{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290145",
      "dok_id": "GR01MJU16",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU16",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU16",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "16",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:44",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:48",
      "titel": "Uppföljning av skogspolitiken",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU16/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU16",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU16",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU16",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU16</div><h1>Uppföljning av skogspolitiken</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:39 Uppföljning av\r\nskogspolitiken samt 5 följdmotioner med 45 yrkanden samt 51 motionsyrkanden\r\nfrån allmän motionstid 2002 och 2003. Samtliga motionsyrkanden avstyrks,\r\nframför allt med hänvisning till regeringens skrivelse. I betänkandet\r\nfinns 49 reservationer samt 1 särskilt yttrande.\r\nI skrivelsen redovisar regeringen sin syn på skogspolitiken mot bakgrund\r\nav bl.a. den utvärdering av skogspolitikens effekter som Skogsstyrelsen\r\nhar redovisat (SUS 2001). Skogspolitikens effekter för biologisk mångfald\r\nhar utvärderats i samarbete med Naturvårdsverket. Regeringen konstaterar\r\natt den ambition som kommer till uttryck genom skogspolitikens produktionsmål\r\noch dess miljömål bör ligga fast. När det gäller måluppfyllelsen pekar\r\nredovisningen på att det krävs förbättringar på flera delområden. I\r\nskrivelsen anger regeringen områden som bör prioriteras för att fortsatt\r\nförbättra genomförandet av den nationella skogspolitiken.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ett nationellt skogsprogram\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ24 yrkande 1.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2.      Globala skogsfrågor\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ24 yrkande 3.\r\nReservation 2 (fp, kd)\r\n\r\n3.      Skogscertifiering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 5 och 2003/04:MJ409\r\nyrkande 7.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4.      Konkurrensneutralitet\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N269 yrkande 3.\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n5.      En gemensam skogspolitik\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ25 yrkande 7.\r\nReservation 5 (m, kd, c)\r\n\r\n6.      Utvärdering av skogspolitiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 1, 2003/04:MJ23 yrkande\r\n2, 2003/04:MJ25 yrkande 1, 2003/04:MJ361, 2003/04:MJ409 yrkandena 2 och\r\n5 och 2003/04:MJ453.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp, kd)\r\nReservation 8 (v)\r\n\r\n7.      Skogspolitikens mål\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ304, 2002/03:MJ425 yrkande 2,\r\n2003/04:MJ23 yrkande 1, 2003/04:MJ26 yrkande 8 och 2003/04:MJ409 yrkande\r\n1.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n8.      Tätortsnära skogar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 4 och 2003/04:MJ24\r\nyrkande 5.\r\nReservation 11 (fp)\r\nReservation 12 (v)\r\n\r\n9.      Utbildningsinsatser kring skogsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ26 yrkande 1, 2003/04:MJ392 och\r\n2003/04:MJ431 yrkande 14.\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd, c)\r\n\r\n10.     Skogsskador\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ207 yrkande 1 och 2003/04:MJ25\r\nyrkande 2.\r\n\r\n11.     Skogsvårdande åtgärder\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ332, 2002/03:MJ453, 2003/04:MJ22\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ24 yrkande 4, 2003/04:MJ259 och 2003/04:MJ262.\r\nReservation 15 (fp)\r\nReservation 16 (v)\r\n\r\n12.     Bioenergi\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 2 och 2003/04:MJ26\r\nyrkande 2.\r\nReservation 17 (fp, kd)\r\nReservation 18 (c)\r\n\r\n13.     Samverkan mellan rennäring och skogsbruk\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ23 yrkande 6.\r\nReservation 19 (m)\r\n\r\n14.     Ekonomisk säkerhet för återväxtåtgärder m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 7, 2003/04:MJ25 yrkande\r\n3, 2003/04:MJ220, 2003/04:MJ233, 2003/04:MJ409 yrkandena 9 och 10,\r\n2003/04:MJ412 yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ431 yrkande 15 och 2003/04:MJ444.\r\n\r\nReservation 20 (fp, kd, c)\r\n\r\n15.     Balans mellan olika ägarkategorier\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ409 yrkande 8.\r\nReservation 21 (kd)\r\n\r\n16.     Mark för naturvårdsändamål\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 6, 2003/04:MJ23 yrkande\r\n4 och 2003/04:MJ25 yrkande 4.\r\nReservation 22 (m)\r\nReservation 23 (kd)\r\n\r\n17.     Strategi för områdesskydd\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ415 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 24 (c)\r\n\r\n18.     Ökat inslag av lövträd i skog m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 7 och 2003/04:MJ423\r\nyrkande 2.\r\nReservation 25 (v)\r\n\r\n19.     Inventeringskostnader m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ219 yrkandena 2 och 3.\r\nReservation 26 (kd)\r\n\r\n20.     Naturvårdsavtal m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 27, 2003/04:MJ24 yrkande\r\n6, 2003/04:MJ26 yrkandena 4-7 och 2003/04:MJ412 yrkandena 4, 6 och 7.\r\nReservation 27 (fp)\r\nReservation 28 (kd)\r\nReservation 29 (c)\r\n\r\n21.     Biotopskydd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ210, 2002/03:MJ219 yrkande 4,\r\n2003/04:MJ22 yrkande 3 och 2003/04:MJ24 yrkande 9.\r\nReservation 30 (fp, v)\r\nReservation 31 (kd)\r\n\r\n22.     Stöd till skogsvård m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ472, 2003/04:MJ23 yrkande 7,\r\n2003/04:MJ423 yrkandena 1 och 4 och 2003/04:MJ474 yrkande 20.\r\nReservation 32 (m)\r\nReservation 33 (kd, c)\r\n\r\n23.     Åtgärdsprogram för markförsurning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ432 yrkande 9 och 2003/04:MJ22\r\nyrkande 6.\r\nReservation 34 (kd)\r\nReservation 35 (fp, v)\r\n\r\n24.     Skoglig utbildning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ23 yrkande 3 och 2003/04:MJ24\r\nyrkande 8.\r\nReservation 36 (m)\r\nReservation 37 (fp)\r\n\r\n25.     Skogsforskning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 10 och 2003/04:MJ25\r\nyrkande 6.\r\nReservation 38 (fp, kd)\r\n\r\n26.     Skogens kulturmiljö m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ400, 2003/04:MJ23 yrkande 5 och\r\n2003/04:MJ25 yrkande 5.\r\nReservation 39 (m)\r\nReservation 40 (kd)\r\n\r\n27.     Skoglig myndighet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 25, 2002/03:N269 yrkande\r\n8, 2003/04:MJ24 yrkande 11 och 2003/04:MJ218.\r\nReservation 41 (m)\r\nReservation 42 (fp)\r\nReservation 43 (kd, c)\r\n\r\n28.     Uppdragsverksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 5 och 2003/04:MJ23\r\nyrkande 8.\r\nReservation 44 (m)\r\nReservation 45 (v)\r\n\r\n29.     Statligt skogsinnehav m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 1, 2003/04:MJ23 yrkande\r\n9, 2003/04:MJ24 yrkande 12, 2003/04:MJ26 yrkandena 3 och 9, 2003/04:MJ409\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ412 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:N327 yrkande 9.\r\n\r\nReservation 46 (m)\r\nReservation 47 (fp)\r\nReservation 48 (kd)\r\nReservation 49 (c)\r\n\r\n30.     Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:39 till handlingarna.\r\nStockholm den 27 april 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund (s), Rolf\r\nLindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina\r\nAxelsson (s), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s),\r\nBengt-Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson\r\n(s), Marie Wahlgren (fp), Göran Persson i Simrishamn (s) och Gunnar Goude\r\n(mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nUtskottet har i ärendet uppvaktats av representanter för Greenpeace,\r\nSvenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.\r\nBakgrund\r\nÅr 1993 beslutade riksdagen en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet.\r\n1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252). I samband med riksdagsbehandlingen\r\nuttalade Jordbruksutskottet att det förutsatte att en utvärdering av den\r\nnya skogspolitikens effekter på biologisk mångfald redovisas för riksdagen.\r\nSkogsstyrelsen har regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av\r\nskogspolitiken. En uppföljning av skogspolitiken redovisades för riksdagen\r\nvåren 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32).\r\nRegeringen gjorde då bedömningen att skogspolitikens mål skulle ligga fast.\r\nRiksdagen hade ingen erinran häremot. Skogsstyrelsen redovisade en andra\r\nutvärdering av skogspolitikens effekter för regeringen i januari 2002.\r\nSkogspolitikens effekter på biologisk mångfald utvärderades i samarbete\r\nmed Naturvårdsverket. Skogsstyrelsen har vidare på regeringens uppdrag\r\npresenterat ett underlag för fördjupad prövning av skogsvårdsorganisationens\r\nverksamhet för perioden 2003-2006. Underlaget är ett komplement till den\r\nsamlade utvärderingen av skogspolitikens effekter och innehåller bl.a.\r\nförslag för att uppnå en bättre måluppfyllelse. Utvärderingen av\r\nskogspolitikens effekter och delar av underlaget för fördjupad prövning har\r\nremissbehandlats.\r\nSkrivelsen har utformats i samarbete med Miljöpartiet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nGällande skogspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen. En motion (fp) om ett\r\nnationellt skogsprogram avstyrks med hänvisning till att den är tillgodosedd.\r\n\r\nJämför reservation 1 (fp).\r\nSkrivelsen\r\nEn enig riksdag beslutade år 1993 en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226,\r\nbet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252) med införande av ett miljömål som\r\njämbördigt med produktionsmålet. Något fullständigt miljömål hade inte\r\nfunnits tidigare. Produktionsmålet för skogsbruket är att skogen och\r\nskogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en\r\nuthålligt god avkastning. Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens\r\nnaturgivna produktionsförmåga skall bevaras.\r\nSkogspolitikens medel som är av rättslig, ekonomisk och administrativ art,\r\nfick en annan avvägning i och med 1993 års skogspolitiska beslut. Den\r\nnya inriktningen syftade till avreglering för en ökad individuell frihet.\r\nSkogs-ägarna fick större handlingsfrihet inom de ramar som staten ställer\r\nupp. Det betonades att detta innebär ett ökat ansvar för skogsägaren dels\r\nför att inom denna ökade handlingsfrihet tillgodose de av statsmakterna\r\nfastlagda skogspolitiska målen, dels ekonomiskt för sitt skogsbruk som en\r\nmotprestation till de minskade skatter och avgifter som hade beslutats.\r\nDet betonades också att den nya skogspolitiken förutsätter bättre kunskaper\r\nhos skogsägaren för att målen skall kunna uppnås.\r\nNär det gäller lagstiftning framhölls i det skogspolitiska beslutet\r\nskogsvårdslagstiftningen som fortsatt den viktigaste, men även för skogsbruket\r\nrelevanta delar av naturvårdslagstiftningen och kulturminneslagstiftningen\r\nlyftes fram som viktiga skogspolitiska medel. Förändringarna i skogsvårdslagen\r\n(1979:429) syftade till en minskad detaljreglering och till en ökad\r\nhandlingsfrihet i hanteringen av skogen för att främja ett ökat\r\nmångbruk.\r\nBehovet av rådgivning, utbildning och information samt forskning betonades\r\nmot bakgrund av den ökade handlingsfrihet för skogsägarna som den nya\r\nskogspolitiken innebär.\r\nVidare rationaliserades skogsvårdsorganisationen i och med 1993 års\r\nskogspolitiska beslut. Ett kraftigt besparingsbeting lämnades åt myndigheten.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 1 anförs i fråga om ett nationellt\r\nskogsprogram att skogens betydelse för Sveriges välstånd tydligare bör\r\nbelysas eftersom 15 % av Sveriges export från skogsbruket är nettoexport.\r\nDet krävs en grundlig analys för att bedöma hur skogens resurser framöver\r\nskall tas till vara på rätt sätt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen betonades skogsbrukets sektorsansvar för miljövård\r\nsärskilt i samband med det skogspolitiska beslutet år 1993. Sektorsansvaret\r\nhar utvecklats under många år med start i 1988 års miljöpolitiska beslut.\r\nGrundtanken med sektorsansvaret ligger fast. Ansvaret för miljön berör\r\nnumera samhällets alla sektorer, och många miljö- och naturvårdsproblem\r\nkan bara lösas genom förändring och utveckling inom dessa. Sektorsansvaret\r\nbehöver vidareutvecklas med utgångspunkt i vad som har lagts fast genom\r\narbetet med miljökvalitetsmålen. Inte minst inom skogssektorn finns det\r\nvärdefulla erfarenheter att ta till vara i den fortsatta utvecklingen. I\r\nregeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173)\r\naviserade regeringen en översyn av hur sektorsansvaret har fungerat hittills.\r\nRegeringen avser enligt skrivelsen att gå vidare med denna översyn under\r\nnästa år.\r\nEfter utvärderingen av skogspolitiken 1997-1998 gjordes vissa justeringar\r\ni enlighet med regeringens proposition om uppföljning av skogspolitiken\r\n(prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Justeringarna\r\ngällde bl.a. reglerna om avverkning och anmälan om avverkning. Krav på\r\ninnehav av en förenklad form av skogsbruksplan infördes, en s.k. skogs-\r\noch miljöredovisning. Regeln om säkerhet vid återväxtåtgärder gavs ett\r\ntillägg med innebörden att avverkning inte får påbörjas förrän säkerhet\r\nställts och godkänts av skogsvårdsstyrelsen.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion\r\n2003/04:MJ24 (fp) yrkande 1, nämligen att den svenska skogen har betydelse\r\nför Sveriges välstånd. Som anförs i skrivelsen tar Skogsstyrelsens\r\nutvärdering av skogspolitiken sin utgångspunkt i ett historiskt perspektiv.\r\nDetta är värdefullt eftersom skogspolitiken har sin grund i en långsiktig\r\nutveckling. Utvärderingen ger oss ett viktigt perspektiv på skogarnas\r\nbreda och stora betydelse. De svenska skogarna får inte vara föremål för\r\nkortsiktiga ekonomiska spekulationer. Skogsnäringen ger direkt sysselsättning\r\ntill 100 000 personer liksom skogen ger inkomster åt Sveriges drygt 350\r\n000 skogsägare. Därtill utvecklas många andra branscher kring skogsindustrin.\r\nAv hela industrin i Sverige svarar skogsindustrin för i storleksordningen\r\n12 % förädlingsvärde och sysselsättning och utgör 15 % av Sveriges totala\r\nexport. Skogsindustrin är ofta lokaliserad till orter där denna är den\r\ndominerande arbetsgivaren. Skogsnäringens betydelse för regional utveckling\r\noch sysselsättning är således stor trots kraftiga rationaliseringar inom\r\nstorskogsbruket och industrin på senare tid. Den bas för skogspolitiken\r\nsom i stor politisk enighet beslutades av riksdagen 1993 och bekräftades\r\n1998 bör mot denna bakgrund ligga fast. Det innebär att skogen och\r\nskogsmarken är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt\r\nger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls.\r\nVid skötseln av skogen skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen.\r\nDet anförda bör i allt väsentligt tillgodose syftet med motion 2003/04:MJ24\r\n(fp) yrkande 1. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nInternationellt skogssamarbete\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen och avstyrker motioner om\r\nkonkurrensneutralitet (m), internationellt arbete (fp), skogscertifiering\r\n(kd) samt om att Sverige bör förhindra en gemensam skogspolitik inom EU\r\n(kd) med hänvisning till att yrkandena tillgodosetts av vad som har\r\nredovisats.\r\nJämför reservationerna 2 (fp, kd), 3 (kd), 4 (m) och 5 (m, kd, c).\r\nSkrivelsen\r\nDet internationella samarbetet när det gäller skogspolitiska frågor har\r\nökat i omfattning under senare år. Efter FN:s konferens om miljö och\r\nutveckling (UNCED) i Rio de Janeiro 1992 och de konventioner och\r\növerenskommelser som blev följden av denna konferens har många initiativ tagits\r\nbåde på global, regional och nationell nivå i syfte att åstadkomma ett\r\nhållbart brukande av världens skogar.\r\nFrågan om att upprätta en skogskonvention diskuterades redan under\r\nförberedelsearbetet inför UNCED, men någon enighet kunde inte nås i denna\r\nfråga. I stället förhandlades de icke-legalt bindande s.k. skogsprinciperna\r\nfram.\r\nEU har ingen gemensam skogspolitik. Inom EG:s grundfördrag finns det inte\r\nheller någon grund för en gemensam politik på detta område. Skogsnäringen\r\nberörs dock direkt eller indirekt av en rad olika politikområden. Skogsbruket\r\nberörs i första hand av åtgärder inom EU:s miljöpolitik och jordbrukspolitik.\r\nI december 1998 enades EU och medlemsländerna om att anta en resolution\r\nom en skogsstrategi för unionen. Till skillnad från förordningar och\r\ndirektiv är resolutioner inte bindande. Strategin har formen av ett uttalande\r\nsom anger i vilken riktning unionen vill gå och är ett ramverk för gemensamma\r\nåtgärder.\r\nMotionerna\r\nFör ett högkostnadsland, där skogsnäringen verkar efter egen förmåga på\r\nmarknaden, blir det enligt motion 2002/03:N269 (m) yrkande 3 särskilt\r\nviktigt att konkurrensneutralitet råder i förhållande till skogsbruk och\r\nskogsindustrier i andra länder.\r\nEnligt Folkpartiets kommittémotion 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 3 bör Sverige\r\ni internationella sammanhang driva arbetet med att minska jorderosion och\r\nklimatförändringar m.m. Folkpartiet vill understryka vikten av att tredje\r\nvärldens länder tydligare involveras i de globala skogsdiskussionerna och\r\nsaknar i skrivelsen ett resonemang kring kopplingen mellan bistånds- och\r\nutvecklingsfrågorna och ett miljömässigt hållbart skogsbruk.\r\nSkogscertifiering är enligt motionerna 2002/03:MJ425 (kd) yrkande 5 och\r\n2003/04:MJ409 (kd) yrkande 7 en marknadsdriven process. Det är viktigt\r\natt certifieringen fungerar som en drivkraft och ett kommunikationsinstrument\r\npå en fri marknad. Kristdemokraterna anser att statens uppgift begränsar\r\nsig till att tillse att det finns ett institutionellt ramverk, som kan\r\nsäkerställa att marknadsprinciperna fungerar väl. Anslutningen till ett\r\ncertifieringssystem måste vara frivillig och de som inte ansluter sig får\r\ninte diskrimineras. Skogscertifiering får inte leda till förtäckta\r\nhandelshinder.\r\nSverige bör enligt Kristdemokraternas kommittémotion 2003/04:MJ25 (kd)\r\nyrkande 7 förhindra en gemensam skogspolitik inom EU. Utgångspunkten bör\r\nvara att varje land självt skall råda över sina naturtillgångar i form av\r\nskog, berg, rinnande vattendrag och andra naturtillgångar. Det är angeläget\r\natt Sverige håller fast vid uppfattningen att skogspolitiken skall vara\r\nen nationell angelägenhet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför blir globalt policysamarbete meningsfullt först när\r\növerenskommelser genomförs nationellt. I skogssamarbetet inom FN har\r\nbegreppet nationella skogsprogram introducerats och definierats för att\r\nunderlätta genomförandet av de förslag till åtgärder som man kommit överens\r\nom inom den mellanstatliga skogspanelen och dess efterföljare, det\r\nmellanstatliga skogsforumet. FAO har en viktig roll när det gäller främjande\r\noch utveckling av nationella skogsprogram i utvecklingsländer. Inom\r\nMinisterkonferensen för skydd av Europas skogar diskuteras nationella\r\nskogsprogram ur ett europeiskt perspektiv, och inom EU refereras i senare\r\npolicydokument som relaterar till skog ofta till nationella skogsprogram\r\nsom ett verktyg för att åstadkomma ett hållbart skogsbruk. Utskottet anser\r\ni likhet med regeringen att den svenska skogspolitiska processen i vid\r\nmening motsvarar innebörden av begreppet nationellt skogsprogram. Det\r\ngäller inte minst de regelbundet återkommande regerings- och riksdagsbesluten\r\nom skogspolitiken, grundade på utredningsförslag och utvärderingar som\r\nremissbehandlas.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion\r\n2003/04:MJ24 (fp) yrkande 3 om att Sverige i internationella sammanhang bör\r\ndriva arbetet med att minska jorderosion och klimatförändringar m.m.\r\nUtskottet instämmer med regeringen i att skogen är en resurs i arbetet för\r\natt minska fattigdomen. Den del av den fattiga befolkningen i världen som\r\nbor på landsbygden är till stor del beroende av skogen för sin överlevnad.\r\nSkövling av naturskog i vissa delar av världen är ett allvarligt hot mot\r\nekonomisk och social utveckling. Det är viktigt att Sverige också fortsatt\r\ntar sitt globala ansvar för att verka för ett hållbart brukande av världens\r\nskogar, bl.a. genom aktivt deltagande för att lyfta upp skogsresursens\r\nbetydelse på den internationella politiska agendan.\r\nI skrivelsen redovisas att Sverige aktivt verkar för att stärka u-länders\r\nmöjligheter att delta i internationella förhandlingar. Sida har initierat\r\nett projekt i samverkan med Kungl. skogs- och lantbruksakademien för att\r\nsärskilt stärka de afrikanska staternas möjligheter att medverka i det\r\nglobala arbetet med att utforma ett hållbart skogsbruk i alla typer av\r\nskogar. Utskottet delar regeringens bedömning att sådant arbete är angeläget\r\nnär det gäller det globala skogssamarbetet.\r\nRiksdagen uttalade vid behandlingen av regeringens proposition Gemensamt\r\nansvar: Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122, bet.\r\n2003/04:UU3) att målet för politiken för global utveckling är att bidra\r\ntill en rättvis och hållbar global utveckling. Politiken skall präglas av\r\nett rättighetsperspektiv. Det innebär att människors rättigheter skall\r\nutgöra grund för de åtgärder som vidtas för en rättvis och hållbar utveckling.\r\nPolitiken skall också präglas av de fattigas perspektiv på utveckling.\r\nDet innebär att fattiga människors behov, intressen och förutsättningar\r\nskall vara utgångspunkt i strävandena mot en rättvis och hållbar utveckling.\r\nPolitiken skall vidare främja och präglas av respekt för de mänskliga\r\nrättigheterna, demokrati och god samhällsstyrning, jämställdhet mellan\r\nkvinnor och män, hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön,\r\nekonomisk tillväxt samt social utveckling och trygghet.\r\nMed hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion 2003/04:MJ24\r\n(fp) yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom anförs i skrivelsen är miljöcertifiering eller miljömärkning av\r\nskogsbruk en ny internationell företeelse. Genom certifiering garanterar\r\nett oberoende kontrollorgan att skogsbruket inom ett område bedrivs med\r\nstöd av särskilt utarbetade rutiner i syfte att nå en viss definierad\r\nambitionsnivå. En stor del av det svenska skogsbruket har certifierat sig\r\nenligt något av de två i Sverige nu använda systemen. Certifieringen bidrar\r\npositivt i strävan att uppfylla skogspolitikens miljömål.\r\nI internationella forum och inom EU förekommer diskussioner om statlig\r\nmedverkan i utveckling av certifieringsstandarder. Utskottet instämmer i\r\natt det i detta sammanhang är viktigt att skilja på de olika roller som\r\nregeringar och marknaden har när det gäller krav på skogsbruket. Regeringen\r\nbör ha en styrande roll genom lagstiftning och andra medel. Certifiering\r\neller miljömärkning bör däremot ses som ett instrument för producenter\r\nsom vill använda miljöargument i sin marknadsföring av skogsprodukter för\r\natt visa att råvaran kommer från skogar som av en tredje oberoende part\r\nanses vara skötta på ett hållbart sätt. Certifieringsstandarder kan därför\r\nvara högre än de krav som finns i såväl nationell lagstiftning som i\r\ninternationella mellanstatliga överenskommelser. Statlig inblandning i\r\nutveckling av skogscertifieringssystem kan därmed leda till dubbla och\r\nsvårförenliga roller för stater och undergräva förtroendet för\r\ncertifieringssystemen.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att arbeta för\r\natt miljömärkning inte kommer i konflikt med internationell frihandel\r\nutan att både miljömärkning och frihandel kan vara ömsesidigt stödjande\r\ni arbetet för hållbar utveckling. Utskottet instämmer i att Sverige bör\r\nverka för detta i såväl handels- som skogsrelaterade förhandlingar. Statlig\r\ninblandning i miljömärkning eller certifiering är inte förenlig med detta\r\nsynsätt. Utskottet gör samma bedömning som regeringen, nämligen att\r\ncertifiering eller miljömärkning av skogsbruk därför skall vara ett\r\nmarknadsdrivet instrument. Som framgår av det anförda har syftet med motionerna\r\n2002/03:MJ425 (kd) yrkande 5 och 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 7 i allt\r\nväsentligt tillgodosetts. Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom anförs i skrivelsen är skogen och skogsnäringen en viktig tillgång i\r\narbetet för ett hållbart samhälle. Trä och träfiber som förnybar och\r\nnationell resurs har sin givna plats i detta sammanhang och en ökad\r\nträanvändning bör därför främjas. För att skogsnäringen också i framtiden\r\nskall vara konkurrenskraftig måste en fortsatt utveckling av produkter\r\nbaserade på trä och träfiber ske. Genom forskning och utveckling kan basen\r\nför användning av en av de bästa biologiska förnybara råvarorna breddas.\r\nSkogsvården måste förbättras för att framtida generationer skall ha lika\r\ngoda avverkningsmöjligheter som i dag. Skogsresursen bör utvecklas mot en\r\nstörre framtida handlingsfrihet genom ett ökat mångbruk i våra skogar.\r\nFör detta krävs en fortsatt utveckling av skötselmetoder som tar till\r\nvara skogens många värden.\r\nSkogsnäringen verkar på en starkt internationaliserad marknad där\r\nkonkurrensen ökar. Förhållanden i andra delar av världen får återverkningar\r\npå den svenska skogsnäringen. Utskottet instämmer i att det därför är\r\nväsentligt att ta del i de globala förhandlingar och överenskommelser som\r\nrör skogen och skogsbruket.\r\nDen gemensamma jordbrukspolitiken ger enligt skrivelsen utrymme för bidrag\r\ntill åtgärder inom skogsbruket med stöd av Europeiska rådets förordning\r\n(EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd till utveckling av landsbygden\r\n(EGT L 160, 26/06/1999). Många länder använder detta för bidrag till\r\nåterbeskogning. I skrivelsen redovisas att Sverige har använt en relativt\r\nsett liten del för åtgärder inom skogsbruket, mindre än 1 % av stödet\r\nfrån EU till Sverige inom ramen för denna förordning. Stödet används som\r\nbidrag till rådgivning, utbildning och information till skogsägare och\r\nandra verksamma inom skogsbruket.\r\nSom redovisas i skrivelsen kommer stöd inom ramen för det svenska miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet att lämnas till åtgärden ekologisk stabilitet i\r\nskogen fr.o.m. år 2004.\r\nDet finns inom EG:s grundfördrag ingen rättslig grund för en gemensam\r\nskogspolitik. EU:s skogsbruksstrategi respekterar och kompletterar\r\nmedlemsländernas nationella skogspolitik. Inom unionen finns stora skillnader\r\navseende t.ex. skogens roll i samhället, utvecklingen av skogsnäringen\r\nsamt de olika ländernas politik. Med Sveriges, Finlands och Österrikes\r\ninträde i unionen fördubblades skogsmarksarealen i EU, och Sverige är\r\ntillsammans med Finland de största nettoexportörerna av skogsprodukter\r\ninom EU. Detta innebär att också synen på skog som råvaruresurs inom dessa\r\nländer skiljer sig från den i majoriteten av länder inom unionen. Även\r\ninom kandidatländerna finns betydande olikheter på skogsområdet.\r\nSverige markerade i anslutning till medlemskapsförhandlingarna att vi är\r\nemot en gemensam skogspolitik. Den inställningen ligger fast. I vissa\r\nmedlemsstater finns fortfarande starka önskemål om en gemensam skogspolitik,\r\ninte minst i de länder där skogssektorn är av mindre ekonomisk betydelse\r\nnationellt. De flesta medlemsländer i EU lämnar bidrag till produktionsinriktade\r\nåtgärder inom skogsbruket, och flera av länderna har stora subventioner.\r\n\r\nSom anförs i skrivelsen har Sverige sedan Sveriges inträde i EU år 1995\r\nmarkerat att vi inte vill se en subventionspolitik på skogsområdet. Inom\r\nnaturvårdsområdet däremot satsas mycket statliga medel nationellt, främst\r\nför områdesskydd. Många medlemsstater använder EU-stöd som medfinansiering\r\ntill subventioner till skogsbruket. Sverige har sedan medlemskapet aktivt\r\narbetat för att motverka detta. Från svensk sida vill vi i stället hellre\r\nse att stöd, i den mån stöd inte går att undvika, används till generella\r\nåtgärder som utbildning, rådgivning, naturvård och landskapsplanering\r\ninom områdena landsbygdsutveckling och regional utveckling. Direktstöd\r\ntill skogsbruk är konkurrenssnedvridande och bör fasas ut.\r\nHuvuddelen av den svenska skogsindustriproduktionen exporteras till\r\nEU-området. För Sveriges del är det väsentligt att marknaden är\r\nkonkurrensneutral.\r\nExportvolymen från baltstaterna, Ryssland och Vitryssland har på senare\r\når ökat kraftigt. Marknaden påverkas också av att staterna runt Östersjön\r\nbygger upp egen sågverkskapacitet. Den kommande utvidgningen av unionen\r\nmed dessa länder som har stora skogsarealer innebär att detta blir en del\r\nav Europamarknaden. För svensk skogsnäring blir det då än viktigare att\r\ndenna marknad är konkurrensneutral och inte innehåller konkurrenssnedvridande\r\nEU-stöd till skogsbruket eller skogsindustrin.\r\nInom ramen för den gemensamma miljöpolitiken införs en förordning för\r\növervakning av unionens skogar och miljösamspel (Council Regulation\r\n13463/03; 14126/03). Förutom dessa två huvudaktiviteter skall man inom ramen\r\nför förordningen utvärdera behov och förutsättningar för att utveckla\r\nverksamheten till andra faktorer. De faktorer som är aktuella att inkludera\r\när mark, klimateffekter, kolsänkor, biologisk mångfald och skogars\r\nskyddsfunktioner.\r\nUtskottet instämmer i att Sverige bör arbeta för en fortsatt nationell\r\nbestämmanderätt när det gäller skogspolitik samtidigt som vissa möjligheter\r\ntill samarbete inom EU bör utnyttjas. Det är angeläget att Sverige deltar\r\ni erfarenhetsutbyte och forskningssamarbete inom EU och med kandidatländerna\r\nkring skogsskötselfrågor, natur- och kulturmiljövård, skogens sociala\r\nvärden, turism baserad på natur- och kulturmiljövärden, etc. Det är\r\ndessutom viktigt att förankra Sveriges syn på ett hållbart skogsbruk inom\r\nEU med alla berörda parter. Frågan om en gemensam skogspolitik inom EU\r\nhar väckts i arbetet med det nya fördraget. I ett scenario där Sverige\r\nkan bli i princip ensamt om att inte vilja ha en gemensam skogspolitik är\r\ndet viktigt med en framåtsyftande strategi. Regeringen har tagit ett första\r\nsteg i att utveckla en sådan strategi i samband med utvärderingen av EU:s\r\nskogsstrategi som skall vara färdig år 2004. Om en gemensam skogspolitik\r\nfortfarande är aktuellt därefter avser regeringen att intensifiera arbetet\r\nmed EU-politiken på skogsområdet. Enligt utskottets bedömning är syftet\r\nmed motionerna 2002/03:N269 (m) yrkande 3 och 2003/04:MJ25 (kd) yrkande\r\n7 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena påkallar\r\nsåledes ingen ytterligare åtgärd.\r\nUtvärdering av skogspolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen har anfört. Motioner om en utvärdering\r\neller översyn av skogspolitiken (s, m, kd, v) avstyrks med hänvisning\r\ntill att yrkandena har tillgodosetts med vad som anförts.\r\nJämför reservationerna 6 (m), 7 (fp, kd) och 8 (v).\r\nSkrivelsen\r\nI 1993 års skogspolitiska beslut slogs det fast att skogspolitiken måste\r\nges en långsiktig och ekologisk inriktning. Det anfördes också att det\r\ninte är möjligt och rimligt att med alltför korta intervaller ändra\r\ngrunderna för skogspolitiken mot bakgrund av det grundläggande kravet på en\r\ngod hushållning och med hänsyn till de långa växttider som gäller för den\r\nsvenska skogen. Det skogstillstånd vi har i dag är ett resultat av tidigare\r\ngenerationers beslut och åtgärder liksom dagens insatser ger resultat\r\nförst för kommande generationer. Även om grunderna för skogspolitiken\r\nmåste vara långsiktiga måste nya kunskaper och värderingar få komma till\r\nuttryck i den konkreta utformningen och tillämpningen av skogspolitiken.\r\n\r\nHistoriskt har de skogspolitiska besluten fattats med relativt långa\r\ntidsmellanrum. En allt snabbare samhällsutveckling med vad det innebär av\r\nändrade förutsättningar har dock gjort att justeringar av politiken har\r\nbehövt göras med kortare intervall. Viktiga skogspolitiska beslut har\r\nträffats år 1903, 1923, 1933, 1948, 1974, 1984 och 1993. Samtidigt har de\r\ngrundläggande värderingarna om långsiktighet, hushållning och omsorgen om\r\nmedborgarna legat fast. Under senare år har kunskaperna om behovet av att\r\nvärna biologisk mångfald utvecklats.\r\nÅr 1993 togs beslut om att Skogsstyrelsen redan inom en fyraårsperiod\r\nskulle göra en första utvärdering av 1993 års skogspolitiska beslut.\r\nSkogsstyrelsen och Naturvårdsverket fick också ett gemensamt uppdrag att\r\nutvärdera skogspolitikens effekter på biologisk mångfald. Den samlade\r\nredovisningen presenterades för regeringen 1998. Utvärderingen var i stor\r\nutsträckning inriktad på att samla in data om skogen och skogsbrukets\r\nutveckling efter införandet av 1993 års skogspolitik.\r\nRiksdagen antog år 1999 femton miljökvalitetsmål på förslag av regeringen\r\n(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Dessa mål\r\ninklusive beslutade delmål enligt propositionen Svenska miljömål - delmål\r\noch åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr.\r\n2001/02:36) skall bilda utgångspunkt för ett system med mål- och\r\nresultatstyrning\r\nav samhällets miljöarbete. Delmålen skall i de flesta fall ha uppnåtts\r\ntill år 2010. Regeringen skall varje år översiktligt rapportera till\r\nriksdagen hur arbetet med att nå målen fortskrider. Vart fjärde år skall\r\nen fördjupad utvärdering göras. Den första utvärderingen skall göras 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\nI Vänsterpartiets motion 2003/04:MJ22 (v) yrkande 1 anförs att en utvärdering\r\nav svensk skogspolitik bör vara oberoende men samordnas med Skogsstyrelsen\r\noch Naturvårdsverket så att skogspolitikens mål för miljö och produktion\r\nbehandlas på ett likställt sätt. Skogens fritidsvärde och sociala värde\r\nökar. Det finns många kulturvärden i våra skogar som i många fall är dolda\r\neller bortglömda. Även enligt motion 2003/04:MJ361 (v) bör en översyn ske\r\nav den svenska skogspolitiken för att säkra en konkurrenskraftig och\r\nuthållig skogsproduktion i landet. Ett långsiktigt hållbart skogsbruk måste\r\nutgå från att den årliga avverkningsvolymen på längre sikt inte kan\r\növerstiga avverkningspotentialen.\r\nModeraterna anför i motion 2003/04:MJ23 (m) yrkande 2 att skogspolitiken\r\nbör utvärderas, men utvärderingen bör inte samordnas med utvärderingen av\r\nmiljökvalitetsmålen, eftersom det då är svårt att undvika att miljömålet\r\nprioriteras på bekostnad av produktionsmålet.\r\nI Kristdemokraternas motion 2003/04:MJ25 (kd) yrkande 1 framhålls behovet\r\nav en översyn av skogspolitiken och en sammanhållen strategi för förvaltningen\r\nav den svenska skogen. Efterfrågan på skogsprodukter är stor i det moderna\r\nsamhället. För att det svenska skogsbruket skall vara hållbart får inte\r\nden årliga avverkningen överstiga avverkningspotentialen. Även i motion\r\n2003/04:MJ409 (kd) yrkande 2 påtalas behovet av en översyn av skogspolitiken\r\noch en sammanhållen strategi för förvaltningen av den svenska skogen. För\r\natt det svenska skogsbruket skall vara hållbart får inte den årliga\r\navverkningen överstiga avverkningspotentialen. Vidare bör det enligt motionens\r\nyrkande 5 råda balans mellan miljö- och produktionsmål. En totalöversyn\r\nav skogspolitiken behöver enligt Kristdemokraterna göras, där en avvägning\r\ngörs mellan produktions- och miljömål. En sådan avvägning bör vara väl\r\nunderbyggd och beakta studier av olika skogsområden som skyddas genom\r\nstatliga markköp eller frivilligt ingångna skogsvårdsavtal.\r\nI fråga om en översyn av skogspolitiken anförs i motion 2003/04:MJ453 (s)\r\natt på tio års sikt räcker inte skogen till för att med inhemskt virke\r\nmöta virkesbehovet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI skrivelsen redovisas att Skogsstyrelsen år 2000 fick i uppdrag att för\r\nandra gången utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik. En samlad\r\nutvärdering lämnades till regeringen i januari 2002. Som tidigare skulle\r\nskogspolitikens effekter på biologisk mångfald utvärderas i samarbete med\r\nNaturvårdsverket, vilket redovisades år 2002. Utvärderingen av skogspolitikens\r\neffekter har getts ett längre, både historiskt och framåtblickande perspektiv.\r\nMotivet för detta är att det med de långa omloppstider som skogsbruket\r\narbetar med fortfarande finns betydande effekter av den skogspolitik som\r\nbedrevs i Sverige i början av 1900-talet. Denna andra utvärdering har\r\nockså lagt större kraft vid analyser som varit möjliga då viktiga\r\ninventeringar inom skogsvårdsorganisationen har kommit i gång på allvar.\r\nRiksskogstaxeringens data har utnyttjats mer än tidigare. Utvärderingen\r\nbeskriver effekterna av skogspolitiken och jämför nuläge och utveckling\r\nmot uppsatta mål. Det redovisade materialet är mycket omfattande.\r\nHuvudrapporten är uppbyggd kring flera av varandra delvis oberoende rapporter.\r\nSkogsvårdsorganisationen har för viktiga delar anlitat oberoende experter\r\neller myndigheter, exempelvis Sveriges lantbruksuniversitet och\r\nRiksrevisionsverket. Inventeringar, intervjuundersökningar och analytiska\r\nstudier\r\nger en sammanfattande bild av skogsbruket och av skogspolitiken samt\r\neffekterna av denna.\r\nLiksom Skogsstyrelsen har flera sektorsansvariga myndigheter, som en del\r\ni mål- och resultatstyrningen av den statliga verksamheten, sedan mitten\r\nav 1990-talet i uppdrag att med tre till fem års intervall göra utvärderingar\r\nav den sektorspolitik som myndigheten ansvarar för. Utskottet delar\r\nregeringens uppfattning att det är nödvändigt att skogspolitiken även i\r\nfortsättningen följs upp fortlöpande så att nödvändiga justeringar kan\r\ngöras. Några remissinstanser anser att en från skogsvårdsorganisationen\r\nfristående översyn bör göras av tillgängliga styrmedel och hur de bör\r\nanvändas för att öka måluppfyllelsen i skogspolitiken. Det är naturligt\r\natt sådana utvärderingar görs inom olika politikområden när så bedöms\r\nnödvändigt. Nu gällande skogspolitik har varit i kraft sedan år 1993, och\r\nhar följaktligen verkat under tio år. Utskottet instämmer i att det därför\r\när lämpligt att en fördjupad utvärdering och översyn görs av en annan\r\naktör än skogsvårdsorganisationen.\r\nI skrivelsen anförs att det först nu är möjligt att säga något om långsiktiga\r\neffekter av 1993 års skogspolitik, vilket också Skogsstyrelsens utvärdering\r\npekar på. Regeringen aviserar därför att en utredning syftande till en\r\nfördjupad, oberoende utvärdering och översyn av skogspolitiken kommer att\r\ntillsättas under det närmaste året. Utredningen bör ges förutsättningar\r\natt beakta resultatet av den fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet\r\noch den miljömålsproposition som regeringen har aviserat till början av\r\n2005.\r\nSkog och skogsbruk berörs främst av miljökvalitetsmålet Levande skogar\r\nmen även av andra mål som Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning,\r\nIngen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker.\r\nSkogsstyrelsen är miljömålsansvarig för miljökvalitetsmålet Levande skogar\r\nvilket inbegriper ansvar för uppföljning. Utskottet anser i likhet med\r\nregeringen att utvärderingen av skogspolitiken framöver bör samordnas i\r\ntiden med den samlade utvärderingen av miljökvalitetsmålen för att regeringen\r\noch riksdagen skall få en samlad bild.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning och motionerna 2003/04:MJ22 (v)\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ23 (m) yrkande 2, 2003/04:MJ25 (kd) yrkande 1,\r\n2003/04:MJ361 (v), 2003/04:MJ409 (kd) yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ453\r\n(s) bör lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte tillgodosetts med vad\r\nsom anförts.\r\nSkogspolitikens mål\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen. Motioner om målen i\r\nskogspolitiken (s, m, kd, c) och tätortsnära skogar (fp, v) avstyrks med\r\nhänvisning till att yrkandena i allt väsentligt tillgodosetts med vad som\r\nanförts.\r\nJämför reservationerna 9 (m), 10 (c), 11 (fp) och 12 (v).\r\nSkrivelsen\r\nDen svenska skogspolitiken har två övergripande, jämställda mål, nämligen\r\nett produktions- och ett miljömål. Sammantagna speglar målen det\r\nmångbrukstänkande som genomsyrar svenskt skogsbruk.\r\nDet av riksdagen fastlagda produktionsmålet för skogsbruket är att skogen\r\noch skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger\r\nen uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge\r\nhandlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.\r\nMiljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga\r\nskall bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall\r\nsäkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör\r\nhemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser\r\noch i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.\r\nSkogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall\r\nvärnas.\r\nI 1 § skogsvårdslagen (1979:429), som kan sägas vara en sammanfattning av\r\nskogspolitikens mål, sägs att skogen och skogsmarken är en nationell\r\ntillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning\r\nsamtidigt som biologisk mångfald behålls. Denna formulering har tillkommit\r\ni bred politisk enighet. I denna formulering ligger bl.a. att skogen är\r\nen resurs som inte endast har betydelse för den enskilde skogsägaren utan\r\nför hela samhället.\r\nI 1993 års skogspolitiska beslut angavs att riksdag och regering inte bör\r\nta ställning till detaljmål utan att det bör vara en fråga för\r\nskogsvårdsmyndigheten att utforma sådana mål i den utsträckning som behövs. De\r\nskogspolitiska målen har på regeringens uppdrag konkretiserats av\r\nSkogsstyrelsen i målbilder och sektorsmål. Efter utvärderingen av skogspolitiken\r\n1998 reviderades sektorsmålen i kontakt med skogsnäringen. Inom\r\nskogsvårdsorganisationen pågår ett arbete med att konkretisera främst\r\nproduktionsmålet.\r\nEtt hållbart skogsbruk enligt vedertagna internationella definitioner\r\nförutsätter hållbarhet ur inte bara ur ekonomisk och ekologisk aspekt\r\nutan också ur social och kulturell aspekt. En social dimension finns sedan\r\nlänge i skogspolitikens mål. I 1979 års skogspolitiska mål slogs det fast\r\natt hänsyn skulle tas till naturvårdens och andra allmänna intressen vid\r\nvirkesproduktion. I 1993 års skogspolitiska mål har detta lyfts fram\r\nytterligare. Här fastslås att kulturmiljövärden liksom estetiska och sociala\r\nvärden skall värnas. Miljökvalitetsmålet Levande skogar anger att skogens\r\noch skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt\r\nsom biologisk mångfald bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden\r\nvärnas. Enligt regeringens bedömning innebär detta i ett generationsperspektiv\r\nbl.a. att skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till\r\nvara samt att kulturminnen och kulturmiljöer värnas.\r\nI skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitiken har skogens\r\nsociala värden belysts. Med begreppet avses där de värden som bidrar till\r\ndet stora flertalets välfärd förutom de värden som skogens virkesproduktion\r\noch skogens betydelse för biologisk mångfald genererar. Ett antal\r\nsamhällsfaktorer gör att det finns anledning att uppmärksamma skogens sociala\r\nbetydelse mer än hittills.\r\nMotionerna\r\nI fråga om miljömålen för skog anförs i motion 2002/03:MJ304 (s) att\r\nregeringen ökar anslagen till markköp, men trots de ökade anslagen är de\r\nfastslagna miljömålen för skog långt ifrån att uppnås. Regeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen med en redovisning och analys av svårigheterna\r\nmed att nå de fastlagda miljömålen för skog. Det bör enligt kommittémotion\r\n2002/03:MJ425 (kd) yrkande 2 råda balans mellan miljö- och produktionsmål.\r\nSkogsvårdslagen, där miljö- och produktionsmål jämställs, bygger på\r\nförvaltarskapstanken, ett ansvarstagande som skogsbrukare har att ta för\r\nkommande generationer. Lagen är utformad för att ge skydd åt den biologiska\r\nmångfalden samtidigt som virkesförsörjningen skall vara säkrad för den\r\nsvenska skogsindustrin. I kommittémotion 2003/04:MJ23 (m) yrkande 1 anförs\r\ni fråga om målen i skogspolitiken att utvärderingen har visat att\r\nproduktionsmålet kommit i andra hand sedan den nya lagen börjat gälla. Enligt\r\nmotionärernas mening får inte jämställandet av miljö- och produktionsmålen\r\ninnebära att produktionen prioriteras ned. Enligt kommittémotion 2003/04:MJ26\r\n(c) yrkande 8 är det hög tid för riksdagen att ta ansvar för sin huvuduppgift\r\natt, mot bakgrund av den övergripande ekonomiska politiken, bedöma om\r\nbalansen mellan produktions- och miljöintressen i skogsbruket utvecklas\r\ntillfredsställande. Konsekvenserna för virkesförsörjningen av statens\r\npolitik när det gäller avsättning av mark har lett till stor oro i näringen.\r\nFör att svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri skall kunna utvecklas\r\ni framtiden krävs enligt kommittémotion 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 1\r\növergripande långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl\r\nproduktions- som miljömål. Det är angeläget att dessa mål är jämställda vid\r\nutformningen av den övergripande skogspolitiken.\r\nI motion 2003/04:MJ22 (v) yrkande 4 anförs i fråga om tätortsnära skogar\r\natt natur- och rekreationsvärden bör bevaras och utvecklas. Tätortsnära\r\nskogar har stor betydelse för hälsan och människors välbefinnande.\r\nVänsterpartiet föreslår en författningsändring i enlighet med Skogsstyrelsens\r\nförslag, så att avverkningar skall kunna ske på ett sådant sätt att\r\nnaturvärden m.m. bevaras eller utvecklas. Skogsägare bör även åläggas ett\r\ninformations- och samrådsförfarande gentemot permanent- och fritidsboende,\r\nfriluftsorganisationer, m.fl. när större avverkningar skall ske i välbesökta\r\ntätortsnära skogar. Även enligt kommittémotion 2003/04:MJ24 (fp) yrkande\r\n5 bör varsamma brukningsmetoder utvecklas vid tätortsnära skogsbruk för\r\natt man skall kunna utnyttja skogens resurser som rekreation i kombination\r\nmed produktion.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI utvärderingen av skogspolitikens effekter redovisas bedömningar av hur\r\nde båda skogspolitiska målen har uppfyllts. Som anförs i skrivelsen visar\r\nresultaten när det gäller produktionsmålet på brister i återbeskogningsarbetet.\r\nResultaten när det gäller återväxt har försämrats sedan den förra\r\nutvärderingen 1997. En viktig orsak är enligt regeringen att naturlig föryngring\r\nhar använts i för stor utsträckning på för metoden olämplig mark. Andra\r\norsaker är att det inte markbereds tillräckligt och att klövvilt, snytbaggar\r\noch svampar orsakar skador på plantor. Utvärderingen visar också på\r\nbetydande brister i beståndsvården. Plant- och ungskog röjs inte i tillräcklig\r\nomfattning eller med den kvalitet som behövs. I skrivelsen konstateras\r\natt röjningsbehovet därför har ökat under 1990-talet. Stora arealer oröjd\r\nungskog växer över röjningsbar höjd vilket leder till sämre lönsamhet i\r\nförstagallringar. Gallringarna har ökat i omfattning under 1990-talet.\r\nDock finns det brister i kvaliteten på gallringarna, t.ex. genom att det\r\nofta gallras för hårt.\r\nNär det gäller miljömålet visar utvärderingen enligt skrivelsen att\r\nutvecklingen på flera områden går i en positiv riktning men att förbättringarna\r\nvarit små i slutet av 1990-talet jämfört med dess början. Vid\r\nföryngringsavverkning har miljöhänsynen förbättrats på flera punkter.\r\nFortfarande\r\nnår dock en femtedel av avverkningsarealen inte upp till skogsvårdslagens\r\nkrav på miljöhänsyn. Mängden hård död ved på föryngringsytorna och\r\nmiljöhänsynen vid beståndsvård har förbättrats, bl.a. genom att torra träd\r\noch lövträd sparas i större utsträckning i samband med gallring. Stora\r\ninsatser för bevarande av områden med höga naturvärden har gjorts under\r\n1990-talet. Statliga insatser för skydd av naturmiljöer har flerdubblats\r\nunder senare år och de frivilliga avsättningarna har ökat i omfattning.\r\nFortfarande skadas fornlämningar vid skogbruk. Nödvändig skötsel av\r\nkulturbetingade biotoper förekommer endast i begränsad omfattning. Återväxten\r\nav för biologisk mångfald viktiga arter som rönn, sälg, ek och asp hämmas\r\ni stora delar av landet på grund av omfattande bete av klövvilt.\r\nUtskottet noterar att det sammantaget konstateras i utvärderingen att den\r\nhänsyn till natur- och kulturmiljön som har tagits under 1990-talet har\r\nvarit otillräcklig men att flera faktorer pekar på tydliga förbättringar.\r\n\r\nSom anförts i skrivelsen visar utvärderingen av skogspolitiken brister i\r\ndess genomförande. Utskottet instämmer i att det är oroande att resultaten\r\npå produktionssidan har försämrats på viktiga punkter sedan den förra\r\nutvärderingen. Utskottet anser dock i likhet med regeringen att skogspolitikens\r\nmål bör ligga fast. Målen är väl avvägda och omfattar grundsynen på en\r\nekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar utveckling. De\r\nspeglar den internationella utvecklingen och vår nationella tradition.\r\nFörbättringar måste dock åstadkommas både på produktions- och miljösidan\r\nför att skogspolitikens mål skall kunna nås. Utskottet gör samma bedömning\r\nsom regeringen och anser att förbättringar kan ske inom\r\nskogsvårdsorganisationens\r\nbefintliga finansiella ramar. Utskottet har inte någon annan uppfattning\r\nän den som framförs i motionerna 2002/03:MJ304 (s), 2002/03:MJ425 (kd)\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ23 (m) yrkande 1, 2003/04:MJ26 (c) yrkande 8 och\r\n2003/04:MJ409 (kd) yrkande 1 om att det krävs övergripande långsiktiga\r\noch hållbara spelregler som befrämjar såväl produktions- som miljömål.\r\nUtskottet föreslår att motionerna lämnas utan vidare åtgärd i den mån de\r\ninte tillgodosetts med vad som anförts.\r\nFolkhälsan hotas enligt skrivelsen av att vi rör oss allt mindre och\r\ndrabbas av för mycket negativ stress. Som framgår av regeringens proposition\r\nMål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) är friluftsliv en av de vanligaste\r\nformerna för fysisk aktivitet i Sverige. Senare tids forskning har visat\r\natt skogsmiljön bidrar till att minska stress och lugna oro och därmed\r\nökar det mentala välbefinnandet. Mot denna bakgrund bör skogens roll som\r\nen plats för hälsobefrämjande motion och rekreation lyftas fram och dess\r\nmöjligheter bättre tas till vara. I regeringens skrivelse En samlad\r\nnaturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) framhålls att skogens betydelse för\r\nnaturupplevelser och friluftsliv bör ses som ett värde som skogen producerar.\r\n\r\nSom redovisas i skrivelsen visar forskning att närmiljön har en avgörande\r\nbetydelse för om man är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv.\r\nI dag bor ca 95 % av Sveriges befolkning i eller relativt nära en tätort.\r\nDen tät-ortsnära skogen utgör ca 1 % av Sveriges skogsmarksareal. I dessa\r\nskogsområden sker mer än hälften av alla skogsbesök. Drygt hälften av\r\ndenna areal är kommunägd. För att skapa förutsättningar för det stora\r\nflertalet att röra sig i skogen kan de tätortsnära områdena kräva\r\nanpassningar av skogsskötselmetoder och modeller för att hantera olika\r\nintressen.\r\nFriluftsliv innebär ofta upplevelser av både natur- och kulturmiljöer,\r\nvilket bör beaktas vid utveckling och förvaltning av områden som är viktiga\r\nför friluftslivet. Kommunerna och landstingen har ett stort ansvar för\r\natt ta hänsyn till friluftslivets behov i sin skogsbruksplanering.\r\nUtskottet instämmer i att i vissa fall kan områden av särskilt intresse\r\nför friluftslivet behöva formellt skydd. Riksdagen ansåg vid behandlingen\r\nav propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop.\r\n2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3) att de skyddade områdenas betydelse för\r\nfriluftslivet och det ökade behovet av att bevara tätortsnära natur\r\nfortsättningsvis bör väga tungt när ett områdes skyddsvärde skall bedömas.\r\nBevarandevärdena för friluftslivets intressen, tätortsnära miljö, skogens\r\nkulturmiljöer m.m. skall i möjligaste mån samordnas med skyddet av biologisk\r\nmångfald i skogslandskapet för att uppnå synergieffekter.\r\nRiksdagen ställde sig i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1,\r\nbet. 2003/04:MJU1, rskr. 2003/04:103) bakom regeringens förslag om en\r\nsatsning på lokal och kommunal naturvård i form av ett särskilt program.\r\nGrundtanken är att stimulera lokal och kommunal naturvård till att genom\r\nbra projekt bidra till att nå de naturvårdsanknutna miljökvalitets- och\r\ndelmålen. Bakgrunden är att kommunerna har en viktig roll i arbetet med\r\natt nå de av riksdagen fastlagda miljömålen. Genom programmet kan projekt\r\nges högst 50 % i statsbidrag till de bidragsberättigade delarna av projektet.\r\nResten måste finansieras på annat sätt. Tanken är att det skall vara\r\nmöjligt att ge bidrag till en rad olika naturvårdsåtgärder, t.ex.\r\nkunskapsuppbyggnad, bevarandeprogram, områdesskydd, vård och förvaltning,\r\nrestaurering av naturområden och återställande av arters bestånd. Åtgärder\r\nför att förbättra förutsättningar för friluftsliv i skogsmiljöer bör passa\r\nväl in i ett sådant program. Statsbidrag skall betalas ut under tre år\r\nmed början år 2004, och projekten skall genomföras och slutrapporteras\r\ninom fyra år.\r\nI skrivelsen redovisas att Skogsstyrelsen har för avsikt att genomföra\r\nett projekt för att utveckla riktlinjer för tätortsnära skogsbruk där\r\nskogens sociala värden lyfts fram och människan sätts i centrum samt har\r\nockså för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till en större\r\nsatsning inom området skogens sociala värden.\r\nVidare anförs i skrivelsen att skogsvårdsorganisationen bedriver ett\r\nprojekt med fokus på tätortsnära skog med människan i centrum. Projektet\r\nsyftar bl.a. till att nå grupper som inte naturligt kommer ut i skogen.\r\nPilotskogar, publikationer och manualer skall visa exempel på hur man kan\r\nstimulera och förbättra möjligheterna till rekreation i de tätortsnära\r\nskogarna. Arbetet sker i samarbete med kommuner och privata skogsägare\r\ninom ett begränsat geografiskt område. Att skapa goda förutsättningar för\r\nfriluftsliv och rekreation är ett bra sätt att investera i god folkhälsa.\r\nUtskottet delar uppfattningen att erfarenheter från detta projekt kommer\r\natt utgöra en bra grund för att arbeta vidare med tätortsnära rekreationsskogar\r\ni hela landet. Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs\r\ni motionerna 2003/04:MJ22 (v) yrkande 4 och 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 5\r\nom att natur- och rekreationsvärden om möjligt bör bevaras i tätortsnära\r\nskogar. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår och mot bakgrund\r\nav vad som anförts föreslår utskottet att motionerna lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nSkogspolitikens medel - rådgivning m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen. Motioner om utbildningsbehov\r\n(s, fp, c) avstyrks, främst med hänvisning till att arbete pågår med de\r\nolika frågorna.\r\nJämför reservationerna 13 (fp) och 14 (kd, c).\r\nSkrivelsen\r\nRegeringen avser att återkomma till riksdagen med de frågor i den\r\nskogspolitiska utvärderingen som berör ändringar i skogsvårdslagen.\r\nMedlen i gällande skogspolitik är av rättslig, ekonomisk och administrativ\r\nart. Skogsvårdslagstiftningen anger de grundläggande krav som ställs på\r\nskogsbruket. Även i miljöbalken och kulturminneslagstiftningen finns det\r\nkrav på hur skogsbruk skall bedrivas. Endast i mindre grad används statligt\r\nekonomiskt stöd som styrmedel i skogsbruket. Det stöd som lämnas är riktat\r\ntill åtgärder av naturvårdskaraktär, dvs. sådant stöd som inte direkt är\r\ninriktat på att förbättra skogsnäringens ekonomiska konkurrenskraft. Den\r\nskogspolitik som beslutades 1993 innebar en omfattande avreglering.\r\nSkogsägarna gavs därmed en ökad handlingsfrihet men också ett ökat ansvar\r\nför att skogspolitikens mål skall uppfyllas.\r\nRådgivning och information till skogsägare är ett viktigt instrument för\r\natt föra ut skogspolitikens intentioner ända sedan skogsvårdsstyrelserna\r\ngrundades i början av 1900-talet. I och med 1993 års avreglerade skogspolitik\r\nblev långsiktiga rådgivnings- och informationsinsatser riktade till\r\nskogsbruket av större vikt för genomförande av skogspolitiken.\r\nI småskogsbruket har en rad successiva förändringar skett under 1990-talet.\r\nUtvecklingen har gått mot att entreprenörer och skogsarbetare utför en\r\nallt större del av arbetet i skogen och med allt bredare planeringsuppgifter.\r\nUtvärderingen av skogspolitiken konstaterar att entreprenörerna i\r\nskogsbruket har blivit några av de viktigaste aktörerna när det gäller\r\ngenomslaget för skogspolitiken.\r\nMotionerna\r\nI kommittémotion 2003/04:MJ26 (c) yrkande 1 framhålls vikten av att\r\ntilldela resurser till rådgivning för att ett långsiktigt hållbart skogsbruk\r\nskall bli möjligt. För den långsiktiga virkesförsörjningen är rådgivningen\r\nviktig. I fråga om utbildningsbehovet inom skogsindustrin anförs i motion\r\n2003/04:MJ392 (s) att i flera utredningar, bl.a. SUS 2001, slås fast att\r\ndet har varit svårt att uppnå fastlagda ambitioner vad gäller skogsvårdande\r\nåtgärder. För att nå önskade resultat inom skogs- och träindustrin och\r\nklara framtida behov av råvara krävs en ökad ambition från samhället för\r\natt klara de utbildningsbehov som föreligger inom skogsnäringen. Enligt\r\nkommittémotion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 14 bör tillräckliga resurser\r\nges till utbildningsinsatser kring skogsfrågor. Det råder ett akut\r\nröjningsbehov i plant- och ungskog. Det behövs medel till produktionsrådgivning\r\nmed syfte på röjning. Folkpartiet anser att det är av största vikt att\r\ninformation och utbildningsinsatser inom skogssektorn prioriteras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI skrivelsen redovisas att Skogsstyrelsen på olika sätt arbetar med\r\nverksamhetsutveckling för att effektivisera arbetsmetoder, former och rutiner\r\nför rådgivning, information och tillsyn.\r\nUtskottet instämmer i att styrmedel bör utformas så att företagens,\r\nsärskilt de mindre företagens, administrativa börda begränsas.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att de förändringar som gjordes\r\ngenom 1993 års skogspolitiska beslut när det gäller de grundläggande\r\nbedömningarna i fråga om skogspolitikens medel är väl avvägda och bör ligga\r\nfast. Däremot är det tydligt att ökade insatser krävs för att komma till\r\nrätta med brister i skogspolitikens genomförande.\r\nRådgivningens inriktning förändras över tiden utifrån samhällets behov.\r\nDen skogspolitik som beslutades 1979 hade tydligt fokus på virkesproduktion.\r\nMot slutet av 1980-talet intensifierades debatten om naturvårdsfrågorna\r\ni skogsbruket. I och med 1993 års skogspolitik blev behovet av att öka\r\nkunskaperna om natur- och kulturmiljöhänsyn i skogsbruket uttalat.\r\nUtvärderingen av skogspolitiken visar att miljöhänsynen har förbättrats även\r\nom mycket arbete återstår. Utvärderingen visar också på betydande brister\r\nnär det gäller återväxtarbete och beståndsvård. Insatser krävs för att\r\nkomma till rätta med detta. Det innebär inte att arbetet med att förbättra\r\nmiljöhänsynen får tappa kraft. Utskottet instämmer i att hänsyn till miljön\r\nskall vara en integrerad del av skogsskötseln. Rådgivning krävs för att\r\nden positiva utveckling som har kunnat noteras skall fortsätta och för\r\natt brister i miljöhänsynen skall kunna undanröjas. En integrerad del av\r\nrådgivningen bör enligt utskottets uppfattning vara att värna skogens\r\nsociala värden.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att varje skogsägare har ett ansvar\r\nför att skaffa sig de kunskaper som behövs för att äga och bruka skog.\r\nStaten har ett grundläggande ansvar för att tillhandahålla rådgivning,\r\nutbildning och information i detta syfte. Utvärderingens resultat visar\r\natt det finns ett stort behov av rådgivning. Utskottet bedömer i likhet\r\nmed regeringen att det är nödvändigt att utveckla och effektivisera former\r\nför rådgivning, information och tillsyn för att skogspolitikens mål skall\r\nkunna nås. Det är också viktigt att utveckla metoder för utvärdering av\r\nrådgivningens effektivitet och effekter.\r\nDe åtgärder som behövs för att komma till rätta med brister i skogsvården\r\nkan enligt utskottets uppfattning inte genomföras effektivt enbart genom\r\nskogsvårdsorganisationens insatser. Skogsägarföreningarna har ett nära\r\nsamarbete med många skogsägare och bedriver utbildningskampanjer och kurser\r\nriktade till skogsägare. Många av skogsbrukets aktörer har en viktig\r\nrådgivande roll mot skogsägarna. Detta gäller t.ex. de virkesköpande\r\nföretagen som tillhandahåller information i stor omfattning. Det är nödvändigt\r\natt alla inom skogsbruket tar sitt ansvar för att skogspolitikens mål\r\nskall kunna nås. Utskottet föreslår att motionerna 2003/04:MJ26 (c) yrkande\r\n1, 2003/04:MJ392 (s) och 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 14 avstyrks i den mån\r\nde inte tillgodosetts med vad som anförts.\r\nSkogspolitikens medel - skogsvårdslagstiftningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen och avstyrker motioner om\r\nsvampangrepp (c), älgstammens storlek (kd), röjning, gallring och\r\nåterplantering (s, fp, v), bioenergi (fp, c), rennäring (m) och ekonomisk\r\nsäkerhet för återväxtåtgärder (s, fp, kd, c).\r\nJämför reservationerna 15 (fp), 16 (v), 17 (fp, kd), 18 (c), 19 (m), 20\r\n(fp, kd, c) och 21 (kd).\r\nSkrivelsen\r\nEnligt 5 § skogsvårdslagen (1979:429) måste den som har avverkat anlägga\r\nny skog. Denna skyldighet har varit en av hörnstenarna i svensk skogspolitik\r\nunder mycket lång tid. Vid anläggning av ny skog skall de föryngringsåtgärder\r\nvidtas som kan behövas för att trygga återväxten av en skog av\r\ntillfredsställande\r\ntäthet och beskaffenhet i övrigt (6 §). Enligt skogsvårdsförordningen\r\nskall åtgärderna ha vidtagits senast under tredje året efter det att\r\nskyldigheten att anlägga ny skog inträdde. Sådd eller plantering (skogsodling)\r\nskall användas när naturlig föryngring inte kan bedömas ge tillfredsställande\r\nåterväxt inom godtagbar tid.\r\nEnligt 10 § andra stycket skogsvårdslagen får regeringen eller den myndighet\r\nsom regeringen bestämmer till skydd för den yngre skogen föreskriva att\r\nträdbestånd under en viss ålder inte får avverkas. Bestämmelsen fanns i\r\nsak redan före 1994 men genom 1993 års skogspolitiska beslut förenklades\r\nreglerna. Samtidigt angavs som riktlinje att gränsen för lägsta\r\nslutavverkningsålder borde sänkas med 25 % för framtiden, vilket också har\r\nskett.\r\nSkogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitiken 1997 visade att\r\nåldern på den skog som föryngringsavverkades hade sjunkit, främst i södra\r\nSveriges granskogar.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ207 (c) yrkande 1 bör möjligheterna att stödja\r\nåterplantering av drabbade skogsområden för skogsbrukare som drabbats av\r\nsvampangrepp utredas. Främst är det träd i åldern 30 till 50 år som drabbas,\r\nvilket innebär att utbudet av massaved kommer att öka när dessa träd\r\navverkas med låga priser som följd. Svampangreppen kan komma att leda\r\ntill stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare.\r\nI kommittémotion 2003/04:MJ25 (kd) yrkande 2 anförs att en ytterligare\r\nminskning av älgstammen inte är nödvändig. Sedan år 1995 har Sveaskog\r\nbedrivit ett foderprojekt i Halle- och Hunneberg, där skogen varit mycket\r\nhårt ansatt av älgskador. Olika sorters vide har planterats och ekar har\r\nfriställts i tät skog. Projektet har nu börjat ge resultat i form av\r\nminskade älgskador på tallar.\r\nEnligt kommittémotion 2002/03:MJ332 (v) bör riksdagen begära att regeringen\r\nkommer med förslag på hur man skall öka de skogsvårdande åtgärderna i\r\nsvenskt skogsbruk, för att säkra ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Enligt\r\nRiksskogstaxeringen (år 2000) är det svårt att få fart på röjningarna.\r\nGenerellt röjs knappt 30 % av det röjningsbehov som finns. Under de senaste\r\nåren har enligt motion 2002/03:MJ453 (s) skötseln av en del av våra skogar\r\nförsämrats. Vissa skogsägare försummar att röja skogen, vilket leder till\r\natt återväxten i skogen blir mindre. Enligt kommittémotion 2003/04:MJ22\r\n(v) yrkande 2 bör regeringen återkomma med förslag om ett effektivt system\r\nså att återplantering, gallring och röjning sker på ett tillfredsställande\r\nsätt. Skogsvårdsstyrelserna bör öka kontakterna med skogsägarna. Folkpartiet\r\nanför i motion 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 4 att regeringen bör återkomma\r\nmed konkreta förslag på åtgärder avseende återbeskogning och röjning.\r\nÅterbeskogning bör ske på sätt som lagen föreskriver. Större krav bör\r\nkunna ställas på skogs-ägarna att så sker. När det gäller röjning finns\r\nett stort behov av att den ökar. Det krävs enligt motionerna 2003/04:MJ259\r\n(s) och 2003/04:MJ262 (s) kraftfulla åtgärder för att öka de skogsvårdande\r\ninsatserna. Krav på gallring och röjning bör införas i skogsvårdslagen.\r\nSkogens\r\npotential inom bioenergiområdet bör enligt kommittémotion 2003/04:MJ24\r\n(fp) yrkande 2 belysas i den framtida uppföljningen av skogspolitiken. I\r\ndag används endast 8-10 % av skogens rest- och biprodukter till\r\nenergiproduktion. Denna andel borde på sikt kunna öka. I kommittémotion\r\n2003/04:MJ26 (c) yrkande 2 anförs att bioenergins betalningsförmåga inte får\r\nförsämras, då det påverkar skogsägarens möjlighet att göra klengallring\r\neller röjning med ekonomiskt rimliga villkor. En förbättrad ekonomi i\r\nröjningar och tidiga gallringar kommer med säkerhet att öka aktiviteten\r\ni denna typ av bestånd.\r\nKonflikter mellan rennäring och skogsbruket kan enligt kommittémotion\r\n2003/04:MJ23 (m) yrkande 6 synas oundvikliga. Samverkan på grundval av\r\nutbildning, rådgivning och bra planeringsunderlag är viktigt. Det är bra\r\nom ökad samverkan kommer till stånd.\r\nRegeringen bör enligt kommittémotion 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 8 lägga\r\nfram förslag till ändring av jordförvärvslagen i syfte att bevara balansen\r\nmellan olika ägarkategorier. Kristdemokraterna har under flera år påtalat\r\nvikten av att bevara principen om upprätthållande av den nuvarande balansen\r\nmellan olika ägarkategorier i fråga om innehav av lantbruksfastigheter.\r\nEtt utredningsförslag med denna innebörd överlämnades till regeringen år\r\n2001 (SOU 2001:38).\r\nI motionerna 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 7, 2003/04:MJ25 (kd) yrkande 3,\r\n2003/04:MJ233 (kd), 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 9, 2003/04:MJ412 (c) yrkande\r\n9, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 15 och 2003/04:MJ444 (s) efterlyses åtgärder\r\nför att förhindra problem kring återplanteringar vid handel med\r\nskogsfastigheter, s.k. skogsklippare. För att försäkra sig om att skogen inte\r\nutarmas vid avverkning måste ett bättre instrument till för att tillförsäkra\r\nåterplantering. Trots att regeländringar i skogsvårdslagen gjorts under\r\nsenare år, anser motionärerna att problemet med oansvarigt skogsbruk inte\r\nförhindras på ett tillfredsställande sätt. Skogsvårdslagen bör ändras för\r\natt förhindra oseriöst skogsbruk i form av s.k. klipperi.\r\nEn utredning bör enligt motion 2003/04:MJ220 (c) tillsättas för att föreslå\r\nskärpningar av jordförvärvslagen och skogsvårdslagen för att minska det\r\ns.k. skogsklipperiet. Regeringen bör enligt kommittémotion 2003/04:MJ409\r\n(kd) yrkande 10 lägga fram förslag till ändring av jordförvärvslagen så\r\natt det inte blir tillåtet för köparen att avverka skog innan köpet vunnit\r\nlaga kraft eller förvärvstillstånd erhållits. I avvaktan på att ett\r\nförvärvstillstånd prövas bör det enligt kommittémotion 2003/04:MJ412 (c)\r\nyrkande 8 införas regler som förhindrar avverkning innan beslutet vunnit\r\nlaga kraft.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nÅtgärder vid föryngring av skog samt betesskador av klövvilt m.m.\r\nEtt hållbart skogsbruk förutsätter att vi kan bevara skogsekosystemens\r\nbiologiska mångfald och värna skogens sociala värden och kulturmiljövärden\r\nsamtidigt som skogen skall ge en acceptabel ekonomisk avkastning. I vissa\r\nfall krävs det anpassningar av skötselmetoder för att detta skall kunna\r\nuppnås. I dagsläget förekommer det av ekonomiska och produktionsmässiga\r\nskäl nästan enbart trakthyggesbruk som föryngringsmetod kombinerat med\r\nmiljöhänsyn på avverkningsytan. Forskning kring andra skogsskötselformer\r\npågår enligt skrivelsen, men kunskaperna är fortfarande begränsade.\r\nAlternativ till kalhyggesföryngringar kan vara aktuellt t.ex. i områden där\r\nman har skäl att behålla ett kontinuerligt trädskikt, t.ex. områden av\r\nsärskild betydelse för friluftslivet. Det finns i Sverige endast mindre\r\narealer skog som aldrig tidigare varit kalavverkad. Utskottet delar\r\nregeringens uppfattning att det är viktigt att arbeta vidare med frågan om\r\nandra skogsbruksmetoder än trakthyggesbruk för dessa ändamål.\r\nUtvärderingen av skogspolitikens effekter som presenterades i januari\r\n2002 visar på en försämring av föryngringsresultaten sedan förra utvärderingen.\r\nResultaten visar att endast 74 % av den föryngringsavverkade arealen\r\nuppfyller skogsvårdslagens krav. Detta är signifikant sämre jämfört med\r\nden återväxtinventering som genomfördes 1996-1998 för avverkningar utförda\r\n1989-1992 då 82 % av arealen var godkänd enligt skogsvårdslagens krav.\r\nResultaten visar, liksom vid tidigare utvärdering, att plantering gav en\r\nstörre andel godkänd areal. Markberedning förbättrade resultaten påtagligt.\r\nBetydande arealer föryngras senare än vad skogsvårdslagen kräver. Mer än\r\n10 % av befintlig kalmarksareal vid slutet av 1990-talet hade varit\r\nobeskogad i mer än 10 år. Det står helt klart att återväxtresultaten inte\r\nnår upp till skogsvårdslagens krav. Utskottet instämmer i att detta är\r\nallvarligt eftersom dåliga skogsföryngringar äventyrar den framtida\r\nvirkesförsörjningen både när det gäller kvantitet och kvalitet. Det är därför\r\nhelt nödvändigt att åstadkomma förbättrade resultat.\r\nFöryngringsavverkning är den skogsbruksåtgärd som mest påtagligt förändrar\r\nskogsekosystemet. I samband med avverkning fattas beslut om vilka\r\nföryngringsåtgärder som skall vidtas, vilken miljöhänsyn som skall tas och\r\nhur åtgärderna skall genomföras. Plantering är en skogsbruksåtgärd som\r\nden största delen av skogsägarkåren utför själv. I dessa situationer är\r\nmånga skogsägare i behov av råd. Undersökningar har visat att rådgivning\r\noch information påverkar skogsägarna och leder till åtgärder i överensstämmelse\r\nmed de skogspolitiska målen. Utvärderingen av skogspolitiken visar också\r\npå en ökad sannolikhet för goda föryngringsresultat och bättre miljöhänsyn\r\nom skogsvårdsstyrelserna gjort fältbesök före avverkning och tagit kontakt\r\nmed skogsägaren eller dennes ombud. Mot denna bakgrund anser utskottet i\r\nlikhet med regeringen att det är viktigt att skogsvårdsorganisationen\r\näven fortsättningsvis kan behålla kontakten med skogsägarna före\r\nföryngringsavverkning för att komma till rätta med bristerna när det gäller\r\nföryngringsmetoder, trädslagsval och miljöhänsyn. Det är också nödvändigt\r\natt så långt det är möjligt hitta metoder och rutiner som effektiviserar\r\narbetet. Skogsstyrelsen vill pröva någon form av återrapportering från\r\nskogsägarna till myndigheten efter utförda föryngringsåtgärder. Med ett\r\nsådant förfarande kan fältbesöken i högre grad inriktas på objekt där\r\nåterväxtåtgärder inte utförts och därmed öka effektiviteten i tillsynsarbetet.\r\n\r\nFlera fall av skogsskador under senare år, främst tallmätarangrepp, skador\r\npå ek och angrepp av svampen Gremmeniella på tall, understryker vikten av\r\natt det finns möjlighet att engagera forskare för särskilda vetenskapliga\r\nundersöknings- och utredningsinsatser som inte finansieras via forskningsråden.\r\nVid sådana skogsskador behövs snabba insatser för att utreda orsaker,\r\nfölja utvecklingen och ge råd om åtgärder. Utskottet anser i likhet med\r\nregeringen att Skogsstyrelsen bör kunna disponera en mindre del av sitt\r\nmyndighetsanslag för att initiera undersökningar och utredningar som följer\r\nav ansvaret som sektorsmyndighet. Det anförda bör i allt väsentligt\r\ntillgodose syftet med motion 2002/03:MJ207 (c) yrkande 1. Motionen bör lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nÄlg och rådjur orsakar betydande skador på plant- och ungskog, på många\r\nhåll med stora ekonomiska förluster för markägarna som följd. Senaste\r\nåterväxttaxeringen visar att över 15 % av arealen underkända återväxter\r\nskulle ha varit godkända om inte klövviltets bete skadat eller dödat\r\nhuvudplantorna. Data från riksskogstaxeringen visar att arealen ungskog\r\nmed hög frekvens svåra skador har ökat under senare delen av 1990-talet.\r\nDagens skador kan få stora negativa ekonomiska konsekvenser om 50-70 år.\r\n\r\nÄven från naturvårdssynpunkt är det omfattande klövviltsbetet ett problem.\r\nVissa för biologisk mångfald värdefulla och för klövviltet begärliga\r\nlövträdslag betas för hårt. Detta påverkar skogsägarnas val av trädslag\r\nvid föryngring. Skogsägare planterar ofta gran på tallmarker eftersom\r\ngranen är mindre utsatt för bete än tallen. Detta leder på sikt till mindre\r\nvariation i landskapet. Miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmålet om\r\nförstärkt biologisk mångfald, innebär att arealen mark föryngrad med\r\nlövskog skall öka och att arealen äldre lövskog skall öka med minst 10 %.\r\nMed dagens betestryck är det i många områden inte möjligt att få upp ett\r\nlövträdsbestånd med önskvärd trädslagssammansättning om man inte hägnar\r\nin föryngringen till mycket höga kostnader för markägaren.\r\nSom anförs i skrivelsen är betesskador av klövvilt ett problem. Rönn,\r\nsälg, ek och asp är samtliga begärliga betesväxter som också har stor\r\nbetydelse för biologisk mångfald i skogen. Utvärderingen visar att återväxten\r\nav dessa arter hämmas i stora delar av landet på grund av viltbetet.\r\nNaturvårdsverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret för\r\nviltförvaltningen. Viltvårdens intressen vägs mot allmänna och enskilda\r\nintressen, t.ex. jakt och andra naturupplevelser. Viltförvaltningen styrs\r\nav jaktlagstiftningen.\r\nNär det gäller älgjakt har politiken under 1990-talet inneburit en\r\navreglering och ett ökat ansvar för skogsägare och jägare att i samverkan på\r\nlokal nivå åstadkomma en balans mellan älgstammarnas storlek och\r\nfodertillgången. Dagens älgtilldelning bygger i huvudsak på de beslut som fattas\r\ni lokala samrådsgrupper och viltvårdsnämnder där olika intressenter finns\r\nrepresenterade. Ansvaret för balans i viltstammarna har alltså i högre\r\nutsträckning lagts på markägare och jägare. Det kan enligt skrivelsen\r\nkonstateras att stammarna av klövvilt i många områden är för stora i\r\nrelation till vad som är en acceptabel skadenivå för skogsbruket och från\r\nnaturvårdssynpunkt för bevarande av biologisk mångfald. Samråden har alltså\r\ninte fungerat som det var tänkt. Det motverkar skogspolitikens mål när\r\ndet gäller t.ex. föryngringsresultat, en uthålligt god avkastning och\r\nträdslagsval för ökad biologisk mångfald. Utskottet instämmer i att\r\nbetesskadorna av klövvilt därför måste minskas. Det är angeläget att\r\nutformningen av nyttjanderättsavtal mellan markägare och jägare om jakt\r\nutformas på ett sådant sätt att jägaren bedriver jakt i en sådan omfattning\r\natt viltskadorna av markägaren bedöms som acceptabla. Regeringen avser\r\natt ge Naturvårdsverket som ansvarig myndighet i uppdrag att tillsammans\r\nmed Skogsstyrelsen utvärdera det lokala samrådsförfarandet och ge förslag\r\ntill hur detta förfarande kan utvecklas för att balans mellan olika\r\nintressen skall uppnås. I ett sådant uppdrag kommer det att ingå att peka\r\npå eventuella ändringar som kan behövas i lagstiftningen för att\r\nsamrådsförfarandet skall fungera bättre.\r\nUtskottet instämmer i att det är viktigt att skogsägare och jägare i de\r\nlokala samråden har korrekt information om betesskadornas omfattning för\r\natt meningsfulla resonemang om acceptabla betesnivåer skall kunna föras.\r\nSystematiska och kontinuerliga inventeringar som belyser viltstammarnas\r\nstorlek och betestryck är således nödvändiga. Utskottet föreslår att motion\r\n2003/04:MJ25 (kd) yrkande 2 med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.\r\nRöjning och gallring av skog\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motioner (s,\r\nfp, v) om att det är angeläget att de skogsvårdande insatserna är\r\ntillräckligt stora. Som anförs i skrivelsen slopades skogsvårdslagens krav\r\npå röjning och gallring genom 1993 års skogspolitiska beslut. Motivet var\r\natt möjliggöra den framtida variation i skogarna som av flera skäl ansågs\r\nsom angelägen. Under 1980-talet röjdes i genomsnitt 275 000 hektar om\r\nåret enligt riksskogstaxeringen. I början av 1990-talet minskade den\r\nårligen röjda arealen kraftigt för både privata och övriga ägare till ca\r\n130 000 hektar per år, en nivå som gällde under större delen av 1990-talet.\r\nSkogsstyrelsen bedömer det totala röjningsbehovet för perioden 2000-2005\r\ntill mer än 2,5 miljoner hektar, vilket innebär en årlig röjningsareal på\r\nmer än 380 000 hektar. För 2000 redovisas en röjd areal på något mindre\r\nän 200 000 hektar. Arealen ungskog med akut röjningsbehov har alltså ökat\r\nkraftigt under senare delen av 1990-talet.\r\nOröjda skogar ger enligt skrivelsen klena gallringsbestånd, vilket leder\r\ntill högre avverkningskostnader. Om inte röjningsaktiviteten ökar finns\r\ndet risk för att gallringar inte kommer att kunna utföras med lönsamhet\r\ni framtiden. Genom att röja kan man till stor del forma den framtida\r\nträdslagsblandningen och virkeskvaliteten. Vid röjning kan också hänsyn\r\ntill andra värden grundläggas, såsom natur- och kulturmiljövärden, rennäring,\r\nlandskapsbild och viltbete, förutsatt att röjningen utförs på rätt sätt.\r\n\r\nI skrivelsen anförs att röjning hör till de åtgärder som skogsägarna till\r\nstörsta delen utför själva. Endast 12 % av de privata skogsägarna anlitar\r\nregelmässigt entreprenör för röjningen. Behovet av rådgivning riktad direkt\r\ntill skogsägare kring röjningsfrågor är därför stort. Skogsnäringen arbetar\r\npå olika sätt med denna fråga. Skogsägareföreningarna planerar t.ex.\r\nregionala satsningar i samarbete med skogsvårdsorganisationen för att öka\r\nröjningsaktiviteten.\r\nRöjning och gallring är led i det kommersiella, konkurrensutsatta skogsbruket.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att det därför inte är aktuellt\r\natt subventionera dem med statliga medel. Röjningarna bör öka i omfattning\r\ni syfte att säkerställa framtida lönsamhet och god virkeskvalitet samt\r\nför att bidra till en ökad lövandel. Utskottet föreslår att motionerna\r\n2002/03:MJ332 (v), 2002/03:MJ453 (s), 2003/04:MJ22 (v) yrkande 2,\r\n2003/04:MJ24 (fp) yrkande 4, 2003/04:MJ259 (s) och 2003/04:MJ262 (s) lämnas\r\nutan vidare åtgärd i den mån de inte tillgodosetts med vad som anförts.\r\nSkogs-\r\noch miljöredovisning m.m.\r\nSkogsägarna har på olika sätt informerats om att en skogs- och miljöredovisning\r\nmåste finnas för brukningsenheten. Någon utvärdering av bestämmelsen har\r\ninte kunnat göras eftersom skyldigheten inträdde vid utgången av 2002.\r\nDock kan följande framhållas. Studier har visat att skogsägare som har en\r\nskogsbruksplan är mer aktiva i sin skogsskötsel än de som saknar skogsbruksplan.\r\nUtvärderingen av skogspolitiken visar att många kända nyckelbiotoper\r\navverkas och att fornlämningar skadas och att detta i många fall beror på\r\nbristande kunskaper hos skogsägaren eller den som utför skogsvårdsåtgärden.\r\nUtskottet instämmer i att Skogsstyrelsen tillsammans med andra berörda\r\nmyndigheter inom de närmaste åren bör utvärdera om verktyget skogs- och\r\nmiljöredovisning fungerar som det är avsett.\r\nNär det gäller frågan om skogens potential inom bioenergiområdet vill\r\nutskottet redovisa att (jfr bet. 2003/04:NU3) Energimyndigheten i rapporten\r\nom forskning och utveckling inom energiområdet (ER 5:2003) gör en uppföljning\r\nav satsningarna på forskning och utveckling. För utvecklingsområdet\r\nUthållig produktion av biobränslen framhålls att Sverige är ledande i\r\nforskning om och utveckling av bioenergins miljö och kretslopp, askåterföring,\r\nekologiska och tekniska restriktioner för skogsbränslepotential samt\r\nmiljömässiga och ekonomiska förutsättningar för energiproduktion i\r\nintensivodlad skog. För en fortsatt expansion av användningen av skogsbränslen\r\noch energigrödor behöver hela systemen vidareutvecklas mot ökad\r\nkostnadseffektivitet, menar Energimyndigheten. Fortsatt forskning och utveckling\r\nhar stor betydelse för att bioenergin skall expandera på marknaden, sägs\r\ndet i rapporten. Samtidigt framhålls det att även miljövärdering, politiska\r\nställningstaganden och regelverket på både nationell och internationell\r\nnivå är av stor vikt.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet har vidare inhämtat att regeringen genom\r\nbeslut den 11 juni 2003 uppdrog åt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)\r\natt analysera de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för en\r\nfortsatt ökad användning av biobränslen i Sverige. Förutsättningarna för\r\nen positiv utveckling för de sektorer av näringslivet som för sin verksamhet\r\när beroende av skogen som råvara skall studeras. En samhällsekonomisk\r\nanalys av skilda strategier för vidareförädling av skogsråvaran, inklusive\r\nanvändning för energiändamål, skall göras. Möjligheter till regional\r\nutveckling skall beaktas i en analys av de beräknade samlade behoven av\r\nskogsråvara. I sammanhanget bör också beaktas de eventuella restriktioner\r\nför skogsbruket som den ökande naturreservatsavsättningen kan utgöra.\r\nFörutsättningarna för att stimulera aktiviteter i skogsbruket för att öka\r\nuttag av biobränsle bör analyseras och förslag till åtgärder lämnas. I\r\nuppdraget ingår att granska och analysera tillgänglig information om\r\nersättning av fossila bränslen och att bedöma bioenergins framtida roll i\r\nenergisystemet. Bioenergin bör inte ses enbart ur nationellt perspektiv\r\nutan även i perspektivet av dels en europeisk marknad för bioenergibaserade\r\nenergitjänster samt handel med biobränslen, dels förutsättningarna för\r\nutveckling av transocean handel med biobränslen. Betydelsen av och\r\nmöjligheten till import av skilda typer av biobränslen bör studeras. Även\r\nanalys av möjligheter och restriktioner för en ökad användning av biobränslen\r\nfrån jordbrukssektorn ingår i uppdraget. SLU skall samråda med berörda\r\nmyndigheter och eftersträva en bred samverkan med relevanta branschföreträdare.\r\nSLU bör lämna förslag till åtgärder. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 30 juni 2004. Utskottet föreslår att motionerna 2003/04:MJ24 (fp)\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ26 (c) yrkande 2 i avvaktan på resultatet av den\r\nfortsatta beredningen lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.\r\nHänsyn till rennäringens intressen\r\nRennäringspolitiska kommittén presenterade i november 2001 betänkandet\r\n(SOU 2001:101) En ny rennäringspolitik där bl.a. vissa ändringar i\r\nskogsvårdslagen föreslås. Utredningen har remissbehandlats och ärendet bereds\r\nför närvarande inom Regeringskansliet. I skrivelsen anförs att regeringen\r\nhar för avsikt att återkomma till riksdagen med ett ställningstagande\r\ntill kommitténs olika förslag.\r\nI skogsvårdslagen finns reglerna om hänsyn till rennäringen i 20, 21 och\r\n31 §§. Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitiken visar att\r\n20 §, som behandlar skyldighet att samråda med berörd sameby innan större\r\navverkningar inom året-runt-markerna sker, har en god efterlevnad och att\r\nsamebyarna regelmässigt bereds tillfälle till samråd. I 21 § anges när\r\ntillstånd till avverkning inte får ges och vilken hänsyn som skall tas\r\ntill rennäringen. Enligt utvärderingen har skogsvårdsstyrelsen inte vid\r\nnågot tillfälle nekat tillstånd till avverkning med stöd av denna paragraf.\r\nDäremot har det beslutats om vilken hänsyn som skall tas. I 31 § anges\r\nvilken hänsyn som skall tas till rennäringen vid skötsel av skog inom\r\nhela renskötselområdet.\r\nSom anförs i skrivelsen krävs för att nå samförståndslösningar mellan\r\nskogsbruk och rennäring kunskaper, förståelse och förtroende mellan\r\nnäringarna. Organisationsförändringar och personalförändringar inom både\r\nrennäringen och skogsbruket under senare delen av 1990-talet har medfört\r\nett förnyat utbildningsbehov.\r\nI skrivelsen redovisas att sedan länge genomförs samråd mellan skogsbruk\r\noch rennäring innan skogsbruksåtgärder vidtas. I början av 1980-talet\r\nfick skogsvårdsstyrelsen en mer påtaglig roll i samråden. Under den senaste\r\n10-årsperioden har samråden successivt utvecklats. I dag genomförs samråd\r\nregelmässigt mellan storskogsbruk och rennäring. Skogsvårdsstyrelsens\r\nmedverkan har dock minskat påtagligt. Storskogsbruket anser att man i\r\nvissa områden får avstå från för många planerade avverkningar efter samråd\r\nmed rennäringen. Samrådsförfarandet har också på vissa håll kritiserats\r\nav rennäringens företrädare för att vara mer av information än samråd.\r\nRennäringspolitiska kommittén föreslår i sitt betänkande att samråden\r\nskall utvidgas till att gälla hela renskötselområdet. Som anförs i skrivelsen\r\nfinns det av dessa skäl ett stort behov av att vidareutveckla rutiner för\r\nsamråd. Skogsvårdsorganisationen är beredd att ta en mer aktiv roll i\r\nsamråden, vilket också efterfrågas av rennäringen. Utskottet anser i likhet\r\nmed regeringen att detta är angeläget. Att utveckla samverkan mellan\r\nskogsbruk och rennäring, bl.a. genom utveckling av samrådsförfarandet och\r\nutbildning, är en del av skogsvårdsorganisationens arbete med rådgivning,\r\nutbildning och information.\r\nVidare redovisas i skrivelsen att miljöcertifiering av skogsbruk har varit\r\npositivt för skogsbrukets hänsyn till rennäringen. Storskogsbrukets\r\ncertifiering har enligt utvärderingen medfört att man är mer lyhörd för\r\nrennäringens synpunkter vid samråden, framför allt när det gäller\r\nmarkberedning på lavrika marker. Utskottet föreslår att motion 2003/04:MJ23\r\n(m) yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det\r\narbete som pågår.\r\nEkonomisk säkerhet för återväxtåtgärder\r\nI början av 1990-talet uppmärksammades i massmedier ett antal fall av s.\r\nk. exploaterande fastighetsförvärv, vilket innebär fall där en skogsfastighet\r\nförvärvas för att sedan snabbt avverkas och säljas vidare utan att\r\nåterväxtåtgärder är genomförda. Förhållandet sattes i samband med den då\r\ngenomförda liberaliseringen av jordförvärvslagen, vilken öppnade för nya\r\nkategorier av fastighetsköpare som i vissa fall inte hade tillräckliga\r\nkunskaper om skogliga förhållanden eller förankring i skogsnäringen.\r\nRegeringen beslutade år 1998 på riksdagens anmodan om en utredning med\r\nuppgift att se över jordförvärvslagstiftningen i sin helhet. I utredningens\r\nbetänkande (SOU 2001:38) gjordes bedömningen att skärpningar i tillämpningen\r\nav i första hand skogsvårdslagen men också av fastighetsbildningslagen\r\nborde på ett effektivare sätt än en skärpt jordförvärvslag bidra till att\r\nfastighetsförvärv i framtiden inte kommer att stå i strid med de skogspolitiska\r\nmålen. Utredaren ansåg bl.a. att en mer aktiv och konsekvent tillämpning\r\nav 36 § skogsvårdslagen (1979:429) om säkerhet för återväxtåtgärder i\r\ndessa fall borde kunna ge ett gott resultat i återväxtsammanhang. Utredningen\r\nhar remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\n\r\nOm en avverkning leder till förhållandevis dyra återväxtåtgärder i större\r\nomfattning får skogsvårdsstyrelsen enligt 36 § skogsvårdslagen i samband\r\nmed avverkningen besluta att säkerhet skall ställas för fullgörandet av\r\nåtgärderna. Efter en ändring i skogsvårdslagen i enlighet med 1997 års\r\nproposition (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32) om\r\nuppföljning av skogspolitiken får avverkning påbörjas först när säkerhet\r\nställts och godkänts av skogsvårdsstyrelsen. Som anförs i skrivelsen avser\r\nsäkerheten ytterst att täcka de kostnader en skogsvårdsstyrelse får om\r\nden blir tvungen att själv utföra återväxtåtgärderna. De säkerheter för\r\nåterväxtåtgärder som ställs förfaller vid överlåtelse av en fastighet.\r\nVid fall av exploaterande förvärv har detta förhållande utnyttjats genom\r\natt det har varit möjligt att köpa en skogsfastighet, ställa säkerhet för\r\nåterväxtåtgärder och göra stora avverkningar men därefter sälja fastigheten\r\noch få säkerheten tillbaka. Bland annat mot denna bakgrund har frågan om\r\ndet är möjligt att binda säkerheten till fastigheten vid en överlåtelse\r\naktualiserats.\r\nRegeringen uppdrog den 27 juni 2002 åt f.d. justitierådet Staffan Vängby\r\natt utvärdera möjligheten och konsekvenserna av att knyta säkerhet för\r\nåterväxtåtgärder enligt 36 § skogsvårdslagen till fastigheten. Uppdraget\r\nredovisades för regeringen i augusti 2002. Utredaren konstaterar att\r\nproblemet inte synes vara kvantitativt stort. Jämfört med antalet säkerheter\r\nsom ställts är det ett litet antal fall som kan betecknas som missbruk.\r\nDock anser utredaren att förfarandet bör motverkas eftersom det bl.a.\r\nförstör för andra som skulle ha haft möjlighet att bedriva ett långsiktigt\r\nskogsbruk. Utredaren anser att det inte är möjligt att i egentlig mening\r\nknyta säkerheten till fastigheten. Utredaren föreslår i stället att\r\nsäkerheten får stå kvar hos skogsvårdsstyrelsen och att säljaren och köparen\r\nvid en överlåtelse får förhandla om hur kostnaderna skall fördelas dem\r\nemellan. Utskottet anser i likhet med regeringen att exploaterande\r\nfastighetsförvärv bör motverkas eftersom förfarandet inte hör hemma i ett\r\nansvarsfullt skogsbruk enligt skogspolitikens intentioner. En skärpning\r\nav bestämmelserna om säkerheter kan vara en åtgärd i den riktningen. I\r\nskrivelsen redovisas att utredarens förslag behöver analyseras ytterligare.\r\nFör att exploaterande fastighetsförvärv skall motverkas måste också andra\r\nåtgärder övervägas. I första hand bör en mer stringent tillämpning av\r\nexisterande lagstiftning tillämpas.\r\nNär det gäller skogsvårdslagen konstaterar utredaren att tillämpningen av\r\nbestämmelsen om säkerheter när det gäller att besluta om när säkerhet\r\nskall ställas varierar mellan olika skogsvårdsstyrelser. Utskottet instämmer\r\ni att skogsvårdsorganisationen bör arbeta för en enhetlig tillämpning av\r\nbestämmelsen om säkerheter.\r\nUnder våren 2003 tillsattes en arbetsgrupp i Regeringskansliet för att\r\nbereda utredarens förslag vidare, syftande till att hitta en effektiv och\r\npraktisk modell för ställande av säkerhet som fungerar även vid ändrade\r\nförhållanden för fastigheten som t.ex. ägarbyte, och för att analysera\r\nmöjliga vägar att motverka exploaterande fastighetsförvärv. I arbetsgruppen\r\nhar företrädare för Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet och\r\nNäringsdepartementet samt Skogsstyrelsen deltagit.\r\nI departementspromemorian (Ds 2004:15) Tillstånd vid förvärv av\r\nlantbruksegendom i glesbygd föreslås att den tid en person måste ha varit bosatt\r\ni glesbygd inom den kommun där fastigheten är belägen för att kunna göra\r\ntillståndsfria förvärv förlängs från sex månader till ett år samt att\r\nmöjligheten att undgå tillståndsplikt genom att göra bosättningsåtagande\r\npå fastigheten tas bort. I stället föreslås att den som kan göra sannolikt\r\natt han avser att bosätta sig på fastigheten eller att förvärvet kommer\r\natt främja sysselsättningen på orten inte skall vägras tillstånd. Promemorian\r\nkompletterar Jordförvärvsutredningens betänkande Ägande och struktur inom\r\njord och skog (SOU 2001:38).\r\nSkogsstyrelsen har efter diskussioner i arbetsgruppen inkommit med ett\r\nreviderat förslag till ändringar i skogsvårdslagen och jordförvärvslagen\r\ni syfte att motverka exploaterande fastighetsförvärv.\r\nRegeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2004. De\r\nfrågor som tas upp i motionerna 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 7, 2003/04:MJ25\r\n(kd) yrkande 3, 2003/04:MJ220 (c), 2003/04:MJ233 (kd), 2003/04:MJ409 (kd)\r\nyrkandena 9 och 10, 2003/04:MJ412 (c) yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ431\r\n(fp) yrkande 15 och 2003/04:MJ444 (s) bör lämnas utan vidare åtgärd i\r\navvaktan på resultatet av övervägandena i Regeringskansliet. Även motion\r\n2003/04:MJ409 (kd) yrkande 8 bör i avvaktan på resultatet av pågående\r\nberedning lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSkogspolitikens medel - områdesskydd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen har anfört och avstyrker motioner om\r\navsättning av mark för naturvårdsändamål (m, kd, c), naturvårdsavtal (fp,\r\nc), frivilliga avsättningar av mark (kd, c), ökat inslag av lövträd (v,\r\nmp), juridisk hjälp (kd) och biotopskydd (fp, kd, v, c).\r\nJämför reservationerna 24 (c), 25 (v), 26 (kd), 27 (fp), 28 (kd), 29 (c),\r\n30 (fp, v) och 31 (kd).\r\nSkrivelsen\r\nSverige har genom FN:s konvention om biologisk mångfald åtagit sig att\r\nbevara ekosystem och livsmiljöer och att återställa livskraftiga populationer\r\nav arter i deras naturliga miljöer. På europeisk nivå utgör EG:s fågeldirektiv\r\noch art- och habitatdirektiv (79/409/EEG och 92/43/EEG) grunden för ett\r\neuropeiskt nätverk av ekologiskt sammanhängande skyddade områden, det s.\r\nk. Natura 2000.\r\nSkydd i olika former för att bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden\r\ni skogen och den generella hänsynen till natur- och kulturmiljön utgör\r\nbasen för bevarandet av biologisk mångfald i skogslandskapet. Bevarande\r\nkan ske både på markägarens eget initiativ och genom myndighetsbeslut av\r\nolika slag. De starkaste bestämmelserna om områdesskydd finns i miljöbalken.\r\nDessa avser nationalpark, naturreservat, kulturreservat och biotopskyddsområden.\r\nBåde arealen formella avsättningar enligt miljöbalken och arealen frivilliga\r\navsättningar har ökat under 1990-talet. Med stöd av skogsvårdslagen finns\r\ndet möjlighet att förbjuda avverkning i fjällnära skog om avverkningen är\r\noförenlig med intressen av väsentlig betydelse för naturvården eller\r\nkulturmiljövården. I samtliga dessa fall gäller att ersättning lämnas om\r\npågående markanvändning inom berörd del av fastighet avsevärt försvåras.\r\nEnligt skogsvårdslagen är det vidare förbjudet att utan tillstånd omföra\r\nen ädellövskog till barrskog eller annan lövskog. Statsbidrag lämnas för\r\nvissa skötselåtgärder i ädellövskogen.\r\nFör föryngringsavverkning i sådana områden som regeringen har förordnat\r\nsom svårföryngrad skog eller skyddsskogar krävs det tillstånd av\r\nskogsvårdsstyrelsen. I svårföryngrade områden i Norrland och Dalarna får\r\ntillstånd inte ges till avverkning på mark som producerar mindre än en\r\nkubikmeter om året per hektar, s.k. skogliga impediment. Skogliga impediment\r\nstörre än 0,1 hektar har också ett allmänt skydd enligt föreskrifterna\r\ntill skogsvårdslagen. Inte heller får tillstånd ges till avverkning för\r\natt bygga skogsbilväg i svårföryngrad skog och skyddsskog om nyttan av\r\nvägen för skogsbruket inte motsvarar kostnaden för den. Dessa förbud kan\r\ninte ligga till grund för ersättningsanspråk eftersom de inte inskränker\r\nskogsbruk som är pågående markanvändning.\r\nMed stöd av miljöbalken kan det förordnas om samrådsplikt för arbetsföretag\r\nsom kan skada naturmiljön. Denna möjlighet har t.ex. tillämpats av vissa\r\nskogsvårdsstyrelser när det gäller byggande av skogsbilvägar i områden\r\nmed höga naturvärden och kan bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet\r\nMyllrande våtmarker, delmålet om att minimera skador på värdefulla våtmarker.\r\n\r\nVid utgången av år 2000 fanns det 872 000 hektar produktiv skogsmark avsatt\r\nsom naturreservat eller nationalpark. Under år 2001 slöts avtal om förvärv\r\neller intrångsersättning för ytterligare 12 000 hektar. Detta utgör 3,7\r\n% av den produktiva skogsmarksarealen. Därtill kommer naturvårdsavtal och\r\nbiotopskyddsområden. Totalt uppgick arealerna av dessa vid utgången av år\r\n2002 till 16 588 respektive 8 394 hektar, varav 5 229 respektive 2 220\r\nhektar tillkom under år 2002. Den sammanlagda utbetalda ersättningen för\r\ndessa uppgick till ca 422 miljoner kronor, varav 363 miljoner kronor för\r\nbiotopskydd. Totalt anvisade staten för år 2001 ca 600 miljoner kronor\r\nför skydd av skog med stöd av miljöbalken (nationalparker, naturreservat,\r\nbiotopskydd).\r\nEn stor del av ansvaret för att undanta skogsmark från virkesproduktion\r\ntas av skogsägarna själva genom frivilliga avsättningar. En del sker genom\r\ncertifiering av skogsmarken, vilket bl.a. innebär krav på avsättning av\r\nmark för naturvårdsändamål. Enligt utvärderingen av skogspolitiken redovisar\r\nskogsbruket sammanlagt ca 810 000 hektar frivilliga avsättningar i hela\r\nlandet, varav ungefär hälften av arealen på storskogsbrukets marker.\r\nMiljöcertifiering av skogsbruk är en relativt ny företeelse. I slutet av\r\n2003 är i Sverige drygt 10 miljoner hektar certifierade enligt det\r\ninternationella systemet FSC och över 2 miljoner hektar enligt det europeiska\r\nsystemet PEFC för i första hand familjeskogsbruket. Utvärderingen av\r\nskogspolitiken konstaterar att det är rimligt att tillskriva certifieringen\r\nen stor del av de frivilliga avsättningarna av skogsmark.\r\nSammanlagt är drygt 7 % av den produktiva skogsmarksarealen undantagen\r\nfrån virkesproduktion genom formella och frivilliga avsättningar. För år\r\n2010 bedöms denna andel vara 8-9 % om beslutade mål uppnås.\r\nRiksdagen antog år 1999 femton s.k. miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145,\r\nbet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). År 2001 beslutades om delmål till\r\nde övergripande miljökvalitetsmålen i enlighet med propositionen Svenska\r\nmiljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3,\r\nrskr. 2001/02:36). Dessa mål skall bilda utgångspunkt för ett system med\r\nmål- och resultatstyrning av samhällets miljöarbete. Skogsbruket berörs\r\nfrämst av målet Levande skogar, men även av andra mål som Begränsad\r\nklimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar\r\noch vattendrag och Myllrande våtmarker. När det gäller långsiktigt skydd\r\nav skogsmark, som är ett delmål under Levande skogar, gäller att ytterligare\r\n900 000 hektar skyddsvärd skogsmark, räknat från 1998, skall undantas\r\nfrån virkesproduktion till 2010. Av dessa skall 400 000 hektar bli formellt\r\nskyddade, 320 000 hektar som naturreservat, 30 000 hektar som biotopskydd\r\noch 50 000 hektar som naturvårdsavtal. Ökningen av formellt skyddad\r\nproduktiv skogsmark från år 1992 till år 2010 blir då ca 60 %. Därtill kommer\r\ndet lagstadgade skyddet av skogliga impediment som omfattar 4 100 000\r\nhektar men som inte ingår i delmålet.\r\nSkogsstyrelsen är huvudansvarig för uppföljningen av miljökvalitetsmålet\r\nLevande skogar. Ansvaret för att genomföra delmålet om ett långsiktigt\r\nskydd av skogsmark delas av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen,\r\nRiksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Naturvårdsverket och länsstyrelserna\r\nhar huvudansvaret för arbetet med naturreservat. Skogsvårdsorganisationen\r\nhar ansvaret för naturvårdsavtal och biotopskyddsområden.\r\nMotionerna\r\nEn översyn bör enligt motion 2002/03:MJ210 (c) göras av bestämmelserna\r\nför bevarande av skyddsvärda biotoper. För den mindre och medelstora\r\nföretagaren eller markägaren kan det som staten bedömer vara ett mindre\r\nintrång vara av stor betydelse för markägarens fortsatta verksamhet. Enligt\r\nmotion 2002/03:MJ219 (kd) yrkande 4 bör ett årligt markarrende erbjudas\r\nnär areal ges biotopskydd. Ett område som ges biotopskydd innebär ett\r\nintrång på fastigheten. Det påverkar inte bara den direkta avkastningen\r\nutan också den mer långsiktiga vid en eventuell försäljning. I kommittémotion\r\n2003/04:MJ22 (v) yrkande 3 anförs att biotopskydd bör kunna införas på\r\narealer upp till 20 hektar. Skyddsvärda områden med en areal på mellan 5\r\noch 20 hektar faller mellan de skyddsformer som i praktiken finns i dag.\r\nÄven enligt kommittémotion 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 9 bör regeringen\r\nsnarast återkomma med förslag på vad som bör göras för att undvika att\r\nområden på 5-20 hektar hamnar mellan biotopskydd och reservatsansvar.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ219 (kd) yrkande 2 bör en markägare beredas\r\nmöjlighet till \"second opinion\" av nyckelbiotopsinventering på myndighetens\r\nbekostnad. Ett stort inslag av konsultarbete har gett olika inventeringsresultat\r\npå olika arealer. Den enskilde inventerarens inställning har uppenbarligen\r\nstor betydelse. I motionens yrkande 3 anförs att markägaren bör ha rätt\r\ntill juridisk hjälp under samrådsförfarandet.\r\nI partimotion 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 27 anförs i fråga om frivilliga\r\navsättningar av mark att det är viktigt att slå fast att det är skogsägaren\r\nsom definierar frivilliga avsättningar av mark.\r\nEnligt kommittémotion 2002/03:MJ425 (kd) yrkande 6 bör regeringen låta\r\nutreda värdet av gamla reservatsavsättningar och tidigare skyddad mark.\r\nUtifrån resultaten av bl.a. den omfattande nyckelbiotopsinventeringen och\r\nnya kunskaper bör en värdering göras av gamla reservatsavsättningar och\r\ntidigare skyddad mark för att klarlägga att de statliga medlen används\r\ntill avsättning av det mest skyddsvärda.\r\nEnligt kommittémotion 2003/04:MJ22 (v) yrkande 7 bör Skogsstyrelsen och\r\nNaturvårdsverket få i uppdrag att återkomma med förslag om hur inslaget\r\nav lövträd i skog skall öka, om möjligt i kombination med ökande\r\nrovdjursstammar. Sverige har enligt motion 2003/04:MJ423 (mp) yrkande 2 ett\r\ninternationellt ansvar att bevara de rika miljöer som ädellövskogarna\r\nutgör för eftervärlden. Vi behöver även mer kunskap om hållbart brukande\r\nav ädellövskogar, lövskogar och blandskogar.\r\nDen framtida tillgången på skogsråvara bör enligt kommittémotion 2003/04:MJ23\r\n(m) yrkande 4 finnas med i bedömningen av behovet av avsättning av skog\r\nför naturvårdsändamål. Det är också viktigt att ny kunskap om till exempel\r\narters förekomst tillåts påverka också redan bildade områden. I kommittémotion\r\n2003/04:MJ25 (kd) yrkande 4 anförs i fråga om inventering och avsättning\r\nav skyddad skogsmark att inventeringsarbetet bör koncentreras på de skogar\r\ndär avverkningstillstånd sökts.\r\nI fråga om civilrättsliga avtal med markägarna för att skapa utrymme att\r\nkombinera skogens olika värden och intressen anför Folkpartiet i motion\r\n2003/04:MJ24 (fp) yrkande 6 att reservatsbildningar behövs men att frivilliga\r\növerenskommelser i många fall kan vara en snabbare och likvärdig väg för\r\natt skydda vissa områden.\r\nEn mer flexibel linje bör enligt kommittémotion 2003/04:MJ26 (c) yrkande\r\n4 användas vid förvaltning av stora skogsområden där brukande kombineras\r\nmed förstärkt rådgivning. Centerpartiet hävdar att statens strategi måste\r\nvara att det blir staten som släpper till mark för storreservaten. Vid\r\nsidan av dessa storreservat kan modellen med s.k. LEKO-områden användas\r\ni områden där det utvecklats stora naturvärden vid småskaligt skogsbruk.\r\nVidare anförs i motionens yrkande 5 att den vinnande tanken om frivilliga\r\navsättningar måste bibehållas i skogspolitiken. Både riktlinjer och\r\ntillämpningsområde för naturvårdsavtal bör enligt motionens yrkande 6 ses\r\növer. Det är högst olyckligt att staten i miljömålet Levande skogar binder\r\nupp sig för hur stora arealer som skall avsättas som reservat respektive\r\nmed stöd av naturvårdsavtal. Dynamiken i naturen och det reella skötselbehovet\r\ni objekt som avsätts talar för en övergång till naturvårdsavtal. I fråga\r\nom prioriteringen anförs i motionens yrkande 7 att en s.k. centertrappa\r\nkan användas för att förtydliga i vilken ordning motionärerna helst ser\r\natt olika förvaltningsformer av natur- och kulturvärden inom skogsbruket\r\nbör användas. Centertrappa för skogens bevarande innebär i första hand\r\nkontakt och samråd med markägaren, i andra hand frivilliga skötselavtal\r\neller förvaltningsavtal med markägaren, i tredje hand erbjudande om\r\nbytesmark till markägaren och slutligen inlösen av mark.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ412 (c) yrkande 4 bör berörda myndigheter i första\r\nhand försöka finna alternativa skyddsformer i samverkan med markägaren.\r\nCenterpartiet anser att man måste ha en vidare syn på hur de värdefulla\r\nnaturmiljöerna har uppkommit i kulturlandskapet. Utgångspunkten bör enligt\r\nmotionens yrkande 6 vara att skyddande av enskilt ägd skog skall ske i\r\nsamråd med ägaren. Vidare anförs att det bör vara obligatoriska samråd\r\nmellan myndigheter och markägare vid inventering av markområden. Utan en\r\nöppen och bred dialog blir det enligt motionens yrkande 7 svårt att nå\r\nförståelse för eventuellt skydd av markområden.\r\nDen skogliga reservatspolitiken bör enligt motion 2003/04:MJ415 (c) yrkande\r\n1 analyseras bättre. Det är oroväckande när det framkommer uppgifter att\r\nNaturvårdsverket utan en tydlig strategi avser att köpa ännu fler stora\r\nskogsområden. Naturvårdsverket bör vidare enligt motionens yrkande 2\r\npresentera en samlad strategi för bildandet av nya naturreservat. En\r\nsamhälls-ekonomisk kalkyl för de skogliga reservatsbildningarna efterfrågas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet svenska skogsbruket har under 1990-talet utvecklats i rätt riktning\r\nnär det gäller miljöarbetet. Trots den positiva utvecklingen återstår\r\nmycket arbete för att nå målen. Som anförs i skrivelsen måste takten i\r\nskyddsarbetet öka om miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmålet om\r\nlångsiktigt skydd av skogsmark, skall nås. Fortsatta insatser för långsiktigt\r\nskydd av skogsmark är nödvändiga för att skogar med höga biologiska värden\r\nskall bevaras för framtiden. Skydd av skogsmark måste också i fortsättningen\r\nvara ett gemensamt ansvar för samhället och skogsbruket. Det är positivt\r\natt utvärderingens resultat indikerar att arealen av skogsägarna frivilligt\r\navsatta hänsynsområden har goda förutsättningar att uppnå miljökvalitetsmålet\r\nLevande skogar, delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark. Enligt\r\nutvärderingen bör dock värdet av frivilliga avsättningar tolkas med en\r\nförsiktighet på grund av osäkerhetsfaktorer som biologiska kvaliteter och\r\nvaraktighet över tiden. För naturvårdsavtalen ser förutsättningarna goda\r\nut att nå målet till år 2010, dvs. att naturvårdsavtal sluts för ca 5 000\r\nhektar årligen. Takten i avsättningarna för biotopskydd måste dock öka\r\nfrån för närvarande ca 2 000 hektar per år till 3 000 hektar per år för\r\natt målet skall nås till år 2010. Skogsstyrelsen konstaterar vad gäller\r\nbildande av naturreservat att under den första tredjedelen av målperioden,\r\når 1999 t.o.m. år 2002 har ca 15 % av målet nåtts. Detta motsvarar en\r\ntakt av förvärvad eller ersatt mark om ca 12 000 hektar per år.\r\nFör att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmålet om långsiktigt\r\nskydd av skogsmark, krävs det stora resurser. Utskottet instämmer i att\r\ndet självklart är viktigt att dessa används så effektivt som möjligt.\r\nRedan i 1993 års skogspolitiska beslut redovisades behovet av en effektiv\r\noch flexibel användning av tillgängliga medel. Det innebär t.ex. att medlen\r\nbör prioriteras till skydd av objekt som ger störst nytta sett utifrån\r\nsyftet att bevara biologisk mångfald. För att detta skall vara möjligt\r\nhar man ansett det nödvändigt att de nationella målen för skydd av skog\r\nbryts ned till regional nivå eftersom behovet av att skydda skog ser olika\r\nut i olika regioner. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelserna\r\noch länsstyrelserna arbetar tillsammans med andra berörda för att se hur\r\nbehovet ser ut i respektive region och län. Detta ligger till grund för\r\nframtagande av regionala mål för skydd av skog.\r\nSom anförs i skrivelsen är det en förutsättning för att kunna ta rationella\r\nbeslut om vilka områden som kan behöva skydd i någon form att skogens\r\nnaturvärden är kända. Skogsvårdsorganisationen har genomfört en nationell\r\ninventering och klassificering av värdefulla biotoper under perioden\r\n1993-1998. Under år 2003 avslutas en kompletterande inventering. Skogsbolagen\r\ninventerar naturvärden på sina marker och skall vara klara under år 2003.\r\n\r\nNaturvårdsverket har i januari 2004 till regeringen redovisat ett uppdrag\r\natt genomföra en naturvärdesbedömning av all statlig skogsmark (rapport\r\n5339). Syftet är att sammanställa och bedöma den befintliga kunskapen om\r\nde statliga skogsmarkernas natur- och kulturvärden samt redovisa hur denna\r\ninformation skall hållas uppdaterad och tillgänglig. Uppdraget har genomförts\r\ni samverkan med skogsvårdsorganisationen, länsstyrelserna,\r\nRiksantikvarieämbetet,\r\nSveaskog AB och övriga statliga skogsägare. Som anförs i skrivelsen finns\r\ndärmed ett bra grundmaterial för urval och beslut om vilka områden som\r\nkan behöva särskilt anpassad skötsel eller skydd i olika form för att\r\nnaturvärdena skall bevaras och utvecklas. Utskottet har inhämtat att\r\nutredningsresultatet bereds i Miljödepartementet.\r\nI skrivelsen redovisas vidare att det behövs ytterligare\r\nnaturvärdesinventeringar\r\nför att man skall kunna bedriva ett effektivt skyddsarbete framöver. Skälet\r\nhärför är dels att gjorda inventeringar inte varit heltäckande, dels att\r\nkunskapsuppbyggnaden kring skyddsbehovet för olika arter och biotoper\r\nutvecklas. Ett exempel är behovet av bättre kunskap om vad som finns i de\r\nområden som hittills har skyddats, dvs. vad dessa innehåller för olika\r\nnaturtyper och arter, inklusive livsmiljöer för arter. Naturvårdsverket\r\nhar i oktober 2003 redovisat en plan för hur en nationell basinventering\r\nav skyddade områden, inklusive Natura 2000-områden, kan genomföras.\r\nRegeringen har i 2004 års regleringsbrev uppdragit åt Naturvårdsverket att\r\nsärskilt redovisa en lägesbeskrivning av genomförandet av basinventeringen\r\nav skyddade områden samt natura 2000-områden.\r\nSom anförs i skrivelsen finns det, även om kunskaperna om skogens biologiska\r\nmångfald har ökat, fortfarande stora kunskapsluckor bl.a. avseende vilka\r\neffekter olika skyddsmodeller har på bevarande av biologisk mångfald och\r\nhur långsiktig skötsel av skyddade områden skall utformas. Forskning om\r\ndetta är angeläget för att man skall kunna arbeta med områdesskydd på ett\r\nså effektivt sätt som möjligt.\r\nNaturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i regleringsbrevet för år 2004\r\nfått i uppdrag att tillsammans ta fram en gemensam fördjupad strategi för\r\narbetet med områdesskydd (naturreservat och biotopskyddsområden) och\r\nnaturvårdsavtal för särskilt värdefulla naturområden på skogsmark. En\r\nkostnadseffektiv måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar,\r\ndelmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark, skall utgöra utgångspunkt för\r\nuppdraget. Strategin skall bl.a. belysa frågor som geografisk fördelning\r\ninom landet (län/regioner) och fördelning på olika skogsnaturtyper.\r\nNaturtypsindelningen bör i huvuddrag vara densamma som den som avses användas\r\ni basinventeringen över skyddade områden. Vidare gäller att områdesskydd\r\noch naturvårdsavtal på skogsmark skall ses i ett landskapssammanhang. Det\r\ninnebär att beröringspunkter med kompletterande bevarandeinsatser i\r\nskogslandskapet, t.ex. frivilliga avsättningar inom ramen för ekologisk\r\nlandskapsplanering, gröna skogsbruksplaner och kommunala naturvårdsinsatser\r\nbör uppmärksammas. Arbetet skall utföras efter samråd med och underlag\r\nfrån länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser. Uppdraget skall redovisas\r\ntill regeringen senast den 1 juni 2005. Utskottet föreslår att motionerna\r\n2002/03:MJ425 (kd) yrkande 6, 2003/04:MJ23 (m) yrkande 4, 2003/04:MJ25\r\n(kd) yrkande 4 och 2003/04:MJ415 (c) yrkandena 1 och 2 i avvaktan på\r\nresultatet av det arbete som pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNaturvårdsverket har tagit fram underlag för urval, skydd och skötsel av\r\nädellövskogar och andra sydsvenska lövskogar samt en vägledning för\r\navgränsning och översiktlig naturvärdesbeskrivning av naturreservat i\r\nskogsmark. Som anförs i skrivelsen innebär Miljökvalitetsmålet Levande skogar,\r\ndelmålet om förstärkt biologisk mångfald, att arealen mark föryngrad med\r\nlövskog skall öka och att arealen äldre lövskog skall öka med minst 10 %.\r\nI skrivelsen redovisas vidare att röjning och gallring är viktiga åtgärder\r\ni lövskogsskötsel och för möjligheterna att i framtiden få mera äldre\r\nlövrik skog, vilket är ett av delmålen under miljökvalitetsmålet Levande\r\nskogar. Skogsägarna sparar mera lövträd efter röjning och gallring än\r\ntidigare. Lövträdens andel av virkesförrådet är ca 16 %. Enligt utvärderingen\r\nav skogspolitiken är tendensen att andelen kommer att öka till 23 % år\r\n2050. Utskottet instämmer i att en ökning av andelen lövträd gynnar\r\nbiologisk mångfald och ökar den framtida handlingsfriheten i fråga om vad\r\nskogen producerar. Som tidigare har uttalats bör röjningarna öka i omfattning\r\ni syfte att säkerställa såväl framtida lönsamhet och god virkeskvalitet\r\nsom att bidra till en ökad lövandel. Det anförda innebär enligt utskottets\r\nuppfattning att syftet med motionerna 2003/04:MJ22 (v) yrkande 7 och\r\n2003/04:MJ423 (mp) yrkande 2 i huvudsak tillgodosetts med vad som anförts.\r\nMotionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nResultat från inventeringar utgör enligt skrivelsen en viktig information\r\neftersom de beskriver de bevarandevärden som ligger till grund för fortsatt\r\nplanering i form av t.ex. skogsbruksplaner och skogs- och miljöredovisningar.\r\nMarkägare och brukare bör därför få en presentation av den del av\r\ninventeringsresultaten som berör just dem så fort som möjligt efter det att\r\nresultaten sammanställts. Så t.ex. presenteras resultat från\r\nskogsvårdsstyrelsernas\r\nnyckelbiotopsinventering för skogsägarna efter utförd inventering. En\r\nsådan presentation och återföring av resultat tar tid och resurser i\r\nanspråk men bör ses som en långsiktig investering i syfte att nå god samsyn\r\noch lokalt deltagande. Kostnaderna för sådan information bör inkluderas\r\ni kostnadsberäkningarna för olika inventeringar och andra projekt som rör\r\nkunskapsuppbyggnad.\r\nUtskottet instämmer i att en effektiv medelsanvändning innebär att såväl\r\nstrategier som bevarandemodeller behöver utvecklas i takt med att kunskaperna\r\nom hur man mest effektivt bevarar biologisk mångfald utvecklas.\r\nSkogsvårdsorganisationen bedriver i enlighet med vad som redovisades i prop.\r\n1997/98:158 (bet. 1998/99:MJU3) en försöksverksamhet med en kompletterande\r\nmodell för naturskydd i vissa områden, kallad landskapsekologiska kärnområden\r\neller LEKO. Denna modell innebär att samhällets medel och skogsägarnas\r\nfrivilliga åtaganden kombineras för största möjliga nytta inom ett visst\r\nområde. Syftet med modellen är att effektivt bevara biologisk mångfald i\r\nområden med småskaligt skogsbruk och stor andel höga naturvärden. Täta\r\nkontakter med markägarna under processen liksom ett nära samarbete med\r\nlänsstyrelsen är grundläggande inslag. Utskottet stöder i likhet med\r\nregeringen Skogsstyrelsens bedömning att detta arbetssätt är mycket\r\nverkningsfullt och en för samhället kostnadseffektiv modell för bevarande av\r\nnaturvärden och att modellen bör införas där det är lämpligt. Naturvårdsverket,\r\ni samarbete med länsstyrelsen och skogsvårdsorganisationen, arbetar med\r\natt ta fram strategier för inrättande av naturreservat i skogslandskapet.\r\nArbetet genomförs så att färdiga nationella och regionala strategier\r\nskall kunna tillämpas från år 2004.\r\nVid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik\r\n(skr. 2001/02:173, bet. 2001/02:MJU24) framhöll utskottet att ett långsiktigt\r\nvidmakthållande av biologisk mångfald kräver ett nyttjande som sker på\r\nett sätt och i en utsträckning som inte leder till långsiktig minskning\r\nav biologisk mångfald. Vid sidan av bevarandeåtgärder krävs att sektorer\r\noch näringar, som använder de stora arealerna av mark och vatten i Sverige,\r\ni samarbete med samhället i övrigt utvecklar ett hållbart nyttjande i\r\nlinje med den definition av begreppet som är fastlagd i konventionen om\r\nbiologisk mångfald.\r\nI den nu aktuella skrivelsen anförs att regeringen avser att under år\r\n2004 ge ett uppdrag till berörda myndigheter att utveckla och precisera\r\nbegreppet \"hållbart nyttjande av biologisk mångfald och biologiska resurser\",\r\ni syfte att underlätta en tillämpning inom framför allt areella näringar\r\ni Sverige.\r\nSkogsvårdsorganisationen administrerar instrumenten biotopskydd och\r\nnaturvårdsavtal. Utskottet instämmer i att för att nå målet om en ökad areal\r\nbiotopskyddsområden och naturvårdsavtal och långsiktigt säkra kvaliteten\r\nhos dessa måste former och metoder för skyddsarbetet liksom den naturvårdande\r\nskötseln och tillsynen av biotoperna utvecklas. Vid riksdagsbehandlingen\r\nav den nyss nämnda regeringsskrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr.\r\n2001/02:173, bet. 2001/02:MJU24 s. 30) uppmärksammas några åtgärder som\r\nkan underlätta och effektivisera genomförandet av områdesskydd. Här\r\nunderstryks t.ex. vikten av att etablera en lokal dialog och deltagande och\r\natt på ett tidigt stadium förankra naturvården hos alla berörda aktörer\r\ninklusive brukare. Det anförda bör i allt väsentligt tillgodose syftet\r\nmed motionerna 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 27, 2003/04:MJ24 (fp) yrkande\r\n6, 2003/04:MJ26 (c) yrkandena 4-7 och 2003/04:MJ412 (c) yrkandena 4, 6\r\noch 7. Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom anförs i den nu aktuella skrivelsen bedöms ca 20 % av biotopskyddsområdena\r\nvara i behov av någon typ av skötselinsats för att bevara och utveckla\r\nnaturvärdena. För att säkra att önskvärda skötselåtgärder utförs inom\r\nområden som omfattas av naturvårdsavtal kommer bl.a. riktad rådgivning\r\ntill berörda skogsägare att behövas. Vid utgången av år 2010 kommer det\r\nom miljökvalitetsmålet uppnås att finnas omkring 10 000 biotopskyddsområden\r\noch drygt 7 000 områden med naturvårdsavtal. För biotopskyddsområden har\r\nskogsvårdsorganisationen i enlighet med miljöbalken ett tillsynsansvar.\r\nUtskottet instämmer i att formerna för tillsyn av objekten måste utvecklas\r\nför att detta skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Skogsstyrelsen\r\nbedriver utvecklingsarbete för att t.ex. kunna använda satellitbilder som\r\nett komplement till fältbesök.\r\nUtskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att undanröja\r\nalla eventuella hinder för ett effektivt genomförande av delmålet om\r\nlångsiktigt skydd av skog under miljökvalitetsmålet Levande skogar. I\r\nskrivelsen redovisas att flera remissinstanser pekar på att objekt i\r\nstorleksintervallet mellan 5 och 20 hektar hamnar i ett glapp mellan\r\nbiotopskydd och naturreservat. Det är angeläget att samordningen av\r\nskogsvårdsorganisationens arbete med biotopskydd och naturvårdsavtal samt de\r\nnaturvårdande myndigheternas arbete med reservat utvecklas så att biologiskt\r\nvärdefulla områden inte faller mellan stolarna.\r\nNaturvårdsverket har i december 2003 till regeringen redovisat ett uppdrag\r\natt i samverkan med Skogsstyrelsen analysera och redovisa i vilken mån\r\nregelverket eller den praxis som har utvecklats vid tillämpningen av de\r\nolika skyddsinstrumenten naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal\r\nutgör ett hinder för ett effektivt genomförande av ett långsiktigt skydd\r\nav skogsmark. Myndigheterna hade i uppdrag att lägga förslag till eventuella\r\nförändringar som behöver beslutas av regering eller riksdag. Uppdraget\r\nhar genomförts i samråd med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.\r\nUtskottet har inhämtat att redovisningen för närvarande bereds i\r\nMiljödepartementet. I avvaktan på resultatet av den verksamhet som pågår är\r\nutskottet inte nu berett att föreslå något riksdagens uttalande med\r\nanledning av motionerna 2002/03:MJ210 (c), 2002/03:MJ219 (kd) yrkande 4,\r\n2003/04:MJ22 (v) yrkande 3 och 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 9. Motionerna\r\nbör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller de frågor som tas upp i motion 2002/03:MJ219 (kd) yrkandena\r\n2 och 3 om markägares rätt till inventering samt juridisk hjälp på\r\nmyndighetens bekostnad vill utskottet hänvisa till vad utskottet anförde i\r\nmaj 2002 (bet. 2001/02:MJU24 s. 31). I samband med 1991 års miljöpolitiska\r\nproposition uttalade sig utskottet och riksdagen om principerna för\r\nansvaret vid bevarandet av skyddsvärda områden m.m. (1990/91:JoU30 s. 255).\r\nRegeringen kom därefter att hänvisa till dessa principer i motiven till\r\nmiljöbalken (prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20). Uttalandet innebär i\r\nkorthet att ansvaret för att säkerställa den biologiska mångfalden inte\r\nfår begränsas till att bli en fråga om statens ekonomiska resurser för\r\nintrångs- och inlösenersättningar. En princip, parallellt med Polluter\r\nPays Principle, borde utformas där förvaltande av naturen och den biologiska\r\nmångfalden blir ett normalt inslag i verksamheten och som inte förutsätter\r\nstatliga bidrag. Utskottet ansåg att alla har ett ansvar för att bevara\r\nbiologisk mångfald och att också det ekonomiska ansvaret bör delas av\r\nalla. Med detta synsätt fordrades enligt utskottet alltså regler, enligt\r\nvilka samhället till en viss grad kompenserar markägare och andra\r\nrättighetsinnehavare, som grundas på bl.a. naturvårdsskäl. Miljöbalken kom i\r\nenlighet med uttalandena att i korthet innebära att rätt till ersättning\r\nföreligger vid beslut om nationalpark, naturreservat, kulturreservat,\r\nbiotopskyddsområde, vattenskyddsområde samt föreläggande och förbud enligt\r\nden s.k. samrådsparagrafen (12 kap. 6 §). Innebär ett sådant beslut att\r\nmark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av\r\nen fastighet avsevärt försvåras betalas ersättning för intrånget. Ersättning\r\nbetalas också vid vissa undersökningar och vid föreläggande om\r\nstängselgenombrott\r\nm.m. En eventuell ersättning skall emellertid alltid minskas med ett belopp\r\nsom motsvarar vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.\r\nI sammanhanget bör också framhållas vad regeringen anför om Lantmäteriverkets\r\noch Naturvårdsverkets presenterade förslag om naturskyddsförrättning.\r\nEnligt förslaget skall främst frågor om intrångsersättning och inlösen i\r\nsamband med bildandet av vissa typer av områdesskydd avgöras genom en\r\nlantmäteriförrättning. Bakgrunden till förslaget är bl.a. att ett mycket\r\nstort antal nya områdesskydd kommer att inrättas under den närmaste\r\ntioårsperioden.\r\nUtskottet har inhämtat att detta förslag för närvarande bereds inom\r\nRegeringskansliet. Utskottet föreslår att motion 2002/03:MJ219 (kd) yrkandena\r\n2 och 3 avstyrks med det anförda.\r\nSkogspolitikens medel - statligt ekonomiskt stöd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen har anfört och avstyrker motioner om\r\nskogsbruk i Norrbotten och Västerbotten (s), resurser till skötsel av\r\nlövskog (c, mp), finansiering av bidrag till ädellövskog (m), skydd av\r\nkulturmiljöer i skogsbrukslandskapet (mp) och försurning (kd, v).\r\nJämför reservationerna 32 (m), 33 (kd, c), 34 (kd) och 35 (fp, v).\r\nSkrivelsen\r\nSedan 1979 års skogspolitiska beslut har förutsättningen varit att\r\nskogsbruket skall vara självfinansierat. Detta innebär t.ex. att de krav som\r\nställs i skogsvårdslagstiftningen skall tillgodoses utan statligt stöd.\r\nUnder perioden 1980-1993 förekom vissa bidrag till skogsvårdsåtgärder som\r\nfrån samhällets synpunkt betraktades som angelägna men som inte ansågs\r\nskäliga att kräva av skogsägaren. Mot slutet av perioden kom i stort sett\r\nalla bidrag att finansieras av den dåvarande skogsvårdsavgiften. Strax\r\ninnan 1993 års skogspolitiska beslut trädde i kraft slopades skogsvårdsavgiften.\r\nDärmed avvecklades också alla stöd och anslag som var finansierade av\r\ndenna.\r\nI början av 1970-talet infördes särskild lagstiftning i syfte att bevara\r\nde återstående bokskogarna. För att kompensera för de höga kostnader som\r\nbokskogsskötsel medför infördes ett statsbidrag till bl.a. anläggning av\r\nbokskog och ungskogsskötsel. Bestämmelser om detta fanns i bokskogslagen.\r\nI början av 1980-talet utvidgades bokskogslagstiftningen till att gälla\r\nalla återstående ädellövskogar. Genom 1993 års skogspolitiska beslut\r\növerfördes den dåvarande ädellövskogslagens bestämmelser i huvudsak\r\noförändrade till skogsvårdslagen. Enligt 28 § skogsvårdslagen kan således\r\nbidrag lämnas till kostnader för åtgärder som behövs för att trygga\r\nåterväxten av ädellövskog. Anslaget för 2002 uppgick till 18 miljoner kronor.\r\n\r\nMed anledning av de omfattande stormfällningarna under vintern 1999\r\nbeslutade riksdagen om medel till nyanläggning av ädellövskog på stormfällda\r\ntidigare granbevuxna marker i södra Sverige. Stödet omfattar 10 miljoner\r\nkronor årligen under perioden 2001-2003.\r\nFrån år 1997 kunde bidrag lämnas inom ramen för EU:s jordbrukspolitik i\r\nsyfte att minska traditionell jordbruksproduktion och öka variationen i\r\njordbrukslandskapet. I Sverige inrättades stöd till lövskogsplantering av\r\nnedlagd åker i slättbygd. Stödet utnyttjades i mycket liten omfattning.\r\nBidrag kunde också lämnas till miljöåtgärder inom jord- och skogsbruk.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ472 (s) behövs ett statligt stöd till skogsvård\r\nför att trygga återväxten för att ett rationellt skogsbruk fortsättningsvis\r\nskall kunna bedrivas i Norrbotten och Västerbotten.\r\nI fråga om finansiering av bidrag till ädellövskog anförs i kommittémotion\r\n2003/04:MJ23 (m) yrkande 7 att regeringen aviserar att den nu vill se\r\növer bidraget och möjligen samordna det med det stöd till landsbygdsutveckling\r\nsom är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Detta förslag\r\nbör enligt motionärerna avvisas på grund av att CAP ständigt är utsatt\r\nför förändringar och finansieringen kan därför bli temporär. Vidare är\r\nädellövskog långsamväxande, och det är svårt att förutse hur plantering\r\nav t.ex. ek bidrar till landsbygdsutveckling under detta och nästkommande\r\nsekel.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ423 (mp) yrkande 1 bör insatserna för ökade arealer\r\nav ädellövskog, lövskog och blandskog utökas. Större resurser bör enligt\r\npartimotion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 20 avsättas till plantering och\r\nskötsel av lövskog. Mer lövinslag i den svenska skogen, speciellt i södra\r\noch mellersta Sverige, är angeläget.\r\nI fråga om skydd av kulturmiljöer i skogsbrukslandskapet anförs i motion\r\n2003/04:MJ423 (mp) yrkande 4 att när de nya jordbruksstöden beslutas bör\r\nman på nationell nivå ändra så att lämpliga EU-medel även kan komma\r\nskogsbrukare till del.\r\nKristdemokraterna anför i motion 2002/03:MJ432 (kd) yrkande 9 att\r\nSkogsstyrelsens åtgärdsprogram för markförsurning bör införas. Skogsstyrelsen\r\nhar arbetat fram ett åtgärdsprogram för en sammanslagen sjö- och skogskalkning,\r\nsom skulle vara effektivare än nuvarande system både ur praktisk och\r\nekonomisk synvinkel. Vänsterpartiet anför i motion 2003/04:MJ22 (v) yrkande\r\n6 att det är angeläget att verksamhet som syftar till att utveckla bättre\r\nmetoder för att motverka försurning kan fortgå och inte hotas av medelsbrist.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att skogsbruket även fortsättningsvis\r\ni princip bör vara självfinansierat. Statligt ekonomiskt stöd kan endast\r\nkomma i fråga för åtgärder som inte kopplar till uppfyllande av skogspolitikens\r\nproduktionsmål, men som är av ett uttalat samhällsintresse. Utskottet\r\ninstämmer även i att möjligheterna till medfinansiering från EU bör beaktas.\r\n\r\nSkogsvårdsorganisationen bedrev under perioden 1995-1998 miljörådgivning\r\ntill skogsbruket med delfinansiering från EU. Sedan 1999 ingår dessa och\r\nandra stöd i ersättningar till landsbygdsutveckling inom ramen för EU:s\r\njordbrukspolitik. I många andra länder inom unionen utnyttjas denna\r\nmöjlighet för bidrag till beskogningsåtgärder. Sverige har utnyttjat stödet\r\ni liten omfattning till åtgärder för skogsbruket. För perioden 1999-2002\r\nhar totalt 71 miljoner kronor av stödet från EU använts till åtgärder för\r\nkompetensutveckling inom det svenska skogsbruket. För åtgärden ekologisk\r\nstabilitet i skogsbruket finns för åren 2004-2006 en budget på 6,47\r\nmiljoner euro avsatt i det svenska miljö- och landsbygdsutvecklingsprogrammet.\r\nUtskottet avstyrker motion 2002/03:MJ472 (s).\r\nSom anförs i skrivelsen är ädellövskogen den skogstyp som hyser flest\r\nhotade arter. Den är därför i behov av ökat skydd. Samtidigt är ädellövskogens\r\nvirke värdefullt för förädlingsindustrin, och det är önskvärt att inhemskt\r\nproducerat trä kan användas i högre utsträckning. Dessa skogar är också\r\nmycket värdefulla för rekreation och friluftsliv. Även ur kulturhistorisk\r\nsynvinkel finns det skäl att gynna ädellövskog. Det är således av flera\r\nskäl önskvärt att öka arealen ädellövskog. Kunskaperna om hur man åstadkommer\r\nen utökad areal ädellövskog är dock bristfälliga. Sveriges lantbruksuniversitet\r\nutarbetar för närvarande ett förslag till forskningsprogram om ett hållbart\r\nskogsbruk i ädellövskog.\r\nEnligt nuvarande regler lämnas det bidrag i första hand till åtgärder i\r\nbefintlig ädellövskog och i andra hand till anläggning av ny ädellövskog.\r\nI praktiken innebär detta att någon nyanläggning i princip inte kan\r\nerhålla bidrag eftersom tillgången på medel är begränsad. Som anförs i\r\nskrivelsen avser regeringen att se över ädellövskogsbidraget. Möjligheten\r\ntill delfinansiering inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens\r\nåtgärder för landsbygdsutveckling kommer att prövas i samband med\r\nutarbetandet av ett förslag till ett nytt program för dessa åtgärder efter\r\n2006. Utskottet föreslår att motionerna 2003/04:MJ23 (m) yrkande 7,\r\n2003/04:MJ423 (mp) yrkande 1 och 2003/04:MJ474 (c) yrkande 20 i avvaktan på\r\nden planerade översynen lämnas utan vidare åtgärd.\r\nBidrag till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder kan lämnas till åtgärder\r\nsom går utöver skogsvårdslagens krav. Bidrag lämnas t.ex. till restaurering\r\nav kulturmiljöer som skogsbeten, kolarkojor, tjärdalar och till områden\r\nmed hamlade och frihuggna lövträd. Vidare kan naturvårdande bränning av\r\nskogsmark och anläggning av våtmarker erhålla bidrag. Bidrag lämnas med\r\n70 % av kostnaden, och anslaget var under perioden 1997-2002 i genomsnitt\r\n7,7 miljoner kronor per år. Det anförda torde i allt väsentligt ha\r\ntillgodosett syftet med motion 2003/04:MJ423 (mp) yrkande 4. Motionen bör\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom anförs i skrivelsen är försurning av mark en process som både beror\r\npå surt atmosfäriskt nedfall och följer naturligt av skogsbruket. Skogens\r\ntillväxt och upptag av näringsämnen är en naturlig markförsurande process.\r\nPå obrukad mark återförs basiska ämnen när skogen dör, vilket inte blir\r\nfallet vid uttag. Å andra sidan sker en mineralisering i marken som\r\nmotverkar försurning även vid skogsuttag. Om denna mineralisering helt\r\nkompenserar för uttaget varierar beroende på uttagets storlek och\r\nmineraliseringens hastighet. Inom betydande områden är detta inte fallet.\r\nDessutom sker en förlust av baskatjoner via utlakning från hyggen, vilket\r\nockså är en försurande process. Skogsbrukets bidrag till den totala\r\nmarkförsurningen varierar också regionalt beroende på nedfallets och uttagets\r\nstorlek i olika delar av Sverige. I sydvästra Sverige, där försurningen\r\när som störst, uppgår, enligt Naturvårdsverket, skogsbrukets andel av\r\nmarkförsurningen till omkring 40 %.\r\nSkogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen bedrivit försöksverksamhet\r\nmed åtgärder mot markförsurning orsakade av luftföroreningar sedan 1989.\r\nI skrivelsen redovisas att insatserna mot effekter av luftföroreningar\r\npå skogsmark enligt bestämmelserna är en statlig försöksverksamhet till\r\nvilken skogsägaren måste bidra med 20 %. Anslaget för detta har som mest\r\nuppgått till 15 miljoner kronor per år under perioden 1994-1997.\r\nSkogsstyrelsen presenterade år 1997 ett förslag till åtgärdsprogram för\r\nkalkning och vitalisering av skogsmark. Här föreslogs att försöksverksamheten\r\nskulle upphöra och övergå i verksamhet med kalkning och vitaliseringsgödsling\r\ntill en sammanlagd kostnad för staten av 243 miljoner kronor för perioden\r\n1999-2001. I skrivelsen redovisas att ett sådant program enligt regeringens\r\ndåvarande bedömning inte rymdes inom ramarna för dåvarande anslag. En\r\nmiljökonsekvensbeskrivning över förslaget togs fram år 1999 varpå en\r\nrevision av programförslaget påbörjades. I det nya förslaget till åtgärdsprogram\r\nsom Skogsstyrelsen presenterade 2001 konstateras att försurad skogsmark\r\när källa till merparten av det sura vatten som våra sjöar och vattendrag\r\ntar emot. Åtgärdsprogrammet syftar till en återställning av den buffrande\r\nförmågan på den mest försurade skogsmarken, främst i södra och sydvästra\r\nSverige. Enligt skrivelsen föreslår Skogsstyrelsen att tillförsel av aska\r\noch kalk skall ske inom avrinningsområden där den naturliga återhämtningen\r\nbedöms vara långsam och otillräcklig samt där utlakningen av giftigt\r\naluminium från skogsmarken är skadlig för vattenekosystemet. Åtgärdsprogrammet\r\nsyftar därmed också till att förbättra förutsättningarna för att ett\r\nhållbart brukande av skogsmarken skall bidra till uppfyllandet av\r\nmiljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag och\r\nLevande skogar.\r\nSom anförs i skrivelsen har Naturvårdsverket sedan 1970-talet bedrivit\r\nett storskaligt kalkningsprogram för sjöar och vattendrag. Enligt\r\nMiljömålsrådets rapport visar den senaste riksinventeringen 2000 av sjöar och\r\nvattendrag att 10 % av sjöarna större än fyra hektar är försurade. Andelen\r\nhög och mycket hög surhetsgrad i skogsmarken har enligt Miljömålsrådet\r\nminskat från 24 % (under 1983-1987) till 16 % tio år senare (1993-1998)\r\noch delmålet Bara naturlig försurning är därmed sannolikt uppnått. Aktuella\r\ndata visar inte på en fortsatt försurning utan snarare på en tendens till\r\nytterligare förbättring. Utskottet delar regeringens bedömning att det\r\nbehövs ett samlat grepp om problemet med försurningen där den viktigaste\r\ninsatsen är att begränsa utsläpp vid föroreningskällorna. Det sura nedfallet\r\nav svavel har minskat och väntas minska ytterligare. Utsläppen av kväveoxider\r\nhar dock inte minskat i samma omfattning. Det faktum att en viss förbättring\r\nav försurningsläget har påvisats under senare år innebär ändå att det\r\nkommer att ta lång tid innan en normalisering av ekosystemen kan påvisas.\r\nFortsatt kalkning av sjöar och vattendrag bedöms därför vara nödvändig.\r\nNär det gäller skogsmarken är delmålet att trenden mot ökad försurning\r\nav skogsmarken skall vara bruten i områden som försurats av människan och\r\nen återhämtning skall ha påbörjats före år 2010. Modelleringar har visat\r\natt åtgärder för att minska markförsurningen i försurningsdrabbade områden\r\ni form av kalkning av skogsmark på lång sikt kan ge positiv effekt även\r\ni sjöar och vattendrag. Sådana åtgärder bör då samordnas med ytvattenkalkning.\r\n\r\nI skrivelsen anförs att regeringen avser att återkomma till riksdagen med\r\nslutsatser om miljökvalitetsmål och delmål i samband med den fördjupade\r\nutvärderingen av miljömålen under 2005. I det sammanhanget bör såväl\r\nåtgärder inom skogsbruket som avvägningen mellan kalkning i vatten respektive\r\npå land belysas. Utskottet anser att en behandling av de frågor som tas\r\nupp i motionerna 2002/03:MJ432 (kd) yrkande 9 och 2003/04:MJ22 (v) yrkande\r\n6 bör anstå till dess att regeringen har redovisat förslag i detta avseende.\r\nMotionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSkogspolitikens medel - skoglig utbildning, forskning och utveckling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning och avstyrker motioner om ansvaret\r\nför högre utbildning (m), översyn av den skogliga utbildningen (fp),\r\nfinansiering av forskningsinstitutioner (fp) och skogsforskning (kd).\r\nJämför reservationerna 36 (m), 37 (fp) och 38 (fp, kd).\r\nSkrivelsen\r\nGenom regeringens proposition Forskning för framtiden - en ny organisation\r\nför forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) ersatte Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) det tidigare\r\nSkogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Formas stöder forskning inom\r\nbl.a. skogsområdet. Andra möjligheter till finansiering av skogsrelaterad\r\nforskning finns genom bl.a. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning\r\n(MISTRA), Vetenskapsrådet och EU.\r\nUtvecklingen har gått mot att flera av de större anslagsgivarna vill se\r\nstörre projekt av tvärvetenskaplig karaktär som omfattar flera\r\nforskningsinstitutioner. Eftersom forskarnas löner i allt högre grad också\r\nfinansieras med projektanslag och inte med långsiktiga tjänster blir det\r\nett problem att avsätta resurser för att förbereda större ansökningar.\r\nVissa möjligheter finns att ansöka om medel för att förbereda ansökningar\r\nfrån Formas, vilket delvis hanterar problemen.\r\nMotionerna\r\nI fråga om ansvaret för högre utbildning anförs i kommittémotion 2003/04:MJ23\r\n(m) yrkande 3 att det är staten som skall svara för forskning. Resurserna\r\ntill denna forskning bör öka.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 8 bör regeringen göra en översyn\r\nav den skogliga utbildningen för att säkra och möta framtida behov inom\r\nskogsområdet. Det har dock skett en ökad efterfrågan på skoglig utbildning\r\nsedan slutet av 1990-talet. Regeringen bör enligt motionens yrkande 10\r\nfinna metoder för att långsiktigt säkra finansieringen av starka svenska\r\nforskningsinstitutioner inom skogsområdet. Skogsforskningen måste vara\r\nstark både vad avser produktions- och miljöfrågor.\r\nI fråga om skogsforskningen och den skogsindustriella forskningen anförs\r\ni motion 2003/04:MJ25 (kd) yrkande 6 att 2004 års forskningsproposition\r\nbör beakta den utveckling som varit i Sverige på senare år när det gäller\r\nskogsforskningen. Bristfälliga resurser har lett till att kvaliteten på\r\nforskning och utbildning har sänkts. Staten bör ta ett ökat ansvar för\r\nden långsiktiga finansieringen av den skogsindustriella forskningen i\r\nSverige.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i att en stark skogsnäring är ett nationellt intresse\r\nför Sverige. För att upprätthålla svensk skogsnärings konkurrenskraft\r\nkrävs det att kunskapsförsörjningen ligger i världsklass och att de\r\nskogliga utbildningarna har en god attraktionskraft. En väl sammanhållen\r\nskogsforskning och utbildning med regional spridning är viktig i detta\r\nsammanhang.\r\nSom anförs i skrivelsen ges skoglig högskoleutbildning i huvudsak vid\r\nSveriges lantbruksuniversitet, Gammelkroppa skogsskola och Högskolan i\r\nVäxjö. Skogsindustriell högskoleutbildning ges vid de tekniska högskolorna\r\noch vissa andra högskolor.\r\nUnder senare år har skogliga utbildningar haft svårt att rekrytera studenter.\r\nUtskottet instämmer i att detta är allvarligt för skogsnäringens framtid\r\nom det beror på att skogsnäringen inte upplevs som en framtidsbransch.\r\nDet är angeläget att öka branschens attraktionskraft och på olika sätt\r\nvisa på de möjligheter som finns. Detta är både skogsnäringens och statens\r\nansvar. Skogsnäringen genomför för närvarande en satsning riktad till\r\nelever på högstadie- och gymnasieskolor för att skapa intresse för skog\r\noch skogsnäring. Sveriges lantbruksuniversitet har marknadsfört den\r\nskogliga utbildningen, t.ex. i samband med återinrättandet av jägmästarexamen\r\n2001. Utskottet föreslår att motionerna 2003/04:MJ23 (m) yrkande 3 och\r\n2003/04:MJ24 (fp) yrkande 8 med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.\r\nI skrivelsen redovisas att skoglig forskning främst bedrivs vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet som har sektorsansvar för skogsforskningen. Även\r\nandra universitet och högskolor bedriver forskning med skoglig inriktning.\r\nSkogsindustriell forskning bedrivs på flera universitet och högskolor.\r\nBåde skoglig och skogsindustriell forskning bedrivs av berörda\r\nforskningsinstitut.\r\n\r\nI syfte att skapa grunden för en bättre samordning av den samlade skogs-\r\noch skogsindustriella forskningen och utbildningen tillsattes 1996 en\r\narbetsgrupp som kartlade dessa och redovisade behovet av vissa åtgärder\r\n(Ds 1998:20). Arbetsgruppen belyste bl.a. uppdelningen av handläggning av\r\nskogsrelaterade forskningsfrågor på fyra departement inom Regeringskansliet.\r\nI redovisningen konstateras att gränsöverskridande verksamhet inom skoglig\r\noch skogsindustriell forskning försvåras av att Sveriges lantbruksuniversitet,\r\nde tekniska högskolorna och forskningsinstituten har olika\r\ndepartementstillhörighet. Som anförs i skrivelsen avser regeringen att se över\r\ndet\r\ninterna arbetet i syfte att uppnå en bättre samordning av handläggningen\r\nav de frågor som berör skoglig och skogsindustriell forskning.\r\nI skrivelsen redovisas att Sverige har verkat aktivt för att skoglig och\r\nskogsindustriell forskning skall finnas med i EU:s sjätte ramprogram för\r\nforskning och utveckling. Utskottet instämmer i att det är angeläget att\r\nsvensk skogsrelaterad forskning kan dra fördel av de europeiska\r\nforskningsprogrammen. Ansvaret för sådant deltagande vilar på alla berörda\r\naktörer. Institutens samverkan med såväl universitet och högskolor som\r\nnäringslivet ger särskilda möjligheter till överblick, initiering och\r\nkoordinering av svenska insatser. Utskottet utgår i likhet med regeringen\r\nfrån att berörda forskningsinstitut kommer att medverka i relevant\r\nEU-forskning med skoglig anknytning. Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande (Formas) har ett uppdrag i regleringsbrevet\r\natt särskilt ta initiativ till samordning med berörda forskningsfinansiärer\r\ni frågor som rör forskning om bl.a. skog. Det ingår i Formas regleringsbrev\r\natt stimulera svenskt deltagande i europeiskt forskningsarbete.\r\nUtskottet instämmer i att insatser för utveckling av nya produkter och\r\ntjänster är nödvändiga för skogsnäringens framtid. Under senare år har\r\nstaten satsat på olika utvecklingsstöd bl.a. till träbranschen. Verket\r\nför innovationssystem (Vinnova) stöder utvecklingen av svensk skogsnäring\r\ngenom två pågående programsatsningar. Som framgår av det anförda instämmer\r\nutskottet i vad som anförts i motionerna 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 10 och\r\n2003/04:MJ25 (kd) yrkande 6 om att det är viktigt att vi har starka\r\nforskningsinstitutioner inom skogsområdet och att det är angeläget att\r\nkvaliteten på forskning och utbildning inte sänks. Någon särskild åtgärd\r\nmed anledning av motionerna synes inte påkallad. Motionerna bör lämnas\r\nutan vidare åtgärd i den mån de inte tillgodosetts med vad som\r\nanförts.\r\nSkogens kulturmiljövärden m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen har anfört och avstyrker motioner om\r\nskogens kulturmiljö (m) och om ekonomisk ersättning till följd av förekomst\r\nav fornlämningar och kulturminnen (kd) m.m.\r\nJämför reservationerna 39 (m) och 40 (kd).\r\nSkrivelsen\r\nDen svenska skogen rymmer ett rikt kulturarv eftersom människor i alla\r\ntider har nyttjat skogen för sin utkomst. Detta har avsatt spår i skogen\r\ni form av t.ex. tjärdalar, fångstgropar, kolbottnar och odlingsrösen. På\r\nsenare tid har även det s.k. biologiska kulturarvet uppmärksammats. Med\r\ndetta begrepp avses djur- och växtarter som är beroende av biotoper som\r\ninte skulle ha utvecklats utan människans inverkan i äldre tid, dvs. som\r\nhuvudsakligen har kommit till som en följd av lång tids markanvändning\r\noch hävd. Exempel på hävdpräglade miljöer som både hyser kulturmiljövärden\r\noch stor biologisk mångfald är skogsbeten, slåttermarker och många områden\r\nmed fullskiktad skog. En viktig del av skogens kulturmiljövärden är det\r\nrika immateriella kulturarv som skogen hyser i form av ortnamn, sägner\r\noch traditioner knutna till olika områden och objekt.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ23 (m) yrkande 5 anförs att det förmodligen är en bra\r\nidé att inventera vilka kulturmiljövärden som finns i skogen. Inventeringen\r\nbör ske i samråd med skogsägarna. Den får heller inte leda till stora\r\nkrav på avsättningar av skogsmark för dessa ändamål.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ25 (kd) yrkande 5 bör regeringen återkomma med\r\nförslag till lagstiftning i syfte att öka möjligheterna att kompensera\r\nmarkägaren ekonomiskt då inskränkning i markanvändning sker till följd av\r\nförekomst av fornlämningar och kulturminnen. Det behövs en översyn av\r\nlagstiftningen, som kan öppna för möjligheten till ersättning för\r\ninskränkning i brukandet inom större fornlämningar och fornlämningsområden.\r\nSvenska\r\nskogar bör enligt motion 2002/03:MJ400 (s) långsiktigt skyddas mot\r\ndvärgbandmask. Om dvärgbandmasken sprids i de svenska skogarna äventyras det\r\nrörliga friluftslivet. Dvärgbandmask, som förekommer i flera europeiska\r\nländer, sprids från räv till hund, katt eller räv. Hundarna blir inte\r\nsjuka av parasiten, men deras eller rävens avföring kan via t.ex. skogsbär\r\neller svamp smitta människan, som utvecklar en cancerliknande, svårbehandlad\r\nsjukdom med hög dödlighet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMiljökvalitetsmålet Levande skogar, delmålet om skydd för kulturmiljövärden,\r\nanger att skogsmark skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar\r\ninte skadas och att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är\r\nförsumbara senast år 2010. Miljö- och jordbruksutskottet uttalade vid\r\nriksdagsbehandlingen (2001/02:MJU3, rskr. 1998/99:32) av regeringens\r\nproposition Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop.\r\n2000/01:130) bl.a. att befintlig lagstiftning, främst skogsvårdslagen,\r\nmiljöbalken, jordabalken och lagen om kulturminnen i huvudsak är tillräcklig\r\nför att målet Levande skogar skall kunna nås. Utskottet framhöll vidare\r\natt ökade kunskaper skulle medföra större hänsyn i skogsbruket och bromsa\r\nutarmningen av det agrara, skogliga och industriella kulturarvet. Att\r\ninventera kulturlämningar i skogslandskapet och göra de mest skyddsvärda\r\nobjekten kända för berörda myndigheter och markägare är därför enligt\r\nutskottet en angelägen fråga under målet Levande skogar.\r\nSom anförs i skrivelsen regleras skydd av kulturmiljövärden i skogsmark\r\ni lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) och skogsvårdslagen\r\n(1979:429). Det biologiska kulturarvet kan även skyddas med stöd av\r\nmiljöbalken. I detta sammanhang skiljer man på fasta fornlämningar och övriga\r\nkulturlämningar. De fasta fornlämningarna skyddas av kulturminnes-lagen\r\nmedan övriga kulturlämningar i skogsmark behandlas i skogsvårdslagen. De\r\nfasta fornlämningarna har ett starkare lagskydd. Länsstyrelsen kan i\r\nprincip förbjuda samtliga planerade åtgärder om man anser att fornlämningen\r\nkan komma att skadas. Enligt 2 kap. 2 § första stycket kulturminneslagen\r\nhör till varje fornlämning ett så stort område som behövs för att bevara\r\nfornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art\r\noch betydelse. För övriga kulturlämningar i skogsmark gäller enligt 30 §\r\nskogsvårdslagen att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer\r\nfår meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens\r\noch kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av skog. Föreskrifterna får\r\ninte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.\r\nSkogsstyrelsen har i sina föreskrifter till lagen angett att skador till\r\nföljd av skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas i och invid\r\nhänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer i skogen. I allmänna\r\nråd till lagen ges exempel på värdefulla kulturmiljöer i skogen.\r\nSkogsvårdsstyrelsen arbetar utifrån dessa föreskrifter och råd i sin rådgivning\r\ntill skogsägare. Skogsvårdslagen ger dock inget specifikt skydd för det\r\nenskilda objektet. För att en övrig kulturhistorisk lämning skall skyddas\r\nkan dock skogsvårdsstyrelsen utfärda ett föreläggande. Brott mot sådana\r\nförelägganden är straffsanktionerade.\r\nVillkoren för att föryngra skog på fornlämningarna kan enligt skrivelsen\r\ni vissa fall vara förknippade med fördyringar. Justitiekanslern har utrett\r\nfrågan om ersättningsanspråk i samband med fornlämningsskydd och skogsbruk.\r\nJustitiekanslern ansåg i ett beslut den 19 april 2001 att skyddet för\r\nfasta fornlämningar enligt kulturminneslagen inte kunde anses berättiga\r\ntill ersättning. Fornlämningar har varit skyddade enligt olika lagstiftningar\r\nkontinuerligt sedan 1666. Den pågående markanvändningen på fornlämningar\r\nbör därför anses vara användning som fornlämning. I skrivelsen redovisas\r\natt länsstyrelserna, som beslutar i fornminnesärenden, bör som hittills\r\nsamråda med skogsvårdsstyrelserna och markägaren för att finna lösningar\r\nsom både bevarar fornlämningarna och tillgodoser kravet på fortsatt\r\nskogsbruk med bra föryngring. Utskottet föreslår med det anförda att motion\r\n2003/04:MJ25 (kd) yrkande 5 avstyrks.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att en helhetssyn på skogens natur-\r\noch kulturmiljövärden är en förutsättning för att nå framgång i det\r\nfortsatta arbetet för att bevara och främja dessa värden. Detta förutsätter\r\nen nära samverkan mellan naturvården, kulturmiljöorganisationen och\r\nskogsvårdsorganisationen, bl.a. när det gäller samordning av olika underlag\r\nför bevarandearbetet. Det gäller t.ex. framtagandet av olika typer av\r\nmarkhistoriska underlag som är nödvändiga för att den historiska hävden\r\nskall kunna vägas in på ett lämpligt sätt vid bevarande- och vårdåtgärder.\r\n\r\nSkogsvårdsorganisationen har i samarbete med kulturmiljövårdens myndigheter\r\ni projektet Skog och Historia genomfört inventeringar av kulturmiljövärden\r\npå skogsmark i vissa regioner. Huvudsyftet med dessa inventeringar är att\r\nskapa ett bättre kunskapsunderlag för skydd av kulturlämningar på skogsmark\r\neftersom skador på dessa i många fall beror på att lämningarna inte är\r\nkända av skogsbrukets aktörer. Enligt skogsvårdsorganisationens utvärdering\r\nhar hittillsvarande inventeringsinsatser i stor utsträckning bidragit\r\ntill att värdefulla kulturmiljöer bevaras och synliggörs. En viktig del\r\ni projektet är kompetensutveckling på kulturmiljöområdet för såväl verksamma\r\ninom skogen som lokalbefolkning och andra intressenter. För att\r\nmiljökvalitetsmålet Levande skogar, delmålet om skydd för kulturmiljövärden,\r\nskall uppnås krävs det ett fortsatt inventeringsarbete och en fortsatt\r\nkunskapsuppbyggnad. Så kallade gröna jobb inom arbetsmarknadspolitiken är\r\nav stor vikt i detta sammanhang.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att ett\r\ninventeringsunderlag över skogens kulturmiljövärden görs rikstäckande. Som\r\nanförs i skrivelsen är det en uppgift för i första hand Riksantikvarieämbetet,\r\nSkogsstyrelsen, länsstyrelsen och de regionala museerna i enlighet med\r\nkulturmiljöområdets ansvarsfördelning att tillhandahålla relevanta\r\nkunskapsunderlag och att svara för att skogens kulturmiljövärden tas till\r\nvara genom rådgivning och information till skogsnäringen. Motion 2003/04:MJ23\r\n(m) yrkande 5 bör lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts\r\nav vad som anförts.\r\nUtskottet har inhämtat att Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)\r\nårligen undersöker ca 350 rävar på förekomst av dvärgbandmask. Undersökningen\r\nvar inledningsvis riksomfattande, men tyngdpunkten har nu lagts på de\r\nsydligare länen. Ingen dvärgbandmask har påvisats. SVA bedriver också\r\nupplysning om risker med införsel av sjukdomar som är smittsamma från\r\nhund till människa. Målgrupper är hundtidningar, hundklubbar, veterinärer\r\noch den hundägande allmänheten. Ett viktigt syfte har varit att sprida\r\nkännedom om behovet av skyddande avmaskning. SVA har också kontakt med\r\nvåra grannländer och följer även i övrigt frågan om dvärgbandmaskens\r\nutbredning. Utskottet föreslår att motion 2002/03:MJ400 (s) med det anföra\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nSkogsvårdsorganisationen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen har anfört och avstyrker motioner om\r\nansvariga myndigheter för miljöfrågor i skogsbruket (s, m, fp, kd),\r\nuppdragsverksamhet (m) och s.k. gröna jobb i skogsmiljöer (v).\r\nJämför reservationerna 41 (m), 42 (fp), 43 (kd, c), 44 (m) och 45 (v).\r\n\r\nSkrivelsen\r\nSkogsvårdsorganisationen består av Skogsstyrelsen, som är central\r\nförvaltningsmyndighet för skogsfrågor, och skogsvårdsstyrelserna, för vilka\r\nSkogsstyrelsen är chefsmyndighet. Skogsvårdsstyrelserna har funnits så\r\nlänge vi har haft en modern långsiktig skogspolitik i Sverige, dvs. sedan\r\nbörjan av 1900-talet.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 25 anförs att enligt nuvarande regler\r\nprövar den skogliga myndigheten frågor enligt skogsvårdslagen medan\r\nkommunerna kan ha rätt att pröva enligt miljöbalken. Förhållandet måste\r\nrättas till; skogsvårdslagen bör vara det lagrum som gäller i detta fall.\r\nDet har enligt motion 2002/03:N269 (m) yrkande 8 blivit tydligt att det\r\ninom administrationen utvecklats ett dubbelkommando i fråga om miljöfrågor\r\ni skogen och skogsbruket. Även om det finns regioner där samarbetet mellan\r\nskogsvårdsstyrelsen, länsstyrelser och kommunerna kommit långt måste det\r\nvara en prioriterad fråga i skogs- och miljöpolitiken att samarbetet blir\r\nfullt tillfredsställande. När miljöbalken nu utreds blir det viktigt att\r\nklara ut att normal skogsskötsel regleras i skogsvårdslagen och inte i\r\nmiljöbalken. En ansvarsfördelning bör enligt motion 2003/04:MJ24 (fp)\r\nyrkande 11 klargöras mellan skogsvårdsorganisationen och\r\nlänsstyrelserna/Naturvårdsverket. Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna är en\r\nsektorsansvarig myndighet. Det är av största vikt att denna myndighet får\r\nbestå som en fristående myndighet. Enligt motion 2003/04:MJ218 (s) bör\r\nskogsvårdstyrelserna ha hela tillsynsansvaret för skogsbruket. För en tid\r\nsedan beslutade regeringsrätten att Nora kommun har rätt att ta ut en\r\navgift för tillsyn av skogsbruksåtgärderna avverkning, dikning och\r\nmarkberedning. Kommunen har därmed ett delat tillsynsansvar med\r\nskogsvårdsstyrelsen.\r\nGenom att ändra i miljöbalken och ge skogsvårdsstyrelserna tillsynsansvaret\r\nför även de skogsbruksåtgärder som enligt miljöbalken betraktas som\r\nmiljöfarlig verksamhet kommer servicen att bli bättre till medborgarna och\r\nskogsägarna.\r\nI motion 2003/04:MJ22 (v) yrkande 5 anförs i fråga om att utveckla verksamhet\r\nsom ger fler s.k. gröna jobb i skogsmiljöer att i dag finns ett samarbete\r\nmellan skogsvårdsstyrelserna och länsarbetsnämnderna. Skogsstyrelsen har\r\nredovisat flera förslag på verksamheter som kan bidra till att skogens\r\noch naturmiljöns centrala roll i ett uthålligt samhälle kan tas till vara.\r\n\r\nI fråga om skogsvårdsorganisationens affärsverksamhet anförs i motion\r\n2003/04:MJ23 (m) yrkande 8 att det är olyckligt om en statligt ägd aktör\r\nsäljer tjänster på en öppen marknad i konkurrens med privata aktörer,\r\nsärskilt om aktören samtidigt har ett myndighetsansvar.\r\nSkogsvårdsorganisationens\r\nuppdragsverksamhet faller in under dessa kriterier. Skogsvårdsorganisationen\r\nbör inte ha annan verksamhet än myndighetsuppgifter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkogsvårdsmyndighetens grundläggande uppgift är att göra en lämplig\r\navvägning mellan de två jämställda skogspolitiska målen: produktionsmålet\r\noch miljömålet. Myndighetens verksamhet är därför ett av de viktigaste\r\nmedlen i skogspolitiken. Verksamheten bygger på att i direkt kontakt med\r\nskogsägarna föra ut och förankra skogspolitiken genom rådgivning, information,\r\nuppdragsverksamhet och sådan tillsyn som syftar till att den skogspolitiska\r\nlagstiftningen följs. Bredden hos skogsvårdsorganisationens verksamhet\r\nliksom den direkta personliga kontakten mellan myndighetens anställda och\r\nde enskilda skogsägarna är unik, framför allt i ett internationellt\r\nperspektiv.\r\nMed det skogspolitiska beslutet 1993 blev behovet av en lokalt förankrad\r\nmyndighet med stor bredd tydligare. Den avreglerade politiken, som i högre\r\ngrad bygger på frivillighet, ställer större krav på skogsägarnas egna\r\nkunskaper och engagemang i sitt skogsbrukande. Ambitionen i de skogspolitiska\r\nmålen är högre än skogsvårdslagens krav. För att skogspolitikens mål skall\r\nuppfyllas är därför rådgivning och kunskapsuppbyggnad hos skogsägarna\r\nviktigare än tidigare. Detta kräver fortsatt förtroendefulla kontakter\r\nmed skogsägarna och lokal kännedom om skogstillståndet hos de anställda\r\npå skogsvårdsmyndigheten.\r\nRegeringsrätten anförde i dom 23 juni 2003 (RÅ 2003 ref. 63) att\r\nföryngringsavverkning och de anslutande åtgärderna markberedning och\r\nskyddsdikning\r\nkan medföra ökat läckage av framför allt i marken naturligt förekommande\r\nkväve till grund- och ytvatten. Det förhållandet att det är fråga om\r\nnaturligt i marken förkommande ämnen som tillförs grundvatten och närbelägna\r\nvattenområden genom läckage - och inte om främmande ämnen som på annat\r\nsätt tillförs vattnet - kan inte innebära annat än att tillförseln måste\r\nbetraktas som förorening av vattnet om det leder till olägenheter. De\r\naktuella skogsbruksåtgärderna kan därmed betecknas som miljöfarlig verksamhet.\r\nDen omständigheten att Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna utövar\r\nen tillsyn av visst slag över skogsbruket utgör inte hinder för en kommun\r\natt också utöva viss tillsyn såvitt avser åtgärder som kan beröra miljö-\r\noch hälsoskydd inom kommunen. Nora kommuns beslut att ta ut avgift för\r\nsådan tillsyn är därför lagligen grundat.\r\nUtskottet har inhämtat att Skogsstyrelsen i en skrivelse till regeringen\r\nden 25 augusti 2003 har föreslagit att det görs en ändring vad gäller\r\ntillsynen enligt miljöbalken på så sätt att skogsvårdsstyrelsens tillsynsansvar\r\nockså kommer att omfatta 9 kap. miljöbalken vad gäller verksamhet på mark\r\nsom omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen. Ärendet bereds inom\r\nMiljödepartementet. Utskottet föreslår att motionerna 2002/03:MJ424 (kd)\r\nyrkande 25, 2002/03:N269 (m) yrkande 8, 2003/04:MJ24 (fp) yrkande 11 och\r\n2003/04:MJ218 (s) i avvaktan på resultatet av de överväganden som pågår\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom anförs i skrivelsen utför skogsvårdsorganisationen vid sidan av\r\nmyndighetsuppgifterna avgiftsbaserade uppdrag åt olika intressenter inom\r\nramen för sitt kompetensområde. Verksamheten är självfinansierad. Sådan\r\nuppdragsverksamhet åt skogsbruket har sedan skogsvårdsstyrelsernas tillkomst\r\nutgjort en betydande del av organisationens verksamhet. Regering och\r\nriksdag har vid ett flertal tillfällen betonat att uppdragsverksamheten är\r\nen del av skogspolitiken och ett skogspolitiskt medel. Uppdragsverksamheten\r\när inriktad på sådana områden som är särskilt angelägna ur skogspolitiska\r\neller andra samhälleliga synvinklar, bl.a. upprättande av gröna\r\nskogsbruksplaner, stämpling av skog, värdering av skogsfastigheter, utbildning\r\nav skoglig personal, inventeringar av olika slag och samordning av\r\nmarkberedning för att hjälpa skogsägarna till bättre återväxtresultat.\r\nVerksamheten är anpassad så att den inte kommer i konflikt med myndighetens\r\ntillsynsansvar. Därutöver utförs uppdrag åt Arbetsmarknadsmyndigheterna,\r\ns.k. gröna jobb, som innebär att arbetslösa får arbeta och utvecklas\r\ninom området skogs-, natur- och kulturmiljövård samtidigt som viktiga\r\nresultat för skogspolitikens genomförande nås. Under år 2002 utgjorde\r\nomfattningen av uppdragsverksamheten ca 30 % av skogsvårdsorganisationens\r\nverksamhet.\r\nSkogsvårdsorganisationen har även en internationell uppdragsverksamhet\r\ninom sitt kompetensområde. Till stor del rör det sig om biståndsprojekt\r\nmed finansiering av Sida inom Baltikum, Ryssland och övriga Östeuropa.\r\nDenna verksamhet är viktig, bl.a. med tanke på den kommande utvidgningen\r\nav EU och den redan nu till stor del gemensamma virkesmarknaden i\r\nÖstersjöområdet. Den är också av betydelse för kompetensuppbyggnad inom\r\nskogsvårdsorganisationen.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att uppdragsverksamheten är ett\r\nviktigt medel i skogspolitiken. Verksamheten är en förutsättning för att\r\nkunna bibehålla en effektiv skogsvårdsmyndighet med den lokala förankring\r\nsom behövs för att nå ut med rådgivning och information. Genom verksamheten\r\nfår myndigheten möjlighet att direkt påverka skogsbruket, både genom de\r\nprodukter och tjänster som tas fram och säljs och genom tillfällen till\r\nrådgivning i kontakter med skogsägare och andra verksamma inom skogen.\r\nUppdragsverksamhet i offentlig regi på en konkurrensutsatt marknad har på\r\nsenare år ifrågasatts från principiella utgångspunkter. Även\r\nskogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet har varit föremål för olika\r\nutvärderingar,\r\nbl.a. med utgångspunkt i konkurrensaspekter. Inom ramen för utvärderingen\r\nav skogspolitiken har en granskning av uppdragsverksamheten gjorts av en\r\nextern utvärderare. Utvärderaren konstaterar bl.a. att det utifrån ett\r\nhelhetsperspektiv inte finns några belägg för att myndighetens verksamhet\r\nskulle ha någon menlig inverkan på marknaden. Utskottet föreslår att motion\r\n2003/04:MJ23 (m) yrkande 8 avstyrks med hänvisning till vad som nu anförts.\r\nÄven motion 2003/04:MJ22 (v) yrkande 5 bör med det anförda lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\nStatligt ägande\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen har anfört och avstyrker motioner om\r\natt i första hand avsätta statligt ägd skog framför privatägd skog till\r\nreservat (c) och det statliga skogsinnehavet (m, fp, kd, c).\r\nJämför reservationerna 46 (m), 47 (fp), 48 (kd) och 49 (c).\r\nSkrivelsen\r\nStaten som skogsägare har gammal hävd i Sverige. Redan i början av 1900-talet\r\nförvaltade Domänverket ca 3,5 miljoner hektar mark för aktivt skogsbruk\r\noch 6,5 miljoner hektar annan mark. I dag äger staten cirka 18 % av den\r\nproduktiva skogsmarksarealen i Sveriges. Den allra största delen, eller\r\n3,5 miljoner hektar, ägs och förvaltas genom det helstatliga Sveaskog AB\r\nsom bildades 1999. Statligt skogsägande kan öka konkurrensen om vedråvaran\r\nvilket bl.a. innebär lättare tillgång för köpsågverk. Ett statligt\r\nskogsägande kan öka antalet säljare på marknaden. Genom ett statligt ägande\r\nav skogsmark kan genomförande av reservatsbildning och förvaltning av\r\nområden med skyddsvärd skogsmark underlättas. Även i många andra länder\r\näger staten eller andra delar av den offentliga sektorn betydande arealer\r\nskogsmark. Statlig skog förvaltas i dag, förutom av Sveaskog AB, bl.a. av\r\nStatens fastighetsverk och Naturvårdsverket. Därtill förvaltas skogsmark\r\nav ett 20-tal myndigheter och helägda statliga bolag. Som exempel kan\r\nnämnas Fortifikationsverket, vissa universitet samt Skogsstyrelsen.\r\nMotionerna\r\nI fråga om statens uppgift beträffande utvecklingen av skogsnäringen anförs\r\ni kommittémotion 2002/03:MJ425 (kd) yrkande 1 att staten bör sälja ut de\r\nföretag som är verksamma på den konkurrensutsatta marknaden. Statens\r\nuppgift är att ta hand om områden med höga naturvärden som undantas brukning,\r\natt införskaffa och hålla viss produktionsmark som bytesvara när\r\nallmänintresset kräver att privata skogsägares marker inte längre kan brukas.\r\nI kommittémotion 2003/04:MJ23 (m) yrkande 9 anförs att staten äger ca\r\n20 % av skogen i Sverige. Andelen offentligt ägd skog är än större genom\r\natt både kommuner och kyrkan är stora skogsägare. Privatskogsbruket innehar\r\nendast hälften av skogsmarken i Sverige. Enligt vår mening är den offentligt\r\nägda andelen alltför stor. Enligt kommittémotion 2003/04:MJ24 (fp) yrkande\r\n12 bör målet för Sveaskog vara att sköta samhällets skogar samt tillhandahålla\r\nersättningsmark vid reservatsbildningar. Det överväldigande antalet\r\nstatliga företag bör avyttras. I kommittémotion 2003/04:MJ26 (c) yrkande 3\r\nframhålls möjligheten för nya småföretag vid en kontrollerad avveckling\r\nav Sveaskog i självbärande enheter skog. Kapital bundet i de stora\r\nskogsbolagens innehav av skog är lågavkastande relativt marknadsvärdet. Enligt\r\nmotionens yrkande 9 har staten ett ansvar för att bevaka konkurrensfrågorna\r\npå virkesmarknaden. Då staten genom Sveaskog har en mycket dominerande\r\nställning när det gäller skogsinnehav är det utomordentligt viktigt att\r\nkonkurrensfrågorna beaktas. I fråga om privat och statligt ägande anförs\r\ni kommittémotion 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 3 att regering och riksdag\r\ntidigare har markerat samstämmighet i synen på ägarstrukturen i det svenska\r\nskogsbruket, vilket inneburit att det enskilda ägandet skall stimuleras\r\ni förhållande till ett ökat storbolagsägande. Även fortsättningsvis bör\r\ndet enskilda ägandet i svenskt skogsbruk främjas. Enligt kommittémotion\r\n2003/04:MJ412 (c) yrkande 2 bör skyddet för privat ägande stärkas för att\r\nundvika dämpande effekter på företagande och ekonomisk tillväxt. Enligt\r\nmotionens yrkande 5 bör i första hand statligt ägd skog avsättas till\r\nreservat framför privatägd skog när likvärdiga skyddsvärden finns att\r\ntillgå. Reservatsbildning av övrig skog bör endast ske i de fall då\r\nlikvärdig skog ej går att finna i statlig ägo. Behandlingen av naturresurser\r\när enligt partimotion 2003/04:N327 (c) yrkande 9 ett strategiskt nationellt\r\nintresse. Kapital bundet i de stora skogsbolagens innehav av skog är\r\nlågavkastande relativt marknadsvärdet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI skrivelsen redovisas de skäl som tidigare angetts för att staten bör\r\näga betydande skogsarealer. Skälen kan sammanfattas på följande sätt.\r\nStatligt skogsbruk bör genom att vara ledande inom såväl natur- och\r\nkulturmiljövård som produktion av virke och andra nyttigheter tjäna som\r\nföredöme för hela skogsnäringen. Statligt skogsägande underlättar vidare\r\nen långsiktig förvaltning av större sammanhängande områden för att t.ex.\r\nbevara biologisk mångfald och från natur- och kulturmiljösynpunkt värdefull\r\nskogsmark. Statligt skogsägande ger också möjligheter till bättre arrondering\r\nav mark och underlättar markbyten med andra ägare vilket bl.a. är viktigt\r\nför att tillgodose friluftslivets samt natur- och kulturmiljövårdens behov.\r\nSkogen är en naturresurs med stora natur- och kulturmiljövärden och en\r\nnaturtillgång som berör många människor och som i hög grad bör vara\r\ntillgänglig för ett rörligt friluftsliv. Ett statligt skogsägande värnar\r\ndessa intressen och stärker allmänhetens känsla för skogen med dess natur-\r\noch kulturmiljövärden som gemensam tillgång och gemensamt ansvar. Vidare\r\nskall skogsmark som ingår i nationalpark enligt gällande lagstiftning\r\nägas av staten. Staten äger också skogsmark för speciella ändamål, t.ex.\r\ngenom Sveriges Lantbruksuniversitet för långsiktiga vetenskapliga ändamål.\r\n\r\nUtskottet instämmer med regeringen i vad som anförts och i att statens\r\nskogar skall förvaltas på ett föredömligt sätt såväl när det gäller\r\nvirkesproduktion som hänsyn till natur- och kulturmiljön samt sociala värden.\r\nPå miljösidan bör staten följaktligen ligga i frontlinjen beträffande\r\nkrav på en ansvarsfull förvaltning av det egna skogsbruket och ombesörja\r\nen god kompetens såväl inom den egna verksamheten som hos anlitade\r\norganisationer. Redan i dag är merparten av det statliga skogsbruket anslutet\r\ntill den frivilliga certifieringsstandarden FSC. Statens skogsförvaltning\r\nkan ha stor betydelse för att utveckla den lokala turistnäringen och natur-\r\noch kulturturism. Svea-skog AB har beslutat att utveckla en sådan verksamhet\r\npå sina marker.\r\nUtskottet anser att statligt skogsbruk därmed bör kunna tjäna som ett\r\nföredöme för hela skogsnäringen genom att fortsätta att utveckla\r\nförvaltningsmodeller som kan ge förutsättningar för både en effektiv och\r\nvärdeskapande virkesproduktion och bevarande av natur- och kulturmiljövärden\r\nsamt annat nyttjande. Genom det statliga skogsinnehavet finns särskilda\r\nmöjligheter att bidra till detta. Utskottet avstyrker med det anförda\r\nmotionerna 2002/03:MJ425 (kd) yrkande 1, 2003/04:MJ23 (m) yrkande 9,\r\n2003/04:MJ24 (fp) yrkande 12, 2003/04:MJ26 (c) yrkandena 3 och 9, 2003/04:MJ409\r\n(kd) yrkande 3, 2003/04:MJ412 (c) yrkandena 2 och 5 och 2003/04:N327 (c)\r\nyrkande 9.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Ett nationellt skogsprogram, punkt 1 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ett nationellt skogsprogram. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ24 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att 1993 års skogspolitiska beslut med två jämställda mål,\r\nproduktionsmål och miljömål, bör ligga fast, men att skogens betydelse för\r\nSveriges välstånd tydligare bör belysas då 15 % av Sveriges export från\r\nskogsbruket är nettoexport. Avverkningarna ligger för närvarande strax\r\növer den nivå som bedöms som långsiktigt uthållig. Samtidigt ökar efterfrågan\r\npå industrived med 1 miljon kubikmeter varje år. Det krävs enligt vår\r\nuppfattning en grundlig analys för att bedöma hur skogens resurser framöver\r\nskall tillvaratas på rätt sätt. En strategi för användningen av våra skogar\r\nbör snarast utarbetas för ett optimalt nyttjande av de skogliga resurserna.\r\nFolkpartiet förordar därför att ett nationellt skogsprogram tas fram.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Globala skogsfrågor, punkt 2 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Marie Wahlgren\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om globala skogsfrågor. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ24 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi delar i huvudsak regeringens synpunkter vad gäller internationellt\r\nskogssamarbete. Samarbete på olika nivåer är oerhört värdefullt för att\r\nnå fram till ett hållbart globalt skogsbruk. Vi vill emellertid ytterligare\r\nunderstryka vikten av att tredje världens länder tydligare involveras i\r\nde globala skogsdiskussionerna. Skogsskövling och svedjebruk bidrar till\r\nklimatförändringar och jorderosion, vilket förhindrar utvecklingsländernas\r\nodlingsmöjligheter och hungerbekämpning. Vi saknar i skrivelsen ett\r\nresonemang kring kopplingen mellan bistånds- och utvecklingsfrågorna och\r\nett miljömässigt hållbart skogsbruk. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Skogscertifiering, punkt 3 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogscertifiering. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ425 yrkande 5 och avslår motion 2003/04:MJ409 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSkogscertifiering är en marknadsdriven process. Det är viktigt att\r\ncertifieringen fungerar som en drivkraft och ett kommunikationsinstrument på\r\nen fri marknad. Kristdemokraterna anser att statens uppgift begränsar sig\r\ntill att tillse att det finns ett institutionellt ramverk som kan säkerställa\r\natt marknadsprinciperna fungerar väl. Anslutningen till ett certifieringssystem\r\nmåste vara frivillig och de som inte ansluter sig får inte diskrimineras.\r\nRamverket bör inte tillåta ett certifieringsmonopol utan garantera frihet\r\natt etablera nya certifieringssystem. Skogscertifiering får inte leda\r\ntill förtäckta handelshinder. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Konkurrensneutralitet, punkt 4 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kostnadsnackdelar för skogsnäringen i Sverige.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N269 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nFör ett högkostnadsland där skogsnäringen verkar efter egen förmåga på\r\nmarknaden blir det särskilt viktigt att konkurrensneutralitet råder i\r\nförhållande till skogsbruk och skogsindustrier i andra länder. Skogsbruket\r\ni Sverige har redan ett ekonomiskt handikapp eftersom flera viktiga\r\nkonkurrentländer subventionerar sitt skogsbruk. Det finns exempel på stora\r\nmoderna sågverk i forna Östeuropa som byggts med stora statliga subventioner.\r\nSvenska staten har en viktig uppgift att i sitt internationella arbete\r\nse till att dessa kostnadsnackdelar för skogsbruk och skogsindustrier i\r\nSverige minimeras. Som exempel kan nämnas att en svensk skogsmaskin kan\r\nbelastas med en bränsleskatt på 100 000-120 000 kr mer per år än motsvarande\r\nmaskin i Finland. Vi föreslår återigen en sänkning av dieselskatten för\r\nskogsmaskiner. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n5.      En gemensam skogspolitik, punkt 5 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en gemensam skogspolitik. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ25 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nVi anser i likhet med regeringen att det inte skall införas någon gemensam\r\nskogspolitik inom EU. Utgångspunkten bör vara att varje land självt skall\r\nråda över sina naturtillgångar i form av skog, berg, rinnande vattendrag\r\nm.fl. Det är angeläget att Sverige håller fast vid uppfattningen att\r\nskogspolitiken skall vara en nationell angelägenhet. Sverige bör förhindra\r\nbeslut som innebär att skogspolitiken blir ett EU-gemensamt politikområde,\r\näven om vårt land skulle bli ensamt bland medlemsländerna om denna\r\nuppfattning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Utvärdering av skogspolitiken, punkt 6 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en utvärdering av svensk skogspolitik. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ23 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ22 yrkande 1, 2003/04:MJ25 yrkande 1, 2003/04:MJ361, 2003/04:MJ409\r\nyrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ453.\r\nStällningstagande\r\nAtt utvärdera vad som hänt kan vara bra, men det är oroväckande att\r\nregeringen anser att utvärderingen skall samordnas med utvärderingen av\r\nmiljökvalitetsmålen. Det kan i så fall vara svårt att undvika att miljömålet\r\nprioriteras på bekostnad av produktionsmålet. Enligt vår uppfattning får\r\nproduktionsmålet inte vika i förhållande till miljömålet. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n7.      Utvärdering av skogspolitiken, punkt 6 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Marie Wahlgren\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utvärdering av skogspolitiken. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:MJ25 yrkande 1 och 2003/04:MJ409 yrkandena\r\n2 och 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 1, 2003/04:MJ23 yrkande\r\n2, 2003/04:MJ361 och 2003/04:MJ453.\r\nStällningstagande\r\nDen senaste tidens utveckling visar att en översyn av den svenska\r\nskogspolitiken är nödvändig. En totalöversyn av skogspolitiken behöver sålunda\r\ngöras med en avvägning mellan produktions- och miljömål. En sådan avvägning\r\nbör vara väl underbyggd och beakta studier av olika skogsområden som\r\nskyddas genom statliga markköp eller frivilligt ingångna skogsvårdsavtal.\r\nRegeringen bör återkomma till riksdagen med en sammanhållen strategi för\r\nförvaltningen av den svenska skogen.\r\nEfterfrågan på skogsprodukter är stor i det moderna samhället. På tio år\r\nhar virkesanvändningen i Sverige ökat med 10 miljoner kubikmeter, vilket\r\när en ökning med 13 %. Efterfrågan bedöms fortsätta öka åtminstone 10-20\r\når framåt, vilket innebär att virkesförbrukningen kommer att överstiga\r\navverkningspotentialen. För att det svenska skogsbruket skall vara hållbart\r\nfår inte den årliga avverkningen överstiga avverkningspotentialen. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Utvärdering av skogspolitiken, punkt 6 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en utvärdering av svensk skogspolitik. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ22 yrkande 1 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ23 yrkande 2, 2003/04:MJ25 yrkande 1, 2003/04:MJ361, 2003/04:MJ409\r\nyrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ453.\r\nStällningstagande\r\nDen svenska skogen är för landets invånare en omistlig källa till många\r\nnyttigheter och upplevelser. Produkter från svensk skog har i många\r\nårhundraden stått för en stor del av landets ekonomiska bas. Ökande brister\r\ni skogsskötseln och återplanteringen visar att det avreglerade skogsbruket\r\nmed större ansvar och frihet för skogsägarna inte fungerar tillfredsställande.\r\nAndra näringar än skogsindustri som är beroende av skog av en viss\r\nkvalitet blir i vissa regioner allt viktigare - både ekonomiskt och ekologiskt.\r\nDet handlar bl.a. om turistindustrin och upplevelseindustrin. Alla dessa\r\nförändringar och frågetecken gör att det i dag ställs andra krav på svensk\r\nskogspolitik än för drygt tio år sedan när svensk skogspolitik senast\r\nreviderades.\r\nVänsterpartiet anser att svensk skogspolitik bör ses över utifrån ovanstående\r\npunkter. Utvärderingen bör vara oberoende men samordnas med Skogsstyrelsen\r\noch Naturvårdsverket så att skogspolitikens mål för miljö och produktion\r\nbehandlas på ett likställt sätt. Detta bör riksdagen ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n9.      Skogspolitikens mål, punkt 7 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogspolitikens mål. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ23 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ304,\r\n2002/03:MJ425 yrkande 2, 2003/04:MJ26 yrkande 8 och 2003/04:MJ409 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är med tillfredsställelse som vi noterar att regeringen håller fast\r\nvid de mål som nu gäller för skogspolitiken. Den utvärdering som redan\r\ngjorts av hur väl de skogspolitiska målen uppfyllts visar att produktionsmålet\r\nkommit i andra hand sedan den nya lagen börjat gälla. Enligt vår mening\r\nbör inte jämställandet av miljö- och produktionsmålen innebära att\r\nproduktionen prioriteras ned. Tillämpningen av skogspolitiken bör som en\r\nbärande del ha medborgarnas möjlighet att bo och verka på landsbygden.\r\nVad som nu anförts bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n10.     Skogspolitikens mål, punkt 7 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogspolitikens mål. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ26 yrkande 8 och avslår motionerna 2002/03:MJ304,\r\n2002/03:MJ425 yrkande 2, 2003/04:MJ23 yrkande 1 och 2003/04:MJ409 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen skogsmark som redan avsatts av naturvårds-, kulturmiljövårds- och\r\nrekreationsskäl samt den mark som kommer att avsättas till följd av de\r\nytterligare krav som diskuteras i politiken på riksnivå och regional nivå\r\när troligen större än vad den skogspolitiska utredningen utgått ifrån.\r\nDet är också troligt att avsättningarna i högre utsträckning hamnar i\r\näldre, värdefull skog med hög timmerandel. Konsekvenserna för\r\nvirkesförsörjningen\r\nav statens avsättningspolitik har lett till stor oro i näringen. Härtill\r\nkommer att tusentals skogsägare reagerar på att de skulle utgöra ett hot\r\nmot den biodiversitet som tidigare skapats på deras gårdar.\r\nDenna politik kan enligt min uppfattning komma att rycka undan råvaran\r\nför sågverken och slå sönder bärkraftiga företag på landsbygden. Staten\r\ntär nu på det engagemang som finns i ägarleden för miljöfrågorna i skogen.\r\nDet är hög tid för riksdagen att ta ansvar för sin huvuduppgift att, mot\r\nbakgrund av den övergripande ekonomiska politiken, bedöma om balansen\r\nmellan produktions- och miljöintressen i skogsbruket utvecklas\r\ntillfredsställande.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n11.     Tätortsnära skogar, punkt 8 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tätortsnära skogar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ24 yrkande 5 och avslår motion 2003/04:MJ22 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att regeringens skrivelse inte i tillräckligt hög grad belyser\r\nsamspelet mellan skogens sociala värden och skogen som bruksplats. Det är\r\nav stor vikt att bedriva ett varsamt tätortsnära skogsbruk som kan kombineras\r\nmed ett rikt friluftsliv för befolkningen. Det är därför viktigt att\r\nutveckla varsamma brukningsmetoder, vid tätortsnära skogsbruk, för att\r\nkunna samutnyttja skogens resurser som rekreation i kombination med\r\nproduktion. I de fall friluftslivet kräver större inskränkningar i skogsbruket\r\nbör detta lösas framför allt med civilrättsliga avtal. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n12.     Tätortsnära skogar, punkt 8 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tätortsnära skogar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ22 yrkande 4 och avslår motion 2003/04:MJ24 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag har konstaterat att många tätortsnära skogar har stor betydelse för\r\nhälsan och människors välbefinnande, men detta har ännu inte slagit igenom\r\ni skogspolitiken. Bland de tydligaste exemplen på detta finns skogar i t.\r\nex. Stockholmsområdet som har mer än en miljon besökare om året, men ändå\r\nanses det att skogen skall skötas enbart utifrån skogsvårdslagen och\r\nvirkesproduktionsmålet.\r\nVänsterpartiet föreslår att en författningsändring sker såsom Skogsstyrelsen\r\nhar föreslagit, så att avverkningar skall kunna ske på ett sådant sätt\r\natt naturvärden m.m. bevaras eller utvecklas. Det bör också ske förändringar\r\ni berörd lagstiftning så att skogsägare åläggs ett informations- och\r\nsamrådsförfarande gentemot permanent- och fritidsboende, friluftsorganisationer\r\nm.fl. när större avverkningar skall ske i välbesökta tätortsnära skogar.\r\nLagändringar rörande tätortsnära skogar bör ske så att natur- och\r\nrekreationsvärden kan bevaras och utvecklas. Detta bör riksdagen ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n13.     Utbildningsinsatser kring skogsfrågor, punkt 9 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om rådgivning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ431 yrkande 14 och avslår motionerna 2003/04:MJ26 yrkande 1 och\r\n2003/04:MJ392.\r\nStällningstagande\r\nDet råder ett akut röjningsbehov i plant- och ungskog. Det finns i dag\r\nett röjningsberg på 1 000 000 ha skog som behöver röjas för att inte\r\nkvaliteten på timmerdimensionerna skall försämras. Det behövs enligt vår\r\nuppfattning medel till produktionsrådgivning med syfte på röjning.\r\nFolkpartiet anser att det är av största vikt att information och\r\nutbildningsinsatser\r\ninom skogssektorn prioriteras. En översyn och omfördelning av miljöresurser\r\ntill förmån för dessa insatser är av största vikt. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n14.     Utbildningsinsatser kring skogsfrågor, punkt 9 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om rådgivning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ26 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:MJ392 och 2003/04:MJ431\r\nyrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nI skrivelsen resoneras mycket kring vikten av rådgivning. Vi är överens\r\nom att ett uthålligt skogsbruk kräver kunskaper och informationsutbyte,\r\ndär rådgivning från skogsvårdsstyrelsen är en mycket viktig del. Regeringen\r\ngör emellertid tvärtemot vad som förespråkas, eftersom budgetpropositionen\r\nför år 2004 innehöll stora neddragningar som drabbat skogsvårdsstyrelsens\r\nfältorganisation. För den långsiktiga virkesförsörjningen är rådgivningen\r\nviktig. I skogsbruket tar det tid att lära av de egna misstagen. En dålig\r\nföryngring och röjning märks ekonomiskt förmodligen först vid den första\r\ngallringen efter 20-30 år. Det är därför lätt att inse hur viktig\r\nrådgivningen är just för skogsbruket. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Skogsvårdande åtgärder, punkt 11 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogsvårdande åtgärder. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ24 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:MJ332,\r\n2002/03:MJ453, 2003/04:MJ22 yrkande 2, 2003/04:MJ259 och 2003/04:MJ262.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser i likhet med regeringen att 1993 års skogspolitiska\r\nbeslut med två jämställda mål, produktionsmål och miljömål, bör ligga\r\nfast. När det gäller uppfyllandet av skogspolitikens mål måste återbeskogning\r\nske på sätt som lagen föreskriver. Vi anser att större krav bör kunna\r\nställas på skogs-ägarna att så sker. Ansvaret för att det följs bör åligga\r\nSkogsstyrelsen. När det gäller röjning finns ett stort behov att den ökar.\r\nDetta bör ej ske genom tvångslagstiftning utan genom fortsatt information\r\noch rådgivning. Folkpartiet vill också i detta sammanhang lyfta fram vikten\r\nav marknadsekonomiska incitament för långsiktig skogsskötsel. Regeringen\r\nbör snarast återkomma med konkreta förslag till åtgärder vad gäller\r\nåterbeskogning och röjning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n16.     Skogsvårdande åtgärder, punkt 11 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogsvårdande åtgärder. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ332 och 2003/04:MJ22 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ453, 2003/04:MJ24 yrkande 4, 2003/04:MJ259 och 2003/04:MJ262.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt Riksskogstaxeringen (år 2000) är det svårt att få fart på röjningarna.\r\nDet är visserligen något olika resultat över landet - men generellt röjs\r\nknappt 30 % av det röjningsbehov som finns. Det fordras således åtgärder\r\nför att få till stånd en godtagbar skötsel av de svenska skogarna. I\r\nFinland, där skogen spelar en minst lika viktig roll för sysselsättning\r\noch ekonomi som i Sverige, har man genom riktade bidrag till\r\nskogsskötselåtgärder\r\nfått till stånd en mycket hög verksamhet i sina skogar.\r\nVänsterpartiet anser att det är viktigt att skogsvårdsstyrelserna ökar\r\nkontakterna med skogsägarna för att komma till rätta med de brister som\r\nredovisats ovan. Vi anser också att näringen själv i princip skall stå\r\nför kostnaden eftersom man får igen det i form av högre avkastning. Det\r\nfinns olika metoder att åstadkomma detta på, t.ex. genom en skogsvårdsavgift\r\npå skogsbruksvärdet. Vidare kan en ökning av skogsbrukets andel av\r\nlandsbygdsutvecklingsmedlen övervägas, t.ex. kan övervägas att lägga en avgift\r\npå avverkningsanmälan/tillstånd. Ytterligare en variant är att använda\r\nmedel till ett statligt stödsystem till skogsägaren. Skogsägaren skulle\r\ndå få direkta stöd till återplanteringen, röjningen och de första\r\ngallringsåtgärderna. Man kan naturligtvis kombinera metoderna. Ökad rådgivning\r\nkan också kombineras med någon form av återinförande av gallrings- och\r\nröjningsplikt. Regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma med\r\nförslag till ett effektivt system så att återplantering, gallring och\r\nröjning sker på ett tillfredsställande sätt. Senast år 2005 bör systemet\r\nträda i funktion. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.\r\n\r\n17.     Bioenergi, punkt 12 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Marie Wahlgren\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om bioenergi. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ24 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ26 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det i regeringens skrivelse saknas en redogörelse för den\r\npotential som bioenergi kan vara. Enligt vår bedömning har skogen på flera\r\nområden en stor potential som energiförsörjare. I dag används endast 8-10\r\n% av skogens rest- och biprodukter till energiproduktion. Denna andel\r\nborde på sikt kunna öka. Vi anser att skogens potential inom bioenergiområdet\r\nbör belysas i den framtida uppföljningen av skogspolitiken. EG-direktivet\r\nom utökad användning av bioenergi i medlemsländerna kommer förmodligen\r\natt bana väg för ökad bioenergiförbrukning. Långsiktiga regler som kan\r\nunderlätta biobränslens konkurrenskraft gentemot fossila bränslen är\r\nviktiga för att möjliggöra en sådan utveckling. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n18.     Bioenergi, punkt 12 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om bioenergi. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ26 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ24 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nUnder en följd av år har röjning och skogsskötsel i yngre bestånd varit\r\neftersatt. Detta har medfört olyckliga produktionsbortfall och att\r\narbetstillfällen i skogsbruket har gått förlorade, samtidigt som naturvården\r\nförsämras. Vi bör inte ge efter för industrins påtryckning att försämra\r\nbioenergins betalningsförmåga. Det skulle nämligen medföra att möjligheten\r\nför skogsägaren att göra klengallring eller röjning med ekonomiskt rimliga\r\nvillkor försvinner. De brister vi ser avseende röjning och skogsvård är\r\ntill stor del hänförbara till kostnaden för dessa åtgärder.\r\nEn förbättrad ekonomi i röjningar och tidiga gallringar kommer med säkerhet\r\natt öka aktiviteten i denna typ av bestånd. Detta är det bästa sättet att\r\nöka virkesproduktionen utan att åsidosätta naturvärdena i skogen. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n19.     Samverkan mellan rennäring och skogsbruk, punkt 13 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om rennäring och skogsbruk. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ23 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nKonflikter mellan rennäringen och skogsbruket kan synas oundvikliga. Vi\r\nanser därför att det är bra att regeringen trycker på vad gäller vikten\r\nav samverkan på grundval av utbildning, rådgivning och bra planeringsunderlag.\r\nDet är bra om en ökad samverkan kommer till stånd. Vi anser vidare att\r\nsamverkan bör bygga på frivillighet och inte på tvång. Mot den bakgrunden\r\nanser vi inte att samrådsplikten enligt 20 § skogsvårdslagen (1979:429)\r\nbehöver omfatta hela renskötselområdet. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n20.     Ekonomisk säkerhet för återväxtåtgärder m.m., punkt 14 (fp, kd,\r\nc)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd), Jan Andersson (c)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ekonomisk säkerhet för återväxtåtgärder. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ409 yrkande 9 och 2003/04:MJ412\r\nyrkande 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 7, 2003/04:MJ25\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ220, 2003/04:MJ233, 2003/04:MJ409 yrkande 10,\r\n2003/04:MJ412 yrkande 9, 2003/04:MJ431 yrkande 15 och 2003/04:MJ444.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMot bakgrund av ett antal uppmärksammade fall av klipperi, dvs. snabba\r\nförvärv av skogsmark som därefter slutavverkas, beslutade riksdagen år\r\n1998 att som sin mening ge regeringen till känna att en utvärdering av\r\nbestämmelserna i jordförvärvslagen och fastighetsbildningslagen borde\r\ngenomföras. Genom beslut den 3 juni 1999 tillsattes Jordförvärvsutredningen\r\nmed uppgift att utvärdera effekten av vissa jordpolitiska bestämmelser.\r\nI april 2001 lämnade utredningen sitt betänkande (SOU 2001:38) Ägande och\r\nstruktur inom jord och skog. En av utredningens slutsatser är att de\r\nnegativa konsekvenserna av dessa s.k. exploaterande förvärv i första hand\r\nbör motverkas genom en striktare tillämpning av skogsvårdslagen. Trots\r\natt regeländringar i skogsvårdslagen har gjorts under senare år, anser vi\r\natt problemet med oansvarigt skogsbruk inte förhindras på ett tillfredsställande\r\nsätt. Regeringen bör återkomma med förslag till ändring av skogsvårdslagen\r\ni syfte att förhindra oansvarigt skogsbruk i form av s.k. klipperi.\r\nI dag gäller att köp av jord och skog i glesbygd skall stimulera sysselsättning\r\noch boende och utgöra ett skydd för en levande landsbygd. För att undvika\r\ntillståndsprövning kan man göra ett särskilt åtagande att bosätta sig på\r\nfastigheten eller inom orten inom ett år och sedan bo kvar där i fem år.\r\nProblemet är att åtagandet är svårt att kontrollera, och det finns inga\r\nrestriktioner vad gäller avverkning annat än de skogsvårdslagen ställer.\r\nDet har inträffat fall där man avstått från att flytta till fastigheten\r\noch i stället sålt den när man avverkat så mycket skog som varit möjligt.\r\nI avvaktan på att ett förvärvstillstånd prövas bör det införas regler\r\nsom förhindrar avverkning innan beslutet vunnit laga kraft. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n21.     Balans mellan olika ägarkategorier, punkt 15 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om balans mellan ägarkategorier. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ409 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna har under flera år framhållit vikten av att bevara\r\nprincipen om upprätthållande av den nuvarande balansen mellan olika\r\nägarkategorier i fråga om innehav av lantbruksfastigheter. Ett utredningsförslag\r\nmed denna innebörd överlämnades till regeringen år 2001 (SOU 2001:38),\r\nmen regeringen har fortfarande inte lämnat något sådant förslag till\r\nriksdagen. Kristdemokraterna anser att regeringen skyndsamt bör återkomma\r\ntill riksdagen med ett förslag i linje med det utredningen föreslår. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n22.     Mark för naturvårdsändamål, punkt 16 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mark för naturvårdsändamål. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ23 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:MJ425\r\nyrkande 6 och 2003/04:MJ25 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nUtgångspunkten för skogspolitiken bör, oavsett vilka mål som finns, vara\r\nden enskilda skogsägaren och dennes möjligheter att verka i sin skog.\r\nSkogsbruket och skogsindustrin är svenska basnäringar vilka har stor\r\nbetydelse för svensk ekonomi och sysselsättning. Det är viktigt att de ges\r\nså bra förutsättningar som möjligt. Även den framtida tillgången av\r\nskogsråvara måste finnas med i bedömningen av behovet av avsättning av skog\r\nför naturvårdsändamål. Därför synes avsättningar i storleksordningen 10 %\r\nav den produktiva skogsmarksarealen vara väl mycket. Till detta skall\r\nläggas den mark där restriktioner i brukandet finns.\r\nDet är viktigt att avsättningar som görs verkligen fångar unika miljöer\r\noch att dessa är av riksintresse. Den nedbrytning i regionala mål som\r\ngörs bör inte utformas så att regionala mål sätts utan hänsyn till\r\növergripande nationella mål. Det är också viktigt att ny kunskap om t.ex.\r\narters förekomst tillåts påverka också redan bildade områden. Så finns\r\ndet t.ex. indikationer på att några rödlistade arter förekommer i större\r\nmängd än vad som tidigare varit känt. Om detta stämmer skulle tidigare\r\navsättningar som gjorts för att skydda dessa arter kunna återgå till\r\nproduktiv skogsmark. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n23.     Mark för naturvårdsändamål, punkt 16 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mark för naturvårdsändamål. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 6 och 2003/04:MJ25 yrkande 4\r\noch avslår motion 2003/04:MJ23 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nUtredningar och nyckelbiotopsinventering har visat att det finns behov av\r\natt skydda mer värdefull skogsmark, särskilt i södra Sverige. Utifrån\r\nresultaten av bl.a. den omfattande nyckelbiotopsinventeringen och nya\r\nkunskaper bör en värdering göras av gamla reservatsavsättningar och\r\ntidigare skyddad mark för att klarlägga att de statliga medlen används till\r\navsättning av det mest skyddsvärda. En sådan utredning bör omgående\r\ntillsättas.\r\nKristdemokraterna anser att innan nya reservat inrättas bör en bristanalys\r\noch en nationell strategi formuleras. Vi föreslår att inventeringsarbetet\r\nskall koncentreras på de skogar där avverkningstillstånd sökts. I områden\r\ndär tillstånd för avverkning sökts, skall en översiktlig inventering först\r\ngöras innan tillstånd att avverka beviljas. I fråga om de ökande kraven\r\npå utnyttjande av den svenska skogen är det nödvändigt att avsättningar\r\nav skyddsvärd mark görs så \"smart\" som möjligt. Bedömningen av vilka\r\nområden som är skyddsvärda måste utvärderas kontinuerligt mot bakgrund av\r\nhur förekomsten av olika arter och habitat utvecklas. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n24.     Strategi för områdesskydd, punkt 17 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om strategi för områdesskydd. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ415 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ415\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nFör att klara Sveriges nationella miljömål och samtidigt ge vår viktigaste\r\nexportindustri fortsatt växtkraft krävs att Naturvårdsverket presenterar\r\nen samlad strategi för bildandet av nya naturreservat. I dag är bristerna\r\nstora i skötseln av de reservat som redan finns och de stora arealer som\r\navsattes år 1995 är ännu inte inventerade. Konsekvenserna för skogsbruket\r\när inte utredda, men sannolikt hotas tusentals arbetstillfällen i glesbygd.\r\nOm vi i Sverige skall fortsätta att göra kostsamma investeringar i\r\nnaturvård, bör det självfallet finnas en väl känd målbild och en strategi\r\nför arbetet.\r\nFrån Centerpartiet har vi även tidigare efterfrågat en samhällsekonomisk\r\nkalkyl för de skogliga reservatsbildningarna. Dessa frågor är fortfarande\r\nobesvarade. Det är en sak att köpa äldre skog, men samhällets kostnad är\r\nmycket större än så, med lägre sysselsättning och minskade exportinkomster.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n25.     Ökat inslag av lövträd i skog m.m., punkt 18 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om lövskog. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ22 yrkande 7 och avslår motion 2003/04:MJ423 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI en fråga sammanfaller produktions- och miljömålet, nämligen beträffande\r\nbehovet av att öka lövträdsinslaget i de svenska skogarna. Mer lövträd\r\noch mer varierad skog betyder ökad biologisk mångfald och bättre\r\nförutsättningar att bibehålla den. Innan industriskogsbruket slog igenom\r\ninnehöll skogarna mer lövträd. Till detta kommer att lövträd hämmas kraftigt\r\nav betande växtätare såsom älg, rådjur och hare. Individantalet hos dessa\r\narter hölls tidigare nere på lägre nivåer av rovdjuren som nuförtiden\r\nendast är en bråkdel av vad som fanns förr. Det går följaktligen utmärkt\r\natt i många områden kombinera ett ökat lövträdsinslag med en restaurering\r\nav våra rovdjursstammar.\r\nFrån produktionssynpunkt är det värdefullt om lövträdens andel ökar\r\neftersom vissa lövträdsvirkessorter i dag är mer värdefulla än barrträdsvirke.\r\nDet är också så på många marker att den totala virkesproduktionen är\r\nhögre i ett blandat bestånd än i ett bestånd som enbart består av en eller\r\ntvå trädarter. Den ökande efterfrågan på specialvirke, olika typer av\r\nbiobränslen, inredningsvirke etc. bäddar för en fortsatt ökad efterfrågan\r\npå lövträd. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bör få i uppdrag att\r\nåterkomma med förslag om hur inslaget av lövträd skall öka - där så är\r\nmöjligt i kombination med ökande rovdjursstammar. Detta bör riksdagen ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n26.     Inventeringskostnader m.m., punkt 19 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inventeringskostnad m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ219 yrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nEtt stort inslag av konsultarbete har gett olika inventeringsresultat på\r\nolika arealer. Den enskilde inventerarens inställning har fått stor\r\nbetydelse. Om markägaren vill ha ytterligare prövning måste han själv ta\r\ninitiativ till detta samt stå för kostnaden. Det finns exempel där markägare\r\nfått beskedet att 90 % av den avverkningsbara skogen blivit klassad som\r\nskyddsvärd. I andra fall slås fastigheter sönder och brukandet försvåras\r\nmarkant. Kristdemokraterna anser att markägaren bör beredas möjlighet\r\ntill \"second opinion\" på myndighetens bekostnad.\r\nDet samrådsförfarande som sedan vidtar skall resultera i att avtal sluts.\r\nSamrådsförfarandet är att likna vid förhandling. Att förhandla som enskild\r\nmarkägare gentemot myndighet är ingen enkel uppgift. Risken är uppenbar\r\natt markägaren på grund av ringa förhandlingserfarenhet och otillräcklig\r\nkunskap blir förlorare. Under samrådsförfarandet bör ägaren ha rätt till\r\njuridisk hjälp. När avtalet är slutet är det omöjligt för markägaren att\r\nlängre bruka arealen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n27.     Naturvårdsavtal m.m., punkt 20 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om naturvårdsavtal. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ24 yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 27,\r\n2003/04:MJ26 yrkandena 4-7 och 2003/04:MJ412 yrkandena 4, 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nNaturvårdsavtal är ett frivilligt instrument där staten genom\r\nskogsvårdsstyrelsen\r\ningår ett civilrättsligt avtal med skogsägaren. Skogsvårdsstyrelserna har\r\ni dag en stor efterfrågan på pengar för ersättning till markägare och\r\ntvingas säga nej medan länsstyrelserna har svårigheter att använda sina\r\nanslag. Det saknas dessutom ett stort antal skötselplaner vid inrättandet\r\nav naturreservat. Medel skulle i större omfattning kunna omfördelas från\r\nreservat till biotopskydd och avtal. Folkpartiet anser att reservatsbildningar\r\nbehövs men att frivilliga överenskommelser i många fall kan vara en\r\nsnabbare och likvärdig väg för att skydda vissa områden. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n28.     Naturvårdsavtal m.m., punkt 20 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om naturvårdsavtal. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:MJ424 yrkande 27 och avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 6,\r\n2003/04:MJ26 yrkandena 4-7 och 2003/04:MJ412 yrkandena 4, 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRegeringen vill att ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall\r\nundantas från skogsproduktion till år 2010. Statens ansvar för skydd\r\nuppskattas till 400 000 ha, resten utgörs av frivilliga avsättningar. Den\r\nhöjda politiska ambitionen sätter sin tilltro till frivilliga avsättningar,\r\nvilket är förståeligt mot bakgrund av det intresse skogsägare visat för\r\natt skydda värdefull skog. Det är ändå viktigt att slå fast att det är\r\nskogsägaren som definierar frivilliga avsättningar av mark. När regeringen\r\nnu höjer målsättningen måste den praktiska politiska konsekvensen bli att\r\nstaten är beredd att genom utbildning och rådgivning underlätta för\r\nmarkägaren att fatta beslut om hur marken skall nyttjas. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n29.     Naturvårdsavtal m.m., punkt 20 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om naturvårdsavtal. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ26 yrkandena 6 och 7 och avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande\r\n27, 2003/04:MJ24 yrkande 6, 2003/04:MJ26 yrkandena 4 och 5 och 2003/04:MJ412\r\nyrkandena 4, 6 och 7.\r\nStällningstagande\r\nNaturvårdsavtal är ett etablerat instrument i skogspolitiken men tillämpas\r\nav olika skäl för närvarande i liten utsträckning. Det är olyckligt att\r\nstaten i miljömålet Levande skogar binder upp sig för hur stora arealer\r\nsom skall avsättas som reservat respektive med stöd av naturvårdsavtal.\r\nDynamiken i naturen och det reella skötselbehovet i objekt som avsätts\r\ntalar för en övergång till naturvårdsavtal. Medvetenheten om att miljövärdena\r\ni det brukade landskapet egentligen är kulturvärden som kräver aktiva\r\ninsatser av förvaltaren börjar nu tränga igenom. Både riktlinjer och\r\ntillämpningsområde för naturvårdsavtalet bör därför ses över.\r\nFör att förtydliga i vilken ordning vi helst ser att olika förvaltningsformer\r\nav natur- och kulturvärden inom skogsbruket används har vi valt att\r\nillustrera detta i en s.k. centertrappa som bygger på en trappstegsmodell\r\ndär man börjar på det första steget och sedan går vidare om det av olika\r\nanledningar inte går eller är lämpligt att landa på det första steget.\r\nCentertrappa för skogens bevarande innebär först kontakt och samråd med\r\nmarkägaren samt frivilliga skötselavtal eller förvaltningsavtal. Därefter\r\nerbjuds markägaren bytesmark och slutligen inlösen av mark med valmöjlighet\r\nför markägaren hur ersättningen bör utgå. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n30.     Biotopskydd, punkt 21 (fp, v)\r\nav Lennart Fremling (fp), Kjell-Erik Karlsson (v) och Marie Wahlgren\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skydd av skogsmark. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ22 yrkande 3 och 2003/04:MJ24 yrkande 9 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ210 och 2002/03:MJ219 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEn verksamhet som fungerar och utvidgas är biotopskydd och naturvårdsavtal\r\nmed skogs- och markägare som vill göra en aktiv insats för att bevara\r\nlandets mångfald. Biotopskydd rör små arealer på upp till 5 hektar.\r\nNaturvårdsavtal är oberoende av storlek och kan handla om arealer på tiotals\r\nhektar. De medel som finns i dag räcker emellertid inte.\r\nEtt annat problem är att skyddsvärda områden med en areal på mellan 5 och\r\n20 hektar faller mellan de skyddsformer som i praktiken finns i dag.\r\nBiotopskydd är för små arealer och naturreservat inrättas i huvudsak på\r\nstörre områden. I en gemensam rapport från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen\r\nföreslås det att biotopskydd skall kunna gälla större arealer. Vi föreslår\r\natt biotopskydd skall kunna införas för arealer på upp till 20 hektar.\r\nEn översyn bör således göras för att undvika att områden på 5-20 ha hamnar\r\nmellan biotopskydd och reservatsansvar. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n31.     Biotopskydd, punkt 21 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skydd av skogsmark. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ219 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:MJ210,\r\n2003/04:MJ22 yrkande 3 och 2003/04:MJ24 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nEtt område som ges biotopskydd innebär ett intrång på fastigheten. Det\r\npåverkar inte bara den direkta avkastningen utan också den mer långsiktiga\r\nvid en eventuell försäljning. Det rimliga är att ett årligt arrende utgår\r\ntill markägaren såvida inte inköp sker för avsättning till naturreservat.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n32.     Stöd till skogsvård m.m., punkt 22 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om stöd till skogsvård. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ23 yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03:MJ472,\r\n2003/04:MJ423 yrkandena 1 och 4 och 2003/04:MJ474 yrkande 20.\r\nStällningstagande\r\nSkog har långa omloppstider, vilket betyder att det tar lång tid från\r\nplantering till avverkning. I de allra flesta fall får inte den som\r\nplanterat trädet avkastningen av det. Ädellövskog har ännu längre omloppstid\r\n- flera hundra år. Då är det t.o.m. svårt att tillgodogöra sig värdet i\r\nett ökat försäljningsvärde på fastigheten. Det är därför värdefullt att\r\nett bidrag för plantering och skötsel av ung ädellövskog finns.\r\nRegeringen aviserar nu att den vill se över bidraget och möjligen samordna\r\ndet med det stöd till landsbygdsutveckling som är en del av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken (CAP). Detta förslag bör enligt vår uppfattning avvisas\r\nav främst två skäl, dels på grund av att CAP ständigt är utsatt för\r\nförändringar och det kan därför förutses att denna finansiering blir temporär,\r\ndels på grund av att ädellövskog är långsamväxande. Det innebär att frågan\r\nom hur plantering av t.ex. ek bidrar till landsbygdsutveckling under detta\r\noch nästkommande sekel är höljt i dunkel. Arbetstillfällena på Visingsö\r\nhar inte blivit fler efter det att svenska flottan planterade ek för\r\nbåtbyggnadsändamål för snart två hundra år sedan. Inte ens nu när träden\r\när klara att skördas har sysselsättningen påverkats. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n33.     Stöd till skogsvård m.m., punkt 22 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om stöd till skogsvård. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ474 yrkande 20 och avslår motionerna 2002/03:MJ472,\r\n2003/04:MJ23 yrkande 7 och 2003/04:MJ423 yrkandena 1 och 4.\r\nStällningstagande\r\nMer lövinslag i den svenska skogen, speciellt i södra och mellersta Sverige,\r\när angeläget. Det finns samtidigt en stor oro hos skogsägarna kring\r\nlövskogen. I lövskog kan det förekomma många nyckelbiotoper och det finns\r\ndärför en oro för att staten genom olika former av avsättningar skall ta\r\nmarken ifrån skogsägarna. Med tanke på regeringens högt ställda mål om\r\nskogsavsättningar är detta en befogad oro. Metoden att genom stora\r\navsättningar skydda den biologiska mångfalden kan således motverka sitt syfte\r\nvad gäller att få ökade inslag av lövträd. Mer medel bör reserveras för\r\nolika lövskogsprojekt för såväl skötsel som plantering. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n34.     Åtgärdsprogram för markförsurning, punkt 23 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om markförsurning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:MJ432 yrkande 9 och avslår motion 2003/04:MJ22 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFörsurning av mark och vatten beror på utsläpp av svavel och kväveföreningar\r\nsom framför allt kommer från transportsektorn, industrin, energiproduktion,\r\narbetsmaskiner och jordbruket. Förutom utsläppsminskningar inom industrin\r\noch energisektorn m.m., krävs omfattande kalkning för att minska den\r\nbefintliga försurningen. Kristdemokraterna anser att regeringens åtgärder\r\när otillräckliga. En långsiktig strategi för sjöar och vattendrag bör\r\nomfatta mer än bara åtgärder direkt i vattnet eftersom försurningen i\r\nsjöar och vattendrag bl.a. är en följd av att omgivande marker försurats.\r\n\r\nVi anser att det är svårt att utläsa ur regeringens budgetförslag hur\r\nmycket pengar som anslås till kalkning och har även tidigare föreslagit\r\natt kalkning skall redovisas separat. Skogsstyrelsen har arbetat fram ett\r\nåtgärdsprogram för en sammanslagen sjö- och skogskalkning som skulle vara\r\neffektivare än nuvarande system både ur praktisk och ekonomisk synvinkel.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n35.     Åtgärdsprogram för markförsurning, punkt 23 (fp, v)\r\nav Lennart Fremling (fp), Kjell-Erik Karlsson (v) och Marie Wahlgren\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om markförsurning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ22 yrkande 6 och avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet har under lång tid pågått kalkning av sjöar och vattendrag. Det har\r\ndock varit frågan om akuta insatser med grova metoder där effekterna på\r\nde komplicerade ekologiska och geologiska systemen varit osäker, särskilt\r\npå lite längre sikt. Olika jordarter, biotoper och vattendrag reagerar\r\nolika på de nuvarande kalkningsåtgärderna.\r\nOm både miljömål och skogens produktionsförmåga skall kunna upprätthållas\r\nbehövs enligt min uppfattning förfinade metoder för att motverka\r\nförsurningseffekterna. Skogsstyrelsen och berörda länsstyrelser bedriver\r\nförsöksverksamhet med bl.a. askåterföring från biobränsleanläggningar. Man\r\nförsöker i denna verksamhet hitta mer subtila och hållbara metoder att\r\nåterföra näringsämnen som motverkar försurningen och bidrar till att\r\nupprätthålla den naturliga pH-balansen och därmed den ekologiska balansen.\r\nVerksamheten syftar också till att öka näringskompensationen efter skörd\r\nsamt att anpassa skötselmetoder för att uppnå bättre vattenkvalitet och\r\nuthållig skogsproduktion.\r\nBrist på medel hotar denna verksamhet. Sett med utgångspunkt från både\r\nskogens produktions- och miljömål är det viktigt att denna verksamhet\r\nutvecklas. Det är angeläget att verksamhet som syftar till att utveckla\r\nbättre metoder för att motverka försurning kan fortgå och inte hotas av\r\nmedelsbrist. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n36.     Skoglig utbildning, punkt 24 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skoglig utbildning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ23 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:MJ24 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI skrivelsen förekommer några resonemang om olika aktörers ansvar. Enligt\r\nvår uppfattning är det de lagstiftande och verkställande församlingarna\r\n(riksdagen och regeringen) som har hela ansvaret för genomförandet och\r\nutvärderingen av den politik som beslutas där. Till förfogande står ett\r\nantal myndigheter som har till enda uppgift att genomföra beslutad politik.\r\nEnligt vår mening är det staten som skall svara för forskning. Resurserna\r\ntill detta bör enligt vår uppfattning öka. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n37.     Skoglig utbildning, punkt 24 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skoglig utbildning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ24 yrkande 8 och avslår motion 2003/04:MJ23 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet råder ett stort utbildningsbehov inom skogsnäringen. En översyn bör\r\ngöras över den skogliga utbildningen för att säkra och möta framtida behov\r\ninom skogsområdet. I översynen bör också problemet att erhålla praktikplatser\r\nför gymnasieungdomar belysas. Sverige är ett skogsland och skogsforskningen\r\nbör med tanke på den betydelse som skogen har för vårt land ekonomiskt,\r\nsocialt och miljömässigt vara ett prioriterat forskningsområde. Sedan i\r\nslutet av 1990-talet har efterfrågan på skoglig utbildning ökat. Regeringen\r\nborde i översynen också undersöka efterfrågan av lämpliga eftergymnasiala\r\nskogliga utbildningar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n38.     Skogsforskning, punkt 25 (fp, kd)\r\nav Lennart Fremling (fp), Sven Gunnar Persson (kd) och Marie Wahlgren\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogsforskning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ24 yrkande 10 och 2003/04:MJ25 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nSverige är ett skogsland och skogsforskningen bör med tanke på den betydelse\r\nsom skogen har för vårt land ekonomiskt, socialt och miljömässigt vara\r\nett prioriterat forskningsområde. Skogsforskningen måste vara stark vad\r\navser både produktions- och miljöfrågor. Det är därför viktigt att stärka\r\nde universitetsinstitutioner som bedriver en god skogsforskning.\r\nRegeringen har utlovat en forskningspolitisk proposition till hösten 2004.\r\nVi vill uppmana regeringen att i utformningen av forskningspropositionen\r\nbeakta den utveckling av skogsforskningen som skett i Sverige på senare\r\når. Samtidigt som universitet, högskolor och forskningsinstitut fått fler\r\nuppgifter har man i princip fått mindre medel. De bristfälliga resurserna\r\nhar lett till att kvaliteten på forskning och utbildning har sänkts. Vi\r\nanser att staten bör ta ett ökat ansvar för den långsiktiga finansieringen\r\nav den skogsindustriella forskningen i Sverige. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n39.     Skogens kulturmiljö m.m., punkt 26 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogens kulturmiljö. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ23 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:MJ400 och\r\n2003/04:MJ25 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nDet är förmodligen en bra idé att inventera vilka kulturmiljövärden som\r\nfinns i skogen. Erfarenheterna av tidigare inventeringar för andra ändamål\r\när emellertid inte goda. Om en inventering skall göras är det enligt vår\r\nuppfattning ett krav att den sker i samråd med skogsägarna. En inventering\r\nfår inte heller leda till stora krav på avsättningar av skogsmark för\r\ndessa ändamål. Redan i dag är stora arealer undantagna från skogsbruk. Om\r\nytterligare restriktioner för att skydda kulturmiljö införs bör de motsvaras\r\nav minskade avsättningar till andra ändamål. Vi anser att samma\r\nersättningsregler bör gälla för restriktioner i markanvändningen för kultur och\r\nfornlämningar som för naturvård. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n40.     Skogens kulturmiljö m.m., punkt 26 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogens kulturmiljö. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ25 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:MJ400 och\r\n2003/04:MJ23 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nFör att nå miljömålet Levande skogar har högt ställda delmål satts upp.\r\nEn grundförutsättning för att nå målen för kulturmiljövården är att\r\ninventerade fornlämningar finns registrerade och att uppgifterna om lämningarna\r\när lätt åtkomliga för markägarna. Registrering och redovisning av befintliga\r\nfornlämningar bör därför prioriteras av de kulturmiljövårdande myndigheterna.\r\n\r\nDet behövs en översyn av lagstiftningen som kan öppna för möjligheten\r\ntill ersättning för inskränkning i brukandet inom större fornlämningar\r\noch fornlämningsområden. Under senare år har länsstyrelserna rapporterat\r\nom alltfler skador på kulturlämningar i skogen. Nya inventeringar visar\r\narealtäckande fornlämningar av en omfattning som kan komma att medföra\r\nbetydande inskränkningar i det enskilda skogsföretaget. På sina håll finns\r\nrisk för att skogsbruk och kulturminnesvård hamnar på kollisionskurs. Det\r\när rimligt att de markägare som drabbas av betydande inskränkningar i\r\nnyttjandet av marken, utöver den hänsyn markägaren skall ta till allmänna\r\nintressen, skall kompenseras ekonomiskt genom en intrångsersättning. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n41.     Skoglig myndighet, punkt 27 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skoglig myndighet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:N269 yrkande 8 och avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande\r\n25, 2003/04:MJ24 yrkande 11 och 2003/04:MJ218.\r\nStällningstagande\r\nDet har blivit tydligt att det inom administrationen utvecklats ett\r\ndubbelkommando i fråga om miljöfrågor i skogen och skogsbruket. Näringen\r\nmöter en kluven statsmakt. Detta har sannolikt sin grund i att miljöpolitiken\r\nväxte fram delvis vid sidan om skogspolitiken under 90-talet. Skogsägare\r\nbollas mellan myndigheter som kan ha delad syn på hur naturvärdena bäst\r\nhanteras.\r\nÄven om det finns regioner där samarbetet mellan skogsvårdsstyrelser,\r\nlänsstyrelser och kommuner kommit långt bör det vara en prioriterad fråga\r\ni skogs- och miljöpolitiken att samarbetet blir fullt tillfredsställande.\r\nNär det offentliga ställer särskilda miljökrav på näringsidkarna skall\r\nskogsägarna så långt möjligt bara ha med en myndighet att skaffa. När\r\nmiljöbalken nu utreds blir det viktigt att klara ut att normal skogsskötsel\r\nregleras i skogsvårdslagen och inte i miljöbalken. I annat fall kan\r\nkommunerna få oinskränkta möjligheter att reglera skogsbruk via miljöbalken.\r\nOm skogsbruk kan bedömas som miljöfarlig verksamhet blir kommunerna\r\nhuvudmän och inskränkningar i skogsbruket ersätts inte. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n42.     Skoglig myndighet, punkt 27 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skoglig myndighet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ24 yrkande 11 och avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande\r\n25, 2002/03:N269 yrkande 8 och 2003/04:MJ218.\r\nStällningstagande\r\nSkogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna är sektorsansvariga myndigheter.\r\nVi anser att det är angeläget att dessa myndigheter får bestå som fristående\r\nmyndigheter. En ansvarsfördelning bör ske mellan skogsvårdsorganisationen\r\noch länsstyrelserna/Naturvårdsverket. Skogsvårdsstyrelserna bör ges utökade\r\nmöjligheter att kunna bedriva sina viktiga rådgivningsinsatser. De ideella\r\norganisationernas potential bör också tas till vara. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n43.     Skoglig myndighet, punkt 27 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skoglig myndighet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ424 yrkande 25 och avslår motionerna 2002/03:N269 yrkande\r\n8, 2003/04:MJ24 yrkande 11 och 2003/04:MJ218.\r\nStällningstagande\r\nSkogsvårdslagen, där produktions- och miljömål jämställs, bygger på\r\nförvaltarskapstanken, ett ansvar som skogsbrukare har att ta för kommande\r\ngenerationer. Lagen är utformad för att ge skydd åt den biologiska mångfalden\r\nsamtidigt som virkesförsörjningen skall vara säkrad för den svenska\r\nskogsindustrin. Miljöbalkens regler är enligt min uppfattning bristfälligt\r\nanpassade till skogsbrukets förutsättningar. Oklarheterna i lagstiftningen\r\nkan därmed komma att drabba skogsbruket hårt, till nackdel för skogsvården\r\noch därmed också för svensk ekonomi. Enligt nuvarande regler prövar den\r\nskogliga myndigheten enligt skogsvårdslagen medan kommunerna kan ha rätt\r\natt pröva enligt miljöbalken. Förhållandet bör enligt min uppfattning\r\nrättas till så att skogsvårdslagen gäller för detta fall. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n44.     Uppdragsverksamhet, punkt 28 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om uppdragsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ23 yrkande 8 och avslår motion 2003/04:MJ22 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är olyckligt om en statligt ägd aktör säljer tjänster på en öppen\r\nmarknad i konkurrens med privata aktörer. Särskilt olyckligt är det om\r\naktören samtidigt har ett myndighetsansvar. Skogsvårdsorganisationens\r\nuppdragsverksamhet faller in under dessa kriterier. Även om utvärderingar\r\ninte funnit belägg för att försäljningsverksamheten har menlig inverkan\r\npå marknaden innebär det inte att så är fallet. Enbart förekomsten av en\r\nstatlig uppdragsverksamhet innebär etableringshinder, vilket i sig krymper\r\nkonkurrensen. Det går heller inte att gardera sig helt mot subventionerad\r\nprissättning där skattebetalarna i den övriga verksamheten står för\r\nsubventionen. Enligt vår mening bör inte skogsvårdsorganisationen ha annan\r\nverksamhet än myndighetsuppgifter. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n45.\r\nUppdragsverksamhet, punkt 28 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om uppdragsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ22 yrkande 5 och avslår motion 2003/04:MJ23 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI dag finns det en utvecklad verksamhet inom skogssektorn som kan kallas\r\ngröna jobb. Det är ett samarbete mellan skogsvårdsstyrelserna och\r\nlänsarbetsnämnderna. Ofta engageras arbetssökande och andra människor utanför\r\nden ordinarie arbetsmarknaden i glesbygd. För natur- och kulturmiljövården\r\ninnebär insatserna ett viktigt tillskott till otillräckliga ordinarie\r\nmedel. Ibland är det i praktiken den enda möjligheten att få de aktuella\r\nåtgärderna utförda.\r\nAtt kombinera resurser från olika politikområden kan ge påtagliga och\r\nkonkreta synergieffekter. Skogsstyrelsen har redovisat flera förslag på\r\nverksamheter som kan bidra till att skogens och naturmiljöns centrala\r\nroll i ett uthålligt samhälle kan tas till vara, bl.a. miljömätning av\r\nskogsmark, biologiska data för landskapsanalyser och uppföljning samt\r\nvård av naturvårdsobjekt och kulturmiljöer. Arbetstillfällen av detta\r\nslag ger ett nettotillskott av sysselsättning. Det pågår också pilotprojekt\r\ni samarbetet med försäkringskassorna rörande arbetslivsinriktad rehabilitering\r\ni skogsmiljöer, vilket visar goda resultat. Slutsatsen är att denna typ\r\nav åtgärder inom skog, natur och kultur innehåller särskilda kvaliteter\r\nsom motiverar en fortsatt och utökad verksamhet. Verksamhet som ger fler\r\ns.k. gröna jobb i skogsmiljöer bör utvecklas. Detta bör riksdagen ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n46.     Statligt skogsinnehav m.m., punkt 29 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statligt ägande. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ23 yrkande 9 och avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 1,\r\n2003/04:MJ24 yrkande 12, 2003/04:MJ26 yrkandena 3 och 9, 2003/04:MJ409\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ412 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:N327 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\nStaten äger cirka 20 % av skogen i Sverige. Andelen offentligt ägd skog\r\när än större på grund av att både kommuner och kyrkan är stora skogsägare.\r\nPrivatskogsbruket innehar endast hälften av skogsmarken i Sverige. Enligt\r\nvår mening är den offentligt ägda andelen alltför stor. Sveaskogs\r\ntillblivelse var enligt vår mening felaktig. Det visar sig också att Sveaskog\r\när en alltför stor markägare både regionalt och lokalt. Detta får en menlig\r\ninverkan på prisbild, utbud och försäljningskanaler, vilket inte minst\r\ndebatten i Norrbotten visar. Sveaskog är ett av de statliga bolag som vi\r\nvill sälja. Även i övrigt bör det offentliga innehavet av mark minska.\r\nStaten bör äga den mark som är avsatt av naturvårdsskäl eller andra\r\nbevarandeskäl samt mark som behövs för vetenskapliga ändamål eller\r\nförsvarsändamål. Därutöver ser vi inget behov av långsiktigt statligt\r\nmarkägande.\r\nI vissa fall kan staten temporärt äga mark t.ex. om strukturaffärer\r\nunderlättas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n47.     Statligt skogsinnehav m.m., punkt 29 (fp)\r\nav Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statligt ägande. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ24 yrkande 12 och avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 1,\r\n2003/04:MJ23 yrkande 9, 2003/04:MJ26 yrkandena 3 och 9, 2003/04:MJ409\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ412 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:N327 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att det överväldigande antalet statliga företag bör\r\navyttras. Detta kräver emellertid hänsynstagande till bl.a. marknadssituationen.\r\nFram till dess att en försäljning kan ske bör målet för Sveaskog vara\r\natt sköta samhällets skogar samt att tillhandahålla ersättningsmark vid\r\nreservatsbildningar. Sveaskog bör i takt med att den egna industrin\r\navvecklas och rådande avtal löper ut, begränsa sin virkesförmedlande roll\r\ntill att enbart omfatta statens skogar. Riksdagens beslut att sälja ut\r\nsågverk har ännu ej effektuerats. Orsaken till detta borde närmare redovisas.\r\n\r\nStaten bör generellt inte bedriva kommersiell verksamhet där detta kan\r\ngöras av det privata näringslivet. Risken för en snedvridning av\r\nkonkurrenssituationen på marknaden och att statliga medel används för att\r\nindirekt stötta verksamheten är alltför stora. Ett statligt ägande ökar\r\nrisken för att företag genom sitt speciella ägandeförhållande blir mer\r\nbenäget att ta icke-affärsmässiga risker, vilket också leder till en osund\r\nmarknad. Det är därför lämpligt att en oberoende utredning ser över statens\r\nkommersiella verksamheter både inom de statliga bolagen och inom myndigheterna.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n48.     Statligt skogsinnehav m.m., punkt 29 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statligt ägande. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ425 yrkande 1 och 2003/04:MJ409 yrkande 3 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ23 yrkande 9, 2003/04:MJ24 yrkande 12, 2003/04:MJ26\r\nyrkandena 3 och 9, 2003/04:MJ412 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:N327 yrkande\r\n9.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att staten bör sälja ut de företag som är verksamma\r\npå den konkurrensutsatta marknaden. Vi anser följaktligen att statligt\r\nägande av den produktiva skogsmarken inte är ett primärt intresse även om\r\ndet kan finnas skäl som talar för statligt ägande. Enskilda skogsägare\r\noch privata bolag kan bruka skogen miljö- och tillväxtmässigt lika bra\r\nsom staten och det finns därför ingen anledning för staten att konkurrera\r\ngenom att äga produktionsskog i stor omfattning.\r\nStatens uppgift är att ta hand om områden med höga naturvärden som undantas\r\nbrukning, att införskaffa och hålla viss produktionsmark som bytesvara\r\nnär allmänintresset kräver att privata skogsägares marker inte längre kan\r\nbrukas. Behovet är störst i södra Sverige där mer mark behöver skyddas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n49.     Statligt skogsinnehav m.m., punkt 29 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statligt skogsinnehav. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ26 yrkandena 3 och 9 och avslår motionerna 2002/03:MJ425\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ23 yrkande 9, 2003/04:MJ24 yrkande 12, 2003/04:MJ409\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ412 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:N327 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKapital bundet i de stora skogsbolagens innehav av skog är lågavkastande\r\nrelativt marknadsvärdet. Innehavet borde säljas, då aktieägarna borde\r\nförvänta en betydligt högre avkastning på detta dolda kapital. Motsvarande\r\ngäller sannolikt i minst lika hög grad för Sveaskog. Detta förutsätter\r\ndock enligt min uppfattning en kontrollerad avveckling av Sveaskog. Ett\r\nskapande av självbärande enheter skog skulle ge möjlighet till start av\r\ntusentals nya småföretag inom skogsbranschen. Centerpartiet anser att nya\r\nstorägare inte är något alternativ då det inte befrämjar vårt lands\r\nintressen på något sätt.\r\nStaten har genom Sveaskog en dominerande ställning när det gäller\r\nskogsinnehav och det är därför viktigt att konkurrensfrågorna beaktas. Det\r\ngäller vid såväl timmeranskaffning som prissättning på massaved. Ett\r\nmissbruk av en dominerande ställning på marknaden kan få mycket svåra\r\nregionala konsekvenser för sågverks- och massaindustrin. Virkesmarknaden\r\ndomineras av ett fåtal stora aktörer. I ett sådant marknadsläge är det\r\nviktigt att det råder sunda konkurrensförhållanden. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nSkogspolitikens mål (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\n\r\nI en särskild reservation som bifogas detta betänkande framhåller jag att\r\nen totalöversyn av skogspolitiken bör genomföras med bl.a. en förnyad\r\navvägning mellan produktions- och miljömål.\r\nSkogsvårdslagen, där miljö- och produktionsmål jämställs, bygger på\r\nförvaltarskapstanken, ett ansvarstagande som skogsbrukare har att ta för\r\nkommande generationer. Lagen är utformad för att ge skydd åt den biologiska\r\nmångfalden samtidigt som virkesförsörjningen skall vara säkrad för den\r\nsvenska skogsindustrin. Det är enligt min mening nödvändigt att riksdagen\r\ngör en förnyad bedömning av om balansen mellan produktions- och miljöintressen\r\ni skogsbruket utvecklas tillfredsställande. Konsekvenserna för\r\nvirkesförsörjningen av statens avsättningspolitik har lett till viss oro inom\r\nskogsnäringen. På liknande sätt har myndigheter och miljöorganisationer\r\npåtalat riskerna för den biologiska mångfalden om den nuvarande utvecklingen\r\ntillåts fortsätta.\r\nFör att svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri skall kunna utvecklas\r\ni framtiden krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som\r\nbefrämjar såväl produktions- som miljömål. Det är angeläget att dessa mål\r\när jämställda vid utformningen av den övergripande skogspolitiken.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:MJ22 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utvärdering av svensk skogspolitik och att utvärderingen bör\r\nvara oberoende men samordnas med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket så\r\natt skogspolitikens mål för miljö och produktion behandlas på ett likställt\r\nsätt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen snarast bör återkomma med förslag om ett effektivt\r\nsystem så att återplantering, gallring och röjning sker på ett\r\ntillfredsställande\r\nsätt.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att biotopskydd skall kunna införas på arealer upp till 20 hektar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lagändringar rörande tätortsnära skogar så att natur- och\r\nrekreationsvärden bevaras och/eller utvecklas.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla verksamhet som ger fler \"gröna jobb\" i skogsmiljöer.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det är angeläget att verksamhet som syftar till att utveckla\r\nbättre metoder för att motverka försurning kan fortgå och inte hotas av\r\nmedelsbrist.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skall få i uppdrag att\r\nåterkomma med förslag om hur inslaget av lövträd i skog skall öka - där\r\nså är möjligt i kombination med ökande rovdjursstammar.\r\n2003/04:MJ23 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om målen i skogspolitiken.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utvärdering av skogspolitiken.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ansvaret för högre utbildning.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avsättning av mark för naturvårdsändamål.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skogens kulturmiljö.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samverkan mellan rennäring och skogsbruk.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om finansiering av bidrag till ädellövskog.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skogsvårdsorganisationens affärsverksamhet.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det statliga skogsinnehavet.\r\n2003/04:MJ24 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett nationellt skogsprogram.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skogens potential inom bioenergiområdet skall belysas i den\r\nframtida uppföljningen av skogspolitiken.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i internationella forum och sammanhang bör driva\r\narbetet med att minska jorderosion och klimatförändringar m.m.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med konkreta\r\nförslag på åtgärder avseende återbeskogning och röjning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla varsamma brukningsmetoder vid tätortsnära skogsbruk\r\nför att kunna utnyttja skogens resurser som rekreation i kombination med\r\nproduktion.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om civilrättsliga avtal med markägarna för att skapa utrymme att\r\nkombinera skogens olika värden och intressen.\r\n7. Riksdagen begär att regeringen snarast vidtar åtgärder för att\r\nförhindra problem kring återplanteringar vid handel med skogsfastigheter,\r\ns.k. skogsklippare.\r\n8. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av den skogliga\r\nutbildningen för att säkra och möta framtida behov inom skogsområdet.\r\n9. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag på\r\nvad som bör göras för att undvika att områden på 5-20 hektar hamnar mellan\r\nbiotopskydd och reservatansvar.\r\n10.        Riksdagen begär att regeringen finner metoder för att långsiktigt\r\nsäkra finansieringen av starka svenska forskningsinstitutioner inom\r\nskogsområdet.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en ansvarsfördelning bör klargöras mellan\r\nskogsvårdsorganisationen och länsstyrelserna/Naturvårdsverket.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att målet för Sveaskog bör vara att sköta samhällets\r\nskogar samt tillhandahålla ersättningsmark vid reservatsbildningar.\r\n2003/04:MJ25 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av skogspolitiken och en sammanhållen\r\nstrategi för förvaltningen av den svenska skogen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om älgstammens storlek.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på ändring\r\nav skogsvårdslagen i syfte att förhindra oansvarigt skogsbruk.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inventering och avsättning av skyddad skogsmark.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nlagstiftning i syfte att öka möjligheterna att kompensera markägaren ekonomiskt\r\ndå inskränkning i markanvändning sker till följd av förekomst av fornlämningar\r\noch kulturminnen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skogsforskningen och den skogsindustriella forskningen.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige bör förhindra en gemensam skogspolitik inom EU.\r\n2003/04:MJ26 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om vikten av att tilldela resurser till rådgivning för\r\natt ett långsiktigt hållbart skogsbruk skall bli möjligt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att bioenergins betalningsförmåga inte får försämras,\r\ndå det påverkar skogsägarens möjlighet att göra klengallring eller röjning\r\nmed ekonomiskt rimliga villkor.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om möjligheten för nya småföretag vid en kontrollerad\r\navveckling av Sveaskog i självbärande enheter skog.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en mer flexibel linje vid förvaltning av stora\r\nskogsområden där brukande kombineras med förstärkt rådgivning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att den vinnande tanken om frivilliga avsättningar\r\nmåste bibehållas i skogspolitiken.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att både riktlinjer och tillämpningsområde för\r\nnaturvårdsavtal bör ses över.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om prioriteringen vid bevarande av skyddsvärda natur- och\r\nkulturvärden inom skogsbruket.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att det är hög tid för riksdagen att ta ansvar för sin\r\nhuvuduppgift att, mot bakgrund av den övergripande ekonomiska politiken,\r\nbedöma om balansen mellan produktions- och miljöintressen i skogsbruket\r\nutvecklas tillfredsställande.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att staten har ett ansvar för att bevaka konkurrensfrågorna\r\npå virkesmarknaden.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:MJ207 av Kenneth Johansson och Sven Bergström (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheterna att stödja återplantering av drabbade\r\nskogsområden för skogsbrukare som drabbats av svampangrepp.\r\n2002/03:MJ210 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av bestämmelserna\r\nför bevarande av skyddsvärda biotoper.\r\n2002/03:MJ219 av Maria Larsson (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om markägares möjlighet till second opinion av nyckelbiotopsinventering\r\npå myndighetens bekostnad.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge markägaren rätt till juridisk hjälp under samrådsförfarandet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett årligt markarrende erbjuds när areal ges\r\nbiotopskydd.\r\n2002/03:MJ304 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom miljömålen för skog.\r\n2002/03:MJ332 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen kommer med förslag på hur man skall öka de\r\nskogsvårdande åtgärderna i svenskt skogsbruk, för att säkra ett långsiktigt\r\nhållbart skogsbruk.\r\n2002/03:MJ400 av Inger Lundberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att svenska skogar långsiktigt måste skyddas mot dvärgbandmask.\r\n\r\n2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skapa långsiktigt hållbara spelregler för skogsnäringen.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om frivilliga avsättningar av mark.\r\n2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om statens uppgift beträffande utvecklingen av skogsnäringen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om balans mellan miljö- och produktionsmål.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om skogscertifiering.\r\n6. Riksdagen begär att regeringen låter utreda värdet av gamla\r\nreservatsavsättningar och tidigare skyddad mark, enligt vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Skogsstyrelsens åtgärdsprogram för markförsurning skall\r\ninföras.\r\n2002/03:MJ453 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom skogspolitik.\r\n2002/03:MJ472 av Kristina Zakrisson och Karl Gustav Abramsson (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom konsekvenser av förändringar i skogsvårdslagen.\r\n2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kostnadsnackdelar för skogsnäringen i Sverige.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs vad gäller samordning av skogspolitiken.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:MJ218 av Per-Olof Svensson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att skogsvårdstyrelserna bör ha hela tillsynsansvaret för skogsbruket.\r\n\r\n2003/04:MJ220 av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att en utredning bör tillsättas med syfte att föreslå skärpningar av\r\njordförvärvslagen och skogsvårdslagen för att minska \"skogsklipperiet\".\r\n2003/04:MJ233\r\nav Yvonne Andersson (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen föreslår en lagändring så att riskerna för\r\notillbörlig skogsskövling minimeras.\r\n2003/04:MJ259 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kraftfulla åtgärder för att öka de skogsvårdande insatserna.\r\n2003/04:MJ262 av Helene Petersson och Göte Wahlström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder för en bättre skogsskötsel.\r\n2003/04:MJ361 av Peter Pedersen (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av den svenska skogspolitiken i syfte att säkra en\r\nkonkurrenskraftig och uthållig skogsproduktion i landet.\r\n2003/04:MJ392 av Carina Adolfsson Elgestam och Göte Wahlström (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom utbildningsbehovet inom skogsindustrin.\r\n2003/04:MJ409 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om statens uppgift beträffande utvecklingen av skogsnäringen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av en översyn av skogspolitiken och en\r\nsammanhållen strategi för förvaltningen av den svenska skogen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om privat och statligt ägande.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om balans mellan miljö- och produktionsmål.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skogscertifiering.\r\n8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav jordförvärvslagen i syfte att bevara balansen mellan olika ägarkategorier.\r\n9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav skogsvårdslagen i syfte att förhindra oseriöst skogsbruk i form av s.\r\nk. klipperi.\r\n10.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav jordförvärvslagen så att det ej blir tillåtet för köparen att avverka\r\nskog innan köpet vunnit laga kraft eller förvärvstillstånd erhållits.\r\n2003/04:MJ412 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att stärka skyddet för privat ägande för att undvika\r\ndämpande effekter på företagande och ekonomisk tillväxt.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att berörda myndigheter i första hand bör försöka finna\r\nalternativa skyddsformer i samverkan med markägaren.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att i första hand avsätta statligt ägd skog framför\r\nprivatägd skog till reservat när likvärdiga skyddsvärden finns att tillgå.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att utgångspunkten måste vara att skyddande av enskilt\r\nägd skog skall ske i samråd med ägaren.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om obligatoriska samråd mellan myndigheter och markägare\r\nvid inventering av markområden.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att i avvaktan på att ett förvärvstillstånd prövas bör\r\ndet införas regler som förhindrar avverkning innan beslutet vunnit laga\r\nkraft.\r\n9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte\r\natt föreslå skärpningar i lagstiftningen för att komma till rätta med\r\n\"skogsklipparna\".\r\n2003/04:MJ415 av Maud Olofsson och Birgitta Sellén (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en bättre analys av den skogliga reservatspolitiken.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Naturvårdsverket bör presentera en samlad strategi för\r\nbildandet av nya naturreservat.\r\n2003/04:MJ423 av Åsa Domeij (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka insatserna för ökade arealer av ädellövskog, lövskog\r\noch blandskog.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige har ett internationellt ansvar att bevara de rika\r\nmiljöer som ädellövskogarna utgör för eftervärlden.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skydd av kulturmiljöer i skogsbrukslandskapet.\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillräckliga resurser ges till utbildningsinsatser\r\nkring skogsfrågor.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillförsäkra återplantering av skog.\r\n2003/04:MJ444 av Hans Stenberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom fonderade medel för återplanteringsåtgärder.\r\n2003/04:MJ453 av Raimo Pärssinen (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av skogspolitiken.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avsätta mer resurser till plantering och skötsel av\r\nlövskog.\r\n2003/04:N327 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behandlingen av naturresurser som ett strategiskt nationellt\r\nintresse.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ett nationellt skogsprogram",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ24 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Globala skogsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ24 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Skogscertifiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 5 och 2003/04:MJ409 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N269 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "A4D19906-EACF-44D7-B3B4-B0A2672B4C10",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "229",
                    "43",
                    "0",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A4D19906-EACF-44D7-B3B4-B0A2672B4C10",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "En gemensam skogspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ25 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "86D1C0AC-EF7C-4DA5-8651-E16DE192D299",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "86",
                    "0",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/86D1C0AC-EF7C-4DA5-8651-E16DE192D299",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utvärdering av skogspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 1, 2003/04:MJ23 yrkande 2, 2003/04:MJ25 yrkande 1, 2003/04:MJ361, 2003/04:MJ409 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ453.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Skogspolitikens mål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ304, 2002/03:MJ425 yrkande 2, 2003/04:MJ23 yrkande 1, 2003/04:MJ26 yrkande 8 och 2003/04:MJ409 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Tätortsnära skogar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 4 och 2003/04:MJ24 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "D7A34AEE-57FD-4B66-B712-31F32EFFCF3D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "2",
                    "0",
                    "23",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "215",
                    "34",
                    "23",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D7A34AEE-57FD-4B66-B712-31F32EFFCF3D",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Utbildningsinsatser kring skogsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ26 yrkande 1, 2003/04:MJ392 och 2003/04:MJ431 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Skogsskador",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ207 yrkande 1 och 2003/04:MJ25 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Skogsvårdande åtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ332, 2002/03:MJ453, 2003/04:MJ22 yrkande 2, 2003/04:MJ24 yrkande 4, 2003/04:MJ259 och 2003/04:MJ262.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "8960A352-A7F1-46D7-8DB2-0858BE120675",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "34",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "213",
                    "25",
                    "34",
                    "77"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8960A352-A7F1-46D7-8DB2-0858BE120675",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Bioenergi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 2 och 2003/04:MJ26 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Samverkan mellan rennäring och skogsbruk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ23 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Ekonomisk säkerhet för återväxtåtgärder m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 7, 2003/04:MJ25 yrkande 3, 2003/04:MJ220, 2003/04:MJ233, 2003/04:MJ409 yrkandena 9 och 10, 2003/04:MJ412 yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ431 yrkande 15 och 2003/04:MJ444.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Balans mellan olika ägarkategorier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ409 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Mark för naturvårdsändamål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 6, 2003/04:MJ23 yrkande 4 och 2003/04:MJ25 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Strategi för områdesskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ415 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "24",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "ED0CA35E-A334-4B58-9597-76560045E9AA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 24 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "254",
                    "17",
                    "0",
                    "78"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/ED0CA35E-A334-4B58-9597-76560045E9AA",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Ökat inslag av lövträd i skog m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 7 och 2003/04:MJ423 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Inventeringskostnader m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ219 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Naturvårdsavtal m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 27, 2003/04:MJ24 yrkande 6, 2003/04:MJ26 yrkandena 4-7 och 2003/04:MJ412 yrkandena 4, 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Biotopskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ210, 2002/03:MJ219 yrkande 4, 2003/04:MJ22 yrkande 3 och 2003/04:MJ24 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Stöd till skogsvård m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ472, 2003/04:MJ23 yrkande 7, 2003/04:MJ423 yrkandena 1 och 4 och 2003/04:MJ474 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Åtgärdsprogram för markförsurning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ432 yrkande 9 och 2003/04:MJ22 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Skoglig utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ23 yrkande 3 och 2003/04:MJ24 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Skogsforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ24 yrkande 10 och 2003/04:MJ25 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Skogens kulturmiljö m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ400, 2003/04:MJ23 yrkande 5 och 2003/04:MJ25 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Skoglig myndighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 25, 2002/03:N269 yrkande 8, 2003/04:MJ24 yrkande 11 och 2003/04:MJ218.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Uppdragsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ22 yrkande 5 och 2003/04:MJ23 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Statligt skogsinnehav m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 1, 2003/04:MJ23 yrkande 9, 2003/04:MJ24 yrkande 12, 2003/04:MJ26 yrkandena 3 och 9, 2003/04:MJ409 yrkande 3, 2003/04:MJ412 yrkandena 2 och 5 och 2003/04:N327 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:39 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ett nationellt skogsprogram",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Globala skogsfrågor",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skogscertifiering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "En gemensam skogspolitik",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utvärdering av skogspolitiken",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Utvärdering av skogspolitiken",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Utvärdering av skogspolitiken",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Skogspolitikens mål",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Skogspolitikens mål",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Tätortsnära skogar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Tätortsnära skogar",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Utbildningsinsatser kring skogsfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Utbildningsinsatser kring skogsfrågor",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Skogsvårdande åtgärder",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Skogsvårdande åtgärder",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Bioenergi",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Bioenergi",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Samverkan mellan rennäring och skogsbruk",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Ekonomisk säkerhet för återväxtåtgärder m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Balans mellan olika ägarkategorier",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Mark för naturvårdsändamål",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Mark för naturvårdsändamål",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Strategi för områdesskydd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Ökat inslag av lövträd i skog m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Inventeringskostnader m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Naturvårdsavtal m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Naturvårdsavtal m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Naturvårdsavtal m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Biotopskydd",
          "partier": "\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Biotopskydd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Stöd till skogsvård m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Stöd till skogsvård m.m.",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Åtgärdsprogram för markförsurning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Åtgärdsprogram för markförsurning",
          "partier": "\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Skoglig utbildning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Skoglig utbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Skogsforskning",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Skogens kulturmiljö m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Skogens kulturmiljö m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Skoglig myndighet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Skoglig myndighet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Skoglig myndighet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Uppdragsverksamhet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Uppdragsverksamhet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Statligt skogsinnehav m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Statligt skogsinnehav m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Statligt skogsinnehav m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Statligt skogsinnehav m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:40:19"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen om hur den ser på skogspolitiken, mot bakgrund av bland annat Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.",
          "dok_id": "GR01MJU16",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Uppföljning av skogspolitiken (MJU16)",
          "dok_id": "GR01MJU16",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 00:40:19"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU16",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen om hur den ser på skogspolitiken, mot bakgrund av bland annat Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU16",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:27"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Uppföljning av skogspolitiken (MJU16)",
          "dok_id": "GR01MJU16",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:27"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU16",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_MJU_16.pdf",
          "filstorlek": "364005",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Uppföljning av skogspolitiken",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/780F22C8-B313-43CA-8AE4-A015F444104C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ207 Svampangrepp på tallskog",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ207",
          "ref_dok_titel": "Svampangrepp på tallskog",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ210 Skogsmarkens betydelse och skyddsvärda biotoper",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ210",
          "ref_dok_titel": "Skogsmarkens betydelse och skyddsvärda biotoper",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ219 Avsättning av skogsareal till skyddsvärt område eller nyckelbiotop",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ219",
          "ref_dok_titel": "Avsättning av skogsareal till skyddsvärt område eller nyckelbiotop",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ304 Miljömålen för skog",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ304",
          "ref_dok_titel": "Miljömålen för skog",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ332 Åtgärder för bättre skogsvård",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ332",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för bättre skogsvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ400 Dvärgbandmasken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ400",
          "ref_dok_titel": "Dvärgbandmasken",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ424 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ424",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ425 Skogsnäringen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ425",
          "ref_dok_titel": "Skogsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ453 Skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ453",
          "ref_dok_titel": "Skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ472 Konsekvenser av förändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "Konsekvenser av förändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N269 En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N269",
          "ref_dok_titel": "En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ218 Tillsynsansvaret för skogsbruket",
          "ref_dok_id": "GR02MJ218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ218",
          "ref_dok_titel": "Tillsynsansvaret för skogsbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ22 med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ22",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ22",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ220 Jordförvärvslagen och skogsvårdslagen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ220",
          "ref_dok_titel": "Jordförvärvslagen och skogsvårdslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ23 med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ23",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ23",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ233 Skogsskövling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ233",
          "ref_dok_titel": "Skogsskövling",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ24 med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ24",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ24",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ25 med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ259 Skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ259",
          "ref_dok_titel": "Skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ26 med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ26",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ26",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ262 Skärpt lagstiftning för skogsskötsel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ262",
          "ref_dok_titel": "Skärpt lagstiftning för skogsskötsel",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ361 Skogsproduktionen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ361",
          "ref_dok_titel": "Skogsproduktionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ392 Skogsindustrins utbildningsbehov",
          "ref_dok_id": "GR02MJ392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ392",
          "ref_dok_titel": "Skogsindustrins utbildningsbehov",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ409 Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ409",
          "ref_dok_titel": "Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ412 Äganderätt",
          "ref_dok_id": "GR02MJ412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ412",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ415 Behovsanalyser vid skogliga reservatsavsättningar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ415",
          "ref_dok_titel": "Behovsanalyser vid skogliga reservatsavsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ423 Ädellövskogar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ423",
          "ref_dok_titel": "Ädellövskogar",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ444 Fonderade medel för återplanteringsåtgärder",
          "ref_dok_id": "GR02MJ444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ444",
          "ref_dok_titel": "Fonderade medel för återplanteringsåtgärder",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ453 Översyn av skogspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ453",
          "ref_dok_titel": "Översyn av skogspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N327 Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N327",
          "ref_dok_titel": "Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR0339",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "Uppföljning av skogspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-13",
          "ref_dok_id": "GR09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2004-05-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-13",
          "ref_dok_id": "GR09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2004-05-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:230",
          "ref_dok_id": "GR0K230",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "230",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:230",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}