{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303210",
      "dok_id": "GR01MJU22",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU22",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU22",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "22",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-06-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:52",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:56",
      "titel": "Titel saknas",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU22/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU22",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU22",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU22",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU22</div><h1>Titel saknas</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:137 Genomförande av\r\nEU:s jordbrukspolitik i Sverige jämte sex följdmotioner med 55 yrkanden.\r\nI skrivelsen redovisar regeringen sina överväganden vad gäller tillämpningen\r\nav EU:s nya jordbrukspolitik i de delar där det ankommer på det enskilda\r\nmedlemslandet att ta ställning till olika alternativ som medges inom ramen\r\nför beslutet. Förslagen innebär att införandet av ett frikopplat gårdsstöd\r\nbör ske enligt en s.k. blandmodell. Modellen innebär i huvudsak en\r\nregionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region erhåller\r\nsamma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom främst\r\nanimaliesektorn förblir gårdskopplade. Stödnivån till naturbetesmark föreslås\r\nvara enhetlig i hela landet. Övergångsvis bör en koppling av handjursbidragen\r\ntill produktionen behållas. Ett s.k. nationellt kuvert bör utnyttjas för\r\nvissa offensiva satsningar för främjandet av svenska kvalitetsprodukter.\r\nNuvarande miljö- och landsbygdsprogram förstärks under resterande del av\r\nprogramperioden genom att medel tillförs dels genom s.k. modulering, dels\r\ngenom återföring av skatten på handelsgödsel. De ytterligare resurserna\r\nanvänds för att gynna den grovfoderbaserade animalieproduktionen genom en\r\nförstärkning av kompensationsbidraget i mindre gynnade områden och en\r\nhöjning av miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar samt genom\r\ninförande av en miljöersättning till vallodling i övriga delar av landet.\r\nDessutom satsas medel på stöd till investeringar inom djurvälfärdsområdet\r\noch småskalig livsmedelsproduktion. Den nya jordbrukspolitiken bör tillämpas\r\nfr.o.m. år 2005.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning och avstyrker samtliga motionsyrkanden,\r\nframför allt med hänvisning till skrivelsen. I betänkandet finns 30\r\nreservationer och tre särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Utbetalning av stöd utbetalade i euro\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 8, 2003/04:MJ58 yrkande\r\n13 och 2003/04:MJ59 yrkande 7.\r\nReservation 1 (m, fp, kd)\r\n\r\n2.      Tidpunkt för utbetalning av stöd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 9 och 2003/04:MJ58\r\nyrkande 12.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkandena 1 och 6.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n4.      Konkurrensvillkor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 12, 2003/04:MJ56 yrkandena\r\n1 och 2 samt 2003/04:MJ59 yrkande 2.\r\nReservation 4 (m)\r\nReservation 5 (fp)\r\nReservation 6 (kd, c)\r\n\r\n5.      Konsumentperspektiv\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 4.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n6.      Exportsubventioner för djurtransporter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 3.\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n7.      Produktionsstöd till stärkelsepotatis\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 4, 2003/04:MJ56 yrkande\r\n3 och 2003/04:MJ58 yrkande 6.\r\nReservation 9 (m, kd, c)\r\n\r\n8.      Frikoppling av utsädesstöd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkandena 6 och 8, 2003/04:MJ57\r\noch 2003/04:MJ58 yrkande 5.\r\nReservation 10 (m, kd, c)\r\n\r\n9.      Plantskoleproduktion m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkandena 15 och 16.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n10.     Tidpunkt för fördelning av stödrättigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ55 yrkande 1.\r\nReservation 12 (m, fp)\r\n\r\n11.     Övergångsregler för slakt inom nötköttsområdet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 2 och 2003/04:MJ58\r\nyrkande 17.\r\nReservation 13 (m, kd, c)\r\n\r\n12.     Fördelning av stödrättigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 5, 2003/04:MJ58 yrkande\r\n1 och 2003/04:MJ59 yrkande 5.\r\nReservation 14 (fp)\r\nReservation 15 (kd, c)\r\n\r\n13.     Stödrättigheternas skattekonsekvenser\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 14.\r\n\r\n14.     Nationell reserv\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 5, 2003/04:MJ56 yrkande\r\n7, 2003/04:MJ58 yrkande 9 och 2003/04:MJ59 yrkande 10.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n15.     Justering av ersättningsbelopp för åkermark\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 4 och 2003/04:MJ58\r\nyrkande 2.\r\nReservation 17 (m, kd, c)\r\n\r\n16.     Frikoppling inom nötköttsproduktion\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 3.\r\nReservation 18 (kd, c)\r\n\r\n17.     Frikoppling av tackbidrag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 4.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n18.     Nationellt kuvert\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 6, 2003/04:MJ58 yrkande\r\n7 och 2003/04:MJ59 yrkande 9.\r\nReservation 20 (m, kd, c)\r\nReservation 21 (fp)\r\n\r\n19.     Finansiering av kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 8.\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n20.     Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkandena 10 och 11, 2003/04:MJ56\r\nyrkandena 9 och 10, 2003/04:MJ58 yrkandena 10 och 19 samt 2003/04:MJ59\r\nyrkande 8.\r\nReservation 23 (m)\r\nReservation 24 (fp)\r\nReservation 25 (kd)\r\nReservation 26 (c)\r\n\r\n21.     Hävdkrav på naturbetesmarker\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ55 yrkande 3.\r\nReservation 27 (m)\r\n\r\n22.     Tvärvillkor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 7 och 2003/04:MJ58\r\nyrkande 11.\r\nReservation 28 (m, kd, c)\r\n\r\n23.     Produktionsmedelsskatter inom jordbruket\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ54, 2003/04:MJ56 yrkande 11 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 18.\r\nReservation 29 (m, kd, c)\r\n\r\n24.     Skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 11.\r\nReservation 30 (fp)\r\n\r\n25.     Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:137 till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 1 juni 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune\r\nBerglund (s), Rolf Lindén (s), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m),\r\nCarina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders\r\nJohansson (m), Christin Nilsson (s), Anita Brodén (fp), Björn von der\r\nEsch (kd), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nUtskottet har i detta ärende uppvaktats av representanter för Lantbrukarnas\r\nriksförbund (LRF) samt mottagit skrivelser från Gröna Näringens\r\nRiksorganisation och Skogsmaskinföretagarna ek. för.\r\nBakgrund\r\nDen 10 juli 2002 presenterade EG-kommissionen ett meddelande med förslag\r\nom reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Meddelandet var en\r\nuppföljning av den reform som beslutades våren 1999 i Agenda\r\n2000-förhandlingarna.\r\nMed utgångspunkt i de diskussioner kring meddelandet som pågick under\r\nhösten år 2002 och beslutet i oktober 2002 av Europeiska rådet om ett tak\r\nför utgifterna för jordbrukspolitiken, lade kommissionen fram formella\r\nlagförslag i januari 2003. Förhandlingarna om förslagen pågick under våren,\r\noch den 26 juni 2003 kunde jordbruksministrarna nå en politisk överenskommelse.\r\nBeslutet om reform fattades den 29 september 2003, rådets förordning\r\n(EG) nr 1782/2003.\r\nStatsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Ann-Christin Nykvist\r\nbeslutade den 10 oktober 2003 att tillsätta en särskild interdepartemental\r\narbetsgrupp med uppgift att utreda hur Sverige skall genomföra EU:s beslut\r\når 2003 om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Arbetsgruppen\r\nfick i uppdrag att utifrån de övergripande nationella utgångspunkter och\r\nmål som finns analysera och diskutera olika möjliga lösningar och val av\r\nåtgärder vid genomförandet av det jordbrukspolitiska beslutet. Arbetsgruppen\r\nskulle vidare föreslå det alternativ till kombination av åtgärder som\r\nenligt analysen är det mest resurseffektiva och som bäst ligger i linje\r\nmed övergripande svenska mål.\r\nArbetsgruppen skulle också belysa konsekvenserna av att införa utbetalning\r\nav stöd inom jordbruket i euro.\r\nChefen för Jordbruksdepartementet förordnade den 5 november 2003 också en\r\nparlamentarisk kontaktgrupp och en referensgrupp med representanter för\r\nberörda intresseorganisationer. Under arbetets gång har de båda grupperna\r\nvid ett antal möten getts möjlighet att ge sin syn på arbetet. Härutöver\r\nhar vid två tillfällen hearingar anordnats med ett brett deltagande av\r\nberörda organisationer m.fl.\r\nArbetsgruppens arbete resulterade i departementspromemorian (Ds 2004:9)\r\nGenomförande av EU:s jordbruksreform i Sverige som presenterades den 17\r\nfebruari 2004. Departementspromemorian har remissbehandlats, och därutöver\r\nhölls en hearing den 3 mars 2004.\r\nSkrivelsen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nI skrivelsen redovisar regeringen sina överväganden vad gäller tillämpningen\r\nav EU:s nya jordbrukspolitik i de delar där det ankommer på det enskilda\r\nmedlemslandet att ta ställning till olika alternativ som medges inom ramen\r\nför beslutet. Övervägandena skall ligga till grund för den skrivelse med\r\nförslag till tillämpning som skall överlämnas till EG-kommissionen senast\r\nden 1 augusti 2004. Regeringens ställningstaganden innebär att införandet\r\nav ett frikopplat gårdsstöd bör ske enligt en s.k. blandmodell. Modellen\r\ninnebär i huvudsak en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark\r\ninom en region erhåller samma grundstöd per hektar men där viss del av\r\nstöden inom främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Stödnivån till\r\nnaturbetesmark föreslås vara enhetlig i hela landet och lika med stödnivån\r\ni region 5. Övergångsvis bör en koppling av handjursbidragen till\r\nproduktionen behållas. Ett s.k. nationellt kuvert bör utnyttjas för vissa\r\noffensiva satsningar för främjandet av svenska kvalitetsprodukter. Frågan\r\nom ytterligare användning av nationellt kuvert får prövas då erfarenhet\r\nvunnits av den reformerade politiken och då omfattningen av kommande miljö-\r\noch landsbygdsutvecklingsprogram blir klarlagt. Nuvarande miljö- och\r\nlandsbygdsprogram förstärks under resterande del av programperioden genom\r\natt medel tillförs dels genom s.k. modulering, dels genom återföring av\r\nskatten på handelsgödsel. De ytterligare resurserna används för att gynna\r\nden grovfoderbaserade animalieproduktionen genom en förstärkning av\r\nkompensationsbidraget i mindre gynnade områden och en höjning av\r\nmiljöersättningen\r\nför betesmarker och slåtterängar samt genom införande av en miljöersättning\r\ntill vallodling i övriga delar av landet. Dessutom satsas medel på stöd\r\ntill investeringar inom djurvälfärdsområdet och småskalig livsmedelsproduktion.\r\nDen nya jordbrukspolitiken bör tillämpas fr.o.m. år 2005.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nReformen av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om utbetalning av stöd i euro (m, fp, kd)\r\noch om utbetalning av stöd under rätt kalenderår (m, kd).\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp, kd) och 2 (m, fp, kd, c).\r\nSkrivelsen\r\nI juni 2003 kom EU:s jordbruksministrar överens om en reform av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken. Överenskommelsen innebär två principiellt\r\nviktiga förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den ena\r\nförändringen består i att de nuvarande direktstöden till jordbrukaren omvandlas\r\ntill ett inkomststöd, det nya frikopplade gårdsstödet. Stödet utgår till\r\njordbrukaren oberoende av produktionens inriktning eller omfattning.\r\nVillkoret för att stödet skall betalas ut är att de s.k. tvärvillkoren\r\nuppfylls.\r\nDen andra principiellt viktiga förändringen är att medlemsstaterna ges\r\nstörre inflytande över hur jordbrukspolitiken skall utformas i det egna\r\nlandet. Det ökade inflytandet innebär att medlemsstaterna kan välja om\r\nhela stödet skall utgå till jordbrukaren frikopplat från produktionen\r\neller om, för en eller flera sektorer, en del av stödet skall villkoras\r\nmed att en produktion upprätthålls. Medlemsstaterna kan även välja att\r\nregionalisera stöden, dvs. fördela ut stöden lika på all mark i en region\r\nsamt att avsätta upp till 10 % av de nya frikopplade gårdsstöden för att\r\nstödja särskilda typer av jordbruk som är viktiga för att skydda och\r\nförbättra miljön eller för att förbättra kvaliteten och saluföringen av\r\njordbruksprodukter genom det s.k. nationella kuvertet.\r\nDen politiska överenskommelsen innebär dessutom att direktstöden, genom\r\ns.k. modulering, fr.o.m. år 2005 kommer att dras ned successivt med 3 %\r\nför att år 2007 dras ned med 5 %. De medel som därigenom frigörs kan\r\nanvändas till att förstärka medlemsländernas miljö- och landsbygdsprogram\r\nmen flexibiliteten i beslutet medger även att de modulerade medlen kan\r\nersätta en del av den nationella medfinansieringen i ländernas miljö- och\r\nlandsbygdsprogram.\r\nMotionerna\r\nEnligt motionerna MJ55 (m) yrkande 8, MJ58 (kd) yrkande 13 och MJ59 (fp)\r\nyrkande 7 bör den jordbrukare som så önskar kunna få stöden utbetalade i\r\neuro. I motionerna MJ55 (m) yrkande 9 och MJ58 (kd) yrkande 12 anförs i\r\nfråga om utbetalning av stöd under rätt kalenderår att regeringen ofta\r\nhar använt tidpunkten för utbetalning av EU-stöden som budgetregulator.\r\nOm det har funnit risk att utgiftstaken spräcks har utbetalningarna\r\nskjutits över årsskiftet. Det har hänt att två års stöd har betalats under\r\nsamma kalenderår. Detta är inte ett acceptabelt förfarande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI skrivelsen redovisas att EG-kommissionens utgångspunkt för förslaget\r\ntill reform av jordbrukspolitiken var den strategi om hållbar utveckling\r\nsom Europeiska rådet enades om i Göteborg våren 2001. Övergripande mål\r\nmed reformen var att stärka konkurrenskraften i europeiskt jordbruk. Stöd\r\nfrikopplade från produktionen i kombination med minskat behov av\r\ninterventionsåtgärder innebär ett mer konsument- och marknadsorienterat\r\njordbruk.\r\nDessutom innebär stöd till producenten i stället för till produktionen\r\nmer effektiva inkomststöd. En viktig faktor var även att EU:s\r\nförhandlingsposition i jordbruksförhandlingarna inom WTO förstärks när stöden\r\nfrikopplas från produktionen eftersom de då kategoriseras som icke\r\nhandelsstörande stöd. Modulering, dvs. överföring av pengar från den\r\ntraditionella jordbrukspolitiken till miljö- och landsbygdsutveckling, föreslogs\r\nför att uppnå målsättningen om ett hållbart jordbruk på ett bättre sätt.\r\nDetsamma gäller införandet av tvärvillkor, dvs. krav på uppfyllande av\r\nlagstiftning inom folkhälsa, djurhälsa, växtskydd, miljö- och djurskydd\r\nför att få de frikopplade stöden.\r\nSom anförs i skrivelsen ligger reformen i linje med den svenska riksdagens\r\nsyn på i vilken riktning som den gemensamma jordbrukspolitiken bör förändras\r\noch bör ses som ett framsteg. Utskottet instämmer i att det genom reformen\r\ntas ett steg mot att begränsa en kostsam överproduktion. Frikoppling av\r\nproduktionsstöden innebär större frihet för lantbrukarna att producera\r\ndet konsumenterna efterfrågar och innebär därmed ett mer konsumentanpassat\r\nutbud samt mindre handelsstörningar, vilket gynnar handeln med livsmedel.\r\nDet är särskilt viktigt för u-länderna som sedan länge kritiserat EU:s\r\njordbrukspolitik för dess negativa påverkan på u-ländernas produktion och\r\nhandel med livsmedel. Moduleringen innebär att stöden riktas till miljö-\r\noch landsbygdsutveckling. Beslutet innebär att det skall finnas ett tak\r\nför budgetkostnaderna. Fortfarande står den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nför ungefär halva EU:s budget. Sverige kommer även fortsättningsvis att\r\ndriva att EU skall minska och avveckla handelsstörande stöd.\r\nSom tidigare har redovisats beslutade statsrådet och chefen för\r\nJordbruksdepartementet Ann-Christin Nykvist den 10 oktober 2003 att tillsätta\r\nen särskild interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att utreda hur\r\nSverige skall genomföra EU:s beslut år 2003 om en reform av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken. Arbetsgruppen skulle också belysa konsekvenserna av\r\natt införa utbetalning av stöd inom jordbruket i euro. Arbetsgruppen\r\nkonstaterade i departementspromemorian (Ds 2004:9) Genomförandet av EU:s\r\njordbruksreform i Sverige (s. 263) att en samhällsekonomisk vinst av\r\ngårdsstöd i euro inte torde föreligga. Utskottet avstyrker med det anförda\r\nmotionerna MJ55 (m) yrkande 8, MJ58 (kd) yrkande 13 och MJ59 (fp) yrkande\r\n7.\r\nNär det gäller frågan om tidpunkt för utbetalning av EU-stöden har regeringen\r\ni 2004 års vårproposition (prop. 2003/04:100 s. 142) redovisat exempel på\r\nengångshändelser som påverkat de takbegränsade utgifterna under utgiftsområde\r\n23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Utbetalningen av\r\narealersättning har senarelagts från år 2000 till år 2001 och tidigarelagts\r\nfrån år 2002 till år 2001 och från år 2003 till år 2002. I vårpropositionen\r\nredovisas (s. 130) att utgifterna för utgiftsområde 23 beräknas bli lägre\r\njämfört med vad som anvisades i statsbudgeten eftersom regeringen har för\r\navsikt att besluta om utgiftsbegränsningar. De anslag som kommer att\r\nberöras finansierar stöd till jordbrukare både vad gäller direktbidrag och\r\nersättningar inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Utgiftsbegränsningarna\r\ninnebär att utbetalningen av vissa stöd kommer att senareläggas från\r\nplanerad utbetalning i slutet av år 2004 till början av år 2005.\r\nUtskottet instämmer i vad motionärerna i motionerna MJ55 (m) yrkande 9\r\noch MJ58 (kd) yrkande 12 anför om vikten av att de olika EU-stöden betalas\r\nut så tidigt som möjligt under året. Som tidigare har redovisats (bet.\r\n2003/04:MJU2 s. 12) har de större variationerna i utgiftsutvecklingen\r\nförorsakats av olika val av tidpunkt för utbetalning av arealstöden och\r\nmotsvaras således inte av några faktiska förändringar i verksamheten.\r\nUtskottet vill (jfr bet. 2002/03:MJU2 s. 34) framhålla vikten av att de\r\nlantbrukare som uppbär arealersättning eller djurbidrag m.m. kan förutse\r\nutbetalningstillfällena för att på så vis närmare kunna planera sin\r\nverksamhet. Bestämmelserna inom EU som reglerar utbetalningsperioden för\r\narealersättningar anger att i princip hela utbetalningen skall ske under\r\nperioden den 16 november- den 31 januari för att full täckning skall medges\r\nav EU. Utbetalningen av djurbidrag för am- och dikor, handjur av nötkreatur,\r\ntackor samt slaktbidrag sker vid två tillfällen. I december betalas ett\r\nförskott av bidraget ut på grundval av uppgifterna från de tre senaste\r\nkvartalen under bidragsåret, vilket är detsamma som kalenderåret.\r\nSlutbetalning av dessa bidrag och extensifieringsbidraget utbetalas i april\r\nåret därpå. Enligt EU-reglerna skall i princip alla dessa bidrag vara\r\nutbetalda före juni månad för att Sverige skall erhålla full täckning.\r\nUtskottet vill framhålla att med dessa bestämmelser och den praxis för\r\nutbetalning av de olika stöden som finns anser utskottet att lantbrukarnas\r\nbehov av fasta rutiner för utbetalningarna bör kunna tillgodoses. Mot\r\nbakgrund härav anser utskottet att motionerna inte bör föranleda något\r\nriksdagsuttalande. Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtvecklingen inom jordbruket och livsmedelssektorn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om avreglering (fp), konkurrenssituationen\r\nför svensk livsmedelsproduktion (m, fp, c), djurtransporter (fp) och ett\r\nökat konsumentperspektiv (fp) med hänvisning till skrivelsen och till\r\npågående utredningsarbete.\r\nJämför reservationerna 3 (fp), 4 (m), 5 (fp), 6 (kd, c), 7 (fp) och 8\r\n(fp).\r\nSkrivelsen\r\nSedan överenskommelsen om jordbruksreformen nåddes i ministerrådet i juni\r\n2003 har arbetet med ytterligare reformer inom EU fortsatt. Utöver dessa\r\npågående reformdiskussioner innebär junibeslutet att stöden till jordbruket\r\ni EU-15 skall dras ned om prognoser visar på ett överskridande av det\r\nutgiftstak som EU:s stats- och regeringschefer beslutat om för pelare 1,\r\nden traditionella jordbrukspolitiken, t.o.m. år 2013, s.k. finansiell\r\ndisciplin. Beräkningar visar att taket kommer att nås redan år 2007.\r\nStrukturrationaliseringen i svenskt jordbruk har pågått i en relativt\r\njämn takt under hela efterkrigstiden. Under perioder har utvecklingen\r\nbromsats upp för att därefter skjuta fart igen. Åkerarealen har minskat\r\nsuccessivt, efter EU-inträdet har dock nedgångstakten bromsats upp. Antalet\r\njordbruk har minskat och de företag som har blivit kvar har blivit större,\r\nbåde i fråga om areal och om besättningsstorlek. Produktiviteten har\r\nökat kontinuerligt genom investeringar i maskiner och byggnader för mer\r\nrationell produktion, mer högavkastande djur- och växtmaterial samt genom\r\nkompetensutveckling.\r\nDen ekonomiska betydelsen av jordbrukets primärproduktion har i relativa\r\ntermer stadigt minskat sedan industrialismens genombrott och därefter med\r\nframväxten av den moderna tjänstesektorn. Jordbrukets bidrag till BNP var\r\n0,6 % år 2002 jämfört med 1,8 % år 1980 och 6,3 % år 1950. Jordbrukets\r\nförädlingsvärde i Sverige uppgick år 2002 till 13 miljarder kronor; i\r\nförädlingsvärdet ingår de produktrelaterade direktstöden. I EU-15 var år\r\n2002 jordbrukets bidrag till BNP 1,7 %. Även sysselsättningen i\r\njordbruksnäringen har minskat kraftigt.\r\nJordbruket producerar, förutom livsmedel, positiva externa effekter som\r\nett öppet landskap och en biologisk mångfald, s.k. kollektiva nyttigheter.\r\nProduktionen av de kollektiva nyttigheterna kan bli för liten ur samhällets\r\nperspektiv och då finns det behov av samhällets ingripanden. De kollektiva\r\nnyttigheterna som är förknippade med odlingslandskapet har dock inte\r\nhistoriskt sett utvecklats genom sådana ingripanden utan har producerats\r\nsom en biprodukt av livsmedelsproduktionen. Kulturlandskapet är ett\r\nresultat av tidigare generationers sätt att bruka marken. I dag är emellertid\r\nkopplingen mellan en effektiv livsmedelsproduktion och tillhandahållandet\r\nav kollektiva nyttigheter svagare.\r\nSamhällets efterfrågan på öppna landskap och biologisk mångfald har kommit\r\ntill uttryck dels genom statligt finansierade ersättningsprogram i olika\r\nformer till sektorn, dels i ett av de nationella miljökvalitetsmålen som\r\nriksdagen antog år 1999 och beslut på EU-nivå. Det övergripande målet för\r\ndet miljöpolitiska arbetet i Sverige är att till nästa generation kunna\r\nlämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.\r\nRiksdagen har fattat beslut om 15 nationella miljökvalitetsmål samt delmål\r\noch åtgärdsstrategier. Flera mål berör jordbruket.\r\nDagligvaruhandeln i Sverige kännetecknas av en stark koncentration och\r\ndomineras av tre block med integrerad parti- och detaljhandel. Det finns\r\näven ett antal expanderande kedjor och butiker fristående från de större\r\nblocken. På senare tid har branschen internationaliserats, så även de\r\nstora svenska blocken. Utländska kedjor etablerar sig i Sverige. Kedjornas\r\nsortimentsstyrning och centralisering av inköp minskar möjligheterna att\r\nleverera direkt till butik.\r\nFör livsmedelsindustrin innebär förändringarna i dagligvaruhandeln\r\npåfrestningar, en maktförskjutning från förädlingsledet till detaljistledet.\r\nCentraliseringen av inköp ställer krav på storlek på leverantörerna,\r\nvilket innebär att medelstora företag med regional förankring kan få det\r\nsvårt. Småföretagen, t.ex. lokala bagerier, har bättre chanser. Den\r\ntraditionella organisationsformen har inriktat sig på stora volymer till\r\nlåga kostnader. Det pågår emellertid förändringsarbete i många företag,\r\nanpassningen till ett starkare konkurrenstryck har fått ett relativt snabbt\r\ngenomslag på val av affärsstrategi. Till exempel sker en utveckling mot\r\nmer individualiserade villkor, där enskilda lantbrukares ersättning\r\npåverkas av bl.a. levererad volym, kvalitet och transportavstånd.\r\nTrenden mot ökad konsumtion av mer förädlade produkter fortsätter och\r\nsyns bl.a. i att försäljningen av djupfrysta, framför allt förädlade,\r\nlivsmedel ökar i en snabbare takt än livsmedelsförsäljningen som helhet.\r\nUtvecklingen i detaljhandeln mot ökad centralisering, sortimentsstyrning\r\noch utveckling av egna varumärken har gjort det svårare för småskaliga,\r\nlokala producenter att sälja sina produkter i dagligvaruhandeln. Småskaliga\r\nlivsmedelsproducenter upplever ändå efterfrågan som mycket god. Försäljningen\r\nsker genom gårdsbutiker, marknader eller till restauranger. Marknaden för\r\nekologiska livsmedel har också ökat kraftigt. Konsumenterna upplever den\r\nmat som man känner igen eller kan härleda till lokala producenter som\r\nmera säker. Ursprung är en viktig komponent för många konsumenter.\r\nMotionerna\r\nI fråga om vikten av förbättrad konkurrenssituation för svensk\r\nlivsmedelsproduktion anförs i motion MJ55 (m) yrkande 12 att sänkt dieselskatt\r\när en nödvändighet, men ytterligare åtgärder måste genomföras. Skatterna\r\npå växtnäring och växtskydd bör slopas. De svenska särreglerna för\r\ndjurhållning och tillämpningen av miljölagar är också till stor nackdel för\r\nsvensk produktion. Miljö- och djurhållningsregler måste därför harmonieras\r\ni EU. Vi bör inte som enda land gå före med hårdare krav.\r\nI och med jordbruksreformen är det enligt kommittémotion MJ56 (c) yrkande\r\n1 än mer angeläget att jordbrukets s.k. ryggsäck lyfts av. Reformen sätter\r\nenligt yrkande 2 ytterligare fokus på att det svenska jordbrukets och\r\nlivsmedelssektorns konkurrenskraft måste stärkas. Det finns ett tydligt\r\nsamband mellan svensk livsmedelsproduktion och inhemsk livsmedelsförädling\r\noch därmed arbetstillfällen.\r\nEnligt kommittémotion MJ59 (fp) yrkande 1 bör EU:s jordbrukspolitik\r\navregleras i snabbare takt. Den förändring som nu genomförs tillgodoser\r\ninte motionärernas krav på en radikalt förändrad europeisk jordbrukspolitik\r\ni riktning mot mindre subventioner och avskaffade handelshinder. I motionens\r\nyrkande 2 framhålls vikten av långsiktiga spelregler, tydliga och effektiva\r\nregelverk samt bättre konkurrensvillkor för jordbruksnäringens företag.\r\nDet är viktigt att inom gemenskapen göra långtgående förändringar av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken. I fråga om borttagande av EU:s exportsubventioner\r\nför djurtransporter anförs i yrkande 3 att frågan om djurtransporter inom\r\nEU i de senaste förhandlingarna på grund av stor oenighet fick skjutas\r\nupp till nästa ordförandeskap. I fråga om behovet av ett ökat\r\nkonsumentperspektiv\r\npå en konkurrensutsatt marknad anförs i motionens yrkande 4 att prisbilden\r\ntillsammans med djurhållning, miljö och etik får avgöra konsumentens val.\r\nFör att kunna välja krävs tydlig märkning. Sverige bör verka för att\r\npåverka fler länder att ansluta sig till striktare regler vad gäller\r\ndjurtransporter. Om behovet av en förenkling av byråkratin gällande\r\njordbrukspolitiken anförs i motionens yrkande 6 att det administrativa\r\nregelverket sedan EU-inträdet har varit en belastning såväl för Sverige som\r\nför den enskilde lantbrukaren. En målsättning och plan på ett förenklat\r\nregelverk och förenklad byråkrati bör upprättas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAvreglering\r\nNär det gäller frågan om avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nvill utskottet erinra om att riksdagen har godkänt de riktlinjer regeringen\r\npresenterat i propositionen Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks-\r\noch livsmedelspolitiken inom EU (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,\r\nrskr. 1997/98:241, jfr bet. 2003/04:MJU10). Riktlinjerna innebär att\r\njordbruks- och livsmedelsproduktionen skall främjas genom en reform av\r\njordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU med särskilt avseende på\r\nsuccessivt borttagande av EG:s marknadsordningar och på en avveckling av\r\ngränsskyddet med hänsyn till internationella åtaganden. Utskottet uttalade\r\nbl.a. att en gemensam politik på jordbruks- och livsmedelsområdet innebär\r\nbl.a. en prövning av på vilken nivå den gemensamma politiken skall beslutas,\r\nvilka områden som skall vara harmoniserade och möjligheterna att förenkla\r\nregelverket.\r\nSom anförs i skrivelsen kan den beslutade reformen som sådan väntas öppna\r\ndiskussioner om den framtida jordbrukspolitiken. Den ger medlemsstaterna\r\nmöjlighet att välja olika inriktningar, vilket kan leda till en debatt om\r\ni vilken utsträckning som jordbrukspolitiken skall betalas över den\r\ngemensamma EU-budgeten. Frågan är också hur långsiktig den beslutade reformen\r\när. Genom frikopplingen av produktionsstöden kommer jordbruksproduktionen\r\ni varierande takt att ställas om på ett sätt så att det frikopplade\r\ngårdsstödet på sikt inte inkluderas i produktionskalkylerna. Utskottet\r\ninstämmer i att detta medför att reformbeslutet kan ses som ett första\r\nsteg till en mer genomgripande avreglering av jordbrukspolitiken.\r\nI skrivelsen redovisas att utgångspunkterna för genomförande av en reformerad\r\njordbrukspolitik finns angivna i statsmakternas beslut och uttalanden vad\r\ngäller bl.a. administrativa förenklingar såväl för lantbrukarna som för\r\nmyndigheter.\r\nDet anförda bör i allt väsenligt tillgodose syftet med motion MJ59 (fp)\r\nyrkandena 1 och 6. Motionen bör i berörda delar lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nKonkurrensvillkor\r\nSom anförs i skrivelsen är de två vanligaste måtten på inkomst i jordbruket\r\njordbrukshushållets totala inkomster och sektorsinkomsten. För\r\njordbrukshushållet\r\nhar, sett över en längre tid, andelen inkomst av tjänst ökat och är nu\r\nden viktigaste inkomstkällan. I genomsnitt kommer enbart ca 30 % av den\r\ntotala inkomsten från inkomst av näringsverksamhet. Heltidsföretagen, dvs.\r\ncirka en tredjedel av samtliga företag, svarar för mer än 80 % av\r\njordbrukets intäkter.\r\nSektorsinkomsten, värdet av jordbruksproduktionen i löpande priser,\r\nminskade i Sverige med ca 5 % mellan åren 1990 och 2002. År 1990 var värdet\r\nav jordbruksproduktionen ca 40 miljarder kronor och år 2002 ca 38 miljarder\r\nkronor. Eftersom antalet sysselsatta i jordbruket under denna period\r\nminskat betydligt mer har värdet per sysselsatt ökat betydligt.\r\nProducentpriserna på jordbruksprodukter har mellan åren 1995 och 2002\r\nsjunkit med 17 % i reala priser. Prisutvecklingen har varit ungefär\r\ndensamma i samtliga 15 EU-länder och är delvis ett resultat av reformer där\r\nprisstöd ersatts med budgetfinansierade direktstöd. Priserna på jordbrukets\r\nproduktionsmedel har däremot ökat mer i Sverige än i övriga EU-länder. I\r\nSverige har priserna ökat med 6 % jämfört med en genomsnittlig prissänkning\r\ni EU på ca 6 %. Förklaringen till ökningen är till stor del ökade priser\r\npå drivmedel och eldningsolja. Priset på olika former av tjänster har\r\nockså ökat under perioden. Vid en analys av utvecklingen av producentpriser\r\nrespektive priserna på produktionsmedlen i förhållandet till varandra kan\r\nkonstateras att detta har försämrats i samtliga EU-länder under perioden.\r\nEndast i Storbritannien och i Irland har förhållandet försämrats mer än\r\ni Sverige. Den reala inkomsten per sysselsatt i jordbruket, ett resultatmått\r\nenligt sektorskalkylen, har däremot utvecklats gynnsamt i Sverige. Enligt\r\npreliminära beräkningar hade inkomsten ökat med knappt 21 % mellan åren\r\n1995 och 2002. Endast i Portugal (+30,8 %) och Finland (+23,4 %) har\r\ninkomsterna utvecklats mer gynnsamt. Fortsatt strukturutveckling och ökade\r\ndirektstöd ger således totalt sett ett gynnsamt utfall för Sverige, vilket\r\nockså har visat sig i stigande mark- och arrendepriser.\r\nNär det gäller konkurrenssituationen för svenskt jordbruk och\r\nlivsmedelsproduktion vill utskottet hänvisa till (jfr bet. 2003/04:SkU24 s. 23)\r\natt riksdagen vid budgetbehandlingen för år 2004 har godtagit regeringens\r\nförslag om en fortsatt grön skatteväxling som innebär höjda skatter på\r\nbränslen, el och bekämpningsmedel. Jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna kompenseras genom en höjning av koldioxidskattelättnaden.\r\nRegeringen har vidare aviserat sin avsikt att inför kommande skatteväxlingar\r\nse över i vilken form kompensation skall ske för höjningen av skatten på\r\ndiesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Riksdagen avslog\r\ni samband med budgetbehandlingen oppositionens krav på bl.a. sänkta skatter\r\npå bränslen, el och slopade skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.\r\nFlera av de frågor som tas upp i motionerna om jordbrukets konkurrensvillkor\r\nomfattas av pågående eller just avslutade utredningar.\r\nSkattenedsättningskommittén\r\n(Fi 2001:09) har sett över utformningen av nedsättningssystemet för bl.a.\r\njordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Översynen har omfattat\r\nbeskattningen av såväl bränslen som el. Konsekvenserna för de berörda\r\nverksamheterna när det gäller bl.a. deras konkurrenskraft har analyserats.\r\nUtredningen avlämnade i april 2003 betänkandet Svåra skatter! (SOU\r\n2003:38). Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Beskattningen\r\nav dieselolja för jordbrukets arbetsmaskiner har med förtur setts över av\r\nVägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen har i en promemoria\r\ni februari 2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett att om\r\ndieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall sänkas bör det ske till den\r\ns.k. uppvärmningsnivån, vilket skulle motsvara sänkt skatt med 62 öre per\r\nliter. Det slutliga ställningstagandet i frågan tas när utredningen utrett\r\nde grundläggande principerna för trafikbeskattningen. Utredningen beräknas\r\navsluta sitt arbete den 31 maj 2004.\r\nDen s.k. HOBS-utredningen (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på\r\nhandelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.\r\nFör att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås att\r\nuttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa och\r\nmiljö. I avvaktan på ett sådant system föreslås en höjning av skatten med\r\n5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004 beslutade\r\nriksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till 30 kr fr.o.m.\r\nden 1 januari 2004. I övriga delar bereds betänkandet vidare i\r\nRegeringskansliet. Riksdagen har beslutat om en återföring av skatten på\r\nbekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruksnäringen. Uppburen skatt på\r\nbekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket via\r\nett särskilt anslag. För skatten på el gäller som huvudregel att\r\nåterbetalningen sker på årsbasis, med möjlighet för företag med förbrukning i\r\nstörre omfattning att få återbetalning kvartalsvis.\r\nVad gäller återbetalning av elskatt finns det en administrativ gräns som\r\ninnebär att endast den del av skattebeloppet som överstiger 1 000 kr per\r\når betalas tillbaka. Skatteutskottet anförde våren 2004 att de regler som\r\nnu gäller för nedsättning av skatterna på eldningsolja och el har utformats\r\nmed industrin som förebild, och återbetalningsreglerna har med de\r\nanpassningar som krävs på grund av de annorlunda förutsättningarna en liknande\r\nutformning. Skatteutskottet var våren 2004 inte berett att tillstyrka att\r\ndessa regler nu ändras.\r\nStödens andel av intäkterna skiljer sig enligt den nu aktuella skrivelsen\r\nmellan olika delar av landet. I Norrland är andelen stöd ca 35 %, i\r\nslättbygderna i Syd- och Mellansverige ca 15 %. Av de totala intäkterna i\r\njordbruket hänför sig ca 10 % till Norrland och ca 55 % till slättbygderna\r\ni Syd- och Mellansverige.\r\nSom anförs i skrivelsen har direktersättningarna blivit allt viktigare\r\nför jordbrukets intäkter. Trots detta skiljer sig lönsamheten mellan\r\nrelativt jämförbara företag markant. En undersökning gjord av LRF Konsult\r\nomfattande ca 600 mjölkföretag i slättbygd år 2002 visar t.ex. att\r\nproduktionsresultat före lönekostnader och avskrivningar på gårdar med\r\nrelativt likvärdiga förutsättningar kan skilja sig så mycket som nära 1,70 kr\r\nper kilo levererad mjölk mellan de 25 % som har bäst lönsamhet och de 25\r\n% som har sämst lönsamhet. Detta tyder bl.a. på att företagarens skicklighet\r\nhar stor betydelse för lönsamheten i det enskilda företaget. Som anförs\r\ni skrivelsen är en naturlig fråga att ställa i sammanhanget hur stöden\r\ntill jordbruket påverkar företagandet; sannolikt minskar det incitamentet\r\natt försöka påverka produktionseffektiviteten. Utskottet instämmer i att\r\nen avveckling av stöden med stor sannolikhet skulle innebära att företagen\r\nmed sämst lönsamhet omedelbart avvecklar verksamheten eller förändrar den\r\nkraftfullt. Stöd frikopplade från produktionen verkar i samma\r\nriktning.\r\nUtskottet föreslår med det anförda och i avvaktan på resultatet av det\r\narbete som pågår att motionerna MJ55 yrkande 12, MJ56 yrkandena 1 och 2\r\noch MJ59 yrkande 2 avstyrks.\r\nSom anförs i skrivelsen ställer samhället krav på att produktionen inte\r\nger upphov till negativa konsekvenser för miljön, att produktionen sker\r\nunder former som innebär en hög standard på djurskyddet och på ett sätt\r\nsom ger säkra livsmedel. På vissa områden är EU-lagstiftningen\r\ntotalharmoniserad,\r\ndvs. det är inte tillåtet för ett land att ha vare sig strängare eller\r\nmer liberala regler. Som anförs i skrivelsen går utvecklingen mot ökad\r\nharmonisering på ett flertal områden och därmed mot en mer likställd\r\nkonkurrenssituation. På smittskydds- och djurskyddsområdena ligger Sverige\r\ndock fortfarande i regel långt före omvärlden.\r\nI Sverige finns såväl hos allmänhet som hos producenter ett stort intresse\r\nav att hålla en hög nivå på djur- och smittskydd. Det finns en väl etablerad\r\nuppfattning om djurs värde och värdet av hög livsmedelssäkerhet och\r\ndärigenom vikten av fungerande djur- och smittskydd. I den svenska\r\ndjurskyddslagstiftningen med följdföreskrifter anges bl.a. att djur skall\r\nskyddas mot onödigt lidande och sjukdom och att djur skall hållas i en god\r\ndjurmiljö på ett sätt som främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att\r\nbete sig naturligt. Dessa bestämmelser går avsevärt längre än i andra\r\nländer både i och utanför EU. Lagstiftningen omfattar också alla djur som\r\nhålls av människor; flertalet andra länder reglerar endast vissa djurslag.\r\n\r\nSom redovisas i skrivelsen består djurskyddslagstiftningen inom EU till\r\nstörsta delen av minimiregler. Reglerna för djurtransporter är dock i\r\nstort sett harmoniserade liksom lagstiftningen beträffande djursjukdomar.\r\nI jämförelse med förhållandet i Sverige har strängare djurskyddsregler\r\nbörjat antas relativt sent inom EU. Ett allt större intresse för dessa\r\nfrågor banar emellertid väg för antagandet av utökade och skärpta regler.\r\nDen nya livsmedelsmyndigheten inom EU har förutom ansvar för livsmedlen\r\nsom sådana även ansvar för foder, djurhälsa, smittskydd och djurskydd.\r\nUtskottet instämmer i att detta kan leda till att medvetenheten om dessa\r\nfrågor och deras inbördes samband kommer att öka. Utvidgningen av EU kan\r\ndock komma att innebära att takten i arbetet med djurskyddsregler blir\r\nlångsammare än tidigare. Anslutningsländerna har svårigheter att nå upp\r\ntill gemenskapsnivån och flera av dem har fått övergångstider, t.ex.\r\nbeträffande utformningen av burar till värphöns. Just nu pågår inom EU ett\r\narbete i syfte att stärka djurskyddet, t.ex. beträffande djurtransporter\r\noch hållande av slaktkyckling.\r\nÄven livsmedelslagstiftningen i EU är i stort sett totalharmoniserad.\r\nMålet är att konsumenternas hälsa skall skyddas samtidigt som handeln\r\nunderlättas. Sedan ett antal år pågår en omfattande översyn av regelverket.\r\nSom redovisas i skrivelsen betonas helhetssynen på livsmedelsfrågorna,\r\nvilket bl.a. tar sig uttryck i att foderlagstiftningen i den del som\r\nhandlar om foder till livsmedelsproducerande djur räknas som en del av\r\nlivsmedelslagstiftningen och att den nya gemensamma definitionen av\r\nlivsmedel betraktar jordbruksprodukter som livsmedel redan direkt efter\r\nskörd och slakt. De bestämmelser som riktar sig till enskilda företag i\r\nden allmänna livsmedelslagstiftningen börjar gälla den 1 januari 2005.\r\nSärskilt relevanta för primärproducenter är de bestämmelser som anger att\r\nlivsmedel respektive foder som inte är säkra inte får släppas ut på\r\nmarknaden. Foder som inte är säkert får inte ges till livsmedelsproducerande\r\ndjur. Ansvarsfrågan är förtydligad genom att det anges att alla livsmedels-\r\noch foderföretagare, även primärproducenter, är ansvariga för att se till\r\natt livsmedel och foder uppfyller kraven. Det finns också grundläggande\r\nkrav på spårbarhet som i princip innebär att varje företag skall kunna\r\nspåra livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur och alla andra ämnen\r\nsom är avsedda eller kan antas ingå i ett livsmedel eller foder ett steg\r\nframåt och ett steg bakåt i livsmedelskedjan. Vid försäljning direkt till\r\nkonsument är man inte skyldig att kunna redovisa till vilken konsument\r\nsom en produkt har sålts.\r\nDagens konsumenter ställer enligt skrivelsen också stora krav på t.ex.\r\ndjurskydd och miljöhänsyn. Undersökningar har visat att högt ställda sådana\r\nkrav kan leda till att livsmedlen laddas med mervärden. Konsumenter säger\r\nsig t.ex. vara villiga att betala ett högre pris för kött som kommer från\r\ndjur som fötts upp på ett för djuren bra sätt. Utskottet instämmer i att\r\nkonsumenter beroende på sin efterfrågan kan påverka produktionsmetoder\r\nsom används inom livsmedelsproduktionen. En förutsättning är att konsumenternas\r\nmöjlighet till medvetna val finns och att konsumenten på ett tydligt sätt\r\nkan förknippa produkten med de egenskaper man efterfrågar.\r\nSom anförs i skrivelsen är många konsumenter utan tvekan intresserade av\r\nfrågor som har koppling till produktionsförhållanden som djurhållning,\r\nmiljö och etik. Alla är dock inte beredda att t.ex. betala ett högre pris\r\nför en produkt som står för högre etiska värden. Pris, smak, vana och\r\nätkvalitet är viktiga motiv för de val som man gör och det kommer troligen\r\natt förbli så.\r\nMångfalden i efterfrågan och matbeteende hos de svenska konsumenterna\r\nskapar möjligheter för olika producenter att hitta ett produktsegment\r\neller en försäljningsstrategi som lämpar sig för de egna produktionsvillkoren\r\nmen innebär också för den som satsar på en mera anonym bulkvara hård\r\nkonkurrens med livsmedel från andra länder. Det anförda torde i allt\r\nväsentligt tillgodose syftet med motion MJ59 (fp) yrkande 4. Motionen bör\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nDjurtransporter\r\nSom utskottet tidigare har redovisat (bet. 2003/04:MJU14) har den inom EU\r\ngrundläggande principen om fri rörlighet för varor och tjänster lett till\r\natt djurtransportsområdet i det närmaste är totalt harmoniserat. Detta\r\ninnebär i stor utsträckning att i stort sett samma regler gäller i alla\r\nmedlemsländer och att det inte är möjligt för Sverige att ha nationella\r\nbestämmelser om skydd av djur under transport som avviker från EG-reglerna.\r\nBestämmelserna gäller inom hela unionen, och Sverige kan inte förhindra\r\nutförsel av djur till andra medlemsstater. Under många år har det emellertid\r\nmed jämna mellanrum uppdagats stora problem med djurtransporter på EU-nivå.\r\nSverige har agerat starkt pådrivande för att förändringar skall komma\r\ntill stånd. Detta gäller dels att reglerna måste skärpas, dels att\r\nmedlemsstaterna måste förbättra sin tillsyn så att de regler som finns\r\nverkligen efterlevs. Efter starka påtryckningar från medlemsländerna och\r\nfrån allmänheten presenterade EG-kommissionen under sommaren 2003 det\r\nförslag till nya regler om djurtransporter som utlovats sedan flera\r\når.\r\nKommissionen presenterade således i juli 2003 ett förslag till ny förordning\r\nom skydd av djur under transporter (KOM/11794/03). Enligt faktapromemoria\r\n2003/04:FPM25 stöder Sverige kommissionens förslag i de delar som gäller\r\ntillsyn, utbildningskrav och information. Sverige instämmer dock inte i\r\nförslaget att djurtransporter får pågå hur länge som helst under förutsättning\r\natt djuren får vila tolv timmar i fordonen efter varje niotimmarssträcka.\r\nDe föreslagna bestämmelserna om utrustning av fordon för långa transporter\r\när inte tillräckligt långtgående för att möjliggöra vila ombord på fordonen.\r\nKommissionens förslag har därför inte förutsättningar att undanröja\r\ndjurskyddsproblem i samband med långa transporter. Sverige anser att\r\nslaktdjur bör slaktas nära uppfödningsstället och att långa transporter av\r\nslaktdjur därmed bör ersättas med transporter av kött.\r\nSverige ifrågasätter enligt faktapromemorian förordningens begränsning\r\ntill att omfatta kommersiella transporter. Enligt svensk uppfattning är\r\ndet viktigt att alla djurtransporter omfattas av grundläggande djurskyddskrav.\r\nDet är därför viktigt att närmare definiera vilka djurtransporter som\r\nskall omfattas. Vidare anser Sverige att det behöver klargöras att\r\nmedlemsstaterna får ha nationella detaljbestämmelser om djurslag som inte\r\nomfattas av förordningens detaljbestämmelser.\r\nUtskottet har erfarit att när förslaget behandlades vid ett möte i Jordbruks-\r\noch fiskerådet den 26-27 april 2004 konstaterade ordförandeskapet, efter\r\nintensiva konsultationer med medlemsländerna, att det saknades förutsättningar\r\nför att uppnå en överenskommelse om djurtransporterna. Frågan skjuts nu\r\nenligt Jordbruksdepartementets rapport den 4 maj 2004 på framtiden. Det\r\när enligt rapporten oklart om det nederländska eller det luxemburgska\r\nordförandeskapet avser att ta upp frågan.\r\nUtskottet vill i sammanhanget framhålla att initiativ har tagits också på\r\nnationell nivå för att nå förbättringar på djurtransportsområdet. I januari\r\n2003 presenterade den s.k. Djurtransportutredningen betänkandet Kännande\r\nvarelser eller okänsliga varor? (SOU 2003:6). Det finns en omfattande\r\ndokumentation som visar på stora problem vid framför allt transport av\r\nslakthästar, företrädesvis från Östeuropa till södra Europa. Italien\r\nimporterar och slaktar åtskilliga gånger fler hästar än något annat EU-land.\r\nUtredningen bedömer att hästar är ett av de djurslag som far mest illa\r\nvid transporter, i synnerhet i samband med slakttransporter. I betänkandet\r\nförs en rad olika förslag fram, bl.a. krav på förändringar i EG-bestämmelserna\r\nför skydd av djur under transport. Utskottet har inhämtat att regeringen\r\nhar beaktat utredningens förslag vid framtagandet av svensk position inför\r\nförhandlingsarbetet om de nya EG-bestämmelserna.\r\nEU beviljar exportbidrag till stöd vid export av vissa jordbruksvaror\r\ntill tredjeland. Exportbidrag regleras genom rådets förordning (EG) nr\r\n1254/1999. Exportbidrag utbetalas vid export av levande djur endast för\r\nnötkreatur. För de nötkreatur som exporteras betalas även slaktbidrag ut.\r\n\r\nI en debatt i riksdagen den 27 november 2003 (svar på fråga nr 2003/04:301)\r\nkonstaterade statsrådet Pagrotsky att jordbruksfrågorna utgör nyckelfrågor\r\ni WTO-handelsförhandlingarna. För att möta kraven från den s.k. G20-gruppen\r\nanser Sverige att EU borde visa större flexibilitet på jordbruksområdet\r\noch exempelvis gå med på att fasa ut exportstöden. Dessvärre, menade\r\nstatsrådet i riksdagsdebatten, är vi alltför ensamma om den uppfattningen.\r\n\r\nUtskottet har erfarit att EU i ett försök att stimulera de låsta\r\nförhandlingarna rörande frihandelsavtal i mitten av maj 2004 skickat ett brev\r\ntill de 147 medlemsländerna i Världshandelsorganisationen WTO där unionen\r\nerbjudit sig att avveckla sina exportstöd inom jordbruket på villkor att\r\nUSA, Kanada, Australien och Nya Zeeland gjorde detsamma.\r\nEnligt Djurtransportutredningen bidrar exportbidraget på ett direkt sätt\r\ntill långa respektive onödiga djurtransporter, och utredningen förordar\r\natt exportbidragen för levande djur avskaffas helt. Det bör enligt\r\nutredningen också ges möjlighet för uppfödare att få ekonomiskt stöd för\r\nåtgärder för att förbättra djurskyddet på gårdarna i samband med transport\r\ntill och från gårdarna. Utredningen anser dessutom att marknadsföringsstöd\r\nbör kunna beviljas för organisationer som inför märkningssystem för\r\nköttprodukter från djur som inte transporteras långt (SOU 2003:6, s. 465 f.\r\n). De förslag som utredningen presenterat är för närvarande föremål för\r\nberedning i Regeringskansliet.\r\nSom utskottet tidigare har redovisat (bet. 2001/02:MJU16) förordar Sverige\r\ninom EU och i internationella sammanhang ett förebyggande arbete och\r\nstrategier för en god djurmiljö, god djurhälsa, gott djurskydd,\r\nuppfödningssystem\r\nsom hindrar smittspridning och bra djurtransporter. Syftet är att främja\r\nsäkra uppfödningssystem, livsmedel och en god folkhälsa. Utskottet har\r\ntidigare redovisat (bet. 2001/02:MJU20) att Sverige många gånger har\r\npåpekat det orimliga i nuvarande regler rörande djurtransporter inom EU.\r\nFrågan är emellertid komplicerad på grund av principen om fri handel inom\r\nunionen. Utskottet vill återigen starkt understryka det angelägna i att\r\nregeringen aktivt verkar för att motverka de allvarliga missförhållanden\r\nsom har konstaterats när det gäller djurskydd och djurtransporter inom EU.\r\nSom utskottet tidigare anfört måste det svenska arbetet på detta område\r\npräglas av ständigt framflyttande av positionerna. Utskottet, som förutsätter\r\natt de synpunkter som här framförts kommer att beaktas i det fortsatta\r\narbetet på området, föreslår med dessa uttalanden att motion MJ59 (fp)\r\nyrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.\r\nVal av modell\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen. Motioner om stöd till\r\nstärkelsepotatis (m, kd, c), stöd för vallfröodling (kd, c),\r\nplantskoleproduktion\r\n(kd), fördelning av stödrättigheter (m, fp, kd, c), övergångsregler för\r\nslakt (m, kd), skattekonsekvenser (kd), nationell reserv (m, fp, kd, c)\r\noch ersättningsnivå för åkermark (kd, c) m.m. avstyrks med hänvisning\r\ntill pågående utredningsarbete och till vad som anförs i skrivelsen.\r\nJämför reservationerna 9 (m, kd, c), 10 (m, kd, c), 11 (kd), 16 (m, fp,\r\nkd, c) och 17 (m, kd, c).\r\nSkrivelsen\r\nEU:s beslut om en ny utformning av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\ninnebär en i grunden radikal förändring av de medel som skall användas för\r\natt uppnå målen i EG-fördraget. Direktstöden till jordbrukarna (i Sverige\r\nca 6,6 miljarder kronor år 2007) omvandlas till inkomststöd, s.k. frikopplade\r\ngårdsstöd. Stödet utgår till jordbrukaren oberoende av produktionens\r\ninriktning eller omfattning. De enda villkoren för stöden är att marken\r\nhävdas och att lagstiftning inom miljö-, djurskydds- och livsmedelsområdet\r\nföljs, s.k. tvärvillkor. Detta innebär således att jordbrukaren i sina\r\nföretagsekonomiska överväganden vid val av verksamhet i princip kommer\r\natt bortse från stöden. Inkomststöden skall enligt grundmodellen fördelas\r\nutifrån historisk produktion och som referensperiod har valts åren 2000-2002.\r\n\r\nEn viktig förändring är också att medlemsländerna ges ett större inflytande\r\növer hur jordbrukspolitiken skall utformas i det egna landet. Det ökade\r\ninflytandet innebär att medlemsstaterna kan välja om hela stödet skall\r\nutbetalas till jordbrukaren frikopplat från produktionen eller om, för en\r\neller flera sektorer, en del av stödet skall villkoras med att produktion\r\nupprätthålls. De 7 alternativ till full frikoppling som föreligger är\r\nfortsatt koppling av 25 % av arealstöden, 100 % av torkstödet i Norrland,\r\n100 % av stödet till utsäde, 50 % av stödet till tackor samt ett av\r\nföljande tre alternativ i nötköttssektorn: 100 % av amkostödet plus 40 %\r\nav slaktbidraget eller 100 % av slaktbidraget eller 75 % av handjursbidraget.\r\n\r\nMedlemsstaterna kan även välja att regionalisera stöden, dvs. fördela\r\nstöden till all mark i en region. Det finns även en möjlighet att sätta\r\nav medel i ett s.k. nationellt kuvert på upp till 10 % (640 miljoner\r\nkronor) av de nya frikopplade gårdsstöden för att stödja särskilda typer\r\nav jordbruk som är viktiga för att skydda och förbättra miljön eller för\r\natt förbättra kvaliteten och saluföringen av jordbruksprodukter.\r\nDirektstöden till större bidragsmottagare kommer genom s.k. modulering\r\natt dras ned med 3 % år 2005, 4 % år 2006 och 5 % år 2007 (200 miljoner\r\nkronor). Dessa medel skall överföras till andra pelaren, dvs. miljö- och\r\nlandsbygdsutveckling och utnyttjas antingen för att förstärka åtgärderna\r\neller för att minska den nationella medfinansieringen i miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammen. Reformen genomförs tidigast år 2005 och senast år 2007.\r\n\r\nMotionerna\r\nI kommittémotionerna MJ55 (m) yrkande 4, MJ56 (c) yrkande 3 och MJ58 (kd)\r\nyrkande 6 anförs att det frikopplade stödet för potatisstärkelse bör\r\nutbetalas som ett gårdsstöd till viss del. Sveriges stärkelseproducenter\r\nkan råka illa ut vid den frikoppling av stödet till stärkelsepotatisen\r\nsom avses att genomföras.\r\nEnligt motionerna MJ56 (c) yrkande 6, MJ57 (c) och MJ58 (kd) yrkande 5\r\nbör särskilda åtgärder vidtas för vallfröodling om Finland väljer att\r\nbehålla ett produktionskopplat fröstöd. Det är viktigt att Sverige och\r\nFinland tillämpar samma stödsystem på detta område. I motion MJ56 (c)\r\nyrkande 8 framhålls att konkurrenskraften inte bör försämras gentemot\r\nkonkurrentländernas grönfodertorkar. Likt vallfröodlingen är vallproduktion\r\nför hetluftstorkat foder en regionalt betydelsefull odling.\r\nRisken för negativa skattekonsekvenser bör enligt kommittémotion MJ58\r\n(kd) yrkande 14 ses över om de frikopplade direktersättningarna i form av\r\nstödrättigheter klassas som lös egendom. Det finns risk för negativa\r\nskattekonsekvenser för jordbruket om de frikopplade direktersättningarna\r\ni form av stödrättigheter klassas som lös egendom. Frågan bör skyndsamt\r\nses över och klargöras. Blandmodellen innebär enligt motionens yrkande 15\r\nen kvoteringseffekt på gårdsnivå för grödor som potatis och grönsaker.\r\nRegeringen bör i fortsatta överläggningar med kommissionen verka för att\r\ndet i det kommande regelverket formas lösningar på dessa problem. Enligt\r\nyrkande 16 klassas plantskoleproduktion enligt EU:s regelverk som permanent\r\ngröda och faller därmed utanför stödsystemet. Även på denna punkt bör\r\nregeringen i förhandlingar med kommissionen komma överens om justeringar.\r\n\r\nEtt tydligt och oomtvistat införandedatum bör enligt kommittémotion MJ55\r\n(m) yrkande 1 klarläggas. I skrivelsen anges att det nya systemet skall\r\nträda i kraft år 2005, men det klarläggs inte vilken tidpunkt som blir\r\navgörande för när arealer och produktionsvolymer skall räknas om till\r\nstödrättigheter. I fråga om risken för en slakttopp när datum för\r\nikraftträdande bestäms anförs i motionens yrkande 2 att det finns risk för\r\natt många låter slakta sina djur enbart för att kunna erhålla maximalt\r\nstöd. Stödrättigheterna bör enligt kommittémotion MJ56 (c) yrkande 5\r\ntillfalla den som brukade marken under år 2004. Detta bör vara ett krav\r\nför att inte markägare skall kunna säga upp arrendatorn för att i stället\r\nsjälv extensivt hävda marken. Även enligt kommittémotion MJ58 (kd) yrkande\r\n1 bör möjligheten att fastställa ett tidigare datum som grund för\r\nfördelningen av stödrättigheterna övervägas. Förslaget innebär att fördelningen\r\nav stödrättigheter kommer att bestämmas utifrån vem som brukar marken vid\r\nansökningstidpunkten det år systemet träder i kraft. Detta innebär att\r\nytterligare tid ges för markägare att säga upp arrendatorer för att själva\r\nkunna tillgodoräkna sig stödrätterna. Detta kan leda till att mark som\r\naktivt brukas tas ur produktion. Regeringen bör enligt motionens yrkande\r\n17 komma överens med kommissionen om övergångsregler inom nötköttsområdet\r\nsom innebär att slakt kan ske minst tre månader under år 2005 för att\r\nundvika slaktköer och marknadsstörningar. Sverige bör enligt motion MJ59\r\n(fp) yrkande 5 i EU begära undantag för att en mer aktuell brukningstid\r\nskall ligga till grund för ersättningen avseende bl.a. amkor.\r\nI fråga om en nationell reserv anförs i motionerna MJ55 (m) yrkande 5,\r\nMJ56 (c) yrkande 7, MJ58 (kd) yrkande 9 och MJ59 (fp) yrkande 10 att någon\r\nform av nationell reserv (skyddsnät) behövs för att kompensera de\r\njordbruksföretag som drabbas av störst stödminskningar i samband med\r\ngenomförandet\r\nav reformen. Sverige bör utnyttja möjligheten till en nationell reserv.\r\nDen nationella reserven bör användas som en form av stötdämpare för de\r\nbrukare som drabbas orimligt hårt av reformen samt för att möta utökare\r\noch nystartare som har svårt att hävda sig på basis av referensåren.\r\nOm det finns ekonomiskt utrymme när det står klart hur mycket mark som\r\nanmälts 2005 bör dessa pengar enligt motionerna MJ56 (c) yrkande 4 och\r\nMJ58 (kd) yrkande 2 gå till att justera upp hektarbeloppen för åkermark.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTvå målsättningar har enligt skrivelsen kommit att dominera debatten när\r\ndet gäller avvägningar i tillämpningen, nämligen jordbrukets konkurrenssituation\r\npå kort och på lång sikt samt möjligheterna att bevara landets betesmarker\r\noch uppnå miljömålen. Sett i ett längre perspektiv är det, som anförs i\r\nskrivelsen, inte orimligt att förvänta sig en fortsatt reformering av\r\npolitiken i riktning mot fullständig och obligatorisk frikoppling av stöden.\r\nYtterligare överföringar av resurser till landsbygdsutvecklingsåtgärder\r\nkan förväntas liksom sannolikt en rörelse mot en utjämning av stödnivåer\r\nmellan företagen. Det torde i det längre perspektivet bli svårt att\r\nmotivera inkomststöd i form av gårdsstöd där stödet är kopplat till en\r\nhistorisk produktion eller till ett inkomststöd som blir större ju högre\r\navkastningsförmåga som marken har. I den översyn av reformen som skall\r\nske senast år 2009 kommer med all säkerhet dessa frågor upp på bordet\r\noavsett utvecklingen av relationerna gentemot EU:s omvärld eller de\r\nekonomiska ramarna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet delar\r\nuppfattningen att i avvaktan på en successiv avveckling av de generella\r\nstöden till jordbruket bör Sverige i samband med den översyn av reformen\r\nsom kommer att genomföras senast år 2009 arbeta för en enhetlig stödnivå\r\nför alla regioner inom EU. I det korta perspektivet är det emellertid\r\nfortfarande den närmaste omvärlden som är viktigast från konkurrenssynpunkt.\r\n\r\nSom anförs i skrivelsen ställer reformen problemen på sin spets vad gäller\r\nmöjligheterna att bevara de svenska betesmarkerna eftersom upprätthållandet\r\nav dessa marker i någon bemärkelse kan sägas innebära ett produktionsmål.\r\nDen prognostiserade minskningen av animalieproduktionen som reformen\r\nmedför innebär i sig ett hot mot dessa marker som särskilt bör beaktas.\r\nProblemet kan förstärkas av att strukturutvecklingen inom jordbruket kommer\r\natt fortsätta oavsett hur reformen genomförs i Sverige. Sverige kan därför\r\nräkna med en fortsatt rationalisering inom främst mjölkproduktionen som\r\nfår konsekvenser för hela nötköttssektorn. Att ställa långtgående hävdkrav\r\npå betesmarker som villkor för stöd eller att koppla stöd på animaliesidan\r\ninnebär i ett lite längre perspektiv en försämrad lönsamhets- och\r\nkonkurrenssituation för jordbruksföretagen. Samtidigt innebär tydliga hävdkrav\r\natt stödet i större utsträckning går till aktiva jordbruksföretag. De\r\nhöjda stödnivåer för betesmarkerna som bedöms vara nödvändiga medför också\r\noundvikligen omfördelningar av stöd mellan företagen. Som framgår av det\r\nföljande bedöms även andra, kompletterande åtgärder vara nödvändiga för\r\natt säkerställa en fortsatt hävd av landets betesmarker.\r\nDet nya stödsystemet baserar sig på en fördelning av stödrättigheter som\r\npå vissa villkor medför att en brukare kan söka stöd med ett visst fastställt\r\nbelopp per hektar. De tre huvudmodellerna för det frikopplade gårdsstödet\r\nhar såväl för- som nackdelar sett med utgångspunkt i de olika målsättningarna\r\nsom lagts fast av regering och riksdag. I det korta perspektivet är en\r\nren regionmodell (allt stöd fördelas lika på all areal i regionen) inte\r\nett alternativ då omfördelningarna av stöd når en sådan omfattning att\r\nexisterande företag, i stor omfattning, inte kommer att klara den\r\nlikviditetspåfrestning som denna modell medför.\r\nDe analyser som har genomförts har emellertid också visat att omfördelningarna\r\ni såväl gårdsmodellen (allt stöd fördelas till de brukare som erhöll stöden\r\nunder referensperioden, 2000-2002) som i en blandmodell kan bli betydande.\r\nI extremfall kan gårdsmodellen till och med leda till att stöden i stort\r\nsett helt faller bort för enskilda lantbrukare. Den stora mängden\r\nförändringar i företagsstrukturen som årligen sker innebär sannolikt också\r\natt den nationella reserven, som är avsedd att bevilja lantbrukare som\r\nbefinner sig i en särskild situation (nystartare eller investerare) extra\r\ntilldelning av medel, behöver vara betydligt större i gårdsmodellen än\r\nregelverkets angivna nivå, nämligen 3 %, för att hantera de förändringar\r\nsom regelverket tillåter. Analyserna har också visat att gårdsmodellen\r\nleder till problem vad gäller bevarandet av betesmarkerna till följd av\r\nde stora variationerna i stödrättigheternas värde. För sådana betesmarker\r\nsom är dyra att hävda kan tilldelade stödrättigheter komma att säljas\r\neller bytas mot rättigheter med låga värden. Hävden kan då komma att\r\navbrytas och eventuella stödrättigheter tillfaller så småningom den nationella\r\nreserven. Vid en tillämpning av gårdsmodellen bedöms därför det nationella\r\nkuvertet att behöva utnyttjas fullt ut för att stödja hävden av betesmarken.\r\nDen stora variationen i rättigheternas värde kommer också att leda till\r\natt antalet rättstvister vid övergången kommer att bli omfattande. Modellen\r\ntorde dessutom medföra en instabilitet på fastighetsmarknaden.\r\nUtskottet instämmer i att det alternativ till gårdsmodellen som är möjligt\r\noch därför bör väljas är en blandmodell baserad på ett i huvudsak\r\nregionaliserat stöd där dock viss del av stöden inom animaliesektorn samt\r\ntorkstödet i Norrland bör utgå enligt gårdsmodellen. Även om omfördelningen\r\nav stöd mellan enskilda företag också i denna modell kan bli betydande\r\nhar modellen ett antal fördelar jämfört med gårdsmodellen. Till dessa\r\nfördelar hör att all mark kan ges ett relativt högt grundvärde som omfattar\r\ni princip all jordbruksmark. Således kan också betesmarkerna i denna modell\r\nges ett stöd. Detta stöd bör uppgå till samma stöd som övrig mark i region\r\n5. En nackdel är det dock att sockerbetor, som har stöd i särskild ordning,\r\nhärigenom kommer att erhålla ytterligare stöd. Detta bör beaktas vid den\r\nkommande reformeringen av sockersektorn. En klar fördel med modellen är\r\nenligt skrivelsen emellertid också att de förändringar i brukarstruktur\r\nsom inträffat efter referensperioden till stora delar kan beaktas. Detta\r\nmedför i sin tur att behovet av en nationell reserv kommer att vara\r\nbegränsat. En större stabilitet på fastighetsmarknaden bör även bli följden\r\nav tillämpningen av denna modell.\r\nVid en utformning av blandmodellen bör eftersträvas att finna en balans\r\nmellan produktionssektorer och regioner som inte ger alltför stora\r\nomfördelningseffekter vare sig totalt sett eller för enskilda företag.\r\nSamtidigt måste modellen ge tillräckligt stöd till betesmarker för att dessa\r\nfortsatt skall kunna hävdas, vilket såväl riksdagens miljökvalitetsmål,\r\nEtt rikt odlingslandskap, som EU:s förordning om frikopplade stöd (EG nr\r\n1782/2003) anger som krav. Särskild hänsyn bör därför tas till företag\r\nmed sådana marker. Detta innebär att den blandmodell som valts tar särskild\r\nhänsyn till företag med en stor andel naturbetesmarker, såsom företag med\r\nmjölk- respektive amkor. Dessa företag kommer att påverkas i mindre\r\nutsträckning av omfördelningar av stöd än företag med arealstöd eller mer\r\nintensiv nötköttsproduktion.\r\nDet är viktigt att värdet till de stödrättigheter som fördelas till\r\nnaturbetesmarkerna motsvarar det hävdkrav som sätts för dessa då ett värde\r\nsom överstiger hävdkravet kan leda till att mjölk- och nötköttsproducenter\r\nsägs upp från sina arrenden. Detta kan försämra arealunderlaget för många\r\nanimalieföretag. Det hävdkrav som skall sättas för naturbetesmarkerna\r\nkommer att styras av det lägsta värdet som fördelas till stödrättigheterna\r\ni Sverige. Även detta talar för ett enhetligt värde i Sverige på\r\nstödrättigheter som fördelas ut till naturbetesmark.\r\nSom anförs i skrivelsen bör det nya frikopplade gårdsstödet alltså införas\r\ni form av en regionaliserad stödmodell med inslag av gårdsmodell, en s.k.\r\nblandmodell. Detta innebär att fördelningen av stödrättigheter kommer\r\natt bestämmas utifrån vem som brukar marken vid ansökningstidpunkten det\r\når systemet träder i kraft. Storleken på de enskilda stödrättigheterna\r\nsom en lantbrukare erhåller bestäms dels av grundbeloppet för stödrättigheterna\r\ni respektive region, dels för vissa stödformer av hur mycket stöd som\r\nlantbrukaren erhållit av dessa stödformer under referensperioden, år\r\n2000-2002, eller hur stor mjölkkvot lantbrukaren har det år som mjölkstödet\r\nfrikopplas.\r\nUtskottet instämmer i att av animaliestöden bör 50 % av amko- och\r\nextensifieringsbidragen, 40 % av slaktbidragen samt 67,5 % av mjölkstödet\r\nbehållas på gårdsnivå enligt gårdsmodellen. Övriga animaliestöd, med\r\nundantag för den del av handjursbidraget som fortsatt kommer att vara\r\nkopplat, bör regionaliseras fullt ut.\r\nUtgångspunkten för regionindelningen bör vara de nuvarande arealstödsregionerna.\r\nSamtliga vegetabiliestöd, med undantag för torkstödet i Norrland, bör\r\nregionaliseras fullt ut. Som en följd av att torkstödet fördelas ut\r\ngårdsvis bör arealstödsregion 5-6 slås samman i en region (region 5), såsom\r\nsituationen var innan torkstödet infördes år 2000. Utskottet instämmer i\r\natt grundbeloppet till naturbetesmark bör sättas till 125 euro per hektar\r\ni hela landet. Stödnivån för åkermark i region 5 (nuvarande region 5 och\r\n6) bör vara lika som betesmarksbeloppet. Grundbeloppet i region 3 och 4\r\nbör inte sänkas i förhållande till de grundbelopp som förutsågs i\r\ndepartementspromemorian (Ds 2004:9) Genomförandet av EU:s jordbruksreform i\r\nSverige (s. 198). Finansieringen av det höjda grundbeloppet i region 5\r\nskall ske genom omfördelning från region 1-3 (i huvudsak södra Sveriges\r\nslättbygder).\r\nI departementspromemorian anförs (s. 198) att frågan om hur mycket\r\ntimotejodlingen kommer att minska i Sverige kommer att avgöras av industrins\r\nbetalningsförmåga och om den har möjlighet att höja avräkningspriserna.\r\nOm detta är möjligt beror på konkurrensförhållanden med andra medlemsländer\r\noch även med andra länder utanför EU, exempelvis Kanada, som har en\r\nbetydande utsädesproduktion. För flera av fröslagen bedöms utsikterna vara\r\ngoda för en fortsatt odling i Sverige i minst nuvarande omfattning. För\r\nde fröslag där utsädesstödet är mer betydande, uttryckt per hektar,\r\nföreligger dock en risk för att odlingen kommer att minska. Ett typexempel\r\när timotej där odlingen kan reduceras kraftigt, särskilt om andra\r\nmedlemsländer väljer att koppla utsädesstödet till timotej. Odlingen av vallfrö\r\ni Sverige är till stor del inriktad på sorter som är anpassade för svenska\r\nodlingsförhållanden. Det föreligger dock inte några hinder eller skäl som\r\ntalar för att utsädesproduktionen av sorter anpassade för svenska\r\nförhållanden skulle minska som en följd av en eventuell produktionsminskning\r\ni Sverige.\r\nI fråga om stärkelsepotatis anförs i departementspromemorian (s. 200) att\r\nproduktionen av potatisstärkelse begränsas av de landskvoter som finns\r\ninom EU. Sveriges kvot är ca 62 000 ton. Genom kvoteringen har produktionen\r\nvarit i princip oförändrad sedan EU-medlemskapet. Reformen innebär att 40\r\n% av industristödet kommer att frikopplas och ingå i det nya frikopplade\r\ngårdsstödet. Det kommer inte att ske någon förändring av kvoterna och det\r\när inte heller troligt att den nuvarande produktionens omfattning kommer\r\natt påverkas av den partiella frikopplingen.\r\nNär det gäller produktion av stärkelsepotatis kan det nu liggande förslaget\r\ntill omläggning av stöd innebära risk för att berörda producenter drabbas\r\npå ett icke önskat sätt. Utskottet förutsätter därför att regeringen prövar\r\nmöjligheterna att mildra effekterna för dessa producenter via den nationella\r\nreserven.\r\nFrågan om referensperiod för det s.k. amkostödet regleras av rådets\r\nförordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av\r\ngemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma\r\njordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare\r\nm.m.\r\nI artikel 34 i rådsförordningen stadgas att jordbrukare skall ansöka om\r\nanslutning till systemet med samlat gårdsstöd vid en tidpunkt som skall\r\nfastställas av medlemsstaterna, dock senast den 15 maj. Utskottet har\r\nerfarit att definitiv tidpunkt inte är fastlagd men planeras till någon\r\ngång under perioden april till den 15 maj 2005.\r\nUtskottet har inhämtat att kommissionen inom ramen för\r\nförvaltningskommittéförfarandet\r\navser att föreslå en övergångstid på tre månader för Sverige för slakt av\r\nhandjur.\r\nUtskottet föreslår med det anförda att motionerna MJ55 (m) yrkande 4,\r\nMJ56 (c) yrkandena 3, 6 och 8, MJ57 (c) och MJ58 (kd) yrkandena 5, 6, 15\r\noch 16 avstyrks. Även motionerna MJ55 (m) yrkandena 1 och 2, MJ56 (c)\r\nyrkande 5, MJ58 (kd) yrkandena 1 och 17 och MJ59 (fp) yrkande 5 avstyrks\r\ni den mån de inte tillgodosetts med vad som anförts.\r\nGenom beslut den 25 mars 2004 uppdrog regeringen åt Skatteverket att se\r\növer beskattningsreglerna i inkomstslaget näringsverksamhet för vissa\r\növerlåtbara rättigheter som ges i form av näringsbidrag. Den skattemässiga\r\nbehandlingen i samband med inköp, försäljning och utarrendering av\r\nstödrättigheter bör enligt beslutet belysas liksom förutsättningarna för en\r\nsärskild skattemässig behandling av stödrättigheter vid en framtida\r\navyttring av jordbruksmark. I uppdragen ingår också att redovisa förslagens\r\nkonsekvenser för företagen samt att lämna förslag till nödvändiga ändringar\r\ni inkomstskattelagen (1999:1229). Uppdraget skall redovisas senast den 31\r\nmaj 2004. Utskottet föreslår att motion MJ58 (kd) yrkande 14 lämnas utan\r\nvidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår.\r\nDet i förhållande till den i departementspromemorian lägre föreslagna\r\nstödrättighetsvärdet till naturbetesmarker i region 1-4 innebär enligt\r\nskrivelsen att det frigörs medel inom de regionala referensbeloppen som\r\ngör det möjligt att ytterligare reducera antalet företag som genom valet\r\nav blandmodell missgynnas. Detta kan göras genom att en större andel av\r\nstöden fördelas ut gårdsvis samt att en del av stöden från region 1-3\r\nfördelas till region 4-5. Därigenom förbättras även skyddet för\r\nnaturbetesmarkerna i dessa regioner och utformningen av blandmodellen tar bättre\r\nhänsyn till de regionala olikheter som föreligger i de 5 regionerna\r\nbeträffande bl.a. andel naturbetesmark av den totala jordbruksmarken. Detta\r\nleder även till att effekterna för enskilda företag blir mer lika i de 5\r\nolika regionerna.\r\nAnalyser visar enligt skrivelsen att den i förhållande till\r\ndepartementspromemorian\r\nföreslagna ändringen kraftigt reducerar antalet företag som får en\r\nstödminskning som är större än 30 %. I denna grupp minskar exempelvis antalet\r\nföretag med stöd mer än 10 000 euro från ca 400 till färre än 100 företag.\r\nI samma storleksgrupp minskar antalet företag som erhåller en stödminskning\r\npå mellan 20 och 30 % från ca 3 200 till ca 2 200 företag.\r\nFör företag med över 20 000 euro i stöd sker enligt skrivelsen en liknande\r\nförbättring med en minskning av antalet företag med en förlust större än\r\n30 % från ca 200 företag till ca 50 företag. I denna storleksgrupp finns\r\ndet ca 1 000 företag som erhåller en stödminskning på mellan 20 och 30 %.\r\nAv dessa är det drygt 600 företag som enbart har arealstöd och ca 400\r\nföretag som även har slaktbidrag.\r\nI förhållande till arealstödsföretag och nötköttsföretag påverkas amkoföretag\r\noch mjölkföretag i mindre utsträckning av omfördelningar av stöd. Exempelvis\r\när det ca 150 mjölkföretag respektive ca 100 amkoföretag med ett stöd\r\nstörre än 20 000 euro som erhåller en stödminskning som överstiger 20 %.\r\nEndast ett tiotal av dessa företag får en stödminskning som är större än\r\n30 %.\r\nEn lägre andel av mjölkstödet respektive nötköttsstödet fördelat gårdsvis\r\nskulle kunna minska det totala antalet företag som erhåller en stödminskning\r\npå mer än 20 %. Detta skulle som anförs i skrivelsen dock innebära att de\r\nstödminskningar som uppkommer på nötkötts- och mjölkföretag, trots att de\r\nunderstiger 20 %, ändå blir så stora att det föreligger en risk för en\r\nalltför snabb strukturutveckling på animalieföretagen, vilket kan leda\r\ntill minskade möjligheter att uppnå målet Ett rikt odlingslandskap.\r\nFrågor rörande den nationella reserven regleras i kommissionens\r\ntillämpningsföreskrifter för det nya frikopplade gårdsstödet som antogs den 14\r\napril 2004. Utskottet har erfarit att Statens jordbruksverk för närvarande\r\nundersöker vilka möjligheter och behov det finns att tillämpa den nationella\r\nreserven för att stödja företag som investerat och startat eller utökat\r\nsin produktion sedan referensperioden 2000-2002 eller som av andra skäl\r\npåverkas vid genomförandet av reformen. Jordbruksverket undersöker även\r\nvilka konsekvenser olika tillämpning av den nationella reserven får för\r\nmyndigheter och enskilda lantbrukare. Utskottet föreslår att motionerna\r\nMJ55 (m) yrkande 5, MJ56 (c) yrkande 7, MJ58 (kd) yrkande 9 och MJ59 (fp)\r\nyrkande 10 i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\nUtskottet har inhämtat från Jordbruksdepartementet att storleken på\r\ngrundbeloppen för åkermark i de fem regionerna bestäms av dels hur mycket\r\nstöd som fördelas regionalt, dels hur mycket areal som lantbrukarna anmäler\r\n2005. Det är alltså den anmälda arealen som bestämmer storleken på\r\ngrundbeloppen för åkermark i regionerna. Om mindre areal anmäls än vad som\r\nberäknats vid analyser av effekterna av den kommande reformen blir\r\ngrundbeloppen således större än vad som beräknats. Motsatt gäller även, dvs.\r\natt om mer areal anmäls än vad som beräknats blir grundbeloppen lägre.\r\nUtskottet föreslår att motionerna MJ56 (c) yrkande 4 och MJ58 (kd) yrkande\r\n2 med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.\r\nGraden av frikoppling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen. Motioner om frikoppling\r\ninom nötköttsproduktion (kd) och om koppling av tackbidraget (kd) avstyrks\r\nmed hänvisning till vad som anförs i skrivelsen.\r\nJämför reservationerna 18 (kd, c) och 19 (kd).\r\nSkrivelsen\r\nGenom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken skall flertalet stöd\r\ninom vegetabilie- och animaliesektorn frikopplas från produktionen.\r\nRegelverket medger som anförts ovan att till viss del fortsatt koppla sju\r\nolika produktionsstöd. Den sektor som påverkas mest av en fortsatt koppling\r\när nötköttsstöden och där föreligger tre olika alternativ för koppling av\r\nstöden. Medlemsländerna har även möjlighet att välja tidpunkt för frikoppling\r\nav mjölkstödet (åren 2005, 2006 eller 2007).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion MJ58 (kd) yrkande 3 bör möjligheten till total frikoppling\r\ninom nötköttsproduktionen bedömas utifrån utvecklingen inom köttnäringarna.\r\nHandjurspremiesystemet stimulerar den produktionsmässigt viktiga slakten\r\nav tjurar och stutar. Kopplingen bör därför inte redan nu begränsas till\r\når 2009. I motionens yrkande 4 anförs i fråga om koppling av tackbidraget\r\natt tackpremien under en övergångstid bör vara kopplad till 50 % för att\r\nsäkerställa fortsatt produktion. Fårskötsel har lokalt stor betydelse för\r\nmöjligheten att behålla det öppna landskapet. Hektarbelopp för åker och\r\nbetesmark i respektive område bör justeras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen måste det föreligga synnerliga skäl för att avsteg\r\nskall göras från frikopplingen av stöden. En fortsatt koppling av\r\nhandjursbidraget och en senare frikoppling av mjölkstödet bedöms ge ett\r\nytterligare stöd till betesmarkerna och förbättra möjligheterna att uppfylla\r\nmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ett ytterligare argument\r\nsom har anförts för en koppling av handjursbidraget har varit risken för\r\natt en snabb produktionsminskning skulle kunna medföra allvarliga problem\r\nför förädlingsindustrins tillförsel av svensk råvara, strukturen inom\r\nindustrin och i förlängningen då också svårigheter för primärledet. Det\r\nhar också noterats att Sveriges närmaste grannländer och konkurrenter\r\nsannolikt kopplar handjursbidragen. Utöver en koppling av handjursbidragen\r\nhar också koppling av andra stöd aktualiserats av vissa remissinstanser.\r\nDen genomgående bevekelsegrunden för dessa förslag, och vissa andra\r\nförslag som innebär krav på en viss produktion för att stöd skall erhållas,\r\nsynes vara en oro för att jordbrukarnas val av produktionsinriktning\r\nkommer att leda till stora förändringar i produktionsstrukturen. Sådana\r\nkopplingar står emellertid i strid med den grundläggande svenska inställningen\r\ni denna fråga. Några tillräckligt starka skäl för en koppling i något\r\nfall utöver vad gäller handjursbidragen bedöms inte föreligga. Utskottet\r\ninstämmer i att stöden således bör frikopplas. Under en anpassningsperiod\r\nbör dock 75 % av handjursbidragen kopplas. Även handjursbidraget bör dock\r\nfrikopplas i samband med att översynen av reformen genomförs, vilket sker\r\nsenast år 2009. Regeringen avser att i det sammanhanget fortsatt driva\r\nfrågan om obligatorisk frikoppling av samtliga stöd.\r\nEn i övrigt alltför snabb omställning inom mjölksektorn har också anförts\r\nsom skäl för en frikoppling av mjölkstöden först år 2007. Utskottet delar\r\nregeringens bedömning att även om detta kan innebära en försening av\r\nönskvärda strukturförbättringar inom primärledet bör frikopplingen göras\r\når 2007.\r\nDet bör observeras att det särskilda nationella stödet till jordbruket i\r\nnorra Sverige även fortsättningsvis är kopplat till produktionen. För\r\njordbrukarna i norra Sverige begränsas således i praktiken möjligheterna\r\natt välja produktionsinriktning. Utskottet föreslår att motion MJ58 (kd)\r\nyrkandena 3 och 4 avstyrks med det anförda.\r\nNationellt kuvert\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen och avstyrker med hänvisning\r\ntill skrivelsen motioner om finansiering och storlek av nationellt kuvert\r\n(m, fp, kd).\r\nJämför reservationerna 20 (m, kd, c), 21 (fp) och 22 (kd).\r\nSkrivelsen\r\nUnder reformförhandlingarna aktualiserades möjligheten att skapa s.k.\r\nnationella kuvert på upp till 10 % av direktbidragen. Bakgrunden var\r\nfarhågan om att gårdsmodellen skulle kunna medföra problem, t.ex. vad gällde\r\nmöjligheten att nå vissa miljömål. För Sveriges del fanns främst oron för\r\natt hävden av betesmark skulle minska. Saken kom dock i ett annat läge då\r\nmöjligheten att regionalisera stöden öppnades eftersom detta ger en\r\nmöjlighet att fördela stöd till naturbetesmarkerna på ett sätt som är\r\nlikvärdigt med den användning av det nationella kuvertet som regeringen\r\navsåg under förhandlingarna om reformen.\r\nBland remissinstanserna har bl.a. Svenska naturskyddsföreningen och\r\nEkologiska lantbrukare förordat ett fullt utnyttjande av det nationella\r\nkuvertet från år 2005. De båda instanserna har ett gemensamt förslag till\r\nhur ett utnyttjande skulle kunna användas för en tilläggsersättning till\r\nmjölk-, nötkötts- och fårproducenter förutsatt att de släpper djur på\r\nbete. Syftet med förslaget är att gynna den grovfoderbaserade djurhållningen\r\noch att man ger ett incitament för en balans mellan gårdens areal och\r\nantalet djur. Organisationerna har också föreslagit att kopplingen av\r\nhandjursbidraget inte skall avvecklas. Förslaget står i strid med hur det\r\nnationella kuvertet får användas i huvudsak i två delar. För det första\r\när det inte möjligt att föra stöd mellan sektorer, vilket innebär att det\r\nnationella kuvertet utformat på detta sätt inte kan inbegripa 10 % av\r\nvegetabiliestöden. För det andra kräver regelverket att kopplingen av\r\nhandjursbidraget sänks med motsvarande 16 miljoner euro. Med dessa villkor\r\nskulle eventuellt det nationella kuvertet kunna accepteras av kommissionen.\r\nDet skulle dock bli i en sådan begränsad omfattning att de positiva\r\neffekter som skulle kunna uppnås inte står i rimlig proportion till de\r\nadministrativa konsekvenser som ett sådant förslag skulle leda till.\r\nFörslaget strider även mot principen om att stöden i största utsträckning\r\nskall frikopplas från produktionen.\r\nMotionerna\r\nI kommittémotion MJ55 (m) yrkande 6 avvisas ett s.k. nationellt kuvert.\r\nEnligt motionen avser regeringen att ta medel från det svenska\r\nproduktionsjordbruket för att marknadsföra dess produkter medan det\r\nmarknadsföringsstöd\r\nsom ges till den ekologiska produktionen tas av budgetmedel. Medel bör\r\nenligt motionärerna inte tas från ordinarie stöd för marknadsföringsändamål.\r\n\r\nKristdemokraterna avvisar i motion MJ58 (kd) yrkande 7 regeringens förslag\r\nom att införa ett nationellt kuvert. Även om det inledningsvis endast\r\nomfattar en omfördelning av 0,5 % från hektarstödet framgår det tydligt\r\nav skrivelsen att regeringen avser att höja denna andel. Detta skapar\r\nosäkerhet om de framtida produktionsförutsättningarna. Regeringen bör\r\nenligt motionens yrkande 8 återkomma i höstens budgetproposition med\r\nförslag till ny finansiering av de 30 miljoner kronor som aviserats för\r\n\"offensiva satsningar till stöd för bl.a. kvalitets- och marknadsfrämjande\r\nåtgärder\".\r\nEnligt motion MJ59 (fp) yrkande 9 bör regeringen återkomma till riksdagen\r\ni frågan om det s.k. nationella kuvertet. Frågan om det nationella kuvertet\r\nhar kommit att bli en symbolfråga och regeringen bör återkomma till\r\nriksdagen om det finns förslag på ändring av procentsatsen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i att möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet Ett\r\nrikt odlingslandskap avseende hävden av naturbetesmarker inte nämnvärt\r\nkommer att påverkas de närmaste åren med den föreslagna blandmodellen i\r\nkombination med ett kopplat handjursbidrag, de stöd till betesmark som\r\nunder innevarade programperiod utgår inom ramen för miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet samt de förstärkningar av detta program som aviseras i det\r\nföljande. Utskottet delar uppfattningen att om ytterligare insatser krävs\r\nbör Sverige dock ha möjlighet att utnyttja det nationella kuvertet. Detta\r\nbehov får som anförs i skrivelsen prövas mot bakgrund av vunna erfarenheter\r\nav reformen och då klarhet erhållits beträffande nästa programperiod för\r\nmiljö- och landsbygdsutveckling som inleds år 2007.\r\nRegeringens förslag om att försäkra sig om en användning av det nationella\r\nkuvertet riktat till betesmarkerna bedöms vara förenligt med de krav som\r\ngäller för att få tillämpa ett nationellt kuvert av betydligt större\r\nomfattning. Utskottet instämmer i att det dock av andra anledningar kan\r\nfinnas behov av att genomföra vissa justeringar av regelverket för att\r\nsäkerställa att det nationella kuvertet kan tillämpas på det sätt som\r\nregeringen föreslår. Utifrån de diskussioner som förts och utifrån de\r\nsynpunkter som framförts från flera andra medlemsstater bedömer regeringen\r\natt det finns goda möjligheter att få till stånd sådana justeringar och\r\nregeringen avser att arbeta för detta i den fortsatta processen med att\r\nutveckla regelverket på EU-nivå.\r\nDet nationella kuvertet bör inledningsvis, i mindre omfattning, kunna\r\nutnyttjas för offensiva satsningar till stöd för bl.a. kvalitets- och\r\nmarknadsfrämjande åtgärder. Regeringen bedömer behovet av medel för en\r\nsådan åtgärd till 30 miljoner kronor. Utskottet gör samma bedömning som\r\nregeringen och avstyrker motionerna MJ55 (m) yrkande 6, MJ58 (kd) yrkandena\r\n7 och 8 och MJ59 (fp) yrkande 9.\r\nModulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen och avstyrker motioner om\r\nförändring och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet (m, kd, c)\r\noch om styrning av utökningen av miljö- och landsbygdsprogrammet (fp) med\r\nhänvisning till vad som anförs i skrivelsen.\r\nJämför reservationerna 23 (m), 24 (fp), 25 (kd) och 26 (c).\r\nSkrivelsen\r\nDe ökade medel som under innevarande programperiod för miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet (t.o.m. år 2006) överförs från EU:s budget bör utnyttjas\r\nför att öka programmets omfattning. Ytterligare medel tillförs genom\r\nåterföring av handelsgödselskatt.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet accepterar i motion MJ55 (m) yrkande 10 att\r\nmoduleringsmedel används för att öka medlen i existerande miljö- och\r\nlandsbygdsprogram, men motsätter sig ytterligare förändringar under löpande\r\nperiod fram till år 2007. Motionärerna motsätter sig i motionens yrkande\r\n11 att medel från skatter på jordbrukets produktionsmedel används för att\r\nöka miljö- och landsbygdsprogrammet. Ett sådant förfarande innebär en\r\nomfördelning till förfång för produktionsjordbruket. Dessa skatter bör\r\ntas bort. De är i det närmaste unika i EU och bidrar till svenskt jordbruks\r\nkonkurrensnackdelar.\r\nSverige bör enligt kommittémotion MJ56 (c) yrkande 9 fullt ut utnyttja\r\nmöjligheterna inom miljö- och landsbygdsprogrammet, vilket kräver svensk\r\nmedfinansiering. Genom moduleringen kommer alltmer av de rena produktionsstöden\r\natt föras över till miljö- och landsbygdsstöd, vilket är en nödvändig och\r\neftersträvansvärd utveckling, samtidigt som det ställer än högre krav på\r\nvår nationella medfinansiering av miljö- och landsbygdsprogrammen. I\r\nmotionens yrkande 10 framhåller Centerpartiet att handelsgödselskatten\r\ninte bör ingå i miljö- och landsbygdsfinansieringen. Motionärerna stöder\r\nde utökade satsningarna på miljö- och landsbygdsprogrammen, men ställer\r\nsig samtidigt frågande till hur mycket nya pengar som förs in i programmet.\r\nEnligt förslaget skall 270 miljoner kronor tas från handelsgödselskatten.\r\nDessa medel har bönderna själva betalat in och tidigare har de återförts\r\ndirekt till näringen.\r\nKristdemokraterna anför i motion MJ58 (kd) yrkande 10 i fråga om finansiering\r\nav satsningar inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet att de\r\nmodulerade medlen bör kvarstå som delfinansiering och regeringen bör återkomma\r\ni höstens budgetproposition med förslag till finansiering av de vällovliga\r\nsatsningarna inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet. Enligt\r\nmotionens yrkande 19 är det angeläget att den skatt som tas upp på\r\nbekämpningsmedel och handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. Huvuddelen\r\nav den återförda skatten används till åtgärder för att minska\r\nväxtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom\r\nväxtskyddsområdet.\r\nEn mindre del, ca 25 %, av beloppet återförs kollektivt till jordbruksnäringen\r\ni form av forskning, informations-, utbildnings-, rådgivnings- och\r\nutvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder inom\r\njordbruket och trädgårdsnäringen.\r\nEnligt kommittémotion MJ59 (fp) yrkande 8 bör utökningen av miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet målstyras och inte detaljstyras. Regeringen beskriver\r\ni detalj vilka utökningar som föreslås i miljö- och landsbygdsprogrammet,\r\nvilket är olyckligt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nModuleringen som medför en gradvis ökad överföring av EU-medel till miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet kommer som anförs i skrivelsen i första hand att\r\nha betydelse för det kommande miljö- och landsbygdsprogrammet.\r\nUtskottet instämmer i att möjligheterna att redan under innevarande\r\nprogramperiod tillföra ytterligare medel till programmet bör utnyttjas.\r\nProgrammet bör förstärkas med 400 miljoner kronor per år genom tillförsel\r\nav medel från modulering och en återföring av handelsgödselskatt. Av dessa\r\nmedel används drygt 100 miljoner kronor för att stimulera den grovfoderbaserade\r\nanimalieproduktionen genom en höjning av kompensationsbidraget till vall\r\noch betesmark i de mindre gynnade områdena. Miljöersättningen till\r\nbetesmarker och slåtterängar utökas med 75 miljoner kronor genom att\r\ngrundersättningen höjs med ca 100 kr per hektar samtidigt som särskilda\r\ninsatser genomförs för att ytterligare stimulera skötsel av slåtterängar.\r\nFör att bidra till att miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen\r\növergödning och Giftfri miljö skall kunna uppnås införs en miljöersättning\r\ntill vallodling utanför de mindre gynnade områdena till en kostnad av 100\r\nmiljoner kronor. Ytterligare drygt 100 miljoner kronor satsas för att bl.\r\na. stimulera investeringar inom områdena djurvälfärd och småskalig\r\nlivsmedelsförädling samt för införandet av det obligatoriska systemet för\r\njordbruksrådgivning. Motionerna MJ55 (m) yrkandena 10 och 11, MJ56 (c)\r\nyrkandena 9 och 10, MJ58 (kd) yrkandena 10 och 19 och MJ59 (fp) yrkande\r\n8 avstyrks.\r\nTvärvillkor, genomförandetidpunkt och övriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen anfört och avstyrker med hänvisning\r\ntill skrivelsen motioner om hävdkrav på naturbetesmarker (m) och gemensamma\r\nregler för tvärvillkor (m, kd).\r\nJämför reservationerna 12 (m, fp), 13 (m, kd, c), 14 (fp), 15 (kd, c), 27\r\n(m) och 28 (m, kd, c).\r\nSkrivelsen\r\nKonsekvenserna för jordbruket i norra Sverige av förslagen till nationell\r\ntillämpning av reformen samt eventuella behov av förändringar i det\r\nnationella stödet har analyserats. Det kan konstateras att den föreslagna\r\nmodellen i kombination med en höjning av kompensationsbidraget leder till\r\natt jordbruket i norra Sverige inte missgynnas. Något behov av förändring\r\nav det nationella stödet föreligger därför inte.\r\nEU:s tillämpningsföreskrifter för reformen har nyligen beslutats. Regeringen\r\nkommer enligt skrivelsen senare att fatta beslut avseende de svenska\r\nförfattningar som föranleds av EU:s rådsförordning och tillämpningsföreskrifter.\r\nI det sammanhanget kommer valet av kontrollmodell för tvärvillkoren att\r\nbehandlas. Valet av modell kommer att påverka behovet av resurser för\r\nadministrationen. De tillkommande kostnaderna för administrationen åren\r\n2004 och 2005 har beräknats netto uppgå till ca 150 miljoner kronor. I\r\nförsta hand berörs Jordbruksverket och länsstyrelserna av dessa merkostnader.\r\nRegeringen avser att senare återkomma till denna fråga.\r\nMotionerna\r\nEnligt kommittémotion MJ55 (m) yrkande 3 bör grundkravet för att bedöma\r\nom en mark är hävdad eller inte vara om det förekommer vedartad växtlighet.\r\nNågot annat krav bör inte ställas på hävden av naturbetesmarker. Det\r\ninnebär att också ett lågt betesutnyttjande kan räcka för att markerna\r\nskall betraktas som hävdade om vedartad vegetation inte förekommer. I\r\nmotionens yrkande 7 framhålls att grunden för tillämpningen av tvärvillkoren\r\när de 18 direktiv och förordningar som tas upp i den EU-förordning där\r\nreglerna för det nya stödsystemet fastställs. Kommissionen har i olika\r\nsammanhang poängterat att det är direktivet som sätter nivån för tillämpning\r\nav tvärvillkoren och att nationella tillägg och regler som ligger utanför\r\nden gemensamma lagstiftningen inte omfattas av tvärvillkoren. Även enligt\r\nkommittémotion MJ58 (kd) yrkande 11 bör de krav som anges i direktiv och\r\nförordningar till följd av jordbruksministrarnas överenskommelser gälla\r\nsom grund för kontroll, sanktioner och utbetalning av frikopplade\r\nersättningar. Överträdelser av svensk lagstiftning där den går utöver EU:s\r\nkrav bör hanteras av svenskt rättsväsende.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet nya stödsystemet med en frikoppling från produktionen innebär att\r\nförutsättningarna för att bevara och hävda landets betesmarker förändras.\r\nDefinitionen av god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden är av stor\r\nbetydelse för den fortsatta utvecklingen för landets betesmarker. Kostnaden\r\nför att uppfylla kraven på hävd av betesmarkerna bör stå i relation till\r\ndet lägsta värde som en stödrättighet på betesmark kan ha. Hävdkraven bör\r\nenligt utskottets uppfattning utformas på ett sådant sätt att ett årligen\r\naktivt nyttjande av betesmarkerna med betande djur i praktiken kommer att\r\nutgöra en grundförutsättning för att kraven skall kunna uppfyllas. Detta\r\nskulle kunna bidra till att stävja en oönskad utveckling där aktiva,\r\ndjurhållande jordbrukare förlorar nyttjanderätten till betesmark till förmån\r\nför brukare som inte har för avsikt att nyttja marken på ett sätt som\r\nlångsiktigt säkerställer markernas natur- och kulturmiljövärden. Utskottet\r\nanser att en sådan tillämpning av kraven på god jordbrukshävd och goda\r\nmiljöförhållanden lägger en bra grund för arbetet med att uppnå\r\nmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Definitionen av god jordbrukshävd\r\noch goda miljöförhållanden bör sålunda ha som utgångspunkt att hävden av\r\nbetesmarker och bevarandet av dessa markers natur- och kulturmiljövärden\r\nförutsätter ett aktivt markutnyttjande med betande djur där markerna betas\r\nårligen. På åkermark bör villkor liknande dagens miljöregler för träda\r\nställas. Utskottet instämmer i att hävdkraven på åkermark bör utformas så\r\natt miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt\r\nodlingslandskap beaktas. Den exakta definitionen bör fastställas i samband\r\nmed utarbetandet av det nationella regelverket för det frikopplade\r\ngårdsstödet. Med det anförda avstyrks motion MJ55 (m) yrkande 3.\r\nUtskottet anser att det är angeläget med ett snabbt genomförande av\r\nreformen för att inte försena anpassningen av den svenska jordbrukssektorn\r\ntill den nya situation som uppkommer genom införandet av ett frikopplat\r\ngårdsstöd. För att minska osäkerheten för jordbrukarna och för de\r\növergångsproblem som kan uppstå bör reformen därför genomföras den 1 januari\r\n2005. Detta är också ambitionen i flertalet övriga länder.\r\nUtskottet delar uppfattningen att till grund för tvärvillkoren bör den\r\nsvenska lagstiftningen ligga i de fall denna är mer långtgående än EU:s\r\nregler. Motionerna MJ55 (m) yrkande 7 och MJ58 (kd) yrkande 11 avstyrks.\r\n\r\nProduktionsmedelsskatter inom jordbruket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen. Motioner om sänkt dieselskatt\r\n(m, kd, c) och skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel\r\n(fp) avstyrks i huvudsak med hänvisning till vad som anförs i skrivelsen.\r\n\r\nJämför reservationerna 29 (m, kd, c) och 30 (fp).\r\nSkrivelsen\r\nReformen av EU:s jordbrukspolitik innebär en väsentlig förändring av\r\ngrunderna för de ekonomiska kalkyler som jordbruksföretagen i fortsättningen\r\nkommer att upprätta.\r\nMotionerna\r\nI fråga om sänkt dieselskatt på arbetsmaskiner för skogsbruket och jordbruket\r\nanförs i motion MJ54 (m) att i budgetpropositionen 2003 angavs att regeringen\r\navser att återkomma med hur jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner skall\r\nkompenseras för höjningar av dieselskatten. Dieselskatten för såväl\r\njordbruks- som skogsmaskiner bör sänkas till den nivå som gäller i våra\r\ngrannländer. Enligt motion MJ56 (c) yrkande 11 bör man inte särskilja\r\njordbrukets arbetsmaskiner, utan även sänka dieselskatten för skogsbrukets\r\narbetsmaskiner. Det är positivt att dieselskatten för jordbruket sänks,\r\nmen skogsbrukets arbetsmaskiner bör inte särskiljas i detta hänseende.\r\nI fråga om en sänkning av dieselskatten anförs i motion MJ58 (kd) yrkande\r\n18 att de frikopplade stöden innebär att det svenska jordbrukets\r\nkonkurrensutsättning blir än mer tydlig. Det är viktigt att sänkningen blir\r\nsubstantiell och att den svenska skatten anpassas till genomsnittet för\r\neuropeiska förhållanden. Det är nödvändigt att sänkningen också kommer\r\natt gälla skogsbrukets arbetsmaskiner.\r\nEnligt motion MJ59 (fp) yrkande 11 bör jordbruket få bättre konkurrensvillkor\r\ngenom skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel. Lantbruket\r\nbör få ekonomiska incitament att öka användningen av förnybara alternativ.\r\nInblandning av t.ex. rapsmetylester, RME, dvs. rapsolja, i diesel ökar\r\nandelen förnybara drivmedel och minskar därmed koldioxidutsläppen. Det är\r\nnödvändigt att jordbruket får bättre konkurrensvillkor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen innebär reformen med frikopplade stöd att stöden\r\ni princip utgår ur kalkylerna. Detta leder i sin tur till att bl.a.\r\nproduktionsmedelsskatter får större tyngd vid beslut om fortsatt produktion\r\neller nyinvestering inom jordbruket. Som redovisats i det föregående bör\r\nskatten på handelsgödsel i huvudsak kunna återföras till jordbruket inom\r\nramen för miljö- och landsbygdsprogrammet. Återfört belopp kan därvid\r\nberäknas till 270 miljoner kronor. Regeringen återkommer till denna fråga\r\ni budgetpropositionen för år 2005. Regeringen avser också att i\r\nbudgetpropositionen för år 2005 föreslå en sänkning av dieselskatten fr.o.m.\r\nden 1 januari 2005 för jordbrukets arbetsmaskiner. I budgetpropositionen\r\nkommer även att föreslås hur denna sänkning skall finansieras och regleras\r\ninom ramen för den gröna skatteväxlingen. Ett beslut om en sänkt skatt på\r\ndiesel som används inom jordbruket kommer att få positiva effekter för\r\nlönsamheten inom den svenska produktionen av livsmedel. Utskottet föreslår\r\natt motionerna MJ54 (m), MJ56 (c) yrkande 11 och MJ58 (kd) yrkande 18\r\nlämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte tillgodosetts med vad som\r\nanförts.\r\nRegeringen har sedan år 1995 beviljat ett flertal pilotprojektdispenser\r\nför olika aktörer på den svenska marknaden, som i praktiken har inneburit\r\natt all användning av biodrivmedel (främst etanol och rapsmetylester)\r\nvarit helt eller - vad gäller etanol i blandning med mineraloljeprodukt\r\n- i vart fall delvis skattebefriad (jfr bet. 2002/03:SkU11). Regeringen\r\nhar den 19 december 2002 och senare beslutat om befrielse från energiskatt\r\noch koldioxidskatt för en rad pilotprojekt för bränslena etanol, rapsmetylester,\r\nfiskmetylester, ekoparaffin och vätgas som används i försöksverksamhet\r\nför drivmedel. Besluten innebär att nuvarande dispenser förlängs och att\r\nnya ansökningar prövas på samma villkor.\r\nI budgetpropositionen för 2002 lades huvudkomponenterna för en skattestrategi\r\nför alternativa drivmedel fast. Enligt strategin kan skattenedsättning\r\nske antingen via pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi-\r\noch koldioxidskatt, eller genom generell koldioxidskattebefrielse för\r\nkoldioxidneutrala drivmedel. Enligt budgetpropositionen för år 2004 (prop.\r\n2003/04:1 s. 221) nåddes i mars 2003 en politisk överenskommelse om\r\ninnehållet i ett nytt energiskattedirektiv. Direktivet kommer att ge\r\nmedlemsstaterna betydande frihet att utforma system för att skattemässigt\r\ngynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets statsstödsregler.\r\nSkattestrategin för alternativa drivmedel har i juli 2002 anmälts till\r\nkommissionen för godkännande enligt statsstödsreglerna. Ett delbeslut har\r\nredan erhållits. Regeringen har dock bedömt det lämpligt att avvakta\r\nenergiskattedirektivets antagande innan ärendet rörande skattestrategin\r\nslutförs. Regeringen återkommer därefter till riksdagen med förslag till\r\nde lagändringar som fordras för att skattestrategin skall kunna tillämpas.\r\nIntill dess beslutar regeringen om skattenedsättning i särskild ordning.\r\n\r\nI 2004 års budgetproposition preciserade regeringen strategin för beskattning\r\nav alternativa drivmedel. För att säkerställa de alternativa drivmedlens\r\nkonkurrenskraft föreslogs att de koldioxidneutrala drivmedlen skulle\r\nbefrias inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt. Enligt\r\n2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100 s. 39) har ansökan\r\nom godkännande enligt EU:s regler för statsstöd lämnats i februari 2004.\r\nFörutom skattebefrielse även för energiskatt avser ansökan att stödordningen\r\nockså skall omfatta vätgas för bl.a. bränslecellsdrivna fordon. Stödprogrammet\r\nplaneras gälla till och med 2008. Som anförs i budgetpropositionen för år\r\n2004 (prop. 2003/04:1 s. 221) är regeringens mål att koldioxidneutrala\r\nbränslen även på längre sikt skall ha de skattevillkor som krävs för att\r\nunderlätta en bred introduktion av sådana bränslen på marknaden samtidigt\r\nsom överkompensation undviks.\r\nUtskottet har inhämtat från Näringsdepartementet att Statistiska centralbyrån\r\nredovisat uppgifter rörande användningen av rapsmetylester och etanol som\r\ninnebär att vi förra året i Sverige använde cirka 1 TWh biodrivmedel,\r\nvilket motsvarar omkring 1,3 % av bensin- och dieselanvändningen för\r\ntransportändamål räknat på energiinnehåll. Detta innebär i sin tur att\r\nanvändningen nästan har dubblerats jämfört med året innan. En redovisning\r\nav biodrivmedelsanvändningen kommer att skickas till EG-kommissionen senast\r\nden 1 juli som en del av rapporteringen enligt det s.k. biodrivmedelsdirektivet.\r\n\r\nUtskottet föreslår att motion MJ59 (fp) yrkande 11 lämnas utan vidare\r\nåtgärd i den mån den inte tillgodosetts med vad som redovisats.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Utbetalning av stöd utbetalade i euro, punkt 1 (m, fp, kd)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Lars Lindblad\r\n(m), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp) och Björn von der Esch\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 8, 2003/04:MJ58\r\nyrkande 13 och 2003/04:MJ59 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDå en del lantbrukare har tagit lån i euro och stöden ursprungligen\r\nberäknas i denna valuta finns det önskemål om att stöden skall kunna utbetalas\r\ni euro. Vi vill inte motsätta oss detta önskemål. Förutsättningen för att\r\nkunna erhålla stöden i euro är enligt vår mening att en ansökan görs och\r\natt hela merkostnaden jämfört med om stödet skulle utbetalats i svenska\r\nkronor betalas av den sökande. För den jordbrukare som så önskar bör\r\nutbetalning kunna ske i euro.\r\n\r\n\r\n2.      Tidpunkt för utbetalning av stöd, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp) och\r\nBjörn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 9 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har vid flera tillfällen använt utbetalningarna av EU-stöden\r\nsom regulator för att klara utgiftstaken. Om risk förelegat för att\r\nutgiftstaken skall spräckas har utbetalningarna skjutits över årsskiftet.\r\nDetta är enligt vår uppfattning inte ett acceptabelt förfarande. Enligt\r\nvårpropositionen ämnar regeringen fortsätta denna hantering under 2004\r\nvilket vi beklagar. Vi anser att utbetalningarna skall ske samma år som\r\ndet stödet gäller. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 3 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkandena 1 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi vill inledningsvis slå fast att den förändring som nu genomförs inte\r\ntillgodoser våra krav. Den innehåller förvisso steg i rätt riktning, men\r\npå det europeiska planet förordar vi fortfarande en mer genomgripande\r\nreform och en snabbare avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken.\r\n\r\nSom en av utgångspunkterna för införlivandet av den nya jordbrukspolitiken\r\nanges i skrivelsen administrativa förenklingar för såväl lantbrukare som\r\nmyndigheter. Vi anser att den stora administrativa bördan såväl för Sverige\r\nsom för den enskilde lantbrukaren har varit en belastning sedan EU-inträdet.\r\nFolkpartiet anser därför att en målsättning och plan på förenklat regelverk\r\noch byråkrati skall upprättas. Vi anser dessutom att det är av största\r\nvikt att kontrollmodellen för tvärvillkoren blir så kostnadseffektiv och\r\nsamordnad som möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Konkurrensvillkor, punkt 4 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ55 yrkande 12 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ56 yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ59 yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\nStällningstagande\r\nI skrivelsen aviseras att en sänkning av dieselskatten för jordbruket kan\r\nkomma att föreslås, kanske redan i höst. Om så blir fallet välkomnar vi\r\ndenna. Vi anser att detta även skall gälla för skogsbruksmaskiner. Sänkt\r\ndieselskatt är en nödvändighet, men vi anser att ytterligare åtgärder bör\r\ngenomföras. Skatterna på växtnäring och växtskydd bör enligt vår uppfattning\r\nslopas. Det är emellertid inte bara höga skatter på produktionsmedel som\r\när kostnadsdrivande. De svenska särreglerna för djurhållning och tillämpningen\r\nav miljölagar är också till stor nackdel för svensk produktion. Så har t.\r\nex. äggnäringen och fjäderfänäringen, trots unikt hög livsmedelssäkerhet,\r\nuppenbara svårigheter på grund av de svenska särreglerna.\r\nVi anser att miljö- och djurhållningsregler måste harmonieras i EU. Vi\r\nbör internationellt aktivt verka för att övriga EU närmar sig oss när det\r\ngäller djurskydd och miljökrav, och detta tar tid. Under tiden är det\r\nviktigt att vi, som enda land, inte går ytterligare före med än hårdare\r\nkrav. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Konkurrensvillkor, punkt 4 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkande 2 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ55 yrkande 12 och 2003/04:MJ56 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEU:s gemensamma jordbrukspolitik har fört med sig stora globala problem.\r\nBönder i utvecklingsländer har inte kunnat konkurrera på grund av EU:s\r\nsubventioner och exportbidrag. Den protektionistiska politiken har inneburit\r\natt länder utanför EU inte fått tillträde till våra marknader. Subsidier,\r\ntullhinder och regleringar har inte bara skyddat europeiska producenter\r\nmot konkurrenter, de har också lett till ett överskott som med hjälp av\r\nexportbidrag dumpats på världsmarknaden. Denna politik har försvårat för\r\nländerna utanför EU och har i viss mån även missgynnat EU:s egna bönder,\r\nvars inkomster släpat efter. De stora livsmedelsindustrierna har däremot\r\ni många avseenden varit vinnare.\r\nFolkpartiet anser därför att det är viktigt att inom gemenskapen göra\r\nlångtgående förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vägledande\r\nför detta arbete skall vara en snabbare avveckling av jordbruksstödet,\r\nlångsiktiga spelregler, tydliga och effektiva regelverk samt likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor för jordbruksnäringens företag. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Konkurrensvillkor, punkt 4 (kd, c)\r\nav Jan Andersson (c) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ56 yrkandena 1 och 2 samt\r\navslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 12 och 2003/04:MJ59 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att reformen bör kopplas samman med Sveriges nationella\r\njordbrukspolitik. Nu kommer det att bli än mer angeläget att se över kostnaderna\r\nsom svenska lantbrukare har i jämförelse med kollegerna på världsmarknaden.\r\nDet handlar till exempel om enklare regelverk för företagare, att den s.\r\nk. ryggsäcken lyfts av och att politiker och allmänhet stöttar och inser\r\nvärdet i ett levande lantbruk.\r\nDet finns ett tydligt samband mellan svensk livsmedelsproduktion och\r\ninhemsk livsmedelsförädling och därmed arbetstillfällen. Reformen sätter\r\nytterligare fokus på att det svenska jordbrukets och livsmedelssektorns\r\nkonkurrenskraft måste stärkas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n7.      Konsumentperspektiv, punkt 5 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet har i alla sammanhang lyft in konsumentperspektivet. En av de\r\nstora vinsterna med den nya jordbruksreformen är att konsumenternas\r\nefterfrågan får större genomslag eftersom produktionen inte längre skall\r\nvara bidragsberoende. Det bör i stället vara konsumenternas efterfrågan\r\nsom skall vara styrande. Vi välkomnar detta samtidigt som vi önskar att\r\nde enskilda konsumenterna samt konsumentorganisationerna tydligare bör\r\nställa krav på produkter framtagna på ett miljömässigt hållbart sätt och\r\nmed god djuromsorg. Vi anser att krav på märkning därför är mycket viktigt\r\n- både för konsumenter och producenter. För att kunna välja krävs tydlig\r\nmärkning. Konsumenten kan därefter avgöra om varan utifrån sina bedömningar\r\när prisvärd.\r\nPå en konkurrensutsatt marknad får prisbilden tillsammans med djurhållning,\r\nmiljö och etik avgöra konsumentens val. Vi anser att konsumentorganisationernas\r\nsynpunkter vad gäller jordbrukspolitiken i samband med implementeringsarbetet\r\nmåste beaktas. En utvärdering av den nya jordbrukspolitiken bör göras\r\nsenast 2007 där fokus riktas på konsumenternas inflytande vad avser\r\nlivsmedelsfrågor. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8.      Exportsubventioner för djurtransporter, punkt 6 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet har både nationellt och i EU drivit frågan om behovet av ett\r\ngott djurskydd samt vikten av säkra livsmedel. Den liberala gruppen i EU\r\nligger exempelvis bakom inrättandet av den nya livsmedelsmyndigheten. Den\r\nhar också fört en hård kamp för att införa regler som syftar till att\r\nminimera långa djurtransporter. Folkpartiet anser inte att minskningen av\r\nexportsubventionerna för djurtransporter är tillräckliga. Vi vill att de\r\navskaffas helt. Vi delar inte regeringens bedömning i den aktuella skrivelsen\r\natt reglerna för djurtransporter i stort sett är harmoniserade. Vi kan\r\nheller inte tolka de senaste förhandlingarna i EU som att reglerna nu är\r\nharmoniserade, eftersom frågan på grund av stor oenighet i stället fick\r\nskjutas upp till nästa ordförandeskap.\r\nSverige bör under tiden verka för att påverka fler länder att ansluta sig\r\ntill striktare regler vad gäller djurtransporter. Vi kan inte acceptera\r\natt djurtransporterna inom EU föranleder att levande djur behandlas så\r\ndåligt. Djur bör i första hand inte betraktas som handelsvaror utan som\r\nlevande varelser. En dålig djurhållning är etiskt oförsvarbar och innebär\r\näven en hälsorisk för konsumenten. Vi anser också att slakt skall ske så\r\nnära djurens uppfödningsplatser som möjligt. I väntan på att EU-länderna\r\nskall nå en överenskommelse i denna fråga bör samtliga medlemsstater som\r\nett första steg kontrollera att EU:s djurskydds- och transportdirektiv\r\nföljs innan bidrag utbetalas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9.      Produktionsstöd till stärkelsepotatis, punkt 7 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 4, 2003/04:MJ56\r\nyrkande 3 och 2003/04:MJ58 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nEn del av det frikopplade stödet till stärkelsepotatisen bör utgå som\r\ngårdsstöd. Förslaget i skrivelsen innebär att hela den frikopplade delen\r\nav stödet, dvs. 40 %, skall ingå i det regionaliserade stödet. Det har\r\nframförts invändningar mot att Sveriges stärkelseproducenter i onödan\r\nråkar illa ut vid den frikoppling av stödet till stärkelsepotatisen som\r\navses genomföras.\r\nVi anser att gårdsstödsandelen bör sättas till 15 %. Det innebär att\r\nhektarbeloppet i område 3, där den mesta av potatisstärkelseproduktionen\r\nsker, justeras ned med 7-8 kr per hektar. På så sätt minskar också\r\nomfördelningen mellan olika producenter. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10.     Frikoppling av utsädesstöd, punkt 8 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 6 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 8 och\r\n2003/04:MJ57.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är viktigt att inte enskilda brukare eller branscher\r\nkommer att drabbas orimligt hårt av reformen. Ett exempel på brukare som\r\nkan drabbas hårt är timotejfröodlarna. Många odlare är specialiserade på\r\nvallfröproduktion och i vissa bygder är det en betydande gröda. Det som\r\nkan slå hårt mot näringen är inte frikopplingen utan om det blir olika\r\nvillkor i länderna. Sverige är tillsammans med Finland ledande i Europa\r\npå vallfröodling. Det är därför viktigt att vi får samma spelregler som\r\nvåra största konkurrenter och det är därför angeläget att man följer\r\nFinlands val vid genomförande 2006. I dag finns det ett kilostöd som utgör\r\nungefär halva intäkten och detta föreslås frikopplas enligt regeringens\r\nförslag.\r\nSärskilda åtgärder bör därför vidtas för vallfrö om Finland väljer att\r\nbehålla ett produktionskopplat fröstöd. Det är viktigt att Sverige och\r\nFinland tillämpar samma stödsystem på detta område. Detta bör ges regeringen\r\ntillkänna.\r\n\r\n\r\n11.     Plantskoleproduktion m.m., punkt 9 (kd)\r\nav Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ58 yrkandena 15 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBlandmodellen innebär en kvoteringseffekt på gårdsnivå för grödor som\r\npotatis och grönsaker. Regeringen bör i fortsatta överläggningar med\r\nkommissionen verka för att i det kommande regelverket forma lösningar på\r\ndessa problem.\r\nNär det gäller plantskoleproduktion klassas denna enligt EU:s regelverk\r\nsom permanent gröda och faller därmed utanför stödsystemet. Även på denna\r\npunkt bör regeringen i förhandlingar med kommissionen komma överens om\r\njusteringar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12.     Tidpunkt för fördelning av stödrättigheter, punkt 10 (m, fp)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Lars Lindblad\r\n(m), Bengt-Anders Johansson (m) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ55 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nI skrivelsen framförs klart och tydligt att det nya systemet skall träda\r\ni kraft år 2005, men det klarläggs inte vilken tidpunkt eller datum som\r\nblir avgörande för när arealer och produktionsvolymer skall räknas om\r\ntill stödrättigheter. Det är väsentligt att datum för ikraftträdande kommer\r\natt bli tydligt och oomtvistat. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n13.     Övergångsregler för slakt inom nötköttsområdet, punkt 11 (m, kd,\r\nc)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 2 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nDet föreligger enligt vår uppfattning en risk för att många låter slakta\r\nsina djur enbart för att kunna erhålla maximalt stöd. Då riskerar man en\r\nanhopning av slaktanmälningar runt årsskiftet. Detta anser vi vore olyckligt\r\neftersom slakttidpunkt i så fall inte bestäms efter slaktmognad vilket\r\ninnebär att köttet blir av sämre kvalitet. Arbetsbelastningen på slakterierna\r\nkan bli ansträngd. Hänsyn till dessa förhållanden bör tas när datum för\r\nikraftträdande bestäms.\r\nVi anser att regeringen bör komma överens med kommissionen om övergångsregler\r\ninom nötköttsområdet som innebär att slakt kan ske minst tre månader in\r\npå 2005 i syfte att undvika slaktköer och marknadsstörningar. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n14.     Fördelning av stödrättigheter, punkt 12 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkande 5 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ56 yrkande 5 och 2003/04:MJ58 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att Sverige i EU bör begära ett undantag för att en mer aktuell\r\nbrukningstid skall ligga till grund för ersättningen avseende bl.a. amkor.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n15.     Fördelning av stödrättigheter, punkt 12 (kd, c)\r\nav Jan Andersson (c) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 5 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nRegeringens förslag innebär att fördelningen av stödrättigheter kommer\r\natt bestämmas utifrån vem som brukar marken vid ansökningstidpunkten det\r\når systemet träder i kraft. Detta innebär att ytterligare tid ges för\r\nmarkägare att säga upp arrendatorer för att själva kunna tillgodoräkna\r\nsig stödrätterna. Detta kan leda till att mark som i dag brukas aktivt\r\ntas ur produktion. Regeringen bör därför överväga möjligheten att fastställa\r\nett tidigare datum som grund för fördelningen för att möta detta problem.\r\nOm det är nödvändigt bör förhandlingar föras med kommissionen i denna\r\ndel.\r\nÄganderätten för stödrättigheter i en blandmodell bör sålunda fördelas\r\ntill den som brukar marken under 2004. Detta bör vara ett krav för att\r\ninte en markägare skall kunna säga upp arrendatorn för att i stället själv\r\nextensivt hävda marken. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n16.     Nationell reserv, punkt 14 (m, fp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling (fp), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp) och\r\nBjörn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 5, 2003/04:MJ56\r\nyrkande 7, 2003/04:MJ58 yrkande 9 och 2003/04:MJ59 yrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nNågon form av nationell reserv (skyddsnät) behövs för att kompensera de\r\njordbruksföretag som drabbas av störst stödminskningar i samband med\r\ngenomförandet av reformen. I skrivelsen hävdas att behovet av en nationell\r\nreserv kommer att vara begränsat. Vi anser att en nationell reserv behövs\r\noch att den bör vara minst 3 %.\r\nVi anser att det finns ett socialt ansvar eftersom jordbruket utgör en\r\nspeciell typ av företagande, där boendet också är kopplat till gården. En\r\nlevande landsbygd kräver att det finns företagsekonomiskt lönsamma\r\nlantbruksföretag. Enligt vår uppfattning bör man kunna ansöka om medel från\r\nnationella reserven om man drabbats ekonomiskt på grund av exempelvis\r\nstora investeringar de senaste åren genom att reformen nu innebär helt\r\nnya förutsättningar.\r\nDen nationella reserven bör användas som en form av stötdämpare för de\r\nbrukare som drabbas orimligt hårt av reformen. Den bör även användas för\r\natt möta utökare och nystartare som har svårt att hävda sig på basis av\r\nreferensår. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17.     Justering av ersättningsbelopp för åkermark, punkt 15 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 4 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDet är önskvärt att förstärka stödet till åkermark för att skapa ett\r\nrimligare förhållande till konkurrentländernas nivåer. Om det uppstår ett\r\nekonomiskt utrymme när det står klart hur mycket mark som anmälts år 2005,\r\nså bör dessa medel således användas för att justera upp hektarbeloppen\r\nför åkermark. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n18.     Frikoppling inom nötköttsproduktion, punkt 16 (kd, c)\r\nav Jan Andersson (c) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ58 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi stöder en koppling av 75 % av handjursbidraget i nötköttsproduktionen.\r\nHandjurspremiesystemet stimulerar den produktionsmässigt viktiga slakten\r\nav tjurar och stutar. Kopplingen bör enligt vår uppfattning inte redan nu\r\nbegränsas till år 2009. Möjligheten till en total frikoppling bör i stället\r\nbedömas utifrån den kommande utvecklingen inom köttnäringarna. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n19.     Frikoppling av tackbidrag, punkt 17 (kd)\r\nav Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ58 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att tackpremien under en övergångstid bör vara\r\nkopplad till 50 % för att säkerställa fortsatt produktion. Fårskötsel har\r\nlokalt stor betydelse för möjligheten att behålla det öppna landskapet.\r\nEnligt vår uppfattning bör hektarbelopp för åker och betesmark i respektive\r\nområde justeras. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n20.     Nationellt kuvert, punkt 18 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 6 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen aviserar att den vill använda ett begränsat belopp för att\r\nmarknadsföra svenska livsmedel de första åren och önskar samtidigt ha\r\nkvar möjligheten att senare använda sig av maximalt belopp i det nationella\r\nkuvertet. Åtgärden avser att belasta det svenska produktionsjordbruket\r\nför att marknadsföra dess produkter samtidigt som det marknadsföringsstöd\r\nsom ges till den ekologiska produktionen tas av budgetmedel.\r\nVi avvisar införandet av ett nationellt kuvert. Även om det inledningsvis\r\nendast omfattar en omfördelning av 0,5 % från hektarstödet framgår det\r\ntydligt av skrivelsen att regeringen i fortsättningen avser att höja denna\r\nandel. Detta skapar ytterligare osäkerhet om de framtida\r\nproduktionsförutsättningarna.\r\nVi anser att det är fel att ta pengar från ordinarie stöd till\r\nmarknadsföringsändamål. Detta missgynnar produktionsjordbruket och ökar\r\npolitikernas inflytande över jordbruket. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n21.     Nationellt kuvert, punkt 18 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkande 9 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ55 yrkande 6 och 2003/04:MJ58 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet har i överläggningarna i parlamentariska kontaktgruppen varit\r\nöppet för fortsatta diskussioner om ett nationellt kuvert. Vi anser att\r\nregeringen i nuläget gjort en riktig bedömning när man har för avsikt att\r\nendast marginellt utnyttja det nationella kuvertet.\r\nVi anser att frågan om det nationella kuvertet kommit att bli en symbolfråga\r\noch gör därför bedömningen att regeringen bör komma tillbaka till riksdagen\r\nom det finns förslag på ändring av procentsatsen. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n\r\n22.     Finansiering av kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder m.m., punkt\r\n19 (kd)\r\nav Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ58 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen bör enligt min uppfattning återkomma i höstens budgetproposition\r\nmed förslag till ny finansiering av de 30 miljoner kronor som aviserats\r\nför \"offensiva satsningar till stöd för bland annat kvalitets- och\r\nmarknadsfrämjande åtgärder\". Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n23.     Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet, punkt\r\n20 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ55 yrkandena 10 och 11 samt\r\navslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkandena 9 och 10, 2003/04:MJ58 yrkandena\r\n10 och 19 samt 2003/04:MJ59 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nEU:s beslut innebär att en del av nuvarande stöd till jordbruket skall\r\nminskas (moduleras) och i stället användas för landsbygdsutveckling. Vi\r\naccepterar därför att dessa moduleringsmedel används till att öka medlen\r\ni existerande miljö- och landsbygdsprogram. Vi vill emellertid inte att\r\nytterligare förändringar skall göras under löpande period fram till år\r\n2007.\r\nVi motsätter oss att medel från skatter på jordbrukets produktionsmedel\r\nanvänds för att öka miljö- och landsbygdsprogrammen. Ett sådant förfarande\r\nskulle innebära en omfördelning till förfång för produktionsjordbruket.\r\nVår ståndpunkt är som tidigare, nämligen att dessa skatter skall tas bort.\r\nDe är i det närmaste unika i EU och bidrar till svenskt jordbruks\r\nkonkurrensnackdelar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n24.     Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet, punkt\r\n20 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkande 8 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ55 yrkandena 10 och 11, 2003/04:MJ56 yrkandena 9 och\r\n10 samt 2003/04:MJ58 yrkandena 10 och 19.\r\nStällningstagande\r\nInför införlivandet av EU:s beslut utsåg regeringen en arbetsgrupp där\r\nsamtliga riksdagspartier var representerade. Folkpartiet var i den gruppen\r\nkritiskt till att moduleringsmedel avsedda för miljö/landsbygdsåtgärder\r\nskulle användas till administrativa kostnader. Vi är positiva till att\r\nregeringen använder de medel som genom förändring i systemet kan tillskjutas\r\ntill miljö- och landsbygdsprogrammet.\r\nRegeringen beskriver i detalj vilka olika utökningar som föreslås i miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet. Vi tycker att det är principiellt olyckligt att\r\npolitiker detaljstyr på detta sätt. I stället borde vi sätta upp målen\r\nför miljö- och landsbygdsprogrammet och överlåta åt expertisen att på ett\r\nriktigt sätt fördela pengar till projekt som uppnår dessa mål. Folkpartiet\r\nanser att målen med miljö- och landsbygdsprogrammet bör vara att gynna\r\ndet öppna landskapet och planeringen av landskapet för att på så sätt\r\ngynna biologisk mångfald framför allt vad avser rödlistade arter, att\r\ngynna det öppna landskapet för att gynna rekreation och upplevelser av\r\nkulturlandskapet, att minska kväveläckaget från jordbruket, att minska\r\nanvändningen av bekämpningsmedel i jordbruket, att minska jordbrukets\r\nnegativa klimatpåverkan samt att gynna landbygdsutveckling via företagande\r\nt.ex. vad avser småskalig produktion och nyföretagande inom jordbruket.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n25.     Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet, punkt\r\n20 (kd)\r\nav Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ58 yrkandena 10 och 19 samt\r\navslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkandena 10 och 11, 2003/04:MJ56 yrkandena\r\n9 och 10 samt 2003/04:MJ59 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna avvisar regeringens förslag om att finansiera ökade\r\nsatsningar inom miljö- och landsbygdsutvecklingsprogrammet med\r\nhandelsgödselskatten. Återföring av denna skatt bör som tidigare ske direkt till\r\nnäringen som stöd till växtodlingsplaner samt till olika miljöstödsprojekt.\r\nDe modulerade medlen bör kvarstå som delfinansiering men regeringen bör\r\nåterkomma i höstens budgetproposition med förslag till finansiering av\r\nkvarstående medel för de vällovliga satsningar man vill göra inom ramen\r\nför miljö- och landsbygdsprogrammet.\r\nFör att jordbrukets ställning i Sverige inte skall försvagas till följd\r\nav skatter och pålagor är det angeläget att den skatt som tas upp på\r\nhandelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. Huvuddelen av den återförda\r\nskatten används till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från\r\njordbruket och minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n26.     Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet, punkt\r\n20 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ56 yrkandena 9 och 10 samt\r\navslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkandena 10 och 11, 2003/04:MJ58 yrkandena\r\n10 och 19 samt 2003/04:MJ59 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nSverige bör utöka sin nationella budget för medfinansiering av samtliga\r\nstöd för miljö- och landsbygdsutveckling från EU. Vi bör bli bättre på\r\natt utnyttja de medel som finns inom EU:s budget. Genom moduleringen kommer\r\nallt mer av de rena produktionsstöden att föras över till miljö- och\r\nlandsbygdsstöd, vilket vi anser är en nödvändig och eftersträvansvärd\r\nutveckling. Samtidigt ställer det högre krav på vår nationella medfinansiering\r\nav miljö- och landsbygdsprogrammen. Centerpartiet anser att Sverige fullt\r\nut bör utnyttja möjligheterna inom miljö- och landsbygdsprogrammen, vilket\r\nkräver svensk medfinansiering.\r\nCenterpartiet stöder skrivelsens utökade satsningar på miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammen men vi ställer oss samtidigt frågande till hur mycket\r\nnya pengar som verkligen förs in i programmet. Till exempel skall det\r\nanvändas 270 miljoner från handelsgödselskatten. Dessa medel har bönderna\r\nsjälva betalat in och tidigare har de återförts direkt till näringen.\r\nHandelsgödselskatten bör enligt min uppfattning inte ingå i miljö- och\r\nlandsbygdsfinansieringen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27.     Hävdkrav på naturbetesmarker, punkt 21 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ55 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är grundkravet för att bedöma om en mark är hävdad\r\neller inte om det förekommer vedartad växtlighet på den. Något annat krav\r\nbör inte ställas på hävden av naturbetesmarker. Detta innebär att också\r\nett lågt betesutnyttjande kan räcka för att markerna skall betraktas som\r\nhävdade om vedartad vegetation inte förekommer. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n\r\n28.     Tvärvillkor, punkt 22 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 7 och\r\n2003/04:MJ58 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nGrunden för tillämpningen av tvärvillkoren är de 18 direktiv och förordningar\r\nsom tas upp i den EU-förordning där reglerna för det nya stödsystemet\r\nfastställs. I artikel 4.2 i samma förordning fastställs att direktiven\r\nskall tillämpas på det sätt som de genomförts av medlemsstaterna.\r\nKommissionen har i olika sammanhang poängterat att det är direktivet som sätter\r\nnivån för tillämpning av tvärvillkoren och att nationella tillägg och\r\nregler som ligger utanför den gemensamma lagstiftningen inte omfattas av\r\ntvärvillkoren.\r\nVi anser att det bör finnas gemensamma regler för vilka krav som skall\r\nställas på jordbruksföretagen för att erhålla de nya EU-stöden. De krav\r\nsom anges i direktiv och förordningar till följd av jordbruksministrarnas\r\növerenskommelser bör gälla som grund för kontroll, sanktioner och utbetalning\r\nav frikopplade ersättningar.\r\nÖverträdelser av svensk lagstiftning där den går utöver EU:s krav bör\r\nhanteras av svenskt rättsväsende. För tydlighets skull bör därför enligt\r\nvår uppfattning klargöras att det endast är den gemensamma lagstiftningen\r\nsom får ligga till grund för kontroll av om tvärvillkoren uppfylls och\r\nför eventuella sanktioner om de inte följs. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n29.     Produktionsmedelsskatter inom jordbruket, punkt 23 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson (m) och Björn von der Esch (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:MJ54, 2003/04:MJ56 yrkande\r\n11 och 2003/04:MJ58 yrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nDe frikopplade stöden innebär att det svenska jordbrukets konkurrensutsättning\r\nblir än mer tydlig. Vi anser att samtidigt som reformen genomförs i Sverige\r\nbör också produktionsskatterna sänkas. I uppgörelsen mellan regeringen\r\noch stödpartierna om jordbrukspolitiken finns förslag om sänkt dieselskatt\r\nför jordbrukets arbetsmaskiner från 2005. Av propositionen framgår det\r\ninte om skogsmaskinerna ingår i den uppgörelsen.\r\nEftersom jordbruket i dag till stora delar styrs av EU:s gemensamma\r\njordbrukspolitik, innebär den s.k. ryggsäcken att svenskt jordbruk inte kan\r\nkonkurrera på lika villkor. Vi anser att det är positivt om man kommer\r\natt sänka dieselskatten för jordbruket men anser samtidigt att det vore\r\nnegativt om man särskiljer skogsbrukets arbetsmaskiner i detta hänseende.\r\nSkogen är en av Sveriges viktigaste exportnäringar med ett bidrag på\r\n80-90 miljarder till Sveriges handelsbalans. Det är viktigt att sänkningen\r\nblir substantiell och att den svenska skatten anpassas till genomsnittet\r\nför europeiska förhållanden.\r\nSverige är jämte Österrike det enda EU-land som har samma skattesats på\r\ndiesel för jordbrukets arbetsmaskiner som för andra fordon. Detta ger de\r\nsvenska bönderna en betungande konkurrensnackdel. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n30.     Skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel, punkt 24\r\n(fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:MJ59 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att lantbruket inte får ekonomiska incitament att öka användningen\r\nav förnybara alternativ. En inblandning av exempelvis rapsmetylester, dvs.\r\nrapsolja, i diesel ökar andelen förnybara drivmedel och minskar därmed\r\nkoldioxidutsläppen. Det är nödvändigt att jordbruket får bättre\r\nkonkurrensvillkor. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom att\r\nskattelättnader\r\ninförs vid inblandning av förnybara drivmedel. Med hänsyn till EG-direktivet\r\nom att varje medlemsland skall nå upp till 5,7 % förnybara drivmedel fram\r\ntill år 2007 är behovet av långsiktiga ekonomiska incitament än viktigare.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 3 (fp)\r\nLennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp) anför:\r\nVärlden blir mer och mer sammansvetsad. Våra tids problem är gemensamma\r\noch därför krävs ökat samarbete över nationsgränserna. EU är vårt skarpaste\r\ninstrument för att bekämpa många av vår tids stora och globala utmaningar.\r\n\r\nDet globala multilaterala regelsystemet för världshandel i WTO hotas i\r\ndag på grund av EU:s och USA:s protektionistiska hållning på jordbruksområdet.\r\nFolkpartiet har länge drivit kravet på en radikalt förändrad europeisk\r\njordbrukspolitik i riktning mot mindre subventioner och mer avregleringar.\r\nEn snabbare avreglering av jordbruksstödet, långsiktiga spelregler,\r\ntydliga och effektiva regelverk samt likvärdiga konkurrensvillkor är\r\nnödvändiga för att skapa en mer rättvis värld.\r\nEn avreglering av EU:s jordbrukspolitik skulle också innebära förbättringar\r\nför världens fattiga landsbygdsbefolkning liksom för Europas konsumenter.\r\nHöjda handelshinder mot länder utanför EU:s närområde - framför allt mot\r\nu-länderna - måste motarbetas. EU spelar en mycket viktig roll och bör\r\ndärför vara pådrivande i detta. Vi anser att Sverige särskilt bör ta ett\r\nansvar för att inom EU verka för ett återupptagande av WTO-utvecklingsrundan\r\ninom ramen för Doharundan.\r\n\r\n\r\n2.      Stödrättigheternas skattekonsekvenser, punkt 13 (m)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson\r\n(m) anför:\r\nDe stödrättigheter som enskilda jordbruksföretag erhåller kommer att kunna\r\nsäljas på marknaden. Det är viktigt att de skattemässiga konsekvenserna\r\nav sådana överlåtelser klargörs i god tid innan det nya systemet träder\r\ni kraft. Skattevillkoren måste vara tydliga och konsekventa.\r\n\r\n\r\n3.      Nationell reserv, punkt 14 (m)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson\r\n(m) anför:\r\nOmfördelningen mellan jordbrukare kommer i vissa fall att bli avsevärd\r\noch det finns därför behov av att lindra effekterna för dem som drabbas\r\nvärst. Vi anser att kompensation lämpligen bör ges för hela stödminskningen\r\nutöver 20 % och att den bör utgå år 2005. Det bör finnas möjlighet till\r\nförlängning till år 2006 men med lägre kompensationsgrad. Den nationella\r\nreserven kan med fördel användas för detta ändamål.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik\r\ni Sverige.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:MJ54 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sänkt dieselskatt på arbetsmaskiner för skogsbruket och jordbruket.\r\n2003/04:MJ55 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett tydligt och oomtvistat införandedatum.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hänsyn till risken för en slakttopp när ikraftträdandedatum\r\nbestäms.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om hävdkrav på naturbetesmarker.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om omvandlingen av stödet till stärkelsepotatis.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kompensation för dem som drabbas av stora stödminskningar.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avvisa s.k. nationellt kuvert.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tvärvillkor.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbetalning av stöd i euro.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om utbetalning av stöd under rätt kalenderår.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändring av LBU-programmet.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om finansiering av LBU-programmet.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av förbättrad konkurrenssituation för svensk\r\nlivsmedelsproduktion.\r\n2003/04:MJ56 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att det i och med jordbruksreformen är än mer angeläget\r\natt jordbrukets s.k. ryggsäck lyfts av.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att reformen sätter ytterligare fokus på att det svenska\r\njordbrukets och livsmedelssektorns konkurrenskraft måste stärkas.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att 5/8 av det frikopplade stödet till potatisstärkelse\r\nbör utbetalas som regionstöd och 3/8 som ett frikopplat gårdsstöd utifrån\r\nreferensperioden 2000-2002.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att om det uppstår ett ekonomiskt utrymme när det står\r\nklart hur mycket mark som anmälts 2005, så skall dessa pengar gå till att\r\njustera upp hektarbeloppen för åkermark.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att stödrättigheterna skall tillfalla den som brukade\r\nmarken under 2004.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att om Finland väljer att fortsatt koppla sitt stöd\r\nför vallfröodling, krävs det att Sverige följer Finlands modell.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall utnyttja möjligheten till en nationell\r\nreserv.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att följa utvecklingen, så att konkurrenskraften inte\r\nförsämras gentemot konkurrentländernas grönfodertorkar.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige fullt ut utnyttjar möjligheterna inom\r\nLBU-program, vilket kräver svensk medfinansiering.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att handelsgödselskatten inte skall ingå i\r\nLBU-finansieringen.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att man inte skall särbehandla jordbrukets arbetsmaskiner,\r\nutan även sänka dieselskatten för skogsbrukets arbetsmaskiner.\r\n2003/04:MJ57 av Annika Qarlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att om Finland väljer att fortsatt koppla sitt stöd för\r\nvallfröodling, krävs det att Sverige följer Finlands modell.\r\n2003/04:MJ58 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten att fastställa ett tidigare datum som grund för\r\nfördelningen av stödrättigheterna.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppjustering av ersättningsnivån per hektar för åker om ett\r\nutrymme uppstår vid summering av den mark som anmäls till systemet vid\r\nstarten.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att möjligheten till total frikoppling inom nötköttsproduktionen\r\nmåste bedömas utifrån utvecklingen inom köttnäringarna.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om koppling av tackbidraget.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om timotejfrö.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stärkelsepotatis.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett nationellt kuvert inte bör införas.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om finansiering av offensiva satsningar till stöd för bland annat\r\nkvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en nationell reserv.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om finansiering av satsningar inom ramen för LBU-programmet.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om gemensamma regler för tvärvillkor.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om datum för utbetalning av EU-stöden.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheten för jordbrukare att få stöden utbetalade i\r\neuro.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av risken för negativa skattekonsekvenser om\r\nde frikopplade direktersättningarna i form av stödrättigheter klassas som\r\nlös egendom.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvoteringseffekter för potatis och grönsaker.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om plantskoleproduktion.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om övergångsregler för slakt inom nötköttsområdet.\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en sänkning av dieselskatten.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel.\r\n\r\n2003/04:MJ59 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU:s jordbrukspolitik skall avregleras i snabbare takt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av långsiktiga spelregler, tydliga och effektiva regelverk\r\nsamt bättre konkurrensvillkor för jordbruksnäringens företag.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett borttagande av EU:s exportsubventioner för djurtransporter.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett ökat konsumentperspektiv.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i EU skall begära undantag för att en mer aktuell\r\nbrukningstid skall ligga till grund för ersättningen avseende bl.a. amkor.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en förenkling av byråkratin gällande jordbrukspolitiken.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bönderna skall kunna välja om de önskar utbetalningar i\r\neuro.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att målstyra i stället för detaljstyra utökningen av LBU-programmet.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen i frågan om det\r\ns.k. nationella kuvertet.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den s.k. nationella reserven får tas i anspråk av\r\nföretag som drabbats hårt.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att jordbruket får bättre konkurrensvillkor\r\ngenom skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Utbetalning av stöd utbetalade i euro",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 8, 2003/04:MJ58 yrkande 13 och 2003/04:MJ59 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Tidpunkt för utbetalning av stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 9 och 2003/04:MJ58 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkandena 1 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Konkurrensvillkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 12, 2003/04:MJ56 yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ59 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Konsumentperspektiv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Exportsubventioner för djurtransporter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Produktionsstöd till stärkelsepotatis",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 4, 2003/04:MJ56 yrkande 3 och 2003/04:MJ58 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Frikoppling av utsädesstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkandena 6 och 8, 2003/04:MJ57 och 2003/04:MJ58 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Plantskoleproduktion m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkandena 15 och 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Tidpunkt för fördelning av stödrättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ55 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Övergångsregler för slakt inom nötköttsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 2 och 2003/04:MJ58 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Fördelning av stödrättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 5, 2003/04:MJ58 yrkande 1 och 2003/04:MJ59 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Stödrättigheternas skattekonsekvenser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Nationell reserv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 5, 2003/04:MJ56 yrkande 7, 2003/04:MJ58 yrkande 9 och 2003/04:MJ59 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "126AC678-6E52-48E6-8EC3-B8C6E9465248",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "150",
                    "118",
                    "1",
                    "80"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/126AC678-6E52-48E6-8EC3-B8C6E9465248",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Justering av ersättningsbelopp för åkermark",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ56 yrkande 4 och 2003/04:MJ58 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Frikoppling inom nötköttsproduktion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Frikoppling av tackbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Nationellt kuvert",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 6, 2003/04:MJ58 yrkande 7 och 2003/04:MJ59 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Finansiering av kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ58 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkandena 10 och 11, 2003/04:MJ56 yrkandena 9 och 10, 2003/04:MJ58 yrkandena 10 och 19 samt 2003/04:MJ59 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Hävdkrav på naturbetesmarker",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ55 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Tvärvillkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ55 yrkande 7 och 2003/04:MJ58 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Produktionsmedelsskatter inom jordbruket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ54, 2003/04:MJ56 yrkande 11 och 2003/04:MJ58 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ59 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:137 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Utbetalning av stöd utbetalade i euro",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Tidpunkt för utbetalning av stöd",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Konkurrensvillkor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Konkurrensvillkor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Konkurrensvillkor",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Konsumentperspektiv",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Exportsubventioner för djurtransporter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Produktionsstöd till stärkelsepotatis",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Frikoppling av utsädesstöd",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Plantskoleproduktion m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Tidpunkt för fördelning av stödrättigheter",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Övergångsregler för slakt inom nötköttsområdet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Fördelning av stödrättigheter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Fördelning av stödrättigheter",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Nationell reserv",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Justering av ersättningsbelopp för åkermark",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Frikoppling inom nötköttsproduktion",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Frikoppling av tackbidrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Nationellt kuvert",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Nationellt kuvert",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Finansiering av kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Modulering och finansiering av miljö- och landsbygdsprogrammet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Hävdkrav på naturbetesmarker",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Tvärvillkor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Produktionsmedelsskatter inom jordbruket",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Skattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-06-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-06-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-06-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 19:09:58"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har redovisat för riksdagen hur regeringen tycker att EU:s nya jordbrukspolitik ska tillämpas i de delar där Sverige ska ta ställning till olika alternativ. Förslagen innebär att ett frikopplat gårdsstöd bör införas enligt en så kallad blandmodell. Modellen innebär i huvudsak en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region får samma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna. ",
          "dok_id": "GR01MJU22",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Halvtidsöversynen av EU:s jordbrukspolitik (MJU22)",
          "dok_id": "GR01MJU22",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 19:09:58"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU22",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har redovisat för riksdagen hur regeringen tycker att EU:s nya jordbrukspolitik ska tillämpas i de delar där Sverige ska ta ställning till olika alternativ. Förslagen innebär att ett frikopplat gårdsstöd bör införas enligt en så kallad blandmodell. Modellen innebär i huvudsak en regionalisering av nuvarande stöd där all åkermark inom en region får samma grundstöd per hektar men där viss del av stöden inom främst animaliesektorn förblir gårdskopplade. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU22",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Halvtidsöversynen av EU:s jordbrukspolitik (MJU22)",
          "dok_id": "GR01MJU22",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU22",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_MJU_22.pdf",
          "filstorlek": "250157",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Titel saknas",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7F224C40-BBE0-46D6-8AD1-94FA49CF6CF9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ54 med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ54",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ54",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ55 med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ55",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ55",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ56 med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ56",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ56",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ57 med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ57",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ57",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ58 med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ58",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ58",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ59 med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ59",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ59",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR03137",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "137",
          "ref_dok_titel": "Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-06-19",
          "ref_dok_id": "GR09132",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "132",
          "ref_dok_titel": "2004-06-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:282",
          "ref_dok_id": "GR0K282",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "282",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:282",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}