{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229381",
      "dok_id": "GR01MJU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "MJU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:MJU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:07",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:11",
      "titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01MJU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01MJU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01MJU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:MJU1</div><h1>Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre></pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän\r\nmiljö- och naturvård\r\nRiksdagen\r\n1. bemyndigar  regeringen  att under år 2004, för\r\nramanslaget  34:2  Miljöövervakning   m.m.,  ingå\r\nekonomiska förpliktelser i samband med planering,\r\nupphandling  och genomförande av miljöövervakning\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter\r\npå högst 30 000  000  kr  under år 2005, högst 20\r\n000 000 kr under år 2006 och  högst 10 000 000 kr\r\nunder år 2007,\r\n2. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för\r\nramanslaget   34:2  Miljöövervakning  m.m.,  ingå\r\nekonomiska   förpliktelser    i    samband    med\r\nbilavgasverksamhet    som    inklusive   tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst\r\n16 000 000 kr under år 2005,\r\n3. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för\r\nramanslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald,\r\ningå   ekonomiska  förpliktelser  i  samband  med\r\nförvärv   av   eller  intrångsersättning  i  från\r\nnaturvårdssynpunkt  värdefulla  naturområden  som\r\ninklusive  tidigare åtaganden innebär utgifter på\r\nhögst 120 000 000 kr,\r\n4. bemyndigar  regeringen  att under år 2004, för\r\nramanslaget  34:4 Sanering och  återställning  av\r\nförorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser\r\ni samband med  genomförande av saneringsinsatser,\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter\r\npå högst 250 000  000 kr under år 2005, högst 250\r\n000 000 kr under år 2006 och högst 100 000 000 kr\r\nunder år 2007,\r\n5. bemyndigar regeringen  att  under år 2004, för\r\nramanslaget 34:5 Miljöforskning,  ingå ekonomiska\r\nförpliktelser    i    samband    med   planering,\r\nupphandling och genomförande av forskningsprojekt\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter\r\npå  högst  30  000  000  kr under år 2005,  högst\r\n20 000 000 kr under år 2006  och högst 15 000 000\r\nkr under år 2007,\r\n6. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för\r\nramanslaget   34:9  Statens  strålskyddsinstitut,\r\ningå  ekonomiska   förpliktelser  i  samband  med\r\nstrålskyddsforskning   som   inklusive   tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 10 500 000 kr\r\nunder  år  2005 och högst 10 500 000 kr under  år\r\n2006,\r\n7. bemyndigar  regeringen  att under år 2004, för\r\nramanslaget  34:11  Statens  kärnkraftinspektion:\r\nKärnsäkerhetsforskning,      ingå      ekonomiska\r\nförpliktelser         i        samband        med\r\nkärnsäkerhetsforskning   som  inklusive  tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 17 200 000 kr\r\nunder år 2005, högst 7 400  000  kr under år 2006\r\noch högst 6 400 000 kr under år 2007,\r\n8. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för\r\nramanslaget  34:14 Stöd till klimatinvesteringar,\r\ningå  ekonomiska   förpliktelser  i  samband  med\r\nbeslut  om  stöd  till   klimatinvesteringar  som\r\ninklusive tidigare åtaganden  innebär utgifter på\r\nhögst 350 000 000 kr under perioden 2004-2009,\r\n9. bemyndigar regeringen att under  år  2004, för\r\nramanslaget   26:2   Forskningsrådet  för  miljö,\r\nareella näringar och samhällsbyggande: Forskning,\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser   i  samband  med\r\nplanering,   upphandling,  och  genomförande   av\r\nforskningsprojekt    som    inklusive    tidigare\r\nåtaganden  innebär utgifter på högst 180 000  000\r\nkr under år  2005,  högst  60 000 000 kr under år\r\n2006 och högst 40 000 000 kr under år 2007,\r\n10.  anvisar  anslag  för budgetåret  2004  under\r\nutgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga\r\n2.\r\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1\r\nvolym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1-10\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:MJ307,\r\n2003/04: MJ334 yrkandena 6 och 17,\r\n2003/04:MJ370 yrkande 6, 2003/04:MJ379\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ400 yrkandena 4 och 27,\r\n2003/04:MJ401 yrkande 18, 2003/04:MJ431\r\nyrkande 16, 2003/04:MJ450 yrkandena 1, 3-5,\r\n2003/04:MJ469, 2003/04:MJ472 yrkandena 7, 20\r\noch 32, 2003/04:\r\nMJ474 yrkande 22, 2003/04:Fi240 yrkande 26\r\ndelvis samt 2003/04: Bo260 yrkande 4.\r\n\r\n2. Naturvårdsavtal\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ215\r\nyrkande 4, 2003/04:MJ404 yrkande 3 och\r\n2003/04:MJ450 yrkande 2.\r\n\r\n3. Finansiering av långsiktig forskning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:MJ400  yrkande\r\n22.\r\nReservation (kd)\r\n\r\nStockholm den 25 november 2003\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har  deltagit  i  beslutet:\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m)*,  Sinikka  Bohlin (s),\r\nRune  Berglund  (s),  Rolf  Lindén  (s), Sven Gunnar\r\nPersson  (kd),  Kjell-Erik  Karlsson (v),  Christina\r\nAxelsson  (s),  Lars Lindblad (m)*,  Carina  Ohlsson\r\n(s), Sverker Thorén  (fp)*,  Jan Andersson (c), Jan-\r\nOlof  Larsson  (s),  Bengt-Anders   Johansson  (m)*,\r\nChristin  Nilsson  (s), Ann-Kristine Johansson  (s),\r\nMarie Wahlgren (fp)* och Gunnar Goude (mp).\r\n*) Har ej deltagit  i beslutet under förslagspunkt\r\n1.</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nMJU1\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    detta    betänkande   behandlas   förslagen   i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2004  om anslagen inom\r\nutgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 24\r\nmotionsyrkanden. Riksdagen har den 19  november 2003\r\nfastställt utgiftsramen   för utgiftsområdet  till 3\r\n770  566  000  kr  i  enlighet  med finansutskottets\r\nförslag.   Den   totala  resursförstärkningen   inom\r\nutgiftsområde 20 uppgår  till ca 400 miljoner kronor\r\når 2004, ca 320 miljoner kronor  år  2005 och ca 350\r\nmiljoner  kronor år 2006 i jämförelse med  2003  års\r\nutgiftsnivå.\r\n\r\nDet övergripande  målet  för miljöpolitiken är att\r\ntill nästa generation kunna  lämna över ett samhälle\r\ndär de  stora  miljöproblemen i Sverige är lösta. De\r\nav  riksdagen  antagna 15 miljökvalitetsmålen  anger\r\nvilket  tillstånd   som   skall     uppnås    i  ett\r\ngenerationsperspektiv.    Ett   antal   delmål   för\r\nmiljökvalitetsmålen anger att  en viss miljökvalitet\r\nskall vara uppnådd eller att förändringar skall vara\r\ngenomförda   vid   en   viss   tidpunkt    för   att\r\nmiljökvalitetsmålen  skall  kunna   uppnås  inom  en\r\ngeneration.\r\nRegeringens  förslag om medelsanvisning på  anslag\r\ntillstyrks   och  utskottet  ställer  sig  bakom  de\r\nbedömningar som regeringen har redovisat. Motionerna\r\navstyrks.\r\nI  betänkandet finns 1 reservation och 5 särskilda\r\nyttranden.\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlar  utskottet  regeringens\r\noch   motionärernas   förslag  till  fördelning   av\r\nutgifterna under utgiftsområde  20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård.  Regeringens  förslag till  utgifter  har\r\nutformats   i  samarbete  med   Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet. Detta förslag återfinns i bilaga 3.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nPolitikområde Miljöpolitik\r\n\r\n\r\nI utgiftsområdet  ingår  politikområde  Miljöpolitik\r\noch    del   av   politikområde   Forskningspolitik.\r\nRegeringens   samordning   av   miljöpolitiken   och\r\nekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i\r\ndetta  utgiftsområde  samtidigt  som åtgärder för en\r\ngod miljö i stor utsträckning också finansieras inom\r\nramen  för andra utgiftsområden. Forskningspolitiken\r\npresenteras närmare under utgiftsområde 16.\r\n\r\nPolitikområdet  omfattar  frågor rörande naturvård\r\noch  biologisk  mångfald,  vatten-   och   luftvård,\r\nsanering  och efterbehandling av förorenade områden,\r\navfallsfrågor,      bilavgasfrågor,      miljöskydd,\r\nmiljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll,\r\nstrålskydd   och   säkerhetsfrågor   kopplade   till\r\nkärnkraften,  meteorologi, hydrologi och oceanografi\r\nsamt internationellt miljösamarbete.\r\nVerksamheten         vid         Naturvårdsverket,\r\nKemikalieinspektionen,  Statens strålskyddsinstitut,\r\nStatens kärnkraftinspektion, Sveriges meteorologiska\r\noch hydrologiska institut  och  Statens institut för\r\nekologisk hållbarhet ingår i politikområdet.  Vidare\r\nhör   Stiftelsen  för  institutet  för  vatten-  och\r\nluftvårdsforskning,    Stockholms    internationella\r\nmiljöinstitut,   Kärnavfallsfondens   styrelse,   AB\r\nSvenska  Miljöstyrningsrådet och Sydkraft  SAKAB  AB\r\ntill   politikområdet.    Andra    myndigheter   med\r\nverksamhet  inom  politikområdet  är  Boverket   och\r\nKustbevakningen.\r\n\r\nMål\r\n\r\n\r\nDet  övergripande  målet  för  miljöpolitiken är att\r\ntill nästa generation kunna lämna  över ett samhälle\r\ndär de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.\r\n\r\nRiksdagen   beslutade  (prop.  1997/98:145,   bet.\r\n1998/99:MJU6, rskr.  1998/99:183)  våren  1999 om 15\r\nmiljökvalitetsmål,  som  anger vilket tillstånd  som\r\nskall  uppnås  i  ett  generationsperspektiv.  Målen\r\nomfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,\r\nFrisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,\r\nSkyddande   ozonskikt,   Säker   strålmiljö,   Ingen\r\növergödning,    Levande    sjöar   och   vattendrag,\r\nGrundvatten  av  god kvalitet,  Hav  i  balans  samt\r\nlevande  kust  och  skärgård,  Myllrande  våtmarker,\r\nLevande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen\r\nfjällmiljö och God bebyggd miljö.\r\n\r\nRiksdagen har senare  beslutat  (prop.  2000/01:130,\r\nbet.  2001/02:MJU3,  rskr. 2001/02:36) om ett  antal\r\ndelmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss\r\nmiljökvalitet   skall   vara   uppnådd   eller   att\r\nförändringar  skall  vara  genomförda  vid  en  viss\r\ntidpunkt  för  att miljökvalitetsmålen  skall  kunna\r\nuppnås   inom  en  generation.   Miljökvalitetsmålet\r\nGiftfri miljö  kompletterades  med  beslut om delmål\r\n(prop. 2000/01:65, 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269)\r\nunder  våren  2001.  Delmål  för miljökvalitetsmålet\r\nBegränsad    klimatpåverkan    beslutades     (prop.\r\n2001/02:55,  bet.  2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163)\r\nunder hösten 2001. Våren  2002  beslutade  riksdagen\r\n(prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:\r\nBoU14, rskr. 2001/02:291) om ytterligare ett  delmål\r\nunder   miljökvalitetsmålet   God   bebyggd   miljö.\r\nRiksdagen  har  nyligen beslutat (prop. 2002/03:117,\r\nbet. 2003/04:MJU4, rskr. 2003/04:13) ytterligare två\r\ndelmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård, politikområde\r\nMiljöpolitik\r\n\r\n\r\nPolitikens inriktning samt resultatbedömning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet har ingen  erinran mot inriktningen\r\nav regeringens politik  och  avstyrker därmed\r\nmotionsyrkanden  om  att anslå medel  på  nya\r\nanslag (fp, kd, c). Utskottet  har  inget att\r\nerinra   mot   regeringens   redovisning   av\r\ninsatserna inom och utom politikområdet eller\r\nmot  resultatbedömningen av verksamheten inom\r\npolitikområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nInriktning\r\n\r\n\r\nSverige  är  ett  föregångsland i omställningen till\r\nett ekologiskt hållbart  samhälle. Genom en ambitiös\r\noch  pådrivande miljöpolitik  skall  Sverige  aktivt\r\nbidra  till  en ekonomiskt, socialt och miljömässigt\r\nhållbar utveckling,  såväl  nationellt  som globalt.\r\nMiljöpolitiken   är  en  viktig  del  i  regeringens\r\npolitik för hållbar  utveckling.  Arbetet  med de av\r\nriksdagen   antagna   15  miljökvalitetsmålen  utgör\r\ngrunden    för   den   nationella    miljöpolitiken.\r\nMiljömålsarbetet   med   dess   systematik,  delmål,\r\nvägledande    åtgärdsstrategier   och    regelbunden\r\nutvärdering  skapar  stabilitet  samtidigt  som  det\r\nstimulerar   till   en   pådrivande   förnyelse   av\r\nmiljöpolitiken.  Målet  är  ett  ekologiskt hållbart\r\nSverige.\r\n\r\nOmsorgen  om  naturen  och  miljön  -   och  deras\r\nbetydelse  för folkhälsan - är en förutsättning  för\r\nvår välfärd, vårt långsiktiga välstånd och en viktig\r\ndrivkraft för en tillväxt som sker inom ramen för en\r\nhållbar samhällsutveckling.\r\nEn rik natur  är en viktig del av vår välfärd. Ett\r\naktivt friluftsliv,  rekreation och naturupplevelser\r\nkan motverka stress och  utbrändhet  och  bidra till\r\nökad folkhälsa och livskvalitet. Det är ett  viktigt\r\nskäl  till  att skyddet av den biologiska mångfalden\r\när en av hörnstenarna  i  regeringens  miljöpolitik.\r\nDen   förnyade   naturvårds-  och  friluftspolitiken\r\nsätter  fokus  på  människan  och  naturens  sociala\r\nvärden.  En programsatsning  på  kommunal  naturvård\r\ninleds.\r\nHavsmiljöfrågorna  ges  en fortsatt central roll i\r\nmiljöpolitiken.\r\nFrågor om miljöns påverkan  på  barns hälsa står i\r\ncentrum för arbetet med en handlingsplan inom EU och\r\nglobalt.  En internationell aktionsplan  kommer  att\r\nantas vid en  ministerkonferens  i  Budapest  i juni\r\n2004.\r\nFör att utveckla och förstärka kretsloppspolitiken\r\ni syfte att skapa en hållbar avfallshantering följer\r\nregeringen      upp     genomförandet     av     den\r\nkretsloppsproposition  som presenterades våren 2003.\r\nRegeringen har tillsatt  en utredare med uppgift att\r\nlämna  förslag  till  hur en  skatt  på  avfall  som\r\nförbränns  lagtekniskt  kan   utformas   och  bedöma\r\nlämpligheten av att införa en sådan skatt  eller  om\r\nandra ekonomiska styrmedel i stället bör förordas.\r\nKlimatfrågan kommer fortsättningsvis att vara högt\r\nprioriterad  och  av central betydelse i arbetet för\r\nen hållbar utveckling.  Nationellt  är beskattningen\r\nav koldioxid och energi viktiga ingredienser  i  den\r\nframtida  klimat- och miljöpolitiken tillsammans med\r\ndet handelssystem  för utsläppsrätter och andra s.k.\r\nflexibla  mekanismer  som  nu  byggs  upp  inom  EU.\r\nKlimatinvesteringsprogrammen  (Klimp) är tillsammans\r\nmed satsningarna på investeringar i pilotprojekt för\r\nvindkraft till havs och i fjällen viktiga instrument\r\nför att främja investeringar i  ny  klimatvänlig och\r\nförnybar energi.\r\nEn   ökad   satsning   på  teknikutveckling,   nya\r\ntekniklandvinningar    och    teknologiskiften    är\r\navgörande  för att nå hållbar utveckling  och  skapa\r\nhållbara konsumtions- och produktionsmönster.\r\nSverige skall  också agera aktivt för att EU skall\r\nta vara på de möjligheter  som  finns  i  ny  teknik\r\ngenom   ambitiösa   mål  och  program  för  att  öka\r\nenergieffektiviteten och användningen av alternativa\r\nbränslen    för    att   bekämpa    växthuseffekten.\r\nLuftföroreningsfrågor  ges  fortsatt hög prioritet i\r\nmiljöpolitiken.\r\nMiljöprövningen    av    större   industri-    och\r\ninfrastrukturprojekt bör effektiviseras.\r\nFör    att   uppnå   flera   av   de    nationella\r\nmiljökvalitetsmålen krävs internationella insatser.\r\n\r\nResultatbedömning\r\n\r\n\r\nMiljömålsrådet   lämnade  i  juni  2003  sin  årliga\r\nrapport    om    uppföljning    av    Sveriges    15\r\nmiljökvalitetsmål.  I årets rapport Miljömålen - når\r\nvi  delmålen? har Miljömålsrådet  följt  upp  de  69\r\ndelmålen. De flesta delmålen skall ha nåtts år 2010.\r\nDe anger  därmed  inriktningen  för  miljöarbetet de\r\nnärmaste  åren och utgör också en konkretisering  av\r\nmiljökvalitetsmålen.\r\n\r\nMiljömålsrådet   har   delat  upp  bedömningen  av\r\nmöjligheten att nå delmålen i tre kategorier, delmål\r\nsom  kommer  att  kunna  nås  utan  att  ytterligare\r\nåtgärder vidtas, delmål som kan  nås  om ytterligare\r\nåtgärder  vidtas  och slutligen delmål som  kan  bli\r\nsvåra att nå även om ytterligare åtgärder vidtas. Av\r\nrapporten  framgår att  alla  miljökvalitetsmål  och\r\nvissa  delmål  bedöms  bli  svåra  att  nå  även  om\r\nytterligare åtgärder vidtas. För flertalet delmål är\r\ndock bedömningen  att  delmålen går att nå förutsatt\r\natt   beslut  om  nya  åtgärder   eller   förändrade\r\nstyrmedel  tas. Rapporten visar också på ett flertal\r\nområden där miljöarbetet varit framgångsrikt och där\r\ndelmålen  kommer   att   nås  inom  utsatt  tidsram.\r\nMiljömålsrådet    bedömer    att     de     svåraste\r\nmiljökvalitetsmålen   att   nå   inom  tidsramen  är\r\nBegränsad  klimatpåverkan,  Giftfri   miljö,   Ingen\r\növergödning och Levande skogar.\r\n\r\nBegränsad klimatpåverkan\r\n\r\n\r\nEnligt   delmålet  skall  de  svenska  utsläppen  av\r\nväxthusgaser   minskas   med   4  %   till  perioden\r\n2008-2012 jämfört med 1990. Det är förbränningen  av\r\nfossila  bränslen  och  utsläppen  av  koldioxid som\r\nsvarar   för  det  största  svenska  bidraget   till\r\nväxthuseffekten.\r\n\r\nEnligt Miljömålsrådets  rapport  var  utsläppen av\r\nväxthusgaser  i  Sverige  3 %  lägre  2001 än  1990.\r\nUtsläppen  från energisektorn har minskat  med  7  %\r\nsedan år 1990  medan utsläppen från transportsektorn\r\nhar ökat med 8 %.  De  tunga  godstransporterna står\r\nför en stor del av ökningen.\r\nDen senaste prognosen över de  framtida  utsläppen\r\nav   växthusgaser  som  gjordes  i  Sveriges  tredje\r\nnationalrapport  till  klimatkonventionen 2001 pekar\r\nmot att utsläppen kommer  att  stabiliseras  till år\r\n2010  och  därefter  öka. Enligt prognosen är det  i\r\nhuvudsak ekonomiska styrmedel, som energiskatter och\r\nelcertifikat, som bedöms  kunna  leda  till minskade\r\nutsläpp.  Även  styrmedel  inom  avfallsområdet  och\r\nbilindustrins  åtagande  om lägre bränsleförbrukning\r\nhos   personbilar   påverkar   resultaten,    liksom\r\nutvecklingen  av  EU:s  gemensamma jordbrukspolitik.\r\nÖkade   utsläpp  från  transportsektorn   och   från\r\nindustrin  medför  dock att de totala utsläppen ändå\r\ninte minskar i prognosen.\r\nEnligt Miljömålsrådets  rapport  kommer de svenska\r\nutsläppen  av  växthusgaser  till  ca  80   %   från\r\nförbränning  av  fossila bränslen inom industrin och\r\ntransportsektorn och  för  el-  och värmeproduktion.\r\nUtsläppen  från  sektorn bostäder och  service  samt\r\nfrån    energiproduktionssektorn    minskar    medan\r\ntransportsektorns utsläpp ökar.\r\nUtsläppsminskningar       har      skett      inom\r\njordbrukssektorn     och    från    avfallsdeponier.\r\nYtterligare  åtgärder behövs  för  att  delmålet  om\r\nutsläpp av svenska  utsläpp av växthusgaser för åren\r\n2008-2012 skall kunna nås.\r\n\r\nFrisk luft\r\n\r\n\r\nEnligt  Miljömålsrådets  rapport  har  utsläppen  av\r\nsvavel halverats  under  1990-talet, och halterna av\r\nsvaveldioxid är i dag låga.  Den  nivå som anges för\r\nsvaveldioxidhalt i delmålet överskrids endast på ett\r\nfåtal platser i landet. Utsläppen av kväveoxider har\r\nminskat med ca 25 % under samma period.\r\n\r\nÅtgärdsprogram  för  hur miljökvalitetsnormen  för\r\nkvävedioxid skall kunna  uppfyllas har inkommit till\r\nregeringen från Länsstyrelsen  i  Stockholms län och\r\nfrån Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De bereds\r\nför närvarande i Regeringskansliet.\r\n\r\nBara naturlig försurning\r\n\r\n\r\nEnligt  Miljömålsrådets  rapport visar  den  senaste\r\nriksinventeringen  från  år   2000   av   sjöar  och\r\nvattendrag att 10 % av sjöarna större än fyra hektar\r\när    försurade.   Försurade   vattendrag  kan  inte\r\nberäknas på tillförlitligt sätt i dag.\r\n\r\nAndelen   hög   och   mycket  hög  surhetsgrad   i\r\nskogsmarken har minskat från ca 24 % under 1983-1987\r\ntill  ca  16  %  tio  år senare,  1993-1998.  Enligt\r\nMiljömålsrådets  rapport   är   delmålet   sannolikt\r\nuppnått.\r\nI   Sverige   har  7  500  sjöar  kalkats,  vilket\r\nmotsvarar ca 90 %  av  de  försurade sjöarnas areal.\r\nDen  nationella  plan  som finns  för  kalkning  för\r\nperioden  2000-2009  ligger   nu   som   grund   för\r\nkalkningsverksamheten.\r\nUtsläppen   av   svaveldioxid  har  minskat  under\r\nperioden 1990-2001.  Detta  har skett genom åtgärder\r\ninom flera sektorer. Inom energiproduktionen har det\r\ngenomförts genom att lågsvavliga  oljor har använts,\r\noch  vid större anläggningar rökgasavsvavling,  inom\r\nprocessindustrin  genom  integrerade processåtgärder\r\noch  inom sjöfarten med farleds-  och  hamnavgifter.\r\nSvavelskatten  infördes  år  1991.  Anläggningar för\r\nproduktion   av   el   och  värme  tillsammans   med\r\nförbränning  i  industrin   stod  för  ca  60  %  av\r\nsvaveldioxidutsläppen 2001. Enligt  rådet  kan  ökad\r\nanvändning   av  förnybara  energislag,  effektivare\r\nenergianvändning,     grön     skatteväxling     och\r\nklimatpolitiska  åtgärder  bidra  till att utsläppen\r\nminskar.\r\nÄven  utsläppen  av  kväveoxider  till   luft  har\r\nminskat  från  334  000  ton  till 251 000 ton under\r\nperioden   1990-2001.  Åtgärder  som   har   minskat\r\nutsläppen av  kväveoxider  är  skärpta  avgaskrav på\r\npersonbilar  och  tunga fordon, miljödifferentierade\r\nfarledsavgifter   för    sjöfarten,   avgaskrav   på\r\narbetsmaskiner och kväveoxidavgifter.\r\nFör att Sveriges natur skall  kunna  återhämta sig\r\nmåste   också   utsläppen  i  övriga  Europa  minska\r\nytterligare, utöver  Göteborgsprotokollets  mål  och\r\nEG:s      takdirektiv.      Det      internationella\r\nluftvårdsarbetet    är    därför    fortsatt    högt\r\nprioriterat.\r\n\r\nGiftfri miljö\r\n\r\n\r\nKemikalielagstiftningen är harmoniserad inom EU, och\r\nmöjligheterna  att  införa  nationella  särregler är\r\nbegränsade.  Därför  bedrivs  arbetet  med  att   nå\r\nmiljökvalitetsmålet till stor del inom EU.\r\n\r\nBristen på kunskap om miljö- och hälsoegenskaperna\r\nhos  kemiska  ämnen  är stor. Enligt Miljömålsrådets\r\nrapport fanns det år 1994-1995  minimidata om miljö-\r\noch  hälsoegenskaper  endast  för  14   %   av  alla\r\nhögvolymämnen  inom  EU:s  program  för  existerande\r\nämnen. EG:s kommande kemikalielagstiftning  föreslås\r\ndock  innehålla  ett  system för att ta fram kunskap\r\nför kemiska ämnen.\r\nEn   global   kemikaliestrategi    skall    enligt\r\nvärldstoppmötet i Johannesburg utarbetas till 2005.\r\nI  arbetet  med  riskbegränsning av enskilda ämnen\r\ninom EU har bl.a. regler  beslutats  för  att  utöka\r\nförbudet mot tennorganiska båtbottenfärger till  att\r\ngälla     alla    fartyg    oavsett    längd,    för\r\narsenikimpregnering  av  virke,  för vissa bromerade\r\nflamskyddsmedel, för kortkedjiga klorparaffiner  och\r\nför  azofärgämnen.  Inom  EU  har  man  också kommit\r\növerens  om  strängare kriterier för godkännande  av\r\nbiocider.\r\nUnder    år   2002    ökade    verksamheten    med\r\nefterbehandling      av      förorenade     områden.\r\nArbetsinsatsen i personår har nästan fördubblats vid\r\nlänsstyrelserna jämfört med 2001.  Med  bidrag  från\r\nanslaget   är   193   objekt   i   olika  skeden  av\r\nundersökning,  medan 21 objekt är i åtgärdsfas.  Fem\r\nåtgärdsprojekt har avslutats men ännu inte genomgått\r\nefterföljande  miljökontroll   och  14  projekt  har\r\nslutförts.\r\n\r\nSkyddande ozonskikt\r\n\r\n\r\nHalterna av ozonnedbrytande ämnen  i  atmosfären har\r\nbörjat avta som en följd av åtgärder i  Sverige  och\r\nandra  länder.  Enligt Miljömålsrådets rapport måste\r\nändå flera åtgärder  vidtas  för att säkerställa att\r\nden internationella avvecklingen  av ozonnedbrytande\r\nämnen   fortgår   i   tillräcklig   takt   och   att\r\nanvändningen i Sverige upphör.\r\n\r\nUtsläppen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige  sker\r\ni  dag  främst  som läckage från varor och produkter\r\ndär   de   används   som    köldmedier    eller    i\r\nisoleringsmaterial.  Enligt  Miljömålsrådets rapport\r\nbedöms användningen av gamla kylskåp,  kylmöbler och\r\nkylanläggningar  till största delen ha upphört  till\r\n2010. De stora mängderna CFC (klorfluorkarboner) och\r\nHCFC är emellertid  lagrade  i  isoleringsmaterial i\r\nbyggnader,  mark och rör med lång  livslängd.  Dessa\r\nmaterial kommer att bytas ut först vid ombyggnad och\r\nrivning.\r\nNaturvårdsverket    har   bl.a.   föreslagit   att\r\nanvändning  av kylanläggningar  med  HCFC-köldmedier\r\nskall förbjudas  senast  till  år  2010.  Verket har\r\nockså föreslagit ett förbud mot överlåtelse av gamla\r\nkylskåp     med     CFC.    Förslagen    bereds    i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nSäker strålmiljö\r\n\r\n\r\nDe  myndigheter  som  främst   arbetar  med  att  nå\r\nmiljökvalitetsmålet  är  Statens strålskyddsinstitut\r\n(SSI)   och   Statens   kärnkraftinspektion   (SKI).\r\nMyndigheterna    bedömer    att    säkerhets-    och\r\nstrålskyddsläget    är   gott   vid    de    svenska\r\nkärnkraftverken.  Även  i  övriga  verksamheter  med\r\nstrålning  inom sjukvård,  forskningsverksamhet  och\r\nindustri fungerar  strålskyddet  tillfredsställande.\r\nIngen arbetstagare har fått en stråldos överstigande\r\ngränsvärden under året.\r\n\r\nMyndigheternas insatser har alltmer fokuserats mot\r\nde  lokaliseringsstudier  för slutförvaret  som  SKB\r\nbedriver i Östhammars och Oskarshamns  kommuner, där\r\nnu  platsundersökningar har inletts. Som  stöd  till\r\nSKI:s  arbete har en rådgivande grupp etablerats med\r\nbåde svenska och utländska experter.\r\nUtvecklingen  inom  t.ex.  telekommunikation,  IT,\r\ntransport  och  säkerhetssystem medför fortsatt ökad\r\nutbredning   av   elektromagnetiska   fält   i   vår\r\nomgivning. Forskningen  har  enligt  Miljömålsrådets\r\nrapport hittills inte givit några säkra  belägg  för\r\natt  elektromagnetiska  fält  orsakar  ohälsa. Rådet\r\nbetonar      dock     behovet     av     ytterligare\r\nforskningsinsatser  och  föreslår att ett nationellt\r\nforskningsprogram   om   biologiska    effekter   av\r\nelektromagnetiska fält inrättas.\r\nRegeringen har för avsikt att under mandatperioden\r\nlämna   en   forskningspolitisk   proposition   till\r\nriksdagen.  Inför denna proposition  har  regeringen\r\ngivit flera aktörer inom forskningsområdet i uppdrag\r\natt   utarbeta    forskningsstrategier    för   sina\r\nverksamhetsområden.\r\n\r\nIngen övergödning\r\n\r\n\r\nNärsaltsutsläppen   till   vatten  minskar  inte   i\r\ntillräcklig omfattning. Särskilt  svårt att nå målet\r\nblir  det  i  de  södra delarna av Sverige  eftersom\r\nbelastningen har varit  och  är störst där. Dessutom\r\nförsvåras måluppfyllelsen av de  naturliga systemens\r\nlångsamma  återhämtningsförmåga.  Utvecklingen   ser\r\ndock   enligt  Miljömålsrådets  rapport  positiv  ut\r\nbeträffande  de svenska utsläppen av kväveoxider och\r\nammoniak till luften.\r\n\r\nEnligt rapporten  bedöms  en  minskning om 15 % av\r\nfosforutsläppen ha skett men en stor osäkerhet råder\r\ni  beräkningarna.  Bristerna  i  utsläppsstatistiken\r\nbehöver åtgärdas om möjligheterna att nå målet skall\r\nkunna bedömas. Ytterligare åtgärder  behövs  när det\r\ngäller  enskilda  avlopp  som  är en betydande källa\r\ntill utsläpp av såväl fosfor som kväve.\r\nKväveutsläppen till vatten har minskat, och nästan\r\ntre fjärdedelar av allt kommunalt  avloppsvatten vid\r\nSveriges kuster har genomgått särskild  kväverening.\r\nMiljömålsrådet pekar på att skogsindustrin  står för\r\nmerparten   av   industrins   kväveutsläpp  men  att\r\nskogsindustrin  genom lämpliga åtgärder  kan  minska\r\nsina utsläpp till hälften 2010.\r\nInom ramen för åtgärdsprogrammet \"Greppa näringen\"\r\ngenomförs    för    närvarande     ett    omfattande\r\nrådgivningsprogram   som  syftar  till  att   stötta\r\nlantbrukarna med kunskap  och  verktyg  för åtgärder\r\nför  att  minska  förlusterna  av kväve, fosfor  och\r\nammoniak.\r\nNaturvårdsverket  har  utvärderat   hur  nyanlagda\r\nvåtmarkers placering påverkar reningen  av kväve och\r\nstuderat hur effektiva fånggrödor är för  att  fånga\r\nupp  kväve. Våtmarkens läge i förhållande till havet\r\nhar stor  betydelse  för hur effektiv reningen blir.\r\nDe nyanlagda våtmarkerna har hittills betytt mer för\r\nden  biologiska  mångfalden   än   för   att  minska\r\nkväveläckaget - vilket till viss del kan bero på att\r\nde inte placerats för att nå detta syfte.  Våtmarker\r\ni  kustnära  slättbygder  gör  störst nytta för  att\r\nminska  kväveläckaget  till  havet.  Jordbruksverket\r\narbetar  på  regeringens uppdrag  med  att  ta  fram\r\nriktlinjer för  hur  och  var våtmarker bör anläggas\r\nför att nå bästa effektivitet som närsaltsfälla.\r\n\r\nLevande sjöar och vattendrag\r\n\r\n\r\nEnligt rapporten bör delmålet  om  utsättning  kunna\r\nnås  under förutsättning att Fiskeriverkets strategi\r\nefterlevs  och illegala utsättningar motverkas genom\r\ninformation och tillsyn.\r\n\r\nNaturvårdsverket   har   i   år  startat  det  nya\r\nprogrammet  Aqualiens (Aquatic Alien  Species),  som\r\nstuderar introduktion  av främmande arter i akvatisk\r\nmiljö. Programmet är inriktat  på  att öka kunskapen\r\nom  hur  man  bedömer  de ekologiska och  ekonomiska\r\nriskerna med att det kommer  in nya arter. Aqualiens\r\nstuderar effekterna av både avsiktlig och oavsiktlig\r\nspridning.\r\nArbete    med    identifiering   av    behov    av\r\nåtgärdsprogram för hotade  arter  och  bestånd  samt\r\nutveckling  av  arbetssätt för åtgärdsprogram pågår.\r\nRegeringen följer  arbetet. Arbetet med hotade arter\r\noch  stammar av fisk  i  sjöar  och  vattendrag  bör\r\nintensifieras  och  skyddet  av  dessa nyckelmiljöer\r\nutökas. Skyddet av värdefulla akvatiska  miljöer bör\r\ngenerellt    sett    utökas   och   förstärkas   och\r\nfiskesamhällen skyddade från fiske skapas.\r\n\r\nGrundvatten av god kvalitet\r\n\r\n\r\nArbetet   med   att   inventera   vilka   geologiska\r\nformationer  som  kan  anses   vara   av   vikt  för\r\nvattenförsörjningen i ett nationellt eller regionalt\r\nperspektiv    pågår    vid    Sveriges    geologiska\r\nundersökning. Verket kommer också att föreslå  vilka\r\nformationer som behöver ett långsiktigt skydd.\r\n\r\nStora  förändringar  i grundvattennivåerna orsakar\r\nskred   och  ras,  sättningsproblem   och   påverkar\r\ndricksvattenkvaliteten. Sju kustlän anger att de har\r\nproblem med saltvatteninträngning i grundvattnet.\r\nDe mest  påtagliga  problemen  med  föroreningar i\r\nbrunnsvatten    gäller    nitrat    i   de   sydliga\r\njordbruksintensiva länen, bekämpningsmedel  i Skåne,\r\nUppsala,  Västmanlands  och Gotlands län samt ökande\r\nkloridhalter i anslutning till saltade vägar i södra\r\noch mellersta Sverige samt  utmed Norrlandskusten. I\r\nlandets  södra  delar är grundvattnet  också  starkt\r\npåverkat av försurning.\r\nSaltning av vägar innebär fortfarande ett problem,\r\nsärskilt för enskilda brunnar i närheten av vägar.\r\n\r\nHav i balans samt levande kust och  skärgård\r\n\r\n\r\nArbetet  med  att  bevara  skyddsvärda  miljöer  går\r\nframåt, och möjligheterna  att  få  till  stånd  nya\r\nmarina  naturreservat har blivit gynnsammare i flera\r\nkustlän.  Inga  nya  reservat i marin miljö har dock\r\ninrättats under året,  men diskussioner pågår mellan\r\nflera länsstyrelser och  lokala intressenter. Vidare\r\npågår  diskussioner  mellan   Naturvårdsverket   och\r\nFiskeriverket  om möjligheten att avsätta ett större\r\nmarint område där  fiskeförbud  skall gälla. Arbetet\r\nmed  att  bilda marina reservat har  gått  långsamt.\r\nRegeringen  bedömer att det är angeläget att skyddet\r\nför dessa miljöer  ökas,  inte minst mot bakgrund av\r\nökande internationella krav  på  nätverk av skyddade\r\nområden,   bl.a.  Natura  2000.  Delmålet   om   att\r\nytterligare  fem  marina områden skall vara skyddade\r\nsom reservat skall vara uppnått senast 2005.\r\n\r\nFiskeriverket har  verkat för att intensifiera det\r\ninternationella arbetet  med återhämtningsplaner för\r\ntorsk i alla våra vatten och  för övriga torskfiskar\r\ni Västerhavet. Arbetet med bevarande av laxbestånden\r\nfortsätter, och märkning av odlad  lax kommer nu att\r\nske så att vild lax kan skiljas från odlad.\r\nDe senaste åren har oljetransporterna  i Östersjön\r\nökat  betydligt  och  ökningen kommer att fortsätta,\r\nvilket  medför  en  ökad  risk   för   olyckor   med\r\noljeutsläpp  som  följd.  Denna  utveckling  ställer\r\nökade krav på det förebyggande arbetet, arbetet  med\r\natt förhindra och begränsa olyckor samt förmågan att\r\nbekämpa  ett större oljeutsläpp. Utsläpp från fartyg\r\när i hög grad  ett  problem  som  Sverige  delar med\r\nländerna   i   närområdet,   varför   internationell\r\nsamverkan   är   en  förutsättning  för  såväl   det\r\nförebyggande arbetet som för förmågan att kunna möta\r\nett eventuellt större  oljeutsläpp. Kustbevakningens\r\ndeltagande i det internationella  samarbetet,  bl.a.\r\ninom ramen för Helcom, EU, Bonn-överenskommelsen och\r\nKöpenhamnsavtalet, är därför betydelsefullt.\r\nI   enlighet   med  vad  regeringen  redovisade  i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2002 (prop. 2001/02:1,\r\nutg.omr.  6  och 20) kommer Kustbevakningens  anslag\r\natt utökas med  ca  50  miljoner  kronor från 2004 i\r\nsyfte att uppnå delmålet om att utsläpp  av olja och\r\nkemikalier  från  fartyg  skall  minimeras och  vara\r\nförsumbara senast år 2010.\r\n\r\nMyllrande våtmarker\r\n\r\n\r\nAv    den    areal    som   skall   skyddas   enligt\r\nMyrskyddsplanen har hittills 69 % säkerställts genom\r\navtal   och   markförvärv,    vilket   innebär   att\r\nytterligare  4  %  av  myrskyddsplanens   areal  har\r\nskyddats  under  2002. Under perioden 1995-2002  har\r\nskyddstakten  varit   ca   7   500  hektar  per  år.\r\nRegeringen  konstaterar  att  takten  i  skyddet  av\r\nvåtmarker  varit på ungefär samma  nivå  de  senaste\r\nåren och finner  i  likhet  med  Miljömålsrådet  att\r\ntakten  i  skyddsarbetet  behöver  höjas om delmålet\r\nskall  nås.  Regeringen  finner  det  angeläget  att\r\nMiljömålsrådet i sin fördjupade prövning anger vilka\r\nåtgärder  som behöver vidtas för att delmålet  skall\r\nuppnås.\r\n\r\nFör att nå  delmålet  att anlägga eller återställa\r\n12   000   hektar   våtmarker   och    småvatten   i\r\nodlingslandskapet   bör   årligen  ca  1 200  hektar\r\nanläggas eller återställas.  Nya  eller restaurerade\r\nvåtmarker uppgår till högst 800 hektar  per år under\r\nperioden 2000-2002. Regeringen konstaterar  i likhet\r\nmed  Miljömålsrådet att takten i restaureringsarbete\r\nm.m. behöver  öka  för  att  delmålet  skall uppnås.\r\nRegeringen finner det angeläget att Miljömålsrådet i\r\nsin  fördjupade  prövning  anger vilka åtgärder  som\r\nbehöver  vidtas  för  att  delmålet   skall  uppnås.\r\nRiksantikvarieämbetet har i fält granskat 55 anlagda\r\nvåtmarker i två län. Enligt ämbetet hade våtmarkerna\r\nendast i undantagsfall lett till god kulturmiljö. De\r\nflesta utgjordes av grävda dammar med relativt  sett\r\nstor   vattenspegel   men  liten  areal  angränsande\r\nvåtmark.   Regeringen   delar   ämbetets   syn   att\r\nkvaliteten på anlagda våtmarker bör höjas med hänsyn\r\ntill kulturmiljövärdena.\r\nI    landet    som   helhet   är    ungefär    270\r\nvåtmarksberoende arter  hotade.  Av dessa ingår 24 i\r\nEG:s    art-    och    habitatdirektiv.    Särskilda\r\nvägledningsdokument  kommer  att  tas  fram för  att\r\ndessa arter skall bevaras på gynnsam nivå.\r\n\r\nLevande skogar\r\n\r\n\r\nDen ökande arealen skyddad mark ökar på sikt behovet\r\nav  insatser  för vård och förvaltning av  de  redan\r\nskyddade markerna.\r\n\r\nEnligt regeringens  bedömning  bör de på senare år\r\nökade    resurserna    för   skydd   av   värdefulla\r\nnaturmiljöer    och    biologisk     mångfald     ge\r\nförutsättningar  för  att  öka takten i bildandet av\r\nnaturreservat. Måluppfyllelsen  är i denna del också\r\nberoende av resultaten för Myllrande  våtmarker. Det\r\när  också  av  betydelse att de olika styrmedel  som\r\nsamhället förfogar över för att verkställa politiken\r\ninte   motverkar  varandra.   Naturvårdsverket   och\r\nSkogsstyrelsen  har  i  uppdrag  att gemensamt och i\r\nsamråd med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet\r\nanalysera i vad mån regelverket eller den praxis som\r\nutvecklats    vid   tillämpningen   av   de    olika\r\nskyddsinstrumenten  naturreservat,  biotopskydd  och\r\nnaturvårdsavtal   utgör  hinder  för  ett  effektivt\r\ngenomförande av ett  långsiktigt  skydd av värdefull\r\nskogsmark.  Uppdraget  och  förslag till  eventuella\r\nförändringar  som kan behöva beslutas  av  riksdagen\r\neller regeringen skall avrapporteras under 2003.\r\nUppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar\r\när   starkt   länkad   till   uppfyllelsen   av   de\r\nskogspolitiska  målen. Regeringen avser att redovisa\r\nuppföljningen av skogspolitiken till riksdagen under\r\n2003.\r\nI stora delar av  landet  pågår  inventeringar  av\r\nfornlämningar   och   kulturlämningar  i  skogsmark,\r\nhuvudsakligen inom projektet  Skog och historia, som\r\nsker     i    samverkan    mellan    Skogsstyrelsen,\r\nRiksantikvarieämbetet    och   Arbetsmarknadsverkets\r\nregionala och lokala organisationer.  Det  är enligt\r\nMiljömålsrådet  angeläget  att inventeringarna  blir\r\nheltäckande  över  landet.  Införandet   av  digital\r\nkartteknik  och  förbättrad, riktad rådgivning  från\r\nskogsvårdsstyrelserna om förekomsten av kulturvärden\r\ni skogen kan hjälpa  till  att  minska  skadorna  på\r\nfornlämningar  och  kulturlämningar. Att nå delmålet\r\när  enligt  rådet  möjligt   genom  ett  långsiktigt\r\narbete.\r\nSkogens  och  skogsmarkens  värde   för  biologisk\r\nproduktion  och biologisk mångfald är i  dag  utsatt\r\nför  såväl  hot   från  luftföroreningar  som  lokal\r\npåverkan på ekosystemet.  En  förutsättning  för att\r\nmiljökvalitetsmålet  skall  nås  är  att  målet Bara\r\nnaturlig försurning nås.\r\n\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\n\r\n\r\nMinskningen  av  antalet  arter  i odlingslandskapet\r\nfortgår.   Ytterligare   åtgärder   behövs    enligt\r\nMiljömålsrådet  för  att  vända denna negativa trend\r\noch för att genomföra de åtgärdsprogram  för  hotade\r\narter  i  odlingslandskapet som inletts. Olika typer\r\nav   styrmedel   och   åtgärder   för   att   bevara\r\nekonomibyggnader krävs.\r\n\r\nNaturvårdsverket     arbetar    tillsammans    med\r\nJordbruksverket  och Riksantikvarieämbetet  med  att\r\nutvärdera    den   gemensamma    jordbrukspolitikens\r\neffekter på den biologiska mångfalden. Utvärderingen\r\nomfattar även  miljöersättningarna  inom  miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet.  Syftet  är  bl.a.  att stärka\r\nmöjligheterna att nå miljökvalitetsmålet.\r\n\r\nStorslagen fjällmiljö\r\n\r\n\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport uppfyller endast  ett\r\nfåtal   terrängskotrar   i   fjällen   högt  ställda\r\nbullerkrav.   För  att  delmålet  för  buller   från\r\nterrängskotrar  skall  nås  måste  därför  de flesta\r\nbefintliga skotrar bytas ut. Det kommer enligt rådet\r\natt  behövas  bl.a.  ekonomiska  styrmedel  för  att\r\nstimulera  bytet  till  tystare  fordon. Arbetet med\r\nmiljökrav för fordon måste även drivas  inom  EU och\r\npå frivillig väg inom branschen.\r\n\r\nNaturvårdsverket   har  i  samarbete  med  en  rad\r\nmyndigheter tagit fram  förslag  till riktvärden för\r\nbullerfria områden.\r\n\r\nGod bebyggd miljö\r\n\r\n\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport är  God bebyggd miljö\r\nett   komplext  miljökvalitetsmål  där  även   andra\r\naspekter  än  de  som  behandlas  i delmålen behöver\r\ntillgodoses.     Trygghet,    tillgänglighet     och\r\ndelaktighet  är  exempelvis   viktiga   frågor   för\r\nmänniskors upplevelse av en god bebyggd miljö.\r\n\r\nOmhändertagande  av  avfall är en av de nödvändiga\r\ninfrastrukturerna i samhället.  Regeringen anser att\r\navfallsplaneringen på lokal, regional  och nationell\r\nnivå behöver stärkas för att man skall uppnå ett väl\r\nfungerande omhändertagande. Vidare finns  ett  behov\r\nav ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer inom\r\navfallsområdet.  Regeringen avser därför att inrätta\r\nett råd för avfallsfrågor  vid  Naturvårdsverket för\r\natt     bistå    verket    i    genomförandet     av\r\navfallspolitiken.   Ytterligare   åtgärder  för  att\r\nförbättra  omhändertagandet  av avfall  redovisas  i\r\npropositionen  (2002/03:117)  om  ett  samhälle  med\r\ngiftfria   och  resurssnåla  kretslopp.   Regeringen\r\nföreslår  i  propositionen   två   nya   delmål   om\r\nbiologiskt  omhändertagande  av matavfall och därmed\r\njämförligt  avfall  från  livsmedelsindustrier  m.m.\r\nunder miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.\r\nFör att minska deponeringen  har  flera  styrmedel\r\ninförts, exempelvis höjd skatt på deponerat  avfall,\r\nförbud mot att deponera brännbart avfall samt  olika\r\navfallstaxor  för hushåll och företag beroende på  i\r\nvilken  grad  man  källsorterar.  Deponiförordningen\r\nbedöms enligt rådet  vara ett tillräckligt styrmedel\r\nför att delmålet om avfallsdeponier skall nås.\r\n\r\nRevisionens iakttagelser\r\n\r\n\r\nRiksrevisionsverket  (RRV)   har   inte  haft  några\r\ninvändningar i revisionsberättelsen  för  2002  från\r\nNaturvårdsverket,   Kemikalieinspektionen,   Statens\r\nstrålskyddsinstitut   SSI,   Statens  kärnkraftverk,\r\nSveriges  meteorologiska  och hydrologiska  institut\r\n(SMHI)  samt  Forskningsrådet   för  miljö,  areella\r\nnäringar och samhällsbyggande.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nCenterpartiet  föreslår  i  motionerna   MJ334   (c)\r\nyrkande  6  och  MJ469  (c)  delvis att 200 miljoner\r\nkronor avsätts till miljöbistånd.  Biståndsmålet  på\r\nen  procent  av bruttonationalinkomsten bör nås inom\r\nbudgetperioden.  Vidare yrkas i motionerna MJ334 (c)\r\nyrkande 17 och MJ469  (c)  delvis  att  50  miljoner\r\nkronor     avsätts     för    en    miljöfond    för\r\nkostnadseffektiva  investeringar   kring  Östersjön.\r\nKrav  på  rening,  exempelvis  kväverening  från  en\r\nsvensk industri, kan då antingen  genomföras  som en\r\ninvestering   inom   verksamheten  eller  genom  att\r\nmotsvarande investeringsbelopp läggs i en miljöfond,\r\nsom  kan  användas  mer kostnadseffektivt  på  andra\r\nsidan Östersjön.\r\n\r\nEn långsiktig strategi  för  sjöar  och vattendrag\r\nbör  enligt  Kristdemokraternas  motion  MJ400  (kd)\r\nomfatta  mer  än  bara  åtgärder  direkt  i  sjöarna\r\neftersom  försurningen  bl.a.  är  en  följd  av att\r\nomgivande marker försurats. Enbart kalkning av sjöar\r\noch våtmarker ger ingen varaktig effekt (yrkande 4).\r\nVidare anförs att det har varit svårt att utläsa  ur\r\nregeringens budgetförslag hur mycket som anslås till\r\nkalkning.  Kalkning  bör  därför  redovisas separat.\r\nMotionärerna föreslår att 30 miljoner  kronor anslås\r\nför  skogsmarkskalkning.  Medlen  bör  inledningsvis\r\nredovisas  på ett nytt anslag, men så småningom  bör\r\nhela den samlade  kalkningsinsatsen sammanföras till\r\nett  gemensamt  anslag,  eftersom  en  strategi  med\r\nsammanslagen sjö-  och  skogskalkning  kan komma att\r\nminska   resursbehovet   totalt  sett  (yrkande   27\r\ndelvis).\r\nFolkpartiet  föreslår  i  motion   MJ472  att  ett\r\nsärskilt  Östersjökonto  inrättas  för  att   ställa\r\nresurser  till  förfogande  för  Östersjösatsningar,\r\nt.ex.      reservatsbildningar      och      riktade\r\növervakningssatsningar  (yrkande  7).  I  motionerna\r\nMJ431  (fp)  yrkande  16  och MJ472 (fp) yrkande  20\r\nföreslås  ett  åtgärdsprogram   mot  markförsurning.\r\nKalkinsatser  i  sjöar  är  inte  tillräckligt  utan\r\nbehöver  kompletteras  med exempelvis  skogskalkning\r\noch askåterföring från värmeverk.  Medel  bör  också\r\nanslås  för  utökad  kalkning, bl.a. i skogsområden.\r\nVidare föreslås i partimotionerna  MJ472  yrkande 32\r\ndelvis  och  Fi240 yrkande 26 delvis att 10 miljoner\r\nkronor avsätts  till  en  hållbarhetskommission  med\r\nuppgift att finna de systemfel som motverkar hållbar\r\nutveckling.   En   hållbarhetskommission  bör  få  i\r\nuppgift  att  se över  vilka  effektiviseringar  och\r\nmoderniseringar  av  samhällets regelverk, styrmedel\r\noch upplysningsverksamhet som behöver göras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nResultatbedömning\r\n\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens   bedömning   att  den\r\npågående  utvecklingen  av  de tre åtgärdsstrategier\r\nsom  riksdagen har antagit (strategin  för  effektiv\r\nenergianvändning   och  transporter,  strategin  för\r\ngiftfria och resurssnåla  kretslopp  samt  strategin\r\nför  hushållning  av  mark  och  vatten  och bebyggd\r\nmiljö) är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna\r\natt nå miljökvalitetsmålen.\r\n\r\nUtskottet   instämmer   i  att  genomförandet   av\r\nklimatinvesteringsprogram  och   ökade  markköp  för\r\nbiologisk mångfald år 2005 och 2006  kräver  en  god\r\nframförhållning.   Regeringen  har  därför  uppmanat\r\nNaturvårdsverket och  länsstyrelserna  att  redan nu\r\npåbörja  planeringen  och  förberedelsearbetet inför\r\ndetta.\r\n\r\nBegränsad klimatpåverkan\r\n\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen  anfört  om att\r\nsatsningen   på   de  lokala  investeringsprogrammen\r\nbedöms bidra till att  nå  bl.a. miljökvalitetsmålet\r\nBegränsad   klimatpåverkan.  Klimatfrågans   växande\r\nbetydelse  har   gett  skäl  till  att  fokusera  de\r\nstatliga bidragen  på åtgärder som minskar utsläppen\r\nav    växthusgaser.   Stödet    till    de    lokala\r\ninvesteringsprogrammen  har  därför  ersatts med ett\r\nstöd till klimatinvesteringsprogram.\r\n\r\nUtskottet   konstaterar   att   för  att  nå   det\r\nlångsiktiga svenska klimatmålet till 2050 behövs ett\r\nomfattande  och  långsiktigt omställningsarbete  med\r\nytterligare insatser och internationell samverkan.\r\n\r\nFrisk luft\r\n\r\n\r\nUtsläppen  av  kväveoxider   har  enligt  regeringen\r\nminskat med ca 25 % under 90-talet.  Som  regeringen\r\nanfört  exponeras dock fortfarande ett mycket  stort\r\nantal   personer    för   halter   som   överskrider\r\nmiljökvalitetsnormen  för  kvävedioxid,  även om det\r\nendast   gäller   i  ett  fåtal  av  landets  större\r\nkommuner.\r\n\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport bedöms utsläppen av\r\nkväveoxider kunna minska  med  30-35  % från år 2001\r\ntill  2010  med genomförande av planerade  åtgärder.\r\nUtskottet  instämmer   i   att   avgörande  för  hur\r\nutsläppen av kväveoxider kan minska  är  ytterligare\r\nåtgärder    som    rör    transport,    energi   och\r\narbetsmaskiner.  Lokala  åtgärder inom trafikområdet\r\nsom  skulle bidra till att  nå  delmålet  är  enligt\r\nrådet    trafikplanering,    trängselavgifter    och\r\nmiljözoner.\r\n\r\nBara naturlig försurning\r\n\r\n\r\nSom   regeringen  redovisat  beräknas  den  kritiska\r\nbelastningen   i   skogsmark  och  sjöar  komma  att\r\növerskridas   på   13  %   av   arealen   år   2010.\r\nUndersökningar tyder  på  att många sjöar och mindre\r\nvattendrag fortfarande kommer  att vara försurade år\r\n2010.  Enligt  rådet är utvecklingen  till  år  2020\r\nsvårbedömd,    och     även     om    de    kritiska\r\nbelastningsgränserna         underskrids         kan\r\nåterhämtningstiden   i   naturen   vara   åtskilliga\r\ndecennier.\r\n\r\nSom   Miljömålsrådet  och  regeringen   framhåller\r\nbehöver åtgärder  vidtas för att minska skogsbrukets\r\nförsurande verkan.\r\nEnligt  rådet beräknas  utsläppen  av  kväveoxider\r\nminska till  ca  160  000 ton år 2010 med nu fattade\r\nbeslut, och ytterligare  åtgärder bör vidtas för att\r\nminska utsläppen av kväveoxider. Utskottet instämmer\r\ni att med genomförande av  strategin för effektivare\r\nenergianvändning  och  transporter  bedöms  delmålet\r\nkunna   nås.   Regeringen   avser    att    behandla\r\nåtgärdsstrategierna  i  samband  med  den fördjupade\r\nutvärderingen av miljömålen under 2005.\r\n\r\nGiftfri miljö\r\n\r\n\r\nSom    regeringen    anfört    väntas    inte   EG:s\r\nkemikalielagstiftning       lösa      frågan      om\r\ninformationssystem  för  andra   varor   än  kemiska\r\nprodukter.  Frivilliga  system  utvecklas  därför  i\r\navvaktan på gemensamma EU-regler. Sverige har  varit\r\npådrivande för att det skall beslutas om ett globalt\r\nharmoniseringssystem   för   märkning   av   kemiska\r\nprodukter.\r\n\r\nFrivilliga  åtaganden  finns  enligt propositionen\r\ninom   olika  branscher,  t.ex.  byggbranschen   där\r\nbyggvarudeklarationer     har     utvecklats,    och\r\ndäckproducenter som har börjat tillverka  däck  utan\r\ncancerframkallande högaromatiska oljor.\r\nUtskottet  konstaterar  att för att delmålen skall\r\nkunna nås fordras enligt Miljömålsrådets rapport ett\r\nkraftfullt svenskt agerande  i det fortsatta arbetet\r\nmed  nya  kemikalieregler  inom EU  och  inom  olika\r\ninternationella    konventioner.    Vidare    behövs\r\nnationella insatser, bl.a. för att påverka företagen\r\natt   arbeta  målmedvetet   för   att   uppnå   bred\r\nriskhantering.\r\nUtformningen      av      EG-lagstiftningen     på\r\nkemikalieområdet   är   av   stor   betydelse    för\r\nmöjligheterna  att  nå  miljökvalitetsmålet.  Vid en\r\nförsta  bedömning  av  kommissionens  förslag  anser\r\nregeringen  att  det  inte  är  tillräckligt för att\r\nmiljökvalitetsmålet skall nås. Utskottet instämmer i\r\natt  regeringen bör verka för att  förslaget  skärps\r\noch för  att substitutionsprincipen skall ingå i den\r\nnya kemikalielagstiftningen.  Utskottet  konstaterar\r\näven regeringens avsikt att delta i utarbetandet  av\r\nen global kemikaliestrategi till år 2005.\r\nUtskottet  instämmer  i att om miljökvalitetsmålet\r\nskall kunna nås måste antalet åtgärder som genomförs\r\nöka  i  såväl  statlig  som  privat   regi.  Antalet\r\nefterbehandlingsåtgärder som genomförs i privat regi\r\nbör  öka  genom  krav  med  stöd av miljöbalken  mot\r\nföroreningsansvariga tidigare verksamhetsutövare.\r\n\r\nSkyddande ozonskikt\r\n\r\n\r\nUtskottet konstaterar att den  negativa  inverkan på\r\nozonskiktet  av  ozonnedbrytande ämnen minskat.  Den\r\nsenaste bedömningen  av  internationella forskare är\r\natt en återhämtning av ozonskiktet  över  Europa kan\r\nmärkas  tidigast  år  2020 och att det är återställt\r\ntidigast   år   2050   under    förutsättning    att\r\nMontrealprotokollet följs av alla parter.\r\n\r\nRegeringen arbetar för att Montrealprotokollet och\r\ndess  tillägg  skall  följas av alla parter. Sverige\r\nverkar  också  för  en snabbare  utfasning  av  HCFC\r\n(klorfluorkolväten) i utvecklingsländer.\r\n\r\nSäker strålmiljö\r\n\r\n\r\nUtskottet   noterar   att    det    för    att    nå\r\nmiljökvalitetsmålet  behövs en bättre helhetsbild av\r\nstrålkällor  och deras  påverkan  på  människor  och\r\nmiljö.  En  sådan  helhetsbild  kan  erhållas  genom\r\nmiljöövervakning,    forskning    om    strålningens\r\nhälsoeffekter  och  undersökningar av hur människors\r\nbeteende och attityder påverkar hur mycket strålning\r\nde utsätts för.\r\n\r\n\r\nIngen övergödning\r\n\r\n\r\nEnligt  Miljömålsrådets   rapport   krävs   omgående\r\nytterligare    åtgärder,    såväl   nationella   som\r\ninternationella,  för att miljökvalitetsmålet  skall\r\nnås inom en generation.\r\n\r\nNaturvårdsverket   har  under  året  granskat  hur\r\ndirektivet   om   rening   av   avloppsvatten   från\r\ntätbebyggelse  genomförts i   Sverige.  Granskningen\r\nvisar enligt regeringen  att det svenska regelverket\r\nbör  ses  över  på  ett  antal   punkter.  Utskottet\r\ninstämmer i att arbetet bör påbörjas under 2003.\r\nSom regeringen anför har effekten  av ersättningar\r\ninom  jordbruket,  t.ex.  för odling av  fånggrödor,\r\nsenare jordbearbetning,  regler  för gödselhantering\r\noch  anläggning av våtmarker och småvatten  för  att\r\nminska   närsaltläckaget,   varit  mycket  påtaglig.\r\nUtskottet    instämmer    i    att    Miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet är av central betydelse för att\r\nnå   miljömålet  Ingen  övergödning  samt  Ett  rikt\r\nodlingslandskap.\r\nMinskningen  av  utsläppen  av ammoniak beror till\r\nstor  del  på  insatser  inom jordbruket.  Utskottet\r\nkonstaterar att en ammoniakkälla av ökande betydelse\r\när vägtrafiken, eftersom ämnet  i  viss utsträckning\r\nbildas  i  bilarnas  katalysatorer. Åtgärder  behövs\r\ninom transport- och industrisektorn,  som  ökat sina\r\nutsläpp  av  ammoniak  med  10  %.  Transporter står\r\ndessutom för merparten av utsläppen av kväveoxider.\r\n\r\nLevande sjöar och vattendrag\r\n\r\n\r\nEnligt  Miljömålsrådets rapport är en  förutsättning\r\nför att uppnå  miljökvalitetsmålet  att  de  areella\r\nnäringarnas   uttalade  ambitioner  om  hänsyn  till\r\nsötvattensanknutna    natur-    och    kulturmiljöer\r\nefterlevs. Vidare måste arbetet för att  långsiktigt\r\nskydda    områden    med   höga   sötvattensanknutna\r\nnaturvärden  intensifieras.   För   att   skydd   av\r\nvattenförekomster skall få effekt bör vattenfrågorna\r\nbeaktas      i      den     fysiska     planeringen.\r\nVattenförsörjningsintressen    bör   prioriteras   i\r\nkänsliga områden.\r\n\r\nUtskottet  instämmer  i  likhet med  regeringen  i\r\nMiljömålsrådets slutsatser och  understryker  vikten\r\nav  att  Fiskeriverkets  strategi  för  utsättningar\r\nefterlevs  och att inga främmande arter sätts  ut  i\r\nnaturliga sjöar och vattendrag.\r\n\r\nGrundvatten av god kvalitet\r\n\r\n\r\nMiljökvalitetsmålet    syftar   till   att   i   ett\r\nlångsiktigt perspektiv säkra tillgången på vatten av\r\ngod kvalitet och i tillräcklig  mängd för samhällets\r\ntotala  behov.  Utskottet  instämmer   i   att   den\r\nviktigaste  åtgärden för att nå målet är att inrätta\r\nskyddsområden  för  grundvattenförekomster där uttag\r\nav  dricksvatten  görs  eller  planeras.  Regeringen\r\nanför  att  arbete pågår  med  kunskapsinsamling  om\r\ngrundvattnets  produktion,  kvantitet och kvalitet i\r\nförhållande  till  behovet samt  med  utveckling  av\r\nmetoder och styrmedel för att säkerställa en hållbar\r\ngrundvattenhantering.\r\n\r\nSom   regeringen  redovisar   bör   vattenfrågorna\r\nbeaktas i  den  fysiska planeringen för att skydd av\r\nvattenförekomster       skall       få       effekt.\r\nVattenförsörjningsintressen    bör   prioriteras   i\r\nkänsliga    områden.    Enligt   rådet   får    ofta\r\nvattenintresset ge vika för  andra samhällsintressen\r\nvid  konflikter  t.ex.  med  infrastrukturutbyggnad,\r\nnaturgrus-           och           mineralutvinning,\r\nlivsmedelsproduktion  och  i  vissa fall  naturvård.\r\nGenomförandet  av EG:s ramdirektiv  för  vatten  ger\r\ngrundvattnet  en   starkare   ställning,   men   som\r\nregeringen   anför   bör  möjlighet  skapas  att  ge\r\ngeologiska formationer  skydd  som  riksintresse för\r\ndricksvattenförsörjning.  Kommunerna  behöver  också\r\nett  bättre anpassat hydrogeologiskt och  geologiskt\r\nunderlag  för  att  i  sin  planering  kunna anpassa\r\nexploateringen  till  möjligheterna  att långsiktigt\r\nordna vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna.\r\n\r\nHav i balans samt levande kust och  skärgård\r\n\r\n\r\nSom    regeringen   anfört   är   kunskapsunderlaget\r\nbegränsat  inte  bara när det gäller områden i marin\r\nmiljö, utan även,  med vissa regionala undantag, för\r\nkulturmiljön. Kunskapsunderlaget  behöver uppdateras\r\nför  att  behovet av långsiktigt skydd  skall  kunna\r\npreciseras.\r\n\r\nMånga  kustsamhällen   domineras  i  dag  helt  av\r\nfritidsboende. Om antalet  licensierade yrkesfiskare\r\nfortsätter att minska riskerar  detta  att leda till\r\natt   tidigare   fiskehamnar  töms  på  fartyg   och\r\nverksamheter;     fiskets      anläggningar      och\r\nekonomibyggnader  försvinner  eller  omvandlas  till\r\nbostäder.  Utskottet  instämmer  i  att det kustnära\r\nfisket   är  nödvändigt  för  att  hålla  skärgården\r\nlevande.\r\nSom regeringen  har  aviserat  bör arbetet med att\r\nupprätta åtgärdsprogram för hotade arter påskyndas.\r\nFiskeriministrarna  i  EU-länderna   beslutade   i\r\ndecember   2002  om  en  reform  av  den  gemensamma\r\nfiskeripolitiken, som påverkar förutsättningarna att\r\nnå     de    fiskeriinriktade     delmålen     under\r\nmiljökvalitetsmålet.  Även  om  Sverige  önskat  mer\r\nlångtgående  förändringar  i vissa fall får beslutet\r\nanses som ett steg i rätt riktning för att uppnå ett\r\nhållbart  fiske.  Utskottet instämmer  i  att  detta\r\narbete behöver befästas och fördjupas.\r\nUtskottet instämmer  även  i  att Sverige fortsatt\r\nbör agera kraftfullt internationellt för att inom EU\r\nskapa gehör för ett uthålligt nyttjande  baserat  på\r\nförsiktighetsprincipen och ekosystemansatsen och för\r\natt  alla  beslut skall baseras på den vetenskapliga\r\nrådgivningen.\r\nEn kraftfull  övervakning  av  de  värst  drabbade\r\nfarledsstråken   och   det   omfattande  arbete  som\r\nKustbevakningen   har   bedrivit   nationellt    och\r\ninternationellt  under  de  senaste  åren  bedöms ha\r\nbidragit  till  att  antalet  konstaterade  illegala\r\noljeutsläpp  till  sjöss fortsätter att minska  inom\r\nsvenskt ansvarsområde.  Som regeringen anfört är det\r\nangeläget att Kustbevakningen  även fortsättningsvis\r\nlägger  stora  resurser  på detta område.  Utskottet\r\ndelar regeringens uppfattning  att  arbetet  med att\r\nbilda marina reservat har gått långsamt samt att det\r\när angeläget att skyddet för dessa miljöer ökas.\r\n\r\nMyllrande våtmarker\r\n\r\n\r\nSom   regeringen  anför  har  takten  i  skyddet  av\r\nvåtmarker  varit  på  ungefär  samma nivå de senaste\r\nåren.   Utskottet   instämmer   i   att   takten   i\r\nskyddsarbetet behöver höjas om delmålet skall nås.\r\n\r\n\r\nLevande skogar\r\n\r\n\r\nEndast  ca  15  %  av  arealmålet om 320 000  hektar\r\nskogsmark  skyddad  som naturreservat  har  uppnåtts\r\nunder   den  första  tredjedelen   av   målperioden.\r\nUtskottet  konstaterar  att  redan  år  2000 var den\r\nfrivilligt   avsatta   arealen   ca  800 000  hektar\r\nskogsmark, vilket innebär att arealmålet  om 730 000\r\nhektar  frivilligt  skyddad  skogsmark  i  praktiken\r\nredan är uppnått.\r\n\r\nUtskottet  instämmer  i  att  för att delmålet  om\r\nlångsiktigt  skydd  av  skyddsvärd  skogsmark  skall\r\nkunna uppnås till år 2010 krävs att tempot  när  det\r\ngäller  skydd  av  skogsmark  ökas.  Som  regeringen\r\nanfört   krävs  framför  allt  att  länsstyrelsernas\r\ninsatser  ökar.  Ytterligare  insatser  för  att  nå\r\narealmålen   för   områden   med   biotopskydd   och\r\nnaturvårdsavtal   behövs   också.   Utskottet  delar\r\nuppfattningen att långsiktigheten och  kvaliteten  i\r\nmånga  frivilliga  avsättningar  är  osäker,  vilket\r\ninnebär  att  bedömningen  av  om  delmålet nås blir\r\nosäker och att ytterligare uppföljning är nödvändig.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning  att i det\r\nfortsatta  arbetet  med  att  skydda  skogsmark  bör\r\nfriluftslivets  behov  ges  ökad  tyngd,  såväl  vid\r\nsäkerställande som vid förvaltning, skötsel och vård\r\nsamt  information.  Det  gäller särskilt tätortsnära\r\nområden och storstadsregionerna.\r\nUtskottet konstaterar att  för  att nå delmålet om\r\nökad förekomst av faktorer som är av  betydelse  för\r\nbiologisk   mångfald   behövs  framför  allt  riktad\r\nrådgivning  till skogsägarna  för  att  öka  arealen\r\näldre lövrik  skog.  Arealen  föryngrad  med lövskog\r\nbedöms enligt Miljömålsrådet komma att öka.  Mängden\r\nhård död ved och arealen gammal skog ökar. Om  målen\r\nnås  beror  i  huvudsak  på hur skogsskötseln på den\r\nordinära skogsmarken bedrivs,  t.ex.  vilka  bestånd\r\nsom  väljs för avverkning och i vilken mån träd  som\r\ndör tillåts  vara kvar i skogen. Rådgivning till och\r\nkunskapsuppbyggnad  hos  skogsägarna  är ett viktigt\r\nmedel för att påverka måluppfyllelsen.\r\nSom regeringen anfört blir påtagliga förbättringar\r\nav  den biologiska mångfalden troligen inte  synliga\r\nförrän     efter     2020,     även     om     flera\r\ngrundförutsättningar  för  biologisk  mångfald såsom\r\nökad andel död ved, flera grova träd, mer  lövinslag\r\noch  bevarande  av  gammelskog kommer att förbättras\r\navsevärt. Den avgörande  faktorn  är att många av de\r\nbiologiska  processerna  på  våra  breddgrader  helt\r\nenkelt tar lång tid.\r\n\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\n\r\n\r\nSom  anförs i propositionen bevaras omfattningen  av\r\nängs-   och  betesmarkerna  i  stort  med  nuvarande\r\nåtgärder.  För  hela  landet ökar arealerna av ängs-\r\noch   betesmarker.   Det   finns    dock   regionala\r\nskillnader.\r\n\r\nVidare    anförs   att   möjligheterna   att    nå\r\nmiljökvalitetsmålet är beroende av vad som sker inom\r\nEU:s   gemensamma    jordbrukspolitik    (CAP)   och\r\nutvecklingen    inom   andra   politikområden.   Som\r\nregeringen   har  redovisat   har   den   gemensamma\r\njordbrukspolitiken  sedan  år 2000 gynnat mångfalden\r\ngenom  bl.a.  djurbidrag och miljöersättningar  inom\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet.  Antalet  betesdjur\r\nhar  ökat,  och  brukarna  har  fått  ersättning för\r\nrestaurering  och skötsel. Delmål som har  betydelse\r\nför   detta  miljökvalitetsmål   finns   även   inom\r\nMyllrande  våtmarker  och  Hav i balans samt levande\r\nkust  och  skärgård. För att uppnå  ett  långsiktigt\r\nbevarande   av    värdena   kan   åtgärder   utanför\r\njordbrukspolitiken bli nödvändiga, framför allt inom\r\nregionalpolitiken.\r\nUtskottet instämmer  i  att det finns behov av att\r\nutvärdera om ersättningarna  på  ett  lämpligt  sätt\r\nsäkerställer  ett långsiktigt bevarande av värdefull\r\nängs- och hagmark.  Regionala skillnader finns trots\r\natt utvecklingen går  åt  rätt  håll  avseende  ökad\r\nareal hävdad mark.\r\n\r\nStorslagen fjällmiljö\r\n\r\n\r\nRegeringen   redovisar   att  det  ännu  inte  finns\r\ntillräckliga uppgifter om tillståndet i fjällmiljön.\r\nRiskerna  för  skador  på mark  och  vegetation  kan\r\nendast  bedömas indirekt  i  relation  till  antalet\r\nterrängfordon    och    antalet    renar.    Antalet\r\nterrängfordon  har  ökat obetydligt de senaste åren.\r\nRenantalet  har  ökat  med   5 %,  och  nästan  hela\r\nökningen gäller Norrbotten.\r\n\r\nUtskottet  instämmer  med  regeringen  i  att  ett\r\nflertal åtgärder har påbörjats,  men att ytterligare\r\nåtgärder   måste   beslutas   och  påbörjas.   Olika\r\nverksamheter   påverkar  utvecklingen   i   fjällen.\r\nUtskottet   delar    regeringens   uppfattning   att\r\nstorslagen fjällmiljö förutsätter renskötsel för att\r\nett  betespräglat  landskap   skall   upprätthållas.\r\nRenskötseln bör fortsätta att bedrivas och utvecklas\r\npå ett sätt som är hållbart för miljön. Utbyggnad av\r\nvindkraften  i  fjällen såväl som i havsområden  kan\r\npåverka  både  natur-   och  kulturmiljövärdena  och\r\nmöjligheterna  att  utöka  arealen  ostörda  områden\r\nnegativt, om inte utbyggnaden föregås av omsorgsfull\r\nfysisk planering.\r\nRegeringen  redovisar  att  Naturvårdsverket   har\r\nutvärderat  det lokala och regionala arbetet med att\r\nreglera färdsel med fordon i fjällen. Verkets analys\r\nav färdselfrågan  visade  att  endast fyra av femton\r\nberörda kommuner utnyttjat möjligheten  att  reglera\r\nterrängkörningen  i  fjällen.  Det  visade sig också\r\nvara   svårt   för  länsstyrelserna  att  tillgodose\r\nnationella mål när  de fattade beslut om skoterleder\r\noch undantag för terrängkörning.\r\nEnligt   Miljömålsrådets   rapport   finns   stora\r\nskyddade områden  i fjällen som innehåller både höga\r\nkulturvärden   och   naturvärden.    Dock    behöver\r\nrepresentativiteten  i skyddet ses över, och behovet\r\nav ytterligare medel till  skötsel  och restaurering\r\nutredas. Dessutom behöver kunskapen om fjällvärldens\r\nkulturmiljöer,    fornlämningar    och    bebyggelse\r\nkompletteras.   Utskottet   delar   regeringens  och\r\nMiljömålsrådets bedömning.\r\n\r\nGod bebyggd miljö\r\n\r\n\r\nUtskottet instämmer i att kommuner och länsstyrelser\r\när  viktiga  aktörer  i  arbetet  att  nå målet  God\r\nbebyggd miljö. För att målet skall kunna  nås behövs\r\nenligt rådet mer resurser eller omprioriteringar  på\r\nlokal och regional nivå.\r\n\r\nEnligt  regeringens  redovisning  är bl.a. resurs-\r\noch  kompetensbrist  allvarliga hinder  för  att  nå\r\ndelmålet   om   planeringsunderlag.    Mindre    och\r\nresurssvaga  kommuner  kan  enligt  rådet  komma att\r\nbehöva extra stöd från staten för att delmålet skall\r\nkunna  nås.  Delmålet  för planeringsunderlag gäller\r\nockså andra planerings-  och  beslutsunderlag  än de\r\nkommunala,          exempelvis         trafikverkens\r\ninfrastrukturplanering. Det behövs utvecklingsarbete\r\nför   att   följa   upp   den    privata    sektorns\r\nbeslutsunderlag.  Regeringen  anför att det ankommer\r\npå berörda myndigheter att lämna det stöd som behövs\r\ntill den lokala nivån i arbetet med att nå delmålet.\r\nÅtgärder längs det statliga vägnätet under år 2002\r\nmedförde  att  antalet  bullerutsatta  personer  vid\r\nljudnivåer   överstigande  65   dBA   ekvivalentnivå\r\nutomhus minskade  med 3 300. Trots det ökade antalet\r\nbullerutsatta personer  från  ca  18  500 till ca 20\r\n200.  Ökningen  beror  bl.a.  på ökad trafik,  högre\r\nhastigheter   och   typ  av  beläggning.   Utskottet\r\nkonstaterar  att  med nuvarande  åtgärdstakt  bedöms\r\nmålet för buller från vägtrafik inte uppnås 2005.\r\nOmhändertagande av  avfall  är en av de nödvändiga\r\ninfrastrukturerna  i  samhället.   Utskottet   delar\r\nregeringens  uppfattning  att  avfallsplaneringen på\r\nlokal, regional och nationell nivå  behöver  stärkas\r\nför   att   man   skall  uppnå  ett  väl  fungerande\r\nomhändertagande. Vidare finns behov av ett utvecklat\r\nsamarbete mellan olika  aktörer inom avfallsområdet.\r\nRegeringen  avser därför att  inrätta  ett  råd  för\r\navfallsfrågor  vid  Naturvårdsverket  för  att bistå\r\nverket i genomförandet av avfallspolitiken.\r\nSom regeringen anfört medför fortsatt utbyggnad av\r\nfjärrvärmenätet  samt höjda skatter och energipriser\r\ntroligen  att  ännu   fler   fastighetsägare   byter\r\nenergikälla      för      uppvärmning     så     att\r\nenergianvändningens miljöbelastning minskar.\r\nFlera  studier  visar  på  samband   mellan  dålig\r\nventilation  och ohälsa. Utskottet instämmer  i  att\r\nåtgärder för att öka efterlevnaden av redan gällande\r\nlagstiftning på  området  kan  komma att behövas för\r\natt bidra till att delmålet om inomhusmiljö nås.\r\n\r\nUtgiftsramen m.m.\r\n\r\n\r\nRiksdagen   har   den   19  november  2003   bestämt\r\nutgiftsramen för utgiftsområdet  till  3 770 566 000\r\nkr  i  enlighet  med  finansutskottets förslag.  Den\r\ntotala resursförstärkningen  inom  utgiftsområde  20\r\nuppgår  till  ca 400 miljoner kronor år 2004, ca 320\r\nmiljoner kronor  år  2005 och ca 350 miljoner kronor\r\når 2006 i jämförelse med 2003 års utgiftsnivå.\r\n\r\nNär   det  gäller  skogsmarkskalkning   redovisade\r\nutskottet    vid    behandlingen    av    2003   års\r\nbudgetproposition  (bet.  2002/03:MJU1  s.  28)  att\r\nSkogsstyrelsen   har  utarbetat  ett åtgärdsprogram,\r\nÅtgärder mot markförsurning och för  ett   uthålligt\r\nbrukande   av   skogsmarken   (meddelande   4-2001).\r\nUtskottet har inhämtat att den försöksverksamhet som\r\npågått nu är avslutad.\r\nDen 11 november 2003 anförde miljöministern i svar\r\npå   interpellation   2003/04:31   om  den  avbrutna\r\nskogsmarkskalkningen att markförsurningen  beror  på\r\nsåväl  atmosfärisk  deposition  av  sura  ämnen  som\r\nskogsbrukets  uttag  av  basiska  ämnen med skörden.\r\nVidare   anfördes   följande.   Skogsstyrelsen   har\r\nbedrivit   ett   utmärkt   projekt  i  Lygnern   och\r\nNissandalen.   Projektet   har   givit    värdefulla\r\nresultat, och Skogsstyrelsen har utifrån bl.a. detta\r\nprojekt  föreslagit  en  mer  övergripande  strategi\r\ninkluderande   bl.a.   viss  skogsmarkskalkning  och\r\nutökade fältförsök. Frågan  om  utformningen  av  en\r\nfortsatt  skogskalkning och dess finansiering kommer\r\natt  aktualiseras   i  samband  med  den  fördjupade\r\nutvärdering  av  miljömålsarbetet   som  kommer  att\r\npresenteras    för    riksdagen    2005.    Eftersom\r\nmiljömålsarbetet   bedrivs   integrerat,   och  både\r\nåtgärder  och  effekter  är  ömsesidigt beroende  av\r\nvarandra  också  mellan  olika  miljömål,  är  detta\r\nnödvändigt.   Även  om  jag  vet  att  effekter   av\r\nskogsmarkskalkning tar långt tid att uppnå så har vi\r\nännu tid att analysera  detta  problem  och skapa de\r\nåtgärder  som  på det mest kostnadseffektiva  sättet\r\nuppnår uppsatta miljömål. Jag tror att vi i hög grad\r\när  eniga om försurningsproblemens  stora  betydelse\r\noch att  vi  vill  bedriva  kalkning  i  en  så stor\r\nomfattning som möjligt. Jag försäkrar er att jag ska\r\ngöra  vad jag kan som miljöminister tillsammans  med\r\nUlrica  Messing,  som  har hand om skogsfrågorna och\r\nSkogsstyrelsen för att vi  ska  kunna  gå  vidare  i\r\nenlighet  med de förslag som skogsvårdsstyrelsen har\r\nlagt fram.  Min  bedömning  i  dag  är  att  det  är\r\nnaturligt    att    göra    det    i   samband   med\r\nmiljömålsarbetet.\r\nSom regeringen anfört i budgetpropositionen för år\r\n2004  har  Miljömålsrådet  pekat  på  att   åtgärder\r\nbehöver   vidtas   för   att   minska   skogsbrukets\r\nförsurande   verkan.  Utskottet  anser,  bl.a.   mot\r\nbakgrund av vad  som anförts i motionerna MJ400 (kd)\r\nyrkande 4, MJ431 (fp)  yrkande  16  och  MJ472  (fp)\r\nyrkande  20,  att  frågan  om skogsmarkskalkning som\r\nmedel mot markförsurning kan  vara  en sådan åtgärd.\r\nUtskottet  har  ingen  erinran mot redovisningen  av\r\npolitikens inriktning och avstyrker därmed förslagen\r\ntill nya anslag i motionerna  MJ334  (c) yrkandena 6\r\noch 17, MJ400 (kd) yrkandena 4 och 27  delvis, MJ431\r\n(fp)  yrkande  16,  MJ469  (c)  delvis,  MJ472  (fp)\r\nyrkandena  7,  20  och  32  delvis  samt  Fi240 (fp)\r\nyrkande 26 delvis. Motionerna MJ334 (c) yrkandena  6\r\noch  17  och  MJ469  (c) delvis avstyrks även på den\r\ngrunden  att  yrkandena   inte   ryms  inom  den  av\r\nriksdagen fastställda ramen.\r\n\r\n34:1  Naturvårdsverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget     disponeras     för    Naturvårdsverkets\r\nförvaltningskostnader, inkl.  verkets  kostnader för\r\natt administrera den verksamhet som finansieras  via\r\nsakanslagen.\r\n\r\nFrån  och  med  2004  till och med 2006 överförs 3\r\nmiljoner   kronor   per   år   till    anslag   34:2\r\nMiljöövervakning   m.m.   för  Aktiebolaget  Svenska\r\nMiljöstyrningsrådets  arbete   med   miljökrav   vid\r\noffentlig upphandling.\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    34:1\r\nNaturvårdsverket för år 2004 uppgår till 323 434 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen när det\r\ngäller medelsbehovet under anslaget.\r\n\r\n\r\n34:2 Miljöövervakning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navstyrker motioner  om ytterligare medel till\r\nideella    organisationer    (c)    och    om\r\nprioritering     av     miljöforskning    och\r\nmiljöövervakning  (m). Utskottet  tillstyrker\r\näven regeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFör  att  ge  goda  förutsättningar  för  planering,\r\nupphandling och genomförande  av  miljöövervakningen\r\nföreslås att regeringen bemyndigas  att  under  2004\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser,   som   inklusive\r\ntidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på högst  30\r\nmiljoner kronor under 2005 högst 20 miljoner  kronor\r\nunder 2006 och högst 10 miljoner kronor under 2007.\r\n\r\nFör att skapa goda förutsättningar för upphandling\r\nav     bilavgasverksamhet    (hållbarhetskontroller)\r\nföreslås  regeringen  bemyndigas att under 2004 ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som,  inklusive  tidigare\r\nåtaganden, innebär  utgifter  på  högst  16 miljoner\r\nkronor under 2005.\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    34:2\r\nMiljöövervakning m.m.  för  2004 uppgår till 238 994\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt   motion   MJ370   (m)  bör  miljöövervakning\r\nprioriteras.   Med   en  bra  miljöövervakning   kan\r\nmiljöförstöring    särskiljas     från     naturliga\r\nvariationer (yrkande 6 delvis).\r\n\r\nCenterpartiet  framhåller i partimotion MJ469  (c)\r\ndelvis  att  anslagen  till  ideella  organisationer\r\nverksamma inom  natur-  och  kulturmiljöområdet  bör\r\nräknas upp med 5 miljoner kronor. I motion MJ474 (c)\r\nframhålls   vidare   att  om  Sverige  bör  vara  en\r\npådrivande   kraft   och   ett   föregångsland   för\r\nekologiskt hållbar utveckling  är det nödvändigt att\r\nta  till  vara  det  engagemang som  redan  finns  i\r\nverksamma organisationer (yrkande 22).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  regeringen  anfört   disponeras   anslaget  för\r\nuppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen,\r\nför  miljöövervakning,  för bilavgasverksamhet,  för\r\nbidrag till vissa ideella  organisationer  samt  för\r\nbidrag   till  projektet  Swedish  Water  House  vid\r\nStockholm International Water Institute. Medlen till\r\nuppföljning  och rapportering av miljökvalitetsmålen\r\noch till miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet\r\nvid Naturvårdsverket.  Rådet  fattar  beslut  om den\r\nnationella   miljöövervakningens   inriktning   samt\r\nfördelar    även    medel    till    viss   regional\r\nmiljöövervakning.  En del av anslaget används  också\r\nför  internationellt   miljöövervakningsarbete   och\r\narbete  med internationell rapportering som en följd\r\nav EG-direktiv och andra internationella åtaganden.\r\n\r\nUtskottet   har   beträffande  stöd  till  ideella\r\norganisationer flera  gånger  framhållit  (jfr  bet.\r\n2002/03:MJU1  s.  24)  att  regeringen  för kommande\r\nbudgetår    avser    att    behandla    frågor    om\r\nfördelning  av  medel  till  ideella organisationers\r\nmiljöarbete i  regleringsbrevet.  Även  för  år 2003\r\nreglerades  fördelningen  av  dessa  medel  i regle-\r\nringsbrevet  under  anslaget  34:2  Miljöövervakning\r\nm.m.  Regeringen  fördelade 2 miljoner  kronor  till\r\nInternationella försurningssekretariatet, 2 miljoner\r\nkronor  till  Naturskyddsföreningen  och  600 000 kr\r\ntill   Sveriges   hembygdsförening.   För    ideella\r\norganisationers  internationella arbete anslogs  2,5\r\nmiljoner  kronor.\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens   förslag  om\r\nmedelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker\r\nmotionerna MJ370 (m) yrkande  6  delvis,  MJ469  (c)\r\ndelvis   och   MJ474   (c)   yrkande  22.  Utskottet\r\ntillstyrker   de   bemyndiganden   som    regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\n34:3 Åtgärder för biologisk mångfald\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navstyrker   motioner   om   förstärkning   av\r\nanslaget      (fp)     och     om     minskad\r\nmedelstilldelning     (m,    kd,    c),    om\r\nnaturvårdsavtal (m, c)  och  om  kalkning  av\r\nskogsmark    (kd).    Utskottet   tillstyrker\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för  insatser  för bevarande och\r\nrestaurering   av   värdefulla   naturmiljöer    och\r\nbiologisk mångfald med särskild inriktning på frågor\r\nom   områdesskydd,   artbevarande,  naturvårds-  och\r\nfastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning\r\nav sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna\r\nsom   regleras   i   förordningen    (1982:840)   om\r\nstatsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.\r\n\r\nAnslaget används för ersättningar enligt  31  kap.\r\nmiljöbalken       (1998:808)       såvitt      avser\r\nNaturvårdsverkets   ansvarsområde,   kostnader   för\r\nförvärv    för   statens   räkning   av   värdefulla\r\nnaturområden för biologisk mångfald och friluftsliv,\r\nstatsbidrag  till  kommuner och kommunala stiftelser\r\nför    skydd   och   förvaltning    av    värdefulla\r\nnaturområden, kostnader för artbevarandeåtgärder och\r\nförvaltning  av  skyddade områden samt kostnader för\r\nutredning, förhandling  och  värdering i samband med\r\nsäkerställande  av ur naturvårdssynpunkt  värdefulla\r\nnaturområden.\r\nUnder år 2004 beräknas  750  000  kr  för  berörda\r\nlänsstyrelsers  arbete med ett regionalt miljö-  och\r\nhushållningsprogram för fjällområdet.\r\nRegeringen föreslår att 4 560 000 kr överförs till\r\nutgiftsområde 23 anslaget 43:1 Statens jordbruksverk\r\nför insatser till  följd  av  miljömålspropositionen\r\n(prop.  2000/01:130) inom det nationella  programmet\r\nför växtgenetiska resurser.\r\nI enlighet  med  beräkningar i budgetpropositionen\r\nför år 2002 och som  följer av riksdagens beslut med\r\nanledning  av regeringens  förslag  i  propositionen\r\nSvenska  miljömål  -  delmål  och  åtgärdsstrategier\r\n(prop.   2000/01:130,   bet.   2001/02:MJU3,   rskr.\r\n2001/02:36)   och   propositionen   om  Sammanhållen\r\nrovdjurspolitik      (prop.     2000/01:57,     bet.\r\n2000/01:MJU9,  rskr.  2000/01:174)   ökar   anslaget\r\nfr.o.m. 2004.\r\nRegeringen föreslås bemyndigas att under 2004 ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  i samband med förvärv  av\r\neller  intrångsersättning  i  ur  naturvårdssynpunkt\r\nvärdefulla   naturområden  som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden innebär  utgifter  om  högst  120 miljoner\r\nkronor under 2005.\r\nRegeringen föreslår att anslaget 34:3 Åtgärder för\r\nbiologisk  mångfald för 2004 uppgår till 1  441  197\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motionerna   MJ215  (m)  yrkande 4, MJ404 (m)\r\nyrkande 3  och MJ450 (m) yrkande  2  bör  regeringen\r\nverka   för   fler  frivilliga  skötselavtal  mellan\r\nmarkägare och staten.  Skötselavtal  innebär att man\r\ninte  kommer  i  konflikt  med  äganderätten,   utan\r\nmarkägaren får betalt för att producera naturvärden.\r\nMarkinlösen  är  enligt  motionärerna  fel  väg  att\r\nbevara vissa naturtyper och biotoper, utan i stället\r\nbör   långsiktiga   skötselkontrakt   upprättas  med\r\nnuvarande markägare. Markägaren bör också  få rimlig\r\nersättning för sitt arbete. En större andel anslagna\r\nmedel  bör  enligt  motion  MJ307 (c) andvändas  för\r\ntecknande av naturvårdsavtal.\r\n\r\nI motion MJ400 (kd) föreslås  att anslaget minskas\r\nmed 450 miljoner kronor. En långsammare  ökningstakt\r\noch  ett  ökat  inslag av frivilliga skogsvårdsavtal\r\nföreslås i arbetet  med  att bevara nyckelbiotoper i\r\nskogsmark (yrkande 27 delvis).\r\nModeraterna anför i motion  MJ450 (m) att anslaget\r\nbör  minska  med  495 200 000  kr.  Motionärerna  är\r\nkritiska till omfattningen av de  statliga markköpen\r\noch  till  omfattningen av de stora markavsättningar\r\ndär    ägandet    inte    övergår    till    staten.\r\nAvsättningarnas        påverkan       på       t.ex.\r\nvirkesförsörjningen  bör   analyseras   bättre.   De\r\nanslagna  medlen  bör  omfördelas så att skötseln av\r\nobjekt blir bättre än i dag (yrkande 1).\r\nCenterpartiet förordar  i  motion MJ469 (c) delvis\r\nen   annan  modell  för  bevarande   av   skyddsvärd\r\nskogsmark  genom upprättande av naturvårdsavtal m.m.\r\noch föreslår  att  anslaget minskas med 150 miljoner\r\nkronor.\r\nFolkpartiet  vill  anslå  medel  dels  för  utökad\r\nkalkning  i  bl.a.  skogsområden,   dels  för  ökade\r\nresurser  inom  området biologisk mångfald,  framför\r\nallt för att ge fler  områden kvalificerat skydd som\r\nnaturreservat. I motionerna  MJ472  (fp)  yrkande 32\r\ndelvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis föreslås att\r\nanslaget förstärks med 20 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom regeringen anfört är de statliga insatserna  för\r\natt  säkerställa ett långsiktigt skydd av värdefulla\r\nnaturområden  och  bevara  biologisk mångfald ett av\r\nden    statliga   naturvårdspolitikens    viktigaste\r\ninstrument.  Statens  ansvar  för skydd av värdefull\r\nskogsmark har uppskattats till 400 000 hektar, varav\r\nomkring   320   000   hektar   bör   avsättas    som\r\nnaturreservat  till år 2010 (prop. 2000/01:130, bet.\r\n2001/02:MJU03,  rskr.  2001/02:36).  Regeringen  har\r\näven  bedömt  att  skyddet  av  marina  miljöer  och\r\nvåtmarker  bör  öka, liksom  skyddet  av  värdefulla\r\nområden i fjällen,  vid kusterna och kring sjöar och\r\nvattendrag.  Kostnaderna   för   investeringar   för\r\nnaturvård och skötsel av skyddade områden uppgick år\r\n2002   till   totalt   707  miljoner  kronor,  varav\r\nskötselkostnader uppgick till 118,2 miljoner kronor.\r\n\r\nEn  särskild  satsning  på  kommunala  och  lokala\r\nnaturvårdsprojekt genomförs som ett program under en\r\ntreårsperiod  med  start  år 2004.  Utskottet  delar\r\nregeringens bedömning att satsningen  bör omfatta 85\r\nmiljoner  kronor för 2004, varav högst 4,2  miljoner\r\nkronor får  användas  för länsstyrelsernas hantering\r\nav  ansökningar  till naturvårdsprogrammen.  För  år\r\n2005 skall satsningen  omfatta  100  miljoner kronor\r\noch år 2006 115 miljoner kronor.\r\nUtskottet tillstyrker att ytterligare  25 miljoner\r\nkronor  förs  över  till anslaget 41:2 Insatser  för\r\nskogsbruket  för  ersättning   till   markägare  vid\r\ninrättande  av  biotopskydd  eller  naturvårdsavtal.\r\nDärmed  överförs  totalt  100  miljoner  kronor  för\r\nändamålet fr.o.m. år 2004  (jfr även prop.  utg.omr.\r\n23 s. 27).\r\nUtskottet  delar  uppfattningen  att  kalkning  av\r\nsjöar och vattendrag även fortsättningsvis  bör vara\r\nen  viktig  åtgärd  för  att motverka det försurande\r\nnedfallets  effekter  på  biologisk   mångfald   och\r\nmöjligheten   att   långsiktigt   nyttja  sjöar  och\r\nvattendrag. Utskottet instämmer i att den nationella\r\nkalkningsverksamheten bör fortlöpa  i  enlighet  med\r\nuttalanden  i budgetpropositionen för år 2001 (prop.\r\n2000/01:1,  bet.  2000/02:MJU1,  rskr.  2000/01:85).\r\nUtskottet   instämmer    även   i   att   nivån   på\r\nkalkningsverksamheten   för   år   2004   bör   vara\r\noförändrad i förhållande till år 2003.\r\nUtskottet   finner   regeringens    bedömning   av\r\nmedelsbehovet väl avvägd och tillstyrker regeringens\r\nförslag   till   medelstilldelning  under  anslaget.\r\nMotionerna MJ307 (c),  MJ400 (kd) yrkande 27 delvis,\r\nMJ450 (m) yrkande 1, MJ469  (c)  delvis,  MJ472 (fp)\r\nyrkande  32  delvis,  Fi240  (fp)  yrkande 26 delvis\r\navstyrks. Utskottet tillstyrker regeringens  förslag\r\ntill bemyndigande.\r\nUtskottet   har   tidigare   i   detta  betänkande\r\nredovisat att regeringen har aviserat  att  för  att\r\ndelmålet   om   långsiktigt   skydd   av  skyddsvärd\r\nskogsmark skall kunna uppnås till år 2010  krävs att\r\ntempot  när  det  gäller  skydd  av  skogsmark ökas.\r\nUtskottet   delar   regeringens   uppfattning    att\r\nlångsiktigheten  och  kvaliteten  i många frivilliga\r\navsättningar   är   osäker,   vilket   innebär   att\r\nbedömningen av om delmålet nås blir osäker  och  att\r\nytterligare uppföljning är nödvändig.\r\nRegeringen  anför  (utg.omr. 23 s. 24) att arbetet\r\nmed  biotopskydd  och naturvårdsavtal  i  syfte  att\r\nuppnå   miljökvalitetsmålet   Levande   skogar   har\r\nutvecklats     mycket     positivt.     Den    ökade\r\nmedelstilldelningen  år  2002  har  givit  högre  än\r\nförväntad  utdelning  i form av ökad areal skogsmark\r\nsom    omfattas    av    någon   av    dessa    båda\r\nnaturvårdsverktyg. Bland annat  har  naturvårdsavtal\r\nkunnat  träffas  med  större  markägare  utan  andra\r\nkostnader      än     ren     administration     för\r\nskogsvårdsorganisationen.    Vidare    anförs    att\r\nskogsvårdsstyrelsernas   lokala   anknytning,   goda\r\nlokalkännedom    och   regelbundna   kontakter   med\r\nskogsägarna även i  andra  sammanhang  antas vara de\r\nviktigaste  framgångsfaktorerna,  vilket  även   den\r\nskogspolitiska utvärderingen antyder. Skogsägarna är\r\nsärskilt positiva till instrumentet naturvårdsavtal.\r\nNaturvårdsavtalen  innebär  inte ett permanent skydd\r\nför  marken  på  samma  sätt som  biotopskydd  eller\r\nnaturreservat, utan det handlar om avtal som normalt\r\ntecknas på 50 år.\r\nUtskottet instämmer i att  de  på  senare år ökade\r\nresurserna för skydd av värdefulla naturmiljöer  och\r\nbiologisk  mångfald  bör  ge förutsättningar för att\r\nöka    takten    i   bildandet   av   naturreservat.\r\nMåluppfyllelsen är  i  denna  del  också beroende av\r\nresultaten för Myllrande våtmarker. Utskottet vill i\r\nlikhet med regeringen framhålla att  det också är av\r\nbetydelse  att  de  olika  styrmedel  som  samhället\r\nförfogar  över  för  att  verkställa  politiken inte\r\nmotverkar     varandra.     Naturvårdsverket     och\r\nSkogsstyrelsen  har  i  uppdrag  att gemensamt och i\r\nsamråd med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet\r\nanalysera i vad mån regelverket eller den praxis som\r\nutvecklats    vid   tillämpningen   av   de    olika\r\nskyddsinstrumenten  naturreservat,  biotopskydd  och\r\nnaturvårdsavtal   utgör  hinder  för  ett  effektivt\r\ngenomförande av ett  långsiktigt  skydd av värdefull\r\nskogsmark.  Uppdraget  och  förslag till  eventuella\r\nförändringar  som kan behöva beslutas  av  riksdagen\r\neller  regeringen  skall  avrapporteras  senast  den\r\n1 december 2003.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning av att det\r\nbehövs    en     samhällsekonomisk     analys     av\r\nkostnadseffektiviteten      med      avseende     på\r\nnaturvårdsnyttan för de olika bevarandeinstrumenten.\r\nUtskottet föreslår att motionerna MJ215  (m) yrkande\r\n4,  MJ404  (m) yrkande 3 och MJ450 (m) yrkande  2  i\r\navvaktan på det arbete och de överväganden som pågår\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\n34:4 Sanering och återställning av förorenade\r\nområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag\r\ntill medelstilldelning och avstyrker motioner\r\nom  förstärkning  av  anslaget  (kd,  c)  och\r\nminskad  medelstilldelning   (m).   Utskottet\r\ntillstyrker    regeringens    förslag    till\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget      disponeras      för     inventeringar,\r\nundersökningar  och  åtgärder  för  att  sanera  och\r\nefterbehandla    förorenade   områden    samt    för\r\nframtagande  av  underlag   för   prioriteringar  av\r\nframtida  sanerings-  och  återställningsinsatser  i\r\nlandet. Anslaget får användas  till  att  åtgärda ur\r\nrisksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt\r\ntill eventuella akuta saneringsinsatser.\r\n\r\nUnder anslaget beräknas 3 miljoner kronor 2004 för\r\nberörda  myndigheters  arbete  med  att utveckla  en\r\nhandbok för vatten.\r\nPrognosen  för  år 2003 är låg i förhållande  till\r\nanslagna  medel  på grund  av  under  året  vidtagna\r\nutgiftsbegränsande åtgärder.\r\nFör att skapa goda  förutsättningar för planering,\r\nupphandling        och        genomförande        av\r\nefterbehandlingsprojekt     föreslås      regeringen\r\nbemyndigas    att   under   2004   ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser  i   samband   med   genomförande   av\r\nsaneringsinsatser,  som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst  250 miljoner kronor under\r\når 2005, högst 250 miljoner kronor under år 2006 och\r\nhögst 100 miljoner kronor under år 2007.\r\nRegeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och\r\nåterställning  av förorenade  områden  för  år  2004\r\nuppgår till 329 850 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i motionerna MJ400 (kd) yrkande 27\r\ndelvis  och  Bo260  (kd)  yrkande   4  att  anslaget\r\nförstärks   med  150 miljoner  kronor.  Motionärerna\r\nmotsätter  sig  de  neddragningar  som  föreslås.  I\r\nkommuner med  stort  exploateringstryck  finansieras\r\nmarksanering av exploatören, men i små kommuner  där\r\nbebyggelsetryck  saknas  finns inte samma möjlighet.\r\nKommunerna  kan  då  genom länsstyrelsen  ansöka  om\r\nmedel för marksanering som Naturvårdsverket ansvarar\r\nför. Det finns emellertid  inga klara regler för hur\r\nmedel för sanering skall fördelas  annat  än för att\r\n\"åtgärda från rikssynpunkt angelägna objekt\".\r\n\r\nEnligt  motion MJ450 (m) bör anslaget minskas  med\r\n186  miljoner  kronor.  Behovet  av  att  återställa\r\nförorenad  mark är stort, men inte akut. Sanering är\r\nen  långsiktig   åtgärd  som  bör  vägas  mot  andra\r\nangelägna uppgifter,  och prioriteringar bör grundas\r\npå       vetenskapliga      riskbedömningar       av\r\nsaneringsobjekten (yrkande 3).\r\nCenterpartiet  föreslår i partimotion MJ469 delvis\r\natt anslaget förstärks  med  120  150 000 kr. Det är\r\nangeläget att sanera markområden så  att de framtida\r\nkostnaderna inte ökar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget   har   ökat  väsentligt  sedan  år   1999.\r\nVerksamheten  har hittills  koncentrerats  till  ett\r\nsystematiskt  uppbyggnadsarbete.   Bland  annat  har\r\nlänsstyrelsernas  kompetens på området  byggts  upp.\r\nDet har lett till att  samtliga  län nu har kommit i\r\ngång  med  att  inventera  och undersöka  förorenade\r\nområden.  Med  bidrag  (helt  eller   delvis)   från\r\nanslaget   är   193   objekt   i   olika  skeden  av\r\nundersökning  medan  21 objekt är i åtgärdsfas.  Fem\r\nstycken   har   avslutats    men    inte   genomgått\r\nefterföljande  miljökontroll,  och  14  stycken  har\r\nslutförts.  Naturvårdsverket  har fått i uppdrag  av\r\nregeringen att tillsammans med länsstyrelserna verka\r\nför att arbetet med att sanera och återställa sådana\r\nområden ökar i såväl offentlig som privat regi.\r\n\r\nPrognosen för år 2003 är låg  i  förhållande  till\r\nanslagna  medel  på  grund  av  under  året vidtagna\r\nutgiftsbegränsande   åtgärder.   I   enlighet    med\r\nberäkningar  i  budgetpropositionen  för år 2002 och\r\nden   ekonomiska  vårpropositionen  för  2003   ökar\r\nanslaget fr.o.m. år 2004.\r\nUtskottet  har  inhämtat  att  EG-kommissionen har\r\nunderrättats  om  ett  förslag  till  förordning  om\r\nstatsbidrag   till   efterbehandling  av  förorenade\r\nområden.   Enligt   förslaget    får   bidrag   till\r\nundersökning  och  efterbehandling  lämnas  bara  om\r\nansvar  att  utföra  eller bekosta sådan  verksamhet\r\nenligt miljöbalken eller äldre lagstiftning inte kan\r\nutkrävas eller endast  kan utkrävas delvis eller den\r\neller  de som är ansvariga  för  att  bekosta  sådan\r\nverksamhet  inte  kan  betala  och  ersättning  inte\r\nheller  kan betalas från saneringsförsäkringen eller\r\nom det finns  synnerliga skäl (jfr bet. 2002/03:MJU1\r\ns. 31).\r\nUtskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna\r\nmedelstilldelningen  under  anslaget  och  avstyrker\r\nmotionerna  MJ400 (kd) yrkande 27 delvis, MJ450  (m)\r\nyrkande 3, MJ469  (c)  delvis och Bo260 (kd) yrkande\r\n4.  Utskottet  tillstyrker   det   bemyndigande  som\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\n34:5 Miljöforskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringens  förslag\r\ntill medelstilldelning och avstyrker motioner\r\nom ökad medelstilldelning  (c, fp). Utskottet\r\ntillstyrker    regeringens    förslag    till\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFör  att skapa goda förutsättningar  för  planering,\r\nupphandling  och  genomförande  av forskningsprojekt\r\nföreslås regeringen bemyndigas att  under  2004 ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  i  samband med planering,\r\nupphandling  och genomförande av  forskningsprojekt,\r\nsom inklusive  tidigare åtagande innebär utgifter på\r\nhögst 30 miljoner  kronor  under  år  2005, högst 20\r\nmiljoner kronor under år 2006 och högst  15 miljoner\r\nkronor under år 2007.\r\n\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    34:5\r\nMiljöforskning för  år  2004  uppgår till 84 050 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ370 (m) påtalas vikten  av att prioritera\r\nmiljöforskning.  Stora  problem  och  kunskapsluckor\r\nåterstår enligt motionärerna vad gäller olika ämnens\r\nmiljöeffekter.    Det    är   viktigt   att   trygga\r\nförsörjningen  av  ny  forskarkompetens   genom  att\r\nuniversiteten    ges   tillräckliga   resurser   för\r\nutbildning  av studenter  som  kan  gå  vidare  till\r\nmiljöforskning (yrkande 6 delvis).\r\n\r\nMiljöforskningen   bör  enligt  motion  MJ379  (c)\r\nförstärkas. Det krävs  inte minst ökade resurser för\r\nundersökningar  och kontrollprogram  för  att  kunna\r\nsäkerställa att miljöskulden  inte  växer till följd\r\nav  bristfälliga miljösignaler till producenter  och\r\nsamhällsplanerare (yrkande 2).\r\nKristdemokraterna  framhåller  i motion MJ400 (kd)\r\natt  universiteten  får för små basanslag.  Anslagen\r\nbör   vara  stora  nog  för   att   finansiera   den\r\nlångsiktiga forskningen. Uppföljningen av miljömålen\r\nbör anses  tillhöra den långsiktiga forskningen. Det\r\när fel att betrakta  miljömålen  som  projekt.  Även\r\nlångsiktig  forskning  bör få en stabil finansiering\r\n(yrkande 22).\r\nCenterpartiet anför i  motion MJ469 (c) delvis att\r\nanslaget bör förstärkas med  10  miljoner kronor för\r\natt   ta   fram   en  heltäckande  forsknings-   och\r\naktionsplan för Östersjöns miljö samt för att främja\r\nutvecklingen  av fordon  som  körs  med  alternativa\r\nbränslen m.m.\r\nEnligt Folkpartiets motioner MJ472 (fp) yrkande 32\r\ndelvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis bör anslaget\r\nför  miljöforskning   förstärkas   med   20 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget skall främst finansiera forskning till stöd\r\nför Naturvårdsverkets arbete, t.ex. forsknings-  och\r\nutvecklingsverksamhet   som   underlag  för  att  nå\r\nmiljökvalitetsmålen, forskning  med  anknytning till\r\nmiljöbalken   samt   underlag   för  internationellt\r\nförhandlingsarbete.\r\n\r\nAnslaget skall också finansiera  statens  andel av\r\nden med näringslivet samfinansierade forskningen vid\r\nIVL Svenska Miljöinstitutet AB.\r\nUtskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna  i  motion  MJ400  (kd)  yrkande  22 om\r\nbetydelsen   av   miljöforskning   och  att  det  är\r\nangeläget att även  långsiktig  forskning  kan få en\r\nstabil  finansiering. I  likhet  med  föregående  år\r\nskall anslaget 34:5 Miljöforskning främst finansiera\r\nforskning  till  stöd för Naturvårdsverkets  arbete,\r\nt.ex.   forsknings-  och  utvecklingsverksamhet  som\r\nunderlag  för att nå miljökvalitetsmålen,  forskning\r\nmed anknytning till miljöbalken  samt  underlag  för\r\ninternationellt   förhandlingsarbete.   Det  anförda\r\ninnebär att syftet med motionen i allt väsenligt  är\r\ntillgodosett    utan   något   särskilt   riksdagens\r\nuttalande i frågan.  Motionen bör lämnas utan vidare\r\nåtgärd.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker\r\nmotionerna MJ370 (m) yrkande  6  delvis,  MJ379  (c)\r\nyrkande  2,  MJ469 (c) delvis, MJ472 (fp) yrkande 32\r\ndelvis och Fi240  (fp)  yrkande 26 delvis. Utskottet\r\ntillstyrker    även   regeringens    förslag    till\r\nbemyndigande.\r\n\r\n34:6 Kemikalieinspektionen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag\r\ntill medelstilldelning under anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKemikalieinspektionen           är           central\r\nförvaltningsmyndighet  för  ärenden  om hälso- eller\r\nmiljörisker  med  kemiska produkter och  biotekniska\r\norganismer.       Anslaget       disponeras       av\r\nKemikalieinspektionen    för   verksamhet   avseende\r\ntillsyn/vägledning,  riskbedömning,  riskbegränsning\r\nför   allmänkemikalier  samt   riskbegränsning   för\r\nbekämpningsmedel.\r\n\r\nKemikalieinspektionens    verksamhet   finansieras\r\nhuvudsakligen med avgifter som  anges i förordningen\r\n(1998:940)  om  avgifter  för prövning  och  tillsyn\r\nenligt   miljöbalken,   förordning   (1999:942)   om\r\nkemikalieavgifter  m.m. samt  Kemikalieinspektionens\r\nföreskrifter om kemiska  produkter  och  biotekniska\r\norganismer (KIFS 1998:8).\r\nKemikalieinspektionen   arbetar   för  att  minska\r\nriskerna  för  skador  på  människa  och miljö  från\r\nkemiska  ämnen i kemiska produkter och  andra  varor\r\nsamt biotekniska  organismer.  Arbetet bedrivs i hög\r\ngrad  internationellt  och  framför  allt  inom  EU.\r\nRegelverket  för  kemikalier inom  EU  förändras  nu\r\ngenomgripande.  Kemikalieinspektionen  har  deltagit\r\nintensivt i arbetet och kommer att fortsätta arbetet\r\nför  att  den svenska  kemikaliepolitiken  skall  få\r\ngenomslag inom EU.\r\nMot bakgrund av det som händer på kemikalieområdet\r\ninom EU tillsatte  regeringen en utredning med syfte\r\natt    göra    en    övergripande     översyn     av\r\nKemikalieinspektionens  verksamhet och bl.a. föreslå\r\nframtida finansiering. Uppdraget skall redovisas den\r\n15   januari   2004.   Ekonomistyrningsverket    har\r\navrapporterat  regeringsuppdraget  om  en översyn av\r\navgiftssystemet   för   prövning   och  tillsyn   av\r\nbekämpningsmedel.  Rapporten  är  för närvarande  på\r\nremiss.\r\nRegeringen    föreslår    att    anslaget     34:6\r\nKemikalieinspektionen  för  2004 uppgår till 106 450\r\n000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   till\r\nmedelstilldelning under anslaget.\r\n\r\n\r\n34:7 Internationellt miljösamarbete\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navstyrker  motioner om ökad medelstilldelning\r\n(fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  för  medlemsavgifter  och  stöd\r\ntill   internationella   organisationer   samt   för\r\ninternationellt  samarbete.  Detta  samarbete  avser\r\nsåväl  internationella  miljökonventioner  och avtal\r\nsom miljöfrågor i FN-systemet och EU-samarbetet samt\r\ni  organisationer som OECD, Baltic 21, Barentsrådet,\r\nNordiska  ministerrådet  och  Arktiska rådet. Vidare\r\ndisponeras  anslaget  för bilateralt  miljösamarbete\r\noch  Sveriges  årliga bidrag  till  FN:s  miljöfond,\r\nvilken utgör kärnan  i UNEP:s finansiering. Dessutom\r\ndisponeras anslaget för  kostnader  för deltagande i\r\ninternationellt samarbete på kärnenergiområdet, dvs.\r\nSveriges  reguljära  medlemsavgift i Internationella\r\nAtomenenergiorganet  (IAEA),  bidraget  till  IAEA:s\r\nTechnical  Assistance  and   Cooperation  Fund  samt\r\nkostnader  i  samband  med  övrigt   internationellt\r\nkärnsäkerhetssamarbete.\r\n\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    34:7\r\nInternationellt miljösamarbete  för 2004 uppgår till\r\n66 434 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i sina motioner  MJ472  yrkande\r\n32  delvis  och Fi240 yrkande 26 delvis att anslaget\r\nförstärks med  10  miljoner kronor. Sverige bör vara\r\npådrivande i det internationella miljösamarbetet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar regeringens  uppfattning  att  genom\r\nett   aktivt   deltagande   i   det  internationella\r\nsamarbetet  ökar  möjligheterna  för   Sverige   att\r\npåverka   eller   få   till  stånd  miljöbeslut  och\r\növerenskommelser så att  gränsöverskridande  utsläpp\r\noch   miljöförstöring   minskar   och   de   svenska\r\nmiljömålen  kan uppnås. Den av regeringen föreslagna\r\nmedelstilldelningen   under   anslaget   tillstyrks.\r\nUtskottet  avstyrker  därmed  motionerna MJ472  (fp)\r\nyrkande 32 delvis och Fi240 (fp) yrkande 26 delvis.\r\n\r\n\r\n34:8 Stockholms internationella miljöinstitut\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för statens stöd till Stockholms\r\ninternationella  miljöinstitut  (SEI).  SEI  är  ett\r\ninternationellt forskningsinstitut med inriktning på\r\npolicyfrågor  inom  området  miljö  och  utveckling.\r\nSEI:s   huvudsakliga   uppgifter   är   att   stödja\r\nbeslutsfattande   genom   att   initiera,  genomföra\r\nanalyser av och informera om resultat av studier och\r\nforskning vad gäller utvärdering  och  utveckling av\r\nmiljöteknik,   miljö-  och  utvecklingspolicy   samt\r\nrelaterad  miljöstyrning   och   strategier  för  en\r\nhållbar  utveckling.  Institutet bedriver  tillämpad\r\nforskning inom områdena  klimat,  energi,  atmosfär,\r\nmark- och vattenresurser, urbana miljöer samt  risk-\r\noch sårbarhetsanalyser.\r\n\r\nSEI  bedriver  projektverksamhet  i Afrika, Asien,\r\nEuropa  och  Latinamerika.  Institutet har,  förutom\r\nsitt  huvudkontor  i  Stockholm,  kontor  i  Boston,\r\nTallinn, York, Oxford och Bangkok.\r\nRegeringen föreslår att  anslaget  34:8 Stockholms\r\ninternationella miljöinstitut för 2004  uppgår  till\r\n12 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\nStrålskydd och kärnsäkerhet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning  under  anslagen. Utskottet\r\ntillstyrker även föreslagna bemyndiganden.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n34:9 Statens strålskyddsinstitut\r\n\r\nStatens  strålskyddsinstitut  (SSI)  är  en  central\r\nmyndighet  med ansvar för tillsyn av joniserande och\r\nicke-joniserande   strålning   samt   beredskap  mot\r\nkärntekniska  olyckor  och radioaktivt nedfall.  För\r\nett  av  de  miljökvalitetsmål   som  riksdagen  har\r\nfastställt  -  Säker  strålmiljö  -  har  regeringen\r\nutsett   SSI   till   ansvarig  myndighet.  Anslaget\r\ndisponeras  för SSI:s verksamhet  avseende  tillsyn,\r\nberedskap, miljöövervakning och forskning.\r\n\r\nSom  stöd  för   sin   tillsynsutövning  samt  för\r\nberedskapsarbetet     mot    radioaktivt     nedfall\r\nfinansierar SSI grundläggande  och tillsynsrelaterad\r\nstrålskyddsforskning.    För    att    skapa    goda\r\nförutsättningar  för  planering och genomförande  av\r\nstrålskyddsforskning är  det  nödvändigt  att  kunna\r\nfatta beslut som medför utfästelser om utgifter  för\r\nkommande  år.  Regeringen föreslås därför bemyndigas\r\natt under år 2004  ingå  ekonomiska  förpliktelser i\r\nsamband   med   strålskyddsforskning  som  inklusive\r\ntidigare åtaganden  innebär  utgifter  på högst 10,5\r\nmiljoner  kronor  under  år  2005  och  högst   10,5\r\nmiljoner kronor under år 2006.\r\nSSI  har  ansvar för att de skadliga effekterna av\r\nstrålning på  människor  och  miljö  i Sverige skall\r\nvara så små som möjligt. Strålskyddslagen (1988:220)\r\noch  sedan  år 1999 även miljöbalken reglerar  SSI:s\r\nverksamhet.  I   verksamheten   ingår  ansvaret  för\r\nmiljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  34:9  Statens\r\nstrålskyddsinstitut för år 2004  uppgår till 105 027\r\n000 kr.\r\n\r\n34:10 Statens kärnkraftinspektion:\r\nFörvaltningskostnader\r\n\r\n\r\nStatens  kärnkraftinspektion  (SKI)  är  en  central\r\nmyndighet med ansvar för tillsyn  av  säkerheten och\r\ndet  fysiska  skyddet vid kärntekniska anläggningar,\r\nsäkerheten    för     kärnavfallet     samt    icke-\r\nspridningsfrågor.  Anslaget  disponeras  för   SKI:s\r\nverksamhet avseende tillsyn och förvaltning.\r\n\r\nSKI:s  verksamhet  finansieras via avgifter enligt\r\nförordningen  (1991:739)   om  vissa  avgifter  till\r\nStatens kärnkraftinspektion.\r\nRegeringen  föreslår  att anslaget  34:10  Statens\r\nkärnkraftinspektion:  Förvaltningskostnader  för  år\r\n2004 uppgår till 95 485 000 kr.\r\n\r\n34:11 Statens kärnkraftinspektion:\r\nKärnsäkerhetsforskning\r\n\r\n\r\nSKI     har     i     uppdrag     att     finansiera\r\nforskningsverksamhet inom sitt verksamhetsområde för\r\natt stödja tillsynsverksamheten. Anslaget disponeras\r\nför SKI:s kostnader för kärnsäkerhetsforskning.\r\n\r\nFör att ha goda förutsättningar för planering  och\r\ngenomförande   av   kärnsäkerhetsforskning   är  det\r\nnödvändigt   att   kunna  fatta  beslut  som  medför\r\nutfästelser om utgifter  för kommande år. Regeringen\r\nföreslås därför bemyndigas  att  under  år 2004 ingå\r\nekonomiska     förpliktelser     i    samband    med\r\nkärnsäkerhetsforskning   som   inklusive    tidigare\r\nåtaganden  innebär  utgifter  på högst 17,2 miljoner\r\nkronor  under  år  2005, högst 7,4  miljoner  kronor\r\nunder år 2006 och högst 6,4 miljoner kronor under år\r\n2007.\r\nRegeringen föreslår  att  anslaget  34:11  Statens\r\nkärnkraftinspektion:  Kärnsäkerhetsforskning för  år\r\n2004 uppgår till 72 015 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar regeringens  uppfattning att Statens\r\nstrålskyddsinstitut uppfyller de mål som ställts och\r\natt  myndigheten  kan verka för  ett  fortsatt  gott\r\nstrålskydd   i   samhället   samt   har   ett   högt\r\ninternationellt anseende  och  stort  förtroende hos\r\nallmänheten.\r\n\r\nUtskottet instämmer med regeringen i  att  Statens\r\nkärnkraftinspektion  (SKI) genom sitt tillsynsarbete\r\nverkar för en hög säkerhet  och  skydd  av hälsa och\r\nmiljö samt har ett högt internationellt anseende och\r\nstort  förtroende  hos  allmänheten.  Som regeringen\r\nanför  har  SKI:s  forskning en mycket stor  roll  i\r\nutvecklingen av tillsynsarbetet  på  myndigheten och\r\nsäkerheten  vid de kärntekniska anläggningarna.  Den\r\när  dessutom  ett   viktigt  led  i  den  nationella\r\nkompetensförsörjningen på området.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelstilldelning och bemyndiganden.\r\n\r\n34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och\r\nhydrologiska institut m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker      motioner      om       minskad\r\nmedelstilldelning (m, fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras av Sveriges meteorologiska  och\r\nhydrologiska  institut  (SMHI)  för uppgifter som är\r\nnödvändiga  för att tillgodose samhällets  behov  av\r\nprognoser, varningar  och  beredskap  samt  för  att\r\nutveckla  den  kompetens  SMHI  bygger  upp  i denna\r\nverksamhet.\r\n\r\nAnslaget  används  också  för  att betala Sveriges\r\nmedlemsavgifter       i      de      internationella\r\norganisationerna    EUMETSAT     (det     europeiska\r\nsatellitsamarbetet),  ECMWF (det europeiska  centret\r\nför      medellånga     prognoser)      och      WMO\r\n(världsmeteorologiska organisationen).\r\nDen totala  kostnaden  för  Sveriges  medverkan  i\r\nEUMETSAT  för  perioden  2003  t.o.m.  2012 beräknas\r\nuppgå till omkring 422 miljoner kronor.  Kostnaderna\r\när högre i början av programmet och beräknas  minska\r\nefter  hand.  I  denna  kostnad  ligger de beslutade\r\nobligatoriska    programmen   och   det   frivilliga\r\nprogrammet Jason-2.  Jason-2  är ett tilläggsprogram\r\nmed syfte att samla globala uppgifter som är av stor\r\nbetydelse för förståelsen av jordens  klimat och för\r\natt kunna utarbeta långa väderprognoser.\r\nInom  EUMETSAT kommer en ny generation  satelliter\r\natt skjutas upp. I avvaktan på detta har dock beslut\r\nom att skjuta upp en fjärde satellit i den s.k. MSG-\r\nserien nyligen fattats.\r\nAvgifterna       till      de      internationella\r\norganisationerna EUMETSAT, ECMWF och WMO var år 2002\r\n68,7 miljoner kronor.  År  2003  beräknas avgifterna\r\nuppgå till 69,6 miljoner kronor. Avgiften  för  2004\r\nberäknas  uppgå till 84 miljoner kronor och för 2005\r\ntill 75 miljoner  kronor. Avgifterna kan avvika från\r\nde   prognostiserade    till    följd    av   främst\r\nomdispositioner   och   fördröjningar   i  EUMETSAT-\r\nprogrammet.\r\nRegeringen föreslår att anslaget 34:12 Bidrag till\r\nSveriges  meteorologiska  och hydrologiska  institut\r\nm.m. för 2004 uppgår till 217 556 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna föreslår i motion MJ450 att anslaget bör\r\nminska  med  20 miljoner kronor.  SMHI  har  förutom\r\nvissa  myndighetsuppgifter   också   en   omfattande\r\naffärsverksamhet.       Vissa      uppgifter      är\r\nuppdragsfinansierade. Det  bör  prövas  om inte fler\r\nuppgifter kan avgiftsbeläggas (yrkande 4).\r\n\r\nFolkpartiet framhåller i motionerna MJ472  yrkande\r\n32  delvis  och Fi240 yrkande 26 delvis att anslaget\r\nbör minskas med 25 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  framgår  av  propositionen  finansieras  SMHI:s\r\nuppdragsverksamhet    och    affärsverksamhet    med\r\navgifter.  Uppdragsverksamheten  sker inom ramen för\r\nSMHI:s  myndighetsansvar  men  bekostas   med   full\r\nkostnadstäckning  av  andra  myndigheter. Institutet\r\nutför    bl.a.    kontroll   av   vattenhushållning,\r\növersvämningskarteringar  åt  Statens  räddningsverk\r\noch  miljöövervakningsuppdrag  för Naturvårdsverket.\r\nAffärsverksamheten  bedrivs på kommersiella  villkor\r\npå en helt eller delvis konkurrensutsatt marknad.\r\n\r\nUtskottet  finner  inte   skäl   för  någon  annan\r\nbedömning av medelstilldelningen än  den  regeringen\r\nhar redovisat och avstyrker därmed motionerna  MJ450\r\n(m)  yrkande 4, MJ472 (fp) yrkande 32 delvis och  Fi\r\n240 (fp) yrkande 26 delvis.\r\n\r\n34:14 Stöd till klimatinvesteringar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringens  förslag\r\ntill  medelstilldelning  under  anslagen  och\r\navstyrker   motioner   om   förstärkning   av\r\nanslaget    (kd,    mp)    och   om   minskad\r\nmedelstilldelning    (m,    fp).    Utskottet\r\ntillstyrker föreslagna bemyndiganden.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget      disponeras      för      stöd     till\r\nklimatinvesteringar.  Av  anslaget  får  högst  25,9\r\nmiljoner   kronor   användas   till  administration,\r\ninformation och utvärdering.\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen att under  år  2004  besluta om stöd till\r\nklimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter om högst 350 miljoner  kronor under\r\nåren 2004-2009.\r\nFör  att  medverka till ett lägre utgiftstryck  på\r\nstatsbudgeten  minskas  anslaget  engångsvis  med 60\r\nmiljoner kronor för 2004.\r\nRegeringen  föreslår  att anslaget 34:14 Stöd till\r\nklimatinvesteringar  för  2004   uppgår   till   340\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna   föreslår   i  motion  MJ400  att\r\nanslaget  förstärks  med  60  miljoner  kronor.  Det\r\nsvåraste    miljöproblem    vi    står   inför    är\r\nklimatförändringarna. Motionärerna  vill  ha  en mer\r\nkraftfull klimatpolitik (yrkande 27 delvis).\r\n\r\nMiljöpartiet  framhåller  i  motion  MJ401 att det\r\nbehövs ett klimatsekretariat i Regeringskansliet med\r\nett  övergripande  ansvar för att komma med  förslag\r\ntill åtgärder för att bromsa, motverka och förebygga\r\nkonsekvenserna  av  klimatförändringarna.   Det  kan\r\ngälla uppdrag till Räddningsverket och försvaret att\r\nhålla  en  ökad  beredskap  för  hjälp i samband med\r\növersvämningar eller rekommendationer  och  stöd för\r\nkommunernas  planering  av bebyggelse, så att större\r\nhänsyn  tas  till  risken  för   översvämningar  och\r\nerosion. Klimatsekretariatet bör även  få ansvar för\r\nen \"klimatakut\" där kommuner som drabbats av extrema\r\nväderfenomen  kan få ersättning för skador  (yrkande\r\n18).\r\nModeraterna anser  i  motion  MJ450 att inga medel\r\nbör avsättas för detta ändamål och  att anslaget bör\r\nminska  med 269 miljoner kronor. Målet  är  otydligt\r\noch effekten  av eventuella åtgärder är omöjliga att\r\nverifiera. Investeringar  bör ske på marknadsmässiga\r\ngrunder (yrkande 5).\r\nEnligt motionerna MJ472 (fp)  32  delvis och Fi240\r\n(fp) yrkande 26 delvis bör anslaget minskas  med 340\r\nmiljoner  kronor.  Inom  miljöområdet,  liksom  inom\r\nandra  områden, bör man undvika riktade stödåtgärder\r\nsom ofta  leder  till  ökad  byråkrati och krångliga\r\nregler. Utgångspunkten bör i stället  vara  att  den\r\nsom  förorenar  betalar.  Motionärerna motsätter sig\r\nett riktat stöd till klimatinvesteringar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom redovisas i propositionen  har under år 2002 och\r\n2003 den förordning som skall reglera  vilka projekt\r\nsom    kan    komma    i   fråga   för   stöd   till\r\nklimatinvesteringar  varit  föremål  för  Europeiska\r\nkommissionens         statsstödsprövning.         Då\r\nstatsstödsprövningen tagit  längre tid än väntat och\r\ninte  kunde avslutas under 2002  kunde  förordningen\r\ninte heller antas enligt den tidsplan som beräknats.\r\nKlimatprogrammen  kunde  således inte påbörjas under\r\når 2002. Ett betydande anslagssparande  har  som  en\r\nföljd  av  detta  uppstått.  Den  1 juli 2003 trädde\r\nförordningen  (2003:262)  om  statliga  bidrag  till\r\nklimatinvesteringsprogram  i  kraft.  Satsningen  på\r\nstöd till klimatinvesteringar har  därmed  försenats\r\nett   år   men   beräknas   i  fortsättningen  kunna\r\ngenomföras enligt plan. Prognosen för år 2003 är låg\r\ni förhållande till anslagna medel  på grund av under\r\nåret vidtagna utgiftsbegränsande åtgärder.\r\n\r\nNär  det gäller frågan om ett klimatsekretariat  i\r\nRegeringskansliet   vill  utskottet  erinra  om  att\r\nriksdagen inte bör göra  uttalanden  om  regeringens\r\ninterna arbetsfördelning (7 kap. 1 § RF).  Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning\r\nunder anslaget och avstyrker därmed motionerna MJ400\r\n(kd) yrkande 27 delvis, MJ401 (mp) yrkande 18, MJ450\r\n(m) yrkande 5, MJ472 (fp) yrkande 32 delvis  och  Fi\r\n240 (fp) yrkande 26 delvis. Regeringens förslag till\r\nbemyndigande tillstyrks.\r\n\r\nPolitikområde Forskningspolitik\r\nunder\r\n\r\n\r\nutgiftsområde 20\r\n\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande:\r\nFörvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhälls-\r\nbyggande: Forskning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslagen    och\r\navstyrker motioner om annan medelstilldelning\r\n(fp).  Utskottet  tillstyrker även föreslagna\r\nbemyndiganden.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  26:1  disponeras  av  Forskningsrådet  för\r\nareella näringar  och  samhällsbyggande (Formas) för\r\nmyndighetens förvaltningskostnader.\r\n\r\nRegeringen anser att Formas klarat övergången till\r\ndet  nya finansieringssystemet  och  vunnit  respekt\r\nsåväl nationellt som internationellt.\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    26:1\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggande:   Förvaltningskostnader  för  2004\r\nuppgår till 41 648 000 kr.\r\n\r\nRådets viktigaste ansvarsområden  är miljöforskning,\r\nforskning  om  de areella näringarna,  forskning  om\r\nsamhällsbyggande  och  forskning  för  en ekologiskt\r\nhållbar utveckling.\r\n\r\nAnslaget  26:2 disponeras för stöd till  forskning\r\noch forskningsinformation  inom  områdena  miljö och\r\nsamhällsbyggande.   För   forskning  om  de  areella\r\nnäringarna finns inom utgiftsområde 23 anslaget 26:1\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggande:   Forskning   och   samfinansierad\r\nforskning.\r\nFör  att  underlätta  planering,  upphandling  och\r\ngenomförande     av    forskningsprojekt    föreslås\r\nregeringen   bemyndigas    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive  tidigare  åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst  180 miljoner kronor under\r\når 2005, högst 60 miljoner kronor  under år 2006 och\r\nhögst 40 miljoner kronor under år 2007.\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    26:2\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggande:  Forskning för år 2004 uppgår till\r\n296 426 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår  i  motionerna MJ472 yrkande 32\r\ndelvis och Fi 240 yrkande  26  delvis  att  anslaget\r\nförstärks  med  10 miljoner kronor. Miljöbeslut  bör\r\nenligt motionärerna  vara  baserade  på en rationell\r\ngrund,  och  den enskilda forskarens fria  ställning\r\nbör stärkas. Förstärkningen  av  anslaget  bör  avse\r\nframtagandet  av  alternativa bränslen, framför allt\r\nvad avser stöd till  samverkan  mellan  företag  och\r\nakademi.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  regeringens  ekonomiska  vårproposition  för 2001\r\nföreslogs   att   forskningen   vid   Formas  skulle\r\nförstärkas med 80 miljoner kronor för 2002  och 2003\r\noch  90  miljoner  kronor  för  2004. Förstärkningen\r\nskall användas till forskning om  biologisk mångfald\r\noch  klimat  samt  till  forskning  till   stöd  för\r\nekologiskt  hållbar  utveckling. Regeringen beräknar\r\nen fortsatt förstärkning  med 90 miljoner kronor per\r\når fr.o.m. 2005.\r\n\r\nStiftelsen Byggdok har under  åren  2001-2003 fått\r\nstatligt stöd för sin verksamhet från anslaget  26:2\r\nForskningsrådet    för    areella    näringar    och\r\nsamhällsbyggande:  Forskning.  Stiftelsen Byggdok är\r\nför närvarande under omstrukturering.  Av detta skäl\r\nföreslår regeringen att engångsvis för 2004 överföra\r\n3   miljoner  kronor  till  anslaget  31:1  Boverket\r\nutgiftsområde          18         Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande.\r\nDärutöver   föreslår   regeringen   att   anslaget\r\nförstärks   med  10  miljoner   kronor   för   marin\r\nmiljöforskning fr.o.m. år 2004.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker\r\ndärmed motionerna MJ472 (fp)  yrkande  32 delvis och\r\nFi240  (fp)  26  delvis.  Regeringens  förslag  till\r\nbemyndigande tillstyrks.\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservation. I rubriken  anges  inom parentes vilken\r\npunkt  i utskottets förslag till riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nFinansiering av långsiktig forskning (punkt 3)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ400 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna anser  att  universiteten  får för\r\nsmå  basanslag.  Anslagen  bör  vara  stora  nog för\r\nuniversiteten   att   finansiera   den   långsiktiga\r\nforskningen. Uppföljningen av miljömålen måste anses\r\ntillhöra den långsiktiga forskningen. Jag  anser att\r\ndet   är  ett  problem  att  en  så  stor  andel  av\r\nuniversitetens    miljöforskning    i    dag   måste\r\nfinansieras  av  externa  medel  som söks projektvis\r\nfrån   exempelvis   Naturvårdsverket,   Formas   och\r\nVetenskapsrådet. Kristdemokraterna  menar att det är\r\nfel att betrakta miljömålen som projekt.  De borde i\r\nstället omfattas av fortgående forskning.\r\n\r\nDet är angeläget att forskningsanslagen disponeras\r\noch fördelas så att även långsiktig forskning kan få\r\nen   stabil   finansiering.   Upprätthållandet   och\r\nfinansieringen av de befintliga forskningsinstituten\r\när   avgörande  för  att  kompetens  inte  skall  gå\r\nförlorad.  Det  är  också nödvändigt att statusen på\r\nolika   forskningsinstanser    klargörs    så    att\r\nmålmedveten    och   långsiktig   finansiering   för\r\nforskningen kan  komma  till  stånd.  Detta  bör ges\r\nregeringen till känna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska  politiken   och   budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska politiken skall\r\nvara att möjliggöra ökad tillväxt, att kunna leva på\r\nsin lön och stärkt trygghet. Antalet sjukskrivna och\r\nförtidspensionerade måste minskas genom att sjukvård\r\noch rehabilitering förbättras. Detta kräver bl.a. en\r\nmålmedveten politik för ett ökat arbetsutbud, rejäla\r\nsatsningar på kunskap  och  forskning samt påtagliga\r\nförbättringar av klimatet för  företagande.  För att\r\nmöjliggöra   allt   detta   krävs   en  politik  som\r\ninnehåller  lägre  skatter  för  både löntagare  och\r\nföretagare,   en   skärpning   av   bidragssystemen,\r\navregleringar och ökad konkurrens, en  ökad trygghet\r\nför och stärkt självkänsla hos medborgarna.\r\n\r\nVåra  förslag  skall  var trygga, väl sammanhållna\r\noch syfta till att skapa  de bästa förutsättningarna\r\nför ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande\r\nSverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre  möjligheter  till ett rikare liv.  Genom  en\r\nstörre  enskild  sektor   och  ett  starkare  civilt\r\nsamhälle  kan både företag och  människor  växa.  Vi\r\nvill att fler,  inte  färre,  kan  komma  in  på den\r\nordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten\r\noch självkänslan ökar också genom att  hushållen får\r\nen  större  ekonomisk självständighet. Friheten  och\r\nrättigheten att  välja bidrar både till mångfald, en\r\nbättre kvalitet och  en större trygghet. De enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi har föreslagit en växling från subventioner och\r\nbidrag till omfattande  skattesänkningar  för  alla,\r\nfrämst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar\r\nvi  de människor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser  och som har små eller inga möjligheter att\r\npåverka sin  egen  situation. Vi slår också fast att\r\ndet allmänna skall tillföras resurser för att på ett\r\ntryggt sätt kunna genomföra  de  uppgifter som skall\r\nvara   gemensamma.  Exempelvis  tillförs   betydande\r\nresurser  för  att bryta den ökade sjukfrånvaron och\r\nde ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak,   anslagsfördelning,  skatteförändringar\r\nsamt finanspolitiska  ramverk  -  präglas av ordning\r\noch reda och skall ses som en helhet  där inte någon\r\neller  några  delar  kan  brytas  ut  och  behandlas\r\nisolerat från de andra. Om riksdagens majoritet  den\r\n19  november  2003  beslutar  om  ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   i  enlighet  med  finansutskottets\r\nförslag och därmed  väljer  en  annan  inriktning av\r\npolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet\r\nom anslagsfördelning inom utgiftsområde 20.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata\r\nalternativet till politik inom utgiftsområde 20. Vår\r\npolitik finns närmare utvecklad i motion MJ450.\r\nDe  medel  som  anslagits  inom  det  nu  aktuella\r\nutgiftsområdet uppgick till 1 548 899 kr i 1999  års\r\nbudget  för  att  i  budgeten för 2004 föreslås till\r\ndrygt 3 440 000 kr. Anslagen är inte helt jämförbara\r\neftersom   medel   till   forskningsråd    tillförts\r\nutgiftsområdet   liksom   anslaget  för  SMHI.  Även\r\nbortsett från dessa nytillskott  har  anslaget  till\r\nutgiftsområdet  i stort sett fördubblats sedan förra\r\nvalet. Ökningen är  störst  på anslagen Åtgärder för\r\natt  bevara den biologiska mångfalden  och  Sanering\r\noch återställande av förorenade områden.\r\nAnslaget   34:3   Bevarande   av   den  biologiska\r\nmångfalden används huvudsakligen till  markinköp för\r\nnaturvårdsändamål, medan medel för skötsel av marken\r\när väsentligt mindre. Därmed upprepas misstaget från\r\n1980-talet  då  tillräckliga  medel  för  att  sköta\r\nnaturvårdsmark  inte  anslogs.  Vi är kritiska  till\r\nomfattningen av de statliga markköpen  som  med  ett\r\nannat  begrepp  kan  kallas marksocialisering. Vi är\r\nockså  kritiska  till  omfattningen   av   de  stora\r\nmarkavsättningar   som  nu  görs  där  ägandet  inte\r\növergår  till staten.  Avsättningarnas  påverkan  på\r\nt.ex. virkesförsörjningen bör analyseras bättre.\r\nVi föreslår  också  att  en  miljöfond  inrättas i\r\nslutet  av perioden. Denna skall tillföras 1 miljard\r\nkronor och  vara  öppen  för donationer. Medlen från\r\nfonden skall bl.a. användas för att bekosta skötseln\r\nav naturvården. Anslaget 34:3 kan därför minskas med\r\n495 200 000 kr.\r\nBehovet av att återställa  förorenad mark är stort\r\nmen  i  huvudsak  inte  akut.  Detta   insåg   också\r\nregeringen  i  våras  då  den  stora ökning av detta\r\nanslag som gjordes i förra årets  budget  till  stor\r\ndel återtogs. Saneringen är en långsiktig åtgärd som\r\nmåste   vägas   mot   andra   angelägna   uppgifter.\r\nNödvändiga   prioriteringar   behöver   grundas   på\r\nvetenskapliga  riskbedömningar av saneringsobjekten.\r\nAnslaget 34:4 kan därför minskas med 186 000 000 kr.\r\nMedel  till  SMHI   anslås   numera   under  detta\r\nutgiftsområde.     SMHI     har     förutom    vissa\r\nmyndighetsuppgifter      också     en     omfattande\r\naffärsverksamhet.  Därtill   är   en  del  uppgifter\r\nuppdragsfinansierade.  Enligt  vår  mening  bör  det\r\nprövas  om  inte fler uppgifter kan avgiftsbeläggas.\r\nAnslaget bör därför minskas med 20 000 000 kr.\r\nUnder anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar\r\nfinns  inga  medel   anslagna   fr.o.m.   år   2005.\r\nRegeringen  avser  att återkomma med förslag i nästa\r\nbudget. Enligt vår mening  bör  inga  medel avsättas\r\nför detta ändamål. Målet är otydligt och effekten av\r\neventuella    åtgärder    omöjlig   att   verifiera.\r\nInvesteringar  bör  alltid  ske  på  marknadsmässiga\r\ngrunder. I Sverige finns det  lång  erfarenhet  från\r\nstatligt  stödda investeringar som visat sig ha kort\r\nlivslängd utan  tillskott  av ytterligare offentliga\r\nmedel.   Statliga   bidrag   har   ingivit    falska\r\nförhoppningar  och  varit  slöseri  med skattemedel.\r\nUtlovade  åtaganden  måste  dock  kunna  fullföljas.\r\nDetta anslag borde aldrig ha kommit till. Det är bra\r\natt  inga medel anslås för framtiden, och regeringen\r\nbör inte  återkomma  i  frågan. Anslaget bör minskas\r\nmed 269 000 000 kr för år 2004.\r\nVi     anser     att     miljöforskningen      och\r\nmiljöövervakningen     bör     prioriteras.     Båda\r\nverksamheterna är viktiga för att våra kunskaper  på\r\nmiljöområdet  skall öka. Med en bra miljöövervakning\r\nkan det som är  miljöförstöring  särskiljas från det\r\nsom   t.ex.   är   naturliga   variationer.    Genom\r\nforskningen   kan  också  kunskap  vinnas  om  vilka\r\neffekter olika  slags  utsläpp  har  på  organismer.\r\nDessa kunskaper är i grunden avgörande för  att  det\r\nskall   vara   möjligt   att   bedriva  en  effektiv\r\nmiljöpolitik,    med    riktiga   avvägningar    och\r\nprioriteringar.  Stora  problem  och  kunskapsluckor\r\nåterstår  vad  gäller  olika  ämnens  miljöeffekter.\r\nSverige var tidigare en framstående forskarnation på\r\nmiljöområdet men har under senare år förlorat viktig\r\nkompetens.   Det   är  viktigt   att   den   svenska\r\nmiljöforskningen bibehåller  sin  kompetens  och kan\r\nåterupprätta Sveriges internationella position.  Det\r\när  också  viktigt  att  trygga  försörjningen av ny\r\nforskarkompetens   genom   att   universiteten   ges\r\ntillräckliga  resurser för utbildning  av  studenter\r\nsom kan gå vidare till miljöforskning.\r\n\r\n2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFolkpartiets    förslag    till    utgiftsram    för\r\nutgiftsområde 20  har  avslagits i budgetsprocessens\r\nförsta steg. Då vårt budgetförslag  är  en helhet är\r\ndet  inte  meningsfullt att delta i fördelningen  på\r\nanslag inom utgiftsområdet. I det följande redovisas\r\ni   sammanfattning    i   vårt   budgetförslag   för\r\nutgiftsområde 20.\r\n\r\nVi vill att en expertkommission tillkallas för att\r\nanalysera de grundläggande  frågorna  om hur hindren\r\nför  hållbar  samhällsutveckling kan undanröjas  och\r\nhur konflikter mellan miljömål och andra samhällsmål\r\nkan lösas på ett bättre sätt än i dag.\r\nGenom att kalka  skogsmarken  i  områden  med högt\r\nnedfall  av  försurande  föroreningar motverkar  man\r\nonaturlig     markförsurning     och      förbättrar\r\nvattenkvaliteten  i bäckar och sjöar. Markförsurning\r\när  ett  allvarligt problem  i  Västsverige.  Enligt\r\nStatens lantbruksuniversitet  kommer  man  inte  att\r\nkomma  till  rätta  med  problemen under överskådlig\r\nframtid   om   inte   ytterligare   insatser   görs.\r\nMiljömålet Bara naturlig  försurning kommer inte att\r\nuppnås utan åtgärder. Kalkinsatser  i  sjöar är inte\r\ntillräckligt    utan    behöver   kompletteras   med\r\nexempelvis  skogskalkning   och  askåterföring  från\r\nvärmeverk.  Ett  åtgärdsprogram  mot  markförsurning\r\nbehöver snarast upprättas.  Folkpartiet  vill  också\r\nanslå   medel   för   utökad   kalkning,   bl.a.   i\r\nskogsområden.   Fördelningen   mellan   skogs-   och\r\nsjökalkning bör göras av experter.\r\nÖstersjöområdet  brottas  med stora och allvarliga\r\nmiljöproblem. Innanhavet Östersjön  med  dess  unika\r\nekosystem  fortsätter  att smutsas ned genom utsläpp\r\noch läckage från samtliga  länder och räknas som ett\r\nav  de  mest  förorenade  havsområdena   i  världen.\r\nProblemen  i  Östersjön  är så stora att Folkpartiet\r\nföreslår  att  20  miljoner  kronor  anslås  på  ett\r\nsärskilt  östersjökonto  för  riktade   insatser   i\r\nSverige  och  för  gemensamma  satsningar med övriga\r\nÖstersjöländer. Detta kan t.ex.  gälla  att  påbörja\r\nreservatsbildningar,     övervakningsinsatser    och\r\ninsatser  för  minskade utsläpp.  Folkpartiet  anser\r\nockså  att  det  internationella  samarbetet  är  av\r\nstörsta  vikt  för att  lösa  de  gränsöverskridande\r\nmiljöproblemen och  avsätter  därför 10 miljoner mer\r\nän regeringen för internationellt miljösamarbete.\r\nFolkpartiets    grundsyn   är   att    man    inom\r\nmiljöområdet, liksom inom andra områden, bör undvika\r\nriktade  stödåtgärder,  som  ofta  leder  till  ökad\r\nbyråkrati och krångliga regler. Utgångspunkten skall\r\ni stället vara att den som förorenar betalar. Därför\r\nmotsätter    vi    oss    ett   riktat   stöd   till\r\nklimatinvesteringar.  Denna  typ  av  bidrag  gynnar\r\noftast dem som har avvaktat  med  åtgärder  och inte\r\ndem  -  exempelvis kommuner - som själva driver  ett\r\naktivt miljöarbete.  Därför  sparar  Folkpartiet 340\r\nmiljoner  kronor  på  anslag 34:14. Folkpartiet  gör\r\nockså en besparing på 25 miljoner kronor på anslaget\r\n34:12, då vi anser att SMHI i större utsträckning än\r\ni  dag  bör kunna finansiera  sin  verksamhet  genom\r\nförsäljning av uppdrag m.m.\r\nFolkpartiet  vill också satsa mer på forskning och\r\nökar sammanlagt  på  anslagen  26:2  och 34:5 med 30\r\nmiljoner   kronor   till  forskningssatsningar.   En\r\nliberal miljöpolitik  innebär att de miljöbeslut som\r\nfattas skall vara baserade  på  en  rationell grund.\r\nDetta innebär att miljöforskning för oss är av allra\r\nstörsta  vikt. Vi tror att det är av stor  vikt  att\r\nstärka den  enskilda  forskarens fria ställning. Det\r\när  endast  i en fri ställning  som  forskare  vågar\r\nkomma med obehagliga  sanningar.  Detta  är  ett  av\r\nskälen  till  att vi vill öka fakultetsanslagen till\r\nvåra universitet.  Detta  hindrar  dock inte att det\r\nbehövs  tillfälliga  punktinsatser och  utredningar.\r\nFolkpartiet vill förstärka  anslaget 26:1 Formas. Vi\r\nanser att dessa medel framför allt bör användas till\r\nforskning kring förnyelsebara drivmedel.\r\n\r\n3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti-  och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken än den regeringen  och\r\ndess stödpartier föreslår.\r\n\r\nRiksdagsmajoriteten       -      bestående      av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - har nu genom förslag till ramar för\r\nde olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster ställt sig bakom  en  annan  inriktning av\r\npolitiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför  redovisar  vi i detta särskilda yttrande  (i\r\nstället för i en reservation) den del av vår politik\r\nsom rör utgiftsområde  20 och som vi skulle ha yrkat\r\nbifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar\r\nhade   vunnit  riksdagens  bifall   i   den   första\r\nbeslutsomgången.\r\nKristdemokraternas  miljöpolitik  grundar  sig  på\r\n\"förvaltarskapsprincipen\".  Med  denna princip menar\r\nvi att människan har ett ansvar att förvalta jordens\r\nresurser på ett ekologiskt riktigt  sätt. Det gäller\r\nbåde miljö- och naturvärden och förutsätter  att  vi\r\nförvaltar, inte förbrukar, de ändliga resurserna och\r\nnaturvärdena.  Detta förutsätter också att agerandet\r\ngrundas  på försiktighetsprincipen,  vilket  innebär\r\natt om misstanke  om  hot  mot  miljön  finns, måste\r\nextra försiktighet tillämpas.\r\nAlla  människor är beroende av miljön för  att  få\r\ntillgång   till   frisk   luft,   rent   vatten  och\r\nnäringsriktig  kost.  Kristdemokraterna  anser   att\r\nmiljöpolitiken  måste  präglas av en helhetssyn, där\r\nmänniskan ingår i ett nära  samspel med naturen utan\r\natt   förbruka   dess   livsuppehållande   resurser.\r\nMiljöhänsyn och miljöpolitik kan inte avgränsas till\r\nnågon specifik sektor utan  innefattar  alla  frågor\r\nsom  berör  människor.  Därför måste miljöhänsyn,  i\r\nprincip,  inkluderas i beslutsunderlaget  inom  alla\r\npolitikområden.     Många    frågor    inom    olika\r\nutgiftsområden har en direkt inverkan på miljön, som\r\nt.ex. de som berör bostäder,  energi  och  jordbruk,\r\nmedan  andra  utgiftsområden  har  en  mer  indirekt\r\npåverkan.\r\nKristdemokraterna  motsätter  sig de neddragningar\r\nsom  regeringen  föreslår  vad  avser   sanering  av\r\nförorenade områden. Kristdemokraterna anvisar därför\r\n150  miljoner  kronor  mer än regeringen till  detta\r\nanslag.  I  kommuner  med  stort  exploateringstryck\r\nfinansieras  marksanering  av   exploatören.  I  små\r\nkommuner där bebyggelsetryck saknas finns inte samma\r\nmöjlighet.  Kommunerna  kan  då genom  länsstyrelsen\r\nansöka    om    medel    för    marksanering     som\r\nNaturvårdsverket  ansvarar  för. Det finns dock inga\r\nklara  regler  för  hur  dessa statliga  pengar  för\r\nsanering skall fördelas annat  än  för  att \"åtgärda\r\nfrån rikssynpunkt angelägna objekt\".\r\nFör  att  minska försurningen av sjöar, vattendrag\r\noch mark krävs  utsläppsminskningar från trafik- och\r\nenergisektorerna  m.fl.  De  vatten  och  marker som\r\nredan  är  drabbade  av försurning måste återställas\r\ngenom   omfattande  kalkningsinsatser.   För   detta\r\nändamål  avsätter   Kristdemokraterna   30  miljoner\r\nkronor    utöver    regeringens    budget.   Förutom\r\nutsläppsminskningar inom industrin och energisektorn\r\nm.m.  krävs omfattande kalkning för att  minska  den\r\nbefintliga  försurningen.  För  närvarande kalkas de\r\nsvenska insjöarna av länsstyrelserna med anslag från\r\nNaturvårdsverket. De mindre sjöarna och vattendragen\r\nsamt skogsmarken är dock förbisedda.\r\nEn  långsiktig strategi för sjöar  och  vattendrag\r\nbör omfatta  mer  än  bara åtgärder direkt i sjöarna\r\neftersom  försurningen bl.a.  är  en  följd  av  att\r\nomgivande marker försurats. Enbart kalkning av sjöar\r\noch våtmarker  ger  ingen varaktig effekt. Genom att\r\nkalka eller återföra  aska  till skogsmarken kan man\r\nfå långsiktiga positiva effekter.  Vi  har  tidigare\r\nkritiserat   att  det  varit  svårt  att  utläsa  ur\r\nregeringens  budgetförslag  hur  mycket  pengar  som\r\nanslås till kalkning.  Vi  har  därför  yrkat på att\r\nkalkning skall redovisas separat. Skogskalkning  bör\r\ninledningsvis  tas  med  som  ett  nytt  anslag.  Så\r\nsmåningom  bör  hela  den  samlade kalkningsinsatsen\r\nsammanföras till ett gemensamt  anslag,  eftersom en\r\nstrategi med sammanslagen sjö- och skogskalkning kan\r\nkomma  att  minska  resursbehovet  totalt  sett.   I\r\nprojekt   Nissadalen   och  Lygnernprojektet  håller\r\nskogsvårdsstyrelsen, länsstyrelsen  och  kommuner på\r\natt  utveckla denna nya åtgärdsstrategi i två  unika\r\nförsöksprojekt.  Hittills  uppvisar försöken lovande\r\nresultat,  och  efter fyra år  reproducerar  sig  nu\r\nöringen  utan problem  i  tillrinnande  vatten  till\r\nNissan.\r\nSkogsstyrelsen  har  utarbetat  ett åtgärdsprogram\r\nför    bl.a.   skogsmarkskalkning,   Åtgärder    mot\r\nmarkförsurning  och  för  ett  uthålligt brukande av\r\nskogsmarken. Programmet låg färdigt  redan i augusti\r\n2001,  men  medel  för att genomföra programmet  har\r\ninte  beviljats.  Kristdemokraterna   föreslår   att\r\nSkogsstyrelsens  åtgärdsprogram skall genomföras och\r\natt behövliga anslag  skall beviljas i årets budget.\r\nKristdemokraterna föreslår  därför  att  30 miljoner\r\nkronor  per år under en treårsperiod skall  gå  till\r\nett nytt anslag för skogsmarkskalkning.\r\nVi föreslår  en  långsammare  takt  och  ett  ökat\r\ninslag  av  frivilliga skogsvårdsavtal i arbetet med\r\natt  bevara nyckelbiotoper  i  skogsmark.  Därigenom\r\nminskar Kristdemokraterna anslaget till åtgärder för\r\nbiologisk  mångfald  med 450 miljoner kronor jämfört\r\nmed regeringens förslag.\r\nDet  svåraste  miljöproblem   vi   står  inför  är\r\nklimatförändringarna.     För     en    kraftfullare\r\nklimatpolitik anslår vi 60 miljoner  kronor  mer  än\r\nregeringen.\r\n\r\n4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nDen  19 november 2003 beslutade riksdagens majoritet\r\nbestående  av socialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister  att  fastställa ekonomiska ramar för\r\nde olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och\r\nen beräkning av statens  inkomster avseende år 2003.\r\nCenterpartiets   förslag   till    utgiftsram    för\r\nutgiftsområde  20  har  avslagits. Jag väljer därför\r\natt i ett särskilt yttrande  redovisa Centerpartiets\r\npolitik som berör utgiftsområde  20  i  den statliga\r\nbudgeten.\r\n\r\nCenterpartiet  föreslår att anslagen till  ideella\r\norganisationer    verksamma    inom    natur-    och\r\nkulturmiljöområdet   räknas   upp.   Anslaget   34:2\r\nMiljöövervakning  m.m. bör räknas upp med 5 miljoner\r\nkronor för detta ändamål.\r\nAnslaget  34:3  Åtgärder   för   att   bevara  den\r\nbiologiska  mångfalden  bör  enligt  min uppfattning\r\nreduceras med 150 miljoner kronor genom  att  minska\r\nanslagna medel för inköp av skogsmark. Centerpartiet\r\nförordar  nämligen en annan modell för bevarande  av\r\nskyddsvärd     skogsmark,     genom    att    träffa\r\nnaturvårdsavtal    m.m.   Inom   utgiftsområde    23\r\nförstärker   vi  insatserna   för   rådgivning   och\r\nbiotopskydd inom skogsbruket.\r\nCenterpartiet   anser   att  en  större  andel  av\r\nanslagna   medel  bör  användas   för   att   skriva\r\nlångsiktiga     skötselavtal,     enligt    modellen\r\nnaturvårdsavtal,    med   markägarna.   Skötselavtal\r\ninnebär  att  man  inte   kommer   i   konflikt  med\r\näganderätten,  utan  markägaren får betalt  för  att\r\nproducera naturvärden  i  stället  för att producera\r\nvirkesvärde.\r\nNaturvårdsverket  har  nyligen presenterat  delmål\r\nför  efterbehandling  och  sanering   av  förorenade\r\nområden.   Enligt  beräkningar  krävs  600  miljoner\r\nkronor per år  fram  till  2010  om  saneringstakten\r\nskall  kunna hållas under en genomförandetid  om  45\r\når. Centerpartiet  anser  att  det har hög prioritet\r\natt   sanera   områden  så  att  inte  de   framtida\r\nkostnaderna skenar i väg. Anslaget 34:4 Sanering och\r\nåterställning  av   förorenade  områden  bör  därför\r\nräknas upp med drygt  120  miljoner  kronor  för att\r\nuppgå  till  450  miljoner kronor år 2004, och under\r\nkommande år under budgetperioden  har  vi ambitionen\r\natt  anslaget skall ligga på behövliga 600  miljoner\r\nkronor.\r\nAnslaget  34:5  Miljöforskning  bör  enligt  min\r\nuppfattning  räknas  upp med ytterligare 10 miljoner\r\nkronor. Anslaget bör bl.a.  användas för att ta fram\r\nen  heltäckande  forsknings-  och   aktionsplan  för\r\nÖstersjöns miljö. Centerpartiet vill  även  via stöd\r\ntill  forskningen främja utvecklingen av fordon  som\r\nkörs  med   alternativa  bränslen.  För  att  stärka\r\narbetet för en  hållbar  utveckling  krävs en tydlig\r\nsatsning på miljöforskningen. Det krävs  inte  minst\r\nökade     resurser     för     undersökningar    och\r\nkontrollprogram   för  att  kunna  säkerställa   att\r\nmiljöskulden inte växer  till  följd av bristfälliga\r\nmiljösignaler       till       producenter       och\r\nsamhällsplanerare.\r\nCenterpartiet  avsätter 50 miljoner kronor för att\r\ninrätta   en   miljöfond    för    kostnadseffektiva\r\ninvesteringar  kring Östersjön. Krav  på  rening  av\r\nexempelvis kväve  från  en  svensk  industri  kan då\r\nantingen   genomföras   som   en   investering  inom\r\nverksamheten    eller    genom    att    motsvarande\r\ninvesteringsbelopp  läggs  i  en  miljöfond som  kan\r\nanvändas   mer  kostnadseffektivt  på  andra   sidan\r\nÖstersjön.    Runt     Östersjön    och    i    dess\r\navvattningsområde finns  länder  vilkas  miljöarbete\r\ninte  är  lika  långt  framskridet  som det svenska.\r\nFlera av dessa ekonomier är inte lika starka som den\r\nsvenska, och det är av stor vikt för  Östersjön  att\r\nmiljöförbättringar verkligen kan bli av.\r\nCenterpartiet anser slutligen att biståndsmålet på\r\n1   %   av  bruttonationalintäkten  skall  nås  inom\r\nbudgetperioden.  I vårt budgetförslag aviseras stora\r\nsatsningar på bistånd,  varav  200  miljoner  kronor\r\nöronmärks  för  miljöbistånd år 2004 och ytterligare\r\n1,7 miljarder kronor  satsas  på  miljöbistånd  åren\r\n2005-2006.   Vår   erfarenhet   av  och  kunskap  om\r\nmiljöarbete  måste  användas till att  hjälpa  andra\r\nländer  i  deras  arbete   för   en   bättre  miljö.\r\nCenterpartiet  anser  att  vi  skall bidra  till  en\r\nhållbar utveckling även i övriga  delar  av  världen\r\noch samtidigt vara med och göra rätt för oss, varför\r\nen  allt  större  del av biståndet borde utgöras  av\r\nmiljöbistånd.\r\n\r\n5. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\n\r\nMiljöpartiet    anser    att    det    behövs    ett\r\nklimatsekretariat   i   Regeringskansliet   med  ett\r\növergripande  ansvar för att komma med förslag  till\r\nåtgärder  för att  bromsa,  motverka  och  förebygga\r\nkonsekvenserna    av    klimatförändringarna.    Det\r\nsistnämnda    kan    gälla    t.ex.   uppdrag   till\r\nRäddningsverket  och  försvaret att  hålla  en  ökad\r\nberedskap  för  hjälp i samband  med  översvämningar\r\neller till Vägverket  och  Banverket  att  kartlägga\r\neventuella  åtgärder som med anledning av ökad  risk\r\nför översvämningar  kan  behövas för att säkerställa\r\ntransporter. Det kan också  handla  om att komma med\r\nrekommendationer och stöd till kommunernas planering\r\nav bebyggelse, så att större hänsyn tas  till risken\r\nför  översvämningar och erosion. Klimatsekretariatet\r\nbör även  få ansvar för en \"klimatakut\" där kommuner\r\nsom  drabbats   av   extrema   väderfenomen  kan  få\r\nersättning för skador. Akuten skall  inte  enbart  i\r\nefterhand  reglera skador utan fungera så snabbt och\r\nfritt från byråkrati  att den också kan bli en reell\r\nhjälp att hålla skola, sjukvård och annan essentiell\r\nmedborgerlig  service  i   gång   under   tider   av\r\növersvämningar.  Det bör utredas hur den s.k. akuten\r\nkan utformas närmare och finansieras.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2003/04:1 utgiftsområde\r\n20 Allmän miljö- och naturvård\r\n\r\nRegeringen (Miljödepartementet) har föreslagit\r\n\r\n1.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004,  för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,\r\ningå  ekonomiska   förpliktelser   i  samband  med\r\nplanering,   upphandling   och   genomförande   av\r\nmiljöövervakning som inklusive tidigare  åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst 30 000 000 kronor  under\r\n2005, högst 20 000 000 kronor under 2006 och högst\r\n10 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 3.9.2),\r\n\r\n2.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2004, för ramanslaget 34:2 Miljöövervakning  m.m.,\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser  i  samband  med\r\nbilavgasverksamhet    som    inklusive    tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter  på  högst  16  000 000\r\nkronor under 2005 (avsnitt 3.9.2),\r\n\r\n3.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2004, för ramanslaget 34:3 Åtgärder  för biologisk\r\nmångfald, ingå ekonomiska förpliktelser  i samband\r\nmed  förvärv  av  eller  intrångsersättning  i  ur\r\nnaturvårdssynpunkt   värdefulla  naturområden  som\r\ninklusive tidigare åtaganden  innebär  utgifter på\r\nhögst 120 000 000 kronor (avsnitt 3.9.3),\r\n\r\n4.  att  riksdagen  bemyndigar regeringen att  under\r\n2004,   för   ramanslaget    34:4   Sanering   och\r\nåterställning   av   förorenade   områden,    ingå\r\nekonomiska    förpliktelser    i    samband    med\r\ngenomförande  av  saneringsinsatser, som inklusive\r\ntidigare åtaganden  innebär  utgifter på högst 250\r\n000  000  kronor  under 2005, högst  250  000  000\r\nkronor under 2006 och  högst  100  000  000 kronor\r\nunder 2007 (avsnitt 3.9.4),\r\n\r\n5.  att  riksdagen  bemyndigar regeringen att  under\r\n2004, för ramanslaget  34:5  Miljöforskning,  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser i samband med planering,\r\nupphandling och  genomförande av forskningsprojekt\r\nsom inklusive tidigare  åtaganden innebär utgifter\r\npå högst 30 000 000 kronor  under  2005,  högst 20\r\n000  000  kronor  under 2006 och högst 15 000  000\r\nkronor under 2007 (avsnitt 3.9.5),\r\n\r\n6.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004,     för     ramanslaget     34:9     Statens\r\nstrålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser\r\ni  samband  med strålskyddsforskning som inklusive\r\ntidigare åtaganden  innebär  utgifter  på högst 10\r\n500  000  kronor  under 2005 och högst 10 500  000\r\nkronor under 2006 (avsnitt 3.9.9),\r\n\r\n7.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2004,     för     ramanslaget     34:11    Statens\r\nkärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,  ingå\r\nekonomiska    förpliktelser    i    samband    med\r\nkärnsäkerhetsforskning   som   inklusive  tidigare\r\nåtaganden  innebär utgifter på högst  17  200  000\r\nkronor under  2005,  högst  7 400 000 kronor under\r\n2006  och  högst  6  400  000  kronor  under  2007\r\n(avsnitt 3.9.11),\r\n\r\n8.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2004,   för    ramanslaget    34:14    Stöd   till\r\nklimatinvesteringar, ingå ekonomiska förpliktelser\r\ni    samband    med    beslut    om    stöd   till\r\nklimatinvesteringar    som    inklusive   tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst  350  000  000\r\nkronor under perioden 2004-2009 (avsnitt 3.9.13),\r\n\r\n9.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2004,  för  ramanslaget  26:2 Forskningsrådet  för\r\nmiljö,  areella  näringar  och   samhällsbyggande:\r\nForskning, ingå ekonomiska förpliktelser i samband\r\nmed  planering,  upphandling  och genomförande  av\r\nforskningsprojekt som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst 180 000 000 kronor under\r\n2005, högst 60 000 000 kronor under 2006 och högst\r\n40 000 000 kronor under 2007 (avsnitt 4.1.2),\r\n\r\n10.  att  riksdagen  för  budgetåret   2004  anvisar\r\nanslagen under utgiftsområde 20 Allmän  miljö- och\r\nnaturvård  i  enlighet  med  uppställningen  under\r\navsnitt 10.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n26.1.  Riksdagen  anvisar  för  2004  anslagen under\r\nutgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård  samt\r\nutgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar enligt  i  motionen  redovisad\r\nuppställning.\r\n\r\n2003/04:MJ215 av Cecilia Widegren (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att verka för fler\r\nfrivilliga  skötselavtal  mellan   markägare   och\r\nstaten.\r\n\r\n2003/04:MJ307 av Jan Andersson och Lena Ek (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att använda större andel av\r\nanslagna  medel  för åtgärder för biologisk mångfald\r\ntill tecknande av naturvårdsavtal.\r\n\r\n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att samordning och\r\nfördelning   av   miljöbistånd   inom   Östersjöns\r\navvattningsområde  kan  komma  att  bli  en viktig\r\nuppgift för den föreslagna Östersjöregeringen.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  inrätta en\r\nmiljöfond   för  kostnadseffektiva  investeringar,\r\ngällande utsläpp av närsalter till vatten.\r\n\r\n2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nprioritera miljöforskning och miljöövervakning.\r\n\r\n2003/04:MJ379 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  förstärka\r\nmiljöforskningen.\r\n\r\n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  kalkning  av\r\nskogsmark.\r\n\r\n22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om miljöforskning.\r\n\r\n27.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande   till   regeringens    förslag    för\r\nbudgetåret  2004  anslagen  under utgiftsområde 20\r\nAllmän  miljö-  och  naturvård enligt  i  motionen\r\nredovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   ett\r\nklimatsekretariat och en klimatakut.\r\n\r\n2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  tecknande av\r\nskötselavtal.\r\n\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärdsprogram mot\r\nmarkförsurning.\r\n\r\n2003/04:MJ450 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  anslår  945  997  000 kr till anslaget\r\n34:3 Åtgärder för biologisk mångfald för 2004.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  inrättande  av\r\nskötselkontrakt för naturvårdsmark.\r\n\r\n3. Riksdagen  anslår  143  850  000 kr till anslaget\r\n34:4  Sanering  och  återställande  av  förorenade\r\nområden för 2004.\r\n\r\n4. Riksdagen anslår 197  556  000  kr  till anslaget\r\n34:12  Bidrag till Statens meterologiska  institut\r\nm.m. för 2004.\r\n\r\n5. Riksdagen anslår inte 71 000 000 kr till anslaget\r\n34:13 Stöd till klimatinvesteringar för 2004.\r\n\r\n2003/04:MJ469 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i\r\nförhållande  till regeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård enligt\r\ni motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att ett särskilt\r\nÖstersjökonto inrättas i syfte att ställa resurser\r\ntill förfogande för Östersjösatsningar.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett åtgärdsprogram\r\nmot markförsurning.\r\n\r\n32.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande   till   regeringens   förslag   under\r\nutgiftsområde   20  Allmän  miljö-  och  naturvård\r\nenligt i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om uppräkning av\r\nanslag till ideella organisationer  verksamma inom\r\nnatur- och kulturmiljöområdet.\r\n\r\n2003/04:Bo260 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  ökad  statlig\r\nsatsning på marksanering.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nFörslag  till  beslut  om anslag inom utgiftsområde  20  Allmän\r\nmiljö- och naturvård\r\n\r\nUtskottets  förslag överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag till anslags-\r\nfördelning.\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                           Utskottets\r\n------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nförslag\r\n------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n26 Forskningspolitik\r\n------------------------------------------------------\r\n1  Forskningsrådet för miljö, areella          41 648\r\nnäringar och samhällsbyggande:\r\nFörvaltningskostnader (ram)\r\n------------------------------------------------------\r\n2  Forskningsrådet för miljö, areella         296 426\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning\r\n(ram)\r\n------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n34 Miljöpolitik\r\n------------------------------------------------------\r\n1  Naturvårdsverket (ram)                     323 434\r\n------------------------------------------------------\r\n2  Miljöövervakning m.m. (ram)                238 994\r\n------------------------------------------------------\r\n3  Åtgärder för biologisk mångfald (ram)    1 441 197\r\n------------------------------------------------------\r\n4  Sanering och återställning av förorenade   329 850\r\nområden (ram)\r\n------------------------------------------------------\r\n5  Miljöforskning (ram)                        84 050\r\n------------------------------------------------------\r\n6  Kemikalieinspektionen (ram)                106 450\r\n------------------------------------------------------\r\n7  Internationellt miljösamarbete (ram)        66 434\r\n------------------------------------------------------\r\n8  Stockholms internationella miljöinstitut    12 000\r\n(obet.)\r\n------------------------------------------------------\r\n9  Statens strålskyddsinstitut (ram)          105 027\r\n------------------------------------------------------\r\n10 Statens kärnkraftinspektion:                95 485\r\nFörvaltningskostnader (ram)\r\n------------------------------------------------------\r\n11 Statens kärnkraftinspektion:                72 015\r\nKärnsäkerhetsforskning (ram)\r\n------------------------------------------------------\r\n12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och    217 556\r\nhydrologiska institut m.m. (ram)\r\n------------------------------------------------------\r\n13 Stöd till klimatinvesteringar (ram)        340 000\r\n------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                 3 770 566\r\n------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------\r\n\r\nBilaga 3\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till\r\nanslag för år 2004 inom utgiftsområde 20\r\nAllmän miljö- och naturvård\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\nAnslag\r\nAnslagstyp Regeringens\r\nförslag\r\n(m)       (fp)\r\n(kd)       (c)\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n26:1  Forskningsrådet för miljö,       (ram)\r\n41 648                                          +\r\nareella näringar och\r\nsamhällsbyggande:\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n26:2  Forskningsrådet för miljö,       (ram)\r\n296 426               +10 000\r\nareella näringar och\r\nsamhällsbyggande: Forskning\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:1  Naturvårdsverket                 (ram)\r\n323 434\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:2  Miljöövervakning m.m.            (ram)\r\n238 994                                     +5 000\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:3  Åtgärder för biologisk mångfald  (ram)\r\n1 441 197   -495 200    +20 000   -450 000  -150 000\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:4  Sanering och återställning av    (ram)\r\n329 850   -186 000              +150 000  +120 150\r\nförorenade områ\r\nden\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:5  Miljöforskning                   (ram)\r\n84 050               +20 000              +10 000\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:6  Kemikalieinspektionen            (ram)\r\n106 450\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:7  Internationellt miljösamarbete   (ram)\r\n66 434               +10 000\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:8  Stockholms internationella       (obet.)\r\n12 000\r\nmiljöinstitut\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:9  Statens strålskyddsinstitut      (ram)\r\n105 027\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:10 Statens kärnkraftinspektion:     (ram)\r\n95 485\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:11 Statens kärnkraftinspektion:     (ram)\r\n72 015\r\nKärnsäkerhetsforskning\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:12 Bidrag till Sveriges             (ram)\r\n217 556    -20 000    -25 000\r\nmeteorologiska och\r\nhydrologiska institut m.m.\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:13 Stöd till klimatinvesteringar    (ram)\r\n340 000   -269 000   -340 000    +60 000\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:14 Nytt anslag: Skogsmarkskalkning  (ram)\r\n+30 000\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n34:15Nytt anslag: Miljöfond för        (ram)\r\n+50 000\r\nkostnadseffektiva\r\ninvesteringar\r\n------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n--\r\n\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------\r\nAnslag\r\nAnslagstyp Regeringens\r\nförslag\r\n(m)\r\n(fp)       (kd)       (c)\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------\r\n34:16 Nytt anslag: Miljöbistånd\r\n(ram)\r\n+200 000\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------\r\n34:17 Nytt anslag: Östersjökonto\r\n(ram)                                +20 000\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------\r\n34:18 Nytt anslag:\r\n(ram)                                +10 000\r\nHållbarhetskommission\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------\r\nSumma\r\n3 770 566   -970 200   -275 000   -210 000  +235 150\r\n-------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 20 punkterna 1-10 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 26, 2003/04:MJ307, 2003/04:MJ334 yrkandena 6 och 17, 2003/04:MJ370 yrkande 6, 2003/04:MJ379 yrkande 2, 2003/04:MJ400 yrkandena 4, 22 i denna del och 27, 2003/04:MJ401 yrkande 18, 2003/04:MJ431 yrkande 16, 2003/04:MJ450 yrkandena 1, 2 i denna del och 3-5, 2003/04:MJ469, 2003/04:MJ472 yrkandena 7, 20 och 32, 2003/04:MJ474 yrkande 22 och 2003/04:Bo260 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Naturvårdsavtal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ215 yrkande 4, 2003/04:MJ404 yrkande 3 och 2003/04:MJ450 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Finansiering av långsiktig forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ400 yrkande 22 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "FFB35F7E-A071-4850-AC6B-7B174A547E75",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "13",
                    "1",
                    "29",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "31",
                    "29",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FFB35F7E-A071-4850-AC6B-7B174A547E75",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Finansiering av långsiktig forskning",
        "partier": "\"kd\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "3"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 00:40:10"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 3,77 miljarder kronor i anslag till miljö- och naturvård för 2004. Den totala resursförstärkningen till miljö- och naturvård blir cirka 400 miljoner kronor år 2004, cirka 320 miljoner kronor år 2005 och cirka 350 miljoner kronor år 2006 i jämförelse med 2003 års utgiftsnivå. ",
          "dok_id": "GR01MJU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till miljö- och naturvård (MJU1)",
          "dok_id": "GR01MJU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 00:40:10"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01MJU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 3,77 miljarder kronor i anslag till miljö- och naturvård för 2004. Den totala resursförstärkningen till miljö- och naturvård blir cirka 400 miljoner kronor år 2004, cirka 320 miljoner kronor år 2005 och cirka 350 miljoner kronor år 2006 i jämförelse med 2003 års utgiftsnivå.</p>",
          "dok_id": "GR01MJU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till miljö- och naturvård (MJU1)",
          "dok_id": "GR01MJU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:55"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01MJU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_1.docx",
          "filstorlek": "148908",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/193451EA-C63F-4798-80F7-B4906E53C00F"
        },
        {
          "dok_id": "GR01MJU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_mju_1.pdf",
          "filstorlek": "628662",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_mju_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B7677E0F-0708-4A72-A461-DD9763C53BA5"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo260 Samhällsplanering",
          "ref_dok_id": "GR02Bo260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo260",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ215 Naturreservat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ215",
          "ref_dok_titel": "Naturreservat",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ307 Naturvårdsavtal",
          "ref_dok_id": "GR02MJ307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ307",
          "ref_dok_titel": "Naturvårdsavtal",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ334 Östersjön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ334",
          "ref_dok_titel": "Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ370 Framtidens miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ370",
          "ref_dok_titel": "Framtidens miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ379 Vattenkvaliteten i Stockholmsområdet och miljöforskningen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ379",
          "ref_dok_titel": "Vattenkvaliteten i Stockholmsområdet och miljöforskningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ400 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GR02MJ400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ400",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ404 Äganderätten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ404",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ450 Utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård",
          "ref_dok_id": "GR02MJ450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ450",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ469 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GR02MJ469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ469",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-16",
          "ref_dok_id": "GR0950",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "50",
          "ref_dok_titel": "2003-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-11",
          "ref_dok_id": "GR0947",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "47",
          "ref_dok_titel": "2003-12-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:103",
          "ref_dok_id": "GR0K103",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:103",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}