{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303044",
      "dok_id": "GR01KU3",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-10-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:13",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:17",
      "titel": "Frågor om kommunal demokrati",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU3</div><h1>Frågor om kommunal demokrati</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlas   motioner  från  allmän\r\nmotionstid, huvudsakligen från hösten 2002.\r\nMotionerna avser\r\n   kommunernas organisation och verksamhetsformer,\r\n   förtroendevaldas valbarhet och arbetsvillkor,\r\n   direktvalda kommundelsnämnder,\r\n   möjlighet till kommunala extraval,\r\n   medborgarförslag och folkomröstningsinitiativ,\r\n   befogenheter för självförvaltningsorgan,\r\n   kommunrevisionen,\r\n   kommunmedlemskapet, och\r\n   rikets indelning.\r\nUtskottet   avstyrker   samtliga   motioner.   Nio\r\nreservationer  och  två  särskilda   yttranden   har\r\nlämnats.  Av  reservationerna  avser  en möjligheten\r\ntill  kommunala  extraval  och  en  förfarandet  vid\r\nindelningsändringar. Bakom dessa reservationer  står\r\nutskottets   samtliga  m-,  fp-,  kd-,  c-  och  mp-\r\nledamöter.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Nämndorganisationen\r\n Riksdagen avslår motion 2002/03:K287.\r\n\r\n2. Närvarorätt vid nämndsammanträden\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:K411 och\r\n2003/04:K288.\r\n\r\n3. Offentliga nämndsammanträden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K348,\r\n2002/03:K383 yrkande 11, 2002/03:K385  yrkande  6\r\noch 2003/04:K290 yrkande 14.\r\nReservation 1 (fp, mp)\r\n\r\n4. Möjlighet att behålla uppdrag vid\r\nflyttning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:K284 och\r\n2003/04:K231.\r\nReservation 2 (c, mp)\r\n\r\n5. Förtroendevaldas ersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K327,\r\n2002/03:K357 och 2003/04:K387.\r\n\r\n6. Översyn av ledighets- och\r\nersättningsbestämmelser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K383  yrkandena\r\n1 och 10.\r\n\r\n7. Funktionshindrades möjligheter\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K383\r\nyrkande 13 och 2002/03:So362 yrkande 14.\r\n\r\n8. Direktvalda kommundelsnämnder\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K241\r\nyrkande   15,   2002/03:K385    yrkande   5   och\r\n2003/04:K290 yrkande 13.\r\nReservation 3 (v, fp, c, mp)\r\n\r\n9. Kommunala extraval\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K385\r\nyrkande 7 och 2003/04:K290 yrkande 15.\r\nReservation 4 (m, kd, fp, c, mp)\r\n\r\n10. Medborgarförslag m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K259\r\nyrkandena  1 och 2 och 2002/03:K383  yrkandena  4\r\noch 7.\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n11. Folkomröstningsinitiativ\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K321\r\nyrkandena   1-3,   2002/03:N302    yrkande    24,\r\n2003/04:K230 och 2003/04:N335 yrkande 10.\r\nReservation 6 (m, kd, fp, c, mp) - motiv.\r\n\r\n12. Självförvaltningsorgan\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:K241 yrkandena\r\n5 och 6.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n13. Ungdomars deltagande i den demokratiska\r\nprocessen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 2.\r\n\r\n14. Folkrörelser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K358.\r\n\r\n15. Decentralisering\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K385 yrkande 3.\r\n\r\n16. Kommunrevision\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K374,\r\n2003/04:K289   yrkande    8,   2003/04:K360   och\r\n2003/04:K391.\r\nReservation 8 (m, kd, fp, mp)\r\n\r\n17. Kommunmedlemskap\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:K263  och\r\n2003/04:K273.\r\n\r\n18. Indelningsfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K241\r\nyrkandena 13 och 14, 2002/03:K335 yrkandena 1 och\r\n2, 2002/03:K355,  2002/03:K388  yrkandena 1 och 2\r\nsamt  2001/02:Bo227, 2001/02:Bo315,  2003/04:K252\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:K335 yrkandena 1 och 2\r\noch 2003/04:K366 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 9 (m, kd, fp, c, mp)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 30 oktober 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark (m),  Barbro  Hietala  Nordlund  (s),  Kenth\r\nHögström  (s),  Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson\r\n(v), Mats Berglind  (s), Henrik S Järrel (m), Anders\r\nBengtsson (s), Tobias  Krantz (fp), Kerstin Lundgren\r\n(c),  Helene Petersson (s),  Nils  Fredrik  Aurelius\r\n(m), Billy  Gustafsson  (s),  Gustav  Fridolin (mp),\r\nInger  Jarl  Beck  (s),  Christer  Adelsbo  (s)  och\r\nLiselott Hagberg (fp).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nKU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nÄrendet  består  av motioner från allmän motionstid,\r\nhuvudsakligen   från    hösten    2002.   Utskottets\r\nbehandling  av  ärendet påbörjades under  föregående\r\nriksmöte och från  allmänna  motionstiden  2003  har\r\nendast    tagits    med   motionsyrkanden   som   är\r\növerensstämmande med tidigare väckta yrkanden.\r\n\r\nMotionerna är förtecknade i bilaga 1.\r\nUtskottet har inhämtat  ett yttrande från Lagrådet\r\növer två lagförslag som rör  rikets  indelning i län\r\noch  landsting.  Lagförslagen, som upprättades  inom\r\nutskottets kansli  våren 2002, återfinns tillsammans\r\nmed  åtföljande  kanslipromemoria  i  bilaga  2  och\r\nLagrådets yttrande i bilaga 3.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUnder   riksmötet   2001/02   behandlade   riksdagen\r\nregeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det\r\nnya  seklet,  nedan benämnd  Demokratipropositionen,\r\ntillsammans med ett stort antal motioner. Utskottets\r\nställningstaganden,   som   också  blev  riksdagens,\r\nredovisas i utskottets betänkande  2001/02:KU14  med\r\nsamma  titel  som propositionen. De lagändringar som\r\ngjordes med anledning  av  propositionen,  främst  i\r\nkommunallagen   (1991:900),   trädde   i  kraft  vid\r\nhalvårsskiftet 2002.\r\n\r\nMånga av de frågor som behandlas i nu föreliggande\r\nbetänkande  behandlades  i  den nämnda propositionen\r\noch     hade     dessförinnan     diskuterats     av\r\nDemokratiutredningen i dess betänkande  En  uthållig\r\ndemokrati!  Politik  för  folkstyrelse på 2000-talet\r\n(SOU 2000:1) och av Kommundemokratikommittén  i dess\r\nbetänkande    Att    vara    med    på   riktigt   -\r\ndemokratiutveckling  i  kommuner och landsting  (SOU\r\n2001:48).  Demokratiutredningen   hade   under   sin\r\nutredningstid  även producerat 32 småskrifter och 13\r\nforskarvolymer  i   ämnen   av   betydelse  för  den\r\ndemokratiska  utvecklingen. Kommundemokratikommittén\r\nhar avgivit ytterligare  betänkanden,  nämligen  Att\r\ntänka  efter  före - samråd i kommuner och landsting\r\n(SOU 2001:89) och  Ändrad  indelning?  En översyn av\r\nreglerna   för  indelningsändringar  (SOU  2002:33).\r\nFörslagen i  dessa  utredningsbetänkanden  har  inte\r\nännu lett till regeringsförslag. Vissa av motionerna\r\ni föreliggande betänkande avser ämnen som tas upp  i\r\ndem.\r\nPå  förslag i Demokratipropositionen har riksdagen\r\nfastställt  långsiktiga  mål för demokratipolitiken.\r\nDessa mål avser\r\n   att  valdeltagandet skall  öka  väsentligt  i  de\r\nnationella  och  kommunala  valen, liksom i valet\r\ntill Europaparlamentet,\r\n   att  en  ökad andel av medborgarna  skall  inneha\r\nnågon form  av  politiskt  förtroendeuppdrag samt\r\natt antalet personer som någon  gång  i livet har\r\ninnehaft ett sådant uppdrag också skall öka,\r\n   att  medborgarna skall ha bättre möjligheter  att\r\ndelta  i och påverka den politiska processen samt\r\natt andelen  medborgare  som  deltar  i den också\r\nskall öka, samt\r\n   att  medborgarnas  möjligheter  att  påverka  den\r\npolitiska processen skall bli mer jämlika  än  de\r\när i dag och att andelen ungdomar, arbetslösa och\r\npersoner  med  utländsk bakgrund som deltar i den\r\npolitiska processen skall öka.\r\nRegeringen framhöll  i  Demokratipropositionen att\r\ndet är angeläget att kunna  avläsa effekterna av den\r\nlångsiktiga strategin samt förklarade  att målen och\r\nflertalet    av    de    föreslagna   åtgärderna   i\r\npropositionen skall följas upp och utvärderas, bl.a.\r\ni syfte att skapa underlag  för  fortsatta reformer.\r\nRegeringen  avsåg att under 2002 ta  initiativ  till\r\nutvecklandet av ett uppföljningssystem som möjliggör\r\nen uppföljning  av  mål  och  åtgärder  liksom andra\r\naktörers  arbete som har betydelse för möjligheterna\r\natt  uppnå målen.  Regeringen  avsåg  också  att  på\r\nlämpligt   sätt  fortlöpande  redovisa  den  svenska\r\ndemokratins utveckling i förhållande till de mål som\r\nanges i propositionen.\r\nVid kontakter  med Regeringskansliet har inhämtats\r\natt  uppföljningssystemet   bygger   på  former  som\r\nanvänts   sedan  1996.  Uppdrag  har  lämnats   till\r\nStatistiska  centralbyrån, Göteborgs universitet och\r\nVetenskapsrådet.    Avsikten    är    att   redovisa\r\ndemokratiutvecklingen i en skrivelse till  riksdagen\r\nunder år 2004.\r\nStatistiska   centralbyrån  skall  bl.a.  ta  över\r\nansvaret  för  den  av  Statskontoret  skapade  s.k.\r\npilotdatabasen,    som   innehåller   uppgifter   om\r\nkommunernas  och landstingens  förnyelsearbete,  som\r\nbl.a.  rör den  lokala  demokratins  utveckling  och\r\nfunktionssätt,   samt   lämna   förslag  om  hur  en\r\nundersökning  om  förtroendevalda  i   kommuner  och\r\nlandsting bör genomföras och finansieras.\r\nGöteborgs  universitet  skall  lämna  förslag   om\r\nvilken   statistik   som   bör  produceras  för  den\r\nåterkommande uppföljningen av  målen  och  vissa  av\r\nåtgärderna i Demokratipropositionen.\r\nVetenskapsrådet  skall  göra  en  kartläggning  av\r\nforskningen  om demokrati, offentlig förvaltning och\r\nfolkrörelser.\r\nDe nämnda uppdragen skall redovisas under november\r\n2003.\r\nVidare har Mitthögskolan  haft regeringens uppdrag\r\natt utvärdera det utvecklingsarbete  för den svenska\r\nfolkstyrelsen, som regeringen genomförde  2000-2002,\r\noch   som   hade  beteckningen  Tid  för  demokrati.\r\nResultatet av  utvärderingen  överlämnades   den   2\r\nseptember 2003.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nKommunernas organisation och\r\nverksamhetsformer\r\n\r\nNämndorganisationen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\ngenomförda   lagändringar   och    till   sin\r\nbedömning under förra riksmötet en motion  om\r\natt   kommunerna   skall  vara  skyldiga  att\r\ninrätta miljönämnder.\r\nGällande ordning\r\n\r\nKommunernas   och  landstingens   organisation   och\r\nverksamhetsformer  regleras  i  3 kap. kommunallagen\r\n(1991:900). Där finns bestämmelserna om tillsättning\r\nav  styrelse,  nämnder,  fullmäktigeberedningar  och\r\nrevisorer.\r\n\r\nKommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige\r\när   beslutande   församlingar.    Det    är   dessa\r\nförsamlingar     som    tillsätter    kommunstyrelse\r\nrespektive landstingsstyrelse  samt  de  nämnder som\r\nutöver  styrelsen  behövs för att fullgöra kommunens\r\neller   landstingets  uppgifter   enligt   särskilda\r\nförfattningar   och   för   verksamheten  i  övrigt.\r\nFullmäktige        får        också        tillsätta\r\nfullmäktigeberedningar.\r\nFullmäktige   skall  normalt  bestämma  nämndernas\r\nverksamhetsområden  och inbördes förhållanden. Bland\r\nannat får fullmäktige  besluta att en nämnd skall ha\r\nhand om en eller flera verksamheter i hela eller för\r\nen del av kommunen eller landstinget.\r\nEnligt  tidigare  kommunallag   gällde   att   den\r\nkommunala   nämndorganisationen  var  indelad  i  en\r\nspecialreglerad  och  en  kommunallagsreglerad  del.\r\nVissa  specialreglerade nämnder, dvs. sådana där det\r\ni speciallagstiftning  fanns  särskilda föreskrifter\r\nom nämnderna, var obligatoriska.  Det  ställdes  upp\r\nkrav  på  att  det  i  varje  kommun  skulle  finnas\r\nbyggnadsnämnd,    miljö-    och    hälsoskyddsnämnd,\r\nsocialnämnd och skolstyrelse. De uppgifter  som  låg\r\npå  nämnderna  enligt  lagens krav fick inte flyttas\r\növer på någon annan nämnd.  Som  motiv för den ökade\r\norganisationsfriheten framhölls i  förarbetena  till\r\nden nuvarande lagen (prop. 1990/91:117 s. 40)  bl.a.\r\natt  utvecklingen  under  senare år på det kommunala\r\nverksamhetsfältet  kännetecknats  av  att  gränserna\r\nmellan olika sektorer  blivit  mindre skarpa och att\r\nbehovet  av  sektorssamverkan således  ökat.  Vidare\r\nhänvisades  till  det  förändringsarbete  som  varit\r\ninriktat  på  att   decentralisera   den   kommunala\r\nverksamheten.  Utvecklingen  hade enligt regeringens\r\nmening  nått  det  stadiet  att  alla  kommuner  och\r\nlandsting  borde  ges möjlighet att  organisera  sin\r\nverksamhet  på  ett friare  sätt  och  själva  kunna\r\nbestämma  hur de ville  fördela  sina  uppgifter  på\r\nolika kommunala  nämnder. För att åstadkomma en ökad\r\norganisatorisk  frihet   på   det   specialreglerade\r\nområdet borde de återstående kraven på obligatoriska\r\nnämnder  slopas.  Av  lagstiftningen  på  de  skilda\r\nspecialområdena borde det i stället framgå att det i\r\nvarje kommun skulle finnas ett eller flera ansvariga\r\npolitiska organ för respektive verksamhetsområde.\r\nI 3 kap. 5 § kommunallagen finns bestämmelser  för\r\natt  undvika  jävssituationer.  En  nämnd  får  inte\r\nbestämma   om  rättigheter  eller  skyldigheter  för\r\nkommunen eller  landstinget  i  ärenden  där nämnden\r\nföreträder kommunen eller landstinget som  part.  En\r\nnämnd  får  inte  heller  utöva  i  lag  eller annan\r\nförfattning    föreskriven    tillsyn   över   sådan\r\nverksamhet     som     nämnden    själv    bedriver.\r\nJävsbestämmelser  för enskilda  förtroendevalda  och\r\nanställda finns i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen.\r\nFullmäktige skall  själv  besluta i ärenden som är\r\nav principiell beskaffenhet eller  annars  av större\r\nvikt för kommunen eller landstinget. Sådana  ärenden\r\nkan   exempelvis   gälla   mål  och  riktlinjer  för\r\nverksamheten,  budget,  skatt  eller  andra  viktiga\r\nekonomiska frågor.\r\nI 26 kap. miljöbalken finns  bestämmelser  om  att\r\nvarje   kommun   genom  den  eller  de  nämnder  som\r\nfullmäktige  bestämmer  utövar  tillsyn  över  olika\r\nverksamheter samt  om  att regeringen får föreskriva\r\natt en tillsynsmyndighet  får  överlåta åt en kommun\r\natt  i  ett visst avseende utöva sådan  tillsyn  som\r\nannars    skulle     skötas     av     en    statlig\r\ntillsynsmyndighet,    om    kommunen    har    gjort\r\nframställning  om  det.  En  sådan  överlåtelse  får\r\nenligt  26  kap. 4 § andra stycket återkallas. Efter\r\nen lagändring,  som  trädde  i kraft den 1 september\r\n2003  (prop.  2002/03:54, bet. 2002/03:MJU15,  rskr.\r\n2002/03:238, SFS  2003:518), gäller att överlåtelsen\r\nskall   återkallas,   om    kommunen    ändrar   sin\r\nnämndorganisation så att den strider mot 13 kap. 5 §\r\nandra  stycket  kommunallagen.  En  ändring  gjordes\r\nsamtidigt  i  6  kap.  25 § kommunallagen (a. prop.,\r\nbet.,  rskr., SFS 2003:519),  som  innebär  att  jäv\r\nskall anses föreligga för en förtroendevald eller en\r\nanställd   i  ärende  som  rör  tillsyn  över  sådan\r\nkommunal verksamhet  som  han  eller  hon  själv  är\r\nknuten till.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nLeif  Björnlod  och  Helena  Hillar  Rosenqvist (mp)\r\nanser  i  motion  2002/03:K287 att miljönämnderna  i\r\nkommunerna bör göras  obligatoriska  igen  och begär\r\nett   tillkännagivande   för  regeringen  om  detta.\r\nErfarenheter från kommuner  där  miljönämnder bakats\r\nihop  med  andra  nämnder,  som byggnadsnämnd  eller\r\nteknisk   nämnd,   visar  enligt  motionärerna   att\r\nmiljöpolitikerna  försvinner.  För  att  miljöbalken\r\nskall få avsett genomslag,  men  också  för  att den\r\nlokala     tillsynsmyndigheten    skall    få    den\r\nsjälvständiga  ställning  den  behöver  och  för att\r\narbetet   med   miljömålen   skall   kunna  bedrivas\r\nengagerat  av såväl politiker som tjänstemän  lokalt\r\när   det   enligt    motionärerna   nödvändigt   med\r\nobligatoriska miljönämnder.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUtskottet behandlade en  motsvarande  motion  i sitt\r\nbetänkande 2001/02:KU14. Utskottet ansåg då att  den\r\nfriare  nämndorganisation  som  infördes  genom  den\r\nnuvarande  kommunallagen  bör  bestå  och  avstyrkte\r\nmotionen. - Reservation avgavs av v och mp.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet,   som   anser   att   syftet  med  motion\r\n2002/03:K287 (mp), som väcktes under  hösten 2002, i\r\nhuvudsak  är  tillgodosett  genom  de  ändringar   i\r\nmiljöbalken  och  kommunallagen  som nämnts ovan och\r\nnyligen trätt i kraft, vidhåller sin  bedömning från\r\nföregående riksmöte och avstyrker motionen.\r\n\r\n\r\nNärvarorätt och öppenhet vid nämndsammanträden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker motioner om obligatorisk\r\nnärvarorätt    vid    nämndsammanträden   för\r\nförtroendevalda som inte  är  ledamöter eller\r\nersättare  i nämnden och om offentlighet  som\r\nhuvudregel för nämndsammanträden.\r\nJämför reservation 1 (fp, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\n4 kap. kommunallagen  innehåller  bestämmelser om de\r\nförtroendevalda.     Närmare     bestämmelser     om\r\nverksamhetsformerna  för  kommunala   styrelser  och\r\nnämnder finns i 6 kap. kommunallagen.\r\n\r\nMed  förtroendevalda  avses i lagen ledamöter  och\r\nersättare     i     fullmäktige,     nämnder     och\r\nfullmäktigeberedningar     samt     revisorer    och\r\nrevisorsersättare.   Vidare   avses  ledamöter   och\r\nersättare    i    den    beslutande    församlingen,\r\nförbundsstyrelsen  eller annan nämnd, de  beslutande\r\nförsamlingarnas  beredningar   samt   revisorer  och\r\nrevisorsersättare i ett kommunalförbund.\r\nI  fråga  om  närvarorätt för förtroendevalda  vid\r\nsammanträden i styrelsen  och  andra  nämnder gäller\r\nenligt 4 kap. 23 § kommunallagen att fullmäktige får\r\nbesluta  att en förtroendevald som inte  är  ledamot\r\neller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid\r\nnämndens sammanträden  och  delta i överläggningarna\r\nmen inte i besluten. Fullmäktiges beslut om rätt att\r\nnärvara  och  delta  i  överläggningarna   får  även\r\ninnefatta att den förtroendevalde skall ha rätt  att\r\nfå sin mening antecknad i protokollet.\r\nEn  nämnds sammanträden skall enligt 6 kap. 19 a §\r\nkommunallagen  hållas  inom  stängda dörrar. Nämnden\r\nfår  besluta  att  dess  sammanträden   skall   vara\r\noffentliga,   om   fullmäktige   har   medgett  det.\r\nSammanträdena skall dock alltid hållas inom  stängda\r\ndörrar i ärenden om myndighetsutövning eller där det\r\nfinns   uppgifter   som   omfattas   av   sekretess.\r\nMotsvarande  bestämmelse  för fullmäktigeberedningar\r\nfinns i 3 kap. 7 § kommunallagen,  där  den infördes\r\nefter   förslag   i   Demokratipropositionen  (prop.\r\n2001/02:80).\r\n\r\nEn nämnd får enligt 6 kap.  19 § kommunallagen kalla\r\nen ledamot eller ersättare i  fullmäktige,  en annan\r\nnämnd  eller  beredning,  en  anställd  hos kommunen\r\neller  landstinget  eller en särskild sakkunnig  att\r\nnärvara   vid   ett  sammanträde   för   att   lämna\r\nupplysningar. Nämnden  kan  besluta  att den som har\r\nkallats  får  delta  i överläggningarna men  däremot\r\ninte i besluten.\r\n\r\nFörarbetsuttalanden\r\n\r\nI  förarbetena  till  den   nuvarande  kommunallagen\r\n(prop. 1990/91:117, bet. 1990/91:KU38)  diskuterades\r\nfrågan  om att ge obligatorisk närvarorätt  för  ett\r\nparti  som   har   fått   mandat  i  fullmäktige.  I\r\npropositionen  framhölls att  det  från  demokratisk\r\nsynpunkt var angeläget  att  de mindre partierna ges\r\nrimliga möjligheter att agera och att de får både en\r\ngod  information om verksamheten  och  insyn  i  den\r\nberedningsprocess     som    föregår    fullmäktiges\r\nhandläggning av ärendena.  Vidare framhölls dock att\r\nfråga  blir  om  en  avvägning mellan  principen  om\r\nvalutslagets betydelse  för ett partis ställning och\r\ninflytande  och  nämnda  minoritetsintresse.  Enligt\r\nregeringens mening måste den  förstnämnda  principen\r\nges   företräde  framför  minoritetsintresset.  Till\r\ndetta kom  vikten  av  att upprätthålla fullmäktiges\r\nrätt    att    bestämma   om   organisationen    och\r\narbetsformerna   i    den    egna   kommunen   eller\r\nlandstinget. Av principiella och  av  praktiska skäl\r\nsamt    mot    bakgrund   av   den   mycket   starka\r\nremissopinionen   var  regeringen  inte  beredd  att\r\nföreslå en obligatorisk  rätt  för  företrädare  för\r\nmindre  partier  att vara närvarande på sammanträden\r\nmed styrelsen, delta  i  överläggningen  och  få sin\r\nmening antecknad i protokollet. Regeringen ansåg att\r\nde mindre partiernas intressen borde tillgodoses  på\r\nfrivillighetens    väg   efter   fullmäktiges   egen\r\nbedömning  av förhållandena  i  varje  kommun  eller\r\nlandsting.  Konstitutionsutskottet   fann   vid  sin\r\nbehandling  av  frågan  inte  anledning  att  frångå\r\nregeringens bedömning men ville i likhet med vad som\r\ngjorts i propositionen starkt understryka vikten  av\r\natt  de  mindre  partiernas intressen av information\r\noch insyn tillgodosågs.\r\n\r\nMöjligheten att hålla offentliga nämndsammanträden\r\ninfördes 1994. I förarbetena  (prop.  1993/94:188 s.\r\n57   f.)  påpekades  bl.a.  att  ett  införande   av\r\noffentliga  nämndsammanträden aktualiserar frågan om\r\nvilken   inverkan    offentligheten    har   på   de\r\närendehandlingar  som  finns  tillgängliga  vid  ett\r\nsammanträde. I vissa nämnder, framför  allt  de  som\r\nansvarar  för  specialreglerade uppgifter, handläggs\r\nen stor mängd ärenden  av  integritetskänslig natur,\r\noch hänsyn måste i dessa fall  tas  till  behovet av\r\nskydd  för  det allmännas eller enskildas intressen.\r\nRegeringen framhöll  att en vidgning av allmänhetens\r\ninsyn inte fick innebära  ett  försämrat  skydd  för\r\nenskilda människors privatliv.\r\nSom  skäl  till att fullmäktige skall ta ställning\r\ntill frågan om  en  nämnd  skall  medges  att  hålla\r\noffentliga  nämndsammanträden  pekade  regeringen på\r\ntvå  omständigheter.  Den  ena var att frågan  berör\r\nnämndernas verksamhetsformer  och  att  den är av så\r\nprincipiell beskaffenhet att fullmäktige bör besluta\r\ni frågan. Den andra är att det i fullmäktige  ges en\r\nmöjlighet   till   en   öppen   politisk  debatt  om\r\nlämpligheten  av att en viss nämnd  ges  rätten  att\r\nöppna sina sammanträden.\r\nI propositionen  framhölls att ordningen att - när\r\nfullmäktige väl har medgivit en nämnd rätt att hålla\r\noffentliga sammanträden - det är nämnden som har att\r\navgöra vilka ärenden  som  kan  handläggas  vid  ett\r\noffentligt  sammanträde  stämmer  väl  med  dels den\r\ngrundläggande    kommunalrättsliga   principen   att\r\nnämnderna själva bestämmer  vilka  åhörare  man vill\r\nha, dels den grundsten i offentlighetsprincipen  som\r\ninnebär  att  varje  myndighet självständigt och med\r\ntryckfrihetsförordningen   och   sekretesslagen  som\r\ngrund avgör gränserna för allmänhetens tillgång till\r\ndet material man förfogar över.\r\nUtöver   myndighetsutövningsärenden    pekades   i\r\npropositionen  på  att det även finns andra  ärenden\r\nsom inte lämpar sig  för  hantering  vid  offentliga\r\nnämndsammanträden.  Som  sådana nämndes ärenden  som\r\nnämnden endast bereder för  avgörande av fullmäktige\r\noch i vissa fall av en annan  nämnd  samt de interna\r\növerläggningarna            om            nämndernas\r\nbudgetframställningar.  Regeringen  utgick från  att\r\nden  nämnd som anser att öppna nämndsammanträden  är\r\nett lämpligt  sätt  att öka allmänhetens insyn också\r\nkommer att bemöda sig  om att göra offentligheten så\r\nvid som möjligt.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFörtroendevaldas närvarorätt\r\n\r\nIngemar Vänerlöv (kd) önskar  i  motion 2002/03:K411\r\nett   tillkännagivande   för   regeringen   om   att\r\nbestämmelsen  i  4  kap. 23 § kommunallagen  behöver\r\nändras.  Motionären anför  att  stora  partier  inte\r\nsällan är  negativt  inställda  till möjligheten för\r\nmindre  partier  att närvara och därför  röstar  ned\r\nförslag om närvarorätt.  Förtroendevalda  bör enligt\r\nmotionären  få  rätt  att utan beslut av fullmäktige\r\nnärvara    och   delta   i   överläggningarna    vid\r\nnämndsammanträden.\r\n\r\nMotionären har återkommit med samma yrkande i motion\r\n2003/04:K288.\r\n\r\nOffentliga nämndsammanträden\r\n\r\nI motion 2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)\r\nyrkande   6  föreslås   ett   tillkännagivande   för\r\nregeringen  om  öppna  sammanträden  i  nämnder  och\r\nstyrelser.  Motionärerna  anser att bestämmelsen bör\r\nändras så att sammanträdena  som regel är offentliga\r\noch att beslut i stället fattas  om  stängda  dörrar\r\nnär   det   bedöms  vara  av  vikt.  Samma  önskemål\r\nåterkommer i  motion 2003/04:K290 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) yrkande 14.\r\n\r\nLiknande synpunkter framförs i motion 2002/03:K383\r\nav Gustav Fridolin  (mp)  yrkande 11, där motionären\r\nbegär     ett     tillkännagivande      om     öppna\r\nfullmäktigeberednings- och nämndsammanträden, samt i\r\nmotion   2002/03:K348   av   Carina  Hägg  (s),  där\r\nmotionären   föreslår   ett   tillkännagivande   för\r\nregeringen     om     att     bestämmelserna      om\r\nnämndsammanträden  skall  ändras  så att huvudregeln\r\nblir att de skall vara öppna och att det inför varje\r\nsammanträde får bedömas om det finns  skäl  för  att\r\ndet   inte  skall  vara  öppet.  Frågan  bör  enligt\r\nmotionären   ses  över  i  lämpligt  sammanhang  och\r\nomfatta ingående diskussioner och analyser.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid sin behandling  under  riksmötet  2001/02  av en\r\nmotion  om närvarorätt för representanter för mindre\r\npartier  vid   nämndsammanträden  vidhöll  utskottet\r\n(bet.  2001/02:KU14)  den  bedömning  i  frågan  som\r\ngjordes  då  den  nuvarande  kommunallagen infördes.\r\nUtskottet avstyrkte motionen.\r\n\r\nI samma betänkande behandlade  utskottet en motion\r\nom    ändrad   huvudregel   för   nämndsammanträdens\r\nöppenhet.  Utskottet ville i denna del betona vikten\r\nav att medborgarna  har  största möjliga insyn i och\r\ninformation om den kommunala verksamheten. Utskottet\r\nframhöll  att  möjligheten  att   hålla   offentliga\r\nnämndsammanträden   är   av   stort  värde  i  detta\r\nsammanhang och utgick från att såväl fullmäktige vid\r\navgörandet  av  frågan  om en nämnd  skall  tillåtas\r\nhålla offentliga sammanträden  som  nämnderna själva\r\nvinnlägger  sig om att göra öppenheten  så  vid  som\r\nmöjligt. Utskottet  pekade vidare på att det i vissa\r\nnämnder  handläggs  en   stor   mängd   ärenden   av\r\nintegritetskänslig  natur  och  att  risken  för att\r\nsådana   ärenden   av   misstag   skulle  komma  att\r\nhandläggas   vid  ett  offentligt  sammanträde   bör\r\nbeaktas. Av de skäl som anfördes då möjligheten till\r\noffentliga sammanträden  infördes - behovet av skydd\r\nför det allmännas eller för  enskildas  intressen  -\r\nansåg  utskottet  att  den  gällande  ordningen  bör\r\nbehållas.    Utskottet    avstyrkte    därmed    den\r\nföreliggande motionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin tidigare bedömning i fråga\r\nom närvarorätt vid nämndsammanträden  och  avstyrker\r\nmotionerna 2002/03:K411 (kd) och 2003/04:K288 (kd).\r\n\r\nUtskottet  finner inte heller anledning att  ändra\r\nsin bedömning  i fråga om ordningen för offentlighet\r\nvid nämndsammanträden.  Utskottet  avstyrker  därmed\r\nmotionerna   2002/03:K348   (s),  2002/03:K383  (mp)\r\nyrkande  11,  2002/03:K385  (fp)   yrkande   6   och\r\n2003/04:K290 (fp) yrkande 14.\r\n\r\nFörtroendevaldas valbarhet och\r\narbetsvillkor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till bl.a.\r\nuppföljningen    av   de   demokratimål   som\r\nriksdagen godkänt  motioner om förändringar i\r\nförtroendevaldas valbarhet  och arbetsvillkor\r\nsamt     motioner    som    särskilt    avser\r\nfunktionshindrades  möjligheter  att fullgöra\r\nförtroendeuppdrag.\r\nJämför    reservation    2    (c,    mp)   om\r\nvalbarhetskravet.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nBestämmelser om förtroendevalda i kommunerna finns i\r\n4 kap. kommunallagen. Med förtroendevalda avses, som\r\nnämnts  i  ett  föregående  avsnitt,  ledamöter  och\r\nersättare     i     fullmäktige,     nämnder     och\r\nfullmäktigeberedningar     samt     revisorer    och\r\nrevisorsersättare.  Vidare avses med förtroendevalda\r\nledamöter   och   ersättare    i    den   beslutande\r\nförsamlingen, förbundsstyrelsen eller  annan  nämnd,\r\nde   beslutande   församlingarnas  beredningar  samt\r\nrevisorer     och    revisorsersättare     i     ett\r\nkommunalförbund.\r\n\r\nTill följd av  förslagen  i Demokratipropositionen\r\nhar  nya  regler införts som förbättrat  möjligheten\r\nför förtroendevalda  att  behålla  ett  uppdrag  vid\r\nflyttning   samt   deras   rätt  till  ledighet  och\r\nekonomiska förmåner. För att  ha rösträtt vid val av\r\nledamöter  och  ersättare i kommunfullmäktige  skall\r\nman   enligt  kommunallagen   vara   folkbokförd   i\r\nkommunen.  Den som har rösträtt är också valbar till\r\nfullmäktige.  Vid valen av ledamöter och ersättare i\r\nnämnderna    samt    valen    av    revisorer    och\r\nrevisorsersättare  är  den valbar som vid tidpunkten\r\nför sådant val uppfyller  valbarhetsvillkoren. Om en\r\nförtroendevald upphör att vara  valbar, upphör också\r\nuppdraget  genast.  Fullmäktige får  dock  numera  -\r\nefter de ändringar som  gjordes i kommunallagen till\r\nföljd av Demokratipropositionen  -  besluta  att  en\r\nförtroendevald  som valts av fullmäktige får ha kvar\r\nsina  uppdrag  under   återstoden   av  mandattiden.\r\nRegeringen   framhöll  i  propositionen  att   denna\r\nmöjlighet endast kunde ges förtroendevalda i nämnder\r\noch  fullmäktigeberedningar   samt   revisorer   och\r\nrevisorsersättare,  medan ledamöterna i fullmäktige,\r\nsom är utsedda direkt  av  väljarna  i  de kommunala\r\nvalen, inte omfattades. Att ge fullmäktige möjlighet\r\natt  besluta  om  dispens från valbarhetskravet  för\r\nfullmäktigeledamöter  skulle  strida  mot  väljarnas\r\nexklusiva rätt att utse fullmäktigeledamöter.\r\nFörtroendevalda  har  rätt till den ledighet  från\r\nsina anställningar som behövs för att de skall kunna\r\nfullgöra sina uppdrag. Ledigheten  skall omfatta tid\r\nför möten i kommunala organ, för andra  möten som är\r\nnödvändiga  för uppdragen, för resor till  och  från\r\nmötena och för  behövlig  dygnsvila  omedelbart före\r\neller efter mötena.\r\nFörtroendevalda, med undantag för dem  som fullgör\r\nsina  uppdrag  på heltid eller en betydande  del  av\r\nheltid, har också rätt till skälig ersättning för de\r\narbetsinkomster   och  ekonomiska  förmåner  som  de\r\nförlorar på grund av  uppdraget. Förtroendevalda med\r\nfunktionshinder har rätt  till skälig ersättning för\r\nresekostnader  som uppkommer  när  de  fullgör  sina\r\nuppdrag, och förtroendevalda  som har barn med behov\r\nav  tillsyn  har  rätt  till skälig  ersättning  för\r\nkostnader  för  barntillsyn  som  uppkommer  när  de\r\nfullgör  sina uppdrag.  Fullmäktige  skall  bestämma\r\nenligt vilka  grunder  ersättningen  skall  betalas.\r\nFullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig\r\nomfattning    skall    få    dels   ersättning   för\r\nresekostnader och andra utgifter  som  föranleds  av\r\nuppdraget  utöver  vad  som följer av de nyss nämnda\r\nbestämmelserna om kostnader  för funktionshinder och\r\nbarntillsynsbehov, dels arvode,  pension  och  andra\r\nekonomiska förmåner.\r\nEn   särskild  regel  har  också  införts  om  att\r\nkommuner   och   landsting   skall   verka  för  att\r\nförtroendevalda  med  funktionshinder  skall   kunna\r\ndelta i handläggningen av ärenden på samma sätt  som\r\nandra  förtroendevalda.  Vidare  gäller  enligt  den\r\nnationella handlingsplanen för handikappolitiken att\r\nlokaler  dit  allmänheten  har  tillträde skall vara\r\ntillgängliga för personer med funktionshinder senast\r\når 2010 (prop. 1999/2000:79, bet.  1999/2000:SoU14).\r\nGenom  en  ändring  i plan- och bygglagen  (1987:10)\r\ngavs år 2001 möjlighet  att utfärda föreskrifter med\r\nkrav   på   att   enkelt   avhjälpta    hinder   mot\r\ntillgänglighet  och användbarhet skall undanröjas  i\r\nlokaler  dit  allmänheten   har   tillträde  och  på\r\nallmänna    platser    (prop.    2000/01:48,    bet.\r\n2000/01:BoU5).\r\nI   förordningen   (2001:526)   om   de   statliga\r\nmyndigheternas    ansvar   för   genomförandet    av\r\nhandikappolitiken föreskrivs att myndigheterna skall\r\nverka för att personer  med funktionshinder ges full\r\ndelaktighet   i  samhällslivet   och   jämlikhet   i\r\nlevnadsvillkor  samt särskilt för att deras lokaler,\r\nverksamhet  och  information   är  tillgängliga  för\r\npersoner med funktionshinder. I arbetet med att göra\r\nmyndigheternas lokaler, verksamhet  och  information\r\nmer  tillgängliga  för  personer med funktionshinder\r\nskall  myndigheterna  genomföra   inventeringar  och\r\nutarbeta handlingsplaner, om det inte  är  uppenbart\r\natt  det  inte  behövs med hänsyn till verksamhetens\r\nart. Myndigheterna  skall,  när  det finns anledning\r\ntill det, samråda med Handikappombudsmannen  om  hur\r\ninsatser enligt förordningen skall utformas.\r\nRegeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse\r\n2002/03:25    Uppföljning    av    den    Nationella\r\nhandlingsplanen  för  handikappolitiken.  Skrivelsen\r\nbereds   inom   riksdagen  av  socialutskottet,  som\r\nplanerar att avge  sitt  betänkande (2003/04:SoU2) i\r\nnovember 2003. I skrivelsen  redogör  regeringen för\r\nhur   arbetet   med  att  genomföra  handlingsplanen\r\nutvecklats. Regeringen  redovisar vilka åtgärder som\r\nhittills gjorts, vilka insatser  som  kommer  att ha\r\nstor  betydelse  de närmaste åren samt viktiga delar\r\nav det internationella  arbetet  som bedrivs för att\r\nförbättra     villkoren     för     personer     med\r\nfunktionsnedsättningar.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nValbarhet\r\n\r\nI   motion  2002/03:K383  av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nyrkande  1  föreslås  att regeringen skall återkomma\r\nmed förslag till åtgärder  och  regleringar  för att\r\nbegränsa mångsyssleriet i politiken.\r\n\r\nHans Backman (fp) begär i motion 2002/03:K284  ett\r\ntillkännagivande   om   att  den  som  är  invald  i\r\nkommunfullmäktige och påbörjar studier på annan ort,\r\nmen samtidigt har en fortsatt koppling till hemorten\r\nskall  ges  möjlighet att fortsätta  sitt  politiska\r\nuppdrag under mandatperioden.\r\n\r\nI  motion  2003/04:K231   av  Lena  Ek  och  Kenneth\r\nJohansson  (c)  begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  bör låta  utreda  hur  studerande  skall\r\nkunna kombinera  studier  på annan ort med valbarhet\r\npå sin tidigare mantalsskrivningsort.\r\n\r\nArbetsvillkor\r\n\r\nI  motion  2002/03:K383  av  Gustav   Fridolin  (mp)\r\nyrkande   10   begärs   ett   tillkännagivande    om\r\nförtroendevaldas  och politiska uppdragstagares rätt\r\ntill ledighet och ekonomisk  ersättning.  Motionären\r\nanser att en utveckling mot att ledighet för  \"andra\r\nmöten som är nödvändiga för uppdragen\" kan leda till\r\ngränsdragningsproblem,  varför  frågan bör ses över.\r\nVidare anser han att frågan om och hur hemarbetande,\r\narbetslösa,   pensionärer  eller  studerande   skall\r\nkompenseras bör ses över specifikt.\r\n\r\nKurt   Kvarnström   m.fl.   (s)   begär   i   motion\r\n2002/03:K357  ett tillkännagivande för regeringen om\r\natt     reglerna    om     pensionsförmåner     till\r\nfritidspolitiker  bör ses över. Motionären anför att\r\nersättning endast utgår  för  avdragen  lön men inte\r\nför förlorad tjänstepensionsrätt. Enligt  motionären\r\nkan  betydelsen  av  denna  förlust väntas öka  till\r\nföljd    av    en    fortsatt    avsättning     till\r\ntjänstepensioner  i kommande avtalsförhandlingar.  I\r\nmotion  2003/04:K387  av  Margareta  Israelsson  (s)\r\nföreslås  ett  tillkännagivande  för  regeringen  om\r\nmöjlighet  för  annan  än arbetsgivare att betala in\r\nkompensation   för   bortfall   av   pensionspremie.\r\nMotionären  påpekar  att   ersättning  för  förlorad\r\narbetsförtjänst inte innebär  att  den  som erhåller\r\nersättningen   får  kompensation  för  bortfall   av\r\navtalspension.\r\n\r\nMatilda Ernkrans (s) begär i motion 2002/03:K327 ett\r\ntillkännagivande  för  regeringen  om  behovet av en\r\növersyn  av  kommunallagens  regler  om arvode  till\r\nförtroendevalda i syfte att medge friare  former för\r\narvodering.  Motionären  anser  att bestämmelsen  om\r\nlika  arvodesbelopp för lika uppdrag  kan  vara  ett\r\nhinder för nyskapande arbetsformer i en kommun.\r\n\r\nFunktionshindrades möjligheter\r\n\r\nI motion  2002/03:So362  av  Kerstin Heinemann m.fl.\r\n(fp) yrkande 14 föreslås att riksdagen  skall begära\r\natt  regeringen  lägger fram erforderliga lagförslag\r\nför  att trygga funktionshindrades  möjligheter  att\r\ndelta  i samhällslivet och inneha förtroendeuppdrag.\r\nMotionärerna anför att det för synskadade - både som\r\nförtroendevalda  och  som  medborgare  - finns stora\r\nbrister  i  tillgången  till information. Det  borde\r\nvara en självklarhet att  kommuners,  landstings och\r\nmyndigheters     hemsidor     är    anpassade    för\r\nfunktionshindrade. Bestämmelser  behövs i lag om att\r\ninformation och underlag för beslut skall tas fram i\r\nanpassad form om så begärs.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K383  av Gustav  Fridolin  (mp)\r\nyrkande   13   begärs   ett   tillkännagivande    om\r\nfunktionshindrade     förtroendevalda.    Motionären\r\nframhåller att funktionshindrade skall kunna delta i\r\närendehandläggning  på  samma   villkor   som  andra\r\nförtroendevalda.   De  och  andra  funktionshindrade\r\nskall ha samma tillträde  som icke-funktionshindrade\r\ntill lokaler som är öppna för allmänheten.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEtt  av de långsiktiga mål som  riksdagen  antog  på\r\nregeringens  förslag i Demokratipropositionen är att\r\nen ökad andel av medborgarna skall inneha någon form\r\nav politiskt förtroendeuppdrag.  I  detta  ingår att\r\nantalet personer som någon gång i livet har innehaft\r\nett sådant uppdrag skall öka.\r\n\r\nRegeringen  framhöll i propositionen att det  inom\r\nramen för den kommunala självstyrelsen i hög grad är\r\nden lokala nivåns  eget  ansvar  att främja en sådan\r\nutveckling samt att de politiska partierna också har\r\nett stort ansvar för att bidra till  att öka antalet\r\nförtroendevalda  eftersom de har en central  roll  i\r\ndet  politiska systemets  fortlevnad.  Flera  av  de\r\nproblem   som  demokratin  står  inför  i  dag  kan,\r\nframhöll  regeringen,   inte   lösas  med  hjälp  av\r\nlagstiftning, och på andra områden  vore  det  också\r\nolämpligt  att  regeringen  vidtog  åtgärder.  Vissa\r\nåtgärder  ankommer enbart på kommuner och landsting.\r\nDe politiska  partiernas  inre arbete är inte heller\r\nen fråga för regeringen. Regeringen  sade  sig  ändå\r\nfölja  utvecklingen  av  dessa  aktörers  demokrati-\r\nfrämjande arbete på olika sätt och i framtiden komma\r\natt göra ytterligare satsningar på detta. Regeringen\r\nfann  det exempelvis angeläget att följa kommunernas\r\noch landstingens arbete med att skapa fler politiska\r\norgan  och   fler  förtroendeuppdrag,  liksom  deras\r\narbete med att  sprida  uppdragen till fler personer\r\nsamt  bedömde  också  partiernas   arbete   med  att\r\nförbättra  den  sociala representativiteten vara  av\r\nintresse, liksom arbetet med att minska tidsåtgången\r\nför förtroendeuppdragen, som blivit orimligt stor.\r\nRegeringen avsåg  också att i högre grad följa upp\r\nhur kommuner och landsting  använder  sig  av skolan\r\nsom  arena  för  möten mellan barn och ungdomar  och\r\nkommunala beslutsfattare,  liksom skolans arbete med\r\natt förmedla värdet av politiskt aktiva medborgare i\r\nen demokrati.\r\nRegeringen  förklarade  att   den   avsåg  att  på\r\nlämpligt  sätt  fortlöpande  redovisa  den   svenska\r\ndemokratins utveckling i förhållande till de mål som\r\nangavs  i propositionen. Från Regeringskansliet  har\r\ninhämtats   att   avsikten   är   att   lämna  denna\r\nredovisning  i  form av en skrivelse till riksdagen.\r\nEn sådan avses bli överlämnad under år 2004.\r\n\r\nÄven  de  förbättrade  villkoren  för  ledighet  och\r\nekonomisk ersättning för förtroendevalda genomfördes\r\nefter förslag  i  Demokratipropositionen. Regeringen\r\nframhöll  i  propositionen   att   skyldigheten  för\r\nkommuner  och  landsting  att ersätta förlorad  lön,\r\npension och semesterförmåner, liksom möjligheten att\r\nanvända schabloniserad ersättning,  skulle  kvarstå.\r\nDet   är  exempelvis  möjligt  att  använda  sig  av\r\nschabloner  för  ersättning till egna företagare där\r\ninkomstförlusten  kan   vara   svår  att  uppskatta.\r\nAvsättning  för  förlorad tjänstepension  och  andra\r\npensionsförmåner är ytterligare exempel på förlorade\r\nersättningar  där  schablonmässiga  avsättningar  är\r\nmöjliga.    Detta    kan    då     ske    till    en\r\ntjänstepensionsförsäkring.  En sådan  schablon  bör,\r\nansåg  regeringen,  även  kunna  tillämpas  för  att\r\nkompensera förlusten av ett  årligt intjänande av en\r\nframtida pensionsförmån.\r\n\r\nI propositionen pekade regeringen  vidare på olika\r\nformer  av  socialförsäkringsrättsliga  ersättningar\r\nsom en förtroendevald inte har rätt till under tiden\r\nhan  eller  hon  fullgör sitt förtroendeuppdrag  och\r\nandra    frågor   som   gällde    ersättningsrättens\r\nförhållande   till   lagen   (1962:381)   om  allmän\r\nförsäkring. Regeringen ansåg att frågan om ändringar\r\ni   denna   lag   borde   bli   föremål  för  vidare\r\növerväganden.\r\nEn  särskild utredare (S 2001:09,  dir.  2001:104,\r\n2002:118)  har  haft i uppdrag att göra en analys av\r\nsamt föreslå ändringar i reglerna om skyddstider för\r\nsjukpenninggrundande   inkomst  (SGI).  I  uppdraget\r\ningick        att        ytterligare       analysera\r\nKommundemokratikommitténs         förslag        att\r\nförtroendevalda   som   uppbär   ersättning   enligt\r\nkommunallagen under vissa förhållanden skall ha rätt\r\natt  få  sin  tidigare sjukpenninggrundande  inkomst\r\nvilande  under  den   tid  det  politiska  uppdraget\r\nfullföljs.    Utredningen     har     lämnat    sitt\r\nslutbetänkande Sjukpenninggrundande inkomst  - skydd\r\noch  anpassning  (SOU  2003:50),  som nu bereds inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nRegeringen hänvisade i Demokratipropositionen  bl.a.\r\ntill    den    ovan   nämnda   handlingsplanen   för\r\nhandikappolitiken,  som  lyft  fram tillgängligheten\r\nsom ett av denna politiks huvudområden  de  närmaste\r\nåren,  samt  till att regeringen aviserat sin avsikt\r\natt   efter  fem   år   göra   en   uppföljning   av\r\ntillämpningen  av  den ovan nämnda ändringen i plan-\r\noch bygglagstiftningen.  Regeringen  tog  också  upp\r\nkommunernas  arbete i syfte att öka tillgängligheten\r\nför funktionshindrade  och  konstaterade  att bilden\r\nvar skiftande i olika kommuner. Regeringen ansåg att\r\nde  kommuner  och landsting som inte redan upprättat\r\nett  program för  tillgänglighet  snarast  bör  göra\r\ndetta  och därvid lägga stor vikt vid tillgänglighet\r\ntill kommunala lokaler för politisk verksamhet.\r\n\r\nHandikappombudsmannen  har  på regeringens uppdrag\r\ntagit  fram  riktlinjer  för  vad som  krävs  av  en\r\ntillgänglig  statsförvaltning.  Riktlinjerna   avser\r\nbl.a.   kommunikation  och  information  i  form  av\r\ntelefonsamtal,    korrespondens   och   meddelanden,\r\nskriftlig information,  webb-  och  e-tjänster, film\r\noch video samt konferenser. I riktlinjerna  hänvisas\r\ntill   ovan   nämnda   förordning   om  de  statliga\r\nmyndigheternas    ansvar   för   genomförandet    av\r\nhandikappolitiken (SFS 2001:526).\r\nRegeringen har, som  nämnts  ovan,  till riksdagen\r\növerlämnat skrivelse 2002/03:25 Uppföljning  av  den\r\nNationella handlingsplanen för handikappolitiken.  I\r\nskrivelsen   framhåller  regeringen  under  rubriken\r\nBättre tillgänglighet  för  ökad  demokrati  att det\r\nreformarbete   som   inletts   är  viktigt  för  att\r\nunderlätta  för  personer med funktionshinder  bl.a.\r\natt  kunna  fullgöra  uppdrag  som  förtroendevalda.\r\nRegeringen hänvisar  också  till  att en arbetsgrupp\r\ntillsatts  inom  Regeringskansliet med  uppgift  att\r\nfrämja utvecklingen  av  den politiska processen med\r\nstöd  av  informationsteknikens   hjälp   och  bl.a.\r\ndiskutera  och  lämna  förslag  om hur personer  med\r\nfunktionshinder kan få ökad tillgänglighet  till  IT\r\nför  det  politiska  arbetet. Regeringen bedömer att\r\ndetta   sannolikt   underlättar    det   ytterligare\r\ndeltagandet   för   personer   med  funktionshinder.\r\nArbetsgruppen skall slutföra sitt  arbete i december\r\n2004. Regeringen förklarar vidare att den kommer att\r\nfölja hur arbetet för att göra det politiska arbetet\r\nmer  tillgängligt  fortskrider  och  återkomma   med\r\nytterligare    lagförslag   om   detta   visar   sig\r\nnödvändigt.\r\nRegeringen beslöt  i  juni  2002  att tillsätta en\r\nutredning     för     översyn     av    plan-    och\r\nbygglagstiftningen  (M  2002:05,  dir.  2002:97).  I\r\ndirektiven   erinras  om  att  ett av de  nationella\r\nmålen   för   handikappolitiken  är  att   samhället\r\nutformas så att alla människor med funktionshinder i\r\nalla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och\r\natt  det  därför  är  viktigt  att  frågor  som  rör\r\ntillgänglighet och användbarhet för alla beaktas vid\r\növersynen.  Kommittén,  som antagit benämningen PBL-\r\nkommittén,  skall bl.a. överväga  och  redovisa  hur\r\nmålen för den nationella handikappolitiken beaktas i\r\nplan- och byggprocessen.  Kommittén beräknas avsluta\r\nsitt arbete i december 2004.\r\nRegeringen beslöt i januari  2002 att tillsätta en\r\nparlamentarisk  kommitté (N 2002:06,  dir.  2002:11)\r\nmed   uppdrag  att  bl.a.   överväga   en   gemensam\r\nlagstiftning  mot  diskriminering  som omfattar alla\r\neller    flertalet    diskrimineringsgrunder     och\r\nsamhällsområden,    Diskrimineringsutredningen.    I\r\nuppdraget   ingår   att   överväga   om   skydd  mot\r\nmissgynnande  av  personer  med  funktionshinder  på\r\ngrund  av bristande tillgänglighet  bör  införas  på\r\nandra   samhällsområden   än   i   arbetslivet   och\r\nhögskolan.\r\nI  direktiven   framhålls  att  diskriminering  av\r\npersoner  med funktionshinder  skiljer  sig  framför\r\nallt i ett  väsentligt  avseende från diskriminering\r\npå andra grunder. För personer  med  funktionshinder\r\när det ofta bristen på tillgänglighet som är grunden\r\nför det missgynnande de utsätts för. En  person  med\r\nfunktionshinder  utestängs sålunda många gånger från\r\nen  lokal, tjänst eller  verksamhet  till  följd  av\r\nbl.a.    den    fysiska   miljöns   utformning   och\r\nanvändbarhet,  icke   anpassad   information   eller\r\nbristande  service.  Det  är  enligt  direktiven  en\r\ngrundläggande    utgångspunkt    för   den   svenska\r\nhandikappolitiken  att personer med  funktionshinder\r\nskall  ha  samma  möjlighet   till   delaktighet   i\r\nsamhället  som  andra  människor  och att hinder för\r\nsådan delaktighet skall undanröjas.  Det  är viktigt\r\natt de speciella förutsättningar som gäller  för  de\r\nolika     diskrimineringsgrunderna     beaktas     i\r\ndiskrimineringslagstiftningen.   Enligt  regeringens\r\nmening      innebär     detta     i     fråga     om\r\ndiskrimineringsgrunden      funktionshinder      att\r\nutgångspunkten   skall   vara   att  det  är  mycket\r\nangeläget att det finns en lagstiftning  som skyddar\r\nmot  missgynnande av funktionshindrade som  har  sin\r\ngrund i bristande tillgänglighet såväl i arbetslivet\r\noch högskolan,  där  sådan lagstiftning redan finns,\r\nsom på andra samhällsområden.\r\n\r\nKommittén skall redovisa sitt uppdrag senast\r\nden 1 december 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  framhölls  i Demokratipropositionen  skulle  en\r\nmöjlighet för fullmäktige  att  besluta  om  dispens\r\nfrån  valbarhetskravet  för  ledamöter i fullmäktige\r\nstrida mot väljarnas exklusiva  rätt  att utse dessa\r\nledamöter.  Sambandet mellan rösträtt och  valbarhet\r\nbör  enligt  utskottets   uppfattning  inte  brytas.\r\nUtskottet avstyrker därför  motionerna  2002/03:K284\r\n(fp) och 2003/04:K231.\r\n\r\nFörtroendevalda  har  som  framgår ovan rätt  till\r\nskälig   ersättning   för  de  arbetsinkomster   och\r\nekonomiska förmåner som  de  förlorar  på  grund  av\r\nuppdraget.   I   ekonomiska   förmåner   ingår  både\r\npensions- och semesterförmåner. Regeringen  pekar  i\r\nDemokratipropositionen  på  möjligheten  att använda\r\nschabloniserad   ersättning   för   avsättning   för\r\nexempelvis   förlorad   tjänstepension   och   andra\r\npensionsförmåner.   Utskottet   vill   i   fråga  om\r\nönskemålen   i   motionerna   2002/03:K357  (s)  och\r\n2003/04:K387 (s) hänvisa till detta  samt  - också i\r\nfråga   om   motion  2002/03:K327  (s)  -  till  den\r\nuppföljning   av   demokratimålen   som   regeringen\r\naviserat. Motionerna avstyrks.\r\nI fråga om önskemålen  i  motion 2002/03:K383 (mp)\r\nyrkande 10 om utformningen av  bestämmelsen  om rätt\r\ntill  ledighet  och  om en översyn av kompensationen\r\ntill vissa grupper hänvisar  utskottet till den ovan\r\nnämnda SGI-utredningen samt -  liksom i fråga om det\r\ni  samma  motion  yrkande 1 uttalade  önskemålet  om\r\nåtgärder  mot  mångsyssleri   i   politiken  -  till\r\nregeringens     uppföljning    av    demokratimålen.\r\nMotionsyrkandena avstyrks.\r\nMöjligheterna för  funktionshindrade att verka som\r\nförtroendevalda    har,   som    redovisats    ovan,\r\nförbättrats genom ändringarna  i kommunallagen efter\r\nDemokratipropositionen.  Vidare  gäller,  som  också\r\nredovisats     ovan,     enligt    den    nationella\r\nhandlingsplanen  för handikappolitiken  att  lokaler\r\ndit   allmänheten   har    tillträde    skall   vara\r\ntillgängliga för personer med funktionshinder senast\r\når    2010.   Regeringen   avser   att   följa   upp\r\ntillämpningen    av    ändringarna   i   plan-   och\r\nbygglagstiftningen  för  att  undanröja  hinder  mot\r\ntillgänglighet  och  användbarhet.   Regeringen  har\r\nförklarat att den kommer att följa hur  arbetet  för\r\natt  göra  det  politiska  arbetet  mer tillgängligt\r\nfortskrider och återkomma med ytterligare lagförslag\r\nom   detta   visar   sig  nödvändigt.  Den  sittande\r\nDiskrimineringsutredningen    skall    överväga   en\r\nutvidgning  av skyddet mot missgynnande av  personer\r\nmed   funktionshinder    på   grund   av   bristande\r\ntillgänglighet.  I  detta  ingår   alla   former  av\r\nbristande tillgänglighet.\r\nEnligt   utskottets  uppfattning  bör  de  angivna\r\nåtgärderna tillsammans  med  vad regeringen i övrigt\r\nanfört  om uppföljning av demokratimålen  tillgodose\r\nmotionerna   2002/03:So362   (fp)   yrkande  14  och\r\n2002/03:K383  (mp)  yrkande 13. Utskottet  avstyrker\r\ndärför motionerna.\r\n\r\nDirektvalda kommundelsnämnder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med   hänvisning   till\r\ntidigare bedömning motioner om direktval till\r\nkommundelsnämnder.\r\nJämför reservation 3 (fp, v, c, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nKommundelsnämnder tillsätts på samma sätt  som andra\r\nnämnder  med  stöd  av  bestämmelsen  i  3 kap. 3  §\r\nkommunallagen  att  fullmäktige  skall tillsätta  de\r\nnämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra\r\nkommunens eller landstingets uppgifter.  Det innebär\r\natt majoriteten i normalfallet blir densamma  som  i\r\nhela   fullmäktige   och   alltså  kan  avvika  från\r\nväljarmajoriteten i den aktuella kommundelen.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)\r\nyrkande   5   föreslås   ett  tillkännagivande   för\r\nregeringen    om   direktvalda    kommundelsnämnder.\r\nMotionärerna anser  att  de  kommuner  som så önskar\r\nskall    kunna   välja   att   inrätta   direktvalda\r\nkommundelsnämnder,  där  den  lokala majoriteten får\r\nvara  avgörande.  Förslaget  återkommer   i   motion\r\n2003/04:K290  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande\r\n13.\r\n\r\nSamma förslag framförs  i  motion  2002/03:K241 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkande 15.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUtredningsförslag\r\n\r\nUtredningsförslag av aktualitet i frågan har lämnats\r\nav              Demokratiutredningen             och\r\nKommundemokratikommittén.\r\n\r\nDemokratiutredningen    diskuterade    frågan   om\r\ndirektvalda  kommundelsnämnder i sitt betänkande  En\r\nuthållig demokrati!  (SOU 2000:1). Utredningen ansåg\r\nkommundelning vara att  föredra  framför att inrätta\r\nfler nivåer inom den representativa  demokratin.  Om\r\nkommundelning  av  olika  skäl inte bedömdes rimlig,\r\nborde   kommunerna   få   införa    direktval   till\r\nkommundelsnämnder för att öka genomskinligheten  och\r\nmöjligheterna  för  medborgare  att bestämma vem som\r\nskall  företräda  dem. Oavsett om man  har  indirekt\r\neller direkt valda  stads-  eller  kommundelsnämnder\r\nfick enligt utredningen variationsrikedomen inte bli\r\nså   stor   att  medborgarnas  rätt  till  likvärdig\r\noffentlig service äventyras.\r\nKommundemokratikommittén har haft till uppgift att\r\ngöra     en    samlad     utvärdering     av     hur\r\nkommundelsnämnderna,    främst    ur    demokratiska\r\naspekter, har fungerat under 1980- och 1990-talen. I\r\nsitt   betänkande   Att   vara   med  på  riktigt  -\r\ndemokratiutveckling  i kommuner och  landsting  (SOU\r\n2001:48)      har     kommittén      bedömt      att\r\nkommundelsnämnderna   överlag   hittills   inte  har\r\ninfriat förhoppningarna om en bättre kontakt  mellan\r\nväljare  och  valda men att de däremot haft positiva\r\ndemokratiska  effekter   när   det   gäller  antalet\r\nförtroendevalda,  politikerrollen  och  det   lokala\r\npartiarbetet. Kommittén ansåg en fortsatt diskussion\r\nom vilka uppgifter som kommundelsnämnder bör ansvara\r\nför vara betydelsefull.\r\n\r\nI frågan om representationen i kommundelsnämnderna\r\nkonstaterade  kommittén  att  befintlig lagstiftning\r\ninte hindrar att invånarna i en  kommundel röstar om\r\nvilka     som     skall     representera    dem    i\r\nkommundelsnämnden, varefter fullmäktige  konfirmerar\r\ndetta  genom  att  utse  ledamöter  och ersättare  i\r\nenlighet  med  valresultatet. Ett sådant  förfarande\r\nfordrar bred enighet  i fullmäktige. Kommittén ansåg\r\nden nämnda möjligheten vara tillräcklig, och den såg\r\ni   dagsläget   inget   behov    av    ändringar   i\r\nlagstiftningen  i  detta  avseende.  De demokratiska\r\nvinsterna  av  direktval är enligt kommittén  osäkra\r\noch kan sammantaget inte sägas överväga de nackdelar\r\nsom en sådan ordning  skulle  kunna tänkas innebära.\r\nVidare framhöll kommittén att det i andra sammanhang\r\nkan   vara   värdefullt   att   kommunen   fördjupar\r\nsamarbetet  med  lokala  utvecklingsgrupper  utifrån\r\nderas    intresse   och   förmåga    samt    utifrån\r\nförhållandena i respektive kommundel.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUtskottet  delade  i  sitt  betänkande  2001/02:KU14\r\nKommundemokratikommitténs   bedömning.   Det   fanns\r\nenligt  utskottets  mening  inte  nu  anledning  att\r\ninföra  direktvalda kommundelsnämnder. Motionerna  i\r\nämnet avstyrktes.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   vidhåller  sin  tidigare  bedömning  och\r\navstyrker motionerna  2002/03:K241  (c)  yrkande 15,\r\n2002/03:K385  (fp)  yrkande 5 och 2003/04:K290  (fp)\r\nyrkande 13.\r\n\r\n\r\nKommunala extraval\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med   hänvisning   till\r\ntidigare  bedömning  motioner  om  att införa\r\nmöjlighet   till   extraval  i  kommuner  och\r\nlandsting.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nVal och mandatperioder\r\n\r\nEnligt  3  kap. 4 § regeringsformen  kan  regeringen\r\nförordna om  extra  val  till  riksdagen.  Kommunala\r\nextra  val  är däremot inte möjliga enligt nuvarande\r\nlagstiftning.\r\n\r\nBestämmelser om mandattider och val till nämnder i\r\nkommuner och landsting finns i 4 kap. kommunallagen.\r\nLedamöter och  ersättare  i  fullmäktige väljs för\r\nfyra  år  räknat  normalt fr.o.m.   den  1  november\r\nvalåret, i Stockholm fr.o.m. den 15 oktober valåret.\r\nLedamöter och ersättare i styrelsen väljs för fyra\r\når, räknat fr.o.m. den 1 januari året efter valåret.\r\nFullmäktige  får  dock   bestämma   att   styrelsens\r\nmandattid  skall  räknas fr.o.m. det sammanträde  då\r\nvalet förrättas intill  det  sammanträde  då  val av\r\nstyrelse  förrättas  nästa  gång.  I ett sådant fall\r\nskall   nyvalda  fullmäktige  välja  styrelsen   vid\r\nfullmäktiges  första  sammanträde.  De  kommuner och\r\nlandsting  som  så  önskar kan alltså låta styrelsen\r\ntillträda tidigare än den 1 januari.\r\nFör   andra   nämnder   än   styrelsen   bestämmer\r\nfullmäktige mandattiden.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)\r\nyrkande   7   föreslås   ett  tillkännagivande   för\r\nregeringen  om  möjligheten  att  ordna  extraval  i\r\nkommuner och landsting.  Samma  yrkande  framförs  i\r\nmotion  2003/04:K290  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 15.   Motionärerna   anför   att   politiska\r\ndödlägen   kan   inträffa   där   ett   erforderligt\r\nmajoritetsunderlag  inte kan nås på  annat  sätt  än\r\ngenom nyval. En sådan åtgärd kan enligt motionärerna\r\nvara nödvändig med hänsyn  till  dels behovet att ha\r\nett   fungerande  kommunalt  majoritetsstyre,   dels\r\nönskemålet   att   inte   ålägga   kommunpolitikerna\r\nuppgifter att ta ansvar för ett uppkommet  politiskt\r\nläge  som  går stick i stäv med rollen som politiker\r\noch företrädare  för  en  av  partiet tydligt hållen\r\nåsikt.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUtredningsförslag\r\n\r\nUtredningsförslag av skiftande  aktualitet  i frågan\r\nom     kommunala    extraval    har    lämnats    av\r\nDemokratiutredningen,  Kommundemokratikommittén  och\r\n1999 års författningsutredning.\r\n\r\nDemokratiutredningen  pekade  i sitt betänkande En\r\nuthållig demokrati! (SOU 2000:1) på extraval som ett\r\nsätt att vitalisera den kommunala demokratin. Liksom\r\nför riksdagen skulle man göra det möjligt att utlysa\r\nval   under   mandatperioden   om  något   avgörande\r\ninträffat  som  förhindrar att den  kommunala  eller\r\nregionala styrelsen  fungerar tillfredsställande och\r\nnya majoriteter påkallas.\r\nKommundemokratikommittén  har  haft  i uppgift att\r\növerväga behovet av och formerna för en  lagreglerad\r\nmöjlighet att besluta om extraval i särskilda  fall,\r\nnämligen  då  den kommunala indelningen har ändrats.\r\nKommittén  hänvisade   i   sitt   betänkande  Ändrad\r\nindelning     (SOU     2002:33)    till    att    en\r\nindelningsändring som huvudregel  bör  träda i kraft\r\nvid årsskiftet närmast efter ett ordinarie  val  och\r\nframhöll   att   tiden  mellan  det  att  frågan  om\r\nindelningsändring  väcks  och  det att ett beslut om\r\nsådan ändring träder i kraft kan bli så lång att den\r\ni vissa fall upplevs som orimlig. Kommittén föreslår\r\ndärför att regeringen skall kunna  besluta  om extra\r\nval  till  berörda kommuner eller landsting för  att\r\ngöra    det    möjligt    att    tidigarelägga    en\r\nindelningsändring.\r\n1999 års författningsutredning  har haft i uppdrag\r\natt utreda frågan om skilda valdagar för riksdagsval\r\noch kommunala val. Utredningen har i sitt betänkande\r\nDen  gemensamma  valdagen  och andra valfrågor  (SOU\r\n2002:42)  gjort  den  samlade  bedömningen  att  det\r\nsaknas  tillräckliga skäl att överge  den  nuvarande\r\nordningen med gemensam valdag.\r\n\r\nI       det      nämnda       betänkandet       från\r\nKommundemokratikommittén ges en historik i frågan om\r\nextra val  i  kommunerna.  Där anges att möjligheten\r\ntill kommunala extra val har  funnits  tidigare  för\r\nden  situationen då större ändringar genomförs i den\r\nkommunala   indelningen.  Bestämmelserna  togs  bort\r\ngenom  1979  års   indelningslag   eftersom   större\r\nindelningsändringar  som skulle kunna motivera nyval\r\ninte bedömdes komma att  förekomma  särskilt  ofta i\r\nframtiden  och  det  var  dyrt  och  besvärligt  att\r\nförrätta  nyval  till kommunfullmäktige. Bedömningen\r\ngjordes även mot bakgrunden  av  att  ordinarie  val\r\ntill  kommunfullmäktige  då hölls vart tredje år och\r\nav att beredningen av de indelningsärenden  som  var\r\nså  omfattande  att  de  motiverade nyval alltid var\r\ntidskrävande.\r\n\r\nKommundemokratikommittén   redovisar  bestämmelser\r\noch   förutsättningar   som  behöver   beaktas   vid\r\nbedömningen   av   frågan   om    extra    val   vid\r\nindelningsändringar.\r\nEtt   val   medför,   framhåller   kommittén,  ett\r\nomfattande förberedelsearbete där olika  myndigheter\r\n(huvudsakligen  Valmyndigheten, länsstyrelserna  och\r\nkommunerna) samt de politiska partierna deltar.\r\nBland annat redovisas  vallagens  bestämmelser  om\r\nvalkretsindelning  av  landsting och kommuner och om\r\nvaldistriktsindelning  samt   gällande  frister.  En\r\nkommun måste vara valkretsindelad  om det finns fler\r\nän 24 000 röstberättigade i kommunen  eller  om  det\r\nför     kommunen     skall     utses     minst    51\r\nfullmäktigeledamöter.   Fördelningen   av  de  fasta\r\nvalkretsmandaten fastställs av länsstyrelsen.\r\nFör   att   valsedlarna  skall  få  ett  enhetligt\r\nutseende  skall   Valmyndigheten  tillhandahålla  de\r\nvalsedlar  som  skall   användas.   Framtagandet  av\r\nvalsedlarna delegeras normalt till länsstyrelserna.\r\nRöstlängder   och  röstkort  skall  upprättas   av\r\nValmyndigheten.\r\nKommundemokratikommittén  redovisar vidare att ett\r\nval utöver förberedelser som  regleras  i  lag också\r\ninnebär       annat      förberedelsearbete      för\r\nvalmyndigheterna   och   partierna.   Valmyndigheten\r\nbehöver  bl.a.  träffa  avtal  med  tryckerier   för\r\ntryckning  av  valsedlar  och annat material samt om\r\ndistribution   av   röstkort   och   mottagning   av\r\nförtidsröster.   Valmyndigheten   tar   också   fram\r\ninformation   till   väljarna   samt   svarar    för\r\ndatabearbetning  bl.a.  vid  röstlängdsframställning\r\noch   slutlig  sammanräkning.  Länsstyrelserna   har\r\nförberedelsearbete som innebär bl.a. handläggning av\r\nvalsedelsbeställningar  från  partierna, anskaffande\r\nav  lokaler  för slutlig sammanräkning,  information\r\ntill   politiska   partier   och   massmedier   samt\r\nutbildning  av personal. För kommunernas del innebär\r\nett val bl.a.  arbete med rekrytering och utbildning\r\nav valförrättare  och  annan  personal,  bokning  av\r\nvallokaler   samt   beställning   av   material  och\r\ntransporter.  För  partiernas  del innebär  ett  val\r\nbl.a.  arbete  med  nominering  av  kandidater  samt\r\nkandidatanmälningar  och  eventuell registrering  av\r\npartibeteckning.  Vidare  måste  partierna  beställa\r\nvalsedlar  samt  framställa  och   distribuera   det\r\nmaterial som de skall använda i valrörelsen.\r\nKommundemokratikommittén  pekar  också  på att ett\r\nval inleds med förtidsröstning som kan ske  på bl.a.\r\npostkontor och särskilda röstmottagningsställen.  På\r\nvaldagen    ordnas    röstmottagning   i   särskilda\r\nvallokaler samt i vissa fall också på postkontor och\r\nsärskilda     röstmottagningsställen.     Preliminär\r\nsammanräkning  görs   i   vallokalen   och   slutlig\r\nsammanräkning  hos  länsstyrelsen.  Till landstings-\r\noch      kommunfullmäktige     fördelar     därefter\r\nlänsstyrelsen mandaten.\r\nKommundemokratikommittén    framhåller    i   sina\r\növerväganden   att   vid   ett  extra  val  till  en\r\nfullmäktigeförsamling i princip  samma  överväganden\r\noch  förberedelser  behöver  göras  som  inför   ett\r\nordinarie  val.  Kommittén  betonar att hänsyn måste\r\ntas till det omfattande förberedelsearbete som såväl\r\nmyndigheter  som partier behöver  utföra.  Regler  i\r\nvallagen och kommunallagen  måste  anpassas  så  att\r\nmyndigheter    och    partier    ges    en    rimlig\r\nförberedelsetid inför ett extra val.\r\nKommundemokratikommittén      redovisar      också\r\növerväganden om dels konsekvenserna för fullmäktiges\r\nmandatperioder  vid  extra  val, dels statistikdagar\r\nvid    valkretsindelning    och    fördelning     av\r\nvalkretsmandat  samt  vid  beräkning av antalet fria\r\nvalsedlar, dels tidsfrister  för beslut om valkrets-\r\noch   valdistriktsindelning   samt   fördelning   av\r\nfullmäktige mellan valkretsar,  dels registrering av\r\npartibeteckningar, dels beslut om  ändring  av antal\r\nledamöter   i   fullmäktige,   dels   mandattid  för\r\nkommunstyrelsen,     samt     dels     poströstning,\r\nbrevröstning och utlandsröstning vid extra val.\r\nI  fråga om ekonomiska konsekvenser av  extra  val\r\npekar   Kommundemokratikommittén  på  kostnader  för\r\nstaten, berörda kommuner och partier.\r\nStatens  kostnader  för ett extra val avser främst\r\ntryckning av valsedlar,  valkuvert,  blanketter  och\r\nomslag   för   försegling   av   röster,  post-  och\r\nbrevröstning,   tryckning   och   distribution    av\r\nröstlängder,    röstkort    och   väljarinformation,\r\nkungörelser,     transporter,     personal     under\r\nsammanräkningsdagarna samt övertid  för  personal på\r\nvaldagen  och sammanräkningsdagarna. Valmyndighetens\r\noch länsstyrelsernas  extra  kostnader  för  ett val\r\nbekostas av ett särskilt valanslag som disponeras av\r\nValmyndigheten. Vissa kostnader för ett val bekostas\r\nav  Valmyndighetens  och  länsstyrelsernas ordinarie\r\nförvaltningsanslag.  Detta gäller  främst  kostnader\r\nför löner till ordinarie personal samt kostnader för\r\nordinarie kontorslokaler och utrustning.\r\nFör  de  berörda kommunerna  gäller  kostnaderna\r\nutbildning av  och  ersättning för valförrättare och\r\nannan  personal,  lokalhyror   samt   kostnader  för\r\nvalmaterial och transporter.\r\nFör partierna kan ett extra val medföra  kostnader\r\nför    att    utarbeta,   trycka   och   distribuera\r\npartiinformation.  Det  extra valet kan även medföra\r\nkostnader   för  valarbetare   och   kostnader   för\r\ntryckning av  valsedlar,  i den mån staten inte står\r\nför dessa.\r\nKommundemokratikommittén       har      uppskattat\r\nkostnaderna  för extra val i två kommuner,  Göteborg\r\noch Partille.  För  extra val i Göteborgs kommun med\r\n374 000  röstberättigade   kan   kostnaderna  enligt\r\nkommittén uppskattas till ca 14,2  miljoner  kronor,\r\nmedan  motsvarande  kostnader i Partille kommun  med\r\ndrygt 24 000 röstberättigade  uppskattas  till drygt\r\n1,4 miljoner kronor.\r\n\r\nI Orsa kommun har hållits omval, sedan det ordinarie\r\nvalet     till     kommunfullmäktige    2002    hade\r\nogiltigförklarats. Deltagandet  i omvalet, som hölls\r\ni mars 2003, var något högre än i  valet  2002 (79,7\r\nprocent  jämfört med 75,5 procent). Andelen  väljare\r\nsom röstade  på   något  parti  i  kategorin \"övriga\r\npartier\" var större.[1]\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid   sin   senaste  behandling  av  en  motion   om\r\nmöjligheten att  förordna om extraval i kommuner och\r\nlandsting i betänkandet  2001/02:KU14 fann utskottet\r\ningen anledning att frångå  sin  tidigare  uttryckta\r\nuppfattning  i frågan. Utskottet hänvisade till  att\r\nutskottet tidigare  i  huvudsak anfört att principen\r\nom  samlingsstyre  och  möjligheten   att   i  vissa\r\nsituationer  entlediga  ledamöterna i nämnderna  och\r\nvälja  nya  talade mot införande  av  ett  kommunalt\r\nnyvalsinstitut. - Reservation avgavs av m och fp.\r\n\r\nNärmare  redovisat   innebär  utskottets  tidigare\r\nställningstaganden (bet. 1998/99:KU21) att utskottet\r\nsom motiv för att avstyrka motioner om möjlighet att\r\nhålla extra val i kommunerna hänvisat till den regel\r\nsom infördes 1994 och enligt  vilken  det är möjligt\r\nför  fullmäktige  att återkalla samtliga  uppdrag  i\r\nstyrelsen   och   nämnderna,   när   den   politiska\r\nmajoriteten   inte  längre   är   densamma   som   i\r\nfullmäktige. Enligt utskottet borde man, innan någon\r\nändring    av   kommunallagen    föreslogs,    under\r\nytterligare  en tid avvakta erfarenheterna av de nya\r\nbestämmelserna. Utskottet hade vidare framhållit som\r\nsin mening att  förslagen  i  de aktuella motionerna\r\nbygger  på  föreställningen  att  det   finns  stora\r\nlikheter mellan det politiska systemet på  nationell\r\nnivå     (regering-riksdag)     och    lokal    nivå\r\n(styrelsen-fullmäktige), vilket skulle  motivera att\r\nparlamentarismens  principer,  däribland möjligheten\r\natt  under vissa omständigheter upplösa  den  högsta\r\nbeslutande  församlingen och utlysa nyval, tillämpas\r\nfullt  ut  även  i  kommuner  och  landsting.  Denna\r\nuppfattning  stod  enligt  utskottets  mening i viss\r\nmotsatsställning  till  den princip om samlingsstyre\r\nsom väsentligen ligger till  grund för det kommunala\r\nstyrelseskicket. De problem som  kunde  uppstå  till\r\nföljd av att en majoritet inte står sig under en hel\r\nmandatperiod  kunde enligt utskottet lösas med hjälp\r\nav bestämmelserna i kommunallagen om entledigande av\r\nledamöter i nämnderna och val av nya ledamöter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sin tidigare bedömning i frågan\r\nom extraval i kommuner  och  landsting och avstyrker\r\nmotionerna   2002/03:K385   (fp)   yrkande   7   och\r\n2003/04:K290 (fp) yrkande 15.\r\n\r\n\r\nMedborgarförslag och\r\nfolkomröstningsinitiativ\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker motioner om obligatorisk\r\nrätt  att  lämna   s.k.   medborgarförslag  i\r\nkommuner  och  landsting, om  ungdomsråd  med\r\nrätt att lämna förslag,  om  demokratibokslut\r\noch - med hänvisning till pågående  beredning\r\n-   om   skärpta  regler  om  skyldighet  för\r\nkommuner    att     anordna     och     följa\r\nfolkomröstningar.\r\nJämför    reservationerna    5     (mp)    om\r\nmedborgarförslag  m.m.  och  6 (m, fp, kd, c,\r\nmp) om lokala folkomröstningar.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nÄrenden  i  fullmäktige  får  enligt  5  kap.  23  §\r\nkommunallagen  väckas  av bl.a. en  nämnd  eller  en\r\nledamot genom motion.\r\n\r\nEfter  förslag  i  Demokratipropositionen   gäller\r\nsedan halvårsskiftet 2002 också att fullmäktige  får\r\nbesluta  att  den  som  är  folkbokförd  i  kommunen\r\nrespektive  i  en  kommun inom landstinget skall  få\r\nväcka  ärenden  i  fullmäktige   (medborgarförslag).\r\nGenom  att  rätten  att  väcka  medborgarförslag  är\r\nknuten   till  folkbokföring  inom  kommunen   eller\r\nlandstinget  omfattas  även  barn  och ungdomar samt\r\nmedborgare i andra länder som ännu inte  har  hunnit\r\nfå kommunal rösträtt.\r\nEtt    medborgarförslag   bör   beredas   så   att\r\nfullmäktige  kan  fatta  beslut inom ett år från det\r\natt   medborgarförslaget   väcks.   Om   fullmäktige\r\nbeslutar    att   införa   medborgarförslag    skall\r\narbetsordningen innehålla föreskrifter om hur sådana\r\nförslag skall handläggas.\r\nEtt ärende  om  att hålla folkomröstning i en viss\r\nfråga får väckas också  av  minst  5 % av de kommun-\r\neller  landstingsmedlemmar  som  är  röstberättigade\r\nenligt     lagen     (1994:692)     om     kommunala\r\nfolkomröstningar.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nGustav Fridolin (mp) begär i motion 2002/03:K259 att\r\nregeringen  skall  lägga  fram förslag om att införa\r\nrätt  för  medborgare  att  lämna   förslag  i  alla\r\nkommuner  och  landsting utan beslut av  fullmäktige\r\n(yrkande 1) och  att  lämna  förslag  till kommunala\r\nnämnder (yrkande 2). I motion 2002/03:K383 yrkande 7\r\nanser  samma  motionär  att  regeringen  bör  utreda\r\nförutsättningarna  för  att  införa  ungdomsråd  med\r\nförslagsrätt   till   fullmäktige.  Han  anser   att\r\nungdomsråd för att få ett mera reellt inflytande bör\r\nutvecklas  till  ungdomsfullmäktige  som  väljs  och\r\nfungerar  utifrån  samma   principer  som  ordinarie\r\nfullmäktige och med rätt att  få  godtagna  motioner\r\nbehandlade i ordinarie fullmäktige. Vidare begär han\r\nett     tillkännagivande     för    regeringen    om\r\nmedborgarpaneler och demokratibokslut  (yrkande  4).\r\nHan  anför  att  olika gruppers särbehov och åsikter\r\nkan ventileras genom  medborgarpaneler  och  arenor,\r\noch  han  anser att arbetet går trögt trots positiva\r\nskrivningar        om       medborgarpaneler       i\r\nDemokratipropositionen.   Han   anser   vidare   att\r\ndemokratibokslut,  där  kommuninvånarnas möjligheter\r\natt  ta  del av och påverka  beslutsprocesser  skall\r\nutvärderas, alltid bör biläggas övriga bokslut.\r\n\r\nSamma motionär  anför  i  motion  2002/03:K321 att\r\nrätten  för medborgarna att få till stånd  kommunala\r\nfolkomröstningar,   liksom   betydelsen   av  sådana\r\nomröstningar, måste stärkas. Han föreslår därför att\r\nriksdagen skall begära att regeringen lämnar förslag\r\npå   lagstiftning   om  tvång  att  hålla  kommunala\r\nfolkomröstningar efter  ett  medborgarinitiativ  som\r\nsamlat   minst   5 %  av  kommunens  röstberättigade\r\n(yrkande  1)  samt tillkännage  för  regeringen  att\r\nkommunala  folkomröstningar   som  genomförts  efter\r\nmedborgarinitiativ skall vara beslutande (yrkande 2)\r\noch   att   antalet   svarsalternativ    i    sådana\r\nomröstningar skall begränsas (yrkande 3).\r\nÄven  i  motion  2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen\r\noch Lotta N Hedström  (mp) yrkande 24  samt i motion\r\n2003/04:N335 av samma motionärer  yrkande  10 begärs\r\nett  tillkännagivande  för  regeringen om skyldighet\r\nför     kommunerna    att    genomföra     kommunala\r\nfolkomröstningar  om  minst  5 %  av kommuninvånarna\r\nbegär det.\r\nTorsten Lindström (kd) begär i motion 2003/04:K230\r\nett tillkännagivande för regeringen  att reglerna om\r\nkommunala  folkomröstningar  bör  ses  över  så  att\r\nlokala  folkomröstningar blir lättare att  genomföra\r\noch att utgången respekteras såväl av kommunerna som\r\nav regeringen.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nBeredning av utredningsförslag\r\n\r\nDemokratipropositionen innehöll inte något förslag i\r\nfråga om  s.k.  folkinitiativ. Regeringen förklarade\r\natt  den avsåg att  i  samband  med  beredningen  av\r\nKommundemokratikommitténs betänkande Att tänka efter\r\nföre - samråd i kommuner och landsting (SOU 2001:89)\r\nåterkomma till frågan om hur folkinitiativet som ett\r\nled i samrådet med medborgarna kan stärkas.\r\n\r\nKommundemokratikommittén  hade  i  sitt betänkande\r\nAtt  vara  med  på  riktigt - demokratiutveckling  i\r\nkommuner och landsting  (SOU  2001:48) föreslagit en\r\nskyldighet  för  kommuner  och landsting  att  hålla\r\nfolkomröstning i en viss fråga  om  minst 10 % av de\r\nröstberättigade  kommun- eller landstingsmedlemmarna\r\nbegär det. Fullmäktige  skulle  enligt  förslaget  i\r\nsådana  fall  besluta att genomföra folkomröstningen\r\nsom ett led i beredningen  av  ärendet. Skyldigheten\r\nskulle  gälla under förutsättning  att  frågan  ryms\r\ninom den  kommunala kompetensen och avser ett ärende\r\nsom fullmäktige  skall  handlägga.  Folkomröstningen\r\nskulle  hållas  inom skälig tid. Frågeställning  och\r\nsvarsalternativ    i     folkomröstningen     skulle\r\nfastställas av fullmäktige.\r\nRegeringen  pekade som bakgrund till sin bedömning\r\ni Demokratipropositionen  (s.  50  f.) på att, sedan\r\nbestämmelsen om folkinitiativ trädde  i  kraft 1994,\r\nsådana  initiativ  hade  tagits i knappt 70 fall.  I\r\nendast två av dessa hade fullmäktige beslutat att en\r\nfolkomröstning skulle genomföras  med  anledning  av\r\nett  folkinitiativ,  medan  i  samtliga  övriga fall\r\nfolkinitiativen  av  olika skäl inte hade lett  till\r\natt en folkomröstning  hållits.  Enligt  regeringens\r\nmening   var  erfarenheterna  av  tillämpningen   av\r\nbestämmelsen om folkinitiativ nedslående. Regeringen\r\nansåg det  vara  tydligt  att  folkinitiativet  inte\r\nkunde  behållas  i  sin nuvarande utformning och att\r\nmedborgarnas  möjligheter   att  få  till  stånd  en\r\nfolkomröstning måste stärkas.\r\nNär  det sedan gäller frågan  om  på  vilket  sätt\r\nfolkinitiativet  borde  stärkas ansåg regeringen att\r\nutredningsförslaget    i   Kommundemokratikommitténs\r\ntidigare betänkande, Att  vara  med på riktigt, inte\r\när  tillräckligt avpassat för förhållandena  i  alla\r\nkommuner. Regeringen ansåg att - med ett krav på att\r\n10 %    av    de   röstberättigade   kommun-   eller\r\nlandstingsmedlemmarna  skall stå bakom en begäran om\r\nfolkomröstning - de reella möjligheterna att få till\r\nstånd en sådan omröstning kan bli mycket skiftande i\r\nstörre och mindre kommuner.  Regeringen ansåg därför\r\natt en annan lösning borde väljas.  Det förhållandet\r\natt    remissinstanserna   föreslagit   ett    antal\r\nalternativa   lösningar  visade  enligt  regeringens\r\nmening att frågan är komplex.\r\nRegeringen        hänvisade        till        att\r\nKommundemokratikommittén  i  ett  senare betänkande,\r\nAtt tänka efter före, bl.a. föreslagit  att - om ett\r\nbeslut i ett ärende medför långsiktiga effekter  och\r\nde  förhållanden  som  rått  före  beslutet inte kan\r\nåterställas utan stora ekonomiska konsekvenser - som\r\nett  led i beredningen av ärendet samråd  skall  äga\r\nrum med  dem  som  är  folkbokförda i kommunen eller\r\ninom landstinget och att  ett  sådant  samråd  skall\r\nkunna ske genom folkomröstning.\r\nRegeringen  ansåg  att  frågan  om  hur ett stärkt\r\nfolkinitiativ skall utformas borde bli  föremål  för\r\nytterligare  överväganden. Det var enligt regeringen\r\nlämpligt  att denna  problematik  och  förslaget  om\r\nsamrådsförfarande   hanteras   i   ett   sammanhang.\r\nRegeringen avsåg därför att återkomma till  frågan i\r\nsamband   med   beredningen   av  kommitténs  senare\r\nbetänkande Att tänka efter före.\r\n\r\nBeredningen  av  ärendet pågår i  Regeringskansliet.\r\nFrågan om den fortsatta  beredningen  har varit uppe\r\nför en vägledande diskussion inom regeringen.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUtskottet  hänvisade  i sin bedömning av  frågan  om\r\ns.k.     folkinitiativ     i    betänkandet     över\r\nDemokratipropositionen   och   motioner   till   att\r\nerfarenheterna av tillämpningen  av  bestämmelsen om\r\ninitiativet,  som  regeringen  hade  framhållit,  är\r\nnedslående.   Initiativet  kunde  enligt  utskottets\r\nuppfattning inte behållas i sin nuvarande utformning\r\nutan medborgarnas  möjligheter  att få till stånd en\r\nfolkomröstning måste stärkas.\r\n\r\nUtskottet hänvisade till att regeringen  förklarat\r\natt den avsåg att återkomma i frågan vid beredningen\r\nav  Kommundemokratikommitténs  betänkande Att  tänka\r\nefter   före.   Enligt   utskottets   mening   borde\r\nberedningen  syfta  till att lägga fram förslag  för\r\nriksdagen  med  innebörd  att  folkomröstning  skall\r\nhållas  om 10 % av  de  röstberättigade  i  kommunen\r\nrespektive  landstinget begär det, och riksdagen gav\r\npå utskottets  förslag  detta regeringen till känna.\r\nUtskottet var däremot inte  berett  att  förorda att\r\nsådana  folkomröstningar  skulle vara beslutande.  -\r\nReservation avgavs av s och v.\r\nRiksdagen   gjorde   ett   tillkännagivande   till\r\nregeringen    enligt   utskottets   förslag    (bet.\r\n2001/02:KU14, mom. 42, rskr. 2001/02:190).\r\nFrågan berördes  av  riksdagen vid behandlingen av\r\nutskottets  betänkande 2002/03:KU29  om  regeringens\r\nredogörelse   för    behandlingen    av   riksdagens\r\nskrivelser   till   regeringen   (skr.  2002/03:75).\r\nRiksdagen biföll den 3 juni 2003 en  reservation (m,\r\nfp,  kd, c, mp) vari beklagades att regeringen  ännu\r\ninte  efterkommit   riksdagens  tillkännagivande  om\r\nlokala folkomröstningar  samt  uttalades att det var\r\nangeläget   att   snarast   belysa   denna   viktiga\r\nförfattningsfråga  och  att  regeringen  presenterar\r\nförslag i enlighet med riksdagens beslut.\r\nI    frågan    om   obligatoriskt   införande   av\r\nmedborgarförslag i alla kommuner ansåg utskottet vid\r\nbehandlingen   av   Demokratipropositionen,   liksom\r\nregeringen,   att   utvecklingen   av   den   lokala\r\ndemokratin i första hand  är en fråga för kommunerna\r\noch landstingen och att den lokala demokratin därför\r\nmåste  utvecklas  utifrån  lokala  förhållanden  och\r\nmedborgarnas    önskemål.    Något     förslag    om\r\nobligatoriskt införande av medborgarförslag  i  alla\r\nkommuner,  som  begärdes  i  en motion, fanns därför\r\nenligt utskottets uppfattning inte anledning till.\r\nUtskottet uttalade också med anledning av motioner\r\natt demokratiutvecklingen i kommuner  och landsting,\r\nsom Kommundemokratikommittén framhållit,  bör  kunna\r\nfrämjas  genom  regelbundna  demokratiredovisningar.\r\nDet  borde  enligt  utskottets uppfattning  vara  en\r\nangelägenhet för kommunerna  själva att ta ställning\r\ntill   om  regelrätta  sådana  redovisningar   eller\r\nbokslut  skall  införas.  Utskottet  ansåg  inte att\r\nnågot tillkännagivande för regeringen i denna  fråga\r\nvar  påkallat  och avstyrkte en föreliggande motion.\r\nUtskottet ansåg  inte heller att det fanns anledning\r\natt ge ungdomsråd  någon  särställning i förhållande\r\ntill andra medborgarsammanslutningar  och  avstyrkte\r\nmotioner  i  detta  hänseende.  Utskottet ansåg  att\r\nvärdet av ungdomars delaktighet i  den  demokratiska\r\nprocessen  hade  beaktats i propositionen och  ansåg\r\ninte   att  något  tillkännagivande   behövdes   med\r\nanledning av motioner i frågan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   sin   bedömning  från  förra\r\nriksmötet i fråga om de förslag om medborgarförslag,\r\nungdomsråd,  medborgarpaneler  och  demokratibokslut\r\nsom   förs  fram  i  motionerna  2002/03:K259   (mp)\r\nyrkandena  1 och 2 och 2002/03:K383 (mp) yrkandena 4\r\noch 7. Motionsyrkandena avstyrks.\r\n\r\nUtskottet  anser  att  den pågående beredningen av\r\närendet om folkomröstningsinitiativ bör avvaktas och\r\navstyrker  motionerna  2002/03:K321  (mp)  yrkandena\r\n1-3, 2002/03:N302 (mp) yrkande 24, 2003/04:K230 (kd)\r\noch 2003/04:N335 (mp) yrkande 10.\r\n\r\nBefogenheter för\r\nsjälvförvaltningsorgan m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motioner om\r\nsjälvförvaltningsorgan, om ungdomars\r\nmöjlighet att delta i den demokratiska\r\nprocessen, om folkrörelsernas samhällsroll\r\noch om åtgärder för decentralisering enligt\r\nförslag av Kommundemokratikommittén.\r\n\r\nJämför reservation 7 (c).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nBestämmelser om s.k. självförvaltningsorgan  finns i\r\n7   kap.   18-22   §§   kommunallagen.  Genom  dessa\r\nbestämmelser, som infördes  1994,  gavs kommuner och\r\nlandsting  möjlighet att inrätta sådana  organ  inom\r\nalla kommunala  områden och, om inte annat följer av\r\nlag eller annan författning, uppdra åt dem att under\r\nnämnden helt eller  delvis ansvara för driften av en\r\nviss anläggning eller en viss institution.\r\n\r\nEtt   självförvaltningsorgan    skall   bestå   av\r\nföreträdare  för  brukarna och de anställda  vid  en\r\ninstitution.   Den   överordnade    nämnden    skall\r\nfastställa   organets   uppgifter,   sammansättning,\r\narbetsformer och mandattid i en arbetsordning.\r\nEfter  förslag  i Demokratipropositionen  vidgades\r\nmöjligheterna    att    ge     befogenheter     till\r\nsjälvförvaltningsorgan. Numera gäller att nämnder  i\r\nkommuner  och  landsting  efter beslut i fullmäktige\r\nfår       delegera       även      ärenden      till\r\nsjälvförvaltningsorgan.     Ärenden      som     rör\r\nmyndighetsutövning  mot  enskilda  och  vissa  andra\r\närenden, som inte heller i övrigt får delegeras, får\r\ninte delegeras till ett självförvaltningsorgan.\r\nSjälvförvaltningsorgan  finns  i  någon  mån  inom\r\nbarnomsorgen  och  äldreomsorgen,  men  främst  inom\r\ngrund-   och   gymnasieskolans   område.   Genom  de\r\ntidsbegränsade  förordningarna  om försöksverksamhet\r\nmed  lokala  styrelser  inom  grundskolan   och  den\r\nobligatoriska   särskolan   (1996:605)   samt   inom\r\ngymnasieskolan  och  den kommunala vuxenutbildningen\r\n(1997:642)    har    självförvaltningsorgan     inom\r\nskolområdet  givits delvis andra befogenheter än vad\r\nsom följer av  kommunallagens  bestämmelser. Det rör\r\nsig bl.a. om viss beslutanderätt som annars ankommer\r\npå  rektor  eller den för skolan ansvariga  nämnden.\r\nFörsöksverksamheten   med   lokala   styrelser   har\r\nförlängts till halvårsskiftet 2007.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  2002/03:K241  av  Maud Olofsson m.fl. (c)\r\nbegärs tillkännagivanden om att  brukarna  skall  ha\r\nrätt     att     få    sina    initiativ    angående\r\nsjälvförvaltningsorgan  prövade  (yrkande 5) samt om\r\nen    utvärdering    av    hur    regleringen     av\r\nsjälvförvaltningsorganen        fungerat,        vad\r\nlagstiftningen  inneburit och vilka följder den fått\r\n(yrkande 6). I samma  motion  (yrkande 2) begärs ett\r\ntillkännagivande om ungdomars ökade  möjlighet  till\r\nett  aktivt deltagande i den demokratiska processen.\r\nMotionärerna  anför  att  samhället måste se som sin\r\nuppgift att stimulera ungdomars politiska engagemang\r\noch att det är viktigt att  fånga upp deras intresse\r\noch ge dem mer utrymme till påverkan  i sin närmaste\r\nmiljö.\r\n\r\nEn  annan aspekt tas upp i motion 2002/03:K358  av\r\nAnneli Särnblad Stoors m.fl. (s). Motionärerna begär\r\nett    tillkännagivande     för     regeringen    om\r\ndemokratifrågorna.  De  anför att politiker  i  sitt\r\narbete nära invånarna ständigt  måste arbeta med att\r\nfå människor samhällsintresserade  och  villiga  att\r\ndelta   i   den   representativa   demokratin,   att\r\nfolkrörelsernas   samhällsroll   och  betydelse  för\r\ndemokratin  är  mycket  stor  för delaktigheten  och\r\ndeltagandet     i     samhällslivet     samt     att\r\nförutsättningarna  för  folkrörelserna  behöver  bli\r\nbättre för att de demokratiska målen skall nås.\r\n\r\nI motion 2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)\r\nyrkande    3    begärs   ett   tillkännagivande   om\r\ndecentralisering   och   värnande   av   det  lokala\r\nsjälvstyret.      Motionärerna     hänvisar     till\r\nKommundemokratikommitténs  förslag i betänkandet Att\r\nvara med på riktigt - Demokratiutveckling i kommuner\r\noch landsting (SOU 2001:48)  och anser att merparten\r\nav kommitténs propåer utan vidare kan genomföras. De\r\nolika  delarna av nämnda förslag  tas  upp  i  andra\r\nyrkanden i motionen.\r\n\r\nBakgrund och tidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nRiksdagen  har tidigare begärt att regeringen skulle\r\ninitiera    en     samlad    utvärdering    av    de\r\ninflytandeformer         -         självförvaltning,\r\nbrukarinflytande   m.m.   -  som  kompletterar   det\r\nformella beslutsfattandet i  kommuner  och landsting\r\n(bet.    1999/2000:KU13,    rskr.    1999/2000:142).\r\nRegeringen       hade,      som      framgår      av\r\nDemokratipropositionen      (s.      19),      givit\r\nstatsvetenskapliga   institutionen   vid   Göteborgs\r\nuniversitet  i  uppdrag  att utvärdera möjligheterna\r\ntill brukarinflytande i kommunerna  och landstingen.\r\nResultatet  av  utvärderingen  och en analys  av  de\r\njuridiska  problem som den rådande  utformningen  av\r\nbrukarinflytandet     medför     presenterades     i\r\ndepartementspromemorian   Ökade   möjligheter   till\r\nbrukarinflytande  (Ds  2001:14),  som låg till grund\r\nför    förslagen    i   Demokratipropositionen.    I\r\npropositionen  förklarade   regeringen,  som  nämnts\r\novan, att den avsåg att under 2002 ta initiativ till\r\natt  utveckla  ett  uppföljningssystem   för   de  i\r\npropositionen  föreslagna  målen och åtgärderna samt\r\natt bl.a. kartläggningen av  brukarinflytandet också\r\nskulle komma att följas upp framgent.\r\n\r\nI uppdraget till Göteborgs universitet  att  lämna\r\nförslag  om  erforderlig statistik för uppföljningen\r\nav  demokratimålen   och  åtgärder  som  angivits  i\r\nDemokratipropositionen   ingår  att  se  över  vilka\r\nvariabler  som  behövs för uppföljningen,  bl.a.  av\r\nverksamheten med självförvaltningsorgan. I uppdraget\r\nbör det arbete som Statistiska centralbyrån utför på\r\nregeringens uppdrag  om statistik som rör den lokala\r\ndemokratins utveckling  och  funktionssätt  särskilt\r\nbeaktas.  Universitetets  uppdrag skall, som nämnts,\r\nredovisas i november 2003.\r\nRegeringen  konstaterade i  Demokratipropositionen\r\natt   föreningar,    folkrörelser    och    liknande\r\nmedborgarsammanslutningar är viktiga företrädare för\r\nolika grupper och intressen i samhället samt att ett\r\nstarkt  föreningsliv  som  ger människor möjligheter\r\ntill inflytande och delaktighet utgör själva basen i\r\nett demokratiskt samhälle.\r\nEnligt uppgifter från Regeringskansliet  och  från\r\nDemokratitorget  på  Regeringskansliets  hemsida har\r\nregeringen  genomfört  återkommande folkrörelseforum\r\nför dialog mellan å ena  sidan  regeringen  och dess\r\nförvaltningsmyndigheter    och    å    andra   sidan\r\nföreträdare för folkrörelser, föreningar  och  andra\r\nmedborgarsammanslutningar. Det övergripande målet är\r\natt  det  skall finnas bästa möjliga förutsättningar\r\nför människor  att  bilda och delta i olika typer av\r\nfolkrörelser och föreningar.  Under våren 2003 hölls\r\ntre seminarier. De skall i november  2003 följas upp\r\nav en större konferens om folkrörelsernas  roll  och\r\nvillkor  i  samhället.  Uppföljning  och utvärdering\r\nskall      därefter,     enligt     uppgift     från\r\nRegeringskansliet,   göras   inom   ramen   för  den\r\ninterdepartementala  arbetsgrupp  för frågor rörande\r\nfolkrörelser  och  social  ekonomi  som   regeringen\r\nbeslutade om i september 2001 och som fått  sin  tid\r\nförlängd  till  senast  den 31 december 2004. Utöver\r\nuppgiften  att  utgöra forum  för  samråd  i  frågor\r\nrörande  folkrörelser   och   social  ekonomi  skall\r\narbetsgruppen följa upp vissa insatser inom området.\r\nEn översyn av folkrörelsepolitiken  är avsedd att ge\r\nen samlad bild av relationerna mellan olika aktörer.\r\nUtskottet    ansåg    vid   sin   behandling    av\r\nDemokratipropositionen att  motionsyrkanden  om rätt\r\natt  få  initiativ  angående  självförvaltningsorgan\r\nprövade  och  om utvärdering av lagstiftningen  fick\r\nanses tillgodosedda  genom den ändring som gjordes i\r\n7 kap. 18 § kommunallagen.\r\nUtskottet  utgick  från   att   regeringen  i  den\r\nfortsatta     utformningen     av     stödet    till\r\ndemokratiutveckling  även skulle beakta  behovet  av\r\nstöd till ideella organisationer  och ansåg inte att\r\nnågot tillkännagivande med anledning  av en motion i\r\nfrågan behövdes.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringen     har,     som     förutskickades     i\r\nDemokratipropositionen  och  som berörts ovan, under\r\n2002   tagit   initiativ  till  att   utveckla   ett\r\nuppföljningssystem för de i propositionen föreslagna\r\nmålen och åtgärderna.  Regeringen  har förklarat att\r\nkartläggningen av brukarinflytandet skall följas upp\r\nframgent  och  har  också  gett  ett  uppdrag   till\r\nGöteborgs    universitet    som   förberedelse   för\r\nuppföljningen.  Regeringen har  vidare  uttalat  sin\r\navsikt   att   redovisa    demokratiutvecklingen   i\r\nförhållande    till    de   mål   som    angavs    i\r\nDemokratipropositionen.    En    sådan   redovisning\r\nplaneras  bli  överlämnad  till riksdagen  under  år\r\n2004.\r\n\r\nUtskottet   anser  med  det  anförda   att   något\r\ntillkännagivande om en utvärdering av regleringen av\r\nsjälvförvaltningsorgan  inte  behövs  och  avstyrker\r\nmotion 2002/03:K241 (c) yrkande 6. Liksom vid  förra\r\nriksmötet   anser   utskottet   att  rätten  att  få\r\ninitiativ  angående  självförvaltningsorgan  prövade\r\nfår anses tillgodosedd  genom  den  ändring  som  då\r\ngjordes  i  7 kap. 18 § kommunallagen, och utskottet\r\navstyrker även yrkande 5 i den nämnda motionen.\r\nI  de  antagna   demokratimålen  ingår  bl.a.  att\r\nandelen  ungdomar  som   deltar   i   den  politiska\r\nprocessen    skall    öka.    Regeringen   angav   i\r\nDemokratipropositionen sin avsikt  att  i högre grad\r\nfölja upp hur kommuner och landsting använder sig av\r\nskolan som arena för möten mellan barn och  ungdomar\r\noch kommunala beslutsfattare, liksom skolans  arbete\r\nmed   att   förmedla   värdet  av  politiskt  aktiva\r\nmedborgare i en demokrati. Demokratimålen skall, som\r\nnyss nämnts, följas upp och demokratins utveckling i\r\nförhållande till målen redovisas  för riksdagen. Som\r\nregeringen  framhöll  kan  flera av de  problem  som\r\ndemokratin står inför i dag  inte lösas med hjälp av\r\nlagstiftning  och på andra områden  vore  det  också\r\nolämpligt  att  regeringen  vidtar  åtgärder.  Vissa\r\nåtgärder ankommer  enbart på kommuner och landsting,\r\noch inte heller de politiska  partiernas inre arbete\r\när en fråga för regeringen.\r\nUtskottet anser med hänsyn till  det  anförda  att\r\nnågot  sådant  tillkännagivande  för  regeringen som\r\nbegärs i motion 2002/03:K241 (c) yrkande  2  inte är\r\npåkallat. Motionen i denna del avstyrks.\r\nRegeringen  konstaterade  i Demokratipropositionen\r\natt    föreningar,   folkrörelser    och    liknande\r\nmedborgarsammanslutningar är viktiga företrädare för\r\nolika grupper och intressen i samhället samt att ett\r\nstarkt föreningsliv  som  ger  människor möjligheter\r\ntill inflytande och delaktighet utgör själva basen i\r\nett demokratiskt samhälle. Regeringen  har genomfört\r\nåterkommande  folkrörelseforum  med det övergripande\r\nmålet   att   det   skall   finnas   bästa   möjliga\r\nförutsättningar för människor att bilda  och delta i\r\nolika  typer  av  folkrörelser  och  föreningar  och\r\nplanerar  med  utgångspunkt  i  en  uppföljning  och\r\nutvärdering   en  översyn  av  folkrörelsepolitiken.\r\nNågot tillkännagivande  för regeringen enligt motion\r\n2002/03:K358    (s)    behövs   enligt    utskottets\r\nuppfattning inte.\r\nDemokratipropositionen  byggde  till  stor  del på\r\nförslag  av  Kommundemokratikommittén  i betänkandet\r\nAtt vara med på riktigt (SOU 2001:48), vilka  enligt\r\nutskottets  uppfattning bidrog till decentralisering\r\noch värnande  av det lokala självstyret. Andra delar\r\nav   kommittéförslagen   bereds   fortfarande   inom\r\nRegeringskansliet. I olika delar av detta betänkande\r\nbehandlas  frågor  som  anges  särskilt i yrkanden i\r\nmotion 2002/03:K385 (fp). Utskottet  anser  inte att\r\nnågot sådant generellt tillkännagivande som begärs i\r\nmotionens  yrkande 3 är möjligt. Utskottet avstyrker\r\ndetsamma.\r\n\r\nKommunrevision\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  motioner  om  att utreda\r\nmöjligheten    att   inrätta   en   oberoende\r\nkommunrevision.\r\nJämför reservation 8 (m, fp, kd, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nBestämmelser   om    revision   finns   i   9   kap.\r\nkommunallagen.\r\n\r\nRevisorerna omfattas av samma jävsbestämmelser som\r\ngäller förtroendevalda  och  anställda.  Reglerna om\r\njäv i kommunal revision skärptes genom en lagändring\r\nden   1   januari   2000   (prop.  1998/99:66,  bet.\r\n1998/99:KU30, rskr. 1998/99:210). Samtidigt infördes\r\nregler   om  att  revisorerna  skall   biträdas   av\r\nsakkunniga,  som  de själva väljer och anlitar i den\r\nomfattning som behövs.  De  sakkunniga  skall ha den\r\ninsikt  och  erfarenhet  av kommunal verksamhet  som\r\nfordras för att kunna fullgöra uppdraget.\r\nVid    riksdagsbehandlingen    av    den    nämnda\r\nlagändringen   behandlades   också  motioner  om  en\r\noberoende,  professionell  revision   i  kommunerna.\r\nKonstitutionsutskottet delade därvid den uppfattning\r\nsom finansutskottet gett uttryck åt i ett  yttrande.\r\nFinansutskottet   ville  understryka  den  kommunala\r\nverksamhetens särart,  som  bl.a.  tar sig uttryck i\r\natt  det  är  de  förtroendevalda  som ansvarar  för\r\nverksamheten i dess helhet. Mot denna bakgrund ansåg\r\nfinansutskottet  det  viktigt  att  revisionen  inte\r\nminst ses som ett instrument för kommunaldemokratisk\r\nsjälvkontroll.     Detta    system    hade    enligt\r\nfinansutskottet   fungerat  tillfredsställande,  och\r\nutskottet delade därför  regeringens  bedömning  att\r\ndet  \"för  närvarande\" inte fanns skäl att genomföra\r\nen  genomgripande   förändring   i  ansvarssystemet.\r\nFinansutskottet  konstaterade  att  regeringen   var\r\nberedd  att  överväga  behovet  av  en  yrkesmässigt\r\noberoende revision som komplement till den  revision\r\nsom skedde av de förtroendevalda revisorerna,  om de\r\ni  propositionen  föreslagna  reglerna om sakkunnigt\r\nbiträde  inte  skulle  visa  sig vara  tillräckliga.\r\nNågon  åtgärd av det slag som föreslogs  i  motionen\r\nvar därför enligt utskottets mening \"för närvarande\"\r\ninte påkallad.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion  2002/03:K374 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)\r\nföreslås ett  tillkännagivande  för regeringen om en\r\nutredning    om    en    oberoende   kommunrevision.\r\nUtredningen  bör föreslå nödvändiga  förändringar  i\r\nlagstiftningen       gällande      kommunrevisionen.\r\nMotionärerna hänvisar  till att behovet diskuterades\r\ni Demokratiutredningens  slutbetänkande,  där vikten\r\nav   en  så  fri  revision  som  möjligt  påtalades.\r\nModellen   för   en  ny  kommunrevision  kan  enligt\r\nmotionärerna hämtas  från den som riksdagen beslutat\r\nför den statliga revisionen.\r\n\r\nFörslaget    om   en   oberoende    kommunrevision\r\nåterkommer   i   motioner    från   årets   allmänna\r\nmotionstid, nämligen 2003/04:K289  av  Tobias Krantz\r\nm.fl.  (fp)  yrkande  8,  2003/04:K391  av  Liselott\r\nHagberg  (fp)  och  2003/04:K360  av  Ulf  Holm  och\r\nIngegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUtredningar m.m.\r\n\r\nDemokratiutredningen   framhävde   den  demokratiska\r\nfunktion   som   den   kommunala   revisionen   har.\r\nUtredningen anförde att förtroendevalda bör granskas\r\npå ett opartiskt sätt och att revisorers  oberoende,\r\ntrovärdighet  och  genomslagskraft  är  av avgörande\r\nbetydelse. I offentlig verksamhet bör revisionen stå\r\nså   fri   som   möjligt   gentemot   de   politiska\r\nbeslutsfattarna. Enligt utredningen bör en oberoende\r\nrevision  utses  av  fullmäktige  men  under  sådana\r\nvillkor   att   revisorernas  opartiskhet  inte  kan\r\nifrågasättas (SOU 2000:1 s. 159).\r\n\r\nEn                särskild               utredare,\r\nEkonomiförvaltningsutredningen,  har  på regeringens\r\nuppdrag utrett vissa frågor rörande kommunernas  och\r\nlandstingens  förvaltning, bl.a. att göra en översyn\r\nav bestämmelserna  om  god ekonomisk hushållning och\r\ndess tillämpning. Utredningen lade fram sina förslag\r\ni betänkandet God ekonomisk  hushållning  i kommuner\r\noch  landsting  (SOU  2001:76). Bland annat föreslås\r\nnya bestämmelser i kommunallagen  om  att  styrelsen\r\nsenast   i   augusti   under  valår  skall  redovisa\r\nkommunens  eller landstingets  ekonomiska  situation\r\noch  om att revisorerna  får  i  uppgift  att  också\r\nbedöma om delårsrap-\r\nporter  och  årsbokslut överensstämmer med målen för\r\nden ekonomiska förvaltningen. En proposition i ämnet\r\när aviserad till december 2003.\r\nEn enig riksdag  beslutade  i december 2000 att en\r\nsammanhållen revisionsmyndighet, Riksrevisionen, med\r\nansvar   för   den   statliga   redovisnings-    och\r\neffektivitetsrevisionen   skulle  bildas  under  det\r\nförsta  halvåret  2003.  Riksdagen  beslutade  också\r\nriktlinjer   för   en   förändrad   revision   under\r\nriksdagen. I riktlinjerna  angavs  vad ändringarna i\r\nriksdagsordningen, en ny revisionslag  och en ny lag\r\nmed instruktion för Riksrevisionen i huvuddrag borde\r\ninnehålla. Hösten 2002 beslutade riksdagen slutligen\r\nom   de   ändringar   som   behövs  för  att  införa\r\nRiksrevisionen (se bl.a. förslag 1999/2000:RS1, bet.\r\n2000/01:KU8,     rskr.    2000/01:116-119,     prop.\r\n2001/02:73, bet. 2002/03:KU9, rskr. 2002/03:9, prop.\r\n2001/02:190,      bet.      2002/03:KU12,      rskr.\r\n2002/03:22-23).    Riksrevisionen     inledde    sin\r\nverksamhet vid halvårsskiftet 2003.\r\n\r\nRegeringen  har  den  16  oktober  2003 beslutat  om\r\ndirektiv för en översyn av den kommunala revisionens\r\nförutsättningar samt funktionssätt och tillkallat en\r\nsärskild utredare för uppdraget.\r\n\r\nEnligt direktiven (dir. 2003:97) skall  utredaren  -\r\nmot bakgrunden att fullmäktige i flera fall valt att\r\ninte  följa  revisorernas rekommendation att inte ge\r\nledamöter  i  kommunala   nämnder   ansvarsfrihet  -\r\növerväga    andra    möjliga    åtgärder    som   de\r\nförtroendevalda  revisorerna  kan  vidta utöver  att\r\nföreslå vägrad ansvarsfrihet. Utredaren  skall också\r\nanalysera och ge exempel på åtgärder som kan  vidtas\r\nför  att  bredda  rekryteringen  av  förtroendevalda\r\nrevisorer  med  utgångspunkt  i  att det fortfarande\r\nskall vara de politiska partierna som nominerar dem.\r\nUtredaren skall vidare följa det frivilliga  arbetet\r\nmed  certifiering  av kommunala sakkunniga revisorer\r\nsom  pågår  och  undersöka  om  detta  medför  några\r\nrättsliga   problem,    framför   allt   beträffande\r\nmöjligheterna att ställa  krav  på  certifiering och\r\nliknande    i    samband    med    upphandling    av\r\nrevisionstjänster.   Möjligheterna   till  samarbete\r\nkring revisionen mellan olika kommuner och landsting\r\nskall också analyseras.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUtskottet   behandlade   frågan   om   en  oberoende\r\nkommunrevision   i   samband  med  behandlingen   av\r\nDemokratipropositionen      (bet.     2001/02:KU14).\r\nUtskottet  ansåg då att de skäl  för  den  nuvarande\r\nordningen för  kommunal  revision som konstitutions-\r\noch finansutskotten anförde  vid  riksmötet 1998/99,\r\noch som redovisats ovan, alltjämt äger giltighet och\r\navstyrkte   föreliggande   motioner   i   ämnet.   -\r\nReservation avgavs av m, kd och fp.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare bedömning  i frågan\r\nom    kommunrevision    och   avstyrker   motionerna\r\n2002/03:K374  (kd),  2003/04:K289  (fp)  yrkande  8,\r\n2003/04:K360 (mp) och 2003/04:K391 (fp).\r\n\r\n\r\nKommunmedlemskap\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motioner  om  översyn  av\r\ngrunden för kommunmedlemskap.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nKommunmedlemskapet  regleras i 1 kap. kommunallagen.\r\nMedlem  av  en kommun är  enligt  4  §  den  som  är\r\nfolkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen\r\neller är taxerad  till  kommunalskatt där. Medlem av\r\nett landsting är den som är medlem av en kommun inom\r\nlandstinget.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:K263 av  Åsa Torstensson (c) begärs\r\nett tillkännagivande för regeringen om behovet av en\r\növersyn  av grunden för vem  som  är  medlem  av  en\r\nkommun  enligt   kommunallagen.  Hon  anför  att  de\r\ngällande  bestämmelserna  innebär  bl.a.  att  många\r\npersoner är  medlemmar i kommuner och landsting utan\r\natt  betala  någon   skatt   där   och   att  en  av\r\nmedlemskapets viktigaste konsekvenser är rätten  att\r\nbegära   laglighetsprövning   av  kommunala  beslut.\r\nHistoriskt   kan   det   enligt  motionären   tyckas\r\nsjälvklart att den som har  egendom  också  har rätt\r\natt  påverka  och styra utvecklingen i en kommun  på\r\ngrund av ett ägande i kommunen, men hon ifrågasätter\r\nom lagstiftningen  kan  anses rättvis och försvarbar\r\nmed tanke på 2000-talets  förändrade  levnadsmönster\r\noch         därmed        kommunernas        ändrade\r\nplaneringsförutsättningar      med      ett     ökat\r\nfritidsfastighetsägande och utboägande av  mark  och\r\njordbruksfastigheter.  Motionären framhåller att det\r\nligger ett starkt demokratiskt  och politiskt ansvar\r\npå invånarna i en kommun att utveckla  och ta ansvar\r\nför  en  samlad  helhetssyn på en kommuns utveckling\r\noch alla invånarnas servicebehov, där det handlar om\r\nprioriteringar  vad  avser  både  investeringar  och\r\nlångsiktighet    i   att    klara    tillväxt    och\r\nutvecklingskrav.  Synen  hos  de  åretruntboende  på\r\nansvar  och  prioriteringar  delas  inte  alltid  av\r\nfritidsboende   eller   utboägande.  Byggplaner  och\r\ninvesteringar för utveckling  av  verksamheter kan i\r\ndetta sammanhang vara anledning till  skilda åsikter\r\nom  vad  som  är  bäst  för  en  kommun.  Motionären\r\nefterlyser ett starkare samband mellan medinflytande\r\noch  medansvar  än  vad  som  gäller i dag och anser\r\ndärför att kommunallagens grunder för medlemskap bör\r\nses över.\r\n\r\nSamma motionär återkommer med  yrkandet  i  motion\r\n2003/04:K273.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFörarbetsuttalanden och utredningar\r\n\r\nVid   införandet   av  den  nuvarande  kommunallagen\r\ndiskuterades frågan  om  kommunmedlemskap och rätten\r\natt anföra vad som då betecknades som kommunalbesvär\r\n(prop.  1990/91:117, bet. 1990/91:KU38).  Regeringen\r\nerinrade  om  att  det ursprungliga motivet till att\r\nägare eller brukare  av  fast  egendom  togs  upp  i\r\nkretsen av kommunmedlemmar var att de borde få utöva\r\nsin  rösträtt  för  egendomen  redan  innan  de blev\r\ntaxerade    för    fastigheten.   Sedan   den   till\r\nfastighetsinnehav knutna  rösträtten  upphört,  hade\r\ndetta  motiv  för  att  låta innehav av fast egendom\r\ngrunda  medlemskap  förfallit.   Trots   detta  hade\r\nfastighetsinnehav  som  grund  för  medlemskap  fått\r\nkvarstå           i          kommunallagstiftningen.\r\nKommunallagskommittén    hade    inför    1953   års\r\nkommunallag  kommit  till  den  slutsatsen  att   om\r\ninnehavare  av  fastigheter  som inte taxerades till\r\nkommunalskatt  skulle  uteslutas   från  medlemskap,\r\nskulle detta drabba stat och landsting i de kommuner\r\ndär  de innehade fastigheter av olika  slag.  Frågan\r\nhade diskuterats  även inför tillkomsten av 1977 års\r\nkommunallag, men departementschefen  hade ansett att\r\nnågon ändring inte borde göras.\r\n\r\nI  förarbetena  till  den  nuvarande kommunallagen\r\ndiskuterades frågan om saken kommit i ett annat läge\r\nefter  ändringen  fr.o.m.  1988  års   taxering  att\r\nfysiska   personer  beskattas  för  all  inkomst   i\r\nhemortskommunen.  Det  innebär, påpekade regeringen,\r\nbl.a.  att ägare av fritidsfastigheter  inte  längre\r\nerlägger  skatt  till  den kommun där fastigheten är\r\nbelägen  men  ändå är kommunmedlemmar  på  grund  av\r\nfastighetsinnehavet.   Många   remissinstanser  hade\r\npekat på det problem som finns för  kommuner som har\r\nen omfattande fritidsbebyggelse, och regeringen hade\r\nstor  förståelse för dessa problem. Man  måste  dock\r\nenligt    regeringens    mening    se    frågan   om\r\nfastighetsinnehav som medlemskapsgrund i ett  större\r\nperspektiv. Föremålet för ett fastighetsägande kunde\r\nvara  fastigheter  med  en  rad olika funktioner som\r\npermanentbebodda         småhus,         fritidshus,\r\nhyresfastigheter, industrifastigheter, sjukhus  samt\r\nteatrar  och liknande samlingslokaler, och som ägare\r\nuppträdde  privatpersoner, juridiska personer, stat,\r\nkommun  och  landsting.   Fastigheterna   kunde  bli\r\nföremål  för  en rad kommunala beslut. I många  fall\r\nkunde dessa överklagas  endast genom kommunalbesvär.\r\nSkulle man ta bort fastighetsägandet  som  en  grund\r\nför  medlemskap  skulle  konsekvensen bli att rätten\r\ntill  kommunalbesvär  på  dessa   områden  försvann.\r\nDessutom   kunde  det  få  vissa  konsekvenser   för\r\ntillämpningen  av  kommunalrättsliga grundprinciper,\r\nt.ex.          likställighetsprincipen           och\r\nlokaliseringsprincipen,    som    var    svåra   att\r\növerblicka. Frågan om man kunde slopa ett medlemskap\r\nenbart  grundat  på fastighetsinnehav krävde  därför\r\nytterligare överväganden,  och  regeringen avsåg att\r\nta initiativ till en sådan översyn.\r\nEtt  uppdrag  att  göra en sådan översyn  lämnades\r\ntill Lokaldemokratikommittén.  Kommittén  redovisade\r\nresultatet  av  sina överväganden i betänkandet  Det\r\nkommunala medlemskapet  (SOU 1992:72).\r\nLokaldemokratikommittén  bedömde  det  som möjligt\r\natt  slopa fastighetsägandet som självständig  grund\r\nför kommunalt medlemskap men att förutsättningen för\r\nen sådan  ordning  var att vissa rättigheter som har\r\nanknytning till det  kommunala  medlemskapet behölls\r\nför  den kategori fastighetsägare  som  inte  längre\r\nskulle  komma  att vara medlemmar. Kommittén bedömde\r\ndäremot som oacceptabel  en ordning där konsekvensen\r\nav att slopa ägande av fast egendom som självständig\r\ngrund    för    kommunalt   medlemskap    var    att\r\nfastighetsägare utan  annan anknytning till kommunen\r\nän  fastigheten  skulle förlora  rätten  att  begära\r\nlaglighetsprövning.  Kommittén hänvisade därvid till\r\nEuropakonventionen  om   skydd   för   de  mänskliga\r\nrättigheterna  och  de grundläggande friheterna  och\r\nden i konventionens artikel  6  stadgade  rätten för\r\nden  enskilde  att  få  sina civila rättigheter  och\r\nskyldigheter  prövade  i  opartisk   och   offentlig\r\nrättegång  inför en domstol. Kommittén framhöll  att\r\nEuropadomstolen  hade  tolkat  konventionen  på  ett\r\nsådant  sätt  att det måste finnas en möjlighet till\r\ndomstolsprövning  även av förvaltningsbeslut och att\r\nman inte kunde utesluta  att  ett bortfall av rätten\r\natt    begära    laglighetsprövning    för     vissa\r\nfastighetsägare i kommunen av Europadomstolen skulle\r\nkunna anses stå i strid med Europakonventionen. Även\r\nav denna anledning fann kommittén det angeläget  att\r\nrätten  att  begära  laglighetsprövning skulle bestå\r\nför samtliga fastighetsägare i kommunen. - Kommittén\r\nansåg också att rätten för fastighetsägare att delta\r\ni  folkomröstningar,  opinionsundersökningar   eller\r\nliknande   förfaranden   i   en   fråga   som  berör\r\nfastigheten skulle kvarstå, liksom rätten att enligt\r\nindelningslagen ansöka om ändrad indelning av kommun\r\neller landsting.\r\nKonstitutionsutskottet     behandlade    i    sitt\r\nbetänkande 1993/94:KU40 över proposition 1993/94:188\r\nLokal   demokrati   en   motion   om  att   avskaffa\r\nfastighetsinnehav  som  grund  för kommunmedlemskap.\r\nUtskottet  hänvisade  till  Lokaldemokratikommitténs\r\növersyn och framhöll att regeringen  i propositionen\r\nuppgett  sig,  bl.a. mot bakgrund av remissutfallet,\r\ninte vara beredd att lägga fram något förslag men ha\r\nför avsikt att bereda  frågan  vidare.  - Regeringen\r\nhar  därefter  enligt uppgift från Regeringskansliet\r\navskrivit ärendet.\r\n\r\nI direktiven till Ansvarskommittén (Fi 2003:02, dir.\r\n2003:10),  som  har   att  se  över  strukturen  och\r\nuppgiftsfördelningen  inom   samhällsorganisationen,\r\npekas   på  dagens  stora  förändringar   av   bl.a.\r\ndemografisk  natur.  I fråga om förändrade behov och\r\nbeteenden nämns att människor i dagens samhälle allt\r\noftare fördelar boende,  arbete  och  fritid  mellan\r\nolika  kommuner  och  dessutom ofta inom allt större\r\ngeografiska områden, samtidigt  som  den  offentliga\r\nverksamheten    ofta    är    organiserad    utifrån\r\ntraditionella  administrativa  gränser.  Sammantaget\r\nhar  behovet  av samplanering över de administrativa\r\ngränserna ökat, framhålls i direktiven.\r\n\r\nTidigare utskottsbehandling\r\n\r\nVid  sin  behandling   av   motsvarande   motion  om\r\nkommunmedlemskapet  under  riksmötet  2001/02  (bet.\r\n2001/02:KU14) hänvisade utskottet till att frågan om\r\ngrunden     för    kommunmedlemskap    utretts    av\r\nLokaldemokratikommittén utan att det lett till något\r\nförslag till  riksdagen.  Utskottet  ansåg enhälligt\r\natt  det  inte  fanns  skäl  att  begära  någon   ny\r\nutredning  i  frågan  och avstyrkte den föreliggande\r\nmotionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet finner inte skäl  att  ändra  sin tidigare\r\nbedömning.    Motionerna    2002/03:K263   (c)   och\r\n2003/04:K273 (c) avstyrks.\r\n\r\n\r\nIndelningen i kommuner och landsting\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motioner  om  ändring  av\r\nkommun- och landstingsindelningen.\r\nJämför reservation 9 (m, fp, kd, c, mp).\r\n\r\nGällande ordning för rikets indelning\r\n\r\nEnligt  8  kap.  5 § regeringsformen skall grunderna\r\nför  ändringar  i  rikets   indelning   i   kommuner\r\nbestämmas   i   lag.   Förutsättningarna   för   och\r\nförfarandet  vid ändringar av indelningen i kommuner\r\nregleras i lagen  (1979:411) om ändringar i Sveriges\r\nindelning i kommuner och landsting, indelningslagen.\r\nEnligt  1  kap.  2  § kommunallagen  omfattar  varje\r\nlandsting ett län, om  inte  något annat är särskilt\r\nföreskrivet.\r\n\r\nBeslut     om     ändring     i    kommun-     och\r\nlandstingsindelningen  meddelas  av   regeringen.  I\r\nvissa  -  mera  tekniska  -  situationer får  beslut\r\nmeddelas  av  Kammarkollegiet  eller,   i  fråga  om\r\nkommuner inom samma län, av länsstyrelsen.\r\nSom förutsättning för att indelningen av landsting\r\neller kommuner skall få ändras gäller att  ändringen\r\nkan antas medföra bestående fördel för ett landsting\r\nrespektive  en  kommun eller en del av ett landsting\r\nrespektive  en  kommun  eller  andra  fördelar  från\r\nallmän synpunkt. För att landstingsindelningen skall\r\nfå  ändras gäller  att  hinder  inte  möter  mot  en\r\nändring i länsindelningen. Regeringen får meddela de\r\nföreskrifter som behövs för ändringens genomförande.\r\nBåde  i  fråga  om kommun- och landstingsändringar\r\nskall en ekonomisk  reglering  ske. När en del av en\r\nkommun  förs över till en annan kommun  skall  sedan\r\nreglering   ske,   om  en  kommunal  tillgång  eller\r\nförbindelse som kan  hänföras  till  den  delen  bör\r\növerföras till den andra kommunen eller om det finns\r\nsärskilda skäl till reglering.\r\nFrågor  om  indelningsändringar  kan  väckas av en\r\nkommun eller medlem av en kommun, som skulle beröras\r\nav ändringen, respektive av ett landsting  eller  en\r\nmedlem  av  ett  landsting  som  skulle  beröras  av\r\nändringen.  Regeringen och Kammarkollegiet - i fråga\r\nom kommundelning  i  vissa fall länsstyrelsen -  kan\r\nockså ta upp en fråga  om  indelningsändring på eget\r\ninitiativ.\r\nEn  ansökan  om  ändring  i  landstingsindelningen\r\nskall  ges in till Kammarkollegiet.  Kammarkollegiet\r\nskall göra  den utredning som behövs eller uppdra åt\r\nen   särskild   utredare   att   göra   utredningen.\r\nUtredningen skall  omfatta  alla  omständigheter som\r\ninverkar på frågan. Vid utredningen skall samråd ske\r\nmed de landsting som har intresse av  frågan. Om den\r\naktuella   indelningsändringen   bör  föranleda   en\r\nändring   också  i  någon  annan  indelning,   skall\r\nutredningen omfatta även denna ändring.\r\nOm   Kammarkollegiets    utredning    visar    att\r\nlandstingsindelningen  bör ändras, skall ett förslag\r\nupprättas till ändringen  samt  till  den ekonomiska\r\nreglering  och de övriga föreskrifter som  ändringen\r\nkan  ge anledning  till.  Om  även  annan  indelning\r\nbehöver  ändras,  skall förslag upprättas också till\r\nen sådan ändring.\r\n\r\nOm länsindelningen  och  ändringar i denna indelning\r\nfinns inte några bestämmelser  vare  sig i lag eller\r\nförordning. Regeringsformen förutsätter  att Sverige\r\när   indelat   i   län   eftersom   den   anger  att\r\nlänsstyrelserna lyder under regeringen  (11 kap. 6 §\r\nförsta stycket).\r\n\r\nRegeringen  anses i praxis ha rätt att besluta  om\r\nmindre ändringar  i  länsindelningen. Frågor om mera\r\nomfattande ändringar av det område som utgör ett län\r\nanses böra underställas  riksdagen, liksom ändringar\r\nav länsnamn och av residensstäder.\r\nIndelningen    i   län   ges   publicitet    genom\r\ntillkännagivanden    från   regeringen   om   länens\r\nindelning i kommuner.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:K241  av  Maud  Olofsson  m.fl. (c)\r\nföreslås att riksdagen dels gör ett tillkännagivande\r\nför   regeringen   om   kommuninvånares   rätt  till\r\ninitiativ  till  kommundelning  (yrkande  13),  dels\r\nbeslutar  om  sådan  ändring av lagen (1979:411)  om\r\nändringar  i  Sveriges  indelning   i  kommuner  och\r\nlandsting att indelningsändringar skall  beslutas av\r\nriksdagen (yrkande 14).\r\n\r\nMotionärerna  anser  att  en  kommundelning  skall\r\nbeviljas om det i en folkomröstning visar sig finnas\r\nen majoritet för en delning i det  område som kommer\r\natt  utgöra  den  nya kommunen, inte att  det  skall\r\nbehövas  en majoritet  för  en  indelningsförändring\r\ninom hela den odelade kommunen till en förändring av\r\nindelningen.  Frågan  om  kommundelningar bör enligt\r\nmotionärerna i första hand  vara  en  politisk,  och\r\ninte  en  byråkratisk,  bedömning.  Det finns därför\r\nskäl   att   pröva  om  regeringen  i  stället   för\r\nKammarkollegiet  skall  ta  ansvar för den inledande\r\nbedömningen. Motionärerna anser  att regeringen inte\r\nbör ha möjlighet att, i strid med  riksdagens vilja,\r\nvägra  godkänna  indelningsförändringar.  Frågan  om\r\nlandets indelning  i  kommuner  och  län  bör därför\r\nframgent  avgöras i lag, beslutad av riksdagen,  och\r\ninte beslutas av regeringen. Enligt motionärerna bör\r\nriksdagen utan  vidare  beredning  kunna  besluta om\r\ndetta.\r\nI motion 2002/03:K355 av Kerstin Lundgren  och Åsa\r\nTorstensson  (c)  begärs  att regeringen lägger fram\r\nförslag till ändring av lagstiftningen  i  syfte att\r\nstärka   medborgarnas   makt   över   den  kommunala\r\nindelningen.\r\nI  motion  2002/03:K335  av Cecilia Wikström  (fp)\r\nföreslås att regeringen snarast skall återkomma till\r\nriksdagen  med  dels förslag om  att  upphäva  lagen\r\n(1979:411)  om  ändringar  i  Sveriges  indelning  i\r\nkommuner  och  landsting   i   de  delar  den  avser\r\nindelningen i landsting (yrkande 1), dels förslag om\r\nSveriges   indelning   i   kommuner  och   landsting\r\ninnebärande de förändringarna  att  Heby kommun förs\r\nfrån Västmanlands län och landsting till Uppsala län\r\noch landsting (yrkande 2). Motionären har återkommit\r\nmed samma yrkanden i motion 2003/04:K252  (yrkandena\r\n1 och 2).\r\nI  motion  2002/03:K388  av Mikael Oscarsson  (kd)\r\nföreslås  att  regeringen  snarast  återkommer  till\r\nriksdagen  med  dels förslag om  att  upphäva  lagen\r\n(1979:411)  om  ändringar  i  Sveriges  indelning  i\r\nkommuner  och  landsting   i   de  delar  den  avser\r\nindelningen i landsting (yrkande 1), dels förslag om\r\nSveriges  indelning i län och landsting  innebärande\r\nde  förändringarna   att   Heby   kommun  förs  från\r\nVästmanlands län och landsting till  Uppsala län och\r\nlandsting  (yrkande 2). Motionären har,  tillsammans\r\nmed Torsten Lindström (kd), återkommit med yrkandena\r\ni motion 2003/04:K335 (yrkandena 1 och 2).\r\nTvå motioner  från  allmänna motionstiden 2001 har\r\növerlämnats    till   konstitutionsutskottet    från\r\nbostadsutskottet.  I  motion 2001/02:Bo227 av Mikael\r\nOscarsson  (kd)  begärs  ett   tillkännagivande  för\r\nregeringen  om  att Heby kommun bör  överföras  till\r\nUppsala län fr.o.m.  den 1 januari 2003 och i motion\r\n2001/02:Bo315 av Rigmor Stenmark (c) ett överförande\r\nav Heby kommun till Uppsala län. Rigmor Stenmark har\r\nåterkommit  i  motion  2002/04:K366  och  begär  att\r\nriksdagen dels beslutar ändra indelningslagen så att\r\nbeslut  om  indelningsändringar   skall   fattas  av\r\nriksdagen   (yrkande   1),   dels  tillkännager  för\r\nregeringen  att Heby kommun skall  tillhöra  Uppsala\r\nlandsting och län (yrkande 2).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUppdrag till Kommundemokratikommittén\r\n\r\nKommundemokratikommittén     hade     enligt    sina\r\nursprungliga   direktiv   i  uppdrag  att  se   över\r\nbestämmelserna  i  indelningslagen  och  föreslå  de\r\nändringar  som  var  motiverade  med  inriktning  på\r\nbehovet av och formerna för en lagreglerad möjlighet\r\natt  besluta  om  extra  val  med  anledning  av  en\r\nindelningsändring.   Genom  tilläggsdirektiv   (dir.\r\n2001:75), som grundades på ett riksdagsbeslut den 12\r\njuni 2001 (bet. 2000/01:BoU13,  rskr.  2000/01:267),\r\nfick  kommittén  därefter  i  uppdrag  att  göra  en\r\növersyn av förutsättningarna för och förfarandet vid\r\nändringar  i landstings- och kommunindelningen  samt\r\natt vid behov  lämna  förslag  till lagändringar. En\r\nannan  fråga som skulle utredas var  om  förfarandet\r\nvid ändringar i länsindelningen borde lagregleras. I\r\nuppdraget  ingick också att utreda om det borde vara\r\nmöjligt med  folkomröstning  i  sådana  områden  som\r\nindirekt     berördes     av     en    ansökan    om\r\nindelningsändring.    Vilken   tyngd   befolkningens\r\ninställning i en indelningsfråga bör ha skulle också\r\növervägas i detta sammanhang.\r\n\r\nKommittén har redovisat  sina  bedömningar  i  det\r\novan   nämnda   betänkandet  Ändrad  indelning  (SOU\r\n2002:33).\r\nI sina allmänna  överväganden framhåller kommittén\r\natt indelningen i kommuner och landsting bör präglas\r\nav  en  viss stabilitet  men  att  det  knappast  är\r\ntroligt att  den  nu gällande indelningen är den för\r\nalltid bästa.\r\nKommittén     anser     att      reglerna      för\r\nindelningsändringar  för  kommuner och landsting bör\r\nharmoniseras genom att de så  långt  det  är möjligt\r\ngörs enhetliga. Bestämmelsen om hänsynstagande  till\r\nbefolkningens   inställning   bör  enligt  kommittén\r\nutsträckas  till  ändringar i landstingsindelningen,\r\noch medlemmarnas möjligheter att ha inflytande redan\r\npå   ett   tidigt   stadium    i   berednings-   och\r\nbeslutsprocessen vid indelningsändringar ytterligare\r\nöka,  såväl  när  det gäller kommuner  som  när  det\r\ngäller landsting.\r\nKommittén  anser  att   det   är   en   brist  att\r\nförfarandet vid ändringar i länsindelningen  inte är\r\nlagreglerat    och    att   det   inte   heller   är\r\ntillfredsställande  att   ändringar   i   läns-  och\r\nlandstingsindelningen  beslutas på helt olika  sätt.\r\nEftersom  varje  landsting   som   huvudregel  skall\r\nomfatta   ett   län,  bör  ändringar  i  läns-   och\r\nlandstingsindelningen  beslutas i ett sammanhang och\r\nav  samma  instans.  Genom   att   bestämmelser   om\r\nlänsindelningen   samordnas  med  bestämmelserna  om\r\nlandstingsindelningen  kan  konflikter  undvikas vid\r\ntillämpningen.\r\nKommittén   påpekar   att   en  harmonisering   av\r\nbestämmelserna för ändring i läns-,  landstings- och\r\nkommunindelningen kan utformas på flera  olika sätt,\r\noch  att  man förenklat kan tala om åtminstone  fyra\r\nolika alternativ.\r\nEtt alternativ är att riksdagen genom lagstiftning\r\nbestämmer om  alla  indelningsändringar.  Ett  annat\r\nalternativ  är  att regeringen själv beslutar i alla\r\nindelningsärenden.  Ett  tredje  alternativ  är  att\r\nriksdagen    som   huvudregel   beslutar   om   alla\r\nindelningsändringar,   medan  regeringen  får  fatta\r\nbeslut i alla ärenden om mindre indelningsändringar.\r\nEtt fjärde alternativ är  att principen om att varje\r\nlandsting skall omfatta ett län tas bort.\r\nKommittén   tar   inte   ställning    till   dessa\r\nalternativ, utan anser att frågan bör utredas  i ett\r\nvidare  sammanhang och hänvisar till den översyn  av\r\nuppgifts-  och  ansvarsfördelningen  mellan  staten,\r\nkommunerna  och landstingen som regeringen aviserat.\r\nEnligt kommittén  framstod  det  som  naturligt  att\r\nfrågor   som   rör  reglerna  om  ändring  i  läns-,\r\nlandstings-  och   kommunindelningen   också  skulle\r\nomfattas  av denna översyn. Kommittébetänkandet  har\r\nremissbehandlats, och beredningen av förslagen pågår\r\ninom Regeringskansliet.\r\nRegeringen  beslutade  i januari 2003 direktiv för\r\nden    nämnda    översynen    av    uppgifts-    och\r\nansvarsfördelningen  mellan  staten, kommunerna  och\r\nlandstingen (Fi 2003:02, dir. 2003:10).\r\nKommittén  för översynen, som  är  parlamentariskt\r\nsammansatt     och     har     tagit     benämningen\r\nAnsvarskommittén,  skall  bedriva  sitt arbete i två\r\netapper.\r\nI den första etappen skall kommittén  identifiera,\r\nbelysa     och     övergripande     analysera     de\r\nsamhällsförändringar  som  inverkar  på  och  skulle\r\nkunna   föranleda  förändringar  av  strukturen  och\r\nuppgiftsfördelningen  i  relationen  mellan  staten,\r\nlandstingen  och  kommunerna.  Kommittén  skall även\r\nidentifiera,  belysa  och övergripande analysera  de\r\nsamhällsförändringar  som  inverkar  på  och  skulle\r\nkunna  föranleda  förändringar   av  strukturen  och\r\nuppgiftsfördelningen i relationen  mellan regeringen\r\noch de statliga förvaltningsmyndigheterna. Kommittén\r\nskall  i  sitt  arbete  utgå  från  en  övergripande\r\nbeskrivning      av     rådande     struktur     och\r\nuppgiftsfördelning,    där    såväl    brister   som\r\nförtjänster med nuvarande ordning identifieras.  För\r\nden  första  etappen  skall  kommittén  redovisa ett\r\ndelbetänkande senast den 15 december 2003.\r\n\r\nI   den  andra  etappen  skall  kommittén  göra   en\r\nfördjupad  analys  och  bedömning  av strukturen och\r\nuppgiftsfördelningen.  Kommittén skall  också  i  de\r\ndelar   där   den  finner  det   motiverat   föreslå\r\nförändringar. Regeringen  avser  att  återkomma  med\r\ntilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.\r\n\r\nTidigare utskottsbehandling m.m.\r\n\r\nBostadsutskottet diskuterade under riksmötet 2001/02\r\nfrågan  om  att  riksdagen  skall  anta  en  lag som\r\nbestämmer     kommunernas    länstillhörighet    och\r\nutarbetade  ett   förslag   till   en   sådan   lag.\r\nLagförslaget  innehåller  en  enda bestämmelse, vari\r\nföreskrivs vilka län som skall  finnas i Sverige och\r\nvilka   kommuner  de  olika  länen  skall   omfatta.\r\nBostadsutskottet  inhämtade också Lagrådets yttrande\r\növer förslaget.\r\n\r\nLagrådet ansåg i yttrande den 21 november 2001 att\r\ndet   krav  på  allmängiltighet   som   gäller   för\r\nlagstiftning  får  anses  uppfyllt  och att det inte\r\nföreligger något principiellt hinder  mot att frågor\r\nom  länsindelningen och kommunernas länstillhörighet\r\nregleras  i  lag  trots att det innebär en avvikelse\r\nfrån  hur  dessa  frågor   tidigare  har  hanterats.\r\nLagrådet  noterade  att förslaget  inte  hade  varit\r\nföremål  för  sådan  beredning   som  är  bruklig  i\r\nlagstiftningsärenden.  En beredning  behövs  normalt\r\nför att lagstiftningens  kvalitet  skall  säkras och\r\nvar   i   det  förevarande  fallet  enligt  Lagrådet\r\nönskvärd  även   på   grund   av   att  lagförslaget\r\naktualiserar  principiella frågor av  vikt  och  att\r\närendet inte kan  sägas  vara  av rent formell eller\r\nrutinartad karaktär.\r\nSärskilt framhöll Lagrådet den  föreslagna  lagens\r\nförhållande  till  indelningslagen. Om lagarna skall\r\nsamexistera, kommer regeringen fortfarande att kunna\r\nändra kommunindelningen,  och  att  följdändra i den\r\nföreslagna lagen till följd av beslut som regeringen\r\nfattar stämmer dåligt med normhierarkin.  Om lagarna\r\nskall  samexistera  men  ge riksdagen möjlighet  att\r\ningripa   och  besluta  om  sådana   ändringar   som\r\nregeringen  inte beslutat om, kommer det snarast att\r\nråda oklarhet  om  fördelningen  av uppgifter mellan\r\nriksdagen  och  regeringen. Problemet  skulle  kunna\r\nlösas genom att det,  förslagsvis i indelningslagen,\r\ninfördes bestämmelser som  preciserar  gränserna för\r\nregeringens  beslutanderätt  på  detta område  eller\r\nklargör  under  vilka  förhållanden  riksdagen  vill\r\nförbehålla  sig  att  reglera  dessa  frågor   genom\r\nlagstiftning. För utarbetande av sådana bestämmelser\r\nsaknas,    framhöll    Lagrådet,    för   närvarande\r\ntillräckligt  beredningsunderlag. Lagrådet  erinrade\r\nockså om de då  nyligen  lämnade  tilläggsdirektiven\r\ntill Kommundemokratikommittén att överväga och lägga\r\nfram     förslag    rörande    bestämmelserna     om\r\nindelningsändringar.\r\nLagrådet  ansåg sig inte kunna tillstyrka att den\r\nföreslagna lagen antogs förrän den berörda rättsliga\r\nproblematiken analyserats närmare.\r\n\r\nFrågan om utskottsinitiativ  i indelningsfrågan togs\r\ndärefter  upp  inom  konstitutionsutskottet.  Frågan\r\navsåg   ett   initiativ   till    en    ändring   av\r\nindelningslagen,  främst  2  kap.,  på  så sätt  att\r\nriksdagen i stället för regeringen skall  besluta om\r\nrikets indelning i landsting. Inom utskottets kansli\r\nupprättades en promemoria, Lagstiftning om  Sveriges\r\nindelning  i  landsting m.m., med förslag till  dels\r\nändringar i indelningslagen, dels en lag om Sveriges\r\nindelning   i   län   och   landsting.   Promemorian\r\nremitterades  till   vissa  centrala  myndigheter  -\r\nRiksdagens    ombudsmän   (JO),    Justitiekanslern,\r\nKammarrätten  i   Stockholm,   Kammarkollegiet   och\r\nValmyndigheten  -  för  yttrande.  Utskottet  beslöt\r\ndärefter,  den  28  maj  2002, att inte ta initiativ\r\ntill någon lagändring.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet behandlade  under  våren 2002\r\nockså  motioner  i  samma  ämne.  De  avstyrktes   i\r\nbetänkande  2001/02:KU14  med  hänvisning till de då\r\npågående diskussionerna om ett utskottsinitiativ.  -\r\nUtskottets  s-  och  v-ledamöter  reserverade  sig i\r\nfråga  om  motiveringen  och ville i stället hänvisa\r\ntill   att   Kommundemokratikommittén    efter   ett\r\ntillkännagivande av riksdagen hade i uppdrag  att se\r\növer   förutsättningarna  för  och  förfarandet  vid\r\nändringar  i  landstings- och kommunindelningen samt\r\nlämna   förslag   till    eventuella   lagändringar.\r\nReservanterna  ansåg  att resultatet  av  kommitténs\r\narbete måste avvaktas.\r\n\r\nLagrådsyttrande till konstitutionsutskottet\r\n\r\nKonstitutionsutskottet remitterade våren 2003, sedan\r\ndetta begärts med stöd  av 4 kap. 10 § andra stycket\r\nförsta  meningen riksdagsordningen,  med  hänvisning\r\ntill motion  2002/03:K241 yrkande 14, lagförslagen i\r\nden  under våren  2002  framtagna  promemorian  till\r\nLagrådet för yttrande.\r\n\r\nLagrådet  uttalade  i yttrande den 20 maj 2003 att\r\nde  i promemorian föreslagna  lagbestämmelserna  kan\r\nses som ett första utkast till lagreglering men inte\r\när så  genomarbetade  att  de bör antas som lag utan\r\natt ha gjorts till föremål för ytterligare beredning\r\noch bearbetning i ljuset både  av  de synpunkter som\r\nredan  framförts under den första remissbehandlingen\r\noch av sådana som kan väntas komma att framföras vid\r\nen  mera  omfattande  remittering  av  lagförslagen.\r\nLagrådet  kunde  sammanfattningsvis  inte tillstyrka\r\natt  förslagen görs till föremål för lagstiftning  i\r\nföreliggande skick.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKommundemokratikommittén  har  föreslagit att frågan\r\nom indelningsändringar m.m. bör utredas i ett vidare\r\nsammanhang och hänvisat till översynen  av uppgifts-\r\noch  ansvarsfördelningen  mellan  staten, kommunerna\r\noch landstingen. Enligt kommittén framstod  det  som\r\nnaturligt  att  frågor som rör reglerna om ändring i\r\nläns-,  landstings-   och   kommunindelningen  också\r\nomfattas av denna översyn. Beredningen av kommitténs\r\nförslag  pågår  inom  Regeringskansliet.   Utskottet\r\nanser att denna beredning bör avvaktas och avstyrker\r\nmotionerna  2002/03:K241  (c)  yrkandena 13 och  14,\r\n2002/03:K335  (fp) yrkandena 1 och  2,  2002/03:K355\r\n(c) och 2002/03:K388  (kd)  yrkandena  1  och 2 samt\r\nmotionerna  2003/04:K252  (fp)  yrkandena  1 och  2,\r\n2003/04:K335  (kd)  yrkandena  1 och 2, 2003/04:K366\r\n(c)  yrkandena  1  och  2,  2001/02:Bo227  (kd)  och\r\n2001/02:Bo315 (c).\r\n\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:   Uppgifterna   hämtade   från   Statistiska\r\ncentralbyrån, Sveriges officiella statistik 2003,\r\nRapport Allmänna valen 2002, del 3.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Offentliga nämndsammanträden (punkt 3)\r\n\r\nav  Tobias  Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp) och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen ger som sin mening  regeringen  till känna\r\nvad  som  anförs  i  reservation  1. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K348, 2002/03:\r\nK383   yrkande  11,  2002/03:K385  yrkande   6   och\r\n2003/04:K290 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser   att   största  möjliga  öppenhet  är  en\r\nförutsättning för en  levande demokrati. Reglerna om\r\nnämndsammanträden   bör   därför   ändras   så   att\r\noffentlighet  blir  huvudregel   och  att  särskilda\r\nbeslut skall fattas för att sammanträden  inte skall\r\nvara offentliga.\r\n\r\nRegeringen  bör låta utreda konsekvenserna  av  en\r\nändrad huvudregel  enligt  det anförda och återkomma\r\ntill riksdagen med förslag av denna innebörd.\r\n\r\n2. Möjlighet att behålla uppdrag vid flyttning\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen ger som sin mening regeringen  till  känna\r\nvad  som  anförs  i  reservation  2. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K284 och 2003/04:\r\nK231.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är viktigt att öka möjligheterna  för  unga  att\r\nförena  offentliga  förtroendeuppdrag  och  studier.\r\nDagens   regler   medger  dock  inte  att  unga  kan\r\nkombinera  ett  fullmäktigeuppdrag  med  studier  på\r\nannan ort. I syfte  att  ge utrymme för detta bör en\r\növersyn  göras av gällande  regler  som  hindrar  en\r\nsådan ordning.\r\n\r\nMed  hänsyn   till   det   anförda  anser  vi  att\r\nregeringen bör låta utreda frågan  och återkomma med\r\nförslag  som  gör  det  möjligt  för  ungdomar   att\r\nkombinera  studier  med  valbarhet  på en ort som de\r\nlämnat tillfälligt för studier på annan ort.\r\n\r\n3. Direktvalda kommundelsnämnder (punkt 8)\r\n\r\nav  Mats  Einarsson  (v),  Tobias  Krantz   (fp),\r\nKerstin  Lundgren  (c),  Gustav Fridolin (mp) och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen ger som sin mening regeringen  till  känna\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:K241  yrkande   15,\r\n2002/03:K385 yrkande 5 och 2003/04:K290 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi    anser    inte    att    den   möjlighet    som\r\nKommundemokratikommittén pekat på för invånarna i en\r\nkommundel att påverka vilka som  skall  representera\r\ndem i en kommundelsnämnd är tillräcklig.  Genom  att\r\ngöra det möjligt för kommunerna att låta direktvälja\r\nkommundelsnämnder  skulle den politiska diskussionen\r\ninför val vitaliseras.  Positiv dynamik skulle kunna\r\nuppstå. Regeringen bör återkomma  till riksdagen med\r\nförslag som gör att de kommuner som  så önskar skall\r\nkunna inrätta direktvalda kommundelsnämnder.\r\n\r\n\r\n4. Kommunala extraval (punkt 9)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Ingvar Svensson  (kd),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias  Krantz (fp), Kerstin\r\nLundgren (c), Nils Fredrik Aurelius  (m),  Gustav\r\nFridolin (mp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  ger  som sin mening regeringen till känna\r\nvad  som anförs i  reservation  4.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  delvis  motionerna 2002/03:K385 yrkande 7\r\noch 2003/04:K290 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtskottet har vid tidigare  behandling  av frågan om\r\nmöjligheten   att   utlysa   extraval  i  kommunerna\r\nhänvisat  till principen om samlingsstyre  och  till\r\nmöjligheten   att   i  vissa  situationer  entlediga\r\nledamöterna i nämnderna  och välja nya ledamöter. Vi\r\när medvetna om dessa faktorer  och vi anser inte att\r\nen  möjlighet att utlysa extraval  i  en  kommun  är\r\nnågot  som  skall  tillgripas  lättvindigt.  Däremot\r\nanser vi att en sådan möjlighet skulle kunna vara av\r\nvärde  i  särskilda  lägen och även kunna vitalisera\r\nden kommunala demokratin.\r\n\r\nVi anser därför att  regeringen  bör  låta  utreda\r\nfrågan  om  kommunala  extraval  och  återkomma till\r\nriksdagen  i  frågan.  Riksdagen  bör  ge regeringen\r\ndetta till känna som sin mening.\r\n\r\n5. Medborgarförslag m.m. (punkt 10)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen ger som sin mening regeringen  till  känna\r\nvad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K259 yrkandena  1 och 2\r\noch 2002/03:K383 yrkandena 4 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   rätt  för  medborgarna  att  lämna  förslag  i\r\nkommuner  och landsting som infördes efter förslag i\r\nDemokratipropositionen  är  enligt  min  mening inte\r\ntillräcklig. Medborgarna bör ha möjlighet  att lämna\r\nförslag utan fullmäktigebeslut, och de bör också  ha\r\nmöjlighet  att  lämna förslag direkt till nämnderna.\r\nVidare    bör    ungdomsråden     utvecklas     till\r\nungdomsfullmäktige  som  väljs  och fungerar utifrån\r\nsamma  principer  som ordinarie fullmäktige  och  ha\r\nrätt  att  få  motioner   behandlade   i   ordinarie\r\nfullmäktige.  Jag  anser  också att medborgarpaneler\r\noch demokratibokslut bör införas i kommunerna.\r\n\r\nRegeringen   bör   lägga   fram    förslag    till\r\nerforderliga åtgärder för de ändamål som anges.\r\n\r\n6. Folkomröstningsinitiativ (punkt 11,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Ingvar  Svensson (kd),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias Krantz (fp),  Kerstin\r\nLundgren  (c),  Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav\r\nFridolin (mp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagens  tillkännagivande   till  regeringen  med\r\nbegäran    om    förslag    i    fråga   om   lokala\r\nfolkomröstningar  gjordes  i  april 2002.  Riksdagen\r\nställde  sig  i  juni 2003 bakom en  reservation  av\r\nkonstitutionsutskottets  m-,  fp-,  kd-,  c- och mp-\r\nledamöter, vari dels beklagades att regeringen  inte\r\nefterkommit  riksdagens  tillkännagivande  om lokala\r\nfolkomröstningar,   dels   uttalades   att  det  var\r\nangeläget   att   snarast   belysa   denna   viktiga\r\nförfattningsfråga  och  att  regeringen presenterade\r\nförslag i enlighet med riksdagens beslut.\r\n\r\n\r\nRegeringen har fortfarande inte efterkommit\r\nriksdagens tillkännagivande och inte heller\r\npå ett samlat sätt för riksdagen redovisat\r\nskälen till att den begärda åtgärden inte\r\nvidtagits. Det är enligt vår mening ytterst\r\nangeläget att regeringen snarast presenterar\r\nförslag i enlighet med riksdagens beslut. Vi\r\nutgår från att så kommer att ske.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n7. Självförvaltningsorgan (punkt 12)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen ger  som  sin mening regeringen till känna\r\nvad  som  anförs i reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K241 yrkandena 5 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är bra  att  regeringen  har  förklarat  att man\r\nframgent  avser  att  följa upp den kartläggning  av\r\nbrukarinflytandet  som  genomförts.  Jag  anser  att\r\ndetta är ett arbete som brådskar  för att få ett bra\r\nunderlag för den fortsatta dialogen  kring  hur  den\r\ndeltagande  demokratin  skall utvecklas. Arbetet bör\r\navse    hur    regleringen   har    fungerat,    vad\r\nlagstiftningen har  inneburit  och vilka följder den\r\nhar fått.\r\n\r\nOaktat denna utvärdering finns skäl att tydliggöra\r\nlagstiftningen i 7 kap. 18 § i syfte att ge brukarna\r\nen   uttalad   rätt  att  få  sina  initiativ   till\r\nsjälvförvaltningsorgan  prövade.  Härigenom  ges  en\r\ntydlig  signal till brukarna om att de inte bara har\r\ninitiativrätt,  utan att deras initiativ också måste\r\nprövas av fullmäktige och nämnder.\r\nRiksdagen bör ge regeringen det anförda till känna\r\nsom sin mening.\r\n\r\n8. Kommunrevision (punkt 16)\r\n\r\nav  Gunnar Hökmark  (m),  Ingvar  Svensson  (kd),\r\nHenrik  S  Järrel  (m),  Tobias Krantz (fp), Nils\r\nFredrik Aurelius (m), Gustav  Fridolin  (mp)  och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  ger  som sin mening regeringen till känna\r\nvad  som anförs i  reservation  8.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K374.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör en  levande  demokrati  krävs kontrollsystem och\r\ngenomskinlighet  i det offentliga  beslutsfattandet.\r\nEn fungerande, trovärdig  och  effektiv  revision är\r\ndärför av största vikt. På den kommunala nivån,  där\r\nen  stor  del av den offentliga verksamheten utförs,\r\nhar revisionen  en central betydelse. Revisorerna är\r\nkommunfullmäktiges   kontrollinstrument  beträffande\r\nden kommunala verksamheten.\r\n\r\nVi vill betona vikten  av  revisorernas oberoende.\r\nOberoendet måste gälla i förhållande till granskande\r\nnämnder, och revisorerna måste fullgöra sitt uppdrag\r\nsjälvständigt.    Även   efter   de   ändringar    i\r\nkommunallagens bestämmelser  om revision som började\r\ngälla  år  2000  är det ett problem  att  revisionen\r\nutses av kommunfullmäktige,  samma  organ  som utser\r\nföreträdare i de nämnder och styrelser som granskas.\r\nInte    minst   för   politikens   och   revisionens\r\ntrovärdighet  i  allmänhetens ögon är det enligt vår\r\nmening viktigt att  revisionen i alla aspekter är så\r\nfristående  att  dess  oberoende,  trovärdighet  och\r\ngenomslagskraft inte kan ifrågasättas.\r\nSom modell för en ny kommunrevision bör enligt vår\r\nuppfattning  användas  den   modell   som  riksdagen\r\nnyligen beslutat om för den statliga revisionen.  En\r\nsådan från partierna fristående kommunrevisor skulle\r\nsjälv utse medarbetare, välja vad som ska revideras,\r\nhur  och på vilket sätt. Kommunrevisorn skulle själv\r\ndra slutsatser av sin granskning och sedan överlämna\r\nsina förslag  till  exempelvis  en särskild nämnd av\r\nförtroendevalda  politiker  som  drar  de  politiska\r\nslutsatserna  av revisorns rapport.  På  detta  sätt\r\nskulle man uppnå  en  högre  grad  av  oberoende och\r\nminska   risken   för   misstankar   av  olika  slag\r\nbeträffande  revisionen, t.ex. som ett  redskap  för\r\nkommunens majoritet eller opposition.\r\nEn utredning  bör  tillsättas  som ser över dagens\r\nsystem   med   kommunrevision  utifrån   ovanstående\r\naspekter.   Utredningen   bör   föreslå   nödvändiga\r\nförändringar      i      lagstiftningen     gällande\r\nkommunrevisionen.\r\nVi  föreslår  att riksdagen  som  sin  mening  ger\r\nregeringen det anförda till känna.\r\n\r\n9. Indelningsfrågor (punkt 18)\r\n\r\nav  Gunnar Hökmark  (m),  Ingvar  Svensson  (kd),\r\nHenrik  S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin\r\nLundgren  (c),  Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav\r\nFridolin (mp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen ger som sin  mening  regeringen till känna\r\nvad   utskottet   anfört   om  Sveriges   indelning.\r\nDärigenom  bifaller  riksdagen   delvis   motionerna\r\n2002/03:K241 yrkande 14, 2002/03:K335 yrkande  1 och\r\n2002/03:K388  yrkande  1,  2003/04:K252  yrkande  1,\r\n2003/04:K335 yrkande 1 och 2003/04:\r\nK366  yrkande  1 samt avslår motionerna 2002/03:K241\r\nyrkande 13, 2002/03:\r\nK335 yrkande 2,  2002/03:K355,  2002/03:K388 yrkande\r\n2, 2003/04:K252 yr-kande 2, 2003/04:K335  yrkande 2,\r\n2003/04:K366    yrkande    2,    2001/02:Bo227   och\r\n2001/02:Bo315.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår  uppfattning  visar  erfarenheten   att\r\ngällande ordning,  som innebär att regeringen - utan\r\natt  behöva  ta  hänsyn   till  riksdagsmajoritetens\r\ninställning   -   har  avgörandet   över   kommuners\r\ntillhörighet  till  landsting   och   län,  inte  är\r\ntillfredsställande. Vi anser att avgörandet  i dessa\r\nfrågor  bör  tillkomma  riksdagen,  som därvid skall\r\ntillgodose   intressen   som  har  med  den   lokala\r\ndemokratin att göra.\r\n\r\nRegeringen bör med utgångspunkt  i  det lagförslag\r\nsom  utskottet  remitterat  till  Lagrådet   och   i\r\nLagrådets  yttrande  bereda  frågan om beslutsformer\r\noch förfarande vid ändringar i  Sveriges indelning i\r\nlän   och  landsting  samt  överlämna   erforderliga\r\nlagförslag  för riksdagen. Eftersom ändring av läns-\r\noch  landstingsgränser  enligt  indelningslagen  kan\r\nkomma att ske genom att en kommungräns ändras, bör i\r\nsammanhanget   övervägas   om  också  denna  typ  av\r\nindelningsändringar bör prövas av riksdagen.\r\nUtredningen och beredningen av den aktuella frågan\r\nhar  enligt vår mening  hittills  fördröjts  på  ett\r\notillbörligt  sätt.  Det  uppdrag  som lämnades till\r\nKommundemokratikommittén med anledning av riksdagens\r\ntillkännagivande    (bet.    2000/01:BoU13,    rskr.\r\n2000/01:267) har inte lett till  något  förslag  som\r\nkan läggas till grund för lagstiftning. Allmänna val\r\nskall   hållas   år   2006.  Som  anges  i  gällande\r\nbestämmelser  i  indelningslagen   bör   beslut   om\r\nändringar  i landstingsindelningen träda i kraft vid\r\nett årsskifte  och  meddelas  senast  ett  år  innan\r\nbeslutet  träder i kraft. En tidsfrist mellan beslut\r\noch  ikraftträdande   behövs   för  bl.a.  ekonomisk\r\nreglering  mellan  berörda kommuner  och  för  deras\r\nbudget-  och  planeringsarbete  i  övrigt.  God  tid\r\nmellan indelningsändringar  och  allmänna val behövs\r\nockså  för  valförberedelser både på  myndighetsnivå\r\noch  för partierna.  Det  innebär  att  erforderliga\r\nlagförslag    måste    föreläggas    riksdagen   för\r\nställningstagande senast under hösten  2004.  Den nu\r\nbegärda  utredningen  och  beredningen  bör  således\r\nbedrivas skyndsamt så att proposition läggs fram för\r\nriksdagen senast den 1 september 2004.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Möjlighet att behålla uppdrag vid flyttning\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nVi anser att det är alldeles  för  få ungdomar som i\r\ndag   är   aktiva   inom  den  kommunala  politiken.\r\nFrånvaron av förebilder  i  kommunpolitiken för unga\r\när  ett  allvarligt  problem,  eftersom  det  skadar\r\nåterväxten inom de politiska partierna  och  på sikt\r\nhotar   idén  med  representativ  demokrati  i  våra\r\nkommuner.\r\n\r\nFlera  unga   påbörjar  sina  högskolestudier  och\r\nflyttar till en studieort samtidigt som de redan har\r\nett  kommunfullmäktigeuppdrag   i   hemkommunen.  De\r\nförlorar därmed rätten att fortsätta  sitt  uppdrag.\r\nVi  anser  att den som är invald i kommunfullmäktige\r\noch påbörjar studier på annan ort under den pågående\r\nmandatperioden  men fortfarande har en koppling till\r\nhemkommunen bör ges  möjlighet  att söka dispens för\r\natt fullfölja sitt politiska uppdrag  trots  att han\r\neller hon är mantalsskriven på annan ort. En översyn\r\nbör därför göras av gällande bestämmelser.\r\n\r\n2. Funktionshindrades möjligheter (punkt 7)\r\n\r\nav  Tobias  Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp)  och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFör synskadade  -  både  som förtroendevalda och som\r\nmedborgare - finns stora brister  i  tillgången till\r\ninformation.  Vi  noterar  dock  att  regeringen  är\r\nmedveten  om  detta och att åtgärder för  att  komma\r\ntill  rätta  med   problemet   har   vidtagits   och\r\nförbereds.   Särskilt   fäster   vi   avseende   vid\r\nHandikappombudsmannens    uppdrag    att   ta   fram\r\nriktlinjer  för  vad  som  krävs  för en tillgänglig\r\nstatsförvaltning och vid Diskrimineringsutredningens\r\nuppdrag,  som omfattar skyddet för funktionshindrade\r\nmot diskriminering  även  i  form av utestängning på\r\ngrund av icke anpassad information  eller  bristande\r\nservice.\r\n\r\nVi   utgår   från   att   regeringen  noga  följer\r\nutvecklingen på området och i  den  mån lagändringar\r\nbehövs  lägger  fram  förslag om detta utan  onödigt\r\ndröjsmål.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ungdomars ökade\r\nmöjlighet  till  ett   aktivt   deltagande  i  den\r\ndemokratiska processen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att brukarna skall\r\nha   rätt   att   få   sina   initiativ   angående\r\nsjälvförvaltningsorgan prövade.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en utvärdering av\r\nhur   regleringen    av   självförvaltningsorganen\r\nfungerat,  vad  lagstiftningen  (kommunallagen,  7\r\nkap. 18-22 §§) inneburit  och  vilka  följder  den\r\nfått.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  kommuninvånares\r\nrätt till initiativ till kommundelning.\r\n\r\n14. Riksdagen  beslutar  om  sådan  ändring av lagen\r\n(1979:411)  om  ändringar i Sveriges  indelning  i\r\nkommuner  och  landsting  att  indelningsändringar\r\nskall beslutas av riksdagen.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om direktval till\r\nkommundelsnämnder.\r\n\r\n2002/03:K259 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  i  enlighet med vad i motionen anförs  om\r\ninförande av rätt för medborgare att lämna förslag\r\ni alla kommuner och landsting.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag i enlighet med  vad  i  motionen anförs om\r\ninförande av rätt för medborgare att lämna förslag\r\ntill kommunala nämnder.\r\n\r\n2002/03:K263 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en översyn  av  grunden för\r\nkommunmedlemskap enligt kommunallagen.\r\n\r\n2002/03:K284 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att den som är invald  i\r\nkommunfullmäktige och påbörjar studier på annan ort,\r\nmen  samtidigt  har  en   fortsatt   koppling   till\r\nhemorten,  skall  ges  möjlighet  att fortsätta sitt\r\npolitiska uppdrag under mandatperioden.\r\n\r\n2002/03:K287 av Leif Björnlod och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om obligatoriska  miljönämnder\r\ni kommunerna.\r\n\r\n2002/03:K321 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lämnar  förslag på\r\nlagstiftning i enlighet med vad i motionen  anförs\r\nom  tvång  att  hålla  kommunala  folkomröstningar\r\nefter ett medborgarinitiativ som samlat  minst 5 %\r\nav kommunens röstberättigade.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  kommunala\r\nfolkomröstningar          genomförda         efter\r\nmedborgarinitiativ skall vara beslutande.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att begränsa\r\nantalet      svarsalternativ      i      kommunala\r\nfolkomröstningar          genomförda         efter\r\nmedborgarinitiativ.\r\n\r\n2002/03:K327 av Matilda Ernkrans (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om kommunallagens  regler  om\r\narvode till förtroendevalda.\r\n\r\n2002/03:K335 av Cecilia Wikström (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill  riksdagen  med  förslag om att upphäva lagen\r\n(1979:411) om ändringar  i  Sveriges  indelning  i\r\nkommuner  och  landsting  i  de  delar  den  avser\r\nindelningen i landsting.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill riksdagen med förslag om Sveriges indelning i\r\nkommuner     och    landsting    innebärande    de\r\nförändringarna   att   Heby   kommun   förs   från\r\nVästmanlands  län  och  landsting till Uppsala län\r\noch landsting.\r\n\r\n2002/03:K348 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att öppna nämndsammanträden\r\nskall vara regel.\r\n\r\n2002/03:K355 av Kerstin Lundgren och Åsa Torstensson\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\ntill  ändring  av lagstiftningen i syfte att  stärka\r\nmedborgarnas makt  över  den kommunala indelningen i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K357 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  reglerna  om\r\npensionsförmåner till fritidspolitiker bör ses över.\r\n\r\n\r\n2002/03:K358 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om demokratifrågorna.\r\n\r\n2002/03:K374 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs  om  en  utredning  om  en\r\noberoende kommunrevision.\r\n\r\n2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag   och   regleringar   för   att   begränsa\r\nmångsyssleriet i politiken.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  medborgarpaneler\r\noch demokratibokslut.\r\n\r\n7.    Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nförutsättningarna  för  att  införa ungdomsråd med\r\nförslagsrätt till fullmäktige.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om förtroendevaldas\r\noch politiska  uppdragstagares  rätt till ledighet\r\noch ekonomisk ersättning.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  öppna\r\nfullmäktigeberednings-  och  nämndsammanträden för\r\nallmänheten.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om funktionshindrade\r\nförtroendevalda.\r\n\r\n2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om decentralisering\r\noch värnande av det lokala självstyret.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om möjligheten att\r\ninföra direktvalda kommundelsnämnder.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om möjlighet att\r\nbesluta  om  öppna  sammanträden  i  nämnder   och\r\nstyrelser.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om möjligheten  att\r\nordna extraval i kommuner och landsting.\r\n\r\n2002/03:K388 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill riksdagen  med  förslag  om att upphäva lagen\r\n(1979:411)  om  ändringar i Sveriges  indelning  i\r\nkommuner  och  landsting  i  de  delar  den  avser\r\nindelningen i landsting.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill riksdagen med förslag om Sveriges indelning i\r\nlän och landsting  innebärande  de  förändringarna\r\natt  Heby  kommun förs från Västmanlands  län  och\r\nlandsting till Uppsala län och landsting.\r\n\r\n2002/03:K411 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs om behovet av att ändra 4\r\nkap. 23 § kommunallagen  med  syfte att fördjupa och\r\nutveckla den kommunala demokratin.\r\n\r\n2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n14.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nerforderliga    lagförslag    för    att    trygga\r\nfunktionshindrades   möjligheter   att   delta   i\r\nsamhällslivet och inneha förtroendeuppdrag.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunala\r\nfolkomröstningar.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n\r\n2003/04:K230 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  se  över reglerna om\r\nkommunala    folkomröstningar    så    att    lokala\r\nfolkomröstningar blir lättare att genomföra och  att\r\nutgången  respekteras  såväl  av  kommunerna  som av\r\nregeringen.\r\n\r\n2003/04:K231 av Lena Ek och Kenneth Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  en  utredning  av\r\nstuderandes  möjligheter  att  vara  valbara  på sin\r\ntidigare mantalsskrivningsort.\r\n\r\n2003/04:K252 av Cecilia Wikström (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill  riksdagen  med  förslag om att upphäva lagen\r\n(1974:411) om ändringar  i  Sveriges  indelning  i\r\nkommuner  och  landsting  i  de  delar  den  avser\r\nindelningen i landsting.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill riksdagen med förslag om Sveriges indelning i\r\nlän  och  landsting  innebärande de förändringarna\r\natt  Heby kommun förs från  Västmanlands  län  och\r\nlandsting till Uppsala län och landsting.\r\n\r\n2003/04:K273 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  översyn  av  grunden för\r\nmedlemskap i en kommun enligt kommunallagen.\r\n\r\n2003/04:K288 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av att ändra 4 kap.\r\n23  §  kommunallagen  med  syfte  att  fördjupa  och\r\nutveckla den kommunala demokratin.\r\n\r\n2003/04:K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  införa  en\r\noberoende kommunal revision.\r\n\r\n2003/04:K290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  möjlighet  att\r\ninföra direktvalda kommundelsnämnder.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om möjlighet att\r\nbesluta  om  öppna  sammanträden  i  nämnder   och\r\nstyrelser.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  möjlighet  att\r\nordna extraval i kommuner och landsting.\r\n\r\n2003/04:K335 av Mikael Oscarsson och Torsten\r\nLindström (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av   lagen  (1979:411)  om\r\nändringar  i  Sveriges indelning  i  kommuner  och\r\nlandsting  i de  delar  den  avser  indelningen  i\r\nlandsting.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer\r\ntill riksdagen  med  förslag  som innebär att Heby\r\nkommun skiljs från Västmanlands  län och landsting\r\noch i stället tillhör Uppsala län och landsting.\r\n\r\n2003/04:K360 av Ulf Holm och Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av  en  utredning\r\nkring tvingande  krav  i kommunallagen på en från de\r\nförtroendevalda  fullt  ut  oberoende  och  opartisk\r\nrevision.\r\n\r\n2003/04:K366 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen beslutar om  sådan  ändring  av  lagen\r\n(1979:411)  om  ändringar  i  Sveriges indelning i\r\nkommuner    och    landsting    att   beslut    om\r\nindelningsändringar skall fattas av riksdagen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Heby kommun\r\nskall tillhöra Uppsala landsting och Uppsala län.\r\n\r\n2003/04:K387 av Margareta Israelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om möjlighet för  annan  än\r\narbetsgivare att betala in kompensation för bortfall\r\nav pensionspremie.\r\n\r\n2003/04:K391 av Liselott Hagberg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs  om  en  oberoende  kommunal\r\nrevision.\r\n\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunala\r\nfolkomröstningar.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2001\r\n\r\n\r\n2001/02:Bo227 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  överföra Heby kommun\r\ntill Uppsala län fr.o.m. den 1 januari 2003.\r\n\r\n2001/02:Bo315 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att Heby  kommun  överförs\r\ntill Uppsala län.\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nLagrådsremiss\r\n\r\n\r\n\r\nKONSTITUTIONSUTSKOTTET                        PM[2]\r\n\r\nBW                                2002-03-20\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nLagstiftning om Sveriges indelning i\r\nlandsting m.m.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEnligt 1 kap. 7 § regeringsformen (RF) finns i riket\r\nprimärkommuner och landstingskommuner. Grunderna för\r\nändringar  i  rikets  indelning  i  kommuner bestäms\r\nenligt 8 kap. 5 § regeringsformen i lag. Regleringen\r\nåterfinns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges\r\nindelning      i      kommuner     och     landsting\r\n(indelningslagen).\r\n\r\nRegeringen får enligt  2  kap. 1 § indelningslagen\r\nbesluta om ändring i rikets indelning  i  landsting,\r\nom    hinder   inte   möter   mot   en   ändring   i\r\nlänsindelningen.  I  bestämmelsen   erinras  om  att\r\nvarje  landsting  enligt  1  kap.  2 § kommunallagen\r\nomfattar  ett län, om inte något annat  är  särskilt\r\nföreskrivet.  En ändring i landstingsindelningen får\r\ndock enligt bestämmelsen ske endast om ändringen kan\r\nantas medföra bestående  fördel  för  ett  landsting\r\neller  en  del av ett landsting eller andra fördelar\r\nfrån allmän synpunkt.\r\nBortsett från vad som gäller för vissa smärre fall\r\nankommer det  enligt  den  nu  i  korthet  återgivna\r\nregleringen  på regeringen att i de enskilda  fallen\r\nbesluta  om  ändringar i rikets indelning i kommuner\r\noch   landsting.    Avgörandena    har   formen   av\r\nförvaltningsbeslut.  Regeringens  beslut   kan  inte\r\növerklagas.\r\n\r\nFörslaget till utskottsinitiativ\r\n\r\nIngvar  Svensson  (kd)  har  den  29  november  2001\r\nföreslagit  att konstitutionsutskottet tar initiativ\r\ntill en ändring  av  indelningslagen, främst 2 kap.,\r\npå  så  sätt  att det är  riksdagen  i  stället  för\r\nregeringen  som   beslutar  om  rikets  indelning  i\r\nlandsting. Ändringen  bör  enligt förslaget ta sikte\r\npå att genomföras inom en tidrymd  så  att riksdagen\r\ngenom beslut kan föra Heby kommun till Uppsala  läns\r\nlandsting från och med den 1 januari 2003.\r\n\r\nI  denna  promemoria  behandlas  möjligheterna att\r\nförverkliga det som förslagsställaren  önskar uppnå.\r\nFörslagen  i promemorian begränsas till ändringar  i\r\nlandstingsindelningen.\r\n\r\nNärmare om ändringar i landstingsindelningen\r\n\r\nI    2   kap.   indelningslagen    regleras    bl.a.\r\nförutsättningarna    för    och    förfarandet   vid\r\nindelningsändringar  i  fråga  om landstingen  jämte\r\nbefogenheterna      att     besluta     om     sådan\r\nindelningsändring. Lagen  innebar  vid sin tillkomst\r\nen modernisering av indelningslagstiftningen  både i\r\nsakligt och formellt hänseende.\r\n\r\nTidigare   hade  en  del  knapphändiga  regler  om\r\nlandstingsindelningen  funnits i lagen (1919:293) om\r\nändring i kommunal och ecklesiastik  indelning  (den\r\nkommunala indelningslagen; KIL). Dessa regler ansågs\r\ninte uppfylla de krav som 1974 års regeringsform  (8\r\nkap.  5  §)  ställer  på  lagstiftning  i  fråga  om\r\ngrunderna  för  rikets  indelning  i kommuner (prop.\r\n1978/79:157 s. 86; jfr SOU 1978:32 s.  173  och  där\r\ngjord  hänvisning).  Det  ansågs  även  från  övriga\r\nsynpunkter   olämpligt   att  i  stora  delar  lämna\r\nändringarna    i    landstingsindelningen    utanför\r\nindelningslagstiftningen.\r\nEn ansökan om en ändring  i  landstingsindelningen\r\nskall   enligt   indelningslagen   ges    in    till\r\nKammarkollegiet.  Ansökan kan göras av ett landsting\r\neller en medlem av  ett landsting som skulle beröras\r\nav  ändringen. Regeringen  och  Kammarkollegiet  kan\r\nockså   på  eget  initiativ  ta  upp  frågan  om  en\r\nindelningsändring.  Det  ankommer på Kammarkollegiet\r\natt göra den utredning som  behövs.  Kammarkollegiet\r\nhar möjlighet att uppdra åt en särskild utredare att\r\ngöra  utredningen.  Utredningen  skall omfatta  alla\r\nomständigheter   som   inverkar   på   frågan.   Vid\r\nutredningen  skall  samråd ske med de landsting  som\r\nhar   intresse   av   frågan.    Om   den   aktuella\r\nindelningsändringen bör föranleda en ändring också i\r\nnågon  annan  indelning,  skall utredningen  omfatta\r\näven denna ändring.\r\nOm    Kammarkollegiets   utredning    visar    att\r\nlandstingsindelningen  bör ändras, skall ett förslag\r\nupprättas till ändringen  samt  till  den ekonomiska\r\nreglering  och de övriga föreskrifter som  ändringen\r\nkan  ge anledning  till.  Om  även  annan  indelning\r\nbehöver  ändras,  skall förslag upprättas också till\r\nen sådan ändring.\r\nOm  Kammarkollegiet   anser   att   en   undersökt\r\nindelningsändring  bör  komma  till stånd överlämnar\r\nkollegiet  ärendet  till  regeringen  med  ett  eget\r\nyttrande.  Kollegiet  får  avslå   en   ansökan   om\r\nindelningsändring, om kollegiet finner att ändringen\r\ninte bör ske.\r\nRegeringen    får    besluta    om    ändring    i\r\nlandstingsindelningen  om  hinder  inte möter mot en\r\nändring    i    länsindelningen.   En   ändring    i\r\nlandstingsindelningen   får   dock   ske  endast  om\r\nändringen kan antas medföra bestående fördel för ett\r\nlandsting eller en del av ett landsting  eller andra\r\nfördelar   från  allmän  synpunkt.  Regeringen   får\r\nmeddela de föreskrifter  som  behövs  för ändringens\r\ngenomförande.    När    det    är    fråga   om   en\r\nindelningsändring  som bör ske med anledning  av  en\r\nsådan ändring i den  kommunala indelningen som avses\r\ni   1 kap.   3  §  indelningslagen   får   dock   en\r\nindelningsändring  beslutas  av Kammarkollegiet. Det\r\när här fråga om mindre ändringar  som beror t.ex. på\r\nfastighetsindelningen.\r\nOm     kollegiet     avslår    en    ansökan    om\r\nindelningsändring  (eller   beslutar   ändring)  får\r\nbeslutet överklagas till regeringen.\r\nPrincipen om överensstämmelse mellan indelningen i\r\nlän  och landsting innebär att regeringen  inte  kan\r\ngenomföra  större  förändringar  av  landsting  utan\r\nriksdagens    medverkan.    Större    ändringar    i\r\nlänsindelningen  anses  nämligen  böra  underställas\r\nriksdagen.\r\nIndelningslagen  innehåller  bestämmelser  om  den\r\nekonomiska  regleringen  vid  en  indelningsändring,\r\nikraftträdandet av en sådan ändring  och  frågor  om\r\nbeslutanderätt   för   landstinget  enligt  den  nya\r\nindelningen  m.m.  samt beträffande  vem  som  skall\r\nbetala utredningskostnaderna.\r\n\r\nIndelningslagskommitténs överväganden\r\n\r\nIndelningslagskommittén,   som  utarbetat  förslaget\r\ntill den nuvarande indelningslagen,  ansåg  att  det\r\nmed  hänsyn  till  landstingsindelningens anknytning\r\ntill länsindelningen enligt 1 kap. 1 § den dåvarande\r\nkommunallagen (1 kap.  2 §  nuvarande  lag) inte var\r\nmöjligt  att  i  den  nya indelningslagen ta  in  en\r\nallmän bestämmelse om förutsättningar för en ändring\r\ni landstingsindelningen.  Kommittén  noterade  bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nEn   ändring   i   länsindelningen  medför  alltid\r\nmotsvarande   ändring  i   den   landstingskommunala\r\nindelningen. Å  andra sidan kan länsindelningen inte\r\nändras   utan  att  hänsyn   tas   till   ändringens\r\nlämplighet    från    landstingskommunal   synpunkt.\r\nFörfattningsbestämmelser  om  förutsättningarna  för\r\nändring i länsindelningen saknas.\r\nSå  länge  sambandet  mellan de båda indelningarna\r\nbestår ansåg kommittén en reglering inte meningsfull\r\nutan att det samtidigt infördes materiella regler om\r\nförutsättningarna  för  ändring  i  länsindelningen.\r\nKommittén konstaterade att  sådana överväganden inte\r\ningick i dess uppdrag.\r\nKommittén utgick vid sina överväganden  också från\r\natt  principen  om  att landstingsindelningen  skall\r\nfölja länsindelningen  skall  stå fast och att länen\r\nskall   anses   som   lämpligt   område    för   den\r\nlandstingskommunala  verksamheten.  Det  ansågs  mot\r\ndenna  bakgrund inte möjligt att göra bestämmelserna\r\nom förutsättningarna  för  ändring  i  den kommunala\r\nindelningen     tillämpliga     på    ändringar    i\r\nlandstingsindelningen eller på annat  sätt i den nya\r\nindelningslagen  ange förutsättningarna  för  sådana\r\nändringar.\r\nDet          praktiska         behovet          av\r\nförutsättningsbestämmelser  ifrågasattes  också. Det\r\ngjordes  mot  bakgrund av att de flesta ändringar  i\r\nlandstingsindelningen  som  hade  förekommit  -  och\r\nkunde  förväntas  förekomma  i fortsättningen - hade\r\nskett på grund av en ändring i länsindelningen som i\r\nsin   tur   föranletts   av   en   ändring   i   den\r\nprimärkommunala    indelningen.    En   ändring    i\r\nlandstingsindelningen  hade i dessa fall  karaktären\r\nav     en     följdändring     till     de     andra\r\nindelningsändringarna.          Några         vitala\r\nlandstingskommunala   intressen   konstaterades    i\r\nallmänhet  inte  stå på spel. Kommittén ansåg därför\r\natt den nya indelningslagen  inte borde kompletteras\r\nmed    regler    om   förutsättningarna    för    en\r\nindelningsändring.  På grund av detta blev särskilda\r\nbestämmelser   om  hänsyn   till   ortsbefolkningens\r\nönskemål   och  synpunkter   och   undersökning   om\r\nbefolkningens inställning till en landstingskommunal\r\nindelningsändring  inte aktuella. Kommittén föreslog\r\ndock att en hänvisning till 1 kap. 1 § den dåvarande\r\nkommunallagen  (1 kap.  2 §  nuvarande  lag)  skulle\r\ntjäna  som  en  erinran   om  landstingsindelningens\r\nanknytning   till   länsindelningen   (SOU   1978:32\r\ns. 174 f.).\r\nKommittén ansåg det  naturligt  att  förfarandet i\r\närenden  angående ändring i landstingsindelningen  i\r\nhuvudsak skulle följa samma regler som vid ändring i\r\nkommunindelningen   eftersom   de  båda  typerna  av\r\närenden  nästan  alltid  handläggs   gemensamt  (SOU\r\n1978:32 s. 175).\r\n\r\nPropositionen till indelningslagen\r\n\r\nKommitténs    förslag    om    att    inte   reglera\r\nförutsättningarna      för     landstingsindelningen\r\nkritiserades  under  remissbehandlingen   bl.a.  mot\r\nbakgrund  av  att  enligt 8 kap. 5 § regeringsformen\r\ngrunderna för ändring  i rikets indelning i kommuner\r\noch landsting  bestäms i  lag.  Regeringen  ansåg en\r\nlagreglering     nödvändig     men    anförde    att\r\nbestämmelserna \"emellertid\" måste  utformas  med den\r\nspeciella   utgångspunkten  att  länsindelningen  är\r\nbestämmande  för  indelningen  i  landsting.  Därför\r\ninfördes i förslaget till riksdagen ett stadgande om\r\natt en ändring  inte får genomföras, om hinder möter\r\nmot   en  ändring  i   länsindelningen.   I   övrigt\r\nutformades  lagförslagets förutsättningsbestämmelser\r\nmed förebild i vad som föreslogs gälla vid ändringar\r\ni kommunindelningen (prop. 1978/79:157 s. 86 f.).\r\n\r\nRegleringen  avvek  dock på några punkter från vad\r\nsom gäller den kommunala  indelningen.  En ändring i\r\nlandstingsindelningen   bedömdes   knappast  påverka\r\nandra   landsting   än  de  som  direkt  berörs   av\r\nändringen. Ändringarna  antogs  i  allmänhet vara av\r\nmindre  omfattning och oftast ske som  en  följd  av\r\nändringar  i den kommunala indelningen. Principen om\r\natt  landstingsindelningen   bör  vara  knuten  till\r\nlänsindelningen rubbades inte.  På  grund  av  de nu\r\nnämnda  omständigheterna  ansåg  regeringen det inte\r\nvara  nödvändigt  att införa en bestämmelse  om  att\r\nsärskild hänsyn skall  tas  till  de närmast berörda\r\nlandstingen  eller  om  att  synnerliga  skäl  skall\r\nkrävas  för  en  indelningsändring  mot  ett  sådant\r\nlandstings vilja (se  prop. 1978/79:157 s. 87; jfr 1\r\nkap. 1 § andra stycket  indelningslagen,  som gäller\r\nkommunindelningsändringar).\r\nI  propositionen  uttrycktes också att i det  fall\r\ndet är fråga om att en  hel  kommun flyttas från ett\r\nlandsting  till  ett  annat  det  är  naturligt  att\r\nkommunfullmäktige    företräder    ortsbefolkningen.\r\nVidare angav departementschefen att  han  ansåg  det\r\nvara     självklart     att     landstingens     och\r\nortsbefolkningens  intressen  och  synpunkter alltid\r\nskall    beaktas   i   ärenden   om   ändringar    i\r\nlandstingsindelningen (prop. 1978/79:157 s. 87).\r\nI  propositionen  tydliggjordes  att  ändringar  i\r\nlandstingsindelningen  kan föranledas inte endast av\r\nomständigheter   som   hänger    samman    med   den\r\nlandstingskommunala  verksamheten  utan  även av  en\r\nändring    i    länsindelningen   som   orsakas   av\r\nförhållanden som  har  med  den  statliga  regionala\r\nverksamheten att göra eller, vilket antogs vara  den\r\nvanligaste    situationen,    av    en   ändring   i\r\nkommunindelningen  över  en  länsgräns.  Regeringens\r\nbefogenhet   enligt  2  kap.  1  §  första   stycket\r\nindelningslagen   angavs   omfatta   alla  typer  av\r\nändringar  i  lanstingsindelningen  på  de   angivna\r\ngrunderna   eller   en   kombination   av  dem.  Det\r\nförutsattes att ingen mer omfattande ändring i läns-\r\noch landstingsindelningen skulle genomföras utan att\r\nriksdagen  har  fattat  ett  principbeslut  om   den\r\n(prop. 1978/79:157 s. 120).\r\n\r\nÄndringar i kommunindelningen\r\n\r\nI  1 kap. indelningslagen regleras förutsättningarna\r\nför  och förfarandet vid indelningsändringar i fråga\r\nom kommuner.  Denna  reglering  skiljer  sig i vissa\r\navseenden från den reglering som gäller ändringar av\r\nlandstingsindelningen. Kapitlets inledande  paragraf\r\ninnehåller   en  särskild  bestämmelse  om  att  vid\r\nprövningen  av   frågan   om   en  indelningsändring\r\nsärskild   hänsyn   skall  tas  till  önskemål   och\r\nsynpunkter från den eller  de  kommuner  som närmast\r\nberörs  av  ändringen.  Om en sådan kommun motsätter\r\nsig en indelningsändring,  får  beslut  om ändringen\r\nmeddelas  endast  om  det  finns synnerliga skäl.  I\r\nparagrafen anges att särskild hänsyn också skall tas\r\ntill  befolkningens  önskemål  och  synpunkter.  Som\r\nredan framgått saknas  motsvarande  bestämmelser i 2\r\nkap.     indelningslagen     om    indelningsändring\r\nbeträffande landsting.\r\n\r\nEn ansökan om ändring i den  kommunala indelningen\r\nkan göras av en kommun eller medlem av en kommun som\r\nskulle beröras av ändringen. Ansökan  skall  ges  in\r\ntill  Kammarkollegiet.  Beslut  fattas  antingen  av\r\nregeringen,   Kammarkollegiet   eller  länsstyrelsen\r\nvilka   samtliga   kan   ta   upp   en   fråga    om\r\nindelningsändring  på  eget initiativ. Utredningen i\r\närendet  skall  göras av Kammarkollegiet  respektive\r\nlänsstyrelsen.      Mot       varandra      svarande\r\nutredningsbestämmelser           gäller          vid\r\nindelningsändringar    beträffande   kommuner    och\r\nlandsting. Det finns dock  en  skillnad. Beträffande\r\nkommunförändringar    stadgas   att   en    särskild\r\nundersökning skall göras  i  fråga  om befolkningens\r\ninställning,   när   det   finns   skäl  till   det.\r\nKammarkollegiet  beslutar i frågan såvida  det  inte\r\ngäller   en   undersökning    i   ett   ärende   som\r\nlänsstyrelsen   utreder,   vilket  är   fallet   när\r\nlänsstyrelsen  har  beslutanderätten  i  huvudsaken.\r\nUndersökningen  av befolkningens  inställning  skall\r\ngöras av länsstyrelsen och kan ske genom omröstning,\r\nopinionsmätning    eller     liknande    förfarande.\r\nLänsstyrelsen får anlita valnämnden  i  kommunen, om\r\ninte  nämndens  verksamhet  i övrigt hindras.  Skall\r\nundersökningen   ske   genom   en   omröstning   får\r\nlänsstyrelsen  besluta  att det, med tillämpning  av\r\nvallagen (1997:157), skall framställas röstlängd och\r\nröstkort för undersökningen.\r\nEnligt propositionen kan  ortsbefolkningen  aldrig\r\nanses tala för kommunen i ett indelningsärende.  Det\r\nkan  bara  kommunfullmäktige göra (prop. 1978/79:157\r\ns. 45 f.). Det  underströks  att  vid bedömningen av\r\nresultatet  av  en folkomröstning hänsyn  måste  tas\r\ninte bara till hur  de  deltagande röstat utan också\r\ntill hur många av de röstberättigade  som  deltagit,\r\nvilket  ansågs  vara en bra mätare på intresset  för\r\nfrågan i området (prop. 1978/79:157 s. 118).\r\n\r\nKammarkollegiets utredning och yttrande i\r\nindelningsärenden\r\n\r\nDen kommunala indelningslagen  från år 1919 innehöll\r\nen   särskild  bestämmelse  om  att  Kammarkollegiet\r\nskulle  avge utlåtande i ärende som hänskjutits till\r\nregeringens  avgörande. Denna bestämmelse bedömdes i\r\nlikhet med vissa  andra  bestämmelser om förfarandet\r\ninnebära en sådan detaljreglering av förfarandet som\r\nutan    vidare   kunde   undvaras    i    den    nya\r\nindelningslagen. Det förutsattes att Kammarkollegiet\r\näven utan  en  uttrycklig  föreskrift  skulle  vidta\r\nsådana   åtgärder   som  angavs  i  den  utmönstrade\r\nbestämmelsen (prop. 1978/79: 157 s. 114).\r\n\r\nSom redan framgått  är bestämmelserna om utredning\r\ntill  största  delen  överensstämmande   vad  gäller\r\nkommun- och landstingsindelningsändringar.\r\nI   propositionen  till  indelningslagen  beskrivs\r\nordningen för utredningen i indelningsärenden (prop.\r\n1978/79:157   s.   115   ff.).  Beskrivningen  avser\r\nbestämmelserna  om  kommunindelningsändringar,   men\r\ndessa   skall  tillämpas  på  motsvarande  sätt  vid\r\nlandstingsändringar  (2  kap. 12 § indelningslagen).\r\nAv beskrivningen framgår bl.a. följande.\r\nKammarkollegiet har huvudansvaret  för att lämplig\r\nutredning   kommer  till  stånd  i  alla  typer   av\r\nindelningsärenden  vare  sig det är regeringen eller\r\nkollegiet som är beslutande.  Normalt bör någon form\r\nav utredning ske i varje indelningsärende. De skilda\r\nmöjligheter  att  anordna utredning  som  lagen  ger\r\ninnebär  att utredningen  inte  behöver  ges  större\r\nomfattning  än  vad som krävs i det enskilda fallet.\r\nUtredningen kan alltid  avbrytas,  om det framkommer\r\natt någon ändring inte bör komma till stånd. Det kan\r\nförekomma,   framför   allt  i  ärenden  av   mindre\r\nomfattning, att det finns  en  tillräcklig utredning\r\nredan vid ansökningstillfället.  Det  är  självklart\r\natt  det  i  sådana  fall  inte  behöver göras någon\r\nsärskild utredning. Det anses lämpligt att kollegiet\r\npå  ett  så  tidigt  stadium  som  möjligt  inhämtar\r\npreliminära synpunkter och att det många  gånger kan\r\nvara   värdefullt   att   bereda   berörda  kommuner\r\ntillfälle   att  yttra  sig  innan  utredningsformen\r\nbeslutas, bl.a.  om  den  skall  ske  hos kollegiet,\r\nlänsstyrelsen  eller  särskild  utredare.   Det   är\r\nsjälvklart  att  under  utredningen samråd skall ske\r\nmed    de    kommuner   som   direkt    berörs    av\r\nindelningsändringen.  Även  kringliggande  kommuner,\r\nsom  inte  direkt  skulle beröras av ändringen,  kan\r\nockså ha ett visst intresse av frågan, och i den mån\r\nändringen är av betydelse för dessa, t.ex. genom att\r\nett mellankommunalt  samarbete  påverkas, bör samråd\r\nske med dessa.\r\n\r\nKommunala folkomröstningar m.m.\r\n\r\nFullmäktige  får  besluta  att  det som  ett  led  i\r\nberedningen  av  ett  ärende  som fullmäktige  skall\r\nhandlägga skall inhämtas synpunkter från medlemmar i\r\nkommunen.  Motsvarande gäller även  beträffande  ett\r\nlandsting.    Synpunkter    kan    inhämtas    genom\r\nfolkomröstning,   opinionsundersökning  eller  något\r\nliknande förfarande  (5  kap.  34  § kommunallagen).\r\nNärmare    föreskrifter    om    förfarandet     vid\r\nfolkomröstning finns i lagen (1994:692) om kommunala\r\nfolkomröstningar.    Folkomröstning   kan   ske   på\r\ninitiativ    av   bl.a.   en    nämnd    eller    en\r\nfullmäktigeledamot.  En  sådan  omröstning kan också\r\ngenomföras  efter ett folkinitiativ  (5  kap.  23  §\r\nsista   stycket    kommunallagen).    Rätten    till\r\nfolkinitiativ innebär att fullmäktige måste behandla\r\nfolkomröstningsfrågan,  men  den  innebär  inte  att\r\nfullmäktige  måste  besluta  att  hålla  den begärda\r\nomröstningen  (prop.  1993/94:188).  Resultatet   av\r\nomröstningen är endast rådgivande.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  uttalade  i  samband med att\r\nbestämmelsen    om   möjligheterna   till   kommunal\r\nfolkomröstning   infördes   bl.a.   följande   (bet.\r\n1976/77:KU25 s. 74 f.).\r\n\r\nDen representativa  demokratins  princip innebär att\r\nmedborgarna  vid  regelbundet återkommande  val  med\r\nallmän  och  lika  rösträtt   väljer  en  beslutande\r\nförsamling. Härigenom får de valda  representanterna\r\npå medborgarnas uppdrag ansvaret för  skötseln av de\r\ngemensamma angelägenheterna. - - - Enligt utskottets\r\nmening kan en rådgivande kommunal omröstning i vissa\r\nfall vara lämplig som ett led i beredningen  av  ett\r\nsärskilt  ärende av stor betydelse. Resultatet av en\r\nsådan omröstning  kan få stor betydelse för beslutet\r\ni en viss fråga, men  det är ändå de förtroendevalda\r\nledamöterna i den beslutande kommunala församlingen,\r\nkommunfullmäktige respektive  landstinget,  som  har\r\ndet  fulla ansvaret för beslutets innehåll. En sådan\r\nomröstning  måste sålunda ses om ett extra led i det\r\nsedvanliga beredningsförfarandet,  som  syftar  till\r\natt    ge    fullmäktige   ett   så   tillförlitligt\r\nbeslutsunderlag  som  möjligt.  I detta ligger också\r\natt  de i omröstningen ställda frågorna  självfallet\r\nmåste   rymmas   inom   ramen   för   den  kommunala\r\nkompetensen,  dvs.  gälla  ämne i vilket fullmäktige\r\nhar rätt att fatta beslut.\r\n\r\nKommundemokratikommitténs uppdrag  har  omfattat att\r\nutvärdera   erfarenheterna  av  folkinitiativ   till\r\nkommunala folkomröstningar (SOU 2001:48).\r\n\r\nRegionberedningen\r\n\r\nRegionberedningens  beskrivning  (SOU 1995:27) av\r\nde  nu  aktuella  indelningsfrågorna   innehåller\r\nbl.a. följande.\r\nNär det gäller ändringar av länsindelningen anses\r\ndet  enligt  praxis  att regeringen har rätt  att\r\nbesluta om mindre ändringar, närmast som en följd\r\nav ändringar i den kommunala  indelningen,  medan\r\nfrågor  om  mer omfattande ändringar skall prövas\r\nav   riksdagen.    Ändringar    rörande    länets\r\nresidensstäder   anses   också  kräva  riksdagens\r\nställningstagande.    Det    är    inte    enbart\r\nlänsstyrelsernas   geografiska  verksamhetsområde\r\nsom bestäms av länsindelningen.  Det gäller också\r\nlandstingen,     läns-     och    kammarrätterna,\r\nskattemyndigheterna     samt     de      allmänna\r\nförsäkringskassorna.   I  vissa  fall  utgörs  de\r\norganisatoriska  byggstenarna   av   enheter  som\r\nbestår av flera län.\r\n\r\nNär en del av ett landsting förs över till ett annat\r\nlandsting   skall   en   ekonomisk   reglering  ske.\r\nRegleringen   skall   ha  till  syfte  att  på   ett\r\nändamålsenligt och skäligt sätt fördela landstingets\r\nförmögenhet  eller  en  del  av  denna.  Regleringen\r\nfastställs   av   regeringen    när    beslutet   om\r\nindelningsändring meddelas.\r\n\r\nUtredningen ansåg att det inte behövs någon särskild\r\nlagstiftning om indelningen i län eller om ändringar\r\ni  län.  Den  nuvarande  på  praxis byggda ordningen\r\nbedömdes vara tillräcklig.\r\n\r\nUtredningen  erinrade om kopplingen  mellan  läns-\r\noch landstingsindelningen.  Om  två  eller flera län\r\nläggs  samman  skall  en  sammanslagning därför  ske\r\nockså  beträffande  landstingen.   Därvid  tillämpas\r\nindelningslagen.\r\n\r\nDe senast genomförda större ändringarna i läns-\r\noch landstingsindelningen\r\n\r\nVid   bildandet  av  det  nya  Skåne  län  föreslogs\r\nriksdagen   godkänna   dels  att  Kristianstads  och\r\nMalmöhus län den 1 januari 1997 skulle läggas samman\r\ntill Skåne län, dels att länsstyrelserna i de nämnda\r\nlänen vid samma tidpunkt  skulle  läggas samman till\r\nen  länsstyrelse. Regeringen angav som  sin  uppgift\r\natt  genomföra   en   ändrad   länsindelning   sedan\r\nriksdagen  godkänt  ett  förslag  om förändringen. I\r\npropositionen citerades 1 kap. 2 §  kommunallagen om\r\natt varje landsting omfattar ett län,  om inte något\r\nannat  är särskilt föreskrivet. Det senare  ledet  i\r\nbestämmelsen  antyddes  syfta  endast  på Göteborgs,\r\nMalmö  och  Gotlands  kommuner som då samtliga  stod\r\nutanför landstingsindelningen. Regeringen uttalade i\r\nanslutning till detta att  om  två  eller  flera län\r\nläggs  samman,  skall  en sammanläggning därför  ske\r\nockså  av  landstingen. I  propositionen  redovisade\r\nregeringen  sin   avsikt  att  genom  kontakter  med\r\nberörda  landsting  och   kommuner   inhämta   deras\r\nsynpunkter   i   de   frågor  som  avser  en  ändrad\r\nlandstingsindelning.  Regeringen   skulle  återkomma\r\ntill  riksdagen  i  den  utsträckning den  fortsatta\r\nberedningen  gav  anledning  till  detta  (se  prop.\r\n1995/96:38  s.  28  ff.).  För  regleringen  av  den\r\nlandstingskommunala beslutanderätten  i  samband med\r\nbildandet   av   Skåne   läns   landsting   föreslog\r\nregeringen  senare införandet av en särskild lag  om\r\nsammanläggningsdelegerade (prop. 1995/96:224).\r\n\r\nVid bildandet  av  Västra  Götalands  län  lämnade\r\nregeringen  förslag  om  att  riksdagen bl.a. skulle\r\ngodkänna att Göteborgs och Bohus  län, Älvsborgs län\r\noch  Skaraborgs  län utom Habo och Mullsjö  kommuner\r\nden 1 januari 1998  läggs samman till Västergötlands\r\nlän  (riksdagen  godtog   inte  det  namnet).  Något\r\ngodkännande  av  de  nämnda kommunernas  överförande\r\ntill Jönköpings län begärdes  inte genom regeringens\r\nförslag till riksdagsbeslut även  om det framgick av\r\npropositionen  i  övrigt att denna omfattade  frågan\r\n(prop. 1996/97:108  s. 5 och s. 29 ff.). Regeringens\r\nförslag innefattade för  Habo  och Mullsjö kommuners\r\ndel att kommunerna under år 1998 fortfarande kom att\r\ningå  i  Skaraborgs  läns  landsting  trots  att  de\r\nindelningsmässigt  under  denna   tid   hörde   till\r\nJönköpings  län  (prop.  s. 46). Riksdagen beslutade\r\nden 15 maj 1997 godkänna regeringens förslag. Den 27\r\nnovember beslutade regeringen  (In97/2666/KL) att de\r\nnämnda  länens landsting den 1 januari  1999  skulle\r\nläggas samman  till Västra Götalands läns landsting.\r\nDet  beslutades  då   också  att  Habo  och  Mullsjö\r\nkommuner samtidigt skulle  tillhöra  Jönköpings läns\r\nlandsting. I regeringsbeslutet gjordes en hänvisning\r\nbl.a. till att riksdagen beslutat att  länen  skulle\r\nläggas samman.\r\n\r\nTilläggsdirektiven till\r\nKommundemokratikommittén\r\n\r\nDen  27  september  2001 beslutade regeringen att\r\nlämna   Kommundemokratikommittén   (Ju   2000:03)\r\ntilläggdirektiv  (dir. 2001:75). Regeringen anger\r\ni fråga om behovet  av ett tilläggsuppdrag i allt\r\nväsentligt följande.\r\nBestämmelserna      om      landstings-       och\r\nkommunindelningen   skiljer   sig   åt   i  vissa\r\nhänseenden,  bl.a.  när  det gäller vilken hänsyn\r\nsom skall tas till befolkningens  önskemål  i  en\r\nfråga om indelningsändring. En väsentlig skillnad\r\när  att en delning av en kommun mot den kommunens\r\nvilja kan ske enbart om det finns synnerliga skäl\r\nför delningen.  Det kan dock ifrågasättas om inte\r\nde rättsliga villkoren  för  delning av landsting\r\nrespektive  kommun så långt det  är  möjligt  bör\r\nvara  desamma.   När   det   gäller  ändringar  i\r\nlänsindelningen finns det över  huvud  taget inte\r\nnågon  lagreglering.  Mot  den angivna bakgrunden\r\nanser  regeringen  att det är  angeläget  med  en\r\ngenomgripande  översyn   av   bestämmelserna   om\r\nindelningsändringar.\r\nRiksdagen  har  genom indelningslagen överlåtit\r\npå regeringen att fatta beslut i indelningsfrågor\r\nsom  gäller  kommun-  och  landstingsindelningen.\r\nPrincipen om överensstämmelse  mellan indelningen\r\ni län och landsting innebär dock  att  regeringen\r\ninte   bör   genomföra   större  förändringar  av\r\nlandsting utan riksdagens medverkan. Den gällande\r\nordningen   innebär   också   i   praktiken   att\r\nregeringen kan handlägga en fråga  om  ändring  i\r\nlandstingsindelningen på två olika sätt: antingen\r\nsom   ett   lagstiftningsärende   eller  som  ett\r\nförvaltningsärende.    Regeringen    anser    att\r\nkommittén bör överväga om detta kan anses  utgöra\r\nen ändamålsenlig ordning.\r\nI  ansökningar  om  större  indelningsändringar\r\nförekommer   det   att   hänvisning   görs   till\r\nresultatet  av  en folkomröstning som hänför  sig\r\ntill  endast  en  del  av  en  kommun  eller  ett\r\nlandsting. Kommittén  skall  överväga  om det vid\r\nprövningen av en sådan ansökan skall vara möjligt\r\natt  på  lämpligt  sätt  utröna hur befolkningens\r\ninställning ser ut i områden  som  även  indirekt\r\nberörs av en eventuell indelningsändring, t.ex. i\r\nen  annan kommun eller ett annat landsting  eller\r\nandra delar av en kommun eller ett landsting.\r\nDirektiven     innehåller     i     fråga    om\r\nuppdragsbeskrivning bl.a. följande.\r\nKommittén    skall    göra    en   översyn   av\r\nförutsättningarna   för   och   förfarandet   vid\r\nändringar  i  landstings-  och  kommunindelningen\r\nsamt  lämna förslag till behövliga  lagändringar.\r\nKommittén  bör därvid bl.a. överväga om det finns\r\nnågon  anledning   att   ha   kvar  de  nuvarande\r\nskillnaderna när det gäller rättsliga villkor för\r\ndelning  av  landsting  respektive  kommuner.  En\r\nannan fråga som skall utredas  är  om förfarandet\r\nvid ändringar i länsindelningen bör  lagregleras.\r\nOm  så  bedöms  vara fallet skall förslag  lämnas\r\ntill  sådana  regler.   Kommittén   skall  vidare\r\növerväga om det är ändamålsenligt att en fråga om\r\nändring  i  landstingsindelningen  kan handläggas\r\nbåde  som  ett  lagstiftningsärende och  som  ett\r\nförvaltningsärende.\r\nI uppdraget ingår  också  att utreda om det bör\r\nvara möjligt för regeringen att  besluta om extra\r\nval  vid  större  indelningsändringar   samt   om\r\nregeringen,  eller  den  myndighet som regeringen\r\nbestämmer,    skall    kunna    föranstalta    om\r\nfolkomröstning  i  sådana  områden  som  indirekt\r\nberörs av en ansökan om indelningsändring. Vilken\r\ntyngd     befolkningens    inställning    i    en\r\nindelningsfråga  bör  ha  är  också något som bör\r\növervägas i detta sammanhang.\r\n\r\nKommittén skall redovisa resultatet av sitt\r\ntilläggsuppdrag till regeringen senast den 31\r\nmars 2002.\r\n\r\nBostadsutskottets lagrådsremiss med förslag\r\ntill lag om Sveriges indelning i län\r\n\r\nBostadsutskottet  har  tagit  upp  frågan   om   att\r\nriksdagen   skall  anta  en  ny  lag  som  bestämmer\r\nkommunernas  länstillhörighet   och   utarbetat  ett\r\nförslag  till en sådan lag. Lagförslaget  innehåller\r\nen enda bestämmelse,  vari  föreskrivs vilka län som\r\nskall finnas i Sverige och vilka  kommuner  de olika\r\nlänen skall omfatta.\r\n\r\nBostadsutskottet  har  inhämtat Lagrådets yttrande\r\növer förslaget.\r\nLagrådet anser att det krav på allmängiltighet som\r\ngäller för lagstiftning får  anses  uppfyllt och att\r\ndet  inte föreligger något principiellt  hinder  mot\r\natt  frågor   om   länsindelningen  och  kommunernas\r\nlänstillhörighet  regleras   i  lag  trots  att  det\r\ninnebär en avvikelse från hur  dessa frågor tidigare\r\nhar hanterats. Lagrådet noterar  att  förslaget inte\r\nhar varit föremål för sådan beredning som är bruklig\r\ni lagstiftningsärenden. En beredning behövs  normalt\r\nför att lagstiftningens kvalitet skall säkras och är\r\ni  det  förevarande  fallet enligt Lagrådet önskvärd\r\näven  på  grund  av  att  lagförslaget  aktualiserar\r\nprincipiella frågor av vikt och att ärendet inte kan\r\nsägas   vara  av  rent  formell   eller   rutinartad\r\nkaraktär.\r\nSärskilt framhåller Lagrådet den föreslagna lagens\r\nförhållande  till  indelningslagen. Om lagarna skall\r\nsamexistera, kommer regeringen fortfarande att kunna\r\nändra kommunindelningen,  och  att  följdändra i den\r\nföreslagna lagen till följd av beslut som regeringen\r\nfattar stämmer dåligt med normhierarkin.  Om lagarna\r\nskall  samexistera  men  ge riksdagen möjlighet  att\r\ningripa   och  besluta  om  sådana   ändringar   som\r\nregeringen  inte beslutat om, kommer det snarast att\r\nråda oklarhet  om  fördelningen  av uppgifter mellan\r\nriksdagen  och  regeringen. Problemet  skulle  kunna\r\nlösas genom att bestämmelser  införs  som preciserar\r\ngränserna  för regeringens beslutanderätt  på  detta\r\nområde  eller   klargörs  under  vilka  förhållanden\r\nriksdagen  vill förbehålla  sig  att  reglera  dessa\r\nfrågor genom lagstiftning. För utarbetande av sådana\r\nbestämmelser   saknas,   framhåller   Lagrådet,  för\r\nnärvarande tillräckligt beredningsunderlag. Lagrådet\r\nerinrar  också  om  nyligen lämnade tilläggsdirektiv\r\ntill Kommundemokratikommittén att överväga och lägga\r\nfram    förslag    rörande     bestämmelserna     om\r\nindelningsändringar.\r\nLagrådet  anser  sig inte kunna tillstyrka att den\r\nföreslagna lagen antas  förrän den berörda rättsliga\r\nproblematiken analyserats närmare.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets överväganden\r\n\r\n\r\nNärmare om de konstitutionella\r\nförutsättningarna\r\n\r\nDen ordning som gäller nu  bygger på att riksdagen i\r\nenlighet   med   regeringsformen   genom   lag   har\r\növerlämnat åt regeringen att genom beslut i enskilda\r\nfall bestämma om rikets  indelning  i  kommuner  och\r\nlandsting.  Detta  hindrar  givetvis  inte  att  det\r\ntillkommer  riksdagen  att  när som helst besluta om\r\nändring av lagen. En sådan ändring  kan innebära att\r\nregeringens befogenheter på området begränsas  eller\r\nupphävs.     Den     kan    också    innebära    att\r\nförutsättningarna för regeringens beslut ändras.\r\n\r\nI 8 kap. 5 § regeringsformen  föreskrivs bl.a. att\r\ngrunderna  för  ändringar  i  rikets   indelning   i\r\nkommuner  bestäms  i lag. Bestämmelsen tillkom efter\r\nförslag av regeringen  i  propositionen  om  den nya\r\nregeringsformen (prop. 1973:90).\r\nI  Grundlagberedningens  förslag  hade motsvarande\r\nbestämmelse  sin  plats  i  1  kap. om statsskickets\r\ngrunder  (5  §  första  stycket). Bestämmelsen  löd:\r\n\"Riket   är  indelat  i  kommuner.   Grunderna   för\r\nändringar i indelningen bestämmes genom lag\" .\r\nTill  motivering  av förslaget anförde beredningen\r\natt den kommunala självstyrelsen  borde betraktas om\r\nen av statsskickets grunder och att  en  bestämmelse\r\ndärom alltså borde finnas i grundlagens 1  kap.  Ett\r\nmoment  i  den  kommunala  självstyrelsen  är enligt\r\nGrundlagberedningen vidare att regeringen inte skall\r\nkunna ändra indelningen i kommuner oberoende  av  en\r\nmedborgerlig  opinion.  Å  andra  sidan  skulle  det\r\nenligt beredningen i hög grad komplicera förfarandet\r\nvid   indelningsändringar,  om  varje  sådan  skulle\r\nbehöva  underställas  riksdagen. En rimlig medelväg,\r\nsom  stämmer  väl överens  med  praxis,  var  enligt\r\nberedningen  att   riksdagen   skall   medverka  vid\r\nfastställandet   av   grunder   för   ändringar    i\r\nindelningen.  I enlighet härmed föreslog beredningen\r\natt  grunderna  för  ändringar  i  kommunindelningen\r\nskall bestämmas genom lag (SOU 1972:15 s. 122).\r\nI  regeringsförslaget  återfinns  bestämmelsen  om\r\ngrunderna   för   ändringar  i  rikets  indelning  i\r\nkommuner i sin ännu  gällande  lydelse i 8 kap., som\r\ninnehåller regler om lagar och andra föreskrifter. I\r\npropositionen beskrevs Grundlagberedningens  förslag\r\ni ämnet som en kompetensregel som innebar att regler\r\nom   grunderna  för  ändringar  i  kommunindelningen\r\nskulle kunna ges endast i lag. I departementschefens\r\nmotivering  för  regeringsförslaget  anfördes vidare\r\natt  den  grundläggande  strukturen i den  kommunala\r\nindelningen, dvs. förekomsten  av primärkommuner och\r\nsekundärkommuner  (kommuner  och  landsting),   inte\r\nborde  kunna  överges  utan  sådana överväganden som\r\nföregår en grundlagsändring. Det  borde  därför  i 1\r\nkap. regeringsformen slås fast att det i riket skall\r\nfinnas såväl primärkommuner som sekundärkommuner.\r\nEn   sådan  regel  skulle  emellertid  enligt  vad\r\ndepartementschefen   vidare  anförde  endast  skänka\r\nsvaga hållpunkter för indelningen i kommuner. Liksom\r\nGrundlagberedningen ansåg  han  därför att den borde\r\nkompletteras  med  en bestämmelse som  tillförsäkrar\r\nriksdagen att avgörande  inflytande på den kommunala\r\nindelningen genom att slå  fast  att  grunderna  för\r\nrikets  indelning  i kommuner skall bestämmas i lag.\r\nMed en sådan bestämmelse avsågs enligt propositionen\r\ninte endast formellt  betonade  regler  om kommunala\r\nindelningsändringar. I anslutning till praxis  borde\r\nockså   de   materiella   principerna   för   sådana\r\nindelningsreformer   som   den   år  1952  avslutade\r\nstorkommunreformen    och   den   vid   tiden    för\r\npropositionen pågående  sammanläggningen av kommuner\r\ninom kommunblock anges i  lag. Liksom tidigare borde\r\ndet enligt propositionen ankomma på regeringen att i\r\nde  enskilda  fallen  förordna   om  ändring  i  den\r\nkommunala indelningen (prop. 1973:90 s. 188, 189).\r\nKonstitutionsutskottet   tillstyrkte   regeringens\r\nförslag (KU1973:26 s.40).\r\nVad som anförts i förarbetena  till bestämmelsen i\r\n8  kap.  5  §  regeringsformen  ger vid  handen  att\r\nbestämmelsen   tillkommit   för   att   tillförsäkra\r\nriksdagen ett avgörande inflytande på den  kommunala\r\nindelningen,  så  att  inte  regeringen skulle kunna\r\navgöra  denna oberoende av en medborgerlig  opinion.\r\nDet sätt på vilket denna avsikt förverkligats är att\r\nde materiella  principerna  för  indelningsändringar\r\nskall  beslutas  av  riksdagen genom  lag.  Det  har\r\ndärefter av praktiska skäl överlämnats åt regeringen\r\natt  i  enskilda  fall förordna  om  ändring  i  den\r\nkommunala indelningen. Den nu gällande regleringen i\r\n2   kap.  1  §  indelningslagen   om   ändringar   i\r\nlandstingsindelningen  är  som  framgått  av vad som\r\nåtergivits  i  det  föregående  avsedd  att uppfylla\r\nregeringsformens krav på reglering av grunderna  för\r\nsådana beslut.\r\nÄndamålet med regeringsformens föreskrifter är med\r\nandra  ord  i  första  hand att säkerställa att inte\r\nregeringen  ges alltför stora  befogenheter  på  ett\r\nområde  av väsentlig  betydelse  för  den  kommunala\r\nsjälvstyrelsens     grundläggande     ställning    i\r\nstatsskicket.  Regeringen  styr riket på  riksdagens\r\nvillkor.  Karaktäristiskt  för  förhållandet  mellan\r\nregering och riksdag är att riksdagen kan stifta lag\r\npå   det   område   inom   vilket   regeringen   har\r\nnormgivningskompetens, att riksdagen  kan  underlåta\r\natt  delegera  normgivningskompetens till regeringen\r\noch att riksdagen  kan  återta  sådan kompetens från\r\nregeringen sedan den en gång delegerats.\r\nDen  kommunala  självstyrelsen uppfattas  å  andra\r\nsidan enligt regeringsformen  ytterst  som delegerad\r\nfrån  folket genom riksdagen. All offentlig  makt  i\r\nSverige utgår enligt regeringsformen från folket och\r\nriksdagen    är    folkets    främsta   företrädare.\r\nGrundlagens   föreskrift   om   att  grunderna   för\r\nändringar  i  rikets  indelning  i kommuner  bestäms\r\ngenom  lag  får ses som ett skydd för  folket  genom\r\nriksdagen mot  en  alltför  långtgående maktutövning\r\nfrån regeringens sida, inte som ett skydd för folket\r\ni kommunerna mot riksdagen.\r\nSyftet   med   föreskriften   i   8   kap.   5   §\r\nregeringsformen  om  att grunderna för  ändringar  i\r\nrikets indelning i kommuner  bestäms  i  lag kan med\r\nandra ord anses tillgodosett om beslut om  ändringar\r\ni rikets indelning i landsting fattas av riksdagen.\r\nBestämmelsens  avfattning  bör  därför  inte anses\r\nhindra att en sådan ordning införs.\r\nEnligt  1  kap.  1  §  regeringsformen utövas  den\r\noffentliga makten under lagarna.  Vid  utövandet  av\r\nsin  beslutanderätt är riksdagen följaktligen bunden\r\nav  gällande   lagar,  i  första  hand  givetvis  av\r\ngrundlagarna men  även  andra  lagar, så länge de är\r\ngällande.  Det  är därför inte uteslutet  att  genom\r\nvanlig lag meddela  föreskrifter  om  de  materiella\r\nvillkoren för riksdagens beslutsfattande i  fråga om\r\nindelningen  i  landsting. Genom sådana föreskrifter\r\nskulle grunderna  för ändringar i rikets indelning i\r\nkommuner kunna bestämmas  på  ett  sätt som formellt\r\nsett  uppfyller  vad som krävs enligt  8  kap.  5  §\r\nregeringsformen. Det  sakliga  värdet  av  en  sådan\r\nreglering skulle dock kunna sättas i fråga, eftersom\r\nregleringen  skulle  kunna upphävas genom ett enkelt\r\nbeslut om lagstiftning  samtidigt  som  ändringar  i\r\nindelningen  beslutas genom lagstiftning. Av vad som\r\nhar anförts i det föregående framgår att värdet från\r\nkonstitutionellt   rättslig   synpunkt   också   kan\r\nifrågasättas.\r\n\r\nBehovet av lagstiftning\r\n\r\nDe   föreskrifter   som   för   närvarande  reglerar\r\nförutsättningarna för beslut om ändringar  i  rikets\r\nindelning i kommuner och landsting leder inte alltid\r\ntill resultat som godtas av alla. I frågor om vilken\r\nindelning  som  skall  gälla visar sig från tid till\r\nannan skiljaktiga meningar. Frågorna är av sådan art\r\natt  de kan anses böra avgöras  i  en  mera  tydligt\r\npolitisk  ordning  än  i  dag.  Den  ordning  som  i\r\npraktiken  står  till buds är att frågorna avgörs av\r\nriksdagen.\r\n\r\nRättskipnings-   eller   förvaltningsuppgift   får\r\nenligt 11 kap. 8 § RF  ej  fullgöras  av riksdagen i\r\nvidare   mån   än   som  följer  av  grundlag  eller\r\nriksdagsordningen. Bestämmelsen  innebär  bl.a.  att\r\nriksdagen inte genom att stifta lag kan tillägga sig\r\nsjälv  rätt  att  avgöra  frågor som är att anse som\r\nbeslut i enskilda fall. Av detta får anses följa att\r\nriksdagen     inte     kan     stifta     lag     om\r\nlandstingstillhörigheten för endast en viss kommun.\r\nDen     form     för    politisk    prövning    av\r\nindelningsfrågorna som kan anses påkallad får därför\r\nåstadkommas genom att  riksdagen   antar en generell\r\nlag om indelningen i landsting. Frågor  om  framtida\r\nändringar  i indelningen kommer då att kunna avgöras\r\nmera förutsättningslöst  i  parlamentarisk  ordning.\r\nHur  sådana ärenden kan väckas kommer att framgå  av\r\nföreskrifterna  i  3 kap. riksdagsordningen. Förslag\r\nväcks  av  regeringen   genom   proposition  och  av\r\nriksdagsledamöter genom motion.\r\nIngenting   talar   för   att   sambandet   mellan\r\nindelningen i län och landsting bör  brytas. Det bör\r\ndärför  säkerställas  att  frågor om länsindelningen\r\nblir   beaktade   vid  prövningen   av   frågor   om\r\nindelningen i landsting  enligt den nya regleringen.\r\nDen nu gällande ordning som  innebär  att  frågor om\r\nstörre   ändringar   i   länsindelningen  prövas  av\r\nriksdagen  bör därför lagfästas  samtidigt  med  att\r\nlandstingsindelningen  bestäms  genom  lag. Av samma\r\nskäl  som  nyss  anförts i fråga om landstingen  får\r\ndetta göras i form  av  en  generell  lag  om rikets\r\nindelning i län.\r\n\r\nLagstiftningens utformning\r\n\r\nSambandet mellan indelningen i län och landsting bör\r\nleda  till att en ny reglering ges i en sammanhållen\r\nlag om rikets indelning i län och landsting.\r\n\r\nFöljdlagstiftning\r\n\r\nOm frågor  som  gäller  rikets  indelning  i län och\r\nlandsting  skall  avgöras genom lag på det sätt  som\r\nberörts i det föregående,  bortfaller de uppgifter i\r\nfråga om indelningen i landsting  som  enligt 2 kap.\r\nindelningslagen   nu  ankommer  på  regeringen.   De\r\nbestämmelser       som      gäller       regeringens\r\nförvaltningsbeslut i sådana ärenden bör följaktligen\r\nupphävas.\r\n\r\nFörfattningskommentar\r\n\r\nLagen om Sveriges indelning i län och landsting\r\n\r\nLagen har delats in i två kapitel, ett om indelningen i län och\r\nett  om  indelningen  i   landsting.   Ändringar   i\r\nindelningen  kan  uppnås  genom  att uppräkningen av\r\nkommunernas  tillhörighet  till  län  och  landsting\r\nändras. Några särskilda förutsättningar  för  beslut\r\nom ändringar föreskrivs inte. Meningen är att sådana\r\nbeslut skall fattas efter en mera obunden prövning i\r\nriksdagen.   Det   samband  som  skall  råda  mellan\r\nindelningen i län och  landsting framgår av 1 kap. 2\r\n§ kommunallagen. Den nya lagen får i detta hänseende\r\nställning   som  speciallag   i   förhållande   till\r\nkommunallagen.  Riksdagen  kan  inte  fatta beslut i\r\nstrid  med  kommunallagen  utan att samtidigt  ändra\r\ndenna.\r\n\r\nLagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i\r\nkommuner och landsting\r\n\r\nDen nya regleringen får till följd att de föreskrifter i 2 kap.\r\nindelningslagen  som  gäller  regeringens  beslut  i\r\nförvaltningsärenden  om ändringar  i  indelningen  i\r\nlandsting måste upphävas.  I  vissa fall ger den nya\r\nregleringen   anledning  till  andra   ändringar   i\r\nföreskrifterna i 2 kap.\r\n\r\nEnligt 2 kap. 4 § skall föreskrifterna i 1 kap. 6-\r\n10  §§  om  den  ekonomiska   regleringen   vid   en\r\nindelningsändring  i  fråga om kommuner tillämpas på\r\nmotsvarande  sätt  vid  ändringar  i  indelningen  i\r\nlandsting.  Eftersom  2 kap.  4  §  lämnas  orubbad,\r\nkommer vissa uppgifter  även  i  fortsättningen  att\r\nankomma  på  regeringen  i  samband  med ändringar i\r\nindelningen  i landsting. Dessa uppgifter  blir  att\r\nuppfatta som förvaltningsåligganden  som  följer  av\r\nriksdagens lagstiftningsbeslut i indelningsfrågan.\r\n\r\nÄven  föreskriften  i  2 kap. 5 § indelningslagen om\r\nikraftträdandet av beslut om ändringar i indelningen\r\ni landsting lämnas orubbad.  Härav följer att beslut\r\nom    lagstiftning   varigenom   riksdagen    ändrar\r\nindelningen   i   landsting   får  utformas  så  att\r\nikraftträdandet  sammanfaller  med  indelningslagens\r\nföreskrift. Likaledes får vad som  föreskrivs  i 5 §\r\nandra  stycket  om  tiden  för  beslut om ändring av\r\nindelningen  respekteras så länge  det  är  gällande\r\nlag.\r\n\r\n1 §\r\n\r\nBemyndigandet   för   regeringen   att   besluta  om\r\nändringar i indelningen ersätts av en erinran om att\r\nindelningen  i  landsting framgår av den nya  lagen.\r\nMöjligheten   för   regeringen    att   meddela   de\r\nföreskrifter  som kan behövas för att  genomföra  en\r\nändring  i  indelningen   bör   till  undvikande  av\r\nmissförstånd i fråga om lagändringens  innebörd även\r\ni fortsättningen framgå av lagen.\r\n\r\n10 §\r\n\r\nDen  möjlighet  som  f.n.  finns  för landsting  och\r\nenskilda  medlemmar av ett landsting  att  väcka  en\r\nfråga   om   ändring   i   den   landstingskommunala\r\nindelningen kan  inte behållas i den nya regleringen\r\nutan att grundläggande  regler i fråga om riksdagens\r\narbetssätt rubbas. Rätten  för  landsting  och deras\r\nmedlemmar att få sådana frågor prövade utgår  därför\r\nsåvitt  gäller  andra  indelningsändringar än sådana\r\nsom kan avgöras av Kammarkollegiet.\r\n\r\nInnan regeringen överlämnar  en  proposition  till\r\nriksdagen  skall  ärendet ha beretts på det sätt som\r\nföreskrivs i 7 kap.  2 § regeringsformen. Syftet med\r\nde  nu  gällande  föreskrifterna   om  utredning  av\r\nindelningsärenden får därmed antas bli tillgodosett.\r\nI  ärenden som väcks genom motioner får  beredningen\r\näga    rum    i    de    former   som   anvisas   av\r\nriksdagsordningen.  Det  innebär   att  vederbörande\r\nutskott kan inhämta yttranden enligt  4  kap.  10  §\r\nriksdagsordningen.\r\n\r\nEn   sådan  ordning  kan  visserligen  ses  som  ett\r\nlångtgående  utnyttjande  av reglerna om beredningen\r\nav   riksdagsärenden.  Den  är   likväl   ett   från\r\nprincipiell    synpunkt    begränsat    ingrepp    i\r\nförhållandet   mellan  riksdagen  å  ena  sidan  och\r\nregeringen och den  därunder lydande förvaltningen å\r\nden  andra. Det skulle  vara  ett  betydligt  längre\r\ngående  ingrepp om riksdagen genom lag föreskrev att\r\nen förvaltningsmyndighet  skall  utföra de uppgifter\r\nsom  framgår  av  indelningslagen  enligt   dess  nu\r\ngällande lydelse så snart riksdagen begär det.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[2]:  Promemorian upprättad inom utskottskansliet\r\noch remitterad dels - utan att utskottet för egen\r\ndel tagit  ställning  till vad som föreslås - den\r\n21   mars   2002   till   Riksdagens   ombudsmän,\r\nKammarrätten   i   Stockholm,   Justitiekanslern,\r\nKammarkollegiet och Valmyndigheten  för  yttrande\r\n(prot.  2001/02:32  § 7), dels den 28 april  2003\r\ntill  Lagrådet  för  yttrande  över  lagförslagen\r\n(prot. 2002/03:35 § 6).\r\nFörslag till lag om Sveriges  indelning  i  län  och\r\nlandsting\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  i  Sverige  skall finnas\r\nföljande  län  och  att länen skall omfatta  angivna\r\nkommuner. Vidare föreskrivs  att det i Sverige skall\r\nfinnas följande landsting och  att landstingen skall\r\nomfatta angivna kommuner.\r\n\r\n1 kap. Rikets indelning i län\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nStockholms län             Södermanlands län\r\n1. Botkyrka kommun         1. Eskilstuna kommun\r\n2. Danderyds kommun        2. Flens kommun\r\n3. Ekerö kommun            3. Gnesta kommun\r\n4. Haninge kommun          4. Katrineholms kommun\r\n5. Huddinge kommun         5. Nyköpings kommun\r\n6. Järfälla kommun         6. Oxelösunds kommun\r\n7. Lidingö kommun          7. Strängnäs kommun\r\n8. Nacka kommun            8. Trosa kommun\r\n9. Norrtälje kommun        9. Vingåkers kommun\r\n10. Nykvarns kommun        Östergötlands län\r\n11. Nynäshamns kommun      1. Boxholms kommun\r\n12. Salems kommun          2. Finspångs kommun\r\n13. Sigtuna kommun         3. Kinda kommun\r\n14. Sollentuna kommun      4. Linköpings kommun\r\n15. Solna kommun           5. Mjölby kommun\r\n16. Stockholms kommun      6. Motala kommun\r\n17. Sundbybergs kommun     7. Norrköpings kommun\r\n18. Södertälje kommun      8. Söderköpings kommun\r\n19. Tyresö kommun          9. Vadstena kommun\r\n20. Täby kommun            10. Valdemarsviks kommun\r\n21. Upplands-Bro kommun    11. Ydre kommun\r\n22. Upplands-Väsby kommun  12. Åtvidabergs kommun\r\n23. Vallentuna kommun      13. Ödeshögs kommun\r\n24. Vaxholms kommun        Jönköpings län\r\n25. Värmdö kommun          1. Aneby kommun\r\n26. Österåkers kommun      2. Eksjö kommun\r\nUppsala län                3. Gislaveds kommun\r\n1. Enköpings kommun        4. Gnosjö kommun\r\n2. Heby kommun             5. Habo kommun\r\n3. Håbo kommun             6. Jönköpings kommun\r\n4. Knivsta kommun          7. Mullsjö kommun\r\n5. Tierps kommun           8. Nässjö kommun\r\n6. Uppsala kommun          9. Sävsjö kommun\r\n7. Älvkarleby kommun\r\n8. Östhammars kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n10. Tranås kommun          10. Höörs kommun\r\n11. Vaggeryds kommun       11. Klippans kommun\r\n12. Vetlanda kommun        12. Kristianstads kommun\r\n13. Värnamo kommun         13. Kävlinge kommun\r\nKronobergs län             14. Landskrona kommun\r\n1. Alvesta kommun          15. Lomma kommun\r\n2. Lessebo kommun          16. Lunds kommun\r\n3. Ljungby kommun          17. Malmö kommun\r\n4. Markaryds kommun        18. Osby kommun\r\n5. Tingsryds kommun        19. Perstorps kommun\r\n6. Uppvidinge kommun       20. Simrishamns kommun\r\n7. Växjö kommun            21. Sjöbo kommun\r\n8. Älmhults kommun         22. Skurups kommun\r\nKalmar län                 23. Staffanstorps kommun\r\n1. Borgholms kommun        24. Svalövs kommun\r\n2. Emmaboda kommun         25. Svedala kommun\r\n3. Hultsfreds kommun       26. Tomelilla kommun\r\n4. Högsby kommun           27. Trelleborgs kommun\r\n5. Kalmar kommun           28. Vellinge kommun\r\n6. Mönsterås kommun        29. Ystads kommun\r\n7. Mörbylånga kommun       30. Åstorps kommun\r\n8. Nybro kommun            31. Ängelholms kommun\r\n9. Oskarshamns kommun      32. Örkelljunga kommun\r\n10. Torsås kommun          33. Östra Göinge kommun\r\n11. Vimmerby kommun        Hallands län\r\n12. Västerviks kommun      1. Falkenbergs kommun\r\nGotlands län               2. Halmstads kommun\r\n1. Gotlands kommun         3. Hylte kommun\r\nBlekinge län               4. Kungsbacka kommun\r\n1. Karlshamns kommun       5. Laholms kommun\r\n2. Karlskrona kommun       6. Varbergs kommun\r\n3. Olofströms kommun       Västra Götalands län\r\n4. Ronneby kommun          1. Ale kommun\r\n5. Sölvesborgs kommun      2. Alingsås kommun\r\nSkåne län                  3. Bengtsfors kommun\r\n1. Bjuvs kommun            4. Bollebygds kommun\r\n2. Bromölla kommun         5. Borås kommun\r\n3. Burlövs kommun          6. Dals-Eds kommun\r\n4. Båstads kommun          7. Essunga kommun\r\n5. Eslövs kommun           8. Falköpings kommun\r\n6. Helsingborgs kommun     9. Färgelanda kommun\r\n7. Hässleholms kommun      10. Grästorps kommun\r\n8. Höganäs kommun          11. Gullspångs kommun\r\n9. Hörby kommun            12. Göteborgs kommun\r\n13. Götene kommun\r\n14. Herrljunga kommun\r\n15. Hjo kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n16. Härryda kommun         14. Säffle kommun\r\n17. Karlsborgs kommun      15. Torsby kommun\r\n18. Kungälvs kommun        16. Årjängs kommun\r\n19. Lerums kommun          Örebro län\r\n20. Lidköpings kommun      1. Askersunds kommun\r\n21. Lilla Edets kommun     2. Degerfors kommun\r\n22. Lysekils kommun        3. Hallsbergs kommun\r\n23. Mariestads kommun      4. Hällefors kommun\r\n24. Marks kommun           5. Karlskoga kommun\r\n25. Melleruds kommun       6. Kumla kommun\r\n26. Munkedals kommun       7. Laxå kommun\r\n27. Mölndals kommun        8. Lekebergs kommun\r\n28. Orusts kommun          9. Lindesbergs kommun\r\n29. Partille kommun        10. Ljusnarsbergs kommun\r\n30. Skara kommun           11. Nora kommun\r\n31. Skövde kommun          12. Örebro kommun\r\n32. Sotenäs kommun         Västmanlands län\r\n33. Stenungsunds kommun    1. Arboga kommun\r\n34. Strömstads kommun      2. Fagersta kommun\r\n35. Svenljunga kommun      3. Hallstahammars kommun\r\n36. Tanums kommun          4. Kungsörs kommun\r\n37. Tibro kommun           5. Köpings kommun\r\n38. Tidaholms kommun       6. Norbergs kommun\r\n39. Tjörns kommun          7. Sala kommun\r\n40. Tranemo kommun         8.       Skinnskattebergs\r\nkommun\r\n41. Trollhättans kommun\r\n9. Surahammars kommun\r\n42. Töreboda kommun\r\n10. Västerås kommun\r\n43. Uddevalla kommun\r\nDalarnas län\r\n44. Ulricehamns kommun\r\n1. Avesta kommun\r\n45. Vara kommun\r\n2. Borlänge kommun\r\n46. Vårgårda kommun\r\n3. Falu kommun\r\n47. Vänersborgs kommun\r\n4. Gagnefs kommun\r\n48. Åmåls kommun\r\n5. Hedemora kommun\r\n49. Öckerö kommun\r\n6. Leksands kommun\r\nVärmlands län\r\n7. Ludvika kommun\r\n1. Arvika kommun\r\n8. Malungs kommun\r\n2. Eda kommun\r\n9. Mora kommun\r\n3. Filipstads kommun\r\n10. Orsa kommun\r\n4. Forshaga kommun\r\n11. Rättviks kommun\r\n5. Grums kommun\r\n12. Smedjebackens kommun\r\n6. Hagfors kommun\r\n13. Säters kommun\r\n7. Hammarö kommun\r\n14. Vansbro kommun\r\n8. Karlstads kommun\r\n15. Älvdalens kommun\r\n9. Kils kommun\r\n10. Kristinehamns kommun\r\n11. Munkfors kommun\r\n12. Storfors kommun\r\n13. Sunne kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nGävleborgs län             13. Vindelns kommun\r\n1. Bollnäs kommun          14. Vännäs kommun\r\n2. Gävle kommun            15. Åsele kommun\r\n3. Hofors kommun           Norrbottens län\r\n4. Hudiksvalls kommun      1. Arjeplogs kommun\r\n5. Ljusdals kommun         2. Arvidsjaurs kommun\r\n6. Nordanstigs kommun      3. Bodens kommun\r\n7. Ockelbo kommun          4. Gällivare kommun\r\n8. Ovanåkers kommun        5. Haparanda kommun\r\n9. Sandvikens kommun       6. Jokkmokks kommun\r\n10. Söderhamns kommun      7. Kalix kommun\r\nVästernorrlands län        8. Kiruna kommun\r\n1. Härnösands kommun       9. Luleå kommun\r\n2. Kramfors kommun         10. Pajala kommun\r\n3. Sollefteå kommun        11. Piteå kommun\r\n4. Sundsvalls kommun       12. Älvsbyns kommun\r\n5. Timrå kommun            13. Överkalix kommun\r\n6. Ånge kommun             14. Övertorneå kommun\r\n7. Örnsköldsviks kommun\r\nJämtlands län\r\n1. Bergs kommun\r\n2. Bräcke kommun\r\n3. Härjedalens kommun\r\n4. Krokoms kommun\r\n5. Ragunda kommun\r\n6. Strömsunds kommun\r\n7. Åre kommun\r\n8. Östersunds kommun\r\nVästerbottens län\r\n1. Bjurholms kommun\r\n2. Dorotea kommun\r\n3. Lycksele kommun\r\n4. Malå kommun\r\n5. Nordmalings kommun\r\n6. Norsjö kommun\r\n7. Robertsfors kommun\r\n8. Skellefteå kommun\r\n9. Sorsele kommun\r\n10. Storumans kommun\r\n11. Umeå kommun\r\n12. Vilhelmina kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n2 kap. Rikets indelning i landsting\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nStockholms läns landsting  Södermanlands        läns\r\nlandsting\r\n1. Botkyrka kommun\r\n1. Eskilstuna kommun\r\n2. Danderyds kommun\r\n2. Flens kommun\r\n3. Ekerö kommun\r\n3. Gnesta kommun\r\n4. Haninge kommun\r\n4. Katrineholms kommun\r\n5. Huddinge kommun\r\n5. Nyköpings kommun\r\n6. Järfälla kommun\r\n6. Oxelösunds kommun\r\n7. Lidingö kommun\r\n7. Strängnäs kommun\r\n8. Nacka kommun\r\n8. Trosa kommun\r\n9. Norrtälje kommun\r\n9. Vingåkers kommun\r\n10. Nykvarns kommun\r\nÖstergötlands        läns\r\n11. Nynäshamns kommun      landsting\r\n12. Salems kommun          1. Boxholms kommun\r\n13. Sigtuna kommun         2. Finspångs kommun\r\n14. Sollentuna kommun      3. Kinda kommun\r\n15. Solna kommun           4. Linköpings kommun\r\n16. Stockholms kommun      5. Mjölby kommun\r\n17. Sundbybergs kommun     6. Motala kommun\r\n18. Södertälje kommun      7. Norrköpings kommun\r\n19. Tyresö kommun          8. Söderköpings kommun\r\n20. Täby kommun            9. Vadstena kommun\r\n21. Upplands-Bro kommun    10. Valdemarsviks kommun\r\n22. Upplands-Väsby kommun  11. Ydre kommun\r\n23. Vallentuna kommun      12. Åtvidabergs kommun\r\n24. Vaxholms kommun        13. Ödeshögs kommun\r\n25. Värmdö kommun          Jönköpings läns landsting\r\n26. Österåkers kommun      1. Aneby kommun\r\nUppsala läns landsting     2. Eksjö kommun\r\n1. Enköpings kommun        3. Gislaveds kommun\r\n2. Heby kommun             4. Gnosjö kommun\r\n3. Håbo kommun             5. Habo kommun\r\n4. Knivsta kommun          6. Jönköpings kommun\r\n5. Tierps kommun           7. Mullsjö kommun\r\n6. Uppsala kommun          8. Nässjö kommun\r\n7. Älvkarleby kommun       9. Sävsjö kommun\r\n8. Östhammars kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n10. Tranås kommun          10. Höörs kommun\r\n11. Vaggeryds kommun       11. Klippans kommun\r\n12. Vetlanda kommun        12. Kristianstads kommun\r\n13. Värnamo kommun         13. Kävlinge kommun\r\nKronobergs läns landsting  14. Landskrona kommun\r\n1. Alvesta kommun          15. Lomma kommun\r\n2. Lessebo kommun          16. Lunds kommun\r\n3. Ljungby kommun          17. Malmö kommun\r\n4. Markaryds kommun        18. Osby kommun\r\n5. Tingsryds kommun        19. Perstorps kommun\r\n6. Uppvidinge kommun       20. Simrishamns kommun\r\n7. Växjö kommun            21. Sjöbo kommun\r\n8. Älmhults kommun         22. Skurups kommun\r\nKalmar läns landsting      23. Staffanstorps kommun\r\n1. Borgholms kommun        24. Svalövs kommun\r\n2. Emmaboda kommun         25. Svedala kommun\r\n3. Hultsfreds kommun       26. Tomelilla kommun\r\n4. Högsby kommun           27. Trelleborgs kommun\r\n5. Kalmar kommun           28. Vellinge kommun\r\n6. Mönsterås kommun        29. Ystads kommun\r\n7. Mörbylånga kommun       30. Åstorps kommun\r\n8. Nybro kommun            31. Ängelholms kommun\r\n9. Oskarshamns kommun      32. Örkelljunga kommun\r\n10. Torsås kommun          33. Östra Göinge kommun\r\n11. Vimmerby kommun        Hallands läns landsting\r\n12. Västerviks kommun      1. Falkenbergs kommun\r\nBlekinge läns landsting    2. Halmstads kommun\r\n1. Karlshamns kommun       3. Hylte kommun\r\n2. Karlskrona kommun       4. Kungsbacka kommun\r\n3. Olofströms kommun       5. Laholms kommun\r\n4. Ronneby kommun          6. Varbergs kommun\r\n5. Sölvesborgs kommun      Västra   Götalands   läns\r\nlandsting\r\nSkåne läns landsting\r\n1. Ale kommun\r\n1. Bjuvs kommun\r\n2. Alingsås kommun\r\n2. Bromölla kommun\r\n3. Bengtsfors kommun\r\n3. Burlövs kommun\r\n4. Bollebygds kommun\r\n4. Båstads kommun\r\n5. Borås kommun\r\n5. Eslövs kommun\r\n6. Dals-Eds kommun\r\n6. Helsingborgs kommun\r\n7. Essunga kommun\r\n7. Hässleholms kommun\r\n8. Falköpings kommun\r\n8. Höganäs kommun\r\n9. Färgelanda kommun\r\n9. Hörby kommun\r\n10. Grästorps kommun\r\n11. Gullspångs kommun\r\n12. Göteborgs kommun\r\n13. Götene kommun\r\n14. Herrljunga kommun\r\n15. Hjo kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n16. Härryda kommun         14. Säffle kommun\r\n17. Karlsborgs kommun      15. Torsby kommun\r\n18. Kungälvs kommun        16. Årjängs kommun\r\n19. Lerums kommun          Örebro läns landsting\r\n20. Lidköpings kommun      1. Askersunds kommun\r\n21. Lilla Edets kommun     2. Degerfors kommun\r\n22. Lysekils kommun        3. Hallsbergs kommun\r\n23. Mariestads kommun      4. Hällefors kommun\r\n24. Marks kommun           5. Karlskoga kommun\r\n25. Melleruds kommun       6. Kumla kommun\r\n26. Munkedals kommun       7. Laxå kommun\r\n27. Mölndals kommun        8. Lekebergs kommun\r\n28. Orusts kommun          9. Lindesbergs kommun\r\n29. Partille kommun        10. Ljusnarsbergs kommun\r\n30. Skara kommun           11. Nora kommun\r\n31. Skövde kommun          12. Örebro kommun\r\n32. Sotenäs kommun         Västmanlands         läns\r\nlandsting\r\n33. Stenungsunds kommun\r\n1. Arboga kommun\r\n34. Strömstads kommun\r\n2. Fagersta kommun\r\n35. Svenljunga kommun\r\n3. Hallstahammars kommun\r\n36. Tanums kommun\r\n4. Kungsörs kommun\r\n37. Tibro kommun\r\n5. Köpings kommun\r\n38. Tidaholms kommun\r\n6. Norbergs kommun\r\n39. Tjörns kommun\r\n7. Sala kommun\r\n40. Tranemo kommun\r\n8.       Skinnskattebergs\r\n41. Trollhättans kommun    kommun\r\n42. Töreboda kommun        9. Surahammars kommun\r\n43. Uddevalla kommun       10. Västerås kommun\r\n44. Ulricehamns kommun     Dalarnas läns landsting\r\n45. Vara kommun            1. Avesta kommun\r\n46. Vårgårda kommun        2. Borlänge kommun\r\n47. Vänersborgs kommun     3. Falu kommun\r\n48. Åmåls kommun           4. Gagnefs kommun\r\n49. Öckerö kommun          5. Hedemora kommun\r\nVärmlands läns landsting   6. Leksands kommun\r\n1. Arvika kommun           7. Ludvika kommun\r\n2. Eda kommun              8. Malungs kommun\r\n3. Filipstads kommun       9. Mora kommun\r\n4. Forshaga kommun         10. Orsa kommun\r\n5. Grums kommun            11. Rättviks kommun\r\n6. Hagfors kommun          12. Smedjebackens kommun\r\n7. Hammarö kommun          13. Säters kommun\r\n8. Karlstads kommun        14. Vansbro kommun\r\n9. Kils kommun             15. Älvdalens kommun\r\n10. Kristinehamns kommun\r\n11. Munkfors kommun\r\n12. Storfors kommun\r\n13. Sunne kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nGävleborgs läns landsting  13. Vindelns kommun\r\n1. Bollnäs kommun          14. Vännäs kommun\r\n2. Gävle kommun            15. Åsele kommun\r\n3. Hofors kommun           Norrbottens          läns\r\nlandsting\r\n4. Hudiksvalls kommun\r\n1. Arjeplogs kommun\r\n5. Ljusdals kommun\r\n2. Arvidsjaurs kommun\r\n6. Nordanstigs kommun\r\n3. Bodens kommun\r\n7. Ockelbo kommun\r\n4. Gällivare kommun\r\n8. Ovanåkers kommun\r\n5. Haparanda kommun\r\n9. Sandvikens kommun\r\n6. Jokkmokks kommun\r\n10. Söderhamns kommun\r\n7. Kalix kommun\r\nVästernorrlands      läns\r\nlandsting                  8. Kiruna kommun\r\n1. Härnösands kommun       9. Luleå kommun\r\n2. Kramfors kommun         10. Pajala kommun\r\n3. Sollefteå kommun        11. Piteå kommun\r\n4. Sundsvalls kommun       12. Älvsbyns kommun\r\n5. Timrå kommun            13. Överkalix kommun\r\n6. Ånge kommun             14. Övertorneå kommun\r\n7. Örnsköldsviks kommun\r\nJämtlands läns landsting\r\n1. Bergs kommun\r\n2. Bräcke kommun\r\n3. Härjedalens kommun\r\n4. Krokoms kommun\r\n5. Ragunda kommun\r\n6. Strömsunds kommun\r\n7. Åre kommun\r\n8. Östersunds kommun\r\nVästerbottens        läns\r\nlandsting\r\n1. Bjurholms kommun\r\n2. Dorotea kommun\r\n3. Lycksele kommun\r\n4. Malå kommun\r\n5. Nordmalings kommun\r\n6. Norsjö kommun\r\n7. Robertsfors kommun\r\n8. Skellefteå kommun\r\n9. Sorsele kommun\r\n10. Storumans kommun\r\n11. Umeå kommun\r\n12. Vilhelmina kommun\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n____________\r\n\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den\r\n\r\n\r\nLag  om  ändring  i lagen (1979:411) om ändringar i\r\nSveriges indelning i kommuner och landsting\r\nHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:411) om\r\nändringar  i  Sveriges   indelning  i  kommuner  och\r\nlandsting att 2 kap. 1 och  10  §§ skall ha följande\r\nlydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n2 kap.\r\n-----------------------------------------------------\r\n1  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRegeringen får besluta om   Rikets    indelning    i\r\nändring      i     rikets  landsting    framgår   av\r\nindelning i landsting, om  lagen    (2002:000)    om\r\nhinder  inte möter mot en  Sveriges  indelning i län\r\nändring                 i  och     landsting.    Har\r\nlänsindelningen.       Om  indelningen  ändrats, får\r\nsambandet          mellan  regeringen   meddela   de\r\nlandstingsindelningen och  föreskrifter  som  behövs\r\nlänsindelningen    gäller  för            ändringens\r\nvad  som är föreskrivet i  genomförande.\r\n1 kap.  2 § kommunallagen\r\n(1991:900).  En ändring i\r\nlandstingsindelningen får\r\ndock   ske   endast    om\r\nändringen    kan    antas\r\nmedföra  bestående fördel\r\nför  ett landsting  eller\r\nen del  av  ett landsting\r\neller andra fördelar från\r\nallmän          synpunkt.\r\nRegeringen får meddela de\r\nföreskrifter  som  behövs\r\nför            ändringens\r\ngenomförande.\r\n-----------------------------------------------------\r\nKammarkollegiet    får    dock    besluta    om   en\r\nindelningsändring  som  bör ske med anledning av  en\r\nsådan ändring i den kommunala  indelningen som avses\r\ni 1 kap. 3 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\n10  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nEn fråga om ändring i den   En    sådan   fråga   om\r\nlandstingskommunala        ändring       i       den\r\nindelningen kan väckas av  landstingskommunala\r\nlandsting eller medlem av  indelningen,    som   kan\r\nett  landsting som skulle  avgöras                av\r\nberöras   av   ändringen.  Kammarkollegiet,      kan\r\nAnsökningen  om  en sådan  väckas av landsting eller\r\nändring skall inges  till  medlem  av  ett landsting\r\nkammarkollegiet.           som   skulle  beröras  av\r\nändringen. Ansökningen om\r\nRegeringen           och  en  sådan  ändring  skall\r\nkammarkollegiet kan också  inges                till\r\nta   upp   en   fråga  om  Kammarkollegiet.\r\nindelningsändring på eget  Regeringen            och\r\ninitiativ.                 Kammarkollegiet kan också\r\nta  upp en sådan fråga på\r\neget initiativ.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nLagrådsyttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20\r\n\r\nNärvarande:   f.d.   justitierådet  Hans   Danelius,\r\nregeringsrådet Gustaf  Sandström,  justitierådet Dag\r\nVictor.\r\n\r\nRiksdagens  konstitutionsutskott har  den  28  april\r\n2003  beslutat   inhämta   Lagrådets  yttrande  över\r\n\"Lagstiftning  om  Sveriges  indelning  i  landsting\r\nm.m.\"\r\n\r\nFörslaget  har  inför  Lagrådet   föredragits   av\r\nkanslichefen  Bertil  Wennberg och hovrättsassessorn\r\nMargareta Landerholm.\r\n\r\nFörslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:\r\n\r\nLagrådet yttrade sig den  21  november 2001 över ett\r\nförslag  av riksdagens bostadsutskott  till  lag  om\r\nSveriges indelning i län. Förslaget var föranlett av\r\natt  bostadsutskottet   funnit   det   önskvärt  att\r\nskyndsamt  få till stånd ett beslut om att  överföra\r\nHeby kommun  från Västmanlands län till Uppsala län.\r\nFastän  syftet   primärt  var  att  genomföra  denna\r\nspeciella ändring,  fann  Lagrådet  att lagförslaget\r\nhade fått en generell utformning och att det krav på\r\nallmängiltighet  som gällde för lagstiftning  därför\r\nfick anses uppfyllt.  Lagrådet ansåg inte heller att\r\ndet förelåg något principiellt hinder mot att frågor\r\nom länsindelningen och kommunernas länstillhörighet,\r\npå sätt som föreslagits, reglerades i lag, trots att\r\ndetta innebar en avvikelse  från  hur  dessa  frågor\r\ntidigare   hade   hanterats.   Lagrådet   ansåg  sig\r\nemellertid  inte kunna tillstyrka att den föreslagna\r\nnya lagen antogs  av  riksdagen förrän den rättsliga\r\nproblematiken kring lagen analyserats närmare.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  nu  beslutat  inhämta\r\nLagrådets  yttrande  med  stöd  av 4 kap. 10 § andra\r\nstycket  riksdagsordningen, där det  föreskrivs  att\r\nett utskott,  om  minst  fem  av  dess ledamöter vid\r\nbehandlingen  av ett ärende begär att  ett  yttrande\r\nskall inhämtas  från en myndighet, skall föranstalta\r\nom  detta.  Beslutet  har  fattats  inom  ramen  för\r\nkonstitutionsutskottets behandling av vissa motioner\r\nom kommunal demokrati  och  går  ut  på att Lagrådet\r\nskall yttra sig om de lagförslag som ingår i en inom\r\nutskottets  kansli upprättad promemoria  med  titeln\r\n\"Lagstiftning  om  Sveriges  indelning  i  landsting\r\nm.m.\"\r\nAv  8  kap.  18  §  första stycket regeringsformen\r\nframgår att Lagrådet har  att  avge  yttranden  över\r\nlagförslag.   Kanslipromemorian  innehåller  förslag\r\ndels till en ny  lag om Sveriges indelning i län och\r\nlandsting, dels till  en  lag  om  ändring  i  lagen\r\n(1979:411)  om  ändringar  i  Sveriges  indelning  i\r\nkommuner   och  landsting  (indelningslagen).  Något\r\nformellt yrkande  om  att  dessa förslag skall antas\r\nsom lag av riksdagen har inte framlagts, och det kan\r\nifrågasättas om förslagen är  av  sådan  art  att de\r\nfaller  in  under begreppet lagförslag i 8 kap. 18 §\r\nregeringsformen.  De  har emellertid nära anknytning\r\ntill ett i en motion framlagt förslag till beslut om\r\nen    sådan    ändring    i   indelningslagen    att\r\nindelningsändringar  skall  beslutas   av  riksdagen\r\n(motion 2002/03:K241), och de har i och  för  sig en\r\ntillräckligt  precis  utformning  för  att kunna bli\r\nföremål för granskning.\r\nMindre  ändringar  i  länsindelningen  kan  enligt\r\ngällande  praxis beslutas av regeringen, medan  mera\r\nomfattande   ändringar   anses   böra   underställas\r\nriksdagen.     Vidare    får    regeringen    enligt\r\nindelningslagen   besluta   om  ändringar  i  rikets\r\nindelning   i  kommuner  och  i  landsting,   varvid\r\nregeringen  dock   är   bunden  av  de  villkor  som\r\nuppställs  i lagen. Regeringen  måste  också  beakta\r\nföreskriften  i  1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900)\r\nom att varje landsting  omfattar  ett  län,  om inte\r\nnågot annat är särskilt föreskrivet.\r\nEnligt   lagförslagen  i  kanslipromemorian  skall\r\nrikets indelning i län och landsting, vari inbegrips\r\nvarje  kommuns   tillhörighet,   fastläggas  i  lag.\r\nRegeringens rätt att ändra denna indelning  föreslås\r\nalltså  försvinna.  Sådana  ändringar  får i stället\r\ngöras genom att lagen ändras.\r\nEn första fråga är om den föreslagna ordningen  är\r\nförenlig med 8 kap. 5 § regeringsformen där det sägs\r\natt  grunderna  för  ändringar  i rikets indelning i\r\nkommuner bestäms i lag. Formuleringen  tyder närmast\r\npå  att  beslut rörande rikets indelning i  kommuner\r\noch landsting - landstingen är att anse som kommuner\r\nenligt 1 kap. 7 § regeringsformen - förutsätts ske i\r\nannan form  än  genom  lagstiftning  men  att  man i\r\ngrundlag  velat  försäkra  sig om att det beslutande\r\norganet - dvs. regeringen -  fattar  sina  beslut  i\r\nenlighet med vissa i lag uttryckta principer. Enligt\r\nLagrådets bedömning kan emellertid bestämmelsen inte\r\nanses  innebära  ett  förbud för riksdagen att genom\r\nlag besluta om indelningen.\r\nOm  riksdagen  fastställer   rikets   indelning  i\r\nkommuner   och   landsting  i  lag,  kan  det  synas\r\növerflödigt  att också  grunderna  för  ändringar  i\r\ndenna indelning  anges  särskilt  i  en  lag som kan\r\nändras   i  samma  ordning  som  den  lag  i  vilken\r\nindelningen  fastställts.  Bestämmelsen i 8 kap. 5 §\r\nregeringsformen  är  emellertid   på   denna   punkt\r\nentydig,  och det finns enligt Lagrådets mening inte\r\nutrymme för  att  avvika från dess klara ordalydelse\r\nenligt vilken grunderna  för ändringar i indelningen\r\nskall anges i lag. Även om  indelningen  regleras  i\r\nlag,  bör  det  därför  krävas  att grunderna för en\r\nändring av indelningen preciseras i lag.\r\nLagförslagen i kanslipromemorian  har endast varit\r\nföremål  för  en begränsad remissbehandling  närmast\r\nsyftande   till   att    inhämta    synpunkter    på\r\nlagförslagens     konstitutionella    aspekter.    I\r\nremissvaren framfördes  emellertid  erinringar också\r\nmot  andra  delar  av den föreslagna lagregleringen,\r\noch  flera  remissorgan   betonade   behovet  av  en\r\nfortsatt beredning av lagstiftningsärendet.  Det  är\r\noklart  vilka  överväganden  dessa  synpunkter givit\r\nanledning   till   från   utskottets   sida.   Några\r\nförändringar i lagtexten har de inte föranlett.\r\nAv  handlingarna framgår att utskottet  i  samband\r\nmed den  begränsade  remissen  övervägde att senare,\r\nefter   att   ha  tagit  del  av  remissinstansernas\r\nsynpunkter, eventuellt  genomföra  en mer omfattande\r\nremissbehandling.  Någon  sådan ny remissomgång  har\r\ndock   inte   kommit  till  stånd.   De   föreslagna\r\nlagbestämmelserna kan ses som ett första utkast till\r\nlagreglering men är inte så genomarbetade att de bör\r\nantas som lag utan  att  ha  gjorts till föremål för\r\nytterligare beredning och bearbetning  i ljuset både\r\nav  de  synpunkter  som  redan  framförts under  den\r\nförsta  remissbehandlingen  och av  sådana  som  kan\r\nväntas komma att framföras vid  en  mera  omfattande\r\nremittering av lagförslagen.\r\nLagrådet  kan  sammanfattningsvis  inte tillstyrka\r\natt  förslagen görs till föremål för lagstiftning  i\r\nföreliggande skick.\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Nämndemannaorganisationen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K287.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Närvarorätt vid nämndsammanträden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K411 och 2003/04:K288.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Offentliga nämndsammanträden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K348, 2002/03:K383 yrkande 11, 2002/03:K385 yrkande 6 och 2003/04:K290 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Möjlighet att behålla uppdrag vid flyttning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K284 och 2003/04:K231.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"mp\"",
          "votering_id": "E16EF752-4343-4E82-A9BE-BD4F7E11513F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "28",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "239",
                    "62",
                    "0",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E16EF752-4343-4E82-A9BE-BD4F7E11513F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Förtroendevaldas ersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K327, 2002/03:K357 och 2003/04:K387.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Översyn av ledighets- och ersättningsbestämmelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K383 yrkandena 1 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Funktionshindrades möjligheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K383 yrkande 13 och 2002/03:So362 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Direktvalda kommundelsnämnder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K241 yrkande 15, 2002/03:K385 yrkande 5 och 2003/04:K290 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "AA24EE08-BE05-4740-8E26-7766FA1D56E4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (c, fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "2",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "201",
                    "98",
                    "2",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AA24EE08-BE05-4740-8E26-7766FA1D56E4",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kommunala extraval",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K385 yrkande 7 och 2003/04:K290 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "371B8030-1B48-4E9B-A177-A16CCE74F079",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "151",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 4"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/371B8030-1B48-4E9B-A177-A16CCE74F079",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "reservation 4",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Medborgarförslag m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K259 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:K383 yrkandena 4 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Folkomröstningsinitiativ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K321 yrkandena 1-3, 2002/03:N302 yrkande 24, 2003/04:K230 och 2003/04:N335 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "6167D2E3-93E9-434C-9351-98585425D6FF",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "151",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 6"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6167D2E3-93E9-434C-9351-98585425D6FF",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "reservation 6",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Självförvaltningsorgan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Ungdomars deltagande i den demokratiska processen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Folkrörelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K358.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Decentralisering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K385 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Kommunrevision",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K374, 2003/04:K289 yrkande 8, 2003/04:K360 och 2003/04:K391.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Kommunmedlemskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K263 och 2003/04:K273.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Indelningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo227, 2001/02:Bo315, 2002/03:K241 yrkandena 13 och 14, 2002/03:K335 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K355, 2002/03:K388 yrkandena 1 och 2, 2003/04:K252 yrkandena 1 och 2, 2003/04:K335 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:K366 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "0527D2AA-F684-404E-A2B7-28E11A122701",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "151",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 9"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0527D2AA-F684-404E-A2B7-28E11A122701",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU3",
          "vinnare": "reservation 9",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Offentliga nämndsammanträden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Möjlighet att behålla uppdrag vid flyttning",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Direktvalda kommundelsnämnder",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kommunala extraval",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Medborgarförslag m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Folkomröstningsinitiativ",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Självförvaltningsorgan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kommunrevision",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Indelningsfrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-09-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-16 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-11-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-11-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 21:52:16"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ). ",
          "dok_id": "GR01KU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Kommunal demokrati (KU3)",
          "dok_id": "GR01KU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 4 under rubrik 9, utskottets förslag till beslut med godkännande av motiveringen i reservation 6 under punkt 11, reservation 9 under punkt 18 och dels i övrigt utskottets förslag till riksdagsbeslut.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 21:52:16"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden om kommunala demokratifrågor. Ledamöter från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår att riksdagen säger ja till motionsförslag. I riksdagen har dessa partier majoritet. Det innebär att regeringen kan få i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också, enligt de fem partierna, lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1562 \">2000/01:BoU13</a>).</p>",
          "dok_id": "GR01KU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:03"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Kommunal demokrati (KU3)",
          "dok_id": "GR01KU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:04"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_3.docx",
          "filstorlek": "173496",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Frågor om kommunal demokrati",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/26966ACE-4D56-491E-9D5C-44B72B93FC4E"
        },
        {
          "dok_id": "GR01KU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_3.pdf",
          "filstorlek": "769171",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ku_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/60A67749-FAEE-4519-83EF-518721EC5A5E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Bo227 Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_id": "GP02Bo227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Bo227",
          "ref_dok_titel": "Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:Bo315 Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_id": "GP02Bo315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "Bo315",
          "ref_dok_titel": "Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K241 Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_id": "GQ02K241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K241",
          "ref_dok_titel": "Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K259 Medborgarförslag",
          "ref_dok_id": "GQ02K259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K259",
          "ref_dok_titel": "Medborgarförslag",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K263 Översyn av kommunallagen",
          "ref_dok_id": "GQ02K263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K263",
          "ref_dok_titel": "Översyn av kommunallagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K284 Unga i kommunpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02K284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K284",
          "ref_dok_titel": "Unga i kommunpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K287 Obligatoriska miljönämnder",
          "ref_dok_id": "GQ02K287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K287",
          "ref_dok_titel": "Obligatoriska miljönämnder",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K321 Kommunala folkomröstningar",
          "ref_dok_id": "GQ02K321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K321",
          "ref_dok_titel": "Kommunala folkomröstningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K327 Förtroendemannaarvoden",
          "ref_dok_id": "GQ02K327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K327",
          "ref_dok_titel": "Förtroendemannaarvoden",
          "ref_dok_subtitel": "av Matilda Ernkrans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K335 Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_id": "GQ02K335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K335",
          "ref_dok_titel": "Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K348 Offentliga nämndsammanträden ",
          "ref_dok_id": "GQ02K348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K348",
          "ref_dok_titel": "Offentliga nämndsammanträden ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K355 Medborgarnas makt över den kommunala indelningen",
          "ref_dok_id": "GQ02K355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K355",
          "ref_dok_titel": "Medborgarnas makt över den kommunala indelningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren och Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K357 Pensionsregler för kommunpolitiker",
          "ref_dok_id": "GQ02K357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K357",
          "ref_dok_titel": "Pensionsregler för kommunpolitiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K358 Demokratifrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02K358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K358",
          "ref_dok_titel": "Demokratifrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K374 Oberoende kommunal revision",
          "ref_dok_id": "GQ02K374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K374",
          "ref_dok_titel": "Oberoende kommunal revision",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K383 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K383",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K385 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K385",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K388 Heby kommun",
          "ref_dok_id": "GQ02K388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K388",
          "ref_dok_titel": "Heby kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K411 Kommunala demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K411",
          "ref_dok_titel": "Kommunala demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So362 Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So362",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K230 Folkomröstningar",
          "ref_dok_id": "GR02K230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K230",
          "ref_dok_titel": "Folkomröstningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K231 Studerandes möjlighet till valbarhet på tidigare mantalsskrivningsort",
          "ref_dok_id": "GR02K231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K231",
          "ref_dok_titel": "Studerandes möjlighet till valbarhet på tidigare mantalsskrivningsort",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K252 Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_id": "GR02K252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K252",
          "ref_dok_titel": "Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K273 Översyn av kommunallagen",
          "ref_dok_id": "GR02K273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K273",
          "ref_dok_titel": "Översyn av kommunallagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K288 Utveckling av den kommunala demokratin",
          "ref_dok_id": "GR02K288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K288",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av den kommunala demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K289 Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_id": "GR02K289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K289",
          "ref_dok_titel": "Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K290 En ny författning för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02K290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K290",
          "ref_dok_titel": "En ny författning för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K335 Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_id": "GR02K335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K335",
          "ref_dok_titel": "Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K360 Kommunal revision",
          "ref_dok_id": "GR02K360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K360",
          "ref_dok_titel": "Kommunal revision",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K366 Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_id": "GR02K366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K366",
          "ref_dok_titel": "Heby kommuns länstillhörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K387 Betalning för bortfall av försäkringspremie",
          "ref_dok_id": "GR02K387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K387",
          "ref_dok_titel": "Betalning för bortfall av försäkringspremie",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Israelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K391 Den kommunala revisionen",
          "ref_dok_id": "GR02K391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K391",
          "ref_dok_titel": "Den kommunala revisionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Liselott Hagberg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-11-13",
          "ref_dok_id": "GR0927",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "2003-11-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-11-12",
          "ref_dok_id": "GR0926",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "26",
          "ref_dok_titel": "2003-11-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:33",
          "ref_dok_id": "GR0K33",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "33",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:33",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:34",
          "ref_dok_id": "GR0K34",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "34",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:34",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}