{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229002",
      "dok_id": "GR01LU23",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "LU23",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:LU23",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "23",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:37",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:41",
      "titel": "Insolvensrättsliga frågor, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU23/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU23",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01LU23",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01LU23",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:LU23</div><h1>Insolvensrättsliga frågor, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet sju motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden år 2003 på insolvensrättens område. Motionsyrkandena avser\r\nfrågor om skuldsanering, preskription, dröjsmålsränta, förmånsrätt,\r\nlönegaranti och herrelösa fastigheter. Därutöver behandlas två motionsyrkanden\r\nom skydd av skeppsvrak.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, i\r\nhuvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens\r\nsida samt pågående arbete.\r\nI betänkandet finns tre reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Skuldsanering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:L253 och 2003/04:L330.\r\n\r\n2.      Preskription\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L267.\r\nReservation 1 (m, fp, kd)\r\n\r\n3.      Dröjsmålsränta\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L252.\r\nReservation 2 (v)\r\n\r\n4.      Förmånsrätt\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L345.\r\n\r\n5.      Lönegaranti\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L301.\r\n\r\n6.      Herrelösa fastigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L285.\r\n\r\n7.      Skeppsvrak\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr328 yrkandena 2 och 3.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\nStockholm den 13 april 2004\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Inger René (m), Marianne\r\nCarlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes\r\n(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),\r\nMaria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin\r\nAndreasson (fp), Anneli Särnblad Stoors (s), Henrik von Sydow (m), Niclas\r\nLindberg (s), Johan Löfstrand (s) och Annika Qarlsson (c).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSkuldsanering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om utökade möjligheter för näringsidkare\r\natt kunna beviljas skuldsanering. Utskottet hänvisar till tidigare\r\nställningstaganden från riksdagens sida. Vidare bör riksdagen avslå en motion\r\nom s.k. skuldfrysning för intagna på fängelser.\r\nBakgrund\r\nGenom skuldsaneringslagen (1994:334) har det införts möjligheter för\r\nfysiska personer att under vissa förutsättningar helt eller delvis befrias\r\nfrån en övermäktig skuldbörda. Som allmänna villkor för skuldsanering\r\ngäller, enligt 4 § skuldsaneringslagen, att gäldenären är på obestånd och\r\nså skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina\r\nskulder inom överskådlig tid. Vidare krävs att det vid en allmän bedömning\r\nframstår som skäligt att bevilja gäldenären skuldsanering. Vid denna\r\nskälighetsbedömning skall särskilt beaktas skuldernas ålder, omständigheterna\r\nvid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att\r\nfullgöra sina förpliktelser och att själv nå en uppgörelse med borgenärerna\r\nsamt hur gäldenären har medverkat under handläggningen av skuldsaneringsärendet.\r\n\r\nSkuldsaneringsförfarandet innehåller tre steg. I det första steget, som\r\ni huvudsak lämnas utanför det lagreglerade området, skall gäldenären själv\r\nförsöka träffa en uppgörelse med samtliga sina borgenärer. Gäldenären\r\nskall därvid kunna få råd och anvisningar av kommunen. Om detta inte lyckas,\r\nskall gäldenären hos kronofogdemyndigheten i ett andra steg kunna ansöka\r\nom frivillig skuldsanering. Med sådan frivillig skuldsanering avses att\r\ngäldenären tillsammans med kronofogdemyndigheten upprättar ett förslag\r\ntill skuldsanering som godtas av samtliga borgenärer. Om någon borgenär\r\nmotsätter sig förslaget, skall kronofogdemyndigheten överlämna ärendet\r\ntill allmän domstol som i ett tredje steg kan besluta om tvingande\r\nskuldsanering.\r\nI viss begränsad utsträckning är det möjligt att bevilja fysiska personer\r\nsom är näringsidkare skuldsanering. Sedan den 1 september 1996 gäller\r\nbeträffande näringsidkare, utöver villkoren i 4 § skuldsaneringslagen,\r\natt skuldsanering får beviljas endast om det finns särskilda skäl med\r\nhänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet.\r\nDe näringsidkare som avses är de som driver rörelse som fysiska personer\r\ni eget namn och därför inte har privatekonomi och rörelseekonomi åtskilda,\r\ndvs. den grupp av näringsidkare vars verksamhet har en mycket blygsam\r\nomfattning och av praktiska och kostnadsmässiga skäl inte kan komma i\r\nfråga för företagsrekonstruktion (prop. 1995/96:5, bet. LU11, rskr. 279).\r\n\r\nI november 2002 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag\r\natt utvärdera och göra en översyn av skuldsaneringslagen (dir. 2002:139).\r\nUtvärderingen skall i första hand avse förfarandet i skuldsaneringsärenden.\r\nMed utgångspunkt i utvärderingen skall utredaren bedöma om det nuvarande\r\nsystemet för skuldsanering är ändamålsenligt utifrån lagens syften eller\r\nom systemet bör ändras i grunden. Utredaren skall lämna förslag till\r\nåtgärder som förbättrar det nuvarande systemet eller lämna förslag till\r\nett nytt system för skuldsanering, om utvärderingen skulle visa att det\r\nfinns skäl för det. Utredaren skall också behandla andra frågor om\r\nskuldsanering än de som särskilt anges i direktiven, om det bedöms motiverat.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2004 (dir. 2003:131).\r\nMotionerna\r\nAnne-Marie Pålsson (m) anför i motion L253 att enskilda näringsidkare\r\nskall kunna befrias från överskuldsättning som uppstått till följd av\r\nnäringsverksamhet utan att tvingas upphöra med verksamheten. Det är enligt\r\nmotionären viktigt i ett dynamiskt näringsliv att synen på misslyckande\r\nändras så att den som misslyckats kan ges möjlighet att starta på nytt\r\noch inte tyngas av överskuldsättning under oöverskådlig tid. I motionen\r\nbegärs ett tillkännagivande om att skuldsaneringslagen även skall omfatta\r\naktiva näringsidkare.\r\nMotion L330 av Jan Emanuel Johansson (s) rör möjligheterna för intagna på\r\nfängelser att återvända till ett normalt liv efter ett avtjänat fängelsestraff.\r\nEnligt motionären bör de kunna få en avbetalningsplan alternativt en\r\nfrysning av skulden under en tid och på det sättet ges möjlighet till en\r\nordnad privatekonomi. I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet\r\nhärmed.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär utskottet våren 2003 behandlade ett motionsyrkande motsvarande det\r\nsom nu framställs i motion L253 fann utskottet i sitt av riksdagen godkända\r\nbetänkande 2002/03:LU6 att det inte fanns skäl för riksdagen att frångå\r\nde ställningstaganden som gjordes våren 1996 i fråga om skuldsanering för\r\nnäringsidkare. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och föreslår\r\natt riksdagen avslår motion L253.\r\nVad sedan gäller motion L330 vill utskottet peka på den möjlighet som\r\nfinns att genom skuldsanering få en ordnad ekonomi, och att därvid i första\r\nhand försöka få till stånd en avbetalningsplan efter överenskommelse med\r\nborgenärerna. Att införa särskilda regler för personer som varit intagna\r\npå fängelser bör, enligt utskottets mening, inte komma i fråga. Med det\r\nanförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion L330.\r\nPreskription\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om införande av regler om definitiv\r\npreskription. Utskottet hänvisar till pågående beredningsarbete. Jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd).\r\nBakgrund\r\nI 2 § preskriptionslagen (1981:130) anges att en fordran preskriberas tio\r\når efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. För\r\nfordran mot en konsument är dock preskriptionstiden som huvudregel tre år.\r\nBestämmelser om preskriptionsavbrott finns i 5 § preskriptionslagen.\r\nPreskription avbryts om gäldenären utlovar betalning, betalar ränta eller\r\namortering eller erkänner fordringen på något annat sätt gentemot borgenären.\r\nPreskriptionsavbrott kan också ske genom att borgenären lämnar ett\r\nskriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen till gäldenären\r\neller vidtar rättsliga åtgärder gentemot denne. Ett preskriptionsavbrott\r\nfår till följd att en ny preskriptionstid börjar löpa.\r\nBestämmelserna i preskriptionslagen gäller om inte något annat är särskilt\r\nföreskrivet. Det finns särskilda preskriptionsfrister i annan lagstiftning.\r\nAv 7 kap. 9 § föräldrabalken följer exempelvis att preskriptionstiden\r\nför ett fastställt underhållsbidrag som huvudregel är fem år. Ett annat\r\nexempel är skattefordringar som enligt 3 § lagen (1982:188) om preskription\r\nav skattefordringar m.m. normalt preskriberas fem år efter utgången av\r\ndet kalenderår då fordringen förföll till betalning. Endast i vissa\r\nsärskilt angivna situationer kan enligt 7 § nämnda lag preskriptionstiden\r\nför skattefordringar förlängas.\r\nMotionen\r\nJan Ertsborn (fp) pekar i motion L267 på det förhållandet att en fordringsägare\r\nenkelt kan avbryta preskriptionen och att ett sådant avbrytande kan ske\r\nflera gånger, vilket får till följd att preskription i realiteten aldrig\r\ninträder. Även andra åtgärder leder lätt till preskriptionsavbrott. I\r\nmotionen anförs att ett alternativ till skuldsaneringsinstitutet, för att\r\nhjälpa människor ut ur skuldfällan, skulle vara ett system med definitiva\r\npreskriptionstider. Ett sådant system skulle ställa större krav på aktivitet\r\nfrån fordringsägarens sida och efter en bestämd tid, förslagsvis tio år,\r\nskulle definitiv preskription inträda. Motionären framhåller att ett\r\ninförande av definitiva preskriptionstider innehåller en mängd frågeställningar\r\noch därför måste föregås av en noggrann utredning. I motionen begärs ett\r\ntillkännagivande i enlighet härmed.\r\nPågående arbete\r\nI juni 2003 överlämnade Konsumentverket, efter uppdrag av regeringen,\r\npromemorian Överskuldsättning - omfattning, orsaker och förslag till\r\nåtgärder (PM 2003:4). Uppdraget till Konsumentverket var att närmare\r\nanalysera orsakerna till uppkomsten av skuldfällor och att föreslå åtgärder\r\nför att begränsa problemen med överskuldsättning. I promemorian diskuteras\r\nolika orsaker till överskuldsättning och lämnas en rad olika förslag till\r\nåtgärder på området. Konsumentverket tar bl.a. upp frågan om tidsbegränsning\r\nav indrivningsbara fordringar. I det sammanhanget kommer Konsumentverket\r\nin på frågan om definitiv, eller absolut, preskription. Verket menar att\r\ndetta är en drastisk åtgärd, som dock sannolikt skulle påverka kreditgivningen\r\noch kreditprövningen samt framför allt göra borgenärerna mer benägna att\r\npå ett tidigare stadium nå överenskommelser med gäldenärerna när dessa\r\nhar fått betalningsproblem. Det man vill uppnå med definitiv preskription\r\nskulle dock enligt Konsumentverket även kunna uppnås genom att införa en\r\ntidsgräns efter vilken staten inte längre bistår borgenärerna med att\r\ndriva in sina fordringar. Verket hänvisar till att ett sådant system\r\nnyligen har införts i Finland. Enligt verket skulle ett sådant system\r\ninnebära ett mindre ingrepp i borgenärernas rätt att behålla sin fordran\r\nograverad, men skulle på samma sätt som definitiv preskription skapa\r\nincitament för - eller med andra ord utgöra ett påtryckningsmedel på -\r\nborgenärerna att tidigare komma fram till frivilliga överenskommelser med\r\nde skuldsatta.\r\nKonsumentverkets promemoria har remissbehandlats och bereds för närvarande\r\ninom Regeringskansliet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av det nu pågående beredningsarbetet\r\nmed den nämnda promemorian avvaktas. Mot den bakgrunden anser utskottet\r\natt riksdagen bör avslå motion L267.\r\nDröjsmålsränta\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om ändrad beräkning av dröjsmålsränta.\r\nUtskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstagande. Jämför\r\nreservation 2 (v).\r\nBakgrund\r\nI räntelagen (1975:635) finns bestämmelser om dröjsmålsränta som gäller\r\nom inte något annat är avtalat, utfäst eller särskilt föreskrivet.\r\nDröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen beräknas enligt en räntefot som motsvarar\r\nden vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § samma lag med ett\r\ntillägg av åtta procentenheter. Av 9 § räntelagen följer att referensräntan\r\nfastställs för varje kalenderhalvår genom särskilt beslut av Riksbanken.\r\nFör närvarande är referensräntan, enligt tillkännagivande (2004:1) av\r\nuppgift om Riksbankens referensränta, 3,0 procent och dröjsmålsräntan\r\nenligt 6 § räntelagen således 11,0 procent.\r\nBestämmelserna om referensränta infördes den 1 juli 2002 efter förslag i\r\nproposition 2001/02:132 Direktivet om sena betalningar. Lagändringarna\r\ninnebar ett genomförande av direktivet (00/35/EG) om bekämpande av sena\r\nbetalningar vid handelstransaktioner och medförde bl.a. att diskontot\r\nersattes av en referensränta.\r\nI propositionen gjorde regeringen bedömningen att den lagstadgade\r\ndröjsmålsräntan även fortsättningsvis skulle vara referensräntan med ett\r\ntillägg av åtta procentenheter. Regeringen pekade på att räntenivån för\r\ndröjsmålsräntan enligt direktivet skall vara summan av referensräntan och\r\nåtminstone sju procentenheter, såvida inte annat har avtalats. Det kunde\r\nenligt regeringens mening övervägas om tillägget borde minskas till de\r\nsju procent som direktivet föreskriver, särskilt i tider när ränteläget\r\ni övrigt är lågt. För att komma till rätta med problemet att tillägget\r\nuppfattas som alltför högt - eller lågt - beroende på vilken nivå\r\nreferensräntan har skulle även tillägget behöva göras rörligt. Regeringen\r\nanförde att en sådan konstruktion inte är möjlig enligt direktivet, i\r\nvarje fall inte fullt ut. Vidare anförde regeringen att ett tillägg på\r\nsju procent, i dåvarande läge, visserligen kunde tyckas vara tillräckligt\r\nsom kompensation och påtryckningsmedel, men att detta inte var skäl nog\r\natt ändra en sedan länge använd nivå på tillägget. Utskottet tillstyrkte\r\nregeringens lagförslag och riksdagen följde utskottet (bet. 2001/02:LU30,\r\nrskr. 237).\r\nMotionen\r\nPer Rosengren m.fl. (v) anser i motion L252 att dröjsmålsräntan enligt\r\n6 § räntelagen i dag är alltför hög. Motionärerna hänvisar till vad som\r\ni lagstiftningsärenden åren 1975 och 1984 har anförts om nivån på\r\ndröjsmålsräntan och att den ekonomiska utvecklingen har lett till att\r\ndröjsmålsräntan, bl.a. i förhållande till andra räntor, nu framstår som för\r\nhög. Motionärerna anser att riksdagen skall begära att regeringen lägger\r\nfram lagförslag som anpassar dröjsmålsräntan till en nivå som överensstämmer\r\nmed de intentioner som gällt enligt förarbetena till tidigare lagstiftning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som konstaterar att dröjsmålsräntan enligt ovan nämnda EG-direktiv\r\nskall vara summan av referensräntan och minst sju procentenheter, vidhåller\r\nsitt ställningstagande från våren 2002. Riksdagen bör således avslå motion\r\nL252.\r\nFörmånsrätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion som gäller effekterna av ändrade bestämmelser\r\nom förmånsrätt. Utskottet hänvisar till aviserat utvärderingsarbete.\r\nBakgrund\r\nDen ordning i vilken betalningsanspråk skall tillgodoses vid konkurs och\r\nutmätning regleras i förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken.\r\nUtgångspunkten är att alla fordringar har samma rätt. I förmånsrättslagen\r\nfinns dock en uppräkning av de fordringar som har bättre rätt än andra,\r\ndvs. förmånsrätt, och vilken ordning som gäller mellan dessa s.k.\r\nprioriterade fordringar. I lagen görs skillnad mellan dels särskilda\r\nförmånsrätter\r\nsom avser enbart viss egendom och som gäller både i konkurs och vid\r\nutmätning, dels allmänna förmånsrätter som avser all gäldenärens egendom\r\noch som gäller enbart i konkurs.\r\nVid sidan av konkurs finns enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion\r\nett särskilt insolvensrättsligt förfarande inom vars ramar åtgärder kan\r\nvidtas för att rekonstruera sådana företag i kris som bedöms ha utsikter\r\ntill en fortsatt lönsam verksamhet. En sådan rekonstruktion kan innefatta\r\nsåväl åtgärder som förbättrar rörelsens resultat som en uppgörelse med\r\nborgenärerna.\r\nVåren 2003 behandlade utskottet proposition 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler\r\nmed förslag till ändringar i bl.a. förmånsrättslagen. Regeringen framhöll\r\ni propositionen att förslagen om nya förmånsrättsregler utgör en grundläggande\r\ndel i ett långsiktigt och generellt arbete med en reformering av den\r\ncivilrättsliga lagstiftning som påverkar kreditgivning och insolvenshantering.\r\nUtskottet tillstyrkte i huvudsak regeringens förslag, och riksdagen följde\r\nutskottet (bet. LU17, rskr. 222). Lagändringarna trädde, med vissa\r\növergångsbestämmelser, i kraft den 1 januari 2004.\r\nMotionen\r\nKenth Högström (s) pekar i motion L345 på de ändringar i förmånsrättslagen\r\nsom trädde i kraft den 1 januari 2004. Motionären anser att de nya\r\nförmånsrättsreglerna för med sig nya riskmoment som ytterst kan drabba svensk\r\nföretagsamhet. Det gäller särskilt på landsbygden där säkerhetsmassan\r\nalltid har betraktats som vanskligare att värdera jämfört med vad som\r\ngäller i storstäderna. Motionären anser att statsmakterna måste höja sin\r\nberedskap inför vad som kan hända på det här området och begär ett\r\ntillkännagivande om att man bör vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga\r\nett sannolikt kreditdränage på svensk landsbygd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledningsvis vill utskottet erinra om att utskottet i ovan nämnda\r\nlagstiftningsärende framhöll det angelägna i en grundlig utvärdering av\r\nreformens olika effekter. Utskottet underströk vikten av att den utvärdering\r\nsom regeringen aviserat i propositionen kommer till stånd omgående. I det\r\nsammanhanget anförde utskottet att det är särskilt angeläget att effekterna\r\nför små och medelstora företag kontinuerligt blir föremål för särskild\r\nuppmärksamhet och att även effekterna i olika delar av landet, särskilt\r\ni glesbygdsområden, analyseras. Utskottet framhöll också det angelägna i\r\natt regeringen förberedde ytterligare åtgärder för att underlätta mindre\r\nföretags kapitalförsörjning om konsekvensanalyserna skulle visa att\r\nförändringen av företagshypoteket haft negativa effekter i detta avseende.\r\nMot bakgrund av de utfästelser som gjorts i propositionen förutsatte\r\nutskottet att utvärderingsarbetet skulle komma till stånd och ha den av\r\nutskottet angivna inriktningen utan något formellt tillkännagivande från\r\nriksdagens sida.\r\nDärutöver kan nämnas att justitieminister Thomas Bodström i ett frågesvar\r\nden 23 mars 2004 anförde bl.a. att reformen, som regeringen tidigare\r\nframhållit, skall bli föremål för en tidig utvärdering och att effekterna\r\npå företagens möjligheter till krediter skall utvärderas så snart som\r\nmöjligt. Särskilt skall situationen för mindre företag och glesbygdsföretag\r\ndå uppmärksammas (svar på fråga 2003/04:943).\r\nUtskottet har inte heller nu någon annan uppfattning än motionären när\r\ndet gäller vikten av att noga följa och utvärdera ändringarna i\r\nförmånsrättsreglerna. De uttalanden som utskottet gjorde våren 2003 är alltjämt\r\ngällande. Mot bakgrund av dessa uttalanden, och justitieministerns nyligen\r\nlämnade svar, är det enligt utskottets mening inte nu påkallat med något\r\ntillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet förutsätter, liksom\r\ntidigare, att frågorna följs upp och utvärderas snarast möjligt.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L345.\r\nLönegaranti\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om ändrade regler för betalning ur lönegarantin.\r\nUtskottet anser att det inte är påkallat med någon åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\nBakgrund\r\nLönegarantilagen (1992:497) syftar till att säkerställa att arbetstagare\r\nskall få betalning för sin lönefordran mot en arbetsgivare som försätts\r\ni konkurs. Sammanfattningsvis innebär lagen att staten garanterar\r\nprioriterade fordringar på lön och pension samt att staten övertar fordringarna\r\n- med motsvarande förmånsrätt - och inträder i konkursen som borgenär på\r\nrespektive löntagares plats. Det finns således en koppling mellan\r\nlönegarantisystemet och förmånsrättslagen.\r\nAv 7 § lönegarantilagen följer att betalning enligt garantin lämnas för\r\nsådan fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt\r\n12 § förmånsrättslagen. Enligt 12 § förmånsrättslagen gäller allmän\r\nförmånsrätt för en arbetstagares fordran på lön, eller annan ersättning på\r\ngrund av anställningen, som belöper på tiden före konkursbeslutet och\r\ninom en månad därefter. Lönen får dock enligt huvudregeln inte ha intjänats\r\ntidigare än tre månader innan konkursansökningen gjordes. Om en lönefordran\r\nsom har intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen har\r\nvarit föremål för tvist omfattas den under vissa förutsättningar också av\r\nförmånsrätt.\r\nMotionen\r\nInger Jarl Beck (s) pekar i motion L301 på den tremånadersregel som gäller\r\nenligt 12 § förmånsrättslagen för ostridiga lönekrav. Regeln orsakar enligt\r\nmotionären problem för anställda i små företag där arbetstagarna arbetar\r\nnära arbetsgivaren och därmed ofta hamnar i en beroendeställning till\r\ndenne. Vid en konkurs kan arbetstagarna ha ostridiga lönefordringar för\r\nlängre tid tillbaka än tre månader. I motionen begärs ett tillkännagivande\r\nom behovet av att i det här avseendet se över skyddet för anställda i\r\nmindre företag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att förorda en sådan utvidgning av lönegarantin\r\nsom föreslås i motionen. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen\r\navslår motion L301.\r\nHerrelösa fastigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om s.k. herrelösa fastigheter. Utskottet\r\nhänvisar till pågående beredningsarbete.\r\nBakgrund\r\nUnder en konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av\r\nkonkursboet. Till konkursboet räknas i princip all egendom som tillhörde\r\ngäldenären när konkursbeslutet meddelades eller som tillfaller gäldenären\r\nunder konkursen och som är sådan att den kan utmätas. Konkursboets egendom\r\nskall säljas av förvaltaren så snart det lämpligen kan ske. Det förekommer\r\natt konkursförvaltaren avstår från att omhänderta och realisera viss\r\negendom för att undvika kostnader knutna till egendomen i fall då dessa\r\növerstiger vad konkursboet kan tillgodogöra sig ur egendomen efter en\r\nförsäljning. Vidare kan det vara så att offentligrättsliga förpliktelser\r\när knutna till innehavet av egendomen som gör att förvaltaren väljer att\r\navstå från denna. Egendomen kommer då inte att ingå i konkursboet utan\r\nförblir under gäldenärens rådighet, såvida den inte skall tillfalla\r\npanthavare. För detta tillvägagångssätt brukar man använda begreppet\r\nabandonering. Exempel på egendom som kan bli föremål för abandonering är\r\nsjunkna fartyg, nedskräpade lokaler, fastigheter med rivningsförelägganden,\r\ns.k. svartbyggen och fastigheter som kräver miljösanering.\r\nInom svensk konkursrätt finns inte någon allmän reglering av abandonering.\r\nEnligt 3 kap. 9 § första stycket konkurslagen (1987:672) får emellertid,\r\nom det vid konkursutbrottet pågår en rättegång mellan gäldenären och\r\nnågon annan om egendom som hör till konkursboet, boet överta gäldenärens\r\ntalan. Skulle konkursboet avstå från ett övertagande har gäldenären rätt\r\natt fortsätta vara part i rättegången. Konkursboet skall då anses ha\r\nuppgivit den omtvistade egendomen till förmån för gäldenären, och egendomen\r\nanses inte tillhöra boet. Om konkursboet på detta sätt avstår från den\r\nomtvistade egendomen slipper boet ansvara för rättegångskostnaderna i\r\nprocessen.\r\nEn diskussion har förts om de rättsliga förutsättningarna för konkursboet\r\natt avstå egendom till konkursgäldenären, dvs. att abandonera egendomen\r\n(se bl.a. Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6:e uppl., s. 427 f. och\r\nInsolvensrättsligt forum 22-23 januari 1997, s. 58, Iustus förlag). Därvid\r\nhar särskilt uppmärksammats konsekvenserna vid abandonering då konkursgäldenären\r\när en juridisk person och konkursen avslutats utan överskott. Ett aktiebolag,\r\nett handelsbolag eller en ekonomisk förening, som är försatt i konkurs,\r\när nämligen upplöst om konkursen avslutas utan överskott. Härigenom kommer\r\nden egendom som konkursboet avstått till förmån för gäldenären att sakna\r\nägare. Detta kan vålla olägenheter, exempelvis om det är fråga om egendom\r\nsom behöver underhållas eller som kan orsaka miljöskador.\r\nMotionen\r\nRigmor Stenmark (c) anför i motion L285 att det är helt otillfredsställande\r\natt det finns mark, såväl obebyggd som bebyggd, som ingen har ett ansvar\r\nför. Som exempel anges ett område i Söderfors, Tierps kommun, där problemet\r\nenligt motionären är akut, då området utgör en sanitär olägenhet. Motionären\r\nanför att det krävs lagändringar som innebär en långsiktig lösning på\r\nproblemet med s.k. herrelös mark. Ett tillkännagivande begärs i enlighet\r\nhärmed.\r\nPågående arbete\r\nEn arbetsgrupp inom Regeringskansliet har övervägt frågan om s.k. herrelösa\r\nfastigheter och överlämnat departementspromemorian (Ds 2003:64) Herrelösa\r\nfastigheter samt ansvar för konkurskostnader. I promemorian redogörs för\r\nanledningen till att fastigheter blir herrelösa och det allmännas ansvar\r\nför dessa fastigheter. De förslag som lämnas i promemorian har till syfte\r\natt dels tillhandahålla ett redskap för hantering av herrelösa fastigheter,\r\ndels motverka uppkomsten av dem.\r\nPromemorian innehåller ett förslag om att god man skall kunna utses för\r\nupplösta juridiska personer i mål och ärenden om expropriation. Genom\r\nförslaget blir det möjligt att expropriera herrelösa fastigheter. Motsvarande\r\nordning kommer att gälla för inlösen enligt plan- och bygglagen. Det\r\ninnebär enligt vad som anges i promemorian att det öppnas en möjlighet att\r\ndefinitivt ta hand om fastigheter som blivit herrelösa. Vidare föreslås\r\nen regel som innebär att konkursförvaltare som gör utlägg av egna medel\r\nför att försöka sälja fastigheter i sista hand skall få sina utlägg ersatta\r\nav staten. Förslaget avser att förhindra att konkurser avslutas utan att\r\nalla möjligheter att sälja fast egendom som ingår i konkursboet tagits\r\ntill vara.\r\nI promemorian diskuteras även frågor om förmånlig behandling i konkurs av\r\nfordringar för åtgärdande av miljöbelastade fastigheter och personligt\r\nansvar för personer med inflytande över verksamhet som bedrivits på sådana\r\nfastigheter. Några förslag lämnas dock inte i de delarna. Promemorian är\r\nnu föremål för remissbehandling. Remisstiden går ut den 16 april 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan således konstatera att det nu föreligger ett lagförslag om\r\nhantering av herrelösa fastigheter. Enligt utskottets mening finns inte\r\nskäl för riksdagen att föregripa den förestående beredningen av förslaget.\r\nMot bakgrund av riksdagens tidigare ställningstaganden i frågan (se bl.\r\na. bet. 2002/03:LU13) förutsätter utskottet att beredningsarbetet bedrivs\r\nskyndsamt och att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag\r\nsnarast möjligt.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L285.\r\nSkeppsvrak\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet bör avslå motionsyrkanden om skydd av skeppsvrak. Enligt utskottets\r\nmening är det inte påkallat med någon åtgärd från riksdagens sida. Jämför\r\nreservation 3 (v).\r\nBakgrund\r\nLagen (1988:950) om kulturminnen m.m. innehåller i 2 kap. bestämmelser om\r\nfasta fornlämningar och fornfynd samt bestämmelser om skydd, vård och\r\nundersökning av fornlämning och plats där fornfynd påträffats. Fasta\r\nfornlämningar är skyddade enligt lagen. Som fast fornlämning räknas bl.a.\r\nett varaktigt övergivet skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha\r\ngått sedan skeppet blev vrak.\r\nI lagen (1984:983) om ensamrätt till bärgning anges att den som vill bärga\r\nsjunket gods som har övergetts av ägaren efter ansökan hos länsstyrelsen\r\nkan få ensamrätt till bärgning enligt lagen. Ensamrätten omfattar såväl\r\nsjunket fartyg som gods. Den innebär en rätt för bärgaren att utan intrång\r\nav andra under en viss tid och på närmare angiven plats bärga godset.\r\nEnsamrätt får ges bara till den som är lämplig med hänsyn till allmänna\r\noch enskilda intressen. I ett beslut om ensamrätt skall länsstyrelsen\r\nmeddela sådana föreskrifter som krävs för att bärgningen inte skall medföra\r\nskada eller olägenhet för allmänna eller enskilda intressen. I förarbetena\r\ntill lagen har i det sammanhanget angetts bl.a. att ensamrätt inte utan\r\nvidare bör medges den som avser att endast ta upp enstaka föremål från t.\r\nex. ett skeppsvrak. Med hänsyn till den risk som finns att dyrbara detaljer\r\nplockas upp medan vraket i övrigt blir kvar, kanske till hinder för\r\nsjöfarten, bör föreskrifter kunna ges även med avseende på omfattningen av\r\nbärgningen (prop. 1984/85:7 s. 27).\r\nEnligt lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd skall den som\r\nbärgar ett övergivet fartyg, skeppsvrak, redskap eller gods som hör till\r\nett fartyg anmäla fyndet hos en polismyndighet, tjänsteman vid kustbevakningen\r\neller tulltjänsteman. Om bärgning har skett skall en kungörelse med\r\nföreläggande för ägaren att anmäla sig inom en viss tid utfärdas. Det bärgade\r\nfyndet lämnas ut till ägaren, om han eller hon ger sig till känna inom\r\nförelagd tid och styrker sin rätt. Om ägaren inte anmäler sig inom den\r\nangivna tiden tillfaller fyndet bärgaren.\r\nMotionen\r\nI motion Kr328 framhåller Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vikten av att värna\r\ndet kulturarv som finns i svenska vatten. Motionärerna anför att den s.k.\r\nvrakplundringens inriktning är mycket oroväckande ur kulturhistorisk\r\nsynvinkel och att de vrak som är särskilt utsatta ofta är förlista för\r\nmindre än etthundra år sedan och därför saknar skydd enligt kulturminneslagen.\r\nEnligt motionärerna missbrukas också lagen om ensamrätt till bärgning,\r\nvilken därför bör ändras så att den inte gäller fartygsvrak (yrkande 2).\r\nFör att förhindra plundring av övergivna vrak har andra kulturstater,\r\nenligt vad som anförs i motionen, lagstiftat att alla vrak som kan betraktas\r\nsom övergivna eller ägarlösa tillhör staten. Motionärerna anser att sådan\r\nlagstiftning bör införas även i Sverige och begär att regeringen snarast\r\nlägger fram förslag om detta (yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att kulturutskottet vid flera tillfällen\r\nhar behandlat motioner om skydd för skeppsvrak med ett innehåll som ligger\r\ni linje med nu aktuella motionsyrkanden, senast i det av riksdagen godkända\r\nbetänkande 2002/03:KrU2. I det sammanhanget har kulturutskottet, med\r\nanledning av den tidsgräns om etthundra år som finns för skydd enligt\r\nkulturminneslagen, uttalat bl.a. att det med ett bibehållande av tidsgränsen\r\nkan finnas en risk att en del av vårt kulturarv går förlorat. Kulturutskottet\r\nhar emellertid funnit att Riksantikvarieämbetet såsom ansvarig myndighet\r\nför frågor om kulturarvet borde bedöma om hundraårsgränsen bör bibehållas\r\neller om lagskyddet för skeppsvrak bör vidgas. Sådana diskussioner har\r\nenligt uppgift också inletts mellan Riksantikvarieämbetet och andra berörda\r\ninstanser.\r\nEnligt lagutskottets mening har det i motionen inte anförts något som nu\r\npåkallar någon åtgärd från riksdagens sida såvitt gäller bestämmelserna\r\ni lagen om ensamrätt till bärgning. Inte heller i övrigt finns skäl för\r\nutskottet att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av\r\nmotionsyrkandena. Riksdagen bör därför avslå motion Kr328 yrkandena 2 och\r\n3.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Preskription, punkt 2 (m, fp, kd)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om definitiv preskription. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:L267.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är angeläget med en översyn av de allmänna\r\npreskriptionsreglerna\r\noch möjligheterna till preskriptionsavbrott. I det sammanhanget bör frågan\r\nom införande av definitiv preskription övervägas.\r\nEnligt dagens regelverk kan en fordringsägare enkelt avbryta preskriptionen\r\noch på så sätt förlänga preskriptionstiden med ytterligare tio respektive\r\ntre år, om det är en konsumentfordran. Ett sådant avbrytande kan ske flera\r\ngånger, vilket kan få till följd att preskription i realiteten aldrig\r\ninträder. Kronofogdemyndigheten kan inte heller vägra verkställighet om\r\ninte gäldenären gör gällande att preskription har inträtt, och kunskapen\r\nom preskriptionsreglerna är bristfällig hos de flesta gäldenärer.\r\nSkuldsaneringsinstitutet kan endast i begränsad utsträckning hjälpa\r\nmänniskor ut ur skuldfällan. Ett system med definitiva preskriptionstider\r\nskulle vara ett bättre alternativ, som dessutom kommer att påverka\r\nkreditgivningen i positiv riktning. Det får också bedömas vara högst rimligt\r\natt människor någon gång blir befriade från ett betalningsansvar och på\r\nså sätt kan återkomma till en ekonomiskt tillfredsställande situation.\r\nEtt införande av definitiva preskriptionstider innehåller en mängd\r\nfrågeställningar och måste därför föregås av en noggrann utredning. Det får\r\nankomma på regeringen att tillsätta en sådan utredning.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L267, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2.      Dröjsmålsränta, punkt 3 (v)\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om dröjsmålsränta. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:L252.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min uppfattning framstår det som uppenbart att dröjsmålsräntan\r\nenligt 6 § räntelagen i dag är alltför hög. Den nuvarande nivån på\r\ndröjsmålsräntan medför att det är klart lönsamt för en kreditgivare att en\r\nskuld löper med dröjsmålsränta. Detta är inte rimligt, och mot den bakgrunden\r\nanser jag att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram lagförslag\r\nsom anpassar dröjsmålsräntan till en sådan nivå att den överensstämmer\r\nmed de intentioner som tidigare har gällt för nivån på dröjsmålsräntan.\r\nVad\r\nsom nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L252, som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3.      Skeppsvrak, punkt 7 (v)\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om lagstiftning om skeppsvrak. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Kr328 yrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nJag delar motionärernas uppfattning om vikten av att värna det kulturarv\r\nsom finns i svenska vatten. Den vrakplundring som nu äger rum är mycket\r\noroväckande ur kulturhistorisk synvinkel, och de vrak som är särskilt\r\nutsatta är ofta förlista för mindre än etthundra år sedan, vilket innebär\r\natt de saknar skydd enligt kulturminneslagen. Som motionärerna anför står\r\nockså lagen om ensamrätt till bärgning i direkt motsats till möjligheterna\r\natt bevara och skydda ett vrak. I andra länder finns lagstiftning som\r\ninnebär att alla vrak som kan betraktas som övergivna eller ägarlösa\r\ntillhör staten - detta för att förhindra plundring av dem. Ett införande\r\nav sådan lagstiftning i Sverige skulle ge möjligheter att från antikvarisk\r\nsida argumentera för det kulturhistoriska värdet i vraken, trots att de\r\nförlist för mindre än etthundra år sedan. Skapar vi inte detta utökade\r\nskydd riskerar vi att förlora en betydelsefull del av vårt gemensamma\r\nkulturarv. Det får ankomma på regeringen att lägga fram erforderliga\r\nlagförslag i enlighet med det anförda.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion Kr328 yrkandena\r\n2 och 3, som sin mening ge regeringen till känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:L252 av Per Rosengren m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som anpassar dröjsmålsräntan\r\ntill en sådan nivå att den överensstämmer med de intentioner som tidigare\r\nframförts i författningstexter.\r\n2003/04:L253 av Anne-Marie Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att skuldsaneringslagen skall utsträckas till att omfatta också\r\naktiva näringsidkare.\r\n2003/04:L267 av Jan Ertsborn (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom införande av regler om definitiv preskription.\r\n2003/04:L285 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom herrelös mark.\r\n2003/04:L301 av Inger Jarl Beck (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att se över skyddet för anställda i sådana familjeföretag\r\nsom när företaget går dåligt inte fullgör sina löneförpliktelser.\r\n2003/04:L330 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom skuldfrysning för intagna på fängelser.\r\n2003/04:L345 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga ett sannolikt kreditdränage\r\npå svensk landsbygd då den nya förmånsrättslagen och Basel 2-reglerna\r\nbörjar tillämpas.\r\n2003/04:Kr328 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar om ändring i lagen om ensamrätt till bärgning\r\nså att den inte gäller fartygsvrak.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till\r\nlagstiftning om att alla vrak som kan betraktas som övergivna eller\r\nägarlösa övergår i statens ägo.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skuldsanering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L253 och 2003/04:L330.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Preskription",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L267.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "02C4D703-8DBF-42A4-92EE-BAC0061EFECB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "1",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "109",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/02C4D703-8DBF-42A4-92EE-BAC0061EFECB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Dröjsmålsränta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L252.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "98B83982-E9B4-42B4-93ED-4B73D5BE1F0A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "25",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/98B83982-E9B4-42B4-93ED-4B73D5BE1F0A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förmånsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L345.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Lönegaranti",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L301.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Herrelösa fastigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L285.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Skeppsvrak",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr328 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Preskription",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Dröjsmålsränta",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skeppsvrak",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:43:21"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om insolvensrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om skuldsanering, preskription, dröjsmålsränta, förmånsrätt, lönegaranti och herrelösa fastigheter. Två motionsförslag handlar om skydd av skeppsvrak. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01LU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om insolvensrättsliga frågor (LU23)",
          "dok_id": "GR01LU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:43:21"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01LU23",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:46"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om insolvensrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om skuldsanering, preskription, dröjsmålsränta, förmånsrätt, lönegaranti och herrelösa fastigheter. Två motionsförslag handlar om skydd av skeppsvrak. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01LU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om insolvensrättsliga frågor (LU23)",
          "dok_id": "GR01LU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:31"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01LU23",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_LU_23.pdf",
          "filstorlek": "136681",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Insolvensrättsliga frågor, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/17A8D274-207E-4A1C-AE2A-A78343FC1E12"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr328 Skydd av skeppsvrak",
          "ref_dok_id": "GR02Kr328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr328",
          "ref_dok_titel": "Skydd av skeppsvrak",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L252 Dröjsmålsräntan",
          "ref_dok_id": "GR02L252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L252",
          "ref_dok_titel": "Dröjsmålsräntan",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Rosengren m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L253 Skuldsanering för näringsidkare",
          "ref_dok_id": "GR02L253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L253",
          "ref_dok_titel": "Skuldsanering för näringsidkare",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L267 Definitiv preskription",
          "ref_dok_id": "GR02L267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L267",
          "ref_dok_titel": "Definitiv preskription",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L285 Herrelös mark",
          "ref_dok_id": "GR02L285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L285",
          "ref_dok_titel": "Herrelös mark",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L301 Utökad tid för förmånsrätt vid konkurser",
          "ref_dok_id": "GR02L301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L301",
          "ref_dok_titel": "Utökad tid för förmånsrätt vid konkurser",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Jarl Beck (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L330 Skuldfrysning för intagna på fängelser",
          "ref_dok_id": "GR02L330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L330",
          "ref_dok_titel": "Skuldfrysning för intagna på fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L345 Förmånsrättslagen",
          "ref_dok_id": "GR02L345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L345",
          "ref_dok_titel": "Förmånsrättslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-28",
          "ref_dok_id": "GR09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2004-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}