{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227828",
      "dok_id": "GR01MJU14",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU14",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU14",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "14",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:54",
      "titel": "Titel saknas",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU14/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU14",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU14",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU14",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU14</div><h1>Titel saknas</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses framställning\r\nangående djurskyddstillsynen (2003/04:RRS1) jämte fyra följdmotioner.\r\nDärutöver behandlar utskottet ett stort antal motioner från allmän motionstid\r\nåren 2002 och 2003 om djurskydd, djurhälsovård och djurförsök. Totalt\r\nomfattar betänkandet 240 motionsyrkanden.\r\nUtskottet instämmer i vad Riksrevisionens styrelse anför och förordar med\r\nanledning av styrelsens förslag att riksdagen bör uppdra åt regeringen\r\natt närmare överväga hur resursbehovet när det gäller djurskyddstillsynen\r\nskall tillgodoses samt om uppgifterna eller regelverket till någon del\r\nbehöver omprövas. Utskottet anser därvid att en återrapportering till\r\nriksdagen bör ske snarast. Vidare instämmer utskottet i vad Riksrevisionens\r\nstyrelse anför om att det kan finnas skäl att regeringen överväger om det\r\nbehövs förändringar av hur det lokala djurskyddsarbetet finansieras.\r\nUtskottet anser i enlighet med vad Riksrevisionens styrelse anför att det\r\ninte kan anses rimligt att det som i en kommun är helt kostnadsfritt i en\r\nannan kommun kostar djurhållaren 9 000 kr. Utskottet anser att regeringen\r\nså snart som möjligt bör återrapportera till riksdagen om resultatet av\r\nsin prövning. Slutligen anser utskottet i likhet med Riksrevisionens\r\nstyrelse att det är angeläget att regeringen i anslutning till bildandet\r\nav den nya Djurskyddsmyndigheten uppmärksammar behovet av en förbättrad\r\nstyrning och en väl fungerande uppföljning av djurskyddsarbetet. Utskottet\r\nanser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med redovisning\r\nav de åtgärder som vidtagits med anledning härav.\r\nUtskottet behandlade motioner om djurförsök från allmän motionstid senast\r\ni februari 2003. I samband därmed påpekade utskottet bl.a. att merparten\r\nav de frågor som var aktuella i sin tur behandlades ingående av utskottet\r\nredan våren 2002 i samband med utskottets beredning av regeringens skrivelse\r\nAnvändning av försöksdjur (skr. 2001/02:48). Utskottet hänvisade vid sin\r\nbehandling av motionerna år 2003, vilka samtliga avstyrktes, bl.a. till\r\nvad som anfördes vid behandlingen av skrivelsen och upprepade huvudsakligen\r\nsina uttalanden från våren 2002 om att utskottet förutsätter att regeringen\r\noch svenska myndigheter även i fortsättningen aktivt verkar för ytterligare\r\nbegränsningar av användningen av försöksdjur och för förbättrade förhållanden\r\nför dessa djur. Utskottet konstaterar inför behandlingen av de motioner\r\nom djurförsök som nu är aktuella att dessa till största delen utgör\r\nupprepningar av de motioner som behandlades i februari 2003 och att dessa\r\ninte föranleder utskottet till någon ändring av tidigare bedömningar och\r\nställningstaganden. Utskottet behandlar därför motionerna i förenklad\r\nform.\r\nSamtliga motioner i betänkandet avstyrks. I betänkandet finns 32 reservationer\r\noch 5 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört\r\nom förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen framställning 2003/04:1 i denna del och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ33 yrkandena 1, 4 och 7 i denna del, 2003/04:MJ34\r\nyrkande 1 i denna del och 2003/04:MJ35 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\n2.      Tillsynens finansiering genom kommunala avgifter\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört\r\nom tillsynens finansiering genom kommunala avgifter. Därmed bifaller\r\nriksdagen framställning 2003/04:1 i denna del och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ33 yrkandena 3 och 7 i denna del, 2003/04:MJ34 yrkandena 1 i denna\r\ndel och 2, 2003/04:MJ35 yrkandena 1 i denna del och 8 samt 2003/04:MJ36\r\nyrkandena 1 och 2 i denna del.\r\n\r\n3.      Behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om behovet\r\nav förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen. Därmed\r\nbifaller riksdagen framställning 2003/04:1 i denna del och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ429 yrkande 9, 2002/03:MJ487 yrkande 23, 2003/04:MJ33 yrkandena\r\n2, 5 och 7 i denna del, 2003/04:MJ34 yrkande 1 i denna del, 2003/04:MJ35\r\nyrkandena 1 i denna del, 4 och 9, 2003/04:MJ36 yrkande 2 i denna del,\r\n2003/04:MJ363 och 2003/04:MJ367 yrkande 18.\r\n\r\n4.      Vissa samordningsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ454 yrkande 1, 2003/04:MJ35 yrkande\r\n3, 2003/04:MJ37 yrkandena 3 och 4 samt 2003/04:MJ402 yrkande 1.\r\nReservation 1 (v)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n5.      Utbildningsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ422 yrkande 8, 2003/04:MJ35 yrkande\r\n6 och 2003/04:MJ37 yrkandena 5 och 6.\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n6.      Allmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ322, 2002/03:MJ386 yrkandena 1 och\r\n11, 2002/03:MJ422 yrkande 4, 2002/03:MJ487 yrkande 18, 2002/03:MJ488\r\nyrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ490 yrkande 1, 2003/04:MJ37 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:MJ221 yrkande 1, 2003/04:MJ272 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ381\r\noch 2003/04:MJ402 yrkande 7.\r\nReservation 5 (v)\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n7.      Allmänna internationella djurskyddsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ256 yrkande 3, 2002/03:MJ284,\r\n2003/04:MJ35 yrkande 2, 2003/04:MJ256 yrkande 3, 2003/04:MJ271 yrkandena\r\n1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 40.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n8.      Skärpning av EU:s djurskyddsbestämmelser\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande 19.\r\nReservation 8 (fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Djurhållning och djurskötsel i allmänhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ242, 2002/03:MJ490 yrkandena 9 och\r\n17 samt 2003/04:MJ382 yrkande 1.\r\nReservation 9 (mp)\r\n\r\n10.     Djurtransporter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 8, 2002/03:MJ256 yrkande\r\n2, 2002/03:MJ386 yrkandena 2-7, 2002/03:MJ422 yrkandena 5-7, 2002/03:MJ424\r\nyrkande 18 i denna del, 2002/03:MJ487 yrkandena 20 och 21, 2002/03:MJ490\r\nyrkande 19, 2003/04:MJ221 yrkande 2, 2003/04:MJ256 yrkande 2, 2003/04:MJ367\r\nyrkandena 3 och 5 samt 2003/04:MJ431 yrkande 6.\r\nReservation 10 (v, mp)\r\n\r\n11.     Slakt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ306, 2002/03:MJ347, 2002/03:MJ386\r\nyrkande 16, 2002/03:MJ454 yrkande 2, 2002/03:MJ487 yrkande 22, 2002/03:MJ490\r\nyrkande 18 och 2003/04:MJ382 yrkande 2.\r\nReservation 11 (fp, kd, c)\r\nReservation 12 (mp)\r\n\r\n12.     Höns\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ350, 2002/03:MJ386 yrkande 12,\r\n2002/03:MJ454 yrkande 5, 2002/03:MJ459 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490\r\nyrkandena 14-16 och 2003/04:MJ301 yrkande 1.\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n13.     Slaktkycklingar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ277 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ351\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ386 yrkande 13, 2002/03:MJ454 yrkande 3,\r\n2002/03:MJ490 yrkande 13, 2003/04:MJ301 yrkande 2, 2003/04:MJ331 yrkandena\r\n1 och 2 samt 2003/04:MJ402 yrkande 6.\r\nReservation 14 (v)\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n14.     Grisar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ386 yrkandena 9 och 10, 2002/03:MJ454\r\nyrkande 4, 2002/03:MJ490 yrkandena 6 och 7, 2003/04:MJ300 yrkande 1 och\r\n2003/04:MJ367 yrkande 6.\r\nReservation 16 (mp)\r\n\r\n15.     Nötkreatur\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ283, 2002/03:MJ386 yrkandena 14\r\noch 15, 2002/03:MJ454 yrkande 6, 2002/03:MJ490 yrkandena 8 och 10-12 samt\r\n2003/04:MJ300 yrkandena 2 och 3.\r\nReservation 17 (mp)\r\n\r\n16.     Hästar m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ365, 2002/03:MJ386 yrkande 8 och\r\n2003/04:MJ385 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n17.     Hundar och katter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ265 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ362\r\nyrkandena 1-3, 2002/03:MJ477, 2003/04:MJ323 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ348,\r\n2003/04:MJ371 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ402 yrkandena 3-5, 2003/04:MJ441,\r\n2003/04:MJ442, 2003/04:MJ443 och 2003/04:MJ448.\r\nReservation 19 (v)\r\n\r\n18.     Uppfödning av pälsdjur\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ235, 2002/03:MJ243, 2002/03:MJ272\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ286 yrkande 1, 2002/03:MJ299, 2002/03:MJ318,\r\n2002/03:MJ335, 2002/03:MJ455, 2002/03:MJ475, 2002/03:MJ485, 2003/04:Ju315\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ299 yrkande 1, 2003/04:MJ367 yrkande 8, 2003/04:MJ383\r\noch 2003/04:MJ473 yrkande 17.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 21 (v, mp)\r\n\r\n19.     Hund- och kattskinn\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ476 och 2003/04:MJ405 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation 22 (mp)\r\n\r\n20.     Övriga pälsdjursfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ272 yrkandena 2 och 3, 2002/03:MJ286\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ299 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\n21.     Djur i nöjesbranschen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ252 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ287,\r\n2002/03:MJ341 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ373, 2002/03:MJ414 yrkandena 1\r\noch 2, 2002/03:MJ439 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ458, 2002/03:MJ462\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490 yrkandena 33 och 34, 2003/04:MJ251 yrkandena\r\n1 och 2, 2003/04:MJ252 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ367 yrkande 16.\r\nReservation 23 (kd)\r\nReservation 24 (mp)\r\n\r\n22.     Djur i pornografiska sammanhang\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ479, 2002/03:MJ490 yrkande 36 och\r\n2003/04:MJ367 yrkande 17.\r\nReservation 25 (kd)\r\nReservation 26 (mp)\r\n\r\n23.     Exotiska sällskapsdjur\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ309, 2003/04:MJ202 och 2003/04:MJ317.\r\n\r\n24.     Xenotransplantationer\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ367 yrkande 15.\r\nReservation 27 (fp, kd)\r\n\r\n25.     Grytjakt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ273 yrkande 3 och 2003/04:MJ372.\r\n\r\nReservation 28 (v, mp)\r\n\r\n26.     Övriga djurskyddsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ490 yrkandena 21 och 22, 2003/04:MJ204\r\noch 2003/04:MJ367 yrkandena 1 och 7.\r\nReservation 29 (kd)\r\nReservation 30 (mp)\r\n\r\n27.     Veterinärväsendets organisation\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkande 6, 2003/04:MJ35 yrkande\r\n5, 2003/04:MJ367 yrkande 19 och 2003/04:MJ431 yrkande 8.\r\nReservation 31 (fp)\r\n\r\n28.     Huvudmannaskapet för försöksdjursveterinärer\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ230, 2003/04:MJ402 yrkande 8 och\r\n2003/04:MJ440.\r\nReservation 32 (v)\r\n\r\n29.     Övriga veterinära frågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ405, 2002/03:MJ424 yrkande 18 i\r\ndenna del, 2003/04:MJ35 yrkande 7 och 2003/04:MJ367 yrkande 20.\r\n\r\n30.     Motioner om djurförsök\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ256 yrkande 1, 2003/04:MJ270\r\nyrkandena 1-14, 2003/04:MJ367 yrkandena 9-14, 2003/04:MJ369 yrkandena 1-3\r\noch 2003/04:MJ463.\r\n\r\nStockholm den 20 april 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund\r\n(s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson\r\n(s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker Thorén (fp), Jan\r\nAndersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin\r\nNilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s) och Anita Brodén (fp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nUtskottets överväganden av de olika förslagen som ligger till grund för\r\nbetänkandet är uppdelade i olika avsnitt. Det första avsnittet behandlar\r\nRiksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen samt\r\nnågra frågor med nära anknytning härtill. Riksrevisionens styrelse har\r\nenligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion\r\nför Riksrevisionen till uppgift att besluta om de framställningar och\r\nredogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter\r\navseende effektivitetsrevision ger anledning till. Styrelsen har mot denna\r\nbakgrund funnit att slutsatserna av den effektivitetsgranskning som\r\nRiksrevisionen genomfört och som redovisats i granskningsrapporten (RiR2003:1)\r\nHur effektiv är djurskyddstillsynen? bör överlämnas till riksdagen.\r\nInledningsvis konstateras att granskningsarbetet påbörjades av dåvarande\r\nRiksrevisionsverket och att det under hösten 2003 fullföljts inom den nya\r\nRiksrevisionen. En viktig utgångspunkt för arbetet har varit de mål och\r\nde ambitioner för djurskyddsarbetet som riksdagen ställt sig bakom genom\r\n1988 års djurskyddslagstiftning. Granskningen har haft sin tyngdpunkt i\r\natt granska djurskyddsarbetet på statlig myndighetsnivå och hur det\r\ngenomförs på kommunal nivå. Däremot har regeringens åtgärder inom området\r\ninte särskilt uppmärksammats. Det får inte minst ses mot bakgrund av att\r\ndet dåvarande Riksrevisionsverkets uppgift var att granska myndigheter\r\nunder regeringen. Riksrevisionens styrelses förslag återfinns i bilaga 1.\r\n\r\nDet andra avsnittet behandlar en stor mängd motioner om djurskydd. En\r\nstor del av motionerna i avsnittet tar upp frågor där riksdagen och\r\nregeringen överlämnat normgivnings- och beslutanderätten till de myndigheter\r\nsom har särskild sakkunskap på området. I stor utsträckning handlar det\r\nsåledes om yrkanden som det enligt gällande uppgiftsfördelning inte\r\nankommer på riksdagen att besluta om. Skälet till denna ansvarsfördelning\r\när bl.a. att frågorna i många fall förutsätter en veterinärmedicinsk och\r\nteknisk bedömning snarare än en politisk bedömning. Dessa frågor regleras\r\ni ett mycket stort antal detaljföreskrifter utfärdade av främst Jordbruksverket\r\n(Djurskyddsmyndigheten) men också vissa andra myndigheter (jfr bet.\r\n2001/02:MJU20 s. 11 f.).\r\nDe detaljföreskrifter och rättsakter det är fråga om är främst följande:\r\nSJVFS\r\n1993:154 om operativa ingrepp på djur,\r\nSJVFS 1993:177 om foder,\r\nSJVFS 1999:106 om djurskyddskrav vid avelsarbete,\r\nSJVFS 1999:111 om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar samt\r\nförvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter,\r\nSJVFS 2000:23 om hur djur får tränas för eller användas vid tävling samt\r\nhur tävling får genomföras,\r\nSJVFS 2000:115 om hållande av strutsfåglar,\r\nSJVFS 2000:128 om djurhållning i ekologiskt lantbruk,\r\nSJVFS 2000:133 om transport av levande djur,\r\nSJVFS 2000:160 om hanteringen av vissa djurarter vid slakt eller annan\r\navlivning,\r\nSJVFS 2001:64 om djurhållningen vid cirkusar,\r\nSJVFS 2002:6 om märkning av hundar,\r\nSJVFS 2003:6 om djurhållning i lantbruket,\r\nSJVFS 2003:18 om uppfödning, förvaring, tillhandahållande och användning\r\nm.m. av försöksdjur,\r\nSJVFS 2003:77 om djurhållning i djurparker m.m.,\r\ndirektiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport,\r\nförordningen (EG) 1255/97 om gemenskapskriterier för mellanstationer och\r\nom ändring av färdplanen i bilagan till ovannämnda direktiv,\r\nförordningen (EG) 411/98 om tilläggsnormer avseende skydd av djur vilka\r\nskall tillämpas på vägfordon som används för djurtransporter som överskrider\r\n8 timmar.\r\nDet tredje avsnittet behandlar olika djurhälsovårdsaspekter. Riksdagens\r\nrevisorer publicerade i november 2002 rapporten Villkoren för veterinär\r\nverksamhet (2002/03:4). I rapporten föreslog revisorerna att regeringen\r\ntillsätter en oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen med\r\nfördelningen av det statliga bidraget till distriktsveterinärsorganisationen,\r\nstatens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller,\r\ndvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som myndighetsutövare och\r\npraktiserande veterinärer. Enligt revisorerna borde utredningen lämna\r\nförslag till alternativa organisatoriska lösningar för den fältveterinära\r\nverksamheten. Därtill borde utredningen lämna förslag till hur behovet av\r\nveterinär kompetens för myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot\r\nsmittsamma djursjukdomar inom det veterinära området kan tillgodoses i\r\nhela landet. Det innebär att även länsveterinärernas arbetsuppgifter borde\r\nses över. Utredningen borde också få i uppdrag att lämna förslag till hur\r\ntillsynen över veterinär yrkesutövning kan utformas. Därutöver föreslog\r\nrevisorerna att regeringen ger en oberoende utredning i uppdrag att\r\nredovisa hur omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och\r\nvad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet. Utredningen\r\nborde även få i uppdrag att komma med förslag till hur bristerna kan\r\nåtgärdas och hur man kan åstadkomma en fullständig rapportering från alla\r\nveterinärer. Vidare borde behovet av kvalitetssäkrad statistik samt en\r\nöppen och kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära arbetet som gör\r\ndet möjligt att spåra behandlingar och läkemedelsanvändning omfattas av\r\nden föreslagna utredningen. Utskottet instämde i sitt betänkande 2002/03:MJU10\r\ni vad revisorerna anförde och föreslog riksdagen ett tillkännagivande\r\ntill regeringen i enlighet med revisorernas förslag. Riksdagen beslutade\r\ni enlighet med utskottets förslag (rskr. 2002/03:230 och 2002/03:231).\r\nI det fjärde avsnittet om djurförsök har utskottet valt att behandla 25\r\nmotionsyrkanden i förenklad form. Utskottet hänvisar därvid till att\r\nutskottet behandlade motioner om djurförsök från allmän motionstid senast\r\ni februari 2003 (bet. 2002/03:MJU8). Utskottet konstaterar inför behandlingen\r\nav de motioner som nu är aktuella att dessa till största delen utgör\r\nupprepningar av de motioner som då behandlades och att övriga motioner om\r\ndjurförsök omfattas av de ställningstaganden utskottet då gjorde.\r\nSamtliga motioner återfinns i bilaga 1.\r\nUtskottet har besökt Smittskyddsinstitutet och dess djurhus, Astrid\r\nFagraeus Laboratorium.\r\nFörslagets huvudsakliga innehåll\r\nRiksrevisionens granskning visar att resurserna för arbetet med\r\ndjurskyddsfrågor totalt sett har ökat de senaste åren. Samtidigt anser\r\nRiksrevisionen\r\natt resurserna på regional och lokal nivå inte står i proportion till\r\ndagens uppgifter. Mot denna bakgrund förordar styrelsen att riksdagen bör\r\nuppdra åt regeringen att närmare överväga hur resursbehovet skall tillgodoses\r\nsamt om uppgifterna eller regelverket till någon del behöver omprövas.\r\nEnligt styrelsen bör en återrapportering till riksdagen ske i\r\nbudgetpropositionen\r\nför år 2005.\r\nMed anledning av vad som framkommit i samband med granskningen kan det\r\nenligt styrelsens uppfattning finnas skäl till att regeringen överväger\r\nom det behövs förändringar i regleringen av hur det lokala djurskyddsarbetet\r\nfinansieras. Förutom finansiella aspekter bör vid en sådan prövning även\r\nbeaktas vikten av att djurhållare i olika delar av landet behandlas på\r\nett så långt möjligt likvärdigt sätt. Regeringen bör på lämpligt sätt\r\nåterrapportera till riksdagen om resultatet av sin prövning.\r\nI granskningen har bl.a. framkommit att regleringsbreven till de olika\r\nmyndigheterna inom djurskyddsområdet inbördes i flera fall varit dåligt\r\nsamordnade. Det är enligt styrelsen angeläget att regeringen i anslutning\r\ntill att en ny central djurskyddsmyndighet nu bildas uppmärksammar behovet\r\nav en förbättrad styrning och en väl fungerande uppföljning av\r\ndjurskyddsarbetet.\r\nDet är enligt styrelsen av stor vikt att regeringen verkar för att den\r\nnya myndigheten styr och följer upp den kommunala tillsynen på ett aktivt\r\noch riktat sätt.\r\nMed hänvisning till vad styrelsen anfört om prövning av frågan om\r\nförhållandet mellan resurser och uppgifter, finansiering genom kommunala\r\navgifter samt behovet av förbättrad samordning och styrning förordar\r\nstyrelsen att riksdagen begär att regeringen snarast skall återkomma till\r\nriksdagen med redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av\r\ngranskningen av hur djurskyddstillsynen i Sverige fungerar.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nRiksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen m.m.\r\nFörhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker Riksrevisionens styrelses förslag i den del det\r\nberör förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter.\r\nDärmed avstyrker utskottet två motionsyrkanden (kd) såsom tillgodosedda.\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses förslag\r\nSom understryks i Riksrevisionens rapport är djurskyddslagen (1988:534)\r\nen ramlag som fylls ut av regeringen genom förordningar samt genom\r\nföreskrifter och allmänna råd beslutade av berörda myndigheter. Granskningen\r\nvisar att resurserna för arbetet med djurskyddsfrågor totalt sett har\r\nökat de senaste åren. Samtidigt anser Riksrevisionen att resurserna på\r\nregional och lokal nivå inte står i proportion till dagens uppgifter. Mot\r\ndenna bakgrund förordar styrelsen att riksdagen bör uppdra åt regeringen\r\natt närmare överväga hur resursbehovet skall tillgodoses samt om uppgifterna\r\neller regelverket till någon del behöver omprövas. Enligt styrelsen bör\r\nen återrapportering till riksdagen ske i budgetpropositionen för år 2005.\r\n\r\nMotionerna\r\nRiksrevisionen föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att närmare\r\növerväga hur resursbehovet skall tillgodoses samt om uppgifterna eller\r\nregelverket till någon del behöver omprövas. Denna återrapportering bör\r\nenligt motion 2003/04:MJ33 (kd) ske i budgetpropositionen för år 2005\r\n(yrkande 1). Vidare påpekar motionärerna att Riksrevisionens styrelse\r\nunderstryker att länsstyrelsernas resurser inte varit i nivå med de\r\nuppgifter som regeringen och Jordbruksverket lagt på dem. Länsveterinärerna\r\nmenar att länsstyrelserna väljer bort uppgifter inom djurskyddet på grund\r\nav bristande resurser. Motionärerna anser därför att regeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen med förslag om hur tillräckliga resurser till\r\nlänsveterinärerna kan säkerställas (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att Riksrevisionens granskning omfattar\r\neffektiviteten i den svenska djurskyddstillsynen och att en viktig\r\nutgångspunkt för arbetet har varit de mål och de ambitioner för\r\ndjurskyddsarbetet\r\nsom riksdagen ställt sig bakom genom 1988 års djurskyddslagstiftning. I\r\ngranskningen har frågan om tillgängliga resurser för djurskyddsarbetet\r\nbehandlats och Riksrevisionen konstaterar att de resurser som finns för\r\ndet direkta djurskyddsarbetet i första hand är den personal som arbetar\r\npå Jordbruksverket, på länsstyrelserna och i kommunerna. Utskottet vill\r\ni det sammanhanget tillägga att sedan årsskiftet 2004 också personalen\r\nhos Djurskyddsmyndigheten utgör en viktig resurs. Tillsynen finansieras\r\ngenom skattemedel och avgifter från djurägarna. Det är främst på kommunal\r\nnivå som djurskyddsarbetet genomförs och tillsynsarbetet bedrivs framför\r\nallt av de kommunala inspektörerna.\r\nEnligt Riksrevisionens rapport har kommunernas samlade resurser för\r\ndjurskydd mätt i årsarbetskrafter ökat under senare år. Det föreligger\r\nemellertid betydande variationer mellan kommunerna när det gäller förhållandet\r\nmellan resurser och antalet djurhållare. Det bör särskilt framhållas att\r\nenligt rapporten har resursökningen inte medfört någon nämnvärd ökning av\r\ninspektionsverksamheten. De resurser som kommunerna avsatt står enligt\r\nvad som framgår av rapporten inte i proportion till de mål som uttrycks\r\ni Jordbruksverkets allmänna råd. Utskottet konstaterar vidare att\r\nlänsstyrelsernas resurser inte varit i nivå med de arbetsuppgifter som\r\nregeringen\r\noch Jordbruksverket lagt på dem. Resurserna kommer naturligtvis att öka\r\ni och med bildandet av den nya Djurskyddsmyndigheten, men samtidigt är\r\ndet som det också anförs i rapporten viktigt att Djurskyddsmyndigheten\r\nblir mer aktiv än Jordbruksverket i sin stödjande verksamhet mot länsstyrelser\r\noch kommuner.\r\nSom Riksrevisionens styrelse anför visar granskningen visserligen att\r\nresurserna för arbetet med djurskyddsfrågor totalt sett har ökat de senaste\r\nåren, men utskottet instämmer i att resurserna på regional och lokal nivå\r\ninte står i proportion till dagens uppgifter. Utskottet anser därför i\r\nlikhet med Riksrevisionens styrelse att riksdagen bör uppdra åt regeringen\r\natt närmare överväga hur resursbehovet skall tillgodoses samt om uppgifterna\r\neller regelverket till någon del behöver omprövas. En återrapportering\r\ntill riksdagen bör ske snarast. Vad utskottet anfört med anledning av\r\nRiksrevisionens styrelses framställning i denna del bör ges regeringen\r\ntill känna. Utskottet tillstyrker således Riksrevisionens styrelses\r\nframställning i denna del. Därmed är enligt utskottets mening motion\r\n2003/04:MJ33 (kd) yrkandena 1 och 4 tillgodosedd. Motionen avstyrks i berörda\r\ndelar.\r\nTillsynens finansiering genom kommunala avgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker Riksrevisionens styrelses förslag om finansieringen\r\nav tillsynen genom kommunala avgifter. Som en följd härav avstyrker\r\nutskottet fem motionsyrkanden (m, fp, kd, c) eftersom utskottet finner dem\r\ntillgodosedda.\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses förslag\r\nMed anledning av vad som framkommit i samband med granskningen kan det\r\nenligt styrelsens uppfattning finnas skäl att regeringen överväger om det\r\nbehövs förändringar i regleringen av hur det lokala djurskyddsarbetet\r\nfinansieras. Förutom finansiella aspekter bör vid en sådan prövning även\r\nbeaktas vikten av att djurhållare i olika delar av landet behandlas på\r\nett så långt möjligt likvärdigt sätt. Det kan exempelvis inte anses rimligt\r\natt det som i en kommun är helt gratis kostar djurhållaren i en annan\r\nkommun 9 000 kr. En självklar utgångspunkt är enligt styrelsen att avgifterna\r\ninte får överskrida de kommunala självkostnaderna för tillsynen. Regeringen\r\nbör på lämpligt sätt återrapportera till riksdagen om resultatet av sin\r\nprövning.\r\nMotionerna\r\nDen principiellt riktiga fördelningen av kostnaderna är att myndighetsutövning\r\nskall bekostas av allmänna medel hävdar motionärerna i motion 2003/04:MJ34\r\n(m) yrkande 2. Däremot anser motionärerna att det är rimligt att kontroller\r\nsom förorsakats på grund av brister betalas av den som ansvarar för bristen.\r\nRevisorernas påpekande att avgifterna i vissa kommuner inte står i\r\nproportion till verksamheten innebär att djurägare genom avgiftssystemet\r\nbetalar till kommunens övriga verksamhet. Detta innebär enligt motionärerna\r\nen form av extra kommunal utdebitering för vissa grupper.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 8 utnyttjar endast 4 % av landets\r\nkommuner möjligheten att helt avgiftsfinansiera tillsynen. Det är enligt\r\nmotionärerna från konkurrens- och rättvisesynpunkt inte acceptabelt med\r\nen så stor variation som 0-9 000 kr på likvärdiga tillsynsobjekt. En\r\ntimtaxa borde kunna ligga till grund för debiteringen, vilket skulle skapa\r\nstörre rättvisa. God djurhållning gynnas också av ett sådant system. Vid\r\nanmälan där ingen anmärkning noterats bör däremot ingen avgift utgå. Skulle\r\ndet däremot innebära en anmärkning bör avgift utgå. Motionärerna anser\r\natt regeringen borde utge en rekommendation till kommunerna om en mer\r\nenhetlig och skälig taxesättning.\r\nRegeringen bör enligt motion 2003/04:MJ33 (kd) yrkande 3 överväga om det\r\nbehövs förändringar i regleringen av hur det lokala djurskyddsarbetet\r\nfinansieras. Förutom finansiella aspekter bör man även beakta vikten av\r\natt djurhållare i olika delar av landet behandlas på ett så långt möjligt\r\nlikvärdigt sätt.\r\nGranskningen av kommunernas uttag av tillsynsavgifter visar att kommunerna\r\nhar valt olika modeller för finansiering runtom i landet anförs det i\r\nmotion 2003/04:MJ36 (c). Motionärerna anser till skillnad från vad\r\nRiksrevisionens styrelse anför att detta inte är något problem. Hur kommunerna\r\nväljer att finansiera sin verksamhet är enligt motionärerna kommunens\r\ninvånares och de förtroendevalda politikernas sak att avgöra. Ett kommunalt\r\nsjälvstyre över taxorna kräver dock öppenhet mot företagarna och\r\nkommuninvånarna, så att dessa kan jämföra och ställa krav på sina politiker\r\n(yrkande 1). Med en kommunal makt över tillsynsavgifterna kan kommuner\r\nvälja att differentiera tillsynsavgifterna med anledning av aktivt\r\nmiljöarbete hos företagen (yrkande 2 delvis).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nHuvuddelen av djurskyddstillsynen sker på kommunal nivå och\r\ndjurskyddsförordningen\r\n(1988:539) ger kommunerna rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn. Enligt\r\nvad som framgår av Riksrevisionens rapport finansierar ungefär hälften av\r\nkommunerna delvis sin tillsynsverksamhet med avgifter och endast 5 % av\r\nkommunerna finansierar all tillsyn via avgifter. Riksrevisionens undersökning\r\nvisar att avgifternas storlek varierar kraftigt mellan kommunerna. Utskottet\r\nkonstaterar att för ett likvärdigt tillsynsobjekt kan avgiften för en\r\ninspektion variera mellan 0 och 9 000 kr. Undersökningen visar också att\r\ndet inte finns något direkt samband mellan avgiftsnivåerna och en väl\r\nfungerande och regelbunden kommunal tillsyn, men i rapporten understryks\r\natt det finns goda möjligheter att öka tillsynsresurserna lokalt genom\r\natt införa avgifter. Utskottet konstaterar vidare att enligt\r\ngranskningsrapporten\r\ntalar konkurrensskäl för att avgifter tas ut på ett likvärdigt sätt.\r\nUtskottet finner i likhet med Riksrevisionens styrelse att det med anledning\r\nav vad som framkommit i samband med granskningen kan finnas skäl att\r\nregeringen överväger om det behövs förändringar av hur det lokala\r\ndjurskyddsarbetet finansieras. Förutom de finansiella aspekterna bör vid en\r\nsådan prövning även beaktas vikten av att djurhållare i olika delar av\r\nlandet behandlas på ett så långt möjligt likvärdigt sätt. Som framhålls\r\ni Riksrevisionens styrelses framställning kan det inte anses rimligt att\r\ndet som i en kommun är helt kostnadsfritt i en annan kommun kostar\r\ndjurhållaren 9 000 kr. Därvid anser utskottet i enlighet med Riksrevisionens\r\nstyrelse att en självklar utgångspunkt måste vara att avgifterna inte får\r\növerskrida de kommunala självkostnaderna för tillsynen. Utskottet anser\r\natt regeringen så snart som möjligt bör återrapportera till riksdagen om\r\nresultatet av sin prövning. Vad utskottet anfört härom bör ges regeringen\r\ntill känna. Utskottet tillstyrker därmed Riksrevisionens styrelses\r\nframställning i denna del. I enlighet härmed anser utskottet att de motioner\r\nsom behandlar tillsynsavgifter m.m., dvs. motionerna 2003/04:MJ33 (kd)\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ34 (m) yrkande 2, 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 8 och\r\n2003/04:MJ36 (c) yrkandena 1 och 2 (delvis) får anses vara tillgodosedda.\r\nUtskottet avstyrker därför dessa i berörda delar.\r\nBehovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker Riksrevisionens styrelses förslag om förbättrad\r\nsamordning och styrning av tillsynen och avstyrker därmed nio (m, fp, kd,\r\nc) motionsyrkanden såsom i allt väsentligt tillgodosedda.\r\nI enlighet med att utskottet således tillstyrker Riksrevisionens styrelses\r\nframställan i sin helhet avstyrker utskottet tre motionsyrkanden (m, fp,\r\nkd) såsom tillgodosedda.\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses förslag\r\nEtt huvudresultat av granskningen är att ett förbättrat djurskyddsarbete\r\ninte bara är en fråga om organisatoriska förändringar utan inte minst\r\nhandlar om ökad aktivitet från de olika aktörerna och ett förbättrat\r\nsamarbete dem mellan. Tillkomsten av den nya djurskyddsmyndigheten från\r\noch med den 1 januari 2004 accentuerar enligt granskningsrapporten\r\nytterligare behovet av samarbete och samordning. Här har enligt styrelsen\r\ninte minst regeringen en viktig uppgift i sin roll att styra och leda den\r\nstatliga förvaltningen. Det kanske viktigaste styrinstrumentet är\r\nregleringsbreven. I granskningen har bl.a. framkommit att regleringsbreven\r\ntill de olika myndigheterna inom djurskyddsområdet inbördes i flera fall\r\nvarit dåligt samordnade. Det är enligt styrelsen angeläget att regeringen\r\ni anslutning till att en ny central djurskyddsmyndighet nu bildas\r\nuppmärksammar behovet av en förbättrad styrning och en väl fungerande\r\nuppföljning\r\nav djurskyddsarbetet. Det är enligt styrelsen av stor vikt att regeringen\r\nverkar för att den nya myndigheten styr och följer upp den kommunala\r\ntillsynen på ett aktivt och riktat sätt.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 4 anförs att inspektörsverksamheten\r\nbör underlättas genom samverkan över kommungränserna. Enligt motion\r\n2003/04:MJ33 (kd) bör det göras möjligt för flera kommuner att gå ihop för\r\natt anställa en gemensam djurskyddsinspektör. Motionärerna anser också\r\natt en kommun skall få rätt att delegera tillsynen till tjänsteman i annan\r\nkommun (yrkande 2). Dessutom anser motionärerna att samarbetet mellan\r\ndjurskyddsinspektörer och veterinärer är ett område som måste förbättras.\r\nRegeringen har därvid ett ansvar att tillse detta genom styrning och\r\nuppföljning (yrkande 5). Kravet på att göra det möjligt för kommunerna\r\natt samarbeta om tillsynen upprepas i motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande\r\n18. Också i motion 2003/04:MJ36 (c) yrkande 2 delvis framförs åsikten att\r\nkommunerna skall ges möjlighet att samordna sin tillsynsverksamhet med\r\nandra kommuner. Även i motion 2003/04:MJ363 (c) föreslås att det skall\r\nbli möjligt att delegera beslutanderätt i djurskyddsfrågor till personal\r\nanställd i annan kommun. Enligt motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 23 bör\r\ndjurskyddstillsynen ske på kommunal nivå. Synpunkten får medhåll i motion\r\n2002/03:MJ429 (m) yrkande 9 i vilken anförs att en lokalt förankrad tillsyn\r\nmed kännedom om lokala förhållanden är bättre än att inrätta en ny myndighet.\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 9 delar motionärerna Riksrevisionens\r\nuppfattning om vikten av samverkan mellan olika parter, myndigheter,\r\nkommuner och inom EU för att utveckla och säkerställa ett gott djurskydd.\r\nRegeringen bör enligt motionärerna snarast se till att hindren vad gäller\r\navrapporteringar till EU undanröjs och att återkopplingen från EU förbättras.\r\n\r\nI tre motioner yrkas bifall till Riksrevisionens styrelses förslag i sin\r\nhelhet, nämligen motionerna 2003/04:MJ33 (kd) yrkande 7, 2003/04:MJ34 (m)\r\nyrkande 1 och 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 1.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksrevisionen pekar i rapporten på att djurskyddslagen är en ramlag och\r\natt en förutsättning för att efterlevnaden skall bli god och tillämpningen\r\nav den kunna följas upp är att alla aktörerna i systemet samarbetar. I\r\nrapporten understryks att mycket av det som behöver förstärkas inom\r\ndjurskyddsarbetet handlar om att ta ansvar, våga vara aktiv och att samarbeta\r\nmer med varandra. Det formella ansvaret finns i stort sett utpekat.\r\nRiksrevisionen ger mot denna bakgrund i rapporten en rad rekommendationer\r\ntill bl.a. Jordbruksverket. Jordbruksverket bör enligt rapporten inte\r\nminst i sin roll som arbetsgivare för distriktsveterinärerna tydligare\r\nstödja dem i uppgifter som rör djurskyddet. Flera rekommendationer riktas\r\nockså till den nya Djurskyddsmyndigheten angående hur stödet till kommunernas\r\noch länsstyrelsernas tillsynsverksamhet kan utvecklas. Utskottet konstaterar\r\natt ett huvudresultat av granskningen är att ett förbättrat djurskyddsarbete\r\ninte bara är en fråga om organisatoriska förändringar utan handlar i hög\r\ngrad om ökad aktivitet från de olika aktörerna och ett förbättrat samarbete\r\ndem mellan. I detta sammanhang accentueras behovet av samarbete och\r\nsamordning ytterligare genom tillkomsten av den nya Djurskyddsmyndigheten,\r\nvilket också framhålls av Riksrevisionens styrelse. Regeringen har\r\nnaturligtvis en viktig uppgift i sin roll att styra och leda den statliga\r\nförvaltningen. Det kanske viktigaste styrinstrumentet är regleringsbreven.\r\nI granskningen har bl.a. framkommit att regleringsbreven till de olika\r\nmyndigheterna inom djurskyddsområdet inbördes i flera fall varit dåligt\r\nsamordnade. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att Jordbruksdepartementet\r\ni promemorian Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn (Ds 2004:11)\r\npresenterar några förslag som syftar till en ökad effektivitet i bl.a.\r\ndjurskyddstillsynen. Ett förslag som efterfrågas av några motionärer är\r\natt kommuner skall få möjlighet att träffa avtal om att tillsynsuppgifter\r\nsom en kommun har skall fullgöras av en annan kommun och att en person\r\nsom är anställd av en kommun skall få fatta beslut på en annan kommuns\r\nvägnar. I detta sammanhang förutsätter utskottet att regeringen återkommer\r\nmed förslag som underlättar kommunernas samarbete om djurskyddstillsynen.\r\nVidare föreslås i promemorian att stödet till de lokala myndigheterna\r\nskall förbättras. En viktig aspekt i ett löpande stödarbete mot inspektörer\r\noch andra aktörer är enligt promemorian tillgängligheten hos de centrala\r\nmyndigheternas personal. Andra insatser kan utgöras av stöd i form av\r\ncentralt framtagen tillsynsmetodik, malldokument och checklistor. Dessutom\r\nföreslås att de centrala myndigheterna skall meddela föreskrifter om hur\r\ntillsynen konkret skall bedrivas på lokal nivå. Det är nämligen enligt\r\npromemorian betydelsefullt att de centrala myndigheterna utnyttjar rätten\r\natt meddela föreskrifter för att enhetligheten i den operativa tillsynen\r\nskall öka. Utskottet har erfarit att departementspromemorian nu är under\r\nremissbehandling, med en remisstid fram till den 1 juni 2004.\r\nVid en samlad bedömning finner utskottet i likhet med Riksrevisionens\r\nstyrelse att det är angeläget att regeringen i anslutning till att den\r\nnya Djurskyddsmyndigheten nu inleder sin verksamhet uppmärksammar behovet\r\nav en förbättrad styrning och en väl fungerande uppföljning av\r\ndjurskyddsarbetet.\r\nDet är enligt utskottet viktigt att regeringen verkar för att den nya\r\nmyndigheten styr och följer upp den kommunala tillsynen på ett aktivt och\r\nriktat sätt. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till\r\nriksdagen med redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av\r\ndet anförda. Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till\r\nkänna. Utskottet tillstyrker således Riksrevisionens styrelses framställning\r\nockså i nu berörd del. I enlighet härmed och med vad utskottet i övrigt\r\nanfört är syftet med motionerna 2002/03:MJ429 (m) yrkande 9, 2002/03:MJ487\r\n(c) yrkande 23, 2003/04:MJ33 (kd) yrkandena 2 och 5, 2003/04:MJ35 (fp)\r\nyrkande 4 och 9, 2003/04:MJ36 (c) yrkande 2 (delvis), 2003/04:MJ363 (c)\r\nsamt 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 18 i allt väsentligt tillgodosett. Utskottet\r\navstyrker därför dessa.\r\nUtskottet har sammanfattningsvis i alla delar tillstyrkt den framställning\r\nRiksrevisionens styrelse gjort. Eftersom kraven på bifall till framställningen\r\ni motionerna 2003/04:MJ33 (kd) yrkande 7, 2003/04:MJ34 (m) yrkande 1 och\r\n2003/04:MJ35 (fp) yrkande 1 därmed är tillgodosedda fullt ut, föreslår\r\nutskottet att dessa lämnas utan vidare åtgärd. Yrkandena är inarbetade i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut under punkterna 1-3.\r\nVissa samordningsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (fp, s) med förslag om lokala\r\ntillsynsplaner med hänvisning till att förslagen är tillgodosedda med det\r\narbete som pågår i Regeringskansliet. Vidare avstyrker utskottet tre\r\nmotionsyrkanden (v, mp) om ökad effektivitet vid omhändertagande av djur.\r\nUtskottet anser att yrkandena är tillgodosedda och att det därför är\r\nobehövligt med ett riksdagsuttalande i frågan.\r\nJämför reservationerna 1 (v) och 2 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 3 påpekas att det finns totalt 90 000\r\ntillsynsobjekt i Sverige samt att det till detta kommer ett antal\r\nanmälningsärenden. För att leva upp till Jordbruksverkets rekommendation om\r\nen tillsyn vart tredje år krävs enligt motionärerna ökade resurser. Det\r\när därvid viktigt att kommunerna upprättar tillsynsplaner. Enligt motion\r\n2002/03:MJ454 (s) yrkande 1 behövs det en bred genomlysning av välfärden\r\nför de djurarter som används som livsmedelsobjekt.\r\nRegeringen bör enligt motion 2003/04:MJ402 (v) yrkande 1 se över möjligheten\r\natt förenkla och effektivisera handläggning av djurskyddsärenden inom\r\npolis och kommun i syfte att stärka djurskyddsarbetet. Varje fördröjning\r\ni verkställandeledet innebär enligt motion 2003/04:MJ37 (mp) ett otillbörligt\r\nförlängande av djurens lidande. Regeringen bör därför vidta de åtgärder\r\nsom krävs för att polismyndigheten i högre utsträckning verkställer\r\nomhändertagande av djur. Enligt motionärerna bör krav införas bl.a. på att\r\nvarje lokal polismyndighet upprättar en förberedd plan och\r\nuppstallningskontakter.\r\nDetta skulle öka möjligheterna att snabbt genomföra ett omhändertagande\r\n(yrkande 3). Rättstillämpningen måste vara lika oberoende av var brott\r\nmot djurskyddslagen begås. En utveckling i analogi med vad som gäller för\r\nmiljöbrott är därför eftertraktansvärd. Riksåklagarens miljöbrottsenhet\r\nhar också ansvar för ett frivilligt samarbetsorgan där samtliga myndigheter,\r\näven tillsynsmyndigheter, med anknytning till miljöbrottsbekämpning är\r\nrepresenterade. Inom Naturvårdsverket finns också ett särskilt tillsyns-\r\noch föreskriftsråd, vilket är reglerat i Naturvårdsverkets instruktion\r\n(SFS 2001:1096). Detta skulle enligt motionen kunna tjänstgöra som modell\r\nför djurskyddet (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller kravet på kommunala tillsynsplaner vill utskottet hänvisa\r\ntill vad som anförs i Regeringskansliets promemoria Förbättrad djurskydds-\r\noch livsmedelstillsyn (Ds 2004:11). I promemorian föreslås just att de\r\nlokala tillsynsmyndigheterna skall upprätta tillsynsplaner i syfte att\r\nleva upp till tillsynsverksamhetens mål. I promemorian påpekas att en\r\ntillsyn av bra kvalitet uppnås inte bara genom de centrala myndigheternas\r\nstyrning utan det är av stor betydelse att de operativa tillsynsmyndigheterna\r\nsjälva upprättar en plan för hur den egna tillsynen skall bedrivas i syfte\r\natt leva upp till tillsynsverksamhetens mål. I fråga om tillsynsverksamhet\r\npå livsmedelsområdet påpekas att det redan i dag finns en sådan skyldighet\r\nenligt Livsmedelsverkets föreskrifter i ämnet. Motsvarande skyldighet bör\r\nenligt promemorian införas på djurskyddssidan. En sådan förpliktelse kan\r\nmed stöd av bemyndigandet i 25 § djurskyddslagen införas genom en ändring\r\ni djurskyddsförordningen. Som utskottet påpekat ovan är Jordbruksdepartementets\r\npromemoria under remissbehandling. Utskottet anser att det redovisade\r\nförslaget innebär att riksdagen inte nu bör vidta några åtgärder, varför\r\nutskottet avstyrker motionerna 2002/03:MJ454 (s) yrkande 1 och 2003/04:MJ35\r\n(fp) yrkande 3.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med en\r\neffektiv organisation för omhändertagande av vanvårdade djur. I det\r\nsammanhanget vill utskottet framhålla att riksdagen har beslutat om ändring\r\ni djurskyddslagen (prop. 2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20, rskr. 2001/02:257),\r\nvilken trädde i kraft den 1 januari 2003. Beslutet innebär bl.a. att\r\nbestämmelserna om förbud mot att hålla djur och om omhändertagande av\r\ndjur skärps, dvs. kan tillämpas i fler fall. Dessutom blev det en skyldighet\r\nför myndigheterna att gripa in i vissa fall i stället för som tidigare\r\nendast en möjlighet. Enligt 24 § djurskyddslagen utövar Djurskyddsmyndigheten\r\nden centrala tillsynen över efterlevnaden av djurskyddslagen och av de\r\nföreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Djurskyddsmyndigheten\r\nsamordnar övriga tillsynsmyndigheters verksamhet och lämnar vid behov råd\r\noch hjälp i denna verksamhet. Kommunen har det lokala ansvaret för\r\ndjurskyddstillsynen och Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp\r\nsom behövs vid tillsynen. Utskottet konstaterar att i den ovan nämnda\r\ndepartementspromemorian (Ds 2004:11) dessutom föreslås bl.a. att en\r\nmöjlighet införs för länsstyrelsen att förelägga en kommun som befunnits\r\ninte uppfylla sina tillsynsskyldigheter enligt djurskyddslagen att avhjälpa\r\nbristen. Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som\r\nmyndigheten anser nödvändiga för att den påtalade bristen skall kunna\r\navhjälpas. Om det föreligger särskilda skäl får föreläggandet förenas med\r\nvite. Utskottet anser att det anförda innebär att riksdagen inte bör vidta\r\nnågra åtgärder med anledning av motionerna 2003/04:MJ37 (mp) yrkandena 3\r\noch 4 och 2003/04:MJ402 (v) yrkande 1. Utskottet avstyrker motionerna i\r\nberörda delar.\r\nUtbildningsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker fyra yrkanden (fp, mp) med förslag till utbildningskrav\r\nför veterinärer och djurskyddsinspektörer. Yrkandena anser utskottet vara\r\nhuvudsakligen tillgodosedda.\r\nJämför reservationerna 3 (fp) och 4 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ37 (mp) föreslås att man i veterinärutbildningen inför\r\nen särskild kurs i förvaltningsrätt med inriktning på veterinärernas roll\r\ni det lagstadgade djurskyddet (yrkande 5). Vidare anser motionärerna att\r\nregeringen, via Djurskyddsmyndigheten, bör garantera tillgången till sådana\r\nfortbildningskurser till redan utexaminerade veterinärer (yrkande 6).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 8 finns det för närvarande ingen\r\nobligatorisk utbildning eller något krav på utbildning för kommunernas\r\ndjurskyddsinspektörer. Motionärerna anser bl.a. att ett sådant krav på\r\nutbildning bör införas. Vad som anförs om behovet av adekvat utbildning\r\nför djurskyddsinspektörer upprepas i motion 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 6.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller förslagen om utbildning av veterinärer vill utskottet\r\nhänvisa till att i departementspromemorian Förbättrad djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsyn (Ds 2004:11) föreslås bl.a. att det centrala stödet till\r\nde lokala myndigheterna skall förbättras. Som exempel nämner promemorian\r\nutökade utbildningsinsatser och förbättrad rådgivning och vägledning.\r\nFrågan behandlas även i Riksrevisionens rapport Hur effektiv är\r\ndjurskyddstillsynen? (RIR 2003:1). I rapporten rekommenderar Riksrevisionen\r\nJordbruksverket att bl.a. höja distriktsveterinärernas kompetens i\r\nförvaltningskunskap och juridik så att de vet hur de skall agera vid brott\r\nmot djurskyddslagen samt att ge distriktsveterinärerna tydligare instruktioner\r\nom hur de skall agera utifrån den anmälningsplikt som de har. Riksrevisionen\r\nger också liknande rekommendationer till Livsmedelsverket. Utskottet anser\r\natt dessa förslag och rekommendationer tillgodoser förslagen i motion\r\n2003/04:MJ37 (mp) yrkandena 5 och 6. Motionen i berörda delar avstyrks\r\ndärför.\r\nUtskottet anser att motsvarande bedömning bör göras när det gäller\r\nmotionsförslagen angående djurskyddsinspektörernas utbildning. Förutom vad\r\nutskottet anfört om förslagen i departementspromemorian (Ds 2004:11) vill\r\nutskottet framhålla att Riksrevisionen framhåller att kommunerna i stort\r\nlever upp till de utbildningsrekommendationer som finns i de allmänna\r\nråden. Riksrevisionen konstaterar att kommunernas inspektörer har bättre\r\nkompetens än tidigare, även om det finns utrymme att höja kompetensen.\r\nUtskottet förutsätter att det arbetet även beaktar frågan om\r\ndjurskyddsinspektörernas kompetens. Utskottet avstyrker med det anförda\r\nmotionerna\r\n2002/03:MJ422 (fp) yrkande 8 och 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 6.\r\nDjurskydd\r\nAllmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två yrkanden (mp) som behandlar det s.k.\r\nförprövningsinstrumentet i djurskyddsförordningen. Vidare avstyrker utskottet\r\nfjorton motionsyrkanden (s, fp, v, c, mp) med bl.a. förslag om en översyn\r\nav djurskyddslagen och om att tydliggöra målen för ett djuretiskt samhälle.\r\nUtskottet förutsätter därvid att den nyinrättade Djurskyddsmyndigheten\r\nkommer att bevaka de frågor som tas upp i motionerna.\r\nJämför reservationerna 5 (v) och 6 (mp).\r\nMotionerna\r\nI ett flertal motioner föreslås olika övergripande förändringar i\r\ndjurskyddslagen eller att regeringen bör utreda hur djurskyddslagens\r\nbestämmelser\r\ntillämpas.\r\nI motion 2003/04:MJ37 (mp) tas förprövningsinstrumentet i 5 §\r\ndjurskyddsförordningen upp. Motionärerna föreslår att förprövningen bör omfatta\r\nsamtliga aspekter inom gården som har menlig inverkan på djurskydd eller\r\ndjurhälsa (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att det är viktigt med\r\nveterinär kompetens i förprövningen. Därför bör riksomfattande krav införas\r\npå att länsveterinär tillsammans med länsstyrelsens byggnadstekniska\r\nkompetens fattar beslut i dessa ärenden (yrkande 2).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 1 bör Djurskyddsmyndigheten ges\r\ni uppdrag att utreda hur den svenska djurskyddslagen kan implementeras\r\nbättre på alla djurskyddsområden och djur som den omfattar. Motionärerna\r\nanser vidare att så länge bidragssystemet finns kvar bör djurägaren tvingas\r\nvisa upp ett färskt intyg från veterinär som visar att vederbörande sköter\r\nsina djur väl och enligt svensk djurskyddslag (yrkande 11). Flera förslag\r\ntill en förbättring av djurhållningen lämnas i motion 2002/03:MJ422 (fp)\r\nyrkande 4. Motionärerna framhåller att ett ökat engagemang gör att\r\nkonsumenterna blir medvetna i djurhållningsfrågor. De betonar vidare att\r\nlagar och förordningar utgör viktiga styrmedel. Det är därvid viktigt att\r\nde är utformade så att de kan respekteras. Slutligen hävdar de att EU:s\r\nregler och direktiv för djurhållning snarast bör implementeras och\r\nefterlevnaden kontrolleras. I motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 18 anser\r\nmotionärerna att det är bra att djurskyddslagen ses över. Denna uppgift\r\nskall genomföras av Djurskyddsmyndigheten men motionärerna anser att medlen\r\nborde tilldelas Jordbruksverket i stället. I motion 2003/04:MJ221 (c)\r\nyrkande 1 påpekar motionärerna att det finns brister i nuvarande system.\r\nBland annat konstateras att man för närvarande inte kan förhindra\r\nmissförhållanden som man upptäcker i djurhållningen tillräckligt snabbt. För\r\natt förebygga och bekämpa vanskötsel av djur är det enligt motionärerna\r\nviktigt att begreppet god jordbrukarsed även innefattar djurhållningen.\r\nEtt förbud mot utbetalning av EU-stöd kan vara ett verksamt medel att\r\nhindra dem som förelagts förbud mot djurhållning på grund av brister.\r\nOckså i motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 1 efterfrågas en statlig utredning\r\nom djurskyddslagens genomförande. I motion 2002/03:MJ322 (mp) föreslås\r\nockså att en utredning tillsätts med uppgift att samordna\r\ndjurskyddslagstiftningen.\r\nI motion 2003/04:MJ381 (mp) föreslås att regeringen tar initiativ till\r\natt utveckla ett system för välfärdsindikatorer för husdjur.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ402 (v) yrkande 7 bör 3 § djurskyddslagen\r\nomformuleras. Motionärerna anför att enligt bestämmelsen skall djur ges\r\ntillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Det finns emellertid\r\ningen definition av vad detta innebär. Rekvisitet tillräcklig bör därför\r\nförtydligas. I flera motioner behandlas frågan om ett djuretiskt hållbart\r\nsamhälle. Bland annat föreslås att ett djuretiskt råd bör inrättas och\r\natt indikatorer som kan användas för att mäta samhällsutvecklingen på det\r\ndjuretiska området utvecklas. Detta framgår av motionerna 2002/03:MJ488\r\n(s) yrkande 1 och 2003/04:MJ272 (s) yrkandena 1-3. I motion 2002/03:MJ488\r\n(s) yrkande 3 föreslås att regeringen årligen presenterar en skrivelse\r\ntill riksdagen om djurskyddet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFörprövningsinstrumentet regleras i 5 § djurskyddsförordningen. Enligt\r\nbestämmelsen får stall och andra förvaringsutrymmen för hästar eller för\r\ndjur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn\r\neller pälsar inte uppföras eller byggas om utan att stallen eller\r\nförvaringsutrymmena på förhand har godkänts från djurskydds- och\r\ndjurhälsovårdssynpunkt.\r\nDetsamma gäller när ett stall ändras i vissa fall. Vad som sägs om stall\r\noch förvaringsutrymme gäller även del av stall och del av förvaringsutrymme\r\nsamt hägn eller del av hägn. Det är länsstyrelsen som ansvarar för prövningen.\r\nNär det gäller förprövningsinstrumentets omfattning och former konstaterar\r\nutskottet att syftet med bestämmelsen är att förhindra att något byggs\r\nsom kan leda till lidande för djuren. Länsstyrelserna torde därvid ha\r\nmöjlighet att inhämta det underlag och de synpunkter som erfordras för\r\nbedömningen. Utskottet anser sig inte berett att föreslå några åtgärder\r\nmed anledning av vad som anförs i motion 2003/04:MJ37 (mp) yrkandena 1\r\noch 2. Motionen i berörda delar avstyrks.\r\nDjurskyddsmyndigheten inledde sin verksamhet i januari 2004. Ett av\r\nmyndighetens mål är att förbättra djurskyddet genom att effektivt följa och\r\nutvärdera tillämpningen av djurskyddslagen med tillhörande förordningar\r\noch vid behov föreslå förändringar av dessa samt att utarbeta föreskrifter\r\npå djurskyddsområdet. Myndigheten skall dessutom redovisa hur arbetet med\r\nutvärdering och tillämpning av djurskyddslagen med tillhörande förordning\r\nhar bedrivits. Som regeringen anför i samband med inrättandet av myndigheten\r\n(prop. 2001/02:189 En ny djurskyddsmyndighet s. 11 f.) gäller denna uppgift\r\ninte bara att granska domar som rör djurskydd, utan även att följa och\r\nutvärdera anmälningar om brott, hur fallen dokumenterats, varför en del\r\nfall leder till åtalseftergift, vilka problem och svårigheter som kan\r\nuppstå i fråga om tolkning av lagen m.m. Sådana utvärderingar är viktiga\r\ninte minst mot bakgrund av de skärpningar av lagen, som riksdagen beslutat\r\n(lagen [2002:550] om ändring i djurskyddslagen). Utskottet konstaterar\r\natt regeringen givit myndigheten uppgiften att vid behov utifrån dessa\r\nutvärderingar föreslå förändringar av lagen. Dessutom ingår i ansvaret\r\näven att anordna utbildningar och konferenser samt att sprida information\r\nom skydd för dessa djurslag. Utskottet vill härutöver påpeka att rekvisitet\r\ngod jordbrukarsed numera är ett viktigt kriterium för stödberättigande.\r\nDessutom finns enligt beslut med anledning av reformeringen av EU:s\r\njordbrukspolitik (CAP) nya frikopplade stöd, för vilka krävs att lantbrukarna\r\nuppfyller vissa direktiv som står listade i rådets förordning 1782/2003\r\nbilaga 3. I den listan finns ett antal direktiv om djurskydd. Utskottet\r\nförutsätter att inrättandet av Djurskyddsmyndigheten kommer att medföra\r\natt sådana frågor som tas upp i motionerna 2002/03:MJ322 (mp), 2002/03:MJ386\r\n(fp) yrkandena 1 och 11, 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 4, 2002/03:MJ487 (c)\r\nyrkande 18, 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 1, 2003/04:MJ221 (c) yrkande 1,\r\n2003/04:MJ381 (mp) och 2003/04:MJ402 (v) yrkande 7 kommer att få en\r\nallsidig belysning. Mot bakgrund härav anser utskottet att syftet med\r\nmotionerna i nu berörda delar får anses vara tillgodosett. Motionsyrkandena\r\navstyrks därmed.\r\nUtskottet delar uppfattningen att djuretik är en viktig fråga. Människans\r\nförhållande till djuren diskuteras allt oftare i dagens samhälle och djur\r\nrepresenterar ett stort värde för människor. Många länder har sedan lång\r\ntid tillbaka lagar för att reglera djurhållning. Svensk lagstiftning utgår\r\nfrån att det finns starka etiska skäl till att människan bör ta hänsyn\r\ntill djuren samtidigt som det är viktigt att samhället tar ansvar för\r\ndjuren och håller diskussionen vid liv för att förbättra djurskyddet.\r\nFörbättringar av djurskyddet skall utgå från kunskap om olika djurs egenart\r\noch särskilda behov. Utskottet erinrar sig att det under det svenska\r\nordförandeskapet i EU våren 2001 hölls en öppen debatt om etiska aspekter\r\npå djurhållning i ministerrådet för jordbruksfrågor. Inför debatten\r\npublicerade Sverige ett underlag (8379/01). Utskottet har erfarit att i\r\nsyfte att stimulera debatten om djuretik har Jordbruksdepartementet\r\nutarbetat ett diskussionsunderlag för gymnasieskolan. Departementet anordnade\r\ndessutom under våren 2003 ett seminarium till vilket samtliga landets\r\ngymnasieskolor inbjudits. Utskottet vill i detta sammanhang åter framhålla\r\natt i regleringsbrevet för Djurskyddsmyndigheten framgår att målet för\r\nmyndighetens verksamhet är att stärka djurskyddet. Av Djurskyddsmyndighetens\r\ninstruktion (2003:1125) framgår bl.a. att myndigheten skall följa och\r\nutvärdera tillämpningen av djurskyddslagen och, vid behov, föreslå ändringar\r\nav lagen eller av bestämmelser utfärdade med stöd av lagen. Mot bakgrund\r\nav den uppmärksamhet som ägnas åt frågan anser utskottet att det inte\r\nfinns behov av något riksdagsuttalande. Motionerna 2002/03:MJ488 (s)\r\nyrkandena 1 och 3 och 2003/04:MJ272 (s) yrkandena 1-3 avstyrks därför.\r\nAllmänna internationella djurskyddsfrågor och skärpning av EU:s\r\ndjurskyddsbestämmelser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker åtta yrkanden (s, fp, kd, c) om djurskydd inom framför\r\nallt EU med hänvisning till att syftet med yrkandena får anses tillgodosett.\r\nUtskottet avstyrker därutöver ett yrkande (m) om att regeringen i\r\ninternationella sammanhang bör verka för att tvångsmatning av djur skall\r\nupphöra. Utskottet hänvisar därvid till regeringens ståndpunkt i frågan.\r\n\r\nJämför reservationerna 7 (fp) och 8 (fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nFlera motioner behandlar Sveriges agerande i EU och olika internationella\r\nsammanhang. I motion 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 2 föreslår motionärerna\r\natt den nya Djurskyddsmyndigheten också skall ha till uppgift att samordna\r\nSveriges agerande i internationella organ. Enligt motion 2002/03:MJ256\r\n(kd) yrkande 3 bör riksdagen begära att regeringen i en skrivelse redogör\r\nför vilka åtgärder den har vidtagit inom EU och i andra internationella\r\nsammanhang för att främja bättre djurhållning och djurskydd. Yrkandet\r\nupprepas i motion 2003/04:MJ256 (kd) yrkande 3. För att svenska bönder\r\ninte i ekonomiskt hänseende skall missgynnas för god djurhållning är det\r\nenligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 40 viktigt att regeringen driver\r\nlinjen att djurskyddslagstiftningen harmoniseras inom EU. God djuromsorg\r\när enligt motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 19 inte en fråga endast för\r\nSverige. Det är enligt motionärerna viktigt att arbeta för ett gott\r\ndjurskydd även i andra länder. Enligt motion 2003/04:MJ271 (s) yrkande 1 är\r\nengagemanget för djur en global fråga. Vidare är det viktigt med en större\r\nanalys av det djurpolitiska arbetet som bedrivits internationellt (yrkande\r\n2). Dessutom bör man initiera en diskussion med allmänheten och berörda\r\norganisationer i ämnet djurskydd (yrkande 3).\r\nI motion 2002/03:MJ284 (m) framhåller motionären behovet av att regeringen\r\ni internationella forum arbetar för att tvångsmatning av djur\r\nförbjuds.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att Sverige sedan länge i olika internationella\r\nsammanhang med kraft driver frågor om djurskydd. Under den svenska\r\nordförandeskapsperioden i EU belyste Sverige på olika sätt frågan om människans\r\nförhållande till djuren. Sverige initierade bl.a. en diskussion om djuretik\r\ni jordbruksministerrådet. Syftet var att lyfta debatten om etiska aspekter\r\npå djurhållning och stimulera till en mer principiell diskussion om\r\nmänniskans förhållande till djuren. Ett annat initiativ var konferensen\r\nEthics and Animal Welfare 2001. Syftet var att skapa en dialog om djurskydd\r\nmellan personer som arbetar med djur och djurskydd på olika sätt. Utskottet\r\när övertygat om att Sveriges engagemang starkt kom att bidra till att\r\ndjurskyddsdebatten i EU fick ny näring och öppnades för fler infallsvinklar.\r\nDet är naturligtvis oerhört angeläget att arbetet för ett förbättrat\r\ndjurskydd fortsätter oförtrutet. På senare tid har Sverige varit drivande\r\ni flera pågående ärenden med djurskyddsfrågor inom EU. Utskottet har\r\nerfarit att ett exempel härpå är EG-kommissionens arbetsgrupp för nya regler\r\nför slaktkycklingsproduktion där Sverige har ett stort inflytande.\r\nArbetsgruppen har bl.a. gjort studiebesök i Sverige för att studera svensk\r\nproduktion. Ett annat område är rådsarbetsgruppens beredning av\r\nEG-kommissionens förslag om regler för djurtransporter som kommer att\r\npresenteras\r\nunder våren. Enligt vad utskottet erfarit har de svenska ståndpunkterna\r\nfått stort genomslag i detta arbete. Utskottet anser mot bakgrund härav\r\natt syftet med motionerna 2002/03:MJ256 (kd) yrkande 3, 2003/04:MJ35 (fp)\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ256 (kd) yrkande 3, 2003/04:MJ271 (s) yrkandena 1-3\r\noch 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 40 är tillgodosett. Motionerna avstyrks\r\ndärför. Det anförda innebär att också motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 19\r\nfår anses vara tillgodosedd. Motionen i berörd del avstyrks.\r\nUtskottet delar motionärens i motion 2002/03:MJ284 (m) uppfattning att\r\ntvångsmatning av djur inte kan anses acceptabelt. Utskottet har av\r\nJordbruksdepartementet erfarit att Sverige i de internationella sammanhang\r\ndär djurskyddsfrågor diskuteras framförde synpunkter i den riktning\r\nmotionären efterlyser. Utskottet vill emellertid härutöver framhålla att\r\nEG-kommissionen år 1998 antog en rapport från den vetenskapliga kommittén\r\nmed titeln \"Welfare Aspects of the Production of Foie Gras in Ducks an\r\nGeese\". Det finns ännu inga särskilda gemenskapsregler om detta men\r\nEuroparådet har antagit rekommendationer om ankor och gäss. Dessa innehåller\r\ntyvärr inget förbud mot tvångsmatning, vilket Sverige kraftigt har kritiserat.\r\nMed hänvisning till den position regeringen redan intagit i frågan\r\nförutsätter utskottet att arbetet med att förbjuda tvångsmatning av djur\r\nfortsätter. Utskottet avstyrker därför motionen.\r\nDjurhållning och djurskötsel i allmänhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två yrkanden (mp) om att införa förbud mot elpådrivare,\r\nett yrkande (m) om att åter tillåta s.k. kodressörer och ett yrkande\r\n(mp) om förbud mot s.k. spaltgolv.\r\nJämför reservation 9 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 17 förespråkar motionärerna ett förbud\r\nmot elpådrivare. Detta krav upprepas i motion 2003/04:MJ382 (mp) yrkande\r\n1. I motion 2002/03:MJ242 (m) yrkar motionären att det åter skall bli\r\ntillåtet med s.k. kodressörer. Enligt motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande\r\n9 bör det införas förbud mot spaltgolv.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGenom en ändring i djurskyddsförordningen som trädde i kraft den 1 juli\r\n2003 skärptes bestämmelserna om hur el får användas i avsikt att styra\r\ndjurs beteende. Numera finns ett generellt förbud mot att använda utrustning\r\neller anordning som ger djur en elektrisk stöt för att styra deras beteende.\r\nFörbudet gäller inte elstängsel. Djurskyddsmyndigheten får meddela\r\nföreskrifter om undantag från förbudet när det gäller elektriska pådrivare\r\nsamt meddela villkor för sådan användning. Utskottet har erfarit att\r\nslakteribranschen, LRF, Kommunförbundet, myndigheter och Jordbruksdepartementet\r\nhar genomfört regelbundna möten för att öka medvetenheten inom slakterinäringen.\r\nMånga slakterier har på senare tid investerat och byggt om slaktstallarna\r\njust för att undvika användningen av elpåfösare. Det är viktigt att påpeka\r\natt djurskyddet vid slakterier stärktes år 2002 genom ändringar i\r\nveterinärinstruktionen. Besiktningsveterinärens roll i samband med slakt\r\nregleras i förordningen (SFS 1971:810) med allmän veterinärinstruktion. Av\r\nbestämmelserna framgår att om en veterinär i sin yrkesutövning finner\r\nanledning att anta att djur inte hålls eller sköts i enlighet med\r\ndjurskyddslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, skall\r\nveterinären, om förhållandet inte rättas till, anmäla detta till den eller\r\nde kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.\r\nÄndringen som genomförts innebär att alla veterinärer i sin yrkesutövning\r\när skyldiga, om inte rättelse sker, att till den kommunala tillsynsmyndigheten\r\nanmäla förhållanden som innebär avsteg från kraven i djurskyddslagstiftningen.\r\nUtskottet vill påpeka att år 2003 stärktes djurskyddet ytterligare genom\r\nen ändring i djurskyddsförordningen. Av 32 a § djurskyddsförordningen\r\nframgår att om ett djur utsätts eller kan antas bli utsatt för onödigt\r\nlidande på ett slakteri, skall besiktningsveterinären förbjuda slakt,\r\nbesluta om omedelbar avlivning av djuret eller vidta andra åtgärder som\r\nomedelbart krävs från djurskyddssynpunkt. I bestämmelsen bemyndigas\r\nDjurskyddsmyndigheten att meddela ytterligare föreskrifter om en\r\nbesiktningsveterinärs uppgifter från djurskyddssynpunkt. Enligt bestämmelsen\r\nskall besiktningsveterinären reagera om djur utsätts eller kan antas bli\r\nutsatta för lidande. Det finns alltså ingen valmöjlighet för\r\nbesiktningsveterinären\r\nutan denne är skyldig att agera enligt vad djurskyddslagen påbjuder.\r\nMotionerna 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 17 och 2003/04:MJ382 (mp) yrkande 1\r\navstyrks i den mån de inte är tillgodosedda med det anförda.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om s.k. kodressörer.\r\nKlövhälsan beror på många faktorer av vilka bl.a. kan nämnas det underlag\r\nkon står på, hennes foderstat, hur man bedriver avel, hur ofta man verkar\r\nkons klövar och om kon har tillgång till någon typ av fotbad för att hålla\r\nklövarna rena. Det är inte förenligt med tanken med den svenska\r\ndjurskyddslagstiftningen att anpassa djuren efter systemen. Djuren skall ges\r\nmöjlighet att bete sig naturligt. Det finns således många andra metoder,\r\nsom är etiskt mer acceptabla, för att uppnå en fullgod klövhälsa. Det\r\nvar också skälet när förbudet mot att använda kodressörer infördes i\r\ndjurskyddsförordningen. Sedan år 1997 får således kodressörer inte finnas\r\nmonterade i stall eller andra förvaringsutrymmen för djur (SFS 1997:49).\r\nRegeringen har möjlighet att bevilja dispens från bestämmelserna och\r\nutskottet anser inte att riksdagen bör vidta några åtgärder med anledning\r\nav motion 2002/03:MJ242 (m). Motionen avstyrks.\r\nNär det gäller frågan om förbud mot spaltgolv vill utskottet anföra\r\nföljande. Från djurskyddssynpunkt finns det både fördelar och nackdelar med\r\nspaltgolv. Spaltgolv får användas så länge djuren inte kommer till skada.\r\nPå myndighetsnivå finns föreskrifter om att dränerande golv (t.ex.\r\nspaltgolv) skall utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador\r\noch så att utrustningen inte inverkar menligt på djurens beteende och\r\nhälsa. Föreskrifterna anger vidare att gödseldränerande golv inte får\r\nanvändas som liggyta i bås för ungdjur och tjurar. I bås för bundna djur,\r\ni foderliggbås och i fångbås får dock den bakre delen bestå av\r\ngödseldränerande golv om båset har helt golv eller annan godtagbar liggyta på\r\nminst 80 % av minimilängden för kortbås. Boxar med helspalt av betong kan\r\nge skador och benproblem hos nötkreatur. Fördelen med spaltgolv är att\r\ndjuren trampar ned gödseln i mellanrummen (spalterna) mellan bjälkarna\r\noch att de därigenom håller sig rena. En av nackdelarna förutom skaderisken\r\när att beläggningsgraden måste hållas hög om spaltgolvet skall fungera\r\ntillfredsställande. I april 2001 lämnade EG:s vetenskapliga kommitté för\r\ndjurs hälsa och välfärd en rapport om skydd av nötkreatur som hålls för\r\nköttproduktion. Rapporten rekommenderar att hela spaltgolv inte skall\r\nanvändas. Vidare rekommenderas att det skall finnas en liggyta med helt\r\ngolv försett med strö. Enligt rekommendationerna anser man att även\r\nspaltgolv med gummibeläggning kan tillfredsställa djurens behov. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 9.\r\nDjurtransporter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tretton motionsyrkanden (fp, kd, c) med olika förslag\r\nangående transport av djur inom landet och inom EU. Utskottet hänvisar\r\ndärvid bl.a. till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet. Utskottet\r\navstyrker vidare sju motionsyrkanden (fp, kd, c, mp) med krav bl.a. på\r\natt exportbidraget för levande djur skall avskaffas, detta med hänvisning\r\ntill att en utredning nyligen presenterat ett sådant förslag och att detta\r\nbereds i Regeringskansliet. Slutligen avstyrker utskottet ett yrkande\r\n(mp) om att krav på djurskyddskunskaper bör ställas på djurtransportörer.\r\nUtskottet anser att syftet med motionen är tillgodosett.\r\nJämför reservation 10 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nFrågor om bestämmelserna för djurtransporter återfinns i ett flertal\r\nmotioner. Enligt motion 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 5 bör maxtiden för\r\nslakttransporter vara åtta timmar. Också i motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n6 delvis framförs åsikten att minimera tiden för slakttransporter av\r\nlevande djur. Enligt motion 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 6 bör slakt ske så\r\nnära djurens uppfödningsplatser som möjligt. I motion 2002/03:MJ424 (kd)\r\nyrkande 18 delvis anförs att strikta regler bör finnas för hur djuren\r\nskall behandlas vid transport.\r\nFlera motioner framför krav på att Sverige i EU verkar för att reglerna\r\nm.m. för djurtransporter ändras. I motion 2002/03:MJ256 (kd) yrkande 2\r\nunderstryks behovet av att den svenska regeringen arbetar för att EU skall\r\nkartlägga och dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts vid transporter\r\nav levande djur mellan EU:s olika medlemsländer. Enligt motion 2002/03:MJ386\r\n(fp) yrkande 3 bör regeringen inom EU verka för att alla djurtransporter\r\nbör vara så korta som möjligt och med en absolut maximigräns på åtta timmar\r\nför alla djur. Enligt motionens yrkande 4 bör regeringen inom EU verka\r\nför att inspektioner av alla transporterade djur sker vid slutdestinationen.\r\nRegeringen bör vidare verka för att utbildade och certifierade förare\r\nvid regelbrott förlorar sin licens (yrkande 5). Arbetet bör enligt motionens\r\nyrkande 6 syfta till större utrymme för alla djur vid transport och\r\nmaximalt två våningar per djurtransport. Slutligen bör enligt yrkande 7\r\nackordsystem förbjudas vid djurtransportshantering. Enligt motion\r\n2002/03:MJ487 (c) yrkande 20 bör EG:s transportdirektiv skärpas inom det nu\r\naktuella området. I motion 2003/04:MJ256 (kd) yrkande 2 lyfts behovet av\r\natt Sverige arbetar för att EU kartlägger och dokumenterar om djurskyddet\r\nåsidosätts vid transporter av levande djur mellan EU:s olika medlemsländer\r\nfram. Också motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 5 behandlar EU:s\r\ndjurtransportsdirektiv.\r\nEtt stort antal motionärer tar upp kopplingen mellan djurtransporter och\r\nEU:s stödsystem. Enligt motion 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 2 bör regeringen\r\ninom EU verka för att EU avskaffar exportbidragen helt. Yrkandet upprepas\r\ni motion 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 7. Också i motion 2003/04:MJ431 (fp)\r\nyrkande 6 delvis förespråkas ett borttagande av exportbidrag av levande\r\ndjur. Liknande krav återfinns även i motionerna 2003/04:MJ367 (kd) yrkande\r\n3, 2002/03:MJ487 (c) yrkande 21, 2003/04:MJ221 (c) yrkande 2 och 2002/03:U324\r\n(mp) yrkande 8.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 19 bör krav införas på kunskaper\r\nhos djurtransportörer om djur och deras behov.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av ett gott djurskydd\r\nvid transporter av levande djur. Den inom EU grundläggande principen om\r\nfri rörlighet för varor och tjänster har emellertid lett till att\r\ndjurtransportsområdet är i det närmaste totalt harmoniserat. Detta innebär i\r\nstor utsträckning att i stort sett samma regler gäller i alla medlemsländer\r\noch att det inte är möjligt för Sverige att ha nationella bestämmelser om\r\nskydd av djur under transport som avviker från EG-reglerna. Bestämmelserna\r\ngäller inom hela unionen och Sverige kan inte förhindra utförsel av djur\r\ntill andra medlemsstater. Under många år har det emellertid med jämna\r\nmellanrum uppdagats stora problem med djurtransporter på EU-nivå. Sverige\r\nhar agerat starkt pådrivande för att förändringar skall komma till stånd.\r\nDetta gäller dels att reglerna måste skärpas, dels att medlemsstaterna\r\nmåste förbättra sin tillsyn så att de regler som finns verkligen efterlevs.\r\nEfter starka påtryckningar från medlemsländerna och från allmänheten\r\npresenterade EG-kommissionen under sommaren 2003 det förslag till nya\r\nregler om djurtransporter som utlovats sedan flera år. Förslaget innebär\r\nvisserligen förbättringar på vissa områden, men utskottet har erfarit att\r\ndet inte är tillräckligt långtgående ur ett djurskyddsperspektiv. Förslaget\r\nbearbetas för närvarande i en rådsarbetsgrupp. Det är för närvarande\r\nosäkert när ett färdigt förslag kan presenteras men utskottet förutsätter\r\natt det kan ske inom en snar framtid. Utskottet vill i sammanhanget\r\nframhålla att också på nationell nivå har initiativ tagits för att nå\r\nförbättringar på djurtransportsområdet. Regeringen beslutade i början av år\r\n2001 om direktiv till en utredning om onödiga respektive långa djurtransporter\r\noch om slakt nära uppfödningsplatsen. Utredningens uppdrag var bl.a. att\r\nkartlägga transportsituationen och se över det befintliga regelverket. I\r\njanuari 2003 presenterade utredningen, som antagit namnet\r\nDjurtransportutredningen,\r\nbetänkandet Kännande varelser eller okänsliga varor? (SOU 2003:6). Det\r\nfinns en omfattande dokumentation som visar på stora problem vid framför\r\nallt transport av slakthästar, företrädesvis från Östeuropa till södra\r\nEuropa. Italien importerar och slaktar åtskilliga gånger fler hästar än\r\nnågot annat EU-land. Utredningen bedömer att hästar är ett av de djurslag\r\nsom far mest illa vid transporter, i synnerhet i samband med slakttransporter.\r\nI betänkandet förs en rad olika förslag fram, bl.a. krav på förändringar\r\ni EG-bestämmelserna för skydd av djur under transport. Enligt Regeringskansliet\r\n(Jordbruksdepartementet) anser remissinstanserna överlag att det finns\r\nstort behov av förbättringar av nuvarande djurskyddsbestämmelser. Många\r\när positiva till utredningens förslag, även om det förekommer invändningar\r\nmot förslagens utformning. Regeringen har också beaktat utredningens\r\nförslag vid framtagandet av svensk position inför förhandlingsarbetet om\r\nde nya EG-bestämmelserna. Med hänvisning till det anförda och då särskilt\r\ntill det pågående beredningsarbetet anser utskottet att riksdagen inte nu\r\nbör vidta några åtgärder. Motionerna 2002/03:MJ256 (kd) yrkande 2,\r\n2002/03:MJ386 (fp) yrkandena 3-7, 2002/03:MJ422 (fp) yrkandena 5 och 6,\r\n2002/03:MJ424 (kd) yrkande 18 (delvis), 2002/03:MJ487 (c) yrkande 20,\r\n2003/04:MJ256 yrkande 2, 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 5 och 2003/04:MJ431\r\n(fp) yrkande 6 (delvis) avstyrks.\r\nEU beviljar exportbidrag till stöd vid export av vissa jordbruksvaror\r\ntill tredjeland. Exportbidrag regleras genom rådets förordning (EG) nr\r\n1254/1999. Exportbidrag utbetalas vid export av levande djur endast för\r\nnötkreatur. För de nötkreatur som exporteras betalas även slaktbidrag ut.\r\nEnligt Djurtransportutredningen bidrar exportbidraget på ett direkt sätt\r\ntill långa respektive onödiga djurtransporter och utredningen förordar\r\natt exportbidragen för levande djur avskaffas helt. Det bör enligt\r\nutredningen också ges möjlighet för uppfödare att få ekonomiskt stöd för\r\nåtgärder för att förbättra djurskyddet på gårdarna i samband med transport\r\ntill och från gårdarna. Utredningen anser dessutom att marknadsföringsstöd\r\nbör kunna beviljas för organisationer som inför märkningssystem för\r\nköttprodukter från djur som inte transporteras långt (SOU 2003:6, s. 465 f.\r\n). Som utskottet påpekat ovan bereds för närvarande de förslag som\r\nutredningen presenterat i Regeringskansliet. Utskottets uppfattning att detta\r\narbete inte bör föregripas gäller även denna fråga. Motionerna 2002/03:MJ386\r\n(fp) yrkande 2, 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 7, 2002/03:MJ487 (c) yrkande\r\n21, 2002/03:U324 (mp) yrkande 8, 2003/04:MJ221 (c) yrkande 2, 2003/04:MJ367\r\n(kd) yrkande 3 och 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 6 (delvis) avstyrks därför.\r\n\r\nUtskottet instämmer i att en anledning till brister i efterlevnaden av\r\ndjurskyddsbestämmelserna kan vara att transportören eller den som framför\r\ntransportmedlet har otillräcklig kunskap om dessa. Utskottet har erfarit\r\natt regelverket ibland uppfattas som otydligt och svårbegripligt. Det är\r\ndärför viktigt att på ett tydligt sätt informera om bestämmelserna. Det\r\när även viktigt att sprida förståelse för regelverket genom att förmedla\r\nkunskaper om sambandet mellan djurens beteende och hanteringen av djur\r\nunder transport. Utskottet har bekant att det inom Jordbruksverket pågår\r\nett arbete tillsammans med representanter från transportörernas yrkesförening\r\nmed en handbok för djurtransportörer. Handboken skall belysa såväl\r\nlagstiftningen som allmän djurkunskap. Handboken kommer främst att användas\r\nav dem som transporterar djur i kommersiellt syfte. Arbetsgruppen planerar\r\ndessutom utbildningar för transportörer och avsikten är att utbildning i\r\nframtiden kommer att bli obligatorisk för den som transporterar djur i\r\nkommersiellt syfte. Med hänvisning härtill anser utskottet att syftet med\r\nmotion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 19 är tillgodosett. Motionen avstyrks.\r\n\r\nSlakt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre yrkanden (s, m, mp) om att kameraövervaka\r\nslakteriverksamheten. Vidare avstyrker utskottet två yrkanden (c, mp) om ett\r\nförenklat regelverk för mobila slakterier. Utskottet hänvisar därvid till\r\nRegeringskansliets beredning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen.\r\nDärutöver avstyrker utskottet ett yrkande (fp) om föreskrifter för\r\nkaninslakt samt ett yrkande (s) om koscher- och halalslakt. Det senare med\r\nhänvisning till att frågan är föremål för analys hos Djurskyddsmyndigheten.\r\n\r\nJämför reservationerna 11 (fp, kd, c) och 12 (mp).\r\nMotionerna\r\nTre motioner framför krav på insyn i djurhanteringen vid slakterierna\r\ngenom att förse dem och slaktbilarna med webbkameror så att allmänheten\r\nkan följa arbetet. Detta krav återfinns i motionerna 2002/03:MJ306 (m),\r\n2002/03:MJ454 (s) yrkande 2 och 2003/04:MJ382 (mp) yrkande 2.\r\nMotionärerna i motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 22 föreslår att regelverket\r\nför mobila slakterier och gårdsslakterier förenklas. Kravet på att underlätta\r\nför etablering av mobila slakterier återfinns också i motion 2002/03:MJ490\r\n(mp) yrkande 18.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 16 bör slakt av kaniner enbart\r\ntillåtas på slakterier som är godkända för ändamålet.\r\nMotion 2002/03:MJ347 (s) tar upp frågan om djurskydd samt koscher- och\r\nhalalslakt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller kravet i vissa motioner på att införa kameraövervakning på\r\nslakterier för att kontrollera att djurskyddsbestämmelserna efterlevs\r\nvill utskottet anföra följande. Svenska slakterier är privata företag och\r\nstaten kan inte tvinga dem att visa upp sin verksamhet för medier eller\r\nallmänhet. Jordbruksministern har i ett frågesvar givit den ytterligare\r\naspekten på mediernas tillträde till slakterilokalerna att ingen som\r\narbetar på ett slakteri skall behöva utsättas för risker genom exponering\r\ni medierna. Inom slakteribranschen har både personer och egendom under\r\nsenare år blivit utsatta för hot från odemokratiska grupper. Hoten har\r\nvarit av ett sådant slag att man av säkerhetsskäl beslutat att inte tillåta\r\nfotografering eller inspelning i lokalerna. Jordbruksministern ansåg det\r\nvara svårt att ifrågasätta att näringen på detta sätt värnar om de anställdas\r\ntrygghet. Samtidigt anförde jordbruksministern att det bör vara självklart\r\natt slakterier i möjligaste mån är öppna för insyn så att allmänheten kan\r\nbilda sig en uppfattning om hur slakt går till. Kan konsumenterna försäkra\r\nsig om att djurhanteringen på svenska slakterier är god kan de också stödja\r\nverksamheten genom att köpa produkterna och på så sätt stimulera arbetet\r\nför ökat djurskydd. Jordbruksministern påminde om att tillsynsansvaret\r\nligger på kommunal nivå och att Sveriges kommuner således har fått svenska\r\nfolkets uppdrag att vara offentlighetens ögon även vad gäller djurskydd\r\npå slakterier (svar på fråga 2000/01:529 om öppenhet att granska slakterier).\r\nUtskottet instämmer i vad jordbruksministern anfört och anser därför att\r\nmotionerna 2002/03:MJ306 (m), 2002/03:MJ454 (s) yrkande 2 och 2003/04:MJ382\r\n(mp) yrkande 2 inte bör föranleda några åtgärder från riksdagens sida.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nNär det gäller förutsättningarna för mobila slakterier och gårdsslakterier\r\nvill utskottet hänvisa till vad utskottet nyligen anfört i betänkande\r\n2003/04:MJU10 om jordbrukspolitik m.m. Utskottet påpekade där att\r\nLivsmedelsverket år 2003 tilldelades ett extra anslag om 10 miljoner kronor\r\ngenom beslut i riksdagen. Utskottet konstaterade att anslagsökningen syftar\r\ntill att bl.a. främja den småskaliga slakten. Utskottet påpekade vidare\r\natt utskottet i april 2002 redovisat (bet. 2001/02:MJU15 s. 47) att det\r\ninom EU pågår arbete med ett förslag till uppdatering och i vissa fall\r\nändring av de gemensamma hygienreglerna för livsmedelsproduktion. Förslaget\r\nsyftar till att samordna, uppdatera och förenkla det nu gällande regelverket.\r\nBeträffande livsmedel av animaliskt ursprung är syftet att minska\r\ndetaljregleringen och antalet rättsakter. De nya förslagen skall innehålla\r\nde mål man vill uppnå och inte i onödan detaljreglera exakt vilken teknisk\r\nlösning som skall användas för att uppnå målet. I stället skall krav på\r\nföretagen att tillämpa kvalitetssystemet HACCP (Hazard Analysis and\r\nCritical Control Point system) enligt rådets direktiv 93/43/EEG om\r\nlivsmedelshygien samt på att ha egentillsyn garantera att säkra livsmedel\r\nlevereras till konsumenten. Större ansvar läggs på den som producerar eller\r\nhanterar råvaran eller livsmedlet. Intentionen i förslaget är inte att\r\nlätta på reglerna. Förslaget innehåller i stället för småföretagare\r\nintressanta komponenter såsom att dagens system med två nivåer av godkännande,\r\nvarav en nivå innebär att producenten godkänns för att sälja produkten\r\nenbart på den lokala marknaden, försvinner. Regeringen har i 2004 års\r\nregleringsbrev uppdragit åt Livsmedelsverket att bedöma och förbereda de\r\nnationella anpassningar och eventuella undantag som behöver göras från\r\ndet nya hygienregelverket för att utvecklingen av mobil slakt, småskalig\r\nslakt och småskalig livsmedelsförädling skall underlättas. Uppdraget skall\r\nredovisas till regeringen senast den 31 december 2004. Utskottet redovisade\r\ndessutom att Sverige under förhandlingarna om det s.k. hygienpaketet,\r\n10427/00 KOM[2000]438 slutlig och 10987/02 KOM[2002]377 slutlig, varit\r\ndrivande i frågan om att tillåta mobil slakt. Den gemensamma ståndpunkt\r\nsom rådet antagit (12133/03) innebär att mobil slakt är tillåten för\r\nsamtliga djurslag under förutsättning att de mobila slakterierna uppfyller\r\nsamma krav som stationära slakterier. Förslaget innebär att medlemsstaterna\r\nhar möjlighet att medge undantag i beslut som skall notifieras kommissionen.\r\nFörslaget kommer under våren 2004 att behandlas av EU-parlamentet i en\r\nandra läsning. I 2004 års regleringsbrev uppdrog regeringen åt Livsmedelsverket\r\natt senast den 15 mars 2004 redovisa till regeringen vilka åtgärder som\r\nvidtagits för att det system för avgiftssättning för tamboskapsslakt som\r\nverket föreslagit i en skrivelse till regeringen den 14 november 2002\r\nskall kunna tillämpas från den 1 april 2004. Bakgrunden till uppdraget är\r\natt regeringen genom beslut den 12 september 2002 uppdrog åt Livsmedelsverket\r\natt se över avgiftssättningen för veterinära besiktningar och kontroller\r\nvid tamboskapsslakterier. Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 14\r\nnovember 2002 och anför i rapporten att besiktningskostnaden, uttryckt\r\nper kilo kött, är betydligt högre för småskaliga slakterier och renslakterier\r\njämfört med storskaliga slakterier. Detta förklaras delvis av att\r\nLivsmedelsverket har fast placerad personal vid de stora slakterierna medan\r\nbesiktningsveterinären reser till de mindre slakterierna för besiktning\r\nföre och efter slakt. I nuvarande avgiftssystem får de mindre slakterierna\r\nstå för alla kostnader som är förknippade med veterinärens resor till och\r\nfrån slakteriet. Verket beskriver i rapporten huvuddragen i ett förändrat\r\navgiftssystem som ligger i linje med de förutsättningar som regeringen\r\nbeskrivit i uppdraget. Enligt rapporten skall det nya systemet innebära\r\nsänkta kostnader motsvarande i genomsnitt 45 % för de mindre slakterierna.\r\nLivsmedelsverket betonar i rapporten att det är nödvändigt att ytterligare\r\nanalysera konsekvenserna av det förändrade avgiftssystemet innan ett nytt\r\navgiftssystem kan införas. I februari 2001 (bet. 2000/01:MJU12) fick\r\nLivsmedelsverket i uppdrag att i samråd med Riksrevisionsverket göra en\r\nkonsekvensanalys av förslagen i betänkandet Livsmedelstillsyn i Sverige\r\n(SOU 1998:61), särskilt vad gäller ett nytt avgiftssystem. Bland annat\r\nmot denna bakgrund fann utskottet inte skäl att föreslå något uttalande\r\nav riksdagen med anledning av olika motioner om mobila slakterier och\r\ngårdsslakterier. Utskottets ställningstagande kvarstår. Utskottet avstyrker\r\nmed hänvisning härtill motionerna 2002/03:MJ487 (c) yrkande 22 och\r\n2002/03:MJ490 (mp) yrkande 18.\r\nNär det gäller slakt av kaniner vill utskottet hänvisa till att det i\r\nDjurskyddsmyndighetens författningssamling finns bestämmelser för hur\r\nslakt av kanin skall gå till (SJVFS 2000:160). Bestämmelserna omfattar bl.\r\na. en lista med tillåtna bedövningsmetoder. Utskottet avstyrker motion\r\n2002/03:MJ386 (fp) yrkande 16.\r\nNär det gäller förslaget i motion 2002/03:MJ347 (s) om att den svenska\r\ndjurskyddslagstiftningen bör ändras så att koscher- och halalslakt åter\r\nblir möjlig vill utskottet anföra följande. Bestämmelser om slakt finns\r\ni djurskyddslagen. Bland annat föreskrivs att djur skall skonas från\r\nonödigt obehag och lidande när de förs till slakt. Enligt bestämmelserna\r\nskall husdjur vid slakten vara bedövat när blodet tappas av, och andra\r\nåtgärder vid slakten får inte vidtas innan djuret är dött. Regeringen\r\neller, efter regeringens bemyndigande, Djurskyddsmyndigheten får dock\r\nmeddela föreskrifter om undantag från föreskriften om bedövning för\r\nfjäderfä och kaniner eller meddela ytterligare föreskrifter om slakt och om\r\navlivning av djur i andra fall. Djurskyddsmyndigheten har i\r\ndjurskyddsförordningen\r\nfått sådana bemyndiganden av regeringen. Slakt utan bedövning är sedan år\r\n1937 förbjudet av djurskyddsskäl. Redan vid förra sekelskiftet var\r\nbedövningsslakt den viktigaste frågan för den svenska djurskyddsrörelsen och\r\ndet har sedan länge varit brukligt att i Sverige slakta djur med föregående\r\nbedövning. Bedövningskravet innebär att djuret skall göras medvetslöst\r\ninnan det avblodas. Enligt vetenskapliga undersökningar innebär avlivning\r\ngenom endast avblodning en utdragen död (minst en halv minut, beroende på\r\nbl.a. djurslag och snitt). Ett sådant lidande kan inte accepteras ur\r\ndjurskyddsperspektiv. Religiös slakt sker oftast utan bedövning, men det\r\nhar visat sig att vissa bedövningsmetoder kan accepteras av vissa religiösa\r\ngrupper. En sådan form av slakt är halalslakt. I detta sammanhang vill\r\nutskottet hänvisa till regleringsbrevet för Djurskyddsmyndigheten\r\n(Jo2003/2872, delvis). Enligt regleringsbrevet skall Djurskyddsmyndigheten\r\nstudera, analysera och utvärdera de slaktmetoder och synsätt som gäller\r\nvid religiös slakt i andra länder, särskilt i Nya Zeeland. Uppdraget skall\r\nutföras efter hörande av synpunkter från Jordbruksverket, Livsmedelsverket,\r\nJudiska Centralrådet, flera islamiska organisationer och Ombudsmannen\r\nmot etnisk diskriminering (DO). Dessutom bör synpunkter inhämtas från bl.\r\na. länsstyrelser, Svenska Kommunförbundet, slakteribranschen och\r\ndjurskyddsorganisationer. Detta uppdrag har Djurskyddsmyndigheten övertagit\r\nfrån Jordbruksverket och uppdraget har pågått även innan Djurskyddsmyndigheten\r\nbildades. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2005. Med hänvisning\r\nhärtill anser utskottet att riksdagen inte bör vidta några åtgärder med\r\nanledning av motion 2002/03:MJ347 (s). Motionen avstyrks.\r\nHöns\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker nio motionsyrkanden (s, m, fp, v, mp) om bl.a.\r\nburhållning av höns. Utskottet hänvisar därvid till aktuella uppgifter om\r\nden rådande situationen som utskottet erhållit från Djurskyddsmyndigheten.\r\n\r\nJämför reservation 13 (mp).\r\nMotionerna\r\nEtt stort antal motioner tar upp frågan om burhållningen av höns.\r\nMotionärerna anser att inga dispenser skall ges för burhållning av höns och\r\nflera motionärer kräver också att beviljade dispenser meddelade efter år\r\n2002 återkallas. Sådana krav återfinns i motionerna 2002/03:MJ350 (m),\r\n2002/03:MJ386 (fp) yrkande 12, 2003/04:MJ301 (fp) yrkande 1 samt 2002/03:MJ459\r\n(v) yrkandena 1 och 2. Kravet på att återkalla dispenserna återfinns också\r\ni motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 14, i vilken dessutom framförs krav\r\npå förbud mot modifierade hönsburar (yrkande 15) och en översyn av reglerna\r\nför frigående hönor (yrkande 16). Enligt motionärerna måste målet vara\r\natt hönsen inte skall hållas i större grupper än att de mår bra. De skall\r\ndessutom få möjlighet att vistas utomhus. Enligt motion 2002/03:MJ454 (s)\r\nyrkande 5 är det tveksamt om alla de funktioner som finns i de s.k.\r\nmodifierade burarna är tillgängliga för samtliga hönor. Enligt motionärerna\r\nhävdar ledande etologer att burarna inte tillgodoser de rörelsebehov som\r\nhönorna har.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe godkända inhysningssystemen av burhöns som regleras i 9 §\r\ndjurskyddsförordningen\r\nkan delas in i tre huvudkategorier. Dessa är inredda burar, envåningssystem\r\nför frigående höns och flervåningssystem för frigående höns. Alla tre\r\nhuvudkategorier finns representerade i Sverige och det finns ett flertal\r\nplanlösningar inom varje kategori. Ekologiskt hållna värphöns skall hållas\r\nlösgående. Hönsen i denna form av produktion skall sommartid ha möjlighet\r\natt gå ut på bete och beläggningen i stallarna skall vara lägre än vid\r\nkonventionell produktion. Utskottet har av Djurskyddsmyndigheten inhämtat\r\natt den sista dispensen för att hålla höns i oinredda burar löpte ut i\r\njanuari 2004. Den omfattade 5 688 hönsplatser. Några nya dispenser beviljas\r\ninte. Det finns enligt Djurskyddsmyndigheten emellertid fortfarande mer\r\nän 730 000 värphöns i oinredda burar för vilka dispens saknas.\r\nDjurskyddsmyndigheten har uppgivit att 9 § djurskyddsförordningen är anmäld\r\nenligt\r\ndet s.k. anmälningsförfarandet i direktiv 98/34/EG. Tillämpligheten av\r\nbestämmelsen kan enligt Djurskyddsmyndigheten därför inte längre ifrågasättas\r\nav producenterna. Djurskyddsmyndigheten anser därför att den som håller\r\nhöns i oinredda burar bryter mot djurskyddslagen och att det är kommunernas\r\nansvar att vidta de åtgärder som erfordras för att komma till rätta med\r\nproblemet. Utskottet konstaterar att Djurskyddsmyndigheten ägnar problemet\r\nmed återstående hönshållning i oinredda burar erforderlig uppmärksamhet.\r\n\r\nDe svenska reglerna för godkända inhysningssystem för höns grundar sig på\r\nrådets direktiv 1999/74/EG (inhysningsdirektivet). Utskottet har vidare\r\nerfarit att det vid SLU har genomförts utvärderingar av vissa inredda\r\nburar. Utskottet förutsätter att Djurskyddsmyndigheten även i fortsättningen\r\nnoga följer frågan om djurskydd vid burhållning av höns. Med det anförda\r\nanser utskottet att det inte finns något behov av ett riksdagsuttalande\r\ni frågan. Utskottet avstyrker därför motionerna 2002/03:MJ350 (m),\r\n2002/03:MJ386 (fp) yrkande 12, 2002/03:MJ454 (s) yrkande 5, 2002/03:MJ459\r\n(v) yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490 (mp) yrkandena 14-16 och 2003/04:MJ301\r\n(fp) yrkande 1.\r\nSlaktkycklingar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker elva yrkanden (s, m, fp, v, mp) om bl.a.\r\nslaktkycklingsproduktion och avel samt om snabbväxande slaktkycklingar.\r\nUtskottet\r\nhänvisar till det pågående arbete som redovisas.\r\nJämför reservationerna 14 (v) och 15 (mp).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ351 (m) yrkande 1 bör regeringen presentera ett\r\nförslag på hur den pågående slaktkycklingsproduktionen kan förändras så\r\natt uppfödningen sker i enlighet med djurskyddslagens bestämmelser.\r\nMotionären hävdar dessutom att mycket av aveln sker utomlands, varför\r\nregeringen bör ta upp dessa frågor i internationella sammanhang (yrkande 2).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ331 (m) yrkande 1 behövs en total översyn av\r\ndagens slaktkycklingsproduktion. Vidare bör regeringen intensifiera arbetet\r\npå EU-nivå för att få fram en gemenskapslagstiftning som förbättrar\r\nhållande och skötsel av slaktkycklingar (yrkande 2). Enligt motionerna\r\n2002/03:MJ386 (fp) yrkande 13 och 2003/04:MJ301 (fp) yrkande 2 bör en\r\nutredning tillsättas för att främja mindre, industriell slakt av fjäderfän.\r\nI motion 2003/04:MJ402 (v) yrkande 6 bör slaktkycklingsuppfödningen ses\r\növer för att förena produktionen med djurskyddslagen. Regeringen bör enligt\r\nmotion 2002/03:MJ277 (mp) yrkande 1 följa upp tillämpningen av djurskyddslagen\r\nså att dess krav följs när det gäller tillämpningen i produktionen av\r\nslaktkyckling. Ett likande krav framställs i motion 2002/03:MJ490 (mp)\r\nyrkande 13. Motionärerna i motion 2002/03:MJ277 (mp) yrkande 2 anser att\r\nsnabbväxande kycklingraser skall förbjudas. Enligt motion 2002/03:MJ454\r\n(s) yrkande 3 är dagens slaktkycklingsproduktion oacceptabel. Regeringen\r\nbör därför presentera snabba förändringsförslag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller slaktkycklingsproduktionen har utskottet erfarit att det\r\nprimära problemet inte är snabbväxande raser. Med bra djurmiljö och\r\nutfodring går det att hålla även snabbväxande djur på ett sätt som motsvarar\r\nhöga djurskyddskrav. Enligt Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet)\r\nhar Sverige sannolikt de hårdaste reglerna för slaktkycklingsuppfödning\r\ni världen. Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter får beläggningsgraden\r\nvariera mellan 20 och 36 kg/m2  men maxantalet djur/m2  är 25 stycken. I\r\nutlandet tillåts betydligt högre beläggningsgrader, ibland upp till 45\r\nkg/m2. Enligt Regeringskansliet är de allra flesta uppfödarna i Sverige\r\nanslutna till ett frivilligt omsorgsprogram som kan tjäna som förebild\r\nför andra länders produktion. Programmet innebär bl.a. att det vid varje\r\nkycklingslakteri skall finnas en ansvarig veterinär som kontrollerar\r\nfothälsan hos de kycklingar som slaktas. I denna kvalitetskontroll ingår\r\nockså besiktning och kontroll av djurens skötsel och stallets funktion.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har Sverige från ett internationellt perspektiv\r\nen god kontroll av slaktkycklingsuppfödningen och ett gott djurskyddsläge.\r\nUtskottet har vidare inhämtat att det inte bedrivs någon avel av\r\nslaktkyckling i Sverige. Detta gör att det kan vara svårt att påverka det\r\ninternationella avelsarbetet. Inom EG-kommissionen pågår ett arbete med\r\natt utarbeta förslag till gemensamma djurskyddsregler på området. I det\r\narbete som nu påbörjas kommer Sverige att verka för en hög nivå på\r\ndjurskyddet. Sverige är ett föregångsland eftersom landet, tillsammans med\r\nDanmark, är de enda EU-länderna som har regler för produktionen. Om djur\r\ntrots reglerna far illa och utsätts för onödigt lidande och sjukdom är\r\ndetta en fråga för djurskyddstillsynen. Det är kommunerna som skall se\r\ntill att djurskyddsbestämmelserna följs vid anläggningar som bedriver\r\nslaktkycklingsproduktion. Utskottet förutsätter att eventuella problem\r\ndärmed kommer att uppmärksammas och åtgärdas. Utskottet avstyrker motionerna\r\n2002/03:MJ277 (mp) yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ351 (m) yrkandena 1 och\r\n2, 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 13, 2002/03:MJ454 (s) yrkande 3, 2002/03:MJ490\r\n(mp) yrkande 13, 2003/04:MJ301 (fp) yrkande 2, 2003/04:MJ331 (m) yrkandena\r\n1 och 2 och 2003/04:MJ402 (v) yrkande 6 i den mån motionerna inte kan\r\nanses tillgodosedda med det anförda.\r\nGrisar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre motionsyrkanden (fp, mp) om rätt till utevistelse\r\nför grisar. Därutöver avstyrker utskottet fyra yrkanden (s, fp, kd, mp)\r\nom kastrering av grisar.\r\nJämför reservation 16 (mp).\r\nMotionerna\r\nI tre motioner framställs krav på att grisar skall få rätt till utevistelse.\r\nDessa är motionerna 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 9, 2002/03:MJ490 (mp)\r\nyrkande 6 och 2003/04:MJ300 (fp) yrkande 1.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 10 bör kastrering av galtar\r\nförbjudas. Motionären anser dock att det under en övergångsfas skulle kunna\r\nvara tillåtet med bedövning. Enligt motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 6\r\nbör riksdagen begära att regeringen återkommer med förslag till regler om\r\nbedövning av grisar vid kastrering. Enligt motion 2002/03:MJ490 (mp)\r\nyrkande 7 bör kastrering av obedövade grisar förbjudas. Slutligen bör\r\nregeringen enligt motion 2002/03:MJ454 (s) yrkande 4 återkomma till riksdagen\r\nmed förslag till hur skyddet för djuren inom fläskproduktionen kan förbättras.\r\nMotionen avser frågan om kastrering av grisar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt 12 § djurskyddsförordningen skall om det är möjligt avelssvin\r\nsommartid ges tillfälle att vistas ute. Den struktur som den svenska\r\nsvinproduktionen har innebär enligt vad utskottet erfarit att det inte är\r\nmöjligt att i dag införa tvingande bestämmelser om att alla svin skall ha\r\nmöjlighet att vistas ute. I vissa sammanhang skulle det också vara olämpligt\r\nav smittskyddsskäl att hålla svin utomhus. Även om djuren hålls inne har\r\nde möjlighet att utföra naturligt beteende enligt de krav djurskyddslagen\r\nanger. Som exempel kan nämnas att bestämmelserna om att det skall finnas\r\nströ i svinboxar gör att svinen får utlopp för sitt naturliga födosöksbeteende\r\noch har möjlighet att böka i ströet. Utskottet anser mot bakgrund härav\r\noch vad utskottet inledningsvis anfört om att riksdagen överlämnat\r\nnormgivningsmakten till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området\r\natt riksdagen inte bör uttala sig i frågan. Utskottet avstyrker därför\r\nmotionerna 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 9, 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 6 och\r\n2003/04:MJ300 (fp) yrkande 1.\r\nNär det gäller frågan om kastrering av grisar vill utskottet inledningsvis\r\nframhålla att riksdagen har bemyndigat regeringen som i sin tur bemyndigat\r\nDjurskyddsmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om operativa ingrepp\r\npå djur. Utskottet har erfarit att anledningen till att man kastrerar\r\nsmågrisar är att vissa ornar (okastrerade hangrisar) utvecklar s.k.\r\nornelukt. Ornelukten kommer fram när köttet värms upp, och för många människor\r\när kött som ligger över gränsvärdet mycket oaptitligt. Det finns enligt\r\nDjurskyddsmyndigheten djurskyddsskäl som talar för att sluta kastrera.\r\nUtan kastreringen uppstår emellertid andra djurskyddsproblem för sogrisar\r\noch mindre hangrisar som råkar ut för tjuvbetäckning och slagsmål från\r\nsexuellt aktiva ornar. Det finns ännu ingen bra analysmetod för att på\r\nslakteriet upptäcka de ämnen som ger ornelukt i köttet. Flera olika\r\nbedövningsmetoder för mer skonsam kastrering har prövats, men ingen bedöms\r\nfungera tillfredsställande. Det hangrisprojekt med okastrerade grisar som\r\nslakteriorganisationen i Sverige drev mellan åren 1990 och 1994 avbröts\r\neftersom utsorteringsmetodiken och utrustningen inte var tillräckligt\r\ntillförlitlig och på grund av tilltagande negativa marknads- och\r\nkonsumentreaktioner. Även i Danmark gjordes under 90-talet en satsning på att\r\nföda upp okastrerade grisar, men även denna misslyckades och man var\r\ntvungen att börja kastrera igen. Enligt de nya ändringarna i svindirektivet\r\nsom togs 2001 skall EG-kommissionen senast den 1 juli 2005 förelägga rådet\r\nen rapport som bygger på ett yttrande från Vetenskapliga kommittén för\r\ndjurs hälsa och välbefinnande. När rapporten utarbetas skall hänsyn tas\r\ntill bl.a. utvecklingen av metoder och system för svinproduktion och\r\nköttförädling som kan minska behovet av kastrering genom kirurgiskt ingrepp.\r\nUtskottet vill särskilt framhålla att i regleringsbrevet för\r\nDjurskyddsmyndigheten (Jo2003/2872 delvis) uppdrar regeringen åt myndigheten att\r\nmedverka till att utveckla teknik och system inom svinproduktionen i syfte\r\natt göra kastrering av smågrisar överflödig. Uppdraget skall redovisas\r\nsenast den 1 november 2005. Med det anförda anser utskottet att riksdagen\r\ninte bör vidta några åtgärder med anledning av vad som framförs i motionerna\r\nom kastrering av grisar. Motionerna 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 10,\r\n2002/03:MJ454 (s) yrkande 4, 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 7 och 2003/04:MJ367\r\n(kd) yrkande 6 avstyrks därmed.\r\nNötkreatur\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker sju motionsyrkanden (s, fp, mp) om nötkreaturs rätt\r\ntill att gå ute under delar av året. Utskottet avstyrker dessutom tre\r\nyrkanden (m, mp) om bl.a. export av kalvar.\r\nJämför reservation 17 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 14 påpekas att enligt djurskyddslagen\r\nskall kor släppas ut på bete under sommaren. Men, påpekar motionären,\r\nmöjligheten till dispens från kravet gör att ca 5 % av korna inte kommer\r\nut. Motionären anser därför att inga fler dispenser skall meddelas från\r\nkravet att släppa ut kor på bete. Yrkandet upprepas i motion 2003/04:MJ300\r\n(fp) yrkande 2. Vidare påpekas att tjurar och kalvar under sex månader\r\ninte omfattas av rätten att få gå ute. Motionären anser att dessa djur\r\ninte skall undantas från detta krav (yrkande 3). Även i motion 2002/03:MJ386\r\n(fp) yrkande 15 föreslås att tjurar och kalvar skall omfattas av rätten\r\natt få gå ute. I motion 2002/03:MJ454 (s) yrkande 6 framförs krav på förbud\r\nmot att hålla kor uppbundna delar av året. Enligt motion 2002/03:MJ490\r\n(mp) borde det vara självklart att tjurar, kor och kalvar skall få vistas\r\nute under sommaren (yrkande 8). Motionärerna påpekar dessutom att inomhus\r\nstår de flesta kor uppbundna, vilket inte bara begränsar rörelsefriheten\r\nutan även djurens möjlighet till kontakt med artfränder. Den hårda aveln\r\nmot ökad mjölkproduktion gör enligt motionärerna att många kor blir\r\nutslitna och sjuka, framför allt i juvren. Djurhälsan måste enligt motionärerna\r\nprioriteras såväl i djurhållning som i avel (yrkande 10).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ283 (m) bör regeringen intensifiera arbetet med\r\natt stoppa exporten av levande kalvar och lamm för slakt i länder där de\r\nutsätts för lidande. Motionären anser dessutom att regeringen parallellt\r\nmed detta intensivt bör arbeta för att påverka EU-reglerna så att det\r\nblir omöjligt att exportera levande djur för slakt i annat land. Enligt\r\nmotion 2002/03:MJ490 (mp) bör korna få föda i speciella kalvningsboxar\r\noch kalvarna få rätt att dia, eftersom detta ger upphov till naturligt\r\nbeteende och ger friskare kalvar (yrkande 11). Enligt motionen exporteras\r\ndessutom vissa spädkalvar för att bli ljust spädkalvkött. Motionärerna\r\npåpekar att för att köttet skall bli ljust får djuren enbart flytande\r\nföda som leder till järnbrist. Detta bör förbjudas anser motionärerna\r\n(yrkande 12).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt djurskyddsförordningen skall kor för mjölkproduktion vistas på\r\nbete sommartid. Utskottet har emellertid erfarit att ett litet antal kor\r\ni mjölkproduktionen inte har möjlighet att gå på bete eftersom dispenser\r\ngivits då gårdarna var byggda på sådana ställen att de inte kunde\r\ntillhandahålla bete när beteskravet trädde i kraft. Tjurar och kalvar omfattas\r\ninte av beteskravet, men trots detta går en hel del tjurar och kalvar\r\nändå på bete. Enligt myndigheter med sakkunskap på området är det, mot\r\nbakgrund av den struktur som råder i husdjursproduktionen med stora enheter\r\nsom inte alltid ligger i anslutning till tillräckligt stora betesmarker,\r\nförenat med svårigheter att införa tvingande regler för betesgång för\r\nkalvar och tjurar. Tjurar på bete kan också orsaka olycksfall genom att\r\nde kan anfalla människor som korsar beteshagarna. Utskottet anser mot\r\nbakgrund härav och vad utskottet inledningsvis anfört om att riksdagen\r\növerlämnat normgivningsmakten till de myndigheter som har särskild sakkunskap\r\npå området att riksdagen inte bör uttala sig i frågan. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionerna 2002/03:MJ386 (fp) yrkandena 14 och 15, 2002/03:MJ454\r\n(s) yrkande 6, 2002/03:MJ490 (mp) yrkandena 8 och 10 och 2003/04:MJ300\r\n(fp) yrkandena 2 och 3.\r\nMot bakgrund av EU:s gemensamma marknad och de krav som ställs på\r\nmedlemsländerna för att den skall fungera är det inte tillåtet för ett enskilt\r\nmedlemsland att hindra export av t.ex. kalvar till ett annat medlemsland.\r\nDet är den enskilde bonden som har ansvaret för sina djur och som beslutar\r\ntill vem försäljningen skall ske. Det finns gemensamma regler om skydd av\r\nkalvar. Dessa regler syftar till att förhindra att kalvarna får järnbrist\r\nsamt att tillförsäkra dem fibrer i foderstaten och större utrymme än\r\ntidigare. I rådets direktiv 97/2/EG finns bestämmelser om ändring av\r\ndirektiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar.\r\nReglerna är minimiregler. Ändringarna bl.a. beträffande kalvboxars mått\r\ninnebär att dessa skall bli större än tidigare. Vidare skall kalvar efter\r\nåtta veckors ålder hållas i grupp i stället för att vistas i ensambox.\r\nReglerna gäller för nybyggda eller ombyggda anläggningar från år 1998 och\r\nför alla anläggningar fr.o.m. den 31 december 2006. Kommissionen har genom\r\nbeslut om direktivets bilaga fastställt att alla kalvar utan undantag\r\nskall ha tillgång till vissa mängder stråfoder samt att dieten skall\r\ninnehålla tillräckligt med järn för att säkra en genomsnittlig\r\nhemoglobinkoncentration på 4,5 mmol/liter blod. Beslutet innebär också att\r\nkalvar\r\ni individuella kättar inte får tjudras och kalvar som går i grupp endast\r\nbör tjudras under en kortare period vid tidpunkten för utfodring med mjölk.\r\nBeslutet trädde i kraft år 1998 och gäller i alla anläggningar. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:MJ283 (m) och 2002/03:MJ490\r\n(mp) yrkandena 11 och 12.\r\nHästar m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två yrkanden (fp, mp) om att förbjuda traditionella\r\nmarknader med bl.a. häst. Vidare avstyrks två yrkanden (m) bl.a. om att\r\nkravet på s.k. ligghall inte skall omfatta Gotlandsrussen.\r\nJämför reservation 18 (mp).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ365 (mp) far hästarna på hästmarknader mycket\r\nilla. Motionärerna anser därför att hästmarknaderna bör förbjudas. Enligt\r\nmotion 2002/03:MJ386 (fp) yrkande 8 bör traditionella djurmarknader\r\navskaffas.\r\nI motion 2003/04:MJ385 (m) framförs kravet att Gotlandsrussen som går ute\r\nåret om inte borde omfattas av bestämmelserna om att alla utegångsdjur\r\nskall ha tillgång till ligghall (yrkande 1). Motionen behandlar frågor om\r\nhästhållningen på Lojsta hed på Gotland (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen presenterade nyligen en skrivelse med en handlingsplan för\r\nåtgärder inom hästsektorn (skr. 2003/04:54). Utskottet behandlar denna i\r\nbetänkande 2003/04:MJU15, och utskottet vill i detta sammanhang hänvisa\r\ntill vad utskottet där anför. I skrivelsen redovisades redan utförda\r\nförändringar och tre uppdrag presenterades inom områden där regeringen ser\r\nbehov av informationsinsamling och analyser inför eventuella framtida\r\nåtgärder och beslut. Statens jordbruksverk skall göra en översyn av det\r\nnuvarande systemet för identifiering och registrering av hästar.\r\nJordbruksverket skall även kartlägga och analysera hästverksamhet.\r\nKonsumentverket\r\nhar fått i uppdrag att se på säkerheten för tjänster gällande hästrelaterade\r\nverksamheter. Samtliga uppdrag skall redovisas år 2004. Regeringen har\r\ndessutom i en promemoria (Jo2003/1615) föreslagit ändringar i lagen\r\n(1985:342) om kontroll av husdjur m.m. och förordningen (1985:343) om\r\nkontroll av husdjur m.m. som innebär att den obligatoriska avelsvärderingen\r\nav hingstar ersätts med obligatorisk hälsobedömning. Förslaget har\r\nremissbehandlats. Förslaget är mycket viktigt ur både konsument- och\r\ndjurskyddsperspektiv. Utskottet avstyrker med hänvisning till det pågående\r\narbetet motionerna 2002/03:MJ365 (mp) och 2002/03:MJ386 (fp) yrkande\r\n8.\r\nNär det gäller frågan om krav på ligghall för Gotlandsrussen vill utskottet\r\nhänvisa till att enligt 36 § föreskrifterna om djurhållning i lantbruket\r\n(SJVFS 2003:6) skall utegångsdjur, till vilka även Gotlandsrussen hör, ha\r\ntillgång till ligghall eller annan byggnad, som ger dem skydd mot väder\r\noch vind samt en torr och ren liggplats. Enligt 39 § kan Djurskyddsmyndigheten\r\nom det föreligger särskilda skäl medge undantag från detta krav. Som\r\nsärskilda skäl räknas bl.a. tillfälliga händelser som att ligghallen har\r\nbrunnit ner. Att djuren har tillgång till lä exempelvis på grund av en\r\ntät vegetation utgör i princip inte särskilda skäl. Ligghallskravet syftar\r\ntill att skydda djuren genom att erbjuda en torr och dragfri miljö även\r\nvid extrema väderförhållanden. Utskottet avstyrker motion 2003/04:MJ385\r\n(m) yrkandena 1 och 2.\r\nHundar och katter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tolv motionsyrkanden (s, m, kd) om bl.a. importförbud\r\noch omhändertagande av kamphundar med hänvisning till pågående arbete\r\ninom Regeringskansliet. Utskottet avstyrker dessutom fyra yrkanden (s, m,\r\nv) om bl.a. problemet med lösspringande katter. Vidare avstyrker utskottet\r\ntvå motionsyrkanden (s, v) om bl.a. förslag till en kartläggning av öron-\r\noch svanskuperade hundar. Slutligen avstyrker utskottet två yrkanden (s,\r\nv) som tar upp frågan om lagstiftning för förbättringar i hundgårdsmiljöer.\r\nMotionerna avstyrks huvudsakligen med hänvisning till det arbete som\r\npågår på området.\r\nJämför reservation 19 (v).\r\nMotionerna\r\nEtt stort antal motioner behandlar problemen med hundar med extremt stor\r\nkamplust. I motion 2003/04:MJ448 (m) föreslår motionären att regeringen\r\nskall låta utreda hur man kan komma till rätta med den fara pitbullterriern\r\nutgör för allmänheten. I motion 2002/03:MJ362 (kd) påpekas att det redan\r\ni dag är förbjudet att avla fram kamphundar. Motionären anser emellertid\r\natt lagen är verkningslös eftersom det är svårt att få exempelvis\r\npitbullterriern att uppfylla samtliga fyra kriterier som anges i lagen.\r\nRiksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav djurskyddsförordningen om vad som är en farlig hund (yrkande 1).\r\nMotionären anser dessutom att riksdagen bör stifta en tydlig lag vad gäller\r\nomhändertagande av både märkta och omärkta kamphundar (yrkande 2). Motionären\r\nvill dessutom införa importstopp för kamphundar (yrkande 3). Dessa yrkanden\r\nupprepas i motion 2003/04:MJ371 (kd) yrkandena 1-3. I motion 2002/03:MJ265\r\n(s) belyses problemen med aggressiva hundar (yrkande 1). Motionärerna\r\nframhåller dessutom att i djurskyddsförordningen anges att det är förbjudet\r\natt inneha eller genom avel frambringa hundar som har extremt stor kamplust,\r\nlätt blir retade och biter, bara med svårighet kan förmås avbryta ett\r\nangrepp och har benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller\r\nandra hundar. Motionärerna anser att det vore mera ändamålsenligt att\r\növerföra dessa bestämmelser till lagen om tillsyn över hundar och katter\r\n(yrkande 2). För att ett förbud enligt djurskyddsförordningen skall kunna\r\nmeddelas krävs att samtliga kriterier i bestämmelsen uppfylls, påpekar\r\nmotionärerna. Det har inneburit att det varit närmast omöjligt att tillämpa\r\nbestämmelsen. Motionärerna anser att genom att endast kräva att ett eller\r\ntvå av kriterierna uppfylls skulle bestämmelserna få en större verkningskraft\r\n(yrkande 3). I motion 2002/03:MJ477 (s) lämnas förslag om körkort för\r\nhundägare och uppfödare samt förbud mot vissa s.k. dressyrmetoder och\r\nviss användning av hundar. I motion 2003/04:MJ348 (s) behandlas behovet\r\nav ett regelverk som ger polisen ett bättre stöd för att kunna vidta\r\nåtgärder mot kamphundar.\r\nI motion 2003/04:MJ323 (m) yrkande 1 anförs att djurskyddsorganisationerna\r\nbedriver ett omfattande arbete med att ta hand om upphittade djur och\r\nsöka deras ägare eller hitta ett nytt hem åt dem. Motionären påpekar att\r\ndjurskyddsorganisationernas arbete är mycket värdefullt samtidigt som det\r\ntill största delen bedrivs helt ideellt. Motionären anser att samordningen\r\nav det statliga ansvaret att ta hand om upphittade djur och\r\ndjurskyddsorganisationernas ideella arbete bör ses över i en utredning. Vidare\r\nefterlyses en kattansvarsutredning (yrkande 2). Enligt motion 2003/04:MJ402\r\n(v) yrkande 3 bör regeringen se över lagen om tillsyn över hundar och\r\nkatter i syfte att göra den mer effektiv i arbetet med tillsyn av katt.\r\nEtt liknande förslag framställs i motion 2003/04:MJ443 (s).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ402 (v) yrkande 5 bör regeringen kartlägga\r\nförekomsten av svans- och öronkuperade hundar i syfte att, vid ett ökande\r\nantal, vidta åtgärder för att minska förekomsten. Ett liknande förslag\r\nframställs i motion 2003/04:MJ441 (s).\r\nI motion 2003/04:MJ442 (s) efterlyses en översyn av lagstiftningen med\r\nsyfte på förbättringar av hundgårdsmiljöer. Enligt motion 2003/04:MJ402\r\n(v) yrkande 4 bör regeringen se över möjligheten att ändra de föreskrifter\r\nsom meddelas enligt 4 § djurskyddslagen så att de omfattar miljöberikning\r\nför hägnade djur, däribland hundar i hundgård.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt gällande lagstiftning är det inte tillåtet att hålla hundar som\r\nhar extremt stor kamplust, lätt blir retade och biter och som bara med\r\nsvårighet kan förmås avbryta angrepp och som riktar sitt kampintresse mot\r\nmänniskor och djur. Dessutom har polisen alltid möjlighet att ingripa mot\r\nhundar som har visat en benägenhet att bita. Nyligen presenterades\r\nbetänkandet Hund i rätta händer - om hundägarens ansvar (SOU 2003:46). I\r\nbetänkandet lämnar utredningen förslag till åtgärder för att avhjälpa de\r\nproblem som uppstår med anledning av farliga hundar. Vidare lämnas förslag\r\ntill förbättringar av det svenska regelverket om hundar och hundhållning,\r\nsärskilt beträffande lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter.\r\nAllmänt gäller att åtgärder för att se till att hundägare tar sitt ansvar\r\nskall prioriteras och att långsiktighet och tillämplighet skall beaktas.\r\nHärutöver lämnar utredningen förslag till åtgärder för att uppnå en bättre\r\nmetod för identifiering av farliga hundar än vad dagens tester erbjuder.\r\nSlutligen föreslår utredningen lämpliga metoder för att genom förebyggande\r\narbete kunna förhindra problem med farliga och störande hundar. Utskottet\r\nhar av Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) erfarit att en\r\ndepartementspromemoria kommer att presenteras under våren 2004. Utskottet anser\r\nmot bakgrund härav att riksdagen bör lämna motionerna 2002/03:MJ265 (s)\r\nyrkandena 1-3, 2002/03:MJ362 (kd) yrkandena 1-3, 2002/03:MJ477 (s),\r\n2003/04:MJ348 (s), 2003/04:MJ371 (kd) yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ448 (m)\r\nutan vidare åtgärd.\r\nUtskottet instämmer i vad motionärerna anför om att det är ett stort\r\nproblem med lösspringande katter som orsakar olägenheter för omgivningen\r\nbl.a. genom att förorena i sandlådor och trappuppgångar. Arbetet i\r\nRegeringskansliet (Jordbruksdepartementet) med att se över lagen (1943:459)\r\nom tillsyn över hundar och katter avser också dessa problem. Utskottet\r\navstyrker med hänvisning härtill motionerna 2003/04:MJ323 (m) yrkandena\r\n1 och 2, 2003/04:MJ402 (v) yrkande 3 och 2003/04:MJ443 (s).\r\nUtskottet vill inledningsvis framhålla att det är förbjudet att öron- och\r\nsvanskupera hundar i Sverige. Av Svenska kennelklubbens bestämmelser för\r\nutställningar, prov och tävlingar framgår att det råder mycket restriktiva\r\nregler för att bl.a. ställa ut hundar som är kuperade. Öronkuperad hund\r\nfödd i Sverige eller i annat land där öronkuperingsförbud råder får inte\r\ndelta. Öronkuperad hund fallen undan dansk-, finsk-, norsk- eller svenskägd\r\ntik får inte heller delta. Svanskuperad hund får delta endast under\r\nförutsättning att den uppfyller vissa mycket begränsade förutsättningar.\r\nHund som förts ut ur Sverige och som blivit öronkuperad eller svanskuperad\r\neller fått annan i Sverige otillåten åtgärd vidtagen, får efter återinförsel\r\ntill Sverige i princip inte delta. Utskottet avstyrker med det anförda\r\nmotionerna 2003/04:MJ402 (v) yrkande 5 och 2003/04:MJ441 (s) i den mån de\r\ninte kan anses tillgodosedda.\r\nNär det gäller hundgårdsmiljöer vill utskottet betona att det i 4 §\r\ndjurskyddslagen anges att djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö\r\nsom främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.\r\nDetta innebär redan i dag att hundgårdar skall vara så inrättade att det\r\när omöjligt för hundar att bita varandra genom stängsel eller nät. Enligt\r\n4 § djurskyddslagen får Djurskyddsmyndigheten meddela ytterligare\r\nföreskrifter om villkor för och förbud mot viss djurhållning. Myndigheten har\r\nockså utfärdat föreskrifter om uppfödning, försäljning och förvaring av\r\nhundar samt om förvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter (SJVFS\r\n1999:111). I 3 § finns bestämmelser om hur bl.a. rastgårdar skall vara\r\nutformade. Det finns även allmänna råd till bestämmelsen om rastgårdar\r\ndär ytterligare krav uppställs. Utskottet utgår från att regeringen och\r\nde sakkunniga myndigheterna följer även dessa frågor och verkar för att\r\nhundgårdsmiljöerna uppfyller kraven på ett gott djurskydd. Med det anförda\r\navstyrker utskottet motionerna 2003/04:MJ402 (v) yrkande 4 och 2003/04:MJ442\r\n(s).\r\nUppfödning av pälsdjur\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker femton yrkanden (s, m, fp, kd, v, c, mp) i vilka olika\r\nuppfattning om pälsdjursnäringen framförs. Utskottet hänvisar till att\r\nfrågan bereds i Regeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 20 (m, fp, kd, c) och 21 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nDjurskyddet inom pälsdjursnäringen behandlas i ett flertal motioner. Ett\r\nantal motioner förespråkar en fortsatt svensk pälsnäring. Till dessa hör\r\nmotionerna 2002/03:MJ243 (m), 2003/04:Ju315 (m) yrkande 3 och 2003/04:MJ367\r\n(kd) yrkande 8. I motion 2002/03:MJ318 (c) anförs att av den information\r\nsom framkommit och det sätt varpå pälsdjursnäringen bedriver sin verksamhet\r\nfinns det inte skäl att införa förbud eller ytterligare långtgående\r\nrestriktioner för näringen. Ett antal motioner är mera avvaktande i frågan.\r\nI motion 2002/03:MJ235 (m) anser motionärerna att man inte bör fatta\r\nensidiga beslut om svensk pälsdjursnäring innan EU:s kommande regelverk\r\npå området är klart. Enligt motion 2002/03:MJ335 (c) bör man värna den\r\nsvenska landsbygden och avvakta resultatet av utredningen om pälsdjursnäringen\r\ninnan beslut fattas om dess fortsatta verksamhet. I motion 2003/04:MJ473\r\n(c) yrkande 17 anser motionärerna att forskningen om djurskyddsaspekterna\r\nbeträffande pälsfarmar bör utökas. Flera motionärer kräver en avveckling\r\nav pälsdjursnäringen. Detta framgår av motionerna 2002/03:MJ272 (fp)\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ286 (m) yrkande 1, 2002/03:MJ299 (kd), 2002/03:MJ455\r\n(v), 2002/03:MJ475 (s), 2002/03:MJ485 (s), 2003/04:MJ299 (fp) yrkande 1\r\noch 2003/04:MJ383 (mp).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nPälsdjursnäringsutredningen presenterade i oktober 2003 sitt betänkande\r\nDjurens välfärd och pälsdjursnäringen (SOU 2003:86). Utredningen har bl.\r\na. utifrån dagens kunskapsläge dragit den slutsatsen att chinchillanäringen\r\nframöver kommer att uppfylla djurskyddslagen. Utredningen anser också att\r\netiska skäl avseende djurhållningens syfte inte ensamma bör ligga till\r\ngrund för ett förbud. När det gäller minknäringens anpassning till\r\ndjurskyddslagens krav på naturligt beteende föreslår utredningen att\r\ndjurhållningen utvecklas på liknande sätt som skett för andra djur, exempelvis\r\nhönsen. Djurhållningen måste bättre anpassas till djurens behov och ge\r\ndem utökad möjlighet på sätt som anges i 4 § djurskyddslagen att bete sig\r\nnaturligt. Utredningen anser med hänsyn till att förändringen skall ske\r\nskyndsamt att en tidsperiod om fem år bör vara tillräcklig för att näringen\r\nskall kunna anpassa sig. Denna tid kan dock utsträckas något, eftersom\r\nforskning skall pågå samtidigt. SLU har bedömt att forskning skulle behöva\r\npågå till år 2007. Utredningen anser sammantaget att indikationerna om\r\natt 4 § djurskyddslagen inte är uppfylld bör ha upphört till slutet av år\r\n2010. Om så inte har skett bör minknäringen helt eller delvis läggas ned.\r\nDen målsättning som utredningen anser att minknäringen skall ha uppfyllt\r\ntill år 2010 är att det stereotypa beteendet skall ligga på en acceptabel\r\nnivå. Från utredningens sida är det inte möjligt att beskriva ytterligare\r\nmål för år 2010. Utredningen föreslår i stället att det skall ankomma på\r\nett forum av experter att noga och kontinuerligt följa utvecklingen av\r\nminknäringen för tiden fram t.o.m. år 2010. Det är särskilt viktigt att\r\ndet under forskningsperioden förs en kontinuerlig dialog med företrädare\r\nför näringen och företrädare för forskningen. Forumets uppgift skulle\r\nvara att säkerställa att nödvändiga förändringar kommer till stånd.\r\nRegeringen har redan bedömt att den nya djurskyddsmyndigheten bör knyta\r\ntill sig ett djurskyddsråd med bred kompetens för grundliga bedömningar\r\noch diskussioner om djurskydd. Ledamöterna skulle ha bl.a. etisk och\r\netologisk kompetens (prop. 2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98).\r\nUtredningen föreslår att det ankommer på detta djurskyddsråd att framöver\r\nfölja utvecklingen av minknäringen. Pälsdjursnäringsutredningens betänkande\r\nhar remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nUtskottet anser att resultatet härav bör avvaktas innan riksdagen vidtar\r\nnågra åtgärder i frågan. Med hänvisning till vad utredningen anför och\r\nden pågående beredningen avstyrker utskottet motionerna 2002/03:MJ235 (m),\r\n2002/03:MJ243 (m), 2002/03:MJ272 (fp) yrkande 1, 2002/03:MJ286 (m) yrkande\r\n1, 2002/03:MJ299 (kd), 2002/03:MJ318 (c), 2002/03:MJ335 (c), 2002/03:MJ455\r\n(v), 2002/03:MJ475 (s), 2002/03:MJ485 (s), 2003/04:MJ299 (fp) yrkande 1,\r\n2003/04:MJ367 (kd) yrkande 8, 2003/04:MJ383 (mp), 2003/04:MJ473 (c)\r\nyrkande 17 och 2003/04:Ju315 (m) yrkande 3.\r\nHund- och kattskinn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre yrkanden (s, mp) med krav på förbud mot import av\r\nhund- och kattskinn med hänvisning till att frågan bereds i Regeringskansliet.\r\n\r\nJämför reservation 22 (mp).\r\nMotionerna\r\nI tre motionsyrkanden framförs krav på bl.a. importförbud av hund- och\r\nkattskinn. Motionärerna vänder sig mot den behandling djuren utsätts för.\r\nKraven återfinns i motionerna 2002/03:MJ476 (s) och 2003/04:MJ405 (mp)\r\nyrkandena 1-2.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI januari 2003 gav regeringen Kommerskollegium och Jordbruksverket i\r\nuppdrag att utreda hur ett förbud mot införsel, produktion och saluförande\r\nav päls- och skinnprodukter från hund och katt kan utformas. I uppdraget\r\ningick även att utreda om det fanns förutsättningar att, som komplement\r\ntill regler om import och export av päls- och skinnprodukter av hund eller\r\nkatt, införa ett märkningssystem av sådana varor. Uppdraget redovisades\r\ni en rapport den 13 maj 2003. I rapporten föreslås bl.a. att förordningen\r\n(EG) nr 1774/2002, den s.k. biproduktsförordningen, skall kompletteras\r\nmed myndighetsföreskrifter med förbud mot dels import och saluförande av\r\nhela hudar och skinn från hund och katt, dels import, införsel, produktion\r\noch saluförande av delar av sådana hudar och skinn. Vidare föreslås en\r\nsärskild lag med förbud mot införsel, import och saluförande av produkter\r\nsom är tillverkade av eller till någon del består av päls eller skinn\r\nfrån hund eller katt. Enligt vad utskottet har erfarit bereds Kommerskollegiets\r\noch Jordbruksverkets rapport inom Regeringskansliet. Resultatet av den\r\npågående beredningen bör inte föregripas genom något uttalande från\r\nriksdagens sida. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:MJ476 (s) och 2003/04:MJ405 (mp) yrkandena 1 och 2.\r\nÖvriga pälsdjursfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker fem motionsyrkanden (m, fp) med krav på förbud mot bl.\r\na. import av päls som kommer från djur fångade i bensax eller kroppsfälla.\r\nUtskottet hänvisar i det sammanhanget bl.a. till att ett internationellt\r\navtal härom har upprättats.\r\n\r\nMotionerna\r\nSverige bör enligt 2002/03:MJ286 (m) yrkande 2 arbeta bl.a. för att påverka\r\nhandeln med pälsvaror, inte minst från djur som fångats i bensaxar och\r\nmed andra grymma fångstmetoder. Enligt motion 2002/03:MJ272 (fp) bör\r\nSverige verka för importförbud av päls kommen från djur fångade i bensax\r\neller kroppsfälla (yrkande 2). Sverige bör enligt motionen dessutom i\r\ninternationella sammanhang verkar för att bensax eller kroppsfälla skall\r\nförbjudas som fångstmetoder eftersom dessa fångstmetoder innebär ett stort\r\nlidande för djuren (yrkande 3). Dessa krav upprepas i motion 2003/04:MJ299\r\n(fp) yrkandena 2 och 3.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser i likhet med motionärerna att fångstmetoder som innebär\r\nett stort lidande inte skall vara tillåtna. Utskottet har emellertid bekant\r\natt ett avtal om humana fångstmetoder har förhandlats fram mellan EU, USA,\r\nKanada och Ryssland som stadgar bl.a. att fångstmetoderna skall vara\r\ntestade och innebära att djuret omedelbart dör eller att djuret inte\r\nerhåller oacceptabla skador vid fångsten. Hittills har EU och Kanada ingått\r\navtalet. Inom EU pågår därför för närvarande arbete med ett\r\nimplementeringsdirektiv\r\nför fällfångst (COM[97] 251 final). Utskottet förutsätter att regeringen\r\ni det fortsatta arbetet verkar för att samtliga parter ingår avtalet om\r\nhumana fångstmetoder och att handel med skinn från djur som fångats i\r\nfällor som innebär lidande för djuret inte skall förekomma. Med det anförda\r\navstyrker utskottet motionerna 2002/03:MJ272 (fp) yrkandena 2 och 3,\r\n2002/03:MJ286 (m) yrkande 2 och 2003/04:MJ299 (fp) yrkandena 2 och 3 i den\r\nmån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.\r\nDjur i nöjesbranschen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett stort antal motioner (m, fp, v, mp) om förstärkt\r\ndjurskydd inom nöjesbranschen, däribland cirkusar och djurparker. Utskottet\r\nhänvisar bl.a. till att nya regler om djurskydd i dessa sammanhang nyligen\r\nträtt i kraft. Vidare avstyrker utskottet ett motionsyrkande (kd) om att\r\nregeringen skall verka för ett förbud mot tjurfäktning inom EU. Slutligen\r\navstyrker utskottet fyra motionsyrkanden (s, v) med olika synpunkter på\r\ndjurskydd bl.a. vid filminspelningar och spelverksamhet.\r\nJämför reservationerna 23 (kd) och 24 (mp).\r\nMotionerna\r\nEtt stort antal motioner efterlyser bl.a. en skärpning av\r\ndjurskyddsbestämmelserna\r\nför djur inom nöjesbranschen. Sådana krav återfinns i motionerna 2002/03:MJ252\r\n(fp) yrkande 1 och 2003/04:MJ251 (fp) yrkande 1 om förbud mot vilda och\r\nexotiska djur på cirkus, 2002/03:MJ252 (fp) yrkande 2 och 2003/04:MJ251\r\n(fp) yrkande 2 om strängare regler vad gäller djurskydd för övriga\r\ndomesticerade djur i cirkusverksamhet, 2002/03:MJ439 (v) yrkande 1 om att\r\nicke-domesticerade djur inte skall få förevisas på cirkus, yrkande 2 om\r\natt förhållandena för de djur som deltar i cirkusar skall förbättras samt\r\n2002/03:MJ490 (mp) yrkande 33 vari motionärerna efterlyser förbud mot all\r\nanvändning av djur på cirkus, vilka inte finns i tamt tillstånd i Sverige.\r\n\r\nFlera motionärer föreslår dessutom strängare skyddsregler för djur i\r\ndjurparker. Sådana yrkanden återfinns i motion 2002/03:MJ341 (fp) yrkande\r\n1. I motionen föreslår motionärerna dessutom förbud mot delfiner i djurparker,\r\ndå djurparkerna inte kan tillgodose dessa djurs arttypiska intressen\r\n(yrkande 2). Dessa yrkanden upprepas i motion 2003/04:MJ252 (fp) yrkandena\r\n1 och 2. Djur i djurparker kan enligt motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkande\r\n34 under vissa betingelser vara berättigat för hotade arter där en avelsbas\r\nbehövs eller där syftet är att öka förståelsen för djuren. Inga dispenser\r\nbör emellertid ges för hägn som inte uppfyller gällande krav. Enligt motion\r\n2002/03:MJ414 (v) bör regeringen återkomma med förslag till förändringar\r\ni djurskyddslagen som innebär att icke-domesticerade djur inte skall få\r\nhållas i djurparker eller liknande anläggningar om det huvudsakliga syftet\r\när offentlig förevisning av djuren (yrkande 1). Motionärerna anser dessutom\r\natt regeringen bör göra en översyn av reglerna för hur djur skall hållas\r\ni djurparker och liknande anläggningar mot bakgrund av att reglerna för\r\nnärvarande inte garanterar djuren de möjligheter till ett naturligt liv\r\nsom de borde ha rätt till (yrkande 2).\r\nEnligt motionerna 2002/03:MJ341 (fp) yrkande 3 och 2003/04:MJ252 (fp)\r\nyrkande 3 bör regeringen utreda vad momssänkningen på entréer till\r\ndjurparksbesök inneburit för forskning kring djurarters mångfald och djurens\r\nnaturliga beteende.\r\nSverige bör enligt motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 16 aktivt verka för\r\natt EU upprättar ett program för hur den djupt rotade folkliga tradition\r\nsom tjurfäktning utgör kan transformeras till en mer acceptabel form av\r\nunderhållning som är i överensstämmelse med EU:s normer om djurskydd.\r\nNågra motioner behandlar djurskyddet i samband med olika nöjesarrangemang\r\nsåsom tv-inspelningar m.m. I motion 2002/03:MJ287 (m) framförs krav på\r\nett stärkt skydd för djur i nöjesbranschen. I motion 2002/03:MJ458 (v)\r\nföreslås ett införande av en etisk prövning inför användandet av djur\r\ninom nöjesindustrin. Djurskyddet bör enligt motion 2002/03:MJ462 (s)\r\nstärkas när det gäller filminspelningar, reklaminslag och TV-program. En\r\nväg kan enligt motionären vara att införa krav på etiskt förhandsgodkännande\r\n(yrkande 1). Motionären anser dessutom att det är stora problem och risker\r\nmed spelverksamheten på svenska banor för hundkapplöpningar (yrkande 2).\r\nEnligt motion 2002/03:MJ373 (s) bör man överväga en skärpning av\r\ndjurskyddslagen och utesluta möjligheter till dispens vid tveksam hantering\r\nav djur där nyttosyfte saknas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen 1 november 2001 trädde en ändring i djurskyddsförordningen i kraft\r\nsom innebär att en cirkus som förevisar djur varje år skall inspekteras\r\nav länsstyrelsen. Inspektionen skall ske före cirkusens första föreställning\r\nför året i landet. Genom förordningen bemyndigas Djurskyddsmyndigheten\r\natt meddela ytterligare föreskrifter om skyldighet för den som förevisar\r\ndjur på cirkus att föra anteckningar om verksamheten och djuren samt lämna\r\nupplysningar om verksamheten. Sådana föreskrifter återfinns i SJVFS 2001:64\r\nom djurhållning vid cirkusar som trädde i kraft den 1 november 2001. Häri\r\nfinns bl.a. bestämmelser om länsstyrelsens inspektion och om vilka\r\nanteckningar som skall föras. En journal skall föras över samtliga djur och\r\ninnehålla uppgifter om djurens identitet, skador eller sjukdomsfall,\r\ndödsfall och om möjligt dödsorsaken samt noteringar från tillsynsmyndigheter\r\noch uppgifter om den veterinär som bedriver den veterinärmedicinska\r\nrådgivning som verksamheten föranleder. Journalen skall bevaras under minst\r\ntre år. I föreskrifterna finns även bestämmelser om skötseln av djuren.\r\nBland annat anges att djuren dagligen skall ha möjlighet att röra sig\r\nfritt i inhägnader, voljärer eller bassänger eller genom frigång i manegen.\r\nFör elefanter får dock möjligheten att röra sig fritt ersättas med daglig\r\npromenad. När det gäller sjölejon anges bl.a. att de skall ha en landyta\r\nsom minst är så stor att samtliga djur kan ligga på den samtidigt och en\r\nbassäng som innehåller minst 15 kubikmeter vatten, har ett vattendjup om\r\n0,8 meter och är försedd med en ramp eller en trappa. Utskottet har vidare\r\nerfarit att Jordbruksverket i en skrivelse till Jordbruksdepartementet år\r\n2001 har föreslagit vissa ändringar i djurskyddsförordningen. När det\r\ngäller bestämmelserna om djurhållning på cirkus föreslår verket ändringar\r\ni djurskyddsförordningen som skulle innebära att elefanter, antiloper,\r\nvilda oxdjur, valar och sjölejon inte längre får visas på cirkus. Utskottet\r\nhar erfarit att regeringen bedömer att nya ändringar av bestämmelserna\r\ninte bör ske innan en utvärdering har skett av de bestämmelser som införts.\r\nEn bedömning av behovet av ytterligare förändringar bör enligt regeringens\r\nmening ske mot bakgrund av en sådan analys och med hänsyn tagen till den\r\nvetenskapliga dokumentation som finns om de aktuella djurslagens behov.\r\nRegeringen har därför låtit utvärdera djurhållningen vad gäller de djurslag\r\nsom föreslås omfattas av förbudet. Detta uppdrag redovisades i december\r\n2003, och rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet\r\nanser mot bakgrund härav att riksdagen inte nu bör vidta några åtgärder.\r\nMed hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 2002/03:MJ252 (fp)\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ287 (m), 2002/03:MJ439 (v) yrkandena 1 och\r\n2, 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 33, 2003/04:MJ251 (fp) yrkandena 1 och\r\n2.\r\nDjurskyddslagens och djurskyddsförordningens föreskrifter och\r\nmyndighetsföreskrifter om hur djur skall hållas och skötas på ett bra sätt\r\ngäller\r\nnaturligtvis även djurparksdjur. Djurparkerna omfattas dessutom av\r\nmyndigheternas djurskyddstillsyn, och en anläggning för offentlig förevisning\r\nav djur får inte tas i bruk innan den godkänts. EG-direktivet (99/22/EG)\r\nom hållande av vilda djur i djurparker och artskyddsförordningen (1998:179)\r\när andra regelverk som reglerar djurskyddet i djurparkerna. Ytterligare\r\nkrav som uppställs är att djurparken deltar i forskning som leder till\r\natt arternas bevarande främjas eller i utbildning som ger relevanta\r\nkunskaper om bevarande eller i informationsutbyte med avseende på arternas\r\nbevarande eller, i förekommande fall, i uppfödning i fångenskap,\r\nåterinplantering och återinförande av arter till ett liv i vilt tillstånd.\r\nUtskottet har vidare bekant att Svenska Djurparksföreningen dessutom har\r\ninterna regelverk som gagnar bevarande och djurskydd. Djurparkerna kombinerar\r\noftast bevarandearbete med offentlig förevisning och därmed spridande av\r\ninformation och kunskap om såväl husdjur som vilda djur. När det gäller\r\nkravet på strängare djurskydd i djurparkerna vill utskottet framhålla att\r\nsärskilda myndighetsföreskrifter för djurhållning i djurparker trädde i\r\nkraft så sent som den 15 februari 2004 (SJVFS 2003:77). De tidigare\r\nbestämmelserna täckte inte in alla djurslag, vilket inneburit problem när\r\ndjurparker och andra liknande anläggningar vill visa djurarter som inte\r\nfunnits med. Exempelvis har lantbrukets djur och flera vilda djurarter\r\nsaknats i författningen. Ändringarna av bestämmelserna innebär en\r\nmodernisering med bl.a. måttangivelser för varje arts djurutrymme. Författningen\r\ninnehåller dessutom krav för hur utrymmena skall utformas t.ex. med\r\nklättermöjligheter, grävmöjligheter, högt placerade liggplatser m.m. Den\r\naktuella författningen innehåller föreskrifter om krav som måste uppfyllas\r\nför att en djurpark eller liknande anläggning skall bli godkänd för\r\noffentlig förevisning av djur. Föreskrifterna gäller för alla som visar\r\ndjur offentligt på samma plats i sju dagar eller mer, per år. Den nya\r\nförfattningen innehåller bl.a. kapitel med specifika krav på mått och\r\nmiljöberikning för varje djurart. Nästan alla djurarter kan bestämmas i\r\nnågon av djurkategorierna. Utskottet har erfarit att uppdateringen av\r\nförfattningen har skett i samråd med en referensgrupp där även\r\nbranschorganisationer har ingått. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2002/03:MJ341 (fp) yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ414 (v) yrkandena 1 och\r\n2, 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 34 och 2003/04:MJ252 (fp) yrkandena 1 och\r\n2 i den mån dessa inte är tillgodosedda med det anförda.\r\nSom utskottet redogjort för ovan stadgar EG:s direktiv 1999/22/EG om\r\nhållande av vilda djur i djurparker att en djurpark måste bedriva forskning,\r\nundervisning eller bevarande av biologisk mångfald. Djurparkerna\r\nkontrolleras regelbundet beträffande gällande djurskyddsregler och EU:s\r\nartskydd och djurparksdirektiv. Djurparkerna har således förändrat sin\r\nverksamhet från att nästan enbart visa djur till att arbeta med bevarande\r\nav biologisk mångfald och att sprida kunskap och information om djur.\r\nSedan 1960-talet har djurparkernas antal projekt med forskning och bevarande\r\nav biologisk mångfald stigit från några få till att i dag bestå av ett\r\n150-tal. Som en följd av att djurparkerna förändrat sin verksamhet\r\nklassificeras de numera som svensk kultur, vilket medfört lägre moms på\r\ninträde. Utskottet konstaterar att utvecklingen av verksamheten i våra\r\ndjurparker har varit omfattande och skett i en positiv riktning. Utskottet\r\nanser dock inte att riksdagen bör vidta några åtgärder med anledning av\r\nmotionerna 2002/03:MJ341 (fp) yrkande 3 och 2003/04:MJ252 (fp) yrkande 3.\r\n\r\nUtskottet instämmer till fullo i den ståndpunkt som Sverige intar i EU\r\natt tjurfäktning inte är förenligt med principerna för ett gott djurskydd.\r\nUtskottet är emellertid införstått med att tjurfäktningen i vissa länder\r\nutgör en nationell sedvana, vilket Sverige enligt EG-fördraget måste\r\nrespektera. Enligt Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) tar Sverige\r\ndock upp frågan i mera informella sammanhang. Med hänvisning till den\r\nredovisade svenska ståndpunkten i EU och till regeringens ambition att\r\naktualisera frågan anser utskottet att motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande\r\n16 inte bör föranleda något uttalande från riksdagens sida. Utskottet\r\navstyrker därför motionen.\r\nDen 1 juli 2003 trädde myndighetsföreskrifter (SJVFS 2003:29) om användning\r\nav djur vid film-, video- eller TV-inspelning och föreställning eller\r\nannan förevisning som anordnas för allmänheten i kraft. Bestämmelserna\r\ninnehåller regler om villkor för hållande av djur vid angivna tillfällen.\r\nFöreskrifterna gäller inte vid dokumentär inspelning eller förevisning.\r\nAv föreskrifterna framgår bl.a. att djuren före första inspelningen,\r\nföreställningen eller annan förevisning skall ha genomgått veterinärbesiktning.\r\nDjurutrymmen skall finnas iordningställda innan djuren kommer till platsen\r\nför arrangemanget. Inga djur får drogas, utsättas för skaderisk, fara,\r\nsmärta eller utsättas för onödig stress inför eller under inspelningen,\r\nföreställningen eller annan förevisning. Om ammunition, sprängmedel eller\r\nandra effekter skall användas i närheten av djuren måste ljud- och\r\nljusstyrkan reduceras till en sådan nivå att de inte förorsakar djuren lidande.\r\nEtt djur får aldrig tvingas utföra handlingar som det inte har fysiologiska\r\noch träningsmässiga förutsättningar för. De redovisade reglerna innebär\r\nenligt utskottets förmenande att motionerna 2002/03:MJ458 (v) och\r\n2002/03:MJ462 (s) yrkande 1 får anses vara tillgodosedda. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionerna i berörda delar.\r\nI myndighetsföreskrifterna finns bestämmelser om tävlingsverksamhet med\r\ndjur och hur djur får tränas (SJVFS 2000:23). Vid hundkapplöpningar får\r\nen hund starta vid tävling tidigast vid 15 månaders ålder. Träning på\r\nbana efter mekanisk harattrapp får påbörjas tidigast vid 12 månaders ålder.\r\nEn hund får starta i högst tre tävlingslopp inom en fjortondagarsperiod.\r\nUnder samma tävlingsdag får en hund starta i endast ett tävlingslopp. En\r\nhund som har startat i en tävling skall efter tävlingen ges minst två\r\ntränings- och tävlingsfria dagar. Enligt föreskrifterna skall en veterinär\r\nmedverka i princip vid alla offentliga tävlingar. Undantag kan göras vid\r\nhundkapplöpning på rakbana så att veterinären endast behöver besiktiga\r\nhundarna och tävlingsbanan före tävlingen. Utskottet anser mot bakgrund\r\nhärav att riksdagen inte bör vidta några åtgärder med anledning av motion\r\n2002/03:MJ462 (s) yrkande 2.\r\nMed hänvisning till vad utskottet anfört om djurskyddet i nöjesbranschen\r\navstyrker utskottet också motion 2002/03:MJ373 (s).\r\nDjur i pornografiska sammanhang\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre yrkanden (s, kd, mp) i vilka användningen av djur\r\ni pornografiska sammanhang tas upp. Utskottet hänvisar härvid huvudsakligen\r\ntill vad justitieministern anfört i riksdagen om att frågan ägnas\r\nuppmärksamhet.\r\nJämför reservationerna 25 (kd) och 26 (mp).\r\nMotionerna\r\nI några motioner framhåller motionärerna att användning av djur i\r\npornografiska sammanhang är en grov kränkning av djuren. De kräver därför ett\r\nuttryckligt förbud mot denna företeelse. Yrkandena återfinns i motionerna\r\n2002/03:MJ479 (s) och 2002/03:MJ490 (mp) yrkande 36. I motion 2003/04:MJ367\r\n(kd) yrkande 17 efterfrågar motionärerna ett förslag till ändring av\r\nbrottsbalken så att tidelag förbjuds.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller användning av djur i pornografiska sammanhang vill utskottet\r\ninledningsvis hänvisa till bestämmelserna i djurskyddslagen om att djur\r\nskall skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. I brottsbalken återfinns\r\ndessutom straffbestämmelser för djurplågeri, dvs. att någon uppsåtligen\r\neller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård\r\neller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande. Straffet är\r\nböter eller fängelse i högst två år. Det är således redan i dag förbjudet\r\natt utsätta djur för lidande och att plåga dem oavsett hur det sker.\r\nJustitieministern har i ett interpellationssvar nyligen framhållit att\r\ndjurpornografi som sprids via Internet eller i filmer i vissa fall är\r\nförbjudet som olaga våldsskildring. Den som skildrar eller sprider sådan\r\npornografi kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år.\r\nJustitieministern påpekar dessutom att tillgången till djurpornografi begränsas\r\ngenom myndighetsingripanden när pornografin är straffbar och att det\r\ndärutöver råder en självsanering. Frågan om det behövs och bör vidtas\r\nytterligare åtgärder för att begränsa tillgången till djurpornografiskt\r\nmaterial är enligt justitieministern komplicerad att besvara, eftersom\r\nsådana åtgärder måste vägas mot våra grundlagsfästa bestämmelser om\r\ntryckfrihet och yttrandefrihet. När det gäller de brottsbekämpande\r\nmyndigheternas\r\nhandläggning av brott mot djurskyddslagstiftningen förutsätter justitieministern\r\natt dessa brott utreds och lagförs på samma sätt som andra brott. Han\r\npåpekar också att polisen fortlöpande arbetar med att stärka och effektivisera\r\nsin verksamhet när det gäller att bekämpa alla typer av brott. Justitieministern\r\nanser sig för närvarande inte se något omedelbart behov av lagstiftningsåtgärder\r\nmen säger sig följa frågan (svar på interpellation 2003/04:252). Utskottet\r\nförutsätter att den uppmärksamhet regeringen ägnar åt frågan vid behov\r\nkommer att leda till de åtgärder som bedöms lämpliga. Utskottet anser\r\ndärmed att det inte är nödvändigt att riksdagen beslutar om ett\r\ntillkännagivande till regeringen vilket föreslås i motionerna 2002/03:MJ479 (s),\r\n2002/03:MJ490 (mp) yrkande 36 och 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 17. Utskottet\r\navstyrker därför motionerna i berörda delar.\r\nExotiska sällskapsdjur\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett yrkande (m) om förbud för privatpersoner att\r\nimportera giftiga ormar och två yrkanden (mp) om bl.a. förbud mot att hålla\r\nexotiska djur.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ202 (m) förespråkar motionären förbud för privatpersoner\r\natt importera giftiga ormar. Motionären påpekar att man i medier har kunnat\r\nläsa om ökad import och att giftormar kommer lösa. Motionären hävdar att\r\ndet förekommit att det varit svårt att få tag i motgift om en sådan orm\r\nbitit någon. Riksdagen bör enligt motion 2002/03:MJ309 (mp) begära att\r\nregeringen utreder vilka problem som kan uppstå med exotiska djur som\r\nsällskapsdjur och föreslår åtgärder för att komma till rätta med dessa\r\nproblem. Enligt motion 2003/04:MJ317 (mp) bör allt hållande av exotiska\r\ndjur förbjudas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFör införsel av bl.a. reptiler från land inom EU och Norge gäller bl.a.\r\natt importören skall vara registrerad hos ansvarig myndighet. Anmälan\r\nskall ske till tullmyndighet respektive gränskontrollveterinär, och\r\ninförseln får ske under förutsättning att djuret är uppfött i fångenskap.\r\nNär det gäller införsel av bl.a. reptiler från land utanför EU skall\r\nsändningen åtföljas av en försäkran utfärdad av exportören som intygar att\r\ndjuren kommer ifrån en anläggning där djuren vid tiden för avsändandet\r\nvar kliniskt friska samt att djuren är uppfödda i fångenskap (SJVFS\r\n1996:24). Vissa arter omfattas av särskilda bestämmelser enligt CITES\r\n(konventionen om internationell handel som reglerar handeln med utrotningshotade\r\narter från naturvårdssynpunkt) eller artskyddsförordningen. Regeringen\r\nfår enligt 9 kap. 11 § miljöbalken föreskriva att vissa djur inte utan\r\nsärskilt tillstånd av kommunen får hållas inom områden med detaljplan\r\neller områdesbestämmelser, om sådana föreskrifter behövs för att hindra\r\natt olägenheter för människors hälsa uppstår. I förordning (1998:899) om\r\nmiljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges i 39 § att en kommun får\r\nföreskriva att bl.a. orm inte får hållas inom område med detaljplan eller\r\nområdesbestämmelser utan särskilt tillstånd av den kommunala miljönämnden.\r\nEtt sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor. Många kommuner\r\nhar i sina lokala hälsoskyddsföreskrifter dessutom bestämmelser om\r\ntillståndskrav beträffande hållande av orm. Enligt uppgift har Jordbruksverket\r\ntidigare bedömt att de flesta giftormar i privat ägo stammar från avel\r\ninom landet och inte från införsel. Utskottet avstyrker med hänvisning\r\ntill det anförda motion 2003/04:MJ202 (m).\r\nDen 1 juli 2002 trädde en ändring av 4 § djurskyddslagen i kraft, vilken\r\ninnebär att alla djur omfattas av bestämmelsen att de skall hållas och\r\nskötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras\r\nhälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Bestämmelser om att\r\nhålla, föda upp och försälja djur avsedda för sällskap och hobby finns i\r\nDjurskyddsmyndighetens föreskrifter (SJVFS 2003:24). Bland annat anges\r\natt viltfångade djur inte får hållas, förmedlas eller säljas för sällskap\r\noch hobby. Det är inte heller tillåtet att hålla, förmedla eller sälja\r\napor, rovdjur eller rovfåglar. I föreskrifterna finns dessutom bestämmelser\r\nom utbildningskrav för den som driver handel med sällskapsdjur och om\r\nskyldighet för den som säljer sällskapsdjur att lämna information om\r\ndjurets skötsel. Enligt bestämmelserna skall ett förvaringsutrymme för\r\nsällskapsdjur vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och\r\nden motion som varje djur behöver. Det skall också innehålla en inredning\r\nsom aktiverar djuret och medger de klättermöjligheter, grävmöjligheter,\r\nviloplatser, gömställen, bad-, sim- eller dykmöjligheter som varje djurart\r\nbehöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende. Om ett djur har\r\nsärskilda krav på klimat, som temperatur och luftfuktighet, skall detta\r\ntillgodoses. Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur\r\nskall hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov. Det\r\nanförda innebär enligt utskottet att riksdagen inte bör vidta några åtgärder\r\nmed anledning av motionerna 2002/03:MJ309 (mp) och 2003/04:MJ317 (mp).\r\nMotionerna avstyrks.\r\nXenotransplantationer, grytjakt och övriga djurskyddsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (mp) vilka bl.a. behandlar djurraser\r\nmed genetiskt betingade defekter och djur som behandlats med hormon eller\r\nantibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Dessutom avstyrker utskottet ett\r\nyrkande (kd) om lidande för genetiskt modifierade djur samt ett yrkande\r\n(kd) om att förädlingsstöd bör kunna beviljas sådana företag som utvecklar\r\nprodukter vars värde består i att djurskyddshänsyn tagits. Därutöver\r\navstyrker utskottet ett yrkande (kd) om djurskydd vid s.k. xenotransplantation.\r\nUtskottet avstyrker vidare två yrkanden (s, fp) om grytjakt och slutligen\r\nett yrkande (m) om att förkorta hanteringstiderna vid import av försöksdjur.\r\n\r\nJämför reservationerna 27 (fp, kd), 28 (v, mp), 29 (kd) och 30 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:MJ490 (mp) förespråkas import av djur som är genmanipulerade\r\neller har behandlats med tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte\r\n(yrkande 21). Dessutom anser motionärerna att det är fel att avla djur på\r\ndet sätt som skett med rasen Belgisk blå. Benen orkar knappast bära djurets\r\nkroppstyngd, och kon kan inte ens föda sina kalvar på naturlig väg utan\r\nmåste förlösas med kejsarsnitt. Dessa och andra raser med genetiskt\r\nbetingade defekter samt många högproduktionsavlade höns och kycklingar som\r\nhar ständig växtvärk skall enligt motionen inte få användas i Sverige\r\n(yrkande 22).\r\nEtt förslag som framförs i motion 2003/04:MJ367 (kd) är att medge\r\nförädlingsstöd till företag som vill utveckla produkter vars värde delvis\r\nbestår i att särskilda djurskyddshänsyn tagits (yrkande 1). Motionärerna\r\nanser dessutom att regeringen bör återkomma med förslag till ändringar i\r\ndjurskyddslagen i syfte att förbjuda sådana genetiska modifieringar som\r\nmedför lidande för djuret, underminerar dess möjligheter till naturligt\r\nbeteende eller medför nedsatt välbefinnande (yrkande 7). Den medicinska\r\nvetenskapens framsteg har enligt motionärerna väckt förhoppningar om att\r\ndet i framtiden skall vara möjligt att föda upp djur med mänskliga organ,\r\nsom vid behov skall kunna transplanteras till behövande människor. Det\r\när viktigt att de etiska ramarna för denna s.k. xenotransplantation\r\ndiskuteras och blir föremål för politiska beslut (yrkande 15).\r\nDet krävs importtillstånd för de flesta försöksdjur påpekas det i motion\r\n2003/04:MJ204 (m). Vid sådan import skall djuren undersökas av en\r\ngränsveterinär vid den gränskontrollstation som finns i anslutning till\r\nflygplatsen. Importören skall därför avisera gränsveterinären om djurens\r\nankomst minst 24 timmar i förväg. Djuren kommer först till ett tillfälligt\r\nställe och förs sedan till gränskontrollstationen. När gränsveterinären\r\ngivit klartecken klarerar Tullverket ärendet och djuret kan lämnas ut. De\r\nmånga transporterna från lagret till gränskontrollstationen och tillbaka\r\nförlänger hanteringstiden. Eftersom detta ofta kan bli plågsamt för djuren\r\nmåste det till en förenkling för att minska antalet transporter för\r\nförsöksdjur. Motionären anser därför att regeringen måste vidta åtgärder\r\nför att förenkla och förkorta hanteringstiden vid import av försöksdjur.\r\n\r\nI två motioner föreslås att grytjakt förbjuds med hänvisning till att\r\nföreteelsen är oetisk från djurskyddssynpunkt. Dessa är motionerna\r\n2003/04:MJ273 (s) yrkande 3 och 2003/04:MJ372 (fp).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInom EU är det enligt direktiv 92/22/EEG om förbud mot användning av vissa\r\nämnen med hormonell och tyreostatisk verkan förbjudet att ge djur hormoner\r\nför att få dem att växa fortare. Enligt EU:s nya förordning 1831/2003 om\r\nfodertillsatser, som antogs den 1 september 2003, skall användningen av\r\nantibiotika i foder fasas ut och vara förbjuden från den 1 januari 2006.\r\nDet är dock tillåtet att från land utanför EU importera djur som behandlats\r\nmed antibiotika i tillväxtfrämjande syfte förutsatt att preparaten är\r\ngodkända i EU. Däremot är det förbjudet att importera djur och produkter\r\nfrån djur som behandlats med hormoner i tillväxtfrämjande syfte. Inom\r\nSverige är det enligt 29 § djurskyddsförordningen förbjudet att bedriva\r\navel med en sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren.\r\nStatens jordbruksverk har meddelat närmare föreskrifter om djurskyddskrav\r\nvid avelsarbete (SJVFS 1999:106), där det bl.a. framgår att nötkreatur,\r\nsvin, hästar, får och getter som nedärver defekter inte får användas för\r\nreproduktion. En förteckning över vilka defekter som avses finns som bilaga\r\ntill föreskriften. I denna bilaga ingår bl.a. muskelhypertrofi, dvs. abnorm\r\nmuskelansättning, vilket bl.a. kännetecknar rasen Belgisk blå. Renrasiga\r\navelsdjur av nötkreatur, svin, får och getter som godkänts för avel i ett\r\nannat land inom EU får dock även användas i Sverige. Sverige har ingen\r\nmöjlighet att förbjuda import av djur med genetiskt betingade defekter.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda motion 2002/03:MJ490 (mp) yrkandena\r\n21 och 22.\r\nNär det gäller genetisk modifiering av djur vill utskottet påpeka att\r\nsådan modifiering sker i Sverige endast i syfte att utgöra modeller för\r\nhumana sjukdomar för forskningen. Det förekommer således inte i\r\nlivsmedelsproduktionen. Djurförsöksetiska utredningen lämnade i december 2003\r\nsitt betänkande Etisk prövning av djurförsök - genteknik och bioteknik på\r\ndjur (SOU 2003:107). I betänkandet föreslås att djurskyddslagen ändras så\r\natt djur som till följd av sin genetiska konstitution föds med eller under\r\nsin livstid utvecklar olika typer av defekter, skador, sjukdomar eller\r\nsjukdomssymptom inte skall utsättas för ett onödigt lidande. Den föreslagna\r\nändringen innebär att det av bestämmelserna skall framgå att framställning\r\nav försöksdjur och avel med försöksdjur med förändrad arvsmassa eller med\r\nsådan inriktning att den kan medföra lidande eller obehag för djuren skall\r\ngodkännas av en djurförsöksetisk nämnd innan framställningen eller aveln\r\npåbörjas. Utskottet har erfarit att betänkandet bereds i Regeringskansliet.\r\nDenna beredning bör inte föregripas av ett riksdagsuttalande, varför\r\nmotion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 7 avstyrks.\r\nMiljö- och landsbygdsprogrammen omfattar stöd till miljöbefrämjande och\r\nlandsbygdsutvecklande åtgärder och kan beviljas till enskilda, näringsidkare\r\noch föreningar på landsbygden. Programmen omfattar 25 olika stöd, bl.a.\r\nförbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter även kallat\r\nförädlingsstöd. Förädlingsstöd ges till de företag som arbetar med\r\nlivsmedelsförädling. Stödet är inriktat på i huvudsak två områden: utveckling\r\nav högförädlade livsmedel av god kvalitet genom investeringar som avser\r\nnya produkter/produktionsprocesser och nya marknader samt småskalig\r\nlivsmedelsförädling som främjar mångfalden av näringslivet på landsbygden\r\noch som bidrar till en stärkt konkurrensförmåga för jordbruksföretagen.\r\nFör att erhålla stöd krävs bl.a. att företaget som söker är ekonomiskt\r\nbärkraftigt och att minimikraven för miljö, djurskydd och livsmedelshygien\r\när uppfyllda. Det förslag som framförs i motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande\r\n1 om förädlingsstöd till företag som vill utveckla produkter vars värde\r\ndelvis består i att särskilda djurskyddshänsyn tagits har även framförts\r\ni Djurtransportutredningens betänkande Kännande varelser eller okänsliga\r\nvaror? (SOU 2003:6). Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet\r\nanser att riksdagen bör avvakta beredningen innan några åtgärder vidtas.\r\nMotionen avstyrks.\r\nTransplantation av vävnad från djur till människa benämns xenotransplantation.\r\nFrågor om djurskyddet vid transplantation av det här slaget har närmare\r\nbelysts i betänkandet Från en art till en annan - transplantation från\r\ndjur till människa (SOU 1999:120). Utredningen framhåller bl.a. att\r\nxenotransplantation måste utföras inom ramen för gällande djurskyddslagstiftning\r\noch att det måste säkerställas att det i varje särskilt fall prövas om\r\nlagens krav verkligen uppfylls. Utredningen anser att det genom miljöberikande\r\nåtgärder bör skapas en djurmiljö som medger att ursprungsdjuren och\r\navelsdjuren får en rimlig möjlighet att bete sig naturligt, trots de\r\ninskränkningar i den naturliga miljön som de smittskyddsrelaterade kraven på\r\nen hög biosäkerhet för med sig. En genmodifiering av ursprungsdjuren är\r\nenligt utredningen acceptabel endast under förutsättning att den inte\r\nmedför förändringar i djurens beteende eller förändringar som leder till\r\nobehag, smärta eller sjukdom. Det krävs därför enligt utredningen att\r\ntillsynen är god och att djuren efter genmodifieringen följs upp av\r\nspeciellt utbildad personal. Beredning av utredningens förslag pågår för\r\nnärvarande i Regeringskansliet (Socialdepartementet). Utskottet förutsätter\r\natt den fortsatta beredningen även omfattar de djurskyddsaspekter som\r\nbehandlas i betänkandet. Med hänvisning härtill anser utskottet att det\r\ninte finns behov av ett uttalande från riksdagens sida när det gäller\r\nmotion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 15.\r\nRegeringen (Jordbruksdepartementet) gav i juni 2001 Statens veterinärmedicinska\r\nanstalt (SVA) en remiss om användning av levande grävling vid grytanlagsprov.\r\nSVA besvarade remissen i mars 2004 (dnr 332/99). Enligt studien som låg\r\ntill grund för yttrandet är det sannolikt att den grytanlagsprovverksamhet\r\nsom bedrivs för närvarande inte är förenlig med djurskyddslagen. SVA lämnar\r\nförslag på ett antal åtgärder i syfte att bättre anpassa grytanlagsproven\r\ntill djurskyddslagens bestämmelser. Men, påpekar SVA, även andra åtgärder,\r\nsom kan ligga utanför SVA:s kompetensområde att bedöma, kan vara nödvändiga.\r\nEnligt utskottets mening bör beredningen av yttrandet avvaktas innan\r\nriksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna 2003/04:MJ273\r\n(s) yrkande 3 och 2003/04:MJ372 (fp). Berörda motionsyrkanden avstyrks.\r\nVid\r\ninförsel av djur från land utanför EU är veterinär gränskontroll obligatorisk\r\nför att förhindra införsel av smittsamma djursjukdomar. Detta gäller enligt\r\nEG-lagstiftning för alla djur, inklusive försöksdjur. Vid införsel av\r\ndestinationsuppfödda försöksdjur från andra EU-länder däremot sker ingen\r\nveterinär kontroll. Import av försöksdjur (mest råttor och möss) sker\r\nframför allt från USA. Jordbruksverket ansvarar för den veterinära\r\ngränskontrollen vid godkända införselorter, t.ex. flygplatser. Utskottet har\r\nerfarit att när en försändelse med försöksdjur anländer till en flygplats\r\ntransporteras den först till ett särskilt djurrum i anslutning till\r\nlagerutrymmen. Därefter transporteras försändelsen till den veterinära\r\nkontrollstationen, där djuren och medföljande dokumentation inspekteras av\r\ntjänstgörande veterinär. Efter denna procedur som i regel inte tar mer än\r\nnågra timmar transporteras djuren vidare mot destinationsanläggningen. Om\r\nen försändelse anländer med ett sent kvällsplan kan det hända att den\r\nveterinära kontrollen sker först dagen därpå. Detta anses dock inte av\r\ngränsveterinärerna vara ett problem från djurskyddssynpunkt, eftersom de\r\ntransportbehållare som används tillgodoser djurens behov. Burarna är\r\nförsedda med strö och djuren har tillgång till foder och vatten. Det framgår\r\nav dokumentationen hur lång tids försörjning av foder och vatten som finns\r\nmed. Beredskap dygnet runt finns på de veterinära kontrollstationerna för\r\nde fall där det är nödvändigt att inspektera djur omedelbart. Utskottet\r\navstyrker med hänvisning till det anförda motion 2003/04:MJ204 (m).\r\nDjurhälsovård\r\nVeterinärväsendets organisation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker fyra yrkanden (fp, kd) om bl.a. konkurrenssituationen\r\nmellan privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer. Utskottet\r\nhänvisar till att ett av riksdagen beslutat tillkännagivande bereds i\r\nRegeringskansliet.\r\nJämför reservation 31 (fp).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2003/04:MJ33 (kd) yrkande 6 gav utskottet i bet. 2002/03:MJU10\r\nregeringen till känna bl.a. att regeringen borde utreda vissa problem i\r\nden veterinära verksamheten. Utskottet anförde vidare att utredningen\r\nborde lämna förslag till alternativa organisatoriska lösningar för den\r\nfältveterinära verksamheten. Motionärerna anför att någon utredning ännu\r\nej är tillsatt. Motionärerna anser att utredningen bör tillsättas samt\r\nanser att Distriktsveterinärorganisationen bör avskaffas och att resurser\r\nför myndighetsutövning bör föras över till länsveterinärorganisationen.\r\nOckså i motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 19 framförs åsikten att det\r\nbehövs en ny organisation av veterinärväsendet. Enligt motion 2003/04:MJ35\r\n(fp) yrkande 5 behövs en allsidig spegling av veterinärorganisationen.\r\nSlutligen anser motionärerna i motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 8 att\r\nkonkurrenssituationen måste bli likvärdig mellan privatpraktiserande\r\nveterinärer och distriktsveterinärer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagens revisorer publicerade i november 2002 rapporten Villkoren för\r\nveterinär verksamhet (2002/03:4). I rapporten föreslog revisorerna att\r\nregeringen tillsätter en oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen\r\nmed fördelningen av det statliga bidraget till distriktsveterinärorganisationen,\r\nstatens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller,\r\ndvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som myndighetsutövare och\r\npraktiserande veterinärer. Enligt revisorerna borde utredningen lämna\r\nförslag till alternativa organisatoriska lösningar för den fältveterinära\r\nverksamheten. Därtill borde utredningen lämna förslag till hur behovet av\r\nveterinär kompetens för myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot\r\nsmittsamma djursjukdomar inom det veterinära området kan tillgodoses i\r\nhela landet. Det innebär att även länsveterinärernas arbetsuppgifter borde\r\nses över. Utredningen borde också få i uppdrag att lämna förslag till hur\r\ntillsynen över veterinär yrkesutövning kan utformas. Utskottet instämde\r\ni sitt betänkande 2002/03:MJU10 i vad revisorerna anförde och föreslog\r\nriksdagen ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med revisorernas\r\nförslag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr.\r\n2002/03:230 och 2002/03:231). Utskottet har erfarit att på grund av\r\nriksdagens tillkännagivande har Jordbruksdepartementet inrättat en\r\nsamarbetsgrupp\r\nmed representanter för myndigheter (bl.a. Konkurrensverket), lantbruksnäringen\r\noch veterinärkåren, såväl offentligt som privat anställda, vilka arbetar\r\nmed frågorna. Utskottet har erfarit att gruppens arbete varit mycket\r\neffektivt och att detta nu är slutfört. Flera problem som påpekats har\r\nlösts och Jordbruksverket avser nu att implementera nya rutiner m.m. I\r\nJordbruksdepartementet pågår arbete med att sammanställa en rapport över\r\ngruppens arbete, samtidigt som behovet av att tillsätta en utredning\r\növervägs. Utskottet anser med hänvisning härtill att resultatet av beredningen\r\nbör avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder. Utskottet avstyrker\r\ndärmed motionerna 2003/04:MJ33 (kd) yrkande 6, 2003/04:MJ35 (fp) yrkande\r\n5, 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 19 och 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 8.\r\nHuvudmannaskapet för försöksdjursveterinärer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre motionsyrkanden (s, m, v) om intressekonflikter\r\ni den försöksdjursveterinära verksamheten. Utskottet hänvisar bl.a. till\r\natt bestämmelser nyligen införts på området och till att den nya\r\nDjurskyddsmyndigheten har en tillsynsuppgift.\r\nJämför reservation 32 (v).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2003/04:MJ230 (m) behövs lagändringar för att förhindra att\r\nförsöksdjursveterinärer kan vara anställda av dem de skall granska. Också\r\ni motion 2003/04:MJ402 (v) yrkande 8 anser motionärerna att man bör se\r\növer möjligheten att ändra huvudman för försöksdjursveterinärer i syfte\r\natt skilja tillsyn från verksamhet. Samma förslag lämnas i motion\r\n2003/04:MJ440 (s).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt djurskyddslagen skall, om tillstånd för försöksdjursanvändning\r\nbeviljas, det finnas en av Djurskyddsmyndigheten godkänd föreståndare som\r\nansvarar för verksamheten och en veterinär som ger råd och anvisningar om\r\nhur verksamheten skall bedrivas. Denna veterinär skall också bistå vid\r\nbehandling av djuren. Föreståndaren och veterinären skall se till att\r\nverksamheten bedrivs enligt djurskyddslagen och föreskrifter meddelade\r\nmed stöd av lagen. I lagen anges även att regeringen eller den myndighet\r\nsom regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter eller i det\r\nenskilda faller besluta om vad som skall gälla för föreståndare och\r\nveterinär. I föreskrifterna (SJVFS 2003:18) om uppfödning, förvaring,\r\ntillhandahållande och användning m.m. av försöksdjur finns bl.a. bestämmelser\r\nom föreståndarens och veterinärens skyldigheter. När det gäller veterinären\r\nanges bl.a. att denne skall bedriva den veterinärmedicinska rådgivning\r\nsom verksamheten föranleder och som behövs med avseende på djurens fysiska\r\noch psykiska välbefinnande. När det gäller tillsyn anges bl.a. att denna\r\nskall ske minst en gång dagligen och att den som utför tillsynen skall ha\r\nden utbildning och erfarenhet som krävs. Veterinären skall delta i tillsynen\r\nvid djurförsök som innebär betydande smärta, ångest eller annat likvärdigt\r\nlidande. Ytterligare uppgifter för veterinären anges i föreskrifterna\r\n(SJVFS 2003:17) om djurförsök m.m. Bestämmelser om tillsyn i ovan nämnda\r\nföreskrifter avser inte den officiella djurskyddstillsynen utan är snarare\r\nen försäkran om att en person med denna kompetens finns i verksamheten\r\noch för att bl.a. övervaka vissa försök. Den centrala tillsynen av\r\nefterlevnaden av djurskyddslagen utövas sedan den 1 januari 2004 av\r\nDjurskyddsmyndigheten. Även fortsättningsvis är det dock kommunen som ansvarar\r\nför den lokala djurskyddstillsynen. I djurskyddslagen anges att kommunen\r\nskall ha tillgång till djurskyddsutbildad personal i den omfattning som\r\nbehövs för att fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.\r\nUtskottet anser mot bakgrund av de redovisade bestämmelserna inte att\r\nriksdagen bör vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2003/04:MJ230\r\n(m), 2003/04:MJ402 (v) yrkande 8 och 2003/04:MJ440 (s). Motionerna i\r\nberörda delar avstyrks.\r\nÖvriga veterinära frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett yrkande (fp) om djursjukdata med hänvisning till\r\natt riksdagen har beslutat om ett tillkännagivande härom som bereds i\r\nRegeringskansliet. Utskottet avstyrker dessutom ett yrkande (c) om ökade\r\nbefogenheter för husdjurstekniker samt två yrkanden (kd) om vikten av att\r\nbekämpa djursjukdomar inom jordbruket.\r\n\r\nMotionerna\r\nEn djursjukdomsdatabas är ett hjälpmedel i förebyggande djurhälsovård och\r\nlivsmedelskontroll, anförs det i motion 2003/04:MJ35 (fp) yrkande 7. Man\r\nkan med hjälp av databasen följa sjukdomsutvecklingen och\r\nläkemedelsförskrivningar,\r\nvilket är angeläget med tanke på antibiotikaresistensen. Motionären anser\r\ndärför att djursjukhusdatabasen snarast bör upprättas.\r\nVissa delar i Jordbruksverkets föreskrifter kräver enligt motion 2002/03:MJ405\r\n(c) att icke-veterinär personal som behöver använda djurläkemedel skall\r\nha genomgått utbildning innan en veterinär får delegera läkemedelsanvändningen.\r\nEnligt Jordbruksverkets uppfattning har det inte heller tidigare varit\r\ntillåtet för husdjurstekniker att ge injektioner utan att veterinär ställt\r\ndiagnos. Detta har dock i praktiken varit tillåtet och fungerat väl.\r\nHusdjursteknikerna har en gedigen utbildning och erfarenhet av praktisk\r\nverksamhet och bör enligt motionärerna kunna både ställa diagnos och\r\nexempelvis ge injektion.\r\nRiskerna med minskade insatser för bekämpande av djursjukdomar medför\r\nenligt motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 20 stora risker. Resurserna för\r\ndjurhälsoprogrammen måste därför säkerställas, anser motionärerna. I motion\r\n2002/03:MJ424 (kd) yrkande 18 delvis anför motionärerna att en försämrad\r\növervakning av sjukdomar som kan smitta till människan kommer att få en\r\nnegativ inverkan på humanhälsan och statens kostnader. Dessutom bekostar\r\nstaten bekämpning av epizootisjukdomar. Därmed har staten ett särskilt\r\nintresse av att kontrollera och bekämpa dessa sjukdomar. Det är därför\r\nviktigt att djurhälsoprogrammen säkerställs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagens tillkännagivande till regeringen våren 2003 (bet. 2002/03:MJU10,\r\nrskr. 2002/03:230 och 2002/03:231) omfattade bl.a. frågan om att tillsätta\r\nen utredning med uppdrag att redovisa hur omfattande bristerna i djursjukdata\r\när, vad bristerna beror på och vad bristerna har inneburit för statistikens\r\nanvändbarhet. En sådan utredning skall även presentera förslag till hur\r\nbristerna kan åtgärdas. Enligt uppgift från Regeringskansliet\r\n(Jordbruksdepartementet) pågår för närvarande arbete med att färdigställa\r\nutredningsdirektiv i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Utskottet\r\nförutsätter därför att en sådan utredning inom en snar framtid kan tillsättas.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion MJ35 (fp) yrkande 7.\r\nFöreskrifterna (SJVFS 2002:57) om veterinärs rätt att förskriva och\r\ntillhandahålla läkemedel i anslutning till djursjukvård och djurhälsovård\r\nreviderades under 2002. Vissa ändringar av bestämmelserna gjordes i slutet\r\nav år 2002 genom föreskrifterna (SJVFS 2002:89) om ändring i Statens\r\njordbruksverks föreskrifter om veterinärs rätt att förskriva och tillhandahålla\r\nläkemedel i anslutning till djursjukvård och djurhälsovård. Utskottet har\r\nerfarit att Jordbruksverket hade noterat att husdjursteknikerna under\r\nsenare år erhållit allt större ansvar, så att deras uppgifter inte längre\r\nvar förenliga med de relativt strikta reglerna för husdjursteknikernas\r\nbefogenheter. Resultatet blev att befogenheterna utökades i förhållande\r\ntill tidigare regler samtidigt som de nya reglerna kom att bli mera\r\nåterhållsamma jämfört med tidigare praxis. Numera ställs utbildningskrav\r\nför vissa åtgärder. Utskottet vill i detta sammanhang dessutom påpeka att\r\nriksdagen har beslutat om ändringar i djurskyddslagen (prop. 2001/02:93,\r\nbet 2001/02:MJU20, rskr. 2001/02:257), vilka trädde i kraft den 1 januari\r\n2003. Dessa ändringar innebär bl.a. att injektioner, med viss\r\nundantagsmöjlighet,\r\ninte skall få ges till djur utan veterinärs anlitande. Utskottet avstyrker\r\nmed det anförda motion 2002/03:MJ405 (c).\r\nUtskottet uttalade i samband med riksdagens behandling av budgeten för år\r\n2004 att utskottet sätter stor vikt vid att det goda djurhälso- och\r\nsmittskyddsläget i landet upprätthålls. Ett viktigt led i detta är enligt\r\nutskottets mening kontroll- och bekämpningsprogram för olika sjukdomar\r\nsom har betydelse för djur- och folkhälsa men även de hälsoförebyggande\r\nprogram som utarbetas i samarbete mellan Jordbruksverket och näringen.\r\nSom regeringen anförde i budgetpropositionen visar erfarenheterna av mul-\r\noch klövsjukutbrotten i EU att det är nödvändigt att ha en i förväg klart\r\nutarbetad strategi för hantering av stora landsomfattande utbrott av\r\nepizootiska sjukdomar. Handeln med djur och kontakterna med övriga\r\nmedlemsstater ökar uppenbart risken för utbrott av smittsamma djursjukdomar.\r\nVid ett sådant utbrott ställer EU krav på en effektiv bekämpning och det\r\när viktigt att kunna leva upp till dessa krav. Utskottet konstaterade i\r\ndetta sammanhang att det av propositionen framgick att Jordbruksverket\r\nhar initierat en nationell strategi i detta avseende och involverat andra\r\nmyndigheter såsom SVA, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten,\r\nBeredskapsmyndigheten och Tullverket i detta arbete. I detta sammanhang\r\när det, vilket regeringen också framhöll, viktigt att epizootilagstiftningen\r\ntillhandahåller alla nödvändiga hjälpmedel. Utskottet avstyrker med det\r\nanförda motion 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 18 (delvis) och motion 2003/04:MJ367\r\n(kd) yrkande 20 i den mån dessa inte kan anses tillgodosedda.\r\nDjurförsök\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker 25 motionsyrkanden vilka utskottet funnit utgöra i\r\nhuvudsak upprepningar av motionsyrkanden behandlade i ett betänkande från\r\når 2003. Utskottet hänvisar därvid till att motionerna inte föranlett\r\nutskottet andra bedömningar eller ställningstaganden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet behandlade motioner om djurförsök från allmän motionstid senast\r\ni februari 2003 (bet. 2002/03:MJU8). I samband därmed påpekade utskottet\r\nbl.a. att merparten av de frågor som var aktuella i sin tur behandlades\r\ningående av utskottet redan våren 2002 i samband med utskottets beredning\r\nav regeringens skrivelse Användning av försöksdjur (skr. 2001/02:48, bet.\r\n2001/02:MJU7). Utskottet hänvisade vid sin behandling av motionerna år\r\n2003 främst till vad som anfördes vid behandlingen av skrivelsen men även\r\ntill utredningsbetänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) och Djurförsöksetiska\r\nutredningens delbetänkande Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86).\r\nUtskottet upprepade huvudsakligen sina uttalanden från våren 2002 om att\r\nutskottet förutsätter att regeringen och svenska myndigheter även i\r\nfortsättningen aktivt verkar för ytterligare begränsningar av användningen\r\nav försöksdjur och för förbättrade förhållanden för dessa djur. Samtliga\r\nmotioner avstyrktes. Utskottet konstaterar inför behandlingen av de\r\nmotioner som nu är aktuella att dessa till största delen utgör upprepningar\r\nav de motioner som behandlades i februari 2003 (bet. 2002/03:MJU8). Övriga\r\nmotioner om djurförsök omfattas i allt väsentligt av de ställningstaganden\r\nutskottet gjorde i det betänkandet. De motioner som nu är föremål för\r\nutskottets behandling föranleder inte utskottet någon ändring av tidigare\r\nbedömningar och ställningstaganden. Med hänvisning härtill avstyrker\r\nutskottet motionerna 2003/04:MJ256 (kd) yrkande 1, 2003/04:MJ270 (s)\r\nyrkandena 1-14, 2003/04:MJ367 (kd) yrkandena 9-14, 2003/04:MJ369 (mp)\r\nyrkandena 1-3 och 2003/04:MJ463 (s).</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Vissa samordningsfrågor, punkt 4 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om handläggningen av djurskyddsärenden. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ402 yrkande 1 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ454 yrkande 1, 2003/04:MJ35 yrkande 3 och 2003/04:MJ37 yrkandena\r\n3 och 4.\r\nStällningstagande\r\nHandläggningen av brott mot djurskyddslagen kan ta lång tid vilket är\r\nsärskilt allvarligt då det handlar om grova överträdelser som resulterar\r\ni djurförbud. Det finns en rad anledningar till långa handläggningstider.\r\nMöjligheten för polisen att prioritera dessa djurskyddsärenden genom\r\nökade resurser är ett sätt att minska handläggningstiderna, men till stor\r\ndel skulle handläggningen kunna effektiviseras genom andra åtgärder.\r\nEftersom det för närvarande saknas riktlinjer för hur djurskyddsärenden\r\nskall hanteras av polis, skiljer sig hanteringen åt mellan olika polisdistrikt.\r\nAvsaknad av tydliga riktlinjer inger också osäkerhet hos polisen. Med\r\nanledning av den oklarhet som råder kring polisens roll i djurskyddsärenden\r\nanser jag att regeringen bör se över möjligheten att förenkla och\r\neffektivisera handläggning av djurskyddsärenden inom både polis och kommun i\r\nsyfte att stärka djurskyddsarbetet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Vissa samordningsfrågor, punkt 4 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om verkställigheten av omhändertagande av djur m.\r\nm. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ37 yrkandena 3 och 4 samt\r\navslår motionerna 2002/03:MJ454 yrkande 1, 2003/04:MJ35 yrkande 3 och\r\n2003/04:MJ402 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVarje fördröjning i verkställandeledet innebär ett otillbörligt förlängande\r\nav djurens lidande. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som krävs för\r\natt polismyndigheten i högre utsträckning verkställer omhändertagande av\r\ndjur. Jag anser att krav bör införas bl.a. på att varje lokal polismyndighet\r\nupprättar en förberedd plan och uppstallningskontakter. Detta skulle öka\r\nmöjligheterna till att snabbt kunna genomföra ett omhändertagande.\r\nRättstillämpningen måste vara lika oberoende av var brott mot djurskyddslagen\r\nbegås. En utveckling i analogi med vad som gäller för miljöbrott är\r\neftertraktansvärd. Riksåklagarens miljöbrottsenhet har också ansvar för ett\r\nfrivilligt samarbetsorgan där samtliga myndigheter, även tillsynsmyndigheter,\r\nmed anknytning till miljöbrottsbekämpning är representerade. Inom\r\nNaturvårdsverket finns också ett särskilt tillsyns- och föreskriftsråd. Detta\r\nskulle kunna tjänstgöra som modell för djurskyddet.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Utbildningsfrågor, punkt 5 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utbildning för djurskyddsinspektörer. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ422 yrkande 8 och 2003/04:MJ35\r\nyrkande 6 och avslår motion 2003/04:MJ37 yrkandena 5 och 6.\r\nStällningstagande\r\nDet finns för närvarande ingen obligatorisk utbildning eller något krav\r\npå utbildning för kommunernas djurskyddsinspektörer. Vi anser att ett\r\nsådant krav på utbildning bör införas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Utbildningsfrågor, punkt 5 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om veterinärutbildningen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ37 yrkandena 5 och 6 samt avslår motionerna 2002/03:MJ422\r\nyrkande 8 och 2003/04:MJ35 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nSamtliga i Sverige verksamma veterinärer har i dag en lagstadgad\r\nanmälningsplikt då det gäller djurskydd. Hantering av ett djurskyddsfall på\r\nett ur förvaltningssynpunkt korrekt sätt är därför en angelägenhet för\r\nhela veterinärkåren. Detta innebär att denna kompetens inte bara är en\r\nfråga om vidareutbildning utan också en fråga om grundutbildning. En kurs\r\ni förvaltningsrätt med särskild inriktning på veterinärens roll i det\r\nlagstadgade djurskyddet bör därför införas i veterinärutbildningen. Likaså\r\nbör regeringen, via Djurskyddsmyndigheten, garantera tillgången på\r\nfortbildningskurser med liknande innehåll till utexaminerade veterinärer.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Allmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor, punkt 6\r\n(v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om 3 § djurskyddslagen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ402 yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03:MJ322,\r\n2002/03:MJ386 yrkandena 1 och 11, 2002/03:MJ422 yrkande 4, 2002/03:MJ487\r\nyrkande 18, 2002/03:MJ488 yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ490 yrkande 1,\r\n2003/04:MJ37 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ221 yrkande 1, 2003/04:MJ272\r\nyrkandena 1-3 och 2003/04:MJ381.\r\nStällningstagande\r\nEnligt 3 § djurskyddslagen skall djur ges tillräckligt med foder och vatten\r\noch tillräcklig tillsyn. Någon definition av rekvisitet tillräcklig finns\r\ndock inte. I mindre besättningar kan formuleringen från djurskyddslagen\r\nfungera, men utvecklingen går åt det hållet att besättningarna blir större,\r\nvilket innebär att tolkningen blir svårare. Ju större besättningar\r\nutvecklingen går mot, desto mer angeläget är det att rekvisitet tillräcklig\r\ndefinieras för att ett gott djurskydd skall kunna garanteras inom all\r\ndjurhållning. Jag anser att regeringen bör se över 3 § djurskyddslagen i\r\ndetta syfte. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Allmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor, punkt 6\r\n(mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om djurskyddsregler. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ322, 2002/03:MJ490 yrkande 1, 2003/04:MJ37 yrkandena\r\n1 och 2 samt 2003/04:MJ381 och avslår motionerna 2002/03:MJ386 yrkandena\r\n1 och 11, 2002/03:MJ422 yrkande 4, 2002/03:MJ487 yrkande 18, 2002/03:MJ488\r\nyrkandena 1 och 3, 2003/04:MJ221 yrkande 1, 2003/04:MJ272 yrkandena 1-3\r\noch 2003/04:MJ402 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nReglerna om förprövning i djurskyddslagen är en mycket viktig åtgärd i\r\ndet förebyggande djurskyddsarbetet och det borde utnyttjas mer än vad som\r\nfallet är i dagsläget. Förprövningen bör omfatta samtliga aspekter inom\r\ngården som har menlig inverkan på djurskydd eller djurhälsa. Som exempel\r\nkan nämnas det förslag som Jordbruksverket gjorde i en skrivelse till\r\nregeringen år 2001 (dnr 34-4814/01). Förslaget gällde en förändring i 5\r\n§ djurskyddsförordningen så att prövningen också skall omfatta huruvida\r\ndjurskyddslagstiftningens krav gällande bete och utevistelse för djur kan\r\nuppfyllas. Riksrevisionens rapport tar även upp problematiken med\r\nslutbesiktningar som inte genomförs. Jordbruksverket föreslog i samma skrivelse\r\nen förändring av förprövningen till två steg, förhandsgodkännande respektive\r\nslutligt godkännande. Jag anser att detta förslag skall beaktas. Då det\r\när mycket viktigt med veterinär kompetens i förprövningen bör riksomfattande\r\nkrav införas på att länsveterinär tillsammans med länsstyrelsens\r\nbyggnadstekniska kompetens fattar beslut i dessa ärenden. I dag skiftar\r\ngranskningsrutinerna mycket mellan olika län.\r\nDjurskyddslagen är i sig radikal och om lagen följdes fullt ut skulle\r\ndjurhållningen se helt annorlunda ut än vad den gör i dag. Djurskyddslagen\r\när dock bara en ramlag och detaljregler meddelas av regeringen eller\r\nmyndigheter. Bestämmelserna kan då i praktiken bli mycket mindre radikala.\r\nDet behövs därför en statlig utvärdering av hur djurskyddslagen fungerar\r\ni praktiken. Detta skulle kunna vara en uppgift för Djurskyddsmyndigheten.\r\n\r\nInom husdjursnäringen pågår redan i dag ett arbete med att bättre kunna\r\nmäta, utvärdera och utveckla djurvälfärden. Ett flertal branschspecifika\r\ndjuromsorgsprogram finns etablerade. De djurrelaterade parametrar som\r\nanvänds i dag har i huvudsak karaktären av negativa indikatorer -\r\nregistrering av sjukdomsfrekvens, förekomst av smutsiga djur, förekomst av\r\nstereotypa beteenden. I dag finns ingen parameter för att utvärdera\r\nhuruvida djuren har möjlighet att utföra sina naturliga beteenden, vilket\r\nfår betraktas som en stor brist. Även i andra länder pågår ett arbete för\r\natt belysa djuromsorgsnivån på gårdsnivå. I ett franskt projekt fokuseras\r\nutvärderingen helt och hållet på djurbaserade parametrar. Systemet är\r\nintressant och inbegriper även frågan om möjlighet till naturligt beteende.\r\nI projektet har en handbok utarbetats för att användas vid gårdsbesök.\r\nEn sådan modell skulle kunna utvecklas i Sverige. Därigenom skulle ett\r\nsystem utvecklas som aktuella myndigheter kan använda vid utfärdande av\r\nföreskrifter och utprövning av ny teknik. Den handbok som är en del i\r\nsystemet skulle också kunna utgöra ett stöd vid tillsyn enligt djurskyddslagen.\r\n\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n7.      Allmänna internationella djurskyddsfrågor, punkt 7 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om internationell samordning. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ35 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ256\r\nyrkande 3, 2002/03:MJ284, 2003/04:MJ256 yrkande 3, 2003/04:MJ271 yrkandena\r\n1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 40.\r\nStällningstagande\r\nDen nya Djurskyddsmyndigheten får ansvaret för den centrala djurskyddstillsynen\r\nbeträffande samtliga djur som omfattas av djurskyddslagen. Vi anser att\r\nden nya Djurskyddsmyndigheten också skall ha uppgiften att samordna\r\nSveriges agerande i internationella organ, exempelvis FN, WTO och inom EU.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8.      Skärpning av EU:s djurskyddsbestämmelser, punkt 8 (fp, kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c) och\r\nAnita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om EU:s djurskyddsbestämmelser. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ487 yrkande 19.\r\nStällningstagande\r\nDe strängare svenska reglerna innebär kostnader för det svenska jordbruket,\r\nt.ex. kostnader för större utrymmen i djurstallar. Dessa kostnader är\r\nvisserligen motiverade från djurskyddssynpunkt. Då en god djuromsorg inte\r\nendast är en fråga för Sverige är det emellertid viktigt att arbeta för\r\nett gott djurskydd även i andra länder. Detta är således viktigt både i\r\nett etiskt perspektiv och från konkurrenssynpunkt. Den absoluta ambitionen\r\nmåste vara att skärpa EU:s djurskyddslagar efter svensk förebild. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n9.      Djurhållning och djurskötsel i allmänhet, punkt 9 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om spaltgolv. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:MJ490 yrkande 9 och avslår motionerna 2002/03:MJ242, 2002/03:MJ490\r\nyrkande 17 och 2003/04:MJ382 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDet har skett viktiga förbättringar i djurmiljön. Trots det tillbringar\r\nmånga djur stora delar av sitt liv på spaltgolv, något som alltmer\r\nifrågasätts av djurskyddsskäl. Jag anser att spaltgolv bör förbjudas. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n10.     Djurtransporter, punkt 10 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om djurtransporter. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:U324 yrkande 8 och 2002/03:MJ490 yrkande 19 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ256 yrkande 2, 2002/03:MJ386 yrkandena 2-7, 2002/03:MJ422\r\nyrkandena 5-7, 2002/03:MJ424 yrkande 18 i denna del, 2002/03:MJ487 yrkandena\r\n20 och 21, 2003/04:MJ221 yrkande 2, 2003/04:MJ256 yrkande 2, 2003/04:MJ367\r\nyrkandena 3 och 5 samt 2003/04:MJ431 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nI dag produceras mer nötkött inom EU än befolkningen efterfrågar. På grund\r\nhärav exporteras köttet med hjälp av generösa bidrag till länder utanför\r\nEU. Cirka 300 000 djur transporteras dessutom varje år sjövägen under\r\nvidriga förhållanden. För dessa betalas exportbidrag med cirka en miljard\r\nkronor varje år. Dessa bidrag orsakar alltså djurs lidande. Jag anser att\r\nEU bör avveckla alla bidrag för export av djur och att EU:s övriga bidrag\r\ntill djurtransporter och djurhållning i samband med transport inom jordbruket\r\navskaffas. Det bör vidare införas krav på kunskaper om djurs behov för\r\ndem som transporterar djur. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n11.     Slakt, punkt 11 (fp, kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c) och\r\nAnita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om regelverket för mobila slakterier. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:MJ487 yrkande 22 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ306, 2002/03:MJ347, 2002/03:MJ386 yrkande 16, 2002/03:MJ454\r\nyrkande 2, 2002/03:MJ490 yrkande 18 och 2003/04:MJ382 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen nuvarande svenska tillämpningen av EU:s regelverk vad gäller småskalig\r\nvidareförädling av livsmedel innebär avsevärda svårigheter för bl.a. mindre\r\nslakterier och andra livsmedelsförädlare. En positiv utveckling inom denna\r\nbransch förutsätter att regelverket omgående förenklas. Det finns många\r\nlantbrukare som gärna ser att möjligheten till slakt på gården via mobila\r\nslakterier eller närliggande gårdsslakterier blir verklighet. Det finns\r\nflera fördelar med mobila slakterier. De främsta fördelarna är att\r\ntransporter av levande djur kan kortas och t.o.m. undvikas, vilket i sin tur\r\nminskar stressen hos djuren. Regelverket måste förenklas och utformas så\r\natt dessa slaktformer underlättas. Vad som ovan anförs om att förenkla\r\nregelverket för mobila slakterier och gårdsslakterier bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n12.     Slakt, punkt 11 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kameraövervakning på slakterier och regelverket\r\nför mobila slakterier. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ490\r\nyrkande 18 och 2003/04:MJ382 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ306,\r\n2002/03:MJ347, 2002/03:MJ386 yrkande 16, 2002/03:MJ454 yrkande 2 och\r\n2002/03:MJ487 yrkande 22.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att man bör satsa på att underlätta för slakterier där slaktaren\r\nkommer till djuren i stället för tvärtom. Det kan vara mobila enheter\r\neller småskaliga slaktbodar. Hittills har EU motsatt sig mobila slakterier\r\nför annat än hägnat vilt och ren. Så länge de storskaliga slakterierna\r\nfinns kvar är det emellertid viktigt att arbeta mot den pågående utvecklingen\r\nmed allt färre och större slakterier som innebär onödigt långa transporter\r\nför djuren. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n13.     Höns, punkt 12 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hönshållning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:MJ490 yrkandena 15 och 16 samt avslår motionerna 2002/03:MJ350,\r\n2002/03:MJ386 yrkande 12, 2002/03:MJ454 yrkande 5, 2002/03:MJ459 yrkandena\r\n1 och 2, 2002/03:MJ490 yrkande 14 och 2003/04:MJ301 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nI den forskning som bedrivits i Sverige inom ramen för ny teknikprovning\r\nav modifierade burar visade det sig att hönorna inte alls använder de nya\r\nfunktionerna, dvs. sittpinne, sandbad och värprede, i den utsträckning\r\nman kunde förvänta. De modifierade burarna fungerar inte och borde inte\r\nha godkänts. Det är en från djurskyddssynpunkt mycket bristfällig\r\nkonstruktion som nu säljs på den svenska marknaden och som ett antal producenter\r\nredan har installerat. Kritiken växer mot de modifierade burarna utomlands.\r\nFramtidens djurhållning måste utgå från djurens behov. Modifierade burar\r\nmåste därför förbjudas. Även reglerna för frigående hönor måste ses över.\r\nHur frigående hönsen egentligen är kan diskuteras när det är mellan sju\r\noch nio höns per kvadratmeter och den s.k. frigången endast sker inomhus.\r\nMålet måste vara att hönsen inte skall hållas i större grupper än att de\r\nmår bra, och att de ska få möjlighet att vistas utomhus. Alla höns borde\r\nha det minst lika bra som de höns som producerar ekoägg. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n14.     Slaktkycklingar, punkt 13 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om slaktkycklingproduktionen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ402 yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:MJ277\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ351 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ386 yrkande\r\n13, 2002/03:MJ454 yrkande 3, 2002/03:MJ490 yrkande 13, 2003/04:MJ301\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ331 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nUppfödningen av slaktkyckling har under de senaste åren kritiserats starkt\r\nför att inte uppfylla dagens djurskyddslagstiftning. Kycklingen slaktas\r\nvid fem veckors ålder. De raser som används är framavlade för att vara\r\nmycket snabbväxande i sig. Den utformning slaktkycklingsproduktionen har\r\ni dag är inte förenlig med djurskyddslagen. Det är angeläget att en översyn\r\nav uppfödningsformen kommer till stånd snarast. Bland annat måste\r\nbeläggningsgraden minska och benhälsa och beteendestörningar åtgärdas.\r\nMiljöberikning måste införas där det blir krav på ströbädd och sittpinne\r\näven för matfågel. Jag anser att regeringen bör se över\r\nslaktkycklingsuppfödningen\r\ni syfte att förena slaktkycklingsproduktionen med djurskyddslagen. Detta\r\nbör ges regeringen till känna\r\n\r\n15.     Slaktkycklingar, punkt 13 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om slaktkycklinghanteringen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:MJ277\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ351 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ386 yrkande\r\n13, 2002/03:MJ454 yrkande 3, 2003/04:MJ301 yrkande 2, 2003/04:MJ331\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ402 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige föds 76 miljoner kycklingar upp för slakt varje år (år 2000),\r\nvilket innebär att i snitt två kycklingar slaktas varje sekund, dygnet\r\nrunt. Livet för en kyckling varar en dryg månad. I Sverige har kycklingarna\r\nendast två timmars mörker per dygn. Allteftersom kroppen växer till, kommer\r\nvärken. Rörelsefriheten är nästan obefintlig strax före slakt på grund av\r\nträngseln. Detta kan dock avhjälpas om kycklingarna får miljöer där de\r\nkan röra sig och därigenom träna muskler och skelett. Jag anser att dagens\r\nslaktkycklingsanläggningar bör utvecklas så att de ger djuren drägliga\r\nlevnadsförhållanden. Det är uppenbart att det behövs en översyn och\r\nförbättring av slaktkycklingshanteringen. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n16.     Grisar, punkt 14 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om grisars utevistelse och kastrering. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkandena 6 och 7 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ386 yrkandena 9 och 10, 2002/03:MJ454 yrkande 4,\r\n2003/04:MJ300 yrkande 1 och 2003/04:MJ367 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDe allra flesta grisar i Sverige föds upp i stora, bullriga och dammiga\r\nbyggnader, ofta utan dagsljus eller någon stimulans alls. I bästa fall\r\nfår grisarna lite halm, men de flesta kan fortfarande inte tillfredsställa\r\nsina naturliga instinkter att böka i jorden efter mat och att bygga bo\r\ndär suggan i lugn och ro kan föda sina kultingar. I djurfabrikens stressiga\r\noch ohälsosamma miljö får grisarna lätt magsår och lunginflammation.\r\nStressen och ledan tar sig också uttryck i stört beteende: de gnager på\r\njärnrören och biter varandra. De kommer sällan utomhus förrän de förs\r\ntill slakt eller andra uppfödare, trots att många av problemen med stress\r\noch dåliga lokaler kan undvikas om man låter grisarna gå utomhus i grupper\r\ni stället. Grisar bör därför ges lagstadgad rätt att vistas utomhus under\r\nsommaren.\r\nI Sverige kastreras årligen cirka en och en halv miljon hangrisar. Det\r\nsker innan grisen blivit två veckor, helt utan bedövning. Grisen riskerar\r\natt få infektioner och bråck av ingreppet. Att den känner smärta är säkert,\r\neftersom nervsystemet är fullt utvecklat även hos en liten gris. Från\r\ndjurskyddssynpunkt är kastreringen naturligtvis inte acceptabel. Jag anser\r\natt kastrering utan bedövning bör förbjudas. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n17.     Nötkreatur, punkt 15 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utevistelse för nötkreatur m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkandena 8 och 10-12 samt avslår motionerna\r\n2002/03:MJ283, 2002/03:MJ386 yrkandena 14 och 15, 2002/03:MJ454 yrkande\r\n6 och 2003/04:MJ300 yrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nDet har skett viktiga förbättringar i mjölkkornas miljö. Fler och fler\r\nladugårdar inreds för lösdrift. Det finns emellertid en hel del kvar att\r\ngöra för att förbättra kornas livsmiljö. Trots att djurskyddslagen stadgar\r\natt korna skall släppas ut på bete under sommaren innebär dispenserna\r\nfrån kravet att en del kor aldrig får komma ut. Tjurar och kalvar under\r\nsex månader omfattas inte alls av rätten att få gå ute. Det borde vara en\r\nsjälvklarhet att alla kor, tjurar och kalvar skall få vistas ute på\r\nsommaren.\r\nInomhus står de flesta kor uppbundna, vilket inte bara begränsar\r\nrörelsefriheten utan även kontakterna med artfränder. Den hårda aveln mot ökad\r\nmjölkproduktion gör att många kor blir utslitna och sjuka, framför allt\r\ni juvren. Djurhälsa måste prioriteras i såväl djurhållning som avel.\r\nKalvar blir friskare om de får dia som små och ingen kan förneka att födsel,\r\namning och kontakter mellan ko och kalv innehåller många naturliga\r\nbeteenden, som de enligt djurskyddslagen borde ha rätt till. I dag får de\r\nallra flesta nyfödda kalvar den gula livsviktiga råmjölken i hink, och\r\nkalven tas bort från mamman direkt efter födseln. En del bönder ersätter\r\näven mjölken med välling. Det är endast inom den ekologiska produktionen\r\nsom kalvarna har rätt att dia. Jag anser att korna skall få föda i speciella\r\nkalvningsboxar och att kalvarna skall få rätt att dia. Det ger utlopp för\r\ndet naturliga beteendet och ger friskare kalvar.\r\nHälften av de kalvar som mjölkkorna årligen måste föda för att mjölka är\r\nolönsamma tjurkalvar som inte kan konkurrera med kalvar av köttras. Vissa\r\nav dem skickas på export för att bli ljust spädkalvskött. För att köttet\r\nskall bli ljust stängs djuren in i små bås och får enbart flytande föda,\r\nsom leder till svår järnbrist med frossa, skakningar och ständiga diarréer.\r\nVisserligen är den här typen av uppfödning förbjuden i Sverige, men vi\r\nexporterar ändå svenska kalvar till sådan uppfödning och importerar sedan\r\nköttet. Detta är ett oacceptabelt sätt att kringgå svenska bestämmelser.\r\nSpädkalvsexporten bör förbjudas och importen av ljust spädkalvskött bör\r\nupphöra.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n18.     Hästar m.m., punkt 16 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hästmarknader. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:MJ365 och avslår motionerna 2002/03:MJ386 yrkande 8 och 2003/04:MJ385\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nIngen förnuftig privatperson handlar häst på hästmarknad. Här finns ingen\r\nveterinär, som kan besiktiga hästen före köp, och ingen möjlighet att i\r\nlugn och ro provrida för att känna om den häst man är intresserad av passar.\r\nI dag har hästmarknader blivit ett jippo, där affärerna som sker äger\r\nrum mellan hästhandlare, såväl stora som små. Hästarna som säljs kommer\r\nockså från hästhandlare. Ingen seriös hästägare kör sin häst till hästmarknad\r\noch riskerar att den transporteras söderut för slakt i Europa. Allmänheten\r\när bara publik och man försöker ge sken av att detta med hästmarknad är\r\nett sätt att bevara en tradition. Jag anser att hästmarknader bör förbjudas.\r\nDe är otidsenliga och härrör från en tid då synen var en annan än den\r\nsom den svenska djurskyddslagen genomsyras av. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n19.     Hundar och katter, punkt 17 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om frågor med anknytning till hund och katt. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ402 yrkandena 3-5 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ265 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ362 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ477,\r\n2003/04:MJ323 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ348, 2003/04:MJ371 yrkandena\r\n1-3, 2003/04:MJ441, 2003/04:MJ442, 2003/04:MJ443 och 2003/04:MJ448.\r\n\r\nStällningstagande\r\nHundar och katter som saknar tillsyn skapar i vissa kommuner stora problem\r\nsamtidigt som de är en djurskyddsfråga. Vid omhändertagandet av hundar\r\noch katter som vanvårdas och som orsakar problem är framför allt ansvarsfrågan\r\nviktig att lösa. Tillsynslagen för katt och hund, enligt dagens utformning,\r\nger endast ett litet stöd för kommuner, polis och djurhem. Ansvarsfrågan\r\när otydlig och ärendena hamnar ofta mellan stolarna vilket är ett brott\r\nmot djurskyddslagen. En uppdatering av lagen är därför angelägen. Jag\r\nanser att tillsynslagen samt frågor i anslutning till tillsynslagstiftningen\r\nbör ses över för att bli ett mer användbart verktyg i arbetet med tillsyn\r\nav katt och hund.\r\nEnligt 4 § djurskyddslagen skall djur hållas och skötas i en god djurmiljö\r\noch på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet\r\natt bete sig naturligt. I föreskrifter meddelas villkor för eller förbud\r\nmot viss djurhållning. När det gäller hägnade djur finns krav på berikning\r\nav den miljö djuret vistas i. Detta gäller bl.a. lantbrukets djur och\r\ndjurparksdjur. När det gäller hundgårdsmiljöer finns inga krav på särskild\r\nmiljöberikning trots att en hund i en rastgård kan tillbringa lika mycket\r\ntid i en hägnad miljö som ett djurparksdjur. Föreskrifterna bör utformas\r\nså att det inte är syftet med djurhållningen som är avgörande för om\r\nmiljöberikning krävs, utan den faktiska tiden ett djur tillbringar i hägn.\r\n\r\nI Sverige råder i dag förbud mot svans- och öronkupering av hund. Svans-\r\noch öronkupering är ett ingrepp som görs enbart av estetiska skäl. Då de\r\nstympade hundarna begränsas i sin förmåga att kommunicera med andra hundar\r\när förbud mot svans- och öronkupering en tillämpning av djurskyddslagen.\r\nNågot förbud mot att importera kuperade hundar finns emellertid inte.\r\nSom en följd av kuperingsförbudet i Sverige och som en markering av\r\nvärnandet av djurskyddet, anser jag att regeringen bör kartlägga förekomsten\r\nav svans- och öronkuperade hundar i syfte att, vid ett ökande antal, vidta\r\nåtgärder för att minska förekomsten.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n20.     Uppfödning av pälsdjur, punkt 18 (m, fp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m)\r\noch Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om pälsdjursnäringen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:Ju315 yrkande 3, 2003/04:MJ367 yrkande 8 och 2003/04:MJ473\r\nyrkande 17 och avslår motionerna 2002/03:MJ235, 2002/03:MJ243, 2002/03:MJ272\r\nyrkande 1, 2002/03:MJ286 yrkande 1, 2002/03:MJ299, 2002/03:MJ318,\r\n2002/03:MJ335, 2002/03:MJ455, 2002/03:MJ475, 2002/03:MJ485, 2003/04:MJ299\r\nyrkande 1 och 2003/04:MJ383.\r\nStällningstagande\r\nAv den information som hittills framkommit och det sätt varpå pälsdjursnäringen\r\nbedriver sin verksamhet finns inte skäl att införa förbud eller ytterligare\r\nlångtgående restriktioner för näringen. Konsumenterna köper päls i svenska\r\nbutiker oavsett ett förbud mot pälsuppfödning i Sverige. Om vi tillåter\r\nuppfödning av t.ex. mink i Sverige kan vi med lagar, regler och kontroller\r\nstyra denna uppfödning från djurskyddssynpunkt. Ett förbud mot uppfödning\r\ninnebär ett beroende av import utan möjlighet att påverka regler eller\r\nkontroller.\r\nDet behövs dock mer forskning för att se om minkens grundläggande behov\r\när tillgodosett enligt djurskyddslagen. Forskningen är viktig eftersom\r\ndet fortfarande råder delade meningar om djurens behov.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n21.     Uppfödning av pälsdjur, punkt 18 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förbud mot pälsfarmning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ383 och avslår motionerna 2002/03:MJ235, 2002/03:MJ243,\r\n2002/03:MJ272 yrkande 1, 2002/03:MJ286 yrkande 1, 2002/03:MJ299,\r\n2002/03:MJ318, 2002/03:MJ335, 2002/03:MJ455, 2002/03:MJ475, 2002/03:MJ485,\r\n2003/04:Ju315 yrkande 3, 2003/04:MJ299 yrkande 1, 2003/04:MJ367 yrkande\r\n8 och 2003/04:MJ473 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nVarje år avlivas ungefär 1,2 miljoner minkar och ett okänt antal chinchillor\r\noch kaniner i svenska pälsfarmar för sina pälsars skull. Minken är ett\r\nmycket aktivt djur med stort behov av rörelse och vatten. Men dessa behov\r\nkan inte tillfredsställas i de trånga ståltrådsburarna, vilket lett till\r\nstora problem med beteendestörningar. Vi anser att minkfarmning bör\r\nförbjudas. Föreskrifter för hur chinchillorna skall hållas saknas helt,\r\nvarför de närmaste reglerna att tillgå är föreskrifter för sällskapsdjur\r\noch Europarådskonventionen om skydd för animalieproduktionens djur. Av\r\nkonventionens nio krav uppfyller svenska chinchillafarmare dock bara två,\r\noch inte heller de svenska sällskapsdjursreglerna uppfylls. Man föder\r\nupp kaniner såväl för köttet som för pälsen. Kaninuppfödning sker i dag\r\nhelt utan kontroll, varför det är svårt att uttala sig om omfattningen\r\noch djurens situation. Att föda upp djur enbart för pälsproduktion är\r\ninte nödvändigt. Vi anser därför att pälsfarmning bör förbjudas. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n22.     Hund- och kattskinn, punkt 19 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hund- och kattskinn. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ405 yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2002/03:MJ476.\r\n\r\nStällningstagande\r\nPäls- och skinnindustrin i Sydostasien är skrämmande. Hundar knivhuggs\r\ntill döds och katter dränks eller kvävs med snaror. Det förekommer också\r\natt man flår katter och hundar levande. Skinnen exporteras till bl.a.\r\nSverige och den övriga EU-marknaden. Det är således tillåtet att importera\r\nhund- och kattskinn till Sverige. Import av hund- och kattskinn till\r\nSverige bör förbjudas. Det är viktigt att frågan inte förhalas utan att\r\nett importförbund av hund- och kattskinn införs skyndsamt.\r\nFör att påtryckningarna på de länder som tillåter detta djurplågeri skall\r\nöka bör Sverige ta initiativ till att ett förbud mot import av hund- och\r\nkattskinn införs i hela EU.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n23.     Djur i nöjesbranschen, punkt 21 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tjurfäktning. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ367 yrkande 16 och avslår motionerna 2002/03:MJ252 yrkandena 1\r\noch 2, 2002/03:MJ287, 2002/03:MJ341 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ373,\r\n2002/03:MJ414 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ439 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ458,\r\n2002/03:MJ462 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490 yrkandena 33 och 34,\r\n2003/04:MJ251 yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:MJ252 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet europeiska samarbetet syftar till fred och förståelse mellan folken.\r\nDet innebär att de olika länderna måste närma sig varandra med en ödmjuk\r\ninställning till varandras samhällen och kulturer. Å andra sidan är ett\r\nförtroendefullt samarbete inte möjligt om det inte bygger på vissa gemensamma\r\nnormer. Tjurfäktning är en frånstötande form av djurplågeri. När EU\r\nharmoniserar sina regler mot djurplågeri inom jordbruket och andra områden\r\när det inte rimligt att i längden acceptera tjurfäktning i dess nuvarande\r\nform. Sverige bör därför aktivt verka för att EU upprättar ett program\r\nför hur den djupt rotade folkliga tradition som tjurfäktning utgör kan\r\ntransformeras till en mer acceptabel form av underhållning som är i\r\növerensstämmelse med EU:s normer om djurskydd. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n24.     Djur i nöjesbranschen, punkt 21 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om djurskydd i djurparker och på cirkus. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkandena 33 och 34 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ252 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ287, 2002/03:MJ341\r\nyrkandena 1-3, 2002/03:MJ373, 2002/03:MJ414 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ439\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ458, 2002/03:MJ462 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:MJ251 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ252 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ367\r\nyrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nNumera gäller bestämmelsen i djurskyddslagen om att djur skall ha rätt\r\ntill ett naturligt beteende även för cirkusdjur. Det är viktigt att\r\ndjurskyddstillsynen för cirkusdjur efterlevs och att djuren ges ordentliga\r\nrastningsmöjligheter på uppehållsorterna. Kommunerna bör beakta det när\r\ntillstånd ges till plats för uppsättande av cirkusen. Cirkusdjurens\r\nkringflackande och instängda liv ger dock inte möjlighet till det, och man\r\nbör därför införa ett uttryckligt förbud mot användning av djur på cirkus\r\nsom inte finns i tamt tillstånd i Sverige.\r\nDjurparker innebär att djurarter som vanligtvis lever vilda hålls i hägn\r\nför människors nöje. Det kan under vissa betingelser vara berättigat för\r\nhotade arter där en avelsbas behövs eller där syftet är att öka förståelsen\r\nför djuren i fråga. Djurens utrymme i djurparker har successivt förbättrats,\r\nmen är fortfarande inte tillfredsställande i en del fall. Inga dispenser\r\nbör ges för hägn som inte uppfyller gällande krav.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n25.     Djur i pornografiska sammanhang, punkt 22 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tidelag. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ367 yrkande 17 och avslår motionerna 2002/03:MJ479 och 2002/03:MJ490\r\nyrkande 36.\r\nStällningstagande\r\nEnligt 16 kap. 13 § brottsbalken skall den som uppsåtligen eller av grov\r\noaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på\r\nannat sätt otillbörligen utsätter djur för lidande dömas för djurplågeri.\r\nInnan lagen ändrades var det emellertid själva handlingen som var\r\nkriminaliserad, dvs. tidelag var förbjudet. Nu krävs det en effekt, dvs. ett\r\ndjurplågeri, för straffbarhet. Som lagen är skriven finns det risk för\r\nolika tolkningar. Därför bör ett explicit förbud mot tidelag återinföras.\r\nDet finns ingen situation då det kan betraktas som legitimt att en\r\nmänniska utnyttjar ett djur sexuellt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n26.     Djur i pornografiska sammanhang, punkt 22 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om djur i pornografiska sammanhang. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 36 och avslår motionerna 2002/03:MJ479\r\noch 2003/04:MJ367 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nAnvändning av djur i pornografiska sammanhang är en grov kränkning av\r\ndjuret, vilket uttryckligen bör förbjudas. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n27.     Xenotransplantationer, punkt 24 (fp, kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om xenotransplantationer. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ367 yrkande 15.\r\nStällningstagande\r\nTransplantation av vävnad från djur till människor kallas xenotransplantation.\r\nI dag används xenotransplantation bl.a. vid behandling av diabetes, då\r\ninsulinproducerande celler från grisar injiceras i människokroppen. Tankar\r\nfinns på att i framtiden transplantera hela organ, t.ex. hjärtan eller\r\nnjurar, från djur till människor. Om ett djur i övrigt levt ett fullgott\r\nliv ser vi det som etiskt berättigat att ta organ från det djuret för att\r\ntransplantera det till människa om det kan minska människans lidande. Den\r\nmedicinska vetenskapens framsteg har väckt förhoppningar om att det i\r\nframtiden skall vara möjligt att föda upp djur med mänskliga organ, som\r\nvid behov skall kunna transplanteras till behövande människor. Det är\r\ninte acceptabelt att ett djur föds upp enbart i syfte att vara ett\r\nreservdelslager för människan, om det underminerar djurets möjligheter till\r\nnaturligt beteende eller om det till följd av det främmande organet får\r\nnedsatt välbefinnande. Då samhällets resurser till medicinsk forskning är\r\nbegränsade bör forskningen kring ersättning av mänskliga organ i första\r\nhand syfta till utveckling av konstgjorda organ eller organ som inte kräver\r\nen djurkropp för att kunna odlas. Det är viktigt att de etiska ramarna\r\nför xenotransplantation diskuteras och blir föremål för politiska beslut.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n28.     Grytjakt, punkt 25 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om grytjakt. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:MJ273 yrkande 3 och 2003/04:MJ372.\r\nStällningstagande\r\nGrundläggande för svensk djurskyddslagstiftning är att djur skall behandlas\r\nväl och få sina arttypiska behov och beteenden väl tillgodosedda. Grytjakt\r\när en grym företeelse som går ut på att jakthundar skall lära sig att\r\ndriva ut räv ur gryt eller markera var grävlingar gömmer sig. Hundar tränas\r\npå levande grävlingar. Cirka 50 grävlingar sitter fångna på detta sätt\r\nrunt om i landet. Fram till år 1937 höll man även rävar, vilket upphörde\r\nav djurskyddshänsyn. Denna form av djurplågeri bör förbjudas. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n29.     Övriga djurskyddsfrågor, punkt 26 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förädlingsstöd. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ367 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ490 yrkandena 21\r\noch 22, 2003/04:MJ204 och 2003/04:MJ367 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDen svenska synen på djurhållning måste få genomslag i hela Europa. Detta\r\nför djurens skull, men också för den svenska livsmedelsnäringens skull.\r\nDet är inte bra att svenska bönder får en konkurrensnackdel på grund av\r\nandra länders svaga djurskyddslagstiftning. I avvaktan på strängare regler\r\nbör EU ge stöd till investeringar för förbättrat djurskydd, utöver vad\r\nlagstiftningen kräver. Strävan måste vara att svenska bestämmelser på\r\ndjurskyddsområdet skall tjäna som vägledning för arbetet inom EU. Det bör\r\nvara möjligt att bevilja förädlingsstöd till företag som vill utveckla\r\nprodukter vars mervärde består i att särskilda djurskyddshänsyn tagits.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n30.     Övriga djurskyddsfrågor, punkt 26 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om genetiskt betingade defekter m.m. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkandena 21 och 22 samt avslår motionerna\r\n2003/04:MJ204 och 2003/04:MJ367 yrkandena 1 och 7.\r\nStällningstagande\r\nImport av djur eller produkter från djur som genmanipulerats eller behandlats\r\nmed tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte bör förhindras.\r\nAntibiotika skall bara få ges till sjuka djur. Det är alldeles fel att\r\navla djur så hårt som t.ex. rasen belgisk blå. Dess ben orkar knappt bära\r\ndjurets kroppstyngd, och kon kan inte föda sina kalvar utan kejsarsnitt\r\nvarje gång. Dessa och andra raser med genetiskt betingade defekter samt\r\nmånga högproduktionsavlade höns och kycklingar som har ständig växtvärk\r\nskall inte få användas i Sverige. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n31.     Veterinärväsendets organisation, punkt 27 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om veterinärorganisationen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ35 yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkande\r\n6, 2003/04:MJ367 yrkande 19 och 2003/04:MJ431 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet har ställt sig bakom en oberoende utredning om situationen\r\nför privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer. Det är\r\nviktigt att denna utredning ger en allsidig spegling av veterinärorganisationen.\r\nAv de ca 2 000 veterinärer som i dag är verksamma är ca 300\r\ndistriktsveterinärer,\r\n70 besiktningsveterinärer samt 40 länsveterinärer. Distriktsveterinärerna\r\nbehandlar ca 450 000 djur per år, varav knappt 180 000 är lantbrukets\r\ndjur. En konkurrenssituation har uppstått vad gäller behandlingen av\r\nsällskapsdjur. Riksrevisionens rapport speglar länsveterinärernas stora\r\nbetydelse för djurskyddstillsynen. De har ålagts nya uppgifter utan\r\nmedföljande resurser. I den av riksdagen beställda utredningen om\r\nveterinärorganisationens verksamhet bör situationen för privata och\r\ndistriktsanställda\r\nveterinärer följas upp. Vidare bör det göras en översyn över medelstilldelningen\r\ntill länsveterinärernas verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n32.     Huvudmannaskapet för försöksdjursveterinärer, punkt 28 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om försöksdjursveterinärer. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ402 yrkande 8 och avslår motionerna 2003/04:MJ230 och\r\n2003/04:MJ440.\r\nStällningstagande\r\nTill verksamheter som bedriver djurförsök finns försöksdjursveterinärer\r\nknutna. Dessa veterinärer är ofta anställda av den som bedriver verksamheten,\r\nvilket kan innebära en svår intressekonflikt för veterinärerna. Jag anser\r\natt regeringen bör se över möjligheten att ändra huvudmannaskapet för\r\nförsöksdjursveterinärer i syfte att skilja tillsyn från verksamhet. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Tillsynens finansiering genom kommunala avgifter, punkt 2 (m)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders Johansson\r\n(m) anför:\r\nVi vill framhålla att ambitionen för djurskyddet måste stå i proportion\r\ntill de resurser som anvisas. Revisionen föreslog att regeringen skulle\r\nfå i uppdrag att överväga om regelverket skulle förändras och hur\r\nresursbehovet skall tillgodoses.\r\nMot bakgrund av detta och mot bakgrund av revisionens granskning vill vi\r\nframhålla att den principiellt riktiga fördelningen av kostnaderna är att\r\nmyndighetsutövning skall bekostas av allmänna medel. Däremot är det rimligt\r\natt kontroller föranledda av brister betalas av den felande. Anammas detta\r\nsynsätt uppfylls Riksrevisionens krav på lika behandling mellan djurägare\r\ni olika kommuner.\r\nRiksrevisionens påpekande att avgifterna, i vissa kommuner, inte står i\r\nproportion till verksamheten innebär de facto att djurägare genom\r\navgiftssystemet betalar till kommunens övriga verksamhet. Detta innebär således\r\nen form av extra kommunal utdebitering för vissa grupper.\r\nOrdinarie rutinkontroller bör inte få avgiftsbeläggas.\r\n\r\n\r\n2.      Djurtransporter, punkt 10 (fp)\r\nSverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp) anför:\r\nDjurhållningen måste garantera djuren ett värdigt liv och en anständig\r\ndöd. Djur bör i första hand inte betraktas som handelsvaror utan som\r\nlevande varelser. En dålig djurhållning är inte bara etiskt oförsvarbar\r\nutan innebär även en hälsorisk för konsumenten.\r\nFolkpartiet anser att Sverige i EU inte får förtröttas i arbetet med att\r\nminimera tiden för djurtransporter samt arbetet med att slakt sker så\r\nnära djurens uppfödningsplatser som möjligt.\r\nAnsenliga belopp betalas ut i bidrag till export av levande djur. Folkpartiet\r\nanser att Sverige inom EU bör verka för ett borttagande av exportbidragen.\r\nDet är bl.a. dessa subventioner som gör djurtransporterna lönsamma. Som\r\nett första steg bör samtliga medlemsstater kontrollera att EU:s djurskydds-\r\noch transportdirektiv följs innan bidrag utbetalas.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Hundar och katter, punkt 17 (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\n\r\nAtt människor hotas, skadas och till och med dödas av s.k. kamphundar får\r\naldrig accepteras. Under åren 2002 och 2003 har det inträffat flera\r\nallvarliga tillbud med sådana hundar i Sverige. I länder som Tyskland,\r\nStorbritannien och USA har flera människor dödats till följd av angrepp\r\nfrån kamphundar. Flera europeiska länder har en restriktiv lagstiftning\r\nvad gäller dessa typer av hundar. Jag anser att det är viktigt att man\r\nförebygger skador och andra negativa konsekvenser ytterligare i Sverige.\r\nDärför bör djurskyddsförordningen om vad som är en farlig hund förtydligas\r\noch tillämpas effektivare. Polisen behöver få ett klart och tydligt\r\nregelverk vad gäller omhändertagande av hundar.\r\n\r\n\r\n4.      Veterinärväsendets organisation, punkt 27 (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nDagens svenska veterinärväsende har uppenbara brister på grund av\r\nJordbruksverkets dubbla roller som leder till jävsituationer och osund\r\nkonkurrens.\r\nDetta riskerar att få negativa konsekvenser för veterinärvården.\r\nKonkurrenssituationen för privatpraktiserande veterinärer är ohållbar på grund\r\nav att Jordbruksverket genom distriktsveterinärsorganisationen (DVO)\r\nbedriver veterinärverksamhet och konkurrerar med privata veterinärer\r\nsamtidigt som man har myndighetsansvaret. Sex av tio distriktsveterinärer\r\nuppger att det finns en konfliktsituation mellan de två rollerna som\r\nvårdare och myndighetsperson. Dessutom subventioneras DVO:s verksamhet via\r\nskattsedeln, vilket snedvrider konkurrensen till nackdel för privatpraktiserande\r\nveterinärer.\r\nDistriktsveterinärerna behandlar lantbrukets djur i mindre utsträckning\r\nän tidigare och behandlingar av sällskapsdjur har ökat i motsvarande grad.\r\nDet har medfört att de två veterinärgrupperna i allt större omfattning\r\narbetar med samma målgrupper. Det finns därför svaga skäl för staten att\r\nvara huvudman för distriktsveterinärerna.\r\nPå förslag av Riksdagens revisorer beslutade riksdagen föregående riksmöte\r\natt ge regeringen i uppdrag att tillsätta en oberoende utredning med\r\nuppdrag att lösa problemen med fördelningen av det statliga bidraget till\r\nDVO, statens ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller,\r\ndvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som myndighetsutövare och\r\npraktiserande veterinärer. Det är beklagligt att någon utredning ännu\r\ninte är tillsatt. Jag vill understryka vikten av att utredningen påbörjar\r\nsitt arbete snarast.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Motioner om djurförsök, punkt 30 (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nUtskottet har valt att behandla de motioner som gäller djurförsök i\r\nförenklad form. Jag motsätter mig inte detta. Samtidigt vill jag lyfta fram\r\nnågra frågor inom området som särskilt viktiga.\r\nDet är viktigt att djurskyddslagen ändras så att användningen av djurförsök\r\ninom utbildningsväsendet endast tillåts i utbildningar där studenten kommer\r\natt använda djurförsök i sin kommande yrkesverksamhet. Vidare bör\r\nlagstiftningen ändras så att det vid svenska universitets- och\r\nhögskoleutbildningar\r\ninte skall vara obligatoriskt att delta i laborationer med djurförsök.\r\nDessutom bör studenter och forskare ges ökad utbildning i alternativa\r\nmetoder till djurförsök.\r\nArbetet med att minimera plågsamma djurförsök måste bedrivas med kraft\r\ninom EU. Det är viktigt att kemikalieindustrin samarbetar kring testning\r\nav kemikalier, så att ett och samma ämne inte testas flera gånger. Det\r\nbehövs mer forskning kring och information om alternativa testmetoder som\r\ninte inkluderar djurförsök. Det är viktigt att testverksamheten i Europa\r\när uppdaterad med de senaste vetenskapliga rönen och testmetoderna.\r\nDjurförsök skall inte tillåtas om alternativa metoder finns eller om resultaten\r\ninte kan delas av alla eventuella producenter av kemikalien i fråga.\r\nEnligt 49 § djurskyddsförordningen skall djurförsök föregås av en etisk\r\nprövning där försökets betydelse skall vägas mot djurets lidande. Ett\r\ninte helt lyckat förhållande är att de djurförsöksetiska nämnderna är\r\nsammansatta av till hälften lekmän och till hälften forskare och\r\ndjurförsökspersonal, medan företrädare för djurskyddsintresset ej är\r\nrepresenterade.\r\nReglerna för de djurförsöksetiska nämndernas sammansättning och arbetssätt\r\nbehöver revideras. Det är angeläget att nödvändig kompetens finns\r\nrepresenterad i nämnderna, att de förtroendevalda lekmännen ges tillräcklig\r\nutbildning för sitt uppdrag samt att företrädare för djurskyddsorganisationer\r\nskall vara representerade.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFramställningen\r\nFramställning 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående\r\ndjurskyddstillsynen:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört\r\nom att regeringen snarast skall återkomma till riksdagen med en redovisning\r\nav de åtgärder som vidtagits med anledning av granskningen av\r\ndjurskyddstillsynen.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:MJ33 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen senast i samband med budgetpropositionen\r\nför år 2005 redovisar hur resursbehovet inom djurskyddet skall tillgodoses\r\nsamt om uppgifterna eller regelverket till någon del behöver omprövas.\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagändring\r\nså att kommunernas samarbete om djurskyddstillsynen underlättas, i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör överväga om det behövs förändringar i\r\nregleringen av hur det lokala djurskyddsarbetet finansieras, varvid förutom\r\nfinansiella aspekter även bör beaktas vikten av att djurhållare i olika\r\ndelar av landet behandlas på ett så långt möjligt likvärdigt sätt.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur\r\ntillräckliga resurser till länsveterinärerna kan säkerställas.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att regeringen uppmärksammar behovet av en förbättrad\r\nstyrning och en väl fungerande uppföljning av djurskyddsarbetet.\r\n6. Riksdagen begär att regeringen snarast, i enlighet med riksdagens\r\ntidigare beslut, tillsätter en utredning om nya organisatoriska lösningar\r\nför den fältveterinära verksamheten.\r\n7. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen\r\nmed redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens\r\ngranskning.\r\n2003/04:MJ34 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen redovisar vilka åtgärder som\r\nvidtagits med anledning av Riksrevisionens granskning av djurskyddstillsynen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att myndighetsutövning skall bekostas av allmänna medel.\r\n2003/04:MJ35 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en uppföljning av Riksrevisonens rapport.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den nya Djurskyddsmyndigheten också skall ha till uppgift\r\natt samordna Sveriges agerande i internationella organ.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att kommunerna upprättar en tillsynsplan.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att underlätta samverkan över kommungränserna vad avser\r\ninspektörsverksamheten.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en allsidig spegling av veterinärorganisationen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av adekvat utbildning för djurskyddsinspektörer.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att djursjukdomsdatabasen snarast bör upprättas.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillsynsavgifter.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättrade rutiner vad gäller information och rapportering\r\ntill och från EU.\r\n2003/04:MJ36 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att kommunernas självstyre måste värnas och att de\r\ndärmed själva skall avgöra taxesättningen för tillsyn.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att kommunerna skall ges möjlighet att samordna sin\r\ntillsynsverksamhet med andra kommuner samt att differentiera taxorna med\r\nhänvisning till exempelvis aktivt miljöarbete.\r\n2003/04:MJ37 av Gunnar Goude (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nförprövningsinstrumentet bör breddas till att hantera samtliga aspekter inom\r\ngården som är av betydelse för djurskydd eller djurhälsa, t.ex. så att\r\ndjurskyddslagstiftningens krav gällande bete och utevistelse för djur kan\r\nuppfyllas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att krav\r\ninförs på att länsveterinär deltar i beslut rörande förprövning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nvidtar de åtgärder som krävs för att förbättra verkställigheten hos\r\npolismyndigheten då det gäller omedelbart omhändertagande av djur.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen verkar för att motsvarande utveckling\r\ninom åklagarämbetet som skett inom miljörättens område också initieras då\r\ndet gäller djurskyddsrätt.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en\r\nsärskild kurs i förvaltningsrätt med fokus på veterinärens roll i det\r\nlagstadgade djurskyddet införs i veterinärutbildningen.\r\n6. Riksdagen begär att regeringen, via Djurskyddsmyndigheten, garanterar\r\ntillgången på fortbildningskurser med liknande innehåll till utexaminerade\r\nveterinärer.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU avvecklar alla bidrag för export av djur och att EU:s\r\növriga bidrag till djurtransporter och djurhållning inom jordbruket\r\navskaffas.\r\n2002/03:MJ235 av Jeppe Johnsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att inte fatta ensidiga beslut om svensk pälsdjursnäring innan EU:s\r\nkommande regelverk på området är på plats.\r\n2002/03:MJ242 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att det skall bli tillåtet med s.k. kodressörer.\r\n2002/03:MJ243 av Cecilia Widegren (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en fortsatt svensk minknäring.\r\n2002/03:MJ252 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud mot vilda och exotiska djur på cirkus.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strängare regler vad gäller djurskydd för övriga domesticerade\r\ndjur i cirkusverksamhet.\r\n2002/03:MJ256 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (båda kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att den svenska regeringen arbetar för att EU skall\r\nkartlägga och dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts vid transporter\r\nav levande djur mellan EU:s olika medlemsländer.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen i en skrivelse redogör för vilka\r\nåtgärder den har vidtagit inom EU och i andra internationella forum för\r\natt främja bättre djurhållning och djurskydd.\r\n2002/03:MJ265 av Lars Wegendal m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om aggressiva hundar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att 19 a § djurskyddsförordningen överförs till lagen\r\nom tillsyn över hundar och katter.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att det räcker att ett eller två av kraven i 19 a §\r\ndjurskyddsförordningen uppfylls för att ett förbud skall kunna meddelas.\r\n\r\n2002/03:MJ272 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda pälsdjursuppfödning vad gäller minkar, kaniner,\r\nchinchillor, rävar och andra djur som hålls för pälsproduktion.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige\r\nverkar för importförbud av päls kommen från djur fångade i bensax eller\r\nkroppsfälla.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige\r\ni internationella sammanhang verkar för att bensax eller kroppsfälla skall\r\nförbjudas som fångstmetoder.\r\n2002/03:MJ277 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen ska följa upp tillämpningen av djurskyddslagen\r\nså att dess krav följs när det gäller tillämpningen i produktionen av\r\nslaktkyckling.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen att snabbväxande kycklingraser\r\nskall förbjudas.\r\n2002/03:MJ283 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom export av levande kalvar och lamm för slakt i annat land.\r\n2002/03:MJ284 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet att regeringen i internationella forum arbetar för att\r\ntvångsmatning av djur förbjuds i fler länder.\r\n2002/03:MJ286 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att snarast avveckla uppfödningen av pälsdjur.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Sveriges roll i det internationella arbetet för pälsdjurens\r\nvälfärd.\r\n2002/03:MJ287 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom stärkt skydd för djur inom nöjesbranschen.\r\n2002/03:MJ299 av Johnny Gylling och Holger Gustafsson (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbud mot svensk pälsdjursnäring.\r\n2002/03:MJ306 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom slakt av djur i Sverige.\r\n2002/03:MJ309 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (båda mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder vilka problem som kan uppstå med\r\nexotiska djur som sällskapsdjur och föreslår åtgärder för att komma till\r\nrätta med dessa problem.\r\n2002/03:MJ318 av Birgitta Carlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att låta pälsnäringen finnas kvar i Sverige.\r\n2002/03:MJ322 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (båda mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om samordning av lagstiftning rörande djur och angränsande frågor.\r\n\r\n2002/03:MJ335 av Margareta Andersson och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att värna den svenska landsbygden och avvakta sittande utredning om\r\npälsdjursnäringen innan beslut fattas om dess fortsatta verksamhet.\r\n2002/03:MJ341 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strängare regler vad gäller djurskydd för djur i djurparker.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda delfiner i djurparker, då djurparkerna inte kan\r\ntillgodose dessa djurs arttypiska intressen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda vad momssänkningen på entréer till djurparksbesök\r\ninneburit för forskning kring djurarters mångfald och djurens naturliga\r\nbeteende.\r\n2002/03:MJ347 av Joe Frans (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom koscher- och halalslakt.\r\n2002/03:MJ350 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att hönsen snarast skall bli fria.\r\n2002/03:MJ351 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om produktion av slaktkycklingar i Sverige.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avel av kycklingar inom EU.\r\n2002/03:MJ362 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav tillämpningar av den svenska djurskyddsförordningen om vad som är en\r\nfarlig hund.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att stifta en tydlig lag vad gäller omhändertagande av hundar,\r\ngällande både märkta och omärkta kamphundar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa importstopp för kamphundar.\r\n2002/03:MJ365 av Claes Roxbergh och Maria Wetterstrand (båda mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om hästmarknader.\r\n2002/03:MJ373 av Louise Malmström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att överväga skärpning av djurskyddslagen samt utesluta dispens vad\r\ngäller etiskt tveksam hantering av djur där nyttosyfte saknas.\r\n2002/03:MJ386 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att djurskyddsmyndigheten bör ges i uppdrag att utreda hur den\r\nsvenska djurskyddslagen kan implementeras bättre på alla djurskyddsområden\r\noch djur som den omfattar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU verkar för att EU avskaffar exportbidragen\r\nhelt.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU verkar för att alla djurtransporter bör\r\nvara så korta som möjligt och med en absolut maximumgräns på 8 timmar för\r\nalla djur.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU verkar för att inspektioner av alla\r\ntransporterade djur sker vid slutdestinationen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU verkar för att utbildade och certifierade\r\nförare vid regelbrott blir av med sin licens.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU verkar för större utrymme för alla djur\r\nvid transport och maximalt två våningar vid transport per djurtransport.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU verkar för att ackordsystem förbjuds vid\r\ndjurtransportshantering.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att traditionella djurmarknader avskaffas.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att grisar får en lagstiftad rätt att vistas utomhus.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kastrering av galtar bör förbjudas, men under en\r\növergångsfas kan det vara tillåtet med bedövning.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att så länge bidragssystemet finns kvar skall djurägaren\r\ntvingas visa upp intyg från veterinär, högst tre månader gammalt, som\r\nvisar att vederbörande sköter sina djur väl och enligt svensk djurskyddslag.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inga dispenser delas ut för fortsatt burhållning av\r\nhönor.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en utredning bör tillsättas för att främja mindre,\r\nindustriell slakt av fjäderfän.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inga fler dispenser skall tillåtas att delas ut för\r\natt lantbrukare skall slippa släppa ut kor på bete.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att även tjurar och kalvar skall omfattas av rätten att\r\nfå gå ute.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att slakt av kaniner enbart skall tillåtas på slakterier\r\ngodkända för ändamålet.\r\n2002/03:MJ405 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ge husdjurstekniker rätt att ställa diagnos och behandla djur.\r\n2002/03:MJ414 av Tasso Stafilidis och Sven-Erik Sjöstrand (båda v):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nförändringar i djurskyddslagen som innebär att icke-domesticerade djur inte\r\nskall få hållas i djurparker eller liknande anläggningar om det huvudsakliga\r\nsyftet är offentlig förevisning av djuren.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av reglerna för hur\r\ndjur skall hållas i djurparker och liknande anläggningar mot bakgrund av\r\natt reglerna i dag inte garanterar djuren de möjligheter till ett naturligt\r\nliv som de borde ha rätt till.\r\n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bättre djurhållning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att maxtiden för slakttransporter skall vara åtta timmar.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att slakt skall ske så nära djurens uppfödningsplatser som\r\nmöjligt.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige inom EU skall verka för ett borttagande av exportbidragen\r\noch sänkta handelshinder för import.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk utbildning för djurskyddsinspektörer.\r\n2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om djurskydd och djurhälsovård.\r\n2002/03:MJ429 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djurskydd.\r\n2002/03:MJ439 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (båda v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att icke-domesticerade djur inte skall få förevisas på cirkus.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förhållandena för de djur som deltar i cirkusar skall\r\nförbättras.\r\n2002/03:MJ454 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djur som livsmedelsobjekt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att slakten skall övervakas.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om slaktkycklingsproduktionen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kastrering av grisar.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om burhållningen av hönor.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud mot att hålla kor uppbundna delar av året.\r\n2002/03:MJ455 av Tasso Stafilidis (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom införande av förbud mot farmning av pälsdjur.\r\n2002/03:MJ458 av Tasso Stafilidis (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom införande av en etisk prövning inför användande av djur inom nöjesindustrin.\r\n\r\n2002/03:MJ459 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inte bevilja dispenser från kraven om hållning av burhöns.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att dra tillbaka alla nya dispenser som beviljats efter år 2002.\r\n\r\n2002/03:MJ462 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djur som nöjesobjekt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djur i spelverksamhet.\r\n2002/03:MJ475 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom djur som pälsobjekt.\r\n2002/03:MJ476 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom importförbud av hund- och kattskinn samt krav på ursprungsmärkning av\r\npälsprodukter.\r\n2002/03:MJ477 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom körkort för hundägare och uppfödare samt förbud mot vissa s.k.\r\ndressyrmetoder och viss användning av hundar.\r\n2002/03:MJ479 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en förstärkning av djurskyddslagen som innebär ett förbud\r\nmot att använda djur i pornografiska sammanhang.\r\n2002/03:MJ485 av Christer Skoog m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att avvakta utredningen om pälsdjursuppfödningen.\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av tillämpningen av djurskyddslagen.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skärpa EU:s djurskyddslagar efter svensk förebild.\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skärpa EU:s transportdirektiv.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att slopa EU:s stöd och subventioner för transporter av\r\nlevande djur.\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förenkla regelverket för mobila slakterier och\r\ngårdsslakterier.\r\n23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bibehålla djurskyddstillsynen på kommunal nivå.\r\n2002/03:MJ488 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det djuretiskt hållbara samhället.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en årlig skrivelse till riksdagen.\r\n2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en statlig utredning om djurskyddslagens genomförande.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utevistelse för grisar.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud mot kastrering av obedövade grisar.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utevistelse för tjurar, kor och kalvar.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud mot spaltgolv.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om djurhälsa i avel och djurhållning.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kalvningsboxar och diande.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om spädkalvsexport.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn av slaktkycklinghanteringen.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om dispenser för gamla hönsburar.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbud mot modifierade hönsburar.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn av reglerna för frigående hönor.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbud mot elpådrivare.\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att underlätta för mobila slakterier.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på kunskaper hos djurtransportörer om djur och deras\r\nbehov.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om import av djur som är genmanipulerade eller behandlats\r\nmed tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte.\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om raser med genetiskt betingade defekter.\r\n33.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om cirkusdjur.\r\n34.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om djurparker.\r\n36.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om användning av djur i pornografiska sammanhang.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Ju315 av Cecilia Widegren (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fortsatt svensk pälsnäring.\r\n2003/04:MJ202 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förbud för privatpersoner att importera giftiga ormar.\r\n2003/04:MJ204 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att förenkla och förkorta hanteringstiderna vid import av försöksdjur.\r\n\r\n2003/04:MJ221 av Viviann Gerdin och Eskil Erlandsson (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att god jordbrukarsed även skall innefatta god djurhållning.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU:s subventioner vid transport av levande djur snarast\r\nupphör.\r\n2003/04:MJ230 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av lagändringar för att förhindra att försöksdjursveterinärer\r\nkan vara anställda av dem de skall granska.\r\n2003/04:MJ251 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud av vilda och exotiska djur på cirkus.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strängare regler vad gäller djurskydd för övriga domesticerade\r\ndjur i cirkusverksamhet.\r\n2003/04:MJ252 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strängare regler vad gäller djurskydd för djur i djurparker.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda delfiner i djurparker, då djurparkerna inte kan\r\ntillgodose dessa djurs arttypiska intressen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda vad momssänkningen på entréer till djurparksbesök\r\ninneburit för forskning kring djurarters mångfald och djurens naturliga\r\nbeteende.\r\n2003/04:MJ256 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (båda kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att Sverige inom EU verkar för en förbudslagstiftning\r\nmot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att den svenska regeringen arbetar för att EU skall\r\nkartlägga och dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts vid transporter\r\nav levande djur mellan EU:s olika medlemsländer.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den i en skrivelse bör redogöra för vilka åtgärder den har\r\nvidtagit inom EU och i andra internationella forum för att främja bättre\r\ndjurhållning och djurskydd.\r\n2003/04:MJ270 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djur som försöksobjekt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djurförsöksstatistiken.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om transgena försöksdjur.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att användningen av försöksdjur skall halveras.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om plågsamma djurförsök.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om försöksdjur inom utbildningsväsendet.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djurskyddsorganisationernas talerätt och möjlighet att överklaga\r\nbesluten.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utvärdering av djurförsök.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om etologisk kompetens i de djurförsöksetiska nämnderna.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de djurförsöksetiska nämnderna tillförs kompetens om\r\nalternativa metoder.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de djurförsöksetiska nämndernas status ändras från\r\nrådgivande till beslutande.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om föreskrifter för vård och skötsel av försöksdjur.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om apor i försök.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att föreskrifter och de allmänna råden skall vara\r\ntidsbegränsade.\r\n2003/04:MJ271 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den internationella djurpolitiken.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en större analys av det djurpolitiska arbetet.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att initiera en större diskussion med allmänheten och berörda\r\norganisationer i ämnet.\r\n2003/04:MJ272 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det djuretiskt hållbara samhället.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tydliggörandet av målen för ett djuretiskt hållbart samhälle.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla indikatorer som kan användas för att mäta\r\nsamhällsutvecklingen på det djuretiska området.\r\n2003/04:MJ273 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om grytjakt.\r\n2003/04:MJ299 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda pälsdjursuppfödning vad gäller minkar, kaniner,\r\nchinchillor, rävar eller andra djur som hålls för pälsproduktion.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige verkar för importförbud av päls kommen från djur\r\nfångade i bensax, snara eller kroppsfälla.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige i internationella sammanhang verkar för att bensax,\r\nsnara eller kroppsfälla skall förbjudas som fångstmetoder.\r\n2003/04:MJ300 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att grisar får en lagstiftad rätt att vistas utomhus.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inga fler dispenser skall tillåtas att delas ut för att\r\nlantbrukare skall slippa släppa ut kor på bete.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att även tjurar och kalvar skall omfattas av rätten att få gå\r\nute.\r\n2003/04:MJ301 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inga dispenser delas ut för fortsatt burhållning av hönor.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en utredning bör tillsättas för att främja mindre industriell\r\nslakt av fjäderfän.\r\n2003/04:MJ317 av Leif Björnlod (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett totalt förbud för hållande av exotiska djur.\r\n2003/04:MJ323 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hemlösa djur.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en kattansvarsutredning.\r\n2003/04:MJ331 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en total översyn av dagens slaktkycklingsproduktion.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att regeringen intensifierar arbetet på EU-nivå för\r\natt få fram en bra gemenskapslagstiftning som täcker in hållande och\r\nskötsel av slaktkycklingar.\r\n2003/04:MJ348 av Britt-Marie Lindkvist m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av ett regelverk som ger polisen ett bättre stöd för\r\natt kunna vidta åtgärder mot kamphundar.\r\n2003/04:MJ363 av Birgitta Carlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att öppna möjligheten till att delegera beslutanderätt i djurskyddsfrågor\r\ntill personal anställd i annan kommun.\r\n2003/04:MJ367 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förädlingsstöd till företag som vill utveckla produkter vars\r\nvärde delvis består i att särskilda djurskyddshänsyn tagits.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att exportstödet\r\nför levande djur bör avskaffas.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU:s djurtransportdirektiv.\r\n6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur\r\nregler om bedövning av djur vid kastrering skall införas i djurskyddslagen.\r\n7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändringar\r\ni djurskyddslagen i syfte att förbjuda sådana genetiska modifieringar som\r\nmedför lidande för djuret, underminerar dess möjligheter till naturligt\r\nbeteende eller medför nedsatt välbefinnande.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om pälsdjursnäringen.\r\n9. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring\r\nav djurskyddslagen så att användning av djurförsök inom utbildningsväsendet\r\nendast tillåts i utbildningar där studenten kommer att använda djurförsök\r\ni sin kommande yrkesverksamhet.\r\n10.        Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nlagstiftning som innebär att deltagande i laborationer med djurförsök ej är\r\nobligatoriskt på svenska universitets- och högskoleutbildningar.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att studenter och forskare skall ges ökad utbildning i\r\nalternativa metoder till djurförsök.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om djurförsök inom EU.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om revidering av djurskyddsförordningen i syfte att förbättra\r\nden etiska prövningen av djurförsök enligt vad som nämns i motionen.\r\n14.        Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag till ändringar i djurskyddslagen i syfte att förbättra den etiska\r\nprövningen av djurförsök enligt vad som nämns i motionen.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om xenotransplantation.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige aktivt bör verka för att EU upprättar ett\r\nprogram för hur den djupt rotade folkliga tradition som tjurfäktning utgör\r\nkan transformeras till en mer acceptabel form av underhållning som är i\r\növerensstämmelse med EU:s normer om djurskydd.\r\n17.        Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring\r\nav brottsbalken så att tidelag förbjuds.\r\n18.        Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring\r\ni djurskyddslagen så att det i likhet med vad som gäller för tillsyn enligt\r\nmiljöbalken blir möjligt för kommunerna att samarbeta om tillsynen.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny organisation av veterinärväsendet.\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bekämpning av djursjukdomar inom jordbruket.\r\n2003/04:MJ369 av Åsa Domeij (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alternativa metoder till djurförsök skall utvecklas utifrån\r\nde fem R:ens princip: Refine, Reduce, Replace, Reject och Redirect resources.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att prioriteringen vid utvecklande av alternativa metoder skall\r\nvara målsättningen att finna djurfria alternativ snarare än att finna\r\nalternativ som också innebär djurförsök.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen ger Djurskyddsmyndigheten i uppdrag\r\natt utveckla ett system för samverkan mellan myndigheter för att en\r\nutveckling av alternativa metoder utifrån de fem R:ens princip skall kunna\r\nske.\r\n2003/04:MJ371 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\ni djurskyddsförordningen enligt vad i motionen anförs.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att stifta en tydlig lag vad gäller omhändertagande av\r\nhundar, även såväl märkta som omärkta kamphundar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att införa importstopp av kamphundar.\r\n2003/04:MJ372 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att förbjuda grytjakt.\r\n2003/04:MJ381 av Åsa Domeij (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen tar initiativ till att ett system för\r\nvälfärdsindikatorer för husdjur utvecklas i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2003/04:MJ382 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud mot elpåfösare.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kameraövervakning på slakterier.\r\n2003/04:MJ383 av Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagstiftning\r\nför att förbjuda pälsfarmning i Sverige.\r\n2003/04:MJ385 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till\r\nsådan ändring i djurskyddslagen som gör det möjligt för Gotlandsrussen\r\natt slippa ligghallskravet.\r\n2. Riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om\r\nhästhållning på Lojsta hed på Gotland.\r\n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n40.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om djurskydd och djurhälsovård inom EU.\r\n2003/04:MJ402 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen ser över möjligheten att förenkla\r\noch effektivisera handläggning av djurskyddsärenden inom polis och kommun\r\ni syfte att stärka djurskyddsarbetet.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av djurtillsynslagen\r\ni syfte att förändra lagen till att bli ett mer effektivt verktyg i arbetet\r\nmed tillsyn av katt.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen ser över möjligheten att ändra\r\nföreskrifter som följer 4 § djurskyddslagen till att omfatta miljöberikning\r\nför hägnade djur, däribland hundar i hundgård.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen kartlägger förekomsten av svans-\r\noch öronkuperade hundar i syfte att, vid ett ökande antal, vidta åtgärder\r\nför att minska förekomsten.\r\n6. Riksdagen begär att regeringen ser över slaktkycklinguppfödningen\r\ni syfte att förena slaktkycklingproduktionen med djurskyddslagen.\r\n7. Riksdagen begär att regeringen ser över 3 § djurskyddslagen för\r\nomformulering i syfte att förtydliga begreppet \"tillräcklig\".\r\n8. Riksdagen begär att regeringen ser över möjligheten att ändra\r\nhuvudman för försöksdjursveterinärer i syfte att skilja tillsyn från\r\nverksamhet.\r\n2003/04:MJ405 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skyndsamt införa ett svenskt importförbud mot hund- och\r\nkattskinn.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige skall driva frågan om ett totalt importförbud i\r\nhela EU av hund- och kattskinn.\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minimera tiden för slakttransporter och om borttagande av\r\nexportbidrag av levande djur.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att konkurrenssituationen blir likvärdig mellan privatpraktiserande\r\nveterinärer och distriktsveterinärer.\r\n2003/04:MJ440 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av huvudmannaskapet för försöksdjursveterinär.\r\n2003/04:MJ441 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att i lagstiftningen införa ett förbud mot kuperade hundar på utställning.\r\n\r\n2003/04:MJ442 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av lagstiftningen vad gäller förbättringar av hundgårdsmiljöer.\r\n\r\n2003/04:MJ443 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att en utredning tillsätts för en översyn av lagen (1943:459) om tillsyn\r\növer hundar och katter.\r\n2003/04:MJ448 av Carl-Axel Roslund (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att låta utreda hur man skall komma till rätta med den fara pitbullterriern\r\nutgör för allmänheten.\r\n2003/04:MJ463 av Anne Ludvigsson och Louise Malmström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Sveriges agerande vad gäller användningen av försöksdjur i samband med\r\nEU:s nya kemikalielag.\r\n2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utöka forskningen kring djurskyddsaspekterna beträffande\r\npälsfarmar.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om förhållandet mellan tillsynsmyndigheternas resurser och uppgifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen förslag 2003/04:RRS1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkandena 1, 4 och 7 i denna del, 2003/04:MJ34 yrkande 1 i denna del och 2003/04:MJ35 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Tillsynens finansiering genom kommunala avgifter",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om tillsynens finansiering genom kommunala avgifter.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om tillsynens finansiering genom kommunala avgifter.\r\nDärmed bifaller riksdagen förslag 2003/04:RRS1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkandena 3 och 7 i denna del, 2003/04:MJ34 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:MJ35 yrkandena 1 i denna del och 8 och 2003/04:MJ36 yrkandena 1 och 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om behovet av förbättrad samordning och styrning av djurskyddstillsynen.\r\nDärmed bifaller riksdagen förslag 2003/04:RRS1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ429 yrkande 9, 2002/03:MJ487 yrkande 23, 2003/04:MJ33 yrkandena 2, 5 och 7, 2003/04:MJ34 yrkande 1, 2003/04:MJ35 yrkandena 1, 4 och 9, 2003/04:MJ36 yrkande 2 i denna del, 2003/04:MJ363 och 2003/04:MJ367 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Vissa samordningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ454 yrkande 1, 2003/04:MJ35 yrkande 3, 2003/04:MJ37 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:MJ402 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utbildningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ422 yrkande 8, 2003/04:MJ35 yrkande 6 och 2003/04:MJ37 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Allmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ322, 2002/03:MJ386 yrkandena 1 och 11, 2002/03:MJ422 yrkande 4, 2002/03:MJ487 yrkande 18, 2002/03:MJ488 yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ490 yrkande 1, 2003/04:MJ37 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ221 yrkande 1, 2003/04:MJ272 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ381 och 2003/04:MJ402 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "0B36FCAA-BA14-4FA9-9FDB-9D6B1B9B0580",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "5",
                    "2",
                    "16",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "16",
                    "16",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0B36FCAA-BA14-4FA9-9FDB-9D6B1B9B0580",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Allmänna internationella djurskyddsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ256 yrkande 3, 2002/03:MJ284, 2003/04:MJ35 yrkande 2, 2003/04:MJ256 yrkande 3, 2003/04:MJ271 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 40.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "67C05428-B35F-4EC7-8147-9B0B432A0A18",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "46",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/67C05428-B35F-4EC7-8147-9B0B432A0A18",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Skärpning av EU:s djurskyddsbestämmelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D4E4AADA-C2CC-4728-BA36-89F7DB8C6F49",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "212",
                    "93",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D4E4AADA-C2CC-4728-BA36-89F7DB8C6F49",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Djurhållning och djurskötsel i allmänhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ242, 2002/03:MJ490 yrkandena 9 och 17 och 2003/04:MJ382 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Djurtransporter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 8, 2002/03:MJ256 yrkande 2, 2002/03:MJ386 yrkandena 2-7, 2002/03:MJ422 yrkandena 5-7, 2002/03:MJ424 yrkande 18 i denna del, 2002/03:MJ487 yrkandena 20 och 21, 2002/03:MJ490 yrkande 19, 2003/04:MJ221 yrkande 2, 2003/04:MJ256 yrkande 2, 2003/04:MJ367 yrkandena 3 och 5 och 2003/04:MJ431 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Slakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ306, 2002/03:MJ347, 2002/03:MJ386 yrkande 16, 2002/03:MJ454 yrkande 2, 2002/03:MJ487 yrkande 22, 2002/03:MJ490 yrkande 18 och 2003/04:MJ382 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Höns",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ350, 2002/03:MJ386 yrkande 12, 2002/03:MJ454 yrkande 5, 2002/03:MJ459 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490 yrkandena 14-16 och 2003/04:MJ301 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Slaktkycklingar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ277 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ351 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ386 yrkande 13, 2002/03:MJ454 yrkande 3, 2002/03:MJ490 yrkande 13, 2003/04:MJ301 yrkande 2, 2003/04:MJ331 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:MJ402 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Grisar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ386 yrkandena 9 och 10, 2002/03:MJ454 yrkande 4, 2002/03:MJ490 yrkandena 6 och 7, 2003/04:MJ300 yrkande 1 och 2003/04:MJ367 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Nötkreatur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ283, 2002/03:MJ386 yrkandena 14 och 15, 2002/03:MJ454 yrkande 6, 2002/03:MJ490 yrkandena 8 och 10-12 och 2003/04:MJ300 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Hästar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ365, 2002/03:MJ386 yrkande 8 och 2003/04:MJ385 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Hundar och katter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ265 yrkandena 1-3, det senare i denna del, 2002/03:MJ362 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ477, 2003/04:MJ323 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ348, 2003/04:MJ371 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ402 yrkandena 3-5, 2003/04:MJ441, 2003/04:MJ442, 2003/04:MJ443 och 2003/04:MJ448.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Uppfödning av pälsdjur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ235, 2002/03:MJ243, 2002/03:MJ272 yrkande 1, 2002/03:MJ286 yrkande 1, 2002/03:MJ299, 2002/03:MJ318, 2002/03:MJ335, 2002/03:MJ455, 2002/03:MJ475, 2002/03:MJ485, 2003/04:Ju315 yrkande 3, 2003/04:MJ299 yrkande 1, 2003/04:MJ367 yrkande 8, 2003/04:MJ383 och 2003/04:MJ473 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F8C8CC96-3A3B-4B8C-B19E-43064D527DEB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "44",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "138",
                    "2",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F8C8CC96-3A3B-4B8C-B19E-43064D527DEB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Hund- och kattskinn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ476 och 2003/04:MJ405 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "22",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "4557C6E3-231C-48BC-9B68-BF054A3AFE47",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 22 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "2",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "289",
                    "15",
                    "2",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4557C6E3-231C-48BC-9B68-BF054A3AFE47",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Övriga pälsdjursfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ272 yrkandena 2 och 3, 2002/03:MJ286 yrkande 2 och 2003/04:MJ299 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Djur i nöjesbranschen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ252 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ287, 2002/03:MJ341 yrkandena 1-3, 2002/03:MJ373, 2002/03:MJ414 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ439 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ458, 2002/03:MJ462 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ490 yrkandena 33 och 34, 2003/04:MJ251 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ252 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ367 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Djur i pornografiska sammanhang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ479, 2002/03:MJ490 yrkande 36 och 2003/04:MJ367 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Exotiska sällskapsdjur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ309, 2003/04:MJ202 och 2003/04:MJ317.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Xenotransplantationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ367 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Grytjakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ273 yrkande 3 och 2003/04:MJ372.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Övriga djurskyddsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ490 yrkandena 21 och 22, 2003/04:MJ204 och 2003/04:MJ367 yrkandena 1 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Veterinärväsendets organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ33 yrkande 6, 2003/04:MJ35 yrkande 5, 2003/04:MJ367 yrkande 19 och 2003/04:MJ431 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Huvudmannaskapet för försöksdjursveterinärer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ230, 2003/04:MJ402 yrkande 8 och 2003/04:MJ440.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Övriga veterinära frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ405, 2002/03:MJ424 yrkande 18 i denna del, 2003/04:MJ35 yrkande 7 och 2003/04:MJ367 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Motioner om djurförsök",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ256 yrkande 1, 2003/04:MJ270 yrkandena 1-14, 2003/04:MJ367 yrkandena 9-14, 2003/04:MJ369 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ463.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Vissa samordningsfrågor",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vissa samordningsfrågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utbildningsfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Utbildningsfrågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Allmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Allmänna djurskyddspolitiska frågor och lagstiftningsfrågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Allmänna internationella djurskyddsfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Skärpning av EU:s djurskyddsbestämmelser",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Djurhållning och djurskötsel i allmänhet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Djurtransporter",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Slakt",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Slakt",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Höns",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Slaktkycklingar",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Slaktkycklingar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Grisar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Nötkreatur",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Hästar m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Hundar och katter",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Uppfödning av pälsdjur",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Uppfödning av pälsdjur",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Hund- och kattskinn",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Djur i nöjesbranschen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Djur i nöjesbranschen",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Djur i pornografiska sammanhang",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Djur i pornografiska sammanhang",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Xenotransplantationer",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Grytjakt",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Övriga djurskyddsfrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Övriga djurskyddsfrågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Veterinärväsendets organisation",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Huvudmannaskapet för försöksdjursveterinärer",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till revisorernas förslag. Avslag på samtliga motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 04:38:42"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Kommunerna och länsstyrelserna har inte tillräckligt med resurser för att klara av kontrollen av djurskyddet. Riksdagen vill därför att regeringen undersöker hur resurserna kan öka och om arbetsuppgifterna behöver ändras. Riksdagen har också synpunkter på kommunernas avgifter för djurskyddet och vill att djurskyddet i landet samordnas bättre. ",
          "dok_id": "GR01MJU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:40:31"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Bättre kontroll av djurskyddet (MJU14)",
          "dok_id": "GR01MJU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:40:31"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 04:38:42"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU14",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Kommunerna och länsstyrelserna har inte tillräckligt med resurser för att klara av kontrollen av djurskyddet. Miljö- och jordbruksutskott vill därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att undersöka hur resurserna kan öka och om arbetsuppgifterna behöver ändras. Utskottet har också synpunkter på kommunernas avgifter för djurskyddet och vill att djurskyddet i landet samordnas bättre.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:40:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Bättre kontroll av djurskyddet (MJU14)",
          "dok_id": "GR01MJU14",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:40:31"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_MJU_14.pdf",
          "filstorlek": "380525",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Titel saknas",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5EEDE261-1543-453B-A2C5-7CB6D642EBE9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_id": "GR04RRS1",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "RRS1",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ235 Situationen för svenska pälsdjursuppfödare",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ235",
          "ref_dok_titel": "Situationen för svenska pälsdjursuppfödare",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ242 Kodressörer",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ242",
          "ref_dok_titel": "Kodressörer",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ243 Svensk minknäring",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ243",
          "ref_dok_titel": "Svensk minknäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ252 Djur i cirkusverksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ252",
          "ref_dok_titel": "Djur i cirkusverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ256 Djuretik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ256",
          "ref_dok_titel": "Djuretik",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ265 Aggressiva hundar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ265",
          "ref_dok_titel": "Aggressiva hundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ272 Djur inom pälsdjursindustrin",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ272",
          "ref_dok_titel": "Djur inom pälsdjursindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ277 Uppfödning av slaktkyckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ277",
          "ref_dok_titel": "Uppfödning av slaktkyckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ283 Djurexport",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ283",
          "ref_dok_titel": "Djurexport",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ284 Tvångsmatning av djur",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ284",
          "ref_dok_titel": "Tvångsmatning av djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ286 Pälsdjursuppfödning",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ286",
          "ref_dok_titel": "Pälsdjursuppfödning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ287 Djur inom nöjesbranschen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ287",
          "ref_dok_titel": "Djur inom nöjesbranschen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ299 Pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ299",
          "ref_dok_titel": "Pälsdjursnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ306 Missförhållanden vid djurslakt",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ306",
          "ref_dok_titel": "Missförhållanden vid djurslakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ309 Exotiska djur som sällskapsdjur",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ309",
          "ref_dok_titel": "Exotiska djur som sällskapsdjur",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ318 Pälsnäringen i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ318",
          "ref_dok_titel": "Pälsnäringen i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ322 Samordnad lagstiftning om djur",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ322",
          "ref_dok_titel": "Samordnad lagstiftning om djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ335 Hållfast regelsystem för pälsdjursuppfödarna",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ335",
          "ref_dok_titel": "Hållfast regelsystem för pälsdjursuppfödarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ341 Djur i djurparksverksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ341",
          "ref_dok_titel": "Djur i djurparksverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ347 Halal- och koscherslakt",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ347",
          "ref_dok_titel": "Halal- och koscherslakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ350 Burhållning av höns",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ350",
          "ref_dok_titel": "Burhållning av höns",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ351 Produktion av slaktkycklingar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ351",
          "ref_dok_titel": "Produktion av slaktkycklingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ362 Åtgärder mot kamphundar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ362",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot kamphundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ365 Hästmarknader",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ365",
          "ref_dok_titel": "Hästmarknader",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Roxbergh och Maria Wetterstrand (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ373 Förbud mot etiskt tveksam hantering av djur",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ373",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot etiskt tveksam hantering av djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ386 Djur inom lantbruket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ386",
          "ref_dok_titel": "Djur inom lantbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ405 Rätt för husdjurstekniker att ge injektioner och ställa diagnos",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ405",
          "ref_dok_titel": "Rätt för husdjurstekniker att ge injektioner och ställa diagnos",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ414 Djurparker",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ414",
          "ref_dok_titel": "Djurparker",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis och Sven-Erik Sjöstrand (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ422 Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ422",
          "ref_dok_titel": "Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ424 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ424",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ429 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ429",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ439 Djur på cirkus",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ439",
          "ref_dok_titel": "Djur på cirkus",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ454 Djur som livsmedelsobjekt",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ454",
          "ref_dok_titel": "Djur som livsmedelsobjekt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ455 Farmning av pälsdjur",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ455",
          "ref_dok_titel": "Farmning av pälsdjur",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ458 Djur inom nöjesindustrin",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ458",
          "ref_dok_titel": "Djur inom nöjesindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ459 Burhöns",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ459",
          "ref_dok_titel": "Burhöns",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ462 Djur som nöjesobjekt",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ462",
          "ref_dok_titel": "Djur som nöjesobjekt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ475 Djur som pälsobjekt",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ475",
          "ref_dok_titel": "Djur som pälsobjekt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ476 Importförbud för hund- och kattskinn",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Importförbud för hund- och kattskinn",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ477 Körkort för hundägare och uppfödare",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ477",
          "ref_dok_titel": "Körkort för hundägare och uppfödare",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ479 Förbud mot användning av djur i pornografiska sammanhang",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ479",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot användning av djur i pornografiska sammanhang",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Carina Moberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ485 Villkoren för svensk pälsdjursuppfödning",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ485",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ485",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för svensk pälsdjursuppfödning",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ488 Djuretik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ488",
          "ref_dok_titel": "Djuretik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ490 Djurpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ490",
          "ref_dok_titel": "Djurpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U324 EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02U324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U324",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju315 Skydd för den svenska pälsnäringen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju315",
          "ref_dok_titel": "Skydd för den svenska pälsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ202 Import av giftormar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ202",
          "ref_dok_titel": "Import av giftormar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ204 Förkortad hanteringstid vid försöksdjursimport",
          "ref_dok_id": "GR02MJ204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ204",
          "ref_dok_titel": "Förkortad hanteringstid vid försöksdjursimport",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ221 Djurskyddet och EU-stödet",
          "ref_dok_id": "GR02MJ221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ221",
          "ref_dok_titel": "Djurskyddet och EU-stödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ230 Huvudman för försöksdjursveterinärer",
          "ref_dok_id": "GR02MJ230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ230",
          "ref_dok_titel": "Huvudman för försöksdjursveterinärer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ251 Djur i cirkusverksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02MJ251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ251",
          "ref_dok_titel": "Djur i cirkusverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ252 Djurparker",
          "ref_dok_id": "GR02MJ252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ252",
          "ref_dok_titel": "Djurparker",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ256 Etisk djurhållning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ256",
          "ref_dok_titel": "Etisk djurhållning",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ270 Försöksdjur",
          "ref_dok_id": "GR02MJ270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ270",
          "ref_dok_titel": "Försöksdjur",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ271 Internationell djurpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ271",
          "ref_dok_titel": "Internationell djurpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ272 Djuretik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ272",
          "ref_dok_titel": "Djuretik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ273 Djur som jaktobjekt",
          "ref_dok_id": "GR02MJ273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ273",
          "ref_dok_titel": "Djur som jaktobjekt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ299 Pälsdjursindustrin",
          "ref_dok_id": "GR02MJ299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ299",
          "ref_dok_titel": "Pälsdjursindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ300 Djurens rätt att vistas utomhus",
          "ref_dok_id": "GR02MJ300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ300",
          "ref_dok_titel": "Djurens rätt att vistas utomhus",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ301 Uppfödning av fjäderfän",
          "ref_dok_id": "GR02MJ301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ301",
          "ref_dok_titel": "Uppfödning av fjäderfän",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ317 Djur i bur",
          "ref_dok_id": "GR02MJ317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ317",
          "ref_dok_titel": "Djur i bur",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ323 Hemlösa djur",
          "ref_dok_id": "GR02MJ323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ323",
          "ref_dok_titel": "Hemlösa djur",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ33 med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ33",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ33",
          "ref_dok_titel": "med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ331 Produktion av slaktkycklingar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ331",
          "ref_dok_titel": "Produktion av slaktkycklingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ34 med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ34",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ34",
          "ref_dok_titel": "med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ348 Åtgärder mot kamphundar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ348",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot kamphundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ35 med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ35",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ35",
          "ref_dok_titel": "med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ36 med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ36",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ36",
          "ref_dok_titel": "med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ363 Djurskyddsfrågor i mindre kommuner",
          "ref_dok_id": "GR02MJ363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ363",
          "ref_dok_titel": "Djurskyddsfrågor i mindre kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ367 Djurskydd",
          "ref_dok_id": "GR02MJ367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ367",
          "ref_dok_titel": "Djurskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ369 Antalet djurförsök",
          "ref_dok_id": "GR02MJ369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ369",
          "ref_dok_titel": "Antalet djurförsök",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ37 med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ37",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ37",
          "ref_dok_titel": "med anledning av framst. 2003/04:RRS1 Riksrevisionens styrelses framställning angående djurskyddstillsynen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Goude (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ371 Importstopp för kamphundar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ371",
          "ref_dok_titel": "Importstopp för kamphundar",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ372 Förbud mot grytjakt",
          "ref_dok_id": "GR02MJ372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ372",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot grytjakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ381 Välfärdsindikatorer för husdjur",
          "ref_dok_id": "GR02MJ381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ381",
          "ref_dok_titel": "Välfärdsindikatorer för husdjur",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ382 Situationen på svenska slakterier",
          "ref_dok_id": "GR02MJ382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ382",
          "ref_dok_titel": "Situationen på svenska slakterier",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ383 Förbud mot pälsfarmning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ383",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot pälsfarmning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ385 Gotlandsrussen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ385",
          "ref_dok_titel": "Gotlandsrussen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ399 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GR02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ402 Frågor med anknytning till djurskyddslagen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ402",
          "ref_dok_titel": "Frågor med anknytning till djurskyddslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ405 Handeln med hund- och kattskinn",
          "ref_dok_id": "GR02MJ405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ405",
          "ref_dok_titel": "Handeln med hund- och kattskinn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ440 Huvudman för försöksdjursveterinär",
          "ref_dok_id": "GR02MJ440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ440",
          "ref_dok_titel": "Huvudman för försöksdjursveterinär",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ441 Förbud mot svans- och öronkuperade hundar på utställning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ441",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot svans- och öronkuperade hundar på utställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ442 Förbättring av hundgårdsmiljöer",
          "ref_dok_id": "GR02MJ442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ442",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av hundgårdsmiljöer",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ443 Översyn av lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter",
          "ref_dok_id": "GR02MJ443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ443",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ448 Pitbullterriern",
          "ref_dok_id": "GR02MJ448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ448",
          "ref_dok_titel": "Pitbullterriern",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ463 Sveriges arbete i EU för att begränsa användningen av försöksdjur",
          "ref_dok_id": "GR02MJ463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ463",
          "ref_dok_titel": "Sveriges arbete i EU för att begränsa användningen av försöksdjur",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ473 Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_id": "GR02MJ473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ473",
          "ref_dok_titel": "Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-05",
          "ref_dok_id": "GR09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2004-05-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:211",
          "ref_dok_id": "GR0K211",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "211",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:211",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:212",
          "ref_dok_id": "GR0K212",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "212",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:212",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}