{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2298301",
      "dok_id": "GR01LU17",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "LU17",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:LU17",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "17",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:30",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:34",
      "titel": "Immaterialrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU17/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01LU17",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01LU17",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01LU17",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:LU17</div><h1>Immaterialrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet 14 motionsyrkanden från allmänna\r\nmotionstiden år 2003 i olika immaterialrättsliga frågor. Yrkandena gäller\r\nfrämjande av patent, patentintrångsförsäkring, datorrelaterade uppfinningar,\r\nupphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning\r\nför kopiering, ersättning till STIM, följerätt och s.k. arenarätt.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen skall avslå samtliga motionsyrkanden och\r\nhänvisar främst till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida\r\nsamt pågående arbete på såväl nationell som internationell nivå.\r\nI betänkandet finns fem reservationer och ett särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Främjande av patent\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:L247 och 2003/04:N414 yrkandena 17-19.\r\n\r\n2.      Patentintrångsförsäkring\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L346.\r\n\r\n3.      Datorrelaterade uppfinningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T474 yrkande 5.\r\nReservation 1 (v, c)\r\n\r\n4.      Upphovsrättsligt skydd\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr254 yrkande 5.\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n5.      Upphovsrätt i anställningsförhållanden\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L215.\r\n\r\n6.      Ersättning för kopiering\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 25, 2003/04:Kr327\r\nyrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr390 yrkande 18.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7.      Ersättning till STIM\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L276.\r\nReservation 4 (kd, c)\r\n\r\n8.      Följerätt\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr327 yrkande 6 i denna del.\r\n\r\n9.      Arenarätt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:L298 och 2003/04:Kr282 yrkande 3.\r\n\r\nReservation 5 (m, kd)\r\nStockholm den 18 mars 2004\r\nPå lagutskottets vägnar\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Inger René (m), Marianne\r\nCarlström (s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes\r\n(s), Hillevi Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v),\r\nMaria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin\r\nAndreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli Särnblad Stoors (s), Henrik\r\nvon Sydow (m), Niclas Lindberg (s) och Johan Löfstrand (s).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFrämjande av patent\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om åtgärder för att främja patent.\r\nUtskottet hänvisar till pågående nationellt och internationellt arbete.\r\nJämför särskilt yttrande (m).\r\nBakgrund\r\nReglerna i patentlagen (1967:837) innebär att den som gjort en ny uppfinning\r\nkan få ensamrätt att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt genom patent.\r\nPatent kan meddelas på ett förfarande, t.ex. ett nytt produktionssätt,\r\neller på en produkt som sådan, exempelvis ett nytt läkemedel. Som allmänna\r\nförutsättningar för patenterbarhet gäller att uppfinningen skall vara ny,\r\nha uppfinningshöjd - dvs. väsentligen skilja sig från vad som tidigare\r\när känt - och att den skall kunna utnyttjas industriellt och vara\r\nreproducerbar. Det senare innebär att uppfinningen skall ha sådan karaktär\r\natt den avsedda effekten med säkerhet kan uppnås vid ett upprepat utövande\r\nav uppfinningen.\r\nDen ensamrätt att utnyttja en uppfinning som patentskyddet ger innehavaren\r\när avsedd att stimulera forskning och utvecklingsarbete. Uppfinnare kan\r\nräkna med att under skyddstiden utan konkurrens kunna marknadsföra\r\nuppfinningen eller på annat sätt exploatera den ekonomiskt. Häri ligger också\r\nett allmänt intresse. Mot de intressen som sålunda bär upp patentskyddet\r\nstår samhällets intresse av att det inte skapas ett alltför långtgående\r\nmonopol när det gäller att dra nytta av en uppfinning. Ensamrätten har\r\ndärför begränsats i tiden. Vidare finns möjlighet att under vissa\r\nförutsättningar genom tvångslicens ge tredje man rätt att, utan hinder av ett\r\npatent, mot ersättning till patenthavaren utnyttja den patentskyddade\r\nuppfinningen.\r\nI Sverige söks patent hos Patent- och registreringsverket (PRV). I samband\r\nmed ansökan skall en ansökningsavgift betalas, liksom årsavgifter så länge\r\nansökningsförfarandet pågår. Om förutsättningarna för patent är uppfyllda\r\nskall sökanden underrättas om att patent kan meddelas. Sedan sökanden\r\nbetalat en särskild avgift, meddelandeavgift, skall patentmyndigheten\r\nbifalla ansökningen och kungöra beslutet. När beslutet har kungjorts är\r\npatent meddelat.\r\nEtt patent som meddelas av en nationell patentmyndighet blir gällande\r\nbara i det landet. Något världspatent existerar inte. En uppfinnare som\r\nvill ha patentskydd i flera länder måste alltså i princip söka patent i\r\nvarje land. På patentområdet finns dock ett flertal internationella\r\nkonventioner som bl.a. syftar till att samordna patentförfarandet.\r\nI konventionen om patentsamarbete (Patent Cooperation Treaty, PCT), som\r\nratificerats av Sverige, finns bestämmelser om s.k. internationell ansökan\r\nsom gör det lättare att ansöka om patent i flera länder samtidigt. För\r\natt patent skall meddelas måste dock en internationell ansökan alltid\r\nfullföljas vid den nationella patentmyndigheten, vilken självständigt gör\r\nden slutliga prövningen enligt nationell rätt.\r\nGenom den europeiska patentkonventionen (EPC) har det skapats en ordning\r\nsom medger att en patentansökan samtidigt kan erhålla patentskydd i flera\r\nländer, s.k. europeiskt patent. Sådant patent meddelas av det europeiska\r\npatentverket (EPO). EPC har tillträtts av Sverige och ett flertal andra\r\neuropeiska stater. I den svenska patentlagen har de särskilda regler som\r\nföranletts av tillträdet tagits in. Ett patent som meddelas av EPO är\r\ngiltigt i de länder som angivits, designerats, i ansökningen. Patentet är\r\ndock giltigt enligt respektive lands nationella patenträtt. Det är alltså\r\ninte fråga om ett  europeiskt patent utan om ett knippe av nationella\r\npatent.\r\nFördelarna med ett europeiskt patent har ansetts vara flera. Endast en\r\nansökan behöver ges in, ansökan görs på ett enda språk - engelska, tyska\r\neller franska - och kostnaden blir därmed lägre. Systemet har dock enligt\r\nmångas mening vissa nackdelar beroende på dess komplexitet och på att\r\nkostnaderna trots allt anses för höga. En annan nackdel som framhållits\r\när avsaknaden av en domstol på Europanivå som avgör tvister om patent.\r\nUnder år 2000 hölls en diplomatkonferens för revidering av EPC mellan\r\nkonventionsstaterna. Sverige har signerat den revisionsakt som då antogs.\r\n\r\nI syfte att minska kostnaden för att få ett europeiskt patent tillsatte\r\nkonventionsstaterna vid en regeringskonferens i juni 1999 en arbetsgrupp\r\n(Working Party on Cost Reduction, WPR). Arbetsgruppens huvuduppgift var\r\natt ta fram ett förslag för att minska översättningskostnaderna. Arbetsgruppen\r\nenades om ett förslag till en överenskommelse om tillämpning av artikel\r\n65 EPC. Texten till denna antogs vid en regeringskonferens i London i\r\noktober 2000 och är öppen för de konventionsstater som vill ansluta sig.\r\nDen innebär i korthet följande. De konventionsstater som har något av\r\ndet europeiska patentverkets handläggningsspråk som ett av sina officiella\r\nspråk avstår genom överenskommelsen från att i fortsättningen kräva\r\növersättning av patentskriften för att patentet skall bli giltigt. Sådana\r\nkonventionsstater som inte har ett officiellt språk som också är\r\nhandläggningsspråk i det europeiska patentverket skall peka ut ett av de tre\r\nhandläggningsspråken och avstå från översättning till ett nationellt språk\r\nom patentskriften finns på det utpekade språket. Även i fall när patentskriften\r\nfinns på detta språk har dessa stater alltjämt rätt att kräva översättning\r\nav patentkraven till ett av sina officiella nationella språk. Sverige har\r\nsignerat överenskommelsen.\r\nPatenträttskonventionen (PLT) antogs vid en diplomatkonferens våren 2000.\r\nDen innebär åtaganden om avreglering och viss harmonisering av bestämmelser\r\nom formalia kring patentansökningar. Konventionens bestämmelser är\r\nhuvudsakligen minimibestämmelser, dvs. konventionsstaterna har frihet att\r\ntillämpa bestämmelser som är mer liberala för patentsökande och\r\nrättighetsinnehavare än vad som anges i konventionen. Sverige har signerat\r\nkonventionen.\r\nMotionerna\r\nI motion L247 anför Henrik Westman (m) att det är mycket angeläget att\r\nstimulera uppfinnare att fullfölja sina idéer och att hjälpa dem att göra\r\ndessa till framgångsrika produkter som kan skapa nya industrier och\r\narbetstillfällen. Motionären pekar på dels de kostnader som är förenade med\r\nen patentansökan, dels de problem som gör sig gällande vid patentintrång\r\noch de stora processkostnader ett sådant intrång kan medföra. Motionären\r\nmenar att en uppfinnare som redan haft stora kostnader för utveckling och\r\nansökan om patent kan ha svårt att bekosta beivrandet av ett patentintrång.\r\nMotionären anser att samhället bör ge uppfinnare stöd i olika former.\r\nDet skulle innebära en markering om att deras arbete är viktigt för Sverige\r\noch öka deras benägenhet att utveckla idéer till framgångsrika produkter.\r\nDetta skulle i sin tur, enligt motionären, bidra till att bredda Sveriges\r\nindustriella bas och skapa nya arbetstillfällen. I enlighet härmed begärs\r\nett tillkännagivande om innovationer och uppfinnare och deras betydelse\r\noch villkor.\r\nI motion N414 framför Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) att ett skydd bör ges\r\nför uppfinningar under tiden från patentansökan till dess patent beviljas\r\noch att en ersättning bör kunna utgå till den som under denna tid drabbas.\r\nMotionärerna begär ett tillkännagivande om att kostnaderna för detta\r\nskall utredas (yrkande 17). Vidare begärs ett tillkännagivande om att\r\nskadestånd för intrång skall kunna krävas efter det att patentet har\r\nbeviljats (yrkande 18). Motionärerna anser också att patentkostnaderna\r\nmåste sänkas. Regeringen bör därför utreda vilka ekonomiska konsekvenser\r\ndet skulle få för innovatörer och för staten (yrkande 19).\r\nTidigare lagstiftningsåtgärder\r\nVåren 1994 beslutade riksdagen om väsentligt skärpta åtgärder mot intrång\r\ni de immateriella ensamrätterna (prop. 1993/94:122, bet. LU17, rskr. 227).\r\nGenom beslutet, som innebar ändringar i bl.a. patentlagen, har domstol\r\nnu möjlighet att vid vite förbjuda fortsatt intrång inom hela det\r\nimmaterialrättsliga området. Vidare ändrades skadeståndsbestämmelserna på det\r\nindustriella rättsskyddets område så att rättighetshavarnas ställning vid\r\nintrång förstärks. Även straffbestämmelserna skärptes. Den nya lagstiftningen\r\nträdde i kraft den 1 juli 1994.\r\nFör att ytterligare motverka det ökande olovliga kommersiella utnyttjandet\r\nav andras verk, produkter och varumärken beslutade riksdagen hösten 1998\r\nom en ny skyddsåtgärd - intrångsundersökning - vid immaterialrättsintrång\r\n(prop. 1998/99:11, bet. LU5, rskr. 24). Åtgärden innebär att en\r\nrättighetshavare i ett civilrättsligt förfarande kan begära att det görs en\r\nundersökning för att säkra bevis hos någon som på goda grunder misstänks\r\nha gjort ett intrång i en immateriell rättighet. Bestämmelserna om\r\nintrångsundersökning, som tagits in i bl.a. patentlagen, trädde i kraft den\r\n1 januari 1999.\r\nPågående arbete i Sverige och inom EU\r\nRegeringen tillkallade i februari 2002 en särskild utredare med uppdrag\r\natt ta fram underlag för bedömning av om Sverige bör tillträda den reviderade\r\nversionen av den europeiska patentkonventionen (EPC2000), överenskommelsen\r\nom tillämpning av artikel 65 i EPC (den s.k. Londonöverenskommelsen) och\r\npatenträttskonventionen (PLT). Utredaren har även haft i uppdrag att ge\r\nförslag till de lagändringar som behövs för att dessa instrument skall\r\nkunna tillträdas eller som annars bedöms lämpliga i samband med ett\r\ntillträde. Vidare skulle utredaren lämna förslag till de lagändringar som\r\nbehövs med anledning av ändringar som gjorts i konventionen om patentsamarbete\r\n(PCT). Utredaren skulle också överväga några andra immaterialrättsliga\r\nfrågor som aktualiserats, däribland frågor som rör handläggningen av\r\npatentansökningsärenden. Utredningen som antog namnet Patentfördragsutredningen\r\növerlämnade i juli 2003 betänkandet (SOU 2003:66) Harmoniserad patenträtt.\r\nBetänkandet har varit föremål för remissbehandling, och ärendet bereds\r\nnu i Regeringskansliet.\r\nI augusti 2000 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om\r\ngemenskapspatent, KOM (2000) 412. Bakgrunden till förordningsförslaget är\r\nbl.a. kommissionens grönbok från 1997 om gemenskapspatentet och patentsystemet\r\ni Europa, KOM (97) 314. Avsikten med förordningsförslaget är att möjliggöra\r\nför den som gjort en uppfinning att genom en enda ansökan få ett patent\r\nsom gäller i hela gemenskapen. Genom förordningen vill man därmed göra\r\ndet billigare för företag och enskilda uppfinnare att erhålla patentskydd\r\ni gemenskapen. Förslaget innebär bl.a. att EPO kommer att pröva ansökningar\r\nom gemenskapspatent enligt samma regler som gäller för övriga europeiska\r\npatent. När ett gemenskapspatent väl har beviljats skall det däremot i\r\nprincip regleras av gemenskapsregler. För att det skall bli ekonomiskt\r\nmöjligt för innovatörerna att ansöka om gemenskapspatent kommer huvuddelen\r\nav patentskriften att finnas på det av EPO:s handläggningsspråk (engelska,\r\nfranska eller tyska) som sökanden har valt. En mindre del av patentet,\r\nde s.k. patentkraven, i ett beviljat gemenskapspatent kommer att behöva\r\növersättas till samtliga officiella EU-språk för att patentet skall bli\r\ngiltigt. Vid en rådskonferens i mars 2003 träffades en principöverenskommelse\r\nom bl.a. inrättande av en ny gemenskapsrättslig domstol som skall ha till\r\nuppgift att pröva mål om intrång i och ogiltighet av gemenskapspatent.\r\nMot bakgrund härav har kommissionen nyligen lagt fram dels ett förslag\r\ntill beslut om att ge EG-domstolen behörighet i mål om gemenskapspatent,\r\ndels ett förslag till beslut om upprättande av en specialdomstol -\r\ngemenskapspatentdomstolen - för att pröva mål om gemenskapspatent. Den nya\r\nspecialdomstolens beslut skall enligt förslaget kunna överklagas till\r\nEG:s förstainstansrätt.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden om åtgärder\r\nför att förbättra villkoren för uppfinnare och innovatörer, senast våren\r\n2003 i betänkande 2002/03:LU16. I dessa sammanhang har utskottet uttryckt\r\natt det är viktigt att uppfinnare och företag förmår att ta till vara de\r\nfördelar som patentskyddet erbjuder. Vidare har utskottet konstaterat att\r\npatent för företag är ett av flera sätt att försäkra sig om att resultaten\r\nav satsningar på forskning och utveckling kan tillgodogöras och vidmakthållas.\r\nPatent utgör ett sätt att exploatera ny teknik, och när företagen och\r\nsamhället satsar allt större resurser på forskning och utveckling blir\r\ndet också mer betydelsefullt att kunna säkra avkastningen på gjorda\r\ninvesteringar. Om vissa uppfinnare och företag inte förmår att ta till vara\r\nde fördelar som patentskyddet erbjuder, fyller patentsystemet inte längre\r\nsin funktion (se bl.a. bet. 1997/98:LU16).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte heller nu någon annan uppfattning än motionärerna vad\r\ngäller patentets betydelse och vikten av ett patentsystem med ett effektivt\r\npatentskydd. Det är ofrånkomligt att tyngdpunkten i de svenska aktiviteterna\r\ni syfte att främja patent fokuseras på och är beroende av det internationella\r\narbetet. Såvitt utskottet finner har också det arbete som bedrivs på\r\nområdet en inriktning som ligger i linje med motionsönskemålen. Mot bakgrund\r\nav detta är det enligt utskottets mening inte påkallat med någon åtgärd\r\nfrån riksdagens sida med anledning av motionerna. Utskottet föreslår därför\r\natt riksdagen avslår motionerna L247 och N414 yrkandena 17-19.\r\nPatentintrångsförsäkring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om införande av en patentintrångsförsäkring.\r\nUtskottet redovisar tidigare överväganden i frågan och hänvisar till\r\npågående arbete inom EU.\r\nBakgrund\r\nHösten 1996 gav regeringen Närings- och teknikutvecklingsverket (Nutek)\r\ni uppdrag att ta fram ett underlag med förutsättningar för och förslag\r\ntill utformning av en patentintrångsförsäkring som bygger på kommersiella\r\ngrunder. Uppdraget redovisades i januari 1997 i rapporten (R 1997:4)\r\nRättsskyddsförsäkring för patent. Verket redogjorde i rapporten för en\r\nmodell för en rättsskyddsförsäkring som bygger på kommersiell grund och\r\nföreslog lösningar med expansionsmöjligheter till nordisk och europeisk\r\nnivå.\r\nRegeringen utsåg därefter en särskild förhandlare med uppdrag att söka få\r\ntill stånd en överenskommelse med olika intressenter om bildande av ett\r\nförsäkringsbolag för att meddela den aktuella försäkringen. Regeringen\r\nförklarade sig beredd att skjuta till medel för vissa initialkostnader,\r\nförutsatt att det gick att finna finansiärer som var villiga att bidra\r\ntill det erforderliga aktiekapitalet.\r\nDen särskilde förhandlaren konstaterade i februari 1998 i sin redovisning\r\nav uppdraget till regeringen att det saknades förutsättningar för att\r\ningå överenskommelser med intressenter för finansiering och ägande av ett\r\nförsäkringsbolag som skall tillhandahålla rättsskyddsförsäkring för patent.\r\nÄven om många ansåg att det var angeläget att lösa problemet fanns det\r\nenligt rapporten uppenbarligen inte tillräckligt stort intresse hos någon\r\nav de intressenter som hade möjlighet, finansiellt och i övrigt, att få\r\ntill stånd en ordning baserad på privat engagemang. En nationell lösning\r\nav problemet torde därför, enligt den särskilde förhandlaren, förutsätta\r\nett väsentligt större engagemang, bl.a. finansiellt, från statens sida,\r\nän vad som varit aktuellt enligt förhandlingsuppdraget. Vidare anfördes\r\natt det kan diskuteras huruvida det från allmänna utgångspunkter är\r\nlämpligt att staten på sådant sätt skulle ta ansvaret för problemets lösning,\r\noch det är också oklart om det vore förenligt med EU:s konkurrensregler.\r\nAvslutningsvis angavs i rapporten att problemet med patentintrång tagits\r\nupp på EU-nivå, men att de flesta bedömare ansåg att en eventuell lösning\r\npå europeisk nivå låg flera år fram i tiden. Som sin slutsats ansåg den\r\nsärskilde förhandlaren att Sverige i den föreliggande situationen borde\r\ninrikta ansträngningarna på att, tillsammans med övriga intresserade länder,\r\naktivt driva fram en europeisk lösning av problemet.\r\nMotionen\r\nI motion L346 anser Kenth Högström (s) att det måste skapas ett bättre\r\noch starkare rättsskydd för uppfinnare och upphovsmän genom någon typ av\r\nstatlig försäkringskonstruktion. Enskilda innovatörer har som regel vare\r\nsig råd eller kompetens att på egen hand bemöta t.ex. ett multinationellt\r\neller nationellt storbolags försök att skada eller stoppa en innovation.\r\nEtt sätt vore enligt motionären att staten gav Nutek uppdraget att\r\norganisera en innovatörs- och patentförsäkring som alla patentägare och\r\nupphovsmän kunde teckna för en överkomlig peng och därmed skaffa sig ett\r\nrimligt skydd vid patentintrångsprocesser. Motionären begär ett\r\ntillkännagivande i enlighet med detta.\r\nTidigare lagstiftningsåtgärder\r\nSom redovisats i avsnittet Främjande av patent beslutade riksdagen våren\r\n1994 om väsentligt skärpta åtgärder mot intrång i de immateriella\r\nensamrätterna (prop. 1993/94:122, bet. LU17, rskr. 227), och för att ytterligare\r\nmotverka det ökande olovliga kommersiella utnyttjandet av andras verk,\r\nprodukter och varumärken beslutade riksdagen hösten 1998 om en ny\r\nskyddsåtgärd - intrångsundersökning - vid immaterialrättsintrång (prop.\r\n1998/99:11, bet. LU5, rskr. 24).\r\nPågående arbete inom EU\r\nKommissionen presenterade i januari 2003 ett förslag till Europaparlamentets\r\noch rådets direktiv om åtgärder och förfaranden för skydd av immaterialrätter,\r\nKOM (2003) 46. I dokumentet finns förslag till åtgärder och förfaranden\r\nsom skall bidra till skyddet av immateriella rättigheter i EU:s medlemsstater.\r\nSyftet är att motverka i första hand sådana intrång i immateriella\r\nrättigheter som sker i kommersiellt syfte eller orsakar rättighetshavaren\r\nväsentlig skada. Kommissionens uppfattning är att det angivna syftet bäst\r\nuppnås genom en harmonisering av lagstiftningen på gemenskapsnivå. Bakgrunden\r\ntill förslaget är bl.a. den grönbok som kommissionen lämnade i oktober\r\n1998 om bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering på den\r\ninre marknaden.\r\nDirektivförslaget innehåller bestämmelser om såväl civilrättsliga som\r\nstraffrättsliga sanktioner. Det föreslås regler om bl.a. säkerställande\r\nav bevismaterial, rätt till information om intrångsgörande varors ursprung\r\noch distribution, vitesförbud, kvarstad, återkallande och förstöring av\r\nintrångsgörande varor m.m., skadestånd, ansvar för rättegångskostnader\r\noch straff, inklusive en rad särskilda rättsverkningar av brott.\r\nEfter behandling av förslaget i en rådsarbetsgrupp har ett kompromissförslag\r\ni februari 2004 överlämnats till Europaparlamentet.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 1998 behandlade utskottet motionsyrkanden som tog upp behovet av en\r\npatentintrångsförsäkring. Utskottet fann det vara utomordentligt beklagligt\r\natt det inte hade varit möjligt att lösa de finansiella förutsättningarna\r\nför den föreslagna försäkringsmodellen. Med hänsyn till frågans betydelse\r\nförutsatte utskottet att regeringen dels noga överväger om det kan finnas\r\nalternativa vägar att nå fram till en nationell lösning, dels verkar för\r\natt driva fram en försäkringslösning på europeisk nivå. Utskottet avstyrkte\r\nbifall till motionsyrkandena (bet. 1997/98:LU16).\r\nNär utskottet senast behandlade motionsyrkanden om införande av en\r\npatentintrångsförsäkring gav utskottet uttryck för en positiv syn i frågan\r\nmen hänvisade samtidigt till svårigheterna med att få till stånd en sådan\r\nlösning. Utskottet var inte berett att föreslå något riksdagsinitiativ i\r\nfrågan och avstyrkte motionsyrkandena (bet. 2002/03:LU16).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte heller nu berett att föreslå något riksdagsinitiativ i\r\nfrågan om patentintrångsförsäkring. Utskottet anser att det pågående\r\narbetet inom EU med frågan om skydd mot intrång i immateriella rättigheter\r\nbör avvaktas. Mot bakgrund av detta bör riksdagen avslå motion L346.\r\nDatorrelaterade uppfinningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att patent på mjukvara inte\r\nskall få förekomma. Utskottet hänvisar till pågående arbete inom EU. Jämför\r\nreservation 1 (v, c).\r\nBakgrund\r\nEtt uttryckligt skydd för datorprogram infördes i upphovsrättslagen år\r\n1989 och innebär att datorprogrammen åtnjuter i princip samma upphovsrättsliga\r\nskydd som litterära verk. En EU-anpassning av de svenska reglerna för\r\nskydd för datorprogram skedde år 1993, bl.a. såvitt avser upphovsrätten\r\ni anställningsförhållanden samt möjligheterna till kopiering för enskilt\r\nbruk (prop. 1992/93:48, bet. LU17, rskr. 125).\r\nDen snabba utvecklingen inom IT-området har medfört att det immaterialrättsliga\r\nskyddet för datorprogram blivit alltmer betydelsefullt. För närvarande\r\nskyddas datorprogram som sådana i Sverige och i övriga Europa av\r\nupphovsrättslagstiftningen, till skillnad från i Japan och i USA där\r\ndatorprogrammen\r\ni sig är patenterbara. Även i Sverige kan dock patent ges på programvara,\r\nom funktionen av programmet har teknisk effekt och även uppfyller de\r\nandra patenterbarhetskriterierna. Med teknisk effekt menas att uppfinningen\r\nskall lösa ett problem på tekniskt sätt och fungera i praktiken. Exempelvis\r\nkan patent ges på en funktion som är ett resultat av programmets körning\r\ni datorn. Vidare kan exempelvis program som styr operativsystem patenteras.\r\n\r\nDet rådande rättsläget när det gäller patentskydd för datorrelaterade\r\nuppfinningar är emellertid tvetydigt, vilket innebär att det saknas\r\nrättslig förutsägbarhet. Trots att datorprogram i sig inte är patenterbara\r\nenligt patentlagarna i EU:s medlemsstater och europeiska patentkonventionen\r\n(EPC) lär tusentals patent på datorrelaterade uppfinningar ha utfärdats\r\nav europeiska patentverket (EPO) och av nationella patentverk. Många av\r\npatenten är på informationsteknikens kärnområden, dvs. digital bearbetning\r\nav data eller identifiering, visning och lagring av data. Andra gäller\r\nsådana teknikområden som fordonsteknik eller mekanik, t.ex. programstyrda\r\nprocessorer.\r\nDet regelverk som lägger fast villkoren för att utfärda sådana patent är\r\ni stort sett identiskt från land till land, men praxis i medlemsstaternas\r\ndomstolar och hos myndigheter varierar från land till land. I synnerhet\r\nskiljer sig praxis i EPO:s besvärsinstanser från den som tillämpas i\r\nmedlemsstaternas domstolar. Detta betyder att en datorrelaterad uppfinning\r\nkan få patentskydd i en medlemsstat men förvägras motsvarande skydd i en\r\nannan.\r\nMotionen\r\nSven Bergström m.fl. (c) framhåller i motion T474 att det är olyckligt\r\natt EU blivit drivande i fråga om patenträtt på mjukvara. Enligt motionärerna\r\ninnebär ett mjukvarupatent ett slags praktiskt tankeförbud, då det med\r\nnödvändighet kommer att omfatta också ganska enkla lösningar. Motionärerna\r\nmenar att det bidrar till att befästa den utveckling mot monopolsituationer\r\nsom redan nu i alltför stor utsträckning präglar mjukvarumarknaden. Det\r\nligger en stor fara i en utveckling där patenträtten alltmer blir\r\nstorföretagens rätt mot de enskilda innovatörerna och de entreprenörer som är\r\nbasen för framtida tillväxt och välstånd. I motionen begärs ett\r\ntillkännagivande som syftar till att undanröja möjligheten till patent på\r\nmjukvara (yrkande 5).\r\nPågående arbete inom EU\r\nMot bakgrund av de förhållanden som beskrivits tidigare lade kommissionen\r\ni februari 2002 fram ett förslag till direktiv om patenterbarhet för\r\ndatorrelaterade uppfinningar, KOM (2002) 92. Kommissionens förslag syftar\r\nbl.a. till att klargöra rättsläget genom enhetliga regler inom EU. Förslaget\r\ninnebär att tekniska uppfinningar i vilka en programmering eller ett\r\ndatorprogram ingår skall kunna patenteras under förutsättning att de\r\nuppfyller de generella patentkraven om exempelvis väsentligt bidrag till\r\nteknikens ståndpunkt och nyhet. Förenklat kan sägas att det innebär att\r\nsystemprogram och andra program som behövs för själva datorns funktion\r\nkommer att kunna patenteras med stöd av direktivet, medan andra applikationer,\r\nsom ordbehandlingsprogram eller e-postprogram, inte blir patenterbara\r\nunder förutsättning att sådana applikationer inte innebär en innovativ\r\nteknisk lösning på ett tekniskt problem.\r\nFörslaget har behandlats en första gång i rådet och parlamentet. Rådet\r\nhar antagit en allmän inriktning och i sak i väsentliga delar anslutit\r\nsig till vad kommissionen föreslagit. Parlamentets ståndpunkt innebar ett\r\nstort antal ändringar i förslaget, av vilka flera går emot rådets allmänna\r\ninriktning. Rättsakten är nu tillbaka i rådet för en andra behandling där\r\nen rådsarbetsgrupp arbetar vidare med frågorna. Den preliminära tidsplanen\r\ninnebär att konkurrenskraftsrådet skall fatta beslut om en gemensam\r\nståndpunkt vid sitt möte i maj 2004.\r\nJustitieminister Thomas Bodström har under senare tid besvarat två frågor\r\ni riksdagen om de pågående förhandlingarna och parlamentets ändringsförslag\r\n(svar på frågorna 2003/04:393 respektive 737). I svaren poängterade\r\njustitieministern att kommissionens förslag bygger på den praxis som tillämpas\r\nav EPO och att det är en rättstillämpning som redan är vägledande i Sverige\r\noch andra länder anslutna till EPC. Vidare anförde justitieministern att\r\nkommissionen och rådet vill dra en gräns mot rättsläget i USA där man\r\nbeviljar patent på datorrelaterade affärsmetoder. Gränsdragningen sker\r\ngenom kravet att alla datorrelaterade uppfinningar måste innebära ett\r\ntekniskt bidrag, dvs. ett tekniskt nytänkande, för att kunna patentskyddas.\r\nJustitieministern framhöll att direktivet är viktigt eftersom det skapar\r\ntydliga regler för när patent på datorrelaterade uppfinningar kan meddelas\r\nsamtidigt som det klart markerar att EU inte skall gå i riktning mot den\r\namerikanska rättsutvecklingen. När det gäller parlamentets yttrande anförde\r\njustitieministern att det går emot rådets allmänna inriktning och att det\r\nskulle omöjliggöra patentskydd för en rad datorrelaterade uppfinningar\r\nsom i dag kan skyddas eller göra sådana patent meningslösa. Enligt\r\njustitieministern skulle ett direktiv i enlighet med vad parlamentet föreslagit\r\nfå allvarliga konsekvenser för sysselsättning och tillväxt. Rådets allmänna\r\ninriktning innebär, enligt justitieministern, en väl avvägd lösning som\r\nmöjliggör för näringslivet att även fortsättningsvis skydda sina innovationer\r\npå området samtidigt som patentskyddet inte blir oskäligt omfattande i\r\nförhållande till tredje man. I de fortsatta förhandlingarna kommer Sverige\r\ndärför att kraftfullt verka för att direktivet får en balanserad lösning\r\ni linje med rådets allmänna inriktning.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om patent på mjukvara,\r\nsenast våren 2003 i betänkande 2002/03:LU16. Från utskottets sida har\r\nframhållits att det är ofrånkomligt att tyngdpunkten i de svenska\r\naktiviteterna på området läggs vid det internationella arbetet. Utskottet har\r\nvidare konstaterat att frågan om skydd för datorprogram är föremål för\r\nuppmärksamhet inom ramen för övervägandena inom EU av frågan om patenterbarhet\r\nav datorprogram och att det arbetet bör avvaktas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser fortfarande att det pågående arbetet inom EU med frågan\r\nom patenterbarhet hos datorrelaterade uppfinningar bör avvaktas. Riksdagen\r\nbör därför avslå motion T474 yrkande 5.\r\nUpphovsrättsligt skydd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande med krav på åtgärder för att\r\nytterligare värna det upphovsrättsliga skyddet. Utskottet hänvisar bl.a.\r\ntill pågående arbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 2 (m).\r\n\r\nBakgrund\r\nLagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ger\r\nett tidsbegränsat skydd åt den som skapat ett sådant verk. Skyddet innebär\r\natt skaparen av verket, exempelvis en kompositör, har rätt att utnyttja\r\ndetta ekonomiskt och att han eller hon har ett visst ideellt betonat\r\ninflytande över hur och i vilka sammanhang det används.\r\nBegreppen litterära och konstnärliga verk är mycket vidsträckta. För att\r\nen produkt över huvud taget skall anses som ett verk och därmed komma i\r\nåtnjutande av skydd enligt upphovsrättslagen måste den emellertid ha vad\r\nman brukar kalla verkshöjd. Kravet på verkshöjd kan uttryckas så, att en\r\nprodukt är ett verk om den praktiskt sett inte har kunnat framställas av\r\ntvå personer oberoende av varandra. Utanför skyddet faller idéer och\r\nuppslag som flera kan tänkas komma på, vanliga nyhetsmeddelanden, vardagliga\r\nsamtal, enklare nyttoföremål och andra prestationer av rutinmässig eller\r\nalldaglig karaktär.\r\nEtt verk kan framträda i många olika former. Det kan vara fixerat på ett\r\nmateriellt underlag, dvs. i ett exemplar. Exemplar av verket är inte bara\r\nen bok eller en målning som kan ge en omedelbar upplevelse av verket,\r\nutan också en grammofonskiva, en filmremsa, en trycksats, en matris osv.\r\nsom endast medelbart kan ge en sådan upplevelse. Verket kan också framträda\r\ni obeständig form, t.ex. i uppläsarens ord, i tonerna av ett musikstycke,\r\ni bilden på filmduken eller på TV-skärmen. Alla former som verket framträder\r\ni faller inom dess skyddssfär, även bearbetningar.\r\nUpphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja sitt verk innefattar en\r\nprincipiell ensamrätt att framställa exemplar av verket och att göra det\r\ntillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att framföra det offentligt och\r\nsprida exemplar av verket.\r\nI upphovsrättslagen finns också bestämmelser om skydd för vissa prestationer\r\nsom, även om de inte kan betecknas som litterära eller konstnärliga verk,\r\nhar ett visst samband med sådan verksamhet och påkallar skydd efter\r\nliknande principer som de som gäller för upphovsrätten. Sådana s.k. närstående\r\nrättigheter ger musiker, sångare, skådespelare och andra utövande konstnärer\r\nett rättsligt skydd då de framför litterära eller konstnärliga verk. Till\r\nde närstående rättigheterna räknas också det skydd som framställare av\r\nljudupptagningar (t.ex. skivproducenter), framställare av upptagningar av\r\nrörliga bilder (t.ex. filmproducenter), radio- och TV-företag, framställare\r\nav kataloger samt fotografer har enligt upphovsrättslagen.\r\nRättigheterna enligt upphovsrättslagen tillämpas i första hand endast på\r\nsvenska verk och prestationer. Det upphovsrättsliga skyddssystemet är\r\ndock internationellt, och de flesta länder är bundna av en lång rad\r\ninternationella konventioner på området. Den viktigaste av konventionerna\r\när Bernkonventionen från år 1886 för skydd av litterära och konstnärliga\r\nverk. Konventionen bygger på principen om nationell behandling, vilken\r\ninnebär att stater som är bundna av konventionen är skyldiga att ge\r\nupphovsrättsligt skydd åt verk från alla andra konventionsländer på samma\r\nsätt som man skyddar sina egna verk. Ett liknande internationellt\r\nskyddssystem gäller på de närstående rättigheternas område, framför allt genom\r\nRomkonventionen från år 1961 om skydd för utövande konstnärer,\r\nfonogramframställare och radioföretag. Även TRIPs-avtalet innehåller\r\ninternationella\r\nåtaganden på det upphovsrättsliga området.\r\nDet internationella konventionsarbetet på upphovsrättsområdet bedrivs\r\nnumera huvudsakligen inom Världsorganisationen för den intellektuella\r\näganderätten, WIPO. År 1996 antogs två tilläggskonventioner till\r\nBernkonventionen, vilka utgör de första stegen mot att på en global nivå anpassa\r\nupphovsrätten till den digitala miljön. Den ena konventionen rör den\r\negentliga upphovsrätten och den andra producenternas och de utövande\r\nkonstnärernas rättigheter, nämligen WIPO-fördraget om upphovsrätt (WCT)\r\nrespektive WIPO-fördraget om framföranden och fonogram (WPPT). Avsikten\r\när att samtliga EU:s medlemsstater skall ratificera konventionerna samtidigt.\r\nÄven gemenskapen kommer att ratificera dem för egen del, eftersom\r\nkonventionerna innehåller sådant som faller inom dess kompetens.\r\nMotionen\r\nKent Olsson m.fl. (m) anför i motion Kr254 att det är viktigt att regler\r\nsom kringgärdar småföretagandet förenklas och avskaffas. Arbetet med\r\nregelförenklingar bör ges en hög politisk prioritet och företagarna själva\r\nbör få påverka arbetet genom samråd. Många konstnärer, inte minst\r\nbildkonstnärer, är egenföretagare och förenklade regler skulle enligt\r\nmotionärerna underlätta för de konstnärer som är småföretagare. Motionärerna\r\nanför vidare att konstnärer måste kunna känna sig säkra på att lagar och\r\nregler om upphovsrätt ger dem en fullgod säkerhet för att deras verk skall\r\nvara skyddade. Det begärs ett tillkännagivande i enlighet härmed (yrkande\r\n5).\r\nPågående arbete\r\nUtvecklingen av informationstekniken har skapat situationer som inte kunde\r\nförutses när det upphovsrättsliga systemet utvecklades. Den digitala\r\ntekniken har medfört att text, ljud och bild kan kopieras och spridas på\r\nett helt annat sätt än tidigare. Skapandet av nya produkter och tjänster\r\nbygger på betydande investeringar, vilka kräver ett tillräckligt skydd i\r\nden digitala miljön för upphovsrätt och närstående rättigheter.\r\nMot denna bakgrund antog rådet i maj 2001 Europaparlamentets och rådets\r\ndirektiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående\r\nrättigheter i informationssamhället (2001/29/EG). Direktivet bygger på de\r\ntvå WIPO-fördragen WCT och WPPT, och direktivet och dess genomförande är\r\nen förutsättning för att EU och dess medlemsstater skall kunna ansluta\r\nsig till dessa fördrag. Direktivet avser både upphovsrätt och närstående\r\nrättigheter och syftar till att skapa en säker rättslig ram för handel\r\nmed varor och tjänster som skyddas av upphovsrätt samt till att underlätta\r\nutvecklingen av elektronisk handel med nya produkter och multimedietjänster.\r\nGenom direktivet harmoniseras rätten till mångfaldigande, spridningsrätten,\r\nrätten till överföring till allmänheten, rättsligt skydd av skyddsåtgärder\r\nmot kopiering samt system för förvaltning av rättigheter.\r\nI departementspromemorian (Ds 2003:35) Upphovsrätten i informationssamhället\r\n- genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. lämnas förslag till hur\r\ndirektivet skall genomföras i svensk rätt och till ett svenskt tillträde\r\ntill WIPO-fördragen. Samtidigt föreslås också vissa andra ändringar som\r\ninte direkt följer av direktivet, men som har ett nära samband med de\r\nfrågor som direktivet behandlar. Förslagen innebär omfattande ändringar\r\ni upphovsrättslagen. Förslagen i departementspromemorian har varit föremål\r\nför remissbehandling och regeringen har för avsikt att överlämna en\r\nproposition till riksdagen senare under innevarande år.\r\nI övrigt kan tilläggas att ett EG-direktiv om upphovsmannens rätt till\r\nersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk, s.k. följerätt,\r\nantogs hösten 2001 (2001/84/EG). Syftet med direktivet är att harmonisera\r\nde nationella reglerna om följerätt (angående innebörden av detta begrepp\r\nse avsnittet Följerätt, s. 22). Direktivet skall vara genomfört i svensk\r\nrätt senast den 1 januari 2006.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2003 behandlade utskottet ett likalydande motionsyrkande som det nu\r\naktuella (bet. 2002/03:LU16). Utskottet vidhöll då sina ställningstaganden\r\nfrån våren 2002 och anförde att det inte hade någon annan uppfattning än\r\nmotionärerna om vikten av att värna det upphovsrättsliga skyddet samt\r\nerinrade om de lagändringar som riksdagen beslutat om år 1994 och år 1998\r\nom skärpta åtgärder mot intrång i samtliga immateriella rättigheter (se\r\navsnittet Främjande av patent, s. 7). Vidare framhölls det pågående\r\nomfattande arbete som bedrivs på det internationella området som också syftar\r\ntill att värna skyddet för de immateriella rättigheterna och motverka\r\nkränkningar av bl.a. upphovsrätten. Mot denna bakgrund fanns det, enligt\r\nutskottets mening, inte skäl för någon riksdagens ytterligare åtgärd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte heller nu någon annan uppfattning än motionärerna\r\nbeträffande vikten av att värna det upphovsrättsliga skyddet. Mot bakgrund\r\nav det arbete som pågår inom det immaterialrättsliga området, och nu\r\nnärmast arbetet med genomförande av EG-direktivet om upphovsrätten i\r\ninformationssamhället, anser utskottet att riksdagen bör avslå motion Kr254\r\nyrkande 5.\r\nUpphovsrätt i anställningsförhållanden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om en översyn av frågan om upphovsrätt i\r\nanställningsförhållanden. Utskottet hänvisar till pågående och kommande\r\narbete inom Regeringskansliet.\r\nBakgrund\r\nEn grundläggande princip i upphovsrätten är att ensamrätten tillkommer\r\nupphovsmannen själv. Principen är inskriven i 1 § upphovsrättslagen, som\r\nanger att ensamrätten tillkommer den som skapat verket. Upphovsrätten,\r\nsom är att betrakta som en förmögenhetsrätt, kan dock disponeras genom\r\navtal. Det innebär att upphovsmannen fritt kan överlåta sin rätt, helt\r\neller delvis.\r\nUpphovsrättslagen innehåller inte någon allmän regel om rättsförhållandet\r\nmellan arbetsgivare och arbetstagare. Utgångspunkten är därför enligt\r\nlagen att rätten uppstår hos den anställde och att arbetsgivaren bara kan\r\nfå en från den anställde avledd rätt. Ett anställningsavtal kan dock -\r\näven utan en uttrycklig avtalsklausul, t.ex. genom sedvänja i en viss\r\nbransch - innebära att förfoganderätten till verk som arbetstagaren skapar\r\nsom ett led i sina arbetsuppgifter skall tillkomma arbetsgivaren.\r\nUpphovsrätten till datorprogram har i och med genomförandet i svensk rätt\r\nav ett EG-direktiv om rättsligt skydd för datorprogram fått en särreglering\r\nvad gäller anställningsförhållanden. Enligt 40 a § upphovsrättslagen\r\növergår upphovsrätten till ett datorprogram som är skapat av en arbetstagare\r\nsom ett led i hans eller hennes arbetsuppgifter eller efter instruktioner\r\nav arbetsgivaren på arbetsgivaren, om inte något annat är avtalat (prop.\r\n1992/93:48, bet. LU17, rskr. 125). Regelns tillkomst innebar emellertid\r\ninte någon egentlig förändring av rättsläget, eftersom sedvänjan på detta\r\nområde också tidigare innebar att program, tillkomna i anställningsförhållanden,\r\nansetts överlåtna på arbetsgivaren på grund av anställningsavtalet.\r\nMotionen\r\nMagdalena Andersson och Elizabeth Nyström (båda m) pekar i motion L215 på\r\natt upphovsrättslagen inte har någon särreglering för upphovsmän som är\r\nanställda. I ett anställningsförhållande är det arbetsgivaren som står\r\nför produktionskostnader, lön, semesterersättning och andra sociala\r\nförmåner till den anställde upphovsmannen, som därutöver är tillförsäkrad\r\nanställningstrygghet. Den för ett anställningsförhållande grundläggande\r\nprincipen om att frukterna av arbetet skall komma arbetsgivaren till godo\r\nfår dock inte genomslag på upphovsrättsområdet - annat än i fråga om\r\ndatorprogram. Nya produkter och användningsformer som inte kunnat förutses\r\noch uttryckligen avtalas om vid anställningsförhållandets tillkomst kan\r\nenligt motionärerna inte tas i bruk utan förhandlingar och ofta kostsamma\r\nsärregleringar rörande upphovsrätten. Därför anser motionärerna att det\r\nsnarast bör inledas en översyn med inriktning att införa en reglering\r\nenligt vilken upphovsrätten i anställningsförhållanden skall tillkomma\r\narbetsgivaren. Ett tillkännagivande begärs i enlighet med detta.\r\nTidigare behandling\r\nI samband med behandlingen av ett motsvarande motionsyrkande våren 2001\r\nframhöll utskottet att Upphovsrättsutredningens arbete avslutades år 1990\r\nutan att utredningen hunnit lägga fram förslag i de frågor som regleras\r\ni 3 kap. upphovsrättslagen, dvs. upphovsrättens övergång. Vidare anfördes\r\natt regeringen därefter i olika sammanhang utlovat en översyn av reglerna\r\nom upphovsrätten i anställningsförhållanden (prop. 1994/95:58 s. 21 och\r\nprop. 1996/97:111 s. 31). Något översynsarbete hade emellertid inte kommit\r\ntill stånd. Enligt utskottets mening var det angeläget att det utlovade\r\narbetet sätts i gång. Utskottet förutsatte att så kommer att ske senast\r\ni samband med att direktivet om upphovsrätten i informationssamhället\r\nskall genomföras i svensk rätt. Ett genomförande av direktivet kommer\r\nnämligen att kräva en översyn av den svenska upphovsrättslagen, och\r\nutskottet förutsatte därför att bestämmelserna om upphovsrätten i\r\nanställningsförhållanden kommer att ses över i det sammanhanget. Något formellt\r\ntillkännagivande från riksdagens sida i frågan ansågs enligt utskottets\r\nmening inte behövligt. Motionen avstyrktes därför (bet. 2000/01:LU8).\r\nVåren 2003 avstyrkte utskottet ett motsvarande motionsyrkande med hänvisning\r\ntill det arbete som pågick inom Regeringskansliet med att genomföra\r\ndirektivet om upphovsrätt i informationssamhället och den allmänna översyn\r\nav upphovsrättslagen som därefter skulle påbörjas (bet. 2002/03:LU16).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI departementspromemorian (Ds 2003:35) Upphovsrätten i informationssamhället\r\n- genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. lämnas förslag om hur\r\nEG-direktivet bör genomföras i svensk rätt. Promemorian har remissbehandlats,\r\noch regeringen har för avsikt att överlämna en proposition senare under\r\ninnevarande år. Sedan arbetet med att införliva direktivet har slutförts\r\nplaneras, enligt vad utskottet erfarit, en översyn av upphovsrätten bl.a.\r\nvad gäller reglerna om upphovsrättens övergång. Mot bakgrund av detta\r\nfinns det enligt utskottets mening inte anledning att nu föreslå någon\r\nåtgärd från riksdagens sida. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår\r\nmotion L215.\r\nErsättning för kopiering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om en utvärdering av fördelningssystemet\r\nför kopieringsersättning. Utskottet hänvisar till pågående och kommande\r\narbete inom Regeringskansliet. Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nI 2 kap. upphovsrättslagen finns bestämmelser om inskränkningar i\r\nupphovsrätten. En av dem, 13 §, innebär bl.a. att exemplar av upphovsrättsligt\r\nskyddade verk kan framställas genom reprografiskt förfarande (främst\r\nfotokopiering) inom undervisningsverksamhet, om det finns en sådan\r\navtalslicens som avses i 26 i § upphovsrättslagen. Därmed avses ett avtal om\r\nverksutnyttjande som ingåtts mellan en organisation som företräder ett\r\nflertal svenska upphovsmän på området och någon som bedriver\r\nundervisningsverksamhet i organiserade former. Organisationen måste vara\r\nrepresentativ.\r\nDen skall företräda flertalet upphovsmän inom ett visst område. Däremot\r\nkrävs inte att den företräder alla de kategorier av upphovsmän som kan\r\ningå i området som sådant (se H. Olsson, Upphovsrättslagstiftningen En\r\nkommentar, 1996, s. 188). Den upphovsrättsliga organisation som på\r\nreprografiområdet ingår avtal om kopiering i undervisningsverksamhet är Bonus\r\nPresskopia (Bild Ord Not Upphovsrättslig Samorganisation).\r\nEn avtalslicens enligt 26 i § upphovsrättslagen ger användaren rätt att\r\nutnyttja verk av det slag som avses med avtalet även om verkens upphovsmän\r\ninte företräds av organisationen. I paragrafens fjärde stycke har tagits\r\nin bestämmelser som avser att skapa vissa garantier för de upphovsmän som\r\nstår utanför en avtalsslutande organisation. Utanförstående upphovsmän\r\nhar rätt till samma ersättning och andra förmåner som upphovsmän företrädda\r\nav organisationen har rätt till. Dessutom har de utanförstående upphovsmännen\r\ntillförsäkrats en rätt att alltid få ersättning även i de fall då\r\norganisationen valt att använda sina medel till annat.\r\nMotionerna\r\nBirgitta Sellén m.fl. (c) anför i motion Kr326 att Bonus Presskopia inte\r\ntillåter alla konstnärsorganisationer att bli medlemmar. Enligt motionärerna\r\nmåste staten av den anledningen överväga om den nuvarande metoden är den\r\nbästa för att fördela den statliga upphovsrättsersättningen. I motionen\r\nbegärs ett tillkännagivande om en utvärdering av det rådande fördelningssystemet\r\n(yrkande 25).\r\nMotsvarande yrkanden framställs också av Lennart Kollmats m.fl. (fp) i\r\nmotion Kr 327 (yrkande 6 i denna del) och av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)\r\ni motion Kr390 (yrkande 18).\r\nRättspraxis\r\nMarknadsdomstolen har i en dom den 17 juni 1999 (MD 1999:13) prövat bl.a.\r\nfrågan om Bonus Presskopia gjort sig skyldig till missbruk av dominerande\r\nställning enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20) genom att neka två mindre\r\nupphovsrättsliga organisationer medlemskap i Bonus Presskopia. Mot bakgrund\r\nav hur avtalslicenssystemet i upphovsrättslagen är utformat ansåg\r\nMarknadsdomstolen att Bonus Presskopias agerande inte kunde utgöra något sådant\r\nmissbruk.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har behandlat likalydande motionsyrkanden tidigare, senast våren\r\n2003 i betänkande 2002/03:LU16. Utskottet förutsatte då att den fråga som\r\ntas upp i motionerna kommer att bli föremål för överväganden inom ramen\r\nför arbetet med att genomföra EG-direktivet om upphovsrätten i\r\ninformationssamhället. Med hänvisning till det avstyrkte utskottet\r\nmotionerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom tidigare redovisats lämnas i departementspromemorian (Ds 2003:35)\r\nUpphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG,\r\nm.m. förslag om hur EG-direktivet bör genomföras i svensk rätt. Promemorian\r\nhar remissbehandlats och regeringen har för avsikt att överlämna en\r\nproposition senare under innevarande år. Sedan arbetet med att införliva\r\ndirektivet har slutförts planeras en översyn av upphovsrätten bl.a. vad\r\ngäller avtalslicenserna. Med hänvisning till detta finner utskottet inte\r\nanledning att nu föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning\r\nav motionsyrkandena. Riksdagen bör således avslå motionerna Kr326 yrkande\r\n25, Kr327 yrkande 6 i denna del och Kr390 yrkande 18.\r\nErsättning till STIM\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om undantag för ideella organisationer när\r\ndet gäller ersättning till STIM för offentliga framföranden av verk.\r\nUtskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida.\r\nJämför reservation 4 (kd, c).\r\nBakgrund\r\nFöreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) är en\r\nekonomisk förening, till vilken tonsättare och författare genom ett\r\nanslutningsavtal upplåter sina rättigheter till offentligt framförande och\r\ninspelning på skiva, band, film osv. Föreningen tecknar avtal med\r\nmusikanvändare samt inkasserar och fördelar till rättighetshavarna ersättningen\r\nför offentliga framföranden och inspelningar. STIM, som har samarbete med\r\nliknande organisationer över hela världen, kontrollerar också att skyddad\r\nmusik inte spelas offentligt eller i förvärvsverksamhet utan tillstånd.\r\nRegler\r\nom vissa situationer då offentliga framföranden får ske utan tillstånd\r\noch utan att ersättning för utnyttjandet av verket utgår till upphovsmannen\r\nfinns intagna i 21 § upphovsrättslagen. Där anges att ett utgivet verk\r\nfår framföras fritt under förutsättning att framförandet av verket inte\r\när det huvudsakliga, tillträdet till evenemanget är avgiftsfritt och\r\nanordnandet sker utan förvärvssyfte. Andra inskränkningar i upphovsmannens\r\nensamrätt gäller vid offentligt framförande av ett verk vid undervisning\r\neller gudstjänst.\r\nMotionen\r\nEskil Erlandsson och Kenneth Johansson (båda c) pekar i motion L276 på\r\natt bestämmelsen i 21 § upphovsrättslagen förutsätter bl.a. att någon\r\nentréavgift inte betalats. I de fall ideella föreningar tar upp ett inträde\r\nvid sina arrangemang anser motionärerna att STIM ställer orimliga krav på\r\nersättning för den musik som framförs vid arrangemanget. Motionärerna\r\nyrkar att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag till\r\nändring av upphovsrättslagen så att undantag kan medges för ideella\r\norganisationer.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motionsyrkanden med\r\nsamma inriktning som det nu aktuella, senast våren 2003 i betänkande\r\n2002/03:LU16. I dessa sammanhang har utskottet erinrat om att upphovsrätten\r\när en del av förmögenhetsrätten och att det upphovsrättsliga skyddet ger\r\nupphovsmannen ensamrätt att utnyttja det skyddade verket ekonomiskt. STIM\r\nförvaltar i sin verksamhet enskilda upphovsmäns ekonomiska rättigheter,\r\nvilka är att se som upphovsmännens förmögenhetstillgångar. Enligt utskottets\r\nmening borde det därför inte komma i fråga att genom ytterligare\r\nlagstiftningsåtgärder ingripa i upphovsmännens möjligheter att ta till vara\r\nsina rättigheter. Vidare har utskottet understrukit att det måste beaktas\r\natt Sverige är bundet av internationella konventioner som begränsar\r\nkonventionsstaternas möjligheter att inskränka de rättigheter som tillkommer\r\nupphovsmän och innehavare av närstående rättigheter. De bestämmelser om\r\ninskränkningar i upphovsrätten som lagen redan i dag innehåller och de\r\ngränsdragningsproblem som därvid kan göra sig gällande borde därför, enligt\r\nvad utskottet anfört, överlämnas till rättstillämpningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare inställning och anser att riksdagen bör\r\navslå motion L276.\r\nFöljerätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om hanteringen av ersättningen\r\nenligt bestämmelserna om följerätt. Utskottet anser alltjämt att\r\nmotionsönskemålet är tillgodosett genom en dom från Högsta domstolen.\r\nBakgrund\r\nDet franska begreppet droit de suite är den vedertagna beteckningen för\r\nen till upphovsrätten knuten ersättning till bildkonstnärer när deras\r\nverk vidareförsäljs. Bestämmelser om droit de suite - följerätt - finns\r\ni 26 j § upphovsrättslagen. Bestämmelserna innebär att en konstnär har\r\nrätt till en andel av försäljningspriset när hans eller hennes konstverk\r\nvidareförsäljs yrkesmässigt.\r\nErsättningsrätten kan bara göras gällande av en organisation som företräder\r\nett flertal svenska upphovsmän på området. Ersättningsrätten förvaltas\r\nsålunda kollektivt. I den proposition som ligger till grund för reglerna\r\nom följerätt finns dock inga närmare uppgifter om hur uppbörd och\r\ndistribution av ersättningen skall hanteras (prop. 1994/95:151). I\r\nlagstiftningsärendet pekade utskottet därför på några betydelsefulla\r\nförutsättningar\r\nför att avgiftssystemet skall fungera som en upphovsrättsligt grundad\r\ninkomstkälla för konstnärerna och deras arvingar. Ett effektivt och smidigt\r\nsamarbete måste etableras med konsthandeln. Den totala avgiftsvolymen\r\nmåste vara tillräckligt stor för att bära de administrativa kostnaderna\r\nför systemet. En grundläggande förutsättning är vidare, framhöll utskottet,\r\natt rutinerna för att inkassera och distribuera ersättningarna kan göras\r\neffektiva utan att de blir resurskrävande (bet. 1995/96:LU1).\r\nMånga - men inte alla - länder inom EU har någon form av bestämmelser om\r\nföljerätt. Bland de länder som har regler om följerätt skiljer sig reglernas\r\ninnehåll åt, bl.a. vad gäller ersättningens storlek. Avsaknaden av regler\r\ni vissa länder och skillnaderna i reglernas utformning mellan länderna\r\nhar inom EU ansetts kunna inverka negativt på den gemensamma marknadens\r\nfunktion.\r\nMot denna bakgrund antog rådet hösten 2001 direktivet om upphovsmannens\r\nrätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt),\r\n2001/84/EG.\r\nMotionen\r\nLennart Kollmats m.fl. (fp) hävdar i motion Kr327 att bara en organisation\r\nhittills har hanterat inkassering och utbetalning av ersättning vid\r\nvidareförsäljning av konstverk. Denna monopolsituation är enligt motionärerna\r\ninte acceptabel, och det begärs att detta skall ges regeringen till känna\r\n(yrkande 6 i denna del).\r\nTidigare behandling\r\nDå utskottet våren 2001 (bet. 2000/01:LU8) behandlade ett motionsyrkande\r\nmed motsvarande inriktning som det nu aktuella pekade utskottet på att\r\ntvå upphovsrättsorganisationer administrerar ifrågavarande avgifter. BUS\r\n(Bildkonst Upphovsrätt i Sverige), som representerade omkring 4 000\r\nkonstnärer, var den organisation som inför ikraftträdandet av den nya\r\nlagstiftningen om följerätt hade förberett och organiserat sin verksamhet\r\nför att administrera inkasseringen och distributionen av ersättningsbeloppen.\r\nEn ny organisation, numera DUR (Konstnärernas Intresseförening för droit\r\nde suite upphovsrätt i Sverige), hade därefter bildats för att bedriva\r\nsamma verksamhet. Etableringen av den nya organisationen, som vid starten\r\nuppgavs ha ca 750 medlemmar, föranledde ett antal rättsliga processer om\r\nrätten att administrera avgifterna.\r\nUtskottet redovisade också att det, enligt ett avgörande från Högsta\r\ndomstolen i oktober 2000 i mål mellan BUS och DUR (NJA 2000 s. 445), var\r\nklarlagt att fler än en organisation samtidigt kan vara behöriga att\r\nadministrera inkasseringsverksamheten. Mot denna bakgrund ansåg utskottet\r\nmotionsyrkandet i fråga tillgodosett, och yrkandet avstyrktes.\r\nUtskottet var, med anledning av återkommande motionsyrkanden i frågan, av\r\nsamma uppfattning våren 2002 och våren 2003 (bet. 2001/02:LU17 respektive\r\n2002/03:LU16).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sin uppfattning att det nu aktuella motionsyrkandet\r\när tillgodosett genom Högsta domstolens avgörande år 2000. Riksdagen bör\r\ndärför avslå motion Kr327 yrkande 6 i denna del.\r\nArenarätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om s.k. arenarätt. Utskottet hänvisar\r\ntill tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Jämför reservation\r\n5 (m, kd).\r\nBakgrund\r\nI upphovsrättslagen finns, som tidigare redovisats, bestämmelser om skydd\r\nför vissa prestationer som, även om de inte kan betecknas som litterära\r\neller konstnärliga verk, har ett visst samband med sådan verksamhet och\r\npåkallar skydd efter liknande principer som de som gäller för upphovsrätten.\r\nSådana s.k. närstående rättigheter ger musiker, sångare, skådespelare\r\noch andra utövande konstnärer ett rättsligt skydd då de framför litterära\r\neller konstnärliga verk.\r\nBestämmelserna, som återfinns i 45 § upphovsrättslagen, gäller endast\r\nutövande konstnärer som framför litterära eller konstnärliga verk, exempelvis\r\nreciterar en dikt, spelar ett musikstycke på ett instrument eller agerar\r\ni en spelfilm. Framförandet måste avse ett verk, men det är utan betydelse\r\nom detta åtnjuter skydd eller inte. Skyddet omfattar däremot inte exempelvis\r\nimitatörer, akrobater, cirkus- eller varietéartister och inte heller\r\nidrottsutövare.\r\nInom vissa utländska rättsordningar finns ett skydd även för framföranden\r\nsom inte avser litterära eller konstnärliga verk. Ett sådant skydd, en s.\r\nk. droit de stade (arenarätt), förbjuder oauktoriserad fixering och\r\növerföring av exempelvis sportprestationer (se H. Olsson,\r\nUpphovsrättslagstiftningen\r\nEn kommentar, 1996, s. 258 samt M. Koktvedgaard och M. Levin, Lärobok i\r\nimmaterialrätt, 2002, s. 96). I Sverige har vid olika tillfällen diskuterats\r\nhuruvida man borde utvidga skyddet på sätt som skett på vissa håll i\r\nutlandet. Vid upphovsrättslagens tillkomst ansågs emellertid ett sådant\r\nskydd inte lämpligt (se NJA II 1961 s. 300 och s. 304), och i samband med\r\n1986 års lagstiftning om en förstärkning av skyddet för de närstående\r\nrättigheterna (prop. 1985/86:79, bet. LU32) hänvisades till att artister\r\noch andra utövare som saknar upphovsrättsligt skydd i allmänhet kontraktsvägen\r\nkan skaffa sig garantier mot att obehöriga upptagningar av deras prestationer\r\nsker.\r\nMotionerna\r\nIngemar Vänerlöv m.fl. (kd) pekar i motion L298 på att det i dag inte\r\nfinns någon skyddslagstiftning som gäller exempelvis arrangörer av\r\nidrottsevenemang. Motionärerna framhåller att s.k. arenarättigheter finns i\r\nvissa andra länder. Möjligheten att införa liknande rättigheter i Sverige\r\nbör enligt motionärerna utredas, och det begärs ett tillkännagivande därom.\r\n\r\nEtt motsvarande yrkande om idrottens rätt att äga sina egna arrangemang\r\nframställs av Kent Olsson m.fl. (m) i motion Kr282 (yrkande 3).\r\nTidigare behandling\r\nMotioner med motsvarande innehåll har behandlats av utskottet vid flera\r\ntillfällen tidigare, senast våren 2003 i betänkande 2002/03:LU16. Utskottet\r\nhar därvid uttalat att det varken i motionerna eller på annat sätt framförts\r\nnågra bärande skäl för att man i Sverige skall överväga införande av ett\r\nnytt immaterialrättsligt skydd i enlighet med motionsönskemålen. De\r\nantaganden som gjordes år 1986 om möjligheter för utövare som saknar\r\nupphovsrättsligt skydd att avtalsvägen få till stånd garantier mot obehöriga\r\nupptagningar är, såvitt utskottet kunnat bedöma, riktiga. Utskottet har\r\nvidare konstaterat att frågan om droit de stade inte heller förefaller\r\naktuell inom EU eller i något annat internationellt sammanhang.\r\nMotionsyrkandena har avstyrkts, och riksdagen har följt utskottet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSåvitt utskottet erfarit förekommer det inte regler om s.k. arenarätt i\r\nnågot europeiskt land. Frågan har såvitt utskottet känner till inte heller\r\ntagits upp inom EU under senare tid.\r\nUtskottet ser inte heller nu någon anledning att föreslå något riksdagsinitiativ\r\ni frågan. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna\r\nL298 och Kr282 yrkande 3.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Datorrelaterade uppfinningar, punkt 3 (v, c)\r\nav Tasso Stafilidis (v) och Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om datorrelaterade uppfinningar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:T474 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nI likhet med motionärerna anser vi att det är olyckligt att EU blivit\r\ndrivande i fråga om patenträtt på mjukvara. Sådana patent bidrar till att\r\nbefästa den utveckling mot monopolsituationer som redan nu i alltför stor\r\nutsträckning präglar mjukvarumarknaden. Det ligger en stor fara i en\r\nutveckling där patenträtten alltmer blir storföretagens rätt mot de enskilda\r\ninnovatörerna och de entreprenörer som är basen för framtida tillväxt och\r\nvälstånd. Patenträtten måste utformas så att den stöder gemensamma europeiska\r\nansträngningar att utveckla småföretagandet och välståndet i hela Europa.\r\nNär det gäller förslaget till direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade\r\nuppfinningar bör därför den svenska utgångspunkten vara att patent på\r\nmjukvara inte skall vara tillåtet.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion T474 yrkande 5,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Upphovsrättsligt skydd, punkt 4 (m)\r\nav Inger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om upphovsrättsligt skydd. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Kr254 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nMånga konstnärer, inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare. Det är\r\nviktigt att regler som kringgärdar småföretagandet förenklas och avskaffas.\r\nArbetet med regelförenklingar bör ges en hög politisk prioritet och\r\nföretagarna bör själva få påverka arbetet genom samråd. Förenklade regler\r\nskulle också i hög grad underlätta för konstnärer som är småföretagare.\r\nVidare måste konstnärer kunna känna sig säkra på att lagar och regler om\r\nupphovsrätt ger dem en fullgod säkerhet för att deras verk skall vara\r\nskyddade. Det får ankomma på regeringen att lägga fram erforderliga\r\nlagförslag och i övrigt vidta åtgärder i enlighet med det anförda.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion Kr254 yrkande 5,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Ersättning för kopiering, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\nav Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m), Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c) och Henrik von\r\nSydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättning för kopiering. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 25, 2003/04:Kr327 yrkande 6 i\r\ndenna del och 2003/04:Kr390 yrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nBonus Presskopia träffar avtal om fotokopiering av upphovsrättsligt\r\nskyddade verk och bevakar upphovsmännens ekonomiska intressen. Man arbetar\r\nmed detta på uppdrag av ett antal konstnärsorganisationer. Mindre\r\nkonstnärsorganisationer får dock inte ansluta sig till Bonus Presskopia,\r\neftersom bara en medlemsorganisation tillåts för varje konstform. Mot den\r\nbakgrunden anser vi, i likhet med motionärerna, att regeringen måste\r\növerväga om den nuvarande metoden är den bästa för att fördela den statliga\r\nupphovsrättsersättningen. En utvärdering av det rådande fördelningssystemet\r\nbör göras.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna Kr326 yrkande\r\n25, Kr327 yrkande 6 i denna del och Kr390 yrkande 18, som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n4.      Ersättning till STIM, punkt 7 (kd, c)\r\nav Yvonne Andersson (kd) och Viviann Gerdin (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättning till STIM. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:L276.\r\nStällningstagande\r\nIdeella föreningar arbetar utan förvärvssyfte och måste kunna göra något\r\npositivt för sin omgivning utan att lagar försvårar verksamheten. I likhet\r\nmed motionärerna anser vi att STIM ställer orimliga krav på ersättning\r\nför den musik som framförs vid de ideella organisationernas och\r\nstudieförbundens olika arrangemang. Det måste därför göras ett undantag i\r\nupphovsrättslagen för den ideella verksamhet som bedrivs på kulturområdet.\r\nDet får ankomma på regeringen att lägga fram erforderliga lagförslag.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motion L276, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Arenarätt, punkt 9 (m, kd)\r\nav Inger René (m), Yvonne Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m) och Henrik\r\nvon Sydow (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om arenarätt. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:L298 och 2003/04:Kr282 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi kan konstatera att det i Sverige saknas en särskild skyddslagstiftning\r\nför arrangörer av idrottsevenemang. Visserligen har arrangörerna av sådana\r\nevenemang en rätt till arenan där evenemanget äger rum, men informationen\r\nkring evenemanget saknar immaterialrättsligt skydd. En sådan skyddslagstiftning,\r\ns.k. arenarätt, finns i vissa andra länder. Enligt vår mening finns det\r\nskäl att i en utredning närmare analysera behovet av en lagstiftning om\r\narenarätt även i Sverige. Det får ankomma på regeringen att tillkalla en\r\nsådan utredning och utfärda direktiv i enlighet med det anförda.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna L298 och\r\nKr282 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nFrämjande av patent, punkt 1 (m)\r\nInger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m) anför:\r\n\r\nVi anser i likhet med vad som anförs i motion L247 att det är mycket\r\nangeläget att stimulera uppfinnare att fullfölja sina idéer och att hjälpa\r\ndem att omsätta dessa till framgångsrika produkter som kan skapa nya\r\nindustrier och arbetstillfällen. Utan ett väl fungerande patentsystem skulle\r\ndet vara meningslöst med satsningar på långsiktig forskning och utveckling.\r\nDet är viktigt att de kostnader som är förenade med en patentansökan kan\r\nhållas på en rimlig nivå. Det gäller också att på olika sätt beivra\r\npatentintrång. En uppfinnare som kanske redan haft stora kostnader, ofta av\r\nbeskattade medel, för utveckling och patentsökning av sin uppfinning kan\r\nha svårt att bekosta beivrandet av ett sådant intrång, speciellt som det\r\nofta görs av företag med betydande ekonomisk styrka. Som motionären anför\r\nbör samhället i den situationen ge uppfinnarna stöd. Det skulle innebära\r\nen markering om att uppfinnarnas arbete är viktigt för Sverige och öka\r\nderas benägenhet att utveckla idéer till framgångsrika produkter. Detta\r\nkan bidra till att bredda Sveriges industriella bas och skapa nya\r\narbetstillfällen.\r\nVi vill nu i första hand avvakta resultatet av det arbete som pågår på\r\ndet patenträttsliga området och har inte funnit skäl att reservera oss.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:L215 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av frågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden.\r\n2003/04:L247 av Henrik Westman (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom innovationer och uppfinnare och deras betydelse och villkor.\r\n2003/04:L276 av Eskil Erlandsson och Kenneth Johansson (båda c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nupphovsrättslagen så att undantag kan medges för ideella organisationer.\r\n2003/04:L298 av Ingemar Vänerlöv m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utredning av arenarättigheter för evenemang där det i dag inte finns\r\nnågon upphovsrätt.\r\n2003/04:L346 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en statlig eller annan stabil patentförsäkring i syfte att\r\nskydda svenska innovatörers patent.\r\n2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om upphovsrätten.\r\n2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om idrottens rätt att äga sina egna arrangemang.\r\n2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att en utvärdering av det rådande fördelningssystemet\r\nför konstnärsorganisationer bör göras.\r\n2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om upphovsrättslig ersättning till konstnärer och droit de suite.\r\n\r\n2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utvärdering av fördelningen av den statliga\r\nupphovsrättsersättningen.\r\n2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att initiativ bör tas till en omförhandling av det nyligen\r\nfattade beslutet syftande till att undanröja möjligheten till patent på\r\nmjukvara.\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda vad det skulle kosta att ge dem som drabbas\r\nav ett intrång, innan deras patent beviljats, en skälig ersättning för\r\ndetta.\r\n18.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skadestånd för intrång skall kunna krävas efter det\r\natt patentet beviljats.\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda effekterna av sänkta kostnader för svenska\r\ninnovatörer i samband med ansökan om svenskt patent.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Främjande av patent",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L247 och 2003/04:N414 yrkandena 17-19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Patentintrångsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L346.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Datorrelaterade uppfinningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T474 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\"",
          "votering_id": "27B8EFE3-E038-422E-A8ED-BABEFE3551B7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "22",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "231",
                    "53",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/27B8EFE3-E038-422E-A8ED-BABEFE3551B7",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Upphovsrättsligt skydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr254 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "5E66F292-8035-4778-A883-908890BDDD1C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "243",
                    "42",
                    "1",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E66F292-8035-4778-A883-908890BDDD1C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Upphovsrätt i anställningsförhållanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L215.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Ersättning för kopiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 25, 2003/04:Kr327 yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr390 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "407DCE43-2780-4BF2-A65B-5E97B2AF1C5F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "125",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/407DCE43-2780-4BF2-A65B-5E97B2AF1C5F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ersättning till STIM",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L276.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Följerätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr327 yrkande 6 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Arenarätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L298 och 2003/04:Kr282 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "C44DAA62-AFCD-463F-9461-5624D5AAF460",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "216",
                    "70",
                    "0",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C44DAA62-AFCD-463F-9461-5624D5AAF460",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "LU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Datorrelaterade uppfinningar",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Upphovsrättsligt skydd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ersättning för kopiering",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Ersättning till STIM",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Arenarätt",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-10 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-23 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:42:40"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Orsaken är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om patent, patentintrångsförsäkring, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, följerätt och så kallad arenarätt. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01LU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU17)",
          "dok_id": "GR01LU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 06:42:40"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01LU17",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Orsaken är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om patent, patentintrångsförsäkring, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, följerätt och så kallad arenarätt. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01LU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:38"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU17)",
          "dok_id": "GR01LU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:38"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01LU17",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_LU_17.pdf",
          "filstorlek": "199195",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Immaterialrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D061BCE8-74CB-4221-9DDB-F5FFED724B3D"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr254 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr282 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GR02Kr282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr282",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr326 Kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr326",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr327 Kulturpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Kr327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr327",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr390 Skapande verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02Kr390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr390",
          "ref_dok_titel": "Skapande verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L215 Upphovsrätten i anställningsförhållanden",
          "ref_dok_id": "GR02L215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L215",
          "ref_dok_titel": "Upphovsrätten i anställningsförhållanden",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L247 Innovationer och uppfinnare och deras betydelse och villkor",
          "ref_dok_id": "GR02L247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L247",
          "ref_dok_titel": "Innovationer och uppfinnare och deras betydelse och villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L276 Avgifter till STIM",
          "ref_dok_id": "GR02L276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L276",
          "ref_dok_titel": "Avgifter till STIM",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L298 Evenemangsarrangörers arenarättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02L298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L298",
          "ref_dok_titel": "Evenemangsarrangörers arenarättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L346 Patentförsäkring",
          "ref_dok_id": "GR02L346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L346",
          "ref_dok_titel": "Patentförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T474 IT-politiken",
          "ref_dok_id": "GR02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "IT-politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-01",
          "ref_dok_id": "GR0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2004-04-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-31",
          "ref_dok_id": "GR0991",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "91",
          "ref_dok_titel": "2004-03-31",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}