. Enligt\r\nutskottet är det naturligtvis särskilt viktigt att den vägledning som\r\nNaturvårdsverket åtagit sig att ge om verksamheters avfallshantering anpassas\r\ntill de särskilda förhållanden som gäller vid byggnader, ombyggnader,\r\nfastighetsunderhåll och rivningar. Med det anförda avstyrks motion\r\n2002/03:MJ24 (m) yrkande 7.\r\nIkraftträdande av lagförslag m.m.\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om\r\ntidpunkter för ikraftträdande av de olika lagförslagen i\r\npropositionen.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår i fråga om 15 kap. 7 a § miljöbalken\r\noch lagen om upphävande av lagen (1982:349) om återvinning av\r\ndryckesförpackningar av aluminium och lagen (1991:336) om vissa\r\ndryckesförpackningar\r\natt de träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I övrigt föreslår\r\nregeringen att lagändringarna träder i kraft den 1 april 2004.\r\nUtskottets\r\növerväganden\r\nBestämmelserna om pant skall enligt EG-rättsliga regler\r\ngenomgå ett anmälningsförfarande. Utskottet inser att detta försvårar\r\nmöjligheterna att ange datum för ikraftträdande för vissa av regeringens\r\nlagförslag. Utskottet gör härvid samma bedömning som regeringen och\r\ntillstyrker regeringens förslag i denna del. Utskottet tillstyrker också\r\nförslaget i övrigt till ändringar i miljöbalken i den mån det inte behandlats\r\nav utskottet ovan.\r\nFörsäljning av statens aktie i Sydkraft SAKAB\r\nAB\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nom att bemyndiga regeringen att sälja sin återstående aktie i Sydkraft\r\nSAKAB AB och avstyrker en motion (s) med krav på att riksdagen skall avslå\r\nförslaget.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen att sälja sin återstående aktie i Sydkraft SAKAB AB.\r\nMotionen\r\nI\r\nmotion 2002/03:MJ23 (s) yrkas att riksdagen avslår förslaget om bemyndigande\r\natt sälja aktieinnehavet i Sydkraft SAKAB AB. Motionären anser att staten\r\nbör ha en fortsatt insyn i företaget och att den återstående aktien\r\ntillförsäkrar staten en sådan fortsatt insyn genom representation i\r\nstyrelsen.\r\nUtskottets överväganden\r\nSAKAB bildades år 1975 med uppgift att\r\nsom ensamt företag slutligt omhänderta miljöfarligt avfall. Riksdagen\r\nupphävde behandlingsmonopolet för farligt avfall i och med att 13 § lagen\r\n(1985:426) om kemiska produkter upphävdes (prop. 1993/94:110, bet.\r\n1993/94:JoU16, rskr. 1993/94:210). Med detta beslut upphörde SAKAB:s ensamrätt\r\ntill omhändertagande av farligt avfall i Sverige. Som regeringen påpekar\r\nhar sedan denna förändring trädde i kraft den 1 juli 1994 flera företag\r\netablerat sig på marknaden för att omhänderta farligt avfall. Eftersom\r\nSAKAB alltså inte längre är ensamt om att hantera farligt avfall utan\r\nagerar på en konkurrensutsatt marknad anser utskottet i likhet med regeringen\r\natt det inte längre finns några skäl för fortsatt statlig insyn i företaget.\r\nUtskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motion\r\n2002/03:MJ23 (s).\r\nGiftfri miljö och sanering av förorenade områden\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (s) om ett nationellt\r\nansvar för klassificering och karakterisering av förorenade områden såsom\r\ni allt väsentligt tillgodosedd med vad regeringen anför i propositionen.\r\nVidare avstyrker utskottet en motion (v) med krav på en ambitionshöjning\r\nav miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med hänvisning till att Naturvårdsverket\r\nutreder frågan.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ217 (s) finns det\r\nen klar arbetsfördelning mellan olika myndigheter för saneringen av\r\nförorenade områden men det som saknas är ett klassificeringssystem för denna\r\ntyp av avfall. Arbetet med klassificering och karakterisering åvilar varje\r\nlän. Det upplevs såväl miljömässigt som tekniskt och ekonomiskt svårbedömt.\r\nEtt nationellt ansvar skulle underlätta detta arbete och på sikt göra\r\narbetet med sanering av förorenade områden mer effektivt.\r\nI motion\r\n2002/03:MJ319 (v) framhålls vikten av en ambitionshöjning på området Giftfri\r\nmiljö för åren efter 2004. Motionärerna anser att riksdagen därför bör\r\nbegära att regeringen utarbetar en strategi för hur saneringsarbetet skall\r\nse ut efter 2004.\r\nUtskottets överväganden\r\nEnligt det av riksdagen antagna\r\ndelmålet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (prop. 2000/01:130, bet.\r\n2001/02:3, rskr. 2001/02:36) skall förorenade områden vara identifierade\r\noch för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på\r\nriskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och\r\nefterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där\r\narbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade. I skrivelsen Hållbara\r\nSverige – uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling\r\n(skr. 2001/02:50 s. 39) anförs att delmålet är utformat med hänsyn till\r\nden teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad som pågår och som kan ha stor\r\nbetydelse för hur delmålet uppnås. I samarbete med Naturvårdsverket svarar\r\ni huvudsak länsstyrelser och kommuner för verksamheten med sanering och\r\nefterbehandling. Naturvårdsverket har till uppgift att vägleda framför\r\nallt länsstyrelser och kommuner i deras arbete med efterbehandling,\r\nnationell samordning, fördelning av bidrag och tillsynsvägledning.\r\nLänsstyrelserna ansvarar bl.a. för läns- eller branschtäckande inventeringar,\r\ngenomförande och stöd när undersökningar utförs och för upprättande av\r\nflerårsplaner för efterbehandling. Därmed har länsstyrelserna, utöver en\r\ngenomföranderoll, en regionalt samordnande och prioriterande roll. Utskottet\r\nanser att detta innebär att syftet med motion 2002/03:MJ217 (s) i allt\r\nväsentligt bör vara tillgodosett. Motionen bör lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nNaturvårdsverket har fått i uppdrag att utarbeta förslag till nya\r\ndelmål för sanering och efterbehandling till år 2010 för att miljökvalitetsmålet\r\nGiftfri miljö skall uppnås. Uppdraget redovisades i september 2003.\r\nNaturvårdsverket ger i sin redovisning förslag till nya delmål för förorenade\r\nområden samt förslag till förändrade och nya styrmedel som behövs för att\r\ndelmålen skall nås. Utskottet anser att kravet i motion 2002/03:MJ319 (v)\r\ninte bör föranleda någon riksdagens åtgärd utan att resultatet av regeringens\r\nvidare arbete bör avvaktas. Motionen avstyrks.\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om att\r\nskattebefria all generering av biogas med hänvisning till det arbete som\r\npågår. Slutligen avstyrker utskottet en motion (mp) om insamling av\r\nhästskor med hänvisning till att utskottet inte delar motionärens uppfattning.\r\nJämför reservation 27 (c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande\r\n7 föreslås en skattebefrielse av all generering av biogas, oavsett typ av\r\nbehandling. Motionärerna anger att ett exempel på när styrmedlen inte\r\ngynnar nya innovationer är framställningen av biogas. Biologisk behandling\r\nsom genererar biogas behandlas fördelaktigare än andra tekniker, som också\r\nvisat sig fungera för att t.ex. framställa ersättning till diesel ur\r\navfall. Antagligen finns det massor av liknande exempel som kanske inte\r\nfår chansen att utvecklas enbart på grund av att styrmedlet är snävt\r\nutformat.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ311 (mp) behövs det ett återvinningssystem\r\nför utslitna hästskor. Motionären anför att skatten för deponerat avfall\r\nökar rejält med tunga hästskor i soporna. Det torde vara förhållandevis\r\nenkelt att samla in uttjänta hästskor, antingen via hovslagare eller genom\r\nbehållare vid de större stallen. Enligt motionären behövs ett initiativ\r\nfrån staten för att få i gång en insamlingsverksamhet.\r\nUtskottets\r\növerväganden\r\nNär det gäller kravet i motion 2002/03:MJ27 (c) yrkande 7 vill\r\nutskottet anföra följande. Av 2 kap. 11 § första stycket 1 energiskattelagen\r\n(1994:1776) framgår att energiskatt och koldioxidskatt inte skall betalas\r\nför metan som framställs genom biologiska processer. Sverige har tillstånd\r\nför denna skattebefrielse t.o.m. 2006 enligt ett särskilt rådsbeslut enligt\r\nartikel 8.4 mineraloljedirektivet. Utskottet har erfarit att undantaget\r\nockså är anmält till kommissionen i ett pågående statsstödsärende rörande\r\nregeringens skattestrategi för alternativa drivmedel. Den definition av\r\nbiogas som där tillämpas lägger vikt vid både råvaran och\r\nframställningsprocessen.\r\nDet ännu inte antagna energiskattedirektivet ger medlemsstaterna större\r\nmöjligheter att tillämpa skattenedsättning för bl.a. produkter framställda\r\nav biomassa. Regeringen har vidare tillsatt en utredning med uppgift att\r\nbl.a. föreslå nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion\r\nav förnybara fordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå på 2 % för\r\n2005 och 5,75 % för 2010 som antagits genom Europaparlamentets och rådets\r\ndirektiv 2003/30/EG (biodrivmedelsdirektivet). Regeringen påpekar att\r\nutredarens förslag bör vara teknikneutralt och främja en kostnadseffektiv\r\nproduktion och introduktion av förnybara fordonsbränslen (dir. 2003:89).\r\nUtskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet med skatteregler\r\nför alternativa drivmedel på lämpligt sätt beaktar nya tekniker för\r\nframställning av sådana bränslen, men finner inte skäl att som motionären\r\nönskar uttrycka någon uppfattning rörande den särskilda frågan. Motionen\r\navstyrks.\r\nFörslaget i motion 2002/03:MJ311 (mp) skulle innebära en ökad\r\nspecialisering av insamlingen, vilket utskottet anser bör undvikas. Det\r\nallmänna sorteringssystemet bör i stället förbättras och kvalitetssäkras.\r\nI propositionen aviserar regeringen också en rad åtgärder i denna riktning.\r\nUtskottet vill avslutningsvis påpeka att hästskor på de allmänna tipparna\r\ntorde sorteras som metallavfall. Utskottet anser att detta är att föredra\r\nframför särskilda system för varje typ av avfall, vilket skulle leda till\r\nkomplicerade system med stor administration. Motionen avstyrks.\r\nMotioner\r\nfrån allmänna motionstiden 2003\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet\r\navstyrker tolv motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 vilka\r\nutskottet funnit utgöra i huvudsak upprepningar av tidigare behandlade\r\nmotioner i detta betänkande.\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet har funnit\r\natt tolv motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 i huvudsak utgör\r\nupprepningar av de motioner från allmänna motionstiden 2002 eller de\r\nföljdmotioner till propositionen som behandlas i detta betänkande. De nya\r\nmotionerna föranleder ingen ändring av utskottets bedömningar och\r\nställningstaganden under de olika ämnesrubrikerna i det föregående. Motionerna\r\nredovisas i bilaga 1 till detta betänkande och inarbetas i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut där motsvarande motioner från år 2002 och\r\nföljdmotioner till propositionen behandlas.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n1. Samordning och utveckling av strategin för giftfria och resurssnåla\r\nkretslopp, punkt 1 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt\r\n1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ25 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande\r\n3, 2002/03:MJ27 yrkande 2, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och\r\n2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nI propositionen\r\nsaknas överväganden och förslag rörande forskningen om avfall. Flera av\r\nde rapporter från Naturvårdsverket som finns med som bilagor till\r\npropositionen understryker behovet av en utvecklad forskning. I rapporten På\r\nväg mot miljöanpassade produkter påtalar Naturvårdsverket att mycket av\r\nforskningen och utvecklingen inom området miljöanpassade produkter saknat\r\nhelhetsperspektiv. Den har till största delen rört enskilda styrmedel\r\nsnarare än de system som berör olika aktörer, materialflöden och produkter.\r\nNaturvårdsverket anser att mer forskning med tvärvetenskaplig inriktning\r\nsom stöder utvecklingen mot hållbar produktion och konsumtion är nödvändig.\r\nI rapporten föreslås att ett forskningsprogram bör byggas upp som stöder\r\nutvecklingen mot hållbar produktion och konsumtion och finansieras av\r\nNaturvårdsverket tillsammans med berörda forskningsfinansiärer.\r\nForskningsprogrammet bör innehålla såväl naturvetenskapliga som\r\nsamhällsvetenskapliga\r\noch humanvetenskapliga aspekter. Jag anser att regeringen bör ta initiativ\r\ntill ett forskningsprogram om hållbar produktion i linje med vad\r\nNaturvårdsverket föreslagit. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2. Samordning\r\noch utveckling av strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp, punkt\r\n1 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser\r\natt förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\ni reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ27 yrkande 2\r\noch avslår motionerna 2002/03:MJ25 yrkande 5, 2002/03:MJ26 yrkande 3,\r\n2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nAvfallshanteringen måste ta hänsyn till det stora\r\nflödet av kemikalier i samhället och de brister som i dag råder i\r\nkemikaliepolitiken. En ökad mängd naturfrämmande ämnen i samhällets produkter\r\nmåste följas av en ökad ansträngning att skilja dessa ämnen från avfall\r\nsom läggs på deponi, förbränns eller på annat sätt behandlas. För att\r\nsluta kretsloppen krävs rena material som inte medför att gifter anrikas\r\ni kretsloppen. Jag anser att miljömålet Giftfri miljö även borde omfatta\r\nmål för utsortering av miljöfarligt avfall. De främmande ämnen som redan\r\när ute i samhällets system är ett problem i realiteten, och vi måste\r\nundvika att dessa okontrollerat diffunderar ut i ekosystemen. För att nå\r\nett samhälle med giftfria kretslopp krävs att miljöfarligt avfall sorteras\r\nut ur kretsloppen. Miljöbalken är tydlig med att varors och produkters\r\npåverkan på hälsa och miljö minimeras med beaktande av hela livscykeln.\r\nInformation och ekonomiska styrmedel är också viktiga medel för att\r\nåstadkomma resultat. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n3. Hållbarhetskommission,\r\npunkt 2 (fp, kd, c)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd),\r\nJan Andersson (c) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ26\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ472 yrkande 1 och 2003/04:Bo253 yrkande\r\n17.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är glädjande och viktigt att regeringen\r\nser avfallshanteringen som en del av infrastrukturen. Förhoppningsvis är\r\ndet dessutom ett steg mot en helhetssyn på begreppet hållbar utveckling.\r\nVi föreslår att en hållbarhetskommission tillsätts för att finna de\r\nsystemfel som motverkar hållbar utveckling. En expertkommission skall\r\ntillkallas för att analysera de grundläggande frågorna om hur hindren för\r\nen hållbar samhällsutveckling kan undanröjas och hur konflikter mellan\r\nmiljömål och andra samhällsmål kan lösas på ett bättre sätt än i dag. Vi\r\nanser att kretsloppsproblematiken bör ingå i uppdraget för en sådan\r\nkommission. Vad som anförs bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n4. Avfallsmängden\r\noch resurssnåla kretslopp, punkt 3 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd)\r\noch Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget\r\ntill riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation\r\n4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ27 yrkande 1 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ270 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i\r\ndenna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nDet\r\när hög tid att göra något åt det stora materialflödet i samhället och\r\nbygga välfärd och ekonomisk tillväxt på annat än resurser som mynnar ut\r\ni en ökad avfallsmängd. Vi anser att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö\r\nmåste omformuleras så att målet faktiskt utgör ett krav på att avfallsmängderna\r\nminskas. Målet bör nås genom lagstiftning och olika former av ekonomiska\r\nstyrmedel. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n5. Delmål för återvinning\r\nav matavfall, punkt 4 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag om nya delmål till\r\nmiljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (avsnitt 6.2.1) och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ24 yrkande 1 och avslår proposition 2002/03:117\r\npunkt 2 och motionerna 2002/03:MJ27 yrkande 6 och 2002/03:MJ270 yrkandena\r\n5 och 6.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen föreslår att riksdagen skall\r\nbesluta om mål för hur stor del av matavfallet som skall återvinnas genom\r\nbiologisk behandling. Det är självklart att livsmedel som inte konsumerats\r\ninnehåller näringsämnen som tagits upp via foder och gödsel. Att det skulle\r\nvara effektivt och hygieniskt med separat hantering för att röta och köra\r\nut dem till åkerjorden igen är däremot tveksamt. Sjukdomsalstrande organismer\r\noskadliggörs i bästa fall under processen medan det inte är säkert att\r\nväxtskyddsmedel bryts ned vid rötning. Den kostnadsberäkning som redovisas\r\när ofullständig. Investering i fler sopkärl skulle visserligen vara\r\nnödvändigt men är långt ifrån den enda kostnaden. Merarbetet i hushållen\r\nskall också värderas liksom investering i behandlingsanläggningar och\r\ndriften av ett nytt system. Om dessa kostnader sägs inget i propositionen.\r\nNaturvårdsverket har anfört att biologisk behandling av matavfall inte är\r\nbättre än förbränning ur miljösynpunkt. Att de ändå förordar rötning beror\r\nsåledes inte på miljöskäl utan mer på en allmän föreställning om nyttan\r\nav recirkulation. Lika självklart som att matavfall innehåller näringsämnen\r\nför växter och för djur är att det innehåller energirikt brännbart material.\r\nKol är en viktig del i organiska ämnen. Ett fullgott alternativ är således\r\natt matavfallet förbränns och energin tas till vara. Hanteringsmässigt\r\noch miljömässigt har detta alternativ klara fördelar framför biologisk\r\nbehandling. Även kostnadsmässigt bör detta alternativ vara fördelaktigare,\r\nmen det beror på hur energipriserna utvecklas. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n6. Ytterligare delmål, punkt 5 (fp)\r\nav Lennart Fremling\r\n(fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att\r\nförslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation\r\n6. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ26 yrkande 4 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ432 yrkande 12 och 2003/04:MJ400 yrkande\r\n7.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att ställa upp mätbara delmål för återvinningen.\r\nVi är därför positiva till regeringens förslag om delmål för kompostering.\r\nVi anser att ett delmål införs som bör gälla för mängden material som\r\nåterförs till odling, hemmaodling eller kommersiell odling. En ökad\r\nbiologisk behandling av matavfall bör emellertid i första hand tas upp i\r\nden nationella avfallsplan som Naturvårdsverket enligt propositionen skall\r\nutarbeta. Avfallsplanen bör ställa upp fler delmål som även täcker annat,\r\nsåsom komposterbart material, framför allt vad avser växtmaterial från\r\njordbruk och villaträdgårdar. Här bör målet vara betydligt högre än 35 %.\r\nI propositionen nämns att frågor om giftfritt rötslam kommer att behandlas\r\nvid ett senare tillfälle. Vi anser att arbetet bör ha en mycket hög\r\nprioritering och att regeringen därför bör återkomma till riksdagen senast\r\nunder år 2004. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n7. Ytterligare\r\ndelmål, punkt 5 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:MJ432 yrkande 12 och 2003/04:MJ400 yrkande 7 och avslår motion\r\n2002/03:MJ26 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEnligt tidigare riksdagsbeslut\r\nfår från år 2005 inget slam eller organiskt avfall deponeras. Från år\r\n2010 skall dessutom 75 % av fosforn i slammet återföras till jordbruket\r\nenligt riksdagbeslut. Eftersom fosfor är en mycket begränsad resurs är\r\ndet angeläget att fosfor i slam på något sätt kan återvända till kretsloppet.\r\nOm den antagna lagen om förbud mot deponering skall fungera, måste därför\r\nrealistiska alternativ finnas. Regeringen har tillsatt en utredning och\r\nen av de slutsatser som utredningen har kommit fram till är att sorterande\r\nsystem, som fångar upp näringsämnen och samtidigt ger mindre mängd\r\nföroreningar, måste byggas ut. Jag utgår från att regeringen följer utredningen\r\ni detta avseende och återkommer till riksdagen med förslag om hur detta\r\npraktiskt skall genomföras. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n8. Förbränning\r\nav avfall, punkt 6 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ24\r\nyrkande 2 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ315 yrkande 21,\r\n2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del, 2002/03:MJ489 yrkande 8 och 2003/04:MJ474\r\nyrkande 16 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser det inte vara en\r\noptimal resursanvändning att ensidigt inrikta sig på återvinning. Såväl\r\nåtervinning som förbränning har sin plats i en effektiv avfallshantering.\r\nDe krav som regeringen nu aviserar är till största delen omotiverade. Så\r\nbör det t.ex. ligga i varje förbränningsanläggnings intresse att få så\r\nlåg andel icke brännbart avfall som möjligt. Dessa anläggningar bör därför\r\nstå både för kontroller och incitament för att avfallet är så användbart\r\nsom möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n9. Skatt på avfall\r\nsom förbränns, punkt 7 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ24\r\nyrkande 2 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 7,\r\n2002/03:MJ27 yrkande 4, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474\r\nyrkande 16 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen låter på nytt utreda\r\nförutsättningarna för en skatt på avfallsförbränning, trots att en utredning\r\ni ämnet bara för något år sedan blev klar och att ett flertal remissinstanser\r\nvisat sig vara negativa till att införa en skatt på förbränning. Regeringen\r\nförebär som motiv att en skatt kan komma att behövas så att annan hantering\r\nav avfall kommer till stånd. Enbart detta är en kraftigt signal om att\r\nregeringen vill gynna en ineffektiv avfallshantering. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n10. Skatt på avfall som förbränns, punkt 7 (fp)\r\nav\r\nLennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ26\r\nyrkande 7 och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 2 i denna del,\r\n2002/03:MJ27 yrkande 4, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474\r\nyrkande 16 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att en differentierad\r\nskatt på förbränning av avfall bör införas. Den bör dock vara lägre än\r\ndeponiskatten för att styra utvecklingen mot återanvändning och\r\nmaterialåtervinning. Den bör inte innefatta förbränningsskatt på biobränsle. En\r\nskatt på förbränning gynnar fortsatt teknikutveckling inom återvinningsområdet.\r\nSorterat avfall skall vara helt eller delvis befriat från förbränningsskatten.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n11. Skatt på avfall som förbränns,\r\npunkt 7 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ27\r\nyrkande 4, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande\r\n16 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 2 i denna del\r\noch 2002/03:MJ26 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nGenom att styra mot\r\nförbränning av sorterat avfall kan man minimera risken att miljöfarligt\r\navfall okontrollerat hamnar i förbränningspannan. Det behövs emellertid\r\nstyrmedel för att minska förbränningen av osorterat avfall. Jag anser\r\ndärför att man bör införa en skatt på förbränning av osorterat avfall i\r\nlikhet med den deponiskatt som finns. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n12. Naturvårdsverkets ansvar m.m., punkt 9 (m)\r\nav Catharina\r\nElmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag\r\ntill riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ24 yrkande 3 och avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande\r\n1, 2002/03:MJ251 och 2003/04:MJ472 yrkande 30.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen\r\nanser att det behövs vägledning och kontroll för att avfallshanteringen\r\nskall fungera. Regeringen vill också på detta sätt klargöra miljöbalkens\r\ninnehåll och erkänner därmed att miljöbalken inte är lyckligt utformad\r\noch borde i konsekvens med detta arbeta om den och lägga fram förslag\r\ntill förbättrad lagstiftning som riksdagen kan ta ställning till. Som\r\nläget är i dag kommer enskilda näringsidkare i kläm när tolkningarna av\r\nlagen och därmed tillämpningen divergerar mellan olika kommuner. Varken\r\ntillsyn eller vägledning är en fråga för riksdagen utan en fråga för\r\nansvarig myndighet. Även här kan man misstänka att regeringen vill framstå\r\nsom handlingskraftig när den i själva verket misslyckats också med att nå\r\nsina egna ambitioner. Allvarligare är att regeringen på detta sätt vill\r\nfå klartecken att tolka lagen på sitt sätt. Detta är förbehållet domstolar\r\ni ordinarie rättsprocesser. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n13. Naturvårdsverkets ansvar m.m., punkt 9 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att\r\nförslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation\r\n13. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 1 och\r\n2003/04:MJ472 yrkande 30 och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 3 och\r\n2002/03:MJ251.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen bör återkomma till riksdagen\r\nmed en avrapportering om hur det lokala samrådet när det gäller\r\navfallshanteringen fungerar mellan producenter och kommuner. Det är glädjande\r\natt regeringen i propositionen framhäver konsumenternas behov av enklare\r\nsorteringssystem med förbättrad service. Om detta skall bli mer än ord\r\nmåste bl.a. Naturvårdsverkets uppdrag mellan producenter och kommuner\r\nomedelbart vekställas. Regeringen bör återkomma med en avrapportering av\r\ndetta arbete senast hösten 2004. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n14. Farligt avfall från hushållen, punkt 12 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till\r\nriksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 14. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nKonsumenterna\r\nhar goda kunskaper om att batterier inte skall slängas med soporna. Att\r\nså få batterier samlas in tror man beror på att konsumenterna inte är\r\nmedvetna om i vilka produkter batterierna finns och på att det kan vara\r\nlångt till en batteriholk. Insamlingen av allt farligt avfall bör underlättas\r\nför konsumenterna. För att genomföra detta måste en översyn av förordningen\r\nom farligt avfall (1996:971) göras. Som den nu är utformad begränsar den\r\nmöjligheterna till hushållsnära insamling av flera slag av farligt avfall.\r\nRegeringen bör tillsätta en utredning för att undersöka möjligheterna\r\ntill hushållsnära insamling av batterier och annat farligt avfall. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n15. Kommunernas ensamrätt till hanteringen\r\nav farligt avfall, punkt 13 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie\r\nWahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till\r\nriksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation\r\n15. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ26 yrkandena 5 och 6\r\noch 2003/04:MJ472 yrkande 29.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att EU:s\r\nkemikaliedirektiv snarast bör genomföras. Det är oroande att kommunernas\r\ninsatser inom insamlingen av farligt avfall varierar kraftigt. Regeringen\r\nbör ställa upp mätbara mål för hur stor fraktion av hushållens farliga\r\navfall som skall omhändertas. Regeringen bör också ge länsstyrelserna i\r\nuppdrag att följa upp kommunernas arbete med hur farligt avfall hanteras.\r\nRegeringen bör dessutom inom tre år återkomma med en uppföljning av\r\neffekterna härav. Kommunernas ensamrätt till avfallshanteringen från\r\nverksamheter bör dessutom försvinna. Uppföljningen av avfallshanteringen bör\r\nkunna omfattas av den vanliga miljötillsynen av verksamheten. Vi anser\r\ndärför att bestämmelsen i 15 kap. 10 § miljöbalken, vilken reglerar\r\nkommunernas rätt att föreskriva att transporter, återvinning m.m. av farligt\r\navfall skall ske genom kommunernas försorg, bör tas bort. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n16. Varors sammansättning, återanvändbarhet och\r\nåtervinningsbarhet m.m., punkt 14 (m, fp, kd)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till lag\r\nom ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 § och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som framförs i reservation 16. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 4 och 2002/03:MJ26 yrkande\r\n11 och avslår proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och motion\r\n2002/03:MJ25 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen begär ett bemyndigande\r\natt meddela föreskrifter och krav på varors sammansättning, återanvändbarhet\r\noch återvinningsbarhet. Det sägs visserligen få gälla enbart för förpackningar\r\nom inte föreskrifterna behövs till följd av Sveriges medlemskap i EU. Med\r\ndetta vill regeringen således, utan riksdagens hörande, få möjlighet att\r\nföreskriva hur och av vilka råvaror svensk tillverkningsindustri skall\r\nproducera vilken produkt som helst. Det är inte rimligt att utöka dagens\r\nlagstiftning med ytterligare restriktioner. Kravet bör i stället vara att\r\nvaran skall vara möjlig att återvinna på ett miljömässigt lämpligt sätt.\r\nSkulle EU för någon enskild produkt föreskriva ett visst tillverkningssätt\r\nbör denna föreskrift beslutas i EU och konfirmeras av riksdagen. Vad gäller\r\nhuvudförslaget, att föreskrifterna skall gälla förpackningar, är även\r\ndetta en hämsko på produktutveckling mot lättare, energisnålare och\r\nmiljövänligare förpackningar, vilket bl.a. Nutek framfört. Vi vänder oss\r\nmot att centralmakten lägger sig i sammansättning också av förpackningar.\r\nRegeringens förslag bör därför avslås. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n17. Kretsloppsförsäkringar m.m., punkt 15 (fp)\r\nav Lennart\r\nFremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 17. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ26\r\nyrkande 9 och 2002/03:MJ315 yrkande 19 och avslår motion 2002/03:MJ27\r\nyrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nDet individuella ansvaret för olika\r\nproducenter bör så långt som möjligt stimuleras. Ett sätt att åstadkomma\r\ndetta är att införa kretsloppsförsäkringar för en rad produkter, såsom\r\nbilar, datorer, elektroniska produkter och vitvaror. En kretsloppsförsäkring\r\ntecknas av den enskilde producenten med ett försäkringsbolag som tar\r\nansvaret för att produkten återvinns enligt gällande regler. Försäkringsbolagen\r\nkommer troligen att premiera företag och produkter med låga\r\nomhändertagandekostnader och hög återvinningsgrad, vilket därmed ger den\r\nenskilde\r\nproducenten incitament att tillverka just sådana produkter. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n18. Kretsloppsförsäkringar m.m., punkt 15 (c)\r\nav\r\nJan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget\r\ntill riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation\r\n18. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ27 yrkande 8 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ26 yrkande 9 och 2002/03:MJ315 yrkande\r\n19.\r\nStällningstagande\r\nEn försäkringslösning för producentansvaret bör utvecklas.\r\nFörsäkringen garanterar en ekonomisk ersättning för långlivade produkter\r\noch säkerställer att producentansvaret även kommer att fungera på lång\r\nsikt. Branschen, i samråd med Naturvårdsverket, bör därför utforma en\r\nförsäkringslösning som långsiktigt kan säkerställa omhändertagande och\r\nbehandling av uttjänta produkter. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n19. Returdryckesförpackningar, punkt 16 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till lag\r\nom ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 a § och lag om upphävande\r\nav vissa lagar avseende retursystem med pant för dryckesförpackningar\r\nsamt tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 19. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ24 yrkande 5 och\r\navslår proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och motionerna\r\n2002/03:MJ25 yrkandena 1–3, 2002/03:MJ26 yrkande 10, 2002/03:MJ27 yrkande\r\n5,\r\n2002/03:MJ225 yrkandena 1–3, 2002/03:MJ315 yrkande 20, 2002/03:MJ337,\r\n2003/04:MJ240 och 2003/04:MJ242 yrkandena 1–3.\r\nStällningstagande\r\nFörslaget\r\ntill att det skall finnas fungerande retursystem för förpackningar av\r\nplast och metall inskränks av regeringen till dryckessektorn. Förslaget\r\när diffust och ofärdigt. Tomma metallförpackningar är naturligtvis till\r\nlika stort besvär oavsett tidigare innehåll. Samma regler borde därför\r\ngälla för alla metallförpackningar. Det är, som regeringen själv framhåller,\r\nsannolikt att en allt mindre del av dryckesförpackningarna säljs i Sverige\r\ni takt med att införselkvoterna av öl, vin och sprit från andra EU länder\r\nökar. Ett lämpligt sätt att råd bot mot detta är att sänka de svenska\r\nalkoholskatterna. Ett retursystem som inte innefattar privatimport blir\r\ni annat fall så ofullständigt att nyttan är diskutabel. Ur miljösynpunkt\r\när det långt ifrån självklart att återvinning är det bästa omhändertagandet\r\nav plastförpackningar. Förbränning av dessa oljeprodukter torde vara väl\r\nså bra ur miljömässig synpunkt. Gränsdragningen för vad som är en\r\nplastförpackning är svår. Så kan t.ex. vätskekartong klassas som pappförpackning\r\nsåväl som plastförpackning. Detsamma gäller för förpackningarna för de\r\ns.k. lådvinerna. De handelshinder som ett nationellt krav på retursystem\r\nockså för import innebär är ytterligare en faktor som talar mot förslaget.\r\nRegeringen har också uppmärksammat detta förhållande. Med tanke på alla\r\nofullständigheter som redovisas och de tveksamheter i sak som finns borde\r\nförslaget inte lämnats i detta skick till riksdagen. Det är svårt att\r\nförstå brådskan. Problemen är inte så akuta att de inte förtjänar en\r\ngrundlig analys och utredning innan regeringen lägger fram förslag till ny\r\nlagstiftning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n20. Returdryckesförpackningar,\r\npunkt 16 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag\r\ntill riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 16 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag\r\ntill lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 a § och lag om\r\nupphävande av vissa lagar avseende retursystem med pant för dryckesförpackningar\r\nsamt tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservation 20. Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i\r\ndenna del och motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 10 och 2002/03:MJ315 yrkande\r\n20 och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 5, 2002/03:MJ25 yrkandena\r\n1–3, 2002/03:MJ27 yrkande 5, 2002/03:MJ225 yrkandena 1–3,\r\n2002/03:MJ337,\r\n2003/04:MJ240 och 2003/04:MJ242 yrkandena 1–3.\r\nStällningstagande\r\nEtt\r\nstort antal konsumentförpackningar återvinns inte eftersom de producerats\r\nutanför det svenska återvinningssystemet. Vi anser att den bästa lösningen\r\nskulle vara att EU kom överens om ett gemensamt system för t.ex. återvinning\r\nav aluminiumburkar. Om en bra lösning på EU-nivå inte uppnås bör man\r\növerväga att lägga ett större ansvar på försäljnings- och distributionsleden\r\nför återvinningen. Affärer som saluför förpackningar som inte ingår i\r\nretursystemen skall med vårt förslag kunna åläggas att erlägga en avgift\r\ntill retursystemet för att man där tar emot förpackningen. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n21. Returdryckesförpackningar, punkt 16 (kd)\r\nav\r\nSven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att\r\nförslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken\r\nsåvitt avser 15 kap. 7 a § och lag om upphävande av vissa lagar avseende\r\nretursystem med pant för dryckesförpackningar samt tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som framförs i reservation 21. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ25 yrkandena 1–3 och avslår proposition\r\n2002/03:117 punkt 1 i denna del och motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 5,\r\n2002/03:MJ26 yrkande 10, 2002/03:MJ27 yrkande 5, 2002/03:MJ225 yrkandena\r\n1–3, 2002/03:MJ315 yrkande 20, 2002/03:MJ337, 2003/04:MJ240 och\r\n2003/04:MJ242\r\nyrkandena 1–3.\r\nStällningstagande\r\nDet är högst otillfredsställande att\r\nen stor del av dryckesförpackningarna på den svenska marknaden i dag inte\r\ningår i retursystemet. En utveckling av detta system till att inkludera\r\nockså annat än inhemska aluminiumburkar och PET-flaskor, såsom propositionen\r\nskisserar, välkomnas därför. Dock framgår det tydligt av propositionen\r\natt formerna för ansvaret framför allt för importerade burkar och\r\nplastflaskor ännu inte utkristalliserats på ett sådant sätt att ens ett\r\nbemyndigande från riksdagen bör utgå till regeringen och myndigheter att\r\nmeddela förordningar och föreskrifter. Innebörden hos och effekterna av\r\ndessa framtida föreskrifter är alltför oklara för att riksdagen i nuläget\r\nskall bemyndiga regeringen att besluta om ikraftträdande av de nu föreslagna\r\nförändringarna i miljöbalken. Regeringen konstaterar att retursystemen\r\nbehöver utredas närmare vad avser importörers och parallellimportörers\r\nsituation och att utvecklingen av den privata importen noga skall följas\r\noch vid behov åtgärdas. Lagförslag bör läggas fram först när konsekvenserna\r\nhar utretts ordentligt. Enligt propositionen skall dock föremålet för den\r\nnya lagstiftningen, hanteringen av importerade dryckesförpackningar,\r\nbehandlas av en utredning som ännu inte är tillsatt. Regeringen menar att\r\ndet är för att tillgodose behovet av flexibilitet som det i propositionen\r\nföreslås att lagen om vissa dryckesförpackningar och lagen om återvinning\r\nav dryckesförpackningar av aluminium upphävs och att regeringen eller den\r\nmyndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela bestämmelserna\r\npå förordningsnivå. Regeringen hävdar att det är angeläget att så snart\r\nsom möjligt genomföra en reform i linje med vad Producentansvarsutredningen\r\nföreslagit. Med ett bemyndigande sägs möjligheterna att snabbt få de nya\r\nbestämmelserna på plats underlättas. Förvisso är det väsentligt att en\r\nförändring kommer till stånd så snart som möjligt, men propositionen utgör\r\ninte ett fullgott underlag för de föreslagna lagändringarna och för att\r\nriksdagens roll inte helt skall åsidosättas bör de nu föreslagna lagändringarna\r\navslås. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett\r\nbättre underbyggt lagförslag om ansvaret för återanvändning och återvinning\r\nav förpackningar för konsumtionsfärdig dryck gjorda av plast och metall.\r\nEftersom problemen i retursystemet är akuta är det viktigt att regeringen\r\nhandlar skyndsamt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n22. Returdryckesförpackningar,\r\npunkt 16 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nmiljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 a § och lag om upphävande av vissa lagar\r\navseende retursystem med pant för dryckesförpackningar samt tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 22. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och motion\r\n2002/03:MJ27 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 5,\r\n2002/03:MJ25 yrkandena 1–3, 2002/03:MJ26 yrkande 10, 2002/03:MJ225\r\nyrkandena\r\n1–3, 2002/03:MJ315 yrkande 20, 2002/03:MJ337, 2003/04:MJ240 och\r\n2003/04:MJ242\r\nyrkandena 1–3.\r\nStällningstagande\r\nDen privata införseln av alkohol ger\r\nupphov till en ansenlig mängd förpackningar, vilket gör att återvinningsmålet\r\npå t.ex. 70 % för glas inte är baserat på den totala mängden. Detta gäller\r\näven metallåtervinningen som får tillgång till de utländska ölburkar som\r\ninte går att panta i det befintliga retursystemet för aluminiumburkar,\r\nliksom de kartongförpackningar som finns för vin. Återvinningsmålet för\r\ndessa förpackningsslag måste därför justeras upp för att ambitionsnivån\r\ninte skall sänkas och dessa förpackningar hamna på deponi. Hänsyn måste\r\näven tas till materialbolagens merkostnad för insamling och behandling av\r\ndessa privat införda material. Vi anser liksom regeringen att omfattningen\r\nav detta bör utredas och hoppas på ett skyndsamt förslag på\r\nfinansieringslösning.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n23. Bilar m.m., punkt 18 (kd,\r\nc)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag\r\nom ändring i bilskrotningslagen (1975:343) och tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som framförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och motionerna 2002/03:T466\r\nyrkande 33, 2002/03:MJ211 och 2002/03:MJ428 yrkande 6 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2002/03:MJ377 yrkande 7 och 2003/04:T563 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nSvensk fordonspark är av hög ålder. Vid omställningen till\r\nett grönt transportsystem är det viktigt att främja att gamla bilar byts\r\nut och tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Vi vill därför höja\r\nskrotningspremien för bilar i syfte att stimulera ökad skrotning av uttjänta\r\nbilar. Detta skulle dels främja kvaliteten på Sveriges bilpark, dels\r\nmotverka problemet med övergivna skrotbilar i naturen. Enligt den utredning\r\nsom gjordes om skrotningspremien (SOU 1997:126) torde en kraftig höjning\r\näven under en begränsad period innebära att många gamla bilar med dåliga\r\nsäkerhets- och miljöegenskaper försvinner ur trafik ganska snabbt. För\r\natt inte hämma nybilsförsäljningen bör inte hela skrotningspremien läggas\r\npå nybilspriset enligt dagens princip. Om man begränsar perioden med höjd\r\npremie, bör detta kunna vara möjligt. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n24. Gräsklippare m.m., punkt 19 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut\r\nunder punkt 19 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som framförs i reservation 24. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ377 yrkande 8 och 2003/04:T563\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nEn orenad, äldre gräsklippare släpper under\r\nen timmes användning ut lika mycket miljöskadliga föroreningar som en\r\nmodern bil gör under 4 000 kilometers körning. Jag anser att en\r\nskrotningspremie för äldre båtmotorer och gräsklippare skulle vara en effektiv\r\nmiljöförbättrande åtgärd som på kort tid miljömässigt skulle löna sig.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n25. Slutförvaring av kvicksilver,\r\npunkt 20 (m, fp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling\r\n(fp), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som framförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ24 yrkande 6, 2002/03:MJ26 yrkande 12 och 2002/03:MJ27\r\nyrkande 10 och avslår motion 2002/03:MJ27 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nVi\r\nanser att frågan om slutförvaring av kvicksilver bör utredas vidare.\r\nUtredningen bör överväga möjligheten att tillåta alternativ till slutförvaring\r\nom man kan uppvisa ett miljömässigt bättre eller likvärdigt alternativ.\r\nI Sverige finns kvicksilver, förutom i gruvindustriavfallsslam och SAKAB:s\r\ninsamlade produkter, i kloralkaliindustrins elektrolytiska process i form\r\nav metalliskt rent kvicksilver. Detta rena metalliska kvicksilver går\r\nutmärkt att använda som råvara för fortsatt bruk. I dag finns inte någon\r\nkänd teknik för att genomföra förslaget till djupförvaring av metalliskt\r\nkvicksilver på det sätt som föreslås. Kostnaderna är okända men sannolikt\r\nmycket höga. Utredningen bör dessutom överväga vilka åtgärder som bör\r\nvidtas innan en gemensam lösning på problemet utarbetas inom EU. Kostnaden\r\nför hantering av kvicksilveravfall kan vid återanvändning fördelas på\r\nflera parter och insatserna kan göras kraftfullare i ett gränsöverskridande\r\nscenario. En export behöver inte leda till att ansvaret som åvilar\r\nproducenten försvinner, särskilt inte inom den gemensamma europeiska marknaden.\r\nUtredningen bör koncentrera sig på säkerhetstänkande, samordning och\r\nflexibla lösningar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n26. Bygg- och\r\nrivningsavfall, punkt 21 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars\r\nLindblad (m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi\r\nanser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nframförs i reservation 26. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ24\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen anger att ett par myndigheter\r\ninte klarat av sina uppgifter. Om problemet beror på otydlig lagstiftning\r\när det korrekta förfaringssättet att föreslå nya lagar som riksdagen skall\r\nta ställning till. Om problemet beror på bristande kompetens hos myndigheterna\r\nhar regeringen medel att åtgärda detta genom antingen regleringsbrev eller\r\npersonförändringar i myndigheternas ledning. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n27. Övriga frågor, punkt 24 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag\r\ntill riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under\r\npunkt 24 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som framförs i reservation 27. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ27 yrkande 7 och avslår motion 2002/03:MJ311.\r\nStällningstagande\r\nEtt\r\nexempel på när styrmedlen inte gynnar nya innovationer är framställningen\r\nav biogas. Biologisk behandling som genererar biogas behandlas fördelaktigare\r\nän andra tekniker, som också visat sig fungera för att framställa t.ex.\r\nersättning för diesel ur avfall. Antagligen finns det massor av liknande\r\nexempel som kanske inte får chansen att utvecklas enbart på grund av att\r\nstyrmedlet är snävt utformat. Samhällets styrmedel skall inte få hämma\r\nnya tekniska lösningar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\nSärskilda\r\nyttranden\r\n\r\n1. Skatt på avfall som förbränns, punkt 7 (mp)\r\nÅsa Domeij\r\n(mp) anför:\r\nMiljöpartiet ser med oro på den snabba utbyggnaden av\r\nsopförbränning i landet. Den politiska målsättningen att i första hand minska\r\navfallsmängderna, i andra hand materialåtervinna och först i tredje hand\r\nförbränna uppnås ej. I dag förbränns stora mängder avfall som skulle kunna\r\ngå till materialåtervinning. Därför behövs ekonomiska styrmedel för att\r\ngynna materialåtervinning och biologisk behandling. Även om utskottet\r\nöppnar för att det kan vara möjligt att använda sig av andra ekonomiska\r\nstyrmedel än en skatt, anser Miljöpartiet att en skatt sannolikt är det\r\nsom är enklast och effektivast att införa.\r\n\r\n2. Gräsklippare m.m., punkt\r\n19 (mp)\r\nÅsa Domeij (mp) anför:\r\nMiljöpartiet delar uppfattningen att\r\näldre tvåtaktsmotorer medför oacceptabla miljökonsekvenser. Miljöpartiet,\r\nVänsterpartiet och Socialdemokraterna kom, i samband med budgetuppgörelsen\r\nhösten 2003, överens om att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram\r\nåtgärdsförslag för att bl.a. lösa problemet med äldre båtmotorer.
\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition\r\n2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp:\r\n\r\n1. att\r\nriksdagen dels antar regeringens förslag tilllag om ändring i miljöbalken,lag\r\nom upphävande av vissa lagar avseende retursystem med pant för\r\ndryckesförpackningar,lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),\r\n2. dels\r\ngodkänner regeringens förslag om nya delmål till miljökvalitetsmålet God\r\nbebyggd miljö (avsnitt 6.2.1),\r\n3. dels bemyndigar regeringen att sälja\r\nåterstående aktie i Sydkraft SAKAB AB (avsnitt 10).\r\nFöljdmotioner\r\n2002/03:MJ23\r\nav Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen avslår propositionen så vitt avser\r\nregeringens förslag om bemyndigande att sälja aktieinnehavet i Sydkraft\r\nSAKAB AB.\r\n2002/03:MJ24 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen\r\navslår regeringens förslag till delmål under målet God bebyggd miljö i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om förbränning av avfall.\r\n3. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsyn\r\noch vägledning.\r\n4. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande\r\nvad gäller att meddela föreskrifter om krav på varors sammansättning,\r\nåteranvändbarhet och återvinningsbarhet i enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n5. Riksdagen avslår regeringens förslag till retursystem för\r\ndryckesförpackningar av plast och metall i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om slutförvar av kvicksilver.\r\n7. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omhändertagande av\r\nrivningsavfall.\r\n2002/03:MJ25 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen\r\navslår propositionens förslag avseende 15 kap. 7 a § miljöbalken.\r\n2. Riksdagen\r\navslår propositionens förslag till lag om upphävande av vissa lagar\r\navseende retursystem med pant för dryckesförpackningar.\r\n3. Riksdagen begär\r\natt regeringen återkommer till riksdagen med ett bättre underbyggt lagförslag\r\nom ansvaret för återanvändning och återvinning av förpackningar för\r\nkonsumtionsfärdig dryck gjorda av plast och metall.\r\n4. Riksdagen beslutar\r\natt föreskrifter enligt 15 kap. 7 § 3 miljöbalken i fråga om andra varor\r\nän förpackningar endast får meddelas om föreskrifterna föranleds av\r\nförändringar i EG-rätten.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett forskningsprogram som stöder utvecklingen\r\nmot hållbar produktion.\r\n2002/03:MJ26 av Lennart Fremling m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör återkomma med en avrapportering rörande det\r\nlokala samrådet mellan producenter och kommuner.\r\n2. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en\r\nhållbarhetskommission.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om avfallspolitiken.\r\n4. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om delmål för\r\nåtervinning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bryta upp kommunernas monopol vad gäller\r\navfallshantering för farligt avfall.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att bestämmelsen i 15 kap. 10 §\r\nmiljöbalken bör tas bort.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att införa en differentierad skatt på\r\nförbränning av avfall.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om producentansvaret.\r\n9. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nkretsloppsförsäkringar.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om återvinning av importerade förpackningar.\r\n11. Riksdagen\r\navslår regeringens förslag om att utöka dagens lagstiftning vad gäller\r\nföreskrifter om krav på varors sammansättning.\r\n12. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bergförvaring av\r\nkvicksilver.\r\n2002/03:MJ27 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om\r\natt samhällets totala avfallsmängd måste minskas och att resurssnåla\r\nkretslopp skall vara en tydlig målsättning i avfallshanteringen.\r\n2. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om\r\natt giftfria kretslopp tydligt skall forma avfallssystemet och även knyta\r\nmiljömålet En giftfri miljö till avfallshanteringen.\r\n3. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att\r\nkonsumentens motivation och möjligheter att enkelt kunna sortera sitt\r\navfall sätts i fokus.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att införa en skatt på förbränning av\r\nosorterat avfall.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att justera målen för vissa förpackningsmaterial\r\nmed anledning av den privata införseln av sådana förpackningar i\r\nlandet.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att sammankoppla mängden matavfall som behandlas\r\nbiologiskt med mängden växtnäring som återförs till växtodling.\r\n7. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om\r\natt skattebefria all generering av biogas, oavsett typ av behandling.\r\n8. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om\r\natt en frivillig försäkringslösning införs i producentansvaret.\r\n9. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om\r\natt säkerställa att mellanlagringen av avfall med kvicksilverinnehåll\r\ninte orsakar någon risk för människors hälsa eller miljön, i väntan på\r\nytterligare teknik.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om slutförvaring av kvicksilver.\r\nMotioner\r\nfrån allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström\r\nm.fl. (c):\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att höja skrotningspremien i syfte att stimulera\r\nökad skrotning av uttjänta bilar.\r\n2002/03:MJ211 av Birgitta Sellén och\r\nSofia Larsen (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att höja\r\nskrotningspremien på bilar.\r\n2002/03:MJ217 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett\r\nnationellt ansvar för klassificering och karakterisering av förorenade\r\nområden.\r\n2002/03:MJ225 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att producenter av\r\naluminiumburkar genom producentansvaret bör åläggas att återta deformerade\r\nburkar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett parallellt returburkssystem bör upprättas för\r\naluminiumburkar utan svenskt ursprung.\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om att producentansvaret\r\näven skall gälla återtagande av aluminiumburkar som blivit oräknade på\r\ngrund av att returburksautomat saknas.\r\n2002/03:MJ251 av Catharina\r\nBråkenhielm (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om möjligheterna för kommunerna att återvinna\r\navfall.\r\n2002/03:MJ270 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nstaten bör anta en strategi för att successivt minska den totala mängden\r\navfall.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett utökat producentansvar.\r\n4. Riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera ökad\r\nåtervinning och återanvändning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall redovisa hur\r\nlandets biologiska behandlingsmetoder skall byggas ut i tillräcklig\r\nomfattning.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett nationellt mål bör införas för återvinning av\r\nmatavfall från verksamheter som storkök, restauranger och butiker.\r\n2002/03:MJ311\r\nav Mikaela Valtersson (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om insamling av hästskor.\r\n2002/03:MJ315\r\nav Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om kretsloppsförsäkringar.\r\n20. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett\r\ngemensamt europeiskt pantsystem för aluminiumburkar.\r\n21. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett\r\nkontroll- och deklarationssystem av träflis.\r\n2002/03:MJ319 av Sven-Erik\r\nSjöstrand m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av en ambitionshöjning på området Giftfri\r\nmiljö för åren efter 2004 och att riksdagen därför begär att regeringen\r\ntar fram en strategi för hur saneringsarbetet skall se ut efter\r\n2004.\r\n2002/03:MJ337 av Hillevi Larsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en gemensam\r\nEU-standard för returförpackningar.\r\n2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att höja skrotningspremien för bilar utan\r\nkatalysator.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att införa skrotningspremie för äldre gräsklippare och\r\nutombordsmotorer.\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nhöja skrotningspremien för uttjänta bilar i syfte att motverka problemet\r\nmed övergivna skrotbilar i naturen.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om förbränning av avfall.\r\n2002/03:MJ432\r\nav Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att bygga ut sorterande system så\r\natt näringsämnen kan återvända till kretsloppet.\r\n14. Riksdagen begär att\r\nregeringen tillsätter en utredning i syfte att införa hushållsnära insamling\r\nav batterier och annat farligt avfall.\r\n2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand\r\nm.fl. (mp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om utbyggnad av sopförbränningsanläggningar.\r\nMotioner\r\nfrån allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:T563 av Lars Gustafsson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att höja skrotningspremien för bilar utan\r\nkatalysator.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att införa skrotningspremie för äldre gräsklippare\r\noch utombordsmotorer.\r\n2003/04:MJ240 av Helene Petersson (s):\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett\r\ngemensamt retur- och pantsystem inom EU.\r\n2003/04:MJ242 av Barbro Feltzing\r\n(mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att producenter av aluminiumburkar genom producentansvaret\r\nåläggs att återta deformerade burkar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett parallellt\r\nreturburkssystem upprättas för aluminiumburkar utan svenskt ursprung.\r\n3. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nproducentansvaret även skall gälla återtagande av aluminiumburkar som\r\nblivit oräknade på grund av att returburksautomat saknas.\r\n2003/04:MJ400\r\nav Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att bygga ut sorterande system så\r\natt näringsämnen kan återvända till kretsloppet.\r\n2003/04:MJ472 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att tillsätta en hållbarhetskommission\r\nmed uppgift att finna de systemfel som motverkar hållbar utveckling.\r\n29. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\nbryta upp kommunernas monopol vad gäller hantering av farligt\r\navfall.\r\n30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör återkomma med en avrapportering rörande det\r\nlokala samrådet mellan producenter och kommuner.\r\n2003/04:MJ474 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c):\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om förbränning av avfall.\r\n2003/04:Bo253 av\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en hållbarhetskommission.\r\n
\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Samordning och utveckling av strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ25 yrkande 5, 2002/03:MJ26 yrkande 3, 2002/03:MJ27 yrkande 2, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"kd\"", "votering_id": "2B0213D5-D216-11D7-AF29-000475502D6F", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "121", "0", "0", "23" ] }, { "td": [ "m", "43", "0", "0", "12" ] }, { "td": [ "c", "0", "0", "17", "5" ] }, { "td": [ "fp", "40", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "25", "0", "8" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "11", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "239", "25", "17", "68" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2B0213D5-D216-11D7-AF29-000475502D6F", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Hållbarhetskommission", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 2, 2003/04:MJ472 yrkande 1 och 2003/04:Bo253 yrkande 17.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Avfallsmängden och resurssnåla kretslopp", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ27 yrkande 1, 2002/03:MJ270 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Delmål för återvinning av matavfall", "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag om nya delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (avsnitt 6.2.1).\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag om nya delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (avsnitt 6.2.1).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 1, 2002/03:MJ27 yrkande 6 och 2002/03:MJ270 yrkandena 5 och 6.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "5", "motforslag_partier": "\"m\"", "votering_id": "2B021425-D216-11D7-AF29-000475502D6F", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "121", "0", "0", "23" ] }, { "td": [ "m", "0", "42", "1", "12" ] }, { "td": [ "c", "17", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "fp", "40", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "kd", "25", "0", "0", "8" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "11", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "238", "42", "1", "68" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2B021425-D216-11D7-AF29-000475502D6F", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Ytterligare delmål", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 4, 2002/03:MJ432 yrkande 12 och 2003/04:MJ400 yrkande 7.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Förbränning av avfall", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 2 i denna del, 2002/03:MJ315 yrkande 21, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del, 2002/03:MJ489 yrkande 8 och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Skatt på avfall som förbränns", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 2 i denna del, 2002/03:MJ26 yrkande 7, 2002/03:MJ27 yrkande 4, 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Deponering av avfall", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 8 i denna del och 2003/04:MJ474 yrkande 16 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Naturvårdsverkets ansvar m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 3, 2002/03:MJ26 yrkande 1, 2002/03:MJ251 och 2003/04:MJ472 yrkande 30.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Tydliggörande av avfallsinnehavarens ansvar", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 5 a §.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 5 a §.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Producentansvaret för förpackningar och returpapper m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 8 och 2002/03:MJ27 yrkande 3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "12", "rubrik": "Farligt avfall från hushållen", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 14.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "13", "rubrik": "Kommunernas ensamrätt till hanteringen av farligt avfall", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkandena 5 och 6 och 2003/04:MJ472 yrkande 29.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "14", "rubrik": "Varors sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet m.m.", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 §.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 §.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 4, 2002/03:MJ25 yrkande 4 och 2002/03:MJ26 yrkande 11.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "15", "rubrik": "Kretsloppsförsäkringar m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ26 yrkande 9, 2002/03:MJ27 yrkande 8 och 2002/03:MJ315 yrkande 19.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "16", "rubrik": "Returdryckesförpackningar", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 a § och lag om upphävande av vissa lagar avseende retursystem med pant för dryckesförpackningar.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken såvitt avser 15 kap. 7 a § och lag om upphävande av vissa lagar avseende retursystem med pant för dryckesförpackningar.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 5, 2002/03:MJ25 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ26 yrkande 10, 2002/03:MJ27 yrkande 5, 2002/03:MJ225 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ315 yrkande 20, 2002/03:MJ337, 2003/04:MJ240 och 2003/04:MJ242 yrkandena 1-3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "17", "rubrik": "Övriga ändringar i miljöbalken", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken, i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken, i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "18", "rubrik": "Bilar m.m.", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:T466 yrkande 33, 2002/03:MJ211, 2002/03:MJ377 yrkande 7, 2002/03:MJ428 yrkande 6 och 2003/04:T563 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "19", "rubrik": "Gräsklippare m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ377 yrkande 8 och 2003/04:T563 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "20", "rubrik": "Slutförvaring av kvicksilver", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ24 yrkande 6, 2002/03:MJ26 yrkande 12 och 2002/03:MJ27 yrkandena 9 och 10.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "25", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "A1E07ADC-D3A6-11D7-AF2B-000475502D6F", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 25 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "120", "0", "0", "24" ] }, { "td": [ "m", "0", "43", "0", "12" ] }, { "td": [ "c", "0", "17", "0", "5" ] }, { "td": [ "fp", "0", "40", "0", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "25", "0", "8" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "11", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "155", "125", "0", "69" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A1E07ADC-D3A6-11D7-AF2B-000475502D6F", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "21", "rubrik": "Bygg- och rivningsavfall", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ24 yrkande 7.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "22", "rubrik": "Försäljning av statens aktie i Sydkraft SAKAB AB", "forslag": "Riksdagen bemyndigar regeringen att sälja återstående aktie i Sydkraft SAKAB AB (avsnitt 10).\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att sälja återstående aktie i Sydkraft SAKAB AB (avsnitt 10).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:117 punkt 3 och avslår motion 2002/03:MJ23.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "23", "rubrik": "Giftfri miljö och sanering av förorenade områden", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ217 och 2002/03:MJ319.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "24", "rubrik": "Övriga frågor", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ27 yrkande 7 och 2002/03:MJ311.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "MJU4", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Samordning och utveckling av strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Samordning och utveckling av strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Hållbarhetskommission", "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Avfallsmängden och resurssnåla kretslopp", "partier": "\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Delmål för återvinning av matavfall", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Ytterligare delmål", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Ytterligare delmål", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Förbränning av avfall", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Skatt på avfall som förbränns", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "10", "rubrik": "Skatt på avfall som förbränns", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "11", "rubrik": "Skatt på avfall som förbränns", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "12", "rubrik": "Naturvårdsverkets ansvar m.m.", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "9" }, { "nummer": "13", "rubrik": "Naturvårdsverkets ansvar m.m.", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "9" }, { "nummer": "14", "rubrik": "Farligt avfall från hushållen", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "12" }, { "nummer": "15", "rubrik": "Kommunernas ensamrätt till hanteringen av farligt avfall", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "13" }, { "nummer": "16", "rubrik": "Varors sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet m.m.", "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "14" }, { "nummer": "17", "rubrik": "Kretsloppsförsäkringar m.m.", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "15" }, { "nummer": "18", "rubrik": "Kretsloppsförsäkringar m.m.", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "15" }, { "nummer": "19", "rubrik": "Returdryckesförpackningar", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "16" }, { "nummer": "20", "rubrik": "Returdryckesförpackningar", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "16" }, { "nummer": "21", "rubrik": "Returdryckesförpackningar", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "16" }, { "nummer": "22", "rubrik": "Returdryckesförpackningar", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "16" }, { "nummer": "23", "rubrik": "Bilar m.m.", "partier": "\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "18" }, { "nummer": "24", "rubrik": "Gräsklippare m.m.", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "19" }, { "nummer": "25", "rubrik": "Slutförvaring av kvicksilver", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "20" }, { "nummer": "26", "rubrik": "Bygg- och rivningsavfall", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "21" }, { "nummer": "27", "rubrik": "Övriga frågor", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "24" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-08-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-10-16 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-10-21 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-10-21 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-10-22 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-10-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-10-29 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-10-29 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-10-29 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2003-10-29 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 08:56:57" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Nya delmål för miljökvalitetsmålet och ökat producentansvar ska leda till bättre avfallshantering och återvinning. Regeringens miljökvalitetsmål får två nya delmål. De går ut på att en allt större del av matavfallet från hushåll, restauranger, butiker och livsmedelsindustri ska återvinnas genom kompostering eller liknande. På så vis ska förbränningen av matavfall minskas. Regeringen får bestämma regler som gör producenter skyldiga att se till att varor har en viss sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet. Producenter ska också bli skyldiga att se till att plast- och metallförpackningar för färdig dryck ska kunna lämnas i retur till butiken mot pant. Flera lagändringar rör bilskrotning. Bland annat ska den som utan tillstånd driver en bilskrot kunna straffas med böter. Samtliga lagändringarna börjar gälla den 1 april 2004, förutom bestämmelserna om retursystem för dryckesförpackningar. De ska börja gälla det datum regeringen bestämmer. Slutligen godkände riksdagen att regeringen får sälja sin sista aktie i Sydkraft SAKAB AB. ", "dok_id": "GR01MJU4", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Avfallshantering och återvinning (MJU4)", "dok_id": "GR01MJU4", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottet.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 08:56:57" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GR01MJU4", "systemdatum": "2017-10-20 09:50:43" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Nya delmål för miljökvalitetsmålet och ökat producentansvar ska leda till bättre avfallshantering och återvinning. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Regeringens miljökvalitetsmål föreslås få två nya delmål. De går ut på att en allt större del av matavfallet från hushåll, restauranger, butiker och livsmedelsindustri ska återvinnas genom kompostering eller liknande. På så vis ska förbränningen av matavfall minskas. Förslaget innebär också att regeringen får bestämma regler som gör producenter skyldiga att se till att varor har en viss sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet. Producenter ska också bli skyldiga att se till att plast- och metallförpackningar för färdig dryck ska kunna lämnas i retur till butiken mot pant. Flera förslag rör bilskrotning. Bland annat ska den som utan tillstånd driver en bilskrot kunna straffas med böter. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2004, förutom bestämmelserna om retursystem för dryckesförpackningar. De ska börja gälla det datum regeringen bestämmer. Slutligen föreslås riksdagen godkänna att regeringen får sälja sin sista aktie i Sydkraft SAKAB AB.
", "dok_id": "GR01MJU4", "systemdatum": "2016-01-26 17:44:05" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Avfallshantering och återvinning (MJU4)", "dok_id": "GR01MJU4", "systemdatum": "2016-01-26 17:44:05" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GR01MJU4", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200304_MJU_4.pdf", "filstorlek": "976663", "filtyp": "pdf", "titel": "Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A2525A12-4AE9-4044-8A90-B2D38C849B0C" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ211 Skrotbilar som miljöfara", "ref_dok_id": "GQ02MJ211", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ211", "ref_dok_titel": "Skrotbilar som miljöfara", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Sofia Larsen (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ217 Sanering och kartläggning av förorenade områden", "ref_dok_id": "GQ02MJ217", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ217", "ref_dok_titel": "Sanering och kartläggning av förorenade områden", "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ225 Ansvar för återtagande av aluminiumburkar", "ref_dok_id": "GQ02MJ225", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ225", "ref_dok_titel": "Ansvar för återtagande av aluminiumburkar", "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ23 med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_id": "GQ02MJ23", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ23", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ24 med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_id": "GQ02MJ24", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ24", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ25 med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_id": "GQ02MJ25", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ25", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ251 Återvinning av avfall", "ref_dok_id": "GQ02MJ251", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ251", "ref_dok_titel": "Återvinning av avfall", "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ26 med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_id": "GQ02MJ26", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ26", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ27 med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_id": "GQ02MJ27", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ27", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ270 Kretslopp", "ref_dok_id": "GQ02MJ270", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ270", "ref_dok_titel": "Kretslopp", "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ311 Hästskor", "ref_dok_id": "GQ02MJ311", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ311", "ref_dok_titel": "Hästskor", "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ315 Liberal miljöpolitik", "ref_dok_id": "GQ02MJ315", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ315", "ref_dok_titel": "Liberal miljöpolitik", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ319 Giftfri miljö- och marksanering", "ref_dok_id": "GQ02MJ319", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ319", "ref_dok_titel": "Giftfri miljö- och marksanering", "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ337 Gemensam EU-standard för returförpackningar", "ref_dok_id": "GQ02MJ337", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ337", "ref_dok_titel": "Gemensam EU-standard för returförpackningar", "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ377 Bilen och miljön", "ref_dok_id": "GQ02MJ377", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ377", "ref_dok_titel": "Bilen och miljön", "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling", "ref_dok_id": "GQ02MJ428", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ428", "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20", "ref_dok_id": "GQ02MJ432", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ432", "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20", "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:MJ489 Havsmiljön", "ref_dok_id": "GQ02MJ489", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "MJ489", "ref_dok_titel": "Havsmiljön", "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet", "ref_dok_id": "GQ02T466", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "T466", "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet", "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Bo253 En bostadspolitik för tillväxt", "ref_dok_id": "GR02Bo253", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Bo253", "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ240 Gemensamt retur- och pantsystem inom EU för aluminiumburkar och glasflaskor", "ref_dok_id": "GR02MJ240", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ240", "ref_dok_titel": "Gemensamt retur- och pantsystem inom EU för aluminiumburkar och glasflaskor", "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ242 Ansvar för återtagande av aluminiumburkar", "ref_dok_id": "GR02MJ242", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ242", "ref_dok_titel": "Ansvar för återtagande av aluminiumburkar", "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ400 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20", "ref_dok_id": "GR02MJ400", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ400", "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20", "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling", "ref_dok_id": "GR02MJ472", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ472", "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar", "ref_dok_id": "GR02MJ474", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "MJ474", "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T563 Bilen och miljön", "ref_dok_id": "GR02T563", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T563", "ref_dok_titel": "Bilen och miljön", "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_id": "GQ03117", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "117", "ref_dok_titel": "Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-10-29", "ref_dok_id": "GR0921", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "21", "ref_dok_titel": "2003-10-29", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-10-29", "ref_dok_id": "GR0921", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "21", "ref_dok_titel": "2003-10-29", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:13", "ref_dok_id": "GR0K13", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "13", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:13", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "SOU", "uppgift": "2001:102", "ref_dok_id": "GPB3102", "ref_dok_typ": "SOU", "ref_dok_rm": "2001", "ref_dok_bet": "102", "ref_dok_titel": "SOU 2001:102", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar" }, { "referenstyp": "SOU", "uppgift": "2001:58", "ref_dok_id": "GPB358", "ref_dok_typ": "SOU", "ref_dok_rm": "2001", "ref_dok_bet": "58", "ref_dok_titel": "SOU 2001:58", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar" }, { "referenstyp": "SOU", "uppgift": "2002:9", "ref_dok_id": "GQB39", "ref_dok_typ": "SOU", "ref_dok_rm": "2002", "ref_dok_bet": "9", "ref_dok_titel": "SOU 2002:9", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "-", "ref_dok_id": "2003:1188", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1187", "ref_dok_id": "1998:808", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:1189", "ref_dok_id": "1975:343", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }