{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289409",
      "dok_id": "GR01MJU15",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU15",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU15",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "15",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:38",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:42",
      "titel": "Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU15/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU15",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU15",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU15",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU15</div><h1>Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan\r\nför åtgärder inom hästsektorn samt åtta följdmotioner med totalt 38\r\nyrkanden. I betänkandet behandlas också 14 yrkanden från allmänna motionstiden\r\n2002 och 2003.\r\nI skrivelsen presenteras en handlingsplan för den alltmer betydelsefulla\r\nhästsektorn. Särskild tonvikt läggs på att identifiera områden där\r\nförutsättningar finns eller bör skapas för fortsatt utveckling av sektorn.\r\nDen hästpolitiska utredningens betänkande En svensk hästpolitik (SOU\r\n2000:109) behandlas översiktligt och redan genomförda åtgärder presenteras.\r\nRegeringen ger i samband med skrivelsen två uppdrag till Statens\r\njordbruksverk. I det första uppdraget skall verket göra en omfattande översyn\r\nav den nuvarande situationen avseende identifiering och registrering av\r\nhästar. I det andra uppdraget skall verket kartlägga omfattning, karaktär\r\noch spridning av hästföretagandet samt analysera relevanta faktorer som\r\nbidrar till utvecklingspotentialen inom sektorn. Regeringen ger även i\r\nuppdrag till Konsumentverket att arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre\r\nsteg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter. Samtliga uppdrag\r\nskall redovisas under år 2004. Vidare avser regeringen att inrätta en\r\nsamarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor. Det första mötet är\r\nplanerat till våren 2004.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, framför allt med hänvisning\r\ntill regeringens skrivelse och de uppdrag regeringen ger i samband med\r\nden. I betänkandet finns 28 reservationer och ett särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Den svenska hästsektorns betydelse\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2002/03:MJ441 i\r\ndenna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 1, 2003/04:MJ42\r\ni denna del, 2003/04:MJ45 yrkande 1, 2003/04:MJ439 i denna del och\r\n2003/04:MJ475 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n2.      Hästar och säkerhet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 6.\r\n\r\n3.      Hästar och rehabilitering\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.\r\nReservation 2 (fp, kd)\r\n\r\n4.      Hästsektorn och jämställdhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del,\r\n2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna del\r\noch 2003/04:MJ44 yrkande 5.\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n5.      Ridsport och vissa skatteregler\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n6.      Forskning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ40 yrkande 11 och 2003/04:MJ44\r\nyrkande 4.\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n7.      Utbildning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40\r\nyrkandena 2, 12 och 15 och 2003/04:MJ44 yrkande 3.\r\nReservation 8 (fp)\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n8.      Finansiering av högskoleutbildning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.\r\nReservation 10 (fp, kd)\r\n\r\n9.      Hovslagarutbildning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 14.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n10.     Djurskydd\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.\r\nReservation 12 (v)\r\n\r\n11.     Kunskapskrav för hästägare\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ39 yrkande 2 och 2003/04:MJ44\r\nyrkande 7 i denna del.\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (v)\r\n\r\n12.     Tävlingsveterinärer\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 7.\r\nReservation 15 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n13.     Handel med hästar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ307, 2002/03:MJ490 yrkande 5,\r\n2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.\r\nReservation 16 (fp, kd)\r\nReservation 17 (v)\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n14.     Identifiering och registrering av hästar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ38 i denna del och 2003/04:MJ439\r\ni denna del.\r\n\r\n15.     Bevarande av hotade raser\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 5, 2002/03:MJ441 i\r\ndenna del, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ41, 2003/04:MJ45\r\nyrkande 3 och 2003/04:MJ475 yrkande 4.\r\nReservation 19 (kd, c)\r\n\r\n16.     Hästnäringens villkor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del,\r\n2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.\r\nReservation 20 (m)\r\nReservation 21 (fp)\r\nReservation 22 (c)\r\n\r\n17.     Hästen och jordbrukspolitiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande\r\n6, 2002/03:MJ441 i denna del, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i\r\ndenna del, 2003/04:MJ40 yrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ44\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266 yrkande 1 och 2003/04:MJ475\r\nyrkande 6.\r\nReservation 23 (fp)\r\nReservation 24 (kd, c)\r\n\r\n18.     Regler för bygglov\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ45 yrkande 4.\r\nReservation 25 (c)\r\n\r\n19.     Spelets betydelse för hästsektorns utveckling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ43 yrkande\r\n2 och 2003/04:MJ45 yrkande 5.\r\nReservation 26 (m)\r\nReservation 27 (c)\r\n\r\n20.     Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ44 yrkande 8 och 2003/04:MJ439 i\r\ndenna del.\r\nReservation 28 (fp)\r\n\r\n21.     Skrivelsen\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:54 till handlingarna.\r\nStockholm den 25 mars 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund\r\n(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Christina Axelsson (s),\r\nSverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders\r\nJohansson (m), Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia\r\nWidegren (m), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nMot bakgrund av hästsektorns växande betydelse inom en rad viktiga områden\r\ni samhället beslutade regeringen den 17 februari 2000 om direktiv till en\r\nsärskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till en sammanhållen\r\nhästpolitik. Syftet med utredningen var att skapa förutsättningar för att\r\nbevara och utveckla hästsektorn i Sverige. Utredningen överlämnade\r\nbetänkandet En svensk hästpolitik (SOU 2000:109). Betänkandet remissbehandlades\r\nunder våren 2001. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig\r\ni Jordbruksdepartementet (dnr Jo2000/2761). Den hästpolitiska utredningen\r\nlade fram en rad förslag till åtgärder inom hästsektorn, och flera åtgärder\r\nhar redan vidtagits.\r\nI december 2003 presenterade regeringen för riksdagen skrivelse 2003/04:54\r\nHandlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Med anledning av skrivelsen\r\nhar åtta motioner väckts (s, m, fp, kd, v, c) med totalt 38 yrkanden.\r\nUtskottet har valt att därutöver behandla 14 yrkanden från allmänna\r\nmotionstiden 2002 respektive 2003, vilka berör frågor som tas upp i skrivelsen.\r\nSamtliga motioner återfinns i bilaga 1.\r\nKulturutskottet har yttrat sig dels över skrivelsen (i de delar som berör\r\nkulturutskottets verksamhetsområden), dels över de motioner som ankyter\r\ntill dessa områden. Yttrandet (2003/04:KrU2y) återfinns i bilaga 2.\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nI skrivelsen presenteras en handlingsplan för den alltmer betydelsefulla\r\nhästsektorn. Inledningsvis beskrivs hästsektorns utveckling och den svenska\r\nhästsektorn i dag. Den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk\r\nhästpolitik (SOU 2000:109) behandlas översiktligt och redan genomförda\r\nåtgärder presenteras. Särskild tonvikt läggs på att identifiera områden\r\ndär förutsättningar finns eller bör skapas för fortsatt utveckling av\r\nsektorn. De områden som tas upp är särskilda hästsatsningar (t.ex. hästar\r\noch säkerhet), forskning och utbildning, djurskydd samt identifiering och\r\nregistrering av hästar. Ett särskilt avsnitt ägnas åt hästhållningens och\r\nhästföretagandets betydelse. Skrivelsen tar också upp spelets betydelse\r\nför hästsektorns utveckling samt den samarbetsgrupp för hästsektorns\r\nframtidsfrågor som regeringen inrättar.\r\nRegeringen ger i samband med skrivelsen två uppdrag till Statens jordbruksverk.\r\nI det första uppdraget skall verket göra en omfattande översyn av den\r\nnuvarande situationen avseende identifiering och registrering av hästar.\r\nI uppdraget ingår även att se över rapportering och registrering av\r\nsjukdata beträffande hästar, administration av hästpass samt tekniska\r\nhjälpmedel i syfte att få säkra och hållbara system. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 1 november 2004. I det andra uppdraget skall\r\nJordbruksverket\r\ni samarbete med berörda myndigheter och organisationer kartlägga omfattning,\r\nkaraktär och spridning av hästföretagandet samt analysera relevanta\r\nfaktorer som bidrar till utvecklingspotentialen inom sektorn. I uppdraget\r\ningår även att utreda hur den gemensamma jordbrukspolitikens nya inriktning\r\npåverkar hästsektorn och om och i så fall hur hästens roll i jordbrukspolitiken\r\nbör stärkas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004. Regeringen\r\nger även i uppdrag till Konsumentverket att arbeta vidare med tjänstesäkerhet\r\ni tre steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter. Uppdraget\r\nskall redovisas år 2004. Vidare avser regeringen att inrätta en samarbetsgrupp\r\nför hästsektorns framtidsfrågor. Det första mötet är planerat till våren\r\n2004.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nDen svenska hästsektorns betydelse\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker sex motionsyrkanden (s, kd, c) om hästpolitiken mot\r\nbakgrund av vad som anförs i skrivelsen om åtgärder inom hästsektorn samt\r\nde tre uppdrag som regeringen lägger ut på Jordbruksverket och Konsumentverket\r\ndär det finns behov av informationsinsamling och analyser inför eventuella\r\nframtida åtgärder och beslut. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (s) om\r\nvikten av att regeringens uppdrag till Jordbruksverket leder till konkreta\r\nåtgärder. Slutligen avstyrks ett motionsyrkande (s) om att en översyn av\r\nkonsument- och djurskyddet bör göras, mot bakgrund av vad som anförs i\r\nskrivelsen.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c, mp).\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna framhåller i motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 1,\r\n2002/03:MJ430 (kd) yrkande 1 samt 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 1 att regeringen\r\nbör lägga fram förslag till en sammanhållen hästpolitik så som tidigare\r\naviserats. Regeringen har i denna fråga visat senfärdighet och låg\r\nambitionsnivå. Enligt motionärerna är det anmärkningsvärt att regeringen\r\nendast samlat sig till en skrivelse med till intet förpliktigande uppdrag\r\nom kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Eftersom det finns\r\ngott om konkreta förslag både i den hästpolitiska utredningens betänkande\r\n(SOU 2000:109) och i kristdemokratiska riksdagsmotioner bör regeringen\r\nskyndsamt återkomma till riksdagen med en proposition om en sammanhållen\r\nhästpolitik. Centerpartiet framför motsvarande krav i motion 2003/04:MJ45\r\n(c). I motionen framhålls att enbart trav-, galopp- och ridhästarna i dag\r\när svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla och att hästsporten är\r\nen växande folkrörelse. Sverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte\r\nminst då hästnäringen i hög grad också bidrar till att minska de regionala\r\nklyftorna i landet. Enligt motionärerna är det beklagligt att regeringen\r\ninte överlämnat någon kraftfull proposition eller skrivelse till riksdagen.\r\nRegeringen bör återkomma med konkreta förslag med anledning av den\r\nhästpolitiska utredningens betänkande samt i enlighet med vad som i motionen\r\nanförs om en livskraftig hästpolitik (yrkande 1). I motionerna 2003/04:MJ42\r\n(s) delvis och 2002/03:MJ441 (s) delvis begärs att hästpolitiken får det\r\nutrymme den förtjänar och de ekonomiska medel som krävs. Enligt motionärerna\r\när det positivt att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att bl.a. se\r\növer om och eventuellt hur hästen bör göras till en del av jordbrukspolitiken.\r\nAlltför länge har hästsektorn hållits vid sidan av den traditionella\r\njordbrukspolitiken. I motion 2003/04:MJ42 (s) delvis framhålls därutöver\r\ndet unika i att det som i andra länder endast är förunnat ett fåtal i\r\nSverige är att likna vid en folksport, där människor med olika bakgrund\r\noch ålder träffas och umgås varje dag.\r\nI motion 2003/04:MJ38 (s) delvis framhålls vikten av att regeringens\r\nuppdrag till Jordbruksverket leder till konkreta åtgärder. Vidare anförs\r\natt i arbetet med att utveckla de olika disciplinerna inom hästsektorn -\r\nridsport, trav och galopp - måste inriktningen vara att fortsätta utveckla\r\npå bredden. Regeringen konstaterar att hästsporten i Sverige i stor\r\nutsträckning är tillgänglig för alla, men enligt motionären kan det göras\r\nbetydligt mer för att ytterligare öka bredden.\r\nMotionären bakom motion 2003/04:MJ439 (s) delvis anser att en översyn av\r\nkonsument- och djurskyddet inom främst hästhållningen bör göras. Översynen\r\nbör granska lagstiftning och statliga regelverk som stärker skyddet men\r\nändå står i samklang med EG- rätten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI skrivelsen presenterar regeringen åtgärder som redan genomförts till\r\nföljd av den hästpolitiska utredningens betänkande En svensk hästpolitik\r\n(SOU 2000:109). Som redovisas i skrivelsen läggs tre uppdrag ut inom\r\nområden där det finns behov av informationsinsamling och analyser inför\r\neventuella framtida åtgärder och beslut. I det första uppdraget skall\r\nJordbruksverket göra en omfattande översyn av den nuvarande situationen\r\navseende identifiering och registrering av hästar. I uppdraget ingår även\r\natt se över inrapportering och registrering av sjukdata beträffande hästar,\r\nadministration av hästpass samt tekniska hjälpmedel i syfte att få säkra,\r\nhållbara system. I det andra uppdraget skall Jordbruksverket i samarbete\r\nmed berörda myndigheter och organisationer kartlägga omfattning, karaktär\r\noch spridning av hästföretagande samt analysera relevanta faktorer som\r\nbidrar till utvecklingspotentialen i sektorn. I uppdraget ingår även att\r\nutreda hur den gemensamma jordbrukspolitikens nya inriktning påverkar\r\nhästsektorn och om och i så fall hur hästens roll i jordbrukspolitiken\r\nbör förstärkas. Vidare får Konsumentverket i uppdrag att se över\r\ntjänstesäkerhet i tre steg med utgångspunkt i bl.a. hästrelaterade aktiviteter.\r\nAlla uppdrag skall redovisas år 2004. Som framhålls i skrivelsen är\r\nhästsektorn integrerad i många av riksdagens fastställda politikområden,\r\nbl.a. landsbygdspolitiken, miljöpolitiken och djurpolitiken. Inom ramen\r\nför dessa områden pågår ett arbete för en hästsektor som karaktäriseras\r\nav en god utveckling med särskild fokus på hästens betydelse på landsbygden,\r\nhästens betydelse för barn, ungdomar och handikappade, övrig fritidsverksamhet\r\nsamt goda kunskaper i hästhållning. Hästen har en stor social, kulturell\r\noch ekonomisk betydelse i det svenska samhället. Uppskattningsvis en\r\ntredjedel av den svenska befolkningen har kontakt med hästar och verksamhet\r\nrelaterad till hästhållning. Hästsektorn omsätter minst 18 miljarder kronor\r\nom året, enligt den hästpolitiska utredningens bedömning. Det är betydelsefullt\r\nur många perspektiv att förutsättningarna för sektorn utvecklas och tas\r\ntill vara. En stor del av den hästrelaterade verksamheten bedrivs i\r\nlandsbygden, och många gårdar bedriver hästverksamhet som komplement till\r\nden huvudsakliga sysselsättningen. Det direkta nyttjandet av hästen såväl\r\nsom sekundära effekter, t.ex. foderproduktion, ger hästen en avsevärd\r\nbetydelse i samhället. Hästsport är en av Sveriges mest populära\r\nfritidssysselsättningar och har en bred tillgänglighet i jämförelse med\r\nhästsporten i flera andra länder. Verksamheten inom sektorn kan i hög grad\r\nbeskrivas som en folkrörelsebaserad näring. Det är den sportsliga bredden\r\nsom skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig elit samtidigt som\r\ninternationella framgångar skapar förebilder, vilka spelar en stor roll\r\nför det individuella intresset för hästsport. Som regeringen konstaterar\r\nhar den svenska hästsektorn betydelse inom en rad viktiga områden. Utskottet\r\ninstämmer i regeringens bedömning att det finns goda skäl att sträva efter\r\nen fortsatt utveckling av sektorn. Med det anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna 2003/04:MJ38 (s) i denna del, 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 1,\r\n2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ45 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ430\r\n(kd) yrkande 1, 2003/04:MJ439 (s) i denna del, 2002/03:MJ441 (s) i denna\r\ndel samt 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 1 i den mån de inte kan anses\r\ntillgodosedda.\r\nHästar och säkerhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (kd) om informationsinsatser och\r\nsäkerhet i samband med ridning mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen\r\nom regeringens strategi för tjänstesäkerhet samt uppdraget till Konsumentverket.\r\n\r\nSkrivelsen\r\nRegeringen anser att säkerhet vid utövning av hästsport och vid annan\r\nhantering av hästar, i synnerhet när det gäller barn och ungdomar, är ett\r\nbetydelsefullt område som behöver belysas i högre grad. Inom ramen för\r\nregeringens strategi för tjänstesäkerhet ges därför Konsumentverket i\r\nuppdrag att arbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre steg med utgångspunkt\r\ni bl.a. hästrelaterade aktiviteter.\r\nMotionen\r\nMotion 2003/04:MJ40 (kd) tar upp informationsinsatser för att öka säkerheten\r\ni samband med ridning. Motionärerna framhåller att ridning är den mest\r\nskadedrabbade hästsportaktiviteten. Eftersom de flesta olyckor sker i den\r\noorganiserade verksamheten och inte på ridskolorna bör säkerhetsarbetet\r\ni första hand inriktas på informationsinsatser gentemot hästägare (yrkande\r\n6).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen är ridning den i särklass mest skadedrabbade\r\nhästsportaktiviteten och därefter kommer hantering av hästar. Under åren\r\n1998-2001 uppskattas, enligt en rapport från Konsumentverket (PM 2003:12),\r\ndet totala antalet hästrelaterade skador i hela landet till ungefär 13\r\n000, och nio av tio skadade är kvinnor och flickor. Av skadorna vid ridhus\r\noch ridskola har 85 % skett under ridning. Utbudet av hästrelaterade\r\ntjänster i form av upplevelser, t.ex. turridning eller andra typer av\r\nhästturism, ökar och alltfler ovana personer hanterar hästar. I Sverige\r\nrider en halv miljon människor regelbundet, varav många är barn. Som\r\nregeringen framhåller är det i synnerhet med tanke på barns säkerhet\r\nbetydelsefullt att se över säkerheten inom hästverksamheten för att i\r\nmöjligaste mån undanröja risker och motverka skador. Inom ramen för regeringens\r\nstrategi för tjänstesäkerhet kommer Konsumentverket att ges i uppdrag att\r\narbeta vidare med tjänstesäkerhet i tre steg. Uppdraget skall redovisas\r\nunder år 2004. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget\r\natt hästrelaterade aktiviteter får en central plats i det inledande arbetet\r\nmed regeringens strategi för tjänstesäkerhet. De som utövar hästsport är\r\nkonsumenter av olika typer av hästrelaterade varor och tjänster, och i\r\ntakt med att marknaden växer ökar konsumentperspektivet i betydelse. Detta\r\när en särskilt viktig aspekt mot bakgrund av att alltfler utövare saknar\r\ngrundkunskaper om djur och tidigare erfarenhet av umgänge med djur.\r\nUtskottet anser att syftet med motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 6 i allt\r\nväsentligt kan anses tillgodosett. Motionen avstyrks därmed i berörd del.\r\n\r\nHästens betydelse för människan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (fp) om hästar och rehabilitering\r\nsamt fyra motionsyrkanden (s, fp, c) om hästsektorn och jämställdhet, bl.\r\na. mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen. Vidare avstyrks ett\r\nmotionsyrkande (kd) om fördelning av medel till pojk- respektive flickidrotter,\r\nbl.a. med hänvisning till Riksidrottsförbundets pågående projekt\r\nIdrottsresurser på lika villkor. Slutligen avstyrks två motionsyrkanden (kd)\r\nom ridsport och vissa skatteregler, bl.a. mot bakgrund av det pågående\r\narbetet inom skattenedsättningsutredningen.\r\nJämför reservationerna 2 (fp, kd), 3 (fp), 4 (c) och 5 (kd).\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen framhålls att lokala initiativ där barn, ungdomar och personer\r\nmed funktionshinder utövar hästsport har en positiv inverkan på deltagarnas\r\nfysiska och psykiska hälsa. I synnerhet är flickors möjlighet till utveckling\r\ninom hästsporten värdefullt att tillvarata. Regeringen har därför tidigare\r\nbeslutat om en särskild satsning, det s.k. Handslaget, där barn- och\r\nungdomsverksamhet inom idrotten, bl.a. hästsporten, lyfts fram.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ44 (fp) framhålls att ridning och annan hästsport är\r\nviktigt i rehabiliteringshänseende. Ridning är en av de största\r\nhandikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare. Detta är mycket positivt och\r\nbör tas till vara. Enligt motionärerna bör regeringen utreda vad som kan\r\ngöras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser\r\noch ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade (yrkande 6).\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:MJ38 (s) delvis är det viktigt att flickors intresse\r\noch engagemang tas till vara inom alla områden av hästsektorn. Det är\r\ninte acceptabelt att flickor är mer eller mindre utestängda från delar av\r\nsektorn. Motionären anser att också det motsatta förhållandet bör\r\nuppmärksammas, nämligen att så få pojkar deltar i vissa hästaktiviteter.\r\nMotionären bakom motion 2003/04:MJ42 (s) delvis anser att det finns starka\r\njämställdhetsskäl till att uppvärdera hästsektorn. Motionären hänvisar\r\ntill vad regeringen anför om att en satsning inom hästsektorn också skall\r\ninnebära en satsning på flickors intresse och flickors idrott. Denna\r\nslutsats är viktig, inte minst med tanke på att ridning är den näst största\r\nungdomsidrotten. Jämställdhetsinsatser inom hästsporten tas även upp i\r\nmotion 2003/04:MJ44 (fp). Ridning är en sport som i mycket stor utsträckning\r\nutövas av kvinnor. Ur ett genusperspektiv är det därför väsentligt att\r\nsporten får lika bra villkor som annan sport- och fritidsverksamhet. Enligt\r\nmotionärerna bör fler pojkar rekryteras till ridsporten och fler kvinnor\r\ntill den mansdominerade travsporten (yrkande 5). I motion 2002/03:MJ487\r\n(c) yrkande 34 delvis anförs att förbättringar för ridsporten också måste\r\nha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Av alla aktiva ungdomar inom\r\nridsporten är unga flickor klart dominerande. Mindre resurser satsas på\r\nsporter som framför allt utövas av flickor, jämfört med fotboll eller\r\nandra typiska pojksporter.\r\nMotion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3 tar upp behovet av att utreda fördelningen\r\nav medel till pojk- respektive flickidrotter. Enligt motionärerna är det\r\nuppenbart att ridskolorna och ridklubbarna har svårare att hävda sina\r\nintressen gentemot de \"manliga\" idrotterna såsom fotboll och ishockey.\r\nTrots klara direktiv från Riksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden\r\när risken stor att de kvinnodominerade idrotterna missgynnas vid förbundens\r\nfördelning av medel. I den kommunala prioriteringen är misstankarna om\r\ndenna diskriminering ännu mer befogad. Motionärerna anser att en oberoende\r\nutredning bör göras om hur verkligheten ser ut för de idrotter som domineras\r\nav flickor i förhållande till de idrotter som domineras av pojkar. Vidare\r\nreses krav på att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i\r\nmotionssyfte och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren. Enligt\r\nmotionärerna är det anmärkningsvärt att ridsporten som är en av de största\r\nfolksporterna inte skall kunna utövas och värderas på lika villkor som\r\nandra motionsformer (yrkande 4). Enligt yrkande 5 bör regeringen tillsätta\r\nen utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse för föreningsdrivna\r\nridskolor. Motionärerna påpekar att utbildning är momsbefriad i Sverige\r\noch att det inte finns någon anledning till att ridutbildning i föreningsdrivna\r\nridskolor skall behandlas annorlunda än annan utbildning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför i skrivelsen är den svenska hästsektorn med sin\r\nfolkrörelsekaraktär unik. Medan hästsport i många länder endast är förunnat\r\nett fåtal har den svenska hästsporten blivit en folksport som engagerar\r\nmänniskor av alla kategorier. Hästsektorns betydelse i samhället har ökat\r\nstadigt under de tre senaste decennierna. Det gäller antalet utövare såväl\r\npå tävlingsnivå som på motionsnivå. På stallbackar och i hästhagar samlas\r\nmänniskor i alla åldrar, från olika yrkeskategorier och olika kulturer,\r\nrunt ett gemensamt intresse. Under senare år har hästens betydelse för\r\nmänskligt välbefinnande uppmärksammats, och hästar används t.ex. i\r\nverksamheter för personer med sociala problem. Inom hästsporten domineras\r\nframför allt ridsporten av flickor och kvinnor vilket är en viktig aspekt\r\ni sportsammanhang generellt där kvinnor och flickor är underrepresenterade.\r\nEn god utveckling av hästverksamheten bidrar därmed också till att\r\njämställdheten mellan könen i sportutövning ökar. De olika grenarna inom\r\nhästsporten har gemensamt att de är mycket jämlika. Män och kvinnor, pojkar\r\noch flickor tävlar på lika villkor. Bland utövarna inom respektive gren\r\när dock könsfördelningen ojämn. Travsporten är mansdominerad medan ridsporten\r\när kvinnodominerad. Ridsporten utövas enligt Svenska Ridsportförbundet\r\naktivt av över 500 000 svenskar varav ca 85 % är kvinnor och flickor.\r\nRidsporten är en av de största flickidrotterna i Sverige, trots att den\r\npå det lokala planet ofta har fått stå tillbaka för satsningar på\r\ntraditionella pojksporter, t.ex. fotboll eller ishockey. Hästsporten tillvaratar\r\nmånga kvinnors allmängiltiga intressen såsom motion, friluftsliv, gemenskap,\r\nansvar och sociala kontakter med människor och djur. Hästsportens effekter\r\nsträcker sig alltså vida utanför den faktiska sportutövningen, vilket\r\ninnebär att kvinnors ställning i samhället kan stärkas genom att hästsporten\r\nlyfts fram. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en satsning\r\ninom hästsektorn också skall innebära en satsning på flickors intresse\r\noch flickors idrott. Umgänget med hästar övar flickor i att leda och i\r\natt sätta gränser, stärker deras självförtroende och erbjuder en meningsfull\r\nfritid. För många flickor är också förtroendeuppdrag i ridklubben en ingång\r\ntill framtida uppdrag i andra demokratiska organisationer. I ridklubben\r\nfinner många flickor de positiva förebilder av starka och självständiga\r\nkvinnor som de sedan bär med sig genom livet.\r\nRiksdagen beslutade i december 2002 om ett bidrag om 100 miljoner kronor\r\ntill Sveriges Riksidrottsförbund från AB Svenska Spel. Bidraget är\r\ninledningen till den ökade satsningen på idrottsrörelsens barn- och\r\nungdomsverksamhet, även kallad Handslaget, mellan staten, kommunerna och\r\nidrottsrörelsen. Bidraget har som ändamål att stötta och uppmuntra\r\nidrottsföreningar och specialidrottsförbund att öppna dörrarna för fler, hålla\r\nnere avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot\r\ndroger och intensifiera samarbetet med skolorna. Regeringen har i\r\nbudgetpropositionen för år 2004 föreslagit att ett bidrag på 200 miljoner\r\nkronor fördelas till idrottsrörelsen enligt de närmare anvisningar som\r\nkan komma att beslutas av regeringen. Satsningen innebär att möjligheter\r\nskapas för Svenska Ridsportförbundet och de lokala föreningarna inom\r\nridsporten att utveckla sin verksamhet. Satsningen kan även nå ut till\r\nfunktionshindrade barn och ungdomar, som genom hästsporten kan bli delaktiga\r\ni den sociala samvaro som finns inom idrotten. I sammanhanget bör också\r\nAllmänna arvsfonden nämnas. Fonden har till ändamål att främja verksamhet\r\nav ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med\r\nfunktionshinder. Exempel på projekt som i dag pågår är demokratiprojektet\r\n\"Våga vara\", som syftar till att stärka flickors självförtroende, och\r\nprojektet \"Med hjälp av fyra ben\", där handikappade barn ges möjlighet\r\natt komma ut i naturen samtidigt som deras balans tränas.\r\nVid tidigare riksdagsbehandling (2002/03:KrU4) har bl.a. framhållits att\r\nidrottsrörelsen under senare år gjort framsteg när det gäller jämställdhet\r\noch att Riksidrottsförbundets inställning är att såväl makt som resurser\r\ni idrottsliga sammanhang skall fördelas på ett rättvist sätt mellan könen.\r\nSamtidigt har konstaterats att förbundets uppfattning inte fått genomslag\r\npå alla nivåer inom idrotten. Inte minst visas detta genom återkommande\r\nrapporter i medierna om hur flickidrott ges sämre villkor, t.ex. vad gäller\r\nträningstider, än den idrott som till övervägande del har pojkar som\r\ndeltagare. Utskottet vill därför särskilt framhålla vikten av att\r\nRiksidrottsförbundet intensifierar sitt arbete med att sprida kunskap och väcka\r\ndebatt i dessa frågor så att förbundets uppfattning får genomslag nedåt\r\ni organisationen. Därigenom skulle attityder och verksamhetsinriktning\r\nkunna påverkas även utanför idrottsrörelsen, t.ex. hos ansvariga inom\r\nkommunerna.\r\nNär det gäller fördelningen av medel mellan olika idrottsgrenar vill\r\nutskottet hänvisa till den redogörelse för hur specialidrottsföreningarna\r\nfår medel som framgår av kulturutskottets yttrande (2003/04:KrU2y). I\r\nyttrandet framhålls bl.a. förljande. När det gäller det statliga lokala\r\ninvesteringsstödet (LOK-stödet) måste de föreningar som erhållit stöd\r\ntill Riksidrottsförbundet (RF) redovisa hur flickor respektive pojkar\r\nfått del av detta. När det gäller bidrag från RF till specialförbunden\r\nbygger principerna för bidragsfördelning bl.a. på förbundens utveckling\r\növer tiden grundat på ett antal kriterier i form av statistiska uppgifter.\r\nEtt av dessa är jämställdhetsplanens delmål om representation i styrelser\r\noch valberedningar. RF för en löpande dialog med varje förbund om bl.a.\r\ninnehållet i verksamheten och hur förbundet uppfyller både de mål som\r\nRF-stämman beslutat och jämställdhetsplanens delmål. Kulturutskottet\r\nframhåller också det projekt som för närvarande pågår hos RF, nämligen\r\nIdrottsresurser på lika villkor. Projektet skall kartlägga, analysera och\r\nsprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten fördelas och\r\nutnyttjas. Bland annat skall fördelningen mellan kvinnor och män studeras.\r\nProjektet skall också samla in goda exempel på metoder och modeller som\r\nleder till en rättvis resursfördelning. Projektet beräknas vara slutfört\r\nunder april 2004. Miljö- och jordbruksutskottet, som ansluter sig till\r\nkulturutskottets bedömning, förutsätter att regeringen vid behov återkommer\r\ntill riksdagen med erforderliga förslag beträffande fördelningen av\r\nsamhällets resurser till idrotten. Mot bakgrund av det anförda föreslår\r\nutskottet att motionerna 2003/04:MJ38 (s) i denna del, 2003/04:MJ40 (kd)\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ44 (fp) yrkandena 5\r\noch 6 samt 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 i denna del lämnas utan riksdagens\r\nvidare åtgärd.\r\nBeträffande motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 4, med krav på att ridsporten\r\nskall vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en friskvårdsförmån\r\nsom bekostas av arbetsgivaren, vill utskottet anföra följande. Som skattefria\r\npersonalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till hela personalen\r\noch som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller\r\nliknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet\r\nsom det är fråga om. Möjlighet till enklare slag av motion och annan\r\nfriskvård räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123,\r\nbet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren\r\natt motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar\r\neller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt\r\nav denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även\r\nkraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning\r\nutövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för\r\nskattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till\r\nhela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen\r\ninte får bytas ut mot kontant ersättning. Utskottet avstyrker därmed motion\r\n2003/04:MJ40 (kd) yrkande 4.\r\nNär det gäller begäran i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 5 om att regeringen\r\nbör tillsätta en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse för\r\nföreningsdrivna ridskolor vill utskottet redovisa följande. Icke skattepliktig\r\nutbildning är enligt momslagen sådan grundskole-, gymnasieskole- och\r\nhögskoleutbildning som sker i det allmännas regi eller av erkänd\r\nutbildningssamordnare samt övrig utbildning som berättigar till studiemedel\r\nenligt studiestödslagen. Med det allmänna avses stat, kommun eller landsting.\r\nMed uttrycket av erkänd utbildningssamordnare avses t.ex. fristående\r\nskolor och kompletterande skolor som tillhandahåller utbildning som ett\r\nled i det allmännas utbildningsinsatser. Skatteplikt gäller däremot för\r\ni princip all kommersiellt bedriven utbildning som sker utom ramen för\r\nden ordinarie skolutbildningen och som inte heller berättigar till studiestöd.\r\nVidare vill utskottet hänvisa till att regeringen, mot bakgrund av\r\nriksdagens tillkännagivande till regeringen (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 199),\r\ntillkallade en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av\r\ntillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från\r\nbeskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141). I uppdraget ingår\r\nbl.a. att analysera skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa,\r\nekonomiska, konkurrensmässiga, fördelningspolitiska och statsfinansiella\r\naspekter. I sin analys av skattesatsernas struktur skall även internationella\r\nkonkurrensfrågor beaktas. Uppdraget skall redovisas i två etapper under\r\nåren 2004 och 2005. Utskottet avstyrker mot bakgrund av ovanstående motion\r\n2003/04:MJ40 (kd) i berörd del.\r\nForskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen ett\r\nmotionsyrkande (kd) om en forskningsfond för hästnäringen samt ett\r\nmotionsyrkande\r\n(fp) om behovet av en långsiktig forskningspolitik.\r\nJämför reservationerna 6 (fp) och 7 (kd).\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen framhålls att forskning och kunskapsspridning inom hästområdet\r\när av avgörande betydelse för sektorns utveckling och att regeringen ser\r\npositivt på de initiativ som redan tagits. Frågan om hästforskningens\r\nutveckling kommer därför att tas upp i samband med den forskningspolitiska\r\nproposition som planeras till mitten av mandatperioden.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 11 begärs att en forskningsfond inrättas\r\nför hästnäringen. Motionärerna hävisar till den hästpolitiska utredningens\r\nförslag om att staten bör anvisa fem miljoner kronor under en fyraårsperiod\r\nför forskning på hästområdet och att regeringen bör lägga fram ett sådant\r\nförslag i samband med kommande budgetproposition. En förutsättning för\r\natt staten skall anvisa medel till sådan forskning bör vara att Nationella\r\nStiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) inrättar en hästnäringens\r\nforskningsfond och ett hästnäringens forskningsforum samt att Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) inrättar en\r\nsärskild hästforskningskommitté. En annan förutsättning bör vara att ett\r\nlångsiktigt bindande avtal ingås mellan FORMAS och NS angående uppgifter,\r\nansvarsfördelning, styrelseformer och finansiering.\r\nMotion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 4 tar upp behovet av en långsiktig\r\nforskningspolitik. Regeringen aviserar att hästforskningen skall tas upp\r\nsenare i den forskningspolitiska propositionen. Motionärerna anser att\r\ndet är angeläget att ta fram långsiktiga strategier för detta forskningsområde\r\nsåsom för alla andra viktiga områden. Det bör undersökas hur forskningen\r\nkan utvecklas både inom befintliga och nya discipliner. Ett viktigt område\r\nkan vara hästens betydelse inom landsbygdsutvecklingen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför har forskningsbehovet inom hästsektorn till viss del\r\nuppmärksammats på senare tid. Hippocampus, som är en centrumbildning mellan\r\nSveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt\r\n(SVA), har skapat ett nytt ramprogram för hästforskning som kallas Hästen\r\n- för arbete, sport och fritid. Programmet berör flera olika områden och\r\nplaneras att pågå under åren 2002-2010. Finansiering sker främst genom\r\natt medel avsätts av parternas basresurser. Även ATG, försäkringsbolaget\r\nAgria, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande\r\n(FORMAS), Lantbrukarnas Riksförbund samt olika foder- och läkemedelsföretag\r\nfinansierar viss forskning. Programmet är mycket omfattande och anlägger\r\nett tvärvetenskapligt och användartillvänt perspektiv, vilket måste anses\r\npositivt och väl i linje med behoven på området. Fortfarande finns dock\r\nbehov av ytterligare forskning på hästområdet, vilket traditionellt är\r\nett eftersatt forskningsområde. Exempel på områden där forskningen kan\r\nbehöva utökas är hästens sociala betydelse, dess betydelse i samhället\r\noch olika faktorer med betydelse för i synnerhet barns och ungdomars\r\nsäkerhet i samband med hästsport. Forskning kring veterinära frågor,\r\nutfodring, hästhållning och byggnader är också viktiga områden. Utskottet\r\ndelar regeringens bedömning att en långsiktig finansiering är en betydelsefull\r\nfaktor för forskningens omfattning på olika områden. Utskottet anser det\r\nvärdefullt att regeringen avser att återkomma till frågan om hästforskningens\r\nutveckling i samband med den forskningspolitiska propositionen. Mot\r\nbakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40 (kd)\r\nyrkande 11 och 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtbildning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden (s, fp, kd) om utbildning\r\nmot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen.\r\nJämför reservationerna 8 (fp), 9 (kd), 10 (fp, kd) och 11 (kd).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ441 (s) delvis framhålls att det krävs en mer seriös\r\nansats när det gäller utbildning och forskning inom hästens område. Enligt\r\nmotionären är det alarmerande för hela hästsektorn att tillgängliga\r\nyrkesutbildningar i de flesta fall inte täcker arbetsmarknadens behov.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ40 (kd) har Sveriges lantbruksuniversitet,\r\nföreträdare för hästsektorn och studentrepresentanter uttalat ett starkt\r\nintresse för att införa ett tredje år på hippologprogrammet, vilket skulle\r\nleda till kandidatexamen. Den hästpolitiska utredningen föreslår att ett\r\ntredje utbildningsår införs först när det säkerställts att nuvarande\r\ntvååriga utbildning visar på stabilitet, långsiktighet och säkerställd\r\nfinansiering. Motionärerna bedömer att dessa villkor i dag är uppfyllda\r\noch föreslår därför att ett tredje år införs (yrkande 12). Enligt yrkande\r\n13 bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna\r\nav att finansiera den hippologiska högskoleutbildningen enligt samma\r\nprinciper som normalt gäller för högskoleutbildning. I yrkande 15 framhålls\r\natt Sverige i dag har för få unghästutbildare. Den hästpolitiska utredningen\r\nföreslog att ett bolag skulle inrättas för att utbilda omkring 50 hästar\r\nper år. Enligt motionärerna bör regeringen i 2005 års budgetproposition\r\nanslå extra medel till unghästutbildning med inriktning på utbildning av\r\nridinstruktörer. Därigenom skulle största möjliga antal utbildade hästar\r\nper investerad krona erhållas.\r\nMotion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 3 tar upp behovet av lärlingsutbildningar\r\ninom hästsektorn. Enligt motionärerna kan hästsektorns utbildningsbehov\r\ninte enbart täckas av högskoleutbildningar utan det är också viktigt att\r\nse över utbildningsbehovet på andra nivåer. Folkpartiet har i flera\r\nsammanhang påpekat behovet av en bättre lärlingsutbildning i Sverige och\r\nanser att flera yrken och verksamheter inom hästnäringen skulle kunna\r\nvara utmärkta för denna utbildningsform. Regeringen borde uppmuntra\r\nhästsektorn och kommunerna att se över var inom hästnäringen sådana\r\nutbildningar skulle kunna vara lämpliga.\r\nMotion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 2 behandlar tillgången på ridinstruktörer.\r\nMånga lokala klubbar dras med betydande ekonomiska svårigheter att få\r\nverksamheten att gå runt. Hästhållning samt fastighets- och materialunderhåll\r\ndrar stora kostnader liksom hästskötare, instruktörer och tränare.\r\nHovslagarutbildningen tas upp i yrkande 14. Motionärerna påpekar att det\r\nlänge har rått brist på välutbildade hovslagare i Sverige. Det är därför\r\npositivt att Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att bekosta\r\nminst 35 utbildningsplatser per år. För att öka antalet hovslagare bör\r\nockså nuvarande utbildning utvidgas med en lärlingsutbildning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen är tillgången på välutbildad och kvalificerad\r\npersonal en viktig faktor för hästsektorns framtida utveckling, inte minst\r\nmed tanke på sektorns möjligheter att konkurrera internationellt på olika\r\nområden. Det är av stor betydelse att en sammanhållen utbildningskedja\r\nskapas så att tillgänglig kompetens kan utnyttjas på bästa sätt. För att\r\nuppnå detta krävs att utbildningssystemet är väl samordnat, flexibelt,\r\nhar ett jämställdhetsperspektiv och är anpassat till efterfrågan inom\r\nsektorn. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman för hippologutbildningen\r\nsom är en tvåårig högskoleutbildning. Under utbildningen integreras teori\r\noch praktik för att ge ett helhetsperspektiv på hästen som biologisk\r\nvarelse. Under det första året studeras hästens anatomi och fysiologi,\r\nhälso- och sjukvård, hästens beteende (etologi), utfodring och miljö,\r\navel, reproduktion, stuteriverksamhet, hästen och människan, ridlära och\r\nridning, tränings- och tävlingslära, körlära och körning, hantering och\r\nutbildning av unghäst, hovvård och hovbeslag, stalltjänst samt häst- och\r\nanläggningsvård. Under det andra året väljer studenterna inriktning:\r\nridlärare, stallchef eller trav- och galoppinriktning. Utbildningen\r\nfinansieras delvis av staten via Sveriges lantbruksuniversitet och delvis av\r\nde medel som avsätts i avtalet mellan staten och ATG:s ägare via Nationella\r\nStiftelsen för Hästhållningens Främjande. Den hästpolitiska utredningen\r\nlade fram förslag på förändringar av hippologutbildningen angående bl.a.\r\nansvarsfördelning, styrformer och finansiering. Utskottet delar regeringens\r\noch den hästpolitiska utredningens bedömning att staten och hästnäringen\r\näven fortsättningsvis bör stå för ungefär hälften vardera av kostnaderna\r\noch att medlen bör utbetalas som årliga driftsanslag. Vidare välkomnar\r\nutskottet att regeringen, i enlighet med den hästpolitiska utredningens\r\nförslag, har utökat de medel som står till Sveriges lantbruksuniversitets\r\nförfogande för hippologutbildningen. Från och med år 2001 disponerar\r\nuniversitet högst 15,9 miljoner kronor per år för hippologprogrammets\r\nräkning. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40\r\n(kd) yrkandena 2, 12, 13 och 15, 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 3 och 2002/03:MJ441\r\n(s) i denna del lämnas utan vidare åtgärd.\r\nSom regeringen framhåller är en fungerande hovslageriverksamhet dels en\r\nförutsättning för att varje hästägare skall kunna ta sitt ansvar för att\r\nhästen ges tillfredsställande hovvård, dels för att den svenska hästhållningen\r\npå ett nationellt plan skall anses uppfylla höga djurskyddskrav. Enligt\r\nen bedömning som gjorts av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens\r\nFrämjande fanns det år 2000 ca 1 000 personer som bedrev hovslageriverksamhet\r\ni Sverige, varav endast hälften hade formell kompetens. Det har länge\r\nrått en brist på välutbildade hovslagare, vilket har medfört en risk för\r\ndjurskyddsproblem. För att avhjälpa denna brist krävs en ökning av antalet\r\nutbildningsplatser. Utskottet välkomnar därför att regeringen i enlighet\r\nmed den hästpolitiska utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter\r\nålagt Sveriges lantbruksuniversitet att inom ramen för sitt anslag bekosta\r\nminst 35 utbildningsplatser per år. Med det anförda föreslås att motion\r\n2003/04:MJ40 (kd) yrkande 14 lämnas utan vidare åtgärd.\r\nDjurskydd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMot bakgrund bl.a. av vad som anförs i skrivelsen avstyrker utskottet tre\r\nmotionsyrkanden om djurskydd (fp, v). Vidare avstyrks ett motionsyrkande\r\n(kd) om tävlingsveterinärer med hänvisning till att frågan för närvarande\r\nbereds inom Regeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 12 (v), 13 (fp), 14 (v) och 15 (m, fp, kd, c, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ39 (v) yrkande 1 framhålls vikten av att hästar ges\r\nmöjlighet till daglig utevistelse och att hästar skall hållas i grupp.\r\nEnligt djurskyddslagen skall djur få möjlighet att utöva sina naturliga\r\nbeteenden. När det gäller hästar finns det inga förordningar som ställer\r\nkrav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans\r\nmed andra hästar. Enligt yrkande 2 bör kunskapskrav införas för hästägare\r\noch Statens jordbruksverk få i uppdrag att utreda möjligheterna för att\r\nsådana införs. Motionärerna påpekar att samtidigt som alltfler människor\r\nskaffar häst blir det allt vanligare att djurskyddsinspektörer upptäcker\r\nfall av vanvård. Även motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 delvis tar upp\r\nbehovet av ett stärkt djurskydd samt utbildnings- och informationsinsatser\r\ninom området. En av de viktigaste delarna i djurskyddet är att efterlevnaden\r\nkontrolleras. Motionärerna anser att kontrollen bör skärpas såväl i Sverige\r\nsom i övriga nationer inom EU. Inom hästnäringen har det på senare tid\r\ntillkommit många nya företagare med mindre erfarenhet av att driva verksamhet\r\nmed många djur, vilket ställer höga krav på utbildnings- och\r\ninformationssatsningar.\r\nDen nya djurskyddsmyndigheten bör i samverkan med näringen och kommunerna\r\nfå i uppdrag att intensifiera informationen kring djurskyddet med särskild\r\ninriktning mot hästar.\r\nKristdemokraterna anför i motion 2003/04:MJ40 (kd) att det gällande\r\nregelverket innebär att det vid offentlig tävling med djur skall finnas en\r\nveterinär som förordnats av Jordbruksverket. Motionärerna anser att\r\nregeringen bör se över dessa bestämmelser och deras tillämpning med syfte\r\natt förenkla systemet med förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar\r\noch minska de kostnader för arrangörerna som är förknippade med dagens\r\nsystem. Riksmötet 2000/01 beslöt, efter motioner från Kristdemokraterna\r\noch Miljöpartiet, att som sin mening tillkännage detta för regeringen.\r\nÄnnu har regeringen inte gjort något för att verkställa riksdagens beslut.\r\nMotionärerna föreslår därför att riksdagen upprepar detta tillkännagivande\r\nför regeringen (yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen är utvidgningen av 4 § djurskyddslagen (prop.\r\n2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20, rskr. 2001/02:257), med ikraftträdande\r\nden 1 januari 2003, en viktig förändring som bl.a. innebär att naturligt\r\nbeteende nu omfattar alla djur. Tidigare omfattade bestämmelsen endast\r\ndjur som användes i produktion, försöksverksamhet eller tävling eftersom\r\nkrav på effektivitet och lönsamhet ansågs medföra särskilda risker för\r\ndjurskyddet. För hästhållningen, liksom för andra typer av djurhållning,\r\när djurskyddet och hänsynstagande till djurens behov och förutsättningar\r\nen fråga som intresserar alltfler. Bland hästägarna är de som inte har\r\nnågon tidigare erfarenhet av hästhållning eller annan djurhållning en\r\nväxande grupp. Detta ställer höga krav på sektorns organisationer att\r\naktivt prioritera djurskyddsarbetet, bl.a. genom antagande av djurskyddspolicy\r\nsamt förmedlande av kunskap och information om gällande bestämmelser.\r\nFrån samhällets sida görs återkommande utvärderingar och förbättringar av\r\ndjurskyddsbestämmelserna. Utskottet delar regeringens uppfattning att det\r\när av stor vikt att tillräckliga krav på ett gott djurskydd ställs i lagar,\r\nförordningar och föreskrifter. Av lika stor vikt är dock att de regler\r\nsom finns verkligen följs. Under år 1997 genomförde Statens jordbruksverk\r\nett landsomfattande projekt som gällde djurskyddstillsyn av hästhållning\r\n(Rapport 1998:23). Över 4 600 häststall besöktes över hela landet och\r\nverket gjorde bedömningen att de svenska hästarna överlag sköts väl och\r\natt uppenbar vanvård hör till ovanligheterna. Den nya Djurskyddsmyndigheten\r\nhar övertagit ansvaret för djurskyddsfrågor från Jordbruksverket. Den nya\r\nmyndigheten ges ökade möjligheter att meddela bindande föreskrifter om\r\nhur tillsynen skall bedrivas enligt djurskyddslagen (SFS 2003:52, prop.\r\n2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98), en möjlighet som\r\nJordbruksverket inte har haft. Djurskyddsmyndigheten får också i uppdrag\r\natt upprätta ett djurskyddstillsynsregister som kan användas för kommunernas\r\npraktiska tillsynsarbete. Sannolikt kommer dessa åtgärder på sikt att i\r\nännu högre grad bidra till ett gott djurskydd bland hästar. Som utskottet\r\ntidigare anfört (bet. 2002/03:MJU4) syftar det krav på tillstånd för\r\nverksamhet med sällskapsdjur och hästar som regeringen föreslår till\r\ngarantier för att den som omhänderhar sådana djur också har mycket goda\r\nkunskaper om djuren. Utskottet hade ingen annan uppfattning än motionärerna\r\nom vikten av att den som har hästar i sin vård också har erforderlig\r\nkunskap om och förmåga att tillgodose hästens behov. Utskottet var emellertid\r\ninte berett att tillmötesgå yrkandet om mer formaliserade krav på utbildning\r\ni ämnet. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna\r\n2003/04:MJ39 (v) yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 i denna\r\ndel bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller de i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 7 framförda kraven\r\nmed anledning av riksdagens tidigare uttalanden om regelverket kring\r\ntävlingsveterinärer vill utskottet redovisa följande. Till följd av riksdagens\r\ntillkännagivande gav regeringen den 20 juni 2001 i uppdrag åt Jordbruksverket\r\natt se över regelverket, med syfte att kartlägga eventuella problem med\r\ndess tillämpning och vid behov föreslå förändringar utan att detta innebär\r\nförsämringar för djurskyddet. Jordbruksverket redovisade uppdraget den 23\r\noktober 2001. Av rapporten framgår bl.a. att verket gjort en kartläggning\r\nav vilka eventuella problem systemet med förordnande av tävlingsveterinärer\r\npå hästtävlingar innebär. Ett problem med systemet är relativt höga\r\nkostnader på tävlingar med få deltagare samt svårigheter att få tag på\r\nveterinärer som är villiga att ställa upp. Jordbruksverket föreslår därför\r\nen förenkling av systemet. Förslaget innebär att tävlingsveterinärer\r\nförordnas av länsstyrelserna men att de inte är anställda av vare sig\r\nJordbruksverket eller länsstyrelserna. Jordbruksverket överlämnar alltså\r\nförvaltningsuppgiften till de enskilda tävlingsveterinärerna, vilket\r\ninnebär att de själva får debitera arrangörerna. Uppdraget som tävlingsveterinär\r\nförblir dock myndighetsutövning med skadeståndsansvaret kvar hos\r\nJordbruksverket. För att motverka att kostnaden för samma myndighetsutövning\r\nskall variera alltför mycket fastställer Jordbruksverket taxan. Förslaget\r\nsyftar till att underlätta för arrangörerna att få tag på tävlingsveterinärer\r\nsamtidigt som Jordbruksverkets arbetsbelastning med dessa ärenden minskar.\r\nFör att förslaget skall kunna genomföras krävs ändringar i djurskyddslagen\r\noch djurskyddsförordningen. Enligt Jordbruksverket innebär förslaget inte\r\nnågon försämring för djurskyddet. Utskottet har inhämtat att frågan för\r\nnärvarande bereds inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av\r\npågående beredning är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med\r\nanledning av motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 7. Motionen avstyrks därmed\r\ni berörd del.\r\nIdentifiering och registrering av hästar m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden om avel mot bakgrund av vad som\r\nanförs i skrivelsen samt föreslagna lagändringar. Vidare avstyrks ett\r\nantal motionsyrkanden (m, fp, v, mp) om handel med hästar, mot bakgrund\r\nav vad regeringen redovisar om Sveriges agerande i frågan både nationellt\r\noch inom EU.\r\nJämför reservationerna 16 (fp, kd), 17 (v) och 18 (mp).\r\nSkrivelsen\r\nRegeringen framhåller att effektiva och moderna registersystem samt rutiner\r\nför informationshantering på hästområdet har stor betydelse både ur\r\ndjurskydds- och djurhälsoperspektiv samt för hästsektorns utveckling. Statens\r\njordbruksverk ges därför i uppdrag att göra en omfattande översyn av den\r\nnuvarande situationen när det gäller identifiering och registrering av\r\nhästar samt datastödet i samband med detta. Uppdraget skall redovisas\r\nsenast den 1 november 2004.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2003/04:MJ38 (s) delvis är det viktigt ur djurskyddssynpunkt\r\natt den aktualiserade översynen av den nuvarande situationen beträffande\r\nidentifiering och registrering av hästar beaktar behovet av information\r\nom avelsverksamhet med inriktning på sport och prestation.\r\nI motion 2003/04:MJ439 (s) delvis framhålls vikten av att undersöka\r\nförutsättningarna för en kontrollverksamhet för hästhälsa som ger möjlighet\r\natt använda avkommeundersökningar i avelsarbetet. Vidare bör undersökas\r\nom regler kan införas som ger möjlighet att utkräva skadestånd av tillverkare\r\neller försäljare av produkter avsedda för djur, om dessa ger upphov till\r\nskada på djuret.\r\nI motion 2003/04:MJ39 (v) yrkande 3 reses krav på att Sverige inom EU bör\r\nverka för att förhindra att handel på hästmarknader med plågade och\r\nvanskötta djur får fortgå. Varje år försvinner drygt 5 000 svenska hästar\r\nspårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser och hög efterfrågan\r\npå hästkött utanför Sveriges gränser lockar svenskar att göra illegala\r\nhästaffärer. Djuren körs i förseglade fordon, i så kallad transit, till\r\ndestinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna byter de\r\nägare på hästmarknader runtom i Europa. I yrkande 4 framhålls att\r\ntransporterna av levande slaktdjur kraftigt skall begränsas. Eftersom det\r\nsvenska folket i regel inte äter hästkött, bör djuren i stället helst\r\nslaktas på plats innan transport sker. I yrkande 5 framförs krav på att\r\nSverige inom EU bör verka för att levande djur undantas från EU:s regler\r\nom varors fria rörlighet. Enligt motionärerna bör samma regler inte gälla\r\nför gränsöverskridande handel med levande djur som för vanliga varor,\r\nmotiverat både ur djuromsorgs- och smittskyddssynpunkt. Risken för att\r\nsjukdomar sprids är alltid betydligt större när levande djur transporteras\r\njämfört med slaktkroppar. I motion 2003/04:MJ44 (fp) anförs att det är av\r\nyttersta vikt att djurskyddet stärks såväl inom hästsektorn som på andra\r\nområden. Detta gäller inte minst djurskyddet inom EU och problemen med\r\ntransporter av levande djur. Regeringen bör fortsätta att inom EU driva\r\nfrågan om stopp för långa och ur djurskyddshänseende otillfredsställande\r\ntransporter av hästar (yrkande 7 delvis). I motion 2002/03:MJ307 (m)\r\nframhålls vikten av att arbetet intensifieras med att hitta lösningar som\r\ngör att hästar inte längre exporteras till slakt i annat EU-land. Vidare\r\nbör Sverige arbeta intensivt för att förbättra hästarnas förhållanden\r\ninom ramen för EU-arbetet. I motion 2002/03:MJ490 (mp) anförs att i och\r\nmed EU-medlemskapet har gränskontrollerna försvunnit och såväl import som\r\nexport av hästar sker i stor omfattning. Ofta importeras hästar utan papper\r\noch veterinärintyg. Billiga hästar sänds ut till Italien och Belgien,\r\nofta efter att ha sålts eller bytts via mellanhänder i Danmark. Därifrån\r\nfinns dokumenterade transporter av slakthäst till södra Italien, en\r\ntransport på flera dygn utan mat eller vatten. Dessa transporter måste\r\nstoppas (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av att se över\r\ndet befintliga systemet för registrering och stamboksföring av hästar,\r\nutförandet av hästpass och användningen av datateknik i dessa sammanhang.\r\nVidare bör möjligheterna studeras att utveckla det befintliga\r\ndjursjukdatasystemet för att skapa förutsättningar för bättre häststatistik och\r\nen användning i avelssammanhang. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet\r\natt Jordbruksverket ges i uppdrag att utföra nödvändig kartläggning,\r\nanalysera situationen och föreslå lämpliga åtgärder. Utskottet anser därmed\r\natt motion 2003/04:MJ38 (s) i denna del kan lämnas utan åtgärd.\r\nRegeringen har i en promemoria (Jo2003/1615) föreslagit ändringar i lagen\r\n(1985:342) om kontroll av husdjur m.m. och förordningen (1985:343) om\r\nkontroll av husdjur m.m., som innebär att den obligatoriska avelsvärderingen\r\nav hingstar ersätts med obligatorisk hälsobedömning. Förslaget, som har\r\nremissbehandlats, är mycket viktigt ur både konsument- och djurskyddsperspektiv.\r\nUtskottet anser därmed att motion 2003/04:MJ439 (s) i denna del bör lämnas\r\nutan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.\r\nUtskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 2003/04:MJ39 (v) yrkandena\r\n3-5, 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 7 delvis, 2002/03:MJ307 (m) och 2002/03:MJ490\r\n(mp) yrkande 5 om handel med hästar. Som regeringen påpekar i skrivelsen\r\nhar den inom EU grundläggande principen om fri rörlighet för varor och\r\ntjänster lett till att djurtransportområdet i det närmaste är totalt\r\nharmoniserat. Detta innebär i stor utsträckning att i princip samma regler\r\ngäller i alla medlemsländer och att det inte är möjligt för Sverige att\r\nha nationella bestämmelser om skydd av djur under transport som avviker\r\nfrån EG-reglerna. Bestämmelserna gäller inom hela unionen och Sverige kan\r\ninte förhindra utförsel av djur till andra medlemsstater. Under många år\r\nhar det med jämna mellanrum uppdagats stora problem med djurtransporter\r\npå EU-nivå. Utskottet konstaterar att Sverige har agerat starkt pådrivande\r\nför att förändringar skall komma till stånd. Reglerna måste skärpas och\r\nmedlemsstaterna förbättra sin tillsyn så att de regler som finns verkligen\r\nefterlevs. Efter starka påtryckningar från medlemsländerna och allmänheten\r\npresenterade EG-kommissionen under sommaren 2003 det förslag till nya\r\nregler om djurtransporter som utlovats sedan flera år. Förslaget innebär\r\nförbättringar på vissa områden men är inte tillräckligt långtgående ur\r\nett djurskyddsperspektiv. Förslaget bearbetas för närvarande i en\r\nrådsarbetsgrupp. Utskottet vill även framhålla de initiativ som tagits\r\nnationellt\r\nför att nå förbättringar på djurtransportområdet. Regeringen beslutade i\r\nbörjan av år 2001 om direktiv till en utredning om onödiga respektive\r\nlånga djurtransporter och om slakt nära uppfödningsplatsen. Utredningens\r\nuppdrag var bl.a. att kartlägga transportsituationen och se över det\r\nbefintliga regelverket. I januari 2003 presenterade Djurtransportutredningen\r\nbetänkandet Kännande varelser eller okänsliga varor? (SOU 2003:6). En\r\nomfattande dokumentation visar på stora problem vid framför allt transport\r\nav slakthästar, företrädesvis från Östeuropa till södra Europa. Utredningen\r\nbedömer att hästar är ett av de djurslag som far mest illa vid transporter,\r\ni synnerhet i samband med slakttransporter. I betänkandet förs en rad\r\nolika förslag fram, bl.a. krav på förändringar i EG-bestämmelserna för\r\nskydd av djur under transport. Regeringen har beaktat utredningens förslag\r\nvid framtagandet av en svensk position inför förhandlingsarbetet om de\r\nnya EG-bestämmelserna. Utskottet delar regeringens uppfattning att\r\ndjurskyddstillsynen inom EU måste förbättras, men att det också är av stor\r\nvikt att den som säljer en häst försäkrar sig om att hästen slipper\r\nutsättas för långa plågsamma transporter till slakt. Hästsektorns organisationer\r\nspelar härvid en viktig roll för att skapa debatt och sprida information\r\ni dessa frågor. Utskottet utgår från att den svenska regeringen även\r\nfortsättningsvis kommer att prioritera djurtransportfrågan och fortsätta\r\nverka för ett bättre djurskydd under transport. Det anförda innebär enligt\r\nutskottets mening att motionerna 2003/04:MJ39 (v) yrkandena 3-5, 2003/04:MJ44\r\n(fp) yrkande 7 i denna del, 2002/03:MJ307 (m) och 2002/03:MJ490 (mp)\r\nyrkande 5 i allt väsentligt kan anses tillgodosedda. Utskottet föreslår\r\ndärför att riksdagen lämnar berörda motionsyrkanden utan åtgärd.\r\nBevarande av hotade raser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker sju motionsyrkanden (s, kd, c) om bevarande av hotade\r\nraser mot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen bl.a. om ett nationellt\r\nmålprogram för förvaltning av husdjursgenetiska resurser.\r\nJämför reservation 19 (kd, c).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 3 behöver mer resurser tilldelas\r\nbevarandet av utrotningshotade hästraser. Bevarandet av den biologiska\r\nmångfalden innefattar även bevarandet av genetiskt material hos husdjur.\r\nSamhället och framtida generationer riskerar att förlora mycket om inte\r\nnödvändiga resurser avsätts. Den hästpolitiska utredningen påtalade behovet\r\nav resurser för bevarandet av hästraser, en uppfattning som motionärerna\r\nbeklagar att regeringen inte delar. I motion 2002/03:MJ441 (s) delvis\r\nframhålls att de s.k. inhemska raserna gotlandsrusset, den svenska ardennern,\r\nden nordsvenska brukshästen och de kallblodiga och varmblodiga travarna\r\nbehöver stöd för att överleva och utvecklas. Motionärerna ser därför\r\npositivt på den hästpolitiska utredningens förslag om stöd till dessa. I\r\nmotion 2003/04:MJ40 (kd) framförs krav på att den kallblodiga travaren\r\nskall omfattas av bevarandeinsatserna. Riksdagen har tidigare beslutat om\r\ninsatser för bevarande av de utrotningshotade raserna gotlandsruss,\r\nardenner och nordsvensk brukshäst. Motionärerna påpekar att särskilda medel\r\navsätts inom miljöersättningsprogrammets delprogram för utbildning,\r\ninformation och demonstrationsobjekt för att främja bevarandet av dessa\r\nraser. Den kallblodiga travaren bör också ingå i de hästraser som omfattas\r\nav regeringens insats, eftersom populationen och antal betäckta ston i\r\nstort sett är desamma för denna ras som för andra hotade raser. Enligt\r\nmotionärerna bör den kallblodiga travaren ingå i de för gotlandsrusset,\r\nardenner och nordsvenska brukshästen tidigare beslutade bevarandeinsatserna\r\n(yrkande 8). Även i motion 2003/04:MJ41 (s) reses krav på att staten vidtar\r\nåtgärder för att säkerställa den s.k. kallblodsrasens överlevnad.\r\nMotionärerna begär också att kallblodshästen får minoritetsstatus.\r\nKallblodshästen,\r\nsom även kallas den nordsvenska hästen, är en av tre raser med ursprung\r\ni Sverige. Motionärerna påpekar att med knappt 500 födda föl per år under\r\nde senaste åren är den rent statistiska populationsbasen för rasens\r\nlångsiktiga överlevnad hotad. Fortsätter den långsiktigt utläsbara nedgången\r\nav födslar kommer rasen inte att existera om 25 till 30 år. I syfte att\r\nvända trenden och säkerställa rasens långsiktiga överlevnad måste staten\r\nvidta nödvändiga åtgärder genom bl.a. sitt delägda bolag ATG (AB Trav och\r\nGalopp) och genom avtal med STC (Svenska Travsportens Centralförbund).\r\nI motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 9, 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 5\r\noch 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 4 anförs att svensk halvblodsavel är en\r\ndel av det svenska kulturarvet. Därtill bidrar aveln till intäkter för\r\nlantbruksnäringen och till det svenska öppna landskapet. Alltfler av de\r\näldre uppfödarna slutar. Orsakerna är bl.a. dålig lönsamhet, snabb utveckling\r\noch internationalisering av aveln, som innebär stora ekonomiska åtaganden.\r\nEnligt motionärerna vore stöd i form av uppfödarpremier ett sätt att slå\r\nvakt om den svenska uppfödaren och att värna den svenska halvblodsaveln.\r\nEn möjlig väg att finansiera sådana premier är de svenska EU-medlen eller\r\nvia de medel som svenskt hästspel genererar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av skrivelsen har frågan om bevarande av hästraser bäring på\r\ndet övergripande arbetet med förvaltning av husdjursgenetiska resurser.\r\nSverige undertecknade år 1993 FN:s konvention om biologisk mångfald.\r\nAnslutningen innebär bl.a. ett åtagande att förvalta husdjursgenetiska\r\nresurser på ett ansvarsfullt sätt. Huvudansvaret för detta arbete vilar\r\npå Statens jordbruksverk. Inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet\r\nhar föreningar för rasbevarande inom en rad olika djurslag möjlighet att\r\nansöka om medel för utbildnings-, rådgivnings- och informationsinsatser.\r\nBland de hästraser för vilka medel sökts och beviljats finns gotlandsruss,\r\nnordsvensk brukshäst och ardenner. Den hästpolitiska utredningen föreslår\r\natt stöd för bevarande av utrotningshotade husdjursraser inom ramen för\r\nden gemensamma jordbrukspolitiken skall omfatta även hästar. Utskottet\r\nanser att det är av stor vikt att åtgärder för att bevara de utrotningshotade\r\narterna genomförs. På det husdjursgenetiska området pågår för närvarande\r\narbete med att ta fram ett nationellt målprogram för förvaltning av\r\nhusdjursgenetiska resurser. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen\r\nutarbetat ett förslag till program. Verket framhåller att ett ökat\r\nhänsynstagande till utrotningshotade raser är betydelsefullt och betonar att\r\nanvändbarheten och ett hållbart nyttjande av raserna är viktigt för deras\r\nfortlevnad. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i samband med\r\nutarbetandet av programmet är lämpligt att även ta ställning till eventuella\r\nåtgärder för bevarande av hotade hästraser. Utskottet förutsätter att bl.\r\na. kallblodstravaren tas med i programmet. Regeringens avsikt är att\r\npresentera det nationella programmet i en skrivelse till riksdagen under\r\når 2004. Med det anförda föreslås att motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkandena\r\n8 och 9, 2003/04:MJ41 (s), 2003/04:MJ45 (c) yrkande 3, 2002/03:MJ430 (kd)\r\nyrkande 5, 2002/03:MJ441 (s) i denna del och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande\r\n4 lämnas utan riksdagens åtgärd.\r\nHästnäringens villkor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre motionsyrkanden (m, fp, c) om hästnäringens villkor\r\nsamt ett antal motionsyrkanden (s, fp, kd, c) om hästen och jordbrukspolitiken\r\nmot bakgrund av vad som anförs i skrivelsen samt regeringens uppdrag till\r\nJordbruksverket om att kartlägga hästsektorn och analysera relevanta\r\nfaktorer för hästsektorns utveckling. Vidare avstyrks ett motionsyrkande\r\n(c) om regler för bygglov bl.a. mot bakgrund av att regeringen har för\r\navsikt att låta utreda frågan i ett brett perspektiv.\r\nJämför reservationerna 20 (m), 21 (fp), 22 (c), 23 (fp), 24 (kd, c) och\r\n25 (c).\r\nSkrivelsen\r\nI skrivelsen framhålls att den hästrelaterade näringsverksamheten har en\r\nstor betydelse inte minst på landsbygden. Verksamheten behöver emellertid\r\nkartläggas och analyseras ytterligare. Vidare bör hästhållningens betydelse\r\nför miljö- och jordbrukspolitiken från olika utgångspunkter bli föremål\r\nför ytterligare överväganden. Regeringen ger därför Statens jordbruksverk\r\ni uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter och organisationer\r\nkartlägga omfattning, geografisk spridning och karaktären av hästföretag\r\nsamt analysera relevanta faktorer som bidrar till utvecklingspotentialen\r\ninom hästsektorn. I uppdraget ingår även att analysera sektorns betydelse\r\nför miljö- och jordbrukspolitiken, hur den gemensamma jordbrukspolitiken\r\npåverkar förutsättningar för hästverksamhet samt om och eventuellt hur\r\nhästen på ett tydligare sätt bör göras till en del av jordbrukspolitiken.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004.\r\nMotionerna\r\nModeraterna framhåller i motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 1 att bättre\r\nvillkor för företag gynnar hästhållningen. De flesta företag i hästbranschen\r\när små familjeföretag. Fåmansbolagsregler medför högre skatter för dessa\r\nföretagare än för andra. Vidare är miljötillsynen liksom djurskyddstillsynen\r\nofta ojämn mellan kommunerna och miljöbalkens tillämpning ofta alltför\r\nrigid. För samtliga hästägare och hästhållare vore det fördelaktigt med\r\nklara spelregler, lika behandling och en rimlig tillämpning inom dessa\r\nområden. Motionärerna påpekar att hästar är stora konsumenter av vallfoder\r\noch att den produktionen liksom övrig växtodling drabbas av extra höga\r\nkostnader i Sverige p.g.a. särskatterna på växtnäring och drivmedel. En\r\nsänkt kostnadsnivå i jordbruket vore därför värdefullt också för alla\r\nhästägare. Enligt motionärerna skulle totalt sett bättre villkor för\r\nhästanknuten verksamhet medföra att fler människor kunde få sin utkomst på\r\nlandsbygden. Liknande synpunkter framförs i motion 2003/04:MJ44 (fp).\r\nEnligt motionärerna är det viktigt att hästnäringen får utvecklas inom\r\nsunda marknadsekonomiska ramar och att statlig inblandning undviks i så\r\nstor utsträckning som möjligt, eftersom det kan riskera konkurrenssnedvridning.\r\nStatens viktigaste uppgift är att ge näringen rimliga förutsättningar\r\nför att utvecklas, både genom att driva en god småföretagarpolitik och\r\ngenom att se till att bl.a. lämpliga utbildningar finns inom området.\r\nHästnäringen består i huvudsak av småföretagare, vilket gör att behovet\r\nav enkla regler för småföretagare betyder mycket för utvecklingen av\r\nnäringen. Reglerna för fåmansbolag är mycket krångliga och innebär att\r\nsmåföretag i praktiken beskattas betydligt hårdare än större företag,\r\nnågot som i hög grad missgynnat hästnäringen. Motionärerna anser att en\r\nlägre arbetsgivaravgift inom tjänstesektorn skulle beröra huvuddelen av\r\nverksamheten inom hästsektorn, vilket borde kunna leda till högre lönsamhet\r\nsamt stimulera framväxten av företag, såsom fler privata ridskolor. I\r\nJordbruksverkets uppdrag bör ingå att ge förslag på vilka åtgärder t.ex.\r\ninom det småföretagspolitiska området som kan behövas för en stark och\r\nsjälvständig hästnäring som står på egna ben utan stödåtgärder (yrkande\r\n1). I motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 delvis framhålls att Sverige\r\nbehöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen i hög\r\ngrad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet. För\r\natt näringen och sporten skall kunna utvecklas krävs att de ekonomiska\r\nvillkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras genom lika villkor\r\nför småföretagarna, enklare regler, lika villkor i skattelagstiftningen\r\nsamt i de sociala trygghetssystemen.\r\nKristdemokraterna anser i motionerna 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 10,\r\n2002/03:MJ430 (kd) yrkande 6 och 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 6 att de olika\r\nEU-stöden också skall nyttjas för den svenska hästaveln och hästnäringen.\r\nFlera EU-länder ger den nationella hästnäringen betydande stöd både i\r\nform av direktstöd och stöd till offensiva, konkurrenshöjande åtgärder.\r\nStödåtgärderna är i många fall inriktade på att utveckla och förbättra\r\nden inhemska aveln och uppfödningen. Enligt motionärerna bör även Sverige\r\npå liknande sätt inräkna hästen som en naturlig del av jordbrukspolitiken.\r\nDet är angeläget att Sverige, som är en stor nettobidragsgivare till\r\nEU:s jordbrukspolitik, vinnlägger sig om att ta till vara de möjligheter\r\nsom finns att få del av EU:s jordbruksstöd. Hästnäringen kan därmed bidra\r\ntill att hålla nere kostnaderna för den förda jordbrukspolitiken. I\r\nmotionerna 2003/04:MJ42 (s) delvis och 2002/03:MJ441 (s) delvis framhålls\r\natt alltfler jord- och skogsbrukare åter tar hästens tjänster till hjälp\r\ni sitt arbete. Hästnäringen har därmed återigen blivit en betydande del\r\nav det svenska jordbrukets inkomstmöjligheter. Hästhållningen bör därför\r\ntill fullo införlivas i den svenska jordbrukspolitiken som en primär\r\nproduktionssektor. Förslag i den riktningen är en nödvändighet för att\r\nhästens roll i samhället skall kunna utvecklas ytterligare. I motion\r\n2003/04:MJ42 (s) delvis anförs vidare att då hästsporten av naturliga skäl\r\ntill största delen är en glesbygdsverksamhet skapar den också reella\r\nmöjligheter att hålla det svenska jordbrukslandskapet öppet. Enligt\r\nmotionärerna får hästens betydelse för det öppna landskapet inte underskattas.\r\nÄven motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 2 lyfter fram hästens betydelse\r\nför det öppna landskapet. För att kunna upprätthålla ett öppet landskap\r\noch bibehålla en biologisk mångfald krävs betande djur och i det sammanhanget\r\nhar hästarna stor betydelse. Det är positivt att hästens betydelse för\r\nmiljöpolitiken och för samspelet mellan de agrara näringarna och miljön\r\nutreds vidare. Motionerna 2003/04:MJ45 (c) yrkande 2 och 2003/04:MJ266\r\n(c) yrkande 1 uppmärksammar också hästens betydelse för det öppna landskapet,\r\nbåde i egenskap av betande djur, men också för att foder skall bärgas.\r\nMed ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en alltmer\r\navgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Enligt\r\nmotionärerna bör hästen därför klassas lika som andra djurenheter (kor, får,\r\ngetter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet\r\nöppet. Enligt motion 2002/03:MJ267 (c) yrkande 1 bör hästar likställas\r\nmed andra djurenheter inom svenskt jordbruk. Lönsamheten inom hästuppfödningen\r\när mycket låg. Priserna på hästar har pressats och det är väldigt svårt\r\natt få täckning för kostnaderna vid försäljning. Enligt motionären kan\r\nhästuppfödningens lönsamhet förbättras om hästen likställs med andra\r\nbidragsberättigade djur inom svenskt jordbruk. Motionären bakom motion\r\n2002/03:MJ442 (s) begär att hästen förs in i Sveriges miljö- och\r\nlandsbygdsprogram. I Sverige - till skillnad från andra EU-länder - är\r\nhästnäringen inte en del av jordbrukspolitiken. En anledning är att Sverige\r\nvill verka för en avreglering av hela jordbrukspolitiken. Enligt motionären\r\när det ett orimligt ställningstagande så länge det nuvarande systemet\r\ngäller och andra länder använder sig av detta. I Sveriges miljö- och\r\nlandsbygdsprogram, som omfattar de EU-stöd till jordbruket som har nationell\r\nmedfinansiering, finns ett miljöstöd för betesmarker och slåtterängar.\r\nStödet är i dag begränsat till företag som har ett visst antal djurenheter\r\nav tackor, getter av honkön och nötkreatur. Stödet bör vidgas till att\r\näven gälla hästar, som i lika stor utsträckning som de andra djurslagen\r\nbidrar till att hålla landskapet öppet och brukat, samtidigt som hästnäringen\r\nfår ökade möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Även motion\r\n2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 delvis tar upp vikten av att integrera hästen\r\ni jordbrukspolitiken samt skapa en mer sammanhållen hästpolitik. Hästen\r\nblir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska landsbygden.\r\nDen är en drivkraft för ekonomisk utveckling på landsbygden, vilket måste\r\ntydliggöras och erkännas. Vidare är det ökande antalet hästar positivt\r\nför det öppna landskapet och därmed för den biologiska mångfalden, vilket\r\nbör avspeglas i jordbrukspolitiken.\r\nI motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 4 reses krav på att näringsidkare inom\r\nhästsektorn skall följa samma regler vid byggnationer som gäller för\r\nekonomibyggnader för övriga av lantbrukets djur. Enligt motionärerna är\r\nhanteringen av bygglov ett av många exempel på de orimliga konsekvenser\r\nsom uppstår då hästnäringen inte är integrerad i övrig jordbrukverksamhet.\r\nHästnäringen bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och\r\nandra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnation, nämligen\r\natt bygglov inte behövs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av skrivelsen skapar sektorn, enligt den hästpolitiska\r\nutredningen, sysselsättning som motsvarar ca 10 000 heltidsarbeten och ca\r\n30 000 deltidsarbeten. Omsättningen bedöms vara minst 18 miljarder kronor\r\nper år, varav drygt 10 miljarder kronor utgörs av totalisatorspel vid\r\ntrav- och galopptävlingar. Under år 2002 bidrog spel på hästar med drygt\r\n1,1 miljarder kronor till staten i form av skatt. Hästsektorn är också en\r\nviktig inkomstkälla för jordbruket. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund\r\ngenererar hästar och hästhållning intäkter till jordbruket med i\r\nstorleksordningen två miljarder kronor om året. Vidare bedöms hästar och\r\nhästhållning ha betydelse för utveckling av landsbygden. Småföretagande på\r\nlandsbygden innebär möjligheter att kunna bo kvar och verka aktivt på\r\nlandsbygden. Hästintresset kan utgöra en drivkraft att flytta från stad\r\ntill landsbygd och bidra till en minskad avfolkning och upprätthållande\r\nav servicestrukturer. Hästar och hästhållning utgör också en meningsfull\r\nfritid för många på landsbygden. Nutek (verket för näringslivsutveckling)\r\nnoterar i sitt remissvar till den hästpolitiska utredningen att svensk\r\nhästsport intar en internationellt sett framträdande plats inom olika\r\ndiscipliner och har en stor näringspolitisk betydelse. Till skillnad från\r\ni många andra länder bedrivs hästverksamhet i Sverige till stor del genom\r\nideella föreningar eller på hobbynivå. På senare år har utvecklingen pekat\r\npå en ökad etablering av hästrelaterad näringsverksamhet. Det saknas dock\r\ndetaljerad kunskap om den här typen av näringsverksamhet, både på\r\nföretagsnivå och på en mer övergripande nivå. Hästrelaterad näringsverksamhet\r\nkan vara många olika typer av företag som helt eller delvis får sin inkomst\r\nfrån hästsektorn. Det kan exempelvis vara företag som inackorderar hästar,\r\nhästturismföretag, ridskolor, travtränare, företag som föder upp, utbildar\r\neller förmedlar hästar, företag som tillhandahålla tjänster på\r\nutbildningsområdet,\r\nfoderföretag, företag som specialiserat sig på att bygga häststall eller\r\nanlägga ridbanor och företag som tillverkar eller säljer hästutrustning\r\noch hästtillbehör. Det kan också vara företag som säljer tjänster eller\r\nprodukter till stora aktörer inom hästsektorn, t.ex. ATG. Vidare framgår\r\nav skrivelsen att hästen enligt många bedömare har en växande betydelse\r\nför uppfyllandet av vissa av de miljökvalitetsmål som riksdagen har\r\nfastställt. Statens jordbruksverk har till den hästpolitiska utredningen\r\nuppgett att detta framför allt handlar om målen avseende ett rikt\r\nodlingslandskap. Hästar bidrar till att hålla landskapet öppet och till att\r\nupprätthålla hävden och de betesgynnade växtarterna. Hästhållningen kan\r\näven ha en negativ inverkan på miljön, framför allt vid för hög beläggning.\r\nVäxttäcket kan då skadas vilket kan medföra näringsläckage och risk för\r\nvattenförorening. Mer detaljerade kunskaper om hästhållningens betydelse\r\nför miljön saknas dock och tillförlitliga bedömningar av hästsektorns\r\nbetydelse på miljöområdet är därför svåra att göra. Hästsektorn står inför\r\nnya möjligheter till utveckling genom det ökande hästintresset i samhället.\r\nUppfödning och export av hästar och export av hästrelaterade varor eller\r\ntjänster är branscher, som med tanke på det svenska hästmaterialet och\r\nsvenska hästkunnandet, har förutsättningar att utvecklas till betydande\r\nverksamheter. Samordnade insatser med kompetensutveckling, nätverksskapande\r\noch samverkan i marknadsföring bör kunna bidra till att bättre ekonomiska\r\nförutsättningar kan skapas. Den starka folkliga förankring som hästföretagandet\r\nhar i Sverige bör kunna tas till vara bättre. För att hästföretagandet\r\nskall kunna bidra till en långsiktig stabilitet och utveckling av näringen\r\när det viktigt att utvecklingsinitiativ inte enbart förbehålls stora\r\naktörer med tillgång till kapital. Hästen spelar även en roll som nyttodjur,\r\nt.ex. inom skogsbruket. Detta gäller speciellt det småskaliga skogsbruket,\r\ntätortsnära skogsbruk och känsliga naturområden där man vill nyttja hästen\r\nför att göra så liten åverkan i naturen som möjligt.\r\nDen hästpolitiska utredningen föreslog att hästar och hästverksamhet vid\r\njordbruksföretag på ett mer genomgripande sätt skall inkluderas i den\r\nsvenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Som regeringen\r\nframhåller bör dock uppmärksammas att en utökad integrering av hästen i\r\nden svenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan innebära\r\nrisk för icke önskvärda effekter för hästsektorn. Sektorns utveckling kan\r\nbl.a. i alltför hög grad påverkas av stödutformning i stället för att som\r\ni dag präglas av intressenternas egen viljeinriktning och engagemang. Det\r\nfinns dock behov av en fördjupad analys av konsekvenserna av en utökad\r\nintegrering av hästen i den svenska tillämpningen av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det i dag\r\nutgår stöd även till hästföretag inom miljö- och landsbygdsprogrammet.\r\nExempel på detta är t.ex. betesmarkstödet där det utgår stöd om betesmarken\r\nsköts enligt de villkor som finns. Förutsatt att hästbete inte skadar\r\nmarken eller t.ex. fornlämningar (och länsstyrelsen därför föreskriver\r\natt hästbete inte får förekomma) så spelar det inte någon roll om det är\r\nhästar eller nötkreatur som betar markerna. Det finns även andra åtgärder\r\ninom miljö- och landsbygdsprogrammet som kan stödja hästföretag t.ex.\r\nstöd för företag som vill satsa på hästturism. Genom reformen av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken och införandet av det nya frikopplade\r\ngårdsstödet i Sverige år 2005 kommer stöd att utgå till all jordbruksmark\r\n(åker- såväl som naturbetesmark) som är lika oavsett om det går till en\r\nhästgård, ett spannmålsföretag eller en fårgård. Vissa mjölk- och\r\nnötköttsföretag kommer dock att erhålla ett något högre stöd per hektar\r\nförutsatt att de historiskt har haft olika former av djurstöd.\r\nSom redovisas i skrivelsen ger regeringen Statens jordbruksverk i uppdrag\r\natt, i samarbete med berörda myndigheter och organisationer, kartlägga\r\nkönsfördelning, omfattning, geografisk spridning och karaktär av\r\nhästföretagande. Jordbruksverket skall vidare analysera relevanta faktorer\r\nvilka bidrar till hästsektorns utvecklingspotential och som beskriver\r\nhästsektorns roll och förutsättningar för näringsverksamhet i landet. En\r\nviktig del i detta uppdrag utgörs av att kartlägga betydelsefulla faktorer\r\nför att kunna göra en kvalificerad analys av hästhållningens betydelse\r\nför miljö- och jordbrukspolitiken från olika utgångspunkter. Beslut har\r\nfattats om en ny inriktning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Statens\r\njordbruksverk skall utifrån sin kartläggning analysera hur detta påverkar\r\nförutsättningarna för hästverksamhet samt om och eventuellt hur hästen på\r\nett tydligare sätt bör göras till en del av jordbrukspolitiken. För\r\neventuella förslag skall Statens jordbruksverk bl.a. göra en konsekvensanalys\r\nmed avseende på hästsektorns utveckling och målen för jordbrukspolitiken.\r\n\r\nMot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2003/04:MJ40\r\n(kd) yrkande 10, 2003/04:MJ42 (s) i denna del, 2003/04:MJ43 (m) yrkande\r\n1, 2003/04:MJ44 (fp) yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ45 (c) yrkande 2,\r\n2002/03:MJ267 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 6, 2002/03:MJ441\r\n(s) i denna del, 2002/03:MJ442 (s), 2003/04:MJ475 (kd) yrkande 6, och\r\n2003/04:MJ266 (c) yrkande 1 och 2002/03:MJ487 (c) yrkande 34 lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\nBeträffande i vilken utsträckning hästverksamhet skall betraktas som\r\njordbruksverksamhet vid tillämpningen av bl.a. plan- och bygglagen ger\r\nlagstiftningen i detta hänseende utrymme för olika tolkningar. För att\r\nkunna uppnå en tydligare reglering krävs att en noggrann avvägning görs\r\nmellan å ena sidan intresset av ett enkelt förfarande för bl.a. hästsektorns\r\naktörer vid ny- och ombyggnad och å andra sidan de problem från miljö-\r\noch plansynpunkt som bygglovsbefrielse el.dyl. kan innebära. Utskottet\r\nkonstaterar att regeringen har för avsikt att låta utreda denna fråga\r\nvidare i ett brett perspektiv. Syftet med motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande\r\n4 är därmed i huvudsak tillgodosedd. Motionen avstyrks därmed i berörd\r\ndel.\r\nSpelets betydelse för hästsektorns utveckling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (s, m) om konkurrensvillkoren på\r\nspelmarknaden bl.a. mot bakgrund av att regeringen avser att se över\r\nregelverket på lotteriområdet. Vidare avstyrks ett motionsyrkande (c) om\r\nen sänkt totalisatorskatt då det får ankomma på regeringen att bedöma om\r\nförhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma\r\ntill riksdagen i frågan.\r\nJämför reservationerna 26 (m) och 27 (c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ42 (s) delvis framhålls vikten av att svensk trav- och\r\ngaloppsport får samma konkurrensvillkor för svenskt spel på hästar som\r\nandra, utlandsbaserade bolag. Det svenska spelet på trav- och galopp ger\r\ntillbaka stora resurser till hästnäringen. Dessutom genererar spelet på\r\nhästar skatteintäkter. Motionärerna anser att det är nödvändigt med en\r\növersyn av konkurrensvillkoren och att ett visst överskott från spelet\r\näven i fortsättningen kanaliseras för hästsportens främjande. Likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden tas även upp i\r\nmotion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 2. Motionärerna påpekar att svensk\r\nspelmarknad är stadd i omvandling. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen\r\nför spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att\r\naktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. De nationella\r\nmonopolen kan inte längre upprätthållas, vilket betyder att ATG:s\r\nsärställning i längden inte heller kan göra det. Detta får konsekvenser för\r\nhästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för\r\nhästens och ridsportens främjande. Enligt motionärerna vore det, för att\r\nsvensk hästhållning inte skall drabbas, värdefullt om även konkurrenter\r\ntill ATG avsatte motsvarande medel för att jämställa konkurrensvillkoren.\r\nLicensiering av spelaktörer, där licensavgiften fördelas i enlighet med\r\nATG:s nuvarande avtal med staten, kan prövas. Den internationella\r\nkonkurrensen kan också komma att tvinga fram en likformad beskattning av\r\nspelvinster för att spel inte skall förläggas till länder där skatterna är\r\nlägst. Är de svenska skatterna för höga riskerar svenskt spel att tappa\r\ni attraktionskraft, varpå medlen till hästintressenterna kommer att minska.\r\nMotionärerna förutsätter att regeringen följer utvecklingen.\r\nI motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 anförs att de ekonomiska effekterna\r\nav en sänkt totalisatorskatt bör utredas för att klarlägga sambandet mellan\r\nen lägre skattesats och ett ökat spelande på hästar. Motionärerna påpekar\r\natt statens inkomst är välbehövlig men att sambandet mellan en skattesänkning\r\noch inkomsten inte är helt linjärt. Den ökade konkurrensen från utländska\r\naktörer via spel på Internet har också medfört nya aspekter på\r\ntotalisatorskatten.\r\nATG uppskattar att minst 2 miljarder kronor förs ut från Sverige till\r\ndessa aktörer, vilka inte betalar någon moms till staten eller bidrar\r\ntill hästsporten i Sverige. Genom att de utländska aktörerna inte betalar\r\nskatt eller bidrar till hästsporten kan de upprätthålla en vinstutbetalning\r\ntill kunderna på över 90 %, vilket förklarar konkurrenssituationen. Enligt\r\nmotionärerna skulle en förändring av skatten ge travsporten och dess\r\nnärliggande näringar möjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas\r\nsamtidigt som den snedvridna konkurrensen skulle förbättras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen anför i skrivelsen att hästsektorns omsättning bedöms vara\r\nminst 18 miljarder kronor per år, varav drygt 10 miljarder kronor utgörs\r\nav totalisatorspel vid trav- och galopptävlingar. Under år 2002 bidrog\r\nspel på hästar med drygt 1,1 miljarder kronor till staten i form av skatt.\r\nSpel- och lotterimarknaden är en reglerad marknad, och i Sverige råder\r\ni princip förbud mot att anordna spel. Undantag kan dock beviljas och\r\nlotterilagen (1994:1000) reglerar statens utfärdande och kontroll av\r\nspeltillstånd. I lagen befästs också principen att inkomsterna från spelet\r\nskall gå till allmänna eller allmännyttiga ändamål i form av föreningslivet,\r\nhästsporten och staten. De två största aktörerna på den svenska spelmarknaden\r\när statligt ägda Svenska Spel AB och statligt styrda AB Trav och Galopp\r\n(ATG). I samband med att staten beviljade ATG undantag från spelförbudet\r\nställdes krav på ATG att i sin verksamhet bl.a. ta hänsyn till de små\r\ntravbanorna och till galoppsporten. Vid bolagets bildande tecknades ett\r\navtal mellan staten och ATG:s ägare. Som regeringen anför har möjligheten\r\natt anordna spel under de senaste decennierna haft en avgörande betydelse\r\nför utvecklingen av den svenska hästsektorn då delar av överskottet från\r\nspelverksamheten går tillbaka till trav- och galoppsporten, främst i form\r\nav vinstsummor, uppfödarpremier och stöd till organisationerna. Övriga\r\ndelar av hästsektorn får del av överskottet främst genom att ATG varje år\r\ngenom sitt avtal med staten avsätter 31 miljoner kronor, sedermera 38\r\nmiljoner kronor, till gemensamma satsningar av riksintresse för hästsektorn.\r\nDessa medel administreras till största delen av Nationella stiftelsen\r\nför hästhållningens främjande och används framför allt till finansiering\r\nav hippologutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, utveckling av\r\nriksanläggningarnas verksamhet och barn- och ungdomssatsningar. ATG\r\ninrättade år 1978 en forskningskommitté och har dessutom sedan dess årligen\r\ndelat ut anslag för forskning och därmed bidragit till kunskapsutvecklingen\r\npå området.\r\nSom framgår av kulturutskottets yttrande (2003/04:KrU2y) bekräftade\r\nriksdagen senast våren 2003 att målen för spelpolitiken alltjämt bör vara\r\nen sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan\r\npå spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskott från spel bör\r\nvärnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga\r\nändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Inriktningen är att\r\nprioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat\r\nspelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel beaktas. Kulturutskottet\r\när väl medvetet om att det sedan ett antal år tillbaka pågår en utveckling\r\ndär internationella aktörer tar marknadsandelar i Sverige. I syfte att\r\nstärka de svenska spelanordnarnas konkurrenskraft beslutade riksdagen\r\nvåren 2003 (bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212) om flera åtgärder, bl.\r\na. att undantag skall få göras från det främjandeförbud som finns när det\r\ngäller deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Detta innebär att\r\nsvenska spelanordnare skall få möjlighet att samarbeta med systerorganisationer\r\ni utlandet, utöver det samarbete som redan funnits ett antal år inom de\r\nnordiska länderna när det gäller vadhållning på hästar. Samtidigt ändrades\r\nskattelagstiftningen avseende vadhållning på hästar för att jämställa s.\r\nk. internationella poolspel med rent inhemskt spel. Riksdagen avslog vid\r\nsamma tillfälle, med hänvisning till nämnda förändringar, en motion om\r\növersyn av trav- och galoppsportens möjligheter att konkurrera på den\r\ninternationella marknaden.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet ansluter sig till kulturutskottets bedömning\r\natt det självfallet är av största vikt att staten noga följer utvecklingen\r\nnär det gäller konkurrensen från de utländska spelbolagen. Den viktigaste\r\ninsatsen är att förbättra de svenska aktörernas möjligheter gentemot de\r\nutländska när det gäller konkurrensen samt att stärka deras möjligheter\r\natt erbjuda spel under sådana former att risken för spelberoende och andra\r\nnegativa sociala konsekvenser begränsas. Det kan tilläggas att finansministern\r\nnyligen i en interpellationsdebatt ansåg att det inte finns anledning att\r\ninföra licenser för utländska spelbolag på den svenska spelmarknaden.\r\nUtskotten har inte någon annan uppfattning i denna fråga. Av budgetpropositionen\r\nför år 2004 framgår att regeringen avser att se över delar av regelverket\r\npå lotteriområdet. Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer\r\natt tillsätta denna utredning, som enligt uppgift också kommer att behandla\r\ninternationella frågor. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda\r\nmotionerna 2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ43 (m) yrkande\r\n2.\r\nNär det gäller de i motion 2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 framförda synpunkterna\r\nbeträffande de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt vill\r\nutskottet hänvisa till vad skatteutskottet tidigare anfört i frågan (bet.\r\n2002/03:SKU11). Skatteutskottet framhåller att totalisatorskatten är\r\navskaffad och att ATG numera betalar lotteriskatt med 36 %. Det är angeläget\r\nför alla inblandade parter, dvs. trav- och galoppsporten, spelarna och\r\nstaten, att ATG har en god ekonomisk utveckling och att bolaget kan erbjuda\r\nattraktiva och konkurrenskraftiga spel på trav- och galopptävlingar.\r\nSkatteutskottet hyser goda förhoppningar om att ATG även fortsättningsvis,\r\nockså med konkurrens från utlandet, skall kunna vara den dominerande\r\naktören i Sverige när det gäller sådant spel. Viktiga förändringar har\r\nvidtagits eller har aviserats i syfte att förbättra ATG:s möjligheter att\r\nmöta den internationella konkurrensen på spelmarknaden. Av särskild\r\nbetydelse i det sammanhanget är att ATG sedan några år tillbaka kan erbjuda\r\nspel via Internet och att bolaget nyligen erhållit ett permanent tillstånd\r\nför detta. I en nyligen framlagd proposition föreslår regeringen att ATG\r\nsom ombud för utländska spelbolag även skall kunna erbjuda spel på utländska\r\ntävlingar (prop. 2002/03:93). Utgångspunkten vid bestämmandet av\r\nlotteriskattesatsen har varit att ge staten en lämplig andel av ATG:s resultat.\r\nRiksdagens beslut om att höja lotteriskatten med 1 % den 1 juli 1997\r\nföregicks av ett avtal mellan regeringen och ATG:s ägare där parterna var\r\neniga om ett åtgärdspaket som, bl.a. mot bakgrund av ATG:s goda ekonomiska\r\nutveckling, innebar ökade inkomster för staten. Utskottet ansluter sig\r\ndärmed till skatteutskottets bedömning att det inte finns någon anledning\r\natt föreslå riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en översyn av\r\nbeskattningen. Det får ankomma på regeringen, som på nära håll följer\r\nutvecklingen av ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag bedöma om\r\nförhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma\r\ntill riksdagen i frågan. Med det anförda föreslår utskottet att motion\r\n2003/04:MJ45 (c) yrkande 5 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.\r\nSamarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (s, fp) mot bakgrund av att\r\nregeringen avser att inrätta en särskild samarbetsgrupp för hästsektorns\r\nframtidsfrågor.\r\nJämför reservation 28 (fp).\r\nSkrivelsen\r\nRegeringen anser att vissa frågor inom hästsektorn behöver samordnas och\r\natt en samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor därför bör inrättas.\r\nEnligt regeringen bör gruppen bestå av företrädare från myndigheter och\r\norganisationer på området och fungera som ett forum för kunskaps- och\r\ninformationsutbyte mellan statliga organ och sektorns olika organisationer.\r\nEn samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor kommer mot bakgrund\r\nhärav att inrättas på Jordbruksdepartementet.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet ställer sig i motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 8 positivt\r\ntill att en samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor bildas. Enligt\r\npartiet är det viktigt att företrädare för kommunsektorn är delaktiga i\r\ndenna grupp eftersom hästsektorns villkor till stor del styrs via kommunala\r\nbeslut. Enligt motion 2003/04:MJ439 (s) delvis bör vid en översyn av\r\nkonsument- och djurskyddet inom främst hästhållningen undersökas möjligheten\r\natt bilda en struktur där frågor av gemensamt intresse för hästsektorn\r\nkan beredas och hanteras. Denna struktur skall bevaka hästens och\r\nhästägandets intressen och därmed komplettera dem som inrättats för att främja\r\nsport eller ras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i skrivelsen befinner sig den svenska hästsektorn i förändring\r\noch står inför en utveckling där många av de traditionella förutsättningarna\r\noch sammanhangen kontinuerligt kommer att förändras. Detta beror dels på\r\nden internationella utvecklingen inom t.ex. hästavelns och hästsportens\r\nolika områden, dels i synnerhet på att nya verksamhetsgrenar håller på\r\natt utvecklas och att hästföretagandet sannolikt kommer att öka både i\r\nomfattning och betydelse. Kraven på öppna diskussioner om behov,\r\nförutsättningar och möjligheter kommer att stiga i takt med utvecklingen.\r\nUtskottet välkomnar därför regeringens initiativ att inrätta en samarbetsgrupp\r\nrörande allmänna hästfrågor för att genom samverkan bättre kunna ta till\r\nvara hästsektorns utvecklingspotential. Det första mötet är planerat till\r\nvåren 2004. Många frågor av strategisk karaktär för olika delar av\r\nhästsektorn kan med fördel diskuteras inom ramen för en sådan allsidigt\r\nsammansatt grupp. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen\r\ninte bör vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av motionerna\r\n2003/04:MJ44 (fp) yrkande 8 och 2003/04:MJ439 (s) i denna del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Den svenska hästsektorns betydelse, punkt 1 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson\r\n(kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m),\r\nCecilia Widegren (m) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en sammanhållen hästpolitik. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2003/04:MJ40 yrkande 1,\r\n2003/04:MJ45 yrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 1 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ42 i denna\r\ndel och 2003/04:MJ439 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nDet är beklagligt att regeringen endast samlat sig till en skrivelse med\r\ntill intet förpliktigande uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare\r\növerväganden. Regeringen bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag\r\nmed anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109)\r\noch vad som i motionerna anförs för en livskraftig hästpolitik. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Hästar och rehabilitering, punkt 3 (fp, kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästens betydelse för sjuka och handikappade.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nRidning och annan hästsport är viktigt ur rehabiliteringshänseende. Ridning\r\när en av de största handikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare.\r\nDetta är mycket positivt och bör tas till vara. Regeringen bör utreda vad\r\nsom kan göras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser\r\noch ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Hästsektorn och jämställdhet, punkt 4 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jämställdhetsinsatser inom hästsporten. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 5 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40\r\nyrkande 3 och 2003/04:MJ42 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nRidning är en sport som i mycket stor utsträckning utövas av kvinnor. Ur\r\nett genusperspektiv är det därför väsentligt att sporten får lika bra\r\nvillkor som annan sport- och fritidsverksamhet. Fler pojkar bör rekryteras\r\ntill ridsporten och fler kvinnor till den mansdominerade travsporten.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Hästsektorn och jämställdhet, punkt 4 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ridsport och jämställdhet. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna\r\ndel och 2003/04:MJ44 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nAv alla aktiva ungdomar inom ridsporten är unga flickor klart dominerande.\r\nMindre resurser satsas på sporter som framför allt utövas av flickor,\r\njämfört med fotboll eller andra typiska pojksporter. Förbättringar för\r\nridsporten måste ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n5.      Ridsport och vissa skatteregler, punkt 5 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ridsport och vissa skatteregler. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.\r\nStällningstagande\r\nRidsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en\r\nfriskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren. Det är anmärkningsvärt\r\natt ridsporten som är en av de största folksporterna inte skall kunna\r\nutövas och värderas på lika villkor som andra motionsformer. Vidare bör\r\nregeringen tillsätta en utredning om möjligheterna att införa momsbefrielse\r\nför föreningsdrivna ridskolor. Utbildning är momsbefriad i Sverige. Det\r\nfinns ingen anledning till att ridutbildning i föreningsdrivna ridskolor\r\nskall behandlas annorlunda än annan utbildning. Vad som ovan anförs om\r\nridsport och vissa skatteregler bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Forskning, punkt 6 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behovet av en långsiktig forskningspolitik.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 4 och avslår motion\r\n2003/04:MJ40 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen aviserar att hästforskningen skall tas upp senare i den\r\nforskningspolitiska propositionen. Folkpartiet anser att det är angeläget\r\natt ta fram långsiktiga strategier för detta forskningsområde såsom för\r\nalla andra viktiga områden. Det bör undersökas hur forskningen kan utvecklas\r\nbåde inom befintliga och nya discipliner. Ett viktigt område kan vara\r\nhästens betydelse inom landsbygdsutvecklingen. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n7.      Forskning, punkt 6 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en forskningsfond för hästnäringen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkande 11 och avslår motion\r\n2003/04:MJ44 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEn forskningsfond bör inrättas för hästnäringen. Den hästpolitiska\r\nutredningen föreslår att staten anvisar 5 miljoner kronor under en fyraårsperiod\r\nför forskning på hästområdet. Regeringen bör lägga fram ett sådant förslag\r\ni samband med nästa budgetproposition. En förutsättning för att staten\r\nskall anvisa medel till sådan forskning bör vara att Nationella stiftelsen\r\nför hästhållningens främjande (NS) inrättar en hästnäringens forskningsfond\r\noch ett hästnäringens forskningsforum samt att Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhällsbyggande (Formas) inrättar en särskild\r\nhästforskningskommitté. En annan förutsättning bör vara att ett långsiktigt\r\nbindande avtal ingås mellan Formas och NS angående uppgifter, ansvarsfördelning,\r\nstyrelseformer och finansiering. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Utbildning, punkt 7 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behovet av lärlingsutbildningar inom hästsektorn.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 3 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ441 i denna del och 2003/04:MJ40 yrkandena 2, 12 och\r\n15.\r\nStällningstagande\r\nHästsektorns utbildningsbehov kan inte enbart täckas av högskoleutbildningar.\r\nDet är också viktigt att se över utbildningsbehovet på andra nivåer.\r\nFolkpartiet har i flera sammanhang påpekat behovet av en bättre\r\nlärlingsutbildning i Sverige och anser att flera yrken och verksamheter inom\r\nhästnäringen skulle kunna vara utmärkta för denna utbildningsform. Regeringen\r\nborde uppmuntra hästsektorn och kommunerna att se över var inom hästnäringen\r\nsådana utbildningar skulle kunna vara lämpliga. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n9.      Utbildning, punkt 7 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utbildning inom hästsektorn. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkandena 12 och 15 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nSveriges lantbruksuniversitet, företrädare för hästsektorn och\r\nstudentrepresentanter har uttalat ett starkt intresse för att införa ett tredje\r\når på hippologprogrammet, vilket skulle leda till kandidatexamen. Den\r\nhästpolitiska utredningen föreslår att ett tredje utbildningsår på\r\nhippologprogrammet införs först när det säkerställts att nuvarande tvååriga\r\nutbildning visar på stabilitet, långsiktighet och säkerställd finansiering.\r\nKristdemokraterna bedömer att dessa villkor i dag är uppfyllda och\r\nföreslår därför att ett tredje år införs. En annan viktig fråga är att\r\nSverige i dag har för få unghästutbildare. Den hästpolitiska utredningen\r\nföreslog att ett bolag skulle inrättas för att utbilda omkring 50 hästar\r\nper år. Kristdemokraterna anser att regeringen i 2005 års budgetproposition\r\nbör anslå extra medel till unghästutbildning med inriktning på utbildning\r\nav ridinstruktörer i unghästutbildning. Därigenom skulle största möjliga\r\nantal utbildade hästar per investerad krona erhållas. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n10.     Finansiering av högskoleutbildning, punkt 8 (fp, kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om finansiering av den hippologiska högskoleutbildningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda konsekvenserna\r\nav att finansiera den hippologiska högskoleutbildningen enligt samma\r\nprinciper som normalt gäller för högskoleutbildning. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n11.     Hovslagarutbildning, punkt 9 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hovslagarutbildningen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ40 yrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nDet har länge rått brist på välutbildade hovslagare i Sverige. Det är\r\ndärför positivt att Sveriges lantbruksuniversitet har fått i uppdrag att\r\nbekosta minst 35 utbildningsplatser per år. För att öka antalet hovslagare\r\nbör också nuvarande utbildning utvidgas med en lärlingsutbildning, för\r\nvilken handledningen är knuten till läroanstalten (distanskurs). Många\r\nbestämmer sig först i vuxen ålder för att bli hovslagare och har då svårt\r\natt bosätta sig på annan ort. Vad som ovan anförs om hovslagarutbildningen\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n12.     Djurskydd, punkt 10 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästens naturliga beteende. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nEnligt djurskyddslagen skall djur få möjlighet att utöva sina naturliga\r\nbeteenden. När det gäller hästar finns det inga förordningar som ställer\r\nkrav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans\r\nmed andra hästar. Får hästar inte möjlighet till detta så viktiga sociala\r\nbeteende, kommer ständig oro att bryta ut när hästar under korta oregelbundna\r\ntider konfronteras med varandra. Vad som ovan anförs om att hästar skall\r\nges möjlighet till daglig utevistelse och hållas i grupp bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n13.     Kunskapskrav för hästägare, punkt 11 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om djurskydd och informationsinsatser. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del och avslår\r\nmotion 2003/04:MJ39 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nEn av de viktigaste delarna i djurskyddet är att efterlevnaden kontrolleras.\r\nKontrollen bör skärpas såväl i Sverige som i övriga nationer inom EU.\r\nGodkända stallar är viktigt liksom att den kommunala skyddstillsynen\r\nfungerar tillfredsställande. Inom hästnäringen har på senare tid tillkommit\r\nmånga nya företagare med mindre erfarenhet av att driva verksamhet med\r\nmånga djur, vilket ställer höga krav på utbildnings- och informationssatsningar.\r\nDen nya djurskyddsmyndigheten bör i samverkan med näringen och kommuner\r\nfå i uppdrag att intensifiera informationen kring djurskyddet med särskild\r\ninriktning mot hästar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n14.     Kunskapskrav för hästägare, punkt 11 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kunskapskrav för hästägare. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ39 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:MJ44\r\nyrkande 7 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nKunskapskrav bör införas för hästägare och Statens jordbruksverk få i\r\nuppdrag att utreda möjligheterna för att sådana införs. Samtidigt som\r\nalltfler människor skaffar häst blir det allt vanligare att\r\ndjurskyddsinspektörer\r\nupptäcker fall av vanvård av hästar. Hästägare bör genomgå en grundläggande\r\nutbildning om hästhållning eller på annat sätt visa att de har nödvändiga\r\nkunskaper om hästens behov. I kraven bör bl.a. ingå kunskaper om foder,\r\nhästars kroppsspråk och sociala beteende, hovvård, vanliga sjukdomar samt\r\nvad som bör ingå i ett husapotek för hästar. Viktigt är också grundläggande\r\nkunskap om utrustning och hur dess användning påverkar hästen. Utbildningen\r\nbör också visa på vilket ansvar det innebär att äga och ta hand om en\r\nhäst. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Tävlingsveterinärer, punkt 12 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson\r\n(kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m),\r\nCecilia Widegren (m) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tävlingsveterinärer. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ40 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nGällande regelverk innebär att det vid offentlig tävling med djur skall\r\nfinnas en veterinär som förordnats av Jordbruksverket. Riksmötet 2000/01\r\nbeslöt, efter motioner från Kristdemokraterna och Miljöpartiet, att\r\ntillkännage för regeringen som sin mening att regeringen bör se över dessa\r\nbestämmelser och deras tillämpning med syfte att förenkla systemet med\r\nförordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de kostnader\r\nför arrangörerna som är förknippade med dagens system. Ännu har någon\r\nförändring av systemet inte skett. Regeringen bör skyndsamt återkomma med\r\nförslag i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n16.     Handel med hästar, punkt 13 (fp, kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om transporter av hästar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ307,\r\n2002/03:MJ490 yrkande 5 och 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5.\r\nStällningstagande\r\nDet är av yttersta vikt att djurskyddet stärks såväl inom hästsektorn som\r\npå andra områden. Detta gäller inte minst djurskyddet inom EU och problemen\r\nmed transporter av levande djur. Regeringen bör fortsätta att inom EU\r\ndriva frågan om stopp för långa och ur djurskyddshänseende otillfredsställande\r\ntransporter av hästar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n17.     Handel med hästar, punkt 13 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om handel med hästar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och avslår motionerna 2002/03:MJ307,\r\n2002/03:MJ490 yrkande 5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSverige bör inom EU verka för att förhindra att handel på hästmarknader\r\nmed plågade och vanskötta djur får fortgå. Varje år försvinner drygt 5\r\n000 svenska hästar spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser\r\noch hög efterfrågan på hästkött utanför Sveriges gränser lockar svenskar\r\natt göra illegala hästaffärer. Djuren körs i förseglade fordon, i s.k.\r\ntransit, till destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna\r\nbyter de ägare på hästmarknader runtom i Europa. Sverige bör inom EU verka\r\nför att levande djur undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet.\r\nSamma regler bör inte gälla för gränsöverskridande handel med levande\r\ndjur som för vanliga varor, motiverat både ur djuromsorgs- och\r\nsmittskyddssynpunkt. Risken för att sjukdomar sprids är alltid betydligt större\r\nnär levande djur transporteras jämfört med slaktkroppar. Eftersom svenska\r\nfolket i regel inte äter hästkött, bör djuren i stället helst slaktas på\r\nplats innan transport sker. Vad som ovan anförs om handel med hästar bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n18.     Handel med hästar, punkt 13 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om import och export av hästar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 5 och avslår motionerna 2002/03:MJ307,\r\n2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI och med EU-medlemskapet har gränskontrollerna försvunnit och såväl import\r\nsom export av hästar sker i stor omfattning. Ofta importeras hästar utan\r\npapper och veterinärintyg. Billiga hästar sänds ut till Italien och Belgien,\r\nofta efter att ha sålts/bytts via mellanhänder i Danmark. Därifrån finns\r\ndokumenterade transporter av slakthäst till södra Italien, en transport\r\npå flera dygn utan mat eller vatten. Dessa transporter måste stoppas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n19.     Bevarande av hotade raser, punkt 15 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om bevarande av utrotningshotade hästraser. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ45 yrkande 3, bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:MJ430 yrkande 5, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9 och 2003/04:MJ475\r\nyrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del och 2003/04:MJ41.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBevarandet av den biologiska mångfalden innefattar även bevarandet av\r\ngenetiskt material hos husdjur. Samhället och framtida generationer\r\nriskerar att förlora mycket om inte nödvändiga resurser avsätts. Den\r\nhästpolitiska utredningen påtalade behovet av resurser för bevarandet av\r\nhästraser, en uppfattning som regeringen dessvärre inte delar. Mer resurser\r\nbehöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade hästraser. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n20.     Hästnäringens villkor, punkt 16 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ43 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande\r\n34 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nEtt bättre företagsklimat behövs. Som för alla företagare är skattebelastningen\r\nstor. De flesta företag i hästbranschen är små familjeföretag.\r\nFåmansbolagsregler\r\nmedför högre skatter för dessa företagare än för andra. Vidare är\r\nmiljötillsynen liksom djurskyddstillsynen ofta ojämn mellan kommunerna och\r\nmiljöbalkens tillämpning ofta alltför rigid. För samtliga hästägare och\r\nhästhållare vore det fördelaktigt med klara spelregler, lika behandling\r\noch en rimlig tillämpning inom dessa områden. Hästar är stora konsumenter\r\nav vallfoder. Denna produktion drabbas liksom övrig växtodling av extra\r\nhöga kostnader i Sverige p.g.a. särskatterna på växtnäring och drivmedel.\r\nEn sänkt kostnadsnivå i jordbruket vore därför värdefullt också för alla\r\nhästägare. Totalt sett bättre villkor för hästanknuten verksamhet skulle\r\nmedföra att fler människor kunde få sin utkomst på landsbygden. Vad som\r\novan anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n21.     Hästnäringens villkor, punkt 16 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ44 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande\r\n34 i denna del och 2003/04:MJ43 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att hästnäringen får utvecklas inom sunda marknadsekonomiska\r\nramar. Statlig inblandning bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt,\r\neftersom det kan riskera konkurrenssnedvridning. Statens viktigaste\r\nuppgift är att ge näringen rimliga förutsättningar för att utvecklas, både\r\ngenom att driva en god småföretagarpolitik och genom att se till att bl.\r\na. lämpliga utbildningar finns inom området. Hästnäringen består i huvudsak\r\nav småföretagare, vilket gör att behovet av enkla regler för småföretagare\r\nbetyder mycket för utvecklingen av näringen. Reglerna för fåmansbolag är\r\nmycket krångliga och innebär att småföretag i praktiken beskattas betydligt\r\nhårdare än större företag, något som i hög grad missgynnat hästnäringen.\r\nEn lägre arbetsgivaravgift inom tjänstesektorn skulle beröra huvuddelen\r\nav verksamheten inom hästsektorn, vilket borde kunna leda till högre\r\nlönsamhet samt stimulera framväxten av företag, såsom fler privata ridskolor.\r\nI Jordbruksverkets uppdrag bör ingå att ge förslag på vilka åtgärder t.\r\nex. inom det småföretagspolitiska området som kan behövas för en stark\r\noch självständig hästnäring som står på egna ben utan stödåtgärder. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n22.     Hästnäringens villkor, punkt 16 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästnäringens villkor. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nSverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen\r\ni hög grad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet.\r\nFör att hästnäringen och sporten skall kunna utvecklas krävs att de\r\nekonomiska villkoren för näringsidkarna och arrangörerna förbättras genom\r\nlika villkor för småföretagarna, enklare regler, lika villkor i\r\nskattelagstiftningen samt i de sociala trygghetssystemen. Detta bör ges\r\nregeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n23.     Hästen och jordbrukspolitiken, punkt 17 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästens betydelse för det öppna landskapet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande 6, 2002/03:MJ441 i denna\r\ndel, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ40\r\nyrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266\r\nyrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nFör att kunna upprätthålla ett öppet landskap och bibehålla en biologisk\r\nmångfald krävs betande djur och i det sammanhanget har hästarna stor\r\nbetydelse. Det är positivt att hästens betydelse för miljöpolitiken och\r\nför samspelet mellan de agrara näringarna och miljön utreds vidare. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n24.     Hästen och jordbrukspolitiken, punkt 17 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästen och jordbrukspolitiken. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ45\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ266 yrkande 1, bifaller delvis motionerna\r\n2002/03:MJ430 yrkande 6, 2003/04:MJ40 yrkande 10 och 2003/04:MJ475 yrkande 6\r\noch avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ441 i denna del,\r\n2002/03:MJ442, 2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nHästen blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska\r\nlandsbygden. Den är en drivkraft för ekonomisk utveckling på landsbygden,\r\nvilket måste tydliggöras och erkännas. Vidare är det ökande antalet hästar\r\npositivt för det öppna landskapet och därmed för den biologiska mångfalden,\r\nvilket bör avspeglas i jordbrukspolitiken. Hästen har betydelse för det\r\nöppna landskapet, både i egenskap av betande djur, och för att foder skall\r\nbärgas. Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en\r\nalltmer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Enligt\r\nmotionärerna bör hästen därför klassas lika som andra djurenheter (kor,\r\nfår, getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet\r\nöppet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n25.     Regler för bygglov, punkt 18 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om regler för bygglov. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ45 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nHanteringen av bygglov är ett av många exempel på de orimliga konsekvenser\r\nsom uppstår då hästnäringen inte är integrerad i övrig jordbruksverksamhet.\r\nHästnäringen bör få följa samma bestämmelser för att bygga stallar och\r\nandra hästrelaterade byggnader som gäller för ladugårdsbyggnation, nämligen\r\natt bygglov inte behövs. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n26.     Spelets betydelse för hästsektorns utveckling, punkt 19 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Bengt-Anders Johansson (m) och Cecilia\r\nWidegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om konkurrensvillkoren på spelmarknaden. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ43 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ45 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nSvensk spelmarknad är stadd i omvandling. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen\r\nför spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att\r\naktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. De nationella\r\nmonopolen kan inte längre upprätthållas, vilket betyder att ATG:s\r\nsärställning i längden inte heller kan göra det. Detta får konsekvenser för\r\nhästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för\r\nhästens och ridsportens främjande. För att svensk hästhållning inte skall\r\ndrabbas vore det värdefullt om även konkurrenter till ATG avsatte motsvarande\r\nmedel för att jämställa konkurrensvillkoren. Licensiering av spelaktörer,\r\ndär licensavgiften fördelas i enlighet med ATG:s nuvarande avtal med\r\nstaten, kan prövas. Den internationella konkurrensen kan också komma att\r\ntvinga fram en likformad beskattning av spelvinster för att spel inte\r\nskall förläggas till länder där skatterna är lägst. Är de svenska skatterna\r\nför höga riskerar svenskt spel att förlora attraktionskraft. Medlen till\r\nhästintressenterna kommer då att minska. Vi förutsätter att regeringen\r\nföljer utvecklingen. Vad som ovan anförs om konkurrensvillkoren på\r\nspelmarknaden bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n27.     Spelets betydelse för hästsektorns utveckling, punkt 19 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en sänkt totalisatorskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ45 yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ42\r\ni denna del och 2003/04:MJ43 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDe ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt bör utredas för att\r\nklarlägga sambandet mellan en lägre skattesats och ett ökat spelande på\r\nhästar. Statens inkomst är välbehövlig, men sambandet mellan en skattesänkning\r\noch inkomsten är inte helt linjärt. Den ökade konkurrensen från utländska\r\naktörer via spel på Internet har också medfört nya aspekter på\r\ntotalisatorskatten.\r\nATG uppskattar att minst 2 miljarder kronor förs ut från Sverige till\r\ndessa aktörer, vilka inte betalar någon moms till staten eller bidrar\r\ntill hästsporten i Sverige. Genom att de utländska aktörerna inte betalar\r\nskatt eller bidrar till hästsporten kan de upprätthålla en vinstutbetalning\r\ntill kunderna på över 90 %, vilket förklarar konkurrenssituationen. En\r\nförändring av skatten skulle ge travsporten och dess närliggande näringar\r\nmöjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas samtidigt som den\r\nsnedvridna konkurrensen skulle förbättras. Vad som ovan anförs om en sänkt\r\ntotalisatorskatt bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n28.     Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor, punkt 20 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om samarbetsgruppen för hästsektorns framtidsfrågor.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ44 yrkande 8 och avslår motion\r\n2003/04:MJ439 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet ställer sig positivt till att en samarbetsgrupp för hästsektorns\r\nframtidsfrågor bildas. Enligt partiet är det viktigt att företrädare för\r\nkommunsektorn är delaktiga i denna grupp eftersom hästsektorns villkor\r\ntill stor del styrs via kommunala beslut. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nHästsektorn och jämställdhet (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\n\r\nI Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:54\r\nHandlingsplan för åtgärder inom hästsektorn föreslår vi bl.a. att regeringen\r\nskall låta utreda hur fördelningen av stödet till pojk- respektive\r\nflickidrotten fördelas. Utskottet avstyrker motionsförslaget med motiveringen\r\natt det inom Riksidrottsförbundet pågår projekt som skall kartlägga,\r\nanalysera och sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten\r\nfördelas och utnyttjas. Bland annat skall fördelningen mellan kvinnor och\r\nmän studeras. Projektet skall också samla in goda exempel på metoder och\r\nmodeller som leder till en rättvis resursfördelning. Projektet beräknas\r\nvara slutfört under april 2004. Utskottet förutsätter vidare att regeringen\r\nvid behov återkommer till riksdagen med erfoderliga förslag beträffande\r\nfördelningen av samhällets resurser till idrotten. Med tanke på att det\r\ni betänkandet refererade projektet skall redovisas under april 2004 och\r\natt slutsatser och förslag från detta projekt ännu inte är kända avstår\r\njag från att reservera mig till förmån för Kristdemokraternas förslag.\r\nJag kommer dock att noggrant ta del av projektets resultat och återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om det finns skäl för detta.\r\nDet finns anledning att dra slutsatsen att ridskolorna och ridsporten har\r\nsvårt att hävda sina intressen gentemot de \"manliga\" idrotterna såsom\r\nfotboll och ishockey. Trots klara direktiv från Riksidrottsförbundet till\r\nspecialidrottsförbunden är risken stor att de kvinnodominerade idrotterna\r\nmissgynnas vid förbundets fördelning av medel. I den kommunala prioriteringen\r\när misstankarna om denna diskriminering ännu mer befogad. Det skulle därför\r\nvara angeläget att en oberoende utredning gjordes om hur verkligheten ser\r\nut för de idrotter som domineras av flickor i förhållande till de idrotter\r\nsom domineras av pojkar.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:MJ38 av Agneta Ringman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder inom hästsektorn.\r\n2003/04:MJ39 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (båda v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att hästar skall ges möjlighet till daglig utevistelse\r\noch att hästar skall hållas i grupp.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om kunskapskrav för hästägare och att Statens jordbruksverk\r\nskall få i uppdrag att utreda möjligheterna för att sådana införs.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att förhindra att\r\nhandel på hästmarknader med plågade och vanskötta djur får fortgå.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall\r\nbegränsas.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att levande djur\r\nundantas från EU:s regler om varors fria rörlighet.\r\n2003/04:MJ40 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en\r\nsammanhållen hästpolitik som tidigare aviserats.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillgången på ridinstruktörer.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att utreda fördelningen av medel till pojk- respektive\r\nflickidrotter.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte\r\noch är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om\r\nmöjligheterna att införa momsbefrielse för föreningsdrivna ridskolor.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om informationsinsatser riktade mot hästägare i syfte att öka\r\nsäkerheten i samband med ridning.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av 33 § djurskyddsförordningen.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den kallblodiga travaren skall omfattas av bevarandeinsatserna.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska\r\nhästaveln och hästnäringen.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en forskningsfond för hästnäringen.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett tredje år på den hippologiska högskoleutbildningen.\r\n13.        Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag\r\natt utreda konsekvenserna av att finansiera den hippologiska\r\nhögskoleutbildningen\r\nenligt samma principer som normalt gäller för högskoleutbildning.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hovslagarutbildningen.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om unghästutbildning.\r\n2003/04:MJ41 av Kenth Högström och Åsa Lindestam (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att vidta åtgärder för att säkerställa den s.k. kallblodsrasens\r\növerlevnad och att kallblodshästen får minoritetsstatus.\r\n2003/04:MJ42 av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en uppvärdering av hästpolitiken.\r\n2003/04:MJ43 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om likvärdiga konkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden.\r\n\r\n2003/04:MJ44 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vikten av en fungerande småföretagarpolitik speglas i den\r\nkartläggning av hästnäringen som regeringen föreslår.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hästens betydelse för det öppna landskapet.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av lärlingsutbildningar inom hästsektorn.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en långsiktig forskningspolitik.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om jämställdhetsinsatser inom hästsporten.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förstärka rehabiliteringsinsatser och ta tillvara hästens\r\nbetydelse för sjuka och handikappade.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett stärkt djurskydd samt behovet av utbildnings- och\r\ninformationsinsatser inom området.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kommunsektorn skall vara företrädd i samarbetsgruppen för\r\nhästsektorns framtidsfrågor.\r\n2003/04:MJ45 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nkonkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande\r\n(SOU 2000:109) samt i enlighet med vad som i motionen anförs för en\r\nlivskraftig hästpolitik. Under förutsättning av avslag på yrkande 1:\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt\r\njordbruk.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att mer resurser behöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade\r\nhästraser.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att näringsidkare inom hästsektorn skall följa samma regler vid\r\nbyggnationer som gäller för ekonomibyggnader för övriga av lantbrukets\r\ndjur.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:MJ267 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hästar bör likställas med andra djurenheter inom svenskt\r\njordbruk.\r\n2002/03:MJ307 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom export av hästar till slakt och till hästmarknader.\r\n2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hästpolitik\r\nsom tidigare aviserats.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska\r\nhästaveln och hästnäringen.\r\n2002/03:MJ441 av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en uppvärdering av hästpolitiken.\r\n2002/03:MJ442 av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att föra in hästen i Sveriges miljö- och landsbygdsprogram.\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n34.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att integrera hästen i jordbrukspolitiken samt\r\nskapa en mer sammanhållen hästpolitik.\r\n2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om export av hästar.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:MJ266 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt\r\njordbruk.\r\n2003/04:MJ439 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av konsument- och djurskyddet inom främst\r\nhästhållningen.\r\n2003/04:MJ475 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hästpolitik\r\nsom tidigare aviserats.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppfödarpremier för den svenska halvblodsaveln.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de olika EU-stöden också skall nyttjas för den svenska\r\nhästaveln och hästnäringen.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nYttrande från annat utskott\r\nKulturutskottets yttrande 2003/04:KrU2y\r\nHandlingsplan för åtgärder inom hästsektorn\r\nTill miljö- och jordbruksutskottet\r\nMiljö- och jordbruksutskottet har beslutat bereda kulturutskottet tillfälle\r\natt yttra sig över regeringens skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för\r\nåtgärder inom hästsektorn jämte motioner.\r\nKulturutskottet yttrar sig i det följande\r\ndels över skrivelsen, i den del som berör kulturutskottets verksamhetsområden,\r\nnämligen avsnitt 3 Den svenska hästsektorn i dag, särskilt 3.3 Spelets\r\nbetydelse för hästsektorns utveckling, och avsnitt 4.1 Hästsatsningar,\r\nsärskilt avsnitt 4.1.3 Projekt för barn, ungdomar och personer med\r\nfunktionshinder,\r\ndels över motionerna 2003/04:MJ38, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42,\r\n2003/04:MJ43 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande 5.\r\nUtskottets överväganden\r\nRegeringens skrivelse\r\nI skrivelsen gör regeringen - såvitt avser kulturutskottets områden -\r\nbedömningen att lokala initiativ där barn, ungdomar och personer med\r\nfunktionshinder utövar hästsport har en positiv inverkan på deltagarnas\r\nfysiska och psykiska hälsa. I synnerhet är det, enligt skrivelsen, värdefullt\r\natt ta till vara flickors möjlighet till utveckling inom hästsporten.\r\nRegeringen hänvisar till den tidigare beslutade satsningen, det s.k.\r\nHandslaget, på barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten, bl.a. hästsporten,\r\nsamt vidare till hästsportens ungdomssatsning och till den verksamhet\r\nsom pågår med medel från Allmänna arvsfonden.\r\nRegeringen lämnar vidare en beskrivning över spelets betydelse för\r\nhästsektorns utveckling. Bland annat redogörs för avtalet mellan staten och\r\nägarna till AB Trav och Galopp (ATG). Enligt avtalet avsätter ATG årligen\r\n- numera - 38 miljoner kronor till gemensamma satsningar av riksintresse\r\nför hästsektorn. Av dessa medel går 5 miljoner kronor till särskilda\r\nsatsningar på barn- och ungdomsverksamhet inom hästsporten.\r\nMotionerna\r\nI fyra motioner behandlas frågor om jämställdhet inom hästsporten.\r\nI motion 2003/04:MJ38 (s) betonas vikten av att hästsporten breddas\r\nytterligare. Motionären framhåller att en fortsatt satsning på flickor bör\r\nske inom alla områden av hästsporten, samtidigt som det bör uppmärksammas\r\natt så få pojkar deltar i vissa aktiviteter.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:MJ42 (s) i denna del instämmer i\r\nregeringens bedömning i skrivelsen, nämligen att en satsning inom hästsektorn\r\nockså skall innebära en satsning på flickors intresse och flickors idrott.\r\n\r\nLiknande synpunkter förs fram i motion 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 5, där\r\nmotionärerna betonar betydelsen av att fler pojkar rekryteras till ridsporten\r\nsamtidigt som det bör underlättas för flickor att aktivera sig inom\r\ntravsporten. Vidare framhålls att det är viktigt ur ett genusperspektiv att\r\nridsporten får lika bra villkor som andra idrotter och fritidsverksamheter.\r\n\r\nFrågan om specialidrottsförbundens fördelning av medel mellan idrott som\r\ndomineras av flickor respektive pojkar behandlas i motion 2003/04:MJ40\r\n(kd) yrkande 3. Motionärerna anser det uppenbart att t.ex. ridsporten har\r\nsvårt att hävda sina intressen gentemot idrotter som fotboll och ishockey.\r\nDe ifrågasätter om Riksidrottsförbundets (RF) intentioner att\r\njämställdhetsaspekten skall beaktas vid fördelning av medel verkligen trängt ned\r\ntill specialidrottsförbunden. Det är enligt motionärerna angeläget att en\r\noberoende utredning görs när det gäller fördelningen. Vidare bör även\r\nkommunerna granskas ur denna aspekt, t.ex. när det gäller medel till olika\r\nanläggningar.\r\nFrågor om spel på hästar  tas upp i två motioner.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:MJ42 (s) i denna del framhåller att\r\nsvensk trav- och galoppsport bör ha samma konkurrensvillkor för svenskt\r\nspel på hästar som utlandsbaserade bolag har. Enligt motionen måste ett\r\nvisst överskott från spelet även i framtiden kanaliseras till hästsporten,\r\nsamtidigt som det är nödvändigt med en översyn av\r\nkonkurrensvillkoren.\r\nKonkurrensvillkoren tas också upp i motion 2003/04:MJ43 (m) yrkande 2. I\r\nmotionen konstateras att tillskotten från ATG är viktiga för de svenska\r\nhästintressenterna. ATG:s konkurrenter utomlands borde enligt motionärerna\r\navsätta motsvarande medel, t.ex. genom licensiering och fördelning i\r\nenlighet med ATG:s nuvarande avtal med staten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har vid många tillfällen behandlat frågor om jämställdhetsaspekten\r\nnär det gäller idrott och påpekat att det för att förverkliga målet om en\r\njämställd idrott  krävs ett medvetet jämställdhetsarbete på alla nivåer\r\ninom idrotten. Det är också enligt utskottets uppfattning viktigt att\r\njämställdhetsperspektivet verkligen genomsyrar all verksamhet. Utskottet\r\nförutsätter att arbetet med Idrottens jämställdhetsplan, som antogs 1989,\r\nfortsätter och att ansträngningarna att öka jämställdheten intensifieras.\r\nUtskottet har inhämtat att arbetet inom kort påbörjas med en reviderad\r\njämställdhetsplan som kommer att behandlas på RF-stämman år 2005.\r\nRegeringen pekar i skrivelsen på den särskilda satsningen, det s.k.\r\nHandslaget, som bl.a. skall skapa bättre förutsättningar för flickor att\r\nutöva idrott på det sätt de själva önskar. Utskottet utgår från att så\r\nockså blir fallet och ser med intresse fram mot de resultat som så småningom\r\nkommer att redovisas av RF. Den första delrapporten kommer att lämnas\r\ntill regeringen i mars 2004.\r\nUtskottet ser ingen motsättning mellan det som anförs i skrivelsen om\r\nhästsportens betydelse för barn och ungdom samt vikten av att flickors\r\nintresse tas till vara och vad som sägs i motionerna 2003/04:MJ38 (s),\r\n2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ44 (fp) yrkande 5. Något\r\nuttalande till regeringen från riksdagens sida är därför inte nödvändigt.\r\nUtskottet föreslår att miljö- och jordbruksutskottet avstyrker dessa\r\nmotioner.\r\nNär det gäller begäran i motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3 om en utredning\r\nrörande fördelningen av medel mellan olika slags idrottsgrenar vill\r\nutskottet i korthet redogöra för hur specialidrottsföreningarna får medel.\r\n\r\nDet statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet), ca 620 miljoner kronor\r\nför år 2003, fördelas bland föreningar som är anslutna till RF. Fördelningen\r\nberäknas per sammankomst och deltagartillfälle oavsett kön. Reglerna är\r\ngodkända av regeringen. Föreningarna måste redovisa flickors och pojkars\r\ndeltagande i aktiviteterna, vilket ger RF möjlighet att kontinuerligt\r\nfölja utvecklingen av hur flickor och pojkar får del av LOK-stödet. När\r\ndet gäller bidragen från RF till specialförbundens centrala verksamhet,\r\nca 260 miljoner kronor för år 2003, bygger principerna för bidragsfördelning\r\npå treåriga budgetar och planeringsperioder samt på förbundens utveckling\r\növer tiden utifrån ett antal kriterier i form av statistiska uppgifter.\r\nEtt av dessa kriterier är Jämställdhetsplanens delmål om representation\r\ni styrelser och valberedningar. Eftersom principerna bygger på subjektiva\r\nantaganden för RF en systematisk dialog med varje förbund om bl.a. innehållet\r\ni verksamheten och hur förbundet uppfyller de mål som RF-stämman beslutat.\r\n\r\nI denna dialog, som förs regelbundet med varje specialidrottsförbund,\r\ndiskuteras också förbundets engagemang i de övergripande projekt som drivs\r\nav RF och hur specialidrottsförbundet i fråga uppfyller Jämställdhetsplanens\r\ndelmål. Flera av projekten har på olika sätt fokuserat jämställdhetsfrågor.\r\nNämnas kan t.ex. Projekt lokal idrottsutveckling (PLI) som fått 15\r\nmiljoner kronor och Unga Ledare, med samma bidragsbelopp.\r\nUtskottet vill också peka på det projekt som för närvarande pågår hos RF,\r\nIdrottsresurser på lika villkor. Projektet skall kartlägga, analysera\r\noch sprida kunskap om hur samhällets resurser till idrotten fördelas och\r\nutnyttjas. Bland annat skall studeras hur resurserna fördelas mellan\r\nkvinnor och män. Projektet skall också samla in goda exempel på metoder\r\noch modeller som leder till en rättvis resursfördelning. Avsikten är att\r\nresultaten skall spridas till två målgrupper, dels förtroendevalda och\r\nanställda inom idrottsrörelsen, dels kommunpolitiker och tjänstemän som\r\narbetar med idrotts- och fritidsfrågor. Utskottet har inhämtat att projektet\r\nberäknas vara slutfört under april 2004. Om bättre jämställdhet skall\r\nuppnås mellan pojk- och flickidrotter ankommer det även på kommunerna att\r\nta sitt ansvar när det gäller fördelningen av bidrag till anläggningar\r\netc.\r\nMot bakgrund bl.a. av det pågående projektet föreslår utskottet att miljö-\r\noch jordbruksutskottet avstyrker motion 2003/04:MJ40 (kd) yrkande 3.\r\nNär det gäller motionerna som rör spel på hästar  och konkurrensvillkoren\r\nmellan svenska och utländska spelbolag vill utskottet framhålla följande.\r\n\r\nRiksdagen bekräftade senast våren 2003 att målen för spelpolitiken alltjämt\r\nbör vara en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och\r\nefterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskott\r\nfrån spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller\r\nallmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten.\r\nInriktningen är att prioritera sociala skyddshänsyn samtidigt som intresset\r\nav ett varierat spelutbud och risken för bedrägerier och olagligt spel\r\nbeaktas.\r\nUtskottet är väl medvetet om att det sedan ett antal år tillbaka pågår en\r\nutveckling där internationella aktörer tar marknadsandelar i Sverige. I\r\nsyfte att stärka de svenska spelanordnarnas konkurrenskraft beslutade\r\nriksdagen våren 2003 (bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212) om flera\r\nåtgärder, bl.a. att undantag skall få göras från det främjandeförbud som\r\nfinns när det gäller deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Detta\r\ninnebär att svenska spelanordnare skall få möjlighet att samarbeta med\r\nsysterorganisationer i utlandet, utöver det samarbete som redan funnits\r\nett antal år inom de nordiska länderna när det gäller vadhållning på hästar.\r\nSamtidigt ändrades skattelagstiftningen avseende vadhållning på hästar\r\nför att jämställa s.k. internationella poolspel med rent inhemskt spel.\r\nRiksdagen avslog vid samma tillfälle, med hänvisning till nämnda förändringar,\r\nen motion om översyn av trav- och galoppsportens möjligheter att konkurrera\r\npå den internationella marknaden.\r\nDet är självfallet av största vikt att staten noga följer utvecklingen\r\nnär det gäller konkurrensen från de utländska spelbolagen. Den viktigaste\r\ninsatsen är emellertid enligt utskottets mening att förbättra de svenska\r\naktörernas möjligheter gentemot de utländska när det gäller konkurrensen\r\nsamt att stärka deras möjligheter att erbjuda spel under sådana former\r\natt risken för spelberoende och andra negativa sociala konsekvenser\r\nbegränsas. Det kan tilläggas att finansministern nyligen i en\r\ninterpellationsdebatt\r\nansåg att det inte finns anledning att införa licenser för utländska\r\nspelbolag på den svenska spelmarknaden. Utskottet har inte någon annan\r\nuppfattning i denna fråga.\r\nAv budgetpropositionen för år 2004 framgår att regeringen avser att se\r\növer delar av regelverket på lotteriområdet. Utskottet har inhämtat att\r\nrege-ringen inom kort kommer att tillsätta denna utredning, som enligt\r\nuppgift också kommer att behandla internationella frågor.\r\nUtskottet vidhåller den bedömning av målen för spelpolitiken som gjordes\r\nför ett år sedan. Det finns inte heller skäl att föregripa översynen av\r\nreglerna på lotteriområdet. Utskottet föreslår att miljö- och jordbruksutskottet\r\navstyrker motionerna 2003/04:MJ42 (s) i denna del och 2003/04:MJ43 (m)\r\nyrkande 2.\r\nUtskottet har avslutningsvis inget att erinra mot det som anförs i skrivelsen\r\noch som rör utskottets verksamhetsområden.\r\nStockholm den 2 mars 2004\r\nPå kulturutskottets vägnar\r\nLennart Kollmats\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp), Annika\r\nNilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo\r\nVallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Lena Adelsohn\r\nLiljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén\r\n(c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson\r\ni Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v) och Matilda Ernkrans (s).\r\nAvvikande meningar\r\n1. Jämställd idrott\r\nLennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp) anser:\r\nRidning är en sport som i mycket stor utsträckning utövas av kvinnor.\r\nFler pojkar borde rekryteras till ridsporten, medan det borde underlättas\r\nför kvinnor att söka sig till den betydligt mer mansdominerade travsporten.\r\nUr ett genusperspektiv är det också viktigt att ridsporten får lika bra\r\nvillkor som andra sport- och fritidsverksamheter. Miljö- och jordbruksutskottet\r\nbör därför tillstyrka motionerna 2003/04:MJ38 (s) och 2003/04:MJ44 (fp)\r\nyrkande 5.\r\n2. Jämställd idrott\r\nGunilla Tjernberg (kd) anser:\r\nKristdemokraterna motionerade redan år 1998 om att kommunerna tillsammans\r\nmed de statliga bidragsgivande organen borde beakta de sociala konsekvenserna\r\nför den flickdominerade ridsporten vid bidragsfördelning och bidragsminskning.\r\nKommunerna borde också i det sammanhanget underlätta för barn och ungdomar\r\nutan ekonomiska möjligheter att ägna sig åt ridsport. Det är uppenbart\r\natt ridsporten har svårare att hävda sina intressen gentemot \"manligare\"\r\nidrotter som t.ex. fotboll och ishockey. Trots klara direktiv från\r\nRiksidrottsförbundet till specialidrottsförbunden är risken stor att de\r\nkvinnodominerade idrotterna missgynnas vid förbundens fördelning av medel.\r\nMisstanken om missgynnande är ännu starkare när det gäller kommunernas\r\nprioriteringar av bidrag till olika idrotter. Det är angeläget att en\r\noberoende utredning undersöker hur verkligheten ser ut för idrotter som\r\ndomineras av flickor i förhållande till dem som domineras av pojkar. En\r\nsådan utredning skulle besvara frågor om hur fördelningen sker inom\r\nspecialförbunden och om prioriteringen inom kommunerna är diskriminerande\r\nnär det gäller bl.a. bidrag och medel till anläggningar. Jag föreslår\r\ndärför att miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker motion 2003/04:MJ40\r\n(kd) yrkande 3.\r\n3. Spel på hästar\r\nKent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna Lindgren (alla m) anser:\r\nSvensk spelmarknad är stadd i omvandling. Gemensamhetslagstiftningen öppnar\r\nför spelbolag från andra EU-länder på den svenska spelmarknaden och vidare\r\nkan aktörer från hela världen lätt nå den svenska spelaren genom det\r\nInternetbaserade spelet. De nationella monopolen kan inte längre upprätthållas,\r\nvilket också innebär att ATG:s särställning inte kan bibehållas. ATG har\r\nunder åren avsatt stora belopp för främjandet av hästhållningen och\r\nridsporten. Vi anser att ATG:s konkurrenter borde avsätta motsvarande medel\r\nför att konkurrensvillkoren skulle bli mer jämställda. Detta kunde ske\r\nexempelvis genom licensiering av utländska spelaktörer och fördelning av\r\nlicensavgifterna enligt riktlinjerna i ATG:s avtal med staten. Villkoren\r\nför svensk hästsport skulle på detta sätt förbli ungefär desamma som i\r\ndag. Vi föreslår att miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker motion\r\n2003/04:MJ43 (m) yrkande 2.\r\nSärskilt yttrande\r\nSpel på hästar\r\nBirgitta Sellén (c) anför:\r\nJag vill påminna om att Centerpartiet motionerat om näraliggande frågor,\r\nbl.a. totalisatorskatten, i motion 2003/04:MJ266 (c), som behandlas av\r\nskatteutskottet.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Den svenska hästsektorns betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 1, 2002/03:MJ441, 2003/04:MJ38, 2003/04:MJ40 yrkande 1, 2003/04:MJ42, 2003/04:MJ45 yrkande 1, 2003/04:MJ439 och 2003/04:MJ475 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "C36036A2-6CE5-11D8-891E-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "153",
                    "156",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 1"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C36036A2-6CE5-11D8-891E-0004755037A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "reservation 1",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Hästar och säkerhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Hästar och rehabilitering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ44 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Hästsektorn och jämställdhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ38 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 3, 2003/04:MJ42 i denna del och 2003/04:MJ44 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ridsport och vissa skatteregler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ40 yrkande 11 och 2003/04:MJ44 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkandena 2, 12 och 15 och 2003/04:MJ44 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Finansiering av högskoleutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Hovslagarutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Djurskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ39 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kunskapskrav för hästägare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ39 yrkande 2 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Tävlingsveterinärer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ40 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "5B22AF0C-7298-11D8-8924-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "13",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "158",
                    "154",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5B22AF0C-7298-11D8-8924-0004755037A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Handel med hästar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ307, 2002/03:MJ490 yrkande 5, 2003/04:MJ39 yrkandena 3-5 och 2003/04:MJ44 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "C36036B0-6CE5-11D8-891E-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "2",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "0",
                    "42",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "27",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "13",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "204",
                    "24",
                    "85",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C36036B0-6CE5-11D8-891E-0004755037A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Identifiering och registrering av hästar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ38 i denna del och 2003/04:MJ439 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Bevarande av hotade raser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 5, 2002/03:MJ441 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkandena 8 och 9, 2003/04:MJ41, 2003/04:MJ45 yrkande 3 och 2003/04:MJ475 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "C36036B2-6CE5-11D8-891E-0004755037A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "266",
                    "48",
                    "1",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C36036B2-6CE5-11D8-891E-0004755037A9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Hästnäringens villkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ43 yrkande 1 och 2003/04:MJ44 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Hästen och jordbrukspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ267 yrkande 1, 2002/03:MJ430 yrkande 6, 2002/03:MJ441 i denna del, 2002/03:MJ442, 2002/03:MJ487 yrkande 34 i denna del, 2003/04:MJ40 yrkande 10, 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ44 yrkande 2, 2003/04:MJ45 yrkande 2, 2003/04:MJ266 yrkande 1 och 2003/04:MJ475 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Regler för bygglov",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ45 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Spelets betydelse för hästsektorns utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ42 i denna del, 2003/04:MJ43 yrkande 2 och 2003/04:MJ45 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ44 yrkande 8 och 2003/04:MJ439 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:54 till handlingarna.\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2003/04:54 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Den svenska hästsektorns betydelse",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Hästar och rehabilitering",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hästsektorn och jämställdhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Hästsektorn och jämställdhet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ridsport och vissa skatteregler",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Forskning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Forskning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Utbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Utbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Finansiering av högskoleutbildning",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Hovslagarutbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Djurskydd",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Kunskapskrav för hästägare",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Kunskapskrav för hästägare",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Tävlingsveterinärer",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Handel med hästar",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Handel med hästar",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Handel med hästar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Bevarande av hotade raser",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Hästnäringens villkor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Hästnäringens villkor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Hästnäringens villkor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Hästen och jordbrukspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Hästen och jordbrukspolitiken",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Regler för bygglov",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Spelets betydelse för hästsektorns utveckling",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Spelets betydelse för hästsektorns utveckling",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Samarbetsgrupp för hästsektorns framtidsfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-04 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "YTT",
          "namn": "Yttranden inkomna",
          "datum": "2004-03-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "2",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "YTT",
          "namn": "Yttranden inkomna",
          "datum": "2004-06-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:47:42"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den. ",
          "dok_id": "GR01MJU15",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn (MJU15)",
          "dok_id": "GR01MJU15",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 1 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:47:42"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU15",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den. De borgerliga partierna och Miljöpartiet föreslår att riksdagen gör två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Partierna anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Det andra uttalandet handlar om tävlingsveterinärer. Regeringen bör se över de regler som innebär att det vid offentliga tävlingar med djur ska finnas en veterinär som utsetts av Jordbruksverket. Syftet ska vara att förenkla systemet med att utse tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska kostnaderna för arrangörerna. Riksdagen gjorde ett sådant uttalande redan våren 2001 (se <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1389\">2000/01:MJU8</a>). Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som har majoritet i utskottet, hänvisar till regeringens rapport och de åtgärder som beskrivs där.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU15",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn (MJU15)",
          "dok_id": "GR01MJU15",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU15",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_MJU_15.pdf",
          "filstorlek": "266708",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/740E4150-739E-4594-ADAE-11F4DE94E350"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ267 Hästen i samhällsekonomin",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ267",
          "ref_dok_titel": "Hästen i samhällsekonomin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ307 Hästtransporter",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ307",
          "ref_dok_titel": "Hästtransporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ430 Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ430",
          "ref_dok_titel": "Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ441 Uppvärdering av hästpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ441",
          "ref_dok_titel": "Uppvärdering av hästpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ442 Ett rikt odlingslandskap i Mälardalen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ442",
          "ref_dok_titel": "Ett rikt odlingslandskap i Mälardalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ490 Djurpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ490",
          "ref_dok_titel": "Djurpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ266 Hästhållningens betydelse",
          "ref_dok_id": "GR02MJ266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ266",
          "ref_dok_titel": "Hästhållningens betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ38 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ38",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ38",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ39 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ39",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ39",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ40 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ40",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ40",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ41 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ41",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ41",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström och Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ42 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ42",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ42",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ43 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ43",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ43",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ439 Konsument- och djurskydd inom främst hästhållningen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ439",
          "ref_dok_titel": "Konsument- och djurskydd inom främst hästhållningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ44 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ44",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ44",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ45 med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ45",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ45",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ475 Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02MJ475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ475",
          "ref_dok_titel": "Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_id": "GR0354",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "54",
          "ref_dok_titel": "Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-05",
          "ref_dok_id": "GR09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2004-05-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:203",
          "ref_dok_id": "GR0K203",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "203",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:203",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}