{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2246955",
      "dok_id": "GR01MJU2",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:07",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:11",
      "titel": "Utgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske medanslutande näringar m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU2</div><h1>Utgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske medanslutande näringar m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI betänkandet behandlas dels  regeringens  förslag i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2004  om  anslag  inom\r\nutgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,  fiske med\r\nanslutande   näringar,  dels  regeringens  skrivelse\r\n2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning.\r\nI   samband   med    budgetpropositionen   behandlar\r\nutskottet  51  motionsyrkanden  och  i  samband  med\r\nskrivelsen behandlas  sammanlagt  85 motionsyrkanden\r\nmed  anledning  av  skrivelsen   och   från   allmän\r\nmotionstid 2002 och 2003.\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju\r\npolitikområden.  Det  mest  omfattande  av  dessa är\r\nLivsmedelspolitikområdet som omfattar i första  hand\r\nverksamhet      som     avser     jordbruks-     och\r\nträdgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.\r\nÖvriga    politikområden    är    Landsbygdspolitik,\r\nDjurpolitik,        Samepolitik,       Skogspolitik,\r\nUtbildningspolitik och  Forskningspolitik. Riksdagen\r\nhar den 19 november 2003 fastställt utgiftsramen för\r\nutgiftsområdet till 14 278  732  kr  i  enlighet med\r\nfinansutskottets  förslag.  Regeringens  förslag  om\r\nmedelsanvisning   på  anslag  m.m.  tillstyrks   och\r\nutskottet  ställer  sig  bakom  de  bedömningar  som\r\nregeringen  har redovisat.  Samtliga  motioner   som\r\nbehandlas   i   samband    med   budgetpropositionen\r\navstyrks.\r\nRegeringens          skrivelse         2002/03:111\r\nLandsbygdspolitik  - resultatredovisning  utgör  ett\r\nkomplement till budgetpropositionen  för år 2004 och\r\ninnehåller  en  fördjupad  redovisning  av  uppnådda\r\nresultat inom politikområdet Landsbygdspolitik  samt\r\nmer  ingående  information om resursfördelningen och\r\nutfallet beträffande  de  i  politikområdet ingående\r\nverksamhetsområdena. Redovisningen  visar  också  på\r\nhur  resultaten svarar mot uppställda mål och hur de\r\ningående  åtgärderna  bidrar  till att nå en hållbar\r\nutveckling  på  landsbygden.  Utskottet   har  ingen\r\nerinran   mot   regeringens  redovisning.  Även   de\r\nmotioner som  behandlas i anslutning till skrivelsen\r\navstyrks.\r\nI  betänkandet   finns   36  reservationer  och  6\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen för år 2004\r\n\r\n1.      Anslag inom utgiftsområde 23 Jord-\r\noch skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar\r\n\r\nRiksdagen\r\n1. bemyndigar regeringen  att  under  år  2004, i\r\nfråga  om  ramanslaget  42:3 Djurhälsovård, fatta\r\nbeslut  som inklusive tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför utgifter  på  högst 11 100 000 kr efter år\r\n2004,\r\n2. bemyndigar regeringen  att  under  år  2004, i\r\nfråga   om   ramanslaget   42:4   Bekämpande   av\r\nsmittsamma  husdjurssjukdomar,  fatta  beslut som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 3 500 000 kr under år 2005,\r\n3.  bemyndigar regeringen att för  år  2004  låta\r\nKammarkollegiet  ha  tillgång  till  en kredit på\r\nmyndighetens     särskilda     räntekonto     för\r\nViltvårdsfonden   i  Riksgäldskontoret  på  högst\r\n5 000 000 kr,\r\n4. bemyndigar regeringen att för år 2004, i fråga\r\nom ramanslaget 42:6  Djurskyddsmyndigheten, fatta\r\nbeslut som inklusive tidigare  åtaganden  innebär\r\nutgifter på högst 10 000 000 kr år 2005,\r\n5.   bemyndigar  regeringen  att för år 2004 låta\r\nStatens jordbruksverk ha tillgång  till en kredit\r\npå  myndighetens  särskilda  räntekonto  för  EU-\r\nverksamhet   i   Riksgäldskontoret    på    högst\r\n5 650 000 000 kr,\r\n6.  bemyndigar  regeringen  att  under år 2004, i\r\nfråga  om  ramanslaget  43:5 Arealersättning  och\r\ndjurbidrag  m.m.,  fatta  beslut   som  inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  innebär utgifter  på\r\nhögst 5 029 000 000 kr under år 2005,\r\n7.  bemyndigar regeringen att under  år  2004,  i\r\nfråga   om   ramanslaget  43:6  Intervention  och\r\nexportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut\r\nsom inklusive  tidigare  gjorda åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 2 000 000 kr under år 2005,\r\n8. bemyndigar regeringen att  under  år  2004,  i\r\nfråga    om   ramanslaget   44:1   Åtgärder   för\r\nlandsbygdens   miljö  och  struktur,  besluta  om\r\nbidrag som inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter  på  högst  1 125 000 000 kr  år\r\n2005,  högst  485 000 000  kr  år   2006,   högst\r\n115 000 000  kr  år  2007, högst 45 000 000 kr år\r\n2008 och högst 30 000 000 kr därefter,\r\n9. bemyndigar regeringen  att  under  år  2004, i\r\nfråga   om   ramanslaget  44:2  Från  EG-budgeten\r\nfinansierade åtgärder  för landsbygdens miljö och\r\nstruktur,  fatta  beslut som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  innebär   utgifter   på  högst\r\n1 260 000 000 kr år 2005, högst 510 000 000 kr år\r\n2006,   högst   150 000 000  kr  år  2007,  högst\r\n60 000 000 kr år  2008  och  högst  20 000 000 kr\r\ndärefter,\r\n10.  bemyndigar regeringen att under år  2004,  i\r\nfråga   om   ramanslaget  44:3  Miljöförbättrande\r\nåtgärder i jordbruket,  fatta beslut om åtaganden\r\nsom medför utgifter på högst 7 600 000 kr år 2005\r\noch högst 4 500 000 kr år 2006,\r\n11. bemyndigar regeringen  att  under  år 2004, i\r\nfråga  om  ramanslaget 44:7 Ekologisk produktion,\r\nfatta beslut  om åtaganden som medför utgifter på\r\nhögst 9 900 000 kr år 2005 och högst 4 500 000 kr\r\når 2006,\r\n12. bemyndigar  regeringen  att  under år 2004, i\r\nfråga   om   ramanslaget   45:1   Främjande    av\r\nrennäringen   m.m.,  fatta  beslut  om  stöd  som\r\ninklusive  tidigare   gjorda   åtaganden  innebär\r\nutgifter på högst 4 000 000 kr under år 2005,\r\n13. bemyndigar regeringen att under  år  2004,  i\r\nfråga  om  ramanslaget  26:1  Forskningsrådet för\r\nmiljö,  areella  näringar  och  samhällsbyggande:\r\nForskning  och  samfinansierad  forskning,  fatta\r\nbeslut  om  stöd  som  inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter  på  högst 200 000 000\r\nkr under år 2005, högst 80 000 000  kr  under  år\r\n2006 och högst 20 000 000 kr under år 2007,\r\n14.  anvisar  anslag  för  budgetåret  2004 under\r\nutgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga\r\n2.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition  2003/04:1\r\nvolym 11  utgiftsområde  23  punkterna  1-14 samt\r\navslår   motionerna   2002/03:MJ28   yrkande   8,\r\n2003/04:MJ231,    2003/04:MJ267,    2003/04:MJ285\r\nyrkande 4, 2003/04:\r\nMJ347, 2003/04:MJ399 yrkandena 8-10,  16, 17, 19,\r\n22,    35,    41    och   46-48,   2003/04:MJ427,\r\n2003/04:MJ431 yrkandena 1, 5 och 22, 2003/04:\r\nMJ449, 2003/04:MJ470,  2003/04:MJ473 yrkandena 2,\r\n4, 8-10, 13 och 14, 2003/04:Fi240 yrkande 26 samt\r\n2003/04:Sk401 yrkande 7.\r\n\r\n2.      Förändring av ersättningen för\r\nproduktionsbortfall vid epizootiutbrott\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ473 yrkandena\r\n11 och 12.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n3.      Principerna för utbetalning av\r\nvissa stöd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ319\r\nyrkande   1,   2003/04:MJ406    yrkande   2   och\r\n2003/04:MJ473 yrkande 5.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Utbetalning av stöd i euro\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:MJ319  yrkande\r\n2.\r\nReservation 3 (m, fp, kd)\r\n\r\n5. Viss verksamhet vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna    2003/04:MJ239\r\nyrkande 2 och 2003/04:\r\nMJ431 yrkande 18.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n6.      Ytterligare tjänster vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ377.\r\n\r\n7.      Verksamheten vid den\r\nveterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ238.\r\n\r\n8.      Landsbygdsforskning, forskning om\r\nekologiska livsmedels hälsoeffekter m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ239\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ410 yrkande 9, 2003/04:MJ445\r\noch 2003/04:N328 yrkande 5.\r\nReservation 5 (v)\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n9.      Skogsforskning och forskning inom\r\nlivsmedelsområdet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ409\r\nyrkande 12 och 2003/04:MJ476 yrkande 7.\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\nLandsbygdspolitik - resultatredovisning\r\n\r\n10.     Öppna landskap\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ356\r\nyrkande 3, 2002/03:T213  yrkande 1, 2003/04:MJ311\r\noch 2003/04:MJ399 yrkandena 4 och 7.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Ängs- och betesmarksprogrammen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ428\r\nyrkande 15 och 2002/03:MJ487 yrkande 4.\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n12.     Skötselplaner för naturreservat\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 6.\r\nReservation 11 (m, fp)\r\n\r\n13.     Fäbodar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ209\r\nyrkandena  1 och 3, 2002/03:MJ301,  2002/03:MJ450\r\noch 2003/04:MJ399 yrkande 13.\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n14.     Kallblodig travare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ430\r\nyrkande 3, 2003/04:\r\nMJ368, 2003/04:MJ467 och 2003/04:MJ475 yrkande 3.\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n15.     Miljöstöd till vallodling\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ422\r\nyrkande 9 delvis, 2002/03:\r\nMJ428 yrkande 14 och 2003/04:MJ399 yrkande 28.\r\nReservation 14 (fp)\r\n\r\n16.     Fånggrödor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ487\r\nyrkande 29 och 2003/04:\r\nMJ399 yrkande 29.\r\nReservation 15 (kd, c, mp)\r\n\r\n17.     Miljöåtgärder kring Östersjön\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ489  yrkande\r\n4.\r\nReservation 16 (mp)\r\n\r\n18.     Skyddszoner\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ245\r\nyrkande   4,   2003/04:MJ243    yrkande   4   och\r\n2003/04:MJ264.\r\n\r\n19.     Våtmarker\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ489  yrkande\r\n7.\r\n\r\n20.     Användning av natur- och\r\nhandelsgödsel\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:MJ315 yrkande\r\n10.\r\nReservation 17 (fp, mp)\r\n\r\n21.     Kompetensutveckling inom skogen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 4.\r\nReservation 18 (fp)\r\n\r\n22.     Bekämpningsmedel m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ28  yrkandena\r\n3 och 7.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n23.     Skatt på kväveläckage\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 5.\r\nReservation 20 (fp)\r\n\r\n24.     Ekologisk produktion\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ419\r\nyrkande     9,    2002/03:MJ424    yrkande    14,\r\n2002/03:MJ489  yrkande  6, 2002/03:N302 yrkande 9\r\noch 2003/04:MJ399 yrkande 26.\r\nReservation 21 (v)\r\n\r\n25.    Ekologisk odling i växthus\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 5.\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n26.     Resurshushållande konventionellt\r\njordbruk, s.k. REKO-stöd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 4.\r\n\r\n27.     Jordbrukets och\r\nlivsmedelsindustrins konkurrenskraft på\r\nGotland\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ352.\r\n\r\n28.     Hållbar utveckling av landsbygden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:MJ29\r\nyrkande    3,    2002/03:MJ30   yrkande   2   och\r\n2002/03:MJ422 yrkande 16.\r\nReservation 23 (fp)\r\n\r\n29.     Startstöd till unga jordbrukare\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:MJ30\r\nyrkande 8 och 2003/04:\r\nMJ473 yrkande 15.\r\nReservation 24 (c)\r\n\r\n30.     Småskalig livsmedelsproduktion\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:MJ224,\r\n2002/03:MJ381 yrkande 2, 2002/03:MJ429 yrkande 4,\r\n2002/03:MJ487 yrkande 13, 2002/03:N345 yrkande 8,\r\n2003/04:MJ297 och 2003/04:MJ335 yrkande 3.\r\nReservation 25 (v, mp)\r\n\r\n31.     Företagarperspektivet i\r\nlandsbygdspolitiken m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:MJ28\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ29  yrkande  1, 2002/03:MJ30\r\nyrkande 1 och 2003/04:MJ431 yrkande 19.\r\nReservation 26 (fp)\r\nReservation 27 (kd)\r\nReservation 28 (c)\r\n\r\n32.     Kvinnligt företagande m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:MJ29\r\nyrkande 7 och 2002/03:\r\nMJ30 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 29 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n33.    Jordbruket i norra Sverige\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:MJ28\r\nyrkande 6, 2002/03:MJ30 yrkande  6, 2002/03:MJ303\r\nyrkande    1,    2002/03:MJ326,    2002/03:MJ330,\r\n2002/03:MJ393,    2002/03:MJ487    yrkande     6,\r\n2002/03:N343  yrkandena  8  och 10, 2003/04:MJ222\r\noch 2003/04:MJ399 yrkande 11.\r\nReservation 30 (kd)\r\nReservation 31 (c)\r\n\r\n34.     Skrivelsen\r\n\r\nRiksdagen  lägger  skrivelse  2002/03:111  till\r\nhandlingarna.\r\n\r\n35.     Förenkling av programmen för\r\nlandsbygdsutveckling\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:MJ30\r\nyrkande 3, 2002/03:MJ333, 2002/03:MJ411 yrkande 2\r\noch 2002/03:MJ424 yrkande 10.\r\nReservation 32 (m, kd, c)\r\n\r\n36.     Den gemensamma jordbrukspolitiken\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:MJ29\r\nyrkande 2, 2002/03:MJ422  yrkande  9  delvis  och\r\n2002/03:K288 yrkande 5.\r\nReservation 33 (fp)\r\n\r\n37.     Delning av stödområde 4\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ206  yrkande\r\n2.\r\n\r\n38.     Resurseffektivt jordbruk, s.k.\r\nREJO-stöd\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:MJ263 yrkande\r\n2.\r\n\r\n39.     Det fjällnära jordbruket\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ303\r\nyrkande 2,  2002/03:\r\nMJ381  yrkande  1, 2003/04:MJ358  yrkande  2  och\r\n2003/04:MJ399 yrkande 31.\r\nReservation 34 (kd)\r\nReservation 35 (v)\r\n\r\n40.     Skärgårdsjordbruk\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:MJ487 yrkande\r\n7.\r\n\r\n41.     Jordbrukets konkurrensvillkor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:MJ28\r\nyrkande 2 och 2002/03:\r\nMJ30 yrkande 7.\r\nReservation 36 (m, kd, c)\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i  beslutet:\r\nCatharina  Elmsäter-Svärd (m)*, Sinikka Bohlin  (s),\r\nRune Berglund  (s),  Rolf  Lindén  (s),  Sven Gunnar\r\nPersson (kd), Christina Axelsson (s), Lars  Lindblad\r\n(m)*,  Carina  Ohlsson (s), Jan Andersson (c),  Jan-\r\nOlof  Larsson  (s),   Bengt-Anders  Johansson  (m)*,\r\nChristin  Nilsson (s), Ann-Kristine  Johansson  (s),\r\nAnita Brodén  (fp)*,  Sven-Erik Sjöstrand (v), Marie\r\nWahlgren (fp)* och Gunnar Goude (mp).\r\n\r\n\r\n*) Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 1.\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nMJU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI   förevarande   betänkande   behandlar   utskottet\r\ninledningsvis regeringens  och oppositionens förslag\r\ntill   fördelning   av   utgifterna    m.m.    under\r\nutgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,  fiske med\r\nanslutande   näringar.   Regeringens   förslag  till\r\nutgifter    har    utformats    i    samarbete   med\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.  Förslagen\r\nåterfinns  i bilaga 3. Därutöver behandlar utskottet\r\nnågra  ytterligare   motioner  med  anknytning  till\r\nbudgeten. I betänkandet  behandlas också regeringens\r\nskrivelse     2002/03:111    Landsbygdspolitik     -\r\nresultatredovisning jämte motioner.\r\n\r\nUtskottet har med anledning av budgetpropositionen\r\nuppvaktats av representanter  för  Svenska  samernas\r\nriksförbund   (SSR)  och  erhållit  skrivelser  från\r\nlänsstyrelsen  i   Jämtlands  län,  länsstyrelsen  i\r\nVästerbottens län och SSR.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen för år 2004\r\n\r\nUtgiftsområde 23 omfattar 38 anslag fördelade på sju\r\npolitikområden. Det  mest  omfattande politikområdet\r\när  Livsmedelspolitik  som omfattar  i  första  hand\r\nverksamhet     som     avser     jordbruks-      och\r\nträdgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.\r\nÖvriga    politikområden    är    Landsbygdspolitik,\r\nDjurpolitik,        Samepolitik,       Skogspolitik,\r\nUtbildningspolitik   och   Forskningspolitik.   Inom\r\nutgiftsområdet  ryms följande  myndigheter:  Statens\r\njordbruksverk,  Statens   utsädeskontroll,   Statens\r\nväxtsortnämnd,         Fiskeriverket,        Statens\r\nveterinärmedicinska anstalt,  Djurskyddsmyndigheten,\r\nLivsmedelsverket,  Livsmedelsekonomiska  institutet,\r\nSveriges  lantbruksuniversitet  samt  Skogsstyrelsen\r\noch  skogsvårdsstyrelserna.   Sametinget   redovisas\r\nunder  utgiftsområde 1. För budgetåret 2004 föreslås\r\natt sammanlagt  14,3  miljarder  kronor  anslås  för\r\nutgiftsområdet.   Ungefär   60   %   av   utgifterna\r\nfinansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet\r\navser  obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,\r\ndjurbidrag,  intervention  och exportbidrag. Därtill\r\nkommer  delfinansierade stöd  och  ersättningar  som\r\nförutsätter  nationell  medfinansiering.  Till dessa\r\nhör  landsbygdsprogrammet  och  strukturplanen   för\r\nfiskerinäringen i Sverige.\r\n\r\nUtgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del\r\nav  EU:s  regelverk  och  kan  påverkas endast genom\r\nförändringar av regelverket som  styr den gemensamma\r\njordbrukspolitiken      och      den      gemensamma\r\nfiskeripolitiken. Återflödet från EU bruttoredovisas\r\ni  den svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna  från\r\nEU redovisas på inkomsttitel och motsvaras, med viss\r\ntidsförskjutning,  av  en  utgift  på statsbudgetens\r\nutgiftssida.\r\nUtgifterna    inom    utgiftsområdet   har    ökat\r\nkontinuerligt sedan Sverige  blev medlem i EU och är\r\nnu mer än dubbelt så stora jämfört med åren före EU-\r\nmedlemskapet  (löpande  priser).   Till   stor   del\r\nförklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts\r\nåren    1996-2002.   Framför   allt   gäller   detta\r\nmiljöersättningar    och    arealstöd.   De   större\r\nvariationerna i utgiftsutvecklingen  har förorsakats\r\nav   olika  val  av  tidpunkt  för  utbetalning   av\r\narealstöden  och  motsvaras  således  inte  av några\r\nfaktiska förändringar i verksamheten.\r\n\r\nLandsbygdspolitik - resultatredovisning\r\n\r\nSkrivelsen      behandlar      verksamheten     inom\r\npolitikområdet       Landsbygdspolitik.        Detta\r\npolitikområde  omfattar  verksamheter för en hållbar\r\nutveckling   av  landsbygden   samt   försöks-   och\r\nutvecklingsverksamhet  inom  ramen för de nationella\r\nhandlingsprogrammen  för  jordbrukets  miljöpåverkan\r\noch ekologisk produktion. Det övergripande målet för\r\npolitikområdet  är  en  ekologiskt,  ekonomiskt  och\r\nsocialt hållbar utveckling på landsbygden.\r\n\r\nSkrivelsen     utgör    ett    komplement     till\r\nbudgetpropositionen  för  år  2004 och innehåller en\r\nfördjupad redovisning av uppnådda  resultat samt mer\r\ningående   information  om  resursfördelningen   och\r\nutfallet beträffande  de  i  politikområdet ingående\r\nverksamhetsområdena. Redovisningen  visar  också  på\r\nhur  resultaten svarar mot uppställda mål och hur de\r\ningående  åtgärderna  bidrar  till att nå en hållbar\r\nutveckling på landsbygden.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen för år 2004\r\n\r\nSkogspolitik\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i regeringens  analys  av\r\nresultatet    av   vidtagna   åtgärder   inom\r\npolitikområdet.\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nOmrådet skogspolitik  omfattar  den skogspolitik som beslutades\r\nav  riksdagen  år  1993  (prop.  1992/93:226,   bet.\r\n1992/93:JoU15,  rskr.  1992/93:352).  Skogspolitiken\r\nföljs upp i särskild ordning och en redovisning  med\r\neventuella   förslag   till  justeringar  görs  till\r\nriksdagen varje mandatperiod.\r\n\r\nInom  politikområdet  ryms   de   flesta  statliga\r\nekonomiska  medel som har beslutats för  att  nå  de\r\nskogspolitiska    målen.    I    budgetpropositionen\r\nbehandlas   särskilt  Skogsvårdsorganisationen   som\r\nbestår av Skogsstyrelsen  och skogsvårdsstyrelserna.\r\nSkogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet  med\r\nansvar   för   frågor   som   rör   skogsbruket  och\r\nchefsmyndighet      för     de     tio     regionala\r\nskogsvårdsstyrelserna.    Försöksverksamheten    med\r\nvidgad    samordnad   länsförvaltning   på   Gotland\r\nfortsätter   t.o.m.   år  2006.  Försöksverksamheten\r\ninnebär  att  skogsvårdsstyrelsens   arbetsuppgifter\r\nsedan   år   1998   ingår   i   den  verksamhet  som\r\nlänsstyrelsen  ansvarar  för.  Länsstyrelsen  har  i\r\nregleringsbrevet för år 2003 fått  i uppdrag att med\r\nanledning   av  försöksverksamheten  med   samordnad\r\nlänsförvaltning  redovisa  initiativ  i verksamheten\r\nsom varit ett resultat av sådana sektorsövergripande\r\nbedömningar som försöksverksamheten möjliggjort.  En\r\nutvärdering av försöket kommer därefter att beredas.\r\nSkogspolitiken  kännetecknas  av  att  den har två\r\njämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål.\r\nProduktionsmålet  innebär att skogen och skogsmarken\r\nskall utnyttjas effektivt  och  ansvarsfullt  så att\r\nden     ger    en    uthålligt    god    avkastning.\r\nSkogsproduktionens      inriktning      skall     ge\r\nhandlingsfrihet  i  fråga  om  användningen  av  vad\r\nskogen    producerar.    Miljömålet    innebär   att\r\nskogsmarkens  naturgivna  produktionsförmåga   skall\r\nbevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i\r\nskogen  skall  säkras.  Skogen  skall  brukas så att\r\nväxt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen\r\nges  förutsättningar  att  fortleva  under naturliga\r\nbetingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter\r\noch     naturtyper     skall     skyddas.    Skogens\r\nkulturmiljövärden  samt dess estetiska  och  sociala\r\nvärden skall värnas.\r\nSkogspolitiken  utvärderas   regelbundet   och  en\r\nförsta  utvärdering  redovisades för riksdagen våren\r\n1998  (prop. 1997/98:158,  bet  1997/98:MJU3,  rskr.\r\n1997/98:32).  Regeringen  gjorde  då bedömningen att\r\nskogspolitikens mål skulle ligga fast  och riksdagen\r\nhade    ingen   erinran   mot   detta.   Den   andra\r\nutvärderingen     av     skogspolitikens    effekter\r\nredovisades  till  regeringen  av  Skogsstyrelsen  i\r\ndecember 2001 och regeringen  avser att under hösten\r\n2003    redovisa   utvärderingen   för    riksdagen.\r\nRegeringen  anser  med  stöd  av  utvärderingen  att\r\nskogspolitikens  mål  bör  ligga  fast.  I linje med\r\nutvärderingens förslag anser regeringen att  skogens\r\nsociala värden behöver lyftas fram tydligare.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\n\r\nProduktionen av svenska skogsindustriprodukter  ökade  under år\r\n2002   jämfört   med  föregående  år.  Exportvärdena\r\nuppgick  till  14 miljarder  kronor  för  massa,  58\r\nmiljarder kronor  för papper och 21 miljarder kronor\r\nför  sågade  barrträvaror.  Det  samlade  värdet  av\r\nexporten av skogsindustriprodukter var 109 miljarder\r\nkronor, vilket  det  även  var  under år 2001. Detta\r\nutgör  drygt  14 %  av  det totala exportvärdet  för\r\nlandet. Sysselsättningen  i  skogsnäringen  beräknas\r\ntill ca 95 000 personer år 2002. Den har minskat med\r\n54 % sedan år 1980 och med 34 % sedan år 1990.\r\n\r\nAvverkningen ökade under år 2002 och beräknas till\r\nca   83,5   miljoner   kubikmeter.   År   2001   var\r\navverkningen  78  miljoner kubikmeter. Avverkningens\r\nbruttovärde  år  2001  beräknas  till  21  miljarder\r\nkronor,  varav  avverkningskostnader   7   miljarder\r\nkronor   och   rotnettovärde  14  miljarder  kronor.\r\nImporten av rundvirke  och  flis  under  år 2002 var\r\n11,3  miljoner kubikmeter, vilket innebär en  ökning\r\njämfört   med   10,8   kubikmeter   år 2001.  Enligt\r\nkonsekvensanalyser  som  utförts  i  Skogsstyrelsens\r\nregi   bör   det  vara  möjligt  att  med  nuvarande\r\nskogsvårds-  och   naturvårdsambitioner   successivt\r\nutöka  den  uthålliga årliga avverkningen under  den\r\nnärmaste     100-årsperioden      från     nuvarande\r\nca 80 miljoner  kubikmeter  till  ca 90-95  miljoner\r\nkubikmeter. Även med dessa avverkningsnivåer  kommer\r\nvirkesförrådet  att  fortsätta  öka liksom andelarna\r\nlövträd, äldre lövrik skog, gammal  skog och antalet\r\ngamla  grova  träd. Grundläggande förutsättning  för\r\ndenna utveckling  är  en  fortsatt strävan att nå de\r\nskogspolitiska målen.\r\nI    såväl    den    senaste   utvärderingen    av\r\nskogspolitiken år 2001 som  i  utvärderingen år 1998\r\nkonstaterades   brister   både   när   det    gäller\r\nproduktionsmålet   och   miljömålet.   Den   senaste\r\nuppföljningen  av  föryngringsresultaten  visar  att\r\n25 %  av  de  undersökta  områdena inte uppfyller de\r\nkrav som ställs i skogsvårdslagen.  När  det  gäller\r\ngenerell naturvårdshänsyn uppfylls inte kraven  i 19\r\n%   av   områdena.  Båda  utvärderingarna  visar  på\r\nytterligare behov av insatser i form av rådgivning i\r\nproduktions-  och  miljöfrågor samt tillsyn särskilt\r\nvad  gäller återväxtåtgärder.  Vidare  behövs  ökade\r\ninsatser för områdesskydd.\r\nUppdragsverksamheten  utgör  26  % av verksamheten\r\noch  39  %  av  omsättningen. Verksamheten  minskade\r\nnågot    i   förhållande    till    år    2001    då\r\nuppdragsverksamheten  utgjorde  21 % av verksamheten\r\noch 40 % av omsättningen. Minskningen  har  varit en\r\ntrend under senare år.\r\nUtvärderingen  av skogspolitiken visar att arbetet\r\npå miljösidan haft  en positiv utveckling under hela\r\n1990-talet, men att det  fortfarande återstår mycket\r\ninnan  målet  om  att bevara  biologisk  mångfald  i\r\nskogslandskapet   kan   anses   vara   uppnått.   På\r\nproduktionssidan  har   det   skett   ett   negativt\r\ntrendbrott   när  det  gäller  föryngringsresultaten\r\nmellan utvärderingen  år  1998  och utvärderingen år\r\n2001.    Föryngringsresultaten    har    signifikant\r\nförsämrats.  Även röjningsaktiviteten ligger kvar på\r\nen alltför låg nivå. Regeringen konstaterar  att det\r\nsåledes  fortfarande  finns brister som måste rättas\r\ntill  om skogspolitikens  mål  skall  nås.  Insatser\r\nkommer att krävas både av skogsnäringen själv och av\r\nSkogsvårdsorganisationen  i  syfte  att  nå  de båda\r\nskogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen\r\nhar  redovisat  i  propositionen Svenska miljömål  -\r\ndelmål  och åtgärdsstrategier  (prop.  2000/01:130),\r\nsom  riksdagen   antog   i   november   2001   (bet.\r\n2001/02:MJU3,  rskr.  2001/02:326),  bl.a.  när  det\r\ngäller  miljökvalitetsmålet  Levande skogar och dess\r\ndelmål   ställer  stora  krav  på  engagemang   från\r\nSkogsvårdsorganisationens  sida.  Skog och skogsbruk\r\nbehandlas    även    i    flera    av    de    andra\r\nmiljökvalitetsmålen.   Den   senaste   utvärderingen\r\nvisade      att      det      behövs     ytterligare\r\nrådgivningsinsatser  för att nå  såväl  produktions-\r\nsom miljömålet. Regeringen  framhåller som angeläget\r\natt  myndighetens arbetsformer  utvecklas  vidare  i\r\nsyfte att på ett effektivt sätt nå goda resultat.\r\nRådgivning,   och   även   tillsyn,   har   enligt\r\nregeringen visat sig vara effektiva redskap för  att\r\nnå  skogspolitikens  mål.  Rådgivningen är också ett\r\nmer effektivt medel för att  nå  skogspolitikens mål\r\nän omfattande statliga subventioner  som tillämpas i\r\nmånga andra länder.\r\nRiksrevisionsverket    har    inte    haft   några\r\ninvändningar  i  revisionsberättelsen  för  år  2002\r\navseende                   Skogsvårdsorganisationen.\r\nEkonomistyrningsverket   har   gett   Skogsstyrelsen\r\nhögsta betyg, Fullt tillfredsställande,  i  sin  EA-\r\nvärdering.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\n\r\nDen    beräknade    utgiftsutvecklingen   inom   politikområdet\r\nSkogspolitik är följande (i miljoner kronor).\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nUtfall   Anslag   Utgifts- Förslag  Beräknat Beräknat\r\nprognos  anslag   anslag   anslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n2002     20031    2003     2004     2005     2006\r\n-----------------------------------------------------\r\n531      534      548      525      482      488\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Inklusive  av  riksdagen  redan beslutade anslag på\r\ntilläggsbudget  och  förslag  på   tilläggsbudget  i\r\nsamband med budgetpropositionen för år 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed  anledning  av  regeringens  resultatredovisning\r\nm.m. vill utskottet anföra följande.  Som regeringen\r\nanför har utvärderingen av skogspolitiken  visat att\r\narbetet  på  miljösidan  haft  en positiv utveckling\r\nunder  hela  1990-talet,  men  att  det  fortfarande\r\nåterstår mycket innan målet om att bevara  biologisk\r\nmångfald  i  skogslandskapet kan anses vara uppnått.\r\nPå  produktionssidan  har  det  skett  ett  negativt\r\ntrendbrott   när  det  gäller  föryngringsresultaten\r\nmellan utvärderingen  år  1998  och utvärderingen år\r\n2001.    Föryngringsresultaten    har    signifikant\r\nförsämrats. Även röjningsaktiviteten ligger  kvar på\r\nen  alltför  låg  nivå.  I likhet med regeringen kan\r\nutskottet  konstatera  att det  således  fortfarande\r\nfinns   brister   som   måste    rättas    till   om\r\nskogspolitikens   mål  skall  nås.  Utskottet  delar\r\nregeringens  uppfattning  att  insatser  kommer  att\r\nkrävas   både  av   skogsnäringen   själv   och   av\r\nSkogsvårdsorganisationen  i  syfte  att  nå  de båda\r\nskogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen\r\nhar  redovisat  i  propositionen Svenska miljömål  -\r\ndelmål  och åtgärdsstrategier  (prop.  2000/01:130),\r\nsom  riksdagen   antog   i   november   2001   (bet.\r\n2001/02:MJU3,  rskr.  2001/02:326),  bl.a.  när  det\r\ngäller  miljökvalitetsmålet  Levande skogar och dess\r\ndelmål,  ställer  stora  krav  på   engagemang  från\r\nSkogsvårdsorganisationens sida. Skog  och  skogsbruk\r\nbehandlas    även    i    flera    av    de    andra\r\nmiljökvalitetsmålen.   Den   senaste   utvärderingen\r\nvisade      att      det      behövs     ytterligare\r\nrådgivningsinsatser  för att nå  såväl  produktions-\r\nsom  miljömålet.  Som  regeringen   anför   är   det\r\nangeläget  att  myndighetens  arbetsformer utvecklas\r\nvidare  i syfte att på ett effektivt  sätt  nå  goda\r\nresultat.\r\n\r\nI likhet  med regeringen gör utskottet bedömningen\r\natt arbetet med  biotopskydd  och  naturvårdsavtal i\r\nsyfte att uppnå miljökvalitetsmålet  Levande  skogar\r\nhar    utvecklats   mycket   positivt.   Den   ökade\r\nmedelstilldelningen   år   2002   har   givit  högre\r\nutdelning   än   förväntat  i  form  av  ökad  areal\r\nskogsmark  som  omfattas  av  någon  av  dessa  båda\r\nnaturvårdsverktyg.  Bland  annat har naturvårdsavtal\r\nkunnat  träffas  med  större  markägare  utan  andra\r\nkostnader     än     ren     administration      för\r\nSkogsvårdsorganisationen.     Skogsvårdsstyrelsernas\r\nlokala    anknytning,    goda   lokalkännedom    och\r\nregelbundna kontakter med  skogsägarna  även i andra\r\nsammanhang      antas     vara     de     viktigaste\r\nframgångsfaktorerna,  vilket även den skogspolitiska\r\nutvärderingen  antyder.   Skogsägarna   är  särskilt\r\npositiva    till    instrumentet    naturvårdsavtal.\r\nNaturvårdsavtalen  innebär inte ett permanent  skydd\r\nför  marken  på samma  sätt  som  biotopskydd  eller\r\nnaturreservat, utan det handlar om avtal som normalt\r\ntecknas på 50  år.  Som regeringen anför finns behov\r\nav      en     samhällsekonomisk      analys      av\r\nkostnadseffektiviteten      med      avseende     på\r\nnaturvårdsnyttan för de olika bevarandeinstrumenten.\r\nEnligt Skogsvårdsorganisationens beräkningar  står\r\ndet  klart  att  ökade  resurser  krävs  för  att nå\r\nSkogsvårdsorganisationens          delar          av\r\nmiljökvalitetsmålet   Levande  skogar.  För  att  nå\r\ndelmål  1 till år 2010 krävs  att  anslagsnivån  för\r\nbiotopskyddsområden    och    naturvårdsavtal   ökar\r\nväsentligt  från  2003  års  nivå.   Därtill   måste\r\nrådgivnings-  och  tillsynsverksamheten  stärkas för\r\natt  nå  delmål 2, och resurser saknas i stort  sett\r\nhelt för att nå delmål 3 om skydd av kulturmiljöer i\r\nskogen.  I   dessa  avseenden  gör  utskottet  samma\r\nbedömning som  regeringen. Som regeringen framhåller\r\nhar rådgivning,  och  även  tillsyn,  visat sig vara\r\neffektiva  redskap  för att nå skogspolitikens  mål.\r\nRådgivningen är också  ett  mer  effektivt medel för\r\natt  nå  skogspolitikens mål än omfattande  statliga\r\nsubventioner  som  tillämpas i många andra länder. I\r\nlikhet med regeringen  anser  utskottet  därför  att\r\nrådgivning   och   tillsyn,  jämte  biotopskydd  och\r\nnaturvårdsavtal,   är    de    viktigaste   statliga\r\nstyrmedlen för att nå de skogspolitiska målen.\r\nDen  senaste  utvärderingen visade  särskilt  på\r\nsvårigheterna    att   särskilja    effekterna    på\r\nskogsbruket från olika  påverkansfaktorer. Utskottet\r\nvill därför ansluta sig till regeringens uppfattning\r\nom  vikten  av  att  inför  nästa   utvärdering   av\r\nskogspolitiken  utveckla  formerna för utvärderingen\r\noch   metoderna   att  särskilja   olika   faktorers\r\npåverkan.\r\nDet ovan anförda  innebär  att  utskottet inte har\r\nnågot  att  erinra  mot regeringens redovisning  och\r\nresultatbedömning inom området skogspolitik.\r\n\r\n41:1 Skogsvårdsorganisationen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning under anslaget 41:1.\r\n\r\n41:2 Insatser för skogsbruket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker   en   motion  (c)  om  höjning  av\r\nanslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  av  Skogsstyrelsen  och  täcker\r\nkostnaderna   för  statsbidrag  enligt  förordningen\r\n(1993:555) om statligt  stöd  till  skogsbruket  och\r\nförordningen  (2000:577)  om  stöd  för  miljö-  och\r\nlandsbygdsåtgärder. Anslaget finansierar bidrag till\r\nsådant  ädellövskogsbruk  som  regleras  särskilt  i\r\nskogsvårdslagen  (1979:429)  och  vissa  natur-  och\r\nkulturmiljövårdsåtgärder.  Vidare täcker det statens\r\nkostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal.\r\n\r\nAnslaget finansierar sedan  sin  tillkomst år 1994\r\nvissa          administrationskostnader          hos\r\nSkogsvårdsorganisationen.  Dessa  kostnader får, när\r\ndet  gäller  de förordningsreglerade  statsbidragen,\r\nuppgå till högst  2  miljoner  kronor  för  år 2004.\r\nDärtill  kommer  Skogsvårdsorganisationens kostnader\r\nför biotopskydd och  naturvårdsavtal,  som får uppgå\r\ntill högst 33 miljoner kronor under år 2004.\r\nAnslagssparandet består av beslutade men  ännu  ej\r\nutbetalade stöd.\r\nMot   bakgrund  av  vad  regeringen  föreslagit  i\r\npropositionen   Svenska   miljömål   -   delmål  och\r\nåtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) bör  fortsatta\r\ninsatser  göras  för biotopskydd och naturvårdsavtal\r\näven under år 2004.\r\nRegeringen föreslår att anslaget 41:2 Insatser för\r\nskogsbruket för år  2004 uppgår till 205 700 000 kr.\r\nRegeringen föreslår vidare  att  25  miljoner kronor\r\növerförs       från      anslaget      34:3      för\r\nSkogsvårdsorganisationens  kostnader för biotopskydd\r\noch  naturvårdsavtal  samt nyckelbiotopsinventering,\r\nvilken får uppgå till högst 10 miljoner kronor under\r\når  2004.  Regeringen  anser  att  anslaget,  liksom\r\nhittills, till viss del  bör  kunna  disponeras  för\r\nSkogsvårdsorganisationens  administrationskostnader,\r\näven vad gäller sådana kostnader  som  är relaterade\r\ntill biotopskydd och naturvårdsavtal.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI Centerns motion 2003/04:MJ470 (c) delvis begärs en\r\nhöjning  av anslaget med 40 miljoner kronor.  Medlen\r\nbör användas  för  Skogsvårdsstyrelsens  arbete  med\r\nrådgivning    för    att    upprätthålla    en   god\r\nvirkesproduktion utan tvångsåtgärder, vilket  enligt\r\nmotionärerna   är   en  investering  för  framtidens\r\nskogsnäring. Motionärerna  anser  vidare att arbetet\r\nför  att  bevara  den  biologiska  mångfalden  måste\r\npremieras  med ökad satsning på naturvårdsavtal  och\r\nrådgivning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär det gäller  förslaget i motion 2003/04:MJ470 (c)\r\nom resurser till rådgivning får det anses ankomma på\r\nSkogsvårdsorganisationen  att  inom befintliga ramar\r\nvidta de åtgärder som kan anses  påkallade.  När det\r\ngäller arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal i\r\nsyfte  att  uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar\r\nkan utskottet i likhet med regeringen konstatera att\r\ndetta   har   utvecklats    mycket    positivt.   Av\r\npropositionen      framgår     att     den     ökade\r\nmedelstilldelningen   år   2002   har   givit  högre\r\nutdelning   än   förväntat  i  form  av  ökad  areal\r\nskogsmark  som  omfattas  av  någon  av  dessa  båda\r\nnaturvårdsverktyg.  Bland  annat har naturvårdsavtal\r\nkunnat  träffas  med  större  markägare  utan  andra\r\nkostnader     än     ren     administration      för\r\nSkogsvårdsorganisationen.   Vad   avser   medel  för\r\nbevarande  av  biologisk  mångfald  delar  utskottet\r\nregeringens  uppfattning att fortsatta insatser  bör\r\ngöras för biotopskydd och naturvårdsavtal även under\r\når 2004. I propositionen  föreslås  att  25 miljoner\r\nkronor    överförs    från    anslaget    34:3   för\r\nSkogsvårdsorganisationens  kostnader för biotopskydd\r\noch  naturvårdsavtal  samt nyckelbiotopsinventering.\r\nSom regeringen anför bör  anslaget  liksom  hittills\r\ntill     viss     del     kunna    disponeras    för\r\nSkogsvårdsorganisationens  administrationskostnader,\r\näven vad gäller sådana kostnader  som  är relaterade\r\ntill  biotopskydd  och  naturvårdsavtal.  Regeringen\r\nanför  vidare  att, enligt Skogsvårdsorganisationens\r\nberäkningar,  ökade   resurser   krävs  för  att  nå\r\nSkogsvårdsorganisationens          delar          av\r\nmiljökvalitetsmålet   Levande  skogar.  För  att  nå\r\ndelmål   1  (skyddsvärd  skogsmark   undantas   från\r\nskogsproduktion) till år 2010 krävs att anslagsnivån\r\nför  biotopskyddsområden   och  naturvårsavtal  ökar\r\nväsentligt  från  2003  års  nivå.   Därtill   måste\r\nrådgivnings-  och  tillsynsverksamheten  stärkas för\r\natt  nå  delmål  2  (bevarande  och förstärkande  av\r\nmängden död ved, lövrik skog och  gammal  skog), och\r\nresurser saknas i stort sett helt för att nå  delmål\r\n3  om  skydd  av  kulturmiljöer  i  skogen.  Det bör\r\nframhållas   att  regeringen  i  budgetpropositionen\r\nuttalar sin avsikt  att återkomma i sin bedömning av\r\nmåluppfyllelse och resursbehov  i  samband  med  den\r\nfördjupade  utvärderingen  av  miljömålen  år  2005.\r\nUtskottet    vill   även   erinra   om   den   andra\r\nutvärderingen   av   skogspolitikens   effekter  som\r\nregeringen har för avsikt att redovisa för riksdagen\r\nunder hösten 2003. Det i motionen framförda yrkandet\r\nom  höjning  av  anslaget  ryms  inte  inom  den  av\r\nriksdagen   fastställda  ramen  för  utgiftsområdet.\r\nDärmed tillstyrker  utskottet  propositionen i denna\r\ndel och avstyrker motion 2003/04:MJ470  (c) i berörd\r\ndel.\r\n\r\n\r\n41:3 Internationellt skogssamarbete\r\noch 41:4 Från EG-budgeten\r\nfinansierade medel för\r\nskogsskadeövervakning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag  om\r\nmedelstilldelning  under  anslagen  41:3  och\r\n41:4.\r\n\r\nDjurpolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  instämmer  i regeringens analys av\r\nresultatet   av   vidtagna    åtgärder   inom\r\npolitikområdet.    Med    hänvisning     till\r\ninrättandet      av     Djurskyddsmyndigheten\r\navstyrker  utskottet   en   motion   (c)  att\r\n20 miljoner  kronor  bör  tillföras  ett nytt\r\nanslag för Centrala försöksdjursnämnden.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nPolitikområdet  omfattar verksamhet som  avser  djur  människan\r\nhåller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt\r\nden del av faunavården som avser viltvård.\r\n\r\nDjurområdet  omfattar   verksamhet   vid   Statens\r\njordbruksverk  med distriktsveterinärorganisationen,\r\nStatens    veterinärmedicinska     anstalt    (SVA),\r\nLivsmedelsverket,   den  nya  Djurskyddsmyndigheten,\r\nCentrala   försöksdjursnämnden   (CFN),   Veterinära\r\nansvarsnämnden, Naturvårdsverket och Sametinget samt\r\nlänsstyrelserna.   CFN   kommer   att   upphöra  och\r\nverksamheten      överföras     till     den     nya\r\nDjurskyddsmyndigheten  fr.o.m.  den 1  januari 2004.\r\nDjurskyddsmyndigheten kommer att utgöra den centrala\r\nmyndigheten      avseende      djurskydd      enligt\r\ndjurskyddslagen. Detta innebär också att myndigheten\r\ntill den delen tar över Jordbruksverkets uppgifter.\r\nDjurskyddet är enligt regeringen prioriterat,  och\r\nen väl fungerande tillsyn har därvid en särskilt hög\r\nprioritet.  Regeringen arbetar kontinuerligt med att\r\nse    över    djurskyddslagen     (1988:534)     och\r\ndjurskyddsförordningen  (1988:539)  för  att anpassa\r\nreglerna  efter djurens behov i så stor utsträckning\r\nsom möjligt  och  regeringen  avser  att återkomma i\r\nfrågan då det gäller t.ex. kommunal samverkan.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\n\r\nI propositionen konstaterar regeringen  att Sverige sedan länge\r\nhar  haft  ett gott djurhälsoläge och att detta  har\r\nkunnat      behållas       under       år      2002.\r\nDjursjukdomssituationen var jämförelsevis lugn under\r\når 2002 samtidigt som allvarliga sjukdomsutbrott har\r\nuppträtt i omvärlden.\r\n\r\nSom en indikator för utvecklingen av sjukdomsläget\r\ni landets djurbesättningar pekar regeringen  på  den\r\nregistrering  av sjukdomsförekomst som sker. Andelen\r\nslaktsvin med anmärkningar  vid  slakt  har  minskat\r\nstadigt  från  27,3 %  år  1997 till 18,5 % år 2002.\r\nDetta visar enligt regeringen  att  hälsovården  har\r\nhaft   en   positiv   effekt   för   djurhälsan  och\r\ndjurskyddet.  Genom  rådgivning  till  uppfödare  om\r\nsektionerad och ålderssegregerad uppfödning, termisk\r\nkomfort,  rengöring  m.m. har hälsoläget förbättrats\r\nkontinuerligt under senare år.\r\nKontroll-  och  bekämpningsprogram  har  inrättats\r\nfrämst för sjukdomar  som  finns i  landet, men även\r\nför sjukdomar som inte finns eller ens har funnits i\r\nlandet. Resistensläget i Sverige  bedömer regeringen\r\nsom jämförelsevis gott men ökat resande  och  handel\r\nmed  djur  och livsmedel över nationsgränser innebär\r\nrisk  för  att   nya   resistensgener   sprids  till\r\nbakterier hos djur och människor i landet.\r\nSVA redovisar också årligen zoonosläget  i landet.\r\nDe  extra  budgetmedel  som tilldelats SVA för  åren\r\n2001-2003  för  smittskydd   i  kretslopp  och  ökad\r\nfodersäkerhet   i   syfte   att   främja   ekologisk\r\nproduktion har använts till att finansiera  tjänster\r\ninom     berörda     områden     samt    till    nya\r\nforskningsprojekt. SVA kommer att ytterligare arbeta\r\nmed   kunskapsuppbyggnad  inom  områdena   för   att\r\nutveckla grundkompetensen som ökar förutsättningarna\r\nför deltagande  i forsknings- och utvecklingsprojekt\r\npå EU-nivå.\r\nVeterinärinsatserna  i  Sverige  utvecklas alltmer\r\nmot sjukdomsförebyggande åtgärder. Detta  är  enligt\r\nregeringen ett bra sätt att förbättra djuromsorg och\r\nekonomi  samt  att minska användningen av läkemedel.\r\nNär   det   gäller   debiterade   behandlingar   som\r\nDistriktsveterinärorganisationen    (DVO)   genomför\r\nfortsätter   dessa   att   minska   när  det  gäller\r\nanimalieproducerande djur medan profylaxen ökar. Det\r\nekonomiska resultatet i DVO visar för  år  2002  ett\r\növerskott  på  10,8  miljoner  kronor,  vilket är en\r\nföljd  av  framför  allt ökade uppdragsintäkter  och\r\nlåga kostnadsökningar.\r\nDen  totala  förbrukningen   av   läkemedel  som\r\ndistribueras via foder har minskat kraftigt  jämfört\r\nmed år 1999.\r\nJordbruksverket     rapporterar     att    andelen\r\nhälsokontrollerade  slaktsvin  visar en ökning  även\r\nunder år 2002 och omfattar 90 %  av  totala  antalet\r\nuppfödda        slaktsvin.       Under       år 2001\r\nhälsokontrollerades 80 %. Andelen hälsokontrollerade\r\nkor ligger på 82 %. Antalet får har minskat i landet\r\nmed närmare 25 000  i  jämförelse  med  år  2001, då\r\nantalet  låg  på drygt 450 000. Under åren 1999  och\r\n2000 låg antalet på 432 000.\r\nAnslutningen  till  fårkontroll  ligger på 13 %. I\r\ndet obligatoriska fiskhälsokontrollprogrammet  ingår\r\nde fiskodlingar som har en årsproduktion över 5 ton.\r\nI  Sverige  fanns år 2002 totalt ca 5,2 miljoner\r\nvärphöns. Ekologiskt  hållna höns beräknades till ca\r\n200 000 under år 2002.  Den omfattande omställningen\r\nfrån gamla burar till godkända  inhysningssystem går\r\nsnabbt framåt och nu befinner sig över hälften av de\r\nsvenska  värphönsen  i  andra  inhysningssystem   än\r\ntraditionella   burar.   Dispens  har  beviljats  av\r\nJordbruksverket     under     förutsättning      att\r\nproducenterna  har kunnat visa att vederbörande köpt\r\nett nytt inhysningssystem  men  inte kunnat få detta\r\nlevererat i tid. Dispenserna var  tidsbegränsade och\r\nsedan  augusti 2002 är det inte längre  möjligt  för\r\nJordbruksverket   att  bevilja  dispens.  Den  sista\r\ndispensen löper ut  i  januari  2004. När det gäller\r\ninredda  burar  (en  hönsbur  i  vilken   det  finns\r\nsittpinne,   rede  och  sandbad)  är  fyra  modeller\r\ngodkända  från   djurskydds-  och  djurhälsosynpunkt\r\nenligt reglerna för ny teknikprovning.\r\nAntalet  använda  försöksdjur  enligt  EU:s  och\r\nEuroparådets definition  av  djurförsök  uppgick  år\r\n2002  till  281  000, vilket är en ökning med 11 000\r\ndjur jämfört med föregående  år.  Trots  ökningen är\r\nsiffran för år 2002 den tredje lägsta sedan  den nya\r\nstatistikredovisningen infördes år 1990.\r\nCFN:s  finansiella  stöd  till forskning har under\r\nbudgetåret 2002 uppgått till  4 miljoner kronor till\r\n32  forskningsprojekt.  Stöden  har   i  likhet  med\r\ntidigare år främst riktats mot forskningsområden som\r\nbedömts   vara   särskilt   viktiga   för   att   nå\r\nförsöksdjursbesparande  effekter. CFN har även under\r\når     2003     träffat     överenskommelser     med\r\nläkemedelsföretag  om  finansiellt  stöd  för  CFN:s\r\nforskningsbeviljande verksamhet.  Överenskommelserna\r\nomfattade  under  år 2002  sammanlagt  1,6  miljoner\r\nkronor. I budgetpropositionen  för  år 2002 avsattes\r\nytterligare medel i en stegvis nivåökning med början\r\når  2002 för CFN:s stöd till verksamhet  som  gynnar\r\nminskad  försöksdjursanvändning.  För  år  2003  har\r\navsatts  10  miljoner  kronor  och  för  år 2004 och\r\nframåt  beräknas  15 miljoner  kronor för ändamålet.\r\nCFN har för år 2004 bemyndigats  att  under  år 2003\r\nbesluta  om forskningsanslag motsvarande 10 miljoner\r\nkronor.  Därmed   möjliggörs   en   kontinuitet   då\r\nverksamheten     förs     över    till    den    nya\r\nDjurskyddsmyndigheten.  CFN   gavs   i  uppdrag  att\r\nredovisa  en utförlig strategi för hur  det  utökade\r\nanslaget skall användas för att utveckla alternativa\r\nmetoder till djurförsök. Uppdraget redovisades den 1\r\nmaj 2002. Strategiplanen  möjliggör  att  flera  nya\r\nangelägna  områden  kan  utvecklas under de kommande\r\nårens  forskningssatsningar   som  bidrar  till  att\r\nförsöksdjursanvändningen  förfinas,   minskas  eller\r\nersätts.\r\nRegeringen   och   de  svenska  myndigheterna   på\r\ndjurområdet, i synnerhet  Jordbruksverket  och  SVA,\r\nhar  under  år 2002 arbetat vidare med principen att\r\ndet föreligger  ett  tydligt samband mellan det sätt\r\npå vilket jordbruket och  djurhållningen bedrivs och\r\nkvaliteten  hos  de livsmedel  som  produceras.  Det\r\nsvenska  arbetet med  djurhälsa  och  djurskydd  har\r\ndärvid  förstärkts.   Satsningarna  på  förebyggande\r\ndjursjukvård     och     kontrollprogrammen     inom\r\nanimalieproduktionen har enligt  regeringen bidragit\r\ntill   det   framgångsrika  arbetet  och   till   en\r\nbibehållen    god     smittsituation     beträffande\r\nlivsmedelsburna  zoonoser, t.ex. salmonella.  I  den\r\nframtida   jordbrukspolitiken   är   djurskydd   och\r\ndjuretiska aspekter  i  djurhållningen  en självklar\r\nbeståndsdel för att bidra till säkrare livsmedel och\r\nför att skapa en god folkhälsa. Bildandet av den nya\r\nDjurskyddsmyndigheten  avser  enligt regeringen  att\r\nytterligare förstärka djurskyddstillsynen.\r\nArbetet med att förbättra ekonomin  i DVO bedömer\r\nregeringen             som            framgångsrikt.\r\nRekryteringssituationen  inom veterinärsektorn inger\r\ndock oro för framtiden. Jordbruksverket  har getts i\r\nuppdrag  att se över behovet av veterinära  tjänster\r\noch   att   prognostisera   behovet   av   veterinär\r\nkompetens. En samarbetsgrupp har inrättats bestående\r\nav      företrädare       från      Jordbruksverket,\r\nKonkurrensverket,  Livsmedelsekonomiska  institutet,\r\nVeterinärförbundet,    LRF    och    andra   berörda\r\norganisationer för att diskutera statens  behov  och\r\nroll   på  det  veterinära  området,  marknaden  för\r\nveterinära  tjänster  samt  hur  privatpraktiserande\r\nveterinärer  bättre  skall  kunna tas  till  vara  i\r\nveterinär  verksamhet. Arbetet  i  gruppen  har  hög\r\nprioritet. Rapport  skall  lämnas  senast  den 1 maj\r\n2005.\r\nEU:s nya livsmedelsmyndighet European Food  Safety\r\nAuthority  (EFSA) kommer att få en central roll  för\r\ngemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag\r\nför beslut som  omfattar livsmedelssäkerhet. För att\r\ndelta i gemenskapens  arbete  anser  regeringen  det\r\nangeläget     att     Sverige     samordnar     sina\r\nmyndighetsresurser.  SVA:s  initiativ till samverkan\r\nmellan     Jordbruksverket,     Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet och Livsmedelsverket för  ett  arbete med\r\nriskvärdering och riskhantering bör utvecklas vidare\r\nunder år 2004 så att den samlade kompetensen  bättre\r\nskall kunna möta kommande utmaningar.\r\nRegeringen  framhåller  också  som viktigt att det\r\ngoda  djurhälso- och smittskyddsläget  upprätthålls.\r\nEtt betydelsefullt  led  i detta arbete är kontroll-\r\noch bekämpningsprogram för  olika  sjukdomar som har\r\nbetydelse  för  djur-  och  folkhälsa  men  även  de\r\nhälsoförebyggande program som utarbetas  i samarbete\r\nmellan  Jordbruksverket och näringen. Erfarenheterna\r\nav mul- och klövsjukeutbrotten i EU visar att det är\r\nnödvändigt  att  ha  en  i  förväg  klart  utarbetad\r\nstrategi  för  hantering  av  stora  landsomfattande\r\nutbrott  av  epizootiska  sjukdomar. Jordbruksverket\r\nhar initierat en nationell strategi i detta avseende\r\noch  involverat  andra myndigheter  i  detta  arbete\r\nsåsom  SVA,  Livsmedelsverket,   Rikspolisstyrelsen,\r\nFörsvarsmakten,      Beredskapsmyndigheten       och\r\nTullverket.  I  detta  sammanhang är det viktigt att\r\nepizootilagstiftningen     tillhandahåller      alla\r\nnödvändiga hjälpmedel.\r\nSVA  har initierat en diskussion med andra berörda\r\nmyndigheter och experter om hur man bäst kan erbjuda\r\nen analys också för den nationella kontrollen av GMO\r\ni foder.\r\nDjurförsöksverksamheten  och den djurförsöksetiska\r\nprövningen  har  enligt regeringens  bedömning  haft\r\nstor  betydelse för  att  uppnå  en  begränsning  av\r\nantalet  försöksdjur.  Även CFN:s forskningsstöd för\r\nutveckling av alternativa  metoder  till  djurförsök\r\nbedöms   vara   en   betydelsefull   faktor.   Denna\r\nverksamhet      överförs      till      den      nya\r\nDjurskyddsmyndigheten som kommer att ansvara för att\r\nkontinuiteten  i  forskningsstöden för utveckling av\r\nalternativa metoder  för  djurförsök tillvaratas och\r\nbibehålls.\r\nRiksrevisionsverket           har           lämnat\r\nrevisionsberättelser  utan invändningar för SVA  och\r\nCFN  avseende räkenskapsåret  2002.  Jordbruksverket\r\nbehandlas under avsnittet om Livsmedelspolitik.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\n\r\nDen  beräknade   utgiftsutvecklingen   avseende  politikområdet\r\nDjurpolitik är följande (i miljoner kronor).\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nUtfall   Anslag   Utgifts- Förslag  Beräknat Beräknat\r\nprognos  anslag   anslag   anslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n2002     20031    2003     2004     2005     2006\r\n-----------------------------------------------------\r\n401      448       444     462      468      473\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Inklusive  av  riksdagen  redan beslutade anslag på\r\ntilläggsbudget  och  förslag  på   tilläggsbudget  i\r\nsamband med budgetpropositionen för år 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEnligt kommittémotion 2003/04:MJ470  (c)  delvis bör\r\n20  miljoner  kronor  tillföras ett nytt anslag  för\r\nCentrala försöksdjursnämnden  eftersom  motionärerna\r\nanser  att  nämndens verksamhet inte bör föras  över\r\ntill anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed  anledning  av  regeringens  resultatredovisning\r\nm.m. vill  utskottet anföra följande. Regeringen och\r\nde svenska myndigheterna på djurområdet, i synnerhet\r\nJordbruksverket  och  SVA, har under år 2002 arbetat\r\nvidare med principen att  det föreligger ett tydligt\r\nsamband  mellan det sätt på  vilket  jordbruket  och\r\ndjurhållningen   bedrivs   och   kvaliteten  hos  de\r\nlivsmedel  som produceras. I likhet  med  regeringen\r\nkan utskottet konstatera att det svenska arbetet med\r\ndjurhälsa och  djurskydd  därvid har förstärkts. Som\r\nregeringen  anför har satsningarna  på  förebyggande\r\ndjursjukvård     och     kontrollprogrammen     inom\r\nanimalieproduktionen bidragit till det framgångsrika\r\narbetet  och  till  en bibehållen god smittsituation\r\nbeträffande    livsmedelsburna    zoonoser,    t.ex.\r\nsalmonella.\r\n\r\nI den framtida jordbrukspolitiken är djurskydd och\r\ndjuretiska aspekter  i  djurhållningen  en självklar\r\nbeståndsdel för att bidra till säkrare livsmedel och\r\natt   skapa   en  god  folkhälsa.  Till  ett  etiskt\r\nansvarsfullt förhållande  till djuren hör utveckling\r\nav  djurskyddet  och bekämpandet  av  djursjukdomar.\r\nUtskottet   delar   regeringens    uppfattning   att\r\nbildandet  av  den nya Djurskyddsmyndigheten  syftar\r\ntill att ytterligare förstärka djurskyddstillsynen.\r\nSom regeringen anför har arbetet med att förbättra\r\nekonomin     i     DVO     varit      framgångsrikt.\r\nRekryteringssituationen inom veterinärsektorn  inger\r\ndock oro för framtiden. Av propositionen framgår att\r\nJordbruksverket  har  getts  i  uppdrag  att se över\r\nbehovet av veterinära tjänster och att prognostisera\r\nbehovet av veterinär kompetens, vilket utskottet ser\r\nsom värdefullt.\r\nAv    propositionen    framgår   vidare   att   en\r\nsamarbetsgrupp,  bestående   av   företrädare   från\r\nJordbruksverket,                   Konkurrensverket,\r\nLivsmedelsekonomiska institutet, Veterinärförbundet,\r\nLRF och andra berörda organisationer,  har inrättats\r\nför  att  diskutera  statens behov och roll  på  det\r\nveterinära   området,   marknaden   för   veterinära\r\ntjänster  samt  hur privatpraktiserande  veterinärer\r\nbättre  skall  kunna   tas  till  vara  i  veterinär\r\nverksamhet.  Utskottet  finner   det   positivt  att\r\narbetet i gruppen har hög prioritet.\r\nI sammanhanget vill utskottet erinra om riksdagens\r\nbeslut   våren  2003  med  anledning  av  Riksdagens\r\nrevisorers  förslag angående villkoren för veterinär\r\nverksamhet (2002/03:RR12,  bet. 2002/03:MJU10, rskr.\r\n2002/03:230  och  2002/03:231).   Riksdagens  beslut\r\ninnebar bl.a. tillsättande av en oberoende utredning\r\nmed  uppdrag att lösa fördelningen av  det  statliga\r\nbidraget    till   distriktsveterinärorganisationen,\r\nstatens    ansvar     för     sällskapsdjuren    och\r\nJordbruksverkets      dubbla      roller,       dvs.\r\ndistriktsveterinärernas     dubbla     roller    som\r\nmyndighetsutövare och praktiserande veterinärer. Med\r\nanledning   av   beslutet  har  regeringen  den   18\r\nseptember 2003 tillkallat  en  särskild utredare för\r\natt   göra   en   översyn   av   behörighets-    och\r\nansvarsfrågor  inom  djursjukvården. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 1 juni 2005 (dir. 2003:90).\r\nEU:s nya livsmedelsmyndighet  European Food Safety\r\nAuthority (EFSA) kommer att få en  central  roll för\r\ngemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag\r\nför beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. För  att\r\ndelta i gemenskapens arbete anser utskottet i likhet\r\nmed  regeringen  det angeläget att Sverige samordnar\r\nsina  myndighetsresurser.   SVA:s   initiativ   till\r\nsamverkan           mellan          Jordbruksverket,\r\nLivsmedelsekonomiska institutet och Livsmedelsverket\r\nför ett arbete med riskvärdering  och  riskhantering\r\nbör enligt utskottets mening utvecklas vidare  under\r\når  2004 så att den samlade kompetensen bättre skall\r\nkunna   möta   kommande  utmaningar.  Som  anförs  i\r\npropositionen kan  erfarenheter dras från BSE-krisen\r\noch mul- och klövsjukeutbrotten  i Europa som visade\r\npå kunskapsbrister vad gäller riskidentifiering  och\r\nriskkaraktärisering.\r\nUtskottet   delar   regeringens   uppfattning   om\r\nbetydelsen   av   att   det   goda   djurhälso-  och\r\nsmittskyddsläget  upprätthålls.  Ett viktigt  led  i\r\ndetta  är  enligt  utskottets mening  kontroll-  och\r\nbekämpningsprogram  för   olika  sjukdomar  som  har\r\nbetydelse  för  djur-  och  folkhälsa  men  även  de\r\nhälsoförebyggande program som  utarbetas i samarbete\r\nmellan Jordbruksverket och näringen.  Som regeringen\r\nanför    visar    erfarenheterna    av    mul-   och\r\nklövsjukeutbrotten i EU att det är nödvändigt att ha\r\nen  i  förväg klart utarbetad strategi för hantering\r\nav  stora  landsomfattande  utbrott  av  epizootiska\r\nsjukdomar.  Handeln  med  djur  och  kontakterna med\r\növriga  medlemsstater  ökar  uppenbart  risken   för\r\nutbrott  av smittsamma djursjukdomar. Vid ett sådant\r\nutbrott ställer  EU  krav  på en effektiv bekämpning\r\noch det är viktigt att kunna  leva  upp  till  dessa\r\nkrav.  Av  propositionen framgår att Jordbruksverket\r\nhar initierat en nationell strategi i detta avseende\r\noch  involverat   andra   myndigheter   såsom   SVA,\r\nLivsmedelsverket,                Rikspolisstyrelsen,\r\nFörsvarsmakten, Beredskapsmyndigheten och Tullverket\r\ni detta arbete. I detta sammanhang  är  det,  vilket\r\nregeringen       framhåller,       viktigt       att\r\nepizootilagstiftningen      tillhandahåller     alla\r\nnödvändiga hjälpmedel.\r\nInom kommissionen pågick under  år 2002 arbete med\r\nklassificering  av  alla  medlemsstater  och  tredje\r\nländer med avseende på BSE.  Den  hittills  gällande\r\nklassificeringen,    som    baserar   sig   på   den\r\nvetenskapliga kommitténs yttrande, vad gäller risken\r\nför BSE i Sverige, har tack vare  olika insatser som\r\ngjorts  under tidigare år vad gäller  djurhälsa  och\r\nsmittskydd  inneburit  lägre  ställda krav på tester\r\noch  lett  till  besparingar på minst  100  miljoner\r\nkronor på årsbasis.  Även  i  detta  sammanhang  bör\r\nenligt     utskottet     det     veterinärmedicinska\r\nfolkhälsoarbetet betonas. Arbetet  med  kontroll  av\r\natt   det  inte  tillverkas  och/eller  marknadsförs\r\ndjurfoder  som  är  skadligt för djur, människor och\r\nmiljö bör, som regeringen  anför,  ha hög prioritet.\r\nEG:s  lagstiftning kring djurfoder med  krav  på  en\r\ns.k.  öppen   deklaration,   dvs.  att  de  ingående\r\nkomponenterna  i  ett  foder  mer  preciserat  skall\r\nredovisas, har ökat behovet av nya kontrollåtgärder,\r\noch  metodkunskaper  om  hur  man utför  fullständig\r\nbotanisk  analys  av  foder  är  under   uppbyggnad.\r\nUtskottet  bedömer det därför som positivt  att  SVA\r\nhar  initierat   en  diskussion  med  andra  berörda\r\nmyndigheter och experter om hur man bäst kan erbjuda\r\nen analys också för den nationella kontrollen av GMO\r\ni foder.\r\nDjurförsöksverksamheten  och den djurförsöksetiska\r\nprövningen  har  enligt regeringens  bedömning,  som\r\nutskottet ansluter sig till, haft stor betydelse för\r\nbegränsningen  av  antalet  försöksdjur.  De  bidrar\r\nockså  till ökad etisk  medvetenhet  om  frågor  med\r\nanknytning  till  försöksdjursanvändning. Även CFN:s\r\nforskningsstöd för utveckling av alternativa metoder\r\ntill  djurförsök  bedöms  av  utskottet  vara  en  i\r\nsammanhanget  betydelsefull  faktor.  I  likhet  med\r\nregeringen  kan   utskottet   konstatera  att  CFN:s\r\nbestämmelser  om  obligatorisk  utbildning  för  all\r\npersonal som använder försöksdjur eller som på annat\r\nsätt  är  knutna  till  djurförsöksverksamheten  har\r\ninneburit  att  personalens   kompetens   höjts  och\r\nkvaliteten    på   djuromsorgen   inom   forskningen\r\nförbättrats. Som  framgår  av propositionen överförs\r\ndenna verksamhet till den nya  Djurskyddsmyndigheten\r\nsom  kommer  att  ansvara  för  att kontinuiteten  i\r\nforskningsstöden   för  utveckling  av   alternativa\r\nmetoder för djurförsök tillvaratas och bibehålls.\r\nDet ovan anförda innebär  att  utskottet  inte har\r\nnågot  att  erinra  mot regeringens redovisning  och\r\nresultatbedömning inom området djurpolitik.\r\nNär  det  därefter  gäller   förslaget   i  motion\r\n2003/04:MJ470 (c) delvis att 20 miljoner kronor  bör\r\ntillföras    ett    nytt    anslag    för   Centrala\r\nförsöksdjursnämnden vill utskottet hänvisa till sitt\r\nställningstagande  våren  2003  om inrättade  av  en\r\ndjurskyddsmyndighet    (prop.   2001/02:189,    bet.\r\n2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:  98).  Utskottet,  vars\r\nuppfattning  kvarstår,  vill  även hänvisa till sitt\r\nuttalande  under anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten\r\nlängre  fram   i  detta  betänkande,  där  utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning\r\nunder anslaget.  Med  hänvisning  härtill  avstyrker\r\nutskottet motionen i denna del.\r\n\r\n42:1 Statens veterinärmedicinska\r\nanstalt\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  en  motion  (kd)  om  resurser för\r\nforskning om sjöfågeldöden.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStatens   veterinärmedicinska   anstalt   (SVA)   är\r\nveterinärmedicinskt  expert-  och  serviceorgan  för\r\nmyndigheter   och   enskilda   och   utreder   bl.a.\r\nsmittsamma   djursjukdomars   uppkomst,  orsak   och\r\nspridningssätt.  SVA:s  uppgift  är  att  uppnå  och\r\nvidmakthålla  en  god  djur- och folkhälsa.  Arbetet\r\nbedrivs  genom  förebyggande,  diagnostiserande  och\r\nbekämpande  av  infektionssjukdomar  hos  djur.  SVA\r\nmedverkar vid utbrott  av  epizootiska sjukdomar och\r\nansvarar  för  Zoonoscenter  i   Sverige.   SVA   är\r\nveterinärmedicinskt  centrallaboratorium och svenskt\r\nreferenslaboratorium  enligt   EG:s  zoonosdirektiv.\r\nDessutom har anstaltens BSE-analysverksamhet  blivit\r\nackrediterad av SWEDAC.\r\n\r\nSVA:s  verksamhet  består av anslagsfinansierade\r\nmyndighetsuppgifter      och      avgiftsfinansierad\r\nuppdragsverksamhet           och          forskning.\r\nUppdragsverksamheten  har  år 2002   gått   med  ett\r\nunderskott om 5, 2 miljoner kronor.\r\nUppdragsverksamhetens intäkter har jämfört  med år\r\n2001  ökat  från  169,1 miljoner  kronor  till 187,6\r\nmiljoner  kronor  år  2002,  eller  med  drygt 11 %.\r\nPrognosen   för   år 2003   visar  på  ett  beräknat\r\nunderskott  på  5  miljoner kronor.  Regeringen  gör\r\nbedömningen att intäkter  och  kostnader  kommer att\r\nvara i balans under budgetåret 2004.\r\nI  propositionen  anför  regeringen  att de gångna\r\nårens händelser i EU på ett tydligt sätt  har  visat\r\nhur  viktigt  det  är att enskilda länder har en god\r\nberedskap  mot  epizootier   och   andra  allvarliga\r\nsmittsamma  djursjukdomar, inklusive  zoonoser.  Den\r\nfria rörligheten  av  varor  och  tjänster  inom EU,\r\nvilket   bl.a.   innefattar   handel  med  djur  och\r\ndjurprodukter, kan innebära risk  för  spridning  av\r\nsjukdom.  SVA  har  i  detta  sammanhang  en  viktig\r\nuppgift  i bevarandet av Sveriges goda djurhälsoläge\r\noch därmed  också  i  arbetet med att bidra till god\r\nfolkhälsa.\r\nRegeringen  föreslår att  anslaget   42:1  Statens\r\nveterinärmedicinska  anstalt för år 2004 uppgår till\r\n98 419 000 kr. Det är  enligt  regeringen  angeläget\r\natt SVA fortsätter sin kunskapsuppbyggnad vad gäller\r\nfodersäkerhet     och     smittskyddslösningar     i\r\nkretsloppssamhället.  SVA:s  anslag  bör därför ökas\r\nmed   2 miljoner   kronor  för  att  möjliggöra   en\r\nfortsättning av denna verksamhet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEnligt partimotion 2003/04:MJ399  (kd)  bör ansvaret\r\nför   sjukdomar  hos  vilda  djur  göras  tydligare.\r\nMotionärerna  anser  det angeläget att SVA tilldelas\r\nde   medel   som   behövs   för    forskning   kring\r\nsjöfågeldöden. Ansvaret för sjukdomar hos vilda djur\r\nbehöver  också  tydliggöras genom utfärdande  av  en\r\nlämplig förordning (yrkande 46).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller  motion   2003/04:MJ399   (kd)  har\r\nutskottet  inhämtat  att  den  som  i naturen hittar\r\nt.ex.  en  död  trut på SVA:s bekostnad  kan  skicka\r\nfågeln till SVA för  obduktion.  SVA  kan då i grova\r\ntermer såsom naturlig död, viss typ av sjukdom eller\r\ninre skada fastställa dödsorsaken. Detta registreras\r\noch  utgör en passiv del i den miljöövervakning  som\r\nfinansieras av anslag till SVA från Viltvårdsfonden,\r\nsom  bl.a.   finansierar  viltforskning  och  lämnar\r\nbidrag till jägarorganisationernas  arbete med jakt-\r\noch  viltvård.  Utskottet,  som  finner  regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning  under  anslaget  väl\r\navvägt,  tillstyrker propositionen i denna  del  och\r\navstyrker motionens yrkande 46.\r\n\r\n\r\n42:2 Bidrag till\r\ndistriktsveterinärorganisationen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  tre  motioner (fp, kd) om sänkning\r\nav anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras   för   statens   bidrag   till\r\ndistriktsveterinärorganisationen              (DVO).\r\nJordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.\r\n\r\nDVO  är avpassad främst för att tillgodose behovet\r\nav   sjuk-    och    hälsovård    hos    djur   inom\r\nanimalieproduktionen  och  hos hästar som används  i\r\njord- och skogsbruket. Om det  finns  djurskyddsskäl\r\neller där annan veterinärvård inte kan  anvisas,  är\r\nen   distriktsveterinär   skyldig   att  även  utöva\r\ndjursjukvård  för  övriga  husdjur.  DVO   skall   i\r\nsamarbete   med   bl.a.   den  av  lantbruksnäringen\r\norganiserade hälsokontrollverksamheten  medverka vid\r\nförebyggande   åtgärder,   delta   i   kontroll  och\r\nbekämpningsprogram     samt     utföra    officiella\r\nveterinäruppgifter.\r\nDVO    finansieras    till   största   delen    av\r\nuppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna och i\r\növrigt   av  anslag  över  statsbudgeten.   Anslaget\r\nbelastas av  kostnader  för löner, varav kostnaderna\r\nför jourverksamhet utgör  en betydande del, samt för\r\nutbildning    och   gemensam   administration    för\r\norganisationen.\r\nUnder anslaget  anvisas  även medel för att minska\r\navlägset  boende  djurägares veterinärkostnader  för\r\nvård av jord- och skogsbrukets djur.\r\nRegeringen föreslår  att anslaget 42:2 Bidrag till\r\ndistriktsveterinärorganisationen  uppgår till 93 257\r\n000 kr för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  partimotion  2003/04:Fi240 (fp)  yrkande  26\r\ndelvis  och  kommittémotionen   2003/04:MJ431   (fp)\r\nyrkande   22  delvis  bör  anslaget  sänkas  med  20\r\nmiljoner  kronor   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag.   Även  i  Kristdemokraternas   partimotion\r\n2003/04:MJ399  (kd)  yrkande  48  delvis  begärs  en\r\nsänkning  med  20 miljoner kronor. Trots minskningen\r\nav antalet veterinärer  har anslaget inte reducerats\r\noch tack vare ökade uppdragsintäkter  har  DVO visat\r\nekonomiskt överskott, senast 11 miljoner kronor  för\r\når  2002.  Enligt  motionärerna  får en besparing om\r\n20 miljoner kronor mot denna bakgrund  anses  rimlig\r\nutan  att  det ger skadliga effekter på verksamheten\r\n(yrkande 41 delvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,  som   finner   regeringens   förslag  om\r\nmedelstilldelning     väl     avvägt,    tillstyrker\r\npropositionen  i denna del och avstyrker  motionerna\r\n2003/04:Fi240 (fp)  yrkande  26,  2003/04:MJ399 (kd)\r\nyrkandena 41 och 48 samt 2003/04:MJ431  (fp) yrkande\r\n22, samtliga i berörda delar.\r\n\r\n\r\n42:3 Djurhälsovård\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag  om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  tre motioner (fp, c) om höjning av\r\nanslaget.   Utskottet    tillstyrker   vidare\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder  anslaget anvisas medel  för  djurhälsovård  i\r\nform  av   förebyggande   hälsokontroll   och   till\r\ndjursjukdatasystem.    Insatserna   skall   begränsa\r\nskadeverkningarna  av  djursjukdomar  och  förebygga\r\nspridning  av  smittsamma   djursjukdomar   som  kan\r\növerföras till både djur och människor.\r\n\r\nDet av EU till hälften medfinansierade stödet till\r\nbiodlingen  som  i Sverige i huvudsak utnyttjas  för\r\nbekämpande   av   bisjukdomar,   totalt   omfattande\r\n4 miljoner kronor,  beviljas  för ett år i taget och\r\nlöper  i enlighet med EU:s budgetår  under  perioden\r\nden    16    oktober-den     15    oktober.    Olika\r\nforskningsprojekt för att främja  ett gott djurskydd\r\noch en god djurhälsa löper i regel  under  två  till\r\ntre  år.  Detta  innebär  att staten behöver åta sig\r\nframtida förpliktelser som  inte ryms inom ramen för\r\nredan beviljade anslag. Av denna  anledning föreslås\r\nriksdagen  att  bemyndiga regeringen  att  under  år\r\n2004, i fråga om  förevarande  anslag,  fatta beslut\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på\r\nhögst 11 100 000 kr efter år 2004.\r\nDå  den  nya  djurskyddsmyndigheten påbörjar  sitt\r\narbete  den  1  januari   2004   bör  de  medel  som\r\ndisponerats för djurskyddsfrämjande  åtgärder  under\r\ndetta   anslag   föras   över   till  anslaget  42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten fr.o.m. år  2004.  Förevarande\r\nanslag  bör  därmed reduceras med 8 192 000  kr  och\r\nfortsättningsvis    benämnas   42:3   Djurhälsovård.\r\nRegeringen föreslår att  anslaget 42:3 Djurhälsovård\r\nför år 2004 uppgår till 14 411 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI partimotion 2003/04:Fi240  (fp)  yrkande 26 delvis\r\noch  kommittémotion  2003/04:MJ431 (fp)  yrkande  22\r\ndelvis  begärs  en höjning  med  5  miljoner  kronor\r\nutöver regeringens  förslag.  I motion 2003/04:MJ431\r\n(fp)  framhålls vidare att konsumentmakt  och  lagar\r\noch  förordningar   är   styrmedel  för  ett  bättre\r\ndjurskydd. Det är därför viktigt att djurskyddslagen\r\noch lagen om djurplågeri är  utformade så att de kan\r\nrespekteras   och  följas,  vilket   kräver   större\r\neffektivitet vid  överträdelser  av  djurskyddslagen\r\noch  en  kontrollinstans. Därför bör anslaget  höjas\r\n(yrkande 5). Enligt kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)\r\ndelvis  bör   anslaget   tillföras   ytterligare  13\r\nmiljoner  kronor. Eftersom Centerpartiet  anser  att\r\nden  nya  djurskyddsmyndigheten  inte  bör  inrättas\r\nkvarstår 8 miljoner kronor under detta anslag. Övrig\r\nsatsning  på   anslaget,   5 miljoner   kronor,  bör\r\nanvändas bl.a. för att förbättra djurhållningen  vid\r\npälsdjursfarmer,  t.ex.  genom  vidareutveckling  av\r\nburarnas utformning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  utskottet anförde i samband med behandlingen av\r\nförra årets budgetproposition (prop. 2002/03:1, bet.\r\n2002/03:MJU2,  rskr. 2002/03:83) har utskottet ingen\r\nannan   uppfattning   än   motionärerna   i   motion\r\n2003/04:MJ431  (fp) om vikten av att djurskyddslagen\r\noch   andra   författningar   på   djurskyddsområdet\r\nefterlevs. Av årets  budgetproposition  framgår  att\r\ndjurskyddet  är  en  fortsatt prioriterad fråga även\r\nför regeringen. I sammanhanget vill utskottet erinra\r\nom  det  uppdrag  regeringen  i  mars  2001  gav  en\r\nsärskild  utredare att  kartlägga  djurtransporterna\r\ninom EU och  vilka  faktorer som styr var slakt äger\r\nrum  m.m.  Betänkandet   Kännande   varelser   eller\r\nokänsliga varor? (SOU 2003:6) överlämandes i januari\r\n2003   till  regeringen  och  betänkandet  bereds  i\r\nRegeringskansliet. Utskottet vill även framhålla att\r\nregeringen  kontinuerligt  arbetar  med  att se över\r\ndjurskyddslagen            (1988:534)            och\r\ndjurskyddsförordningen  (1988:539)  för  att anpassa\r\nreglerna  efter djurens behov i så stor utsträckning\r\nsom   möjligt.    I    budgetpropositionen   uttalar\r\nregeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen i\r\nfrågor    om    t.ex.    kommunal    samverkan    på\r\ndjurskyddsområdet.  Det  bör  tilläggas  att  en  av\r\nuppgifterna  för  den nya djurskyddsmyndigheten  bör\r\nvara  att  följa  och   utvärdera  tillämpningen  av\r\ndjurskyddslagen     (prop.     2001/02:189,     bet.\r\n2002/03:MJU5,  rskr.  2002/03:98).  När  det  gäller\r\nmotion 2003/04:MJ470 (c)  om  en höjning av anslaget\r\nför     bl.a.     förbättrad    djurhållning     vid\r\npälsdjursfarmer  vill   utskottet   erinra   om  att\r\nbetänkandet  Djurens  välfärd  och pälsdjursnäringen\r\n(SOU 2993:86) nyligen har framlagts  för  regeringen\r\noch bereds i Regeringskansliet.\r\n\r\nDet i motion 2003/04:MJ470 (c) framförda  yrkandet\r\nom  en  höjning  av  anslaget ryms inte inom den  av\r\nriksdagen  fastställda   ramen  för  utgiftsområdet.\r\nUtskottet,   som  finner  regeringens   förslag   om\r\nmedelstilldelning   under   anslaget   väl   avvägt,\r\ntillstyrker  regeringens  förslag  i  denna del. Mot\r\ndenna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet\r\ni tillämpliga delar anfört ovan avstyrks  motionerna\r\n2003/04:Fi240  (fp) yrkande 26 delvis, 2003/04:MJ431\r\n(fp) yrkandena 5  och  22  delvis  och 2003/04:MJ470\r\n(c).  Utskottet tillstyrker vidare det  bemyndigande\r\nsom regeringen föreslår.\r\n\r\n42:4 Bekämpande av smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  två motioner (kd, c) om höjning av\r\nanslaget.   En    motion   (c)   om   ändrade\r\nersättningsregler vid produktionsbortfall vid\r\nepizootiutbrott      avstyrks.      Utskottet\r\ntillstyrker  även  regeringens   förslag   om\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget används för bekämpande av och beredskap mot\r\nsmittsamma   husdjurssjukdomar,   varvid  ersättning\r\nlämnas    enligt   epizootilagen   (1999:657)    och\r\nzoonoslagen   (1999:658)   samt   ersättningar  till\r\ndjurägare för smittskyddsutredningar med avseende på\r\nzoonosen  EHEC. Vidare används anslaget  för  bidrag\r\ntill obduktionsverksamhet  samt  för  utveckling och\r\ngenomförande av sjukdomskontroller.\r\n\r\nSverige beslutade att under år 2002 testa  20  000\r\nsjälvdöda,  nödslaktade  och avlivade nötkreatur för\r\nBSE.  Samtliga länder i EU  skall  genomgå  en  BSE-\r\nklassificering  under  år  2004  som  kan  komma att\r\npåverka omfattningen av tester.\r\nUnder  innevarande  år disponeras även 10 miljoner\r\nkronor från anslaget 44:6  Återföring  av  skatt  på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. för kontroll\r\noch   bekämpningsprogram.  Motsvarande  gäller  även\r\nunder år 2004. Regeringen anser det angeläget att de\r\nolika kontrollprogrammen som pågår kan fortsätta.\r\nRegeringen  bör  bemyndigas att under år 2004 ingå\r\nekonomiska förpliktelser i samband med kontroll- och\r\nbekämpningsprogrammen, som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter  på  högst  3 500 000  kr\r\nunder år 2005.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2004\r\nuppgår till 107 100 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  Kristdemokraternas motion 2003/04:MJ399 (kd)\r\nbör anslaget  höjas  med  5  miljoner  kronor utöver\r\nregeringens  förslag  (yrkande 48 delvis).  Riskerna\r\nmed att anslå för lite  pengar  till  bekämpande  av\r\nsmittsamma  husdjurssjukdomar är enligt motionärerna\r\nföljande: Djurhälsoprogrammet  hotas  att läggas ned\r\nhelt  eller  delvis då kostnaderna för testning  och\r\nanalys  är  höga,  och  minskad  sjukdomsövervakning\r\nleder  till  försämrad   djurhälsa   och   försämrat\r\ndjurskydd. Försämrad djurhälsa leder i sin tur  till\r\nökad  antibiotikaanvändning och i förlängningen ökad\r\nresistensutveckling  för  fä  och  folk.  Smitta kan\r\nförbli oupptäckt, sprida sig till andra besättningar\r\noch   även   drabba   andra   djurslag.  Vad  gäller\r\nexempelvis tuberkuloser kan dessa  sprida  sig  till\r\nden   vilda  faunan  och  zoonoser  till  människan.\r\nSammantaget  innebär  detta  att arbetet under 1990-\r\ntalet  med  mycket  kostsam  bekämpning   av   flera\r\nsjukdomar riskerar att spolieras. Vidare får Sverige\r\nsvårt  att  uppfylla sina åligganden gentemot EU vad\r\ngäller sjukdomsövervakning,  och  i de fall Sveriges\r\nåtaganden i samband med tilläggsgarantier  inte  kan\r\nuppfyllas  riskerar  redan  erhållna  garantier  att\r\nförloras.  Ännu  inte  avgjorda ansökningar förlorar\r\nsitt värde. Mot denna bakgrund bör anslaget ökas med\r\n5 miljoner  kronor  per  år   under  åren  2004-2006\r\n(yrkande    41   delvis).   I   sin   kommittémotion\r\n2003/04:MJ470  (c)  delvis  begär  Centerpartiet  en\r\nhöjning  med  ytterligare  20  miljoner  kronor.  De\r\nomfattande  BSE-kontrollerna  är enligt motionärerna\r\nnödvändiga  för en fortsatt hög  livsmedelssäkerhet.\r\nDet finns även  behov  av  ändrade ersättningsregler\r\nför produktionsbortfall vid epizootiutbrott.\r\n\r\nI Centerpartiets kommittémotion  2003/04:MJ473 (c)\r\nbegärs    förändringar    av   ersättningarna    för\r\nproduktionsbortfall vid epizootiutbrott.  Ersättning\r\nför  produktionsbortfall  bör  utgå  med 100  %  för\r\nbesättningar  anslutna till kontrollprogram och  med\r\n70 % för icke anslutna  besättningar.  Partiet anser\r\natt  detta  på  ett  tydligt  sätt  skulle  premiera\r\nförebyggande  arbete (yrkande 11). Ersättningen  bör\r\nutbetalas  skyndsamt  eftersom  enskilda  företagare\r\ninte skall behöva  få hela sin ekonomi kullkastad då\r\nde  inte orsakat eller  förvärrat  smittspridningen.\r\nVid      framtida       salmonellautbrott      måste\r\nJordbruksverket/riksdagen  agera  snabbare  när  det\r\ngäller       ekonomisk       ersättning       enligt\r\nzoonosförordningen (yrkande 12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nInledningsvis  vill  utskottet  erinra  om  den  nya\r\nepizootilag  (1999:657)  som  riksdagen  antog våren\r\n1999  (prop.  1998/99:88,  bet. 1998/99:MJU9,  rskr.\r\n1998/99:215).  Enligt den nya  lagen  utgår,  liksom\r\ntidigare,  full  ersättning   för   avlivade   djur,\r\nsaneringskostnader    och    inkomstförlust    medan\r\nersättningen  för produktionsbortfall har reducerats\r\ntill 50 %. Vid ett fåtal mycket allvarliga sjukdomar\r\nlämnas ersättning  även  för  produktionsbortfall. I\r\nsamband  med  riksdagsbeslutet avslog  riksdagen  en\r\nmotion (c) med  samma  krav som nu framförs i motion\r\n2003/04:MJ473 (c) om ändring  i ersättningsreglerna.\r\nÄven  i  samband  med  förra årets  budgetbehandling\r\n(prop.    2002/03:2,   bet.   2002/03:MJU2,    rskr.\r\n2002/03:83)  avslogs  en liknande motion. Utskottet,\r\nvars ställningstagande  kvarstår,  avstyrker  den nu\r\naktuella motionen i berörda delar.\r\n\r\nI   likhet  med  regeringen  anser  utskottet  det\r\nangeläget att de olika kontrollprogram som pågår kan\r\nfortsätta   och   finner  regeringens  förslag  till\r\nmedelstilldelning under  anslaget  väl  avvägt. De i\r\nmotionerna  2003/04:MJ399  (kd) yrkandena 41  delvis\r\noch   48   delvis  och  2003/04:MJ470   (c)   delvis\r\nframställda yrkandena om en höjning av anslaget ryms\r\ninte inom den  av  riksdagen  fastställda  ramen för\r\nutgiftsområdet.    Därmed    tillstyrker   utskottet\r\npropositionen i denna del och avstyrker motionerna i\r\nberörda  delar.  Utskottet  tillstyrker   även   det\r\nbemyndigande som regeringen föreslår.\r\n\r\n42:5 Ersättning för viltskador m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker tre motioner (fp, kd) om höjning av\r\nanslaget.   Utskottet  tillstyrker  även  det\r\nbemyndigande som regeringen föreslår.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe utgifter som  belastar anslaget avser bidrag till\r\nåtgärder  för  att  förebygga   skada  av  vilt  och\r\nersättning för sådan skada. Rätten  till  ersättning\r\nregleras i viltskadeförordningen (2001:724).\r\n\r\nRiksdagen  har  gett  regeringen  till  känna  att\r\nriksdagen  förutsätter att regeringen i arbetet  med\r\nförslaget  till   statsbudget  för  budgetåret  2004\r\nuppmärksammar   huruvida    anslagsnivån    står   i\r\növerensstämmelse  med de faktiska förhållandena  och\r\ndet  eventuella  behovet   av   en  justering  (bet.\r\n2001/02:FiU21,     rskr.     2001/02:326).     Årets\r\ninventeringar av järv, lo och  varg  visar att det i\r\nrenskötselområdet  skett  37  järvföryngringar,  att\r\njärv  förekommit  regelbundet  i  6   samebyar   och\r\ntillfälligt  i  5  byar. Antalet lodjursföryngringar\r\nvar 103. Lodjur förekom  dessutom  regelbundet  i  5\r\nsamebyar  och  tillfälligt  i  2  byar. Varg förekom\r\nregelbundet i 4 samebyar och tillfälligt  i 11 byar.\r\nInventeringsresultatet     innebär    att    antalet\r\nlodjursföryngringar      har     minskat,      medan\r\nrovdjursantalet  i  övrigt är  i  huvudsak  konstant\r\nsedan den tidigare inventeringen.  Från  och  med år\r\n2004  anvisas  1  miljon kronor till länsstyrelserna\r\nför övervakning av  jaktbrott under länsstyrelsernas\r\nanslag.\r\nNaturvårdsverket  ger   årligen   tillstånd   till\r\nskyddsjakt   på   bl.a.  lodjur  för  att  förhindra\r\nallvarlig skada på egendom. För jaktsäsongen 2002/03\r\nbeviljade verket skyddsjakt  på  totalt  109 lodjur,\r\nvarav  64  djur  i  renskötselområdet  och  45  djur\r\nutanför området. Av det tillåtna antalet fälldes  22\r\ni  renskötselområdet  och 44 djur utanför området. I\r\nrenskötselområdet   fälldes    således   endast   en\r\ntredjedel av det tillåtna antalet  lodjur.  För  att\r\nrovdjursskadorna  för  rennäringen  och ersättningen\r\nför  dessa  skador skall kunna hållas på  en  rimlig\r\nnivå  är  det  enligt   regeringen   angeläget   att\r\navskjutningen  av  lodjur  bättre  anpassas till det\r\ntillåtna  antalet.  Regeringen  anser  att  det  bör\r\nankomma  på  Sametinget  att  genom information  och\r\nandra  åtgärder  verka  för att avskjutningen  ökar.\r\nRegeringen förutsätter att en sådan anpassning sker.\r\nDen  som  jagar är enligt  49  §  jaktförordningen\r\n(1987:905) skyldig  att betala en viltvårdsavgift på\r\n200  kr per jaktår till  Viltvårdsfonden.  Medlen  i\r\nViltvårdsfonden  används  för  att främja viltvården\r\noch för andra liknande ändamål som  är förenliga med\r\njaktlagens  syfte,  bl.a.  finansieras viltforskning\r\noch lämnas bidrag till jägarorganisationernas arbete\r\nmed jakt- och viltvård. Viltvårdsfonden förvaltas av\r\nKammarkollegiet.  Jaktåret  omfattar   tiden  den  1\r\njuli-den 30  juni. Huvuddelen av viltvårdsavgifterna\r\nbetalas  till fonden  i  början  av  jaktåret  medan\r\nutgifterna    är    fördelade   över   kalenderåret.\r\nKammarkollegiet bör mot  denna  bakgrund ha tillgång\r\ntill  en  särskild  kredit  för  Viltvårdsfonden   i\r\nRiksgäldskontoret  på högst 5 000 000 kr. Regeringen\r\nanser  att  det är angeläget  att  verksamheten  kan\r\nupprätthållas på en oförändrad nivå.\r\nRegeringen  föreslår  att anslaget 42:5 Ersättning\r\nför viltskador m.m. uppgår till 87 500 000 kr för år\r\n2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI partimotion 2003/04:Fi240  (fp)  yrkande 26 delvis\r\noch  kommittémotion  2003/04:MJ431 (fp)  yrkande  22\r\ndelvis begärs en höjning av anslaget med ytterligare\r\n3 miljoner kronor. Enligt  Kristdemokraternas motion\r\n2003/04:MJ399 (kd) bör anslaget höjas med 4 miljoner\r\nkronor utöver regeringens förslag. I motionen anförs\r\natt, för att minska friktionerna mellan människa och\r\nrovdjur,  djurägare  bör kompenseras  fullt  ut  för\r\nrovdjursskador som inträffar  även  för  tamdjur som\r\ninte  är kopplade till näringsverksamhet. Mot  denna\r\nbakgrund  bör  anslaget höjas och en modell tas fram\r\nför ersättning för tamdjur som inte är kopplade till\r\nnäringsverksamhet.  Av  det  föreslagna  beloppet om\r\nytterligare 4 miljoner kronor skall en miljon kronor\r\ntäcka det ökade behovet av informationsinsatser  som\r\nbör   genomföras   av  Viltskadecenter  (yrkande  48\r\ndelvis). För att samhället  skall kunna acceptera en\r\nlivskraftig rovdjursstam måste  åtgärder  vidtas för\r\natt    möjliggöra    tillräcklig    ersättning   för\r\nviltskador.   Därför   bör   enligt   kommittémotion\r\n2003/04:MJ470    (c)   delvis   anslaget   tillföras\r\nytterligare 2 534 000  kr,  och  anslagsökningen bör\r\nanvändas för bl.a. rovdjursstängsel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    finner    regeringens    förslag     om\r\nmedelstilldelning  under  anslaget  väl  avvägt  och\r\ntillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning\r\nunder    anslaget.    Därmed   avstyrker   utskottet\r\nmotionerna 2003/04:Fi240  (fp)  yrkande  26  delvis,\r\n2003/04:MJ399    (kd)    yrkande   48   delvis   och\r\n2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis. Med hänvisning\r\nhärtill och till riksdagens beslut om utgiftsram för\r\nutgiftsområde    23   (bet.   2003/04:FiU1,    rskr.\r\n2003/04:0),  vilket   har   godkänts  av  riksdagen,\r\navstyrker  utskottet  även motion  2003/04:MJ470 (c)\r\ndelvis.  Vidare  tillstyrker  utskottet  regeringens\r\nförslag om bemyndigande.\r\n\r\n42:6 Djurskyddsmyndigheten\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker tre motioner  (m, c) om sänkning av\r\nanslaget.   Utskottet   tillstyrker    vidare\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEn  särskild djurskyddsmyndighet skall inrättas  för\r\natt djurskyddet  skall  förstärkas  och  ytterligare\r\nfokus skall kunna läggas på djurskyddsfrågor  (prop.\r\n2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98).\r\n\r\nAnslaget   disponeras  för  Djurskyddsmyndighetens\r\nförvaltningskostnader, djurskyddsfrämjande åtgärder,\r\nforskning    om    djurskydd,     djurs     välfärd,\r\nförsöksdjursanvändning samt alternativa metoder till\r\ndjurförsök.\r\nFör  att  förbättra  förutsättningarna att planera\r\nforskningsprojekt  bör  regeringen   bemyndigas  att\r\nunder   år   2004   i   fråga  om  ramanslaget  42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten ingå  ekonomiska förpliktelser\r\ni  samband  med  forskningsprojekten  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden  medför  utgifter på högst\r\n10 000 000 kr under år 2005.\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten för år 2004 uppgår till 61 534\r\n000 kr.\r\nGenom riksdagsbeslut  har myndigheten getts ansvar\r\nför  djurskyddet enligt djurskyddslagen  (1988:534).\r\nMyndigheten     tar     därmed     över     Centrala\r\nförsöksdjursnämndens  (CFN)  hela  verksamhetsområde\r\nliksom Jordbruksverkets ansvar för djurskydd  enligt\r\ndjurskyddslagen.    En   organisationskommitté   har\r\ntillsatts  som  kommer   att   lämna   förslag  till\r\nregeringen  vad  gäller  de  praktiska frågorna  vid\r\nbildandet av den nya myndigheten.\r\nCFN:s  verksamhet skall enligt  riksdagens  beslut\r\ninordnas i  den nya Djurskyddsmyndigheten. Stöd till\r\nforskning  för  utveckling  av  alternativa  metoder\r\ntill  djurförsök  skall  följa  den av CFN fastlagda\r\nstrategiplanen.   Anslaget  till  CFN   kan   därmed\r\navvecklas fr.o.m. år  2004. En särskild utredare har\r\ntillkallats med uppgift  att  genomföra avvecklingen\r\nav  CFN.  Regeringen  anser  det angeläget  att  den\r\nkompetens och de erfarenheter som byggts upp vid CFN\r\ntas till vara av den nya myndigheten.\r\nVid beräkning av anslaget för  den nya myndigheten\r\nhar också hänsyn tagits till överföringar  av  medel\r\nfrån  anslagen  42:3  Djurhälsovård och 43:1 Statens\r\njordbruksverk.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    Moderata    samlingspartiets     kommittémotion\r\n2003/04:MJ449  (m)  begärs att anslaget minskas  med\r\nhela  beloppet,  dvs. 61 534  000  kr.  Motionärerna\r\nanser  att Djurskyddsmyndigheten  inte  behövs,  och\r\neftersom myndigheten inte har inlett sin verksamhet,\r\nbör anslaget  utgå.  Den  verksamhet som myndigheten\r\nskall bedriva kan skötas av  andra  myndigheter inom\r\nnuvarande  ramar.  Motsvarande  belopp  bör   därför\r\növerföras  till  anslaget 43:1 Statens jordbruksverk\r\n(yrkande 3 delvis).  Lika stor minskning av anslaget\r\nbegärs av Centern i kommittémotion 2003/04:MJ470 (c)\r\ndelvis.   I   stället  för   att   inrätta   en   ny\r\ndjurskyddsmyndighet  anser  partiet  att 10 miljoner\r\nkronor  bör  överföras  till  anslaget 43:1  Statens\r\njordbruksverk och 20 miljoner kronor till ett anslag\r\nför           Centrala          försöksdjursnämnden.\r\nDjurskyddsmyndighetens  arbetsuppgifter  bör  enligt\r\nkommittémotion   2003/04:MJ473  (c)  överföras  till\r\nJordbruksverket. Det finns enligt motionärerna stora\r\nfördelar  och  samordningsvinster  med  att  behålla\r\ndjurskyddsarbetet  hos  Jordbruksverket, och partiet\r\nhar tidigare motsatt sig  förslaget om inrättande av\r\nen       djurskyddsmyndighet.       Därför       bör\r\nDjurskyddsmyndighetens verksamhet inte  inledas, och\r\nföreslagna    resurser   och   arbetsuppgifter   bör\r\növerföras till Jordbruksverket (yrkande 9).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDen nya djurskyddsmyndigheten,  som  skall  ta  över\r\nJordbruksverkets    ansvar   för   djurskyddet   och\r\ndjurskyddstillsynen och  CFN:s uppgifter, kommer att\r\npåbörja sitt arbete den 1  januari  2004.  I samband\r\nmed riksdagens behandling av propositionen om  en ny\r\ndjurskyddsmyndighet    framhöll    utskottet   bl.a.\r\nbetydelsen  av  ett  gott  djurskydd  och   en   väl\r\nfungerande  organisation  för  djurskyddsarbetet.  I\r\nlikhet  med regeringen ansåg utskottet att det fanns\r\nbehov av  att  ytterligare förstärka djurskyddet och\r\ngjorde samma bedömning  som  regeringen  att  en  ny\r\ndjurskyddsmyndighet bör inrättas (prop. 2001/02:189,\r\nbet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98). Det anslag som\r\nregeringen  i  förevarande  proposition föreslår för\r\nmyndigheten för år 2004 anser  utskottet  väl avvägt\r\noch   tillstyrker  därmed  regeringens  förslag   om\r\nmedelstilldelning  under  anslaget. Därmed avstyrker\r\nutskottet  motionerna 2003/04:MJ449  (m)  yrkande  3\r\ndelvis, 2003/04:MJ470  (c)  delvis och 2003/04:MJ473\r\n(c)  yrkande  9.  Utskottet tillstyrker  vidare  det\r\nbemyndigande som regeringen föreslår.\r\n\r\nLivsmedelspolitik\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer  i  regeringens analys av\r\nresultatet   av   vidtagna   åtgärder    inom\r\npolitikområdet. Därutöver avstyrker utskottet\r\nett  motionsförslag  (kd)  om att inrätta ett\r\nnytt anslag: Ersättning vid skördeskador.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nTill  politikområdet  hör  verksamheter  hänförliga  till  EU:s\r\ngemensamma fiskeripolitik, verksamheter  tillhörande\r\nområdet   säkra   livsmedel   samt  EU:s  gemensamma\r\njordbrukspolitik,   med  undantag   för   verksamhet\r\nhänförlig  till förordningen  (EG)  nr  1257/99  och\r\ndärmed sammanhängande  verksamhet. Områdets utgifter\r\nbestäms i stor utsträckning av beslut inom EU men är\r\nockså till vissa delar,  främst  vad gäller delar av\r\nområdet  säkra  livsmedel,  baserade  på  nationella\r\nbeslut.\r\n\r\nVerksamhetsområdena  omfattar   vegetabilie-   och\r\nanimalieproduktion,  trädgårdsnäring, fiskerinäring,\r\nlivsmedel,    konsumentfrämjande     åtgärder     på\r\nlivsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-\r\noch    livsmedelsområdet,   jordbruksadministration,\r\nfiskeriadministration          m.m.         Centrala\r\nförvaltningsmyndigheter   inom   politikområdet   är\r\nStatens     jordbruksverk,     Fiskeriverket     och\r\nLivsmedelsverket.     Andra     myndigheter     inom\r\npolitikområdet  är Statens utsädeskontroll,  Statens\r\nväxtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska institutet.\r\nOffentligrättslig verksamhet bedrivs i första hand\r\nvid                                 Livsmedelsverket\r\n(besiktningsveterinärorganisationen    m.m.)     och\r\nJordbruksverket    (växtinspektion,   foderkontroll,\r\ndistriktsveterinärorganisation m.m.).\r\nUppdragsverksamhet  bedrivs vid flera myndigheter.\r\nVid   Fiskeriverket   är  uppdragsverksamheten   och\r\ntjänsteexporten     av     betydande     omfattning.\r\nJordbruksverket är central förvaltningsmyndighet  på\r\ndet jordbruks- och livsmedelspolitiska området.\r\nDet  internationella  arbetet  inom jordbruks- och\r\nfiskeområdena  avser främst verksamheten  inom  WTO,\r\nFörenta       nationernas       jordbruks-       och\r\nlivsmedelsorganisation   (FAO),  Codex  Alimentarius\r\n(FAO:s          och         WHO:s         gemensamma\r\nlivsmedelsstandardiseringsorgan),      OECD     samt\r\nregionala organ och nordiskt samarbete.  De centrala\r\nförvaltningsmyndigheterna   deltar   aktivt  i   det\r\ninternationella arbetet och bidrar med  analyser och\r\nunderlag på dessa områden samt för EU-arbetet.\r\nMålet   för   politikområdet   är  en  ekologiskt,\r\nekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.\r\n\r\nResultatbedömning, analys, m.m.\r\n\r\n\r\nIndikatorer     som     mäter     en     ekonomiskt     hållbar\r\nlivsmedelsproduktion  i  primärledet  är jordbrukets\r\nproduktionsvolym,     utnyttjande     av     kvoter,\r\ngenomsnittlig   åkerareal  per  företag,  medelantal\r\nmjölkkor per producent,  markpriser,  arrendepriser,\r\ninvesteringar     i     maskiner     och    redskap,\r\njordbrukssektorns  produktionsvärde, kostnader  samt\r\nföretagsinkomst. Indikatorer  som mäter förändringar\r\ni  förädlingsledet är utvecklingen  av  handeln  med\r\nlivsmedel  och jordbruksvaror. Indikatorer som mäter\r\neffekter för konsumenterna är konsumentprisindex för\r\njordbruksreglerade produkter.\r\n\r\nÅr 2002 beräknas den totala produktionsvolymen för\r\njordbruket i  fasta  priser med år 2001 som basår ha\r\nökat  med  närmare 2 %.  Jordbrukets  andel  av  BNP\r\nmotsvarar ca  0,6  %  av  BNP  (mätt som jordbrukets\r\nförädlingsvärde till baspris i relation  till  BNP:s\r\nmarknadspris).  Andelen  minskar,  vilket  beror  på\r\nsåväl   ökad   total   BNP   som   att   jordbrukets\r\nförädlingsvärde  till  baspris  minskar. Jordbrukets\r\nproduktionsvärde,        i        vilket        s.k.\r\nproduktionssubventioner    enligt   den   gemensamma\r\njordbrukspolitiken ingår, har  ökat  under åren 2000\r\noch  2001, men minskade år 2002. Jordbrukets  totala\r\ninsatsförbrukning  beräknas  ha  ökat  med  ca 1,5 %\r\nmellan  åren  2001  och  2002. Jordbrukets inköp  av\r\ntraktorer och andra maskiner  i  fasta  priser (2000\r\nårs  priser)  har varit relativt stabila de  senaste\r\nåren  med  undantag   för   en   ökning   år   1999.\r\nFöretagsinkomsten  uppgick till 5,8 miljarder kronor\r\når 2001.\r\nAntalet jordbruksföretag  minskar  och  uppgick år\r\n2002  till  närmare  71  000.  Samtidigt som antalet\r\nföretag  minskar, ökar den genomsnittliga  storleken\r\npå företagen  mätt i åkermark. Denna uppgick år 2002\r\ntill närmare 38  hektar,  vilket  är en ökning med 6\r\nhektar   sedan  år  1997.  Minskningen  av   antalet\r\njordbruksföretag   sker   bland   de   företag  vars\r\nåkerareal är mindre än 100 hektar åkermark, medan de\r\nföretag som har mer än 100 hektar åkermark ökar. Det\r\nsker      således      en      koncentration      av\r\njordbruksproduktionen.  Jämfört  med  Sverige har en\r\nrelativt större ökning av medelarealen  mellan  åren\r\n1995   och   2001   skett  i  Danmark,  Belgien  och\r\nFrankrike, medan Irland  och Storbritannien har haft\r\nen   lägre   ökningstakt.  Åkerarealens   användning\r\nändrades endast marginellt mellan åren 2001 och 2002\r\noch uppgick till 2 679 900 hektar år 2002.\r\nÄven bland husdjursföretagen  är  trenden  en ökad\r\nkoncentration med allt större besättningar och färre\r\nföretag. År 2002 minskade företagen med mjölkkor med\r\n5  % jämfört med föregående år. Det fanns därmed  ca\r\n11 300 företag med mjölkkor, vilket kan jämföras med\r\nca 15 800 företag med mjölkkor år 1997. Även antalet\r\nföretag med svin, får och höns minskar.\r\nUtnyttjandet   av   den   nationella   kvoten  för\r\nproduktion  har inte överskridits inom något  område\r\nförutom socker. Inför år 2002 reducerades kvoten för\r\nhandjur.   Kvotutnyttjandet    för   handjur   ökade\r\nföljaktligen med drygt 10 procentenheter och uppgick\r\ndärmed till 100 %. Mjölkkvoten har utnyttjats mindre\r\nän     tidigare     år.     Kvotutnyttjandet     för\r\nleveranskvoterna uppgick för  kvotåret  2002/03 till\r\nca  97  %.  Detta  är  den lägsta siffran sedan  EU-\r\ninträdet år 1995.\r\nArrendepriserna  har  ökat  kraftigt  det  senaste\r\nårtiondet. Sedan år 1994  har  arrendepriserna  ökat\r\nmed  34  %. Kraftigast var ökningen mellan åren 1996\r\noch 1997 samt mellan åren 2000 och 2001. Priserna på\r\njordbruksmark  skiljer  sig  kraftigt  mellan  olika\r\nregioner.  I  Sydsverige  är  priserna  ca 10 gånger\r\nhögre än i Norrland. Prisgapet fortsätter att öka då\r\npriserna i Norrland i stort sett har legat stilla de\r\nsenaste åren, medan priserna i Sydsverige  har ökat.\r\nI  genomsnitt  har  priserna ökat med 70 % sedan  år\r\n1994.  Den  totala  sysselsättningen   i  jordbruket\r\nomräknat till arbetskraftsenheter uppgår  till ca 74\r\n000  personer.  Jordbrukarnas  medianålder i Sverige\r\nligger i intervallet 50-54 år. 18  %  är 65 år eller\r\näldre  och  6  % är yngre än 35 år. Åldersstrukturen\r\nbland jordbrukarna  har uppvisat små förändringar de\r\nsenaste   åren.  Arbetskraftsproduktiviteten   ökar,\r\nvilket innebär  att ett färre antal jordbrukare står\r\nför en större produktion.\r\nEtt    viktigt    mått     på    jordbrukssektorns\r\nkonkurrenskraft är livsmedelshandelns omfattning och\r\nutveckling. Sverige har en negativ handelsbalans för\r\njordbruksvaror  och livsmedel.  Sverige  importerade\r\njordbruksvaror och livsmedel för knappt 52 miljarder\r\nkronor under år 2002, vilket innebär en ökning med 8\r\n%  i  löpande  priser.   60   %  av  de  importerade\r\njordbruksvarorna och livsmedlen  består av förädlade\r\nlivsmedel och det är dessa som står  för den största\r\ndelen  av  den  ökade  importen. Jordbruksvaror  och\r\nlivsmedel  stod  för  8 % av  den  totala  importen.\r\nLiksom  importen  av jordbruksvaror  och  livsmedel,\r\nökade  exporten av dessa  varor.  I  löpande  priser\r\nmotsvarade  ökningen 7 % och uppgick år 2002 till ca\r\n26 miljarder  kronor.  Jordbruksvaror  och livsmedel\r\nrepresenterar ca 3 % av den totala exporten.\r\nMellan  åren  1995  och  2002  ökade  priserna  på\r\njordbruksreglerade  produkter med 0,6 %. För  övriga\r\nlivsmedel ökade priserna  med 3,4 % och totalt ökade\r\nkonsumentpriserna  med  7,1 %  under  perioden.  Den\r\nlägre  ökningstakten  för  livsmedelspriserna  beror\r\ntill stor del på att livsmedelsmomsen  sänktes den 1\r\njanuari 1996.\r\nRegeringen prioriterar de pågående reformerna inom\r\nEU  och  WTO  med syfte att uppfylla målsättningarna\r\ngällande ökad frihandel,  global livsmedelssäkerhet,\r\nefterfrågestyrd  produktion  av  jordbruksvaror  och\r\nlivsmedel,      lägre      budgetkostnader       för\r\njordbrukspolitiken och en ekologiskt, ekonomiskt och\r\nsocialt hållbar livsmedelsproduktion.\r\nDe  viktigaste  förändringarna  av  den gemensamma\r\nfiskeripolitiken  är  att  den  uttryckligen   skall\r\nbaseras      på      försiktighetsprincipen      och\r\nekosystemansatsen.  Ett  av  de viktigaste verktygen\r\nför  en sådan långsiktig fiskeriförvaltning  är  att\r\nfleråriga  förvaltningsplaner skall upprättas för så\r\nmånga bestånd  som  möjligt. De bestånd som befinner\r\nsig   utanför   biologiskt   säkra   gränser   skall\r\nprioriteras i arbetet.  Vidare  skall  fiskeflottans\r\nkapacitet   begränsas   genom   att   referensnivåer\r\nfastställs fr.o.m. år 2003.\r\nDet   ekonomiska   stödet   för  nybyggnation   av\r\nfiskefartyg och för export av fartyg till tredjeland\r\nhar begränsats och upphör helt efter år 2004.\r\nInternationella Fiskerikommissionen  för Östersjön\r\n(IBSFC) antog år 1999 en långsiktig förvaltningsplan\r\nför  torsken. Denna plan innehåller gränsvärden  och\r\ntröskelvärden  för Östersjöns båda torskbestånd. Det\r\nfinns i planen också  angivet  de  begränsningar som\r\nmåste göras för att återupprätta lekbiomassan om den\r\nsjunker  under  en viss nivå. Planen har  utvecklats\r\nunder åren och även  kompletterats  med  en mer akut\r\nåterhämtningsplan  i syfte att så snart som  möjligt\r\nfå bestånden att återhämta sig.\r\nI januari 2001 träffades en överenskommelse mellan\r\nNorge   och   EU   om   ett   första   steg   i   en\r\nåterhämtningsplan   för  torsken   i   Nordsjön   då\r\nbestånden bedömdes ligga  på  en  alltför  låg nivå.\r\nInternationella  havsforskningsrådet  (International\r\nCouncil  for  the  Exploration  of  the  Sea,  ICES)\r\nrekommenderade  ett  totalt  stopp  för torskfisket,\r\nbåde  för fisken där torsk är målart och  där  torsk\r\ntas som bifångst. Ministerrådet beslutade i december\r\n2002, rekommendationerna  till  trots,  att  tillåta\r\ntorskfiske   under   det   kommande  året.  Kvoterna\r\nminskades  med  45 %. Under våren  2003  har  en  ny\r\nåterhämtningsplan  för  Nordsjötorsken  föreslagits.\r\nErfarenheterna  är goda när det gäller uppföljningen\r\nav  kvoterna. Dessa  har  följts  noggrant  och  när\r\nnyttjandegraden  nått  90 % har Fiskeriverket prövat\r\nbehovet av försiktighetsstopp  i  syfte  att undvika\r\növerskridande av kvoten.\r\nFör  strukturprogrammet  utanför  Mål  1 hade  vid\r\nutgången av år 2002 totalt 22 % av tillgängliga  EU-\r\nmedel beviljats och 8 % betalats ut. Merparten av de\r\nbeviljade  medlen  avser  stöd  till  skrotning  och\r\nförädling samt saluförande.\r\nOm   ett   hållbart  fiske  skall  uppnås  är  det\r\nangeläget   att   utveckla   resursförvaltningen   i\r\nriktning mot flerårigt perspektiv. Förvaltningen bör\r\nvara  ekosystembaserad   och  bygga  på  långsiktiga\r\nförvaltningsplaner     eller    återhämtningsplaner.\r\nViktigt i sammanhanget är  att utveckla modeller som\r\ntar hänsyn till interaktionerna  i  ekosystemen. För\r\natt  minimera  framtida  negativa  konsekvenser  för\r\nfiskerinäringen, fiskbestånden och ekosystemen skall\r\nden vetenskapliga rådgivningen vara utgångspunkten i\r\nförvaltningsåtgärder.\r\nDet tillfälliga trålfiskestoppet efter  torsk  som\r\ngenomfördes  i  Östersjön  under  våren visar på ett\r\nstort    behov    av   ökad   kommunikation   mellan\r\nmyndigheten,  näringen,   miljörörelsen   och  andra\r\nberörda  organisationer  för  att förvaltningen  och\r\ndess regelverk skall ha en acceptans. Åtgärden visar\r\näven  på de positiva effekter som  möjliggörs  genom\r\natt   kommissionen    i   enlighet   med   den   nya\r\ngrundförordningen  2371/2002  har  rätt  att  införa\r\nnödåtgärder med omedelbar verkan om det finns tecken\r\npå  ett  allvarligt  hot   mot   beståndsbevarandet.\r\nRegeringen har för avsikt att tillsätta en utredning\r\nför att utvärdera om sommarstoppet  av torskfisket i\r\nÖstersjön  är  en  effektiv  metod  för  att   säkra\r\ntorskfisket.  I  utredningen ingår också att granska\r\nandra möjligheter  för  att  skydda  lektorsken  och\r\nbedöma   dessa   åtgärders  betydelse  för  att  öka\r\nlekbiomassan  av  torsk.   Utredningen  skall  också\r\nbelysa sommarstoppets effekter  på  olika segment av\r\nfiskeflottan   och   då   särskilt  det  småskaliga,\r\nkustnära fisket samt belysa de ekonomiska effekterna\r\nav   ett   slopat  sommarstopp,   bl.a.   eventuella\r\nminskningar  av  kostnader för a-kassan. Utredningen\r\nskall redovisas senast den 31 maj 2004.\r\nDet svenska miljömålsarbetet  kommer  också att ha\r\nen   stor   betydelse   för  en  ekologiskt  hållbar\r\nutveckling  som  skapar  förutsättningar   för   den\r\nsvenska      fiskerinäringen.     Den     gemensamma\r\nfiskeripolitiken  reglerar de huvudsakliga delarna i\r\nfiskeriförvaltningen.  Emellertid  finns  ett  visst\r\nutrymme   att  nationellt  förstärka  vissa  regler,\r\nvilket kan bidra till måluppfyllelsen. Den beslutade\r\nutflyttningen  av trålgränserna m.m. som syftar till\r\natt minska trålfiskets  inverkan  på  lekplatser för\r\nsill  och strömming, att minska uttaget  av  ungfisk\r\nsamt   att   minska   fiskeridödligheten   för   all\r\nbottenfisk i kustzonen är ett exempel på detta.\r\nVidare   innebär   EU:s  kommande  utvidgning  att\r\nflertalet Östersjöstater  omfattas av den gemensamma\r\nfiskeripolitiken,  vilket kommer  att  ställa  högre\r\nkrav på samordning och  samverkan  vad  gäller bl.a.\r\nfiskerikontrollen  i  Östersjön.  Detta aktualiserar\r\nbehov av skilda åtgärder, som t.ex. utbildnings- och\r\nstödinsatser,      i      syfte     att     utveckla\r\nanslutningsländernas fiskerikontroll. Vidare kan det\r\nfinnas skäl att vidareutveckla samarbetsformerna för\r\natt hantera den nya situationen i Östersjön.\r\nPågående    förhandlingar    inom     ramen    för\r\nVärldshandelsorganisationen     (WTO)     inkluderar\r\nfiskesektorn. Från svensk sida eftersträvas  en ökad\r\nliberalisering    av   tullar   och   icke-tariffära\r\nhandelshinder,  i  synnerhet   avseende  u-ländernas\r\nexport. Dessutom verkar Sverige  för  en  reducering\r\noch  på sikt en eliminering av subventioner  som  är\r\nskadliga för handeln eller fiskbestånden.\r\nBeståndssituationen,  införande av gränsvärden för\r\ndioxin  och diskussionerna  om  torskfiskestopp  har\r\npåverkat  verksamheten inom fiskerinäringen. Förutom\r\nen    låg    investeringsvilja     på    grund    av\r\nosäkerhetsfaktorer  har  man  kunnat se  en  minskad\r\nefterfrågan    på    fisk    i    Sverige.     Vissa\r\nberedningsföretag  uppger att deras torskförsäljning\r\nminskat  med  upp till  50  %.  Samtidigt  finns  en\r\ntendens   inom   beredningsindustrin   att   svenska\r\nfiskberedningsföretag  blir uppköpta eller slås ihop\r\nmed   norska   eller  isländska   företag.   Sverige\r\nimporterar  närmare   60   %   av   sitt   behov  av\r\nfiskeriprodukter.  En sammanslagning är därför  ofta\r\nfördelaktigt för båda  parter;  de svenska företagen\r\nfår en säkrare tillförsel av råvara  och  de  norska\r\noch   isländska  företagen  får  tillgång  till  EU-\r\nmarknaden.\r\nLivsmedelsverket är den myndighet under regeringen\r\nsom ansvarar  för  livsmedelsområdet. Regelverket på\r\nområdet    är    i   stark   förändring    och    på\r\nLivsmedelsverkets    webbplats    har   man   därför\r\nförbättrat  presentationen  och  utvecklat   en   ny\r\nsökfunktion för nya författningar. Numera är en stor\r\ndel  av  den  gemensamma lagstiftningen på området i\r\nform av förordningar  som  gäller  direkt  i Sverige\r\nutan  att  överföras till nationellt utformad  rätt.\r\nFör att underlätta  tillgängligheten av dessa regler\r\nfinns   de  också  med  i   listan   över   gällande\r\nförfattningar på webbplatsen.\r\nParallellt  med  arbetet  med  ny lagstiftning har\r\nLivsmedelsverket ett flerårigt projekt  där  man ser\r\növer  äldre lagstiftning och antingen omarbetar  och\r\nmoderniserar  den  eller om möjligt upphäver den. På\r\nuppdrag av regeringen  har  verket också påbörjat en\r\növersyn  av  regelverket med avsikten  att  förenkla\r\nregelverket för småskalig livsmedelshantering. Under\r\når 2002 beslutade  man  att  förenkla  reglerna  för\r\ntillstånd  för  tillfällig hantering av livsmedel på\r\nannat ställe än i  livsmedelslokal.  De nya reglerna\r\när  baserade  på riskbedömning och blir  därmed  mer\r\nflexibla. Dessutom undantas ett större sortiment med\r\nlivsmedel från krav på tillstånd.\r\nLivsmedelsverket  har  förbättrat  stödet till den\r\nlokala tillsynen. Det finns dock fortfarande utrymme\r\nför  att göra en del förbättringar både  på  central\r\noch lokal  nivå  när det gäller livsmedelstillsynen.\r\nDet  är  oroande att  inspektionsfrekvensen  sjunker\r\nbåde   i   den    kommunala    tillsynen    och    i\r\nLivsmedelsverkets   egen   tillsyn.  Frekvensen  har\r\nsjunkit  under  en följd av år.  Det  återstår  ännu\r\nåtgärder för att garantera en effektiv och likvärdig\r\nlivsmedelstillsyn  i hela landet. När det gäller den\r\nlokala  tillsynen  är   problemet   bl.a.  bristande\r\nresurser.  Frågan  om hur livsmedelstillsynen  skall\r\nförbättras     bereds     för      närvarande      i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\n\r\nDen    beräknade    utgiftsutvecklingen   inom   politikområdet\r\nLivsmedelspolitik är följande (i miljoner kronor och\r\ni löpande priser):\r\n\r\n------------------------------------------------------\r\nUtfall  Anslag   Utgifts- Förslag  Beräknat  Beräknat\r\nprognos  anslag   anslag    anslag\r\n------------------------------------------------------\r\n2002    20031    2003     2004     2005      2006\r\n------------------------------------------------------\r\n7 286   3 768    3 146    7 678    7 838     7 948\r\n------------------------------------------------------\r\n1Inklusive  av  riksdagen  redan beslutade anslag på\r\ntilläggsbudget  och  förslag  på   tilläggsbudget  i\r\nsamband med budgetpropositionen för år 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEnligt  motion 2003/04:MJ399 (kd) finns  det\r\nanledning       att      närmare      utreda\r\nförutsättningarna  för skördeskadeskydd. Vad\r\nsom  bör  utredas  är  huruvida   det  finns\r\nförutsättningar   för   försäkringslösningar\r\neller  andra modeller. Motionärerna  påpekar\r\natt   i   samband    med   behandlingen   av\r\nbudgetpropositionen   för    år   2002   gav\r\nriksdagen  till känna att regeringen  skulle\r\nse över statens  ansvar  för  skördeskador i\r\nsamband med naturkatastrofer. Med  anledning\r\nav  detta  har  det  inom  Regeringskansliet\r\ntagits    fram   en   promemoria   som    nu\r\nremissbehandlas.   Utgångspunkten   är  dock\r\nolycklig  eftersom  man  tycks  förbise  det\r\nfaktum   att   jordbruket   inte  är  vilken\r\nindustri   som  helst,  utan  fyller   flera\r\ncentrala funktioner.  En orsak till att inga\r\nutbetalningar gjorts sedan  1994  är  enligt\r\nmotionärerna  sannolikt  att  det saknas ett\r\nanslag   för  ersättning  till  skördeskador\r\n(yrkande 9).  Motionärerna  föreslår  därför\r\natt ett nytt anslag inrättas, Ersättning vid\r\nskördeskador, och föreslår att 15 000 000 kr\r\ntilldelas anslaget (yrkande 48 delvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed       anledning      av      regeringens\r\nresultatredovisning   m.m.   vill  utskottet\r\nanföra följande:\r\n\r\nSom   regeringen  påpekar  ger  de   olika\r\nindikatorerna   för   att  mäta  en  hållbar\r\nlivsmedelsproduktion en  splittrad  bild  av\r\nutvecklingen  för  det  svenska  jordbruket.\r\nUtskottet   konstaterar   att   utvecklingen\r\njämfört  med  år  2001  är  relativt stabil.\r\nStrukturomvandlingen har resulterat  i färre\r\nmen  större jordbruksföretag. De indikatorer\r\nsom visar  på  en positiv utveckling för det\r\nsvenska  jordbruket   är   bl.a.  den  ökade\r\nproduktionsvolymen  och högre  arrende-  och\r\nmarkpriser.  Som  regeringen   påpekar   har\r\ndäremot  produktionsvärdet  sjunkit på grund\r\nav  lägre priser. Ökade markpriser  gör  att\r\nkonkurrenskraften  kan försvagas på grund av\r\nökad kapitalisering samt gör det svårare att\r\nstarta nya jordbruk.  Samtidigt  visar ökade\r\nmarkpriser  att  många  jordbrukare  utifrån\r\nlönsamhetskalkyler        och       framtida\r\nförväntningar anser att det  är  skäligt att\r\ninvestera.    Som   regeringen   anför   kan\r\nemellertid den  låga  räntenivån tillsammans\r\nmed  gällande  stödnivå vara  en  förklaring\r\ntill      ökade     markpriser      eftersom\r\ninvesteringskostnaden  kan  förbli  densamma\r\ntrots    högre    markpriser.    De    ökade\r\nmarkpriserna  skulle  därmed  inte  vara ett\r\ntecken på ökad förväntad lönsamhet.\r\nRegeringens  redovisning  uppvisar  skilda\r\ntrender i utnyttjandet av olika kvotgrupper.\r\nEn        hög       utnyttjandegrad       av\r\nproduktionskvoterna  kan  enligt  regeringen\r\nses som en indikator på lönsamheten inom det\r\nsvenska   jordbruket.   Utskottet  instämmer\r\nhäri.  Kvotutnyttjandet  har  varit  och  är\r\nrelativt högt. Emellertid  har  utnyttjandet\r\nav  mjölkkvoten minskat. Detta indikerar  en\r\nlägre  lönsamhet  för  företag med mjölkkor.\r\nFöljaktligen  har  företagen   med  mjölkkor\r\nminskat, liksom antalet mjölkkor. Regeringen\r\npekar emellertid på att en ytterligare orsak\r\ntill  det  lägre utnyttjandet av mjölkkvoten\r\när minskad medelavkastning  per  ko eftersom\r\nkvaliteten på vallfoder år 2002 var dålig.\r\nUtskottet  anser  i  likhet med regeringen\r\natt beslutet i EU:s ministerråd för jordbruk\r\ni juni 2003 om reformen  av  den  gemensamma\r\njordbrukspolitiken innebär ett framsteg  för\r\natt  uppnå  en  ekologiskt,  ekonomiskt  och\r\nsocialt  hållbar  livsmedelsproduktion.  Som\r\nregeringen   påpekar  innebär  beslutet  två\r\nprincipiellt  viktiga  förändringar  av  den\r\ngemensamma   jordbrukspolitiken.   Den   ena\r\nförändringen  innebär   att   de   nuvarande\r\ndirektstöden    till    jordbrukaren    till\r\nbetydande del omvandlas till inkomststöd som\r\nutgår   till   jordbrukaren   oberoende   av\r\nproduktionens  inriktning  eller omfattning.\r\nEnda villkoret är att marken hävdas samt att\r\nlagstadgade verksamhetskrav  på  folkhälso-,\r\ndjurhälso-,      växt-,      miljö-      och\r\ndjurskyddsområdena uppfylls. Beslutet ligger\r\ni       linje      med      den      svenska\r\nförhandlingspositionen.       Den      andra\r\nprincipiellt  viktiga  förändringen  är  att\r\nmedlemsländerna  ges stort  inflytande  över\r\nhur jordbrukspolitiken  skall utformas i det\r\negna  landet.  Medlemsländerna  kan  således\r\nvälja  om  hela  stödet   skall   utgå  till\r\njordbrukaren  frikopplat  från  produktionen\r\neller  om,  för en eller flera sektorer,  en\r\ndel av stödet  skall  villkoras  med  att en\r\nproduktion upprätthålls. Utskottet instämmer\r\ni  regeringens  uppfattning  att  det var en\r\nframgång för Sverige att medlemsländerna kan\r\nvälja  att avsätta upp till 10 % av  de  nya\r\ninkomststöden  för  att skydda och förbättra\r\nmiljön.\r\nDet är som regeringen  framhåller  viktigt\r\natt den svenska fiskerikontrollen håller hög\r\nnivå   och   kan   utvecklas   i   takt  med\r\ngemenskapens    ökade    krav.   Den   skall\r\nutvärderas  senast  år 2004.  Fiskbeståndens\r\ntillstånd  ställer  allt   större   krav  på\r\nkontrollmyndigheternas      förmåga      att\r\ngenomdriva  såväl  den  nationella  som  den\r\ngemensamma                 fiskeripolitiken.\r\nKontrollsystemet måste därför som regeringen\r\nanför   utvecklas   ytterligare    för   att\r\nförhindra          överträdelser          av\r\nfiskeriföreskrifter.   Mot   den  bakgrunden\r\nanser  regeringen  att det är angeläget  att\r\nfortsatta ansträngningar  görs för att uppnå\r\nmålen i alla delar. Utskottet instämmer häri\r\noch konstaterar att under år  2002 särskilda\r\ninsatser  också har gjorts för att  utveckla\r\ninformationsutbytet  mellan  Kustbevakningen\r\noch Fiskeriverket. Det är enligt  utskottets\r\nuppfattning      viktigt      att      denna\r\nmyndighetssamverkan  fördjupas  ytterligare,\r\nvilket   regeringen  också  påpekar.   Detta\r\nförutsätter   ett   fortsatt   kontinuerligt\r\nutvecklingsarbete   för  informationsutbytet\r\nmellan myndigheterna.\r\nRegeringen framhåller  att  strukturstödet\r\nhaft   en  stor  betydelse  för  att   kunna\r\ngenomföra  erforderliga strukturanpassningar\r\navseende fiskeansträngningen, dvs. skrotning\r\nav  fartyg. De  riktade  skrotningskampanjer\r\nsom  genomförts  visar  att  genom  styrning\r\npositiva  effekter kan uppnås. Fiskeriverket\r\nhar på detta  sätt kunnat styra vilka fartyg\r\nsom företrädesvis bör skrotas. Under år 2003\r\nskall   en  halvtidsutvärdering   göras   av\r\nprogrammen    där    de    kvalitativa   och\r\nkvantitativa  indikatorerna följs  upp.  Som\r\nregeringen   påpekar   kan   resultatet   av\r\nutvärderingen    leda    till    att   vissa\r\nförändringar  av programmen genomförs  under\r\når 2004.\r\nNär   det   gäller    livsmedelskontrollen\r\nkonstaterar utskottet att stora förändringar\r\ngjorts och fortfarande håller  på  att göras\r\nav  den gemensamma EG-lagstiftningen.  Detta\r\nkommer  att  ställa  stora  krav framöver på\r\nfort-  och vidareutbildning av  inspektörer.\r\nSom regeringen  påpekar  träder  år 2005 ett\r\nantal nya bestämmelser i kraft i och med att\r\nden allmänna livsmedelslagens delar, riktade\r\ntill enskilda, då börjar gälla.\r\nNär det därefter gäller förslaget i motion\r\n2003/04:MJ399  (kd)  vill utskottet  hänvisa\r\ntill  vad utskottet anförde  i  samband  med\r\nbehandlingen          av         regeringens\r\nbudgetproposition  för  år   2002  i  vilken\r\nregeringen föreslog att samma  regler  skall\r\ngälla  för  statens  ansvar för skördeskador\r\nvid   odlingar   av   trädgårdsgrödor    och\r\njordbruksgrödor.  Utskottet  ansåg  i likhet\r\nmed     regeringen     att    staten    även\r\nfortsättningsvis  bör  ha  ett  övergripande\r\nansvar  för  skördebortfall  till  följd  av\r\nnaturkatastrofliknande  händelser,  och  att\r\nansvaret     bör     vara    detsamma    vid\r\nskördebortfall   såväl   i    odlingar    av\r\nträdgårdsgrödor     som     jordbruksgrödor.\r\nEmellertid ansåg utskottet att  det  förelåg\r\nen  viss  osäkerhet om avgränsningen av  det\r\nstatliga ansvaret  för  skördebortfall  till\r\nföljd  av  naturkatastrofliknande  händelser\r\noch  att  det  från  flera  synpunkter  vore\r\nvärdefullt  om  närmare klarhet kunde vinnas\r\nom  omfattningen av  det  statliga  ansvaret\r\nhärför.   Utskottet   föreslog   därför  att\r\nregeringen  närmare borde se över frågan  om\r\nomfattningen    av    statens   ansvar   för\r\nskördebortfall      till      följd       av\r\nnaturkatastrofer. Riksdagen beslutade att ge\r\nregeringen  till  känna vad utskottet anfört\r\n(prop. 2001/02:1, bet.  2001/02:MJU2  s.  30\r\nf., rskr. 2001/02:106, 107). Utskottet anser\r\nmot    denna    bakgrund   att   regeringens\r\nredovisning  av frågan  bör  avvaktas  innan\r\nriksdagen   vidtar    några   åtgärder   med\r\nanledning  av  motionen.   Det   i  motionen\r\nframförda  yrkandet om ytterligare  utgifter\r\npå nytt anslag ryms för övrigt inte inom den\r\nav riksdagen  fastställda  ramen.  Utskottet\r\navstyrker motionen i berörd del.\r\n\r\n43:1 Statens jordbruksverk\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslaget och avstyrker motionsyrkanden\r\nom annan medelstilldelning (m, fp, kd,\r\nc).    Utskottet    tillstyrker   även\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget belastas med Statens jordbruksverks\r\nförvaltningskostnader,      länsstyrelsernas\r\nkostnader     för     à     jourföring    av\r\nblockdatabasen, Tullverkets särkostnader för\r\nexportbidragskontroller                 m.m.\r\nJordbruksverkets   mål  inom  politikområdet\r\nLivsmedelspolitik  är   att   verka  för  en\r\nkonkurrenskraftig         miljö-         och\r\ndjurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till\r\nnytta   för  konsumenterna.  Jordbruksverket\r\nskall medverka  till  en korrekt tillämpning\r\nav   EU:s   regelverk  så  att   finansiella\r\nkorrigeringar  undviks.  Jordbruksverket  är\r\nfondkoordinator  för  EU-stöden och det enda\r\nackrediterade  utbetalningsstället  för  EU-\r\nstöden    som    finansieras     av     EU:s\r\njordbruksfonds               garantisektion.\r\nJordbruksverket   bistår   regeringen    och\r\nmedverkar  i  EU-arbetet och internationellt\r\narbete inom jordbruksområdet.\r\n\r\nTack     vare    rationaliseringar     har\r\nJordbruksverkets  kostnader  varit  relativt\r\nkonstanta  de senaste åren. Reformen av  den\r\ngemensamma    jordbrukspolitiken     innebär\r\nemellertid  förändringar för Jordbruksverket\r\npå  grund av utveckling  av  nya  IT-system,\r\ninformationsinsatser,   nya   administrativa\r\nrutiner  m.m. EU:s medlemsstater  har  genom\r\nreformen fått  valmöjligheter som resulterar\r\ni  olika  administrativa   konsekvenser.  De\r\nolika alternativen kommer att  utvärderas de\r\nnärmsta  månaderna.  Det  är dock klart  att\r\noavsett vilken variant som  blir  aktuell  i\r\nSverige     kommer    Jordbruksverket    och\r\nlänsstyrelserna   att   behöva  vidta  vissa\r\nåtgärder redan år 2004. Enligt  det underlag\r\nsom  nu  finns kan dessa åtgärder komma  att\r\nresultera   i   ökade   kostnader  under  en\r\növergångsperiod. I samband  med bildandet av\r\nDjurskyddsmyndigheten  den  1  januari  2004\r\nkommer  en  viss  del  av  verksamheten  vid\r\nJordbruksverket att föras över  till den nya\r\nmyndigheten.   Verkets   anslag  bör  därför\r\nminskas med 8,4 miljoner kronor. Dessa medel\r\nförs fr.o.m. år 2004 över till anslaget 42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten.\r\nEftersom   utbetalningarna    av   EU-stöd\r\nersätts   i   efterskott   från  EU-budgeten\r\nuppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket.\r\nRegeringen  föreslår  därför  en  kredit  om\r\n5 650 000 000 kr år 2004.\r\nRegeringen  föreslår en anslagstilldelning\r\nför år 2004 om 299 991 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt 2003/04:MJ449  (m)  yrkande  1 behövs\r\ninte   Djurskyddsmyndigheten.  I  konsekvens\r\nhärmed tillför  motionärerna Jordbruksverket\r\nytterligare 18 400 000  kr  för  ändamål som\r\nregeringen            anslår            till\r\nDjurskyddsmyndigheten.  Förslaget att stärka\r\ndjurskyddet      genom      att     tilldela\r\nJordbruksverket mer resurser  i  stället för\r\nen   fortsatt   organisation   av   den  nya\r\nDjurskyddsmyndigheten  framställs  också   i\r\nmotion 2003/04:MJ473 (c). Motionärerna anför\r\natt      anslaget      till      den     nya\r\nDjurskyddsmyndigheten  skulle betyda  mycket\r\nför      Jordbruksverket      och       dess\r\nutvecklingspotential inom djurskyddsområdet.\r\nGenom  ökade  resurser ges en tydligare roll\r\nåt    de    lokala   djurskyddsinspektörerna\r\n(yrkande 10).  I  enlighet  härmed  föreslår\r\nCenterpartiet  i  motion  2003/04:MJ470  (c)\r\ndelvis   ytterligare   10 000 000    kr   på\r\nanslaget. Däremot anser Folkpartiet i motion\r\n2003/04:MJ431  (fp) att Jordbruksverket  bör\r\nomvandlas till en  mindre enhet med fokus på\r\nen  bred landsbygdsutveckling  (yrkande  1).\r\nMotionärerna  föreslår  en medelstilldelning\r\n60 000 000 kr lägre än regeringens  (yrkande\r\n22  delvis).   Yrkandet  upprepas  i  motion\r\n2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis. Enligt\r\nmotion      2003/04:MJ399      (kd)      har\r\nJordbruksverket        möjligheter       att\r\nrationalisera och minska sin byråkrati genom\r\nolika  effektiviseringar,  exempelvis  genom\r\nenkla   clearingsystem   (yrkande   19).   I\r\nkonsekvens härmed föreslår Kristdemokraterna\r\natt  anslaget   sänks   med   20 000 000  kr\r\n(yrkande 48 delvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill  framhålla  Jordbruksverkets\r\nviktiga        roll        som       central\r\nförvaltningsmyndighet på det  jordbruks- och\r\nlivsmedelspolitiska området. Jordbruksverket\r\nhar ett samlat sektorsansvar för  jordbruks-\r\noch   trädgårdsnäring,  rennäring  samt   är\r\nchefsmyndighet          för          landets\r\ndistriktsveterinärer  och ansvarig myndighet\r\nför        livsmedelsberedskapen        inom\r\ntotalförsvarets  civila del. Verksamheten är\r\ni hög grad inriktad  på  tillämpning av EG:s\r\nregleringar och stödsystem.  Jordbruksverket\r\nskall  arbeta  för  ett  rikt  och  varierat\r\nodlingslandskap  med biologisk mångfald  och\r\nverka   för   att   miljöbelastningen   från\r\njordbruket blir så liten  som  möjligt.  Som\r\nregeringen  påpekar  har  verkets  kostnader\r\nvarit  relativt  konstanta de senaste  åren.\r\nUtskottet instämmer  i regeringens bedömning\r\natt     reformen     av    den    gemensamma\r\njordbrukspolitiken   kommer   att   innebära\r\nförändringar   för  verket   på   grund   av\r\nutveckling   av   bl.a.    nya    IT-system,\r\ninformationsinsatser  och nya administrativa\r\nrutiner. Som regeringen  redovisar kan detta\r\nmedföra    ökade    kostnader    under    en\r\növergångsperiod.      När     det     gäller\r\nDjurskyddsmyndigheten vill  utskottet påpeka\r\natt regeringen i proposition  2001/02:189 En\r\nny       djurskyddsmyndighet      redovisade\r\nbedömningen  att  en  ny djurskyddsmyndighet\r\nbör inrättas för att stärka djurskyddet. Den\r\nnya myndigheten ges ett  övergripande ansvar\r\nför  djurskyddet.  En  organisationskommitté\r\nhar tillsatts som kommer  att  lämna förslag\r\nom  vilka  praktiska  åtgärder  som  behöver\r\nvidtas vid bildandet av den nya myndigheten.\r\nUtskottet   har   tidigare   instämt  i   de\r\nbedömningar regeringen gjort om  riktigheten\r\nav att inrätta en sådan myndighet  (se  bet.\r\n2002/03:MJU5).\r\n\r\nDet  anförda  innebär  att  utskottet vill\r\nansluta  sig  till regeringens bedömning  av\r\nmedelsbehovet under anslaget och tillstyrker\r\ndärför detta och regeringens övriga förslag.\r\nDe   motionsyrkanden    som    framförs   om\r\nbesparingar  på  anslaget  grundas  inte  på\r\nnågon  mer ingående eller sakligt  motiverad\r\nanalys av  vilka  verksamheter och uppgifter\r\nsom skall reduceras  med  verkan redan under\r\nbudgetåret  2004.  Utskottet  avstyrker  med\r\nhänvisning härtill motionerna  2003/04:MJ399\r\n(kd)    yrkandena    19   och   48   delvis,\r\n2003/04:MJ431  (fp)  yrkandena   1   och  22\r\ndelvis,   2003/04:MJ449   (m)   yrkande   1,\r\n2003/04:MJ470  (c) delvis, 2003/04:MJ473 (c)\r\nyrkande 10 samt  2003/04:Fi240  (fp) yrkande\r\n26 delvis.\r\n\r\n43:2 Statens utsädeskontroll,\r\n43:3 Statens växtsortnämnd och\r\n43:4 Bekämpande av\r\nväxtsjukdomar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslagen 43:2-43:4.\r\n\r\n43:5 Arealersättning och\r\ndjurbidrag m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslaget     och     avstyrker    fyra\r\nmotionsyrkanden  (m,  c)   om  ändrade\r\nutbetalningstillfällen  för vissa  EU-\r\nstöd.  Utskottet tillstyrker  dessutom\r\nregeringens föreslagna bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget  utbetalas direktbidrag i form\r\nav    arealersättning,     djurbidrag    och\r\nkompletterande     kompensationsstöd     när\r\nvalutaförändringar    leder    till    lägre\r\nstödbelopp i nationell  valuta  samt  bidrag\r\nfrån  EU  för  bekämpande  av djursjukdomar.\r\nAnslaget    är   obligatoriskt   för    alla\r\nmedlemsstater  inom  EU och finansieras helt\r\nfrån EU-budgeten. Arealersättning lämnas för\r\nodling av spannmål, oljeväxter,  baljväxter,\r\noljelin,  gräsensilage och areal uttagen  ur\r\nproduktion.   Vidare   finns   arealbaserade\r\nersättningssystem   för   bl.a.  spånadslin,\r\nvicker  m.m. Ett villkor för  ersättning  är\r\natt  åkermark   tas   ur  livsmedels-  eller\r\nfoderproduktion. Sedan år 1999 gäller att 10\r\n%  skulle  tas  ur  produktion.  Det  totala\r\nbidraget är begränsat  till  en maximiareal,\r\nkallad  basareal.  För  svenskt  vidkommande\r\nuppgår  basarealen till drygt 1,73  miljoner\r\nhektar.  År   2002  var  det  genomsnittliga\r\narealstödet 2 312 kr per hektar.\r\n\r\nUtöver   bidragen    per    djur   betalas\r\nextensifieringsbidrag ut till producenter av\r\nhandjur och am- och dikor om djurtätheten är\r\nhögst    1,4    djurenheter    per   hektar.\r\nExtensifieringsbidraget   uppgår  till   100\r\neuro/bidrag. År 2002 beviljades  ca  327 000\r\nextensifieringsbidrag,    dvs.    ca   308,6\r\nmiljoner   kronor.   Sverige   har  dessutom\r\ntilldelats   en   summa  pengar,  ett   s.k.\r\nnationellt kuvert,  som skall fördelas efter\r\nmedlemsstatens eget val.  Det  har beslutats\r\natt   detta  belopp  som  uppgår  till   9,2\r\nmiljoner  euro  (ca  8,7  miljoner  kronor),\r\nskall  lämnas  som  ett  tilläggsbelopp till\r\nslaktbidraget.\r\nMed   hänsyn  till  beräknade   ekonomiska\r\nåtaganden   föreslås   riksdagen   bemyndiga\r\nregeringen   att   under  år  2004  avseende\r\nramanslaget    43:5   Arealersättning    och\r\ndjurbidrag m.m.  godkänna  stöd  som innebär\r\nutgifter på högst 5 029 000 000 kr  under år\r\n2005.\r\nRegeringen  föreslår en anslagstilldelning\r\nför år 2004 om 5 407 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  ett  flertal motioner  framförs  krav  på\r\nändrade   rutiner   för   utbetalningar   av\r\narealstöd  m.m.   Lantbrukarna   bör  enligt\r\nmotion  2003/04:MJ319  (m)  yrkande 1  kunna\r\nlita på att utbetalningen ligger fast mellan\r\nolika   år.  Återflödet  av  EU-medel   till\r\nSverige bör  vara  så  snabbt  som  möjligt.\r\nUtbetalningarna bör enligt motionärerna  ske\r\ni slutet av november månad som var fallet år\r\n1999.  I  motion 2003/04:MJ285 (c) yrkande 4\r\nanförs      att       utbetalningen       av\r\narealersättningarna  inte  har  ändrats utan\r\nsker   för   år   2003   i   januari   2004.\r\nMotionärerna  anser  inte detta vara bra för\r\nbondens årsresultat samtidigt  som  det inte\r\nger      några     bra     tillväxtsignaler.\r\nUtbetalningen   av   arealersättningen   bör\r\ndärför   ändras   från   januari  2004  till\r\ndecember     2003.     Enligt     motionerna\r\n2003/04:MJ406     (c)    yrkande    2    och\r\n2003/04:MJ473 (c) yrkande  5  bör  arealstöd\r\nm.m.  utbetalas  senast den 30 november  för\r\nstödåret.    Motionärerna     påpekar    att\r\ntidpunkten  för  utbetalningar  har  ändrats\r\nnästan   varje   år.   Detta   innebär   att\r\nmottagaren  av  stöden  får  en  näst intill\r\nohållbar situation för planeringen. I motion\r\n2003/04:MJ319 (m) yrkande 2 föreslås i syfte\r\natt motverka eventuella kursförändringar vid\r\nutbetalningar av arealersättningar  och  för\r\natt   kunna   underlätta   lån  i  euro  att\r\nlantbruket   ges   valfrihet   att   få   ut\r\nstödbeloppen i euro eller kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nArealersättning lämnas för odling  av  vissa\r\ngrödor   och   för  jordbruksmark  tagen  ur\r\nlivsmedels-   och    foderproduktion,   s.k.\r\nuttagen areal. Arealersättning  syftar  till\r\natt kompensera jordbrukare för sänkta priser\r\noch  finansieras helt av EU. Arealersättning\r\nkan sökas  av  alla  jordbrukare  som  odlar\r\nvissa   ersättningsberättigande  grödor  och\r\nlämnas  i   hela  landet  med  undantag  för\r\noljeväxter och  oljelin.  För  dessa  grödor\r\nlämnas  ingen  ersättning  i  norra Sverige.\r\nUttagen  areal  kan trädas eller  odlas  med\r\nindustri-  eller  energigrödor.  Jordbrukare\r\nsom   söker   ersättning   för   areal   som\r\növerstiger  ett   visst   antal   hektar  är\r\nskyldiga  att  ta  mark ur produktion,  s.k.\r\nuttagsplikt. Djurbidragen  är  kvoterade och\r\nlämnas  såsom  regeringen  anför i  form  av\r\ntackbidrag,      am-     och     dikobidrag,\r\nhandjursbidrag för  tjurar  och  stutar samt\r\nslaktbidrag för tjurar, stutar, kor,  kvigor\r\noch kalvar som slaktas. Producenter som  får\r\nam-  och dikobidrag eller handjursbidrag kan\r\nfå     ett      extra      bidrag,      s.k.\r\nextensifieringsbidrag,  om  djurtätheten  på\r\nföretaget är låg.\r\n\r\nI samband med betänkandet över regeringens\r\nbudgetproposition    för   år   2003   (bet.\r\n2002/03:MJU2 s. 34) instämde utskottet i vad\r\nsom framfördes i olika motioner om vikten av\r\natt de olika EU-stöden  betalas ut så tidigt\r\nsom möjligt under året. Utskottet  ansåg det\r\ndessutom  viktigt  att  de  lantbrukare  som\r\nuppbär arealersättning eller djurbidrag m.m.\r\nkan förutse utbetalningstillfällena  för att\r\npå   så   vis   närmare  kunna  planera  sin\r\nverksamhet.  Bestämmelserna   inom   EU  som\r\nreglerar       utbetalningsperioden      för\r\narealersättningar  anger  att i princip hela\r\nutbetalningen  skall ske under  perioden  16\r\nnovember-31 januari  för  att  full täckning\r\nskall   medges   av  EU.  Utbetalningen   av\r\ndjurbidrag för am-  och  dikor,  handjur  av\r\nnötkreatur, tackor samt slaktbidrag sker vid\r\ntvå   tillfällen.  I  december  betalas  ett\r\nförskott  av  bidraget  ut  på  grundval  av\r\nuppgifterna  från  de  tre senaste kvartalen\r\nunder bidragsåret, vilket  är  detsamma  som\r\nkalenderåret.  Slutbetalning av dessa bidrag\r\noch  extensifieringsbidraget   utbetalas   i\r\napril året därpå. Enligt EU-reglerna skall i\r\nprincip  alla  dessa  bidrag  vara utbetalda\r\nföre  juni  månad  för  att  Sverige   skall\r\nerhålla  full  täckning.  Utskottet  vill  i\r\nlikhet  med  vad  utskottet  tidigare anfört\r\nframhålla att med dessa bestämmelser och den\r\npraxis  för  utbetalning av de olika  stöden\r\nsom finns anser  utskottet att lantbrukarnas\r\nbehov av fasta rutiner  för  utbetalningarna\r\nbör  kunna  tillgodoses. Mot bakgrund  härav\r\nanser utskottet att motionerna 2003/04:MJ319\r\n(m) yrkande 1,  2003/03:MJ406  (c) yrkande 2\r\noch  2003/03:MJ473  (c) yrkande 5  inte  bör\r\nföranleda något riksdagsuttalande.  När  det\r\ngäller  motion  2003/04:MJ285  (c) yrkande 4\r\nvill utskottet därutöver framhålla  att  den\r\nav    riksdagen    beslutade    ramen    för\r\nutgiftsområdet   för  år  2003  inte  medger\r\nutbetalning av stöden  redan innevarande år.\r\nUtskottet      avstyrker     även      detta\r\nmotionsyrkande.\r\nNär det därefter  gäller  kravet  i motion\r\n2003/04:MJ319  (m)  yrkande 2 om utbetalning\r\nav   stöd  i  euro  vill  utskottet   anföra\r\nföljande.  Alla  EU-finansierade  stöd sätts\r\nnumera  i  euro.  Tidigare var stödmottagare\r\nskyddade  mot  ofördelaktiga  svängningar  i\r\nvalutakurser  eftersom   stöden   omräknades\r\nenligt en administrativ valutakurs. Sedan år\r\n1999   räknas   stöden   om   med  hjälp  av\r\nmarknadskurser   för  de  länder  som   inte\r\nanvänder euron som  valuta. Det agromonetära\r\nsystemet   gav   under  en   övergångsperiod\r\nmöjligheter     till    kompensation     vid\r\nvalutaförluster, men avskaffades fr.o.m. den\r\n1  januari 2002. Det  finns  således  numera\r\ninget  skydd  mot valutaosäkerhet. Samtidigt\r\nsom marknadskurserna infördes introducerades\r\nmöjligheten enligt Rådets förordning (EG) nr\r\n2799/98, för de  länder  som  inte  använder\r\neuron som valuta, att ändå betala ut  stöden\r\ni euro. Sverige kan alltså välja mellan  att\r\nbetala  ut stöden i svenska kronor eller att\r\nerbjuda möjligheten att få stöden utbetalade\r\ni  euro. År  2001  tillsatte  regeringen  en\r\nutredning  som  året därpå presenterade sitt\r\nresultat i betänkandet  Euro till jordbruket\r\n- spekulation eller säkerhet? (SOU 2002:36).\r\nUtredningen    gör    en   samhällsekonomisk\r\nbedömning  av  att erbjuda  möjligheten  att\r\nerhålla stöden i  euro. Med anledning av den\r\növerenskommelse som  EU:s jordbruksministrar\r\nträffade   år   2003   om   en   reform   av\r\njordbrukspolitiken   har  jordbruksministern\r\ntillsatt   en  parlamentarisk   kontaktgrupp\r\nbestående  förutom  av  representanter  från\r\nRegeringskansliet  också  av  ledamöter från\r\nmiljö-        och        jordbruskutskottet.\r\nKontaktgruppen  har  i  uppdrag   bl.a.  att\r\nanalysera   konsekvenserna   av  att  införa\r\nutbetalning   av   stöd   i   euro,   varvid\r\nutredningens   betänkande  skall  utgöra  en\r\nutgångspunkt.  Arbetet   skall   vara  klart\r\nsenast den 15 januari 2004. Utskottet  anser\r\natt  riksdagen  bör  avvakta  resultatet  av\r\ndetta arbete och avstyrker därför motionen.\r\n\r\n43:6 Intervention och exportbidrag\r\nför jordbruksprodukter och\r\n43:7 Räntekostnader för\r\nförskotterade\r\narealersättningar m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslagen   43:6   och   43:7.   Vidare\r\ntillstyrker utskottet det bemyndigande\r\nunder   anslag   43:6  som  regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\n43:8 Fiskeriverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker    regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslaget    och    avstyrker    därmed\r\nmotionsyrkanden   (fp,  kd)  om  annan\r\nmedelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   disponeras   för   Fiskeriverkets\r\nförvaltningskostnader.  Fiskeriverket  skall\r\nmedverka  i  Sveriges  strävan  att inom den\r\ngemensamma   fiskeripolitiken   uppnå    ett\r\nekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske och\r\nmedverka    till   att   miljökvalitetsmålen\r\nuppnås,  skapa   förutsättningar   för   ett\r\nekologiskt  hållbart och miljöanpassat fiske\r\noch vattenbruk  samt  följa,  utvärdera  och\r\nhålla      regeringen      informerad     om\r\nfiskresursernas  tillstånd och  utvecklingen\r\ninom    fiskerinäringen.     Vidare    skall\r\nFiskeriverket bidra till en livskraftig  och\r\nmiljöanpassad    livsmedelsproduktion   till\r\nnytta för konsumenterna,  medverka  till att\r\nöka   allmänhetens   fiskemöjligheter   samt\r\nfrämja    och    bedriva    forskning    och\r\nutvecklingsverksamhet  inom  fiskets område.\r\nVerket  skall  även medverka i genomförandet\r\nav politiken för  regional utveckling, bistå\r\nregeringen  och  medverka   i   arbetet  med\r\ninternationella        fiskefrågor       och\r\nförhandlingar   samt  ha  det   övergripande\r\nansvaret för fiskerikontrollen.\r\n\r\nRegeringen föreslår  en anslagstilldelning\r\nom 111 814 000 kr för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motionerna 2003/04:MJ431  (fp)  yrkande 22\r\ndelvis  och  2003/04:Fi240  (fp) yrkande  26\r\ndelvis  föreslår  Folkpartiet  att  anslaget\r\nökas    med   5 000 000   kr   jämfört   med\r\nregeringens förslag. Kristdemokraterna anför\r\ni  motion   2003/04:MJ399  (kd)  yrkande  48\r\ndelvis att Fiskeriverket  har erhållit ökade\r\nanslag  under  senare  år  men  att  partiet\r\nföreslår  en  besparing  för  år   2004  med\r\n5 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  regeringen  redovisar har Fiskeriverket\r\nsom central myndighet  för såväl förvaltning\r\nav fiskeresurserna som för  främjandet av en\r\nlivskraftig  fiskenäring  en stor  betydelse\r\nför    en   ansvarsfull   hushållning    med\r\nfisktillgångarna.    Fiskeriverket   främjar\r\nforskning och bedriver utvecklingsverksamhet\r\npå   fiskeområdet.   En   viktig    del    i\r\nverksamheten  utgörs  av  deltagande  i  EU-\r\narbetet     och     arbetet     med    andra\r\ninternationella    fiskefrågor.    Utskottet\r\nansluter  sig till regeringens bedömning  av\r\nmedelsbehovet och vill påpeka att de krav på\r\nbesparing  som   framställs   i   motionerna\r\n2003/04:MJ399   (kd)   yrkande   48  delvis,\r\n2003/04:MJ431    (fp)    yrkande    22   och\r\n2003/04:Fi240  (fp)  yrkande 26 delvis  inte\r\ngrundar  sig på några ingående  analyser  av\r\nden närmare  prioriteringen  i  verksamheten\r\nredan   från   år   2004.  Därmed  avstyrker\r\nutskottet motionerna.\r\n\r\n\r\n43:9 Strukturstöd till fisket\r\nm.m., 43:10 Från EG-budgeten\r\nfinansierade strukturstöd till\r\nfisket m.m. och 43:11\r\nFiskevård\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker    regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslagen 43:9-43:11.\r\n\r\n43:12 Livsmedelsverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag om storleken  på  anslaget och\r\navstyrker fyra motionsförslag (fp, kd,\r\nc)  om  att  tillföra Livsmedelsverket\r\nytterligare medel.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras  för  Livsmedelsverkets\r\nförvaltningskostnader.      Livsmedelsverket\r\nskall som central förvaltningsmyndighet  för\r\nlivsmedelsfrågor  i  konsumenternas intresse\r\narbeta  aktivt för säkra  livsmedel  av  hög\r\nkvalitet,  redlighet i livsmedelshanteringen\r\noch bra matvanor.  Dess främsta uppgifter är\r\natt utarbeta regler  inom livsmedelsområdet,\r\nutöva    tillsyn    enligt   livsmedelslagen\r\n(1971:511)    samt   leda    och    samordna\r\nlivsmedelstillsynen,     hålla    regeringen\r\ninformerad      om      utvecklingen      på\r\nlivsmedelsområdet, bistå  regeringen  i  och\r\nmedverka     i    EU-arbetet    och    annat\r\ninternationellt arbete på livsmedelsområdet.\r\nVidare  genomför   verket   utredningar  och\r\npraktiska  vetenskapliga  undersökningar  om\r\nlivsmedel   och   matvanor  samt   utvecklar\r\nmetoder för livsmedelstillsynen,  informerar\r\nkonsumenter      och      intressenter     i\r\nlivsmedelskedjan om gällande  regelverk  och\r\nom    andra    viktiga    förhållanden    på\r\nlivsmedelsområdet.   I  tillsynsverksamheten\r\ningår                                  också\r\nbesiktningsveterinärorganisationen som utför\r\ntillsyn   i   form   av  köttbesiktning  vid\r\nkontrollslakterier m.m.\r\n\r\nDen  treåriga satsningen  med  2  miljoner\r\nkronor per  år perioden 2001-2003 på studier\r\nom säkra ekologiska  livsmedel och kost helt\r\neller   delvis   baserade    på   ekologiska\r\nlivsmedel bör fortsätta också efter år 2003.\r\nLivsmedelsverket tilldelades engångsvis 10\r\nmiljoner kronor extra år 2003.  Från och med\r\når  2004  bör  verkets resurser ökas  med  7\r\nmiljoner  kronor.   Anslagsökningen   syftar\r\nbl.a.  till att initiera ett arbete för  att\r\nfrämja den småskaliga slakten och främja EU-\r\narbetet        inom       livsmedelsområdet,\r\nlivsmedelsdatabasen  och  den  höga nivån på\r\nverkets forsknings- och utvecklingsarbete.\r\nRegeringen  föreslår en anslagstilldelning\r\nom 144 315 000 kr för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet    föreslår     i     motionerna\r\n2003/04:MJ431  (fp)  yrkande  22 delvis  och\r\n2003/04:Fi240  (fp)  yrkande  26  delvis  en\r\nytterligare  medelstilldelning  på  anslaget\r\nmed 10 000 000 kr. Kristdemokraterna anför i\r\nmotion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 35 att det\r\när     angeläget     att    Livsmedelsverket\r\ntillförsäkras nödvändiga medel för att kunna\r\ngarantera    en    god    konsumentsäkerhet.\r\nCenterpartiet  anser i motion  2003:04:MJ473\r\n(c)    yrkande   8   att    den    kommunala\r\nlivsmedelstillsynen  på  många  håll behöver\r\ntilldelas  mer resurser. Motionärerna  anser\r\natt  även  Livsmedelsverket   bör   få   mer\r\nresurser    för    stickprovskontroller.   I\r\nenlighet  härmed  föreslår  Centerpartiet  i\r\nmotion 2003/03:\r\nMJ470  (c) delvis en  anslagstilldelning  om\r\n10 000 000 kr utöver regeringens förslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nLivsmedelsverket          är         central\r\nförvaltningsmyndighet  för livsmedelsfrågor.\r\nVerkets främsta uppgifter  är  att  utarbeta\r\nregler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn\r\nenligt  livsmedelslagen (1971:511) samt  att\r\nleda och samordna livsmedelstillsynen, hålla\r\nregeringen  informerad  om  utvecklingen  på\r\nlivsmedelsområdet,  bistå  regeringen  i och\r\nmedverka     i    EU-arbetet    och    annat\r\ninternationellt arbete på livsmedelsområdet.\r\nSom    regeringen     påpekar    tilldelades\r\nLivsmedelsverket år 2003 ett extra anslag om\r\n10 miljoner kronor genom  beslut i riksdagen\r\nmed anledning av en motion  (s,  v,  mp) med\r\nförslag    bl.a.    härom.   Utskottet   som\r\ntillstyrkte  motionen   underströk   verkets\r\nstora  betydelse  bl.a.  i arbetet med säkra\r\nlivsmedel  och den grundmurade  trovärdighet\r\nverket  har  inom  detta  område.  Utskottet\r\nvälkomnar regeringens förslag att fr.o.m. år\r\n2004 öka verkets  resurser  med  7  miljoner\r\nkronor  och  konstaterar att anslagsökningen\r\nsyftar till att  bl.a. främja den småskaliga\r\nslakten,  främja  det  fortsatta  EU-arbetet\r\ninom livsmedelsområdet  samt  förstärka  det\r\nviktiga  forsknings- och utvecklingsarbetet.\r\nDen   medelstilldelning    som    regeringen\r\nföreslår är enligt utskottets förmenande väl\r\navvägd.  Den av riksdagen fastställda  ramen\r\nför utgiftsområdet  medger  för  övrigt inte\r\nnågon     ytterligare     medelstilldelning.\r\nUtskottet  avstyrker  därför  de  förslag  i\r\nmotionerna 2003/04:MJ399  (kd)  yrkande  35,\r\n2003/04:MJ431   (fp)   yrkande   22  delvis,\r\n2003/04:MJ470 (c) delvis, 2003/04:MJ473  (c)\r\nyrkande  8 och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26\r\ndelvis.\r\n\r\n43:13 Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag  om  anslagstilldelning  under\r\nanslaget. Två motionsförslag (m, c) om\r\nbesparingar   på   anslaget   avstyrks\r\ndärmed.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  av Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet    (SLI)    för   analyser    och\r\nutredningar   inom   det   jordbruks-    och\r\nlivsmedelspolitiska  området.  SLI:s  arbete\r\nsyftar  till att belysa frågor om bl.a.  den\r\ngemensamma  jordbrukspolitikens effekter och\r\nolika styrmedels  effektivitet, landsbygdens\r\nutveckling,  strukturutvecklingen,   miljön,\r\ndjurskyddet, konsumentintresset, den globala\r\nlivsmedelssituationen, handeln med livsmedel\r\noch  utvidgningen  av  EU.  Analyserna skall\r\navse  såväl  nationella  som internationella\r\naspekter.\r\n\r\nDe kommande åren kommer  aktiviteten  inom\r\nSLI:s   verksamhetsområde  att  vara  mycket\r\nomfattande.  I  juni  2003  beslutades om en\r\nförhållandevis  omfattande  översyn  av  den\r\ngemensamma   jordbrukspolitiken.    Beslutet\r\ninnebär att det på några områden lämnas till\r\nmedlemsstaterna  att bestämma den nationella\r\ntillämpningen,   t.ex.   med   avseende   på\r\nanvändningen av de  medel som förs över från\r\nmarknads-       till       miljö-        och\r\nlandsbygdsåtgärder.   Beslutet   innefattade\r\nockså att lagförslag för olivolje-,  tobaks-\r\noch   bomullssektorerna   skall  presenteras\r\nunder  hösten  2004  samt för  sockersektorn\r\nunder  hösten 2003. Förhandlingarna  om  att\r\nutvidga  EU med nya medlemsländer kommer att\r\nfortsätta  under  de  kommande åren. Arbetet\r\nmed Agenda 2007-processen  som  omfattar  en\r\növersyn   av   flera   politikområden   samt\r\nfastläggandet   av   EU-budgeten   för  åren\r\n2007-2013   kommer   att  intensifieras  och\r\nförhandlingar  påbörjas  under  de  kommande\r\nåren.  WTO:s  jordbruksförhandlingar  kommer\r\natt pågå och resultatet av dessa kan få stor\r\nbetydelse      för      den       gemensamma\r\njordbrukspolitikens   framtida   utformning.\r\nUnder  år  2004  kommer  vidare arbetet  med\r\nlivsmedelssäkerhetsrelaterade   frågor   att\r\nfortsätta.   Det   fiskeripolitiska  området\r\npräglas av stora förändringar och röner stor\r\nuppmärksamhet. Det är  därför  angeläget att\r\nfiskeripolitikens    effekter    och   olika\r\nstyrmedels  effektivitet  analyseras.  SLI:s\r\nanalyser   av   dessa  områden  är   viktiga\r\nunderlag för regeringens ställningstaganden.\r\nVidare är det också  angeläget  med analyser\r\nav  samhällsekonomiska  konsekvenser   inför\r\nolika       ställningstaganden      gällande\r\nlivsmedelsområdet och det veterinära området\r\nsamt    uppbyggnad    av    fiskeriekonomisk\r\nkompetens. Det finns därför ett behov av att\r\ndessa områden  prioriteras.  En  kontinuitet\r\noch permanent egen kompetens inom  flera  av\r\nSLI:s  centrala  områden  bör då bibehållas.\r\nUnder åren 2003 och 2004 får  SLI  1  miljon\r\nkronor   per   år   från  Fiskeriverket  för\r\nuppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens.\r\nRegeringen föreslår  en anslagstilldelning\r\nför år 2004 om 8 851 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nLivsmedelsekonomiska institutet  behövs inte\r\nenligt  motion  2003/04:MJ449 (m) yrkande  2\r\noch i konsekvens  härmed bör Jordbruksverket\r\ntillföras de medel  som nu avses anslås till\r\ninstitutet. Motionärerna föreslår i enlighet\r\nhärmed   att   anslaget  bör   minskas   med\r\n4 426 000   kr   jämfört   med   regeringens\r\nförslag.  Också i motion  2003/04:MJ470  (c)\r\ndelvis förespråkas  att Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet läggs ned.  Motionärerna föreslår\r\natt  detta  institut  samordnas  med  anslag\r\n43:14 Livsmedelsstatistik  och  föreslår  en\r\nmedelstilldelning    6 000 000    kr   under\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nLivsmedelsekonomiska     institutet    skall\r\ntillgodose    det    ökade    behovet     av\r\nutredningsverksamhet    och   analyser   med\r\nekonomisk  inriktning  inom  jordbruks-  och\r\nlivsmedelsområdet.         Målet         med\r\nLivsmedelsekonomiska institutets  verksamhet\r\när  att  förse  regeringen  med långsiktigt,\r\nanalytiskt   underlag   inför   beslut   och\r\ninternationella förhandlingar om  jordbruks-\r\noch  livsmedelsfrågor samt öka kunskapen  om\r\ndessa    frågor   bland   allmänheten.   Som\r\nregeringen förutspår kommer aktiviteten inom\r\nLivsmedelsekonomiska             institutets\r\nverksamhetsområde att vara mycket omfattande\r\nframöver.  Detta särskilt mot bakgrunden  av\r\nden omfattande  översynen  av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken som innebär  att  det  på\r\nnågra  områden  lämnas  till medlemsstaterna\r\natt  bestämma den nationella  tillämpningen,\r\nt.ex.  med  avseende  på  användningen av de\r\nmedel  som  förs  över  från marknads-  till\r\nmiljö-  och  landsbygdsåtgärder.   Därutöver\r\nvill   utskottet   också   nämna   att   det\r\nfiskeripolitiska  området  präglas  av stora\r\nförändringar  och  röner stor uppmärksamhet.\r\nInstitutets  analyser  av  alla  de  områden\r\nregeringen nämner i propositionen kommer att\r\nutgöra  viktiga   underlag  för  regeringens\r\nställningstaganden.   En   kontinuitet   och\r\npermanent   egen  kompetens  inom  flera  av\r\ninstitutets centrala  områden bör därför som\r\nregeringen  påpekar  bibehållas.   Utskottet\r\nansluter   sig   mot   bakgrund  härav  till\r\nregeringens bedömning av medelsbehovet under\r\nanslaget    och   tillstyrker    regeringens\r\nförslag.    Därmed    avstyrker    utskottet\r\nmotionerna 2003/04:MJ449  (m)  yrkande 2 och\r\n2003/04:MJ470 (c) delvis.\r\n\r\n\r\n43:14 Livsmedelsstatistik samt\r\n43:15 Jordbruks- och\r\nlivsmedelsstatistik\r\nfinansierad från EG-budgeten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslagen 43:14 och 43:15.\r\n\r\n43:16 Åtgärder inom\r\nlivsmedelsområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  vad regeringen\r\nföreslår  om  anslagstilldelning   och\r\navstyrker  därmed  tre motionsyrkanden\r\n(kd, c) om annan anslagstilldelning\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  för att främja exporten\r\nav  svenska  livsmedel.   Medlen  disponeras\r\nunder  år  2004  av  Sveriges exportråd  för\r\nverksamhet inom ramen  för Food From Sweden.\r\nRegeringen föreslår en anslagstilldelning om\r\n5 000 000 kr för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  takt  med att svenska livsmedelsprodukter\r\nblir kända  i  Europa ökar förutsättningarna\r\nför export anförs det i motion 2003/04:MJ399\r\n(kd). Det är därför  angeläget  att på olika\r\nsätt  göra  dessa  produkter kända.  Sverige\r\nmåste likt andra EU-länder  satsa ordentligt\r\nmed nationella medel för att  stötta  svensk\r\nlivsmedelsexport  (yrkande  17).  I enlighet\r\nhärmed   föreslår  motionärerna  ytterligare\r\n5 000 000  kr i förhållande till regeringens\r\nförslag  (yrkande   48   delvis).  I  motion\r\n2003/03:MJ473 (c) föreslås  en  satsning  på\r\nexportfrämjande   åtgärder   av   småskaligt\r\nframställda  livsmedel  i  syfte  att stärka\r\nlivsmedelsföretagen                      och\r\nlivsmedelsproduktionen  i  Sverige  (yrkande\r\n4).  I  enlighet  härmed  föreslås  i motion\r\n2003/04:MJ470  (c) delvis att anslaget  ökas\r\nmed 15 000 000 kr  jämfört  med  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  gör  ingen  annan  bedömning   än\r\nregeringen av det beräknade medelsbehovet på\r\nanslaget. De i motionerna 2003/04:MJ399 (kd)\r\nyrkandena  17  och  48 delvis, 2003/04:MJ470\r\n(c) delvis samt 2003/04:MJ473  (c) yrkande 4\r\nframförda   yrkandena   om  en  höjning   av\r\nanslaget  ryms  inte inom den  av  riksdagen\r\nfastställda   ramen    för   utgiftsområdet.\r\nUtskottet  avstyrker  motionerna  i  berörda\r\ndelar.\r\n\r\n\r\n43:17 Bidrag till vissa\r\ninternationella organisationer\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning   under\r\nanslag 43:17.\r\n\r\nLandsbygdspolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   motionsförslag\r\n(kd)  om att inrätta nya anslag:  Stöd\r\ntill  avbytartjänst  och  Kompensation\r\nför växthusnäringens skatt på bränsle.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning m.m.\r\n\r\nPolitikområdet  omfattar  verksamhet  för  en hållbar\r\nutveckling  av  landsbygden. Åtgärderna är i\r\nstor     utsträckning      riktade      till\r\nlantbruksföretag   men   också   till  andra\r\nföretag på landsbygden. Avgränsningen följer\r\ni   huvudsak   rådets  förordning  (EG)   nr\r\n1257/1999 av den  17  maj  1999 om stöd från\r\nEuropeiska  utvecklings-  och  garantifonden\r\nför  jordbruk  (EUGFJ)  till  utveckling  av\r\nlandsbygden  samt  åtgärder som syftar  till\r\natt  underlätta  genomförandet   av   denna.\r\nPolitikområdet  omfattar också försöks-  och\r\nutvecklingsverksamhet   inom  ramen  för  de\r\nskilda  nationella  handlingsprogrammen  för\r\njordbrukets  miljöpåverkan.   Politikområdet\r\nomfattar verksamhet vid Jordbruksverket  och\r\nlänsstyrelserna.   I  regeringens  skrivelse\r\nLandsbygdspolitik   -    resultatredovisning\r\n(skr.   2002/03:111)   ges   en    fördjupad\r\nredovisning  av  politikområdets omfattning,\r\nmål,  inriktning,  insatser   och   uppnådda\r\nresultat.\r\n\r\nMålet  är  en  ekologiskt, ekonomiskt  och\r\nsocialt hållbar utveckling  av  landsbygden.\r\nMålet        omfattar       en       hållbar\r\nlivsmedelsproduktion,    sysselsättning   på\r\nlandsbygden,     hänsyn    till    regionala\r\nförutsättningar   och   uthållig   tillväxt.\r\nVidare   skall   jordbrukets    natur-   och\r\nkulturvärden    värnas    samt   jordbrukets\r\nnegativa miljöpåverkan minimeras i syfte att\r\nbidra     till     att     de     nationella\r\nmiljökvalitetsmålen     uppnås    inom    en\r\ngeneration.\r\nRiksrevisionsverket har  inte  haft  några\r\ninvändningar  i revisionsberättelsen för  år\r\n2002    avseende    Jordbruksverkets     och\r\nlänsstyrelsernas  verksamhet  inom ramen för\r\npolitikområdet.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\n\r\nDen beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet\r\nLandsbygdspolitik  är  följande (i  miljoner\r\nkronor och i löpande priser):\r\n\r\n------------------------------------------------------\r\nUtfall  Anslag   Utgifts- Förslag  Beräknat  Beräknat\r\nprognos  anslag   anslag    anslag\r\n------------------------------------------------------\r\n2002    20031    2003     2004     2005      2006\r\n------------------------------------------------------\r\n4 203   4 032    3 939    4 049    4 081     3 878\r\n------------------------------------------------------\r\n1Inklusive   av  riksdagen  redan  beslutade\r\nanslag  på  tilläggsbudget  och  förslag  på\r\ntilläggsbudget       i      samband      med\r\nbudgetpropositionen för år 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI    motion    2003/04:MJ399     (kd)\r\nuppmärksammas avbytarverksamheten.  I\r\nett   samhälle   som   strävar  efter\r\nvälfärd   för  alla  är  det   enligt\r\nKristdemokraterna  rimligt  att också\r\nbönder  skall kunna vara lediga  från\r\nsitt arbete  utan att drabbas alltför\r\nhårt   ekonomiskt.   Eftersom   olika\r\nsystem  för  avbytartjänst  nu  växer\r\nfram i landet är det lämpligt att det\r\nstatliga  stödet  går direkt till den\r\nsom använder sig av  avbytare och att\r\nman får ersättning för  uttagen ledig\r\ntid med ett maximum som kan  höjas  i\r\ntakt  med  att avbytarstödet byggs ut\r\n(yrkande   16).   På   nytt   anslag,\r\nAvbytartjänst,  föreslår motionärerna\r\nen medelstilldelning om 20 000 000 kr\r\n(yrkande  48  delvis).   Motionärerna\r\nanför  vidare  att det i ett  flertal\r\nstatliga utredningar har slagits fast\r\natt  växthusodlingen   är  en  mycket\r\nenergiintensiv  näringsgren   som  är\r\nutsatt   för   stark   internationell\r\nkonkurrens.       Det       nuvarande\r\nenergibeskattningssystemet   dränerar\r\nenligt  motionärerna växthusföretagen\r\npå viktigt  kapital som bättre behövs\r\nför att stärka  lönsamheten  och  öka\r\nförutsättningarna      att      vidta\r\nenergibesparande                  och\r\nenergieffektiviserande investeringar.\r\nFör      att      kompensera      för\r\nväxthusnäringens   skatt  på  bränsle\r\nföreslås     ett     nytt     anslag,\r\nKompensation   för   växthusnäringens\r\nskatt    på    bränsle,    och     en\r\nmedelstilldelning  om  20 000 000  kr\r\n(yrkande 48 delvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  resultatredovisning över\r\nLandsbygdspolitiken    redovisas    i\r\nbetänkandet        i        avsnittet\r\nLandsbygdspolitik                   -\r\nresultatredovisning.   I   anslutning\r\nhärtill   redovisar  också  utskottet\r\nsina bedömningar härav.\r\n\r\nDen  19 november  2003  fastställde\r\nriksdagen  ramen  för  utgiftsområdet\r\nför  budgetåret 2004 till  14 278 732\r\nkr.  Ungefär   60   %  av  utgifterna\r\nfinansieras     från     EU-budgeten.\r\nMerparten    av    EU-stödet    avser\r\nobligatoriska      åtgärder.      Det\r\nförekommer  dock delfinansierade stöd\r\noch  ersättningar   som   förutsätter\r\nnationell medfinansiering. Till dessa\r\nhör        bl.a.        det       nya\r\nlandsbygdsprogrammet. Utgifterna inom\r\nutgiftsområdet styrs till stor del av\r\nEG:s   regelverk   och  kan  påverkas\r\nendast  genom  förändringar   av  den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken och den\r\ngemensamma     fiskepolitiken.    Mot\r\nbakgrund härav och  då  de  i  motion\r\n2003/04:MJ399  (kd) yrkandena 16  och\r\n48  delvis  framställda   kraven   på\r\nytterligare   utgifter   på  det  nya\r\nanslaget   inte  ryms  inom  den   av\r\nriksdagen fastställda  ramen avstyrks\r\nmotionen i berörda delar.\r\n\r\n44:1 Åtgärder för\r\nlandsbygdens miljö och\r\nstruktur samt 44:2 Från\r\nEG-budgeten finansierade\r\nåtgärder för landsbygdens\r\nmiljö och struktur\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet           tillstyrker\r\nregeringens      förslag     om\r\nmedelstilldelning         under\r\nanslagen.  Samtidigt  avstyrker\r\nutskottet   förslag   om  annan\r\ntilldelning   m.m.   (kd,   c).\r\nUtskottet  tillstyrker dessutom\r\nregeringens     förslag    till\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget     44:1    Åtgärder     för\r\nlandsbygdens   miljö   och   struktur\r\nanvänds     för    att     finansiera\r\nstrukturstöd   och  miljöersättningar\r\nmed   anknytning   till   jordbruket.\r\nMiljöersättningar     riktade     mot\r\njordbruket, stöd till mindre  gynnade\r\nområden,         kompetensutveckling,\r\nstartstöd  till  yngre   jordbrukare,\r\nstöd     till     investeringar     i\r\njordbruksföretag,      stöd      till\r\nbearbetning    och    saluföring   av\r\njordbruksprodukter samt  åtgärder för\r\nlandsbygdens  utveckling  finansieras\r\nunder anslaget. Åtgärderna  återfinns\r\ninom  ramen  för Sveriges miljö-  och\r\nlandsbygdsprogram  och  Sveriges  två\r\nMål    1-program.    Från    anslaget\r\nutbetalas   även   ersättningar   för\r\nlöpande  åtaganden  från den tidigare\r\nprogramperioden.    Under    anslaget\r\nfinansieras  det  nationella   stödet\r\ntill   jordbruket  i  norra  Sverige.\r\nAnslaget   används   även   för   att\r\nfinansiera       ett       nationellt\r\nanläggningsstöd  för  plantering   av\r\nenergiskog   i  enlighet  med  rådets\r\nförordning  (EEG)   nr   1251/99   om\r\nupprättande  av  ett  stödsystem  för\r\nvissa jordbruksgrödor.\r\n\r\nHuvuddelen    av   åtgärderna   som\r\nfinansieras   under    anslaget    är\r\nersättningsformer   som   bygger   på\r\nfleråriga       förpliktelser      om\r\nutbetalningar.  Detta   innebär   att\r\nstaten  åtar  sig framtida ekonomiska\r\nförpliktelser  som   inte  ryms  inom\r\nramen  för  de  av riksdagen  årligen\r\nanvisade  anslagsmedlen.   Regeringen\r\nföreslår    därför   att   regeringen\r\nbemyndigas att under år 2004, i fråga\r\nom  ramanslaget   44:1  Åtgärder  för\r\nlandsbygdens  miljö   och   struktur,\r\nbesluta   om   bidrag  som  inklusive\r\ntidigare åtaganden medför utgifter på\r\nhögst 1 125 000 000 kr år 2005, högst\r\n485 000 000   kr   år   2006,   högst\r\n115 000 000   kr   år   2007,   högst\r\n45 000 000  kr  år  2008  och   högst\r\n30 000 000 kr därefter.\r\nUnder  anslaget  har anvisats medel\r\nför  de av Sverige tillämpade  miljö-\r\noch  strukturstöden   med  anknytning\r\ntill   jordbruket   samt   för    det\r\nnationella  stödet  till jordbruket i\r\nnorra Sverige. Regeringens  avsikt är\r\natt  följa  de  planer som finns  för\r\nprogrammen i syfte  att nå de mål som\r\nformulerats.  Anslaget  för  år  2004\r\nminskas   med  14   miljoner   kronor\r\njämfört med det i budgetpropositionen\r\nför år 2003  beräknade  anslaget  för\r\natt    medverka    till   ett   lägre\r\nutgiftstryck  på statsbudgeten  under\r\når  2004.  Minskningen   av  anslaget\r\nkommer  att  innebära lägre  utgifter\r\nför åtgärder inom  ramen  för  miljö-\r\noch   landsbygdsprogrammet  under  år\r\n2004.\r\nRegeringen        föreslår       en\r\nanslagstilldelning om  2  209 000 000\r\nkr för år 2004.\r\nHuvuddelen   av   åtgärderna    som\r\nfinansieras  under anslaget 44:2 Från\r\nEG-budgeten finansierade åtgärder för\r\nlandsbygdens miljö  och  struktur  är\r\nersättningsformer   som   bygger   på\r\nfleråriga       förpliktelser      om\r\nutbetalningar.    Detsamma     gäller\r\nåtgärder      inom      ramen     för\r\nstrukturfondsprogrammen i  Mål  1 och\r\ngemenskapsinitiativet  Leader+. Detta\r\ninnebär att staten åtar  sig framtida\r\nekonomiska  förpliktelser  som   inte\r\nryms  inom  ramen för de av riksdagen\r\nårligen    anvisade    anslagsmedlen.\r\nRegeringen   föreslår    därför   att\r\nregeringen  bemyndigas att  under  år\r\n2004,  i fråga  om  ramanslaget  44:2\r\nFrån     EG-budgeten     finansierade\r\nåtgärder för  landsbygdens  miljö och\r\nstruktur,   besluta   om  bidrag  som\r\ninklusive  tidigare åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 1 260 000 000 kr år\r\n2005, högst  510 000 000  kr år 2006,\r\nhögst  150 000 000 kr år 2007,  högst\r\n60 000 000   kr  år  2008  och  högst\r\n20 000 000 kr därefter.\r\nRegeringen       föreslår        en\r\nanslagstilldelning  om  1 557 951 000\r\nkr för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDet  konventionella  jordbruket   har\r\nmycket  god kvalitet både beträffande\r\nprodukter    och   produktionsmetoder\r\nanförs  det  i  motion  2003/04:MJ399\r\n(kd).     Om     man    vill     höja\r\nmiljöambitionen       inom       hela\r\njordbruksnäringen   är   det   enligt\r\nKristdemokraterna anmärkningsvärt att\r\nRekostödet avvecklats. I stället  för\r\nkortsiktiga    stöd    vill   partiet\r\ninitiera  en  långsiktig satsning  på\r\nmiljöanpassat   jordbruk   där   både\r\nkonventionellt jordbruk  med Rekostöd\r\noch ekologiskt jordbruk kan  samspela\r\n(yrkande   8).   I   enlighet  härmed\r\nföreslår       motionärerna        en\r\nmedelstilldelning    som   överstiger\r\nregeringens    med   70 000 000    kr\r\n(yrkande  48  delvis).  Vidare  anför\r\nKristdemokraterna                 att\r\nNorrlandsjordbruket     har     extra\r\nkostnader  som  man  i övriga Sverige\r\ninte   har.  Produktionen   i   norra\r\nSverige  minskar, vilket tyder på att\r\nlönsamheten  är  sämre  än  på  andra\r\nhåll.   En  höjd  transportersättning\r\nskulle  sannolikt   leda   till  ökad\r\nstabilitet      och      framtidstro.\r\nInförandet  av  kadaverinsamlingen  i\r\nnorra   Sverige   har   medfört   att\r\njordbruket i norr drabbats  av  högre\r\nkostnader  än  vad  man  har  i södra\r\nSverige    (yrkande    10).   Partiet\r\nföreslår därför att anslaget tillförs\r\n10 000 000  kr utöver vad  regeringen\r\nföreslår (yrkande 48 delvis).\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ473  (c) yrkande\r\n2   föreslås  att  man  bör  tillföra\r\nnationella budgetmedel för att mildra\r\nutfallet       av      det      klena\r\nförhandlingsresultatet       gällande\r\nlandsbygdsförordningen            och\r\nmiljöstödsprogrammen.   Anslaget  bör\r\nökas och användas till att  återskapa\r\nvåtmarker, stärka konkurrenskraften i\r\nmindre   gynnade  områden,  integrera\r\nhästpolitiken   i  jordbrukspolitiken\r\noch           startstöd          till\r\nlandsbygdsföretagare.    I   enlighet\r\nhärmed      föreslås     i     motion\r\n2003/04:MJ470 (c) delvis att anslaget\r\nhöjs med 230 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 44:1 används i huvudsak till\r\natt   finansiera   strukturstöd   och\r\nmiljöersättningar med anknytning till\r\njordbruket  inklusive  det nationella\r\nstödet   till   jordbruket  i   norra\r\nSverige.   Till   anslaget    hänförs\r\nstartstöd   till  yngre  jordbrukare,\r\nstöd     till     investeringar     i\r\njordbruksföretag,      stöd      till\r\nbearbetning    och   saluföring    av\r\njordbruksprodukter samt miljöåtgärder\r\noch    åtgärder   för    landsbygdens\r\nutveckling.  Dessa  stödformer bygger\r\npå     fleråriga     åtaganden     om\r\nutbetalningar.  Till  anslaget   44:2\r\nanvisas    medel   motsvarande   EU:s\r\nfinansiering  av  de olika åtgärderna\r\ninom  ramen för Sveriges  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogram som redovisas under\r\nanslaget 44:1.\r\n\r\nGenomförandet    av    miljö-   och\r\nlandsbygdsprogrammet   regleras    av\r\nförordningen  (EG)  nr  1257/1999.  I\r\nförordningen anges att en utvärdering\r\nskall  genomföras  dels  efter  halva\r\nprogramperioden,  dels efter avslutad\r\nprogramperiod.  Utvärderingen   efter\r\nhalva  perioden skall överlämnas till\r\nkommissionen  senast  den 31 december\r\n2003. I kommissionens förordning (EG)\r\nnr  445/2002 av den 26 februari  2002\r\nom    tillämpningsföreskrifter    för\r\nrådets  förordning  (EG) nr 1257/1999\r\nom stöd från Europeiska  utvecklings-\r\noch   garantifonden   för  jordbruket\r\n(EUGJ)     till     utveckling     av\r\nlandsbygden,      ges     detaljerade\r\nanvisningar om innehåll  och krav för\r\növervakning   och  utvärdering.   EG-\r\nkommissionen  har   också   utarbetat\r\ngemensamma   utvärderingsfrågor   med\r\nkriterier      och       indikatorer.\r\nHalvtidsutvärderingen skall utföras i\r\nenlighet   med   dessa   anvisningar,\r\nkriterier och indikatorer.  I augusti\r\n2002 tillsatte regeringen en särskild\r\nutredare med uppgift att genomföra en\r\nhalvtidsutvärdering  av  miljö-   och\r\nlandsbygdsprogrammet  för  Sverige år\r\n2000-2006  i  enlighet  med  vad  som\r\nföreskrivs     av    EG.    Utredaren\r\npresenterade nyligen  sitt betänkande\r\nLevande    kulturlandskap     -    en\r\nhalvtidsutvärdering   av  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet (SOU  2003:105).\r\nI betänkandet redovisar utredaren sin\r\nutvärdering     av    måluppfyllelsen\r\nutifrån   de  i  programmet   angivna\r\nmålen.     Vidare      bedöms     det\r\nadministrativa genomförandet,  främst\r\ngentemot   stödmottagarna.  Utredaren\r\nlämnar    dessutom     förslag     på\r\nförbättringar  av programmet och dess\r\ngenomförande   inom    de   beslutade\r\nekonomiska  ramarna  för  programmet.\r\nBetänkandet   bereds  för  närvarande\r\ninom   Regeringskansliet.   Utskottet\r\nanser att resultatet av det fortsatta\r\narbetet  bör avvaktas innan riksdagen\r\nvidtar några  åtgärder  i frågan. Med\r\ndet   anförda  tillstyrker  utskottet\r\nregeringens        förslag       till\r\nmedelstilldelning under anslagen 44:1\r\noch  44:2  och avstyrker  i  enlighet\r\nhärmed motionerna  2003/04:MJ399 (kd)\r\nyrkandena 8 och 48 delvis, 2003/04:\r\nMJ470  (c) delvis samt  2003/04:MJ473\r\n(c) yrkande 2.\r\nDe  i  motion   2003/04:MJ399  (kd)\r\nyrkandena 10 och 48  delvis framförda\r\nförslagen om ett extra  Norrlandsstöd\r\nåterfanns    också    i    utskottets\r\nbetänkande  över  budgetpropositionen\r\nför år 2003 (se bet.  2002/03:MJU2 s.\r\n49  f.). Utskottet redogjorde  därvid\r\nutförligt  för  de  olika stöden inom\r\ndenna  region.  I  betänkandet  ansåg\r\nutskottet   att   de   åtgärder   som\r\nvidtagits   var  ägnade  att   stärka\r\nkonkurrensen    för    jordbruket   i\r\nregionen,  men  utskottet  förutsatte\r\ndärutöver   att   regeringen   följer\r\nutvecklingen  och  effekterna  av  de\r\nåtgärder   som  hittills   vidtagits.\r\nUtskottets uppfattning  kvarstår, men\r\nutskottet vill därutöver  påpeka  att\r\nden  tidigare  nämnda parlamentariska\r\nkontaktgruppen               angående\r\nimplementeringen  av beslutet om  att\r\nreformera        den       gemensamma\r\njordbrukspolitiken   har   i  uppgift\r\nbl.a.          att          analysera\r\njordbruksreformens  konsekvenser  för\r\njordbruket i norra Sverige.  Med  det\r\nanförda anser utskottet att förslagen\r\ni motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkandena\r\n10  och  48  delvis  därmed  inte bör\r\nföranleda något riksdagens uttalande.\r\nFörslaget  om ytterligare medel  till\r\nanslaget 44:1  ryms  för  övrigt inte\r\ninom den fastställda ramen.\r\n\r\n44:3 Miljöförbättrande\r\nåtgärder i jordbruket\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet           tillstyrker\r\nregeringens      förslag     om\r\nmedelstilldelning         under\r\nanslaget      och     avstyrker\r\nmotionsyrkanden (fp, kd, c) med\r\nförslag till bl.a.  ytterligare\r\ntilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget         disponeras        av\r\nJordbruksverket för  att  inom skilda\r\nnationella          handlingsprogram,\r\nhuvudsakligen   genom  försöks-   och\r\nutvecklingsverksamhet,          styra\r\nutvecklingen   inom   jordbruket  och\r\nträdgårdsnäringen     mot     minskat\r\nväxtnäringsläckage,           minskad\r\nammoniakavgång,  säkrare  och minskad\r\nanvändning    av    bekämpningsmedel,\r\nbevarande av biologisk  mångfald  och\r\ntillvaratagande  av kulturvärden samt\r\nökad  ekologisk produktion.  Anslaget\r\nfår     likaså     disponeras     för\r\nmarknadsstödjande     åtgärder    för\r\nekologisk produktion, uppföljning och\r\nutvärdering    av    den   gemensamma\r\njordbrukspolitiken liksom  effekterna\r\nav  de  verksamheter  som finansieras\r\nunder                       anslaget,\r\nstandardiseringsarbete och verksamhet\r\nmed          funktionstest         av\r\nlantbrukssprutor.\r\n\r\nHuvuddelen av  den  verksamhet  som\r\nfinansieras  under anslaget bygger på\r\nfleråriga      förpliktelser       om\r\nutbetalningar.   Regeringen  föreslår\r\ndärför att regeringen  bemyndigas att\r\nunder år 2004, i fråga om ramanslaget\r\n44:3  Miljöförbättrande  åtgärder   i\r\njordbruket,  besluta  om  bidrag  som\r\nmedför utgifter på högst 7 600 000 kr\r\når  2005  och  högst  4 500 000 kr år\r\n2006.\r\nGenom          försöks-         och\r\nutvecklingsverksamhet  inom ramen för\r\nde nationella handlingsprogrammen kan\r\naktuella,   konkreta   och  angelägna\r\nfrågeställningar   med   bäring    på\r\nrelevanta     nationella     miljömål\r\nbehandlas.   Resultaten  ligger  till\r\ngrund för råd och rekommendationer om\r\ndirekt  tillämpliga   åtgärder   inom\r\njordbruket   i   en   nära   framtid.\r\nAnslaget  26:1  Forskningsrådet   för\r\nmiljö,     areella    näringar    och\r\nsamhällsbyggande:    Forskning    och\r\nsamfinansierad forskning, finansierar\r\nbl.a.  bidrag  för  informations- och\r\nrådgivningsverksamhet            inom\r\nhemträdgårdsområdet.       Regeringen\r\nföreslår att 3,5 miljoner kronor  för\r\nFritidsodlingens Riksorganisation för\r\ninformations-                     och\r\nrådgivningsverksamhet            inom\r\nhemträdgårdsområdet  och  750  000 kr\r\nför   Stiftelsen   trädgårdsodlingens\r\nelitplantstation överförs  till detta\r\nanslag   från  nämnda  anslag.  Under\r\nanslaget disponeras för närvarande 14\r\nmiljoner kronor  för  olika  åtgärder\r\nrörande  ekologisk produktion.  Dessa\r\nmedel bör  fr.o.m.  år  2004  anvisas\r\nunder  ett nytt anslag 44:7 Ekologisk\r\nproduktion.\r\nRegeringen        föreslår       en\r\nanslagstilldelning om  11 901 000  kr\r\nför år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motionerna   2003/04:MJ431   (fp)\r\nyrkande  22  delvis och 2003/04:Fi240\r\n(fp) 26 delvis  föreslår  Folkpartiet\r\natt anslaget höjs med 15 000 000 kr i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\nEnligt   motion  2003/04:MJ399   (kd)\r\nyrkande 48  delvis  används  anslaget\r\ntill   många  viktiga  områden  såsom\r\nforskning      för     att     minska\r\nväxtnäringsläckage,   ammoniakavgång,\r\nsäkrare  och  minskad  användning  av\r\nbekämpningsmedel.   Dessutom    ingår\r\nforskning och utveckling om bevarande\r\nav     biologisk     mångfald     och\r\ntillvaratagande    av   kulturvärden.\r\nKristdemokraterna är  starkt kritiska\r\ntill  den  sänkning av anslaget  till\r\nmiljöförbättrande     åtgärder    som\r\ngjordes   i  samband  med  riksdagens\r\nbehandling av vårpropositionen för år\r\n2003. I enlighet härmed yrkas en ökad\r\nmedelstilldelning med 10 000 000 kr i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\nForskningen  om  ekologiskt  lantbruk\r\nbehöver    breddas,   enligt   motion\r\n2003/04:MJ470  (c)  delvis, samtidigt\r\nsom    arbetet    med    att   minska\r\nväxtnäringsläckaget  inom  jordbruket\r\nbehöver  intensifieras. Centerpartiet\r\nföreslår därför  ett anslagstillskott\r\nom  25 000 000 kr utöver  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  utskottet   redogjort  för  ovan\r\ntillsatte  regeringen   år   2002  en\r\nutredning  med  uppgift att genomföra\r\nen halvtidsutvärdering  av Miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet för  Sverige  år\r\n2000-2006   (dir.  2002:109),  vilken\r\nnyligen  redovisade   sitt   uppdrag.\r\nUtredaren  har utvärderat Miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet    gentemot   de\r\nolika    mål   som   finns   angivna.\r\nUtredaren har dessutom redovisat svar\r\npå  de  frågor  och  indikatorer  som\r\nföljer av EG-kommissionens förordning\r\n(EG)  nr  445/2002.   Därutöver   har\r\nutredaren        utvärderat       det\r\nadministrativa    genomförandet    av\r\nprogrammet. Utredaren lämnar dessutom\r\nförslag    på    förbättringar     av\r\nprogrammet   inom  den  av  riksdagen\r\nbeslutade   ekonomiska    ramen   för\r\nprogrammet       (SOU      2003:105).\r\nBetänkandet    bereds     nu     inom\r\nRegeringskansliet.   Utskottet  anser\r\ndet naturligt att resultatet  av  det\r\nfortsatta  arbetet  med  översynen av\r\nMiljö-  och landsbygdsprogrammet  bör\r\nredovisas   innan   riksdagen  vidtar\r\nnågra   åtgärder  med  anledning   av\r\nsådana   frågor   som   tas   upp   i\r\nmotionerna 2003/03:MJ399 (kd) yrkande\r\n48 delvis, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n22 delvis,  2003/04:MJ470  (c) delvis\r\noch  2003/04:Fi240  (fp)  yrkande  26\r\ndelvis.   Yrkandena   om  ytterligare\r\nmedelstilldelning  på  anslaget  ryms\r\nför   övrigt   inte   inom  den   ram\r\nriksdagen        fastställt       för\r\nutgiftsområdet.  Utskottet  avstyrker\r\nmotionerna i berörda delar.\r\n\r\n\r\n44:4 Stöd till jordbrukets\r\nrationalisering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet           tillstyrker\r\nregeringens      förslag     om\r\nmedelstilldelning         under\r\nanslaget.  Utskottet  avstyrker\r\nflera yrkanden (s, fp,  kd,  c)\r\nsom  bl.a. föreslår ytterligare\r\nmedel                      till\r\nomarronderingsverksamheten    i\r\nSverige.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  anför  att  från anslaget\r\nbetalas bidrag till jordbrukets yttre\r\noch   inre   rationalisering   enligt\r\nförordningen (1978:250)  om  statligt\r\nstöd till jordbrukets rationalisering\r\n(omtryckt 1988:999). Från och  med år\r\n2004  disponeras  anslaget  helt  för\r\nvissa     omarronderingsprojekt     i\r\nDalarnas och Västra Götalands län.\r\n\r\nRegeringen        föreslår       en\r\nanslagstilldelning  för  år  2004  om\r\n3 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motionerna   2003/04:MJ431   (fp)\r\nyrkande 22 delvis  och  2003/04:Fi240\r\n(fp)  26  delvis föreslår Folkpartiet\r\natt anslaget  höjs med 2 000 000 kr i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\nEnligt   motion   2003/04:MJ28   (kd)\r\nyrkande  8  har riksdagen  vid  flera\r\ntillfällen  givit   regeringen   till\r\nkänna   behovet   av   att   påskynda\r\nomarronderingarna. Detta gäller såväl\r\npågående   arbete  som  nya  projekt.\r\nTvärtemot detta  föreslår  regeringen\r\nnedskärningar    i    anslagen   till\r\nomarronderingsverksamheten,    vilket\r\nbl.a.   innebär   att  redan  inledda\r\nprojekt  i  Dalarna  måste  avbrytas.\r\nNeddragningen innebär en risk för att\r\nkompetensen  inte  kan upprätthållas,\r\nvilket    medför   svårigheter    att\r\nåteruppta  verksamheten   utan  stora\r\ninitiala  problem. En rationalisering\r\nav   fastighetsindelningen    är   en\r\nförutsättning         för         att\r\njordbruksnäringen  skall  utvecklas i\r\ntakt   med   tiden.   Det  är  enligt\r\nmotionärerna därför angeläget  att de\r\nmedel regeringen anslår svarar mot de\r\nbehov som föreligger. I enlighet  med\r\ndenna  motion anför Kristdemokraterna\r\ni  motion   2003/04:MJ399   (kd)  att\r\nanslaget  bör  ökas för att garantera\r\nfortsatt omarronderingsverksamhet med\r\nmöjlighet  till  tillkommande  objekt\r\nsamt  fortsatt  stöd   till  åtgärder\r\nkring Emån (yrkande 22).  I  enlighet\r\nhärmed föreslås ytterligare 5 000 000\r\nkr  i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag  (yrkande 48 delvis).  Enligt\r\nmotion 2003/04:MJ470  (c)  delvis bör\r\nextrasatsningar    göras    för   att\r\nfullfölja   de  omarronderingsprojekt\r\nsom pågår i bl.a.  Dalarnas  län  med\r\n2 000 000 kr ytterligare på anslaget.\r\nI  motion  2003/04:MJ347  (s) påpekas\r\natt  regeringen i budgetpropositionen\r\nföreslår  ett  anslag på 3 000 000 kr\r\ntill   jordbrukets   rationalisering.\r\nMotionärerna  vill  emellertid  lyfta\r\nfram        vikten       av       att\r\nomarronderingsverksamheten       även\r\nfortsättningsvis skall kunna bedrivas\r\ni minst oförändrad omfattning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär det gäller kraven i motionerna om\r\nmedel till omarronderingsverksamheten\r\ni   bl.a.   Dalarna   vill  utskottet\r\nframhålla     att    regeringen     i\r\ntilläggsbudget    för   år   2003   i\r\nanslutning         till         denna\r\nbudgetproposition   (prop.  2003/04:1\r\nvol.  1  s. 250 f.) särskilt  påpekar\r\natt  i  samband  med  beredningen  av\r\nriksdagens  beslut  med  anledning av\r\n2003  års  ekonomiska vårproposition,\r\nmiljö-     och     jordbruksutskottet\r\nbetonade    vikten    av   att    den\r\nomarronderingsverksamhet som bekostas\r\nfrån förevarande anslag  kan bedrivas\r\ni  oförändrad  omfattning.  För   att\r\nmöjliggöra  detta föreslår regeringen\r\natt detta anslag  ökas  med 1 000 000\r\nkr. Riksdagen har antagit regeringens\r\nförslag  om tilläggsbudget  för  2003\r\n(bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:43\r\nm.fl.   Den   medelstilldelning   som\r\nregeringen   föreslår   för  kommande\r\nbudgetår anser utskottet mot bakgrund\r\nav    att    hela    anslaget   avser\r\nomarronderingsverksamheten vara ägnad\r\natt   tillgodose  behovet.   Den   av\r\nriksdagen   fastställda   ramen   för\r\nutgiftsområdet medger för övrigt inte\r\nnågra    ytterligare    medel    till\r\nanslaget.  Mot  bakgrund härav och då\r\ndet   som   i   övrigt   framförs   i\r\nmotionerna   inte  föranleder   någon\r\nannan bedömning  från utskottets sida\r\navstyrker    utskottet     motionerna\r\n2002/03:MJ28    (kd)    yrkande    8,\r\n2003/04:MJ347 (s), 2003/04:MJ399 (kd)\r\nyrkandena    22    och   48   delvis,\r\n2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 delvis,\r\n2003/04:MJ470    (c)    delvis    och\r\n2003/04:Fi240 (fp) yrkande 26 delvis.\r\n\r\n\r\n44:5 Stöd till innehavare\r\nav fjällägenheter m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet           tillstyrker\r\nregeringens      förslag     om\r\nmedelstilldelning  under anslag\r\n44:5.\r\n\r\n44:6 Återföring av skatt\r\npå handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet           tillstyrker\r\nregeringens      förslag     om\r\nmedelstilldelning och avstyrker\r\nfem yrkanden (m, fp,  kd, c) om\r\nannan       anslagstilldelning.\r\nHärutöver tillstyrker utskottet\r\nregeringens     förslag      om\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  används  för  att  återföra\r\nuppburen  skatt  på  bekämpningsmedel\r\noch    kväve   i   handelsgödsel    i\r\njordbruket   till  jordbruksnäringen.\r\nHuvuddelen av  den  återförda skatten\r\nanvänds till åtgärder  för att minska\r\nväxtnäringsförluster från  jordbruket\r\noch    minska    miljöriskerna   inom\r\nväxtskyddsområdet.  En mindre del, ca\r\n25 %, av beloppet återförs kollektivt\r\ntill  jordbruksnäringen   för   bl.a.\r\nforskning,             informations-,\r\nutbildnings-,    rådgivnings-     och\r\nutvecklingsinsatser   med  syfte  att\r\nfrämja   hållbara  produktionsmetoder\r\ninom          jordbruket          och\r\nträdgårdsnäringen.\r\n\r\nDe årliga utgifterna  för  de ca 30\r\n000      växtodlingsplanerna      som\r\nfinansieras  under  anslaget beräknas\r\ntill   högst  195  miljoner   kronor.\r\nRegeringen  har  tidigare bemyndigats\r\natt  i  fråga  om  ramanslaget   44:6\r\nÅterföring  av skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel m.m., besluta om\r\nbidrag    som   inklusive    tidigare\r\nåtaganden medför  utgifter  på  högst\r\n195 000 000 kr under år 2005.\r\nRegeringen        föreslår       en\r\nanslagstilldelning om  251 000 000 kr\r\nför år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet  föreslår  i\r\nmotion  2003/04:MJ449  (m)  yrkande 3\r\ndelvis  en  sänkning av anslaget  med\r\n251 000 000 kr. Som skäl härför anför\r\nmotionärerna att eftersom Moderaterna\r\nföreslår ett  avskaffande  av skatten\r\nfinns  det  inga  medel att återföra.\r\nMotionärerna anför  att  för  att  de\r\nsvenska  jordbruksföretagen  skall få\r\nmer jämförbara konkurrensvillkor  med\r\növriga        EU-länders,       måste\r\nproduktionskostnaderna  minska,  utan\r\npolitisk  detaljstyrning  i  form  av\r\nt.ex.     återföring.     Folkpartiet\r\nföreslår  i  motionerna 2003/04:MJ431\r\n(fp)    yrkande   22    delvis    och\r\n2003/04:Fi240  (fp) yrkande 26 delvis\r\natt  anslaget sänks  med  251 000 000\r\nkr.  I   motion   2003/04:MJ399  (kd)\r\nyrkande  48  delvis  anförs   att   i\r\nskrivelse                 2002/03:111\r\nLandsbygdspolitik                   -\r\nresultatredovisning       konstaterar\r\nregeringen   att   användningen    av\r\nkemiska     bekämpningsmedel     inom\r\njordbruket  ökat något sedan år 1995.\r\nEnligt Kristdemokraternas uppfattning\r\nkrävs     ytterligare      forskning,\r\nutveckling,  utbildning,  information\r\noch    andra    insatser    för   att\r\nytterligare  minska  användningen  av\r\nkemiska             bekämpningsmedel.\r\nMotionärerna  föreslår   därför   att\r\nanslaget   tillförs   150 000 000  kr\r\nutöver   vad   regeringen   föreslår.\r\nEnligt   motion   2003/04:MJ470   (c)\r\ndelvis  måste  jordbruksnäringen  ges\r\nekonomiskt                 likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor                 med\r\njordbruksnäringen i t.ex. Finland och\r\nDanmark.    Centerpartiet    föreslår\r\ndärför  bl.a. att skatten på kväve  i\r\nhandelsgödsel  därmed  skall  slopas.\r\nMotionärerna  föreslår  att  anslaget\r\nminskas     med    151 000 000    kr.\r\nÅterstående        medel        utgör\r\nbekämpningsmedelsavgifter  som  skall\r\nåterföras  till  näringen på lämpligt\r\nsätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nÅr  2001  tillsatte   regeringen   en\r\nutredning,  den s.k. HOBS-utredningen\r\n(dir. 2001:55),  med uppgift att göra\r\nen    översyn    av   skatterna    på\r\nbekämpningsmedel och  handelsgödsel i\r\nsyfte     att     förbättra     deras\r\neffektivitet  som miljöstyrmedel utan\r\natt  kraven  på  kostnadseffektivitet\r\neftersätts. Utredningen  presenterade\r\nunder   våren  2003  sitt  betänkande\r\nSkatt    på     handelsgödsel     och\r\nbekämpningsmedel?    (SOU    2003:9).\r\nLiksom utredaren anser regeringen att\r\nskatten   på   bekämpningsmedel   bör\r\nhöjas.  Regeringen  föreslår därför i\r\nbudgetpropositionen att  skatten höjs\r\nmed  30  kr  för  varje helt kilogram\r\nverksam         beståndsdel         i\r\nbekämpningsmedlet  från den 1 januari\r\n2004 (prop. 2003/04:1  volym  1  sid.\r\n222   f.).   I  övriga  delar  bereds\r\nbetänkandet        vidare        inom\r\nRegeringskansliet. Utskottet vill för\r\negen del inte föregripa den fortsatta\r\nbehandlingen av frågan och gör därför\r\ningen   annan   bedömning    än   den\r\nregeringen gör om medelstilldelningen\r\npå   anslaget.   Utskottet  avstyrker\r\ndärför motionerna  2003/04:MJ431 (fp)\r\nyrkande 22 delvis, 2003/04:MJ449  (m)\r\nyrkande  3  delvis, 2003/04:MJ470 (c)\r\ndelvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande\r\n26 delvis.\r\n\r\n\r\n44:7 Ekologisk produktion\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet           tillstyrker\r\nregeringens   förslag  om   att\r\ninrätta  ett nytt  anslag  samt\r\nmedelstilldelningen   på  detta\r\nanslag.     Därmed    avstyrker\r\nutskottet fyra  motionsyrkanden\r\n(m, fp, c) i vilka motionärerna\r\nmotsätter                   sig\r\nanslagstilldelningen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  ett  nytt\r\nanslag   benämnt    44:7    Ekologisk\r\nproduktion  anvisas fr.o.m. år  2004.\r\nAnslaget        disponeras         av\r\nJordbruksverket                   för\r\nutvecklingsinsatser rörande ekologisk\r\nproduktion.      Vidare      föreslår\r\nregeringen  att regeringen bemyndigas\r\natt under år 2004 i fråga om anslaget\r\n44:7 Ekologisk  produktion besluta om\r\nbidrag som medför  utgifter  på högst\r\n9 900 000   kr   år  2005  och  högst\r\n4 500 000 kr år 2006.  Under anslaget\r\n44:3  Miljöförbättrande  åtgärder   i\r\njordbruket har för år 2003 avsatts 14\r\nmiljoner  kronor för åtgärder rörande\r\nekologisk  produktion.  Medlen  avser\r\nJordbruksverkets\r\nutvecklingssatsningar         rörande\r\nekologisk  produktion.  Inom anslaget\r\nryms           försöks-           och\r\nutvecklingsverksamhet,\r\nmarknadsstödjande    åtgärder    samt\r\nåtgärder  för  främjande av ekologisk\r\nproduktion,    såsom     stöd    till\r\norganisationer,    stiftelser     och\r\nmyndigheter  som bedriver projekt för\r\natt främja ekologiskt lantbruk. Dessa\r\nmedel överförs  fr.o.m.  år 2004 till\r\nanslaget  44:7  Ekologisk produktion.\r\nAnslaget förstärks  även med 1 miljon\r\nkronor för att finansiera en särskild\r\nsatsning   avseende  djurhälsa   inom\r\nekologisk produktion.\r\n\r\nRegeringen        föreslår       en\r\nanslagstilldelning  för  år  2004  om\r\n15 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet   motsätter\r\nsig  att medel anslås för att  stödja\r\nen produktionsmetod,  vilket framförs\r\ni motion 2003/04:M449 (m)  yrkande  3\r\ndelvis.    Enligt   motionärerna   är\r\nekologisk  produktion   på  det  hela\r\ntaget   inte   mer   miljövänlig   än\r\nkonventionell. Det finns således inte\r\nnågot  motiv att av miljöskäl  stödja\r\nekologisk   produktion.  Motionärerna\r\nföreslår   i  enlighet   härmed   att\r\nanslaget sänks  med  15 000 000 kr. I\r\nmotionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n22 delvis och 2003/04:Fi240  (fp)  26\r\ndelvis   föreslår   Folkpartiet   att\r\nanslaget  sänks  med  15  000 000 kr.\r\nÄven   i  motion  2003/04:MJ470   (c)\r\ndelvis föreslås  att  anslaget  sänks\r\nmed 15 000 000 kr.\r\n\r\nEnligt  motion  2003/03:Sk401  (kd)\r\nyrkande  7 bedrivs trädgårdsnäringens\r\nproduktion   på   förhållandevis  små\r\nbrukningsarealer. Detta  gör  att ett\r\narealstöd    för    miljöförbättrande\r\nåtgärder  utgör  en viktig  stimulans\r\ntill           förändring          av\r\nproduktionsmetoder.               För\r\nväxthusodlingens del bedrivs i dag en\r\nalltför   begränsad,   av   samhället\r\nstödd,         forsknings-        och\r\nutvecklingsverksamhet   för   att  ge\r\nvägledning för företag som önskar att\r\nutvecklas efter ekologiska principer.\r\nEtt  stöd  skulle enligt motionärerna\r\nfå en stor betydelse  för  att minska\r\nriskerna i företagen och också utgöra\r\nen  berättigad  ersättning  för   det\r\nforsknings- och utvecklingsarbete som\r\nborde  varit  ett  generellt åtagande\r\nfrån samhällets sida.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEkologisk   produktion   innebär   en\r\nsträvan  att  uppnå   en   helhetssyn\r\nutifrån  företagets  förutsättningar.\r\nBåde vad gäller växtnäring  och foder\r\nutnyttjas   så   långt   som  möjligt\r\nförnybara resurser och produkter  som\r\nproducerats på gården. Utfodringen av\r\ndjuren baseras i hög grad på vall och\r\ngrönfoder.  Tillförseln av växtnäring\r\nfrån källor utanför  gården är oftast\r\nbegränsad  och ogräs och  skadegörare\r\nbekämpas med  hjälp  av andra metoder\r\nän   kemiska   bekämpningsmedel.    I\r\nenlighet   härmed   bidrar  ekologisk\r\nproduktion     till     att     uppnå\r\nmiljökvalitetsmålet   Giftfri  miljö.\r\nProduktionsmetoden  kan  även  direkt\r\noch indirekt ha positiva effekter för\r\nmöjligheten    att    uppnå     andra\r\nmiljökvalitetsmål och då främst Ingen\r\növergödning      och     Ett     rikt\r\nodlingslandskap. De medel som avsätts\r\nför denna produktionsform avses täcka\r\nutvecklingssatsningar,\r\nförsöksverksamhet                 och\r\nmarknadsstödjande    åtgärder    m.m.\r\nUtskottet      delar      regeringens\r\nuppfattning  att ett särskilt  anslag\r\nför    denna   produktionsform    bör\r\ninrättas.    Därutöver    tillstyrker\r\nutskottet        den       föreslagna\r\nmedelstilldelningen      samt     det\r\nbemyndigande   regeringen   föreslår.\r\nHärigenom avstyrker utskottet  kraven\r\ni   motionerna   2003/04:MJ431   (fp)\r\nyrkande  22 delvis, 2003/04:MJ449 (m)\r\nyrkande 3  delvis,  2003/04:MJ470 (c)\r\ndelvis och 2003/04:Fi240 (fp) yrkande\r\n26  delvis.  När  det  gäller  motion\r\n2003/03:Sk401  (kd)  yrkande  7  vill\r\nutskottet därutöver hänvisa  till vad\r\nutskottet anför under anslag 44:3  om\r\ndet      pågående     arbetet     med\r\nutvärderingen     av    Miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet.    Motionen   i\r\nberörd del avstyrks.\r\n\r\nSamepolitik\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet              avvaktar\r\nredovisningen                av\r\ninformationssatsningen       om\r\nsamerna   och   projektgruppens\r\nslutredovisning          liksom\r\nresultatet   av   översynen  av\r\nSametingets  kansli.  I  övrigt\r\ninstämmer      utskottet      i\r\nregeringens      analys      av\r\nresultatet av vidtagna åtgärder\r\ninom politikområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nPolitikområdet  omfattar   verksamheten   vid\r\nSametinget,      rennäringen      och\r\ninformation   om   samer  och  samisk\r\nkultur.    Till  politikområdet   hör\r\nockså arbete  med urbefolkningsfrågor\r\nmed både nationell och internationell\r\nverksamhet.\r\n\r\nSametingets verksamhet   regleras i\r\nsametingslagen     (1992:1433)    och\r\nförordningen      (1993:327)      med\r\ninstruktion      för      Sametinget.\r\nSametinget  anvisas  medel  till  sin\r\nverksamhet   över   utgiftsområde   1\r\nanslag  45:1 Sametinget.  Rennäringen\r\nregleras i huvudsak i rennäringslagen\r\n(1971:437)            och           i\r\nrennäringsförordningen (1993:384). De\r\nskador   som   vilda   djur   orsakar\r\nrennäringen       ersätts      enligt\r\nviltskadeförordningen (2001:724).\r\nSametingets  utgiftsutveckling  har\r\ninte     uppvisat     några     stora\r\nförändringar    under    åren     och\r\nSametinget har även under år 2002 ett\r\nvisst   anslagssparande.  Beträffande\r\nden   framtida    utgiftsutvecklingen\r\navvaktar regeringen  behandlingen  av\r\nRennäringspolitiska        kommitténs\r\nförslag och Sametingsutredningen.\r\nGenom en kraftigt minskad  renslakt\r\nsedan mitten av 1990-talet uppkom ett\r\nanslagssparande   på   anslaget  45:1\r\nFrämjande  av  rennäringen   m.m.  på\r\nnärmare      50 miljoner      kronor.\r\nJordbruksverket  har  med regeringens\r\nmedgivande under de tre  senaste åren\r\ndisponerat        huvuddelen       av\r\nanslagssparandet      för      svensk\r\nmedfinansiering  av  Mål 1-stöd   för\r\nsärskilda  samiska  program (tidigare\r\nMål 6)  och  för  katastrofskadeskydd\r\nvid  synnerligen svåra  förhållanden.\r\nAnslagssparandet kommer att förbrukas\r\nunder år 2003.\r\nRegeringens   inriktning   är   att\r\nsuccessivt pröva ett utvidgat samiskt\r\nsjälvbestämmande   inom  områden  där\r\ndetta är möjligt och med beaktande av\r\nresultatet  av pågående  och  nyligen\r\navslutade utredningar. Regeringen har\r\ninlett  samtal  som  syftar  till  en\r\nnärmare  dialog   mellan  staten  och\r\nsamerna.  Dessa  samtal   baseras  på\r\nrespekt, partnerskap och ökat samiskt\r\nsjälvbestämmande. Regeringen  arbetar\r\nlångsiktigt  för  en ratificering  av\r\nILO-konvention   169.    Därför   har\r\nregeringen         tillsatt        en\r\ngränsdragningskommission    för   att\r\nfastställa        gränserna       för\r\nrenskötselområdet       och        en\r\njaktutredning  för att närmare utreda\r\nomfattningen av  samebymedlemmars och\r\nmarkägares rätt till  jakt  och fiske\r\ninom         lappmarkerna         och\r\nrenbetesfjällen.  Regeringen inriktar\r\nnumera  sin  informationssatsning  om\r\nsamer  och  samisk   kultur   på  det\r\nnationella planet.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\nVerksamheten  vid  Sametinget  är  indelad  i\r\nföljande delar:\r\n\r\n1  det folkvalda organet,\r\n2\r\n3  samiska språk,\r\n4\r\n5  nordiskt    och    internationellt\r\narbete,\r\n6\r\n7  information       om       samiska\r\nförhållanden,\r\n8\r\n9  samiska        näringar        och\r\nsamhällsplaneringen,\r\n10\r\n11 verksamhet         med        EU:s\r\nstrukturfonder,\r\n12\r\n13 kultur.\r\n14\r\nDe viktigaste effekterna av den förda\r\npolitiken  när  det  gäller   samiska\r\nnäringar  och samhällsplaneringen  är\r\nenligt regeringen  att  betydelsen av\r\nden  samiska kulturen och  näringarna\r\nhar    lyfts     fram     i     bl.a.\r\nmiljömålsarbetet.\r\n\r\nPrisstöd  till rennäringen lämnades\r\nför  slaktåret   2002/03   med   18,7\r\nmiljoner  kronor för knappt 1 700 ton\r\nrenkött.      Det      genomsnittliga\r\navräkningspriset  var  37,10  kr  per\r\nkilo   exklusive  mervärdesskatt  och\r\nprisstöd,  vilket innebär en sänkning\r\nmed  4,60  kr  sedan  föregående  år.\r\nAntalet slaktade  renar  uppgick till\r\ndrygt 60 000, vilket är en ökning med\r\nnärmare  1  500 djur. Antalet  kalvar\r\nsom  märkts under  året  bedöms  vara\r\nhögt,  varför  slakten  även framöver\r\nkan beräknas ligga på en  högre  nivå\r\nän  tidigare  år. Genom utfodring och\r\ntidigareläggning  av slakt är antalet\r\nslaktkroppar som kasserats  på  grund\r\nav   hög   cesiumhalt  mindre  än  50\r\nstycken.  Verksamheten   med  medling\r\nm.m.  i  tvister mellan samebyar  och\r\njordbrukare när det gäller konflikter\r\npå grund av  renbetning  på  åkermark\r\nhar  nu  kommit i gång. Det har  även\r\nunder  detta  år  varit  mycket  goda\r\nväderförhållanden   för  rennäringen.\r\nNågra bidrag för utfodring  på  grund\r\nav          synnerligen         svåra\r\nbetesförhållanden  har  inte betalats\r\nut.\r\nInom    ramen    för    regeringens\r\ninformationssatsning  om samerna  som\r\nSveriges  urbefolkning  har  hittills\r\nbeviljats projektmedel på  ca drygt 8\r\nmiljoner  kronor  till ett trettiotal\r\nprojekt.\r\nRegeringen har år 2002 beslutat att\r\nge Sametinget i uppdrag  att utveckla\r\noch etablera ett permanent nationellt\r\ninformationscentrum  för  samefrågor.\r\nFör  detta  anvisades Sametinget  ett\r\nengångsbelopp  på  3 miljoner kronor.\r\nUppdraget skall redovisas  senast den\r\n31  december  2004.  Som  en  del  av\r\ninformationssatsningen         beslöt\r\nregeringen   i   april  2003  om  ett\r\nsärskilt         informationsprojekt,\r\nKonkreta informationsvägar  om  samer\r\noch samisk kultur. Projektet leds  av\r\nen  interdepartemental  styrgrupp och\r\nskall senast i december 2003  avge en\r\nslutredovisning   med   förslag  till\r\nfortsatta åtgärder och aktiviteter.\r\nRegeringen     konstaterar      att\r\nårsredovisningen   för   år  2002  är\r\nbetydligt  bättre  än föregående  år.\r\nDen   är  inte  belastad   med   icke\r\nefterfrågad    information   och   är\r\növerskådlig och  tillgänglig. Det går\r\natt   utläsa   såväl   resultat   som\r\neffekter  där  så  efterfrågas.  Dock\r\nbehöver   Sametinget  förbättra   sin\r\nkvalitetsredovisning,    som   enligt\r\nregeringen  är  behäftad  med   stora\r\nbrister.   Regleringsbrevets  mål  är\r\ninte   konkretiserade   i   operativa\r\ndokument   för   målstyrning,  vilket\r\nförsvårar                       såväl\r\nårsredovisningsarbetet     som    den\r\ndagliga   handläggningen.  Sametinget\r\nhar   påbörjat    en    översyn    av\r\nSametingets kansli.\r\nRiksrevisionsverket    hade    inga\r\ninvändningar    med    anledning   av\r\nSametingets årsredovisning.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\n\r\nDen  beräknade  utgiftsutvecklingen  avseende\r\npolitikområdet     Samepolitik     är\r\nföljande (i miljoner kronor):\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Utfall  |Anslag  |Utgifts-|Förslag |Beräknat|\r\nBeräknat                                            |\r\n|        |        |        |        |        |      |\r\n|        |        |prognos |anslag  |anslag  |anslag|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2002    |20031   |2003    |2004    |2005    |2006  |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|76      |58      |65      |59      |55      |55    |\r\n-----------------------------------------------------\r\n1Inklusive    av    riksdagen   redan\r\nbeslutade anslag på tilläggsbudget  i\r\nsamband  med  budgetpropositionen för\r\når 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  resultatredovisning  ger\r\nutskottet  anledning   till  följande\r\nsynpunkter. Som regeringen framhåller\r\när  de viktigaste effekterna  av  den\r\nförda   politiken   när   det  gäller\r\nsamiska          näringar         och\r\nsamhällsplaneringen att betydelsen av\r\nden samiska kulturen  och  näringarna\r\nhar     lyfts     fram     i    bl.a.\r\nmiljömålsarbetet,    och    det   kan\r\nkonstateras  att  Sametingets  arbete\r\nmed  rennäringen  främst  hänför  sig\r\ntill    rovdjursersättningarna   till\r\nsamebyarna,    deltagande   i   olika\r\narbetsgrupper  samt   besvarande   av\r\nremisser.\r\n\r\nAv    propositionen   framgår   att\r\nprisstöd  till  rennäringen  lämnades\r\nför   slaktåret   2002/03   med  18,7\r\nmiljoner kronor för knappt 1  700 ton\r\nrenkött.      Det      genomsnittliga\r\navräkningspriset  var  37,10  kr  per\r\nkilo  exklusive  mervärdesskatt   och\r\nprisstöd,  vilket,  som utskottet kan\r\nkonstatera, innebär en  sänkning  med\r\n4,60  kr sedan föregående år. Antalet\r\nslaktade  renar  uppgick  till  drygt\r\n60 000,   vilket  är  en  ökning  med\r\nnärmare 1 500  djur.  Antalet  kalvar\r\nsom  märkts  under  året  bedöms vara\r\nhögt,  varför, som regeringen  anför,\r\nslakten  även  framöver  kan beräknas\r\nligga  på  en högre nivå än  tidigare\r\når.      Genom     utfodring      och\r\ntidigareläggning  av slakt är antalet\r\nslaktkroppar som kasserats  på  grund\r\nav   hög   cesiumhalt  mindre  än  50\r\nstycken.  Tack   vare   mycket   goda\r\nväderförhållanden   för   rennäringen\r\nhar, vilket framgår av propositionen,\r\nnågra bidrag för utfodring  på  grund\r\nav          synnerligen         svåra\r\nbetesförhållanden inte betalats ut.\r\nI  propositionen  anför  regeringen\r\natt,  inom   ramen   för  regeringens\r\ninformationssatsning om  samerna  som\r\nSveriges  urbefolkning,  projektmedel\r\npå  drygt 8 miljoner kronor  hittills\r\nhar beviljats ett trettiotal projekt.\r\nFör utveckling  och etablering av ett\r\nnationellt  informationscentrum   för\r\nsamefrågor  anvisades  Sametinget ett\r\nengångsbelopp  på 3 miljoner  kronor.\r\nUppdraget skall  redovisas senast den\r\n31  december  2004.  Som  en  del  av\r\ninformationssatsningen         beslöt\r\nregeringen   i   april  2003  om  ett\r\nsärskilt         informationsprojekt,\r\nKonkreta informationsvägar  om  samer\r\noch  samisk  kultur.  Inom  ramen för\r\ndetta    informationsprojekt   bereds\r\nbl.a.    frågor     om     läromedel,\r\nläromedelsproduktion, fortbildning av\r\nlärare    och   övrig   skolpersonal,\r\nmuseers  och  bibliotekens  roll  som\r\ninformationsspridare,         fysiska\r\nmötesplatser    mellan    samer   och\r\nallmänhet,        produktion       av\r\ninformationsskrift                och\r\nattitydundersökning     om     samer,\r\ndiskriminering     och     kulturella\r\nmotsättningar. Projektet skall senast\r\ni     december     2003    avge    en\r\nslutredovisning  med   förslag   till\r\nfortsatta åtgärder och aktiviteter.\r\nI   likhet   med   regeringen   kan\r\nutskottet        konstatera       att\r\nårsredovisningen   för   år 2002   är\r\nbetydligt  bättre än  för  föregående\r\når.  Som  regeringen   anför  behöver\r\nSametinget    dock   förbättra    sin\r\nkvalitetsredovisning  som fortfarande\r\när  behäftad  med  stora brister.  Av\r\npropositionen framgår  att Sametinget\r\nhar  påbörjat  en  översyn   av  sitt\r\nkansli.\r\nI  avvaktan  på  redovisningen   av\r\ninformationssatsningen om samerna och\r\npå   projektgruppens  slutredovisning\r\nliksom  på resultatet av översynen av\r\nSametingets  kansli  avstår utskottet\r\nfrån  synpunkter  i  dessa  delar  av\r\npolitikområdet.  I  övrigt  instämmer\r\nutskottet  i  regeringens  analys  av\r\nresultatet av vidtagna  åtgärder inom\r\npolitikområdet Samepolitik.\r\n\r\n45:1 Främjande av\r\nrennäringen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet            tillstyrker\r\nregeringens      förslag      om\r\nmedelstilldelning under anslaget\r\noch  avstyrker en motion (kd) om\r\nhöjning  av  anslaget. Utskottet\r\navstyrker vidare  en motion (kd)\r\nom  en  översyn av reglerna  för\r\npristillägget på renkött.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe utgifter som belastar anslaget är:\r\n\r\n1.\r\nunderhåll\r\nav vissa\r\nriksgränsstängsel\r\noch\r\nunderhåll\r\neller\r\nrivning\r\nav  ren-\r\nskötselanläggningar\r\nför\r\nvilka\r\nstaten\r\nhar\r\nunderhållsansvaret,\r\n2.\r\n3.                           statens\r\ndel   av\r\nkostnaderna\r\nför\r\nredovisning\r\nav\r\nmarkanvändningen,\r\nriksintressen\r\noch\r\nmarker\r\nsom   är\r\nvärdefulla\r\neller\r\nkänsliga\r\nför\r\nrenskötseln,\r\nnatur-\r\noch\r\nkulturmiljövården,\r\n4.\r\n5.\r\nutveckling\r\nav\r\nföretagsregistret\r\nför\r\nrennäringen,\r\n6.\r\n7.                           prisstöd\r\ntill\r\nrennäringen\r\nenligt\r\nförordningen\r\n(1986:255)\r\nom\r\npristillägg\r\npå\r\nrenkött,\r\n8.\r\n9.\r\nersättning\r\ntill\r\nföljd av\r\nTjernobylolyckan\r\nsom  kan\r\nlämnas\r\ntill\r\njordbruksföretag,\r\nrenskötselföretag\r\noch till\r\nden  som\r\nhelt\r\neller\r\ndelvis\r\nförsörjer\r\nsig   på\r\natt\r\nfiska\r\ntill\r\nhusbehov\r\neller\r\nför\r\nförsäljning\r\nenligt\r\nförordningen\r\n(1994:246)\r\nom\r\nersättning\r\nför\r\nvissa\r\nmerkostnader\r\noch\r\nförluster\r\nmed\r\nanledning\r\nav\r\nTjernobylolyckan,\r\n10.\r\n11.\r\nkostnader\r\nför\r\nmedling\r\nm.m.   i\r\ntvister\r\nmellan\r\nsamebyar\r\noch\r\njordbrukare\r\nnär  det\r\ngäller\r\nkonflikter\r\npå grund\r\nav\r\nrenbetning\r\npå\r\nåkermark,\r\n12.\r\n13.                          övriga\r\nåtgärder\r\nför\r\nfrämjande\r\nav\r\nrennäringen\r\nsom\r\nbeslutas\r\nefter\r\növerläggningar\r\nmellan\r\nstaten\r\noch\r\nSametinget\r\nsåsom\r\nsamfinansiering\r\nav   EU-\r\nprojekt\r\nför\r\nutveckling\r\nav\r\nrennäringen.\r\n14.\r\nPristillägg  på  renkött infördes år 1973 och\r\nlämnades då i form av ett fast belopp\r\nper slaktad ren oavsett  djurslag och\r\nvikt.    Från    år   1993   lämnades\r\npristillägget  per   kilo   slaktvikt\r\noavsett     djurslag.     År     1997\r\ndifferentierades tillägget så att det\r\nnu lämnas med 9 kr per kilo för vuxen\r\nren  och  med  14,50  kr per kilo för\r\nkalv.    Sedan   det   kilorelaterade\r\npristillägget  infördes  år  1993 har\r\nmedelavräkningspriset   för  renkött,\r\nexklusive   moms   och   pristillägg,\r\nnästan fördubblats, från 21,28 kr per\r\nkilo år 1993 till 37,10 kr  per  kilo\r\når  2002.  Pristillägget  har således\r\nfått en allt mindre betydelse för den\r\nenskilde   renägarens  ekonomi.   Mot\r\nbakgrund av detta och med hänsyn till\r\ndet  statsfinansiella  läget  bedömer\r\nregeringen   att   pristillägget  bör\r\nhalveras  för  att  andra   angelägna\r\nändamål  inom  anslaget  skall  kunna\r\nprioriteras.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget\r\n45:1  Främjande  av  rennäringen  för\r\når 2004 uppgår till 37 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna  begär   i   motion\r\n2003/04:MJ399  (kd) yrkande 48 delvis\r\natt  anslaget  höjs   med  5 miljoner\r\nkronor utöver regeringens förslag.\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ267  (kd) begärs\r\nen  översyn  av  gällande regler  för\r\npristillägg  på renkött.  Syftet  med\r\növersynen  skall   vara  att  levande\r\nrenar skall kunna transporteras  till\r\nNorge eller Finland och att renägaren\r\nvid slakt skall ha rätt till prisstöd\r\npå renkött.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAv  propositionen  framgår att, sedan\r\ndet     kilorelaterade     prislägget\r\ninfördes           år           1993,\r\nmedelavräkningspriset   för  renkött,\r\nexklusive moms och pristillägg nästan\r\nhar  fördubblats.  Pristillägget  har\r\nsåledes  fått  allt mindre  betydelse\r\nför den enskilde  renägarens ekonomi.\r\nEn  utveckling har skett  i  riktning\r\nmot  riksdagens  målsättning,  vilket\r\ninnebär  att stödet bl.a. skall bidra\r\ntill   förbättrad    lönsamhet    hos\r\nrennäringsföretagen  och främjande av\r\navsättningsmöjligheterna för renkött.\r\nPristillägget skall också  främja  en\r\nbalans     mellan     renantal    och\r\nbetestillgång,  vara  anpassat   till\r\nproduktions-                      och\r\nmarknadsförutsättningarna  samt kunna\r\nfungera      inom      ramen      för\r\ninternationella överenskommelser.\r\n\r\nRenköttsmarknaden  i Sverige, Norge\r\noch   Finland  utgör  i  princip   en\r\ngemensam         marknad,         och\r\navräkningspriserna  i de tre länderna\r\när i stort sett desamma.  Även om det\r\när  naturligt  att priset på  renkött\r\nvarierar     med     tillgång     och\r\nefterfrågan,                uppfattas\r\navräkningspriserna på renkött  i  dag\r\nsom  mycket  osäkra och instabila. En\r\nviktig    förutsättning     för    en\r\nfungerande  renköttsmarknad  med  bra\r\navräkningspriser är marknadsåtgärder,\r\noch  av det statliga pristillägg  som\r\nutgår  avsätts  50  öre  per kilo för\r\nsådana åtgärder.\r\nSom   regeringen   anför   kan   en\r\nneddragning  av  pristillägget  anses\r\nbefogad  bl.a.  med  hänsyn  till det\r\nstatsfinansiella   läget.   Utskottet\r\nfinner  således  medelsbehovet  under\r\nanslaget väl avvägt  och  tillstyrker\r\nregeringens     förslag.    Utskottet\r\nförutsätter ändå  att regeringen noga\r\nföljer  effekterna  för   rennäringen\r\nunder   den  kommande  slaktperioden,\r\nframför      allt      vad      avser\r\navräkningspriserna          inklusive\r\npristillägget, och ersättningarna för\r\nvissa merkostnader till följd  av  de\r\nökade  cesiumhalterna,  och vid behov\r\nvidtar behövliga åtgärder.\r\nMed   hänvisning   till  det   ovan\r\nanförda och till riksdagens beslut om\r\nutgiftsram för utgiftsområde 23 (bet.\r\n2003/04:FiU1,    rskr.    2003/04:42)\r\navstyrker       utskottet      motion\r\n2003/04:MJ399 (kd)  yrkande 48 delvis\r\nom  en höjning av anslaget.  Med  det\r\nanförda    avstyrks    även    motion\r\n2003/04:MJ267 (kd).\r\n\r\n45:2 Informationssatsning\r\nom samerna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet            tillstyrker\r\nregeringens      förslag      om\r\nmedelstilldelning under anslaget\r\n45:2.\r\n\r\nUtbildningspolitik och\r\nforskningspolitik under\r\nutgiftsområdena 16 och 20\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPolitikområde Utbildning inom\r\nutgiftsområde 16\r\n\r\nSveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som\r\nen  del  i  politikområdet Utbildning\r\nsom redovisas under utgiftsområde 16.\r\nVerksamheten                      vid\r\nLantbruksuniversitetet   utgör  också\r\nett viktigt medel för att förverkliga\r\nmålen    inom    livsmedelspolitiken,\r\nlandsbygdspolitiken,   djurpolitiken,\r\nsamepolitiken   samt   skogspolitiken\r\nunder utgiftsområde 23.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Forskning inom\r\nutgiftsområde 23\r\n\r\n\r\nForskningen  som  bedrivs   inom  de  areella\r\nnäringarna  har  ett  särskilt ansvar\r\nför      att      kunskaperna      om\r\nnaturresurserna     utvecklas     för\r\nkommande generationers behov. Viktiga\r\nglobala           miljö-          och\r\nlivsmedelsförsörjningsfrågor    måste\r\nlösas  genom  samverkan  mellan många\r\nländer och mellan forskare från olika\r\nvetenskapliga discipliner.\r\n\r\nForskningsrådet för miljö,  areella\r\nnäringar     och     samhällsbyggande\r\n(Formas) har till uppgift  att främja\r\noch    stödja    grundforskning   och\r\nbehovsstyrd forskning  inom  områdena\r\nmiljö,     areella    näringar    och\r\nsamhällsbyggande.    Rådet   sorterar\r\nunder  utgiftsområde 20  men  anvisas\r\nmedel under  ett anslag för forskning\r\nunder    utgiftsområde     23.     En\r\nresultatredovisning    för   samtliga\r\nforskningsfinansierande   myndigheter\r\ngörs  under  politikområdet Forskning\r\nunder utgiftsområde 16.\r\n\r\n25:1 Sveriges\r\nlantbruksuniversitet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet            tillstyrker\r\nregeringens      förslag      om\r\nmedelstilldelning under anslaget\r\noch  avstyrker tre motioner (fp,\r\nkd)  om   höjning  av  anslaget.\r\nUtskottet  avstyrker   även  tre\r\nmotioner   (m,   c)   om   annan\r\nresursfördelning  inom anslaget.\r\nÄven två motioner (s, m, fp, kd,\r\nc) om inrättande av tjänster vid\r\nSLU    avstyrks,   liksom    fem\r\nmotioner   (s,   fp,  v,  c)  om\r\nprioritering av viss forskning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSveriges  lantbruksuniversitet  (SLU)\r\nskall  utveckla   kunskapen   om   de\r\nbiologiska     naturresurserna    och\r\nmänniskans  hållbara   nyttjande   av\r\ndessa.  Detta  sker genom utbildning,\r\nforskning,  fortlöpande   miljöanalys\r\noch information.\r\n\r\nAnslaget  finansierar grundläggande\r\nhögskoleutbildning,\r\nforskarutbildning,         forskning,\r\nfortlöpande      miljöanalys     samt\r\ninformation     och     fortbildning.\r\nVerksamheten   bedrivs   utifrån   en\r\nsektorsroll  som  preciseras  av  fem\r\nansvarsområden:\r\n15.                          kvalitet\r\ni\r\nlivsmedelskedjan,\r\n16.\r\n17.\r\ndjurhållning,\r\ndjurhälsa\r\noch\r\ndjurskydd,\r\n18.\r\n19.                          skog,\r\nskogsbruk\r\noch\r\nförädling\r\nav\r\nskogsråvaran,\r\n20.\r\n21.\r\nnaturresurser\r\nför\r\nlandbygdsutveckling,\r\nrekreation\r\noch\r\nfritid,\r\n22.\r\n23.\r\nlandskapsplanering\r\noch\r\nmarkanvändning.\r\n24.\r\nSLU  har,  i samverkan med näringsliv\r\noch andra intressenter,  påbörjat  en\r\növersyn  av sektorsrollens omfattning\r\noch    mål.    Regeringen    avvaktar\r\nresultatet av denna översyn och avser\r\natt återkomma i frågan.\r\n\r\nGrundutbildningen  bedrivs inom ett\r\nantal  utbildningsprogram  som  leder\r\ntill  11   olika  yrkesexamina  eller\r\nkandidat/magisterexamen med fem olika\r\ninriktningar.\r\nVerksamheten  vid  SLU ingår som en\r\ndel  i politikområdet Utbildning  och\r\nomfattas  därför  av den övergripande\r\nresultatredovisning   som   görs  för\r\nhögskoleväsendet  under utgiftsområde\r\n16.\r\nSLU   har  fattat  beslut   om   en\r\nreformering av institutionsstrukturen\r\noch fakultetsorganisationen  för  att\r\nuppnå en effektiv intern organisation\r\noch   för  att  snabbare  kunna  möta\r\nomvärldens  krav  på  förändring  och\r\nförnyelse.\r\nSLU  redovisar en kapitalförändring\r\nför helåret 2002 uppgående till minus\r\n29  miljoner   kronor.   Detta  skall\r\njämföras med resultatet för  år  2001\r\nsom  uppvisade  ett  underskott på 89\r\nmiljoner      kronor      och     att\r\ndelårsrapporten    för   det   första\r\nhalvåret  2003  prognostiserat  årets\r\nresultat  till  minus   8,5  miljoner\r\nkronor.   Underskottet   hänför   sig\r\nhuvudsakligen  till att statsanslaget\r\nminskat  med  6  miljoner   kronor  i\r\nenlighet  med  förslaget  i 2003  års\r\nekonomiska    vårproposition.     SLU\r\nfortsätter  aktivt  att arbeta för en\r\nbättre ekonomistyrning. För att komma\r\ntill   rätta   med   den   ekonomiska\r\nsituationen  har  särskilda  åtgärder\r\nvidtagits.   Till   exempel   har  en\r\növersyn av kursutbudet initierats för\r\natt    identifiera    och   eliminera\r\ndubbleringar. Den veterinärmedicinska\r\nfakulteten,   som   under  lång   tid\r\nuppvisat ett ekonomiskt  underskott i\r\nverksamheten,  har  bl.a. ansett  sig\r\nvara tvungen att temporärt stänga den\r\ns.k. hästakuten, vilket  vållat  stor\r\nuppmärksamhet   hos  allmänheten.  På\r\ngrund  av  det ansträngda  ekonomiska\r\nläget  vid  den   veterinärmedicinska\r\nfakulteten                     kommer\r\nveterinärutbildningens      innehåll,\r\norganisation  och utbildningsmål  att\r\nses    över    och   anpassas    till\r\nförändringar  i  omvärlden  och  till\r\nsamhällets behov.\r\nSLU      har     inkommit      till\r\nRegeringskansliet   med   en  rapport\r\nangående  bl.a.  hur  stor  andel  av\r\nkostnaderna   för  djursjukvård   som\r\ntäcks    av    avgifter.    Rapporten\r\nkonstaterar att  taxor och avgifter i\r\nfråga  om djursjukvården  vid  SLU  i\r\nallt väsentligt torde vara jämförbara\r\nmed  dem   som   uttas  vid  liknande\r\nkliniker. Graden av  kostnadstäckning\r\nför djursjukvården vid  SLU  är ca 75\r\n%, vilket är lägre än motsvarande vid\r\nkommersiell      verksamhet.      SLU\r\nframhåller emellertid att den primära\r\nmålsättningen  för  den  djursjukvård\r\nsom bedrivs vid universitetet  är att\r\ntillgodose        grundutbildningens,\r\nforskningens och forskarutbildningens\r\nsamt  specialistutbildningens  behov,\r\nvilket  har  sin grund i de särskilda\r\nkrav på arbetsskydd och djurskydd som\r\nställs  i  en undervisningssituation.\r\nFör      övrig     avgiftsfinansierad\r\nverksamhet    kalkyleras   med   full\r\nkostnadstäckning.  Ett undantag utgör\r\nförsäljning av jordbruksprodukter  av\r\nvilken  en  mindre  andel finansieras\r\nvia statsanslag (15 %).\r\nI regleringsbrevet  för  budgetåret\r\n2003    avseende   SLU   specificeras\r\nutbildningsuppdraget  genom  ett  mål\r\nför    antalet    helårsprestationer.\r\nAntalet    helårsprestationer     för\r\ntreårsperioden      2000-2002     har\r\nfastslagits till 9 000, varav 1 100 i\r\nfristående   kurser.   Utfallet   för\r\nperioden  är 9 410 helårsprestationer\r\ni utbildningsprogram  varav  1 431  i\r\nfristående  kurser. Prestationsgraden\r\när 94 %, vilket innebär en ökning med\r\n5 % i förhållande till föregående år.\r\nDen genomsnittliga  prestationsgraden\r\nför hela riket ligger på 82 %.\r\nSLU   är   ett   universitet    med\r\ntyngdpunkt  på  naturvetenskap. Trots\r\nde  svårigheter som  generellt  råder\r\nnär  det   gäller  att  få  kvinnliga\r\nsökande    till    naturvetenskapliga\r\nutbildningar är majoriteten (74 %) av\r\nde  sökande till  SLU:s  utbildningar\r\nkvinnor.   Andelen   antagna  kvinnor\r\nutgör 62 %. Variationen  är dock stor\r\nmellan  olika  program.  SLU  arbetar\r\naktivt      för      att      utjämna\r\nkönsfördelningen  inom  de program  i\r\nvilka   snedfördelning   råder.    Av\r\npropositionen  framgår  att särskilda\r\nåtgärder  vidtas  för  att  rekrytera\r\nunderrepresenterat   kön  till  sådan\r\nutbildning.\r\nVeterinärer  med  utbildning   från\r\nland  utanför  EU  hade  tidigare små\r\nmöjligheter  att få en kompletterande\r\nutbildning för  att därigenom erhålla\r\nlegitimation  och  kunna  utöva  sitt\r\nyrke   i   Sverige.   I   syfte   att\r\ntillvarata  den   resurs   som  dessa\r\npersoner utgör, anvisades SLU  första\r\ngången   budgetåret   1999  särskilda\r\nmedel    för    att   genomföra    en\r\nkompletterande     utbildning     för\r\nutländska veterinärer.  Under år 2002\r\nantogs     inga     studenter    till\r\nutbildningen på grund  av  att för få\r\nsökande      uppfyllde     uppställda\r\nförkunskapskrav  i  svenska. Hittills\r\nhar  totalt 44 utländska  veterinärer\r\nantagits.  Utbildningsresultaten  har\r\nvarit  goda  och flertalet av dem som\r\navslutat  utbildningen  och  erhållit\r\nlegitimation har fått adekvat arbete.\r\nRegeringen har som mål för perioden\r\n2001-2004 angett att minst 34 % av de\r\nprofessorer som nyanställs skall vara\r\nkvinnor.  Under  år  2002  anställdes\r\ntotalt 15 nya  professorer,  av dessa\r\nvar    endast   3   kvinnor,   vilket\r\nmotsvarar 20 %. En anledning till att\r\nSLU inte  redovisar  en  större andel\r\nkvinnor    bland   de   nyrekryterade\r\nprofessorerna  är att merparten av de\r\nlektorer som ansöker om befordring är\r\nmän. Totalt är andelen  kvinnor bland\r\nSLU:s   professorer   18 %.  Mer   än\r\nhälften av doktoranderna  är kvinnor,\r\nvilket tyder på att kvinnorna  hävdar\r\nsig   bra  i  konkurrensen  om  dessa\r\nanställningar.  Regeringens bedömning\r\när   att   detta  torde   öka   SLU:s\r\nmöjligheter  att  närma sig målet för\r\nandelen    nyrekryterade    kvinnliga\r\nprofessorer.\r\nI      regeringens       ekonomiska\r\nvårproposition  för år 2001 föreslogs\r\nen  förstärkning  av   forskning   om\r\nbiologisk mångfald och forskning till\r\nstöd   för   en   ekologiskt  hållbar\r\nutveckling. Som en  del  i satsningen\r\nanvisades  medel  till  Artdatabanken\r\nmed 10 miljoner kronor för  åren 2002\r\noch 2003 samt 20 miljoner kronor  för\r\når    2004.   Syftet   var   att   ge\r\nArtdatabanken  möjlighet  att ta fram\r\nett  taxonomiskt  referensverk   över\r\nsamtliga   i   Sverige   förekommande\r\nflercelliga        arter.        Även\r\nfortsättningsvis  anvisas medel under\r\nanslaget för denna särskilda satsning\r\nmed 20 miljoner kronor  för  vart och\r\nett av åren 2005 och 2006.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget\r\n25:1   Sveriges  lantbruksuniversitet\r\nför år 2004 uppgår till 1 289 479 000\r\nkr.\r\nRegeringen   förutsätter   att   de\r\nåtgärder  som  SLU  vidtagit  för att\r\nkomma  till  rätta  med  de  uppkomna\r\nunderskotten    i    ekonomin   skall\r\nresultera i att SLU får  en ekonomi i\r\nbalans. Regeringen är medveten om att\r\nden rådande situationen till viss del\r\nberor  på  minskade  statsanslag  men\r\nanser  ändå att en ekonomi  i  balans\r\nmåste vara  ett  överordnat  mål  och\r\nnoterar  med  tillfredsställelse  den\r\npositiva  tendens som delårsrapporten\r\nuppvisar.\r\nDe särskilda medel som SLU anvisats\r\nför  verksamheten   vid  Centrum  för\r\nuthålligt   lantbruk   (CUL)   på   5\r\nmiljoner      kronor      och     för\r\nfältforskningsverksamhet      rörande\r\nekologisk  produktion  på  7 miljoner\r\nkronor  bör tillföras anslaget  också\r\nfr.o.m. år  2004. Regeringen föreslår\r\natt anslaget minskas engångsvis med 2\r\nmiljoner kronor  för  år 2004 för att\r\nmedverka till ett lägre utgiftstryck.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  Folkpartiet liberalernas  motioner\r\n2003/04:Fi240  (fp) yrkande 26 delvis\r\noch  2003/04:MJ431  (fp)  yrkande  22\r\ndelvis  begärs en höjning av anslaget\r\nmed   12   miljoner   kronor   utöver\r\nregeringens förslag. En höjning med 2\r\nmiljoner kronor  begärs i partimotion\r\n2003/04:MJ399 (kd) yrkande 48 delvis.\r\nVid SLU finns i dag  stark  kompetens\r\ninom     såväl     livsmedels-    som\r\nlantbruksekonomi.   Kristdemokraterna\r\nanser  att,  rätt använd,  kan  denna\r\nkompetens   utvecklas   vidare   inom\r\nvärdefulla   områden    för    svensk\r\nlivsmedelsproduktion.     Regeringens\r\nföreslagna sänkning av anslaget med 2\r\nmiljoner    kronor    framstår    som\r\nomotiverad  och småaktig, och partiet\r\nmotsätter sig  denna nedsättning. Vid\r\nFN:s   konferens   för   Miljö-   och\r\nutveckling  år  1992 förband  sig  i-\r\nländerna  att  gå före  och  utveckla\r\nhållbara       produktions-       och\r\nkonsumtionsmönster.   Forskning   och\r\nutveckling   av   ett   resurs-   och\r\nenergieffektivt jordbruk måste därför\r\nges hög prioritet (yrkande 47).\r\n\r\nEtt flertal motioner tar upp frågor\r\nom  forskningen  vid  SLU.  Vikten av\r\nfortsatt   forskningsverksamhet   vid\r\nStenstugu på Gotland betonas i motion\r\n2003/04:MJ239 (s).   Denna  forskning\r\nutgör    enligt    motionärerna    en\r\nväsentlig   faktor   i  arbetet   med\r\nutvecklingen   av  den  för   ön   så\r\nbetydelsefulla    livsmedels-     och\r\nenergiproduktionen,  och  det nyligen\r\netablerade  livsmedelsinstitutet   på\r\nGotland  är  en länk mellan forskning\r\noch  utveckling   som   kommer   hela\r\nsamhället till godo (yrkande 1). Inom\r\nSLU finns flera försöksverksamheter i\r\nolika driftsformer. För att garantera\r\nlika      behandling     av     olika\r\nförsöksverksamheter   som  bedrivs  i\r\nolika   delar  av  landet  krävs   en\r\növersyn  av  hela  verksamhetsområdet\r\n(yrkande 2).  I  motion 2003/04:MJ377\r\n(m, fp, kd, c) begärs förstärkning av\r\nbasresurserna för  sektorsrollen  vid\r\nSLU    i    Skara   med   två   högre\r\nforskartjänster.         Motionärerna\r\nframhåller att förstärkningen  kommer\r\natt  öka  utvecklingspotentialen inom\r\nSLU:s   sektorer    och   ytterligare\r\nstimulera   samarbetet    inom    det\r\nvästsvenska     universitets-     och\r\nhögskolesamarbetet  (VUS),  speciellt\r\nHögskolan i Skövde. I Vänsterpartiets\r\npartimotion     2003/04:MJ410     (v)\r\nframförs  krav  på att regeringen tar\r\ninitiativ    till    att     Sveriges\r\nlantbruksuniversitet tillsammans  med\r\nberörda myndigheter och statliga verk\r\nkartlägger   den   kunskap   och   de\r\nkunskapsluckor    som   finns   kring\r\nekologiska  livsmedels  hälsoeffekter\r\n(yrkande 9). Om SLU:s verksamhet även\r\ni  fortsättningen  skall  ligga  kvar\r\nunder    Jordbruksdepartementet   bör\r\nenligt  motion   2003/04:MJ431   (fp)\r\nregeringen  klarlägga  i vilka frågor\r\nuniversitetet   har   ett   speciellt\r\nnationellt   ansvar   gentemot   sina\r\nnäringar. Detta bör också tydliggöras\r\ngenom  i  budgeten  öronmärkta pengar\r\ntill sektorsansvaret,  dvs. samverkan\r\nmed näringen och myndigheter.  Det är\r\ninte   möjligt  i  årets  budget  men\r\nregeringen  bör  få  i uppdrag att se\r\növer  frågan till nästa  år  (yrkande\r\n18).     Motion     2003/04:MJ445 (s)\r\nbehandlar frågan om försöksverksamhet\r\nmed trädgårdsodling  i  Öjebyn  och i\r\nRöbäcksdalen. Motionärerna anser  det\r\nvara  av största vikt att den genbank\r\nsom nu finns bevaras och att försöken\r\nmed ekologisk  odling  får fortsätta.\r\nEnligt  kommittémotion  2003/04:MJ473\r\n(c)   bör   en   fond  inrättas   för\r\nsmåskalig livsmedelsförädling. Fonden\r\nbör    arbeta    för   en    mångfald\r\nforskningsinriktningar,         t.ex.\r\nekologiskt                  jordbruk,\r\nträdgårdsproduktion  och  nya grödor.\r\nVidare  bör naturbruksskolornas  roll\r\nför  de nya  näringarna  stödjas  och\r\nutvecklas,  och  EU:s  insatser  inom\r\njordbruks-  och livsmedelsforskningen\r\nsamt resurserna  till forskningen för\r\nbioteknik bör utökas  (yrkande 13). I\r\nsin    partimotion   2003/04:N328 (c)\r\nefterlyser  Centern  en  sammanhållen\r\nforskning   kring   landsbygdsfrågor.\r\nKunskapen om landsbygdsutveckling  är\r\nenligt  partiet  relativt bristfällig\r\noch spridd på en mängd institutioner.\r\nEn  prioritering  av  forskningen  om\r\nlandsbygdsutveckling,\r\nregionalpolitik,      kulturgeografi,\r\nmiljöforskning  och  träforskning  är\r\nbetydelsefull  för  utvecklingen   av\r\nlandsbygdsnäringarna (yrkande 5).\r\nVikten      av     att     Sveriges\r\nlantbruksuniversitet        tilldelas\r\ntillräckliga   medel  för  att  kunna\r\nsäkra   en   bra  veterinärutbildning\r\nbetonas  i motion  2003/04:MJ231 (c).\r\nBehovet     av      utbildning     av\r\nhästtandläkare  tas  upp   i   motion\r\n2003/04:MJ238     (s).     Motionären\r\nframhåller  att det, trots det  stora\r\nantalet hästar i vårt land, saknas en\r\nkvalificerad  svensk  utbildning  för\r\nhästtandläkare.  Den  s.k. hästakuten\r\nvid   Ultuna   tas   upp   i   motion\r\n2003/04:MJ427  (m). Enligt motionären\r\när   det  en  statsangelägenhet   att\r\nbevara  kvaliteten  på  undervisning,\r\nforskning   och   djursjukvård    vid\r\nlandets    enda   veterinärmedicinska\r\nfakultet (yrkande  1).  En  successiv\r\nåteruppbyggnad                     av\r\ngrundutbildningsanslagen          vid\r\nLantbruksuniversitetets  utbildningar\r\nbör påbörjas (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet   i  motion  2003/04:MJ399   (kd)\r\nyrkande  48  framförda yrkandet om en\r\nhöjning av anslaget  ryms  inte  inom\r\nden  av  riksdagen  fastställda ramen\r\nför  utgiftsområdet.  Utskottet,  som\r\nfinner    regeringens   förslag    om\r\nmedelstilldelning  under anslaget väl\r\navvägt,    tillstyrker    regeringens\r\nförslag i denna  del. Därmed avstyrks\r\nmotionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande\r\n26 delvis, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n22  delvis  samt  2003/04:MJ399  (kd)\r\nyrkandena 47 och 48 delvis.\r\n\r\nSom  framgår  av propositionen  har\r\nSLU, i samverkan  med  näringsliv och\r\nandra   intressenter,   påbörjat   en\r\növersyn av sektorsrollens  omfattning\r\noch    mål.    Regeringen    avvaktar\r\nresultatet   av   denna  översyn  och\r\nuttalar  i propositionen  sin  avsikt\r\natt   återkomma    i    frågan.    Av\r\npropositionen   framgår   vidare  att\r\nuniversitetet har fattat beslut om en\r\nreformering av institutionsstrukturen\r\noch fakultetsorganisationen  för  att\r\nuppnå en effektiv intern organisation\r\noch   för  att  snabbare  kunna  möta\r\nomvärldens  krav  på  förändring  och\r\nförnyelse.  I  övrigt  får det enligt\r\nförordningen (1993:221)  för Sveriges\r\nlantbruksuniversitet  anses  vara  en\r\nuppgift  för universitetets  styrelse\r\natt besluta i viktigare frågor om den\r\ninterna resursfördelningen.  Med  det\r\nanförda      avstyrker      utskottet\r\nmotionerna 2003/04:MJ239 (s)  yrkande\r\n2,  2003/04:MJ427  (m) yrkande 2  och\r\n2003/04:MJ431(fp) yrkande  18  i  den\r\nmån   motionerna   inte   kan   anses\r\ntillgodosedda.\r\nEnligt förordningen (1993:221)  för\r\nSveriges  lantbruksuniversitet är det\r\nen   uppgift    för    universitetets\r\nstyrelse   att  besluta  i  viktigare\r\nfrågor      om      den       interna\r\nresursfördelningen,     dvs.     även\r\ninrättande    av   tjänster.   Därmed\r\navstyrker      utskottet       motion\r\n2003/04:MJ377 (m, fp, kd, c).\r\nSom utskottet tidigare inhämtat har\r\nden  veterinärmedicinska  fakulteten,\r\nsom  under  lång  tid  uppvisat   ett\r\nekonomiskt underskott i verksamheten,\r\nbl.a.  ansett  sig  vara  tvungen att\r\ntemporärt stänga den s.k. hästakuten,\r\nvilket vållat stor uppmärksamhet  hos\r\nallmänheten.   Enligt  vad  utskottet\r\nerfarit  har  dock  verksamheten  vid\r\nmottagningen   upptagits   igen.   Av\r\npropositionen   framgår    att    det\r\nansträngda  ekonomiska  läget vid den\r\nveterinärmedicinska  fakulteten   har\r\nföranlett      en      översyn     av\r\nveterinärutbildningens      innehåll,\r\norganisation  och  utbildningsmål   i\r\nsyfte  att  anpassa utbildningen till\r\nförändringar  i  omvärlden  och  till\r\nsamhällets behov. I sammanhanget vill\r\nutskottet   erinra   om   regeringens\r\nuppdrag  till Jordbruksverket  den  6\r\nfebruari  2003   att   analysera  den\r\nveterinära  verksamheten.   Med   det\r\nanförda      avstyrker      utskottet\r\nmotionerna   2003/04:MJ231 (c)    och\r\n2003/04:MJ427 (m) yrkande 1 i den mån\r\nmotionerna     inte     kan     anses\r\ntillgodosedda.  Med  hänvisning  till\r\ndet  anförda  och  till vad utskottet\r\nanfört ovan om inrättande av tjänster\r\nvid   SLU   avstyrks   även    motion\r\n2003/04:MJ238 (s).\r\nNär   det   gäller  den  ekologiska\r\nforskningen  i stort  vill  utskottet\r\nerinra  om  sin  i  flera  sammanhang\r\nframförda  syn   på   jordbruket  och\r\nträdgårdsnäringen     som    centrala\r\nnäringar  i  ett  hållbart  samhälle.\r\nKonsumenternas      intresse      för\r\nmiljöhänsyn,      etiska      värden,\r\nlivsmedelssäkerhet     och     global\r\nlivsmedelsförsörjning ökar och kommer\r\natt     alltmer    förändra    dagens\r\nmarknadssituation. Därmed växer också\r\nbehovet   av    kunskaper   som   har\r\nbetydelse   för   omställningen    av\r\nsamhället  till en ekologiskt hållbar\r\nutveckling.  När  det gäller resurser\r\ntill  viss forskning  vill  utskottet\r\nemellertid   erinra   om  att  enligt\r\nförordningen (1993:221)  för Sveriges\r\nlantbruksuniversitet   ankommer   den\r\ninterna    fördelningen   av    bl.a.\r\nresurser för forskning och utveckling\r\npå universitetets  styrelse.  Det  är\r\nockså  en  fråga  för Forskningsrådet\r\nför  miljö,  areella   näringar   och\r\nsamhällsbyggande  (Formas)  att  inom\r\nramen     för    forskningsprogrammet\r\nfördela     medel      till     olika\r\nforskningsprojekt. Utskottet  vill  i\r\nsammanhanget    erinra   om   att   i\r\nregeringens ekonomiska vårproposition\r\nför år 2001 föreslogs en förstärkning\r\nav  forskning  om biologisk  mångfald\r\noch  forskning  till   stöd   för  en\r\nekologiskt hållbar utveckling. Som en\r\ndel i satsningen anvisades medel till\r\nArtdatabanken  med 10 miljoner kronor\r\nför år 2002, och  syftet  var  att ge\r\nArtdatabanken  en  möjlighet  att  ta\r\nfram   ett  taxonomiskt  referensverk\r\növer samtliga  i Sverige förekommande\r\nflercelliga        arter.        Även\r\nfortsättningsvis anvisas  medel under\r\nanslaget för denna särskilda satsning\r\nmed 20 miljoner kronor för  vart  och\r\nett  av  åren  2005  och 2006. Enligt\r\nregeringens    förslag    i     årets\r\nbudgetproposition   bör  de särskilda\r\nmedel    som    SLU    anvisats   för\r\nverksamheten    vid    Centrum    för\r\nuthålligt   lantbruk   (CUL)   på   5\r\nmiljoner      kronor      och     för\r\nfältforskningsverksamhet      rörande\r\nekologisk  produktion  på  7 miljoner\r\nkronor   tillföras   anslaget   också\r\nfr.o.m.  år  2004.  Med  det  anförda\r\navstyrker     utskottet    motionerna\r\n2003/04:MJ410    (v)    yrkande    9,\r\n2003/04:MJ473  (c)   yrkande  13  och\r\n2003/04:N328 (c) yrkande 5.\r\nUtskottet har inga andra synpunkter\r\nän      motionärerna     i     motion\r\n2003/04:MJ239   (s)   om   den  stora\r\nbetydelse som forskningsstationen vid\r\nStenstugu på Gotland har för  arbetet\r\nmed   att   utveckla   den   för  öns\r\nnäringsliv så viktiga livsmedels- och\r\nenergiproduktionen.   Som   utskottet\r\nanfört  ovan ankommer emellertid  den\r\ninterna   fördelningen    av    bl.a.\r\nresurser för forskning och utveckling\r\npå  SLU:s  styrelse.  I  sammanhanget\r\nvill  utskottet erinra om det  beslut\r\nom           reformering           av\r\ninstitutionsstrukturen            och\r\nfakultetsorganisationen    som    har\r\nbeslutats  och  som utskottet redogör\r\nför ovan. Med det  anförda  avstyrker\r\nutskottet motionens yrkande 1  i  den\r\nmån  motionsyrkandet  inte  kan anses\r\ntillgodosett.\r\nSom  utskottet  vid  flera tidigare\r\ntillfällen anfört delar  utskottet  i\r\nallt väsentligt synpunkterna i motion\r\n2003/04:MJ445   (s)   om   vikten  av\r\nforskning  och  utveckling  när   det\r\ngäller    ekologisk    odling    inom\r\nträdgårdssektorn     och    om    det\r\nförtjänstfulla arbete som bedrivs vid\r\nSLU:s   institution  för   norrländsk\r\njordbruksvetenskap i Röbäcksdalen och\r\nÖjebyn. Som  utskottet anfört ovan är\r\ndet   emellertid    en    fråga   för\r\nuniversitetets  styrelse att  fördela\r\nmedel till bl.a.  dessa  projekt. Det\r\nanförda    innebär    att   utskottet\r\navstyrker motionen i den mån den inte\r\nkan anses tillgodosedd.\r\n\r\n26:1 Forskningsrådet för\r\nmiljö, areella näringar\r\noch samhällsbyggande:\r\nForskning och\r\nsamfinansierad forskning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet            tillstyrker\r\nregeringens      förslag      om\r\nmedelstilldelning under anslaget\r\noch   regeringens   förslag   om\r\nbemyndigande  samt avstyrker tre\r\nmotioner (fp, c)  om  höjning av\r\nanslaget.   Utskottet  avstyrker\r\nvidare   en   motion   (kd)   om\r\nprioritering  av  skogsforskning\r\noch en motion (m)  om  forskning\r\noch        utbildning       inom\r\nlivsmedelssektorn.    Även    en\r\nmotion   (c)  om  resurser  till\r\nStiftelsen          Biodynamiska\r\nForskningsinstitutet avstyrks.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget         disponeras        av\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella\r\nnäringar     och     samhällsbyggande\r\n(Formas)  och finansierar  stöd  till\r\nforskning om  de  areella  näringarna\r\nsamt  projektrelaterade  kostnader  i\r\nanslutning till sådan forskning såsom\r\nutvärderingar,      beredningsarbete,\r\nkonferenser,    vissa    resor    och\r\nseminarier samt informationsinsatser.\r\nForskningsstödet finansierar även med\r\nnäringen samfinansierad forskning som\r\nomfattar              skogsforskning,\r\nträdgårdsforskning               samt\r\nväxtförädling.   För  forskning  inom\r\nområdena  miljö och  samhällsbyggande\r\nfinns anslaget  26:2  Forskningsrådet\r\nför   miljö,  areella  näringar   och\r\nsamhällsbyggande:    Forskning    och\r\nsamfinansierad     forskning    under\r\nutgiftsområde 20.\r\n\r\nFör   att   underlätta   planering,\r\nupphandling   och   genomförande   av\r\nforskningsprojekt    bör   regeringen\r\nbemyndigas    att   ingå   ekonomiska\r\nåtaganden  som  innebär  utgifter  på\r\nhögst 200 000 000  kr  under år 2005,\r\nhögst 80 000 000 kr under år 2006 och\r\nhögst 20 000 000 kr under år 2007.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget\r\n26:1   Forskningsrådet   för   miljö,\r\nareella          näringar         och\r\nsamhällsbyggande:    Forskning    och\r\nsamfinansierad  forskning för år 2004\r\nuppgår till 232 458 000 kr.\r\nAnslaget finansierar  bl.a.  bidrag\r\nför         informations-         och\r\nrådgivningsverksamhet            inom\r\nhemträdgårdsområdet             (bet.\r\n1992/93:JoU20,  2001/02:MJU7). Enligt\r\nregeringens mening  ligger  denna typ\r\nav verksamhet inte inom ramen för den\r\nverksamhet  som  enligt instruktionen\r\nankommer   på   Formas.    Regeringen\r\nföreslår   därför  att  3,5  miljoner\r\nkronor överförs  från  Formas  anslag\r\ntill  anslaget 44:3 Miljöförbättrande\r\nåtgärder     i     jordbruket     för\r\nFritidsodlingens Riksorganisation för\r\ninformations-                     och\r\nrådgivningsverksamhet            inom\r\nhemträdgårdsområdet  och  750  000 kr\r\növerförs        för        Stiftelsen\r\nträdgårdsodlingens   elitplantstation\r\ntill   samma   anslag,  totalt   4,25\r\nmiljoner kronor.\r\nFormas har under perioden 2001-2003\r\nerhållit    särskilda    medel    för\r\nforskning  om  ekologisk  produktion.\r\nRegeringen anser  att  denna satsning\r\nbör  fortsätta också efter  år  2003.\r\nFör  detta   ändamål   bör   anslaget\r\ntillföras  23 miljoner kronor fr.o.m.\r\når 2004. Häri  inryms  ett  basanslag\r\nför      Stiftelsen      Biodynamiska\r\nForskningsinstitutet  omfattande  0,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt partimotion 2003/04:Fi240 (fp)\r\nyrkande  26 delvis och kommittémotion\r\n2003/04:MJ431 (fp)  yrkande 22 delvis\r\nbör  anslaget  höjas med  8  miljoner\r\nkronor  utöver  regeringens  förslag.\r\nHela området från  jord till bord bör\r\ningå  i den forskning  som  stöds  av\r\nFormas  som alltså bör ta ansvar även\r\nför   den   livsmedelstekniska    och\r\nteknologiska      forskningen.      I\r\nkommittémotion    2003/04:MJ470   (c)\r\ndelvis begärs en höjning  av anslaget\r\nmed  ytterligare 56 miljoner  kronor.\r\nDet framhålls  i motionen att behovet\r\nav  forskning  och   utveckling  inom\r\nskogssektorn   är  stort,   och   att\r\nforskningen bör  inriktas  mot  bl.a.\r\nsvampangrepp    och    trämaterialens\r\nanvändningsområden    och   mot    en\r\ngenerellt  minskad  miljöpåverkan  av\r\njord-    och    skogsbruk.     Enligt\r\nkommittémotion    2003/04:MJ473   (c)\r\ntalar starka skäl för  att Stiftelsen\r\nBiodynamiska  Forskningsinstitutet  i\r\nJärna bör få ett  basanslag  för  sin\r\nforskning.  För  att möjliggöra detta\r\nbör  resurserna  till   forskning  om\r\nekologiskt  jordbruk  ökas   (yrkande\r\n14).\r\n\r\nBehovet     av    att    prioritera\r\nforskningen     kring     trä     och\r\nträanvändning    betonas    även    i\r\nkommittémotion  2003/04:MJ409   (kd).\r\nRegeringen  måste tillse att utrymmet\r\nför  den  skogliga  forskningen  inte\r\nkrymper (yrkande  12).  Betydelsen av\r\nforskning    och   utbildning    inom\r\nlivsmedelsproduktionen   framhålls  i\r\nmotion   2003/04:MJ476  (m).   Enligt\r\nmotionärerna     behövs     fortsatta\r\nresurser   för   att   förbättra  och\r\nutveckla den utbildning och kompetens\r\nsom   finns  inom  näringen.   Vidare\r\nbehöver  ny  forskning och utveckling\r\ninom  området  stimuleras   för   att\r\nsäkerställa  att  lantbruket och dess\r\nlivsmedelsproduktion  är näringar som\r\nkan fortsätta att utvecklas  (yrkande\r\n7).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,   som  finner  regeringens\r\nförslag  om  medelstilldelning  under\r\nanslaget   väl  avvägt,   tillstyrker\r\nregeringens   förslag  och  avstyrker\r\nmotionerna 2003/04:Fi240 (fp) yrkande\r\n26, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 22 och\r\n2003/04:MJ470 (c), samtliga i berörda\r\ndelar. Utskottet  tillstyrker  vidare\r\ndet   bemyndigande   som   regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\nFormas har under perioden  2001-203\r\nerhållit    särskilda    medel    för\r\nforskning  om  ekologisk  produktion.\r\nSom   regeringen   anför   bör  denna\r\nsatsning  fortsätta  också  efter  år\r\n2003,  och anslaget bör tillföras  23\r\nmiljoner  kronor  för  detta  ändamål\r\nfr.o.m.  år  2004.  Av  propositionen\r\nframgår  att  i  beloppet  ryms   ett\r\nbasanslag för Stiftelsen Biodynamiska\r\nForskningsinstitutet,  omfattande 0,5\r\nmiljoner   kronor.   Därmed    finner\r\nutskottet  motion  2003/04:MJ473  (c)\r\nyrkande  14  tillgodosedd  utan någon\r\nvidare åtgärd från riksdagens sida.\r\nUtskottet     har    ingen    annan\r\nuppfattning än motionärerna  i motion\r\n2003/04:MJ409 (kd)  om  den  skogliga\r\nforskningens betydelse. Likaså  delar\r\nutskottet   synpunkterna   i   motion\r\n2003/04:MJ476   (m)   om   vikten  av\r\nforskning    och    utbildning   inom\r\nlantbruket                        och\r\nlivsmedelsproduktionen.    Det    får\r\nemellertid  anses vara en uppgift för\r\ni  första  hand  forskningsrådet  att\r\nfördela     medel      till     olika\r\nforskningsprojekt.  Med  det  anförda\r\navstyrks motionerna i berörda delar.\r\n\r\n26:2 Bidrag till Skogs-\r\noch lantbruksakademien\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker\r\nregeringens förslag om\r\nmedelstilldelning under\r\nanslaget 26:2.\r\n\r\nLandsbygdspolitik -\r\nresultatredovisning\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet        anser       att\r\nresultatskrivelsen     ger    en\r\nfördjupad     information     om\r\nresursfördelningen  och  på  ett\r\nbra     sätt    redovisar    hur\r\nresultaten svarar mot uppställda\r\nmål.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nTalmanskonferensen  beslutade  den  2\r\ndecember   1998   att   tillkalla  en\r\nparlamentarisk  kommitté för  att  se\r\növer  och  utvärdera   vissa   frågor\r\nrörande  riksdagens  arbetsformer.  I\r\nsitt huvudbetänkande Riksdagen  inför\r\n2000-talet  (förslag  till  riksdagen\r\n2000/01:RS1  s. 76) anförde kommittén\r\natt  budgetarbetet  i  riksdagen  bör\r\nutvecklas  på så sätt att uppföljning\r\noch utvärdering  blir  en  integrerad\r\ndel  av budgetprocessen. I syfte  att\r\nförbättra förutsättningarna för detta\r\ninom   ramen   för   den   ekonomiska\r\nstyrningen   föreslog  kommittén  att\r\nregeringen varje  vår  till riksdagen\r\nlämnar         skrivelser         med\r\nresultatinformation      för     alla\r\nutgiftsområden. Skrivelserna  behöver\r\nenligt   förslaget   inte   avse  all\r\nverksamhet  inom  ett  utgiftsområde,\r\nutan kan med fördel koncentreras till\r\nvissa  delar. I ett initialskede  kan\r\nregeringen     börja     med    vissa\r\nverksamheter   för  att  efter   hand\r\nutvidga  ambitionerna   till  en  mer\r\nheltäckande    redovisning.    Enligt\r\nkommittén    kan   man    på    varje\r\nutgiftsområde     börja     med    en\r\nredovisning som sedan kan utgöra  ett\r\ngott   exempel   för   det  fortsatta\r\narbetet. Det är enligt kommittén inte\r\nmeningsfullt      med     rutinartade\r\nredovisningar av låg  kvalitet  om de\r\ninte    åtföljs    av    analys   och\r\nregeringens   bedömning.   Det    får\r\nankomma   på  regeringen  att  avgöra\r\nvilka    verksamheter    som    skall\r\nredovisas    i    skrivelserna,   men\r\nkommittén  förutser   att   utskotten\r\nkommer  att  ta  en  aktiv  roll  som\r\nbeställare  av fördjupad information.\r\nHuvudsyftet med  skrivelserna  är att\r\nfå  ett underlag för en diskussion  i\r\nriksdagen  om  uppnådda resultat, och\r\nde skall alltså  inte innehålla några\r\nförslag från regeringen.\r\n\r\nRiksdagen beslutade  i enlighet med\r\nkommitténs   förslag  att  regeringen\r\nsenast den 14 maj varje år med början\r\når       2003       skall       lämna\r\nresultatskrivelser      på       alla\r\nutgiftsområden    (2000/01:KU23    s.\r\n12-13,   rskr.   2000/01:273-276).  I\r\nbudgetpropositionen   för   år   2003\r\ndelade      regeringen     riksdagens\r\nuppfattning       att        eftersom\r\nresultatskrivelser är ett nytt inslag\r\ni  budgetprocessen  är det väsentligt\r\natt de utvecklas i en  dialog  mellan\r\nriksdagsutskotten                 och\r\nRegeringskansliet.    Att    ha   som\r\nambition  att  redan  nästa  år lämna\r\nresultatskrivelser      för      alla\r\nutgiftsområden bedömde regeringen som\r\nalltför optimistiskt och förordade  i\r\nstället ett successivt införande över\r\nett   antal   år   (prop.  2002/03:1,\r\nutg.omr. 2 s. 31, 2002/03:FiU2 s. 11,\r\n2002/03:85-86). Riksdagen  har  under\r\når           2002           behandlat\r\nresultatskrivelserna    Kultur    och\r\ndelaktighet  (skr.  2001/02:176, bet.\r\n2002/03:KrU1,   rskr.  2002/03:57-61)\r\noch  Sveriges  genomförande  av  EU:s\r\nsysselsättningsstrategi         (skr.\r\n2001/02:187,  bet. 2002/03:AU1, rskr.\r\n2002/03:78).\r\nUtskottet anser att den nu aktuella\r\nskrivelsen utgör  ett  bra komplement\r\ntill budgetpropositionen  för år 2004\r\ni fråga om redovisningen av  resurser\r\noch     uppnådda     resultat     för\r\npolitikområdet Landsbygdspolitik. Som\r\nRiksdagskommittén     har     uttalat\r\n(2000/01:RS1      s.      78)      är\r\nbudgetpropositionen     huvudsakligen\r\ninriktad på förslag för kommande  års\r\nstatsbudget,   men  innehåller  också\r\nresultatinformation      från     det\r\nföregående      året.      Skrivelsen\r\ninnehåller        en        fördjupad\r\nresultatredovisning   för  en  längre\r\nperiod  och  regeringens  analys  och\r\nbedömning av utvecklingen.  Utskottet\r\nanser   att   skrivelsen  därmed  ger\r\nriksdagen  goda  förutsättningar  för\r\natt   fördjupa    sitt   arbete   med\r\nuppföljning      och     utvärdering.\r\nUtskottet   har   i   enlighet    med\r\nRiksdagskommitténs   uttalanden  valt\r\natt    integrera   behandlingen    av\r\nskrivelsen  med  2004  års budget och\r\nmed   behandling  av  motioner   från\r\nallmänna motionstiden 2003 och 2004.\r\nUtskottet  anser  att syftet att ge\r\nen  mer ingående redogörelse  än  vad\r\nsom   vanligen   kan   innefattas   i\r\nresultatredovisningen               i\r\nbudgetpropositionen    är   uppfyllt.\r\nEnligt   utskottets   bedömning   ger\r\nskrivelsen     riksdagen    fördjupad\r\ninformation om resursfördelningen och\r\nutfallet  beträffande   de   ingående\r\nverksamhetsområdena. Utskottet  anser\r\näven  att  skrivelsen på ett bra sätt\r\nredovisar hur  resultaten  svarar mot\r\nuppställda  mål,  hur  olika åtgärder\r\ninom  politikområdet  samverkar  samt\r\nhur     de     ingående    åtgärderna\r\ntillsammans med  andra  åtgärder  kan\r\nbidra   till   att   nå   en  hållbar\r\nutveckling på landsbygden.\r\nUtskottet  anser sammanfattningsvis\r\natt skrivelsen  ger riksdagen ett bra\r\nunderlag    för   att    bedöma    om\r\nutnyttjandet  av  resurserna  och  de\r\nuppnådda   resultaten  överensstämmer\r\nmed  de för politikområdet  utställda\r\nmålen.\r\n\r\nBeskrivning av\r\nverksamhetsområden och\r\nutgångspunkter för\r\nredovisningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har ingen erinran mot\r\nregeringens    beskrivning    av\r\nverksamhetsområden           och\r\nutgångspunkter               för\r\nredovisningen.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nPolitikområdet      Landsbygdspolitik\r\nomfattar verksamheter  för en hållbar\r\nutveckling   av   landsbygden    samt\r\nförsöks-   och  utvecklingsverksamhet\r\ninom   ramen   för    de   nationella\r\nhandlingsprogrammen  för  jordbrukets\r\nmiljöpåverkan      och      ekologisk\r\nproduktion. Det övergripande målet är\r\nen ekologiskt, ekonomiskt och socialt\r\nhållbar utveckling av landsbygden.\r\n\r\nDe    anslag    som   omfattas   av\r\npolitikområdet   är   åtgärder    för\r\nlandsbygdens   miljö   och   struktur\r\nfinansierade   från   den  nationella\r\nbudgeten respektive EU-budgeten, stöd\r\ntill jordbrukets rationalisering  och\r\nstöd      till      innehavare     av\r\nfjällägenheter   med  mera.   Förutom\r\ndessa ingår i politikområdet försöks-\r\noch utvecklingsverksamhet, inbegripet\r\nmarknadsstödjande     åtgärder    för\r\nekologisk produktion. Vidare omfattar\r\npolitikområdet      den     nuvarande\r\nåterföringen    av    skatterna    på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel.\r\nUppföljningar  av  resultaten   för\r\npolitikområdet      Landsbygdspolitik\r\nredovisas     årligen    i    berörda\r\nmyndigheters        årsredovisningar,\r\nsärskilt             Jordbruksverkets\r\nårsredovisning     men    också     i\r\nlänsstyrelsernas    årsredovisningar.\r\nVerket   för   näringslivsutvecklings\r\n(Nutek)   årsredovisning   innefattar\r\nredovisningar   inom   politikområdet\r\nRegional utvecklingspolitik som också\r\när av betydelse för beskrivningen  av\r\nuppnådda  resultat för politikområdet\r\nLandsbygdspolitik.\r\nSlutligen  anges i regleringsbrevet\r\ntill    myndigheterna    ett    antal\r\nspecificerade uppdrag varav några har\r\nbäring       på        politikområdet\r\nLandsbygdspolitik. I detta sammanhang\r\nbör  Jordbruksverkets årsrapport  för\r\nmiljö-    och    landsbygdsprogrammet\r\nuppmärksammas.\r\nJordbruksverket har i samverkan med\r\nRiksantikvarieämbetet             och\r\nNaturvårdsverket    i   uppdrag   att\r\nfortlöpande   följa   och   utvärdera\r\nmiljöeffekterna  av  den   gemensamma\r\njordbrukspolitiken.   Resultatet   av\r\narbetet  rapporteras fortlöpande  med\r\nJordbruksverket                   som\r\nsamordningsansvarig myndighet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFör  att  så  långt som möjligt ge en\r\nsammanhållen      redovisning      av\r\nutgiftsfördelningen   för   de  olika\r\nverksamheter  och  åtgärder som  ryms\r\ninom  de  i  politikområdet  ingående\r\nanslagen redovisas  i  skrivelsen det\r\nekonomiska   utfallet  och   uppnådda\r\nresultat i separata  avsnitt.  Syftet\r\nhärmed  är  att  åstadkomma en samlad\r\nbild av det ekonomiska  utfallet  och\r\nekonomiska  frågeställningar för hela\r\npolitikområdet.  I  följande  avsnitt\r\nfinns   uppgifter  om  utfallet  inom\r\nolika  program   och  åtgärder  under\r\nperioden  2000-2002.   Uppgifterna  i\r\ndetta avsnitt baseras helt och hållet\r\npå utbetalda medel inom  perioden.  I\r\nde två därpå följande avsnitten anges\r\nkostnader  för  de  olika  åtgärderna\r\nkopplade till resultaten.\r\n\r\nRegeringen anför att utgångspunkten\r\nför redovisning av uppnådda  resultat\r\när de av riksdagen fastställda målen.\r\nFör ekologiskt hållbart jordbruk  har\r\nen    resultatredovisning    gentemot\r\nrelevanta    miljökvalitetsmål    och\r\ndelmål valts.\r\nLandsbygdspolitiken  är utpekad som\r\nett av flera politikområden som skall\r\nbidra  till  att  nå  målen  för  den\r\nregionala utvecklingspolitiken. Målen\r\nför           den           regionala\r\nutvecklingspolitiken  har  dock  inte\r\nmotsvarande     konkretisering    som\r\nmiljökvalitetsmålen.     Den    valda\r\nutgångspunkten för redovisningen  med\r\navseende  på  ekonomiskt  och socialt\r\nhållbar   utveckling  är  därför   de\r\növergripande mål som finns för miljö-\r\noch  landsbygdsprogrammet,   mål   1-\r\nprogrammen,   Leader+-programmet  och\r\ndet nationella stödet till jordbruket\r\ni norra Sverige.\r\nUtskottet har  inget att erinra mot\r\nutgångspunkterna för redovisningen.\r\n\r\nUtfall och ekonomiska\r\nfrågeställningar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet har ingen  erinran mot\r\nregeringens    redovisning    av\r\nutfall       och      ekonomiska\r\nfrågeställningar.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nPolitikområdet   omfattar  verksamhet\r\nför   en   hållbar   utveckling    av\r\nlandsbygden.  Åtgärderna  är  i  stor\r\nutsträckning       riktade       till\r\njordbruksföretag   men   också  andra\r\nföretag på landsbygden. Avgränsningen\r\nföljer  i  huvudsak rådets förordning\r\n(EG)  nr  1257/1999   om   stöd  till\r\nutveckling    av   landsbygden   samt\r\nåtgärder   som   syftar    till   att\r\nunderlätta  genomförandet  av  denna.\r\nPolitikområdet    innehåller    också\r\nförsöks-   och  utvecklingsverksamhet\r\ninom ramen för  de  skilda nationella\r\nhandlingsprogrammen  för  jordbrukets\r\nmiljöpåverkan.         Politikområdet\r\ninrymmer        verksamhet        vid\r\nJordbruksverket och länsstyrelserna.\r\n\r\nAnslag 44:1 omfattar den nationella\r\nfinansieringen    av   åtgärder   för\r\nlandsbygdens miljö och struktur medan\r\nanslag     44:2     omfattar      EU-\r\nfinansieringen  av  i  huvudsak samma\r\nåtgärder.\r\nÅtgärderna  inom ramen  för  miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet är uppdelade\r\npå     två     insatsområden      och\r\nkostnadsramen för programmet är ca 23\r\nmiljarder  kronor för åren 2000-2006.\r\nInsatsområde  I omfattar åtgärder för\r\nen ekologiskt hållbar  utveckling  på\r\nlandsbygden   och   har  en  beräknad\r\nkostnadsram på knappt  20,2 miljarder\r\nkronor   för   hela  programperioden,\r\ninklusive  kvarvarande  utbetalningar\r\nfrån förra programperioden.  Av detta\r\nbelopp  omfattar  miljöersättningarna\r\nca  15  miljarder  kronor   för  hela\r\nperioden.  Totalt har ca 10 miljarder\r\nkronor    utbetalats    under    åren\r\n2000-2002 inom  insatsområde I, varav\r\nca    8   miljarder   kronor    avser\r\nmiljöersättningar.   Insatsområde  II\r\nomfattar åtgärder för  en  ekonomiskt\r\noch  socialt  hållbar  utveckling  på\r\nlandsbygden och har en kostnadsram på\r\nknappt 1,4 miljarder kronor  för hela\r\nprogramperioden. Inom insatsområde II\r\nhar  totalt  ca  317  miljoner kronor\r\nutbetalats  under  åren 2000-2002.  I\r\nfigur  4.3  visas  den   procentuella\r\nfördelningen   av   utbetalda   medel\r\nmellan  åtgärder  inom   miljö-   och\r\nlandsbygdsprogrammets    insatsområde\r\nII.\r\nUtgiftsutvecklingen            inom\r\npolitikområdet  Landsbygdpolitik  har\r\nunder      år     2000-2002     varit\r\n4 214 956 000  kr,  3 713 681 000  kr\r\nrespektive 4 202 829 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI      skrivelsen      anförs     att\r\nanslagssparandet på anslagen 44:1 och\r\n44:2   uppgår  till  751 181 000   kr\r\nrespektive 56 709 000 kr vid ingången\r\nav år 2003.  Vid några tillfällen har\r\nregeringen    fattat     beslut    om\r\nindragning      av      delar      av\r\nanslagssparandet  för  anslagen  44:1\r\noch 44:2. En stor del av det ingående\r\nanslagssparandet  år  2000 härstammar\r\nfrån   programperioden   under   åren\r\n1995-1999.   Anslagssparandet    från\r\nprogramperioden   1995-1999  har  sin\r\nbakgrund i att Sverige  inte fullt ut\r\nbehövde    utnyttja    de    anvisade\r\nanslagen. För övrigt är storleken  på\r\nanslagssparandet   ett   resultat  av\r\nsvårigheterna  att för ett  givet  år\r\nprognostisera  utfallet  av  insatser\r\nsom bygger på fleråriga åtaganden.\r\n\r\nRegeringen anför  i  skrivelsen att\r\neftersom   budgeten   för  respektive\r\nåtgärd       i       miljö-       och\r\nlandsbygdsprogrammet  kan  skilja sig\r\nåt  mellan  olika år speglar utfallet\r\nåren  2000-2002   nödvändigtvis  inte\r\nförväntat  utfall  under   resten  av\r\nprogramperioden. Det finns emellertid\r\nvissa skillnader mellan utfallet åren\r\n2000-2002   och   den   i  programmet\r\nursprungligen  planerade fördelningen\r\nav medel mellan  åtgärder under samma\r\nperiod.  Detta beror  främst  på  att\r\nvissa  åtgärder  har  haft  en  högre\r\nanslutning    än    förväntat   under\r\nperioden   medan  anslutningen   till\r\nandra   åtgärder   varit   lägre   än\r\nförväntat.  Utskottet konstaterar att\r\nanslutningen    till   åtgärderna   i\r\nprogrammet  överlag  har  varit  hög.\r\nDetta innebär också att de ekonomiska\r\nramarna   för  programmet   förväntas\r\nutnyttjas fullt ut.\r\nI  skrivelsen  anförs  att  Sverige\r\nunder  programperioden har tilldelats\r\nca 150 miljoner  euro per år från EU-\r\nbudgeten     till     miljö-      och\r\nlandsbygdsprogrammet.   Sverige   har\r\nhittills haft ett högt utnyttjande av\r\ntilldelade    EU-medel.   Detta   har\r\nmöjliggjorts framför  allt  genom  en\r\nhög   anslutning   till   programmet,\r\ntidigareläggningar  av  utbetalningar\r\nsamt  att  flera  andra medlemsländer\r\ninte utnyttjat sina kuvert fullt ut.\r\nVissa  lantbruksanknutna   åtgärder\r\nför landsbygdens struktur inom mål 1-\r\nprogrammen, Norra Norrland och  Södra\r\nSkogslänsregionen,   finansieras   av\r\nanslagen     44:1     Åtgärder    för\r\nlandsbygdens miljö och  struktur  och\r\n44:2   EG-finansierade  åtgärder  för\r\nlandsbygdens  miljö  och  struktur. I\r\nskrivelsen redovisas att fram  t.o.m.\r\når   2002   har   det   betalats   ut\r\nmotsvarande     knappt     25 %    av\r\nåtgärdernas   totala   budget   under\r\nprogramperioden.\r\nInom  gemenskapsinitiativet Leader+\r\nhar fram  t.o.m.  år 2002 motsvarande\r\nca 4 % av den totala  EU-budgeten för\r\nprogrammet  betalats  ut.   Utskottet\r\nkonstaterar   att  den  låga  andelen\r\nutbetalda medel framför allt beror på\r\natt programmet  beslutades  och kom i\r\ngång    senare    än    ursprungligen\r\nplanerat.\r\nAnslaget  Återföring  av  skatt  på\r\nhandelsgödsel   och  bekämpningsmedel\r\nm.m., anslag 44:6,  används  för  att\r\nåterföra     uppburen     skatt    på\r\nbekämpningsmedel    och    kväve    i\r\nhandelsgödsel   i   jordbruket   till\r\njordbruksnäringen.  Huvuddelen av den\r\nåterförda   skatten   används    till\r\nåtgärder      för      att     minska\r\nväxtnäringsförluster från  jordbruket\r\noch    minska    miljöriskerna   inom\r\nväxtskyddsområdet.  En  mindre del av\r\nbeloppet  återförs  kollektivt   till\r\njordbruksnäringen      för      bl.a.\r\ninformations-,          utbildnings-,\r\nrådgivnings-  och utvecklingsinsatser\r\nmed   syfte   att   främja   hållbara\r\nproduktionsmetoder.    Skatten     på\r\nbekämpningsmedel  återförs kollektivt\r\nför          forsknings-          och\r\nutvecklingsinsatser   med  syfte  att\r\nfrämja  en  hållbar  utveckling  inom\r\njordbruket   och   trädgårdsnäringen.\r\nHuvuddelen  av  det  under   år  2002\r\nutbetalade  beloppet,  54 %, användes\r\ntill   informations-,   utbildnings-,\r\nutvecklings-  och rådgivningsinsatser\r\nsamt  till bekämpande  av  smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar och forsknings- och\r\nutvecklingsverksamhet            inom\r\nträdgårdsnäringen.\r\nUtskottet  har inget att erinra mot\r\nvad regeringen har anfört.\r\n\r\nEkologiskt hållbart\r\njordbruk\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet har  ingen erinran mot\r\nvad   regeringen   anfört    och\r\navstyrker   motioner   om  bl.a.\r\nöppna landskap (m, c), ängs- och\r\nbetsmarksprogrammen (c), fäbodar\r\n(s,  kd,  c), kallblodig travare\r\n(kd),    vallstöd    (fp,    c),\r\nfånggrödor   (c),  miljöåtgärder\r\nkring      Östersjön       (mp),\r\nskyddszoner    (mp),   våtmarker\r\n(mp), användning  av  natur- och\r\nhandelsgödsel     (fp),     s.k.\r\nRekostöd  (kd), bekämpningsmedel\r\n(kd)  och  ekologisk  produktion\r\n(kd, v, mp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\n\r\nMiljökvalitetsmålet  Ett rikt odlingslandskap\r\ninnebär  att  odlingslandskapets  och\r\njordbruksmarkens  värde för biologisk\r\nproduktion  och  livsmedelsproduktion\r\nskall  skyddas  samtidigt   som   den\r\nbiologiska       mångfalden       och\r\nkulturmiljövärdena     bevaras    och\r\nstärks.  Sex  delmål har angetts  för\r\nmiljökvalitetsmålet. Av dessa innebär\r\ntvå att åtgärds- och bevarandeprogram\r\nför  hotade  arter   och  lantbrukets\r\nkulturhistoriskt           värdefulla\r\nekonomibyggnader   skall   utvecklas.\r\nÖvriga  delmål  är följande:   Senast\r\n2010   skall   samtliga   ängs-   och\r\nbetesmarker bevaras och skötas på ett\r\nsätt   som  bevarar   deras   värden.\r\nArealen  hävdad ängsmark skall utökas\r\nmed minst  5 000  hektar  och arealen\r\nhävdad  betesmark  av de mest  hotade\r\ntyperna skall utökas med minst 13 000\r\nhektar   till   år   2010.    Mängden\r\nsmåbiotoper i odlingslandskapet skall\r\nbevaras  i minst dagens omfattning  i\r\nhela  landet.  Senast  till  år  2005\r\nskall  en  strategi  finnas  för  hur\r\nmängden   småbiotoper  i  slättbygden\r\nskall     kunna     ökas.     Mängden\r\nkulturbärande   landskapselement  som\r\nvårdas skall ökas till år 2010 med ca\r\n70  %.  Senast  år  2010   skall  det\r\nnationella       programmet       för\r\nväxtgenetiska  resurser vara utbyggt,\r\noch det skall finnas ett tillräckligt\r\nantal individer  för  att långsiktigt\r\nsäkerställa  bevarandet  av  inhemska\r\nhusdjursraser i Sverige.\r\n\r\nI augusti 2002 tillsatte regeringen\r\nen särskild utredare  med uppgift att\r\ngenomföra  en halvtidsutvärdering  av\r\nmiljö-  och landsbygdsprogrammet  för\r\nSverige år  2000-2006  i enlighet med\r\nvad som föreskrivs av EG. I uppdraget\r\ningår     också     att     utvärdera\r\nmåluppfyllelsen    utifrån    de    i\r\nprogrammet   angivna   målen.  Vidare\r\nskall        det       administrativa\r\ngenomförandet,     främst    gentemot\r\nstödmottagarna,  bedömas.   Utredaren\r\nhar också möjlighet att lämna förslag\r\npå  förbättringar  av programmet  och\r\ndess genomförande inom  de  beslutade\r\nekonomiska  ramarna  för  programmet.\r\nBetänkandet  skall lämnas senast  den\r\n15 november 2003.\r\n\r\nIngen övergödning\r\n\r\n\r\nMiljökvalitetsmålet Ingen övergödning innebär\r\natt halterna av  gödande ämnen i mark\r\noch  vatten  inte  skall   ha   några\r\nnegativa   effekter   på   människors\r\nhälsa,  förutsättningar för biologisk\r\nmångfald   eller  möjligheterna  till\r\nallsidig  användning   av   mark  och\r\nvatten.  Fram  till år 2010 skall  de\r\nvattenburna       utsläppen        av\r\nfosforföreningar och utsläpp av kväve\r\nfrån  mänsklig  verksamhet ha minskat\r\noch utsläppen av  ammoniak  i Sverige\r\nskall ha minskat med minst 15 %  från\r\n1995 års nivå.\r\n\r\nI  miljömålsrådets rapport de Facto\r\n2002 anges  en  positiv  riktning för\r\nutvecklingen under perioden 1997-2001\r\nför     miljökvalitetsmålet     Ingen\r\növergödning. Samtidigt framhålls  att\r\ndet  kan krävas fler åtgärder för att\r\nnå   målet.    Vid    miljömålsrådets\r\nrapportering  har dock inte  uppnådda\r\nresultat av åtgärderna  enligt miljö-\r\noch    landsbygdsprogrammet     varit\r\nmöjliga att beakta.\r\n\r\nEkologisk produktion m.m.\r\n\r\n\r\nRiksdagen har angett målet för den ekologiska\r\nproduktionen (skr. 1999/2000:14, bet.\r\n1999/2000:MJU2,  rskr.  1999/2000:91)\r\nså att den ekologiskt odlade  arealen\r\nbör  fördubblas  (20  %) till år 2005\r\noch      att      den      ekologiska\r\nanimalieproduktionen   bör  öka.   Av\r\nantalet mjölkkor och slaktdjur av nöt\r\noch lamm bör 10 % finnas  i ekologisk\r\nproduktion  år  2005.  Det  framhålls\r\nockså  att konsumenternas efterfrågan\r\npå ekologiska  livsmedel är avgörande\r\nför om målen kan  nås. Vidare betonas\r\natt den ekologiska  produktionen från\r\nsamhällelig utgångspunkt bl.a. är ett\r\nmedel i arbetet med att  nå  vissa av\r\nde uppställda miljökvalitetsmålen och\r\nett steg mot en hållbar utveckling av\r\njordbrukssektorn.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\n\r\nI  motion  2002/03:MJ29  (fp)  anförs  att  i\r\nVästra  Götaland  saknar  88  av  315\r\nnaturreservat   skötselplaner.  Detta\r\nriskerar  att undergräva  förståelsen\r\noch acceptansen  för  att inrätta nya\r\nnaturreservat.   Skötselplaner    bör\r\ninrättas  så  snart ett naturreservat\r\nhar bildats (yrkande 6).\r\n\r\nEnligt motionerna 2002/03:MJ209 (c)\r\nyrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ301 (kd)\r\noch   2002/03:MJ450   (s)   erfordras\r\nåtgärder  för att bevara och utveckla\r\nett   levande    fäbodbruk   och   en\r\nsäterkultur i Sverige. Fäbodbruken är\r\ni  dag  en  liten  del   av   svenskt\r\njordbruk.  Verksamheten är trots  sin\r\nrelativt  ringa   omfattning   mycket\r\nviktig    för   bevarandet   av   den\r\nbiologiska   mångfalden,   värdefulla\r\nnatur-  och  kulturmiljövärden   samt\r\nutrotningshotade   husdjursraser.  En\r\nnationell handlingsplan för bevarande\r\nav  levande  sätrar och  fäbodar  bör\r\nupprättas snarast.  Besöksnäringen är\r\nen viktig näringsgren  och  har stora\r\nutvecklingsmöjligheter.   Fäbodbruket\r\nkan bli en del av upplevelseturismen.\r\nEtt  vidareutvecklat  fäbodbruk   kan\r\näven  vara  en  del i utvecklingen av\r\ndet  fjällnära  jordbruket.  En  ökad\r\nsatsning  på  vårdplaner,  mark-  och\r\nbyggnadsvård  på   fäbodar  samt  ett\r\nbättre juridiskt skydd  erfordras för\r\natt  bevara  befintliga fäbodmiljöer,\r\nsom är eller kommer att vara levande.\r\nRiksantikvarieämbetet,\r\nNaturvårdsverket  och Jordbruksverket\r\nbör få ett fortsatt gemensamt uppdrag\r\ntillsammans       med       näringens\r\nrepresentanter  och  föreningar   att\r\nföreslå konkreta åtgärder som främjar\r\noch möjliggör ett levande fäbodbruk.\r\nEnligt motionerna 2002/03:MJ356 (m)\r\nyrkande   3   och   2002/03:T213  (c)\r\nyrkande  1  är  det  viktigt  att  vi\r\nvårdar   våra   bygder   och   håller\r\nlandskapet     öppet.    Hagar    och\r\nbetesmarker håller  på att växa igen,\r\nantingen  för att de lämnas  åt  sitt\r\nöde eller för  att  de  planteras med\r\nskog.  Anledningen är att  det  lönar\r\nsig allt  mindre  att  hålla  djur  i\r\nbetesmarkerna.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ422 (fp) om\r\narealersättning  och  miljöstöd  till\r\nvallodling  bör  arealersättning  för\r\nspannmål   minska.   På  våra  bättre\r\njordar i Syd- och Mellansverige,  där\r\nnäringsläckage till havet kan befaras\r\nvara    störst,   har   vallen   svag\r\nekonomisk   konkurrenskraft  gentemot\r\nspannmål    och    sockerbetor.    En\r\nförnuftig jordbrukspolitik bör minska\r\narealersättning mot ett miljöstöd för\r\nvallodling, fånggrödor  och kantzoner\r\nför    att   minimera   kväveläckaget\r\n(yrkande 9 delvis).\r\nVallstödet    bör   enligt   motion\r\n2002/03:MJ428 (c) vara tillgängligt i\r\nhela   landet.  Vallstödet   är   ett\r\nviktigt  styrmedel  för  ett rikt och\r\nöppet  odlingslandskap och  möjliggör\r\nför  producenter  att  fortsätta  med\r\ndjurhållning    och    nyttjande   av\r\nnaturbetesmarkerna   (yrkande    14).\r\nVidare  bör  ersättningsnivåerna  för\r\nängs- och betesmarksprogrammen utökas\r\noch  utformas  så  att de lättare kan\r\nanpassas  till  lokala  förhållanden.\r\nMarkägare bör också  fortsättningsvis\r\nfå ersättning för att vårda det öppna\r\nlandskapet (yrkande 15).\r\nDen kallblodiga travaren bör enligt\r\nmotion 2002/03:MJ430 (kd)  yrkande  3\r\nomfattas    av   bevarandeinsatserna.\r\nSärskilda         medel          inom\r\nmiljöersättningsprogrammets\r\ndelprogram       för      utbildning,\r\ninformation  och demonstrationsobjekt\r\navsätts   för   bevarande    av    de\r\nutrotningshotade              raserna\r\ngotlandsruss, ardenner och nordsvensk\r\nbrukshäst.   Populationen  och  antal\r\nbetäckta  ston   i   stort   sett  är\r\ndetsamma för den kallblodiga travaren\r\nsom för andra hotade raser.\r\nI  motion  2002/03:MJ487 (c) anförs\r\natt beteskraven  bör utformas utifrån\r\nlokala förhållanden.  Beteskraven för\r\ndjur i mjölkproduktion  är  en viktig\r\nkvalitetsaspekt.  De lantbrukare  som\r\nbor så att beteskraven kan vara svåra\r\natt  följa,  exempelvis   genom   att\r\nreglerna   kan   utformas   efter  de\r\nförutsättningar  som  råder  i  olika\r\ndelar av landet. Detta bör kunna  ske\r\ninom  ramen  för kraven om betesdrift\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nIngen övergödning\r\n\r\n\r\nEnligt motion  2002/03:MJ28  (kd) bör skatten\r\npå bekämpningsmedel och handelsgödsel\r\nåterföras   till   jordbruksnäringen.\r\nRegeringen        har        frångått\r\növerenskommelsen     med     näringen\r\nangående        återföringen       av\r\nbekämpningsmedels-                och\r\nhandelsgödselskatter (yrkande 3).\r\n\r\nI    motion    2002/03:MJ29    (fp)\r\nframhålles      att     en     större\r\nkompetensutveckling   bör   ske  inom\r\nskogssektorn   (yrkande   4).  Vidare\r\nanförs att man bör införa en ny metod\r\nför    avgifter    på    kväve   från\r\njordbruket,   nämligen  att  beskatta\r\nläckaget   från  åkrarna   och   inte\r\nkvävepåförseln.   Motionärerna  delar\r\ninte regeringens uppfattning  att man\r\nbör koppla miljöskatter, t.ex.  skatt\r\npå    kvävegödning,    till   direkta\r\nåterföringar    av   pengarna    till\r\nnäringen.    I   stället    bör    en\r\nutsläppsavgift  införas,  enligt  den\r\nmodell  som utformats i bl.a. Danmark\r\noch Holland (yrkande 5).\r\nEtt sätt  att  få  ned  jordbrukets\r\nmiljöbelastning   är   enligt  motion\r\n2002/03:MJ245    (kd)    att   ställa\r\ngenerella   krav  på  att  lämna   en\r\nodlingsfri zon  på  5-10 m längs alla\r\nvattendrag.     Enligt    tillgänglig\r\nsakkunskap skulle  sådana gröna zoner\r\nverksamt bidra till  att ta upp kväve\r\noch  fosfor  så att åarna  inte  blir\r\növergödda (yrkande 4).\r\nI motion 2002/03:MJ315  (fp) anförs\r\natt för att få bukt med övergödningen\r\nbör     åtgärder    sättas    in    i\r\nvattenavrinningsområden.   Jordbruket\r\nmåste   minimera  sitt  kväveläckage,\r\nvilket  kan   ske   genom  exempelvis\r\nvallodling,   fånggrödor,   kantzoner\r\neller genom växnäringsbalans.  Det är\r\nockså     nödvändigt     med     höga\r\nmiljöavgifter  för kadmium i hela EU-\r\nområdet   och   skärpt   tillsyn   av\r\nenskilda avlopp m.m. (yrkande 10).\r\nEnligt  motion   2002/03:MJ487  (c)\r\nyrkande 29 har den svenska regeringen\r\nbegränsat    möjligheten    att    få\r\nersättning för  odling  av fånggrödor\r\ntill  Blekinge,  Gotlands,  Hallands,\r\nKalmar,  Skåne och  Västra  Götalands\r\nlän. Som ett  led i att Sverige skall\r\nuppfylla   EU:s  nitratdirektiv   bör\r\nstödet  för  odling   av   fånggrödor\r\nutvidgas   så  att  jordbruksområdena\r\nrunt Vänern,  Vättern,  Hjälmaren och\r\nMälaren omfattas helt och hållet.\r\nDelar  av  EU:s  jordbruksstöd  bör\r\nenligt   motion  2002/03:MJ489   (mp)\r\nanvändas   till    miljöåtgärder    i\r\nländerna kring Östersjön, där det gör\r\nmest      långsiktig      miljönytta.\r\nSatsningar på utbyggnad av  effektiva\r\nreningsverk    och    anläggning   av\r\nvåtmarker  bör vidtas där  den  bästa\r\nlångsiktiga   nyttan  kan  uppnås  av\r\nsatsade medel oavsett vilket land det\r\nhandlar om (yrkande  4).  Vidare  bör\r\nfler     våtmarker     anläggas     i\r\nodlingslandskapet.     Satsning    på\r\nanläggning av våtmarker  är en åtgärd\r\nsom kan ha positiv påverkan på miljön\r\ni Östersjön (yrkande 7).\r\n\r\nEkologisk produktion\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:MJ28 (kd)  anförs  att  stöd\r\ntill resurshushållande konventionellt\r\njordbruk  samt möjligheten att ställa\r\nom  delar  av   ett   jordbruk   till\r\nekologisk produktion bör återinföras.\r\n84  % av Sveriges brukade jord utgörs\r\nav  konventionellt  (icke-ekologiskt)\r\njordbruk.   För  att  skapa  positiva\r\nmiljöeffekter   är   det   därför  av\r\nstörsta    vikt    att    även    det\r\nkonventionella      jordbruket     är\r\nmiljöanpassat   i   möjligaste    mån\r\n(yrkande  4).Vidare  finns  behov  av\r\nstöd  till ekologisk odling i växthus\r\n(yrkande   5).  Enligt  motionärernas\r\nuppfattning  krävs  också ytterligare\r\nforskning,  utveckling,   utbildning,\r\ninformation  och  andra insatser  för\r\natt  ytterligare minska  användningen\r\nav   kemiska    bekämpningsmedel.   I\r\nskrivelsen konstateras  nämligen  att\r\nanvändningen        av        kemiska\r\nbekämpningsmedel inom jordbruket  och\r\nträdgårdsnäringen  ökat  något  sedan\r\n1995 (yrkande 7).\r\n\r\nI   motion   2002/03:MJ352  (m)  om\r\nlivsmedelsindustrins  och jordbrukets\r\nkonkurrenskraft på Gotland anförs att\r\nstöd       för      resurshushållande\r\nkonventionellt   jordbruk,  Rekostöd,\r\noch   vallodlingsstöd   inte   längre\r\nfinns. Det gotländska jordbruket är i\r\nhuvudsak  inriktat  på  en omfattande\r\nanimalieproduktion, och ca  40  %  av\r\nden  odlade  arealen  på  Gotland  är\r\nvall.   Vallodling   och   Rekostödet\r\nbedöms   ge  goda  miljöeffekter   på\r\nGotland   och   andra   områden   med\r\nlikartade förhållanden när det gäller\r\nbibehållande  av  öppna landskap samt\r\nkvalitetsprofilen i modern jordbruks-\r\nproduktion.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ419 (v) bör\r\nmålet  för  arealen ekologiskt  odlad\r\nmark  ökas till att senast 2010 uppgå\r\ntill  30  %.  För   att   ytterligare\r\nstimulera  produktionen av ekologiska\r\nlivsmedel krävs  ett  höjt  politiskt\r\nmål  för  den areal som skall ställas\r\nom till ekologisk produktion (yrkande\r\n9).\r\nDet     krävs     enligt     motion\r\n2002/03:MJ424  (kd)  yrkande  14  ett\r\nförenklat  regelsystem  och  en  ökad\r\nsatsning  på forskning och utveckling\r\nsom skapar  goda  förutsättningar för\r\nen  ökad  produktion   av  ekologiska\r\ngrödor.\r\nEnligt  motion  2002/03:MJ489  (mp)\r\nbör  ekologiskt lantbruk  gynnas.  En\r\nlångtgående       förändring       av\r\njordbruksstöden krävs (yrkande 6).\r\nI   motion  2002/03:N302  (mp)  bör\r\nbehovet  av  statliga stimulanser för\r\natt öka produktionen av eko-produkter\r\növervägas.   Att   ställa   om   till\r\nekologisk  produktion  är  en  del  i\r\nstärkandet     även      av      vårt\r\nexportjordbruks  konkurrenskraft, vid\r\nsidan  om  stärkandet  av  de  lokala\r\nmarknaderna (yrkande 9).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\n\r\nMiljömålsrådet  har  i  sin  rapport de Facto\r\n2002 för miljökvalitetsmålet Ett rikt\r\nodlingslandskap gjort bedömningen att\r\nutvecklingen  mellan  åren  1997  och\r\n2001 går i en positiv riktning. Rådet\r\nbedömer  därför att förutsättningarna\r\nför att nå  miljökvalitetsmålet  inom\r\nen  generation är goda. Som redovisas\r\ni   skrivelsen   bör   den   positiva\r\nutvecklingen       ha      förstärkts\r\nytterligare  då  uppfyllelsen  av  de\r\noperativa målen för  åtgärderna  inom\r\nmiljö-  och  landsbygdsprogrammet har\r\nförbättrats under  år 2002. Detta har\r\nuppnåtts  bl.a.  genom  åtgärder  som\r\nskapar ekonomiska förutsättningar för\r\natt    bevara   värdefulla    marker,\r\nlandskapselement   och   småbiotoper.\r\nFrågan  om  utformningen av  åtgärder\r\ninom miljö- och  landsbygdsprogrammet\r\nbehöver  ändras för  att  ytterligare\r\nförstärka  den  positiva utvecklingen\r\nbör      bedömas     utifrån      den\r\nhalvtidsöversyn  av programmet som nu\r\npågår. För att målet  skall kunna nås\r\nkrävs  en  kontinuerlig  skötsel   av\r\nmarkerna.   Medan   slåtterängar  kan\r\nskötas  utan  någon  direkt  koppling\r\ntill djurbesättningar kräver skötseln\r\nav   betesmarker   att   det    finns\r\nbesättningar  med betande djur i alla\r\ndelar  av  landet  där  betesmarkerna\r\nåterfinns.\r\n\r\nI  rapport   de  Facto  2003  anför\r\nMiljömålsrådet att för den biologiska\r\nmångfalden     och    kultur-     och\r\nmiljövärdena    i   odlingslandskapet\r\nfinns åtgärder och  styrmedel  främst\r\ninom miljö- och landsbygdsprogrammet.\r\nDenna   del   av   målet   har   goda\r\nförutsättningar   att  nås.  När  det\r\ngäller det långsiktiga  bevarandet av\r\nvärdena och bevarandet av  ängs-  och\r\nbetesmarkerna liksom av byggnader och\r\nbebyggelsemiljöer  regionalt  är  det\r\nmer   osäkert   om   målet  kan  nås;\r\nmåluppfyllelsen  är beroende  av  vad\r\nsom  sker inom andra  politikområden.\r\nFrämst   är   det  problematiken  med\r\nnedlagda jordbruk  i  glesbygden  som\r\ninverkar.       Åtgärder      utanför\r\njordbrukspolitiken       kan      bli\r\nnödvändiga,    framför    allt   inom\r\nregionalpolitiken.\r\nMiljökvalitetsmålet     är     enligt\r\nrapporten  beroende av vad  som  sker\r\ninom          EU:s         gemensamma\r\njordbrukspolitik.            Framtida\r\nförändringar  inom  denna  kan därför\r\npåverka möjligheterna att nå målet.\r\nUtskottet föreslår med det  anförda\r\natt   motionerna   2002/03:MJ356  (m)\r\nyrkande   3   och  2002/03:T213   (c)\r\nyrkande  1 om öppna  landskap  lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nI  samband   med   övergången  från\r\nmiljöprogrammet      för     perioden\r\n1995-1999     till     miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet        2000-2006\r\ngenomfördes  flera  förändringar   av\r\nbl.a.  miljöersättningarna.  En sådan\r\nförändring  var  införandet av grund-\r\noch tilläggsersättning för skötsel av\r\nbetesmarker  och  slåtterängar.   Den\r\nåtgärdsplan    som    kopplas    till\r\ntilläggsersättningen    ger    bättre\r\nmöjlighet  än  tidigare  att  anpassa\r\nskötselvillkoren      till     lokala\r\nförhållanden.      Som     regeringen\r\nkonstaterar    i    skrivelsen    har\r\nanslutningen till åtgärderna i miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet  varit  hög.\r\nDetta innebär också att de ekonomiska\r\nramarna  för programmet förväntas bli\r\nutnyttjade  fullt ut. Vidare pågår en\r\nutvärdering     av     miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet. Med det anförda\r\navstyrks motionerna 2002/03:MJ428 (c)\r\nyrkande  15  och  2002/03:MJ487   (c)\r\nyrkande 4.\r\nSom   anförs  i  skrivelsen  är  de\r\nviktigaste  styrmedlen  för att uppnå\r\nflera av de fastställda delmålen  för\r\nmiljökvalitetsmålet      Ett     rikt\r\nodlingslandskap   bestämmelserna    i\r\nmiljöbalken    om   biotopskydd   och\r\ninrättandet     av     natur-     och\r\nkulturreservat   samt   miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet     för     åren\r\n2000-2006.  När  den gäller den fråga\r\nom  skötselplaner  för  naturreservat\r\nsom  tas  upp  i motion  2002/03:MJ29\r\n(fp) yrkande 6 har utskottet inhämtat\r\nfrån  Naturvårdsverket   att   de  88\r\nreservat i Västra Götalands län som i\r\ndag  saknar  skötselplaner är bildade\r\nföre  1988.  Naturvårdsverket  kommer\r\nunder  hösten  2003   att   föra   en\r\nfördjupad        diskussion       med\r\nlänsstyrelserna  om  bristen  på  och\r\narbetet  med  skötselplaner  och  hur\r\ndetta  arbete  kan   integreras   med\r\narbetet  med bevarandeplaner för alla\r\nNatura      2000-områden.      Sådana\r\nbevarandeplaner    skall    föreligga\r\nsenast  i  augusti  2005  för  vidare\r\navrapportering  till EG-kommissionen.\r\nEnligt Naturvårdsverket  ingår mer än\r\nhälften av naturreservaten helt eller\r\ndelvis i Natura 2000-områden.\r\nUtskottet      konstaterar      att\r\nskötselplaner för naturreservat är en\r\nmyndighetsuppgift                 för\r\nlänsstyrelserna, som under de senaste\r\nåren  har fått förstärkning till sitt\r\nförvaltningsanslag   för   att  bl.a.\r\nhantera  säkerställandearbetet,  dvs.\r\nbildande av  naturreservat  inklusive\r\nupprättande   och  fastställande   av\r\nskötselplaner m.m.,  av naturreservat\r\n(jfr prop. 2001/02:1 utg.omr.  20  s.\r\n49, bet. 2001/02:\r\nMJU1,   rskr.   2001/02:105).  Motion\r\n2002/03:MJ29 (fp)  yrkande  6  bör  i\r\navvaktan  på resultatet av det arbete\r\nsom pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom   anförs    i   skrivelsen   är\r\nfäbodbeten   en   viktig    del    av\r\nbetesmarkerna  i Norrland. Fäbodbeten\r\nhar   ofta   höga   biologiska    och\r\nkulturhistoriska  värden.  Inom ramen\r\nför  miljö-  och landsbygdsprogrammet\r\ngörs   insatser    för   att   bevara\r\nfäbodbruket   och   de   natur-   och\r\nkulturmiljövärden  som hänger  samman\r\nmed detta. Inom miljöersättningen för\r\nskötsel     av    betesmarker     och\r\nslåtterängar    finns   en   särskild\r\nanpassning till fäbodskötsel och till\r\nden   extensiva   djurhållning    som\r\nfäbodskötseln innebär.\r\nRegeringen  beslutade  den 10 april\r\n2003   att   tillkalla   en  särskild\r\nutredare med uppdrag att undersöka om\r\ndet  är  nödvändigt och lämpligt  med\r\nsärskilda  bestämmelser  om betesrätt\r\noch stängsel vid fäbodbruk  och andra\r\nsmåskaliga  former  av  djurhållning.\r\nUtredaren skall kartlägga  inom vilka\r\nbrukningsformer djur tillåts  beta på\r\nannans   mark  eller  på  ostängslade\r\nbetesmarker,  samt  med  vilken  rätt\r\nsådant   bete  utövas.  Om  utredaren\r\nfinner att rätten till bete på annans\r\nmark och på  ohägnade  betesmarker  i\r\nsamband    med   fäboddrift   behöver\r\nklargöras skall  utredaren,  om detta\r\när lämpligast, lämna förslag till  de\r\nbestämmelser   som   är   nödvändiga.\r\nUtredaren  skall  redovisa  uppdraget\r\nsenast    den   31   december   2003.\r\nUtskottet  föreslår   att  motionerna\r\n2002/03:MJ209 (c) yrkandena  1 och 3,\r\n2002/03:MJ301  (kd) och 2002/03:MJ450\r\n(s)  i  avvaktan  på   resultatet  av\r\nutredningsarbetet lämnas  utan vidare\r\nåtgärd.\r\nUtskottet   instämmer  i  vad   som\r\nanförs  i motion  2002/03:MJ430  (kd)\r\nyrkande 3 om att det är angeläget att\r\nden kallblodiga travaren kan bevaras.\r\nSom anförs  i  skrivelsen  kan  gamla\r\nlantraser   bära   på  arvsanlag  och\r\negenskaper som kan vara  viktiga  för\r\nframtida  avelsverksamhet. Härdighet,\r\nett mer aktivt fodersöksbeteende samt\r\nförmåga  att   producera   trots  låg\r\nintensitet är viktiga egenskaper  som\r\nkan   medföra   att   lantraserna  är\r\nspeciellt  lämpade för landskapsvård.\r\nInom miljö-  och landsbygdsprogrammet\r\nges  möjlighet  till  ersättning  för\r\nutrotningshotade   husdjursraser.  De\r\ndjurslag som omfattas  är nötkreatur,\r\nfår, getter och grisar. Målsättningen\r\nmed   åtgärden   är  att  uppnå   ett\r\ntillräckligt  antal  vuxna  renrasiga\r\ndjur    för   att   säkra    rasernas\r\nfortlevnad.  Anslutningen var 77 % år\r\n2002. Även för denna ersättning ökade\r\nanslutningen jämfört  med år 2001. På\r\nindividbasis  omfattas flest  får  av\r\nåtgärden  följt   av  nötkreatur  och\r\ngetter.  Den  totala   kostnaden  för\r\nåtgärden var år 2002 ca  3,7 miljoner\r\nkronor, varav ca 0,2 miljoner  kronor\r\navser motsvarande åtgärd för tidigare\r\nprogramperiod.\r\nHästpolitiska  utredningen  lämnade\r\når   2000   betänkandet   En   svensk\r\nhästpolitik      (SOU      2000:109).\r\nUtredningen  föreslår bl.a. att  stöd\r\nför  bevarande   av  utrotningshotade\r\nhusdjursraser skall  kunna  ges  till\r\nett  antal  svenska  hästraser  såsom\r\nruss,      nordsvensk      brukshäst,\r\nkallblodstravaren   och  den  svenska\r\nardennern. Utskottet har inhämtat att\r\nresultatet av utredningen  övervägs i\r\nJordbruksdepartementet.     Utskottet\r\nföreslår   att  motion  2002/03:MJ430\r\n(kd) yrkande  3 med det anförda och i\r\navvaktan på resultatet  av det arbete\r\nsom pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom  anförs  i  skrivelsen  är  det\r\nviktigt   med   en   helhetssyn    på\r\nodlingslandskapet  för  att  delmålen\r\ninom   miljökvalitetsmålet  Ett  rikt\r\nodlingslandskap   skall   kunna  nås.\r\nGenom att motverka en nedläggning  av\r\njordbruket      kan     ett     öppet\r\nodlingslandskap,     som     är    en\r\nförutsättning  för  en  rik biologisk\r\nmångfald   och   för  bevarandet   av\r\nvärdefulla kulturmiljöer, bibehållas.\r\nFör  att  motverka  nedläggningen  av\r\njordbruksmark  men  också   för   att\r\nbibehålla   jordbruksproduktionen   i\r\nnorra     Sverige    och    därigenom\r\nunderstödja  mål  för  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken,    finns    två\r\nåtgärder      inom     miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet.  Åtgärderna  är\r\nmiljöersättning    för    Öppet   och\r\nvarierat      odlingslandskap     och\r\nKompensationsbidrag  i mindre gynnade\r\nområden.\r\nDen förstnämnda åtgärden  kan sökas\r\nav  jordbrukare  som  odlar  vall   i\r\nskogsbygderna  i  södra och mellersta\r\nSverige och i norra Sverige. Att odla\r\nvall  innebär  att  landskapet  hålls\r\nöppet. Vallodlingen bidrar också till\r\natt minska växtnäringsläckaget och är\r\npositiv  för  att  förbättra  jordens\r\nstruktur genom att öka  dess innehåll\r\nav   organiskt   material.   Åtgärden\r\nersatte  fr.o.m. år 2001 den tidigare\r\nåtgärden Öppet odlingslandskap. Målet\r\nmed den nya  åtgärden  är  att ca 600\r\n000  hektar vall skall vara ansluten.\r\nDen totala  anslutningen  ökade under\r\når 2002 och svarar nu mot ca 101 % av\r\ndet  uppställda  målet eller  609 000\r\nhektar.\r\nKompensationsbidrag     i    mindre\r\ngynnade     områden     utgår    inom\r\nstödområdena 1 till 5b. Totalt  finns\r\ninom   dessa   områden  1,9  miljoner\r\nhektar åkermark.   Målet med åtgärden\r\när   att  bibehålla  sysselsättningen\r\ninom  jordbruket   i   dessa  områden\r\nsamtidigt       som      miljövänliga\r\njordbruksmetoder bevaras och främjas.\r\nErsättningen lämnas  per  hektar vall\r\noch  betesmark i alla områden.  Målet\r\nför åtgärden  var  590 000 hektar och\r\natt  23  000  företag skulle  ansluta\r\nsig.  För  år 2002  har  anslutningen\r\npreliminärt  beräknats  till  550 000\r\nhektar,  vilket  utgör  93  %  av det\r\nuppsatta arealmålet, dvs. en sänkning\r\nsedan  år 2001. Det är främst företag\r\nmed mjölk-  och köttproduktion som är\r\nanslutna till  åtgärden.  Det  totala\r\nantalet  anslutna företag år 2002  är\r\n21 000 stycken,  vilket  är  lägre än\r\nvad  som  förväntades och återspeglar\r\natt   strukturomvandlingen   särskilt\r\ninom mjölkproduktionen är snabbare än\r\nsom förutsetts.\r\nJordbruksministern  anförde  den 20\r\ndecember   2002   i   svar  på  fråga\r\n2002/03:319  att vallodlingen  kommer\r\natt  stödjas på  flera  sätt  även  i\r\nfortsättningen,  inte  minst i skogs-\r\noch   mellanbygderna   och  i   norra\r\nSverige. Anslutningen till åtgärderna\r\ninom  miljö- och landsbygdsprogrammet\r\när generellt  sett mycket god, och en\r\nhalvtidsutvärdering   av   programmet\r\npågår och kommer att slutföras  under\r\når  2003. Mot bakgrund av detta finns\r\ni dagsläget inga planer på att införa\r\nytterligare   ersättningsformer  till\r\nvallodling.\r\nUtskottet föreslår  att  motionerna\r\n2002/03:MJ422  (fp) yrkande 9  delvis\r\noch  2002/03:MJ428   (c)  yrkande  14\r\nlämnas utan vidare åtgärd  i  den mån\r\nde  inte  tillgodosetts  av  vad  som\r\nanförts.\r\n\r\nIngen övergödning\r\n\r\n\r\nI Miljömålsrådets rapport de Facto 2002 anges\r\nen  positiv riktning för utvecklingen\r\nunder    perioden    1997-2001    för\r\nmiljökvalitetsmålet             Ingen\r\növergödning. Samtidigt framhålls  att\r\ndet  kan krävas fler åtgärder för att\r\nnå målet.  Som  anförs  i  skrivelsen\r\nhade vid Miljömålsrådets rapportering\r\nför   2002   års   rapport   uppnådda\r\nresultat av åtgärderna enligt  miljö-\r\noch  landsbygdsprogrammet  inte varit\r\nmöjliga att beakta.\r\n\r\nI rapport de Facto 2003 anförs  att\r\ndet   miljötillstånd   som   anges  i\r\nmiljökvalitetsmålet  kommer att  vara\r\nsvårt att nå till 2020.  Detta  beror\r\nbl.a. på att återhämtningstiden i  de\r\nnaturliga  systemen  är  så lång. Det\r\nblir särskilt svårt att nå målet i de\r\nsödra   delarna   av   Sverige,   där\r\nbelastningen  har  varit och  är  som\r\nstörst, och därmed även  effekterna i\r\nmiljön.  Dessutom påverkas  de  öppna\r\nkustområdena  i  Östersjön  mycket av\r\növergödningen   i  det  öppna  havet.\r\nPreliminära   beräkningar    av   vår\r\nframtida  klimatsituation  visar  att\r\nnederbörden kommer att öka. Detta kan\r\nenligt   rapporten   göra   det  ännu\r\nsvårare  att  nå miljökvalitetsmålet,\r\neftersom    det    skulle    innebära\r\nytterligare   diffusa    utsläpp   av\r\nnäringsämnen från marken.\r\nAtt  odla  en  fånggröda som  bryts\r\nsent    på    hösten   eller    först\r\nnästkommande vår  minskar, som anförs\r\ni     skrivelsen,     risken      för\r\nkväveutlakning.  Att bryta fånggrödan\r\npå        våren       ökar       dess\r\nutlakningsbegränsande  effekt, men en\r\nvårbrytning  är  inte  alltid  möjlig\r\neller lämplig. Likaså minskar  risken\r\nför    utlakning   om   jorden   inte\r\nbearbetas   under  hösten,  dvs.  att\r\nstubben efter skörd får vara kvar och\r\natt  vallen  och  trädan  inte  bryts\r\nunder hösten och  vintern.  I  miljö-\r\noch   landsbygdsprogrammet  för  åren\r\n2000-2006  ingår  i  åtgärden Minskat\r\nkväveläckage både odling av fånggröda\r\noch     utebliven    höstbearbetning.\r\nErsättningarna  kan sökas var för sig\r\neller kombineras för samma areal. Att\r\nansluta  sig  till  åtgärden  Minskat\r\nkväveläckage  är  möjligt  endast  om\r\nåkerarealen  är   belägen  i  Kalmar,\r\nGotlands, Blekinge,  Skåne,  Hallands\r\noch Västra Götalands län. I dessa län\r\när    kväveutlakningen   per   hektar\r\nåkermark  oftast  högre  än  i  andra\r\ndelar  av  landet.  Målsättningen för\r\nåtgärden är en anslutning  på  50 000\r\nhektar     och     därigenom    torde\r\nkväveläckaget minska  med  ca 700 ton\r\nN/år.   Under   år   2001   omfattade\r\nåtgärden  ca 214 600 hektar av  vilka\r\n62 000 hektar  fick  ersättning  både\r\nför     fånggröda    och    utebliven\r\nhöstbearbetning.    Enligt    nyligen\r\ngenomförda utlakningsberäkningar  för\r\når  2001  uppskattas kväveläckaget ha\r\nminskat  med   1  600-2  100  ton  N.\r\nPreliminära  uppgifter  för  år  2002\r\nvisar  på en ännu  högre  anslutning.\r\nAvslutningen  var  248 000 hektar och\r\nför   70   000   hektar   av    dessa\r\ngenomfördes   båda   åtgärderna.  Den\r\nhögre anslutningen för  år 2002 torde\r\nmedföra  en ytterligare minskning  av\r\nkväveläckaget  jämfört  med  vad  som\r\nuppskattats  för år 2001. För år 2002\r\nåterfanns de största  arealerna  både\r\nnär   det   gäller   fånggrödor   och\r\nutebliven  höstbearbetning  i  Skåne,\r\nHallands  och  Västra  Götalands län.\r\nDen totala kostnaden för åtgärder som\r\ngäller   fånggrödor   och   utebliven\r\nhöstbearbetning  var  år 2002 ca  176\r\nmiljoner kronor, varav  ca  1  miljon\r\nkronor  avser  arealer  anslutna till\r\nmotsvarande   åtgärd   för   tidigare\r\nprogramperiod.\r\nI     EU    regleras    jordbrukets\r\nkväveutsläpp  till  vatten  av rådets\r\ndirektiv  (EEG)  nr 676/91 av den  12\r\ndecember 1991 om skydd mot att vatten\r\nförorenas     av    nitrater     från\r\njordbruket,     vanligen      benämnt\r\nnitratdirektivet.      Syftet     med\r\ndirektivet  är enligt skrivelsen  att\r\nminska vattenförorening  som  orsakas\r\neller  framkallas  av  nitrater  från\r\njordbruket    samt    att   förhindra\r\nytterligare sådan förorening. Sverige\r\nförtecknade     i     samband     med\r\nanslutningen till EU Blekinge, Skåne,\r\nHallands   och   Gotlands   län  samt\r\nkustområdena       i      Stockholms,\r\nSödermanlands, Östergötlands,  Kalmar\r\noch  Västra Götalands län som områden\r\nfrån vilka  en  avrinning  sker  till\r\nvattenområden som är förorenade eller\r\nkan  bli  förorenade om inte åtgärder\r\nvidtas.  I augusti  år  2002  fattade\r\nregeringen  beslut,  som  svar på ett\r\nmotiverat yttrande från kommissionen,\r\nom   att   utvidga   de   förtecknade\r\nkänsliga  områdena. Beslutet  innebär\r\natt  sjöarna  Mälaren  och  Hjälmaren\r\nsamt    ytterligare    områden    med\r\navrinning   till   dessa   sjöar  och\r\nytterligare områden med avrinning som\r\npåverkar Östersjön förtecknas  enligt\r\ndirektivet.     Som    redovisas    i\r\nskrivelsen pågår  för närvarande inom\r\nRegeringskansliet  arbete   med   att\r\nnärmare    avgränsa    områdena   och\r\nutarbeta det åtgärdsprogram som skall\r\ngenomföras inom dessa områden.\r\nI  den  pågående  utvärderingen  av\r\nMiljö- och landsbygdsprogrammet (dir.\r\n2002:109)    kan   förändringar    av\r\nprogrammet    föreslås     inom    de\r\nfastställda  ekonomiska ramarna.  Det\r\nanförda  innebär   enligt  utskottets\r\nmening   att   syftet   med    motion\r\n2002/03:MJ487   (c)   yrkande  29  är\r\ntillgodosett   utan  något   särskilt\r\nriksdagens uttalande i frågan.\r\nNär det gäller  den  fråga  som tas\r\nupp   i   motion  2002/03:MJ489  (mp)\r\nyrkande  4  om   att  delar  av  EU:s\r\njordbruksstöd   bör   användas   till\r\nmiljöåtgärder   i   länderna    kring\r\nÖstersjön  konstaterar  utskottet att\r\nlandsbygdsprogrammen        genomförs\r\nnationellt. Varje land runt Östersjön\r\nkan  prioritera  åtgärder som främjar\r\nmiljön i havet. I  Sverige är exempel\r\npå  sådana prioriteringar  åtgärderna\r\nodling av fångrödor samt vårplöjning.\r\nUtskottet     har    inhämtat    från\r\nJordbruksdepartementet      att     i\r\nbaltstaterna        finns        s.k.\r\nSapardprogram, ett gemenskapsstöd för\r\nåtgärder   inför   anslutningen   för\r\njordbruk  och  landsbygdsutveckling i\r\nkandidatländerna   i   Central-   och\r\nÖsteuropa.   Vidare   är   ISPA   ett\r\nstrukturpolitiskt  instrument inom EU\r\nmed syfte att ge ekonomiskt stöd till\r\nkandidatländerna   i   Central-   och\r\nÖsteuropa  för att bidra  till  deras\r\nförberedelse  inför anslutningen till\r\nEU  på området ekonomisk  och  social\r\nsammanhållning.   I   Ryssland  pågår\r\nockså GEF-projekt som satsar  på både\r\nbiologisk mångfald och vattenfrågor.\r\nSom  anförs  i skrivelsen genomförs\r\ninom   ramen   för  satsningarna   på\r\nkompetensutveckling    ett   särskilt\r\nkunskaps- och rådgivningsprojekt  för\r\nlantbrukare,  kallat Greppa Näringen.\r\nMålet    för   projektet    är    att\r\nkväveutlakningen  skall minska med ca\r\n800  ton  N/år.  Projektet   inleddes\r\nunder  år 2001 i Blekinge, Skåne  och\r\nHallands    län   och   genomförs   i\r\nsamarbete    med     länsstyrelserna,\r\nLantbrukarnas  Riksförbund   och   en\r\nmängd företag i lantbruksnäringen.\r\nNordiska ministerrådet antog den 11\r\ndecember  2000 en deklaration för ett\r\nsamarbete  mellan   de  nordiska  och\r\nbaltiska länderna inom  området  skog\r\noch  jordbruk.  Samarbetet skall även\r\nomfatta  en  hållbar   utveckling  på\r\nlandsbygden. Motionen avstyrks  i den\r\nmån  den  inte kan anses tillgodosedd\r\nmed vad som anförts.\r\nSom framhålls  i skrivelsen minskar\r\nskyddszoner   risken   för   erosion,\r\nytavrinning  av   främst  fosfor  och\r\nväxtnäringsläckage               från\r\njordbruksmarken. Skyddszoner är också\r\ngynnsamma för flora och fauna både på\r\nland  och  i  vattnet,  dvs.   har en\r\npositiv           effekt          för\r\nmiljökvalitetsmålen Levande sjöar och\r\nvattendrag      och     Ett      rikt\r\nodlingslandskap.   Inom   miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet           lämnas\r\nersättning till skyddszoner längs med\r\nvattendrag  och  sjöar  i hela landet\r\nutanför  mål  1.   Målsättningen  för\r\nåtgärden  är att 5 500  hektar  skall\r\nvara  anslutna   år   2006.  År  2001\r\nmotsvarade  ansökningarna  ca  1  750\r\nhektar. Anslutningen  har  ökat något\r\ntill  år  2002,  och  de  preliminära\r\nuppgifterna  visar på en 45-procentig\r\nanslutning, vilket  svarar  mot  ca 2\r\n400 hektar.\r\nI    skrivelsen   anförs   att   de\r\nförändringar    av    villkoren   för\r\nersättningen som genomfördes under år\r\n2002 troligen kommer att innebära att\r\ndet blir mer attraktivt  att  ansluta\r\nareal    till    åtgärden.     Utöver\r\nanslutningen till denna åtgärd var ca\r\n1   400   hektar   anslutna  till  de\r\ntidigare åtgärderna extensiv vall och\r\nskyddszoner   samt  resurshushållande\r\nkonventionellt  jordbruk  (Reko).  År\r\n2002  omfattade  de  olika åtgärderna\r\ntotalt  ca 5 900 hektar  skyddszoner.\r\nDen totala  kostnaden för skyddszoner\r\nvar år 2002 ca  18  miljoner  kronor,\r\nvarav  ca  12  miljoner  kronor avser\r\narealer  skyddszoner  anslutna   till\r\nåtgärderna  skyddszoner  och Reko för\r\ntidigare   programperiod.   Med   det\r\nanförda bör motion 2002/03:MJ245 (kd)\r\nyrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd i\r\nden    mån   den   inte   kan   anses\r\ntillgodosedd.\r\nUtskottet   instämmer   i  vad  som\r\nanförs  i  motion 2002/03:MJ489  (mp)\r\nyrkande 7 om  att  fler våtmarker bör\r\nanläggas  i  odlingslandskapet.   Som\r\nanförs     i    skrivelsen    minskar\r\nkväveutsläppen   som  belastar  havet\r\ngenom   att  våtmarker   anläggs   på\r\nåkermark.  Enligt det fjärde delmålet\r\nför   miljökvalitetsmålet   Myllrande\r\nvåtmarker  skall  minst 12 000 hektar\r\nvåtmarker   och  småvatten   anläggas\r\neller återställas i odlingslandskapet\r\nfram  till  år   2010.   Skyddet   av\r\nvåtmarker  regleras  på  olika sätt i\r\nmiljöbalken.  Finansiellt  stöd   för\r\nanläggning, återställande och skötsel\r\nges   inom   ramen   för  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet.\r\nProjektstödet  för  våtmarker   och\r\nsmåvatten      i      miljö-      och\r\nlandsbygdsprogrammet   täcker  enligt\r\nskrivelsen    en    viss    del    av\r\nanläggningskostnaderna.         Under\r\nperioden 2000-2002 har anläggning  av\r\nca  1 160 hektar våtmarker genomförts\r\neller påbörjats. Därutöver har ca 310\r\nhektar   anlagts   utan  projektstöd.\r\nTotalt   har   arealen  våtmarker   i\r\nodlingslandskapet   ökat   med  cirka\r\n1 470     hektar.    Kostnaden    för\r\nanläggningen  av  våtmarker motsvarar\r\nt.o.m.  år  2002  drygt  58  miljoner\r\nkronor.     För     att    möjliggöra\r\nförbättringar  av  utformningen   och\r\nlokaliseringen  av odlingslandskapets\r\nvåtmarker har Jordbruksverket  fått i\r\nuppdrag          att         utveckla\r\nkvalitetskriterier  för  våtmarker  i\r\nodlingslandskapet. Utgångspunkten för\r\narbetet skall vara att nå en effektiv\r\nreduktion   av   växtnäringsförluster\r\nsamtidigt    som    den    biologiska\r\nmångfalden kan gynnas  och hänsyn tas\r\ntill     platsens    kulturhistoriska\r\nvärden.  Uppdraget   skall  redovisas\r\nsenast  den  31 december  2003  efter\r\nsamråd      med     Naturvårdsverket,\r\nRiksantikvarieämbetet    och    andra\r\nberörda myndigheter. Det är därutöver\r\nmöjligt att ansöka om ersättning  för\r\nskötsel  av  våtmarker  och småvatten\r\ninom    ramen    för    miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet.   Målsättningen\r\nför  åtgärden  är  att  6 000  hektar\r\nskall  skötas  enligt  de  krav   som\r\ngäller  för  ersättningen.  Att sköta\r\nvåtmarken eller småvattnet medför att\r\ndess      förmåga      att     minska\r\nväxtnäringsutsläppen    till    havet\r\nbibehålls.   Skötseln   av  våtmarken\r\nleder  också till gynnsamma  effekter\r\nför   flora    och    fauna.   Motion\r\n2002/03:MJ489  (mp)  yrkande   7  bör\r\nlämnas  utan vidare åtgärd i den  mån\r\nden  inte   tillgodosetts   med   det\r\nanförda.\r\nSom  framgår av skrivelsen infördes\r\ndet nationella stödet för upprättande\r\nav växtodlingsplaner  år 2002. Syftet\r\nmed  stödet  är  att det skall  bidra\r\ntill att uppfylla miljökvalitetsmålet\r\nIngen övergödning. Den som ansökte om\r\nstödet  åtog sig att  under  perioden\r\n2002-2004 upprätta en växtodlingsplan\r\nför       all       åkermark       på\r\njordbruksföretaget.  I  planen  skall\r\nbl.a.  årets  gröda  redovisas   samt\r\nförväntat  växtnäringsbehov av kväve,\r\nfosfor  och  kalium.  Totalt  har  ca\r\n29 000  brukare   ansökt  om  stödet,\r\nvilket  motsvarar  ca   1,9  miljoner\r\nhektar,  eller  drygt  70 %   av  den\r\ntotala       åkerarealen.       Någon\r\nuppskattning    av   vilka   positiva\r\neffekter som uppnåtts  med stödet har\r\nännu inte genomförts. En övergripande\r\nbedömning    är   dock   att   stödet\r\ngenerellt förbättrar  planeringen  på\r\ngårdsnivå.  En  förbättrad  planering\r\nbör på längre sikt leda till  minskad\r\nrisk för växtnäringsförluster.\r\nSom    regeringen    redovisar    i\r\nskrivelsen    innehåller    nuvarande\r\nhandlingsprogram   för   att   minska\r\njordbrukets växtnäringsförluster till\r\nluft   och   vatten   en   rad  olika\r\nåtgärder.  Några  av  åtgärderna   är\r\nlagstiftning om högsta tillåtna antal\r\ndjur  per  hektar,  lagringskapacitet\r\nför                      stallgödsel,\r\nspridningsrestriktioner för  handels-\r\noch  stallgödsel  och andra organiska\r\ngödselmedel, krav om  nedbrytning  av\r\nstallgödsel,  täckning av gödsel- och\r\nurinbehållare och krav på höst- eller\r\nvinterbevuxen  mark.  Andra  åtgärder\r\ningår        i       miljö-       och\r\nlandsbygdsprogrammet.\r\nÅtgärdsprogrammet    omfattar    även\r\nförsöks-  och  utvecklingsverksamhet.\r\nSlutligen      är     skatten      på\r\nhandelsgödselkväve    en    del    av\r\nhandlingsprogrammet.  De flesta av de\r\novannämnda    åtgärderna    har    en\r\ninriktning mot de södra och mellersta\r\ndelarna   av   Sverige.   Inom  dessa\r\nområden   är   också  problemen   med\r\nutsläpp  till luft  och  vatten  mest\r\nframträdande och vikten av att minska\r\nde totala utsläppen betydande. Motion\r\n2002/03:MJ315  (fp)  yrkande  10  bör\r\nlämnas  utan  vidare åtgärd i den mån\r\nden inte tillgodosetts  med  vad  som\r\nanförts.\r\n\r\nSom anförs i skrivelsen är syftet med\r\nkompetensutvecklingen inom miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet  bl.a.  att  öka\r\njordbrukarnas   kunskaper   om  vilka\r\nåtgärder som lämpligen kan vidtas  på\r\ngårdsnivå  för  att  bidra  till  att\r\nuppnå de fyra miljökvalitetsmålen Ett\r\nrikt      odlingslandskap,      Ingen\r\növergödning,    Giftfri   miljö   och\r\nLevande skogar. Inom  skogsbruket har\r\nmedel för kompetensutveckling använts\r\nför  att  motivera  skogsbrukare  och\r\nandra   aktörer   att   bedriva   ett\r\nskogsbruk    som    tillgodoser    de\r\nskogspolitiska målen. Det innebär att\r\nbiologisk   mångfald  bevaras   eller\r\nutvecklas,  värdefulla  kulturmiljöer\r\nsamt  sociala  och  estetiska  värden\r\nvärnas  samtidigt  som skogen nyttjas\r\neffektivt  och ger en  uthålligt  god\r\navkastning. Insatserna har genomförts\r\ninom        skogsvårdsorganisationens\r\nrådgivnings-  och  utbildningskampanj\r\n\"Grönare   skog\".  Kampanjen   pågick\r\nunder  perioden   1999   till   2001.\r\nAntalet  deltagare under denna period\r\nuppgick till  120  960 stycken, varav\r\n62 889 i utbildning  och resterande i\r\nkvalificerade   informationsinsatser.\r\nUnder         2002        genomfördes\r\nutbildningsinsatser    i    form   av\r\nfördjupningskurser;   deltagarantalet\r\n2002 var 29 870 skogsägare plus 3 743\r\nfrån övriga skogsbruket.  Kostnaderna\r\nför  år 2002 motsvarande 20  miljoner\r\nkronor.   Motion   2002/03:MJ29  (fp)\r\nyrkande 4 bör med det  anförda lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\n\r\n\r\nGiftfri miljö\r\n\r\n\r\nSom    framgår    av   skrivelsen    minskade\r\nförsäljningen        av       kemiska\r\nbekämpningsmedel uttryckt  i  mängden\r\nverksamt   ämne   t.o.m.   år   1995,\r\nundantaget år 1994. Efter år 1995 har\r\nförsäljningen   av   bekämpningsmedel\r\ninom jordbruket och trädgårdsnäringen\r\nsom ett genomsnitt legat  runt  1 720\r\nton    verksamt   ämne.   Preliminära\r\nuppgifter  för  år  2002  visar på en\r\noförändrad          försäljningsnivå.\r\nSamtidigt   visar   den   preliminära\r\nförsäljningsstatistiken     på     en\r\nfortsatt    ökad    försäljning    av\r\nbekämpningsmedlet  glyfosat. Ökningen\r\nav    glyfosatförsäljningen     beror\r\ntroligen  bl.a.  på att en behandling\r\nmed   glyfosat   är  mer   ekonomiskt\r\nfördelaktig   i   förhållande    till\r\nmekanisk  bearbetning. Andra faktorer\r\nsom torde ha  ökat  försäljningen  är\r\nmiljöreglerna   för   EU-trädan   och\r\nreglerna för grön mark.\r\n\r\nRegeringen  bedömer  att resultatet\r\nav            försöks-            och\r\nutvecklingsverksamheten  i många fall\r\nlett     till     förbättringar    av\r\nutformningen   av   olika   åtgärder.\r\nFörbättringarna utgör också angelägna\r\nunderlag     vid     det    praktiska\r\ngenomförandet av åtgärderna  och ökar\r\nutsikten   att   nå   de   uppställda\r\nmiljökvalitetsmålen.\r\nI regeringsförklaringen hösten 2000\r\naviserades      att      de      s.k.\r\ngödselskatterna i lämplig form skulle\r\nåterföras  till jordbruket. Riksdagen\r\nbeslutade   vid    behandlingen    av\r\nbudgetpropositionen   för   år   2003\r\n(prop.     2002/03:1     volym    11,\r\n2002/03:FiU1)   att   den   återförda\r\nskatten på kväve i handelsgödsel  och\r\nbekämpningsmedel skulle användas till\r\nåtgärder      för      att     minska\r\nväxtnäringsförlusterna           från\r\njordbruket   och   för   att   minska\r\nmiljöriskerna inom växtskyddsområdet.\r\nI skrivelsen anförs att den nuvarande\r\nåterföringen  beräknas  fortgå t.o.m.\r\når   2005.   Sverige   har  hos   EG-\r\nkommissionen anmält och  fått godkänt\r\nför      statligt      stöd      till\r\nväxtodlingsplaner  samt statligt stöd\r\ntill   Stiftelsen  lantbruksforskning\r\nför åtgärder  inom trädgårdsnäringen.\r\nEn  mindre  del  av  medlen  återförs\r\nkollektivt till jordbruksnäringen för\r\nbl.a.        informations-        och\r\nrådgivningssatsningar  med  syfte att\r\nfrämja  hållbara  produktionsmetoder.\r\nSkatten på bekämpningsmedel  återförs\r\nkollektivt    för   forsknings-   och\r\nutvecklingsinsatser   med  syfte  att\r\nfrämja  en  hållbar  utveckling  inom\r\njordbruket och trädgårdsnäringen.\r\nRegeringen tillkallade  i juni 2001\r\nen särskild utredare med uppgift  att\r\nutvärdera  skatterna på handelsgödsel\r\noch   bekämpningsmedel.    Utredarens\r\nuppgift  var  dels att analysera  och\r\nbedöma   skatternas    påverkan    på\r\nanvändningen   av  handelsgödsel  och\r\nbekämpningsmedel,   dels  att  bedöma\r\nvilka effekter de har  på miljön. Med\r\nutgångspunkt häri skulle  utredas  om\r\nskatterna bör förändras så att de kan\r\nfungera  som effektivare styrmedel på\r\nmiljöområdet   utan   att  kraven  på\r\nkostnadseffektivitet      eftersätts.\r\nUtredaren överlämnade sitt betänkande\r\n(SOU  2003:9)  Skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel i februari 2003.\r\nUtskottet     har    inhämtat     att\r\nbetänkandet har  remissbehandlats och\r\nför     närvarande     övervägs     i\r\nFinansdepartementet.        Utskottet\r\nföreslår  att motionerna 2002/03:MJ28\r\n(kd)   yrkandena   3   och   7   samt\r\n2002/03:MJ29  (fp) yrkande 5 avstyrks\r\ni  avvaktan  på  resultatet   av  det\r\narbete som pågår.\r\n\r\nEkologisk produktion m.m.\r\n\r\n\r\nSom  anförs i skrivelsen är det  möjligt  för\r\njordbrukare  att  ansöka  om stöd för\r\nekologiska  produktionsmetoder   inom\r\nramen       för       miljö-      och\r\nlandsbygdsprogrammet.   Syftet    med\r\nersättningen   är  främst  att  uppnå\r\npositiva  miljöeffekter.   Stöd   kan\r\nlämnas både för företagets växtodling\r\noch  djurhållning.  Sedan  mitten  av\r\n1990-talet   ökar  arealen  ekologisk\r\nproduktion  stadigt.   År   2002  var\r\npreliminärt   ca   414   000   hektar\r\nanslutna   till  åtgärden  Ekologiska\r\nproduktionsmetoder,  vilket motsvarar\r\n79  %  av det uppställda  arealmålet.\r\nDen ekologiskt  odlade  arealen utgör\r\ndärmed  ca 15,8 % av Sveriges  totala\r\nåkerareal.  År  2002  var  den totala\r\nkostnaden   för   åtgärden   ca   462\r\nmiljoner  kronor,  varav  61 miljoner\r\nkronor    avser   anslutningar   till\r\nmotsvarande   åtgärd   för   tidigare\r\nprogramperiod.     Vall     är    den\r\ndominerande        grödan        inom\r\nmiljöersättningen.  Av den ekologiskt\r\nodlade arealen är vallandelen  ca  70\r\n%.\r\n\r\nI   skrivelsen  redovisas  att  för\r\nperioden   2002-2004   är  totalt  23\r\nmiljoner    kronor    avsatta     för\r\nmarknadsstödjande   åtgärder.  Bidrag\r\nbeviljas bl.a. till åtgärder  för att\r\nfrämja   användningen  av  ekologiska\r\nlivsmedel  i storkök och till projekt\r\nför   att  komma   till   rätta   med\r\n\"flaskhalsar\"  på  marknaden.  Det är\r\nännu  för  tidigt  att  studera vilka\r\npositiva  effekter  på marknaden  som\r\nåtgärderna kan ha haft.\r\nJordbruksministern  har  i  svar på\r\nfråga   2001/02:1346   om  ekologiska\r\nlivsmedel        redovisat        att\r\nJordbruksverket i sin aktionsplan för\r\nekologiska   jordbruksprodukter   och\r\nlivsmedel     föreslår     att    ett\r\nutvecklingsforum skall inrättas under\r\nKungl. Skogs- och Lantbruksakademiens\r\n(KSLA)  ledning.  Syftet  med forumet\r\nskulle   vara   att  berörda  aktörer\r\nträffas och diskuterar de problem som\r\nuppstår på vägen så att de uppställda\r\nmålen  kan  nås år  2005.  Regeringen\r\nanser dock att  distribution  av  och\r\nhandel   med   ekologiska   livsmedel\r\nhuvudsakligen är marknadens ansvar.\r\nSom  framgår  av skrivelsen bedömer\r\nregeringen det som  rimligt att målet\r\nom en fördubbling av  den  ekologiskt\r\nodlade  arealen skall kunna nås  till\r\når 2005. Om så blir fallet beror dock\r\npå hur konsumenternas  efterfrågan på\r\nekologiska   produkter   kommer   att\r\nutvecklas, vilka effekter de vidtagna\r\nmarknadsstödjande  åtgärderna  kommer\r\natt  få  med avseende  på  förädling,\r\ndistribution    och   utveckling   av\r\nekologiska produkter  men också på om\r\nen  ökad ekologisk areal  innebär  en\r\nökad andel ekologiska produkter.\r\nDe  preliminära  uppgifterna för år\r\n2002 visar på en god  anslutning till\r\nåtgärden i fråga om antalet  mjölkkor\r\noch slaktdjur av nöt och lamm och det\r\nuppsatta  målet har nåtts. Regeringen\r\nredovisar att  frågan om det uppnådda\r\nmålet   också  innebär   ökad   andel\r\nekologiska    produkter    inte   har\r\nanalyserats närmare.\r\nFör närvarande pågår en utvärdering\r\nav  Miljö-  och  landsbygdsprogrammet\r\nefter  halva  programperioden   (dir.\r\n2002:109).\r\nUtskottet    har     ingen    annan\r\nuppfattning  än  den  som framförs  i\r\nmotionerna 2002/03:MJ419  (v) yrkande\r\n9,  2002/03:MJ424  (kd)  yrkande  14,\r\n2002/03:\r\nMJ489 (mp) yrkande 6 och 2002/03:N302\r\n(mp)   yrkande   9  om  att  det   är\r\nangeläget att målsättningen  för  den\r\nekologiska    produktionen    uppnås.\r\nMotionerna bör med det anförda lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nUtskottet  har  tidigare  behandlat\r\n(bet. 2000/01:MJU2 s. 47) frågan   om\r\nstöd  till  ekologisk  växthusodling.\r\nUtskottet har inhämtat att inom ramen\r\nför  kompetensutvecklingsåtgärden   i\r\nmiljö-    och    landsbygdsprogrammet\r\nlämnas  stöd  för att  anordna  olika\r\nkompetensutvecklingsinsatser\r\n(rådgivning,   kurser,   m.m.).   Ett\r\nprogram     för     den    ekologiska\r\nproduktionen                     inom\r\nkompetensutvecklingsåtgärden omfattar\r\nca 40 miljoner kronor per år. I detta\r\nprogram  ingår trädgårdsnäringen, men\r\ndet finns  inga uppgifter på hur stor\r\ndel av programmet  som riktar sig mot\r\nekologisk     växthusodling.      För\r\nnärvarande         finns         inom\r\nkompetensutvecklingsåtgärden      ett\r\nbeviljat    projekt,   (420 000   kr)\r\n\"Energihushållning  i  växthus\",  som\r\nomfattar rådgivningsverksamhet (målet\r\när att nå 70 företag per år i enskild\r\nrådgivning    och    40   företag   i\r\nkursverksamhet). Projektet riktar sig\r\nbåde    mot    konventionella     och\r\nekologiska  odlare. Syftet med motion\r\n2002/03:MJ28  (kd)  yrkande 5 bör med\r\ndet  anförda i allt väsentligt  anses\r\ntillgodosett.   Yrkandet   föranleder\r\ningen ytterligare riksdagens åtgärd.\r\nNär det gäller frågan om stöd  till\r\nresurshushållande      konventionellt\r\njordbruk vill utskottet  hänvisa till\r\natt  riksdagen  vid  behandlingen  av\r\npropositionen  Hållbart   fiske   och\r\njordbruk   (prop.   1997/98:2,   bet.\r\n1997/98:JoU9,    rskr.   1997/98:116)\r\nställde sig bakom regeringens förslag\r\natt       miljöersättningen       för\r\nresurshushållande      konventionellt\r\njordbruk   (REKO)  skulle  vara   ett\r\ntidsbegränsat\r\nkompetensutvecklingsprogram.\r\nUtskottet    har   senare   därutöver\r\nhänvisat till  att  anslutningen till\r\nmiljöersättningen                 för\r\nresurshushållande      konventionellt\r\njordbruk   varit   dålig   och    att\r\nmåluppfyllelsen   jämfört   med   det\r\nuppsatta  arealmålet  enligt  uppgift\r\nendast    varit   ca   33   %   (bet.\r\n2001/02:MJU15      s.     43     bet.\r\n1999/200:MJU2   s.   97).   Utskottet\r\ndelade  mot bakgrund av  det  anförda\r\nregeringens bedömning att de miljömål\r\nsom  ersättningen  avsåg  att  uppnå,\r\ndvs.    minskad     användning     av\r\nbekämpningsmedel och mindre förluster\r\nav växtnäring och biologisk mångfald,\r\nkan     uppnås     på     ett     mer\r\nkostnadseffektivt  sätt.  Det kan ske\r\nbl.a. genom riktade åtgärder  för att\r\nminska    kväveläckaget   och   genom\r\nkompetensutveckling   av  lantbrukare\r\nmen   också   genom  näringens   egna\r\nåtgärder.  Motion  2002/03:MJ28  (kd)\r\nyrkande 4 avstyrks med det anförda.\r\nEnligt skrivelsen  finns på Gotland\r\nmöjlighet   att  få  ersättning   för\r\nmiljövänlig  odling  av  sockerbetor.\r\nVillkoren    innebär    begränsningar\r\nfrämst     av     användningen     av\r\nbekämpningsmedel           respektive\r\nväxtnäring. Syftet med åtgärderna  är\r\natt   minska   riskerna   med  kemisk\r\nbekämpning  samtidigt som förlusterna\r\nav  växtnäringsämnen   begränsas.   I\r\nskrivelsen        redovisas       att\r\nmålsättningen       för      åtgärden\r\nmiljövänlig sockerbetsodling  är ca 2\r\n200  hektar  och  anslutningen är  år\r\n2002 ca 144 % eller  3 200 hektar. År\r\n2002  var  den  totala kostnaden  för\r\nmiljövänlig    sockerbetsodling    på\r\nGotland 4,3 miljoner kronor.\r\nNär det gäller  riktade  vall-  och\r\nRekostöd    till    Gotland   anförde\r\nutskottet   i   april   2002    (bet.\r\n2001/02:MJU15  s.  43)  att  det  bör\r\npåpekas   att   Gotland  omfattas  av\r\nkompensationsbidraget    för   mindre\r\ngynnade områden (stödområde  4 enligt\r\nartikel    20   i   förordning   [EG]\r\n1257/99).  Det   innebär   att   stöd\r\nbetalas  ut  för bete och slåttervall\r\npå  åker samt betesmark  under  vissa\r\nvillkor.  Vidare utgår ersättning för\r\nmiljövänlig  odling av sockerbetor på\r\nGotland. Syftet  härmed är att minska\r\nriskerna   med   kemisk    bekämpning\r\nsamtidigt    som    förlusterna    av\r\nväxtnäringsämnen           begränsas.\r\nRegeringens  utgångspunkt  är  vidare\r\natt  sockerbetsodlingen  skall   vara\r\nkvar på Gotland. Motion 2002/03:MJ352\r\n(m) avstyrks.\r\n\r\nEkonomiskt och socialt\r\nhållbar utveckling på\r\nlandsbygden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  har ingen erinran mot\r\nregeringens    redovisning   och\r\navstyrker  motioner  om  hållbar\r\nutveckling av  landsbygden  (fp,\r\nc),    startstöd    till    unga\r\njordbrukare    (c),    småskalig\r\nlivsmedelsproduktion (s,  m,  v,\r\nc),    företagarperspektivet   i\r\nlandsbygdspolitiken (fp, kd, c),\r\nkvinnligt  företagande  (fp,  c)\r\noch  jordbruket  i norra Sverige\r\n(kd, c) m.m.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nInriktning och syfte  med de stöd som\r\npå   lång   sikt   skall  främja   en\r\nekonomiskt   och   socialt    hållbar\r\nutveckling  inom  jordbruket  och  på\r\nlandsbygden  anges  i propositionerna\r\nSveriges   medlemskap  i   Europeiska\r\nunionen   (prop.   1994/95:19,   bet.\r\n1994/95:UU5,  rskr.  1994/95:63)  och\r\nVissa   livsmedelspolitiska  åtgärder\r\nvid  ett  medlemskap   i   Europeiska\r\nunionen   (prop.   1994/95:75,   bet.\r\n1994/95:JoU7,  rskr. 1994/95:126).  I\r\nregeringens  proposition   Riktlinjer\r\nför  Sveriges  arbete  med jordbruks-\r\noch     livsmedelspolitiken      inom\r\nEuropeiska       unionen       (prop.\r\n1997/98:142,    bet.   1997/98:JoU23,\r\nrskr.     1997/98:241)      redovisas\r\nregeringens   bedömning  av  hur   en\r\nhållbar        jordbruks-         och\r\nlivsmedelsproduktion  skall  främjas.\r\nDet    skall    ske    genom    bl.a.\r\nkonkurrenskraftiga    företag,   höga\r\netiska    krav   på   djurhållningen,\r\nlandsbygdsutveckling   och  regionala\r\nåtgärder.   I   skrivelsen  redovisas\r\nutskottets uttalande att åtgärder för\r\natt utveckla landsbygden bör anpassas\r\ntill    nationella   och    regionala\r\nförhållanden   inom   ramen  för  ett\r\ngemensamt regelverk. Vidare framhölls\r\natt  jordbrukets strukturförändringar\r\nsamt livsmedelsindustrins  och  andra\r\nnäringars  utveckling  av ekonomiska,\r\nmiljömässiga och sociala  skäl även i\r\nfortsättningen  bör  stödjas   i   de\r\nekonomiskt      minst      utvecklade\r\nregionerna. Utskottet framhöll  också\r\natt finansieringen i första hand  bör\r\ndelas  mellan  gemenskapen och berört\r\nmedlemsland men  att  skäl  också kan\r\nfinnas     för    enbart    nationell\r\nfinansiering.\r\n\r\nDe statliga  åtgärder som tillämpas\r\nför  att  uppfylla   de  övergripande\r\nmålen för en ekonomiskt  och  socialt\r\nhållbar   utveckling  på  landsbygden\r\nåterfinns inom  ramen  för  de  av EU\r\nmedfinansierade     programmen    för\r\nperioden 2000-2006. Det är miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet,  de  två mål 1-\r\nprogrammen   i   norra   Sverige  och\r\nprogrammet  Leader+.  Dessutom  ingår\r\ndet   helt   nationellt  finansierade\r\nstödet   till  jordbruket   i   norra\r\nSverige.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nÖvergripande mål\r\n\r\nEnligt motion  2002/03:MJ29  (fp)  bör större\r\nsatsningar   göras  inom  miljö-  och\r\nlandsbygdsområdet.     Arbetet    med\r\nallmänna  nyttigheter som  bevarandet\r\nav öppna landskap, biologisk mångfald\r\nsamt  bevarande  av  kulturhistoriska\r\nvärden är viktigt (yrkande 3).\r\n\r\nI motion  2002/03:MJ30  (c)  anförs\r\natt       en      redovisning      av\r\nlandsbygdspolitikens      långsiktiga\r\nmiljöhänsyn  saknas.  Den långsiktigt\r\nhållbara utvecklingen på  landsbygden\r\nfås  när människor ges möjlighet  att\r\nbo och  verka där. Utan människor som\r\nsköter  djur   eller  på  annat  sätt\r\nhävdar   markerna   kan   vi   aldrig\r\nbibehålla  ett  öppet  kulturlandskap\r\n(yrkande 2).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ422 (fp) om\r\nstatens  ansvar  för kärnverksamheten\r\nför   en   levande  och   livskraftig\r\nlandsbygd är  ett  livskraftigt jord-\r\noch       skogsbruk       som      är\r\nkonkurrenskraftigt      en     viktig\r\nförutsättning    för    en    levande\r\nlandsbygd (yrkande 16).\r\n\r\nMiljö- och landsbygdsprogrammet och\r\nmål 1\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:MJ28 (kd) framhålls  behovet\r\nav    att   skapa   konkurrensmässigt\r\nlikvärdiga villkor för svenska bönder\r\ninom  EU.   Jord-  och  skogsbruk  är\r\nhörnstenen för  en levande landsbygd.\r\nMotionärerna vill  betona  tryggandet\r\nav dessa näringars ställning  som  en\r\nförutsättning för fortsatt bosättning\r\nsamt  ekonomisk, social och kulturell\r\nutveckling på den svenska landsbygden\r\n(yrkande 1).\r\n\r\nEnligt   motion  2002/03:MJ29  (fp)\r\nyrkande 1 om  företagarperspektivet i\r\nlandsbygdspolitiken     gynnar    ett\r\nförenklat  regelverk  och en  minskad\r\nbyråkrati         småföretagsamheten.\r\nMotionärerna  är  negativa   till  de\r\nolika  stöd  och  bidrag som indirekt\r\nkan    styra   en   verksamhet    och\r\nproduktion efter stödmöjligheter. Ett\r\njämställdhetsperspektiv   bör  enligt\r\nmotionärerna         införas        i\r\njordbrukspolitiken.   I    genomsnitt\r\ntjänar kvinnor drygt 80 % av  vad män\r\ngör. En av förklaringarna till  detta\r\när att många kvinnor arbetar inom den\r\noffentliga   sektorn,   dvs.  vården,\r\nomsorgen och skolan (yrkande 7).\r\nI   motion   2002/03:MJ30  (c)   om\r\nuthållig  tillväxt   på   landsbygden\r\nanförs  att  landsbygdspolitik   inte\r\nbara  handlar om jord- och skogsbruk.\r\nLandsbygdspolitik   handlar  om  lika\r\nvillkor för dem som väljer att bo och\r\nverka     på     landsbygden.     Det\r\növergripande målet för politikområdet\r\nlandsbygdspolitik  är  en ekologiskt,\r\nekonomiskt    och   socialt   hållbar\r\nutveckling  på  landsbygden  (yrkande\r\n1). Vidare anförs  att det är viktigt\r\natt  stödja  kvinnligt   företagande.\r\nCenterpartiet  vill se ett  jämställt\r\nföretagande  och  föreslår  beprövade\r\noch framgångsrika  insatser som t.ex.\r\naffärsrådgivare     för      kvinnor,\r\nresurscentrum  för  kvinnor  (yrkande\r\n4).  I fråga om betydelsen av kultur,\r\nnöjen   och   fritidsaktiviteter   på\r\nlandsbygden  anförs att kulturens och\r\nfritidsaktiviteters  betydelse för en\r\nsocialt    hållbar   utveckling    på\r\nlandsbygden  inte  nog  kan  betonas.\r\nÄndå berör regeringens skrivelse inte\r\nalls kulturens och idrottens roll och\r\nmöjligheter  för landsbygdsutveckling\r\n(yrkande  5). I  fråga  om  startstöd\r\ntill nystartande  av lantbruksföretag\r\nanförs vidare att företagande  i  den\r\ngröna  sektorn  präglas  av ett stort\r\nkapitalbehov,       särskilt      vid\r\nnystartande    av   lantbruksföretag.\r\nStartstödsnivån  bör  höjas  till den\r\nnivå  som  finns i konkurrentländerna\r\n(yrkande 8).\r\nEnligt   motionerna   2002/03:MJ224\r\n(s),  2002/03:MJ381  (v)  yrkande  2,\r\n2002/03:MJ429   (m)   yrkande  4  och\r\n2002/03:N345  (c)  yrkande   8  krävs\r\nsärskilda   insatser   för  småskalig\r\nverksamhet  såsom  gårdsföretag  o.d.\r\nRegelverken inom jordbrukssektorn bör\r\nses över och förenklas  i  syfte  att\r\nunderlätta    lokal    och   regional\r\nlivsmedelsproduktion.             För\r\nprimärproducenter    med   småskaligt\r\nslakteri  är  det  i  dag  för  stora\r\nkostnader    förenade    med    bl.a.\r\nlevandedjursbesiktningen då nuvarande\r\nregelverk  gör  att  det är billigare\r\natt sända i väg djur för  slakt  till\r\nett   storskaligt   slakteri  än  att\r\nslakta  på den egna gårdens  godkända\r\nslakteri.  Reglerna  bör anpassas för\r\nsmåskalig       livsmedelsproduktion.\r\nUtöver framgångsrika lantbruksföretag\r\nkrävs         en         framgångsrik\r\nlivsmedelsindustri. Den samverkan som\r\nfinns  mellan  företagen  och   t.ex.\r\nSkånes   Livsmedelsakademi,  Sveriges\r\nlantbruksuniversitet             samt\r\nuniversiteten  i  Öresundsregionen är\r\nstarka   drivkrafter    för    skånsk\r\nlivsmedelsproduktion.     Forskningen\r\ninom   livsmedelsindustrin   bör   få\r\nmöjligheter att utvecklas ytterligare\r\noch den samverkan som numera finns  i\r\nÖresundsregionen  stimuleras  för att\r\nge  kraft  åt  denna  tillväxtnäring.\r\nRegeringen bör ta initiativ  till ett\r\nsamlat  program för en ökad småskalig\r\nlivsmedelsproduktion   i  samråd  med\r\nföreträdare                      från\r\nhushållningssällskap,   lantbrukarnas\r\norganisationer      och     regionala\r\nföreträdare.\r\n\r\nDet nationella stödet till jordbruket\r\ni norra Sverige\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:MJ28  (kd) anförs i fråga om\r\nett ökat nationellt stöd  till  norra\r\nSverige     att     det    nationella\r\nmerkostnadsstödet      till       det\r\nnorrländska   jordbruket   har   goda\r\neffekter  när  det gäller att behålla\r\njordbruket          och         gynna\r\nlandsbygdsutvecklingen (yrkande 6).\r\n\r\nEnligt motion 2002/03:MJ30  (c) bör\r\nregeringen  vara  pådrivande för  att\r\nEG-kommissionen  skall   godkänna  de\r\nbeslutade höjningarna av stödet  till\r\nmjölkproduktion  i  region 1 (yrkande\r\n6).\r\nEnligt   motionerna   2002/03:MJ303\r\n(kd) yrkande 1, 2002/03:MJ330 (m) och\r\n2002/03:MJ393 (c) finns behov  av ett\r\nproduktionsmål för jordbruket i norra\r\nSverige.    Jordbruksproduktionen   i\r\nnorra Sverige  börjar  nå  en  så låg\r\nnivå  inom  många områden att den  är\r\nsvår    att    över    huvud    taget\r\nupprätthålla.\r\nI motion 2002/03:MJ326  (kd) anförs\r\natt  jord-  och  skogsbruket i  norra\r\nSverige   kan   vara   en   motor   i\r\nutvecklingen   av  näringslivet   och\r\nskapa bättre förutsättningar att leva\r\noch bo.\r\nSystemet    med   den    nationella\r\nersättningen till  jordbruk i utsatta\r\nområden     bör     enligt     motion\r\n2002/03:MJ487  (c)  ses  över i syfte\r\natt låta hela ersättningsnivån  komma\r\nde  areella  näringarna  till del. De\r\nnationella ersättningarna  har  under\r\nåren       1995-2000      understigit\r\nreferensnivån.  Även  för år 1999 och\r\n2000  understegs  denna  nivå.  Detta\r\ntyder på att lönsamheten är  fortsatt\r\nsvag  (yrkande 6). Vidare anförs  att\r\nman bör  satsa  på lokala varumärken,\r\ndär  lokala mattraditioner  samordnas\r\nmed   turismen.   Motionärerna   vill\r\nfrämja   svensk  livsmedelsproduktion\r\n(yrkande 13).\r\nEnligt motion  2002/03:N343 (c) bör\r\njord-  och  skogsbruket   i  Norrland\r\nförstärkas. Jord- och skogsbruket  är\r\nviktiga    näringar   för   Norrlands\r\nutveckling.      För      att     öka\r\nförädlingsgraden  krävs investeringar\r\nmen också ett ökat  samarbete  mellan\r\nforskning,   design   och  utveckling\r\n(yrkande 8). Vidare anförs i fråga om\r\nekologisk   förädling  av   Norrlands\r\nnaturresurser   att   utvecklingen  i\r\nlandet    måste    vara    ekologiskt\r\nuthållig.    Norrland    har    stora\r\nmöjligheter   att   med   miljövänlig\r\nenergi-    och   livsmedelsproduktion\r\nbidra till en  uthållig  tillväxt och\r\nnya jobb (yrkande 10).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nÖvergripande mål\r\n\r\nUtskottet har ingen annan  uppfattning än den\r\nsom     framförs     i     motionerna\r\n2002/03:MJ29    (fp)    yrkande    3,\r\n2002/03:MJ30   (c)   yrkande   2  och\r\n2002/03:\r\nMJ422  (fp)  yrkande 16 om betydelsen\r\nav   en   levande   och   livskraftig\r\nlandsbygd,   att  landsbygdspolitiken\r\nbör styras av långsiktiga miljöhänsyn\r\noch   att   arbetet    med   allmänna\r\nnyttigheter som bevarandet  av  öppna\r\nlandskap är viktigt.\r\n\r\nSom   anförs   i   skrivelsen   har\r\ninriktning  och syfte med de stöd som\r\npå   lång  sikt   skall   främja   en\r\nekonomiskt    och   socialt   hållbar\r\nutveckling  inom  jordbruket  och  på\r\nlandsbygden  beslutats  av  riksdagen\r\nvid behandling  av  bl.a. proposition\r\n1997/98:142 Riktlinjer  för  Sveriges\r\narbete     med     jordbruks-     och\r\nlivsmedelspolitiken  inom  Europeiska\r\nunionen  (bet.  1997/98:JoU23,  rskr.\r\n1997/98:241). En  hållbar  jordbruks-\r\noch     livsmedelsproduktion    skall\r\nfrämjas          genom          bl.a.\r\nkonkurrenskraftiga    företag,   höga\r\netiska    krav   på   djurhållningen,\r\nlandsbygdsutveckling   och  regionala\r\nåtgärder.   Utskottet  uttalade   att\r\nåtgärder för att utveckla landsbygden\r\nbör  anpassas   till  nationella  och\r\nregionala förhållanden inom ramen för\r\nett   gemensamt   regelverk.   Vidare\r\nframhölls       att       jordbrukets\r\nstrukturförändringar             samt\r\nlivsmedelsindustrins     och    andra\r\nnäringars  utveckling  av ekonomiska,\r\nmiljömässiga och sociala  skäl även i\r\nfortsättningen  bör  stödjas   i   de\r\nekonomiskt      minst      utvecklade\r\nregionerna. Utskottet framhöll  också\r\natt finansieringen i första hand  bör\r\ndelas  mellan  gemenskapen och berört\r\nmedlemsland men  att  skäl  också kan\r\nfinnas     för    enbart    nationell\r\nfinansiering.\r\nPolitikområdet    Landsbygdspolitik\r\nomfattar  verksamhet för  en  hållbar\r\nutveckling  av  landsbygden (jfr bet.\r\n2002/03:MJU2  s.  42).  Målet  är  en\r\nekologiskt,  ekonomiskt  och  socialt\r\nhållbar  utveckling  av  landsbygden.\r\nMålet     omfattar     en     hållbar\r\nlivsmedelsproduktion,  sysselsättning\r\npå landsbygden, hänsyn till regionala\r\nförutsättningar      och     uthållig\r\ntillväxt.  Vidare  skall  jordbrukets\r\nnatur- och kulturvärden  värnas  samt\r\njordbrukets   negativa  miljöpåverkan\r\nminimeras i syfte  att bidra till att\r\nde   nationella   miljökvalitetsmålen\r\nuppnås   inom   en   generation.    I\r\nsamverkan  med  mål  1-  och  mål  2-\r\nprogrammen,   Leader   plus  och  det\r\nnationella  stödet till jordbruket  i\r\nnorra Sverige  medverkar  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet  till utveckling\r\nav  en  livskraftig landsbygd  liksom\r\ntill  en ekologiskt,  ekonomiskt  och\r\nsocialt    hållbar    utveckling   av\r\njordbruket i landets alla delar.\r\nDen  nationella jordbrukspolitikens\r\ninriktning   redovisas   utförligt  i\r\nbudgetpropositionen   för   år   2002\r\n(prop.    2002/03:1   utg.omr.   23).\r\nRiksdagen  instämde   därvid   i  den\r\nframtida  politikens  huvuddrag såsom\r\nde  redovisades  (bet.  2002/03:MJU2,\r\nrskr.   2001/02:83).  Målet   är   en\r\nekologiskt,  ekonomiskt  och  socialt\r\nhållbar  utveckling  av  landsbygden.\r\nMålet     omfattar     en     hållbar\r\nlivsmedelsproduktion,  sysselsättning\r\npå landsbygden, hänsyn till regionala\r\nförutsättningar      och     uthållig\r\ntillväxt. Jordbrukssektorn  är viktig\r\ni  omställningen  till ett ekologiskt\r\nhållbart samhälle,  och  i  framtiden\r\nbör  ersättning  i högre utsträckning\r\nän  i  dag  utgå  för  produktion  av\r\nkollektiva nyttigheter  som samhället\r\nefterfrågar,     såsom     exempelvis\r\nmiljötjänster        (jfr        bet.\r\n2001/02:MJU15).\r\nSom    anförs   i   skrivelsen   är\r\nregeringens  utgångspunkt  för miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet, förutom att\r\nstärka  jordbrukets miljöarbete  inom\r\ninsatsområde I, att inom insatsområde\r\nII gynna  landsbygdens utveckling. De\r\nsvenska mål  1-programmen  innehåller\r\nmotsvarande     åtgärder    för    en\r\nekonomiskt   och   socialt    hållbar\r\nutveckling  på  landsbygden  som  för\r\nsödra  och  mellersta Sverige ingår i\r\nmiljö-    och   landsbygdsprogrammet.\r\nEnligt utskottets  mening  innebär de\r\nredovisade uttalandena av riksdag och\r\nregering  att  så  gott  som samtliga\r\nsynpunkter i de redovisade motionerna\r\ni  huvudsak  är  tillgodosedda.   Med\r\nhänvisning  till det anförda föreslår\r\nutskottet att motionerna 2002/03:MJ29\r\n(fp)  yrkande   3,  2002/03:MJ30  (c)\r\nyrkande  2  och  2002/03:MJ422   (fp)\r\nyrkande 16 lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nMiljö- och landsbygdsprogrammet och\r\nmål 1\r\n\r\n\r\nI  skrivelsen  redovisas  att startstöd  till\r\nunga jordbrukare har lämnats  i  form\r\nav  en  startpremie  som från år 2003\r\nuppgår  till  högst 200  000  kr  per\r\nföretagare yngre  än  40  år  som för\r\nförsta  gången  för  sin huvudsakliga\r\nsysselsättning  etablerar   sig   som\r\nansvarig    för    ett    jordbruks-,\r\nträdgårds-  eller  rennäringsföretag.\r\nDet angivna målet för åtgärden är att\r\nstimulera en tillväxtbefrämjande  och\r\nkonkurrenskraftig    anpassning    av\r\njordbruket     till     nya     yttre\r\nförhållanden  inklusive  miljömässiga\r\nkrav.  Stödet  skall  underlätta  och\r\npåskynda     generationsväxling     i\r\njordbruket samt  underlätta för yngre\r\njordbruksutbildade         kompetenta\r\npersoner  med litet eget kapital  att\r\netablera sig som jordbrukare. För mål\r\n1-områdena         anges         även\r\nsysselsättningsmål    för   åtgärden.\r\nMålet        i       miljö-       och\r\nlandsbygdsprogrammet  är  att årligen\r\nunderlätta    för    ca    200   unga\r\njordbrukare     att     starta    som\r\njordbruksföretagare.\r\n\r\nVidare  redovisas att ansökningarna\r\nom startstöd  har  blivit fler än vad\r\nsom    förutsågs    i   miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet.  Därför  har en\r\nreducering av räntesubventionen skett\r\nför manliga företagare till högst  50\r\n000  kr  per  företag.  Av  beviljade\r\nstartstöd  har 46 % avsett stöd  till\r\netablering av  mjölkföretag. Cirka 21\r\n%   av   företagen   dominerades   av\r\nköttproduktion  och cirka  14  %  var\r\nväxtodlingsföretag.           Andelen\r\nträdgårdsföretag har varit cirka 5 %.\r\nGenom     att     de     genomförande\r\nmyndigheterna  valt  att  hålla  nere\r\nstödbeloppet   per   företag   kommer\r\nmålsättningen     att     200    unga\r\nlantbrukare per år får del  av stödet\r\natt   kunna   överträffas.  Utskottet\r\nställer    sig   bakom    regeringens\r\nbedömning att  startstödet  medverkar\r\ntill att underlätta finansieringen av\r\noch  påskynda  en önskvärd föryngring\r\nbland   företagarna   i   jordbruket.\r\nMotion 2002/03:MJ30 (c) yrkande 8 bör\r\nhärmed lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet       instämmer       med\r\nmotionärerna       i       motionerna\r\n2002/03:MJ224 (s), 2002/03:MJ381  (v)\r\nyrkande  2, 2002/03:MJ429 (m) yrkande\r\n4 och 2002/03:N345  (c)  yrkande 8 om\r\nbetydelsen     av     en    småskalig\r\nlivsmedelsproduktion  och   att   det\r\nutöver framgångsrika lantbruksföretag\r\nkrävs         en         framgångsrik\r\nlivsmedelsindustri.\r\nI  skrivelsen  anförs  att   enligt\r\nMiljö-  och landsbygdsprogrammet  får\r\nstöd för  förbättrad  bearbetning och\r\nsaluföring ges i form av  bidrag till\r\ninvesteringar   som  avser  förädling\r\neller saluföring av nöt-, gris-, får-\r\noch lammkött, kött  från hägnat vilt,\r\nmjölk-  och mjölkprodukter,  ägg  och\r\nfågelkött,    spannmål,   oljeväxter,\r\ngrönsaker, frukt  och  bär  m.m.  Den\r\nhögsta  andel  stöd  som  får  lämnas\r\nvarierar    mellan    regioner    och\r\ninvesteringens     omfattning.    Det\r\nangivna  målet  för åtgärden  är  att\r\nfrämja      en      konkurrenskraftig\r\nförädlingsindustri.   Det   specifika\r\nmålet som det uttrycks  i  miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet  är  att  främja\r\nvaraktigt  nya avsättningsmöjligheter\r\nför  högförädlade   produkter.   Stöd\r\nskall    riktas    till    innovativa\r\nsatsningar   på  nya  marknader   och\r\nprodukter   samt    till    småskalig\r\nlivsmedelsförädling.   Det  operativa\r\nmålet    är    att    stödet    under\r\nprogramperioden  skall  ha  medverkat\r\ntill att minst en miljard kronor  har\r\ninvesterats  i  ny  konkurrenskraftig\r\nförädling av råvaror  från jordbruket\r\noch trädgårdsnäringen med  tonvikt på\r\nsmåskalig  verksamhet.  Stödet  skall\r\nmedverka till minst 1 500  nya  eller\r\nbibehållna   arbetstillfällen   under\r\nprogramperioden.\r\nVidare   redovisas   att  åtgärdens\r\ninriktning och omfattning  följer  de\r\nuppställda   målen   för  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet.        Samtliga\r\nbeviljade stöd lämnas till småskaliga\r\nföretag   och/eller  till  innovativa\r\ninvesteringar.        De       totala\r\ninvesteringskostnaderna           för\r\ninvesteringar    med    stöd   uppgår\r\nhittills  till  850 miljoner  kronor.\r\nUtskottet   konstater    att   enligt\r\nregeringens sammanfattande  bedömning\r\nhar   den  avsedda  förändringen   av\r\nstödets  inriktning till att i första\r\nhand         främja         småskalig\r\nlivsmedelsförädling  och innovationer\r\ngenomförts och uppfattas som positiv.\r\nPreliminära     bedömningar      från\r\nJordbruksverket   tyder   på  att  de\r\navsedda sysselsättningseffekterna  av\r\nstödet troligen kommer att uppfyllas.\r\nUtskottet    har    inhämtat    att\r\nJordbruksdepartementet  deltar  i ett\r\ndelprojekt   till   Öresund   Science\r\nRegion,     som     för    närvarande\r\nfinansieras med EU-medel som ett s.k.\r\ninterreg-projekt.           Projektet\r\nadministreras                   genom\r\nÖresundsuniversitetet, ett frivilligt\r\nsamarbete mellan elva universitet och\r\nhögskolor på båda sidor av Öresund  i\r\nSkåne  och  på  Själland.  Arbetet  i\r\ndelprojektet,  Öresund  Food Network,\r\nomfattar    även    t.ex.    Sveriges\r\nlantbruksuniversitet.    Målet    för\r\nverksamheten     är     att     skapa\r\nsynergieffekter  genom  att dra nytta\r\nav  universitetens, branschernas  och\r\nde   enskilda    företagens   samlade\r\nkunskap, forskning  och  utbildning i\r\nett   starkt  kompetenscentrum   inom\r\nlivsmedelsområdet   och   att   skapa\r\nnätverk  mellan  offentlig och privat\r\nforskning  inom strategiska  områden.\r\nSyftet är också  att stödja samarbete\r\ni regionen gällande högre utbildning,\r\natt    utveckla   kontakten    mellan\r\nuniversiteten   och  näringslivet   i\r\nsyfte  att  stärka  konkurrenskraften\r\nför     det    livsmedelsindustriella\r\nkomplexet   i   regionen   samt   att\r\nmarknadsföra Öresundsregionen som ett\r\nledande     kompetenscentrum     inom\r\nlivsmedelsområdet.  I  styrelsen  för\r\nÖresund  Food  Network  finns svenska\r\noch  danska  företrädare  för   bl.a.\r\nuniversitet och näringsliv.\r\nUtskottet   har   tidigare  uttalat\r\n(bet. 2001/02:MJU15 s.  29)  att  det\r\nfinns ett ökat intresse för småskalig\r\nlokal           och          regional\r\nlivsmedelsproduktion    både    bland\r\nkonsumenterna         och        inom\r\nlivsmedelsbranschen.   Stödet    till\r\nförbättrad bearbetning och saluföring\r\när   under  denna  programperiod  mer\r\nfokuserat  på  innovativa satsningar.\r\nUtskottet  har  vid   flera  tidigare\r\ntillfällen  behandlat  motioner   med\r\nliknande   förslag   (se  bl.a.  bet.\r\n2001/02:MJU5  s. 15) och  har  därvid\r\npåpekat att riksdagen  med  anledning\r\nav   motionsförslag   år   2001   gav\r\nregeringen  i  uppdrag  att återkomma\r\nmed   förslag   som   kan   förbättra\r\nförutsättningarna  för den småskaliga\r\nlivsmedelsproduktionen.     Förslagen\r\nskall  bl.a. syfta till en förenkling\r\nav  regelverket   och   skapa  bättre\r\nförutsättningar    för   lokal    och\r\nsmåskalig  livsmedelsproduktion   och\r\nfrämja etablering av nya företag inom\r\nområdet  (bet.  2000/01:MJU12  s. 14,\r\nrskr.     2000/01:159).     Utskottet\r\nerinrade   i   februari   2002  (bet.\r\n2001/02:MJU15 s. 15) om uppdraget och\r\nförutsatte  att  frågorna tas  upp  i\r\nsamband     med     översynen      av\r\nlandsbygdspolitiken.\r\nMot  bakgrund  av  det ovan anförda\r\nförutsätter utskottet  att regeringen\r\navser att återkomma med  förslag  som\r\nytterligare   förbättrar  situationen\r\nför           den          småskaliga\r\nlivsmedelsproduktionen.    Motionerna\r\n2002/03:MJ224 (s), 2002/03:MJ381  (v)\r\nyrkande  2, 2002/03:MJ429 (m) yrkande\r\n4, 2002/03:\r\nMJ487 (c) yrkande 13 och 2002/03:N345\r\n(c) yrkande 8 bör med det anförda och\r\ni  avvaktan   på  resultatet  av  det\r\narbete som pågår  lämnas  utan vidare\r\nåtgärd.\r\nUtskottet delar den uppfattning som\r\nframförs  i  motionerna  2002/03:MJ28\r\n(kd)  yrkande  1,  2002/03:MJ29  (fp)\r\nyrkande   1   och  2002/03:MJ30   (c)\r\nyrkande  1  om  behovet  av  uthållig\r\ntillväxt  på  landsbygden   och   ett\r\nföretagarperspektiv                 i\r\nlandsbygdspolitiken.\r\nÅtgärden  främjande  av  anpassning\r\noch   utveckling  av  landsbygden   i\r\nmiljö-    och    landsbygdsprogrammet\r\nbestår enligt skrivelsen av ett antal\r\nolika åtgärder med  syftet att främja\r\nmarknadsföring av kvalitetsprodukter,\r\ndiversifiering av verksamhet inom och\r\nmed   anknytning   till   lantbruket,\r\nfrämjande  av  landsbygdsturism   och\r\nsmåföretagande,     utveckling    och\r\nförbättring     av     infrastruktur,\r\nbyautveckling   och   bevarandet   av\r\nkulturellt  värdefulla  miljöer   med\r\nanknytning  till  lantbruket.  Stödet\r\nskall  vara  förenligt  med regionala\r\ngenomförandeplaner, som upprättas  av\r\nlänsstyrelserna,    eller   vara   av\r\nnationellt intresse.\r\nMålet  för åtgärden  i  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammets insatsområde II\r\när    att   främja    sysselsättning,\r\ntillväxt     och     bosättning    på\r\nlandsbygden. Åtgärderna bör tillämpas\r\npå   ett   sådant   sätt   att   lika\r\nmöjligheter   för  kvinnor  och   män\r\nfrämjas.  Ett  kvantifierat  mål  för\r\nåtgärden är att  den  tillsammans med\r\nandra   åtgärder,   i   första   hand\r\ninvesteringsstöd                  och\r\nkompetensutveckling,  medverkar  till\r\natt   andelen   lantbruksföretag  med\r\ndiversifierad   och    kompletterande\r\nverksamhet      fördubblas      under\r\nprogramperioden (ökning med ca 6  000\r\nföretag).\r\nInom ramen för mål 1-programmen får\r\näven  stöd  lämnas  till åtgärder för\r\natt   förbättra   arronderingen   och\r\nbrukningsstruktur   i    jord-    och\r\nskogsbruket.  I  mål 1-programmet för\r\nSödra  Skoglänsregionen  betonas  att\r\nåtgärderna  skall  medverka  till att\r\nden   samlade   effekten   av   olika\r\nåtgärder  på  landsbygden  blir stor.\r\nUtvecklingspotentialen för lantbruket\r\ni     regionen    ligger    i    ökad\r\nvidareförädling    på    gårds-   och\r\nbyanivå,   ökad   diversifiering   av\r\nföretagandet bl.a. inom turismsektorn\r\nsamt  samordnad marknadsföring.  Även\r\nerfarenheterna  från  Leader II skall\r\nvidareutvecklas.  För  mål   1  Norra\r\nNorrland  är  det  övergripande målet\r\nhållbar utveckling på landsbygden och\r\nett ökat antal livskraftiga företag.\r\nInom    ramen   för   miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet  har  ca 40 % av\r\nde  hittills beslutade stöden  avsett\r\ndiversifieringsåtgärder  och  ca 30 %\r\nmarknadsföring av kvalitetsprodukter.\r\nCirka 25 % av den totala budgeten för\r\nprogramperioden är intecknad efter de\r\nförsta tre åren.\r\nExempel   på  centrala  projekt  är\r\ncertifiering  av ekoturism, främjande\r\nav  fisketurism   och  utveckling  av\r\nhjortnäringen.  Jordbruksverket   har\r\ntillsammans      med      Statistiska\r\ncentralbyrån genomfört en studie  för\r\natt  förtydliga  bilden  av  hur  det\r\ndiversifierade     näringslivet    på\r\nlandsbygden ser ut. Resultaten kommer\r\natt redovisas senare under år 2003.\r\nI   de  båda  mål  1-områdena   har\r\nåtgärden  kommit i gång snabbare än i\r\nsödra Sverige.  Under  år 2002 har en\r\nökad   andel  av  stöden  gått   till\r\nprojekt          med          bredare\r\nlandsbygdsutvecklingsperspektiv.  För\r\natt  upprätthålla  möjligheterna till\r\nen levande landsbygd  krävs  också en\r\nbredare  ansats än endast jordbruket.\r\nEn bredare  ansats  är  också viktigt\r\nför  att  behålla  och  utveckla  det\r\naktiva lantbruket.\r\nUtskottet  instämmer i att  det  är\r\nangeläget  att  de  olika  offentliga\r\nåtgärderna med  syfte  att  främja en\r\nutveckling  på  landsbygden blir  väl\r\nsamordnade  lokalt,   regionalt   och\r\nnationellt.        De        länsvisa\r\ngenomförandeplanerna  är  ett viktigt\r\nsteg      i      den      riktningen.\r\nJordbruksverket  och  länsstyrelserna\r\nskall  i  sitt  samarbete  med  andra\r\nberörda        myndigheter        och\r\norganisationer medverka  till  att de\r\nsamlade statliga insatser som används\r\nför   att   främja   utvecklingen  på\r\nlandsbygden blir effektivt utnyttjade\r\noch medverkar till konkurrenskraftigt\r\nföretagande,       tillväxt       och\r\narbetstillfällen på landsbygden.\r\nUtskottet har vid  flera tillfällen\r\nframhållit  att  en gemensam  politik\r\nmed likartade konkurrensvillkor är en\r\nförutsättning  för   att   den   inre\r\nmarknaden också skall fungera när det\r\ngäller  jordbruksproduktion (se bl.a.\r\nbet.    1998/99:MJU7     och     bet.\r\n2001/02:MJU15  s.  32). Utskottet har\r\näven  uttalat  (bet. 2001/02:MJU5  s.\r\n15) att det finns  ett  antal  av  EU\r\nmedfinansierade  åtgärder  som  skall\r\nmedverka    till   att   stärka   den\r\nekonomiskt   och   socialt   hållbara\r\nutvecklingen av  landsbygden.  Syftet\r\när  att  åtgärderna  skall underlätta\r\noch   främja  en  diversifiering   av\r\nnäringslivet  på landsbygden genom en\r\nny  och konkurrenskraftig  användning\r\nav de  resurser och den kompetens som\r\nlivsmedelsproduktionen            och\r\nskogsbruket    och   därtill   knutna\r\nverksamheter  inte   längre   behöver\r\nutnyttja.  Det övergripande målet  är\r\natt  främja fortsatt  sysselsättning,\r\ntillväxt     och     bosättning    på\r\nlandsbygden.\r\nMotionerna    2002/03:MJ28     (kd)\r\nyrkande  1, 2002/03:MJ29 (fp) yrkande\r\n1 och 2002/03:MJ30  (c) yrkande 1 bör\r\nlämnas utan åtgärd i  den mån de inte\r\ntillgodosetts med vad som anförts.\r\nSom tidigare har redovisats  är det\r\növergripande   målet  med  åtgärderna\r\ninom insatsområde  II  i  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet    att    främja\r\nfortsatt sysselsättning, tillväxt och\r\nbosättning  på landsbygden och därmed\r\nmedverka  till   en   ekonomiskt  och\r\nsocialt      hållbar      utveckling.\r\nÅtgärderna      skall      underlätta\r\nlandsbygdens   anpassning  till   nya\r\nförutsättningar,            förstärka\r\nkonkurrenskraften      och      skapa\r\nsysselsättning  för  både kvinnor och\r\nmän i landsbygdens näringsliv.\r\nVidare framhålls i den  nu aktuella\r\nskrivelsen  (jfr  skr.  1999/2000:14,\r\nbet.       1999/2000:MJU2,      rskr.\r\n1999/2000:91)  särskilt betydelsen av\r\nen  näring som ger  arbetsmöjligheter\r\nåt både kvinnor och män, något som är\r\nviktigt    att    uppmärksamma    vid\r\nutformningen   och  tillämpningen  av\r\nåtgärderna    inom     miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet.  Det finns goda\r\nexempel  på  hur kvinnor omsatt  sina\r\nkunskaper    och    erfarenheter    i\r\nframgångsrik    företagsamhet    inom\r\njordbruk         och        småskalig\r\nlivsmedelsproduktion,  inte  minst  i\r\nglesbygder.  De kvinnliga nätverk och\r\narbetsgrupper som vuxit fram under de\r\nsenaste åren,  inte  minst inom ramen\r\nför  gemenskapsinitiativet   Leader+,\r\narbetar     med     annorlunda    och\r\nintressanta         metoder         i\r\nlandsbygdsutvecklingen.    Åtgärderna\r\ninom  miljö- och landsbygdsprogrammet\r\nskall  bidra   till  att  ytterligare\r\nstödja    en    sådan     utveckling.\r\nÅtgärderna  måste  även samverka  med\r\nåtgärder  som  ingår  i  program  som\r\nmedfinansieras från strukturfonderna.\r\nSom framhålls i skrivelsen befäster\r\nerfarenheterna  från  de  första  tre\r\nårens  genomförande  av  miljö-   och\r\nlandsbygdsprogrammet   och   mål   1-\r\nprogrammen  bilden  av  att kvinnorna\r\nhar en nyckelroll för de förändringar\r\noch   den  utveckling  som  sker   på\r\nlandsbygden.      Utskottet     delar\r\nregeringens  bedömning   att  det  är\r\nviktigt  att  den  rollen ytterligare\r\nförstärks  under  de  fyra   år   som\r\nåterstår   av   genomförandeperioden.\r\nUngdomars    och   lokala    gruppers\r\nbetydelse för landsbygdens utveckling\r\nbör     avspeglas     tydligare     i\r\ngenomförandet  av kompetensutveckling\r\noch   utvecklingsprojekt.   Med   det\r\nanförda  kan  syftet  med  motionerna\r\n2002/03:MJ29   (fp)  yrkande  7   och\r\n2002/03:MJ30 (c)  yrkande  4  i  allt\r\nväsentligt     anses    tillgodosett.\r\nYrkandena  påkallar   således   ingen\r\nytterligare riksdagens åtgärd.\r\nUtskottet     har    ingen    annan\r\nuppfattning  än den  som  framförs  i\r\nmotion 2002/03:MJ30  (c) yrkande 5 om\r\natt       kultur,      nöjen      och\r\nfritidsaktiviteter har stor betydelse\r\npå landsbygden. Även om kulturens och\r\nidrottens roll  och  möjligheter  för\r\nlandsbygdens   utveckling   inte  har\r\nberörts    i    skrivelsen,    vilket\r\nframhålls  i  motionen,  anförs t.ex.\r\natt syftet med Leader+ är  att  genom\r\nstöd   till  lokala  grupper  ge  dem\r\ntillfälle  att arbeta med integrerade\r\noch hållbara  insatser,  vilka bidrar\r\ntill   att  utveckla  och   förstärka\r\nsåväl   gemenskapens   som   Sveriges\r\nregionala       utvecklings-      och\r\nlandsbygdspolitik.  Horisontella  mål\r\nhar formulerats för sysselsättning på\r\nlandsbygden,            jämställdhet,\r\nintegration,  ungdomars  medverkan  i\r\nutvecklingsprocesser  på  landsbygden\r\noch för miljön. Aktionsgrupper  skall\r\narbeta   för   att   bl.a.  förbättra\r\nlivskvaliteten     på    landsbygden.\r\nMotionen  bör  lämnas   utan   vidare\r\nåtgärd.\r\n\r\nDet nationella stödet till jordbruket\r\ni norra Sverige m.m.\r\n\r\n\r\nDe  samlade programdokumenten för  mål  1  är\r\nägnade  att  stärka konkurrenskraften\r\nför jordbruket  i  Norrlands  inland.\r\nÅtgärder    möjliggörs    som    både\r\nunderlättar   en  nödvändig  fortsatt\r\nstrukturutveckling   inom  jordbruket\r\noch  främjar ökad sysselsättning   på\r\nlandsbygden,  bl.a. genom en snabbare\r\ndiversifiering av de jordbruksföretag\r\nsom   saknar   förutsättningar    att\r\nutveckla sin jordbruksproduktion (jfr\r\nbet.  2002/03:MJU2  s. 49). Utskottet\r\nhar    tidigare    redovisat      att\r\njordbruket  i  norra  Sverige  har en\r\nsärskild  regionalpolitisk  betydelse\r\ngenom  den  mångfald  av  värden  som\r\njordbruksnäringen       och      dess\r\nverksamheter förknippas med.  Sverige\r\nfår enligt anslutningsfördraget lämna\r\nett    nationellt   stöd    för   att\r\nupprätthålla   produktionen  i  norra\r\nSverige (stödområdena   1-3).  Stödet\r\när  beräknat  utifrån förutsättningen\r\natt  den totala  stödnivån  före  EU-\r\nmedlemskapet        skall       kunna\r\nupprätthållas.\r\n\r\nDet    nationella    stödet    till\r\njordbruket i norra Sverige ingår inte\r\ni   miljö-  och  landsbygdsprogrammet\r\neller  mål  1-programmen.  Stödet kan\r\nlämnas    för    att   skapa   bättre\r\nförutsättningar för  jordbruket  inom\r\nområden  i norra Sverige, där det med\r\nhänsyn   till    klimat   och   andra\r\nproduktionsförutsättningar         är\r\nsärskilt  svårt att bedriva jordbruk.\r\nStödet kan  lämnas  till  jordbrukare\r\nmed  produktion  av mjölk, smågrisar,\r\nslaktsvin, getter,  ägg, potatis, bär\r\neller grönsaksodling och till företag\r\nsom transporterar mjölk  till mejeri.\r\nStödet motsvarar de målsättningar som\r\nanges i artikel 142.3 tredje  stycket\r\ni Sveriges anslutningsfördrag med EU.\r\nI    skrivelsen    redovisas    att\r\nmjölkstödet inklusive transportstödet\r\nför  mjölk svarar för ca 93 % av hela\r\ndet  nationella   stödet  till  norra\r\nSverige.  Under år 2002  uppgick  den\r\nmjölkproduktion som fick stöd till ca\r\n94   %   av   den   högsta   tillåtna\r\nproduktionen.  Utvecklingen  varierar\r\nmellan  stödområdena.  I  det  västra\r\nfjällnära  området  har  produktionen\r\nminskat  med  drygt 15 % jämfört  med\r\nreferensperioden och i det sydligaste\r\nstödområdet, \"avfasningsområdet\"  med\r\nnästan  20  %.  I  stödområde  2, där\r\nhuvuddelen  av  mjölkproduktionen   i\r\nnorra     Sverige     bedrivs,     är\r\nproduktionen i stort sett oförändrad.\r\nDen    i    stödområdet   dominerande\r\nmjölkproduktionen  är  den produktion\r\nsom  hållits  uppe  bäst jämfört  med\r\nreferensperioden.                 Den\r\nslaktsvinsproduktion  som kan stödjas\r\nhar   däremot  minskat  med   20   %,\r\nsmågrisproduktionen   och   bär-  och\r\ngrönsaksproduktionen   med   hälften,\r\näggproduktionen med en fjärdedel. För\r\nslaktsvin och smågrisproduktion finns\r\nen  övre  volymgräns  för  stöd  till\r\nvarje   företag,  varför  den  totala\r\nproduktionen   är   större   än   den\r\nproduktion som får stöd.\r\nSom    redovisas    i    skrivelsen\r\nbeslutade riksdagen under hösten 2001\r\n(prop.  2001/02:1, bet. 2001/02:MJU2,\r\nrskr. 2001/02:106)  om  några  mindre\r\nförändringar     av    stödet    till\r\nmjölkproduktion i stödområde 1 och av\r\nstödet    till   smågrisproduktionen.\r\nDessa  förändringar   har  ännu  inte\r\ngodkänts av EG-kommissionen.\r\nI     skrivelsen     anförs     att\r\nJordbruksverket  i sin årsredovisning\r\nför    verksamhetsåret    2002    har\r\nredovisat      en      analys      av\r\nstrukturutvecklingen i olika delar av\r\nlandet.  Analysen visar att de årliga\r\nförändringarna  mätt som minskning av\r\nantalet jordbruksföretag, åkerarealen\r\noch antalet mjölkkor  är  snabbare  i\r\nnorra  Sverige  och i skogsbygderna i\r\nandra delar av landet än genomsnittet\r\nför  hela  landet.  Förändringstakten\r\nvar  avsevärt  högre  under  perioden\r\n1999-2001     än    under    perioden\r\n1995-1998. Under  de två senaste åren\r\nminskade    antalet    företag    med\r\nmjölkproduktion i norra  Sverige  med\r\n10 % per år jämfört med drygt 6 % för\r\nhela landet. Strukturomvandlingen går\r\nsåledes snabbare i norra Sverige än i\r\nandra delar av landet.\r\nUtskottet     delar     regeringens\r\nbedömning att det nationella  stödet,\r\nmiljöersättningar                 och\r\nkompensationsbidraget     i    mindre\r\ngynnade områden har bidragit till att\r\nupprätthålla         ett        öppet\r\nodlingslandskap och ett  livskraftigt\r\njordbruk i norra Sverige.  De utökade\r\nmöjligheterna     till    stöd    för\r\nutveckling       av       jordbruket,\r\nlivsmedelsindustrin  och andra  delar\r\nav landsbygdens näringsliv  som finns\r\ngenom   mål  1-programmen  har  också\r\nmedverkat   till   att   upprätthålla\r\njordbruket och livsmedelsproduktionen\r\ni  regionen.  Trots  de olika  stöden\r\nsker    en    viss   minskning    och\r\nomfördelning av jordbruksproduktionen\r\ni  norra  Sverige.   Som  framgår  av\r\nskrivelsen  följer  regeringen   noga\r\nutvecklingen   och  bedömer  att  den\r\nkombination  av  stödmöjligheter  som\r\nfinns medverkar till  att  jordbruket\r\nhar rimliga konkurrensförutsättningar\r\nför    att   kunna   bibehållas   och\r\nutvecklas  i norra Sverige. Utskottet\r\ninstämmer   i    att    de    utökade\r\nmöjligheter                       som\r\nstrukturfondsprogrammen  erbjuder för\r\natt   stödja  investeringsverksamhet,\r\nnyetablering  samt kunskapsutveckling\r\noch      utprovning       av      nya\r\nproduktionsmetoder  och  verksamheter\r\ngenom          utbildning         och\r\nutvecklingsprojekt    kan   och   bör\r\nutnyttjas för att utveckla jordbruket\r\ni   regionen.   En  viss  ytterligare\r\nkoncentration av  dessa åtgärder till\r\nde områden i Norrlands inland som har\r\nde  största naturgivna  svårigheterna\r\nför landsbygdens näringsliv bör kunna\r\nske inom  ramen för de program som nu\r\ngenomförs.  Dessa  program är föremål\r\nför   en   halvtidsutvärdering    som\r\nredovisas   hösten   2003.   Därefter\r\nkommer     behov     av    eventuella\r\nförändringar    i   programmen    att\r\növervägas.  Motionerna   2002/03:MJ28\r\n(kd)  yrkande  6,  2002/03:MJ30   (c)\r\nyrkande    6,   2002/03:MJ326   (kd),\r\n2002/03:\r\nMJ487 (c) yrkande  6 och 2002/03:N343\r\n(c) yrkandena 8 och  10,  bör med det\r\nanförda lämnas utan vidare åtgärd.\r\nProduktionsmål  för  jordbruket  är\r\nnågot  som tillämpats i Sverige  från\r\n1940-talet  och fram t.o.m. slutet av\r\n1980-talet.  Produktionsmålet   rörde\r\nstorleken  på  den svenska jordbruks-\r\nproduktionen och  motiverades  främst\r\nav  beredskapsskäl.  Produktionsmålen\r\nvar      under     långa     perioder\r\növeruppfyllda,     främst    avseende\r\nspannmål    där    överskotten    var\r\nbetydande.   I  och  med   1990   års\r\njordbrukspolitiska   beslut  ändrades\r\ninriktningen  för  jordbrukspolitiken\r\navsevärt,  bl.a.  med  syfte  att  få\r\navsättning    för    den     inhemska\r\nproduktionen      utan      kostsamma\r\nexportsubventioner.  Utskottet  delar\r\ninte     uppfattningen    att     ett\r\nproduktionsmål    bör   införas   för\r\njordbruket    i    norra     Sverige.\r\nMotionerna 2002/03:MJ303 (kd) yrkande\r\n1,      2002/03:MJ330     (m)     och\r\n2002/03:MJ393 (c) avstyrks.\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen\r\nlägger  regeringens  skrivelse  (skr.\r\n2002/03:111)   Landsbygdspolitik    -\r\nresultatredovisning              till\r\nhandlingarna.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker motioner om\r\nförenkling  av   programmen  för\r\nlandsbygdsutveckling (m, kd, c),\r\nden                   gemensamma\r\njordbrukspolitiken   (fp,    v),\r\ndelning  av  stödområde  4  (c),\r\nresurseffektivt  jordbruk,  s.k.\r\nREJO-stöd   (v),  det  fjällnära\r\njordbruket       (kd,        v),\r\nskärgårdsjordbruk    (c)     och\r\njordbrukets    konkurrensvillkor\r\n(kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:MJ28 (kd) anförs att\r\nen av de mest angelägna åtgärderna är\r\nen sänkning av skatten  på diesel för\r\njordbrukets  maskiner,  i ett  första\r\nsteg  ned till genomsnittet  inom  EU\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nMotionärerna  i motion 2002/03:MJ29\r\n(fp) om en långtgående avreglering av\r\njordbruksproduktionen  vill  avveckla\r\nden  traditionella jordbrukspolitiken\r\noch ersätta  den  med  en politik som\r\nger  effektivt  stöd åt jordbruk  för\r\natt  hålla  landskapet   öppet,   för\r\nkulturmiljön   och   den   biologiska\r\nmångfalden (yrkande 2).\r\nEnklare  regler  bör enligt  motion\r\n2002/03:MJ30 (c) införas  för dem som\r\ndeltar  i  de  olika  programmen  för\r\nlandsbygdsutveckling. Sverige behöver\r\nfler    entreprenörer    och     fler\r\nsmåföretag.   Förenklade  regler  kan\r\nförbättra möjligheterna för företagen\r\natt nå lönsamhet och på så sätt bidra\r\nmed högre skatteinkomster  för staten\r\n(yrkande   3).   Vidare  bör  svenskt\r\nlantbruk  få  lika  konkurrensvillkor\r\nsom   övriga  EU-länder   genom   att\r\n\"ryggsäcken\"  lyfts av. Dagens system\r\nmed kväveskatt  på  handelsgödsel med\r\nåterföring  i  olika former  är  inte\r\neffektiv. Det enklaste  är  att  helt\r\nslopa   skatten.  Även  dieselskatten\r\nförsämrar      svenskt      lantbruks\r\nförutsättningar  att  konkurrera   på\r\nlika  villkor  med  våra  grannländer\r\n(yrkande 7).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ206  (c) om\r\ndelning  av  stödområde  4 hamnade  i\r\nsamband  med EU-inträdet olika  delar\r\nav Dalarna  i  olika stödområden. För\r\nde  delar av Dalarna  som  hamnade  i\r\nstödområde  4  har  indelningen varit\r\nolycklig. Den analys av det regionala\r\nstödet till jordbruket  som gjorts av\r\nJordbruksverket  visar  att   antalet\r\nmjölkkor i de områden i södra Dalarna\r\nsom  inte  är  slättbygd  har minskat\r\nbetydligt         snabbare         än\r\nriksgenomsnittet.    Det    är   inte\r\nacceptabelt (yrkande 2).\r\nUtredningen  Utvärdering av  miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet  efter halva\r\nprogramperioden  bör  enligt   motion\r\n2002/03:MJ263   (v)   även   se  över\r\nmöjligheterna  för  att  införa REJO-\r\nsystemet.    Förslaget    till   s.k.\r\nResurseffektivt  jordbruk, REJO-stöd,\r\nhar    enligt    motionärerna     sin\r\nutgångspunkt  i kraven på systematisk\r\ndokumentation och  analys  av gårdens\r\nmiljöeffekter.   Tyngdpunkten   skall\r\nligga på de centrala egenskaperna hos\r\nproduktionssystemet,         nämligen\r\nväxtnäringsbalans,    växtföljd   och\r\nberoende av insatsmedel. Stödet byggs\r\nupp    som   ett   modulsystem.    En\r\ngrundmodul med miljöanalys av gården,\r\nmed dokumentations-  och hänsynskrav,\r\när en förutsättning för  deltagande i\r\növriga moduler (yrkande 2).\r\nEnligt  motion  2002/03:MJ303  (kd)\r\nyrkande 2 bör ett särskilt  stöd till\r\ndet   fjällnära   området   utformas.\r\nJordbrukarna i dessa områden får allt\r\nsvårare  att  klara  sin försörjning.\r\nÄven   i  motion  2002/03:MJ381   (v)\r\nframhålls  behovet  av en översyn och\r\nförändring     av     det     rådande\r\nstödsystemet   inom   den  gemensamma\r\njordbrukspolitiken i syfte att bevara\r\noch     utveckla     det    fjällnära\r\njordbruket.  Riksdagen  har  beslutat\r\natt ett särskilt  stöd  bör utgå till\r\nfjälljordbruket.  Beslutet  har  dock\r\nännu inte genomförts (yrkande 1).\r\nGenomförandet   av    Miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet är enligt motion\r\n2002/03:MJ333  (m,  c) det viktigaste\r\ninstrumentet för att  nå  fastställda\r\nregionala miljömål. Det är  angeläget\r\natt   programmet   är   anpassat  och\r\ndimensionerat   för  förhållanden   i\r\nnorra Sverige. Regeringen  bör ge som\r\ntilläggsdirektiv  att bättre  anpassa\r\nLBU efter norrländska förhållanden.\r\nI    motion    2002/03:MJ411    (c)\r\nframhålls behovet av en utredning med\r\nuppdrag  att förenkla  det  regelverk\r\nsom  kan underlätta  för  djurhållare\r\nmed     betesdjur      att     bevara\r\nnaturbetesmark  (yrkande   2).   Även\r\nenligt motion 2002/03:\r\nMJ424    (kd)    bör   en   utredning\r\ntillsättas  med  syfte  att  förenkla\r\nförfarandet vid ansökan  om miljöstöd\r\nmed   en  förlängd  stödperiod.   Ett\r\nförenklat  förfarande  vid ansökan om\r\nstöd från EU och för en längre period\r\nän ett år i taget, t.ex.  för tre år,\r\nger  en  större  långsiktig trygghet.\r\nRegeringen bör tillsätta en utredning\r\nmed     syfte     att    visa     hur\r\nansökningsförfarandet  kan  förenklas\r\n(yrkande 10).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ422 (fp) om\r\narealersättning  och  miljöstöd  till\r\nvallodling  bör  arealersättning  för\r\nspannmål  minska.  På   våra   bättre\r\njordar i Syd- och Mellansverige,  där\r\nnäringsläckage till havet kan befaras\r\nvara    störst,   har   vallen   svag\r\nekonomisk   konkurrenskraft  gentemot\r\nspannmål    och    sockerbetor.    En\r\nförnuftig jordbrukspolitik bör minska\r\narealersättning mot ett miljöstöd för\r\nvallodling, fånggrödor  och kantzoner\r\nför    att   minimera   kväveläckaget\r\n(yrkande 9 delvis).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ487 (c) bör\r\nen utredning  tillsättas  som  syftar\r\ntill  att  ta  fram  förslag  på  hur\r\nkonkurrenskraften                 för\r\nskärgårdsjordbruk   kan   förbättras.\r\nBristande     lönsamhet     försämrar\r\nmöjligheterna till att bibehålla  ett\r\nöppet  landskap,  biologisk  mångfald\r\noch   sysselsättning   i   skärgården\r\n(yrkande 7).\r\nRegeringen    bör   enligt   motion\r\n2002/03:K288 (v)  verka  i EU för att\r\npresentera   hållbara  förslag   till\r\nlösningar    för    jordbruks-    och\r\nstrukturfonderna.  Jordbrukspolitiken\r\nbör   i   huvudsak   återföras   till\r\nnationell nivå. EU:s jordbrukspolitik\r\när  ett  stort  problem,   dels   för\r\njordbruket,         miljön        och\r\nlandsbygdsutvecklingen  inom EU, dels\r\nför att den utgör ett stort  hot  mot\r\njordbruket  i  kandidatländerna.  Den\r\ntar  också  onödigt  stora ekonomiska\r\nresurser i anspråk (yrkande 5).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nGenomförandet    av    miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet    regleras   av\r\nförordningen  (EG)  nr  1257/1999.  I\r\nförordningen anges att en utvärdering\r\nskall  genomföras  dels  efter  halva\r\nprogramperioden, dels efter  avslutad\r\nprogramperiod.   Utvärderingen  efter\r\nhalva perioden skall  överlämnas till\r\nkommissionen senast den  31  december\r\n2003.   I   augusti   2002  tillsatte\r\nregeringen en särskild  utredare  med\r\nuppgift      att     genomföra     en\r\nhalvtidsutvärdering   av  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet för Sverige åren\r\n2000-2006  i  enlighet  med  vad  som\r\nföreskrivs  av EG. I uppdraget  ingår\r\nockså  att utvärdera  måluppfyllelsen\r\nutifrån   de   i  programmet  angivna\r\nmålen.      Vidare     skall      det\r\nadministrativa  genomförandet, främst\r\ngentemot   stödmottagarna,   bedömas.\r\nEnligt  direktiven   (dir.  2002:109)\r\ntill   Utvärdering   av  miljö-   och\r\nlandsbygdsprogrammet   efter    halva\r\nprogramperioden  får utredaren vidare\r\nlämna  förslag  på  förbättringar  av\r\nprogrammet och dess genomförande inom\r\nden av riksdagen beslutade ekonomiska\r\nramen för programmet. Utredaren skall\r\nredovisa utvärderingen  senast den 15\r\nnovember           2003.          För\r\nstrukturfondsprogrammen  och  Leader+\r\ngörs                      motsvarande\r\nhalvtidsutvärderingar.     Motionerna\r\n2002/03:MJ30     (c)    yrkande    3,\r\n2002/03:MJ333 (m,  c),  2002/03:MJ411\r\n(c) yrkande 2 och 2002/03:MJ424  (kd)\r\nyrkande   10   bör   i   avvaktan  på\r\nresultatet av utredningen lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\n\r\nNär    det    gäller    frågan   om\r\navreglering    av    den   gemensamma\r\njordbrukspolitiken uttalade utskottet\r\ni  april 2002 (bet. 2001/02:MJU15  s.\r\n22)  att  riksdagen  har  godkänt  de\r\nriktlinjer  regeringen  presenterat i\r\npropositionen Riktlinjer för Sveriges\r\narbete     med     jordbruks-     och\r\nlivsmedelspolitiken  inom  EU  (prop.\r\n1997/98:142,    bet.   1997/98:JoU23,\r\nrskr.    1997/98:241).   Riktlinjerna\r\ninnebär     att     jordbruks-    och\r\nlivsmedelsproduktionen  skall främjas\r\ngenom  en reform  av  jordbruks-  och\r\nlivsmedelspolitiken   inom   EU   med\r\nsärskilt   avseende   på   successivt\r\nborttagande     av     EG:s     mark-\r\nnadsordningar och på en avveckling av\r\ngränsskyddet    med    hänsyn    till\r\ninternationella åtaganden. Enligt vad\r\nutskottet erfarit  kommer  regeringen\r\nunder de närmaste åren att ägna kraft\r\nåt  reformeringen  av EU:s gemensamma\r\njordbrukspolitik      utifrån      de\r\növergripande målsättningar  som slogs\r\nfast  av  riksdagen  1998.  Den stora\r\nandel av EG:s budget som går till den\r\ngemensamma         jordbrukspolitiken\r\nmotiverar  i  sig  att  dessa  frågor\r\nbereds  i särskild ordning. Utskottet\r\nföreslog       därför      i      ett\r\ntillkännagivande    att    regeringen\r\ntillsätter en parlamentarisk kommitté\r\nmed  uppgift  att utarbeta en  svensk\r\nstrategi  för  reformeringen  av  den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken.\r\nVid  Jordbruksrådets  möte  den  26\r\njuni      2003      träffades      en\r\növerenskommelse     om    den    s.k.\r\nhalvtidsöversynen  (mid-term  review)\r\nav den gemensamma jordbrukspolitiken.\r\nBeslutet        innebär        enligt\r\nJordbruksdepartementets\r\npressmeddelande     att     nuvarande\r\ndirektstöd med vissa undantag ersätts\r\nav    ett    frikopplat    gårdsstöd.\r\nArealstödet  för jordbruksgrödor  kan\r\nfrikopplas med mellan 75 % och 100 %.\r\nJordbruksreformen     innebär     att\r\ndirektstöden  dras ned successivt och\r\natt  pengarna genom  s.k.  modulering\r\nanvänds  för  stöd  till  miljön  och\r\nlandsbygdsutvecklingen.   Genom   att\r\nstärka           miljöns          och\r\nlandsbygdsutvecklingens    roll   ges\r\nmedlemsländerna möjlighet att  i ökad\r\nutsträckning, genom riktade åtgärder,\r\ntillgodose behov på landsbygden.\r\nRegeringens ståndpunkt i det arbete\r\nsom  föregick halvtidsöversynen   har\r\nvarit   att   kostnaden   för   t.ex.\r\narealstöd  bör  minska  och att medel\r\nbör  föras  över  till  åtgärder  för\r\nlandsbygdsutveckling,           t.ex.\r\nmiljöersättningar.  Denna  ståndpunkt\r\nhar    fortlöpande   redovisats   och\r\ndiskuterats  i  en  samrådsgrupp inom\r\nmiljö-  och  jordbruksutskottet   som\r\nföljt förhandlingarna.\r\nJordbruksministern  har  i  svar på\r\nfråga   2002/03:663  om  det  svenska\r\njordbruket   anfört   att  regeringen\r\nverkar     kraftfullt     för     att\r\njordbrukspolitiken  skall reformeras.\r\nJordbruksministern  arbetar  för  att\r\nden översyn och reformprocess som för\r\nnärvarande pågår skall  leda  till en\r\nmer     effektiv     och     dynamisk\r\njordbrukspolitik inom EU.\r\nUtskottet   kan  konstatera att  en\r\nstor  del  av  vad  som   framförs  i\r\nmotionerna 2002/03:MJ29 (fp)  yrkande\r\n2,   2002/03:MJ422   (fp)  yrkande  9\r\ndelvis och 2002/03:K288 (v) yrkande 5\r\nutgör allmänna krav  på  inriktningen\r\nav den gemensamma jordbrukspolitiken,\r\nvilka   överensstämmer   med  de   av\r\nriksdagen  fastställda  riktlinjerna.\r\nMotionerna  bör  lämnas  utan  vidare\r\nåtgärd.\r\nUtskottet   har   vid  ett  flertal\r\ntillfällen  behandlat   motioner   om\r\nstödområdesindelning  m.m.  (se bl.a.\r\nbet.  1999/2000:MJU2) och har  därvid\r\nhänvisat   till   att   regeringen  i\r\ndecember  1996 gav Jordbruksverket  i\r\nuppdrag  att   genomföra   en  samlad\r\nutvärdering   och   översyn   av   de\r\nregionala  stöden  till jordbruket. I\r\nuppdraget ingick bl.a.  att  göra  en\r\ngenomgång av stödområdesgränserna och\r\natt     förslag    till    eventuella\r\nförändringar   skulle   rymmas   inom\r\nbefintliga               budgetramar.\r\nJordbruksverket redovisade resultatet\r\nav utvärderingen våren 1998  (Rapport\r\n1998:2).  Verket anförde att det  med\r\nundantag  för  vissa  förändringar  i\r\nstödområde  4  inte var motiverat att\r\ngenomföra   några    förändringar   i\r\nstödområdesindelningen.\r\nUtskottet  anförde  i   april  2002\r\n(bet.  2001/02:MJU15 s. 43)  att  när\r\ndet  gäller   Jämtlands   län  finner\r\nutskottet att det kan finnas skäl att\r\nse       över      den      nuvarande\r\nstödområdesindelningen.\r\nJordbruksministern   anförde  i  juni\r\n2003 (svar på fråga 2002/03:1012) att\r\nvad  gäller stödområdesindelningen  i\r\nJämtland   arbetar   regeringen   med\r\nfrågan  i  enlighet  med  miljö-  och\r\njordbruksutskottets        betänkande\r\n2001/02:MJU15.  Motion  2002/03:MJ206\r\n(c)  yrkande 2 avstyrks med  vad  som\r\nanförts.\r\nNär  det  gäller frågan om stöd för\r\nresurseffektivt  jordbruk, s.k. REJO-\r\nstöd,  har  utskottet   inhämtat  att\r\nEkologiska      Lantbrukarna      och\r\nNaturskyddsföreningen  år  1998  lade\r\nfram förslaget till REJO-stöd som ett\r\nalternativ  till  eko-stödet  och  de\r\nolika   separata   miljöstöden   inom\r\nkonventionell  produktion. Man tänkte\r\nsig  förslaget  som   en  trappa  för\r\nlantbrukaren,  där denne  börjar  med\r\nrelativt enkla miljöåtgärder  för att\r\nsedan  öka ambitionerna och slutligen\r\nbedriva  helt  ekologisk  produktion.\r\nIdén bygger på Rekostödets uppbyggnad\r\nmed   växtnäringsbalans   och   andra\r\ndokumentations-  och utbildningskrav.\r\nHärutöver  skulle lantbrukaren  kunna\r\nvälja   tilläggsmoduler    för    att\r\nförändra  produktionen,  t.ex.  avstå\r\nfrån kemiska insatsmedel eller bättre\r\nväxtnäringsutnyttjande  etc.  I REJO-\r\nstödets        grundmodul       ingår\r\nväxtodlingsplan         miljöhusesyn,\r\nutbildning,  hänsynskrav  vid  kemisk\r\nbekämpning    och   ersättning   till\r\nekologisk  produktion  och  biologisk\r\nmångfald.\r\nUtskottet konstaterar att för flera\r\nav  de  åtgärder   som  ingår  i  det\r\nföreslagna  REJO-stödet   utgår  stöd\r\nenligt  gällande regler. I direktivet\r\ntill  utvärdering   av   Miljö-   och\r\nlandsbygdsprogrammet    efter   halva\r\nprogramperioden   anges  vidare   att\r\nutredaren   får  lämna   förslag   på\r\nförbättringar  av programmet och dess\r\ngenomförande inom  den  av  riksdagen\r\nbeslutade    ekonomiska   ramen   för\r\nprogrammet. Motion  2002/03:MJ263 (v)\r\nyrkande 2 bör med det  anförda lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nI   samband  med  behandlingen   av\r\nbudgetpropositionen   för   år   1998\r\ngjorde riksdagen ett tillkännagivande\r\nsom  innebär att regeringen i samband\r\nmed       förändringsarbetet       av\r\nmiljöprogrammet  skall beakta behovet\r\nav   ett  särskilt  stöd   till   det\r\nfjällnära  jordbruket (se vidare bet.\r\n1997/98:JoU1).\r\nUtskottet  redovisade år 2002 (bet.\r\n2001/02:MJU15    s.   45)   att   den\r\njordbruksmark   som    förekommer   i\r\nfjälltrakterna omfattas,  liksom  all\r\nannan  jordbruksmark,  av möjligheten\r\natt erhålla ersättning för  särskilda\r\nmiljötjänster,  t.ex. för miljövänlig\r\nvallodling  eller   betesdrift  under\r\nförutsättning  att  uppsatta  villkor\r\nuppfylls. Det faktum  att  jordbruket\r\när  fjällnära  är inte en tillräcklig\r\ngrund för att jordbruket  skall kunna\r\nersättas    som   någon   miljövänlig\r\nproduktionsform  om  kriterierna  för\r\natt  berättiga  till  miljöersättning\r\ninte är uppfyllda. Jordbruksministern\r\nanförde   i   ett  frågesvar   (fråga\r\n2000/01:463) att  ett viktigt mål för\r\nregeringen är att hela  Sverige skall\r\nleva och utvecklas. Jordbruket har en\r\nviktig  roll  i  norra  Sverige   och\r\nbidrar,   förutom  med  grundläggande\r\nlivsmedelsproduktion,     till    att\r\nupprätthålla          sysselsättning,\r\nbefolkning  och samhällsstrukturer  i\r\ndessa      delar      av      landet.\r\nJordbruksministern redogjorde  för de\r\nolika  stöden  för  norra Sverige och\r\nkonstaterade att åtgärderna  i mål 1-\r\nprogrammen,  det  nationella  stödet,\r\nmiljöersättningarna               och\r\nkompensationsbidraget     i    mindre\r\ngynnade  områden  bidragit  till  att\r\nupprätthålla         ett        öppet\r\nodlingslandskap och ett  livskraftigt\r\njordbruk    i    Norrlands    inland.\r\nUtskottet  konstaterade i likhet  med\r\njordbruksministern  att de redovisade\r\nåtgärderna  innebär  att   riksdagens\r\ntillkännagivande       får      anses\r\ntillgodosett.\r\nJordbruksverket     beskriver     i\r\nrapporten    (2003:16)    Jordbrukets\r\nutveckling  i  det fjällnära  området\r\n1995-2002 den utveckling  som ägt rum\r\nför   jordbruket   i   det  fjällnära\r\nområdet sedan Sveriges inträde  i EU.\r\nI     rapporten    konstateras    att\r\njordbrukets   utveckling   i  Sverige\r\nkännetecknas    av    en   omfattande\r\nstrukturförändring,  vilken   är  mer\r\nomfattande  i  norra Sverige. Antalet\r\njordbruksföretag   och   åkerarealens\r\nomfattning  har genomgått en  kraftig\r\nminskning som  knappast  är avslutad.\r\nDen viktigaste driftsinriktningen  är\r\nmjölkreduktionen.  I stödområde 1 och\r\ni de nordliga fjällkommunerna  har en\r\nproduktionsminskning   av  mjölk  ägt\r\nrum. De kvarvarande företagen  förmår\r\ninte  täcka  det  produktionsbortfall\r\nsom   de  upphörande  företagen   ger\r\nupphov  till.   I övriga stödområden,\r\nmöjligtvis    med    undantag     för\r\nstödområde    3,    har   trots   den\r\nomfattande       strukturförändringen\r\nproduktionen kunnat  bibehållas.  Det\r\nsödra   fjällområdet,   Dalarnas  och\r\neventuellt Jämtlands län,  har i viss\r\nmån  lyckats  bromsa  den  ogynnsamma\r\nutvecklingen   på  grund  av  lyckade\r\nsatsningar  inom  turistnäringen  som\r\nsmittat av sig till bl.a. jordbruket.\r\nEnligt rapporten är dock utvecklingen\r\nav jordbruket i det fjällnära området\r\nogynnsam om strävan  är  att näringen\r\nskall   vara  livskraftig.  Rapporten\r\növervägs     för     närvarande     i\r\nJordbruksdepartementet.\r\nSom tidigare har redovisats i detta\r\nbetänkande  pågår  för  närvarande en\r\nutvärdering     av     Miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet    efter   halva\r\nprogramperioden    (dir.   2002:109).\r\nUtskottet  föreslår  att   motionerna\r\n2002/03:MJ303  (kd)  yrkande  2   och\r\n2002/03:MJ381  (v)  yrkande 1 med det\r\nanförda och i avvaktan  på resultatet\r\nav  det arbete som pågår lämnas  utan\r\nvidare åtgärd.\r\nMiljökvalitetsmålet  Hav  i  balans\r\nsamt   levande   kust   och  skärgård\r\ninnebär (jfr prop. 2001/02:130,  bet.\r\n2001/02:MJU3    s.    71    f.)   att\r\nVästerhavet och Östersjön skall ha en\r\nlångsiktigt                   hållbar\r\nproduktionsförmåga    och   att   den\r\nbiologiska mångfalden skall  bevaras.\r\nDet   innebär   bl.a.  att  näringar,\r\nrekreation  och  annat  nyttjande  av\r\nhav, kust och skärgård skall bedrivas\r\nså att en hållbar utveckling främjas.\r\nInriktningen          är          att\r\nmiljökvalitetsmålet skall nås inom en\r\ngeneration. Utskottet konstaterar att\r\nskärgårdsjordbruken  ingår  i  miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet i likhet med\r\nandra  landsbygdsområden.  Skärgården\r\när    också    ett    målområde   för\r\nstrukturfonderna - mål 2 Öarna. Mål 2\r\nskall                       stimulera\r\nnäringslivsutvecklingen   i   utsatta\r\nindustri- och landsbygdsregioner. Ett\r\nhandlingsprogram      för     hållbar\r\nutveckling och stärkt konkurrenskraft\r\nhar   formulerats.  Åtgärderna   inom\r\nmiljö-    och    landsbygdsprogrammet\r\nkompletterar åtgärderna  inom  mål 2-\r\nprogrammet.  För närvarande pågår  en\r\nhalvtidsutvärdering   av  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet              och\r\nstrukturfondsprogrammen.\r\nUtredningarna skall presenteras under\r\nhösten.   Motion   2002/03:MJ487  (c)\r\nyrkande   7   bör   i   avvaktan   på\r\nutredningsresultatet   lämnas    utan\r\nvidare åtgärd.\r\nNär    det    gäller    frågor   om\r\ndieselskatt och konkurrensvillkor för\r\nsvenskt        lantbruk       anförde\r\nskatteutskottet  följande i mars 2003\r\n(bet. 2002/03:SkU11  s.  19,  21-22).\r\nSedan   den   1  juli  2000  omfattas\r\njordbrukssektorn       av       samma\r\nskattelättnader                   som\r\ntillverkningsindustrin            vid\r\nförbrukning  av  el  och bränslen. På\r\nbränslen     som     används      för\r\nuppvärmning och drift  av  stationära\r\nmotorer  vid  yrkesmässig jordbruks-,\r\nskogsbruks- och vattenbruksverksamhet\r\n(inklusive   växthusnäringen)   utgår\r\nsåledes  ingen  energiskatt,  och  en\r\nreducerad koldioxidskatt  motsvarande\r\n25  %   av   den generella nivån  tas\r\nut.   De  reducerade   skattesatserna\r\ngäller dock inte för  alla  typer  av\r\nbränslen  och  inte för bränslen  som\r\nförbrukas  för drift   av motordrivna\r\nfordon.  Ingen  energiskatt   betalas\r\nheller   på  el som förbrukas i dessa\r\nsektorer.    Företag     med     stor\r\nenergiförbrukning    kan    få   viss\r\nytterligare      nedsättning       av\r\nkoldioxidskatten.\r\nSkatteutskottet  anförde vidare att\r\nskatterna  på  bekämpningsmedel   och\r\ngödselmedel  infördes 1984. Basen för\r\nuttag av gödselmedelsavgift  var från\r\nbörjan innehållet av kväve och fosfor\r\ni  handelsgödsel.  År  1994  slopades\r\navgiften   på   fosfor.   I   stället\r\ninfördes  avgift på kadmiuminnehållet\r\ni                  fosforgödselmedel.\r\nGödselmedelsskatten  är  1:80  kr för\r\nvarje helt kilo kväve, förutsatt  att\r\nandelen  kväve i medlet är minst 2 %,\r\noch 30 kr för varje helt gram kadmium\r\ni   gödselmedel,    till    den   del\r\nkadmiuminnehållet överstiger  5  gram\r\nper            ton            fosfor.\r\nBekämpningsmedelsskatten är 20 kr för\r\nvarje helt kilo verksam beståndsdel i\r\nbekämpningsmedlet.\r\nRiksdagen   höjde   fr.o.m.  den  1\r\njanuari   2003  koldioxidskatten   på\r\nbränslen med  19  %.  För  bensin och\r\ndieselolja                    sänktes\r\nenergiskattesatserna  lika mycket som\r\nkoldioxidskattesatserna       höjdes.\r\nHärutöver        skedde        enligt\r\nskatteutskottet   en  uppräkning  med\r\nförändringen   i   konsumentprisindex\r\n(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1).\r\nJordbruks-,      skogsbruks-      och\r\nvattenbruksnäringarna      (inklusive\r\nträdgårdsnäringen)      kompenserades\r\ngenom   att  koldioxidskattelättnaden\r\nför bl.a.  dessa näringar höjdes från\r\n70 till 75 %.  Riksdagen avslog i det\r\nsammanhanget  oppositionens  krav  på\r\nbl.a.  sänkt  skatt   på  bensin  och\r\ndiesel.\r\nBeskattningen  av  dieselolja   för\r\njordbrukets  arbetsmaskiner  ses  med\r\nförtur             över            av\r\nVägtrafikskatteutredningen        (Fi\r\n2001:08).   Utredningen   har   i  en\r\npromemoria  i  februari  2002  i  ett\r\npreliminärt  ställningstagande ansett\r\natt  om  dieseloljebeskattningen  för\r\narbetsmaskiner  skall  sänkas bör det\r\nske  till den s.k. uppvärmningsnivån,\r\nvilket  skulle  motsvara  sänkt skatt\r\nmed  62  öre  per liter. Det slutliga\r\nställningstagandet  i frågan görs när\r\nutredningen  utrett de  grundläggande\r\nprinciperna för  trafikbeskattningen.\r\nUtredningen    skall    lämna    sitt\r\nslutbetänkande senast den 31 december\r\n2003.\r\nSkatteutskottet  anförde  vidare  i\r\ndet  ovan angivna betänkandet att för\r\nskatten  på  el gäller som huvudregel\r\natt återbetalningen sker på årsbasis,\r\nmed   möjlighet   för   företag   med\r\nförbrukning  i  större omfattning att\r\nfå  återbetalning   kvartalsvis.  Vad\r\ngäller återbetalning av elskatt finns\r\nen  administrativ gräns  som  innebär\r\natt endast  den del av skattebeloppet\r\nsom  överstiger   1  000  kr  per  år\r\nbetalas        tillbaka.       Enligt\r\nskatteutskottets   mening    har   de\r\nregler  som nu gäller för nedsättning\r\nav skatterna  på  eldningsolja och el\r\nutformats    med     industrin    som\r\nförebild,  och återbetalningsreglerna\r\nhar med de anpassningar  som krävs på\r\ngrund      av      de      annorlunda\r\nförutsättningarna     en     liknande\r\nutformning.  Skatteutskottet är  inte\r\nberett  att  tillstyrka   att   dessa\r\nregler nu ändras.\r\nSkattenedsättningskommittén     (Fi\r\n2001:09)   har   i  betänkandet  (SOU\r\n2003:38 redovisat sitt uppdrag att se\r\növer         utformningen          av\r\nnedsättningssystemet     för    bl.a.\r\njordbruks-,      skogsbruks-      och\r\nvattenbruksnäringarna      (inklusive\r\nträdgårdsnäringen).         Översynen\r\nomfattar   beskattningen   av   såväl\r\nfossila   bränslen  som el. Kommittén\r\nhade    i    uppgift    att    utreda\r\nförutsättningarna    för   en   annan\r\navgränsning     av    området     för\r\nenergiskattenedsättning     för    de\r\nkonkurrensutsatta sektorerna  än  vad\r\nsom  gäller i dag och särskilt beakta\r\ngränsytorna  mot  andra sektorer samt\r\nel-    och    värmeproduktionen.    I\r\nuppdraget  ingick  även att analysera\r\nkonsekvenserna    för   de    berörda\r\nverksamheterna när  det  gäller bl.a.\r\nderas   konkurrenskraft.  Betänkandet\r\nhar       remissbehandlats        och\r\nutredningsförslagen    övervägs   för\r\nnärvarande i Finansdepartementet.\r\nRiksdagen   har  efter  förslag   i\r\nbudgetpropositionen   för   år   2002\r\nbeslutat  om en återföring av skatten\r\npå bekämpningsmedel och handelsgödsel\r\ntill    jordbruksnäringen     (vilken\r\ninbegriper växthusnäringen). Uppburen\r\nskatt på bekämpningsmedel och kväve i\r\nhandelsgödsel      återförs      till\r\njordbruket  via  ett särskilt anslag.\r\nSom tidigare har redovisats  i  detta\r\nbetänkande används huvuddelen av  den\r\nåterförda  skatten  till åtgärder för\r\natt minska växtnäringsförluster  från\r\njordbruket  och  minska miljöriskerna\r\ninom växtskyddsområdet. En mindre del\r\nav beloppet återförs  kollektivt till\r\njordbruksnäringen      för      bl.a.\r\ninformations-,          utbildnings-,\r\nrådgivnings-  och utvecklingsinsatser\r\nmed   syfte   att   främja   hållbara\r\nproduktionsmetoder.    Skatten     på\r\nbekämpningsmedel  återförs kollektivt\r\nför          forsknings-          och\r\nutvecklingsinsatser   med  syfte  att\r\nfrämja  en  hållbar  utveckling  inom\r\njordbruket och trädgårdsnäringen.\r\nI  detta  betänkande  har  tidigare\r\nredovisats  att   en   utredning  med\r\nuppgift   att utvärdera skatterna  på\r\nbekämpningsmedel  och handelsgödsel i\r\nfebruari      2003     har     avgett\r\nslutbetänkandet (SOU 2003:9) Skatt på\r\nhandelsgödsel  och  bekämpningsmedel.\r\nBetänkandet bereds  för  närvarande i\r\nRegeringskansliet.\r\nJordbruksministern  har i  svar  på\r\nfråga  2002/03:76 om situationen  för\r\nlandets    bönder    redovisat    att\r\nregeringen  under  några  års tid har\r\narbetat     för    att    lätta    på\r\nlantbrukarnas   s.k.   ryggsäck   och\r\nstärka    det   svenska   jordbrukets\r\nkonkurrenskraft.     Tidigare     har\r\nkartavgiften  tagits bort och energi-\r\noch  elskatten  sänkts   med  ca  300\r\nmiljoner  kronor.  Nu  återförs  även\r\ngödselmedelsskatterna            till\r\njordbruket.\r\nMotionerna     2002/03:MJ28    (kd)\r\nyrkande   2   och  2002/03:MJ30   (c)\r\nyrkande 7 avstyrks  i avvaktan på det\r\nomfattande  arbete  som   pågår   med\r\nfrågorna.\r\n\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden 2003\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet     avstyrker    tjugo\r\nmotionsyrkanden   från  allmänna\r\nmotionstiden      2003     vilka\r\nutskottet   funnit   utgöra    i\r\nhuvudsak     upprepningar     av\r\ntidigare  behandlade  motioner i\r\ndetta betänkande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   har   funnit  att   tjugo\r\nmotionsyrkanden     från     allmänna\r\nmotionstiden  2003  i huvudsak  utgör\r\nupprepningar  av  de  motioner   från\r\nallmänna  motionstiden  2002 eller de\r\nföljdmotioner  till  skrivelsen   som\r\nbehandlas  i  detta  betänkande under\r\navsnittet     Landsbygdspolitik     -\r\nresultatredovisning.      De      nya\r\nmotionerna  föranleder  ingen ändring\r\nav    utskottets   bedömningar    och\r\nställningstaganden   under  de  olika\r\nämnesrubrikerna      i      avsnittet\r\nLandsbygdspolitik                   -\r\nresultatredovisning.       Motionerna\r\nredovisas   i  bilaga  1  till  detta\r\nbetänkande och inarbetas i utskottets\r\nförslag   till   riksdagsbeslut   där\r\nmotsvarande  motioner  från  allmänna\r\nmotionstiden      år     2002     och\r\nföljdmotioner     till     skrivelsen\r\nbehandlas.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets        förslag        till\r\nriksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer.\r\nI rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt  i  utskottets   förslag   till\r\nriksdagsbeslut    som   behandlas   i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Förändring av ersättningen för\r\nproduktionsbortfall vid\r\nepizootiutbrott (punkt 2)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets   förslag\r\nunder   punkt  2  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    1.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    motion     2003/04:MJ473\r\nyrkandena 11 och 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär riksdagen år 1999 fattade  beslut\r\nom   en   ny  epizootilag  (1999:657)\r\ntillstyrkte Centerpartiet regeringens\r\nlagförslag men var samtidigt kritiskt\r\ntill     att     ersättningen     för\r\nproduktionsbortfall               vid\r\nepizootiutbrott    reducerades   till\r\n50 %. Enligt min mening  innebär  den\r\nminskade  ersättningen  risk  för att\r\nicke   seriösa  lantbrukare  försöker\r\ndölja sjuklighet  hos  sina djur. Det\r\nvore    mer   korrekt   att   utforma\r\nersättningsreglerna       så      att\r\nförebyggande    arbete    stimuleras.\r\nErsättningsnivåerna bör vara beroende\r\nav om djurägaren är ansluten till ett\r\nkontrollprogram.   I   det  fall   en\r\nbesättning  ingår  i  ett  frivilligt\r\nkontrollprogram bör ersättningen  för\r\nproduktionsbortfall  utgå  med  100 %\r\noch  med  70  %  för besättningar som\r\ninte är anslutna. Härigenom premieras\r\npå  ett  tydligt  sätt   förebyggande\r\ndjurhälsovård.\r\n\r\nGenom       den      uppmärksammade\r\nspridningen av salmonella försommaren\r\n2003    påvisades    en    brist    i\r\nersättningssystemet            enligt\r\nzoonoslagen (1999:658). I avvaktan på\r\nresultatet     av     utredning    av\r\nansvarsfrågan har utbetalningarna  av\r\nersättningarna  dragit  ut  på tiden.\r\nEnligt   min  mening  skall  enskilda\r\nföretagare,  som  varken  har orsakat\r\neller   förvärrat   smittspridningen,\r\ninte  behöva  få  hela  sin   ekonomi\r\nkullkastad    av    fördröjning    av\r\nutbetalningar  av ersättningarna. Vid\r\nframtida   salmonellautbrott    måste\r\nJordbruksverket/riksdagen       agera\r\nsnabbare  när  det  gäller  ekonomisk\r\nersättning enligt zoonoslagen.\r\nRegeringen   bör   återkomma   till\r\nriksdagen med förslag om lagändringar\r\ni  enlighet med motionen i denna del.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.     Principerna för\r\nutbetalning av vissa stöd\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd (m),\r\nSven  Gunnar  Persson  (kd),  Lars\r\nLindblad (m), Jan  Andersson  (c),\r\nBengt-Anders  Johansson (m), Anita\r\nBrodén  (fp)  och  Marie  Wahlgren\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad  som  framförs  i\r\nreservation    2.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2003/04:MJ319\r\nyrkande  1, 2003/04:MJ406  yrkande  2\r\noch 2003/04:MJ473 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder senare  år  har  tidpunkten för\r\nutbetalningarna  av  EU-stöd  ändrats\r\nnästan  varje år. Detta  innebär  att\r\nmottagaren  av  stöden  får svårt att\r\nplanera.   Vi   anser   därför    att\r\nlantbrukarna  bör  kunna  lita på att\r\nutbetalningen  av stöden ligger  fast\r\nmellan olika år.  Utbetalningarna bör\r\nske  i  slutet  av november  som  var\r\nfallet   år  1999.  Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Utbetalning av stöd i euro\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),\r\nSven  Gunnar  Persson  (kd),  Lars\r\nLindblad     (m),     Bengt-Anders\r\nJohansson  (m), Anita Brodén  (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    3.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    motion     2003/04:MJ319\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEU-stöden  sätts numera i  euro.  För\r\natt motverka negativa konsekvenser av\r\neventuella    kursförändringar    vid\r\nutbetalningarna  av arealersättningar\r\noch  för att underlätta  lån  i  euro\r\nborde  lantbruket  ges  valfrihet att\r\nerhålla beloppen i euro eller kronor.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. Viss verksamhet vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet (punkt 5)\r\n\r\nav  Anita  Brodén  (fp) och  Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening vad som  framförs  i\r\nreservation    4.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    motion     2003/04:MJ431\r\nyrkande 18    och    avslår    motion\r\n2003/04:MJ239 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSveriges lantbruksuniversitet är  det\r\nenda universitet vars verksamhet inte\r\nsorterar                        under\r\nUtbildningsdepartementet  utan  under\r\nJordbruksdepartementet.       Univer-\r\nsitetets       specialstatus      har\r\ndiskuterats,  men   om   verksamheten\r\nockså  i  fortsättningen skall  ligga\r\nkvar   under   Jordbruksdepartementet\r\nanser vi  att regeringen bör klargöra\r\ni vilka frågor  universitetet har ett\r\nspeciellt nationellt  ansvar gentemot\r\nsina  näringar.  Detta  borde   också\r\ntydliggöras    genom    i    budgeten\r\nöronmärka         pengar         till\r\nsektorsansvaret,  dvs.  samverkan med\r\nnäringen och myndigheter.  Det senare\r\när  enligt  vår  mening ett sätt  att\r\ngöra  tydligt  i  vilken   omfattning\r\nstaten  anser  att universitet  skall\r\nägna sig åt den  s.k. tredjeuppgiften\r\neller åt sektorsansvaret och är också\r\nen  signal  till universitet  att  ta\r\nhänsyn  till  detta   i  sin  interna\r\nverksamhet. Ett sådant  förfarande är\r\ninte  möjligt  i  samband  med  årets\r\nbudgetbehandling  men regeringen  bör\r\nfå i uppdrag att se  över frågan till\r\nnästa  år.  Detta bör ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n5. Landsbygdsforskning, forskning\r\nom ekologiska livsmedels\r\nhälsoeffekter m.m. (punkt 8)\r\n\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att   utskottets  förslag\r\nunder  punkt  8  borde   ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   5.   Därmed    bifaller\r\nriksdagen     motion    2003/04:MJ410\r\nyrkande 9   och   avslår   motionerna\r\n2003/04:MJ239       yrkande        1,\r\n2003/04:MJ445     och    2003/04:N328\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNyligen     har     även     Sveriges\r\nlantbruksuniversitet            (SLU)\r\npresenterat  en  undersökning där det\r\nvisar  sig  att  ju  närmare  grisars\r\nnaturliga     foderval    foderstater\r\nutformas, desto  bättre  blir köttets\r\nnäringsmässiga  sammansättning.   Vid\r\nproduktion   av   kött,   ägg   eller\r\nmejeriprodukter  kan  det  även  vara\r\ntroligt  att  ett djurs välbefinnande\r\npåverkar  näringssammansättning   och\r\nkvalitet  på  den slutliga produkten.\r\nKunskaperna  om   dessa   frågor   är\r\nemellertid otillräckliga, och behovet\r\nav   ökad  kunskap  inom  området  är\r\nstort.   Vänsterpartiet   anser   att\r\nregeringen  bör ta initiativ till att\r\nSLU    tillsammans     med    berörda\r\nmyndigheter    och   statliga    verk\r\nkartlägger   den   kunskap   och   de\r\nkunskapsluckor  som  finns   när  det\r\ngäller  hälsoeffekterna av ekologiska\r\nlivsmedel.  Detta  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n6.     Landsbygdsforskning,\r\nforskning om ekologiska\r\nlivsmedels hälsoeffekter m.m.\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets   förslag\r\nunder   punkt  8  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation    6.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:N328 yrkande\r\n5 och avslår motionerna 2003/04:MJ239\r\nyrkande  1,  2003/04:MJ410  yrkande 9\r\noch 2003/04:MJ445.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKunskapen om landsbygdsutveckling  är\r\nenligt     Centerpartiet     relativt\r\nbristfällig  och  spridd  på en mängd\r\ninstitutioner.  En  prioritering   av\r\nforskningen  om landsbygdsutveckling,\r\nregionalpolitik,      kulturgeografi,\r\nmiljöforskning  och  träforskning  är\r\nönskvärd,  och det finns  enligt  min\r\nmening   dessutom    behov    av   en\r\nsammanhållen      forskning     kring\r\nlandsbygdsfrågor.   Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Skogsforskning och forskning\r\ninom livsmedelsområdet\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav  Catharina Elmsäter-Svärd  (m),\r\nLars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation    7.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    motion     2003/04:MJ476\r\nyrkande 7     och    avslår    motion\r\n2003/04:MJ409 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att lantbruket  skall  kunna vara\r\nkonkurrenskraftigt  krävs  bl.a.  att\r\nkompetent  och  kunnig  personal  kan\r\nrekryteras   till  jordbruksnäringen.\r\nEnligt  vår mening  behövs  fortsatta\r\nresurser   för   att   förbättra  och\r\nutveckla den utbildning och kompetens\r\nsom   finns  inom  näringen.   Vidare\r\nbehöver forskning och utveckling inom\r\nområdet stimuleras för att lantbruket\r\noch  dess   livsmedelsproduktion  kan\r\nsäkerställas    som    näringar   med\r\nmöjlighet till utveckling.  Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8.     Skogsforskning och\r\nforskning inom\r\nlivsmedelsområdet (punkt 9)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag   anser  att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt   9  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad  som  framförs  i\r\nreservation    8.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    motion     2003/04:MJ409\r\nyrkande    12   och   avslår   motion\r\n2003/04:MJ476 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min mening  har  Formas  stor\r\nbetydelse  för  svensk forskning. Det\r\när   därför   av  vikt   att   Formas\r\nharmoniserar    den     grundläggande\r\nforskningen       med      tillämpade\r\ninnovationer.\r\nIndustriforskningsinstitutets\r\nstatliga   grundfinansiering   är  en\r\nförutsättning   för   en   långsiktig\r\nforskningsverksamhet,   där  näringen\r\nbidrar  med  huvuddelen  av   medlen.\r\nRegeringen  måste tillse att utrymmet\r\nför  den  skogliga  forskningen  inte\r\nkrymper.  Detta  bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n9. Öppna landskap (punkt 10)\r\n\r\nav Catharina  Elmsäter-Svärd (m),\r\nSven  Gunnar  Persson  (kd),  Lars\r\nLindblad (m), Jan  Andersson  (c),\r\nBengt-Anders  Johansson (m), Anita\r\nBrodén  (fp)  och  Marie  Wahlgren\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad  som  framförs  i\r\nreservation    9.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2002/03:MJ356\r\nyrkande  3,  2002/03:T213 yrkande  1,\r\n2003/04:MJ311    och    2003/04:MJ399\r\nyrkandena 4 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att  det  öppna  svenska\r\nlandskapet  är   i  fara,  vilket  är\r\nmycket allvarligt  med  tanke  på  de\r\nnatur-  och  miljövärden  som står på\r\nspel. Hagar och betesmarker håller på\r\natt  växa igen, antingen för  att  de\r\nlämnas  åt  sitt öde eller för att de\r\naktivt planteras  med  skog. Hotet är\r\ninte      enbart     inriktat     mot\r\nlandskapsbilden   utan  även  mot  en\r\nmängd djur- och växtarter som har sin\r\nhuvudsakliga  biotop   i  det  betade\r\nlandskapet. Anledningen  är  att  det\r\nlönar  sig allt mindre att hålla djur\r\ni betesmarkerna.\r\n\r\nDet är  viktigt  att vi vårdar våra\r\nbygder  och håller landskapet  öppet.\r\nInom alltför  många områden i landet,\r\nsåväl  i  stad  och   tätort  som  på\r\nlandsbygd, tar en ohämmad  växtlighet\r\növer.  Detta bör ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n10.Ängs- och betesmarksprogrammen\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser   att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt  11  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation   10.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen     motion    2002/03:MJ428\r\nyrkande   15   samt   avslår   motion\r\n2002/03:MJ487 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEU:s miljöprogram  har  på många sätt\r\ngynnat  ett öppet landskap  och  till\r\nviss del  den  biologiska mångfalden,\r\nmen  det har varit  svårt  att  rikta\r\nmiljöprogrammen till de värdefullaste\r\nmarkerna  som  ofta  är intilliggande\r\ngårdar som brukar jorden.  Ersättning\r\nför skötsel av betesmarker har  varit\r\nbetydelsefull.   Jag  förespråkar  en\r\nfortsatt  tillämpning  av  ersättning\r\ntill  markägare  för  att  vårda  det\r\nöppna landskapet som är ett gemensamt\r\nsamhällsintresse.      Jord-      och\r\nskogsbrukarna  utgör bra resurser som\r\nnaturvårdare   i  detta   sammanhang.\r\nDenna kompetens bör användas i större\r\nomfattning. Naturligtvis  förutsätter\r\ndet att markägarna får ersättning för\r\nallt  det  arbete  som krävs för  att\r\nupprätthålla      öppna     landskap.\r\nErsättningsnivåerna   för  ängs-  och\r\nbetesmarksprogrammen    måste    öka.\r\nProgrammen måste dessutom utformas så\r\natt  de  lättare  kan  anpassas  till\r\nlokala  förhållanden. Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11.Skötselplaner för naturreservat\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),\r\nLars  Lindblad  (m),  Bengt-Anders\r\nJohansson  (m), Anita Brodén  (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation   11.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande\r\n6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi är positiva till att naturreservat\r\ninrättas,    men    vi    anser   att\r\nskötselplaner bör  inrättas snabbare.\r\nI   Västra   Götalands   län   saknar\r\nexempelvis  88  av  315 naturreservat\r\nskötselplaner.  Detta   riskerar  att\r\nundergräva       förståelsen      och\r\nacceptansen  för  nyinrättningar   av\r\nnaturreservat.  Det är därför av stor\r\nvikt  att skötselplaner  inrättas  så\r\nfort ett  naturreservat bildas. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n12.    Fäbodar (punkt 13)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att   utskottets  förslag\r\nunder  punkt  13  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad  som  framförs  i\r\nreservation   12.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:MJ301\r\noch  2003/04:MJ399  yrkande  13  samt\r\navslår    motionerna    2002/03:MJ209\r\nyrkandena 1 och 3 samt 2002/03:MJ450.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSäterbruket   var   en  livsnödvändig\r\nförutsättning för jordbruket  i äldre\r\ntid    och    förekom   redan   under\r\nmedeltiden. I en  tid  där vi alltmer\r\nsöker  våra rötter har intresset  för\r\nbl.a. säterkulturen ökat. I dag finns\r\npå ett antal  platser,  bl.a. i norra\r\nVärmland, sätrar i drift på somrarna.\r\nEnskilda,  men också bygdeföreningar,\r\ndriver  det kulturarv  som  en  säter\r\ninnebär.   Värdefulla   kultur-   och\r\nnaturmiljövärden  hotar  försvinna om\r\ninte säterkulturen stimuleras. Det är\r\nviktigt att på olika sätt  bevara den\r\nlevande  säterkulturen.  En nationell\r\nhandlingsplan   för   bevarande    av\r\nlevande   sätrar   och   fäbodar  bör\r\nupprättas  snarast.  Detta  bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13.Kallblodig travare (punkt 14)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag   anser  att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt  14  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   13.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:MJ430\r\nyrkande 3 och 2003/04:MJ475 yrkande 3\r\nsamt avslår motionerna  2003/04:MJ368\r\noch 2003/04:MJ467.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen  har  tidigare beslutat  om\r\ninsatser   för   bevarande    av   de\r\nutrotningshotade              raserna\r\ngotlandsruss, ardenner och nordsvensk\r\nbrukshäst   och   avsätter  särskilda\r\nmedel                            inom\r\nmiljöersättningsprogrammets\r\ndelprogram       för      utbildning,\r\ninformation  och demonstrationsobjekt\r\nför att främja  bevarandet  av  dessa\r\nraser.  Dessvärre  innefattades  inte\r\nden    utrotningshotade   kallblodiga\r\ntravaren i denna bevarandeinsats. Den\r\nkallblodiga  travaren bör självfallet\r\nockså   ingå  i  de   hästraser   som\r\nomfattas   av   regeringens   insats,\r\neftersom   populationen  och  antalet\r\nbetäckta  ston   i   stort   sett  är\r\ndetsamma för denna ras som för  andra\r\nhotade    raser.    Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n14.Miljöstöd till vallodling\r\n(punkt 15)\r\n\r\nav  Anita  Brodén (fp)  och  Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 15 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation   14.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen     motion    2002/03:MJ422\r\nyrkande   9   delvis    samt   avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ428  yrkande  14\r\noch 2003/04:\r\nMJ399 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt     exempel    på    en    riktad\r\nmiljösatsning   är   en  satsning  på\r\nvallodling. På våra bättre  jordar  i\r\nSyd-     och    Mellansverige,    där\r\nnäringsläckage till havet kan befaras\r\nvara   störst,    har   vallen   svag\r\nekonomisk  konkurrenskraft   gentemot\r\nspannmål  och sockerbetor. Detta  bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15.Fånggrödor (punkt 16)\r\n\r\nav Sven  Gunnar  Persson (kd), Jan\r\nAndersson  (c)  och  Gunnar  Goude\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 16 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening vad som  framförs  i\r\nreservation   15.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:MJ487\r\nyrkande 29 och  2003/04:MJ399 yrkande\r\n29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt  odla fånggrödor  är  enligt  vår\r\nuppfattning      en     enkel     och\r\nkostnadseffektiv   åtgärd   för   att\r\nminska      näringsläckaget      från\r\njordbruket utan  att  för  den  skull\r\ntappa  i  avkastning.  Därför  är det\r\nolyckligt  att den svenska regeringen\r\nbegränsat    möjligheten    att    få\r\nersättning för  odling  av fånggrödor\r\ntill  Blekinge,  Gotlands,  Hallands,\r\nKalmar,  Skåne och  Västra  Götalands\r\nlän. I ett  s.k.  motiverat  yttrande\r\npåpekar kommissionen att Sverige inte\r\ndefinierat    jordbruksområden   runt\r\nVänern,   Vättern,    Hjälmaren   och\r\nMälaren,  där  jordbruket  kan  bidra\r\ntill övergödning.  Som  ett led i att\r\nSverige verkligen skall uppfylla EU:s\r\nnitratdirektiv bör stödet  för odling\r\nav   fånggrödor   utvidgas   så   att\r\njordbruksområdena     runt    Vänern,\r\nVättern,   Hjälmaren   och    Mälaren\r\nomfattas  helt och hållet. Detta  bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n16.    Miljöåtgärder kring\r\nÖstersjön (punkt 17)\r\n\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att   utskottets  förslag\r\nunder  punkt  17  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad  som  framförs  i\r\nreservation   16.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen     motion    2002/03:MJ489\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvidgningen   innebär   enligt   min\r\nmening möjligheter för miljöarbetet i\r\nÖstersjön. När i  princip alla länder\r\nkring havet är medlemmar  i  EU finns\r\nen  naturlig  plattform för samarbete\r\noch en möjlighet  till  krafttag  som\r\nmåste  utnyttjas.  Det kräver dock en\r\nlångtgående       förändring       av\r\njordbruksstöden, så att uppbyggnad av\r\nett   modernt   ekologiskt   lantbruk\r\npremieras. Det vore  dessutom rimligt\r\natt   använda   en  större   del   av\r\njordbruksstöden till åtgärder för att\r\nminska de negativa miljöeffekterna av\r\njordbruket, inte  minst  åtgärder mot\r\növergödning. Satsningar på  utbyggnad\r\nav    effektiva    reningsverk    och\r\nanläggning  av  våtmarker är åtgärder\r\nsom  kan  ha  positiv   påverkan   på\r\nÖstersjömiljön. Dessa åtgärder bör då\r\nvidtas  där  bästa  långsiktiga nytta\r\nkan uppnås av satsade  medel, oavsett\r\nvilket land det handlar  om. Eftersom\r\nÖstersjön  är  ett  särskilt   utsatt\r\nområde  bör  det  vara en prioriterad\r\nfråga  inom EU att komma  till  rätta\r\nmed  problemen  där.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17.Användning av natur- och\r\nhandelsgödsel (punkt 20)\r\n\r\nav   Anita   Brodén   (fp),  Marie\r\nWahlgren  (fp)  och  Gunnar  Goude\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 20 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   17.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen     motion    2002/03:MJ315\r\nyrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi    föreslår   restriktioner    mot\r\nanvändning      av     natur-     och\r\nhandelsgödsel med  hänsyn till lokala\r\nförhållanden.  För att  få  bukt  med\r\növergödningen bör  åtgärder sättas in\r\ni vattenavrinningsområden. Jordbruket\r\nmåste  minimera  sitt   kväveläckage,\r\nvilket   kan   ske  genom  exempelvis\r\nvallodling,   fånggrödor,   kantzoner\r\neller genom växtnäringsbalans. Det är\r\nockså     nödvändigt     med     höga\r\nmiljöavgifter  för kadmium i hela EU-\r\nområdet, skärpt  tillsyn  av enskilda\r\navlopp,   striktare  tillämpning   av\r\nproduktvals-                      och\r\nförsiktighetsprincipen     och     en\r\ngenomgripande    reform    av    EU:s\r\ngemensamma  jordbrukspolitik,  med en\r\növergång   från   jordbruksstöd  till\r\nmiljöstöd. Detta bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n18.Kompetensutveckling inom skogen\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav  Anita  Brodén  (fp) och  Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 21 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening vad som  framförs  i\r\nreservation   18.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande\r\n4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     anser     att     en    större\r\nkompetensutveckling inom skogssektorn\r\nbör ske. Folkpartiet är frågande till\r\natt   så   liten   del   satsats   på\r\nkompetensutveckling              inom\r\nskogssektorn.    De    projekt    som\r\ngenomförts     är     långt     ifrån\r\ntillräckliga.     Detta    bör    ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n19.Bekämpningsmedel m.m.\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets   förslag\r\nunder  punkt  22  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   19.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen     motion     2002/03:MJ28\r\nyrkandena 3 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör   att  jordbrukets  ställning   i\r\nSverige  inte  skall  försvagas  till\r\nföljd  av  skatter och pålagor är det\r\nangeläget att  den  skatt som tas upp\r\npå bekämpningsmedel och handelsgödsel\r\nåterförs    till   jordbruksnäringen.\r\nRegeringen        har        frångått\r\növerenskommelsen     med     näringen\r\nangående       återföringen        av\r\nbekämpningsmedels-                och\r\nhandelsgödselskatter     genom    att\r\npengarna  inte  kommer  att återföras\r\ntill   lantbruksforskningen   i   den\r\nomfattning som tidigare utlovats. För\r\nStiftelsen  Lantbruksforskning  (SLF)\r\ninnebär  det  ett  bortfall  på ca 90\r\nmiljoner under 2003 och 2004.  Nu går\r\nnäringen miste om viktig kunskap  som\r\nhade     kunnat    genereras    genom\r\nlantbruksforskningen. Forskning är en\r\nlångsiktig  verksamhet,  och  det  är\r\nsvårt  för  myndigheter  och forskare\r\natt planera sitt arbete när politiska\r\nbeslut   kullkastar   budgeten    för\r\ninnevarande år på det sätt som skett.\r\n\r\nI regeringens skrivelse 2002/03:111\r\nLandsbygdspolitik                   -\r\nresultatredovisning  konstateras  att\r\nanvändningen        av        kemiska\r\nbekämpningsmedel inom jordbruket  och\r\nträdgårdsnäringen  ökat  något  sedan\r\n1995.    Enligt    Kristdemokraternas\r\nuppfattning     krävs    ytterliggare\r\nforskning,  utveckling,   utbildning,\r\ninformation  och  andra insatser  för\r\natt  ytterligare minska  användningen\r\nav  kemiska  bekämpningsmedel.  Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n20.Skatt på kväveläckage\r\n(punkt 23)\r\n\r\nav  Anita  Brodén  (fp)  och Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 23 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   20.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande\r\n5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att man borde  pröva  en  ny\r\nmetod  för  avgifter  på  kväve  från\r\njordbruket,   nämligen  att  beskatta\r\nläckaget   från  åkrarna   och   inte\r\nkvävepåförseln.  Detta överensstämmer\r\nmed vår grundsyn om  att  förorenaren\r\nskall betala. Vi anser att  en  skatt\r\nskall  utgå  från  vad jorden släpper\r\nifrån sig och vill därför  införa  en\r\nutsläppsavgift  enligt den modell som\r\nutformats   i   bl.a.   Danmark   och\r\nHolland. Regeringen  bör tillsätta en\r\nutredning med uppdrag  att utreda hur\r\nen sådan utsläppsavgift  skulle kunna\r\nutformas.  Detta  bör  ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n21.Ekologisk produktion (punkt 24)\r\n\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets   förslag\r\nunder  punkt  24  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   21.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen     motion    2002/03:MJ419\r\nyrkande  9  samt   avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ424       yrkande       14,\r\n2002/03:MJ489 yrkande 6, 2002/03:N302\r\nyrkande  9 och 2003/04:MJ399  yrkande\r\n26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör    att   ytterligare    stimulera\r\nproduktionen  av ekologiska livsmedel\r\nkrävs enligt min uppfattning ett höjt\r\npolitiskt mål för den mängd areal som\r\nskall  ställas  om   till   ekologisk\r\nproduktion.  I  dag finns ett mål  på\r\natt   20   %   av   Sveriges   totala\r\nodlingsareal skall vara omställd till\r\nekologisk produktion  till  år  2005.\r\nMålet  för år 2010 bör höjas till  30\r\n%.  Detta   bör  ges  riksdagen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n22.Ekologisk odling i växthus\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att   utskottets  förslag\r\nunder  punkt  25  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad  som  framförs  i\r\nreservation   22.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ28 yrkande\r\n5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att det finns ett behov  av\r\natt även ge stöd för ekologisk odling\r\ni  växthus.  Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n23.Hållbar utveckling av\r\nlandsbygden (punkt 28)\r\n\r\nav  Anita Brodén  (fp)  och  Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 28 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   23.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ29 yrkande\r\n3 samt avslår motionerna 2002/03:MJ30\r\nyrkande  2  och 2002/03:MJ422 yrkande\r\n16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  anser  att  arbetet  med\r\nallmänna nyttigheter  som  bevarandet\r\nav öppna landskap, biologisk mångfald\r\nsamt  bevarande  av  kulturhistoriska\r\nvärden är viktigt. Vi  anser  att det\r\när  viktigt  att  man tillvaratar  de\r\nnaturliga förutsättningarna som finns\r\nvad   gäller   odlingsbetingelser   i\r\nSverige.  Att  med  stödformer  styra\r\nspannmålsodling  till  norra  Sverige\r\nkan  vara  tveksamt med tanke på  att\r\nvall  och betesdrift  kan  åstadkomma\r\nöppna landskap.  Annan odling behöver\r\ndock  emellanåt  bryta  vallodlingen.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\nFolkpartiet är öppet  för en större\r\nsatsning      på      miljö-      och\r\nlandsbygdsåtgärder.    Sverige    som\r\nnation är helt beroende av att vi har\r\nsåväl   livskraftiga   \"kluster\"   av\r\nforskning,               kreativitet,\r\nentreprenörskap  och allt sådant  som\r\nbehövs  för  att  konkurrera   i   en\r\nalltmer      kunskapsbaserad      och\r\ninternationaliserad värld som att det\r\nlever människor på landsbygden.\r\n\r\n24.Startstöd till unga jordbrukare\r\n(punkt 29)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag   anser  att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt  29  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   24.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:MJ30\r\nyrkande  8 och 2003/04:MJ473  yrkande\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöretagande   i   den  gröna  sektorn\r\npräglas  av  ett stort  kapitalbehov.\r\nSärskilt  tydligt   blir   detta  vid\r\nnystartande av lantbruksföretag.  Den\r\nsvenska  lantbrukarkåren är i dag ett\r\nåldrande   släkte.    Storleken    på\r\nstartstödet     får     enligt    min\r\nuppfattning       inte      urholkas.\r\nStartstödsnivån bör  höjas  till  den\r\nnivå  som finns i konkurrentländerna.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n25.Småskalig livsmedelsproduktion\r\nm.m. (punkt 30)\r\n\r\nav  Sven-Erik  Sjöstrand  (v)  och\r\nGunnar Goude (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   25.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:MJ381\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ335 yrkande 3\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:MJ224,\r\n2002/03:MJ429        yrkande       4,\r\n2002/03:MJ487       yrkande       13,\r\n2002/03:N345    yrkande     8     och\r\n2003/04:MJ297.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga  av besluten som rör jordbruket\r\nfattas på  EU-nivå.  Vi  anser att en\r\nsvensk  hållning  bör vara att  driva\r\nfrågan  om  möjligheten   att   genom\r\nnationella   beslut   möjliggöra   en\r\nutveckling   mot   större  lokal  och\r\nregional   livsmedelsproduktion.   De\r\nmöjligheter  till  nationella  beslut\r\nför   att  skapa  regelverk  som  kan\r\nanpassas utifrån lokala och regionala\r\nförutsättningar   skall  naturligtvis\r\nnyttjas.  Detta  bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n26.Företagarperspektivet i\r\nlandsbygdspolitiken m.m.\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav  Anita Brodén  (fp)  och  Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 31 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   26.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:MJ29\r\nyrkande  1 och 2003/04:MJ431  yrkande\r\n19     samt     avslår     motionerna\r\n2002/03:MJ28    yrkande     1     och\r\n2002/03:MJ30 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  levande  landsbygd är lika viktig\r\nför storstadens människor som för dem\r\nsom väljer att  leva  på landsbygden.\r\nDet är fel att ställa stad  mot  land\r\noch land mot stad. Den öppna, brukade\r\nlandsbygden    är   vårt   gemensamma\r\nkulturarv. Navet  i en väl fungerande\r\nlandsbygd är företagsamma  människor.\r\nEtt   förenklat   regelverk  och   en\r\nminskad        byråkrati       gynnar\r\nsmåföretagsamheten  och  har  oerhörd\r\nbetydelse   inte  minst  för  att  ge\r\nförutsättning  för nystartade företag\r\nsamt     för     utvecklingen      av\r\nsmåföretagsamheten   på  landsbygden.\r\nFolkpartiet  är  negativt   till  den\r\nuppsjö  av olika stöd och bidrag  som\r\nindirekt  kan  styra  verksamhet  och\r\nproduktion  efter stödmöjligheter. En\r\nrenodling borde  ske  för  att minska\r\nbyråkratin.  Vi  tycker  att  det  är\r\nviktigt   att  en  marknadsanpassning\r\nsker,  som innebär  att  produktionen\r\nstyrs  av   varor  och  tjänster  som\r\nkonsumenterna  efterfrågar. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27.Företagarperspektivet i\r\nlandsbygdspolitiken m.m.\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets   förslag\r\nunder  punkt  31  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   27.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ28 yrkande\r\n1 samt avslår motionerna 2002/03:MJ29\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ30 yrkande 1 och\r\n2003/04:MJ431 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna anser att jord- och\r\nskogsbruket  är  hörnstenen   för  en\r\nlevande  landsbygd.  Jag  vill betona\r\ntryggandet    av    dessa   näringars\r\nställning  som  en förutsättning  för\r\nfortsatt bosättning  samt  ekonomisk,\r\nsocial  och  kulturell utveckling  på\r\nden svenska landsbygden.\r\n\r\nDet  är  angeläget   att  framhålla\r\nsambandet mellan företagsklimatet och\r\nlandbygdens  utveckling.  En  levande\r\nlandsbygd   kräver   inte   bara   en\r\nfungerande   jordbrukspolitik,   utan\r\näven goda villkor för småföretagande.\r\nDet måste vara  mödan värt att starta\r\noch driva företag. Det måste löna sig\r\natt  skaffa  en  utbildning  och  att\r\narbeta    mer.    Även   boende    på\r\nlandsbygden måste kunna  leva  på sin\r\nlön och slippa bidragsberoende. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n28.Företagarperspektivet i\r\nlandsbygdspolitiken m.m.\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag   anser  att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt  31  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   28.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ30 yrkande\r\n1      samt     avslår     motionerna\r\n2002/03:MJ28  yrkande 1, 2002/03:MJ29\r\nyrkande  1 och 2003/04:MJ431  yrkande\r\n19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    övergripande     målet     för\r\npolitikområdet  landsbygdspolitik  är\r\nen ekologiskt, ekonomiskt och socialt\r\nhållbar  utveckling  på  landsbygden.\r\nRegeringens       resultatredovisning\r\nhandlar  mest  om olika  stödinsatser\r\ntill den gröna näringen och den gröna\r\nnäringens åtgärder  för  att  Sverige\r\nskall   nå   upp   till   miljömålen.\r\nVisserligen hänvisar man till berörda\r\nmyndigheters  årsredovisningar,   men\r\nskrivelsen  är  ändå alltför tunn när\r\ndet  gäller  politikens  påverkan  på\r\nframtidstron och  tillväxten  på  den\r\nsvenska                  landsbygden.\r\nLandsbygdspolitiken  bör  enligt  min\r\nuppfattning  bygga  på en helhet  för\r\natt  uppnå  en uthållig  tillväxt  på\r\nlandsbygden.              Regeringens\r\nresultatredovisning berör inte direkt\r\nden     uthålliga    tillväxten    på\r\nlandsbygden.   Landsbygden   är  inte\r\nnågon stereotyp museiverksamhet  utan\r\när,   liksom  städerna,  källan  till\r\nframtidens   uthålliga  tillväxt  och\r\nmänniskors välmående.  Detta  bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n29.Kvinnligt företagande m.m.\r\n(punkt 32)\r\n\r\nav  Catharina Elmsäter-Svärd  (m),\r\nSven  Gunnar  Persson  (kd),  Lars\r\nLindblad  (m),  Jan Andersson (c),\r\nBengt-Anders Johansson  (m), Anita\r\nBrodén  (fp)  och  Marie  Wahlgren\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 32 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   29.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:MJ29\r\nyrkande 7 och  2002/03:MJ30 yrkande 4\r\nsamt   avslår   motion   2002/03:MJ30\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn intressant iakttagelse  man  gjort\r\nvad  gäller  erfarenheten  av tre års\r\ngenomförande     av     miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet   och   mål   1-\r\nprogrammet  är  att  kvinnorna  många\r\ngånger   har  en  nyckelroll   i   de\r\nförändringar  och  den utveckling som\r\nsker   på   landsbygden.   Vi   delar\r\nregeringens   bedömning    att    man\r\nytterligare vill förstärka den rollen\r\nunder  de kommande fyra åren. För att\r\nkunna  förstärka  företagande,  såväl\r\nkvinnligt   som   manligt,   kan   en\r\nförenkling  vad  exempelvis gäller F-\r\nskattsedel   underlätta   mycket.   I\r\ngenomsnitt tjänar  kvinnor drygt 80 %\r\nav vad män gör. En av  förklaringarna\r\ntill  detta  är  att  många   kvinnor\r\narbetar  inom den offentliga sektorn,\r\nvården, omsorgen  och skolan. Vi vill\r\natt    kvinnor    skall    ha    fler\r\narbetsgivare att välja mellan.  Detta\r\nskulle  vara ett bra sätt för kvinnor\r\natt få upp  sina  löner.  Att även på\r\nlandsbygden kunna välja mellan  olika\r\narbetsgivare  inom  exempelvis  vård,\r\nskola   och  omsorg  kan  inte  minst\r\nlönemässigt betyda mycket.\r\n\r\nAndelen   företag   i  Sverige  som\r\nstartas av kvinnor är låg,  ca  29  %\r\nenligt   Nutek.   Andelen   kvinnliga\r\nföretagare  är  låg i Sverige även  i\r\nett  internationellt  perspektiv.  Vi\r\nvill se ett jämställt företagande och\r\nföreslår  beprövade och framgångsrika\r\ninsatser  som   affärsrådgivare   för\r\nkvinnor,  resurscentrum  för  kvinnor\r\noch   att   allt   företagsstöd   och\r\ntillväxtskapande     arbete,    t.ex.\r\nregelförenklingsarbetet, skall ha ett\r\ntydligt   genusperspektiv.   Det   är\r\ndiskriminerande    att   de   största\r\nhindren  för  eget företagande  finns\r\ninom de områden  där  kvinnor  har de\r\nflesta   jobben   -   inom  offentlig\r\nsektor.  Möjligheten  för  många  att\r\npröva  på  företagande  genom   t.ex.\r\negenanställning     förhindras     av\r\nålderdomliga regler för F-skattsedel,\r\nsom   gör   att   ansökan  för  t.ex.\r\nsjuksköterskor ofta avslås. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n30.    Jordbruket i norra\r\nSverige (punkt 33)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets   förslag\r\nunder  punkt  33  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   30.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:MJ28\r\nyrkande 6 och  2003/04:MJ399  yrkande\r\n11     samt     avslår     motionerna\r\n2002/03:MJ30         yrkande       6,\r\n2002/03:MJ303       yrkande        1,\r\n2002/03:MJ326,         2002/03:MJ330,\r\n2002/03:MJ393, 2002/03:MJ487  yrkande\r\n6,   2002/03:N343 yrkandena 8 och  10\r\nsamt 2003/04:MJ222.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJordbruket i de norra delarna av vårt\r\nland har  på grund av klimatet och de\r\nstora    avstånden     en    speciell\r\nproblematik.    Därför   finns    ett\r\nnationellt merkostnadsstöd  till  det\r\nnorrländska  jordbruket.  Stödet  har\r\ngoda  effekter  när  det  gäller  att\r\nbehålla    jordbruket    och    gynna\r\nlandsbygdsutvecklingen.     Det    är\r\nanmärkningsvärt  att  de av riksdagen\r\nbeställda    höjningarna    av     de\r\nnationella    merkostnadsstöden   har\r\nanmälts  så  sent   till   Europeiska\r\nkommissionen.   Detta   är   särskilt\r\noroande    mot    bakgrund   av   att\r\njordbruksproduktionen i dag minskar i\r\nnorra   Sverige.   Detta    bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n31.Jordbruket i norra Sverige\r\n(punkt 33)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag   anser  att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt  33  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   31.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ30 yrkande\r\n6 samt avslår motionerna 2002/03:MJ28\r\nyrkande  6, 2002/03:MJ303 yrkande  1,\r\n2002/03:MJ326,         2002/03:MJ330,\r\n2002/03:MJ393, 2002/03:MJ487  yrkande\r\n6,  2002/03:N343 yrkandena 8 och  10,\r\n2003/04:MJ222    och    2003/04:MJ399\r\nyrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe av riksdagen beslutade höjningarna\r\nav  stödet  till  mjölkproduktion   i\r\nregion  1  har  ännu inte godkänts av\r\nEuropeiska kommissionen.  Anledningen\r\ntill  detta  är enligt vår mening  en\r\nsenfärdig hantering  från den svenska\r\nregeringens sida. Det är av stor vikt\r\natt      för     svenskt     lantbruk\r\nkonkurrensstärkande   åtgärder   inte\r\nförhalas.  Detta  bör  ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n32.Förenkling av programmen för\r\nlandsbygdsutveckling (punkt 35)\r\n\r\nav  Catharina Elmsäter-Svärd  (m),\r\nSven  Gunnar  Persson  (kd),  Lars\r\nLindblad  (m),  Jan  Andersson (c)\r\noch Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   32.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:MJ30\r\nyrkande  3, 2002/03:MJ411  yrkande  2\r\noch  2002/03:MJ424  yrkande  10  samt\r\navslår motion 2002/03:MJ333.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe olika  programmen  som  berörs  av\r\nregeringens  redovisning  har  en sak\r\ngemensamt  -  det är krångliga regler\r\nför dem som deltar  i programmen. Det\r\nfår inte vara så att människor väljer\r\nbort  att  delta  i program  för  att\r\nstärka landsbygden  enbart därför att\r\nmyndigheternas  regelverk   tar   för\r\nmycket kraft och tid att ta sig an.\r\n\r\nDen speciella företagsstrukturen  i\r\njordbruket gör det till en intressant\r\nbransch     att    börja    genomföra\r\nförändringar   som  syftar  till  att\r\ngynna  tillkomsten   av   mycket  små\r\nföretag eftersom man sannolikt väljer\r\natt  antingen ha betesdjur eller  att\r\ninte ha  det  alls. Det är inte som i\r\nvanlig näringspolitik  att  företagen\r\nbehöver  stimulans för att växa  utan\r\nde behöver stimulans för att bli till\r\neller  låta   bli   att   lägga  ned.\r\nJordbruksdepartementet   bör   få   i\r\nuppdrag  att undersöka på vilket  vis\r\nman  med  förenklat   regelverk   kan\r\nunderlätta  för  nya  djurhållare att\r\netablera  sig.  Genom en  översyn  av\r\nregelverket skulle man dessutom kunna\r\nvisa  att  framgångsrik  miljöpolitik\r\ninte  behöver  kosta  pengar  utan  i\r\nstället   kan   leda  till  generellt\r\nenklare regler.\r\nByråkratin                     inom\r\njordbruksadministrationen  bör enligt\r\nvår uppfattning begränsas bl.a. genom\r\nförenklingar   av   miljöstöden   och\r\nadministrationen av EU-ersättningarna\r\ni övrigt. Ett förslag är att bönderna\r\nskall få ett förenklat förfarande när\r\nde söker stöd från EU,  t.ex. att man\r\nkan söka för mer än ett år  i  taget,\r\nt.ex.  för  tre  år,  vilket  ger  en\r\nstörre  långsiktig  trygghet. Vi vill\r\natt    regeringen    tillsätter    en\r\nutredning  med  syfte  att  visa  hur\r\nansökningsförfarandet kan  förenklas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n33.Den gemensamma\r\njordbrukspolitiken (punkt 36)\r\n\r\nav  Anita  Brodén  (fp) och  Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 36 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening vad som  framförs  i\r\nreservation   33.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:MJ29\r\nyrkande 2 och 2002/03:MJ422 yrkande 9\r\ndelvis   samt   avslår   2002/03:K288\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  avveckla  den traditionella\r\njordbrukspolitiken  och  ersätta  den\r\nmed en politik som ger effektivt stöd\r\nåt  jordbruk som är viktiga  för  att\r\nhålla  landskapet öppet, kulturmiljön\r\noch den  biologiska  mångfalden.  Den\r\nkraftigt               specialiserade\r\njordbruksproduktionen  i  Europa  har\r\nmedfört  stora  negativa konsekvenser\r\npå  miljön  och  i  vissa  fall  även\r\näventyrat människors hälsa. Metoderna\r\nhar  också  rest  allvarliga   etiska\r\nfrågor    om    förhållandet   mellan\r\nmänniska  och  djur.  Den  gemensamma\r\njordbrukspolitiken har hittills varit\r\nosolidarisk och bör reformeras.\r\n\r\nEn  förnuftig jordbrukspolitik  bör\r\nminska  arealersättningen och ersätta\r\nden med ett miljöstöd för vallodling,\r\nfånggrödor och kantzoner m.m. för att\r\nminimera kväveläckaget. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n34.Det fjällnära jordbruket\r\n(punkt 39)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser   att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt  39  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad  som  framförs  i\r\nreservation   34.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:MJ303\r\nyrkande  2, 2003/04:MJ358  yrkande  2\r\noch  2003/04:MJ399  yrkande  31  samt\r\navslår  motion  2002/03:MJ381 yrkande\r\n1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen   gav   i   december   1998\r\nregeringen i uppdrag att  utforma ett\r\nsärskilt   stöd  till  jordbruket   i\r\nfjällnära område  för  att kompensera\r\ndet sämre utfallet efter  EU-inträdet\r\ni  stödområde 1. Trots detta  så  har\r\ndet  ännu inte införts någon särskild\r\nersättning  riktad  till jordbruket i\r\ndetta  område. Jordbrukarna  i  dessa\r\nområden  får  det  allt  svårare  att\r\nklara  sin  försörjning.  Under tiden\r\ntvingas de få som är kvar överväga om\r\nde   kan  fortsätta  sin  verksamhet.\r\nMånga har också lagt ned sina gårdar.\r\nRegeringen  bör  skyndsamt  vidta  de\r\nåtgärder  som  krävs för att leva upp\r\ntill riksdagens beslut.\r\n\r\nKristdemokraterna   vill   särskilt\r\nvärna   om   småskaliga   jordbruk  i\r\nglesbygden  och fjälljordbruket.  Jag\r\nföreslår   därför   att   stöd   till\r\nsmåskalighet   särskilt  bör  beaktas\r\ninom    ramen    för    miljö-    och\r\nlandsbygdsprogrammet     liksom     i\r\nanslutning till det särskilda  stödet\r\nför  Norrlandsjordbruket.  Detta  bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n35.Det fjällnära jordbruket\r\n(punkt 39)\r\n\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag   anser  att  utskottets  förslag\r\nunder  punkt  39  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening  vad  som  framförs i\r\nreservation   35.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen     motion    2002/03:MJ381\r\nyrkande  1  samt   avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ303       yrkande        2,\r\n2003/04:MJ358     yrkande    2    och\r\n2003/04:MJ399 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe mycket speciella  förhållanden som\r\nråder  i de fjällnära kommunerna  har\r\ninte    sin     motsvarighet    någon\r\nannanstans   inom  EU.   Allt   detta\r\nmotiverar enligt  min uppfattning att\r\nen    särskild   fjällmiljöersättning\r\ninförs,  dvs. ett stödprogram som kan\r\nskapa  förutsättningar  att  överleva\r\nför det  fåtal  jordbruk  som finns i\r\ndet fjällnära området. En kombination\r\nav  miljöstöd,  öppet landskaps-  och\r\nkulturmiljöstöd kompenserar för stora\r\navstånd  och  små  enheter.  År  1997\r\nbeslutade riksdagen  att ett särskilt\r\nstöd  bör  utgå till fjälljordbruket.\r\nBeslutet   har    dock    ännu   inte\r\ngenomförts. I samband med den översyn\r\nav    jordbrukspolitiken    som   för\r\ntillfället  pågår  (Mid  term review)\r\nbör det även göras en uppföljning och\r\nutvärdering av vilka effekter  det nu\r\nrådande stödsystemet har haft för det\r\nfjällnära        jordbruket.       Om\r\nutvärderingen        visar        att\r\nfjälljordbruket i lägre  grad  kunnat\r\nta del av de nya stöden än jordbruket\r\ninom   övriga   områden   som  kräver\r\nsärskilt  riktade  stöd,  och  därför\r\nmissgynnats  av övergången till  EU:s\r\njordbrukspolitik,    bör   regeringen\r\nåterkomma  med förslag  om  åtgärder.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n36.Jordbrukets konkurrensvillkor\r\n(punkt 41)\r\n\r\nav Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),\r\nSven  Gunnar  Persson  (kd),  Lars\r\nLindblad  (m),  Jan  Andersson (c)\r\noch Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under\r\npunkt 41 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som framförs  i\r\nreservation   36.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:MJ28\r\nyrkande 2 och 2002/03:MJ30 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  de svenska  bönderna  skall\r\nkunna stå sig i konkurrensen med sina\r\neuropeiska kolleger bör villkoren för\r\nde svenska  bönderna  vara någorlunda\r\njämlika  villkoren  för andra  bönder\r\ninom  EU.  Vi anser att  skatter  och\r\navgifter på  eldningsolja, diesel och\r\nhandelsgödsel   bör  harmonieras  med\r\növriga EU-länders.\r\n\r\nEn av de mest angelägna  åtgärderna\r\när  en sänkning av skatten på  diesel\r\nför  jordbrukets   maskiner,   i  ett\r\nförsta  steg  ned  till  genomsnittet\r\ninom EU. Det är vidare angeläget  att\r\nden    skatt    som    tas   upp   på\r\nbekämpningsmedel   och  handelsgödsel\r\nåterförs    till   jordbruksnäringen.\r\nRegeringen        har        frångått\r\növerenskommelsen  med   näringen   om\r\nåterföring  av bekämpningsmedels- och\r\nhandelsgödselskatter. Pengarna kommer\r\nnu    inte    att   återföras    till\r\nlantbruksforskningen i den omfattning\r\nsom tidigare utlovats. För Stiftelsen\r\nLantbruksforskning  (SLF) innebär det\r\nett bortfall på ca 90  miljoner under\r\n2003  och  2004.  Forskning   är   en\r\nlångsiktig  verksamhet,  och  det  är\r\nsvårt  för  myndigheter  och forskare\r\natt planera sitt arbete när politiska\r\nbeslut   kullkastar   budgeten    för\r\ninnevarande år på det sätt som skett.\r\nLantbruket  har  stor betydelse för\r\nservice     och    kringverksamheter.\r\nLantbruksnäringen   är  stora  kunder\r\nt.ex.  till  lokala  hantverkare  och\r\ntransportsektorn.  För  att  fortsatt\r\nkunna   vara  en  viktig   motor   på\r\nlandsbygden  krävs att lantbruket ges\r\nrättvisa  konkurrensvillkor   jämfört\r\nmed  övrigt  europeiskt lantbruk.  Vi\r\nanser   att   dagens    system    med\r\nkväveskatt   på   handelsgödsel   med\r\nåterföring  i  olika  former  inte är\r\neffektivt.  Det  absolut enklaste  är\r\natt helt slopa skatten, vilket medför\r\natt den administration  av  det  slag\r\nsom  regeringens  modell  ger  upphov\r\ntill  inte behövs. Även dieselskatten\r\nförsämrar      svenskt      lantbruks\r\nförutsättningar  att  konkurrera   på\r\nlika  villkor  med  våra grannländer.\r\nAtt  jord-  och skogsbruksmaskiner  i\r\ndag  påförs en  \"vägtrafikavgift\"  är\r\ninte rimligt.  Vi återupprepar därför\r\nkravet  på  att  dieselskatten  skall\r\nsänkas för dessa maskiner.  Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning av ärendet  har\r\nföranlett     följande      särskilda\r\nyttranden.   I  rubriken  anges  inom\r\nparentes vilken  punkt  i  utskottets\r\nförslag   till   riksdagsbeslut   som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar (punkt 1)\r\n\r\nav  Catharina Elmsäter-Svärd  (m),\r\nLars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\n\r\nModerata samlingspartiet har i parti-\r\noch  kommittémotioner   förordat   en\r\nannan  inriktning  av  den ekonomiska\r\npolitiken  och  budgetpolitiken.  Ett\r\növergripande mål  för  den ekonomiska\r\npolitiken  skall vara att  möjliggöra\r\nökad tillväxt,  att kunna leva på sin\r\nlön  och  stärkt  trygghet.   Antalet\r\nsjukskrivna  och  förtidspensionerade\r\nmåste minskas genom  att sjukvård och\r\nrehabilitering   förbättras.    Detta\r\nkräver  bl.a.  en målmedveten politik\r\nför  ett  ökat  arbetsutbud,   rejäla\r\nsatsningar  på  kunskap och forskning\r\nsamt   påtagliga   förbättringar   av\r\nklimatet  för  företagande.  För  att\r\nmöjliggöra  allt   detta   krävs   en\r\npolitik  som innehåller lägre skatter\r\nför både löntagare och företagare, en\r\nskärpning     av     bidragssystemen,\r\navregleringar och ökad konkurrens, en\r\nökad   trygghet   för   och    stärkt\r\nsjälvkänsla hos medborgarna.\r\n\r\nVåra förslag skall var trygga,  väl\r\nsammanhållna och syfta till att skapa\r\nde  bästa  förutsättningarna  för ett\r\nekonomiskt,  kulturellt  och  socialt\r\nväxande Sverige. Vi vill satsa  på en\r\nutbildning   som   ger   alla  större\r\nmöjligheter  till  ett  rikare   liv.\r\nGenom  en  större  enskild sektor och\r\nett starkare civilt samhälle kan både\r\nföretag och människor  växa.  Vi vill\r\natt fler, inte färre, kan komma in på\r\nden  ordinarie  arbetsmarknaden.  Den\r\nsociala tryggheten  och  självkänslan\r\nökar också genom att hushållen får en\r\nstörre   ekonomisk   självständighet.\r\nFriheten  och rättigheten  att  välja\r\nbidrar både  till mångfald, en bättre\r\nkvalitet och en  större  trygghet. De\r\nenskilda  människorna får ett  större\r\ninflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit  en  växling från\r\nsubventioner    och    bidrag    till\r\nomfattande skattesänkningar för alla,\r\nfrämst  låg-  och medelinkomsttagare.\r\nSamtidigt värnar  vi de människor som\r\när  i  störst  behov  av   gemensamma\r\ninsatser  och som har små eller  inga\r\nmöjligheter   att  påverka  sin  egen\r\nsituation. Vi slår också fast att det\r\nallmänna skall tillföras resurser för\r\natt   på   ett  tryggt   sätt   kunna\r\ngenomföra de uppgifter som skall vara\r\ngemensamma.    Exempelvis    tillförs\r\nbetydande resurser för att bryta  den\r\nökade  sjukfrånvaron  och  de  ökande\r\nförtidspensioneringarna.\r\nVårt  budgetalternativ  -  med våra\r\nförslag        till       utgiftstak,\r\nanslagsfördelning, skatteförändringar\r\nsamt   finanspolitiska    ramverk   -\r\npräglas av ordning och reda och skall\r\nses  som  en  helhet  där inte  någon\r\neller några delar kan brytas  ut  och\r\nbehandlas  isolerat  från  de  andra.\r\nEftersom riksdagens majoritet den  19\r\nnovember  2003  har beslutat om ramar\r\nför   de   olika  utgiftsområdena   i\r\nenlighet med finansutskottets förslag\r\noch därmed valt  en  annan inriktning\r\nav politiken, deltar vi inte i det nu\r\naktuella          beslutet         om\r\nanslagsfördelning inom  utgiftsområde\r\n23.\r\nI  det  följande  redovisar   vi  i\r\nkorthet   det  moderata  alternativet\r\ntill politik  inom  utgiftsområde 23.\r\nVår politik finns närmare utvecklad i\r\nmotion 2003/04:MJ449 (m).\r\nEn stor del av utgiftsområdet styrs\r\nav  EU:s  gemensamma  jordbruks-  och\r\nlandsbygdspolitik   (CAP).    Området\r\nomfattar   såväl   direktbidrag  från\r\nunionen  som  svensk medfinansiering,\r\nvilket i många  fall  är  ett villkor\r\nför att stöd skall kunna erhållas. Då\r\ndessa   utgifter   inte   styrs  från\r\nSverige har vi heller ingen möjlighet\r\natt   föreslå   andra   nivåer.  Rent\r\nprincipiellt      borde     europeisk\r\nlantbruksnäring   klara    sig    med\r\navsevärt lägre stödnivåer. Det gäller\r\nsåväl direkt eller indirekt stöd till\r\nproduktion  som  det stöd som betalas\r\ntill  landsbygden.   Det   sistnämnda\r\nstödet  borde  inte  heller betraktas\r\nsom en del av jordbrukspolitiken utan\r\nsom   en  del  av  regionalpolitiken.\r\nMinskningen  av stödet kan inte göras\r\nensidigt utan  måste ske parallellt i\r\nalla länder.\r\nAnslagen   42:6    och   43:13   är\r\nmyndighetsanslag    för    den    nya\r\nDjurskyddsmyndigheten     och     för\r\nLivsmedelsekonomiska  institutet.  Vi\r\nanser  att ingen av dessa myndigheter\r\nbehövs.  Den  verksamhet  som bedrivs\r\neller  skall bedrivas där kan  skötas\r\nav  andra   myndigheter   inom  deras\r\nnuvarande    ramar.   Anslaget   42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten kan därför utgå\r\neftersom myndigheten  inte  kommit  i\r\ngång med sin verksamhet, och anslaget\r\ntill  Livsmedelsekonomiska institutet\r\nbör fasas  ut. I konsekvens med detta\r\ntillför     vi     anslaget      43:1\r\nJordbruksverket medel för ändamål som\r\nnu       avses       anslås      till\r\nDjurskyddsmyndigheten.\r\nRegeringen  föreslår  införande  av\r\nett   nytt  anslag   44:7   Ekologisk\r\nproduktion.   Vi  motsätter  oss  att\r\nmedel  anslås  för   att   stödja  en\r\nproduktionsmetod.  En  stor  del   av\r\nmedlen     avses     användas    till\r\nmarknadsföringsstöd.      Det      är\r\nanmärkningsvärt   att   staten    ger\r\nmarknadsföringsbidrag     till     en\r\nförhållandevis    lönsam   nisch   av\r\nlivsmedelsmarknaden.        Ekologisk\r\nproduktion är på det hela taget  inte\r\nmer miljövänlig än konventionell. Det\r\nfinns således inte något motiv att av\r\nmiljöskäl       stödja      ekologisk\r\nproduktion. Anslag  44:7  bör  därför\r\nutgå.\r\nInom utgiftsområdet finns också  en\r\nviss återstående rundgång av skatt på\r\njordbrukets         produktionsmedel.\r\nEftersom vi har motsatt oss att skatt\r\nförst     tas     ut     på     vissa\r\nproduktionsmedel    för   att   sedan\r\nåterföras    till    för   jordbruket\r\ngemensamma     ändamål    vill     vi\r\nnaturligtvis  inte  heller  ha  någon\r\nåterföring  av dessa  medel.  Det  är\r\nbättre att skatterna  aldrig  tas ut.\r\nSystemet påminner inte så lite om den\r\njordbruksprisreglering  som  övergavs\r\nför  drygt tio år sedan. Eftersom  vi\r\nföreslår  att  skatten  avskaffas och\r\ndet därför inte finns några medel att\r\nåterföra i vårt budgetalternativ  bör\r\nanslaget  44:6 Återföring av skatt på\r\nhandelsgödsel   och  bekämpningsmedel\r\nm.m. utgå.\r\n\r\n2. Anslag inom utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar (punkt 1)\r\n\r\nav  Anita Brodén  (fp)  och  Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFolkpartiets  förslag till utgiftsram\r\nför utgiftsområde  23 har avslagits i\r\nbudgetprocessens första steg. Då vårt\r\nbudgetförslag  är en  helhet  är  det\r\ninte   meningsfullt   att   delta   i\r\nfördelningen     på    anslag    inom\r\nutgiftsområdet.   I    det   följande\r\nredovisas   i   sammanfattning   vårt\r\nbudgetförslag för utgiftsområde 23.\r\n\r\nDjurhälsa och livsmedelssäkerhet är\r\ntvå  av de viktigaste  områdena  inom\r\nbudgetområdet.  Vi  satsar  därför  5\r\nmiljoner  kronor mer än regeringen på\r\nden nya Djurskyddsmyndigheten  och 10\r\nmiljoner kronor mer än regeringen  på\r\nLivsmedelsverket      för      utökad\r\nlivsmedelskotroll.\r\nFolkpartiet anser dessutom att  det\r\när   viktigt   för   förståelsen  för\r\nlivskraftiga rovdjursstammar  att  de\r\nsom  får  sina  djur  rivna  får full\r\nersättning.   Vi   anser  därför  att\r\nanslag 42:5 Ersättning för viltskador\r\nm.m. bör tillföras 3  miljoner kronor\r\nmer än vad regeringen föreslår.\r\nDe senaste årens larm om risken för\r\natt  t.ex.  torsken skall  fiskas  ut\r\ninnebär  att insatserna  på  det  här\r\nområdet  måste   öka.  Anslaget  43:8\r\nFiskeriverket bör  därför tilldelas 5\r\nmiljoner  kronor  utöver  regeringens\r\nförslag.\r\nEnligt vår mening  bör  arbetet med\r\nomarrondering    bl.a.    i   Dalarna\r\npåskyndas.  Därför bör anslaget  44:4\r\nStöd till jordbrukets rationalisering\r\nm.m.  tillföras   2  miljoner  kronor\r\nutöver vad regeringen föreslår.\r\nFolkpartiet anser  det  viktigt att\r\nresurser  satsas  för  att åstadkomma\r\nett så miljömässigt bra  jordbruk som\r\nmöjligt. Dessa resurser skall gå till\r\nde   projekt   som  har  den  största\r\npositiva effekten på miljön oberoende\r\nav  om  det  är fråga  om  ekologiskt\r\njordbruk     eller     konventionellt\r\njordbruk. I dag satsas stora resurser\r\npå  projekt som  rör  det  ekologiska\r\njordbruket.  Detta  är bra om det ger\r\nönskad miljöeffekt men  man  får inte\r\nbortse     från     landets    övriga\r\njordbrukare som utgör  80  %  av  det\r\ntotala  antalet.  Därför bör det inte\r\ngöras  en  särskild satsning  på  det\r\nekologiska   jordbruket.    Mot   den\r\nbakgrunden    bör    anslaget    44:7\r\nEkologisk  produktion  utgå  och  för\r\nändamålet  avsatta medel, 15 miljoner\r\nkronor, återföras till anslaget 44: 1\r\nÅtgärder för  landsbygdens  miljö och\r\nstruktur.\r\nFör    att   de   ovan   föreslagna\r\nåtgärderna  och  viktiga  åtgärder på\r\nandra     områden,    framför    allt\r\nskattesänkningar,     skall     kunna\r\ngenomföras föreslår Folkpartiet också\r\nett     antal     besparingar.     De\r\nförändringar  som har genomförts inom\r\ndistriktsveterinärsorganisationen\r\nborde  leda  till lägre kostnader. Vi\r\nanslår  därför   20  miljoner  kronor\r\nmindre  än  regeringen   på  anslaget\r\n42:2 Bidrag                      till\r\ndistriktsveterinärorganisationen.\r\nVidare  sparar  vi 60 miljoner kronor\r\npå Statens jordbruksverk,  som enligt\r\nvår  mening skall omvandlas till  ett\r\nmindre    verk    med    ansvar   för\r\nlandsbygdsutveckling. Vidare  gör  vi\r\nen  besparing med 251 miljoner kronor\r\npå anslaget  44:6 Återföring av skatt\r\npå handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\neftersom  vi anser  att  miljöskatter\r\nframför allt  skall vara en del av en\r\nskatteväxling.\r\n\r\n3. Anslag inom utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar (punkt 1)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har  i  parti- och\r\nkommittémotioner  förordat  en  annan\r\ninriktning    av    den    ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken  än den\r\nsom  regeringen  och dess stödpartier\r\nföreslår.\r\n\r\nRiksdagsmajoriteten  - bestående av\r\nsocialdemokrater,    vänsterpartister\r\noch   miljöpartister   -  har   genom\r\nförslag  till  ramar  för  de   olika\r\nutgiftsområdena  samt beräkningen  av\r\nstatens inkomster ställt sig bakom en\r\nannan inriktning av  politiken  i det\r\nförsta  rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför redovisar vi i detta särskilda\r\nyttrande   (i   stället   för   i  en\r\nreservation)  den  del av vår politik\r\nsom rör utgiftsområde  23  och som vi\r\nskulle ha yrkat bifall till  om  vårt\r\nförslag   till   ramar   hade  vunnit\r\nriksdagens   bifall   i   den  första\r\nbeslutsomgången.\r\nKristdemokraternas jordbrukspolitik\r\nsyftar  till  uthållig användning  av\r\nåkermarken  för  livsmedelsproduktion\r\nmed   hög   kvalitet,   eller   annan\r\nanvändning som  enkelt kan ställas om\r\ntill livsmedelsproduktion, exempelvis\r\nenergigrödor.  En  förutsättning  för\r\natt jordbruket skall  finnas kvar som\r\nbasnäring  i  hela  landet   är   att\r\nkonkurrensvillkoren  är  desamma  som\r\nomvärldens.   Att  behålla  de  öppna\r\nlandskapen  och   ge  möjlighet  till\r\nfortsatt brukande också  i skogs- och\r\nmellanbygd   är   en   annan   viktig\r\ngrundbult i jordbrukspolitiken.\r\nDet  är  nu  hög  tid att förbättra\r\nSveriges      bönders      ekonomiska\r\nsituation. Regeringen har länge lovat\r\natt uppfylla löftet till lantbrukarna\r\nom    reducering   av  dieselskatten.\r\nDetta löfte har svikits  ännu en gång\r\ndå  inget  sådant  förslag  finns   i\r\nbudgetförslaget.    Kristdemokraterna\r\nkräver   att   denna   skattesänkning\r\ngenomförs snarast.\r\nLandets jordbruksföretagare tillhör\r\nSveriges       miljövårdare       och\r\nmiljövärnare.      Jordbrukspolitiken\r\nmåste handla om att  ta till vara den\r\nmiljö          som          långvarig\r\njordbruksproduktion  skapat.  Förutom\r\nlivsmedelsproduktion  är  det viktigt\r\natt  skapa  fortsatta förutsättningar\r\nför lantbrukare  att  bedriva kultur-\r\noch miljöarbete i hela  vårt  land, i\r\nskogsbygd och mellanbygd såväl  som i\r\nslättbygd.  Detta är en förutsättning\r\nför en levande landsbygd.\r\nFör            att           trygga\r\nlivsmedelsproduktionen  för framtiden\r\ni Sverige och övriga EU-länder  måste\r\ndet  slås  fast att den odlade jorden\r\när  en  oersättlig   och   livsviktig\r\nresurs  för  människors välbefinnande\r\noch  överlevnad.   Ur   ett   globalt\r\nperspektiv  är  det också långsiktigt\r\nnödvändigt att åkermarken  i  Sverige\r\noch   Europa  finns  tillgänglig  för\r\nlivsmedelsproduktion.\r\nJordbruket    är    centralt    för\r\nsysselsättningen  på  landsbygden och\r\ninom livsmedelssektorn.  Sverige  har\r\nsärskilt   goda  förutsättningar  att\r\nklara ett miljövänligt  och uthålligt\r\njordbruk  där djurhållningen  präglas\r\nav  omsorg  och   goda   djurmiljöer.\r\nSträvan efter att ha ett jordbruk med\r\nbiologiskt fullvärdiga livsmedel  med\r\nhög   kvalitet   ger   Sverige  många\r\nkonkurrensfördelar       om      lika\r\nkonkurrensvillkor  med omvärlden  får\r\ngälla.    Jordbrukarna    måste    få\r\nförutsättningar    att    långsiktigt\r\nbedriva sin livsmedelsproduktion  med\r\ndärtill     hörande    kultur-    och\r\nmiljöarbete.\r\nI  den fortsatta  tillämpningen  av\r\nden   gemensamma   jordbrukspolitiken\r\n(CAP)  skall   Sverige  inta  en  mer\r\njordbruksfrämjande        inställning\r\nsyftande till bevarande av  åkermark,\r\nfortsatta     förutsättningar     för\r\nlivsmedelsproduktion  i  hela Sverige\r\noch    förstärkandet    av   en   god\r\nmiljömässig     livsmedelsproduktion.\r\nKristdemokraterna menar också att det\r\när hög tid att förbättra  situationen\r\nför trädgårdsnäringen, där  vi  t.ex.\r\nvill  avskaffa  de konkurrenshämmande\r\nskatter  som  trädgårdsnäringen   har\r\ngemensamt      med     den     övriga\r\njordbruksnäringen.\r\nKristdemokraterna  vill också skapa\r\nlångsiktiga    förutsättningar    för\r\nfiskenäringen att  utvecklas i balans\r\nmed miljön. Det är viktigt att svensk\r\nfiskerinäring    har   villkor    som\r\nmotsvarar  de i konkurrerande  länder\r\noch vi vill  därför  bl.a. införa ett\r\nyrkesfiskaravdrag.\r\nFör   att  svenskt  skogsbruk   och\r\nsvensk  skogsindustri   skall   kunna\r\nutvecklas   krävs   långsiktiga   och\r\nhållbara   spelregler  som  befrämjar\r\nsåväl produktionsmål som miljömål.\r\nKristdemokraterna  lämnar  separata\r\nmotioner inom områdena hav och fiske,\r\ndjurskydd,    jakt    och   viltvård,\r\nträdgårdsnäring,           skogsbruk,\r\nhästpolitik samt landsbygdspolitik.\r\n\r\nNya anslag\r\n\r\nDet  allmänna skördeskadeskyddet  för\r\nvissa  jordbruksgrödor upphörde genom\r\nriksdagens beslut år 1994. Sedan dess\r\nhar  staten   officiellt   haft   ett\r\növergripande  ansvar för skördeskador\r\ni   samband   med   naturkatastrofer.\r\nEnligt Jordbruksverket  har  hittills\r\ningen   ersättning  betalats  ut  för\r\nskördeskador  i  sådana sammanhang. I\r\ndagsläget  föreligger   en  betydande\r\nosäkerhet  om  avgränsningen  av  det\r\nstatliga ansvaret  för skördebortfall\r\ntill  följd av naturkatastrofliknande\r\nhändelser. I samband med behandlingen\r\nav budgetpropositionen  för  år  2002\r\ngav    riksdagen   till   känna   att\r\nregeringen  skulle  se  över  statens\r\nansvar för skördeskador i samband med\r\nnaturkatastrofer. Med anledning härav\r\nhar  det  tagits  fram  en promemoria\r\ninom   Regeringskansliet   som    för\r\nnärvarande           remissbehandlas.\r\nPromemorians  utgångspunkt   är  dock\r\nolycklig  då  den  tycks förbise  det\r\nfaktum att jordbruket  inte är vilken\r\nindustri som helst, utan fyller flera\r\ncentrala funktioner för  samhälle och\r\nnatur.    Därtill    är   jordbrukets\r\navkastning    till    sin    karaktär\r\nsynnerligen        beroende        av\r\nväderleksfaktorer.  En orsak till att\r\ninga  utbetalningar gjorts  sedan  år\r\n1994 är  sannolikt att det saknas ett\r\nanslag i statsbudgeten för ersättning\r\ntill skördeskador.  Kristdemokraterna\r\nföreslår därför att ett  nytt  anslag\r\nför   ersättning   till  skördeskador\r\ninrättas. Till detta  anslag  anvisar\r\nvi 15 miljoner kronor för år 2004.\r\n\r\nI  ett  samhälle  som strävar efter\r\nvälfärd för alla är det  rimligt  att\r\nockså  bönder skall kunna vara lediga\r\nfrån sitt  arbete,  t.ex. när de vill\r\nha semester eller är  sjuka, utan att\r\ndrabbas  hårt  ekonomiskt.   Eftersom\r\nolika  system  för  avbytartjänst  nu\r\nväxer fram i landet är  det  lämpligt\r\natt  det  statliga  stödet går direkt\r\ntill den som använder sig av avbytare\r\noch att ersättning utgår  för uttagen\r\nledig  tid  med  ett maximum som  kan\r\nhöjas  i  takt med att  avbytarstödet\r\nbyggs  ut. Kristdemokraterna  anvisar\r\n20  miljoner  kronor  till  ett  nytt\r\nanslag för stöd till avbytartjänster.\r\nI ett  flertal statliga utredningar\r\nhar slagits  fast att växthusodlingen\r\när     en    mycket    energiintensiv\r\nnäringsgren   och  utsatt  för  stark\r\nkonkurrens.       Det       nuvarande\r\nenergibeskattningssystemet   dränerar\r\nväxthusföretagen  på  viktigt kapital\r\nsom  bättre  behövs  för  att  stärka\r\nlönsamheten och öka förutsättningarna\r\nför  energibesparande  investeringar.\r\nFör      att      kompensera      för\r\nväxthusnäringens   skatt  på  bränsle\r\nföreslår vi ett nytt anslag för detta\r\nändamål  och  tilldelar  anslaget  20\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nÖvriga anslag\r\n\r\n\r\nI dag har distriktsveterinärorganisationen ca\r\n280       anställda      veterinärer.\r\nOrganisationen  har också under flera\r\når med undantag av  år 1999 redovisat\r\nett    ekonomiskt    överskott    för\r\nverksamheten. Regeringen  konstaterar\r\natt   det  ekonomiska  resultatet   i\r\norganisationen visar ett överskott på\r\n11 miljoner kronor för 2002 tack vare\r\nökade               uppdragsintäkter.\r\nKristdemokraterna anser  att  det  är\r\nrimligt   med   en  besparing  på  20\r\nmiljoner  kronor  på   anslaget  42:2\r\nBidrag                           till\r\ndistriktsveterinärorganisationen utan\r\natt  det  ger  skadliga  effekter  på\r\nverksamheten.\r\n\r\nSommarens  utbrott av salmonella är\r\nen påminnelse  om  att  vi  i Sverige\r\nalltid måste ha en hög beredskap  mot\r\ndjursjukdomar.  Utgiftsprognosen  för\r\n2003  tyder på att kostnaderna kommer\r\natt  överskrida   anslaget   med   ca\r\n8,5 miljoner kronor. Riskerna med att\r\nanslå för lite pengar till bekämpande\r\nav  smittsamma  husdjurssjukdomar  är\r\nföljande.  Djurhälsoprogrammen  hotas\r\natt  läggas  ned  helt  eller  delvis\r\neftersom   kostnaderna  är  höga  för\r\ntestning och  analys. Minskad analys,\r\noch minskad sjukdomsövervakning leder\r\ntill    försämrad    djurhälsa    och\r\nförsämrat     djurskydd.    Försämrad\r\ndjurhälsa leder  i  sin tur till ökad\r\nantibiotikaanvändning      och      i\r\nförlängningen                    ökad\r\nresistensutveckling  hos fä och folk.\r\nSmitta  kan förbli oupptäckt,  sprida\r\nsig till  andra besättningar och även\r\ndrabba  andra  djurslag.  Vad  gäller\r\nexempelvis   tuberkuloser  kan  dessa\r\nsprida sig till  den vilda faunan och\r\nzoonoser till människan.  Sammantaget\r\ninnebär detta att arbetet under 1990-\r\ntalet  med  mycket kostsam bekämpning\r\nav  flera  sjukdomar   riskerar   att\r\nspolieras.  Vidare  får Sverige svårt\r\natt uppfylla sina åligganden gentemot\r\nEU  vad  gäller  sjukdomsövervakning,\r\noch klassningen av  Sverige som fritt\r\nfrån  vissa  sjukdomar  riskerar  att\r\nförloras. Åligganden  i  samband  med\r\ntilläggsgarantier  kan inte uppfyllas\r\noch  redan  erhållna  garantier   kan\r\nförloras.     Liggande    ansökningar\r\nförlorar sitt värde,  och  ny  smitta\r\nkan    föras    in   i   landet   när\r\ntilläggsgarantierna           upphör.\r\nSlutsatsen måste bli att resurser för\r\ndjurhälsoprogrammen             måste\r\nsäkerställas.     Därför     föreslår\r\nKristdemokraterna   att  anslag  42:4\r\nBekämpande        av       smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar ökas med 5 miljoner\r\nkronor per år under  åren  2004-2006.\r\nKristdemokraterna  utvecklar  närmare\r\nsin  djurskyddspolitik   i   motionen\r\nDjurskydd.\r\nFör  att  minska  friktionen mellan\r\nmänniska  och rovdjur  bör  djurägare\r\nkompenseras      fullt     ut     för\r\nrovdjursskador som inträffar även för\r\ntamdjur  som  inte är  kopplade  till\r\nnäringsverksamhet.  Kristdemokraterna\r\nföreslår  därför  att  anslaget  42:5\r\nErsättningar för viltskador m.m. ökas\r\noch  att  en  modell  tas  fram   för\r\nersättning  för  tamdjur  som inte är\r\nkopplade    till   näringsverksamhet.\r\nRegeringen har  genom  beslut  den  7\r\njuni      2001      uppdragit      åt\r\nNaturvårdsverket   att  redovisa  ett\r\nförslag        till        förstärkta\r\ninformationsinsatser     om     stora\r\nrovdjur.   I   maj   2002   avlämnade\r\nNaturvårdsverket  en redovisning  med\r\nförslag    till   sådana    insatser.\r\nDäribland  föreslås   att   1  miljon\r\nkronor         skall        tillföras\r\nviltskadeanslaget  för  att täcka det\r\nökade behovet av informationsinsatser\r\nsom       bör      genomföras      av\r\nViltskadecenter.   Några  pengar  har\r\nännu inte betalats ut  av regeringen.\r\nKristdemokraterna anslår  4  miljoner\r\nkronor utöver regeringens anslagsnivå\r\ntill  anslaget  42:5,  varav 1 miljon\r\nkronor skall täcka det ökade  behovet\r\nav   informationsinsatser   som   bör\r\ngenomföras av Viltskadecenter.\r\nJordbruksverket  har  möjlighet att\r\nrationalisera    och    minska    sin\r\nbyråkrati   genom  effektiviseringar,\r\nexempelvis        genom         enkla\r\nclearingsystem.    Därför    bör   en\r\nminskning    av    kostnaderna    för\r\nJordbruksverkets  administration vara\r\nmöjlig att genomföra.  Vi förutsätter\r\natt     arbetet     med    det    nya\r\nmiljöprogrammet  som  påbörjades   år\r\n2002 leder till ett enkelt och robust\r\nsystem  som  är lätt att administrera\r\noch därmed medför avsevärt reducerade\r\nkostnad. Detta  innebär  en besparing\r\npå      anslaget     43:1     Statens\r\njordbruksverk med 20 miljoner kronor.\r\nFiskeriverket  har  erhållit  ökade\r\nanslag      under      senare     år.\r\nKristdemokraterna     föreslår     en\r\nbesparing  om  5 miljoner  kronor  på\r\nanslaget  43:8 Fiskeriverket  för  år\r\n2004.     I     övrigt      utvecklar\r\nKristdemokraterna sin fiskepolitik  i\r\nmotionen  Hav  i  balans och hållbart\r\nfiske.\r\nLivsmedelsverket       skall      i\r\nkonsumenternas intresse verka för god\r\nkvalitet,         redlighet         i\r\nlivsmedelshanteringen     och    goda\r\nmatvanor.  Ökade informationsinsatser\r\nbehövs för att  vidga  kunskaperna om\r\nkostens    betydelse    för   hälsan.\r\nStändigt    kommer   nya   larm    om\r\nkontamination    i,    eller    olika\r\nskadeverkningar av, livsmedel. Det är\r\nviktigt    att   Sverige   har   egen\r\nnationell kompetens och kan producera\r\neget vetenskapligt material så att vi\r\ninte   blir   beroende    av   andras\r\nbedömningar. För att kunna  garantera\r\nen  god  konsumentsäkerhet krävs  att\r\nLivsmedelsverket    har   tillräcklig\r\nkompetens  att  hantera  frågor  inom\r\nbl.a.   områdena  kemi,   toxikologi,\r\nmikrobiologi och nutrition. Detta för\r\natt kunna  hävda  sig internationellt\r\noch   kunna   föra  våra   nationella\r\nintressen  i EU.  Det  är  därför  av\r\nyttersta  vikt  att  Livsmedelsverket\r\nhar  erforderliga  resurser  för  att\r\ngöra egna  vetenskapliga  bedömningar\r\noch  för att kunna garantera  en  god\r\nkonsumentsäkerhet.\r\nI    takt     med    att    svenska\r\nlivsmedelsprodukter  blir kända ute i\r\nEuropa  ökar  förutsättningarna   för\r\nexport.  Det  är därför angeläget att\r\npå olika sätt göra  dessa  produkter,\r\noch   då  inte  minst  de  ekologiskt\r\nproducerade     livsmedlen,    kända.\r\nSverige måste i likhet  med andra EU-\r\nländer nu göra en kraftfull  satsning\r\nav  nationella  medel  för att stötta\r\nmarknadsföringen      av      svenska\r\nlivsmedel.   Viktigt   är  också  att\r\nstödja  mindre livsmedelsföretag  för\r\natt de skall kunna nå ut på marknaden\r\nmed förädlade produkter. Under anslag\r\n43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet\r\nföreslår  vi  därför  en förstärkning\r\nmed  5  miljoner  kronor för  stärkta\r\nmarknadsföringsinsatser.\r\nDet konventionella  jordbruket  har\r\nmycket god kvalitet både på produkter\r\noch  produktionsmetoder.  Om man, som\r\nregeringen    påstår,    vill    höja\r\nmiljöambitionen       inom       hela\r\njordbruksnäringen        är       det\r\nanmärkningsvärt    att    det    s.k.\r\nRekostödet  avvecklades  och  att det\r\nhar  gjorts neddragningar av anslagen\r\ntill miljöförbättrande  åtgärder.  Vi\r\nvill därför att regeringen, i stället\r\nför   att  införa  kortsiktiga  stöd,\r\ninitierar  en  långsiktig satsning på\r\nmiljöanpassat   jordbruk   där   både\r\nkonventionellt jordbruk  med Rekostöd\r\noch ekologiskt jordbruk kan samspela.\r\nVi föreslår därför att anslaget  44:1\r\nÅtgärder  för  landsbygdens miljö och\r\nstruktur tillförs  70 miljoner kronor\r\nmer än regeringen föreslår.\r\nProduktionen   i   norra    Sverige\r\nminskar,    vilket   tyder   på   att\r\nlönsamheten är sämre än på andra håll\r\ni   landet.  Norra   Sveriges   stora\r\navståndshandikapp gör att kostnaderna\r\nför exempelvis mjölk, kött och ägg är\r\nhögre  än  på  andra  håll  i landet,\r\nsamtidigt    som    kostnaderna   för\r\nuttransport   av   livsmedel    genom\r\nbefolkningsglesheten  och  många  små\r\nbutiker     är    höga.    En    höjd\r\nintransportersättning          skulle\r\nsannolikt  leda  till ökad stabilitet\r\noch större framtidstro. Införandet av\r\nkadaverinsamlingen  i  norra  Sverige\r\nhar  medfört  att  jordbruket  i norr\r\ndrabbats  av  högre  kostnader  än  i\r\nsödra    Sverige.   Kostnaderna   för\r\ninsamlingen  var  inte medräknade när\r\nreferensersättningsnivån fastställdes\r\noch     nivån    är    inte    heller\r\nindexreglerad.      Kristdemokraterna\r\nanser   att  referensersättningsnivån\r\nför det nationella  stödet till norra\r\nSverige  bör  omförhandlas   så   att\r\nstödet  blir  indexuppräknat  och tar\r\nhänsyn     till    kostnaderna    för\r\nkadaverinsamlingen. Kristdemokraterna\r\nanser  vidare   att   det  utbetalade\r\nstödet     bör    ligga    så    nära\r\nreferensnivån  som möjligt och anslår\r\nmot  denna  bakgrund  ytterligare  10\r\nmiljoner   kronor   som   ett   extra\r\nNorrlandsstöd (anslaget 44:1 Åtgärder\r\nför landsbygdens miljö och struktur).\r\nAnslaget   44:3   Miljöförbättrande\r\nåtgärder  i jordbruket  används  till\r\nmånga viktiga områden såsom forskning\r\nför  att  minska  växtnäringsläckage,\r\nammoniakavgång    och   säkrare   och\r\nminskad         användning         av\r\nbekämpningsmedel.  Dessutom  omfattar\r\nanslaget  forskning om och utveckling\r\nav bevarande  av  biologisk  mångfald\r\noch  tillvaratagande av kulturvärden.\r\nKristdemokraterna  är starkt kritiska\r\ntill  den sänkning av  anslaget  till\r\nmiljöförbättrande     åtgärder    som\r\ngjordes   i  samband  med  riksdagens\r\nbehandling av vårpropositionen för år\r\n2003. I enlighet  härmed  föreslår vi\r\nen  ökad  medelstilldelning  med   10\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande till\r\nregeringens                  förslag.\r\nTrädgårdsnäringens produktion sker på\r\nförhållandevis  små brukningsarealer,\r\nvilket innebär att  ett arealstöd för\r\nmiljöförbättrande åtgärder  utgör  en\r\nviktig   stimulans   för   förändrade\r\nproduktionsmetoder.               För\r\nväxthusodlingens del bedrivs i dag en\r\nalltför   begränsad,   av   samhället\r\nstödd,         forsknings-        och\r\nutvecklingsverksamhet   för   att  ge\r\nvägledning  för  företag  som  önskar\r\nutvecklas efter ekologiska principer.\r\nEtt stöd skulle få stor betydelse när\r\ndet  gäller  att  minska  riskerna  i\r\nföretagen  och skulle också utgöra en\r\nberättigad   ersättning    för    det\r\nforsknings- och utvecklingsarbete som\r\nborde  varit  ett  generellt åtagande\r\nfrån samhällets sida.\r\nFör    att    garantera    fortsatt\r\nomarronderingsverksamhet          med\r\nmöjlighet  till  tillkommande  objekt\r\nsamt fortsatt stöd för åtgärder kring\r\nEmån  föreslår Kristdemokraterna  att\r\nanslaget  44:4  Stöd till jordbrukets\r\nrationalisering  m.m.   ökas   med  5\r\nmiljoner kronor för år 2004.\r\nKristdemokraterna     anser     att\r\nprincipen    för   återbetalning   av\r\nmiljöavgifter   till   näringen   bör\r\nkvarstå  till  stöd för utveckling av\r\nen          mer         miljöanpassad\r\njordbruksverksamhet.   I  regeringens\r\nskrivelse                 2002/03:111\r\nLandsbygdspolitik                   -\r\nresultatredovisning  konstateras  att\r\nanvändningen        av        kemiska\r\nbekämpningsmedel inom jordbruket  har\r\nökat   något   sedan   1995.   Enligt\r\nKristdemokraternas  uppfattning krävs\r\nstörre   insatser   när  det   gäller\r\nforskning,  utveckling,   utbildning,\r\ninformation  m.m. för att ytterligare\r\nminska   användningen    av   kemiska\r\nbekämpningsmedel.  Därför  anslår  vi\r\n150 miljoner kronor mer än regeringen\r\ntill  anslaget  44:6  Återföring   av\r\nskatt     på     handelsgödsel    och\r\nbekämpningsmedel.\r\nKristdemokraterna     anser     att\r\nregeringen  bör  göra  en  översyn av\r\ngällande  regler  för pristillägg  på\r\nrenkött.   Syftet   härmed   är   att\r\nmöjliggöra  att  levande   renar  kan\r\ntransporteras    till   Norge   eller\r\nFinland och vid slakt  ha  rätt  till\r\nprisstöd på köttet. Dessutom föreslår\r\nvi  att  anslaget  45:1  Främjande av\r\nrennäringen   tillförs   5   miljoner\r\nkronor.   Den   neddragning   om   10\r\nmiljoner   kronor   som   föreslås  i\r\nregeringens  budgetförslag  är   inte\r\nacceptabel.\r\nVid  Sveriges  lantbruksuniversitet\r\n(SLU) finns i dag  hög kompetens inom\r\nsåväl         livsmedels-         som\r\nlantbruksekonomi. Denna kompetens kan\r\nrätt använd utvecklas vidare inom för\r\nsvensk           livsmedelsproduktion\r\nvärdefulla områden. Den av regeringen\r\nföreslagna   nedskärningen    på    2\r\nmiljoner kronor till SLU framstår mot\r\ndenna  bakgrund  som  omotiverad  och\r\nsmåaktig. Kristdemokraterna motsätter\r\nsig  denna  nedskärning  och  anvisar\r\ndärför   2  miljoner  kronor  mer  än\r\nregeringen    till    anslaget   25:1\r\nSveriges lantbruksuniversitet.\r\n\r\n4. Anslag inom utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar (punkt 1)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nDen   19   november   2003  beslutade\r\nriksdagen  om  ramar  för   de  olika\r\nutgiftsområdena.  Jag kan av formella\r\nskäl      inte     vidhålla      våra\r\nanslagsyrkanden  i en reservation och\r\nväljer  därför  att  i  ett  särskilt\r\nyttrande   redovisa    Centerpartiets\r\npolitik som berör utgiftsområde 23.\r\n\r\n\r\nNytt anslag\r\n\r\n\r\nEftersom     vi     anser     att    Centrala\r\nförsöksdjursnämndens  uppgifter  inte\r\nbör       föras       över       till\r\nDjurskyddsmyndigheten föreslår vi att\r\n20  miljoner  kronor  anvisas  på ett\r\nnytt         anslag:         Centrala\r\nförsöksdjursnämnden. Härigenom ser vi\r\näven      en      möjlighet      till\r\nanslagsbesparing  genom  att  de  som\r\nansöker  om  att få utföra djurförsök\r\nbidrar med en viss självfinansiering.\r\n\r\nÖvriga anslag\r\n\r\nSkogsvårdsstyrelsens  arbete  med  rådgivning\r\nför    att    upprätthålla   en   god\r\nvirkesproduktion  utan tvångsåtgärder\r\när  en  investering  för   framtidens\r\nskogsnäring.  Det arbete som  sker  i\r\nskogen för att  bevara den biologiska\r\nmångfalden måste  också premieras med\r\nen  ökad satsning på  naturvårdsavtal\r\noch   rådgivning.    Anslaget    41:2\r\nInsatser  för  skogsbruket bör därför\r\nräknas upp med 40 miljoner kronor.\r\n\r\nFör   att   ytterligare   förstärka\r\ndjurhälsovård och djurskyddsfrämjande\r\nåtgärder     bör    anslaget     42:3\r\nDjurhälsovård och djurskyddsfrämjande\r\nåtgärder höjas med 13 miljoner kronor\r\nutöver regeringens  förslag. Eftersom\r\nvi  anser  att  Djurskyddsmyndigheten\r\ninte skall inleda  sitt arbete ligger\r\n8  miljoner kronor kvar  under  detta\r\nanslag. Övrig satsning på anslaget, 5\r\nmiljoner  kronor,  bör användas bl.a.\r\nför   förbättrad   djurhållning   vid\r\npälsfarmer,     exempelvis      genom\r\nvidareutveckling      av     burarnas\r\nutformning.\r\nBidraget    till   bekämpande    av\r\ndjursjukdomar  under   anslaget  42:4\r\nBekämpande        av       smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar  bör   öka  med  20\r\nmiljoner  kronor. De omfattande  BSE-\r\nkontrollerna  är  nödvändiga  för  en\r\nfortsatt  hög livsmedelssäkerhet. Det\r\nfinns   även    behov    av   ändrade\r\nersättningsregler                 för\r\nproduktionsbortfall               vid\r\nepizootiutbrott,   och  anslaget  kan\r\nanvändas till de ökade  kostnader som\r\nvårt förslag innebär.\r\nFör  god acceptans i samhället  för\r\nen  livskraftig   rovdjursstam  måste\r\nåtgärder  vidtas så  att  tillräcklig\r\nersättning för viltskador kan betalas\r\nut.  I  syfte   att  förebygga  dessa\r\nviltskador    bör    anslaget    42:5\r\nErsättningar   för  viltskador   m.m.\r\nhöjas med drygt  2,5  miljoner kronor\r\nsom kan användas för rovdjursstängsel\r\nm.m.\r\nDet  finns  enligt vår  mening  all\r\nanledning        att        förstärka\r\nmyndighetsarbetet                  på\r\ndjurskyddsområdet.   Resurserna   bör\r\ndock   läggas   på   Jordbruksverkets\r\ndjurskyddsarbete    och    inte    på\r\ninrättandet av Djurskyddsmyndigheten.\r\nHela           anslaget          42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten    bör   därför\r\nminskas    med   de   avsatta   drygt\r\n61 miljoner    kronorna    och,   för\r\nförstärkning    av   Jordbruksverkets\r\narbete med djurskyddsfrågor, anslaget\r\n43:1  Statens jordbruksverk  bör  öka\r\nmed 10 miljoner kronor. Denna lösning\r\när mer effektiv med tanke på de stora\r\nsamordningsvinster   som  kan  göras,\r\nsamtidigt som inrättandet  av en helt\r\nny    myndighet   innebär   att   ett\r\nhelhetsgrepp     över    verksamheten\r\nsaknas.\r\nLivsmedelskontrollen    är   mycket\r\nviktig      vad      gäller      dels\r\nkvalitetssäkring, dels konsumenternas\r\nförtroende  för  producenter  och för\r\nefterföljande  led  som  hanterar  de\r\nolika   produkterna.   I   tider   då\r\nlivsmedelsmarknaden    blir   alltmer\r\ninternationell  är  det  viktigt  att\r\nSverige  driver  på  för  att   andra\r\nländer      skall     hantera     sin\r\nlivsmedelskontroll lika framgångsrikt\r\nsom vårt land.  Samtidigt  har det på\r\nsenare  år  blivit  svårt  för  många\r\nkommuner    att    hinna    med    en\r\ntillfredsställande tillsyn, något som\r\nkan  vara  följden  av att vi årligen\r\nimporterar  stora mängder  livsmedel.\r\nAnsvaret      för      att      t.ex.\r\nsalmonellasmittade produkter inte når\r\nfram  till  konsumenterna   ligger  i\r\nsista     hand     på     kommunernas\r\nlivsmedelsinspektörer. Den  kommunala\r\nlivsmedelstillsynen behöver på  många\r\nhåll  tilldelas  mer  resurser.  Även\r\nLivsmedelsverket  bör  få ytterligare\r\nresurser           för           fler\r\nstickprovskontroller.  Anslaget 43:12\r\nLivsmedelsverket  bör  därför  räknas\r\nupp   med  10  miljoner  kronor   för\r\nförbättrad        livsmedelskontroll,\r\nsärskilt    salmonellakontroll     av\r\nimporterat  kött och köttberedningar.\r\nEtt  särskilt   tillsynsprojekt   för\r\nnötköttskontroll bör även genomföras.\r\nVi          förespråkar         att\r\nLivsmedelsekonomiska institutet läggs\r\nned och således  bör  anslaget  43:13\r\nLivsmedelsekonomiska       institutet\r\nminskas  med  6  miljoner  kronor.  I\r\nstället  kan detta institut samordnas\r\nmed          anslaget           43:14\r\nLivsmedelsstatistik.\r\nSvenskt  lantbruk  producerar varor\r\nav       hög       kvalitet.       Då\r\nlivsmedelsmarknaden    blir   alltmer\r\ninternationaliserad  är  det  viktigt\r\natt     svenska    lantbrukare    och\r\nförädlingsföretag  får  möjlighet att\r\nkonkurrera och få avsättning för sina\r\nprodukter på andra marknader  än  den\r\nsvenska.     Olika    exportfrämjande\r\nåtgärder   med  hjälp   av   statliga\r\ninsatser är  särskilt  viktiga för de\r\nmindre  producenterna som  saknar  de\r\nstörre      företagens       kapital,\r\nförsäljningsorganisationer        och\r\nmöjligheter                      till\r\nmarknadsföringsmöjligheter.       Ett\r\nexempel  på  en framgångsrik satsning\r\nsom regeringen nu urholkar alltmer är\r\nverksamheten Food  From Sweden (FFS).\r\nVerksamheten  i dess  nuvarande  form\r\ninleddes år 1992  och  har sedan dess\r\nerhållit  ett  statligt anslag  på  i\r\ngenomsnitt ca 20  miljoner kronor per\r\når. Anmärkningsvärt är att regeringen\r\nnu  bedömer  anslagsbehovet   till  5\r\nmiljoner    kronor    för   år   2003\r\nrespektive år 2004. Som en jämförelse\r\nkan nämnas att vårt grannland Norge i\r\når  har  ett statligt exportfrämjande\r\nstöd på 270  miljoner  norska  kronor\r\nenbart  för  sin  fiskexport. Vid den\r\njämförelsen        är        Sveriges\r\nexportsatsningar      minst      sagt\r\nblygsamma.   I   syfte   att   stärka\r\nlivsmedelsföretagen               och\r\nlivsmedelsproduktionen    i   Sverige\r\nmåste    kraftfulla   exportfrämjande\r\nåtgärder   vidtas.   Anslaget   43:16\r\nÅtgärder inom  livsmedelsområdet  bör\r\ndärför   utökas  med  ytterligare  15\r\nmiljoner kronor.\r\nCenterpartiet  pekade  tidigt på de\r\nnegativa  effekterna  av  det   klena\r\nsvenska    förhandlingsresultatet   i\r\nsamband med Sveriges inträde i EU. Då\r\nbehovet fortfarande  finns  avser  vi\r\natt verka konstruktivt för att mildra\r\neffekterna av det dåliga utfallet för\r\nsvensk    del.    För    att   mildra\r\nkonsekvenserna     av    det    svaga\r\nförhandlingsresultatet när det gäller\r\nlandsbygdsförordningen            och\r\nmiljöstödsprogrammen  bör  nationella\r\nbudgetmedel  tillföras. Centerpartiet\r\nhar därför för  år  2004  avsatt  230\r\nmiljoner  kronor  utöver  regeringens\r\nförslag på anslaget 44:1 Åtgärder för\r\nlandsbygdens   miljö   och  struktur.\r\nDetta   anslag   bör  användas   till\r\nföljande:\r\n1. Återskapande  av   våtmarker,   20\r\nmiljoner kronor.\r\n2.\r\n3. Utsatta LFA-områden (Less Favoured\r\nAreas)  som  Norrland,  skärgården\r\noch   sydsvenska   höglandet   bör\r\ntilldelas    30    miljoner    per\r\ndelområde,   totalt  90   miljoner\r\nkronor,  för  att   stärka   dessa\r\nområdens konkurrenskraft.\r\n4.\r\n5. Integrering   av  hästpolitiken  i\r\njordbrukspolitiken.   60  miljoner\r\nkronor bör tilldelas anslagsområde\r\nför att näringen och sporten skall\r\nfå det stöd som behövs  för bättre\r\nutveckling och samordning.\r\n6.\r\n7. Startstöd                     till\r\nlandsbygdsföretagare.  Ökat anslag\r\nom 60 miljoner kronor, dvs.  ca  3\r\nmiljoner  kronor  per  län, skulle\r\nutgöra  en  god  insats  för  ökat\r\nföretagande på landsbygden.\r\n8.\r\nForskningen  om  ekologiskt  lantbruk\r\noch  den  generella miljöanpassningen\r\nav   det  konventionella   jordbruket\r\nbehöver    breddas.   Samtidigt   bör\r\narbetet      med      att      minska\r\nväxtnäringsläckaget  inom  jordbruket\r\nintensifieras. För dessa ändamål  bör\r\nanslaget    44:3    Miljöförbättrande\r\nåtgärder i jordbruket  räknas upp med\r\n25 miljoner  kronor.  Under  anslaget\r\ndisponeras för närvarande 14 miljoner\r\nkronor   för   olika   åtgärder   för\r\nekologisk produktion. Regeringen vill\r\növerföra  dessa medel till  ett  nytt\r\nanslag,  44:7  Ekologisk  produktion,\r\nmedan   vi  anser   att   det   finns\r\nkunskapsvinster  att  göra  genom  en\r\nhelhetssyn på miljöförbättringar inom\r\njordbruket.  Därför  bör  medlen vara\r\nkvar på anslaget.\r\n\r\nExtra  satsningar  bör göras  under\r\nanslaget  44:4 Stöd till  jordbrukets\r\nrationalisering  m.m. Det är fråga om\r\natt            fullfölja           de\r\nomarronderingsprojekt   som  pågår  i\r\nbl.a. Dalarnas län, åtgärder  som  på\r\nsikt är samhällsekonomiskt lönsamma.\r\nSvensk  jordbruksnäring  måste  ges\r\nekonomiskt                 likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor                 med\r\njordbruksnäringen i t.ex. Finland och\r\nDanmark.    Centerpartiet    föreslår\r\ndärför    i    andra   motioner   att\r\njordbrukets   s.k.   ryggsäck   skall\r\nlyftas av och att  skatten på kväve i\r\nhandelsgödsel  därmed  skall  slopas.\r\nMot bakgrund av  detta  kan  anslaget\r\n44:6    Återföring    av   skatt   på\r\nbekämpningsmedel    och    kväve    i\r\nhandelsgödsel  räknas  ned  med   151\r\nmiljoner kronor. På anslaget återstår\r\ndärmed  100  miljoner  kronor.  Detta\r\nbelopp            utgörs           av\r\nbekämpningsmedelsavgifter  och  skall\r\nåterföras  till  näringen på lämpligt\r\nsätt.\r\nVi anser att en  fond  bör inrättas\r\nför   småskalig  livsmedelsförädling.\r\nFonden  bör  arbeta  för  en mångfald\r\nforskningsinriktningar,         t.ex.\r\nekologiskt                  jordbruk,\r\nträdgårdsproduktion  och  nya grödor.\r\nVidare  bör naturbruksskolornas  roll\r\nför  de nya  näringarna  stödjas  och\r\nutvecklas,  och  EU:s  insatser  inom\r\njordbruks-  och livsmedelsforskningen\r\nsamt resurserna  till forskningen för\r\nbioteknik bör utökas.\r\nDet  finns  ett  stort   behov   av\r\nforskning    och    utveckling   inom\r\nskogssektorn, som är Sveriges största\r\nnettoexportör.    Forskningen     bör\r\ninriktas  på  bl.a.  svampangrepp och\r\nträmaterialens     användningsområden\r\nsamt    på   en   generell    minskad\r\nmiljöpåverkan av jord- och skogsbruk.\r\nYtterligare  56  miljoner  kronor bör\r\ntillföras        anslaget        26:1\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella\r\nnäringar     och    samhällsbyggande:\r\nForskning     och      samfinansierad\r\nforskning.\r\n\r\n5. Den gemensamma\r\njordbrukspolitiken (punkt 36)\r\n\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\n\r\nEU:s jordbrukspolitik är ett stort\r\nproblem för jordbruket, miljön och\r\nlandsbygdsutvecklingen inom EU.\r\nRegeringen bör därför inom EU verka\r\nför att EU skall presentera hållbara\r\nförslag till lösningar för jordbruks-\r\noch strukturfonderna.\r\n\r\n\r\n6. Resurseffektivt jordbruk, s.k.\r\nREJO-stöd (punkt 38)\r\n\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nGlappet mellan ekologisk produktion\r\noch   konventionell   produktion   är\r\nstort. I syfte att styra utvecklingen\r\nav det konventionella jordbruket  mot\r\nmer   hållbara  produktionsformer  är\r\nförändringar         av        dagens\r\njordbrukspolitik nödvändiga. Det s.k.\r\nREJO-stödet  ger  utrymme   för   det\r\nkonventionella jordbruket att anpassa\r\nproduktionen    till   mer   hållbara\r\nmetoder utan att av det skälet behöva\r\nställa  om  totalt   till   ekologisk\r\nproduktion. Genom ett modulsystem kan\r\ndet konventionella jordbruket stegvis\r\nmiljöanpassa produktionen på  så sätt\r\natt  exempelvis  krav  ställs  på den\r\nenskilda gårdens växtnäringsbalanser,\r\nsjälvförsörjningsgrad  av  växtnäring\r\neller     minskat     beroende     av\r\ninsatsmedel.  Regeringen  bör se över\r\nmöjligheten  att införa REJO-systemet\r\ni samband med utvärderingen av miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nProposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar\r\n\r\nRegeringen   (Jordbruksdepartementet)\r\nhar föreslagit\r\n\r\n1.    att    riksdagen     bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år 2004,  i\r\nfråga     om    ramanslaget    42:3\r\nDjurhälsovård,   fatta  beslut  som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 11 100 000\r\nkronor   efter  åt  2004   (avsnitt\r\n4.8.3),\r\n\r\n2.    att    riksdagen     bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år 2004,  i\r\nfråga     om    ramanslaget    42:4\r\nBekämpande       av      smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar, fatta beslut som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på  högst 3 500 000\r\nkronor   under  år  2005   (avsnitt\r\n4.8.4),\r\n\r\n3.    att    riksdagen     bemyndigar\r\nregeringen  att  för  år 2004  låta\r\nKammarkollegiet ha tillgång till en\r\nkredit  på  myndighetens  särskilda\r\nräntekonto  för  Viltvårdsfonden  i\r\nRiksgäldskontoret      på     högst\r\n5 000 000 kronor (avsnitt 4.8.5),\r\n\r\n4.     att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen att för år 2004, i fråga\r\nom         ramanslaget         42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten, fatta beslut\r\nsom  inklusive  tidigare  åtaganden\r\ninnebär     utgifter    på    högst\r\n10 000 000 kronor  år 2005 (avsnitt\r\n4.8.6),\r\n\r\n5.     att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  för  år  2004 låta\r\nStatens  jordbruksverk  ha tillgång\r\ntill   en  kredit  på  myndighetens\r\nsärskilda    räntekonto   för   EU-\r\nverksamhet  i Riksgäldskontoret  på\r\nhögst 5 650 000 000 kronor (avsnitt\r\n5.8.1),\r\n\r\n6.    att    riksdagen     bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år 2004,  i\r\nfråga     om    ramanslaget    43:5\r\nArealersättning    och   djurbidrag\r\nm.m.,  fatta  beslut som  inklusive\r\ntidigare gjorda  åtaganden  innebär\r\nutgifter   på  högst  5 029 000 000\r\nkronor  under   år   2005  (avsnitt\r\n5.8.5),\r\n\r\n7.     att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år  2004, i\r\nfråga     om    ramanslaget    43:6\r\nIntervention  och  exportbidrag för\r\njordbruksprodukter,   fatta  beslut\r\nsom   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst\r\n2 000 000  kronor  under   år  2005\r\n(avsnitt 5.8.6),\r\n\r\n8.     att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år  2004, i\r\nfråga  om ramanslaget 44:1 Åtgärder\r\nför    landsbygdens    miljö    och\r\nstruktur,  besluta  om  bidrag  som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför     utgifter     på    högst\r\n1 125 000 000 kronor år 2005, högst\r\n485 000 000  kronor år 2006,  högst\r\n115 000 000 kronor  år  2007, högst\r\n45 000 000 kronor år 2008 och högst\r\n30 000 000 kronor därefter (avsnitt\r\n6.8.1),\r\n\r\n9.     att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år  2004, i\r\nfråga om ramanslaget 44:2 Från  EG-\r\nbudgeten  finansierade åtgärder för\r\nlandsbygdens  miljö  och  struktur,\r\nfatta beslut som inklusive tidigare\r\ngjorda  åtaganden  innebär utgifter\r\npå  högst 1 260 000 000  kronor  år\r\n2005,  högst  510 000 000 kronor år\r\n2006, högst 150 000 000  kronor  år\r\n2007,  högst  60 000 000  kronor år\r\n2008  och  högst  20 000 000 kronor\r\ndärefter (avsnitt 6.8.2),\r\n\r\n10.    att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år 2004,  i\r\nfråga     om    ramanslaget    44:3\r\nMiljöförbättrande     åtgärder    i\r\njordbruket,    fatta   beslut    om\r\nåtaganden  som medför  utgifter  på\r\nhögst 7 600 000  kronor år 2005 och\r\nhögst  4 500 000  kronor   år  2006\r\n(avsnitt 6.8.3),\r\n\r\n11.    att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år 2004,  i\r\nfråga om ramanslaget 44:7 Ekologisk\r\nproduktion    fatta    beslut    om\r\nåtaganden  som  medför  utgifter på\r\nhögst 9 900 000 kronor år  2005 och\r\nhögst   4 500 000  kronor  år  2006\r\n(avsnitt 6.8.7),\r\n\r\n12.    att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen att  under  år  2004,  i\r\nfråga om ramanslaget 45:1 Främjande\r\nav  rennäringen  m.m., fatta beslut\r\nom  stöd  som  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden  innebär utgifter\r\npå högst 4 000 000 kronor  under år\r\n2005 (avsnitt 7.8.2),\r\n\r\n13.    att    riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen  att  under  år 2004,  i\r\nfråga     om    ramanslaget    26.1\r\nForskningsrådet  för miljö, areella\r\nnäringar    och   samhällsbyggande:\r\nForskning    och     samfinansierad\r\nforskning, fatta beslut om stöd som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden\r\ninnebär     utgifter    på    högst\r\n200 000 000 kronor  under  år 2005,\r\nhögst  80 000 000  kronor under  år\r\n2006  och  högst 20 000 000  kronor\r\nunder år 2007 (avsnitt 8.1.2),\r\n\r\n14. att riksdagen för budgetåret 2004\r\nanvisar       anslagen        under\r\nutgiftsområde    23    Jord-    och\r\nskogsbruk,   fiske  med  anslutande\r\nnäringar     i     enlighet     med\r\nuppställningen under avsnitt 14.\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2002/03:111\r\n\r\n\r\nI        skrivelse        2002/03:111\r\nLandsbygdspolitik                   -\r\nresultatredovisning lämnar regeringen\r\n(Jordbruksdepartementet)           en\r\nredogörelse  som utgör ett komplement\r\ntill budgetpropositionen  för år 2004\r\ni fråga om redovisningen av  resurser\r\noch     uppnådda     resultat     för\r\npolitikområdet     Landsbygdspolitik.\r\nSyftet  är  att  ge en  mer  ingående\r\nredogörelse än vad  som  vanligen kan\r\ninnefattas i resultatredovisningen  i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden 2002\r\n\r\n2002/03:MJ206 av Kenneth Johansson\r\n(c):\r\n\r\n2.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om   delning  av\r\nstödområde 4.\r\n\r\n2002/03:MJ209 av Kenneth Johansson\r\nm.fl. (c):\r\n\r\n1.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att\r\nmöjliggöra   bevarandet    av   ett\r\nlevande fäbodbruk i Sverige.\r\n\r\n3.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om ökad satsning på\r\nvårdplaner, mark-  och byggnadsvård\r\npå   fäbodar   samt   ett    bättre\r\njuridiskt   skydd  för  att  bevara\r\nbefintliga  fäbodmiljöer,   som  är\r\neller kommer att vara levande.\r\n\r\n2002/03:MJ224 av Per-Olof Svensson\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nmotionen  om  särskilda  insatser för\r\nsmåskalig       verksamhet      såsom\r\ngårdsföretag o.d.\r\n\r\n2002/03:MJ245 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n4.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om riktlinjer för\r\nlänsstyrelserna   för   att   skapa\r\nförutsättningar   för   odlingsfria\r\nzoner längs vattendrag.\r\n\r\n2002/03:MJ263 av Sven-Erik Sjöstrand\r\nm.fl. (v):\r\n\r\n2.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen   som   sin  mening  att\r\nutredningen Utvärdering  av  miljö-\r\noch    landsbygdsprogrammet   efter\r\nhalva programperioden även skall se\r\növer möjligheterna  för  att införa\r\nREJO-systemet i enlighet med  vad i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2002/03:MJ301 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs\r\nom  åtgärder   för   att   möjliggöra\r\nbevarandet av levande säterkultur.\r\n\r\n2002/03:MJ303 av Gunilla Tjernberg\r\noch Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\n1.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om   behovet  av\r\nproduktionsmål  för  jordbruket   i\r\nnorra Sverige.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen\r\nfullföljer det uppdrag riksdagen  i\r\ndecember 1998 gav regeringen om att\r\nutforma   ett  särskilt  stöd  till\r\nfjällnära område.\r\n\r\n2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n10.   Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  restriktioner\r\nmot  användning   av   natur-   och\r\nhandelsgödsel   med   hänsyn   till\r\nlokala förhållanden.\r\n\r\n2002/03:MJ326 av Erling Wälivaara\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs\r\nom jordbruk i norra Sverige.\r\n\r\n2002/03:MJ330 av Ulla Löfgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening vad i motionen anförs\r\nom att lägga  fast ett produktionsmål\r\nför jordbruket i norra Sverige.\r\n\r\n2002/03:MJ333 av Patrik Norinder och\r\nSven Bergström (m, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad i motionen anförs\r\nom   en  anpassning   av   LBU   till\r\nnorrländska förhållanden.\r\n\r\n2002/03:MJ352 av Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin  mening vad i motionen anförs\r\nom      livsmedelsindustrins      och\r\njordbrukets     konkurrenskraft    på\r\nGotland.\r\n\r\n2002/03:MJ356 av Cecilia Widegren\r\n(m):\r\n\r\n3.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om öppna landskap.\r\n\r\n2002/03:MJ381 av Lennart Gustavsson\r\n(v):\r\n\r\n1.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  behovet  av en\r\növersyn   och   förändring  av  det\r\nrådande   stödsystemet   inom   den\r\ngemensamma   jordbrukspolitiken   i\r\nsyfte  att  bevara och utveckla det\r\nfjällnära jordbruket.\r\n\r\n2.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av en\r\növersyn    och    förenkling     av\r\nregelverken inom jordbrukssektorn i\r\nsyfte   att  underlätta  lokal  och\r\nregional livsmedelsproduktion.\r\n\r\n2002/03:MJ393 av Birgitta Sellén och\r\nHåkan Larsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad i motionen anförs\r\nom   att  nuvarande   regelverk   för\r\njordbruket  i  norra  Sverige behöver\r\nkompletteras med ett produktionsmål.\r\n\r\n2002/03:MJ411 av Roger Karlsson (c):\r\n\r\n2.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av en\r\nutredning med uppdrag att  förenkla\r\ndet  regelverk  som  kan underlätta\r\nför  djurhållare med betesdjur  att\r\nbevara naturbetesmark.\r\n\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl.\r\n(v):\r\n\r\n9.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att målet för\r\nareal ekologisk odlad mark bör ökas\r\ntill att senast 2010 uppgå  till 30\r\n%.\r\n\r\n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n9.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om arealersättning\r\noch miljöstöd till vallodling.\r\n\r\n16.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om statens ansvar\r\nför kärnverksamheten för en levande\r\noch livskraftig landsbygd.\r\n\r\n2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n10.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning  med  syfte  att förenkla\r\nförfarandet    vid    ansökan    om\r\nmiljöstöd     med    en    förlängd\r\nstödperiod.\r\n\r\n14.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen    anförs   om   förenklat\r\nregelsystem  som  gynnar  ekologisk\r\nodling.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n14.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om att vallstödet\r\nmåste  vara  tillgängligt   i  hela\r\nlandet.\r\n\r\n15.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen    anförs   om   att   öka\r\nersättningsnivåerna  för  ängs- och\r\nbetesmarksprogrammen  samt  utforma\r\ndessa   så   att   de  lättare  kan\r\nanpassas till lokala förhållanden.\r\n\r\n2002/03:MJ429 av Cristina Husmark\r\nPehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n4.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs  om  att  anpassa\r\nreglerna       för        småskalig\r\nlivsmedelsproduktion.\r\n\r\n2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n3.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs    om   att   den\r\nkallblodiga  travaren  omfattas  av\r\nbevarandeinsatserna.\r\n\r\n2002/03:MJ450 av Marie Nordén och\r\nGunnar Sandberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs\r\nom utveckling av fäbodbruket.\r\n\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n4.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  möjligheterna\r\ntill   att   utforma    beteskraven\r\nutifrån lokala förhållanden.\r\n\r\n6.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  se  över\r\nsystemet   med    den    nationella\r\nersättningen   till   jordbruk    i\r\nutsatta  områden  i  syfte att låta\r\nhela  ersättningsnivån   komma   de\r\nareella näringarna till del.\r\n\r\n7.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning som  syftar  till  att ta\r\nfram       förslag      på      hur\r\nkonkurrenskraften               för\r\nskärgårdsjordbruk kan förbättras.\r\n\r\n13.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  satsa på\r\nlokala   varumärken,   där   lokala\r\nmattraditioner     samordnas    med\r\nturismen.\r\n\r\n29.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om att stödet för\r\nodling av fånggrödor  utvidgas till\r\natt   helt   och   hållet   omfatta\r\njordbruksområden    runt    Vänern,\r\nVättern, Hjälmaren och Mälaren.\r\n\r\n2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand\r\nm.fl. (mp):\r\n\r\n4.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  att  delar  av\r\nEU:s   jordbruksstöd  bör  användas\r\ntill miljöåtgärder i länderna kring\r\nÖstersjön,   där   det   gör   mest\r\nlångsiktig miljönytta.\r\n\r\n6.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om   att   gynna\r\nekologiskt lantbruk.\r\n\r\n7.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att anlägga fler\r\nvåtmarker i odlingslandskapet.\r\n\r\n2002/03:K288 av Gudrun Schyman m.fl.\r\n(v):\r\n\r\n5.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen i\r\nEU  bör  verka  för  att presentera\r\nhållbara förslag till lösningar för\r\njordbruks- och strukturfonderna.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och\r\nLotta N Hedström (mp):\r\n\r\n9.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om behovet av att\r\növerväga  statliga stimulanser  för\r\natt     öka     produktionen     av\r\nekoprodukter.\r\n\r\n2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n8.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att förstärka\r\njord- och skogsbruk i Norrland.\r\n\r\n10.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen    anförs   om   ekologisk\r\nförädling       av        Norrlands\r\nnaturresurser.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n8. Riksdagen begär att regeringen tar\r\ninitiativ  till  ett samlat program\r\nför      en      ökad     småskalig\r\nlivsmedelsproduktion  i  samråd med\r\nföreträdare                    från\r\nhushållningssällskap, lantbrukarnas\r\norganisationer     och    regionala\r\nföreträdare.\r\n\r\n2002/03:T213 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\n1.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   att  hålla\r\nlandskapet öppet.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden 2003\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp):\r\n\r\n26.  (2)  Riksdagen anvisar för  2004\r\nanslagen   under  utgiftsområde  20\r\nAllmän miljö-  och  naturvård  samt\r\nutgiftsområde    23    Jord-    och\r\nskogsbruk,   fiske  med  anslutande\r\nnäringar  enligt  uppställningen  i\r\ntabell 12.\r\n\r\n2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n7.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen  anförs  om att inom ramen\r\nför landsbygdsprogrammen  inkludera\r\ndels  ett  konventionellt stöd  för\r\nresurshållande     trädgårdsodling,\r\ndels   ett  nationellt   stöd   för\r\nekologisk växthusodling.\r\n\r\n2003/04:MJ222 av Erling Wälivaara\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening  vad i motionen anförs\r\nom jordbruk i norra Sverige.\r\n\r\n2003/04:MJ231 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i motionen anförs\r\nom  att Sveriges lantbruksuniversitet\r\ntilldelas  tillräckliga medel för att\r\nkunna       säkra        en       bra\r\nveterinärutbildning.\r\n\r\n2003/04:MJ238 av Fredrik Olovsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs\r\nom    behovet    av   utbildning   av\r\nhästtandläkare.\r\n\r\n2003/04:MJ239 av Lilian Virgin och\r\nChrister Engelhardt (s):\r\n\r\n1.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   vikten  av\r\nfortsatt  forskningsverksamhet  vid\r\nStenstugu på Gotland.\r\n\r\n2.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  översynen  av\r\nsamtliga   forskningsstationer  och\r\nförsöksverksamheter inom SLU.\r\n\r\n2003/04:MJ243 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n4.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om riktlinjer för\r\nlänsstyrelserna   för   att   skapa\r\nförutsättningar   för   odlingsfria\r\nzoner längs vattendrag.\r\n\r\n2003/04:MJ264 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i  motionen anförs\r\nom  att  införa  krav  på odlingsfria\r\nzoner på 5-10 meter längs vattendrag.\r\n\r\n2003/04:MJ267 av Gunilla Tjernberg\r\noch Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs\r\nom  en  översyn  av  gällande  regler\r\nrörande   pristillägg  på  renkött  i\r\nsyfte att uppnå  de  intentioner  som\r\nanges i motionen.\r\n\r\n2003/04:MJ285 av Birgitta Sellén och\r\nHåkan Larsson (c):\r\n\r\n4.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om   att   ändra\r\nutbetalningen  av arealersättningen\r\nfrån  januari  2004  till  december\r\n2003.\r\n\r\n2003/04:MJ297 av Per-Olof Svensson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nmotionen  om särskilda  insatser  för\r\nsmåskalig      verksamhet       såsom\r\ngårdsföretag o.d.\r\n\r\n2003/04:MJ311 av Ingemar Vänerlöv\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs\r\nom  behovet   av   insatser  för  att\r\nupprätthålla  värdefulla   ängar  och\r\nhagar  till  nytta  för  artrikedomen\r\ninom såväl växt- som djurvärlden.\r\n\r\n2003/04:MJ319 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om tidigareläggning\r\nav         utbetalningar         av\r\narealersättningar.\r\n\r\n2.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om utbetalningar i\r\neuro.\r\n\r\n2003/04:MJ335 av Lennart Gustavsson\r\nm.fl. (v):\r\n\r\n3.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om att regeringen\r\nbör  ta  ett  samlat  grepp   kring\r\nförändringar   i   regelverk   samt\r\nförändringar   i   anslutning  till\r\nregelverket för att gynna lokal och\r\nregional livsmedelsproduktion.\r\n\r\n2003/04:MJ347 av Per Erik Granström\r\nm.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs\r\nom         förväntade        framtida\r\nomarronderingar i Dalarna.\r\n\r\n2003/04:MJ358 av Gunilla Tjernberg\r\noch Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen\r\nfullföljer  riksdagens begäran från\r\ndecember 1998  om  att låta utforma\r\nett  särskilt  stöd till  fjällnära\r\nområde.\r\n\r\n2003/04:MJ368 av Ingegerd Saarinen\r\noch Mikaela Valtersson (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i motionen anförs\r\nom kallblodstravarens  överlevnad som\r\nras.\r\n\r\n2003/04:MJ377 av Birgitta Carlsson\r\nm.fl. (c, m, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs\r\nom  att  förstärka  basresurserna för\r\nsektorsrollen vid SLU i Skara med två\r\nhögre forskartjänster.\r\n\r\n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n4.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   nödvändiga\r\nförutsättningar för att bevara  det\r\nöppna landskapet.\r\n\r\n7.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs    om    att   en\r\nansvarsfull svensk jordbrukspolitik\r\nmåste innebära att de öppna hagarna\r\noch betesmarkerna värnas.\r\n\r\n8.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen         anförs          om\r\nresurshushållande    konventionellt\r\njordbruk.\r\n\r\n9.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen          anförs         om\r\nskördeskadeskydd.\r\n\r\n10.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   ett  extra\r\nNorrlandsstöd.\r\n\r\n11.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen      anförs     om     att\r\nreferensersättningsnivån        för\r\nnationellt  stöd  till jordbruket i\r\nnorra Sverige bör omförhandlas.\r\n\r\n13.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om att en nationell\r\nhandlingsplan   för   bevarande  av\r\nlevande  sätrar  och  fäbodar   bör\r\nupprättas.\r\n\r\n16.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   stöd  till\r\navbytartjänst.\r\n\r\n17.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om exportfrämjande\r\nåtgärder.\r\n\r\n19.   Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om   att  minska\r\njordbruksbyråkratin.\r\n\r\n22.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   stöd  till\r\nomarronderingar.\r\n\r\n26.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen    anförs   om   förenklat\r\nregelsystem  som  gynnar  ekologisk\r\nodling.\r\n\r\n28.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   stöd  till\r\nvallodling.\r\n\r\n29.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att stöd till\r\nodling  av  fånggrödor  även  skall\r\nbeviljas för åtgärder syftande till\r\natt  minska  näringsläckaget   till\r\nVänern,    Vättern,   Mälaren   och\r\nHjälmaren.\r\n\r\n31.   Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  särskilt\r\nvärna det småskaliga jordbruket och\r\nfjälljordbruket.\r\n\r\n35.   Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen         anförs          om\r\nLivsmedelsverket.\r\n\r\n41.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om säkerställande\r\nav    ekonomiska   resurser    till\r\ndjurhälsovården.\r\n\r\n46.   Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att ansvaret för\r\nsjukdomar  hos   vilda   djur   bör\r\ntydliggöras.\r\n\r\n47.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om utbildning och\r\nforskning   inom   jordbruks-   och\r\nlivsmedelsområdet.\r\n\r\n48.  Riksdagen anvisar  med  följande\r\nförändringar   i  förhållande  till\r\nregeringens förslag  för budgetåret\r\n2004  anslagen  under utgiftsområde\r\n23 Jord- och skogsbruk,  fiske  med\r\nanslutande    näringar   enligt   i\r\nmotionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:MJ406 av Birgitta Carlsson\r\n(c):\r\n\r\n2.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om utbetalningar av\r\nEU-stöd.\r\n\r\n2003/04:MJ409 av Björn von der Esch\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n12.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om behovet av att\r\nprioritera  forskningen  kring  trä\r\noch träanvändning.\r\n\r\n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl.\r\n(v):\r\n\r\n9.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om att regeringen\r\nbör ta initiativ till  att Sveriges\r\nlantbruksuniversitet    tillsammans\r\nmed    berörda    myndigheter   och\r\nstatliga   verk   kartlägger    den\r\nkunskap  och  de kunskapsluckor som\r\nfinns  kring ekologiska  livsmedels\r\nhälsoeffekter.\r\n\r\n2003/04:MJ427 av Per Bill (m):\r\n\r\n1.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om Hästakuten vid\r\nUltuna.\r\n\r\n2.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om att påbörja  en\r\nsuccessiv     återuppbyggnad     av\r\ngrundutbildningsanslagen        vid\r\nLantbruksuniversitetets\r\nutbildningar.\r\n\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen         anförs          om\r\nomstruktureringen                av\r\nJordbruksverket.\r\n\r\n5.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen    anförs     om    bättre\r\ndjurhållning.\r\n\r\n18.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om sektorsansvaret\r\nför SLU.\r\n\r\n19.   Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen     anförs      om     ett\r\nföretagarperspektiv               i\r\nlandsbygdspolitiken.\r\n\r\n22.  Riksdagen  anvisar  med följande\r\nändringar   i   förhållande    till\r\nregeringens      förslag      under\r\nutgiftsområde    23    Jord-    och\r\nskogsbruk,   fiske  med  anslutande\r\nnäringar med följande  ändringar  i\r\nförhållande     till    regeringens\r\nförslag enligt i motionen redovisad\r\nuppställning.\r\n\r\n2003/04:MJ445 av Lennart Klockare och\r\nAnders Sundström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i motionen anförs\r\nom       försöksverksamhet        med\r\nträdgårdsodling   i   Öjebyn   och  i\r\nRöbäcksdalen.\r\n\r\n2003/04:MJ449 av Catharina Elmsäter-\r\nSvärd m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  anslår 318 391 000  kr\r\ntill  anslag  43:1  Jordbruksverket\r\nför 2004.\r\n\r\n2. Riksdagen anslår 4 425 000 kr till\r\nanslag  43:13  Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet för 2004.\r\n\r\n3. Riksdagen anslår  inte några medel\r\ntill          anslagen         42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten,         44:6\r\nÅterföring      av     skatt     på\r\nhandelsgödsel och  bekämpningsmedel\r\nm.m. och 44:7 Ekologisk produktion.\r\n\r\n2003/04:MJ467 av Kenth Högström och\r\nÅsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening vad som  i  motionen\r\nanförs om att  vidta åtgärder för att\r\nsäkerställa den  s.k. kallblodsrasens\r\növerlevnad  och  att  kallblodshästen\r\nfår minoritetsstatus.\r\n\r\n2003/04:MJ470 av Jan Andersson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar    med   följande\r\nändringar    i    förhållande    till\r\nregeringens  förslag  anslagen  under\r\nutgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande  näringar enligt\r\ni motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n2.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  tillföra\r\nnationella   budgetmedel   för  att\r\nmildra   utfallet   av   det  klena\r\nförhandlingsresultatet     gällande\r\nlandsbygdsförordningen          och\r\nmiljöstödsprogrammen.\r\n\r\n4.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  en satsning på\r\nexportfrämjande     åtgärder     av\r\nsmåskaligt framställda livsmedel.\r\n\r\n5.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att arealstöd\r\noch   samtliga   djurbidrag   skall\r\nutbetalas  senast den  30  november\r\nför stödåret.\r\n\r\n8.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   att  utöka\r\nresurserna                     till\r\nlivsmedelstillsynen.\r\n\r\n9.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att återföra den\r\nnya          Djurskyddsmyndighetens\r\narbetsuppgifter                till\r\nJordbruksverket.\r\n\r\n10.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om  att  stärka\r\ndjurskyddet   genom  att   tilldela\r\nJordbruksverket   mer   resurser  i\r\nstället     för     en     fortsatt\r\norganisation     av     den     nya\r\nDjurskyddsmyndigheten.\r\n\r\n11.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om förändringar  av\r\nersättningarna                  för\r\nproduktionsbortfall             vid\r\nepizootiutbrott.\r\n\r\n12.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen    anförs    om   skyndsam\r\nutbetalning av ersättningar  enligt\r\nzoonosförordningen.\r\n\r\n13.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om en översyn och\r\nökning av forskning  och utveckling\r\ninom     jordbruksnäringen      och\r\nlivsmedelsindustrin.\r\n\r\n14.    Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om att bredda och\r\nöka   forskningen   om   ekologiskt\r\nlantbruk.\r\n\r\n15.   Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  höja det\r\nmaximala   beloppet  för  startstöd\r\ntill samma nivå som EU-förordningen\r\nanger.\r\n\r\n2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n3.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen    anförs   om   att   den\r\nkallblodiga  travaren  omfattas  av\r\nbevarandeinsatserna.\r\n\r\n2003/04:MJ476 av Cristina Husmark\r\nPehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n7.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  betydelsen av\r\nforskning och utbildning.\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n5.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om en sammanhållen\r\nforskning kring landsbygdsfrågor.\r\n\r\n\r\nMotioner med anledning av\r\nskrivelse 2002/03:111\r\n\r\n\r\n2002/03:MJ28 av Sven Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n1.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om behovet av att\r\nskapa konkurrensmässigt  likvärdiga\r\nvillkor för svenska bönder inom EU.\r\n\r\n2.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen    anförs     om     sänkt\r\ndieselskatt.\r\n\r\n3.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  återföring  av\r\nskatten   på  bekämpningsmedel  och\r\nhandelsgödsel                  till\r\njordbruksnäringen.\r\n\r\n4.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  återinförandet\r\nav   stöd   till  resurshushållande\r\nkonventionellt     jordbruk    samt\r\nmöjligheten att ställa  om delar av\r\nett    jordbruk    till   ekologisk\r\nproduktion.\r\n\r\n5.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om behovet av stöd\r\ntill ekologisk odling i växthus.\r\n\r\n6.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om ökat nationellt\r\nstöd till norra Sverige.\r\n\r\n7.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  forskning och\r\nandra   åtgärder  inom  jordbruket,\r\nsyftande till minskad användning av\r\nkemiska bekämpningsmedel.\r\n\r\n8.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om behovet av ökade\r\nanslag                         till\r\nomarronderingsverksamheten.\r\n\r\n2002/03:MJ29 av Anita Brodén m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen         anförs          om\r\nföretagarperspektivet             i\r\nlandsbygdspolitiken.\r\n\r\n2.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  en långtgående\r\navreglering                      av\r\njordbruksproduktionen.\r\n\r\n3.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om   att  större\r\nsatsningar     bör    göras    inom\r\nmiljö/landsbygdsområdet.\r\n\r\n4.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att en större\r\nkompetensutveckling            inom\r\nskogssektorn bör ske.\r\n\r\n5.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen  som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  en  utredning\r\navseende skatt på kväveläckage från\r\njorden.\r\n\r\n6.   Riksdagen    tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  skötselplaner\r\nför naturreservat.\r\n\r\n7.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om att införa ett\r\njämställdhetsperspektiv           i\r\njordbrukspolitiken.\r\n\r\n2002/03:MJ30 av Jan Andersson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n1.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen    anförs   om    uthållig\r\ntillväxt på landsbygden.\r\n\r\n2.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen      anförs     om     att\r\nlandsbygdspolitiken måste styras av\r\nlångsiktig miljömässighet.\r\n\r\n3.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen   anförs   om  att  införa\r\nenklare regler för dem som deltar i\r\nde     olika     programmen     för\r\nlandsbygdsutveckling.\r\n\r\n4.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om  vikten  av  att\r\nstödja kvinnligt företagande.\r\n\r\n5.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen  anförs om  betydelsen  av\r\nkultur,          nöjen          och\r\nfritidsaktiviteter på landsbygden.\r\n\r\n6.    Riksdagen   tillkännager    för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen  anförs  om att regeringen\r\nskall vara pådrivande  för  att EG-\r\nkommissionen   skall   godkänna  de\r\nbeslutade  höjningarna  av   stödet\r\ntill mjölkproduktion i region 1.\r\n\r\n7.    Riksdagen    tillkännager   för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om  att  ge svenskt\r\nlantbruk lika konkurrensvillkor som\r\növriga    EU-länder    genom    att\r\n\"ryggsäcken\" lyfts av.\r\n\r\n8.   Riksdagen   tillkännager   för\r\nregeringen  som  sin mening vad som i\r\nmotionen  anförs  om  startstöd  till\r\nnystartande av lantbruksföretag.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag\r\ninom utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske\r\nmed anslutande näringar\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med\r\nregeringens       förslag        till\r\nanslagsfördelning.\r\n-----------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                                Utskottets\r\n-----------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n25 Utbildningspolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Sveriges lantbruksuniversitet (ram)           1 289 479\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n26 Forskningspolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Forskningsrådet för miljö, areella näringar     232 458\r\noch samhällsbyggande: Forskning och\r\nsamfinansierad forskning (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien         1 184\r\n(obet.)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n41 Skogspolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Skogsvårdsorganisationen (ram)                  311 975\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Insatser för skogsbruket (ram)                  205 700\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Internationellt skogssamarbete (ram)              1 405\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Från EG-budgeten finansierade medel för           6 000\r\nskogsskadeövervakning (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n42 Djurpolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Statens veterinärmedicinska anstalt (ram)        98 419\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Bidrag till distriktsveterinärorganisationen     93 257\r\n(obet.)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande            14 411\r\nåtgärder (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar      107 100\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n5  Ersättningar för viltskador m.m. (ram)           87 500\r\n-----------------------------------------------------------\r\n6  Djurskyddsmyndigheten (ram)                      61 534\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n43 Livsmedelspolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Statens jordbruksverk (ram)                     299 991\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Statens utsädeskontroll (ram)                       831\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Statens växtsortnämnd (ram)                       2 188\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Bekämpande av växtsjukdomar (ram)                 2 578\r\n-----------------------------------------------------------\r\n5  Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram)     5 407 400\r\n-----------------------------------------------------------\r\n6  Intervention och exportbidrag för             1 416 000\r\njordbruksprodukter (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n7  Räntekostnader för förskotterade                 79 415\r\narealersättningar m.m. (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8  Fiskeriverket (ram)                             111 814\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9  Strukturstöd till fisket m.m. (ram)              28 390\r\n-----------------------------------------------------------\r\n10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd       80 000\r\ntill fisket m.m. (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n11 Fiskevård (ram)                                  23 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n12 Livsmedelsverket (ram)                          144 315\r\n-----------------------------------------------------------\r\n13 Livsmedelsekonomiska institutet (ram)             8 851\r\n-----------------------------------------------------------\r\n14 Livsmedelsstatistik (ram)                        23 658\r\n-----------------------------------------------------------\r\n15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik                7 400\r\nfinansierad från EG-budgeten (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n16 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram)             5 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n17 Bidrag till vissa internationella                37 089\r\norganisationer m.m. (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n44 Landsbygdspolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur  2 209 000\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Från EG-budgeten finansierade åtgärder för    1 557 951\r\nlandsbygdens miljö och struktur (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (ram)    11 901\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.        3 000\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n5  Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.       1 538\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n6  Återföring av skatt på handelsgödsel och        251 000\r\nbekämpningsmedel m.m. (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n7  Ekologisk produktion (ram)                       15 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n45 Samepolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Främjande av rennäringen m.m. (ram)              37 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Informationssatsning om samerna (ram)             4 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                         14 278\r\n732\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag\r\nför år 2004 inom\r\nutgiftsområde 23  Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande näringar\r\n\r\nBelopp i 1000-tal\r\nkronor\r\n----------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nAnslag                                 AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n\r\n(m)       (fp)       (kd)       (c)\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n25:1  Sveriges lantbruksuniversitet    (ram)      1 289 479\r\n+12 000     +2 000\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n26:1  Forskningsrådet för miljö,       (ram)        232 458\r\n+8 000              +56 000\r\nareella näringar och\r\nsamhällsbyggande: Forskning och\r\nsamfinansierad forskning\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n26:2  Bidrag till Skogs- och           (obet.)        1 184\r\nlantbruksakademien\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n41:1  Skogsvårdsorganisationen         (ram)        311 975\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n41:2  Insatser för skogsbruket         (ram)        205 700\r\n+40 000\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n41:3  Internationellt skogssamarbete   (ram)          1 405\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n41:4  Från EG-budgeten finansierade    (ram)          6 000\r\nmedel för\r\nskogsskadeövervakning\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n42:1  Statens veterinärmedicinska      (ram)         98 419\r\nanstalt\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n42:2  Bidrag till                      (obet.)       93 257\r\n-20 000    -20 000\r\ndistriktsveterinärorganisationen\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n42:3  Djurhälsovård och                (ram)         14 411\r\n+5 000              +13 000\r\ndjurskyddsfrämjande\r\nåtgärder\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n42:4  Bekämpande av smittsamma         (ram)        107 100\r\n+5 000   +20 000\r\nhusdjurssjukdomar\r\n------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(m)       (fp)       (kd)\r\n(c)\r\n-----------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------\r\n42:5  Ersättningar för viltskador m.m. (ram)         87\r\n500                +3 000     +4 000    +2 534\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n42:6  Djurskyddsmyndigheten            (ram)         61\r\n534    -61 534                         -61 534\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n42:7  Nytt anslag: Centrala            (ram)       +20\r\n000\r\nförsöksdjursnämnden\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:1  Statens jordbruksverk            (ram)        299\r\n991    +18 400    -60 000    -20 000   +10 000\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:2  Statens utsädeskontroll          (ram)\r\n831\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:3  Statens växtsortnämnd            (ram)          2\r\n188\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:4  Bekämpande av växtsjukdomar      (ram)          2\r\n578\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:5  Arealersättning och djurbidrag   (ram)      5 407\r\n400\r\nm.m.\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:6  Intervention och exportbidrag    (ram)      1 416\r\n000\r\nför\r\njordbruksprodukter\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:7  Räntekostnader för förskotterade (ram)         79\r\n415\r\narealersättningar m.m.\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:8  Fiskeriverket                    (ram)        111\r\n814                +5 000     -5 000\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:9  Strukturstöd till fisket m.m.    (ram)         28\r\n390\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:10 Från EG-budgeten finansierade    (ram)         80\r\n000\r\nstrukturstöd till\r\nfisket m.m.\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:11 Fiskevård                        (ram)         23\r\n000\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:12 Livsmedelsverket                 (ram)        144\r\n315               +10 000              +10 000\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:13 Livsmedelsekonomiska institutet  (ram)          8\r\n851     -4 426                          -6 000\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:14 Livsmedelsstatistik              (ram)         23\r\n658\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:15 Jordbruks- och                   (ram)          7\r\n400\r\nlivsmedelsstatistik finansierad\r\nfrån EG-budgeten\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet  (ram)          5\r\n000                           +5 000   +15 000\r\n-------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(m)       (fp)       (kd)\r\n(c)\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n43:17 Bidrag till vissa                (ram)\r\n37 089\r\ninternationella organisationer\r\nm.m.\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n43:18 Nytt anslag: Ersättning vid      (ram)\r\n+15 000\r\nskördeskador\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:1  Åtgärder för landsbygdens miljö  (ram)\r\n2 209 000                          +80 000  +230 000\r\noch struktur\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:2  Från EG-budgeten finansierade    (ram)\r\n1 557 951\r\nåtgärder för\r\nlandsbygdens miljö och struktur\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:3  Miljöförbättrande åtgärder i     (ram)\r\n11 901               +15 000    +10 000   +25 000\r\njordbruket\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:4  Stöd till jordbrukets            (ram)\r\n3 000                +2 000     +5 000    +2 000\r\nrationalisering m.m.\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:5  Stöd till innehavare av          (ram)\r\n1 538\r\nfjällägenheter m.m.\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:6  Återföring av skatt på           (ram)\r\n251 000   -251 000   -251 000   +150 000  -151 000\r\nhandelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel m.m.\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:7  Ekologisk produktion             (ram)\r\n15 000    -15 000    -15 000              -15 000\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:8  Nytt anslag: Kompensation för    (ram)\r\n+20 000\r\nväxthusnäringens skatt på bränsle\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n44:9  Nytt anslag: Avbytartjänst       (ram)\r\n+20 000\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n45:1  Främjande av rennäringen m.m.    (ram)\r\n37 000                           +5 000\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n45:2  Informationssatsning om samerna  (ram)\r\n4 000\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\nSumma\r\n14 278 732   -313 560   -286 000   +276 000  +210 000\r\n-------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n*\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 23 punkterna 1-14 och avslår motionerna 2002/03:MJ28 yrkande 8, 2003/04:Fi240 yrkande 26, 2003/04:Sk401 yrkande 7, 2003/04:MJ231, 2003/04:MJ267, 2003/04:MJ285 yrkande 4, 2003/04:MJ347, 2003/04:MJ399 yrkandena 8-10, 16, 17, 19, 22, 35, 41 och 46-48, 2003/04:MJ427 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ431 yrkandena 1, 5 och 22, 2003/04:MJ449 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ470 och 2003/04:MJ473 yrkandena 2, 4, 8-10, 13 och 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förändring av ersättningen för produktionsbortfall vid epizootiutbrott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ473 yrkandena 11 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "772254A0-3822-438C-A61C-F8C60F7F4C00",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "295",
                    "21",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/772254A0-3822-438C-A61C-F8C60F7F4C00",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Principerna för utbetalning av vissa stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ319 yrkande 1, 2003/04:MJ406 yrkande 2 och 2003/04:MJ473 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Utbetalning av stöd till euro",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ319 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ239 yrkande 2 och 2003/04:MJ431 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Ytterligare tjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ377.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Verksamheten vid den veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ238.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Landsbygdsforskning, forskning om ekologiska livsmedels hälsoeffekter, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ239 yrkande 1, 2003/04:MJ410 yrkande 9, 2003/04:MJ445 och 2003/04:N328 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Skogsforskning och forskning inom livsmedelsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ409 yrkande 12 och 2003/04:MJ476 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Öppna landskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T213 yrkande 1, 2002/03:MJ356 yrkande 3, 2003/04:MJ311 och 2003/04:MJ399 yrkandena 4 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ängs- och betesmarksprogrammen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 15 och 2002/03:MJ487 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Skötselplaner för naturreservat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Fäbodar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ209 yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ301, 2002/03:MJ450 och 2003/04:MJ399 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Kallblodig travare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 3, 2003/04:MJ368, 2003/04:MJ467 och 2003/04:MJ475 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Miljöstöd till vallodling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ422 yrkande 9 i denna del, 2002/03:MJ428 yrkande 14 och 2003/04:MJ399 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Fånggrödor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 29 och 2003/04:MJ399 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Miljöåtgärder kring Östersjön",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ489 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "5E04BC06-1CBA-46F5-9D5B-1188A2A1F775",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "14",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "303",
                    "14",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E04BC06-1CBA-46F5-9D5B-1188A2A1F775",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Skyddszoner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ245 yrkande 4, 2003/04:MJ243 yrkande 4 och 2003/04:MJ264.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Våtmarker",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ489 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Användning av natur- och handelsgödsel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ315 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Kompetensutveckling inom skogen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Bekämpningsmedel m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkandena 3 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Skatt på kväveläckage",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ29 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ekologisk produktion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ419 yrkande 9, 2002/03:MJ424 yrkande 14, 2002/03:MJ489 yrkande 6, 2002/03:N302 yrkande 9 och 2003/04:MJ399 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Ekologisk odling i växthus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Resurshållande konventionellt jordbruk, s.k. REKO-stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ28 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrenskraft på Gotland",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ352.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": " Hållbar utveckling av landsbygden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29 yrkande 3, 2002/03:MJ30 yrkande 2 och 2002/03:MJ422 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Startstöd till unga jordbrukare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ30 yrkande 8 och 2003/04:MJ473 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Småskalig livsmedelsproduktion m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ224, 2002/03:MJ381 yrkande 2, 2002/03:MJ429 yrkande 4, 2002/03:MJ487 yrkande 13, 2002/03:N345 yrkande 8, 2003/04:MJ297 och 2003/04:MJ335 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "25",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "8D5A8589-B091-44DC-959C-750A970B1345",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 25 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "40",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8D5A8589-B091-44DC-959C-750A970B1345",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Företagarperspektivet i landsbygdspolitiken m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28 yrkande 1, 2002/03:MJ29 yrkande 1, 2002/03:MJ30 yrkande 1 och 2003/04:MJ431 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "26",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "3EB19596-8233-4059-94D2-1A2CFF178E88",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 26 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "0",
                    "20",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "225",
                    "43",
                    "50",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3EB19596-8233-4059-94D2-1A2CFF178E88",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Kvinnligt företagande m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ29 yrkande 7 och 2002/03:MJ30 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Jordbruket i norra Sverige",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28 yrkande 6, 2002/03:MJ30 yrkande 6, 2002/03:MJ303 yrkande 1, 2002/03:MJ326, 2002/03:MJ330, 2002/03:MJ393, 2002/03:MJ487 yrkande 6, 2002/03:N343 yrkandena 8 och 10, 2003/04:MJ222 och 2003/04:MJ399 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:111 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Förenkling av programmen för landsbygdsutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ30 yrkande 3, 2002/03:MJ333, 2002/03:MJ411 yrkande 2 och 2002/03:MJ424 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Den gemensamma jordbrukspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K288 yrkande 5, 2002/03:MJ29 yrkande 2 och 2002/03:MJ422 yrkande 9 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Delning av stödområde 4",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ206 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Resurseffektivt jordbruk, s.k. REKO-stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ263 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Det fjällnära jordbruket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ303 yrkande 2, 2002/03:MJ381 yrkande 1, 2003/04:MJ358 yrkande 2 och 2003/04:MJ399 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Skärgårdsjordbruk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Jordbrukets konkurrensvillkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ28 yrkande 2 och 2002/03:MJ30 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förändring av ersättningen för produktionsbortfall vid epizootiutbrott",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Principerna för utbetalning av vissa stöd",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utbetalning av stöd till euro",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Landsbygdsforskning, forskning om ekologiska livsmedels hälsoeffekter, m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Landsbygdsforskning, forskning om ekologiska livsmedels hälsoeffekter, m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Skogsforskning och forskning inom livsmedelsområdet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Skogsforskning och forskning inom livsmedelsområdet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Öppna landskap",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Ängs- och betesmarksprogrammen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Skötselplaner för naturreservat",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Fäbodar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Kallblodig travare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Miljöstöd till vallodling",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Fånggrödor",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Miljöåtgärder kring Östersjön",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Användning av natur- och handelsgödsel",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Kompetensutveckling inom skogen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Bekämpningsmedel m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Skatt på kväveläckage",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Ekologisk produktion",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Ekologisk odling i växthus",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": " Hållbar utveckling av landsbygden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Startstöd till unga jordbrukare",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Småskalig livsmedelsproduktion m.m.",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Företagarperspektivet i landsbygdspolitiken m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Företagarperspektivet i landsbygdspolitiken m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Företagarperspektivet i landsbygdspolitiken m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Kvinnligt företagande m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Jordbruket i norra Sverige",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Jordbruket i norra Sverige",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Förenkling av programmen för landsbygdsutveckling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Den gemensamma jordbrukspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Det fjällnära jordbruket",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Det fjällnära jordbruket",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Jordbrukets konkurrensvillkor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-08-26 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Skrivelsen till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 04:58:13"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 14,3 miljarder kronor i anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2004. Riksdagen ställde sig även bakom regeringens redovisning av de resultat som uppnåtts inom politikområdet Landsbygdspolitik och hade inget att invända mot den information som lämnats om resulfördelning och utfall inom verksamhetsområdena. ",
          "dok_id": "GR01MJU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till jord- och skogsbruk samt fiske (MJU2)",
          "dok_id": "GR01MJU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 04:58:13"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 14,3 miljarder kronor i anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2004. Utskottet ställer sig även bakom regeringens redovisning av de resultat som uppnåtts inom politikområdet Landsbygdspolitik och har inget att invända mot den information som lämnats om resulfördelning och utfall inom verksamhetsområdena.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till jord- och skogsbruk samt fiske (MJU2)",
          "dok_id": "GR01MJU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:54"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_2.docx",
          "filstorlek": "260266",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske medanslutande näringar m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5F8D4651-A060-4191-8619-5A5257C4C34E"
        },
        {
          "dok_id": "GR01MJU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_2.pdf",
          "filstorlek": "1405874",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_mju_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/277B130F-A48A-4E38-99CF-CDEBC2D886EB"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K288 EU:s framtid",
          "ref_dok_id": "GQ02K288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K288",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ206 Jordbruket i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ206",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ209 Fäbodskulturen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ209",
          "ref_dok_titel": "Fäbodskulturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ224 Gårdsslakterier",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ224",
          "ref_dok_titel": "Gårdsslakterier",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ245 Östersjöns miljö",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ245",
          "ref_dok_titel": "Östersjöns miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ263 Strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ263",
          "ref_dok_titel": "Strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ28 med anledning av skr. 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ28",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ28",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ29 med anledning av skr. 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ29",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ29",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ30 med anledning av skr. 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ30",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ30",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ301 Säterkulturen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ301",
          "ref_dok_titel": "Säterkulturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ303 Produktionsmål för jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ303",
          "ref_dok_titel": "Produktionsmål för jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg och Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ315 Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ315",
          "ref_dok_titel": "Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ326 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ326",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ330 Produktionsmål för jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ330",
          "ref_dok_titel": "Produktionsmål för jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ333 Anpassning av LBU till norrländska förhållanden",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ333",
          "ref_dok_titel": "Anpassning av LBU till norrländska förhållanden",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M) och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ352 Miljöarbetet inom jordbruket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ352",
          "ref_dok_titel": "Miljöarbetet inom jordbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ356 Lönsamheten i svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ356",
          "ref_dok_titel": "Lönsamheten i svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ381 Åtgärder för att gynna jordbruket i Norrlands inland och fjällområde",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ381",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att gynna jordbruket i Norrlands inland och fjällområde",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ393 Produktionsmål för jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ393",
          "ref_dok_titel": "Produktionsmål för jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ411 Odlingslandskap i Mälardalen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ411",
          "ref_dok_titel": "Odlingslandskap i Mälardalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ422 Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ422",
          "ref_dok_titel": "Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ424 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ424",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ429 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ429",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ430 Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ430",
          "ref_dok_titel": "Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ450 Fäbodbruket i Jämtland",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ450",
          "ref_dok_titel": "Fäbodbruket i Jämtland",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ489 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ489",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N343 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T213 Levande landskap",
          "ref_dok_id": "GQ02T213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T213",
          "ref_dok_titel": "Levande landskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ222 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ222",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ231 Veterinärutbildningen vid SLU",
          "ref_dok_id": "GR02MJ231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ231",
          "ref_dok_titel": "Veterinärutbildningen vid SLU",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ238 Utbildning av hästtandläkare",
          "ref_dok_id": "GR02MJ238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ238",
          "ref_dok_titel": "Utbildning av hästtandläkare",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ239 Stenstugu forskningsstation på Gotland",
          "ref_dok_id": "GR02MJ239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ239",
          "ref_dok_titel": "Stenstugu forskningsstation på Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ243 Östersjöns miljö",
          "ref_dok_id": "GR02MJ243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ243",
          "ref_dok_titel": "Östersjöns miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ264 Odlingsfria zoner längs vattendrag",
          "ref_dok_id": "GR02MJ264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ264",
          "ref_dok_titel": "Odlingsfria zoner längs vattendrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ267 Pristillägg på renkött",
          "ref_dok_id": "GR02MJ267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ267",
          "ref_dok_titel": "Pristillägg på renkött",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg och Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ285 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ285",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ297 Gårdsslakteri",
          "ref_dok_id": "GR02MJ297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ297",
          "ref_dok_titel": "Gårdsslakteri",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ311 Hot mot artrikedomen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ311",
          "ref_dok_titel": "Hot mot artrikedomen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ319 Utbetalningar av arealersättningar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ319",
          "ref_dok_titel": "Utbetalningar av arealersättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ335 Livsmedelsproduktion i Norrlands inland",
          "ref_dok_id": "GR02MJ335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ335",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelsproduktion i Norrlands inland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ347 Omarrondering",
          "ref_dok_id": "GR02MJ347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ347",
          "ref_dok_titel": "Omarrondering",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ358 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ358",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg och Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ368 Kallblodstravaren",
          "ref_dok_id": "GR02MJ368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ368",
          "ref_dok_titel": "Kallblodstravaren",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Mikaela Valtersson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ377 Sveriges lantbruksuniversitet i Skara",
          "ref_dok_id": "GR02MJ377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ377",
          "ref_dok_titel": "Sveriges lantbruksuniversitet i Skara",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ399 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GR02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ406 Jordbruksnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_id": "GR02MJ406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ406",
          "ref_dok_titel": "Jordbruksnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ409 Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ409",
          "ref_dok_titel": "Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ410 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02MJ410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ410",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ427 Hästakuten vid Ultuna",
          "ref_dok_id": "GR02MJ427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ427",
          "ref_dok_titel": "Hästakuten vid Ultuna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ445 Försöksverksamhet med trädgårdsodling i Öjebyn och Röbäcksdalen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ445",
          "ref_dok_titel": "Försöksverksamhet med trädgårdsodling i Öjebyn och Röbäcksdalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare och Anders Sundström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ449 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ449",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ467 Den nordsvenska kallblodshästens överlevnad",
          "ref_dok_id": "GR02MJ467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ467",
          "ref_dok_titel": "Den nordsvenska kallblodshästens överlevnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström och Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ470 Jord och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ470",
          "ref_dok_titel": "Jord och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ473 Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_id": "GR02MJ473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ473",
          "ref_dok_titel": "Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ475 Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02MJ475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ475",
          "ref_dok_titel": "Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ476 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sk401 Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_id": "GR02Sk401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sk401",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning",
          "ref_dok_id": "GQ03111",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "111",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdspolitik - resultatredovisning",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-16",
          "ref_dok_id": "GR0950",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "50",
          "ref_dok_titel": "2003-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-11",
          "ref_dok_id": "GR0947",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "47",
          "ref_dok_titel": "2003-12-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:104",
          "ref_dok_id": "GR0K104",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:104",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:105",
          "ref_dok_id": "GR0K105",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:105",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}