{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2223623",
      "dok_id": "GR01LU24",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "LU24",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:LU24",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "24",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:38",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:42",
      "titel": "Skadeståndsrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU24/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU24",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01LU24",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01LU24",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:LU24</div><h1>Skadeståndsrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet sju motionsyrkanden från allmänna\r\nmotionstiden år 2003 i olika skadeståndsrättsliga frågor. Motionsyrkandena\r\ngäller införande av en rätt till ersättning för sorg och saknad, det\r\nallmännas skadeståndsansvar, skadeståndsansvar för atomskador och oljeskador\r\ntill sjöss samt multinationella företags skadeståndsansvar.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i\r\nhuvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens\r\nsida samt pågående arbete på såväl nationell som internationell nivå.\r\nI betänkandet finns tre reservationer och ett särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ersättning för sorg och saknad\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L318 yrkande 4.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2.      Det allmännas skadeståndsansvar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L318 yrkande 8.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n3.      Skadeståndsansvar för atomskador\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N415 yrkande 4.\r\n\r\n4.      Oljeskador till sjöss\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ434 yrkande 5.\r\n\r\n5.      Skadeståndsansvar för multinationella företag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L268 yrkandena 1-3.\r\nReservation 3 (v)\r\nStockholm den 13 april 2004\r\nPå lagutskottets vägnar\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Inger René (m), Marianne\r\nCarlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes\r\n(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),\r\nMaria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Anneli\r\nSärnblad Stoors (s), Henrik von Sydow (m), Niclas Lindberg (s), Johan\r\nLöfstrand (s), Mia Franzén (fp) och Annika Qarlsson (c).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nErsättning för sorg och saknad\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om införande av en rätt till\r\nersättning för sorg och saknad vid en nära anhörigs död. Utskottet hänvisar\r\ntill riksdagens tidigare ställningstaganden. Jämför reservation 1 (fp).\r\n\r\nBakgrund\r\nSedan den 1 januari 2002 gäller enligt 5 kap. 2 § första stycket 3\r\nskadeståndslagen (1972:207) att en nära anhörig till den som dödats genom en\r\nskadeståndsgrundande handling har rätt till ersättning för personskada\r\nsom åsamkats den anhörige till följd av dödsfallet (prop. 2000/01:68, bet.\r\nLU19, rskr. 216). Bestämmelsen infördes bl.a. mot bakgrund av den\r\ndomstolspraxis som utvecklats enligt vilken ersättning i vissa fall tillerkänts\r\nefterlevande för främst psykiska besvär när en nära anhörig dödats vid en\r\nskadeståndsgrundande händelse.\r\nRätt till ersättning tillkommer den som har stått den avlidne särskilt\r\nnära, dvs. främst make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar.\r\nEn anhörigs rätt till skadestånd är oberoende av grunden för\r\nskadeståndsskyldigheten. Således föreligger en lagreglerad rätt till skadestånd\r\noavsett om dödandet har skett uppsåtligen, av grov oaktsamhet, av oaktsamhet\r\nsom inte är att betrakta som grov eller när den skadeståndsskyldige har\r\nett strikt skadeståndsansvar.\r\nSkadeståndet bestäms enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen. Därmed omfattas\r\nersättning för kostnader, inkomstförlust och ideella förluster till följd\r\nav skadan. De ideella förlusterna ersätts som fysiskt och psykiskt lidande\r\nav övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller\r\nannat stadigvarande men). I förekommande fall kan även ersättning för\r\nsärskilda olägenheter betalas.\r\nBeträffande bevisfrågorna anförde regeringen i propositionen bl.a. följande.\r\nPersonskadan består i detta fall regelmässigt av en psykisk chock eller\r\nandra psykiska besvär. För att sådana besvär skall vara ersättningsgilla\r\nsom personskada krävs att de är medicinskt påvisbara. När någon dödas\r\ngenom en skadeståndsgrundande handling kommer dödsfallet som regel plötsligt\r\noch oväntat, inte sällan på ett våldsamt sätt. Det ligger i sakens natur\r\natt de efterlevande då drabbas av psykiskt lidande utöver den allmänna\r\nsorgen och saknaden efter den närstående. Man kan därför normalt utgå\r\nfrån att den närstående har åsamkats psykiska besvär. I sådana fall där\r\ndet inte är aktuellt att ersätta andra skadeföljder än sveda och värk och\r\nsmärre belopp avseende kostnader eller inkomstförlust bör man utan närmare\r\nutredning kunna utgå från att dessa besvär är att hänföra till personskada.\r\nDå bör det sålunda inte vara nödvändigt att den närstående styrker de\r\npsykiska besvären genom läkarintyg eller liknande utredning (jfr rättsfallet\r\nNJA 2000 s. 521). Självklart behövs över huvud taget ingen bevisning om\r\nbesvären vitsordas av motparten i en process. Men även om kravet bestrids\r\nbör det normalt räcka - på samma sätt som om bestämmelsen skall tillämpas\r\nvid anspråk på brottsskadeersättning - att de besvär som den närstående\r\nsjälv beskriver är av sådan art att de får anses medicinskt påvisbara och\r\nsålunda är att anse som en personskada. Enbart ett påstående om en\r\npersonskada är dock inte tillräckligt.\r\nRegeringen anförde vidare att bevislättnaden är av betydelse när den\r\nanhörige yrkar ersättning för psykiska besvär under sådan tid eller av\r\nsådan omfattning i övrigt som normalt sett uppkommer i dessa typer av\r\nfall, dvs. vid ersättning i enlighet med gällande praxis. Yrkas ersättning\r\nmed högre belopp på den grunden att de psykiska besvären varit särskilt\r\nlångvariga eller ovanligt omfattande i övrigt, kan särskild bevisning\r\nbehövas. I undantagsfall kan de psykiska besvären leda till\r\npersonlighetsförändringar eller på annat sätt bli bestående. Då kan ersättning\r\nges\r\nför bestående men efter den invaliditetsgrad som kan åsättas dessa besvär.\r\nDet kan någon gång även förekomma att den skadelidande även har rätt\r\ntill skadestånd för särskilda olägenheter som besvären medför. I dessa\r\nbåda fall bör dock särskild utredning om skadan krävas.\r\nNågon särskild ersättningspost för sorg och saknad finns inte i\r\nskadeståndslagen.\r\nMotionen\r\nI motion L318 begär Mia Franzén m.fl. (fp) ett tillkännagivande om att\r\ndet i skadeståndslagen bör införas en särskild rätt till ersättning för\r\nsorg och saknad efter en nära anhörigs död (yrkande 4). Motionärerna anför\r\natt det i rättstillämpningen ställs krav på att de psykiska besvären skall\r\nbevisas, vilket ofta kan vara svårt och omständligt och dessutom av den\r\nanhörige kan upplevas som kränkande. Skadestånd vid en nära anhörigs död\r\nbör därför kunna betalas ut med ett standardiserat belopp. Genom en\r\nschabloniserad rätt till ersättning för sorg och saknad skulle den som inte\r\nvill underkasta sig en undersökning av de egna psykiska besvären ändå få\r\nersättning för de starka känslor och de mer eller mindre definierbara\r\npsykiska påfrestningar som typiskt sett uppkommer vid en nära anhörigs\r\ndöd. Enligt motionärerna skulle en särskild rätt till ersättning för sorg\r\noch saknad innebära en skarp markering från samhällets sida och att svensk\r\nrätt ytterligare harmoniseras med stora delar av övriga europeiska länders\r\nskadeståndsrätt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI den ovan nämnda propositionen 2000/01:68 om ersättning för ideell skada\r\ngjorde regeringen bedömningen att någon särskild ersättningspost för sorg\r\noch saknad då en nära anhörig avlidit genom en skadeståndsgrundande\r\nhandling inte borde införas. I lagstiftningsärendet väcktes motionsyrkanden\r\nom att en sådan särskild rätt borde införas. Dessa motionsyrkanden avstyrktes,\r\noch riksdagen följde utskottet (bet. 2000/01:LU19, rskr. 216).\r\nUtskottet ansåg att det fanns flera omständigheter som talade emot en\r\nsärskild rätt till ersättning för sorg och saknad. En sådan rätt skulle\r\nvara en principiell nyhet i svensk skadeståndsrätt, och en seriös bedömning\r\nav frågan borde därmed åtföljas av överväganden om en motsvarande eller\r\nliknande rätt bör finnas i andra sammanhang, t.ex. en rätt till ersättning\r\nför de känslor av ledsnad och bedrövelse som normalt följer med att ett\r\nbarn skadas eller förlusten av ägodelar i samband med en brand. Utskottet\r\nifrågasatte också om skadeståndsrätten över huvud taget är ett ändamålsenligt\r\ninstrument för att ge ersättning för känslor som sorg och saknad. När det\r\ngäller bevisproblemen erinrade utskottet om att Högsta domstolen genom en\r\ndom hösten 2000 (NJA 2000 s. 521) kan sägas ha infört en bevislättnad för\r\npsykiska besvär som tillfogats på grund av att en nära anhörig dödats\r\ngenom en uppsåtlig eller därmed jämförlig handling. Utskottet anförde att\r\ndet vid en lagstadgad rätt till ersättning är naturligt att i detta\r\navseende utgå från en sådan bevislättnad oavsett om skadan framkallats\r\nuppsåtligen eller inte, vilket innebär att det normalt inte bör krävas\r\nläkarintyg eller liknande utredning för att styrka att de psykiska besvären\r\när att hänföra till personskada. När det inte är aktuellt att ersätta\r\nandra skadeföljder än sveda och värk borde man utan närmare utredning\r\nkunna utgå från att dessa besvär innebär en personskada. Enligt utskottet\r\nhade därmed det viktigaste skälet för en rätt till ersättning för sorg\r\noch saknad förlorat sin tyngd.\r\nVidare pekade utskottet på att det i praktiken inte är någon större\r\nskillnad mellan en rätt till ersättning för psykiska besvär som normalt\r\ninte behöver styrkas med läkarintyg eller liknande utredning och en rätt\r\ntill ersättning för sorg och saknad. Utskottet menade att de praktiska\r\nkonsekvenserna av att ersättningen avser psykiska besvär, och inte sorg\r\noch saknad, framför allt torde visa sig däri att en rätt i enskilda fall\r\ntill ersättning utöver ett schablonbelopp fordrar en särskild utredning\r\nsom påvisar ovanligt omfattande psykiska besvär.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen härefter, senast våren 2003 i det av\r\nriksdagen godkända betänkandet 2002/03:LU12, avstyrkt motionsyrkanden om\r\natt särskild ersättning för sorg och saknad skall införas. I dessa sammanhang\r\nhar utskottet hänvisat till de ställningstaganden som gjordes i ovan nämnda\r\nlagstiftningsärende.\r\nEnligt utskottets mening har inte framkommit några skäl för att riksdagen\r\nnu skall frångå sina tidigare ställningstaganden i frågan om det bör\r\ninföras en särskild rätt till ersättning för sorg och saknad i skadeståndslagen.\r\nRiksdagen bör därför avslå motion L318 yrkande 4.\r\nDet allmännas skadeståndsansvar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om det allmännas skadeståndsansvar.\r\nUtskottet anser att det inte är påkallat med någon åtgärd från riksdagens\r\nsida. Jämför reservation 2 (fp).\r\nBakgrund\r\nSärskilda bestämmelser om skadeståndsansvar för arbetsgivare, s.k.\r\nprincipalansvar, och det allmänna finns i 3 kap. skadeståndslagen (1972:207).\r\nEn arbetsgivare är ansvarig för personskada eller sakskada som arbetstagaren\r\nhar vållat genom fel eller försummelse i tjänsten (1 §). Arbetsgivaren\r\nsvarar också för ren förmögenhetsskada, om arbetstagaren i tjänsten har\r\nvållat skadan genom brott. Med ren förmögenhetsskada avses sådan ekonomisk\r\nskada som uppkommer utan samband med att någon lider personskada eller\r\nsakskada. Enligt samma paragraf svarar arbetsgivaren också för\r\nkränkningsersättning om arbetstagaren genom fel eller försummelse i tjänsten har\r\nkränkt någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person,\r\nfrihet, frid eller ära.\r\nArbetsgivares principalansvar omfattar även offentliga arbetsgivare. Om\r\nen skada inträffat vid myndighetsutövning sträcker sig dock statens och\r\nkommunernas ansvar längre än andra arbetsgivares. När fel eller försummelse\r\nhar begåtts vid myndighetsutövning svarar det allmänna inte bara för\r\npersonskada och sakskada utan också för ren förmögenhetsskada (2 §). Staten\r\neller en kommun skall också ersätta ren förmögenhetsskada som har orsakats\r\nav att en myndighet genom fel eller försummelse lämnat felaktiga upplysningar\r\neller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl\r\n(3 §). Vid bedömningen av om det i det enskilda fallet finns sådana skäl\r\nskall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband\r\nmed myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när upplysningarna\r\neller råden lämnades. Bestämmelsen förutsätter inte att informationen har\r\nlämnats vid myndighetsutövning.\r\nEnligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen krävs alltså vållande - fel eller\r\nförsummelse - för att det allmänna skall bli skadeståndsskyldigt. I vissa\r\nfall svarar emellertid staten oberoende av vållande. Lagen (1998:714) om\r\nersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder föreskriver ett\r\nstrikt ansvar bl.a. när någon häktats eller varit anhållen i minst 24\r\ntimmar men frihetsberövandet visar sig obefogat. Detsamma gäller när någon\r\noriktigt dömts till fängelse eller annan frihetsberövande påföljd. Ersättning\r\nges enligt denna lag inte bara för ekonomisk skada utan också för lidande.\r\n\r\nMotionen\r\nMia Franzén m.fl. (fp) anför i motion L318 att den enskildes möjlighet\r\natt hävda sina rättigheter och sin integritet gentemot myndigheter måste\r\nöka. Som exempel anges en mobbningssituation i skolan där kommunen enligt\r\nlag har en skyldighet att agera. Enligt motionärerna måste rätten till\r\nskadestånd vid myndigheters misstag, övergrepp eller oförmåga att uppfylla\r\nsina skyldigheter förbättras. I motionen begärs ett tillkännagivande i\r\nenlighet härmed (yrkande 8).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionsyrkanden om skärpningar av det allmännas skadeståndsansvar har\r\ntidigare avstyrkts av utskottet, senast våren 2002 i det av riksdagen\r\ngodkända betänkandet 2001/02:LU10. Utskottet har inte heller nu någon\r\nannan uppfattning än motionärerna om betydelsen av det allmännas\r\nskadeståndsansvar och vikten av effektiva och ändamålsenliga regler på det här\r\nområdet. När det gäller kommuners ansvar för skadeståndsgrundande handlingar\r\ninom skolans område kan utskottet konstatera att regeringen i september\r\n2003 tillkallade en särskild utredare med uppdrag att bl.a. lämna förslag\r\ntill åtgärder för att motverka kränkande behandling i skolan. Detta uppdrag\r\nskall redovisas i ett delbetänkande senast den 30 april 2004 (dir. 2003:114).\r\n\r\nEnligt utskottets mening har det i motionen inte anförts något som nu\r\npåkallar någon åtgärd från riksdagens sida såvitt gäller bestämmelserna\r\nom skadeståndsansvar för det allmänna. Riksdagen bör därför avslå motion\r\nL318 yrkande 8.\r\nSkadeståndsansvar för atomskador\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om skadeståndsansvar för atomskador.\r\nUtskottet hänvisar till pågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför\r\nsärskilt yttrande (v).\r\nBakgrund\r\nRegler om ansvar för skador som uppkommer i samband med verksamhet inom\r\natomanläggningar finns i atomansvarighetslagen (1968:45). Denna lag bygger\r\npå två internationella konventioner. Den ena konventionen är 1960 års\r\nPariskonvention om skadeståndsansvar på atomenergins område, som föreskriver\r\natt innehavaren av en atomanläggning är ansvarig för atomskador oberoende\r\nav vållande, dvs. innehavarens ansvar är strikt. Den andra konventionen\r\när en i Bryssel år 1963 avslutad tilläggskonvention till Pariskonventionen,\r\nsom innehåller regler om kompletterande ersättning av statsmedel vid\r\natomskador. Både Pariskonventionen och Brysselkonventionen har tillkommit\r\ninom ramen för verksamheten inom Organisationen för ekonomiskt samarbete\r\noch utveckling (OECD) och syftar till en enhetlig regional reglering av\r\natomansvarsfrågan i Västeuropa. Sverige har tillträtt båda konventionerna.\r\n\r\nEnligt atomansvarighetslagen är en innehavare av en atomanläggning\r\nersättningsansvarig upp till ett bestämt belopp för varje olycka (17 §).\r\nAnsvarsbeloppet skall som huvudregel vara täckt av en försäkring (22 §).\r\nOm det belopp för vilket anläggningsinnehavaren är ansvarig inte räcker\r\ntill för att täcka de uppkomna skadorna betalas kompletterande ersättning\r\nav statsmedel (28 §).\r\nMotionen\r\nI motion N415 av Ingegerd Saarinen (mp) begärs ett tillkännagivande om\r\natt kärnkraftverkens skadeståndsansvar skall vara obegränsat och att kravet\r\npå betalningskapacitet kraftigt skall höjas (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet erinrar om att regeringen i proposition 2000/01:43 om ändringar\r\ni atomansvarighetslagen anförde att atomansvarighetspolitikens främsta\r\nmål är att tillgodose de skadelidandes berättigade krav på ersättning för\r\natomskador och att ersättningsansvaret för dessa skador i första hand bör\r\nbäras av kärnkraftsindustrin. Innehavare av atomanläggningar borde därför,\r\nenligt regeringens mening, åläggas ett obegränsat ansvar. I propositionen\r\nanfördes dock att det inte var förenligt med Pariskonventionen, i dess\r\ndåvarande lydelse, att införa ett obegränsat ansvar. Regeringen hänvisade\r\ntill en pågående revidering av Pariskonventionen och att Sverige inom\r\nramen för det arbetet skulle verka för ett obegränsat ansvar. I syfte att\r\nförbereda övergången till ett obegränsat ansvar avsåg regeringen att ge\r\nen särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till hur ett sådant ansvar\r\nbör genomföras i atomansvarighetslagen. Regeringen framhöll vidare att\r\ndet är nödvändigt att ansvaret är garanterat av betryggande ekonomiska\r\nsäkerheter och att det är otillfredsställande att låta försäkringskapaciteten\r\nvara avgörande för ansvarsnivån. Enligt regeringens mening bör därför\r\ninriktningen vara att finna en lösning där andra ekonomiska säkerheter\r\nutnyttjas som komplement till ansvarsförsäkring, vilket bör skapa\r\nförutsättningar för högre ersättningsnivåer. Regeringen avsåg att även ge den\r\nsärskilde utredaren i uppdrag att kartlägga såväl vilka försäkringslösningar\r\nsom vilka säkerheter eller garantier som finns att tillgå.\r\nVid behandlingen av propositionen avstyrkte utskottet motionsyrkanden\r\nmotsvarande det nu aktuella (bet. 2002/01:LU7). Riksdagen följde utskottet.\r\nUtskottet anförde bl.a. att utformningen av anläggningsinnehavarnas\r\nersättningsansvar måste vara förenlig med Sveriges åtaganden enligt\r\nPariskonventionen. När det gäller den framtida utformningen av\r\nersättningssystemet\r\nvid atomskada hänvisade utskottet till att det av propositionen framgick\r\natt regeringen, i syfte att förbereda övergången till ett obegränsat ansvar,\r\navsåg att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett sådant\r\nansvar bör genomföras i atomansvarighetslagen. Utskottet ansåg att några\r\nuttalanden från riksdagens sida som skulle föregripa utredningsarbetet\r\ninte borde komma i fråga.\r\nEnligt uppgift har en revidering av Pariskonventionen, som ger möjlighet\r\natt införa ett obegränsat ansvar, helt nyligen avslutats. Såvitt utskottet\r\nerfarit är regeringens avsikt nu att, i enlighet med vad som aviserades\r\ni den ovan nämnda propositionen, tillkalla en särskild utredare. Frågan\r\nbereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet kan således konstatera att det pågår arbete i linje med\r\nmotionsönskemålet. Enligt utskottets mening finns det mot den bakgrunden inte\r\nnu anledning till några uttalanden från riksdagens sida med anledning av\r\nmotion N415 yrkande 4, och motionsyrkandet bör därför avslås.\r\nOljeskador till sjöss\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om skadeståndsansvar vid oljeskador\r\ntill sjöss. Utskottet hänvisar främst till pågående internationellt arbete.\r\n\r\nBakgrund\r\nAnsvar för oljeskada regleras i 10 kap. sjölagen (1994:1009). Bestämmelserna\r\nbygger på två internationella konventioner som har tillträtts av Sverige\r\n- 1992 års ändringsprotokoll till 1969 års internationella konvention om\r\nansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja\r\n(ansvarighetskonventionen)\r\noch 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års internationella konvention\r\nom upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad\r\nav förorening genom olja (fondkonventionen). Dessa två konventioner skapar\r\nett internationellt ansvars- och ersättningssystem för oljeskador.\r\nSkadeståndsansvaret för oljeskador ligger enligt ansvarighetskonventionen\r\nhos fartygsägaren och är strikt, dvs. ägaren är ansvarig även om denne\r\nvarken förfarit uppsåtligt eller varit vårdslös (jfr 10 kap. 3 § sjölagen).\r\nFartygsägaren har dock vissa möjligheter att begränsa sin ansvarighet\r\ntill ett visst belopp. Ersättningsanspråk får i viss utsträckning riktas\r\nmot annan än fartygsägaren (10 kap. 4 § andra stycket sjölagen). Det gäller\r\ndock bara om en i nämnda bestämmelse angiven person, t.ex. en redare som\r\ninte är ägare eller en lastägare, har orsakat skadan uppsåtligen eller\r\ngenom viss särskilt kvalificerad vårdslöshet.\r\nFondkonventionen utgör ett komplement till ansvarighetskonventionen. Genom\r\nfondkonventionen har en internationell fond upprättats, den internationella\r\noljeskadefonden, som ger de skadelidande ytterligare ersättning för\r\noljeskador, om den ersättning som erhålls enligt ansvarighetskonventionen\r\när otillräcklig. Även fondens ansvarighet för skador är dock begränsad.\r\nDen internationella oljeskadefonden finansieras genom avgifter som läggs\r\npå sjötransporterad olja av vissa slag (s.k. avgiftspliktig olja).\r\nMotionen\r\nI motion MJ434 anför Åsa Domeij m.fl. (mp) att det vid oljetransporter\r\ntill sjöss alltid bör framgå vem som äger oljan och vem som äger fartyget.\r\nDärutöver bör alla aktörer i transportkedjan - inklusive bl.a. den som\r\nägde oljan när den lastades på fartyget, lastägaren, flaggstaten, fartygets\r\nslutliga ägare och klassningssällskapen - dela det ekonomiska\r\nskadeståndsansvaret\r\ni händelse av en olycka. I motionen begärs ett tillkännagivande om att\r\nregeringen skall verka för en sådan ordning (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMot bakgrund av det internationella regelsystem som finns på sjöfartens\r\nområde är det ofrånkomligt att tyngdpunkten i de svenska aktiviteterna\r\nfokuseras på och är beroende av det internationella arbetet.\r\nSåvitt utskottet erfarit pågår för närvarande arbete inom Regeringskansliet\r\nmed en departementspromemoria om förstärkt ersättningsrättsligt skydd vid\r\noljeskador till sjöss. I promemorian behandlas frågan om tillträde till\r\nett internationellt protokoll om inrättande av en internationell fond som\r\nskall komplettera den nuvarande internationella oljeskadefonden. Promemorian\r\nkommer att bli föremål för remissbehandling under våren 2004.\r\nI en arbetsgrupp, som inrättades under år 2000, inom den internationella\r\noljeskadefonden pågår ett arbete med en översyn av hela det internationella\r\nregelsystemet för ansvar och ersättning för oljeskador. I arbetsgruppen\r\nbehandlas enligt uppgift bl.a. de frågor som tas upp i motionen.\r\nUtskottet anser att resultatet av pågående arbete bör avvaktas och ser\r\ninte anledning att föreslå något initiativ från riksdagens sida. Riksdagen\r\nbör därför avslå motion MJ434 yrkande 5.\r\nSkadeståndsansvar för multinationella företag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om skadeståndsansvar för multinationella\r\nföretag. Utskottet hänvisar till pågående arbete på såväl nationell som\r\ninternationell nivå. Jämför reservation 3 (v).\r\nMotionen\r\nBirgitta Ohlsson (fp) anför i motion L268 att Sverige aktivt skall stödja\r\nde länder som behöver hjälp med att bygga upp fungerande marknader. För\r\natt en marknadsekonomi skall fungera smidigt i en värld där länder befinner\r\nsig på olika nivåer i fråga om välstånd, demokrati och utveckling krävs\r\nenligt motionären tydliga regler så att inte den svagare parten blir\r\nutnyttjad. Detta som ett led i att främja bl.a. miljöhänsyn, respekt för\r\nmänskliga rättigheter och social rättvisa. Motionären menar att bestämmelser\r\nom skadeståndsansvar har stor betydelse i det här sammanhanget. I motionen\r\nbegärs ett tillkännagivande om att multinationella företag som orsakar\r\nstora skador i ett annat land än det land där moderbolaget har sitt säte\r\ninte skall kunna undgå skadeståndsansvar genom att föra över tillgångar\r\ntill moderbolaget och låta det utländska dotterbolaget försättas i konkurs\r\n(yrkande 1). Det bör därutöver, enligt motionärens mening, vara möjligt\r\natt rikta ett skadeståndskrav direkt mot moderbolaget av skadelidande i\r\nett annat land (yrkande 2). Vidare begärs ett tillkännagivande om att den\r\nsvenska regeringen skall stödja FN i arbetet för att skapa ett internationellt\r\nregelverk för transnationella företag (yrkande 3).\r\nPågående arbete\r\nÅr 1976 förhandlade medlemsländerna inom OECD fram riktlinjer för\r\nmultinationella företag som innehåller gemensamma rekommendationer till\r\nföretagen från medlemsländernas regeringar. Riktlinjerna har därefter\r\nomförhandlats vid flera tillfällen, senast år 2000. Genom den senaste\r\nrevideringen breddades riktlinjerna till att gälla företagens verksamhet i\r\nalla länder och att även omfatta företagens arbete med miljö och mot\r\nkorruption. Riktlinjerna, som är frivilliga, innehåller bl.a. en övergripande\r\npolicy om att företagen bör bidra till ekonomisk, social och miljömässig\r\nutveckling i syfte att uppnå en hållbar utveckling, respektera de mänskliga\r\nrättigheterna för de individer som påverkas av deras verksamhet i linje\r\nmed värdregeringens internationella skyldigheter och åtaganden samt\r\nstimulera uppbyggnad av lokal kapacitet. OECD:s medlemsländer har åtagit\r\nsig att främja riktlinjerna bl.a. genom s.k. nationella kontaktpunkter.\r\nPå\r\nWorld Economic Forum i Davos 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi\r\nAnnan näringslivet att ta globalt ansvar. Hans initiativ ledde till\r\nbildandet av The Global Compact som innefattar principer kring mänskliga\r\nrättigheter, arbetsrättsliga frågor och miljö riktade till företag. I de\r\nprinciper som avser miljöfrågor anges att företag ombeds att stödja\r\nförsiktighetsprincipen vad gäller miljörisker, att ta initiativ för att\r\nfrämja större miljömässigt ansvarstagande och uppmuntra utveckling och\r\nspridning av miljövänlig teknik.\r\nDen svenska regeringen har tagit ett initiativ kallat Globalt Ansvar -\r\nSwedish Partnership for Global Responsibility. Huvudansvaret ligger hos\r\nUtrikesdepartementet men initiativet sker i nära samverkan med framför\r\nallt Näringsdepartementet och Miljödepartementet. Målsättningarna med\r\nprojektet Globalt Ansvar är att bidra till förverkligandet av mänskliga\r\nrättigheter och hållbar utveckling, att stärka svenska företags konkurrenskraft\r\noch att öka kunskapen om de multilaterala regelverken. I ett öppet brev\r\ntill svenskt näringsliv i mars 2002 presenterades projektet av företrädare\r\nför regeringen. I brevet framhålls att regeringen är pådrivande nationellt\r\noch internationellt för mänskliga rättigheter och en bättre miljö, men\r\natt regeringen vill få till stånd ett samarbete med näringslivet i sin\r\nsträvan efter en human globalisering. Regeringen pekar på att man sedan\r\n1979 har haft en kontinuerlig dialog med arbetsmarknadens parter om\r\nföretags sociala ansvar enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag\r\noch att regeringen sedan dess, oavsett partifärg, har främjat dessa\r\nriktlinjer. Vidare anförs i brevet att regeringens grundläggande förväntningar\r\npå svenska företags agerande på den globala marknaden, och särskilt i\r\nutvecklingsländer, uttrycks i OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact.\r\nRegeringen pekar också på att Europeiska kommissionen har tagit fram en\r\ngrönbok om företags sociala ansvar - ett diskussionsunderlag som syftar\r\ntill att ta fram förslag om hur EU kan främja företagens sociala ansvarstagande\r\npå europeisk och internationell nivå.\r\nUnderkommissionen till FN:s kommission för mänskliga rättigheter (MRK)\r\nhar till uppgift att genomföra studier och lämna rekommendationer till\r\nMRK. En arbetsgrupp inom underkommissionen har utarbetat ett förslag till\r\nnormer på området för mänskliga rättigheter avsedda att vara bindande för\r\ntransnationella företag. Förslaget kommer enligt uppgift att diskuteras\r\nav MRK:s medlemsstater, däribland Sverige, med början under våren\r\n2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMot bakgrund av vad som ovan redovisats kan utskottet konstatera att det\r\npågår arbete på såväl nationell som internationell nivå som får anses\r\nligga i linje med vad som anförs i motionen. Utskottet anser att det är\r\nav stor vikt att Sverige aktivt deltar i det internationella arbete som\r\nrör frågor om multinationella företags ansvar för sin verksamhet i olika\r\navseenden. Enligt utskottets mening är det dock inte påkallat med någon\r\nåtgärd från riksdagens sida med anledning av motion L268. Riksdagen bör\r\ndärför avslå motionen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Ersättning för sorg och saknad, punkt 1 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Mia Franzén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättning för sorg och saknad. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:L318 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att en särskild rätt till ersättning för sorg och saknad bör\r\ninföras i skadeståndslagen. Det argument som väger särskilt tungt till\r\nstöd för en sådan ordning är att det i rättstillämpningen ställs krav på\r\natt de psykiska besvären skall bevisas, vilket ofta kan vara svårt och\r\nomständligt. Dessutom kan det, enligt vår mening, många gånger upplevas\r\nsom kränkande för en anhörig att tvingas föra särskild bevisning i sådana\r\nfrågor. Med en schabloniserad rätt till ersättning för sorg och saknad\r\nkan den som inte vill underkasta sig en undersökning av de egna psykiska\r\nbesvären ändå få ersättning för de starka känslor och de mer eller mindre\r\ndefinierbara psykiska påfrestningar som typiskt sett uppkommer vid en\r\nnära anhörigs död. Detta skulle innebära en skarp markering från samhällets\r\nsida och att svensk rätt ytterligare harmoniseras med stora delar av övriga\r\neuropeiska länders skadeståndsrätt. En ersättningsmöjlighet för sorg och\r\nsaknad finns nämligen i bl.a. England, Frankrike och Italien. Skadeståndet\r\nbetalas då ofta ut med standardiserade belopp. Genom den speciella\r\nersättningsposten skulle gärningens betydelse för offrets närstående inskärpas\r\nhos gärningsmannen. Ett sådant förtydligande ligger även i linje med\r\nrättsutvecklingen där psykisk eller ideell skada tillmäts allt större\r\nbetydelse. Det får ankomma på regeringen att utforma erforderliga lagförslag.\r\n\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L318 yrkande 4,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Det allmännas skadeståndsansvar, punkt 2 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Mia Franzén (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om det allmännas skadeståndsansvar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:L318 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den enskildes möjlighet att hävda sina rättigheter och sin\r\nintegritet gentemot myndigheter måste öka. Det gäller exempelvis vid en\r\nmobbningssituation i skolan där skollagen (1985:1100) stadgar att kommunen\r\nhar skyldighet att agera. Rätten till skadestånd vid myndigheters misstag,\r\növergrepp eller oförmåga att uppfylla sina skyldigheter måste förbättras\r\nutan att för den skull äventyra rättsmedvetandet hos människor. Ett\r\nskadestånd får därför inte te sig uppenbart oskäligt i förhållande till vad\r\nsom inträffat. Det får ankomma på regeringen att utforma lagförslag i\r\nenlighet med det anförda.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L318 yrkande 8,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Skadeståndsansvar för multinationella företag, punkt 5 (v)\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skadeståndsansvar för multinationella företag.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:L268 yrkandena 1-3.\r\nStällningstagande\r\nJag delar de synpunkter som förs fram i motionen om vikten av att det\r\nfinns tydliga regler till skydd för den svagare parten när parter från\r\nolika länder samarbetar och dessa länder befinner sig på olika nivå vad\r\ngäller välstånd, demokrati och utveckling. Bestämmelser om skadestånd är\r\nen del i detta. Som anges i motionen bör inte ett multinationellt företag\r\nsom förorsakat stora skador i ett annat land än det där moderbolaget har\r\nsitt säte kunna komma undan ansvar genom att föra över tillgångarna till\r\nmoderbolaget och låta dotterbolaget försättas i konkurs. Det bör vara\r\nmöjligt för de skadelidande att rikta skadeståndskrav mot moderbolaget\r\näven om detta finns i ett annat land.\r\nDet är också viktigt, särskilt för fattiga utvecklingsländer, att\r\ntransnationella företag inte ges möjlighet att bryta mot mänskliga rättigheter,\r\narbetsrättsliga regler eller att bedriva miljöskadlig verksamhet utan\r\natt rättsliga åtgärder kan vidtas. Som anges i motionen är det viktigt\r\natt den svenska regeringen stöder den process som pågår inom FN för att\r\nskapa ett internationellt hållbart regelverk för transnationella företag.\r\n\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L268, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nSkadeståndsansvar för atomskador, punkt 3 (v)\r\nTasso Stafilidis (v) anför:\r\n\r\nI likhet med motionären anser jag att skadeståndsansvaret för innehavare\r\nav atomanläggningar skall vara obegränsat. Regeringen har också i proposition\r\n2000/01:43 om ändringar i atomansvarighetslagen gett uttryck för den\r\nmålsättningen, men hänvisat till att det kräver en revidering av\r\nPariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område. I propositionen,\r\nsom lämnades till riksdagen för drygt tre år sedan, aviserade regeringen\r\natt en särskild utredare - i syfte att förbereda övergången till ett\r\nobegränsat ansvar - skulle ges i uppdrag att föreslå hur ett obegränsat\r\nansvar bör genomföras i atomansvarighetslagen. Enligt uppgift har en\r\nrevidering av Pariskonventionen nu avslutats som möjliggör införande av\r\nett obegränsat ansvar. Det är därmed hög tid för regeringen att tillsätta\r\nen särskild utredare och därefter återkomma till riksdagen med lagförslag\r\npå området. Mot den angivna bakgrunden har jag inte funnit skäl att\r\nreservera mig. Jag avser dock att noga följa det fortsatta arbetet med frågan.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:L268 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att multinationella företag som orsakar stora skador inte skall\r\nkunna komma undan skadeståndsansvar genom att låta utländska dotterbolag\r\ngå i konkurs.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skadeståndskrav skall kunna riktas mot moderbolaget av\r\nskadelidande i ett annat land.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den svenska regeringen skall stödja FN i arbetet för att\r\nskapa ett internationellt regelverk för transnationella företag.\r\n2003/04:L318 av Mia Franzén m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en särskild rätt till ersättning för sorg och saknad borde\r\ninföras i skadeståndslagen.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att rätten till skadestånd vid myndigheters misstag, övergrepp\r\neller oförmåga att uppfylla sina skyldigheter måste förbättras.\r\n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nskall verka för att aktörerna i transportkedjan skall dela ett skadeståndsansvar\r\ni händelse av en olycka.\r\n2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kärnkraftverkens skadeståndsansvar skall vara obegränsat\r\noch att kravet på betalningskapacitet kraftigt skall höjas.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ersättning för sorg och saknad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L318 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "77C50571-27CD-487C-9DD7-AC05C84FA340",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "247",
                    "38",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/77C50571-27CD-487C-9DD7-AC05C84FA340",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Det allmännas skadeståndsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L318 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Skadeståndsansvar för atomskador",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N415 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Oljeskador till sjöss",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ434 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Skadeståndsansvar för multinationella företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L268 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "BA56ADD1-DA85-4EE8-9671-62D5476B696C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "1",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "245",
                    "40",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BA56ADD1-DA85-4EE8-9671-62D5476B696C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ersättning för sorg och saknad",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Det allmännas skadeståndsansvar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skadeståndsansvar för multinationella företag",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:42:52"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om skadeståndsrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om införande av en rätt till ersättning för sorg och saknad, det allmännas skadeståndsansvar, skadeståndsansvar för atomskador och oljeskador till sjöss samt multinationella företags skadeståndsansvar. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01LU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om skadeståndsrättsliga frågor (LU24)",
          "dok_id": "GR01LU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:42:52"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01LU24",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:46"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om skadeståndsrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om införande av en rätt till ersättning för sorg och saknad, det allmännas skadeståndsansvar, skadeståndsansvar för atomskador och oljeskador till sjöss samt multinationella företags skadeståndsansvar. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01LU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om skadeståndsrättsliga frågor (LU24)",
          "dok_id": "GR01LU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:31"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01LU24",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_LU_24.pdf",
          "filstorlek": "133473",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Skadeståndsrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7A491396-763C-4EAE-B3D1-E62AAF0529B4"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L268 Skadeståndsansvar för transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GR02L268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L268",
          "ref_dok_titel": "Skadeståndsansvar för transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L318 Socialt ansvar i skadestånds- och försäkringsrätten",
          "ref_dok_id": "GR02L318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L318",
          "ref_dok_titel": "Socialt ansvar i skadestånds- och försäkringsrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ434 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N415 Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_id": "GR02N415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N415",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av kärnkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-28",
          "ref_dok_id": "GR09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2004-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}