{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222653",
      "dok_id": "GR01LU22",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "LU22",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:LU22",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "22",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:37",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:41",
      "titel": "Äktenskap, partnerskap och samboende",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU22/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU22",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01LU22",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01LU22",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:LU22</div><h1>Äktenskap, partnerskap och samboende</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet  behandlar  utskottet  knappt  hundra\r\nmotionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren\r\n2002  och  2003 som främst gäller lagstiftningen  om\r\näktenskap, partnerskap och samboende.\r\nMed  bifall   till  två  motionsyrkanden  förordar\r\nutskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör\r\ntillkalla en parlamentarisk utredning för att utreda\r\nfrågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning.\r\nÖvriga motionsyrkanden  avstyrks  i  huvudsak  med\r\nhänvisning   till  tidigare  ställningstaganden  och\r\npågående arbete.\r\nI  betänkandet   finns   19  reservationer  och  7\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Äktenskap och partnerskap\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad utskottet anfört om att regeringen bör\r\ntillkalla  en  parlamentarisk utredning  för  att\r\nutreda     frågan     om      en      könsneutral\r\näktenskapslagstiftning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L233\r\nyrkande 2 och 2002/03:L254 yrkande 9 samt  avslår\r\nmotionerna     2002/03:L218,    2002/03:    L223,\r\n2002/03:L233 yrkande  1,  2002/03:L249  yrkandena\r\n2-5,   2002/03:   L254   yrkandena   1-4  och  8,\r\n2002/03:L262,     2002/03:L276,     2002/03:L282,\r\n2002/03:L292    yrkandena    1-3,   2002/03:L299,\r\n2002/03:  L316  yrkandena 1 och  2,  2002/03:L318\r\nyrkandena 1-3, 2002/03:L321,  2003/04:L12 yrkande\r\n6, 2003/04:L212 yrkandena 1 och 2, 2003/04: L245,\r\n2003/04:    L254,    2003/04:L261   yrkande    3,\r\n2003/04:L289, 2003/04:  L294  yrkandena  1 och 2,\r\n2003/04:L297       yrkande 1,       2003/04:L304,\r\n2003/04:L314,  2003/04:L350 yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:K363 yrkande  7,  2003/04: K418 yrkandena\r\n21 och 23 samt 2003/04:So568 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n2. Ersättning till vigsel- och\r\nregistreringsförrättare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:L216,\r\n2002/03:Ju235   yrkande   2,   2003/04:L210   och\r\n2003/04:L297 yrkande 2.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Betänketid vid äktenskapsskillnad\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L239 yrkande 2.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n4. Överklagande av dom på\r\näktenskapsskillnad\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L239 yrkande\r\n1.\r\n\r\n5. Utländska medborgares rätt till\r\näktenskapsskillnad\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A323 yrkande\r\n6.\r\n\r\n6. Åklagares skyldighet att föra talan om\r\näktenskapsskillnad\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L256.\r\n\r\n7. Hindersprövning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L283.\r\n\r\n8. Upphävande av sambolagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L331  yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\n9. Förutsättningar för sambolagens\r\ntillämpning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L222 yrkande 1.\r\nReservation 4 (m, fp, kd)\r\n\r\n10. Följdändringar till den nya\r\nsambolagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L222 yrkande 2.\r\nReservation 5 (m, fp)\r\n\r\n11. Kvarsittanderätt enligt sambolagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L300 yrkande 6.\r\n\r\n12. Översyn av samäganderättslagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L313.\r\nReservation 6 (m, fp, kd)\r\n\r\n13. Jämkning av bodelning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju364\r\nyrkande    24,    2002/03:Ju234    yrkande    16,\r\n2003/04:Ju479 yrkande 30 och 2003/04:L300 yrkande\r\n4.\r\nReservation 7 (fp, v, c)\r\n\r\n14. Gemensamma lån vid bodelning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:L288 och\r\n2003/04:L262.\r\nReservation 8 (v, c)\r\n\r\n15. Pensionsrättigheter vid bodelning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L289.\r\n\r\n16. Nordisk lagharmonisering\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L300 yrkande 1.\r\nReservation 9 (fp)\r\n\r\n17. Makars egendomsförhållanden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:L249,\r\n2003/04:L272  yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:L300\r\nyrkandena 2 och 3.\r\nReservation 10 (m, fp)\r\nReservation 11 (v)\r\n\r\n18. Efterlevande makes och särkullbarns\r\narvsrätt\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:L248  och\r\n2003/04:L300 yrkande 5.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (fp)\r\n\r\n19. Boutredningsman\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L298.\r\n\r\n20. Ändringar i namnlagen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:L220,\r\n2002/03:L228,    2002/03:    L318    yrkande   8,\r\n2002/03:L324,     2003/04:L232,     2003/04:L236,\r\n2003/04:   L288,  2003/04:L300  yrkande  7   samt\r\n2003/04:L313.\r\nReservation 14 (m)\r\nReservation 15 (fp)\r\nReservation 16 (v)\r\nReservation 17 (c)\r\n\r\n21. Retroaktiva namnbyten\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:L318\r\nyrkande 7 och 2002/03: K365.\r\nReservation 18 (v)\r\n\r\n22. Könsroller m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:L273 samt\r\n2002/03:L318 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 19 (v)\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 april 2004\r\n\r\n\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nInger René\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i  beslutet: Inger\r\nRené  (m),  Marianne Carlström (s), Raimo  Pärssinen\r\n(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi\r\nLarsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis\r\n(v), Maria Hassan  (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene\r\nTesfazion  (s),  Martin   Andreasson   (fp),  Anneli\r\nSärnblad  Stoors  (s), Henrik von Sydow (m),  Niclas\r\nLindberg  (s),  Johan   Löfstrand   (s)  och  Annika\r\nQarlsson (c).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nLU22\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI  betänkandet  behandlar  utskottet  knappt  hundra\r\nmotionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren\r\n2002  och  2003 som främst gäller lagstiftningen  om\r\näktenskap, partnerskap  och  samboende.  Förslagen i\r\nmotionerna återfinns i bilaga 1.\r\n\r\nInför  utskottet  har  våren  2003  synpunkter  på\r\nmotionsförslagen från år 2002 som gäller könsneutral\r\näktenskapslagstiftning framförts av företrädare  för\r\nRiksförbundet  för sexuellt likaberättigande (RFSL),\r\nSvenska   Missionsförbundet,   Stockholms   katolska\r\nstift, Pingströrelsen,  de  ortodoxa  kyrkorna  inom\r\nSveriges   Kristna   Råd  (SKR),  Levande  familjer,\r\nSvenska  Islamiska  Samfundet,  Svenska  Evangeliska\r\nAlliansen,   Evangeliska    Frikyrkan,   Evangeliska\r\nFosterlands-Stiftelsen (EFS)  -  en  del  av Svenska\r\nkyrkan,     Frälsningsarmén    och    Riks-EKHO    -\r\nRiksförbundet  av de ekumeniska grupperna av kristna\r\nhomosexuella. Synpunkter  har  inför  utskottet  vid\r\nsamma  tid  också framförts av professorn i juridik,\r\nPer Samuelsson och advokaten Per Karlsson.\r\nOmbudsmannen   mot   diskriminering  på  grund  av\r\nsexuell  läggning,  Homo,   har   våren  2004  inför\r\nutskottet redovisat sin framställan  till regeringen\r\nom införande av en könsneutral äktenskapsbalk.\r\nUnder  en studieresa till Belgien våren  2003  har\r\nutskottet  inhämtat information rörande den belgiska\r\näktenskapsrätten.\r\nI   ärendet    har    inkommit   knappt   30   000\r\nnamnunderskrifter      mot      en       könsneutral\r\näktenskapslagstiftning       och      drygt      400\r\nnamnunderskrifter för en sådan lagstiftning.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nÄktenskap och partnerskap\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör,   med   bifall   till    två\r\nmotionsyrkanden,  tillkännage  för regeringen\r\nsom  sin mening vad utskottet anfört  om  att\r\nregeringen  skall tillkalla en parlamentarisk\r\nutredning  för   att   utreda  frågan  om  en\r\nkönsneutral  äktenskapslagstiftning.   Övriga\r\nmotionsyrkanden avslås. Jämför reservation  1\r\n(kd)   samt  särskilda  yttranden  1  (m),  2\r\n(fp, c) och 3 (v).\r\n\r\nHistorik\r\n\r\nI ett stort  antal  motioner  som  väckts  under den\r\nallmänna  motionstiden  åren 2002 och 2003 behandlas\r\ngrundläggande frågor som  gäller  lagstiftningen  om\r\näktenskap  och  partnerskap.  Som en allmän bakgrund\r\ntill motionsspörsmålen kan upplysas följande.\r\n\r\nDen  familjerättsliga  lagstiftningen   har  varit\r\nföremål  för  en genomgripande omarbetning under  de\r\nsenaste  decennierna.   Efter   en   lång   rad   av\r\ndelreformer   på  äktenskapsrättens  område  fattade\r\nriksdagen år 1987  beslut  om  att  giftermålsbalken\r\nskulle  ersättas  med  en  ny balk, äktenskapsbalken\r\n(prop. 1986/87:1, bet. LU18,  rskr.  159). I samband\r\nmed    äktenskapsbalken    antog   riksdagen   lagen\r\n(1987:232)  om sambors gemensamma  hem  (sambolagen)\r\noch senare samma år lagen (1987:813) om homosexuella\r\nsambor (prop.  1986/87:124,  bet.  LU28, rskr. 350).\r\nLagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1988.\r\nÄktenskapsbalken       innebar      betydelsefulla\r\nförändringar,  främst  i fråga  om  fördelningen  av\r\nmakars  egendom  vid  äktenskapets  upplösning.  Ett\r\nuttalat syfte med lagändringarna  var att åstadkomma\r\nen högre grad av ekonomisk rättvisa  mellan  makarna\r\nvid  äktenskapsskillnad.  I  äktenskapsbalken  finns\r\nbestämmelser   som   innehåller   de   grundläggande\r\nprinciperna om äktenskap. Där anges bl.a.  villkoren\r\nför  äktenskapets ingående och upplösning. Äktenskap\r\ningås   mellan  en  kvinna  och  en  man.  Härigenom\r\nmarkeras  att  äktenskapet är en monogam förbindelse\r\nsom endast får ingås  mellan  personer av olika kön.\r\nÄktenskapsbalken  innehåller också  bestämmelser  om\r\nvigsel.   Vidare   regleras    makarnas   ekonomiska\r\nförhållanden,   och   i   särskilda  kapitel   finns\r\nförhållandevis   detaljerade    regler   om   makars\r\nskyldighet  att  bidra  till  varandras   och   till\r\nfamiljens underhåll, om giftorätt och giftorättsgods\r\nrespektive  enskild  egendom,  om gåvor mellan makar\r\nsamt om bodelning.\r\nDen sambolag som trädde i kraft den 1 januari 1988\r\nvar tillämplig i fråga om sådana samboförhållanden i\r\nvilka  en  ogift  man  och  en  ogift  kvinna  levde\r\ntillsammans  under äktenskapsliknande  förhållanden.\r\nLagen var framför  allt  föranledd av behovet av att\r\ntillförsäkra    den    svagare    parten    i    ett\r\nsamboförhållande vissa rättigheter  i  fråga  om det\r\ngemensamma hemmet då sammanlevnaden upphör. Därefter\r\nhar  på  socialrättens  område i flera lagar införts\r\nbestämmelser  som knyter an  till  sambobegreppet  i\r\nsambolagen  och   ger   sambor   i   princip   samma\r\nrättigheter  och  skyldigheter  som äkta makar. Även\r\ninom   andra   rättsområden   förekommer   det   att\r\näktenskapsliknande   samlevnad   likabehandlas   med\r\näktenskap. Avsikten med sambolagen var dock inte att\r\nsöka uppnå en med äktenskapet jämförbar reglering av\r\nsamboförhållanden.\r\nGenom   lagen   om  homosexuella  sambor   gjordes\r\nsambolagen   och  regler   i   vissa   andra   lagar\r\ntillämpliga också på homosexuella samboförhållanden.\r\nNär   det  gäller   homosexuella   parförhållanden\r\nbeslutade  riksdagen  år  1994  att  anta  ett  inom\r\nlagutskottet utarbetat förslag till lagstiftning som\r\ngör  det  möjligt  för två personer av samma kön att\r\nregistrera  sitt  partnerskap   (bet.  1993/94:LU28,\r\nrskr.  414). Registreringen innebär  att  de  flesta\r\nbestämmelser  som gäller för äktenskap blir gällande\r\nockså    för   registrerade    partnerskap.    Lagen\r\n(1994:1117)      om      registrerat     partnerskap\r\n(partnerskapslagen) trädde  i  kraft  den  1 januari\r\n1995,  och  genom  lagen  har  homosexuella par fått\r\nmöjlighet    att    trygga    ett    parförhållande.\r\nLagstiftning om registrerat partnerskap  finns också\r\ni bl.a. Danmark, Norge, Island och Nederländerna.\r\nI  samband  med  införandet  av  partnerskapslagen\r\nerinrade  utskottet  om att Partnerskapskommittén  i\r\nbetänkandet  (SOU1993:98)   Partnerskap   -   liksom\r\ntidigare  Utredningen  om homosexuellas situation  i\r\nsamhället  i betänkandet  (SOU1984:63)  Homosexuella\r\noch samhället  -  har slagit fast att den enda säkra\r\nskillnaden mellan homosexuella och heterosexuella är\r\natt homosexuella känslomässigt dras till personer av\r\nsamma  kön. Ett parförhållande  mellan  två  kvinnor\r\neller mellan  två  män  företer  typiskt  sett stora\r\nlikheter med ett parförhållande mellan en man och en\r\nkvinna. I dessa förhållanden finns samma känslor  av\r\nkärlek,   omtanke,  ömhet,  vänskap,  lojalitet  och\r\nomsorg.   Personer    som   lever   i   homosexuella\r\nparförhållanden har samma känslomässiga behov av att\r\nsåväl  sig emellan som utåt  visa  känslor  och  sin\r\nönskan att  leva  tillsammans  i  ett  varaktigt och\r\nömsesidigt förpliktande förhållande som personer som\r\nlever   i   heterosexuella   parförhållanden   (bet.\r\n1993/94:LU28 s. 8).\r\nUtskottet  framhöll  vidare  att  parterna  i  ett\r\nvaraktigt  homosexuellt förhållande typiskt sett har\r\nbehov av i huvudsak  samma  ekonomiska och juridiska\r\ntrygghet som heterosexuella par  har. Heterosexuella\r\npar   kan   få   dessa  behov  tillgodosedda   genom\r\näktenskapets juridiska  regelverk.  Enligt utskottet\r\nkunde  det inte anföras några beaktansvärda  sakliga\r\nskäl för  att man under hänvisning till den sexuella\r\nläggningen  skulle  ha rätt att förneka homosexuella\r\nmöjligheten  att  trygga   ett   parförhållande   på\r\nmotsvarande    sätt   som   står   till   buds   för\r\nheterosexuella par.  Utskottet  uttalade  vidare att\r\ndet  inte  bör  ankomma  på  samhället  att  - genom\r\nlagstiftningen eller på annat sätt - ge uttryck  för\r\nnågra värderingar när det gäller människors sätt att\r\nordna   sin  samlevnad.  Samhället  har  i  stället,\r\nanförde utskottet,  en skyldighet att tillgodose det\r\nuppenbara behov som finns  genom  att  erbjuda  även\r\nenkönade   par  möjligheten  att  bilda  familj  med\r\njuridiska rättigheter  och  förpliktelser  som följd\r\n(bet. 1993/94:LU28 s. 8 f.).\r\nVad  gäller  samboende  beslutade  riksdagen våren\r\n2003 om införande av en ny sambolag som  skall gälla\r\nför    både    heterosexuella    och    homosexuella\r\nsamboförhållanden  (prop.  2002/03:80,  bet.   LU19,\r\nrskr. 211). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli\r\n2003.  I  huvudsak  fördes den gamla lagstiftningens\r\nregler över till den nya sambolagen.\r\n\r\nNärmare om gällande rätt m.m.\r\n\r\nBestämmelser   om   äktenskap    finns    alltså   i\r\näktenskapsbalken.  Enligt 1 kap. 1 § ingås äktenskap\r\nmellan en kvinna och  en  man.  De  som  har  ingått\r\näktenskap  med  varandra  är  makar. Äktenskap ingås\r\ngenom  vigsel.  Bestämmelserna, som  återfinns  i  4\r\nkap., bygger på principen  om  valfrihet och innebär\r\natt vigsel kan ske antingen vid  en kyrklig ceremoni\r\neller genom s.k. borgerlig vigsel.\r\n\r\nBehörig att vara vigselförrättare är enligt 4 kap.\r\n3 § äktenskapsbalken präst i Svenska  kyrkan,  sådan\r\npräst  eller  annan  befattningshavare  i  ett annat\r\ntrossamfund     som     har    förordnande    enligt\r\nbestämmelserna  i  lagen  (1993:305)   om  rätt  att\r\nförrätta  vigsel  inom andra trossamfund än  Svenska\r\nkyrkan, lagfaren domare  i  tingsrätt, eller den som\r\nlänsstyrelsen  har förordnat till  vigselförrättare.\r\nFrågor om tillstånd  enligt lagen (1993:305) om rätt\r\natt  förrätta  vigsel  inom   andra  trossamfund  än\r\nSvenska  kyrkan  prövas  av  Kammarkollegiet   efter\r\nansökan av samfundet. Sedan tillstånd har givits får\r\nKammarkollegiet  förordna en präst eller någon annan\r\nbefattningshavare    inom    samfundet    att   vara\r\nvigselförrättare.\r\nFör    ingående    av   äktenskap   gäller   vissa\r\nformföreskrifter enligt FN-konventionen (SÖ 1964:29)\r\nangående  samtycke  till,   minimiålder   för   samt\r\nregistrering av äktenskap. Konventionen som trädde i\r\nkraft  den  9  december 1964 har tillträtts av bl.a.\r\nSverige. Den syftar  till  att bringa den nationella\r\näktenskapsrätten  i  alla  länder   i  samklang  med\r\nFörenta   nationernas   stadga   och   den  allmänna\r\nförklaringen om de mänskliga rättigheterna.  I  art.\r\n16  i  den  allmänna  förklaringen uttalas bl.a. att\r\näktenskap må ingås endast  med  de blivande makarnas\r\nfria och fullständiga samtycke. Enligt konventionens\r\nart.  1  p.  1  skall äktenskap inte  anses  i  laga\r\nordning ingånget  utan  båda  kontrahenternas av fri\r\nvilja avgivna samtycke. Detta skall  avgivas  av dem\r\npersonligen  efter vederbörlig kungörelse samt inför\r\nbehörig myndighet  och i vittnens närvaro i enlighet\r\nmed vad lag föreskriver.  Enligt  art.  3 skall alla\r\näktenskap registreras av en behörig myndighet  i ett\r\nlämpligt officiellt register.\r\nÄktenskapsbalken motsvarar konventionens krav utom\r\ni  det  hänseendet  att   -  sedan det obligatoriska\r\nlysningsförfarandet   avskaffats    -    kravet   på\r\nkungörelse före vigsel inte är uppfyllt.\r\nUnder  år 2003 förrättades knappt 40 000  vigslar,\r\nvarav ungefär  60  procent  förrättades  av  Svenska\r\nkyrkan. Vid utgången av år 2003 var sammanlagt drygt\r\n3  miljoner  kvinnor  och män folkbokförda i Sverige\r\nregistrerade som gifta.\r\n\r\nGenom partnerskapslagen  har  gjorts möjligt för två\r\npersoner   av   samma   kön   att  registrera   sitt\r\npartnerskap. I 1 kap. 1 § sägs  att  två personer av\r\nsamma kön kan låta registrera sitt partnerskap.  Det\r\nförklaras därefter att de är registrerade partner (1\r\nkap.  7  §). Registrering av partnerskap kräver viss\r\nanknytning  till  Sverige (1 kap. 2 §). Registrering\r\nfår ske om en av partnerna  har hemvist här i landet\r\nsedan minst två år, eller en  av partnerna är svensk\r\nmedborgare  med  hemvist  här i landet.  Med  svensk\r\nmedborgare jämställs medborgare  i  Danmark, Island,\r\nNederländerna  och  Norge.  Annars  gäller   i  allt\r\nväsentligt   samma   förutsättningar   såvitt  avser\r\nsläktskap, ålder m.m. för att registrera partnerskap\r\nsom för att ingå äktenskap (jfr 1 kap. 3 §). Behörig\r\natt vara registreringsförrättare är lagfaren  domare\r\ni   tingsrätt   eller   den  som  länsstyrelsen  har\r\nförordnat (1 kap. 8 §).\r\n\r\nEtt    registrerat    partnerskap     har    samma\r\nrättsverkningar som ett äktenskap med vissa undantag\r\nsom framgår av 3 kap. 2-4 §§ (3 kap. 1 §).  I 3 kap.\r\n2  §  stadgas  att lagen (1984:1140) om insemination\r\noch lagen (1988:711)  om befruktning utanför kroppen\r\ninte gäller för registrerade  partner. Av 3 kap. 3 §\r\nföljer  att bestämmelser som gäller  för  makar  och\r\nvars tillämpning innebär en särbehandling av den ena\r\nmaken endast  på grund av dennes kön inte gäller för\r\nregistrerade partner. Undantaget berör huvudsakligen\r\nsådana, numera  inte så vanligt förekommande, regler\r\nsom ger ekonomiska  förmåner  åt gifta kvinnor eller\r\nänkor.  Slutligen  stadgas  i  3  kap.   4   §   att\r\nbestämmelserna  i  förordningen  (1931:429) om vissa\r\ninternationella rättsförhållanden rörande äktenskap,\r\nadoption   och   förmynderskap   inte   gäller   för\r\nregistrerat partnerskap.\r\nVid lagens ikraftträdande den 1 januari 1995 fanns\r\nytterligare  ett undantag, nämligen att registrerade\r\npartner varken gemensamt eller var för sig fick anta\r\nadoptivbarn och  att de inte heller fick utses att i\r\negenskap av särskilt förordnade förmyndare gemensamt\r\nutöva vårdnaden om en underårig. Detta undantag togs\r\nbort  när  riksdagen   våren  2002  beslutade  vissa\r\nlagändringar som innebär  att  registrerade  partner\r\nfått  möjlighet  att  prövas  som  adoptivföräldrar.\r\nLagändringarna  trädde i kraft den 1  februari  2003\r\n(prop. 2001/02:123, bet. LU27, rskr. 304).\r\nI    sammanhanget    bör    också    nämnas    att\r\njustitieministern   den   5   november   2002  i  en\r\ninterpellationsdebatt uppgett att frågan om lesbiska\r\nkvinnors  rätt  till assisterad befruktning,  enligt\r\nhans uppfattning,  är  politiskt avgjord och att det\r\nsom  kvarstod  enbart  var   det   juridisk-tekniska\r\narbetet  med  att  närmare  analysera det  rättsliga\r\nföräldraskapet. Ministern uppgav  vidare  att tanken\r\när   att   en   departementspromemoria  skall  kunna\r\nremitteras under  år  2003  (svar  på interpellation\r\n2002/03:11).\r\nVid utgången av år 2003 hade sammanlagt  1 743 män\r\noch 1 145 kvinnor folkbokförda i Sverige registrerat\r\npartnerskap.  Drygt  200  partnerskap  registrerades\r\nunder år 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nSom ovan nämnts behandlas i ett stort antal motioner\r\nsom  väckts  under  de allmänna motionstiderna  åren\r\n2002  och  2003  grundläggande   frågor  som  gäller\r\nlagstiftningen om äktenskap och partnerskap.\r\n\r\nI tolv motioner förespråkas en ordning  som  innebär\r\nen  könsneutral äktenskapsbalk. Sålunda begär Gudrun\r\nSchyman  m.fl. (v) i motion 2002/03:L233 (yrkande 2)\r\noch Tasso  Stafilidis  m.fl.  (v,  s,  fp,  c, mp) i\r\nmotion  2002/03:L254 (yrkande 9) att regeringen  bör\r\nutreda  möjligheterna   att  införa  en  könsneutral\r\näktenskapslagstiftning  som  gäller  lika  för  alla\r\noavsett  sexuell läggning  och  könstillhörighet.  I\r\nmotionerna   yrkas   tillkännagivanden   i  enlighet\r\nhärmed.\r\n\r\nI  motion  2002/03:L223 av Birgitta Ohlsson  m.fl.\r\n(fp)   begärs   ett    tillkännagivande    om    att\r\näktenskapsbalken  bör  göras  könsneutral.  Liknande\r\nkrav  framställs i motionerna 2002/03:L254 av  Tasso\r\nStafilidis  m.fl. (v, s, fp, c, mp) (yrkandena 1 och\r\n8), 2002/03:L276  av  Helena  Zakariasén och Matilda\r\nErnkrans (båda s), 2002/03:L292  av Tasso Stafilidis\r\nm.fl.  (v)  (yrkande  3),  2002/03:L318   av  Gustav\r\nFridolin   m.fl.   (mp)   (yrkandena   1   och   2),\r\n2003/04:L245   av   Siw   Wittgren-Ahl   och   Inger\r\nSegelström   (båda  s),  2003/04:L289  av  Elisebeht\r\nMarkström och  Börje Vestlund (båda s), 2003/04:L314\r\nav  Eva Arvidsson  m.fl.  (s)  och  2003/04:L350  av\r\nKenneth  Johansson  m.fl.  (c) (yrkande 1). I motion\r\n2002/03:L218   av  Carina  Hägg   (s)   begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  att verka för att\r\nregistrerat partnerskap likställs med äktenskap även\r\ninom EU:s institutioner. Motionären anser att det är\r\nangeläget  att  en  registrerad  partner  i  Sverige\r\nlikställs med en make och att detta även måste gälla\r\ninom EU:s institutioner.\r\nTuve   Skånberg   m.fl.   (kd,  m)  är  i   motion\r\n2003/04:L304  av  motsatt uppfattning  och  begär  i\r\nmotionen ett tillkännagivande  om  att ett äktenskap\r\näven i framtiden endast skall kunna  ingås av en man\r\noch en kvinna. Yvonne Andersson m.fl.  (kd)  yrkar i\r\nmotion    2002/03:L316   ett   tillkännagivande   om\r\ntillsättandet     av    en    utredning    om    hur\r\nfamiljestabiliteten  generellt kan stärkas med fokus\r\npå  äktenskapet  som  samlevnadsform   (yrkande  1).\r\nEnligt motionärerna visar all erfarenhet att stabila\r\noch  fungerande  familjeenheter  är en förutsättning\r\nför  ett  gott samhälle. Det är därför  viktigt  att\r\nlagstiftningen  utformas så att den innebär ett stöd\r\nför stabila familjerelationer. I motionen begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  de ekonomiska nackdelarna\r\nför  gifta  i förhållande till  samboende  avskaffas\r\n(yrkande 2).  Liknande  yrkanden framställs i motion\r\n2003/04:L294   av   Yvonne  Andersson   m.fl.   (kd)\r\n(yrkandena 1 och 2).\r\n\r\nEn  särskild  ordning med  s.k.  civiläktenskap  för\r\ningående av äktenskap för såväl par av samma kön som\r\nför par av olika  kön  förordas  i  fyra motioner. I\r\nmotion 2002/03:L233 anför Gudrun Schyman  m.fl.  (v)\r\natt  en civil vigsel bör vara den juridiskt bindande\r\noch  läggas   till  grund  för  de  rättigheter  och\r\nskyldigheter som  är  förenade  med  äktenskapet. En\r\nsådan  ordning  innebär,  enligt  motionärerna,  ett\r\nenhetligt  sätt för alla, oavsett sexuell  läggning,\r\natt ingå äktenskap. I motionen begärs att regeringen\r\nbör tillsätta  en  utredning  med  uppdrag att i ett\r\nbrett  perspektiv se över äktenskapsbalken  i  syfte\r\natt  en  civil  vigselceremoni  blir  den  juridiskt\r\nbindande (yrkande  1).  Liknande  krav  framställs i\r\nmotionerna  2002/03:L262  av Helena Bargholtz  m.fl.\r\n(fp),  2002/03:L282  av Mikael  Damberg  och  Anders\r\nBengtsson  (båda  s)  och   2003/04:So568  av  Peter\r\nEriksson m.fl. (mp) (yrkandena 1 och 2).\r\n\r\nI motion 2002/03:L321 vill Lars  Lindblad och Tobias\r\nBillström    (båda    m)    ha    till   stånd   ett\r\ntillkännagivande från riksdagens sida  som går ut på\r\natt  regeringen  skall  tillsätta  en utredning  med\r\nuppgift   att   se   över   konsekvenserna  av   att\r\näktenskapsbalken    upphävs    och    ersätts    med\r\ncivilrättsliga avtal mellan makarna. Ett likalydande\r\nyrkande framställs i motion 2003/04:L254  av  Tobias\r\nBillström (m).\r\n\r\nFrågor  som  gäller  rätten att förrätta vigslar och\r\npartnerskapsregistreringar tas upp i flera motioner.\r\nI motion 2002/03:L318  av Gustav Fridolin m.fl. (mp)\r\nanförs att endast trossamfund som viger homosexuella\r\npå samma sätt som heterosexuella skall ha rätt att i\r\njuridisk mening viga två  personer. Så länge Svenska\r\nkyrkan inte gör det skall den  inte få viga någon. I\r\nmotionen  begärs  ett  tillkännagivande  i  enlighet\r\nhärmed  (yrkande  3).  I  två   motioner,   nämligen\r\n2003/04:L212  av  Carina  Hägg  (s)  (yrkande 2) och\r\n2003/04:K418  av  Lars Leijonborg m.fl.  (fp)  yrkas\r\ntillkännagivanden  om   att   det   bör  införas  en\r\nmöjlighet för Kammarkollegiet att, efter  en ansökan\r\nfrån         ett        trossamfund,        förordna\r\npartnerskapsförrättare   inom   ett  trossamfund  på\r\nmotsvarande  sätt  som  gäller  för vigselförrättare\r\ninom trossamfunden (yrkande 21).\r\n\r\nKrav   på   att   uppdragen   som   vigsel-    och\r\nregistreringsförrättare  skall  sammanföras till ett\r\nuppdrag framställs i motionerna 2002/03:L249 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) (yrkande 3),  2003/04:L212  av\r\nCarina  Hägg  (s) (yrkande 1), 2003/04:L261 av Tasso\r\nStafilidis m.fl.  (v,  fp,  c,  mp)  (yrkande 3) och\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c) (yrkande\r\n2).  Motsatta krav, dvs. att uppdragen  som  vigsel-\r\noch  registreringsförrättare   inte  görs  till  ett\r\ngemensamt    uppdrag,   förs   fram   i   motionerna\r\n2002/03:L299 av  Yvonne  Andersson  m.fl.  (kd)  och\r\n2003/04:L297 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) (yrkande\r\n1).\r\nVad gäller behörigheten att förrätta vigslar anser\r\nmotionärerna i motionerna 2003/04:L12 av Mia Franzén\r\nm.fl.  (fp)  (yrkande  6) och 2003/04:K363 av Tobias\r\nKrantz m.fl. (fp) (yrkande  7) att nuvarande regler,\r\nsom  innebär att Svenska kyrkans  vigselrätt  följer\r\ndirekt  av äktenskapsbalken medan övriga trossamfund\r\när beroende  av  Kammarkollegiets tillstånd, innebär\r\nen omotiverad särbehandling  av  Svenska  kyrkan.  I\r\nmotionerna begärs att regeringen skall återkomma med\r\nlagförslag  för  att uppnå likadana förhållanden för\r\nSvenska  kyrkan  och   övriga  trossamfund  i  detta\r\navseende.\r\n\r\nI flera motioner framställs  önskemål om ändringar i\r\npartnerskapslagen.      Frågor      som       gäller\r\npartnerskapslagens anknytningsvillkor tas upp i  tre\r\nmotioner.  Nuvarande bestämmelser kritiseras av Lars\r\nLeijonborg m.fl.  (fp)  i  motion  2002/03:L249 vari\r\nbegärs      ett      tillkännagivande     om     att\r\npartnerskapslagens s.k.  anknytningsvillkor  bör tas\r\nbort  (yrkande  2).  Likalydande  krav  förs  fram i\r\nmotionerna  2002/03:L254  av  Tasso Stafilidis m.fl.\r\n(v,  s, fp, c, mp) (yrkande 2) och  2002/03:L292  av\r\nTasso Stafilidis m.fl. (v) (yrkande 2).\r\n\r\nPartnerskapsregistreringar utomlands tas upp i två\r\nmotioner  där  man  begär  tillkännagivanden  om att\r\nSveriges ambassader skall ges i uppdrag att förrätta\r\nregistrering av partnerskap under förutsättning  att\r\nvärdlandet   lämnar   sitt   godkännande.  Yrkandena\r\nframställs   i  motionerna  2002/03:L249   av   Lars\r\nLeijonborg m.fl.  (fp)  (yrkande 4) och 2002/03:L254\r\nav Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, fp, c, mp) (yrkande\r\n3).\r\nTerminologin  i  partnerskapslagen  kritiseras  av\r\nmotionärerna  i  motionerna  2002/03:L254  av  Tasso\r\nStafilidis m.fl. (v,  s,  fp, c, mp) (yrkande 4) och\r\n2002/03:L292 av Tasso Stafilidis  m.fl. (v) (yrkande\r\n1).  Enligt  motionärerna  bör lagen om  registrerat\r\npartnerskap byta namn till partnerskapslagen,  ordet\r\n\"registrera\"  bör bytas ut mot \"ingå\" och personerna\r\nbör   förklaras  som   \"partners\"   och   inte   som\r\n\"registrerade   partners\".   I   motionerna   begärs\r\ntillkännagivanden i enlighet härmed.\r\nLars   Leijonborg   m.fl.   (fp)   vill  i  motion\r\n2002/03:L249   ha   till  stånd  en  internationellt\r\nprivaträttslig konvention om partnerskap. I motionen\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   med  detta  innehåll\r\n(yrkande  5).  Samma  motionärer  begär   i   motion\r\n2003/04:K418  ett tillkännagivande om en översyn  av\r\nförordningen  (1931:429)  om  vissa  internationella\r\nrättsförhållanden  rörande  äktenskap,  adoption och\r\nförmynderskap  i  syfte  att den även skall  omfatta\r\npartnerskap (yrkande 23).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVad först gäller motionerna med krav på införande av\r\nen könsneutral äktenskapslagstiftning  kan utskottet\r\nkonstatera   att   motioner  med  sådana  krav   har\r\nbehandlats i olika sammanhang  under  de två senaste\r\ndecennierna. I proposition 1986/87:124  med  förslag\r\ntill  lag om homosexuella sambor avvisade regeringen\r\ntanken på homosexuellt äktenskap med hänvisning till\r\nde  grundmurade   värderingarna   i   samhället   om\r\näktenskapet som en institution för familjebildningen\r\nmellan en man och en kvinna. Utskottet delade i sitt\r\nav   riksdagen   godkända   betänkande  1986/87:LU28\r\nregeringens   uppfattning   och   tillade   att   en\r\nlagstiftning som medger äktenskap för  två  personer\r\nav  samma  kön  skulle  stå i strid med den allmänna\r\nuppfattningen inom ett centralt livsområde.\r\n\r\nFrågan har därefter aktualiserats  i riksdagen vid\r\nett flertal tillfällen med anledning av  motioner  i\r\nämnet. När frågan om äktenskap för personer av samma\r\nkön  var föremål för utskottets bedömning våren 1998\r\nmed  anledning  av  motioner  uttalade  utskottet  i\r\nbetänkande    1997/98:LU10    att   äktenskap   även\r\nfortsättningsvis endast skall få ingås av en man och\r\nen kvinna. I anslutning därtill  avstyrkte utskottet\r\nmotionsyrkanden   om  att  familjebegreppet   skulle\r\nutvidgas till att även  omfatta bi- och homosexuella\r\nmed  hänvisning till att begreppet  familj  inte  är\r\ndefinierat i den familjerättsliga lagstiftningen och\r\natt inget  hindrar  att  begreppet  används  också i\r\nhomosexuella relationer. Riksdagen följde utskottet.\r\nVåren  1999  vidhöll utskottet i sitt av riksdagen\r\ngodkända betänkande  1998/99:LU18  de  uppfattningar\r\nriksdagen  gett  uttryck  för året dessförinnan  och\r\navstyrkte  bifall  till de då  aktuella  motionerna.\r\nDärefter  har  liknande   motioner   avstyrkts   med\r\nhänvisning   till   tidigare   ställningstaganden  i\r\nbetänkandena 2000/01:LU13 och 2001/02:LU8. Riksdagen\r\nhar följt utskottet.\r\nNär utskottet nu åter har att  ta  ställning  till\r\nolika   motionsyrkanden   som   rör  en  könsneutral\r\näktenskapslagstiftning  kan konstateras  att  frågan\r\nunder den senaste tiden har  varit  föremål  för  en\r\nintensiv  debatt.  I  debatten har förts fram röster\r\nsåväl     för     som     mot     en     könsneutral\r\näktenskapslagstiftning.\r\nEfter  det  att riksdagen senast behandlade  denna\r\nfråga bör uppmärksammas  att  riksdagen  våren  2002\r\nbeslutade  lagändringar som innebär att registrerade\r\npartner   ges    en   möjlighet   att   prövas   som\r\nadoptivföräldrar.  Genom  detta  beslut  togs  en av\r\nskillnaderna  mellan  äktenskapet  och partnerskapet\r\nbort. Lagstiftningen trädde i kraft  den  1 februari\r\n2003.  Vidare  bör  pekas  på  det  arbete  som  för\r\nnärvarande  bedrivs  inom Regeringskansliet angående\r\nmöjligheterna för lesbiska  kvinnor  att få tillgång\r\ntill assisterad befruktning. Arbetet berör  en av de\r\nnumera    få    återstående    skillnaderna   mellan\r\näktenskapet och partnerskapet. Enligt  vad utskottet\r\nhar   erfarit   är   arbetet   inriktat  på  att  en\r\ndepartementspromemoria  i  ämnet  skall  presenteras\r\nunder   våren  2004.  Därutöver  kan  också   nämnas\r\nriksdagens  beslut  våren 2003 om en ny sambolag som\r\ngäller  för  både  heterosexuella  och  homosexuella\r\nsamboförhållanden.\r\nDet  har  nu gått drygt  15  år  sedan  riksdagens\r\nursprungliga  ställningstagande  till  frågan om ett\r\nhomosexuellt  äktenskap. Under denna tidsperiod  har\r\nsamhällets  syn   på  homosexuella  och  homosexuell\r\nsamlevnad  förändrats  radikalt.  Enligt  utskottets\r\nmening kan det  inte  uteslutas att allmänhetens syn\r\npå   dessa   frågor   också   genomgått    betydande\r\nförändringar,   vilket   stöds   av  nyligen  gjorda\r\nopinionsundersökningar.  Mot  denna  bakgrund  anser\r\nutskottet att tiden nu kan anses mogen för att brett\r\noch   förutsättningslöst   utreda   frågan.   Enligt\r\nutskottets    uppfattning    bör    lämpligen     en\r\nparlamentariskt   sammansatt   utredning  ges  detta\r\nuppdrag  där olika aspekter på denna  fråga  ges  en\r\nnoggrann genomlysning. Det får ankomma på regeringen\r\natt  tillkalla   en  sådan  utredning  och  utarbeta\r\nerforderliga direktiv.\r\nVad som anförts  ovan  bör  riksdagen,  med bifall\r\ntill   motionerna   2002/03:L233   yrkande   2   och\r\n2002/03:L254 yrkande 9, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\nI  övriga  motionsyrkanden behandlas bl.a. krav på\r\nen  ordning  med  s.k.  civiläktenskap,  rätten  att\r\nförrätta  vigslar   och  partnerskapsregistreringar,\r\nuppdragen som vigsel-  och  registreringsförrättare,\r\nbehörigheten att förrätta vigslar samt olika krav på\r\nändringar i partnerskapslagen.  Utskottet utgår från\r\natt   regeringen  i  samband  med  utarbetandet   av\r\ndirektiven  till  utredningen  kommer att beakta vad\r\nsom anförs i dessa motioner i tillämpliga delar.\r\nMed det anförda föreslår utskottet  att  riksdagen\r\navslår    motionerna   2002/03:L218,   2002/03:L223,\r\n2002/03:L233  yrkande 1, 2002/03:L249 yrkandena 2-5,\r\n2002/03:L254 yrkandena  1-4,  och  8,  2002/03:L262,\r\n2002/03:L276,  2002/03:L282, 2002/03:L292  yrkandena\r\n1-3, 2002/03:L299,  2002/03:L316  yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:L318     yrkandena     1-3,    2002/03:L321,\r\n2003/04:L12 yrkande 6, 2003/04:L212  yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:L245, 2003/04:L254, 2003/04:L261  yrkande\r\n3,  2003/04:L289,  2003/04:L294  yrkandena 1 och  2,\r\n2003/04:L297 yrkande 1, 2003/04:L304,  2003/04:L314,\r\n2003/04:L350 yrkandena 1 och 2, 2003/04:K363 yrkande\r\n7,   2003/04:K418   yrkandena   21   och   23   samt\r\n2003/04:So568 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nErsättning till vigsel- och\r\nregistreringsförrättare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motioner  som  gäller\r\nersättningen       till      vigsel-      och\r\nregistreringsförrättare.  Utskottet  hänvisar\r\ntill    pågående   beredningsarbete.   Jämför\r\nreservation 2 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nAv förordningen (1987:1019) med närmare föreskrifter\r\nom vigsel  som  förrättas  av  domare eller särskilt\r\nförordnad      vigselförrättare     framgår      att\r\nvigselförrättare som har förordnats av länsstyrelsen\r\nhar rätt till ersättning med 110 kr för varje vigsel\r\nsom han eller hon  förrättat.  Har vigselförrättaren\r\nsamma  dag  förrättat  mer än en vigsel  utgör  dock\r\nersättningen  30  kr  för varje  vigsel  utöver  den\r\nförsta.   Enligt   förordningen    (1994:1341)    om\r\nregistrering av partnerskap är ersättningen densamma\r\nför  registreringsförrättare.  - Ersättningsnivåerna\r\nhar varit oförändrade sedan år 1988.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  fyra  motioner  tas  frågan om ersättningen  till\r\nvigsel- och registreringsförrättare  upp.  I  motion\r\n2002/03:L216   av   Carina   Hägg   (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om  behovet  av  en  översyn   av\r\nregelverket för vigsel- och partnerskapsförrättare i\r\nsyfte att ersättningsnivåerna  skall justeras uppåt.\r\nLiknande krav framställs i motionerna  2002/03:Ju235\r\nav Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd) (yrkande\r\n2),   2003/04:L210   av   Carina   Hägg   (s)   samt\r\n2003/04:L297 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) (yrkande\r\n2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär  motsvarande  motionsyrkanden senast behandlades\r\nav utskottet våren 2002 förutsatte utskottet att ett\r\npågående   beredningsarbete    med    frågan    inom\r\nRegeringskansliet snarast skulle komma att leda till\r\natt  ersättningen  höjs  till  en rimlig nivå. Något\r\nformellt   tillkännagivande   härom    ansågs   inte\r\nerforderligt  (bet.  2001/02:LU8). Riksdagen  följde\r\nutskottet.\r\n\r\nDärefter har justitieministern i ett frågesvar den\r\n18 augusti 2003 anfört  att  det pågår en översyn av\r\nde   ersättningsregler  som  gäller   för   särskilt\r\nförordnade            vigselförrättare           och\r\nregistreringsförrättare.  En  promemoria  där  olika\r\nalternativa   vägar  tas  upp  har  remitterats  och\r\nremissvaren håller för närvarande på att analyseras.\r\nJustitieministern  anförde  vidare  att det var hans\r\nförhoppning att regeringen under året  skulle  kunna\r\nta  ställning till hur reglerna bör ändras (svar  på\r\nfråga 2002/03:1273).\r\nFrågan har nyligen återigen varit aktuell genom en\r\nfråga  till  justitieministern. I ett frågesvar från\r\nden 11 februari  2004  anförde justitieministern att\r\ndet är viktigt att hålla  i minnet att uppdraget som\r\nförrättare i grunden är ett  hedersuppdrag.  Även om\r\nersättningen legat på samma nivå ett antal år  ansåg\r\nhan det inte givet att den bör höjas. Däremot skulle\r\ndet   vara   mer  befogat  att  ersätta  även  vissa\r\nresekostnader.  I den promemoria som remitterats som\r\nett  led  i  den  översyn   som   pågår  har  frågan\r\nuppmärksammats. Remissutfallet var dock blandat. Ett\r\npar  länsstyrelser ansåg att ersättning  inte  borde\r\nlämnas  för resekostnader, bl.a. med hänvisning till\r\ndet administrativa  merarbete  det skulle leda till.\r\nVidare anförde han att regeringen under våren kommer\r\natt  ta  ställning  till frågan om  ersättning  till\r\nvigselförrättare och partnerskapsförrättare (svar på\r\nfråga 2003/04:691).\r\nUtskottet anser alltjämt  att  ersättningsnivåerna\r\nför vigselförrättare och partnerskapsförrättare  bör\r\nhöjas  till en rimligare nivå. Utskottet förutsätter\r\natt     regeringen      löser      frågorna      med\r\nersättningsnivåerna       för       vigsel-      och\r\nregistreringsförrättare.\r\nMed det anförda föreslår utskottet  att  riksdagen\r\navslår    motionerna   2002/03:L216,   2002/03:Ju235\r\nyrkande 2, 2003/04:L210 och 2003/04:L297 yrkande 2.\r\n\r\nBetänketid vid äktenskapsskillnad\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå  en  motion  med krav på\r\navskaffande      av      betänketiden     vid\r\näktenskapsskillnad. Utskottet  hänvisar  till\r\ntidigare      ställningstaganden.      Jämför\r\nreservation 3 (v).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:L239 av Tasso Stafilidis  m.fl. (v)\r\nanför motionärerna att gällande regler om betänketid\r\nutsätter människor för ett onödigt lidande.  Att  en\r\nbetänketid  löper är, enligt motionärerna, inte till\r\nfördel  för någon,  i  synnerhet  inte  för  barnen.\r\nBetänketiden  drar  i  stället  ut  på processen och\r\nförsätter   människor  i  ansträngande  situationer.\r\nEnligt motionärerna  ligger  det i tiden att nu göra\r\nen  annan  avvägning och låta människor  skilja  sig\r\nutan att det  ställs  krav  på betänketid. Mot denna\r\nbakgrund  begär  motionärerna att  regeringen  skall\r\nåterkomma  med  ett   lagförslag   som  innebär  ett\r\navskaffande  av  betänketiden vid äktenskapsskillnad\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  gällande  regler   skall  äktenskapsskillnad\r\nföregås  av  betänketid om båda  makarna  begär  det\r\neller om någon  av dem varaktigt bor tillsammans med\r\neget barn under 16  år  som  står  under  den makens\r\nvårdnad (5 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vill  bara en\r\nav  makarna att äktenskapet skall upplösas, har  den\r\nmaken  rätt  till  äktenskapsskillnad  endast  efter\r\nbetänketid   (5  kap.  2  §  äktenskapsbalken).  Har\r\nbetänketiden löpt under minst sex månader, skall dom\r\npå äktenskapsskillnad  meddelas  om någon av makarna\r\ndå framställer ett särskilt yrkande om detta (5 kap.\r\n3  §  äktenskapsbalken).  I  fall  då makarna  lever\r\nåtskilda sedan minst två år har var  och  en  av dem\r\nrätt   till   äktenskapsskillnad   utan   föregående\r\nbetänketid  (5  kap. 4 § äktenskapsbalken). Också  i\r\nvissa andra speciella  fall  som  närmare  anges i 5\r\nkap.  5  §  äktenskapsbalken  har  makarna rätt till\r\näktenskapsskillnad utan föregående betänketid.\r\n\r\nUtskottet har tidigare vid ett flertal  tillfällen\r\navstyrkt   motionsyrkanden   med   krav   på  längre\r\nbetänketid  vid  äktenskapsskillnad med motiveringen\r\natt den nuvarande  betänketidens  längd  på  minst 6\r\nmånader   är   väl  avvägd  (se  bet.  2001/02:LU8).\r\nRiksdagen har följt utskottet.\r\nUtskottet anser  alltjämt  att  en betänketid på 6\r\nmånader är väl avvägd och är därför  inte berett att\r\nföreslå   ett   avskaffande   av  betänketiden   vid\r\näktenskapsskillnad.  Motion 2002/03:L239  yrkande  2\r\nbör därför avslås.\r\n\r\nÖverklagande av dom på\r\näktenskapsskillnad\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå ett  motionsyrkande  med\r\nkrav på att  möjligheten att överklaga en dom\r\npå  äktenskapsskillnad  tas  bort.  Utskottet\r\nhänvisar  till  tidigare  ställningstaganden.\r\nJämför särskilt yttrande 4 (v).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTasso   Stafilidis   m.fl.  (v)   begär   i   motion\r\n2002/03:L239 att regeringen  skall återkomma med ett\r\nlagförslag som innebär att rätten  att  överklaga en\r\ndom på äktenskapsskillnad tas bort (yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  49 kap. 1 § rättegångsbalken gäller  som  en\r\nallmän regel  att  en  tingsrättsdom får överklagas.\r\nMotsvarande   gäller   enligt    54    kap.    1   §\r\nrättegångsbalken  i  fråga  om  överklagande  av  en\r\nhovrättsdom.  För  att  Högsta domstolen skall pröva\r\nhovrättens   dom   krävs  enligt   54   kap.   9   §\r\nrättegångsbalken prövningstillstånd.\r\n\r\nI     departementspromemorian     (Ds     2001:36)\r\nHovrättsprocessen  i  framtiden  föreslås  att det i\r\nalla  tvistemål  -  dvs. även äktenskapsmål - alltid\r\nskall krävas prövningstillstånd vid ett överklagande\r\nfrån en tingsrätt till  en  hovrätt.  Förslaget  har\r\nremissbehandlats och en proposition är aviserad till\r\nmaj 2004.\r\nUtskottet avstyrkte våren 2002 i sitt av riksdagen\r\ngodkända    betänkande    2001/02:LU8    motsvarande\r\nmotionsyrkande med hänvisning till att resultatet av\r\ndet fortsatta beredningsarbetet borde avvaktas.\r\nUtskottet  anser  alltjämt att resultatet  av  det\r\npågående  beredningsarbetet   bör  avvaktas.  Motion\r\n2002/03:L239 yrkande 1 bör därför avslås.\r\n\r\nUtländska medborgares rätt till\r\näktenskapsskillnad\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  som\r\ngäller  utländska   medborgares   rätt   till\r\näktenskapsskillnad.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI  3  kap.  2  §  lagen  (1904:26  s.  1)  om  vissa\r\ninternationella  rättsförhållanden rörande äktenskap\r\noch förmyndarskap  (1904 års lag) anges i vilka fall\r\näktenskapsmål får tas  upp av svensk domstol. Sådana\r\nmål  får tas upp av svensk  domstol  bl.a.  om  båda\r\nmakarna är svenska medborgare (p. 1), om käranden är\r\nsvensk  medborgare och har hemvist här i riket eller\r\ntidigare  haft hemvist här sedan han eller hon fyllt\r\n18 år (p. 2),  om käranden inte är svensk medborgare\r\nmen har hemvist  här  i riket sedan minst ett år (p.\r\n3)  eller  om  svaranden har  hemvist  här  i  riket\r\n(p. 4).\r\n\r\nEnligt 3 kap.  4  §  första  stycket  1904 års lag\r\nföreskrivs    som    huvudregel    att    talan   om\r\näktenskapsskillnad skall prövas enligt svensk lag. I\r\nandra   och   tredje  styckena  stadgas  dock  vissa\r\nundantag  från denna  huvudregel.  Är  båda  makarna\r\nutländska medborgare  och  har  inte  någon  av  dem\r\nhemvist här i riket sedan minst ett år, får inte mot\r\nmakes  bestridande  dömas till äktenskapsskillnad om\r\ngrund till äktenskapets  upplösning  inte föreligger\r\nenligt lagen i den stat där makarna eller  någon  av\r\ndem är medborgare (3 kap. 4 § andra stycket). Enligt\r\nförarbetena  räcker  det, för att äktenskapsskillnad\r\nskall kunna beviljas,  att  grund  för  äktenskapets\r\nupplösning   föreligger   enligt   någondera   makes\r\nnationella  lag  (prop.  1973:158).  Är i annat fall\r\nbåda makarna utländska medborgare och  åberopar  ena\r\nmaken  att  grund för äktenskapets upplösning saknas\r\nenligt lagen  i  det  land  där  han  eller  hon  är\r\nmedborgare,  får inte dömas till äktenskapsskillnad,\r\nom det med hänsyn  till samma makes eller gemensamma\r\nbarns intressen föreligger särskilda skäl däremot (3\r\nkap. 4 § tredje stycket).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nUlla Hoffmann m.fl.  (v)  är  i  motion 2002/03:A323\r\nkritiska  till  de  ovan  redovisade bestämmelserna.\r\nEnligt motionärerna bör svenska lagar tillämpas lika\r\ni fråga om äktenskapsskillnad oavsett medborgarskap,\r\nså  att  allas  likhet  inför  lagen  garanteras.  I\r\nmotionen  begärs  ett  tillkännagivande   med  detta\r\ninnehåll (yrkande 6).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   vill   erinra   om   att   regeringen  i\r\nproposition  2003/04:48  Åtgärder  mot barnäktenskap\r\noch   tvångsäktenskap  föreslagit  bl.a.   att   vid\r\nhindersprövning för vigsel inför en svensk myndighet\r\nskall   den    svenska    lagens   bestämmelser   om\r\näktenskapshinder  alltid  tillämpas.   Om  ingen  av\r\nparterna   har   anknytning   till   Sverige   genom\r\nmedborgarskap eller hemvist skall för var och en  av\r\ndem  även medborgarskapslandets eller hemvistlandets\r\nlag tillämpas.  Om  det  finns  särskilda skäl skall\r\nhindersprövningen dock kunna göras  med  tillämpning\r\nav enbart svensk lag även i ett fall med sådan  svag\r\nanknytning till Sverige.\r\n\r\nI den ovan nämnda propositionen föreslås också att\r\nett   utländskt  äktenskap  inte  skall  erkännas  i\r\nSverige  om  det  är  sannolikt  att det har ingåtts\r\nunder  tvång,  eller  om minst en av  parterna  hade\r\nanknytning till Sverige  och  det  skulle ha funnits\r\nhinder  mot äktenskapet enligt svensk  lag  vid  den\r\ntidpunkt  då  det ingicks. Undantag görs dock om det\r\nfinns särskilda skäl att erkänna äktenskapet. Vidare\r\nföreslås   vissa    ändringar   i   5   kap.   5   §\r\näktenskapsbalken som  innebär ökade möjligheter till\r\näktenskapsskillnad utan betänketid. Det föreslås att\r\nen make skall ha rätt till  omedelbar  skilsmässa om\r\ndet görs sannolikt att maken har tvingats  att  ingå\r\näktenskapet  eller om maken har gift sig före 18 års\r\nålder utan tillstånd.  Även  allmän  åklagare  skall\r\nkunna föra talan om äktenskapsskillnad i dessa fall.\r\nLagändringarna  föreslås  träda  i  kraft  den 1 maj\r\n2004.\r\nI betänkande 2003/04:LU19 har lagutskottet  ställt\r\nsig  bakom förslagen i propositionen. Riksdagen  har\r\nföljt utskottet (rskr. 180).\r\nGenom  lagändringarna  säkerställs således att den\r\nsvenska  lagens  bestämmelser   om  äktenskapshinder\r\nalltid  skall  tillämpas  vid  hindersprövning   för\r\nvigsel  inför  en  svensk  myndighet.  Vidare utökas\r\nmöjligheterna att vägra erkänna utländska  äktenskap\r\noch   möjligheterna   till  äktenskapsskillnad  utan\r\nbetänketid. - Mot denna bakgrund anser utskottet att\r\ndet   inte  finns  anledning   att   föreslå   någon\r\nytterligare  åtgärd  från riksdagen med anledning av\r\nmotionsyrkandet, varför  motion 2002/03:A323 yrkande\r\n6 bör avslås.\r\n\r\nÅklagares skyldighet att föra talan\r\nom äktenskapsskillnad\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande  om\r\nskyldigheten för åklagare  att  föra talan om\r\näktenskapsskillnad.  Utskottet hänvisar  till\r\ntidigare ställningstaganden.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEnligt  5 kap. 5 § första  stycket  äktenskapsbalken\r\nhar   var   och    en    av    makarna   rätt   till\r\näktenskapsskillnad  utan  föregående  betänketid  om\r\näktenskapet har ingåtts trots  att  makarna är släkt\r\nmed varandra i rätt upp- och nedstigande  led  eller\r\när  helsyskon.  Detsamma  gäller  om äktenskapet har\r\ningåtts trots att någon av makarna  redan  var  gift\r\neller  partner i ett registrerat partnerskap och det\r\ntidigare  äktenskapet  eller  partnerskapet inte har\r\nblivit   upplöst.  I  sådana  fall  kan   talan   om\r\näktenskapsskillnad  föras även av allmän åklagare (5\r\nkap. 5 § tredje stycket äktenskapsbalken). Åklagaren\r\nkan  endast yrka att det  senare  äktenskapet  skall\r\nupplösas.  Någon absolut skyldighet för åklagare att\r\ningripa föreligger inte.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nCarina Hägg  (s)  yrkar  i  motion  2002/03:L256 ett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av att åklagare  blir\r\nskyldig  att  föra  talan om äktenskapsskillnad  vid\r\ntve- eller månggifte  när någon av makarna är bosatt\r\ni Sverige.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFöre den 1 januari 1974  var  åklagaren  skyldig att\r\ningripa  och föra talan om upplösning av det  senare\r\näktenskapet.    I   proposition   1973:32   föreslog\r\nregeringen att bestämmelsen  skulle  ändras  och att\r\nåklagaren  i  fortsättningen  inte  skulle  ha någon\r\nabsolut      skyldighet      att     föra     talan.\r\nDepartementschefen anförde därvid bl.a. att man inte\r\nhelt kan utesluta att ett äktenskap  bör  accepteras\r\ntrots  att  det  har  ingåtts  i  strid mot ett s.k.\r\nindispensabelt äktenskapshinder. Det  kan t.ex. vara\r\nfråga  om  ett  tvegifte, där det första äktenskapet\r\nhar ingåtts utomlands  och det andra äktenskapet har\r\nbestått   under  lång  tid  varunder   båda   parter\r\nfelaktigt utgått  från  att  det  första äktenskapet\r\nenligt  svensk  rätt varit att anse som  upplöst.  -\r\nUtskottet och riksdagen  hade  inget  att erinra mot\r\nden föreslagna ändringen (bet. LU 1973:20).\r\n\r\nSom   redovisats   ovan   föreslår  regeringen   i\r\nproposition 2003/04:48 att möjligheterna i 5 kan 5 §\r\näktenskapsbalken   till   äktenskapsskillnad    utan\r\nbetänketid  utökas. Allmän åklagare skall kunna föra\r\ntalan  om äktenskapsskillnad  även  i  sådana  fall.\r\nUtskottet   har   i   sitt   av  riksdagen  godkända\r\nbetänkande  2003/04:LU19  tillstyrkt   förslagen   i\r\npropositionen.\r\nEtt motionsyrkande motsvarande det nu aktuella har\r\navstyrkts  av  utskottet  våren  2002 med hänvisning\r\ntill  att  utskottet  inte  fann  skäl   att  frångå\r\ntidigare   ställningstaganden   (bet.  2001/02:LU8).\r\nRiksdagen följde utskottet.\r\nUtskottet anser alltjämt att det  inte  finns skäl\r\natt   frångå   tidigare  ställningstaganden,  varför\r\nmotion 2002/03:L256 bör avslås.\r\n\r\nHindersprövning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå    en   motion   vari\r\nförespråkas     ett    nytt    system     för\r\nhindersprövning.  Utskottet  kan  inte ställa\r\nsig bakom en sådan ordning.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:L283  av  Luciano  Astudillo  (s)\r\nanförs att innan en person ingår äktenskap måste det\r\ngöras    en    hindersprövning.    I   samband   med\r\nhindersprövningen skall man intyga att  man  inte är\r\ngift.  Enligt  motionären  finns  det  tyvärr de som\r\nfelaktigt  uppger  att  de  är ogifta trots  att  de\r\nfortfarande  är gifta i sina hemländer.  I  motionen\r\nanförs att svenska  myndigheter  inte  kräver  några\r\nintyg eller dylikt för att styrka en uppgift om  att\r\nman  är ogift, vilket enligt motionärens uppfattning\r\när en stor brist. Motionären förespråkar att det bör\r\ninföras  ett  system som innebär att myndigheterna i\r\nsamband  med en  ansökan  om  hindersprövning  skall\r\nkräva någon  form  av intyg som styrker att personen\r\när ogift såväl i Sverige  som i sitt hemland. Enligt\r\nmotionären  skulle  detta tvinga  män  som  tidigare\r\nvägrat skilja sig fullt  ut  att göra det och därmed\r\nskulle  kvinnor  som  hålls  som  gisslan   i  gamla\r\näktenskap av sina män i Sverige få hjälp. I motionen\r\nbegärs ett tillkännagivande med detta innehåll.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågan  om  en  person  anses  vara skild eller inte\r\navgörs   av   reglerna   i   det  land  där   frågan\r\naktualiseras. I Sverige finns sådana regler i 3 kap.\r\nlagen   (1904:26 s.  1)  om  vissa   internationella\r\nrättsförhållanden      rörande     äktenskap     och\r\nförmynderskap samt i lagen  (1973:943) om erkännande\r\nav   vissa   utländska   äktenskapsskillnader    och\r\nhemskillnader. Många gånger innebär reglerna att man\r\ni  ett  land  anser  att  ett  skilsmässobeslut  som\r\nmeddelats  i  ett  annat land är giltigt också i det\r\negna landet.\r\n\r\nHar  en  person skilt  sig  i  Sverige  anses  den\r\npersonen skild  här.  Detta  gäller även om personen\r\nsenare  vill  gifta  om  sig.  I  samband   med   en\r\nhindersprövning  skall  de som begär hindersprövning\r\npå  heder  och  samvete  skriftligen   uppge  om  de\r\ntidigare har ingått äktenskap. Den som tidigare  har\r\ningått  äktenskap  skall  styrka att äktenskapet har\r\nblivit   upplöst,   om   inte   detta   framgår   av\r\nfolkbokföringen   eller   av  intyg  från   utländsk\r\nmyndighet    (3    kap.    3    §   andra    stycket\r\näktenskapsbalken).\r\nUtskottet  kan  alltså  konstatera   att  gällande\r\nordning   innebär   att   den  som  tidigare  ingått\r\näktenskap vid en hindersprövning  skall  styrka  att\r\ndet  tidigare  äktenskapet  blivit upplöst, om detta\r\ninte framgår av folkbokföringen  eller av intyg från\r\nutländsk myndighet.\r\nEn  person  som  har  skilt  sig  i Sverige  skall\r\nsåledes  vid  en  hindersprövning  ange att  han  är\r\nskild. Att han fortfarande anses gift i sitt hemland\r\nsaknar betydelse. Ett annat system,  t.ex.  det  som\r\nföreslås  i  motionen,  skulle  innebära att Sverige\r\ninte erkänner sina egna domar på äktenskapsskillnad.\r\nDet  av  motionären föreslagna systemet  torde  även\r\nkunna innebära att en kvinna som skilt sig i Sverige\r\nmen inte anses  skild  i  sitt  hemland skulle kunna\r\nhindras från att ingå ett nytt äktenskap  i Sverige.\r\nMotionärens förslag synes också innebära att Sverige\r\nskulle godta andra länders skilsmässoregler  även om\r\nde  helt  strider  mot  svenska  värderingar,  t.ex.\r\nregler  som  innebär  att  en  kvinna  inte  kan  få\r\nskilsmässa om mannen inte medger det.\r\nMot  bakgrund  av  det  anförda kan utskottet inte\r\nställa  sig  bakom  den ordning  som  förespråkas  i\r\nmotion 2002/03:L283, varför motionen bör avslås.\r\n\r\nUpphävande av sambolagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nupphävande av sambolagen.  Utskottet hänvisar\r\ntill tidigare ställningstaganden.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nSten  Tolgfors (m) anser i motion  2003/04:L331  att\r\nsambolagen   inskränker  enskildas  möjligheter  att\r\nsjälva   besluta    över    sina   samlevnadsformer.\r\nSambolagen innehåller en serie  rättsliga  regler om\r\nsammanboende   pars  ekonomiska  förhållanden.  Till\r\nskillnad  från  äktenskap  och  partnerskap  är  den\r\nofrivillig.   Enligt   motionären   bör   sambolagen\r\navskaffas (yrkande  1) och ersättas med en möjlighet\r\ntill frivilliga avtal  om sammanboende pars inbördes\r\nekonomiska  förhållanden.  På  detta  sätt  blir  de\r\nömsesidiga  ekonomiska   förhållandena  föremål  för\r\nmänniskors aktiva och medvetna val (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEtt liknande motionsyrkande behandlades av utskottet\r\nvåren 2003 i samband med behandlingen av proposition\r\n2002/03:80 Ny sambolag. Utskottet  avstyrkte  den då\r\naktuella motionen och anförde att sambolagen gällt i\r\ndrygt    15 år    och   synes,   enligt   utskottets\r\nuppfattning, väl uppfylla  sitt  övergripande  syfte\r\nsom  skyddslagstiftning. Utskottets mening var också\r\natt  lagstiftningen   har   ett   brett  stöd  bland\r\nallmänheten  genom  att  bidra till en  mer  rättvis\r\nuppdelning   av   bostad   och   bohag    när    ett\r\nsamboförhållande   upplöses   (bet.   2002/03:LU19).\r\nRiksdagen följde utskottet.\r\n\r\nUtskottet       vidhåller       sitt      tidigare\r\nställningstagande och föreslår att  riksdagen avslår\r\nmotion 2003/04:L331 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nFörutsättningar för sambolagens\r\ntillämpning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande  om\r\nförutsättningarna       för       sambolagens\r\ntillämpning. Utskottet hänvisar till tidigare\r\nställningstaganden. Jämför reservation  4 (m,\r\nfp, kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nInger René m.fl. (m) anser i motion 2003/04:L222 att\r\ntiden   nu   är   mogen   för   att   pröva  om  ett\r\nanmälningsförfarande  bör införas i sambolagen  samt\r\nvilka för- och nackdelar  som  skulle  vara förenade\r\nmed   en   sådan   ordning.   Enligt   motionärernas\r\nuppfattning  är  det  principiellt tveksamt  att  en\r\ntämligen  omfattande  familjerättslig   lagstiftning\r\nblir tillämplig på par utan att de själva har avsett\r\neller  ens  känt  till  detta.  Ett tillkännagivande\r\nbegärs i enlighet härmed (yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMotsvarande motionsyrkanden behandlades av utskottet\r\nvåren 2003 i samband med behandlingen av proposition\r\n2002/03:80 Ny sambolag. Utskottet  avstyrkte  de  då\r\naktuella motionerna med motiveringen att de faktiska\r\nförhållandena  skall  vara  avgörande  för  om lagen\r\nskall   tillämpas   (bet.  2002/03:LU19).  Riksdagen\r\nföljde utskottet.\r\n\r\nUtskottet anser inte  att  det  nu,  knappt ett år\r\nsenare,   finns   skäl   att  frångå  sitt  tidigare\r\nställningstagande,   varför    motion   2003/04:L222\r\nyrkande 1 bör avslås.\r\n\r\nFöljdändringar till den nya\r\nsambolagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  som\r\ngäller   följdändringar    till    den    nya\r\nsambolagen.   Utskottet   hänvisar  till  ett\r\naviserat  arbete.  Jämför reservation  5  (m,\r\nfp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:L222 av Inger René m.fl. (m) anförs\r\natt regeringen i proposition  2002/03:80 Ny sambolag\r\nvalde   att   inte  föreslå  följdändringar   i   de\r\nförfattningar    som     berörs    av    sambolagens\r\ntillämpningsområde. Enligt  motionärerna  får  detta\r\ntill  följd  att  de berörda författningarna får ett\r\ntillämpningsområde   som  står  i  strid  med  deras\r\nordalydelse. Mot denna  bakgrund  begär motionärerna\r\nett tillkännagivande om att regeringen  snarast  bör\r\nåterkomma    till   riksdagen   med   förslag   till\r\nföljdändringar (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI samband med  beredningen av proposition 2002/03:80\r\nNy   sambolag   behandlade   utskottet   motsvarande\r\nmotionsyrkande. Utskottet uttalade att man ansåg det\r\nangeläget att några  följdändringar  i  vissa  andra\r\nförfattningar,   utom   de   med   anknytning   till\r\nassisterad  befruktning  för  lesbiska  par, snarast\r\nskulle  komma till stånd. Risken var annars,  enligt\r\nutskottet,   att   det  kunde  bli  svårigheter  att\r\ntillämpa  dessa.  Utskottet   ansåg  att  regeringen\r\nskyndsamt borde återkomma till riksdagen med förslag\r\ntill    sådana   författningsändringar.    Utskottet\r\nförordade  ett  tillkännagivande  med detta innehåll\r\n(bet.  2002/03:LU19).  Riksdagen  följde   utskottet\r\n(rskr. 211).\r\n\r\nI regeringens skrivelse 2003/04:75 Redogörelse för\r\nbehandlingen    av    riksdagens   skrivelser   till\r\nregeringen redovisas att  regeringen  har för avsikt\r\natt  i  lämpligt  sammanhang föreslå de lagändringar\r\nriksdagen efterfrågar.\r\nEnligt riksdagens tillkännagivande från våren 2003\r\nansåg  utskottet  att   regeringen  skyndsamt  borde\r\nåterkomma  till  riksdagen   med   de   efterfrågade\r\nlagändringarna.   Utskottet   har   alltjämt   samma\r\nuppfattning  och  förutsätter  att  regeringen  utan\r\ndröjsmål  återkommer till riksdagen med erforderliga\r\nlagförslag.\r\nMed  det anförda  föreslår  utskottet  att  motion\r\n2003/04:L222 yrkande 2 bör avslås.\r\n\r\nKvarsittanderätt enligt sambolagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande som\r\ngäller  kvarsittanderätt  enligt  sambolagen.\r\nJämför särskilt yttrande 5 (fp, v).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nJan Ertsborn  m.fl. (fp) anser i motion 2003/04:L300\r\natt en domstol i ett ärende om kvarsittanderätt även\r\nbör  vara  skyldig   att  pröva  om  bostaden  utgör\r\nsamboegendom. Bakgrunden till motionsyrkandet är ett\r\nfall  där  ena  parten  invände  att  bostaden  inte\r\nutgjorde     samboegendom,    varefter     domstolen\r\nkonstaterade  att   kvarsittanderätten   inte  kunde\r\nprövas   eftersom   frågan   om   bostaden  utgjorde\r\nsamboegendom  och därför skulle ingå  i  bodelningen\r\ninte hade klarlagts. Motionärerna anser att en sådan\r\nordning vore mycket otillfredsställande eftersom det\r\nrycker undan själva  grunden för den svagare partens\r\nrätt    till    kvarboende    vid     konfliktfyllda\r\nseparationer.  Enligt  motionärerna  bör  regeringen\r\nskyndsamt   återkomma   till   riksdagen   med   ett\r\nlagförslag  som tydliggör att domstolen i ett ärende\r\nom  kvarsittanderätt   enligt   sambolagen   har  en\r\nskyldighet att pröva en invändning om bostaden  inte\r\nskall ingå i bodelningen (yrkande 6).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  28  § sambolagen (2003:376) skall domstolen,\r\nefter ansökan  av en sambo, i fråga om en bostad som\r\nenligt 8 § skall  ingå i bodelningen bestämma vem av\r\nsamborna som skall  ha  rätt  att bo kvar i bostaden\r\ntill  dess att bodelning har gjorts.  Domstolen  har\r\nockså en  möjlighet  att  besluta  interimistiskt  i\r\nfrågan.    För    domstolens   handläggning   gäller\r\nbestämmelserna     i     lagen     (1996:242)     om\r\ndomstolsärenden.\r\n\r\nMotionen bygger på ett fall  där  ena parten i ett\r\nsamboförhållande  ansökte  om  rätt att  bo  kvar  i\r\nparternas gemensamma bostad, medan  den andra parten\r\ninvände  att  bostaden  inte  utgjorde  en  gemensam\r\nbostad som enligt sambolagen skulle bli föremål  för\r\nbodelning.  Hovrätten  fann  att  en prövning enligt\r\n21 §   sambolagen   (nuvarande   28   §  sambolagen)\r\nförutsätter   att   det   står  klart  att  bostaden\r\nverkligen skall ingå i bodelningen,  antingen  genom\r\natt  parterna  är  överens  om  det  eller genom att\r\nfrågan  har  lösts i ett lagakraftvunnet  avgörande.\r\nHovrätten avvisade  därför  den aktuella ansökan (se\r\nHovrätten för Västra Sveriges  beslut  2002-09-11  i\r\növerklagat  ärende  3279-02).  Högsta  domstolen har\r\nbeslutat att inte meddela prövningstillstånd.\r\nI sammanhanget vill utskottet peka på  att  den nu\r\naktuella situationen liknar den som föreligger i ett\r\ndomstolsärende  om att samägd egendom skall erbjudas\r\ntill försäljning  på offentlig auktion. I ett sådant\r\nfall har Högsta domstolen  ansett  att en invändning\r\nom att samäganderätt inte föreligger  kan  prövas  i\r\ndomstolsärendet om försäljningen (NJA 1984 s. 256).\r\nMot  bakgrund av det anförda förutsätter utskottet\r\natt    regeringen     noga    kommer    att    följa\r\nrättsutvecklingen och,  om  behov  bedöms föreligga,\r\nnärmare  undersöka  hur  den  aktuella  bestämmelsen\r\ntillämpas   i   rättspraxis.   Om   rättsläget   och\r\nrättstillämpningen   inte  anses  tillfredsställande\r\nförutsätter utskottet  vidare  att regeringen vidtar\r\nde åtgärder som kan behövas för  att öka skyddet för\r\nen  sambo  i  nu  aktuellt avseende. Något  formellt\r\ntillkännagivande   härom    anser   utskottet   inte\r\nerforderligt.  Motionen  bör därför  inte  föranleda\r\nnågon riksdagens vidare åtgärd.\r\n\r\nÖversyn av samäganderättslagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  där\r\ndet begärs en översyn av samäganderättslagen.\r\nUtskottet hänvisar  till ett aviserat arbete.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:L313 av Yvonne Andersson m.fl. (kd)\r\nbegärs att regeringen  skall  tillsätta en utredning\r\nför  att  göra  en översyn av samäganderättslagen  i\r\nsyfte  att  komma till  rätta  med  de  problem  som\r\nuppstår för makar och sambor när de inte är eniga om\r\nhur ett samägande skall upplösas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSärskilda  bestämmelser  om  samäganderätt  finns  i\r\nlagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. Kan delägarna\r\ninte enas om  den samägda egendomens förvaltning och\r\nnyttjande kan varje  delägare  enligt  3 § ansöka om\r\natt rätten förordnar att egendomen under en viss tid\r\nomhändertas av god man. Är delägarna inte  eniga  om\r\nhur  man  upplöser ett samägande, kan varje delägare\r\nenligt 6 §  vända sig till en domstol och begära att\r\nden  samägda egendomen  skall  säljas  på  offentlig\r\nauktion för delägarnas räkning. Detta kan förhindras\r\nom  en   delägare  kan  visa  synnerliga  skäl  till\r\nanstånd. Domstolen  skall i samband med förordnandet\r\nom  försäljningen  också  bestämma  ett  pris  under\r\nvilket      egendomen     inte      får      säljas.\r\nSamäganderättslagen  är tillämplig även på samägande\r\nmellan makar, registrerade partner och sambor.\r\n\r\nSamboendekommittén  har  i  sitt  betänkande  (SOU\r\n1999:194) Nya samboregler  tagit  upp  frågan  om en\r\növersyn av samäganderättslagen, men konstaterat  att\r\nden  föll utanför utredningsuppdraget. Kommittén har\r\ndock framhållit  att  det är av stor vikt att frågan\r\nutreds i annan ordning.\r\nI proposition 2002/03:80  Ny sambolag konstaterade\r\nregeringen att praktiska skäl i och för sig kan tala\r\nför  att  samäganderätt borde kunna  upplösas  i  en\r\nbodelning.  En  sådan  ordning  kräver  dock  ganska\r\ningripande  förändringar  av  bodelningsreglerna och\r\nmåste    analyseras    noggrant.   Detta,    anförde\r\nregeringen, kan inte göras  nu,  men  det kan finnas\r\nanledning  att  överväga  frågan  vid  en  eventuell\r\nframtida    översyn    av    bodelningsreglerna    i\r\näktenskapsbalken.\r\nUtskottet    delar    regeringens    bedömning   i\r\nproposition  2002/03:80 att det finns anledning  att\r\nnärmare överväga frågan om samäganderätt borde kunna\r\nupplösas i en  bodelning.  Utskottet förutsätter att\r\nregeringen kommer att överväga frågan i ett lämpligt\r\nsammanhang.\r\nMed det anförda föreslår utskottet  att  riksdagen\r\nbör avslå motion 2002/03: L313.\r\n\r\nJämkning av bodelning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  som\r\ngäller   jämkning   av    bodelning.   Jämför\r\nreservation 7 (fp, v, c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI samband med en äktenskapsskillnad  skall  enligt 9\r\nkap.  1 § äktenskapsbalken makarnas egendom fördelas\r\ngenom  bodelning  såvida  inte  makarna  har  endast\r\nenskild egendom och ingen av dem begär att få överta\r\nbostad  eller   bohag  från  den  andra  maken.  Vid\r\nberäkningen av makarnas  andelar i boet skall enligt\r\n11  kap.  2  §  så  mycket avräknas  från  en  makes\r\ngiftorättsgods att det  täcker  de  skulder  som den\r\nmaken  hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes.\r\nSålunda  skall den ena makens anspråk på att få vara\r\nmed och dela  på  den  andre  makens  giftorättsgods\r\ntillgodoses  först  efter  det  att  den  maken  har\r\ntilldelats  egendom som täcker de skulder han  eller\r\nhon ådragit sig  före  den för bodelningen avgörande\r\ntidpunkten. Om dessa skulder är större än den makens\r\ngiftorättsgods  finns det  ingenting  kvar  för  den\r\nförstnämnda maken att vara med och dela på.\r\n\r\nEnligt 12 kap.  1  § finns det möjlighet att jämka\r\nen bodelning. I den mån det med hänsyn särskilt till\r\näktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden\r\noch omständigheterna i  övrigt  är  oskäligt  att en\r\nmake  vid  bodelningen  skall  lämna  egendom  i den\r\nomfattning  som  följer av 11 kap. äktenskapsbalken,\r\nskall  bodelningen   i  stället  göras  så  att  den\r\nförstnämnda   maken  får   behålla   mer   av   sitt\r\ngiftorättsgods.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI fyra motioner  behandlas  frågan  om möjligheterna\r\ntill  jämkning av bodelning. I motion  2002/03:Ju364\r\nav   Lars    Leijonborg   m.fl.   (fp)   yrkas   ett\r\ntillkännagivande om att äktenskapsbalkens regler bör\r\nändras så att  skadestånd  p.g.a.  brott  inte skall\r\ningå  i  en  bodelning  (yrkande 24). Liknande  krav\r\nframställs  i  motionerna  2002/03:Ju234   av  Johan\r\nPehrson  m.fl.  (fp) (yrkande 16), 2003/04:Ju479  av\r\nJohan   Pehrson  m.fl.   (fp)   (yrkande   30)   och\r\n2003/04:L300 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) (yrkande 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nTill grund  för motionsyrkandena ligger ett fall där\r\nfråga uppkom  om  ena  maken  skulle  få  ta  upp en\r\nfordran  som  staten  hade  på  honom  för  utbetald\r\nbrottsskadeersättning  som  en  skuld i bodelningen.\r\nStatens  fordran  avsåg  skadestånd   p.g.a.  brott.\r\nMannen  hade  dömts  för  otukt med ungdom  mot  sin\r\ndotter  och  enligt domen skulle  han  också  betala\r\nskadestånd till dottern.\r\n\r\nJustitieministern  har  den  13 november 2001 i en\r\ninterpellationsdebatt  uttalat  att   han  hade  för\r\navsikt  att  följa  det aktuella fallet och  om  det\r\nvisar sig att reglerna  om jämkning av bodelning ger\r\nett tvivelaktigt resultat  skulle  han  komma att se\r\ntill att frågan om en lagändring övervägs  (svar  på\r\ninterpellation 2001/02:45).\r\nDärefter  har det klarlagts att det i det aktuella\r\nmålet enbart  fördes  en  talan om skulden skulle få\r\ntas upp som en skuld i bodelningen  eller  inte,  en\r\ns.k. fastställelsetalan. Hovrätten ansåg att mannens\r\nskuld till staten genom Brottsoffermyndigheten utgör\r\nen  sådan  skuld som skall beaktas vid skuldtäckning\r\nenligt  11  kap.  2  §  äktenskapsbalken.  Hovrätten\r\nanförde vidare  att  eftersom  den talan som förts i\r\nmålet  utgör  en fastställelsetalan  beträffande  en\r\nskuld  i  bodelningen   och  inte  innehåller  några\r\nyrkanden om fördelningen  av giftorättsgodset mellan\r\nmakarna kunde en fråga om jämkning  enligt  12  kap.\r\n1 §  äktenskapsbalken över huvud taget inte uppkomma\r\ni målet  (Svea hovrätt, avd. 8, dom 2002-06-07 i mål\r\nnr T 5446-01, DT18). Högsta domstolen har i december\r\n2002 beslutat att inte meddela prövningstillstånd.\r\nUtskottet  kan således konstatera att det fall som\r\nmotionerna bygger  på  inte  innebär  att  fråga  om\r\njämkning  av  bodelningen i den aktuella situationen\r\nmed stöd av 12  kap  1 § äktenskapsbalken prövats av\r\ndomstolarna. Mot denna  bakgrund  är  utskottet inte\r\nberett  att  förorda  någon  riksdagens  åtgärd  med\r\nanledning av motionerna. Riksdagen bör således avslå\r\nmotionerna  2002/03:Ju364  yrkande 24, 2002/03:Ju234\r\nyrkande   16,   2003/04:Ju479   yrkande    30    och\r\n2003/04:L300 yrkande 4.\r\n\r\nGemensamma lån vid bodelning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  som\r\ngäller  uppdelning  av   gemensamma  lån  vid\r\nbodelning. Utskottet hänvisar  till  tidigare\r\nställningstaganden. Jämför reservation  8 (v,\r\nc).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nNär två eller flera personer gemensamt tar  ett  lån\r\när  de  enligt 1 kap. 2 § skuldebrevslagen (1936:81)\r\nsolidariskt   ansvariga  för  skulden,  såvida  inte\r\nförbehåll  har  gjorts  om  delad  ansvarighet.  Det\r\nsolidariska ansvaret innebär att långivaren har rätt\r\natt vända sig mot vilken som helst av låntagarna och\r\nutkräva hela skuldbeloppet. Den låntagare som därvid\r\ntvingas att betala  mer  än vad som belöper på honom\r\neller  henne  har  sedan  rätt   att   kräva  övriga\r\ngäldenärer   på   vad   som  belöper  på  dem,  s.k.\r\nregressrätt.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:L288 av Lena Ek m.fl. (c) yrkas ett\r\ntillkännagivande  om en ändring  i  äktenskapsbalken\r\nsom innebär att en  för makarna gemensam låneskuld i\r\nsamband med en bodelning  kan  delas  upp på de båda\r\nlåntagarna  så att de tar var sin halva  av  skulden\r\noch därmed var  sin  halva av ansvaret om inte annat\r\navtalats.   Liknande  krav   framställs   i   motion\r\n2003/04:L262 av Tasso Stafilidis m.fl. (v).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har  behandlat motsvarande motionsyrkanden\r\nsenast  våren 2001  i  sitt  av  riksdagen  godkända\r\nbetänkande  2000/01:LU13.  Utskottet avstyrkte de då\r\naktuella  motionerna  med hänvisning  till  tidigare\r\nställningstaganden.  Utskottet  har  tidigare  bl.a.\r\nuttalat  att lånevillkoren  till  alla  delar  måste\r\nbetraktas  som en integrerad del av låneavtalet, och\r\natt  ändringar   i   avtalet   -   i   enlighet  med\r\ngrundläggande  civilrättsliga principer -  inte  kan\r\nkomma till stånd utan att avtalets parter är överens\r\nom  det.  En lösning  på  problemet  måste  således,\r\nframhöll utskottet, innefatta en överenskommelse med\r\nlångivaren.  Utskottet har tidigare även uttalat att\r\nden allmänna utgångspunkten  för kreditavtal, liksom\r\nför  andra  civilrättsliga  avtal,  måste  vara  att\r\nvillkor inte kan ändras såvida  inte  båda parter är\r\növerens   om   detta   (se  bet.  1995/96:LU18   och\r\n1996/97:LU6). Riksdagen har följt utskottet.\r\n\r\nUtskottet  finner  inte   skäl   att  frångå  sina\r\ntidigare  ställningstaganden. Utöver  vad  utskottet\r\ntidigare anfört konstaterar utskottet att ett bifall\r\ntill    motionsyrkandena    skulle    innebära    en\r\ngenomgripande   förändring   av   svensk   rätt  som\r\nutskottet inte kan ställa sig bakom.\r\nMed  det  anförda bör motionerna 2002/03:L288  och\r\n2003/04:L262 avslås.\r\n\r\nPensionsrättigheter vid bodelning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå  ett  motionsyrkande som\r\nrör  fördelningen av pensionsrättigheter  vid\r\nbodelningen. Utskottet hänvisar till tidigare\r\nställningstaganden.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nGällande   huvudregel   om  pensionsrättigheter  vid\r\nbodelning i 10 kap. 3 § äktenskapsbalken innebär att\r\nrätt till pension p.g.a.  privat  pensionsförsäkring\r\neller  pension  p.g.a. ett pensionssparavtal  enligt\r\nlagen  om individuellt  pensionssparande  som  regel\r\nskall ingå  i en bodelning efter äktenskapsskillnad.\r\nÖvriga   former    av    pensionsrättigheter   såsom\r\ntjänstepensioner, pensioner  enligt lagen (1962:381)\r\nom   allmän  försäkring  och  pension   enligt   det\r\nreformerade   ålderspensionssystemet  ingår  däremot\r\ninte i bodelningen.\r\n\r\nOm  det  uppstår  en  snedfördelning  av  makarnas\r\npensionsskydd,  finns  det i 6 kap. äktenskapsbalken\r\nom  underhåll  olika  möjligheter   att  rätta  till\r\nmissförhållandena efter en äktenskapsskillnad för en\r\nmake som har dåligt pensionsskydd och  otillräckliga\r\nmöjligheter att själv förbättra skyddet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nLena Ek m.fl. (c) föreslår i motion 2002/03:L289 ett\r\ntillkännagivande om att möjligheten att  fördela och\r\ndela pensionspoäng mellan makar utreds.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  erinrar  om att gällande bestämmelser  om\r\nbodelning inte utgör  hinder mot att makar i samband\r\nmed  en  äktenskapsskillnad   och   därpå   följande\r\nbodelning  träffar avtal om att i framtiden dela  på\r\nena makens framtida pension.\r\n\r\nFör  det fall  motionärerna  vill  ha  till  stånd\r\nlagändringar   vidhåller   utskottet   sin  tidigare\r\nuppfattning   (se   bet.   2000/01:LU13   och   bet.\r\n2001/02:LU8)   och  finner  inte  skäl  att  förorda\r\nändringar   i   nuvarande    bestämmelser   om   hur\r\npensionsrättigheter skall behandlas  vid  bodelning.\r\nMotion 2002/03:L289 bör därför avslås.\r\n\r\nNordisk lagharmonisering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande med\r\nkrav på en harmonisering av familjerätten och\r\nsuccessionsrätten   inom  Norden.   Utskottet\r\nhänvisar till pågående  arbete  inom Nordiska\r\nrådet. Jämför reservation 9 (fp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nJan Ertsborn m.fl. (fp) begär i motion  2003/04:L300\r\nett   tillkännagivande   om   en  harmonisering   av\r\nfamiljerätten  och  successionsrätten  inom  Norden.\r\nEftersom  de  olika  rättsliga   lösningarna   i  de\r\nnordiska  länderna  kraftigt  skiljer sig åt i vissa\r\nviktiga   frågor   anser   motionärerna    att    en\r\nlagharmonisering bör komma till stånd (yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEn  arbetsgrupp  har  fått  i uppdrag av de nordiska\r\njustitieministrarna  att undersöka  möjligheten  att\r\nharmonisera familje- och arvsrätten i Norden. De två\r\nprofessorerna  Anders Agell  och  Peter  Lødrup  har\r\nutarbetat   studier    av    äktenskapsrätten    och\r\nsuccessionsrätten  i  Norden.  Studien  har  nyligen\r\npresenterats  och  är en delredovisning av uppdraget\r\nfrån    de    nordiska   justitieministrarna.    Den\r\nåterstående    delen     kommer     att     behandla\r\nrättsförhållandet mellan barn och föräldrar.\r\n\r\nI  ett  frågesvar  från  den  28  maj 2003 anförde\r\njustitieministern att alla de nordiska  länderna  är\r\npositivt   inställda   till   nordiskt  samarbete  i\r\nlagstiftningsärenden, särskilt  inom  familjerättens\r\nområde.  Justitieministern  anförde vidare  att  det\r\ndock för närvarande saknas tillräckligt underlag för\r\natt  göra några mer övergripande  ställningstaganden\r\ntill  vilka   prioriteringar   som   skall  göras  i\r\nstärkandet    av   det   nordiska   samarbetet    på\r\nfamiljerättens   område.   Det  återstår  en  studie\r\nrörande rättsförhållanden mellan  barn och föräldrar\r\natt ta del av. Det behöver bland annat  också  göras\r\nen  grundläggande  utvärdering av vilka de praktiska\r\nbehoven av harmonisering  är och var de i så fall är\r\nstörst (svar på fråga 2002/03:982).\r\nEn   arbetsgrupp   inom   Nordiska    rådet    för\r\nfamiljerättsliga  frågor har fått i uppdrag att till\r\nÄmbetsmannakommittén  lämna förslag om hur man skall\r\ngå vidare i frågan.\r\nMed  hänvisning  till det  pågående  arbetet  inom\r\nNordiska rådet anser  utskottet  att  det inte finns\r\nskäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motion\r\n2003/04:L300 yrkande 1 bör därför avslås.\r\n\r\nMakars egendomsförhållanden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  som\r\nbehandlar    olika    frågor     om    makars\r\negendomsförhållanden. Utskottet hänvisar till\r\nett  pågående  arbete  inom  Nordiska  rådet.\r\nJämför reservationerna 10 (m, fp) och 11 (v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   tre   motioner  tas  olika  frågor   om   makars\r\negendomsförhållanden  upp.  Sålunda yrkar Inger René\r\nm.fl. (m) i motion 2003/04:L249 ett tillkännagivande\r\nom  att  egendom  som en make, partner  eller  sambo\r\nerhållit i arv eller  gåva  skall  vara  mottagarens\r\nenskilda  egendom.  Om  gåvogivaren  eller testatorn\r\ninte  förbjudit det bör det finnas en möjlighet  för\r\nden enskilde att genom äktenskapsförord förordna att\r\negendomen  skall  vara giftorättsgods. Liknande krav\r\nframställs i motion 2003/04:L272 av Hillevi Engström\r\n(m) (yrkandena 1 och 2).\r\n\r\nJan   Ertsborn   m.fl.   (fp)   anser   i   motion\r\n2003/04:L300 att det  är dags att överge den strikta\r\nhälftendelningen vid bodelningar  och införa en rätt\r\natt     från    hälftendelningen    undanta    såväl\r\nföräktenskaplig   egendom   som  sådan  egendom  som\r\nerhållits  genom arv och gåva  (yrkande  2).  Vidare\r\nanser motionärerna att det skall införas en rätt för\r\nparterna att  avtala  om att viss egendom skall vara\r\nenskild  vid  skilsmässa,   men  giftorättsgods  vid\r\ndödsfall (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt 1 kap. 3 § äktenskapsbalken  råder varje make\r\növer sin egendom och svarar för sina  skulder.  Av 7\r\nkap.  1  §  äktenskapsbalken  följer  att  en  makes\r\negendom  är  giftorättsgods  i  den  mån den inte är\r\nenskild  egendom.  I  7  kap.  2  § äktenskapsbalken\r\nregleras   vilken   egendom   som  är  enskild.   Av\r\nbestämmelsen  följer att enskild  egendom  bl.a.  är\r\negendom  som  till   följd  av  äktenskapsförord  är\r\nenskild, egendom som en  make  har  fått  i  gåva av\r\nnågon annan än den andre maken med det villkoret att\r\negendomen  skall  vara mottagarens enskilda, egendom\r\nsom en make har erhållit  genom  testamente  med det\r\nvillkoret  att  den skall vara mottagarens enskilda,\r\negendom  som  en  make   har  ärvt  och  som  enligt\r\ntestamente  av  arvlåtaren  skall  vara  mottagarens\r\nenskilda. Bestämmelser om vad  som  skall  ingå i en\r\nbodelning finns i 10 kap. äktenskapsbalken.\r\n\r\nDen ovan nämnda arbetsgruppen inom Nordiska  rådet\r\nrekommenderar  i  studien  av  äktenskapsrätten  att\r\negendom  som en make ägt före äktenskapet eller fått\r\ngenom arv  eller gåva inte skall ingå i en bodelning\r\nsåvida inte makarna bestämt annorlunda genom avtal i\r\nform av äktenskapsförord. Enligt arbetsgruppen talar\r\nflera skäl för en begränsning av delningsegendomen i\r\näktenskapet  när  numera  uppemot  hälften  av  alla\r\ningångna        äktenskap       upplöses       genom\r\näktenskapsskillnad. Det finns, enligt arbetsgruppen,\r\ninte något övervägande  ändamålsskäl för att egendom\r\nsom en make ägt före äktenskapet,  ärvt eller fått i\r\ngåva  enligt huvudregeln skall vara delningsbar  vid\r\näktenskapets upplösning.\r\nMed hänvisning  till  det  pågående  arbetet  inom\r\nNordiska  rådet  anser  utskottet att motionerna för\r\nnärvarande  inte  bör föranleda  någon  åtgärd  från\r\nriksdagen.  Motionerna   2003/04:L249,  2003/04:L272\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2003/04:L300  yrkandena 2 och\r\n3 bör således avslås.\r\n\r\nEfterlevande makes och särkullbarns\r\narvsrätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  som\r\ngäller efterlevande  makes  och  särkullbarns\r\narvsrätt. Jämför reservationerna 12  (m)  och\r\n13 (fp) samt särskilt yttrande 6 (v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nInger René m.fl. (m) yrkar i motion 2003/04:L248 ett\r\ntillkännagivande    om   att   reglerna   i   3 kap.\r\närvdabalken bör ändras  så  att  efterlevande  makes\r\narvsrätt  som  huvudregel  endast  skall omfatta den\r\nförst  avlidne  makens  giftorättsgods.   Det  skall\r\nnaturligtvis   stå   var  och  en  fritt  att  genom\r\ntestamente förordna annorlunda.\r\n\r\nJan   Ertsborn   m.fl.   (fp)   begär   i   motion\r\n2003/04:L300  ett  tillkännagivande  om  behovet  av\r\nändrad lagstiftning  vad  gäller  särkullbarns  rätt\r\ntill  laglott i situationer där dödsboets tillgångar\r\ni huvudsak utgörs av en bostad. I vissa fall kan den\r\nsituationen  uppstå  att bostaden måste avyttras för\r\natt särkullbarn skall  få  ut  sin  laglott.  Ur den\r\nefterlevandes    perspektiv    får    detta    anses\r\notillfredsställande  samtidigt  som  en lagstiftning\r\ninte får öppna för att efterlevande ges  möjligheter\r\ntill sådana dispositioner så att särkullbarnens rätt\r\ntill laglott äventyras. Motionärerna anser  att  hur\r\ndenna  fråga  skall  lösas  måste  bli  föremål  för\r\nnoggranna överväganden (yrkande 5).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågan  om  efterlevande makes och särkullbarns rätt\r\ntill  arv har  varit  föremål  för  överväganden  av\r\nÄrvdabalksutredningen  i  betänkandet (SOU 1998:110)\r\nMakes arvsrätt, dödsboförvaltare  och dödförklaring.\r\nUtredningens  betänkande  har  remissbehandlats  och\r\növervägs för närvarande inom Justitiedepartementet.\r\n\r\nUtskottet  har  behandlat ett motsvarande  yrkande\r\nangående särkullbarns  arvsrätt våren 2003 i sitt av\r\nriksdagen   godkända  betänkande   2002/03:LU10.   I\r\navvaktan på resultatet  av  den pågående beredningen\r\navstyrktes motionsyrkandet.\r\nUtskottet  anser alltjämt att  resultatet  av  den\r\npågående  beredningen   bör   avvaktas.   Motionerna\r\n2003/04:L248 och 2003/04:L300 yrkande 5 bör  således\r\navslås.\r\n\r\nBoutredningsman\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande som\r\ngäller  förutsättningarna  för  att  utse  en\r\nboutredningsman.   Utskottet   hänvisar  till\r\ngällande rätt.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nBestämmelser  om boutredningsman  finns  i  19  kap.\r\närvdabalken. När  en  dödsbodelägare begär det skall\r\ntingsrätten förordna att  egendomen i dödsboet skall\r\navträdas och förvaltas av en  boutredningsman (1 §).\r\nTill boutredningsman skall utses  den som kan utföra\r\nuppdraget  med  den  insikt  som boets  beskaffenhet\r\nkräver  (3  §).  Före  den 1 april  varje  år  skall\r\nboutredningsmannen   redovisa    medelsförvaltningen\r\nunder  föregående  kalenderår  till  minst   en   av\r\ndödsbodelägarna  (14  a  §).  Boutredningsmannen  är\r\nskyldig  att ersätta skada som han uppsåtligen eller\r\nav vårdslöshet  har vållat dödsboet eller någon vars\r\nrätt  är  beroende  av  utredningen  (18  §).  Varje\r\ndelägare   kan    väcka    klandertalan    mot    en\r\nboutredningsmans förvaltning (19 § första stycket).\r\n\r\nArvode       till      boutredningsmannen      och\r\nkostnadsersättning   skall   betalas   av  dödsboet.\r\nBoutredningsmannen har rätt till det arvode  som kan\r\nanses   skäligt   med   hänsyn  till  förvaltningen.\r\nBoutredningsmannen har också  rätt att få ersättning\r\nför de direkta utgifter som föranletts av uppdraget.\r\nOm    boet    saknar    medel    för   arvode    och\r\nkostnadsersättning  åvilar betalningsskyldighet  den\r\npå vars framställning  boutredningsmannaförordnandet\r\nmeddelats, och solidariskt ansvar inträder när flera\r\när betalningsskyldiga (19 § andra stycket).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nTomas Högström och Ewa Björling  (båda  m)  anför  i\r\nmotion   2002/03:L298   att   om  parterna  vid  ett\r\narvsskifte inte är överens räcker  det med att en av\r\nparterna  begär  det  för  att få en boutredningsman\r\nutsedd. Enligt motionärerna har det tyvärr visat sig\r\natt kostnaderna många gånger  inte står i proportion\r\ntill dödsboets betalningsförmåga. Mot denna bakgrund\r\nbegär motionärerna att regeringen  skall  lägga fram\r\nförslag  till  ändring av reglerna i ärvdabalken  om\r\nboutredningsman.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom redovisats ovan innebär gällande ordning att den\r\nsom begär att en  boutredningsman  skall utses också\r\nytterst    har    ett    ekonomiskt    ansvar    för\r\nboutredningsmannens  arvode  och kostnadsersättning.\r\nUtskottet anser därför inte att  den av motionärerna\r\nförespråkade  ändringen  i  ärvdabalken   kan  anses\r\npåkallad. Motion 2002/03:L298 bör således avslås.\r\n\r\n\r\nÄndringar i namnlagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden\r\nmed  krav på ändringar i namnlagen. Utskottet\r\nhänvisar  till  ett  aviserat  arbete. Jämför\r\nreservationerna 14 (m), 15 (fp),  16  (v) och\r\n17 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nBestämmelser  om namn finns i namnlagen  (1982:670).\r\nEn utförlig redovisning av namnlagens innehåll finns\r\ni  lagutskottets   betänkande   2000/01:LU11.  Lagen\r\ninnebär vissa inskränkningar i möjligheten att fritt\r\nvälja  och  byta förnamn, mellannamn  och  efternamn\r\nsamt förbud mot  dubbelnamn.  Den ger emellertid ett\r\nbetydligt  större utrymme än äldre  bestämmelser  åt\r\nden enskilde  att  själv  bestämma  vilket  namn han\r\neller  hon  vill bära. De nuvarande inskränkningarna\r\nutgör  bl.a.  en   avvägning  mellan  det  allmännas\r\nintresse av namnstabilitet och enskilda önskemål att\r\nfritt  välja  namn. Till  grund  för  lagstiftningen\r\nligger  också  en   strävan  till  jämlikhet  mellan\r\nkvinnor och män och till  lika  behandling  av  barn\r\ntill  föräldrar  som  är gifta med varandra och barn\r\ntill ogifta föräldrar.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI nio motioner läggs förslag fram om olika ändringar\r\ni namnlagen. Sålunda begär  Inger  René  m.fl. (m) i\r\nmotionerna   2002/03:L220   och   2003/04:L236   att\r\nregeringen skall lägga fram förslag till ändringar i\r\nnamnlagen så att endast immaterialrättsligt skyddade\r\nvärden  skall  begränsa medborgarnas möjligheter att\r\nsjälva  välja  sina  namn.  Enligt  motionärerna  är\r\npersonnamnet  en   stor   del   av   den  personliga\r\nintegriteten   och   det   bör   därför   i   större\r\nutsträckning  än  i dag vara möjligt att ändra efter\r\negna önskemål.\r\n\r\nMikaela Valtersson  och  Helena  Hillar Rosenqvist\r\n(båda mp) anför i motion 2002/03:L228 att namnlagens\r\nnuvarande utformning utgör en allvarlig kränkning av\r\nden  enskilda  individens  integritet  eftersom  den\r\nbegränsar individens möjligheter att själv  bestämma\r\nhur  dennes  bakgrund  och identitet skall bekräftas\r\ngenom sitt namn. Enligt  motionärerna  bör namnlagen\r\nändras  med  hänvisning till jämställdhet,  för  att\r\ntillvarata barnens  bästa  i större utsträckning och\r\nför  att  bejaka etnisk mångfald  i  samhället.  Mot\r\ndenna bakgrund begär motionärerna att regeringen gör\r\nen översyn  av  namnlagen  i syfte att det skall bli\r\ntillåtet   med  dubbelnamn  och   flera   namn   som\r\nefternamn.\r\nI motion 2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl (mp)\r\nbegärs att regeringen  skall lägga fram förslag till\r\nändring i namnlagen så att  det  blir  tillåtet  att\r\nbyta   förnamn   till  det  som  man  själv  väljer.\r\nNamnlagens syfte skall,  enligt  motionärerna,  vara\r\natt  skydda barn från att få namn som de kan få lida\r\nför  senare  i  livet  och  skydda  från  intrång  i\r\nfamiljenamn.  Bestämmelserna  i namnlagen skall inte\r\nhindra människor från att ta vilka förnamn de önskar\r\n(yrkande 8).\r\nFrågor om mellannamn behandlas  i  två motioner. I\r\nmotion  2003/04:L232  av  Agne Hansson och  Birgitta\r\nCarlsson  (båda  c)  yrkas  att   regeringen   skall\r\nåterkomma  med  förslag  till ändringar av namnlagen\r\nsom  innebär  att  det  blir  möjligt  att  få  bära\r\nmellannamn   eller   tilläggsnamn  tillsammans   med\r\nefternamn  förbundet  med  bindestreck.  Vidare  bör\r\nlagändringarna innebära att det blir möjligt för två\r\nmakar  att  var  för  sig  behålla   sina   tidigare\r\nfamiljenamn  i  kombination  med den andre partnerns\r\nnamn.   En   liknande  fråga  behandlas   i   motion\r\n2003/04:L313 av Eva Arvidsson och Christina Axelsson\r\n(båda  s).  I den  sistnämnda  motionen  anförs  att\r\nbestämmelserna  om mellannamn ger möjlighet att både\r\nta en makes efternamn  och  lägga till sitt tidigare\r\nnamn som mellannamn samt att  behålla sitt efternamn\r\nföre  äktenskapet och lägga till  den  andre  makens\r\nnamn  som   mellannamn.   Bestämmelserna   är   dock\r\nkonstruerade  så att endast en av två makar har rätt\r\natt lägga till ett mellannamn. Motivet härför är att\r\nen annan ordning  skulle  innebära  att makar skulle\r\nkunna  ha  två  olika namnkombinationer,  något  som\r\nuppenbarligen    inte     är     tillfredsställande.\r\nMotionärerna  anser att lagens två  möjligheter  att\r\nlägga till mellannamn  skall kunna utnyttjas av båda\r\nmakarna. I motionen begärs  ett tillkännagivande med\r\ndetta innehåll.\r\nEva Arvidsson och Inger Nordlander  (båda s) yrkar\r\ni motion 2003/04:L288 ett tillkännagivande om att en\r\nmyndighet,  Patent-  och registreringsverket,  skall\r\nhantera     samtliga    namnbytesärenden.     Enligt\r\nmotionärerna  skulle en sådan ordning bl.a. innebära\r\nbättre  service  för  kunderna  och  en  enhetligare\r\ntillämpning av namnlagens bestämmelser.\r\nI motion  2003/04:L300  av Jan Ertsborn m.fl. (fp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om   att  regeringen\r\nsnarast   genomför   den   av   riksdagen  beställda\r\nundersökningen om namnlagen (yrkande 7).\r\nMöjligheten   att   döpa  barn  enligt   isländskt\r\nnamnskick tas upp i motion 2002/03:L324 av Margareta\r\nIsraelsson    (s).    I    motionen    begärs    ett\r\ntillkännagivande om att barn  i  Sverige skall kunna\r\ndöpas  enligt  isländskt  namnskick  även   när   en\r\nförälder har svenskt medborgarskap.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMotsvarande   motionsyrkanden   har   behandlats  av\r\nutskottet  senast  våren  2002  i  sitt av riksdagen\r\ngodkända    betänkande    2001/02:LU14.    Utskottet\r\navstyrkte  de  då  aktuella motionerna och hänvisade\r\ntill ett tillkännagivande  som  gjordes  våren 2001.\r\nUtskottet uttalade då att det snart gått 20 år sedan\r\nnamnlagen trädde i kraft. Efter lagens tillkomst har\r\nförhållandevis    få    ändringar   gjorts   i   den\r\nnamnrättsliga lagstiftningen,  och det kunde, enligt\r\nutskottets mening, inte uteslutas  att  synen på hur\r\nnamnskicket  lämpligen  bör  vara  reglerat ändrats.\r\nUtskottet  ansåg  mot den bakgrunden att  tiden  var\r\nmogen för att göra  en  undersökning  för att utröna\r\nhuruvida  de  avvägningar som gjordes i samband  med\r\nnamnlagens tillkomst  mellan  det allmännas intresse\r\nav namnstabilitet och enskildas  önskemål  att fritt\r\nvälja  namn  fortfarande kan anses vara bärkraftiga.\r\nDet  bör  ankomma  på  regeringen  att  bestämma  de\r\nnärmare formerna  för  ett  sådant arbete. Om det av\r\nutskottet  förordade  undersökningsarbetet  ger  vid\r\nhanden  att det föreligger  ett  klart  och  uttalat\r\nbehov  av   lagändringar   bör,  anförde  utskottet,\r\nregeringen     ta     upp     frågan    om     vilka\r\nlagstiftningsåtgärder som är påkallade  och  meddela\r\ndirektiv  för  ett sådant lagstiftningsarbete. Detta\r\ngavs regeringen till känna (bet. 2000/01:LU11).\r\n\r\nBeträffande frågeställningen i motion 2002/03:L324\r\nkan nämnas att regeringen  våren  2003  har beslutat\r\nvissa förordningsändringar som innebär att isländska\r\nföräldrar  i  Sverige  snabbt  och utan kostnad  kan\r\nansöka om ett isländskt efternamn för sina barn.\r\nI regeringens skrivelse 2003/04:75 Redogörelse för\r\nbehandlingen    av   riksdagens   skrivelser    till\r\nregeringen anförs  att regeringen har för avsikt att\r\nlåta göra en undersökning  för  att  ta  reda  på om\r\nnamnreglerna   behöver   moderniseras.   Arbetet  är\r\ninriktat  på  att  ett  sådant  uppdrag skall lämnas\r\nunder år 2004.\r\nUtskottet kan konstatera att nu  gått drygt tre år\r\nsedan riksdagens tillkännagivande om  att regeringen\r\nborde  göra en undersökning för att utröna  huruvida\r\nde avvägningar  som gjordes i samband med namnlagens\r\ntillkomst fortfarande  kan  anses  vara bärkraftiga.\r\nUtskottet  beklagar  att  regeringen ännu  inte  har\r\ninitierat    någon   sådan   undersökning.    Enligt\r\nutskottets mening är det hög tid att regeringen utan\r\ndröjsmål låter  göra  den  beställda undersökningen.\r\nNågot ytterligare tillkännagivande  i denna fråga är\r\nknappast meningsfullt.\r\nMed det anförda föreslår utskottet  att  riksdagen\r\navslår    motionerna   2002/03:L220,   2002/03:L228,\r\n2002/03:L318  yrkande 8, 2002/03:L324, 2003/04:L232,\r\n2003/04:L236, 2003/04:L288,  2003/04:L300  yrkande 7\r\nsamt 2003/04:L313.\r\n\r\nRetroaktiva namnbyten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  som\r\ngäller   retroaktiva   namnbyten.   Utskottet\r\nhänvisar till  ett  aviserat  arbete.  Jämför\r\nreservation 18 (v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nGustav   Fridolin   m.fl.   (mp)   begär   i  motion\r\n2002/03:L318 att regeringen skall lägga fram förslag\r\ntill  ändringar  i relevant lagstiftning som innebär\r\natt en person som  bytt kön skall få rätt att få sin\r\nidentitet retroaktivt  ändrad exempelvis i betyg och\r\nanställningshandlingar (yrkande  7).  Liknande  krav\r\nframställs   i   motion  2002/03:K365  av  Elisebeht\r\nMarkström och Carina Ohlsson (båda s).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMotsvarande  motionsyrkanden   har   behandlats   av\r\nutskottet  senast  våren  2001  i  sitt av riksdagen\r\ngodkända betänkande 2000/01:LU11. Utskottet uttalade\r\ndå  bl.a. att det inte uteslöt att motionsspörsmålet\r\nkan komma  att bli föremål för ytterligare belysning\r\ninom ramen för  det  arbete  som  utskottet förordat\r\ngenom   sitt   tillkännagivande.   Vidare   uttalade\r\nutskottet att frågeställningarna också  skulle kunna\r\nbli   föremål   för  närmare  överväganden  i  andra\r\nsammanhang.\r\n\r\nI sammanhanget bör nämnas att socialministern Lars\r\nEnqvist i en interpellationsdebatt  den  17 november\r\n2003  har  uppgett  att  regeringen  avser  att   ta\r\ninitiativ  till  en  översyn  av lagen (1972:119) om\r\nfastställande av könstillhörighet i vissa fall (svar\r\npå interpellation 2003/04:62).\r\nUtskottet utgår alltjämt från  att  de nu aktuella\r\nmotionsspörsmålen  kan  komma  att  bli föremål  för\r\nnärmare  överväganden  inom  ramen  för  det  arbete\r\nrörande  namnlagen  som  utskottet  förordade  våren\r\n2001.  Frågeställningarna  torde  också   kunna  bli\r\nföremål för närmare överväganden i andra sammanhang.\r\nDärutöver kan nämnas att regeringen i november  2003\r\nhar  gett  Statens  folkhälsoinstitut  i uppdrag att\r\nundersöka   och   analysera   hälsosituationen   för\r\nhomosexuella,   bisexuella  samt  transpersoner.   I\r\nuppdraget ingår att  lämna  förslag  på åtgärder som\r\nkan  förbättra hälsosituationen för dessa  personer.\r\nUppdraget  skall  rapporteras senast den 15 november\r\n2005.\r\nMed det anförda föreslår  utskottet att motionerna\r\n2002/03:L318 yrkande 7 och 2002/03:K365 bör avslås.\r\n\r\nKönsroller m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsyrkanden   som\r\ngäller  könsroller  m.m.  Utskottet  hänvisar\r\ntill    pågående    arbete    och    tidigare\r\nställningstaganden. Jämför reservation 19 (v)\r\noch särskilt yttrande 7 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nGustav Fridolin (mp) begär i motion 2002/03:L273 ett\r\ntillkännagivande   om   en   lagöversyn  med  queer-\r\nperspektiv.  Queer  handlar  om att  bryta  ned  den\r\nheteronormativitet som råder och ersätta den med ett\r\nsamhälle där människor har rätt och bereds möjlighet\r\natt vara de personer de egentligen  är.  De lag- och\r\nregelförändringar som görs framöver måste  bygga  på\r\ndenna  princip.  Genom  lagöversynen kan man, enligt\r\nmotionären, se vilka privilegier  som faktiskt finns\r\noch skall brytas.\r\n\r\nI  motion  2002/03:L318  av Gustav Fridolin  m.fl.\r\n(mp) anförs att de socialt konstruerade könsrollerna\r\nhämmar kvinnors och mäns möjligheter att fritt forma\r\nsina  liv.  För  att  förändra detta  krävs,  enligt\r\nmotionärerna,   en   ständigt   pågående   och   fri\r\ndiskussion och ett medvetandegörande om könsroller i\r\nskolan, i familjen och  i  samhället.  Detta bör ges\r\nregeringen  till  känna  (yrkande  4).  Motionärerna\r\nanför  vidare att sexfixeringen i medier och  reklam\r\nmåste stoppas.  De  schabloniserade skönhetsideal av\r\nkvinnor  och  män  som  förmedlas   via  medier  och\r\nmodeindustrin  behöver ifrågasättas och  diskuteras.\r\nDetta  kan  göras   dels   genom  konsumentmakt  och\r\nupplysning, dels genom att ge granskningen av reklam\r\noch  medier hårda och klara direktiv.  Kvinnans  och\r\nmannens objektifiering i medier måste brytas. Skolan\r\när också  en  plats  för  diskussion  om  detta. Ett\r\ntillkännagivande  yrkas  i  enlighet härmed (yrkande\r\n5).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVad gäller motion 2002/03:L318 vill utskottet erinra\r\nom  att  regeringen  i  maj  2003   till   riksdagen\r\növerlämnade  skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt\r\n- Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan\r\nför mandatperioden.  I  skrivelsen redovisas att det\r\növergripande  målet för svensk  jämställdhetspolitik\r\när att kvinnor  och  män skall ha samma möjligheter,\r\nrättigheter och skyldigheter  inom  alla  väsentliga\r\nområden i livet. I dag har kvinnor och män  formellt\r\nsamma rättigheter, men ändå har vi inte uppnått  ett\r\njämställt samhälle.\r\n\r\nI  skrivelsen  anför  regeringen att trots en lång\r\nhistoria av aktivt jämställdhetsarbete  präglas vårt\r\nsamhälle fortfarande av en könsmaktsordning. Arbetet\r\nmåste   fortsättningsvis   ges  en  mer  feministisk\r\ninriktning. Det innebär att  vi  måste vara medvetna\r\nom att det råder en könsmaktsordning, att kvinnor är\r\nunderordnade  och  män  är  överordnade,  och  vilja\r\nförändra  den.  Det  innebär  också  att  regeringen\r\nbetraktar   manligt  och  kvinnligt   som   \"sociala\r\nkonstruktioner\", dvs. könsmönster som skapas utifrån\r\nuppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer\r\noch  politisk   ideologi.  Könsmönstren  skapas  och\r\nupprätthålls både  på  det  personliga planet och på\r\ndet  samhälleliga planet. Denna  struktur  har  inte\r\nförändrats,    trots    att    kvinnors   och   mäns\r\nrepresentation på vissa samhällsområden kvantitativt\r\nsett närmat sig varandra. Om vi  inte  bryter dagens\r\nkönsmaktsordning kommer vi inte, enligt  regeringen,\r\natt uppnå ett jämställt samhälle.\r\nRegeringen  anför  vidare i skrivelsen att  mycket\r\narbete för att nå jämställdhet  ligger  framför  oss\r\nbåde   nationellt  och  internationellt.  Regeringen\r\nanser därför  att det är nödvändigt att jämställdhet\r\nintegreras i alla politikområden. Utöver detta skall\r\nnågra   särskilda    områden   lyftas   fram   under\r\nmandatperioden  2002-2006.  Fokusområdena  är  bl.a.\r\nrepresentation,  jämn   fördelning   av   makt   och\r\ninflytande  och  sexualiseringen  av  det offentliga\r\nrummet.  För  att öka kunskapen inom det  sistnämnda\r\nområdet   avser   regeringen    att   tillsätta   en\r\nexpertgrupp  för  frågor som rör sexualiseringen  av\r\ndet offentliga rummet.\r\nI  november  2003 tog  regeringen  initiativ  till\r\nprojektet FLICKA.  Syftet  med projektet är att dels\r\nfå till stånd en dialog med  media, reklambranschen,\r\nannonsörer m.fl. om deras roll  och  ansvar  när det\r\ngäller påverkan på barn och unga, dels få i gång  en\r\ndiskussion och ett engagemang bland unga flickor och\r\npojkar  om  marknadskrafterna  och  hur de styr unga\r\nflickors   och  pojkars  bild  av  sig  själva   och\r\nvarandra. Även  föräldrarna utgör en viktig målgrupp\r\ni detta arbete. Projektet  skall  pågå under hela år\r\n2004.\r\nDet  bör också nämnas att utskottet  i  betänkande\r\n2003/04:LU8      har     behandlat     frågor     om\r\nkönsdiskriminerande   reklam.   Utskottet  avstyrkte\r\nmotionsyrkandena bl.a. med hänvisning  till tidigare\r\nställningstaganden.  Utskottet förutsatte  dock  att\r\nregeringen noga följer  utvecklingen  på området och\r\nvidtar  erforderliga åtgärder. Skulle det  visa  sig\r\natt utvecklingen  går  i  en sådan riktning att det,\r\nenligt regeringens bedömning finns skäl att överväga\r\nlagstiftningsåtgärder, uttalade  utskottet  att  det\r\ngivetvis  inte  har  något emot att frågan utreds. I\r\nsammanhanget      uttryckte       utskottet      sin\r\ntillfredsställelse över den aviserade  expertgruppen\r\nom sexualiseringen av det offentliga rummet  och det\r\nnyligen    påbörjade   FLICKA-projektet.   Utskottet\r\nuttalade att det med stort intresse kommer att följa\r\ndet fortsatta arbetet. Riksdagen följde utskottet.\r\nAv  den  ovan  lämnade  redogörelsen  framgår  att\r\nregeringen bedriver  ett  arbete  med den inriktning\r\nsom  efterlyses  i  motion 2002/03:L318.  Mot  denna\r\nbakgrund är utskottet  inte berett att föreslå några\r\nytterligare åtgärder från  riksdagen,  varför motion\r\n2002/03:L318 yrkandena 4 och 5 bör avslås.\r\nVad  därefter  gäller  motion  2002/03:L273  anser\r\nutskottet, liksom motionären, att  lagändringar  som\r\ngörs  i framtiden skall utgå från att alla människor\r\ninte är  heterosexuella.  Utskottet vill peka på att\r\nregeringen redan i dag gör  sådana  överväganden (se\r\nt.ex.  prop.  2001/02:123, bet. 2001/02:LU27,  prop.\r\n2002/03:80, bet.  2002/03:LU19).  Även för framtiden\r\nutgår  utskottet  från  att regeringen  i  relevanta\r\nlagstiftningsärenden   kommer    att    göra   dessa\r\növerväganden.\r\nPå  grund av det anförda är utskottet inte  berett\r\natt föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av\r\nmotionen, varför motion 2002/03:L273 bör avslås.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Äktenskap och partnerskap (punkt 1)\r\n\r\nav Yvonne Andersson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 1.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:L299,\r\n2002/03:L316  yrkandena   1   och   2,  2003/04:L294\r\nyrkandena  1  och  2,  2003/04:L297  yrkande 1   och\r\n2003/04:L304  samt  avslår  motionerna 2002/03:L218,\r\n2002/03:L223,  2002/03:L233  yrkandena   1   och  2,\r\n2002/03:L249  yrkandena 2-5, 2002/03: L254 yrkandena\r\n1-4,   8   och   9,   2002/03:L262,    2002/03:L276,\r\n2002/03:L282,     2002/03:L292     yrkandena    1-3,\r\n2002/03:L318     yrkandena     1-3,    2002/03:L321,\r\n2003/04:L12  yrkande  6,  2003/04:L212  yrkandena  1\r\noch 2,   2003/04:L245,  2003/04:L254,   2003/04:L261\r\nyrkande 3,  2003/04:L289, 2003/04:L314, 2003/04:L350\r\nyrkandena  1  och   2,   2003/04:K363   yrkande   7,\r\n2003/04:K418  yrkandena 21 och 23 samt 2003/04:So568\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBarn  har genom  FN:s  barnkonvention  rätt  att  ha\r\nvetskap  om  sina  föräldrar  och att bli vårdade av\r\ndessa. Ett av äktenskapets ursprungliga  ändamål  är\r\nomsorgen  om  barnen. Alla barn har en naturlig rätt\r\natt bli omhändertagna  och  omvårdade  av  sina båda\r\nbiologiska föräldrar, eftersom dessa båda är orsaken\r\ntill,  och  ansvariga för, barnets tillblivelse  och\r\nexistens. Äktenskapet  är  till  för  att  så  långt\r\nmöjligt  omge  barnen  med  ett rättsligt och etiskt\r\nsammanhang  -  en \"familjemiljö\",  för  att  använda\r\nsamma  terminologi   som  FN:s  barnkonvention,  som\r\nsäkrar  deras  rättigheter  visavi  sina  biologiska\r\nföräldrar och tydliggör föräldrarnas skyldigheter.\r\n\r\nBarn behöver och  har  rätt  till en manlig och en\r\nkvinnlig   förebild,   samt  till  sina   biologiska\r\nföräldrar. Även om inte  alla  barn  har kontakt med\r\nbåde  sin  mamma  och  sin  pappa skall staten  inte\r\nmedverka till familjebildningar där barn från början\r\nberövats  rätten till en av sina  föräldrar.  Därför\r\nhar Kristdemokraterna  också  tidigare sagt nej till\r\nhomosexuellas möjlighet till assisterad  befruktning\r\n(insemination)  och att prövas som adoptivföräldrar,\r\njust för barnens skull.\r\nAtt  slå vakt om  äktenskapet  är  därför  som  vi\r\nkristdemokrater  ser  det  att  slå  vakt om barnens\r\nrättigheter. Familjer med äktenskapet  som  grund är\r\nstabilare   än   andra  familjer  som  lever  enligt\r\njuridiska samlevnadsformer.  Enligt  all tillgänglig\r\nstatistik är det större risk att barn till föräldrar\r\nsom är sambor får uppleva att föräldrarna  separerar\r\njämfört  med  barn  vars föräldrar är gifta. Vid  en\r\nseparation  är risken  givetvis  större  att  barnet\r\nförlorar kontakten,  helt  eller delvis, med den ena\r\nföräldern. Barn har störst möjligheter att utvecklas\r\noch  mogna  på  ett  positivt  sätt   i   en  stabil\r\nfamiljemiljö.\r\nVidare anser Kristdemokraterna att äktenskapet som\r\ninstitution bör bevaras som juridisk gemenskap  även\r\nutifrån  kulturella  aspekter. Äktenskapet är en del\r\nav vårt kulturella arv  och  har genom tiderna varit\r\nbenämningen  på  samlevnadsformen   mellan  man  och\r\nkvinna.  Som  tidigare  anförts  har äktenskapet  en\r\nstabiliserande funktion och äktenskapet  som  sådant\r\när därför förknippat med positiva värden.\r\nDärutöver     bör     uppmärksammas     att    det\r\ninternationellt  sett  kan bli problematiskt  om  vi\r\ninför en könsneutral äktenskapsbalk. Hittills är det\r\nfå länder som har en sådan  ordning och många länder\r\naccepterar inte homosexuella äktenskap. Detta skulle\r\nkunna leda till problem även  för  personer av olika\r\nkön som har gift sig med varandra i Sverige.\r\nFör  oss kristdemokrater har alla människor  samma\r\nabsoluta  och  okränkbara  värde oavsett kön, ålder,\r\nsocial  position, etnisk och  religiös  tillhörighet\r\neller sexuell  identitet.  Därför är det viktigt att\r\nbetona  att homosexuella i Sverige  sedan  1995  får\r\nregistrera  sitt  partnerskap  med  samma  rättsliga\r\nskydd  som  gifta. Ett partnerskap har med några  få\r\nundantag samma  rättsverkningar  som  ett äktenskap.\r\nMed  den  likabehandling  som  i  dag  finns  mellan\r\näktenskap och registrerat partnerskap anser  vi  att\r\ndet  inte  finns  något  behov  av  att tillsätta en\r\nutredning  om  könsneutral  äktenskapsbalk.  Om  det\r\nvisar sig att partnerskapslagen  är  i  behov  av en\r\nmodernisering  är vi inte främmande för att en sådan\r\nkommer till stånd.\r\nAtt  olika juridiska  samlevnadsformer  har  olika\r\nbenämningar  och regleras med olika lagar är, enligt\r\nvår uppfattning, inte diskriminerande eftersom ingen\r\nmissgynnas av  den  ordningen.  Man  kan inte heller\r\nanse det diskriminerande att heterosexuella inte får\r\nregistreras som partners.\r\nVi  kristdemokrater anser att det är  viktigt  att\r\nsamma  möjligheter  till  förrättning  av  de  olika\r\nsamlevnadsformerna  finns.  Men  ingen  kyrka  skall\r\ntvingas  att  utföra en förrättning som de av skilda\r\nskäl   finner   vara    fel.    Då   går   vi   emot\r\nreligionsfriheten. Kyrkorna måste själva bestämma.\r\nDet  finns ingen anledning att ta  ifrån  kyrkorna\r\nvigselrätten,  något som har föreslagits i debatten.\r\nDet skulle bara  krångla  till det för alla som vill\r\ngifta sig i en kyrka. Nuvarande  system fungerar bra\r\noch därför vill vi bevara det. Vi  anser inte heller\r\natt       uppdragen       som       vigsel-      och\r\nregistreringsförrättare med automatik bör göras till\r\nett gemensamt uppdrag. I sammanhanget är av intresse\r\natt  nämna  att  av den ovan redovisade  statistiken\r\nframgår att det förrättades  knappt  40  000 vigslar\r\nunder      år      2003      mot      drygt      200\r\npartnerskapsregistreringar. Av vigslarna förrättades\r\nungefär  60  % av Svenska kyrkan. Vid utgången av år\r\n2003  var  drygt   3   miljoner   män   och  kvinnor\r\nfolkbokförda  som  gifta medan knappt 3 000  kvinnor\r\noch män var folkbokförda som registrerade partner.\r\nPå grund av det anförda  anser  vi  att  det är av\r\nstor  vikt att äktenskapsbalken lämnas orörd  i  sin\r\nnuvarande   form,   så  att  ett  äktenskap  även  i\r\nfortsättningen endast  kan ingås av en kvinna och en\r\nman.  Det  finns  således  inte   skäl   att  frångå\r\nriksdagens   tidigare   ställningstaganden  i  denna\r\nfråga. För samhället finns  i  stället,  vilket  har\r\nframgått  ovan,  starka  skäl  att göra allt för att\r\nstärka äktenskapet som en varaktig  relation  mellan\r\nen  man och en kvinna - för barnens skull. Mot denna\r\nbakgrund anser Kristdemokraterna att det inte behövs\r\nnågon      utredning      om      en     könsneutral\r\näktenskapslagstiftning.  Däremot  anser  vi  att  en\r\nutredning  bör  tillsättas  med  uppgift  att  lämna\r\nförslag till hur familjestabiliteten  generellt sett\r\nskall  kunna stärkas. Det får ankomma på  regeringen\r\natt ta erforderliga initiativ.\r\nVad som  anförts  ovan  bör  riksdagen, med bifall\r\ntill motionerna 2002/03:L299, 2002/03:L316 yrkandena\r\n1   och   2,  2003/04:L294  yrkandena   1   och   2,\r\n2003/04:L297  yrkande 1  och  2003/04:L304  samt med\r\navslag  på  motionerna  2002/03:L218,  2002/03:L223,\r\n2002/03:L233   yrkandena   1   och  2,  2002/03:L249\r\nyrkandena 2-5, 2002/03:L254 yrkandena  1-4, 8 och 9,\r\n2002/03:L262,       2002/03:L276,      2002/03:L282,\r\n2002/03:L292 yrkandena  1-3,  2002/03:L318 yrkandena\r\n1-3,    2002/03:L321,   2003/04:L12    yrkande    6,\r\n2003/04:L212   yrkandena   1   och 2,  2003/04:L245,\r\n2003/04:L254, 2003/04: L261 yrkande 3, 2003/04:L289,\r\n2003/04:L314,  2003/04:L350  yrkandena   1   och  2,\r\n2003/04:K363  yrkande  7, 2003/04:K418 yrkandena  21\r\noch 23 samt 2003/04:So568 yrkandena 1 och 2, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2. Ersättning till vigsel- och\r\nregistreringsförrättare (punkt 2)\r\n\r\nav  Inger  René (m), Jan  Ertsborn  (fp),  Yvonne\r\nAndersson  (kd),  Bertil  Kjellberg  (m),  Martin\r\nAndreasson (fp),  Henrik von Sydow (m) och Annika\r\nQarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 2.\r\nDärmed bifaller riksdagen  motionerna  2002/03:Ju235\r\nyrkande  2 och 2003/04:L297 yrkande 2 samt  bifaller\r\ndelvis motionerna 2002/03:L216 och 2003/04:L210.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLiksom motionärerna  bakom  motionerna 2002/03:Ju235\r\nyrkande 2 och 2003/04:L297 yrkande  2  anser  vi att\r\nersättningen         till         vigsel-        och\r\nregistreringsförrättare är för låg. Ersättningen har\r\nvarit oförändrad under många år. Det  är, enligt vår\r\nmening, viktigt att uppmuntra människor  att åta sig\r\ndenna  typ av uppdrag. Risken finns annars  att  det\r\nuppstår  problem  vid  rekryteringen  av vigsel- och\r\nregistreringsförrättare.\r\n\r\nUtskottet  har vid ett flertal tillfällen,  senast\r\nvåren 2002, uttalat  sig för att ersättningsnivåerna\r\nbör höjas. Riksdagen har följt utskottet.\r\nEnligt vad vi har erfarit  har  regeringen  den  1\r\napril  2004,  trots  riksdagens tidigare uttalanden,\r\nbeslutat att det för närvarande  inte finns skäl att\r\nhöja      ersättningen      till     vigsel-     och\r\nregistreringsförrättare.  Detta   finner  vi  mycket\r\nanmärkningsvärt.\r\nVi  anser alltjämt att ersättningen  till  vigsel-\r\noch   registreringsförrättare    måste   höjas   och\r\nförutsätter att regeringen snarast  tar erforderliga\r\ninitiativ.\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill  motionerna   2002/03:Ju235   yrkande   2   och\r\n2003/04:L297  yrkande  2 samt med delvis bifall till\r\nmotionerna 2002/03:L216  och  2003/04:L210,  som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3. Betänketid vid äktenskapsskillnad (punkt 3)\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 3.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion  2002/03:L239\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLiksom motionärerna i motion 2002/03:L239  anser jag\r\natt    gällande    regler    om    betänketid    vid\r\näktenskapsskillnad   utsätter   människor   för  ett\r\nonödigt lidande. Att en betänketid löper är,  enligt\r\nmin  uppfattning,  inte  till  fördel  för  någon, i\r\nsynnerhet  inte  för  barnen.  Betänketiden  drar  i\r\nstället  ut  på processen och försätter människor  i\r\nansträngande situationer som för utsatta kvinnor och\r\nbarn  kan  vara   direkt  livshotande.  Våldsutsatta\r\nkvinnor  befinner  sig   ofta  i  en  särskilt  svår\r\nsituation. Att lagstiftningen  tvingar dessa kvinnor\r\natt   uthärda   en   betänketid   är,   enligt   min\r\nuppfattning, stötande. Mot denna bakgrund  anser jag\r\natt  det  ligger  i  tiden  att  nu  göra  en  annan\r\navvägning och låta människor skilja sig utan att det\r\nställs  krav  på  betänketid. Skulle parterna vid en\r\nsenare   tidpunkt  ångra   sig   finns   ju   alltid\r\nmöjligheten att ingå äktenskap igen. Det får ankomma\r\npå regeringen att utarbeta nödvändiga lagförslag och\r\nåterkomma till riksdagen.\r\n\r\nVad som  anförts  ovan  bör  riksdagen, med bifall\r\ntill motion 2002/03:L239 yrkande  2,  som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n4. Förutsättningar för sambolagens tillämpning\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav  Inger  René  (m),  Jan Ertsborn (fp),  Yvonne\r\nAndersson  (kd),  Bertil  Kjellberg  (m),  Martin\r\nAndreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 4.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion  2003/04:L222\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSambolagen  blir  tillämplig  utan  något   särskilt\r\nanmälningsförfarande. Vi ifrågasätter om det  är den\r\nbästa  konstruktionen  för  att  skydda  den svagare\r\nparten i ett samboförhållande. Vi menar att  det  är\r\nprincipiellt  tveksamt  att  en  tämligen omfattande\r\nfamiljerättslig lagstiftning blir  tillämplig på par\r\nutan  att  de själva har avsett detta  eller  ens  i\r\nförväg är medvetna  om  att lagens bestämmelser blir\r\ntillämpliga på deras förhållande.  Enligt vår mening\r\när tiden nu mogen för en närmare prövning av hur ett\r\nanmälningsförfarande skulle kunna utformas och vilka\r\nför- och nackdelar som skulle vara förenade  med  en\r\nsådan  förändring. För en sådan prövning talar också\r\natt flera andra länder, såsom Belgien och Frankrike,\r\npå   senare    år   har   infört   sambolagsliknande\r\nlagstiftningar med  anmälningskrav.  Det får ankomma\r\npå regeringen att ta erforderliga initiativ.\r\n\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill motion 2003/04:L222  yrkande  1, som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n5. Följdändringar till den nya sambolagen\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav  Inger  René  (m),  Jan Ertsborn (fp),  Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson  (fp) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 5.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion  2003/04:L222\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   proposition   2002/03:80   Ny   sambolag   valde\r\nregeringen  att  inte  föreslå följdändringar  i  de\r\nförfattningar    som    berörs     av    sambolagens\r\ntillämpningsområde. Enligt vår uppfattning får detta\r\ntill  följd att de berörda författningarna  får  ett\r\ntillämpningsområde   som  står  i  strid  med  deras\r\nordalydelse.  Då  detta   riskerar   att  leda  till\r\noklarheter och missförstånd vill vi understryka  att\r\nden   lagstiftningsmetod  som  regeringen  valde  är\r\nolämplig. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen\r\nsnarast  bör  återkomma  till  riksdagen med förslag\r\ntill följdändringar.\r\n\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill motion 2003/04:L222  yrkande  2, som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n6. Översyn av samäganderättslagen (punkt 12)\r\nav  Inger  René  (m),  Jan Ertsborn (fp),  Yvonne\r\nAndersson  (kd),  Bertil  Kjellberg  (m),  Martin\r\nAndreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 6.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:L313.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamäganderättslagen som är från  1904 är ålderdomlig\r\ntill  sin  utformning. Lagen kan medföra  ett  antal\r\nkomplikationer  om  parterna  inte  är  eniga om att\r\nupplösa  ett  samägande.  Parterna kan till  exempel\r\nvara  oeniga om hur samägandet  skall  upplösas  men\r\neniga om  att  egendomen  inte  skall  försäljas  på\r\noffentlig  auktion.  I  det  fallet anger lagen inte\r\nnågon lösning på problemet. För  i  synnerhet sambor\r\nmen även makar som separerar respektive  skiljer sig\r\nkan  lagens brist på flexibilitet skapa problem  för\r\nbåda parter,  t.ex.  beträffande egendom som har ett\r\naffektionsvärde. Mot denna  bakgrund anser vi att en\r\növersyn av samäganderättslagen är nödvändig. Det får\r\nankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.\r\n\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill  motion  2002/03:L313,   som   sin   mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n7. Jämkning av bodelning (punkt 13)\r\n\r\nav  Jan  Ertsborn  (fp),  Tasso  Stafilidis  (v),\r\nMartin Andreasson (fp) och Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 7.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Ju364\r\nyrkande 24, 2002/03: Ju234 yrkande 16, 2003/04:Ju479\r\nyrkande 30 och 2003/04:L300 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt utdömt skadestånd  på  grund  av misshandel inom\r\nfamiljen kan påverka en bodelning på  olika  sätt. I\r\nnågon  utsträckning  kan säkert nuvarande regler  ge\r\nett tillfredsställande resultat, men inte alltid. Vi\r\nanser     därför,    liksom    motionärerna,     att\r\nlagstiftningen  bör klargöras på detta område så att\r\ndet inte råder någon  som helst tvekan om att sådant\r\nskadestånd inte skall ingå  i  en bodelning. Det får\r\nankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ.\r\n\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill   motionerna    2002/03:Ju364    yrkande    24,\r\n2002/03:Ju234  yrkande  16, 2003/04:Ju479 yrkande 30\r\noch  2003/04:L300  yrkande  4,  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n8. Gemensamma lån vid bodelning (punkt 14)\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v) och Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 8.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  motionerna  2002/03:L288\r\noch 2003/04:L262.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe som ingår äktenskap eller registrerar partnerskap\r\ningår också  en egendomsgemenskap, såvida inte annat\r\navtalas i ett  äktenskapsförord.  Det  innebär bl.a.\r\natt  tillgångar  och  skulder  är  gemensamma.   Vid\r\nskilsmässa  eller  upplösning av partnerskapet skall\r\nall egendom delas. Om  paret har gemensamma lån sker\r\nemellertid  ingen uppdelning  av  skulderna  vid  en\r\nskilsmässa. De  f.d.  makarna  eller  partnerna  har\r\ndärigenom  fortfarande  en  delvis gemensam ekonomi.\r\nFör att få till stånd en uppdelning  av  lånen krävs\r\natt  långivaren och låntagarna är överens.  Bankerna\r\när inte alltid villiga att göra några förändringar i\r\nlånevillkoren.  Det  är  inte heller säkert att båda\r\nlåntagarna är överens om att  lånen skall delas upp.\r\nMot   denna   bakgrund  anser  vi  att   det   krävs\r\nlagändringar i  syfte  att göra det möjligt att dela\r\nupp   lån   vid   skilsmässa   och   upplösning   av\r\npartnerskap.  Det  får  ankomma  på  regeringen  att\r\nutarbeta erforderliga lagförslag.\r\n\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill motionerna  2002/03:L288  och 2003/04:L262, som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n9. Nordisk lagharmonisering (punkt 16)\r\n\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 9.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen  motion   2003/04:L300\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  nordiska  länderna  har  en  mer  än  hundraårig\r\ntradition av lagsamarbete  på familjerättens område.\r\nFram  till 1920-talet var äktenskapslagarna  närmast\r\nidentiska  men  har  sedan  glidit  isär på grund av\r\nnationell   lagstiftning.   Eftersom   de  rättsliga\r\nlösningarna i de olika nordiska länderna skiljer sig\r\navsevärt åt i vissa viktiga frågor bör,  enligt  vår\r\nuppfattning,  en  lagharmonisering komma till stånd.\r\nDetta  är  inte  minst   viktigt  på  grund  av  den\r\nkonvention från 1930-talet,  som  anger  att  det är\r\nlagen  i  det  land  man  bor  i som gäller. Omkring\r\n250 000 nordiska medborgare bor i ett annat nordiskt\r\nland  än sitt eget. Det  får ankomma  på  regeringen\r\natt ta erforderliga initiativ.\r\n\r\nVad som  anförts  ovan  bör  riksdagen, med bifall\r\ntill motion 2003/04:L300 yrkande  1,  som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n10. Makars egendomsförhållanden (punkt 17)\r\n\r\nav  Inger  René  (m),  Jan Ertsborn (fp),  Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson  (fp) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 10.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna 2003/04:L249,\r\n2003/04:L272 yrkandena  1  och  2  samt 2003/04:L300\r\nyrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMotivet   bakom   den   nu   gällande   regeln    om\r\nhälftendelning  vid äktenskapsskillnad är att skydda\r\nden  ekonomiskt  svagare  parten.  Med  den  alltmer\r\nutvecklade jämställdheten mellan könen, där parterna\r\ni ett förhållande  vanligtvis  är  självförsörjande,\r\nminskar  behovet av att ekonomiskt skydda  någon  av\r\nparterna.  Därtill  kommer  att antalet separationer\r\nökar.  Nära  hälften  av  alla  äktenskap  slutar  i\r\nskilsmässa. En följd härav är att  antalet  omgiften\r\nökar. I dessa fall har makarna ofta mer egendom  vid\r\näktenskapets  ingående än när det första äktenskapet\r\ningicks.\r\n\r\nMot denna bakgrund  anser vi, liksom motionärerna,\r\natt   det   är   dags   att   överge   den   strikta\r\nhälftendelningen  vid  bodelningar   och  i  stället\r\ninföra  en  rätt  att från hälftendelningen  undanta\r\nsåväl föräktenskaplig  egendom som sådan egendom som\r\nerhållits genom arv och  gåva.  Om gåvogivaren eller\r\ntestator  inte  förbjudit  det  bör  det  finnas  en\r\nmöjlighet     för    den    enskilde    att    genom\r\näktenskapsförord  förordna  att egendomen skall vara\r\ngiftorättsgods. Vi anser också  att  det bör införas\r\nen rätt för parterna att avtala om att  viss egendom\r\nskall    vara    enskild    vid    skilsmässa,   men\r\ngiftorättsgods  vid  dödsfall.  Det får  ankomma  på\r\nregeringen att utarbeta erforderliga lagförslag.\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill motionerna 2003/04:L249, 2003/04:L272 yrkandena\r\n1 och 2 samt 2003/04:L300 yrkandena 2 och 3, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n11. Makars egendomsförhållanden (punkt 17)\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 11.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion  2003/04:L300\r\nyrkande   3   och  avslår  motionerna  2003/04:L249,\r\n2003/04:L272 yrkandena  1  och  2  samt 2003/04:L300\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att det bör införas en rätt  för  parterna\r\natt  avtala  om  att viss egendom skall vara enskild\r\nvid skilsmässa, men giftorättsgods vid dödsfall. Det\r\nfår ankomma på regeringen  att utarbeta erforderliga\r\nlagförslag.\r\n\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill motion 2003/04:L300  yrkande  3 samt med avslag\r\npå motionerna 2003/04:L249, 2003/04:L272 yrkandena 1\r\noch 2 samt 2003/04:L300 yrkande 2, som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n12. Efterlevande makes och särkullbarns\r\narvsrätt (punkt 18)\r\n\r\nav  Inger  René  (m),  Bertil Kjellberg  (m)  och\r\nHenrik von Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 12.\r\nDärmed  bifaller riksdagen motion  2003/04:L248  och\r\navslår motion 2003/04:L300 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn makes  enskilda egendom ingår inte i en bodelning\r\nmed anledning av äktenskapsskillnad men efterlevande\r\nmakes arvsrätt omfattar även enskild egendom. Syftet\r\nmed att förordna  att egendom är enskild är ofta att\r\nskydda den enskilda  egendomen  mot den andre makens\r\nanspråk. Ett sådant syfte gör sig  gällande  oavsett\r\nom  sammanlevnaden  upphör  genom äktenskapsskillnad\r\neller dödsfall. Mot denna bakgrund  anser vi, liksom\r\nmotionärerna i motion 2003/04:L248, att  reglerna  i\r\n3 kap.  ärvdabalken  bör  ändras så att efterlevande\r\nmakes arvsrätt som huvudregel  endast skall omfattar\r\nden först avlidne makens giftorättsgods.  Det  skall\r\nnaturligtvis   stå   var  och  en  fritt  att  genom\r\ntestamente förordna annorlunda.  Det  får ankomma på\r\nregeringen att utarbeta nödvändiga lagförslag.\r\n\r\nVad  som  anförts  ovan bör riksdagen, med  bifall\r\ntill motion 2003/04:L248  och  med  avslag på motion\r\n2003/04:L300 yrkande 5, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n13. Efterlevande makes och särkullbarns\r\narvsrätt (punkt 18)\r\n\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 13.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion  2003/04:L300\r\nyrkande 5 och avslår motion 2003/04:L248.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  tillgångarna  i  ett  dödsbo i allt  väsentligt\r\nbestår av en bostad, oavsett  om  det är fråga om en\r\nvillafastighet   eller  en  bostadsrätt,   kan   den\r\nsituationen uppstå  att  bostaden måste avyttras för\r\natt ett särkullbarn skall  få ut sin laglott. Ur den\r\nefterlevandes    perspektiv    får    detta    anses\r\notillfredsställande  samtidigt som  en  lagstiftning\r\ninte får öppna för att  den  efterlevande  skall ges\r\nmöjligheter    till    sådana    dispositioner   att\r\nsärkullbarnets  rätt till laglott äventyras.  Enligt\r\nvår uppfattning erfordras  det  ett  system  som kan\r\nförena  dessa  båda önskemål. Hur frågan skall lösas\r\nmåste bli föremål  för  noggranna  överväganden. Det\r\nfår   ankomma  på  regeringen  att  ta  erforderliga\r\ninitiativ.\r\n\r\nVad som  anförts  ovan  bör  riksdagen, med bifall\r\ntill motion 2003/04:L300 yrkande 5 och med avslag på\r\nmotion  2003/04:L248, som sin mening  ge  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n14. Ändringar i namnlagen (punkt 20)\r\n\r\nav Inger  René  (m),  Bertil  Kjellberg  (m)  och\r\nHenrik von Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 14.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen  motionerna 2002/03:L220\r\noch     2003/04:L236    samt    avslår    motionerna\r\n2002/03:L228,  2002/03:L318 yrkande 8, 2002/03:L324,\r\n2003/04:L232, 2003/04:L288,  2003/04:L300  yrkande 7\r\noch 2003/04:L313.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNamnlagen  sätter gränser för de namn som en  person\r\ntillåts  att   ha  samt  vilka  nybildade  för-  och\r\nefternamn som kan  godkännas. Att neka en person att\r\nta ett namn som är immaterialrättsligt  skyddat  är,\r\nenligt vår mening, en nödvändig skyddsregel. Däremot\r\när  det  anmärkningsvärt  att  statliga  myndigheter\r\nlägger personliga värderingar på hur ett förnamn kan\r\nkomma   att   uppfattas   av  bäraren  eller  dennes\r\nomgivning.  Vi anser inte att  det  är  rimligt  att\r\nbegränsa medborgarnas  möjligheter  att själva välja\r\nvad  de  vill  kalla sig med hänvisning  till  t.ex.\r\ndatasystems begränsningar.  Personnamnet  är en stor\r\ndel  av  den personliga identiteten och bör,  enligt\r\nvår uppfattning,  i  högre utsträckning vara möjligt\r\natt ändra efter egna önskemål.  Mot  denna  bakgrund\r\nanser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen\r\nmed förslag till ändringar i namnlagen så att endast\r\nimmaterialrättsligt    skyddade   värden   begränsar\r\nmedborgarnas rättighet att själva välja sina namn.\r\n\r\nVad  som anförts ovan bör  riksdagen,  med  bifall\r\ntill motionerna  2002/03:L220  och 2003/04:L236 samt\r\nmed avslag på motionerna 2002/03:L228,  2002/03:L318\r\nyrkande 8, 2002/03:L324, 2003/04:L232, 2003/04:L288,\r\n2003/04:L300  yrkande  7 och 2003/04:L313,  som  sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n15. Ändringar i namnlagen (punkt 20)\r\n\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 15.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen   motion   2003/04:L300\r\nyrkande  7   och   avslår  motionerna  2002/03:L220,\r\n2002/03:L228, 2002/03:L318  yrkande 8, 2002/03:L324,\r\n2003/04:L232,   2003/04:L236,   2003/04:L288    samt\r\n2003/04:L313.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNamnlagen som är från 1982 innehåller inskränkningar\r\ni  möjligheterna  att fritt välja och byta namn m.m.\r\nInte minst på grund  av  de  förändringar  till  ett\r\nmångkulturellt  samhälle  som förevarit under senare\r\ntid anser vi att det är dags  att göra en översyn av\r\nnamnlagen.   Våren   2001   gjorde   utskottet   ett\r\ntillkännagivande om behovet av en undersökning om de\r\navvägningar  som  gjordes  i samband med  namnlagens\r\ntillkomst fortfarande kunde anses bärkraftiga. Någon\r\nsådan   undersökning   har  regeringen   ännu   inte\r\ninitierat.  De pågående förändringarna  i  samhället\r\ntyder, enligt  vår uppfattning, på att behovet av en\r\nsådan undersökning  ökar  för  varje  år.  Mot denna\r\nbakgrund   anser   vi  att  regeringen  snarast  bör\r\nföranstalta om den begärda undersökningen.\r\n\r\nVad som anförts ovan  bör  riksdagen,  med  bifall\r\ntill  motion  2003/04:L300 yrkande 7 samt med avslag\r\npå     motionerna    2002/03:L220,     2002/03:L228,\r\n2002/03:L318  yrkande 8, 2002/03:L324, 2003/04:L232,\r\n2003/04:L236, 2003/04:L288 och 2003/04:L313, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n16. Ändringar i namnlagen (punkt 20)\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 16.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:L220,\r\n2002/03:L318 yrkande  8, 2002/03:L324, 2003/04:L232,\r\n2003/04:L236 och 2003/04:L313 samt av-\r\nslår  motionerna  2002/03:L228,   2003/04:L288   och\r\n2003/04:L300 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att det bör vara tillåtet att byta förnamn\r\ntill  det  som  man  själv väljer. Enligt min mening\r\nskall namnlagens syfte vara att skydda barn från att\r\nfå namn som de kan få  lida  för  senare i livet och\r\nskydda från intrång i familjenamn.  Bestämmelserna i\r\nnamnlagen skall inte hindra människor  från  att  ta\r\nvilka  förnamn de önskar. Endast immaterialrättsligt\r\nskyddade    värden   skall   begränsa   medborgarnas\r\nmöjligheter att själva välja sina namn.\r\n\r\nVidare anser  jag  att det bör vara möjligt att få\r\nbära mellannamn eller  tilläggsnamn  tillsammans med\r\nefternamn  förbundet med bindestreck. Det  bör  vara\r\nmöjligt för  två  makar att var för sig behålla sina\r\ntidigare familjenamn  i  kombination  med  den andre\r\npartnerns  namn.  Bestämmelserna  om mellannamn  ger\r\nmöjlighet att både ta en makes efternamn  och  lägga\r\ntill  sitt  tidigare  namn  som  mellannamn samt att\r\nbehålla  sitt efternamn före äktenskapet  och  lägga\r\ntill  den  andre   makens   namn   som   mellannamn.\r\nBestämmelserna är dock konstruerade så att endast en\r\nav två makar har rätt att lägga till ett mellannamn.\r\nMotivet  härför  är  att  en  annan  ordning  skulle\r\ninnebära   att  makar  skulle  kunna  ha  två  olika\r\nnamnkombinationer,  något  som uppenbarligen inte är\r\ntillfredsställande.  Jag  anser   att   lagens   två\r\nmöjligheter  att  lägga  till mellannamn skall kunna\r\nutnyttjas av båda makarna.\r\nSlutligen anser jag att barn i Sverige skall kunna\r\ndöpas  enligt  isländskt  namnskick   även   när  en\r\nförälder har svenskt medborgarskap.\r\nVad  som  anförts  ovan  bör riksdagen, med bifall\r\ntill motionerna 2002/03:L220,  2002/03:L318  yrkande\r\n8,   2002/03:L324,  2003/04:L232,  2003/04:L236  och\r\n2003/04:L313  samt med avslag på motionerna 2002/03:\r\nL228, 2003/04:L288  och  2003/04:L300 yrkande 7, som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n17. Ändringar i namnlagen (punkt 20)\r\n\r\nav Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 17.\r\nDärmed bifaller  riksdagen  motion  2003/04:L232 och\r\navslår    motionerna   2002/03:L220,   2002/03:L228,\r\n2002/03:L318  yrkande 8, 2002/03:L324, 2003/04:L236,\r\n2003/04:L288,   2003/04:L300    yrkande    7    samt\r\n2003/04:L313.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser liksom motionärerna i motion 2003/04:L232\r\natt det  skall  vara  möjligt att få bära mellannamn\r\neller   tilläggsnamn   tillsammans   med   efternamn\r\nförbundet  med  bindestreck.  Vidare  bör  det  vara\r\nmöjligt för två makar  att  var för sig behålla sina\r\ntidigare  familjenamn i kombination  med  den  andre\r\npartnerns namn.  Det  får  ankomma på regeringen att\r\nutarbeta erforderliga lagförslag.\r\n\r\nVad  som  anförts ovan bör riksdagen,  med  bifall\r\ntill  motion  2003/04:L232   och   med   avslag   på\r\nmotionerna  2002/03:L220, 2002/03:L228, 2002/03:L318\r\nyrkande 8, 2002/03:L324, 2003/04:L236, 2003/04:L288,\r\n2003/04:L300  yrkande  7  samt 2003/04:L313, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n18. Retroaktiva namnbyten (punkt 21)\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 18.\r\nDärmed bifaller  riksdagen  motionerna  2002/03:L318\r\nyrkande 7 och 2002/03:K365.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att det är ett stort problem för  personer\r\nsom   genomgått  könsbyte  att  inte  kunna  få  sin\r\nnamnidentitet   ändrad   retroaktivt.  Problemet  är\r\nsärskilt stort när det gäller vissa handlingar såsom\r\nbetyg  och  anställningsbevis.   Enligt   utskottets\r\nmening  är  det  angeläget  att regeringen överväger\r\nvilka möjligheter det finns att komma till rätta med\r\ndetta problem och därefter återkommer till riksdagen\r\nmed eventuella lagförslag eller vilka andra åtgärder\r\nsom  kan  vidtas  för  att  komma   till  rätta  med\r\nproblemet.   Vid   den  översyn  av  namnlagen   som\r\nregeringen skall vidta  bör, enligt min mening, även\r\nfrågan om retroaktiva namnbyten ses över.\r\n\r\nVad  som anförts ovan bör  riksdagen,  med  bifall\r\ntill   motionerna   2002/03:L318   yrkande   7   och\r\n2002/03:K365,  som  sin  mening  ge  regeringen till\r\nkänna.\r\n19. Könsroller m.m. (punkt 22)\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 19.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  motionerna  2002/03:L273\r\noch 2002/03:L318 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLiksom motionärerna  anser jag att tiden nu är mogen\r\nför  att  göra en lagöversyn  med  queer-perspektiv.\r\nQueer    handlar    om    att    bryta    ned    den\r\nheteronormativitet som råder och ersätta den med ett\r\nsamhälle där människor har rätt och bereds möjlighet\r\natt  vara  det   de   egentligen  är.  De  lag-  och\r\nregelförändringar som görs  framöver  måste bygga på\r\ndenna  princip.  Genom lagöversynen kan man,  enligt\r\nmin uppfattning, se  vilka  privilegier som faktiskt\r\nfinns  och skall brytas. Vidare  anser  jag  att  de\r\nsocialt  konstruerade  könsrollerna  hämmar kvinnors\r\noch mäns möjligheter att fritt forma sina  liv.  För\r\natt  förändra  detta  anser  jag  att  det  krävs en\r\nständigt   pågående   och  fri  diskussion  och  ett\r\nmedvetandegörande om könsroller i skolan, i familjen\r\noch   i   samhället.   Därutöver   anser   jag   att\r\nsexfixeringen i medier och  reklam måste stoppas. De\r\nschabloniserade skönhetsideal av kvinnor och män som\r\nförmedlas  via  medier  och  modeindustrin   behöver\r\nifrågasättas  och  diskuteras.  Detta kan göras dels\r\ngenom konsumentmakt och upplysning,  dels  genom att\r\nge granskningen av reklam och medier hårda och klara\r\ndirektiv.  Kvinnans  och  mannens  objektifiering  i\r\nmedier måste brytas. Skolan är också  en  plats  för\r\ndiskussion om detta. - Det får ankomma på regeringen\r\natt ta erforderliga initiativ.\r\n\r\nVad  som  anförts  ovan  bör riksdagen, med bifall\r\ntill   motionerna  2002/03:L273   och   2002/03:L318\r\nyrkandena 4 och 5, som sin mening ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\n1. Äktenskap och partnerskap\r\n\r\nav Inger  René  (m),  Bertil  Kjellberg  (m)  och\r\nHenrik von Sydow (m).\r\n\r\nFör  oss  moderater  är  individens  frihet och alla\r\nmänniskors lika rätt central. Vår idé  om  hur  land\r\nskall byggas utgår ifrån att alla människor är unika\r\noch  har lika värde. Varje människa har rätt att med\r\nhänsynstagande till andra bygga framtiden efter egen\r\nfri  vilja.  Friheten  behöver  inte  motiveras  men\r\nalltid  försvaras. Det är inskränkningar som behöver\r\nacceptabla förklaringar.\r\n\r\nSamhällets  syn  på  homosexuella  och homosexuell\r\nsamlevnad har förändrats radikalt under  de  senaste\r\n15 åren. Ett parförhållande mellan två kvinnor eller\r\nmellan  två  män företer typiskt sett stora likheter\r\nmed ett parförhållande  mellan en man och en kvinna.\r\nI dessa förhållanden finns  samma känslor av kärlek,\r\nomtanke, ömhet, vänskap, lojalitet och omsorg.\r\nÄktenskapet har traditionellt  givit  det sexuella\r\nförhållandet  mellan  man  och  kvinna  en  särskild\r\nlegitimitet  och  bildat  ramen  för  den biologiska\r\nreproduktionen   och   för  barnens  fostran.   Just\r\nomsorgen om de uppväxande  barnen  har varit central\r\nför    äktenskapet    som   institution   och    för\r\nlagstiftningen.  I  samband   med   tillkomsten   av\r\näktenskapsbalken  var  emellertid  ett uttalat syfte\r\nmed  lagändringarna  att i jämförelse  med  tidigare\r\ngiftermålsbalk åstadkomma en högre grad av ekonomisk\r\nrättvisa mellan makarna  vid äktenskapsskillnad. Den\r\nmoderna        äktenskapslagstiftningen        söker\r\ntillhandahålla ett  sorts \"samlevnadskontrakt\" som -\r\nutöver omsorgen om barnen  - även skall tillförsäkra\r\nmakarna  rättvisa  och  ömsesidiga  rättigheter  och\r\nskyldigheter, såväl under  äktenskapet  som vid dess\r\nupplösning.\r\nPersoner  som lever i homosexuella parförhållanden\r\nhar  självfallet   samma   behov  av  ekonomisk  och\r\njuridisk  trygghet som heterosexuella  par.  De  har\r\nsamma känslomässiga  behov av att, såväl sinsemellan\r\nsom  utåt, visa känslor  och  sin  önskan  att  leva\r\ntillsammans   i   ett   varaktigt   och   ömsesidigt\r\nförpliktande  förhållande  som personer som lever  i\r\nheterosexuella parförhållanden.  Mot  denna bakgrund\r\när   det  naturligt  att  samhället  erbjuder   även\r\nhomosexuella  par  möjligheten  att bilda familj med\r\njuridiska rättigheter och förpliktelser som följd.\r\nDetta har också gjorts genom lagen  (1994:1117) om\r\nregistrerat partnerskap. Med partnerskapslagen  gavs\r\npersoner  av samma kön möjlighet att registrera sitt\r\npartnerskap,  varigenom  de  flesta bestämmelser som\r\ngäller  för  äktenskap  också  blir   gällande   för\r\nregistrerade partnerskap. Emellertid har det ansetts\r\natt  konstruktionen  med en särlagstiftning, dvs. en\r\nsärskild partnerskapslag,  kan vara stigmatiserande.\r\nÄven  begreppet  registrering   ter   sig   säreget.\r\nSlutligen   finns   det   också   vissa   materiella\r\nskillnader      mellan      äktenskapsbalken     och\r\npartnerskapslagen  när  det  gäller  internationella\r\nrättsverkningar.\r\nVi  anser  att  tiden nu kan vara  mogen  för  att\r\nutreda frågan om lagstiftningen  kring äktenskap och\r\nkring homosexuell samlevnad och menar  att  man  vid\r\nutredningen  skall beakta sådant som talar såväl för\r\nsom  emot  en  könsneutral   äktenskapslagstiftning.\r\nEnligt  vår  mening  bör  regeringen  ange  följande\r\nutgångspunkter för en sådan översyn.\r\nUtredningen  skall pröva att  inom  ramen  för  en\r\ngemensam lagstiftning  möjliggöra såväl för personer\r\nav olika kön att ingå äktenskap  som för personer av\r\nsamma kön att ingå partnerskap. I  båda  fallen  kan\r\nbegreppet makar användas men däremot skall begreppen\r\näktenskap  och  partnerskap hållas åtskilda. Det bör\r\ndärvid utredas om  en sådan åtskillnad i begrepp kan\r\nanses innefatta någon  form  av diskriminering eller\r\nkränkning.\r\nUtredningen skall förutsättningslöst pröva de i nu\r\ngällande  lagstiftning  kvarstående  skillnaderna  i\r\nrättsverkningar      mellan     äktenskapet      och\r\npartnerskapet.\r\nUtredningen skall inte  pröva s.k. civiläktenskap,\r\ndvs.  en  ordning  där  äktenskapet  blir  juridiskt\r\nbindande genom registrering  hos myndighet, varefter\r\nparet  frivilligt  kan föranstalta  om  en  religiös\r\neller icke-religiös  ceremoni.  Nu  gällande ordning\r\ndär ingående av äktenskap kan ske i Svenska  kyrkan,\r\nannat trossamfund eller borgerligt skall bibehållas.\r\nMotsvarande ordning bör gälla för partnerskap  men i\r\nenlighet   med  religionsfrihetens  krav  måste  det\r\nankomma på respektive samfund att själv avgöra vilka\r\nvigslar som  är  förenliga  med  respektive samfunds\r\ntrosuppfattning.\r\nVi  kommer  inom  ramen  för  den  utredning   som\r\nregeringen  skall  tillkalla  att framföra vad vi nu\r\nanfört. Mot denna bakgrund har  vi  inte funnit skäl\r\natt   i   detta   sammanhang   avge   någon  formell\r\nreservation.\r\n\r\n2. Äktenskap och partnerskap\r\n\r\nav Jan Ertsborn (fp), Martin Andreasson  (fp) och\r\nAnnika Qarlsson (c).\r\n\r\nVi   anser   att   Sverige   i   likhet   med  bl.a.\r\nNederländerna  och  Belgien  bör ge alla par oavsett\r\nsexuell läggning möjlighet att  ingå  äktenskap.  Vi\r\ndelar   därmed   den   åsikt   om   en   könsneutral\r\näktenskapsbalk   som  framförs  i  bl.a.  motionerna\r\n2002/03:L223 (fp), 2003/04:L350 (c) och 2002/03:L254\r\n(v, s, fp, c, mp).  Mot bakgrund av att lagutskottet\r\nnu  förordar  en  parlamentarisk   utredning  om  en\r\nkönsneutral äktenskapslagstiftning har  vi dock valt\r\natt inte reservera oss, eftersom reformens juridiska\r\ngenomförande      förutsätter     ett     föregående\r\nutredningsarbete.\r\n\r\nÄktenskapsbalken     reglerar     de     rättsliga\r\nförhållandena  mellan  makar,  bl.a. om ingående  av\r\näktenskap, underhåll och bodelning  vid  skilsmässa.\r\nÄktenskapet  får  även juridiska följder inom  andra\r\nområden  utanför  äktenskapsbalken,  t.ex.  gällande\r\nföräldraskap,  beskattning  och  socialförsäkringar.\r\nAtt neka samkönade  par  möjligheten  till äktenskap\r\nkan    bara    försvaras    om    homosexuella   och\r\nheterosexuella  förhållanden  såg  helt   olika  ut,\r\nvilket   inte   är  fallet.  Den  känslomässiga  och\r\nekonomiska sammanflätning som finns i en parrelation\r\när likadan oavsett om parterna råkar vara homo-, bi-\r\neller heterosexuella.\r\nMan  kan  då  invända  att  partnerskapslagen  ger\r\nsamkönade par tillgång  till  så  gott  som  alla av\r\näktenskapets  effekter. Det argumentet är dock  inte\r\nhållbart.  Partnerskapslagen   är   och  förblir  en\r\nsärlagstiftning,    och    särlagstiftningar    utan\r\nobjektiva   skäl  kan  inte  försvaras.   Den   enda\r\nobjektiva skillnaden mellan samkönade och olikkönade\r\npar är att två  personer av samma kön aldrig kan bli\r\nföräldrar  tillsammans   på   biologiskt   vis,   en\r\nbegränsning  som  för  de  allra  flesta  vore  helt\r\nfrämmande  att  använda för att hindra äktenskap för\r\nett heterosexuellt  par  som  av något skäl inte kan\r\nbli  föräldrar.  Det  bör i detta  sammanhang  också\r\npoängteras att många homo- och bisexuella har barn.\r\nInförandet   av   en  könsneutral   äktenskapsbalk\r\npåverkar  inte  i  sig  statens   förhållande   till\r\ntrossamfunden  eller  trossamfundens vigselrätt. Den\r\nföreträdare   för  ett  trossamfund   som   beviljas\r\nvigselrätt  åläggs   enligt   dagens   regler  ingen\r\ntvingande  skyldighet  att förrätta vigsel  för  ett\r\nenskilt par, och vi ser ingen anledning att ändra på\r\ndenna  grundläggande  princip.   Så   länge   staten\r\nbeviljar   vigselrätt   åt  trossamfund  bör  därför\r\nsamfundens  företrädare  kunna   utöva   denna  rätt\r\nutifrån  sin religiösa äktenskapssyn. Däremot  skall\r\ndet enskilda  paret  alltid kunna gifta sig inför en\r\ncivil myndighet.\r\nRent juridiskt är skillnaden  mellan äktenskap och\r\npartnerskap   störst   gällande  de  internationella\r\nrättsverkningarna.   Äktenskapet   som   institution\r\nförekommer i de flesta  länder  medan  partnerskapet\r\nenligt  svensk  modell endast finns i vissa  länder.\r\nDetta  kan  skapa problem  för  ett  internationellt\r\nömsesidigt erkännande av ingånget partnerskap och de\r\ndärpå följande  rättsverkningarna.  Det är angeläget\r\natt  de  internationellt  privaträttsliga   frågorna\r\nbelyses i det fortsatta utredningsarbetet.\r\n\r\n3. Äktenskap och partnerskap\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nEnligt min uppfattning är det inte sakligt motiverat\r\natt  två  personer  av  samma kön inte skall åtnjuta\r\nsamma juridiska rättigheter och skyldigheter som två\r\npersoner av motsatt kön. Vänsterpartiet anser att en\r\nmodern äktenskapslagstiftning  inte  skall  ge något\r\nutrymme  för att människor särbehandlas beroende  på\r\nsin sexuella  läggning  eller vem de väljer att leva\r\nmed.\r\n\r\nAtt bibehålla dagens lagstiftning  som  särskiljer\r\npartnerskap  från äktenskap är  diskriminerande  och\r\ndärmed  oacceptabelt.   För   att   undanröja  denna\r\ndiskriminering  bör homosexuella par likställas  med\r\nheterosexuella makar  genom  en gemensam könsneutral\r\näktenskapslagstiftning i likhet  med  bl.a.  Belgien\r\noch   Nederländerna.   Ett   könsneutralt  äktenskap\r\ninnebär  i  praktiken  att  partnerskapslagen   inte\r\nkommer att fylla någon funktion utan bör avskaffas.\r\nAtt  utskottet  nu  äntligen  tar ställning för en\r\nparlamentariskt sammansatt utredning  är  bra. På så\r\nsätt  påbörjas  ett  beredningsarbete som jag  anser\r\nvara  nödvändigt  för  att   nå  de  förändringar  i\r\näktenskapslagstiftningen  som  Vänsterpartiet  krävt\r\nunder lång tid.\r\nVad gäller de motionsyrkanden  som behandlar bl.a.\r\nkrav  på en ordning med s.k. civiläktenskap,  rätten\r\natt förrätta vigslar och partnerskapsregistreringar,\r\nuppdragen  som  vigsel- och registreringsförrättare,\r\nbehörigheten att förrätta vigslar samt olika krav på\r\nändringar i partnerskapslagen  så förutsätter jag, i\r\nlikhet  med  utskottet,  att dessa  frågeställningar\r\nkommer att  övervägas av den  aviserade utredningen.\r\nJag     vill     dock    klargöra    Vänsterpartiets\r\nställningstagande    gällande    frågan    om   s.k.\r\nciviläktenskap.\r\nSverige  har i dag en ordning där staten delegerar\r\nvigselrätt    åt     bl.a.     trossamfunden.    Vid\r\nmillennieskiftet genomfördes en  radikal  förändring\r\nav relationen mellan staten och Svenska kyrkan.  För\r\natt  ytterligare  anpassa  denna förändring till den\r\nsituation som råder kulturellt  och  religiöst i det\r\nsvenska    samhället   anser   Vänsterpartiet    att\r\ntrossamfunden  inte  skall få behålla den delegerade\r\nvigselrätten. I stället  bör det införas en ordning,\r\ni likhet med många andra europeiska länder som t.ex.\r\nBelgien,  Nederländerna  och   Italien,  där  enbart\r\nstaten   tillhandahåller   det  juridiskt   bindande\r\näktenskapet,   s.k.   civiläktenskap.   Ett   sådant\r\nciviläktenskap ligger helt  i linje med kravet på en\r\nkönsneutral  äktenskapslagstiftning.  Det  religiöst\r\ngrundade äktenskapet  bör,  oavsett trosuppfattning,\r\nvara en angelägenhet för paret  och inte för staten.\r\nPrincipen  om  allas  likhet inför lagen  missbrukas\r\ngenom nuvarande ordning  där  vigselrätten delegeras\r\nut till trossamfund som i sin tur kan välja att neka\r\nnågon vigsel.\r\nMot  bakgrund  av  att utskottet  nu  förordar  en\r\nparlamentariskt  sammansatt   utredning   som  skall\r\nundersöka  möjligheten  att  införa  en  könsneutral\r\näktenskapslagstiftning,   har   jag  valt  att  inte\r\nreservera mig.\r\n\r\n4. Överklagande av dom på äktenskapsskillnad\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nGenom   möjligheten   att   överklaga  en   dom   på\r\näktenskapsskillnad kan en kvinna eller man obstruera\r\ngenom  att  överklaga gång på gång.  Eftersom  bl.a.\r\nunderhållsbidrag,  vårdnad  om barn och barns boende\r\ninte  kan  beslutas förrän skilsmässan  vunnit  laga\r\nkraft,  kan detta  innebära  att  den  förälder  som\r\nbarnet bor  hos  blir utan underhållsbidrag under en\r\nlängre tid. Det innebär  också att barnets situation\r\nblir  osäker  eftersom vårdnaden  och  boendet  inte\r\nheller  kan  fastställas  i  dom.  Underhållsbidrag,\r\nvårdnad om barn  och  barns  boende  kan  i  stället\r\nbeslutas interimistiskt i väntan på att domen vinner\r\nlaga  kraft.  Jag  anser  att  det  är  viktigt  att\r\növerklaganderätten    finns    kvar    vad    gäller\r\nunderhållsbidrag,  vårdnad om barn och barns boende.\r\nJag kan däremot inte  se något annat än fördelar med\r\natt   ta   bort   överklaganderätten    vad   gäller\r\nskilsmässan.\r\n\r\nEftersom     det    pågår    ett    arbete    inom\r\nRegeringskansliet  med  frågan  om  det skall krävas\r\nprövningstillstånd  vid  ett  överklagande  från  en\r\ntingsrätt  till  en hovrätt har jag  valt  att  inte\r\nreservera mig.\r\n\r\n5. Kvarsittanderätt enligt sambolagen\r\n\r\nav Jan Ertsborn  (fp),  Tasso  Stafilidis (v) och\r\nMartin Andreasson (fp).\r\n\r\nI  rättsfallet NJA 1984 s. 256 har Högsta  domstolen  klargjort\r\natt   en   invändning   om  att  samäganderätt  inte\r\nföreligger  skall  prövas i  ett  domstolsärende  om\r\nförsäljning av samägd  egendom.  Härigenom borde det\r\nprocessuella rättsläget ha klarlagts och domstolarna\r\nfått klart för sig att domstolarna i domstolsärenden\r\nskall pröva alla underliggande rättsförhållanden.\r\n\r\nTyvärr har så ej blivit fallet i  det  till  grund\r\nför     motionsyrkandet     angivna     fallet    om\r\nkvarsittanderätt enligt sambolagen. Till  undvikande\r\nav att detta upprepas - till förfång för den svagare\r\nparten   -   har   vi  begärt  ett  förtydligande  i\r\nlagstiftningen.\r\nVi är emellertid överens  med  utskottsmajoriteten\r\nom  att  rättstillämpningen  i enlighet  med  Högsta\r\ndomstolens   ovan  nämnda  dom  innebär   att   alla\r\nunderliggande  rättsförhållanden  skall prövas i ett\r\ndomstolsärende av förevarande slag.\r\nVi  förutsätter  att  regeringen noga  kommer  att\r\nfölja  rättsutvecklingen  och  rättstillämpningen  i\r\nförevarande frågor, som ju  är  till  skydd  för den\r\nsvagare  parten,  och  vi  har  därför valt att inte\r\nreservera  oss  utan  stanna  vid  detta   särskilda\r\nyttrande.\r\n\r\n6. Efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nJag  anser att särkullbarns rätt att få ut sitt  arv\r\nvid förälderns  död  i  vissa fall kan skapa problem\r\nför  den  efterlevande. Regeringen  bör  utreda  hur\r\nregelsystemet    skall   utformas   för   att   både\r\nsärkullbarnens  och   den   efterlevandes  intressen\r\nbättre skall kunna tas till vara.\r\n\r\nÄrvdabalksutredningen  har  övervägt   frågan   om\r\nsärkullbarns  rätt till arv. Som redovisats tidigare\r\ni   betänkandet   övervägs    Ärvdabalksutredningens\r\nförslag  för  närvarande inom Justitiedepartementet.\r\nMot denna bakgrund  har  jag valt att inte reservera\r\nmig. Jag utgår från att mina  synpunkter  kommer att\r\nbeaktas     inom     ramen    för    det    pågående\r\nberedningsarbetet.\r\n\r\n7. Könsroller m.m.\r\n\r\nav Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nJag anser att de socialt  konstruerade  könsrollerna\r\nhämmar både kvinnor och män i deras möjligheter  att\r\nfritt  forma  sina liv. För att kunna förändra detta\r\nkrävs att diskussionen  hålls  levande  för  att det\r\nskall  bli  tydligt  hur könsrollerna formas både  i\r\nfamiljen, i skolan och  i  samhället.  Utifrån vunna\r\ninsikter     av     diskussionerna     måste     ett\r\nförändringsarbete    följa.    För    att   förändra\r\nkönsrollskonstruktionerna   krävs  en  process   som\r\nständigt måste pågå. Ansvaret för förändringsarbetet\r\nåvilar   vuxenvärlden:   föräldrar,    skolpersonal,\r\njournalister,  reklamproducenter, företagsledare  m.\r\nfl.\r\n\r\nFamiljens fostrande  betydelse  har  underskattats\r\nnär  nyligen genomförda reformer beslutats.  De  har\r\nnämligen  inneburit att fler barn tillbringar längre\r\ntid i samhällets omsorg. Med allt större barngrupper\r\nhar personalen  mindre  möjlighet  till individuella\r\nsamtal  och  reflektioner  med  barnen.  Personalens\r\nfostrande roll har därför försvagats.\r\nFör att familjer skall kunna göra  kloka val måste\r\nde ha ett bra beslutsunderlag. Därför är det viktigt\r\natt  mötet  med  alla blivande föräldrar  fylls  med\r\nkunskapen om båda  föräldrarnas betydelse för barnet\r\nmen också om hur könsroller  formas.  För personalen\r\nbåde  inom  förskola/barnomsorg och skolan  är  det,\r\nförutom ekonomiska  och  personella förutsättningar,\r\nviktigt  att genuskunskapen  förbättras.  Läroplaner\r\noch kursplaner  måste bli tydligare på detta område.\r\nSkolan  är  en  viktig  plats  för  diskussionen  om\r\nkönsroller, bl.a. för att det är där som vuxenrollen\r\nbörjar ta form.\r\nSexfixeringen som  råder  i  medier och reklam och\r\nsom accelererat de senaste åren  måste  stoppas  och\r\nvändas.  De  skönhetsideal  som förmedlas via medier\r\noch    modeindustrin   behöver   ifrågasättas    och\r\ndiskuteras.  Detta  kan  med stor fördel göras genom\r\nkonsumentmakt och upplysning, men också genom att ge\r\ngranskningen av reklam och  medier hårda och tydliga\r\ndirektiv. Den normförskjutning som skett det senaste\r\ndecenniet har fått respektabla  företag att överväga\r\noperativa  insatser  som tidigare aldrig  varit  ens\r\ntänkbara.  Därför  måste   det   med   all  önskvärd\r\ntydlighet  framgå  för  företagen  att  de  har  ett\r\nsjälvsanerande  ansvar som förpliktar, både när  det\r\ngäller produkt- och  reklamutformning,  och  om inte\r\ndet  fungerar  så  måste  andra  vägar för att vända\r\nutvecklingen prövas.\r\nI utskottets ställningstagande hänvisar  man  till\r\ndet  pågående  projektet  FLICKA.  Det  är  ett  bra\r\ninitiativ   med   många   viktiga   och   värdefulla\r\ndiskussioner som mål. Men återigen hamnar fokus  för\r\nproblembeskrivningen  på flickor, trots att det inte\r\när de som är problemet.  Även välmenande projekt som\r\ndetta från regeringen utformas  med  utgångspunkt  i\r\natt mannen eller pojken är norm.\r\nÄmnesområdet    könsroller    går    in   i   alla\r\npolitikområden,  jag  har  i detta yttrande  försökt\r\nklargöra  några områden där min  och  Centerpartiets\r\nsyn skiljer  sig  från  regeringens.  Dessa  områden\r\nbehandlas  dock  inte i denna proposition och därför\r\nhar jag heller ingen reservation.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nMotion väckt med anledning av\r\nproposition 2003/04:48\r\n\r\n\r\n2003/04:L12 av Mia  Franzén m.fl. (fp) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n6.  Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med\r\nlagförslag  för  att  uppnå  likställighet  mellan\r\nvigselförrättare/partnerskapsförrättare       inom\r\nSvenska    kyrkan    och   motsvarande   i   andra\r\ntrossamfund.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n\r\n2002/03:L216 av Carina Hägg  (s)  vari  föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av en översyn  av\r\nregelverket  för  vigselförrättare  som  är lagfaren\r\ndomare i tingsrätt eller av länsstyrelsen förordnats\r\nsom vigselförrättare.\r\n\r\n2002/03:L218  av  Carina Hägg (s) vari föreslås  att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av att verka för\r\natt registrerat partnerskap likställs  med äktenskap\r\näven inom EU:s institutioner.\r\n\r\n2002/03:L220  av Inger René m.fl. (m) vari  föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen beslutar  att  endast  immaterialrättsligt\r\nskyddade    värden   skall   begränsa   medborgarnas\r\nmöjligheter att själva välja sina namn.\r\n\r\n2002/03:L223  av  Birgitta  Ohlsson  m.fl. (fp) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs   om   en   könsneutral\r\näktenskapsbalk.\r\n\r\n2002/03:L228 av Mikaela Valtersson och Helena Hillar\r\nRosenqvist  (mp)  vari föreslås att riksdagen fattar\r\nföljande beslut:\r\n\r\nRiksdagen begär att  regeringen  i  enlighet  med de\r\nintentioner som uttrycks i motionen om jämställdhet,\r\nbarnens  intressen  och  etnisk  mångfald,  ser över\r\nnamnlagen  så  att  dubbelnamn  och  flera  namn som\r\nefternamn tillåts.\r\n\r\n2002/03:L233   av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  med  uppdrag att i ett brett perspektiv\r\nse över äktenskapsbalken  i  syfte  att  en  civil\r\nvigselceremoni  blir  den  juridiskt  bindande och\r\nläggs   till   grund   för   de   rättigheter  och\r\nskyldigheter  som  är  förenade med äktenskapet  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att regeringen  tillsätter  en\r\nutredning med uppdrag  att  i ett brett perspektiv\r\nse  över  äktenskapsbalken  i  syfte  att  sexuell\r\nläggning skall vara ovidkommande  för ingåendet av\r\näktenskapet  i  enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:L239  av  Tasso  Stafilidis m.fl.  (v)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.   Riksdagen   begär   att  regeringen   skyndsamt\r\nåterkommer  till  riksdagen   med  lagförslag  med\r\ninnebörden     att     överklaganderätten      vid\r\näktenskapsskillnad   avskaffas,   enligt   vad   i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer till\r\nriksdagen  med  lagförslag   om   avskaffande   av\r\nbetänketiden vid äktenskapsskillnad.\r\n\r\n2002/03:L249  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om partnerskapslagens\r\nkrav  på  svenskt  medborgarskap   och  hemvist  i\r\nSverige.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om sammanförandet av\r\nuppdragen som förrättare  av  borgerlig vigsel och\r\nförrättare  av partnerskapsregistrering  till  ett\r\nsamlat uppdrag.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om möjligheten att\r\ningå partnerskap på Sveriges ambassader.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\ninternationellt   privaträttslig   konvention   om\r\npartnerskap.\r\n\r\n2002/03:L254 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, fp, c,\r\nmp)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar  följande\r\nbeslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att lika regler\r\nskall gälla för registrerat  partnerskap  som  för\r\näktenskap.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  avskaffa\r\nanknytningsvillkoren   i   lagen   om  registrerat\r\npartnerskap.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  ambassader\r\nskall  ges i uppdrag att förrätta registrering  av\r\npartnerskap.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  ändra\r\nterminologin i lagen om registrerat partnerskap.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att föreslå en\r\nförändring av äktenskapsbalken  för  att skapa ett\r\nutrymme  så  att  inte transsexuella tvingas  till\r\nskilsmässa.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda\r\nmöjligheterna    att    införa    en   könsneutral\r\näktenskapslagstiftning  som gäller lika  för  alla\r\noavsett sexuell läggning och könstillhörighet.\r\n\r\n2002/03:L256 av Carina Hägg  (s)  vari  föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om behovet av att åklagare\r\nblir  skyldig att föra talan  om  äktenskapsskillnad\r\nvid tvegifte  eller månggifte då någon av makarna är\r\nbosatt i Sverige.\r\n\r\n2002/03:L262 av  Helena  Bargholtz  m.fl.  (fp) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  obligatorisk civil\r\nregistrering av äktenskap.\r\n\r\n2002/03:L273 av Gustav Fridolin (mp)  vari  föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen  anförs  om  behovet  av  en\r\nlagöversyn med queer-perspektiv.\r\n\r\n2002/03:L276   av   Helena  Zakariasén  och  Matilda\r\nErnkrans  (s)  vari föreslås  att  riksdagen  fattar\r\nföljande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att även homosexuella par\r\nskall ges möjlighet att ingå äktenskap.\r\n\r\n2002/03:L282 av Mikael Damberg  och Anders Bengtsson\r\n(s)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar  följande\r\nbeslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om inrättandet  av  en  ny\r\nmyndighet för registrering av äktenskap.\r\n\r\n2002/03:L283 av Luciano Astudillo  (s) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att införa  ett  system som\r\ninnebär   att   man   i   samband   med  ansökan  om\r\nhindersprövning med ett intyg skall kunna styrka att\r\nman är ogift.\r\n\r\n2002/03:L288 av Lena Ek m.fl. (c) vari  föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om uppdelning av låneskuld\r\nefter en skilsmässa.\r\n\r\n2002/03:L289 av Lena Ek m.fl.  (c) vari föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  utredning   rörande\r\nmöjligheten att fördela och dela pensionspoäng.\r\n\r\n2002/03:L292  av Tasso  Stafilidis  m.fl.  (v)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en ändring av\r\nterminologin i lagen om registrerat partnerskap.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  avskaffande  av\r\nanknytningsvillkoret   i   lagen   om  registrerat\r\npartnerskap.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  rättsligt\r\nlikställa partnerskapslagen med äktenskapsbalken.\r\n\r\n2002/03:L298  av Tomas Högström och Ewa Björling (m)\r\nvari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändring  av  reglerna  för  boutredningsman  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:L299 av Yvonne  Andersson  m.fl.  (kd)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen  verkar  för  att\r\nvigselförrättare  och  registreringsförrättare  inte\r\ngörs   till  ett  gemensamt  uppdrag  enligt  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2002/03:L313  av  Yvonne  Andersson  m.fl. (kd) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet av en  översyn  av\r\nsamäganderättslagen.\r\n\r\n2002/03:L316  av  Yvonne  Andersson  m.fl. (kd) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en utredning om\r\nfamiljestabilitet  med  fokus  på äktenskapet  som\r\nsamlevnadsform.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  avskaffande  av\r\nekonomiska  nackdelar för gifta i förhållande till\r\nsamboende.\r\n\r\n2002/03:L318 av  Gustav  Fridolin  m.fl.  (mp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring i äktenskapsbalken 1 kap. 1 §\r\ni  enlighet  med  vad  i  motionen  anförs  och  i\r\nlagstiftning   som  behöver  ändras  i  konsekvens\r\ndärmed.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till lagändring  angående  möjlighet  för\r\nhomosexuella  att  viga  sig borgerligt i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om samfunds rätt att\r\ni juridisk mening viga personer.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs angående könsroller i\r\nkärleken.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om mediernas  bild av\r\nkärlek.\r\n\r\n7.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till  ändring  i  relevant  lagstiftning\r\nangående   vad    som   anförs   i   motionen   om\r\nidentitetshandlingar.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring i namnlagen  i  enlighet  med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:L321  av  Lars Lindblad och Tobias Billström\r\n(m)  vari  föreslås att  riksdagen  fattar  följande\r\nbeslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om äktenskapsbalken.\r\n\r\n2002/03:L324   av   Margareta  Israelsson  (s)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  barn i Sverige skall\r\nkunna döpas enligt isländskt namnskick - även när en\r\nförälder har svenskt medborgarskap.\r\n\r\n2002/03:K365  av  Elisebeht  Markström   och  Carina\r\nOhlsson  (s)  vari  föreslås  att  riksdagen  fattar\r\nföljande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om möjligheten att få\r\nintyg  och  betyg med nya personuppgifter  utfärdade\r\nretroaktivt.\r\n\r\n2002/03:Ju234  av  Johan  Pehrson  m.fl.  (fp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  skadestånd  vid\r\nbodelning och försörjningsstöd.\r\n\r\n2002/03:Ju235 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd)\r\nvari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  villkor  och\r\nersättningar    för    uppdraget   som   borgerlig\r\nvigselförrättare.\r\n\r\n2002/03:Ju364  av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om jämkad bodelning.\r\n\r\n2002/03:A323   av   Ulla  Hoffmann  m.fl.  (v)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  likhet  i\r\ntillämpning av lagar angående äktenskapsskillnad.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n\r\n2003/04:L210 av Carina  Hägg  (s)  vari föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att ersättningsnivåerna\r\ntill   förrättare   av   vigsel   och    registrerat\r\npartnerskap justeras.\r\n\r\n2003/04:L212  av  Carina Hägg (s) vari föreslås  att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att länsstyrelsens\r\nuppdrag    att   förordna   vigselförrättare   och\r\nregistreringsförrättare    sammanförs   till   ett\r\ngemensamt uppdrag.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att församlingars\r\noch kyrkors  delegation  att förrätta vigslar även\r\nbör omfatta förrättande av  partnerskap,  men  att\r\ninga    tvingade   regler   för   förrättning   av\r\npartnerskap införs.\r\n\r\n2003/04:L222  av  Inger René m.fl. (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   ett\r\nanmälningsförfarande för  att sambolagen skall bli\r\ntillämplig på ett sammanboende par.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nföljdlagstiftningen till den nya sambolagen.\r\n\r\n2003/04:L232  av Agne Hansson och Birgitta  Carlsson\r\n(c)  vari föreslås  att  riksdagen  fattar  följande\r\nbeslut:\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring av namnlagen i linje med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n2003/04:L236 av Inger  René  m.fl. (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\ntill    ändring    i   namnlagen   så   att   endast\r\nimmaterialrättsligt    skyddade   värden   begränsar\r\nmedborgarnas rättighet att själva välja sina namn.\r\n\r\n2003/04:L245   av   Siw   Wittgren-Ahl   och   Inger\r\nSegelström (s) vari föreslås  att  riksdagen  fattar\r\nföljande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att införa en könsneutral\r\näktenskapslagstiftning.\r\n\r\n2003/04:L248  av  Inger René m.fl. (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  reglerna  i  3  kap.\r\närvdabalken  bör  ändras  så  att efterlevande makes\r\narvsrätt   endast   omfattar   den  avlidne   makens\r\ngiftorättsgods.\r\n\r\n2003/04:L249 av Inger René m.fl.  (m)  vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att sådan egendom  som make\r\neller  partner  eller sambo erhållit i gåva eller  i\r\narv skall vara mottagarens enskilda egendom.\r\n\r\n2003/04:L254 av Tobias  Billström  (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om äktenskapsbalken.\r\n\r\n2003/04:L261 av Tasso Stafilidis m.fl.  (v,  fp,  c,\r\nmp)  vari  föreslås  att  riksdagen  fattar följande\r\nbeslut:\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  ändring  av äktenskapsbalken så att\r\ntrossamfund ges rätt att  förrätta registrering av\r\npartnerskap.\r\n\r\n2003/04:L262  av  Tasso Stafilidis  m.fl.  (v)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  uppdelning  av  lån  vid\r\nskilsmässa eller upplösning av partnerskap.\r\n\r\n2003/04:L272  av  Hillevi Engström (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att 7 kap. 2 §\r\näktenskapsbalken ändras.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att arv eller gåva\r\nskall   vara   enskild   egendom   om  inte  annat\r\nföranstaltas av testamente eller gåvobrev.\r\n\r\n2003/04:L288  av Eva Arvidsson och Inger  Nordlander\r\n(s)  vari föreslås  att  riksdagen  fattar  följande\r\nbeslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs om att en myndighet, Patent-\r\noch registreringsverket, hanterar namnbytesärenden.\r\n\r\n2003/04:L289  av  Elisebeht   Markström   och  Börje\r\nVestlund  (s)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar\r\nföljande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om   slopande   av\r\npartnerskapslagen  och införande av  en  könsneutral\r\näktenskapslag.\r\n\r\n2003/04:L294 av Yvonne  Andersson  m.fl.  (kd)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  man  vid\r\nutformningen  av  regler  om  skatter och  sociala\r\nförmåner skall undvika att ge reglerna  ett sådant\r\ninnehåll  att människor förlorar på att gifta  sig\r\neller vinner på att skilja sig.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om avskaffande  av\r\nekonomiska nackdelar  för gifta i förhållande till\r\nsamboende.\r\n\r\n2003/04:L297  av Yvonne Andersson  m.fl.  (kd)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nvigselförrättare och registreringsförrättare  inte\r\ngörs till ett gemensamt uppdrag.\r\n\r\n2.  Regeringen  beslutar  att  vigselförrättare  och\r\npartnerskapsförrättare  får  ersättning  jämförbar\r\nmed andra förrättare.\r\n\r\n2003/04:L300   av   Jan  Ertsborn  m.fl.  (fp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en harmonisering\r\ninom     Norden     av      familjerätten      och\r\nsuccessionsrätten.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  införa  en\r\nregel om att från  hälftendelningen  vid bodelning\r\nundanta   föräktenskaplig  egendom  och  vad   som\r\nerhållits i arv och gåva.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en\r\nregel om rätt att avtala om att viss egendom skall\r\nvara enskild vid skilsmässa och giftorättsgods vid\r\ndödsfall.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  införa  en\r\nregel  om  att  från  hälftendelning vid bodelning\r\nundanta vad som erhållits i skadestånd på grund av\r\nmisshandel inom familjen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om behovet av ändrad\r\nlagstiftning  vad  gäller  särkullbarns  rätt till\r\nlaglott  i situationer där dödsboets tillgångar  i\r\nhuvudsak utgörs av den efterlevandes bostad.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  domstols\r\nbehörighet    och    skyldighet    i   fråga    om\r\nkvarboenderätten att pröva om bostad  skall ingå i\r\nbodelning eller ej.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  regeringen\r\nsnarast genomför den av riksdagen tidigare  krävda\r\nundersökningen om namnlagen.\r\n\r\n2003/04:L304  av  Tuve  Skånberg  m.fl. (kd, m) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om äktenskapet  mellan man och\r\nkvinna.\r\n\r\n2003/04:L313 av Eva Arvidsson och Christina Axelsson\r\n(s)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar  följande\r\nbeslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ändring i namnlagen.\r\n\r\n2003/04:L314  av  Eva  Arvidsson   m.fl.   (s)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad      i     motionen     anförs     om     ändrad\r\näktenskapslagstiftning.\r\n\r\n2003/04:L331  av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att avskaffa sambolagen, lagen\r\n(1987:232) om  sambors  gemensamma hem, i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att ekonomiska\r\nförhållanden  mellan sammanboende  personer  skall\r\nregleras genom  frivilliga  avtal  i stället för i\r\nlag.\r\n\r\n2003/04:L350  av  Kenneth Johansson m.fl.  (c)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till könsneutral  äktenskapslagstiftning i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att borgerlig vigselförrättare\r\nockså skall vara partner-\r\nskapsförrättare.\r\n\r\n2003/04:K363  av  Tobias  Krantz   m.fl.  (fp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  Svenska kyrkans\r\nfria  möjlighet  att  till Kammarkollegiet  anmäla\r\nvilka  personer  som skall  vara  vigselförrättare\r\ninom samfundet.\r\n\r\n2003/04:K418  av Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om möjlighet för  de\r\ntrossamfund    som    så   önskar   att   förrätta\r\npartnerskapsregistrering.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  1931  års\r\nförordning      om      vissa      internationella\r\nrättsförhållanden rörande  äktenskap, adoption och\r\nförmynderskap.\r\n\r\n2003/04:Ju479  av  Johan  Pehrson  m.fl.  (fp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om äktenskapsskillnad\r\noch   reglerna  om  skadestånd  samt  reglerna  om\r\nskadestånd och försörjningsstöd.\r\n\r\n2003/04:So568  av  Peter  Eriksson  m.fl.  (mp) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut.\r\n\r\n1.  Riksdagen begär att regeringen skyndsamt  lägger\r\nfram   förslag  till  lag  om  ett  civilrättsligt\r\näktenskap  som  är  icke-diskriminerande och avser\r\näktenskap mellan två  personer av lika eller olika\r\nkön.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  Svenska\r\nkyrkans och andra samfunds vigselförrättande  inte\r\nskall ha civilrättslig följd.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Äktenskap och partnerskap",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning för att utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning för att utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L233 yrkande 2 och 2002/03:L254 yrkande 9 och avslår motionerna 2002/03:L218, 2002/03:L223, 2002/03:L233 yrkande 1, 2002/03:L249 yrkandena 2-5, 2002/03:L254 yrkandena 1-4 och 8, 2002/03:L262, 2002/03:L276, 2002/03:L282, 2002/03:L292 yrkandena 1-3, 2002/03:L299, 2002/03:L316 yrkandena 1 och 2, 2002/03:L318 yrkandena 1-3, 2002/03:L321, 2003/04:K363 yrkande 7, 2003/04:K418 yrkandena 21 och 23, 2003/04:L12 yrkande 6, 2003/04:L212 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L245, 2003/04:L254, 2003/04:L261 yrkande 3, 2003/04:L289, 2003/04:L294 yrkandena 1 och 2, 2003/04:L297 yrkande 1, 2003/04:L304, 2003/04:L314, 2003/04:L350 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So568 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "C767DE3D-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "1",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "2",
                    "39",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "1",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "2",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "211",
                    "33",
                    "41",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C767DE3D-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ersättning till vigsel- och registreringsförrättare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju235 yrkande 2, 2002/03:L216, 2003/04:L210 och 2003/04:L297 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "C767DED2-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "37",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "2",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "127",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C767DED2-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Betänketid vid äktenskapsskillnad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L239 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "C767DEDF-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "258",
                    "26",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C767DEDF-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Överklagande av dom på äktenskapsskillnad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L239 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utländska medborgares rätt till äktenskapsskillnad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A323 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Åklagares skyldighet att föra talan om äktenskapsskillnad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L256.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Hindersprövning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L283.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Upphävande av sambolagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L331 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Förutsättningar för sambolagens tillämpning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L222 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Följdändringar till den nya sambolagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L222 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kvarsittanderätt enligt sambolagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L300 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Översyn av samäganderättslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L313.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Jämkning av bodelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 16, 2002/03:Ju364 yrkande 24, 2003/04:Ju479 yrkande 30 och 2003/04:L300 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Gemensamma lån vid bodelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L288 och 2003/04:L262.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Pensionsrättigheter vid bodelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L289.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Nordisk lagharmonisering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L300 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "C767DF2C-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "247",
                    "38",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C767DF2C-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Makars egendomsförhållanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L249, 2003/04:L272 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:L300 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L248 och 2003/04:L300 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Boutredningsman",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L298.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Ändringar i namnlagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L220, 2002/03:L228, 2002/03:L318 yrkande 8, 2002/03:L324, 2003/04:L232, 2003/04:L236, 2003/04:L288, 2003/04:L300 yrkande 7 och 2003/04:L313.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Retroaktiva namnbyten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K365 och 2002/03:L318 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "C767DF7F-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "245",
                    "38",
                    "1",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C767DF7F-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Könsroller m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L273 och 2002/03:L318 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "C767DF86-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "38",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C767DF86-8DE1-11D8-AE2B-000475530052",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Äktenskap och partnerskap",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ersättning till vigsel- och registreringsförrättare",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Betänketid vid äktenskapsskillnad",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Förutsättningar för sambolagens tillämpning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Följdändringar till den nya sambolagen",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Översyn av samäganderättslagen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Jämkning av bodelning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Gemensamma lån vid bodelning",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Nordisk lagharmonisering",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Makars egendomsförhållanden",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Makars egendomsförhållanden",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Ändringar i namnlagen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Ändringar i namnlagen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Ändringar i namnlagen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Ändringar i namnlagen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Retroaktiva namnbyten",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Könsroller m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till två motionsyrkanden rörande utredningen om könsneutral äktenskapslagstiftning. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 06:59:22"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att förutsättningslöst utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det har gått drygt 15 år sedan riksdagen första gången sa nej till homosexuella äktenskap. Allmänhetens syn kan ha ändrats under dessa år. Tiden är därför mogen för att utreda frågan på nytt. Riksdagen sade också nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003. ",
          "dok_id": "GR01LU22",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:39:19"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utredning om könsneutral äktenskapslagstiftning (LU22)",
          "dok_id": "GR01LU22",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:39:19"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 06:59:22"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01LU22",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:46"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentariskt sammansatt utredning för att förutsättningslöst utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det har gått drygt 15 år sedan riksdagen första gången sa nej till homosexuella äktenskap. Allmänhetens syn kan ha ändrats under dessa år. Tiden är därför </p><p>att tiden är mogen för att utreda frågan på nytt. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01LU22",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:39:19"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utredning om könsneutral äktenskapslagstiftning (LU22)",
          "dok_id": "GR01LU22",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:39:19"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01LU22",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_lu_22.docx",
          "filstorlek": "135343",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Äktenskap, partnerskap och samboende",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/1D75996D-2614-4E63-9C61-91BAE53FD76F"
        },
        {
          "dok_id": "GR01LU22",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_lu_22.pdf",
          "filstorlek": "593096",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_lu_22",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3195D7D3-E01D-42A9-9071-54E172F60629"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A323 Jämställdhetens paradox",
          "ref_dok_id": "GQ02A323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A323",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetens paradox",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju234 Våld i nära relationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Våld i nära relationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju235 Ersättning till nämndemän och borgerliga vigselförrättare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju235",
          "ref_dok_titel": "Ersättning till nämndemän och borgerliga vigselförrättare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K365 Rätten till personuppgiftsändringar i intyg och betyg i särskilda fall",
          "ref_dok_id": "GQ02K365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K365",
          "ref_dok_titel": "Rätten till personuppgiftsändringar i intyg och betyg i särskilda fall",
          "ref_dok_subtitel": "av Elisebeht Markström och Carina Ohlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L216 Regler för vigselförrättare",
          "ref_dok_id": "GQ02L216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L216",
          "ref_dok_titel": "Regler för vigselförrättare",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L218 Registrerat partnerskap inom EU:s institutioner",
          "ref_dok_id": "GQ02L218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L218",
          "ref_dok_titel": "Registrerat partnerskap inom EU:s institutioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L220 Namnlagen ",
          "ref_dok_id": "GQ02L220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L220",
          "ref_dok_titel": "Namnlagen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L223 Könsneutral äktenskapsbalk",
          "ref_dok_id": "GQ02L223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L223",
          "ref_dok_titel": "Könsneutral äktenskapsbalk",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L228 Namnlagen ",
          "ref_dok_id": "GQ02L228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L228",
          "ref_dok_titel": "Namnlagen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L233 Civiläktenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02L233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L233",
          "ref_dok_titel": "Civiläktenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L239 Avskaffande av överklaganderätten och betänketiden vid äktenskapsskillnad",
          "ref_dok_id": "GQ02L239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L239",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av överklaganderätten och betänketiden vid äktenskapsskillnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L254 Familjerätten gällande HBT",
          "ref_dok_id": "GQ02L254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L254",
          "ref_dok_titel": "Familjerätten gällande HBT",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V, S, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L256 Polygama äktenskap i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02L256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L256",
          "ref_dok_titel": "Polygama äktenskap i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L262 Obligatorisk civil registrering av äktenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02L262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L262",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk civil registrering av äktenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L273 Lagöversyn med queerperspektiv",
          "ref_dok_id": "GQ02L273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L273",
          "ref_dok_titel": "Lagöversyn med queerperspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L276 Äktenskap för homosexuella",
          "ref_dok_id": "GQ02L276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L276",
          "ref_dok_titel": "Äktenskap för homosexuella",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén och Matilda Ernkrans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L282 Neutral äktenskapslagstiftning",
          "ref_dok_id": "GQ02L282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L282",
          "ref_dok_titel": "Neutral äktenskapslagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Damberg och Anders Bengtsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L283 Intyg vid hindersprövning",
          "ref_dok_id": "GQ02L283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L283",
          "ref_dok_titel": "Intyg vid hindersprövning",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L288 Uppdelning av lån vid skilsmässa",
          "ref_dok_id": "GQ02L288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L288",
          "ref_dok_titel": "Uppdelning av lån vid skilsmässa",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L289 Delning av pension vid skilsmässa",
          "ref_dok_id": "GQ02L289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L289",
          "ref_dok_titel": "Delning av pension vid skilsmässa",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L292 Partnerskap och homosexuella sambor",
          "ref_dok_id": "GQ02L292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L292",
          "ref_dok_titel": "Partnerskap och homosexuella sambor",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L298 Boutredningsmän",
          "ref_dok_id": "GQ02L298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L298",
          "ref_dok_titel": "Boutredningsmän",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström och Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L299 Borgerliga vigselförrättare och partnerskapsförrättare",
          "ref_dok_id": "GQ02L299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L299",
          "ref_dok_titel": "Borgerliga vigselförrättare och partnerskapsförrättare",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L313 Översyn av samäganderättslagen",
          "ref_dok_id": "GQ02L313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L313",
          "ref_dok_titel": "Översyn av samäganderättslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L316 Familjestabilitetens betydelse för välfärdssamhället",
          "ref_dok_id": "GQ02L316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L316",
          "ref_dok_titel": "Familjestabilitetens betydelse för välfärdssamhället",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L318 Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02L318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L318",
          "ref_dok_titel": "Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L321 En neutral familjelagstiftning",
          "ref_dok_id": "GQ02L321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L321",
          "ref_dok_titel": "En neutral familjelagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad och Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L324 Namnlagen och barnkonventionen",
          "ref_dok_id": "GQ02L324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L324",
          "ref_dok_titel": "Namnlagen och barnkonventionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Israelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju479 Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju479",
          "ref_dok_titel": "Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K363 Likställigheten mellan trossamfunden",
          "ref_dok_id": "GR02K363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K363",
          "ref_dok_titel": "Likställigheten mellan trossamfunden",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L12 med anledning av prop. 2003/04:48 Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap",
          "ref_dok_id": "GR02L12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:48 Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L210 Ersättning för vigselförrättare",
          "ref_dok_id": "GR02L210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L210",
          "ref_dok_titel": "Ersättning för vigselförrättare",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L212 Vigsel- och registreringsförrättare",
          "ref_dok_id": "GR02L212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L212",
          "ref_dok_titel": "Vigsel- och registreringsförrättare",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L222 Registrering av samboförhållande",
          "ref_dok_id": "GR02L222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L222",
          "ref_dok_titel": "Registrering av samboförhållande",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L232 Ändringar i namnlagen",
          "ref_dok_id": "GR02L232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L232",
          "ref_dok_titel": "Ändringar i namnlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L236 Namnlagen",
          "ref_dok_id": "GR02L236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L236",
          "ref_dok_titel": "Namnlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L245 Könsneutral äktenskapslagstiftning",
          "ref_dok_id": "GR02L245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L245",
          "ref_dok_titel": "Könsneutral äktenskapslagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Inger Segelström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L248 Makes rätt att ärva enskild egendom",
          "ref_dok_id": "GR02L248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L248",
          "ref_dok_titel": "Makes rätt att ärva enskild egendom",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L249 Egendomsförhållandet mellan makar, partner eller sambor",
          "ref_dok_id": "GR02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Egendomsförhållandet mellan makar, partner eller sambor",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L254 Familjelagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GR02L254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L254",
          "ref_dok_titel": "Familjelagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L261 Familjerätten gällande HBT",
          "ref_dok_id": "GR02L261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L261",
          "ref_dok_titel": "Familjerätten gällande HBT",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L262 Delning av lån vid skilsmässa",
          "ref_dok_id": "GR02L262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L262",
          "ref_dok_titel": "Delning av lån vid skilsmässa",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L272 Arv och gåva som enskild egendom",
          "ref_dok_id": "GR02L272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L272",
          "ref_dok_titel": "Arv och gåva som enskild egendom",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L288 Namnbytesärenden",
          "ref_dok_id": "GR02L288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L288",
          "ref_dok_titel": "Namnbytesärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L289 Könsneutral äktenskapsbalk",
          "ref_dok_id": "GR02L289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L289",
          "ref_dok_titel": "Könsneutral äktenskapsbalk",
          "ref_dok_subtitel": "av Elisebeht Markström och Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L294 Äktenskapet och familjestabilitet",
          "ref_dok_id": "GR02L294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L294",
          "ref_dok_titel": "Äktenskapet och familjestabilitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L297 Borgerliga vigsel- och partnerskapsförrättare",
          "ref_dok_id": "GR02L297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L297",
          "ref_dok_titel": "Borgerliga vigsel- och partnerskapsförrättare",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L300 Ändrade regler om makars egendom m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02L300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L300",
          "ref_dok_titel": "Ändrade regler om makars egendom m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L304 Äktenskapet",
          "ref_dok_id": "GR02L304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L304",
          "ref_dok_titel": "Äktenskapet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg m.fl. (KD, M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L313 Ändring i namnlagen",
          "ref_dok_id": "GR02L313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L313",
          "ref_dok_titel": "Ändring i namnlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Christina Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L314 Äktenskapslagstiftning",
          "ref_dok_id": "GR02L314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L314",
          "ref_dok_titel": "Äktenskapslagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L331 Sambolagen",
          "ref_dok_id": "GR02L331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L331",
          "ref_dok_titel": "Sambolagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L350 Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_id": "GR02L350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L350",
          "ref_dok_titel": "Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So568 HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So568",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So568",
          "ref_dok_titel": "HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-28",
          "ref_dok_id": "GR09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2004-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:200",
          "ref_dok_id": "GR0K200",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "200",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:200",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}