{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286929",
      "dok_id": "GR01MJU3",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-09-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:13",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:17",
      "titel": "Naturvård",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU3</div><h1>Naturvård</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas  76  motionsyrkanden  från\r\nallmänna  motionstiden 2002 om naturvård. Motionerna\r\ntar upp frågor  om  bl.a.  biologisk  mångfald såsom\r\nskydd av skogsmark, våtmarker och den marina miljön,\r\nnationalparker naturreservat och artbevarande.  Även\r\nrovdjursfrågor    och    frågor   om   den   svenska\r\nvalfångstpolitiken behandlas,  liksom småfågeljakten\r\noch EU. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med\r\nhänvisning till regeringens skrivelse 2001/02:173 En\r\nsamlad naturvårdspolitik och riksdagens uttalanden i\r\nsamband   med   behandlingen  av  skrivelsen   (bet.\r\n2001/02:MJU24).   Utskottet   hänvisar   även   till\r\ntidigare uttalanden  i  frågorna  och  till pågående\r\narbete inom områdena.\r\n\r\nI  betänkandet  finns  tio reservationer  och  två\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Bevarande av biologisk mångfald\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ315  yrkande\r\n13.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2. Områdesskydd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkandena\r\n14 och 16 delvis.\r\n\r\n3. Inventering av nyckelbiotoper, m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ431 yrkandena\r\n5, 6, 8, 9 och 10.\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n4. Artdatabanken, m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ219\r\nyrkande 1 och 2002/03: MJ431 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n5. Utrotningshotade husdjursraser\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ209\r\nyrkande 4 och 2002/03: MJ346.\r\n\r\n6. Hundskolan i Sollefteå\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N342 yrkande 3.\r\n\r\n7. Ändring av EG:s fågelskyddsdirektiv,\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:MJ372,\r\n2002/03:MJ387 yrkande 4 och 2002/03:MJ460.\r\n\r\n8. Skyddszoner för havsöringsbäckar och\r\nlaxåar, m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:MJ383  och\r\nMJ467.\r\n\r\n9. Restaurering av Emån\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:MJ402,\r\n2002/03: MJ403 och 2002/03:MJ409.\r\n\r\n10. Skydd av natur- och kulturlandskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ315  yrkande\r\n16 delvis.\r\n\r\n11. Reservatsbildning, skötselavtal m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:MJ327,\r\n2002/03:MJ367 yrkandena 1  och  2,  2002/03:MJ392\r\noch 2002/03:N269 yrkande 7.\r\nReservation 4 (m, kd, c)\r\n\r\n12. Öppna marker i skärgården\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ367  yrkande\r\n3.\r\n\r\n13. Omberg som nationalpark\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:MJ244,\r\n2002/03:MJ254, 2002/03: MJ295 och 2002/03:MJ323.\r\nReservation 5 (kd, mp)\r\n\r\n14. Marina reservat\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ313\r\nyrkandena 7 och 8, 2002/03:MJ315 yrkandena  8 och\r\n16 delvis, 2002/03:MJ431 yrkande 4, 2002/03:MJ432\r\nyrkande  6, 2002/03:MJ489 yrkande 10 och 2002/03:\r\nMJ492 yrkande 4.\r\nReservation 6 (fp, kd, c, mp)\r\nReservation 7 (v)\r\n\r\n15. Restaureringsplan för kusthaven\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:MJ492 yrkande\r\n1.\r\n\r\n16. Fiskerinäringens inflytande vid\r\nområdesskydd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ493  yrkande\r\n8.\r\n\r\n17. Översyn av rovdjurspolitiken\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:MJ357 yrkande\r\n1.\r\n\r\n18. Skyddet av rovdjuren\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ315  yrkande\r\n15.\r\nReservation 8 (fp, mp)\r\n\r\n19. Vargstammen m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ234\r\nyrkande 2, 2002/03:MJ288 yrkande 1,\r\n2002/03:MJ292 yrkandena 1, 2 och 6,\r\n2002/03:MJ348, 2002/03:MJ387 yrkande 2,\r\n2002/03:MJ399 yrkande 2, 2002/03:MJ412\r\ndelvis och 2002/03:MJ451 yrkande 1.\r\n\r\n20. En nordisk rovdjurspolitik\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:MJ363 yrkande\r\n1.\r\n\r\n21. Övriga rovdjursfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:MJ298,\r\n2002/03:MJ398,    2002/03:   MJ399   yrkande   1,\r\n2002/03:MJ412 delvis,  2002/03:MJ449 och 2002/03:\r\nMJ470 yrkande 2.\r\n\r\n22. Svensk politik på valfångstområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ343 yrkandena\r\n1 och 3.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n23. Övriga valfångstfrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ343 yrkandena\r\n2, 4 och 5.\r\n\r\n24. Vindkraft till havs\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ247  yrkande\r\n2.\r\n\r\n25. Spanska skogssnigeln\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ278.\r\n\r\n26. Skoterkörning på åkermark\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:MJ378  och\r\n2002/03:MJ452.\r\n\r\n27. Strandstädning m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:MJ279 och\r\n2002/03:MJ491 yrkande 1.\r\n\r\n28. Taggtråd i naturen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ281.\r\nReservation 10 (m)\r\n\r\n29. Märkning av odlat ädelträ\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ480.\r\n\r\n30. Fågeljakten och EU\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:U223.\r\n\r\nStockholm den 18 september 2003\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\n\r\nFöljande   ledamöter  har  deltagit  i   beslutet:\r\nCatharina  Elmsäter-Svärd   (m),  Åsa  Domeij  (mp),\r\nSinikka  Bohlin  (s),  Alf  Eriksson   (s),  Lennart\r\nFremling  (fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén  (s),\r\nSven Gunnar  Persson  (kd), Kjell-Erik Karlsson (v),\r\nChristina Axelsson (s),  Lars  Lindblad  (m), Carina\r\nOhlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c),\r\nJan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m) och\r\nChristin Nilsson (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nMJU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nVåren    2002   behandlade   utskottet   regeringens\r\nskrivelse  2001/02:173  En  samlad naturvårdspolitik\r\n(bet.   2001/02:MJU24).  I  skrivelsen   formulerade\r\nregeringen   sin  grundsyn  på  naturvårdspolitiken.\r\nFörhållandet mellan naturvård och hållbar utveckling\r\ntogs   upp   liksom    motiven    för    regeringens\r\nnaturvårdspolitik  samt  vägledande  strategier  och\r\nprinciper. Vidare redogjorde regeringen  för sin syn\r\npå  relationen  mellan  de  av  riksdagen  fastlagda\r\nmiljökvalitets-        och        delmålen       och\r\nnaturvårdspolitiken.  I  skrivelsen redovisades  ett\r\nantal områden som regeringen  lyfte fram som viktiga\r\ni   det   fortsatta  naturvårdsarbetet,   exempelvis\r\nförstärkt   dialog    med   medborgarna,   utvecklat\r\nsektorsansvar,     fortsatt      genomförande     av\r\nområdesskyddet  och  bevarande  av  arter.   I  sitt\r\nbetänkande  behandlade  utskottet därutöver ingående\r\nett stort antal motioner  som  tog  upp  frågor inom\r\nhela det naturvårdspolitiska området.\r\n\r\nI sin behandling av nu aktuella motioner  hänvisar\r\nutskottet främst till sin behandling av ovan  nämnda\r\nskrivelse,    till   behandlingen   av   proposition\r\n2000/01:57   Sammanhållen    rovdjurspolitik   (bet.\r\n2000/01:MJU9,   rskr.   2000/01:174),    till   sina\r\nuttalanden från våren 2002 och till pågående  arbete\r\npå områdena.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nBiologisk mångfald m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet      avstyrker      ett     flertal\r\nmotionsförslag   (fp,  mp)  om  områdesskydd.\r\nUtskottet  hänvisar   till   att  syftet  med\r\nmotionerna får anses tillgodosett genom bl.a.\r\ndet  arbete  som  pågår  med att uppfylla  av\r\nriksdagen  fastställda miljökvalitetsmål  med\r\ntillhörande  delmål och regeringens skrivelse\r\n2001/02:173  En   samlad   naturvårdspolitik.\r\nDärutöver  avstyrker utskottet  motioner  (s,\r\nfp,  kd, v, c,  mp)  om  bevarande  av  vissa\r\narter,  bl.a. utrotningshotade husdjursraser.\r\nÄven här  hänvisar  utskottet  till  pågående\r\narbete vid bl.a. olika myndigheter. Slutligen\r\navstyrker utskottet tre motioner (s, fp,  kd,\r\nv,  c)  om  restaurering  av Emån. Syftet med\r\ndessa    yrkanden   anser   utskottet    vara\r\ntillgodosett  genom  utskottets  betonande av\r\nEmåns  stora  betydelse  för  den  biologiska\r\nmångfalden  och  den vikt som måste tillmätas\r\nen restaurering av vattendraget.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotion  MJ315 (fp)   behandlar   bl.a.   frågan   om\r\nbevarande  av  den  biologiska  mångfalden.  Det  är\r\nenligt   motionärerna   en   central   uppgift   för\r\nmiljöpolitiken     att    öka    möjligheten    till\r\nnaturupplevelser för  alla  oavsett  om  man  bor  i\r\nglesbygd,  landsbygd  eller tätort (yrkande 13). När\r\ndet   gäller  nyanläggande   och   restaurering   av\r\nvåtmarksområden  bör  framför  allt  de  områden som\r\nskall    skyddas    enligt    den    internationella\r\nvåtmarkskonventionen  och  fågeldirektivet  komma  i\r\nfråga  (yrkande 14), och ytterligare  åtgärder  inom\r\nnätverket   Natura  2000  framhålls  som  nödvändiga\r\n(yrkande 16 delvis).\r\n\r\nMotionärerna   i   motion   MJ431 (mp)  framhåller\r\nbehovet av fortsatta nyckelbiotopsinventeringar. Ett\r\nstort   antal   nyckelbiotoper   i   skogslandskapet\r\nåterstår  att  handlägga, och eftersom kunskapen  om\r\nvissa udda biotoper  har ökat starkt under senare år\r\nhar också behovet av individuell  rådgivning  i fält\r\ntill   markägare   ökat   (yrkande 5).   Målet   för\r\nbiotopskydd  bör  höjas från nuvarande 30 000 hektar\r\ntill 50 000 hektar  per  år,  och  behovet  av vissa\r\nformer   av   skötselåtgärder  i  vissa  biotoptyper\r\nmotiverar  ökade   anslag  (yrkande 6).  I  motionen\r\nbegärs  en kartläggning  av  kontinuitetsskogar  där\r\ntrakthyggesbruk  bör  undvikas,  och ett alternativt\r\noch  miljöanpassat  skogsbruk  bör utföras  i  dessa\r\nområden.  Det  är en uppgift för Skogsstyrelsen  att\r\nutreda   lämpliga   skogsbruksmetoder   (yrkande 8).\r\nSärskilda      resurser     bör     avsättas     för\r\nnaturvårdsbesiktning      och     avverkningsanmälda\r\nskogsområden före avverkning (yrkande 9). Behovet av\r\nkvalificerade inventeringar i Naturvårdsverkets regi\r\nbetonas.  Naturvårdsverket  bör  få  i  uppdrag  att\r\nunderstödja    kvalificerade    inventeringar     av\r\nutbredning  och  status  av landets arter på land, i\r\nsötvatten och i hav (yrkande 10).\r\nI motion MJ209 (c) betonas  vikten av insatser för\r\nsamtliga hotade husdjursarter som  finns  listade av\r\nNaturvårdsverket och Jordbruksverket. Åtgärderna bör\r\nutformas   i  samarbete  med  svensk  avel,  ideella\r\navelsföreningar  samt WWF (yrkande 4). Enligt motion\r\nMJ219 (kd) bör en  översyn  göras  av  de rödlistade\r\narterna.  Motionären  ifrågasätter  om  listan  över\r\nhotade arter är relevant, varför det finns  behov av\r\nen   översyn.   Listan   har   stor   betydelse  för\r\ninventeringarna  av  nyckelbiotoper  eftersom  vissa\r\narter kan ha blivit mer frekventa än tidigare  medan\r\nandra blivit rarare, dvs. mer sällsynta (yrkande 1).\r\nI  motion  MJ346 (s)  begärs  en  bevarandeplan  för\r\nfjällkon.\r\nI  motion  MJ431 (mp)  begärs ytterligare resurser\r\ntill  Artdatabanken  under  mandatperioden  för  att\r\nSvenska   artprojektet   skall   kunna    genomföras\r\nplanenligt  och  för  att Artdatabanken skall  kunna\r\nmöta ökade krav på insatser kring åtgärdsprogram och\r\nbevarandestrategier  (yrkande 1).   Biotopskydd  bör\r\ninföras för de två högsta kategorierna på rödlistan,\r\noch   lagskyddets  omfattning  och  utformning   bör\r\nutredas  snarast (yrkande 3). Enligt motion N342 (c)\r\nbör genbanken  vid  Hundskolan i Sollefteå vara kvar\r\nvid skolan (yrkande 3).\r\nI   två   motioner   begärs    ändring   av   EG:s\r\nfågelskyddsdirektiv.  Enligt  motion   MJ372 (s)  är\r\nallmän jakt och prickning av ägg den enda  lösningen\r\nför  att  förhindra  mellanskarvens  utbredning.   I\r\nmotion  MJ460 (s)  begärs  att regeringen verkar för\r\natt storskarven skall strykas  från  EU:s lista över\r\nhotade fågelarter.\r\nEnligt   motion MJ387   (fp)   bör   en  utredning\r\ntillsättas   för   att   bedöma   vilka  ytterligare\r\ndjurarter  som ur djuretisk och mångfaldsaspekt  bör\r\nfredas från jakt (yrkande 4).\r\nEnligt motion  MJ383 (v) bör miljöbalken ändras så\r\natt beväxta skyddszoner  införs för havsöringsbäckar\r\noch  laxåar  (yrkande 1).  Vid  fiskdöd  som  skadar\r\nallmänt  intresse bör den som  förorsakat  fiskdöden\r\nersätta  skadan  och  utdömda  böter  bör  tillfalla\r\nfiskevården  (yrkande 2).  I motion MJ467 (s) begärs\r\nförslag    till   en   åtgärdsplan    som    stärker\r\nhavsöringsstammen i de två nordligaste länen.\r\nEmån  är  föremål   för  tre  motioner.  I  motion\r\nMJ402 (v,  c, kd, fp) efterlyses  åtgärder  för  att\r\nsäkra fri fiskvandring  i  Emån  från  mynningen upp\r\ntill   Ädelfors   (yrkande 1).  Problemet  vid   det\r\nnedersta  kraftverket   i  Emsfors,  som  utgör  ett\r\nallvarligt hinder för vandringsfisken,  måste  lösas\r\n(yrkande 2)  och utvandringen av fisk till Östersjön\r\nsäkras  (yrkande 3).  Enligt  motion  MJ403 (v)  bör\r\nframtida  grävningar  och vallar vid Emån stoppas. I\r\nmotion MJ409 (s) betonas  att ytterligare åtgärder i\r\nEmån är nödvändiga.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI samband med riksdagens behandling  av  regeringens\r\nskrivelse  En  samlad  naturvårdspolitik våren  2002\r\n(skr.   2001/02:173,   bet.   2001/02:MJU24,   rskr.\r\n2001/02:316)       anförde       utskottet       att\r\nnaturvårdspolitiken baseras på de  fem grundläggande\r\nvärdena: människors hälsa, den biologiska mångfalden\r\noch     naturmiljön,     kulturmiljön     och     de\r\nkulturhistoriska  värdena,  ekosystemens långsiktiga\r\nproduktionsförmåga   samt   god   hushållning    med\r\nnaturresurser.   Dessa   värden   har  även  utgjort\r\nutgångspunkt  för  utformningen av de  av  riksdagen\r\nantagna miljökvalitetsmålen,  inklusive de beslutade\r\ndelmålen i propositionen Svenska  miljömål  - delmål\r\noch   åtgärdsstrategier   (prop.  2000/01:130,  bet.\r\n2001/02:MJU3,     rskr.    2001/02:36).     Samtliga\r\nmiljökvalitetsmål har  åtminstone  indirekta samband\r\nmed naturvården i och med att de rör miljökvaliteter\r\neller uttrycker ett önskvärt miljötillstånd  som har\r\nbetydelse  för  biosfären: för ekosystem, för växter\r\noch för djur m.m. Regeringen redogör i skrivelsen på\r\nett    tydligt    sätt    för    sambandet    mellan\r\nmiljökvalitetsmålen och relevanta delmål å ena sidan\r\noch naturvårdspolitiken  å den andra. Som regeringen\r\npåpekar   har   vissa  av  miljökvalitetsmålen   med\r\ntillhörande  delmål   särskilt   stor  relevans  för\r\nnaturvården. Dessa är Levande sjöar  och vattendrag,\r\nHav  i  balans  samt  levande  kust   och  skärgård,\r\nMyllrande   våtmarker,   Levande  skogar,  Ett  rikt\r\nodlingslandskap,  Storslagen   fjällmiljö  samt  God\r\nbebyggd miljö. De nu nämnda miljökvalitetsmålen  har\r\nantagits  av  riksdagen  i  bred  enighet.  Vid  sin\r\nbehandling    av    skrivelsen    delade   utskottet\r\nregeringens uppfattning att det inte  förelåg  någon\r\nanledning   att   i   detta  sammanhang  ytterligare\r\nutveckla målen. I skrivelsen  belystes  framför allt\r\nde   olika   vägar   som   finns   för   att  nå  de\r\nmiljökvalitets- och delmål som berör naturvården. De\r\nhuvudpunkter   liksom  åtgärder  som  aviserades   i\r\nskrivelsen utgår  alltså  från  de miljökvalitetsmål\r\noch delmål som redan har slagits  fast av riksdagen.\r\nI  många  fall  refereras  i  skrivelsen   till  ett\r\nspecifikt  mål  som  slutsatsen  eller  åtgärden  är\r\nkopplad   till.  Särskilt  viktiga  är  de  verktyg,\r\narbetssätt,  processer  och  den  kunskapsuppbyggnad\r\nm.m.  som enligt regeringen måste komma  till  stånd\r\nför att  fastlagda  miljökvalitetsmål och delmål som\r\nrör   naturvård  skall  nås.   Liksom   våren   2002\r\nförutsätter   utskottet  att  regeringens  fortsatta\r\narbete möjliggör  ett genomförande av de program och\r\nåtgärder  som aviseras  i  skrivelsen  och  att  den\r\ninriktning  av politiken som där kommer till uttryck\r\ndrivs med kraft.\r\n\r\nNär det gäller  frågor  om  kommunal naturvård och\r\ntätortsnära  natur  gjorde regeringen  i  skrivelsen\r\nbedömningen att kommunernas  naturvårdsinsatser  bör\r\nstimuleras  och stärkas såväl kort- som långsiktigt.\r\nRegeringen aviserade  därför en satsning på kommunal\r\nnaturvård  genom  ett särskilt  program.  Programmet\r\nkommer att ge kommuner  -  inklusive  lokala aktörer\r\ninom    varje    kommun   -   möjlighet   att   söka\r\ndelfinansiering för  olika lokala naturvårdsprojekt.\r\nDen   befintliga  möjligheten   för   kommuner   och\r\nlandstingskommunala  stiftelser  att  få statsbidrag\r\nför   förvärv   och   säkerställande  av  mark   för\r\nnaturvårdsändamål bör enligt  regeringen lyftas in i\r\ndenna   programsatsning   och   utnyttjas    bättre.\r\nRegeringen   anförde   också   att  den  tätortsnära\r\nnaturens ställning i förhållande  till  annan  mark-\r\noch   vattenanvändning  bör  stärkas.  Detta  gäller\r\nstörre    städer    i    allmänhet    och   de   tre\r\nstorstadsregionerna  i  synnerhet.  Utskottet  delar\r\ndenna    uppfattning.    I    syfte    att    stärka\r\nbevarandearbetet på kommunal nivå anför regeringen i\r\nbudgetpropositionen  för år 2003, utgiftsområde  20,\r\natt  man  ännu  mer bör fokusera  på  att  stimulera\r\nkommuner  och stiftelser  att  utnyttja  möjligheten\r\ntill    statsbidrag     för     att    delfinansiera\r\nsäkerställande    och    skötsel    av   mark    för\r\nnaturvårdsändamål.  Regeringen  uttalade   även  sin\r\navsikt att under år 2003 återkomma till riksdagen om\r\nen  särskild  programsatsning för kommunal naturvård\r\nsom föreslås starta  år  2004 (prop. 2002/03:1, bet.\r\n2002/03:MJU1,  rskr.  2002/03:82).   Slutligen  vill\r\nutskottet  hänvisa till det uppdrag Naturvårdsverket\r\nhar fått av  regeringen att ta fram förslag till ett\r\nsextonde miljökvalitetsmål  samt preciserade delmål.\r\nFörslaget   är   avsett   att   komplettera   dagens\r\nmiljökvalitetsmål  och  bidra  till   en   tydligare\r\nmålstruktur  för  att på så sätt stärka arbetet  med\r\nbiologisk mångfald. Med det anförda finner utskottet\r\nsyftet   med   motion   MJ315    (fp)   yrkande   13\r\ntillgodosett.   Motionen  i  denna  del   bör   inte\r\nföranleda någon ytterligare  åtgärd  från riksdagens\r\nsida.\r\nI   skrivelsen   anförde  regeringen  vidare   att\r\nnaturvården  sedan  decennier   har   fokuserat   på\r\nlandmiljöer medan insatser i vattenmiljöer generellt\r\nsett  har  varit eftersatta. Som regeringen påpekade\r\nutgör våtmarkerna  emellertid  ett positivt undantag\r\ndär   den   nationella   våtmarksinventeringen   och\r\nsumpskogsinventeringen har medfört att det finns ett\r\nbra  kunskapsunderlag. Detta  har  resulterat  i  en\r\nnationell  bevarandeplan, Myrskyddsplan för Sverige,\r\noch  har  även   utgjort  underlag  för  ett  skärpt\r\nregelverk beträffande markavvattning och tillämpning\r\nav ärenden som rör våtmarker. I sitt betänkande till\r\nskrivelsen (bet. 2001/02:MJU24)  erinrade  utskottet\r\nhärutöver   om   de  av  riksdagen  fastställda  fem\r\ndelmålen för miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker\r\n(prop.   2000/01:130,   bet.   2001/02:MJU3,   rskr.\r\n2001/02:36).  I  enlighet  härmed skall en nationell\r\nstrategi  för  skydd och skötsel  av  våtmarker  och\r\nsumpskogar  tas  fram   senast  till  år  2005,  och\r\nsamtliga våtmarksområden  i Myrskyddsplanen skall ha\r\nett långsiktigt skydd senast  år  2010. Vidare skall\r\nsenast  år  2004  inga  skogsbilvägar  byggas   över\r\nvåtmarker  med  höga natur- eller kulturvärden eller\r\nså att dessa våtmarker  påverkas  negativt  på annat\r\nsätt, och i odlingslandskapet skall minst 12  000 ha\r\nvåtmarker  och  småvatten anläggas eller återställas\r\nfram   till   år   2010.   Slutligen   skall   olika\r\nåtgärdsprogram senast till år 2005 ha upprättats och\r\ninletts för de hotade arter som har behov av riktade\r\nåtgärder. Med de förslag till delmål som fastställts\r\nansåg  utskottet  förutsättningarna   goda  för  att\r\nmiljökvalitetsmålet   skall   kunna   nås  inom   en\r\ngeneration. Utskottet ansåg även att Myrskyddsplanen\r\nbör kompletteras med ett större urval sumpskogar och\r\nresultatet  av  våtmarksinventeringen  i Norrbottens\r\nlän.   För   att   miljökvalitetsmålet   skall   nås\r\nförutsätts  medverkan från jord- och skogsbruket men\r\näven andra sektorer måste visa den hänsyn som krävs.\r\nSyftet  är,  såsom  det  framhålls  i  propositionen\r\nSvenska  miljömål  -  delmål  och  åtgärdsstrategier\r\n(prop.   2000/01:130,   bet.   2001/02:MJU3,   rskr.\r\n2001/092:36),   att   miljökvalitetsmålet  Myllrande\r\nvåtmarker i ett generationsperspektiv  bör  innebära\r\nbl.a.  att  det  i  hela  landet  finns våtmarker av\r\nvarierande slag, med bevarad biologisk  mångfald och\r\nbevarade  kulturhistoriska värden, att hotade  arter\r\nhar möjlighet  att  sprida sig till nya lokaler inom\r\nsina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt\r\nlivskraftiga populationer  säkras samt att våtmarker\r\nskyddas så långt möjligt mot  dränering, torvtäkter,\r\nvägbyggen och annan exploatering.\r\nUtskottet      vill      även     hänvisa     till\r\nbudgetpropositionen för år 2003,  utgiftsområde  23,\r\ndär regeringen anför att under året har 4 800 hektar\r\nskyddats  inom  objekt  upptagna  i Myrskyddsplanen,\r\nvilket   innebär   att  ca  245 000 hektar   av   de\r\n392 000 hektar  som  tagits  upp  i  Myrskyddsplanen\r\nhittills  har  fått  skydd  (prop.  2002/03:1,  bet.\r\n2002/03:MJU1, rskr. 2002/03:82). Reservatsbildningen\r\nhar fortsatt, och därutöver  har ett stort antal små\r\noch i några fall medelstora våtmarker  skyddats.  21\r\nnya  områden  har  anmälts till Ramsarlistan, vilket\r\ninnebär att Sverige totalt har anmält 51 områden med\r\nen sammanlagd yta om  5 152  kvadratkilometer. Flera\r\nvåtmarksområden har föreslagits  till det europeiska\r\nnätverket  Natura 2000.  Under  perioden   2000-2006\r\nskall inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet\r\n6 000  hektar  våtmarker återskapas och restaureras,\r\noch inom ramen för  de lokala investeringsprogrammen\r\nhar  under  år  2001 ytterligare  36  vattenvårdande\r\nåtgärder beviljats  bidrag om sammanlagt 20 miljoner\r\nkronor. Detta innebär att sammantaget under perioden\r\n1998-2002   har  bidrag   om   225 miljoner   kronor\r\nbeviljats till  137 åtgärder som avser naturvårdande\r\ninsatser samt insatser  för att bevara och förstärka\r\nbiologisk  mångfald  i sjöar,  hav,  vattendrag  och\r\nvåtmarker. Uppgifterna  avser  både restaurering och\r\nnybildande av våtmarker. Stödet under år 2001 väntas\r\nmedföra  en  total  investering om  ca  50  miljoner\r\nkronor, och under programmet  som  helhet  väntas ca\r\n400 miljoner kronor investeras i våtmarker m.m.  Det\r\nkan  tilläggas  att  under  de senaste åren har även\r\nflera fågelsjöar restaurerats  och ca 100 grodvatten\r\noch en mängd viltvatten anlagts.\r\nUtskottet har inhämtat att regeringen  nyligen har\r\nföreslagit  ytterligare 54 områden till Natura 2000.\r\nFörslaget  har   lämnats  till  kommissionen  och  i\r\nenlighet med art-  och  habitatdirektivet. Samtidigt\r\nhar   ytterligare   11   områden    anmälts   enligt\r\nfågeldirektivet.   Härmed   har  Sverige  föreslagit\r\nsammanlagt   3 474   områden   enligt    art-    och\r\nhabitatdirektivet  och  anmält  447  områden  enligt\r\nfågeldirektivet.\r\nI  skrivelsen  En  samlad  naturvårdspolitik våren\r\n2002  (skr.  2001/02:173, bet. 2001/02:MJU24,  rskr.\r\n2001/02:316) underströk  regeringen vikten av lokala\r\ndialoger och att naturvården  på  ett tidigt stadium\r\nförankras bättre hos alla berörda aktörer  inklusive\r\nbrukare.    Arbetsformerna   vid   genomförande   av\r\nområdesskydd  måste enligt regeringen utvecklas, och\r\nprocessen bör präglas  av öppenhet, lokal dialog och\r\ndeltagande. Informationsutbyte bör ske mycket tidigt\r\noch  kontinuerligt genom  hela  processen,  och  ett\r\nutåtriktat    arbetssätt    bör   eftersträvas   vid\r\ngenomförandet. Enligt regeringen  är det viktigt att\r\nundvika  att  naturvården,  inklusive  områdesskydd,\r\nupplevs  som olika former av hinder  och  förbud.  I\r\ndetta   sammanhang   lyfte   regeringen   fram   det\r\nutvecklingsarbete   som  Skogsstyrelsen  bedriver  i\r\nsamarbete   med   Naturvårdsverket    och    berörda\r\nlänsstyrelser  och  skogsvårdsstyrelser  beträffande\r\ns.k. landskogsekologiska kärnområden. Samtliga typer\r\nav   områdesskydd  kombineras  här  med  ett  aktivt\r\nbrukande   av   övrig  skogsmark  och  med  en  grön\r\nskogsbruksplan som  grund.  Arbetet sker i samarbete\r\nmellan  några  tiotal  fastigheter   och   med  stor\r\nöppenhet.  Vad  som  skall  bevaras  bör alltid vara\r\ntydligt formulerat och kommunicerat. Delaktighet och\r\nsamsyn   kring   målen   för  bevarandet  är  enligt\r\nutskottets mening en avgörande förutsättning för den\r\nlångsiktiga  framgången  med   områdesskyddet,   och\r\nförslag   till   reservatsbeslut   med   tillhörande\r\nskötselplaner  bör  utvecklas  i  nära  samråd   med\r\nberörda    intressenter.    Regeringen   redogör   i\r\nskrivelsen också för det arbete  med naturvårdsavtal\r\nsom skogsvårdsorganisationen har utfört sedan början\r\nav  1990-talet.  I  strävan  att  nå miljömålet  kan\r\navtalen enligt utskottet ses som ett nytt arbetssätt\r\noch  som  ett komplement till främst  naturreservat,\r\nbiotopskyddsområden  och  generell  naturhänsyn  vid\r\nalla  skogsbruksåtgärder.  Begreppet naturvårdsavtal\r\navser sådana avtal som träffas  mellan  staten genom\r\nskogsvårdsstyrelsen  och  skogsägaren  i  syfte  att\r\nbevara   och   utveckla   ett  områdes  naturvärden.\r\nNaturvårdsavtalen   grundar  sig   inte   på   några\r\nspeciella författningsbestämmelser utan är avtal som\r\ningås  mellan  två  i  princip   likställda  parter.\r\nAvtalet,  som  kan  träffas  med  både  fysiska  och\r\njuridiska personer, tecknas för viss  tid, mestadels\r\n50 år, och skogsägaren får en ersättning  som delvis\r\ntäcker värdet av vad denne avstår. Avtal kan träffas\r\nmed  både  fysiska och juridiska personer. Utskottet\r\ninstämde därmed  i  regeringens  överväganden om att\r\narbetsformerna vid genomförande av  områdesskydd bör\r\nutvecklas  i riktning mot öppenhet och  dialog  samt\r\ngod information  tidigt i processen. Utskottet, vars\r\nställningstagande  kvarstår,  anser det vara av stor\r\nvikt  att  samverkan mellan människor  som  lever  i\r\neller nära områden  som  avses  skyddas,  liksom med\r\nandra intressenter, utvecklas.\r\nSom regeringen anför i budgetpropositionen  för år\r\n2003, utgiftsområde 20, innebär ökande areal skyddad\r\nmark  också  ökat  behov  av  insatser  för vård och\r\nförvaltning  av de redan skyddade markerna.  Det  är\r\nenligt utskottets mening angeläget att staten har en\r\neffektiv skötsel  och  förvaltning av nationalparker\r\noch statliga naturreservat, och de skyddade områdena\r\nmåste  förvaltas  på  ett sådant  sätt  att  värdena\r\nbestår  eller  förbättras  och  att  information  om\r\nområdena finns tillgänglig för besökare.\r\nI skrivelsen påpekar  regeringen  att  förvaltning\r\noch  skötsel  av  skyddade områden innebär särskilda\r\nmöjligheter  att engagera  lokala  aktörer  att  mot\r\nersättning delta  i  den direkta praktiska skötseln.\r\nDet kan röra sig om att,  med  beaktande av gällande\r\nregler      för     upphandling,     direktupphandla\r\nskötseltjänster från brukare på berörda fastigheter,\r\natt  arvodera  eller  anställa  personer  med  lokal\r\nförankring  för  löpande  uppdrag  eller  att anlita\r\nlokala  entreprenörer.  En annan variant kan  enligt\r\nregeringen   vara   att   upplåta   intäktsbringande\r\nverksamhet  genom  avtal,  t.ex.   turistverksamhet,\r\nguidning,  viss försäljning och kaféverksamhet.  Ett\r\nannat sätt kan  vara  att  så  långt  möjligt  välja\r\nlokala   leverantörer   av   varor   och   tjänster,\r\nexempelvis   när   det   gäller   aktiviteter   inom\r\nnaturturismen.  Redan  i  dag  används  i varierande\r\nutsträckning uppdragsavtal med lokala brukare om att\r\nutföra aktiva skötselåtgärder i olika reservat.  Som\r\nregeringen  anför får de framtida behoven i skyddade\r\nområden, inklusive Natura 2000-områdena, visa om det\r\nfinns anledning att utveckla och tillämpa även andra\r\navtalsformer  i  syfte  att på ett kostnadseffektivt\r\nsätt nå bevarandesyftena. Sammanfattningsvis innebär\r\ndet ovan anförda att syftet  med  motion  MJ315 (fp)\r\nyrkandena  14 och 16 (delvis) får anses tillgodosett\r\nutan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.\r\nDelmålet om långsiktigt skydd av skogsmark som det\r\nfastställdes   av   riksdagen   hösten  2001  (prop.\r\n2000/01:130,  bet.  2001/02:MJU3, rskr.  2001/02:36)\r\ninnebär  att ytterligare  900 000 hektar  skyddsvärd\r\nskogsmark  skall  undantas från skogsproduktion till\r\når 2010 jämfört med år 1998. Hittills har ca 13 % av\r\nde 320 000 hektar som bör avsättas som naturreservat\r\nsäkerställts.  I budgetpropositionen  för  år  2003,\r\nutgiftsområde  20,   gjorde   regeringen  emellertid\r\nbedömningen att det finns risk  för  att  målet inte\r\nkommer     att     nås     om    inte    takten    i\r\nsäkerställandearbetet ökar. För att nå målet behöver\r\nenligt  regeringen  den  årliga   avsättningen  till\r\nnaturreservat nästan tredubblas jämfört  med  de tre\r\nsenaste  åren.  De  ökade  resurserna  för  skydd av\r\nvärdefulla  naturmiljöer och biologisk mångfald  bör\r\nenligt regeringen  emellertid ge förutsättningar för\r\nökad takt i säkerställandearbetet.  Regeringen ansåg\r\natt,  eftersom  statens eget skogsinnehav  har  ökat\r\navsevärt under det  gångna året, det nu finns bättre\r\nmöjligheter att underlätta  markägarnas  efterfrågan\r\npå bytesmark. Av budgetpropositionen framgår  vidare\r\natt   Naturvårdsverket   och  Sveaskog AB  utvecklar\r\nrutiner och former för att i ökad utsträckning kunna\r\nerbjuda markägare bytesmark  vid  reservatsbildning,\r\noch verket genomför även naturvärdesbedömning av all\r\nstatlig skogsmark samt bedömer vilka områden som bör\r\nges formellt skydd. I samverkan med  länsstyrelserna\r\noch         skogsvårdsorganisationen         arbetar\r\nNaturvårdsverket  med  att identifiera urskogsartade\r\nskogar   och  utveckla  förslag   till   hur   dessa\r\nlångsiktigt    skall   skyddas.   Som   anfördes   i\r\nbudgetpropositionen        kommer       artinriktade\r\nåtgärdsprogram för hotade arter  även  framöver  att\r\nvara  ett  värdefullt komplement till skydd och vård\r\nav  värdefulla   naturområden   för   bevarande   av\r\nbiologisk    mångfald    (prop.    2002/03:1,   bet.\r\n2002/03:MJU1, rskr. 2002/03:82). Det kan noteras att\r\nNaturvårdsverket   i   samverkan  med  Artdatabanken\r\narbetar  för att till år 2004  upprätta  och  inleda\r\nåtgärdsprogram  för  hotade  arter som är i behov av\r\nriktade åtgärder. Med det anförda och med hänvisning\r\ntill vad utskottet i tillämpliga  delar  anfört ovan\r\nfinner   utskottet  syftet  med  motion  MJ431  (mp)\r\nyrkandena  5  och  6 i allt väsentligt tillgodosett.\r\nMotionen  i  dessa  delar  bör  inte  medföra  någon\r\nytterligare åtgärd från riksdagens sida.\r\nNär det gäller frågan  om  kontinuitetsskogar vill\r\nutskottet   hänvisa  till  Skogsstyrelsens   rapport\r\nSUS 2001,    där     Skogsstyrelsen    lyfte    fram\r\nkontinuitetsskogar   som    prioriterade    projekt.\r\nBegreppet   kontinuitetsskogar  är  emellertid  inte\r\ndefinierat, och  för närvarande finns inget relevant\r\nunderlag  för  en sådan  definition.  Utskottet  har\r\ninhämtat att, i  syfte  att som ett första steg göra\r\nen kartläggning av skogarna  i fråga, Skogsstyrelsen\r\nhar inlett ett samarbete med Riksskogstaxeringen för\r\natt  gå  vidare  med  en  förstudie  under  år 2003.\r\nUppgiften  att  överväga lämpliga  skogsbruksmetoder\r\ningår i nästa stadium  av projektet. Med det anförda\r\nfinner  utskottet  syftet   med  motion  MJ431  (mp)\r\nyrkande 8 i väsentliga delar tillgodosett utan någon\r\nytterligare riksdagens åtgärd.\r\nI Skogsstyrelsens rapport betonas  särskilt frågan\r\nom     avverkningsbesiktning.    Tanken    är    att\r\nskogsvårdsstyrelsernas  personal bör få mera tid att\r\narbeta   konkret   i   fält  med   att   följa   upp\r\navverkningsanmälningarna   före   avverkning.  Detta\r\ngäller    särskilt    kända    nyckelbiotoper    och\r\nhänsynsarealer     inom    objektet,    men     även\r\nproduktionsaspekter.   I   rapporten   framgår   att\r\nresurserna i dagsläget är en begränsande faktor, och\r\nendast  ca 20 % av anmälningarna, som uppgår till ca\r\n50 000 per   år,   besöks  före  avverkning.  I  sin\r\nfördjupade anslagsframställning för perioden 2004-06\r\nframhåller Skogsstyrelsen  att  en  förstärkning  av\r\nmyndighetsanslaget     ökar    möjligheterna    till\r\nrådgivning  och  information   till   skogsägarna  i\r\nsamband      med     avverkningsbesiktningen     för\r\nnaturvårdande  insatser.  Med hänvisning härtill får\r\nsyftet  även  med  motion MJ431  (mp)  yrkande  9  i\r\nväsentliga  delar  anses   tillgodosett  utan  någon\r\nytterligare åtgärd.\r\nUtskottet har inhämtat att  Naturvårdsverket under\r\når  2003  har  gjort  en genomgång  av  all  statlig\r\nskogsmark. Genomgången ligger till grund för verkets\r\nnyligen   inledda   arbete   med   en   översyn   av\r\nnationalparksplanen.   Med   det  anförda  avstyrker\r\nutskottet motion MJ431 (mp) yrkande 10.\r\nSom   utskottet   anförde   våren    2002    (bet.\r\n2001/02:MJU24) innebär åtagandet enligt konventionen\r\nom    biologisk    mångfald    att    de   insamlade\r\nkulturväxterna måste bevaras långsiktigt  och på ett\r\ntillfredsställandet  sätt.  Utskottet redogjorde  då\r\nför  regeringens  uppdrag till  Jordbruksverket  och\r\nCentrum för biologisk  mångfald  att  genomföra  ett\r\nnationellt  program  för  bevarande av växtgenetiska\r\nresurser  i  Sverige,  där  kulturväxter  utgör  den\r\nviktigaste delen. Förhoppningen är att detta program\r\nskall  svara  för  att alla värdefulla  kulturväxter\r\nbevaras långsiktigt och på ett lämpligt sätt. Vidare\r\nhar regeringen givit  Centrum för biologisk mångfald\r\ni  uppdrag  att  utveckla   och  analysera  Sveriges\r\nefterlevnad  av konventionen om  biologisk  mångfald\r\noch  framhålla  eventuella  problem  i  det  svenska\r\ngenomförandearbetet  av  konventionen.  Centrum  för\r\nbiologisk  mångfald skall därutöver belysa frågan om\r\nimmaterialrättsligt  skydd  av  traditionell kunskap\r\nsamt    hur    biologisk    mångfald   hanteras    i\r\nmiljökonsekvensbeskrivningar  för  bl.a.  nya  vägar\r\neller   vägplaner   och  kommunala  översiktsplaner.\r\nUppdragen förväntas redovisas under hösten 2003. Med\r\nhänvisning  härtill  avstyrks   motion   MJ431  (mp)\r\nyrkandena  1  och 3 i den mån motionsyrkandena  inte\r\nkan anses tillgodosedda.\r\nI likhet med  många andra länder upprättar Sverige\r\nrödlistor  över hotade  eller  sällsynta  växt-  och\r\ndjurarter.  I   de   svenska  rödlistorna  grupperas\r\narterna sedan år 2000 i enlighet med internationella\r\nkriterier i ett system  med sex kategorier för olika\r\ngrad av sällsynthet och risk för utdöende. Arter som\r\nbedöms   uppfylla   kriterierna    för    någon   av\r\nkategorierna  kallas  rödlistade arter. Kategorierna\r\när kunskapsbrist, missgynnad,  sårbar, starkt hotad,\r\nakut  hotad  och  försvunnen.  Listorna   uppdateras\r\nkontinuerligt  när  ny  kunskap om en arts förekomst\r\noch utbredning föreligger.  Med  anledning av motion\r\nMJ219  (kd)  vill  utskottet  framhålla  att  det  i\r\nkategorin missgynnad kan vara fråga om en art som är\r\nhänsynskrävande endast lokalt.  Enligt vad utskottet\r\nerfarit kan det vara olämpligt att i ett sådant fall\r\nfreda arten, eftersom en sådan åtgärd  omfattar hela\r\nnationen   och   eventuellt  ännu  större  regioner.\r\nNaturvårdsverket följer  de rödlistade djurarter som\r\när jaktbara och föreslår vid  behov  regeringen  att\r\nreglera  jakttiderna  i jaktförordningen (1987:905).\r\nMed  det  anförda  finner   utskottet   syftet   med\r\nmotionens  yrkande 1  tillgodosett. Motionen i denna\r\ndel bör inte medföra någon  ytterligare  åtgärd från\r\nriksdagens sida.\r\nEnligt   utskottet   är  det  väsentligt  att  den\r\ngenetiska  variation  som   representeras   av   vår\r\nlantraser  bevaras  för  framtiden. Stöd till hotade\r\nlokala  husdjursraser utbetalas  av  Jordbruksverket\r\ninom ramen  för  miljö-  och landsbygdprogrammet och\r\nförutsätter en avelsplan för rasen. Den skall vidare\r\nvara registrerad i genbank  eller  ingå i respektive\r\nrasförenings  officiella härstamningskontroll.  Stöd\r\nkan utgå även inom ramen för Kompetensutveckling för\r\nlantbrukare,  KULM.   Verket   arbetar   också   med\r\növergripande  nationella  avelsfrågor  som  inte  är\r\nkopplade  till  miljöstödet  och  har  utarbetat ett\r\nnationellt     program     för     förvaltning    av\r\nhusdjursgenetiska resurser, inklusive  hotade arter.\r\nArbetet  pågår i kontinuerligt samarbete  med  olika\r\navels- och rasföreningar. På regeringens uppdrag har\r\nverket även  utarbetat  en  landsrapport till FAO om\r\nhusdjursgenetiska resurser. Med det anförda föreslår\r\nutskottet att motion MJ209 (c) yrkande 4 lämnas utan\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nMed   anledning  av  motion  MJ346   (s)   om   en\r\nbevarandeplan  för fjällkon vill utskottet erinra om\r\nden bevarandeplan  med  avelsplan  som har upprättas\r\nför den rena fjällrasen. Som utskottet  anfört  ovan\r\när  en  avelsplan  en  förutsättning  för  stöd  för\r\nutrotningshotade  raser.  För  rasen  svensk  kullig\r\nboskap  (SKB) finns däremot inte någon bevarandeplan\r\neftersom   rasen   av   Jordbruksverket  inte  anses\r\nutrotningshotad, en uppfattning som har fått stöd av\r\nEU. Med det anförda föreslår  utskottet att motionen\r\nlämnas utan riksdagens vidare åtgärd.\r\nUtskottet har inhämtat att Hundskolan  i Sollefteå\r\nvar  ett  aktiebolag  som ägdes av en stiftelse  med\r\nanknytning till Synskadades  Riksförbund. Skolan var\r\nsåledes  ett  privaträttsligt  subjekt   på   vilket\r\naktiebolagslagen    (1975:1385)    är    tillämplig.\r\nHundskolan   försattes   i  konkurs  sommaren  2002.\r\nUtskottet har vidare inhämtat att Försvarsmakten den\r\n20 februari 2003 fick i uppdrag  att  lokalisera den\r\navelsverksamhet som svarar mot försvarets  behov  av\r\ntjänstehundar till Sollefteå, och verksamheten skall\r\nbyggas  upp  under  år 2003. Det anförda innebär att\r\nmotion N342 (c) yrkande 3 avstyrks.\r\nI  skrivelsen  En samlad  naturvårdspolitik  (skr.\r\n2001/02:173, bet.  2001/02:MJU24, rskr. 2001/02:316)\r\nredovisade regeringen  sin  uppfattning  att Sverige\r\nbör  verka  för  möjligheten att på ett enklare  och\r\nsnabbare sätt kunna ändra i EG:s naturvårdsdirektivs\r\nbilagor.  I  dessa  bilagor   anges   de  arter  och\r\nnaturtyper  för vilka medlemsländerna har  särskilda\r\nskyldigheter att vidta bevarandeåtgärder. Förståelse\r\nför de gemensamma  reglerna är en grundförutsättning\r\nför   att   en  gemensam   naturvårdspolitik   skall\r\nrespekteras  inom   varje   medlemsland.  Gemensamma\r\nregler  innebär  dock  alltid kompromisser  eftersom\r\nförhållandena och behoven  är olika inom olika delar\r\nav    EU.    Som   regeringen   påpekar    förändras\r\nförhållandena  även  i naturen, vilket innebär behov\r\nav   omprioritering,   t.ex.    när    det    gäller\r\nbevarandeinsatser  för olika arter. Arter kan minska\r\neller öka i antal och  utbredning  relativt snabbt -\r\nskarven  är  här ett exempel - och det  kan  medföra\r\nbehov av att såväl flytta arter mellan olika bilagor\r\nsom  att  lägga   till  eller  ta  bort  arter  från\r\nbilagorna; allt i syfte att göra rätt prioriteringar\r\nutifrån  ett EU-perspektiv.  Detta  är  viktigt  och\r\nmotiverat  för  att  inom landet få acceptans för de\r\nkrav    och   regleringar   som    den    gemensamma\r\nnaturvårdspolitiken  ibland  medför.  I  likhet  med\r\nregeringen  anser utskottet att det därför måste bli\r\nlättare att modifiera de olika bilagorna till fågel-\r\nrespektive art- och habitatdirektivet. Som utskottet\r\nframhöll   våren   2002   och   våren   2003   (bet.\r\n2002/03:MJU9)  bör  det  vara mindre komplicerat att\r\nändra innehållet i bilagorna än att ändra artiklarna\r\ni direktivens huvudtext. Detta  innebär  att problem\r\nav det slag som tas upp i motionerna MJ372  (s)  och\r\nMJ460 (s)  härigenom kan hanteras på ett enklare och\r\neffektivare  sätt.  Syftet med motionerna får därmed\r\nanses tillgodosett utan  något  särskilt  riksdagens\r\nuttalande i frågan.\r\nSom  utskottet anfört ovan följer Naturvårdsverket\r\nde arter,  även  rödlistade,  som  är  jaktbara  och\r\nföreslår    vid   behov   regeringen   att   reglera\r\njakttiderna i  jaktförordningen  (1987:905). Med det\r\nanförda avstyrks motion MJ387 (fp) yrkande 4.\r\nEnligt   7   kap.   12  §  miljöbalken  (MB)   får\r\nlänsstyrelsen eller kommunen, om det behövs särskilt\r\nskydd  för en djur- eller  växtart  inom  ett  visst\r\nområde,  meddela  föreskrifter som inskränker rätten\r\ntill  jakt  eller  fiske  eller  allmänhetens  eller\r\nmarkägarens rätt att uppehålla sig inom området. Den\r\nstraffrättsliga regleringen  i  MB  är  föremål  för\r\nMiljöbalkskommitténs  uppmärksamhet. Slutbetänkandet\r\nskall  redovisas  senast  den  30  juni  2005  (dir.\r\n1999:109,   2003:61   m.fl.).    I    avvaktan    på\r\nMiljöbalkskommitténs  förslag föreslår utskottet att\r\nmotion  MJ383 (v) yrkandena  1  och  2  lämnas  utan\r\nriksdagens vidare åtgärd.\r\nMiljömålen   för   såväl   söt-   som   saltvatten\r\nförutsätter  att  alla bestånd av öring bevaras  och\r\nsköts på ett uthålligt  sätt.  Inom  ramen för detta\r\narbete   har,   enligt   vad   utskottet   inhämtat,\r\nFiskeriverket    och    berörda   länsstyrelser   nu\r\nintensifierat sitt arbete med öring i Norrbotten och\r\nVästerbotten.  Utskottet  har  vidare  inhämtat  att\r\nmiljöförbättringar  sedan  flera   år  tillbaka  har\r\nvidtagits i rinnande vatten, och berörda myndigheter\r\nplanerar  nu åtgärder i kustområdena  både  för  att\r\ninformera om  problemen  och hur fisket bör bedrivas\r\noch  för att praktiskt restaurera  de  havsvandrande\r\nbestånden  i  länens vattendrag. Utskottet vill även\r\nhänvisa till Havsmiljökommissionen,  som  tillsattes\r\nav regeringen i juli 2002, som i sitt slutbetänkande\r\nhar belyst effekterna av gifter i Östersjöområdet på\r\nsåväl  öring  som andra arter. Uppdraget redovisades\r\ntill regeringen  den  24  juni  2003  (SOU 2003:72).\r\nHärutöver  har  utskottet inhämtat att Fiskeriverket\r\narbetar med en översyn av behovet av begränsningar i\r\nfisket utmed kusten just för att minska bifångsterna\r\nav havsöring. I sammanhanget  vill  utskottet erinra\r\nom att regeringen i propositionen Hållbart fiske och\r\njordbruk (prop. 1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9,  rskr.\r\n1997/98:116)  redovisade  en  ökad  satsning  på  en\r\nförbättrad   fiskevård.   Anslaget   för   fiskevård\r\ndisponeras  av  Fiskeriverket och används bl.a.  för\r\nbildande    av   fiskevårdsområden,    fisketillsyn,\r\nfrämjande   av   den   biologiska   mångfalden   och\r\nbiotopvård, insatser  för bevarandet av hotade arter\r\noch utsättning av fisk.  Härutöver kan tilläggas att\r\nallmän fiskevård för närvarande  delvis  finansieras\r\nav    anslaget    för   fiskevård   men   också   av\r\nvattenavgiftsmedel   i   enlighet  med  vattendomar.\r\nAnslaget används till  fiskevård,  främst i allmänna\r\noch  enskilda vatten med fritt handredskapsfiske,  i\r\nkustområden   och   i   sjöarna   Vänern,   Vättern,\r\nHjälmaren,  Mälaren  samt  Storsjön  i  Jämtland.  I\r\nbudgetpropositionen  för år 2003, utgiftsområde  23,\r\nkonstaterar regeringen  att  det  finns ett fortsatt\r\nbehov  av  insatser  inom fiskevårdens  område.  Mot\r\nbakgrund   av   det  svenska   miljömålsarbetet   är\r\nregeringens  bedömning   att   en   förstärkning  av\r\nanslaget krävs. Slutligen vill utskottet  erinra  om\r\nden proposition om vissa fiskefrågor som är aviserad\r\ntill  hösten  2003.  Med  denna  redovisning  finner\r\nutskottet  syftet  med motion MJ467 (s) tillgodosett\r\nutan någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\nSom   utskottet   anförde    våren    2003   (bet.\r\n2001/02:MJU24)    utgör   Emån   med   hänsyn   till\r\npåverkansgrad och biologisk  mångfald ett av landets\r\nvärdefullaste   vattendrag.   Trots   många   mindre\r\nkraftverk finns fortfarande betydande  forssträckor,\r\noch  Emån  jämte  Helgeån är artrikast i landet  vad\r\ngäller fisk med arter som lax, mal och asp. Dessutom\r\nfinns  där  utter  och   flera   hotade  fågel-  och\r\nväxtarter.  Emåns nedre huvudfåra utgör  ett  Natura\r\n2000-område och  stora  delar  av vattendraget är av\r\nriksintresse  ur  natur-  och  kulturskyddssynpunkt.\r\nFiskeriverket och Naturvårdsverket  har  tillsammans\r\nmed länsstyrelser, kommuner och andra organisationer\r\naktivt   bidragit   till  att  göra  Emån  till  ett\r\npilotprojekt  med  anledning   av  genomförandet  av\r\nramdirektivet    för   vatten   (2000/60/EG),    och\r\nregeringen har satsat  mer än 100 miljoner kronor på\r\nrestaurering   av  tidigare   PCB-utsläpp   och   av\r\ntungmetalldepositioner   vid   Jungnerholmarna.  Som\r\nutskottet anförde våren 2002 får  det  anses vara en\r\nangelägen  uppgift  att  i möjligaste mån och  efter\r\nlagenlig prövning säkra en  så naturlig vandringsväg\r\nsom möjligt för såväl fisk som andra organismer från\r\nmynningen   och   upp   till   nedersta    naturliga\r\nvandringshinder. I detta arbete är det också viktigt\r\natt  beakta  de eventuella reproduktionsproblem  som\r\nförekommer i ån  och  att  i  möjligaste  mån utreda\r\norsakerna.  Utskottet  har  härefter  inhämtat   att\r\nLänsstyrelsen  i Kalmar län för år 2002 erhöll medel\r\nför att utföra en miljökonsekvensbeskrivning. För år\r\n2003 anvisades emellertid  inte  några medel, varför\r\narbetet  fick  avbrytas.  Medel  saknas   även   för\r\npågående  förrättningar,  men länsstyrelsen planerar\r\ntrots  detta  att  genomföra  vissa  åtgärder  såsom\r\nlegalisering  av  redan  byggda  vallar.  Mot  denna\r\nbakgrund  förutsätter utskottet, som  återigen  vill\r\nframhålla Emåns  stora  betydelse för den biologiska\r\nmångfalden  och  den  vikt som  måste  tillmätas  en\r\nrestaurering  av vattendraget,  att  frågan  snarast\r\nmöjligt får sin  långsiktiga  och tillfredsställande\r\nlösning. Med hänvisning härtill  föreslår  utskottet\r\natt  motionerna MJ402 (v, c, kd, fp) yrkandena  1-3,\r\nMJ403 (v) och MJ409 (s) lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nNationalparker, naturreservat m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker tre motioner (fp, kd, c)\r\nom utökat områdesskydd,  reservatsbildning på\r\nstatligt   ägd   mark,   lokalt    förankrade\r\nskötselplaner  och konsekvensutredningar  vid\r\nbildande av naturreservat. Vidare avstyrks en\r\nmotion    (c)    om    en     utredning    av\r\nnaturvårdsintressen   och  brukanderätt   för\r\nskogsägare samt en motion  (m) om miljömålets\r\neffekter på miljö och produktion.  I samtliga\r\nfall   hänvisar  utskottet  till  regeringens\r\nskrivelse      2001/02:173      En     samlad\r\nnaturvårdspolitik och till det arbete  som  i\r\növrigt  pågår på området. Med hänvisning till\r\nNaturvårdsverkets    arbete    med    en   ny\r\nnationalparksplan  avstyrker  utskottet  fyra\r\nmotioner  (s,  fp,  kd, mp) om att Omberg bör\r\nbli nationalpark.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motion MJ315 (fp)  behövs fler nationalparker\r\noch  natur-  och  kulturreservat   för   att  skydda\r\nexklusiva  natur-  och  kulturlandskap  (yrkande  16\r\ndelvis).\r\n\r\nReservatsbildning  bör  enligt  motion MJ327  (kd)\r\ntill  största  delen  ske  på samhällets  marker.  I\r\növriga   fall   bör  så  långt  möjligt   frivilliga\r\nskötselavtal med  5-10  års avtalstid upprättas, och\r\nmarkägaren  bör  ha inflytande  på  utformningen  av\r\nnaturvården. Även  i motion MJ367 (c) tas frågan upp\r\nom  behovet  av lokalt  förankrade  skötselplaner  i\r\nsamband     med    kommande     reservatsbildningar.\r\nLångsiktigt  hållbara   lösningar   bör  utformas  i\r\nsamarbete med tänkta brukare (yrkande  1).  När  det\r\ngäller   konsekvensutredningar   vid   bildandet  av\r\nnaturreservat bör en utvärdering göras av  nuvarande\r\nskyddsplaner    för    att   skapa   bästa   möjliga\r\nförutsättningar  för  kommande   reservatsbildningar\r\n(yrkande 2). Behovet av ansvar, resurser  och aktiva\r\nplaner   för  att  hålla  skärgårdens  marker  öppna\r\npåtalas (yrkande 3).\r\nI  motion   MJ392   (c)  begärs  en  utredning  om\r\nnaturvårdsintressen och brukanderätt för skogsägare.\r\nSyftet bör vara att mot  bakgrund av ny kunskap ange\r\nriktlinjer     för     hur     konflikten     mellan\r\nbevarandeintresset och det berättigade intresset hos\r\nskogsägare  att  kunna  bruka sin skog  skall  kunna\r\nlösas.  Enligt motion N269  (m)  bör  en  granskning\r\ngöras  av   erfarenheterna   vid   avgränsning   och\r\ngenomförande  av  skogsreservat. Staten måste enligt\r\nmotionärerna skaffa  sig  en  bättre  bild av vilken\r\neffekt  insatser  avseende  miljömålet  kan   få   i\r\npraktiken på miljön och produktionen (yrkande 7).\r\nI fyra motioner, MJ244 (kd), MJ254 (s), MJ295 (fp)\r\noch  MJ323  (mp),  anförs att Omberg bör skyddas och\r\nförvaltas som nationalpark.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  skrivelsen  En  samlad   naturvårdspolitik  (skr.\r\n2001/02:173) redogjorde regeringen  för sin grundsyn\r\npå  naturvårdspolitiken.  Naturvården skall  omfatta\r\nhela landskapet. Endast områdesskydd kommer inte att\r\nräcka för att miljökvalitetsmålen  som rör naturvård\r\nskall  kunna  uppnås.  För  att målen om  exempelvis\r\nLevande  sjöar och vattendrag,  Hav  i  balans  samt\r\nlevande  kust  och  skärgård,  Myllrande  våtmarker,\r\nLevande  skogar  samt  Storslagen  fjällmiljö  skall\r\nkunna uppnås  krävs  en  lång rad andra åtgärder och\r\ninsatser. Detta framgår också  av  delmålen  till de\r\nolika    miljökvalitetsmålen   som   riksdagen   har\r\nfastställt.  Även  om  reservaten hittills fyller en\r\nviktig roll för bevarande  av  naturtyper  och arter\r\ninnefattar de enligt regeringen  inte,  med några få\r\nundantag, den mer långsiktiga, storskaliga dynamiken\r\npå  landskapsnivå, eftersom de i regel är  för  små.\r\nReservaten  bör  anpassas  för  att  fungera  i  den\r\nlandskapsdynamik  de  är  en  del  av och bör i allt\r\nhögre grad betraktas som dynamiska refuger och delar\r\nav ett större geografiskt sammanhang;  ett landskap.\r\nReservat och övrigt områdesskydd bör också  ses  som\r\ndelar  i ett system av skyddade områden där regional\r\nfördelning och representation m.m. vägs in. Reservat\r\när   öppna   system  som  i  hög  grad  påverkas  av\r\nmarkanvändningen  i  det  omgivande  landskapet  och\r\nvattenmiljön   och  utnyttjandet  av  naturresurser,\r\nt.ex.  skogsbruk   respektive   fiske   i   hav  och\r\nsötvatten, och av storskaliga  störningar som sällan\r\nstannar   vid  reservatsgränsen.  Enligt  regeringen\r\ninnebär detta  inte  att  områdesskydd  inte  har en\r\nfortsatt  viktig  roll  att  spela inom naturvården.\r\nTvärtom medför de av riksdagen  fastlagda  delmålen,\r\nkopplade  till  olika miljökvalitetsmål, en fortsatt\r\nstark satsning på  bevarande  av särskilt värdefulla\r\nområden. Ett stort antal delmål  handlar  mer  eller\r\nmindre direkt om områdesskydd för de mest värdefulla\r\nområdena.    Som    exempel   nämns   i   skrivelsen\r\nåtgärdsprogram för särskilt  värdefulla  natur-  och\r\nkulturmiljöer  som  behöver  ett  långsiktigt  skydd\r\nunder    miljökvalitetsmålet   Levande   sjöar   och\r\nvattendrag  och  delmålet om att undanta ytterligare\r\n900 000 hektar skogsmark  från skogsproduktion under\r\nmiljökvalitetsmålet Levande  skogar.  Till detta kan\r\nläggas  delmål 1 under Ett rikt odlingslandskap  som\r\nhandlar om  bevarande  och skötsel av samtliga ängs-\r\noch betesmarker.\r\n\r\nVid sin behandling av skrivelsen våren 2002 anslöt\r\nsig utskottet till denna  grundsyn  (2001/02:MJU24).\r\nUtskottet delade regeringens uppfattning  att  olika\r\nformer  av  områdesskydd   är  ett  viktigt inslag i\r\nnaturvårdsarbetet, såväl areellt som  när det gäller\r\nprioritering    av    statliga    medel.   Utskottet\r\nkonstaterade att arbetet med områdesskyddet har ökat\r\ni  intensitet till följd av stigande  anslagsnivåer.\r\nSkydd  av skogsmark har prioriterats under senare år\r\nmen även andra naturtyper har skyddats. Vid utgången\r\nav år 2000 fanns t.ex. totalt 3 393 områden skyddade\r\nsom naturreservat,  nationalparker,  naturvårds- och\r\ndjurskyddsområden.\r\nI    ett    interpellationssvar    i    maj   2002\r\n(interpellation        2001/02:495)        aviserade\r\nmiljöministern sin avsikt att ge Naturvårdsverket  i\r\nuppdrag att snarast se över vilka marker som finns i\r\nstatens  ägo och som har så stora naturvärden att de\r\nbör ha ett  formellt  skydd i form av naturreservat.\r\nGenom bl.a. dessa åtgärder  hoppades  miljöministern\r\natt  staten  skall  bli  ett  föredöme   för   andra\r\nskogsägare  när  det  gäller  att  bevara skyddsvärd\r\nskog.  Utskottet  har  inhämtat att Naturvårdsverket\r\nunder år 2003 gjort en sådan  genomgång. Genomgången\r\nskall ligga till grund för verkets  arbete  med  den\r\növersyn  av  nationalparksplanen som nu har inletts.\r\nMed det anförda  finner  utskottet syftet med motion\r\nMJ315 (fp)   yrkande   16   (delvis)   tillgodosett.\r\nMotionen  i  denna  del  bör  inte   medföra   någon\r\nytterligare åtgärd från riksdagens sida.\r\nNär   det   gäller  genomförande  av  områdesskydd\r\nframhöll   regeringen   i   skrivelsen   En   samlad\r\nnaturvårdspolitik     (skr.     2001/02:173)     att\r\nområdesskydd,  inklusive  skydd  av vattenmiljöer, i\r\nhögre    utsträckning    bör    värderas    i    ett\r\nlandskapssammanhang. Arbetsformerna bör utvecklas  i\r\nriktning   mot   öppenhet   och   dialog   samt  god\r\ninformation   tidigt   i  processen.  Samverkan  med\r\nmänniskor som lever i eller  nära  områden som avses\r\nskyddas,   liksom   med   andra  intressenter,   bör\r\nutvecklas. Naturvårdsverkets  nationalparksplan  bör\r\nses över och nya tänkbara områden för nationalparker\r\növervägas. Inrättandet av nya nationalparker bör ske\r\ni  dialog  med  regionala och lokala aktörer. Vidare\r\nbehövs en bättre  kartläggning  av naturtyper, arter\r\noch   livsmiljöer   som  redan  skyddats,   och   en\r\nnaturtypsindelning  läggas   fast.  Väl  definierade\r\nnaturtyper liksom bristanalyser  som  relaterar till\r\ntotalförekomster av olika naturtyper och   arter bör\r\nanvändas  i  det  fortsatta  arbetet. Därutöver  bör\r\nintegreringen   av  Natura  2000-arbetet   i   övrig\r\nnaturvård   fortsätta.    Statens    skogar    skall\r\nfortsättningsvis  förvaltas  på ett föredömligt sätt\r\nbåde  ur  produktions-  och  miljösynpunkt  för  att\r\ntrygga     en     långsiktigt     ekologisk      och\r\nproduktionsmässig hållbar utveckling. När det gäller\r\nfrågan     om     bättre     förutsättningar     för\r\nnaturvårdsmyndigheterna  att kunna erbjuda bytesmark\r\navser regeringen att återkomma till riksdagen. Innan\r\nköp    eller    intrångsersättning    används    vid\r\nområdesskydd  bör  bl.a.  övervägas vilka naturtyper\r\nsom  dominerar, vilka inskränkningar  i  markägarens\r\ndispositionsrätt   som   planeras  mot  bakgrund  av\r\nbevarandemålens      kostnadseffektivitet,       och\r\nförvaltningen  av  skyddade  områden bör förstärkas.\r\nÄven   vid  förvaltning  och  skötsel   bör   enligt\r\nregeringen  arbetsformerna  präglas av öppenhet, bra\r\ndialoger och deltagande av olika  intressenter  samt\r\nav   god  information  mycket  tidigt  i  processen.\r\nInnovativa  lokala  förvaltningsformer  bör  prövas.\r\nFörvaltningen av skyddade områden bör underlätta ett\r\nökat   nyttjande   av   områdena   för  upplevelser,\r\nfriluftsliv,   natur-  och  kulturturism   m.m.   En\r\nsatsning på information, skyltning och guidning, som\r\nsyftar   till   att    öka   tillgängligheten,   bör\r\ngenomföras.   Värna,   vårda,   visa   framhålls   i\r\nskrivelsen som vägledande nyckelord för den framtida\r\nförvaltningen.  Övervakning   och   uppföljning   av\r\nvärdefull  natur bör ses som en del av övervakningen\r\nav miljötillståndet.  Slutligen ansåg regeringen att\r\nuppföljningen av att bevarandemålen  upprätthålls är\r\nett eftersatt område som bör förstärkas.  Regeringen\r\nanförde    vidare    att,    under    den   närmaste\r\ntioårsperioden,  uppmärksamheten bör riktas  på  att\r\nuppnå de delmål som riksdagen har lagt fast. För att\r\nklara detta krävs  att  organisationen och verktygen\r\nför  genomförande  av  områdesskydd  förbättras  och\r\nutvecklas,   och  processen   måste   effektiviseras\r\nytterligare. Genomförandet kommer att präglas av ett\r\nmycket stort antal  objekt  som i sin tur kommer att\r\nberöra  ett stort antal fastigheter  och  ännu  fler\r\nfastighetsägare. Enligt regeringen finns det i dag i\r\nallt väsentligt  en  bra  organisation för att klara\r\ndetta   genomförande.   Utskottet    delade    denna\r\nuppfattning  (bet. 2001/02:MJU24). Det bör tilläggas\r\natt, vilket framgår  av  budgetpropositionen  för år\r\n2003,    utgiftsområde    20,    eftersom    statens\r\nskogsinnehav har ökat avsevärt under det gångna året\r\ndet  nu  finns  bättre  möjligheter  att  underlätta\r\nmarkägarnas efterfrågan på bytesmark.\r\nDet  ovan  anförda  innebär  att  utskottet finner\r\nsyftet   med   motionerna   MJ327 (kd),  MJ367   (c)\r\nyrkandena 1 och 2, MJ392 (c)  och N269 (m) yrkande 7\r\ni allt väsentligt tillgodosett.  Motionerna bör inte\r\nmedföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\nAv   utskottets   redogörelse  ovan  framgår   att\r\ngrundsynen i regeringens  naturvårdspolitik  är  att\r\nnaturvården  skall  omfatta  hela landskapet. Endast\r\nområdesskydd   kommer   inte  att  räcka   för   att\r\nmiljökvalitetsmålen som rör  naturvård  skall  kunna\r\nuppnås.  För  att  målen  om exempelvis Hav i balans\r\nsamt levande kust och skärgård  skall  kunna  uppnås\r\nkrävs en lång rad andra åtgärder och insatser. Detta\r\nvisar  sig i formuleringen av delmålen till de olika\r\nmiljökvalitetsmålen  som  riksdagen  har fastställt.\r\nSom    utskottet    framhöll    våren   2002   (bet.\r\n2001/02:MJU24)   riktas   ofta   en   mängd    olika\r\nutvecklingsintressen  mot  kustområden samtidigt som\r\nde  är  miljömässigt  känsliga   områden  med  stora\r\nbevarandevärden. Det finns därför  ett  starkt behov\r\nav att utvecklingsinsatserna samordnas med skydd och\r\nvarsam skötsel av områdenas unika resurser.  Med  en\r\nintegrerad  kustzonsförvaltning som innefattar flera\r\nsamhällssektorer  kan  man  ta  ett  samlat grepp på\r\ndessa  frågor för att nå en balanserad  och  hållbar\r\nutveckling  i  kustområdena. Detta är ett arbetssätt\r\nsom växer fram på  flera håll i världen, och inom EU\r\nhar det uppmärksammats  i  form  av ett förslag till\r\nrekommendation  från  EU-kommissionen   vilket   för\r\nnärvarande  slutförhandlas inom EU. Rekommendationen\r\ninnebär  att  medlemsstaterna   bl.a.   skall   anta\r\nprinciper   för  god  förvaltning  av  kustområdena,\r\nutveckla nationella  strategier  och  samarbeta  med\r\ngrannländerna.  Genom  att  tillämpa  en  integrerad\r\nkustzonsförvaltning skapas enligt utskottets  mening\r\ngoda   möjligheter  att  engagera  de  sektorer  och\r\nverksamheter  som  på olika sätt ger förutsättningar\r\nför och påverkar livet  i  kustzonen,  såväl när det\r\ngäller  miljö  och  natur som människors möjligheter\r\ntill  utkomst  och  därmed   en   levande  kust  och\r\nskärgård. I Sverige handlar det främst  om  att  med\r\nden    kommunala    planeringen   och   miljöbalkens\r\nbestämmelser  för  kustzonen   som   bas,   utveckla\r\nsambanden      med      regionala     och     lokala\r\nutvecklingsinsatser som ger  möjlighet  till utkomst\r\noch  kvarboende  och  bevarande- och skötselprogram.\r\nDetta  inbegriper  områden  som  fiske,  vattenbruk,\r\nsjöfart och vindkraft men även landbaserade sektorer\r\nsom  jord-  och skogsbruk,  infrastruktur  m.m.  som\r\npåverkar kustzonen  och  den  marina  miljön. Fysisk\r\nplanering kan spela en stor roll i detta sammanhang,\r\noch en integrerad kustzonsförvaltning kan  även  bli\r\nett  verkningsfullt  arbetssätt vid genomförandet av\r\nramdirektivet   för  vatten.   Strategier   för   en\r\nintegrerad  kustzonsförvaltning  bör  utarbetas  med\r\nhänsyn  till  regionala   och  lokala  förhållanden,\r\nvilket  kommer  att  medföra  ökade  kunskapskrav  i\r\nregioner  och  kommuner  (bet.  2001/02:MJU24).  Det\r\nanförda innebär enligt utskottets  mening att motion\r\nMJ367 (c) yrkande 3 är tillgodosett. Motionsyrkandet\r\nbör därför lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom  utskottet  vid flera tidigare tillfällen  och\r\nsenast  våren 2002 (bet.  2001/02:MJU24)  anfört  är\r\ninrättande  av nationalparker ett långsiktigt arbete\r\nsom  grundar  sig   på   den   av   Naturvårdsverket\r\nutarbetade  nationalparksplanen.  I  den  befintliga\r\nplanen   finns   inte   Omberg  med.  Av  utskottets\r\nredgörelse     ovan    framgår    emellertid     att\r\nNaturvårdsverket  har  inlett  sitt  arbete  med  en\r\növersyn  av  nationalparksplanen.  I översynen ingår\r\natt föreslå nya tänkbara områden för nationalparker.\r\nNär  det  gäller Omberg har utskottet  inhämtat  att\r\nNaturvårdsverket  och  länsstyrelsen i Östergötlands\r\nlän har inlett samarbete  för att diskutera lämpliga\r\nnaturvårdsåtgärder  för  Omberg   och  bl.a.  utreda\r\nförutsättningarna  för  en  eventuell  nationalpark.\r\nUtskottet har även inhämtat att  Sveaskog  AB  våren\r\n2003  har  avsatt  Omberg  som  den  första av ca 20\r\nekoparker   i   Sverige.   Med  det  anförda  finner\r\nutskottet  att  syftet  med  motionerna  MJ244 (kd),\r\nMJ254  (s),  MJ295  (fp) och MJ323  (mp)  får  anses\r\ntillgodosett  utan  någon  ytterligare  åtgärd  från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\nMarina reservat m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett flertal yrkanden (fp,\r\nkd, v, mp) om skydd för  den  marina  miljön,\r\ndels  som  reservat,  dels  som del av Natura\r\n2000-nätverket. Utskottet hänvisar  till  det\r\narbete   som  pågår  på  området,  såväl  med\r\nanledning  av  Havsmiljökommissionens förslag\r\nsom inom EU och  Helcom.  Med hänvisning till\r\nregeringens    skrivelse    om   en    samlad\r\nnaturvårdspolitik  och utskottets  uttalanden\r\nmed  anledning  av  skrivelsen   avstyrks  en\r\nmotion (c) om samråd med fiskerinäringen  vid\r\nreservatsbildning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ315 (fp) begärs inrättande av ytterligare\r\nmarina   reservat  som  bör  täcka  Östersjöns  alla\r\nhuvudbiotoper  (yrkande 8).  I nätverket Natura 2000\r\nbör  ingå  fler  marina  reservat  som  bör  omfatta\r\nÖstersjöns alla huvudbiotoper.  De  fem reservat som\r\nenligt  beslut  skall  inrättas  bör iordningställas\r\nomedelbart (yrkande 16 delvis). Även  enligt  motion\r\nMJ431 (mp)  bör  fler  marina reservat inrättas, och\r\ndet  krävs  tillskapande av  betydligt  fler  marina\r\nreservat där  fiske  inte är tillåtet (yrkande 4). I\r\nmotion MJ493 (c) betonas  att  reservatsdiskussioner\r\noch nationalparksförslag inte får genomföras utan en\r\nmycket  tydlig dialog och överenskommelser  med  den\r\nnäring som  främst  för sin överlevnad är i behov av\r\noch  har värnat om ett  långsiktigt  hållbart  fiske\r\n(yrkande 8).\r\n\r\nEnligt  motion  MJ313 (v)  bör  regeringen snarast\r\nåterkomma   till  riksdagen  med  förslag   om   hur\r\nflertalet  av  utsjöbankarna  i  Östersjön  kan  ges\r\nlångvarigt   skydd   (yrkande 7)   och   hur   Norra\r\nMidsjöbanken  skall   kunna   ingå   i  Natura 2000-\r\nnätverket  (yrkande 8).  I motion MJ432 (kd)  anförs\r\natt i första hand bör fyra  av de tolv utsjöbankarna\r\nskyddas, nämligen Hoburgs bank,  Norra Midsjöbanken,\r\nLilla Middelgrund och Fladen (yrkande 6).  I  motion\r\nMJ489 (mp)    framhålls   att   t.ex.   utsjöbankar,\r\nmjukbottnar,  ålgräsängar   och   musselbankar   med\r\nsärskilt  höga  ekologiska  värden bör kunna skyddas\r\nsom Natura 2000-områden (yrkande 10). Motionärerna i\r\nmotion MJ492 (mp) begär att regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  restaureringsplaner  för våra kusthav\r\n(yrkande 1) och att arbetet med inrättandet  av fler\r\nmarina reservat påskyndas (yrkande 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  utskottet redogjort för ovan anförde regeringen\r\ni  skrivelsen   En  samlad  naturvårdspolitik  (skr.\r\n2001/02:173) att  naturvården  sedan  decennier  har\r\nfokuserats   på   landmiljöer   medan   insatser   i\r\nvattenmiljöer  generellt  sett har varit eftersatta.\r\nMot  den bakgrunden gör regeringen  bedömningen  att\r\nnaturvårdsarbetet  i  vattenmiljöerna, såväl i sjöar\r\noch   vattendrag  som  kustvatten   och   hav,   bör\r\nförstärkas. Arbetet med miljömålen i kombination med\r\nramdirektivet  för  vatten  (2000/60/EG)  ger enligt\r\nregeringen  goda  förutsättningar  för  detta,   men\r\nförstärkning behövs även genom andra åtgärder, t.ex.\r\nutökade forskningsinsatser.\r\n\r\nVid   sin  behandling  av  skrivelsen  våren  2002\r\nkonstaterade  utskottet att kunskaperna om de marina\r\nekosystemen behöver förbättras (bet. 2001/02:MJU24).\r\nDet fanns enligt  utskottet  många förklaringar till\r\natt      landmiljön      har     prioriterats      i\r\nnaturvårdssammanhang. Inventeringar  har en drivande\r\nkraft  för  hela naturvårdsarbetet och det  är  ofta\r\nsvårare att inhämta kunskap om den akvatiska miljön,\r\ni synnerhet den  marina.  Avsaknaden  av  nationellt\r\nsamordnade inventeringar är med största säkerhet  en\r\nav  flera orsaker härtill. För närvarande saknas ett\r\nsammanhållet  inventeringsunderlag om bevarandevärda\r\nvattenområden i  Sverige. Detta gäller såväl hav och\r\nkustvatten som sjöar  och  vattendrag. Några län har\r\npå eget initiativ tagit fram  inventeringar, men det\r\nsaknas i stort inventeringar genomförda med enhetlig\r\nmetodik. Mot denna bakgrund tillsatte  regeringen  i\r\njuli 2002 den s.k. Havsmiljökommissionen för at göra\r\nen sammanfattning av kunskapsläget, såväl nationellt\r\nsom  regionalt, avseende miljötillståndet i Sveriges\r\nkust-   och  havsområden  både  i  Östersjön  och  i\r\nVästerhavet.   Kommissionen   skulle   även  utforma\r\növergripande strategier på kort och lång  sikt  samt\r\nföreslå åtgärder som kan bryta den pågående negativa\r\nutvecklingen  i  havsmiljön.  Syftet  är  att de tre\r\nmiljömålen  Hav  i  balans  samt  levande  kust  och\r\nskärgård,  Giftfri  miljö  och Ingen övergödning kan\r\nnås  till  år  2020  (dir.  2002:102).  Kommissionen\r\növerlämnade sitt slutbetänkande  Havet  - tid för en\r\nny  strategi  den  24  juni  2003  (SOU 2003:72).  I\r\nbetänkandet sammanfattar kommissionen  kunskapsläget\r\nnär det gäller miljötillståndet i Sveriges kust- och\r\nhavsområden,  framlägger  en  analys  av tillståndet\r\nsamt  föreslår omfattande åtgärder såväl  nationellt\r\nsom  internationellt   för   förbättrad   havsmiljö.\r\nKommissionen   föreslår  som  övergripande  åtgärder\r\nbl.a.  att  regeringen   förbereder   ett  gemensamt\r\ninitiativ  av  regeringscheferna  i Östersjöregionen\r\nsom  skall  syfta  till  att Helsingforskonventionen\r\nrevideras  och  besluten  görs  rättsligt  bindande.\r\nSverige  bör  vidare  utarbeta  en  nationell  marin\r\nstrategi   med   syfte  att   vända   den   negativa\r\nutvecklingen  i  våra   hav   och   överbrygga   den\r\nsplittring      som     i     dag     karakteriserar\r\nhavsmiljöarbetet.    Havet    bör   regleras   genom\r\nzonindelning där olika former av nyttjande tillåts i\r\nde olika zonerna. Minst fyra områden med fiskeförbud\r\nbör    inrättas    i    vardera    Östersjön     och\r\nSkagerrak-Kattegatt. Härutöver föreslår kommissionen\r\nett  fyrtiotal åtgärder såsom fastställda minimikrav\r\nför sjöfartsstandard  i Östersjön med krav på endast\r\nhögkvalitativa   tankfartyg   för   all   last   och\r\nkvalificerade       av       ett       välrenommerat\r\nklassificeringssällskap.  Farleder  och  trafikleder\r\nbör utformas så att känsliga  områden  undviks  samt\r\natt  skador  från oljeutsläpp blir minsta möjliga om\r\nde  skulle uppstå,  vilket  bl.a.  innebär  att  all\r\nfartygstrafik flyttas syd och öster om Hoburgs bank.\r\nRäddningsberedskapen  bör säkerställas. Kommissionen\r\nföreslår  vidare  ett  totalt  fiskestopp  för  alla\r\nbestånd  under biologiskt  säkra  gränser.  Sveriges\r\nutsläpp av  näringsämnen  skall  minskas  till 1940-\r\ntalets nivå, vilket innebär en årlig kvävebelastning\r\nom 40 000 ton. Länderna runt Östersjön bör  utveckla\r\neffektbaserade  mål  för övergödning och besluta  om\r\nrättsligt bindande åtaganden.\r\nUtskottet  vill  i  sammanhanget   erinra  om  det\r\ntillkännagivande  som  föreslogs av utskottet  våren\r\n2003   (bet.   2002/03:MJU6,    rskr.   2002/03:97).\r\nRiksdagen   beslutade  i  enlighet  med   utskottets\r\nförslag. Tillkännagivandet innebär att regeringen så\r\nsnart som möjligt  hos FN:s sjöfartsorganisation IMO\r\nansöker om att svenskt  vatten  i Östersjön skall få\r\nstatus     som    särskilt    känsligt    havsområde\r\n(Particularly  Sensitive  Sea Area, PSSA). Utskottet\r\nansåg  dessutom  att  regeringen   ytterligare   bör\r\npåskynda  arbetet  inom  Helcom  för att även övriga\r\nländer i Östersjöregionen skall kunna få sina vatten\r\nklassade  som  PSSA.  Utskottet anförde  vidare  att\r\narbetet med att analysera  behovet  av  och utarbeta\r\nförslag   till  de  skyddsåtgärder  som  klassningen\r\nmedger bör  prioriteras.  Vid flera tillfällen våren\r\n2003  har miljöministern inför  utskottet  redogjort\r\nför de  åtgärder som regeringen har vidtagit för att\r\nfå   Östersjön   klassad   som   särskilt   känsligt\r\nhavsområde. Hon har bl.a. uppgivit att det sedan ett\r\når tillbaka pågår arbete med att Sverige tillsammans\r\nmed övriga länder runt Östersjön till IMO skall inge\r\nen gemensam ansökan om skyddet för Östersjöns marina\r\nmiljö.  Arbetet  var  under våren inne i en intensiv\r\nfas, och miljöministrarna  i  dessa länder avsåg att\r\nfatta  beslut  om  en  sådan  ansökan  i  slutet  av\r\njuni 2003. Vid ett ministermöte inom Helcom i Bremen\r\nden 25 och 26 juni 2003 förklarade  sig,  enligt vad\r\nutskottet därefter erfarit, företrädare för samtliga\r\nmedlemsländer  utom Ryssland beredda att medverka  i\r\narbetet med en sådan  ansökan.  Utskottet har vidare\r\nerfarit att, på finskt och svenskt  initiativ, flera\r\nexpertmöten kommer att äga rum under  hösten  2003 i\r\nsyfte att utarbeta en gemensam ansökan till IMO. Mot\r\nbakgrund  av  den  uppmärksamhet regeringen på olika\r\nområden ägnar frågan  om skydd för Östersjöns marina\r\nmiljö anser utskottet att  riksdagen  inte bör vidta\r\nnågra  åtgärder  med  anledning av motionerna  MJ315\r\n(fp) yrkandena 8 och 16 delvis, MJ431 (mp) yrkande 4\r\noch MJ492 (mp) yrkandena 1 och 4.\r\nUtskottet har inhämtat  att  regeringen har anmält\r\nHoburgs bank i Östersjön till Natura 2000-område och\r\nLilla Middelgrund och Fladen till OSPAR som särskilt\r\nutpekade områden. Vidare har utskottet  inhämtat att\r\nFiskeriverket och Naturvårdsverket, för att påskynda\r\narbetet med att uppnå miljömålet om totalt 12 marina\r\nskyddsområden,  har tillsatt en gemensam arbetsgrupp\r\nsom har påbörjat  sitt  arbete  med  skydd  av dessa\r\nområden.  Med  det  anförda och med vad utskottet  i\r\ntillämpliga  delar  anfört   ovan  finner  utskottet\r\nsyftet med motionerna MJ313 (v)  yrkandena  7 och 8,\r\nMJ432  (kd)  yrkande  6 och MJ489 (mp) yrkande 10  i\r\nväsentliga delar tillgodosett.  Motionsyrkandena bör\r\ninte   medföra   någon   ytterligare   åtgärd   från\r\nriksdagens sida.\r\nMed  anledning  av motion MJ493 (c) yrkande  8  om\r\narbetet med skydd av  marina  miljöer vill utskottet\r\nhänvisa till vad regeringen anförde  i skrivelsen En\r\nsamlad naturvårdspolitik och som utskottet redogjort\r\nför  tidigare i detta betänkande (skr.  2001/02:173,\r\nbet.  2001/02:MJU6).   I   skrivelsen   understryker\r\nregeringen   vikten  av  lokala  dialoger  och   att\r\nnaturvården på  ett  tidigt stadium förankras bättre\r\nhos  alla  berörda aktörer  inklusive  brukare.  Som\r\nregeringen   anför    måste    arbetsformerna    vid\r\ngenomförande    av   områdesskydd   utvecklas,   och\r\nprocessen bör präglas  av öppenhet, lokal dialog och\r\ndeltagande. Informationsutbyte bör ske mycket tidigt\r\noch  kontinuerligt  genom  hela  processen  och  ett\r\nutåtriktat   arbetssätt    bör    eftersträvas   vid\r\ngenomförandet.     Utskottet    delar    regeringens\r\nuppfattning   om   vikten   av   att   undvika   att\r\nnaturvården,  inklusive  områdesskydd,  upplevs  som\r\nolika former av  hinder  och  förbud.  Vad som skall\r\nbevaras  bör  alltid  vara  tydligt  formulerat  och\r\nkommunicerat. Delaktighet och samsyn kring målen för\r\nbevarandet   är   enligt   utskottet   en  avgörande\r\nförutsättning  för  den  långsiktiga framgången  med\r\nområdesskyddet, och förslag till reservatsbeslut med\r\ntillhörande  skötselplaner   bör  utvecklas  i  nära\r\nsamråd   med   berörda   intressenter.    Utskottets\r\nuppfattning  från  våren  2002  (bet. 2001/02:MJU24)\r\nkvarstår  således. Med hänvisning  härtill  föreslår\r\nutskottet att  motionen  i  berörd  del  lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\n\r\nRovdjursfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet      avstyrker      ett     flertal\r\nmotionsyrkanden (m, fp, kd, c,  mp)  om bl.a.\r\nen  översyn  av  rovdjurspolitiken,  om höjda\r\nrespektive     sänkta     miniminivåer    för\r\nvargstammen   och  om  höjd  ersättning   för\r\nrovdjursangrepp.  Utskottet  hänvisar  därvid\r\ntill    den    av    riksdagen    fastställda\r\nrovdjurspolitiken  och till ökade anslag  för\r\nrovdjursskador.    Med     hänvisning    till\r\nutskottets tidigare uttalanden  i  frågan och\r\ntill pågående arbete på området avstyrks även\r\nmotioner (s, kd, c) om förbättrad information\r\nom rovdjuren.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ292 (fp) framhålls att antalet  vargar  i\r\nSverige  skall innebära en jaktbar stam (yrkande 1),\r\noch  vargstammen   bör   spridas  över  hela  landet\r\n(yrkande 2).       I       rovdjursbygder        bör\r\nopinionsundersökningar    genomföras    (yrkande 6).\r\nEnligt   motion   MJ315 (fp)   måste  de  fem  stora\r\nrovdjuren   kunna  utveckla  livskraftiga   stammar.\r\nSkyddsjakt  skall  begränsas  starkt  och  djurägare\r\nskall  få  full   ersättning   för   rivna   tamdjur\r\n(yrkande 15).   I   motion   MJ357 (kd)   begärs  en\r\nomedelbar  översyn  av  den  av  riksdagen beslutade\r\nrovdjurspolitiken.  Motionärerna anser  det  rimligt\r\natt jakt på ett visst antal individer bör tillåtas i\r\nvargtäta  områden.  Översynen   bör  även  innehålla\r\nförslag om åtgärder för att lösa  de  konflikter som\r\nförekomsten av stora rovdjur skapar. Människan måste\r\nha  rätt att skydda sin egendom mot rovdjursangrepp,\r\noch djurägare  måste  kompenseras  fullt  ut  för de\r\nrovdjursskador   som   inträffar.  Möjligheten  till\r\nersättning  skall  även omfatta  djur  som  inte  är\r\nkopplade till näringsverksamhet.  Ökade resurser bör\r\navsättas   för  elstängsel  och  andra  förebyggande\r\nåtgärder (yrkande 1).  Behovet  av en samlad nordisk\r\nrovdjurspolitik framhålls i motion  MJ363 (c). Bland\r\nannat bör Skandinavien vara det område  inom  vilket\r\nvargpopulationen    skall    beräknas   (yrkande 1).\r\nMotionärerna  i  motion MJ399 (s)  föreslår  att  de\r\nregionala statliga  myndigheterna  länsarbetsnämnden\r\noch  länsstyrelsen  bör  samverka  när  det   gäller\r\nförebyggande åtgärder för rovdjursangrepp på tamdjur\r\noch  tamboskap  (yrkande 2). Motion MJ412 (c) delvis\r\nefterlyser en bättre rovdjurspolitik för balanserade\r\nstammar   i   bl.a.   Gävle-Dala-området.   En   mer\r\nbalanserad   och   flexibel    rovdjurspolitik   bör\r\nutformas, och politiken bör vara förankrad i en bred\r\nfolkopinion   främst   i   de  berörda   skogslänen.\r\nMotionärerna  kräver  också  omedelbart   beslut  om\r\nreglering av vargstammen.\r\n\r\nEnligt   motion   MJ234 (m)   är   de   nationella\r\nminiminivåerna  och  etappmålen  för  arterna björn,\r\nvarg  och  lo  alltför  höga  för  att  de regionala\r\nskillnaderna  skall  kunna  tillgodoses (yrkande 2).\r\nBehovet   av  att  fastställa  en   miniminivå   för\r\nvargstammen       på       500 individer       eller\r\n50 vargföryngringar  i  Sverige  per  år   påtalas i\r\nmotion  MJ288 (m)  yrkande 1.  I  motion  MJ348 (fp)\r\nbegärs  att  en miniminivå på 500 vargar fastställs,\r\noch enligt motion MJ387 (fp) bör 500 vargar vara ett\r\nminimum för en  livskraftig  vargstam (yrkande 2). I\r\nmotion MJ451 (mp) föreslås en  kontrollerad tillväxt\r\nav vargstammen på förslagsvis 10 % per år. Då kommer\r\nenligt   motionären   riksdagens  etappmål   om   20\r\nföryngringar per år att uppnås inom en period om 5-7\r\når (yrkande 1).\r\nI motion MJ412 (c) delvis begärs att skyddsjakt på\r\nvissa  individer  konsekvent   decentraliseras  till\r\nlänen/regionerna. Jaktförordningen bör ändras så att\r\ndet blir möjligt att mer aktivt  skydda  tamdjur vid\r\nrovdjursangrepp,  och  målmedvetna  satsningar   bör\r\ngöras  på  forskning  och  kunskapsspridning. Enligt\r\nmotion  MJ470 (c)  bör  beslut   rörande   rovdjuren\r\növerföras  från  Naturvårdsverket till länsstyrelsen\r\n(yrkande 2).\r\nEnligt motion MJ398 (s) bör kunskapen om rovdjuren\r\nförbättras och en  översyn göras av den lagstiftning\r\nsom rör nödvärnsrätten.  I  motion MJ449 (s) betonas\r\natt staten bör ta sin del av ansvaret för förmedling\r\nav objektiv och faktabaserad  rovdjursinformation  i\r\nenlighet  med  Rovdjursutredningens  förslag. Staten\r\nbör  även  medverka till att detta förverkligas  vid\r\nRovdjurscentret  De  fem stora vid Järvzoo. I motion\r\nMJ298 (kd) hänvisas till  det  ökade  anslaget  till\r\ninformationsinsatser om stora rovdjur. Det framhålls\r\näven  som  angeläget  att bygga vidare på befintliga\r\nanläggningar  med  verksamheter  som  forskning  och\r\nannan kompetens.\r\nEnligt motion MJ399 (s)  bör allmänhetens tillgång\r\ntill s.k. vargtelefon utökas (yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVåren  2001 fastställde riksdagen  det  övergripande\r\nmålet för  en  sammanhållen  rovdjurspolitik  (prop.\r\n2000/01:57,  bet.  2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174).\r\nMålet innebär att den svenska staten skall ta ansvar\r\nför att arterna björn,  järv,  lo, varg och kungsörn\r\nskall  finnas  i så stora antal att  de  långsiktigt\r\nfinns kvar i den  svenska faunan och även kan sprida\r\nsig till sina naturliga utbredningsområden. I likhet\r\nmed   vad   som  gäller   för   de   15   nationella\r\nmiljökvalitetsmålen    är   ambitionen   att   detta\r\növergipande mål skall nås inom en generation. För de\r\narter   som   bedöms   som  åtminstone   kortsiktigt\r\nlivskraftiga fastställdes  miniminivåer  och  för de\r\narter  som  ännu  inte  nått  sådana antal att deras\r\növerlevnad kan anses säkrad i ett  längre perspektiv\r\nfastställdes    etappmål.    Utskottet   tillstyrkte\r\nregeringens    förslag   om   en   miniminivå    för\r\nbjörnstammen om ca 1 000 individer, vilket motsvarar\r\n100  föryngringar   per   år,   ett   etappmål   för\r\njärvstammen   om   90 föryngringar  per  år,  vilket\r\nmotsvarar ett totalt  antal  om ca 400 individer och\r\nen miniminivå för lodjursstammen om 300 föryngringar\r\nper  år,  vilket motsvarar ett totalt  antal  av  ca\r\n1 500 individer.  För  vargstammen  tillstyrktes ett\r\netappmål om 20 föryngringar per år, vilket motsvarar\r\nca 200   individer   och  för  kungsörnsstammen   en\r\nminiminivå om 600 årliga häckningar.\r\n\r\nSom huvudregel för rovdjurspolitiken fastslogs att\r\nrovdjursarterna  bör  få   sprida   sig   inom  sina\r\nnaturliga utbredningsområden. I områden där riskerna\r\nför angrepp på människor och andra olyckor är störst\r\nbör man i förvaltningen försöka hindra en etablering\r\neller  i  varje  fall minska antalet djur. I områden\r\ndär en art gör stor  skada bör antalet djur minskas.\r\nFör de arter som inte  nått  upp till etappmålet bör\r\ndock en förutsättning för sådan  skyddsjakt vara att\r\ndet kan konstateras att stammen som  helhet  har  en\r\npositiv   utveckling.  Detsamma  gäller  om  en  art\r\nminskat  i antal  så  att  den  befinner  sig  under\r\nminiminivån.      Inom     renskötselområdet     bör\r\nrovdjursstammarnas  utveckling  styras så att ordnad\r\nrenskötsel   inte   omöjliggörs   eller   allvarligt\r\nförsvåras i någon sameby.\r\nRiksdagens  beslut  innebar  även  att,  så  länge\r\nstammen  av en art inte har nått etappmålet,  endast\r\nskyddsjakt   bör   tillåtas   och   då  i  begränsad\r\nomfattning.  Skyddsjakt i syfte att lokalt  begränsa\r\nantalet djur bör endast tillåtas om stammen i landet\r\nsom helhet visar en entydigt positiv utveckling. När\r\ndet  gäller skyddsjakt  på  enskilda  individer  som\r\norsakar  allvarliga  skador  eller  olägenheter  kan\r\ngivetvis  andra bedömningar göras. Den grundläggande\r\nprincipen är  att skador av vilt i första hand skall\r\nförebyggas och  att  detta  huvudsakligen  skall ske\r\ngenom   jakt.  Beslut  om  bidrag  för  förebyggande\r\nåtgärder  och  ersättning för viltskador på annat än\r\nren får enligt 11 § viltskadeförordningen (2001:724)\r\nlämnas av länsstyrelsen. Bidrag och ersättningar får\r\nlämnas  i  mån av  tillgång  på  medel,  dvs.  någon\r\nrättighet för  enskilda att få vare sig bidrag eller\r\nersättning  är inte  föreskriven.  Genom  riksdagens\r\nbeslut   utökades    möjligheterna    för   arternas\r\növerlevnad   i   Sverige   samtidigt   som   utökade\r\nmöjligheter gavs att hantera situationer med rovdjur\r\nsom vållar skada eller olägenhet. Det kan nämnas att\r\nför  år  2002  anvisades under anslaget Ersättningar\r\nför  viltskador m.m.  36  miljoner  kronor  för  att\r\nförebygga  skada  av  vilt och ersätta sådan skada i\r\nden mån den avser annat  än  renar.  Beloppet  är 11\r\nmiljoner  kronor  högre  än  vad  som  anvisades för\r\nbudgetåret    2001.    På    tilläggsbudget   (prop.\r\n2001/02:100) anslogs ytterligare 3,5 miljoner kronor\r\npå  viltskadeanslaget  för  år  2002.  För  år  2003\r\nanslogs motsvarande belopp (prop. 2002/03:1 utg.omr.\r\n23,  bet.  2002/03:MJU2,  rskr. 2002/03:83),  vilket\r\ninnebar  att  anslaget  utökades  med  3,5  miljoner\r\nkronor utöver regeringens  förslag.  Med  hänvisning\r\ntill  det  anförda  bör  riksdagen  inte vidta någon\r\nåtgärd med anledning av motionerna MJ234 (m) yrkande\r\n2,  MJ288 (m) yrkande 1, MJ292 (fp) yrkandena  1,  2\r\noch 6, MJ315 (fp) yrkande 15, MJ348 (fp), MJ357 (kd)\r\nyrkande  1,  MJ387 (fp) yrkande 2, MJ399 (s) yrkande\r\n2, MJ412 (c) delvis och MJ451 (mp) yrkande 1.\r\nSom    regeringen    anförde    i    propositionen\r\nSammanhållen   rovdjurspolitik   (prop.  2001/01:57)\r\nförflyttar sig individer mellan de  svenska  och  de\r\nnorska  stammarna  av  björn,  järv,  lo,  varg  och\r\nkungsörn  i  sådan  omfattning att det finns fog för\r\natt  tala  om gemensamma  stammar  för  Sverige  och\r\nNorge. Däremot  finns det viss osäkerhet om i vilken\r\nomfattning de svensk-norska  stammarna  har  kontakt\r\nmed  finska bestånd, och särskilt kontakten med  det\r\nfinska   vargbeståndet   verkar  osäker.  Beslut  om\r\nförvaltningen  i  det  ena  landet   kan   ofta   få\r\nkonsekvenser  i  grannländerna.  Ett  väl  utvecklat\r\nsamarbete  med  i  första  hand  Norge  men även med\r\nFinland  framhölls  därför  som  viktigt.  Utskottet\r\nbetonade  i  sitt  betänkande  det  angelägna  i att\r\növerbrygga  de  olikheter  som finns i förvaltningen\r\nför  att  skapa  ett förtroendefullt  samarbete  och\r\npekade  på  det  faktum   att   i   Norge  handläggs\r\nrovdjursförvaltningen     i     betydligt     större\r\nutsträckning  än  i  Sverige av regionala och lokala\r\ninstanser.  Detta har medfört  att  information  och\r\nsamordning med  den svenska förvaltningen ibland har\r\nupplevts   som   mindre   tillfredsställande   (bet.\r\n2000/01:MJU9).   Även    Rovdjursutredningen    (SOU\r\n1999:146)  har tydligt visat på den stora betydelsen\r\nav ett sådant  samarbete bl.a. för att komma överens\r\nom miniminivåer  som kan avse hela den skandinaviska\r\nhalvön men eventuellt  även  en  region som omfattar\r\nFinland.  I  syftet  att  försöka  uppnå  gemensamma\r\nförvaltningsstrategier     fick     Naturvårdsverket\r\nregeringens uppdrag att utveckla lämpliga former för\r\nsamarbetet  med  norska  och finska myndigheter  och\r\ninstitutioner beträffande  rovdjursfrågor. Uppdraget\r\nredovisades    i    maj    2002    och   bereds    i\r\nRegeringskansliet. Sammanfattningsvis  anser  verket\r\natt  det nuvarande samarbetet rörande forskning  och\r\nmöten mellan departement och centrala myndigheter är\r\nav lämplig omfattning men att ett utvidgat samarbete\r\nbör kunna  ske  på regional nivå. Utskottet har även\r\ninhämtat att Nordiska  rådet på sitt möte i november\r\n2002   beslutade   att   avskriva    sin    tidigare\r\nrekommendation  att  utarbeta  ett  förslag till  en\r\ngemensam  förvaltningsstrategi  för att  bidra  till\r\nlångsiktigt livskraftiga rovdjursstammar  i  Norden.\r\nRådet   anser   att  det  är  lämpligare  att  följa\r\nutvecklingen i det existerande samarbetet på området\r\nmellan svenska, norska  och finska myndigheter. I en\r\nskrivelse till Nordiska rådet har Miljödepartementet\r\nuttalat sin positiva syn  på  att  det i rådets regi\r\narrangeras  seminarier  där  myndigheter,  forskare,\r\norganisationer, fårägare m.fl.  kan mötas och utbyta\r\nerfarenheter  från förvaltningsarbetet  och  arbetet\r\nmed      skadeförebyggande       åtgärder,       nya\r\nforskningsresultat från Norden och andra länder m.m.\r\nDepartementet  anser att verksamheten bör pågå några\r\når för att sedan  utvärderas.  Mot  bakgrund  av det\r\nanförda anser utskottet att motion MJ363 (c) yrkande\r\n1 är tillgodosedd.\r\nSom  utskottet  anförde i samband med behandlingen\r\nav  propositionen  om  sammanhållen  rovdjurspolitik\r\nkommer  behovet  av  information   och   kunskap  om\r\nrovdjuren troligen att växa under de närmaste  åren,\r\neftersom  intresset  hos  allmänheten  för  de stora\r\nrovdjuren  i  dag  är stort (bet. 2000/01:MJU9).  De\r\ninsatser som redan görs  av  bl.a.  Orsa  Björnpark,\r\nJärvzoo,      Värmlands      rovdjurscenter      och\r\nViltskadecenter   för  att  sprida  information  och\r\nkunskap  om  rovdjur   är  betydelsefulla,  och  den\r\nverksamhet som skulle kunna  vara aktuell att stödja\r\nvid ett rovdjurscentrum har på olika sätt anknytning\r\ntill  informationsverksamhet.  Vid  behandlingen  av\r\nnämnda   proposition   fick   utskottet    värdefull\r\ninformation om den verksamhet som bedrivs vid  några\r\nav  de rovdjurscentrum som finns i landet. Utskottet\r\nutgick  från  att  dessa centrum, med den erfarenhet\r\noch  de  resurser  som  de  förfogar  över,  kan  ge\r\nvärdefulla bidrag inom  ramen  för förstärkningar av\r\ninformationsinsatserna om stora  rovdjur.  Utskottet\r\nansåg sig emellertid sakna underlag för att  föreslå\r\nkonkreta  insatser  i  fråga  om  etableringen eller\r\nlokaliseringen   av   rovdjurscentrum.    Utskottets\r\nuppfattning   kvarstår.  Vidare  innebar  riksdagens\r\nbeslut att länsstyrelserna  i  de  län där det finns\r\nfasta  stammar  av  de  stora  rovdjuren  bör  bilda\r\nrovdjursgrupper   med   representanter   för   bl.a.\r\nlänsstyrelsen, kommuner,  polismyndighet,  åklagare,\r\njägarorganisationer,                         ideella\r\nnaturvårdsorganisationer,   tamdjursägare,  samebyar\r\noch   markägare.  Det  kan  tilläggas   att,   innan\r\nrovdjurspropositionen    hade    lagts   fram,   vid\r\nlänsstyrelsen  i  Värmlands  län  hade   bildats  en\r\nrovdjursgrupp     med    företrädare    för    olika\r\nintressegrupper. Av budgetpropositionen för år 2003,\r\nutgiftsområde 20, framgår  att  Naturvårdsverket och\r\növriga berörda myndigheter har fått  i  uppdrag  att\r\nbl.a. utveckla inventeringsverksamheten, metoder för\r\natt förebygga jaktbrott, former för samarbete med de\r\nnordiska   länderna   om   rovdjursförvaltning   och\r\nförstärkta informationsinsatser. Det anförda innebär\r\natt utskottet avstyrker motionerna MJ298 (kd), MJ398\r\n(s),  MJ412  (c)  delvis,  MJ449  (s)  och MJ470 (c)\r\nyrkande 2 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.\r\nSyftet med projektet att förse vargar  med sändare\r\nhar  varit  forskningsändamål. Sändarna har  avgivit\r\nkontinuerliga   signaler   och   har   därför  varit\r\nförhållandevis  lätta  att  pejla  in.  Pejling  har\r\ngjorts    ungefär    en   gång   per   vecka.   Från\r\nMiljödepartementet har  utskottet inhämtat att under\r\nperioden 1999/2000 inleddes  en  verksamhet  för att\r\nallmänheten skall kunna rapportera vargars förekomst\r\noch   positioner   till   röstbrevlådor,   de   s.k.\r\nvargtelefonerna.  Telefonerna är i funktion från den\r\n20 augusti till den  15 mars, dvs. under den tid det\r\när  tillåtet att ha hundar  lösa.  Positionerna  har\r\nemellertid   uppgetts   med  endast  en  kvadratmils\r\nnoggrannhet. Ett betydande  antal  av de sändare som\r\nburits av vargar har dock tystnat under  det senaste\r\nåret,   och  vargforskningsprojektets  ledning   har\r\nuppgett  illegal   jakt   som   den   enda   rimliga\r\nförklaringen till det stora antalet tystade sändare.\r\nBehovet  att  byta dessa sändare blev därför alltmer\r\nakut, och byte  av sändarna till typer som aktiveras\r\nav    pejlaren    har    nu    genomförts.    Enligt\r\nMiljödepartementet   påverkar   bytet   av   sändare\r\negentligen  inte  vargtelefonernas   funktion,  utan\r\ninnebär  snarast  förbättrad information  då  tätare\r\npejlingar   kan   göras    till    lägre    kostnad.\r\nDepartementet     uppger     att    pejlarna    även\r\nfortsättningsvis   kommer   att   rapportera    till\r\nvargtelefonerna.  Det  anförda  innebär  att  motion\r\nMJ399  (s)  yrkande  1 bör lämnas utan vidare åtgärd\r\nfrån riksdagens sida.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker en  motion  (m)  om bl.a.\r\nSveriges  arbete  i  FN:s valfångstkommission\r\nIWC  och  om den svenska  valfångstpolitiken.\r\nUtskottet   hänvisar   dels   till   tidigare\r\nuttalanden    i     frågan,     dels     till\r\nkonstitutionsutskottets     granskning     av\r\nregeringens  agerande vid IWC:s sammanträde i\r\noktober  2002.   Vidare  avstyrker  utskottet\r\nmotionsförslag om  vindkraft  till havs (fp),\r\nbekämpande  av den spanska skogssnigeln  (c),\r\nskoterkörning på åkermark (s, c), borttagande\r\nav taggtråd i  naturen  (m) och miljömärkning\r\nav  odlat  ädelträ  (s). Motionerna  avstyrks\r\nfrämst   med   hänvisning    till    tidigare\r\nuttalanden  och  pågående arbete på områdena.\r\nUtskottet, som bl.a. anser att kravet strider\r\nmot  principen  om  att   förorenaren   skall\r\nbetala,  avstyrker  en  motion (c) om statens\r\nansvar för strandstädning.  En  motion (c) om\r\nstatens ansvar för bortforsling av döda sälar\r\navstyrks     med    hänvisning    till    den\r\nuppmärksamhet  regeringen  ägnar  frågan. Med\r\nåberopande  av utskottets tidigare uttalanden\r\noch av Sveriges  ståndpunkt i frågan avstyrks\r\nslutligen en motion  (s)  om  den  europeiska\r\nsmåfågeljakten.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionären i motion MJ343 (m) kräver  att regeringen\r\nrättar   till   sitt   misstag   i   Internationella\r\nvalfångstkommissionen  IWC  och  därmed  säkra   att\r\nkommersiell    valfångst    inte    blir    tillåten\r\n(yrkande 1). Regeringen bör löpande informera övriga\r\nriksdagspartier   i   valfångstfrågan   (yrkande 2),\r\nredovisa  den  förda  valfångstpolitiken samt  lägga\r\nfram förslag om inriktningen  av  och  målen för den\r\nframtida  svenska valfångstpolitiken (yrkande 3).  I\r\nmotionen  framhålls  även  behovet  av  att  Sverige\r\nändrar  sin   hittillsvarande   policy   beträffande\r\nrepresentationen  vid IWC (yrkande 4). Innehållet  i\r\nden svenska valfångstpolitiken  måste  omformuleras,\r\noch Sverige bör verka för att IWC omvandlas  från en\r\nvaljaktskommission till en valskyddskommission.  Den\r\nsvenska valfångstpolitiken skall garantera att IWC:s\r\nförbud  (paragraf  10  E) mot kommersiell verksamhet\r\nkvarstår (yrkande 5).\r\n\r\nBehovet av en utredning om hur djurlivets närmiljö\r\npåverkas av vindkraften  påtalas i motion MJ247 (fp)\r\nyrkande 2.\r\nEn handlingsplan för forskning  och  bekämpning av\r\nden   spanska   skogssnigeln   efterlyses  i  motion\r\nMJ278 (c).\r\nEnligt   motion   MJ378 (c)   bör   förbudet   mot\r\nsnöskoteråkning   på  åkermark  skärpas  och   göras\r\ntydligare, och tillstånd  från berörda markägare bör\r\nkrävas. Även enligt motion  MJ452 (s)  bör  förbudet\r\nmot  skoterkörning  på åkermark förtydligas där  det\r\nsaknas märkta leder såvida  inte markägaren har gett\r\ntillstånd.\r\nEnligt   motion  MJ279 (c)  bör   staten   bekosta\r\nhanteringen   av  döda  sälar.  Statens  ansvar  för\r\nkostnaderna för  strandstädning   påtalas  i  motion\r\nMJ491 (c) yrkande 1.\r\nRestriktioner  mot  användning  av  taggtråd  samt\r\nrensning  av  gammal  taggtråd  efterlyses  i motion\r\nMJ281 (m).\r\nI motion MJ480 (s) begärs åtgärder mot bluffen med\r\nodlat ädelträ.\r\nEnligt  motion  U223 (s)  bör åtgärder vidtas  mot\r\nfågeljakten  på  Cypern  och  Malta.   Den   svenska\r\nregeringen bör kraftfullt driva denna djurrättsfråga\r\ni  samband med förhandlingarna om Cyperns och Maltas\r\nEU-medlemskap.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  vid  flera  tidigare  tillfällen och\r\nsenast  våren 2002 behandlat frågor om valjakt   och\r\nsvensk  valpolitik  (se  bl.a. bet.  2001/02:MJU24).\r\nMed  anledning av då aktuella  motionsyrkanden  hade\r\nutskottet  från  Miljödepartementet  inhämtat  bl.a.\r\nföljande.  Sverige  har  under det senaste decenniet\r\nspelat en mycket aktiv roll  inom IWC (International\r\nWhaling  Commission)  för att skapa  ett  fungerande\r\nsystem   som   kan   garantera    alla   valbestånds\r\nlångsiktiga fortlevnad. Detta arbete  har förstärkts\r\nsedan Sverige år 2001 blev ordförande i  IWC.  Sedan\r\nden kommersiella valfångsten stoppades på 1980-talet\r\nförekommer enbart valfångst av ursprungsbefolkningar\r\nför  vetenskapliga  ändamål  (Japan) och med stöd av\r\nlegala  undantag (Norge). Fångsten  utgör  ca  3 000\r\nindivider    eller   0,5 %   av   totalpopulationen.\r\nSkyddsområden  har  skapats i Antarktis, och förslag\r\nom ytterligare områden  i  Sydatlanten  och i Stilla\r\nHavet stöds av Sverige. Under år 2002 deltog Sverige\r\ninte bara i IWC:s årsmöte i Japan utan också i andra\r\nförberedande  möten  i  Nya  Zeeland,  Sverige   och\r\nDanmark  för  att  skapa förutsättningar för ett bra\r\nresultat vid det årets  förhandlingar.  Inom IWC var\r\nmotsättningarna  då  stora  vad  gäller valfångstens\r\nvillkor,  och  organisationen  var  uppdelad  i  två\r\nungefär lika stora grupper. För att IWC skulle kunna\r\nfortsätta att spela en reell bevaranderoll i arbetet\r\nmed   världens   valar   var   det  nödvändigt   att\r\nmotsättningarna  löstes.  I  annat  fall  kunde  ett\r\navtalslöst   tillstånd   uppstå.   Sverige    stödde\r\nmajoritetslinjen inom bevarandesidan som innebär att\r\nen  framtida,  utökad  valfångst  endast  får ske på\r\nnationellt  vatten  och  förutsatt  att  export   av\r\nvalprodukter  är förbjuden, att skyddsområden skapas\r\ni  alla  oceaner   och   att   ett   objektivt   och\r\nvetenskapligt       grundat       regelverk      för\r\nbeståndsuppskattningar  och  jaktmetoder  upprättas.\r\nDen totala fångsten inklusive  all annan antropogent\r\nbetingad dödlighet skall då regleras  på sådant sätt\r\natt  alla  valbestånd  blir långsiktigt säkrade.  En\r\nviss valfångst kommer med  tiden  att  bli nödvändig\r\neftersom  en  avvägning  måste  ske  gentemot  bl.a.\r\nmöjligheten  att  utnyttja  fisk  som  föda  för  en\r\nväxande    världsbefolkning.   Enligt   den   mycket\r\nhögkvalitativa    forskningsorganisation   som   IWC\r\nbesitter, och där flera  svenska forskare ingår, har\r\nhoten mot världens valar minskat,  även om det finns\r\nnågra bestånd av storvalar som fortfarande  är  akut\r\nhotade.  Enligt  regeringen  måste  självklart såväl\r\nförsiktighetsprincipen     som     ekosystemansatsen\r\ntillämpas   vid   förvaltningen.  Sammanfattningsvis\r\nansåg  utskottet  att   den   svenska  positionen  i\r\nvalfrågan  är  mycket  klar  och  entydig.   Sverige\r\narbetar aktivt för att alla världens valar, också de\r\nmindre  som  tumlaren i Östersjön och i Västerhavet,\r\nskall kunna  fortleva  i tillräckligt stora bestånd.\r\nDetta  framgår  också  av de  miljökvalitetsmål  som\r\nFiskeriverket och Naturvårdsverket  ansvarar för och\r\narbetar med. Enligt utskottets mening  intar Sverige\r\nen  ledande roll inom IWC, och detta arbete  sker  i\r\nnära  kontakt med alla de ideella organisationer som\r\npå ett aktivt sätt bidrar till valarnas fortbestånd.\r\n\r\nVid kommissionens  sammanträde den 14 oktober 2002\r\ni Cambridge var frågan  om  Islands  anslutning till\r\nden   internationella   valfångstkonventionen    och\r\nlandets medlemskap i IWC aktuell. Sverige kom då att\r\nrösta för ett isländskt medlemskap som också innebar\r\nett   förbehåll   att  landet  skulle  få  återuppta\r\nkommersiell valfångst.  I  en  interpellationsdebatt\r\nden  15  november  2002  med anledning  av  Sveriges\r\nförfarande  vid  röstningen  anförde  miljöministern\r\ninledningsvis  att  Sverige  under  lång  tid  varit\r\nmycket aktivt för  att stärka bevarandet av världens\r\nvalpopulationer. Sveriges  politiska  uppfattning  i\r\nvalfångstfrågan  låg  fast,  nämligen att ingen stat\r\nskall tillåtas att ensidigt återuppta  valfångst och\r\natt kommersiell valfångst inte skall få  bedrivas av\r\nnågot  land  så  länge  det  finns en internationell\r\növerenskommelse om att detta inte  får  ske.  Vidare\r\nanförde  miljöministern  bl.a.  följande. Enligt den\r\ninstruktion  som  hade  utfärdats  för  den  svenska\r\ndelegationen  hade  denna att bevaka två  intressen.\r\nDet var fråga om dels  att  se  till att Islands nya\r\nansökan   behandlades   på   ett  korrekt   sätt   i\r\nfolkrättslig  mening, dels att  i  sak  inte  stödja\r\nlandets  ansökan   om  anslutning  på  grund  av  en\r\nmedföljande  reservation  som  skulle  innebära  att\r\nIsland  skulle   tillåtas  att  bedriva  kommersiell\r\nvalfångst från år  2006.  Enligt  svensk uppfattning\r\nstod    reservationen   i   direkt   konflikt    med\r\nvalfångstkommissionens  ändamål  och  syfte.  Vidare\r\nanförde  miljöministern  att  Sveriges röstning inte\r\ninnebar  att  Sverige  accepterade   den   isländska\r\nreservationen eller att Island skall få börja  fånga\r\nval, vilket också framgick av den röstförklaring som\r\nSverige  avgav  omedelbart  efter  omröstningen. Hon\r\nframhöll att den svenska genomgången  av  beslutet i\r\nCambridge  hade lett till att man inom  kort  skulle\r\nlämna den formella  invändning  som  krävs  för  att\r\nSverige  inte  skall bli folkrättsligt bundet av den\r\nisländska reservationen.\r\nMiljöministern  framhöll  vidare  att  regeringens\r\nuppfattning är att Island bör vara med i IWC-arbetet\r\nmen  utan sin reservation. I det fall Island  skulle\r\nkomma  att  stå utanför kommissionen skulle det vara\r\n\"fritt fram\"  för landet att bedriva valfångst. Från\r\nsvensk sida skulle  man  nu  ta upp nya diskussioner\r\nmed  Island  om  reservationen  och   det  fortsatta\r\narbetet  i  IWC med sikte på en lösning som  Sverige\r\noch andra medlemsländer  kan acceptera. I samråd med\r\nandra  länder  avsåg  man  från   svensk   sida  att\r\nundersöka  om  det  vid  nästa  IWC-möte går att  få\r\nmajoritet för en korrekt sakprövning.  Som  svar  på\r\nfrågan  om  hon  var  beredd  att låta riksdagen bli\r\ndelaktig i beslut om Sveriges inställning  i  frågor\r\nsom    rör   kommersiell   jakt   på   val   anförde\r\nmiljöministern att dessa frågor är sådana som enligt\r\nregeringsformen   primärt  hanteras  av  regeringen.\r\nEftersom den övergripande  svenska  linjen  inom IWC\r\nlåg  fast såg hon i dagsläget inget omedelbart  skäl\r\nför någon  ändrad ordning. I den fortsatta  debatten\r\nanförde  miljöministern  bl.a.  att  hon såg det som\r\nhände  i Cambridge som ett misstag som  man  tog  på\r\nstort allvar  och  som  man agerade för att på olika\r\nsätt rätta till. Hon anförde  att  man  skulle agera\r\nbilateralt  gentemot  Island  för att försöka  förmå\r\nIsland   att   ta   tillbaka   eller  förändra   sin\r\nreservation. Från svensk sida arbetade  man även för\r\natt  resa  frågan  i  sak vid nästa sammanträde  och\r\nagerade när det gällde  procedurregler  och  arbetet\r\ninom  IWC. Vidare anförde hon att hon inte var  nöjd\r\nmed utfallet vid omröstningen och att hon tyckte att\r\nman kunde  ha lagt ned Sveriges röst när man hamnade\r\ni  den  här   situationen.  Däremot  ansåg  hon  att\r\ndelegationen agerade  på  ett  bra  sätt.  Den svåra\r\nsituation som delegationen hamnade i handlade enligt\r\nhenne  om  tidsbrist  och  att  man  inte fick någon\r\nåterkoppling till politisk nivå när de  här frågorna\r\nkom i motsatsställning till varandra.\r\nFrågan  om Sveriges agerande i IWC har även  varit\r\nföremål  för   granskning  i  konstitutionsutskottet\r\n(bet.   2002/03:KU30).   Inför   utskottet   anförde\r\nmiljöministern bl.a. att hon ansåg det olyckligt att\r\nomröstningen  skapade  oklarhet  rörande den svenska\r\nståndpunkten i fråga om skyddet av  världens  valar.\r\nEn  nedlagd röst kunde, som isolerad företeelse,  ha\r\nvarit  ett  tydligare  sätt  att befästa den svenska\r\npositionen.  En  nedlagd röst hade  dock  kunnat  få\r\nmycket problematiska  effekter  av folkrättslig art,\r\ndärför att Sverige då hade bidragit  till att Island\r\nhade   hållits   utanför  kommissionen.  Med   några\r\nmånaders perspektiv  på  händelsen,  kunde  hon dock\r\nkonstatera  att  delegationens agerande, som innebar\r\nen  omedelbar  röstförklaring   jämte   en   formell\r\ninvändning,   inte   har   försvagat   den   svenska\r\npositionen.  Hon  ansåg  att  delegationen  handlade\r\nenligt   givna  instruktioner  och  i  enlighet  med\r\nregeringens  intentioner.  Det  hade  enligt  hennes\r\nuppfattning varit önskvärt att frågan hade lyfts upp\r\ntill  politisk  nivå,  vilket  dock  var omöjligt på\r\ngrund   av   tidsbrist.  Den  ingående  översyn   av\r\nrutinerna som  har gjorts i Miljödepartementet visar\r\natt de generellt  fungerar  bra.  Mot den bakgrunden\r\nfortsätter  inom  departementet  arbetet   med   att\r\nytterligare    förbättra    hanteringen   av   svåra\r\nförhandlingssituationer av det här slaget.\r\nPå frågan om det som skedde  var ett misstag eller\r\ninte uppgav miljöministern att det  var  viktigt att\r\ngöra  klart att även om det inte var ett misstag  så\r\nvar det  i  alla  fall  ett missförstånd att tro att\r\nSverige  hade  bytt  fot  i valbevarandefrågan.  Den\r\npolitiska uppfattningen står fast.\r\nI     sitt     ställningstagande      konstaterade\r\nkonstitutionsutskottet  att  agerandet  från  svensk\r\nsida vid Internationella valfångstkommissionens möte\r\ni  Cambridge  medförde att det uppstod en diskussion\r\nom huruvida den  svenska positionen rörande valarnas\r\nbevarande hade försvagats. Det inträffade kan enligt\r\nkonstitutionsutskottets  mening därför beklagas. Den\r\nkomplicerade  situationen  vid   mötet   hade   dock\r\nknappast  kunnat  förutses.  Granskningen har vidare\r\ninte   utvisat   att   den   svenska  positionen   i\r\nvalbevarandefrågan  har  förändrats.  Därutöver  har\r\nframkommit att man inom Regeringskansliet  har  sett\r\növer  sina  rutiner  inför förhandlingar av liknande\r\nslag.  Avsikten är att  arbetet  med  att  förbättra\r\nrutinerna skall fortsätta. Granskningen föranledde i\r\növrigt inget  uttalande från konstitutionsutskottets\r\nsida.\r\nEnligt vad miljö-  och  jordbruksutskottet erfarit\r\nhar Island för en tid sedan  meddelat att landet har\r\nåterupptagit den vetenskapliga  jakten på vikval och\r\nhar beslutat att under sommaren 2003 fånga 38 valar.\r\nUtskottet har inhämtat att regeringen  inför Islands\r\nambassadör  har   framfört  en  muntlig protest  med\r\nanledning  av jakten. Vidare har utskottet  inhämtat\r\natt isländska  Alltinget  diskuterar  frågan  om  en\r\nutvidgning av jakten under kommande år.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  anförda föreslår\r\nutskottet,  som förutsätter att regeringen  noggrant\r\nföljer utvecklingen  på  området, att riksdagen inte\r\nvidtar  några  åtgärder  med   anledning  av  motion\r\n2001/02:MJ343 (m) yrkandena 1-5.\r\nI  budgetpropositionen för år 2003,  utgiftsområde\r\n20, gör  regeringen  ett  uttalande  om  behovet  av\r\nmarina  naturinventeringar  för  att  möjliggöra  en\r\nbedömning  av  förutsättningarna  för  en storskalig\r\nutbyggnad av vindkraften till havs (prop.  2002/03:1\r\ns.  51,  bet.  2002/03:MJU1, rskr. 2002/03:82).  Mot\r\nbakgrund härav har  Naturvårdsverket  inlett arbetet\r\nmed   upprättande   av   ett   sådant  program.   Av\r\nbudgetpropositionen framgår även att Fiskeriverket i\r\nseptember   2002   till  regeringen  har   redovisat\r\nkunskapsläget    vad   gäller    den    havsbaserade\r\nvindkraftens effekter  för fisket och fiskbestånden.\r\nMed  hänvisning härtill avstyrker  utskottet  motion\r\nMJ247 (fp)  yrkande 2 i den mån motionsyrkandet inte\r\nkan anses tillgodosett.\r\nVåren 2002 gjorde utskottet följande uttalande med\r\nanledning av  en motion om bekämpande av den spanska\r\nskogssnigeln (bet.  2001/02:MJU24).  Utskottet ansåg\r\natt den fråga som togs upp i motionen  är  av sådant\r\nslag  att  det  inte  bör  ankomma  på riksdagen att\r\nbehandla  den  i  sak. Utskottet kunde emellertid  i\r\nsammanhanget redovisa  att  den spanska skogssnigeln\r\nenligt  uppgifter  från  Naturhistoriska   museet  i\r\nGöteborg  upptäcktes  i  Sverige  år 1975 medan  den\r\nförsta massförekomsten konstaterades  först i början\r\nav   1980-talet.   Artens  överlevnadsgrad  varierar\r\nvisserligen beroende på klimatförhållandena, men den\r\när i dag väl spridd.  Detta,  i  kombination med att\r\narten  kan  självbefrukta  sig,  gör  att   det  för\r\nnärvarande bedöms som omöjligt att utrota den. Arten\r\nsprids framför allt vid transport av jord och växter\r\nsåsom vid anläggningsarbeten m.m. I utlandet bedrivs\r\nforskning  om arten, särskilt som den har visat  sig\r\nvara en skadegörare  även  inom  jordbruket,  och  i\r\nSverige  har forskning i mindre omfattning bedrivits\r\nbl.a. vid  Ultuna  och  vid Naturhistoriska museet i\r\nGöteborg.   Forskningen   inriktar    sig   på   att\r\nidentifiera tänkbara fiender till arten.  Utskottet,\r\nvars uppfattning kvarstår, föreslår att motion MJ278\r\n(c) lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.\r\nGenom    riksdagens    beslut    om    ändring   i\r\nterrängkörningslagen    (1975:1313)    hösten   1996\r\ninfördes   ett   allmänt  förbud  mot  körning   med\r\nmotordrivet fordon  på snötäckt jordbruksmark om det\r\nsker för annat ändamål  än  jord- eller skogsbrukets\r\nbehov (prop. 1995/96:226, bet.  1996/97:JoU5,  rskr.\r\n1996/97:63).  Förbudet  gäller  dock  inte om det är\r\nuppenbart att körningen kan ske utan risk  för skada\r\npå  marken. Vid sin behandling av förslaget uttalade\r\nutskottet  bl.a.  att genom den föreslagna ändringen\r\nkommer samma försiktighetskrav  att  ställas i fråga\r\nom   körning  på  snötäckt  skogsmark  och  snötäckt\r\njordbruksmark.  En skärpning av reglerna för körning\r\npå  jordbruksmark  var  enligt  utskottet  motiverad\r\nbl.a.  med hänsyn  till att det vid upprepad körning\r\nmed terrängskoter  på  snötäckt  jordbruksmark finns\r\nrisk  för att snön packas hårdare.  Detta  kan  leda\r\ntill snösmältning och tjällossning av markunderlaget\r\nmed risk  för  skador på gröda och annan vegetation.\r\nEnligt vad utskottet  inhämtat  pågår för närvarande\r\ninte något arbete med ytterligare skärpning av lagen\r\nvare    sig    i   Miljödepartementet   eller    vid\r\nNaturvårdsverket.  Det arbete som pågår avser buller\r\noch avgaser vid användande  av  snöskoter. Utskottet\r\nvill dock erinra om att, vad gäller möjligheten till\r\nytterligare    förbud    och   inskränkningar    för\r\nskoterkörning,  landets  kommuner   enligt  gällande\r\nterrängkörningslagstiftning   har   möjlighet    att\r\nbesluta  om  områden  inom  vilka skotertrafiken kan\r\nregleras  genom förbud och kommunala  eller  privata\r\nledsystem.   Utskottet   har   vidare  inhämtat  att\r\nNaturvårdsverket  har  utfört en samlad  redovisning\r\noch utvärdering av lokalt  och  regionalt arbete med\r\nregleringen av färdseln med fordon  i terrängen i de\r\nsvenska fjällen. Av redovisningen framgår  att  fyra\r\nkommuner  har  utnyttjat  möjligheten att besluta om\r\nkommunala   förbudsområden,  däribland   Härjedalens\r\nkommun. Vidare  kan  en  kommun  besluta  om  lokala\r\ntrafikföreskrifter   om   snöskotertrafiken  behöver\r\nregleras från ordnings- eller säkerhetssynpunkt. Med\r\ndet anförda avstyrker utskottet motionerna MJ378 (c)\r\noch  MJ452  (s)  i  den  mån  de   inte   kan  anses\r\ntillgodosedda.\r\nUtskottet  har vid ett flertal tidigare tillfällen\r\noch senast våren  2002  (bet.  2001/02:MJU24)  tagit\r\nställning    till    motioner   om   kostnader   för\r\nstrandstädning på framför allt Västkusten. Utskottet\r\nanförde  då  att  det  i den  då  aktuella  motionen\r\nframförda   förslaget   om  statligt   bidrag   till\r\nkommunernas strandstädning  innebär att kommunerna i\r\nprincip skall bära kostnaderna  för  nedskräpningen.\r\nEn   sådan  uppfattning  står  i  motsättning   till\r\nprincipen  att  förorenaren  skall  betala (Pollutor\r\nPays    Principle).    Utskottet   redogjorde    för\r\nregeringens uppfattning  i  frågan  nämligen att ett\r\nviktigt  sätt  att  minska  nedskräpningen   är  att\r\nangripa problemet mera i grunden och satsa på lokalt\r\noch  regionalt  förankrade projekt som fokuserar  på\r\nopinionsbildning   bland   vissa   målgrupper  såsom\r\nfiskare, redare, oljeindustri etc. Syftet  härmed är\r\natt  minska  mängden  marint  avfall genom att skapa\r\nattityd- och beteendeförändringar hos dem som bidrar\r\nmest till nedskräpningen. Utskottet  hänvisade  även\r\ntill  det  projekt  som  sedan  två och ett halvt år\r\npågår med Stiftelsen Håll Sverige  Rent  i samarbete\r\nmed  stiftelsens samarbetspartner i Nordsjöstaterna.\r\nProjektet  har initierats av stiftelsen och omfattar\r\nhela  Nordsjöregionen.  I  projektets  referensgrupp\r\ningår    från     svenska     sida    Fiskeriverket,\r\nSjöfartsverket,   Naturvårdsverket,    OKQ8,   Preem\r\nPetroleum  AB, Wallenius Wilhelmsen Lines,  Sveriges\r\nfiskares riksförbund,  Sveriges  Redareförening  och\r\nSvenska  båtunionen.  Primära målgrupper är fiskare,\r\nsjömän,      ägare      av     fritidsbåtar      och\r\noljeindustriarbetare. Projektet genomför aktiviteter\r\nsom kan påverka dessa grupper  och  som  på sikt kan\r\nminska    den   marina   nedskräpningen.   Projektet\r\nfinansieras  delvis  av  EU:s  program Interreg IIIB\r\nNorth  Sea. Det anförda innebär att  riksdagen  inte\r\nbör vidta  några  åtgärder  med  anledning av motion\r\nMJ491 (c) yrkande 1.\r\nNär  det gäller frågan om det ekonomiska  ansvaret\r\nför hanteringen av döda sälar har utskottet inhämtat\r\natt Länsstyrelsen  i Västra Götalands län på uppdrag\r\nav regeringen (Miljödepartementet)  i  februari i år\r\növerlämnade  en rapport om omhändertagande  av  döda\r\nsälar. Rapporten,  som innehåller en sammanställning\r\nav  samtliga berörda  kommuners  erfarenheter,  både\r\npraktiskt     och    kostnadsmässigt,    bereds    i\r\nRegeringskansliet.    Med   det   anförda   föreslår\r\nutskottet att motion MJ279  (c)  lämnas  utan vidare\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nUtskottet  har  inhämtat  att  Jordbruksverket   i\r\ndecember  2001  redovisade regeringens uppdrag att i\r\nsamråd  med  Naturvårdsverket   och   andra  berörda\r\nmyndigheter göra en översyn av gällande bestämmelser\r\nför användande av taggtråd i syfte att  undersöka om\r\nytterligare   eller   ändrade  bestämmelser  behövs.\r\nVerkets bedömning var att det i dagsläget inte finns\r\nanledning att införa ett totalförbud mot användandet\r\nav  taggtrådsstängsel  inom  djurhållningen.  Skälen\r\ntill  detta  är bl.a. att  användandet  av  taggtråd\r\nhåller på att  fasas ut och att taggtrådsstängsel är\r\nmindre vanliga i dag än tidigare. Skador orsakade av\r\ntaggtråd är enligt  vad  som  framkommit relativt få\r\ntill  antalet medan sårskador av  andra  orsaker  är\r\nbetydligt mer frekventa. Jordbruksverket har däremot\r\ni sina  djurskyddsföreskrifter infört en bestämmelse\r\nom att stängsel  skall vara utformat och anordnat på\r\nsådant sätt att djur  som hålls inom stängslet under\r\nnormala  förhållanden  inte   skadas.  Stängsel  som\r\ninnehåller  taggtråd  får inte vara  elektrifierade.\r\nDet  största  djurskyddsproblemet  med  taggtråd  är\r\nenligt verkets  uppfattning  emellertid den taggtråd\r\nsom blir kvarlämnad i naturen  och  som  inte längre\r\nfyller  någon funktion. Enligt gällande lagstiftning\r\ni miljöbalken  och  Jordbruksverkets föreskrifter är\r\nden   som   bedriver   en   verksamhet    respektive\r\ndjurhållaren  skyldig  att hålla markerna rena  från\r\ntaggtråd. Mot bakgrund härav finner utskottet motion\r\nMJ281 (m) tillgodosedd utan någon vidare åtgärd från\r\nriksdagens sida.\r\nSenast våren 2002 uttalade  utskottet att avsikten\r\nmed miljömärkning är att den skall utgöra en garanti\r\nför  konsumenten  att  produkten har  producerats  i\r\nenlighet  med  de  kriterier   som  gäller  för  den\r\naktuella miljömärkningen. Sveriges  hållning  är att\r\nmiljömärkning     skall     vara    frivillig    och\r\nmarknadsdriven,  dvs. inte ett  ansvar  för  staten.\r\nDetta lägger ett stort  ansvar på konsumenterna, men\r\näven på ideella organisationer,  att  själva  bedöma\r\nvad  miljömärkningen  står  för.  Utskottet  såg det\r\ndärför positivt att olika medier uppmärksammar sådan\r\nmiljömärkning  som inte svarar mot de kriterier  som\r\nsvenska    konsumenter     förutsätter    ingår    i\r\nmiljömärkningssystemen. Enligt vad utskottet då hade\r\nerfarit  pågick  inom kommissionen  arbete  med  att\r\nfastställa   riktlinjer    för    hur    de    olika\r\nmiljömärkningssystemen  skall  kunna jämföras. Detta\r\ngällde  bl.a. tropiskt timmer (bet.  2001/02:MJU24).\r\nUtskottet  har vidare erfarit att kommissionen under\r\nvåren 2003 har  lagt  fram förslag om olika åtgärder\r\nmot import till unionen  av illegalt avverkat timmer\r\n(KOM  9944/03). Med det anförda  föreslår  utskottet\r\natt motion  MJ480  (s) lämnas utan riksdagens vidare\r\nåtgärd.\r\nSom   utskottet  även  anförde  våren  2002  (bet.\r\n2001/02:MJU24)    representerar     Naturvårdsverket\r\nSverige i EU:s fågelkommitté och verkar  där för att\r\nfågeljakten  i  medlemsländerna och kandidatländerna\r\nsker   helt   i   enlighet    med   fågeldirektivets\r\nbestämmelser. Den svenska linjen  är  att Sverige på\r\nEU-nivå  skall  arbeta för att fågeljakten  såväl  i\r\nmedlemsländerna   som   i   kandidatländerna   skall\r\nbedrivas  i  linje  med  fågeldirektivet.  Utskottet\r\nställde sig då bakom  den restriktiva ståndpunkt som\r\nden  svenska  regeringen   givit   uttryck   för   i\r\nsammanhanget.     Läget     i    förhållande    till\r\nkandidatländerna är enligt Naturvårdsverket  att det\r\ni  flera sydeuropeiska länder finns stora brister  i\r\ntillämpningen  av  bl.a.  fågeldirektivet. Malta och\r\nCypern är exempel på detta,  även om det finns olika\r\nuppfattningar om antalet fåglar som olovligen fångas\r\nmed  nät,  limstickor  m.m.  Enligt   vad  utskottet\r\nerfarit    har    Cypern    och    Malta    i   sina\r\nmedlemsförhandlingar försökt få gehör för önskemålen\r\nom    att   delvis   fortsätta   den   traditionella\r\nsmåfågeljakten,  men  att EG-kommissionen har ställt\r\nsig avvisande härtill.  Som  framgår  av  utskottets\r\nredogörelse   våren   2002  diskuterades  frågan   i\r\nFågelkommittén   i  juni  2001,   och   kommissionen\r\nredovisade  då  sin   inställning  till  de  begärda\r\nundantagen från kandidatländerna.  Dessförinnan hade\r\nEU:s   medlemsländer  var  för  sig  redovisat   sin\r\nståndpunkt    om    de   begärda   undantagen   från\r\nfågeldirektivet.  Sverige,  som  har  en  restriktiv\r\nhållning i dessa frågor,  avstyrkte  bl.a. att Malta\r\noch Cypern skulle ges rätt att nyttja  fångstmetoder\r\nsom  t.ex.  slagnät  och  att  fånga  småfåglar  som\r\ntidigare inte fångats inom EU. Enligt vad  utskottet\r\nhärefter  har  erfarit  var småfågeljakten en av  de\r\nsvåraste         frågorna        under        Maltas\r\nmedlemskapsförhandlingar    hösten   2002.   Sverige\r\nvidhöll sin mycket restriktiva  hållning  och godtog\r\ninte kommissionens förslag till kompromiss  och  var\r\nett  av  de  länder  som längst höll emot de krav på\r\nundantag  som Malta ursprungligen  önskade  och  som\r\ndärigenom   bidrog   till   att   korta   ned   både\r\növergångstiden  från  25  år  till  5 år och antalet\r\narter som omfattas av undantaget. Resultatet blev en\r\nskärpning av kompromissen som innebär  att  Malta  i\r\nsin   överenskommelse  om  medlemskap  har  fått  en\r\növergångstid  om  5  år beträffande 7 småfågelarter,\r\nbl.a.  grönfink,  bofink,  grönsiska  och  hämpling.\r\nEnligt  avtalet får  dessa  arter  inte  fångas  för\r\nkonsumtion   utan   endast   för  att  användas  som\r\nburfåglar. Under övergångstiden skall Malta dessutom\r\nbygga upp en uppfödningsverksamhet  för  dessa arter\r\nsom  därefter inte får fångas över huvud taget.  För\r\növriga  småfågelarter  är  jakt  förbjuden.  När det\r\ngäller  småfågeljakten  på  Cypern  bör noteras att,\r\ntill   skillnad  från  på  Malta,  småfågeljakt   är\r\nförbjuden   i  lag.  Enligt  vad  utskottet  erfarit\r\nfungerar efterlevnaden  emellertid  inte.  Utskottet\r\nhar inhämtat att ett sammanträde inom ramen för EU:s\r\nfågelkommitté   ägde   rum   i   juni   2003.  Inför\r\nsammanträdet  hade Sverige begärt att slutresultatet\r\nav   Cyperns   medlemskapsförhandlingar   då   skall\r\nredovisas. Vid mötet  i juni redovisade kommissionen\r\nkortfattat   resultatet  av   medlemsförhandlingarna\r\nbeträffande fågeldirektivet.  Det enda undantag från\r\nbestämmelserna i fågeldirektivet  med  koppling till\r\nsmåfågelfångst  som  nämndes  var de övergångsregler\r\nsom Malta har fått, dvs. en övergångstid  för fångst\r\nav  7  arter  av finkar för burhållning. Fångst  för\r\nkonsumtion medgavs  inte.  De generella undantag som\r\nlandet begärde då det gällde  jakt  på  vårflyttande\r\nfåglar,  t.ex.  turturduva,  medgavs inte. Utskottet\r\nhar   även   erfarit,  vilket  bör  tilläggas,   att\r\nsmåfågeljakten  på  Cypern  har  varit  föremål  för\r\ndiskussion  även  inom  Bernkonventionen. Utskottet,\r\nsom givetvis även i fortsättningen ställer sig bakom\r\nden restriktiva ståndpunkt  som regeringen har givit\r\nuttryck för i sammanhanget, anser  därmed att motion\r\nU223 (s) inte bör föranleda någon ytterligare åtgärd\r\nfrån riksdagens sida.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Bevarande av biologisk mångfald (punkt 1)\r\n\r\nav Lennart Fremling (fp) och Sverker Thorén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservation 1. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ315 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkyddet  av  den  biologiska   mångfalden  utgör  en\r\nhörnsten  i  den liberala miljöpolitiken.  Biologisk\r\nmångfald gäller  arter, genetisk mångfald inom arter\r\nsamt  ekosystem  och  landskap.  Biologisk  mångfald\r\nfrämjar ekosystemets  flexibilitet  och  uthållighet\r\noch  behöver  på  alla sätt skyddas och bevaras  för\r\nframtida generationer.  Naturens  skönhet,  rytm och\r\nljud utgör en viktig del av vår livskvalitet och det\r\när   enligt   vår  mening  en  central  uppgift  för\r\nmiljöpolitiken    att    öka    möjligheterna   till\r\nnaturupplevelser  för alla, oavsett  om  man  bor  i\r\nglesbygd, landsbygd  eller  tätort.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2. Inventering av nyckelbiotoper, m.m.\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservation 2. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ431 yrkandena 5, 6, 8 och\r\n9 samt avslår motion 2002/03:MJ431 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkogsvårdsorganisationens                 fördjupade\r\nnyckelbiotopinventering (NBI) som avslutades år 2003\r\nutgör   ett   viktigt   skogspolitiskt   medel   som\r\nväsentligt  bidrar till att kartlägga och bevara den\r\nbiologiska     mångfalden     i     skogslandskapet.\r\nKontrollinventeringar  har dock visat att det, trots\r\nden fördjupade inventeringen 2001-2003, återstår ett\r\nstort  antal nyckelbiotoper  i  skogslandskapet  som\r\ninte hunnit  kartläggas.  Dessutom  har kunskapen om\r\nvissa udda biotoptyper ökat starkt under  senare  år\r\nliksom behovet av individuell rådgivning i fält till\r\nmarkägare       om       deras       nyckelbiotoper.\r\nSkogsvårdsorganisationen  bör  därför ges  fortsatta\r\noch   ökade  resurser  till  nyckelbiotopinventering\r\nunder treårsperioden 2004-2006.\r\n\r\nMot bakgrund  av  det  ökade  antalet  nyupptäckta\r\nområden  som bör säkerställas bör enligt min  mening\r\nmålet för  biotopskydd  ökas  från  nuvarande 30 000\r\nhektar  till  50  000 hektar per år. Därtill  kommer\r\nbehovet av vissa former  av  skötselåtgärder i vissa\r\nbiotoptyper,  särskilt  i  södra   Sverige,   vilket\r\nmotiverar ökat anslag.\r\nSkogsvårdsorganisationen har i sin utvärdering  av\r\nskogspolitiken    (SUS    2001)    tagit   upp   det\r\nskogspolitiska  miljömålet  och särskilt  framhållit\r\nbehovet  av  alternativa  avverkningsformer  i  s.k.\r\nkontinuitetsskogar. Jag anser  att  en  kartläggning\r\nbör   göras  av  områden  där  trakthyggesbruk   bör\r\nundvikas  och  där ett alternativt och miljöanpassat\r\nskogsbruk  bör utföras.  Skogsstyrelsen  bör  utreda\r\nlämpliga  skogsbruksmetoder   för   olika  typer  av\r\nkontinuitetsskogar.\r\nSärskilda     resurser     bör     avsättas    för\r\nnaturvårdsbesiktning      av      avverkningsanmälda\r\nskogsområden före avverkning.\r\nDet ovan anförda bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n3. Artdatabanken, m.m. (punkt 4)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservation 3. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:MJ431  yrkandena  1  och 3\r\nsamt avslår motion 2002/03:MJ219 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att Svenska artprojektet skall kunna genomföras\r\nplanenligt  och  för att ökade krav på insatser från\r\nArtdatabanken       om      åtgärdsprogram       och\r\nbevarandestrategier   skall    kunna    mötas    bör\r\nArtdatabanken  tillföras  ytterligare resurser under\r\ninnevarande  mandatperiod.  Jag   anser   också  att\r\nbiotopskydd   bör   införas   för   de   två  högsta\r\nkategorierna    på    rödlistan,   och   lagskyddets\r\nomfattning och utformning bör utredas snarast. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. Reservatsbildning, skötselavtal m.m.\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Sven  Gunnar\r\nPersson (kd), Lars  Lindblad  (m),  Jan Andersson\r\n(c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:MJ327,  2002/03:MJ367\r\nyrkandena 1  och  2,  2002/03:MJ392 och 2002/03:N269\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bör reservatsbildning till största\r\ndelen ske på samhällets marker. I övriga fall bör så\r\nlångt möjligt frivilliga  skötselavtal  med 5-10 års\r\navtalstid   och  lokal  förankring  upprättas,   och\r\nmarkägaren bör  ha  inflytande  på  utformningen  av\r\nnaturvården  i  form  av  bl.a. långsiktigt hållbara\r\nlösningar. När det gäller konsekvensutredningar  vid\r\nbildandet  av naturreservat bör en utvärdering göras\r\nav nuvarande  skyddsplaner  för  att  bästa  möjliga\r\nförutsättningar  skall kunna tillskapas för kommande\r\nreservat.  Vidare  bör   en   utredning   göras   om\r\nnaturvårdsintressen och brukanderätt för skogsägare.\r\nSyftet  bör vara att mot bakgrund av ny kunskap ange\r\nriktlinjer     för     hur     konflikten     mellan\r\nbevarandeintresset och det berättigade intresset hos\r\nskogsägare  att  kunna  bruka  sin  skog skall kunna\r\nlösas.    Erfarenheterna    vid   avgränsning    och\r\ngenomförande  av  skogsreservat   bör  granskas  och\r\nstaten  måste  skaffa sig en bättre bild  av  vilken\r\neffekt  insatser   avseende   miljömålet  kan  få  i\r\npraktiken på miljön och produktionen.  Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Omberg som nationalpark (punkt 13)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservation 5. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2002/03:MJ244,  2002/03:MJ254,\r\n2002/03:MJ295 och 2002/03:MJ323.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   mening  uppfyller  Omberg  med   stor\r\nsannolikhet   de  kriterier   som   ställs   på   en\r\nnationalpark  vad   gäller   storlek,   naturvärden,\r\nvetenskapliga     värden,    upplevelsevärden    och\r\nkulturella   värden.   Det   finns   en   varierande\r\nnäringsverksamhet  på och omkring Omberg, och berget\r\nhar sådana värden att  det bör skyddas och förvaltas\r\nenligt den högsta skyddsform  vårt  land har för ett\r\nnaturområde. Blir Omberg nationalpark  får  områdets\r\nskötsel  en  inriktning  mot  ökat  naturskydd, stor\r\nbiologisk  mångfald  och höga upplevelsevärden.  Hur\r\nnäringarna   skulle   påverkas    om   Omberg   blev\r\nnationalpark behöver emellertid belysas ytterligare.\r\nDärför    bör    en    utredning   få   visa   vilka\r\nförutsättningar    som    gäller    och    vad    en\r\nnationalparksbildning  skulle   innebära  för  olika\r\nintressenter.  Naturvårdsverket påbörjade  under  år\r\n2001 en översyn  av  nationalparksplanen.  I samband\r\nhärmed bör nya objekt föras in i planen allteftersom\r\nytterligare   fakta  och  inventeringar  tillkommer.\r\nOmberg är ett exempel  på  objekt  som bör tillföras\r\nden   nya   nationalparksplanen.   Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6. Marina reservat (punkt 14)\r\n\r\nav  Åsa Domeij (mp), Lennart Fremling (fp),  Sven\r\nGunnar  Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Jan\r\nAndersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservation  6. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:MJ315  yrkandena  8 och\r\n16  delvis,  2002/03:MJ431  yrkande 4, 2002/03:MJ432\r\nyrkande 6 och 2002/03:MJ48 yrkande  10  samt  avslår\r\nmotionerna  2002/03:MJ313  yrkandena  7  och  8 samt\r\n2002/03:MJ492 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande\r\nkust och skärgård skall Östersjön och Västerhavet ha\r\nen  långsiktigt hållbar produktionsförmåga, och  den\r\nbiologiska   mångfalden   skall   bevaras.  Särskilt\r\nvärdefulla  områden  skall skyddas mot  ingrepp  och\r\nandra störningar. I enlighet  härmed  anser  vi  att\r\nmarina   reservat  som  täcker  Östersjöns  samtliga\r\nhuvudbiotoper  bör  inrättas och de fem reservat som\r\nhar   beslutats   bör  iordningställas   omedelbart.\r\nExempel på områden  som  lämpar  sig väl att skyddas\r\nsom  reservat  är  de  s.k.  utsjöbankarna,   grunda\r\nområden  av stor betydelse som lek- och foderområden\r\nför fisk.  Naturvårdsverket  har  föreslagit  att  i\r\nförsta  hand  fyra  av  de  tolv  utsjöbankarna  bör\r\nskyddas,  nämligen Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken,\r\nLilla Middelgrund  och Fladen. Enligt vår mening bör\r\näven mjukbottnar, ålgräsängar  och  musselbankar med\r\nsärskilt   höga   ekologiska   värden  skyddas   som\r\nNatura 2000-områden. Detta bör ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n7. Marina reservat (punkt 14)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservation 7. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:MJ313  yrkandena  7  och 8\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:MJ315 yrkandena 8 och\r\n16  delvis,  2002/03:MJ431  yrkande 4, 2002/03:MJ432\r\nyrkande    6,   2002/03:MJ489   yrkande    10    och\r\n2002/03:MJ492 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen har  beslutat  att  ytterligare fem marina\r\nområden,  utöver  de sju marina reservat  som  redan\r\nfinns, skall vara skyddade  som  reservat  senast år\r\n2005.  Arbetet  går  dock  långsamt  och det är inte\r\ntroligt   att   detta   delmål  kommer  att  uppnås.\r\nVänsterpartiet  anser  att   behovet   att   avsätta\r\nskyddade  områden  i marina miljöer är akut och  att\r\navsättning   som   marina   skyddsområden   är   den\r\nviktigaste och mest  effektiva åtgärd som kan vidtas\r\ni arbetet med att säkra  den biologiska mångfalden i\r\nÖstersjön.    Arbetet   måste   därför    påskyndas.\r\nVänsterpartiet  anser  vidare att regeringen snarast\r\nbör ge merparten av de 12  utsjöbankar  som  finns i\r\nden svenska delen av Östersjön långvarigt skydd.\r\n\r\nMarina   reservat   kan   skapas   genom  att  det\r\nskyddsvärda  området  ingår  i  EU:s  Natura   2000-\r\nnätverk. Ett exempel på ett område som är i behov av\r\nsådant  skydd  är Norra Midsjöbanken öster om Ölands\r\nsödra  udde.  Vänsterpartiet  anser  att  regeringen\r\nsnarast bör återkomma  till  riksdagen  med  förslag\r\ntill  hur  detta  område  skall  kunna ingå i Natura\r\n2000-nätverket.\r\nDet ovan anförda bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n8. Skyddet av rovdjuren (punkt 18)\r\n\r\nav Lennart Fremling (fp), Sverker Thorén (fp) och\r\nÅsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservation 8.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ315 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkyddet  av  hotade arter utgör en viktig del av den\r\nbiologiska  mångfalden,  och  vi  har  ett  särskilt\r\nansvar att värna  om  våra  rovdjur.  De  fem  stora\r\nrovdjuren  björn,  varg,  lo,  järv och örn måste få\r\nutveckla livskraftiga stammar i  Sverige. Skyddsjakt\r\npå   rovdjur  skall  starkt  begränsas   till   dess\r\npopulationerna   är   tillräckligt   stora  för  att\r\nlångsiktigt överleva, förutom i renbetesområden, och\r\ndjurägare som får sina djur rivna av rovdjuren skall\r\nfå  full  ersättning  för  skadan.  Detta  bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n1. Svensk politik på valfångstområdet\r\n(punkt 22)\r\n\r\n2.\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp),\r\nLennart  Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd),\r\nLars  Lindblad  (m),  Sverker  Thorén  (fp),  Jan\r\nAndersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservation  9. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ343 yrkande  3 och avslår\r\nmotion 2002/03:MJ343 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  mitten  av  oktober 2002 höll den internationella\r\nvalfångstkommissionen,   IWC,   ett   extra  möte  i\r\nCambridge  i  England. Genom att signatärmakten  USA\r\ndagen före mötet  hade  accepterat  Islands  ansökan\r\ninklusive   landets   reservation   mot  kommersiell\r\nvalfångst från år 2006 hade Island blivit  medlem av\r\nIWC.  En  av de frågor som aktualiserades vid  mötet\r\nvar ett eventuellt  upphävande av Islands medlemskap\r\ninklusive  reservationen.  I  omröstningen  huruvida\r\nIslands ansökan  skulle  betraktas som en ny ansökan\r\nkom den svenska rösten att  utgöra  tungan på vågen.\r\nMed  röstsiffrorna 19 för och 18 mot beslutades  att\r\nså var  fallet.  Konsekvensen blev att Island behöll\r\nsitt medlemskap, vilket enligt vår mening måste vara\r\nett misstag.\r\n\r\nDet är enligt vår  mening  av vikt att den svenska\r\npolitiken i valfrågor nu formuleras grundligt av den\r\nsvenska riksdagen. Regeringen  bör  därför skyndsamt\r\nför  riksdagen redovisa den politik som  de  senaste\r\ntio åren  har  förts  i  valfrågor  och  lägga  fram\r\nförslag om hur den framtida politiken skall utformas\r\noch organiseras.\r\nDet ovan anförda bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n10. Taggtråd i naturen (punkt 28)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservation 10.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ281.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSedan   början   av  förra  seklet  har  de  ideella\r\ndjurskyddsorganisationerna  riktat uppmärksamhet mot\r\nde faror som taggtråd innebär  för  såväl  tama  som\r\nvilda  djur. Att taggtråd åsamkar djur plågsamma och\r\nonödiga  skador  visar  inte  minst  vittnesmål från\r\nhundägare   och   andra   djurägare.   Enligt    vår\r\nuppfattning   är  taggtråd  ett  mycket  otidsenligt\r\nstängsel, varför det är angeläget att ett förbud mot\r\nanvändning  av  taggtråd  införs  och  att  resurser\r\navsätts  för  att  marker  skall  rensas  på  gammal\r\ntaggtråd. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nRestaurering av Emån (punkt 9)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nEmån bildar ett av Sveriges mest artrika åsystem med\r\nett  stort antal fiskarter,  och  dess  vattensystem\r\nomfattar  närmare  80 mil vattendrag. I ån finns lax\r\noch  storväxt  havsöring  och  den  utrotningshotade\r\nmalen    har    haft    ett    av    sina    största\r\nreproduktionsområden  i  detta  vattensystem.  I  ån\r\nfinns även många värdefulla  lokala öringstammar och\r\nSveriges sydligaste sjö med naturlig  föryngring  av\r\nröding är belägen i Emåsystemet.\r\n\r\nEmån har ett problem gemensamt med många andra åar\r\noch  älvar;  den är reglerad av kraftverksdammar och\r\nandra magasins uppdämningar. Detta innebär att laxen\r\noch den mycket  berömda  havsöringen inte kan vandra\r\nmer  än i en kort del av vattensystemet.  Emåns  lax\r\noch havsöring  bör  därför snarast få möjlighet till\r\nlekplatser som inte är utsatta för miljöstörningar.\r\nDet är av nationellt  intresse  att  Emålaxen  kan\r\nutvecklas   och   på   sikt   fiskas  i  hela  Emåns\r\nvattenområde.\r\n\r\nVargstammen m.m. (punkt 19)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Sven  Gunnar\r\nPersson (kd), Lars  Lindblad  (m),  Jan Andersson\r\n(c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nDe  stora  rovdjuren måste ha plats för att  leva  i\r\nSverige.    Samtidigt    är    det    viktigt    att\r\nrovdjursstammarna  utvecklas  på ett sådant sätt att\r\nmänniskors rätt att bo och verka på landsbygden inte\r\näventyras. Som vi anförde bl.a. våren 2003 i samband\r\nmed    riksdagens    behandling    av   jakt-    och\r\nviltvårdsfrågor (bet. 2002/03:MJU9)  bör  beslutande\r\nmyndigheter  ges  ökade befogenheter att medge  jakt\r\nför att förebygga skador  och andra olägenheter samt\r\nför att realisera riksdagens  beslut  om  en  varsam\r\ntillväxt  av  rovdjursstammarna.  På  flera håll har\r\nvargstammen  vuxit  sig så stark att den  utgör  ett\r\ndirekt  hot mot lokalbefolkningens  möjligheter  att\r\nleva ett  normalt  liv.  Vi anser därför att det bör\r\nvara   möjligt  att  bedriva  skyddsjakt,   reglerad\r\nlicensjakt     och     avlysningsjakt    på    varg.\r\nNaturvårdsverket  bör  ges  större  möjligheter  att\r\nbesluta  om  skyddsjakt,  dvs.   en   skyddsjakt  av\r\navlysningskaraktär,  enligt  27  §  jaktförordningen\r\n(1987:905).  Lokala  och  regionala myndigheter  bör\r\nockså kunna fatta beslut om  skyddsjakt  eller andra\r\nåtgärder när lokala problem uppstår. Vi anser vidare\r\natt alla skador på tamdjur, inklusive jakthundar och\r\nhästar,  som  orsakas  av rovdjur bör ersättas,  och\r\nfull ekonomisk ersättning  bör  utgå  för  djur  som\r\ningår  i  näringsverksamhet  och  djur som hålls som\r\nhusdjur    oavsett    om   de   är   kopplade   till\r\nnäringsverksamhet.  Slutligen  anser  vi  att  ökade\r\nresurser behövs för uppsättning  av  elstängsel  och\r\nandra  åtgärder  som  krävs  för  att djurhållning i\r\nområden med förekomst av stora rovdjur  skall  kunna\r\ngaranteras.  Vi  har  för  avsikt att återkomma till\r\nriksdagen i dessa frågor.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n2002/03:MJ209 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bevarande av listade\r\nutrotningshotade husdjursraser.\r\n\r\n2002/03:MJ219 av Maria Larsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en översyn  görs\r\növer rödlistade arter.\r\n\r\n2002/03:MJ234   av   Ulla   Löfgren   och  Jan-Evert\r\nRådhström (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  avskaffa  de\r\nnationella miniminivåerna och etappmålen för arterna\r\nbjörn, varg och lo.\r\n\r\n2002/03:MJ244  av  Sven  Brus  och  Yvonne Andersson\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  en  utredning   av\r\nförutsättningarna för Omberg att bli nationalpark.\r\n\r\n2002/03:MJ247 av Axel Darvik m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  behovet  av  en\r\nundersökning om  hur djurlivets närmiljö påverkas av\r\nvindkraften.\r\n\r\n2002/03:MJ254 av Sonia Karlsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs  om  bildande  av Ombergs\r\nnationalpark.\r\n\r\n2002/03:MJ278 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att bekämpa den spanska\r\nskogssnigeln.\r\n\r\n2002/03:MJ279 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om statens  ansvar att bekosta\r\nhanteringen av döda sälar.\r\n\r\n2002/03:MJ281 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  restriktioner   mot\r\nanvändning  av  taggtråd  samt  rensning  av  gammal\r\ntaggtråd.\r\n\r\n2002/03:MJ288 av Marietta de Pourbaix-Lundin och\r\nGöran Lindblad (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nfastställa en miniminivå för  vargstammen  på  500\r\nindivider  eller 50 vargföryngringar i Sverige per\r\når.\r\n\r\n2002/03:MJ292 av Runar Patriksson och Cecilia\r\nWikström (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att antalet vargar\r\ni  Sverige  skall  innebära  att det är en jaktbar\r\nstam.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  sprida\r\nvargstammen över hela landet.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nopinionsundersökningar i rovdjursbygder.\r\n\r\n2002/03:MJ295 av Karin Granbom (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att Omberg bör skyddas  och\r\nförvaltas som nationalpark.\r\n\r\n2002/03:MJ298 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om regelverket för det ökade\r\nanslaget till informationsinsatser om stora rovdjur.\r\n\r\n2002/03:MJ313 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nsnarast bör återkomma till  riksdagen  med förslag\r\nkring  hur  flertalet av utsjöbankarna i Östersjön\r\nkan ges långvarigt skydd.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nsnarast bör återkomma till  riksdagen  med förslag\r\nkring  hur Norra Midsjöbanken skall kunna  ingå  i\r\nNatura 2000-nätverket.\r\n\r\n2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om inrättande av\r\nmarina reservat.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att bevara den\r\nbiologiska mångfalden.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att nyanlägga och\r\nrestaurera våtmarksområden.\r\n\r\n15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  skydda  våra\r\nrovdjur.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om Natura 2000.\r\n\r\n2002/03:MJ323 av Helena Hillar Rosenqvist och Claes\r\nRoxbergh (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att Omberg bör skyddas och\r\nförvaltas som nationalpark.\r\n\r\n2002/03:MJ327 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  reservatsbildning   av\r\nprivatägd mark.\r\n\r\n2002/03:MJ343 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen\r\nskall rätta till  sitt  misstag  i  IWC och därmed\r\nsäkra   att   kommersiell   valfångst  inte   blir\r\ntillåten.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att regeringen  löpande  skall\r\ninformera      övriga      riksdagspartier       i\r\nvalfångstfrågan.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen  för riksdagen\r\nredovisar den förda valfångstpolitiken samt lägger\r\nfram förslag om inriktningen av och målen  för den\r\nframtida svenska valfångstpolitiken.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet  av  att\r\nSverige   ändrar    sin   hittillsvarande   policy\r\nbeträffande representation vid IWC.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om innehållet i den\r\nsvenska valfångstpolitiken.\r\n\r\n2002/03:MJ346 av Per-Olof Svensson och Raimo\r\nPärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt en bevarandeplan skall upprättas för fjällkon.\r\n\r\n2002/03:MJ348 av Karin Pilsäter och Erik Ullenhag\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att fastslå en miniminivå\r\npå 500 vargar.\r\n\r\n2002/03:MJ357 av Dan Kihlström och Mikael Oscarsson\r\n(kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en omedelbar\r\növersyn och ändring av den av riksdagen  beslutade\r\nrovdjurspolitiken.\r\n\r\n2002/03:MJ363 av Jörgen Johansson och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en\r\nsamlad nordisk rovdjurspolitik.\r\n\r\n2002/03:MJ367 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om behovet av lokalt\r\nförankrade  skötselplaner  i  samband med kommande\r\nreservatsbildningar.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nkonsekvensutredningar     vid     bildandet     av\r\nnaturreservat.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ansvar,  resurser\r\noch aktiva planer för att hålla skärgårdens marker\r\nöppna.\r\n\r\n2002/03:MJ372 av Claes-Göran Brandin (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   ändring   av   EU:s\r\nfågelskyddsdirektiv.\r\n\r\n2002/03:MJ378 av Håkan Larsson och Sven Bergström\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  snöskoterkörning  på\r\nåkermark.\r\n\r\n2002/03:MJ383 av Kjell-Erik Karlsson och Sven-Erik\r\nSjöstrand (v):\r\n\r\n1. Riksdagen  beslutar  om  ändring i miljöbalken så\r\natt     beväxta     skyddszoner     införs     för\r\nhavsöringsbäckar och laxåar.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  brottsliga\r\nhandlingar som orsakar fiskdöd.\r\n\r\n2002/03:MJ387 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  500 vargar\r\nborde   vara   ett   minimum  för  en  livskraftig\r\nvargstam.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att en utredning\r\ntillsätts  för  att  utröna  vilka  djurarter  som\r\nytterligare bör fredas från jakt.\r\n\r\n2002/03:MJ392 av Lena Ek och Sven Bergström (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  utredning  rörande\r\nnaturvårdsintressen  och  ägande- och brukanderätten\r\nför skogsägare.\r\n\r\n2002/03:MJ398 av Hans Unander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om rovdjur.\r\n\r\n2002/03:MJ399 av Berit Högman och Marina Pettersson\r\n(s):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att allmänhetens\r\ntillgång till \"vargtelefonen\" bör utökas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att de regionala\r\nstatliga myndigheterna  LAN  och  LS  bör samverka\r\nkring förebyggande åtgärder för rovdjursangrepp på\r\ntamdjur och tamboskap.\r\n\r\n2002/03:MJ402 av Lennart Beijer m.fl. (v,  c,  kd,\r\nfp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att vidta åtgärder\r\nför  att  säkra  fri  fiskvandring  i   Emån  från\r\nmynningen upp till Ädelfors.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lösa problemet\r\nvid Emsfors.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  säkra\r\nutvandring av fisk till Östersjön.\r\n\r\n2002/03:MJ403 av Lennart Beijer (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om  att  stoppa  framtida\r\ngrävningar och vallar vid Emån.\r\n\r\n2002/03:MJ409 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Emån.\r\n\r\n2002/03:MJ412 av Sven Bergström och Kenneth\r\nJohansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen\r\nanförs om en bättre rovdjurspolitik  för balanserade\r\nrovdjursstammar i bl.a. Gävle-Dala-området.\r\n\r\n2002/03:MJ431 av Åsa Domeij och Claes Roxbergh (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om Artdatabanken.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   att   biotopskydd   för   de  två  högsta\r\nkategorierna på rödlistan bör införas  i  enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  att fler marina reservat  bör  inrättas  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  fortsatta\r\nnyckelbiotopsinventeringar.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  målet  för\r\nbiotopskydd.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nkontinuitetsskogar.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\navverkningsbesiktning.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nkvalificerade  inventeringar  i  Naturvårdsverkets\r\nregi.\r\n\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   marina\r\nnaturreservat.\r\n\r\n2002/03:MJ449 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att staten bör ta sin del\r\nav   ansvaret   för  förmedling  av   objektiv   och\r\nfaktabaserad  rovdjursinformation   som  regeringens\r\nutredare   förde  fram  i  Rovdjursutredningen   och\r\nmedverka   till    att    det    förverkligas    vid\r\nRovdjurscentret De fem stora vid Järvzoo.\r\n\r\n2002/03:MJ451 av Leif Björnlod (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   ha  en\r\nkontrollerad    tillväxt    av    vargstammen   på\r\nförslagsvis 10 % per år.\r\n\r\n2002/03:MJ452 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om skoterkörning på åkermark.\r\n\r\n2002/03:MJ460 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att storskarven bör strykas\r\nfrån EU:s lista över hotade fågelarter.\r\n\r\n2002/03:MJ467 av Lennart Klockare (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om förslag till en åtgärdsplan\r\nsom  stärker havsöringsstammen i de två  nordligaste\r\nlänen.\r\n\r\n2002/03:MJ470 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att beslut rörande\r\nrovdjuren  skall  överföras  från Naturvårdsverket\r\ntill länsstyrelserna.\r\n\r\n2002/03:MJ480 av Anders Ygeman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om åtgärder  mot  bluffen  med\r\nodlat ädelträ.\r\n\r\n2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om marina reservat.\r\n\r\n2002/03:MJ491 av Åsa Torstensson och Jan Andersson\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om statens ansvar för\r\nkostnaderna för strandstädning.\r\n\r\n2002/03:MJ492 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till restaureringsplan för våra kusthav.\r\n\r\n4.   Riksdagen   begär   att  regeringen   påskyndar\r\ninrättandet av fler marina reservat.\r\n\r\n2002/03:MJ493 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om marina reservat.\r\n\r\n2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om granskning  av\r\nerfarenheterna vid avgränsning och genomförande av\r\nskogsreservat.\r\n\r\n2002/03:N342 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att genbanken vid\r\nHundskolan i Sollefteå får vara kvar där.\r\n\r\n2002/03:U223 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om åtgärder mot fågeljakten på\r\nCypern och Malta.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Bevarande av biologisk mångfald",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Områdesskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkandena 14 och 16 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Inventering av nyckelbiotoper, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ431 yrkandena 5, 6 och 8-10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Artdatabanken, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ219 yrkande 1 och 2002/03:MJ431 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utrotningshotade husdjursraser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ209 yrkande 4 och 2002/03:MJ346.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Hundskolan i Sollefteå",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N342 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ändring av EG:s fågelskyddsdirektiv, m.m",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ372, 2002/03:MJ387 yrkande 4 i denna del och 2002/03:MJ460.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Skyddszoner för havsöringsbäckar och laxåar, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ383 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:MJ467.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Restaurering av Emån",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ402 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ403 och 2002/03:MJ409.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Skydd av natur- och kulturlandskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkande 16 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Reservatsbildning, skötselavtal m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ327, 2002/03:MJ367 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ392 och 2002/03:N269 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "20CDC81F-6E8F-4E44-86C2-5150A93E14F1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "195",
                    "84",
                    "0",
                    "70"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/20CDC81F-6E8F-4E44-86C2-5150A93E14F1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Öppna marker i skärgården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ367 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Omberg som nationalpark",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ244, 2002/03:MJ254, 2002/03:MJ295 och 2002/03:MJ323.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "FB73B323-480C-4113-B2DA-F9473400C4A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "5",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "2",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "231",
                    "47",
                    "0",
                    "71"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FB73B323-480C-4113-B2DA-F9473400C4A1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Marina reservat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ313 yrkandena 7 och 8, 2002/03:MJ315 yrkandena 8 och 16 i denna del, 2002/03:MJ431 yrkande 4, 2002/03:MJ432 yrkande 6, 2002/03:MJ489 yrkande 10 och 2002/03:MJ492 yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "E1D5CE6B-C125-4D7D-92E9-1E682FF59373",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "0",
                    "24",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "92",
                    "25",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E1D5CE6B-C125-4D7D-92E9-1E682FF59373",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Restaureringsplan för kusthaven",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ492 yrkandena 1 och 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Fiskerinäringens inflytande vid områdesskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ493 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Översyn av rovdjurspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ357 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Skyddet av rovdjuren",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Vargstammen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ234 yrkande 2, 2002/03:MJ288 yrkande 1, 2002/03:MJ292 yrkandena 1, 2 och 6, 2002/03:MJ348, 2002/03:MJ387 yrkande 2, 2002/03:MJ399 yrkande 2 i denna del, 2002/03:MJ412 i denna del och 2002/03:MJ451 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "En nordisk rovdjurspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ363 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Övriga rovdjursfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ298, 2002/03:MJ398, 2002/03:MJ399 yrkandena 1 och 2 i denna del, 2002/03:MJ412 i denna del, 2002/03:MJ449 och 2002/03:MJ470 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Svensk politik på valfångstområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ343 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "40A4971E-26A3-42A0-AD68-6DD727F83638",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "110",
                    "0",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "134",
                    "137",
                    "0",
                    "78"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 9"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/40A4971E-26A3-42A0-AD68-6DD727F83638",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "reservation 9",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Övriga valfångstfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ343 yrkandena 2, 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Vindkraft till havs",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ247 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Spanska skogssnigeln",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ278.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Skoterkörning på åkermark",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ378 och 2002/03:MJ452.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Strandstädning mm.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ279 och 2002/03:MJ491 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Taggtråd i naturen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ281.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Märkning av odlat ädelträ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ480.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Fågeljakten och EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U223.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Bevarande av biologisk mångfald",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Inventering av nyckelbiotoper, m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Artdatabanken, m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Reservatsbildning, skötselavtal m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Omberg som nationalpark",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Marina reservat",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Marina reservat",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Skyddet av rovdjuren",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Svensk politik på valfångstområdet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Taggtråd i naturen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-09-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-10-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-10-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-10-13 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-10-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-10-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-10-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-10-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-10-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 12:21:25"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.",
          "dok_id": "GR01MJU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Regeringen ska lämna förslag om valfångstpolitik (MJU3)",
          "dok_id": "GR01MJU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 9 under punkt 22 och dels utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 12:21:25"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård. Motionerna tar upp frågor om bl.a. biologisk mångfald såsom skydd av skogsmark, våtmarker och den marina miljön, nationalparker naturreservat och artbevarande. Även rovdjursfrågor och frågor om den svenska valfångstpolitiken behandlas, liksom småfågeljakten och EU.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:05"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om naturvård (MJU3)",
          "dok_id": "GR01MJU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:05"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_3.docx",
          "filstorlek": "125766",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Naturvård",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E59856B3-29C5-44B1-9740-366463FF4F58"
        },
        {
          "dok_id": "GR01MJU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_3.pdf",
          "filstorlek": "540649",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_mju_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/51A97F29-D262-4BCD-AC42-1817ED981D57"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ209 Fäbodskulturen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ209",
          "ref_dok_titel": "Fäbodskulturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ219 Avsättning av skogsareal till skyddsvärt område eller nyckelbiotop",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ219",
          "ref_dok_titel": "Avsättning av skogsareal till skyddsvärt område eller nyckelbiotop",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ234 Jakt- och rovdjursfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ234",
          "ref_dok_titel": "Jakt- och rovdjursfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ244 Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ244",
          "ref_dok_titel": "Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ247 Problem med vindkraft",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ247",
          "ref_dok_titel": "Problem med vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ254 Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ254",
          "ref_dok_titel": "Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ278 Den spanska skogssnigeln",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ278",
          "ref_dok_titel": "Den spanska skogssnigeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ279 Statens ansvar vid hanteringen av döda sälar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ279",
          "ref_dok_titel": "Statens ansvar vid hanteringen av döda sälar",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ281 Taggtråd",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ281",
          "ref_dok_titel": "Taggtråd",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ288 Jakten på varg",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ288",
          "ref_dok_titel": "Jakten på varg",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ292 Vargstammens behandling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ292",
          "ref_dok_titel": "Vargstammens behandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ295 Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ295",
          "ref_dok_titel": "Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Granbom (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ298 Informationsinsatser om stora rovdjur",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ298",
          "ref_dok_titel": "Informationsinsatser om stora rovdjur",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ313 Strategi för Östersjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ313",
          "ref_dok_titel": "Strategi för Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ315 Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ315",
          "ref_dok_titel": "Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ323 Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ323",
          "ref_dok_titel": "Omberg som nationalpark",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Hillar Rosenqvist och Claes Roxbergh (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ327 Reservatsbildning av privatägd mark",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ327",
          "ref_dok_titel": "Reservatsbildning av privatägd mark",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ343 Valfångstpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ343",
          "ref_dok_titel": "Valfångstpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ346 Bevarandeplan för fjällkon",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ346",
          "ref_dok_titel": "Bevarandeplan för fjällkon",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ348 En  livskraftig vargstam i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ348",
          "ref_dok_titel": "En  livskraftig vargstam i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter och Erik Ullenhag (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ357 Omedelbar översyn av rovdjurspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ357",
          "ref_dok_titel": "Omedelbar översyn av rovdjurspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström och Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ363 En trovärdig rovdjurspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ363",
          "ref_dok_titel": "En trovärdig rovdjurspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ367 Skötselplaner för reservatavsättningar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ367",
          "ref_dok_titel": "Skötselplaner för reservatavsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ372 Åtgärder mot mellanskarvens utbredning",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ372",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot mellanskarvens utbredning",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ378 Snöskoteråkning på åkermark",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ378",
          "ref_dok_titel": "Snöskoteråkning på åkermark",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ383 Skyddet för havsöringsförande bäckar och laxåar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ383",
          "ref_dok_titel": "Skyddet för havsöringsförande bäckar och laxåar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson och Sven-Erik Sjöstrand (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ387 Jaktfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ387",
          "ref_dok_titel": "Jaktfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ392 Skogsägarna och hantering av nyckelbiotoper",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ392",
          "ref_dok_titel": "Skogsägarna och hantering av nyckelbiotoper",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ398 Rovdjursangrepp",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ398",
          "ref_dok_titel": "Rovdjursangrepp",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Unander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ399 Förebyggande åtgärder för rovdjursangrepp",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande åtgärder för rovdjursangrepp",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman och Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ402 Fria fiskvägar i Emån",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ402",
          "ref_dok_titel": "Fria fiskvägar i Emån",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V, C, KD, FP, M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ403 Alternativa åtgärder vid översvämningar i Emån",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ403",
          "ref_dok_titel": "Alternativa åtgärder vid översvämningar i Emån",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ409 Emån",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ409",
          "ref_dok_titel": "Emån",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ412 Kontrollerade rovdjursstammar i Gävle-Dala-området",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ412",
          "ref_dok_titel": "Kontrollerade rovdjursstammar i Gävle-Dala-området",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ431 Biologisk mångfald",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "Biologisk mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Claes Roxbergh (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ449 Järvzoo som rovdjurscentrum",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ449",
          "ref_dok_titel": "Järvzoo som rovdjurscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ451 Vargstammen och rovdjursskadorna",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ451",
          "ref_dok_titel": "Vargstammen och rovdjursskadorna",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ452 Skoterkörning på åkermark",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ452",
          "ref_dok_titel": "Skoterkörning på åkermark",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ460 Storskarv",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ460",
          "ref_dok_titel": "Storskarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ467 Havsöringsbestånden i Norr- och Västerbotten",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ467",
          "ref_dok_titel": "Havsöringsbestånden i Norr- och Västerbotten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ470 Vargen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ470",
          "ref_dok_titel": "Vargen",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ480 Odlat ädelträ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ480",
          "ref_dok_titel": "Odlat ädelträ",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Ygeman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ489 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ489",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ491 Oljeutsläpp och sopor  i Kattegatt, Skagerack och Nordsjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ491",
          "ref_dok_titel": "Oljeutsläpp och sopor  i Kattegatt, Skagerack och Nordsjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ492 Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ492",
          "ref_dok_titel": "Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ493 Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ493",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ493",
          "ref_dok_titel": "Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N269 En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N269",
          "ref_dok_titel": "En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N342 Utlokalisering av statliga jobb till Västernorrland",
          "ref_dok_id": "GQ02N342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N342",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga jobb till Västernorrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U223 Cyperns och Maltas EU-medlemskap",
          "ref_dok_id": "GQ02U223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U223",
          "ref_dok_titel": "Cyperns och Maltas EU-medlemskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-10-29",
          "ref_dok_id": "GR0921",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "2003-10-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-10-22",
          "ref_dok_id": "GR0917",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "17",
          "ref_dok_titel": "2003-10-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:10",
          "ref_dok_id": "GR0K10",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "10",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}