{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288605",
      "dok_id": "GR01MJU13",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:34",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:38",
      "titel": "Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU13</div><h1>Kust- och insjöfiske samt vattenbruk</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI betänkandet behandlas proposition 2003/04:51 Kust-\r\noch  insjöfiske  samt  vattenbruk.  I samband därmed\r\nbehandlas   nio  följdmotioner  med  sammanlagt   60\r\nyrkanden. Utskottet ansluter sig till vad regeringen\r\nföreslår  i fråga  om  mål  och  inriktning  för  en\r\nnationell politik för kust- och insjöfisket samt för\r\nfritidsfisket och vattenbruket. Detta innebär att en\r\nekologiskt  hållbar  förvaltning  av  fiskresurserna\r\ninom   ramen   för   de   av  riksdagen  fastställda\r\nmiljökvalitetsmålen skall bidra  till  att återskapa\r\noch  bevara  den  biologiska  mångfalden  samt  till\r\nutvecklingen   av   ett   livskraftigt,   ekologiskt\r\nhållbart  och därmed miljöanpassat fiske. Kust-  och\r\ninsjöfisket   samt  vattenbruket  och  fritidsfisket\r\nskall bidra till  en  ekonomiskt och socialt hållbar\r\nutveckling    av   landsbygden.    Fiskerinäringens,\r\nmiljöorganisationers och andra berörda intressenters\r\ninflytande  och   ställning   i   förvaltningen   av\r\nfiskresurserna   skall   stärkas.   Slutligen  skall\r\nkonsumenternas     krav    på    säkra    livsmedel,\r\nnäringsriktig kost och hållbar produktion beaktas.\r\n\r\nUtskottet behandlar  även  54 motionsyrkanden från\r\nallmänna  motionstiden 2002 och  60  motionsyrkanden\r\nfrån   allmänna    motionstiden    2003   om   såväl\r\ninternationella   som  nationella  fiskefrågor.   Av\r\nmotionsyrkandena från allmänna motionstiden 2002 tar\r\n16 yrkanden upp frågan  om  det då aktuella ensidiga\r\nsvenska stoppet för torskfiske.\r\nUtskottet avstyrker samtliga  motionsyrkanden  med\r\nhänvisning    bl.a.    till   vad   som   anförs   i\r\npropositionen, till pågående  arbete  såväl  inom EU\r\nsom  nationellt och till tidigare ställningstaganden\r\npå områdena.\r\nI  betänkandet  finns  54  reservationer  och  ett\r\nsärskilt yttrande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Mål och inriktning för en nationell\r\npolitik för kust- och insjöfisket samt för\r\nfritidsfisket och vattenbruket\r\nRiksdagen  godkänner vad regeringen förordar om\r\nmål och inriktning  för  en nationell politik för\r\nkust-  och  insjöfisket  samt  fritidsfisket  och\r\nvattenbruket.    Därmed    bifaller     riksdagen\r\nproposition   2003/04:51  och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ14 yrkande  1,  2003/04:MJ17  yrkande 1\r\noch 2003/04:MJ21 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n2. Åtgärder för en långsiktigt positiv\r\nutveckling av yrkesfisket m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ428\r\nyrkande 28, 2002/03:\r\nMJ493   yrkande   1,   2003/04:MJ17  yrkande   2,\r\n2003/04:MJ19 yrkande 12  och 2003/04:MJ20 yrkande\r\n1.\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n3. Ett långsiktigt hållbart fiske\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ315\r\nyrkande   5,  2003/04:MJ334    yrkande   10   och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 17 delvis.\r\nReservation 6 (kd)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n4. Tillträdet till fiskeresurserna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:MJ484,\r\n2003/04:MJ14 yrkandena 2,  4  och 8, 2003/04:MJ16\r\nyrkande  2,  2003/04:MJ19  yrkandena   1  och  2,\r\n2003/04:MJ20     yrkande     2,    2003/04:MJ203,\r\n2003/04:MJ327 och 2003/04:\r\nMJ418.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp)\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n5. Äganderätten till fiskevattnen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ21  yrkandena\r\n8 och 9.\r\nReservation 11 (kd, c)\r\n\r\n6.    Samförvaltning på fiskets område\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ14  yrkande\r\n3,  2003/04:MJ16  yrkande 3, 2003/04:MJ19 yrkande\r\n3, 2003/04:MJ20 yrkande 4, 2003/04:\r\nMJ21   yrkandena   2   och    3,   2003/04:MJ269,\r\n2003/04:MJ322, 2003/04:\r\nMJ408 yrkande 23 och 2003/04:MJ433 yrkande 2.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n7. Fördelning av fiskeresursen\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ19\r\nyrkande 4,    2003/04:MJ20    yrkande    3    och\r\n2003/04:MJ21 yrkande 4.\r\nReservation 16 (fp)\r\nReservation 17 (kd)\r\nReservation 18 (c)\r\n\r\n8. Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ14\r\nyrkande  6,  2003/04:MJ19  yrkandena   5  och  6,\r\n2003/04:MJ21  yrkandena  5  och  6, 2003/04:MJ408\r\nyrkande 17 delvis och 2003/04:MJ434 yrkande 4.\r\nReservation 19 (m)\r\nReservation 20 (fp)\r\nReservation 21 (kd)\r\nReservation 22 (c)\r\n\r\n9. Vattenägarens fiskerätt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ20 yrkande 9.\r\nReservation 23 (kd, c)\r\n\r\n10. Fiskerikontroll\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ19\r\nyrkande 8 och 2003/04:MJ472 yrkande 16.\r\nReservation 24 (fp)\r\n\r\n11. Forskning och utveckling på fiskets\r\nområde\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ282\r\nyrkande 2, 2002/03:\r\nMJ483,  2002/03:MJ493  yrkande  4,  2003/04:MJ13,\r\n2003/04:MJ16  yrkande  1,  2003/04:MJ19 yrkandena\r\n911,   2003/04:MJ21   yrkande 7,   2003/04:MJ408\r\nyrkande 35, 2003/04:MJ433 yrkande 4 och 2003/04:\r\nN338 yrkande 5.\r\nReservation 25 (fp, kd)\r\nReservation 26 (c)\r\n\r\n12. Åtgärder för vandringsfisk m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ20\r\nyrkandena 6 och 7.\r\nReservation 27 (kd)\r\n\r\n13. Inplantering av kräftor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ448.\r\n\r\n14. Utsättning av fisk\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ269\r\nyrkande  8,  2003/04:MJ14 yrkande 7, 2003/04:MJ15\r\noch 2003/04:MJ20 yrkande 13.\r\nReservation 28 (m)\r\nReservation 29 (kd)\r\n\r\n15. Åtgärder för laxbeståndet m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:MJ325,\r\n2002/03:MJ489  yrkande  12, 2002/03:N302  yrkande\r\n11,  2003/04:MJ226,  2003/04:MJ434   yrkande   9,\r\n2003/04:MJ457 och 2003/04:N335 yrkande 5.\r\nReservation 30 (kd)\r\n\r\n16. Skyddsjakt på säl\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ14\r\nyrkande 5 delvis, 2003/04:\r\nMJ20 yrkande 5 delvis,  2003/04:MJ294  yrkande 1,\r\n2003/04:MJ313,  2003/04:MJ354  och  2003/04:MJ408\r\nyrkande 26 delvis.\r\nReservation 31 (m)\r\nReservation 32 (kd, c)\r\n\r\n17. Skyddsjakt på skarv\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ14\r\nyrkande 5 delvis, 2003/04:\r\nMJ20    yrkande    5    delvis,    2003/04:MJ211,\r\n2003/04:MJ245, 2003/04:\r\nMJ255,  2003/04:MJ318, 2003/04:MJ408  yrkande  26\r\ndelvis och 2003/04:\r\nMJ447 yrkande 2.\r\nReservation 33 (m)\r\nReservation 34 (kd, c)\r\n\r\n18. Utbildning på fiskets område\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ493\r\nyrkande  3,  2002/03:N345 yrkande 9, 2003/04:MJ20\r\nyrkande    14,    2003/04:MJ408    yrkande    33,\r\n2003/04:MJ433 yrkande  3 och 2003/04:N328 yrkande\r\n26.\r\nReservation 35 (kd, c)\r\n\r\n19. Fritidsfiske och fisketurism\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ269\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ18,  2003/04:MJ20 yrkande 8,\r\n2003/04:MJ289  yrkandena  1,   2   och   4   samt\r\n2003/04:MJ458.\r\nReservation 36 (m)\r\nReservation 37 (kd)\r\n\r\n20. Det fria handredskapsfisket\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ19 yrkande  7\r\ndelvis.\r\nReservation 38 (fp)\r\n\r\n21. Modell för finansiering av\r\nfiskevården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ269\r\nyrkandena  3  och  4,  2003/04:MJ14  yrkande   9,\r\n2003/04:MJ19 yrkande 7 delvis, 2003/04:\r\nMJ20   yrkande   10,   2003/04:MJ21  yrkande  11,\r\n2003/04:MJ351 och 2003/04:MJ422.\r\nReservation 39 (m)\r\nReservation 40 (fp)\r\nReservation 41 (kd)\r\n\r\n22. Fiskevårdsområden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ426\r\nyrkande 8, 2003/04:MJ21 yrkande 10, 2003/04:MJ289\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ352, 2003/04:MJ404 yrkandena\r\n10 och 11 samt 2003/04:MJ408 yrkande 24.\r\nReservation 42 (m)\r\nReservation 43 (c)\r\n\r\n23. Miljögifter i fisk\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2003/04:MJ21  yrkande\r\n12.\r\nReservation 44 (kd, c)\r\n\r\n24. Utredning om musselodlingen i\r\nBohuslän\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ237.\r\n\r\n25. Förbättrade villkor för vattenbruket\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ426\r\nyrkande   17,   2003/04:MJ14   yrkande   10   och\r\n2003/04:MJ20 yrkande 12.\r\nReservation 45 (m)\r\nReservation 46 (kd)\r\n\r\n26. Tillstånd till vattenbruk m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:MJ21  yrkande\r\n13.\r\nReservation 47 (c)\r\n\r\n27. Forskning och utveckling på\r\nvattenbrukets område\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ426\r\nyrkande   18,   2003/04:MJ20   yrkande   11   och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 37.\r\nReservation 48 (kd)\r\n\r\n28. Konsumentperspektivet i fisket\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ493\r\nyrkande 5 och 2003/04:MJ16 yrkande 4.\r\n\r\n29. Effekterna för småföretagare\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:MJ14  yrkande\r\n11.\r\nReservation 49 (m)\r\n\r\n30. Reformering av EU:s fiskeripolitik\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ315\r\nyrkande 9, 2002/03:MJ426 yrkande 1, 2002/03:MJ428\r\nyrkande 29, 2003/04:MJ408  yrkandena  18,  19, 21\r\noch  25,  2003/04:MJ411  yrkande 5, 2003/04:MJ472\r\nyrkandena 14 och 15 samt 2003/04:MJ473  yrkandena\r\n1820.\r\nReservation 50 (v)\r\nReservation 51 (kd)\r\nReservation 52 (c)\r\n\r\n31. Långsiktigt hållbart torskfiske\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ203\r\nyrkandena 24, 2002/03:\r\nMJ269 yrkande 6 delvis, 2002/03:MJ300  yrkande 2,\r\n2002/03:MJ359,    2002/03:MJ361,    2002/03:MJ426\r\nyrkandena 3 delvis och 4, 2002/03:\r\nMJ428  (c)  yrkande 27, 2002/03:MJ432 yrkande  8,\r\n2002/03:MJ440   yrkande   2,   2002/03:MJ486  och\r\n2003/04:MJ433 yrkande 1.\r\n\r\n32. Ensidigt svenskt torskfiskestopp\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:MJ201,\r\n2002/03:MJ202 yrkande 2, 2002/03:MJ203 yrkande 1,\r\n2002/03:MJ238,    2002/03:MJ257,    2002/03:MJ269\r\nyrkande 6 delvis, 2002/03:  MJ282 yrkandena 1 och\r\n3,   2002/03:MJ300   yrkande   1,  2002/03:MJ320,\r\n2002/03:MJ328, 2002/03:\r\nMJ342,  2002/03:MJ395,  2002/03:MJ426  yrkande  3\r\ndelvis, 2002/03:\r\nMJ440 yrkande 1 och 2002/03:MJ493 yrkande 2.\r\n\r\n33. Fiske av s.k. spökgarn\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ426\r\nyrkande 6 och 2003/04:\r\nMJ408 yrkande 27.\r\nReservation 53 (kd)\r\n\r\n34. Dumpat militärt material\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ426\r\nyrkande 14 och 2003/04:\r\nMJ408 yrkande 32.\r\nReservation 54 (kd)\r\n\r\n35. Strömmings- och sillfisket i Östersjön\r\noch Bottenhavet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ482.\r\n\r\n36. Fiskeriverkets roller\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ329.\r\n\r\nStockholm den 30 mars 2004\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSinikka Bohlin\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Sinikka\r\nBohlin  (s),  Alf Eriksson (s), Rune  Berglund  (s),\r\nRolf Lindén (s),  Sven  Gunnar  Persson (kd), Kjell-\r\nErik  Karlsson  (v),  Christina Axelsson  (s),  Lars\r\nLindblad  (m), Carina Ohlsson  (s),  Sverker  Thorén\r\n(fp),  Jan  Andersson  (c),  Jan-Olof  Larsson  (s),\r\nBengt-Anders  Johansson  (m),  Christin Nilsson (s),\r\nAnita Brodén (fp), Mikaela Valtersson (mp) och Jeppe\r\nJohnsson (m).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nMJU13\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRegeringen   uppdrog   den   19   april    2000   åt\r\nFiskeriverket  att  analysera  situationen  för  det\r\nsmåskaliga  kustfisket och insjöfisket i Sverige.  I\r\nuppdraget ingick  även  att  lägga  fram  förslag om\r\nlämpliga      åtgärder     för     att     förbättra\r\nförutsättningarna  för  detta  fiske.  Fiskeriverket\r\nredovisade  i  juli  2001  sitt uppdrag. I uppdraget\r\nanges att analysen skall gälla olika typer av lokalt\r\nbedrivet fiske och att den i  första  hand  bör avse\r\nfisket  inom  fyra  nautiska  mil.  I sin analys har\r\nFiskeriverket  redovisat  bl.a.  tolv olika  fisken.\r\nHuvuddelen  av de förslag till åtgärder  som  verket\r\nför fram beträffande  dessa  fisken kan verket själv\r\nbesluta  om. Regeringen tar i propositionen  upp  de\r\nförslag som  främst  avser den framtida inriktningen\r\nför  en  nationell politik  såväl  för  yrkesmässigt\r\nkust-  och   insjöfiske  som  för  fritidsfiske  och\r\nvattenbruk. I  detta sammanhang har även betänkandet\r\nLevande skärgård (SOU 2000:67) beaktats.\r\n\r\nRegeringen tillsatte i maj 1998 en arbetsgrupp med\r\nuppdrag att ta fram  förslag  till  en  övergripande\r\npolicy för fiskodling. Arbetsgruppen redovisade sitt\r\nuppdrag för regeringen i juni 2000.\r\nRegeringen  tillsatte i december 2000 en  särskild\r\nutredare med uppgift  att  utreda  konsekvenserna av\r\ndet fria handredskapsfisket. Utredningen överlämnade\r\ni   november   2001   till   regeringen  betänkandet\r\nUtvärdering  av  det  fria  handredskapsfisket  (SOU\r\n2001:82).\r\nI juni 2003 lade Havsmiljökommissionen  fram  sitt\r\nbetänkande  Havet    tid  för  en  ny strategi (SOU\r\n2003:72). I betänkandet behandlas ett stort antal av\r\nde  frågor  som  tas upp i motionerna från  allmänna\r\nmotionstiden 2002 och 2003.\r\nPropositionen  har   utarbetats  i  samarbete  med\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.\r\n\r\nStudiebesök m.m.\r\n\r\nUtskottet    har   gjort   ett    studiebesök    vid\r\nFiskeriverket  samt  uppvaktats  av  företrädare för\r\nSveriges fiskevattenägareförbund.\r\n\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nPropositionen  innehåller förslag om riktlinjer  för\r\nen  nationell  politik  för  kust-  och  insjöfisket\r\ninklusive fritidsfisket samt vattenbruket. Syftet är\r\natt  stärka  och utveckla  dessa  verksamheter  inom\r\nramen  för  en ekologiskt,  ekonomiskt  och  socialt\r\nhållbar utveckling,  särskilt  med  avseende  på  de\r\nsvenska miljömålen och en utveckling av landsbygden.\r\nKust-  och  insjöfisket inklusive fritidsfisket samt\r\nvattenbruket     skall,     med    tillämpning    av\r\nförsiktighetsprincipen     och    ekosystemansatsen,\r\nbedrivas hållbart inom ramen  för  biologiskt  säkra\r\ngränser,  vara  lönsamt  och  bidra  till  att skapa\r\nattraktiva arbetsplatser. Detta är särskilt  viktigt\r\ni   regioner  där  alternativa  sysselsättningar  är\r\nbegränsade.\r\n\r\nFörutsättningen  för  en  utveckling  av kust- och\r\ninsjöfisket     samt     fisketurismen     är    att\r\nbeståndssituationen  för aktuella fiskarter befinner\r\nsig  inom  biologiskt  säkra   gränser  grundade  på\r\nvetenskaplig rådgivning. Kunskapen  om många bestånd\r\när bristfällig och enligt regeringens  bedömning bör\r\nen   långsiktig   strategi   för   forskningen  inom\r\nfiskeområdet  tas fram. Med beståndssituationen  som\r\ngrund anser regeringen  att förvaltningsformerna för\r\naktuella fisken måste utvecklas i syfte att uppnå en\r\nutveckling    av   kust-   och   insjöfisket    samt\r\nfritidsfisket.     Vissa     i     dag    befintliga\r\nförvaltningsverktyg   rörande  lokal  och   regional\r\nsamförvaltning,   tillträde   till   resursen   samt\r\nfördelning av resursen skall användas mer aktivt.\r\nÄven vattenbruket lyfts fram i propositionen. Dess\r\nbetydelse för landsbygden  och  framtida möjligheter\r\natt  utvecklas  som en miljöanpassad  näring,  bl.a.\r\ngenom modernisering av tillståndsgivningen, belyses.\r\nI  propositionen   belyses   även   fritidsfiskets\r\nbetydelse  för  folkhälsa  och samhällsekonomi  samt\r\nfisketurismnäringens ekonomiska betydelse.\r\nVidare   behandlas  fritidsfiskets   inverkan   på\r\nresursuttaget.  En  särskild  utredare tillsätts med\r\nuppdrag  att ta fram en långsiktigt  hållbar  modell\r\nför finansieringen av fiskevården.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 En nationell politik för kust- och\r\ninsjöfisket samt för fritidsfisket\r\noch vattenbruket\r\n\r\n1.1 Mål och inriktning för en nationell politik\r\nför kust- och insjöfisket samt för\r\nfritidsfisket och vattenbruket\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmålen för en  nationell politik för kust- och\r\ninsjöfisket  samt   för   fritidsfisket   och\r\nvattenbruket.  Därmed avstyrker utskottet tre\r\nmotionsyrkanden   (m,   c)   om   avslag   på\r\npropositionen.     Med     hänvisning    till\r\npropositionen  och  till pågående  arbete  på\r\nområdena   avstyrker   utskottet   även   nio\r\nmotionsyrkanden  (s,  fp,  kd,  c)  om  bl.a.\r\noffentligt  stöd till det  småskaliga  fisket\r\noch branschgemensamma  åtgärder,  sänkning av\r\nfiskekvoterna  och åtgärder för ett  hållbart\r\nfiske.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen föreslår regeringen att målen för en\r\nnationell politik för kust- och insjöfisket samt för\r\nfritidsfisket och vattenbruket skall vara följande.\r\n\r\nEn    ekologiskt     hållbar     förvaltning    av\r\nfiskresurserna  inom  ramen  för  de  av   riksdagen\r\nfastställda miljökvalitetsmålen skall bidra till att\r\nåterskapa och bevara den biologiska mångfalden  samt\r\ntill  utvecklingen  av  ett livskraftigt, ekologiskt\r\nhållbart och därmed miljöanpassat  fiske.  Kust- och\r\ninsjöfisket   samt  vattenbruket  och  fritidsfisket\r\nskall bidra till  en  ekonomiskt och socialt hållbar\r\nutveckling    av   landsbygden.    Fiskerinäringens,\r\nmiljöorganisationers och andra berörda intressenters\r\ninflytande  och   ställning   i   förvaltningen   av\r\nfiskresurserna   skall   stärkas.   Slutligen  skall\r\nkonsumenternas     krav    på    säkra    livsmedel,\r\nnäringsriktig kost och hållbar produktion beaktas.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:MJ14   (m)  bör  propositionen  avslås.\r\nMotionärerna anser att de föreslagna målen är mycket\r\ngenerellt  formulerade  och närmast  självklara  och\r\ndärför  inte  behövs  (yrkande 1).   Även  i  motion\r\n2003/04:MJ17   (c)  yrkas  avslag  på  propositionen\r\n(yrkande 1). Riksdagen bör i stället begära konkreta\r\nförslag  till  åtgärder   som   långsiktigt  stärker\r\nyrkesfiskets   utveckling   och   uppfyller   de   i\r\npropositionen uppställda långsiktiga målen för kust-\r\noch  insjöfisket  samt  vattenbruk. Som  exempel  på\r\nförhållanden   som   bör   beaktas    nämns   svensk\r\nfiskepolitiks  ensidiga  beslut  och  relation  till\r\ninternationella överenskommelser, avvägningen mellan\r\ndet    kustnära    yrkesfisket    och   havsbaserade\r\nvindkraftverk   samt  yrkesfiskarnas  sakägarstatus.\r\nVidare  framhålls  nödvändigheten  av  att  etablera\r\nsamrådsorgan  med  Fiskeriverket,  fiskenäringen och\r\nforskarna,  svensk medfinansiering av  en  nationell\r\nyrkesfiskeutbildning,  ökade  anslag  till forskning\r\noch  utveckling  av fångstmetoder och nya  produkter\r\nsamt  införande  av  yrkesfiskeavdrag  (yrkande  2).\r\nOckså  i motion 2003/04:MJ21  (c)  yrkas  avslag  på\r\npropositionen.  Regeringen bör återkomma med förslag\r\nom  en ny politik  för  kust-  och  insjöfiske  samt\r\nvattenbruk. Förslaget bör innehålla konkreta förslag\r\noch förslag  om ekonomiska resurser, vilket saknas i\r\nden nu aktuella propositionen (yrkande 1).\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ19  (fp)  påtalas behovet av en\r\nnationell  och europeisk marin strategi.  Nationellt\r\nmåste de mest  angelägna delarna i en marin strategi\r\nsjösättas snarast,  och  strategin  bör även omfatta\r\nvissa  förslag  från  propositionen. Härigenom,  och\r\ngenom  ett  snabbt  genomförande  av  lokal/regional\r\nsamförvaltning,   bör  Sverige   bli   ledande   och\r\npådrivande i arbetet  med  att  utveckla EU:s marina\r\nstrategi  (yrkande  12). Enligt motion  2003/04:MJ20\r\n(kd) bör regeringen snarast återkomma till riksdagen\r\nmed   konkreta   förslag   inom   de   områden   som\r\npropositionen berör (yrkande 1).\r\nDet   offentliga   stödet    bör   enligt   motion\r\n2002/03:MJ428 (c) inriktas på åtgärder  som  främjar\r\ndet   småskaliga   fisket   samt   branschgemensamma\r\nåtgärder  som  utbildning,  redskapsutveckling   och\r\nmarknadsföring  (yrkande 28). I motion 2002/03:MJ493\r\n(c) betonas statens  moraliska och ekonomiska ansvar\r\ngentemot enskilda yrkesfiskare i samband med ändrade\r\nmiljömål  och direktiv  som  den  enskilde  fiskaren\r\ndrabbas av (yrkande 1). En sänkning av fiskekvoterna\r\ntill forskarnas  rekommendationer  begärs  i  motion\r\n2002/03:  MJ315 (fp)  yrkande 5.  Åtgärder  för  att\r\nsäkerställa  fiskbestånden  i Östersjön efterlyses i\r\nmotion  2003/04:MJ334  (c). Högre  kvalitet  på  den\r\nbiologiska  rådgivningen,  fiskekvoter  baserade  på\r\nvetenskapliga  rön,  höjda minimimått för fisken och\r\nför torsken till minst 45 cm, sommarstopp för hotade\r\nfiskarter  och  förbättrade   redskap  efterlyses  i\r\nmotionen. Vidare bör det småskaliga  fisket främjas,\r\nEU:s  fiskereform  kompletteras  med avskaffande  av\r\nsubventionerna  till  nya högeffektiva  fiskefartyg,\r\ntydliga  tidtabeller  upprättas   för   att   minska\r\nfiskeflottans    kapacitet    och   ett   fungerande\r\nsanktionssystem införas (yrkande  10).  I  syfte att\r\nåstadkomma  ett  hållbart  fiske  föreslås  i motion\r\n2003/04:MJ408  (kd)  anpassning  av  fångstmängderna\r\ntill  vad som är biologiskt och ekologiskt  hållbart\r\noch krafttag  mot överfisket. Försiktighetsprincipen\r\nskall gälla, och  Sverige bör tillsammans med övriga\r\nÖstersjöländer besluta  att  stänga ute fiskare från\r\nländer  som  i  dag  genom  sitt  EU-medlemskap  har\r\ntillgång till Östersjön (yrkande 17 delvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI propositionen föreslår regeringen  nya  och delvis\r\nförändrade  mål  för  den  nationella politiken  för\r\nkust-  och  insjöfiske  samt  för  fritidsfiske  och\r\nvattenbruk.  Ett av de föreslagna  målen  är  i  sak\r\nidentiskt   med    det    nu   gällande   ekologiska\r\nhållbarhetsmålet på fiskets  område. Tre nya mål har\r\nutarbetats;   dels   ett   som  avser   landsbygdens\r\nutveckling,  dels  ett inflytandemål  och  dels  ett\r\nkonsumentpolitiskt mål.\r\n\r\nSom anförs i propositionen är syftet med tydligare\r\nriktlinjer för en nationell  politik  för  kust- och\r\ninsjöfisket  samt för fritidsfisket och vattenbruket\r\natt  regelverk,   förvaltning  och  resursfördelning\r\nbidrar  till  att  dessa   verksamheter  stärks  och\r\nutvecklas  inom  ramen  för  en  hållbar  ekologisk,\r\nekonomisk  och  social  utveckling,   särskilt   med\r\navseende  på de svenska miljömålen och en utveckling\r\nav landsbygden.  Målet  är att kust- och insjöfisket\r\nsamt  fritidsfisket  inom  ramen   för  tillgängliga\r\nresurser  skall  bedrivas ekologiskt och  ekonomiskt\r\nhållbart  samt  bidra   till  att  skapa  attraktiva\r\narbetsplatser.   Detta   mål    gäller    även   för\r\nvattenbruket  inom  ramen för ett hållbart nyttjande\r\nav miljön, vilket är särskilt viktigt i regioner där\r\nalternativa      sysselsättningsmöjligheter       är\r\nbegränsade.  I likhet med regeringen anser utskottet\r\natt förutsättningen  för  en utveckling av kust- och\r\ninsjöfisket samt för fritidsfisket och fisketurismen\r\när att beståndssituationen  för  aktuella  fiskarter\r\nbefinner sig inom biologiskt säkra gränser, grundade\r\npå   vetenskaplig  rådgivning.  Kunskapen  om  många\r\nbestånd   är   emellertid   bristfällig.  Förbättrad\r\nforskning  om  ekosystemansatsens   tillämpning  bör\r\ndärför  komma  till  stånd,  och  identifiering  och\r\nuppskattningar  av bestånd av betydelse  för  kust-,\r\ninsjö- och fritidsfisket  bör  förbättras. Utskottet\r\ndelar     regeringens    uppfattning    att,     med\r\nbeståndssituationen  som grund, förvaltningsformerna\r\nför  aktuella fisken måste  utvecklas  i  syfte  att\r\nuppnå   en   gynnsam   utveckling   av   kust-   och\r\ninsjöfisket,  vattenbruket  och  fisketurismen.  Som\r\nregeringen    anför    måste    vissa   tillgängliga\r\nförvaltningsverktyg användas mer  aktivt i syfte att\r\nmildra  de  effekter  som  uppstår  till   följd  av\r\nkustfiskets sårbarhet.\r\nMed  den  konkurrens  om  begränsade resurser  som\r\nråder vid våra kuster och i våra  insjöar förekommer\r\noch  uppstår  konflikter,  både  om det  geografiska\r\nområdet  i  sig  och  om  fiskresurserna.   Med   en\r\ntydligare och förstärkt politik kan dessa konflikter\r\nminska  och förståelsen mellan olika intressegrupper\r\nöka. Konflikterna  inom  fiskerinäringen  mellan det\r\nstorskaliga och det småskaliga fisket måste så långt\r\nsom möjligt överbryggas. Samtidigt måste hänsyn  tas\r\ntill  den  mångfald  av  intressenter  som  finns  i\r\nkustregionerna   så   att   yrkesfiske,  vattenbruk,\r\nfritidsfiske  samt  turistnäring   kan  samverka.  I\r\nlikhet  med  regeringen anser utskottet  därför  att\r\nlokal eller regional samförvaltning bör utvecklas på\r\nlokal och/eller  regional  nivå.  Enligt  utskottets\r\nmening både stärker och tydliggör en bred förankring\r\noch  involvering av berörda intressenter det  lokala\r\nperspektivet och fungerar samtidigt både som mål och\r\nsom medel.  Ett  aktivt deltagande är en demokratisk\r\nförutsättning för  de  intressenter  som  berörs  av\r\nbesluten,  och  förankring av besluten är viktig för\r\natt åtgärderna skall kunna accepteras, implementeras\r\noch efterlevas. Andra viktiga förutsättningar för en\r\npositiv utveckling är hur tillträdet till resurserna\r\nregleras  samt  på  vilket  sätt  resursen  fördelas\r\nmellan dem som har  detta  tillträde. Som regeringen\r\nanför  är  avvägningar  mellan  olika  intressen  en\r\nbetydelsefull uppgift inom fiskeriförvaltningen, och\r\nregelverket skall, så långt  det  är  möjligt, skapa\r\nförutsägbarhet  för  de  olika nyttjarna och  därmed\r\nunderlätta en långsiktig verksamhet.\r\nGenom denna inriktning anser utskottet, som därvid\r\ngör  samma bedömning som regeringen,  att  det  även\r\nskapas  bättre möjligheter för kust- och insjöfisket\r\natt  möta  och  hantera  förändringar.  Det  anförda\r\ninnebär   att   utskottet   tillstyrker  regeringens\r\nförslag om målen för en nationell  politik för kust-\r\noch   insjöfisket   samt   för   fritidsfisket   och\r\nvattenbruket. Därmed avstyrker utskottet  motionerna\r\n2003/04:MJ14 (m) yrkande 1, 2003/04:MJ17 (c) yrkande\r\n1 och 2003/04:MJ21 (c) yrkande 1.\r\nMed hänvisning till utskottets uttalanden ovan och\r\ntill vad utskottet på annan plats i detta betänkande\r\nanför   om   samråd,   utbildning,   forskning   och\r\nutveckling  avstyrks  även  motion  2003/04:MJ17 (c)\r\nyrkande  2  med ett flertal förslag om  åtgärder  på\r\nområdet i den  mån  motionsyrkandet  inte  kan anses\r\ntillgodosett.\r\nRegelverket  efter reformeringen av den gemensamma\r\nfiskeripolitiken  trädde  i kraft den 1 januari 2003\r\noch  understryker  att politiken  skall  baseras  på\r\nförsiktighetsprincipen  och  ekosystemansatsen (skr.\r\n2001/02:152, bet. 2001/02:MJU23, rskr. 2001/02:321).\r\nDet kan emellertid konstateras  att  kunskaperna  om\r\nfiskbestånd  av  betydelse för kust- och insjöfisket\r\nsamt för fritidsfisket  inte är tillräckliga för att\r\nfisket,  i  enlighet  med denna  målsättning,  skall\r\nkunna bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. Som\r\nregeringen  anför  är  det   därför  nödvändigt  att\r\nforskning  om  fisksamhällen,  reproduktionsområden,\r\nbiologiska  effekter av fiskemetoder  och  biologisk\r\nmångfald förstärks.  Förutom  det  aktiva arbete som\r\nmed statliga medel pågår vid Fiskeriverket  med  att\r\nutveckla  selektiva  redskap  finns möjligheter till\r\noffentligt stöd inom ramen för  strukturprogram  för\r\nfiskerinäringen  i  Sverige.  Under  programperioden\r\n20002006  har  det svenska programmet en  tydligare\r\ninriktning   mot   småskalighet    och   kollektiva,\r\nstrategiska projekt, i många fall branschgemensamma.\r\nDetta   är  en  förändring  jämfört  med  föregående\r\nprogramperiod  då inriktningen huvudsakligen var att\r\nstödja  investeringar  i  enskilda  företag  oavsett\r\nstorlek.   Med   det   anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna     2002/03:MJ428     (c)     yrkande 28,\r\n2003/04:MJ19 (fp)  yrkande  12 och 2003/04:MJ20 (kd)\r\nyrkande 1 i den mån motionerna  i  dessa  delar inte\r\nkan anses tillgodosedda.\r\nNär det gäller motion 2002/03:MJ493 (c) om statens\r\nansvar  gentemot yrkesfiskare i samband med  ändrade\r\nmiljömål och direktiv vill utskottet hänvisa till de\r\nförslag som  har  framlagts i Havsmiljökommissionens\r\nslutbetänkande (SOU  2003:72).  Betänkandet bereds i\r\nRegeringskansliet.  Med  det  anförda  och  med  vad\r\nutskottet i tillämpliga delar anfört  ovan  avstyrks\r\nmotionens  yrkande 1 i den mån motionsyrkandet  inte\r\nkan anses tillgodosett.\r\nInom ramen  för EU:s fiskeripolitik driver Sverige\r\nuppfattningen  att  fångstmängderna  skall  anpassas\r\ntill  biologiskt  hållbara  nivåer  i  enlighet  med\r\nförsiktighetsprincipen     och    ekosystemansatsen.\r\nYtterligare   tekniska   bevarandeåtgärder    liksom\r\nförbättrad   kontroll   är   även  detta  en  svensk\r\nprioritering  sedan  länge. Det  bör  tilläggas  att\r\nendast  länderna runt Östersjön  har  tillgång  till\r\nkvoterade  arter i Östersjön. Av budgetpropositionen\r\nför år 2004,  utgiftsområde  23,  s. 54, framgår att\r\nett  pilotprojekt  för  tillämpning  av  preliminära\r\nekologiska kvalitetsmål för Nordsjön pågår t.o.m. år\r\n2005,   vilket   innebär  att  lämpliga  indikatorer\r\nutarbetas   för   bedömningen   av   fiskresursernas\r\ntillstånd. Fiskeriverket  har  under året deltagit i\r\nplaneringen  av  projektet.  Flera  kust-     fiske-\r\nbestånd har minskat kraftigt under  senare  år,  och\r\nför  att  få ökad biologisk och ekologisk kunskap om\r\nkustnära fiskebestånd har Fiskeriverket genomfört en\r\nrad delprojekt  under samlingsnamnet torskprojektet.\r\nAv   budgetpropositionen    framgår    vidare    att\r\nFiskeriverket  tillsammans  med Naturvårdsverket har\r\nutarbetat ett antal åtgärdsprogram  för bevarande av\r\nhotade fiskarter. Åtgärdsprogrammen omfattar arterna\r\nmal,      vårlekande     siklöja,     storskallesik,\r\nflodnejonöga,     havsnejonöga,    asp,    groplöja,\r\nstorröding och flodkräfta.\r\nMed  det  anförda  finner   utskottet  syftet  med\r\nmotionerna   2002/03:MJ315   (fp)  yrkande   5   och\r\n2003/04:MJ408 (kd) yrkande 17  delvis  i  väsentliga\r\ndelar  tillgodosett.  Motionerna  i dessa delar  bör\r\ninte   medföra   någon   ytterligare   åtgärd   från\r\nriksdagens sida.\r\nMed  anledning  av  motion 2003/04:MJ334  (c)  kan\r\ntilläggas att vid ministerrådsmötet  i december 2002\r\nom en reform av fiskeripolitiken fattades  beslut om\r\nändringar    av    strukturförordningen   ((EG)   nr\r\n2792/1999). Ändringarna  innebar  att  t.o.m. den 31\r\ndecember  2004  får  stöd för nybyggnationer  endast\r\nbeviljas för fartyg under  400 BT. Efter detta datum\r\nfår nybyggnationsstöd inte utgå  över  huvud  taget.\r\nMotionens yrkande 10 avstyrks i den mån det inte kan\r\nanses tillgodosett.\r\n\r\n1.2 Förvaltningsformer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden\r\n(s,  m,  fp,  kd,  c) om bl.a. tillträde till\r\nfiskeresursen  och  fördelning   av   kvoter,\r\näganderätt      till      fiskevatten     och\r\nintrångsersättning,  riktade   licenser   och\r\nhandel  med fisketonnage. Motionerna avstyrks\r\nmed  hänvisning   till   vad   som  anförs  i\r\npropositionen  och  till pågående  arbete  på\r\nområdena.\r\nMed hänvisning till tidigare beslut, till vad\r\nsom anförs i propositionen  och till pågående\r\narbete  på  området  avstyrker utskottet  nio\r\nmotionsyrkanden  (s,  m,   fp,   kd,   c)  om\r\nsamförvaltning  av fiskeresurserna. Utskottet\r\navstyrker även två  motionsyrkanden  (fp, kd)\r\nom ändrade trålgränser.\r\nMed   hänvisning   till   vad  som  anförs  i\r\npropositionen  avstyrks  tre  motionsyrkanden\r\n(fp, kd, c) om fördelning av resursen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBeträffande  tillträdet gör  regeringen  bedömningen\r\natt begränsningar  av  tillträdet  till fiskresurser\r\nför  olika  nyttjare  bör  användas mer  aktivt  som\r\nförvaltningsinstrument i resursbevarande  syfte  och\r\nför  att  stärka  kust-  och insjö-     fisket. Inom\r\nramen för ett hållbart nyttjande bör balansen mellan\r\nyrkesfiskets  och fritidsfiskets  intressen  beaktas\r\noch redskapsanvändningen anpassas därefter.\r\n\r\nNär det gäller samförvaltning anser regeringen att\r\nminst fem pilotprojekt,  varav  två  i  insjövatten,\r\nrörande  lokal  eller  regional  samförvaltning  bör\r\ngenomföras    och    utvärderas.    Deltagande     i\r\nsamförvaltningen  bör  vara brett förankrat i berörd\r\nregion och inkludera såväl olika kategorier fiskande\r\nsom andra intressenter.\r\nEnligt regeringen bör,  i  fråga  om fördelning av\r\nresursen,  möjligheten  att  i  större  utsträckning\r\nfördela  kvoterade  bestånd  utnyttjas  i syfte  att\r\nstärka  kustfisket.  Konkreta  försök bör genomföras\r\noch  utarbetas  efter  samråd  med olika  kategorier\r\nyrkesfiskare.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nTillträdet\r\n\r\nEnligt   motion  2003/04:MJ14  (m)  bör   regeringen\r\nåterkomma  med  förslag  om olika gruppers tillträde\r\ntill fiskeresursen (yrkande  2) och om fördelning av\r\nkvoterade fiskbestånd (yrkande  4).  Licens för s.k.\r\ndeltidsfiskare  tas upp i motion  2003/04:MJ16  (s).\r\nMotionärerna framhåller  att  fisket  skall bedrivas\r\nenligt de förutsättningar som gäller för branschen i\r\növrigt och utan koppling till statligt stöd (yrkande\r\n2).   I   motion   2003/04:MJ19   (fp)   anförs  att\r\nbegränsningar   av   tillträdet  till  fiskeresursen\r\naktivt skall användas som ett förvaltningsinstrument\r\nför att åstadkomma god  fiskevård.  Yrkesfisket  och\r\nannan  fiskeanknuten  yrkesmässig verksamhet bör ges\r\ngoda  förutsättningar  i   kustzonen  och  de  stora\r\nsjöarna  (yrkande 1). Åtgärder  avseende  tillträdet\r\ntill fiskeresurserna bör så långt som möjligt vidtas\r\ninom ramen  för  eller i kombination med lokal eller\r\nregional  förvaltning  (yrkande  2).  Enligt  motion\r\n2003/04:MJ20  (kd)  bör  trålgränsen  fastställas  i\r\nsamråd   med   fiskenäringen   och   anpassas  efter\r\nsäkerhetsaspekter  och  en  gemensam  bedömning   av\r\ntillgång  till  fiskeresurser och möjligheterna till\r\nkräftfiske. Det är  enligt  motionärerna  av största\r\nvikt att fiske efter kräfta och räka i dessa vatten,\r\ndvs. västkusten, sker med selektiva redskap (yrkande\r\n2).\r\n\r\nI   motion   2003/04:MJ327   (fp)   framhålls  att\r\nFiskeriverkets     beslut    om    utflyttning    av\r\ntrålgränserna  på västkusten  kommer  att  få  stora\r\nnegativa konsekvenser  för yrkesfisket, framför allt\r\ndet  småskaliga  kustfisket.  Beslutsprocessen  hade\r\nenligt motionärerna  gett  ett  annat resultat om en\r\ningående   dialog  med  yrkesfisket  hade   föregått\r\nbeslutet.   Beslutet   bör   därför   omprövas   med\r\ninriktning att  med  andra  medel,  t.ex.  effektivt\r\nartselekterade    redskap,    och    via   en   bred\r\növerenskommelse   skapa  förutsättningar   för   ett\r\nlångsiktigt hållbart  fiske.  I  motion 2003/04:MJ14\r\n(m) framförs krav på att fiskerätten  bör  återföras\r\ntill  ägarna  i  de  stora  insjöarna  och  i  södra\r\nÖstersjön om dessa bildar fiskevårdsområden (yrkande\r\n8).  Under  förutsättning  av  avslag  på  motionens\r\nyrkande  1 om att propositionen bör avslås anförs  i\r\nmotion 2003/04:MJ21  (c)  att  en  av grundpelarna i\r\nsåväl  levande  skärgårdssamhällen som  livskraftiga\r\nfisketurismföretag  är  att  respekten återupprättas\r\nför privatägda fiskevatten (yrkande  8).  I det fall\r\nintrång  sker i det enskilda ägandet skall ekonomisk\r\nkompensation    utgå    (yrkande    9).   I   motion\r\n2003/04:MJ203 (m) tas frågan upp om äganderätter för\r\nfiskevatten  med tilldelade kvoter för  fiskare  och\r\ntrålfiskeföretag.  Sverige  skulle t.ex. kunna följa\r\nIslands  exempel med äganderätter  för  fiskare  och\r\ntrålfiskeföretag,  vilket  innebär  kvoter  som  kan\r\nsäljas  och  köpas  på en fri marknad. Enligt motion\r\n2003/04:MJ418 (s) bör Fiskeriverket få möjlighet att\r\nge riktade licenser för  viss  art även till den som\r\nhar hel- eller deltidsjobb i land. På så sätt skapas\r\nmöjligheter  att  utveckla  turismen   i  kommunerna\r\nsamtidigt som den kunskap som finns hos  fiskare som\r\ngått i land kan tas till vara.\r\nI  motion  2002/03:MJ484  (s) påtalas handeln  med\r\nfisketonnage   och  de  risker  systemet   har   för\r\nÖstersjö-   och  Bottenhavsfisket.   Handeln   hotar\r\nframför  allt   det   kustnära  konsumtionsfisket  i\r\nÖstersjön,    Skärgårdshavet,     Bottenhavet    och\r\nBottenviken.\r\n\r\nSamförvaltning\r\n\r\nEnligt   motion  2003/04:MJ14  (m)  bör   regeringen\r\nåterkomma   med   förslag   om  lokal  och  regional\r\nsamförvaltning   när   pågående   pilotprojekt    är\r\nutvärderade       (yrkande 3).       I      pågående\r\nsamförvaltningsprojekt     bör     enligt     motion\r\n2003/04:MJ19  (fp)  ingå Kosterfjorden och Gullmaren\r\ndär lokal samförvaltning  har  påbörjats. Åtminstone\r\ntvå  av pilotprojekten bör ingå i  försöksverksamhet\r\nmed  integrerad  kustzonförvaltning  med  en  vidare\r\nkrets  av  intressenter  (yrkande  3). Enligt motion\r\n2003/04:MJ20 (kd) bör fiskerinäringen genom regional\r\noch  lokal förvaltning ges faktiskt inflytande  över\r\nkvoter och ransoner (yrkande 4). Under förutsättning\r\nav avslag  på  motionens yrkande 1 att propositionen\r\nbör avslås, anförs  i motion 2003/04:MJ21 (c) att de\r\nföreslagna   försöken   med   samförvaltning   skall\r\ninnebära att reellt inflytande  ges åt de deltagande\r\nparterna. Det måste vara verklig  makt  som flyttas,\r\nbesluten måste spela roll och frågan bör  utvärderas\r\nefter försöksperiodens slut (yrkande 2). Vad  gäller\r\nfiskbestånden    skall    försöken   göras   utifrån\r\nbeståndens  aktuella  utbredningsområden   och  inte\r\nutifrån geografiskt etablerade gränsdragningar.  Man\r\nbör   skilja   mellan   å   ena   sidan  samråd  och\r\nsamförvaltning av marina och limniska  miljöer och å\r\nandra sidan samförvaltning med avseende  på fisk och\r\nandra rörliga arter, t.ex. fåglar (yrkande  3).  För\r\natt en bra och effektiv förvaltning av fiskbestånden\r\noch  yrkesfisket  skall  kunna  uppnås är det enligt\r\nmotion 2003/04:MJ269 (m) nödvändigt att detta arbete\r\nsker i samarbete med alla berörda  parter  och  då i\r\nförsta  hand  förvaltning, forskning och utövarna av\r\ndet  praktiska  fisket.   Som  exempel  på  ett  väl\r\nfungerande    samarbete    framhålls     det    s.k.\r\nKosterVäderöprojektet.  I  motion 2003/04:MJ16  (s)\r\nbetonas    att    den   föreslagna   modellen    med\r\nförvaltningsområden   och  ett  nationellt  råd  bör\r\nfinnas med i regeringens  fortsatta överväganden när\r\ndet gäller samförvaltning (yrkande 3). Enligt motion\r\n2003/04:MJ322  (s) bör förvaltningsområden  inrättas\r\nsom  ett  led  i  arbetet   med   att   trygga   ett\r\nlivskraftigt svenskt fiske. En förutsättning för att\r\nmålet  om ett långsiktigt hållbart fiske skall kunna\r\nuppnås är  att  alla  berörda  parters kunskaper tas\r\ntill  vara.  Formaliserad  samverkan   kring  svensk\r\nfiskepolitik efterlyses i motion 2003/04:MJ408 (kd).\r\nSamverkan     mellan    fiskerinäring,    forskning,\r\nmyndigheter  och   miljöorganisationer    regionalt,\r\nnationellt  och internationellt bör förbättras,  och\r\npå nationell  nivå bör ett organ för att formalisera\r\nen sådan samverkan  inrättas  (yrkande 23). I motion\r\n2003/04:MJ433   (c)    begärs  inrättande   av   ett\r\nsamrådsorgan  för Fiskeriverket,  fiskenäringen  och\r\nforskarna (yrkande 2).\r\n\r\nFördelning av resursen\r\n\r\nNär  det gäller  kvoterade  fördelningsmodeller  bör\r\nenligt  motion  2003/04:MJ19 (fp)  helt nya modeller\r\nprövas.  Det  är framför allt fråga om  individuella\r\nkvoter för vissa  fiskarter  och  ett kvotsystem som\r\nfördelas  varje år och som varken medför  äganderätt\r\neller  är  överförbara.  På  sikt  bör  individuellt\r\növerförbara  kvoter  (IÖK)  med  äganderätt  införas\r\n(yrkande  4). I motion 2003/04:MJ20 (kd) anförs  att\r\nerfarenheter från liknande fördelningssystem i t.ex.\r\nDanmark bör  tas  till  vara,  och  i utredningen av\r\nolika   förvaltningsformer   bör  också  frågan   om\r\nbegränsning av antalet fiskedagar  och  individuella\r\nfiskekvoter  prövas (yrkande 3). Under förutsättning\r\nav avslag på motionens  yrkande  1 att propositionen\r\nbör avslås, anförs i motion 2003/04:MJ21 (c) att ett\r\nsystem med individuellt överförbara  kvoter inte bör\r\ninföras.    Ett   sådant   system   innebär   enligt\r\nmotionärerna  risk  för en tilltagande koncentration\r\nav  kvoter  och för att  denna  koncentration  genom\r\ndirekt  eller  indirekt  ägande  flyttas  över  till\r\nförädlingsindustrin (yrkande 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nTillträdet\r\n\r\nRätten att  bedriva  yrkesmässigt  fiske, och därmed\r\ntillträdesrätten,   är   beroende   av  innehav   av\r\nyrkesfiskelicens   eller   av   enskild  rätt   till\r\nvattenområde. Om fisket bedrivs från  ett fartyg som\r\när   5   meter   långt   eller   längre  krävs  även\r\nfartygstillstånd.  Rätten  till  tillträde  regleras\r\nalltså,  vid sidan av enskild rätt,  antingen  genom\r\nbegränsningar  av  fiskarens  rätt  att  på grund av\r\nlicens eller fartygstillstånd bedriva visst fiske. I\r\növrigt   har   alla  i  egenskap  av  fritidsfiskare\r\ntillträde  till  resursen  och  inom  ramen  för  de\r\nredskapsbegränsningar som har fastställts.\r\n\r\nGenom de förändringar  i fiskelagen (1993:787) som\r\nträdde i kraft den 1 juli  2003  (prop.  2002/03:41,\r\nbet.  2002/03:MJU16,  rskr. 2002/03:173) i fråga  om\r\nbeviljandet       och       begränsningarna       av\r\nyrkesfiskelicenser  har  enligt   utskottets  mening\r\nviktiga  styrmedel  tillskapats  för att  åstadkomma\r\nregional hänsyn och bättre förutsättningar  för  det\r\nsvenska  kustfisket.  Ändringarna  innebär bl.a. att\r\nyrkesfiskelicens får utfärdas för visst  fiske.  Med\r\nvisst   fiske  kan  exempelvis  avses  lokala  eller\r\nregionala  anpassningar  men  även  bestämmelser som\r\nhänför  sig  till fartygsstorlek eller  art.  Enligt\r\nutskottets mening  bör  ändringarna bidra till ökade\r\nmöjligheter  att  bedriva  kustfiske  och  till  att\r\nföryngra fiskarkåren. I likhet  med  regeringen vill\r\nutskottet i sammanhanget framhålla det  angelägna  i\r\natt  dessa  styrmedel används på ett sådant sätt att\r\netablering  av   småskalig   och   lokalt  förankrad\r\nverksamhet främjas.\r\nDen    svenska   lagstiftningen   ger   omfattande\r\nmöjligheter    till    begränsningar    av   fiskets\r\nbedrivande.    Reformeringen   av   den   gemensamma\r\nfiskeripolitiken   medger  dessutom  ökad  nationell\r\nanpassning  (skr. 2001/02:152,  bet.  2001/02:MJU23,\r\nrskr.  2001/02:321).  Regleringen  av  fiskeflottans\r\nstorlek,  mätt  i  kapacitet,  har  överlämnats till\r\nmedlemsstaten och begränsas endast av  en fastställd\r\nmaximal  kapacitet  som  inte  får  överskridas  och\r\nminimikrav på hur stor kapacitet som  skall föras ut\r\nur  flottan  då  ny  kapacitet förs in. Sverige  kan\r\ndärmed anpassa sitt regelverk  i  fråga  om  krav på\r\nutförsel  av  fartyg till de varierande förhållanden\r\nsom  råder  i  olika   regioner   och   fisken.  Som\r\nregeringen    anför    skall    möjligheterna   till\r\nbegränsningar i fiskets bedrivande  utifrån  art och\r\ngeografiskt  område  samt kraven på in- och utförsel\r\nav fartyg i fiskeflottan  användas  som  mer  aktiva\r\nförvaltningsinstrument. Därvid måste hänsyn tas till\r\nden    regionala   utvecklingen,   utvecklingen   av\r\nkustfisket  och  till  fiskeföretagens  behov av att\r\növer  året  variera sin fiskeinriktning. Där  så  är\r\nlämpligt   bör   begränsningarna   och   regelverket\r\nkombineras med  upprättandet av lokal eller regional\r\nsamförvaltning.\r\nI  den nu aktuella  propositionen  gör  regeringen\r\nbedömningen  att  Fiskeriverket i högre utsträckning\r\nbör   utnyttja   sina  bemyndiganden   att   fördela\r\nkvoterade bestånd.  Principer  och  modeller  för en\r\nfördelning bör därför utvecklas, och särskild hänsyn\r\nbör  tas till den regionala utvecklingen, främjandet\r\nav kustfisket  samt  till  behovet av förankring hos\r\ndet  berörda  yrkesfisket.  Regeringen   anser   det\r\nlämpligt  att de försök som genomförs kopplas samman\r\nmed   projekt    rörande    lokal   eller   regional\r\nförvaltning. Utskottet delar  denna  uppfattning och\r\nvill framhålla som angeläget att, inom ramen för ett\r\nhållbart resursnyttjande, avvägningen  mellan  olika\r\nkategorier    av   yrkesfiskare   kan   bidra   till\r\nuppfyllandet av de politiska målen.\r\nUtskottet har  inhämtat  att regeringen, som anser\r\ndet  angeläget  att  möjligheterna   förbättras  för\r\nentreprenörskap  och  utveckling  av  fisketurismen,\r\nkommer  att  ge  Naturvårdsverket  uppdrag   att   i\r\nsamverkan  med Fiskeriverket och Turistdelegationen,\r\nutreda möjligheter  och  hinder  för  en  expansion.\r\nEnligt  regeringen bör Fiskeriverket i detta  arbete\r\nsärskilt   analysera   förutsättningarna   för   att\r\nutveckla         ett         licenssystem        för\r\nfisketurismföretagande.\r\nMed det ovan anförda finner  utskottet  syftet med\r\nmotionerna   2002/03:MJ484  (s),  2003/04:MJ14   (m)\r\nyrkandena 2, 4  och  8,  2003/04:MJ16 (s) yrkande 2,\r\n2003/04:MJ19 (fp) yrkandena  1  och  2, 2003/04:MJ20\r\n(kd) yrkande 2, 2003/04:MJ21 (c) yrkandena  8 och 9,\r\n2003/04:MJ203 (m) och 2003/04:MJ418 (s) i väsentliga\r\ndelar tillgodosett. Motionsyrkandena bör lämnas utan\r\nvidare åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nSamförvaltning\r\n\r\nI  skrivelsen  Ansvarsfullt fiske  svenska prioriteringar  för\r\nEU:s  framtida  fiskeripolitik  framhöll  regeringen\r\nbehovet   av   att   skapa    nya   strukturer   och\r\nsamarbetsformer på nationell och  regional  nivå för\r\natt möjliggöra effektivare förvaltningsformer. Detta\r\ninnebär   ökat   deltagande   av   företrädare   för\r\nfiskerinäringen, miljö- och fiskevården, forskningen\r\noch   andra  intressenter  (skr.  2001/02:152,  bet.\r\n2001/02:MJU23,  rskr. 2001/02:321). I sin behandling\r\nav  skrivelsen  uttalade   utskottet   sin  positiva\r\ninställning till det arbete som då hade  inletts med\r\nlokal  förvaltning.  Utskottet  anförde  vidare  att\r\nexisterande    samverkansformer    borde   utvecklas\r\nytterligare  vad  avser  medverkan  i forskning  och\r\nutvecklingsarbete  och framhöll att ökad  lokal  och\r\nregional  dialog  skulle   ge  bättre  underlag  för\r\nbeslut.  Av  propositionen  framgår   att   konkreta\r\nprojekt  nu  skall  genomföras  utifrån  tillgänglig\r\nkunskap,   vilket   leder   till  en  uppbyggnad  av\r\nerfarenheter som kan utnyttjas  för  att ytterligare\r\nutveckla samförvaltning runtom i landet.  Regeringen\r\nuttalar   i   propositionen   sin   avsikt   att  ge\r\nFiskeriverket i uppdrag att leda och samordna  minst\r\nfem  pilotprojekt, varav två i insjövatten, avseende\r\nlokal  eller  regional samförvaltning. Projekten bör\r\ngenomföras och  utvärderas före utgången av år 2006,\r\noch deltagandet i  samförvaltningen  bör  vara brett\r\nförankrat i berörd region och inkludera såväl  olika\r\nkategorier    fiskande   som   andra   intressenter.\r\nUtskottet har vidare  inhämtat att Fiskeriverket har\r\ninrättat  en  brett  sammansatt   och   övergripande\r\nnationell samrådsgrupp. I gruppen ingår myndigheter,\r\nmiljöorganisationer,   olika   kategorier  fiskande,\r\nvattenägare m.fl. Vidare har verket,  som  ett led i\r\nsin   samverkan   med   fiskerinäringen,  bildat  en\r\nsamrådsgrupp med företrädare för näringen. De frågor\r\nsom avses behandlas är framför  allt tillträdet till\r\nfisket, redskapsutveckling, yrkesfiskelicenser  samt\r\nforskning och utveckling. Vid de inledande möten som\r\nhar   hållits   har   frågor   om   utformningen  av\r\nföreskrifter behandlats.\r\n\r\nVi vet i dag att efterlevnaden av lagar  och andra\r\nregler  förbättras  betydligt  om  de uppfattas  som\r\nberättigade och välgrundade. En gemensam  syn  på de\r\nproblem  som  skall  lösas,  möjligheter för berörda\r\nparter   och   andra  intressenter   att   delta   i\r\nbeslutsprocessen  tillsammans med det faktum att det\r\nförväntade resultatet  av  regelverket uppfattas som\r\nrättvist och att åtgärden på  ett avgörande sätt kan\r\nbidra  till att lösa aktuella problem  är  härvidlag\r\nviktiga   faktorer.   Den   svenska  regeringen  och\r\nmyndigheterna har en lång tradition  av  samråd  med\r\nberörda  grupper  såväl  när  det  gäller  beslut på\r\ngemenskapsnivå   som   på   nationell   nivå.   Inom\r\ngemenskapen varierar denna tradition emellertid, och\r\nsom  en  följd  härav  ingår  som  ett led i den nya\r\ngemensamma fiskeripolitiken upprättande av regionala\r\nrådgivande   nämnder.   Inom   ramen   för  Sveriges\r\nmöjligheter  att  reglera  fisket  längs  kusten   i\r\nområdena innanför 3 respektive 4 sjömil kan redan på\r\nnationell   nivå   väsentliga  fördelar  uppnås  med\r\nutvecklande av samarbetsformer  och beslutsprocesser\r\ni fiskeförvaltningen. Bland det fåtal  försök som de\r\nsenaste  åren  gjorts med bred lokal förankring  kan\r\nnämnas     områdena     Koster/Väderöfjorden     och\r\nGullmarsfjorden.  Det  finns ingen tydlig definition\r\nav begreppet lokal eller regional samförvaltning och\r\nbegreppet har använts i  en  rad  olika  betydelser.\r\nGemensamt för dessa modeller är dock någon  form  av\r\ndelat  ansvar  för  förvaltningen  mellan staten och\r\nolika  nyttjandegrupper  där dessa grupper  påverkar\r\noch delar kontrollen över  utvecklingsinitiativ  och\r\nde  beslut  och resurser som påverkar dem. Syftet är\r\natt  underlätta   utformande   och  genomförande  av\r\npolicy,   mål   och   strategier,   vilket   stärker\r\nlegitimiteten  för  de beslut som fattas.  Detta  är\r\näven     ett     huvudtema    i     de     regionala\r\nskärgårdsprogrammen    och    en   försöksverksamhet\r\nföreslås   även   i  betänkandet  Levande   skärgård\r\n(SOU 2000:67).\r\nExploateringen av kustmiljöerna har lett till både\r\nekologiska  störningar  och  samhällsekonomiska  och\r\nkulturella problem.  En  viktig  del i EU:s plan för\r\nintegrerad   kustzonsförvaltning  är   att   undvika\r\nkonflikter mellan  bruk  och värn. Till detta kommer\r\nden       sociala      dimensionen.      Binäringar,\r\nfritidsaktiviteter,   mänsklig  samvaro,  kulturella\r\nvärden  m.m.  har  mycket   stor   betydelse  i  ett\r\nkustsamhälle.  Även  regionala  och  lokala  sociala\r\nförhållanden  kan i hög grad påverka det  fiske  som\r\nbedrivs i regionen eller området. En förvaltning som\r\ninte  beaktar  dessa   faktorer   kan   bli   mindre\r\nframgångsrik, även om förvaltningen är rationell  ur\r\nbiologisk  och/eller  ekonomisk  synvinkel. Eftersom\r\nyrkesfisket, vattenbruket och fritidsfisket  således\r\nendast  utgör  en del av de aktiviteter som pågår  i\r\nkustområdena bör  förvaltningen av dessa näringar så\r\nlångt möjligt samordnas  med  annan  verksamhet. Det\r\nfinns  därför  enligt utskottet starka skäl  att  på\r\nregional och lokal  nivå  stärka  samarbetet  mellan\r\nmyndigheter, olika kategorier fiskande, forskare och\r\nandra berörda intressenter. Stort intresse har redan\r\nknutits   till   nya   förvaltningsmodeller  där  de\r\nfiskande  själva reglerar  fisket  i  samarbete  med\r\nberörda  myndigheter   och   i   samråd   med  andra\r\nintressenter såsom verksamheter med anknytning  till\r\nfiskerinäringen,  vattenägare,  miljöorganisationer,\r\nfriluftsliv och turism. Som regeringen anför kan val\r\nav  beslutsnivå vara beroende av den  kompetens  och\r\ndet engagemang som finns. Det bör emellertid betonas\r\natt det  fortsatt kommer att krävas att den centrala\r\nnivån,    Fiskeriverket,    och    den    regionala,\r\nlänsstyrelsen,  respekterar  Sveriges åtaganden inom\r\nden   gemensamma   fiskeripolitiken   liksom   andra\r\ninternationella åtaganden. Det är vidare av vikt att\r\nFiskeriverkets roll  som  myndighet,  liksom verkets\r\nkontrollfunktion,  klargörs. En annan viktig  aspekt\r\när att den lokala kunskapen om fisket och biologiska\r\nförhållanden ytterligare tas till vara. Utvecklingen\r\nav en lokal/regional  samförvaltning  är  således en\r\ninvecklad  process  med  ett  flertal  faktorer  att\r\nbeakta.  Enligt  utskottets  mening  får dock  detta\r\nfaktum inte fördröja en fortsatt utveckling mot ökad\r\noch  fördjupad samförvaltning där staten  och  olika\r\nnyttjandegrupper   delar   ansvaret.  Som  anförs  i\r\npropositionen   bör   konkreta  projekt   genomföras\r\nutifrån tillgänglig kunskap,  vilket  leder  till en\r\nuppbyggnad av erfarenheter som kan utnyttjas för att\r\nytterligare utveckla samförvaltning runtom i landet.\r\nSammanfattningsvis   innebär   det   anförda   att\r\nutskottet  delar  regeringens uppfattning i fråga om\r\nsamförvaltning  på  fiskets  område.  Därmed  finner\r\nutskottet  syftet med  motionerna  2003/04:MJ14  (m)\r\nyrkande 3, 2003/04:MJ16  (s) yrkande 3, 2003/04:MJ19\r\n(fp) yrkande 3, 2003/04:MJ21  (c) yrkandena 2 och 3,\r\n2003/04:MJ269 (m), 2003/04:MJ322  (s), 2003/04:MJ408\r\n(kd) yrkande 23 och 2003/04:MJ433 (c)  yrkande  2  i\r\nväsentliga  delar  tillgodosett  utan  någon  vidare\r\nriksdagens åtgärd.\r\n\r\nFiskeriverket  har  fattat  beslut  om bl.a. ändrade\r\nregler för fiske innanför en reviderad  trålgräns  i\r\nSkagerrak och Kattegatt. Bakgrunden till beslutet är\r\nden   bekymmersamma  situationen  för  bottenlevande\r\nfiskar,  vilka  utgör  betydande bifångster i fisket\r\nefter  havskräfta.  Beslutet  innehåller  omfattande\r\nregleringar  om  var,  när  och  hur  trålfiske  får\r\nbedrivas.  Härutöver har  nya  tekniska  regleringar\r\ninförts,  såsom   bestämmelser   om   mer  selektiva\r\nräktrålar. Innebörden av beslutet är bl.a. att många\r\nfiskare inte har möjlighet att fiska i samma områden\r\nsom     tidigare.    I    ett    frågesvar    medgav\r\njordbruksministern  att  hon  är väl medveten om att\r\ndetta kan vara kännbart för fiskarna,  men  framhöll\r\nsamtidigt som angeläget att dessa åtgärder kan  vara\r\nnödvändiga   för   att  värna  om  fiskets  framtid.\r\nEftersom det ankommer  på Fiskeriverket att behandla\r\ndenna typ av frågor kunde jordbruksministern inte gå\r\nnärmare in på detaljer i  verkets  beslut.  Hon hade\r\ndärför  inte  för  avsikt  att  då vidta ytterligare\r\nåtgärder  i  denna fråga. Med det anförda  avstyrker\r\nutskottet motionerna 2003/04:MJ20 (kd) yrkande 4 och\r\n2003/04:MJ327  (fp)  i  den  mån  de  inte kan anses\r\ntillgodosedda.\r\n\r\nFördelning av resursen\r\n\r\nI  Sverige har en viss fördelning av den  nationella\r\nfiskekvoten   skett   med   utgångspunkt  i  fiskets\r\nkaraktär.  På  frivillig väg har  fisket  ålagt  sig\r\nolika typer av ransoneringar, vilka i vissa fall har\r\nfastställts  av  Fiskeriverket.  I  andra  fall  har\r\nverket, efter samverkan med fiskenäringen, genomfört\r\nsådana   regleringar.    Detta   gäller   exempelvis\r\nveckoransonerna inom torskfisket  i Östersjön som är\r\nfastställda på sådant sätt att kustfisket de senaste\r\nåren  i  praktiken har kunnat fiska fritt  medan  de\r\ninneburit  begränsningar  för  det  mer  storskaliga\r\ntonnaget.   Härutöver   kan   tekniska   regleringar\r\ninnebära en begränsning av en viss typ av fiske. För\r\nexempelvis  fartyg  över  24  meters längd är  fiske\r\nefter sill och skarpsill tillåtet  endast tre och en\r\nhalv dag i veckan.\r\n\r\nSom   regeringen   anför   aktualiseras   även   i\r\ndiskussionerna om en regional/lokal  förvaltning  av\r\nfiskeresurserna   frågan   om   fördelning   av  den\r\nnationella  resursen. Fördelning kan exempelvis  ske\r\ngenom fastställande  av  kvoter  för fartygsgrupper,\r\nregionala  kvoter eller kvoter relaterade  till  det\r\nenskilda  fiskeföretaget.   Grunden   i  ett  sådant\r\nförfarande    är    att    mer   tydligt   utformade\r\nnyttjanderätter  kan  främja  ett   hållbart  fiske.\r\nGrupper  av  nyttjare  eller  enskilda nyttjare  kan\r\nexempelvis  tilldelas en andel av  ett  visst  fiske\r\neller rätt till fiske i visst område och kan anpassa\r\nsin verksamhet  därefter utan att påverkas av hur de\r\növriga nyttjarna  väljer  att utnyttja sin andel. En\r\nsådan fördelning är avsedd  att skapa förutsägbarhet\r\noch  att  bidra till att enskilda  fartygsägare  och\r\nyrkesfiskare  kan  flytta  sitt  intresse  från  att\r\nutnyttja  så  stor  andel av kvoten som möjligt till\r\natt öka värdet på varje  kilo  fångad fisk. I likhet\r\nmed regeringen anser utskottet att  detta  även  bör\r\nöka  viljan till ett långsiktigt hållbart nyttjande.\r\nEn stabil  och  långsiktig  fördelning  av  kvoterna\r\nmellan   olika  nyttjare  kommer  enligt  utskottets\r\nmening även att klargöra den överkapacitet som finns\r\ninom vissa fisken.\r\nDet     finns      olika     förvaltnings-     och\r\nfördelningsformer  som  syftar  till  att  tydligare\r\ndefiniera  nyttjanderätten.   Den   tydligaste,  och\r\nkanske   oftast  diskuterade  fördelningen   av   en\r\nnationell  kvot, är individuella överförbara kvoter,\r\ns.k. ITQ (Individual  Transferable  Quota). Renodlad\r\nsådan förvaltning finns framför allt  i Nya Zeeland,\r\nAustralien, Kanada och Island. Dessa länder  har som\r\ngemensam  nämnare  stora fiskeresurser som endast  i\r\nmindre  omfattning  delas   med  andra  länder.  Det\r\nsvenska  fisket  bedrivs  i  många  avseenden  under\r\ndiametralt motsatta förhållanden  och  förfogar över\r\nett   sextiotal   kvoter,  samtliga  i  vatten   där\r\nfiskerättigheterna  delas  med  andra  nationer. Som\r\nregeringen  anför  skulle  därmed  ett införande  av\r\nindividuella  kvoter  för  den  svenska  andelen  av\r\ntotalkvoten  på  berört  bestånd inte  nödvändigtvis\r\ninnebära        några       förbättringar        för\r\nbeståndssituationen.  Ett  komplicerat  problem i en\r\nförvaltning  som  utgår  från  äganderätten  är  den\r\nfördelning  mellan  nyttjarna och den överföring  av\r\nförmögenhet från samhället till enskilda som kan ske\r\ni ett begynnelseskede.  Utskottet  delar regeringens\r\nuppfattning att risken i detta fall  är överhängande\r\natt antalet aktörer minskar med tiden  och  att  det\r\nsmåskaliga   fisket   därmed   kraftigt  missgynnas.\r\nYtterligare  effekter  som  har visat  sig  i  andra\r\nländer är en förändring från  fiskarägda kvoter till\r\natt företag, exempelvis beredningsindustrier,  köper\r\nupp  kvoter.  Regleringar  kan  i  vissa fall mildra\r\ndessa   effekter  men  utskottet  delar  regeringens\r\nuppfattning   att   det   i   dagsläget  inte  finns\r\ntillräckliga  analyser av vilka  effekter  ett  ITQ-\r\nsystem skulle kunna  ha på svenskt fiske och svenska\r\nfiskresurser för att förorda  ett sådant system. Det\r\nfinns  emellertid  andra  modeller   för  att  uppnå\r\ntydligare  nyttjanderätter.  En  modell innebär  att\r\nrätten  till  fiske  inom  ett  geografiskt   område\r\navsätts  till  ett  lokalt  samhälle  eller en grupp\r\nfiskare  inom  ett särskilt område. En annan  modell\r\ninnebär att en viss andel av ett bestånd avsätts för\r\nen grupp fiskare.  Även  dessa  system har som syfte\r\natt  skapa  starkare  incitament  för  yrkesfiskarna\r\nsjälva  att  förvalta resursen långsiktigt  hållbart\r\noch därmed minska  behovet  av  myndighetsreglering.\r\nEnligt utskottets mening skapar systemen också ökade\r\nmöjligheter för fiskaren att planera  för framtiden,\r\nvilket är positivt för såväl investeringsviljan  som\r\nföryngringen  inom  kåren.  Sådana  modeller  kan ha\r\nbättre  förutsättningar  att  fungera  i det svenska\r\nfisket.  En  av de nyligen genomförda ändringarna  i\r\nfiskelagen  (1993:787)   (prop.   2002/03:41,   bet.\r\n2002/03:MJU16,   rskr.   2002/03:173)   innebär  att\r\nfiskelagens  bemyndigande  att  meddela föreskrifter\r\nför  fiskevården  har vidgats till  att  gälla  även\r\nföreskrifter för fiskets  bedrivande.  Ett av skälen\r\ntill  denna  ändring  är  hänsyn  till den regionala\r\nutvecklingen, som kan göra det motiverat att meddela\r\nföreskrifter om särskild fördelning av fiskeresurser\r\neller  att  fisket  skall  ske  inom vissa  bestämda\r\nområden.\r\nUtskottet   delar   regeringens  uppfattning   att\r\nFiskeriverket i högre utsträckning bör utnyttja sina\r\nbemyndiganden  att fördela  kvoterade  bestånd.  Som\r\nregeringen anför  bör  principer och modeller för en\r\nfördelning utvecklas och  särskild  hänsyn  tas till\r\nden regionala utvecklingen, främjandet av kustfisket\r\nsamt  till  behovet av en förankring hos det berörda\r\nyrkesfisket.   Det   är   enligt  utskottets  mening\r\nlämpligt att de försök som  genomförs kopplas samman\r\nmed    projekt   rörande   lokal   eller    regional\r\nförvaltning.  Utskottet  finner  det  angeläget att,\r\ninom   ramen   för   ett  hållbart  resursnyttjande,\r\navvägningen mellan olika  kategorier av yrkesfiskare\r\ngörs  så  att  den bidrar till  uppfyllandet  av  de\r\npolitiska målen. Med det anförda avstyrks motionerna\r\n2003/04:MJ19  (fp)   yrkande 4,   2003/04:MJ20  (kd)\r\nyrkande 3 och 2003/04:MJ21 (c) yrkande  4  i den mån\r\nde inte kan anses tillgodosedda.\r\n\r\n1.3 Tekniska åtgärder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden\r\n(m,    fp,    kd,    c,    mp)    om    bl.a.\r\nredskapsutveckling,   utökning   av   fredade\r\nområden    och    vattenägarens    fiskerätt.\r\nMotionsyrkandena avstyrks med hänvisning till\r\nvad  som  anförs i propositionen och pågående\r\narbete på områdena.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   anser   att  tekniska  åtgärder,  såsom\r\nreglering   av   fiskeredskap    och   fiskemetoder,\r\ntillfälliga stopp samt fredade områden, bör användas\r\nmer  aktivt  för att uppnå ett långsiktigt  hållbart\r\nfiske och för  att  skapa ändamålsenliga regleringar\r\nanpassade efter regionala  och  lokala  förhållanden\r\noch   till  stöd  för  kust-  och  insjöfisket  samt\r\nfritidsfisket.  Val av skyddsinstrument måste enligt\r\nregeringen göras  från  fall  till  fall beroende på\r\nfiskemönster,   hotbild  och  naturvärden.   Berörda\r\nintressenter      bör       genom      kontinuerligt\r\ninformationsutbyte   ges   möjlighet    att    lämna\r\nsynpunkter över och förslag på tekniska åtgärder.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFiskeriverkets  förslag  att  även  de som fiskar på\r\nenskild  fiskerätt  skall  omfattas  av  regleringen\r\ninger  oro enligt motionärerna i motion 2003/04:MJ14\r\n(m).  De  finner  det  anmärkningsvärt  om  centrala\r\nbeslut  skulle  komma att ta över lokalt fattade och\r\nförankrade    beslut,     särskilt     i    insjöar.\r\nRedskapsanvändning   skall   inte   regleras   genom\r\nförordning utan riksdagen måste få ta ställning till\r\ndet    slutliga   förslaget   (yrkande   6).   Under\r\nförutsättning  av  avslag  på motionens yrkande 1 om\r\navslag på propositionen anförs i motion 2003/04:MJ21\r\n(c) att redskapsutveckling bör  prioriteras  i syfte\r\natt åstadkomma ett mer selektivt fiske. Ökade  medel\r\nbör  avsättas  för  att  i samverkan mellan fiskare,\r\nforskare och redskapstillverkare  för  att  utveckla\r\nskonsammare och mer selekterade redskap (yrkande 5).\r\n\r\nEnligt  motion 2003/04:MJ408 (kd) bör arbetet  med\r\natt utveckla  de  olika  former av begränsningar som\r\nhar införts eller är på väg  att införas, t.ex. ökad\r\nmaskstorlek,  höjda  minimimått   på   fångad  fisk,\r\nåtgärder     för    att    begränsa    bifångsterna,\r\nbegränsningar   av   garnmängd   och  användning  av\r\ndrivgarn,      ökad     kontrollverksamhet      samt\r\nredskapsutveckling,    fortsätta    nationellt   och\r\ninternationellt (yrkande 17 delvis).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ19 (fp) bör  Fiskeriverket\r\nfå  i uppdrag att på försök inrätta fredade  områden\r\nvars     storlek     varierar     i     takt     med\r\nbeståndsvariationen.   Områden   i  kustzonen  måste\r\navsättas  för  att  skydda  den  marina  miljön  och\r\nförstärka fiskbestånden (yrkande 5).  Fiske  med nät\r\nav   icke   yrkesfiskare   bör   inte   tillåtas   i\r\nvattenområden  på  västkusten  grundare än tre meter\r\n(yrkande 6).  Vattenägarens  fiske,  såvida  det  ej\r\ningår  i  propositionens  definition  av  kust-  och\r\ninsjöfiske, bör enligt motion  2003/04:MJ20  (kd)  i\r\nnormalfallet   vara  tillåtet  på  fredade  områden.\r\nFritidsfiske med  stöd  av  allmän  rätt bör däremot\r\ninskränkas  i  dessa  områden  (yrkande  9).   Under\r\nförutsättning  av  avslag  på motionens yrkande 1 om\r\natt  propositionen  bör  avslås   anförs   i  motion\r\n2003/04:MJ21   (c)  att  ersättningar  till  berörda\r\nnäringsidkare   vid   temporära   fiskestopp   måste\r\nutbetalas   skyndsamt    (yrkande   6).   I   motion\r\n2003/04:MJ434 (mp) anförs  att  regeringen bör verka\r\nför att skydda havsområden så att  de kan fredas för\r\nfisket. Det framhålls i motionen som   angeläget att\r\nregeringen  och  berörda  myndigheter  i samråd  med\r\nkommissionen   klargör  om  det  finns  hinder   för\r\nfredning för fiske i skyddade havsområden. I så fall\r\nbör regeringen inleda  en  dialog  med  kommissionen\r\neller vid behov ta andra initiativ för att  få  till\r\nstånd en förändring (yrkande 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  propositionen anförs att utvecklingen av tekniska\r\nåtgärder  syftar  till ett mer selektivt fiske genom\r\natt fångsten av ungfisk  minimeras så att fisken kan\r\nväxa och fortplanta sig och därigenom bidra till att\r\ntrygga  beståndets återväxt.  Syftet  är  också  att\r\nminimera  fångsten  av  oönskade  arter  som  saknar\r\nkommersiellt    värde    eller   fisk   för   vilken\r\nyrkesfiskarna inte längre har några kvoter.\r\n\r\nSom  regeringen  anför  kan   de   biologiska  och\r\nekonomiska  fördelarna  med  denna  typ av  tekniska\r\nåtgärder vara omfattande eftersom fångad ungfisk och\r\nandra  oönskade  arter  som  slängs överbord  sällan\r\növerlever.  Med  ökad  fokusering   på   skyddet  av\r\nekosystem har tekniska åtgärder även utvecklats  mot\r\nminskad påverkan på den marina miljön såsom känsliga\r\nbottnar,  marina  däggdjur,  fåglar och andra arter.\r\nTekniska  åtgärder  kan  också syfta  till  att  öka\r\nkvaliteten  på den fisk som  fångas.  I  likhet  med\r\nregeringen anser  utskottet  det  angeläget  att ett\r\nfortsatt arbete på detta område bedrivs.\r\nDe   viktigaste   tekniska   åtgärderna  tillämpas\r\nvanligen   i  särskilda  geografiska   områden   och\r\nomfattar bl.a. minsta maskstorlek, användning av mer\r\nselektiva  redskap   såsom   trålmodeller  med  s.k.\r\nflyktpaneler som minskar fångster  av bl.a. ungfisk.\r\nÅtgärder såsom förbud mot fiske i vissa  områden och\r\nunder vissa perioder, s.k. fredade områden, kan även\r\nsyfta  till  att  skydda  ung  eller  lekande  fisk.\r\nDärutöver     finns     bestämmelser    om    minsta\r\nlandningsstorlek   för  fisk   och   skaldjur   samt\r\nbegränsningar av bifångst. Det finns dock få, om ens\r\nnågra,  generella  eller   optimala   lösningar  för\r\ntekniska   åtgärder.  Utskottet  anser  det   därför\r\nangeläget att  valet av åtgärd väljs mot bakgrund av\r\ndet   aktuella   syftet.   Sektorsansvar,   regional\r\nförankring samt ökad  delaktighet  och  en utvecklad\r\ndialog med berörda intressenter är viktiga vid valen\r\nav åtgärder liksom samverkan mellan myndigheter  och\r\nlokala  fiskare  samt  övriga berörda. Som utskottet\r\nanfört  tidigare  i  detta   betänkande   utgörs  en\r\nändamålsenlig  modell av det arbete som bedrevs  för\r\natt skydda Koster/Väderö-fjorden.  Olika  kategorier\r\nav  fiskare,  myndigheter och forskare lyckades  här\r\nskapa en konstruktiv  dialog  som ledde till enighet\r\nom de regleringar som infördes.\r\nArbetet  med utveckling av tekniska  åtgärder  kan\r\nbedrivas  såväl   nationellt   som  internationellt.\r\nRegeringen  har  tidigare varit pådrivande  för  den\r\ninternationella utvecklingen  där exempelvis den mer\r\nselektiva  torsktrålsmodellen  BACOMA   (Baltic  Cod\r\nManagement)  numera  har  införts  som enda tillåtna\r\ntrål  inom  EU:s  vatten  i  Östersjön. Genom  denna\r\ntrålmodell   har  fångsterna  av  småtorsk   minskat\r\navsevärt och torsken  får  därmed möjlighet att leka\r\ninnan den fångas. I syfte att  skapa  fiskeregler på\r\nEU-nivå  som  stöder  svenska  nationella  mål   och\r\nförvaltningsverktyg  avser  regeringen  att fortsatt\r\ndriva på utvecklingen av de rådsförordningar (850/98\r\noch  88/98) som innehåller bestämmelser om  tekniska\r\nåtgärder.  Som  anförs  i propositionen är en viktig\r\nförutsättning   för   det  internationella   arbetet\r\nmotsvarande  utveckling   på   nationell  nivå.  Det\r\nankommer  enligt utskottet även fortsättningsvis  på\r\nFiskeriverket  att  komplettera  med bestämmelser på\r\nnationell nivå och vara pådrivande  i den nationella\r\nutvecklingen inom området.\r\nOmrådesskydd        kan       genomföras       med\r\nfiskerilagstiftningen eller  med miljölagstiftningen\r\nsom grund. Utifrån vad som bedöms  vara lämpligast i\r\ndet       enskilda      fallet      kan      således\r\nfiskerilagstiftningen    eller   miljölagstiftningen\r\nanvändas.   När   fiskerilagstiftningen    inte   är\r\ntillämpbar,  t.ex.  när  det  är  fråga  om utsläpp,\r\nsjöfart  m.m.,  bör,  som  regeringen  anför,  annan\r\nlämplig   lagstiftning   övervägas   för  att  skapa\r\ntillfredsställande    skydd    för    fiskbeståndens\r\nfortlevnad.  Riksdagen  har beslutat att  senast  år\r\n2010 skall minst 50 % av  skyddsvärda marina miljöer\r\noch  minst  70 % av kust- och  skärgårdsområden  med\r\nhöga  natur- och  kulturvärden  ha  ett  långsiktigt\r\nskydd.  Senast  år 2005 skall ytterligare fem marina\r\nområden  vara  skyddade  som  reservat  och  berörda\r\nmyndigheter skall  ha  tagit  ställning  till  vilka\r\növriga   områden  i  marin  miljö  som  behöver  ett\r\nlångsiktigt    skydd.   Mot   den   bakgrunden   har\r\nFiskeriverket och  Naturvårdsverket  fått  i uppdrag\r\natt  utreda  möjligheterna  att  fram  till  år 2010\r\ninföra  fiskeförbud  i  ett  skyddat  marint område.\r\nDetta   arbete   pågår   genom  att  kriterier   och\r\nstrategier  för skydd av marina  områden  utarbetas,\r\natt den biologiska  mångfalden i marina reservat med\r\neller   utan  fiskeförbud   följs   upp   samt   att\r\nutsjöområden   med  skyddsvärda  miljöer  och  arter\r\nkartläggs och samverkansformer  med  berörda  parter\r\nutvecklas.   Trots   att   bevarandet   av  särskilt\r\nskyddsvärda marina miljöer har gått framåt i och med\r\narbetet  med Natura 2000 delar utskottet regeringens\r\nuppfattning  att  detta  arbete  måste påskyndas och\r\nprioriteras  av  myndigheterna så att  det  uppsatta\r\nmiljömålet kan uppnås till år 2005.\r\nUtskottet   vill   i    sammanhanget   erinra   om\r\nHavsmiljökommissionens nyligen framlagda förslag som\r\ninnebär att hela Östersjön  delas  in  i  zoner  där\r\nolika  former  av  nyttjande  tillåts (SOU 2003:72).\r\nBland   annat   föreslås   en   kärna   av    marina\r\nskyddsområden där uttag av resurser inte skall  ske,\r\ndvs.  områden  med  fiskeförbud skall inrättas, samt\r\nett  större system av  skyddade  områden  där  vissa\r\ntyper       av      brukande      kan      tillåtas.\r\nHavsmiljökommissionens   förslag   behandlas   nu  i\r\nRegeringskansliet,    och   regeringen   uttalar   i\r\npropositionen sin avsikt att återkomma i frågan.\r\nUtskottet har inhämtat  att  Naturvårdsverket  och\r\nFiskeriverket  på  regeringens  uppdrag  nyligen har\r\nutrett möjligheten att införa fiskestopp i  skyddade\r\nmarina   områden.   Verken,  som  har  undersökt  15\r\nområden,  föreslår bl.a.  att  ett  eller  flera  av\r\nområdena Fladen, Gullmarsfjorden, Lilla Middelgrund,\r\nOrust/Tjörn,  Torhamn, Askö/Hartsö, Kvädöfjärden och\r\nSalvorevKopparstenarna          avsätts         som\r\nfiskfredningsområden. Som utskottet  anfört ovan kan\r\nskydd   av   marina   områden  ske  på  olika  sätt.\r\nExempelvis  utpekas  Natura   2000-områden  i  marin\r\nmiljö, och i slutet av december 2003 lämnade Sverige\r\ntillsammans  med  sju  andra  Östersjöländer  in  en\r\nansökan  till  IMO  att  klassa  Östersjön  som  ett\r\nsärskilt skyddat havsområde (PSSA).  I propositionen\r\nuttalar  regeringen  sin  avsikt att under  år  2005\r\nlägga     fram    förslag    med    anledning     av\r\nHavsmiljökommissionens   betänkande,  vilket  enligt\r\nregeringen     kommer     att     ske     dels     i\r\nmiljömålspropositionen,  dels i en skrivelse  om  en\r\nnationell  strategi  för  en  hållbar  havsmiljö.  I\r\nbetänkandet   har   kommissionen    föreslagit   att\r\nfiskeförbud bör införas i fyra områden, två kustnära\r\noch   två  utsjöområden  i  vardera  Östersjön   och\r\nVästerhavet.\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att utskottet\r\nansluter  sig till vad som anförs i propositionen om\r\ntekniska åtgärder  på  fiskets område. Därmed finner\r\nutskottet  syftet  med motionerna  2003/04:MJ14  (m)\r\nyrkande 6, 2003/04:MJ19  (fp)  yrkandena  5  och  6,\r\n2003/04:MJ20   (kd)   yrkande  9,  2003/04:MJ21  (c)\r\nyrkandena  5 och 6, 2003/04:MJ408  (kd)  yrkande  17\r\ndelvis och 2003/04:MJ434 (mp) yrkande 4 i väsentliga\r\ndelar tillgodosett.  Motionerna  i  dessa  delar bör\r\ndärmed  lämnas  utan  vidare  åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\n\r\n1.4 Fiskerikontroll\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden  (fp)\r\nom  åtgärder  för  förbättrad fiskerikontroll\r\noch efterlevnaden av  regler  om  fiskekvoter\r\noch fångstmetoder. Motionsyrkandena  avstyrks\r\nmed   hänvisning   till   propositionen  samt\r\ntidigare  beslut  och  pågående   arbete   på\r\nområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFör    det   småskaliga   kustfisket   bör,   enligt\r\nregeringens  bedömning,  ett  säkert  och  effektivt\r\nsystem  för fångstrapportering utvecklas. Regeringen\r\nlägger  stor   vikt   vid   fortsatt  utveckling  av\r\nsamarbetsformerna     och     effektivisering     av\r\nkontrollverksamheten inom området.  I  det  framtida\r\nfiskerikontrollarbetet   är  det  enligt  regeringen\r\nangeläget  att beakta det småskaliga  fiskets  behov\r\noch krav.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nÅtgärder för  förbättrad fiskerikontroll, förbättrad\r\noch     utökad     satellitbaserad      övervakning,\r\nlandningskontroller  och  utökade sjökontroller  för\r\nolika  slags  fisken  begärs i  motion  2003/04:MJ19\r\n(fp).    Samarbetet   mellan    Fiskeriverket    och\r\nKustbevakningen  måste  fortsätta  och utvecklas med\r\nandra  länder,  främst inom ramen för  EU-samarbetet\r\noch den gemensamma  fiskeripolitiken. Nationellt bör\r\nsamverkan  mellan  Fiskeriverket,   Kustbevakningen,\r\nSjöfartsverket och Tullverket utökas och inom EU bör\r\nbl.a. en gemensam regional förvaltning  av Östersjön\r\ntillskapas.  I  detta  arbete är enligt motionärerna\r\nmiljölotssystem  ett av de  viktigaste  instrumenten\r\n(yrkande 8).  När  det  gäller  skärpt  kontroll  av\r\nefterlevnad  av fiskekvoter  och  fångstmetoder  bör\r\nenligt motion  2003/04:MJ472  (fp)  de  ökade medlen\r\ntill   Kustbevakningen  användas  bl.a.  för  skärpt\r\növervakning av fiskekvoter och fångstmetoder och för\r\nuppbyggnad av ett miljölotsningssystem (yrkande 16).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFiskerikontrollen   har   under   de  senaste  åren  fått  ökad\r\nuppmärksamhet. I den allmänna debatten framförs krav\r\npå skärpning av fiskerikontrollen,  att rätt redskap\r\nanvänds,    att    minimåtten    hålls,   att   rätt\r\ndokumentation   finns   och   att   olagligt   fiske\r\nförhindras.\r\n\r\nFör   den   svenska   fiskerikontrollen   ansvarar\r\nFiskeriverket och Kustbevakningen. Fiskeriverket har\r\ndet   övergripande   ansvaret  och  utför  även  den\r\nadministrativa kontrollen  av  fisket. Detta innebär\r\natt bl.a. fångstuppgifter från svenskt och utländskt\r\nfiske    rapporteras    till    och   granskas    av\r\nFiskeriverket. Under år 2002 granskade verket ca 135\r\n000  rapporter  för  registrering och  kontroll  med\r\nuppgifter om fångster,  landningar  och/eller första\r\nförsäljning, främst i form av dagliga  loggblad  men\r\näven    i    annat   format   som   fångstjournaler,\r\navräkningsnotor,  radiorapporter  samt deklarationer\r\nom  övertagande  och transportdokument.  Till  detta\r\nkommer   information   från   det   satellitbaserade\r\növervakningssystemet.    Kustbevakningen   har   som\r\nuppgift att kontrollera efterlevnad  av bestämmelser\r\nom  fiske  till  sjöss  och  vid landning i  svenskt\r\nsjöterritorium, Sveriges ekonomiska zon samt sjöarna\r\nVänern,   Vättern   och   Mälaren.   Kustbevakningen\r\nbedriver fiskerikontrollen som en integrerad  del av\r\nmyndighetens       ordinarie       kontroll      och\r\ntillsynsverksamhet.   Andra  myndigheter   som   har\r\nuppgifter  inom  fiskerikontrollen   är  Tullverket,\r\nLivsmedelsverket  och  Sjöfartsverket. Fiskeriverket\r\noch Kustbevakningen har  under  senare  år fördjupat\r\nsamarbetet  och  genomför  i dag fiskerikontrollerna\r\nutifrån ett riskanalysbaserat arbetssätt.\r\nMerparten  av  den  svenska  fångsten   från   det\r\nyrkesmässiga  fisket  sker  på  fiskbestånd  som  vi\r\nförvaltar   gemensamt  med  andra  länder.  Dessutom\r\nlandas svenska  fångster  i stor utsträckning även i\r\nandra   länder.  Som  anförs  i   propositionen   är\r\nsamverkan   med   andra   länders  myndigheter  inom\r\nfiskerikontrollområdet av stor vikt, och Sverige har\r\növerenskommelser om myndighetssamverkan  med Danmark\r\noch med Norge.\r\nLandningskontrollen  av fångsterna kommer  även  i\r\nfortsättningen  att  vara   av   central  betydelse.\r\nDessutom krävs ett fortsatt arbete  med att utveckla\r\noch   förbättra   den   svenska   fiskerikontrollen.\r\nUtskottet vill i sammanhanget erinra om att genom de\r\nändringar i fiskelagen (1993:787) som trädde i kraft\r\nden  1 juli  2003 har påföljderna för  enskilda  för\r\növerträdelser   på  fiskeområdet  skärpts  betydligt\r\n(prop.   2002/03:41,   bet.   2002/03:MJU16,   rskr.\r\n2002/03:173).  Härutöver har regeringen uppdragit åt\r\nFiskeriverket    att    bedöma    omfattningen    av\r\norapporterat fiske  och  övrig  illegal hantering av\r\nfisk.   Detta   uppdrag  skall  avrapporteras   till\r\nregeringen  i  juni   2004.  Vidare  har  regeringen\r\ntidigare beslutat om att  låta utvärdera den svenska\r\nfiskerikontrollen senast år 2004. I detta sammanhang\r\nkommer bl.a. beaktas EU:s krav  på  förbättringar av\r\nden    svenska    fiskerikontrollen,   behovet    av\r\nytterligare sjökontroller  för  olika slag av fisken\r\nsamt  förstärkning  av  myndigheternas   roller.  En\r\nförbättrad  fiskerikontroll  skall enligt regeringen\r\nses som ett led i arbetet med ett hållbart nyttjande\r\nav  fiskresurserna. I likhet med  regeringen  lägger\r\nutskottet  stor  tyngd vid en fortsatt utveckling av\r\nsamarbetsformerna   samt   en   effektivisering   av\r\nkontrollverksamheten inom detta område.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är\r\nangeläget  att i det framtida fiskerikontrollarbetet\r\nbeakta  det  småskaliga   fiskets  behov  och  krav.\r\nUtskottet  gör samma bedömning  som  regeringen  att\r\nfortsatt användning  av  de  små hamnarna är av vikt\r\nför  en  framgångsrik  satsning  på  det  småskaliga\r\nfisket.    Samtidigt    krävs   en   fortsatt    hög\r\nambitionsnivå när det gäller  kontrollen  om Sverige\r\näven  i  fortsättningen  skall  kunna leva upp  till\r\nmålen    om    hållbar    fiskeriförvaltning     och\r\ninternationella    åtaganden    på    området.    En\r\nförutsättning   härvidlag   är  god  information  om\r\ngällande  regler  om  fiskerikontroll.  En  särskild\r\nutmaning  från kontrollsynpunkt  är  vidare  de  nya\r\nförvaltningsformerna för lokalt och regionalt fiske,\r\noch  den stora  geografiska  spridningen  av  hamnar\r\nutgör   en   av   flera   faktorer  att  beakta  vid\r\nutformningen av en effektiv  kontroll. Eftersom även\r\nsmåskaliga kustfiskeaktiviteter  har  betydelse  för\r\nbeståndsvården  och den akvatiska miljön i övrigt är\r\ndet i det framtida  fiskerikontrollarbetet angeläget\r\natt beakta det småskaliga  fiskets  uppgiftslämnande\r\noch  behovet  av  effektiv  uppföljning i  tid  nära\r\nfiskeaktiviteterna.    I    propositionen    uttalar\r\nregeringen sin avsikt att ge Fiskeriverket i uppdrag\r\natt utveckla ett säkert och effektivt  men samtidigt\r\nenkelt  system  för  rapportering  av det småskaliga\r\nkustfisket, som säkerställer att fiske  under  olika\r\nförvaltningsförutsättningar,  som regional och lokal\r\nförvaltning,  kan  följas  upp av  fiskerikontrollen\r\nnationellt.\r\nI  samband med propositionen  Svenska  miljömål  \r\ndelmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130 bet.\r\n2001/2002:MJU3,      rskr.     2001/2002:36)     har\r\nKustbevakningen  tilldelats  ytterligare  medel  för\r\nökade övervakningsinsatser  och satellitspaning till\r\nhavs för att spåra olje- och kemikalieutsläpp. Detta\r\nbör enligt utskottets mening  medverka  även till en\r\nförbättrad  fiskerikontroll.  I  budgetpropositionen\r\nför  år 2004 har anslaget till Kustbevakningen  fått\r\nen överföring  från utgiftsområde 20, vilket innebär\r\natt anslaget 34:3  Åtgärder  för  biologisk mångfald\r\nhar höjts med 49,3 miljoner kronor  för finansiering\r\nav  den  ökade  miljöövervakningen.  Inom   EU   har\r\nmedlemsländerna   i  enlighet  med  EG:s  förordning\r\n2847/1993  artikel  23   reglerat   påföljderna  för\r\növerskridande    av    ländernas   högsta   tillåtna\r\nfångstmängder (TAC:er) så att sanktionen blir avdrag\r\npå nästa års TAC. Som utskottet anfört ovan skärptes\r\nden  1  juli  2003  för  Sveriges   del  påföljderna\r\nbetydligt   för   enskilda   för  överträdelser   på\r\nfiskeområdet.\r\nFrågan om ett system med miljölotsar  diskuterades\r\ninom    Helcom    (Helsingforskommissionen)    inför\r\nantagandet   av   den  s.k.  Köpenhamnsdeklarationen\r\nhösten 2001. Frågan  kom  emellertid  inte att föras\r\nvidare  eftersom  ett  sådant  system inte  bedömdes\r\nmedföra  en  sådan  effektivitetshöjning   att   det\r\nmotsvarade   de   relativt  sett  höga  kostnaderna.\r\nUtskottet vill emellertid påpeka att lotsplikt utgör\r\nen av de tre åtgärdstyper  som kan vara aktuella som\r\ns.k. PSSA-åtgärder (Particularly Sensitive Sea Area)\r\nenligt den rapport som Sjöfartsverket på regeringens\r\nuppdrag avlämnade i mars 2003  om  förutsättningarna\r\nför  att  klassa  Östersjön  som  särskilt  känsligt\r\nhavsområde  i  enligt med FN:s sjöfartsorganisations\r\n(IMO) regelverk.\r\nMed det anförda  ansluter  sig  utskottet till vad\r\nregeringen anför om utvecklande av  ett  system  för\r\nfångstrapportering  för  det  småskaliga kustfisket.\r\nÄven i övrigt ansluter sig utskottet  till  vad  som\r\nanförs  i  propositionen  i denna del. Därmed finner\r\nutskottet  syftet med motionerna  2003/04:MJ19  (fp)\r\nyrkande 8 och  2003/04:MJ472  (fp) yrkande 16 i allt\r\nväsentligt tillgodosett. Någon  vidare  åtgärd  från\r\nriksdagens  sida  med  anledning av motionsyrkandena\r\nfinner utskottet inte påkallad.\r\n\r\n2 Förbättrade förutsättningar för\r\nkust- och insjöfisket\r\n\r\n\r\n2.1 Forskning och utveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden\r\n(s, m, fp, kd, c) om forskning och utveckling\r\npå fiskets område. Motionsyrkandena  avstyrks\r\nmed   hänvisning   till   vad  som  anförs  i\r\npropositionen,  till  pågående   arbete  inom\r\nbl.a.  Fiskeriverket och Formas och  till  av\r\nregeringen aviserade uppdrag.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt  regeringen   krävs  förstärkt  forskning  om\r\nfisksamhällen,   reproduktionsområden,    biologiska\r\neffekter  av  fiskemetoder  och  biologisk mångfald.\r\nÄven arbetsmiljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder\r\nför yrkesfiskare och fritidsfiskare  bör bli föremål\r\nför ökad forskning och utveckling. Allt nyttjande av\r\nbestånden bör beaktas, och den lokala  kunskapen hos\r\nfiskare  och  andra intressenter bör tas till  vara.\r\nSamverkan på forskarnivå  mellan  limnologer, marin-\r\nbiologer    och    fiskeribiologer    framhålls    i\r\npropositionen som önskvärd. Regeringen  anser därför\r\natt forskning och bestånd av betydelse för kust- och\r\ninsjöfisket  samt fritidsfisket bör stärkas  och  en\r\nlångsiktig strategi  för  forskning  och  utveckling\r\ninom fiskeområdet utarbetas.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nBehovet   av   ökade  resurser  till  en  långsiktig\r\nsatsning  på  fiskeforskning   framhålls   i  motion\r\n2003/04:MJ16    (s).    Långsiktighet    är   enligt\r\nmotionärerna  viktig för bl.a. utvecklingen  av  för\r\nsvenskt fiske viktiga arter. I motionen betonas även\r\nvikten av konstruktivt samarbete mellan forskare och\r\nyrkesfiskare (yrkande 1). Enligt motion 2003/04:MJ19\r\n(fp) måste den  lokala  kunskapen  hos  fiskare  och\r\nandra     intressenter    tas    till    vara    vid\r\nkunskapsinsamling    (yrkande   9).   Samverkan   på\r\nforskningsnivå mellan  limnologer  och marinbiologer\r\när  nödvändig,  och  det  av  regeringen   aviserade\r\nuppdraget till Formas bör ges omedelbart och  med en\r\nmycket  snar  tidpunkt för redovisning (yrkande 10).\r\nForsknings-  och  myndighetsnärvaro  vid  Östersjöns\r\nviktigaste fiskeområden  har  stor betydelse när det\r\ngäller  Östersjöproblematiken  (yrkande   11).   Vid\r\navslag  på motionens yrkande 1 att propositionen bör\r\navslås betonas  i  motion 2003/04:MJ21 (c) vikten av\r\natt forskningen breddas  till  att omfatta all marin\r\noch limnologisk forskning och inte  endast forskning\r\nom fiskbestånd. Enligt motionärerna finns  uppenbara\r\nfördelar  med  ett bredare angreppssätt (yrkande 7).\r\nEnligt  motion  2002/03:MJ282   (m)  måste  pågående\r\nforsknings-    och    utvecklingsarbete    på    det\r\nmarinbiologiska området få resurser för att utforska\r\nvad som är anledningen  till  att  allt mindre torsk\r\nfinns   i   våra   hav   (yrkande  2).  Behovet   av\r\nuppskattningsprov för att  fastställa fiskbeståndens\r\nstorlek  i Bottenhavet och Bottenviken  framhålls  i\r\nmotion 2002/03:MJ483 (s). I motion 2002/03:MJ493 (c)\r\nanförs att  regeringen bör återkomma med förslag där\r\nnationella medel avsätts för forskning om utveckling\r\nav fångstmetoder för ett hållbart resursutnyttjande.\r\nÄven forskning  om  alternativa havsprodukter och om\r\ntillvaratagande  av  outnyttjade   arter  genom  att\r\nutveckla  nya  produkter bör ingå i förslaget.  Stöd\r\ntill investeringar  i  kunskap och ny teknik för att\r\ngarantera god kvalitet och  möta  nya  marknader bör\r\nprioriteras (yrkande 4). Yrkandet upprepas  i motion\r\n2003/04:MJ433   (c)   yrkande   4.   Forskningen  om\r\nfisksjukdomar  bör enligt motion 2003/04:MJ408  (kd)\r\ntillföras mer resurser  för  att  den  vetenskapliga\r\ngrunden    för    myndigheters    beslut   i   bl.a.\r\nvattenbruksärenden skall förbättras  (yrkande 35). I\r\nmotion 2003/04:N338 (kd) ställs krav på formaliserat\r\nsamarbete mellan fiske och forskning. Samarbetet bör\r\nutformas  enligt  yrkesfiskarnas  förslag   om   ett\r\nsamarbetsorgan    eller    en   arbetsgrupp   mellan\r\nyrkesfiskarna    och    Fiskeriverket    med    dess\r\nhavsfiskelaboratorium i Lysekil (yrkande 5).\r\n\r\nBehovet  av ytterligare  forskning  om  flod-  och\r\nsignalkräfta  påtalas  i motion 2003/04:MJ13 (m). Ur\r\nekologisk synvinkel är det  viktigt  att flodkräftan\r\nbevaras.   När   det   gäller   signalkräftan    bör\r\nforskningen  främst  inriktas  på  att  ta till vara\r\nbestånden   i  naturvatten  (yrkande 1).  Motionären\r\nanser att generellt  verkande  insatser  som  syftar\r\ntill  att  öka  möjligheterna  för  flodkräftan  som\r\nvattenbruksorganism   är   mest  angelägna  eftersom\r\nflodkräftan betingar ett högt värde (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKustfiske och fritidsfiske bedrivs  efter  ett stort\r\nantal   arter   och  bestånd,  såväl  reglerade  som\r\noreglerade.   För   många   bestånd   är   kunskapen\r\nbristfällig,  för  andra   finns   kunskap   om  att\r\nbestånden  är  svaga  och att fisket bedrivs utanför\r\nbiologiskt  säkra gränser.  Beståndssituationen  för\r\nflera av de för  det kustnära fisket viktiga arterna\r\npå  ost- och västkusten  har  försämrats  drastiskt,\r\nbl.a.   för   ål,  kolja,  vitling  och  pigghaj  på\r\nvästkusten samt abborre, gädda, ål, öring och sik på\r\nostkusten. För  insjöfisket  anses ett fåtal bestånd\r\nvara överutnyttjade av yrkesmässigt fiske. För vissa\r\nbestånd är dock kunskapen bristfällig,  och  en ökad\r\nforskning  krävs. Många bestånd i attraktiva områden\r\när överutnyttjade av fritidsfiske.\r\n\r\nSom regeringen  anför är emellertid kunskaperna om\r\nfiskbestånd av betydelse  för  kust- och insjöfisket\r\nsamt fritidsfisket inte tillräckliga  för att fisket\r\nskall  kunna  bedrivas  på ett långsiktigt  hållbart\r\nsätt  i  enlighet  med  försiktighetsprincipen   och\r\nekosystemansatsen.   Utskottet   delar   regeringens\r\nuppfattning  om  behovet  av förstärkt forskning  om\r\nfisksamhällen,   reproduktionsområden,    biologiska\r\neffekter  av  fiskemetoder  och  biologisk mångfald.\r\nÄven arbetsmiljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder\r\nför yrkesfiskare och fritidsfiskare  bör bli föremål\r\nför ökad forskning och utveckling. Allt nyttjande av\r\nbestånden   bör   beaktas,   vilket   innebär    att\r\nforskningen   skall   omfatta   även  fritidsfiskets\r\nbetydelse      för     beståndssituationen.      Vid\r\nkunskapsinsamlingen  bör  den  lokala  kunskapen hos\r\nfiskare och andra intressenter tas till vara. Enligt\r\nutskottets mening är samverkan på forskarnivå mellan\r\nlimnologer,    marinbiologer   och   fiskeribiologer\r\nönskvärd.\r\nPå  nationell  nivå   verkar  Forskningsrådet  för\r\nmiljö,   areella   näringar   och   samhällsbyggande\r\n(Formas)    för    att    utveckla   tvärsektoriella\r\nforskningsprojekt inom det  akvatiska  området.  Med\r\nsyftet  att  hav,  sjöar  och  vattendrag skall vara\r\nekologiskt   hållbara   och   deras   variationsrika\r\nlivsmiljöer   för   djur  och  växter  bevaras   har\r\nregeringen redan under  år 2004 förstärkt den marina\r\nmiljöforskningen med 10 miljoner kronor. Genom denna\r\nsatsning finns enligt regeringen,  vars  uppfattning\r\ndelas  av  utskottet,  möjligheter för samverkan  på\r\nforskarnivå  mellan  limnologer,  marinbiologer  och\r\nfiskeribiologer. I propositionen  uttalar regeringen\r\nvidare  sin  avsikt  att  uppdra  åt  Formas  att  i\r\nsamverkan   med   Fiskeriverket  och  andra  berörda\r\nmyndigheter och andra forskningsfinansiärer utarbeta\r\nen strategi för fisk- och fiskeforskning.\r\nPå europeisk nivå  utvecklas,  inom  ramen för det\r\nsjätte   miljöhandlingsprogrammet,  en  övergripande\r\nstrategi för att skydda haven. I detta arbete kommer\r\nsektorer som  nyttjar  den marina miljön att belysas\r\noch   en   samordning   genomföras   av   forskning,\r\növervakning och förvaltning  för det marina området.\r\nVidare  har  fiskeministrarna  begärt  att  särskild\r\nuppmärksamhet   skall   ägnas   åt   att   förbättra\r\nforskningen  så  att  en bredare vetenskaplig  grund\r\nskapas för förvaltningsåtgärder. Inom ramen för EU:s\r\ninsamlingsarbete av data  bedrivs ett arbete med att\r\nöka     kvaliteten    i    beståndsuppskattningarna.\r\nInsamlingen          gäller          fiskekapacitet,\r\nfiskeansträngning,  ekonomi  och  landningsstatistik\r\nför kommersiella landningar av alla  bestånd,  total\r\nyrkesmässig  fångst  samt  uppgifter  om  fångst som\r\nkastas  överbord.  I  propositionen anför regeringen\r\natt den kommer att arbeta  för att arter som vandrar\r\nmellan sött och salt vatten i ökad utsträckning blir\r\nföremål  för  uppmärksamhet. Regeringen  gör  vidare\r\nbedömningen att  det arbete som påbörjats inom ramen\r\nför Sveriges program  för insamling av data avseende\r\nfiskresurserna     och     fiskerinäringen     måste\r\nvidareutvecklas   och   arbetet    förstärkas   inom\r\nInternationella rådet för havsforskning  (ICES)  och\r\nFAO:s rådgivande kommission för insjöfiske, European\r\nInland   Fisheries   Advisory   Commission  (EIFAC).\r\nEftersom kunskapsläget måste förbättras för många av\r\nde arter och bestånd som utgör resursbasen  för  det\r\nsmåskaliga   fisket   samt   fritidsfisket  görs  en\r\nsatsning  inom  detta område. Som  regeringen  anför\r\nmåste  betydelsen   av  fångsterna  från  det  icke-\r\nyrkesmässiga  fisket för  flertalet  för  kustfisket\r\nviktiga arter och bestånd beaktas.\r\nEn  förutsättning   för   akvatisk   forskning  är\r\ntillgång    till    forskningsfartyg.   De   svenska\r\nforskningsfartygen   är    byggda   på   1970-talet.\r\nFiskeriverket har haft i uppdrag  att  i  samråd med\r\nFormas  senast  i januari 2004 redovisa en förstudie\r\nav  behovet av marina  forskningsfartyg.  Förstudien\r\nhar nu redovisats, och frågan om behovet av ett nytt\r\nforskningsfartyg   bereds   i  Regeringskansliet.  I\r\nsammanhanget   vill   utskottet   erinra    om   att\r\nHavsmiljökommissionen  nyligen  till regeringen  har\r\nframlagt ett förslag om förstärkning  av forsknings-\r\noch utvecklingsverksamheten inom det marina  området\r\n(SOU 2003:72). Förslaget bereds i Regeringskansliet,\r\noch  regeringen  uttalar  i propositionen sin avsikt\r\natt återkomma i frågan.\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att utskottet\r\ngör samma bedömning som regeringen  när  det  gäller\r\nforskning  och  utveckling på fiskets område. Därmed\r\nfinner utskottet syftet med motionerna 2002/03:MJ282\r\n(m) yrkande 2, 2002/03:MJ483  (s), 2002/03:MJ493 (c)\r\nyrkande 4, 2003/04:MJ16 (s) yrkande  1, 2003/04:MJ19\r\n(fp)  yrkandena  911, 2003/04:MJ21 (c)  yrkande  7,\r\n2003/04:MJ408 (kd)  yrkande  35,  2003/04:MJ433  (c)\r\nyrkande   4   och  2003/04:N338  (kd)  yrkande  5  i\r\nväsentliga delar tillgodosett. Motionerna bör lämnas\r\nutan riksdagens vidare åtgärd.\r\nDet   finns   en    betydande    efterfrågan    på\r\nsötvattenskräftor i Sverige. Kräftodling är ett gott\r\nexempel på extensiv odling med låg insatskostnad och\r\nsmå  arbetsinsatser.  Ofta  kan en sådan kräftodling\r\nutgöra   en   betydande   marginalintäkt   för   ett\r\nlandsbygdsföretag.  Importen   av  sötvattenskräftor\r\ntill  landet är stor och bör kunna  minska  med  att\r\nintresset för nationell kräftodling ökar.\r\nFlodkräftan har i Sverige utgjort en viktig del av\r\nmånga limniska  ekosy-     stem och en betydande del\r\nav  insjöfisket.  Kräftpesten  innebar  en  avsevärd\r\nminskning av antalet  bestånd,  och denna utveckling\r\nhar förvärrats genom introduktionen av signalkräfta.\r\nFlodkräftan, som nu är allvarligt  hotad  inom  hela\r\nsitt  utbredningsområde, är klassificerad som sårbar\r\nenligt  Artdatabankens rödlista för hotade arter och\r\nbehandlas   som   en  prioriterad  art.  Enligt  vad\r\nutskottet inhämtat har ett åtgärdsprogram upprättats\r\nför bevarande av flodkräftan,  och  bevarandearbetet\r\ningår   även   som   ett   led  i  uppfyllandet   av\r\nmiljökvalitetsmålet Levande  sjöar  och  vattendrag.\r\nUtskottet har vidare inhämtat att med hjälp av medel\r\nför    biologisk    återställning   (kalkning)   och\r\nfiskevårdsmedel pågår arbete med återutsättningar av\r\nflodkräfta. Även andra  åtgärder,  t.ex.  ändring av\r\nföreskrifter   och   förordningar  till  förmån  för\r\nflodkräftan, har vidtagits.  För närvarande bereds i\r\nRegeringskansliet  ett  förslag   om  inrättande  av\r\nspeciella  skyddsområden för flodkräftan.  Utskottet\r\nhar även inhämtat  att Fiskeriverket arbetar med att\r\nutveckla databaser för  bl.a.  flodkräftan  och  har\r\nföreslagit  åtgärder  för  att  bevara och förstärka\r\nbestånden  av  och  fisket på flodkräfta.  Förslagen\r\nbereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nOavsiktlig spridning  av  signalkräfta innebär ett\r\nhot både mot flodkräftan och  mot  andra skyddsvärda\r\narter och bestånd inte minst i skyddade  områden som\r\nexempelvis  Vättern.  Enligt  vad utskottet inhämtat\r\narbetar  Fiskeriverket  fortsatt   aktivt   för  att\r\nminimera   dessa  hot.  Med  det  anförda  avstyrker\r\nutskottet motion  2003/04:MJ13 (m) yrkandena 1 och 2\r\ni   den   mån  motionsyrkandena   inte   kan   anses\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n2.2 Beståndsrestaurering och bevarande\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  två motionsyrkanden (kd)\r\nom  åtgärder  för  vandringsfisk  och  om  en\r\nanalys av minskningen  av  vissa  kustlevande\r\nfiskarter.  Utskottet hänvisar till  vad  som\r\nanförs i propositionen  och  till  det arbete\r\nsom pågår på områdena.\r\nMed  hänvisning  till  gällande  bestämmelser\r\navstyrker   utskottet   en   motion  (s)   om\r\ninplantering av kräftor i Gästrikland.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen anser att fiskevården  i  första hand bör\r\ninriktas mot att bevara och förbättra fiskbeståndens\r\nlivsmiljö och de naturgivna förutsättningarna  och i\r\nförekommande  fall  restaurera  skadade  miljöer och\r\nbestånd.  För  att klarlägga möjligheterna till  och\r\neffekterna  av  miljöanpassning,   restaurering  och\r\nkompensationsåtgärder  bör  forskning  och  pågående\r\ninventering fortsätta.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion 2003/04:MJ20 (kd) föreslås  ett  antal  åtgärder  för\r\nvandringsfisk. Motionärerna anser att det bör finnas\r\nförbiflöden   i  alla  kraftverk,  att  de  utbyggda\r\nälvarna bör förses med laxtrappor och vandringsvägar\r\nför  ål  och  att   laxen   bör  ges  möjlighet  att\r\nreproducera sig fullt ut i Norrlandsälvarna.  Vidare\r\nbör    behovet    av    förbiflöden   i   befintliga\r\nvattenkraftverk  och  reglerna   för  omprövning  av\r\nvattendomar  ses  över  skyndsamt  (yrkande  6).  En\r\nanalys bör göras av orsakerna till minskningen av de\r\nkustlevande    fiskarterna   i   Kalmarsundsregionen\r\n(yrkande 7).\r\n\r\nMotion  2002/03:MJ448   (s)   tar  upp  frågan  om\r\ninplantering av kräftor i\r\nGästrikland.  Lagtexten bör snarast  ändras  så  att\r\ngränsen för utsättning av signalkräftor flyttas till\r\nnorr om Gavleån.  Alternativt  bör  dispens medges\r\nför   utsättning.  Medel  bör  avsättas  för   snabb\r\nutsättning av flodkräftor i vatten där bestånden har\r\ngått ned kraftigt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSedan slutet av 1800-talet har nästan alla sjöar och\r\nströmmande  vatten i Sverige påverkats negativt till\r\nföljd av dikning,  sänkning, flottledsrensning eller\r\nvattenkraftsutbyggnad.   Detta  har  lett  till  att\r\nlängre partier med icke påverkat, strömmande vatten,\r\nsärskilt i södra Sverige,  är ovanliga och att många\r\nfiskarter, liksom andra djur-  och växtarter, som är\r\nberoende   av   strömmande   vatten   återfinns   på\r\nArtdatabankens  lista över hotade arter.  Utsättning\r\nav  fisk  och  kräftor  kan  hota  vilda  arter  och\r\nstammar,  och  i  kustområdena   har   utbyggnad  av\r\nsmåbåtshamnar och bryggor medfört fragmentering  och\r\nförluster   av  lekplatser  för  fisk.  Övergödning,\r\ngiftutsläpp  och  störningar  från  båttrafiken  har\r\nockså  minskat  tillgången  på  naturliga  lek-  och\r\nuppväxtplatser.   Som  anförs  i  propositionen  bör\r\ninventering och forskning  fortsätta  att  klarlägga\r\nmöjligheterna     till     och     effekterna     av\r\nmiljöanpassning,           restaurering          och\r\nkompensationsåtgärder.\r\n\r\nÄven  marina bestånd är i behov  av  fiskevårdande\r\nåtgärder.  Av  propositionen  framgår emellertid att\r\nkompensatoriska åtgärder i detta sammanhang hittills\r\ninte  fått  avsedd effekt. Vidare  är  utrymmet  för\r\nhabitatåtgärder begränsat. Ända sedan 1960-talet har\r\nbestånden  av   kustnära  torsk  längs  den  svenska\r\nvästkusten    successivt    minskat,    och    såväl\r\nfritidsfiskets   som   det   kustnära   yrkesfiskets\r\nfångster  uppgår  nu till någon procent av  tidigare\r\nvärden.  Denna  förändring   innebär   en  allvarlig\r\nförsämring av den biologiska mångfalden som kan bero\r\npå  grundläggande störningar i kustekosystemen.  Som\r\nregeringen  anför bör Fiskeriverket därför fortsätta\r\nsitt arbete med  att  genom  teknisk  reglering  och\r\nandra  lämpliga  åtgärder  restaurera  bestånden  av\r\ntorsk   längs   västkusten.   I  samband  med  olika\r\nvattendomar    utdöms    särskilda   och    allmänna\r\nfiskeavgifter, och efter förslag  från Fiskeriverket\r\nskall de utdömda medlen användas för  främjandet  av\r\nfisket.  Särskilda  fiskeavgifter skall användas för\r\nfrämjandet av fisket  i  det  vatten  som  berörs av\r\nvattenverksamheten   eller  inom  något  angränsande\r\nvattenområde  medan  allmänna   fiskeavgifter  skall\r\nanvändas  för att bekosta forskning  och  utveckling\r\ninom fiskevården  i  hela landet. Därtill kommer att\r\nregeringens  medgivande   krävs  för  användning  av\r\navgiftsmedlen.  Medlen  utnyttjas  i  dag  av  såväl\r\nFiskeriverket    som   länsstyrelser    och    andra\r\nintressenter.   I  likhet   med   regeringen   anser\r\nutskottet det angeläget  att dessa fiskeavgiftsmedel\r\ni framtiden utnyttjas bättre,  och Fiskeriverket bör\r\ni   samverkan  med  berörda  myndigheter   se   över\r\nmöjligheterna  för  ett  bättre utnyttjande av dessa\r\nmedel.\r\nAv  propositionen framgår  att,  mot  bakgrund  av\r\nålfiskets  betydelse  för  det  småskaliga kust- och\r\ninsjöfisket, en nationell åtgärdsplan  utarbetas för\r\nden svenska delen av ålbeståndet. I det sammanhanget\r\nskall även förbättrad kunskapsinsamling,  utveckling\r\nav selektiva redskap, behov och effekter av framtida\r\nålutsättningar  samt  utsättningsstrategier belysas.\r\nDe   utsättningar  som  görs   i   dag   finansieras\r\nhuvudsakligen  av  fiskeavgiftsmedel.  I  likhet med\r\nregeringen anser utskottet att utsättningarna, genom\r\nval  av  utsättningsvatten  och utsättningsmaterial,\r\nbör optimeras i förhållande till  bevarandemålet och\r\natt  den  nationella förvaltningsplanens  inriktning\r\nbör vara att  utsättningarna  bidrar  till  en  ökad\r\nutvandring  av  blankål.  Som  regeringen  anför kan\r\ndetta   ske   genom   reglering   av  fisket,  ökade\r\nminimimått samt förbättring av redskapens  kvalitet.\r\nI   sammanhanget   vill   utskottet  erinra  om  att\r\nkommissionen nyligen har presenterat  ett meddelande\r\nangående   en   handlingsplan  för  förvaltning   av\r\neuropeisk ål. Meddelandet  har  varit föremål för en\r\nbred  remissomgång. Av handlingsplanen  framgår  att\r\nkommissionen  ännu inte har kommit till ett slutligt\r\nställningstagande utan inbjuder medlemsländerna till\r\nkommentarer. I  propositionen uttalar regeringen sin\r\navsikt att under det irländska ordförandeskapet i EU\r\nfortsatt  driva  frågan   om   utformningen  av  ett\r\nåtgärdsprogram för ål. Ett antal åtgärder som syftar\r\ntill  att  trygga  ålens  framtid är  sålunda  under\r\nberedning. Som regeringen anför  bör  resultatet  av\r\narbetet  på  EU-nivå och Fiskeriverkets förslag till\r\nnationell  åtgärdsplan  avvaktas  innan  ytterligare\r\nåtgärder bör vidtas.\r\nFör  lax  finns  ett  långsiktigt  internationellt\r\nåtgärdsprogram,  Salmon  Action Plan, som har tagits\r\nfram   inom   ramen   för  Fiskerikommissionen   för\r\nÖstersjön. Denna plan,  som  ligger  till  grund för\r\nförvaltningen av all Östersjölax, har till syfte att\r\nsäkra     vildlaxstammarnas     fortbestånd,     har\r\nimplementerats  genom  ett  svenskt  åtgärdsprogram.\r\nUnder hösten 2003 har diskuterats åtgärder  för  att\r\nminska bifångster av tumlare. I detta sammanhang har\r\nen   utfasning   av   drivgarnsfisket   i  Östersjön\r\naktualiserats,  vilket  eventuellt  kan  komma   att\r\nmedföra att det framtida laxfisket i Östersjön måste\r\nbedrivas  med  andra  redskap än drivgarn. Utskottet\r\ndelar regeringens uppfattning  att Fiskeriverket bör\r\nfå i uppdrag att utveckla selektiva  metoder för ett\r\nutökat fiske efter fettfene-             klippt lax.\r\nRegeringen   avser   också   att  i  internationella\r\nförhandlingar verka för att ökade möjligheter skapas\r\nför Sverige att utnyttja denna resurs.\r\nArbetet med miljökvalitetsmålen  har  bl.a.  visat\r\natt det finns förutsättningar för att delvis ersätta\r\nkompensationsutsättningarna  av  lax  och  öring med\r\nåtgärder som förbättrar den naturliga produktionen i\r\nde    utbyggda   älvarna.   Regeringen   uttalar   i\r\npropositionen    sin    avsikt    att    uppdra   åt\r\nKammarkollegiet  och  Fiskeriverket  att i samverkan\r\nmed   Naturvårdsverket   utreda   möjligheter    och\r\nkonsekvenser    av    en    sådan    inriktning   på\r\nkompensationsåtgärder  för  befintliga och  kommande\r\nvattendomar.  Dessutom  har  det   visat   sig   att\r\nhavsöringsbestånden   i   vattendrag  som  mynnar  i\r\nBottenviken och Bottenhavet  har försämrats kraftigt\r\nunder  den  senaste tioårsperioden.  Störningar  har\r\näven iakttagits  i  sydsvenska  vatten. Orsaken till\r\nbeståndsnedgången är enligt regeringen oklar och kan\r\nbero  såväl  på  livsmiljön som på födounderlaget  i\r\nvattendragen eller  i  kustvattnet.  Som  regeringen\r\nanför   bör,   utöver  forskning  och  fiskevårdande\r\nåtgärder i älvarna, fiskereglering och omfattning av\r\nkompensationsutsättningar av öring ses över.\r\nMed det ovan anförda  anser  utskottet, som därmed\r\nansluter   sig   till   vad  regeringen   anför   om\r\nbeståndsrestaurering och  bevarande,  att syftet med\r\nmotion  2003/04:MJ20  (kd)  yrkandena  6  och   7  i\r\nväsentliga  delar  får anses tillgodosett utan någon\r\nytterligare åtgärd från riksdagens sida.\r\nSom utskottet anfört  under avsnittet om forskning\r\noch  utveckling  innebär  oavsiktlig   spridning  av\r\nsignalkräfta  ett hot både mot flodkräftan  och  mot\r\nandra skyddsvärda  arter  och  bestånd  inte minst i\r\nskyddade områden som exempelvis Vättern.  Enligt vad\r\nutskottet  inhämtat  arbetar  Fiskeriverket fortsatt\r\naktivt  för att minimera dessa hot.  I  sammanhanget\r\nvill utskottet  erinra  om  att  enligt  2 kap. 16 §\r\nfiskeförordningen   (SFS   1994:1716)   om   fisket,\r\nvattenbruket  och  fiskenäringen  får tillstånd till\r\nutsättning inte beviljas om en art  är  olämplig för\r\nvattenområdet   i   sig  eller  om  risk  finns  för\r\nsmittsamma  sjukdomar.   Enligt  2  kap.  18  §  får\r\nytterligare föreskrifter meddelas  av Fiskeriverket.\r\nI  4  §  i verkets författningssamling  FiFS  2001:3\r\nstadgas  att   sådant   tillstånd   inte   får  avse\r\nsignalkräftor i vattenområde bl.a. norr om Dalälven.\r\nMed   det   anförda   avstyrker   utskottet   motion\r\n2002/03:MJ448 (s).\r\n\r\n2.3 Utsättningar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker,  med  hänvisning  till\r\npropositionen och pågående arbete på området,\r\ntre motionsyrkanden  (s, m, kd) om odling och\r\nutsättning  av  fisk.  Med  samma  motivering\r\navstyrker utskottet ett motionsyrkande (m) om\r\nutsättning  av  ål  och fyra  motionsyrkanden\r\n(kd,  mp)  om  åtgärder   för   bevarande  av\r\nlaxbestånden.\r\nEn motion (s) om fettfeneklippning av lax och\r\nöring  avstyrks med hänvisning till  vad  som\r\nanförs i propositionen.\r\nSlutligen  avstyrks  två motionsyrkanden (mp)\r\nom förbud mot drivgarnsfiske  med  hänvisning\r\ntill vad som anförs i propositionen  och till\r\nett förslag i frågan från kommissionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen ställer sig bakom Fiskeriverkets strategi\r\nför  utsättning  och  spridning  av fisk.  Strategin\r\nskall  tjäna  som  vägledning  för utsättningar  och\r\nspridning av fisk.\r\n\r\nFör att förbättra situationen  för ålbeståndet bör\r\nenligt regeringen satsningar göras  på  en nationell\r\nåtgärdsplan, liksom ökade ålutsättningar, förbättrad\r\nkunskapsinsamling   och   utveckling   av  selektiva\r\nredskap.\r\nFiskeriverket   bör  få  i  uppdrag  att  utveckla\r\nselektiva metoder för utökat\r\nfiske  efter fettfeneklippt  lax.  Regeringen  avser\r\nockså att  i internationella förhandlingar verka för\r\natt  ökade  möjligheter   skapas   för  Sverige  att\r\nutnyttja  denna  resurs. Regeringen har  vidare  för\r\navsikt   att   uppdra    åt    Kammarkollegiet   och\r\nFiskeriverket  att i samverkan med  Naturvårdsverket\r\nutreda möjligheter  och  konsekvenser  av  en  sådan\r\ninriktning  på  kompensationsåtgärder för befintliga\r\noch  kommande vattendomar.  Fiskeriverket  bör  även\r\nundersöka  möjligheterna att, för bestånd av laxfisk\r\nberoende av  kontinuerlig  utsättning, skapa mindre,\r\nlokala   självreproducerande  laxbestånd   som   kan\r\nutnyttjas   för   att  bevara  beståndens  naturliga\r\nkaraktär.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOm all utsättning av  främmande laxfisk skulle upphöra anförs i\r\nmotion 2003/04:MJ14 (m)  att det fiske som bedrivs i\r\nformen put and take torde  påverkas  negativt  eller\r\nrent  av bringas att upphöra (yrkande 7). Den odling\r\noch utsättning  av  eftertraktad  fisk  som i dag är\r\ntillåten  i  Sverige  bör enligt motion 2003/04:MJ15\r\n(s)  även  fortsättningsvis   få   utföras  i  samma\r\nomfattning. Detta skall givetvis ske med stor omsorg\r\nom      den      biologiska      mångfalden,     och\r\nförsiktighetsprincipen  skall gälla  liksom  det  av\r\nriksdagen  fastställda  miljökvalitetsmålet  Levande\r\nsjöar och vattendrag. Förbud  mot  all utsättning av\r\nfrämmande laxfiskbestånd utom regnbågslax  är enligt\r\nmotionärerna kontraproduktivt och till skada för det\r\nsvenska  vattenbruket.  I  motion 2003/04:MJ20  (kd)\r\nanförs att mindre sjöar och  vattendrag  som  saknar\r\nskyddsvärda   bestånd  även  fortsättningsvis  måste\r\ntillåtas att härbärgera  de arter som efterfrågas av\r\nsportfiskarna. Det är vidare  angeläget  att det ges\r\nmöjlighet  att  odla och sätta ut olika arter  såsom\r\nlax, regnbåge, öring  och  röding. Fiskeriverket bör\r\narbeta utifrån målsättningen att kombinera biologisk\r\nmångfald med utsättning av odlade arter, och det bör\r\nbetraktas som en naturlig faunavårdande  insats  att\r\nsätta  ut de arter som fångas eller drabbas av stora\r\npopulationer      sportfiskearter.      Motionärerna\r\nförutsätter  att anslagen kommer att öka i  kommande\r\nbudgetförslag så länge regeringen inte har genomfört\r\nförslaget   om   fiskevårdsavgift   eller   liknande\r\nfinansiering (yrkande 13).\r\n\r\nEftersom utsättningarna  av ål under senare år har\r\nbekostats via budgetmedel i kombination med EU-medel\r\när det enligt motion 2002/03:MJ269  (m)  viktigt att\r\nnationella  medel  ställs till förfogande för  dessa\r\nåtgärder.   Det   näringsmässiga   fisket   både   i\r\nkustområdet och i Stockholms läns insjöar kommer att\r\nfå  mycket  svårt  att  överleva  om  de  nationella\r\nutsättningsprogrammen    inte   kommer   att   kunna\r\ngenomföras  i  minst  lika  stor   utsträckning  som\r\nhittills.    I    annat   fall   föreligger   enligt\r\nmotionärerna   uppenbar   risk   att   ett   flertal\r\nfiskeföretag slås ut, eftersom ålfångsterna är en så\r\nviktigt del av intäkterna (yrkande 8).\r\nI motionerna 2002/03:MJ325  (kd) och 2003/04:MJ226\r\n(kd)    efterlyses    åtgärder    för   att    rädda\r\nvildlaxbeståndet i älvarna. De årligen  återkommande\r\nlaxfiskediskussionerna  längs Norrlandskusten  måste\r\nfå ett slut, och regeringen  bör  ta  nya  initiativ\r\ntill en med Finland gemensam vildlaxpolitik.  Enligt\r\nmotion  2002/03:N302  (mp)  bör  Sverige upphöra med\r\nfiske på blandade bestånd av lax på tillväxtområdena\r\ni  Östersjön  och  i  stället  flytta  den   svenska\r\nlaxkvoten så att ett selektivt fiske efter odlad lax\r\nkan  ske  (yrkande 11).  Yrkandet  upprepas i motion\r\n2003/04:N335 (mp) yrkande 5.\r\nEnligt     motion     2003/04:MJ457     (s)    bör\r\nfiskeriförordningen (SFS 1994:1716) ändras  när  det\r\ngäller kravet på fettfeneklippning av lax och öring.\r\nMotionären  hävdar  att fettfeneklippning av öring i\r\nÖstersjön och Stockholms skärgård är meningslös från\r\nmiljö-,  art-  och  stamskyddssynpunkt.   Kravet  på\r\nklippning  bör  därför  tas  bort  eller  åtminstone\r\ntillämpas med sunt förnuft.\r\nI motion 2003/04:MJ434 (mp) betonas att regeringen\r\npå lämplig nivå bör verka för bättre förvaltning  av\r\nden  vilda  laxen  och  för  minskning av laxfiskets\r\nnegativa     konsekvenser    för    andra     arter.\r\nDrivgarnsfisket bör förbjudas eller harmoniseras med\r\nreglerna  i övriga  unionsvatten,  och  Sverige  bör\r\naktivt  verka  för  att  dessa  åtgärder  vidtas  på\r\nnationell  nivå där så är möjligt och på EU-nivå där\r\nså  är  nödvändigt  (yrkande 9).  Eftersom  drivgarn\r\nhotar såväl  sjöfåglar  som  marina  däggdjur, bl.a.\r\ntumlare,  sillgrisslor  och  säl, bör enligt  motion\r\n2002/03:MJ489  (mp)  Östersjön  omfattas   av  samma\r\nregler  för  drivgarn  som  övriga  vatten  inom  EU\r\n(yrkande 12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtsättningar  utgör  en  del i arbetet med fisk- och\r\nfiskevården, vilken i första hand skall inriktas mot\r\natt  bevara  och förbättra fiskbeståndens  livsmiljö\r\noch  de  naturgivna   förutsättningarna   för   goda\r\nbestånd.  Utsättningar  har traditionellt utgjort en\r\nbetydande  del i fiskevårdsarbetet  och  syftet  har\r\nfrämst varit  att  gynna  yrkes-  och fritidsfisket.\r\nLänge har inställningen till fiskutsättningar  varit\r\ni   stort   sett  positiv,  men  på  senare  år  har\r\nuppmärksammats  att negativa effekter kan förekomma.\r\nIntroduktion  av en  art  eller  stam  utanför  dess\r\nnaturliga utbredningsområde  kan  medföra att lokala\r\narter och stammar trängs undan.\r\n\r\nI  likhet  med  regeringen  ställer sig  utskottet\r\nbakom  Fiskeriverkets  strategi för  utsättning  och\r\nspridning  av  fisk.  Strategin   skall   tjäna  som\r\nvägledning för sådana åtgärder. Utsättning  av  fisk\r\nav samma art och om möjligt samma ursprung kan ske i\r\nbevarandesyfte    samt    för    att    uppväga   de\r\nrekryteringsminskningar som har orsakats  av ingrepp\r\ni  naturen  och  som  inte  bör  eller kan åtgärdas.\r\nStrategin anger målsättningen för  utsättningar samt\r\nför   nytta   och   risker   med   fiskutsättningar.\r\nUtsättning  är  en  av  de sista utvägarna  för  att\r\nbevara ett bestånd, något som har speciell betydelse\r\nnär  det gäller ålens akuta  situation.  Fiskbestånd\r\nsom upprätthålls  enbart  genom  utsättningar skall,\r\ndär     så     är    möjligt,    kompletteras    med\r\nsjälvreproducerande  delbestånd.  Utskottet  anser i\r\nlikhet   med   regeringen   att,   i   enlighet  med\r\nFiskeriverkets  strategi  och miljömålsarbetet,  all\r\nutsättning  därutöver  av  främmande  laxfiskbestånd\r\nutom  regnbågslax  bör  upphöra  så  att  skador  på\r\nbiologisk mångfald förebyggs.\r\nInom  ramen  för  miljömålsarbetet  har  riksdagen\r\nbeslutat att utsättning av djur och växter som lever\r\ni vatten senast år 2005 skall ske på ett sådant sätt\r\natt   den   biologiska  mångfalden   inte   påverkas\r\nnegativt.   Till   samma   tidpunkt   skall   vidare\r\nåtgärdsprogram  finnas  och  ha  inletts  för hotade\r\narter  och  fiskstammar  som  har  behov  av riktade\r\nåtgärder. Vid bedömning av hotbilden för olika arter\r\nvärderas artens regionala förekomst förr och  nu mot\r\nutbredningen  i hela landet samt i andra länder.  Av\r\npropositionen framgår att regeringen, inom ramen för\r\ndetta arbete, har  uppdragit  åt  Fiskeriverket  att\r\nbelysa  de ekologiska konsekvenserna av utsättningar\r\nav fisk med utgångspunkt i regelverket för främmande\r\narter  och   fiskstammar.  Med  det  anförda  finner\r\nutskottet syftet  med  motionerna  2003/04:MJ14  (m)\r\nyrkande  7,  2003/04:MJ15  (s) och 2003/04:MJ20 (kd)\r\nyrkande  13 i väsentliga delar  tillgodosett.  Någon\r\nytterligare  riksdagens  åtgärd anser utskottet inte\r\npåkallad.\r\nÅlfisket är ekonomiskt viktigt för flertalet kust-\r\noch  insjöfiskare.  Det  europeiska  ålbeståndet  är\r\nemellertid i allvarlig kris,  och  rekryteringen  av\r\nbeståndet  har  minskat kraftigt sedan 1960-talet. I\r\nkommissionens meddelande  (KOM (2003)573 slutlig) om\r\nutarbetande av en handlingsplan  för  förvaltning av\r\neuropeisk  ål poängteras behovet av att  bevara  och\r\nförvalta det  europeiska  ålbeståndet.  Vidare lyfts\r\nvikten  av  samordning av nationella åtgärder  fram.\r\nSyftet  är  att   fastställa  övergripande  mål  för\r\nålförvaltningen för  att  stärka  återvandringen  av\r\nkönsmogen  ål. Därefter skall åtgärder implementeras\r\nnationellt och  anpassas  efter  förutsättningarna i\r\nvarje medlemsland. Meddelandet har varit föremål för\r\nen bred remissomgång. Av kommissionens handlingsplan\r\nframgår  att  kommissionen  inte  kommit   till  ett\r\nslutligt     ställningstagande     utan     inbjuder\r\nmedlemsländerna till kommentarer. Av ett frågesvar i\r\nkammaren   framgår  att  Sverige  därvid  under  det\r\nirländska ordförandeskapet  i EU fortsatt kommer att\r\ndriva frågan om utformningen  av  ett åtgärdsprogram\r\nför  ål. I svaret säger jordbruksministern  att  hon\r\nvill avvakta  resultatet  av  arbetet på EU-nivå och\r\nFiskeriverkets  förslag  till nationell  åtgärdsplan\r\ninnan hon överväger ytterligare  åtgärder  (Svar  på\r\nfråga 2003/04:529).\r\nUtskottet  kan  konstatera att dessa målsättningar\r\nligger i linje med  det  nationella arbete som under\r\nen  längre  tid  har  bedrivits   av  Fiskeriverket.\r\nSverige  är  det europeiska land som  har  bland  de\r\nstörsta och lämpligaste  uppväxtområdena för ål. Det\r\nfinns i dag emellertid en otillräcklig tillförsel av\r\nålyngel  för  att denna potential  skall  utnyttjas.\r\nDessutom   har   vattenkraftsutbyggnad   och   annan\r\nexploatering  av  sjöar   och   vattendrag   minskat\r\nförutsättningarna  för både upp- och nedvandring  av\r\nål. Vidare har många  produktiva grundområden, vilka\r\när  speciellt viktiga för  ål,  skadats  av  fysiska\r\ningrepp    eller    av    övergödningseffekter.   Av\r\npropositionen framgår att, mot bakgrund av ålfiskets\r\nbetydelse för det småskaliga  kust- och insjöfisket,\r\nen nationell åtgärdsplan utarbetas  för  den svenska\r\ndelen av ålbeståndet. I det sammanhanget skall  även\r\nförbättrad    kunskapsinsamling,    utveckling    av\r\nselektiva   redskap   samt  behov  och  effekter  av\r\nframtida ålutsättningar belysas. Utskottet gör samma\r\nbedömning som regeringen att fortsatta studier också\r\nbehövs  för  att belysa i  vilken  utsträckning  som\r\nomflyttning   och    utsättning    påverkar    ålens\r\nvandringsbeteende.  De  utsättningar  som görs i dag\r\nfinansieras   huvudsakligen   av  fiskeavgiftsmedel.\r\nUtsättningarna skall, genom val av utsättningsvatten\r\noch  utsättningsmaterial,  optimeras  i  förhållande\r\ntill  bevarandemålet.  Utskottet  delar  regeringens\r\nuppfattning  att den nationella  förvaltningsplanens\r\ninriktning skall vara att utsättningarna bidrar till\r\nen ökad utvandring  av  blankål. Detta kan ske genom\r\nreglering   av   fisket,   ökade   minimimått   samt\r\nförbättring av redskapens kvalitet.  Med det anförda\r\nfinner utskottet syftet med motion 2002/03:MJ269 (m)\r\nyrkande 8 i väsentliga delar tillgodosett.  Motionen\r\ni  denna  del  bör  lämnas  utan  vidare åtgärd från\r\nriksdagens sida.\r\nFör  lax  finns  ett  långsiktigt  internationellt\r\nåtgärdsprogram, Salmon Action Plan, som  har  tagits\r\nfram   inom   ramen   för   Fiskerikommissionen  för\r\nÖstersjön.  Denna plan, som ligger  till  grund  för\r\nförvaltningen av all Östersjölax, har till syfte att\r\nsäkra  vildlaxstammarnas   fortbestånd.  Planen  har\r\nimplementerats genom ett svenskt  åtgärdsprogram. Av\r\npropositionen framgår att åtgärder  för  att  minska\r\nbifångster  av  tumlare har diskuterats under hösten\r\n2003.  I  detta  sammanhang   har  en  utfasning  av\r\ndrivgarnsfisket i Östersjön aktualiserats. Detta kan\r\nenligt regeringen eventuellt komma  att  medföra att\r\ndet  framtida  laxfisket  i Östersjön måste bedrivas\r\nmed   andra   redskap  än  drivgarn.   Arbetet   med\r\nmiljökvalitetsmålen  har  bl.a.  visat att det finns\r\nförutsättningar     för     att    delvis    ersätta\r\nkompensationsutsättningarna av  lax  och  öring  med\r\nåtgärder som förbättrar den naturliga produktionen i\r\nde    utbyggda   älvarna.   Regeringen   uttalar   i\r\npropositionen    sin    avsikt    att    uppdra   åt\r\nKammarkollegiet  och  Fiskeriverket  att i samverkan\r\nmed   Naturvårdsverket   utreda   möjligheter    och\r\nkonsekvenser    av    en    sådan    inriktning   på\r\nkompensationsåtgärder  för  befintliga och  kommande\r\nvattendomar.  Dessutom  har  det  enligt  regeringen\r\nvisat sig att havsöringsbestånden  i  vattendrag som\r\nmynnar   i   Bottenviken  och  Bottenhavet  kraftigt\r\nförsämrats   under   den   senaste   tioårsperioden.\r\nStörningar har  även iakttagits i sydsvenska vatten.\r\nOrsaken till beståndsnedgången anser regeringen vara\r\noklar.  Den kan såväl  bero  på  livsmiljön  som  på\r\nfödounderlaget  i  vattendragen eller i kustvattnet.\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det\r\ngäller  behovet  av  åtgärder   för   säkrandet   av\r\nbestånden  av  lax  och  öring. Som regeringen anför\r\nbör, utöver forskning och  fiskevårdande  åtgärder i\r\nälvarna,    fiskereglering    och    omfattning   av\r\nkompensationsutsättningar  av  öring ses  över.  Det\r\nanförda    innebär   att   syftet   med   motionerna\r\n2002/03:MJ325  (kd),  2002/03:N302  (mp) yrkande 11,\r\n2003/04:MJ226 (kd) och 2003/04:N335 (mp) yrkande 5 i\r\nväsentliga  delar  får  anses  tillgodosett.   Någon\r\nytterligare   riksdagens  åtgärd  med  anledning  av\r\nmotionsyrkandena finner utskottet inte påkallad.\r\nFör närvarande  är  möjligheterna  att bedriva ett\r\nfiske  på  fettfeneklippt  lax begränsade.  För  att\r\nutnyttja  denna  resurs  krävs   en   utveckling  av\r\nselektiva  fiskemetoder  efter  fettfeneklippt   lax\r\nsåväl  i  de  s.k.  terminalfiskeområdena,  dvs.  de\r\nkustnära  områden  utanför  mynningarna  av utbyggda\r\nälvar  där odlad lax koncentreras inför lek,  som  i\r\növriga  kustområden.   Som   regeringen   anför  bör\r\nFiskeriverket  få  i  uppdrag att utveckla selektiva\r\nmetoder för ett utökat  fiske  efter  fettfeneklippt\r\nlax. Utskottet delar även regeringens uppfattning om\r\nvikten av att i internationella förhandlingar  verka\r\nför  att  ökade  möjligheter  skapas för Sverige att\r\nutnyttja  denna resurs. Även i övrigt  ansluter  sig\r\nutskottet till  vad regeringen anför i propositionen\r\ni  denna  del.  Därmed  avstyrker  utskottet  motion\r\n2003/04:MJ457 (s)  i den mån motionen inte kan anses\r\ntillgodosedd.\r\nSom utskottet redogjort  för ovan har under hösten\r\n2003 åtgärder för att minska  bifångster  av tumlare\r\nvarit föremål för diskussion och i samtalen har även\r\nen   utfasning   av   drivgarnsfisket   i  Östersjön\r\naktualiserats.   Frågan  har  diskuteras  vidare   i\r\nfiskerådet   våren  2004.   Nyligen   beslöt    EU:s\r\nfiskeministrar  om åtgärder för att skydda småvalar.\r\nFör svenska förhållanden handlar det framför allt om\r\ntumlare i Östersjön  och Västerhavet. Ministerrådets\r\nbeslut    innebär    att    drivgarn,    efter    en\r\nutfasningsperiod,  kommer  att   förbjudas   helt  i\r\nÖstersjön  från  år  2008.  Utfasningen  börjar dock\r\nredan  år  2005,  då  60 % av fiskeflottan skall  ha\r\nupphört med denna fiskemetod. Drivgarn som i dag får\r\nvara  upp till 21 kilometer  långa  används  framför\r\nallt  vid   laxfiske  i  Östersjön.  Vidare  innebär\r\nbeslutet   att    ljudskrämmare   kommer   att   bli\r\nobligatoriskt   vid   fiske   med   bottengarn   och\r\ninsnärjningsgarn i ICES-område  24  för  fiskefartyg\r\növer 12 meter samt vid fiske med bottensatta  nät  i\r\nNordsjön   och  egentliga  Östersjön.  Vidare  skall\r\nstörre  fiskefartyg  över  15  meter  ha  observatör\r\nombord  vid  vissa  fisken  i  Östersjön,  Nordsjön,\r\nSkagerrak och Kattegatt, t.ex. pelagisk trålning och\r\nfiske med  bottensatta  nät. Med hänvisning till det\r\nanförda    föreslår   utskottet    att    motionerna\r\n2002/03:MJ489 (mp) yrkande 12 och 2003/04:MJ434 (mp)\r\nyrkande 9 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.\r\n\r\n2.4 Säl och skarv\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  sex  motionsyrkanden (m,\r\nkd,  c)  om reglering av sälbeståndet,  bl.a.\r\ngenom  ökad   skyddsjakt  på  säl.  Utskottet\r\nhänvisar härvid till tidigare beslut och till\r\ndet arbete som pågår på området.\r\nMed    samma    motivering    avstyrks    nio\r\nmotionsyrkanden  (s,   m,   kd)  om  liknande\r\nåtgärder för reglering av skarvbeståndet  och\r\nom utveckling av fiskeredskap.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  anser att ytterligare satsningar  behövs\r\nför att utveckla  och  tillämpa  redskap som minskar\r\nskadorna   av  sälangrepp.  Regeringen   anser   det\r\nangeläget    att     Fiskeriverket    skapar    goda\r\nförutsättningar    för    ändrad    fiskeinriktning.\r\nFörvaltningsplaner   för   knubbsäl    och    vikare\r\nmotsvarande den för gråsäl i Östersjön bör upprättas\r\nsnarast.\r\n\r\nRegeringen anser det angeläget att åtgärder vidtas\r\nför   att   ytterligare   minska  skarvskadorna  för\r\nyrkesfisket. I propositionen  uttalar regeringen sin\r\navsikt   att  ge  Fiskeriverket  uppdraget   att   i\r\nsamverkan  med  Naturvårdsverket  ge förutsättningar\r\nför   att   minska   skarvens  skadeverkningar   för\r\nyrkesfisket genom att  utveckla  skarvsäkra  redskap\r\noch  minska  tätheten  av  skarv  i  för yrkesfisket\r\nprioriterade områden.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEtt flertal motioner tar upp frågan om utvidgad jakt\r\npå säl och skarv. Enligt motion 2003/04:MJ14 (m) bör\r\nökad  skyddsjakt tillåtas på säl och skarv  (yrkande\r\n5). I motion  2003/04:MJ20  (kd)  anförs  att  behov\r\nfinns  av  mer kraftfulla åtgärder än vad regeringen\r\nföreslår. Bestånden  av säl och skarv skall regleras\r\ngenom ansvarsfull viltförvaltning utifrån jaktetiska\r\nprinciper och med tydliga  bestämmelser  i  form  av\r\njakttider  och  andra  villkor.  Motionärerna  delar\r\nFiskeriverkets   synpunkter   att,   i  avvaktan  på\r\nlångsiktiga  åtgärder,  ersättningarna  för   skador\r\norsakade   av   säl  och  skarv  bör  höjas  så  att\r\nersättningen hamnar  på  en mer rimlig nivå (yrkande\r\n5).\r\n\r\nUnder allmänna motionstiden  2003 väcktes följande\r\nmotioner om utvidgad jakt på säl:  2003/04:MJ294 (m)\r\nyrkande 1, 2003/04:MJ313 (kd), 2003/04:MJ354 (c) och\r\n2003/04:MJ408 (kd) yrkande 26 delvis.\r\nFöljande motioner från allmänna motionstiden  2003\r\nbehandlar  frågan  om ökade möjligheter till jakt på\r\nskarv:  2003/04:MJ211   (m)   yrkandena   1  och  2,\r\n2003/04:MJ245  (s), 2003/04:MJ255 (m), 2003/04:MJ318\r\n(m) yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 26\r\ndelvis och 2003/04: MJ447 (kd) yrkande 2.\r\nI  motion 2003/04:MJ318  (m)  påtalas  behovet  av\r\nutveckling av fiskeredskap (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSälen  är  troligtvis det största enskilda problemet\r\nför kustfisket. Sälskadorna är så omfattande i vissa\r\nområden att  yrkesfiskare har tvingats lägga ned sin\r\nverksamhet.  Sedan   början  av  1990-talet  arbetar\r\nrepresentanter för Naturvårdsverket,  Fiskeriverket,\r\nlänsstyrelser  och  yrkesfiskare  med  att  utveckla\r\nredskap   som  minskar  skadorna.  Arbetet,  som   i\r\nhuvudsak  har   bekostats   av  viltskademedel,  har\r\nresulterat i att en fälla för  fångst av sik och lax\r\nhar  tagits fram som betydligt minskar  skadorna  av\r\nsäl.   Utskottet  har  inhämtat  att,  på  grund  av\r\ntekniska  svårigheter,  några framsteg hittills inte\r\nhar uppnåtts för de för kustfisket  viktiga  rörliga\r\nfiskredskapen,    såsom    siknät,   torskgarn   och\r\nströmmingsskötar.   Våren   1999   antog   riksdagen\r\nmiljökvalitetsmålet  Levande sjöar  och  vattendrag,\r\nsom  innebär att de årliga  bifångsterna  av  marina\r\ndäggdjur  senast år 2010 skall uppgå till maximalt 1\r\n% av respektive  bestånd  (prop.  1997/98:145,  bet.\r\n1998/99:MJU6,  rskr. 1998/99:183, prop. 2000/01:130,\r\nbet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Inom ramen för\r\ndetta   miljömålsarbete   har   Fiskeriverket   fått\r\nregeringens  uppdrag  att  fortsätta arbetet med att\r\nutveckla  selektiva  redskap  som  syftar  till  att\r\nminimera  bifångsterna. Regeringen  fördelar  vidare\r\nbidrag  till   yrkesfiskarna   för  investeringar  i\r\nsälskyddade  selektiva fiskredskap  och  i  form  av\r\nekonomisk ersättning  för  skador. Under år 2002 har\r\n18 miljoner kronor fördelats.\r\n\r\nNaturvårdsverket  har under  år  2001  antagit  en\r\nförvaltningsplan   för   gråsäl   i   Östersjön.   I\r\nförvaltningsplanen  ges  en  samlad  bild  av  såväl\r\nsälpopulationens  storlek   och  genetik  som  vilka\r\nåtgärder som är effektiva inom gällande regelverk. I\r\nplanen, som gäller till år 2006,  framhålls  att den\r\nenda  långsiktigt  hållbara  lösningen på konflikten\r\nmellan kustfiske och sälförekomst  är utvecklande av\r\nsälsäkra fiskeredskap och fiskemetoder.\r\nEnligt    yrkesfiskarna    borde    ökningen    av\r\ngråsälsbeståndet i de norra delarna fås  att upphöra\r\ntill  dess  utvecklingen  av  redskap  och jakt  har\r\nmedfört   att   ett   livskraftigt   kustfiske   har\r\nåteretableras.  Som  regeringen  anför är det därför\r\nangeläget  att  en analys av skyddsjaktens  effekter\r\nför att minska såväl  sälstam  som sälskador snarast\r\ninitieras. I det sammanhanget bör  övervägas om inte\r\nskyddsjakt  skall  kunna  tillämpas  även   i  andra\r\ndrabbade  områden.  Eftersom samtliga kustfiskare  i\r\nframtiden troligen kommer att behöva investera i nya\r\nredskap, anser utskottet i likhet med regeringen att\r\nforskningsarbetet  för   att  utveckla  redskap  som\r\nminskar sälskador för fångst  av  andra arter än lax\r\noch   sik   måste  intensifieras.  Av  propositionen\r\nframgår  att,  inom  ramen  för  strukturstödet,  en\r\ninventering   genomförs   som  klarlägger  regionala\r\nförutsättningar  för  en  förändrad   inriktning  på\r\nfisket  och  som  samtidigt  lyfter fram hinder  och\r\nalternativ.  Utskottet  gör  samma   bedömning   som\r\nregeringen   beträffande   det   angelägna   i   att\r\nFiskeriverket skapar goda förutsättningar för ändrad\r\nfiskeinriktning.    Som    regeringen    anför   bör\r\nmotsvarande  förvaltningsplaner  för  knubbsäl   och\r\nvikare upprättas snarast.\r\nI  sitt  nyligen  redovisade  betänkande  föreslår\r\nHavsmiljökommissionen    att   bifångstmålet   skall\r\nskärpas  så  att  de årliga bifångsterna  av  marina\r\ndäggdjur senast år  2010  skall  understiga  1  % av\r\nrespektive  bestånd  (SOU  2003:72). Vidare föreslås\r\natt   samrådsgrupper  för  bifångstreduktion   skall\r\nskapas.  Förslagen behandlas inom Regeringskansliet,\r\noch i propositionen  uttalar  regeringen  sin avsikt\r\natt senare återkomma i denna fråga.\r\nVintern  2003  behandlade  utskottet  ett  flertal\r\nmotioner om utökad skyddsjakt efter bl.a. säl  (bet.\r\n2002/03:MJU9).   Utskottet  redogjorde  då  för  det\r\narbete   som   då   pågick    på    området,   bl.a.\r\nNaturvårdsverkets        förvaltningsplan        för\r\ngråsälsbeståndet  i  Östersjön,  och erinrade om att\r\nsyftet  med  förvaltningsplanen  är att  ange  efter\r\nvilka    riktlinjer    den    svenska    delen    av\r\ngråsälsbeståndet i Östersjön bör förvaltas  under de\r\nnärmaste   fem  åren.  Det framgår av planen att  de\r\nförvaltningsinsatser som  anges  huvudsakligen styrs\r\nav målet att skapa förutsättningar  för  en fortsatt\r\npositiv     utveckling     av    ett    livskraftigt\r\ngråsälsbestånd  samt  för  en  uthållig  samexistens\r\nmellan gråsälarna och det kustnära  yrkesfisket. Med\r\ndet anförda och i avvaktan på det arbete  som  pågår\r\npå   området   avstyrkte   utskottet   då   aktuella\r\nmotionsyrkanden.  Härtill  kan  läggas att utskottet\r\nhar inhämtat att viss skyddsjakt  efter  gråsäl  har\r\ntillåtits   i   åtta  Östersjölän.  Naturvårdsverket\r\nmedgav   år  2003  jakt   på   170   gråsälar   från\r\nÖstergötlands  län och norrut. Motivet till utökning\r\nav området där jakt  tillåts  med  Östergötland  och\r\nSörmland  var  en  ökning  av populationerna i dessa\r\nlän.  Jakttiden  var  den  16  april   till  den  31\r\ndecember. 79 sälar har rapporterats fällda, varav 74\r\nbärgats. Den tidiga jaktstarten möjliggjorde jakt på\r\nis  i Norrbotten, och här fälldes också hela  kvoten\r\npå  36  sälar.  Det  huvudsakliga  skälet  till  att\r\njaktkvoterna  inte  fylls  i  övriga  län  är enligt\r\nNaturvårdsverket   svårigheterna   att  skjuta  säl.\r\nJakten  får  endast  ske från land eller  från  fast\r\nförankrad anordning. Enligt  vad  utskottet inhämtat\r\nhar Naturvårdsverket för närvarande  inte för avsikt\r\natt  förändra  sina föreskrifter rörande  jaktmedel,\r\nmen följer noga  utvecklingen  på  ammunitionssidan,\r\ndär  en  viss  osäkerhet  om  effekterna   av   s.k.\r\nVarmintkulor  ännu  kvarstår.  Utskottet  har vidare\r\ninhämtat   att  arbete  med  Helcoms  rekommendation\r\nrörande säljakt  pågår i syfte att få internationell\r\nacceptans  för  en  jakt  som  ryms  inom  nuvarande\r\npopulationsstorlek. Även  frågan  om  tillstånd  att\r\nanvända fällor för säljakt kan komma att behandlas i\r\ndetta  sammanhang.  Någon  överenskommelse  om en ny\r\nrekommendation  har ännu inte kunnat ingås. Med  det\r\nanförda   och   med   hänvisning   till   utskottets\r\nställningstagande  våren  2003  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna  2003/04:MJ14   (m)   yrkande 5   delvis,\r\n2003/04:MJ20  (kd)  yrkande  5 delvis, 2003/04:MJ354\r\n(c) och 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 26 delvis.\r\nNär   det  gäller  motionerna  2003/04:MJ294   (m)\r\nyrkande  1  och  2003/04:MJ313  (kd)  har  utskottet\r\ninhämtat att  Naturvårdsverket anser att nackdelarna\r\nmed  skytte från  båt  i  dagsläget  talar  mot  ett\r\ninförande  av  metoden.  Bland annat visar de försök\r\nsom tidigare har genomförts  med  skytte från båt på\r\nen  hög  andel  sälar  som  inte  kunde bärgas.  Med\r\nhänvisning   härtill   och  till  vad  utskottet   i\r\ntillämpliga delar anfört ovan avstyrks motionerna.\r\nEtt annat allvarligt hot mot kust- och insjöfisket\r\nkan lokalt vara skarven.  En  kraftig skarvexpansion\r\nunder    senare   år,   såväl   antalsmässigt    som\r\ngeografiskt,  beror på att skarven numera är skyddad\r\növer  hela  Västeuropa.  En  kraftig  skarvexplosion\r\nunder   senare    år,    såväl   antalsmässigt   som\r\ngeografiskt, beror på att  skarven numera är skyddad\r\növer hela Västeuropa. Vidare har troligen en minskad\r\nanvändning   av  miljögifter  haft   betydelse   för\r\nskarvens  kraftiga   ökning.   Yrkesfiskets  problem\r\nutgörs  även  av fångstförluster genom  att  skarven\r\nskadar  eller  konsumerar   fisk   i  yrkesfiskarnas\r\nredskap. Därtill kommer att fiskeredskap  skadas som\r\ngarn eller fasta nätredskap. Vidare förekommer ökade\r\nbifångster av skarv. För att undersöka detta närmare\r\nhar  regeringen under år 2003 initierat ett  projekt\r\nom  skarvskador.  Som  effektiv  toppredator  utövar\r\nockså  skarven i vissa fall betydande effekter på de\r\nakvatiska     ekosystemen.    I    Naturvårdsverkets\r\nförvaltningsplan framhålls att någon risk för artens\r\növerlevnad inte  föreligger  samt att konflikter med\r\nyrkesfisket  uppstått  på  vissa  håll,  särskilt  i\r\nhäckningsområdena. Vidare anges  att skarvangrepp på\r\nfisk i redskap skall minimeras i första  hand  genom\r\nredskapsutveckling.   För  att  förhindra  allvarlig\r\nskada på fiske kan dessutom länsstyrelsen besluta om\r\ns.k. skyddsjakt för att  motverka  skador.  I likhet\r\nmed  regeringen anser utskottet att det är angeläget\r\natt det  finns förutsättningar för att en näring och\r\nolika  vilda   djur   kan   utnyttja  en  och  samma\r\nnaturresurs. Som regeringen anför  är det emellertid\r\nangeläget  att  åtgärder vidtas för att  ytterligare\r\nminska    skarvskadorna     för    yrkesfisket.    I\r\npropositionen uttalar regeringen  sin  avsikt att ge\r\nFiskeriverket  i  samverkan  med Naturvårdsverket  i\r\nuppdrag  att  ge  förutsättningar   för  att  minska\r\nskarvens skadeverkningar för yrkesfisket  både genom\r\natt utveckla skarvsäkra redskap och genom att minska\r\ntätheten  av  skarv  i  för yrkesfisket prioriterade\r\nområden.\r\nÄven   motioner  om  utökad   jakt   efter   skarv\r\nbehandlades   av   utskottet   vintern   2003  (bet.\r\n2002/03:MJU9).    Utskottet    hänvisade   då   till\r\nNaturvårdsverkets   i   december   2002    beslutade\r\nförvaltningsplan  för storskarv och mellanskarv  där\r\ndet konstateras att  skarvbeståndet  i Sverige i dag\r\när  tillfredsställande  för  att  garantera   artens\r\növerlevnad.  I planen anges att om skarvbeståndet  i\r\nSverige som helhet  lämnas åt fri utveckling, vilket\r\ngenerellt  bör tillåtas  ske,  tyder  det  mesta  på\r\nendast    begränsad     fortsatt     tillväxt.     I\r\nförvaltningsplanen  anförs  vidare att äggprickning,\r\ndödande av ungar samt jakt på  ungfåglar  har  liten\r\neffekt  på  populationen i stort. Mest effektivt men\r\nockså svårast  är  jakt på könsmogna vuxna individer\r\neftersom skarvbestånd som utsätts för jakt uppträder\r\nskyggt och därför är svårjagade. Trots lokalt mycket\r\nomfattade ingrepp på  ägg och ungar i kolonier, både\r\ni    Sverige,    Europa    och   Nordamerika,    har\r\nskarvbestånden  fortsatt  att  öka.  Det  är  enligt\r\nverket osäkert hur mycket störningar  i  kolonier  i\r\nexempelvis  kustområden  i  Småland och Östergötland\r\nhar påverkat beståndsutvecklingen  under  senare  år\r\noch  i  vilken  takt  bestånden skulle ha utvecklats\r\nutan     ingrepp.     Vid    en    jämförelse     av\r\npopulationsutvecklingen  i  områden  med  omfattande\r\nstörningar och populationsutvecklingen i områden med\r\nendast     små    störningar    verkar    emellertid\r\nuppbromsningen   av   beståndstillväxten   ha  skett\r\nungefär samtidigt. Således hade skarvbeståndet  utan\r\ningrepp sannolikt endast varit obetydligt större  än\r\nvad   det   är   i  dag.  Naturvårdsverkets  samlade\r\nbedömning enligt förvaltningsplanen  är att jakten i\r\nmånga fall endast haft begränsad inverkan  såväl  på\r\nregionala bestånd som på det totala skarvbeståndet i\r\nlandet.   Som   tidigare   nämnts  har  skarven  hög\r\nreproduktionstakt,  och ökad  dödlighet  genom  jakt\r\nkompenseras förmodligen  till  stor  del  genom ökad\r\növerlevnad  bland kvarvarande individer i beståndet.\r\nMed  denna redovisning  avstyrkte  utskottet  de  då\r\naktuella motionerna.\r\nNär  det  gäller  frågan  om förändringar avseende\r\nskarvens status i fågeldirektivet  har kommissionens\r\ninställning hela tiden varit att man  inte  har  för\r\navsikt  att  påbörja  en  revision av bilagorna till\r\nfågeldirektivet  förrän länderna  har  genomfört  de\r\nåtaganden  som  följer  av  direktivet.  Enligt  vad\r\nutskottet   inhämtat    pågår    skriftväxling   med\r\nkommissionen om de svenska reglerna  och besluten om\r\njakt på skarv med fokus på omfattningen av de skador\r\nsom  skarv  orsakar  för  fisket.  Kommissionen  har\r\nefterlyst mer detaljerade och kvantifierade underlag\r\nom  skadornas  omfattning  och  frågan  utreds   för\r\nnärvarande  av Naturvårdsverket och Fiskeriverket på\r\nuppdrag av regeringen.\r\nSammanfattningsvis ansluter sig utskottet till vad\r\nsom  anförs  i   propositionen   under   förevarande\r\navsnitt. På denna grund samt med hänvisning till det\r\novan  anförda och till utskottets ställningstaganden\r\nvåren  2003  avstyrks  motionerna  2003/04:MJ14  (m)\r\nyrkande   5  delvis,  2003/04:MJ20  (kd)  yrkande  5\r\ndelvis,  2003/04:MJ211   (m)   yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:MJ245 (s), 2003/04:MJ255  (m), 2003/04:MJ318\r\n(m)  yrkandena  13, 2003/04:MJ408 (kd)  yrkande  26\r\ndelvis och 2003/04:MJ447 (kd) yrkande 2.\r\n\r\n2.5 Utbildning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  sex motionsyrkanden (kd,\r\nc)  om  utbildning  och  kompetenshöjning  på\r\nfiskets  område.  Utskottet  hänvisar  härvid\r\ntill vad som anförs  i propositionen och till\r\npågående arbete på området.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt  regeringen bör  en  framtida  utbildning  på\r\nfiskets område  utformas  så  att  fortbildning  och\r\nnyrekrytering      till     sektorn     säkerställs.\r\nFörändringarna  inom  fiskerinäringen  sker  snabbt,\r\nvilket ställer krav  på vidareutbildning. Regeringen\r\nframhåller det därför som angeläget att formerna för\r\nutbildningen   för  fiskesektorn   i   dess   helhet\r\nsamordnas. Fiskeriverket bör i samverkan med berörda\r\nmyndigheter och  näringen  verka  för  att  en sådan\r\nsamordning kommer till stånd.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nBehovet  av utbildning inom fiskeribranschen betonas\r\ni  motion  2003/04:MJ20   (kd).  Utbildningen  skall\r\nmotsvara EU:s krav, och det  är  viktigt att erbjuda\r\nfördjupade kunskaper för olika specialiseringar inom\r\nfiskenäringen.            En            fisketeknisk\r\nyrkeshögskoleutbildning   bör   etableras  för   att\r\ntillgodose    näringens    behov    av   välutbildad\r\narbetskraft. Härigenom kan även det för  näringen så\r\nviktiga   forskningsarbetet  initieras  och  spridas\r\n(yrkande  14).   Motionerna  2002/03:MJ493  (c)  och\r\n2003/04:MJ433  (c)   tar   upp   frågan   om  svensk\r\nmedfinansiering  av  nationell yrkesfiskeutbildning.\r\nFör att kunna erhålla  EU-medel  krävs  dock ca 50 %\r\nsvensk  medfinansiering, vilken bör vara av  statlig\r\noch nationell  karaktär  (yrkandena 3 respektive 3).\r\nÄven i motionerna 2002/03:N345  (c) och 2003/04:N328\r\n(c) behandlas frågan om satsning  på  utbildning och\r\nkompetenshöjning  inom  den svenska fiskerinäringen.\r\nGrundutbildning, högre utbildning  och tillgång till\r\nvidareutbildning  framhålls  som avgörande  för  att\r\nvarje  enskild  person  skall kunna  leva  upp  till\r\nmyndigheternas krav på kompetens och vara uppdaterad\r\npå den förändring som sker  inom  yrket (yrkandena 9\r\nrespektive 26). Behovet av en fisketeknisk  högskola\r\nframhålls  i  motion 2003/04:MJ408 (kd). En högskola\r\nkommer enligt motionärerna  att tillgodose näringens\r\nbehov  av välutbildad arbetskraft,  och  forsknings-\r\noch utvecklingsarbetet  kan  initieras  och  spridas\r\n(yrkande 33).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nBehovet av utbildning inom fiskerinäringen har vuxit\r\nunder  senare  år.  Flera  försök har gjorts för att\r\npåbörja  en  yrkesutbildning för  yrkesfiskare,  och\r\nFiskeriverket  har  i  samverkan med näringen utrett\r\nmöjligheterna  för en anpassad  utbildning.  Nyligen\r\nhar regionala satsningar  gjorts  på västkusten, där\r\ngymnasial    utbildning    för   yrkesfiskare    och\r\nberedningsindustri samt kockutbildning  med  maritim\r\ninriktning har påbörjats.\r\n\r\nInom  ramen  för  den  gemensamma fiskeripolitiken\r\nframhålls  de  allt  ökande framtida  kraven  på  de\r\nyrkesverksamma inom sektorn.  En  förutsättning  för\r\nnyrekrytering  och  ekonomisk lönsamhet kan vara att\r\nmöjligheter finns för  fördjupning  av kompetens och\r\nkunskap   inom   skilda   områden   som   teknologi,\r\nföretagsekonomi,     resursförvaltning,     ekologi,\r\nberedning, livsmedelskunskap m.m. Detta anses ställa\r\nkrav på en anpassad utbildning som skall täcka  hela\r\nlandets  behov  för  bl.a. kust- och insjöfisket men\r\nockså   för   näraliggande    verksamheter,    t.ex.\r\nfiskberedningsindustrin. Utskottet delar regeringens\r\nuppfattning  att en framtida utbildning bör utformas\r\nså att nyrekrytering  till sektorn samt fortbildning\r\nsäkerställs. Yrkesfiskare  har i dag ofta inte någon\r\nfackutbildning,     och     förändringarna      inom\r\nfiskerinäringen  är  snabba,  vilket ställer krav på\r\nvidareutbildning. Som regeringen  framhåller  är det\r\ndärför   angeläget   att   samordna   formerna   för\r\nutbildningen    för    fiskesektorn    som   helhet.\r\nFiskeriverket    bör   i   samverkan   med   berörda\r\nmyndigheter samt näringen  verka  för  att  en sådan\r\nsamordning kommer till stånd.\r\nSverige   bedöms   ha   goda  förutsättningar  för\r\nutveckling av fisketurismen  som  verksamhet  och en\r\npositiv utveckling av antalet fisketuristföretag kan\r\npåvisas.  Utskottet  gör  mot  den  bakgrunden samma\r\nbedömning  som  regeringen om angelägenheten  i  att\r\nberörda intressenter  verkar  för  att möjliggöra en\r\nfördjupning  av  kompetensen inom sportfiskemetodik,\r\nbiologi,   guideverksamhet    och   entreprenörskap.\r\nHärigenom  kan en framtida rekryteringsbas  för  den\r\nväxande fisketurismen gynnas.\r\nUtskottet      vill     erinra     om     att\r\nHavsmiljökommissionen har  föreslagit en satsning på\r\nutbildning för yrkesfiskare, bl.a. som förutsättning\r\nför  yrkesfiskelicens  (SOU  2003:72,  s.  118  f.).\r\nKommissionens förslag bereds i  Regeringskansliet. I\r\npropositionen  uttalar  regeringen  sin  avsikt  att\r\nsenare återkomma till riksdagen i denna fråga.\r\nMed  det  anförda finner  utskottet,  som  även  i\r\növrigt ansluter  sig till vad regeringen anför under\r\navsnittet  om  utbildning,   syftet  med  motionerna\r\n2002/03:MJ493  (c)   yrkande   3,  2002/03:N345  (c)\r\nyrkande    9,   2003/04:MJ20   (kd)   yrkande    14,\r\n2003/04:MJ408  (kd)  yrkande  33,  2003/04:MJ433 (c)\r\nyrkande  3  och  2003/04:N328  (c)  yrkande   26   i\r\nväsentliga  delar  tillgodosett.  Motionerna i dessa\r\ndelar bör lämnas utan vidare åtgärd  från riksdagens\r\nsida.\r\n\r\n2.6 Fritidsfiske och fisketurism\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker sju motionsyrkanden  (s,\r\nm,  kd)  om  fritidsfiske   och  fisketurism.\r\nMotionerna   behandlar   frågor   om    bl.a.\r\nlänsstyrelsens        samordnande       roll,\r\nvattenägarens ansvar, redskapsanvändning  och\r\nsmåskaligt     havskräftfiske.     Motionerna\r\navstyrks med hänvisning till vad som anförs i\r\npropositionen    och   pågående   arbete   på\r\nområdena.\r\nMed hänvisning till  propositionen  avstyrker\r\nutskottet en motion (fp) om en parlamentarisk\r\nkommitté  om möjligheten att överlåta  rätten\r\ntill handredskapsfiske.\r\nUtskottet avstyrker även åtta motionsyrkanden\r\n(s, m, fp,  kd,  c,  mp)  om  finansiering av\r\nfiskevården   och   hänvisar   till   en    i\r\npropositionen aviserad utredning av frågan.\r\nSlutligen     avstyrker     utskottet     sex\r\nmotionsyrkanden    (s,    m,    kd,   c)   om\r\nfiskevårdsområden. Motionerna tar  upp frågor\r\nom    bl.a.    begränsning    av   det   fria\r\nhandredskapsfisket,    förutsättningar    för\r\nbildande av fiskevårdsområden och utvärdering\r\nav fiskevårdsåtgärder i  Vänern  och Vättern.\r\nUtskottet  hänvisar  till  vad  som anförs  i\r\npropositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInom  ramen  för ett hållbart nyttjande  bör  enligt\r\nregeringen   balansen    mellan   yrkesfiskets   och\r\nfritidsfiskets   intressen  beaktas   och   tillåten\r\nredskapsanvändning     anpassas     efter    rådande\r\nbeståndssituation.   System   för  rapportering   av\r\nfångstuppgifter från fritidsfisket bör utvecklas.\r\n\r\nRegeringen anser att möjligheter och hinder för en\r\nframtida  expansion  av  fisketurismen  bör  utredas\r\nliksom   det   regionala  behovet   av   värdet   av\r\nfisketurismen.  Regeringen   anför  vidare  att  det\r\nregionala  behovet och värdet av  fritidsfisket  för\r\nrekreation  och   nöje   samt   som   underlag   för\r\nfisketurismen bör beaktas.\r\nEnligt  regeringen  saknas för närvarande skäl att\r\ngenomföra  ändringar  av   reformen   om   det  fria\r\nhandredskapsfisket.\r\nRegeringen anser att en långsiktigt hållbar modell\r\nför   finansieringen  av  fiskevården  bör  utredas.\r\nTidigare  utredningar  har  lagt  fram  förslag till\r\nmodeller    för    i    första    hand   en   allmän\r\nfiskevårdsavgift.  Av olika skäl har  dessa  förslag\r\ninte  genomförts.  Mot   bakgrund   av   behovet  av\r\nfiskevård   anser   regeringen   det  angeläget  att\r\nidentifiera  en  långsiktigt  hållbar   modell   för\r\nfinansiering  av fiskevården. Det är emellertid inte\r\nhelt uppenbart  vilken typ av modell som är den mest\r\nideala för svenska  förhållanden.  Regeringen  avser\r\ndärför att tillsätta en särskild utredare som får  i\r\nuppdrag  att  ge en samlad bild av de olika modeller\r\nsom kan finnas  för  finansiering  av den offentliga\r\nfiskevården samt att lägga fram konkreta  förslag om\r\nen  hållbar modell för finansieringen av fiskevården\r\ni Sverige. I detta sammanhang skall också kretsen av\r\nbetalande  övervägas.  Regeringen  avser att snarast\r\nbesluta om direktiv för den särskilde  utredaren. En\r\nslutredovisning  skall kunna göras före utgången  av\r\når 2004. Ambitionen  bör  vara  att  en  modell  för\r\nfiskevårdens finansiering kan införas fr.o.m. den  1\r\njanuari 2006.\r\nRegeringen    anför   vidare   att   ändringar   i\r\nbestämmelserna  om   fiskevårdsområde   bör  avvakta\r\nutredningen om finansiering av fiskevården.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFritidsfiske och fisketurism\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:MJ18  (s)  bör  det  införas\r\nmöjlighet    till   dispens   för   det   småskaliga\r\nhavskräftfisket  till  gagn  för det kustnära fisket\r\noch fisketurismen. Bland annat  bör  trålgränser och\r\nfredade   områden   avhandlas   ur   ett   regionalt\r\nperspektiv,  och  programmet för utsättning av  fisk\r\nbör i större utsträckning  inriktas på fiskarter som\r\nkan  vara  till  gagn  för  sportfisket.   Regionala\r\nfiskekvoter  bör prövas. I motion 2003/04:MJ458  (s)\r\nanförs att det  krävs  åtgärder  för  att  förbättra\r\nförhållandena   för  det  kustnära  fisket  och  att\r\nåtgärder  måste  sättas   in  så  att  det  kustnära\r\nkräftfisket kan överleva.\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:MJ20  (kd) bör vattenägarens\r\nredskapsanvändning     inte    detaljregleras     av\r\nFiskeriverket. Motionärerna  anser att det sannolikt\r\när  vattenägaren  själv som har  störst  insikt  och\r\nkänner mest omsorg om fisket på sitt vatten (yrkande\r\n8).   I   motion  2002/03:MJ269   (m)   anförs   att\r\nfiskevattnet     måste    jämställas    med    andra\r\nproduktionsmedel när  det  gäller drift och skötsel.\r\nAnsvaret för nyttjandet av fisket  och  fiskevattnet\r\nskall ligga på dess ägare men inom ramen  för  lagar\r\noch   regler   som  förhindrar  rovdrift  och  annat\r\nmissbruk (yrkande  2).  Ytterligare åtgärder i syfte\r\natt  i  ett  långsiktigt  perspektiv   utveckla  och\r\nsäkerställa  fisket i Vänern och Vättern  för  såväl\r\nyrkesfiske,  sportfiske   som  turism  efterlyses  i\r\nmotion 2003/04:MJ289 (kd).  Åtgärderna  bör utformas\r\nmed  hänsyn till att naturresursen fisk bevaras  och\r\nutvecklas  (yrkande 1).  För  att Vänern och Vättern\r\nskall  kunna  utvecklas  till en gemensam  nationell\r\nresurs  för  ökad internationell  fisketurism  krävs\r\ngemensam    regional    samverkan    (yrkande    2).\r\nLänsstyrelsen   bör   ha  en  samordnande  roll  för\r\nkommuner,  yrkesfiskare,   sportfiskeföreningar  och\r\nbåtföreningar   för  att,  inom   ramen   för   EU:s\r\nlandsbygdsutveckling,   åstadkomma  en  satsning  på\r\nutbyggnad av sådana anläggningar  som  erfordras för\r\natt     exempelvis    trollingfiskets    utveckling.\r\nFiskeriverkets  roll som central myndighet framhålls\r\nsom viktig i sammanhanget (yrkande 4).\r\n\r\nDet fria handredskapsfisket\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ19 (fp) begärs tillsättande av en\r\nparlamentarisk  kommitté   med   uppdrag  att  finna\r\nmöjligheter     att     överlåta     rätten     till\r\nhandredskapsfiske till fiskevårdsområdesföreningar i\r\nde   fall   fiskevårdsområden   bildas.  (yrkande  7\r\ndelvis).\r\n\r\nModell för finansiering av fiskevården\r\n\r\nDen särskilda utredare som nämns i propositionen bör\r\nenligt motion 2003/04:MJ19 (fp) även  få  i  uppdrag\r\natt  lösa  frågan  om  finansiering  av fiskevården.\r\nUtredningen     bör     bli    bredare    och    mer\r\nförutsättningslös än vad  som antyds i propositionen\r\n(yrkande  7  delvis).  I  motion  2003/04:MJ20  (kd)\r\nanförs att även möjligheten  att  på  försök inrätta\r\nlokala  fiskevårdsområden även vid kusterna  och  de\r\nstora sjöarna,  dvs.  områden  som  i  dag har fritt\r\nhandredskapsfiske,  bör  bli  föremål  för utredning\r\n(yrkande  10).  Under  förutsättning  av  avslag  på\r\nmotionens  yrkande  1  att  propositionen bör avslås\r\nbegärs  i motion 2003/04:MJ21  (c)  att  fiskevården\r\nfinansieras  inom  ramen  för statens budget och med\r\nhjälp av EU-medel. Man bör  undvika  att  införa nya\r\nkrångliga system där man kan anta att förhållandevis\r\nstor   del   av   intäkterna   kommer  att  gå  till\r\nadministration.   Det  framhålls  i   motionen   att\r\nfiskevården är en viktig  fråga  för  hela samhället\r\noch  därför  skall  finansieras av offentliga  medel\r\n(yrkande 11). I motion  2002/03:MJ269 (m) begärs att\r\nregeringen lägger fram förslag  som  gör det möjligt\r\natt sälja lokala fiskekort där det i dag råder fritt\r\nhandredskapsfiske.   Producenterna  och  ägarna   av\r\nfiskeresursen i skärgården  och  i  de stora sjöarna\r\nbör  få  möjlighet  att ta betalt för nyttjandet  av\r\nfisket,  och en enhetlig  men  flexibel  modell  för\r\nsamtliga  Sveriges   fiskevatten   bör  eftersträvas\r\n(yrkande 4). I motion 2003/04:MJ351  (s) föreslås en\r\nfiskevårdsavgift på fiskeredskap.\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ14  (m)  om  finansiering  av\r\nfiskevården framhålls som naturligt att  de som drar\r\nnytta  av  fisket  också betalar fiskevården.  Detta\r\nsker enligt motionärerna lämpligen genom försäljning\r\nav  fiskekort där en  del  av  intäkterna  går  till\r\nbeståndsvård.  Ett alternativ är fritidsfiskarlicens\r\nmed rätt till fiske  i  specificerade  vatten  medan\r\nbeståndsvården  i  allmänna  vatten skall betalas av\r\nskattemedel. Regeringen bör återkomma till riksdagen\r\nmed  framtida förslag om fiskevårdsområden  (yrkande\r\n9).\r\nEnligt   motion   2002/03:MJ269   (m)  bör  allmän\r\nfiskevårdsavgift inte genomföras. För  att  näringen\r\nskall    utvecklas    måste   aktörerna   få   samma\r\nförutsättningar som i andra  näringar, och priset på\r\nfisket  skall  göras  upp  mellan   konsumenter  och\r\nproducenter  genom  försäljning  av fiskekort  eller\r\ngenom andra avtal. Köparen skall inte  betala en del\r\nav sitt pris till en fond som omfördelar  pengar och\r\nförskjuter   konkurrensförhållandet   mellan   olika\r\nproducenter,  och  vissa  producenter av fiske skall\r\ninte gynnas på andras bekostnad (yrkande 3).\r\nI motion 2003/04:MJ422 (mp)  framläggs  ett  antal\r\nförslag  om  vilka  aspekter  som  bör beaktas om en\r\nfiskevårdsfond  inrättas. Fonden måste  utformas  så\r\natt   hög   legitimitet   uppnås   hos   den   breda\r\nsportfiskande   allmänheten,  och  fondmedlen  måste\r\nförvaltas   på   ett   sätt   som   tydligt   gynnar\r\nfiskbeståndens fortsatta utveckling. Samtliga parter\r\nsom i någon form nyttjar  fiskeresursen  bör erlägga\r\nen  avgift  som  bör  vara olika utformad för  olika\r\ngrupper.  Vidare  måste medlen  i  hög  utsträckning\r\nhanteras regionalt, och särskilda samrådsgrupper bör\r\ntillskapas   för   fördelning    av   medlen   medan\r\nadministration och tillsyn även fortsättningsvis bör\r\nligga  på  Fiskeriverket.  Motionärerna   anser  det\r\nlämpligt att fiskevårdsanslaget och fiskevårdsfonden\r\nhanteras     av     olika     parter.     Exempelvis\r\nKommerskollegiet bör uppbära medlen för att därefter\r\nfördela    dem    till   länsvisa   samarbetsgrupper\r\nrespektive det nationella rådet.\r\n\r\nFiskevårdsområden\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ21   (c)   anförs   att,  under\r\nförutsättning av avslag på motionens yrkande  1  att\r\npropositionen      bör      avslås,     det     fria\r\nhandredskapsfisket skall begränsas  så  att det blir\r\nmöjligt  att  bilda  fiskevårdsområden  även   i  de\r\nområden  som  omfattas  av det fria fisket. Det fria\r\nhandredskapsfisket  på  enskilda  vatten  är  enligt\r\nmotionärerna ett kraftigt intrång i äganderätten och\r\nkan inte accepteras. Det  förstör  till  stora delar\r\ndrivkraften för ett långsiktigt fiskevårdsarbete  på\r\nenskilda vatten och det fria handredskapsfisket bör,\r\nsom   ett   första   steg,  upphöra  på  vatten  där\r\nfiskevårdsområden  inrättas   (yrkande  10).  Enligt\r\nmotion 2002/03:MJ426 (kd) bör det  bli  möjligt  att\r\nlokalt  besluta  om  inrättande av fiskevårdsområden\r\nfinansierade av en fiskevårdsavgift.  Områdesvis bör\r\ndock   det   fria  handredskapsfisket  finnas   kvar\r\n(yrkande 8). Behovet  av  en utvärdering av hittills\r\ngjorda  fiskevårdsåtgärder  i   Vänern  och  Vättern\r\npåtalas  i motion 2003/04:MJ289 (kd)  yrkande  3.  I\r\nmotion 2003/04:MJ352  (s)  anförs att statens vatten\r\novan odlingsgränsen som är delade  med privat ägande\r\nbör  kunna  ingå i fiskevårdsområden.  Ramdirektivet\r\nför vatten har  som  målsättning  en  förvaltning på\r\navrinningsnivå.    När    det   gäller   samebyarnas\r\nrättigheter i de vatten som  är delade mellan staten\r\noch privata ägare överensstämmer direktivet inte med\r\ngällande  regler om bildande av  fiskevattenområden,\r\nett   förhållande   som  inte  gagnar  vatten-   och\r\nfiskevården.\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:MJ404   (m)  bör  det  bli\r\nmöjligt    att    bilda    fiskevårdsområden     med\r\nskötselplaner  för  fiskare i södra Östersjön så att\r\nde  därigenom  övertar   fiskevården   och   fisket.\r\nMotionärerna   anser  att  en  återgång  till  lokal\r\nfiskeförvaltning  är  ett  bra  sätt  att  förbättra\r\ndagens  förhållanden. Områdena skall återges  rätten\r\natt upplåta fiske till allmänheten genom försäljning\r\nav  fiskekort   (yrkande   10).  Det  framhålls  som\r\notillfredsställande att vattenägare med lagens hjälp\r\nkan   tvingas   in   i  ett  viltvårdsområde   eller\r\nvattenvårdsområde.   Eftersom    samverkan    enligt\r\nmotionärerna  fungerar bäst om den är frivillig  bör\r\ntvånget att ingå  i  sådana områden upphöra (yrkande\r\n11).  I  motion  2003/04:MJ408   (kd)   begärs   att\r\nregeringen  återkommer med förslag till lagstiftning\r\nsom möjliggör inrättande av lokala fiskevårdsområden\r\nvid  vissa  områden  längs  kusterna  och  de  stora\r\ninsjöarna. Detta  gör det möjligt att lokalt besluta\r\nom inrättande av fiskevårdsområden  finansierade  av\r\nen fiskevårdsavgift. Det fria handredskapsfisket bör\r\nfinnas kvar inom vissa områden (yrkande 24).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFritidsfiske och fisketurism\r\n\r\nFritidsfisket  har  av tradition stor betydelse för vårt  lands\r\ninvånare.  I  begreppet   fritidsfiske  ingår  såväl\r\nhandredskapsfiske (sportfiske) som fiske med nät och\r\nandra   yrkesfiskeredskap  i  begränsad   omfattning\r\n(husbehovsfiske).  Fritidsfisket  medför  emellertid\r\nkonkurrens   med   kust-   och  insjöfisket  om  den\r\ntillgängliga  fiskresursen.  Som   regeringen  anför\r\nkräver       sammanvägningen       mellan      olika\r\nfiskeinriktningars  intressen  och  behov   i  olika\r\nkustområden,  sjöar och vattendrag väsentligt  ökade\r\nkunskaper  om  bl.a.   fiskbestånden   i  kust-  och\r\nsötvatten  och  beståndens utveckling. I likhet  med\r\nregeringen anser  utskottet att Fiskeriverket därför\r\nbör  bygga ut övervakningen  av  dessa  bestånd  och\r\ndärvid intensifiera arbetet med att skapa ett system\r\nför fångstuppgifter  från  fritidsfisket  så att ett\r\nlångsiktigt uttag av olika arter i olika områden kan\r\ngaranteras.  Med  detta  som grund bör Fiskeriverket\r\nutarbeta  förslag till utveckling  av  fritidsfisket\r\nför  olika  kustområden,   sjöar   och   vattendrag.\r\nUtskottet    delar   regeringens   uppfattning   att\r\nfritidsfisket        skall       anpassas       till\r\nförsiktighetsprincipen och ekosystemansatsen, vilket\r\ninnebär att uttaget vid  behov  måste kunna regleras\r\nså  att  fisket inte skadar bestånden.  Sverige  har\r\nskyldighet  att  reglera fisket så att även det icke\r\nyrkesmässiga fisket,  dvs.  fritidsfisket och fisket\r\nmed stöd av enskild rätt, inte negativt påverkar ett\r\nansvarfullt    och   ekologiskt   hållbart    fiske.\r\nFiskeriverket  har  lagt  fram  flera  förslag  till\r\nbegränsning av användningen av mängdfångande redskap\r\ni  fritidsfisket.   Som  regeringen  anför  kan  den\r\nbiologiska situationen  ge stöd för begränsningar av\r\nredskapsanvändning     vid     fritidsfiske      med\r\nmängdfångande  redskap.  Utskottet  gör därför samma\r\nbedömning    som    regeringen    att   förbud   för\r\nmängdfångande redskap för fritidsfiske bör övervägas\r\ni områden där det finns risk för fångst av arter som\r\när hotade. Därmed tar även fritidsfisket  ansvar för\r\nförvaltningen   av  fiskresursen.  Av  propositionen\r\nframgår  att  regeringen   förbereder   ändringar  i\r\nfiskeförordningen med denna inriktning.\r\n\r\nTurismen är en av de näringar i Sverige som bedöms\r\nha störst utvecklingspotential, och det övergripande\r\nmålet  för den svenska turistpolitiken är  att  vårt\r\nland skall  ha  hög  attraktionskraft som turistland\r\noch  en  långsiktig konkurrenskraftig  turistnäring.\r\nSveriges förutsättningar för fisketurism är bland de\r\nbättre i Europa  med  orörd natur, rena och fiskrika\r\nvatten  och  stora  möjligheter   till   fångst   av\r\nsjälvreproducerande  fisk.  Fisketurismen som näring\r\när en förhållandevis ny verksamhet  och  beroende av\r\ntillgång   på   rika   fiskbestånd  i  naturlig  och\r\nattraktiv miljö. Den gemensamma  resursen fisk skall\r\nkunna   nyttjas  såväl  av  fisketurismen   som   av\r\nyrkesfisket.  En  förutsättning  för ett långsiktigt\r\nnyttjande av fiskbestånden är att  dessa  vårdas och\r\nbevaras.  Under senare år har det skett en expansion\r\nav  den  fisketuristiska   näringsverksamheten   men\r\nhinder  för  ytterligare  expansion  kan  vara svaga\r\nfiskbestånd,   konflikter  mellan  olika  kategorier\r\nfiskande, entreprenörens  begränsade möjligheter att\r\nråda    över    resursen   fisk   och    det    fria\r\nhandredskapsfisket   på   ostkusten.  I  likhet  med\r\nregeringen  anser  utskottet   det   angeläget   att\r\nmöjligheterna  förbättras  för  entreprenörskap  och\r\nutveckling   av   fisketurismen.   Vidare   bör  det\r\nregionala  behovet  och  värdet av fritidsfiske  för\r\nrekreation   och   nöje   samt  som   underlag   för\r\nfisketurismen beaktas. Särskilt  viktigt  är detta i\r\nskärgård    och    annan    glesbygd    där    andra\r\ninkomstmöjligheter  är  begränsade. Denna utveckling\r\nmåste emellertid ske inom  ramen för de bevarandemål\r\nsom  sätts  upp.  Som anförs i  propositionen  skall\r\nFiskeriverket   ha   ett    fortsatt    ansvar   för\r\nbevarandefrågorna inom ramen för sitt sektorsansvar.\r\nHärigenom  skapas  enligt  utskottets  mening   goda\r\nförutsättningar  för  utvecklande  av en fisketurism\r\nsom  baserar  sig  på  ett långsiktigt nyttjande  av\r\nfiskbestånden.\r\nFör kust- och insjöfisket  kan den fisketuristiska\r\nverksamheten   på   ett   konstruktivt   sätt   även\r\nkomplettera   yrkesfiskarens   sysselsättning.   Som\r\nutskottet  anfört   ovan   kan   svaga  fiskbestånd,\r\nkonflikter   mellan   olika   kategorier   fiskande,\r\nentreprenörens begränsade möjligheter  att råda över\r\nresursen  fisk  och  det fria handredskapsfisket  på\r\nostkusten  utgöra  hinder  för  en  ökad  expansion.\r\nMöjligheterna   att   utveckla   och   bedriva   ett\r\nfisketurismföretag är i  vissa  fall begränsade till\r\nföljd av kraven på redskapsbegränsningar  och kraven\r\nför   såväl   beviljande   som  bibehållande  av  en\r\nyrkesfiskelicens.\r\nKunskaperna  om  fritidsfiskets  resursutnyttjande\r\nmåste emellertid förbättras.  Som  regeringen  anför\r\nbör    därför    Fiskeriverkets    och   Statistiska\r\ncentralbyråns    återkommande    undersökning     om\r\nfritidsfiskets  omfattning,  närmast planerad för år\r\n2005,  kompletteras med en analys  av  möjligheterna\r\ntill  förbättrade   bedömningar  av  fisketrycket  i\r\nskilda  vattenområden  och  ekosystem.  Arbetet  bör\r\ngöras  efter   samråd   med   Naturvårdsverket   och\r\nlänsstyrelserna.    Enligt    propositionen   kommer\r\nregeringen  att  uppdra åt Naturvårdsverket  att,  i\r\nsamverkan med Turistdelegationen  och Fiskeriverket,\r\nutreda  möjligheter  och  hinder  för en  expansion.\r\nFiskeriverket bör i detta arbete särskilt  analysera\r\nförutsättningarna  för att utveckla ett licenssystem\r\nför fisketurismföretagande.\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att utskottet\r\ngör  samma  bedömning   som  regeringen  beträffande\r\nutvecklingen av det framtida  fritidsfisket  och  av\r\nfisketurismen.  Därmed  finner  utskottet syftet med\r\nmotionerna 2002/03:MJ269 (m) yrkande 2, 2003/04:MJ18\r\n(s), 2003/04:MJ20 (kd) yrkande 8, 2003/04:MJ289 (kd)\r\nyrkande  4 och 2003/04:MJ458 (s) i  allt  väsentligt\r\ntillgodosett.  Någon  ytterligare  riksdagens åtgärd\r\nmed  anledning  av motionsyrkandena anser  utskottet\r\ninte påkallad.\r\nEnligt   vad   utskottet   har   inhämtat   kommer\r\nFiskeriverket att  få i uppdrag att se över regional\r\nsamverkan i bl.a. två  inlandsvatten,  och  i  detta\r\nsammanhang kommer förhållandena i Vänern och Vättern\r\natt  beaktas. Det bör framhållas att det för Vänerns\r\ndel finns  en samrådsgrupp, Fiskeridelegationen, med\r\nbred representation  från såväl turistfiskeintresset\r\nsom  olika  kategorier  fiskande   och  myndigheter.\r\nDessutom  kommer Fiskeriverket att under  våren  att\r\nlägga fram  förslag  till  omfattande regleringar på\r\nfisket i beståndsvårdande syfte  i  både  Vänern och\r\nVättern. När det gäller Fiskeriverkets engagemang  i\r\nfisketurism   begränsar   sig   detta   främst  till\r\nresursfrågorna.  Med det anförda föreslår  utskottet\r\natt motion 2003/04:MJ289  (kd)  yrkandena  1  och  2\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nDet fria handredskapsfisket\r\n\r\nReformen om det fria handredskapsfisket har nu varit  i kraft i\r\nnästan  20 år. I betänkandet Utvärdering av det fria\r\nhandredskapsfisket    (SOU    2001:82)   konstaterar\r\nutredaren  att  några  mer  uttalade   effekter  som\r\nentydigt  kan  härledas  från  det fria fisket  inte\r\nfinns   på   naturen   inklusive   fågelfaunan   och\r\nfiskbestånden.  Däremot  noteras  att  systemet  ger\r\nupphov    till    konflikter.   Utredaren   föreslår\r\nemellertid inte någon  långsiktig  lösning vad avser\r\njust    konflikterna    mellan    vattenägare    och\r\nfiskeintressenter. Som regeringen anför  är  det  en\r\nviktig  uppgift  för samhället att medverka till att\r\nmänniskor erbjuds  ett  rikt  och  varierat utbud av\r\nfritidsmöjligheter.   Därvid   utgör   ett    aktivt\r\nfritidsfiske  ett  viktigt inslag i ett meningsfullt\r\nfritidsliv. Mot bakgrund av utredningens redovisning\r\nav effekterna av det fria handredskapsfisket och med\r\nvad utskottet nu anfört  finner  utskottet  i likhet\r\nmed   regeringen  några  ändringar  i  reformen  för\r\nnärvarande  inte  påkallade. Utskottet delar således\r\ninte  de  synpunkter   som   förs   fram   i  motion\r\n2003/04:MJ19   (fp).   Motionens  yrkande  7  delvis\r\navstyrks därför.\r\n\r\nModell för finansiering av fiskevården\r\n\r\nFiskevårdsarbetet syftar  till  att  förbättra  livsmiljön  och\r\nfiskbeståndens   naturliga  förutsättningar  för  en\r\noptimal produktion  samt bevarande av den biologiska\r\nmångfalden   i   enlighet    med   miljömålsarbetet.\r\nInformation, förvaltningsåtgärder  och  fisketillsyn\r\när   viktiga  åtgärder  för  att  ekosystemen  skall\r\nnyttjas  på  ett sätt som inte hotar den långsiktiga\r\nproduktionsförmågan  och  den biologiska mångfalden.\r\nUtskottet delar regeringens  uppfattning  om behovet\r\nav     att     utveckla     och     utvärdera    nya\r\nfiskevårdsstrategier,     utsättning     av    fisk,\r\nfiskevårdsmetoder samt att följa fiskbeståndens  och\r\nfiskets   utveckling,  särskilt  fritidsfisket.  Det\r\nfinns  även   behov   av   bidrag  för  bildande  av\r\nfiskevårdsområden. Som anförs  i  propositionen  har\r\nmedelsbehovet    för   fiskevårdsåtgärder   tidigare\r\ndiskuterats och utretts  vid  flera  tillfällen utan\r\natt finansieringen fått någon definitiv lösning.\r\n\r\nMot   bakgrund  av  behovet  av  fiskevård   anser\r\nutskottet  det i likhet med regeringen angeläget att\r\nidentifiera   en   långsiktigt  hållbar  modell  för\r\nfinansiering av fiskevården.  Det är emellertid inte\r\nhelt  uppenbart  vilken  modell  som   för   svenska\r\nförhållanden är den mest ideala. Utskottet välkomnar\r\ndärför  regeringens avsikt att tillsätta en särskild\r\nutredare  med  uppdrag  att  ge en samlad bild av de\r\nolika modeller som kan finnas  för  finansiering  av\r\nden  offentliga  fiskevården  samt  att  lägga  fram\r\nkonkreta  förslag  till  hur  en  hållbar modell för\r\nfinansieringen  av  fiskevården i Sverige  bäst  kan\r\nutformas. Utskottet anser det värdefullt att i detta\r\nsammanhang   också  kretsen   av   betalande   skall\r\növervägas  och  behovet  av  en  samordning  av  det\r\nsamlade fiskevårdsarbetet  uppmärksammas.  Utskottet\r\nfinner  det  värdefullt att utredaren i sitt uppdrag\r\nskall föra samtal  med  berörda parter och undersöka\r\nmöjligheterna  att förhandla  fram  en  lösning  som\r\ndefinierar vilka  prestationer  och  motprestationer\r\nsom staten respektive branschen skall  utföra liksom\r\ninom  vilka  former  detta skall ske. Som regeringen\r\nanför  skall  förslaget   innebära   att   nuvarande\r\noffentliga   åtagande   över  budget  förändras.  Av\r\npropositionen framgår att  en  slutredovisning skall\r\nkunna  göras före utgången av år  2004  och  att  en\r\nmodell för  fiskevårdens finansiering beräknas kunna\r\ninföras fr.o.m.  den  1 januari  2006. I avvaktan på\r\nutredningens   resultat  och  regeringens   kommande\r\nställningstagande    i    frågan    bör   motionerna\r\n2002/03:MJ269  (m)  yrkandena 3 och 4,  2003/04:MJ14\r\n(m) yrkande 9, 2003/04:MJ19  (fp)  yrkande 7 delvis,\r\n2003/04:MJ20  (kd)  yrkande  10,  2003/04:MJ21   (c)\r\nyrkande 11, 2003/04:MJ351 (s) och 2003/04:MJ422 (mp)\r\ninte   påkalla   någon   ytterligare   åtgärd   från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\nFiskevårdsområden\r\n\r\nSyftet med bildande av ett fiskevårdsområde är att  främja  ett\r\nlämpligt  nyttjande  av  fiske  och  god  fiskevård.\r\nFiskevårdsområde      utgör     en     ändamålsenlig\r\nförvaltningsform för enskilt fiske men kan inte utan\r\nvidare ersätta fritt handredskapsfiske.  De  förslag\r\nsom läggs fram i betänkandet Utvärdering av det fria\r\nhandredskapsfisket  (SOU  2001:82)  inriktar  sig  i\r\nhuvudsak på bildandet av fiskevårdsområden i områden\r\nmed  fritt  handredskapsfiske  och  utesluter  eller\r\nbehandlar   endast   översiktligt   andra  delar  av\r\nvattenområden med frågor av liknande karaktär, t.ex.\r\nområden    ovanför    odlingsgränsen.   Frågan    om\r\nfiskevårdsområden är emellertid även beroende av hur\r\nen framtida finansiering  av  fiskevården  utformas.\r\nSom   regeringen  anför  bör  därför  resultatet  av\r\nutredningen  om finansiering av fiskevården inväntas\r\ninnan slutlig  ställning  tas  till  redan framlagda\r\nförslag   om  fiskevårdsområde.  I  avvaktan   härpå\r\nföreslår utskottet att motionerna 2002/03:MJ426 (kd)\r\nyrkande   8,    2003/04:MJ21    (c)    yrkande   10,\r\n2003/04:MJ289  (kd)  yrkande  3, 2003/04:MJ352  (s),\r\n2003/04:  MJ404  (m)  yrkandena  10   och   11  samt\r\n2003/04:MJ408 (kd) yrkande 24 lämnas utan riksdagens\r\nåtgärd.\r\n\r\nMed  anledning av motion 2003/04:MJ404 (m) yrkande\r\n10 vill  utskottet  tillägga  följande.  Enligt  7 §\r\nlagen  (2000:592)   om  viltvårdsområden  krävs  för\r\nbildande   av   ett  viltvårdsområde  att  bildandet\r\nfrämjar  vården  av   den  eller  de  viltarter  som\r\nsamordningen avser, att  det  är lämpligt med hänsyn\r\ntill  områdets  belägenhet och omfång  och  att  det\r\nmedges  av  en majoritet  av  fastighetsägarna  inom\r\nområdet.  Majoriteten   skall   utgöra   minst  fyra\r\nfemtedelar  av  antalet  fastighetsägare  och  dessa\r\nskall äga minst fyra femtedelar av viltvårdsområdets\r\nareal.  Enligt  33  §  samma  lag  kan länsstyrelsen\r\nutesluta  en  fastighet  som  på  grund  av   ändrad\r\nanvändning  eller  annars saknar väsentlig betydelse\r\nför verksamheten inom  området.  Detsamma  gäller en\r\neller   fler    fastigheter   med  samma  ägare,  om\r\nfastigheten eller fastigheterna  lämpligen kan bestå\r\nsom  en egen enhet för viltvård och  om  kvarvarande\r\nfastigheter  utgör ett lämpligt viltvårdsområde. Med\r\nstöd av 34 § i  lagen  kan länsstyrelsen besluta att\r\nviltvårdsområde       skall       upphöra        och\r\nviltvårdsområdesföreningen  upplösas  om  fler än en\r\nfemtedel  av  fastighetsägarna eller fastighetsägare\r\nsom äger mer än  en  femtedel  av marken har uttalat\r\nsig för en upplösning. Lagen trädde  i  kraft  den 1\r\njanuari 2001. Utskottet finner inte skäl att förorda\r\natt lagens bestämmelser omprövas.\r\n\r\n2.7 Miljögifter i fisk\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om\r\ndioxinfrågans    betydelse   för   fisket   i\r\nÖstersjön   under   hänvisning    till    vad\r\nregeringen  anför om ett uppdrag att utarbeta\r\nunderlag    för     ett    förnyat    svenskt\r\nställningstagande  i EU  om  gränsvärden  för\r\ndioxin.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMot bakgrund av att  kostråd  tillämpas  i  de  båda\r\nländerna   beviljades   Sverige   och   Finland  ett\r\ntidsbegränsat   undantag   t.o.m.   år   2006   från\r\ngränsvärdet  för  dioxin  i muskelkött från fisk och\r\nfiskeriprodukter.   Inom   kommissionen    ses   för\r\nnärvarande gränsvärdet för dioxin över med syfte att\r\ninföra   gränsvärden   även  för  dioxinlika  PCB  i\r\nlivsmedel, bl.a. fisk. Vidare  skall  en översyn ske\r\når    2006    av    gränsvärdena    för   dioxin   i\r\nkonsumtionsfisk.  Därtill kommer att effekterna  för\r\nsvenskt fiske måste  värderas.  Regeringen anser att\r\nLivsmedelsverket och Fiskeriverket  i  samverkan med\r\nJordbruksverket  bör  få i uppdrag att utarbeta  ett\r\nunderlag inför ett förnyat svenskt ställningstagande\r\ntill gränsvärden för dioxin.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nUnder förutsättning av avslag på motionens yrkande 1\r\natt  propositionen  bör avslås  bör,  enligt  motion\r\n2003/04:MJ21  (c), regeringen  ges  till  känna  hur\r\navgörande dioxinfrågan är för näringens fortlevnad i\r\nÖstersjön efter  år 2006. Eftersom Sveriges undantag\r\nför dioxingränser i konsumtionsfisk gäller t.o.m. år\r\n2006 är det viktigt  att  dioxinfrågan sätts i fokus\r\nunder kommande år så att  regeringen  kan presentera\r\nen lösning på problemet till år 2007 (yrkande 12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUnder  senare  år  har  gränsvärden  för  dioxin   i\r\nlivsmedel  uppmärksammats.  Undersökningar har visat\r\natt dioxinintaget hos EU:s befolkning generellt sett\r\när  högt,  även  om Livsmedelsverket  kan  visa  att\r\nintaget av dioxin  genom mat i Sverige har halverats\r\njämfört med tidigt 1990-tal. En satsning på analyser\r\nav dioxin i fisk genomfördes  under  år 2002. Totalt\r\nsett ger fiskkonsumtionen i Sverige, i  likhet med i\r\növriga nordiska länder, ett genomsnittligt bidrag på\r\nmer än 30 % till det totala dioxinintaget.\r\n\r\nSom  framgår  av propositionen beviljades  Sverige\r\noch Finland, mot  bakgrund av att länderna tillämpar\r\nkostråd, ett tidsbegränsat  undantag  t.o.m. år 2006\r\nfrån gränsvärdet för dioxin i muskelkött  från  fisk\r\noch  fiskeriprodukter.  Undantaget innebär att dessa\r\nländer under en övergångsperiod  har rätt att, under\r\nvissa villkor, släppa ut fisk på marknaden  som  har\r\nsitt    ursprung   i   Östersjöområdet   trots   att\r\ndioxinhalten överstiger det fastställda gränsvärdet.\r\nFörsäljningen  får endast vara avsedd för konsumtion\r\ninom   respektive    land.    Detta   gäller   under\r\nförutsättning   att   det  finns  ett   system   för\r\nursprungsmärkning som kan  garantera  konsumenternas\r\ntillgång  till information om fångstplatsen  så  att\r\nerforderliga kostrekommendationer kan följas.\r\nEffekterna   av  dioxin  för  svenska  konsumenter\r\nanalyseras  fortlöpande.   Livsmedelsverket   följer\r\nutvecklingen   inom  området,  särskilt  vad  gäller\r\nexponering och effekter.  Som regeringen anför måste\r\ndetta arbete emellertid intensifieras,  och riskerna\r\noch effekterna av de svenska konsumenternas intag av\r\ndioxin måste stå i förgrunden. Inom kommissionen ses\r\nför närvarande gränsvärdet för dioxin över med syfte\r\natt  införa  gränsvärden även för dioxinlika  PCB  i\r\nlivsmedel, bl.a.  fisk.  Vidare skall en översyn ske\r\når    2006    av   gränsvärdena   för    dioxin    i\r\nkonsumtionsfisk.  Inför  de kommande förhandlingarna\r\nmåste  därför  effekterna  för  svenska  konsumenter\r\nklarläggas såväl av det svenska undantaget som av en\r\nskärpning av gränsvärdena. Därutöver  bör effekterna\r\nför  svenskt fiske värderas. Utskottet ansluter  sig\r\ntill regeringens  uppfattning  att  Livsmedelsverket\r\noch  Fiskeriverket  i  samverkan med Jordbruksverket\r\nbör få i uppdrag att utarbeta ett underlag inför ett\r\nförnyat svenskt ställningstagande om gränsvärden för\r\ndioxin. Det anförda innebär  att  utskottet ansluter\r\nsig   till   vad  som  anförs  i  propositionen   om\r\nutarbetande  av   ett  underlag  inför  ett  förnyat\r\nsvenskt  ställningstagande   till   gränsvärden  för\r\ndioxin.  Därmed finner utskottet syftet  med  motion\r\n2003/04:MJ21   (c)  yrkande  12  i  allt  väsentligt\r\ntillgodosett.  Motionen   i   denna   del  bör  inte\r\nföranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\n\r\n3 Vattenbruket\r\n\r\n\r\n3.1 Vattenbrukets effekter på miljön\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  en  motion  (v)  om  en\r\nutredning  till  stöd  för  musselodlingen  i\r\nBohuslän med hänvisning till vad som anförs i\r\npropositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet är enligt regeringen angeläget att vattenbrukets\r\nfrågor  beaktas  inom ramen för det kommande arbetet\r\nmed  vattendirektivet   och  miljökvalitetsmålen.  I\r\nenlighet med förslagen i  propositionen  Förvaltning\r\nav  kvaliteten  på  vattenmiljön  (prop.  2003/04:2)\r\nskall  de blivande vattenmyndigheterna ange  områden\r\ndär fiskodling  skall  kunna  lokaliseras  samt  hur\r\nstora  närsaltsutsläpp  som  kan  godtas.  Mot denna\r\nbakgrund anser regeringen att det finns behov  av en\r\nsamlad  strategi  för  att skapa god hushållning med\r\nmark, vatten och bebyggd  miljö.  För att åstadkomma\r\nett mångbruk av vattnen bör brukningsplaner för hela\r\navrinningsdistrikt upprättas.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:MJ237 (v) bör  en  utredning\r\ntill stöd för musselodlingen i Bohuslän tillsättas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI en tid då många  fiskbestånd  runt  om  i  världen\r\nvisar  tecken  på  överutnyttjande  kan vattenbruket\r\nspela    en   viktig   roll   för   att   tillgodose\r\nkonsumenternas  efterfrågan  på  fisk,  som  är  den\r\nenskilt viktigaste proteinkällan i världen.\r\n\r\nInom  EU  har  en  strategi  antagits  år 2003 för\r\nvattenbrukets  utveckling.  Strategin  innebär   ett\r\nerkännande  av  näringens betydelse och vikten av en\r\nfortsatt    utveckling     av    EU:s    vattenbruk.\r\nMålsättningen     är     bl.a.    att    harmonisera\r\nlagstiftningen på vattenbrukets  område och påskynda\r\nen   omställning   mot  ett  mer  miljömässigt   och\r\nuthålligt vattenbruk.  Stöd skall fortsatt utgå till\r\nteknikutveckling  och  åtgärder   för   att   minska\r\nmiljöbelastningen.  Vidare  framhålls nödvändigheten\r\nav      förbättrade     marknadsanalyser,      ökade\r\nsaluföringsaktiviteter     samt     en    integrerad\r\nförvaltning av kustområden, vilket också  inkluderar\r\nvattenbruk. EU ser även vattenbruket som ett möjligt\r\nsysselsättningsalternativ för yrkesfiskare.\r\nSett  ur  ett  internationellt perspektiv, med  en\r\ntotal produktion i  världen  på  omkring 23 miljoner\r\nton,  är  omfattningen  av det svenska  vattenbruket\r\nblygsam.  Efter en snabb ökning  på  1980-talet  har\r\nutvecklingen  stagnerat, bl.a. beroende på bristande\r\nlönsamhet   orsakad    av    tillståndskrav,    svag\r\nförsäljningsorganisation  och  hård  konkurrens  med\r\nbättre  naturliga förutsättningar från andra länder.\r\nDet svenska vattenbruket sysselsätter i dagsläget ca\r\n1 000 personer,  varav  ungefär  hälften arbetar med\r\nodling av fisk samt kräftor och musslor  för  direkt\r\nkonsumtion.\r\nDet svenska vattenbruket har förutsättningar att i\r\nframtiden utvecklas hållbart, såväl miljömässigt som\r\nsocialt och ekonomiskt. Enlit utskottets mening  kan\r\nfiskodling    utgöra    ett    viktigt    inslag   i\r\nlandsbygdsutvecklingen,    antingen    som   enskild\r\nverksamhet     eller     kombinerat     med    annan\r\nyrkesverksamhet som fiske, jordbruk och turistfiske.\r\nFörutsättningar för konkurrenseffektiv produktion är\r\nförutom  de naturliga förutsättningarna beroende  av\r\nförbättrat   odlingsmaterial   samt  mer  utvecklade\r\nmetoder    för    tillväxt-,    produktions-     och\r\nkvalitetsstyrning.  Möjligheter  till  utveckling av\r\nnäringen  har  hittills skett främst genom  utökning\r\noch rationalisering av befintliga företag.\r\nFisk  och  kräftor  för  utsättning  i  sjöar  och\r\nvattendrag utgör  en del av vattenbruksproduktionen,\r\nsom även har en viktig  roll att fylla i arbetet med\r\natt kompensera skador i akvatiska ekosystem.\r\nSom  anförs  i  propositionen   är   fiskodlingars\r\nnärsaltsutsläpp jämte risken för smittspridning  det\r\nviktigaste skälet till att myndigheterna har haft en\r\nrestriktiv    inställning    till   beviljandet   av\r\nodlingstillstånd.  Detta  har  medfört  att  svenska\r\nanläggningar främst omfattar små produktionsvolymer.\r\nVattenbrukets framtida möjligheter  att expandera är\r\nemellertid beroende av att företag tillåts  utnyttja\r\nstordriftsfördelar  och  bli  konkurrenskraftiga  på\r\nmarknaden  eller  att företag specialiserar  sig  på\r\nmindre konkurrensutsatta  områden.  En  annan aspekt\r\nsom bör beaktas när expansionsmöjligheter övervägs i\r\naktuella   vatten   är   möjligheter   till   ökande\r\nnärsaltsutsläpp.    En    framtida   utveckling   av\r\nvattenbruk skall, liksom all  annan  verksamhet  med\r\nmiljöpåverkan,    följa    miljölagstiftningen   och\r\nbedrivas så att berörda miljömål  nås. Detta innebär\r\nsåväl   en   fortsatt  utveckling  för  att   minska\r\nutsläppen av näringsämnen som att fodret ingår i ett\r\nenergi-   och   naturresurseffektivt   system.   Som\r\nregeringen anför  kan  ett led i en sådan verksamhet\r\nvara    att    genomföra    livscykelanalyser    för\r\nvattenbruket. I detta sammanhang  anser  utskottet i\r\nlikhet   med  regeringen  att  även  musselodlingens\r\npositiva miljöeffekter bör beaktas.\r\nMusselodling  har  under  de  senaste  decennierna\r\nutvecklats till en liten men effektiv näring med ett\r\nmåttligt  arealbehov.  Odling  av  musslor  har   en\r\npositiv  miljöeffekt  i form av rening av kustvatten\r\noch  är  dessutom  en  god  sysselsättningsåtgärd  i\r\nglesbygden.   En   orsak   till    den    begränsade\r\nutvecklingen av den svenska musselnäringen  är  höga\r\ninvesteringskostnader       samt       brist      på\r\nmottagningsanläggningar   i  landet.  Toxinerna   är\r\nvidare den enskilda faktor  som  har  medfört störst\r\nproblem inom musselindustrin men förutsättningar för\r\nsvensk  musselodling  bör  utvecklas och förbättras.\r\nSärskilt  mot  bakgrund av musselodlingens  positiva\r\nmiljöeffekter   anser   utskottet   i   likhet   med\r\nregeringen  det angeläget  att  svensk  musselodling\r\nökar. Av propositionen  framgår  att  regeringen har\r\nför  avsikt att uppdra åt Fiskeriverket  att  utreda\r\nhinder och möjligheter för en expansion av näringen.\r\nDet kan  tilläggas  att 28 områden som skall skyddas\r\nenligt       förordningen       (2001:554)        om\r\nmiljökvalitetsnormer   för  fisk-  och  musselvatten\r\nhittills har pekats ut.\r\n\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att\r\nutskottet ansluter sig till regeringens\r\nbedömning av behovet av en samlad strategi för\r\natt skapa god hushållning med mark, vatten och\r\nbebyggd miljö och av brukningsplaner för\r\navrinningsdistrikt. Därmed avstyrker utskottet\r\nmotion 2003/04:MJ237 (v) i den mån motionen\r\ninte kan anses tillgodosedd.\r\n\r\n3.2 Vattenplanering\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker tre  motionsyrkanden  (m,\r\nkd)  om förbättrade villkor för vattenbruket.\r\nMotionerna   i   dessa   delar  avstyrks  med\r\nhänvisning    till    vad   som   anförs    i\r\npropositionen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKommunernas   vattenplanering   varierar   såväl   i\r\nomfattning  som  i  aktualitet.  I  avvaktan  på  en\r\nhushållningsstrategi  eller brukningsplan i enlighet\r\nmed   vattendirektivet   bör    enligt    regeringen\r\nkommunerna    stimuleras    att    bättre    använda\r\nvattenplaneringsinstrumentet i sina översiktsplaner.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt   motion   2003/04:MJ14  (m)  bör  regeringen\r\nåterkomma med förslag  om  förbättrade  villkor  för\r\nvattenbruket.  Motionärerna  anser  det positivt att\r\nregeringen föreslår att vattenbruk skall  integreras\r\ni  översiktsplaneringen.  Regeringen  bör emellertid\r\nåterkomma till riksdagen med förslag på  området när\r\nutredningarna är presenterade (yrkande 10). I motion\r\n2003/04:MJ20   (kd)  anförs  att  vattenbruket   bör\r\nbeaktas i det kommunala  planarbetet. Det är av vikt\r\natt    onödig    byråkrati    och   otrygghet    för\r\nnäringsidkarna undanröjs (yrkande 12). I planeringen\r\nför  vattenbruk  är det enligt motion  2002/03:MJ426\r\n(kd)  ett problem att  finna  lämpliga  platser  för\r\nvattenbruk.    Kommunerna    bör   därför   i   sina\r\ndelöversiktsplaner   ange   områden   lämpliga   för\r\nfiskodling, så att beredskap finns (yrkande 17).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVattenbruket,  som introducerades  relativt  sent  i\r\nSverige,  har  haft   svårigheter   att  hävda  sina\r\nintressen  gentemot  äldre  etablerade  näringar.  I\r\nSverige   har  vattenbruket  ett  grundskydd  enligt\r\nmiljöbalken    där   det   anges   att   mark-   och\r\nvattenområden, som kan ha betydelse för rennäringen,\r\nyrkesfisket eller vattenbruket, så långt som möjligt\r\nskall  skyddas  mot   åtgärder   som  påtagligt  kan\r\nförsvåra  näringarnas  bedrivande. Kommunerna  skall\r\ndärför  upprätta  en  kommunal   översiktsplan   som\r\nomfattar  både mark- och vattenanvändningsfrågor och\r\nsom   utgör  en   gemensam   plattform   för   olika\r\nmyndigheters tillståndsgivning.\r\n\r\nSom anförs  i  propositionen  varierar  emellertid\r\nkommunernas vattenplanering såväl i omfattning som i\r\naktualitet.   Vissa   kommuner   har  genomfört  sin\r\nvattenplanering utan att vattenbruk  finns  särskilt\r\nbeaktat. Andra kommuner och län har inventerat  sina\r\nvatten  för  att identifiera de sjöar och vattendrag\r\nsom  är  lämpliga   för  vattenbruk.  I  likhet  med\r\nregeringen  anser  utskottet   att   kommunerna  bör\r\nstimuleras  att använda vattenplaneringsinstrumentet\r\ni  avvaktan på  att  en  hushållningsstrategi  eller\r\nbrukningsplan upprättas för varje avrinningsdistrikt\r\ni  enlighet  med  vattendirektivet.  Kommunerna  har\r\nockså  sedan  år 1987 utarbetat översiktsplaner över\r\nde potentiella  områden  för ett framtida vattenbruk\r\nsom  bör  pekas  ut  i planeringsprocessen.  Det  är\r\nenligt  utskottets mening  önskvärt  att  kommunerna\r\nplanerar  och  inventerar  sina vatten utifrån olika\r\naspekter.  Om  den  metod som tagits  fram  för  att\r\nlokalisera vatten som  är  lämpliga  för  fiskodling\r\nanvänds   i   kommunerna,  kan  såväl  kommuner  som\r\npotentiella  fiskodlare  få  god  kunskap  om  vilka\r\nvatten   som   är   lämpliga   för   fiskodling.   I\r\npropositionen uttalar  regeringen  sin avsikt att ge\r\nBoverket  i  uppdrag  att  tillsammans  med  berörda\r\nmyndigheter  utarbeta nya riktlinjer för kommunernas\r\nvattenplanering.  Detta kommer även att kunna utgöra\r\nett  underlag för de  framtida  vattenmyndigheternas\r\narbete.  Med det anförda finner utskottet syftet med\r\nmotionerna    2002/03:MJ426    (kd)    yrkande   17,\r\n2003/04:MJ14  (m)  yrkande 10 och 2003/04:MJ20  (kd)\r\nyrkande  12  i allt väsentligt  tillgodosett.  Någon\r\nytterligare åtgärd med anledning av motionsyrkandena\r\nfinner utskottet inte påkallad.\r\n\r\n3.3 Tillståndsgivning och tillsyn\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) om\r\natt tillståndsgivningen  för  vattenbruk  bör\r\nbaseras på utsläppsnivåer. Utskottet hänvisar\r\ntill  vad som anförs i propositionen och till\r\npågående arbete på området.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nTillstånd  till  vattenbruket beviljas i dag utifrån\r\nen  viss  volym  odlad   fisk.  Regeringen  gör  den\r\nbedömningen     att     tillståndsprövningen     bör\r\nmoderniseras   i   enlighet   med    den    tekniska\r\nutvecklingen. Tillstånd bör i stället kunna ges  för\r\nen  viss  mängd  närsaltsutsläpp från en fiskodling.\r\nDetta innebär att  nuvarande gränser bör ändras till\r\natt avse ett visst tak  för  utsläpp  av  fosfor och\r\nkväve.      Tillståndsgivningen      bör     förutom\r\nnärsaltsutsläppen       även       beakta      andra\r\nbedömningsgrunder,  i  likhet med nuvarande  system,\r\nsåsom  risk för att fisk  kan  rymma,  spridning  av\r\nsjukdomar,  djurskydd och effekter på den biologiska\r\nmångfalden.\r\n\r\nTillstånd som inte utnyttjas bör kunna återkallas.\r\nRegeringen förbereder  ändringar i fiskeförordningen\r\nmed denna inriktning.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nUnder förutsättning av avslag på motionens yrkande 1\r\nom   avslag  på  propositionen   anförs   i   motion\r\n2003/04:MJ21    (c)    att   tillståndsgivning   för\r\nvattenbruk   skall   baseras    på   utsläppsnivåer.\r\nRegeringens planerade beredning av  ett  förslag med\r\ndenna    inriktning    bör    påskyndas.   Nuvarande\r\nadministrativa  styrmedel  för  att  försöka  minska\r\ntillförseln av närsalt till sjöar  och hav har visat\r\nsig vara ett trubbigt instrument, varför nya metoder\r\nbör övervägas (yrkande 13).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom anförs i propositionen beviljas  i dag tillstånd\r\ntill vattenbruk utifrån en viss volym  odlad fisk. I\r\nbörjan        av        1990-talet       förändrades\r\nfodersammansättningen, vilket medförde att utsläppen\r\nfrån fiskodling minskade  väsentligt.  Därefter  har\r\nutvecklingen   inom  utfodringstekniken  förbättrats\r\nbetydligt, vilket medfört mindre föroreningar. Dessa\r\nförändringar har dock inte lett till att fiskodlarna\r\nhar  kunnat  odla   större   volymer  fisk  eftersom\r\nodlingstillstånden avser odling  av  en  viss  mängd\r\nfisk  oavsett vilka utsläpp som odlingen orsakar.  I\r\nlikhet    med   regeringen   anser   utskottet   att\r\ntillståndsprövningen bör moderniseras i enlighet med\r\nden tekniska utvecklingen så att tillstånd i stället\r\nbör kunna ges för en viss mängd närsaltsutsläpp från\r\nen fiskodling.  Detta  innebär att nuvarande gränser\r\nbör ändras till att avse  ett  visst tak för utsläpp\r\nav fosfor och kväve. Tillståndsgivningen bör förutom\r\nnärsaltsutsläppen       även       beakta      andra\r\nbedömningsgrunder,  i  likhet med nuvarande  system,\r\nsåsom   rymningsrisk,   spridning    av   sjukdomar,\r\ndjurskydd och effekter på den biologiska mångfalden.\r\n\r\nEnligt utskottets mening skulle en övre  gräns för\r\nnärsaltsutsläppen vidare kunna underlätta kontrollen\r\nav  beviljade tillstånd. Kontrollen av att villkoren\r\nför  tillstånden   följs   sker   i  dag  genom  att\r\nlänsstyrelsens  personal  bedömer  mängden   fisk  i\r\nodlingen.  Metoden  är  emellertid förenad med vissa\r\nsvårigheter.  Om  tillstånd  i  stället  baseras  på\r\nnärsaltsutsläpp  kan   länsstyrelserna   genom   ett\r\nadministrativt    förfarande   i   stället   utifrån\r\nfiskodlarnas journalföring enkelt kontrollera använd\r\nfodermängd  under  ett  år.  Härigenom  kan  mängden\r\nnärsaltsutsläpp beräknas  mer  noggrant.  Genom  ett\r\nsådant     förfarande     anser     utskottet    att\r\nkontrollverksamheten  administrativt  kan  förenklas\r\noch därmed effektiviseras. Av propositionen  framgår\r\natt  beredning  av  ett förslag med denna inriktning\r\nplaneras att påbörjas  inom  Regeringskansliet under\r\nvåren  2004.  Utskottet  har  också   inhämtat   att\r\nFiskeriverket  inom  kort  kommer att få regeringens\r\nuppdrag  att  utreda  frågan  om  närsaltsutsläpp  i\r\nstället   för   viss  volym  fisk  som   grund   för\r\ntillståndsprövning.    Det   anförda   innebär   att\r\nutskottet finner syftet  med motion 2003/04:MJ21 (c)\r\nyrkande 13 i allt väsentligt tillgodosett utan någon\r\nvidare riksdagens åtgärd.\r\n\r\n3.4 Forskning och utveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden  (kd)\r\nom     bättre    vetenskaplig    grund    för\r\nmyndigheternas          hantering          av\r\nvattenbruksärenden. Motionsyrkandena avstyrks\r\nmed   hänvisning   till   vad  som  anförs  i\r\npropositionen och till pågående och aviserade\r\nåtgärder på området.\r\nEtt motionsyrkande (kd) om  forskning vid SLU\r\nom  alternativ  till  fiskmjöl  avstyrks  med\r\nhänvisning  till förordningen (1993:221)  för\r\nSveriges lantbruksuniversitet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen anser  att  Sverige,  inom  ramen  för en\r\nframtida   europeiska  utveckling  av  vattenbruket,\r\naktivt bör delta  i den gemensamma FoU-verksamheten.\r\nForskning  och  utveckling   inom  vattenbruket  bör\r\nenligt regeringen inriktas mot  miljö,  miljöteknik,\r\nutfodring,  genetik  och  avel.  Regeringen har  för\r\navsikt   att   återkomma   i   frågan   om  framtida\r\navelsprogram.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nNär det gäller användning av fiskmjöl bör regeringen\r\nenligt  motion  2003/04:MJ20  (kd)  ge t.ex.  SLU  i\r\nuppdrag   att   i  samarbete  med  berörda  näringar\r\ngenomföra forskning om alternativ till utfodring med\r\nfiskmjöl inom kyckling-  och svinproduktion (yrkande\r\n11). Motionerna 2002/03:MJ426 (kd) och 2003/04:MJ408\r\n(kd)  tar  upp frågan om myndigheters  hantering  av\r\nvattenbruksärenden.   Otillräckliga   kunskaper   om\r\nsjukdomar  och  fiskbestånd,  vare  sig  vilda eller\r\nodlade,   har   enligt   motionärerna   medfört  att\r\nvattenbrukare har nekats tillstånd på motsägande och\r\nvarierande  grunder med omfattande konsekvenser  för\r\nden enskilda  brukaren. En bättre vetenskaplig grund\r\nför myndigheternas  beslut  kräver mer resurser till\r\nforskningen (yrkandena 18 respektive 37).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSverige har goda förutsättningar  för  fiskodling  i\r\nsötvatten, då det finns stor tillgång på kustvatten,\r\nsjöar   och  dammar  lämpliga  för  fiskodling.  Som\r\nregeringen  anför  bör  Sverige,  inom  ramen för en\r\nframtida europeisk utveckling av vattenbruket, delta\r\naktivt i den gemensamma FoU-verksamheten.  Detta kan\r\ninnebära   en   utveckling  i  samverkan  med  andra\r\nmedlemsländer   med    likartade   geografiska   och\r\nklimatologiska förutsättningar.\r\n\r\nSvenskt vattenbruk baserar  sig i dagsläget i stor\r\nutsträckning på ett fåtal arter, framför allt röding\r\noch regnbåge. Svenska producenter  av röding har ett\r\nklart biologiskt försteg framför övriga  aktörer  på\r\nmarknaden  genom att ett målmedvetet avelsarbete har\r\nbedrivits på  arten  av forskargruppen vid SLU under\r\ndet senaste 15 åren. Om detta försteg kan bibehållas\r\nfinns goda möjligheter  för  en utveckling av svensk\r\nvattenbruksnäring.  Som  regeringen   anför  är  det\r\nemellertid  angeläget  att  stammar säkras  och  att\r\navelsarbetet med röding intensifieras.\r\nRegnbåge odlas i stora delar av Sverige i kassar i\r\ninsjöar, älvar och i Östersjön  och  är  den art som\r\nhar    den    största   odlingsvolymen   i   landet.\r\nUtvecklingen av regnbågsodling kan dock hotas av att\r\nodlingsmaterialet    försämras.   Ett   strukturerat\r\navelsprogram för regnbåge  saknas  i  Sverige  medan\r\nkonkurrenter  i  andra  viktiga  producentländer har\r\ntillgång till ett odlingsmaterial  som kontinuerligt\r\nförbättras genom avel.\r\nKräftodling är ett gott exempel på extensiv odling\r\nmed  låg insatskostnad och små arbetsinsatser.  Ofta\r\nkan  en   sådan   kräftodling   dessutom  utgöra  en\r\nbetydande marginalintäkt för ett  landsbygdsföretag.\r\nImporten av sötvattenskräftor till  landet  är  stor\r\noch bör kunna minska med att intresset för nationell\r\nkräftodling ökar.\r\nMusselodling  har  under  de  senaste  decennierna\r\nutvecklats till en liten men effektiv näring med ett\r\nmåttligt arealbehov och har en positiv miljöeffekt i\r\nform av rening av kustvatten och är dessutom  en god\r\nsysselsättningsåtgärd  i  glesbygden.  Särskilt  mot\r\nbakgrund  av  musselodlingens positiva miljöeffekter\r\nanser  utskottet   i   likhet   med  regeringen  det\r\nangeläget   att   svensk   musselodling   ökar.   Av\r\npropositionen framgår att regeringen  har för avsikt\r\natt  uppdra åt Fiskeriverket att utreda  hinder  och\r\nmöjligheter för en expansion av näringen.\r\nFiskeriverket och SLU gör bedömningen att särskilt\r\nabborrfiskar,  som  gös  och  abborre,  är  aktuella\r\nalternativa  fiskarter  i  framtiden,  och  vid  SLU\r\nbedrivs   FoU-arbete   med  både  gös  och  abborre.\r\nUtvecklingen  och  möjligheterna   till   odling  av\r\nframför  allt marina arter, t.ex. torsk, bör  enligt\r\nutskottets  mening  följas  noga och, som regeringen\r\nanför, behovet av avelsprogram för alternativa arter\r\nbör utredas. Därvid bör ekologiska,  biologiska  och\r\nekonomiska  underlag  för en eller ett par nya arter\r\ntas  fram. I propositionen  uttalar  regeringen  sin\r\navsikt  att  uppdra åt Fiskeriverket att tillsammans\r\nmed SLU utreda  dessa  frågor.  Som regeringen anför\r\nbör     i     detta     sammanhang    Fiskeriverkets\r\nfiskeriförsöksstation i Kälarne  uppmärksammas.  Vid\r\nförsöksstationen    bedrivs   en   långsiktig   FoU-\r\nverksamhet på framför  allt fiskodlingens område men\r\näven  forskningsverksamhet  som  skall  ge  svar  på\r\nfrågor  rörande  fiskevårdsarbete.  Försöksstationen\r\nstår    också,   i   mån   av   resurser   och   mot\r\nkostnadstäckning,       öppen       för       extern\r\nförsöksverksamhet.    Stationen    utgör    i    det\r\nsammanhanget en nationell resurs.\r\nNär  det  gäller  framtida avelsprogram framgår av\r\npropositionen  att regeringen  har  för  avsikt  att\r\nåterkomma i frågan.\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att utskottet\r\nansluter sig till  regeringens  bedömning av behovet\r\nav forskning och utveckling på vattenbrukets område.\r\nDärmed   finner  utskottet  syftet  med   motionerna\r\n2002/03:MJ426 (kd) yrkande 18 och 2003/04:MJ408 (kd)\r\nyrkande 37  i  väsentliga  delar tillgodosett. Någon\r\nytterligare  riksdagens  åtgärd   med  anledning  av\r\nmotionsyrkandena finner utskottet inte påkallad.\r\nSom   utskottet  vid  flera  tidigare   tillfällen\r\nuttalat ankommer  det  på  SLU:s  styrelse  att inom\r\nramen  för tillgängliga resurser fördela medel  till\r\nolika forskningsprojekt.  Motion  2003/04:MJ20  (kd)\r\nyrkande 11 avstyrks således.\r\n\r\n4 Konsumentperspektivet i fisket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (s) om\r\nbättre    konsumentupplysning    och    annan\r\ninformation  när  det  gäller importerad fisk\r\noch  ett motionsyrkande (c)  om  teknik-  och\r\nkulturinvesteringar.         Motionsyrkandena\r\navstyrks med hänvisning till vad som anförs i\r\npropositionen  och  till pågående  arbete  på\r\nområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonsumentens  roll  har   blivit   och   blir   allt\r\ntydligare.  Men konsumenterna måste också kunna lita\r\npå att de livsmedel  de  konsumerar  är säkra. Säkra\r\nlivsmedel   är   ett   område  som  prioriteras   av\r\nregeringen. För fiskaren, och i förlängningen resten\r\nav fiskenäringen, är det  av  särskild vikt att utgå\r\nfrån dessa förhållanden och på  ett tydigare sätt ta\r\nhänsyn   till  konsumenten  samt  skaffa   sig   ett\r\nkonsumentperspektiv  på  sin  verksamhet. Näring och\r\nförvaltning är redskap för att  nyttja  en  gemensam\r\nresurs  till gagn för konsumentens bästa. Detta  kan\r\nenligt regeringen  bl.a.  ske  genom  utveckling  av\r\nmetoder  för  att  tillförsäkra  bättre  kvalitet  i\r\nhanteringen  av  fisk  och  fiskprodukter  samt  öka\r\ntillgängligheten  på  färsk  fisk  av  god kvalitet.\r\nVidare   bör  från  folkhälsosynpunkt  konsumenterna\r\nstimuleras att äta mer fisk. Näringen bör stimuleras\r\natt verka  för  att  fångstföretagen  även  omfattar\r\nvidareförädling  så  att det ekonomiska utbytet  för\r\ndet enskilda fiskeföretaget  ökas.  Möjligheter till\r\nsamordnad         vidareförädling,        gemensamma\r\nförsäljningskanaler och varumärken bör utvecklas.\r\n\r\nRegeringen  anser   att   konsumenternas  krav  på\r\nursprungsmärkning,  fångstmetoder,  produktionssätt,\r\ndistributionsvägar,     livsmedelsegenskaper     och\r\ninnehåll   bör   få   genomslag   inom   kust-   och\r\ninsjöfisket.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nNär det gäller teknik-  och  kulturinvesteringar bör\r\nenligt   motion   2002/03:MJ493   (c)    stöd   till\r\ninvesteringar  i  både  ny  kunskap  och  ny  teknik\r\nprioriteras  för  att  god  kvalitet  på produkterna\r\nskall  kunna garanteras och för att företagen  skall\r\nfå möjligheter  att  möta nya marknader (yrkande 5).\r\nFörbättrad  konsumentupplysning  i  form  av  bättre\r\ninformation om gällande kvoter och ursprungsmärkning\r\nav importerad  fisk efterlyses i motion 2003/04:MJ16\r\n(s) yrkande 4.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDagens konsument  kräver  information om hur och var\r\nolika  produkter är producerade  och  om  detta  har\r\nskett på  ett miljövänligt sätt. Inom alla grenar av\r\nlivsmedelsproduktionen  ställer  konsumenterna i dag\r\nkrav på att produktion och uppfödning  sker  på  ett\r\netiskt   riktigt   och  långsiktigt  hållbart  sätt.\r\nKonsumenternas       växande        miljö-       och\r\nkvalitetsmedvetande innebär också krav  på  ett mera\r\nselektivt  och  beståndsvårdande  fiske. I dag krävs\r\natt    all    fisk    skall   vara   ursprungsmärkt.\r\nMiljömärkning  av  fiske  och  fiskprodukter  skulle\r\nenligt  utskottets  mening   göra  det  möjligt  för\r\nfiskare  som  fiskar på ett mer  miljövänligt  sätt,\r\nt.ex. genom att  använda skonsamma fiskemetoder, att\r\nundvika  fiske  på  hotade   bestånd,   minska   sin\r\nkemikalieanvändning och att få bättre betalt för sin\r\nfisk.  En  ökad  medvetenhet hos konsumenterna torde\r\nenligt utskottets  mening särskilt gynna kustfiskets\r\nprodukter.\r\n\r\nMiljömärkning av varor och tjänster är ett viktigt\r\nstyrmedel inom det konsumentpolitiska  området.  Det\r\nger  konsumenterna  vägledning  för val av produkter\r\nsom  är  mer  miljöanpassade  än  andra   i   övrigt\r\nlikvärdiga   produkter.  Som  regeringen  anför  bör\r\nmiljömärkningssystem  tas fram i öppna processer och\r\nvara tydliga i fråga om  kriterier  och  krav så att\r\nkonsumenterna  får  möjlighet att göra självständiga\r\nval utifrån god kunskap.  Odlad fisk kan miljömärkas\r\nenligt EU:s system för märkning av ekologiskt odlade\r\nprodukter. Efter initiativ  från  fiskerinäringen  i\r\nNorden  pågår för närvarande internationella projekt\r\nnär   det  gäller   möjligheterna   att   miljömärka\r\nvildfångad   fisk.   Inom  ramen  för  det  nordiska\r\nfiskerisamarbetet kommer  det  i  januari  2004  att\r\nhållas ett seminarium om miljömärkning av vildfångad\r\nfisk. Utskottet har inhämtat att ett seminarium ägde\r\nrum  i  Reykjavik  i  januari 2004 med deltagande av\r\nrepresentanter för EU,  den  nordiska  arbetsgruppen\r\nför  miljömärkning,  fiskerinäringen  och  Unilever.\r\nVidare  har  ett  möte  med  FAO:s  fiskerikommittés\r\nunderkommitté  för  fiskhandel hållits  i  Bremen  i\r\nfebruari   i  år.  Vid  mötet   diskuterades   bl.a.\r\nriktlinjer för miljömärkning av vildfångad fisk. Vid\r\nmötet  diskuterades  även  möjligheterna  att  under\r\nhösten 2004  ha  en  s.k.  teknisk konsultation inom\r\nFAO.\r\nSedan ett par år tillbaka finns ett svenskt system\r\nför     miljömärkning     av    vildfångad     fisk.\r\nFiskerinäringen  i  Sverige  har   tillsammans   med\r\nföreningen Krav startat ett projekt för att utarbeta\r\nett  system  för  miljömärkning  av vildfångad fisk.\r\nProjektet,  som  finansiellt  stöds  av   offentliga\r\nmedel,  avslutades  i  december 2003. Utskottet  har\r\ninhämtat att Krav planerar  att  fatta beslut om ett\r\nsystem  för miljömärkt vildfångad fisk  under  våren\r\n2004.\r\nUtskottet  vill erinra om att, sedan den 1 januari\r\n2002,   fisk  som   säljs   i   detaljhandeln   till\r\nkonsumenter      måste     märkas     med     artens\r\nhandelsbeteckning   och   den  produktionsmetod  som\r\nanvänts, dvs. om det är fråga  om  fångst  vid havs-\r\neller  insjöfiske  eller  vattenbruk samt fångstzon.\r\nKravet  på  fångstzon  gäller  dock  inte  fisk  som\r\nproduceras  vid  vattenbruk.   Ursprungsmärkning  är\r\nbl.a. en viktig information vad gäller tillämpningen\r\nav kostråden. Utskottet anser att  det  därför är av\r\nsärskild  vikt,  inte  minst  med hänsyn tagen  till\r\nkostrekommendationer rörande viss  insjöfisk och fet\r\nÖstersjöfisk,  att  berörda  parter  ser   till  att\r\nsystemet med ursprungsmärkning fungerar i praktiken.\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att syftet  med\r\nmotion  2003/04:MJ16  (s)  yrkande  4  får  anses  i\r\nväsentliga  delar  tillgodosett.  Någon  ytterligare\r\nriksdagens åtgärd finner utskottet inte påkallad.\r\nKustfisket är främst inriktat mot konsumtionsfisk.\r\nSom regeringen anför skall strukturstödet  därför  i\r\ndetta   sammanhang   syfta   till   att  förverkliga\r\nmålsättningen för livsmedelspolitiken  och  för  att\r\nstärka  konsumenternas  kunskap  och  inflytande  på\r\nfiskets  område.  Genom strukturstödet har under den\r\nföregående  strukturfondsperioden  en  rad  insatser\r\ngjorts. Det har  varit fråga om såväl marknadsföring\r\nav fiskets produkter  som  olika utvecklingsprojekt.\r\nUnder den nuvarande strukturfondsperioden fortsätter\r\ndetta  arbete,  bl.a.  inom  ramen   för  kollektiva\r\nåtgärder för det småskaliga kust- och insjöfisket, i\r\ndetta  fall  reglerat  till fartyg under  12  meters\r\nlängd, kollektiva åtgärder  som  betonar  miljö- och\r\nkvalitetsfrågor,  åtgärder som stimulerar konsumtion\r\nav  produkter  från  kust-   och   insjöfisket  samt\r\nkollektiva   projekt   för   ökad   förädling    och\r\nproduktutveckling  av  produkter från det småskaliga\r\nkust-  och  insjöfisket. Med  det  anförda  avstyrks\r\nmotion  2002/03:MJ493   (c)  yrkande  5  i  den  mån\r\nmotionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.\r\n\r\n5 Effekter för småföretagare\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om\r\nförbättrade   villkor   för   fiskeföretagen.\r\nMotionsyrkandet avstyrks med hänvisning  till\r\nvad  som anförs i propositionen, till nyligen\r\nbeslutade  ändringar  i  skattelagstiftningen\r\noch  till pågående arbete på  fiskepolitikens\r\noch skattepolitikens områden.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDen föreslagna  inriktningen på en nationell politik\r\nför  kust-  och insjöfisket  samt  vattenbruket  har\r\nbl.a. som målsättning  att stärka och utveckla dessa\r\nverksamheter inom ramen  för  en  hållbar ekologisk,\r\nekonomisk  och  social utveckling. Förändringar  och\r\nutveckling    av    regelverk,    förvaltning    och\r\nresursfördelning skall  enligt regeringen bidra till\r\ndetta. Även om definitionen  av kust- och insjöfiske\r\ninte  begränsas till fartygens  storlek  och  därmed\r\nindirekt  till  företagens storlek är majoriteten av\r\nberörda företag småföretag.  Även vattenbrukssektorn\r\noch fisketurismföretagandet domineras av småföretag.\r\n\r\nFörutsättningen  för en utveckling  av  kust-  och\r\ninsjöfisket   samt   för    fisketurismen   är   att\r\nbeståndssituationen för aktuella  fiskarter befinner\r\nsig  inom  biologiskt  säkra  gränser  grundade   på\r\nvetenskaplig   rådgivning.  Regeringens  avsikt  att\r\nförbättra forskningen  på  bestånd  av betydelse för\r\ndessa fisken har därmed indirekta positiva  effekter\r\nför  företagen  att  kunna  bedriva  en  långsiktigt\r\nhållbar verksamhet.\r\nAvsikten  med lokal eller regional förvaltning  är\r\natt den lokala  förankringen skall fördjupas och att\r\nbl.a. näringens företrädare skall få ökat inflytande\r\növer  nyttjandet  av   resursen.   Vidare  skall  en\r\nfördelning  av  den nationella kvoten  skapa  bättre\r\nincitament  för yrkesfiskarna  själva  att  förvalta\r\nresursen  för   ett   långsiktigt   hållbart   fiske\r\nsamtidigt  som  det  skapar  en  ökad  möjlighet för\r\nfiskaren  att planera framtiden, vilket är  positivt\r\nför såväl investeringsviljan  som  föryngringen inom\r\nkåren.\r\nDenna inriktning av fiskeripolitiken för kust- och\r\ninsjöfisket   innebär  inga  regelförändringar   som\r\ndirekt  påverkar   småföretagens   verksamhet,  utan\r\nsyftar  snarare till att bygga upp en  struktur  som\r\nlångsiktigt  gynnar  en  utveckling av verksamheten.\r\nDet i propositionen som regeringen  bedömer kunna få\r\ndirekt  positiv  effekt på företagens administrativa\r\nbörda  avser fångstrapportering  av  det  småskaliga\r\nkustfisket, vilket i detta fall innebär fartyg under\r\n10 meter.  Regeringen  gör bedömningen att det finns\r\nmöjligheter att utforma denna rapporteringsrutin mer\r\ntidsenlig, snabb och effektiv  men  ändå enkel genom\r\natt  använda  modern  teknik,  t.ex. mobiltelefoner.\r\nRegeringen   har   därför   för   avsikt    att   ge\r\nFiskeriverket i uppdrag att utveckla ett säkert  och\r\neffektivt    men   samtidigt   enkelt   system   för\r\nfångstrapportering  för  det  småskaliga kustfisket.\r\nÄven  när  det  gäller vattenbruket  är  regeringens\r\navsikt   att   underlätta    för   utvecklingen   av\r\nvattenbruksverksamheten i Sverige.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ14  (m) efterlyses  förbättrade\r\nvillkor  för  fiskeföretagen.   Enligt  motionärerna\r\nsaknas  i  propositionen  så  gott  som   helt   ett\r\nföretagsperspektiv och regeringens syn på företagens\r\nvillkor.  Företagen betungas av  konkurrensnackdelar\r\ni    form    av    reglerna     för     fåmansbolag,\r\nfastighetsskatten   och   de  skatter  som  belastar\r\ngenerationsväxlingar.  Omfattande   byråkrati,  inte\r\nminst en rigid tillämpning av miljöbalken,  brist på\r\nriskkapital  i synnerhet i glesbygd och den allmänna\r\nekonomiska  politiken   utgör   enligt  motionärerna\r\nytterligare belastningar för fiskenäringen  (yrkande\r\n11).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom regeringen anför har den föreslagna inriktningen\r\npå  en  nationell  politik för kust- och insjöfisket\r\nsamt vattenbruket bl.a.  som  målsättning att stärka\r\noch utveckla dessa verksamheter  inom  ramen  för en\r\nhållbar  ekologisk, ekonomisk och social utveckling.\r\nFörändringar    och    utveckling    av   regelverk,\r\nförvaltning  och resursfördelning skall  bidra  till\r\ndetta. Även om  definitionen av kust- och insjöfiske\r\ninte begränsas till  fartygens  storlek  och  därmed\r\nindirekt   till  företagens  storlek  är  de  flesta\r\nberörda företag  småföretag. Även vattenbrukssektorn\r\noch fisketurismföretagandet domineras av småföretag,\r\noch av propositionen  framgår att regeringens avsikt\r\när   att  underlätta  även   för   utvecklingen   av\r\nvattenbruksverksamheten i Sverige.\r\n\r\nAvsikten  med  lokal eller regional förvaltning är\r\natt  den  lokala förankringen  skall  fördjupas  och\r\nnäringens företrädare,  bland  andra,  skall få ökat\r\ninflytande över nyttjandet av resursen. Vidare skall\r\ngenom en fördelning av den nationella kvoten  bättre\r\nincitament   skapas  för  yrkesfiskarna  själva  att\r\nförvalta resursen för ett långsiktigt hållbart fiske\r\nsamtidigt som  det  skapar  en  ökad  möjlighet  för\r\nfiskaren   att   planera  framtiden,  vilket  enligt\r\nutskottet   bedöms   som    positivt    för    såväl\r\ninvesteringsviljan som föryngringen inom kåren.\r\nDenna inriktning av fiskeripolitiken för kust- och\r\ninsjöfisket   innebär   inga  regelförändringar  som\r\ndirekt  påverkar  småföretagens   verksamhet,   utan\r\nsyftar  snarare  till  att bygga upp en struktur som\r\nlångsiktigt gynnar en utveckling  av verksamheten. I\r\nlikhet med regeringen gör utskottet  bedömningen att\r\ndet  finns  möjligheter  att utforma det  småskaliga\r\nfiskets rutiner för fångstrapportering  så  att  den\r\nblir  mer  tidsenlig,  snabb  och  effektiv men ändå\r\nenkel  genom  användande  av  modern  teknik,  t.ex.\r\nmobiltelefoner.\r\nÄven  avseende vattenbruket är regeringens  avsikt\r\natt     underlätta      för      utvecklingen     av\r\nvattenbruksverksamheten i Sverige.\r\nAv finansplanen för år 2004 (s.  39)  framgår  att\r\nregeringen  strävar efter att skapa skatteregler för\r\nolika former  av  småföretag  och deras ägare som så\r\nlångt  möjligt  är  likformiga  och   enkla.   Detta\r\nunderlättar  exempelvis  de  övergångar mellan olika\r\nföretagsformer som ofta är ett  naturligt  inslag  i\r\nett   företags   utveckling  av  sin  verksamhet.  I\r\nfinansplanen aviseras även en reformering i två steg\r\nav de s.k. 3:12-reglerna  på  så  sätt  att den s.k.\r\nklyvningsräntan  skall  höjas  med  2 procentenheter\r\nfr.o.m.    inkomståret    2004.   Ett   andra   steg\r\nkompletteras  med förslag som  skall  gälla  fr.o.m.\r\ninkomståret 2005.  Enligt regeringen är inriktningen\r\natt  särskilt  de  mindre  företagen  skall  få  mer\r\ngynnsamma villkor. På  sikt  beräknas dessa åtgärder\r\ninnebära en skattelättnad på 1 miljard kronor. I sin\r\nbehandling  av  proposition 2003/04:17  Lättnader  i\r\n3:12-reglerna och i arvs- och gåvoskattereglerna vid\r\ngenerationsskiften   i   företag,  m.m.  tillstyrkte\r\nskatteutskottet regeringens förslag om en höjning av\r\nden  s.k.  klyvningsräntan  vid   beskattningen   av\r\ndelägare i fåmansföretag och en utvidgad tillämpning\r\nav  lättnadsreglerna  vid  gåva  av företagsegendom.\r\nSkatteutskottet   tillstyrkte   även  förslaget   om\r\nändrade  regler  vid värderingen av  ersättning  som\r\nlämnas  i samband med  en  gåva  som  tas  upp  till\r\nreducerat    värde    (bet.    2003/04:SkU9,   rskr.\r\n2003/04:117). Syftet med reglerna  är  att inkomster\r\nsom  härrör  från  delägarnas egna arbetsinsatser  i\r\nfåmansbolaget  blir beskattade  på  samma  nivå  som\r\nandra  förvärvsinkomster   och   inte   enbart   som\r\nutdelningar  och  kapitalvinster.  Bakgrunden är att\r\ninkomster av eget arbete beläggs med  både  kommunal\r\ninkomstskatt  och  progressiv  statlig  inkomstskatt\r\nmedan   utdelningar   och  kapitalvinster  beskattas\r\nenligt en proportionell  skattesats om 30 %. De s.k.\r\n3:12-reglerna   skall  alltså   hindra   att   högre\r\nbeskattade arbetsinkomster, dvs. sådana som omfattas\r\nav  statlig  inkomstskatt,   omvandlas   till  lägre\r\nbeskattade   kapitalinkomster.  Systemet  innehåller\r\näven särskilda  regler  för  att skattemässigt klyva\r\ninkomsten  vid en försäljning av  aktier  i  bolaget\r\neller av hela  bolaget.  Upp  till  ett  tak  om 200\r\nprisbasbelopp   under   en   femårsperiod  beskattas\r\nhälften som kapitalinkomst och  hälften  som inkomst\r\nav tjänst.\r\nFörenklingsutredningen  presenterade  förra   året\r\nsitt slutbetänkande Ny handelsbolagsbeskattning (SOU\r\n2002:35)  med  förslag  till  reformerade regler för\r\nhandelsbolag. Betänkandet har remissbehandlats,  och\r\nenligt  vad utskottet inhämtat kommer regeringen att\r\nta ställning  till utredningens förslag i anslutning\r\ntill  det  fortsatta   arbetet   med   småföretagens\r\nskatteregler.\r\nMed  det  ovan anförda avstyrker utskottet  motion\r\n2003/04:MJ14    (m)    yrkande    11   i   den   mån\r\nmotionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.\r\nSlutligen   gör  utskottet  samma  bedömning   som\r\nregeringen även  i  de  avsnitt av propositionen som\r\ninte har behandlats tidigare i detta betänkande.\r\n\r\n5 Övriga frågor\r\n\r\nUnder detta avsnitt behandlar  utskottet  ett  antal\r\nmotioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om\r\nbl.a.  den  gemensamma  fiskepolitiken,  torskfiske,\r\nfiske av spökgarn och skador på fiskredskap  m.m. av\r\nkemiska stridsmedel.\r\n\r\n5.1 EU:s fiskeripolitik\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  13 motionsyrkanden (fp,\r\nkd, v, c) om reformering  av  den  gemensamma\r\nfiskeripolitiken med hänvisning till tidigare\r\nställningstaganden  och  pågående  arbete  på\r\nområdet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEtt   flertal   motioner  tar  upp  frågan   om   en\r\nreformering  av  EU:s  fiskepolitik.  Enligt  motion\r\n2002/03:MJ315  (fp)  bör  regeringen  verka  för  en\r\ngenomgripande reformering av politiken. Reformen bör\r\ndessutom genomföras  snabbt  och  utformas  med ökat\r\nfokus på Östersjön och miljön (yrkande 9). I  motion\r\n2002/03:MJ426 (kd)  anförs  att  Sverige  bör arbeta\r\ninternationellt  för  bevakning  av tillgången  till\r\nfiskevatten  i  Östersjön och ökning  av  tillgången\r\ntill fiskevatten i Nordsjön och Västerhavet (yrkande\r\n1). I motionerna 2002/03:MJ428 (c) och 2003/04:MJ408\r\n(kd) framhålls att EU:s fiskereform bör kompletteras\r\nmed   tydliga   tidtabeller,    aktionsplaner   samt\r\nsanktionssystem   för   att   minska   fiskeflottans\r\nkapacitet  (yrkandena  29  respektive 25).  Åtgärder\r\nfrån Sveriges sida för att rädda  hotade fiskbestånd\r\nefterlyses  i  motion 2003/04:MJ408 (kd).  Fleråriga\r\nförvaltningsplaner  enligt FAO:s Code of Conduct for\r\nResponsibility  bör  utarbetas  som  grund  för  all\r\nförvaltning, och förvaltningsplanerna  bör utvecklas\r\nmot   flerartsmodeller.   EU:s   fiskepolitik    bör\r\ninnehålla en etisk dimension och Sverige måste verka\r\nför  att  fiskets konsekvenser för lokalbefolkningen\r\nalltid beaktas  när  EU  förhandlar med andra länder\r\n(yrkande  19).  En  översyn  bör   göras   av   EU:s\r\nfiskesubventioner   för   att   åstadkomma   en  mer\r\nändamålsenlig fiskepolitik med syftet att uppnå  ett\r\nlångsiktigt  hållbart  fiske  (yrkande  21).  Även i\r\nmotion  2003/04:MJ411  (v) begärs en reformering  av\r\nden  gemensamma  fiskepolitiken.  Reformeringen  bör\r\nsyfta  till ett hållbart  nyttjande  av  haven,  och\r\nbestånden  bör  förvaltas  på  en  nivå  som  bättre\r\nmotsvarar  deras naturliga utbredning. Det är enligt\r\nmotionärerna inte relevant att ange fiskekapaciteten\r\ni  tonnage  och   maskinstyrka,   och  på  sikt  bör\r\nsubventionerna till fiskenäringen avvecklas.  Vidare\r\nmåste   EU   verka  för  regionala  förvaltningar  i\r\nhavsområden där sådana saknas, och miljöhänsyn måste\r\ningå  i  detta  arbete.   Effektiv  förvaltning  och\r\nhållbar utveckling skall vara  vägledande  för  EU:s\r\ninternationella   agerande   och  den  vetenskapliga\r\nrådgivningen  måste  följas. All  dumpning  av  fisk\r\nmåste  förbjudas  och  andra   former  av  fiske  än\r\nstorskaligt fiske bör uppmuntras.  Speciella  kvoter\r\nför  kustfisket bör införas och kontrollverksamheten\r\nförstärkas.  Slutligen  föreslås att fiskarena skall\r\nges    utbildning    i    marina    ekosystem    och\r\nbevarandeåtgärder   (yrkande   5).   Enligt   motion\r\n2003/04:MJ472  (fp)  måste  en  fortsatt reformering\r\npåskyndas och utformas med ökat fokus  på  Östersjön\r\noch miljön. Motionärerna betonar att det inte är det\r\ntraditionella kustfisket som hotar eller t.o.m.  har\r\nutplånat  fiskbestånden  längs  de  svenska kusterna\r\nutan   problemet  är  det  storskaliga  industriella\r\nfisket. Det framhålls i motionen som ytterst viktigt\r\natt selektiva  redskap  och  bestämmelser  om ändrad\r\nmaskstorlek    och   minsta   landningsstorlek   för\r\nplattfisk införs  på  gemenskapsnivå  (yrkande  14).\r\nPrincipen   att   fastställa   fiskekvoterna   efter\r\nInternationella      havsforskningsrådets      (ICS)\r\nrekommendationer  bör  tillämpas.  Detta innebär att\r\ntorskfisket   måste  halveras  i  Östersjön,   medan\r\nfiskeförbud är  det  enda  alternativet  i Kattegatt\r\n(yrkande 15).\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ473  (c)  framförs  krav   på\r\nbindande  internationella  överenskommelser och ökat\r\ninternationellt samarbete för  att långsiktigt säkra\r\nfiskbestånden och ett hållbart fiske  (yrkande  18).\r\nMan  måste arbeta med långsiktiga förvaltningsplaner\r\nsom  säkrar   beståndens  fortlevnad  samtidigt  som\r\nfisket med anslutande  näringar  ges  möjlighet  att\r\nutveckla  sin  verksamhet (yrkande 19). Åtgärder som\r\nsyftar till att  förhindra  oregistrerat fiske, s.k.\r\nsvartfiske,  bör  stimuleras  (yrkande  20).  Enligt\r\nmotion  2003/04:MJ408 (kd) skall  IBSFC  följa  ICES\r\nrekommendationer med hänsyn tagen till det beräknade\r\növerfisket  eller tjuvfisket. Sverige bör bilateralt\r\noch multilateralt  aktivt  verka  för inrättandet av\r\nfler  check-points,  och  regeringen bör  snarast  i\r\ntilläggsbudgeten   för   år  2004   återkomma   till\r\nriksdagen med förslag om hur  en sådan skärpning kan\r\nutformas   och  beräkning  av  de  kostnader   detta\r\ninnebär. Vidare  bör  regeringen kräva att ländernas\r\nfiskeflottor    inte    är   överdimensionerade    i\r\nförhållande  till fastställda  fiskekvoter  (yrkande\r\n18).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDen  gemensamma   fiskeripolitiken   är   en   fullt\r\nutvecklad  gemenskapspolitik  och  reglerar samtliga\r\naspekter  på  fisket  från  havet  till konsumenten.\r\nPolitiken    består    av    tre   delar,   nämligen\r\nresurspolitik, strukturpolitik  och  marknadspolitik\r\nsamt,  i  syfte  att  säkerställa  efterlevnaden  av\r\nregelverket, ett system för kontroll.  Dessutom  rör\r\nen  del  av  politiken  fiskeavtal  med tredje land.\r\nMålet för den gemensamma fiskepolitiken  i  fråga om\r\nutnyttjandet är enligt artikel 2 i grundförordningen\r\n3760/92  att  den  gemensamma  fiskepolitiken  skall\r\nskydda   och  bevara  de  levande  marina  akvatiska\r\nresurser som  är tillgängliga och får utnyttjas. Den\r\ngemensamma fiskepolitiken  skall  se  till att dessa\r\nresurser långsiktigt utnyttjas på ett ändamålsenligt\r\noch  ansvarsfullt  sätt  under  de  ekonomiska   och\r\nsociala  förhållanden  som  passar  sektorn,  varvid\r\nhänsyn  skall  tas  till  följderna  för  det marina\r\nekosystemet  och  särskilt  till producenternas  och\r\nkonsumenternas behov. För att nå målet har EU infört\r\nett gemenskapssystem för styrning  av  utnyttjandet.\r\nSystemet  skall  se  till att det finna en  varaktig\r\nbalans mellan resurserna  och  utnyttjandet  av  dem\r\ninom  de  olika fiskeområdena. Enligt den gemensamma\r\nmålbestämmelsen  har  medlemsstaterna  en skyldighet\r\natt se till att icke yrkesmässiga verksamheter,  som\r\nt.ex.  fritidsfiske,  inte  äventyrar bevarandet och\r\nförvaltningen av de resurser  som  omfattas  av  den\r\ngemensamma  fiskepolitiken.  För att dessa mål skall\r\nkunna   uppnås   och   för   att   säkerställa   att\r\nutnyttjandet  sker  på  ett  hållbart sätt  anges  i\r\nförordningen  bl.a.  ramar för tillträde  samt   för\r\nförvaltning och kontroll  av fiskeaktiviteterna samt\r\nde  medel  och  förfaranden som  krävs.  Syftet  med\r\nfiskepolitiken   är   att   säkra   en   ansvarsfull\r\nförvaltning  av bestånden  främst  genom  förbättrad\r\növervakning  och   kontroll,   användning   av   mer\r\nselektiva  redskap  samt  minskning  av bifångst och\r\nkasserad  fångst.  Vidare  skall  produktionshöjande\r\nsubventioner  reduceras  för  att  uppnå  en  bättre\r\nbalans   mellan   fiskekapacitet   och   långsiktigt\r\nhållbart nyttjande av fiskeresurserna. Som utskottet\r\nvid flera tidigare tillfällen och senast våren  2002\r\nhar   framhållit   skall   målsättningen   för   den\r\ngemensamma  fiskepolitiken  vara  att den bedrivs på\r\nett   långsiktigt   hållbart   sätt.  Den   framtida\r\nfiskepolitiken  bör  därför  utvecklas  så  att  den\r\nbättre  bidrar till detta mål.  Arbetet  måste  utgå\r\nfrån  vetenskapliga  bedömningar  av  bestånden  och\r\nfiskemöjligheterna.           Vidare           skall\r\nförsiktighetsprincipen tillämpas och miljöaspekterna\r\nbeaktas (skr. 2001/02:152, bet. 2001/02:MJU23, rskr.\r\n2001/02:321).\r\n\r\nI   den   nu   aktuella  propositionen  framhåller\r\nregeringen att Sverige  skall vara ett föregångsland\r\ni  omställningen till hållbar  utveckling.  Sveriges\r\nposition  är  att gemenskapens fiske, i enlighet med\r\nförsiktighetsprincipen  och  ekosystemansatsen,  bör\r\nförvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt så att de\r\nnyttjade   bestånden   befinner   sig   inom   säkra\r\nbiologiska gränser.\r\nEn  överkapacitet  i  gemenskapens fiskeflotta och\r\nalltfler bestånd som befinner sig utanför biologiskt\r\nsäkra gränser visar på att  den  fiskeripolitik  som\r\nförts  inte  har  uppfyllt  målen om ett långsiktigt\r\nhållbart  fiske.  I  december  2002   fattade   EU:s\r\nfiskeministrar  därför beslut om förändringar av den\r\ngemensamma  fiskeripolitiken.  Det  nya  regelverket\r\nträdde i kraft  den  1 januari 2003 och understryker\r\natt den gemensamma fiskeripolitiken skall baseras på\r\nförsiktighetsprincipen och ekosystemansatsen. Ett av\r\nde  viktigaste verktygen  för  en  sådan  långsiktig\r\nfiskeriförvaltning       är       att      fleråriga\r\nförvaltningsplaner  upprättas för så  många  bestånd\r\nsom möjligt. De bestånd  som  befinner  sig  utanför\r\nbiologiskt   säkra   gränser   skall  prioriteras  i\r\narbetet.   Vidare   skall  fiskeflottans   kapacitet\r\nbegränsas genom att nationella  maximala  nivåer för\r\nkapaciteten   fastställts  fr.o.m.  år  2003,  vilka\r\nsuccessivt minskar utifrån olika kriterier. I övrigt\r\nskall    fiskeflottans     storlek     administreras\r\nnationellt, vilket medför ett enklare system  för en\r\nbättre  anpassning  av  fiskeflottans  storlek  till\r\nresurstillgången  och  möjlighet  till ökad regional\r\nhänsyn.      En      implementering     av     dessa\r\nförvaltningsverktyg skapar  enligt utskottets mening\r\nförutsättningar  för  att  i  framtiden   uppnå  ett\r\nhållbart fiske.\r\nÄven  om  gemenskapen har exklusiv kompetens  inom\r\nfiskeripolitiken har det nya regelverket delvis ökat\r\nmedlemsstatens  handlingsutrymme,  särskilt avseende\r\nfiskeflottans utveckling. Insjöfisket  regleras även\r\nfortsättningsvis helt nationellt.\r\nDet  bör tilläggas att regeringen vid varje  årlig\r\nförhandling   inom  IBSFC  (Fiskerikommissionen  för\r\nÖstersjön)  driver  frågan  om  efterföljd  av  ICES\r\n(Internationella                havsforskningsrådet)\r\nrekommendationer.   Eftersom   det   rör    sig   om\r\ninternationella förhandlingar kan dock andra  parter\r\nha    andra    utgångspunkter,    vilket   gör   att\r\nkompromisslösningar ofta nås.\r\nSom  utskottet  anfört tidigare i betänkandet  har\r\nregleringen  av  fiskeflottans   storlek,   mätt   i\r\nkapacitet,   överlämnats   till   medlemsstaten  och\r\nbegränsas endast av en fastställd maximal  kapacitet\r\nsom  inte  får överskridas och av minimikrav på  hur\r\nstor kapacitet  som  skall föras ut ur flottan då ny\r\nkapacitet förs in. Sverige  kan  därmed anpassa sitt\r\nregelverk i fråga om krav på utförsel av fartyg till\r\nde  varierande  förhållanden  som  råder   i   olika\r\nregioner     och    fisken.    Möjligheterna    till\r\nbegränsningar  i  fiskets bedrivande utifrån art och\r\ngeografiskt område  samt  kraven på in- och utförsel\r\nav  fartyg  i fiskeflottan skall  användas  som  mer\r\naktiva förvaltningsinstrument.\r\nEnligt   utskottets    mening    sammanfaller   de\r\nsynpunkter  som  redovisats  i  motionerna   i  allt\r\nväsentligt med de nu angivna målsättningarna för  de\r\nsvenska    prioriteringarna   för   den   gemensamma\r\nfiskepolitiken. Utskottet finner mot bakgrund av det\r\nanförda att  riksdagen inte bör vidta några åtgärder\r\nmed  anledning   av  motionerna  2002/03:MJ315  (fp)\r\nyrkande   9,   2002/03:MJ426    (kd)    yrkande   1,\r\n2002/03:MJ428  (c)  yrkande  29, 2003/04:MJ408  (kd)\r\nyrkandena  18,  19,  21  och  25, 2003/04:MJ411  (v)\r\nyrkande 5, 2003/04:MJ472 (fp) yrkandena  14  och  15\r\nsamt  2003/04:MJ473  (c) yrkandena 1820. Motionerna\r\navstyrks i berörda delar.\r\n\r\n5.2 Torskfisket\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker 12  motionsyrkanden  (m,\r\nkd,  v, c) om  åtgärder  för  att  säkra  ett\r\nlångsiktigt        hållbart       torskfiske.\r\nMotionsyrkandena avstyrks med hänvisning till\r\ntidigare uttalanden  och  till  pågående  och\r\naviserade åtgärder på området.\r\nVidare avstyrker utskottet 16 motionsyrkanden\r\n(m,  fp, kd, v, c) från allmänna motionstiden\r\n2002.  Motionärerna motsatte sig införande av\r\ndet  då aktuella  beslutet  om  ett  ensidigt\r\nsvenskt stopp för torskfiske.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFör att  säkra  ett  långsiktigt  och hållbart fiske\r\nframhålls i motion 2002/03:MJ361 (kd) att man främst\r\nmåste   komma   till   rätta   med   det  omfattande\r\nfuskfisket  av  torsk  i  framför  allt Östersjön.\r\nGemensamma    strategier    för    länderna    kring\r\nfiskevattnen   bör   utarbetas.   Betydligt  hårdare\r\nkontroller och mer kännbara sanktioner  bör  införas\r\nför  samtliga  berörda länders flottor och även  för\r\ndet kustnära fisket.  Resurserna till sjöbevakningen\r\nbör ökas.\r\n\r\nEnligt motion 2002/03:MJ203  (m)  bör  i  kommande\r\nförhandlingar  beslutas  att utbytet av torsk mellan\r\nde berörda länderna, dvs.  de länder som fiskar i de\r\ntraditionella   svenska   fiskeplatserna   i   södra\r\nÖstersjön, skall upphöra (yrkande 2).  Antalet båtar\r\nfrån tredje land som tillåts fiska på svenskt vatten\r\nbör reduceras kraftigt (yrkande 3) och övervakningen\r\nav fisket i de aktuella områdena förbättras (yrkande\r\n4).  I stället för ett ensidigt torskfiskestopp  bör\r\nregeringen  enligt  motion 2002/03:MJ269 (m) snarast\r\npresentera en alternativ  strategi  som  syftar till\r\natt    säkerställa    förutsättningarna    för   ett\r\nlångsiktigt  hållbart torskfiske (yrkande 6 delvis).\r\nAlternativa åtgärder  för  ett  långsiktigt hållbart\r\ntorskfiske  begärs även i motion  2002/03:MJ300 (kd)\r\nyrkande  2.  Enligt  motion 2002/03:MJ359  (kd)  bör\r\nSverige, i stället för  att  införa torskfiskestopp,\r\ngå i spetsen för en effektiv och sund förvaltning av\r\ntorsken i såväl Östersjön som  Västerhavet.  För att\r\nmålet om ett långsiktigt hållbart fiske skall  kunna\r\nuppnås  framhålls  i  motion  2002/03:MJ426 (kd) som\r\nviktigt  att  det  nationella  och   internationella\r\narbetet   med  att  utveckla  de  olika  former   av\r\nbegränsningar  som  har  införts eller är på väg att\r\ninföras för torskfisket i  Östersjön  kan  fortsätta\r\n(yrkande 3 delvis). Det behövs ökade och effektivare\r\nkontroller  av  att  tilldelade fiskekvoter iakttas.\r\nRegeringen   bör   senast   i   tilläggsbudgeten   i\r\nvårpropositionen år  2003  återkomma  till riksdagen\r\nmed  förslag om hur en sådan skärpning kan  utformas\r\noch  vilka   kostnader  detta  kommer  att  innebära\r\n(yrkande 4). När  det gäller torskfisket i Östersjön\r\nbör   enligt  motion  2002/03:MJ432   (kd)   arbetet\r\nfortsätta  med  utveckling  av  olika begränsningar,\r\nt.ex. utflyttning av trålgränser,  ökad maskstorlek,\r\nhöjt  minimimått  på  fångad  torsk,  utökat   antal\r\nfredningsområden     och    längre    fiskeuppehåll.\r\nBifångster   och   garnmängd   bör   begränsas   och\r\nkontrollverksamheten  utökas  (yrkande  8). I motion\r\n2002/03:MJ440  (v)  begärs  att  regeringen  får   i\r\nuppdrag   att  vidta  åtgärder  för  att  säkra  ett\r\nlångsiktigt hållbart torskfiske i Östersjön (yrkande\r\n2). Enligt  motion  2002/03:MJ428  (c)  bör  inom EU\r\nminimimåttet för den torsk som får fångas ökas  till\r\nminst 40 cm (yrkande 27). I motion 2002/03:MJ486 (s)\r\nbegärs  totalstopp  för torskfisket för alla länder,\r\nutvecklande av förvaltningsplaner  och  förnyelse av\r\nfiskeflottan.  Fisket  bör  göras  mer lockande  för\r\nungdomar   och   åtgärder   som   underlättar    för\r\nberedningsindustrin,               transportsektorn,\r\nvarvsindustrin och turismen bör vidtas.  Vidare  bör\r\nåtgärder  vidtas  även  för främjandet av en levande\r\nkust-  och  skärgårdsmiljö,   och   samarbetet   med\r\nÖstersjöländerna på miljöområdet bör förstärkas.\r\nI  motion  2003/04:MJ433  (c)  behandlas frågan om\r\nensidiga beslut på fiskeområdet och  framställs krav\r\npå  internationella  överenskommelser.  Motionärerna\r\nanför  att beslutet om fiskestopp för allt  rovfiske\r\nefter torsk  saknar  respekt för det svenska fiskets\r\nförutsättningar  och relation  till  internationella\r\növerenskommelser och  samarbete. Regeringens politik\r\nkommer  att  fortsatt påverka  yrkesfisket  negativt\r\n(yrkande 1).\r\nI ett flertal  motioner från allmänna motionstiden\r\n2002 framförs krav  på  att det då aktuella ensidiga\r\nsvenska  torskfiskestoppet   inte   skulle  införas.\r\nSådana     yrkanden     framförs     i    motionerna\r\n2002/03:MJ201 (c),  2002/03:MJ202  (m)  yrkande   2,\r\n2002/03:MJ203  (m)  yrkande  1,  2002/03:MJ238  (c),\r\n2002/03:  MJ257  (kd),  2002/03:MJ269  (m) yrkande 6\r\ndelvis,   2002/03:MJ282  (m)  yrkandena  1  och   3,\r\n2002/03:MJ300  (kd)  yrkande  1, 2002/03:MJ320 (fp),\r\n2002/03:MJ328 (kd), 2002/03:MJ342 (m), 2002/03:MJ395\r\n(c),   2002/03:   MJ426  (kd)  yrkande   3   delvis,\r\n2002/03:MJ440 (v) yrkande  1  och 2002/03: MJ493 (c)\r\nyrkande 2.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom regeringen anför i propositionen kan arbetet med\r\nutveckling  av  tekniska  åtgärder   bedrivas  såväl\r\nnationellt   som  internationellt.  Regeringen   har\r\ntidigare varit  pådrivande  för  den internationella\r\nutvecklingen   där  exempelvis  den  mer   selektiva\r\ntorsktrålmodellen  BACOMA  (Baltic  Cod  Management)\r\nnumera  har  införts  som  enda  tillåtna inom  EU:s\r\nvatten  i  Östersjön.  Genom  denna  trålmodell  har\r\nfångsterna av småtorsk minskat avsevärt, och torsken\r\nfår  därmed möjlighet att leka innan den  fångas.  I\r\nsyfte  att  skapa  fiskeregler på EU-nivå som stöder\r\nsvenska  nationella  mål   och   förvaltningsverktyg\r\nuttalar regeringen i propositionen  sin  avsikt  att\r\nfortsatt     driva    på    utvecklingen    av    de\r\nrådsförordningar  (88/98  och 850/98) som innehåller\r\nbestämmelser om tekniska åtgärder.\r\n\r\nEn  viktig förutsättning för  det  internationella\r\narbetet   är   givetvis  motsvarande  utveckling  på\r\nnationell  nivå.  Utskottet  har  tidigare  i  detta\r\nbetänkande anslutit sig till regeringens uppfattning\r\natt   tekniska    åtgärder,   såsom   reglering   av\r\nfiskeredskap  och  fiskemetoder,  tillfälliga  stopp\r\nsamt fredade områden,  bör  användas  mer aktivt för\r\natt uppnå ett långsiktigt hållbart fiske och för att\r\nskapa  ändamålsenliga  regleringar  anpassade  efter\r\nregionala och lokala förhållanden och  till stöd för\r\nkust-  och  insjöfisket samt fritidsfisket.  Val  av\r\nskyddsinstrument  måste  göras  från  fall till fall\r\nberoende  på  fiskemönster, hotbild och naturvärden,\r\noch  berörda intressenter  bör  genom  kontinuerligt\r\ninformationsutbyte    ges    möjlighet   att   lämna\r\nsynpunkter och förslag på tekniska åtgärder.\r\nDe   viktigaste   tekniska  åtgärderna   tillämpas\r\nvanligen  i  särskilda   geografiska   områden   och\r\nomfattar bl.a. minsta maskstorlek, användning av mer\r\nselektiva   redskap   såsom  trålmodeller  med  s.k.\r\nflyktpaneler som minskar  fångster av bl.a. ungfisk.\r\nÅtgärder såsom förbud mot fiske  i vissa områden och\r\nunder vissa perioder, s.k. fredade områden, kan även\r\nsyfta  till  att  skydda  ung  eller  lekande  fisk.\r\nDärutöver     finns     bestämmelser    om    minsta\r\nlandningsstorlek   för  fisk   och   skaldjur   samt\r\nbegränsningar av bifångst. Det finns dock få, om ens\r\nnågra,  generella  eller   optimala   lösningar  för\r\ntekniska   åtgärder.   Som   utskottet  har  uttalat\r\ntidigare i betänkandet är det  därför  angeläget att\r\nvalet  av åtgärd väljs mot bakgrund av det  aktuella\r\nsyftet. Sektorsansvar, regional förankring samt ökad\r\ndelaktighet  och  en  utvecklad  dialog  med berörda\r\nintressenter är viktiga vid valen av åtgärder liksom\r\nsamverkan mellan myndigheter och lokala fiskare samt\r\növriga  berörda.  Det  bör enligt utskottets  mening\r\näven fortsättningsvis ankomma  på  Fiskeriverket att\r\nkomplettera med bestämmelser på nationell  nivå  och\r\nvara  pådrivande  i den nationella utvecklingen inom\r\nområdet.\r\nNär  det  gäller  torskbestånden   har   utskottet\r\ninhämtat att Fiskeriverket för närvarande driver sex\r\nprojekt som bl.a. avser torskens lekplatser  vid den\r\nsvenska    västkusten,    transportmekanismer    hos\r\ntorsklarver  men  även  larver av andra kommersiella\r\narter, vandringsmönster hos  torsk längs den svenska\r\nvästkusten, referensvärden och  nuvarande status för\r\nbiologisk mångfald.\r\nSom utskottet tidigare anfört kan, utifrån vad som\r\nbedöms  vara  lämpligast  i  det  enskilda   fallet,\r\nområdesskydd  genomföras  med  fiskerilagstiftningen\r\neller    med    miljölagstiftningen    som    grund.\r\nFiskeriverket   och  Naturvårdsverket  har  fått   i\r\nuppdrag att utreda  möjligheterna  att  fram till år\r\n2010  införa  fiskeförbud  i skyddat marint  område.\r\nDetta   arbete   pågår  genom  att   kriterier   och\r\nstrategier för skydd  av  marina  områden utarbetas,\r\natt den biologiska mångfalden i marina  reservat med\r\neller   utan   fiskeförbud   följs   upp   samt  att\r\nutsjöområden   med  skyddsvärda  miljöer  och  arter\r\nkartläggs och samverkansformer  med  berörda  parter\r\nutvecklas.   Trots   att   bevarandet   av  särskilt\r\nskyddsvärda marina miljöer har gått framåt i och med\r\narbetet med Natura 2000, anser utskottet att arbetet\r\nmåste påskyndas och prioriteras av myndigheterna  så\r\natt det uppsatta miljömålet kan uppnås till år 2005.\r\nI    sammanhanget    vill    utskottet   erinra   om\r\nHavsmiljökommissionens nyligen framlagda förslag som\r\ninnebär  att hela Östersjön delas  in  i  zoner  där\r\nolika former  av  nyttjande  tillåts  (SOU 2003:72).\r\nBland    annat   föreslås   en   kärna   av   marina\r\nskyddsområden  där uttag av resurser inte skall ske,\r\ndvs. områden med  fiskeförbud  skall  inrättas, samt\r\nett  större  system  av  skyddade områden där  vissa\r\ntyper       av      brukande      kan      tillåtas.\r\nHavsmiljökommissionens   förslag   behandlas   nu  i\r\nRegeringskansliet,    och   regeringen   uttalar   i\r\npropositionen sin avsikt att återkomma i frågan.\r\nUtskottet har vidare inhämtat att Naturvårdsverket\r\noch Fiskeriverket på regeringens uppdrag nyligen har\r\nutrett möjligheten att  införa  fiskestopp  i  vissa\r\nskyddade  marina  områden. Verken föreslår bl.a. att\r\nett eller flera av områdena Fladen, Gullmarsfjorden,\r\nLilla     Middelgrund,     Orust/Tjörn,     Torhamn,\r\nAskö/Hartsö,             Kvädöfjärden            och\r\nSalvorevKopparstenarna         avsätts          som\r\nfiskfredningsområden.    I   propositionen   uttalar\r\nregeringen sin avsikt att  under  år 2005 lägga fram\r\nförslag   med  anledning  av  Havsmiljökommissionens\r\nbetänkande,  vilket enligt regeringen kommer att ske\r\ndels i miljömålspropositionen,  dels  i en skrivelse\r\nom en nationell strategi för en hållbar havsmiljö.\r\nFiskeriverket    har    i   uppdrag   att   bedöma\r\nomfattningen  av  orapporterat   fiske  och  illegal\r\nhantering  av  fisk  samt mot den bakgrunden  belysa\r\nbetydelsen för bl.a. kvaliteten  i  de vetenskapliga\r\nuppskattningarna  av fiskbestånden. Uppdraget  skall\r\nredovisas till regeringen  senast  den  1 juni 2004.\r\nVerket  har  vidare i regleringsbrevet för  år  2004\r\nfått regeringens  uppdrag att senast den 1 juli 2004\r\nredovisa en analys  av fiskerikontrollen i Östersjön\r\ninklusive en bedömning  av vilka åtgärder på EU-nivå\r\nsom skulle kunna initieras  i  syfte  att  förbättra\r\nbevarandet av fiskbestånden. Det bör framhållas  att\r\nSverige   verkar  vidare  för  att  inom  ramen  för\r\nÖstersjörådet  anordna  ett  ministermöte på miljöns\r\noch jordbrukets områden i oktober  2004.  På förslag\r\nfrån  Sverige  föreslås  att  mötet  skall diskutera\r\nfiskerikontrollen  i Östersjön. Ärendet  bereds  för\r\nnärvarande i Regeringskansliet. Det bör även påpekas\r\natt  länderna  inom EU  i  enlighet  med  förordning\r\n2847/1993  artikel   23   har   reglerat  frågan  om\r\nsanktioner  vid  överskridande  av ländernas  TAC:er\r\ngenom avdrag på nästa års TAC.\r\nUtskottet vill även erinra om att  Kustbevakningen\r\ni  samband  med  propositionen  Svenska  miljömål  \r\ndelmål   och  åtgärdsstrategier  (2000/01:130   bet.\r\n2001/02:MJU3,   rskr.   2001/02:36)  har  tilldelats\r\nytterligare medel för ökade övervakningsinsatser och\r\nsatellitspaning till havs  för  att  spåra olje- och\r\nkemikalieutsläpp.  Detta kan även medverka  till  en\r\nförbättrad  fiskerikontroll.  I  budgetpropositionen\r\nför år 2004 har  anslaget till Kustbevakningen  fått\r\nen överföring från  utgiftsområde 20, vilket innebär\r\natt anslaget 34:3 Åtgärder  för  biologisk  mångfald\r\nhar  ökats med 49,3 miljoner kronor för finansiering\r\nav  den   ökade  miljöövervakningen.  Det  bör  även\r\nframhållas  att,  genom  de  ändringar  i fiskelagen\r\n(1993:787)  som  trädde  i  kraft  den 1 juli  2003,\r\npåföljderna   för  enskilda  för  överträdelser   på\r\nfiskeområdet   har    skärpts    betydligt    (prop.\r\n2002/03:41, bet. 2002/03:MJU16, rskr. 2002/03:173).\r\nNär det gäller åtgärder mot bifångster framgår  av\r\nbudgetpropositionen  för  år 2004, utgiftsområde 20,\r\natt vissa åtgärder har vidtagits  för att komma till\r\nrätta med bifångsterna inom fisket  och  för  att få\r\ntill   stånd   ett   uthålligare   fiske,   men  att\r\nytterligare    åtgärder   krävs.   Under   år   2002\r\nintensifierades    arbetet    med    att    utveckla\r\nfiskeredskap  som  är  selektiva  för  den  art  som\r\nfiskas.  Vidare  har  kommissionen nyligen lagt fram\r\nett förslag som innebär  utfasning  av  drivgarnen i\r\nÖstersjön,  med  totalförbud  för  användningen   av\r\ndrivgarn efter den 1 januari 2007. Bakgrunden är att\r\ndet  förekommer bifångster av tumlare i detta fiske.\r\nFrån svensk  sida verkar man för att bifångsterna av\r\nmarina däggdjur  skall  minska  så att bestånden kan\r\nrestaureras. Förslaget kommer att  få stor betydelse\r\nför bl.a. laxfisket i Östersjön med  stora  effekter\r\nför  flertalet  länder  runt  Östersjön.  Frågan har\r\ndiskuteras vidare i fiskerådet under våren 2004 och,\r\nsom  utskottet redogjort för tidigare i betänkandet,\r\nbeslöt   EU:s fiskeministrar nyligen om åtgärder för\r\natt  skydda   småvalar.   För  svenska  förhållanden\r\nhandlar det framför allt om  tumlare i Östersjön och\r\nVästerhavet.  Ministerrådets  beslut   innebär   att\r\ndrivgarn,  efter  en  utfasningsperiod,  kommer  att\r\nförbjudas helt i Östersjön från år 2008. Utfasningen\r\nbörjar  dock  redan år 2005, då 60 % av fiskeflottan\r\nskall ha upphört  med denna fiskemetod. Drivgarn som\r\ni dag får vara upp  till  21 kilometer långa används\r\nframför  allt  vid  laxfiske  i   Östersjön.  Vidare\r\ninnebär beslutet att ljudskrämmare  kommer  att  bli\r\nobligatoriskt   vid   fiske   med   bottengarn   och\r\ninsnärjningsgarn  i  ICES-område  24 för fiskefartyg\r\növer 12 meter samt vid fiske med bottensatta  nät  i\r\nNordsjön   och  egentliga  Östersjön.  Vidare  skall\r\nstörre  fiskefartyg  över  15  meter  ha  observatör\r\nombord  vid  vissa  fisken  i  Östersjön,  Nordsjön,\r\nSkagerrak och Kattegatt, t.ex. pelagisk trålning och\r\nfiske med bottensatta nät.\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att utskottet\r\nfinner  syftet   med  motionerna  2002/03:MJ203  (m)\r\nyrkandena 24, 2002/03:MJ269  (m)  yrkande 6 delvis,\r\n2002/03:MJ300  (kd)  yrkande 2, 2002/03:MJ359  (kd),\r\n2002/03:MJ361 (kd), 2002/03:MJ426  (kd)  yrkandena 3\r\ndelvis   och   4,   2002/03:MJ428  (c)  yrkande  27,\r\n2002/03:MJ432  (kd)  yrkande  8,  2002/03:MJ440  (v)\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ433  (c)  yrkande  1  i allt\r\nväsentligt  tillgodosett.  Motionerna  i dessa delar\r\nbör   inte   medföra  någon  ytterligare  riksdagens\r\nåtgärd.\r\nMed det ovan  anförda  och  med  vad  utskottet  i\r\ntillämpliga delar anfört tidigare i detta betänkande\r\navstyrks  motion 2002/03:MJ486 (s) om totalstopp för\r\ntorskfisket  i  alla  länder i den mån motionen inte\r\nkan anses tillgodosedd.\r\n\r\nEnsidigt svenskt torskfiskestopp\r\n\r\nMot  bakgrund  av  den  allvarliga  situationen  för\r\ntorskbestånden i Västerhavet och Östersjön beslutade\r\nregeringen   i   samråd   med   Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet  de  gröna att unilateralt  stoppa  det\r\nsvenska torskfisket.  Kommissionen gjorde emellertid\r\nbedömningen att förslaget  inte  var  förenligt  med\r\nmålen   för   den  gemensamma  fiskeripolitiken  och\r\ndiskriminerande  mot de svenska fiskarna, varför det\r\nföreslagna  stoppet  inte  godkändes.  En  nationell\r\narbetsgrupp tillsattes  i syfte att utarbeta förslag\r\ntill alternativa tekniska  åtgärder för torskfisket.\r\nFiskeriverket    deltog    i    arbetsgruppen    som\r\navrapporterade  sitt arbete i början  av  maj  2003.\r\nKommissionen delade  den  svenska  uppfattningen att\r\nåtgärder behövde vidtas för att säkra  återväxten av\r\ntorskbestånden  i  Östersjön.  På  grund  av   stora\r\nbifångster  av  torsk  under  minimimåttet  på 38 cm\r\nbeslöt kommissionen att som en nödåtgärd stoppa allt\r\ntrålfiske efter torsk från den 15 april till  den 31\r\nmaj.   Det  extra  stoppet  för  trålfisket  var  en\r\ntillfällig   lösning   inom   gemenskapen.  Eftersom\r\nBACOMA-trålen   med  120  mm  maska   i   den   s.k.\r\nselektionspanelen   var   för  selektiv  fiskades  i\r\nstället  med  den  mindre  selektiva   traditionella\r\ndiagonalmaskan.  Detta resulterade i stora  fångster\r\nav ungtorsk mindre  än  minimimåttet, och syftet med\r\nbeslutet var att komma till rätta med detta problem.\r\nDet bör tilläggas att ministerrådet  under slutet av\r\når  2003  beslutade  om  en  återhämtningsplan   för\r\ntorskbestånden  i  Västerhavet.  För Östersjön fanns\r\nsedan år 2002 en sådan återhämtningsplan.\r\n\r\nMed  det  anförda anser utskottet  att  motionerna\r\n2002/03:MJ201 (c),   2002/03:MJ202  (m)  yrkande  2,\r\n2002/03:MJ203 (m) yrkande  1,  2002/03:  MJ238  (c),\r\n2002/03:MJ257  (kd),  2002/03:MJ269  (m)  yrkande  6\r\ndelvis,   2002/03:MJ282   (m)  yrkandena  1  och  3,\r\n2002/03:MJ300 (kd) yrkande  1,  2002/03:MJ320  (fp),\r\n2002/03:MJ328   (kd),  2002/03:MJ342  (m),  2002/03:\r\nMJ395  (c),  2002/03MJ426  (kd)  yrkande  3  delvis,\r\n2002/03:MJ440  (v)  yrkande 1  och 2002/03:MJ493 (c)\r\nyrkande  2  bör lämnas utan åtgärd  från  riksdagens\r\nsida.\r\n\r\n5.3 Reglering av visst fiske m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  sex  motionsyrkanden (s,\r\nfp,  kd)  om  s.k. spökgarn, dumpat  militärt\r\nmaterial, ändrade  regler för strömmings- och\r\nsillfisket och Fiskeriverkets  dubbla roller.\r\nYrkandena avstyrks med hänvisning  till bl.a.\r\ntidigare   ställningstaganden   och  pågående\r\narbete på områdena.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFiske  av  s.k.  spökgarn  behandlas   i  motionerna\r\n2002/03:MJ426 (kd) och 2003/04:MJ408 (kd)  yrkandena\r\n6 respektive 27. Motionärerna anser att fiskare  bör\r\nha  möjlighet  att  mot statlig ersättning fiska upp\r\ndessa  garn.  Enligt motionerna  2002/03:MJ426  (kd)\r\nyrkande 14 och  2003/04:MJ408 (kd) yrkande 32 bör en\r\nny  granskning göras  av  skyddet  för  fiskare  vid\r\nolyckor  med  kemiska  stridsmedel. Nya diskussioner\r\nbör  inledas  mellan  staten   och   fiskarna,   och\r\nersättning  bör  kunna  utgå för förlorad fångst och\r\nför skador på fiskeredskap och annan materiel.\r\n\r\nMotion 2002/03:MJ482 (s) tar upp frågan om ändrade\r\nregler för strömmings- och  sillfisket  i  Östersjön\r\noch Bottenhavet. Motionären anser att regeringen bör\r\nompröva   den   decenniegamla  överenskommelsen  med\r\nFinland     om    det    industriella     småmaskiga\r\nindustrifisket på strömming och sill.\r\nI motion 2003/04:MJ329 (fp) begärs en utredning av\r\nFiskeriverkets   dubbla   roller.  Verksamhetsgrenen\r\nFiskenäring      bör      finnas     kvar      under\r\nJordbruksdepartementet    medan    verksamhetsgrenen\r\nFiskeresurser      bör      föras     över      till\r\nMiljödepartementet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågor  om  s.k.  spökgarn  har vid  flera  tidigare\r\ntillfällen och senast våren 2002  varit  föremål för\r\nutskottets    behandling    (bet.    2001/02:MJU23).\r\nUtskottet  delade  då motionärernas uppfattning  att\r\ndessa  garn  utgör ett  stort  problem  som  behöver\r\nåtgärdas och betonade  att  undersökningar har visat\r\natt gamla förlorade torskgarn  är ett större problem\r\nän  man  tidigare  trott. Garnen fångar  fortfarande\r\ntorsk, liten som stor,  under  långa tider, och även\r\nom det i dag inte går att uppskatta  hur mycket fisk\r\nsom går förlorad, är detta enligt utskottets  mening\r\nett     oacceptabelt     slöseri.     Enligt     det\r\ntiopunktersprogram som regeringen presenterade våren\r\n2002   skulle  en  handlingsplan  för  att  få  bort\r\nspökgarn  i  de  svenska vattnen genomföras snarast.\r\nUtskottet redogjorde  våren  2002 för ett EU-projekt\r\ndär man draggat efter spökgarn  i Östersjön som just\r\nhade avslutats. Efter utvärdering  av  projektet kan\r\nbehovet  av  beslut om eventuella åtgärder  bedömas.\r\nUtskottet  har   vidare   inhämtat  att  försök  med\r\nupptagning  av  spökgarn   för   närvarande  bedrivs\r\ngenom    Fiskeriverkets   Havsfiskelaboratorium    i\r\nLysekil. Med  det  anförda  föreslår  utskottet  att\r\nmotionerna   2002/03:MJ426   (kd)   yrkande   6  och\r\n2003/04:MJ408 (kd) yrkande 27 lämnas utan riksdagens\r\nvidare åtgärd.\r\n\r\nEn   ny   uppdaterad   utgåva   av   den  år  1994\r\npresenterade  informationsbroschyren Senapsgas  till\r\nsjöss  som  har utarbetats  av  Kustbevakningen  och\r\nNaturvårdsverket   i   samarbete   med   ett   antal\r\nmyndigheter  avser  skyddet för fiskarena och sprids\r\ngenom deras organisationer  utgavs  för drygt ett år\r\nsedan. När det gäller yrkesfiskarnas  kostnader  för\r\nmiljörelaterade  driftstörningar  har  utskottet vid\r\nflera  tidigare  tillfällen  och  senast våren  2002\r\ntagit  ställning till liknande motioner  som  de  nu\r\naktuella.   Utskottet  konstaterade  då  att  staten\r\nersätter en stor  del  av  kostnaderna  såsom eskort\r\ntill  hamn,  ersättning  för saneringskostnader  och\r\narbetslöshetsersättning  under  den  tid  saneringen\r\npågår.  I  fråga om personskador  erbjuder  Sveriges\r\nFiskares Riksförbund  sina  medlemmar  en  kollektiv\r\nförsäkring.  År  1996 presenterade Statskontoret  på\r\nregeringens uppdrag  i  rapporten  Ersättningssystem\r\nför fiskare vid fångst av militärt och  miljöfarligt\r\nkemiskt material (1996:26) ett system för ersättning\r\nvid  skador  på  fiskefartyg  och fiskeredskap  till\r\nföljd  av dumpade kemiska stridsmedel.  I  rapporten\r\nbelystes  särskilt  formerna för finansiering av ett\r\nersättningssystem  där   Statskontoret  föreslår  en\r\nkombination av privata försäkringar  och  en statlig\r\nförsäkring   uppbyggd   med   anslagsmedel.   Enligt\r\nutskottets  mening  talade  flera  skäl  för  en  ny\r\ngranskning  av  skyddet  för fiskare vid olyckor med\r\nkemiska stridsmedel. Även  om  staten  till stor del\r\nersätter kostnader på grund av skador på fiskefartyg\r\noch  fiskeredskap  till  följd  av  dumpade  kemiska\r\nstridsmedel   fann   utskottet   att   skyddet   för\r\nyrkesfiskarna  inte var fullgott. Mot den bakgrunden\r\nföreslog utskottet  ett tillkännagivande av innebörd\r\natt   regeringen  bör  genomföra   en   översyn   av\r\nifrågavarande ersättningssystem. Riksdagen beslutade\r\ni   enlighet    med    utskottets    förslag   (bet.\r\n2001/02:MJU23, rskr. 2001/02:321). Utskottet  har nu\r\ninhämtat  att Fiskeriverket den 15 oktober 2003  för\r\nregeringen      redovisade     en     översyn     av\r\nersättningssystem för kostnader i samband med skador\r\npå fiskefartyg till följd av dumpat kemiskt militärt\r\nmaterial   eller   miljöfarliga    kemiska    ämnen.\r\nFiskeriverkets  förslag  bereds  för närvarande inom\r\nRegeringskansliet.   Därmed   anser  utskottet   att\r\nmotionerna   2002/03:MJ426  (kd)  yrkande   14   och\r\n2003/04:MJ408   (kd)  yrkande  32  bör  lämnas  utan\r\nriksdagens åtgärd.\r\nMed  anledning  av  motion  2002/03:MJ482  (s)  om\r\nändrade  regler för  strömmings-  och  sillfisket  i\r\nÖstersjön  och  Bottenhavet vill utskottet erinra om\r\natt, i syfte att stärka bestånden för sill, kvoterna\r\nhar sänkts inom IBSFC,  dvs. Fiskerikommissionen för\r\nÖstersjön.   Därmed   bör   motionen   lämnas   utan\r\nriksdagens vidare åtgärd.\r\nVåren 2003 hade utskottet att ta ställning till en\r\nmotion  av samma innebörd som  motion  2003/04:MJ329\r\n(fp). Utskottet  betonade  då att vissa bestämmelser\r\nom   ansvarsfördelningen   mellan    riksdagen   och\r\nregeringen   har   ansetts   av   så   grundläggande\r\nprincipiell  karaktär  att de har fått sin  plats  i\r\nregeringsformen (RF). Hit  hör t.ex. reglerna om den\r\ninstitutionella ramen  för regeringsarbetet  och  om\r\nförfarandet i regeringsärenden. Enligt 7 kap. 1 § RF\r\nfördelar  regeringen  ärendena mellan departementen.\r\nDetaljfördelningen    anges    av    regeringen    i\r\ninstruktionen för Regeringskansliet (1996:1515), och\r\nav  förarbetena framgår  att  detta  är  regeringens\r\nexklusiva  kompetensområde. Enligt utskottets mening\r\när det således  en  självklar  princip att riksdagen\r\ninte  skall göra uttalanden i en  fråga  som  gäller\r\nregeringens     interna    arbetsfördelning;    lika\r\nsjälvklart  är  att   regeringen  aldrig  framlägger\r\nförslag till riksdagen  om  t.ex. ärendefördelningen\r\nmellan    utskotten.    Det   kan   tilläggas    att\r\nFiskeriverkets   verksamhet   regleras   i   verkets\r\ninstruktion (1996:145)  som  utfärdas av regeringen.\r\nMed  dessa  uttalanden avstyrktes  den  då  aktuella\r\nmotionen (bet.  2002/03:MJU16,  rskr.  2002/03:173).\r\nUtskottet,    vars    ställningstagande    kvarstår,\r\navstyrker på samma grund motion 2003/04:MJ329 (fp).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mål och inriktning för en nationell politik\r\nför kust- och insjöfisket samt för\r\nfritidsfisket och vattenbruket (punkt 1)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders  Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen     avslår     regeringens     proposition\r\n2003/04:51.   Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2003/04:MJ14   yrkande   1   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ17 yrkande 1 och 2003/04:MJ21 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  propositionen  beskriver regeringen  de  mål  som\r\nföreslås gälla för fiske och vattenbruk. De fyra mål\r\nsom  anges  i propositionen  är  enligt  vår  mening\r\nmycket generellt  formulerade och närmast självklara\r\noch  behövs  därför  inte.   Vi  anser  således  att\r\npropositionen bör avslås.\r\n\r\n\r\n2. Mål och inriktning för en nationell politik\r\nför kust- och insjöfisket samt för\r\nfritidsfisket och vattenbruket (punkt 1)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen     avslår     regeringens     proposition\r\n2003/04:51.  Därmed  bifaller  riksdagen  motionerna\r\n2003/04:MJ17  yrkande  1 och 2003/04:MJ21 yrkande  1\r\noch avslår motion 2003/04:MJ14 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens avsikt med den nu aktuella propositionen\r\när  att  lägga fast långsiktiga  riktlinjer  för  en\r\nnationell politik för kust- och insjöfisket samt för\r\nvattenbruket. Det är en angelägen uppgift att stärka\r\noch   utveckla    kust-   och   insjöfisket   liksom\r\nvattenbruket på ett  långsiktigt  och  hållbart sätt\r\noch inom ramen för en ekologiskt hållbar utveckling.\r\nHärigenom  kan  ekonomiskt  lönsamma förutsättningar\r\ntillskapas  för  yrkesutövarna  utifrån  de  svenska\r\nmiljömålen och en  utveckling  av svensk landsbygd i\r\nberörda områden och inte minst på  de  svenska väst-\r\noch  ostkusterna  komma  till  stånd. Propositionens\r\nsyfte och målformulering är vällovliga  men  med  de\r\nförslagna     åtgärderna    kommer    den    angivna\r\nmålsättningen inte  att  kunna  uppfyllas. Mot denna\r\nbakgrund anser jag att propositionen bör avslås.\r\n\r\n\r\n3. Åtgärder för en långsiktigt positiv\r\nutveckling av yrkesfisket m.m. (punkt 2)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  3. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19  yrkande   12   och  avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ428 yrkande 28, 2002/03:MJ493  yrkande  1,\r\n2003/04:MJ17 yrkande 2 och 2003/04:MJ20 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   motion   2003/04:MJ19   påtalas  behovet  av  en\r\nnationell   och   en   europeisk   marin   strategi.\r\nNationellt  måste  de  mest angelägna delarna  i  en\r\nmarin strategi sjösättas  snarast, och strategin bör\r\näven  omfatta  vissa  förslag   från  propositionen.\r\nHärigenom,  och  genom  ett  snabbt genomförande  av\r\nlokal eller regional samförvaltning, bör Sverige bli\r\nledande och pådrivande i arbetet  med  att  utveckla\r\nEU:s marina strategi. Detta bör ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n4. Åtgärder för en långsiktigt positiv\r\nutveckling av yrkesfisket m.m. (punkt 2)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  4.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ20  yrkande   1   och   avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ428 yrkande 28, 2002/03:MJ493  yrkande  1,\r\n2003/04:MJ17 yrkande 2 och 2003/04:MJ19 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPropositionen   saknar   så  gott  som  fullständigt\r\nkonkreta  förslag  för riksdagen  att  ta  ställning\r\ntill. Dokumentet är  snarast  att  betrakta  som  en\r\nskrivelse  och  borde därmed behandlas som en sådan.\r\nRegeringen bör därför snarast återkomma med konkreta\r\nförslag   inom   de   områden    som   behandlas   i\r\npropositionen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Åtgärder för en långsiktigt positiv\r\nutveckling av yrkesfisket m.m. (punkt 2)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  5. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ17  yrkande   2   och   avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ428 yrkande 28, 2002/03:MJ493  yrkande  1,\r\n2003/04:MJ19 yrkande 12 och 2003/04:MJ20 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen  bör begära konkreta förslag till åtgärder\r\nsom långsiktigt  stärker yrkesfiskets utveckling och\r\nuppfyller de i propositionen  uppställda långsiktiga\r\nmålen för kust- och insjöfisket samt vattenbruk. Som\r\nexempel på förhållanden som bör  beaktas  kan nämnas\r\nsvensk  fiskepolitiks  ensidiga  beslut och relation\r\ntill  internationella överenskommelser,  avvägningen\r\nmellan  det  kustnära  yrkesfisket  och havsbaserade\r\nvindkraftverk   samt  yrkesfiskarnas  sakägarstatus.\r\nVidare  är  det  nödvändigt   att  ett  samrådsorgan\r\netableras   med  Fiskeriverket,  fiskenäringen   och\r\nforskarna. Det behövs även svensk medfinansiering av\r\nen nationell yrkesfiskeutbildning, ökade anslag till\r\nforskning och  utveckling  av  fångstmetoder och nya\r\nprodukter   samt   införande   av  yrkesfiskeavdrag.\r\nRegeringen  bör  återkomma  med  förslag  om  en  ny\r\npolitik  för  kust- och insjöfiske samt  vattenbruk.\r\nFörslaget bör innehålla konkreta åtgärder i enlighet\r\nmed  det ovan anförda  samt  förslag  om  ekonomiska\r\nresurser,   vilket   saknas   i   den   nu  aktuella\r\npropositionen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6. Ett långsiktigt hållbart fiske (punkt 3)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  6. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ408   yrkande   17   delvis   och   avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ315 yrkande 5 och 2003/04:MJ334\r\nyrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  syfte  att  åstadkomma  ett  hållbart  fiske  bör\r\nfångstmängderna  anpassas till vad som är biologiskt\r\noch  ekologiskt  hållbart   och   krafttag  tas  mot\r\növerfisket. Försiktighetsprincipen  skall gälla, och\r\nSverige  bör  tillsammans  med övriga Östersjöländer\r\nbesluta att stänga ute fiskare från länder som i dag\r\ngenom   sitt   EU-medlemskap   har   tillgång   till\r\nÖstersjön. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Ett långsiktigt hållbart fiske (punkt 3)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 7. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ334   yrkande  10  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ315 yrkande 5 och 2003/04:MJ408 yrkande 17\r\ndelvis.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHögre  kvalitet  på   den  biologiska  rådgivningen,\r\nfiskekvoter  baserade på  vetenskapliga  rön,  höjda\r\nminimimått för  fisken och för torsken till minst 45\r\ncm, sommarstopp för hotade fiskarter och förbättrade\r\nredskap  är  åtgärder  som  är  nödvändiga  för  att\r\nfiskbestånden  i Östersjön skall kunna säkerställas.\r\nVidare  bör  det  småskaliga  fisket  främjas,  EU:s\r\nfiskereform   kompletteras    med   avskaffande   av\r\nsubventionerna  till  nya högeffektiva  fiskefartyg,\r\ntydliga  tidtabeller  upprättas   för   att   minska\r\nfiskeflottans    kapacitet    och   ett   fungerande\r\nsanktionssystem införas. Detta  bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n8. Tillträdet till fiskeresurserna (punkt 4)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders Johansson  (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  8.  Därmed  bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ14  yrkandena  2,  4   och  8  och  avslår\r\nmotionerna  2002/03:MJ484, 2003/04:MJ16  yrkande  2,\r\n2003/04:MJ19 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ20 yrkande\r\n2, 2003/04:MJ203, 2003/04:MJ327 och 2003/04:MJ418.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  anförs i  motion  2003/04:MJ14  bör  regeringen\r\nåterkomma  med  förslag  om olika gruppers tillträde\r\ntill fiskeresursen och om  fördelning  av  kvoterade\r\nfiskbestånd.   Förslaget   bör   även  innebära  att\r\nfiskerätten   återförs  till  ägarna  i   de   stora\r\ninsjöarna och i  södra  Östersjön  om  dessa  bildar\r\nfiskevårdsområden.  Detta  bör  ges  regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n9. Tillträdet till fiskeresurserna (punkt 4)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  9. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ484, 2003/04:MJ14  yrkandena  2,  4 och 8,\r\n2003/04:\r\nMJ16    yrkande    2,    2003/04:MJ20   yrkande   2,\r\n2003/04:MJ203, 2003/04:MJ327 och 2003/04:MJ418.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBegränsningar av tillträdet  till  fiskeresursen bör\r\nenligt   vår   mening   användas   som   ett  aktivt\r\nförvaltningsinstrument   för   att  åstadkomma   god\r\nfiskevård.   Yrkesfisket  och  annan   fiskeanknuten\r\nyrkesmässig verksamhet  bör ges goda förutsättningar\r\ni  kustzonen  och  de stora  sjöarna,  och  åtgärder\r\navseende  tillträdet  till  fiskeresurserna  bör  så\r\nlångt  möjligt   vidtas   inom  ramen  för  eller  i\r\nkombination  med lokal eller  regional  förvaltning.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Tillträdet till fiskeresurserna (punkt 4)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  10.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ20  yrkande   2   och   avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ484, 2003/04:MJ14 yrkandena  2,  4  och 8,\r\n2003/04:MJ16 yrkande 2, 2003/04:MJ19 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:MJ203, 2003/04:MJ327 och 2003/04:MJ418.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrålgränsen    bör    fastställas   i   samråd   med\r\nfiskenäringen och anpassas  efter  säkerhetsaspekter\r\noch   en  gemensam  bedömning  av  tillgången   till\r\nfiskeresurser och möjligheterna till kräftfiske. Det\r\när enligt min mening av största vikt att fiske efter\r\nkräfta  och  räka  i  vattnen på västkusten sker med\r\nselektiva redskap. Detta  bör  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n11. Äganderätten till fiskevattnen (punkt 5)\r\n\r\nav  Sven  Gunnar  Persson  (kd) och Jan Andersson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 11. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ21 yrkandena 8 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn      av     förutsättningarna     för     levande\r\nskärgårdssamhällen          och         livskraftiga\r\nfisketurismföretag är respekten  för  de  privatägda\r\nfiskevattnen. I det fall intrång sker i det enskilda\r\nägandet  anser  vi att ekonomisk kompensation  skall\r\nutgå. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Samförvaltning på fiskets område (punkt 6)\r\n\r\nav Lars Lindblad  (m), Bengt-Anders Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   12.   Därmed  bifaller   riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ14 yrkande 3 och 2003/04:\r\nMJ269 och avslår motionerna  2003/04:MJ16 yrkande 3,\r\n2003/04:MJ19  yrkande  3,  2003/04:MJ20  yrkande  4,\r\n2003/04:MJ21  yrkandena  2  och   3,  2003/04:MJ322,\r\n2003/04:MJ408  yrkande 23 och 2003/04:MJ433  yrkande\r\n2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen bör återkomma med förslag om\r\nlokal  och  regional   samförvaltning  när  pågående\r\npilotprojekt är utvärderade.  För  att  en  bra  och\r\neffektiv    förvaltning    av    fiskbestånden   och\r\nyrkesfisket skall kunna uppnås är samarbete med alla\r\nberörda  parter  och  då i första hand  förvaltning,\r\nforskning  och  utövare  av   det  praktiska  fisket\r\nnödvändigt.  Det  s.k.  KosterVäderö-projektet  kan\r\nframhållas  som  exempel  på   ett   väl  fungerande\r\nsamarbete. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Samförvaltning på fiskets område (punkt 6)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 13. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19   yrkande   3   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ14  yrkande  3,  2003/04:MJ16  yrkande  3,\r\n2003/04:MJ20 yrkande 4, 2003/04:MJ21 yrkandena 2 och\r\n3,   2003/04:MJ269,   2003/04:MJ322,   2003/04:MJ408\r\nyrkande 23 och 2003/04:MJ433 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Kosterfjorden  och Gullmaren bör ingå i\r\ndet  samförvaltningsprojekt  där  försök  med  lokal\r\nsamförvaltning  har  påbörjats.  Åtminstone  två  av\r\npilotprojekten bör dessutom ingå i försöksverksamhet\r\nmed  integrerad  kustzonförvaltning  med  en  vidare\r\nkrets av intressenter. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n14. Samförvaltning på fiskets område (punkt 6)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation  14.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ20 yrkande 4 och 2003/04:MJ408\r\nyrkande  23  och   avslår   motionerna  2003/04:MJ14\r\nyrkande  3,  2003/04:MJ16  yrkande  3,  2003/04:MJ19\r\nyrkande   3,  2003/04:MJ21  yrkandena   2   och   3,\r\n2003/04:MJ269,   2003/04:MJ322   och   2003/04:MJ433\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   min  mening  måste  fiskerinäringen   genom\r\nregional och  lokal  förvaltning ges fiskerinäringen\r\nfaktiskt  inflytande  över   kvoter   och  ransoner.\r\nSamverkan     mellan    fiskerinäring,    forskning,\r\nmyndigheter och  miljöorganisationer både regionalt,\r\nnationellt och internationellt  måste förbättras. På\r\nnationell  nivå  bör  ett  organ  inrättas  för  att\r\nformalisera  en  sådan  samverkan.  Detta   bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. Samförvaltning på fiskets område (punkt 6)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  15. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ21  yrkandena   2   och   3   samt  avslår\r\nmotionerna   2003/04:MJ14  yrkande  3,  2003/04:MJ16\r\nyrkande 3, 2003/04:\r\nMJ19   yrkande   3,    2003/04:MJ20    yrkande    4,\r\n2003/04:MJ269,  2003/04:MJ322, 2003/04:MJ408 yrkande\r\n23 och 2003/04:MJ433 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe   i   propositionen   föreslagna   försöken   med\r\nsamförvaltning  skall enligt min mening innebära att\r\nreellt inflytande ges åt de deltagande parterna. Det\r\nmåste vara verklig  makt som flyttas, besluten måste\r\nspela   roll  och  frågan   bör   utvärderas   efter\r\nförsöksperiodens   slut.  Vad  gäller  fiskbestånden\r\nskall  försöken göras  utifrån  beståndens  aktuella\r\nutbredningsområden   och  inte  utifrån  geografiskt\r\netablerade gränsdragningar.  Man bör skilja mellan å\r\nena sidan samråd och samförvaltning  av  marina  och\r\nlimniska  miljöer  och  å andra sidan samförvaltning\r\nmed avseende på fisk och  andra rörliga arter, t.ex.\r\nfåglar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16. Fördelning av fiskeresursen (punkt 7)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 16. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19   yrkande   4   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ20 yrkande 3 och 2003/04:MJ21 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller  kvoterade fördelningsmodeller  bör\r\nhelt nya modeller prövas.  Det är framför allt fråga\r\nom individuella kvoter för vissa  fiskarter  och ett\r\nkvotsystem  som  fördelas  varje  år  och som varken\r\nmedför äganderätt eller är överförbara.  På sikt bör\r\nindividuellt överförbara kvoter (IÖK) med äganderätt\r\ninföras. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17. Fördelning av fiskeresursen (punkt 7)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 17. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ20   yrkande   3   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ19 yrkande 4 och 2003/04:MJ21 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär det gäller införande av fördelningsmodeller  bör\r\nerfarenheter från liknande fördelningssystem i t.ex.\r\nDanmark  tas  till  vara.  I  utredningen  av  olika\r\nförvaltningsformer  bör  också frågor om begränsning\r\nav antalet fiskedagar och  individuella  fiskekvoter\r\nprövas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n18. Fördelning av fiskeresursen (punkt 7)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 18. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ21   yrkande   4   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ19 yrkande 4 och 2003/04:MJ20 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min mening bör ett system  med  individuellt\r\növerförbara  kvoter inte införas eftersom ett sådant\r\nsystem  skulle   innebära   risk   för   tilltagande\r\nkoncentration   av   kvoter   och   för   att  denna\r\nkoncentration  genom  direkt  eller  indirekt ägande\r\nflyttas över till förädlingsindustrin. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n19. Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders  Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  19. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ14  yrkande   6   och   avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ19   yrkandena   5   och  6,  2003/04:MJ21\r\nyrkandena 5 och 6, 2003/04:MJ408  yrkande  17 delvis\r\noch 2003/04:MJ434 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFiskeriverkets  förslag  att  även de som fiskar  på\r\nenskild   fiskerätt   skall  omfattas   av   verkets\r\nbestämmelser  om redskapsanvändning  inger  oro.  Vi\r\nfinner det anmärkningsvärt om centrala beslut skulle\r\nkomma  att ta över  lokalt  fattade  och  förankrade\r\nbeslut, särskilt i insjöar. Redskapsanvändning skall\r\ninte regleras  genom förordning utan riksdagen måste\r\nfå ta ställning  till  det slutliga förslaget. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n20. Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 20. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19   yrkande   5   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ14  yrkande  6,  2003/04:MJ19  yrkande  6,\r\n2003/04:MJ21   yrkandena 5  och   6,   2003/04:MJ408\r\nyrkande 17 delvis och 2003/04:MJ434 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Fiskeriverket  bör  få i uppdrag att på\r\nförsök inrätta fredade områden vars storlek varierar\r\ni takt med beståndsvariationen. Områden  i kustzonen\r\nmåste avsättas för att skydda den marina miljön  och\r\nförstärka  fiskbestånden.  Detta  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n21. Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 21. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ408   yrkande   17   delvis   och   avslår\r\nmotionerna   2003/04:MJ14  yrkande  6,  2003/04:MJ19\r\nyrkandena 5 och  6,  2003/04:MJ21  yrkandena 5 och 6\r\nsamt 2003/04:MJ434 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  arbete  med  att  utveckla de olika  former  av\r\nbegränsningar som har inletts  eller  är  på väg att\r\ninledas     bör     fortsätta     nationellt     och\r\ninternationellt.   Det   är   fråga  om  t.ex.  ökad\r\nmaskstorlek,  höjda  minimimått  på   fångad   fisk,\r\nåtgärder     för    att    begränsa    bifångsterna,\r\nbegränsningar   av   garnmängd   och  användning  av\r\ndrivgarn,      ökad     kontrollverksamhet      samt\r\nredskapsutveckling.  Detta  bör  ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n22. Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 22. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ21 yrkandena 5 och 6 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ14 yrkande 6, 2003/04:MJ19 yrkandena 5 och\r\n6, 2003/04:MJ408 yrkande 17 delvis och 2003/04:MJ434\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  syfte att åstadkomma ett mer selektivt fiske  bör\r\nredskapsutveckling   prioriteras.  Ökade  medel  bör\r\navsättas  för  utveckling  av  skonsammare  och  mer\r\nselekterade  redskap,  ett  arbete  som  bör  ske  i\r\nsamverkan    mellan     fiskare,     forskare    och\r\nredskapstillverkare.   Ersättningar   till   berörda\r\nnäringsidkare   vid   temporära   fiskestopp   måste\r\nutbetalas skyndsamt. Detta bör ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n23. Vattenägarens fiskerätt (punkt 9)\r\n\r\nav  Sven  Gunnar  Persson  (kd) och Jan Andersson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 23. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ20 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAv  propositionen framgår inte i vilken utsträckning\r\nfredning   av   vissa   vatten  även  skall  omfatta\r\nvattenägarens fiske med handredskap, nät eller andra\r\nredskap.   Vi  anser  att  vattenägarens   fiske   i\r\nnormalfallet  bör  vara  tillåtet på fredade områden\r\nmedan fritidsfiske med stöd  av  allmän rätt i dessa\r\nområden  bör  inskränkas. Detta bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n24. Fiskerikontroll (punkt 10)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 24.  Därmed  bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ19    yrkande   8   och   avslår    motion\r\n2003/04:MJ472 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  anförs i motion  2003/04:MJ19  (fp)  finns  det\r\nbehov  av  åtgärder  för förbättrad fiskerikontroll,\r\nförbättrad och utökad  satellitbaserad  övervakning,\r\nlandningskontroller  och  utökade sjökontroller  för\r\nolika slags fisken. Samarbetet  mellan Fiskeriverket\r\noch  Kustbevakningen måste fortsätta  och  utvecklas\r\nmed  andra   länder,   främst  inom  ramen  för  EU-\r\nsamarbetet  och  den  gemensamma   fiskeripolitiken.\r\nNationellt   bör   samverkan  mellan  Fiskeriverket,\r\nKustbevakningen,   Sjöfartsverket   och   Tullverket\r\nutökas, och inom EU  bör  bl.a. en gemensam regional\r\nförvaltning av Östersjön tillskapas.  I detta arbete\r\när  enligt motionärerna miljölotssystem  ett  av  de\r\nviktigaste  instrumenten.  Detta  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n25. Forskning och utveckling på fiskets område\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker  Thorén (fp)\r\noch Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 25. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19  yrkandena  911  och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ282        yrkande 2,       2002/03:MJ483,\r\n2002/03:MJ493 yrkande  4, 2003/04:MJ13, 2003/04:MJ16\r\nyrkande 1,  2003/04:MJ21   yrkande 7,  2003/04:MJ408\r\nyrkande 35, 2003/04:MJ433 yrkande 4, och 2003/04:\r\nN338 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening måste den  lokala  kunskapen  hos\r\nfiskare och  andra  intressenter  tas  till vara vid\r\nkunskapsinsamling.   Samverkan   på   forskningsnivå\r\nmellan   limnologer   och  marinbiologer  anser   vi\r\nnödvändig, och det av regeringen aviserade uppdraget\r\ntill Formas bör ges omedelbart  och  med  en  mycket\r\nsnar  tidpunkt  för  redovisning. Det bör framhållas\r\natt forsknings- och myndighetsnärvaro  i  Östersjöns\r\nviktigaste fiskeområden har stor betydelse  när  det\r\ngäller    Östersjöproblematiken.   Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n26. Forskning och utveckling på fiskets område\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  26. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ21   yrkande 7   och   avslår   motionerna\r\n2002/03:MJ282       yrkande 2,        2002/03:MJ483,\r\n2002/03:MJ493 yrkande 4, 2003/04:MJ13,  2003/04:MJ16\r\nyrkande     1,    2003/04:MJ19    yrkandena    911,\r\n2003/04:MJ408  yrkande  35, 2003/04:MJ433 yrkande 4,\r\noch 2003/04:N338 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens  syn  på  en  långsiktig   strategi  för\r\nforskning  om  och  utveckling  av  fiskbestånd  bör\r\nbreddas till att omfatta även forskning på de marina\r\noch limnologiska områdena. I dag går  mycket kunskap\r\nförlorad då forskningsområdena inte är  tillräckligt\r\nsamordnade.  Fördelarna med ett bredare angreppssätt\r\när uppenbara.  Synen på forskningen bör breddas till\r\natt omfatta all  marin och limnologisk forskning och\r\ninte endast forskning  om fiskbestånd. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27. Åtgärder för vandringsfisk m.m. (punkt 12)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  27.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ20 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ20   (kd)  föreslås  ett  antal\r\nåtgärder för vandringsfisk. Förbiflöden bör finnas i\r\nalla kraftverk, de utbyggda  älvarna  bör förses med\r\nlaxtrappor och vandringsvägar för ål, och  laxen bör\r\nges   möjlighet  att  reproducera  sig  fullt  ut  i\r\nNorrlandsälvarna.  Vidare bör behovet av förbiflöden\r\ni  befintliga  vattenkraftverk   och   reglerna  för\r\nomprövning  av  vattendomar  ses över skyndsamt.  En\r\nanalys bör göras av orsakerna till minskningen av de\r\nkustlevande fiskarterna i Kalmarsundsregionen. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n28. Utsättning av fisk (punkt 14)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders  Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   28.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ269 yrkande 8  och 2003/04:MJ14\r\nyrkande  7  och  avslår motionerna 2003/04:MJ15  och\r\n2003/04:\r\nMJ20 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOm  all  utsättning   av  främmande  laxfisk  skulle\r\nupphöra torde det fiske som bedrivs i formen put and\r\ntake påverkas negativt  eller  rent  av  bringas att\r\nupphöra. Eftersom bestånden i detta fiske  är strikt\r\nreglerade   är   också   risken  för  spridandet  av\r\nfrämmande biologiskt material mycket liten.\r\n\r\nDet näringsmässiga fisket både i kustområdet och i\r\nStockholms läns insjöar kommer  att  få mycket svårt\r\natt  överleva om de nationella utsättningsprogrammen\r\ni framtiden  inte  kan  genomföras i minst lika stor\r\nutsträckning  som  hittills.  Utsättningarna  av  ål\r\nunder  senare år har  bekostats  via  budgetmedel  i\r\nkombination  med  EU-medel.  Vi  anser det därför av\r\nvikt att nationella medel ställs till förfogande för\r\ndessa  åtgärder.  I  annat fall föreligger  uppenbar\r\nrisk att ett flertal fiskeföretag  slås ut, eftersom\r\nålfångsterna   är   en  så  betydelsefull   del   av\r\nintäkterna.\r\nVad ovan anförts bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n29. Utsättning av fisk (punkt 14)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  29.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ20  yrkande 13   och   avslår   motionerna\r\n2002/03:MJ269 yrkande 8, 2003/04:MJ14 yrkande  7 och\r\n2003/04:\r\nMJ15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMindre  sjöar  och vattendrag som saknar skyddsvärda\r\nbestånd  måste även  fortsättningsvis  tillåtas  att\r\nhärbärgera    de    arter    som    efterfrågas   av\r\nsportfiskarna. Det är vidare angeläget  att det blir\r\nmöjligt att odla och sätta ut olika arter såsom lax,\r\nregnbåge, öring och röding. Fiskeriverket bör arbeta\r\nutifrån   målsättningen   att   kombinera  biologisk\r\nmångfald med utsättning av odlade arter, och det bör\r\nbetraktas som en naturlig faunavårdande  insats  att\r\nsätta  ut de arter som fångas eller drabbas av stora\r\npopulationer  sportfiskearter.  Jag  förutsätter att\r\nanslagen kommer att öka i kommande budgetförslag  så\r\nlänge  regeringen  inte  har  genomfört förslaget om\r\nfiskevårdsavgift eller liknande  finansiering. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n30. Åtgärder för laxbeståndet m.m. (punkt 15)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation  30.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna   2002/03:MJ325   och  2003/04:MJ226  och\r\navslår    motionerna    2002/03:MJ489    yrkande 12,\r\n2002/03:N302 yrkande 11,  2003/04:MJ434  yrkande  9,\r\n2003/04:MJ457 och 2003/04:N335 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt min mening hög tid att åtgärder vidtas\r\nför att rädda vildlaxbestånden i älvarna. De årligen\r\nåterkommande   diskussionerna   om  laxfisket  längs\r\nNorrlandskusten  måste få ett slut,  och  regeringen\r\nbör ta nya initiativ  till  en  med Finland gemensam\r\nvildlaxpolitik. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n31. Skyddsjakt på säl (punkt 16)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders  Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   31.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotionerna   2003/04:MJ14   yrkande 5   delvis   och\r\n2003/04:MJ294   yrkande  1  och  avslår   motionerna\r\n2003/04:MJ20  yrkande   5   delvis,   2003/04:MJ313,\r\n2003/04:MJ354 och 2003/04:MJ408 yrkande 26 delvis.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att skyddsjakt på säl bör tillåtas i större\r\nomfattning  än  i  dag,  något  som inte bör  stå  i\r\nmotsats  till  sälbeståndets  överlevnad.   Dessutom\r\nmåste det bli tillåtet för yrkesfiskare att i direkt\r\nanslutning   till   redskap  skjuta  säl  från  båt.\r\nEftersom  simmande  säl  till  största  delen  visar\r\nkroppsdelar där skott  har  dödlig  verkan är risken\r\nför vådaskjutning minimal. Detta bör  ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n32. Skyddsjakt på säl (punkt 16)\r\n\r\nav  Sven  Gunnar  Persson (kd) och Jan  Andersson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 32. Därmed  bifaller  riksdagen motion\r\n2003/04:MJ20 yrkande 5 delvis och avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ14    yrkande 5    delvis,   2003/04:MJ294\r\nyrkande 1,    2003/04:MJ313,    2003/04:MJ354    och\r\n2003/04:MJ408 yrkande 26 delvis.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  finns  behov av mer  kraftfulla\r\nåtgärder  när det gäller minskning  av  skadorna  på\r\ngrund  av sälangrepp  än  vad  regeringen  föreslår.\r\nBestånden  av  säl  skall regleras genom ansvarsfull\r\nviltförvaltning utifrån jaktetiska principer och med\r\ntydliga bestämmelser  i  form av jakttider och andra\r\nvillkor. Vi delar Fiskeriverkets  synpunkter  att, i\r\navvaktan på långsiktiga åtgärder, ersättningarna för\r\nskador orsakade av säl bör höjas så att de hamnar på\r\nen  mer  rimlig  nivå. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n33. Skyddsjakt på skarv (punkt 17)\r\n\r\nav Lars Lindblad  (m), Bengt-Anders Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   33.  Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna    2003/04:MJ14    yrkande    5   delvis,\r\n2003/04:MJ211,  2003/04:MJ255 och 2003/04:MJ318  och\r\navslår motionerna  2003/04:MJ20  yrkande  5  delvis,\r\n2003/04:MJ245,  2003/04:MJ408 yrkande 26 delvis  och\r\n2003/04:MJ447 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet häckande  skarvpar  har  mer  än tiodubblats\r\nunder  den  senaste  tioårsperioden, och den  starka\r\nökningen  av  antalet  skarvar  har  lett  till  att\r\nskarven tagits bort från  EU:s  s.k. röda lista över\r\nutrotningshotade arter. Man kan med  fog  hävda  att\r\nden   alltför   stora   skarvexpansionen  hotar  den\r\nbiologiska  mångfalden  inom   många   områden.  För\r\nyrkesfisket,      särskilt     ålfisket,     innebär\r\nskarvförekomsten ett  stort avbräck. Vi anser därför\r\natt  möjligheten  till  skyddsjakt   på   skarv  bör\r\ntillåtas i större omfattning än i dag. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n34. Skyddsjakt på skarv (punkt 17)\r\n\r\nav  Sven  Gunnar  Persson  (kd) och Jan Andersson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 34. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ20  yrkande 5 delvis och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ14  yrkande   5   delvis,   2003/04:MJ211,\r\n2003/04:\r\nMJ245,  2003/04:MJ255,  2003/04:MJ318, 2003/04:MJ408\r\nyrkande 26 delvis och 2003/04:MJ447 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det finns behov  av  mer  kraftfulla\r\nåtgärder när det  gäller  minskning  av  skadorna på\r\ngrund  av  skarvangrepp  än vad regeringen föreslår.\r\nBestånden av skarv skall regleras  genom ansvarsfull\r\nviltförvaltning utifrån jaktetiska principer och med\r\ntydliga bestämmelser i form av jakttider  och  andra\r\nvillkor.  Vi delar Fiskeriverkets synpunkter att,  i\r\navvaktan på långsiktiga åtgärder, ersättningarna för\r\nskador orsakade  av skarv bör höjas så att de hamnar\r\npå en mer rimlig nivå. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n35. Utbildning på fiskets område (punkt 18)\r\n\r\nav Sven Gunnar  Persson  (kd)  och  Jan Andersson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   35.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotionerna  2002/03:MJ493  yrkande  3,  2003/04:MJ20\r\nyrkande    14,   2003/04:MJ408   yrkande   33    och\r\n2003/04:MJ433   yrkande   3  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:N345 yrkande 9 och 2003/04:N328 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   vill  peka  på  behovet  av   utbildning   inom\r\nfiskeribranschen.  Utbildningen  bör  motsvara  EU:s\r\nkrav,  och  det  är viktigt att fördjupade kunskaper\r\nför olika specialiseringar  inom  fiskenäringen  kan\r\nerbjudas. För att  EU-medel skall utgå krävs dock ca\r\n50  %  svensk  medfinansiering,  vilken  bör vara av\r\nstatlig  och  nationell  karaktär.  En  fisketeknisk\r\nyrkeshögskoleutbildning   bör   etableras  för   att\r\ntillgodose    näringens    behov    av   välutbildad\r\narbetskraft. Härigenom kan även det för  näringen så\r\nviktiga  forskningsarbetet  initieras  och  spridas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n36. Fritidsfiske och fisketurism (punkt 19)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders Johansson  (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation  36. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:MJ269  yrkande   2   och  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ18, 2003/04:MJ20 yrkande  8, 2003/04:MJ289\r\nyrkandena 1, 2 och 4 samt 2003/04:MJ458.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att fiskevattnet måste jämställas med andra\r\nproduktionsmedel när det gäller drift  och  skötsel.\r\nAnsvaret  för  nyttjandet av fisket och fiskevattnet\r\nskall ligga på dess  ägare  men inom ramen för lagar\r\noch  regler  som  förhindrar  rovdrift   och   annat\r\nmissbruk. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n37. Fritidsfiske och fisketurism (punkt 19)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   37.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ20 yrkande 8 och 2003/04:\r\nMJ289  yrkandena  1, 2 och 4 samt avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ269   yrkande    2,    2003/04:MJ18    och\r\n2003/04:MJ458.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt      min     mening     bör     vattenägarens\r\nredskapsanvändning     inte     detaljregleras    av\r\nFiskeriverket.  Det är sannolikt vattenägaren  själv\r\nsom har störst insikt  och  känner  mest  omsorg  om\r\nfisket  på  sitt vatten. För att fisket i Vänern och\r\nVättern skall kunna utvecklas och säkerställas i ett\r\nlångsiktigt   perspektiv   för   såväl   yrkesfiske,\r\nsportfiske som  turism  krävs  ytterligare åtgärder.\r\nDessa bör utformas med hänsyn till att naturresursen\r\nfisk bevaras och utvecklas. Skall Vänern och Vättern\r\nkunna  bli  en gemensam nationell  resurs  för  ökad\r\ninternationell  fisketurism  krävs gemensam regional\r\nsamverkan. Länsstyrelsen bör ha  en samordnande roll\r\nför kommuner, yrkesfiskare, sportfiskeföreningar och\r\nbåtföreningar   för   att,  inom  ramen   för   EU:s\r\nlandsbygdsutveckling,  åstadkomma   en  satsning  på\r\nutbyggnad av sådana anläggningar som  erfordras  för\r\nexempelvis   trollingfiskets   utveckling.   I   det\r\nsammanhanget spelar Fiskeriverket en viktig roll som\r\ncentral  myndighet.  Detta  bör  ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n38. Det fria handredskapsfisket (punkt 20)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 38. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19 yrkande 7 delvis.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörutsättningarna  för  överlåtelse  av  rätten till\r\nhandredskapsfiske till fiskevårdsområdesföreningar i\r\nde fall fiskevårdsområden bildas bör utredas  av  en\r\nparlamentarisk  kommitté.  Detta  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n39. Modell för finansiering av fiskevården\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders  Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   39.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotionerna  2002/03:MJ269  yrkandena  3  och  4  och\r\n2003/04:MJ14  yrkande  9  samt   avslår   motionerna\r\n2003/04:MJ19 yrkande 7 delvis, 2003/04:MJ20  yrkande\r\n10, 2003/04:MJ21 yrkande 11, 2003/04:\r\nMJ351 och 2003/04:MJ422.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  det  naturligt  att  de som drar nytta av\r\nfisket också betalar fiskevården,  vilket  lämpligen\r\nsker  genom  försäljning av fiskekort där en del  av\r\nintäkterna går  till beståndsvård. Ett alternativ är\r\nfritidsfiskarlicens    med   rätt   till   fiske   i\r\nspecificerade vatten medan beståndsvården i allmänna\r\nvatten skall betalas av skattemedel. En enhetlig men\r\nflexibel  modell för samtliga  Sveriges  fiskevatten\r\nbör eftersträvas.\r\n\r\nNågon allmän fiskevårdsavgift bör inte genomföras.\r\nFör  att  näringen   skall   kunna  utvecklas  måste\r\naktörerna   få  samma  förutsättningar   som   andra\r\nnäringar, och  priset  på  fisket  skall  göras  upp\r\nmellan konsumenter och producenter genom försäljning\r\nav  fiskekort eller genom andra avtal. Köparen skall\r\ninte  betala  en  del  av sitt pris till en fond som\r\nomfördelar        pengar        och       förskjuter\r\nkonkurrensförhållandet mellan olika producenter, och\r\nvissa  producenter  av fiske skall  inte  gynnas  på\r\nandras bekostnad.\r\nRegeringen  bör  återkomma   till   riksdagen  med\r\nförslag  om  fiskevårdsområden  i enlighet  med  det\r\nanförda. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n40. Modell för finansiering av fiskevården\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 40. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ19  yrkande 7 delvis och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ269  yrkandena   3   och  4,  2003/04:MJ14\r\nyrkande  9,  2003/04:MJ20 yrkande  10,  2003/04:MJ21\r\nyrkande 11, 2003/04:MJ351 och 2003/04:MJ422.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att den  särskilda  utredare  som  nämns  i\r\npropositionen  även bör få i uppdrag att lösa frågan\r\nom finansiering  av  fiskevården,  bl.a. genom någon\r\nform  av  avgiftssystem  förslagsvis  enligt   norsk\r\nmodell som innebär enkel betalning på postkontor med\r\nkvittot  som  bevis för erlagd avgift. Vi vill också\r\nframhålla  att  behovet   av  resursförstärkning  på\r\nfiskevårdens område är akut.  Utredningen bör därför\r\nbli  bredare och mer förutsättningslös  än  vad  som\r\nantyds  i  propositionen.  Detta  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n41. Modell för finansiering av fiskevården\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 41.  Därmed  bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ20  yrkande  10  och   avslår   motionerna\r\n2002/03:MJ269   yrkandena   3  och  4,  2003/04:MJ14\r\nyrkande   9,   2003/04:MJ19   yrkande    7   delvis,\r\n2003/04:MJ21     yrkande 11,    2003/04:MJ351    och\r\n2003/04:MJ422.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen av regeringen  aviserade  utredaren som skall få\r\nuppdraget att ge en samlad bild  av  olika  modeller\r\nför  finansieringen av den allmänna fiskevården  bör\r\näven utreda möjligheten att på försök inrätta lokala\r\nfiskevårdsområden  också  vid  kusterna och de stora\r\nsjöarna. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n42. Fiskevårdsområden (punkt 22)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders  Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 42. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ404   yrkandena   10  och 11  samt  avslår\r\nmotionerna  2002/03:MJ426  yrkande  8,  2003/04:MJ21\r\nyrkande 10, 2003/04:MJ289 yrkande  3,  2003/04:MJ352\r\noch 2003/04:MJ408 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  skall  vara  möjligt att  bilda\r\nfiskevårdsområden med skötselplaner  för  fiskare  i\r\nsödra  Östersjön  så  att  de  därigenom  kan överta\r\nfiskevården  och  fisket.  En  återgång  till  lokal\r\nfiskeförvaltning  är  enligt vår mening ett bra sätt\r\natt     förbättra    dagens    förhållanden,     och\r\nfiskevårdsområdena  bör  återges  rätten att upplåta\r\nfiske   till   allmänheten   genom  försäljning   av\r\nfiskekort.    Det    är   otillfredsställande    att\r\nvattenägare med lagens  hjälp  kan  tvingas in i ett\r\nviltvårdsområde  eller  vattenvårdsområde.  Eftersom\r\nsamverkan fungerar bäst om  den  är  frivilligt  bör\r\ntvånget att ingå i sådana områden upphöra. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n43. Fiskevårdsområden (punkt 22)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 43. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ21   yrkande   10  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ426  yrkande 8, 2003/04:MJ289  yrkande  3,\r\n2003/04:MJ352,  2003/04:MJ404  yrkandena  10  och 11\r\nsamt 2003/04:MJ408 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  det   fria  handredskapsfisket  bör\r\nbegränsas  så  att  det  blir   möjligt   att  bilda\r\nfiskevårdsområden även i områden som omfattas av det\r\nfria fisket. Det fria handredskapsfisket på enskilda\r\nvatten  är  ett kraftigt intrång i äganderätten  och\r\nkan därför inte  accepteras.  Det förstör till stora\r\ndelar     drivkraften     för     ett    långsiktigt\r\nfiskevårdsarbete på enskilda vatten,  och  det  fria\r\nhandredskapsfisket bör, som ett första steg, upphöra\r\npå  vatten där fiskevårdsområden inrättas. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n44. Miljögifter i fisk (punkt 23)\r\n\r\nav  Sven  Gunnar  Persson  (kd) och Jan Andersson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation 44. Därmed bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ21 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  är  dioxinfrågan  avgörande för\r\nfiskenäringens fortlevnad i Östersjön efter år 2006.\r\nEftersom  Sveriges  undantag  för  dioxingränser   i\r\nkonsumtionsfisk  gäller  t.o.m.  år  2006  är det av\r\nyttersta  vikt att dioxinfrågan sätts i fokus  under\r\nkommande år så att regeringen kan lägga fram förslag\r\ni frågan till år 2007. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n45. Förbättrade villkor för vattenbruket m.m.\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Lars  Lindblad (m), Bengt-Anders Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  45.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ14  yrkande   10   och  avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ426    yrkande    17    och   2003/04:MJ20\r\nyrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnledningen till att vattenbruket,  trots mycket god\r\ntillgång på vatten, är av liten omfattning är enligt\r\nvår  mening  till  stor  del  politiska  hinder  som\r\nsenfärdighet,    byråkrati   samt   motiverade   och\r\nomotiverade miljöhinder.  Det är därför positivt att\r\nregeringen  nu  föreslår  att   vattenbruket   skall\r\nintegreras  i  översiktsplaneringen.  Regeringen bör\r\nemellertid  återkomma till riksdagen med  förslag  i\r\nfrågan när utredningarna  är presenterade. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n46. Förbättrade villkor för vattenbruket m.m.\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  46.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ20  yrkande   12   och  avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ426  yrkande 17  och 2003/04:MJ14  yrkande\r\n10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  propositionen  gör  regeringen   bedömningen  att\r\nvattenbruket    bör    beaktas   i   det   kommunala\r\nplanarbetet. Det är enligt  min  mening  av vikt att\r\nonödig  byråkrati  och  otrygghet för näringsidkarna\r\ndärvid  undanröjs.  Detta bör  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n47. Tillstånd till vattenbruk m.m.\r\n(punkt 26)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  26\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  47.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ21 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNuvarande administrativa  styrmedel  för att försöka\r\nminska tillförseln av närsalt till sjöar och hav har\r\nvisat  sig  vara  trubbiga  instrument,  varför  nya\r\nmetoder  bör  övervägas. Det är därför positivt  att\r\ntillståndsgivning  för vattenbruk kommer att baseras\r\npå  utsläppsnivåer  i   stället   för   volym  fisk.\r\nRegeringens  planerade beredning av ett förslag  med\r\ndenna inriktning bör emellertid påskyndas. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n48. Forskning och utveckling på vattenbrukets\r\nområde (punkt 27)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  27\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   48.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ426 yrkande 18, 2003/04:\r\nMJ20 yrkande 11 och 2003/04:MJ408 yrkande 37.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOtillräckliga    kunskaper    om    sjukdomar    och\r\nfiskbestånd,  vare  sig  vilda  eller  odlade,   har\r\nmedfört  att  vattenbrukare  har nekats tillstånd på\r\nmotsägande  och  varierande grunder  med  omfattande\r\nkonsekvenser  för  den   enskilda  brukaren.  Bättre\r\nvetenskaplig grund för myndigheternas  beslut kräver\r\nmer   resurser   till   forskningen.  Dessutom   bör\r\nregeringen ge t.ex. SLU i  uppdrag  att  i samarbete\r\nmed   berörda   näringar   genomföra   forskning  om\r\nalternativ   till   utfodring   med   fiskmjöl  inom\r\nkyckling-   och   svinproduktion.   Detta  bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n49. Effekterna för småföretagare (punkt 29)\r\n\r\nav Lars Lindblad (m), Bengt-Anders  Johansson (m)\r\noch Jeppe Johnsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni  reservation 49. Därmed bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:MJ14 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening saknas i propositionen så gott som\r\nhelt  ett  företagsperspektiv och regeringens syn på\r\nföretagens villkor.  Företagen  betungas  i  dag  av\r\nkonkurrensnackdelar   i   form   av   reglerna   för\r\nfåmansbolag,  fastighetsskatten  och  de skatter som\r\nbelastar generationsväxlingar. Omfattande byråkrati,\r\ninte  minst  en  rigid  tillämpning  av miljöbalken,\r\nbrist på riskkapital i synnerhet i glesbygd  och den\r\nallmänna   ekonomiska  politiken  utgör  ytterligare\r\nbelastningar   för   fiskenäringen.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n50. Reformering av EU:s fiskeripolitik\r\n(punkt 30)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  30\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  50.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ411  yrkande   5   och  avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ315  yrkande 9, 2002/03:MJ426  yrkande  1,\r\n2002/03:MJ428 yrkande  29,  2003/04:MJ408  yrkandena\r\n18, 19, 21 och 25, 2003/04:MJ472 yrkandena 14 och 15\r\nsamt 2003/04:MJ473 yrkandena 1820.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReformeringen av EU:s fiskeripolitik bör syfta  till\r\nett  hållbart  nyttjande av haven, och bestånden bör\r\nförvaltas på en  nivå  som  bättre  motsvarar  deras\r\nnaturliga  utbredning. Det är inte relevant att ange\r\nfiskekapaciteten  i tonnage och maskinstyrka, och på\r\nsikt   bör   subventionerna    till    fiskenäringen\r\navvecklas.  Vidare  måste  EU  verka  för  regionala\r\nförvaltningar  i havsområden där sådana saknas,  och\r\nmiljöhänsyn måste  ingå  i  detta  arbete.  Effektiv\r\nförvaltning   och   hållbar  utveckling  skall  vara\r\nvägledande för EU:s internationella agerande och den\r\nvetenskapliga   rådgivningen   måste   följas.   All\r\ndumpning av fisk måste förbjudas och andra former av\r\nfiske än storskaligt fiske bör uppmuntras. Speciella\r\nkvoter    för    kustfisket    bör    införas    och\r\nkontrollverksamheten förstärkas. Fiskarena skall ges\r\nutbildning i marina ekosystem och bevarandeåtgärder.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n51. Reformering av EU:s fiskeripolitik\r\n(punkt 30)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  30\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  51.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ408 yrkandena 18, 19, 21 och 25 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ315  yrkande  9,  2002/03:MJ426\r\nyrkande  1,  2002/03:MJ428 yrkande 29, 2003/04:MJ411\r\nyrkande 5, 2003/04:MJ472  yrkandena  14  och 15 samt\r\n2003/04:MJ473 yrkandena 1820.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min  mening  bör  en  översyn göras av  EU:s\r\nfiskesubventioner   för   att  åstadkomma   en   mer\r\nändamålsenlig fiskepolitik  med syftet att uppnå ett\r\nlångsiktigt  hållbart  fiske. EU:s  fiskereform  bör\r\nkompletteras med tydliga  tidtabeller, aktionsplaner\r\noch  sanktionssystem  för att  minska  fiskeflottans\r\nkapacitet. Fleråriga förvaltningsplaner enligt FAO:s\r\nCode of Conduct for Responsibility bör utarbetas som\r\ngrund för all förvaltning,  och förvaltningsplanerna\r\nbör    utvecklas    mot    flerartsmodeller.    EU:s\r\nfiskepolitik bör innehålla en  etisk  dimension  och\r\nSverige måste verka för att fiskets konsekvenser för\r\nlokalbefolkningen  alltid  beaktas när EU förhandlar\r\nmed  andra  länder. Vidare skall  IBSFC  följa  ICES\r\nrekommendationer med hänsyn tagen till det beräknade\r\növerfisket eller  tjuvfisket. Sverige bör bilateralt\r\noch multilateralt aktivt  verka  för  inrättandet av\r\nfler  check-points,  och  regeringen  bör snarast  i\r\ntilläggsbudgeten   för   år   2004  återkomma   till\r\nriksdagen med förslag om hur en  sådan skärpning kan\r\nutformas  och  med  beräkning av de kostnader  detta\r\ninnebär. Vidare bör regeringen  kräva  att ländernas\r\nfiskeflottor    inte    är   överdimensionerade    i\r\nförhållande till fastställda  fiskekvoter. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n52. Reformering av EU:s fiskeripolitik\r\n(punkt 30)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  30\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni reservation  52.  Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:MJ473 yrkandena  1820 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ315  yrkande 9, 2002/03:MJ426  yrkande  1,\r\n2002/03:\r\nMJ428 yrkande 29, 2003/04:MJ408 yrkandena 18, 19, 21\r\noch 25, 2003/04:\r\nMJ411 yrkande 5  samt 2003/04:MJ472 yrkandena 14 och\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt långsiktigt säkerställande  av fiskbestånden och\r\nett  hållbart fiske kräver bindande  internationella\r\növerenskommelser och ökat internationellt samarbete.\r\nMan måste  arbeta med långsiktiga förvaltningsplaner\r\nsom  säkrar  beståndens   fortlevnad  samtidigt  som\r\nfisket  med anslutande näringar  ges  möjlighet  att\r\nutveckla  sin  verksamhet.  Åtgärder som syftar till\r\natt förhindra oregistrerat fiske,  s.k.  svartfiske,\r\nbör stimuleras. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n53. Fiske av s.k. spökgarn (punkt 33)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  33\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   53.   Därmed  bifaller   riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ426 yrkande 6 och 2003/04:\r\nMJ408 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörlorade fiskegarn, s.k.  spökgarn,  fortsätter att\r\nfiska  under  lång  tid.  Beräkningar har visat  att\r\ngarnen fångar lika mycket fisk  som  den  fångst som\r\nlandas. Detta är ett stort problem som måste  lösas.\r\nJag anser därför att fiskare skall ha möjlighet  att\r\nfiska  upp  dessa garn mot statlig ersättning. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n54. Dumpat militärt material (punkt 34)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  34\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs\r\ni   reservation   54.   Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ426 yrkande 14 och 2003/04:\r\nMJ408 yrkande 32.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDumpade farliga ämnen, t.ex. senapsgas,  i behållare\r\nsom sakta fräts sönder följer med fångsten vid fiske\r\noch  utgör  en  stor hälsorisk för fiskare. Särskilt\r\nstort är detta problem  i  södra Östersjön, men även\r\nSkagerrak  är  drabbat. Regeringen  hävdar  att  den\r\nstatliga ersättningen  täcker nästan all kostnad för\r\nsanering av senapsgas och  hänvisar till att olyckor\r\nmed   kemiska   stridsmedel  är  mycket   sällsynta.\r\nFiskarna  anser  emellertid   inte  att  skyddet  är\r\nfullgott, varför nya diskussioner bör tas upp mellan\r\nfiskarna  och  staten. Yrkesfiskarna  anser  att  de\r\nockså skall kunna  erhålla  ersättning  för förlorad\r\nfångst   samt   skador  på  fiskeredskap  och  annan\r\nmateriel. Mot denna bakgrund bör en översyn göras av\r\nskyddet  för  fiskare   vid   olyckor   med  kemiska\r\nstridsmedel.   Det   är  angeläget  att  de  svenska\r\nyrkesfiskarna får ersättning  för  de  kostnader som\r\nkan uppstå i samband med olyckor med farliga  ämnen.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande.  I  rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nFörvaltningsformer (mp)\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nI februari 2003 lade Fiskeriverket  fram ett förslag\r\nom  att  flytta  ut  trålgränsen  längs  västkusten.\r\nBakgrunden var den mycket allvarliga situationen för\r\nflertalet    bottenfiskbestånd   i   Skagerrak   och\r\nKattegatt. Trots att förslaget remissbehandlades och\r\ntogs upp vid en  serie  möten mellan företrädare för\r\nmyndigheten och näringen  klagade  Svenska  Fiskares\r\nRiksförbund (SFR) senare över att de inte fått  vara\r\nmed  tillräckligt  i  diskussionerna.  SFR  ogillade\r\nförslaget  och  bedrev en kampanj mot Fiskeriverkets\r\nbeslut.  Man  uppmanade   fiskare   att  vägra  allt\r\nsamarbete  med  Fiskeriverket,  t.  ex.  fick   inte\r\npersonal  från  Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium\r\nfölja med fiskebåtar  för att undersöka fångst eller\r\npröva ut mer selektiva redskap för fiske. SFR krävde\r\natt   få   ökat   inflytande    i    den    framtida\r\nbeslutsprocessen.  Som  resultat  har  Fiskeriverket\r\ninrättat  ett  antal  diskussionsgrupper  med  bl.a.\r\nföreträdare   för  verket,  SFR  och  bl.a.  berörda\r\nfiskare.  Enligt   vad  Miljöpartiet  de  gröna  har\r\ninhämtat ingår i grupperna  inte  några  företrädare\r\nför    miljöorganisationer   eller   andra   berörda\r\nintressen.\r\n\r\nJag vill  påpeka  att  detta är ett uttryck för de\r\nproblem   som  regeringens  förslag   om   mål   och\r\ninriktning   för   kustfisket   tar  sikte  på.  Där\r\nframhålls  bl.a.  att  inte  endast fiskerinäringens\r\nutan även miljöorganisationernas  och  andra berörda\r\nintressenters    inflytande    och    ställning    i\r\nförvaltningen av fiskresurserna skall stärkas.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen   (Jordbruksdepartementet)   föreslår   i\r\nproposition  2003/04:51  att riksdagen godkänner vad\r\nregeringen föreslår om mål  och  inriktning  för  en\r\nnationell politik för kust- och insjöfisket samt för\r\nvattenbruket (avsnitt 3.2).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:MJ13 av Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  vikten   av\r\nytterligare forskning på flod- och signalkräfta.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nutveckla kräftodlingen i Sverige.\r\n\r\n2003/04:MJ14 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:51.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen   med   förslag   om   tillträdet   till\r\nfiskeresursen för olika grupper.\r\n\r\n3. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer till\r\nriksdagen   med  förslag  om  lokal  och  regional\r\nsamförvaltning.\r\n\r\n4. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer till\r\nriksdagen med förslag om fördelning  av  kvoterade\r\nfiskebestånd.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om skyddsjakt på säl\r\noch skarv.\r\n\r\n6.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  till\r\nriksdagen  med förslag till hur redskapsanvändning\r\nskall anpassas efter rådande beståndssituation.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om utsättning av fisk\r\nvid s.k. put and take fiske.\r\n\r\n8.  Riksdagen beslutar att återföra fiskerätten till\r\nägarna  i de stora insjöarna och i södra Östersjön\r\nom de bildar  fiskevårdsområden i enlighet med vad\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om finansiering av\r\nfiskevården.\r\n\r\n10. Riksdagen begär  att  regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag om  förbättrade  villkor för\r\nvattenbruket.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  förbättrade\r\nvillkor för fiskeföretagen.\r\n\r\n2003/04:MJ15 av Göran Persson i Simrishamn och\r\nKrister Örnfjäder (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt den odling  och  utsättning av eftertraktad fisk\r\nsom   i   dag   är   tillåten    i    Sverige   även\r\nfortsättningsvis får utföras i samma omfattning.\r\n\r\n2003/04:MJ16 av Christer Skoog m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  långsiktig\r\nfiskeforskning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  licens  för\r\ndeltidsfiskare.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nförvaltningsområden.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre\r\nkonsumentupplysning.\r\n\r\n2003/04:MJ17 av Åsa Torstensson och Agne Hansson\r\n(c):\r\n\r\n1.   Riksdagen  beslutar   att   avslå   proposition\r\n2003/04:51.\r\n\r\n2.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nkonkreta förslag till åtgärder i linje med vad som\r\ni  motionen anförs  och  som  långsiktigt  stärker\r\nyrkesfiskets   utveckling   och   uppfyller  de  i\r\nproposition   2003/04:51   uppställda  långsiktiga\r\nmålen för kust- och insjöfisket samt vattenbruk.\r\n\r\n2003/04:MJ18 av Michael Hagberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om kustnära  fiske  samt\r\nfisketurism.\r\n\r\n2003/04:MJ19 av Sverker Thorén m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att begränsningar\r\nav  tillträdet  till  fiskeresursen  aktivt  skall\r\nanvändas  som  ett  förvaltningsinstrument för att\r\nåstadkomma god fiskevård.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att åtgärder\r\navseende tillträdet till fiskeresursen  i  så  hög\r\nutsträckning som möjligt bör ske i kombination med\r\nlokal eller regional samförvaltning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nsamförvaltningsprojekt.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om prov med kvoterade\r\nfördelningsmodeller.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett uppdrag till\r\nFiskeriverket  angående  prov  med fredade områden\r\nvars     storlek     varierar     i    takt    med\r\nbeståndsvariationen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om fiske med nät av\r\nicke yrkesfiskare i vattenområden  grundare än tre\r\nmeter på västkusten.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att tillsätta en\r\nparlamentarisk  kommitté  med  uppdrag  att  finna\r\nmöjligheter     att    överlåta    rätten     till\r\nhandredskapsfiske till fiskevårdsområdesföreningar\r\ni de fall fiskevårdsområden  bildas  samt att lösa\r\nfrågan om finansiering av fiskevården.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  åtgärder  för\r\nförbättrad fiskerikontroll.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att den lokala\r\nkunskapen hos fiskare och andra intressenter måste\r\ntas till vara vid kunskapsinsamling.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att ett uppdrag\r\nges  att  utarbeta   en  strategi  för  fisk-  och\r\nfiskeforskning.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om forsknings-  och\r\nmyndighetsnärvaro    vid   Östersjöns   viktigaste\r\nfiskeområden.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en nationell  och\r\neuropeisk marin strategi.\r\n\r\n2003/04:MJ20 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill  riksdagen   med  konkreta  förslag  inom  de\r\nområden som propositionen berör.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att trålgränsen\r\nbör fastställas i  samråd  med  fiskenäringen  och\r\nanpassas  efter  säkerhetsaspekter och en gemensam\r\nbedömning  av  tillgång   till  fiskeresurser  och\r\nmöjligheterna till kräftfiske.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att också pröva\r\nmöjligheten att begränsa det kustnära fisket genom\r\nantalet  fiskedagar  i  stället  för  att  fördela\r\nkvoter och ransoner.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge\r\nfiskerinäringen  faktiskt  inflytande över  kvoter\r\noch ransoner genom regional och lokal förvaltning.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om förvaltning av\r\nskarv- och sälbestånden.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder för\r\nvandringsfisk.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om en analys av vad\r\nsom   orsakat   minskningen   av   de  kustlevande\r\nfiskarterna i Kalmarsundsregionen.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att vattenägarens\r\nredskapsanvändning  inte   bör  detaljregleras  av\r\nFiskeriverket.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att vattenägarens\r\nfiske,  såvida   det  ej  ingår  i  propositionens\r\ndefinitionen   av   kust-    och   insjöfiske,   i\r\nnormalfallet bör vara tillåtet i fredade områden.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda\r\nmöjligheten   att   på   försök   inrätta   lokala\r\nfiskevårdsområden  även  vid kusterna och de stora\r\nsjöarna.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om användning av\r\nfiskmjöl.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  beakta\r\nvattenbruket i det kommunala planarbetet.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utsättning  av\r\nodlad fisk för sportfiske.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nutbildning inom fiskeribranschen.\r\n\r\n2003/04:MJ21 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  avslår  propositionen och tillkännager\r\nför  regeringen  som sin  mening  vad  i  motionen\r\nanförs om en ny politik  för  kust- och insjöfiske\r\nsamt vattenbruk.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  de\r\nföreslagna  försöken   med   samförvaltning  skall\r\ninnebära att reellt inflytande  ges åt de ingående\r\nparterna.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen anförs om att försöken\r\nmed  samförvaltning vad  gäller  fiskbestånd  sker\r\nutifrån beståndens aktuella utbredningsområden.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om att ej införa\r\nett system med individuellt överförbara kvoter.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att prioritera\r\natt redskapen utvecklas i syfte att åstadkomma ett\r\nmer selektivt fiske.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nersättningar  till   berörda   näringsidkare   vid\r\ntemporära fiskestopp måste utbetalas skyndsamt.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  att  bredda\r\nsynen  på  behovet  av  ökad  forskning  till  att\r\nomfatta  all marin och limnologisk forskning, inte\r\nendast forskning om fiskbestånd.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  de\r\ninskränkningar  av  äganderätten  som  regeringens\r\nbedömningar kan ge upphov till noga bör  vägas mot\r\neffekten av föreslagen åtgärd.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att i det fall\r\nintrång  sker  i  det enskilda  ägandet  ekonomisk\r\nkompensation skall utgå.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om att det  fria\r\nhandredskapsfisket skall begränsas så att det även\r\nblir möjligt  att  bilda  fiskevårdsområden  i  de\r\nområden som omfattas av det fria fisket.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nfiskevården  skall   finansieras  inom  ramen  för\r\nstatens budget och med hjälp av möjliga EU-medel.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om hur avgörande\r\ndioxinfrågan  för Östersjöfisk är för att näringen\r\nskall kunna fortleva i området efter 2006.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\ntillståndsgivning för vattenbruk  skall baseras på\r\nutsläppsnivåer.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n\r\n2002/03:MJ201 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att ensidigt  svenskt stopp\r\nför torskfiske 2003 inte bör införas.\r\n\r\n2002/03:MJ202 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att inte införa\r\nförbud  för  svenskt  torskfiske  i Östersjön  och\r\nVästerhavet.\r\n\r\n2002/03:MJ203 av Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att det inte bör\r\ninföras ett ensidigt svenskt torskfiskestopp.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  utbytet av\r\ntorsk med de berörda länderna upphör.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att antalet båtar\r\nfrån  tredje  land  som tillåts fiska  på  svenskt\r\nvatten kraftigt bör reduceras.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\növervakning av fisket i de aktuella områdena.\r\n\r\n2002/03:MJ238 av Agne Hansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs  om fortsatt torskfiske i\r\nÖstersjön.\r\n\r\n2002/03:MJ257 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  avvisa  förslaget  att\r\ninföra ett ensidigt svenskt förbud av torskfiske.\r\n\r\n2002/03:MJ269 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vattenägarnas\r\nansvar för nyttjandet av fisket och fiskevattnen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  en  allmän\r\nfiskevårdsavgift inte bör införas.\r\n\r\n4.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  som  gör  det  möjligt  att  sälja lokala\r\nfiskekort    där    det    i   dag   råder   fritt\r\nhandredskapsfiske.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om begränsning av\r\ntorskfisket.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om utsättning av ål.\r\n\r\n2002/03:MJ282 av Kent Olsson och Inger René (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  avslå\r\nförslaget om ett ensidigt svenskt torskfiskestopp.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökad forskning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ersättning  för\r\ntorskfiskestopp om detta införs.\r\n\r\n2002/03:MJ300 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att inte införa\r\nett ensidigt svenskt torskfiskestopp.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  alternativa\r\nåtgärder för ett långsiktigt hållbart torskfiske.\r\n\r\n2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en sänkning  av\r\nfiskekvoterna.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en genomgripande\r\nreform av EU:s gemensamma fiskepolitik.\r\n\r\n2002/03:MJ320 av Erling Bager och Lars Tysklind\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  ett ensidigt svenskt\r\ntorskfiskestopp ej bör införas.\r\n\r\n2002/03:MJ325 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om åtgärder  för  att  rädda\r\nvildlaxbeståndet  i  älvarna  och  få ett slut på de\r\nårligen  återkommande  laxfiskediskussionerna  längs\r\nNorrlandskusten.\r\n\r\n2002/03:MJ328 av Lars Gustafsson och Rosita\r\nRunegrund (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om torskfisket i Kattegatt och\r\nÖstersjön.\r\n\r\n2002/03:MJ342 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  ett  ensidigt  svenskt\r\ntorskfiskestopp.\r\n\r\n2002/03:MJ359 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om torskfiskets  fortlevnad  i\r\nSverige.\r\n\r\n2002/03:MJ361 av Rosita Runegrund (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att säkra ett långsiktigt\r\noch hållbart fiske.\r\n\r\n2002/03:MJ395 av Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att inte genomföra svenskt\r\ntotalstopp av torskfiske 2003.\r\n\r\n2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om tillgång till\r\nfiskevatten.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  torskfisket  i\r\nÖstersjön.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  ökade  och\r\neffektivare   kontroller    av    att   tilldelade\r\nfiskekvoter inte överträds.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om fiske av spökgarn.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om möjlighet till\r\nfiskevårdsområden   samt   områden    med    fritt\r\nhandredskapsfiske.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  ny granskning av\r\nskyddet  för  fiskare  vid  olyckor  med   kemiska\r\nstridsmedel.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  planering  för\r\nvattenbruk.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  myndigheters\r\nhantering av vattenbruksärenden.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att inom EU höja\r\nminimimåttet för  den  torsk  som  får fångas till\r\nminst 40 cm.\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det offentliga\r\nstödet  bör  inriktas  på  stöd  och  åtgärder som\r\nfrämjar     det     småskaliga     fisket     samt\r\nbranschgemensamma    åtgärder    som   utbildning,\r\nredskapsutveckling och marknadsföring.\r\n\r\n29.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att komplettera\r\nEU:s   fiskereform    med   tydliga   tidtabeller,\r\naktionsplaner samt sanktionssystem  för att minska\r\nfiskeflottans kapacitet.\r\n\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om fiske i Östersjön.\r\n\r\n\r\n2002/03:MJ440 av Lennart Beijer (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att ett ensidigt\r\nsvenskt  torskfiskestopp   inte  skall  genomföras\r\nförrän alla alternativa åtgärder  har  prövats och\r\nreglerna  för ekonomisk kompensation till  berörda\r\ndelar av fiskenäringen har redovisats.\r\n\r\n2. Riksdagen  begär att regeringen får i uppdrag att\r\nvidta  åtgärder  för  att  säkra  ett  långsiktigt\r\nhållbart torskfiske i Östersjön.\r\n\r\n2002/03:MJ448 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om inplantering av kräftor i\r\nGästrikland.\r\n\r\n2002/03:MJ482 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om   ändrade   regler  för\r\nströmmings-   och   sillfisket   i   Östersjön   och\r\nBottenhavet.\r\n\r\n2002/03:MJ483 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om uppskattningsprov för\r\natt fastställa  fiskbeståndens storlek i Bottenhavet\r\noch Bottenviken.\r\n\r\n2002/03:MJ484 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om handel med fisketonnage\r\noch  de  risker  systemet   har  för  Östersjö-  och\r\nBottenhavsfisket.\r\n\r\n2002/03:MJ486 av Christer Skoog m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   den    svenska\r\nfiskerinäringen.\r\n\r\n2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Östersjön  bör\r\nomfattas  av  samma regler för drivgarn som övriga\r\nvatten inom EU.\r\n\r\n2002/03:MJ493 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om statens moraliska\r\noch   ekonomiska    ansvar    gentemot    enskilda\r\nyrkesfiskare  i  samband med ändrade miljömål  och\r\ndirektiv som den enskilde drabbas av.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om överläggningar med\r\nanledning  av förslag om ensidigt torskfiskestopp,\r\ninnan riksdagen hanterar förslaget.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   svensk\r\nmedfinansiering av nationell yrkesfiskeutbildning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  anslag  till\r\nforskning och utveckling av fångstmetoder.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  teknik-  och\r\nkulturinvesteringar.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige  skall\r\nupphöra  med  fiske  på blandade bestånd av lax på\r\ntillväxtområdena i Östersjön  och i stället flytta\r\nden svenska laxkvoten så att ett  selektivt  fiske\r\nefter odlad lax kan ske.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en  satsning  på\r\nutbildning och  kompetenshöjning  inom den svenska\r\nfiskerinäringen.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n\r\n2003/04:MJ203 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  äganderätter   för\r\nfiskevatten med tilldelade kvoter  för  fiskare  och\r\ntrålfiskföretag.\r\n\r\n2003/04:MJ211 av Nils Fredrik Aurelius och Jeppe\r\nJohnsson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  skyddsjakten\r\npå storskarv bör utvidgas.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att allmän jakttid\r\npå storskarv bör återinföras.\r\n\r\n2003/04:MJ226 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  åtgärder för att rädda\r\nvildlaxbeståndet i älvarna och  få  ett  slut  på de\r\nårligen  återkommande  laxfiskediskussionerna  längs\r\nNorrlandskusten.\r\n\r\n2003/04:MJ237 av Rolf Olsson (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en utredning till stöd  för\r\nmusselodlingen i Bohuslän.\r\n\r\n2003/04:MJ245 av Hans Stenberg och Göran Norlander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att storskarven bör strykas\r\nfrån EU:s lista över hotade fågelarter.\r\n\r\n2003/04:MJ255 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar att tillåta allmän jakt på skarv\r\ni Stockholms  skärgård i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n2003/04:MJ269 av Inger René och Kent Olsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om svensk fiskepolitik.\r\n\r\n2003/04:MJ289 av Holger Gustafsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  ytterligare\r\nåtgärder i  syfte  att  utveckla  och  säkerställa\r\nfisket  i Vänern och Vättern för såväl yrkesfiske,\r\nsportfiske    som   turism   i   ett   långsiktigt\r\nperspektiv.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att Vänern och\r\nVättern skall utvecklas till en gemensam nationell\r\nresurs  för ökad internationell  fisketurism  till\r\nSverige.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nutvärdering av hittills gjorda fiskevårdsåtgärder.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att länsstyrelsen\r\nintar   en  samordnande  roll   mellan   kommuner,\r\nyrkesfiskare,       sportfiskeföreningar       och\r\nbåtföreningar för att åstadkomma en satsning, inom\r\nramen  för EU:s landsbygdsutveckling, på utbyggnad\r\nav   sådana   anläggningar   som   erfordras   för\r\nexempelvis trollingfiskets utveckling.\r\n\r\n2003/04:MJ294 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om jakt på säl.\r\n\r\n2003/04:MJ313 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att tillåta skyddsjakt  på\r\ngråsäl  från  båt  och  under  samma  tid som jakten\r\nbedrivs i Finland.\r\n\r\n2003/04:MJ318 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  allmän  jakt på\r\nskarv.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skyddsåtgärder  på\r\nskarv.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utveckling  av\r\nfiskeredskap.\r\n\r\n2003/04:MJ322 av Christer Skoog m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   att    inrätta\r\nförvaltningsområden som ett led i arbetet att trygga\r\nett livskraftigt svenskt fiske.\r\n\r\n2003/04:MJ327 av Lars Tysklind och Erling Bager\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  utflyttade  trålgränser på\r\nvästkusten.\r\n\r\n2003/04:MJ329 av Marita Aronson och Lars Tysklind\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att utreda Fiskeriverkets\r\ndubbla roller.\r\n\r\n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att\r\nsäkerställa fiskbestånden i Östersjön.\r\n\r\n2003/04:MJ351 av Hans Unander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att fiskevårdsavgift läggs\r\npå fiskeredskap.\r\n\r\n2003/04:MJ352 av Per-Olof Svensson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om  att statens vatten ovan\r\nodlingsgränsen som är delade med  privat  ägande bör\r\nkunna ingå i fiskevårdsområden.\r\n\r\n2003/04:MJ354 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utveckla metoderna  för\r\nsäljakten.\r\n\r\n2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  möjlighet  att\r\nbilda  fiskevårdsområden   med  skötselplaner  för\r\nfiskare  i södra Östersjön och  att  de  därigenom\r\növertar fiskevården och fisket.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om tvånget att ingå i\r\nfiskevårds- och viltvårdsområden.\r\n\r\n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  ett hållbart\r\nfiske.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att IBSFC skall\r\nfölja ICES rekommendationer, med hänsyn tagen till\r\ndet beräknade överfisket/tjuvfisket.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om åtgärder från\r\nSveriges sida för att rädda hotade fiskbestånd.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en översyn av EU:s\r\nfiskesubventioner  i syfte att göra fiskepolitiken\r\nmer ändamålsenlig för  att  uppnå  ett långsiktigt\r\nhållbart fiske.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en formaliserad\r\nsamverkan kring svensk fiskepolitik.\r\n\r\n24. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer med\r\nförslag    till    lagstiftning    som   möjliggör\r\ninrättandet av lokala fiskevårdsområden  vid vissa\r\nområden längs kusterna och de stora insjöarna.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om   ökad\r\ntillgänglighet  till Nordsjön och Västerhavet  för\r\nsvenska fiskare.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en reglering  av\r\nskarv- och sälbeståndet.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om spökgarn.\r\n\r\n32.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om ny granskning av\r\nskyddet  för  fiskare  vid  olyckor   med  kemiska\r\nstridsmedel.\r\n\r\n33.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nfisketeknisk yrkeshögskola.\r\n\r\n35.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om forskningen om\r\nfisksjukdomar.\r\n\r\n37. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  myndigheters\r\nhantering av vattenbruksärenden.\r\n\r\n2003/04:MJ411 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om en reformering\r\nav fiskepolitiken  för  ett  hållbart nyttjande av\r\nhaven.\r\n\r\n2003/04:MJ418 av Catharina Bråkenhielm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att Fiskeriverket  bör  få\r\nmöjlighet  att ge riktade licenser för viss art även\r\ntill dem som har hel- eller deltidsjobb i land.\r\n\r\n2003/04:MJ422 av Åsa Domeij och Ingegerd Saarinen\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs om vilka aspekter som bör\r\nbeaktas om en fiskevårdsfond inrättas.\r\n\r\n2003/04:MJ433 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ensidiga beslut\r\noch krav på internationella överenskommelser.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att etablera ett\r\nsamrådsorgan för  Fiskeriverket, fiskenäringen och\r\nforskarna.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   svensk\r\nmedfinansiering            av            nationell\r\nyrkesfiskarutbildning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  anslag  till\r\nforskning och utveckling av  fångstmetoder och nya\r\nprodukter.\r\n\r\n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att regeringen  skall  verka för att skydda\r\nhavsområden så att de kan fredas för fisket.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att regeringen  skall verka på lämplig nivå\r\nför  åtgärder för att bättre  förvalta  den  vilda\r\nlaxen  och minska laxfiskets negativa konsekvenser\r\nför andra arter.\r\n\r\n2003/04:MJ447 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   att  skarvbeståndet  bör  regleras  genom\r\ntraditionell  viltförvaltning  utifrån  jaktetiska\r\nprinciper  och med tydliga regler i form av  tider\r\noch andra villkor.\r\n\r\n2003/04:MJ457 av Michael Hagberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen   anförs   om   förändring  av\r\nfiskeriförordningen (SFS 1994:1716) avseende krav om\r\nfettfeneklippning av lax och öring.\r\n\r\n2003/04:MJ458 av Michael Hagberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om bevarandet av  det kustnära\r\nkräftfisket.\r\n\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  fortsatt\r\nreformering av EU:s fiskepolitik.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  principen  att\r\nsätta    fiskekvoterna    efter    Internationella\r\nhavsforskningsrådets (ICS) rekommendationer.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skärpt kontroll av\r\nefterlevnad av fiskekvoter och fångstmetoder.\r\n\r\n2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att det krävs\r\nbindande internationella överenskommelser och ökat\r\ninternationellt   samarbete  för  att  långsiktigt\r\nsäkra fiskbestånden och ett hållbart fiske.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att man måste\r\narbeta   med  långsiktiga  förvaltningsplaner   av\r\nfiskbestånden  som  säkrar  beståndens  fortlevnad\r\nsamtidigt  som fisket med anslutande näringar  ges\r\nmöjlighet att utveckla sin verksamhet.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  stimulera\r\nåtgärder    som   syftar   till   att    förhindra\r\noregistrerat fiske (svartfiske).\r\n\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en satsning  på\r\nutbildning och kompetenshöjning  inom  den svenska\r\nfiskerinäringen.\r\n\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att Sverige skall\r\nupphöra med fiske på blandade bestånd  av  lax  på\r\ntillväxtområdena  i Östersjön och i stället flytta\r\nden svenska laxkvoten  så  att ett selektivt fiske\r\nefter odlad lax kan ske.\r\n\r\n2003/04:N338 av Rosita Runegrund och Sven Brus (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett formaliserat\r\nsamarbete mellan fiske och forskning.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål och inriktning för en nationell politik för kust- och insjöfisket samt för fritidsfisket och vattenbruket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:51 och avslår motionerna 2003/04:MJ14 yrkande 1, 2003/04:MJ17 yrkande 1 och 2003/04:MJ21 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "667FF03D-F959-49BB-9E50-0C906C356B18",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "217",
                    "39",
                    "18",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/667FF03D-F959-49BB-9E50-0C906C356B18",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Åtgärder för en långsiktigt positiv utveckling av yrkesfisket m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 28, 2002/03:MJ493 yrkande 1, 2003/04:MJ17 yrkande 2, 2003/04:MJ19 yrkande 12 och 2003/04:MJ20 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "E441FFE9-8044-403B-B93A-80B5D8BE316B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "37",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "194",
                    "26",
                    "55",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E441FFE9-8044-403B-B93A-80B5D8BE316B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ett långsiktigt hållbart fiske",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ315 yrkande 5, 2003/04:MJ334 yrkande 10 och 2003/04:MJ408 yrkande 17 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Tillträdet till fiskresurserna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ484, 2003/04:MJ14 yrkandena 2, 4 och 8, 2003/04:MJ16 yrkande 2, 2003/04:MJ19 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ20 yrkande 2, 2003/04:MJ203, 2003/04:MJ327 och 2003/04:MJ418.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Äganderätten till fiskevattnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ21 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Samförvaltning på fiskets område",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ14 yrkande 3, 2003/04:MJ16 yrkande 3, 2003/04:MJ19 yrkande 3, 2003/04:MJ20 yrkande 4, 2003/04:MJ21 yrkandena 2 och 3, 2003/04:MJ269, 2003/04:MJ322, 2003/04:MJ408 yrkande 23 och 2003/04:MJ433 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Fördelning av fiskeresursen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ19 yrkande 4, 2003/04:MJ20 yrkande 3 och 2003/04:MJ21 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ14 yrkande 6, 2003/04:MJ19 yrkandena 5 och 6, 2003/04:MJ21 yrkandena 5 och 6, 2003/04:MJ408 yrkande 17 i denna del och 2003/04:MJ434 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Vattenägarens fiskerätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ20 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "23",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "68CCEE74-C3A4-48A7-BA62-3FF9C44FAA87",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 23 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "231",
                    "44",
                    "0",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/68CCEE74-C3A4-48A7-BA62-3FF9C44FAA87",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Fiskerikontroll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ19 yrkande 8 och 2003/04:MJ472 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Forskning och utveckling på fiskets område",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ282 yrkande 2, 2002/03:MJ483, 2002/03:MJ493 yrkande 4, 2003/04:MJ13 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ16 yrkande 1, 2003/04:MJ19 yrkandena 9-11, 2003/04:MJ21 yrkande 7, 2003/04:MJ408 yrkande 35, 2003/04:MJ433 yrkande 4 och 2003/04:N338 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Åtgärder för vandringsfisk m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ20 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Inplantering av kräftor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ448.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Utsättning av fisk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ269 yrkande 8, 2003/04:MJ14 yrkande 7, 2003/04:MJ15 och 2003/04:MJ20 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Åtgärder för laxbeståndet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ325, 2002/03:MJ489 yrkande 12, 2002/03:N302 yrkande 11, 2003/04:MJ226, 2003/04:MJ434 yrkande 9, 2003/04:MJ457 och 2003/04:N335 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Skyddsjakt på säl",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ14 yrkande 5 i denna del, 2003/04:MJ20 yrkande 5 i denna del, 2003/04:MJ294 yrkande 1, 2003/04:MJ313, 2003/04:MJ354 och 2003/04:MJ408 yrkande 26 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Skyddsjakt på skarv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ14 yrkande 5 i denna del, 2003/04:MJ20 yrkande 5 i denna del, 2003/04:MJ211 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ245, 2003/04:MJ255, 2003/04:MJ318 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ408 yrkande 26 i denna del och 2003/04:MJ447 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Utbildning på fiskets område",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 3, 2002/03:N345 yrkande 9, 2003/04:MJ20 yrkande 14, 2003/04:MJ408 yrkande 33, 2003/04:MJ433 yrkande 3 och 2003/04:N328 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Fritidsfiske och fisketurism",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ269 yrkande 2, 2003/04:MJ18, 2003/04:MJ20 yrkande 8, 2003/04:MJ289 yrkandena 1, 2 och 4 och 2003/04:MJ458.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Det fria handredskapsfisket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ19 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "38",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "42D47B1A-8921-4546-947F-802F0E626540",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 38 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "237",
                    "37",
                    "0",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/42D47B1A-8921-4546-947F-802F0E626540",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Modell för finansiering av fiskevården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ269 yrkandena 3 och 4, 2003/04:MJ14 yrkande 9, 2003/04:MJ19 yrkande 7 i denna del, 2003/04:MJ20 yrkande 10, 2003/04:MJ21 yrkande 11, 2003/04:MJ351 och 2003/04:MJ422.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Fiskevårdsområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ426 yrkande 8, 2003/04:MJ21 yrkande 10, 2003/04:MJ289 yrkande 3, 2003/04:MJ352, 2003/04:MJ404 yrkandena 10 och 11 och 2003/04:MJ408 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Miljögifter i fisk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ21 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Utredning om musselodlingen i Bohuslän",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ237.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Förbättrade villkor för vattenbruket m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ426 yrkande 17, 2003/04:MJ14 yrkande 10 och 2003/04:MJ20 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Tillstånd till vattenbruk m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ21 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Forskning och utveckling på vattenbrukets område",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ426 yrkande 18, 2003/04:MJ20 yrkande 11 och 2003/04:MJ408 yrkande 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Konsumentperspektivet i fisket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ493 yrkande 5 och 2003/04:MJ16 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Effekterna för småföretagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ14 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Reformering av EU:s fiskeripolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ315 yrkande 9, 2002/03:MJ426 yrkande 1, 2002/03:MJ428 yrkande 29, 2003/04:MJ408 yrkandena 18, 19, 21 och 25, 2003/04:MJ411 yrkande 5, 2003/04:MJ472 yrkandena 14 och 15 och 2003/04:MJ473 yrkandena 18-20.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "50",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "58C02DD4-7B58-4045-A064-8AE5268F406A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 50 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "25",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "1",
                    "10",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "197",
                    "25",
                    "53",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/58C02DD4-7B58-4045-A064-8AE5268F406A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Långsiktigt hållbart torskfiske",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ203 yrkandena 2-4, 2002/03:MJ269 yrkande 6 i denna del, 2002/03:MJ300 yrkande 2, 2002/03:MJ359, 2002/03:MJ361, 2002/03:MJ426 yrkandena 3 i denna del och 4, 2002/03:MJ428 yrkande 27, 2002/03:MJ432 yrkande 8, 2002/03:MJ440 yrkande 2, 2002/03:MJ486 och 2003/04:MJ433 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Ensidigt svenskt torskfiskestopp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ201, 2002/03:MJ202 yrkande 2, 2002/03:MJ203 yrkande 1, 2002/03:MJ238, 2002/03:MJ257, 2002/03:MJ269 yrkande 6 i denna del, 2002/03:MJ282 yrkandena 1 och 3, 2002/03:MJ300 yrkande 1, 2002/03:MJ320, 2002/03:MJ328, 2002/03:MJ342, 2002/03:MJ395, 2002/03:MJ426 yrkande 3 i denna del, 2002/03:MJ440 yrkande 1 och 2002/03:MJ493 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Fiske av s.k. spökgarn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ426 yrkande 6 och 2003/04:MJ408 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Dumpat militärt material",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ426 yrkande 14 och 2003/04:MJ408 yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Strömmings- och sillfisket i Östersjön och Bottenhavet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ482.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Fiskeriverkets roller",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ329.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål och inriktning för en nationell politik för kust- och insjöfisket samt för fritidsfisket och vattenbruket",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mål och inriktning för en nationell politik för kust- och insjöfisket samt för fritidsfisket och vattenbruket",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Åtgärder för en långsiktigt positiv utveckling av yrkesfisket m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Åtgärder för en långsiktigt positiv utveckling av yrkesfisket m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Åtgärder för en långsiktigt positiv utveckling av yrkesfisket m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Ett långsiktigt hållbart fiske",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Ett långsiktigt hållbart fiske",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Tillträdet till fiskresurserna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Tillträdet till fiskresurserna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Tillträdet till fiskresurserna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Äganderätten till fiskevattnen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Samförvaltning på fiskets område",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Samförvaltning på fiskets område",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Samförvaltning på fiskets område",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Samförvaltning på fiskets område",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Fördelning av fiskeresursen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Fördelning av fiskeresursen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Fördelning av fiskeresursen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Utvecklande av tekniska åtgärder m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Vattenägarens fiskerätt",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Fiskerikontroll",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Forskning och utveckling på fiskets område",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Forskning och utveckling på fiskets område",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Åtgärder för vandringsfisk m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Utsättning av fisk",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Utsättning av fisk",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Åtgärder för laxbeståndet m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Skyddsjakt på säl",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Skyddsjakt på säl",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Skyddsjakt på skarv",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Skyddsjakt på skarv",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Utbildning på fiskets område",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Fritidsfiske och fisketurism",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Fritidsfiske och fisketurism",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Det fria handredskapsfisket",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Modell för finansiering av fiskevården",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Modell för finansiering av fiskevården",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Modell för finansiering av fiskevården",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Fiskevårdsområden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Fiskevårdsområden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Miljögifter i fisk",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Förbättrade villkor för vattenbruket m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Förbättrade villkor för vattenbruket m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Tillstånd till vattenbruk m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Forskning och utveckling på vattenbrukets område",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Effekterna för småföretagare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Reformering av EU:s fiskeripolitik",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Reformering av EU:s fiskeripolitik",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Reformering av EU:s fiskeripolitik",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Fiske av s.k. spökgarn",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Dumpat militärt material",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:21:40"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag till mål och inriktning för en nationell politik för kust- och insjöfisket samt för fritidsfisket och vattenbruket. Syftet är att stärka och utveckla dessa verksamheter inom ramen för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling, särskilt med avseende på de svenska miljömålen och en utveckling av landsbygden.",
          "dok_id": "GR01MJU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Kust- och insjöfiske samt vattenbruk (MJU13)",
          "dok_id": "GR01MJU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:21:40"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till mål och inriktning för en nationell politik för kust- och insjöfisket samt för fritidsfisket och vattenbruket. Syftet är att stärka och utveckla dessa verksamheter inom ramen för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling, särskilt med avseende på de svenska miljömålen och en utveckling av landsbygden.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:35"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Kust- och insjöfiske samt vattenbruk (MJU13)",
          "dok_id": "GR01MJU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:35"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_13.docx",
          "filstorlek": "189773",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/09B2B617-0D1D-470D-BAD5-8FA14D7116CB"
        },
        {
          "dok_id": "GR01MJU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_13.pdf",
          "filstorlek": "902472",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_mju_13",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A07E25E7-B753-456C-A2C4-BE833ED19928"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ201 Ensidigt svenskt torskfiskestopp",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ201",
          "ref_dok_titel": "Ensidigt svenskt torskfiskestopp",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ202 Svenskt fiske i Östersjön och västerhavet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ202",
          "ref_dok_titel": "Svenskt fiske i Östersjön och västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ203 Torskfiskestopp m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ203",
          "ref_dok_titel": "Torskfiskestopp m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ238 Torskfisket i Östersjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ238",
          "ref_dok_titel": "Torskfisket i Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ257 Torskfisket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ257",
          "ref_dok_titel": "Torskfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ269 Svenskt fiske",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ269",
          "ref_dok_titel": "Svenskt fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ282 Torskfiskestopp",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ282",
          "ref_dok_titel": "Torskfiskestopp",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ300 Regionala konsekvenser av ett torskfiskestopp",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ300",
          "ref_dok_titel": "Regionala konsekvenser av ett torskfiskestopp",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ315 Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ315",
          "ref_dok_titel": "Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ320 Avvisande av ensidigt stopp av torskfisket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ320",
          "ref_dok_titel": "Avvisande av ensidigt stopp av torskfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager och Lars Tysklind (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ325 Åtgärder för att rädda vildlaxen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ325",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att rädda vildlaxen",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ328 Torskfisket i Kattegatt och Östersjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ328",
          "ref_dok_titel": "Torskfisket i Kattegatt och Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson och Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ342 Nej till torskfiskestopp",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ342",
          "ref_dok_titel": "Nej till torskfiskestopp",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ359 Torskfisket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ359",
          "ref_dok_titel": "Torskfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ361 Långsiktigt och hållbart fiske",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ361",
          "ref_dok_titel": "Långsiktigt och hållbart fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ395 Torskfisket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ395",
          "ref_dok_titel": "Torskfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ426 Fiske",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ426",
          "ref_dok_titel": "Fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ440 Helhetssyn på fisket av torsk i Östersjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ440",
          "ref_dok_titel": "Helhetssyn på fisket av torsk i Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ448 Inplantering av kräftor i Gästrikland",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ448",
          "ref_dok_titel": "Inplantering av kräftor i Gästrikland",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ482 Industrifiske i Östersjön och Bottenhavet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ482",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ482",
          "ref_dok_titel": "Industrifiske i Östersjön och Bottenhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ483 Fiskebeståndet i Bottenhavet och Bottenviken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ483",
          "ref_dok_titel": "Fiskebeståndet i Bottenhavet och Bottenviken",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ484 Fisketonnagehandel",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ484",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ484",
          "ref_dok_titel": "Fisketonnagehandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ486 Utveckling av fiskerinäringen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ486",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av fiskerinäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ489 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ489",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ493 Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ493",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ493",
          "ref_dok_titel": "Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ13 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ14 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ15 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ15",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ15",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Persson i Simrishamn och Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ16 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ16",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ16",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ17 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson och Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ18 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ19 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ20 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ20",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ20",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ203 Svenskt fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GR02MJ203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ203",
          "ref_dok_titel": "Svenskt fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ21 med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ211 Skarv",
          "ref_dok_id": "GR02MJ211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ211",
          "ref_dok_titel": "Skarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius och Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ226 Åtgärder för att rädda vildlaxen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ226",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att rädda vildlaxen",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ237 Musselodling i Bohusläns innerfjordar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ237",
          "ref_dok_titel": "Musselodling i Bohusläns innerfjordar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ245 Storskarv",
          "ref_dok_id": "GR02MJ245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ245",
          "ref_dok_titel": "Storskarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ255 Skarvjakt i Stockholms skärgård",
          "ref_dok_id": "GR02MJ255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ255",
          "ref_dok_titel": "Skarvjakt i Stockholms skärgård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ269 Svensk fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ269",
          "ref_dok_titel": "Svensk fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René och Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ289 Fisket i Vänern och Vättern",
          "ref_dok_id": "GR02MJ289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ289",
          "ref_dok_titel": "Fisket i Vänern och Vättern",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ294 Säljakt",
          "ref_dok_id": "GR02MJ294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ294",
          "ref_dok_titel": "Säljakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ313 Skyddsjakt på gråsäl",
          "ref_dok_id": "GR02MJ313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ313",
          "ref_dok_titel": "Skyddsjakt på gråsäl",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ318 Skarv - jakt och skyddsåtgärder för fisket",
          "ref_dok_id": "GR02MJ318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ318",
          "ref_dok_titel": "Skarv - jakt och skyddsåtgärder för fisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ322 Svenskt fiske",
          "ref_dok_id": "GR02MJ322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ322",
          "ref_dok_titel": "Svenskt fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ327 Trålgränser",
          "ref_dok_id": "GR02MJ327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ327",
          "ref_dok_titel": "Trålgränser",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Tysklind och Erling Bager (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ329 Fiskeriverkets dubbla roller",
          "ref_dok_id": "GR02MJ329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ329",
          "ref_dok_titel": "Fiskeriverkets dubbla roller",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson och Lars Tysklind (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ334 Östersjön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ334",
          "ref_dok_titel": "Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ351 Avgifter på  fiskeredskap",
          "ref_dok_id": "GR02MJ351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ351",
          "ref_dok_titel": "Avgifter på  fiskeredskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Unander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ352 Statens vatten ovan odlingsgränsen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ352",
          "ref_dok_titel": "Statens vatten ovan odlingsgränsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ354 Säljakten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ354",
          "ref_dok_titel": "Säljakten",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ404 Äganderätten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ404",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ408 Hållbart fiske",
          "ref_dok_id": "GR02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Hållbart fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ411 EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ411",
          "ref_dok_titel": "EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ418 Införande av fiskelicens för turismen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ418",
          "ref_dok_titel": "Införande av fiskelicens för turismen",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ422 Inrättande av fiskevårdsfond",
          "ref_dok_id": "GR02MJ422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ422",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av fiskevårdsfond",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ433 Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_id": "GR02MJ433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ433",
          "ref_dok_titel": "Det svenska yrkesfisket",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ434 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ447 Jakt och viltvård",
          "ref_dok_id": "GR02MJ447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ447",
          "ref_dok_titel": "Jakt och viltvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ457 Fettfeneklippning av lax och öring",
          "ref_dok_id": "GR02MJ457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ457",
          "ref_dok_titel": "Fettfeneklippning av lax och öring",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ458 Konsekvenser för det kustnära kräftfisket vid förändrad trålgräns",
          "ref_dok_id": "GR02MJ458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ458",
          "ref_dok_titel": "Konsekvenser för det kustnära kräftfisket vid förändrad trålgräns",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ473 Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_id": "GR02MJ473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ473",
          "ref_dok_titel": "Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N338 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GR02N338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N338",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:51 Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_id": "GR0351",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "Kust- och insjöfiske samt vattenbruk",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-15",
          "ref_dok_id": "GR0996",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "96",
          "ref_dok_titel": "2004-04-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-15",
          "ref_dok_id": "GR0996",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "96",
          "ref_dok_titel": "2004-04-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:186",
          "ref_dok_id": "GR0K186",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "186",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:186",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2000:67",
          "ref_dok_id": "GOB367",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2000",
          "ref_dok_bet": "67",
          "ref_dok_titel": "SOU 2000:67",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2001:82",
          "ref_dok_id": "GPB382",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "82",
          "ref_dok_titel": "SOU 2001:82",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        }
      ]
    }
  }
}