{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284690",
      "dok_id": "GR01MJU10",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:26",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:30",
      "titel": "Jordbrukspolitik m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU10</div><h1>Jordbrukspolitik m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas 116 motionsyrkanden från allmän motionstid 2003\r\noch 2004 om jordbruk och trädgårdsnäring. Motionerna avser frågor om\r\nreformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den svenska\r\njordbrukspolitikens\r\ninriktning och dess konkurrenssituation. Ytterligare frågor som behandlas\r\ninom svensk jordbrukspolitik är arealersättningar, regionala frågor och\r\nett flertal frågor med anknytning till miljövänligt jordbruk. Slutligen\r\nbehandlas en del administrativa frågor och vissa andra nationella frågor.\r\n\r\nUtskottet föreslår med stöd av 3 kap. 7 § riksdagsordningen att regeringen\r\nprövar möjligheterna att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och\r\nproteinändamål inom eller utanför stödsystemet. Utskottet avstyrker\r\nsamtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till den översyn och\r\nreformering av jordbrukspolitiken som pågår såväl inom EU som i Sverige\r\nmen också med hänvisning bl.a. till annat pågående arbete med frågorna.\r\nI\r\nbetänkandet finns 27 reservationer och 5 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Svensk hållning i WTO-förhandlingarna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 13, 2003/04:MJ399\r\nyrkande 21 och 2003/04:MJ432 yrkande 2.\r\nReservation 1 (kd)\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n2.      Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 13, 2002/03:L247 yrkande\r\n7, 2002/03:U324 yrkande 7 i denna del, 2002/03:MJ268 yrkande 1, 2002/03:MJ338,\r\n2002/03:MJ422 yrkandena 2, 3 och 13, 2002/03:MJ487 yrkandena 3 och 35,\r\n2002/03:N266 yrkande 9, 2003/04:K416 yrkande 40, 2003/04:L353 yrkande 8,\r\n2003/04:U351 yrkande 7, 2003/04:MJ244 yrkande 1, 2003/04:MJ285 yrkande\r\n1, 2003/04:MJ333 yrkande 2, 2003/04:MJ345, 2003/04:MJ374 yrkandena 1-7,\r\n2003/04:MJ399 yrkande 2, 2003/04:MJ411 yrkande 4, 2003/04:MJ431 yrkandena\r\n2-4, det senare i denna del, och 20, 2003/04:MJ432 yrkandena 1 och 3,\r\n2003/04:MJ435 yrkande 2 och 2003/04:MJ473 yrkande 1.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n3.      Konsekvensanalys av jordbruksnäringen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 2, 2003/04:MJ333\r\nyrkandena 3 och 4, 2003/04:MJ399 yrkande 3 och 2003/04:MJ474 yrkande 18.\r\n\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n4.      Inriktning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ268 yrkande 2, 2002/03:MJ424 yrkande\r\n1, 2002/03:MJ487 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkande 1 och 2003/04:N330\r\nyrkande 9.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n5.      Konkurrensvillkor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ268 yrkande 10, 2002/03:MJ296,\r\n2002/03:MJ356 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ411 yrkande 1, 2002/03:MJ422\r\nyrkande 17, 2002/03:MJ424 yrkande 4, 2002/03:MJ429 yrkande 1, 2002/03:N307\r\nyrkande 11, 2002/03:N340 yrkande 5, 2003/04:MJ431 yrkande 12, 2003/04:MJ435\r\nyrkande 1 och 2003/04:MJ476 yrkande 1.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6.      Villkoren för det svenska jordbruket\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ206 yrkande 1.\r\nReservation 8 (kd, c)\r\n\r\n7.      Fågelnäringen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ312, 2003/04:MJ320, 2003/04:MJ362,\r\n2003/04:MJ403 yrkande 1 och 2003/04:MJ454.\r\nReservation 9 (m, kd, c)\r\n\r\n8.      Småskaliga slakterier m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ335 yrkande 2, 2003/04:MJ367\r\nyrkandena 2 och 4 och 2003/04:MJ399 yrkande 20.\r\nReservation 10 (fp, kd)\r\nReservation 11 (v, mp)\r\n\r\n9.      Småskalig livsmedelsproduktion\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ429 yrkande 3, 2003/04:MJ335 yrkande\r\n4 och 2003/04:N328 yrkande 19.\r\nReservation 12 (kd, c)\r\nReservation 13 (v, mp)\r\n\r\n10.     Odling av industrihampa\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört\r\nom odling av industrihampa.\r\n\r\n11.     Regler för arealuttag\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ216 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n12.     Regional fördelning av mjölkkvoter\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ294.\r\n\r\n13.     Bidrag till djurtransporter\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 7 i denna del.\r\n\r\n14.     Ekologisk produktion m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ263 yrkande 1, 2002/03:MJ268 yrkande\r\n3, 2003/04:MJ326 yrkande 2, 2003/04:MJ399 yrkande 27, 2003/04:MJ435 yrkande\r\n6 och 2003/04:N335 yrkande 2.\r\nReservation 14 (m)\r\nReservation 15 (kd)\r\nReservation 16 (v)\r\nReservation 17 (mp)\r\n\r\n15.     Generationsväxling m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ346 och 2003/04:MJ399 yrkande 24.\r\n\r\nReservation 18 (kd, c)\r\n\r\n16.     Fäbodar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ303 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n17.     Öppet skärgårdslandskap\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ419.\r\n\r\n18.     Miljöstödens inriktning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ263, 2003/04:MJ399 yrkande 18 och\r\n2003/04:MJ423 yrkande 3.\r\nReservation 19 (mp)\r\n\r\n19.     Vallstöd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 25 och 2003/04:MJ431\r\nyrkandena 4 i denna del och 11.\r\n\r\n20.     Jordbruk i Östersjöregionen\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ464 yrkande 1.\r\n\r\n21.     Miljömål för jordbruket\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ431 yrkande 10.\r\nReservation 20 (fp)\r\n\r\n22.     Återföring av slam och rötrester\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ399 yrkande 30.\r\nReservation 21 (kd)\r\n\r\n23.     Stödområdesindelning i Västernorrlands län\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ209.\r\n\r\n24.     Jordbruket i norra Sverige\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ349, 2003/04:MJ244 yrkande 2,\r\n2003/04:MJ325, 2003/04:MJ358 yrkande 1 och 2003/04:MJ399 yrkande 12.\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n25.     Stöd till det fjällnära området\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ285 yrkande 2 och 2003/04:MJ335\r\nyrkande 1.\r\nReservation 23 (v, mp)\r\n\r\n26.     Miljömärkning och priser\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ263 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 24 (v)\r\n\r\n27.     Jordbruksadministration m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 5, 2002/03:MJ432 yrkande\r\n10, 2002/03:MJ487 yrkande 32 och 2003/04:MJ399 yrkande 6.\r\nReservation 25 (kd)\r\n\r\n28.     Jämställdhetsperspektiv i jordbrukspolitiken\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ431 yrkande 21.\r\nReservation 26 (fp)\r\n\r\n29.     Stöd för trädgårdsodling\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sk347 yrkande 4.\r\nReservation 27 (kd)\r\n\r\n30.     Fritidsodling m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ401, 2002/03:MJ469 yrkande 2,\r\n2002/03:MJ471 och 2003/04:MJ338.\r\nStockholm den 9 mars 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén\r\n(s), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s),\r\nSverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Christin\r\nNilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia Widegren (m), Anita Brodén\r\n(fp), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nUtskottet har i ärendet uppvaktats av representanter för Fritidsodlingens\r\nRiksorganisation, Industrihampodlarna och Kött- och Charkföretagen. Vidare\r\nhar utskottet mottagit en skrivelse från Kalmar Tjust Husdjur.\r\nBakgrund\r\nÅr 1998 slog riksdagen fast riktlinjerna för Sveriges arbete med jordbruks-\r\noch livsmedelspolitiken inom EU (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,\r\nrskr. 1997/98:241). Av beslutet framgår att Sverige skall verka för en\r\njordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars mål är att främja ett brett\r\noch varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en\r\nhållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion samt bidra till global\r\nlivsmedelssäkerhet. För att nå dessa mål krävs att jordbrukspolitiken reformeras\r\ni en marknadsorienterande riktning. Ett steg i denna process togs i EU år\r\n1999 genom Agenda 2000. Beslutet syftade bl.a. till att öka jordbrukets\r\nkonkurrenskraft genom en ökad marknadsorientering med sänkta administrativa\r\npriser. Beslutet syftade också till att minska jordbrukets negativa\r\neffekter på miljön och att förenkla regelverket. För att underlätta jordbrukets\r\nanpassning och strukturförändring i samband med reformeringen av\r\nmarknadsordningarna föreslogs en integrerad landsbygdspolitik. Efter den s.k.\r\nBerlinöverenskommelsen 1999 innebär detta att tidigare regional- och\r\nstrukturstöd inom jordbrukssektorn samt s.k. kompletterande åtgärder m.m.\r\nsammanförts i en enda förordning för landsbygdens utveckling i rådets\r\nförordning (EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling av landsbygden. I\r\nförordningen fastställs ramarna för EU:s stöd till en hållbar utveckling\r\nav landsbygden. Åtgärder för landsbygdsutveckling skall komplettera andra\r\ndelar i den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett särskilt miljö- och\r\nlandsbygdsprogram omfattande en rad miljö- och strukturåtgärder har antagits\r\nför perioden 2000-2006. Miljöersättningarna inom jordbruket ingår som en\r\nobligatorisk del i programmet. På toppmötet i Berlin om Agenda 2000\r\nbeslutades att programmet skulle ses över vid halvtid av det finansiella\r\nperspektivet, dvs. 2002-2003. I samband med översynen skall den gemensamma\r\njordbrukspolitikens effekter för miljön och för hållbar utveckling bedömas.\r\n\r\nVid Jordbruksrådets möte den 26 juni 2003 träffades en överenskommelse om\r\nden s.k. halvtidsöversynen (mid-term review) av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken.\r\nÖverenskommelsen innebär två principiellt viktiga förändringar av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken. Den ena förändringen består i att de\r\nnuvarande direktstöden till jordbrukaren omvandlas till inkomststöd, s.k.\r\nfrikopplade gårdsstöd. Stödet utgår till jordbrukaren oberoende av\r\nproduktionens inriktning eller omfattning. Enda villkoret för stödet är att\r\nmarken hävdas. Den andra principiellt viktiga förändringen är att\r\nmedlemsländerna ges större inflytande över hur jordbrukspolitiken skall\r\nutformas i det egna landet.\r\nRiksdagen har bemyndigat regeringen att tillämpa ett miljö- och\r\nlandsbygdsprogram för perioden 2000-2006 enligt rådets förordning (EG) nr\r\n1257/99\r\nom stöd till utveckling av landsbygden. Programmet, som medfinansieras\r\növer EG-budgeten, har godkänts av EG-kommissionen. Landsbygdsprogrammet\r\nskall främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av\r\njordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och landsbygden. Riksdagens\r\nställningstagande till propositionen Hållbart fiske och jordbruk (prop.\r\n1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116) tillsammans med skrivelsen\r\nEn hållbar utveckling av landsbygden m.m. (skr. 1999/2000:14, bet.\r\n1999/2000:MJU2, rskr. 1999/2000:91) utgör underlag för det fortsatta arbetet.\r\n\r\nÅtgärderna inom ramen för landsbygdsprogrammet är uppdelade på två\r\ninsatsområden. Under insatsområde I, Åtgärder för ett ekologiskt hållbart\r\njordbruk, ingår miljöersättningar, kompetensutveckling, kompensationsbidrag\r\ni mindre gynnade områden, stöd till investeringar i jordbruksföretag,\r\nåtgärder som syftar till att främja en anpassning och utveckling av\r\nlandsbygden samt åtgärder för att öka skogsmarkens ekologiska värde.\r\nInsatsområde II, Åtgärder för ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på\r\nlandsbygden, innehåller startstöd till unga jordbrukare, stöd till\r\ninvesteringar i jordbruksföretag, åtgärder för förbättrad bearbetning och\r\nsaluföring av jordbruksprodukter, kompetensutveckling samt åtgärder som\r\nsyftar till att främja en anpassning och utveckling av landsbygden.\r\nLandsbygdsprogrammet kompletteras av det nationella stödet till norra Sverige,\r\nmål 1- och mål 2-programmen och gemenskapsinitiativet Leader-plus.\r\nGenomförandet av miljö- och landsbygdsprogrammet regleras av förordningen\r\n(EG) nr 1257/1999. I förordningen anges att en utvärdering skall genomföras\r\ndels efter halva programperioden, dels efter avslutad programperiod.\r\nUtvärderingen efter halva perioden skall överlämnas till kommissionen senast\r\nden 31 december 2003. För strukturfondsprogrammen och Leader-plus görs\r\nmotsvarande halvtidsutvärderingar. Regeringen bemyndigade den 29 augusti\r\n2002 chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare\r\nmed uppdrag att genomföra utvärderingen. Utredaren har presenterat\r\nbetänkandet (SOU 2003:105) Levande kulturlandskap - en halvtidsutvärdering\r\nav miljö- och landsbygdsprogrammet. I betänkandet redovisar utredaren sin\r\nutvärdering av måluppfyllelsen utifrån de i programmet angivna målen.\r\nVidare bedöms det administrativa genomförandet, främst gentemot stödmottagarna.\r\nUtredaren lämnar dessutom förslag på förbättringar av programmet och\r\ndess genomförande inom de beslutade ekonomiska ramarna för programmet.\r\nBetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSvensk hållning i WTO-förhandlingarna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden (kd, fp) om att Sverige bör vara\r\npådrivande i olika frågor i WTO-förhandlingarna med hänvisning till uttalanden\r\nsom regering och riksdag gjort.\r\nJämför reservationerna 1 (kd) och 2 (fp).\r\nMotionerna\r\nI partimotionerna 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 13 och 2003/04:MJ399 (kd)\r\nyrkande 21 om svensk hållning i WTO-förhandlingarna anförs att i det\r\npågående arbetet inom WTO bör Sverige och EU ställa mer bestämda krav\r\nutifrån de miljö- och djurskyddskrav som ställs på svenskt och europeiskt\r\njordbruk.\r\nEnligt Folkpartiets motion 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 2 bör Sverige vara\r\npådrivande för att WTO-förhandlingarna kring livsmedelsfrågorna snabbt\r\nåterupptas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning än den som framförs i\r\npartimotionerna 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 13, 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 21\r\noch 2003/04:MJ432 (fp) yrkande 2. Utskottet har nyligen redovisat (bet.\r\n2003/04:MJU2 s. 39 och 52) att regeringen prioriterar de pågående reformerna\r\ninom EU och WTO med syfte att uppfylla målsättningarna gällande ökad\r\nfrihandel, global livsmedelssäkerhet, efterfrågestyrd produktion av\r\njordbruksvaror och livsmedel, lägre budgetkostnader för jordbrukspolitiken\r\noch en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.\r\nBåde\r\nutrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har tidigare redovisat\r\n(bet. 2002/03:UU10, bet. 2003/04:MJU2y och bet. 2001/02:MJU15) att EU i\r\nWTO-förhandlingarna driver viktiga samhälleliga frågor, såsom förbättrad\r\nmiljö- och djurskyddshänsyn och att den svenska regeringen stöder detta\r\narbete. Utskottet vill dessutom påpeka att regeringen har lagt fram förslag\r\ntill förbättringar av djurskyddet vid arbetet med nya direktiv och\r\nförordningar inom EU och Europarådet. Den svenska regeringen har dessutom\r\ndrivit ståndpunkten att djurskydd skall omfattas av EU:s förhandlingsförslag\r\ni WTO.\r\nUtrikesutskottet framhåller, mot bakgrund av sammanbrottet vid ministermötet\r\ni Cancún, att det är centralt att snarast möjligt återuppta Dohaförhandlingarna\r\noch anser att det kan ske på basis av det utkast till ministerdeklaration\r\nsom förelåg i Cancún (bet. 2003/04:UU3). En hållbar utveckling är redan\r\ni dag ett uttalat mål för WTO. Regelverket inom WTO liksom multilaterala\r\nkonventioner på miljöområdet och det sociala området är viktiga delar av\r\ndet internationella regelverk som Sverige och EU har att leva upp till.\r\nDessa regler får inte spelas ut mot varandra, utan bör i samverkan användas\r\nför att stärka miljöhänsynen, skyddet för de mänskliga rättigheterna och\r\nfrihandeln i världen. Utskottet anser det angeläget att framtidens\r\nhandelsregler utformas på ett sätt som bidrar till en bättre miljö och respekt\r\nför de mänskliga rättigheterna.\r\nDet sammansatta utrikes- och miljöutskottet har uttalat att i det globala\r\nperspektivet kan jordbruket ses som nyckeln till utveckling. Riksdagen\r\nhar vid ett flertal tillfällen anfört att Sverige skall verka för en öppen\r\noch regelbaserad handel, som också kommer de fattiga länderna till del\r\n(bet. 2002/03:UMJU1). Detta betyder dels att Sverige och EU skall vara\r\nberedda att öppna sina marknader på områden av särskilt intresse för\r\nu-länderna, dels att fattiga länder får det stöd de behöver för att bedriva\r\nförhandlingar på ett sådant sätt att deras intressen får genomslag.\r\nUtskottet anser att ett första steg i denna riktning är en snabbare avveckling\r\nav i-ländernas handelshinder avseende produkter som u-länder kan exportera,\r\nexempelvis jordbruks- och fiskeprodukter. Det är i högsta grad ett svenskt\r\nintresse att värna om frihandel som princip och att frihandel kan vara en\r\nstark välståndsskapande kraft såväl för de utvecklade länderna som för\r\nvärldens fattigaste länder. I ministerdeklarationen från Doha, Qatar, år\r\n2001 betonas målet om en hållbar utveckling starkt. Inget land skall\r\nhindras från att vidta åtgärder för att skydda människor, djur, växter,\r\nhälsa eller miljö, samtidigt som sådana åtgärder inte får användas på ett\r\ngodtyckligt eller diskriminerande sätt eller som ett dolt sätt att begränsa\r\nhandeln.\r\nMed hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna lämnas\r\nutan vidare åtgärd. Som framgår av redovisningen har motionärernas önskemål\r\nom svensk hållning i WTO-förhandlingarna tillgodosetts.\r\nDen framtida gemensamma jordbrukspolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om avreglering, reformering av EU:s\r\njordbrukspolitik och införlivandet av ministerrådets beslut om halvtidsöversynen\r\nav den gemensamma jordbrukspolitiken (s, m, fp, kd, v, c, mp) i avvaktan\r\npå det arbete som pågår i Regeringskansliet med dessa frågor. Motioner (m,\r\nkd, c) om inriktningen av jordbrukspolitiken avstyrks med hänvisning\r\ntill 1998 års riksdagsbeslut om riktlinjerna för Sveriges arbete med\r\njordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Även motioner (kd, c) om\r\nkonsekvensanalyser och prognoser avstyrks.\r\nJämför reservationerna 3 (fp), 4 (kd), 5 (c) och 6 (kd).\r\nMotionerna\r\nEnligt motionerna 2002/03:MJ338 (s) och 2003/04:MJ345 (s) gynnar EU:s\r\njordbrukspolitik inte bara producenterna på konsumenternas bekostnad. Den\r\ngynnar också de storskaliga producenterna på de mindre producenternas\r\nbekostnad. EU:s jordbrukspolitik bör förändras i syfte att utveckla det\r\nsvenska jordbruket, att säkra den höga kvalitet som kännetecknar svenskt\r\nlivsmedel samt för att med större kraft föra in ett konsumentperspektiv\r\ni EU:s jordbrukspolitik.\r\nModerata samlingspartiet anför i motionerna 2002/03:MJ268 (m) yrkande 1,\r\n2002/03:L247 (m) yrkande 7, 2003/04:MJ435 (m) yrkande 2 och 2003/04:L353\r\n(m) yrkande 8 att en avreglering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är\r\nofrånkomlig i framtiden. En sådan förändring bör ske successivt och\r\nkombineras med andra åtgärder. Vidare anförs att EU:s jordbrukspolitik (CAP)\r\nmed tullar, bidrag och exportsubventioner kostar ca 50 miljarder dollar\r\nom året, vilket för en svensk tvåbarnsfamilj motsvarar ca 12 000 kr per\r\når om EU:s jordbruksprotektionism avvecklas. Beträffande den s.k.\r\nhalvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken anför moderaterna att\r\nden svenska införandetidpunkten bör anpassas till när införlivandet sker\r\ni övriga EU-länder. Motionärerna avvisar en åternationalisering av EU:s\r\njordbrukspolitik eftersom den institutionella konkurrensen mellan jordbrukare\r\ni olika länder ökar. Mot den bakgrunden är det olyckligt med s.k. nationella\r\nkuvert som översynen av EU:s jordbrukspolitik innehåller.\r\nFolkpartiet anför i motionerna 2002/03:MJ422 (fp) yrkandena 2, 3 och 13,\r\n2002/03:K432 (fp) yrkande 13, 2002/03:N266 (fp) yrkande 9 och 2003/04:MJ431\r\n(fp) yrkandena 2-4, det senare delvis, och yrkande 20 samt motion\r\n2003/04:MJ432 (fp) yrkandena 1 och 3 att den gemensamma europeiska\r\njordbrukspolitiken\r\npå sikt måste avregleras och förändras så att den tar större hänsyn till\r\njordbrukets roll i det naturliga kretsloppet och dess konsekvenser för\r\ndjur, miljö och biologisk mångfald. Arealersättningen för spannmål bör\r\nminska. Sverige bör verka för att EU satsar mer på miljö- och\r\nlandsbygdsåtgärder.\r\nFramtidens landsbygdsstöd bör inriktas mot ett hållbart och miljövänligt\r\njordbruk. Jordbrukspolitiken bör reformeras utifrån ett konsumentperspektiv.\r\nLivsmedelspolitiken bör ha en marknadsekonomisk grund. Över hälften av\r\nEU:s budget används till jordbruksstöd, samtidigt som jordbrukssektorn är\r\nväl skyddad mot konkurrens från utländska importörer. Regelsystemet bör\r\nförenklas. Länderna måste ges tid och förutsättningar att planera för en\r\nkraftigt reformerad jordbrukspolitik. Sverige bör verka för att\r\nkonsumentintresset får större vikt i förhållande till producentintresset i\r\nEU-samarbetet.\r\nKristdemokraterna anför i motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 2,\r\n2003/04:K416 (kd) yrkande 40 och 2003/04:U351 (kd) yrkande 7 att CAP-reformen\r\nkommer att medföra lönsamhetseffekter och strukturella förändringar.\r\nKonkurrens- och omvandlingstrycket på jordbruket kommer att öka. Det är\r\nangeläget att den svenska tillämpningen av CAP-reformen är väl förankrad\r\ni riksdagen och vägleds av att svensk produktion skall värnas och utvecklas\r\ni hela landet. EU:s jordbrukspolitik bör marknadsanpassas och exportstöden\r\nutvecklas. Exportsubventionerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nbör avvecklas. Målsättningen är en minskad överskottsproduktion och en\r\njordbrukspolitik som tar globalt ansvar. Enligt motion 2003/04:MJ333 (kd)\r\nyrkande 2 bör regeringen inbjuda till överläggningar med riksdagens alla\r\npartier om hur de nationella delarna av den nya CAP-politiken skall\r\nutformas.\r\nVänsterpartiet anför i motionerna 2003/04:MJ374 (v) yrkandena 1-7 och\r\n2003/04:MJ411 (v) yrkande 4 att i den s.k. halvtidsöversynen förordas\r\nfrikoppling även om hänsyn till vissa produktionsgrenar kan vara nödvändigt\r\nunder en övergångstid. Regeringen bör fortsättningsvis verka för ytterligare\r\nambitionshöjningar för s.k. tvärvillkor inom de olika områdena, samtidigt\r\nsom systemet bör utformas så att möjlighet till administration och kontroll\r\ninte kompliceras. Frikoppling av djurbidragen bör övervägas i syfte att\r\nuppnå maximal miljö- och djuromsorgsnytta. Stöd till jordbruket bör inte\r\nvara produktionskopplat utan utgå från de kollektiva nyttigheter som\r\njordbruket skapar. Detta kan det s.k. nationella kuvertet användas till.\r\nMotionärerna är positiva till att Sverige skall avsätta stöd i den nationella\r\nreserven och stöder modulering, vilket innebär att direktstöden successivt\r\ndras ned samtidigt som stöd för miljö- och landsbygdsutveckling ökar.\r\nVidare anförs att beslut kring moduleringen bör samordnas med översynen\r\nav miljö- och landsutvecklingsprogrammet. En reform av EU:s gemensamma\r\njordbrukspolitik (CAP) bör främst bygga på att man formulerar nya mål för\r\npolitiken. Den reform motionärerna förespråkar bör bygga på att medel i\r\njordbruksbudgeten förs över från generella stöd till miljöersättningar\r\noch landsbygdsutveckling.\r\nCenterpartiet anför i motionerna 2002/03:MJ487 (c) yrkandena 3 och 35 och\r\n2003/04:MJ473 (c) yrkande 1 att utgångspunkten för implementeringen av\r\nCAP bör vara att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Genom\r\natt frikoppla stödet från produktionen kan man låta marknaden styra vad\r\nsom produceras i större utsträckning än med dagens system. De nationella\r\nfriheter som ges i överenskommelsen bör utnyttjas så att svenskt jordbruks\r\nkonkurrenskraft stärks. Vidare bör regelverken för jordbruksföretagen\r\nförenklas. Förenklade regler kan förbättra möjligheterna för företagen\r\natt nå lönsamhet och på så sätt bidra med högre skatteinkomster för staten.\r\nCenterpartiet har länge drivit frågan om behovet av en reform av EU:s\r\njordbrukspolitik. Stödet till jordbruket bör styras mer till miljö-,\r\nkulturmiljö- och landsbygdsprogram. Minskningen av direktstöden bör ske\r\nmer långsiktigt. Enligt motionerna 2003/04:MJ244 (c) yrkande 1 och\r\n2003/04:MJ285 (c) yrkande 1 bör ett regelverk beslutas som kompenserar kött-\r\noch mjölkproduktionen i de mindre gynnade områdena. En särskild hänsyn\r\nbör tas till Dalarna och övriga norra Sverige och andra mindre gynnade\r\nområden i vårt land när det svenska regelverket utformas med anledning av\r\nEU:s reformerade jordbrukspolitik. Den produktionsgren som blir mest\r\nmissgynnad av reformen är mjölkproduktionen och därmed också köttproduktionen.\r\n\r\nEnligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 7 i denna del bör EU:s jordbrukspolitik\r\nreformeras. I dag produceras mer nötkött inom EU än befolkningen efterfrågar\r\noch därför exporteras köttet med hjälp av generösa bidrag till länder\r\nutanför EU.\r\nKristdemokraterna anför i motionerna 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 2,\r\n2003/04:MJ333 (kd) yrkande 3 och 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 3 att en\r\nkonsekvensanalys av jordbruksnäringens betydelse bör genomföras. Denna skulle\r\nbelysa jordbrukets betydelse för sysselsättning, försörjningsberedskap,\r\nbevarandet av det öppna landskapet, boende och service på landsbygden etc.\r\nInhemskt jordbruk är en förutsättning för att undvika långa, miljöförstörande\r\ntransporter, för att inte bli försörjningsberoende av andra länder samt\r\nför att upprätthålla en god livsmedelssäkerhet. En analys bör sakligt\r\nkartlägga vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden beträffande den\r\nsvenske lantbrukarens ekonomiska konkurrenssituation i relation till\r\nlantbrukare i varje annat EU-land. Enligt motion 2003/04:MJ333 (kd) yrkande\r\n4 är Skaraborgsområdet lämpligt att användas som prognosområde för svenska\r\nkonsekvenser av ny jordbrukspolitik. För att snabbt och effektivt kunna\r\nutreda konsekvenserna av jordbrukspolitiska beslut inom CAP-reformen bör\r\nSverige arbeta med ett prognosområde där man snabbt och utan alltför stora\r\narbetsinsatser kan testa konsekvenserna för Sveriges del. Skaraborgsområdet\r\ni det nya västsvenska länet, Västra Götaland, skulle vara ett lämpligt\r\nområde där de flesta landsbygdskaraktärer utom ren fjällnatur finns\r\nrepresenterad.\r\nEn bred utredning om förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart\r\njordbruk bör enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 18 utföras. Centerpartiet\r\nanser att jordbruket kräver en balansgång mellan företagsklimat och\r\nmiljöåtgärder samt att det behövs långsiktiga åtgärder för att stärka ett\r\nhållbart svenskt jordbruk. Det behövs en konsekvensanalys av jordbrukspolitiken\r\noch dess miljöpåverkan. Centerpartiet föreslår en utredning för att\r\nundersöka vilka förutsättningarna är för ett hållbart svenskt jordbruk.\r\nUtredningen bör utföras med en bred kompetens vad gäller kunskap om\r\njordbruk, miljö, regionalpolitik och kultur.\r\nJord- och skogsbruket som basnäringar på landsbygden har enligt Moderaternas\r\nkommittémotion 2002/03:MJ268 (m) yrkande 2 stor betydelse för kultur- och\r\nmiljöbevarandet. Det är genom generationers odlarmöda som vi fått den\r\nrika biologiska mångfalden i vårt land. Det är också värden som måste\r\nbevaras, men det bör påpekas att bevarandeambitionerna inte får innebära\r\natt man lägger en död hand över landsbygden och de areella näringarna.\r\nEnligt Kristdemokraternas partimotion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 1 bör\r\ninriktningen av svensk jordbrukspolitik syfta till att ge möjlighet att\r\nbedriva jordbruk i hela landet och med fullt utnyttjande av åkermarken.\r\nJorden kan inte flyttas utomlands. De särskilt starka miljö- och\r\ndjurhållningsvillkor som präglar svenskt jordbruk och som innebär ökade\r\nproduktionskostnader i förhållande till omvärlden måste ekonomiskt kompenseras.\r\nDet miljö- och landskapsvårdande inslaget är en kollektiv nyttighet som\r\nbör betalas av det allmänna. Centerpartiet framhåller i kommittémotion\r\n2002/03:MJ487 (c) yrkande 1 jordbrukets betydelse för Sverige. Svenskt\r\njordbruk är, precis som skogsbruket, en oumbärlig del i omställningen mot\r\nett ekologiskt hållbart samhälle.\r\nInriktningen av svensk jordbrukspolitik bör enligt motion 2002/03:MJ424\r\n(kd) yrkande 1 syfta till att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela\r\nlandet och med fullt utnyttjande av befintlig åkermark. De extra kostnader\r\nsom är förenade med att bedriva jordbruk i skogs- och mellanbygd och\r\nframför allt i Norrland kräver extra insatser inom programmet för\r\nlandsbygdsutveckling. I fråga om förutsättningarna för jord- och skogsbruket\r\nsom en hörnsten i en levande landsbygd anförs i motion 2003/04:N330 (kd)\r\nyrkande 9 att det nationella merkostnadsstödet till det norrländska\r\njordbruket har goda effekter när det gäller att behålla jordbruket och gynna\r\nlandsbygdsutvecklingen. Motionärerna anser att senfärdigheten med att i\r\nEU anmäla de av riksdagen beställda höjningarna av de nationella\r\nmerkostnadsstöden är anmärkningsvärd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller frågan om avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\nvill utskottet erinra om att riksdagen har godkänt de riktlinjer regeringen\r\npresenterat i propositionen Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks-\r\noch livsmedelspolitiken inom EU (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,\r\nrskr. 1997/98:241). Riktlinjerna innebär att jordbruks- och\r\nlivsmedelsproduktionen\r\nskall främjas genom en reform av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom\r\nEU med särskilt avseende på successivt borttagande av EG:s marknadsordningar\r\noch på en avveckling av gränsskyddet med hänsyn till internationella\r\nåtaganden. Utskottet uttalade bl.a. att en gemensam politik på jordbruks-\r\noch livsmedelsområdet innebär bl.a. en prövning av på vilken nivå den\r\ngemensamma politiken skall beslutas, vilka områden som skall vara\r\nharmoniserade och möjligheterna att förenkla regelverket.\r\nUtskottet framhöll vidare att utskottet, i likhet med regeringen, anser\r\natt den gemensamma jordbrukspolitiken på lång sikt i grunden måste förändras.\r\nJordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras av konsumenternas\r\nefterfrågan och produktionen skall vara långsiktigt hållbar från såväl\r\nekologiska som ekonomiska utgångspunkter. EU skall också medverka till\r\nglobal livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer\r\näven på livsmedelsområdet. Som framhålls i propositionen innebär regeringens\r\nförslag till ny jordbruks- och livsmedelspolitik att marknadsordningarna\r\nsuccessivt tas bort samt att gränsskyddet avvecklas i takt med internationella\r\nhandelsavtal. En sådan successiv avveckling av marknadsordningarna skapar\r\nockså utrymme för insatser för att underlätta omställningen så att reformen\r\nkan genomföras under socialt acceptabla former. En reform bör inriktas på\r\natt inom den gemensamma marknaden skapa förutsättningar för näringen att\r\nagera på liknande villkor som råder inom andra avreglerade branscher. En\r\navveckling av marknadsordningarna utan att det samtidigt vidtas riktade\r\nåtgärder för miljön, landsbygden och särskilt utsatta regioner kan dock\r\npå kort sikt medföra en oacceptabel minskning av sysselsättningen i framför\r\nallt norra Sverige och i skogsbygderna. I likhet med regeringen anser\r\nutskottet det angeläget att vidta särskilda åtgärder för att beakta sådana\r\nkonsekvenser.\r\nVidare uttalades (bet. 1997/98:JoU23 s. 16) att den framtida politiken\r\nmåste utgå från konsumenternas efterfrågan och ge dem bättre möjligheter\r\natt påverka inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och\r\nandra jordbruksvaror. Samtidigt är det angeläget att förutsättningar skapas\r\nför jordbruksföretagen att agera på en konkurrensutsatt marknad. Därmed\r\nkan jordbrukspolitiken övergå från att i huvudsak ha varit producentstyrd\r\ntill att främst styras av konsumenternas efterfrågan. De livsmedel som\r\nerbjuds konsumenterna skall dessutom vara säkra från hälsosynpunkt. Det\r\när företagens uppgift att ansvara för att inte några livsmedel som kan\r\nskada människors hälsa släpps ut på marknaden. Samhället bör dock genom\r\nlagstiftning formulera vissa grundkrav avseende livsmedlens kvalitet.\r\nVidare bör marknadsmässiga och från konsumentsynpunkt skäliga priser ingå\r\nsom ett mål för jordbrukspolitiken. Priserna på jordbruksprodukter och\r\nlivsmedel skall i första hand bestämmas av utbud och efterfrågan på\r\nmarknaden. I detta sammanhang bör även tillgängligheten när det gäller viktig\r\ninformation om t.ex. prisskillnader och livsmedlens olika kvalitetsegenskaper\r\nuppmärksammas. Sverige bör vidare inom EU verka för att en hållbar jordbruks-\r\noch livsmedelsproduktion uppnås. Som framhålls i propositionen är jordbruks-\r\noch livsmedelssektorn viktig i omställningen till ett ekologiskt hållbart\r\nsamhälle, eftersom all jordbruks- och livsmedelsproduktion förutsätter\r\nett brukande av naturresurserna. En ekologiskt hållbar jordbruks- och\r\nlivsmedelsproduktion är en produktion som är resursbevarande, miljöanpassad\r\noch etiskt godtagbar.\r\nVid Jordbruksrådets möte den 26 juni 2003 träffades en överenskommelse om\r\nden s.k. halvtidsöversynen (mid-term review) av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken.\r\nÖverenskommelsen innebär två principiellt viktiga förändringar av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken. Den ena förändringen består i att de\r\nnuvarande direktstöden till jordbrukaren omvandlas till inkomststöd, s.k.\r\nfrikopplade gårdsstöd. Stödet utgår till jordbrukaren oberoende av\r\nproduktionens inriktning eller omfattning. Enda villkoret för stödet är att\r\nmarken hävdas. Den andra principiellt viktiga förändringen är att\r\nmedlemsländerna ges större inflytande över hur jordbrukspolitiken skall\r\nutformas i det egna landet. Det ökade inflytandet innebär dels att\r\nmedlemsstaterna kan välja om hela stödet skall utgå till jordbrukaren frikopplat\r\nfrån produktionen eller om, för en eller flera sektorer, en del av stödet\r\nskall villkoras med att en produktion upprätthålls, dels att medlemsstaterna\r\nkan välja att sätta av ett s.k. nationellt kuvert. Medlemsstaterna kan\r\näven välja att regionalisera stöden och upp till 10 % av de nya frikopplade\r\ngårdsstöden kan sättas av för att stödja särskilda typer av jordbruk som\r\när viktiga för att skydda och förbättra miljön eller för att förbättra\r\nkvaliteten och saluföringen av jordbruksprodukter. Medlemsstaterna kan\r\nockså, om man anser sig behöva en övergångsperiod, välja att skjuta upp\r\ninförlivandet av beslutet till år 2006 eller 2007.\r\nGenom beslut den 10 oktober 2003 uppdrog regeringen åt en arbetsgrupp\r\ninom Regeringskansliet att lämna förslag till hur införlivandet av den\r\nnya jordbrukspolitiken skall ske. I beslutet hänvisas till att Sveriges\r\ninställning till den gemensamma jordbrukspolitiken slogs fast i propositionen\r\nRiktlinjer för Sveriges arbete med den gemensamma jordbrukspolitiken (prop.\r\n1997/98:142, bet. 1997/98: JoU23, rskr. 1997/98:241). Arbetet skall\r\nresultera dels i en analys och beskrivning av konsekvenserna av olika val,\r\ndels ett utifrån uppsatta målsättningar konsistent förslag på hur Sverige\r\nskall implementera jordbruksreformen på mest resurseffektiva sätt. Uppdraget\r\nskall enligt beslutet beskrivas utifrån i beslutet angivna utgångspunkter,\r\nt.ex. att målet för politikområdet livsmedelspolitiken och landsbygdspolitiken\r\när en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion och\r\nutveckling av landsbygden, att Sveriges inställning till den gemensamma\r\njordbrukspolitiken bl.a. är att produktionsbegränsningarna och subventionerna\r\ni marknadsordningarna skall avvecklas (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,\r\nrskr. 1997/98:241), att övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet\r\när att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora\r\nmiljöproblemen i Sverige är lösta, att målet för den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\när väl fungerande och lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå\r\ni hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118) samt\r\natt Sveriges mål för global utveckling är att bidra till att denna är\r\nrättvis och hållbar (prop. 2003/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112).\r\nI beslutet anförs även att administrativa förenklingar för såväl\r\nlantbrukarna som myndigheterna samt minskade administrationskostnader är av\r\nstor vikt vid val av införlivningsalternativ. Viktigt att utreda för alla\r\nkombinationer av åtgärder är enligt beslutet konsekvenserna för produktionens\r\ninriktning och omfattning, främst regionalt, men också nationellt. Påverkan\r\npå jordbrukssektorns och livsmedelssektorns konkurrenskraft skall också\r\nanalyseras. Även konsekvenserna för jordbruket i norra Sverige skall\r\nanalyseras och beaktas i de olika förslag till nationell tillämpning av\r\nreformbeslutet som redovisas av arbetsgruppen. Arbetsgruppen är fri att\r\nta upp frågeställningar utöver dem som omnämnts i beslutet. Genom beslut\r\nden 5 november 2003 förordnades åtta ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet\r\natt ingå i en parlamentarisk kontaktgrupp rörande frågor kring svensk\r\ntillämpning av EU:s beslut om en ny jordbrukspolitik.\r\nUtskottet uttalade i april 2002 (bet. 2001/02:MJU15) att den stora andel\r\nav EG:s budget som går till den gemensamma jordbrukspolitiken motiverar\r\ni sig att dessa frågor bereds i särskild ordning. Utskottet föreslog därför\r\ni ett tillkännagivande att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté\r\nmed uppgift att utarbeta en svensk strategi för reformeringen av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets\r\nförslag (rskr. 2001/02:255). Utskottet har vid beredningen av det nu\r\naktuella ärendet inhämtat från Jordbruksdepartementet att tillkännagivandet\r\nom behovet av parlamentarisk insyn och medverkan i den pågående processen\r\nhittills har beaktats genom att en särskild kontaktgrupp med ledamöter\r\nfrån miljö- och jordbruksutskottet har ingått i beredningen i samband med\r\nEU-förhandlingarna om reformeringen av CAP samt i beredningen av frågan\r\nom implementeringen av beslutet i Sverige.\r\nArbetsgruppen har den 17 februari 2004 redovisat sina slutsatser och\r\nförslag i departementspromemorian (Ds 2004:9) Genomförandet av EU:s\r\njordbruksreform i Sverige. I samband med att promemorian presenterades\r\nmeddelades att regeringen, efter det att den till riksdagen har redovisat\r\nsitt ställningstagande över förslaget, senast den 1 augusti kommer att\r\nmeddela EG-kommissionen hur reformen kommer att genomföras i Sverige.\r\nFörslaget innebär att samtliga vegetabiliestöd och cirka hälften av\r\ndjurbidragen skall fördelas ut lika på all mark, även naturbetesmark. Många\r\ndjurproducenter föreslås erhålla stödrättigheter med ett högre värde genom\r\natt cirka hälften av extensifieringsbidraget och amkobidraget föreslås\r\nfördelas till de producenter som hade dessa bidrag under perioden 2000-2002.\r\nUtgångspunkten för regionindelningen är de nuvarande sex arealstödsregionerna.\r\nProduktionsstöden föreslås frikopplas från produktionen. Under en\r\nanpassningsperiod, längst till år 2009, bör dock 75 % av handjursbidraget\r\nkopplas till produktionen.\r\nFörslaget bereds i Jordbruksdepartementet. Utskottet har inhämtat att\r\nregeringen i april 2004 avser att presentera sina överväganden i en\r\nskrivelse till riksdagen. Utskottet föreslår att motionerna 2002/03:MJ268\r\n(m) yrkande 1, 2002/03:MJ338 (s), 2002/03:MJ422 (fp) yrkandena 2, 3 och\r\n13, 2002/03:K432 (fp) yrkande 13, 2002/03:L247 (m) yrkande 7 och 2002/03:U324\r\n(mp) yrkande 7 i denna del, motionerna 2002/03:MJ487 (c) yrkandena 3 och\r\n35, 2002/03:N266 (fp) yrkande 9, 2003/04:MJ244 (c) yrkande 1, 2003/04:MJ285\r\n(c) yrkande 1, 2003/04:K416 (kd) yrkande 40, 2003/04:L353 (m) yrkande 8\r\noch 2003/04:U351 (kd) yrkande 7, motionerna 2003/04:MJ333 (kd) yrkande 2,\r\n2003/04:MJ345 (s), 2003/04:MJ374 (v) yrkandena 1-7, 2003/04:MJ399 (kd)\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ411 (v) yrkande 4 och 2003/04:MJ431 (fp) yrkandena\r\n2-4, det senare i denna del, och yrkande 20, motionerna 2003/04:MJ432\r\n(fp) yrkandena 1 och 3, 2003/04:MJ435 (m) yrkande 2 och 2003/04:MJ473 (c)\r\nyrkande 1 med denna redovisning och i avvaktan på resultatet av det arbete\r\nsom pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller behovet av löpande analys och prövning av politiken\r\nkonstaterar utskottet att det gjorts en omvärldsanalys i samband med\r\narbetsgruppens arbete för genomförandet av jordbruksreformen. Utskottet har\r\näven inhämtat att det även i samband med framtagandet av ett nytt\r\nlandsbygdsprogram kommer att genomföras konsekvensanalyser. Sådana analyser\r\nsker löpande i samband med förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\noch i samband med att förändringar införlivas i svensk lagstiftning.\r\nUtskottet anser inte att riksdagen bör göra några uttalanden i enlighet\r\nmed de framförda förslagen om löpande konsekvensutredningar, konsekvensanalyser,\r\nprognosområden, m.m. med anledning av arbetet med reformeringen av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken (jfr bet. 2001/02:MJU15 s. 31). Motionerna\r\n2002/03:MJ424 (kd) yrkande 2, 2003/04:MJ333 (kd) yrkandena 3 och 4,\r\n2003/04:MJ399 (kd) yrkande 3 och 2003/04:MJ474 (c) yrkande 18 avstyrks.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motionerna\r\n2002/03:MJ268 (m) yrkande 2, 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 1, 2002/03:MJ487\r\n(c) yrkande 1, 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 1 och 2003/04:N330 (kd) yrkande\r\n9 om att jord- och skogsbruket har stor betydelse för kultur- och\r\nmiljöbevarandet på landsbygden, att svensk jordbrukspolitik bör syfta till\r\natt ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och att jordbruket\r\nhar del i omställningen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Utskottet\r\nhar tidigare redovisat (bet. 2003/04:MJU2 s. 103) att inriktning och syfte\r\nmed de stöd som på lång sikt skall främja en ekonomiskt och socialt hållbar\r\nutveckling inom jordbruket och på landsbygden beslutats av riksdagen vid\r\nbehandling av bl.a. proposition 1997/98:142 Riktlinjer för Sveriges arbete\r\nmed jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen (bet.\r\n1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241). En hållbar jordbruks- och\r\nlivsmedelsproduktion\r\nskall främjas genom bl.a. konkurrenskraftiga företag, höga etiska krav på\r\ndjurhållningen, landsbygdsutveckling och regionala åtgärder. Utskottet\r\nuttalade att åtgärder för att utveckla landsbygden bör anpassas till\r\nnationella och regionala förhållanden inom ramen för ett gemensamt regelverk.\r\nVidare framhölls att jordbrukets strukturförändringar samt livsmedelsindustrins\r\noch andra näringars utveckling av ekonomiska, miljömässiga och sociala\r\nskäl även i fortsättningen bör stödjas i de ekonomiskt minst utvecklade\r\nregionerna. Utskottet framhöll också att finansieringen i första hand bör\r\ndelas mellan gemenskapen och berört medlemsland men att skäl också kan\r\nfinnas för enbart nationell finansiering.\r\nDet finns ett antal av EU medfinansierade åtgärder som skall medverka\r\ntill att stärka den ekonomiskt och socialt hållbara utvecklingen av\r\nlandsbygden. Syftet är att åtgärderna skall underlätta och främja en\r\ndiversifiering av näringslivet på landsbygden genom en ny och konkurrenskraftig\r\nanvändning av de resurser och den kompetens som livsmedelsproduktionen\r\noch skogsbruket och därtill knutna verksamheter inte längre behöver\r\nutnyttja. Det övergripande målet är att främja fortsatt sysselsättning,\r\ntillväxt och bosättning på landsbygden (jfr bet. 2001/02:MJU15 s. 48).\r\nEnligt utskottets bedömning är syftet med motionerna 2002/03:MJ268 (m)\r\nyrkande 2, 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 1, 2002/03:MJ487 (c) yrkande 1,\r\n2003/04:MJ399 (kd) yrkande 1 och 2003/04:N330 (kd) yrkande 9 med det\r\nanförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandena bör därmed lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\nKonkurrensvillkor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till utskottets uttalanden om att en gemensam politik med\r\nlikartade konkurrensvillkor skall gälla för den gemensamma marknaden\r\navstyrks ett antal motioner om förutsättningarna och konkurrenssituationen\r\ninom jordbruket.\r\nJämför reservation 7 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nModeraterna framhåller i motion 2002/03:MJ268 (m) yrkande 10 om livskraftiga\r\njordbruksföretag och likvärdiga konkurrensförutsättningar för svenskt\r\njordbruk att jordbruksföretagen bör ses som enskilda företag med sin styrka\r\njust i produktionsuppgiften. Enligt motion 2003/04:MJ435 (m) yrkande 1\r\nbör de enskilda företagen inte generellt sett vara beroende av regionalpolitiska\r\neller miljömässiga beslut. Däremot är det viktigt att jordbrukarna får\r\nersättning för utförda tjänster som baseras på allmänt intresse, och här\r\nutgör miljöersättningarna ett bra exempel på sådant utfört miljöarbete i\r\ndet allmännas tjänst. Även i motion 2002/03:MJ356 (m) yrkandena 1 och 2\r\nframhålls vikten av att svenskt jordbruk kan konkurrera på lika villkor\r\nmed jordbruket i EU-länder och vikten av att ge lantbruket reella\r\nlönsamhetsvillkor. I motionerna 2002/03:MJ429 (m) yrkande 1 och 2003/04:MJ476\r\n(m) yrkande 1 framhålls betydelsen av ett livskraftigt skånskt jordbruk.\r\n\r\nI motionerna 2002/03:MJ206 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ411 (c) yrkande 1 och\r\n2002/03:N340 (c) yrkande 5 anförs i fråga om lika konkurrensvillkor för\r\ndet svenska jordbruket och om behovet av att låta svenska bönder konkurrera\r\npå samma villkor. Det finns egentligen inga genvägar till att bevara ett\r\nöppet landskap. Sveriges bönder måste få samma villkor som sina kolleger\r\ninom EU. Jordbruket är grunden för det öppna landskapet, den biologiska\r\nmångfalden och de kulturhistoriska värdena. EU:s miljö- och landsbygdsprogram\r\nhar stor betydelse för odlingslandskapet och för att de biologiska värdena\r\nskall kunna tillvaratas. Enligt motion 2002/03:MJ296 (c) bör jord- och\r\nskogsbruket i Kalmar län få bättre villkor.\r\nFolkpartiet anför i kommittémotionerna 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 17 och\r\n2003/04:MJ431 (fp) yrkande 12 om åtgärder för att förbättra lantbrukets\r\nkonkurrenssituation att det är viktigt att svenska bönder ges förutsättningar\r\natt konkurrera på likartade villkor som andra svenska företagare har som\r\narbetar i internationell konkurrens. Ett livskraftigt jord- och skogsbruk\r\nsom är konkurrenskraftigt är en viktig förutsättning för en levande\r\nlandsbygd.\r\nKristdemokraterna anför i motion 2002/03:N307 (kd) yrkande 11 om\r\nförutsättningarna för jord- och skogsbruket som en hörnsten i en levande\r\nlandsbygd att en kraftfull satsning bör göras för att skapa rimliga och\r\nrättvisa konkurrensvillkor för jord- och skogsbruksnäringen. I motion\r\n2002/03:MJ424 (kd) yrkande 4 framhålls principen att miljöavgifter i\r\njordbruket bör återgå till näringen för miljöinsatser. Motionärerna välkomnar\r\natt det i budgeten finns medel avsatta för återföring av den skatt som\r\nbetalas in på handelsgödsel och bekämpningsmedel för innevarande år.\r\nPrincipen för återbetalning av miljöavgifter till näringen bör kvarstå\r\ntill stöd för utveckling av en mer miljöanpassad jordbruksverksamhet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har vid flera tillfällen framhållit att en gemensam politik med\r\nlikartade konkurrensvillkor är en förutsättning för att den inre marknaden\r\nockså skall fungera när det gäller jordbruksproduktion (se bl.a. bet.\r\n1998/99:MJU7, bet. 2001/02:MJU15 s. 32 och bet. 2003/04:MJU2 s. 108). Det\r\när EG-kommissionens uppgift att bevaka att nationellt utformade åtgärder\r\ninte snedvrider konkurrensen på denna marknad. Samtidigt kan olika riktade\r\nåtgärder komma i fråga på nationell nivå för att bl.a. möjliggöra insatser\r\nför att förbättra eller bevara miljön och främja en god djurhållning. När\r\nriksdagen år 1998 slog fast riktlinjerna för Sveriges arbete med jordbruks-\r\noch livsmedelspolitiken inom EU (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23,\r\nrskr. 1997/98:241) anfördes när det gäller möjligheterna att i EU driva\r\nen sådan linje att förutsättningar skapas för jordbrukaren att på likvärdiga\r\nvillkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad\r\nföljande. I likhet med regeringen anser utskottet att ett brett och varierat\r\nutbud av säkra livsmedel till skäliga priser skall främjas genom en reform\r\nav jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Detta skall ske med särskilt\r\navseende på successivt borttagande av EG:s marknadsordningar och en\r\navveckling av gränsskyddet med hänsyn till internationella åtaganden,\r\nkonkurrenskraftiga företag, ökad konsumenthänsyn och högt ställda krav för\r\ndjurhållningen.\r\nUtskottet har även uttalat (bet. 2001/02:MJU5 s. 15) att det finns ett\r\nantal av EU medfinansierade åtgärder som skall medverka till att stärka\r\nden ekonomiskt och socialt hållbara utvecklingen av landsbygden. Syftet\r\när att åtgärderna skall underlätta och främja en diversifiering av\r\nnäringslivet på landsbygden genom en ny och konkurrenskraftig användning av\r\nde resurser och den kompetens som livsmedelsproduktionen och skogsbruket\r\noch därtill knutna verksamheter inte längre behöver utnyttja. Det\r\növergripande målet är att främja fortsatt sysselsättning, tillväxt och\r\nbosättning\r\npå landsbygden.\r\nJordbruksministern redovisade den 20 februari 2004 i ett interpellationssvar\r\n(2003/04:358) om åtgärder för att främja det svenska jordbrukets\r\nkonkurrenskraft att lantbruket är en näring som har stor betydelse för\r\nlandsbygdens utveckling och som nu befinner sig i en bekymmersam situation.\r\nDet finns i dag en betydande utvecklingspotential i det svenska jordbruket\r\nsom bör utnyttjas i större utsträckning än i dag. En rapport som sammanställts\r\nav LRF Konsult visar på den allvarliga situation som lantbruket befinner\r\nsig i för närvarande. För vissa produktionsgrenar beror den situationen\r\npå konjunktursvängningar, men det förklarar inte allt. Det krävs förändringar\r\npå flera plan för att situationen skall förbättras. Ett tecken på\r\nkonkurrensförhållandena är utnyttjande av produktionskvoter. Om utnyttjandet\r\nav kvoter minskar tyder det på att viljan att investera och gå in i sektorn\r\nförsämras. Av vegetabiliernas produktionskvoter utnyttjas nära hundra\r\nprocent av kvoterna, och utnyttjandet har varit oförändrat de senaste\r\nåren. Sedan 1995 har mjölkleveranserna varit mycket stabila, och den totala\r\nproduktionen har hamnat mycket nära landskvoten. Ett undantag är kvotåret\r\n2002/03 då produktionen minskade. Därefter har dock produktionen återigen\r\nökat. När det gäller nötkreatur har Sverige ett högt kvotutnyttjande.\r\nMellan 1999 och 2002 har utnyttjandegraden ökat, men det beror till stor\r\ndel på minskade kvoter. LRF Konsults rapport indikerade att det råder en\r\nstor spridning av lönsamheten för lantbrukare med samma produktionsinriktning\r\noch produktionsstruktur. Det betyder sannolikt att de individuella\r\nföretagarnas prestationer är avgörande för företagens lönsamhet. Det är en\r\nviktig slutsats och visar att det finns stort utrymme för att förbättra\r\nsituationen genom olika former av företagsutveckling. Regeringsförklaringen\r\nfrån den 16 september 2003 understryker vikten av svensk tillväxt och\r\nkonkurrenskraft. Regeringen har därvid särskilt betonat vikten av att\r\nSveriges jordbrukare måste kunna konkurrera på villkor som är likvärdiga\r\nmed dem som gäller för övriga Europa. Regeringen har inte ändrat uppfattning\r\ni denna fråga. Den nu beslutade reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\ninnebär en viss flexibilitet för nationell variation i tillämpningen. Vad\r\ndetta innebär för konkurrensen mellan producenter i olika länder är i dag\r\nsvårt att förutsäga. Regeringen kommer inom kort att redovisa ett förslag\r\ntill genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige.\r\nJordbruksministern anförde beträffande dieselskatten, där det i\r\nregeringsförklaringen i höstas uttalades att jordbruket skall ges likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor, att en utredning har gjorts inom departementet som\r\nvisar på hur det ser ut i likvärdiga konkurrentländer. Det är bara ett\r\nland som över huvud taget inte återför skatten, och det är Österrike. Det\r\när olika modeller i olika länder och det är viktigt att känna till i det\r\nfortsatta arbetet med att, när statsbudgeten så tillåter, se till att\r\nskatten återförs.\r\nJordbruksministern redovisade i svar på fråga 2002/03:76 om situationen\r\nför landets bönder att regeringen under några års tid har arbetat för att\r\nlätta på lantbrukarnas s.k. ryggsäck och stärka det svenska jordbrukets\r\nkonkurrenskraft. Tidigare har kartavgiften tagits bort och energi- och\r\nelskatten sänkts med ca 300 miljoner kronor. Nu återförs även\r\ngödselmedelsskatterna till jordbruket.\r\nFör att ge regeringen stöd i det fortsatta arbetet med att stimulera\r\nutveckling och exportsatsningar inom livsmedelsindustrin gav regeringen i\r\nbeslut den 29 januari 2004 Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet i uppdrag att utvärdera utvecklingen inom och utarbeta underlag\r\nom livsmedelssektorn. Livsmedelsverket skall bl.a. analysera om det finns\r\nbrister i marknadens funktionssätt som begränsar en framgångsrik\r\nlivsmedelsexport samt hur eventuella brister kan åtgärdas. Jordbruksverket\r\nskall bl.a. analysera den roll som små och medelstora företag har i\r\nutvecklingen av livsmedelshandeln. Uppdraget skall redovisas senast den 1\r\njuni 2004.\r\nNär det gäller frågor om dieselskatt och konkurrensvillkor för svenskt\r\nlantbruk gäller (jfr bet. 2002/03:SkU11 s. 19, 21-22) att sedan den 1\r\njuli 2000 omfattas jordbrukssektorn av samma skattelättnader som\r\ntillverkningsindustrin vid förbrukning av el och bränslen.\r\nSkatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984 (jfr bet.\r\n2003/04:FiU1 s. 227). Genom beslut den 28 juni 2001 tillkallades en\r\nsärskild utredare med uppgift att utvärdera skatterna på bekämpningsmedel\r\noch handelsgödsel. I februari 2003 lämnade utredaren sitt betänkande Skatt\r\npå handelsgödsel och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9). Utredaren föreslår\r\natt skatten på handelsgödsel skall vara kvar och att skattesatsen behålls\r\noförändrad. För att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel\r\nföreslås att uttaget av skatt differentieras efter medlens farlighet för\r\nhälsa och miljö. I avvaktan på ett sådant system beslutade riksdagen en\r\nhöjning av skatten med 5 kr till 25 kr för varje helt kilo verksam\r\nbeståndsdel i bekämpningsmedlet.\r\nSkattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) har i betänkandet (SOU 2003:38)\r\nredovisat sitt uppdrag att se över utformningen av nedsättningssystemet\r\nför bl.a. jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna (inklusive\r\nträdgårdsnäringen). Översynen omfattar beskattningen av såväl fossila\r\nbränslen som el. Kommittén hade i uppgift att utreda förutsättningarna\r\nför en annan avgränsning av området för energiskattenedsättning för de\r\nkonkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller i dag och särskilt beakta\r\ngränsytorna mot andra sektorer samt el- och värmeproduktionen. I uppdraget\r\ningick även att analysera konsekvenserna för de berörda verksamheterna\r\nnär det gäller bl.a. deras konkurrenskraft. Betänkandet har remissbehandlats\r\noch utredningsförslagen övervägs för närvarande i Finansdepartementet\r\n(prop. 2003/04:1, volym 1 s. 212).\r\nBeskattningen av dieselolja för jordbrukets arbetsmaskiner ses med förtur\r\növer av Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen har i en\r\npromemoria i februari 2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett att\r\nom dieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall sänkas bör det ske\r\ntill den s.k. uppvärmningsnivån, vilket skulle motsvara sänkt skatt med\r\n62 öre per liter. Det slutliga ställningstagandet i frågan görs när\r\nutredningen utrett de grundläggande principerna för trafikbeskattningen.\r\nUtredningen skall lämna sitt slutbetänkande senast den 31 maj 2004.\r\nI svar på fråga 2003/04:341 om jordbrukets skattesituation anförde\r\njordbruksministern att en reformering av den svenska energibeskattningen är\r\nangelägen för att förbättra miljöstyrningen inom näringslivet. Systemet\r\nskall utformas så att det underlättar möjligheten för framtida skatteväxling\r\nsom också omfattar näringslivet. Regeringen planerar att driva arbetet\r\nmed en fortsatt reformering av energiskattesystemet skyndsamt med målet\r\natt ett nytt regelverk skall kunna träda i kraft den 1 januari 2005. Som\r\nett steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av skattesystemet\r\nlämnades i budgetpropositionen för 2004 bl.a. förslag om en höjning av\r\nskatten på diesel med 10 öre per liter. I samband med detta förslag anför\r\nregeringen att den avser att inför kommande skatteväxling se över i vilken\r\nform kompensation skall ske för höjningar av skatten på diesel avseende\r\njord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Det är ännu för tidigt att uttala\r\nsig om hur näringslivets energibeskattning kommer att utformas.\r\nJordbruksministern kunde därför för närvarande inte lämna något besked om detta.\r\n\r\nRiksdagen beslutade vid behandlingen av budgetpropositionen för år 2002\r\natt godkänna förslaget att skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel\r\nskall återföras (prop. 2001/02:1 utg.omr. 23, bet. 2001/02:MJU2, rskr.\r\n2001/02:106 m.fl.). Utskottet uttalade vid riksdagsbehandlingen av 2004\r\nårs statsbudget (bet. 2003/04:MJU2) att anslaget 44:6 Återföring av skatt\r\npå handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. används för att återföra\r\nuppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel i jordbruket\r\ntill jordbruksnäringen. Huvuddelen av den återförda skatten används till\r\nåtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska\r\nmiljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del, ca 25 %, av beloppet\r\nåterförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. forskning, informations-,\r\nutbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja\r\nhållbara produktionsmetoder inom jordbruket och trädgårdsnäringen.\r\nUtskottet utgår från att den redovisade principen om likartade konkurrensvillkor\r\nför den inre marknaden också skall genomsyra det fortsatta arbetet på\r\nområdet samt att EG-kommissionen fortsatt bevakar att nationellt utformade\r\nåtgärder inte snedvrider konkurrensen på marknaden. Mot bakgrund av det\r\nanförda är utskottet inte berett att föreslå något uttalande från riksdagens\r\nsida med anledning av motionerna 2002/03:MJ206 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ268\r\n(m) yrkande 10, 2002/03:MJ296 (c), 2002/03:MJ356 (m) yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:MJ411 (c) yrkande 1, 2002/03:MJ422 (fp) yrkande 17, 2002/03:MJ424\r\n(kd) yrkande 4 och 2002/03:MJ429 (m) yrkande 1 samt motionerna 2002/03:N307\r\n(kd) yrkande 11, 2002/03:N340 (c) yrkande 5, 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n12, 2003/04:MJ435 (m) yrkande 1 och 2003/04:MJ476 (m) yrkande 1. Motionerna\r\nbör lämnas utan vidare åtgärd.\r\n.\r\nFågelnäringen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att motioner (s, m, kd, c) om konkurrensvillkoren för\r\nsvensk fågelnäring lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till pågående\r\narbete med frågorna. Jämför reservation 9 (m, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ312 (kd) anförs att regeringen inte har lyckats förhindra\r\nen utveckling som innebär att livsmedelsproducenter utomlands nu tillsätter\r\ns.k. saltlake i kyckling, vilket innebär att man kan komma förbi den\r\nobligatoriska salmonellakontrollen. Genom att tillsätta saltlake klassas\r\nkycklingen som köttberedning och kan vid införsel till Sverige kringgå\r\nkravet på salmonellakontroll. Enligt undersökningar från Livsmedelsverket\r\ninnehåller en tredjedel av de importerade köttberedningarna salmonella.\r\nÄven i motionerna 2003/04:MJ320 (m) och 2003/04:MJ403 (m) yrkande 1\r\nframhålls behovet av likvärdiga konkurrensvillkor för svensk fågelnäring.\r\nI dag hotas svensk fågelproduktion av en stark importökning av fågelkött.\r\nSvensk kalkonuppfödning är i farozonen. Även svensk kycklinguppfödning\r\nkan komma att få problem. En stark djuromsorg innebär merkostnader. Den\r\nunder senaste året ökande importen av kycklingkött visar att konsumenterna\r\ninte alltid premierar god djuromsorg. En annan fråga som drabbar den\r\nenskilde uppfödaren är angrepp från s.k. djurrättsaktivister. Åtgärder för\r\natt ge kycklinguppfödningen goda konkurrensmöjligheter efterlyses även i\r\nmotion 2003/04:MJ454 (s). För att svensk uppfödning med god djuromsorg\r\ninte skall slås ut måste svenska uppfödare få villkor som liknar dem i\r\nkonkurrentländerna. Enligt motion 2003/04:MJ362 (c) måste kalkonuppfödarna\r\ni vårt land kunna konkurrera på lika villkor som i våra grannländer. De\r\nsvenska kalkonuppfödarna kan inte fortsätta sin produktion av kalkoner i\r\nvårt land, på grund av att kraven är strängare här än i Danmark. Detta\r\ninnebär att priset också blir något högre.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nJordbruksministern anförde den 11 februari i svar på fråga 2003/04:706 om\r\nkrav på ursprungsmärkning av importerat fågelkött att det inte är\r\nobligatoriskt att ange ursprunget för fågelkött, men märkningsdirektivet säger\r\natt ett livsmedels ursprung måste anges om det skulle vilseleda konsumenten\r\nifall en sådan uppgift utelämnas. Märkningsdirektivet ställer också krav\r\npå att märkningen skall vara korrekt. Det finns i dag inget som hindrar\r\ntill exempel butiker eller restauranger från att frivilligt ange varifrån\r\nköttet härstammar. Redan i dag skall butiker och restauranger vid förfrågan\r\nkunna svara på frågan i vilket land köttet är producerat. Märkning av\r\nlivsmedel är ett harmoniserat område inom EU, och Sverige kan inte agera\r\npå egen hand genom att införa strängare regler. Ur ett WTO-perspektiv kan\r\nvi inte heller införa regler som enbart gäller importerade livsmedel,\r\nutan samma krav på obligatorisk märkning av ursprung måste i så fall gälla\r\näven svenskt fågelkött. Genom våra salmonellagarantier kan Sverige se\r\ntill att det obehandlade fågelkött som kommer in till Sverige har provtagits\r\nmed avseende på salmonella enligt fastställda rutiner och att ingen\r\nsalmonella hittats i köttet. Beträffande kycklingprodukter med hög vattenhalt\r\npågår arbete i EU. Kommissionen har enligt beslut i Ständiga kommittén\r\nför livsmedelskedjan och djurhälsa förbjudit all import till EU av\r\nicke-värmebehandlat fågelkött från Thailand och andra länder som drabbats av\r\nfågelinfluensa.\r\nI svar på interpellation 2003/04:185 om villkoren för svensk kycklingnäring\r\nanförde jordbruksministern att den svenska slaktkycklingsnäringen är en\r\nviktig del av vår inhemska matproduktion. Produktionen kännetecknas av\r\nhög kvalitet, vilket bl.a. innebär god standard när det gäller djurskydd\r\noch smittskydd. Näringen har själv varit drivande när det gäller att ta\r\nfram det unika djuromsorgsprogrammet som har resulterat i en god fothälsa.\r\nDet är också viktigt för kycklingnäringen att det finns ett gott\r\nnäringslivsklimat i landet. För att vi i Sverige skall ha uthållig tillväxt\r\när det av avgörande betydelse att vi har starka och livskraftiga företag.\r\nRegeringen har därför bl.a. avsatt medel för ett nationellt program för\r\natt skapa bättre entreprenörsklimat, bidra till positiva attityder till\r\nentreprenörskap och företagande samt öka företagandet. Sverige har,\r\ntillsammans med Finland, en unik situation vad gäller salmonellasmitta. I\r\nden svenska livsmedelsproduktionen finns mervärden som exempelvis hög\r\nkvalitet, säkerhet, miljöhänsyn och etiska värden. Detta budskap måste\r\nförmedlas till konsumenterna för att de skall kunna göra medvetna val.\r\nNäringen och handeln har en viktig uppgift när det gäller att i sin\r\nmarknadsföring ge konsumenterna upplysning om hur kyckling produceras\r\neftersom mervärdena i produktionen utgör försäljningsargument. När det gäller\r\nenergiskatter, gödselmedelsavgifter och bekämpningsmedelsavgifter pågår\r\ninom Regeringskansliet ett analysarbete som beräknas vara klart under\r\nvåren.\r\nJordbruksministern har också i ett svar på frågorna 2003/04:347och 348\r\nredogjort för framtiden och konkurrenssituationen för svensk kycklingnäring.\r\nDet är viktigt för kycklingnäringen att det finns ett bra näringslivsklimat\r\ni landet. Grunden är en ekonomisk politik för stabilitet och sunda offentliga\r\nfinanser. Den svenska slaktkycklingnäringen är en viktig del av vår\r\ninhemska matproduktion. Produktionen kännetecknas av hög kvalitet, vilket\r\nbl.a. innebär god standard när det gäller djurskydd och smittskydd.\r\nDet finns inga gemenskapsregler om djurslaget slaktkyckling, men utskottet\r\nhar inhämtat att det inom EG-kommissionen pågår arbete med att utforma\r\nsådana regler. Sverige deltar i en expertgrupp som kommissionen anlitat\r\noch som hjälpt kommissionen med att utarbeta ett utkast till förslag om\r\nslaktkycklingregler för EU. Sveriges målsättning med arbetet har varit\r\natt försöka få förslaget att likna de svenska reglerna så mycket som\r\nmöjligt, både av djurskyddshänsyn och av konkurrenshänsyn.\r\nUtskottet har även inhämtat att i ett pågående projekt i Regeringskansliet\r\nanalyseras förutsättningarna för lantbruksföretagande. Syftet är att\r\nidentifiera framtida behov av insatser och styrmedel som främjar utveckling\r\noch tillväxt samt lämna förslag som gynnar företagandet, bl.a. rörande\r\nregelverk och förenklingar.\r\nUtskottet föreslår att motionerna 2003/04:MJ312 (kd), 2003/04:MJ320 (m),\r\n2003/04:MJ362 (c), 2003/04:MJ403 (m) yrkande 1 och 2003/04:MJ454 (s)\r\nlämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte tillgodosetts med vad som\r\nanförts.\r\nSmåskalig livsmedelsproduktion\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om avgiftssättning för tamboskapsslakt samt\r\nlokal och regional livsmedelsproduktion (v), ett samlat program för en\r\nökad småskalig livsmedelsproduktion (c) och om förbättringar på området\r\nför småskalig slakteriverksamhet (kd). Även en motion om investeringsstöd\r\nför djurtransporter (kd) avstyrks.\r\nJämför reservationerna 10 (fp, kd), 11 (v, mp), 12 (kd, c) och 13 (v, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\nEnligt Vänsterpartiets motion 2003/04:MJ335 (v) yrkande 2 bör regeringen\r\nse över de taxor som är kopplade till de olika klassningsreglerna i syfte\r\natt underlätta för de småskaliga slakterierna och även se hur lokala\r\ninitiativ till småskalig livsmedelsproduktion och förädling kan underlättas.\r\nI dag finns knappt 50 småskaliga slakterier som står för mindre än 1 %\r\nav den totala slakten. Tillsynsavgiften baseras på den tid tillsynen tar\r\ni anspråk inklusive de resor som krävs för att komma till objektet. I\r\nmotionens yrkande 4 anförs att det behövs en översyn av de regelverk som\r\nfinns inom jordbrukssektorn och ett syfte bör vara att i högre grad\r\nmöjliggöra lokal och regional livsmedelsproduktion. Eldrimner är ett\r\nresurscentrum som erbjuder stöd och utbildning till företagare som vill satsa\r\npå småskalig livsmedelsförädling. Genom dess initiativ hålls produktionen\r\ni gång och arbetstillfällen och optimism skapas.\r\nEnligt motion 2003/04:N328 (c) yrkande 19 bör regeringen ta initiativ\r\ntill ett samlat program för en ökad småskalig livsmedelsproduktion i samråd\r\nmed företrädare för hushållningssällskap, lantbrukarnas organisationer\r\noch regionala företrädare. Kristdemokraterna anför i motionerna 2003/04:MJ367\r\n(kd) yrkande 2 och 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 20 att regeringen skyndsamt\r\nbör lägga fram förslag om småskalig slakteriverksamhet för att åstadkomma\r\nförbättringar på området. För närvarande finns i Sverige mobila slakterier\r\ni bruk endast för slakt av renar. Sverige bör inom EU driva att reglerna\r\ntydliggörs så att mobil slakt inte förhindras. I betänkandet (SOU 2003:6)\r\nKännande varelser eller okänsliga varor görs bedömningen att mobil slakt\r\ni första hand skulle vara aktuellt för svin, får och fjäderfä. För mobil\r\nslakt bör gälla djurskyddskrav som för annan slakt. Ekonomiska bidrag bör\r\ninom befintligt regelsystem införas till mobila slakterier, gårdsnära\r\nslakterier, slaktbodar och andra lösningar som minskar djurtransporterna.\r\n\r\nMotionärerna påtalar i motion 2002/03:MJ429 (m) yrkande 3 vikten av att\r\nvärna skånsk livsmedelsproduktion. Vid sidan av framgångsrika lantbruksföretag\r\nkrävs en framgångsrik livsmedelsindustri. Den samverkan som finns mellan\r\nföretagen och t.ex. Skånes Livsmedelsakademi, Sveriges lantbruksuniversitet\r\npå Alnarp och universiteten i Öresundsregionen är starka drivkrafter för\r\nskånsk livsmedelsproduktion.\r\nInvesteringsstöd bör enligt motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 4 ges till\r\nåtgärder som minskar djurtransporternas längd. För att styra bort från\r\nstordriften och de långväga djurtransporterna är det på kort sikt nödvändigt\r\natt införa investeringsstöd för sådana åtgärder som minskar transporternas\r\nlängd. Sådant stöd bör också kunna utbetalas till uppfödare som genomför\r\nåtgärder för att minska djurens obehag i samband med transporter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAllmänt\r\nUtskottet har tidigare uttalat (bet. 2003/04:MJU2 s. 106) att det finns\r\nett ökat intresse för småskalig lokal och regional livsmedelsproduktion\r\nbåde bland konsumenterna och inom livsmedelsbranschen. En rad projekt för\r\natt främja en småskalig livsmedelsproduktion har genomförts i olika delar\r\nav landet. Enligt regeringen visar dessa projekt att det finns en betydande\r\noutnyttjad tillväxtpotential i sådan verksamhet. Genom att förädlingen\r\nsker närmare producenten stannar det mervärde som förädlingen medför kvar\r\npå den lokala nivån.\r\nJordbruksministern anförde den 9 april 2003 i svar på fråga 2002/03:750\r\natt den småskaliga livsmedelsproduktionen utgör en viktig del av den\r\nlevande landsbygden. Den bidrar aktivt till att underlätta och främja en\r\ndiversifiering av näringslivet på landsbygden samt till en stärkt\r\nkonkurrensförmåga för jordbruksföretagen. Konsumenternas ökande efterfrågan\r\när den viktigaste förutsättningen för den småskaliga livsmedelsproduktionen.\r\n\r\nI april 2002 anförde utskottet (bet. 2001/02:MJU15 s. 47) att det finns\r\nett antal av EU medfinansierade åtgärder som skall medverka till att stärka\r\nden ekonomiskt och socialt hållbara utvecklingen av landsbygden. Syftet\r\när att åtgärderna skall underlätta och främja en diversifiering av\r\nnäringslivet på landsbygden genom en ny och konkurrenskraftig användning av\r\nde resurser och den kompetens som livsmedelsproduktionen och skogsbruket\r\noch därtill knutna verksamheter inte längre behöver utnyttja. Det\r\növergripande målet är att främja fortsatt sysselsättning, tillväxt och\r\nbosättning\r\npå landsbygden. I denna satsning ingår att stärka lokal och småskalig\r\nlivsmedelsproduktion samt satsningar inom exempelvis landsbygdsturism. De\r\nstöd inom miljö- och landsbygdsprogrammet som direkt kan bidra till lokal\r\noch småskalig livsmedelsproduktion är investerings-, vidareförädlings-\r\nkompetensutvecklings- och projektstöd. Programmet ingår i den gemensamma\r\njordbrukspolitiken och styrs av EU:s förordningar. För programperioden\r\nåren 2000-2006 fokuserar Jordbruksverket mer på målen med stöden vid\r\nprioriteringen bland ansökningar i stället för att fördela stöden till så\r\nmånga som möjligt inom en bransch. Stödet är inriktat på innovation och\r\nsmåskalig livsmedelsförädling. Utöver miljö- och landsbygdsprogrammet\r\ngörs andra satsningar på småskalig och lokal livsmedelsproduktion genom\r\nprogram och gemenskapsinitiativ inom ramen för strukturfonderna, såsom\r\nLeader-plus och mål 1.\r\nVid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik\r\n- resultatredovisning (bet. 2003/04:MJU2 s. 105) anfördes att enligt miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet får stöd för förbättrad bearbetning och saluföring\r\nges i form av bidrag till investeringar som avser förädling eller saluföring\r\nav nöt-, gris-, får- och lammkött, kött från hägnat vilt, mjölk- och\r\nmjölkprodukter, ägg och fågelkött, spannmål, oljeväxter, grönsaker, frukt\r\noch bär m.m. Den högsta andel stöd som får lämnas varierar mellan regioner\r\noch investeringens omfattning. Det angivna målet för åtgärden är att främja\r\nen konkurrenskraftig förädlingsindustri. Det specifika målet som det\r\nuttrycks i miljö- och landsbygdsprogrammet är att främja varaktiga nya\r\navsättningsmöjligheter för högförädlade produkter. Stöd skall riktas till\r\ninnovativa satsningar på nya marknader och produkter samt till småskalig\r\nlivsmedelsförädling. Det operativa målet är att stödet under programperioden\r\nskall ha medverkat till att minst 1 miljard kronor har investerats i ny\r\nkonkurrenskraftig förädling av råvaror från jordbruket och trädgårdsnäringen\r\nmed tonvikt på småskalig verksamhet. Stödet skall medverka till minst\r\n1 500 nya eller bibehållna arbetstillfällen under programperioden.\r\nVidare redovisades att åtgärdens inriktning och omfattning följer de\r\nuppställda målen för miljö- och landsbygdsprogrammet. Samtliga beviljade\r\nstöd lämnas till småskaliga företag och/eller till innovativa investeringar.\r\nDe totala investeringskostnaderna för investeringar med stöd uppgår\r\nhittills till 850 miljoner kronor. Utskottet konstaterar att enligt\r\nregeringens sammanfattande bedömning har den avsedda förändringen av stödets\r\ninriktning till att i första hand främja småskalig livsmedelsförädling\r\noch innovationer genomförts och uppfattas som positiv. Preliminära\r\nbedömningar från Jordbruksverket tyder på att de avsedda\r\nsysselsättningseffekterna\r\nav stödet troligen kommer att uppfyllas.\r\nSmåskaliga slakterier m.m.\r\nUtskottet redovisade vid behandlingen av årets budgetproposition (bet.\r\n2003/04:MJU2 s. 52) att Livsmedelsverket år 2003 tilldelades ett extra\r\nanslag om 10 miljoner kronor genom beslut i riksdagen med anledning av en\r\nmotion (s, v, mp) med förslag bl.a. härom. Utskottet välkomnar regeringens\r\nförslag att fr.o.m. år 2004 öka verkets resurser med 7 miljoner kronor\r\noch konstaterar att anslagsökningen syftar till att bl.a. främja den\r\nsmåskaliga slakten, främja det fortsatta EU-arbetet inom livsmedelsområdet\r\nsamt förstärka det viktiga forsknings- och utvecklingsarbetet.\r\nMinimikraven för miljö, hygien och djurskydd utgörs av de regler som anges\r\ni EG:s direktiv på berörda områden (jfr bet. 2000/01:MJU12). På miljöområdet\r\nhar direktivens regler inarbetats i miljöbalken och de författningar som\r\nhar beslutats med stöd av balken. Direktivens hygienbestämmelser återfinns\r\nfrämst i Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd. Frågor om\r\nköttbesiktning, krav på livsmedelslokaler, tillsynsavgifter m.m. regleras\r\ni huvudsak i livsmedelslagen (1971:511). Detaljföreskrifter utfärdas av\r\nregeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.\r\nI april 2002 redovisades (bet. 2001/02:MJU15 s. 47) att det inom EU pågår\r\narbete med ett förslag till uppdatering och i vissa fall ändring av de\r\ngemensamma hygienreglerna för livsmedelsproduktion. Förslaget syftar till\r\natt samordna, uppdatera och förenkla det nu gällande regelverket. För\r\nlivsmedel av icke-animaliskt ursprung föreslås inga större förändringar.\r\nFör primärproduktionen blir det dock en skärpning, då detta område inte\r\ntidigare generellt reglerats. Beträffande livsmedel av animaliskt ursprung\r\när syftet att minska detaljregleringen och antalet rättsakter. De nya\r\nförslagen skall innehålla de mål man vill uppnå och inte i onödan\r\ndetaljreglera exakt vilken teknisk lösning som skall användas för att uppnå\r\nmålet. Krav på företagen att tillämpa kvalitetssystemet HACCP (Hazard\r\nAnalysis and Critical Control Point system) enligt rådets direktiv 93/43/EEG\r\nom livsmedelshygien samt på att ha egentillsyn skall vidare garantera att\r\nsäkra livsmedel levereras till konsumenten. Större ansvar läggs på den\r\nsom producerar eller hanterar råvaran eller livsmedlet. Intentionen i\r\nförslaget är inte att lätta på reglerna. Förslaget innehåller i stället\r\nför småföretagare intressanta komponenter såsom att dagens system med två\r\nnivåer av godkännande, varav en nivå innebär att producenten godkänns för\r\natt sälja produkten enbart på den lokala marknaden, försvinner. Krav kommer\r\natt införas på att samtliga anläggningar skall uppfylla kraven i regelverket\r\noch därmed få sälja sina produkter inom hela den inre marknaden.\r\nRegeringen har i 2004 års regleringsbrev uppdragit åt Livsmedelsverket\r\natt bedöma och förbereda de nationella anpassningar och eventuella undantag\r\nsom behöver göras från det nya hygienregelverket för att utvecklingen av\r\nmobil slakt, småskalig slakt och småskalig livsmedelsförädling skall\r\nunderlättas. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31\r\ndecember 2004.\r\nUtskottet har inhämtat att Sverige under förhandlingarna om det s.k.\r\nhygienpaketet, 10427/00 KOM(2000)438 slutlig och 10987/02 KOM(2002)377\r\nslutlig, varit drivande i frågan om att tillåta mobil slakt. Den gemensamma\r\nståndpunkt som rådet antagit (12133/03) innebär att mobil slakt är tillåten\r\nför samtliga djurslag under förutsättning att de mobila slakterierna\r\nuppfyller samma krav som stationära slakterier. Förslaget innebär att\r\nmedlemsstaterna har möjlighet att medge undantag i beslut som skall notifieras\r\nkommissionen. Förslaget kommer under våren 2004 att behandlas av EU-parlamentet\r\ni en andra läsning.\r\nI 2004 års regleringsbrev uppdrog regeringen åt Livsmedelsverket att senast\r\nden 15 mars 2004 redovisa till regeringen vilka åtgärder som vidtagits\r\nför att det system för avgiftssättning för tamboskapsslakt som verket\r\nföreslagit i en skrivelse till regeringen den 14 november 2002 skall kunna\r\ntillämpas från den 1 april 2004. Bakgrunden till uppdraget är att regeringen\r\ngenom beslut den 12 september 2002 uppdrog åt Livsmedelsverket att se\r\növer avgiftssättningen för veterinära besiktningar och kontroller vid\r\ntamboskapsslakterier. Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 14 november\r\n2002 och anför i rapporten att besiktningskostnaden, uttryckt per kilo\r\nkött, är betydligt högre för småsakliga slakterier och renslakterier\r\njämfört med storskaliga slakterier. Detta förklaras delvis av att\r\nLivsmedelsverket har fast placerad personal vid de stora slakterierna medan\r\nbesiktningsveterinären reser till de mindre slakterierna för besiktning\r\nföre och efter slakt. I nuvarande avgiftssystem får de mindre slakterierna\r\nstå för alla kostnader som är förknippade med veterinärens resor till och\r\nfrån slakteriet. Verket beskriver i rapporten huvuddragen i ett förändrat\r\navgiftssystem som ligger i linje med de förutsättningar som regeringen\r\nbeskrivit i uppdraget. Enligt rapporten skall det nya systemet innebära\r\nsänkta kostnader motsvarande i genomsnitt 45 % för de mindre slakterierna.\r\nLivsmedelsverket betonar i rapporten att det är nödvändigt att ytterligare\r\nanalysera konsekvenserna av det förändrade avgiftssystemet innan ett nytt\r\navgiftssystem kan införas.\r\nUtskottet konstaterade redan i februari 2001 (bet. 2000/01:MJU12) att\r\nLivsmedelsverket fått i uppdrag att i samråd med Riksrevisionsverket göra\r\nen konsekvensanalys av förslagen i betänkandet Livsmedelstillsyn i Sverige\r\n(SOU 1998:61), särskilt vad gäller ett nytt avgiftssystem.\r\nNär det gäller de i motion 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 4 framförda\r\nsynpunkterna om att investeringsstöd bör ges till åtgärder som minskar\r\ndjurtransporternas längd vill utskottet redovisa att investeringsstödet inom\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet regleras av förordning (2000:577) om stöd\r\nför miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Enligt 1 kap. 3 § i\r\nförordningen utgår investeringsstöd till jordbruks-, trädgårds- och\r\nrenskötselföretag. Stöd får enligt 4 kap. 1 § lämnas i form av bidrag till andra\r\ninvesteringar i fasta anläggningar än köp av mark till den som driver ett\r\njordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag. Enligt kapitel 9.3 i miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet bör särskild prioritet ges miljöinvesteringar\r\nmed syfte att förbättra djurens välfärd, livsmedelshygienen, natur- och\r\nkulturmiljön samt arbetsmiljön.\r\nUtskottet konstaterar att de aktuella frågeställningarna utretts under\r\nlång tid. Mot bakgrund av vad som anförts och den utredning som pågår\r\nfinner emellertid inte utskottet skäl att nu föreslå något uttalande av\r\nriksdagen. Motionerna 2003/04:MJ335 (v) yrkande 2, 2003/04:MJ367 (kd)\r\nyrkandena 2 och 4 och 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 20 bör lämnas utan åtgärd.\r\n\r\nFörutsättningar för lokal och småskalig livsmedelsproduktion\r\nI februari 2001 begärde riksdagen med anledning av motionsförslag att\r\nregeringen för riksdagen skulle redovisa förslag till åtgärder som bl.a.\r\nsyftar till en förenkling av regelverket och skapar bättre förutsättningar\r\nför lokal och småskalig livsmedelsproduktion och främjar etablering av\r\nnya företag inom området (bet. 2000/01:MJU12 s. 14, rskr. 2000/01:159).\r\nUtskottet anförde att regeringen i det fortsatta arbetet bör ägna särskild\r\nuppmärksamhet åt den småskaliga livsmedelsproduktionen. I en allmän översyn\r\nav förutsättningarna för den småskaliga livsmedelsproduktionen skall enligt\r\nutskottets mening även de synpunkter på ett förändrat regelverk för mobila\r\nslakterier som förs fram i ett flertal motioner få sin belysning.\r\nUtskottet behandlade i april 2002 motioner som rörde småskalig\r\nlivsmedelsproduktion och redovisade då (bet. 2001/02:MJU15 s. 47) att regeringen\r\ngenom beslut den 8 mars 2001 givit Livsmedelsverket i uppdrag att kartlägga\r\noch analysera förutsättningarna för lokal och regional livsmedelsproduktion\r\noch att Livsmedelsverket redovisat sitt uppdrag i september år 2001 i\r\nrapport 17-2001 Lokal och regional livsmedelsproduktion - Kartläggning,\r\nanalys och förslag till åtgärder. Utskottet anförde att Livsmedelsverket\r\ni de sammanfattande slutsatserna anför att majoriteten av de små företagen\r\ntycks bekymra sig relativt lite om livsmedelslagstiftningens regelkrav\r\noch att livsmedelslagstiftningen i sig inte tycks vara en särskilt betungande\r\nbörda på regional och lokal produktion. Utskottet erinrade om regeringens\r\nuppdrag att återkomma med förslag som kan förbättra förutsättningarna för\r\nden småskaliga livsmedelsproduktionen och förutsatte att frågorna tas upp\r\ni samband med översynen av landsbygdspolitiken under våren 2002.\r\nLivsmedelsverket fick i 2002 års regleringsbrev i uppdrag att under år\r\n2002 påbörja och i största möjliga utsträckning genomföra de förändringar\r\nav verkets föreskrifter samt de åtgärder avseende t.ex. former för dialog\r\nmed representanter för småskalig verksamhet som föreslås i Livsmedelsverkets\r\nnyss nämnda rapport 17-2001. Syftet med förändringarna och åtgärderna var\r\natt förbättra villkoren för småskalig livsmedelsproduktion.\r\nLivsmedelsverket redovisade vidtagna åtgärder i årsredovisningen för år\r\n2002 och anförde att Livsmedelsverket har behandlat de ändringar av\r\nföreskrifterna som förslås i verkets tidigare nämnda rapport 17-2001 Lokal\r\noch regional livsmedelsproduktion - Kartläggning, analys och förslag till\r\nåtgärder. Ett förslag berörde bestämmelserna för hantering av livsmedel\r\npå annat ställe än i livsmedelslokal. En ändring av reglerna har beslutats.\r\nDe nya reglerna ger en flexibel lagstiftning baserad på riskbedömning\r\noch med ett större sortiment livsmedel som inte kräver tillstånd vid\r\ntillfällig hantering. Det andra förslaget gällde att i generella termer\r\ndefiniera begreppet \"enskilt hushåll\". Eftersom regler för \"enskilt\r\nhushåll\" nämns i EG:s pågående arbete med förordning om livsmedelshygien\r\nhar verket begärt att få skjuta på detta uppdrag. Livsmedelsverket har\r\nbistått jordbruksministern vid möten om småskalig livsmedelsproduktion på\r\nsju platser i landet. Syftet med mötena var att sprida information om\r\nförslagen i verkets nyss nämnda rapport om regional och lokal\r\nlivsmedelsproduktion samt att inhämta synpunkter från lokala producenter. I\r\nårsredovisningen anförs också att verket har stöttat Lantbrukarnas Riksförbund\r\nsom har utarbetat en handbok för småskalig livsmedelsproduktion. Handboken\r\när tänkt som en lättförståelig introduktion till livsmedelslagstiftningen.\r\n\r\nI budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 23 s. 83)\r\nredovisas att Jordbruksverket i december 2001, enligt uppdrag från regeringen,\r\nlämnade förslag till förändringar av befintliga åtgärder inom miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet. Efter remissbehandling och beredning överlämnade\r\nregeringen i juni 2002 ett ändringsförslag till EG-kommissionen. Kommissionen\r\ngodkände de föreslagna ändringarna av programmet genom beslut den 6\r\nnovember 2002. Ändringarna omfattar bl.a. en höjning av stödnivån till\r\nåtgärden Kultur- och naturmiljöer i renskötselområdet och en justering av\r\nstödvillkoren när det gäller åtgärden för skyddszoner. I övrigt genomfördes\r\nändringar av främst administrativ karaktär.\r\nI samband med behandling av motioner rörande småskalig livsmedelshantering\r\ni november 2003 erinrade utskottet (bet. 2003/04:MJU2 s. 107) återigen om\r\nuppdraget till regeringen.\r\nNär det gäller den fråga som tas upp i motion 2002/03:MJ429 (m) yrkande\r\n3 har utskottet tidigare redovisat (bet. 2003/04:MJU2 s. 106) att\r\nJordbruksdepartementet deltar i ett delprojekt till Öresund Science Region,\r\nsom för närvarande finansieras med EU-medel som ett s.k. interreg-projekt.\r\nProjektet administreras genom Öresundsuniversitetet och är ett frivilligt\r\nsamarbete mellan elva universitet och högskolor på båda sidor av Öresund\r\ni Skåne och på Själland. Arbetet i delprojektet, Öresund Food Network,\r\nomfattar även t.ex. Sveriges lantbruksuniversitet. Målet för verksamheten\r\när att skapa synergieffekter genom att dra nytta av universitetens,\r\nbranschernas och de enskilda företagens samlade kunskap, forskning och\r\nutbildning i ett starkt kompetenscentrum inom livsmedelsområdet och att\r\nskapa nätverk mellan offentlig och privat forskning inom strategiska\r\nområden. Syftet är också att stödja samarbete i regionen gällande högre\r\nutbildning, att utveckla kontakten mellan universiteten och näringslivet\r\ni syfte att stärka konkurrenskraften för det livsmedelsindustriella\r\nkomplexet i regionen samt att marknadsföra Öresundsregionen som ett ledande\r\nkompetenscentrum inom livsmedelsområdet. I styrelsen för Öresund Food\r\nNetwork finns svenska och danska företrädare för bl.a. universitet och\r\nnäringsliv.\r\nUtskottet har beträffande de frågor som tas upp i motion 2003/04:MJ335\r\n(v) yrkande 4 inhämtat att Eldrimner Resurscentrum för småskalig\r\nlivsmedelsförädling är resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete vid\r\nLänsstyrelsen i Jämtlands län. Under de senaste åtta åren har länsstyrelsen\r\ni projektform drivit verksamheten med ett resurscentrum för småskalig\r\nlivsmedelsförädling i Ås utanför Östersund. Eldrimner drivs fram till\r\nslutet av 2004 som ett mål 1-projekt. Med medel från regeringen har\r\nLänsstyrelsen i Jämtlands län och Eldrimner Resurscentrum genomfört en\r\nförstudie för att visa hur verksamheten skall utvecklas till ett permanent\r\nresurscentrum för småskalig livsmedelsförädling med hela Sverige som bas.\r\nFörslaget Nya Eldrimner Resurscentrum - en förstudie den 25 juni 2003\r\nbereds i Jordbruksdepartementet.\r\nDen nu lämnade redovisningen ger sammanfattningsvis vid handen att riksdagen\r\ni februari 2001 beslutat ett tillkännagivande om den småskaliga\r\nlivsmedelsproduktionen och att utskottet därefter, i april 2002 och november\r\n2003, redovisat riksdagens beslut och förutsatt att regeringen avser att\r\nåterkomma med förslag som ytterligare förbättrar situationen för den\r\nsmåskaliga livsmedelsproduktionen.\r\nSom redovisats ovan uppdrog regeringen i mars 2001 åt Livsmedelsverket\r\natt kartlägga och analysera förutsättningarna för lokal och regional\r\nlivsmedelsproduktion, och Livsmedelsverket redovisade sitt uppdrag i\r\nseptember år 2001. Verket har i årsredovisningen för år 2002 redovisat de\r\nåtgärder som vidtagits med anledning av verkets rapport (17-2001) Regional\r\noch lokal livsmedelsproduktion.\r\nNär utskottet i april 2002 erinrade om regeringens uppdrag att återkomma\r\nmed förslag som kan förbättra förutsättningarna för den småskaliga\r\nlivsmedelsproduktionen förutsatte utskottet att frågorna skulle tas upp i\r\nsamband med översynen av landsbygdspolitiken under våren 2002. Någon\r\nredovisning av denna översyn gjordes inte, utan i budgetpropositionen för\r\når 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 23 s. 83) anförs att regeringen i juni\r\n2002 lämnat ett ändringsförslag till EG-kommissionen och att kommissionen\r\ngodkänt de föreslagna ändringarna av programmet i november 2002.\r\nUtskottet konstaterar att riksdagen ännu inte fått någon redovisning av\r\nförslag till åtgärder som syftar till en förenkling av regelverket, skapar\r\nbättre förutsättningar för lokal och småskalig livsmedelsproduktion och\r\nfrämjar etablering av nya företag inom området. I regeringens skrivelse\r\n2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till\r\nregeringen anges att en rapport/handlingsplan om småskalig livsmedelsproduktion\r\när under utarbetande i departementet. Utskottet förutsätter att regeringen\r\nhandlägger dessa frågor utan onödigt dröjsmål och att flera av de synpunkter\r\nsom redovisas i motionerna 2002/03:MJ429 (m) yrkande 3, 2003/04:MJ335 (v)\r\nyrkande 4, 2003/04:MJ367 (kd) yrkande 2, 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 20\r\noch 2003/04:N328 (c) yrkande 19 därvid kan beaktas. Utskottet anser det\r\nlämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen och föreslår\r\natt berörda motionsyrkanden nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.\r\nArealersättning, djurbidrag m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår i ett tillkännagivande att regeringen bör pröva\r\nmöjligheterna att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och\r\nproteinändamål\r\ninom eller utanför stödsystemet. Utskottet avstyrker motioner om arealuttag\r\n(m) och bidrag för export av djur m.m. (mp) med hänvisning till pågående\r\nutredningsarbete. Även en motion om mjölkkvoter (m) avstyrks.\r\n\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ216 (m) yrkande 1 bör reglerna för arealuttag\r\nkompletteras. I stora delar av skånska slättbygden liksom i andra delar\r\nav landets slättbygder är tillgången på allemansrättslig mark starkt\r\nbegränsad. För tolv år sedan, 1987, infördes i Staffanstorps kommun begreppet\r\n\"beträdor\", vilket innebär att mark som skulle läggas i träda gräsbesåddes\r\ni fyra meter breda remsor längs fältkanter och uppläts för bl.a. ridning\r\noch promenader. Reglerna för beräkningen av EU:s arealersättning bör ändras.\r\nEnligt reglerna kan mark endast räknas som uttagen (i träda) och berättiga\r\ntill arealstöd om den är minst 20 meter bred. Det betyder att nuvarande\r\nregler inte kan användas för denna mark. En spridning av \"beträda\"-idén\r\ntill fler platser, inom och utom Sverige, är önskvärd. Detta skulle vara\r\nbåde möjligt och troligt om ersättningsreglerna för arealstödet ändrades\r\nså att \"beträdor\" kunde räknas som uttagen areal och därmed åtnjuta\r\narealersättning från EU. Riksdagen bör enligt yrkande 2 begära att regeringen\r\nser över programmet för arealuttag då ett system med \"beträdor\" skulle\r\nleda till betydande miljövinster inom slättbygdernas odlingslandskap.\r\nDen regionala fördelningen av mjölkkvoterna bör enligt motion 2002/03:MJ294\r\n(m) avvecklas och ersättas med en fri handel av kvoter. Den geografiska\r\nfördelningen av kvoter inom Sverige bör avlägsnas och ersättas av en\r\nnationell marknad för mjölkkvoter.\r\nEnligt motion 2002/03:U324 (mp) yrkande 7 i denna del bör regeringen verka\r\nför att EU avvecklar alla bidrag för export av djur och övriga bidrag\r\ntill djurtransporter och djurhållning inom jordbruket.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nIndustrihampodlarna har inför utskottet redovisat uppgifter om odling av\r\nhampa som fibergröda, energigröda och proteingröda och bl.a. anfört\r\nföljande. Hampa är en ettårig, tät och högväxande gröda och lämplig att\r\nodla i hela Sverige. Industrihampa har stor tillväxt och konkurrerar ut\r\nannat ogräs. Den är upp till fyra meter hög och ger 20 ton torrsubstans\r\nper hektar. På de hektar mark som har såtts har tillväxten varit mycket\r\ngod. Jämfört med salix och skog ger industrihampa 3-5 gånger mer biomassa.\r\nDen har långa fibrer och har tidigare använts för tyg- och reptillverkning\r\noch numera bl.a. för stötupptagande instrumentpaneler i bilar. På senare\r\ntid har odling av hampa återupptagits på många håll i Europa och är en\r\nstödberättigad gröda. I Sverige begränsas odlingen med hänvisning till\r\nfolkhälsan och till att det går att dölja illegal odling av hampa med\r\nhögre halt av tetrahydrokannabinol, THC, som är den dominerande psykoaktiva\r\nkomponenten i cannabis, än den tillåtna inne i odlingarna av industrihampa.\r\nDetta ifrågasätts av representanterna för Industrihampodlarna, främst på\r\ngrund av att hampa med högre THC-halt skulle konkurreras ut av den mer\r\nlivskraftiga industrihampan.\r\nIndustrihampodlarna har vidare anfört att det i dag är tillåtet att odla\r\nhampa endast för fiberproduktion. Förutom fibertillverkning kan industrihampa\r\nanvändas för framställning av andra produkter, såsom energigröda och\r\nfröoljeprodukter. Hampa bör prövas som energiråvara, och det är angeläget\r\natt få hampan godkänd som energigröda så att den får odlas på s.k. uttagen\r\nareal.\r\nUtskottet har inhämtat att det finns två olika stödsystem för odling av\r\nhampa inom EU, dels arealstöd enligt rådets förordning (EG) nr 1251/1999,\r\ndels för odling som industri- och energigröda på uttagen areal enligt\r\nkommissionens förordning (EG) nr 2461/1999. Sverige har gjort undantag\r\nfrån det senare, se nedan om undantag från stödsystemet.\r\nUtskottet har inhämtat från Jordbruksverket att för att en odlare skall\r\nvara berättigad till arealstöd för odling av hampa krävs bl.a. att odlaren\r\nhos länsstyrelsen har ansökt om stöd för att odla hampa, att etiketterna\r\npå utsädesförpackningarna sänts in till länsstyrelsen senast en viss dag,\r\natt hampan skördats enligt vissa föreskrifter, att hampan sålts enligt\r\navtal med en godkänd beredare, att avtalet om beredning sänts in till\r\nlänsstyrelsen eller att brukaren, om han själv vill bereda hampan, har\r\ngodkänts som beredare. Alla villkoren måste vara uppfyllda för att stöd\r\nskall utbetalas. Hampa är inte godkänd som proteingröda enligt nuvarande\r\nstödsystem. Stöd utbetalas således endast för odling för fiberproduktion.\r\n\r\nDet är enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 2461/1999 tillåtet för\r\nenskilda medlemsstater att undanta hampa som godkänd industri- och energigröda\r\npå uttagen areal om det anses att råvarorna medför problem som rör kontroll,\r\nfolkhälsa, miljö eller straffrätt. Sverige har den 18 mars 2003 notifierat\r\nkommissionen om att landet undantar mjukhampa, oberedd eller rötad, avsedd\r\nför beredning till produkter som inte omfattas av förordning (EG) nr\r\n1763/2000 (Cannabis sativa L.) från det stödsystem som upprättats genom\r\nförordning (EG) nr 2461/1999. I notifieringen redogörs för svensk\r\nnarkotikalagstiftning som innebär att hampa (Cannabis sativa) enligt huvudregeln\r\nutgör narkotika i den mening som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64).\r\nSom framställning av narkotika räknas också odling av narkotikaväxter.\r\nRegeringen har emellertid i bilagan till förordningen (1992:1554) om\r\nkontroll av narkotika från narkotikadefinitionen undantagit sådan hampa\r\nsom avses i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 och rådets förordning\r\n(EG) nr 1673/2000 som odlas för fiberproduktion och som odlats efter det\r\natt ansökan om arealstöd för sådan odling enligt rådets förordning (EG)\r\nnr 1251/1999 givits in till behörig myndighet. Undantaget motiveras med\r\natt odling av industrihampa medför stora kontrollproblem på grund av risken\r\nför illegal odling av hampa med högre halt av THC än den tillåtna. Det\r\nanses att det är av stor vikt för den svenska narkotikapolitiken och för\r\nfolkhälsan att kunna begränsa och kontrollera den tillåtna odlingen så\r\nlångt det är möjligt. Kommissionen har inte haft några invändningar mot\r\nnotifieringen.\r\nBestämmelserna innebär således att i bilagan till narkotikakontrollförordningen\r\n- som stadgar att vid tillämpning av narkotikastrafflagen skall med\r\ncannabis förstås de ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis\r\n- undantas hampa som är av sort som kan berättiga till stöd och som odlas\r\nefter det att ansökan om arealstöd för sådan odling getts in till behörig\r\nmyndighet. Rätten att odla hampa har sålunda begränsats till den hampa\r\nsom får odlas inom arealstödsystemet. För att odling inte skall klassificeras\r\nsom narkotika räcker det enligt föreskrifterna i narkotikakontrollförordningen\r\nmed att en ansökan om arealstöd lämnas till länsstyrelsen inom utsatt tid.\r\nSverige har med hänvisning till folkhälsan undantagit hampa som godkänd\r\nindustri- och energigröda på uttagen areal.\r\nMot bakgrund av det anförda och då särskilt med hänsyn till vad som\r\nredovisats ovan beträffande de eventuella förtjänster som vissa slag av\r\nhampodling kan ha föreslår utskottet att regeringen prövar möjligheterna\r\natt godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom\r\neller utom stödsystemet. Vad utskottet anfört bör med stöd av 3 kap. 7 §\r\nriksdagsordningen ges regeringen till känna.\r\nI utredningsbetänkandet Levande kulturlandskap - en halvtidsutvärdering\r\nav Miljö- och landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105 s. 131) anförs att\r\nutredningen har studerat alternativa ersättningsformer i samband med att\r\nnya möjligheter öppnar sig genom bl.a. CAP-reformen. Tiometersträdor inryms\r\nredan i dag i arealersättningen. I samband med CAP-reformen diskuteras\r\näven möjligheten att införa femmetersträdor kopplade till arealersättningen.\r\nTrädesersättningen är visserligen lägre än miljöersättningen men innebär\r\nen större flexibilitet för jordbrukaren, eftersom denne själv kan styra\r\nåtagandets utformning och längd. Enligt utredningen är ett system med\r\nstörre flexibilitet tilltalande, men miljönyttan skulle sannolikt bli\r\nmindre än med nuvarande system. De flesta jordbrukare torde nämligen välja\r\natt lägga trädan där marginalkostnaden är som lägst, vilket säkerligen\r\ninte är utmed vattendrag. Utredningen anser därför att nuvarande utformning\r\nbör gälla för ersättningsformen skyddszoner. Utskottet har inhämtat att\r\nutredningsförslaget för närvarande bereds i Jordbruksdepartementet.\r\nUtskottet föreslår att motion 2002/03:MJ216 (m) yrkandena 1 och 2 lämnas\r\nutan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det beredningsarbete som\r\npågår.\r\nNär det gäller den fråga som tas upp i motion 2002/03:MJ294 (m) om regional\r\nfördelning av mjölkkvoter har utskottet tidigare redovisat att EG:s\r\nmjölkreglering tillämpas från den 1 januari 1995. Systemet med mjölkkvoter\r\nleder till begränsningar i jordbrukets möjligheter att utveckla sin\r\nkonkurrenskraft och därmed skapa långsiktigt livskraftiga jordbruksföretag\r\n(bet. 1999/2000:MJU2). Regeringen arbetar därför tillsammans med flera\r\nmedlemsstater för att avveckla kvotsystemet. Så länge systemet kvarstår\r\nbedömer regeringen emellertid att ett system med fri handel med mjölkkvoter\r\när bäst lämpat att begränsa den negativa påverkan av kvotsystemet och i\r\nstället gynna effektiviteten och konkurrenskraften i mjölkproduktionen.\r\nEnligt\r\nförordning (1999:1319) om mjölkkvoter innebär systemet att handeln med\r\nkvoter är fri men att leveranskvoter får överlåtas eller överföras endast\r\ninom samma region. Stödområdena 1, 2 a, 2 b och 3 enligt förordning\r\n(1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige utgör region\r\n1 och övriga landet region 2. Om det finns särskilda skäl får Statens\r\njordbruksverk medge undantag från regionbegränsningen. EG-kommissionen\r\nredovisade en rapport sommaren 2002 om mjölkkvotssystemet, SEK(2002)789\r\nslutlig. I mjölkrapporten analyserades fyra olika alternativ för ett\r\nfortsatt mjölkkvotssystem (varav ett var kvotavveckling). Baserad på denna\r\nrapport och några diskussioner i rådet under hösten 2002 lade kommissionen\r\nfram sitt stora förslag till CAP-reform i januari 2003, KOM(2003)23 slutlig.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att ministerrådets beslut om jordbruksreform den 26\r\njuni 2003 innebär att kvotsystemet förlängs t.o.m. den 31 mars 2015. När\r\nsystemet med fri handel med mjölkkvoter infördes uttalades att ett system\r\nmed fri handel med mjölkkvoter som även fortsättningsvis tar hänsyn till\r\nmjölkproduktionens betydelse för jordbruket i norra Sverige bör införas.\r\nUtskottet finner inte skäl att ompröva det ställningstagandet. Motionen\r\navstyrks.\r\nUtskottet har flera gånger (bet. 2003/04:MJU2, bet. 2002/03:MJU2) framhållit\r\nvikten av att djurskyddslagen och andra författningar på djurskyddsområdet\r\nefterlevs och att djurskyddet är en fortsatt prioriterad fråga även för\r\nregeringen. I sammanhanget vill utskottet erinra om det uppdrag regeringen\r\ni mars 2001 gav en särskild utredare att kartlägga djurtransporterna inom\r\nEU och vilka faktorer som styr var slakt äger rum m.m. Betänkandet Kännande\r\nvarelser eller okänsliga varor? (SOU 2003:6) överlämnades i januari 2003\r\ntill regeringen och betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet\r\nvill även framhålla att regeringen kontinuerligt arbetar med att se över\r\ndjurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) för att\r\nanpassa reglerna efter djurens behov i så stor utsträckning som möjligt.\r\nI budgetpropositionen uttalar regeringen sin avsikt att återkomma till\r\nriksdagen i frågor om t.ex. kommunal samverkan på djurskyddsområdet. Det\r\nbör tilläggas att en av uppgifterna för den nya Djurskyddsmyndigheten bör\r\nvara att följa och utvärdera tillämpningen av djurskyddslagen (prop.\r\n2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98).\r\nI departementspromemorian (Ds 2004:11) Förbättrad djurskydds- och\r\nlivsmedelstillsynlämnas förslag som syftar till att inom ramen för nuvarande\r\ntillsynsorganisation stärka den lokala livsmedels- och djurskyddstillsynen.\r\nKommunernas ansvar för statlig tillsynsverksamhet är för närvarande\r\nföremål för en generell översyn i Utredningen om en tydligare och effektivare\r\nstatlig tillsyn, Ju 2000:06. Enligt tilläggsdirektiv beslutade av regeringen\r\nden 22 maj 2003 skall utredaren särskilt analysera de för- och nackdelar\r\nsom dagens kommunala ansvar för vissa tillsynsuppgifter medför. Vidare\r\nskall utredaren redovisa de effekter som skulle uppstå om de kommunala\r\ntillsynsuppgifterna eller delar av dessa fördes över till länsstyrelserna\r\noch lämna förslag till en framtida organisation. Uppdraget innebär också\r\natt utredaren skall analysera den statliga tillsynsverksamhetens finansiering\r\noch de olikheter i fråga om finansiell styrning som råder och lämna förslag\r\ntill principer för hur tillsynsverksamheten bör finansieras. Enligt\r\nunderhandsinformation kommer såväl livsmedelstillsynen som djurskyddstillsynen\r\natt omfattas av analysen. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt\r\narbete senast den 15 september 2004.\r\nUtskottet har inhämtat att Djurtransportutredningens betänkande har\r\nremissbehandlats. Betänkandet och remissvaren ligger delvis till grund för\r\nSveriges ståndpunkt vid pågående diskussioner kring kommissionens förslag\r\ntill ny EG-förordning om skydd av djur vid transporter.\r\nKommissionen presenterade i juli 2003 ett förslag till ny förordning om\r\nskydd av djur under transporter (KOM/11794/03). Enligt faktapromemoria\r\n2003704:FPM stödjer Sverige kommissionens förslag i de delar som gäller\r\ntillsyn, utbildningskrav och information. Sverige instämmer dock inte i\r\nförslaget att djurtransporter får pågå hur länge som helst under förutsättning\r\natt djuren får vila tolv timmar i fordonen efter varje niotimmarssträcka.\r\nDe föreslagna bestämmelserna om utrustning av fordon för långa transporter\r\när inte tillräckligt långtgående för att möjliggöra vila ombord på fordonen.\r\nKommissionens förslag har därför inte förutsättningar att undanröja\r\ndjurskyddsproblem i samband med långa transporter. Sverige anser att\r\nslaktdjur bör slaktas nära uppfödningsstället och att långa transporter av\r\nslaktdjur därmed bör ersättas med transporter av kött.\r\nSverige ifrågasätter enligt faktapromemorian förordningens begränsning\r\ntill att omfatta kommersiella transporter. Enligt svensk uppfattning är\r\ndet viktigt att alla djurtransporter omfattas av grundläggande djurskyddskrav.\r\nDet är därför viktigt att närmare definiera vilka djurtransporter som\r\nskall omfattas. Vidare anser Sverige att det behöver klargöras att\r\nmedlemsstaterna får ha nationella detaljbestämmelser om djurslag som inte\r\nomfattas av förordningens detaljbestämmelser. Motion 2002/03:U324 (mp)\r\nyrkande 7 i denna del bör i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nEtt miljövänligt jordbruk\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om att miljöanpassa det svenska jordbruket\r\n(v), ett miljövänligt konventionellt jordbruk (m), omställning av allt\r\njordbruk till ekologiskt hållbara odlingsformer (v), ett hållbart och\r\nmiljövänligt jordbruk (fp), separata miljömål för jordbruket (fp),\r\njordbruksstöd efter 65 år (s), pilevallar (kd), fäbodar (fp), förlängd\r\nstödperiod och generationsskiften (kd), ekologisk produktion (kd), återföring\r\nav slam och rötrester (kd), skydd av natur- och kulturmiljöer i skogslandskapet\r\n(mp), ekologiskt baserat jordbruk i Östersjöregionen (c, mp) m.m.\r\nJämför reservationerna 14 (m), 15 (kd), 16 (v), 17 (mp), 18 (kd, c), 19\r\n(mp), 20 (fp) och 21 (kd).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ263 (v) yrkande 1 bör en utredning tillsättas för\r\natt utforma en strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket.\r\nUtgångspunkt för livsmedelsproduktion i alla lägen bör vara att mat produceras\r\nutan att minska jordens resurser och utan att gifter hamnar i ekosystemet\r\neller att andra arters existens hotas. Detta gäller såväl för den ekologiska\r\nodlingen som den konventionella.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ464 (c, mp) yrkande 1 om behovet av ett mera\r\nekologiskt baserat jordbruk i Östersjöregionen anförs att forskningsresultaten\r\nfrån Biodynamiska forskningsinstitutet visar på nödvändigheten av ett\r\nekologiskt baserat kretsloppsjordbruk inom hela Östersjöregionen för att\r\nfå en minskning av närsaltbelastningen på Östersjön.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ263 (kd) krävs åtgärder för att återställa det\r\nskånska kulturlandskapet och bevara de skånska pilevallarna. Pilevallarna\r\nbehövs åter som vindskydd.\r\nOm produktionsformerna inom jordbruket anförs i motion 2002/03:MJ268 (m)\r\nyrkande 3 att ett miljövänligt konventionellt jordbruk är nödvändigt även\r\ni framtiden. Det bör vara efterfrågan på marknaden som avgör om produktionen\r\nskall ske inom ramen för ekologisk eller konventionell odling och inte\r\npolitiskt styrande beslut med procentsatser rörande produktionsandelen\r\nekologisk produktion. I motion 2003/04:MJ435 (m) yrkande 6 anförs i fråga\r\nom stöd till viss livsmedelsproduktion att regeringen på administrativ\r\nväg och med stöd vill styra livsmedelsproduktion mot det som kallas\r\nalternativ odling. Det som är avgörande för miljöbelastningen är den enskilda\r\njordbrukarens skicklighet, inte vilken produktionsform som används.\r\nLönsamheten för alternativt producerade livsmedel är i allmänhet större än\r\nför konventionellt producerade.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ326 (v) yrkande 2 bör som mål ställas upp att\r\nallt jordbruk på sikt ställs om till ekologiskt hållbara\r\nodlingsformer.\r\nJordbruksstöd bör enligt motion 2003/04:MJ346 (s) utgå också efter det\r\natt en lantbrukare fyllt 65 år. Villkoren för jordbruksstödet innehåller\r\nen åldersgräns för att en lantbrukare skall kunna erhålla stöd för\r\ndjurhållning.\r\nDet behövs enligt motion 2003/04:MJ303 (fp) yrkande 1 en övergripande\r\nprobleminventering angående fäbodbruket. Ett aktivt fäbodbruk är viktigt\r\nför bevarande av en gammal kultur som fungerar bra i samspel med naturen.\r\nÄven för turismen är fäbodarna viktiga. Det är angeläget att lagstiftningen\r\nsom berör fäbodarna klargörs snarast och moderniseras. Regeringen bör\r\nenligt yrkande 2 utarbeta lämpliga förslag till lagändringar så att\r\nfäbodarna kan brukas effektivt även i framtiden.\r\nEnligt partimotion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 18 bör en utredning tillsättas\r\nmed syfte att förenkla förfarandet vid ansökan om miljöstöd med en förlängd\r\nstödperiod. Bönderna bör få ett förenklat förfarande när de söker stöd\r\nfrån EU, t.ex. att de kan söka för mer än ett år i taget, vilket ger en\r\nstörre långsiktig trygghet. Vidare anförs i yrkande 24 i fråga om\r\nnyföretagande och generationsskiften i jordbruksnäringen att företagande i\r\nden gröna sektorn präglas av ett stort kapitalbehov. Särskilt tydligt\r\nblir detta vid nystartande av lantbruksföretag. Startstödsnivån bör höjas\r\ntill den nivå som finns i konkurrentländerna. Enligt yrkande 25 bör\r\nfrikostigare regler införas för s.k. LBU-stöd. I yrkande 27 anförs i fråga\r\nom ekologisk odling att det bör vara möjligt att lägga om delar av\r\nväxtodlingen till ekologisk produktion och/eller betesdrift utan att övriga\r\ndelar påverkas. Man bör inte heller knyta den ekologiska vallen och\r\nbetesdriften till ekologisk djurhållning, utan enbart till djurhållning. I\r\nmotionen anförs vidare i yrkande 30 i fråga om återföring av slam och\r\nrötrester till jordbruksmarken att år 2005 får enligt riksdagens beslut\r\ninget slam eller organiskt avfall deponeras. År 2010 skall dessutom 75 %\r\nav fosforn i slammet återföras till jordbruket enligt riksdagsbeslut. Det\r\när angeläget att fungerande avsättningsområden finns för slammet från\r\navloppsreningsverken. Kristdemokraterna förutsätter att regeringen verkar\r\nför att minska riskerna på detta område.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ419 (c) om ansvar, resurser och aktiva planer för\r\natt hålla skärgårdens marker öppna anförs att det är fråga om markområden\r\nsom i jordbrukshänseende är olönsamma och som i princip enbart passar\r\ntill köttdjursproduktion. Det finns i dag en efterfrågan på kött, t.ex.\r\nKaprifolkött i Bohuslän, som går att identifiera som betesdjur som betat\r\npå strandängar och i hagmarker.\r\nEn översyn bör enligt motion 2003/04:MJ423 (mp) yrkande 3 göras över hur\r\nEU:s framtida jordbruksstöd skall kunna omfatta skydd av natur och\r\nkulturmiljöer även i skogslandskapet. Jordbrukare kan söka stöd för skydd\r\noch bevarande av kulturobjekt och de kan även söka landsbygdsutvecklingsmedel.\r\nMotsvarigheten finns inte för skogsbrukaren, vilket är ett resultat av\r\nnationella prioriteringar. När de nya jordbruksstöden beslutas bör man\r\ndärför på nationell nivå ändra så att lämpliga EU-medel även kan komma\r\nskogsbrukare till del.\r\nFramtidens landsbygdsstöd bör enligt kommittémotion 2003/04:MJ431 (fp)\r\nyrkande 4 i denna del inriktas mer mot ett hållbart och miljövänligt\r\njordbruk. Resurser bör styras över till miljöinsatser för att slå vakt om\r\nden biologiska mångfalden. Sverige bör i EU enligt yrkande 10 verka för\r\natt separata miljömål för jordbruket skapas. Det är angeläget att frågan\r\nom vilka miljöeffekter och miljökostnader som kan kopplas till jordbruket\r\nutreds vidare och läggs till grund för en fortsatt reformering av\r\njordbrukspolitiken. I fråga om styrmedel för att minimera övergödningen anförs\r\ni yrkande 11 att på våra bättre jordar i Syd- och Mellansverige, där\r\nnäringsläckaget till havet kan befaras vara störst, har vallen svag ekonomisk\r\nkonkurrenskraft gentemot spannmål och sockerbetor. Arealstöd bör växlas\r\nmot miljöstödsvallodling och fånggrödor för att minimera kväveläckaget.\r\nOm\r\nbehovet av att överväga statliga stimulanser för att öka produktionen av\r\nekoprodukter anförs i motion 2003/04:N335 (mp) yrkande 2 att danskarna\r\njust nu arbetar på att försöka vinna marknadsandelar på den svenska\r\nlivsmedelsmarknaden för ekoprodukter. I Sverige bör betydande insatser för\r\natt underlätta omställningen till ekologiskt jordbruk göras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEkologisk produktion\r\nNär det gäller den ekologiska produktionen har riksdagen tidigare anfört\r\n(bet. 2002/03:MJU2) att den bör ses som en del i en strategisk satsning\r\nför ett hållbart svenskt jordbruk. Den ekologiska produktionen är en\r\nspjutspets i arbetet med att miljöanpassa jordbruket, och utvecklingen av\r\ndenna produktion är ett prioriterat område. Riksdagen har därför beslutat\r\natt den ekologiskt odlade arealen bör kunna fördubblas till år 2005 och\r\natt den ekologiska animalieproduktionen bör öka (prop. 1997/98:2, bet.\r\n1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116 samt skr. 1999/2000:14, bet. 1999/2000:MJU2,\r\nrskr. 1999/2000:91 och 1999/2000:92). Utskottet konstaterade att\r\nkonsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel är avgörande för om målen\r\nkan nås. Samtidigt är det viktigt att skapa förutsättningar för en\r\nmarknadsutveckling där efterfrågan på ekologiska livsmedel kan tillgodoses\r\noch där produktionen kan ske utan permanenta produktionsstöd. Utskottet\r\nanser därför att det är angeläget med en ökad kunskapsuppbyggnad inom den\r\nekologiska produktionen för att effektivisera produktionen och bättre\r\ntydliggöra den ekologiska produktionens miljöeffekter.\r\nGenom beslut den 27 november 2003 uppdrog regeringen till Statens\r\njordbruksverk att lämna förslag till mål för ekologisk produktion fram till\r\når 2010. Målet skall vara mätbart och utformas så att den ekologiska\r\nproduktionen på ett effektivt sätt bidrar till att uppfylla de nationella\r\nmiljökvalitetsmålen. Mot bakgrund av detta skall Jordbruksverket analysera\r\neffekterna av det nuvarande målet för den ekologiska produktionen med\r\navseende på uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen och bedöma\r\nom utformningen av målet för den ekologiska produktionen är ändamålsenlig.\r\nDen ekologiska produktionens betydelse för djurens välfärd skall beaktas.\r\nI uppdraget ingår också att bedöma förutsättningarna för en marknadsutveckling\r\ndär konsumenternas efterfrågan tillgodoses och är styrande för den ekologiska\r\nproduktionen. Jordbruksverket skall översiktligt bedöma behovet av åtgärder\r\nför att nå det föreslagna målet. I den mån statliga insatser bedöms\r\nnödvändiga ingår även att uppskatta kostnaden för de statsfinansierade\r\nåtgärder som kan krävas för att målet skall uppnås samt att lämna förslag\r\ntill finansiering. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2004.\r\n\r\nVid riksdagsbehandlingen av 2004 års statsbudget tillstyrkte utskottet\r\n(bet. 2003/04:MJU2 s. 65) regeringens förslag om att anvisa ett nytt anslag\r\nbenämnt 44:7 Ekologisk produktion fr.o.m. år 2004. Anslaget disponeras av\r\nJordbruksverket för utvecklingsinsatser rörande ekologisk produktion.\r\nUnder anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har för år\r\n2003 avsatts 14 miljoner kronor för åtgärder rörande ekologisk produktion.\r\nMedlen avser Jordbruksverkets utvecklingssatsningar rörande ekologisk\r\nproduktion. Inom anslaget ryms försöks- och utvecklingsverksamhet,\r\nmarknadsstödjande åtgärder samt åtgärder för främjande av ekologisk produktion,\r\nsåsom stöd till organisationer, stiftelser och myndigheter som bedriver\r\nprojekt för att främja ekologiskt lantbruk. Dessa medel överförs fr.o.m.\r\når 2004 till anslaget 44:7 Ekologisk produktion. Anslaget förstärks även\r\nmed 1 miljon kronor för att finansiera en särskild satsning avseende\r\ndjurhälsa inom ekologisk produktion.\r\nVid jordbruksrådet den 17-19 december 2003 beslutades rådsslutsatser om\r\nden aktionsplan om ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk som\r\nkommissionen arbetar fram. Kommissionen förväntas presentera ett meddelande\r\nom denna under våren 2004. I slutsatserna föreslås att kommissionens analys\r\nskall uppdateras i ljuset av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\noch att kommissionen skall arbeta för en harmoniserad definition av\r\nekologisk produktion.\r\nNär det gäller den ekologiska forskningen i stort har utskottet i ett\r\nflertal sammanhang framfört sin i syn på jordbruket och trädgårdsnäringen\r\nsom centrala näringar i ett hållbart samhälle (bet. 2002/03:MJU2).\r\nKonsumenternas intresse för miljöhänsyn, etiska värden, livsmedelssäkerhet\r\noch global livsmedelsförsörjning ökar och kommer att alltmer förändra\r\ndagens marknadssituation. Därmed växer också behovet av kunskaper som har\r\nbetydelse för omställningen av samhället till en ekologiskt hållbar\r\nutveckling.\r\nUtskottet redovisade vid behandlingen av 2004 års budgetproposition att\r\nFormas under perioden 2001-2003 har erhållit särskilda medel för forskning\r\nom ekologisk produktion (bet. 2003/04:MJU2) och att denna satsning bör\r\nfortsätta också efter år 2003. För detta ändamål tillfördes berört anslag\r\n23 miljoner kronor fr.o.m. år 2004. Häri inryms ett basanslag för Stiftelsen\r\nBiodynamiska Forskningsinstitutet omfattande 0,5 miljoner kronor. Som\r\nutskottet tidigare har redovisat (bet. 2001/02:MJU2) bör resultatet av\r\ndet aktuella forskningsarbetet kunna utgöra värdefulla kunskapsunderlag\r\nför såväl den ekologiska som för den konventionella produktionens utveckling.\r\n\r\nUtskottet föreslår att motionerna 2002/03:MJ263 (v) yrkande 1, 2002/03:MJ268\r\n(m) yrkande 3, 2003/04:MJ326 (v) yrkande 2, 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 27,\r\n2003/04:MJ435 (m) yrkande 6 och 2003/04:N335 (mp) yrkande 2 avstyrks med\r\nvad som anförts.\r\nMiljö- och landsbygdsprogrammet\r\nI anslutning till motion 2003/04:MJ346 (s) om jordbruksstöd efter 65 år\r\nkonstaterar utskottet att budgeten för landsbygdsprogrammet för perioden\r\n2000-2006 är begränsad och att flera prioriteringar har fått göras. En\r\nsådan innebär att jordbrukare som när stödåret börjar uppbär statlig\r\nålderspension eller hel förtidspension inte är stödberättigade för\r\nkompensationsbidrag i mindre gynnade områden, det s.k. LFA-stödet. Detta följer\r\nav 3 kap. 4 § förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och\r\nlandsbygdsutvecklingsåtgärder. Stödet har till syfte att kompensera jordbrukarna\r\nför naturgivna svårigheter för produktionen som högre kostnader eller\r\nlägre intäkter som i sin tur minskar inkomsten från jordbruket jämfört\r\nmed de bättre jordbruksbygderna. Miljöersättningarna och andra landsbygdsstöd\r\nhar inte någon motsvarande gräns för stödberättigande. Även arealstödet\r\nutgår sedan lantbrukaren fyllt 65 år. Motionen bör med det anförda lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller de i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 24 behandlade\r\nfrågorna om generationsskiften i jordbruksnäringen redovisade utskottet vid\r\nbehandlingen av regeringens skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik -\r\nresultatredovisning (bet. 2003/04MJU2 s. 105) att ansökningarna om startstöd\r\nhar blivit fler än vad som förutsågs i miljö- och landsbygdsprogrammet.\r\nDärför har en reducering av räntesubventionen skett för manliga företagare\r\ntill högst 50 000 kr per företag. Av beviljade startstöd har 46 % avsett\r\nstöd till etablering av mjölkföretag. Cirka 21 % av företagen dominerades\r\nav köttproduktion och cirka 14 % var växtodlingsföretag. Andelen\r\nträdgårdsföretag har varit cirka 5 %. Genom att de genomförande myndigheterna\r\nvalt att hålla nere stödbeloppet per företag kommer målsättningen att 200\r\nunga lantbrukare per år får del av stödet att kunna överträffas.\r\nGenomförandet av miljö- och landsbygdsprogrammet regleras av förordningen\r\n(EG) nr 1257/1999. I förordningen anges att en utvärdering skall genomföras\r\ndels efter halva programperioden, dels efter avslutad programperiod.\r\nUtvärderingen efter halva perioden skall överlämnas till kommissionen senast\r\nden 31 december 2003. För strukturfondsprogrammen och Leader-plus görs\r\nmotsvarande halvtidsutvärderingar. Regeringen bemyndigade den 29 augusti\r\n2002 chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare\r\nmed uppdrag att genomföra utvärderingen. Utredaren har presenterat\r\nbetänkandet (SOU 2003:105) Levande kulturlandskap - en halvtidsutvärdering\r\nav miljö- och landsbygdsprogrammet. I betänkandet redovisar utredaren sin\r\nutvärdering av måluppfyllelsen utifrån de i programmet angivna målen.\r\nVidare bedöms det administrativa genomförandet, främst gentemot stödmottagarna.\r\nUtredaren lämnar dessutom förslag på förbättringar av programmet och\r\ndess genomförande inom de beslutade ekonomiska ramarna för programmet.\r\nBetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nBeträffande startstöd anförs att intresset för startstödet har varit stort\r\noch att prioriteringar har gjorts, främst till förmån för kvinnor.\r\nMjölkproduktion är den vanligaste driftsformen vid företag med startstöd.\r\nUtredningen bedömer att startstödet inte bidrar till den generationsväxling\r\noch föryngring av jordbrukarkåren som stödet syftar till, eftersom en\r\nstor del av företagen skulle ha tagits över även utan startstöd. Startstödet\r\nfungerar i dag snarare som ett tillskott av likvida medel till jordbrukaren.\r\nUtredningen bedömer att de mål som satts för startstödet på ett bättre\r\nsätt kan tillgodoses genom investeringsstödet. Utskottet anser att resultatet\r\nav det fortsatta arbetet bör avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder\r\ni frågan. Därmed föreslås att motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 24 bör\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet har tidigare framhållit (bet. 2003/04:MJU2 s. 91) att fäbodbeten\r\när en viktig del av betesmarkerna i Norrland. Fäbodbeten har ofta höga\r\nbiologiska och kulturhistoriska värden. Inom ramen för miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet görs insatser för att bevara fäbodbruket och de natur-\r\noch kulturmiljövärden som hänger samman med detta. Inom miljöersättningen\r\nför skötsel av betesmarker och slåtterängar finns en särskild anpassning\r\ntill fäbodskötsel och till den extensiva djurhållning som fäbodskötseln\r\ninnebär. Utredningen om rätt till bete vid fäbodbruk och annan småskalig\r\ndjurhållning har i betänkandet (SOU 2003:116) Betesrätt vid fäbodbruk m.\r\nm. redovisat sitt uppdrag att undersöka om det är nödvändigt och lämpligt\r\nmed särskilda bestämmelser om betesrätt och stängsel vid fäbodbruk och\r\nandra småskaliga former av djurhållning. Utredaren hade också i uppgift\r\natt kartlägga inom vilka brukningsformer djur tillåts beta på annans mark\r\neller på ostängslade betesmarker samt med vilken rätt sådant bete utövas.\r\nFörslaget bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att detta\r\narbete kan slutföras utan onödigt dröjsmål och att synpunkterna i motion\r\n2003/04:MJ303 (fp) yrkandena 1 och 2 kan beaktas i det fortsatta arbetet.\r\nUtskottet är dock i avvaktan på den fortsatta beredningen av ärendet\r\ninte berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida i frågan.\r\nMotionen bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet har tidigare redovisat (bet. 2003/04:MJU2 s. 116) att\r\nmiljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård innebär (jfr\r\nprop. 2001/02:130, bet. 2001/02:MJU3 s. 71 f.) att Västerhavet och Östersjön\r\nskall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska\r\nmångfalden skall bevaras. Det innebär bl.a. att näringar, rekreation och\r\nannat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar\r\nutveckling främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås\r\ninom en generation. Utskottet konstaterar att skärgårdsjordbruken ingår\r\ni miljö- och landsbygdsprogrammet i likhet med andra landsbygdsområden.\r\nSkärgården är också ett målområde för strukturfonderna - mål 2 Öarna. Mål\r\n2 skall stimulera näringslivsutvecklingen i utsatta industri- och\r\nlandsbygdsregioner. Ett handlingsprogram för hållbar utveckling och stärkt\r\nkonkurrenskraft har formulerats. Åtgärderna inom miljö- och landsbygdsprogrammet\r\nkompletterar åtgärderna inom mål 2-programmet. Utskottet har ingen annan\r\nuppfattning än den som framförs i motion 2003/04:MJ419 (c) om att det är\r\nangeläget att skärgårdens marker kan hållas öppna. Enligt 1 kap. 2 §\r\nförordning om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder utgår stöd\r\nför miljövänligt jordbruk, kompensationsbidrag i mindre gynnade områden\r\n(LFA-stöd) och investeringsstöd, startstöd och stöd för anpassning och\r\nutveckling av landsbygden, dvs. stöd för bevarande av betesmarker och\r\nslåtterängar, eventuellt stöd för ekologisk odling och olika typer av\r\nstöd för att främja företagande och ekonomisk utveckling. För öar utan\r\nfast landförbindelse gäller en högre stödnivå än på fastlandet inom samma\r\nstödområde.\r\nPilevallar är ett av de s.k. landskapselementen i miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet,\r\nsom berättigar till stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer\r\ni odlingslandskapet. Träden skall vara hamlade och stå i rader eller som\r\nhäckar och finnas i anslutning till åkermark. Ett krav är att de ska vara\r\nursprungliga, dvs. funnits sedan före ca 1940.\r\n\r\nDet anförda torde i allt väsentligt tillgodose syftet med motionerna\r\n2003/04:MJ263 (kd), 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 18 och 2003/04:MJ419 (c).\r\nUtskottet föreslår att berörda motioner med det anförda och i avvaktan på\r\nden beredning som pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller den fråga som tas upp i motion 2003/04:MJ423 (mp) yrkande\r\n3 om EU:s framtida jordbruksstöd skall kunna omfatta skydd av natur och\r\nkulturmiljöer även i skogslandskapet vill utskottet framhålla att syftet\r\nmed kompetensutvecklingen inom miljö- och landsbygdsprogrammet är, som\r\ntidigare har redovisats (bet. 2003/04:MJU2 s. 97), att öka jordbrukarnas\r\nkunskaper om vilka åtgärder som lämpligen kan vidtas på gårdsnivå för att\r\nbidra till att uppnå de fyra miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap,\r\nIngen övergödning, Giftfri miljö och Levande skogar. Inom skogsbruket\r\nhar medel för kompetensutveckling använts för att motivera skogsbrukare\r\noch andra aktörer att bedriva ett skogsbruk som tillgodoser de skogspolitiska\r\nmålen. Insatserna har genomförts inom skogsvårdsorganisationens rådgivnings-\r\noch utbildningskampanj Grönare skog. Kampanjen pågick under perioden 1999\r\ntill 2001. Under 2002 genomfördes utbildningsinsatser i form av\r\nfördjupningskurser.\r\nAv utredningsbetänkandet (SOU 2003:105) Levande kulturlandskap - en\r\nhalvtidsutvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet framgår (s. 42) att\r\ni syfte att nå en högre nivå används medel som rådgivning, utbildning och\r\ninformation. Ett annat viktigt medel är inventeringar och andra datainsamlingar\r\nsom ger kunskap och underlag för verksamhetsplanering samt bidrar till de\r\nandra medlens effektivitet. Sedan år 1993 utgår vidare ett statligt stöd\r\ntill skogsbruket i syfte att underlätta för skogsägarna att genomföra\r\nåtgärder av natur- och kulturvårdsintresse. Vidare framgår (s. 192-193)\r\natt Skogsvårdsorganisationens utbildningsprogram Grönare Skog startades\r\nmot bakgrund av att skogsnäringen genom den nya skogspolitiken från år\r\n1993 har ett förtydligat sektorsansvar för att nå de uppsatta\r\nmiljökvalitetsmålen.\r\nProjektet har under perioden kostat ungefär 220 miljoner kronor, varav\r\n60 miljoner kronor hittills har finansierats genom miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet. Som utskottet tidigare har redovisat bereds förslagen i\r\nJordbruksdepartementet. Motion 2003/04:MJ423 (mp) yrkande 3 bör med det\r\nanförda lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i partimotionerna\r\n2003/04:MJ399 (kd) yrkande 25 och 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 4 i denna\r\ndel samt yrkande 11 om att vallstöd är ett bra instrument för att möjliggöra\r\nfortsatt djurhållning och nyttjande av naturbetesmarkerna. Utskottet\r\nframhöll vid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse 2002/03:111\r\nLandsbygdspolitik - resultatredovisning (bet. 2003/04:MJU2 s. 92) att det\r\när viktigt med en helhetssyn på odlingslandskapet för att delmålen inom\r\nmiljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap skall kunna nås. Genom att\r\nmotverka en nedläggning av jordbruket kan ett öppet odlingslandskap, som\r\när en förutsättning för en rik biologisk mångfald och för bevarandet av\r\nvärdefulla kulturmiljöer, bibehållas. För att motverka nedläggningen av\r\njordbruksmark men också för att bibehålla jordbruksproduktionen i norra\r\nSverige och därigenom understödja mål för den regionala utvecklingspolitiken,\r\nfinns två åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Åtgärderna är\r\nmiljöersättning för Öppet och varierat odlingslandskap och Kompensationsbidrag\r\ni mindre gynnade områden. Den förstnämnda åtgärden kan sökas av jordbrukare\r\nsom odlar vall i skogsbygderna i södra och mellersta Sverige och i norra\r\nSverige. Att odla vall innebär att landskapet hålls öppet. Vallodlingen\r\nbidrar också till att minska växtnäringsläckaget och är positiv för att\r\nförbättra jordens struktur genom att öka dess innehåll av organiskt\r\nmaterial. Åtgärden ersatte fr.o.m. år 2001 den tidigare åtgärden Öppet\r\nodlingslandskap. Målet med den nya åtgärden är att ca 600 000 hektar vall\r\nskall vara ansluten. Den totala anslutningen ökade under år 2002 och svarar\r\nnu mot ca 101 % av det uppställda målet eller 609 000 hektar.\r\nKompensationsbidrag i mindre gynnade områden utgår inom stödområdena 1\r\ntill 5b. Totalt finns inom dessa områden 1,9 miljoner hektar åkermark.\r\nMålet med åtgärden är att bibehålla sysselsättningen inom jordbruket i\r\ndessa områden samtidigt som miljövänliga jordbruksmetoder bevaras och\r\nfrämjas. Ersättningen lämnas per hektar vall och betesmark i alla områden.\r\nMålet för åtgärden var 590 000 hektar och att 23 000 företag skulle\r\nansluta sig. För år 2002 har anslutningen preliminärt beräknats till 550\r\n000 hektar, vilket utgör 93 % av det uppsatta arealmålet, dvs. en sänkning\r\nsedan år 2001. Det är främst företag med mjölk- och köttproduktion som är\r\nanslutna till åtgärden. Det totala antalet anslutna företag år 2002 är 21\r\n000 stycken, vilket är lägre än vad som förväntades och återspeglar att\r\nstrukturomvandlingen särskilt inom mjölkproduktionen är snabbare än vad\r\nsom förutsetts.\r\nJordbruksministern anförde den 20 december 2002 i svar på fråga 2002/03:319\r\natt vallodlingen kommer att stödjas på flera sätt även i fortsättningen,\r\ninte minst i skogs- och mellanbygderna och i norra Sverige. Anslutningen\r\ntill åtgärderna inom miljö- och landsbygdsprogrammet är generellt sett\r\nmycket god, och en halvtidsutvärdering av programmet pågår och kommer att\r\nslutföras under år 2003. Mot bakgrund av detta finns i dagsläget inga\r\nplaner på att införa ytterligare ersättningsformer till vallodling.\r\nUtskottet föreslår att motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 25 och\r\n2003/04:MJ431 (fp) yrkande 4 i denna del samt yrkande 11 lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nÖvriga miljöfrågor\r\nI fråga om jordbruk i Östersjöregionen konstaterar utskottet att efter\r\nden 1 maj 2004 kommer alla länder runt Östersjön förutom Ryssland att\r\nvara anslutna till EU. Anslutningen innebär att länderna efter godkända\r\növergångstider har att införliva de miljöregler som finns inom EU, t.ex.\r\nramdirektivet för vatten och nitratdirektivet, vilket bör leda till\r\nförbättrat införlivande av t.ex. Helsingforskonventionens mål. Inom ramen\r\nför miljö- och landsbygdsprogrammet i Sverige är det möjligt att erhålla\r\nersättning för t.ex. ekologisk produktion och anläggning av skyddszoner\r\noch våtmarker för att bl.a. minska växtnäringsbelastningen på havet. I\r\ndet nyss nämna betänkandet (SOU 2003:105) Levande kulturlandskap - en\r\nhalvtidsutvärdering av miljö- och landsbygdsprogrammet lämnas förslag\r\ntill förändringar av åtgärder i syfte att miljöanpassa jordbruket.\r\nUtskottet kan redovisa att Världsbanken finansierar ett projekt som\r\npåbörjades år 2003 för att stödja den ryska implementeringen av konventionens\r\nmål. Det är en internationell satsning för att minska belastningen på och\r\nföroreningar av kustområden runt om i världen. Även Helcom deltar i\r\nprojektet. Härutöver kan utskottet redovisa ytterligare ett antal projekt\r\nsom rör Östersjöns miljö, bl.a. Baltic Sea Regional Project (Component 2),\r\nsom är ett Världsbanksprojekt som pågår under oktober 2003-juli 2006 och\r\nsom omfattar Estland, Lettland, Litauen och Ryssland (Kaliningrad).\r\nProjektet Agriculture and Environment in Leningrad Oblast administreras av\r\nSveriges lantbruksuniversitet och rör miljöbelastning från gödningsmedel\r\ni Östersjön. Vidare pågår ett projekt rörande bekämpningsmedel inom ramen\r\nför programmet för miljöinsatser i jordbruket (BAAP). Projektet är baserat\r\ni Kaliningrad och Baltikum och är nu i avslutningsfas (2001-2003). Projektet\r\ngenomförs av Scanagri AB och Sveriges lantbruksuniversitets institution\r\nför ekologi och växtproduktionslära.\r\nSom utskottet tidigare uppmärksammat har regeringen genom beslut den\r\n27 november 2003 uppdragit åt Statens jordbruksverk att lämna förslag till\r\nmål för ekologisk produktion fram till år 2010. Målet skall vara mätbart\r\noch utformas så att den ekologiska produktionen på ett effektivt sätt\r\nbidrar till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 15 oktober 2004.\r\nMed det anförda finner utskottet att syftet med motion 2002/03:MJ464 (c,\r\nmp) yrkande 1 i allt väsentligt kan anses tillgodosett. Motionen kan\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller den i kommittémotion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 10 behandlade\r\nfrågan om separata miljömål för jordbruket vill utskottet anföra följande.\r\nDet sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet delade i mars 2003\r\nregeringens uppfattning att de målsättningar för den gemensamma\r\njordbrukspolitiken som angetts i konventets förslag är anpassade till den\r\nsituation som rådde i Europa på 1950-talet (bet. 2003/04:KUU1 s. 183).\r\nMålsättningarna i existerande fördrag är därför inte längre relevanta i\r\nförhållande till den nuvarande situationen för Europas jordbruk. Miljö-\r\noch jordbruksutskottet delar uppfattningen att en uppgift i det fortsatta\r\narbetet med det nya fördraget bör vara att söka modernisera målen för\r\njordbrukspolitiken.\r\nDet tidigare nämna beslutet i EU:s ministerråd för jordbruk i juni 2003\r\nom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär, som utskottet\r\ntidigare har redovisat (bet. 2003/04:MJU2 s. 42), ett framsteg när det\r\ngäller att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar\r\nlivsmedelsproduktion. Som regeringen påpekar innebär beslutet två principiellt\r\nviktiga förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den ena\r\nförändringen innebär att de nuvarande direktstöden till jordbrukaren till\r\nbetydande del omvandlas till inkomststöd som utgår till jordbrukaren\r\noberoende av produktionens inriktning eller omfattning. Enda villkoret är\r\natt marken hävdas samt att lagstadgade verksamhetskrav på folkhälso-,\r\ndjurhälso-, växt-, miljö- och djurskyddsområdena uppfylls. Den andra\r\nprincipiellt viktiga förändringen är att medlemsländerna ges stort inflytande\r\növer hur jordbrukspolitiken skall utformas i det egna landet. Utskottet\r\nföreslår att motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 10 med det anförda lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller frågor om återvinning av avloppsslam redovisade utskottet\r\ni oktober 2003 (bet. 2003/04:MJU4) att Naturvårdsverket på uppdrag av\r\nregeringen har utrett frågorna om miljö- och hälsoskyddskrav för avloppsslam\r\noch användningen av avloppsslam samt om återföring av fosfor. Verket\r\nredovisade i december 2002 uppdraget i rapporten Aktionsplan för återföring\r\nav fosfor ur avlopp (rapport 5214). I rapporten föreslås bl.a. mål för\r\nåterföring av fosfor till mark. Rapporten har remissbehandlats, och\r\nutskottet har erfarit att frågorna för närvarande bereds i Regeringskansliet.\r\nRegeringen har för avsikt att senare återkomma till riksdagen med förslag\r\nom delmål för återföring av fosfor samt med åtgärdsförslag för hur delmålet\r\nbör nås. Utskottet anser att en behandling av de frågor som tas upp i\r\nmotionen bör anstå till dess regeringen redovisat förslag i detta avseende.\r\nMotion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 30 bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nRegionala frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om jordbruket i norra Sverige (s, m,\r\nkd, c) och om jordbruket i fjällnära områden (c, v) med hänvisning till\r\ntidigare uttalanden om vikten av ett jordbruk i norra Sverige och till\r\npågående arbete med frågan. Ett yrkande om stödområdesindelning (s)\r\navstyrks med hänvisning till att frågan övervägs av regeringen.\r\nJämför reservationerna 22 (kd) och 23 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nJordbruket i norra Sverige har enligt motion 2002/03:MJ349 (s) en särskild\r\nregionalpolitisk betydelse genom den mångfald av värden både för miljö,\r\nlandsbygd och sysselsättning som det representerar. Det är betydelsefullt\r\natt t.ex. LBU-programmet är väl anpassat och dimensionerat för förhållandena\r\ni norra Sverige.\r\nI fråga om ändrad områdestillhörighet beträffande jordbruksstöd i Lidens\r\noch Holms församlingar i Västernorrlands län anförs i motion 2003/04:MJ209\r\n(s) att Liden och Holm fram till mitten av 1970-talet tillhörde ett högre\r\nbidragsområde för mjölk och kött på grund av det mycket svåra landskapet\r\ni Indalsälvens dalgång med små och branta åkrar. I det nuvarande systemet\r\ntillhör Liden och Holm område 2 b när det gäller mjölkbidrag. Liden och\r\nHolm gränsar mot Jämtland och bör inte behandlas på detta sätt när det\r\ngäller mjölken när områdena i andra sammanhang tillhör inre stödområdet.\r\n\r\nI motionerna 2003/04:MJ244 (c) yrkande 2, 2003/04:MJ325 (m) och 2003/04:MJ358\r\n(kd) yrkande 1 anförs i fråga om regelverket för jordbruket i norra Sverige\r\natt såväl Sverige som EU har som övergripande mål att det skall finnas\r\nett jordbruk i hela landet respektive i hela unionen. För att klara den\r\nmålsättningen är det nödvändigt med ett speciellt regelverk för jordbruket\r\ni de perifera områdena. Beträffande de särskilda villkoren för jordbruket\r\ni norra Sverige anförs att jordbruksproduktionen har nått en så låg nivå\r\ninom många områden att den är svår att över huvud taget upprätthålla.\r\nÄven om man inom EU totalt sett har en ambition att minska produktionen\r\noch ersättningar riktade direkt till produktionen, så bör en annan\r\nmålsättning gälla för jordbruket i norra Sverige. I vårt nordliga och glesa\r\nområde handlar det om att stimulera produktionen för att den inte skall\r\nvika ytterligare.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ285 (c) yrkande 2 krävs särskilda åtgärder för\r\njordbruket i fjällnära områden. Riksdagen beslutade redan år 1997 att ge\r\nregeringen till känna behovet av att genomföra särskilda åtgärder för\r\njordbruket i dessa områden i form av en fjällmiljöersättning. Riksdagens\r\nbeslut har inte verkställts. Jordbruket i de fjällnära områdena behöver\r\npositiva signaler omedelbart. I motion 2003/04:MJ335 (v) yrkande 1 anförs\r\natt i samband med införlivandet av den nya jordbrukspolitiken som skall\r\ngenomföras år 2005-2007 bör det även göras en uppföljning och utvärdering\r\nav vilka effekter det nu rådande stödsystemet har haft för det fjällnära\r\njordbruket. Om utvärderingen visar att fjälljordbruket i lägre grad kunnat\r\nta del av det nya stödet än jordbruket inom övriga områden som kräver\r\nsärskilt riktade stöd, och därför missgynnats av övergången till EU:s\r\njordbrukspolitik, bör regeringen återkomma med förslag om åtgärder.\r\nStödet till jordbruket i norra Sverige bör enligt motion 2003/04:MJ399\r\n(kd) yrkande 12 ligga så nära referensersättningsnivån som möjligt. Den\r\ntotala nationella ersättningen har de senaste åren legat 20-30 miljoner\r\nkronor under den referensersättningsnivå på 316 miljoner kronor som, enligt\r\nkommissionsbeslut 97/557/EG, tjänar som maximinivå för det nationella\r\nstöd som Sverige tillåts ge. För budgetåren 2002 och 2003 anslogs 318\r\nmiljoner kronor per år för nationellt stöd enligt förordningen (1996:93)\r\ntill jordbruket i norra Sverige. Det belopp som verkligen betalts ut har\r\ndock haft en sjunkande trend.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om\r\nstödområdesindelning m.m. (se bl.a. bet. 2003/04:MJU2 och bet. 1999/2000:MJU2)\r\noch har därvid hänvisat till att regeringen i december 1996 gav Jordbruksverket\r\ni uppdrag att genomföra en samlad utvärdering och översyn av de regionala\r\nstöden till jordbruket. I uppdraget ingick bl.a. att göra en genomgång av\r\nstödområdesgränserna och en förutsättning var att förslag till eventuella\r\nförändringar skulle rymmas inom befintliga budgetramar. Jordbruksverket\r\nredovisade resultatet av utvärderingen våren 1998 (Rapport 1998:2). Verket\r\nanförde att det med undantag för vissa förändringar i stödområde 4 inte\r\nvar motiverat att genomföra några förändringar i stödområdesindelningen.\r\nUtskottet har med hänvisning härtill inte varit berett att föreslå någon\r\nåtgärd.\r\nNär det gäller Jämtlands län uttalade utskottet i april 2002 (bet. 2001/02:\r\nMJU15) emellertid att det kan finnas skäl att se över den nuvarande\r\nstödområdesindelningen. Jämtlands län är indelat i tre stödområden: 1, det\r\nfjällnära jordbruket, 2 a som utgör övriga länet med undantag för vissa\r\nförsamlingar i Storsjöbygden samt tre församlingar i Ragundadalen, vilka\r\nomfattas av stödområde 2 b. Stödområdesindelningen har sin främsta betydelse\r\nför nivån på det pristillägg som utgår ur det nationella stödet för\r\nmjölkproduktion och potatisodling. Det har inom näringen pågått diskussioner\r\nom gränsdragningen mellan områdena 2 a och 2 b, särskilt med tanke på de\r\ngeografiska förhållandena och de omfattande nivåskillnader som råder inom\r\noch mellan dessa områden. Som framhålls i en motion är en positiv utveckling\r\nav jordbruket i länets centrala delar av stor vikt för den norrländska\r\nlivsmedelsindustrin och därmed även för jordbruket i länets ytterområden.\r\nSom vidare anförs i motionen kan det ifrågasättas om det föreligger sådana\r\nskillnader mellan stödområdena 2 a och 2 b att det motiverar den nuvarande\r\nstödområdesindelningen. Områdesindelningen synes inte heller ge avsedd\r\nkompensationseffekt för variationen i skördar. Mot bakgrund av det anförda\r\nanser utskottet att regeringen, i samband med det fortsatta arbetet med\r\nden framtida jordbrukspolitiken, bör pröva möjligheterna att få till stånd\r\nen mer ändamålsenlig stödområdesindelning i Jämtlands län. Riksdagen\r\nbeslutade att vad utskottet anfört skulle ges regeringen till känna (rskr.\r\n2001/02:255).\r\nUtskottet har inhämtat att på Jordbruksdepartementet handläggs ett ärende\r\nsom handlar om områdestillhörigheten för Lidens och Holms församlingar\r\n(Jo2003/2045/ML). Frågan om Lidens och Holms församlingar är nära förknippad\r\nmed frågan om stödområdesindelningen i Jämtland, som också är aktuell.\r\nFramställningar om stödområdesindelningen i Jämtland har gjorts genom bl.\r\na. riksdagsfrågor, interpellationer, skrivelser och uppvaktningar. Enligt\r\nvad utskottet har erfarit kommer dessa frågor därför att handläggas av\r\nJordbruksdepartementet i ett sammanhang i samband med den pågående\r\nutredningen om CAP-reformen.\r\nI en interpellationsdebatt den 10 februari 2004 anförde jordbruksministern\r\nbeträffande ändrade stödområdesgränser i Jämtland att vi sedan mycket\r\nlänge har haft ett särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det\r\nnuvarande nationella stödet kan ses som en komplettering av de av EU\r\nmedfinansierade stöden. Det tidigare Norrlandsstödet, från tiden före\r\nmedlemskapet i EU, har ersatts med tre nya stöd. Inom ramen för\r\nlandsbygdsprogrammet lämnas kompensationsbidrag till mindre gynnade områden och\r\nmiljöersättning för att hålla odlingslandskapet öppet. Därutöver finns\r\ndet helt nationellt finansierade stödet till jordbruket i norra Sverige,\r\nvarav nära 95 % går till mjölkproduktionen. Stor yta och varierande\r\nproduktionsförhållanden motiverar att Jämtlands län är uppdelat i flera\r\nstödområden, varav stödområde 2 b utgör den minsta delen. Den nuvarande\r\nstödområdesindelningen i norra Sverige har varit oförändrad sedan Sverige\r\nblev medlem i EU. Områdesindelningen överensstämmer med den som tillämpats\r\nsedan mitten av 1980-talet och baseras på statistik om skördeavkastningar.\r\nDen årliga minskningen av jordbruksföretagen, åkerarealen och mjölkkorna\r\när snabbare i norra Sverige än i andra delar av landet, vilket är allvarligt.\r\nStödområde 2 b har dock en något bättre utveckling än stödområde 1-3 i\r\nsin helhet samt även en bättre utveckling än område 2 a vad gäller antal\r\nföretag med mjölkkor, totalt antal mjölkkor och lönsamhet i mjölkproduktionen.\r\nTrots att antalet företag har minskat har mjölkproduktionen i område 2\r\nb minskat obetydligt sedan 1997.\r\nJordbruksministern anförde vidare att en jämförelse mellan stödområde 2 b\r\ni Jämtlands respektive Västernorrlands län visar att Jämtlandsdelen har\r\nbåde högre skördenivå och en mindre negativ strukturutveckling inom\r\nmjölkproduktionen. I arbetet inför det svenska genomförandet av CAP-reformen\r\nanalyserar regeringen konsekvenserna för norra Sverige och för olika\r\nstödområden. Utfallet av reformen för norra Sverige och för Jämtland är en\r\nviktig del i analysen av villkoren och framtida möjligheter för jordbruket\r\ni dessa delar av landet. Även om inget tyder på att område 2 b missgynnas\r\nav reformen finns det skäl att se över om stödområdesindelningen i Jämtlands\r\nlän kan bli mer ändamålsenlig, enligt riksdagens önskemål. Regeringen\r\narbetar nu med att analysera hur en ändring skall kunna genomföras.\r\nJordbruksministern beklagade tidsutdräkten och uttalade att riksdagens beslut\r\nbör vara verkställt före årets slut. Utskottet föreslår att motion\r\n2003/04:MJ209 (s) i avvaktan på resultatet av den beredning som pågår lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nNär riksdagen år 1998 slog fast riktlinjerna för Sveriges arbete med\r\njordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (bet. 1997/98:JoU23 s. 18)\r\nuttalade utskottet att de övergripande målen för EU:s regional- och\r\nstrukturpolitik är att utjämna skillnader mellan olika regioner. Utskottet\r\nuttalade vidare att jordbrukets strukturförändring samt livsmedelsindustrins\r\noch andra näringars utveckling av ekonomiska, miljömässiga och sociala\r\nskäl även i fortsättningen bör stödjas i de ekonomiskt minst utvecklade\r\nregionerna. Därmed kan möjligheter skapas för nya arbetstillfällen,\r\nekonomisk sammanhållning och en långsiktigt hållbar utveckling även i\r\nregioner med sämre ekonomiska produktionsförutsättningar. Åtgärderna bör\r\nanpassas till nationella och regionala förhållanden inom ramen för ett\r\ngemensamt regelverk. Samordning bör liksom i dag ske mellan jordbrukspolitiken\r\noch struktur- och regionalpolitiken. Sverige bör verka för att åtgärderna\r\nutvärderas och övervakas i syfte att motverka en snedvridning av konkurrensen.\r\n\r\nDe samlade programdokumenten för mål 1 är ägnade att stärka konkurrenskraften\r\nför jordbruket i Norrlands inland (jfr bet. 2003/04:MJU2). Åtgärder\r\nmöjliggörs som både underlättar en nödvändig fortsatt strukturutveckling\r\ninom jordbruket och främjar ökad sysselsättning på landsbygden, bl.a.\r\ngenom en snabbare diversifiering av de jordbruksföretag som saknar\r\nförutsättningar att utveckla sin jordbruksproduktion. Jordbruket i norra\r\nSverige har en särskild regionalpolitisk betydelse genom den mångfald av\r\nvärden som jordbruksnäringen och dess verksamheter förknippas med.\r\nDet nationella stödet till jordbruket i norra Sverige ingår inte i miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet eller mål 1-programmen (jfr bet. 2003/04:MJU2).\r\nStödet kan lämnas för att skapa bättre förutsättningar för jordbruket\r\ninom områden i norra Sverige, där det med hänsyn till klimat och andra\r\nproduktionsförutsättningar är särskilt svårt att bedriva jordbruk. Stödet\r\nkan lämnas till jordbrukare med produktion av mjölk, smågrisar, slaktsvin,\r\ngetter, ägg, potatis, bär eller grönsaksodling och till företag som\r\ntransporterar mjölk till mejeri. Stödet motsvarar de målsättningar som\r\nanges i artikel 142.3 tredje stycket i Sveriges anslutningsfördrag med EU.\r\nStödet är beräknat utifrån förutsättningen att den totala stödnivån före\r\nEU-medlemskapet skall kunna upprätthållas.\r\nUtskottet uttalade vid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse\r\n2002/03:111 Landsbygdspolitik - resultatredovisning (bet. 2003/04:MJU2 s.\r\n100) att det nationella stödet, miljöersättningar och kompensationsbidraget\r\ni mindre gynnade områden har bidragit till att upprätthålla ett öppet\r\nodlingslandskap och ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige. De utökade\r\nmöjligheterna till stöd för utveckling av jordbruket, livsmedelsindustrin\r\noch andra delar av landsbygdens näringsliv som finns genom mål 1-programmen\r\nhar också medverkat till att upprätthålla jordbruket och livsmedelsproduktionen\r\ni regionen. Trots de olika stöden sker en viss minskning och omfördelning\r\nav jordbruksproduktionen i norra Sverige. Som framgår av skrivelsen följer\r\nregeringen noga utvecklingen och bedömer att den kombination av stödmöjligheter\r\nsom finns medverkar till att jordbruket har rimliga konkurrensförutsättningar\r\nför att kunna bibehållas och utvecklas i norra Sverige. Utskottet instämmer\r\ni att de utökade möjligheter som strukturfondsprogrammen erbjuder för att\r\nstödja investeringsverksamhet, nyetablering samt kunskapsutveckling och\r\nutprovning av nya produktionsmetoder och verksamheter genom utbildning\r\noch utvecklingsprojekt kan och bör utnyttjas för att utveckla jordbruket\r\ni regionen. En viss ytterligare koncentration av dessa åtgärder till de\r\nområden i Norrlands inland som har de största naturgivna svårigheterna\r\nför landsbygdens näringsliv bör kunna ske inom ramen för de program som\r\nnu genomförs. Dessa program är föremål för en halvtidsutvärdering som\r\nredovisas hösten 2003. Därefter kommer behov av eventuella förändringar\r\ni programmen att övervägas.\r\nSom tidigare har redovisats i detta betänkande övervägs de föreslagna\r\nförändringarna i Regeringskansliet. Utskottet har ingen annan uppfattning\r\nän den som framförs i motionerna 2002/03:MJ349 (s), 2003/04:MJ244 (c)\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ325 (m) och 2003/04:MJ358 (kd) yrkande 1 om jordbrukets\r\nbetydelse i norra Sverige. Utskottet föreslår att berörda motionsyrkanden\r\ni avvaktan på resultatet av den fortsatta beredningen lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nNär det gäller den fråga om referensersättningsnivån som tas upp i motion\r\n2003/04:MJ399 (kd) yrkande 12 har utskottet inhämtat från Jordbruksdepartementet\r\natt det totala utbetalade beloppet de senaste tre åren har legat 12-15\r\nmiljoner kronor under referensnivån enligt kommissionens beslut 96/228/EG.\r\nUnderskridandet av referensnivån beror i huvudsak på minskningen av\r\nantalet stödmottagare och minskningen av jordbruksarealen inom stödområdet.\r\nInom ramen för det nationella stödet lämnas sedan 2001 statligt stöd för\r\nmerkostnader till följd av kadaverhanteringen i norra Sverige.\r\nRiksdagen beslutade under hösten 2001 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:\r\nMJU2, rskr. 2001/02:106) ett antal mindre förändringar av stödet till\r\nmjölkproduktion i stödområde 1 och av stödet till smågrisproduktionen.\r\nUtskottet har inhämtat att EG-kommissionen inom kort avser att godkänna\r\ndessa förändringar.\r\nDet framgår av Jordbruksverkets regleringsbrev för 2004 att anslaget 44:1\r\näven kan användas för särskilda insatser för det fjällnära jordbruket\r\nsamt för insatser som särskilt främjar utvecklingen av den småskaliga\r\nlivsmedelsförädlingen i norra Sverige. Därmed har nya åtgärder vidtagits\r\nför lantbrukets och landsbygdens utveckling i området. Utskottet anser\r\natt syftet med motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 12 härmed i allt väsenligt\r\nkan anses tillgodosett i berörd del. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd\r\ni berörd del.\r\nI samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 1998 gjorde\r\nriksdagen ett tillkännagivande som innebär att regeringen i samband med\r\nförändringsarbetet av miljöprogrammet skall beakta behovet av ett särskilt\r\nstöd till det fjällnära jordbruket (se vidare bet. 1997/98:JoU1).\r\nUtskottet redovisade år 2002 (bet. 2001/02:MJU15 s. 45) att den jordbruksmark\r\nsom förekommer i fjälltrakterna omfattas, liksom all annan jordbruksmark,\r\nav möjligheten att erhålla ersättning för särskilda miljötjänster, t.ex.\r\nför miljövänlig vallodling eller betesdrift, under förutsättning att\r\nuppsatta villkor uppfylls. Det faktum att jordbruket är fjällnära är inte\r\nen tillräcklig grund för att jordbruket skall kunna ersättas som någon\r\nmiljövänlig produktionsform om kriterierna för att berättiga till\r\nmiljöersättning inte är uppfyllda. Jordbruksministern anförde i ett frågesvar\r\n(fråga 2000/01:463) att ett viktigt mål för regeringen är att hela Sverige\r\nskall leva och utvecklas. Jordbruket har en viktig roll i norra Sverige\r\noch bidrar, förutom med grundläggande livsmedelsproduktion, till att\r\nupprätthålla sysselsättning, befolkning och samhällsstrukturer i dessa\r\ndelar av landet. Jordbruksministern redogjorde för de olika stöden för\r\nnorra Sverige och konstaterade att åtgärderna i mål 1-programmen, det\r\nnationella stödet, miljöersättningarna och kompensationsbidraget i mindre\r\ngynnade områden bidragit till att upprätthålla ett öppet odlingslandskap\r\noch ett livskraftigt jordbruk i Norrlands inland. Utskottet konstaterade\r\ni likhet med jordbruksministern att de redovisade åtgärderna innebär att\r\nriksdagens tillkännagivande får anses tillgodosett.\r\nJordbruksverket beskriver i rapporten (2003:16) Jordbrukets utveckling i\r\ndet fjällnära området 1995-2002 den utveckling som ägt rum för jordbruket\r\ni det fjällnära området sedan Sveriges inträde i EU. I rapporten konstateras\r\natt jordbrukets utveckling i Sverige kännetecknas av en omfattande\r\nstrukturförändring, vilken är mer omfattande i norra Sverige. Antalet\r\njordbruksföretag och åkerarealens omfattning har genomgått en kraftig minskning\r\nsom knappast är avslutad. Den viktigaste driftsinriktningen är mjölkreduktionen.\r\nI stödområde 1 och i de nordliga fjällkommunerna har en produktionsminskning\r\nav mjölk ägt rum. De kvarvarande företagen förmår inte täcka det\r\nproduktionsbortfall som de upphörande företagen ger upphov till. I övriga\r\nstödområden, möjligtvis med undantag för stödområde 3, har trots den\r\nomfattande strukturförändringen produktionen kunnat bibehållas. Det södra\r\nfjällområdet, Dalarnas och eventuellt Jämtlands län, har i viss mån lyckats\r\nbromsa den ogynnsamma utvecklingen tack vare lyckade satsningar inom\r\nturistnäringen som smittat av sig till bl.a. jordbruket. Enligt rapporten\r\när dock utvecklingen av jordbruket i det fjällnära området ogynnsam om\r\nsträvan är att näringen skall vara livskraftig. Rapporten övervägs för\r\nnärvarande i Jordbruksdepartementet. Vidare bereds, som tidigare har\r\nredovisats, förslaget till åtgärder med anledning av utvärderingen av Miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet efter halva programperioden (SOU 2003:105). Med\r\nhänvisning till det arbete som pågår bör motionerna 2003/04:MJ285 (c)\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ335 (v) yrkande 1 för närvarande lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nJordbruksadministration m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om miljöeffekter och pris på livsmedel (v),\r\nutnyttjandet av EU-medfinansierade anslag (kd), kommunal tillsyn (kd),\r\nsociala frågor i jordbruket (c) och jämställdhet (fp).\r\nJämför reservationerna 24 (v), 25 (kd) och 26 (fp).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2002/03:MJ263 (v) yrkandena 4 och 5 bör regeringen se över\r\nförutsättningarna för att låta miljöeffekter få genomslag i priset på\r\nlivsmedel. Vidare bör utredas vilka marknadsfrämjande åtgärder som behöver\r\nvidtas för att öka intresset för och efterfrågan av miljömärkta livsmedel.\r\nDet krävs bl.a. insatser i form av marknadsfrämjande åtgärder och\r\ninformationsinsatser både generellt och till riktade grupper, såsom till\r\nförädlingsföretag som vill satsa på ekologisk produktion.\r\nKostnadsramarna för EU-medfinansierade anslag bör enligt motionerna\r\n2002/03:MJ424 (kd) yrkande 5 och 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 6 långsiktigt\r\nligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut använder de EU-anslag\r\nsom är möjliga.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ432 (kd) yrkande 10 bör kommunerna ha fortsatt\r\nansvar för tillsynen enligt miljö-, djurskydds- och livsmedelslagstiftningen.\r\nMotionärerna anser att den tillsyn som kan utföras bäst på kommunal nivå\r\nockså bör utföras där. Det finns stora samordningsvinster att uppnå mellan\r\nde olika tillsynsområdena.\r\nDen sociala dimensionen i lantbruket och vikten av jordbrukspräster och\r\nkuratorer framhålls i motion 2002/03:MJ487 (c) yrkande 32. Olika former\r\nav social kontakt bör uppmuntras för att minska ensamheten hos lantbrukarna\r\ni arbetslivet. I de olyckliga fallen av vanvård av djur ligger ofta sociala\r\nproblem i bakgrunden.\r\nEtt jämställdhetsperspektiv bör enligt motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n21 föras in i jordbrukspolitiken. Erfarenheten efter tre års genomförande\r\nav miljö- och landsbygdsprogrammet och mål 1-programmet visar att kvinnor\r\nhar en nyckelroll för de förändringar och den utveckling som sker på\r\nlandsbygden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär riksdagen år 1998 slog fast riktlinjerna för Sveriges arbete med\r\njordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU (prop. 1997/98:142, bet.\r\n1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241) uttalade utskottet att den framtida politiken\r\nmåste utgå från konsumenternas efterfrågan och ge dem bättre möjligheter\r\natt påverka inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och\r\nandra jordbruksvaror. Samtidigt är det angeläget att förutsättningar skapas\r\nför jordbruksföretagen att agera på en konkurrensutsatt marknad. Därmed\r\nkan jordbrukspolitiken övergå från att i huvudsak ha varit producentstyrd\r\ntill att främst styras av konsumenternas efterfrågan. De livsmedel som\r\nerbjuds konsumenterna skall dessutom vara säkra från hälsosynpunkt. Det\r\när företagens uppgift att ansvara för att inte några livsmedel som kan\r\nskada människors hälsa släpps ut på marknaden. Samhället bör dock genom\r\nlagstiftning formulera vissa grundkrav avseende livsmedlens kvalitet.\r\nVidare bör marknadsmässiga och från konsumentsynpunkt skäliga priser ingå\r\nsom ett mål för jordbrukspolitiken. Priserna på jordbruksprodukter och\r\nlivsmedel skall i första hand bestämmas av utbud och efterfrågan på\r\nmarknaden.\r\nAv regleringsbrevet för år 2004 framgår att Jordbruksverket har att, i\r\nsamverkan med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, fortlöpande\r\nfölja och utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken\r\ni linje med regeringens beslut den 11 juli 1996 (Jordbruksdepartementet).\r\nUppdraget skall genomföras i linje med det förslag som presenterats av\r\nmyndigheterna (Jordbruksverkets rapport 2003:20). Resultatet av arbetet\r\nskall löpande rapporteras till regeringen.\r\nNuvarande nationella mål för konsumentpolitiken fastställdes av riksdagen\r\nhösten 2001 (prop. 2000/01:135, bet. 2001/02:LU2, rskr. 51). Riksdagens\r\nbeslut innebär att de nationella målen för konsumentpolitiken skall vara\r\natt konsumenternas ställning och inflytande på marknaden skall stärkas\r\n(inflytandemålet), att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja\r\nsina ekonomiska och andra resurser effektivt (hushållningsmålet), att\r\nkonsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas (säkerhetsmålet), att\r\nsådana konsumtions- och produktionsmönster skall utvecklas som minskar\r\npåfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling\r\n(miljömålet) samt att konsumenterna skall ha tillgång till god vägledning,\r\ninformation och utbildning (kunskapsmålet). Miljömålet inom konsumentpolitiken\r\ninfördes år 1995 (prop. 1994/95:140, bet. LU32, rskr. 438). 2001 års\r\nriksdagsbeslut innebar inga förändringar vad gäller miljömålets formulering.\r\nLagutskottet uttalade i april 2003 (bet. 2002/03:LU14) att bakom införandet\r\nav miljömålet låg en strävan att starkare betona sambandet mellan konsumtion\r\noch miljö. Det ansågs vara en viktig konsumentpolitisk uppgift att försöka\r\nuppnå sådana konsumtionsmönster som belastar miljön så lite som möjligt.\r\nVidare betonades vikten av att påverka även produktionen i denna riktning.\r\n\r\nRiksdagen beslutade år 2003 (bet. 2002/03:LU14) tre delmål för miljömålet\r\ninom konsumentpolitiken, nämligen att det skall vara prisvärt och enkelt\r\natt agera på ett för miljön positivt sätt (delmål 1), att det skall finnas\r\nmånga konkreta exempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat beteende\r\n(delmål 2) och att miljömärkningen och den etiska märkningen skall ha en\r\nstor spridning (delmål 3). De nya delmålen syftar enligt lagutskottets\r\nbedömning till att bidra till att det övergripande miljömålet för\r\nkonsumentpolitiken uppnås och anger inriktningen av verksamheten t.o.m. år\r\n2005. Delmålen är generella för politikområdet, men tar framför allt sikte\r\npå Konsumentverkets arbete och dess roll som sektorsansvarig\r\nmyndighet.\r\nRegeringen har i 2004 års regleringsbrev uppdragit åt Livsmedelsverket\r\natt vidta åtgärder för att stärka tillsyn och kontroll när det gäller\r\nmärkning av livsmedel. En redovisning av gjorda insatser skall göras till\r\nregeringen i samband med årsredovisningen.\r\nUtskottet har uttalat (bet. 2003/04:MJU3) att avsikten med miljömärkning\r\när att den skall utgöra en garanti för konsumenten att produkten har\r\nproducerats i enlighet med de kriterier som gäller för den aktuella\r\nmiljömärkningen. Sveriges hållning är att miljömärkning skall vara frivillig\r\noch marknadsdriven, dvs. inte ett ansvar för staten. Detta lägger ett\r\nstort ansvar på konsumenterna, men även på ideella organisationer, att\r\nsjälva bedöma vad miljömärkningen står för. Utskottet ser det därför\r\npositivt att olika medier uppmärksammar sådan miljömärkning som inte svarar\r\nmot de kriterier som svenska konsumenter förutsätter ingår i\r\nmiljömärkningssystemen.\r\nEnligt vad utskottet har erfarit pågår inom kommissionen arbete med att\r\nfastställa riktlinjer för hur de olika miljömärkningssystemen skall kunna\r\njämföras.\r\nAnslaget Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6) är ett bidrag ställt\r\ntill SIS Miljömärkning AB som av regeringen har fått i uppdrag att utveckla,\r\ninformera om och marknadsföra miljömärkningskriterier för konsumentvaror.\r\nMedlen utbetalas via Kammarkollegiet (jfr bet. 2003/04:NU1). Näringsutskottet\r\nvälkomnade regeringens förslag om en ökning av det berörda anslaget med\r\n1,6 miljoner kronor, avsett för den nämnda verksamheten. Som redovisats\r\nkommer Jordbruksdepartementet att följa utfallet av den berörda verksamheten\r\noch en årlig utvärdering kommer att ske.\r\nNågot behov av ett uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet därmed\r\ninte se. Det anförda torde i allt väsentligt tillgodose syftet med motion\r\n2002/03:MJ263 (v) yrkandena 4 och 5. Motionsyrkandena bör lämnas utan\r\nvidare åtgärd.\r\nVid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse 2002/03:111 Landsbygdspolitik\r\n- resultatredovisning (bet. 2003/04:MJU2 s. 84) refererade utskottet att\r\nanslagssparandet på anslagen 44:1 och 44:2 uppgår till 751 181 000 kr\r\nrespektive 56 709 000 kr vid ingången av år 2003. Vid några tillfällen\r\nhar regeringen fattat beslut om indragning av delar av anslagssparandet\r\nför anslagen 44:1 och 44:2. En stor del av det ingående anslagssparandet\r\når 2000 härstammar från programperioden under åren 1995-1999. Anslagssparandet\r\nfrån programperioden 1995-1999 har sin bakgrund i att Sverige inte fullt\r\nut behövde utnyttja de anvisade anslagen. För övrigt är storleken på\r\nanslagssparandet ett resultat av svårigheterna att för ett givet år\r\nprognostisera utfallet av insatser som bygger på fleråriga åtaganden. Regeringen\r\nanför i skrivelsen att eftersom budgeten för respektive åtgärd i miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet kan skilja sig åt mellan olika år speglar utfallet\r\nåren 2000-2002 nödvändigtvis inte förväntat utfall under resten av\r\nprogramperioden. Det finns emellertid vissa skillnader mellan utfallet åren\r\n2000-2002 och den i programmet ursprungligen planerade fördelningen av\r\nmedel mellan åtgärder under samma period. Detta beror främst på att vissa\r\nåtgärder har haft en högre anslutning än förväntat under perioden medan\r\nanslutningen till andra åtgärder varit lägre än förväntat. Utskottet\r\nkonstaterar att anslutningen till åtgärderna i programmet överlag har varit\r\nhög. Detta innebär också att de ekonomiska ramarna för programmet förväntas\r\nutnyttjas fullt ut.\r\nVid riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för år 2004 anfördes (bet.\r\n2003/04:MJU2 s. 57) att under anslaget (44:1 och 44:2) har anvisats medel\r\nför de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning\r\ntill jordbruket samt för det nationella stödet till jordbruket i norra\r\nSverige. Regeringens avsikt är att följa de planer som finns för programmen\r\ni syfte att nå de mål som formulerats. Anslaget för år 2004 minskas med\r\n14 miljoner kronor jämfört med det i budgetpropositionen för år 2003\r\nberäknade anslaget för att medverka till ett lägre utgiftstryck på\r\nstatsbudgeten under år 2004. Minskningen av anslaget kommer att innebära lägre\r\nutgifter för åtgärder inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet under\r\når 2004.\r\nNär det gäller den ram för de EG-finansierade stöden och deras utnyttjande\r\nsom tas upp i motionerna 2002/03:MJ424 (kd) yrkande 5 och 2003/04:MJ399\r\n(kd) yrkande 6 vill utskottet hänvisa till tidigare uttalanden om det\r\nsjälvklara i att framförhandlade stöd skall utnyttjas (se bl.a. bet.\r\n2001/02:MJU15 och 1998/99:MJU7). Motionerna bör med det anförda lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\nSom utskottet tidigare har redovisat kommer Djurskyddsmyndigheten (bet.\r\n2003/04:MJU2 s. 20) att utgöra den centrala myndigheten avseende djurskydd\r\nenligt djurskyddslagen. Detta innebär också att myndigheten till den delen\r\ntar över Jordbruksverkets uppgifter. Djurskyddet är enligt regeringen\r\nprioriterat, och en väl fungerande tillsyn har därvid en särskilt hög\r\nprioritet. Regeringen arbetar kontinuerligt med att se över djurskyddslagen\r\n(1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) för att anpassa reglerna\r\nefter djurens behov i så stor utsträckning som möjligt och regeringen\r\navser att återkomma i frågan då det gäller t.ex. kommunal samverkan. Vidare\r\nanfördes att Livsmedelsverket har förbättrat stödet till den lokala\r\ntillsynen. Det finns dock fortfarande utrymme för att göra en del förbättringar\r\nbåde på central och lokal nivå när det gäller livsmedelstillsynen. Det är\r\noroande att inspektionsfrekvensen sjunker både i den kommunala tillsynen\r\noch i Livsmedelsverkets egen tillsyn. Frekvensen har sjunkit under en\r\nföljd av år. Det återstår ännu åtgärder för att garantera en effektiv och\r\nlikvärdig livsmedelstillsyn i hela landet. När det gäller den lokala\r\ntillsynen är problemet bl.a. bristande resurser.\r\nI den tidigare nämnda departementspromemorian (Ds 2004:11) Förbättrad\r\ndjurskydds- och livsmedelstillsyn lämnas förslag som syftar till att inom\r\nramen för nuvarande tillsynsorganisation stärka den lokala livsmedels-\r\noch djurskyddstillsynen. Vidare övervägs, som tidigare redovisats,\r\nkommunernas ansvar för statlig tillsynsverksamhet i Utredningen om en tydligare\r\noch effektivare statlig tillsyn, Ju 2000:06. Förslaget innebär att\r\nLivsmedelsverkets och den nya Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och\r\nsamordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala\r\ntillsynsuppgifter ingår att med bindande föreskrifter styra hur den operativa\r\ntillsynen skall bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser\r\nstödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att\r\nytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn\r\ninförs bestämmelser som underlättar en samverkan kommuner emellan. Vidare\r\nställs krav på att kommunerna skall upprätta tillsynsplaner och att det\r\nskall inrättas samrådsgrupper med uppgift att följa tillsynen inom länet.\r\n\r\nUppdagas brister i den kommunala tillsynen skall Livsmedelsverket eller,\r\nnär det gäller djurskyddstillsynen länsstyrelsen, kunna förelägga en\r\nkommun att rätta till bristerna. Föreligger särskilda skäl får föreläggandet\r\nförenas med vite. Om en kommun grovt eller under en längre tid har åsidosatt\r\nsina tillsynsskyldigheter skall regeringen, på ansökan av Livsmedelsverket\r\nalternativt en länsstyrelse, kunna besluta att tillsynen över en viss\r\nverksamhet som kommunen annars har, skall flyttas över till Livsmedelsverket,\r\nrespektive länsstyrelsen. När det gäller livsmedelstillsynen skall\r\nkommunerna vidare ges möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för\r\natt finansiera även andra kostnader för tillsynsverksamheten än sådana\r\nsom avser provtagning och undersökning. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.\r\n\r\nRiksrevisionens styrelse har i en framställning till riksdagen 2003/04:RRS1\r\nangående djurskyddstillsynen anfört att det med anledning av vad som\r\nframkommit i samband med granskningen enligt styrelsens uppfattning kan\r\nfinnas skäl att regeringen överväger om det behövs förändringar i regleringen\r\nav hur det lokala djurskyddsarbetet finansieras. Förutom finansiella\r\naspekter bör vid en sådan prövning även beaktas vikten av att djurhållare\r\ni olika delar av landet behandlas på ett så långt möjligt likvärdigt sätt.\r\nDet kan exempelvis inte anses rimligt att det som i en kommun är helt\r\ngratis kostar djurhållaren i en annan kommun 9 000 kr. En självklar\r\nutgångspunkt är enligt styrelsen att avgifterna inte får överskrida de\r\nkommunala självkostnaderna för tillsynen. Regeringen bör på lämpligt sätt\r\nåterrapportera till riksdagen om resultatet av sin prövning. Riksrevisionens\r\nstyrelses framställning bereds för närvarande av utskottet i annat sammanhang.\r\n\r\nUtskottet föreslår att Motion 2002/03:MJ432 (kd) yrkande 10 i avvaktan på\r\ndet arbete som pågår lämnas utan vidare åtgärd.\r\nNär det gäller frågan om en social dimension i lantbruket vill utskottet\r\nhänvisa till syftet med insatsområdet för en ekonomiskt och socialt hållbar\r\nutveckling på landsbygden inom miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige\r\nåren 2000-2006. Inriktningen på programmet är att främja utvecklingen av\r\nalternativa möjligheter för hela landsbygdens ekonomiska och sociala\r\nutveckling som en motvikt till att sysselsättningen i jord- och skogsbruket\r\nunder lång tid har minskat kraftigt. Kvinnors förutsättningar och kompetens\r\nskall i högre utsträckning än tidigare tas till vara. Jordbruket skall\r\nfortsätta att bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd.\r\nFörslagen som lämnas i motionen är av det slaget att de inte bör bli\r\nföremål för något riksdagsuttalande. Med det anförda bör motion 2002/03:MJ487\r\n(c) yrkande 32 lämnas utan vidare åtgärd.\r\nVid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse 2002/03:111 (bet.\r\n2003/04:MJU2 s. 108) framhölls betydelsen av en näring som ger arbetsmöjligheter\r\nåt både kvinnor och män, något som är viktigt att uppmärksamma vid\r\nutformningen och tillämpningen av åtgärderna inom miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet.\r\nDet finns goda exempel på hur kvinnor omsatt sina kunskaper och erfarenheter\r\ni framgångsrik företagsamhet inom jordbruk och småskalig livsmedelsproduktion,\r\ninte minst i glesbygder. De kvinnliga nätverk och arbetsgrupper som vuxit\r\nfram under de senaste åren, inte minst inom ramen för gemenskapsinitiativet\r\nLeader-plus, arbetar med annorlunda och intressanta metoder i\r\nlandsbygdsutvecklingen. Åtgärderna inom miljö- och landsbygdsprogrammet skall\r\nbidra till att ytterligare stödja en sådan utveckling. Åtgärderna måste\r\näven samverka med åtgärder som ingår i program som medfinansieras från\r\nstrukturfonderna. Utskottet föreslår att motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n21 lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts med vad som\r\nanförts.\r\nTrädgårdsnäring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om resurshushållande trädgårdsodling (kd),\r\nfritidsodlingens betydelse (s), ett nationellt centrum för trädgårdsodling\r\n(v), tillgången på bra växter för fritidsodling (s) och stöd till\r\nfritidsodling (s). Jämför reservation 27 (kd).\r\nMotionerna\r\nInom ramen för landsbygdsprogrammen bör enligt motion 2002/03:Sk347 (kd)\r\nyrkande 4 inkluderas dels ett konventionellt stöd för resurshållande\r\nträdgårdsodling, dels ett nationellt stöd för ekologisk växthusodling.\r\nEnligt motion 2002/03:MJ469 (s) yrkande 2 bör regeringen även i övrigt\r\nuppmärksamma fritidsodlingens betydelse och behov av stöd i likhet med\r\nandra folkrörelser. Intresset för fritidsodling har påtagligt ökat under\r\nsenare år, vilket framgår av tidningsartiklar, bokutgivning, trädgårdsmässor\r\netc.\r\nEtt nationellt centrum för trädgårdsodling, Wij trädgårdar i Ockelbo kommun,\r\nbör skapas enligt motion 2002/03:MJ401 (v). Sedan ett par år tillbaka\r\npågår ett trädgårdsprojekt i Ockelbo, en mindre kommun i Gävleborgs län.\r\nPlatsen för projektet är Wij säteri, en liten herrgårdsanläggning i direkt\r\nanslutning till kommunens tätort. Här finns goda förutsättningar för odling\r\noch hortikulturell utveckling, där \"det vilda\" i områdets ytterkanter via\r\nvattendrag, åkermark och herrgårdsparken till slut når de vackra byggnaderna.\r\n\r\nI fråga om åtgärder för att säkra tillgången på bra växter för fritidsodlingen\r\nanförs i motion 2002/03:MJ471 (s) att fritidsodlingen är viktig bl.a. ur\r\nett folkhälsoperspektiv, liksom även offentliga planteringar. Det är\r\nangeläget att de investeringar som såväl den enskilde som det allmänna gör\r\nför en grön miljö inte görs förgäves. För att säkerställa tillgången på\r\nett härdigt växtmaterial är det angeläget både med stöd till forskning\r\noch växtförädling för bra växtmaterial och uppdrag till berörda myndigheter,\r\nfrämst Jordbruksverket och Konsumentverket, att medverka till bättre\r\nkonsumentinformation.\r\nI motion 2003/04:MJ338 (s) framhålls behovet av att skapa ökad klarhet om\r\nstödet till fritidsodlingen i framtiden. Dagens situation kan synas\r\noproblematisk, eftersom fritidsodlingen är så vanligt förekommande trots\r\natt samhällets stöd till dess organisationer minskat.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom tidigare har redovisats (bet. 2003/04:MJU2) konstateras i regeringens\r\nskrivelse (2002/03:111) Landsbygdsutveckling - resultatredovisning att\r\nanslutningen till åtgärderna i miljö- och landsbygdsprogrammet överlag\r\nhar varit hög och att detta innebär att de ekonomiska ramarna för programmet\r\nförväntas utnyttjas fullt ut. Utskottet har även redovisat att ändringar\r\ni programmet behandlas i samband med halvtidsutvärderingen av programmet\r\n(SOU 2003:105). Utskottet har inhämtat att arbetet med att ta fram ett\r\nnytt miljö- och landsbygdsprogram fr.o.m. 2007 påbörjas under år 2004.\r\nUtskottet har flera gånger behandlat (bet. 2003/04:MJU2 s. 99) frågan om\r\nstöd till ekologisk växthusodling. Utskottet har inhämtat att inom ramen\r\nför kompetensutvecklingsåtgärden i miljö- och landsbygdsprogrammet lämnas\r\nstöd för att anordna olika kompetensutvecklingsinsatser (rådgivning, kurser,\r\nm.m.). Projektet riktar sig både mot konventionella och ekologiska odlare.\r\nMotion 2002/03:Sk347 (kd) yrkande 4 avstyrks i avvaktan på resultatet av\r\ndet arbete som pågår.\r\nUtskottet instämmer fullt ut i de synpunkter som framförs i motionerna\r\n2002/03:MJ401 (v), 2002/03:MJ469 (s) yrkande 2, 2002/03:MJ471 (s) och\r\n2003/04:MJ338 (s) om fritidsodlingens betydelse och behovet av åtgärder\r\nför att säkra tillgången på bra växter för fritidsodlingen. När det gäller\r\nfritidsodlingens betydelse och behov av stöd i likhet med andra folkrörelser\r\nuttalade regeringen i 2004 års förslag till statsbudet (prop. 2003/04:1,\r\nutg.omr. 17 s. 118, bet. 2003/04:KrU1) att folkrörelsepolitiken är\r\ninriktad på att dels stimulera och stödja människors organisering i föreningar\r\noch liknande sammanslutningar, dels bidra till goda förutsättningar för\r\ndessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Inom folkrörelsepolitiken\r\nhanteras generella frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella\r\nföreningar, såsom den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Frågor\r\nsom rör den ideella sektorn och dess olika verksamheter behandlas inom i\r\nstort sett samtliga politikområden. I syfte att samordna regeringens\r\nfolkrörelsepolitik tillsattes i september 2001 en interdepartemental\r\narbetsgrupp. Arbetsgruppen har kunnat konstatera att det föreligger behov\r\nav att se över folkrörelsepolitiken och de olika insatser som görs riktade\r\nmot föreningslivet och den sociala ekonomin. Regeringen har därför för\r\navsikt att under år 2004 låta se över den statliga folkrörelsepolitiken.\r\n\r\nSom utskottet redovisade hösten 2000 (bet. 2001/02:MJU17) har företrädare\r\nför trädgårdsnäringen vid flera tillfällen gjort framställningar till\r\nregeringen om inrättandet av kollektiva fonder finansierade av\r\nträdgårdsnäringen.\r\nAv den anledningen avsattes för budgetåret 2001 under anslaget 44:3\r\nMiljöförbättrande åtgärder inom jordbruket 5 miljoner kronor för en\r\nträdgårdsnäringsfond (prop. 2000/01:1, utg.omr. 23, bet. 2000/01:MJU2).\r\nRegeringen uttalade därvid att en bidragsnivå om 8 miljoner kronor per år\r\nbör eftersträvas. Enligt vad utskottet inhämtat är det övergripande målet\r\natt avsatta medel skall användas för forsknings- och utvecklingsverksamhet\r\ninom trädgårdsnäringen i syfte att främja en uthållig utveckling. Syftet\r\när också att trädgårdsnäringen genom kollektiva insatser, bättre\r\nkunskapsunderlag och individuell kompetenshöjning skall stimuleras till att\r\nrationellt och strukturellt stärka sin position på marknaden. Särskild\r\nvikt skall läggas vid att uppmuntra kvalitetsproduktion och\r\nproduktdiversifiering.\r\nEn successivt ökad ekologisk uthållighet skall främjas genom specifika\r\nforskningsinsatser för att utveckla miljöledningssystem och integrerade\r\nproduktionsmetoder. Stödet skall även kunna användas till kollektiva\r\ninsatser för att nå en ökad nationell och internationell marknadskännedom\r\nliksom för kollektiva utvecklingsåtgärder med syfte att sektorn kontinuerligt\r\nskall kunna möta förändrade handelsmönster och upphandlingsstrukturer.\r\nAvsikten är att Stiftelsen lantbruksforskning i samarbete med näringen\r\nskall använda bidraget för att inom trädgårdsnäringen stödja projekt som\r\navser forskning och utveckling, tillhandahållande av tekniskt stöd,\r\nproduktion och saluföring av kvalitetsprodukter eller försäljningsfrämjande\r\nåtgärder och reklam.\r\nUtskottet redovisade vid behandlingen av 2003 års statsbudet (bet.\r\n2002/03:MJU2) under anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel m.m. att beslut fattats om att 8 miljoner kronor skall\r\ntillföras Stiftelsen lantbruksforskning för forsknings- och\r\nutvecklingsverksamhet\r\ninom trädgårdsnäringen samt att EG-kommissionen godkänt denna nationellt\r\nfinansierade åtgärd.\r\nI regleringsbrevet för år 2004 för Statens växtsortnämnd anges att nämnden\r\nskall bidra till att växtodlingen i landet har tillgång till sådana\r\nväxtsorter som ger möjligheter för en växtodling som är anpassad till\r\nodlingsförutsättningarna i landet och till behovet av en uthållig växtodling.\r\nNämnden skall också rapportera vilka kriterier som nämnden väger in i\r\nsin bedömning vad avser godkännande av växtsorter för intagning i sortlistan\r\nsamt utfallet av prövade ärenden.\r\nFritidsodlingens Riksorganisation, som är ett samarbetsorgan för tretton\r\nolika fritidsodlingsorganisationer med ca 70 000 medlemmar, har uppvaktat\r\nutskottet och anfört följande. Det finns 2,5 miljoner trädgårdar omfattande\r\nca 300 000 ha i Sverige. Trädgårdarna har stor betydelse för folkhälsan.\r\nHär odlas stora kvantiteter frukt, bär och grönsaker. Trädgårdsarbete\r\ninnebär för många människor - i olika åldrar - regelbunden motion i egen\r\ntakt. Trädgårdar ger samtidigt stimulans. Fritidsodlarna svarar samtidigt\r\nför en stor del av arvet av gamla kulturväxter. Fritidsodlingen hör inte\r\nhemma i någon av de många andra kategorierna av folkrörelser eller\r\nfritidssysselsättningar, utan måste ses som en egen kategori. Det innebär\r\natt fritidsodlingen inte får del av de stöd som utgår till andra folkrörelser,\r\nutan i stället erhåller riksorganisationen sedan tio år ett bidrag om 3,\r\n5 miljoner kronor för rådgivning och information till egna medlemmar och\r\ntill allmänheten. Denna verksamhet är av stor omfattning och har stor\r\nbetydelse för att bl.a. främja ekologisk trädgårdsodling. Organisationen\r\nhar svårt att påverka inriktningen av den forskning som bedrivs vid\r\nSveriges lantbruksuniversitet och de som finansieras av Formas.\r\nNär det gäller frågan om medel till forskning om grönytesektorn och\r\nfritidsodlingen uttalade utskottet våren 1993 (bet. 1992/93:JoU20) att mycket\r\nav den forskning som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet även kommer\r\nfritidsodlarna till del, men med hänsyn till odlingens speciella behov är\r\ndet enligt utskottets mening av stor vikt att de informationskanaler som\r\nfinns mellan forskning och praktik kan bibehållas och utvecklas. Utskottet\r\nansåg det vara ett samhällsintresse att de berörda organisationerna\r\nerhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen och att det skapas\r\nförutsättningar för en fortsatt informations- och rådgivningsverksamhet inom\r\nhemträdgårdsområdet. Detta uttalande upprepades av utskottet hösten 2000\r\noch 2002 (bet. 2000/01:MJU7 och bet. 2002/03:MJU2 s. 65).\r\nUtskottet har inhämtat att på den s.k. Trädgårdsförsöksstationen i Ultuna,\r\nbedrevs från år 1989 till år 2001 försöksverksamhet och demonstrationer\r\nriktade till fritidsodlare. Stationens verksamhet var mycket uppskattad\r\nmen fick knappa resurser och lades ner 2001. 2003 anlades och invigdes en\r\ns.k. kunskapsträdgård på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna. I\r\nUltuna kunskapsträdgård kan man ta del av kunskaper och verksamheter som\r\nfinns inom SLU. Trädgården avses vara en fysisk mötesplats för information,\r\nkunskapsspridning och undervisning. Budskapet riktar sig till studenter\r\nsåväl som till skolelever och en bred allmänhet som vill stifta bekantskap\r\nmed SLU.\r\nUtskottet vill framhålla fritidsodlingens stora betydelse och behovet av\r\nåtgärder för att säkra tillgången på bra växter för fritidsodlingen.\r\nUtskottet anser med hänsyn till trädgårdsodlingens speciella behov att det\r\när av stor vikt att de informationskanaler som finns mellan forskning och\r\npraktik kan bibehållas och utvecklas. Det är enligt utskottets uppfattning\r\nett samhällsintresse att de berörda organisationerna erhåller en väsentlig\r\ndel av de föreslagna medlen och förutsätter att det skapas förutsättningar\r\nför en informations- och rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet.\r\nUtskottet vill erinra om att Movium - sekretariatet för den yttre miljön,\r\nFritidsodlingens Riksorganisation och Stiftelsen Trädgårdsodlingens\r\nelitplantstation sedan år 1993 erhåller sammanlagt ca 11 miljoner kronor\r\nper år för dessa ändamål. Medlen beviljas numera av Formas (6 750 000 kr)\r\noch Jordbruksverket (4 250 000 kr). Mot bakgrund av det anförda finner\r\nutskottet ingen anledning att föreslå något riksdagsuttalande med anledning\r\nav motionerna. Motionerna 2002/03:MJ401 (v), 2002/03:MJ469 (s) yrkande 2,\r\n2002/03:MJ471 (s) och 2003/04:MJ338 (s) bör lämnas utan vidare åtgärd.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Svensk hållning i WTO-förhandlingarna, punkt 1 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att Sverige och EU i WTO-förhandlingarna bör\r\nställa mer bestämda krav. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ399\r\nyrkande 21 och avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 13 och 2003/04:MJ432\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nI det pågående arbetet inom WTO måste Sverige och EU ställa mer bestämda\r\nkrav utifrån de miljö- och djurskyddskrav som ställs på svenskt och\r\neuropeiskt jordbruk. Det krävs en mer offensiv hållning mot ett mer ekologiskt\r\nuthålligt jordbruk, miljöaspekter och hållningen till animalieproduktion.\r\nMan bör således eftersträva en dialog om de stödsystem inom jordbruk,\r\nfiske och energiområdena som motverkar en hållbar utveckling. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Svensk hållning i WTO-förhandlingarna, punkt 1 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att Sverige bör vara pådrivande för att\r\nWTO-förhandlingana kring livsmedelsfrågorna snabbt återupptas. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ432 yrkande 2 och avslår motionerna 2002/03:MJ424\r\nyrkande 13 och 2003/04:MJ399 yrkande 21.\r\nStällningstagande\r\nMisslyckandet vid WTO-toppmötet i Cancún har tills vidare satt stopp för\r\nen avreglering av Europas och USA:s jordbruksmarknader med slopade\r\nskyddstullar, fritt marknadstillträde för exportörer från fattiga länder och\r\nen minskning av jordbrukssubventionerna. Detta är tragiskt framför allt\r\nför tredje världens fattiga, men också för konsumenterna i Sverige och EU.\r\nBåda parter skulle här vinna på mer marknad och mindre reglering. Sverige\r\nmåste aktivt arbeta för att förhandlingarna snarast återupptas. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 2 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ432 yrkande 3 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:K432 yrkande 13, 2002/03:L247 yrkande 7, 2002/03:U324\r\nyrkande 7 i denna del, 2002/03:MJ268 yrkande 1, 2002/03:MJ338, 2002/03:MJ422\r\nyrkandena 2, 3 och 13, 2002/03:MJ487 yrkandena 3 och 35, 2002/03:N266\r\nyrkande 9, 2003/04:K416 yrkande 40, 2003/04:L353 yrkande 8, 2003/04:U351\r\nyrkande 7, 2003/04:MJ244 yrkande 1, 2003/04:MJ285 yrkande 1, 2003/04:MJ333\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ345, 2003/04:MJ374 yrkandena 1-7, 2003/04:MJ399\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ411 yrkande 4, 2003/04:MJ431 yrkandena 2-4, det senare\r\ni denna del, och 20, 2003/04:MJ432 yrkande 1, 2003/04:MJ435 yrkande 2 och\r\n2003/04:MJ473 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nSverige bör verka för att konsumentintresset får större vikt än hittills\r\ni förhållande till producentintresset i EU-samarbetet. Den förlegade\r\njordbrukspolitiken bör ändras till en matpolitik med inriktning på\r\nmedborgarnas vilja och behov. Därtill behövs en utvecklad landsbygdspolitik\r\noch enklare regler för företag. Folkpartiet liberalerna anser att\r\njordbruksföretagen skall behandlas som just företag. Jordbruksföretagen gynnas,\r\nliksom andra företag, av en förenkling av regler och byråkrati. Lönsamma\r\njordbruksföretag betyder mycket för en levande och utvecklad landsbygd.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Konsekvensanalys av jordbruksnäringen, punkt 3 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att en ny jordbrukspolitik löpande bör prövas\r\nmed konsekvensutredningar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ333\r\nyrkande 3 och 2003/04:MJ399 yrkande 3 och avslår motionerna 2002/03:MJ424\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ333 yrkande 4 och 2003/04:MJ474 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFör att få en helhetsbild av jordbrukets betydelse bör olika typer av\r\nkonsekvensanalyser genomföras löpande. Dessa bör belysa jordbrukets\r\nbetydelse för sysselsättning, försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna\r\nlandskapet, boende och service på landsbygd etc. Detta är inte minst\r\nangeläget i dessa tider då jordbruket utsätts för hård snedvriden konkurrens\r\noch många, framför allt mindre jordbruk, tvingas läggas ned. Inhemskt\r\njordbruk är också en förutsättning för att undvika långa, miljöförstörande\r\ntransporter, för att inte bli försörjningsberoende av andra länder samt\r\nför att upprätthålla en god livsmedelssäkerhet. En analys bör sakligt\r\nkartlägga vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden beträffande den\r\nsvenske lantbrukarens ekonomiska konkurrenssituation i relation till\r\nlantbrukare i varje annat EU-land. Regeringen bör snarast återkomma till\r\nriksdagen med en sådan konsekvensanalys för att användas som underlag för\r\ndet fortsatta reformarbetet. I konsekvensanalysen bör det också belysas\r\nhur det svenska jordbrukets skattebelastning, höga krav på djurskydd och\r\nlivsmedelssäkerhet, m.m. påverkat konkurrenskraften. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n5.      Konsekvensanalys av jordbruksnäringen, punkt 3 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att en konsekvensanalys behövs av jordbrukspolitiken\r\noch dess miljöpåverkan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474\r\nyrkande 18 och avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 2, 2003/04:MJ333\r\nyrkandena 3 och 4 och 2003/04:MJ399 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nCenterpartiet anser att jordbruket kräver en balansgång mellan företagsklimat\r\noch miljöåtgärder, och det behövs långsiktiga åtgärder för att stärka ett\r\nhållbart svenskt jordbruk. Vi behöver en konsekvensanalys av jordbrukspolitiken\r\noch dess miljöpåverkan. Centerpartiet föreslår en utredning för att\r\nundersöka vilka förutsättningarna är för ett hållbart svenskt jordbruk.\r\nUtredningen bör utföras med en bred kompetens vad gäller kunskap om\r\njordbruk, miljö, regionalpolitik och kultur. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n6.      Inriktning, punkt 4 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förutsättningarna för jord- och skogsbruket som\r\nen hörnsten i en levande landsbygd. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:N330 yrkande 9 och avslår motionerna 2002/03:MJ268 yrkande 2,\r\n2002/03:MJ424 yrkande 1, 2002/03:MJ487 yrkande 1 och 2003/04:MJ399 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nJord- och skogsbruket är hörnstenen för en levande landsbygd. Kristdemokraterna\r\nvill betona tryggandet av dessa näringars ställning som en förutsättning\r\nför fortsatt bosättning samt ekonomisk, social och kulturell utveckling\r\npå landsbygden. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n7.      Konkurrensvillkor, punkt 5 (m, fp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Sverker Thorén (fp), Jan Andersson (c), Cecilia Widegren (m) och\r\nAnita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om livskraftiga jordbruksföretag och om åtgärder\r\nför att förbättra jordbrukets konkurrenssituation. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:MJ268 yrkande 10, 2002/03:MJ422 yrkande 17 och\r\n2003/04:MJ431 yrkande 12 och avslår motionerna 2002/03:MJ296, 2002/03:MJ356\r\nyrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ411 yrkande 1, 2002/03:MJ424 yrkande 4,\r\n2002/03:MJ429 yrkande 1, 2002/03:N307 yrkande 11, 2002/03:N340 yrkande 5,\r\n2003/04:MJ435 yrkande 1 och 2003/04:MJ476 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att skapa förutsättningar för att den svenska jordbrukaren,\r\nsom vilken annan företagare som helst, ges möjlighet och frihet att på\r\nlikvärdiga villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt\r\nmarknad. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som anförs i reservationen\r\nom likvärdiga konkurrensvillkor för det svenska jordbruket.\r\n\r\n8.      Villkoren för det svenska jordbruket, punkt 6 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om konkurrensvillkor för det svenska jordbruket.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ206 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nJordbruket är grunden för det öppna landskapet, den biologiska mångfalden\r\noch de kulturhistoriska värdena. EU:s miljö- och landsbygdsprogram har\r\nstor betydelse för odlingslandskapet och för att de biologiska värdena\r\nskall kunna tillvaratas. Det krävs dock att miljöersättningarna görs än\r\nmer tillgängliga för landets jordbrukare. Regelsystemet kring dessa\r\nersättningar måste göras så enkelt som möjligt. Det krävs generellt en ökad\r\nlönsamhet i produktionen. Här kan mycket göras på såväl gårdsnivå som i\r\nförädlingsledet. Grunden för ett lönsamt företagande ligger givetvis hos\r\nföretagaren själv. Samtidigt måste politiken utformas så att den inte\r\nhindrar utan stöttar den enskilda företagaren. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n9.      Fågelnäringen, punkt 7 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c) och Cecilia Widegren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om svensk fågelnäring. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ320 och avslår motionerna 2003/04:MJ312, 2003/04:MJ362,\r\n2003/04:MJ403 yrkande 1 och 2003/04:MJ454.\r\nStällningstagande\r\nI dag hotas svensk fågelproduktion av en stark importökning av fågelkött.\r\nSvensk kalkonuppfödning är i farozonen. Även svensk kycklinguppfödning\r\nkan komma att få problem. Orsakerna är flera. Det starka men viktiga\r\ndjuromsorgsprogram Sverige har innebär ökade kostnader som konsumenterna\r\nuppenbarligen inte är beredda att betala. Det svenska skattesystemet och\r\nden höga dieselskatten är andra faktorer som medför att svensk fågelproduktion\r\nhar sämre konkurrensförmåga gentemot viktiga konkurrentländer. För att\r\nvärna det svenska fågelköttets höga kvalitet kan dagens snedvridningar i\r\nkonkurrenshänseende inte accepteras. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n10.     Småskaliga slakterier m.m., punkt 8 (fp, kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mobila och gårdsnära slakterier samt om\r\ninvesteringsstöd för åtgärder som minskar djurtransporternas längd. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ367 yrkandena 2 och 4 och\r\n2003/04:MJ399 yrkande 20 och avslår motion 2003/04:MJ335 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nGenom satsningar på lokala småskaliga slakterier kan långa och i vissa\r\nfall plågsamma djurtransporter reduceras. Livsmedelsverket har bl.a.\r\nföreslagit en ändrad fördelning av utdebitering av tillsynsavgifter för\r\nslakterier, vilket skulle innebära lägre avgifter för de småskaliga\r\nslakterierna. Kristdemokraterna menar att det är riktigt att framväxten av\r\nsmåskaliga slakterier stimuleras, bl.a. genom lägre avgifter. För närvarande\r\nfinns i Sverige endast mobila slakterier i bruk för slakt av renar. I ett\r\nflertal länder finns dock intresse för mobil slakt, och i USA slaktas\r\ngris och nötkreatur i mobil anläggning och fjäderfän storskaligt mobilt.\r\nI Norge finns, förutom slakt av ren, även slakt av lamm i mobilt slakteri\r\npå försök.\r\nDet är tveksamt om EU:s regler tillåter mobil slakt av andra djur än ren.\r\nSverige måste därför inom EU driva att reglerna tydliggörs så att mobil\r\nslakt kan tillåtas. Utredningen (SOU 2003:6) Kännande varelser eller\r\nokänsliga varor bedömer att mobil slakt i första hand skulle vara aktuellt\r\nför svin, får och fjäderfä. För mobil slakt skall samma djurskyddskrav\r\ngälla som för annan slakt. Kristdemokraterna delar utredningens åsikt att\r\nekonomiska bidrag till mobila slakterier, gårdsnära slakterier, slaktbodar\r\noch andra lösningar som minskar djurtransporterna bör införas inom befintligt\r\nregelsystem.\r\nFör att styra bort från stordriften och de långväga djurtransporterna är\r\ndet på kort sikt nödvändigt att införa investeringsstöd för sådana åtgärder\r\nsom minskar transporternas längd. Sådant stöd bör också kunna utbetalas\r\ntill uppfödare som genomför åtgärder för att minska djurens obehag i\r\nsamband med transporter. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n11.     Småskaliga slakterier m.m., punkt 8 (v, mp)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om taxor och klassningsregler för småskaliga\r\nslakterier. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ335 yrkande 2 och\r\navslår motionerna 2003/04:MJ367 yrkandena 2 och 4 och 2003/04:MJ399 yrkande\r\n20.\r\nStällningstagande\r\nEn fråga som bör ses över är klassningen av ett slakteri som småskaligt,\r\nvilket kräver en avgift på 40 000 kr. De större livsmedelskedjorna handlar\r\ni allt mindre utsträckning av små producenter och tar i stället det mesta\r\nfrån sina egna grossister, vilket betyder att de nollskaliga slakteriernas\r\növerlevnad baseras på egen marknadsföring och egen försäljning. Vi anser\r\natt regeringen bör se över de taxor som är kopplade till de olika\r\nklassningsreglerna i syfte att underlätta för de småskaliga slakterierna.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n12.     Småskalig livsmedelsproduktion, punkt 9 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ett samlat program för en ökad småskalig\r\nlivsmedelsproduktion. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N328 yrkande\r\n19 och avslår motionerna 2002/03:MJ429 yrkande 3 och 2003/04:MJ335 yrkande\r\n4.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen bör ta initiativ till ett samlat program för en ökad småskalig\r\nlivsmedelsproduktion i samråd med företrädare för hushållningssällskap,\r\nlantbrukarnas organisationer och regionala företrädare. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n13.     Småskalig livsmedelsproduktion, punkt 9 (v, mp)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om hur lokala initiativ till småskalig\r\nlivsmedelproduktion\r\nkan underlättas. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ335 yrkande\r\n4 och avslår motionerna 2002/03:MJ429 yrkande 3 och 2003/04:N328 yrkande\r\n19.\r\nStällningstagande\r\nFör att försöka möta de ökade hoten mot basproduktionen har lantbrukare\r\noch andra livsmedelsföretag på olika sätt inlett ett aktivt samarbete med\r\nbl.a. utbildningar, gemensam marknadsföring och satsningar på miljö och\r\nkvalitet. Genom att kombinera olika verksamheter som t.ex. lanthandel och\r\nsmåskalig livsmedelsproduktion har service som annars skulle ha försvunnit\r\nbevarats. Samtidigt är den småskaliga livsmedelsproduktionen ofta förknippad\r\nmed bevarandet av kulturtraditioner. År 2001 tillkom det 497 nya företag\r\ni Jämtlands län, och det är ojämförligt det län i Sverige som har största\r\nandelen kvinnliga företagare bland de nystartade. En del av denna utveckling\r\nhar Eldrimner svarat för. Eldrimner är ett resurscentrum som erbjuder\r\nstöd och utbildning till företagare som vill satsa på småskalig\r\nlivsmedelsförädling. Av dem som har utbildats vid Eldrimners resurscentrum är\r\n75 % kvinnor. Det finns flera goda exempel på att dessa lokala initiativ\r\nfungerar, och potentialen för att fler skulle kunna skapas finns. I\r\nJämtland finns det i dag 35 gårds- eller bymejerier. I hela Sverige finns\r\ndet totalt 80 sådana mejerier. Vi anser att regeringen bör se över hur\r\nlokala initiativ till småskalig livsmedelsproduktion och förädling kan\r\nunderlättas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n14.     Ekologisk produktion m.m., punkt 14 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Cecilia Widegren\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om stöd till viss livsmedelsproduktion. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ268 yrkande 3 och 2003/04:MJ435\r\nyrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:MJ263 yrkande 1, 2003/04:MJ326\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ399 yrkande 27 och 2003/04:N335 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMiljöfrågorna är viktiga i samband med livsmedelsproduktionen. Vi anser\r\natt ett miljövänligt konventionellt jordbruk är nödvändigt även i framtiden,\r\noch vi avvisar därför procentbeslut vad gäller produktionsandelen ekologisk\r\nproduktion. Det måste vara efterfrågan på marknaden som avgör huruvida\r\nproduktionen skall ske inom ramen för ekologisk eller konventionell odling\r\noch inte politiskt styrande beslut. Det finns inte någon entydig forskning\r\nsom bekräftar att ekologisk odling på det hela taget är mera miljövänlig\r\neller ger kvalitetsmässigt bättre livsmedel än konventionell produktion\r\nsom görs med beaktande av miljöhänsyn.\r\nRegeringen vill på administrativ väg och med subsidier styra\r\nlivsmedelsproduktion\r\nmot det som kallas alternativ odling. Man förebär att denna är överlägsen\r\nkonventionell livsmedelsproduktion - inte minst av miljöskäl. Denna åsikt\r\nhar på det hela taget inget stöd i verkligheten. Det som är avgörande för\r\nmiljöbelastningen är den enskilde jordbrukarens skicklighet - inte vilken\r\nproduktionsform som används. Det finns en efterfrågan på alternativt\r\nproducerade livsmedel. Självklart skall den tillgodoses av\r\nlivsmedelsproducenterna.\r\nAtt ställa upp mål för hur stor andel av åkerarealen som skall användas\r\nför att tillgodose denna efterfrågan avvisar vi. I stället är det\r\nkonsumenternas efterfrågan som skall styra hur mycket som skall produceras.\r\nLönsamheten för alternativt producerade livsmedel är i allmänhet större\r\nän för konventionellt producerade. Skattemedel bör inte användas för att\r\nge en redan förhållandevis lönsam nisch än bättre produktionsvillkor.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Ekologisk produktion m.m., punkt 14 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ekologisk odling. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ399 yrkande 27 och avslår motionerna 2002/03:MJ263 yrkande\r\n1, 2002/03:MJ268 yrkande 3, 2003/04:MJ326 yrkande 2, 2003/04:MJ435 yrkande\r\n6 och 2003/04:N335 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nEn mycket viktig fråga att driva inom EU för att stimulera till utveckling\r\noch tillväxt i den ekologiska produktionen är omläggningstidernas längd,\r\nmöjligheten till parallellproduktion och kvaliteten i kontrollen. I EU\r\nkrävs två års omläggningstid medan praxis i Sverige har varit ett år. En\r\nförkortning av omläggningstiden till ett år gör reglerna mer utvecklingsvänliga\r\noch innebär att tveksamheten hos enskilda jordbrukare för att lägga om\r\ntill ekologisk produktion minskar. Ett kontrollerat karensår ger förtroende\r\nför ekologiska produkter, och det borde vara ett minimikrav i alla länder.\r\nDet bör också i fortsättningen vara möjligt att lägga om delar av\r\nväxtodlingen till ekologisk produktion och/eller betesdrift utan att övriga\r\ndelar påverkas. Man bör inte heller knyta den ekologiska vallen och\r\nbetesdriften till ekologisk djurhållning utan enbart till djurhållning.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n16.     Ekologisk produktion m.m., punkt 14 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ekologiskt hållbara odlingsformer. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ326 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2002/03:MJ263 yrkande 1, 2002/03:MJ268 yrkande 3, 2003/04:MJ399 yrkande\r\n27, 2003/04:MJ435 yrkande 6 och 2003/04:N335 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nI det ekologiska jordbruket används ingen konstgödsel. Utöver stallgödsel\r\noch gröngödsel är endast ett fåtal inköpta gödselmedel tillåtna. Detta\r\nleder till att den ekologiska odlaren är tvungen att hushålla med\r\nväxtnäringen mer. En balans mellan djurhållning och växtodling är också av\r\nstor betydelse för att tillgången på växtnäring skall bli tillräcklig.\r\nTill skillnad från det konventionella jordbruket så sker tillförseln av\r\nväxtnäring i större utsträckning i former som är hårdare bundna och inte\r\ndirekt tillgängliga för växterna. På så sätt bidrar gödslingen till en\r\nstabil näringsuppbyggnad i marken som successivt under odlingssäsongen\r\nfrigörs till former som växterna kan ta upp. Med ett ekologiskt odlingssystem\r\nundgår vi därför flera av de problem som följer av det konventionella\r\njordbrukets växtnäringsförsörjning. Vi slipper t.ex. helt klimatpåverkan\r\noch energiåtgång vid handelsgödseltillverkningen med ekologiskt jordbruk.\r\nÄven näringsläckaget blir mindre vid en restriktivare hushållning av\r\nväxtnäringen förutsatt att lämpliga odlingsmetoder väljs.\r\nDet ekologiska jordbruket har flera fördelar jämfört med konventionell\r\nodling, och dess betydelse för en bättre hushållning med växtnäringen\r\ntillhör de viktigare. Målsättningen bör självklart vara att allt jordbruk\r\npå sikt ställs om till ekologiskt hållbara odlingsformer. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n17.     Ekologisk produktion m.m., punkt 14 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statliga stimulanser för att öka produktionen\r\nav ekoprodukter. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:N335 yrkande 2\r\noch avslår motionerna 2002/03:MJ263 yrkande 1, 2002/03:MJ268 yrkande 3,\r\n2003/04:MJ326 yrkande 2, 2003/04:MJ399 yrkande 27 och 2003/04:MJ435 yrkande\r\n6.\r\nStällningstagande\r\nDanskarna arbetar just nu på att försöka vinna marknadsandelar på den\r\nsvenska livsmedelsmarknaden för ekoprodukter. I Danmark har regeringen\r\nstöttat de jordbrukare som önskat ställa om ekonomiskt. I Sverige hoppas\r\nregeringen att marknadens efterfrågan automatiskt kommer att sporra fler\r\njordbrukare till en sådan omställning. Regeringens förhoppningar har\r\nemellertid hittills inte infriats. Här är omställningstakten mycket lägre.\r\nBetydande insatser för att underlätta omställningen till ekologiskt\r\njordbruk måste göras. Vi vill att riksdagen ger regeringen sin mening till\r\nkänna om behovet av ytterligare statliga stimulanser för att öka produktionen\r\nav ekoprodukter.\r\n\r\n18.     Generationsväxling m.m., punkt 15 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om nyföretagande och generationsskiften i\r\njordbruksnäringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkande 24\r\noch avslår motion 2003/04:MJ346.\r\nStällningstagande\r\nFöretagande i den gröna sektorn präglas av ett stort kapitalbehov. Särskilt\r\ntydligt blir detta vid nystartande av lantbruksföretag. Medelåldern för\r\nden svenska lantbrukarkåren är i dag hög och stigande. Denna utveckling\r\nmåste brytas. Storleken på startstödet får inte urholkas ytterligare.\r\nStartstödsnivån bör höjas till den nivå som finns i konkurrentländerna.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n19.     Miljöstödens inriktning, punkt 18 (mp)\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att framtida jordbruksstöd bör omfatta skydd av\r\nnatur- och kulturmiljöer även i skogslandskapet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ423 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:MJ263 och\r\n2003/04:MJ399 yrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att en översyn skall göras över hur EU:s framtida jordbruksstöd\r\nskall kunna omfatta skydd av natur- och kulturmiljöer även i skogslandskapet.\r\n\r\nJordbrukare kan efter EU-inträdet söka stöd för skydd och bevarande av\r\nkulturobjekt och de kan söka landsbygdsutvecklingsmedel för utvecklande\r\nav sin jordbruksnäring. Motsvarigheten finns inte för skogsbrukaren, vilket\r\när ett resultat av nationella prioriteringar. I Finland går 17 % av dessa\r\nmedel till skogsbruk, att jämföra med 0,1 % i Sverige. Även småskogsbrukarna\r\när en del av en levande landsbygd och kan på samma grunder som jordbrukare\r\nbehöva stöd för att utveckla sin verksamhet. När nu de nya jordbruksstöden\r\nbeslutas bör man därför på nationell nivå ändra så att lämpliga EU-medel\r\näven kan komma skogsbrukare till del. Det är inte önskvärt att skogsbruket\r\nblir reglerat såsom jordbruket är, däremot bör kulturmiljöer i\r\nskogsbrukslandskapet ges samma vikt och samhälleliga stöd som kulturmiljöer i\r\njordbrukslandskapet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n20.     Miljömål för jordbruket, punkt 21 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om separata miljömål för jordbruket. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ431 yrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nEn miljöanpassad jordbrukspolitik kommer att ha positiva effekter på\r\nfolkhälsan. En hög kvalitet på våra livsmedel bidrar till en bättre miljö\r\noch friskare konsumenter. En god hygien på gårdarna, i slakterierna och\r\ninom livsmedelsindustrin har direkt samband med kvaliteten på maten. Det\r\när därför angeläget att frågan om vilka miljöeffekter och miljökostnader\r\nsom kan kopplas till jordbruket utreds vidare och läggs till grund för en\r\nfortsatt reformering av jordbrukspolitiken. Utgångspunkten skall vara\r\nEU:s miljömål samt att särskilt lyfta fram sektorsansvaret,\r\nförsiktighetsprincipen\r\nliksom principen att förorenaren betalar. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n21.     Återföring av slam och rötrester, punkt 22 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att återföra slam och rötrester till jordbruksmarken.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkande 30.\r\nStällningstagande\r\nÅr 2005 får enligt riksdagens beslut inget slam eller organiskt avfall\r\ndeponeras och år 2010 skall dessutom 75 % av fosforn i slammet återföras\r\ntill jordbruket enligt riksdagsbeslut. För att den antagna lagen om förbud\r\nmot deponering från år 2005 skall kunna fungera är det viktigt att fungerande\r\navsättningsområden finns för slammet från avloppsreningsverken.\r\nKristdemokraterna förutsätter att regeringen kraftfullt verkar för att minska\r\nriskerna på detta område. Om jordbruket skall kunna utnyttja slam och\r\nreducera slöseriet med fosfor och kväveresurser, krävs också att EU:s\r\nlagstiftning ses över. Sverige och Danmark har fått igenom ett undantag\r\nsom innebär att bönderna i dessa länder får lov att använda sig av\r\nhushållsavfall i form av komposter och rötslam från reningsverk vid ekologisk\r\nproduktion fram till den 31 mars 2006. Frågan behöver dock en permanent\r\nlösning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n22.     Jordbruket i norra Sverige, punkt 24 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbruket i norra Sverige. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkande 12 och avslår motionerna 2002/03:MJ349,\r\n2003/04:MJ244 yrkande 2, 2003/04:MJ325 och 2003/04:MJ358 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nMerkostnadsersättningen till jordbruket i Norrland består av tre delar,\r\nvarav en del har nationell finansiering. Stödet regleras i förordningen\r\n(1996:93) om stöd till jordbruket i norra Sverige. Den totala nationella\r\nersättningen har de senaste åren legat 20-30 miljoner kronor under den\r\nreferensersättningsnivå på 316 miljoner kronor som, enligt kommissionsbeslut\r\n97/557/EG, tjänar som maxnivå för det nationella stöd som Sverige tillåts\r\nge. Därutöver tillkommer visst stöd till potatisodling, som ligger utanför\r\nanslutningsavtalet. För budgetåren 2002 och 2003 anslogs 318 miljoner\r\nkronor per år för nationellt stöd enligt förordningen (1996:93) till\r\njordbruket i norra Sverige. Det belopp som verkligen betalats ut har dock\r\nhaft en sjunkande trend. År 2000 utbetalades 289 miljoner, 2001 287\r\nmiljoner och 2002 284 miljoner kronor. Som princip bör gälla att de budgeterade\r\nmedlen betalas ut i största möjliga utsträckning. Tidsutdräkten när det\r\ngäller att i EU anmäla de av riksdagen beställda höjningarna av de nationella\r\nmerkostnadsstöden är anmärkningsvärd. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n23.     Stöd till det fjällnära området, punkt 25 (v, mp)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om stöd till det fjällnära området. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ335 yrkande 1 och avslår motion 2003/04:MJ285\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDe mycket speciella förhållanden som råder i de fjällnära kommunerna har\r\ninte sin motsvarighet någon annanstans inom EU. Allt detta motiverar\r\ninförandet av en särskild fjällmiljöersättning, ett stödprogram som kan\r\nskapa förutsättningar för det fåtal jordbruk som finns i det fjällnära\r\nområdet att överleva, en kombination av miljöstöd och öppet landskaps-\r\noch kulturmiljöstöd som kompenserar för stora avstånd och små enheter. År\r\n1997 beslutade riksdagen att ett särskilt stöd bör utgå till fjälljordbruket.\r\nBeslutet har dock ännu ej genomförts. I samband med införlivandet av den\r\nnya jordbrukspolitiken som skall genomföras 2005-2007 bör det även göras\r\nen uppföljning och utvärdering av vilka effekter det nu rådande stödsystemet\r\nhar haft för det fjällnära jordbruket. Om utvärderingen visar att\r\nfjälljordbruket i lägre grad kunnat ta del av de nya stöden än jordbruket\r\ninom övriga områden som kräver särskilt riktade stöd, och därför missgynnats\r\nav övergången till EU:s jordbrukspolitik, bör regeringen återkomma med\r\nförslag om åtgärder. Detta bör riksdagen regeringen till känna.\r\n\r\n24.     Miljömärkning och priser, punkt 26 (v)\r\nav Sven-Erik Sjöstrand (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förutsättningarna för att låta miljöeffekter få\r\ngenomslag i priset på livsmedel och vilka marknadsfrämjande åtgärder som\r\nbehöver vidtas. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ263 yrkandena\r\n4 och 5.\r\nStällningstagande\r\nVänsterpartiet anser att regeringen inom ramen för en strategi för att\r\nmiljöanpassa det svenska jordbruket bör se över förutsättningarna för att\r\nlåta ytterligare miljöeffekter vid produktion och distribution inkluderas\r\ni priset av livsmedel, i syfte att minska priset på produkter som framställts\r\nmed stor miljöhänsyn. För att priserna på livsmedel skall sjunka krävs\r\natt konkurrensen ökar i livsmedelssektorn. Flera aktörer måste få möjlighet\r\natt komma in och konkurrera med de befintliga strukturerna för att en\r\nförändring skall komma till. För detta krävs bl.a. insatser i form av\r\nmarknadsfrämjande åtgärder och informationsinsatser både generellt och\r\ntill riktade grupper såsom till förädlingsföretag som vill satsa på\r\nekologisk produktion. Vänsterpartiet anser att det i en strategi för att\r\nmiljöanpassa det svenska jordbruket bör utredas vilka marknadsfrämjande\r\nåtgärder som behöver vidtas för att öka intresset för och efterfrågan av\r\nmiljömärkta livsmedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n25.     Jordbruksadministration m.m., punkt 27 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om fortsatt tillsyn enligt miljö-, djurskydds- och\r\nlivsmedelslagstiftningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ432\r\nyrkande 10 och avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 5, 2002/03:MJ487\r\nyrkande 32 och 2003/04:MJ399 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nTillsyn i enlighet med miljölagstiftningen är av central betydelse. Vi\r\nanser att subsidiaritetsprincipen i första hand skall gälla, vilket innebär\r\natt det som kan utföras bäst på kommunal nivå också skall utföras där.\r\nDet är viktigt att inse att stora samordningsvinster finns att uppnå mellan\r\nde olika tillsynsområdena. Vidare är lokal kännedom och samarbete med\r\nandra lokala myndigheter i regel det effektivaste sättet att lösa problem.\r\nVidare bör tillräckliga resurser för tillsynen anslås. Det är också\r\nviktigt att länsstyrelse och statliga myndigheter ges tillräckliga resurser\r\noch bättre möjligheter till tillsynsvägledning. Hur behovsutredningar och\r\ntillsynsplaner påverkat kvaliteten på tillsynen bör också granskas efter\r\nhand. Kommunerna bör enligt vår uppfattning ha fortsatt ansvar för tillsynen\r\nenligt miljö-, djurskydds- och livsmedelslagstiftningen. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n26.     Jämställdhetsperspektiv i jordbrukspolitiken, punkt 28 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att införa ett jämställdhetsperspektiv i\r\njordbrukspolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ431 yrkande\r\n21.\r\nStällningstagande\r\nErfarenheten efter tre års genomförande av miljö- och landsbygdsprogrammet\r\noch mål 1-programmet är att kvinnorna har en nyckelroll för de förändringar\r\noch den utveckling som sker på landsbygden. Regeringens bedömning är att\r\nman ytterligare vill förstärka den rollen under de kommande fyra åren.\r\nDet är en uppfattning som Folkpartiet delar. För att kunna förstärka\r\nföretagande, såväl kvinnligt som manligt, kan förenkling vad exempelvis\r\ngäller F- skattsedel underlätta mycket. I genomsnitt tjänar kvinnor drygt\r\n80 % av vad män gör. En av förklaringarna till detta är att många kvinnor\r\narbetar inom den offentliga sektorn, såsom inom vården, omsorgen och skolan.\r\nVi vill att kvinnor skall ha fler arbetsgivare att välja mellan. Detta\r\nskulle vara ett bra sätt för kvinnor att få upp sina löner. Att även på\r\nlandsbygden kunna välja mellan olika arbetsgivare inom exempelvis vård,\r\nskola och omsorg kan inte minst lönemässigt betyda mycket. Vidare är det\r\nviktigt både i ett jämställdhets- och ett landsbygdsperspektiv att man\r\nundviker att koppla samman makars försörjning. Ett exempel på detta är\r\nreglerna för fåmansföretag som gör att make eller maka inte får del av\r\narbetslöshetsersättning om den andra parten driver ett företag. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n27.     Stöd för trädgårdsodling, punkt 29 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ett stöd för trädgårdsodling. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sk347 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nI det nationella programmet för landsbygdsutveckling för perioden 2000-2006\r\nhar stödet till resurshållande konventionell odling tagits bort. I programmet\r\nfinns inte heller möjlighet för stöd vid övergång till ekologisk\r\nväxthusproduktion. Trädgårdsnäringens produktionsformer är arealintensiva och\r\nproduktionen bedrivs på förhållandevis små brukningsarealer. Detta gör\r\natt ett arealstöd för miljöförbättrande åtgärder utgör en viktig stimulans\r\ntill förändring av produktionsmetodik och produktionsuppläggning. Ofta är\r\nkostnaderna och riskerna särskilt vad gäller sjukdomsbekämpning i intensiva\r\nkulturer stora och företagen väljer av trygghet att bibehålla en konventionell\r\nmetodik i stället för att pröva ny. För växthusodlingens del bedrivs i\r\ndag en alltför begränsad, av samhället stödd forsknings- och\r\nutvecklingsverksamhet\r\nför att ge vägledning för företag som önskar utveckla produktionen efter\r\nekologiska principer. De växthusföretag som väljer att ställa om produktionen\r\ni denna riktning påtar sig därmed ett stort eget arbete och en stor egen\r\nkostnad. De erfarenheter som genereras blir därmed till vägledning för\r\nandra företag vilka inte behöver möta samma kostnader och risker. Ett\r\nstöd får därmed en stor betydelse för att minska riskerna i företagen men\r\nutgör också en berättigad ersättning för det forsknings- och utvecklingsarbete\r\nsom borde varit ett generellt åtagande från samhällets sida. Vi föreslår\r\natt inom miljöstöden i landsbygdsprogrammens ram inkluderas dels ett\r\nkonventionellt stöd för resurshållande trädgårdsodling, dels ett nationellt\r\nstöd för ekologisk växthusodling. Detta bör ges regeringen till känna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (m)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Cecilia Widegren (m)\r\nanför:\r\nTrots att regeringen aviserat att riksdagen skall tillställas skrivelse\r\nom den svenska implementeringen av EU:s nya jordbrukspolitik vill vi i\r\ndetta sammanhang redogöra för de utgångspunkter en reformering bör ha.\r\nMålet för den moderata jordbrukspolitiken är en avreglering av\r\nlivsmedelsproduktionen i världen. En avreglering måste vara ömsesidig och\r\nomfatta\r\nsamtliga aktörer på världsmarknaden.\r\nSverige har här en viktig roll i att vara pådrivande för att EU i WTO\r\nskall agera på ett konstruktivt sätt för att minska jordbruksstöden. En\r\navreglering får inte innebära att en form av stöd till näringsidkare byts\r\nmot andra stöd. Från denna synpunkt är förändringen av jordbrukspolitiken\r\nolycklig.\r\nEnligt vår mening är det viktigt att politiken renodlas så att det finns\r\nett medel eller en politik för varje mål. I synnerhet jordbrukspolitiken\r\nhar under årens lopp använts för att lösa produktionsmål, miljömål,\r\nlandsbygdsutveckling och inkomstmål med samma medel och på en gång. Detta\r\när dömt att misslyckas. Vi vill se en renodling där jordbrukspolitiken\r\nlöser livsmedelsproduktionens problem, miljöpolitiken löser miljöproblem\r\noch landsbygdsutveckling löser landsbygdens problem etc. Detta hindrar\r\ninte att generellt bättre företagsvillkor är till fördel för såväl\r\nlandsbygdsföretag som andra företag.\r\nI den nu aktuella omläggningen av jordbrukspolitiken är det viktigt att\r\nproduktionsjordbruket får så bra villkor att det klarar konkurrensen på\r\nden gemensamma marknaden. Därför får inte omläggningen medföra alltför\r\nstor omfördelning i stöd mellan jordbrukare jämfört med dagens nivå.\r\nDet är också viktigt att den gemensamma jordbrukspolitiken förblir gemensam.\r\nVi ser med oro på de tendenser till nationalisering av delar av politiken.\r\nEtt sådant förskräckande exempel är det s.k. nationella kuvertet där\r\nnationella regeringar kan manipulera delar av stöden efter eget tycke och\r\nskön.\r\nVi ser svensk livsmedelsproduktion som en viktig del av svenskt näringsliv.\r\nDet gäller såväl primärproduktionen som livsmedelsindustrin. De är därtill\r\nberoende av varandra. Om primärproduktionen viker leder det oundvikligen\r\ntill att även livsmedelsindustrin kommer att minska. Det är därför viktigt\r\natt omläggningen av jordbrukspolitiken bidrar till att produktionsjordbruket\r\nfår så bra villkor som möjligt. Även svensk politik har betydelse för att\r\nge produktionen så bra villkor som möjligt.\r\n\r\n\r\n2.      Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (fp)\r\nSverker Thorén (fp) och Anita Brodén (fp) anför:\r\n\r\nDet krävs omfattande reformer av dagens gemensamma europeiska jordbrukspolitik\r\nför att EU skall kunna bli en stark tillväxtregion och ekonomisk motor\r\nför utveckling och välfärd. Vi vill hänvisa till den särskilda\r\njordbruksförhandlingen som pågår avseende införlivandet av EU:s jordbrukspolitik\r\nför svenskt vidkommande. Folkpartiets ställning avseende modell, areal,\r\nvall, djurersättningar, hävdkrav etc. kommer att finnas med i vår motion\r\növer regeringens aviserade jordbruksskrivelse.\r\nVår förhoppning är att det beslutade reformarbetet inom CAP blir kraftfullt.\r\nNuvarande jordbrukspolitik är byråkratisk och djupt osolidarisk vad gäller\r\nskyddstullar och exportsubventioner. Detta får en snedvridande och\r\ndestabiliserande effekt i världsekonomin och missgynnar inte minst tredje\r\nvärlden. Jordbrukaren bör som vilken annan företagare som helst ges\r\nmöjlighet och frihet att på likvärdiga villkor konkurrera med sina produkter\r\npå en konkurrensutsatt marknad. Konsumenternas val skall vara avgörande\r\nför jordbruksproduktionen.\r\nFolkpartiet anser vidare att regelsystemet måste förenklas. Jordbruket\r\nkräver tydlighet och långsiktighet vad gäller regelsystem. Kvoter,\r\nregleringar och omständlig administration underlättar inget företagande.\r\nGenom förenklingar vill vi också uppmuntra till kombinationsverksamheter.\r\nFolkpartiet anser att bönderna bör ersättas för sina insatser för ett\r\nöppet odlingslandskap och en varierad kulturmiljö.\r\nFolkpartiet är positivt till att EU kommer att satsa mer på miljö- och\r\nlandsbygdsåtgärder. Resurser bör styras över till miljöinsatser för att\r\nslå vakt om den biologiska mångfalden. Jordbrukspolitiken bör på sikt\r\navregleras och förändras så att den tar större hänsyn till jordbrukets\r\nroll i det naturliga kretsloppet och dess konsekvenser för djur, miljö\r\noch biologisk mångfald. Grön skatteväxling bör innebära att man tar bort\r\nskadliga skatter. I enlighet med principen förorenaren betalar anser vi\r\natt en skatt bör utgå från vilka föroreningar jorden släpper ifrån\r\nsig.\r\n\r\n3.      Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nI det föreliggande betänkandet behandlas bl.a. frågor om den pågående\r\nreformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Då många osäkerheter\r\nännu återstår om hur denna politik kommer att tillämpas i Sverige och\r\növriga medlemsländer väljer jag att inte reservera mig i enskilda frågor\r\ni denna del. I detta särskilda yttrande presenteras därför Kristdemokraternas\r\nsyn på den gemensamma jordbrukspolitiken och några synpunkter på tillämpningen\r\ni vårt land.\r\nKristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till uthållig användning av\r\nåkermarken för livsmedelsproduktion med hög kvalitet, eller annan användning\r\nsom enkelt kan ställas om till livsmedelsproduktion, exempelvis energigrödor.\r\nEn förutsättning för att jordbruket skall finnas kvar som basnäring i\r\nhela landet är att konkurrensvillkoren är desamma som omvärldens. Att\r\nbehålla de öppna landskapen och ge möjlighet till fortsatt brukande också\r\ni skogs- och mellanbygd är en annan viktig grundbult i jordbrukspolitiken.\r\n\r\nDet är nu hög tid att förbättra Sveriges bönders ekonomiska situation.\r\nRegeringen har länge indikerat att en uppgörelse skall genomföras med\r\nlantbrukarna angående reducering av dieselskatten. Detta löfte har svikits\r\ngång på gång. Kristdemokraterna kräver att denna skattesänkning genomförs\r\nsnarast.\r\nI den fortsatta tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)\r\nskall Sverige inta en mer jordbruksfrämjande inställning syftande till\r\nbevarande av åkermark, fortsatta förutsättningar för livsmedelsproduktion\r\ni hela Sverige och förstärkandet av en god miljömässig livsmedelsproduktion.\r\nGivetvis skall de EU-finansierade och medfinansierade EU-ersättningarna\r\nanvändas i större omfattning. En ökad satsning på exportfrämjande åtgärder\r\när ytterligare ett sätt att stärka den svenska livsmedelsnäringen.\r\nCAP-reformen kommer att medföra lönsamhetseffekter och strukturella\r\nförändringar. Konkurrens- och omvandlingstrycket på jordbruket kommer att\r\nöka. Det är angeläget att den svenska tillämpningen av CAP-reformen är\r\nväl förankrad i riksdagen och vägleds av att svensk produktion skall värnas\r\noch utvecklas i hela landet. Förutsättningarna för det enskilda\r\njordbruksföretaget måste snabbt klarläggas med hänsyn tagen till hur andra\r\nEU-länder utformar sitt regelverk.\r\nDen gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) har en stor betydelse för jordbruket\r\ni Sverige. Mer än hälften av utgifterna för den svenska jordbrukspolitiken\r\nfinansieras från EU-budgeten. Merparten av dagens EU-stöd avser obligatoriska\r\nåtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.\r\nDessutom tillkommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter\r\nnationell medfinansiering.\r\nEU:s jordbruksministrar beslutade den 26 juni 2003 om en grundläggande\r\nreform av CAP. Det centrala inslaget i reformen är att stödet till\r\njordbrukarna i huvudsak utbetalas som ett gårdsstöd frikopplat från\r\nproduktionen.\r\nFrikopplingsgraden varierar mellan olika sektorer. Reformen träder i\r\nkraft den 1 januari 2005, men de medlemsländer som så önskar har möjlighet\r\natt skjuta fram genomförandet till 2007. Det nya systemet ger upphov till\r\ns.k. stödrätter där varje stödrätt är kopplad till ett hektar jordbruksmark.\r\nJordbrukaren kan sälja dessa stödrätter med eller utan att mark medföljer.\r\nFör att få del av det frikopplade stödet måste jordbrukarna uppfylla ett\r\nantal s.k. tvärvillkor (cross-compliance), vilka omfattar områdena miljö,\r\nfolkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurskydd samt garantera att\r\njordbruksmarken kommer att skötas. Enskilda länder ges möjligheter att, inom\r\nvissa gränser, välja när och hur reformen skall genomföras. För såväl\r\nväxtsektorn som köttproduktion finns olika valmöjligheter för medlemsländerna\r\natt utforma stödet. Det är viktigt att den svenska regeringen följer\r\nutvecklingen i övriga EU-länder så att svenska bönder får likvärdiga villkor\r\nmed andra europeiska bönder. Framför allt bör det råda likvärdiga\r\nproduktionsvillkor med viktiga konkurrentländer.\r\nJordbruksreformen innebär vidare att direktstöden dras ned successivt och\r\natt pengarna används till miljö- och landsbygdsutveckling (s.k. modulering).\r\nGenom modulering skall miljö- och landsbygdsutvecklingens roll stärkas.\r\n\r\nKristdemokraterna välkomnar det energigrödsstöd på 45 euro/ha som införs\r\ni samband med reformen, liksom möjligheten för medlemsländerna att ge\r\nnationellt anläggningsstöd för energiskogsodling. Stödpriset på ris\r\nhalveras, vilket är positivt för utvecklingsländerna och världshandeln.\r\nFör att bevara framtidstron inom jordbruksnäringen är det viktigt att det\r\nfinns goda förutsättningar för nyföretagande inom jordbruksbranschen.\r\nCAP-reformens system med stödrätter kan innebära ett problem för nyetablering\r\noch generationsskiften. Det är viktigt att Sveriges regering i så fall\r\nskjuter till de medel som saknas från i första hand den nationella reserven.\r\nDet är nödvändigt att systemet utformas så att generationsskiften i\r\nfamiljejordbruk inte försvåras.\r\nDet är också hög tid att värdera de uppgifter som bonden utför utöver\r\ntraditionell livsmedelsproduktion i form av energigrödor, skydd av natur,\r\nlandskap och miljö samt landsbygdens utveckling m.m. Förutsättningar för\r\nnärhet mellan producent och konsument måste stärkas. Detta minskar bl.a.\r\nbehovet av långväga transporter.\r\nFör närvarande pågår arbetet inom Jordbruksdepartementet med att utforma\r\nden svenska tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett\r\npolitiskt förankrat förslag, i form av en departementspromemoria (Ds 2004:9)\r\när föremål för snabbremiss. Regeringen avser att återkomma till riksdagen\r\ni samband med vårpropositionen med en skrivelse som beskriver de förslag\r\nsom man avser att genomföra.\r\nJag har i olika sammanhang framfört kritik mot departementspromemorians\r\nförslag på flera punkter.\r\nFörslaget innebär en för stor omfördelning från det s.k. produktionsjordbruket\r\n(framför allt mjölk, kött och spannmålsgårdar) till mer extensiv produktion.\r\nOm förslaget genomförs riskerar många jordbruksföretag som i dag producerar\r\nlivsmedel att få stora ekonomiska svårigheter eller tvingas lägga ned.\r\nRegeringen bör inför den slutliga utformningen överväga att differentiera\r\nvärdet på stödet till åkermarken respektive betesmarken samt om större\r\nandel av stöden kan behållas på gårdsnivå när det gäller framför allt\r\nmjölk- och köttproduktion.\r\nDe frikopplade stöden innebär att det svenska jordbrukets konkurrensutsättning\r\nblir än mer tydlig. Samtidigt som CAP-reformen genomförs i Sverige måste\r\nockså sänkningen av produktionsskatterna som statsministern tidigare lovat\r\ngenomföras.\r\nDe modulerade medel som överförs till miljö- och landsbygdsprogrammet får\r\ninte i motsvarande grad urholkas genom att redan befintliga medel från\r\ndessa anslag tas till administration hos Statens jordbruksverk. Ytterligare\r\nmedfinansiering bör också övervägas.\r\nNågon form av nationell reserv eller nationellt skyddsnät behövs för att\r\nkompensera de jordbruksföretag som råkar mest illa ut i samband med\r\ngenomförandet av reformen.\r\nDet s.k. nationella kuvertet bör inte införas då detta riskerar att bli\r\nytterligare ett verktyg för att försämra förutsättningarna för\r\nproduktionsjordbruket.\r\nYtterligare konsekvensbeskrivningar, på gårdsnivå, bör genomföras innan\r\nreformen kommer på plats. En förnyad diskussion om införandetidpunkten\r\nbör därför föras med företrädare för de gröna näringarna.\r\n\r\n4.      Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (v)\r\nSven-Erik Sjöstrand (v) anför:\r\nVänsterpartiet har under flera års tid framhållit problemen med EU:s\r\ngemensamma jordbrukspolitik CAP (Common agricultural policy) och är nu\r\npositivt till att ett beslut om en reform slutligen fattats.\r\nVänsterpartiet ger i motion 2003/04:MJ374 en övergripande syn med inriktning\r\npå de förändringar Sverige står inför i och med den nationella implementeringen.\r\nVi har avstått från att reservera oss i betänkandet vad gäller den s.k.\r\nhalvtidsöversynen eftersom frågan återkommer till utskottet. Utskottet\r\nhar inhämtat information att regeringen i april 2004 avser att presentera\r\nsina överväganden i en skrivelse till riksdagen. I avvaktan på detta arbete\r\nlämnar vi i Vänsterpartiet detta särskilda yttrande.\r\nVänsterpartiets utgångspunkter för EU:s jordbrukspolitik är att politiken\r\nmåste förändras från att vara baserad på kompensation för lägre priser\r\noch exportstöd till ersättningar för miljöåtgärder och stöd till regioner\r\nmed sämre odlingsförutsättningar. Målsättningen måste vara att bevara ett\r\njordbruk i hela EU och möjliggöra produktionssystem som kan upprätthålla\r\nekologiska, sociala och kulturella värden. Vi vill se ett jordbruk över\r\nhela landet som producerar mat som konsumenter med gott samvete kan välja\r\noch som de kan köpa till ett rimligt pris. Det skall inte heller vara\r\nfråga om konkurrensfördelar eller konkurrensnackdelar om vi skall ha ett\r\ngott djurskydd och en stor hänsyn till miljön. Svensk mat skall symbolisera\r\ndessa värden, svensk mat skall ha dessa värden. Och vår jordbrukspolitik\r\nmåste stödja dessa värden.\r\nReformen för jordbrukspolitiken innebär att det inte skall vara\r\njordbrukspolitiken som skall styra inriktningen av produktionen utan\r\nkonsumenternas\r\nefterfrågan. Jordbrukspolitikens uppgift skall vara att i större utsträckning\r\nersätta brukarna för kollektiva nyttigheter som produceras i form av\r\nexempelvis hög djuromsorg, miljöhänsyn eller livsmedelskvalitet. Med de\r\nhöga krav vi har i dag är produktionen mer kostsam än i övriga EU. Sverige\r\nhar dessutom ett ganska missgynnande klimat och relativt höga arbetskostnader,\r\nvilket kan betyda att svenska jordbruksprodukter kan konkurreras ut av\r\nandra. Så länge miljö-, hälso- och djurskyddsvärden inte avspeglas i priset\r\npå den gemensamma marknaden måste vi nationellt se till hur vi på andra\r\nsätt kan kompensera producenterna för detta. Det kan inte bara vara\r\nkonsumentens uppgift att axla det ansvaret. Staten kan, och måste, utnyttja\r\nde möjligheter till riktade ersättningsformer för miljö och djurvälfärd\r\nsom finns inom miljö- och landsbygdsprogrammet. För Vänsterpartiet är det\r\nviktigt att dessa stöd stärks ytterligare. Sverige måste dessutom utnyttja\r\nmöjligheten att använda sig av det s.k. nationella kuvertet. Detta kuvert\r\nkan användas för att på nationell nivå besluta om åtgärder för insatser\r\nnär det gäller miljöåtgärder, marknadsföring eller kvalitetshöjande\r\nåtgärder.\r\nJordbruksreformen innebär att direktstöden successivt dras ned samtidigt\r\nsom stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingen ökar. Pengar flyttas alltså\r\növer från direktstöd till stöd till miljö- och landsbygdsutvecklingen\r\ngenom s.k. modulering. Genom moduleringen stärks miljö- och\r\nlandsbygdsutvecklingens\r\nroll och medlemsländerna ges i större utsträckning möjlighet att genom\r\nriktade åtgärder tillgodose behoven på landsbygden. Modulering är en åtgärd\r\nsom Vänsterpartiet argumenterar starkt för. Vi tror dock att beslutet\r\nkring modulering behöver samordnas med översynen av miljö- och\r\nlandsbygdsutvecklingsprogrammet, vilket är det program som i dag hanterar de\r\nmiljöstöd som utgår till jordbruk inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.\r\nDet är vidare viktigt att de modulerade medlen går till de kollektiva\r\nnyttigheter som jordbruket producerar, dvs. gynnande av den biologiska\r\nmångfalden, hävd av ängs- och betesmarker, miljöhänsyn och djuromsorg.\r\nAtt försöka dra in moduleringsmedel till statskassan är helt oacceptabelt.\r\nI stället bör de möjligheter som finns att komplettera de modulerade\r\nmedlen med ytterligare nationell finansiering användas.\r\nFör Sveriges del innebär EU:s jordbruksreform att det diskuteras en helt\r\nny fördelning av en budget på över 6 miljarder kronor. Det är ett stort\r\noch viktigt beslut för framtiden och som sådant krävs det grundliga\r\nutredningar och fullständig belysning av olika alternativ. Framtidens\r\njordbrukspolitik måste förankras, diskuteras, och berörda aktörer måste ha\r\nstora möjligheter till demokratiskt inflytande från medborgare och folkvalda\r\norgan. I dag bedömer vi i Vänsterpartiet att det förnuftigaste beslutet\r\ntroligen skulle vara att skjuta på införandetidpunkten till år 2006 för\r\natt ge möjlighet till betydligt grundligare utredning av olika alternativ\r\nt.ex. i fråga om nationellt kuvert och regional fördelning. Det finns\r\nheller inga tvingande skäl att inleda genomförandet redan 2005. Det måste\r\nockså finnas tid för att finansiera omställningen av de administrativa\r\nsystemen samt för råd och utbildning till alla berörda.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (c)\r\nJan Andersson (c) anför:\r\nCenterpartiet anser det vara av yttersta vikt att vi fortsatt kan ha ett\r\nlivskraftigt svenskt produktionsjordbruk i landet. Detta måste vara en av\r\nhuvudpunkterna vid implementerandet av den nya jordbrukspolitiken. Ett\r\nlivskraftigt jordbruk utgör en grundförutsättning för den svenska\r\nlivsmedelsindustrin, och är därmed en betydelsefull drivkraft i den svenska\r\nsamhällsekonomin. Centerpartiet återkommer i senare skede med\r\nförbättringsförslag\r\npå tillämpningen av jordbruksreformen.\r\nVi vill dock i detta sammanhang påpeka att den stora förändringen som\r\nfrikopplingen av stöden innebär dramatiskt skärper behovet av likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor för svenska jordbrukare. Det gäller framför allt två\r\ndelar som är politiskt beslutade, särskatterna och medfinansieringen i\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet. Detta är två områden där Centerpartiet\r\nfortsatt kommer att driva kravet på förbättringar för svenskt lantbruk.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att liberalisera den gemensamma\r\njordbrukspolitiken.\r\n\r\n2002/03:Sk347 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inom ramen för landsbygdsprogrammen inkludera dels ett\r\nkonventionellt stöd för resurshållande trädgårdsodling, dels ett nationellt\r\nstöd för ekologisk växthusodling.\r\n2002/03:L247 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om reformering av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik.\r\n\r\n2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en total reform av EU:s jordbrukspolitik.\r\n2002/03:MJ206 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lika konkurrensvillkor för det svenska jordbruket.\r\n2002/03:MJ216 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om komplettering av reglerna för arealuttag.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav regelsystemet för arealuttag.\r\n2002/03:MJ263 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en\r\nutredning tillsätts för att utforma en strategi för att miljöanpassa det\r\nsvenska jordbruket.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\ninom en strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket ser över\r\nförutsättningarna för att låta miljöeffekter få genomslag i priset på\r\nlivsmedel.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det i en\r\nstrategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket bör utredas vilka\r\nmarknadsfrämjande åtgärder som behöver vidtas för att öka intresset för\r\noch efterfrågan av miljömärkta livsmedel.\r\n2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avregleringen av EU:s jordbrukspolitik.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om jord- och skogsbruket som basnäringar på landsbygden och vad\r\ndetta innebär för kultur- och miljöbevarandet.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om produktionsformerna inom jordbruket.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om livskraftiga jordbruksföretag.\r\n2002/03:MJ294 av Anne-Marie Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom avveckling av den regionala fördelningen av mjölkkvoterna och att\r\nersätta den med en fri handel av kvoter.\r\n2002/03:MJ296 av Agne Hansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bättre villkor för jord- och skogsbruket i Kalmar län.\r\n2002/03:MJ338 av Hillevi Larsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom reformering av EU:s jordbrukspolitik.\r\n2002/03:MJ349 av Per-Olof Svensson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om jordbruksadministrationen.\r\n2002/03:MJ356 av Cecilia Widegren (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att ett svenskt jordbruk kan konkurrera på lika villkor\r\nmed jordbruket i EU-länder.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge lantbruket reella lönsamhetsvillkor.\r\n2002/03:MJ401 av Owe Hellberg (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett nationellt centrum för trädgårdsodling, Wij trädgårdar i Ockelbo\r\nkommun.\r\n2002/03:MJ411 av Roger Karlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att låta svenska bönder konkurrera på samma villkor.\r\n\r\n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken (CAP) måste\r\nreformeras.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förenkla det regelsystem som inbegriper jordbrukspolitiken.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör verka för att konsumentintresset får\r\nstörre vikt i förhållande till producentintresset i EU-samarbetet.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vidta åtgärder för att förbättra lantbrukets\r\nkonkurrenssituation.\r\n2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inriktningen av svensk jordbrukspolitik syftande till att ge\r\nmöjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och med fullt utnyttjande av\r\nbefintlig åkermark.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genomföra en konsekvensanalys om jordbruksnäringens betydelse.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om principen att miljöavgifter i jordbruket skall återgå till\r\nnäringen för miljöinsatser.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kostnadsramarna för EU-medfinansierade anslag långsiktigt\r\nskall ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut använder de\r\nEU-anslag som är möjliga.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om svensk hållning i WTO-förhandlingarna.\r\n2002/03:MJ429 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av ett livskraftigt skånskt jordbruk.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att värna skånsk livsmedelsproduktion.\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommunerna skall ha fortsatt ansvar för tillsynen\r\nenligt miljö-, djurskydds- och livsmedelslagstiftningen.\r\n2002/03:MJ464 av Sven Bergström och Åsa Domeij (c, mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett mera ekologiskt baserat jordbruk i Östersjöregionen.\r\n\r\n2002/03:MJ469 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen även i övrigt uppmärksammar fritidsodlingens\r\nbetydelse och behov av stöd i likhet med andra folkrörelser.\r\n2002/03:MJ471 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder för att säkra tillgången på bra växter för fritidsodlingen.\r\n2002/03:MJ487\r\nav Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om jordbrukets betydelse för Sverige.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förenkla regelverken för jordbruksföretagen.\r\n32.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om den sociala dimensionen i lantbruket och vikten av\r\njordbrukspräster och kuratorer.\r\n35.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Centerpartiets syn på EU:s jordbruksreform.\r\n2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fortsatt reformering av jordbrukspolitiken.\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förutsättningarna för jord- och skogsbruket som en\r\nhörnsten i en levande landsbygd.\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Sveriges bönder måste få samma villkor som sina\r\nkolleger inom EU.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K416 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n40.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avveckla exportsubventionerna inom den gemensamma\r\njordbrukspolitiken.\r\n2003/04:L353 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reformering av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik.\r\n\r\n2003/04:U351 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU:s jordbrukspolitik skall marknadsanpassas och exportstöden\r\nutvecklas.\r\n2003/04:MJ209 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ändrad områdestillhörighet beträffande jordbruksstöd i Lidens och Holms\r\nförsamlingar i Västernorrlands län.\r\n2003/04:MJ244 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett regelverk som kompenserar kött- och mjölkproduktionen i de\r\nmindre gynnade områdena.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om regelverket för jordbruket i norra Sverige.\r\n2003/04:MJ263 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder för att återställa det skånska kulturlandskapet och bevara de\r\nskånska pilevallarna.\r\n2003/04:MJ285 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett svenskt regelverk som stärker kött- och\r\nmjölkproduktionen i de mindre gynnade områdena i landet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om särskilda åtgärder för jordbruket i fjällnära områden.\r\n2003/04:MJ303 av Lennart Fremling (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en övergripande probleminventering angående fäbodbruket.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan\r\nändring i lagstiftningen att fäbodarna kan brukas effektivt även i framtiden.\r\n\r\n2003/04:MJ312 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder för att ge svensk kycklingnäring lika konkurrensvillkor som\r\nomvärlden har.\r\n2003/04:MJ320 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom likvärdiga konkurrensvillkor för svensk fågelnäring.\r\n2003/04:MJ325 av Ola Sundell (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom jordbruket i norra Sverige, jordbrukets särskatter och jordbruket inom\r\ndet fjällnära området.\r\n2003/04:MJ326 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om ett mål om att allt jordbruk på sikt ställs om till\r\nekologiskt hållbara odlingsformer.\r\n2003/04:MJ333 av Holger Gustafsson (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör inbjuda till överläggningar med riksdagens\r\nalla partier om hur de nationella delarna av den nya CAP-politiken skall\r\nutformas.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ny jordbrukspolitik löpande skall prövas med\r\nkonsekvensutredningar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Skaraborgsområdet är lämpligt att användas som prognosområde\r\nför svenska konsekvenser av ny jordbrukspolitik.\r\n2003/04:MJ335 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn och förändring av det rådande stödsystemet\r\ninom den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att bevara och utveckla\r\ndet fjällnära jordbruket.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör se över de taxor som är kopplade till de\r\nolika klassningsreglerna i syfte att underlätta för de småskaliga\r\nslakterierna.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör se över hur lokala initiativ till småskalig\r\nlivsmedelsproduktion och förädling kan underlättas.\r\n2003/04:MJ338 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att skapa ökad klarhet om stödet till fritidsodlingen i\r\nframtiden.\r\n2003/04:MJ345 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom EU:s jordbrukspolitik i syfte att utveckla det svenska jordbruket,\r\nsäkra den höga kvalitet som kännetecknar svenskt livsmedel och att med\r\nstörre kraft föra in ett konsumentperspektiv i EU:s jordbrukspolitik.\r\n2003/04:MJ346 av Raimo Pärssinen (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom jordbruksstöd också efter 65 år.\r\n2003/04:MJ358 av Gunilla Tjernberg och Erling Wälivaara (båda kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de särskilda villkoren för jordbruket i norra Sverige.\r\n2003/04:MJ362 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att kalkonuppfödarna i vårt land skall kunna konkurrera på lika villkor\r\nsom i våra grannländer.\r\n2003/04:MJ367 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mobila och gårdsnära slakterier.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\ninvesteringsstöd bör ges till åtgärder som minskar djurtransporternas\r\nlängd.\r\n2003/04:MJ374 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att frikoppling förordas men att hänsyn till vissa\r\nproduktionsgrenar under en övergångstid kan vara nödvändigt.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att regeringen fortsättningsvis bör verka för ytterligare\r\nambitionshöjningar för s.k. tvärvillkor inom de olika områdena, samtidigt\r\nsom systemet bör utformas så att möjlighet till administration och kontroll\r\ninte kompliceras.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om djurbidrag.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om det nationella kuvertet.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om den nationella reserven.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om modulering.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att beslut kring moduleringen bör samordnas med översynen\r\nav miljö- och landsbygdsutvecklingsprogrammet.\r\n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inriktningen av svensk jordbrukspolitik, nämligen syftande till\r\natt ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och med fullt utnyttjande\r\nav åkermarken.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillämpningen av CAP-reformen i Sverige.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genomföra en konsekvensanalys av jordbruksnäringens betydelse.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kostnadsramarna för EU-medfinansierade anslag långsiktigt\r\nskall ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut använder de\r\nEU-anslag som är möjliga.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stödet till jordbruket i norra Sverige bör ligga så\r\nnära referensersättningsnivån som möjligt.\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en utredning med syfte att förenkla\r\nförfarandet vid ansökan om miljöstöd med en förlängd stödperiod.\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om småskaliga slakterier.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om svensk hållning i WTO-förhandlingarna.\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nyföretagande och generationsskiften i jordbruksnäringen.\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om frikostigare regler för så kallat LBU-stöd.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ekologisk odling.\r\n30.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om återföring av slam och rötrester till jordbruksmarken.\r\n2003/04:MJ403\r\nav Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vidta åtgärder för att ge kycklinguppfödningen i Sverige\r\nvillkor likvärdiga med dem som gäller i konkurrentländerna.\r\n2003/04:MJ411 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om fortsatta reformer av CAP med inriktning mot hållbart\r\nekologiskt jordbruk.\r\n2003/04:MJ419 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ansvar, resurser och aktiva planer för att hålla skärgårdens marker\r\nöppna.\r\n2003/04:MJ423 av Åsa Domeij (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en översyn skall göras över hur EU:s framtida jordbruksstöd\r\nskall kunna omfatta skydd av natur och kulturmiljöer även i skogslandskapet.\r\n\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det beslutade reformarbetet inom den gemensamma europeiska\r\njordbrukspolitiken, (CAP), blir kraftfullt.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förenkla det regelsystem som inbegriper jordbrukspolitiken.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om arealersättning och miljövallstöd.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige i EU skall verka för att separata miljömål\r\nför jordbruket skapas.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om styrmedel för att minimera övergödningen.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vidta åtgärder för att förbättra lantbrukets\r\nkonkurrenssituation.\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att EU satsar mer på miljö- och landsbygdsåtgärder.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa ett jämställdhetsperspektiv i jordbrukspolitiken.\r\n\r\n2003/04:MJ432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en marknadsekonomisk grund för livsmedelspolitiken.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige skall vara pådrivande för att WTO-förhandlingarna\r\nkring livsmedelsfrågorna snabbt återupptas.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om reformering av jordbrukspolitiken utifrån ett konsumentperspektiv.\r\n\r\n2003/04:MJ435 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om likvärdiga konkurrensförutsättningar för svenskt jordbruk.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om implementering av halvtidsöversynen av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stöd till viss livsmedelsproduktion.\r\n2003/04:MJ454 av Christer Skoog och Jan Björkman (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder för att ge kycklinguppfödningen goda konkurrensmöjligheter.\r\n2003/04:MJ473\r\nav Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utgångspunkten för implementeringen av CAP skall vara att\r\nstärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta utföra en bred utredning om förutsättningarna\r\nför ett långsiktigt hållbart jordbruk.\r\n2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konkurrens på lika villkor.\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till ett samlat program\r\nför en ökad småskalig livsmedelsproduktion i samråd med företrädare för\r\nhushållningssällskap, lantbrukarnas organisationer och regionala företrädare.\r\n\r\n2003/04:N330 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förutsättningarna för jord- och skogsbruket som en hörnsten i\r\nen levande landsbygd.\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (båda mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att överväga statliga stimulanser för att öka\r\nproduktionen av ekoprodukter.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Svensk hållning i WTO-förhandlingarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 13, 2003/04:MJ399 yrkande 21 och 2003/04:MJ432 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 13, 2002/03:L247 yrkande 7, 2002/03:U324 yrkande 7 i denna del, 2002/03:MJ268 yrkande 1, 2002/03:MJ338, 2002/03:MJ422 yrkandena 2, 3 och 13, 2002/03:MJ487 yrkandena 3 och 35, 2002/03:N266 yrkande 9, 2003/04:K416 yrkande 40, 2003/04:L353 yrkande 8, 2003/04:U351 yrkande 7, 2003/04:MJ244 yrkande 1, 2003/04:MJ285 yrkande 1, 2003/04:MJ333 yrkande 2, 2003/04:MJ345, 2003/04:MJ374 yrkandena 1-7, 2003/04:MJ399 yrkande 2, 2003/04:MJ411 yrkande 4, 2003/04:MJ431 yrkandena 2-4, det senare i denna del, och 20, 2003/04:MJ432 yrkandena 1 och 3, 2003/04:MJ435 yrkande 2 och 2003/04:MJ473 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Konsekvensanalys av jordbruksnäringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 2, 2003/04:MJ333 yrkandena 3 och 4, 2003/04:MJ399 yrkande 3 och 2003/04:MJ474 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ268 yrkande 2, 2002/03:MJ424 yrkande 1, 2002/03:MJ487 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkande 1 och 2003/04:N330 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Konkurrensvillkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ268 yrkande 10, 2002/03:MJ296, 2002/03:MJ356 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ411 yrkande 1, 2002/03:MJ422 yrkande 17, 2002/03:MJ424 yrkande 4, 2002/03:MJ429 yrkande 1, 2002/03:N307 yrkande 11, 2002/03:N340 yrkande 5, 2003/04:MJ431 yrkande 12, 2003/04:MJ435 yrkande 1 och 2003/04:MJ476 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "028BBFE0-2B9A-4D9B-BA50-55A18BEE5345",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "144",
                    "113",
                    "0",
                    "92"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/028BBFE0-2B9A-4D9B-BA50-55A18BEE5345",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Villkoren för det svenska jordbruket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ206 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Fågelnäringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ312, 2003/04:MJ320, 2003/04:MJ362, 2003/04:MJ403 yrkande 1 och 2003/04:MJ454.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Småskaliga slakterier m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ335 yrkande 2, 2003/04:MJ367 yrkandena 2 och 4 och 2003/04:MJ399 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Småskalig livsmedelsproduktion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ429 yrkande 3, 2003/04:MJ335 yrkande 4 och 2003/04:N328 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "155301F0-A2BE-483E-B65B-BC68106BA9C3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "1",
                    "23",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "10",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "189",
                    "31",
                    "37",
                    "92"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/155301F0-A2BE-483E-B65B-BC68106BA9C3",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Odling av industrihampa",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om odling av industrihampa.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om odling av industrihampa.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Regler för arealuttag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ216 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Regional fördelning av mjölkkvoter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ294.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Bidrag till djurtransporter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U324 yrkande 7 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Ekologisk produktion m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ263 yrkande 1, 2002/03:MJ268 yrkande 3, 2003/04:MJ326 yrkande 2, 2003/04:MJ399 yrkande 27, 2003/04:MJ435 yrkande 6 och 2003/04:N335 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Generationsväxling m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ346 och 2003/04:MJ399 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Fäbodar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ303 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Öppet skärgårdslandskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ419.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Miljöstödens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ263, 2003/04:MJ399 yrkande 18 och 2003/04:MJ423 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "356E9F49-19D3-4354-9785-5B5E904204C9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "10",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "247",
                    "10",
                    "0",
                    "92"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/356E9F49-19D3-4354-9785-5B5E904204C9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Vallstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 25 och 2003/04:MJ431 yrkandena 4 i denna del och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Jordbruk i Östersjöregionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ464 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Miljömål för jordbruket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ431 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Återföring av slam och rötrester",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ399 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Stödområdesindelning i Västernorrlands län",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ209.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Jordbruket i norra Sverige",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ349, 2003/04:MJ244 yrkande 2, 2003/04:MJ325, 2003/04:MJ358 yrkande 1 och 2003/04:MJ399 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Stöd till det fjällnära området",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ285 yrkande 2 och 2003/04:MJ335 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Miljömärkning och priser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ263 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Jordbruksadministration m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ424 yrkande 5, 2002/03:MJ432 yrkande 10, 2002/03:MJ487 yrkande 32 och 2003/04:MJ399 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Jämställdhetsperspektiv i jordbrukspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ431 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Stöd för trädgårdsodling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk347 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Fritidsodling m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ401, 2002/03:MJ469 yrkande 2, 2002/03:MJ471 och 2003/04:MJ338.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Svensk hållning i WTO-förhandlingarna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Svensk hållning i WTO-förhandlingarna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Konsekvensanalys av jordbruksnäringen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Konsekvensanalys av jordbruksnäringen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Inriktning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Konkurrensvillkor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Villkoren för det svenska jordbruket",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Fågelnäringen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Småskaliga slakterier m.m.",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Småskaliga slakterier m.m.",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Småskalig livsmedelsproduktion",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Småskalig livsmedelsproduktion",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Ekologisk produktion m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Ekologisk produktion m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Ekologisk produktion m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Ekologisk produktion m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Generationsväxling m.m.",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Miljöstödens inriktning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Miljömål för jordbruket",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Återföring av slam och rötrester",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Jordbruket i norra Sverige",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Stöd till det fjällnära området",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Miljömärkning och priser",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Jordbruksadministration m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Jämställdhetsperspektiv i jordbrukspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Stöd för trädgårdsodling",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-29 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Utskottsinitiativ med tillkännagivande om odling av industrihampa. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:23:45"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen gav regeringen i uppdrag att undersöka om det är möjligt att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom eller utanför EU:s stödsystem. I Sverige begränsas i dag odlingen av hampa med hänvisning till folkhälsan och till att det går att dölja illegal odling av hampa, med hög halt av THC, inne i odlingar av industrihampa. THC är den dominerande psykoaktiva komponenten i cannabis. Riksdagen sade också nej till motioner om jordbrukspolitik. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2002 och 2003. ",
          "dok_id": "GR01MJU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utredning om odling av hampa (MJU10)",
          "dok_id": "GR01MJU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:23:45"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att undersöka om det är möjligt att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom eller utanför EU:s stödsystem. I Sverige begränsas i dag odlingen av hampa med hänvisning till folkhälsan och till att det går att dölja illegal odling av hampa, med hög halt av THC, inne i odlingar av industrihampa. THC är den dominerande psykoaktiva komponenten i cannabis. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om jordbrukspolitik. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2002 och 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utredning om odling av hampa (MJU10)",
          "dok_id": "GR01MJU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:40"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_MJU_10.pdf",
          "filstorlek": "377428",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Jordbrukspolitik m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7819415B-17C6-48A1-A903-EF319EEDAC80"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K432 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02K432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K432",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L247 Konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GQ02L247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L247",
          "ref_dok_titel": "Konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ206 Jordbruket i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ206",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ216 Regler angående arealuttag",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ216",
          "ref_dok_titel": "Regler angående arealuttag",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ263 Strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ263",
          "ref_dok_titel": "Strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ268 Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ268",
          "ref_dok_titel": "Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ294 Avskaffande av de regionala mjölkkvoterna",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ294",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av de regionala mjölkkvoterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ296 Villkoren för jord- och skogsbruket i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ296",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för jord- och skogsbruket i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ338 EU:s jordbrukspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ338",
          "ref_dok_titel": "EU:s jordbrukspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ349 Jordbruksadministrationen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ349",
          "ref_dok_titel": "Jordbruksadministrationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ356 Lönsamheten i svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ356",
          "ref_dok_titel": "Lönsamheten i svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ401 Wij trädgårdar som ett nationellt centrum för trädgårdsodling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Wij trädgårdar som ett nationellt centrum för trädgårdsodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ411 Odlingslandskap i Mälardalen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ411",
          "ref_dok_titel": "Odlingslandskap i Mälardalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ422 Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ422",
          "ref_dok_titel": "Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ424 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ424",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ429 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ429",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ464 Forskning i ekologiskt lantbruk med biodynamisk inriktning",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ464",
          "ref_dok_titel": "Forskning i ekologiskt lantbruk med biodynamisk inriktning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström (C) och Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ469 Fritidsodlingen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ469",
          "ref_dok_titel": "Fritidsodlingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ471 Fritidsodlingar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ471",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ471",
          "ref_dok_titel": "Fritidsodlingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N266 Gotland ",
          "ref_dok_id": "GQ02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Gotland ",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N307 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GQ02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N340 Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk347 Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk347",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U324 EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02U324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U324",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K416 Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02K416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K416",
          "ref_dok_titel": "Europas framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L353 Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GR02L353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L353",
          "ref_dok_titel": "Stärkt konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ209 Områdestillhörighet beträffande jordbruksstöd",
          "ref_dok_id": "GR02MJ209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ209",
          "ref_dok_titel": "Områdestillhörighet beträffande jordbruksstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ244 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ244",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ263 Skånska kulturlandskapet",
          "ref_dok_id": "GR02MJ263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ263",
          "ref_dok_titel": "Skånska kulturlandskapet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ285 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ285",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ303 Fäbodar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ303",
          "ref_dok_titel": "Fäbodar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ312 Svensk kycklingnäring",
          "ref_dok_id": "GR02MJ312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ312",
          "ref_dok_titel": "Svensk kycklingnäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ320 Fågelköttsproduktion",
          "ref_dok_id": "GR02MJ320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ320",
          "ref_dok_titel": "Fågelköttsproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ325 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ325",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ326 Avloppsslam och jordbrukets växtnäringsförsörjning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ326",
          "ref_dok_titel": "Avloppsslam och jordbrukets växtnäringsförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ333 Svenskt jordbruk i internationell konkurrens",
          "ref_dok_id": "GR02MJ333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ333",
          "ref_dok_titel": "Svenskt jordbruk i internationell konkurrens",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ335 Livsmedelsproduktion i Norrlands inland",
          "ref_dok_id": "GR02MJ335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ335",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelsproduktion i Norrlands inland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ338 Fritidsodling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ338",
          "ref_dok_titel": "Fritidsodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ345 Utveckling av jordbrukspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ345",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av jordbrukspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ346 Jordbruksstödet",
          "ref_dok_id": "GR02MJ346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ346",
          "ref_dok_titel": "Jordbruksstödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ358 Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ358",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i norra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg och Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ362 Kalkonuppfödningen i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02MJ362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ362",
          "ref_dok_titel": "Kalkonuppfödningen i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ367 Djurskydd",
          "ref_dok_id": "GR02MJ367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ367",
          "ref_dok_titel": "Djurskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ374 Jordbrukspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ374",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ399 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GR02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ403 Konkurrensvillkoren för Sveriges kycklinguppfödare ",
          "ref_dok_id": "GR02MJ403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ403",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensvillkoren för Sveriges kycklinguppfödare ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ411 EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ411",
          "ref_dok_titel": "EU och miljön - fem prioriteringar för ett europeiskt samarbete för ekologiskt hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ419 Köttproduktion i skärgården",
          "ref_dok_id": "GR02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Köttproduktion i skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ423 Ädellövskogar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ423",
          "ref_dok_titel": "Ädellövskogar",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ432 En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "En strategi för bättre och billigare mat",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ435 Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ435",
          "ref_dok_titel": "Svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ454 Den svenska kycklinguppfödningens konkurrensmöjligheter",
          "ref_dok_id": "GR02MJ454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ454",
          "ref_dok_titel": "Den svenska kycklinguppfödningens konkurrensmöjligheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog och Jan Björkman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ473 Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_id": "GR02MJ473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ473",
          "ref_dok_titel": "Jordbruk med växtkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ476 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ476",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N330 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GR02N330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N330",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:U351 Global handel",
          "ref_dok_id": "GR02U351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "U351",
          "ref_dok_titel": "Global handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-25",
          "ref_dok_id": "GR0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2004-03-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-24",
          "ref_dok_id": "GR0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2004-03-24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}