{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284456",
      "dok_id": "GR01LU18",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "LU18",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:LU18",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "18",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:31",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:35",
      "titel": "Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligtskydd för biotekniska uppfinningar",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU18/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU18",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01LU18",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01LU18",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:LU18</div><h1>Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligtskydd för biotekniska uppfinningar</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:55\r\nGränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt\r\nskydd för biotekniska uppfinningar jämte tre motioner som har väckts med\r\nanledning av propositionen. Dessutom behandlas i betänkandet 16 motionsyrkanden\r\nfrån den allmänna motionstiden år 2002 och 7 motionsyrkanden från den\r\nallmänna motionstiden år 2003.\r\nI propositionen lägger regeringen fram förslag till ändringar i patentlagen\r\n(1967:837) och växtförädlarrättslagen (1997:306). Förslagen syftar till\r\natt i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG\r\nom rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Lagförslagen innebär\r\nfrämst att det i patentlagen och växförädlarrättslagen införs särskilda\r\nbestämmelser om patent på biotekniska, däribland gentekniska, uppfinningar.\r\n\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2004.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår\r\nsamtliga motionsyrkanden. Vidare föreslår utskottet att riksdagen antar\r\nett av utskottet av lagtekniska skäl framlagt förslag till lag om ändring\r\ni patentlagen.\r\nI betänkandet finns nio reservationer och ett särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Lagförslagen\r\nRiksdagen antar1. regeringens förslag till lag om ändring i patentlagen\r\n(1967:837),2. regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen\r\n(1997:306),3. det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om\r\nändring i lagen (2000:1158) om ändring i patentlagen (1967:837).Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2003/04:55 och avslår motionerna 2002/03:L312\r\nyrkandena 1, 2, 4 och 5, 2002/03:L341, 2002/03:U263 yrkande 5, 2002/03:U298\r\nyrkande 17, 2002/03:MJ428 yrkandena 39, 40 och 42, 2003/04:L5 yrkandena\r\n1-4, 2003/04:L6 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 38.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2.      Etiskt motiverade undantag från patenterbarhet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkandena 6 och 7.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\n\r\n3.      Patentansökans innehåll och krav på industriell användning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 4.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n4.      Definitioner\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 3.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n5.      Traditionell kunskap och biologisk mångfald\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U263 yrkandena 6 och 7, 2002/03:U298\r\nyrkandena 18 och 19, 2003/04:L7 yrkande 5 och 2003/04:L284 yrkandena 3,\r\n4, 6 och 8.\r\nReservation 5 (fp)\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n6.      Jordbruksundantag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L284 yrkande 5.\r\n\r\n7.      Oinskränkt produktskydd\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 2.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n8.      Uppföljning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 1.\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n9.      Produktion av läkemedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U327 yrkande 7 och 2003/04:L284\r\nyrkande 2.\r\n\r\n10.     Skadestånd\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande 37.\r\nReservation 9 (c)\r\nStockholm den 18 mars 2004\r\nPå lagutskottets vägnar\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Inger René (m), Marianne\r\nCarlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes\r\n(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),\r\nMaria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin\r\nAndreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad Stoors (s), Henrik\r\nvon Sydow (m), Niclas Lindberg (s) och Johan Löfstrand (s).</pre><pre>\r\nInledning\r\nDen 6 juli 1998 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd\r\ndirektivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Direktivet\r\nmotiveras främst av att bioteknik och genteknik får allt större betydelse\r\nför den framtida industriella utvecklingen samtidigt som skillnader i\r\nmedlemsstaternas lagstiftning kan utgöra hinder för handeln och den inre\r\nmarknadens funktion. Direktivet innehåller bestämmelser om det patenterbara\r\nområdet, om innehållet i patenthavarens rätt, om möjligheterna att få\r\ntvångslicens och om deposition av biologiskt material.\r\nGenomförandet av direktivet i svensk rätt har behandlats i en\r\ndepartementspromemoria som utarbetats inom Justitiedepartementet (Ds 2001:49)\r\nRättsligt skydd för biotekniska uppfinningar - genomförande av direktiv\r\n98/44/EG. I promemorian behandlades också några frågor som har samband\r\nmed bestämmelserna om tvångslicenser i avtalet om handelsrelaterade\r\naspekter av immaterialrätter (Agreement on Trade-Related Aspects of\r\nIntellectual Property Rights, TRIPs-avtalet).\r\nI propositionen lämnar regeringen - efter hörande av Lagrådet - förslag\r\ntill de lagändringar som behövs för att genomföra direktivet om rättsligt\r\nskydd för biotekniska uppfinningar. Vidare föreslås i propositionen några\r\nlagändringar som har samband med TRIPs-avtalets bestämmelser om tvångslicenser.\r\n\r\nRegeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.\r\nMed anledning av propositionen har det väckts tre motioner innehållande\r\n14 yrkanden. I detta sammanhang behandlar utskottet även 16 motionsyrkanden\r\nfrån den allmänna motionstiden år 2002 och 7 motionsyrkanden från den\r\nallmänna motionstiden år 2003. Förslagen i motionerna finns i bilaga\r\n1.\r\nI bilaga 3 finns ett av utskottet framlagt lagförslag.\r\nLagutskottet har inhämtat yttrande från socialutskottet beträffande\r\npropositionen och de med anledning av propositionen väckta motionerna.\r\nYttrandet finns i bilaga 4.\r\nI ärendet har inkommit en skrivelse från professorn i genetik vid Lunds\r\nuniversitet Bengt Olle Bengtsson.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nLagförslagen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens lagförslag och det av utskottet framlagda\r\nlagförslaget. Samtliga motionsyrkanden i denna del bör avslås. Jämför\r\nreservation 1 (c) och särskilt yttrande (kd).\r\nPatent\r\nDen som har gjort en uppfinning kan under vissa förutsättningar få patent\r\npå uppfinningen. Det innebär att uppfinnaren får ensamrätt att under viss\r\ntid utnyttja en uppfinning yrkesmässigt. Bestämmelser om detta finns i\r\npatentlagen (1967:837). I Sverige meddelas patent av Patent- och\r\nregistreringsverket (PRV). Dessutom meddelar det europeiska patentverket\r\n(European Patent Office, EPO) med tillämpning av den europeiska\r\npatentkonventionen\r\n(European Patent Convention, EPC) patent som direkt blir giltiga i Sverige,\r\nse nedan om Internationella konventioner och avtal.\r\nEn ansökan om patent skall innehålla bl.a. en beskrivning av uppfinningen\r\noch en bestämd uppgift om vad som begärs skyddat genom patentet. Detta\r\nskall uttryckas i ett eller flera patentkrav. Patent meddelas bara om\r\nuppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt.\r\nDet krävs alltså först och främst att det är en uppfinning, dvs. en\r\nteknisk nyskapelse. Det kan vara en produkt, en metod eller användning som\r\när en teknisk lösning av ett problem. Vidare krävs att uppfinningen är ny\r\ni förhållande till vad som var känt, dvs. tillgängligt för allmänheten,\r\ndagen före patentansökan. Det räcker att det funnits allmänt tillgängligt\r\npå något sätt någonstans i världen för att det skall anses känt. Kravet\r\npå uppfinningshöjd innebär att uppfinningen måste skilja sig väsentligt\r\nfrån vad som tidigare var känt eller, som det också uttrycks, skilja sig\r\nfrån teknikens tidigare ståndpunkt i sådan omfattning att uppfinningen\r\nvar närliggande för en fackman. Slutligen krävs att uppfinningen kan\r\ntillgodogöras industriellt, dvs. att den har en yrkesmässig användning.\r\nSådana företeelser som enbart utgörs av exempelvis en upptäckt, en\r\nvetenskaplig teori eller en matematisk metod är inte att anse som uppfinningar.\r\nEtt förfarande för kirurgisk eller annan terapeutisk (medicinsk) behandling\r\neller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur anses\r\ninte heller vara någon uppfinning. Alster som är användbara i sådana\r\nsammanhang, t.ex. förbandsmaterial och läkemedel, kan dock vara patenterbara\r\nuppfinningar. Detsamma gäller metoder som inte äger rum på människor eller\r\ndjur, dvs. förfaranden som äger rum utanför kroppen. En metod för att\r\nanalysera mänskligt material som redan har skilts från kroppen kan alltså\r\npatenteras. Däremot kan exempelvis inte metoder för att ta prover från\r\nkroppen, t.ex. blodprover, patenteras.\r\nVissa typer av uppfinningar har undantagits från möjligheten att få patent.\r\nDet får t.ex. inte meddelas patent på uppfinningar vars utnyttjande skulle\r\nstrida mot goda seder eller allmän ordning. Det innebär att patentsystemet\r\ninte ger skydd för uppfinningar vars utnyttjande strider mot grunderna\r\nför rättsordningen. Vidare görs undantag för växtsorter och djurraser.\r\nVäsentligen biologiska förfaranden för framställning av växter eller djur,\r\nexempelvis korsning och urval, kan inte heller patenteras.\r\nAtt ett patent har meddelats innebär inte i sig någon rätt för uppfinnaren\r\natt utnyttja uppfinningen. Användningen kan t.ex. hindras av lagstiftning\r\ninom något särskilt område eller av att användningen strider mot ett\r\nmyndighetsbeslut. Ensamrätten ger således patenthavaren en möjlighet att\r\nhindra andra från att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen i olika avseenden,\r\nmen inte någon rätt att själv utnyttja den.\r\nPatentskyddets omfattning bestäms i första hand av de s.k. patentkraven.\r\nDärmed avses den del av patentansökningen där uppfinnaren genom bestämda\r\nuppgifter har preciserat vad skyddet skall avse. Kraven kan utformas så\r\natt skyddet omfattar en produkt, ett förfarande eller en viss användning.\r\n\r\nFrån ensamrätten görs vissa undantag, bl.a. när det gäller att utnyttja\r\nuppfinningen för experimentering som avser själva uppfinningen. Försök\r\nsom syftar till att vidareutveckla eller förbättra uppfinningen innebär\r\ndärför inte intrång i patentet. Detsamma gäller rent privat användning av\r\nen uppfinning.\r\nFör att ett meddelat patent skall upprätthållas måste patenthavaren betala\r\nårsavgifter. Skyddet kan upprätthållas i högst 20 år från ansökningsdagen.\r\nFör läkemedel och växtskyddsmedel finns det dock möjlighet att därutöver\r\nansöka om s.k. tilläggsskydd. Ett sådant skydd gäller i högst fem år.\r\nI vissa situationer kan en domstol förordna om s.k. tvångslicens. Det\r\ninnebär att sökanden, mot patenthavarens vilja, får rätt att utnyttja\r\nuppfinningen. De närmare villkoren för utnyttjandet fastställs av domstolen.\r\nTvångslicens kan meddelas om en uppfinning inte utövas i skälig omfattning,\r\nom hänsyn till allmänt intresse av synnerlig vikt kräver det eller om en\r\nuppfinnare måste ha tillstånd av en annan patenthavare för att få utnyttja\r\nsin uppfinning, s.k. beroendepatent.\r\nOm någon gör intrång i den ensamrätt som ett patent ger, patentintrång,\r\nkan det leda till skadeståndsskyldighet. Uppsåtliga eller grovt oaktsamma\r\nhandlingar är straffbara. Den som gör intrång kan av domstol vid vite\r\nförbjudas att fortsätta med intrånget och dessutom kan domstol besluta om\r\nolika skydds- och säkerhetsåtgärder.\r\nVäxtförädlarrätt\r\nSom tidigare nämnts kan växtsorter som sådana inte patenteras. Däremot\r\nkan den som har framställt en ny växtsort under vissa förutsättningar få\r\nväxtförädlarrätt. Bestämmelser om detta finns i växtförädlarrättslagen\r\n(1997:306). Det är Statens växtsortnämnd som meddelar sådant skydd.\r\nVäxtförädlarrätten liknar patenträtten i flera avseenden. För växtförädlarrätt\r\nkrävs att växtsorten är ny, i den meningen att bl.a. försäljning inte\r\nskett tidigare än viss tid innan ansökan om registrering ingavs, och att\r\nden är särskiljbar i förhållande till andra sorter. Dessutom skall växtsorten\r\nvara enhetlig med avseende på sina väsentliga kännetecken och stabil, dvs.\r\nbehålla sina särskiljande egenskaper när den förökas. Växtförädlarrätt\r\ninnebär, på likartat sätt som patenträtt, att innehavaren ges möjlighet\r\natt hindra andra från att yrkesmässigt utnyttja en växtsort eller en\r\nsamling av växter. Från ensamrätten undantas bl.a. privata utnyttjanden,\r\nutnyttjanden för icke-kommersiella ändamål och utnyttjanden för experiment\r\noch framställning av nya växtsorter. En jordbrukare har dessutom under\r\nvissa förutsättningar rätt att till nytt utsäde på den egna brukningsenheten\r\nanvända sådant växtmaterial som han har skördat på sin jord, s.k.\r\njordbruksundantag.\r\nPå samma sätt som inom patenträtten krävs att innehavaren betalar årsavgifter\r\nför att växtförädlarrätten skall upprätthållas. Tvångslicens kan meddelas\r\nav domstol och växtförädlarrättslagen innehåller också bestämmelser om\r\nskadestånd och straff m.m.\r\nInternationella konventioner och avtal\r\nSåväl patenträtten som växtförädlarrätten har betydande internationell\r\nanknytning. På båda områdena finns dels internationella konventioner och\r\navtal där Sverige är part, dels EG-rättsliga regleringar. Skälet till\r\ndetta är främst att uppfinnare och växtförädlare ofta behöver ett\r\ninternationellt skydd för sina uppfinningar respektive växtsorter. Dessutom\r\nkan den internationella handeln hindras om det är alltför stora skillnader\r\ni det skydd som olika länder tillhandahåller.\r\nPariskonventionen för industriellt rättsskydd tillkom redan år 1883. Den\r\nomfattar patenträtt, men däremot inte växtförädlarrätt. Sverige och drygt\r\n150 andra stater är anslutna till konventionen. Patentkonventionen bygger\r\nbl.a. på principen om nationell behandling som ålägger varje konventionsstat\r\natt tillerkänna medborgare i andra konventionsstater rättsskydd och\r\nrättsmedel som i vart fall motsvarar vad som tillerkänns statens egna\r\nmedborgare.\r\nKonventionen om förenhetligande av vissa delar av patenträtten (lagkonventionen)\r\ninnehåller bestämmelser om patenterbarhet, nyhetshinder, uppfinningshöjd\r\noch patentkrav. Konventionen har utarbetats inom Europarådet. Tretton av\r\nEuroparådets medlemsstater, däribland Sverige, omfattas av konventionen.\r\n\r\nEn annan konvention på ifrågavarande område är patenträttskonventionen\r\n(Patent Law Treaty, PLT). Våren 2000 avslutades diplomatkonferensen för\r\nantagande av PLT med att slutakten undertecknades av 104 stater, däribland\r\nSverige. Konventionen har ännu inte trätt i kraft. En anslutning till\r\nkonventionen innebär åtaganden om avreglering och viss harmonisering av\r\nbestämmelser om formalia kring patentansökningar. Det är inte fråga om\r\nnågon harmonisering av materiell patenträtt. I betänkandet (SOU 2003:66)\r\nHarmoniserad patenträtt har Patentfördragsutredningen föreslagit att\r\nSverige skall tillträda PLT.\r\nUtgångspunkten vid ansökan om patent är att man måste ansöka om patent i\r\nvarje land som man vill skall omfattas av patentskyddet. Något s.k.\r\nvärldspatent finns alltså inte. Genom konventionen om patentsamarbete (Patent\r\nCooperation Treaty, PCT), till vilken förutom Sverige drygt 100 stater är\r\nanslutna, har emellertid införts en möjlighet att ge in en s.k. internationell\r\nansökan. En ansökan ges in till en nationell patentmyndighet eller en\r\ninternationell organisation som är behörig att ta emot sådana ansökningar.\r\nFörfarandet innefattar en centraliserad, internationell nyhetsgranskning\r\noch en möjlighet till en internationell förberedande prövning av om\r\nuppfinningen kan patenteras. För att patent skall meddelas måste dock en\r\ninternationell ansökan alltid fullföljas vid den nationella patentmyndigheten,\r\nvilken självständigt gör den slutliga prövningen enligt nationell rätt.\r\n\r\nDen europeiska patentkonventionen (European Patent Convention, EPC) innebär\r\nundantag från utgångspunkten att en patentansökan måste göras i varje\r\nland där man vill få patentskydd. EPC reglerar europeiska patent, som\r\nbeviljas av det europeiska patentverket (European Patent Office, EPO).\r\nSamtliga medlemsländer i EU och vissa andra länder omfattas av konventionen.\r\nMed stöd av EPC kan EPO meddela patent som direkt blir giltiga i Sverige.\r\n\r\nEPC innehåller bestämmelser om ansökningsförfarandet och om förutsättningarna\r\nför att patent skall meddelas. Ett patent som meddelas av EPO gäller i de\r\nländer som angivits, designerats, i ansökningen. Ett beviljat patent gäller\r\ndock enligt respektive lands nationella patenträtt. Det är således inte\r\nfråga om något regelrätt europeiskt patent, utan snarare om ett knippe av\r\nnationella patent.\r\nUtgångspunkten i EPC är att det går att få patent inom alla tekniska\r\nområden, under förutsättning att uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd\r\noch kan tillgodogöras industriellt. Förfaranden för kirurgisk eller\r\nterapeutisk behandling av människor eller djur anses inte vara patenterbara\r\nuppfinningar. Detsamma gäller diagnostiska förfaranden som utförs på\r\nmänniskor eller djur. Alster som är användbara i sådana sammanhang, t.ex.\r\nförbandsmaterial och läkemedel, kan dock patenteras. Växtsorter eller\r\ndjurraser eller väsentligen biologiska förfaranden för framställning av\r\nväxter eller djur kan inte patenteras. Mikrobiologiska förfaranden och\r\nalster av sådana förfaranden är dock patenterbara. Uppfinningar vars\r\noffentliggörande eller utnyttjande skulle stå i strid med allmän ordning\r\neller goda seder är inte patenterbara enligt EPC.\r\nEPC kompletteras med tillämpningsföreskrifter. EG-direktivet om rättsligt\r\nskydd för biotekniska uppfinningar har genomförts i föreskrifterna (Rule\r\n23b-e), i vilka också anges att direktivet skall användas som tillägg\r\ntill föreskrifterna vid tillämpningen och tolkningen av de\r\nkonventionsbestämmelser\r\nsom rör biotekniska uppfinningar. EG-direktivet baseras på den praxis som\r\nutvecklats vid EPO och som alltså spelar en viktig roll när det gäller\r\nutvecklingen av praxis i fråga om patent på biotekniska uppfinningar.\r\nSvenska myndigheter och domstolar har att, inom ramen för vad som är\r\nförenligt med svensk lagstiftning, beakta den praxis som utvecklas vid EPO.\r\n\r\nÅr 2000 lämnade kommissionen ett förslag till förordning om gemenskapspatent\r\n(KOM 2000 [412] slutlig). En principöverenskommelse om utformningen av\r\nsystemet träffades i rådet i mars 2003. Systemet innebär i korthet att\r\nsökanden genom en ansökan kommer att kunna få ett patent som gäller i\r\nalla EU:s medlemsstater (gemenskapspatent), att EG skall ansluta sig till\r\nEPC och att en ny specialdomstol på EG-nivå skall pröva mål om ogiltighet\r\nav och intrång i ett gemenskapspatent. EPO kommer att ha huvudansvaret\r\nför handläggningen av ansökningar om gemenskapspatentet och kommer att\r\nmeddela patenten.\r\nEtt system avseende s.k. gemenskapsväxtförädlarrätt har införts genom\r\nrådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt.\r\nGemenskapsväxtförädlarrätten är en enhetlig ensamrätt för nya växtsorter\r\nsom ger EG:s växtsortmyndighet möjlighet att meddela skydd för en växtsort\r\ni hela unionen.\r\nAv medlemskapet i Världshandelsorganisationen (World Trade Organization,\r\nWTO) följer det för alla medlemmar bindande avtalet om handelsrelaterade\r\naspekter av immaterialrätter (Agreement on Trade-Related Aspects of\r\nIntellectual Property Rights, TRIPs-avtalet). Sverige har varit medlem i\r\nWTO sedan organisationen etablerades den 1 januari 1995. Inom WTO behandlas\r\nTRIPs-frågor i det s.k. TRIPs-rådet.\r\nTRIPs-avtalet omfattar i princip alla kategorier av immateriella rättigheter.\r\nDet innehåller dock inte någon särskild reglering av växtförädlarrätten.\r\nSärskilda regler om patent finns i artiklarna 27-34. Huvudregeln är att\r\npatent skall kunna erhållas inom alla tekniska områden, under förutsättning\r\natt uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras\r\nindustriellt. Denna princip gäller dock inte utan undantag. Medlemsstaterna\r\nfår t.ex. neka patent på uppfinningar vars utnyttjande skulle strida mot\r\nallmän ordning eller goda seder. Vidare kan medlemsstaterna undanta\r\ndiagnostiska, terapeutiska och kirurgiska förfaranden för behandling av\r\nmänniskor eller djur från patenterbarhet. Enligt artikel 27.3 (b) kan\r\ndessutom växter och djur, dock inte mikroorganismer, och väsentligen\r\nbiologiska förfaranden för framställning av växter eller djur (t.ex.\r\nkorsning och urval) undantas. Däremot måste staterna tillhandahålla patentskydd\r\nför icke-biologiska (t.ex. gentekniska) och mikrobiologiska förfaranden.\r\nVidare finns en skyldighet att tillhandahålla någon typ av skydd för\r\nväxtsorter. Detta kan ske genom patent eller genom ett verksamt särskilt\r\nskyddssystem av eget slag (an effective sui generis system) eller genom\r\nen kombination av sådana skyddsformer. TRIPs-avtalet innehåller också\r\nflera detaljerade bestämmelser om möjligheterna att meddela tvångslicenser.\r\n\r\nSverige har vidare tillträtt en konvention från 1961 om skydd för\r\nväxtförädlingsprodukter, konventionen om biologisk mångfald (Convention on\r\nBiological Diversity, CBD) som trädde i kraft år 1994 och det år 2001\r\nantagna internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel\r\noch jordbruk. Utskottet återkommer till bl.a. dessa konventioner och avtal\r\ni avsnittet Traditionell kunskap och biologisk mångfald.\r\nDirektivet\r\nI Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG om rättsligt skydd för\r\nbiotekniska uppfinningar framhålls inledningsvis att bioteknik, inbegripet\r\ngenteknik, spelar en allt viktigare roll och att skyddet för biotekniska\r\nuppfinningar med säkerhet kommer att vara av grundläggande betydelse för\r\nden industriella utvecklingen inom EU. Det rättsliga skyddet för biotekniska\r\nuppfinningar ser dock inte likadant ut i samtliga EU:s medlemsstater.\r\nSåväl lagstiftning som praxis varierar mellan staterna. Det finns en risk\r\nför att skillnaderna förstärks i takt med att medlemsstaterna antar nya\r\nlagar, att deras administrativa praxis ändras och att de nationella\r\ndomstolarnas rättstillämpning utvecklas olika. Sådana skillnader kan enligt\r\ndirektivet utgöra hinder för den inre marknadens funktion och bör därför\r\nundanröjas. Ett effektivt och harmoniserat skydd anses nödvändigt för att\r\nbibehålla och uppmuntra investeringar inom biotekniken.\r\nDirektivet grundas på artikel 95 (f.d. 100a) i EG-fördraget.\r\nEnligt direktivet är det inte nödvändigt att ersätta den nationella\r\npatenträtten med särskilda rättsregler för att uppnå erforderligt skydd för\r\nbiotekniska uppfinningar. Avsikten är att den nationella patenträtten\r\nskall förbli den huvudsakliga grundvalen för det rättsliga skyddet för\r\nbiotekniska uppfinningar. Reglerna bör dock i vissa särskilda avseenden\r\nanpassas eller kompletteras så att hänsyn på lämpligt sätt kan tas till\r\nden tekniska utvecklingen på områden där biologiskt material används.\r\nDirektivet har därför begränsats till att ställa upp vissa principer\r\nbeträffande patenterbarheten av biologiskt material som sådant - speciellt\r\nmed avseende på gränsdragningen mellan upptäckt och uppfinning, patentskyddets\r\nomfattning i några specifika fall, möjligheterna att erhålla tvångslicenser\r\noch möjligheten att komplettera den skriftliga beskrivningen av uppfinningen\r\ngenom att deponera det biologiska materialet.\r\nDirektivet, som är baserat på den praxis som har utvecklats vid den\r\neuropeiska patentmyndigheten (EPO), är uppdelat i fem kapitel.\r\nI kapitel 1 finns bestämmelser om patenterbarhet. Där slås fast att\r\nmedlemsstaterna är skyldiga att tillhandahålla patentskydd för biotekniska\r\nuppfinningar (artikel 1.1). Det klargörs att direktivet inte påverkar\r\nsådana skyldigheter för medlemsstaterna som härrör från internationella\r\nkonventioner, särskilt inte TRIPs-avtalet och konventionen om biologisk\r\nmångfald (artikel 1.2). I första kapitlet finns vidare definitioner av\r\nbegreppen biologiskt material, mikrobiologiskt förfaringssätt, väsentligen\r\nbiologiska förfaringssätt för framställning av växter eller djur samt\r\nväxtsort (artikel 2). Därefter anges dels att en uppfinning kan vara\r\npatenterbar även om den innehåller eller framställer, bearbetar eller\r\nanvänder biologiskt material, dels att detta under vissa förutsättningar\r\näven gäller biologiskt material som redan förekommer i naturen (artikel\r\n3). Kapitlet innehåller också bestämmelser avseende gränserna för det\r\npatenterbara området när det gäller växter och djur (artikel 4) samt\r\nmänniskokroppen (artikel 5). Kapitlet innehåller även en generell bestämmelse\r\nom etiskt motiverade undantag från det patenterbara området (artikel 6).\r\nSlutligen finns i kapitlet en bestämmelse om kommissionens etiska grupp\r\n(artikel 7).\r\nI kapitel 2 behandlas skyddets omfattning. Där finns en bestämmelse om\r\nhuruvida patentskyddet avseende visst biologiskt material även omfattar\r\nbiologiskt material som erhålls ur detta material genom reproduktion eller\r\nmångfaldigande (artikel 8). Vidare finns en bestämmelse om skyddsomfånget\r\nför patenterat biologiskt material när detta material har införlivats i\r\nannat biologiskt material (artikel 9). Därutöver finns en bestämmelse om\r\nkonsumtion (artikel 10) och en bestämmelse om s.k. jordbruksundantag\r\n(artikel 11).\r\nKapitel 3 innehåller regler om korsvisa tvångslicenser, dvs. bestämmelser\r\nom att en växtförädlare under vissa förutsättningar kan erhålla en\r\ntvångslicens till ett patent (artikel 12.1) och tvärtom (artikel 12.2).\r\nKapitel 4 innehåller bestämmelser om deposition, tillgång till och ny\r\ndeposition av biologiskt material (artiklarna 13 och 14).\r\nI kapitel 5 har ett antal slutbestämmelser samlats, bl.a. bestämmelser om\r\nikraftträdande. Direktivet skulle ha varit genomfört senast den 30 juli\r\n2000 (artikel 15). Kommissionen skall lämna olika rapporter till\r\nEuropaparlamentet och rådet (artikel 16).\r\nSverige röstade, tillsammans med ytterligare elva medlemsstater, för\r\ndirektivet när det antogs. Nederländerna röstade mot direktivet. Italien\r\noch Belgien lade ned sina röster. Nederländerna väckte därefter hösten\r\n1998 talan mot Europaparlamentet och rådet och yrkade att direktivet skulle\r\nogiltigförklaras (mål C-377/98). Till grund för talan anförde Nederländerna\r\nbl.a. att direktivet kränkte grundläggande rättigheter genom att\r\nmänniskokroppen, som är bärare av en människas värdighet, görs till ett\r\ninstrument.\r\nI sammanhanget kan nämnas att utskottet i samband med en studieresa till\r\nHaag hösten 1999 informerat sig om den då pågående processen och Nederländernas\r\ninställning till direktivet.\r\nDen 9 oktober 2001 ogillade EG-domstolen Nederländernas talan. I fråga om\r\npåståendet om kränkning av grundläggande rättigheter anförde domstolen\r\natt respekten för mänsklig värdighet säkerställs genom direktivets artikel\r\n5.1, där det slås fast att människokroppen i sina olika bildnings- och\r\nutvecklingsstadier inte kan utgöra en patenterbar uppfinning. Vidare\r\nframhölls att det endast är uppfinningar som förenar en naturlig beståndsdel\r\nmed ett tekniskt förfaringssätt - varigenom beståndsdelen kan isoleras\r\neller framställas för att användas industriellt - som kan patenteras. En\r\nbeståndsdel av människokroppen kan alltså ingå i en patenterad produkt,\r\nmen den kan inte i sin naturliga miljö bli föremål för patent. I sammanhanget\r\nanfördes även att skyddet omfattar biologiska data som finns i, dvs. har\r\nisolerats från, människokroppen endast i den mån detta är nödvändigt för\r\natt erhålla och utnyttja en viss industriell tillämpning. Det framhölls\r\ndessutom att det av direktivet framgår att alla förfaranden som kränker\r\nden mänskliga värdigheten skall vara uteslutna från patenterbarhet, bl.a.\r\nförfaranden för kloning av mänskliga varelser, förfaranden för ändring\r\ni den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller och användning av\r\nmänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål. Enligt\r\nEG-domstolen finns det därmed tillräckligt fasta gränser för att\r\nmänniskokroppen skall bli faktiskt indisponibel och oförytterlig och för att\r\nden mänskliga värdigheten skall skyddas.\r\nSom tidigare redovisats skulle direktivet ha varit genomfört senast den\r\n30 juli 2000. I slutet av år 2003 hade direktivet genomförts i Danmark,\r\nFinland, Grekland, Irland, Portugal, Spanien och Storbritannien. I övriga\r\nländer hade vid samma tidpunkt förslag om genomförandet lämnats till\r\nbeslutande parlamentariska församlingar. I samband med genomförandet av\r\ndirektivet har en kritisk debatt förts i flera av EU:s medlemsstater.\r\nDebatten har bl.a. gällt grundläggande invändningar mot patent på biologiskt\r\nmaterial, särskilt i fråga om mänskligt biologiskt material, och frågor\r\nom skyddets omfattning. Kommissionen beslutade i juli 2003 att stämma de\r\nmedlemsstater som ännu inte genomfört direktivet för fördragsbrott. Den\r\n9 december 2003 väckte kommissionen talan mot Sverige vid\r\nEG-domstolen.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen lämnas förslag om hur EG-direktivet om rättsligt skydd\r\nför biotekniska uppfinningar skall genomföras i svensk rätt. Propositionen\r\ninnehåller förslag till ändringar i patentlagen (1967:837) och\r\nväxtförädlarrättslagen (1997:306).\r\nRegeringen framhåller att genomförandet av direktivet inte innebär någon\r\nutvidgning av möjligheterna till patent på biotekniska uppfinningar, bl.\r\na. genpatent, jämfört med vad som gäller i dag. Det innebär i stället att\r\ngränserna för bl.a. genpatent blir tydligare i lagstiftningen och att det\r\nskapas förutsättningar för en tillräckligt restriktiv och balanserad praxis.\r\nI propositionen behandlas bl.a. de grundläggande invändningarna mot\r\npatentskydd för biologiskt material samt farhågorna om negativa effekter\r\nför hälso- och sjukvården och forskningen.\r\nGenom de föreslagna ändringarna i patentlagen klargörs att en uppfinning\r\nkan patenteras även om den avser ett alster som består av eller innehåller\r\nbiologiskt material eller avser ett förfarande genom vilket biologiskt\r\nmaterial framställs, bearbetas eller används. Vidare klargörs att ett\r\nbiologiskt material kan vara föremål för en uppfinning även om det förekommer\r\ni naturen, men endast om det isoleras från sin naturliga miljö eller\r\nframställs genom ett tekniskt förfarande.\r\nBestämmelsen i patentlagen att patent inte meddelas på växtsorter eller\r\ndjurraser kompletteras med en bestämmelse om att uppfinningar som avser\r\nväxter eller djur är patenterbara om uppfinningens genomförbarhet inte är\r\ntekniskt begränsad till en viss växtsort eller djurras. Vidare klargörs\r\natt inte bara uppfinningar som avser ett mikrobiologiskt förfarande eller\r\nett genom sådant förfarande framställt alster kan patenteras, utan också\r\nuppfinningar som avser ett annat tekniskt förfarande eller ett genom sådant\r\nförfarande framställt alster. Förbudet mot patent på väsentligen biologiska\r\nförfaranden föreslås kvarstå.\r\nRegeringen framhåller att förslaget innebär att grundläggande principer\r\nom människans värdighet och integritet skyddas. Det föreslås bl.a. att\r\ndet uttryckligen skall framgå av patentlagen att människokroppen i sina\r\nolika bildnings- och utvecklingsstadier inte kan utgöra en patenterbar\r\nuppfinning. Vidare slås fast att enbart upptäckten av en av människokroppens\r\nbeståndsdelar, inbegripet en gensekvens eller delsekvens av en gen, inte\r\nkan utgöra en patenterbar uppfinning. I patentlagen klargörs att en\r\nisolerad eller på annat sätt genom ett tekniskt förfarande framställd\r\nbeståndsdel av människokroppen (inbegripet en gensekvens eller en delsekvens\r\nav en gen) kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om beståndsdelens\r\nstruktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel.\r\nAlltjämt skall av patentlagen framgå att patent inte meddelas på en\r\nuppfinning vars utnyttjande skulle strida mot allmän ordning eller goda\r\nseder.\r\nFörslaget innebär enligt regeringen att gränsen mellan upptäckt och\r\nuppfinning blir tydligare. Det sker genom att det i patentlagen uttryckligen\r\nslås fast att den industriella användningen av en gensekvens eller en\r\ndelsekvens av en gen skall framgå av patentansökan.\r\nRegeringen anför vidare att patentskydd för biologiskt material berör\r\nglobala frågor om tillgång till och rättvis fördelning av avkastningen\r\nfrån genetiska resurser. För att underlätta förverkligandet av dessa mål\r\ni konventionen om biologisk mångfald avser regeringen att i patentkungörelsen\r\n(1967:838) föra in en bestämmelse om att det geografiska ursprunget för\r\nbiologiskt material från växt- eller djurriket som avses med eller används\r\ni en uppfinning skall anges i patentansökan (ursprungsangivelser).\r\nNya bestämmelser om s.k. jordbruksundantag föreslås i patentlagen. Undantaget\r\ninnebär att en jordbrukare under vissa förutsättningar har rätt att använda\r\nbl.a. sin skörd för ny sådd i det egna jordbruket trots att det biologiska\r\nmaterialet omfattas av patentskydd.\r\nNya bestämmelser föreslås också om tvångslicenser. Bestämmelserna innebär\r\nmöjligheter till korsvisa licenser mellan patent och växtförädlarrätter.\r\nÄndringar i patentlagens regler om tvångslicens med anledning av\r\nTRIPs-avtalet föreslås också.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2004.\r\nI propositionen redogör regeringen för sin syn på utvecklingen på\r\nbioteknikområdet och vilken påverkan det har på det patenträttsliga systemet.\r\nRegeringen anger vissa särskilda utgångspunkter för de förslag som lämnas.\r\nDessa utgångspunkter är behoven av ett patenträttsligt skydd för biotekniska\r\nuppfinningar, ett system som är balanserat mellan enskilda och allmänna\r\nintressen, uttryckliga bestämmelser och tydliga gränser i lagstiftningen,\r\netiskt motiverade gränser samt vissa förtydligande och kompletterande\r\nbestämmelser. En utgångspunkt är också att genomförandet av direktivet\r\nskall vara förenligt med TRIPs-avtalet och konventionen om biologisk\r\nmångfald.\r\nRegeringen anför vidare att den snabba utvecklingen på bioteknikområdet\r\ngör det viktigt att noga följa utvecklingen och ha beredskap för eventuella\r\nytterligare åtgärder för att upprätthålla balansen mellan olika enskilda\r\noch allmänna intressen. Behovet gäller den fortsatta utvecklingen av\r\npatentpraxis när det gäller biotekniska uppfinningar. Det gäller också de\r\nbefarade negativa effekterna för hälso- och sjukvården samt forskningen.\r\nÅtgärderna för att följa utvecklingen bör enligt regeringen innefatta\r\nuppdrag om analys och bedömningar samt om att föreslå eventuella åtgärder.\r\nFör att genomföra detta avser regeringen att tillsätta en särskild grupp\r\nmed bred sammansättning.\r\nMotionerna\r\nViviann Gerdin m.fl. (c) framhåller i motion 2003/04:L5 att biotekniken\r\nerbjuder stora möjligheter, men också stora risker såväl ekologiskt som\r\netiskt. Motionärerna välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller\r\nmöjligheten att diagnostisera och behandla sjukdomar samt att förbättra\r\nvillkoren för global matförsörjning, men pekar samtidigt på att det krävs\r\nen omfattande offentlig debatt om bioteknikens gränser och de etiska regler\r\nsom omgärdar dess utveckling. En av de stora frågorna gäller möjligheten\r\natt patentera såväl enskilda gener som hela organismer. Patenträttens\r\nutveckling under de senaste åren utgör enligt motionärerna en tyst revolution\r\nsom inneburit förändringar utan någon omfattande offentlig debatt. Genom\r\natt tillåta patent på liv, dvs. genetiskt material, förändras förutsättningarna\r\nför växtförädling och växtproduktion samt medicinsk diagnostisering och\r\nbehandling. I motionen framförs stark kritik mot förslagen i propositionen\r\noch den utredning som ligger till grund för lagförslagen. Motionärernas\r\nutgångspunkt är att det inte skall vara möjligt att få patent på liv. De\r\npatent som, i enlighet med förslag i propositionen, kommer att kunna\r\nmeddelas för biotekniska uppfinningar strider mot detta grundläggande\r\nsynsätt. Enligt motionärernas mening strider patent på såväl mänskliga\r\ngener som gener som förekommer naturligt i djur- och växtriket mot\r\ngrundläggande etiska föreställningar om att liv inte skall gå att patentera.\r\nMotionärerna pekar också på att den europeiska patenträtten aldrig har\r\ninnefattat enbart upptäckter av naturligt förekommande företeelser och\r\natt det starkt kan ifrågasättas om gränsdragningen mellan upptäckt och\r\nuppfinning kan upprätthållas med den lagstiftning som nu föreslås.\r\nMotionärerna anser att de oklarheter som finns kring följderna av att bevilja\r\npatent på genetisk information och de etiska betänkligheterna är så stora\r\natt det är motiverat att vägra genomföra direktivet. Riksdagen bör därför\r\navslå propositionen (yrkande 1). Vidare anförs i motionen att en svensk\r\nnationell position bör tas fram i fråga om patent på biotekniska uppfinningar\r\noch att Sveriges ståndpunkt i dessa frågor bör utformas innan svenska\r\ntjänstemän förhandlar fram nya avtal. Mot bakgrund härav yrkas att riksdagen\r\nskall begära att regeringen återkommer med en ny proposition så att\r\nriksdagen får ta ställning i principiella frågor inför ingåendet av\r\ninternationella överenskommelser på området (yrkande 2). I motionen begärs\r\nockså att en utredning som ser över konsekvenserna av patenträttens\r\nutveckling för svensk bioteknisk forskning och utveckling skall tillsättas\r\n(yrkande 3). En sådan utredning skall ha till uppgift att belysa såväl\r\nlegala som etiska och ekonomiska konsekvenser. Slutligen begärs ett\r\ntillkännagivande om att regeringen skall verka för en omförhandling av\r\nEG-direktivet och den europeiska patentkonventionen (yrkande 4). I det\r\nsammanhanget anför motionärerna att ett minimikrav för patent på biotekniska\r\nuppfinningar skall vara att patentet inte omfattar enskilda organismer\r\neller själva den genetiska informationen.\r\nÄven i motion 2003/04:L6 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) yrkas avslag på\r\npropositionen (yrkande 1) och ett tillkännagivande om att regeringen skall\r\nta initiativ till en omförhandling av EG-direktivet (yrkande 2). Motionärerna\r\nanser att de principiella invändningar som kan göras gällande mot direktivet\r\när så starka att Sverige skall motsätta sig ett genomförande. Gentekniken\r\när omdiskuterad och det är lämpligt att bromsa utvecklingshastigheten för\r\natt skapa möjlighet till eftertanke och reflektion. Enligt motionärerna\r\när direktivet oförenligt med viktiga, allmänt accepterade och djupt\r\nförankrade etiska värderingar. Det strider dessutom mot en vedertagen syn\r\npå vad som bör kunna patentskyddas. Motionärerna pekar på att en grundläggande\r\nutgångspunkt för patentskyddet är att det inte skall omfatta upptäckter\r\nutan endast uppfinningar. Mot den bakgrunden anser motionärerna att det\r\när fel att tillåta patent på gener och gensekvenser. Motionärerna anför\r\nvidare att de föreslagna lagändringarna leder till att patent blir tillåtet\r\npå områden där det inte tidigare har varit det. De gränsdragningar som\r\nföreslagits leder till fortsatt oklarhet. I motionen anförs vidare att\r\nförslaget kommer att leda till en likriktning av såväl växtförädlingen\r\nsom av det utsäde som används i jordbruket. Detta i en situation när det\r\ni stället är en större variation i det biologiska materialet - biologisk\r\nmångfald - som är önskvärd. Sveriges agerande vid internationella\r\nförhandlingar i patentfrågor skall enligt motionärerna vägledas av synsättet\r\natt patent på gener från växter och djur är onödigt, skadligt och oetiskt\r\noch att patent på liv inte skall tillåtas. Sverige skall därför verka för\r\natt en internationell konvention som förbjuder patent på livsformer kommer\r\ntill stånd och ett tillkännagivande begärs i enlighet härmed (yrkande 3).\r\n\r\nFlera motioner från den allmänna motionstiden år 2002 tar upp frågor om\r\npatent på gener.\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) begär i motion 2002/03:MJ428 tillkännagivanden om\r\natt inte tillåta patent på gener (yrkande 39), om vikten av ett aktivt\r\nsamarbete inom EU i genteknikfrågor (yrkande 40) och att Sverige inom EU\r\nmåste vara en offensiv kraft och verka för att internationella avtal ingås\r\nsom ger en säker användning av gentekniken i hela världen (yrkande 42).\r\nI\r\nmotion 2002/03:U298 av Agne Hansson m.fl. (c) anförs att patentering av\r\nlevande organismer är etiskt oförsvarbart. Enligt motionärerna bör därför\r\nartikel 27.3 (b) i TRIPs-avtalet omarbetas så att den innefattar en\r\nmöjlighet att exkludera såväl enskilda gener som organismer från kravet på\r\npatenterbarhet. Ett tillkännagivande begärs i enlighet härmed (yrkande\r\n17).\r\nKenneth Johansson (c) begär i motion 2002/03:L312 tillkännagivanden om\r\natt en svensk nationell position i alla internationella förhandlingar bör\r\nvara att patent på enskilda gener och organismer inte skall få förekomma\r\n(yrkande 1), att EG-direktivet skall upphävas (yrkande 2), att den europeiska\r\npatentkonventionen skall omförhandlas (yrkande 4) och att den svenska\r\nlagstiftningen skall utformas så att den - inom ramen för våra internationella\r\nåtaganden - är så restriktiv som möjligt i fråga om patent på enskilda\r\ngener, organismer samt affärsmetoder och mjukvara (yrkande 5).\r\nI motion 2002/03:U263 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande om att patent på mänskliga gener och gener av djur och\r\nväxter inte skall tillåtas samt att det behövs en internationell konvention\r\nsom förbjuder patent på alla livsformer (yrkande 5).\r\nI motion 2002/03:L341 av Inger Segelström och Inger Nordlander (båda s)\r\nbegärs ett tillkännagivande om att Sverige bör verka för att gener inte\r\nskall vara patenterbara vare sig i Sverige, EU eller övriga delar av\r\nvärlden.\r\nUnder den allmänna motionstiden år 2003 väcktes motion 2003/04:MJ399 av\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) i vilken betonas vikten av att upprätthålla\r\nskillnaden mellan upptäckt och uppfinning och att patent inte skall beviljas\r\npå rena upptäckter av t.ex. en gen, gensekvens eller ett enzym (yrkande\r\n38).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInför ett ställningstagande till lagförslagen och motionerna konstaterar\r\nutskottet inledningsvis att de förslag som nu lämnas i propositionen har\r\ntill syfte att i svensk lagstiftning, huvudsakligen i patentlagen, genomföra\r\nEG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Direktivet\r\nhar varit föremål för sedvanligt förhandlingsarbete mellan EU:s medlemsstater.\r\nDärtill kommer att direktivets giltighet har varit föremål för prövning\r\nav EG-domstolen, att kommissionen har väckt talan mot Sverige för\r\nfördragsbrott eftersom direktivet ännu inte har genomförts i svensk rätt samt\r\natt direktivet redan har införlivats i t.ex. den danska och finska\r\nrättsordningen. Direktivet har också varit föremål för sedvanlig behandling\r\ni riksdagens EU-nämnd. Sverige röstade för direktivet när det antogs, och\r\ndet är inte förenligt med EG-rätten att underlåta att införliva ett antaget\r\nEG-direktiv i den nationella rättsordningen. Att Sverige mot denna bakgrund\r\nskulle underlåta att i svensk rätt införliva ifrågavarande direktiv i den\r\nsvenska rättsordningen kan, enligt utskottets mening, inte annat än väcka\r\nbetänkligheter utifrån grundläggande EG-rättsliga utgångspunkter.\r\nRiksdagen har vid flera tidigare tillfällen avslagit motioner med samma\r\ninriktning som de nu aktuella (se bl.a. bet. 2001/02:LU17). Sammanfattningsvis\r\nhar utskottet därvid konstaterat att direktivet synes stå i god samklang\r\nmed gällande svensk patenträtt även om vissa ändringar av svensk lagstiftning\r\nändå erfordras för ett genomförande av direktivet. Enligt utskottets mening\r\nhar det inte förelegat några bärande skäl för att motverka ett genomförande\r\nav direktivet. Vad som anförts i de nu aktuella motionerna utgör inte\r\nskäl för riksdagen att ompröva detta principiella ställningstagande.\r\nDe nu framlagda lagförslagen har enligt utskottets bedömning - och som\r\nockså Lagrådet konstaterat - utformats i mycket nära anslutning till\r\ndirektivets lydelse. Lagrådet har inte kunnat finna annat än att förslaget\r\ntill ändringar i patentlagen väl täcker in de krav som direktivet ställer.\r\nUtskottet kan för sin del inte komma till någon annan slutsats.\r\nEn annan utgångspunkt som utskottet vill peka på är att direktivet syftar\r\ntill att garantera fri rörlighet på den inre marknaden av patenterade\r\nbiotekniska produkter genom att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning.\r\nGenom direktivet skall de rättsliga förutsättningarna för patentskydd,\r\nliksom skyddets omfattning, klargöras och harmoniseras. Utgångspunkten i\r\ndirektivet är att biotekniska uppfinningar skall kunna skyddas på samma\r\nsätt som andra uppfinningar. Olika principer för biotekniska uppfinningars\r\npatenterbarhet ställs upp, och det anges i direktivet vissa etiskt betingade\r\nundantag som innebär att patent på vissa slags uppfinningar inte kan komma\r\ni fråga. Direktivet har utarbetats också mot bakgrund av den reglering\r\nsom gäller inom ramen för TRIPs-avtalet. Det anges i direktivet att\r\ndirektivet inte påverkar medlemsstaternas skyldigheter som härrör från\r\ninternationella konventioner, särskilt inte TRIPs-avtalet och konventionen\r\nom biologisk mångfald.\r\nPatentsystemets syfte är att stimulera utvecklingen av ny teknik och nya\r\nprodukter och bidra till att sprida kunskaper om dessa tekniker och\r\nprodukter. Som regeringen anför kan möjligheten till patent vara avgörande\r\nför att nödvändiga investeringar skall komma till stånd på t.ex.\r\nbioteknikområdet. Om möjligheten till patent inte finns riskerar forskning och\r\nutveckling att utebli eller fördröjas. Det skulle föra med sig negativa\r\nkonsekvenser för samhället i stort.\r\nFör att patentsystemet skall fylla sitt syfte att stimulera utveckling,\r\nanvändning och spridning av ny teknik är det dock nödvändigt att det skapas\r\nen balans mellan olika intressen. Utskottet har ingen annan uppfattning\r\nän regeringen i fråga om att den enskilde uppfinnarens intresse och det\r\nallmänna intresset av en effektiv ensamrätt måste balanseras mot varandra\r\noch mot övriga enskilda och allmänna intressen, bl.a. intresset av tillgången\r\ntill nya tekniska landvinningar på skäliga villkor.\r\nYtterligare en utgångspunkt som utskottet vill framhålla är att såväl\r\nsvenska som internationella regler om det patenterbara området innebär\r\natt någon skillnad inte skall göras mellan olika tekniker. Patenträtten\r\nkan alltså sägas vara neutral med avseende på teknikområden, och den\r\ninnebär att man kan skydda såväl alster (produktpatent) som\r\nframställningsmetodik\r\n(metodpatent). Patent kan därmed redan med nuvarande lagstiftning meddelas\r\npå biotekniska uppfinningar, däribland gentekniska uppfinningar.\r\nI motionerna 2003/04:L5 och 2003/04:L6, som har väckts med anledning av\r\npropositionen, har regeringens förslag kritiserats skarpt. Den huvudsakliga\r\nkritiken mot förslaget avser möjligheten att få patent på genetiskt\r\nmaterial. Motionärerna anför att de förslag som lämnas i propositionen medför\r\nen möjlighet att patentera livsformer, vilket strider mot grundläggande\r\netiska föreställningar. I samband härmed ifrågasätter motionärerna om den\r\ngränsdragning som i ett patentärende måste göras mellan en upptäckt och\r\nen uppfinning kommer att kunna upprätthållas. Motionärerna menar att de\r\nprincipiella invändningar som kan göras gällande och de oklarheter som\r\nfinns kring följderna av att bevilja patent på genetisk information\r\nmotiverar att Sverige inte genomför direktivet.\r\nI sammanhanget måste beaktas att bakgrunden till direktivet är den omfattande\r\nutvecklingen på bioteknikområdet under de senaste årtiondena. Biotekniken\r\nspelar i dag en viktig roll inom ett växande antal industrigrenar och\r\ndess betydelse ökar. Hälso- och sjukvården, jord- och skogsbruket,\r\nlivsmedelsproduktionen och miljösektorn är områden där biotekniken kommer\r\ntill användning. Samtidigt har de senaste årtiondenas ökade kunskaper\r\ninom bioteknikområdet gett människan möjligheter till ingrepp med\r\nkonsekvenser som kan vara svåra att förutse i ett längre perspektiv. Inom\r\nbiotekniken framstår gentekniken som alltmer betydelsefull. Den har sin\r\ngrund i att man kunnat kartlägga DNA-molekylens form och funktion.\r\nDNA-molekylen finns i alla celler. De delar - eller med ett annat ord sekvenser\r\n- av den som är verksamma kallas gener och innehåller information som\r\nstyr alla olika funktioner i t.ex. människokroppen. Kunskapen om den\r\ngenetiska koden och gentekniken har lett till nya möjligheter att framställa\r\nbl.a. läkemedel.\r\nSåvitt utskottet förstår tankegångarna i motionerna 2003/04:L5 och 2003/04:L6\r\nsynes motionärerna hävda att direktivet och de i propositionen framlagda\r\nlagförslagen skulle innebära utökade möjligheter att erhålla sådana patent\r\nsom enligt motionärerna strider mot grundläggande etiska värderingar. Som\r\nframhålls i propositionen har möjligheten till patenträttsligt skydd för\r\nbiotekniska - inklusive gentekniska - uppfinningar funnits sedan lång tid\r\ntillbaka. Med stöd av patentlagstiftningens generellt tillämpliga\r\nbestämmelser har utvecklingen dock till stor del skett i praxis såväl i Sverige\r\nsom internationellt. Det finns i nuvarande lagstiftning bara ett fåtal\r\nbestämmelser som särskilt gäller biotekniska uppfinningar. Som regeringen\r\nanför innebär genomförandet av direktivet inte någon utvidgning av\r\nmöjligheterna till patent på biotekniska uppfinningar, däribland genpatent,\r\njämfört med vad som gäller redan nu. Det är emellertid inte tillfredsställande\r\natt utvecklingen på patentområdet huvudsakligen äger rum i praxis. Med\r\nhänsyn till såväl den avgörande betydelsen av immaterialrättsligt skydd\r\nsom den pågående kritiska diskussionen, särskilt såvitt gäller genpatent,\r\när det enligt utskottets mening angeläget att uttryckliga bestämmelser\r\nom möjligheten till patent och bestämmelser som anger gränserna för patent\r\nkommer till uttryck i lagstiftningen. Utskottet vill därvid särskilt\r\nframhålla att det därigenom skapas förutsättningar för en mer förutsebar\r\nutveckling.\r\nPrecis som anges i motionerna 2003/04:L5 och 2003/04:L6 aktualiserar flera\r\nav bioteknikens, framför allt genteknikens, tillämpningar frågor om vilka\r\ningrepp människan kan tillåta sig att göra och vilka konsekvenser hennes\r\ningrepp kan få på människosynen, mångfalden av djur- och växtarter och\r\nsamhällsutvecklingen i övrigt. Detta är emellertid spörsmål som med\r\nnödvändighet inte kan bli föremål för reglering i den immaterialrättsliga\r\nlagstiftningen. Som anges i propositionen finns det också redan nu en\r\nomfattande reglering av vad som är tillåtet när det gäller användningen\r\nav bioteknik i t.ex. miljöbalken, djurskyddslagen (1988:534) och lagstiftning\r\navseende forskning respektive hälso- och sjukvård. Sådan lagstiftning\r\ninnehåller ofta bestämmelser om tillståndsprövning som innebär att det i\r\nvarje enskilt fall skall göras en bedömning av de föreslagna åtgärdernas\r\nkonsekvenser. Den omständigheten att en uppfinnare har fått patent innebär\r\nför övrigt inte någon rätt för uppfinnaren att utnyttja uppfinningen.\r\nAnvändningen kan t.ex. hindras av lagstiftning inom något särskilt område\r\neller av myndighetsbeslut.\r\nVad gäller påståendena i motionerna om att förslagen strider mot grundläggande\r\netiska värderingar vill utskottet för sin del peka på att det i dag i\r\npatentlagen bara finns ett fåtal särskilda bestämmelser för biotekniska\r\nuppfinningar och att det inte finns några uttryckliga bestämmelser om\r\npatenterbarheten av och omfattningen av patentskyddet för mänskligt\r\nbiologiskt material. I regeringens förslag till nya bestämmelser i patentlagen,\r\n1 a och 1 b §§, tydliggörs när patent kan respektive inte kan meddelas\r\npå uppfinningar som avser växter och djur samt människokroppen och dess\r\nbeståndsdelar. Utöver dessa bestämmelser föreslås en 1 c § med vissa\r\nklargörande bestämmelser som avser etiskt motiverade gränser för patenterbarhet.\r\nSocialutskottet konstaterar också i sitt yttrande att en av de grundläggande\r\nutgångspunkterna för genomförandet av direktivet är behovet av etiskt\r\nmotiverade gränser. Socialutskottet ställer sig därvid bakom regeringens\r\nsynsätt att möjligheterna att patentera mänskligt biologiskt material\r\ninte får innebära kränkningar av människans värdighet och integritet. När\r\ndet gäller de farhågor som uttalas i motionerna beträffande gränsdragningen\r\nmellan en upptäckt och en uppfinning konstaterar lagutskottet att det i\r\ndirektivet framhålls att en gensekvens utan uppgift om någon funktion\r\ninte innehåller någon teknisk upplysning och därför inte utgör en patenterbar\r\nuppfinning. Att direktivet ställer krav på att den industriella användningen\r\nav en gensekvens eller en delsekvens av en gen tydligt skall framgå av\r\npatentansökan bidrar, som regeringen anför, också till att göra gränsen\r\nmellan upptäckt och uppfinning tydligare.\r\nEnligt utskottets bedömning sätter de bestämmelser som nu föreslås gränser\r\nsom säkerställer att patenträtten utövas med respekt för människans\r\nvärdighet och integritet och att etiskt motiverade gränser för möjligheten\r\ntill patent kommer till tydligare uttryck. Som redan nämnts regleras det\r\ninte i patenträtten vad som är tillåten respektive otillåten användning\r\nav teknik utifrån etiska och andra utgångspunkter. De bestämmelser som nu\r\nföreslås innebär dock bl.a. ett tydliggörande av principen att patentsystemet\r\ninte skall upprätthålla ensamrätter för uppfinningar vars yrkesmässiga\r\nanvändning strider mot grunderna för rättsordningen. Utskottet konstaterar\r\natt de nu föreslagna bestämmelserna ligger helt i linje med motsvarande\r\nbestämmelser i direktivet. I likhet med regeringen anser utskottet vidare\r\natt de bestämmelser som nu föreslås ger förutsättningar för en tillräckligt\r\nrestriktiv och balanserad praxis.\r\nSom socialutskottet påpekar är det emellertid viktigt att de etiska\r\nfrågorna kontinuerligt diskuteras, inte minst mot bakgrund av att uppfattningen\r\nom vad som är etiskt acceptabelt förändras i takt med kunskapsutvecklingen.\r\nMed anledning av den snabba tekniska utvecklingen och de etiska\r\nfrågeställningar som uppkommer i dessa sammanhang vill lagutskottet, i likhet\r\nmed vad som anförts av socialutskottet, understryka vikten av att noga\r\nfölja utvecklingen på området och att ha en beredskap för eventuella\r\nytterligare åtgärder för att upprätthålla balansen mellan olika enskilda\r\noch allmänna intressen. Som anges i propositionen bör utvecklingen av\r\npraxis när det gäller tillämpningen av såväl de grundläggande\r\npatenterbarhetsförutsättningarna som avgränsningarna av skyddets omfattning\r\nföljas\r\nnoga. Utskottet delar, i likhet med socialutskottet, regeringens bedömning\r\natt åtgärderna för att följa utvecklingen bör innefatta uppdrag om analys\r\noch bedömningar samt om att föreslå eventuella åtgärder.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang också erinra om att kommissionen enligt\r\nartikel 16 i direktivet skall lämna olika rapporter till Europaparlamentet\r\noch rådet. I propositionen redovisas att kommissionen i oktober 2002\r\nlämnade en rapport om patenträttens utveckling och verkan på området\r\nbioteknik och genteknik (KOM [2002] 545 slutlig). I rapporten anges att\r\nkommissionen i kommande rapporter avser att utveckla frågor om dels lämplig\r\nräckvidd för skyddet för patent som avser sekvenser eller delsekvenser av\r\ngener som isolerats från människokroppen, dels patenterbarheten av mänskliga\r\nstamceller och cellinjer som uppnåtts från sådana celler. Kommissionen\r\nhar under våren 2003 tillsatt en särskild expertgrupp som skall behandla\r\ndessa frågor.\r\nI motion 2003/04:L5 begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall\r\nverka för en omförhandling av såväl det nu aktuella direktivet som den\r\neuropeiska patentkonventionen, och i motion 2003/04:L6 begärs tillkännagivanden\r\nom omförhandling av direktivet och att Sverige skall verka för att en\r\ninternationell konvention som förbjuder patent på livsformer kommer till\r\nstånd. Även i motioner från den allmänna motionstiden finns yrkanden som\r\nsyftar till att Sverige i det internationella arbetet skall verka för ett\r\nförbud mot patent på livsformer. Med anledning av vad som anförts i\r\nmotionerna vill utskottet erinra om att Sverige är bundet av ett flertal\r\ninternationella konventioner och avtal på det patenträttsliga området. I\r\nlikhet med vad som gäller enligt det nu aktuella direktivet finns\r\nbestämmelser av betydelse för frågan om patent på biotekniska uppfinningar i\r\nt.ex. den europeiska patentkonventionen och i TRIPs-avtalet. Såvitt gäller\r\npatent på biologiskt material från människor, djur och växter har de\r\ninternationella instrumenten i stor utsträckning ett likartat innehåll.\r\nMot bakgrund av utskottets ställningstaganden till de förslag som lämnas\r\ni propositionen med anledning av genomförandet av direktivet ser utskottet\r\ninte skäl att i det här avseendet föreslå något initiativ från riksdagens\r\nsida. Däremot vill utskottet framhålla betydelsen av att Sverige aktivt\r\ndeltar i det internationella arbetet, inom och utom EU, och noga följer\r\nden fortsatta tekniska utvecklingen och utvecklingen av praxis på\r\npatentområdet, särskilt såvitt avser genteknik.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen antar de i propositionen\r\nframlagda lagförslagen och avslår motionerna 2003/04:L5, 2003/04:L6,\r\n2002/03:L312 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2002/03:L341, 2002/03:U263 yrkande\r\n5, 2002/03:U298 yrkande 17, 2002/03:MJ428 yrkandena 39, 40 och 42 samt\r\n2003/04:MJ399 yrkande 38.\r\nUtskottets lagförslag\r\nUtskottet lägger i enlighet med bilaga 3 fram ett förslag till lag om\r\nändring i lagen (2000:1158) om ändring i patentlagen (1967:837). Bakgrunden\r\ntill det är följande. I propositionen finns förslag till ändringar i 8 §\r\npatentlagen. Ändringarna föreslås, liksom övriga förslag till lagändringar,\r\nträda i kraft den 1 maj 2004. Riksdagen beslutade i december 2000 en lag\r\nom ändring i patentlagen (prop. 2000/01:13, bet. LU2, rskr. 83), SFS\r\n2000:1158. I detta lagstiftningsärende beslutades en ändring i 8 § patentlagen\r\nsom innebär att kravet på skriftlig ansökan tas bort. Denna lagändring\r\nhar dock ännu inte trätt i kraft, den träder i kraft den dag regeringen\r\nbestämmer. Ändringen gjordes bl.a. för att förbereda införandet av\r\nelektronisk ingivning av patentansökningar. Ikraftträdandet förutsätter att\r\nett sådant system finns färdigt att tas i bruk. Det kommer enligt uppgift\r\natt vara klart tidigast under hösten 2004. För att samordna den av riksdagen\r\ntidigare beslutade ändringen av 8 § med de förslag till ändringar som nu\r\nföreligger bör riksdagen anta det i bilaga 3 framlagda lagförslaget.\r\nEtiskt motiverade undantag från patenterbarhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet bör avslå motionsyrkanden som avser hanteringen av frågor om\r\netiskt motiverade undantag från patent på biotekniska uppfinningar. Jämför\r\nreservation 2 (m, fp).\r\nPropositionen\r\nI direktivet anges att uppfinningar vars kommersiella utnyttjande skulle\r\nstå i strid med allmän ordning eller goda seder är uteslutna från\r\npatenterbarhet (artikel 6.1). Bestämmelsen kompletteras med ett antal exempel\r\npå uppfinningar som inte kan patenteras (artikel 6.2). Uppräkningen, som\r\ninte är uttömmande, omfattar förfaranden för kloning av mänskliga varelser,\r\nförfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos mänskliga könsceller\r\nsamt användning av mänskliga embryon för industriella eller kommersiella\r\nändamål. Slutligen nämns förfaranden för ändring i den genetiska identiteten\r\nhos djur som kan förorsaka dem lidande, utan att det medför några påtagliga\r\nmedicinska fördelar för människor eller djur, samt djur som framställs\r\ngenom sådana förfaranden.\r\nPatentlagen innehåller redan nu en bestämmelse om att uppfinningar vars\r\nutnyttjande skulle strida mot goda seder eller allmän ordning inte kan\r\npatenteras (1 § fjärde stycket 1 patentlagen). Lagen innehåller dock inte\r\nnågon exemplifierande uppräkning av vad som alltid skall anses strida mot\r\nallmän ordning eller goda seder. Enligt regeringens mening torde det dock\r\nstå klart att de exempel som räknas upp i direktivet inte kan patenteras\r\nredan med tillämpning av den nuvarande bestämmelsen i patentlagen.\r\nI förslaget till ny 1 c § patentlagen anges i första stycket att patent\r\ninte meddelas på en uppfinning vars yrkesmässiga utnyttjande skulle strida\r\nmot allmän ordning eller goda seder. Regeringen föreslår vidare att det\r\ni paragrafens tredje stycke uttryckligen skall anges vissa förfaranden\r\nsom vid tillämpningen av första stycket skall anses strida mot allmän\r\nordning eller goda seder. Uppräkningen i tredje stycket motsvarar vad som\r\nanges i artikel 6.2 i direktivet.\r\nMotionen\r\nMartin Andreasson m.fl. (fp) anser i motion 2003/04:L7 att det finns en\r\nrisk med en sådan uppräkning som görs i förslaget till 1 c § tredje stycket\r\npatentlagen. Motionärerna anför att det inom bioteknikområdet, som utvecklas\r\nså snabbt, är svårt att göra en särskild uppräkning av vad som är oetiskt\r\noch därmed alltid skall anses strida mot allmän ordning eller goda seder.\r\nNya uppfinningar och upptäckter innebär ett behov av en ständigt pågående\r\netisk diskussion. Motionärerna anser att det är viktigt att den grupp som\r\nregeringen tillsätter för att följa lagstiftningen aktivt följer tillämpningen\r\nav den här bestämmelsen och om så behövs återkommer till regeringen med\r\nförslag om hur den bör ändras och hur regeringen bör driva dessa frågor\r\ninom EU. Ett tillkännagivande begärs om internationell samverkan om etiska\r\nfrågor kring patent på biotekniska uppfinningar (yrkande 6). Motionärerna\r\nanser vidare att den grupp som skall tillsättas av regeringen bör få i\r\nuppdrag att ta fram förslag på hur den etiska prövningen av genpatentfrågor\r\nkan utvecklas ytterligare. I det sammanhanget bör gruppen belysa frågan\r\nom rollfördelningen på det här området mellan olika statliga organ och\r\nhur dialogen mellan dessa organ kan utvecklas. Ett tillkännagivande begärs\r\ni fråga om samarbetet mellan svenska myndigheter gällande etiska frågor\r\nkring patent på biotekniska uppfinningar (yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionärerna pekar på att det mot bakgrund av den snabba utvecklingen\r\ninom bioteknikområdet är problematiskt med en uppräkning i lagstiftningen\r\nav vad som är oetiskt och därmed skall anses strida mot allmän ordning\r\neller goda seder. Utskottet har förståelse för dessa synpunkter. Som\r\nregeringen anför i propositionen är den uppräkning som föreslås i 1 c §\r\npatentlagen dock inte uttömmande. Uppräkningen är exempel på uppfinningar\r\nvars utnyttjande alltid skall anses strida mot allmän ordning eller goda\r\nseder. Syftet med uppräkningen är att förhindra vissa typer av patent och\r\natt ge vägledning vid tolkning och avgörande av vilka förfaranden som\r\nskall anses strida mot allmän ordning eller goda seder. Enligt regeringens\r\nmening bör exemplen, i linje med vad som anges i direktivet, föras in i\r\npatentlagen. Detta med hänsyn särskilt till behovet av att klargöra att\r\netiskt förkastliga uppfinningar inte kan patenteras heller inom\r\nbioteknikområdet. Utskottet delar regeringens uppfattning.\r\nUtskottet konstaterar att regeringen i propositionen framhåller att det\r\när viktigt att de etiska frågorna kontinuerligt diskuteras, inte minst\r\nmot bakgrund av att uppfattningen om vad som är etiskt acceptabelt förändras\r\ni takt med kunskapsutvecklingen. Eftersom det är fråga om viktiga etiska\r\nbedömningar på ett område med en mycket snabb teknikutveckling avser\r\nregeringen, som tidigare redovisats, att tillsätta en särskild grupp med\r\nuppgift att bl.a. följa utvecklingen vad gäller de etiska bedömningarna\r\ni patentärenden. Det synes i det avseendet inte föreligga någon motsättning\r\nmellan regeringen och motionärerna.\r\nSocialutskottet delar i sitt yttrande också regeringens uppfattning att\r\ndet är viktigt att de etiska frågorna kontinuerligt diskuteras. Socialutskottet\r\nanför att den snabba utvecklingen inom den medicinska och biologiska\r\nforskningen skapar nya förutsättningar för den medicinska verksamheten,\r\nmen också nya och svåra etiska problem. I det sammanhanget erinrar\r\nsocialutskottet om att Statens medicinsk-etiska råd har till uppgift att\r\nbelysa medicinsk-etiska frågor i ett övergripande samhällsperspektiv, och\r\natt rådet skall fungera som en länk mellan vetenskap, folkopinion och\r\npolitik.\r\nI likhet med socialutskottet ställer sig lagutskottet bakom bedömningen\r\natt en brett sammansatt grupp bör få i uppdrag att följa utvecklingen,\r\ngöra analyser och bedömningar samt föreslå eventuella åtgärder. Det ligger\r\ni sakens natur att såväl nationella som internationella förhållanden,\r\ninom och utanför EU, måste uppmärksammas i det sammanhanget. Utskottet\r\nåterkommer i bl.a. avsnittet Uppföljning till den särskilda gruppen och\r\ndess uppgifter.\r\nEnligt utskottets mening finns det inte anledning att nu föregripa\r\nregeringens uppdrag till den aviserade gruppen genom några ytterligare\r\nuttalanden från riksdagens sida. Riksdagen bör därför avslå motion 2003/04:L7\r\nyrkandena 6 och 7.\r\nPatentansökans innehåll och krav på industriell användning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om kraven på innehållet i en\r\npatentansökan. Jämför reservation 3 (fp).\r\nPropositionen\r\nAv 1 § patentlagen följer att ett grundläggande krav för patent är att\r\nuppfinningen kan tillgodogöras industriellt, dvs. har en industriell\r\nanvändning. Kravet gäller generellt för alla typer av uppfinningar, således\r\näven för biotekniska uppfinningar.\r\nDirektivet innehåller såvitt gäller genpatent ett specifikt krav när det\r\ngäller angivande av den industriella användningen av en uppfinning. Enligt\r\nartikel 5.3 skall den industriella användningen av en gensekvens eller\r\ndelsekvens av en gen tydligt framgå av patentansökan.\r\nI den nuvarande 8 § patentlagen finns bestämmelser om vad en patentansökan\r\nskall innehålla. Enligt paragrafens andra stycke skall en ansökan innehålla\r\nen beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana\r\nbehövs, samt bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet\r\n(patentkrav). I propositionen föreslås att ansökan därutöver skall innehålla\r\nuppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte\r\nföljer av uppfinningens art. Detta motsvarar vad som gäller redan i dag\r\nenligt av Patent- och registreringsverket utfärdade patentbestämmelser\r\n(PRVFS 1997:1, P:32, 6 § tredje stycket). Med hänvisning till artikel 5.\r\n3 i direktivet föreslår regeringen att det dock alltid skall anges i\r\nansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om uppfinningen\r\navser en gensekvens eller delsekvens av en gen.\r\nMotionen\r\nMartin Andreasson m.fl. (fp) anför i motion 2003/04:L7 att 8 § patentlagen\r\nbör förtydligas så att det även i en patentansökan som avser ett\r\nmikrobiologiskt förfarande alltid skall vara nödvändigt att specifikt ange den\r\nindustriella tillämpningen. Ett sådant krav bör inte gälla bara vid\r\nansökningar som gäller gener och gensekvenser. De motiv som ligger bakom\r\ndet absoluta kravet i det sammanhanget gör sig enligt motionärerna gällande\r\npå samma sätt när det gäller patent på mikrobiologiska förfaranden, och\r\ndet finns därför ingen anledning att ha skilda regler. Ett tillkännagivande\r\nbegärs i enlighet härmed (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet erinrar om att en grundläggande förutsättning för patent är att\r\nuppfinningen kan tillgodogöras industriellt, dvs. har en industriell\r\nanvändning (jfr 1 § första stycket patentlagen). Kravet gäller för alla\r\ntyper av uppfinningar - således även för biotekniska uppfinningar. Som\r\nframhålls i propositionen skall naturligtvis kravet på industriell\r\nanvändbarhet också fortsättningsvis gälla generellt för alla typer av\r\nuppfinningar. Den industriella användningen av en del uppfinningar framgår\r\nutan vidare av beskrivningen av uppfinningen, och det krävs därmed inte\r\natt den anges särskilt. När det gäller andra uppfinningar behöver däremot\r\nden industriella användningen anges särskilt. Regeringen anför att intresset\r\nav tydliga gränser för genpatent med styrka talar för att i enlighet med\r\ndirektivet förtydliga kravet när det gäller sekvenser och delsekvenser av\r\ngener. Det förtydligande kravet bidrar enligt regeringens bedömning till\r\natt klargöra förutsättningarna och gränserna för genpatent. Det bidrar\r\nockså till att klargöra gränsen mellan upptäckt och uppfinning. Utskottet\r\nhar ingen annan uppfattning än regeringen i den delen.\r\nSom tidigare redovisats föreslår regeringen därutöver att det i patentlagen\r\nskall tas in en bestämmelse om att ansökan skall innehålla uppgift om hur\r\nuppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av\r\nuppfinningens art. Skillnaden mellan den generella bestämmelsen och den\r\nsärskilda bestämmelsen för gensekvenser och delsekvenser av gener blir att\r\nden industriella användningen alltid måste anges i det senare fallet.\r\nÄven en patentansökan som avser t.ex. ett mikrobiologiskt förfarande måste\r\ninnehålla uppgift om den industriella användningen, om detta inte följer\r\nav uppfinningens art.\r\nUtskottet kan mot denna bakgrund inte finna skäl att förorda något\r\nförtydligande i fråga om innehållet i patentansökningar avseende mikrobiologiska\r\nförfaranden, något som för övrigt skulle avvika från direktivet. Därtill\r\nkommer att den särskilda grupp som regeringen har för avsikt att tillsätta\r\nskall göra bl.a. en utvärdering av de lagändringar som nu föreslås,\r\ndäribland kravet på industriell användning.\r\nMed det anförda bör riksdagen avslå motion 2003/04:L7 yrkande 4.\r\nDefinitioner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att se över nu föreslagna\r\ndefinitioner i lagstiftningen. Jämför reservation 4 (fp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att det i en ny paragraf i patentlagen, 1 a §, bl.a.\r\nskall införas definitioner av begreppen växtsort, väsentligen biologiskt\r\nförfarande, mikrobiologiskt förfarande och biologiskt material. Därigenom\r\ngenomförs artikel 2 i direktivet som innehåller definitioner av begrepp\r\nsom används i direktivet.\r\nI förslaget till 1 a § tredje stycket patentlagen anges att biologiskt\r\nmaterial omfattar material som innehåller genetisk information och som\r\nkan reproducera sig självt eller kan reproduceras i ett biologiskt system.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:L7 anför Martin Andreasson m.fl. (fp) att det i lagförslaget\r\nges en mycket begränsad definition på biologiskt material. Enligt\r\nmotionärerna är det viktigt att principerna för patent inom det biotekniska\r\nområdet är så lika och konsekventa som möjligt. I motionen begärs ett\r\ntillkännagivande om att den särskilda grupp som regeringen tillsätter\r\nskall få i uppdrag att se över hur den nu föreslagna lagstiftningen är i\r\nsamklang med annan patentlagstiftning inom bioteknikområdet och tillämpningar\r\nvad avser andra naturligt förekommande substanser för att föreslå eventuella\r\nlagändringar i syfte att få en enhetlig lagstiftning på området (yrkande\r\n3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill först erinra om att förslaget till svensk lagtext har\r\nutformats i nära anslutning till lydelsen i direktivet. Regeringen anför\r\natt det inte är problemfritt att i lagstiftningen införa definitioner av\r\ndetta slag, men anser att ett tungt vägande skäl för att ändå ta in\r\ndefinitionerna i patentlagen är att det finns ett behov av en enhetlig\r\neuropeisk praxis på området.\r\nUtskottet gör inte någon annan bedömning än regeringen i fråga om\r\nlämpligheten av de definitioner som nu föreslås bli införda i 1 a § patentlagen.\r\nNär det gäller den grupp som regeringen avser att tillsätta och vilka\r\nuppgifter den gruppen bör ha utgår utskottet från att regeringen beaktar\r\nde synpunkter som har framställts från motionärerna såvitt gäller gruppens\r\nuppdrag. Utskottet ser inte anledning att nu föreslå något tillkännagivande\r\nfrån riksdagens sida i det avseendet och anser att riksdagen bör avslå\r\nmotion 2003/04:L7 yrkande 3.\r\nTraditionell kunskap och biologisk mångfald\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör s.k. traditionell kunskap och\r\nförhållandet mellan EG-direktivets bestämmelser, TRIPs-avtalet och\r\nkonventionen om biologisk mångfald. Jämför reservationerna 5 (fp) och 6 (c).\r\n\r\nInternationella konventioner och avtal m.m.\r\nSom tidigare redovisats är Sverige genom medlemskapet i\r\nVärldshandelsorganisationen\r\n(WTO) bundet av det s.k. TRIPs-avtalet - avtalet om handelsrelaterade\r\naspekter av immaterialrätter. Av artikel 27.3 (b) i avtalet följer bl.a.\r\natt medlemsstaterna är skyldiga att tillhandahålla patentskydd för\r\nicke-biologiska (t.ex. gentekniska) och mikrobiologiska förfaranden för\r\nframställning av växter eller djur. Vidare finns en skyldighet att\r\ntillhandahålla någon typ av skydd för växtsorter. Detta kan ske genom patent\r\neller genom ett verksamt särskilt skyddssystem av eget slag (an effective\r\nsui generis system) eller genom en kombination av sådana skyddsformer.\r\nKonventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity,\r\nCBD) trädde i kraft år 1994. Syftet med konventionen är att staterna skall\r\nbevara den biologiska mångfalden, hållbart utnyttja dess beståndsdelar\r\noch rättvist fördela de vinster som uppstår vid utnyttjandet av genetiska\r\nresurser. Med begreppet genetiska resurser avses i detta sammanhang varje\r\nmaterial från växter, djur, mikroorganismer eller annat ursprung som\r\ninnehåller funktionella enheter av arvsmassa och har ett faktiskt eller\r\npotentiellt värde. Drygt 180 stater, inklusive Sverige, samt EG har\r\ntillträtt CBD. Konventionen bygger på principen att alla stater - inom vissa\r\ngränser - har den suveräna rätten att utnyttja sina naturresurser. I\r\nkonventionen finns även bestämmelser om traditionell kunskap och om tillgång\r\ntill teknik och tekniköverföring. I fråga om tillträde till genetiska\r\nresurser, dvs. rätt att få tillgång till sådana resurser som finns i en\r\nstat, slås i konventionen fast att befogenheten att besluta om sådant\r\ntillträde vilar hos de nationella regeringarna och är underkastad nationell\r\nlagstiftning. Tillträde till genetiska resurser skall, då det medges, ske\r\npå ömsesidigt överenskomna villkor. De fördragsslutande parterna erkänner\r\natt patent och andra immateriella rättigheter kan ha en inverkan på\r\ngenomförandet av CBD och åtar sig att i detta avseende samarbeta i enlighet\r\nmed nationell lagstiftning och internationell rätt i syfte att säkerställa\r\natt sådana rättigheter understöder och inte strider mot konventionens mål.\r\n\r\nI maj 2003 beslutade riksdagen att godkänna att Sverige tillträder det\r\ninternationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och\r\njordbruk (prop. 2002/03:52, bet. MJU17, rskr. 162). Syftet med fördraget\r\när att stimulera bevarande och hållbart nyttjande av jordbrukets växtgenetiska\r\nresurser i harmoni med vad som stadgas i CBD. Fördraget omfattar i princip\r\nalla växtgenetiska resurser av betydelse för jordbruket.\r\nInom Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (World\r\nIntellectual Property Organization, WIPO) har det upprättats en mellanstatlig\r\nkommitté för intellektuell äganderätt och genetiska resurser, traditionell\r\nkunskap och folklore. Kommittén behandlar de immaterialrättsliga aspekterna\r\nnär det gäller bl.a. frågor om tillträde till genetiska resurser och\r\nfördelning av avkastning från användningen av sådana resurser.\r\nPropositionen\r\nRegeringen framhåller att direktivet innebär bl.a. att undantagen från\r\ndet patenterbara området, inom ramen för TRIPs-avtalets möjligheter till\r\nsådana undantag, harmoniseras inom EU. I artikel 1.2 i direktivet anges\r\natt direktivet inte påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt bl.a.\r\nTRIPs-avtalet. Mot denna bakgrund är det en utgångspunkt för regeringen\r\natt direktivet skall tolkas och genomföras på ett sätt som är förenligt\r\nmed TRIPs-avtalet.\r\nVad gäller förhållandet mellan TRIPs-avtalet och CBD pekar regeringen på\r\natt EG och dess medlemsstater i yttranden till TRIPs-rådet har redovisat\r\nuppfattningen att det inte finns någon rättslig konflikt mellan TRIPs-avtalet\r\noch CBD, att konventionerna har olika målsättningar och reglerar olika\r\nämnen samt att de skiljer sig åt i fråga om rättslig natur. Vidare anfördes\r\ni yttrandena att det inte finns någonting i någon av konventionerna som\r\nhindrar en stat att fullfölja sina åtaganden under båda konventionerna.\r\nDärutöver framhölls att CBD inte hindrar patent på uppfinningar som\r\nanvänder genetiskt material och att principen i CBD om nationell suveränitet\r\növer genetiska resurser inte står i strid med TRIPs-avtalet. I yttrandena\r\nframhölls också att det på en rad punkter finns en betydande växelverkan\r\nmellan konventionerna och att de bör genomföras så att de ömsesidigt\r\nunderstöder varandra.\r\nNär det gäller EG-direktivets förenlighet med CBD har EG-domstolen uttalat\r\natt det föreligger förenlighet dem emellan (domstolens dom i mål C-377/98\r\nom ogiltigförklaring av direktivet). EG-domstolen anförde bl.a. att\r\nmöjligheten till patent på biotekniska uppfinningar inte strider mot CBD:s\r\nkrav på en rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjandet\r\nav genetiska resurser. Domstolen framhöll också att medlemsstaterna, enligt\r\nartikel 1.2 i direktivet, är skyldiga att tillämpa direktivet i enlighet\r\nmed sina åtaganden, särskilt när det gäller biologisk mångfald.\r\nRegeringen konstaterar att ökad uppmärksamhet under senare år har riktats\r\nmot den traditionella användningen av växter och s.k. traditionell kunskap\r\nom användning av växter. Det är bl.a. fråga om kunskap om användning av\r\nväxter som läkemedel som hos urbefolkningar överförts till nya generationer\r\nunder mycket lång tid. Framför allt i ett globalt perspektiv diskuteras\r\nskyddet för och rättigheter till sådan kunskap. Det pågår för närvarande\r\narbete i flera internationella forum för att åstadkomma lämpliga\r\ntillvägagångssätt och lösningar när det gäller att stimulera efterlevnaden av\r\ninternationella åtaganden om tillträde till genetiska resurser och en\r\nrättvis fördelning av avkastningen från sådana resurser. Sverige deltar\r\naktivt i detta arbete. Det är enligt regeringen viktigt att snarast få\r\ntill stånd ändamålsenliga och effektiva lösningar som på ett balanserat\r\nsätt beaktar berörda intressen. Regeringen pekar vidare på att det i\r\ningressen till direktivet anförs att medlemsstaterna vid genomförandet av\r\ndirektivet särskilt bör beakta artiklarna 3 (tillträde till genetiska\r\nresurser), 8 j (traditionell kunskap), 16.2 andra meningen (tillgång till\r\nteknik och tekniköverföring) och 16.5 (om att immaterialrätten skall\r\ntillämpas så att den stöder - och inte strider mot - CBD:s mål) i CBD (skäl\r\n55). En utgångspunkt är mot denna bakgrund att direktivet skall tolkas\r\noch genomföras på ett sätt som är förenligt med CBD. Regeringen framhåller\r\natt det som nu föreslås i propositionen bara har effekt för möjligheterna\r\ntill patent i Sverige och att svenska patent bara har verkningar inom\r\nSveriges gränser. Ett patent för t.ex. en genetiskt modifierad variant av\r\nen växt påverkar inte den traditionella användningen av växten. Patentskyddet\r\nomfattar endast de växter som genom uppfinningen har försetts med speciella\r\negenskaper, men inte den ursprungliga växten, som har modifierats eller\r\nfrån vilken en gen har isolerats. Ett patent hindrar alltså inte den\r\ntraditionella användningen av växten vare sig i Sverige eller någon annanstans.\r\n\r\nRegeringen redovisar att WIPO-kommittén har beslutat upprätta en allmänt\r\ntillgänglig databas för avtalspraxis och villkor om tillträde till genetiska\r\nresurser och fördelning av avkastningen från sådana resurser. Databasen\r\nhar upprättats av WIPO-sekretariatet i samarbete med CBD-sekretariatet.\r\nI enlighet med en begäran från den senaste partskonferensen under CBD har\r\nen teknisk studie om ursprungsangivelser i patentansökningar genomförts\r\nav kommittén. Kommittén har också vidtagit åtgärder för att förhindra att\r\nuppfinningar som använder traditionell kunskap patenteras trots att de är\r\nkända sedan tidigare. Det arbetet handlar bl.a. om att utvidga de databaser\r\nsom patentmyndigheterna använder vid prövningen av om en uppfinning är ny.\r\nI kommittén diskuteras också frågan om särskilda skyddsformer för\r\ntraditionell kunskap.\r\nRegeringen bedömer inte att möjligheten till patent i sig har negativa\r\neffekter för den biologiska mångfalden eller den traditionella användningen\r\nav växter. Regeringen hänvisar till det pågående internationella arbetet\r\ni dessa frågor och att Sverige och EU i dessa sammanhang verkar för\r\nkonstruktiva och balanserade lösningar som kan tillmötesgå särskilt\r\nutvecklingsländernas och urbefolkningarnas intressen.\r\nEnligt direktivets ingress bör en patentansökan i förekommande fall\r\ninnehålla en upplysning om det geografiska ursprunget för biologiskt material\r\nsom en uppfinning gäller eller använder (skäl 27). Mot den bakgrunden är\r\ndet regeringens bedömning att det bör införas en bestämmelse om skyldighet\r\nför sökanden att i patentansökan ange det geografiska ursprunget för\r\nbiologiskt material från växt- eller djurriket. Syftet med sådana\r\nursprungsangivelser är att underlätta för länder som tillhandahåller genetiska\r\nresurser att övervaka efterlevnaden av bestämmelser och avtal om dels\r\ntillträde till genetiska resurser, dels rättvis fördelning av den ekonomiska\r\navkastningen från användningen av sådana resurser. För att ett sådant\r\nsystem skall fylla sitt syfte är det angeläget att det kombineras med\r\nsanktioner. Sverige agerar i enlighet med denna utgångspunkt i pågående\r\ninternationellt arbete.\r\nMotionerna\r\nMartin Andreasson m.fl. (fp) pekar i motion 2003/04:L7 på att alltmer\r\nuppmärksamhet på senare år har riktats mot de frågor som handlar om\r\nimmaterialrätt i förhållande till traditionell kunskap, t.ex. uppfinningar\r\nsom drar nytta av växter som har använts som läkemedel av en urbefolkning\r\nmen varit okända för världen i övrigt. Motionärerna menar att det är\r\nangeläget att Sverige driver på det internationella arbetet för att skapa\r\nenhetliga regelverk och för att bygga upp databaser kring traditionellt\r\nkunnande. Bara på det viset kan den intellektuella äganderätten tryggas\r\neffektivt även på detta område. I uppdraget till den särskilda grupp som\r\nregeringen avser att tillsätta bör det, enligt motionärerna, ingå att\r\nanalysera den internationella utvecklingen vad gäller immaterialrätt och\r\ntraditionell kunskap. Ett tillkännagivande begärs i enlighet härmed\r\n(yrkande 5).\r\nI motion 2002/03:U298 av Agne Hansson m.fl. (c) anförs att TRIPs-avtalets\r\nformuleringar anses stå i strid med intentionerna i konventionen om\r\nbiologisk mångfald. Motionärerna framhåller att Sverige bör arbeta för att\r\nstödja u-ländernas krav på att utveckla system som garanterar staterna,\r\nde lokala samhällena och bönderna rättigheterna till biologisk mångfald\r\noch traditionell kunskap. Det begärs ett tillkännagivande om att en översyn\r\nav artikel 27.3 (b) i TRIPs-avtalet måste leda till att den harmoniseras\r\nmed CBD (yrkande 18). I avvaktan på att översynen genomförs måste\r\nimplementeringstiden för artikeln förlängas till fem år efter det att översynen\r\när genomförd, vilket bör ges regeringen till känna (yrkande 19).\r\nÄven i motion 2003/04:L284 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande om att artikel 27.3 (b) i TRIPs-avtalet måste förändras\r\nså att den underordnas CBD (yrkande 6). Vidare begärs i motionen\r\ntillkännagivanden om att felaktigt godkända patent på växtslag skall kunna\r\nprövas på nytt och därefter återkallas (yrkande 3), att länder själva\r\nskall kunna skydda den del av jordbruket som är inriktad på lokal\r\nlivsmedelsförsörjning om den är hotad (yrkande 4) och att traditionell kunskap\r\nborde räknas som s.k. prior art vid prövning av patentansökningar (yrkande\r\n8).\r\nI motion 2002/03:U263 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande om att ursprungsbefolkningarnas kunskaper om och nyttjande\r\nav lokala genetiska resurser skall skyddas, FN:s deklaration om farmers\r\nrights måste ges företräde varvid rättigheterna till kunskaper om de lokala\r\ngenetiska resurserna måste kombineras med kravet på att de skall bevaras\r\n(yrkande 6). Vidare begärs ett tillkännagivande om att biopiracy -\r\nprivatisering, patentering och kommersialisering av gener och genetiskt\r\nmaterial - borde tas upp i FN utifrån hållbar utveckling och säkerhet\r\n(yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför har det under senare år riktats ökad uppmärksamhet\r\nmot den traditionella användningen av växter och s.k. traditionell kunskap\r\nom användning av växter. Det är frågor som av naturliga skäl diskuteras\r\ni ett globalt perspektiv. Regeringen anför att Sverige och EU i en rad\r\ninternationella forum verkar för konstruktiva och balanserade lösningar\r\nsom kan tillmötesgå särskilt utvecklingsländernas och urbefolkningarnas\r\nintressen. Detta är enligt utskottets mening ett mycket viktigt arbete.\r\nI\r\nmotion 2003/04:L7 begärs ett tillkännagivande om att det i uppdraget till\r\nden grupp som regeringen avser att tillsätta bör ingå att analysera den\r\ninternationella utvecklingen vad gäller immaterialrätt och traditionell\r\nkunskap. Utskottet konstaterar i det sammanhanget att den mellanstatliga\r\nkommitté som har upprättats inom WIPO behandlar de immaterialrättsliga\r\naspekterna när det gäller bl.a. frågor om tillträde till genetiska resurser\r\noch fördelning av avkastning från användningen av sådana resurser. Regeringen\r\nhar pekat på att kommittén har vidtagit åtgärder för att förhindra att\r\nuppfinningar som använder traditionell kunskap patenteras trots att de är\r\nkända sedan tidigare, och i kommittén diskuteras bl.a. frågan om särskilda\r\nskyddsformer för traditionell kunskap. Som utskottet redan tidigare har\r\nanfört utgår utskottet från att regeringen, när den aviserade särskilda\r\ngruppen skall tillsättas, beaktar de synpunkter som har framställts från\r\nmotionärerna vid de närmare övervägandena om gruppens uppdrag. Mot bakgrund\r\nav det, och det arbete som redan pågår inom bl.a. WIPO:s mellanstatliga\r\nkommitté, kan något uttalande från riksdagens sida inte anses erforderligt.\r\nUtskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande\r\n5.\r\nMotionsspörsmål om förhållandet mellan TRIPs-avtalet och CBD har tidigare\r\nbehandlats av utskottet (se bl.a. bet. 2001/02:LU17). Utskottet framhöll\r\ndå, i likhet med vad som nu anförs i propositionen, att EG och dess\r\nmedlemsstater i ett yttrande till TRIPs-rådet konstaterat bl.a. att det\r\ninte finns någon rättslig konflikt mellan dessa båda internationella\r\ninstrument. Det anfördes också i nämnda yttrande att det inte finns någonting\r\nsom hindrar en stat att fullfölja sina åtaganden under både TRIPs-avtalet\r\noch CBD. Vidare anfördes att CBD inte hindrar patent på uppfinningar som\r\nanvänder genetiskt material och att principen i CBD om nationell suveränitet\r\növer genetiska resurser inte står i strid med TRIPs-avtalet.\r\nRegeringen redovisar att det sedan konventionen trädde i kraft har pågått\r\narbete för att förverkliga konventionens mål och att de fördragsslutande\r\nstaterna i april 2002 antog bl.a. rekommendationer om immaterialrättens\r\nroll vid genomförandet av arrangemang om tillträde till och fördelning av\r\navkastning från användningen av genetiska resurser. Arbetet under\r\nkonventionen fortsätter nu bl.a. med genomförandet av riktlinjerna och\r\nrekommendationerna. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen\r\noch agerar aktivt i såväl detta arbete som i annat internationellt arbete\r\ninom detta område.\r\nUtskottet vill slutligen, med anledning av framställda motionsyrkanden,\r\npeka på att regeringen i propositionen redovisat att det finns ett antal\r\ninternationellt uppmärksammade fall när uppfinningar som använder känd\r\ntraditionell kunskap patenterats och patenten så småningom upphävts på\r\ngrund av att kravet på nyhet inte varit uppfyllt.\r\nMed det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna\r\n2002/03:U263 yrkandena 6 och 7, 2002/03:U298 yrkandena 18 och 19 samt\r\n2003/04:L284 yrkandena 3, 4, 6 och 8.\r\nJordbruksundantag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om patenträttens och växtförädlarrättens\r\ninverkan på jordbrukares rättigheter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att en ny bestämmelse om s.k. jordbruksundantag tas\r\nin i patentlagen, 3 b §. Härigenom genomförs artikel 11 i direktivet.\r\nParagrafen innehåller undantag från patenthavarens ensamrätt när det gäller\r\nreproduktionsmaterial som används i jordbruksverksamhet. I första stycket\r\ni paragrafen behandlas jordbruksundantag beträffande vegetabiliska produkter.\r\nUndantaget innebär att en jordbrukare, för det fall vegetabiliskt\r\nreproduktionsmaterial med patenthavarens samtycke överlåtits till jordbrukaren\r\nför att användas i jordbruket, får använda sin skörd för reproduktion och\r\nmångfaldigande i det egna jordbruket. I växtförädlarrätten finns redan\r\nett sådant undantag. Omfattningen av och villkoren för jordbruksundantaget\r\nskall svara mot vad som gäller enligt artikel 14 i EG:s\r\nväxtförädlarrättsförordning\r\nnr 2100/94. Samma regler kommer därmed att gälla för jordbruksundantag i\r\npatentlagen och för jordbruksundantag enligt 2 kap. 5 § växtförädlarrättslagen.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2003:04:L284 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande om att patenträttigheterna och växtförädlarrätten inte får\r\nminska jordbrukarnas rätt att spara, återanvända, byta eller sälja utsäde\r\nfrån sin egen skörd (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI likhet med vad som redan gäller inom växtförädlarrätten föreslår regeringen,\r\ni enlighet med direktivet, att bestämmelser införs i patentlagen om s.k.\r\njordbruksundantag. Jordbruksundantaget innebär att jordbrukaren under\r\nvissa förutsättningar kan använda skyddat material för ny sådd utan att\r\ngöra sig skyldig till patentintrång. Genom regeringens förslag får önskemålen\r\ni motion 2003/04:L284 yrkande 5 i huvudsak anses tillgodosedda. Utskottet\r\nföreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet.\r\nOinskränkt produktskydd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att den särskilda grupp som\r\nregeringen avser att tillsätta med förtur skall analysera frågor om\r\noinskränkt produktskydd. Jämför reservation 7 (fp).\r\nPropositionen\r\nPatentskyddets omfattning bestäms i första hand av de s.k. patentkraven.\r\nDärmed avses den del av patentansökningen där uppfinnaren genom bestämda\r\nuppgifter har preciserat vad skyddet skall avse. Kraven kan utformas så\r\natt skyddet omfattar en produkt, ett förfarande eller en viss användning.\r\nOm uppfinningen avser en produkt är det ofta nödvändigt att i kraven\r\nange vad den skall användas till. Den preciserade bestämningen av produkten\r\ni kraven innebär ofta att skyddet begränsas till en eller flera användningar\r\nav produkten. Kraven kan också utformas så att det är en viss användning\r\nsom skyddet avser. Vissa alster kan dock ges en bestämd beskrivning i\r\nkraven utan att någon användning anges. Skyddet omfattar då produkten,\r\ndvs. alstret som sådant, oavsett hur den har framställts och vad den\r\nanvänds till. Patentskyddet avser i dessa fall alltså själva produkten och\r\när inte begränsat till viss användning av den, förutsatt att den i kraven\r\ninte har knutits till en viss användning. Detta brukar kallas oinskränkt\r\nproduktskydd.\r\nOinskränkt produktskydd innebär att skyddet som följer av ett produktpatent\r\nför t.ex. en gensekvens eller en mikroorganism kan omfatta alla användningar\r\nav sekvensen eller organismen. Skyddet är alltså inte begränsat till den\r\neller de användningar som beskrivits i patentansökan. Om det först har\r\nbeviljats ett produktpatent med oinskränkt skydd och det senare visar sig\r\natt det finns ytterligare funktioner hos och användningar av materialet,\r\nkan uppfinnaren av en ny användning beviljas ett användningspatent  för\r\nden nya användningen. Detta patent blir då ett s.k. beroendepatent  i\r\nförhållande till det tidigare produktpatentet. Beroendeförhållandet innebär\r\natt det krävs tillstånd från innehavaren av produktpatentet för att\r\nutnyttja uppfinningen enligt det senare användningspatentet. Om inte\r\nlicensavtal för utnyttjandet kommer till stånd på frivillig väg finns ytterst\r\nmöjligheten att domstol beviljar s.k. tvångslicens.\r\nRegeringens bedömning är att direktivet lämnar visst utrymme för förändringar\r\nav rådande ordning med möjligheten till oinskränkt produktskydd för\r\ngenpatent. Det finns skäl såväl för som emot förändringar av rådande ordning.\r\nDet är under alla förhållanden nödvändigt att praxis utvecklas samlat på\r\neuropeisk nivå och att den på ett adekvat sätt svarar mot utvecklingen på\r\ndet genetiska området. Övervägande skäl talar därför enligt regeringen\r\nmot att nu överväga förändringar genom nationella särbestämmelser. Det\r\nbehövs dock särskilda åtgärder för att noga följa utvecklingen och utvärdera\r\neffekterna för svensk del. Den särskilda grupp som regeringen avser att\r\ntillsätta skall därför få i uppdrag att följa och redovisa utvecklingen\r\nav praxis när det gäller oinskränkt produktskydd.\r\nMotionen\r\nMartin Andreasson m.fl. (fp) pekar i motion 2003/04:L7 på den situationen\r\natt det meddelats ett patent med oinskränkt produktskydd på en gensekvens\r\noch att det därefter kan meddelas ytterligare patent på samma sekvens -\r\npatent som då blir användningspatent i förhållande till det första patentet.\r\nEnligt motionärerna kan ett oinskränkt produktskydd verka avhållande på\r\nutvecklandet av nya uppfinningar som kan ge nya patent, eftersom dessa då\r\nenbart blir beroendepatent i förhållande till det tidigare produktpatentet.\r\nRegelverket kan medföra problem särskilt för mindre aktörer och små\r\nföretag när korsvisa licensavtal behöver ingås mellan de båda patenthavarna.\r\nMotionärerna anser att den grupp som regeringen avser att tillsätta med\r\nförtur bör analysera dessa frågor och inom en viss angiven tid återrapportera\r\ntill regeringen och lämna förslag på hur regeringen bör agera för att\r\nfrågan skall uppmärksammas i det europeiska och globala patenträttsliga\r\nsamarbetet. Ett tillkännagivande begärs i enlighet med detta (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan för sin del inte finna att det föreligger några\r\nmeningsmotsättningar mellan motionärerna och regeringen. När det gäller\r\noinskränkt\r\nproduktskydd anför regeringen att det behövs särskilda åtgärder för att\r\nnoga följa utvecklingen och utvärdera effekterna för svensk del. Det\r\nuppdrag som skall lämnas till den i propositionen omnämnda gruppen skall\r\navse bl.a. att följa och redovisa utvecklingen av praxis när det gäller\r\ndet oinskränkta produktskyddet. Regeringens uppfattning synes således\r\nligga helt i linje med motionsönskemålet. Utskottet kan inte se något\r\nskäl för riksdagen att ta ställning till om denna fråga bör behandlas med\r\nförtur av den grupp som regeringen avser att tillsätta. Motion 2003/04:L7\r\nyrkande 2 bör således avslås.\r\nUppföljning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om uppföljning av praxisutvecklingen\r\nvad gäller patent på biotekniska uppfinningar. Jämför reservation 8 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\nFör att patentsystemet skall fylla sitt syfte att stimulera innovation\r\noch utveckling och för att befarade negativa effekter för hälso- och\r\nsjukvård och forskning skall undvikas är det nödvändigt att systemet inte\r\nöppnar för ett alltför brett och starkt skydd. Regeringen anför att de\r\nväsentliga verktygen för att fortsättningsvis åstadkomma en balanserad\r\nutveckling ligger i tillämpningen av de grundläggande\r\npatenterbarhetsförutsättningarna,\r\nsärskilt kraven på uppfinningshöjd och industriell användning. Genomförandet\r\nav direktivet ger förutsättningar för en tillräckligt restriktiv och\r\nbalanserad praxis. Det framgår särskilt av direktivets krav på att en\r\nindustriell användning måste anges och att funktionen hos en gensekvens\r\nmåste ha fastställts för att det skall kunna vara fråga om en uppfinning.\r\nDet är av särskild vikt att praxis är tillräckligt restriktiv och balanserad\r\nnär det gäller möjligheterna till patent på forskningsverktyg. Direktivet\r\nger genom förtydliganden av kraven på funktion och industriell användning\r\nförutsättningar för detta.\r\nRegeringen anför att utvecklingen av praxis när det gäller tillämpningen\r\nav såväl de grundläggande patenterbarhetsförutsättningarna som avgränsningarna\r\nav skyddets omfattning bör följas noga. En särskild grupp bör tillsättas\r\nför detta arbete.\r\nGruppens uppdrag skall avse att följa och redovisa tillämpningen av de\r\ngrundläggande patenterbarhetsvillkoren när det gäller biotekniska\r\nuppfinningar, särskilt uppfinningshöjd och industriell användbarhet. Det skall\r\navse att följa och redovisa utvecklingen av praxis när det gäller oinskränkt\r\nproduktskydd. Praxisutvecklingen när det gäller det etiskt motiverade\r\nundantaget för uppfinningar vars användning strider mot allmän ordning\r\neller goda seder skall också följas och redovisas. På grundval av\r\nredovisningen av utvecklingen skall en analys och bedömning av effekterna av\r\npraxisutvecklingen göras. Bedömningen skall ta sikte på frågan om\r\ntillämpningen av regelsystemet är tillräckligt restriktiv. Effekterna när det\r\ngäller tillgången till genetiska tester och forskningsverktyg skall belysas\r\nsärskilt. I de delar där direktivet har inneburit förtydliganden, t.ex.\r\nnär det gäller kravet på industriell användning, skall en utvärdering av\r\nde lagändringar som nu föreslås göras. Också utöver vad som följer av\r\nuppföljningen av praxisutvecklingen skall underlag tas fram och analys\r\ngöras när det gäller farhågorna om negativa effekter för hälso- och\r\nsjukvården och forskningen. På grundval av de analyser och bedömningar som\r\ngörs skall eventuella rekommendationer och förslag till åtgärder lämnas.\r\nRekommendationer och förslag skall i första hand avse åtgärder på europeisk\r\nnivå.\r\nMotionen\r\nMartin Andreasson m.fl. (fp) framhåller i motion 2003/04:L7 att man delar\r\nregeringens uppfattning att patent på uppfinningar där man använder sig\r\nav gener eller gensekvenser under vissa förutsättningar skall tillåtas.\r\nMotionärerna pekar i det sammanhanget på att det är viktigt att beakta\r\ngränsen mellan uppfinning och upptäckt så att patent inte meddelas på\r\nrena upptäckter. Vidare finns enligt motionärerna en konflikt mellan nyttan\r\nför det enskilda företaget av ett starkt patentskydd och faran för samhället\r\nmed alltför breda patent som missgynnar vidare utveckling och forskning.\r\nPatent som uppfattas som breda kan leda till att företag och enskilda\r\navskräcks från att bedriva uppfinnings- och utvecklingsarbete inom vissa\r\nområden. För att motverka negativa effekter av den nu föreslagna lagstiftningen\r\när det därför viktigt att regeringen följer upp hur lagstiftningen kommer\r\natt tillämpas i praktiken. Ett tillkännagivande begärs om uppföljning av\r\npraxisutvecklingen vad gäller patent på biotekniska uppfinningar (yrkande\r\n1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har redan i ett flertal av de tidigare avsnitten betonat vikten\r\nav att utvecklingen av praxis och effekterna av den nu föreslagna\r\nlagstiftningen i olika avseenden behöver följas upp. Det gäller inte minst\r\nbehovet av att följa den tekniska utvecklingen på bioteknikområdet och i\r\nsamband härmed diskutera etiska frågor. Utskottet har uttalat att den av\r\nregeringen aviserade gruppen, i enlighet med vad som anges i propositionen,\r\nbör få i uppdrag att göra analyser och bedömningar och utifrån detta\r\nlämna förslag till åtgärder. Utskottet har också konstaterat att regeringens\r\navsikt är att gruppen, i de delar där direktivet har inneburit förtydliganden,\r\nskall göra en utvärdering av de lagändringar som nu föreslås.\r\nMot bakgrund av den information som lämnas i propositionen om den tilltänkta\r\ngruppen och dess uppdrag finns det enligt utskottets mening inte anledning\r\nför riksdagen att ge regeringen något till känna i fråga om den närmare\r\nutformningen av uppdraget. Utskottet utgår från att regeringen inför beslut\r\nom gruppens uppdrag beaktar de synpunkter som har framställts i\r\nmotionsyrkandena i detta ärende.\r\nNär det gäller önskemålet i motion 2003/04:L7 yrkande 1 får detta enligt\r\nutskottets mening anses ligga i linje med regeringens uppfattning om\r\nbehovet av att noga följa utvecklingen när det gäller patent på biotekniska,\r\nsärskilt gentekniska uppfinningar. Mot bakgrund härav anser utskottet\r\natt riksdagen bör avslå motionsyrkandet.\r\nProduktion av läkemedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör u-ländernas tillgång till\r\nläkemedel.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:U327 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om att Sverige inom WTO aktivt skall stödja u-ländernas rätt\r\natt ha s.k. tvångslicenser för produktion av patenterade läkemedel mot\r\nepidemier (yrkande 7).\r\nI motion 2003/04:L284 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande om att det måste klargöras att ett land skall ha rätt att\r\nutlokalisera produktionen av ett tvångslicensierat läkemedel om man själv\r\nsaknar kapaciteten att producera det (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe i och för sig angelägna frågor som tas upp i motionsyrkandena behandlas\r\ninte i propositionen. Utskottet konstaterar också att de komplexa och\r\nvittomfattande motionsspörsmålen också berör andra utskotts beredningsområden.\r\n\r\nI december 2003 besvarade näringsminister Leif Pagrotsky en interpellation\r\ni riksdagen i frågan om möjligheten att underlätta svensk produktion och\r\nexport av billiga läkemedelskopior till fattiga länder med nationella\r\nhälsorisker (interpellation 2003/04:150). Näringsministern anförde då bl.\r\na. att det för regeringen är viktigt att verka för att WTO-reglerna inte\r\nstår i strid med ambitionerna att kraftfullt och effektivt bekämpa nationella\r\nhälsorisker. Han hänvisade till de två överenskommelser som nåtts inom\r\nWTO, dels från november 2001 om möjligheten att utfärda tvångslicenser,\r\ndels från augusti 2003 om möjligheten för fattiga länder att importera\r\nbilliga kopior av patentbelagda läkemedel. Enligt näringsministern avser\r\nregeringen att, i enlighet med WTO-överenskommelsen från augusti 2003,\r\nerbjuda svenska läkemedelsföretag möjligheten att producera billiga\r\nläkemedel för export till fattiga länder. Detta är enligt näringsministern\r\nen pusselbit i regeringens ambition att få fram läkemedel till behövande\r\ni världens fattigaste länder.\r\nFrågorna analyseras nu inom Regeringskansliet i avsikt att ta fram lagförslag\r\npå området. Såvitt utskottet erfarit skulle en departementspromemoria\r\nkunna vara klar för remissbehandling under hösten 2004.\r\nEnligt uppgift har EU-kommissionen nyligen också aviserat ett förslag\r\ntill en EG-förordning på detta område.\r\nUtskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionsyrkandena är\r\nföremål för behandling på såväl nationell som internationell nivå. Utskottet\r\nser inte anledning att föregripa resultatet av det arbete som nu pågår\r\ngenom något uttalande från riksdagens sida.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:U327 yrkande 7 och 2003/04:L284 yrkande 2.\r\nSkadestånd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om ansvar för genmodifierade\r\norganismer. Jämför reservation 9 (c).\r\nMotionen\r\nI motion 2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c) anförs att de inom EU\r\nföreslagna reglerna för ansvar vid miljöskada bör tillämpas även när det\r\ngäller genteknik. I det fall odling av genetiskt modifierade grödor skulle\r\nge negativa effekter på miljön, trots att anvisningar för användning har\r\nföljts, skall det vara förädlingsföretagets ansvar. I motionen begärs ett\r\ntillkännagivande om att strikt ansvar för miljöskada även skall gälla för\r\ngenteknik, kombinerat med en obligatorisk ansvarsförsäkring (yrkande 37).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInte heller frågan om ansvar för genmodifierade organismer behandlas i\r\nden förevarande propositionen. Regeringen anmärker dock att det finns en\r\nomfattande reglering av användningen av genetiskt modifierade organismer,\r\nvilken till stor del är harmoniserad genom EG-förordningar och direktiv.\r\nVidare framhålls i propositionen att patenträtten inte reglerar i vilken\r\nutsträckning exempelvis genetisk modifiering över huvud taget skall vara\r\ntillåten eller vad som gäller för användningen av genetiskt modifierade\r\norganismer. I nationell rätt finns bestämmelser om användningen av sådana\r\norganismer och andra produkter som innehåller levande mikroorganismer i\r\nmiljöbalken. Vidare trädde nya bestämmelser i förordningen (2002:1086) om\r\nutsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön nyligen i kraft,\r\nsom innehåller skärpta krav på säkerhet i fråga om riskutvärdering och\r\nuppföljning när genetiskt modifierade organismer släpps ut i miljön.\r\nLiknande motionsyrkanden har tidigare avstyrkts av utskottet, senast våren\r\n2001 i betänkande 2000/01:LU19. Utskottet har därvid anfört att det inte\r\nförelegat anledning för riksdagen att ta initiativ till förändrade\r\nansvarsregler vid användning av genmodifierade organismer. Från utskottets\r\nsida har emellertid förutsatts att regeringen noga följer utvecklingen på\r\nområdet och för det fall det skulle finnas behov av ytterligare\r\nlagstiftningsåtgärder tar initiativ till att sådana kommer till stånd. Riksdagen\r\nhar följt utskottet.\r\nUtskottet finner inte skäl att frångå sina tidigare ställningstaganden\r\noch föreslår att riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande 37.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Lagförslagen, punkt 1 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår propositionen och tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservationen om förnyat utrednings- och\r\nberedningsarbete och omförhandling av internationella överenskommelser.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L312 yrkandena 1, 2, 4 och\r\n5, 2002/03:L341, 2002/03:U263 yrkande 5, 2002/03:U298 yrkande 17,\r\n2002/03:MJ428 yrkandena 39, 40 och 42, 2003/04:L5 yrkandena 1-4, 2003/04:L6\r\nyrkandena 1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 38 och avslår proposition 2003/04:55.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag välkomnar de biotekniska framsteg som gjorts när det gäller möjligheten\r\natt diagnostisera och behandla sjukdomar samt att förbättra villkoren för\r\nglobal matförsörjning. Patent på biotekniska uppfinningar fyller en viktig\r\nfunktion för att möjliggöra långvariga och dyra forskningsprojekt.\r\nBiotekniken erbjuder fantastiska möjligheter, men den innebär också stora\r\nrisker såväl ekologiskt som etiskt. Det krävs enligt min mening en omfattande\r\ndebatt om bioteknikens gränser och de etiska regler som omgärdar dess\r\nutveckling. Medvetenheten om detta tycks saknas hos regeringen, det visar\r\nden nu framlagda propositionen.\r\nEn av de stora frågorna gäller möjligheten att kunna patentera såväl\r\nenskilda gener som hela organismer. Patenträttens utveckling under de\r\nsenaste åren utgör enligt min mening en tyst revolution som inneburit\r\nförändringar utan någon omfattande offentlig debatt. Min utgångspunkt är\r\natt det inte skall vara möjligt att få patent på liv. De patent som, i\r\nenlighet med förslag i propositionen, kommer att kunna meddelas på\r\nbiotekniska uppfinningar strider mot detta grundläggande synsätt. Patent på\r\nsåväl mänskliga gener som gener som förekommer naturligt i djur- och\r\nväxtriket strider mot grundläggande etiska föreställningar om att liv inte\r\nskall gå att patentera. Den europeiska patenträtten har heller aldrig\r\ninnefattat enbart upptäckter av naturligt förekommande företeelser, och\r\ndet kan starkt ifrågasättas om gränsdragningen mellan upptäckt och uppfinning\r\nkan upprätthållas med den lagstiftning som nu föreslås. Att isolera och\r\nkopiera genetiskt material är knappast att beskriva som nya genombrott,\r\nutan som en tillämpning av välkänd och utbredd teknik.\r\nGenomförandet av EG-direktivet bör följaktligen stoppas. Jag anser att de\r\noklarheter som finns kring följderna av att bevilja patent på genetisk\r\ninformation och de etiska betänkligheterna är så stora att det är motiverat\r\natt vägra genomföra direktivet. Riksdagen bör därmed avslå propositionen.\r\n\r\nEnligt min mening illustrerar också genomförandet av direktivet väl de\r\nproblem som föreligger vid genomförande av gemenskapslagstiftning i Sverige.\r\nBeredningen av dessa ärenden i riksdagen sker summariskt, och riksdagen\r\nhar små möjligheter att påverka processen. Därefter ställs riksdagen inför\r\nfullbordat faktum och är skyldig att genomföra gemenskapslagstiftning som\r\när otillräckligt diskuterad nationellt. Det är nu hög tid att ta fram en\r\nsvensk nationell position i fråga om patent på biotekniska uppfinningar.\r\nDet är angeläget att Sveriges ståndpunkt i fråga om biotekniska uppfinningar\r\ni stort och patent i synnerhet utformas innan svenska tjänstemän förhandlar\r\nfram nya avtal. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en ny\r\nproposition och därigenom låta riksdagen få ta ställning i principiella\r\nfrågor innan Sverige införlivar internationella överenskommelser som\r\nbegränsar vår handlingsfrihet på det här området. En utredning bör tillsättas\r\nmed uppgift att belysa konsekvenserna av patenträttens utveckling för\r\nsvensk bioteknisk forskning och utveckling och för samhället i stort.\r\nFrågorna bör behandlas i en bred utredning och belysa såväl legala som\r\netiska och ekonomiska konsekvenser, inte bara de lagstiftningstekniska\r\nkonsekvenserna.\r\nRegeringen bör vidare verka för en omförhandling av EG-direktivet och den\r\neuropeiska patentkonventionen. En utgångspunkt för dessa förhandlingar\r\nbör vara att ett krav för patent på biotekniska uppfinningar skall vara\r\natt patentet inte omfattar enskilda organismer eller själva den genetiska\r\ninformationen. Jag instämmer därigenom också med vad som anförs i motion\r\n2003/04:L6 yrkande 3 om att Sverige bör verka för att en internationell\r\nkonvention som förbjuder patent på livsformer kommer till stånd och vad\r\nsom anförs i motion 2002/03:U298 yrkande 17 om att TRIPs-avtalet behöver\r\nomarbetas så att enskilda gener och organismer skall kunna exkluderas\r\nfrån kravet på patenterbarhet.\r\nJag anser således att propositionen inte bör läggas till grund för\r\nlagstiftning. Riksdagen bör därför avslå propositionen och, med bifall till\r\nmotionerna 2003/04:L5, 2003/04:L6, 2002/03:L312 yrkandena 1, 2, 4 och 5,\r\n2002/03:L341, 2002/03:U263 yrkande 5, 2002/03:U298 yrkande 17, 2002/03:MJ428\r\nyrkandena 39, 40 och 42 samt 2003/04:MJ399 yrkande 38, ge regeringen i\r\nuppdrag att, efter förnyat utrednings- och beredningsarbete, återkomma\r\ntill riksdagen med ett nytt lagförslag samt verka för en omförhandling av\r\nEG-direktivet och den europeiska patentkonventionen.\r\n\r\n2.      Etiskt motiverade undantag från patenterbarhet, punkt 2 (m, fp)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Bertil Kjellberg (m), Martin\r\nAndreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om etiskt motiverade undantag från patenterbarhet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:L7 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi motsätter oss inte regeringens förslag till ny bestämmelse i patentlagen\r\nom etiskt motiverade undantag från patent, 1 c §. Vi anser dock att det\r\nfinns en risk med en sådan uppräkning som görs i paragrafens tredje stycke\r\nav vad som alltid skall anses strida mot allmän ordning eller goda seder.\r\nInom ett område som utvecklas så fort som bioteknik- och genteknikområdet,\r\noch som berör många svåra etiska frågeställningar, är det svårt att göra\r\nen särskild uppräkning av vad som är oetiskt. Nya uppfinningar och upptäckter\r\ninnebär ett behov av att föra en ständigt pågående etisk diskussion.\r\nTroligen kommer den fortsatta utvecklingen också att påverka vår syn på\r\nvad som är oetiskt. Ett område där den etiska diskussionen just nu är\r\nintensiv är t.ex. tillämpningarna inom stamcellsforskningen.\r\nVi anser att det är mycket viktigt att den grupp som regeringen tillsätter\r\nför att följa lagstiftningen aktivt följer tillämpningen av den här\r\netikbestämmelsen och om så behövs återkommer till regeringen med förslag om\r\nhur den bör ändras och hur regeringen bör driva dessa frågor på EU-nivå.\r\nAtt patentlagstiftningen i så stor utsträckning som möjligt är harmoniserad\r\nmellan olika länder är särskilt betydelsefullt inom områden som bioteknik\r\noch läkemedel, där nästan all industriell tillämpning riktas mot en\r\ninternationell marknad. Mot den bakgrunden behövs internationell samverkan\r\nom etiska frågor kring patent på biotekniska uppfinningar. Den grupp som\r\nskall tillsättas av regeringen bör också få i uppdrag att ta fram förslag\r\npå hur den etiska prövningen av genpatentfrågor kan utvecklas ytterligare.\r\nI det sammanhanget bör gruppen belysa frågan om rollfördelningen på det\r\nhär området mellan olika statliga organ och hur samarbetet mellan dessa\r\norgan kan utvecklas när det gäller etiska frågor kring patent på biotekniska\r\nuppfinningar.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2003/04:L7\r\nyrkandena 6 och 7, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Patentansökans innehåll och krav på industriell användning, punkt 3\r\n(fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om patentansökans innehåll och kravet på industriell\r\nanvändning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:L7 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening bör 8 § patentlagen ändras så att det förtydligas att\r\ndet även i en patentansökan som avser ett mikrobiologiskt förfarande alltid\r\nskall vara nödvändigt att specifikt ange den industriella tillämpningen.\r\nEtt sådant krav bör inte gälla bara vid ansökningar som gäller gener och\r\ngensekvenser. De motiv som ligger bakom det absoluta kravet i det\r\nsammanhanget gör sig, enligt vår mening, gällande på samma sätt när det gäller\r\npatent på mikrobiologiska förfaranden. Det finns därför ingen anledning\r\natt i lagstiftningen ha skilda regler. Det får ankomma på regeringen att\r\nlägga fram erforderliga lagförslag i enlighet med det anförda.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2003/04:L7\r\nyrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Definitioner, punkt 4 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om definitioner och behovet av enhetlig lagstiftning.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:L7 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det i lagförslaget ges en mycket begränsad definition på\r\nbiologiskt material. Det är enligt vår mening viktigt att principerna för\r\npatent inom det biotekniska området är så lika och konsekventa som möjligt.\r\nDet underlättar förståelsen för lagstiftningen hos personer som t.ex. är\r\nfackmän inom bioteknikområdet, men inte experter på patenträtt. Ett\r\ngrundläggande synsätt bör alltså utforma hela lagstiftningen. Vi vill dock\r\ninte nu föreslå en breddning av begreppet biologiskt material, konsekvenserna\r\nav en sådan ändring måste först utredas. Mot den bakgrunden anser vi att\r\nden särskilda grupp som regeringen skall tillsätta bör få i uppdrag att\r\nse över hur den nu föreslagna lagstiftningen är i samklang med annan\r\npatentlagstiftning inom bioteknikområdet och tillämpningar vad avser andra\r\nnaturligt förekommande substanser för att föreslå eventuella lagändringar\r\ni syfte att få en enhetlig lagstiftning på området.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2003/04:L7\r\nyrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Traditionell kunskap och biologisk mångfald, punkt 5 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om immaterialrätt och traditionell kunskap. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:L7 yrkande 5 och avslår motionerna\r\n2002/03:U263 yrkandena 6 och 7, 2002/03:U298 yrkandena 18 och 19 och\r\n2003/04:L284 yrkandena 3, 4, 6 och 8.\r\nStällningstagande\r\nVi kan konstatera att alltmer uppmärksamhet på senare år har riktats mot\r\nde frågor som handlar om immaterialrätt i förhållande till traditionell\r\nkunskap, t.ex. uppfinningar som drar nytta av växter som har använts som\r\nläkemedel av en urbefolkning men varit okända för världen i övrigt. Det\r\när angeläget att Sverige driver på det internationella arbetet för att\r\nskapa enhetliga regelverk och för att bygga upp databaser kring traditionellt\r\nkunnande. Bara på det viset kan den intellektuella äganderätten tryggas\r\neffektivt även på detta område. I uppdraget till den särskilda grupp som\r\nregeringen avser att tillsätta bör det ingå att analysera den internationella\r\nutvecklingen vad gäller immaterialrätt och traditionell kunskap.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2003/04:L7\r\nyrkande 5, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Traditionell kunskap och biologisk mångfald, punkt 5 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om TRIPs-avtalet och konventionen om biologisk\r\nmångfald. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:U298 yrkandena 18\r\noch 19 och 2003/04:L284 yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:U263\r\nyrkandena 6 och 7, 2003/04:L7 yrkande 5 och 2003/04:L284 yrkandena 3, 4\r\noch 8.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att Sverige bör arbeta för att stödja u-ländernas krav på att\r\nutveckla system som garanterar staterna, de lokala samhällena och bönderna\r\nrättigheterna till biologisk mångfald och traditionell kunskap. Vissa\r\nformuleringar i TRIPs-avtalet står i det sammanhanget i konflikt med\r\nintentionerna i konventionen om biologisk mångfald. Det måste enligt min\r\nmening göras en översyn av artikel 27.3 (b) i TRIPs-avtalet som leder\r\ntill att den harmoniseras med konventionen om biologisk mångfald, enligt\r\nvilken bevarande och uthållig användning av biologisk mångfald, skydd av\r\ntraditionella brukares rättigheter och kunskap samt böndernas traditionella\r\nrättigheter att fritt ta utsäde skall garanteras. I avvaktan på att\r\növersynen genomförs måste implementeringstiden för artikel 27.3 (b) förlängas\r\ntill fem år efter det att översynen är genomförd. Det får ankomma på\r\nregeringen att vidta åtgärder i enlighet med det anförda.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motionerna 2002/03:U298\r\nyrkandena 18 och 19 samt 2003/04:L284 yrkande 6, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n7.      Oinskränkt produktskydd, punkt 7 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om oinskränkt produktskydd. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:L7 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nOinskränkt produktskydd kan verka avhållande på utvecklandet av nya\r\nuppfinningar som kan ge nya patent, eftersom dessa då enbart blir beroendepatent\r\ni förhållande till det tidigare produktpatentet. I den situationen måste\r\nkorsvisa licensavtal tecknas mellan de båda patentinnehavarna, vilket kan\r\nvara en komplicerad process. Regelverket kan medföra problem särskilt för\r\nmindre aktörer och små företag, ägda av forskare som själva inte har\r\npatenträttslig expertis. Genpatent med oinskränkt produktskydd kan leda\r\ntill att små aktörer avstår från utvecklingsarbete på ett visst område\r\nför att inte riskera en lång och kostsam patenttvist med något storföretag\r\ni branschen. Vi anser därför att frågorna kring oinskränkt produktskydd\r\npå biotekniska uppfinningar bör bli föremål för fortsatta överväganden.\r\nDen grupp som regeringen avser att tillsätta bör få i uppdrag att med\r\nförtur analysera dessa frågor, och inom en viss angiven tid återrapportera\r\ntill regeringen. Gruppen bör också få i uppdrag att lämna konkreta förslag\r\npå hur regeringen bör agera för att frågan skall uppmärksammas i det\r\neuropeiska och globala patenträttsliga samarbetet.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2003/04:L7\r\nyrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Uppföljning, punkt 8 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om uppföljning av praxisutvecklingen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:L7 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi delar regeringens uppfattning att man under vissa förhållanden skall\r\ntillåta patent på uppfinningar där man använder sig av gener eller\r\ngensekvenser. Vi vill dock framhålla att det är viktigt att försvara gränsen\r\nmellan uppfinning och upptäckt. Patent skall inte meddelas på rena upptäckter.\r\nDet innebär, som också anges i propositionen, att patent inte kan ges på\r\nen naturligt förekommande gen utan att man också specificerar en relevant\r\nteknisk tillämpning med tillräcklig uppfinningshöjd.\r\nDet finns dock en konflikt mellan nyttan för det enskilda företaget av\r\nett starkt patentskydd och faran för samhället med alltför breda patent\r\nsom missgynnar vidare utveckling och forskning. Patent som uppfattas som\r\nbreda kan leda till att företag och enskilda avskräcks från att bedriva\r\nuppfinnings- och utvecklingsarbete inom vissa områden - trots att det vid\r\nen prövning kanske skulle visa sig att nya patent kunde erhållas - eftersom\r\npatentsituationen inom området och tolkningarna av patentlagstiftningen\r\nkan vara otydliga. Av den anledningen är det mycket viktigt att regeringen\r\nföljer upp hur den nu föreslagna patentlagstiftningen kommer att tillämpas\r\ni praktiken.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2003/04:L7\r\nyrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n9.      Skadestånd, punkt 10 (c)\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skadestånd. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:MJ428 yrkande 37.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min mening bör de inom EU föreslagna reglerna för ansvar vid\r\nmiljöskada tillämpas även när det gäller genteknik. Jag anser att det alltid\r\nmåste vara förädlingsföretaget som är ansvarigt för att det utsäde som\r\ntas fram är säkert och att det finns korrekta anvisningar för hur utsädet\r\nfår användas. I det fall odling av genetiskt modifierade grödor skulle ge\r\nnegativa effekter på miljön, trots att anvisningarna för användning har\r\nföljts, skall detta vara utsädesförädlarens ansvar. Ett sådant strikt\r\nansvar bör kombineras med en obligatorisk ansvarsförsäkring. Det får\r\nankomma på regeringen att vidta åtgärder i enlighet med det anförda.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion 2002/03:MJ428\r\nyrkande 37, som sin mening ge regeringen till känna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nLagförslagen, punkt 1 (kd)\r\nYvonne Andersson (kd) anför:\r\n\r\nDe lagförslag som lämnas i propositionen syftar till att i den svenska\r\nlagstiftningen genomföra direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för\r\nbiotekniska uppfinningar. Den lagtext som föreslås i propositionen har\r\nutformats i nära anslutning till ordalydelsen i artiklarna i direktivet.\r\nSverige har skyldighet att införliva antagna EG-direktiv i den nationella\r\nrättsordningen. Jag har mot den bakgrunden inte funnit skäl att nu reservera\r\nmig mot regeringens förslag. Däremot vill jag genom detta särskilda\r\nyttrande ge min och mitt partis syn på de aktuella frågeställningarna och\r\nanföra följande.\r\nOrdalydelsen i direktivet är inte på alla punkter helt tydlig. Framför\r\nallt gäller det i fråga om behovet av att tydliggöra skillnaden mellan\r\nupptäckt och uppfinning. Som framhålls i motion 2003/04:MJ399 yrkande 38\r\nhandlar patenträtten om en ensamrätt att utnyttja en intellektuell prestation\r\n- en uppfinning. Det handlar inte om att äga liv, enskilda gener eller\r\norganismer, växter eller djur. Av den anledningen är det viktigt att\r\nupprätthålla den grundläggande skillnaden mellan upptäckt och uppfinning.\r\nPatent skall inte beviljas på rena upptäckter av t.ex. en gen eller\r\ngensekvens.\r\nI lagstiftningsärendet har flera remissinstanser lämnat synpunkter som\r\npekar på behovet av klargöranden. Gentekniknämnden har t.ex. i sitt\r\nremissvar anfört att gränsdragningen mellan en (patenterbar) uppfinning och\r\nen (icke-patenterbar) upptäckt såvitt avser biologiskt material - trots\r\ndirektivets preciseringar - alltjämt framstår som otydlig, och att det är\r\nangeläget att den fortsatta rättsutvecklingen på området noga följs.\r\nI artikel 5.1 i direktivet anges att människokroppen i sina olika bildnings-\r\noch utvecklingsstadier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar,\r\ninbegripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, inte kan utgöra\r\npatenterbara uppfinningar. Därefter anges i artikel 5.2 att en isolerad\r\nbeståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom ett tekniskt\r\nförfaringssätt framställd beståndsdel, inbegripet en gensekvens eller en\r\ndelsekvens av en gen, kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om denna\r\nbeståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel.\r\nDessa artiklar i direktivet har sin motsvarighet i förslaget till ny\r\n1 b § patentlagen. Vid remissbehandlingen framförde Statens medicinsk-etiska\r\nråd skarp kritik mot utformningen av artikel 5 i direktivet och anförde\r\natt artikel 5.2 är oförenlig med den grundprincip som slås fast i artikel\r\n5.1 samt att artikel 5.2 sätter grundläggande etiska värden på spel. I\r\nremissyttrandet framfördes synpunkten att Sverige bör motsätta sig varje\r\npatentering av människokroppens beståndsdelar, även om dessa har \"isolerats\",\r\noch att Sverige i konsekvens härmed bör verka för en revision av direktivet\r\noch av motsvarande praxis enligt andra internationella instrument.\r\nEnligt min mening bör dessa remissynpunkter stämma till eftertanke inför\r\nframtiden, och jag anser att det är mycket angeläget att regeringen noga\r\nföljer den fortsatta utvecklingen vad gäller patent på biotekniska, och\r\ndå särskilt gentekniska, uppfinningar. Detta är dock inte tillräckligt.\r\nJag anser därutöver att regeringen snarast bör ta initiativ till en\r\nrevidering av direktivet, främst i syfte att tydliggöra skillnaden mellan\r\nupptäckt och uppfinning, och ämnar i andra sammanhang verka därför.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av\r\nEG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar:\r\nRiksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till\r\nlag om ändring i patentlagen (1967:837),\r\nlag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306).\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:L5 av Viviann Gerdin m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:55 Gränser för genpatent m.\r\nm. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska\r\nuppfinningar.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en ny proposition\r\noch låter riksdagen ta ställning i principiella frågor innan Sverige\r\ninförlivar direktiv eller tillträder konventioner som begränsar vår\r\nhandlingsfrihet.\r\n3. Riksdagen begär hos regeringen en utredning som ser över konsekvenserna\r\nav patenträttens utveckling för svensk bioteknisk forskning och utveckling.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall verka för en omförhandling av EG-direktivet\r\noch den europeiska patentkonventionen.\r\n2003/04:L6 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:55 Gränser för genpatent m.\r\nm. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska\r\nuppfinningar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inom EU skall ta initiativ till en omförhandling\r\nav direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Sveriges internationella arbete i frågan om rättsligt skydd för\r\nbiotekniska uppfinningar, såväl inom som utanför EU.\r\n2003/04:L7 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppföljning av praxisutvecklingen vad gäller patent på biotekniska\r\nuppfinningar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om oinskränkt produktskydd på biotekniska uppfinningar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om enhetlig lagstiftning gällande patent på biotekniska uppfinningar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förtydligande av 8 § patentlagen vad gäller mikrobiologiska\r\nförfaranden.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om internationell samverkan kring patent och s.k. traditionell\r\nkunskap.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om internationell samverkan om etiska frågor kring patent på\r\nbiotekniska uppfinningar.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samarbetet mellan svenska myndigheter gällande etiska frågor\r\nkring patent på biotekniska uppfinningar.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:L312 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en svensk nationell position i fråga om patent på enskilda gener\r\noch organismer.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett upphävande av EG-direktivet (98/44/EG) om rättsligt skydd\r\nför biotekniska uppfinningar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en omförhandling av europeiska patentkonventionen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om så stor restriktivitet som möjligt i den nationella lagstiftningen\r\nrörande patent på enskilda gener, organismer samt affärsmetoder och\r\nmjukvara.\r\n2002/03:L341 av Inger Segelström och Inger Nordlander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige bör verka\r\nför att gener inte skall vara patenterbara vare sig i Sverige, EU eller\r\növriga delar av världen.\r\n2002/03:U263 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att patent på mänskliga gener och gener av djur och växter inte\r\nskall tillåtas samt att det behövs en internationell konvention som\r\nförbjuder patent på alla livsformer.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ursprungsbefolkningarnas kunskaper om och nyttjande av lokala\r\ngenetiska resurser skall skyddas, FN:s deklaration om farmers rights måste\r\nges företräde varvid rättigheterna till kunskaper om de lokala genetiska\r\nresurserna måste kombineras med kravet på att de skall bevaras.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att biopiracy - privatisering, patentering och kommersialisering\r\nav gener och genetiskt material - borde tas upp i FN utifrån hållbar\r\nutveckling och säkerhet.\r\n2002/03:U298 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att undanta såväl enskilda gener som organismer från\r\nkravet på patentbarhet i TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual\r\nProperty Rights) artikel 27.3 (b).\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att översynen av artikeln måste leda till att den\r\nharmoniseras med FN:s konvention om biologisk mångfald.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att förlänga implementeringstiden för TRIPS artikel 27.\r\n3 (b) till fem år efter det att översynen av artikeln är genomförd.\r\n2002/03:U327 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige inom WTO aktivt skall stödja u-ländernas rätt att\r\nha så kallade tvångslicenser för produktion av patenterade läkemedel mot\r\nepidemier.\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n37.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att strikt ansvar för miljöskada även skall gälla för\r\ngenteknik, kombinerat med en obligatorisk ansvarsförsäkring.\r\n39.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inte tillåta patent på gener.\r\n40.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av ett aktivt samarbete inom EU i genteknikfrågor.\r\n42.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige inom EU måste vara en offensiv kraft och\r\nverka för att internationella avtal ingås som ger en säker användning av\r\ngentekniken i hela världen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:L284 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det måste klargöras att ett land skall ha rätt att \"utlokalisera\"\r\nproduktionen av ett tvångslicensierat läkemedel om man själv saknar\r\nkapaciteten att producera det.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att felaktigt godkända patent på växtslag skall kunna prövas på\r\nnytt och därefter återkallas.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att länder själva skall kunna skydda den del av jordbruket som\r\när inriktad på lokal livsmedelsförsörjning om den är hotad.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att patenträttigheterna och växtförädlarrätten inte får minska\r\njordbrukarnas rätt att spara, återanvända, byta eller sälja utsäde från\r\nsin egen skörd.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att artikel 27.3(b) måste förändras så att den underordnas FN:s\r\nkonvention om biologisk mångfald, CBD, i vilken bevarande och uthållig\r\nanvändning av biologisk mångfald, skydd av traditionella brukares rättigheter\r\noch kunskap värnas.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att traditionell kunskap borde räknas som s.k. prior art vid\r\nprövning av patentansökningar.\r\n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n38.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upphovsrätt för gentekniska uppfinningar.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n1 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)\r\n\r\n2 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (2000:1158) om ändring i patentlagen\r\n(1967:837)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 8 § patentlagen (1967:837)1Lagen omtryckt 1983:433.\r\ni stället för dess lydelse enligt lagen (2000:1158) om ändring i nämnda\r\nlag skall ha följande lydelse.\r\n\r\nLydelse enligt SFS 2000:1158    Föreslagen lydelse\r\n8 §\r\nEn ansökan om patent skall göras hos patentmyndigheten eller, i fall som\r\navses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en\r\ninternationell organisation.\r\nAnsökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande även\r\nritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad som söks skyddat\r\ngenom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser en\r\nkemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i\r\npatentkravet. Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning\r\nav den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett mikrobiologiskt\r\nförfarande eller ett alster av ett sådant förfarande  skall i de fall som\r\nanges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom\r\nvillkoren i den paragrafen är uppfyllda.Ansökan skall dessutom innehålla\r\nett sammandrag av beskrivning och patentkrav. Sammandraget skall tjäna\r\nenbart som teknisk information och får inte tillmätas betydelse i något\r\nannat avseende. Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen,\r\ninnefattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om\r\nvad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att\r\nuppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning\r\nmåste anges i patentkravet. Ansökan skall innehålla uppgift om hur\r\nuppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av uppfinningens\r\nart. Om uppfinningen avser en gensekvens eller delsekvens av en gen skall\r\ndet dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras\r\nindustriellt. Beskrivningen av uppfinningen skall vara så tydlig att en\r\nfackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser\r\nett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material\r\nskall i de fall som anges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven endast\r\nom dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.Ansökan skall dessutom\r\ninnehålla ett sammandrag av beskrivningen och patentkraven. Sammandraget\r\när endast avsett att ge teknisk information om innehållet i patentansökan\r\noch får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.\r\nI ansökan skall uppfinnarens namn anges. Om patent söks av någon annan än\r\nuppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.\r\nSökanden skall betala en ansökningsavgift. För ansökan skall sökanden\r\nockså betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansökan\r\nslutligt har avgjorts.\r\nEtt avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från den dag då\r\nansökan gjordes eller skall anses gjord och därefter från motsvarande dag\r\nefter kalendern.\r\n\r\nBilaga 4\r\nYttrande från annat utskott\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Lagförslagen",
          "forslag": "Riksdagen antar \n1. regeringens förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837),\n2. regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),\n3. det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1158) om ändring i patentlagen (1967:837).\r\nRiksdagen antar \n1. regeringens förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837),\n2. regeringens förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),\n3. det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1158) om ändring i patentlagen (1967:837).\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:55 och avslår motionerna 2002/03:L312 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2002/03:L341, 2002/03:U263 yrkande 5, 2002/03:U298 yrkande 17, 2002/03:MJ428 yrkandena 39, 40 och 42, 2003/04:L5 yrkandena 1-4, 2003/04:L6 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ399 yrkande 38.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "A7CCEB62-21A7-48D7-BF37-50278DFE9428",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation  ()\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "1",
                    "12",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "227",
                    "29",
                    "30",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A7CCEB62-21A7-48D7-BF37-50278DFE9428",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Etiskt motiverade undantag från patenterbarhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "1B2FCF02-DB13-4A84-BCAD-225203440DA5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "1",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "204",
                    "81",
                    "1",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1B2FCF02-DB13-4A84-BCAD-225203440DA5",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Patentansökans innehåll och krav på industriell användning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Definitioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Traditionell kunskap och biologisk mångfald",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U263 yrkandena 6 och 7, 2002/03:U298 yrkandena 18 och 19, 2003/04:L7 yrkande 5 och 2003/04:L284 yrkandena 3, 4, 6 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Jordbruksundantag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L284 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Oinskränkt produktskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "5C0D9819-4CBC-4D4F-957D-8D51CDACDE64",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "234",
                    "39",
                    "13",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5C0D9819-4CBC-4D4F-957D-8D51CDACDE64",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Uppföljning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L7 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Produktion av läkemedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U327 yrkande 7 och 2003/04:L284 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Skadestånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Lagförslagen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Etiskt motiverade undantag från patenterbarhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Patentansökans innehåll och krav på industriell användning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Definitioner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Traditionell kunskap och biologisk mångfald",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Traditionell kunskap och biologisk mångfald",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Oinskränkt produktskydd",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Uppföljning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Skadestånd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "LAG",
          "namn": "Planerat ikraftträdande",
          "datum": "2004-05-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "12",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen och av utskottet framlagt lagförslag (initiativärende). Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 01:23:06"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Patentlagen och växförädlarrättslagen får särskilda bestämmelser om patent på biotekniska, däribland gentekniska, uppfinningar. Lagändringarna har sin grund i ett EG-direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar och börjar gälla den 1 maj 2004. ",
          "dok_id": "GR01LU18",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Skydd för biotekniska uppfinningar (LU18)",
          "dok_id": "GR01LU18",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 01:23:06"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01LU18",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Patentlagen och växförädlarrättslagen får särskilda bestämmelser om patent på biotekniska, däribland gentekniska, uppfinningar. Lagändringarna har sin grund i ett EG-direktiv om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar och föreslås börja gälla den 1 maj 2004. Lagutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01LU18",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Skydd för biotekniska uppfinningar (LU18)",
          "dok_id": "GR01LU18",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:38"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01LU18",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_LU_18.pdf",
          "filstorlek": "2085935",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligtskydd för biotekniska uppfinningar",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CEA675EA-C8F6-4D9D-BAA2-A9D855A98999"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L312 Patenträtt för utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02L312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L312",
          "ref_dok_titel": "Patenträtt för utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L341 Förbud mot patent på gener",
          "ref_dok_id": "GQ02L341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L341",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot patent på gener",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U263 WTO och global rättvisa",
          "ref_dok_id": "GQ02U263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U263",
          "ref_dok_titel": "WTO och global rättvisa",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U298 Internationell handel",
          "ref_dok_id": "GQ02U298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U298",
          "ref_dok_titel": "Internationell handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U327 Hiv/aids i ett globalt perspektiv",
          "ref_dok_id": "GQ02U327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U327",
          "ref_dok_titel": "Hiv/aids i ett globalt perspektiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L284 WTO och patenträttigheterna",
          "ref_dok_id": "GR02L284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L284",
          "ref_dok_titel": "WTO och patenträttigheterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L5 med anledning av prop. 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_id": "GR02L5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L6 med anledning av prop. 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_id": "GR02L6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L7 med anledning av prop. 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_id": "GR02L7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ399 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GR02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_id": "GR0355",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "55",
          "ref_dok_titel": "Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2001:49",
          "ref_dok_id": "GPB449",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "49",
          "ref_dok_titel": "Ds 2001:49",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-01",
          "ref_dok_id": "GR0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2004-04-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-31",
          "ref_dok_id": "GR0991",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "91",
          "ref_dok_titel": "2004-03-31",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:181",
          "ref_dok_id": "GR0K181",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "181",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:181",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:159",
          "ref_dok_id": "1967:837",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:160",
          "ref_dok_id": "1997:306",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:161",
          "ref_dok_id": "1967:837",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}