{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230163",
      "dok_id": "GR01KU24",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU24",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU24",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "24",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-04 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:45",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:49",
      "titel": "Digitala TV-sändningar och andra massmediefrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU24/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU24",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU24",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU24",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU24</div><h1>Digitala TV-sändningar och andra massmediefrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nförslag i proposition 2003/04:\r\n118 Digitala TV-sändningar. Förslaget  avser  att de\r\ndigitala  marksändningarna  av  Sveriges  Television\r\nAB:s  och  Sveriges Utbildningsradio AB:s TV-program\r\nskall byggas  ut  så  att  de får samma räckvidd som\r\nföretagens analoga marksändningar. Enligt regeringen\r\ninnebär  det att 99,8 % av befolkningen  kommer  att\r\nkunna ta emot  programmen  i  sina  fasta  bostäder.\r\nVidare   bedömer   regeringen  att  minst  98  %  av\r\nbefolkningen bör kunna  ta  emot digital marksänd TV\r\nfrån ytterligare minst en frekvenskanal.\r\n\r\nUtskottet   behandlar  också  två   motioner   som\r\navlämnats med anledning  av  propositionen.  I detta\r\nsammanhang  behandlar utskottet också motioner  från\r\nallmänna motionstiden 2003 som rör frågor om digital\r\nTV.\r\nDärutöver behandlar  utskottet i betänkandet andra\r\nmotioner  från allmänna motionstiden  2003  som  rör\r\nolika  massmediefrågor.   De  rör  bl.a.  frågor  om\r\ngrundläggande    principer    och     former     för\r\nprogramföretags  verksamhet, mediekoncentrationslag,\r\nkommersiell  radio,   koncessionsavgifter,   digital\r\nradio och Granskningsnämnden för radio och TV.\r\nUtskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  om\r\nräckvidden för de digitala marksändningarna.\r\nVidare avstyrker utskottet samtliga motioner.\r\nUtskottets  ställningstaganden  har  föranlett  16\r\nreservationer och ett särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. De digitala TV-sändningarnas räckvidd\r\nRiksdagen  godkänner vad regeringen föreslår om\r\nräckvidden  för   de  digitala  marksändningarna.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:118\r\noch  avslår  motionerna  2003/04:K28  yrkande  1,\r\n2003/04:\r\nK29 yrkande 1,  2003/04:K444 yrkandena 14 och 16,\r\n2003/04:Kr326   yrkandena    27    och   28   och\r\n2003/04:Kr359 yrkande 5.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\n\r\n2. Tidpunkten för övergång till digital\r\nteknik\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K28 yrkande\r\n2, 2003/04:K29 yrkande 2 och 2003/04:K444 yrkande\r\n15.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\n\r\n3. Konsumenters behov vid digitala TV-\r\nsändningar\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:K439  och\r\n2003/04:Kr326 yrkande 29.\r\n\r\n4. Framtida fördelning av digitala\r\nsändningstillstånd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Kr359  yrkande\r\n6.\r\n\r\n5. Grundläggande principer och former för\r\nprogramföretags verksamhet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:K271\r\nyrkande 10, 2003/04:K444 yrkandena 1, 4 och 6 och\r\n2003/04:Kr359 yrkande 3.\r\nReservation 3 (m, fp)\r\n\r\n6. Teknikneutral medielagstiftning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Kr359  yrkande\r\n10.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n7. Mediekoncentration\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K388.\r\nReservation 5 (v, mp)\r\n\r\n8. Översyn av lagen om granskning och\r\nkontroll av filmer och videogram\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K362 yrkande 1.\r\n\r\n9. Rätt till genmäle\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 1.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n10. Negativ textreklam\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 2.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n11. Granskningsnämnden för radio och TV\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 3.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12. Effekter av sexualiseringen av det\r\noffentliga rummet och en stereotyp\r\nheterosexuell norm\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:So568 yrkande\r\n3.\r\nReservation 9 (v, mp)\r\n\r\n13. Utvärdering av DAB\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:K444  yrkande\r\n17.\r\n\r\n14. Fördelning av tillstånd att sända\r\ndigital radio\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2003/04:K444  yrkande\r\n18.\r\n\r\n15. Den framtida digitalradion\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Kr359 yrkande\r\n7.\r\nReservation 10 (m, fp)\r\n\r\n16. Kommersiell nationell radio\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:K382\r\nyrkande 6 och 2003/04:\r\nK444 yrkande 13.\r\nReservation 11 (m, fp)\r\n\r\n17. Närradion\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Kr386  yrkande\r\n2.\r\n\r\n18. Regionala koncessioner för TV\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:K444  yrkande\r\n12.\r\nReservation 12 (m)\r\n\r\n19. Koncessionsavgifter för kommersiell\r\nradio\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 8.\r\n\r\n20. Koncessionsavgift för TV\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K382\r\nyrkande 9 och 2003/04:\r\nK444 yrkande 10.\r\n\r\n21. Lokal radio och TV\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:K365  och\r\n2003/04:Kr386 yrkande 3.\r\n\r\n22. Reklamtid i kommersiell lokalradio\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 7.\r\nReservation 13 (m, kd)\r\n\r\n23. Reklam riktad till barn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L352 yrkande 1.\r\n\r\n24. Skyldighet att vidaresända program\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2003/04:K444 yrkande\r\n11.\r\nReservation 14 (m, fp)\r\n\r\n25. Åtgärder mot piratkort\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2003/04:K408  och\r\n2003/04:Kr326 yrkande 30.\r\nReservation 15 (c)\r\nReservation 16 (mp)\r\n\r\n\r\nStockholm den 4 maj 2004\r\n\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark (m), Göran  Magnusson  (s),  Barbro  Hietala\r\nNordlund   (s),  Helena  Bargholtz  (fp),  Pär  Axel\r\nSahlberg (s),  Kenth  Högström  (s), Ingvar Svensson\r\n(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind  (s), Henrik\r\nS  Järrel  (m), Anders Bengtsson (s), Tobias  Krantz\r\n(fp), Kerstin  Lundgren  (c),  Helene Petersson (s),\r\nNils Fredrik Aurelius (m), Billy  Gustafsson (s) och\r\nGustav Fridolin (mp).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nKU24\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  proposition  2003/04:118  Digitala  TV-sändningar\r\nföreslår  regeringen  att  riksdagen  godkänner  vad\r\nregeringen föreslår om räckvidden  för  de  digitala\r\nmarksändningarna.  Regeringens  förslag  återges   i\r\nbilaga 1.\r\n\r\nMed  anledning  av  propositionen har två motioner\r\nväckts. I detta sammanhang behandlar utskottet också\r\nett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden\r\n2003 som rör digital TV.\r\nDärutöver behandlar utskottet motionsyrkanden från\r\nallmänna   motionstiden   2003    som    rör   andra\r\nmassmediefrågor.\r\nFörslagen i samtliga motioner återges i bilaga 1.\r\nKulturutskottet    har    avgett   yttrande   över\r\npropositionen jämte följdmotioner. Yttrandet finns i\r\nbilaga 2.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden om regeringens\r\nförslag\r\n\r\n\r\nDe digitala marksändningarnas\r\nräckvidd\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag om\r\nräckvidden  för  de digitala marksändningarna\r\noch   avstyrker   motioner   om   avslag   på\r\npropositionen. I detta  sammanhang  avstyrker\r\nutskottet motioner från allmänna motionstiden\r\n2003  som  rör  statens  satsning  på digital\r\nmarksänd   TV.   Vidare  avstyrker  utskottet\r\nmotioner om konsumenternas behov vid digitala\r\nmarksändningar   samt    om    den   framtida\r\nfördelningen   av   sändningstillstånd    för\r\ndigital TV.\r\nJämför reservationerna 1 och 2.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbeslut om digital marksänd TV\r\n\r\nUnder  våren  1997  beslutade  riksdagen att digital\r\nmarksänd TV bör införas i Sverige (prop. 1996/97:67,\r\nbet.  1996/97:KU17,  rskr.  1996/97:178).   Beslutet\r\ninnebar   att   sändningar  under  en  första  etapp\r\ninleddes på ett begränsat  antal  orter  i  Sverige.\r\nRiksdagen  beslutade därefter under hösten 2000  att\r\ndigital marksänd  TV  skulle  få  byggas ut till att\r\nomfatta hela landet (prop. 2000/01:1,  utg.omr.  17,\r\nbet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).\r\n\r\nUnder  föregående riksmöte beslutade riksdagen att\r\ngodkänna regeringens  förslag  om  att den marksända\r\ntelevisionen skall övergå till digital teknik (prop.\r\n2002/03:72,  bet. 2002/03:KU33, rskr.  2002/03:196).\r\nDärutöver  beslutade   riksdagen   att   de  analoga\r\nmarksändningarna  skall  ha  upphört  den 1 februari\r\n2008.  Riksdagens  beslut  innebar  vidare   att  de\r\nanaloga  TV-sändningarna  skall läggas ned etappvis,\r\noch   nedläggningen  skall  inledas   tidigast   när\r\nlagstiftningen  om  skyldighet att vidaresända vissa\r\nTV-program  i  kabelnät   har   anpassats  till  att\r\nmarksändningarna är digitala.\r\nVad gällde regeringens förslag  om  utbyggnaden av\r\nde    digitala    sändarnäten,   de   digitala   TV-\r\nsändningarnas  tillgänglighet   och  riktlinjer  för\r\ntillståndsgivningen  avslog  riksdagen   regeringens\r\nförslag och gav regeringen till känna att  den efter\r\nnya överväganden borde återkomma till riksdagen  med\r\nförslag.\r\n\r\nVissa utredningar m.m.\r\n\r\nRadio-  och  TV-lagsutredningen  (Ku  2000:01) har i\r\ndelbetänkandet  Must carry bl.a. föreslagit  ändrade\r\nregler i fråga om skyldigheten att vidaresända vissa\r\nTV-program i kabelnät  (SOU  2003:109).  Remisstiden\r\nför  betänkandet  löpte ut den 2 mars 2004.  Ärendet\r\nbereds  för  närvarande   i   Regeringskansliet.  En\r\nproposition är aviserad att lämnas  till riksdagen i\r\nseptember 2004.\r\n\r\nRegeringen    beslutade    den   21   augusti   2003\r\ntilläggsdirektiv till Radio- och TV-lagsutredningen.\r\nEnligt direktiven skulle utredningen  före  utgången\r\nav  februari  2004  redovisa  sina  överväganden med\r\nanledning   av   Digital-TV-kommitténs  förslag   om\r\nfristående operatörsföretag, tillståndsgivning genom\r\nmyndighet  samt  tillståndstiden  för  digitala  TV-\r\nsändningar (dir. 2003:100).\r\n\r\nRadio-  och TV-lagsutredningen  avlämnade  den  31\r\nmars 2004 betänkandet  Nytt  regelverk  för  digital\r\nmarksänd  TV  (SOU  2004:39). I betänkandet föreslår\r\nutredningen att ett operatörsföretag  ges  rätt  att\r\nförfoga  över  den  del  av  sändningsutrymmet i det\r\ndigitala   marknätet   som  inte  tilldelas   public\r\nservice-programtjänster  och  andra  programtjänster\r\nsom  det  allmänna  vill garantera sändningsutrymme.\r\nEnligt förslaget skall  det  krävas tillstånd enligt\r\nradio-  och  TV-lagen  att  bedriva  verksamhet  som\r\noperatörsföretag. Operatörsföretaget  skall  ha rätt\r\natt självständigt sätta samman utbudet av TV-program\r\noch  andra  tjänster  samt rätt att inom ett angivet\r\nsändningsutrymme   sända    så    många    samtidiga\r\nprogramtjänster som överföringskapaciteten medger.\r\nVidare  anser  utredningen att alla programföretag\r\nskall ha tillstånd  för  att kunna komma i fråga för\r\natt  sända. Tillstånd för public  service-sändningar\r\nskall  enligt  förslaget  meddelas av regeringen och\r\növriga  tillstånd  av  Radio-   och   TV-verket.  De\r\nkriterier  som skall styra urvalet av programföretag\r\nsamt tillståndstidens längd skall anges i radio- och\r\nTV-lagen.\r\nUtredningen    lämnar   också   förslag   avseende\r\nprogramtjänster som omfattas av vidaresändningsplikt\r\nenligt 8 kap. 1 §  radio- och TV-lagen, jurisdiktion\r\noch tillsyn m.m. inom  området  för  radio  och  TV.\r\nLagändringarna  föreslås  träda i kraft senast den 1\r\njuli 2005.\r\nRadio- och TV-lagsutredningens  delbetänkande  har\r\nnyligen sänts ut på remiss. Remisstiden går ut den 1\r\njuli 2004.\r\n\r\nRegeringen   beslutade   den  11  mars  2004  om  en\r\nkommission  som  skall  förbereda   övergången  från\r\nanaloga  till digitala marksändningar  och  samordna\r\nden   informationsverksamhet    som   behövs   (dir.\r\n2004:32). Vid fullgörandet av uppgiften skall hänsyn\r\ni första hand tas till konsumenternas  önskemål  och\r\nbehov.  Kommissionen  skall  ha  nära  kontakter med\r\norganisationer som företräder olika konsumentgrupper\r\nsamt med myndigheter, företag och organisationer som\r\npåverkas  av  omställningen. Kommissionen  skall  ha\r\nföljande uppgifter. Den skall\r\n\r\n-  lägga  fram   en   plan   för  när  de  analoga\r\nsändningarna skall upphöra i olika områden,\r\n- överväga om det är lämpligt  att  stänga  av  de\r\nanaloga  marksändningarna  på försök i ett begränsat\r\nområde,\r\n-    följa    utbyggnaden    av    de     digitala\r\nmarksändningarna,\r\n- följa utvecklingen på digital-TV-marknaden,\r\n-    planera   och   samordna   information   till\r\nallmänheten om omläggningen,\r\n- överväga vilken information som kan behövas till\r\nföljd  av   ny   lagstiftning   om   skyldighet  att\r\nvidaresända    vissa   TV-program   i   elektroniska\r\nkommunikationsnät.\r\n\r\nDärutöver skall  kommissionen lägga fram en plan för\r\nnedläggning av de  analoga sändningarna så snart det\r\nkan ske efter det att  riksdagen  har  fattat beslut\r\nmed anledning av regeringens proposition om digitala\r\nTV-sändningar  (prop.  2003/04:118). Varje  år  före\r\nutgången  av februari skall  kommissionen  lämna  en\r\nredogörelse  för  sitt  arbete. En slutrapport skall\r\nläggas fram före utgången av mars 2008.\r\n\r\nSkrivelse från Teracom\r\n\r\nTeracom har den 7 oktober  2003  kommit  in  med  en\r\nskrivelse  till Kulturdepartementet rörande fortsatt\r\nutbyggnad  av   digital  TV.  I  skrivelsen  erinrar\r\nTeracom om att riksdagen  genom  sitt  beslut  i maj\r\n2003   begärde   ytterligare   information  angående\r\nfortsatt      utbyggnad      av      digital     TV.\r\nKulturdepartementet         har        konkretiserat\r\nfrågeställningarna och vidarefört dessa till Teracom\r\nvid två möten. Frågorna gällde  vilken  kostnaden är\r\nför dels utbyggnaden av två digitala nät  från  90 %\r\nupp  till 98 % befolkningstäckning, dels ytterligare\r\nutbyggnad  från  98  %  upp till 99,8 % nedbrutet på\r\nlägsta  praktiska/ekonomiska   stationsnivå.  Vidare\r\nefterfrågade      departementet      förslag      på\r\netappindelningar  och  tidsplaner  för utbyggnad  av\r\ndigital  TV  och  släckning  av  de  analoga  näten,\r\ninklusive befolkningstäckning. Därutöver  ville  man\r\nveta vilka faktorer - från kostnadssynpunkt - som är\r\nviktigast att beakta vid utbyggnaden av digital TV.\r\n\r\nI skrivelsen anger Teracom kostnaden för utbyggnad\r\nav  två  nät  från nuvarande 90 % till 98 % täckning\r\ntill ca 125 miljoner  kronor.  Kostnaden för ett nät\r\nmed motsvarande utbyggnad beräknas  till 80 miljoner\r\nkronor.\r\nDärutöver  uppskattar  Teracom  kostnaden   för\r\nutbyggnad  för parallell sändning av ett nät från 98\r\n% till 99,5  %  till  167  miljoner kronor. En sådan\r\nutbyggnad  till 99,8 % beräknas  till  200  miljoner\r\nkronor.\r\nTeracom redovisar  också  kostnaden  för ett annat\r\nsätt att genomföra utbyggnaden från 98 %  till  99,8\r\n%, nämligen genom konvertering av befintliga analoga\r\nsändare.   Kostnaden   för   en  sådan  konvertering\r\nberäknas till 11 miljoner kronor.\r\nI skrivelsen redovisar Teracom därutöver ett grovt\r\nförslag till etappindelningar,  tidsplaner och metod\r\nför genomförande av TV-digitaliseringen.\r\nVidare    redovisas   kostnadsdrivande    aspekter\r\navseende kostnader  relaterade  till digital-TV-nät,\r\nskrotningskostnader  för  analog-TV  samt  kostnader\r\nrelaterade till mottagare.\r\n\r\nAvtal mellan SVT, UR och Teracom\r\n\r\nSVT, UR och Teracom har den  16 februari 2004 ingått\r\nen överenskommelse om att teckna ett avtal om analog\r\noch digital TV-distribution för  perioden 2004-2013.\r\nAvtalsparterna  har  därefter  i  en  skrivelse  som\r\nkommit in till Kulturdepartementet den  26  februari\r\n2003 redovisat vissa förutsättningar för avtalet.\r\n\r\nDe  tre  bolagen  har  vid utformningen av avtalet\r\nförutsatt  att  medel  under  perioden  2004-2005  i\r\növerensstämmelse   med   vad    som    redovisas   i\r\nbudgetpropositionen      för      2004      tillförs\r\ndistributionskontot    dels    genom   upplåning   i\r\nRiksgälden,     dels    genom    överföring     från\r\nrundradiokontot.  De  medel som därigenom disponeras\r\npå distributionskontot  tillförs  SVT och UR. Vidare\r\nhar  förutsatts  att  upplåningen skall  återbetalas\r\ninom    det   utrymme   som   skapas    genom    att\r\ndistributionskostnaderna  minskar  när  den  analoga\r\ndistributionen   upphör.   För   perioden  2006-2013\r\nförutsätts  att distributionskontot  tillförs  medel\r\nfrån rundradiokontot  i  enlighet  med  den plan för\r\nmedelstilldelning   till   distributionskontot   som\r\nKulturdepartementet redovisat  för  Teracom, SVT och\r\nUR  vid möten i november 2003 och januari  2004  och\r\natt detta  belopp  (480  miljoner kronor) skall ökas\r\nmed  2  % varje år fram till  dess  att  skulden  är\r\nåterbetald.  Detta förutsätts vara fallet senast vid\r\nutgången av 2013.\r\nVidare förutsätter  avtalet  att  det digitala nät\r\n(MUX1)  i  vilket SVT och UR sänder skall  vid  full\r\nutbyggnad   täcka   99,8   %   av   den   fastboende\r\nbefolkningen.  Teracom har för sin del förutsatt att\r\ntäckningen av de  sista  1,8  %  skall ske genom att\r\nanaloga   TV-sändare  tas  i  anspråk  för   digital\r\nutsändning,  dvs. ingen parallell analog och digital\r\nutsändning kommer att förekomma.\r\nInom  ramen  för  avtalet  kommer  man  att  komma\r\növerens om en justering  av täckningen för regionala\r\nsändningar i det digitala  sändarnätet  jämfört  med\r\ndet  analoga i syfte att hushåll skall kunna ta emot\r\nvad   som    uppfattas    vara    \"rätt\"   regionalt\r\nnyhetsprogram från SVT.\r\nDärutöver  är parterna överens om  att  SVT:s  och\r\nUR:s placering  i kanalspektrum skall vara sådan att\r\nmottagning av digitala  sändningar  skall  kunna ske\r\nmed  antennutrustning av det slag som i dag krävs  i\r\nhushållen   för   mottagning   av  de  analoga  UHF-\r\nsändningarna.  Det  innebär att förändringar  av  de\r\nfrekvenser  MUX1  sänder   över  kan  bli  aktuella.\r\nParterna  konstaterar dock att  hushåll  kan  behöva\r\nbyta antennutrustning  för  att  kunna  ta  emot den\r\ndigitala    utsändningen    av    SVT:s   och   UR:s\r\nprogramtjänster.\r\n\r\nI proposition 2003/04:118 redovisar  regeringen  att\r\nparterna  har  meddelat  att  de den 4 mars 2004 har\r\ningått ett avtal i enlighet med överenskommelsen (s.\r\n6).\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag och bedömning\r\n\r\nRegeringen föreslår att de digitala marksändningarna\r\nfrån  Sveriges  Television  AB  (SVT)  och  Sveriges\r\nUtbildningsradio AB (UR) skall ha samma räckvidd som\r\nföretagens  nuvarande analoga marksändningar.  Detta\r\ninnebär att minst 99,8 % av befolkningen skall kunna\r\nta  emot  sändningarna   med  utomhusantenn  i  sina\r\npermanenta bostäder.\r\n\r\nVidare  bedömer  regeringen  att  minst  98  %  av\r\nbefolkningen   bör   kunna    ta    emot    digitala\r\nmarksändningar    från    ytterligare    minst    en\r\nfrekvenskanal.\r\n\r\nSkälen för förslaget om utbyggnad\r\n\r\nSom  skäl  anför regeringen att det vid skiftet från\r\nanalog till digital sändningsteknik bör eftersträvas\r\natt så många  hushåll  som  möjligt  kan använda den\r\nmottagningsteknik   som   är  billigast  och   minst\r\nkomplicerad  för  konsumenterna  och  att  hushållen\r\ndrabbas av så små olägenheter som möjligt vid själva\r\növergången.\r\n\r\nRegeringen påpekar  att  full  befolkningstäckning\r\nför  de  digitala TV-sändningarna kan  uppnås  genom\r\nenbart marksändningar  eller genom en kombination av\r\nmarksändningar och satellitsändningar.  De  skäl som\r\nfrämst  anförs  för att de digitala marksändningarna\r\nendast bör byggas  ut i begränsad omfattning och att\r\nde  hushåll  som  inte   nås  från  marksändare  bör\r\nhänvisas   till   satellitmottagning    är    enligt\r\nregeringen    att    distributionskostnaderna    för\r\nprogramföretagen   blir   lägre  än  om  motsvarande\r\nräckvidd   uppnås  genom  marksändning.   Regeringen\r\nframhåller vidare  att Post- och telestyrelsen (PTS)\r\nanser att en konvertering  av befintliga sändare för\r\ndigital  sändning  innebär  att   möjligheterna  att\r\nfrigöra frekvenser för andra användningsområden blir\r\nmindre.\r\nVidare   anför  regeringen  att  om  de   digitala\r\nmarksändningarna byggs ut i mindre omfattning kommer\r\nde  konsumenter   som   endast   ges  tillgång  till\r\nsatellitmottagning att drabbas av  olägenheter.  Det\r\när  enligt  regeringen  ofta  mer komplicerat att ta\r\nemot   digitala   satellitsändningar   än   digitala\r\nmarksändningar. Därutöver  är  det  inte möjligt att\r\ntill överkomliga kostnader ordna satellitmot-tagning\r\npå alla platser. Regeringen påpekar också  att  även\r\nden  som endast vill se avgiftsfria TV-program måste\r\nha  ett   programkort   eftersom  satellitsändningar\r\nkrypteras. Detta medför extra kostnader.\r\nRegeringen  hänvisar  till   Teracoms   beräkning,\r\nenligt vilken investeringskostnaden för att bygga ut\r\ntvå   sändarnät   från   en  befolkningstäckning  om\r\nnuvarande 90 % till 98 % uppgår  till  125  miljoner\r\nkronor.  Om  endast  ett  sändarnät  byggs ut uppgår\r\nkostnaden till 80 miljoner kronor.\r\nDärutöver  anför  regeringen  att  den ytterligare\r\nkostnaden  för att anlägga ett nytt nät  från  98  %\r\ntill  99,8  %   befolkningstäckning   uppgår  enligt\r\nTeracom    till   200   miljoner   kronor.   Teracom\r\npresenterar   emellertid   en  teknisk  lösning  som\r\ninnebär  att  man  kan nå från  98  %  till  99,8  %\r\nbefolkningstäckning utan stora investeringar. Enligt\r\ndenna lösning kommer  de  sändare  som i dag används\r\nför de analoga sändningarna av SVT 2  att  sända  ut\r\nSVT:s  och  UR:s  digitala  program efter det att de\r\nanaloga sändningarna har lagts ned. Regeringen anför\r\natt man på detta sätt kan uppnå  samma  räckvidd som\r\nför    de    analoga    sändningarna    trots    att\r\ninvesteringskostnaderna   uppgår   till   endast  11\r\nmiljoner kronor.\r\nOm  ett  helt  nytt  sändarnät byggs ut kan enligt\r\nregeringen  parallella  sändningar  med  analog  och\r\ndigital teknik pågå under  en  övergångsperiod. I de\r\nområden  där  befintliga  sändare  konverteras  sker\r\növergången utan parallellsändning.\r\nRegeringen anser att det bör vara  möjligt  att ta\r\nemot digitala marksändningar i alla områden där  man\r\nför  närvarande  kan  ta  emot analoga TV-sändningar\r\nfrån    de   större   sändarstationerna.    Digitala\r\nsändningar  bör  därför enligt regeringen inledas på\r\nde platser där de  större  sändarstationerna  i  dag\r\nendast   sänder  med  analog  teknik.  Vidare  anför\r\nregeringen att även ett antal mindre sändarstationer\r\nbehöver        digitaliseras         för         att\r\nmottagningsmöjligheterna      inom     de     större\r\nsändarstationernas   täckningsområden    skall   bli\r\ntillfredsställande.   Genom  dessa  åtgärder  kommer\r\nenligt  regeringen  räckvidden   för   de   digitala\r\nmarksändningarna  att  öka  från  90 % till 98 %  av\r\nbefolkningen.\r\nEnligt  regeringens  uppfattning  bör   dels   det\r\ndigitala  sändarnät  som används av SVT och UR, dels\r\nytterligare  minst ett  digitalt  sändarnät  på  det\r\nangivna sättet byggas ut till en befolkningstäckning\r\nom minst 98 %.  Regeringen  anser  inte  att det för\r\nnärvarande  finns  anledning att från statsmakternas\r\nsida  ställa  krav på  större  räckvidd  för  övriga\r\ndigitala marksändningar.\r\nNär det gäller  hur full befolkningstäckning skall\r\nuppnås   för  public  service-televisionen   bedömer\r\nregeringen, av skäl som redovisats i det föregående,\r\natt enbart  satellitmottagning  är  en sämre lösning\r\nför  konsumenterna  än mottagning från  marksändare.\r\nRegeringen framhåller  den  av  Teracom presenterade\r\ntekniska lösningen för utbyggnaden  som  innebär att\r\nman  kan  nå  samma  befolkningstäckning som för  de\r\nanaloga   marksändningarna   för   en   bråkdel   av\r\ninvesteringskostnaden  för  att  bygga  nytt. Härvid\r\nanför regeringen att såväl kostnaden för  att  bygga\r\nett  helt  nytt  nät  i  de  berörda områdena som de\r\nproblem som det skulle innebära om räckvidden för de\r\ndigitala  marksändningarna  var   lägre   och  vissa\r\nhushåll enbart skulle kunna ta emot public  service-\r\ntelevisionen  via  satellit,  talar  för  att  denna\r\nlösning   bör   väljas.  Förutsättningen  är  enligt\r\nregeringen  att  de   hushåll  som  inte  får  någon\r\nparallellsändning   får   särskild    service    och\r\ninformation  inför  övergången.  Det  behöver  också\r\nskapas tekniska förutsättningar för att den digitala\r\nutrustningen  skall  kunna  installeras  och  prövas\r\ninnan  övergången  har  ägt rum, t.ex. genom att det\r\nsänds testbilder med digital teknik.\r\nVad gäller det som PTS anför i sitt remissyttrande\r\nom  att en konvertering av  befintliga  sändare  för\r\ndigital  sändning  minskar möjligheterna att frigöra\r\nfrekvenser  anför  regeringen   att   konsumenternas\r\nmöjlighet  att  få  tillgång  till  public  service-\r\ntelevisionens  sändningar  på  det mest fördelaktiga\r\nsättet emellertid väger tyngst i detta sammanhang.\r\nMot  denna  bakgrund  föreslår regeringen  att  de\r\ndigitala marksändningarna  av  SVT:s  och  UR:s  TV-\r\nprogram   ges  samma  räckvidd  som  dessa  företags\r\nanaloga sändningar.  Det  innebär  enligt regeringen\r\natt ca 99,8 % av befolkningen skall  kunna  ta  emot\r\nprogrammen   med  utomhusantenn  i  sina  permanenta\r\nbostäder. Regeringen framhåller att de hushåll som i\r\ndag   kan   ta   emot   SVT:s   och   UR:s   analoga\r\nmarksändningar därmed  kommer  att  ha tillgång till\r\ndigitala  marksändningar  även  efter  det   att  de\r\nanaloga marksändningarna har upphört.\r\nRegeringen  påpekar  att den fortsatta utbyggnaden\r\nupp till en befolkningstäckning  om 98 % kan, enligt\r\nuppgifter som Teracom har redovisat, vara fullbordad\r\nunder 2004.\r\nVidare anför regeringen att hushåll  som  tar emot\r\nprogram   från  mindre  sändarstationer  utanför  de\r\nstörre  sändarstationernas  täckningsområden  kommer\r\natt få möjlighet att ta emot SVT:s och UR:s digitala\r\nmarksändningar   när  nedläggningen  av  de  analoga\r\nsändningarna  inleds   i   de   aktuella   områdena.\r\nRegeringen  framhåller  att  detta enligt riksdagens\r\nbeslut  skall  ske  tidigast när  lagstiftningen  om\r\nskyldighet  att  vidaresända   vissa   TV-program  i\r\nkabelnät  har anpassats till att alla marksändningar\r\när     digitala.      Enligt      regeringen     har\r\nremissbehandlingen av Radio- och TV-lagsutredningens\r\nförslag  till  sådana  ändringar nyligen  avslutats.\r\nRegeringen påpekar att Digital-TV-kommissionen har i\r\nuppdrag att lägga fram en  plan  för  när de analoga\r\nsändningarna skall upphöra i olika områden.\r\nRegeringen  erinrar  om  att  kulturutskottet  har\r\nförutsatt att problem som sammanhänger med att det i\r\nvissa  gränsområden är svårt att ta  emot  regionala\r\nnyheter från den egna regionen skall lösas i samband\r\nmed  den   fortsatta   utbyggnaden  av  de  digitala\r\nmarksändningarna (se bl.a. bet. 2002/03:KrU6 s. 18).\r\nDet avtal som ingåtts mellan  SVT,  UR  och  Teracom\r\ninnebär   enligt   regeringen   att  täckningen  för\r\nregionala  sändningar  i  det  digitala  sändarnätet\r\nkommer att justeras så att hushåll  skall  kunna  ta\r\nemot   vad   som   uppfattas   som   rätt  regionalt\r\nnyhetsprogram från SVT.\r\n\r\nEkonomiska konsekvenser\r\n\r\nNär  det  gäller  förslagets ekonomiska konsekvenser\r\nanför regeringen att de digitala marksändningarna av\r\nTV-program  från  SVT   och  UR  föreslås  få  samma\r\nräckvidd som dessa företags  analoga  marksändningar\r\ngenom   att   dels  de  återstående  fjorton  större\r\nsändarstationerna  samt vissa mindre sändarstationer\r\nförses med digital sändarutrustning,  dels ett antal\r\nmindre    sändarstationer    utanför    de    större\r\nsändarstationeras räckviddsområden konverteras  från\r\nanalog  till  digital sändning. Regeringen anför att\r\nSVT, UR och Teracom  har  ingått ett avtal om analog\r\noch digital TV-distribution  för perioden 2004-2013.\r\nEnligt regeringen är därmed omställningen  av  SVT:s\r\noch  UR:s  markbundna TV-sändningar från analog till\r\ndigital distribution  tryggad. Regeringen framhåller\r\natt  avtalet  bygger  på  förutsättningen   att  den\r\nfortsatta   medelsanvisningen  från  rundradiokontot\r\ntill distributionskontot kommer att utvecklas på det\r\nsätt   som   förutsattes   när   distributionskontot\r\ninrättades  (se  prop.  2000/01:94  s.  72).  Enligt\r\nregeringen       kommer        underskottet       på\r\ndistributionskontot att vara återbetalat  senast vid\r\navtalsperiodens   slut.   Regeringen   påpekar   att\r\nstatsbudgeten således inte påverkas.\r\n\r\nVidare   anser   regeringen  att  ytterligare  ett\r\nsändarnät bör byggas  ut till en befolkningstäckning\r\nom  minst  98  % genom att  de  återstående  fjorton\r\nstörre   sändarstationerna    samt    vissa   mindre\r\nsändarstationer förses med digital sändarutrustning.\r\nRegeringen  anför  att  TV  4  AB har förklarat  sig\r\nberett att svara för de kostnader  som  uppkommer  i\r\nsamband  med  utbyggnaden.  Under  förutsättning att\r\nbindande   avtal   ingås   bedömer  regeringen   att\r\nsändningar med den angivna räckvidden  kan  bekostas\r\ngenom  avgifter  från  programföretag  som  använder\r\nnätet.\r\nDärutöver  framhåller  regeringen  att  övergången\r\nfrån  analoga  till digitala sändningar innebär  att\r\nkonsumenterna behöver  digital mottagningsutrustning\r\ni form av s.k. digital-TV-boxar  eller  TV-apparater\r\nmed   inbyggd   digital-TV-mottagare.  Priserna   på\r\ndigital-TV-boxar  och  annan  digital utrustning kan\r\nenligt regeringen förväntas sjunka på samma sätt som\r\nhar skett i andra länder där viktiga programtjänster\r\nsänds okrypterat i digital marksändning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMed anledning av propositionen\r\n\r\nI motion K29 av Gunnar Hökmark  m.fl.  (m) yrkas att\r\nriksdagen avslår proposition 2003/04:118  i enlighet\r\nmed  vad  som anförs i motionen (yrkande 1).  Enligt\r\nmotionärerna  har  staten  valt  den  teknik  som är\r\nekonomiskt och tekniskt underlägsen, eftersom det är\r\nden  enda  tekniken  som på grund av sitt begränsade\r\nutrymme ger det offentliga  kontroll  över  det  som\r\nvidaresänds. Motionärerna framhåller att regeringens\r\nsatsning  på  marknätet  för  digital  TV har blivit\r\nytterligt  kostsam.  Vidare finns det anledning  att\r\nbefara  att  låsningen  vid   marknätet  tvingar  in\r\nalltfler konsumenter, och därmed  en  större  del av\r\nmedierna,  i  den  distributionsform  som  har lägst\r\nkapacitet  och  sämst  utrymme  för  interaktivitet.\r\nMotionärerna anför att det faktum att det markbundna\r\nnätet  är sämre, mer begränsat och dyrare  än  andra\r\ndigitala  alternativ  också  innebär att regeringens\r\nsatsning på marknätet leder till  att  man motverkar\r\nde   krav   som  måste  ställas  på  mediepolitiken,\r\nnämligen att  verka  för största möjliga utrymme för\r\nyttrandefrihet och informationsfrihet. På samma gång\r\nleder det begränsade utrymmet  i  marknätet till att\r\nfördelningen   av   frekvenser   blir  en   politisk\r\nmaktutövning. Därutöver framhåller  motionärerna att\r\ndigital  TV  i  marknätet  riskerar  att låsa  breda\r\nfrekvensområden som annars kan användas  till mobila\r\nInternettjänster. Motionärerna anför vidare  att det\r\ndigitala  marknätet har varit behäftat med betydande\r\nekonomiska kostnader och problem. En orsak är enligt\r\nmotionärerna   att  de  markbundna  sändningarna  är\r\navsevärt     dyrare      än      andra      digitala\r\ndistributionsformer. Motionärerna påpekar att mycket\r\ntalar   för  att  SVT  i  en  kostnadsbedömning  bör\r\nprioritera  de  betydligt billigare sändningarna via\r\nsatellit och kabel  framför  det  dyrbara marknätet.\r\nEnligt  motionärerna  bör  frågan  om  det  digitala\r\nmarknätet  grundas  på  marknadsmässiga överväganden\r\nbland aktörerna på marknaden. Staten skall hålla sig\r\nteknikneutral  och  inte  försöka   styra  vare  sig\r\nteknikutveckling eller konkurrens inom medieområdet.\r\n\r\nDärutöver yrkas i motionen att riksdagen  beslutar\r\natt    upphäva    beslutet   om   att   de   analoga\r\nmarksändningarna skall upphöra den 1 februari 2008 i\r\nenlighet med vad som  anförs i motionen (yrkande 2).\r\nEnligt  motionärerna måste  en  släckning  vara  ett\r\nresultat av konsumenternas önskemål och intresse för\r\nde fördelar  en ny teknik erbjuder. En släckning kan\r\ndärför  inte  bli  aktuell  förrän  det  övervägande\r\nflertalet  konsumenter  har  gått  över  till  annan\r\ndistribution  än  de marksända analoga sändningarna.\r\nMotionärerna anser  att  regeringen  bör  sätta  upp\r\nandra   villkor  för  en  släckning.  Villkoren  bör\r\npräglas av  en  hänsyn till TV-publiken och ta sikte\r\npå att den digitala tekniken har utvecklats så långt\r\natt övergången från  analog  teknik  skall kunna ske\r\nutan   att   stora   grupper   ställs  utanför   den\r\nprogramverksamhet som de betalar för.\r\n\r\nI motion K28 av Tobias Krantz m.fl.  (fp)  yrkas att\r\nriksdagen avslår regeringens proposition om digitala\r\nTV-sändningar  (yrkande  1). Folkpartiet oroas  över\r\natt   regeringen   låst  sig  vid   vissa   tekniska\r\nlösningar, som dessutom  kostar onödigt stora summor\r\noch därmed urholkar kvaliteten i dagens sändningar i\r\nSVT.  Motionärerna framhåller  att  satellit-  eller\r\nInternetdistribuerade  TV-kanaler har samma täckning\r\nsom  marksänd TV. Att regeringen  vill  ha  marksänd\r\ndigital   TV   beror   enligt  motionärerna  på  att\r\nregeringen vill kontrollera  TV  genom lagstiftning.\r\nFolkpartiet anser att det behövs en  ny sammanhållen\r\nlagstiftning  för  elektroniska medier som  tillåter\r\nstörre frihet. Digitaliseringen  av  TV  är  inte en\r\nfråga   för   staten   utan   för   konsumenter  och\r\nproducenter av TV. Folkpartiet oroar  sig  också för\r\natt  pengarna  till  public service späs ut på  fler\r\nsändningstimmar  i  fler   kanaler   i  stället  för\r\nkoncentreras till ett unikt kvalitetsinnehåll.\r\n\r\nDärutöver  yrkas  i  motionen att riksdagen  ger\r\nregeringen till känna vad  i  motionen anförs om att\r\nbeslutet  om  nedsläckning av det  analoga  TV-nätet\r\nmåste omprövas  (yrkande  2). Enligt motionärerna är\r\ndet vare sig nödvändigt, önskvärt  eller realistiskt\r\natt  stänga  av  de  analoga sändningarna  år  2008.\r\nMarknaden kan själv bestämma  hur  teknikskiftet bör\r\ngenomföras.  Motionärerna anför att om  tvånget  för\r\nSVT att nå alla  hushåll  via marknätet upphörde och\r\nersattes  med ett teknikneutralt  åliggande  att  nå\r\nhushållen,   skulle   företaget   kunna   välja   en\r\nkombination   av   olika  distributionstekniker  som\r\nsammantaget skulle bli  billigare.  Med  ett  sådant\r\nteknikneutralt regelverk som Folkpartiet förordar är\r\ndet   inte   självklart   att   det   är  ekonomiskt\r\nförsvarbart  vare  sig  för SVT eller hushållen  att\r\nsläcka det analoga marknätet under överskådlig tid.\r\n\r\nFrån allmänna motionstiden 2003\r\n\r\nI  motion  K439  av  Peter  Jonsson  (s)  yrkas  att\r\nriksdagen ger regeringen till  känna  vad i motionen\r\nanförs om priskonkurrensen på det fasta digitala TV-\r\nnätet. Motionären anför att ett konsumentproblem som\r\nbehöver  uppmärksammas  är  när  ett företag  börjar\r\nerbjuda  tilläggstjänster men samtidigt  kräver  att\r\nkonsumenten  måste  ha ett visst TV-abonnemang innan\r\nhan kan ta del av andra  tjänster. Enligt motionären\r\när  det  viktigt  för den enskilda  konsumenten  att\r\nsjälv kunna välja vilka  tjänster han eller hon vill\r\nha  tillgång  till.  Operatörerna   kan  kontrollera\r\nprisbilden  och  servicen gentemot konsumenten  utan\r\natt  konsumenten har  möjlighet  att  påverka  eller\r\njämföra likvärdiga alternativ.\r\n\r\nI motion  K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen ger  regeringen  till känna vad i motionen\r\nanförs  om övergången från analog  till  digital  TV\r\n(yrkande  14).  Motionärerna anför härvid i huvudsak\r\nsamma argument som  under  yrkande  1  ovan i motion\r\nK29.\r\n\r\nDärutöver  yrkas  i  motionen  att  riksdagen  ger\r\nregeringen  till  känna  vad  i  motionen anförs  om\r\ntidpunkt  för  släckning  av  det analoga  marknätet\r\n(yrkande   15).  Härvid  anförs  i  huvudsak   samma\r\nargument som under yrkande 2 ovan i motion K29.\r\nI  motionen   yrkas   också   att   riksdagen  ger\r\nregeringen  till  känna  vad  i  motionen anförs  om\r\nstatens   roll   vid  teknikskiften  inom   medierna\r\n(yrkande 16). Motionärerna  anser  att  staten skall\r\nförhålla  sig  teknikneutral och inte försöka  styra\r\nvare  sig  teknikutveckling  eller  konkurrens  inom\r\nmedieområdet.\r\n\r\nI motion Kr326  av  Birgitta  Sellén m.fl. (c) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen anförs om att alla som i dag kan se analoga\r\nTV-sändningar  skall  garanteras  TV-mottagning  via\r\ndigitala   marksändningar  eller  undantagsvis   via\r\nsatellit (yrkande 27). Motionärerna anför att det är\r\nviktigt att alla som i dag kan se analoga sändningar\r\ngaranteras tillgång  till TV-mottagning antingen via\r\ndigitala  marksändningar   eller   undantagsvis  via\r\nsatellit.\r\n\r\nVidare   yrkas   i  motionen  att  riksdagen   ger\r\nregeringen till känna vad som anförs om en utbyggnad\r\nav det digitala TV-nätet  (yrkande 28). Motionärerna\r\nvill öka möjligheterna för en decentralisering genom\r\nfler  lokala  och  regionala  TV-kanaler.  Alla  bör\r\nenligt motionärerna få tillgång  till det viktigaste\r\nsvenska och nordiska utbudet. Motionärerna anför att\r\ndet blir möjligt om man satsar på  en  utbyggnad  av\r\nett digitalt nät i mark.\r\nDärutöver  yrkas  i  motionen  att  riksdagen  ger\r\nregeringen  till  känna vad som i motionen anförs om\r\natt kommissionen som  skall  se  över  direktiven om\r\ndigitala  TV-sändningar även bör se över  kryptering\r\nsamt   konsumentekonomiska   konsekvenser   av   det\r\ndigitala  teknikskiftet  (yrkande 29). Centerpartiet\r\nefterlyser en utredning som  ser över marknaden. Vem\r\nskall  betala  tillbehören - är  det  konsumenterna,\r\ndistributörerna,  staten  eller  någon  annan aktör?\r\nMotionärerna  frågar  sig vilka aktörer som  behöver\r\nsamverka  för  att få detta  att  hända  till  2008.\r\nVidare  anser  de  att  Digital-TV-kommissionen  bör\r\ntitta närmare på  huruvida sändningarna skall sändas\r\nokrypterade eller krypterade.\r\n\r\nI motion Kr359 av Lennart  Kollmats m.fl. (fp) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen anförs om att  vilken digitaliseringsteknik\r\nsom  skall  användas  skall   avgöras  av  marknaden\r\n(yrkande  5).  Motionärerna välkomnar  den  digitala\r\ntekniken och framhåller  att  den  som  vill gå över\r\ntill digital-TV kan göra det redan i dag  via  kabel\r\neller  satellit.  Enligt  motionärerna  borde  SVT i\r\nstället få i uppdrag att nå hushållen med den teknik\r\nsom  bolaget  självt  anser mest lämplig. Det skulle\r\ninnebära en kombination  av  satellit,  marknät  och\r\nkabel  i  både  analog och digital form. Sammantaget\r\nskulle det enligt  motionärerna  bli  billigare  för\r\nbåde hushållen, SVT och staten.\r\n\r\nDärutöver  yrkas att riksdagen ger regeringen till\r\nkänna vad i motionen  anförs  om  att  ett  statligt\r\noperatörsföretag  inte självständigt skall få  välja\r\nut  vilka  programföretag   som  skall  ingå  i  ett\r\nsändarnät  (yrkande  6).  Motionärerna  påpekar  att\r\nregeringen  i  avvaktan på att  utredningen  om  ett\r\nstatligt operatörsföretag  har  slutfört sitt arbete\r\nskall meddela vilka som får tillstånd  att  sända  i\r\ndet  digitala  marknätet. Enligt motionärerna verkar\r\nvissa kommersiella  företag komma att erbjudas något\r\nav en gräddfil. De kommer  att  kunna  sända ut sina\r\nprogram  till  hela  svenska  folket. I stället  för\r\nintäkter genom att tittarna betalar  avgifter kommer\r\nintäkterna  genom  reklam som blir mycket  lukrativ,\r\neftersom   en   stor  del   av   befolkningen   nås.\r\nMotionärerna anför att detta kommer att innebära att\r\nett statligt sändningstillstånd  blir en mycket stor\r\nkonkurrensfördel  jämfört  med  situationen  för  de\r\nprogramföretag som ställs utanför av regeringen.\r\n\r\nKulturutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nKulturutskottet  anser att public  service-företagen\r\nskall ha en stark  ställning i en tid när radio- och\r\nTV-publiken har tillgång  till  ett omfattande utbud\r\nav  programkanaler  med skiftande kvalitet  och  att\r\nalla  i  Sverige  skall   ha  tillgång  till  public\r\nservice-företagens programutbud.  TV-publiken  skall\r\nsåledes  -  oavsett  bostadsort - kunna erbjudas ett\r\nmångsidigt programutbud  av  hög  kvalitet,  präglat\r\nbl.a.  av  det demokratiska statsskickets grundidéer\r\noch  av  krav  på  opartiskhet  och  saklighet.  Ett\r\nförverkligande  av  regeringens  förslag  är  enligt\r\nutskottets synsätt en stor fördel för TV-publiken  i\r\nhela  landet.  Därmed  kommer  praktiskt  taget hela\r\nbefolkningen    att   kunna   välja   mellan   olika\r\ndistributionsalternativ   för   att   ta   emot  TV-\r\nsändningarna   från   SVT  och  UR.  Kulturutskottet\r\nkonstaterar att såväl demokratiska  som  kultur- och\r\nmediepolitiska  skäl talar för en full utbyggnad  av\r\ndet digitala markbundna TV-nätet. Regeringsförslaget\r\nligger också i linje med de av riksdagen fastställda\r\nmålen för mediepolitiken  (prop.  2000/01:1 utg.omr.\r\n17  s.  98,  bet.  2000/01:KrU1  s.  96  f.,   rskr.\r\n2000/01:59).\r\n\r\nVidare   framhåller  kulturutskottet  att  det  av\r\npropositionen     framgår    att    de    ekonomiska\r\nförutsättningarna för  att  bygga  ut det markbundna\r\ndigitala  TV-nätet  har  ändrats  väsentligt   sedan\r\nriksdagen   vid   2002/03  års  riksmöte  behandlade\r\nfrågan.  Utbyggnaden   från   98   %   till  99,8  %\r\nhushållstäckning    kan    åstadkommas    genom   en\r\nmodifiering     av     den     befintliga    analoga\r\nsändarutrustningen till en kostnad som är väsentligt\r\nlägre  än  den skulle vara om samma  täckningsområde\r\nskulle förses  med  ny  digital sändarutrustning. Av\r\npropositionen  framgår att  det  är  denna  tekniska\r\nlösning  som  regeringen  förordar.  Kulturutskottet\r\nvälkomnar detta nya förslag till teknisk lösning som\r\ninnebär en betydligt  lägre  kostnad för en nära nog\r\nfull utbyggnad av marknätet.\r\nKulturutskottet   påpekar  att   utvecklingen   av\r\ndistributionskontot som  finansierar  SVT:s och UR:s\r\nTV-distribution   något   berörs   i  propositionen.\r\nUtskottet bedömer att den redovisning som lämnats om\r\nförutsättningen för att underskottet på kontot skall\r\nvara utjämnat vid utgången av år 2013 är realistisk.\r\nDärutöver  anför utskottet att det  i  motion  K28\r\n(fp) hävdas att  digitalsatsningen  urholkar  SVT. I\r\nden   mån   motionärerna  avser  satsningen  på  den\r\ndigitala sändningstekniken vill utskottet påminna om\r\natt distributionskontot  inrättades med tanke på att\r\nkostnaderna för distributionen  skulle  hållas  helt\r\nåtskilda     från     SVT:s    och    UR:s    övriga\r\nmedelstilldelning,      som       främst       avser\r\nprogramverksamheten.\r\nKulturutskottet  anför  att  det  i  propositionen\r\nnämns  några  av  de  olägenheter  som skulle  kunna\r\nuppstå    för    konsumenterna    om   de   digitala\r\nmarksändningarna   skulle   byggas   ut   i   mindre\r\nomfattning än vad som föreslås i propositionen, dvs.\r\ntill  lägre täckningsgrad än 99,8 % av befolkningen.\r\nI propositionen anges att det inte är möjligt att ta\r\nemot satellitsändningar överallt. En annan olägenhet\r\när  att   satellitsända  TV-program  är  krypterade,\r\nvarför  alla   -   även   den  som  endast  vill  se\r\navgiftsfria TV-program - måste  ha  ett programkort,\r\nvilket   medför   extra   kostnader.   Enligt    vad\r\nkulturutskottet har inhämtat måste de TV-hushåll som\r\nendast  önskar  se  SVT:s  och  UR:s  programkanaler\r\nerlägga   en   depositionsavgift   till   någon   av\r\nprogramkortsleverantörerna   Canal   Digital   eller\r\nViasat för att få tillgång till programkortet. Detta\r\nkan   för   konsumenten  te  sig  krångligt.  Enligt\r\nkulturutskottets  uppfattning  är  det emellertid en\r\nfördel att de allra flesta TV-konsumenter kommer att\r\nha  alternativa  möjligheter att ta emot  SVT:s  och\r\nUR:s program även i fortsättningen.\r\nSannolikt  kommer   enligt  utskottet  även  vissa\r\nproblem  att  visa  sig  för   TV-konsumenterna  vid\r\növergången från analog till digital marksänd TV. Det\r\när kulturutskottets förhoppning  att  den kommission\r\nsom   regeringen   nyligen  har  tillsatt  för   att\r\nförbereda systemövergången  på  ett  effektivt  sätt\r\nkommer  att  kunna minimera problemen. Utskottet har\r\nnoterat att kommissionens uppdrag är att utifrån ett\r\nkonsumentperspektiv  bl.a. planera hur omställningen\r\nskall  genomföras,  följa  utbyggnaden  av  digitala\r\nsändningar,   följa  utvecklingen   på   digital-TV-\r\nmarknaden    och   samordna    informationen    till\r\nallmänheten om omställningen.\r\nMed  hänvisning   till   det  anförda  tillstyrker\r\nutskottet   förslaget  i  propositionen.   Utskottet\r\navstyrker förslagen  i motionerna K28 (fp) yrkande 1\r\noch K29 (m) yrkande 1  om  avslag  på propositionen.\r\nLikaledes  avstyrker  utskottet  förslagen   om  att\r\nupphäva eller ompröva riksdagens tidigare beslut  om\r\natt de analoga marksändningarna skall ha upphört den\r\n1  februari  2008,  vilka framförts i motionerna K28\r\n(fp) yrkande 2 och K29 (m) yrkande 2.\r\nSlutligen   bör  enligt   utskottet   nämnas   att\r\nutskottet vid flera riksmöten har behandlat motioner\r\nom de svårigheter  som finns i vissa delar av landet\r\natt ta emot regionala nyheter från den egna regionen\r\n(senast i bet. 2002/03:KrU6  s.  18).  Utskottet har\r\nmed  tillfredsställelse  noterat  att det avtal  som\r\nSVT,  UR  och  Teracom  AB  har  ingått innebär  att\r\ntäckningen för regionala sändningar  i  det digitala\r\nnätet  kommer  att  justeras  så  att  hushållen   i\r\nfortsättningen  kommer att kunna se \"rätt\" regionalt\r\nprogram (se prop. s. 10).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom   framgått   ovan   godkände   riksdagen   under\r\nföregående riksmöte  regeringens  förslag om att den\r\nmarksända  televisionen  skall övergå  till  digital\r\nteknik. Regeringen har nu  återkommit till riksdagen\r\nmed      förslag     beträffande     de     digitala\r\nmarksändningarnas      räckvidd.     Härvid     vill\r\nkonstitutionsutskottet  i   likhet   med  regeringen\r\nframhålla  att  det  vid  skiftet  från analog  till\r\ndigital  sändningsteknik  bör  eftersträvas  att  så\r\nmånga   hushåll   som   möjligt   kan  använda   den\r\nmottagningsteknik   som  är  billigast   och   minst\r\nkomplicerad  för  konsumenterna  och  att  hushållen\r\ndrabbas av så små olägenheter som möjligt vid själva\r\növergången.\r\n\r\nRegeringens nu aktuella  förslag avser utbyggnaden\r\nav  de digitala marksändningarna  beträffande  SVT:s\r\noch UR:s  TV-program.  Kulturutskottet anser att ett\r\nförverkligande av regeringens  förslag  är  en  stor\r\nfördel  för TV-publiken i hela landet. Därmed kommer\r\npraktiskt  taget  hela  befolkningen att kunna välja\r\nmellan olika distributionsalternativ för att ta emot\r\nTV-sändningarna  från SVT  och  UR.  Kulturutskottet\r\nframhåller att såväl  demokratiska  som  kultur- och\r\nmediepolitiska  skäl talar för en full utbyggnad  av\r\ndet       digitala       markbundna        TV-nätet.\r\nKonstitutionsutskottet instämmer i detta.\r\nNär det gäller hur full befolkningstäckning  skall\r\nuppnås   för   public   service-televisionen   delar\r\nkonstitutionsutskottet   regeringens  bedömning  att\r\nenbart satellitmottagning  är  en  sämre lösning för\r\nkonsumenterna   än   mottagning   från  marksändare.\r\nKulturutskottet  har  härvid anfört att  det  är  en\r\nfördel att de allra flesta TV-konsumenter kommer att\r\nha alternativa möjligheter  att  ta  emot  SVT:s och\r\nUR:s  program  även  i  fortsättningen. I denna  del\r\nframhåller  regeringen  en   teknisk   lösning   för\r\nutbyggnaden  som  enligt  regeringen innebär att man\r\nkan nå samma befolkningstäckning  som för de analoga\r\nmarksändningarna      för      en     bråkdel     av\r\ninvesteringskostnaden  för  att  bygga  nytt.  Denna\r\ntekniska  lösning  innebär  att  befintliga  sändare\r\nkonverteras  från  analog  till digital  sändning  i\r\nvissa områden, varför övergången  där kommer att ske\r\nutan  parallellsändning. Förutsättningen  är  enligt\r\nregeringen  att  hushåll  utan parallellsändning får\r\nsärskild service och information  inför  övergången.\r\nUtskottet  delar härvid regeringens uppfattning  att\r\nkonsumenternas möjlighet att få tillgång till public\r\nservice-televisionens   sändningar   på   det   mest\r\nfördelaktiga sättet väger tyngre än en möjlighet att\r\nfrigöra  frekvenser  för  andra  användningsområden.\r\nKulturutskottet  välkomnar  detta nya  förslag  till\r\nteknisk  lösning  som  innebär  en  betydligt  lägre\r\nkostnad för en nära nog full utbyggnad av marknätet.\r\nKulturutskottet bedömer vidare att den redovisning\r\nsom  lämnats i propositionen om förutsättningen  för\r\natt   underskottet   på   distributionskontot,   som\r\nfinansierar  SVT:s  och  UR:s TV-distribution, skall\r\nvara utjämnat vid utgången av år 2013 är realistisk.\r\nVad  gäller  vad som anförs  i  motion  K28  om  att\r\ndigitalsatsningen     urholkar    SVT,    framhåller\r\nkulturutskottet  att distributionskontot  inrättades\r\nmed  tanke  på  att kostnaderna  för  distributionen\r\nskulle hållas åtskilda  från  SVT:s  och UR:s övriga\r\nmedelstilldelning,       som       främst      avser\r\nprogramverksamheten.\r\nMot  bakgrund  av  vad som nu anförts  tillstyrker\r\nkonstitutionsutskottet,       i      likhet      med\r\nkulturutskottet, regeringens förslag att de digitala\r\nmarksändningarna  av SVT:s och UR:s  TV-program  ges\r\nsamma   räckvidd   som    dessa   företags   analoga\r\nsändningar. Därmed kommer ca  99,8 % av befolkningen\r\natt  kunna  ta emot programmen med  utomhusantenn  i\r\nsina  permanenta   bostäder.   I   enlighet   härmed\r\navstyrker  utskottet  motionerna  K28 yrkande 1, K29\r\nyrkande  1,  K444  yrkandena  14 och 16  samt  Kr359\r\nyrkande  5.  Vidare synes vad som  anförs  i  motion\r\nKr326  yrkandena   27   och   28   vara  i  huvudsak\r\ntillgodosedda,  varför  motionen  avslås  i  berörda\r\ndelar.\r\nAv redovisningen ovan framgår att  riksdagen under\r\nföregående   riksmöte   beslutade   att  de  analoga\r\nmarksändningarna av TV skall ha upphört den\r\n1 februari 2008. Enligt utskottets mening finns inte\r\nskäl  att  nu  ompröva detta beslut. Motionerna  K28\r\nyrkande  2,  K29 yrkande  2   och  K444  yrkande  15\r\navstyrks därmed.\r\nRegeringen  har   nyligen,   som   framgått  ovan,\r\nbeslutat   om  en  kommission  som  skall  förbereda\r\növergången från analoga till digitala marksändningar\r\nsamt samordna den informationsverksamhet som behövs.\r\nVid fullgörandet  av  uppgiften skall kommissionen i\r\nförsta hand ta hänsyn till  konsumenternas  önskemål\r\noch  behov. Utskottet finner att vad som efterfrågas\r\ni motionerna  K439  och Kr326 yrkande 29 väsentligen\r\nryms inom kommissionens uppdrag och avstyrker därför\r\nmotionerna.\r\nI  motion  Kr359  yrkande  6  tas  frågan  om  ett\r\nstatligt operatörsföretag  och  om tillståndsgivning\r\nupp. Av redovisningen ovan framgår  att  Radio-  och\r\nTV-lagsutredningen    nyligen   har   avlämnat   ett\r\ndelbetänkande med bl.a.  förslag  om  ett fristående\r\noperatörsföretag    och   tillståndsgivning    genom\r\nmyndighet. I avvaktan på beredningen av utredningens\r\nförslag kommer gällande  ordning  med  tillstånd  av\r\nregeringen  att  gälla.  Utskottet,  som  inte  vill\r\nföregripa   beredningen   av  utredningens  förslag,\r\navstyrker den nämna motionen i berörd del.\r\n\r\nUtskottets överväganden om övriga frågor\r\n\r\n\r\nGrundläggande principer och former\r\nför programföretags verksamhet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   motioner    som   rör\r\ngrundläggande   principer   och   former  för\r\nprogramföretags verksamhet samt teknikneutral\r\nmedielagstiftning.  Jämför reservationerna  3\r\noch 4.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  K271  av  Bo Lundgren   m.fl.  yrkas  att\r\nriksdagen ger regeringen  till  känna vad i motionen\r\nanförs om sändningsrätter för radio  och TV (yrkande\r\n10). Motionärerna framhåller att yttrandefrihet  och\r\nrätten   till  fri  åsiktsbildning  utgör  omistliga\r\nhörnstenar    i   ett   demokratiskt   samhälle.   I\r\nEuropakonventionen kommer detta synsätt till uttryck\r\ngenom artikel 10,  vilken  stadgar  att  rätten  att\r\nt.ex.  sända  radio  eller TV är en civil rättighet,\r\nsamt  genom  artikel  6  enligt   vilken   en  sådan\r\nrättighet inte får begränsas utan rättslig prövning.\r\nEnligt  motionärerna framstår mot bakgrund av  detta\r\nden svenska  medieregleringen, som bl.a. innebär att\r\nstaten    har    monopol    på    fördelningen    av\r\nsändningsrätter för  markbunden  radio  och  TV utan\r\nmöjlighet  för  den enskilde till rättslig prövning,\r\nsom oförenlig med  konventionen.  Motionärerna anser\r\natt  det  är  angeläget  att  stärka  den  enskildes\r\nrättighetsskydd  så  att det stämmer bättre  överens\r\nmed konventionens.\r\n\r\nI motion K444 av Gunnar  Hökmark m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen ger regeringen till  känna  vad i motionen\r\nanförs om från staten oberoende medier  (yrkande 1).\r\nVidare yrkas att riksdagen ger regeringen till känna\r\nvad   i   motionen   anförs   om  tryck-,  yttrande-\r\nrespektive etableringsfrihet (yrkande  4). Därutöver\r\nyrkas ett tillkännagivande om vad i motionen  anförs\r\nom  formerna  för  fördelning  av sändningstillstånd\r\n(yrkande 6).\r\n\r\nMotionärerna  framhåller att yttrandefriheten  och\r\ntryckfriheten  är   centrala   värden   i  fria  och\r\ndemokratiska      samhällen.     Tankefrihet     och\r\ninformationsfrihet är fundamentala för bevarandet av\r\nett fritt och öppet samhälle. Enligt motionärerna är\r\nav grundläggande vikt  i detta sammanhang att medier\r\när fria från statlig styrning.  Fria  medier  är  en\r\nförutsättning   för   att  t.ex.  informations-  och\r\npressfriheten skall kunna  fungera som uttrycksmedel\r\nför människors tankar och samhällsengagemang och som\r\nkontroll    av    den   offentliga   maktutövningen.\r\nMotionärerna anser  att i ett fritt och demokratiskt\r\nsamhälle  skall  det  råda  frihet  att  ge  ut  och\r\ndistribuera  medieprodukter  samt  att  fritt  pröva\r\nderas   ekonomiska   bärkraft.   Politiskt   grundat\r\ngodtycke  och  den  offentliga maktens uppfattningar\r\nfår  inte  avgöra  förutsättningarna  för  mediernas\r\nutveckling och växtkraft.  Vidare anför motionärerna\r\natt  en  huvuduppgift  för  statens   åtaganden   på\r\nmedieområdet   måste   vara   att   säkerställa   en\r\netableringsfrihet för nya kanaler ytan att samtidigt\r\nreglera  deras  programverksamhet.  Där  utrymmet är\r\nbegränsat skall koncessioner fördelas på motsvarande\r\nsätt  som  gjordes  enligt  den privata lokalradions\r\nursprungliga    regelverk,    dvs.     genom     ett\r\nauktionsförfarande.\r\n\r\nI  motion Kr359 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  vikten av en fri konkurrens på\r\nTV-marknaden (yrkande 3). Motionärerna anför att det\r\när utomordentligt viktigt  att massmedieföretag står\r\nfria från beroende till regeringen  och att den fria\r\nkonkurrensen    skall    värnas.   Folkpartiet    är\r\nmotståndare till att politiska  beslut  skall fattas\r\nom  innehållet i det digitala marknätet. Regeringens\r\ndigital-TV-politik är därför djupt oroande.\r\n\r\nDärutöver yrkas i motionen att riksdagen begär att\r\nregeringen  låter  göra  en  översyn  av den samlade\r\nmedielagstiftningen     i     syfte     att    uppnå\r\nteknikneutralitet   enligt  vad  i  motionen  anförs\r\n(yrkande 10). Motionärerna anser att ett nyckelord i\r\nutvecklingen är teknikkonvergens,  dvs. att alltfler\r\nmedier utnyttjar alltmer lika teknik.  Det är därför\r\nviktigt med ett helhetsgrepp på det mediala  utbudet\r\nutan  hänsyn till vilken teknik som används för  att\r\ndistribuera  innehållet.  Lagstiftning  och  politik\r\nmåste  enligt  motionärerna  bli mer teknikneutrala.\r\nDet   behöver   göras   en  bred  översyn   av   den\r\nmedielagstiftning som finns\r\ni   dag,   innefattande  kulturpolitiska   mål   och\r\nstödformer,    i   syfte   att   uppnå   en   större\r\nteknikneutralitet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI  betänkande 2002/03:KU25  Massmediefrågor  lämnade\r\nkonstitutionsutskottet  en  utförlig  redovisning av\r\ngällande        grundlagsregler        på        det\r\nyttrandefrihetsrättsliga  området  och av radio- och\r\nTV-lagens       (1996:844)      bestämmelser      om\r\nsändningstillstånd m.m. (s. 9-11). Vidare redogjorde\r\nutskottet för förarbetsuttalanden vid radio- och TV-\r\nlagens tillkomst.\r\n\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat\r\nmotionsyrkanden med  ett liknande innehåll som de nu\r\naktuella. Vid riksmötet  2001/02 anförde utskottet i\r\nsitt ställningstagande att  utskottet, som ansåg att\r\nsvensk    lagstiftning    på    området    motsvarar\r\nEuropakonventionens krav, inte fann  skäl att frångå\r\nsina  tidigare  bedömningar  när det gäller  statens\r\nagerande rörande medier och grundläggande  principer\r\noch  former  för  programföretags  verksamhet  (bet.\r\n2001/02:KU33 s. 17). Motionerna avstyrktes därför  i\r\nberörda delar.\r\nVid samma tillfälle behandlade utskottet också ett\r\nmotionsyrkande  om  teknikneutralt regelverk för TV-\r\nsändning.   Utskottet   avstyrkte    motionen    med\r\nhänvisning   till   sin   bedömning  från  riksmötet\r\ndessförinnan, då utskottet inte sett någon anledning\r\natt    föregripa    det   pågående    arbetet    med\r\nkonvergensfrågorna  inom   EU  och  behandlingen  av\r\nMediegrundlagsutredningens       förslag       (bet.\r\n2000/01:KU18).\r\nÄven    under   föregående   riksmöte   behandlade\r\nutskottet motioner som rörde grundläggande principer\r\noch  former   för   programföretags  verksamhet  och\r\nvidhöll då sin tidigare bedömning (bet. 2002/03:KU25\r\ns. 12).\r\nUnder  våren  2001 tog  riksdagen  ställning  till\r\nsändningstillstånd  och  tillståndsvillkor  för  den\r\nradio-  och  TV-verksamhet i allmänhetens tjänst som\r\nskall bedrivas  av  Sveriges Television AB, Sveriges\r\nRadio AB och Sveriges Utbildningsradio AB t.o.m. den\r\n31   december   2005   (prop.    2000/01:94,    bet.\r\n2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268).\r\n\r\nLagen om elektronisk kommunikation, m.m.\r\n\r\nEn  ny lag om elektronisk kommunikation, m.m. trädde\r\ni kraft  den  25  juli  2003  (SFS  2003:389,  prop.\r\n2002/03:110,  bet.  2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228).\r\nDen  nya  lagen  ersatte   den   tidigare  telelagen\r\n(1993:597)      och      lagen     (1993:599)     om\r\nradiokommunikation. Lagen  gäller  alla elektroniska\r\nkommunikationsnät  och  kommunikationstjänster   med\r\ntillhörande  installationer  och tjänster samt annan\r\nradioanvändning. Lagen är dock  inte  tillämplig  på\r\ninnehåll     som     överförs     i     elektroniska\r\nkommunikationsnät    med   hjälp   av   elektroniska\r\nkommunikationstjänster.    Genom   den   nya   lagen\r\ngenomfördes  till  övervägande   del   det  nya  EG-\r\nregelverket (ett ramdirektiv, fyra särdirektiv  samt\r\nett   beslut)   för  elektronisk  kommunikation  och\r\ntillhörande tjänster.\r\n\r\nI den nya lagen har tillståndkravet för användning\r\nav  radiosändare  och   nummer   ur   en   nationell\r\nnummerplan     bibehållits,    medan    kravet    på\r\nteletillstånd har  upphört.  Däremot  bibehölls  det\r\ndubbla  prövningsförfarandet  för  utsändningar till\r\nallmänheten  av  ljudradio-  och TV-program.  Sådana\r\nsändningar  kräver  alltså  också  i  fortsättningen\r\ntillstånd enligt radio- och TV-lagen.\r\nNär  det  gäller regleringsstrukturen  anfördes  i\r\nförarbetena      att       överskådligheten      och\r\ngränsdragningsproblemen     med     anledning     av\r\nkonvergensen talade för en samordning  av  de  olika\r\nförfattningarna   med  anknytning  till  elektronisk\r\nkommunikation   (a.  prop.   s.106   f.).   På   det\r\ninfrastrukturella  regleringsområdet  och på området\r\nför  överföringstjänster  var  enligt regeringen  en\r\nsamordning speciellt lämplig, vilket  borde ske i en\r\nsärskild  lag.  När  det gällde frågan om  en  sådan\r\nlagstiftning  borde  utsträckas   att  omfatta  även\r\nregleringsområden utanför de nämnda områdena anförde\r\nregeringen att det fanns anledning att skilja mellan\r\nregleringen  för  tele,  medier  och IT.  Regeringen\r\nansåg  beträffande  medieområdet  att   reglerna   i\r\nprincip  kunde  delas upp i två delar. Den ena delen\r\när relaterad till  innehållet  i  program  m.m.  och\r\navser  sändningsverksamheten.  Den andra delen avser\r\ninfrastrukturen  för  överföring,  överföringen  och\r\nmottagningen  av sändningarna.  Regeringen  framhöll\r\natt de innehållsrelaterade  bestämmelserna  inte har\r\nett   sådant   samband   med   infrastrukturen   för\r\nelektroniska  kommunikationer i allmänhet att det är\r\nmotiverat att ha  dem  i  samma  lag. Radio- och TV-\r\nlagen  borde  därför behållas som en  särskild  lag.\r\nDetsamma gäller enligt regeringen de regleringar som\r\nbygger på radio- och TV-lagens innehållsregleringar,\r\nsåsom lagen om  koncessionsavgift  på  televisionens\r\noch    radions    område,    lokalradioförordningen,\r\nförordningen  om  digitala  ljudradiosändningar  och\r\nförordningen om marksänd digital TV.\r\n\r\nPågående arbete\r\n\r\nSverige\r\n\r\nRegeringen beslutade den 30 april 2003 att tillkalla\r\nen      beredning      på     det     tryck-     och\r\nyttrandefrihetsrättsliga  området  (Ju 2003:04, dir.\r\n2003:58).  Beredningen  har till uppgift  att  följa\r\nutvecklingen   på   det   tryck-    och    yttrande-\r\nfrihetsrättsliga   området  samt  utreda  och  lämna\r\nförslag till lösningar  av olika problem på området.\r\nEn särskilt viktig uppgift är att lämna förslag till\r\nhur de problem som är relaterade  till  den tekniska\r\noch mediala utvecklingen skall lösas.\r\n\r\nBeredningen  bör vid sina överväganden eftersträva\r\natt tekniken inte  skall vara av avgörande betydelse\r\nför mediernas grundlagsskydd. I beredningens uppdrag\r\nligger  således  att  överväga  frågan  om  det  mot\r\nbakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är\r\nmöjligt  att  i  längden behålla  en  teknikberoende\r\ngrundlagsreglering  av  yttrandefriheten  i medierna\r\noch  om  det på sikt finns anledning att slå  samman\r\ntryckfrihetsförordningen           (TF)          och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen  (YGL)  till  en  grundlag\r\nomfattande     såväl     tryckfrihet    som    annan\r\nyttrandefrihet.\r\n\r\nRadio-  och  TV-lagsutredningen   har   bl.a.,   som\r\nredovisats  ovan,  i  uppdrag att överväga frågan om\r\nskyldighet att vidarebefordra vissa TV-program (dir.\r\n2002:30). Regeringen hänvisar  i direktiven till att\r\nUtredningen  om  elektronisk  kommunikation  i  sitt\r\ndelbetänkande Lag om elektronisk  kommunikation (SOU\r\n2002:60)   anfört  att  konvergensutvecklingen   och\r\ndigitaliseringen   av  TV-sändningarna  i  marknätet\r\naktualiserar  en  rad   frågeställningar   som   rör\r\nvidaresändningsskyldigheten. En sådan frågeställning\r\när  vilket  eller  vilka  nät som skyldigheten skall\r\ngälla för om en bostad är ansluten  till flera olika\r\ntrådnät  där  TV-program  kan  sändas  vidare   till\r\nallmänheten. Utredningen föreslog att frågor som rör\r\nskyldigheten  att  vidarebefordra  TV-program utreds\r\nvidare   i   annat   sammanhang  där  ansvarsfrågor,\r\nomfattningen av skyldigheten m.m. analyseras.\r\n\r\nEuropeiska unionen\r\n\r\nEuropeiska kommissionen  har i ett meddelande den 15\r\ndecember   2003   (KOM[2003]784   slutlig)   rörande\r\nframtiden   för  europeisk   lagstiftning   på   det\r\naudiovisuella  området redogjort för sina slutsatser\r\nom regelverket på  området.  Kommissionen  anför att\r\näven om effekterna av de tekniska förändringarna  på\r\nutvecklingen  av  den  audiovisuella  marknaden  har\r\nvarit  långsammare  än vad man trodde för bara några\r\når sedan, kommer digital  teknik  och  konvergens  i\r\nallt  större utsträckning att medföra nytt innehåll,\r\nnytt sätt  att framställa det och nya affärsmodeller\r\nför att finansiera  det.  Enligt  kommissionen måste\r\nregleringspolitiken  i  sektorn  säkerställa   vissa\r\nallmänna  intressen,  som  kulturell  mångfald, rätt\r\ntill   information,   skydd   av   minderåriga   och\r\nkonsumentskydd  nu  och i framtiden. Det  omfattande\r\nsamråd som har genomförts  bekräftade  att dessa mål\r\ninte ifrågasätts vid utvecklingen av tekniken  eller\r\nmarknaden, utan vad som ifrågasätts är hur dessa mål\r\nskall kunna uppnås i en förändrad miljö.\r\n\r\nNär   det   gäller   framtida   reglering   kommer\r\nkommissionen  att  gå  vidare  med en strategi i två\r\nsteg.  I  det  korta  perspektivet  kan  man  enligt\r\nkommissionen  få  bättre  rättssäkerhet   genom  att\r\nkommissionen  utarbetar  ett tolkningsmeddelande  om\r\nTV-reklam,  eftersom det inte  behövs  någon översyn\r\nav själva direktivet. Kommissionen anför  vidare att\r\npå  medellång  sikt  är  det några frågor som kräver\r\nytterligare  övervägande  och   diskussion,   vilket\r\nskulle kunna leda till ändringar av TV-direktivet på\r\nett  senare  stadium.  Frågorna  kommer antingen att\r\nanalyseras  av kommissionen med hjälp  av  expertråd\r\n(fokusgrupper)  eller  så  kommer  kommissionen  att\r\nbeställa oberoende studier om respektive ämnen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller tidigare ställningstaganden när\r\ndet gäller grundläggande  principer  och  former för\r\nprogramföretags    verksamhet.    Därmed   avstyrker\r\nutskottet motionerna K271 yrkande 10, K444 yrkandena\r\n1, 4 och 6 samt Kr359 yrkande 3.\r\n\r\nNär  det  gäller  vad  som  anförs i motion  Kr359\r\nyrkande  10 om teknikneutral medielagstiftning  vill\r\nutskottet  framhålla  följande.  Som redovisats ovan\r\nhänvisade  utskottet vid sin senaste  behandling  av\r\nett  liknande   motionsyrkande  till  bl.a.  det  då\r\npågående EU-arbetet  med  konvergensfrågan. Ett nytt\r\nEU-regelverk  för  elektronisk   kommunikation   och\r\ntillhörande  tjänster  har  numera  till övervägande\r\ndel  genomförts i Sverige genom  den  nya  lagen  om\r\nelektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25\r\njuli 2003  och ersatte den tidigare telelagen. Genom\r\nden   nya  lagen   samordnades   författningar   med\r\nanknytning  till  elektronisk  kommunikation och som\r\nvar   att   hänföra   till   det   infrastrukturella\r\nregleringsområdet.    Lagen   gjordes   dock    inte\r\ntillämplig på innehåll  som  överförs i elektroniska\r\nkommunikationsnät   med   hjälp   av    elektroniska\r\nkommunikationstjänster.  Bland annat behölls  radio-\r\noch  TV-lagen  och  till den  anknytande  lagar  som\r\nsärskilda  lagar.  Vidare  bereds,  som  framgår  av\r\nredovisningen   ovan,   konvergensfrågan   i   såväl\r\nberedningen       på      det       tryck-       och\r\nyttrandefrihetsrättsliga  området som Radio- och TV-\r\nlagsutredningen. Konvergensfrågan  är även aktuell i\r\nEU-arbetet på det audiovisuella området.  Utskottet,\r\nsom     utgår    från    att    regeringen    följer\r\nkonvergensfrågans  utveckling,  anser inte att någon\r\nsådan  åtgärd  som begärs i den nämnda  motionen  är\r\npåkallad. Motionen avstyrks därför i berörd del.\r\n\r\nMediekoncentration\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  en motion som rör olika\r\nfrågor om mediekoncentration.\r\nJämför reservation 5.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K388 av Gustav  Fridolin  m.fl.  (mp) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen anförs om att utreda distributionskanalerna\r\nför     tidskrifter     ur     ett     tryck-    och\r\nyttrandefrihetsperspektiv (yrkande 1). Vidare  yrkas\r\natt  riksdagen  begär  att regeringen lämnar förslag\r\ntill ändring i konkurrenslagen där en särskild regel\r\ningår om att prövningen i fall som har betydelse för\r\nden  grundlagsskyddade  sektorn   skall   ske  under\r\nbeaktande  av  de  grundläggande  intressena av  att\r\nsäkerställa  ett  fritt meningsutbyte,  en  fri  och\r\nallsidig  upplysning   och  ett  fritt  konstnärligt\r\nskapande (yrkande 2). Därutöver  yrkas att riksdagen\r\nger regeringen till känna vad i motionen  anförs  om\r\natt   regeringen   återkommer   med   förslag   till\r\nmediekoncentrationslag (yrkande 3).\r\n\r\nMotionärerna     framhåller    att    det    krävs\r\ndistributionskanaler     för    att    tryck-    och\r\nyttrandefriheten skall kunna  fungera i praktiken så\r\natt   de  tidningar  och  tidskrifter   som   trycks\r\nverkligen kan nå sina läsare. Motionärerna anser att\r\nsituationen      är      sådan     i     dag     att\r\ndistributionskanalerna krymps  och  kontrolleras  av\r\nnågra    enstaka,    dominerande    förlag.   Enligt\r\nmotionärerna   hotas  därmed  mångfalden   och   den\r\ngrundläggande tryck-  och  yttrandefriheten sätts ur\r\nspel, vilket är mycket allvarligt. Miljöpartiet vill\r\ngå längre än Mediekoncentrationskommittén gjorde med\r\nsina   förslag   genom   att  t.ex.   lagstiftningen\r\nkompletteras  så  att  även  tidskrifter   ges   ett\r\nliknande   skydd   som  dagstidningar.  Motionärerna\r\nframhåller  att  principen  att  konkurrenslagen  är\r\nunderordnad tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen\r\när viktig för att  inte ge möjlighet åt en myndighet\r\neller  annat  organ  att   hindra   tryckning  eller\r\nutgivning  av  skriften  på grund av dess  innehåll.\r\nDock    måste    den   rådande   situationen,    där\r\nlagstiftningen i praktiken innebär en begränsning av\r\ntryckfriheten,  förändras.   Miljöpartiet   föreslår\r\ndärför      att     en     utredning     görs     av\r\ndistributionskanalerna för tidskrifter ur ett tryck-\r\noch yttrandefrihetsperspektiv och med hänsyn till de\r\nförslag som Mediekoncentrationskommittén lämnade.\r\nVidare anser  Miljöpartiet,  för  att  ytterligare\r\nsäkerställa   att   konkurrenslagen  tillämpas   med\r\nbeaktande av mediesektorns  särart,  att en särskild\r\nregel   bör   införas   i  konkurrenslagen  om   att\r\nprövningen  i  fall  som  har   betydelse   för  den\r\ngrundlagsskyddade  sektorn skall ske under beaktande\r\nav de grundläggande  intressena  av  att säkerställa\r\nett   fritt   meningsutbyte,  en  fri  och  allsidig\r\nupplysning och ett konstnärligt skapande.\r\nMiljöpartiet      anser      också      att     en\r\nmediekoncentrationslag  bör  införas  för att  bl.a.\r\nförhindra  situationer  där  bolag  med  dominerande\r\nställning hämmar en effektiv konkurrens.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nMediekoncentrationskommittén\r\n\r\nMediekoncentrationskommittén tillkallades  genom ett\r\nbeslut av regeringen den 13 november 1997. Den  hade\r\ntill   uppgift   att   lägga   fram   förslag   till\r\nlagstiftning  för  att  slå  vakt  om  mångfalden  i\r\nsvenska   medier   och   motverka  sådan  ägar-  och\r\nmaktkoncentration inom massmedierna  som  kan  skada\r\nett  fritt  och  brett  meningsutbyte och en fri och\r\nallsidig upplysning (dir. 1997:30).\r\n\r\nI  februari 1999 avlämnade  kommittén  betänkandet\r\nYttrandefriheten  och  konkurrensen  (SOU  1999:30).\r\nKommittén  ansåg  att  konkurrenslagens  förbud  mot\r\nkonkurrensbegränsande samarbete och mot missbruk  av\r\ndominerande  ställning  utan  problem bör kunna vara\r\ntillämpliga för mediesektorn under förutsättning att\r\nvissa  särbestämmelser meddelas.  Samtidigt  som  en\r\nöppning  gjordes  i tryckfrihetsförordningen för att\r\nsäkerställa konkurrenslagens tillämplighet borde det\r\nenligt   kommittén   uttryckligen    föreskrivas   i\r\ntryckfrihetsförordningen   att  en  tillämpning   av\r\nkonkurrenslagen  ej  ger stöd  för  myndighet  eller\r\nannat allmänt organ att på grund av skrifts innehåll\r\nhindra tryckning eller  utgivning  av skriften eller\r\ndess  spridning  bland allmänheten och  inte  heller\r\ninskränker     den     befogenhet     som     enligt\r\ntryckfrihetsförordningen   tillkommer   utgivare  av\r\nperiodisk  skrift.  Motsvarande  föreskrifter  borde\r\nmeddelas i yttrandefrihetsgrundlagen.\r\nFör     att     ytterligare    säkerställa     att\r\nkonkurrenslagen   tillämpas    med    beaktande   av\r\nmediesektorns  särart  borde  enligt  kommittén   en\r\nsärskild  regel  tas  in  i  konkurrenslagen  om att\r\nprövningen   i   fall  som  har  betydelse  för  den\r\ngrundlagsskyddade  sektorn skall ske under beaktande\r\nav de grundläggande  intressena  av  att säkerställa\r\nett   fritt   meningsutbyte,  en  fri  och  allsidig\r\nupplysning och ett fritt konstnärligt skapande.\r\nKommittén  föreslog   vidare   att   en   särskild\r\nmediekoncentrationslag   infördes   vid   sidan   av\r\nkonkurrenslagen.\r\n\r\nUnder        riksmötet       2001/02       inhämtade\r\nkonstitutionsutskottet  från  Regeringskansliet  att\r\nnågra  lagstiftningsåtgärder  då inte planerades med\r\nanledning  av Mediekoncentrationskommitténs  förslag\r\n(bet. 2001/02:KU33 s. 9).\r\n\r\nPågående arbete i Regeringskansliet\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2004  (prop.  2003/04:1\r\nutg.omr.  17 s. 93) anför regeringen att, i enlighet\r\nmed målet för  regeringens  mediepolitik,  skall ett\r\nbrett  ägande  eftersträvas  för  att motverka sådan\r\nägar-  och  maktkoncentration inom massmedierna  som\r\nkan skada ett  fritt  och brett meningsutbyte och en\r\nfri och allsidig upplysning.  Regeringen  framhåller\r\natt  mångfalden  i medierna kan minska och den  fria\r\nopinionsbildningen försvåras om enskilda ägare eller\r\ngrupper  av ägare får  en  dominerande  ställning  i\r\nföretag  som   kontrollerar   massmedier   med  stor\r\ngenomslagskraft.\r\n\r\nRegeringen anför att den kontinuerligt arbetar med\r\natt   stärka   mångfalden   på  medieområdet.  Stora\r\nsatsningar har enligt regeringen  gjorts på en radio\r\noch TV i allmänhetens tjänst för att  skapa en stark\r\nmotvikt till de kommersiella alternativen.  Mångfald\r\noch  lokal  förankring  betonas  i  regelverket  för\r\nsändningstillstånd   för   kommersiell   lokalradio.\r\nVidare framhåller regeringen att  presstödet  i  sin\r\nhelhet   syftar   till   att  stärka  mångfalden  på\r\ndagspressområdet.\r\nRegeringen  har  vidare  gett  Konkurrensverket  i\r\nuppdrag att kartlägga och analysera förhållandena på\r\nmediemarknaden     i     syfte     att    få     ett\r\nkonkurrensrättsligt   perspektiv   på   frågan    om\r\nägarkoncentration   i   medierna.   Konkurrensverket\r\nredovisade  sitt  uppdrag  i  november  2003   genom\r\nrapporten  Konkurrens  och  samarbete inom medierna.\r\nVerket föreslår bl.a. att frågan  om konkurrenslagen\r\n(1993:20)   är   tillämplig   på  medieområdet   bör\r\nklargöras.  Det anser också att  distributionsstödet\r\ntill dagspressen  bör  ses över i syfte att förändra\r\neller avveckla stödet.\r\nUtskottet  har  inhämtat   att   Konkurrensverkets\r\nrapport     är     föremål     för    beredning    i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade   motionsyrkanden\r\nmed  liknande  innehåll  som  de  nu  aktuella   vid\r\nriksmötet  2001/02  (bet. 2001/02:KU33 s. 9). I sitt\r\nställningstagande   framhöll   utskottet   att   fri\r\nåsiktsbildning  är  ett   omistligt   inslag  i  ett\r\ndemokratiskt   samhälle.  Det  är  enligt  utskottet\r\nobestridligt att  massmedierna  spelar  en betydande\r\nroll  för  opinionsbildningen  i moderna demokratier\r\noch  därmed  för  möjligheterna  att  förstärka  och\r\nfördjupa demokratin. Mångfald inom  massmedierna med\r\nmöjlighet  för många olika röster och  uppfattningar\r\natt göra sig  hörda är därför av vital betydelse för\r\nvårt samhälle.\r\n\r\nUtskottet  anförde   vidare   att   bland  svenska\r\nmassmedier har traditionellt dagspressen  intagit en\r\nsärställning när det gäller nyhetsförmedling  och  i\r\nsynnerhet  opinionsbildning.  Även  om  dagspressens\r\nställning har förändrats betydligt sedan  presstödet\r\ninfördes  är  den  alltjämt  speciell.  Ett statligt\r\npresstöd i form av bl.a. distributionsstöd är enligt\r\nutskottets  mening  av väsentlig betydelse  när  det\r\ngäller  att  motverka  koncentrationstendenser   och\r\nupprätthålla  mångfalden inom dagspressen. Utskottet\r\nansåg  också  att  det  kan  finnas  goda  skäl  att\r\növerväga ytterligare  åtgärder  när  det  gäller att\r\nmotverka  koncentrationstendenser och öka mångfalden\r\npå medieområdet.\r\nMot  den  anförda   bakgrunden  var  utskottet  av\r\nuppfattningen   att   frågor    om   mångfald   inom\r\nmassmedierna även fortsättningsvis  borde ägnas stor\r\nuppmärksamhet  och  att  ytterligare åtgärder  kunde\r\nbehöva övervägas på detta  område.  Utskottet utgick\r\nfrån att regeringen delar utskottets inställning och\r\nansåg   det   inte   nödvändigt   med  några  sådana\r\ntillkännagivanden   som   begärdes   i   motionerna.\r\nMotionsyrkandena avstyrktes därför.\r\n\r\nSkriftligt svar på fråga\r\n\r\nKulturminister Marita Ulvskog svarade den  28  april\r\n2004  på  en skriftlig fråga från en riksdagsledamot\r\nom     hon    avser     att     verka     för     en\r\nmediekoncentrationslag.   I  svaret  anför  hon  att\r\nregeringen  kontinuerligt  arbetar  med  att  stärka\r\nmångfalden på medieområdet.  I  detta  arbete  ingår\r\nbl.a.  satsningar  på en radio och TV i allmänhetens\r\ntjänst, presstöd till  dagstidningar  samt  krav  på\r\nmångfald  och  lokal  förankring  i  regelverket för\r\nsändningstillstånd för kommersiell lokalradio.\r\n\r\nVidare  redovisar  Marita  Ulvskog uppdraget  till\r\nMediekoncentrationskommittén.  Hon  anför  att någon\r\nlagrådsremiss  med  anledning  av kommitténs förslag\r\nännu inte har beslutats. Skälet  till att regeringen\r\nännu   inte   lagt   fram   några   lagförslag   mot\r\nägarkoncentration   på   mediemarknaden  är   enligt\r\nkulturministern att det breda  stöd  som  krävs  för\r\ngrundlagsändringar   har  saknats  bland  riksdagens\r\npartier.\r\nHon  anför  därutöver  att  det  emellertid  finns\r\nanledning  att  hålla  frågan  om  lagstiftning  mot\r\nägarkoncentration    levande,   och   frågan   följs\r\nkontinuerligt         inom        Regeringskansliet.\r\nKulturministern    framhåller     att     det     av\r\nKonkurrensverkets   rapport,   som   lämnades   till\r\nregeringen  i  november  2003,  framgår  att verkets\r\nbedömning är att grundlagarna inte utgör hinder  mot\r\natt      tillämpa     konkurrenslagen     på     det\r\ngrundlagsskyddade  området,  men att det också finns\r\nskäl att klargöra rättsläget genom lagstiftning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet är alltjämt av uppfattningen att frågor om\r\nmångfald inom massmedierna även fortsättningsvis bör\r\nägnas   stor   uppmärksamhet  och  att   ytterligare\r\nåtgärder kan behöva  övervägas. Som framgått arbetar\r\nregeringen kontinuerligt  med  att stärka mångfalden\r\npå   medieområdet.  I  detta  sammanhang   redovisar\r\nregeringen  bl.a.  det  ovan  nämna  uppdraget  till\r\nKonkurrensverket. Mot denna bakgrund anser utskottet\r\natt  några  åtgärder från riksdagens sida i enlighet\r\nmed vad som anförs  i motion K388 yrkandena 1-3 inte\r\när påkallade. Motionen avstyrks därför i sin helhet.\r\n\r\n\r\nFilmcensur\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker en  motion  om en översyn\r\nav lagen om granskning och kontroll av filmer\r\noch videogram.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K362 av Ulla Hoffmann m.fl.  (v)  yrkas att\r\nriksdagen  begär  att regeringen ser över hur  lagen\r\n(1990:886) om granskning  och kontroll av filmer och\r\nvideogram efterföljs och vid  behov  återkommer till\r\nriksdagen  med  nya lagförslag (yrkande  1).  Enligt\r\nmotionärerna granskas  i  dag bara en liten andel av\r\nde filmer som kommer ut på  marknaden,  eftersom  en\r\nfilm  endast granskas om distributören lämnar in den\r\ntill  Statens   biografbyrå  eller  om  filmen  blir\r\nanmäld. Motionärerna  anför  att  år  2002  blev 220\r\nporrfilmer  granskade  och av dessa gjordes klipp  i\r\n14.  De  sista  sju  åren  har  inga  filmer  blivit\r\nstoppade.  Enligt motionärerna  framstår  detta  som\r\nmycket märkligt  när  man  tar  del  av  utbudet och\r\nförekomsten  av  våld  i pornografin. Vänsterpartiet\r\nvill att lagen (1990:886) om granskning och kontroll\r\nav  filmer  och  videogram   skall   efterlevas  och\r\nföreslår därför att en översyn av lagens tillämpning\r\ngörs.  Regeringen  bör återkomma till riksdagen  med\r\nförslag om förbättringar.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nLagen  (1990:886)  om  granskning  och  kontroll  av\r\nfilmer   och   videogram   innehåller   i   1-3   §§\r\nbestämmelser      om       Statens      biografbyrås\r\ngranskningsplikt.\r\n\r\nEnligt 1 § skall framställningen  i  en film eller\r\nett videogram vara granskad och godkänd  av  Statens\r\nbiografbyrå   innan   den   får   visas  vid  allmän\r\nsammankomst eller offentlig tillställning.\r\nVidare sägs i 2 § att från granskningsplikt enligt\r\ndenna lag undantas filmer och videogram som\r\n1.   sänds  i  ett  TV-program  som  omfattas   av\r\nyttrandefrihetsgrundlagen,\r\n2. utgör reklam för vara eller tjänst,\r\n3.  visas   vid   varumässa,   utställning   eller\r\nsportevenemang,  om  inte  själva visningen utgör en\r\nallmän sammankomst,\r\n4. visas inom ett museum som  ett  led  i  museets\r\nnormala  utställningsverksamhet och är en dokumentär\r\nframställning.\r\n\r\nI 7 § föreskrivs  att filmer eller videogram som har\r\nlämnats in för granskning  skall återlämnas till den\r\nsom har begärt granskningen.  Vidare  sägs att om en\r\nframställning har godkänts delvis skall biografbyrån\r\nspela av de delar som inte har godkänts  och  bevara\r\ndessa  avspelningar.  Om  framställningen är en film\r\nfår dock biografbyrån i stället klippa av och bevara\r\nde delar som inte har godkänts.\r\n\r\nDen   tillsyn   som  Statens  biografbyrå   utövar\r\nregleras i 10-14 §§.\r\nEnligt  10  §  skall   Statens  biografbyrå  utöva\r\ntillsynen över efterlevnaden av denna lag samt av 16\r\nkap.  10  b  (olaga  våldsskildring)  och  10  c  §§\r\n(otillåten   utlämning   av    teknisk   upptagning)\r\nbrottsbalken  när det gäller rörliga  bilder.  Byrån\r\nskall  därvid  verka   för   att   överträdelser  av\r\nbestämmelserna  beivras. Byrån får också  uppdra  åt\r\ndärtill  lämpade  personer  att  utöva  tillsyn  för\r\nbyråns räkning.\r\nI 16 kap. 19 § brottsbalken  får  allmänt åtal för\r\nbrott  som  avses  i  10  c  §  väckas endast  efter\r\nmedgivande av Statens biografbyrå.  I fråga om brott\r\nsom  avses i 10 b § skall Statens biografbyrå  yttra\r\nsig innan  allmänt  åtal  väcks  såvitt avser filmer\r\neller videogram.\r\n\r\nI förordningen (1990:992) om granskning och kontroll\r\nav filmer och videogram föreskrivs  att den som vill\r\nbegära granskning av framställningen i en film eller\r\nett videogram skriftligen skall ansöka  om detta hos\r\nStatens biografbyrå (2 §).\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI budgetpropositionen för 2004 anför regeringen  att\r\nriksdagens    kulturutskott    i   sitt   betänkande\r\n2002/03:KrU1 hade framhållit att  man inför kommande\r\nredovisningar  av  regeringens  dialog  med  Statens\r\nbiografbyrå  om målformuleringarna  för  myndigheten\r\noch deras tillämpning  skulle  välkomna en bedömning\r\nav möjligheterna att följa upp de  fastställda målen\r\noch få en mera utförlig angivelse av  vilka konkreta\r\nresultat mål- och resultatdialogerna utmynnat i.\r\n\r\nFör  riksdagens information kan enligt  regeringen\r\ndärför följande  nämnas.  Mål-  och resultatdialoger\r\nförs  kontinuerligt  med  Statens  biografbyrå.  Den\r\ndialog  som  fördes med byrån inför utformningen  av\r\nregleringsbrevet   för   2003  resulterade  bl.a.  i\r\nförändrade  verksamhetsmål  för  verksamhetsgrenarna\r\nGranskning av  filmer  och  Tillsyn  samt  i ändrade\r\nåterrapporteringskrav för verksamhetsgrenen Tillsyn.\r\nRegeringen  framhåller  också att i regleringsbrevet\r\nför   2003   har   verksamhetsgrenen   Yttranden   i\r\nåtalsärenden införlivats i grenen Tillsyn. Ett syfte\r\nmed  förändringarna  är   att   de  skall  förbättra\r\nmöjligheterna att följa upp målen.\r\nVid sin behandling av budgetpropositionen  i denna\r\ndel fann kulturutskottet det intressant att den mål-\r\noch  resultatdialog som förts mellan regeringen  och\r\nStatens    biografbyrå   resulterat   i   förändrade\r\nverksamhetsmål i regleringsbrevet (bet. 2003/04:KrU1\r\ns. 88 f.). Det  är  utskottets förhoppning att dessa\r\nändringar kommer att leda till att möjligheterna att\r\nfölja   upp   målen   för  myndighetens   verksamhet\r\nförbättras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom   framgått   ovan  har  den   förda   mål-   och\r\nresultatdialogen  mellan   regeringen   och  Statens\r\nbiografbyrå resulterat i förändrade verksamhetsmål i\r\nregleringsbrevet  för 2003. Ett syfte med  detta  är\r\natt förbättra möjligheterna  att följa upp målen för\r\nbyråns  verksamhet.  Utskottet  utgår  från  att  en\r\nutvärdering görs huruvida syftet  med  de förändrade\r\nverksamhetsmålen  uppnås  och  anser  att  en  sådan\r\nutvärdering  bör avvaktas. Därmed är utskottet  inte\r\nnu  berett  att   förorda  någon  sådan  åtgärd  som\r\nefterfrågas i motion K362 yrkande 1, varför motionen\r\navstyrks i berörd del.\r\n\r\nRätt till genmäle\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  en  motion  om en rätt i\r\nlag till genmäle.\r\nJämför reservation 6.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion K382 av Ingvar Svensson m.fl.  (kd)  yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen    anförs    om   övervägande   av   laglig\r\ngenmälesrätt  (yrkande 1).  Motionärerna  anför  att\r\nmediesamhället   tenderar   att   karakteriseras  av\r\ntillspetsning    och    konkretisering,    vinkling,\r\npersonifiering,   intensifiering  och  polarisering.\r\nDenna  utveckling  kan   i   flera   avseenden  hota\r\nenskildas    integritet    och   värdighet.   Enligt\r\nmotionärerna  borde  det vara  en  självklarhet  att\r\nmedierna tar ett demokratiskt  och  etiskt  ansvar i\r\nsitt arbete. Ändå bör ett förstärkt skydd övervägas.\r\nMotionärerna  framhåller  att på andra håll i Europa\r\nhar en laglig genmälesrätt diskuterats. Bestämmelsen\r\ni 6 kap. 3 § radio- och TV-lagen  om  att  uppgifter\r\nskall  \"beriktigas  när  det är befogat\" blir enligt\r\nmotionärerna  lätt  en gummiparagraf  utan  egentlig\r\nkärna. Motionärerna anser  att en mer detaljerad och\r\nsubstantiell  genmälesrätt  bör  övervägas  eftersom\r\nsjälvsaneringen knappast är omfattande på området.\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  vid   flera   riksmöten\r\nbehandlat  motionsyrkanden rörande frågan om  rätten\r\ntill  genmäle.  I  betänkande  2002/03:KU17  lämnade\r\nutskottet en utförlig redovisning av gällande regler\r\nom beriktigande och genmäle (s. 10-12).\r\n\r\nI sitt  ställningstagande  anförde  utskottet  att\r\nenligt  tryckfrihetsförordningen  skall  en ansvarig\r\nutgivare   för   en   periodisk  skrift,  och  under\r\nstraffansvar, bestämma  över  skriftens  innehåll så\r\natt  intet  däri  får införas mot utgivarens  vilja.\r\nMotsvarande        bestämmelse        finns        i\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.    Detta    bör    enligt\r\nutskottet  inte  ändras.  Utskottet framhöll att det\r\ndärmed inte finns utrymme för  att  införa en laglig\r\ngenmälesrätt. Pressens samarbetsnämnd har fastställt\r\netiska  regler  för  press,  TV och radio.  Den  som\r\nkänner  sig  kränkt  eller på annat  sätt  orättvist\r\nbehandlad i en tidningspublicering  har  möjligheten\r\natt vända sig till Allmänhetens pressombudsman  samt\r\ntill  Pressens opinionsnämnd. Granskningsnämnden för\r\nradio och  TV övervakar genom granskning i efterhand\r\nom sända program  står i överensstämmelse med radio-\r\noch  TV-lagen  och de  villkor  som  kan  gälla  för\r\nsändningarna. Med  hänsyn  till vad som anförts ovan\r\nvar  utskottet  inte  berett att  införa  en  laglig\r\ngenmälesrätt och avstyrkte motionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sitt   ställningstagande  från\r\nföregående riksmöte och avstyrker därmed motion K382\r\nyrkande 1.\r\n\r\n\r\n\"Negativ textreklam\"\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker en motion om åtgärder mot\r\ns.k. negativ textreklam.\r\nJämför reservation 7.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion K382 av Ingvar Svensson  m.fl.  (kd)  yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen    anförs   om   regelverk   för   \"negativ\r\ntextreklam\" (yrkande  2). Motionärerna anför att ett\r\nmedium   t.ex.  systematiskt   kan   missgynna   och\r\nmisskreditera    genom    att    beskriva   företag,\r\norganisation  eller  produkt  på  ett  osakligt  och\r\nfelaktigt sätt. Möjligheterna att beivra  den  typen\r\nav   verksamhet   är   enligt   motionärerna  liten.\r\nMotionärerna  anser  att  systematisk   och  osaklig\r\nmisskreditering  också  borde  bli  föremål för  den\r\nmedieetiska debatten. Regeringen borde  ta initiativ\r\ntill överläggningar med branschen för att åstadkomma\r\nfrivilliga  överenskommelser inom området.  Om  inte\r\ndetta  kan  åstadkommas   bör   möjligheterna   till\r\nlagstiftning   undersökas.  Motionärerna  anser  att\r\ndetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nEnligt 5 kap. 1  §  brottsbalken  (BrB) döms den för\r\nförtal   som  utpekar  någon  som  brottslig   eller\r\nklandervärd  i  sitt levnadssätt eller annars lämnar\r\nuppgift som är ägnad  att  utsätta  denne för andras\r\nmissaktning.\r\n\r\nFörtal  måste rikta sig mot en människa  (Holmberg\r\nm.fl., Kommentar  till  brottsbalken,  6:e uppl., s.\r\n247  f.). Bestämmelsen kan dock anses tillämplig  på\r\nsådana   yttranden   som  formellt  avser  t.ex.  en\r\njuridisk person, en kår,  invånarna  i ett hus eller\r\nannan  grupp men som måste förstås så att  en  eller\r\nflera bestämda personer därigenom utpekas.\r\nStraffrättskommittén   föreslog   att  straff  för\r\nekonomiskt    förtal    skulle    tas    upp   bland\r\nförmögenhetsbrotten.    Vid   lagrådsremissen   1958\r\nanförde departementschefen  som  skäl  mot förslaget\r\natt,   i   den   mån   det   var   fråga  om  sådana\r\nnäringsförhållanden och ekonomiska förhållanden  som\r\ninte kunde sägas ha något samband med det personliga\r\nanseendet,   hade   det  föreslagna  stadgandet  sin\r\nväsentliga   betydelse    i    förhållandet    olika\r\nnäringsidkare  emellan  och berörde således spörsmål\r\nsom lämpligast borde regleras  i  lagstiftningen mot\r\nillojal konkurrens.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  under  riksmötet\r\n1997/98 en motion som bl.a. rörde frågan  om  etiska\r\npubliceringsregler i allmänhet (bet. 1997/98:\r\nKU16).\r\n\r\nI sin bakgrundbeskrivning redogjorde utskottet för\r\natt frågan om pressetiska normer under år 1970  fick\r\nen  ingående  behandling  av  konstitutionsutskottet\r\n(bet.  KU1970:41).  En  fyllig  redovisning   av  de\r\ngällande  pressetiska  normerna  och  de  organ  som\r\nverkade   för  pressens  självsanering  redovisades.\r\nUtskottet   hade    överläggningar    med   Pressens\r\nopinionsnämnd     och    Pressens    samarbetsnämnd.\r\nStudieresor företogs  till det västtyska pressrådet,\r\nInternationella pressinstitutet  och  det  brittiska\r\npressrådet.  Utskottet  hänvisade  till ett tidigare\r\nuttalande  om  att  det  inte  kunde  förnekas   att\r\nmissförhållanden  förekommer  på sina håll i pressen\r\nmen att det i första hand borde  ankomma  på pressen\r\nsjälv    att    vidta   åtgärder   för   att   hålla\r\njournalistiken  på   en  önskvärd  kvalitativ  nivå.\r\nUtskottet  hänvisade  vidare   till   åtgärder   som\r\nvidtagits  från  pressens sida. Utskottet ville inte\r\nförneka att de åtgärder  som vidtagits från pressens\r\nsida  -  förstärkning  av  Pressens   Opinionsnämnd,\r\ntillsättande  av  en pressombudsman samt  yrkeskodex\r\nför Journalistförbundets  medlemmar  -  kunde utgöra\r\nvärdefulla  bidrag  till  att åstadkomma  en  bättre\r\nordning  på området. De resurser  som  ställts  till\r\nförfogande  syntes  enligt  utskottet otillräckliga,\r\nmen  det fanns anledning att avvakta  resultatet  av\r\nreformerna.\r\nÅr   1974    föreslog    justitieutskottet   (bet.\r\nJuU1974:21) ett tillkännagivande  till regeringen om\r\nen  förutsättningslös  utredning  om gränsdragningen\r\nmellan  behovet  av  skydd  mot  skadeverkningar  av\r\nekonomiskt  förtal och intresset av  att  bevara  de\r\nvida gränserna för yttrandefrihet och tryckfrihet. I\r\nriksdagens kammare underströks i debatten behovet av\r\nyttrandefrihet och tryckfrihet, och vid omröstningen\r\nföll justitieutskottets förslag.\r\nKonstitutionsutskottet   framhöll  år  1993  (bet.\r\n1993/94:KU3 s. 27) att det med hänsyn till vikten av\r\nvidast  möjliga yttrandefrihet  i  första  hand  bör\r\nankomma på  pressen själv att vidta åtgärder för att\r\nhålla journalistiken på en önskvärd kvalitativ nivå.\r\nUtskottet redogjorde  för de pressetiska reglernas\r\ninnehåll. Därutöver redogjordes  för det då aktuella\r\nförslaget  om  en  lag  om  ansvar för  elektroniska\r\nanslagstavlor  samt  för  arbete   inom  EU  rörande\r\nspridning av straffvärda meddelanden  genom  globala\r\nkommunikationsnät.\r\nI sitt ställningstagande anförde utskottet att när\r\ndet   gäller   pressetiska   regler  hade  utskottet\r\ntidigare  hänvisat  till vikten  av  vidast  möjliga\r\nyttrandefrihet och framhållit  att det i första hand\r\nbör ankomma på pressen att själv  vidta åtgärder för\r\natt  hålla journalistiken på en önskvärd  kvalitativ\r\nnivå.  Utskottet  framhöll  att  sådana  regler  har\r\nfunnits   sedan  länge  och  regelbundet  har  varit\r\nföremål   för    omarbetningar.   Senast   år   1997\r\ngenomfördes  en  omarbetning.   Utskottet  var  inte\r\nberett   att   förorda  ett  tillkännagivande   till\r\nregeringen  i  fråga  om  de  pressetiska  reglerna.\r\nMotionen avstyrktes följaktligen i denna del.\r\n\r\nDe pressetiska reglerna\r\n\r\nEnligt de etiska  reglerna  för  press, radio och TV\r\nskall dessa medier ha största frihet  inom ramen för\r\ntryckfrihetsförordningen                         och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen  för  att  kunna tjäna som\r\nnyhetsförmedlare  och  granskare  av  samhällslivet.\r\nHärvid   gäller   dock   att  skydda  enskilda   mot\r\noförskyllt     lidande    genom    publicitet.     I\r\npublicitetsreglerna,  som  i tillämpliga delar också\r\ngäller  bilder,  finns regler  om  respekt  för  den\r\npersonliga integriteten.  Publicitet  som kan kränka\r\nprivatlivets helgd skall noga övervägas.  Man  skall\r\navstå  från  sådan  publicitet om inte ett uppenbart\r\nallmänintresse  kräver   offentlig  belysning.  Stor\r\nförsiktighet  skall  iakttas   vid   publicering  av\r\nsjälvmord och självmordsförsök, särskilt  med hänsyn\r\ntill anhöriga och till vad som sagts om privatlivets\r\nhelgd.  Offren  för  brott  och  olyckor skall visas\r\nstörsta möjliga hänsyn, och publicering  av namn och\r\nbild skall prövas noga med hänsyn tagen till  offren\r\noch deras anhöriga.\r\n\r\nFör  tolkning  av begreppet \"god publicistisk sed\"\r\nsvarar  för pressens  del  i  första  hand  Pressens\r\nOpinionsnämnd  samt  i  ärenden som inte hänskjutits\r\ntill nämnden Allmänhetens pressombudsman.\r\nAv  stadgarna för Pressens  Opinionsnämnd  framgår\r\natt nämnden primärt prövar anmälningar från enskilda\r\npersoner.  Vidare sägs att anmälningar från företag,\r\norganisationer   och  myndigheter  i  allmänhet  bör\r\nprövas endast om det gäller rättelse eller genmäle.\r\n\r\nPressens textreklamkommitté\r\n\r\nPressens textreklamkommitté  har  till  uppgift  att\r\npröva  otillbörligt  gynnande på redaktionell plats,\r\ns.k.   textreklam.   Huvudmän   för   kommittén   är\r\nTidningsutgivarna,   Journalistförbundet,   Sveriges\r\nTidskrifter och Publicistklubben.  Kommittén  prövar\r\nca 20-30 ärenden per år.\r\n\r\nEnligt  de  riktlinjer  som kommittén har utfärdat\r\nskall publicister slå vakt om förtroendet för press,\r\nradio och TV och värna om mediernas  integritet. Man\r\nskall  inte  låta misstankar uppstå hos  allmänheten\r\natt utomstående  otillbörligt kan påverka innehåll i\r\nprogram.  I  riktlinjerna   sägs  att  material  som\r\npubliceras eller presenteras  på  redaktionell plats\r\ninte skall utgöra eller uppfattas som reklambudskap.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom redovisats ovan omfattas inte ekonomiskt  förtal\r\nav  gällande  straffbestämmelser.  Vid brottsbalkens\r\ninförande    avslogs    förslag    om    en    sådan\r\nstraffbestämmelse  med  hänvisning  till  att frågan\r\nhade  sin väsentliga betydelse i förhållandet  olika\r\nnäringsidkare  emellan  och således berörde spörsmål\r\nsom lämpligast borde regleras  i  lagstiftningen mot\r\nillojal konkurrens. Därefter har förslag i riksdagen\r\nsom  syftat  till  ett skydd mot skadeverkningar  av\r\nekonomiskt förtal fallit med hänvisning till behovet\r\nav       yttrandefrihet       och       tryckfrihet.\r\nKonstitutionsutskottet har vidare  uttalat  att  med\r\nhänsyn  till vikten av vidast möjliga yttrandefrihet\r\nfår det ankomma  på pressen själv att vidta åtgärder\r\nför  att  hålla  journalistiken   på   en   önskvärd\r\nkvalitativ  nivå.  Av  reglerna  för den pressetiska\r\nverksamheten vid Pressens Opinionsnämnd  framgår att\r\nnämnden  primärt  prövar  anmälningar  från enskilda\r\npersoner   och   att   anmälningar   från   företag,\r\norganisationer   och  myndigheter  i  allmänhet  bör\r\nprövas endast om det  gäller rättelse eller genmäle.\r\nAv   redovisningen   ovan   framgår    vidare    att\r\nriktlinjerna    från   Pressens   Textreklamkommitté\r\ninnebär   att   material    som   publiceras   eller\r\npresenteras på redaktionell plats  inte skall utgöra\r\neller uppfattas som reklambudskap.\r\n\r\nUtskottet är inte berett att med anledning  av vad\r\nsom  anförs  i  motion K382 yrkande 2 förordna någon\r\nannan inriktning  av  de pressetiska reglerna än vad\r\ndessa har i dag. Motionen  avstyrks  därför i berörd\r\ndel.\r\n\r\nGranskningsnämnden för radio och TV\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  en motion om en översyn\r\nav  verksamheten vid  Granskningsnämnden  för\r\nradio och TV.\r\nJämför reservation 8.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion  K382  av  Ingvar Svensson m.fl. (kd) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  en   allsidig   och   relevant\r\nutvärdering  av  verksamheten hos Granskningsnämnden\r\nför radio och TV (yrkande 3). Enligt motionärerna är\r\ndet viktigt att statliga  myndigheter  seriöst ägnar\r\nsig   åt   det   som  de  är  tillsatta  att  sköta.\r\nMotionärerna anser  att  det  finns  en risk för att\r\ngranskningen   över   en   tidsperiod   leder   till\r\navtrubbning vid de olika bedömningarna. Därför borde\r\ndet  nu  vara  dags  att  genomföra en allsidig  och\r\nrelevant    utvärdering    av    Granskningsnämndens\r\nverksamhet.   Det   bör   enligt  motionärerna   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler, m.m.\r\n\r\nEnligt  9  kap.  2 § radio- och  TV-lagen  övervakar\r\nGranskningsnämnden för radio och TV genom granskning\r\ni efterhand om sända program står i överensstämmelse\r\nmed  lagen  och  de  villkor   som   kan  gälla  för\r\nsändningarna.\r\n\r\nGranskningsnämndens     verksamhet    regleras     i\r\nförordningen   (1994:728)   med    instruktion   för\r\nGranskningsnämnden för radio och TV.\r\n\r\nEnligt  1  §  har nämnden till uppgift  att  utöva\r\ntillsyn   över   efterlevnaden    av    regler   för\r\nsändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och TV-\r\nsändningar  till  allmänheten. I granskningen  ingår\r\nkontroll av att den som på grund av tillstånd enligt\r\n2 kap. 2 § första och  tredje-femte  styckena radio-\r\noch   TV-lagen   (1996:844)   har   rätt  att  sända\r\nljudradio-  och  TV-program  utövar  denna   rätt  i\r\nenlighet  med  det tillstånd för programverksamheten\r\nsom gäller. Nämnden  skall  också följa innehållet i\r\nutländska  ljudradio- och TV-sändningar  som  riktas\r\ntill den svenska allmänheten.\r\nVidare sägs  i  4  §  att nämnden granskar program\r\nefter anmälan eller på eget initiativ.\r\nNämnden skall enligt 6  §  se till att information\r\nom beslut av större vikt eller principiell betydelse\r\nsprids till allmänheten.\r\n\r\nGranskningsnämnden har vidare  i  uppgift att bedöma\r\nom     SVT:s,     SR:s,     UR:s    och    TV    4:s\r\nuppföljningsrapporter    ger    statsmakterna    och\r\nallmänheten   tillräcklig   information    om    hur\r\nprogramföretagen  levt  upp  till de krav och syften\r\nsom   regeringen   angett   i  sändningstillstånden.\r\nNämnden publicerar också regelbundet  rapporter  och\r\ninformationsmaterial.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nRiksdagen   har   vid   flera   riksmöten  behandlat\r\nmotionsyrkanden  med liknande innehåll  som  det  nu\r\naktuella.  Detta  skedde   senast  under  föregående\r\nriksmöte.  Konstitutionsutskottet   var  då  i  sitt\r\nställningstagande   inte   berett  att  förorda   en\r\nutvärdering av Granskningsnämndens  verksamhet (bet.\r\n2002/03:KU25  s. 35). Motionen avstyrktes  därför  i\r\nberörd del.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller  tidigare  ställningstagande och\r\navstyrker motion K382 yrkande 3.\r\n\r\nEffekter av sexualiseringen av det\r\noffentliga rummet och en stereotyp\r\nheterosexuell norm\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker,  mot  bakgrund  av  det\r\narbete som regeringen initierat, en motion om\r\nen översyn av lagstiftning och regleringar på\r\nreklam- och medieområdet i syfte  att  få mer\r\nkunskap  om effekterna av sexualiseringen  av\r\ndet  offentliga   rummet   och  en  stereotyp\r\nheterosexuell norm.\r\nJämför reservation 9.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion So568 av Peter Eriksson  m.fl.  (mp)  yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  en översyn av lagstiftning och\r\nregleringar på reklam- och medieområdet (yrkande 3).\r\nMotionärerna  anför  att   sexualiseringen   av  det\r\noffentliga  rummet bidrar till att både kvinnor  och\r\nmän  exponeras   på  ett  fördomsfullt  sätt.  Genom\r\nreklam,   massmedier    och   på   Internet   skapas\r\nschabloniserade skönhetsideal  av  kvinnor  och män.\r\nÄven  om  det  inte  finns  entydiga  samband mellan\r\nmediebudskapets   innehåll  och  dess  effekter   på\r\nmottagarna så bidrar  enligt motionärerna en ständig\r\nexponering av dessa bilder till en normalisering, en\r\navtrubbning,  där  man  riskerar   att  inte  längre\r\nreagera    på    könsförtryck,   trakasserier    och\r\nsexualiserat våld.  Miljöpartiet  menar  att  det är\r\nviktigt att samhället skaffar sig mer kunskap om hur\r\nbåde  sexualiseringen  av  det offentliga rummet och\r\nden stereotypa heterosexuella  norm som är rådande i\r\nmediebilden  påverkar  människors   möjligheter  att\r\nutveckla  den  kärlek som de själva önskar.  Utifrån\r\novanstående  resonemang   vill  motionärerna  ha  en\r\növersyn av lagstiftning och  regleringar  av reklam-\r\noch  medieområdet  om vilka förändringar som  skulle\r\nbehöva göras.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nNäringslivets etiska råd mot\r\nkönsdiskriminerande reklam\r\n\r\nÅr  1988  inrättades Näringslivets  etiska  råd  mot\r\nkönsdiskriminerande  reklam  (ERK). Rådet har enligt\r\nsina  stadgar  till uppgift att  genom  normbildande\r\nverksamhet motverka  könsdiskriminering i reklam och\r\nbidra till en hög etisk  standard hos annonsörer och\r\nreklamproducenter.  Huvudmän   för  rådet  är  bl.a.\r\nAnnonsörföreningen,   Sveriges   Reklamförbund   och\r\nSvenska Tidningsutgivarföreningen.  ERK  uttalar sig\r\nom  en  viss marknadsföringsåtgärd eller åtgärd  med\r\nanknytning  till  marknadsföring som riktar sig till\r\nden  svenska  marknaden   kan   anses   strida   mot\r\nInternationella   handelskammarens  grundregler  för\r\nreklam. I dessa föreskrivs  bl.a.  att  reklam skall\r\nutformas med vederbörlig känsla för socialt  ansvar.\r\nVidare sägs att reklam inte får vara diskriminerande\r\ni  fråga  om  ras,  religion  eller  kön.  Därutöver\r\ntillämpar    ERK   tre   särskilda   kriterier   för\r\nkönsdiskriminerande  reklam,  nämligen 1) reklam som\r\nframställer kvinnor eller män som rena sexobjekt och\r\nsom  kan  anses  kränkande  (sexistisk  reklam),  2)\r\nreklam   som  konserverar  en  otidsenlig   syn   på\r\nkönsrollerna och därigenom framställer kvinnor eller\r\nmän  på  ett  nedvärderande  sätt  (schabloniserande\r\nreklam)  samt   3)   reklam   som   på  något  annat\r\nnedvärderande  sätt är uppenbart könsdiskriminerande\r\nför kvinnor eller män.\r\n\r\nERK prövar anmälningar  från  enskilda eller från\r\nmyndigheter  samt  kommunala  organ.  Därutöver  kan\r\nrådet    pröva    frågor    på    eget    initiativ.\r\nStällningstaganden     som     innebär     att    en\r\nmarknadsföringsåtgärd   ansetts  könsdiskriminerande\r\noffentliggörs bl.a. genom underrättelser till medier\r\noch via Internet på rådets hemsida.\r\n\r\nVåldsskildringsrådet\r\n\r\nRegeringen   beslutade   den    5   juni   2003   om\r\ntilläggsdirektiv    till    Rådet    mot    skadliga\r\nvåldsskildringar     (Våldsskildringsrådet,     dir.\r\n2003:75).  Enligt direktiven skall rådet inrikta sin\r\nverksamhet på barns och ungas mediesituation. Syftet\r\nskall  vara  att   minska   riskerna   för   skadlig\r\nmediepåverkan  på  barn och unga. Uppdraget omfattar\r\nsåväl traditionella  som  nya  elektroniska  rörliga\r\nbildmedier,   exempelvis   film,   TV,  video,  dvd,\r\ndatorspel, TV-spel och Internet.\r\n\r\nRådet skall ägna våldsskildringar  och  pornografi\r\nsärskild  uppmärksamhet.  Det  skall  ha ett tydligt\r\ngenusperspektiv på sitt arbete.\r\nVidare   skall   rådet   arbeta   utåtriktat   och\r\nresultatinriktat.   Det  skall  vara  pådrivande   i\r\nexempelvis  kontakterna  med  mediebranscherna  samt\r\nsöka samarbete med andra aktörer. Rådet skall aktivt\r\ninvolvera barn  och  unga  i  arbetet. Uppgiften att\r\nvara   ett  samarbetsorgan  för  ett   antal   andra\r\nmyndigheter upphör.\r\nDärutöver  skall rådet i årliga rapporter redovisa\r\nresultatet av  sitt  arbete  samt strategier för det\r\nfortsatta arbetet.\r\n\r\nPågående arbete i Regeringskansliet\r\n\r\nRegeringen  överlämnade i maj 2003  skrivelsen  Jämt\r\noch ständigt  - regeringens jämställdhetspolitik med\r\nhandlingsplan för mandatperioden (skr. 2002/03:140).\r\nI skrivelsen anförde  regeringen att sexualiseringen\r\nav det offentliga rummet  utgör  ett  av de fem s.k.\r\nfokusområdena  som  skall  lyftas fram i regeringens\r\njämställdhetspolitik under mandatperioden  (s. 8, 13\r\noch 44). För att öka kunskapen på detta område avsåg\r\nregeringen  att tillsätta en expertgrupp för  frågor\r\nsom rör sexualiseringen av det offentliga rummet.\r\n\r\nI november  2003  tog  regeringen  initiativ  till\r\nprojektet  FLICKA  (bet.  2003/04:LU8 s. 52). Syftet\r\nmed projektet är att dels få till stånd dialoger med\r\nmedier,  reklambransch, annonsörer  m.fl.  om  deras\r\nroll och ansvar  när det gäller påverkan på barn och\r\nunga,  dels  få  i  gång   en   diskussion  och  ett\r\nengagemang   bland  unga  flickor  och   pojkar   om\r\nmarknadskrafterna  och hur de styr unga flickors och\r\npojkars  bild  av  sig   själva   och   andra.  Även\r\nföräldrarna utgör en viktig målgrupp i detta arbete.\r\nProjektet skall pågå under hela 2004.\r\n\r\nUtskottet   har   inhämtat   att   Regeringskansliet\r\nplanerar  att  hålla  en  hearing under  våren  2004\r\nrörande sexualiseringen av  det  offentliga  rummet.\r\nHearingen  arrangeras i samarbete med Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet.  Till hearingen skall kallas bl.a.\r\nforskare  och andra experter.  Vid  hearingen  skall\r\nockså   en  paneldiskussion   hållas.   Syftet   med\r\nhearingen  är  att få uppslag till hur det fortsatta\r\narbetet bör fortgå rörande åtgärder för att motverka\r\nsexualiseringen av det offentliga rummet.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nLagutskottet behandlade i februari 2004 motioner med\r\nkrav på lagstiftning  mot könsdiskriminerande reklam\r\n(bet.  2003/04:LU8  s.  50   f.)   Utskottet  delade\r\nmotionärernas uppfattning att diskriminerande reklam\r\ni    alla    former,    däribland    givetvis   även\r\nkönsdiskriminerande reklam, är helt oacceptabel.  De\r\nuttalanden      som     utskottet     gjorde     vid\r\nmarknadsföringslagens  tillkomst  våren  1995  (bet.\r\n1994/95:LU32)  äger  dock, enligt utskottets mening,\r\nalltjämt giltighet. Utskottet  anförde  att  för att\r\nlagstiftning  mot  könsdiskriminerande  reklam skall\r\nkomma i fråga krävs således dels att detta  framstår\r\nsom  enda  alternativet  att  komma  till  rätta med\r\nproblemet,  dels  att  den  diskriminerande reklamen\r\nförekommer i sådan omfattning  och  är  av sådan art\r\natt     inskränkningar     i    tryckfriheten    och\r\nyttrandefriheten    är   oundgängligen    påkallade.\r\nUtskottet kunde för sin  del inte se att situationen\r\när  sådan  i  dag och var således  inte  berett  att\r\nställa sig bakom  kraven  på lagstiftning. Utskottet\r\nutgår   dock   från  att  regeringen   noga   följer\r\nutvecklingen  på  området  och  vidtar  erforderliga\r\nåtgärder.   Skulle   det   därvid   visa   sig   att\r\nutvecklingen går i en sådan riktning att det, enligt\r\nregeringens  bedömning,   finns  skäl  att  överväga\r\nlagstiftningsåtgärder, har  utskottet inget emot att\r\nfrågan utreds.\r\n\r\nI  detta sammanhang ville utskottet  uttrycka  sin\r\ntillfredsställelse  över den aviserade expertgruppen\r\nom sexualiseringen av  det offentliga rummet och det\r\nnyligen påbörjade FLICKA-projektet. Utskottet skulle\r\nmed stort intresse följa  det  fortsatta arbetet och\r\nta del av resultatet därav.\r\nMed det anförda avslog utskottet motionerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom    framgår    av   redovisningen   ovan    utgör\r\nsexualiseringen av  det  offentliga rummet ett av de\r\nfem  s.k.  fokusområdena som  skall  lyftas  fram  i\r\nregeringens        jämställdhetspolitik        under\r\nmandatperioden.  Regeringen aviserade härvid att  en\r\nsärskild expertgrupp  skulle  tillsättas för att öka\r\nkunskapen   på  detta  område.  Inom   kort   kommer\r\nregeringen att  hålla en hearing i frågan vars syfte\r\när att få uppslag  till  hur  arbetet därefter skall\r\nfortgå. Vidare kan konstateras  att  enligt  det nya\r\nuppdrag  som  Våldsskildringsrådet  har  fått  skall\r\nrådet  inrikta  sin  verksamhet  på  barns och ungas\r\nmediesituation.   Våldsskildringar   och  pornografi\r\nskall  ägnas  särskild  uppmärksamhet.  Rådet  skall\r\nockså ha ett tydligt genusperspektiv på sitt arbete.\r\nDärutöver  kan  framhållas  att  det  av  regeringen\r\ninitierade  projektet  FLICKA  har som syfte att  få\r\ntill  stånd  dialoger  med  medier,   reklambransch,\r\nannonsörer  m.fl. om deras roll och ansvar  när  det\r\ngäller påverkan  på barn och unga, dels få i gång en\r\ndiskussion och ett engagemang bland unga flickor och\r\npojkar om marknadskrafterna  och  hur  de  styr unga\r\nflickors och pojkars bild av sig själva och andra.\r\n\r\nMot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet\r\natt det finns goda möjligheter att de frågor som tas\r\nupp  i  motion  So568  yrkande 3 blir belysta i  det\r\narbete som regeringen har  initierat. Utskottet, som\r\nutgår  från  att  regeringen  följer   de   aktuella\r\nfrågornas  utveckling,  anser  inte  att någon sådan\r\nåtgärd som efterfrågas i den nämnda motionen  nu  är\r\npåkallad. Motionen avstyrks därför i berörd del.\r\n\r\nDigital radio\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    avstyrker    motioner    om   en\r\nutvärdering   av   DAB,   om   fördelning  av\r\nsändningstillstånd för digital TV  och om den\r\ndigitala radions framtid med hänvisning  till\r\nredan utfört utredningsarbete och nu pågående\r\nberedningsarbete.\r\nJämför reservation 10.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  K444  av  Gunnar Hökmark m.fl. yrkas  att\r\nriksdagen ger regeringen  till känna  vad i motionen\r\nanförs om en utvärdering av  misslyckandet  med  DAB\r\n(yrkande  17).  Motionärerna anför att långsiktighet\r\noch  förutsägbarhet   måste   vara  grundläggande  i\r\nutarbetandet av en ny ordning för  digital radio. En\r\nutvärdering  av den hittills misslyckade  satsningen\r\npå Digital Audio  Broadcasting  (DAB) behöver enligt\r\nmotionärerna  genomföras. Motionärerna  understryker\r\natt det fortsatta  arbetet  inte  får låsas fast vid\r\nenbart en av många möjliga standarder  och tekniker.\r\nDen  i  dag  valda tekniken måste förutsättningslöst\r\nprövas mot såväl  nätradio  som  sändningar  via  3G\r\neller  andra  mobiltelefonnät.  Enligt  motionärerna\r\nkommer fortsatt sändning med analog teknik sannolikt\r\natt behövas under mycket lång tid framöver  om  inte\r\navgörande  tekniksprång  tas,  vilka  medger billiga\r\ndigitala  mottagare  och  därmed  allmän  spridning.\r\nMotionärerna  framhåller  vikten av att grunden  bör\r\nvara  radions  innehåll  och  tillgänglighet,   inte\r\nfixering vid tekniken för sändning.\r\n\r\nDärutöver  yrkas  i  motionen  att  riksdagen  ger\r\nregeringen  till  känna  vad  i  motionen  anförs om\r\nfördelning   av   koncessioner   för   digitalradion\r\n(yrkande 18). Enligt motionärerna skall koncessioner\r\nfördelas   på   motsvarande  sätt  som  den  privata\r\nlokalradions ursprungliga  regelverk, nämligen genom\r\nett  auktionsförfarande.  Motionärerna   anser   att\r\nstaten  inte  skall  lägga  sig i hur frekvensbanden\r\nutnyttjas  utöver  de hänsyn som  av  tekniska  skäl\r\ntalar  för  att  närliggande   frekvensområden   bör\r\nutnyttjas   för  samma  typ  av  användningsområden.\r\nEnligt motionärerna  blir statlig reglering på grund\r\nav trängsel i etern för  radiostationer  allt mindre\r\naktuell i takt med att den tekniska utvecklingen gör\r\nutnyttjandet av frekvensbanden effektivare.\r\n\r\nI motion Kr359 av Lennart Kollmats m.fl. (fp)  yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen  anförs om att den digitala radion inte får\r\nutsättas för  samma ingrepp som skett med digital TV\r\n(yrkande   7).   Enligt   motionärerna   finns   det\r\noroväckande tecken  på att samma krafter som agerade\r\nför en statsdirigerad  utveckling  av  digital  TV i\r\nmarknätet nu agerar för att få en liknande politiskt\r\nstyrd  process med den digitala radion. Motionärerna\r\nanför  att   detta   bör   med  kraft  avvisas.  Det\r\nmisslyckade försöket att tvinga  fram  en digital TV\r\nmot  konsumenternas  vilja  får  inte  upprepas  med\r\ndigitalradion.  Detta  bör  enligt motionärerna  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRegeringen   beslutade   den   19   juni   2002   om\r\ntilläggsdirektiv till utredningen om  digital  radio\r\nm.m.   (dir.   2002:85).  Enligt  direktiven  skulle\r\nutredningen fr.o.m. denna dag utföra sitt arbete som\r\nen  parlamentarisk   kommitté.   Uppdraget   var  en\r\nfortsättning  på  det  arbete  som  genomförts av en\r\nsärskild utredare (dir. 2001:88) och  som redovisats\r\ni   delbetänkandet   Digital  radio  (SOU  2002:38).\r\nKommittén  skulle  med  utgångspunkt   i   vad   som\r\nframkommit i delbetänkandet\r\n\r\n-  göra  en  samlad analys av den digitala radions\r\nframtidsförutsättningar,\r\n- ta ställning till den digitala radions framtid,\r\n-  lämna  förslag   till  lagändringar  och  andra\r\nåtgärder som följer av kommitténs överväganden.\r\n\r\nUppdraget skulle vara slutfört  senast  den  30  maj\r\n2003.\r\n\r\nUtredningen,        som       antagit       namnet\r\nDigitalradiokommittén,  avlämnade  i  februari  2004\r\nsitt  slutbetänkande  Digital  Radio  (SOU 2004:16).\r\nKommittén bedömer att digitaliseringen  av ljudradio\r\ni  Sverige  bör fortsätta. Vid en jämförelse  mellan\r\nolika  standarder   för   distribution   av  digital\r\nljudradio   har   enligt   kommittén  DAB-standarden\r\nframstått   som   den  mest  överlägsna   befintliga\r\nstandarden.     Kommittén     anser     det     dock\r\nsvårförutsägbart   vilken   eller   vilka   digitala\r\nplattformar  som  lämpligen  bör  användas  vid  ett\r\nteknikskifte  från  analog till digital distribution\r\nav ljudradio. Enligt  kommittén  bör  det, i stället\r\nför   att   utse  en  särskild  standard  för  sådan\r\ndistribution,     skapas     förutsättningar     för\r\nprogramföretagen att distribuera ljudradio via olika\r\ndigitala  standarder  som  i framtiden kommer att ha\r\nmotsvarande  täckning som dagens  FM-nät.  Kommittén\r\nanser att de digitala sändningarna inledningsvis bör\r\nbedrivas utifrån ett innovationsperspektiv, dvs. att\r\nsändningsverksamheten  skall  skapa  utrymme för ett\r\nmångsidigare och för fler grupper mera  tillgängligt\r\nutbud  för  att  öka radiomediets attraktivitet.  En\r\nutvärdering bör göras  år  2008, varefter man kan ta\r\nställning till om det finns  möjlighet att gå vidare\r\nmed ett teknikskifte och inrikta  politiken  på  att\r\nersätta   de   nuvarande  analoga  sändningarna  med\r\ndigitala  sändningar.  Kommittén  anser  vidare  att\r\nunder en första etapp, som föreslås inledas under år\r\n2005, bör omfattningen  av  investeringarna  i  DAB-\r\nnäten begränsas.\r\nBeträffande    fördelningen    av    kapacitet   i\r\nsändarnäten  gör kommittén bedömningen att  Sveriges\r\nRadio, under den  första  etappen  av  den fortsatta\r\nsändningsverksamheten,   bör   förfoga   över   hela\r\nkapaciteten i det nationella DAB-nätet samt cirka en\r\ntredjedel av kapaciteten i det regionalt nedbrytbara\r\nDAB-nätet. Övrig kapacitet i det regionala DAB-nätet\r\nbör  upplåtas  till  privata aktörer. Tillstånd  bör\r\ndärvid  erbjudas  att bedriva  såväl  regionala  som\r\nnationella ljudradiosändningar.  Vid  konkurrens  om\r\nsändningstillstånd  bör  enligt  kommittén tillstånd\r\nfördelas  enligt de grundprinciper  som  gäller  för\r\nfördelning   av   tillstånd   att   bedriva   analog\r\nlokalradio.\r\nKommittén anser att incitament bör skapas för  att\r\nunderlätta     driften     av     lokala    digitala\r\nljudradiosändningar.  Dessa  föreslås   utgöras   av\r\nmöjligheter  för  innehavare  av tillstånd att sända\r\nanalog lokalradio att få lättnader  i form av sänkta\r\nkoncessionsavgifter eller sänkta krav  på skyldighet\r\natt  sända viss mängd eget material och program  med\r\nlokal anknytning. Tillståndshavare som erhållit sitt\r\nsändningstillstånd  före den 1 juli 2001 skall kunna\r\nerhålla   lättnader  av   koncessionsavgifterna   om\r\ntillståndshavaren  erhåller  tillstånd  att  bedriva\r\nDAB-sändningar.    På    motsvarande    sätt   skall\r\ntillståndshavare   som  erhållit  sändningstillstånd\r\nefter  den  1  juli  2001  kunna  erhålla  lättnader\r\navseende  villkor  för sändningars  innehåll  i  sin\r\nanaloga sändningsverksamhet.\r\n\r\nEnligt   uppgift   från    Kulturdepartementet   har\r\nDigitalradioutredningens förslag  gått ut på remiss.\r\nRemissyttrandena  skall  avlämnas  senast   den   31\r\naugusti 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  redovisats ovan ingick i Digitalradiokommitténs\r\nuppdrag  att  göra  en samlad analys av den digitala\r\nradions framtidsförutsättningar och att ta ställning\r\ntill  den digitala radions  framtid.  Genom  det  nu\r\navlämnade  betänkandet  har kommittén fullgjort sitt\r\nuppdrag.  En utvärdering av  DAB  som  standard  för\r\ndistribution  av  digital radio har därvid gjorts. I\r\nenlighet  med detta  bör  enligt  utskottets  mening\r\nmotion K444 yrkande 17 avstyrkas.\r\n\r\nVad  gäller  vad  som  anförs  i  motionerna  K444\r\nyrkandena  18  om  fördelning  av  koncessioner  för\r\ndigitalradion  anser  utskottet  att  beredningen av\r\nDigitalradiokommitténs  förslag inte bör  föregripas\r\noch avstyrker motionen i berörd del.\r\nAv  samma skäl avstyrker  utskottet  motion  Kr359\r\nyrkande  7  om  att  den  digitala  radion  inte får\r\nutsättas för samma ingrepp som skett med digital TV.\r\n\r\nKommersiell nationell radio\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motioner med yrkande om\r\nen nationell kommersiell radio med hänvisning\r\ntill pågående beredningsarbete.\r\nJämför reservation 11.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion K382 av Ingvar  Svensson  m.fl.  (kd) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  en  utredning om nationell fri\r\nradio på kommersiell grund (yrkande 6). Motionärerna\r\nframhåller  att många andra  länder  tolererar  fria\r\nnationella  radiostationer   som   är   kommersiellt\r\nfinansierade.  Enligt  motionärerna  bör  man  pröva\r\nockså  en sådan möjlighet i Sverige. Regeringen  bör\r\ndärför överväga  möjligheten  av fri nationell radio\r\npå kommersiell grund.\r\n\r\nI motion K444 av Gunnar Hökmark  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen ger regeringen till känna  vad  i motionen\r\nanförs   om   koncessioner   för   fria   nationella\r\nradiokanaler    samt    möjligheten    till   lokala\r\nradiostationers  nationella samverkan (yrkande  13).\r\nMotionärerna  anför   att  förbudet  mot  nationella\r\nkanaler inverkar negativt  på utbudet för lyssnarna.\r\nUnderlaget   för   att   satsa   på   kvalitet   och\r\nkvalificerade  programkoncept  urholkas   genom  att\r\nvarje   radiostation   begränsas   till   ett  litet\r\nsändningsområde.  Enligt  motionärerna  har  privata\r\nlokalradiostationer    därigenom   ett   för   litet\r\npublikunderlag     för     att    kunna     utveckla\r\nprogramutbudet.  Detta  motverkar  möjligheten  till\r\nmångfald och undandrar därigenom lyssnarna chanserna\r\ntill en högkvalitativ riksstäckande kanal, samtidigt\r\nsom de befintliga statliga,  rikstäckande  kanalerna\r\ninte  utsätts  för  någon  konkurrens.  Motionärerna\r\nanser  att mot denna bakgrund  bör koncessioner  för\r\nfria nationella  radiokanaler  erbjudas.  De privata\r\nlokala radiostationerna skall ges möjlighet att inom\r\nnätverk  samverka  nationellt  om  olika  delar   av\r\nprogramutbudet.   Härigenom  skapas  möjlighet  till\r\nkvalitetskanaler som  riktar  sig mot olika delar av\r\npubliken  och som kan nå tillräckligt  underlag  för\r\natt finansiera ett fördjupat programutbud.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI  samband  med  konstitutionsutskottets  behandling\r\nvåren 2000 av  proposition  1999/2000:55 Kommersiell\r\nlokalradio avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om\r\nen utredning rörande inrättandet av en nationell fri\r\nradio på kommersiell grund. Utskottet  pekade på att\r\nsyftet  med införandet av privata reklamfinansierade\r\nljudradiosändningar  var  att  främja  självständigt\r\nlokalt förankrade radiostationer. Utskottet framhöll\r\natt  det analoga sändningsutrymmet är begränsat  och\r\nger  utrymme   endast   för  ett  mindre  antal  nya\r\nsändningstillstånd. Vidare  framhölls att behovet av\r\nmångfald  gör  att det är angeläget  att  minst  två\r\ntillstånd så långt möjligt skall kunna ges för varje\r\nsändningsområde.  Mot  den  bakgrunden var utskottet\r\ninte berett att förorda en ordning  som  innebär att\r\nanalogt sändningsutrymme avsett för den kommersiella\r\nlokalradion   i  stället  används  för  rikstäckande\r\nkommersiell radio.\r\n\r\nUnder våren 2001 avstyrkte utskottet, som inte var\r\nberett  att  frångå   sin  tidigare  bedömning,  ett\r\nliknande motionsyrkande  (bet.  2000/01:KU22  s. 9).\r\nUtskottet  gjorde  samma  bedömning under föregående\r\nriksmöte med anledning av då  väckta motionsyrkanden\r\ni samma fråga (bet. 2001/02:KU33 s. 16 f.).\r\nVid  sin  behandling  av liknande  motionsyrkanden\r\nunder föregående riksmöte  var utskottet inte heller\r\nnu berett att frångå sin tidigare  bedömning när det\r\ngäller  rikstäckande  kommersiell radio.  Motionerna\r\navstyrktes därför. Utskottet  noterade att frågan om\r\nönskad  fördelning  i  den  digitala  radion  mellan\r\nrikstäckande, regionala och lokala sändningar skulle\r\nbli      föremål      för     överväganden      inom\r\nDigitalradioutredningens fortsatta arbete.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom framgått ovan föreslår Digitalradiokommittén att\r\nprivata aktörer under en  första  etapp  av fortsatt\r\nsändningsverksamhet  i  den digitala ljudradion  bör\r\nerbjudas tillstånd att bedriva  såväl  regionala som\r\nnationella   sändningar.   Tillstånd   till  privata\r\naktörer   bör   enligt  kommittén,  vid  konkurrens,\r\nfördelas enligt de  grundprinciper  som  gäller  för\r\nfördelning   av   tillstånd   att   bedriva   analog\r\nlokalradio.   Utskottet,  som  inte  vill  föregripa\r\nberedningen   av   kommitténs   förslag,   avstyrker\r\nmotionerna K382 yrkande 6 samt K444 yrkande 13.\r\n\r\nNärradion\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   med   hänvisning  till\r\npågående   beredningsarbete   en  motion   om\r\nbevarandet av närradions ideella  och  lokala\r\ninriktning.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Kr386 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen ger regeringen till känna vad  i  motionen\r\nanförs  om  bevarandet  av  närradions  ideella  och\r\nlokala  inriktning  (yrkande  2). Motionärerna anför\r\natt  Radio-  och  TV-verket  i  sin   utredning   om\r\nnärradion  konstaterat  att kommersialiseringen ännu\r\ninte  utgör  något  stort  problem   för  närradion.\r\nKristdemokraterna  anser  ändå  att  en skärpning  i\r\nfråga  om  vem  som  skall  få  tillstånd att  sända\r\nnärradio bör ske för att komma till  rätta med detta\r\nproblem.   Även  det  s.k.  riksförbudets  nuvarande\r\nutformning är  enligt  motionärerna olyckligt. Detta\r\nhar inneburit att vissa  aktörer skaffat ett flertal\r\nlicenser  för  att kunna sända  mer  än  tio  timmar\r\ncentralt producerat  material, samtidigt som de inte\r\nproducerar något lokalt  material.  I Radio- och TV-\r\nverkets utredning föreslås att lagen  ändras  så att\r\ndet  är  möjligt att söka dispens från riksförbudet,\r\ndock  maximalt  14  sändningsdagar  per  kalenderår.\r\nKristdemokraterna anser att detta är fel väg att gå.\r\nLagen bör i stället utformas så att den anger att en\r\nviss andel  måste  vara lokalt producerad. Genom att\r\nhöja kraven på vilka  föreningar som sänder närradio\r\noch  på  så  sätt  försvåra  för  rent  kommersiella\r\naktörer, samtidigt som  utrymmet  för ökad samverkan\r\nges åt föreningarna, ges enligt motionärerna  bättre\r\nförutsättningar  för  att utveckla närradions styrka\r\noch särart. Annars riskerar närradion på sikt att dö\r\nut, vilket skulle innebära en demokratisk förlust.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nEnligt 6 kap. 6 § radio- och TV-lagen får i närradio\r\nendast sändas program som  har  framställts särskilt\r\nför   den   egna   verksamheten,  om  innehållet   i\r\nsändningarna\r\n\r\n- är av särskilt intresse  för  tillståndshavarens\r\nmedlemmar,\r\n- främjar kunskap och utbildning, eller\r\n-   utgör   upptagningar   av   lokala  kulturella\r\ntillställningar.\r\n\r\nVidare   sägs   i   7  §  att  en  närradioförenings\r\nprogramutbud endast får innehålla\r\n\r\n1. sändningar från evenemang av gemensamt intresse\r\nför tillståndshavarna,\r\n2.   information,  i  begränsad   omfattning,   om\r\nkommunal verksamhet,\r\n3. uppgifter  om  program  och  programtider  samt\r\nandra upplysningar om närradioverksamheten på orten,\r\noch\r\n4.   provsändningar  av  program,  framställda  av\r\njuridiska  personer som är behöriga att få tillstånd\r\natt sända närradio, i varje enskilt fall under högst\r\ntre månader.\r\n\r\nPågående arbete i Regeringskansliet\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2004  (prop.  2003/04:1\r\nutg.omr.  17 s. 94) anförde regeringen att det under\r\nsenare år har  framkommit  att  vissa föreningar som\r\nfår sändningstillstånd för närradio  har  för avsikt\r\natt   sända   program   utan   eller  med  begränsad\r\nanknytning till det lokala föreningslivet.  Det  har\r\nenligt  regeringen  funnits  farhågor  att  en sådan\r\nutveckling  skall leda närradion bort från att  vara\r\nen  lokal  föreningsradio   med  utrymme  för  olika\r\nåsikter.  Mot  denna  bakgrund  gav   regeringen   i\r\ndecember  2001  Radio-  och  TV-verket i uppdrag att\r\nbedöma hur närradion i dag uppfyller syftet att vara\r\nen lokal föreningsradio utan kommersiella intressen.\r\nUppdraget  redovisades  i  maj  2002.  Därefter  gav\r\nregeringen i december 2002 Radio-  och  TV-verket  i\r\nuppdrag  att  göra  en  uppföljning  av den tidigare\r\nrapporten. Verket redovisade detta uppdrag  i  april\r\n2003.  Regeringen  framhåller  att  det  i rapporten\r\nbl.a.  föreslås  ett skärpt krav på lokal förankring\r\nsom ett villkor för  att  få  sända närradio. Radio-\r\noch TV-verkets rapport har remitterats.\r\n\r\nRegeringen anför vidare att en  samlad  analys  av\r\nframtidsförutsättningarna för lokal icke-kommersiell\r\nradio och TV har påbörjats inom Regeringskansliet.\r\n\r\nRegeringen   beslutade   den  18  mars  2004  om  en\r\nlagrådsremiss rörande skärpta  krav i radio- och TV-\r\nlagen  på anknytning till sändningsområdet  för  att\r\nideella  föreningar  skall  få  tillstånd  att sända\r\nnärradio.\r\n\r\nUtskottet har inhämtat att en proposition planeras\r\natt avlämnas till riksdagen under maj 2004.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet behandlade liknande frågor om\r\nnärradion  som de nu aktuella senast under riksmötet\r\n2001/02.  Utskottet   avstyrkte  då  motionerna  med\r\nhänvisning till att pågående  arbete med utvärdering\r\nav  bl.a.  gällande ordning för närradioverksamheten\r\nborde avvaktas (bet. 2001/02:KU33 s. 36).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser  att  pågående  beredningsarbete bör\r\navvaktas och avstyrker därför motion  Kr386  yrkande\r\n2.\r\n\r\n\r\nRegionala koncessioner för TV\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  en  motion om regionala\r\nkoncessioner för TV.\r\nJämför reservation 12.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K444 av Gunnar Hökmark  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen ger regeringen till känna  vad  i motionen\r\nanförs   om  regionala  koncessioner  (yrkande  12).\r\nEnligt  motionärerna   bör  staten  genom  regionala\r\nkoncessioner  ge olika TV-stationer  möjlighet  att,\r\nredan i det analoga  nätet,  börja  sända  med olika\r\ndelar  av landet som sändningsområden. TV-bolag  som\r\nväxer fram ur en sådan process skall kunna genomföra\r\nnationella sändningar genom samarbete.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande sändningstillstånd m.m.\r\n\r\nI 2 kap.  2  §  första  stycket  radio- och TV-lagen\r\n(1996:844)  får tillstånd att sända  TV-program  och\r\ntillstånd att  till  hela landet eller till utlandet\r\nsända ljudradio meddelas av regeringen.\r\n\r\nEnligt  3  kap. 2 § första  stycket  1  anges  att\r\nvillkor för sändningstillstånd  får  avse skyldighet\r\natt  sända  program till hela landet eller  till  en\r\nviss del av landet.\r\nVidare får  villkor  för  sändningstillstånd  avse\r\nskyldighet   att   regionalt   sända  och  producera\r\nprogram.\r\n\r\nVåren  2001  beslutade riksdagen (prop.  2000/01:94,\r\nbet. 2000/01:KrU8,  rskr.  2000/01:268) att godkänna\r\nregeringens förslag om villkor och riktlinjer för en\r\nny sändningstillståndsperiod för Sveriges Television\r\nAB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR).\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den 20  december  2001  att\r\nmeddela   SVT  tillstånd  att   sända   rikstäckande\r\ntelevision. Att samtidigt sända rikstäckande program\r\ninnebär  enligt   tillståndet   rätt  att  dela  upp\r\nsändningen i regionala sändningar. Som villkor anges\r\nvidare att SVT samtidigt skall sända  två TV-program\r\ntill  hela  landet.  Tillståndet  innehåller   också\r\nvillkor  som  tar  sikte  på regionala nyhetsprogram\r\nsamt       regionalt      producerade       program.\r\nTillståndsperioden  avser  tiden  den 1 januari 2002\r\nt.o.m. den 31 december 2005.\r\nSamma  dag  beslutade  regeringen att  meddela  UR\r\ntillstånd  att  sända  rikstäckande   ljudradio  och\r\ntelevision. Sändningstillståndet innebär  rätt att i\r\nhela   landet   sända  program  med  utnyttjande  av\r\nSveriges    Televisions    och    Sveriges    Radios\r\nsändningsutrymme  enligt överenskommelse som träffas\r\nbolagen   emellan.   Att    samtidigt    sända   ett\r\nrikstäckande program innebär enligt tillståndet rätt\r\natt  dela  upp  sändningen  i  regionala sändningar.\r\nTillståndet trädde i kraft den 1  januari  2002  och\r\ngäller t.o.m. den 31 december 2005.\r\nDärutöver  beslutade  regeringen  den  20 december\r\n2001  att  meddela  TV  4  AB  tillstånd  att  sända\r\nrikstäckande  marksänd television med analog teknik.\r\nSändningstillståndet innebär rätt att i hela landet,\r\nunder hela dygnet  samtidigt  sända ett program. Att\r\nsamtidigt  sända  ett rikstäckande  program  innebär\r\nenligt tillståndet  rätt  att  dela upp sändningen i\r\nregionala sändningar. Tillståndet  innehåller vidare\r\nvillkor  om att TV 4 skall sända program  till  hela\r\nlandet. Som  villkor  uppställs också skyldighet att\r\nregionalt sända och producera  program.  Tillståndet\r\nträdde i kraft den 1 januari 2002 och gäller  t.o.m.\r\nden 31 december 2005.\r\n\r\nDigital marksänd TV\r\n\r\nSom  redovisats ovan beslutade riksdagen att digital\r\nmarksänd   TV   borde   införas   i  Sverige  (prop.\r\n1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). I\r\nsamband härmed uttalades när det gällde  urvalet  av\r\nprogramföretag  som  skulle  ges tillstånd att sända\r\nmarksänd digital TV bl.a. att det borde eftersträvas\r\natt   mer   än   ett   programföretag    deltar    i\r\nsändningsverksamheten på varje ort (a. prop. s. 30).\r\nNormalt   borde   inte   ett  företag  ensamt  kunna\r\ndisponera  en hel multiplex.  Lokala  och  regionala\r\nprogram borde  ges  företräde, liksom program som är\r\nförankrade i den svenska kulturkretsen.\r\n\r\nRadio-  och  TV-lagsutredningen   föreslår   i  sitt\r\ndelbetänkande Nytt regelverk för marksänd digital TV\r\n(SOU  2004:39)  att  de riktlinjer som statsmakterna\r\nangav inför starten av  de  digitala  sändningarna i\r\nvissa  delar  bör  gälla  även fortsättningsvis  (s.\r\n205). Sålunda bör enligt kommittén tillståndsgivaren\r\nvid    beviljande    av   tillstånd    beakta    att\r\nsändningsutrymme  kan  tas   i   anspråk  för  olika\r\nprogramtjänster  som  kompletterar varandra  så  att\r\nsändningarna som helhet  kommer  att  tilltala olika\r\nintressen   och   smakriktningar,  för  lokala   och\r\nregionala  program  och   av   så   många  oberoende\r\nprogramföretag  som  möjligt  i  syfte  att   främja\r\nyttrandefriheten    och   informationsfriheten   och\r\nundvika maktkoncentration.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFör närvarande har tre  programföretag - SVT, UR och\r\nTV 4 - regeringens tillstånd  att sända television i\r\ndet analoga marknätet. Samtliga  tillstånd  har  sin\r\ngrund  i  riksdagsbeslut,  för vilka en utgångspunkt\r\nhar  varit att tillstånden skall  avse  rikstäckande\r\nsändningar. Att samtidigt sända rikstäckande program\r\ninnebär enligt tillstånden dock en rätt att dela upp\r\nsändningarna  i regionala sändningar. De nu gällande\r\ntillstånden avser  sändningsperioden  t.o.m.  den 31\r\ndecember  2005. Utskottet är inte berett att förorda\r\natt de därpå  följande  tillstånden  i  det  analoga\r\nmarknätet   skall   ha   en  annan  utgångspunkt  än\r\nrikstäckande  sändningar.  Vidare   vill   utskottet\r\nframhålla  att vad däremot gäller sändningar  i  det\r\ndigitala marknätet  har  förordats  att  lokala  och\r\nregionala  program skall ges företräde. Mot bakgrund\r\nav vad som nu har anförts avstyrker utskottet motion\r\nK444 yrkande 12.\r\n\r\n\r\nKoncessionsavgifter för kommersiell\r\nlokalradio\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  en  motion  om  ändrade\r\nkoncessionsavgifter      för      kommersiell\r\nlokalradio   med   hänvisning  till  pågående\r\nberedningsarbete.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K382 av Ingvar  Svensson  m.fl.  yrkas  att\r\nriksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill    en    avvecklingsplan     för     de    höga\r\nkoncessionsavgifter  som  gäller för de ursprungliga\r\ntillstånden för kommersiell  lokalradio  ned till en\r\nrimlig nivå (yrkande 8). När nu ett nytt system  för\r\ntilldelning  av  tillstånd  har  trätt i kraft talar\r\nenligt motionärerna mycket för att  man avvecklar de\r\ngenomgående   höga  koncessionsavgifterna   för   de\r\nbefintliga tillstånden ned till en rimlig nivå.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nLokalradiolagens  bestämmelser  i 15-17 §§ och 32-37\r\n§§       om       avgift      fortsätter      enligt\r\növergångsbestämmelserna  till  lagen  om  ändring  i\r\nlagen     (1992:72)    om    koncessionsavgift    på\r\ntelevisionens  område att gälla i fråga om tillstånd\r\nsom meddelats före  den  1  juli  2000  och därefter\r\nförlängs.\r\n\r\nI proposition 1999/2000:55 Kommersiell  lokalradio\r\nuttalade  regeringen i fråga om befintliga tillstånd\r\natt den i och för sig hade den utgångspunkten att de\r\nnya reglerna  skall gälla även dessa. Detta var dock\r\nenligt  regeringen   inte   möjligt  fullt  ut.  För\r\nbefintliga tillstånd skulle därför  den  avgift  som\r\nfastställts   vid  auktionsförfarande  betalas  även\r\nunder kommande tillståndsperioder. För nya tillstånd\r\nskulle en koncessionsavgift  om  40  000  kr  per år\r\nbetalas. Avgiften skulle justeras årligen med hänsyn\r\ntill konsumentprisindex.\r\nAv  propositionen framgick att den årliga avgiften\r\nför att  sända lokalradio varierade som ett resultat\r\nav auktionerna mellan minimiavgiften\r\n21 300 kr  och  3  369  100  kr.  Den genomsnittliga\r\navgiften uppgick till 1,4 miljoner  kronor  per  år.\r\nFlertalet av programföretagen har uppvisat förluster\r\nfram  till  utgången  av år 1998. Lagrådet ansåg att\r\ndet    från   principiella   utgångspunkter    kunde\r\nifrågasättas     att     avgiftsbestämmelserna     i\r\nlokalradiolagen  skulle  fortsätta  att  gälla  allt\r\nframgent  eftersom  det  medförde  att  mycket stora\r\navgiftsskillnader kunde förekomma även sedan  kraven\r\npå  programinnehåll  m.m.  blivit  enhetliga. Enligt\r\nLagrådet borde det finnas en sluttidpunkt  även  för\r\nde   avgifter  som  de  nuvarande  tillståndshavarna\r\nbetalade,   lämpligen   vid  utgången  av  år  2008.\r\nRegeringen  framhöll  å  sin   sida   att   de   nya\r\nbestämmelserna  syftade  till att stimulera mångfald\r\noch   lokal   förankring   inom   den   kommersiella\r\nlokalradion. Ökade krav skulle  ställas  på  de  nya\r\ntillståndshavarna   som   fick   sitt   tillstånd  i\r\nkonkurrens. Krav på programinnehåll som kan  ställas\r\ni  form  av tillståndsvillkor avseende eget material\r\noch program  med  lokal  anknytning  skulle bara bli\r\ntillämpliga   på  de  nya  tillstånden.  Mot   denna\r\nbakgrund  ansåg   regeringen   att  den  avgift  som\r\nfastställts vid auktionsförfarandet  borde gälla för\r\nde   befintliga   tillstånden  även  under  kommande\r\navtalsperioder. Vidare  anfördes  att den som bedrev\r\nverksamhet inom lokalradion alltid har möjlighet att\r\nfrånträda sitt tillstånd och ansöka  på  nytt enligt\r\ndet nya regelsystemet.\r\nVid   sin   behandling  av  propositionen  anförde\r\nkonstitutionsutskottet  att  det med hänvisning till\r\nden  nyss  angivna bakgrunden inte  var  berett  att\r\nförorda en annan lösning av avgiftsfrågan än den som\r\nregeringen föreslog (bet. 1999/2000:KU15).\r\nUtskottet   behandlade   senast  under  föregående\r\nriksmöte  ett  motionsyrkande   med   ett   liknande\r\ninnehåll  som det nu aktuella (bet. 2002/03:KU25  s.\r\n28-29).  Därvid   vidhöll   utskottet  sin  tidigare\r\nbedömning  att  någon  förändring   av  reglerna  om\r\nkoncessionsavgifter för de ursprungliga  tillstånden\r\natt  sända  kommersiell  lokalradio inte borde  ske.\r\nMotionen avstyrktes således.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  redovisats  ovan  i avsnittet  rörande  digital\r\nradio     föreslår     Digitalradiokommittén     att\r\ntillståndshavare som erhållit sändningstillstånd för\r\nanalog ljudradio före den  1  juli  2001 skall kunna\r\nerhålla   lättnader   av   koncessionsavgifter    om\r\ntillståndshavaren  erhåller  tillstånd  att  bedriva\r\nDAB-sändningar.  Utskottet,  som inte vill föregripa\r\nberedningen av kommitténs förslag,  avstyrker motion\r\nK382 yrkande 8.\r\n\r\n\r\nKoncessionsavgift för TV\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\npågående beredningsarbete motioner om ändrade\r\nkoncessionsavgifter för TV.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion K382 av Ingvar Svensson  m.fl.  (kd)  yrkas\r\natt  riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om hur koncessionsavgiften för TV-sändning i\r\ndet  analoga  nätet  skall  justeras  enligt  vad  i\r\nmotionen  anförs  (yrkande  9).  Enligt motionärerna\r\nfinns det inte något som helst sakligt  skäl  att ta\r\nut  koncessionsavgift på intäkter av sändningar  med\r\ndigital   teknik,   eftersom  någon  ensamrätt  inte\r\nföreligger. Motionärerna  anser att det är uppenbart\r\natt    lagen    i    denna    del    strider     mot\r\ngeneralitetsprincipen   genom   att   lagstiftningen\r\nendast kommer att gälla en enda TV-kanal,  men  inte\r\nnågon   av   de   övriga  likställda.  Vidare  anför\r\nmotionärerna  att det  kan  vara  fråga  om  olaglig\r\nsärbeskattning.  Bestämmelsen kan också vara i strid\r\nmed  EG-rätten,  t.ex.  kan  uttalade  skillnader  i\r\nskattebelastning som  gynnar  vissa  företag ses som\r\nett  statsstöd  i  EG-rättslig  mening. Motionärerna\r\nframhåller  därutöver  att  koncessionsavgiften  har\r\nutretts   och  att  utredaren  föreslagit   en   rak\r\navtrappning  fram  till  nedsläckningsdatum  för det\r\nanaloga   TV-nätet.   En  sådan  lösning  är  enligt\r\nmotionärerna alltför trubbig.  Vid  omförhandling av\r\nsändningstillståndet  bör  avgiften för  återstående\r\ntid i det analoga nätet justeras. Motionärerna anser\r\natt till dess att ett nytt sändningstillstånd träder\r\ni kraft bör en justering av  avgiften  i  proportion\r\ntill  andelen  tittare  i det analoga nätet ske.  De\r\nregelbundna  mätningar som  görs  bör  kunna  utgöra\r\nunderlag för att justera koncessionsavgiften.\r\n\r\nI motion K444  av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen beslutar  att koncessionsavgifterna för TV\r\n4  AB avvecklas i enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen (yrkande 10). Motionärernas utgångspunkt är\r\natt  vid  en  öppenhet  för  ny  teknik och enskilda\r\naktörers  etableringsfrihet minskar  värdet  av  det\r\nprivilegium  som  TV  4   AB  tilldelats  vad gäller\r\nreklamfinansierade  marksändningar.  På  motsvarande\r\nsätt bör de särskilda krav som ställs på TV  4  AB i\r\nform    av    koncessionsavgift    och    krav    på\r\nprograminnehåll avvecklas.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nEnligt   1  §  första  stycket  lagen  (1992:72)  om\r\nkoncessionsavgift   på   televisionens  och  radions\r\nområde skall ett programföretag  som enligt 2 kap. 2\r\n§ första stycket radio- och TV-lagen  (1996:844) har\r\ntillstånd  att  i  hela landet sända TV-program  med\r\nanalog sändningsteknik betala koncessionsavgift till\r\nstaten under förutsättning  att  företaget  har rätt\r\natt  sända  reklam i en sådan sändning och är ensamt\r\nom denna rätt här i landet.\r\n\r\nAv 2-4 §§ framgår  att  koncessionsavgiften består\r\nav  en  fast  del  och en rörlig  del  och  beräknas\r\nfr.o.m. månaden efter  den  då sändningsverksamheten\r\npåbörjats.\r\nFöre den 1 juli 2001 var skyldigheten  att  betala\r\nkoncessionsavgift  knuten till programföretaget  som\r\nvar  ensamt  om  rätten   att  bedriva  rikstäckande\r\nsändningar  med  reklam,  oavsett   sändningsteknik.\r\nDetta  ändrades genom ett beslut av riksdagen  under\r\nriksmötet 2000/01 (prop. 2000/01:132, bet. 2000/01:\r\nKU26, rskr. 2000/01:277). Därmed gäller från och med\r\nden 1 juli  2001  att  avgiftsskyldighet förutsätter\r\natt programföretaget är  ensamt  om att ha tillstånd\r\natt med analog sändningsteknik bedriva  rikstäckande\r\nTV-sändningar med reklam.\r\nEn   lagändring   gjordes  också  under  riksmötet\r\n2001/02 (prop. 2001/02:170, bet. 2001/02:KU36, rskr.\r\n2001/02:272).  Före den  1  juli  2002  gjordes  vid\r\nberäkningen av koncessionsavgiften  ingen åtskillnad\r\npå   sådana   reklamintäkter   som   härrörde   från\r\nsändningar  med  analog  sändningsteknik  och  andra\r\nsändningar.  Från och med den  1  juli  2002  gäller\r\nenligt 4 § att koncessionsavgiften skall beräknas på\r\nde intäkter som utgör vederlag till programföretaget\r\nför att det sänder  annonser  i  sändningar som sker\r\nmed  stöd av tillståndet enligt 2 kap.  2  §  första\r\nstycket radio- och tv-lagen att sända TV-program med\r\nanalog   sändningsteknik  och  i  sändningar  som  i\r\nhuvudsak överensstämmer med dessa sändningar.\r\n\r\nI  betänkande   2002/03:KU25  lämnades  en  utförlig\r\nredovisning   rörande   bakgrunden   till   gällande\r\nbestämmelser (s. 30-32).\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid behandlingen  av  proposition  2001/02:170 Vissa\r\nfrågor om koncessionsavgift på televisionens  område\r\nbehandlade   utskottet   också  en  motion  med  ett\r\nliknande yrkande som en av  de  nu  aktuella. I sitt\r\nställningstagande   delade   utskottet   regeringens\r\nbedömning att parallellsändning av TV 4 AB:s analoga\r\nprogram i det digitala marknätet för närvarande inte\r\ntorde  alstra några särskilda intäkter mot  bakgrund\r\nav att annonsörernas  intresse av att sända reklam i\r\nTV  4  AB:s  analoga program  är  en  följd  av  att\r\nreklamutsändningen    når    hela    landet    (bet.\r\n2001/02:KU36  s.  11  f.). Att programmet även sänds\r\nparallellt i det digitala  marknätet  saknade enligt\r\nutskottet betydelse eftersom målet att  nå  ut  till\r\nalla  hushåll redan är uppfyllt genom marksändningen\r\noch parallellsändningen via satellit. Som regeringen\r\nframhållit  var det därför motiverat att den rörliga\r\ndelen av koncessionsavgiften  tills  vidare beräknas\r\näven  på  annonsintäkter  från  sändningar   i   det\r\ndigitala marknätet som i huvudsak överensstämmer med\r\nsändningar  som sker med stöd av tillstånd att sända\r\nmed analog sändningsteknik.\r\n\r\nUtskottet  gjorde   vidare   samma  bedömning  som\r\nregeringen  när  det  gäller  generalitetsprincipen.\r\nAvgiftsskyldigheten för sändningar  i  det  digitala\r\nmarknätet  gällde  enligt  förslaget  endast  sådana\r\nsändningar som i huvudsak överensstämmer med dem som\r\nsänds analogt med ensamrätt att sända reklam i  hela\r\nlandet,  och  dessa sändningar kan inte anses alstra\r\nsärskilda  reklamintäkter.   Avgiften  kunde  enligt\r\nutskottet därför inte anses strida mot generalitets-\r\nprincipen.\r\nI  likhet  med  regeringen  ansåg  utskottet  inte\r\nheller   att   förslaget   innebar   ett   otillåtet\r\nstatsstöd,   mot   bakgrund   av   att   TV  4  AB:s\r\nkonkurrenter  i det digitala marknätet inte  har  en\r\nsärställning som  liknar den som TV 4 AB har när det\r\ngäller      den     analoga      sändningen      och\r\nparallellsändningen  och  som  är  motivet  för  att\r\nkoncessionsavgift över huvud taget tas ut.\r\nMot    denna    bakgrund   tillstyrkte   utskottet\r\nregeringens förslag  och  avstyrkte bl.a. den nämnda\r\nmotionen.\r\nAvslutningsvis ville utskottet  emellertid  erinra\r\nom  vad  utskottet  anförde våren 2001 om att starka\r\nskäl - mot bakgrund av  en  ökad  andel  av digitala\r\nsändningar - talar för en åtskillnad när det  gäller\r\nreklamintäkter  som  härrör  från analoga respektive\r\ndigitala  sändningar.  Utskottet  ville  understryka\r\nvikten av att beredningsarbetet med anledning av den\r\ngrundliga      översyn      av     reglerna      för\r\nkoncessionsavgiften som begärdes  i sammanhanget och\r\nsom regeringen nu beslutat om bedrivs skyndsamt.\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade   även   under\r\nföregående riksmöte en motion  med  liknande yrkande\r\nsom  en av de nu aktuella. Utskottet hänvisade  till\r\natt en  utredning  om  en  översyn  av  reglerna för\r\nkoncessionsavgift   på  televisionens  område,   som\r\ntillkallats på riksdagens  begäran, inom kort skulle\r\nredovisa  sitt uppdrag. Detta  arbete  borde  enligt\r\nutskottets    mening   inte   föregripas.   Motionen\r\navstyrktes därför.\r\n\r\nPågående arbete i Regeringskansliet\r\n\r\nRegeringen  beslutade   den  14  mars  2002  att  en\r\nsärskild utredare skulle göra en översyn av reglerna\r\nför koncessionsavgift på  televisionens område (dir.\r\n2002:44). Utredaren skulle  beskriva  förändringarna\r\ninom  TV-området  och  analysera  vilka konsekvenser\r\nutvecklingen haft för konkurrenssituationen  på  TV-\r\nreklammarknaden.    Därutöver    skulle    utredaren\r\nanalysera    hur    konkurrenssituationen   på   TV-\r\nreklammarknaden kan komma  att  påverkas  av skiftet\r\nfrån  analog till digital sändningsteknik. Slutligen\r\nskulle  utredaren  överväga  behovet  av  att  ändra\r\nreglerna  för  koncessionsavgift på TV-området, dels\r\nbeträffande  avgiftsskyldigheten,  dels  beträffande\r\navgiftens storlek och hur avgiften skall beräknas.\r\n\r\nUtredningen,        som        antog        namnet\r\nKoncessionsavgiftsutredningen,   avlämnade  i  april\r\n2003 betänkandet Koncessionsavgift  på televisionens\r\nområde  (SOU  2003:47).  Utredningen  anser  att  en\r\navgiftsskyldighet  är  fortsatt  motiverad  för  att\r\nfylla avsedd konkurrensreglerande  funktion  på  TV-\r\nreklammarknaden.  Koncessionsavgiftens  konstruktion\r\nmed   en  fast  och  en  rörlig  del  bör  behållas.\r\nProcentsatser    och   beloppsgränser   bör   enligt\r\nutredningen inte ändras.  Vidare  anför  utredningen\r\natt  när  de analoga sändningarna upphör finns  inte\r\nlängre   förutsättningar    att    tillämpa   lagen.\r\nUtredningen    föreslår   att   bestämmelserna    om\r\nkoncessionsavgift   på  televisionens  område  skall\r\nupphöra att gälla vid  utgången  av  september månad\r\n2007.\r\nTill  följd  av  att  tittarna gradvis kommer  att\r\növergå till att ta emot TV-program sända med digital\r\nteknik    bör    det    programföretag    som    har\r\nsändningstillstånd ges rätt  till  en  reduktion  av\r\navgiften  för  tiden  fram  till dess att de analoga\r\nsändningarna  upphör,  dvs.  under  åren  2004-2007.\r\nUtredningen   föreslår  att  avgiftsbeloppen   skall\r\nreduceras med 20  %  för  år  2004,  med 40 % för år\r\n2005, med 60 % för år 2006 och med 80 % för år 2007.\r\nDärutöver       föreslår       utredningen       att\r\nkoncessionsavgiften  för  reklamintäkter  som härrör\r\nfrån  regionala  sändningar skall beräknas särskilt.\r\nAvgiften skall tas ut med 20 % av de intäkterna.\r\nKoncessionsutredningens       betänkande       har\r\nremissbehandlats.      Enligt      uppgift      från\r\nKulturdepartementet  pågår ett beredningsarbete inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att pågående  beredningsarbete  inte\r\nbör  föregripas och avstyrker därför motionerna K382\r\nyrkande 9 och K444 yrkande 10.\r\n\r\n\r\nLokal radio och TV\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   motioner   om  lokala\r\nsändningar i TV 4 och om stöd till lokal-TV.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  K365  av  Rigmor Stenmark (c)  yrkas  att\r\nriksdagen ger regeringen  till  känna vad i motionen\r\nanförs om en positiv utveckling för  de  lokala  TV-\r\noch radiostationerna. Motionären anför att det är av\r\nyttersta  vikt att de TV-stationer som sänder lokalt\r\ni TV 4 får vara kvar samt att de ges förutsättningar\r\natt arbeta  utifrån  ett  lokalt  perspektiv.  Såväl\r\nlokal  TV  som  lokala  radiostationer fyller enligt\r\nmotionären   en  viktig  samhällsfunktion.   De   är\r\ngaranten för bevakning av varje regions särintresse.\r\nMotionären framhåller  vidare  att  lokala stationer\r\nockså  är  en garant för att det lokala  kulturlivet\r\nspeglas  på  ett  rättvist  sätt.  Därutöver  är  de\r\nviktiga instrument  som  informationskällor  till de\r\nmänniskor  som  turistar  på olika håll i vårt land.\r\nEnligt  motionären  är  det  viktigt  att  riksdagen\r\nuttalar sig positivt och ger förutsättningar  som är\r\ntill  stöd  för  en  utveckling av de lokala TV- och\r\nradiostationerna. Hon  framhåller  att  det  är till\r\ngagn  för  den  lokala demokratin och för mångfalden\r\ninom massmedierna.\r\n\r\nI motion Kr386 av Dan Kihlström m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen  begär  att   regeringen   återkommer  med\r\nförslag  om  hur lokal-TV kan stärkas och  utvecklas\r\n(yrkande 3). Motionärerna  framhåller  att  det  via\r\nkabel-TV  finns  flera  public access-kanaler, eller\r\n\"Öppna kanalen\", som den ofta heter. I dessa kanaler\r\nhar föreningar och organisationer möjlighet att till\r\nen låg kostnad göra TV. Motionärerna uppfattar dessa\r\nkanaler  som  en  liten  men   ur  ett  demokratiskt\r\nperspektiv    viktig    plattform.   Vidare    anför\r\nmotionärerna att lokal-TV och närradion i dag är två\r\nkanaler där det finns en  stor  andel invandrare som\r\ndriver  egna  kanaler. Detta är enligt  motionärerna\r\nmycket  viktigt,  inte  minst  ur  ett  demokratiskt\r\nperspektiv.  Lokal-TV  bör  därför  utvecklas,  inte\r\navvecklas.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler m.m. rörande TV 4:s regionala\r\nsändningar\r\n\r\nFör att sända TV-program med hjälp av radiovågor  på\r\nfrekvens  under  tre gigahertz krävs enligt 2 kap. 1\r\noch   2  §§  radio-  och   TV-lagen   tillstånd   av\r\nregeringen.  Efter  en  ändring  av  3 kap. 2 §, som\r\nträdde  i kraft den 1 juli 1997 (prop.  1996/97:101,\r\nbet. 1996/97:KU19,  rskr. 1996/97:208), föreskrivs i\r\nlagen att villkor för  sändningstillstånd  får  avse\r\nbl.a.  skyldighet  att regionalt sända och producera\r\nprogram.\r\n\r\nSom villkor för TV  4  AB:s sändningstillstånd för\r\nperioden  den 1 januari 2002-den  31  december  2005\r\ngäller bl.a.  att  bolaget regionalt skall sända och\r\nproducera program i  minst samma antal områden och i\r\nminst samma omfattning  som under år 1996. I avtalet\r\nmed TV 4 som gällde vid den tiden fanns inga direkta\r\nkrav på regionala sändningar. TV 4 åtog sig ensidigt\r\natt  upprätta  redaktioner  i  Malmö,  Göteborg  och\r\nNorrland. Detta  åtagande uppfylldes inte, utan TV 4\r\nvalde att i stället  träffa  avtal  med  ett flertal\r\nlokala  TV-stationer om att sända regionala  program\r\npå  fasta  tider  i  TV  4:s  sändningar  (se  prop.\r\n1996/97:101).\r\n\r\nUtredningar m.m. rörande lokal icke-kommersiell\r\nTV\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den  19  december 2002 att ge\r\nRiksförbundet Öppna Kanaler i Sverige  i uppdrag att\r\nunder   2003   och   2004   ansvara  för  att  bl.a.\r\nutbildningsinsatser  och ett ökat  erfarenhetsutbyte\r\nkommer  till  stånd  inom  området  icke-kommersiell\r\nlokal-TV (Ku2002/2756/Me).  Insatserna  skall  bl.a.\r\nsyfta  till att utveckla folkrörelsernas möjligheter\r\natt   använda    TV-mediet   som   ett   forum   för\r\nkommunikation, lokal kultur och debatt. Verksamheten\r\nskall omfatta så många  som  möjligt  av  dem som är\r\naktiva    inom   den   icke-kommersiella   lokal-TV-\r\nverksamheten.     Samtliga     förordnade     lokala\r\nkabelsändarföretag   skall   enligt   uppdraget  ges\r\nmöjlighet  att ta del av de aktiviteter  som  kommer\r\natt äga rum  inom  ramen  för  uppdraget.  För  2003\r\nfördelas 1 miljon kronor för uppdraget, och för 2004\r\nberäknas samma belopp.\r\n\r\nEnligt   regeringens  beslut  skall  Riksförbundet\r\nÖppna Kanaler i Sverige lämna en slutlig redovisning\r\nav uppdraget  till Radio- och TV-verket senast den 1\r\nmars 2005.\r\n\r\nVidare har regeringen  genom  tilläggsdirektiv (dir.\r\n2003:30)  till  Radio-  och TV-lagsutredningen  gett\r\nutredningen i uppdrag att  bl.a.  analysera  hur  de\r\nlokala icke-kommersiella TV-sändningarna påverkas av\r\ndigitaliseringen och om förutsättningarna för sådana\r\nsändningar   kan   förbättras   genom  lagstiftning.\r\nUppdraget skall redovisas före utgången av 2004.\r\n\r\nI budgetpropositionen (prop. 2003/04:1  utg.omr.  17\r\ns.  94)  anför  regeringen  att  en samlad analys av\r\nframtidsförutsättningarna för lokal icke-kommersiell\r\nradio och TV har påbörjats inom Regeringskansliet.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid riksmötet 1997/98 behandlade utskottet en motion\r\nom   regionala   aspekter   i   koncessionsgivningen\r\navseende  bl.a.  TV  4.  Utskottet,  som   avstyrkte\r\nmotionen, hänvisade till att tillståndsvillkoren för\r\nTV  4  innehåller klara krav på regional verksamhet.\r\nMot denna bakgrund saknades enligt utskottets mening\r\nanledning     för    riksdagen    att    göra    ett\r\ntillkännagivande   till  regeringen  om  behovet  av\r\nregionala   aspekter  i   koncessionsgivning   (bet.\r\n1997/98:KU16).\r\n\r\nSenast  under   föregående   riksmöte   behandlade\r\nutskottet  en  motion med ett liknande innehåll  som\r\nden  nu aktuella.  Utskottet  vidhöll  sin  tidigare\r\nbedömning  och avstyrkte motionen (bet. 2002/03:KU25\r\ns. 40).\r\nUnder  föregående  riksmöte  behandlade  utskottet\r\näven en motion  rörande hur lokal-TV kan stärkas och\r\nutvecklas (a. bet.  s. 18). Utskottet hänvisade till\r\natt regeringen beslutat  att  ge Riksförbundet Öppna\r\nKanaler i Sverige i uppdrag att  under 2003 och 2004\r\nansvara  för att bl.a. utbildningsinsatser  och  ett\r\nökat  erfarenhetsutbyte   kommer   till  stånd  inom\r\nområdet  icke-kommersiell lokal-TV. Härvid  påpekade\r\nutskottet  att insatserna bl.a. skall syfta till att\r\nutveckla folkrörelsernas möjligheter att använda TV-\r\nmediet som ett forum för kommunikation, lokal kultur\r\noch debatt. Regeringen hade fördelat särskilda medel\r\nför  uppdraget.   Utskottet,  som  utgick  från  att\r\nregeringen följer upp  resultatet  av uppdraget till\r\nRiksförbundet Öppna Kanaler i Sverige, ansåg att vad\r\nsom anförs i motionerna om ett ökat stöd till lokal-\r\nTV och Öppna kanalen därmed till väsentlig  del hade\r\ntillgodosetts.   Motionerna  avstyrktes  således   i\r\nberörda delar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller  tidigare  ställningstagande när\r\ndet  gäller regionala aspekter i  fråga  om  TV  4:s\r\nkoncession och avstyrker därför motion K365.\r\n\r\nAv redovisningen  ovan  framgår att regeringen har\r\nvidtagit en rad åtgärder i  syfte  att  uppnå bättre\r\nförutsättningar för lokal icke-kommersiell  TV.  Vad\r\nsom  anförs  i  motion  Kr386 yrkande 3 synes därmed\r\nvara i huvudsak tillgodosett.  Utskottet  anser  att\r\nmotionen därför bör avslås i berörd del.\r\n\r\nReklamtid i kommersiell lokalradio\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker en motion om reklamtid i\r\nkommersiell lokalradio.\r\nJämför reservation 13.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K382  av  Ingvar  Svensson m.fl. (kd) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen anförs om förändrade regler för reklamtid i\r\nden  kommersiella lokalradion  (yrkande  7).  Enligt\r\nmotionärerna  finns  det en självreglerande nivå för\r\nhur  mycket radiokonsumenten  vill  stå  ut  med  av\r\nreklambudskap.  De  föreslår  därför att reglerna på\r\nområdet lättas upp. Motionärerna  anser  att man bör\r\nkunna   tolerera  en  generell  regel  om  15  %  av\r\nsändningstiden  kombinerad med möjligheten att sända\r\nupp till 12 minuters  reklam  per  timme  under  sex\r\ntimmar per dygn.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nI  7  kap.  radio-  och  TV-lagen  (1996:844)  finns\r\nbestämmelser om reklam och annan annonsering.\r\n\r\nEnligt 5 § gäller som huvudregel att annonser  får\r\nsändas  högst  8  minuter under en timme mellan hela\r\nklockslag. I TV-sändning  får  denna  tid dels under\r\nsändningstiden mellan 19.00 och 24.00,  dels  i rena\r\nundantagsfall  utsträckas till högst 10 minuter.  Om\r\nsändningstiden inte  omfattar  en  timme mellan hela\r\nklockslag får annonser sändas under  högst  10  % av\r\nden tiden.\r\nRiksdagen   har   nyligen  beslutat  om  ett  nytt\r\nundantag  från reglerna  om  annonstiden  per  timme\r\nmellan  hela   klockslag   (prop.  2003/04:66,  bet.\r\n2003/04:KU16, rskr. 2003/05:165).\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI   samband   med   behandlingen   av    regeringens\r\nproposition   1999/2000:55   Kommersiell  lokalradio\r\nunder våren 2000 avstyrkte utskottet motionsyrkanden\r\nom ändrade regler för reklamtider  i  radio  och TV.\r\nUtskottet  konstaterade att det ingick i Digital-TV-\r\nkommitténs   uppdrag   att   ta   fram   minst   två\r\nutvärderingsrapporter   där   det   skulle  ingå  en\r\nekonomisk  analys  av  sändningsverksamheten   (dir.\r\n1997:134).    Analysen    skulle    bl.a.    omfatta\r\nsändningskostnaderna   och   programföretagens   och\r\nkonsumenternas    intresse    och   betalningsvilja.\r\nUtskottet,    som    förutsatte   att   frågan    om\r\nreklamtiderna i kommersiell  radio  och  TV  också i\r\növrigt  följdes  inom  Regeringskansliet,  var  inte\r\nberett att då förorda förändrade regler för reklam i\r\nradio och TV (bet. 1999/2000:KU15 s. 18).\r\n\r\nUtskottet behandlade också under riksmötet 2000/01\r\nett motionsyrkande om ändrade regler för reklamtid i\r\nkommersiell lokalradio (bet. 2000/01:\r\nKU22).   Liksom  vid  behandlingen  under  riksmötet\r\n1999/2000   förutsatte   utskottet   att  frågan  om\r\nreklamtider för kommersiell lokalradio  följdes inom\r\nRegeringskansliet. Motionen avstyrktes därför.\r\nUnder   riksmötet   2001/02  behandlade  utskottet\r\nproposition 2001/02:82  Ändrade regler om annonser i\r\nTV-sändningar med förslag  till  ändringar  i radio-\r\noch  TV-lagen  om  hur annonser får sättas in i  TV-\r\nsändningar. I detta  sammanhang behandlade utskottet\r\nen motion med liknande innehåll som den nu aktuella.\r\nUtskottet ansåg att det  inte  var  påkallat  att nu\r\nförorda  någon  ändring av reglerna för reklamtid  i\r\nden kommersiella  lokalradion, utan utskottet utgick\r\nliksom  tidigare  från   att   frågan  följdes  inom\r\nRegeringskansliet.   Utskottet   avstyrkte    därför\r\nmotionen.\r\nEn   liknande   motion   behandlades   även  under\r\nföregående  riksmöte.  Utskottet ansåg alltjämt  att\r\nnågon  ändring  av  reglerna  för  reklamtid  i  den\r\nkommersiella lokalradion inte var påkallad. Motionen\r\nborde enligt utskottet därför avslås.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt  tidigare ställningstagande\r\noch avstyrker därmed motion K382 yrkande 7.\r\n\r\n\r\nRegler i TV-direktivet mot reklam\r\nför barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker en motion  om att Sverige\r\naktivt  bör  verka  för  att EG:s TV-direktiv\r\nskall  omfatta regler om reklam  riktad  till\r\nbarn. Någon  åtgärd  från  riksdagens sida är\r\nenligt utskottet inte påkallad.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion L352 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s)\r\nyrkas att riksdagen ger regeringen  till känna vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige aktivt  bör  medverka\r\ntill  att  EG:s  direktiv om TV även omfattar regler\r\nför   reklam   riktad   till   barn   (yrkande   1).\r\nMotionärerna framhåller att Sverige är ganska ensamt\r\ni EU om förbud mot  barnreklam  i  TV. Inställningen\r\nbland EU-länderna är enligt motionärerna  att reklam\r\ninte  är  bevisat  skadligt  för  barn,  att det  är\r\nviktigt   att   värna   om   TV-industrin   och  att\r\nsjälvsanering är det bästa sättet för att få bort de\r\nvärsta inslagen. Motionärerna anser att Sverige  bör\r\nmedverka  till  ett  EG-direktiv som omfattar reklam\r\nriktad till barn.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEG:s TV-direktiv\r\n\r\nRådets direktiv 89/552/EEG  av den 3 oktober 1989 om\r\nsamordning av vissa bestämmelser  som  fastställts i\r\nmedlemsstaternas  lagar  och andra författningar  om\r\nutförandet  av sändningsverksamhet  för  television,\r\nändrat genom  Europaparlamentets och rådets direktiv\r\n97/36/EG  (TV-direktivet),   har   till   syfte  att\r\nmöjliggöra    fri   rörlighet   för   TV-sändningar.\r\nDirektivet innebär  att  den medlemsstat varifrån en\r\nsändning härrör skall se till  att sändningen följer\r\nlagen i den medlemsstaten. Andra medlemsstater skall\r\ntillåta   fri   mottagning   och  får  inte   hindra\r\nvidaresändning  av  en  TV-sändning  från  en  annan\r\nmedlemsstat  av  skäl  som omfattas  av  direktivet.\r\nDirektivet innehåller minimiregler  som  gäller  för\r\nTV-sändningar från EU:s medlemsstater.\r\n\r\nI   kapitel  1,  artikel  1,  definieras  TV-reklam,\r\nsmygreklam, sponsring och TV-köp.\r\n\r\nVidare  sägs  i  kapitel  2,  artikel  2.1,  att den\r\nansvariga  medlemsstaten skall säkerställa att  alla\r\nTV-sändningar  som sänds av programföretag inom dess\r\njurisdiktion överensstämmer med bestämmelserna i det\r\nrättssystem som  gäller  för  sändningar avsedda för\r\nallmänheten i den medlemsstaten.\r\n\r\nI artikel 3.1 föreskrivs att  medlemsstaterna  har\r\nfrihet  att  föreskriva att TV-programföretagen inom\r\nderas jurisdiktion skall följa mer detaljerade eller\r\nstriktare regler  inom  de  områden  som omfattas av\r\ndirektivet.\r\nKapitel  4  innehåller bestämmelser om  TV-reklam,\r\nsponsring och köp-TV.  Här  finns  t.ex.  regler  om\r\nreklamens  placering  och  förbud  mot  viss  typ av\r\nreklam  samt  om tillåten mängd reklam. Några regler\r\nsom särskilt rör  reklam riktad till barn finns inte\r\ni direktivet.\r\nEnligt  artikel  20   får   medlemsstaterna,   med\r\nvederbörlig hänsyn till gemenskapsrätten, fastställa\r\nandra villkor än de som anges bl.a. i artikel 11.2-5\r\ni fråga om sändningar som är avsedda uteslutande för\r\ndet  nationella  territoriet  och  som  inte kan tas\r\nemot,  direkt  eller indirekt, av allmänheten  i  en\r\neller flera andra  medlemsstater.  Detta gäller utan\r\natt det påverkar tillämpningen av artikel 3.\r\nEuropeiska kommissionen avlämnade  den  6  januari\r\n2003  den fjärde rap-porten om tillämpningen av  TV-\r\ndirektivet till rådet, Europaparlamentet,\r\nEuropeiska     och     sociala     kommittén    samt\r\nRegionkommittén  (KOM[2002]778  slutlig).   När  det\r\ngäller kommissionens slutsatser och framtidsutsikter\r\nkonstaterades  att rådet den 11 november 2002  antog\r\nslutsatserna  om   översynen  av  TV-direktivet  och\r\nbetonade den breda enigheten  om att det finns behov\r\nav  omfattande  förberedelser  innan  man  utarbetar\r\nnågra kommande förslag gällande direktivet.\r\nTill    rapporten   bifogade   kommissionen    ett\r\narbetsprogram  i  syfte  att inleda en allmän debatt\r\nsom  är  öppen  för alla berörda  parter,  inklusive\r\nkandidatländerna  och  deras  medborgare.  Den skall\r\nbehandla  frågor  i  samband  med  översynen  av TV-\r\ndirektivet,  särskilt  enligt  vad som föreskrivs  i\r\nartikel  26  mot bakgrund av ny teknisk  utveckling.\r\nKommissionens  syfte  är  att  bedöma behovet av att\r\nuppdatera   eller   anpassa   direktivet   och,   om\r\nnödvändigt, vidta sammanhängande  eller  ytterligare\r\nåtgärder.\r\nKommissionen har i ett meddelande den 15  december\r\n2003  (KOM[2003]784  slutlig) rörande framtiden  för\r\neuropeisk lagstiftning  på det audiovisuella området\r\nredogjort  för  sina slutsatser  om  regelverket  på\r\nområdet.       Enligt       kommissionen       måste\r\nregleringspolitiken  i  sektorn   säkerställa  vissa\r\nallmänna  intressen,  som  kulturell mångfald,  rätt\r\ntill   information,   skydd   av   minderåriga   och\r\nkonsumentskydd  nu  och i framtiden. Det  omfattande\r\nsamråd som har genomförts  bekräftade  att dessa mål\r\ninte ifrågasätts vid utvecklingen av tekniken  eller\r\nmarknaden, utan vad som ifrågasätts är hur dessa mål\r\nskall kunna uppnås i en förändrad miljö.\r\nNär   det   gäller   framtida   reglering   kommer\r\nkommissionen  att  gå  vidare  med en strategi i två\r\nsteg.  I  det  korta  perspektivet  kan  man  enligt\r\nkommissionen  få  bättre  rättssäkerhet   genom  att\r\nkommissionen  utarbetar  ett tolkningsmeddelande  om\r\nTV-reklam,  eftersom det inte  behövs  någon översyn\r\nav själva direktivet. Kommissionen anför  vidare att\r\npå  medellång  sikt  är  det några frågor som kräver\r\nytterligare  övervägande  och   diskussion,   vilket\r\nskulle kunna leda till ändringar av TV-direktivet på\r\nett  senare  stadium.  Frågorna  kommer antingen att\r\nanalyseras  av kommissionen med hjälp  av  expertråd\r\n(fokusgrupper)  eller  så  kommer  kommissionen  att\r\nbeställa oberoende studier om respektive ämnen.\r\n\r\nSvenskt initiativ till förändringar i TV-\r\ndirektiv\r\n\r\nEnligt  ett pressmeddelande från Kulturdepartementet\r\nden 2 mars  2004  har  Sverige samma dag presenterat\r\nett förslag till tillägg  i EG:s TV-direktiv vid det\r\ninformella  ministermötet i  Dublin.  I  meddelandet\r\nframhålls att  det  är  av yttersta vikt för Sverige\r\natt  de svenska förbuden för  exempelvis  barn-  och\r\nalkoholreklam går att tillämpa inom EU.\r\n\r\nEnligt  det  svenska förslaget skall (om den andra\r\nmedlemsstaten begär  det) programbolag som etablerat\r\nsig  i en annan medlemsstat  än  den  som  företaget\r\nriktar  sina  sändningar emot vara tvingat att följa\r\nde regler som gäller för sändningar i den mottagande\r\nmedlemsstaten.\r\nKulturministern   anför   i  meddelandet  att  fri\r\nrörlighet  för  TV-sändningar  har  kommit  att  bli\r\nsynonymt    med    att    ett   antal   kommersiella\r\nprogramföretag ägnar sig åt  regelshopping  inom  EU\r\noch   etablerar   sig  i  den  medlemsstat  som  för\r\ntillfället      erbjuder       de      förmånligaste\r\nreklambestämmelserna.    Detta    innebär     enligt\r\nkulturministern  att  svensk  lag  kringgås. Det kan\r\ndessutom      få     konsekvenser     för     själva\r\nprograminnehållet.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  under föregående\r\nriksmöte en motion med ett liknande innehåll som den\r\nnu aktuella (bet. 2002/03:KU25 s. 27  f.). Utskottet\r\nframhöll att det inom EU hade påbörjats  ett  arbete\r\nför   att   förbereda   ett  kommande  förslag  till\r\nändringar av TV-direktivet. Teman i detta arbete var\r\nbl.a. TV-reklam samt skydd av minderåriga. Utskottet\r\nutgick från att regeringen härvid fortsatt med kraft\r\nverkade för att regler om  reklam  riktade till barn\r\nskall  införas  i  ett reviderat TV-direktiv.  Någon\r\nåtgärd från riksdagens sida med anledning av vad som\r\nanförs i motionen var  enligt  utskottet därför inte\r\npåkallad. Motionen avstyrktes i berörd del.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom   framgått   ovan  har  man  från  svensk   sida\r\npresenterat ett förslag  om  tillägg  till  EG:s TV-\r\ndirektiv  i  syfte att förhindra s.k. regelshopping,\r\nvarvid de svenska förbuden för exempelvis barnreklam\r\ninte skall kunna  kringgås  inom EU. Utskottet utgår\r\nvidare alltjämt från att regeringen med kraft verkar\r\nför  att regler om reklam riktade  till  barn  också\r\ninförs  i  TV-direktivet.  Någon  sådan  åtgärd  som\r\nefterfrågas  i  motion L352 yrkande 1 är därmed inte\r\npåkallad. Motionen avstyrks i berörd del.\r\n\r\n\r\nSkyldighet att vidaresända program,\r\ns.k. must carry\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  en motion om begränsning\r\nav must carry-skyldigheten.\r\nJämför reservation 14.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K444 av Gunnar  Hökmark m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen   beslutar   att  begränsa   must   carry-\r\nskyldigheten  i  enlighet   med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen  (yrkande  11). Enligt  motionärerna  finns\r\ningen   anledning   att   ålägga    kabelägare   att\r\nkostnadsfritt distribuera kommersiella  program.  De\r\nanser  vidare  att  det  kan  ifrågasättas om dagens\r\nomfattande  must carry-skyldighet  är  förenlig  med\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.  Motionärerna  anför  att\r\nkravet   på   allmänhetens  tillgång  till  allsidig\r\ninformation måste  anses  tillgodosett  genom att de\r\nlicensbetalda public service-kanalerna SVT 1 och SVT\r\n2  omfattas av must carry-skyldigheten. Must  carry-\r\nregeln bör enligt motionärerna därför begränsas till\r\nenbart public service-kanalerna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande bestämmelse\r\n\r\nI 8  kap.  1  §  radio- och TV-lagen finns regler om\r\nskyldighet  att vidarebefordra  vissa  sändningar  i\r\nkabelnät, s.k. must carry. Skyldigheten gäller sedan\r\nden\r\n1 februari 1999 TV-sändningar som sker med tillstånd\r\nav regeringen,  dock  högst  tre samtidigt sända TV-\r\nprogram   från  tillståndshavare   vars   verksamhet\r\nfinansieras  genom  TV-avgiftsmedel  samt  högst ett\r\nprogram  från  andra  tillståndshavare. Skyldigheten\r\ngäller    endast    för   sändningar    för    vilka\r\nsändningstillståndet   har   förenats  med  krav  på\r\nopartiskhet och saklighet samt  ett  villkor  om ett\r\nmångsidigt  programutbud där det skall ingå nyheter.\r\nProgram som har  sänts  ut med endast digital teknik\r\nbehöver  endast sändas vidare  med  samma  teknik  i\r\nkabelnäten.\r\n\r\nPågående arbete i Regeringskansliet\r\n\r\nRegeringen beslutade den 13 mars 2003 att Radio- och\r\nTV-lagsutredningen skulle överväga vissa ytterligare\r\nfrågor och  föreslå de lagändringar som föranleds av\r\növervägandena  (dir. 2003:30). En av de nya frågorna\r\nsom   skulle   utredas    var    skyldigheten    att\r\nvidarebefordra  vissa TV-program. I denna del skulle\r\nuppdraget redovisas före utgången av november 2003.\r\n\r\nRadio- och TV-lagsutredningen avlämnade i november\r\n2003  betänkandet   Must   carry   (SOU   2003:109).\r\nUtredningen bedömer att de skäl som bär upp reglerna\r\nom   vidaresändningsplikt   i   svensk  lagstiftning\r\nfortfarande är giltiga och kommer  att vara det även\r\nefter  det  att  de  analoga  marksändningarna   har\r\nupphört.  Andra  möjligheter  för  att  garantera de\r\nkabelanslutna   fastigheterna   tillgång  till   ett\r\ngrundläggande  TV-utbud  efter  digitaliseringen  av\r\nmarknätet  anser  utredningen  vara   otillräckliga.\r\nUtredningen   anser  att  ett  lagstadgat  krav   på\r\nvidaresändningsplikt är motiverat utifrån ett starkt\r\nallmänt intresse  av  att  tillförsäkra alla hushåll\r\ntillgång till ett grundläggande  utbud av TV-program\r\noch står därmed i överensstämmelse med EG-rätten.\r\nUtredningen  bedömer  därutöver  att   det  saknas\r\nanledning att ändra de huvudsakliga kriterierna  för\r\nvilka  program som kan komma i fråga. Utgångspunkten\r\när att vidaresändningsplikten  inte  bör omfatta mer\r\nfrekvensutrymme   än   den   gör  i  dag,  men   att\r\ndigitaliseringen ger utrymme för  att  utöka antalet\r\nTV-program   som   skall   ha   must   carry-status.\r\nUtredningen   föreslår   att  vidaresändningsplikten\r\nskall  omfatta  hela  SVT:s och  UR:s  programutbud.\r\nEfter digitaliseringen  av  sändningarna i marknätet\r\nbör skyldigheten även omfatta  program  som sänds av\r\ntillståndshavare   som  inte  finansieras  med   TV-\r\navgiftsmedel, dock endast  de  som sänds med stöd av\r\nsändningstillstånd    som   innehåller    krav    på\r\nopartiskhet och saklighet samt villkor om mångsidigt\r\nprogramutbud   där   det   skall    ingå    nyheter.\r\nSkyldigheten  bör enligt utredningen begränsas  till\r\ntre sådana programtjänster.\r\nUtredningen  föreslår  att  sändningsplikten  även\r\nskall omfatta text-TV  samt  tjänster  utöver själva\r\nprogramtjänsten,  om  de har direkt anknytning  till\r\nTV-program som omfattas av sändningsplikt.\r\nEnligt   utredningen   skall    bestämmelsen    om\r\nvidaresändningsplikt vara teknikneutral.\r\nVidare föreslår utredningen en bestämmelse som ger\r\nen  kabeloperatör  rätt  till skälig ersättning från\r\nprogramföretag   för   ersättningskostnader   enligt\r\nupphovsrättslagen, om vidaresändningsplikten  annars\r\nskulle bli orimligt betungande.\r\n\r\nFrån   Regeringskansliet   har   aviserats   att  en\r\nproposition  om  vidarebefordran av TV-program (s.k.\r\nmust  carry)  skall   lämnas  till  riksdagen  under\r\nseptember 2004.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI  samband med riksdagens  behandling  av  förslaget\r\ntill nu gällande regel om s.k. must carry-skyldighet\r\ni      radio-       och      TV-lagen      avstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet  två  motionsyrkanden som tog\r\nsikte på att skyldigheten att vidarebefordra program\r\ninte  skulle  omfatta  fler  program   än   de   som\r\nfinansieras  genom  TV-avgift,  dvs. SVT 1 och SVT 2\r\n(bet. 1998/99:KU6). Utskottet konstaterade att det i\r\n3  kap.  1 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen\r\nstadgas att friheten enligt första stycket att sända\r\nprogram genom  tråd  inte  hindrar  att  det  i  lag\r\nmeddelas  föreskrifter  i  fråga  om  skyldighet för\r\nnätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den\r\nutsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens\r\nintresse  av tillgång till allsidig upplysning.  Det\r\nfanns  enligt   utskottet  således  ett  uttryckligt\r\ngrundlagsstöd för bestämmelsen om sändningsplikt i 8\r\nkap.  1  §  radio-  och   TV-lagen.  Grundlagsstödet\r\nförutsätter  dock  att vidaresändningar  behövs  med\r\nhänsyn  till  allmänhetens  tillgång  till  allsidig\r\nupplysning.   Enligt   utskottets   mening   innebar\r\nregeringens    förslag    att    skyldigheten    att\r\nvidarebefordra TV-sändningar i kabelnät skulle få en\r\nrimlig omfattning  när  de  digitala  sändningarna i\r\nmarknät inleddes.\r\n\r\nUtskottet   har   därefter   vid  flera  riksmöten\r\nvidhållit  sin  tidigare  bedömning   och   avstyrkt\r\nmotionsyrkanden  om  begränsningar  av  must  carry-\r\nskyldigheten.  Detta  skedde  senast  i  betänkandet\r\n2002/03:KU25 (s. 42 f.).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet,  som  inte vill föregripa beredningen  av\r\nRadio-  och TV-lagsutredningens  förslag,  avstyrker\r\nmotion K444 yrkande 11.\r\n\r\n\r\nÅtgärder mot piratkort\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker motioner om åtgärder mot\r\ns.k. piratkort.\r\nJämför reservation 15 och 16.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  K408   av  Eva  Flyborg  (fp)  yrkas  att\r\nriksdagen ger regeringen  till  känna vad i motionen\r\nanförs om att förbjuda innehav av s.k. piratkort för\r\natt därigenom se betal-TV utan att  erlägga  avgift.\r\nMotionären   hänvisar   till  uppgifter  från  STOP-\r\nföreningen, enligt vilken  det  finns  minst 150 000\r\npiratkort  och dekodrar bland de svenska  hushållen.\r\nDet innebär  att  bolagens  årliga förlust är mellan\r\n0,5  till 1 miljard kronor. Konstnärer,  författare,\r\nskådespelare, regissörer, musiker m.fl. går miste om\r\nersättningar  som  de  har rätt till som upphovsmän.\r\nMot denna bakgrund anser  motionären  att  det  enda\r\nrimliga  är  att  förbjuda  innehav  av  piratkort i\r\nlikhet  med  vad  som  gäller i andra länder,  t.ex.\r\nDanmark.\r\n\r\nI motion Kr326 av Birgitta  Sellén  m.fl.  (c) yrkas\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna  vad  i\r\nmotionen  anförs  om att det behövs ökade incitament\r\nför att komma åt tillverkningen  och  distributionen\r\nav  piratkort (yrkande 30). Motionärerna  anför  att\r\nåtgärder  bör  vidtas  när det gäller tillverkningen\r\noch  distributionen av piratkort,  eftersom  det  är\r\nsvårt att kontrollera innehavet av piratkort. Då kan\r\nman  också   få  ett  stopp  på  försäljningen,  och\r\npiratkorten kan inte brukas i samma omfattning som i\r\ndag.  Genom  att   försvåra   eller   helst   strypa\r\ntillgången  på piratkort kan man enligt motionärerna\r\nförhoppningsvis   få   en   lösning   på  problemet.\r\nCenterpartiet anser att det är nödvändigt  med ökade\r\nincitament   för   att   stoppa  tillverkningen  och\r\ndistributionen   av   piratkort.   Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nI  lagen  (2000:171)  om  förbud   beträffande  viss\r\navkodningsutrustning  finns bestämmelser  som  avser\r\natt förhindra tillgång  till  vissa  tjänster. Lagen\r\nträdde i kraft den 1 maj 2000 och innebar  bl.a.  en\r\nanpassning   till   Europaparlamentets   och  rådets\r\ndirektiv  98/84/EG  av den 20 november 1998  om  det\r\nrättsliga skyddet för  tjänster  som bygger på eller\r\nutgörs  av  villkorad tillgång (prop.  1999/2000:49,\r\nbet.  1999/2000:KU16,  rskr.  1999:2000:171).  Genom\r\nlagen skärptes  tidigare  gällande svenska regler om\r\nförbud  mot avkodningsutrustning  som  ger  obehörig\r\ntillgång  till  radio- och TV-sändningar. Vidare kom\r\näven informationssamhällets tjänster att omfattas av\r\nden nya lagen.\r\n\r\nEnligt 2 § avses med tjänst i denna lag\r\n1) en ljudradio-  eller  TV-sändning som är riktad\r\ntill allmänheten,\r\n2) varje annan tjänst som  utförs elektroniskt, på\r\ndistans och på begäran av mottagaren, och\r\n3) tillhandahållandet av villkorad  tillgång  till\r\nen  tjänst  som  avses  i  1 och 2, betraktat som en\r\ntjänst i sig.\r\n\r\nVidare sägs i 4 § att med avkodningsutrustning avses\r\nutrustning  eller programvara  som  utformats  eller\r\nanpassats för  att  göra  en  tjänst som omfattas av\r\nlagen tillgänglig i tolkningsbar form.\r\n\r\nI 5 § föreskrivs att avkodningsutrustning inte får\r\nyrkesmässigt    eller    annars    i   förvärvssyfte\r\ntillverkas, importeras, distribueras,  säljas, hyras\r\nut, innehas, installeras, underhållas eller bytas ut\r\ni  syfte  att göra en tjänst som omfattas  av  lagen\r\ntillgänglig     i     tolkningsbar     form     utan\r\ntjänsteleverantörens godkännande.\r\nEnligt  6  §  skall den som på annat sätt än genom\r\nimport uppsåtligen  bryter  mot 5 § dömas till böter\r\neller fängelse i högst två år. Om straff för olovlig\r\ninförsel finns bestämmelse i  lagen  (2000:1225)  om\r\nstraff för smuggling.\r\nDärutöver  sägs  i  9  §  att  den som uppsåtligen\r\nbryter  mot 5 § skall betala skälig  ersättning  för\r\natt  den  tjänst   som   gjorts   tillgänglig  genom\r\ngärningen  har  utnyttjats samt ersättning  för  den\r\nytterligare  ekonomiska   skada  som  gärningen  har\r\nmedfört.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI samband med konstitutionsutskottets  behandling av\r\nregeringens  förslag  till  gällande  lag om  förbud\r\nbeträffande  viss  avkodningsutrustning  behandlades\r\nockså  en  motion  med  yrkande  om att lagen skulle\r\nkompletteras   så  att  även  innehav  av   olagligt\r\nkopierat kort förbjöds.  I  andra  hand begärdes att\r\nregeringen   inom  tre  år  skulle  återkomma   till\r\nriksdagen  med   en  utvärdering  för  att  visa  om\r\npiratkopieringen    minskat    i    Sverige    (bet.\r\n1999/2000:KU16 s. 4 f.).\r\n\r\nNär det gällde frågan  om att kriminalisera privat\r\ninnehav av utrustning delade  utskottet  regeringens\r\nbedömning.  Regeringen erinrade om att EG-direktivet\r\nendast avser  verksamheter för kommersiella ändamål,\r\noch  att  det  av   främst   proportionalitets-  och\r\nsubsidiaritetsskäl   inte   ansetts    befogat   att\r\nföreskriva  gemensamma  regler  i  fråga  om  privat\r\ninnehav  eller  användning  av  olovlig  utrustning.\r\nRegeringen     hade     förståelse     för     vissa\r\nremissinstansers invändningar mot att privat innehav\r\ninte   föreslogs  bli  omfattat  av  förbudet.  Dock\r\npåminde  regeringen  om att frågan om ett förbud mot\r\nprivat innehav av olaglig  utrustning togs upp redan\r\ni samband med tillkomsten av  den tidigare lagen. Då\r\ngjordes  bedömningen  att  rättsväsendets   resurser\r\nborde  koncentreras  på  sådan  verksamhet som genom\r\nomfattning, regelbundenhet m.m. kan  leda  till  mer\r\nallvarliga  skadeverkningar. Detta ställningstagande\r\nhade enligt regeringen alltjämt bärighet. Till detta\r\nkom  att  efterlevnaden   av  ett  sådant  förbud  i\r\npraktiken skulle bli omöjlig  att  kontrollera,  och\r\nregeringen  ansåg  att det finns risk att ett sådant\r\nförbud inte skulle få  något  genomslag utan tvärtom\r\nbidra till att minska respekten för lagstiftningen i\r\nallmänhet.  För  att  en kriminalisering  av  privat\r\ninnehav  skall  komma  i  fråga   borde  det  enligt\r\nregeringen   även  finnas  ett  starkt  samhälleligt\r\nintresse av ett  förbud  av  sådant  slag. Uppgifter\r\nfrån de nordiska länder (Finland och Norge)  som har\r\ninfört  förbud  mot  privat  innehav  visade  enligt\r\nregeringen inte på ett tillförlitligt sätt att  just\r\ndenna  reglering  har  haft  en  påtaglig  effekt på\r\ntillgången till olaglig utrustning.\r\nRegeringen  påminde  vidare  om  att åtgärder  mot\r\n\"piratverksamhet\" hade vidtagits inom  EU  och ansåg\r\natt den utvidgade skadeståndsskyldighet som föreslog\r\ni propositionen innebar att skadeverkningarna  kunde\r\nbegränsas.\r\nUtskottet avstyrkte därmed yrkandet i den aktuella\r\nmotionen   om   en  kriminalisering  av  innehav  av\r\nolagligt   kopierade   kort.   Emellertid   framhöll\r\nutskottet   att   ställningstagandet   innebar   att\r\nutskottet inte  ville  förringa den ekonomiska skada\r\nsom  privat  innehav  av  avkodningsutrustning   kan\r\nmedföra. Enligt utskottet fanns det därför anledning\r\nför  regeringen  att  noga  följa  utvecklingen inom\r\nområdet  och effekterna av den nya lagen.  Utskottet\r\nförutsatte  att  så skedde och ansåg därför inte att\r\nnågot sådant tillkännagivande  som  efterfrågades  i\r\nmotionen behövdes.\r\n\r\nSkriftligt svar på fråga\r\n\r\nKulturminister  Marita  Ulvskog  svarade  den 5 mars\r\n2003   på   en  skriftlig  fråga  om  piratkopierade\r\ndekoderkort för  betal-TV. Det som efterfrågades var\r\nvilka  åtgärder  som   kommer  att  vidtas  för  att\r\nförsvåra innehav av s.k.  piratkort.  Marita Ulvskog\r\nframhöll  att  lagstiftningen  om förbud beträffande\r\nviss  avkodningsutrustning  skiljer   sig  från  det\r\nupphovsrättsliga   skyddet.   Det   upphovsrättsliga\r\nskyddet  ger den som har skapat ett verk,  t.ex.  en\r\nbok, ett konstverk  eller  ett  datorprogram,  vissa\r\nrättigheter,   både   ekonomiska  och  ideella,  att\r\nförfoga över det. Skyddet för kodade tjänster syftar\r\ntill   att  säkerställa  att   en   leverantör   får\r\nersättning för en tjänst han utför.\r\n\r\nVidare anförde Marita Ulvskog att frågan om förbud\r\nmot privat  innehav av avkodningsutrustning berördes\r\nvid  tillkomsten  av  lagen.  Då  gjorde  regeringen\r\nbedömningen   att   rättsväsendets   resurser  borde\r\nkoncentreras   på   sådan   verksamhet   som   genom\r\nomfattning,  regelbundenhet  m.m.  kan leda till mer\r\nallvarliga  skadeverkningar. Härtill  kommer  enligt\r\nkulturministern  att efterlevnaden av ett förbud mot\r\nprivat innehav i praktiken  skulle  bli mycket svårt\r\natt  kontrollera. Hon påpekade att riksdagen  godtog\r\nregeringens bedömning.\r\nDärutöver  anförde  Marita  Ulvskog  att  hon noga\r\nföljt  utvecklingen  sedan dess på detta område  och\r\ndärför  är  väl  medveten  om  den  problembild  som\r\nskisseras i den skriftliga frågan. Hon ville i detta\r\nsammanhang    peka    på     resultatet    av    det\r\nförhandlingsarbete som just nu  pågår inom EU:s s.k.\r\ntredje  pelare  om  ett  rambeslut  om   angrepp  på\r\ninformationssystem som kan bli av intresse för denna\r\nfråga.\r\n\r\nUtskottets   kansli   har   inhämtat  att  det  inom\r\nRegeringskansliet        bereds        en       s.k.\r\ngodkännandeproposition   rörande  ett  utkast   till\r\nrambeslut  om angrepp på informationssystem.  Vidare\r\nhar från Regeringskansliet  uppgivits  att  lagen om\r\nförbud  mot viss avkodningsutrustning kan komma  att\r\nberöras   i    den    aviserade   propositionen   om\r\nupphovsrätten i informationssamhället - genomförande\r\nav  direktiv 2001/29 EG  m.m.  vilken  planeras  att\r\navlämnas till riksdagen under hösten 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   vill   framhålla   att  riksdagen  vid\r\nantagandet  av  lagen  om  förbud  beträffande  viss\r\navkodningsutrustning  delade  regeringens  bedömning\r\natt förbud mot privat innehav av s.k. piratkort inte\r\nskulle  införas. Som framgått ovan  kan  den  nämnda\r\nlagen komma  att beröras i två lagstiftningsärenden,\r\nsom   för   närvarande    är   under   beredning   i\r\nRegeringskansliet. Utskottet,  som  utgår  från  att\r\nregeringen  alltjämt  är  väl medveten om de problem\r\nsom påtalas i motionerna K408  och  Kr326 yrkande 30\r\noch följer utvecklingen av dessa frågor,  anser inte\r\natt  någon åtgärd är påkallad från riksdagens  sida.\r\nMotionerna avstyrks därför i berörd del.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. De digitala TV-sändningarnas räckvidd\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m), Helena Bargholtz  (fp),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias  Krantz (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   avslår   proposition   2003/04:118   och\r\ntillkännager för regeringen som sin  mening  vad som\r\nanförs  i  reservation  1. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna   2003/04:K28  yrkande   1,   2003/04:K29\r\nyrkande 1, 2003/04:K444  yrkandena  14  och  16  och\r\n2003/04:Kr359    yrkande   5   och   avslår   motion\r\n2003/04:Kr326 yrkandena  27 och 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår uppfattning är  att  verksamheten i det digitala\r\nmarknätet    bör    grundas    på    marknadsmässiga\r\növerväganden  bland  aktörerna på marknaden.  Staten\r\nskall förhålla sig teknikneutral  och  inte  försöka\r\nstyra  vare  sig  teknikutveckling  eller konkurrens\r\ninom  medieområdet.  Aktörer på en fri  marknad  kan\r\nsjälva bestämma vilken distributionsform som är mest\r\nattraktiv samt hur ett eventuellt teknikskifte skall\r\ngenomföras.\r\n\r\nStaten har valt den  teknik  som är ekonomiskt och\r\ntekniskt  underlägsen.  Den  kostar   onödigt  stora\r\nsummor och riskerar dessutom att urholka  kvaliteten\r\ni  dagens  sändningar i SVT. Genom kabel-, satellit-\r\neller Internetdistribuerad  digital TV kan man uppnå\r\nsamma täckning som via marknätet.  Att  staten  ändå\r\nvalt  denna  teknik  beror enligt vår uppfattning på\r\natt    marksänd    digital   TV    är    den    enda\r\ndistributionsform som  på  grund  av sitt begränsade\r\nutrymme  ger det offentliga kontroll  över  det  som\r\nvidaresänds.  Vi  vill  framhålla att därmed tvingas\r\ndock alltfler konsumenter,  och därmed en större del\r\nav  medierna,  in  i den distributionsform  som  har\r\nlägst    kapacitet    och    sämst    utrymme    för\r\ninteraktivitet.  Digital  TV  i  marknätet  riskerar\r\ndessutom att låsa  breda  frekvensområden som annars\r\nkan användas till mobila Internettjänster.  Det  bör\r\nockså  påpekas  att det digitala marknätet har varit\r\nbehäftat  med  betydande  ekonomiska  kostnader  och\r\nproblem.\r\nMot bakgrund av vad som nu anförts bör, med bifall\r\ntill motionerna  K28  yrkande 1, K29 yrkande 1, K444\r\nyrkandena   14  och  16  samt   Kr359   yrkande   5,\r\nproposition 2003/04:118  avslås. Därmed avstyrker vi\r\nmotion Kr326 yrkandena 27 och 28.\r\n\r\n2. Tidpunkten för övergång till digital teknik\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav  Gunnar Hökmark (m),  Helena  Bargholtz  (fp),\r\nHenrik  S Järrel (m), Tobias Krantz (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    motionerna   2003/04:K28   yrkande   2,\r\n2003/04:K29 yrkande 2 och 2003/04:K444 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår uppfattning bör det analoga nätet släckas\r\nned först då en  övervägande del av TV-konsumenterna\r\nhar    valt   att   gå   över    till    en    annan\r\ndistributionsform.  En  nedsläckning  bör alltså ske\r\nsom  en konsekvens av den tekniska utvecklingen  och\r\ngenom konsumenternas aktiva val. Vi anser därför att\r\nregeringen  bör  sätta  upp  andra  villkor  för  en\r\nsläckning  av  det  analoga marknätet. Villkoren bör\r\npräglas av en hänsyn  till  TV-publiken och ta sikte\r\npå att den digitala tekniken har utvecklats så långt\r\natt  övergången  skall  kunna  ske  utan  att  stora\r\ngrupper ställs utanför den programverksamhet  som de\r\nbetalar för. Det kan därmed visa sig att det inte är\r\nekonomiskt   försvarbart  för  vare  sig  SVT  eller\r\nhushållen att släcka ned det analoga marknätet under\r\növerskådlig tid.  Vi  anser  därför, med bifall till\r\nmotionerna K28 yrkande 2, K29  yrkande  2  och  K444\r\nyrkande  15, att riksdagen skall upphäva sitt beslut\r\nom att de analoga marksändningarna skall upphöra den\r\n1 februari 2008 och att en ny prövning av en lämplig\r\ntidpunkt bör  ske  med  utgångspunkt  i  vad  som nu\r\nanförts.\r\n\r\n\r\n3. Grundläggande principer och former för\r\nprogramföretags verksamhet (punkt 5)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Helena Bargholtz (fp),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias  Krantz (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2003/04:K271  yrkande   10,\r\n2003/04:K444 yrkandena 1,  4 och 6 och 2003/04:Kr359\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill framhålla att yttrandefriheten  och  rätten\r\ntill fri åsiktsbildning utgör omistliga hörnstenar i\r\nett  demokratiskt   samhälle.  I  Europakonventionen\r\nkommer detta till uttryck  genom  artikel 10, vilken\r\nstadgar att rätten att t.ex. sända radio eller TV är\r\nen  civil  rättighet,  och  genom artikel  6  enligt\r\nvilken en sådan rättighet inte  får  begränsas  utan\r\nrättslig  prövning.  Enligt vår uppfattning framstår\r\nmot  denna  bakgrund den  svenska  regleringen,  som\r\nbl.a.   innebär    att   staten   har   monopol   på\r\nsändningsrätter för  radio och TV utan möjlighet för\r\nden enskilde till rättslig  prövning,  som oförenlig\r\nmed konventionen. Vi anser att det är angeläget  att\r\ni    detta    avseende    stärka    den    enskildes\r\nrättighetsskydd  så  att  det bättre stämmer överens\r\nmed konventionen.\r\n\r\nDärutöver vill vi framhålla  att  yttrandefriheten\r\noch  tryckfriheten  är centrala värden  i  fria  och\r\ndemokratiska samhällen.  För att ett fritt och öppet\r\nsamhälle    skall    bevaras    är     tanke-    och\r\ninformationsfrihet av fundamental vikt.  I ett fritt\r\noch  demokratiskt  samhälle  skall  det  enligt  vår\r\nuppfattning  råda  frihet  att ge ut och distribuera\r\nmedieprodukter samt att fritt pröva deras ekonomiska\r\nbärkraft.  Det  skall  vara mediekonsumenterna  som,\r\ninom ramen för de tekniska  begränsningar som gäller\r\nför olika medier, genom sina  val avgör vilka medier\r\nsom skall ha framgång. Vi vill  framhålla att det är\r\nav utomordentlig vikt att massmedieföretag står fria\r\nfrån  beroende  till  regeringen och  att  den  fria\r\nkonkurrensen värnas.\r\nVi vill också framhålla  att  nödvändigheten av en\r\nstatlig  reglering  av  frekvensfördelning   minskar\r\ngenom  att  den tekniska utvecklingen möjliggör  ett\r\neffektivare utnyttjande  av  frekvensbanden.  Därför\r\nanser vi att framtida koncessioner inom radio och TV\r\nskall    fördelas   genom   ett   auktionsförfarande\r\nmotsvarande  det  som  ursprungligen tillämpades för\r\nden privata lokalradion. Staten bör inte lägga sig i\r\nhur frekvensbanden utnyttjas  utöver  de  hänsyn som\r\nbehöver  tas  när det gäller användningsområden  för\r\nnärliggande frekvensområden.\r\nVad  vi  nu  har  anfört  bör  med  bifall  till\r\nmotionerna K271 yrkande  10, K444 yrkandena 1, 4 och\r\n6 samt Kr359 yrkande 3 ges regeringen till känna.\r\n\r\n4. Teknikneutral medielagstiftning (punkt 6)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Kr359 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill framhålla att ett nyckelord i den utveckling\r\nvi  ser i dag är teknikkonvergens.  Alltfler  medier\r\nutnyttjar   alltmer   lika   teknik.   Inte   endast\r\nnationsgränser  suddas  ut  när global kommunikation\r\nblir  vardag. Också gränserna  mellan  olika  medier\r\ntunnas  ut  alltmer  och  blir  diffusa.  Enligt vår\r\nuppfattning   är  det  därför  viktigt  att  ta  ett\r\nhelhetsgrepp över  det  mediala  utbudet utan hänsyn\r\ntill vilken teknik som används för  att  distribuera\r\ninnehållet. Lagstiftning och politik måste  bli  mer\r\nteknikneutrala.  Det  vi  i  stället förordar att är\r\nstödet till svensk kultur, i detta sammanhang främst\r\nden  som  är förpackad i elektronisk  kommunikation,\r\nökar. Vi anser därför, i enlighet med vad som anförs\r\ni motion Kr359 yrkande 10, att det bör göras en bred\r\növersyn av  den  medielagstiftning  som finns i dag,\r\ninnefattande kulturpolitiska mål och  stödformer,  i\r\nsyfte att uppnå en större teknikneutralitet.\r\n\r\n\r\n5. Mediekoncentration (punkt 7)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  5.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K388.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  framhålla  att mångfald i medierna  är  av\r\nbetydande vikt för den  fria  åsiktsbildningen.  För\r\natt tryck- och yttrandefrihet skall kunna fungera  i\r\npraktiken    krävs   distributionskanaler   så   att\r\ntidningar och  tidskrifter  verkligen  kan  nå  sina\r\nläsare.   I   dag  är  situationen  dock  sådan  att\r\ndistributionskanalerna  krymps  och  kontrolleras av\r\nnågra  enstaka, dominerande förlag. Mångfalden,  och\r\ndärmed tryck-  och yttrandefriheten, sätts därmed ur\r\nspel.  Vi  anser att  detta  är  mycket  allvarligt.\r\nRegeringens   uppdrag   till   Konkurrensverket  att\r\nkartlägga  och  analysera mediemarknaden,  inklusive\r\ndistributionen av  tidskrifter,  var  välkommet, men\r\nanalysen  skulle endast ske från konkurrenssynpunkt.\r\nEnligt  vår   uppfattning   bör   distributionen  av\r\ntidskrifter   även   utredas   ur  ett  tryck-   och\r\nyttrandefrihetsperspektiv. Vi instämmer därför i vad\r\nsom  anförs  i motion K388 yrkande  1  om  en  sådan\r\nutredning och  att  hänsyn  därvid  skall  tas  till\r\nMediekoncentrationskommitténs förslag.\r\n\r\nVi   delar  vidare  uppfattningen  i  motion  K388\r\nyrkande  2  att  en  särskild  regel  bör  införas i\r\nkonkurrenslagen  om  att  prövningen i fall som  har\r\nbetydelse  för den grundlagsskyddade  sektorn  skall\r\nske under beaktande  av  de grundläggande intressena\r\nav att säkerställa ett fritt  meningsutbyte,  en fri\r\noch   allsidig   upplysning   och  ett  konstnärligt\r\nskapande.  Därmed  säkerställs  att  konkurrenslagen\r\ntillämpas med beaktande av mediesektorns  särart.  I\r\ndetta  sammanhang kan noteras att Konkurrensverket i\r\nsin rapport föreslagit att frågan om konkurrenslagen\r\när tillämplig på medieområdet bör klargöras.\r\nDärutöver  anser vi, i enlighet med vad som anförs\r\ni    motion    K388     yrkande     3,     att    en\r\nmediekoncentrationslag  bör  införas  vid  sidan  av\r\nkonkurrenslagen.  Därmed  kan situationer där  bolag\r\nmed  en  dominerande ställning  hämmar  en  effektiv\r\nkonkurrens förhindras.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motion K388\r\ni dess helhet ges regeringen till känna.\r\n\r\n6. Rätt till genmäle (punkt 9)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  6.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K382 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  vill framhålla att mediesamhället tenderar  att\r\nkarakteriseras  av tillspetsning och konkretisering,\r\nvinkling,   personifiering,    intensifiering    och\r\npolarisering. Denna utveckling kan i flera avseenden\r\nhota  enskildas  integritet  och värdighet. På andra\r\nhåll   i   Europa   har   en   laglig   genmälesrätt\r\ndiskuterats.  Bestämmelsen i radio- och TV-lagen  om\r\nberiktigande  blir   enligt   min   mening  lätt  en\r\n\"gummiparagraf\" utan någon egentlig kärna.  Eftersom\r\nsjälvsaneringen   på   detta   område   knappast  är\r\növervägande   bör   en   mer   detaljerad   och  mer\r\nsubstantiell   rätt  till  genmäle  införas.  Därmed\r\nskulle ett förstärkt  skydd för den enskilde uppnås.\r\nVad som nu anförts bör  med  bifall till motion K382\r\nyrkande 1 ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Negativ textreklam (punkt 10)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K382 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  vill  framhålla att ett massmedium systematiskt\r\nkan missgynna eller misskreditera genom att beskriva\r\nett företag, en organisation eller en produkt på ett\r\nosakligt och  felaktigt  sätt. I dag finns en mycket\r\nliten möjlighet att beivra  sådan  verksamhet. Såsom\r\nanförs i motion K382 yrkande 2 borde  även denna typ\r\nav  systematisk  och  osaklig  misskreditering   bli\r\nföremål  för  den  medieetiska  debatten.  Jag anser\r\ndärför   att  regeringen  borde  ta  initiativ  till\r\növerläggningar  med  branschen  för  att  åstadkomma\r\nfrivilliga  överenskommelser  inom  området. Om  man\r\ninte   lyckas  med  detta  bör  möjligheterna   till\r\nlagstiftning  undersökas. Vad som nu anförts bör med\r\nbifall till den  nämnda motionen ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n8. Granskningsnämnden för radio och TV\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark  (m),  Helena  Bargholtz  (fp),\r\nIngvar Svensson (kd), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz   (fp),  Kerstin  Lundgren  (c)  och  Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  8.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K382 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill framhålla att Granskningsnämnden för  radio\r\noch TV har en viktig uppgift att fylla i sitt arbete\r\nmed  att   hävda   den   enskildes   integritet  och\r\nvärdighet. Det har ibland riktats kritik mot nämnden\r\nmed  hänvisning till att den rutinmässigt  och  utan\r\nnärmare  analys tycks avfärda en del anmälningar och\r\nkränkningar.  I  likhet  med vad som anförs i motion\r\nK382 yrkande 3 vill vi framhålla  att det är viktigt\r\natt statliga myndigheter seriöst ägnar  sig  åt  det\r\nsom de är tillsatta att sköta. Det finns en risk för\r\natt  granskningen  över  en  tidsperiod  leder  till\r\navtrubbning  vid  de olika bedömningarna. Enligt vår\r\nmening  är  det därför  dags  att  nu  genomföra  en\r\nallsidig     och     relevant     utvärdering     av\r\nGranskningsnämndens  verksamhet.  Vad som nu anförts\r\nbör med bifall till den nämnda motionen i berörd del\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9. Effekter av sexualiseringen av det\r\noffentliga rummet och en stereotyp\r\nheterosexuell norm (punkt 12)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 9. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:So568 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  framhålla  att   sexualiseringen   av  det\r\noffentliga  rummet bidrar till att både kvinnor  och\r\nmän  exponeras   på   ett   fördomsfullt  sätt.  Som\r\nframhålls  i  motion  So568  yrkande  3  finns  inga\r\nentydiga  samband mellan ett mediebudskaps  innehåll\r\noch dess effekt på mottagarna. En ständig exponering\r\nav dessa schabloniserade  bilder  bidrar  emellertid\r\ntill  en  normalisering  och en avtrubbning där  man\r\nriskerar  att inte längre reagera  på  könsförtryck,\r\ntrakasserier  och  sexualiserat våld. Det är viktigt\r\natt samhället skaffar  sig  mer  kunskap om hur både\r\nsexualiseringen  av det offentliga  rummet  och  den\r\nstereotypa heterosexuella  norm  som  är  rådande  i\r\nmedierna   påverkar   människors   möjligheter   att\r\nutveckla den kärlek som de själva önskar. Regeringen\r\nhar visserligen tagit vissa initiativ när det gäller\r\nkunskapsuppbyggnad   kring  sexualiseringen  av  det\r\noffentliga området. Enligt  vår  mening kan det dock\r\nredan  nu  konstateras att det finns  behov  av  att\r\nutifrån det nu förda resonemanget göra en översyn av\r\nlagstiftning   och   regleringar   av   reklam-  och\r\nmedieområdet om vilka förändringar som skulle behöva\r\ngöras.  Vad som nu anförts bör med bifall  till  den\r\nnämnda motionen ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Den framtida digitalradion (punkt 15)\r\n\r\nav Gunnar  Hökmark  (m),  Helena  Bargholtz (fp),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias Krantz  (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 10. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Kr359 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill framhålla att  det  finns oroväckande tecken\r\npå   att   samma   krafter   som  agerade   för   en\r\nstatsdirigerad utveckling av digital  TV i marknätet\r\nnu  agerar  för  en liknande styrd process  med  den\r\ndigitala radion. Sådana  tendenser  måste  med kraft\r\navvisas. Enligt vår uppfattning får man inte i fråga\r\nom  den  digitala  radion  upprepa  det  misslyckade\r\nförsöket  från  den  digitala  TV:ns område att  mot\r\nkonsumenternas vilja tvinga fram  ett  teknikskifte.\r\nVad som nu anförts bör med bifall till motion  Kr359\r\nyrkande 7 ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. Kommersiell nationell radio (punkt 16)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Helena Bargholtz (fp),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias  Krantz (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 11.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2003/04:K382  yrkande  6  och\r\n2003/04:K444 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att    det   är   viktigt   att   vidga\r\nyttrandefriheten  genom  att  öppna  för  såväl  nya\r\nregionala radiokanaler  som fria nationella kanaler.\r\nEnligt  vår  uppfattning saknas  både  tekniska  och\r\ndemokratiska skäl  för att begränsa den fria radions\r\nutveckling. Underlaget för att satsa på kvalitet och\r\nkvalificerade  programkoncept   urholkas  genom  att\r\nvarje   radiostation   begränsas  till   ett   litet\r\nsändningsområde.    Förbudet     mot    kommersiella\r\nrikstäckande  kanaler  motverkar därmed  möjligheten\r\ntill mångfald, samtidigt  som de befintliga statliga\r\nrikstäckande radiokanalerna  inte  utsätts för någon\r\nheltäckande   konkurrens.  Koncessioner   för   fria\r\nnationella  radiokanaler  bör  därför  erbjudas.  De\r\nprivata lokala  radiostationerna skall ges möjlighet\r\natt inom nätverk  samverka nationellt om olika delar\r\nav programutbudet.  Härigenom  skapas möjlighet till\r\nkvalitetskanaler som riktar sig  till olika delar av\r\npubliken  och som kan nå tillräckligt  underlag  för\r\natt finansiera  ett  fördjupat programutbud. Vad som\r\nanförts bör med bifall  till motionerna K382 yrkande\r\n6 och K444 yrkande 13 ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Regionala koncessioner för TV (punkt 18)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m),  Henrik  S  Järrel (m) och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 12. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K444 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att staten genom regionala koncessioner bör\r\nge olika TV-stationer  möjlighet  att,  redan  i det\r\nanaloga nätet, börja sända med olika delar av landet\r\nsom sändningsområden. TV-bolag som växer fram ur  en\r\nsådan   process  skall  kunna  genomföra  nationella\r\nsändningar  genom  samarbete. Enligt vår uppfattning\r\nskall  nya tillstånd  inte  innehålla  särskilda  av\r\nstaten reglerade program- och reklamvillkor för vare\r\nsig TV 4  eller  andra  programföretag.  Vad  som nu\r\nanförts  bör med bifall till motion K444 yrkande  12\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Reklamtid i kommersiell lokalradio\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav Gunnar  Hökmark  (m),  Ingvar  Svensson  (kd),\r\nHenrik  S  Järrel  (m)  och Nils Fredrik Aurelius\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  13.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K382 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar  uppfattningen  i motion K382 yrkande 7 att\r\nen kommersiell lokalradio  inte kan utöka sin reklam\r\nunder  sändningarna  i alltför  hög  grad  utan  att\r\nsamtidigt förlora lyssnare.  Det  finns  således  en\r\nsjälvreglerande  nivå  för hur mycket reklam som kan\r\nsändas. I enlighet med vad som anförs i motionen bör\r\ndärför reglerna på området  lättas  upp.  Vad som nu\r\nhar anförts bör med bifall till den nämnda  motionen\r\ni berörd del ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n14. Skyldighet att vidaresända program\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Helena Bargholtz (fp),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias  Krantz (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 14.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K444 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår  uppfattning  saknas  det  anledning  att\r\nålägga   kabelägare  att  kostnadsfritt  distribuera\r\nkommersiella  program.  Vi anser också, i likhet med\r\nvad som anförs i motion K444 yrkande 11, att det kan\r\nifrågasättas  om  dagens omfattande  skyldighet  att\r\nvidaresända program,  s.k.  must  carry, är förenlig\r\nmed     yttrandefrihetsgrundlagen.     Kravet     på\r\nallmänhetens   tillgång  till  allsidig  information\r\nmåste enligt vår mening anses tillgodosett genom att\r\nde licensbetalda  public  service-kanalerna omfattas\r\nav  must  carry-skyldighet.  Denna   skyldighet  bör\r\ndärför begränsas till enbart dessa kanaler.  Vad som\r\nnu  har  anförts  bör  med  bifall  till  den nämnda\r\nmotionen i berörd del ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. Åtgärder mot piratkort (punkt 25)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 15.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 30 och avslår\r\nmotion 2003/04:K408.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns i  dag  en stor marknad för piratkopierade\r\nprogramkort     för     betal-TV      i     Sverige.\r\nBranschorganisationen   uppskattar  att  det   finns\r\nnärmare  400 000 piratkort  och  att  piratmarknaden\r\nomsätter ca  1  miljard  kronor.  Reglerna  på detta\r\nområde  har  visserligen  skärpts  genom den lag  om\r\nförbud  beträffande  viss  avkodningsutrustning  som\r\ninfördes för några år sedan.  Man  har dock valt att\r\ninte  kriminalisera innehav av piratkort,  bl.a.  av\r\nskälet   att   det   skulle  bli  mycket  svårt  att\r\nkontrollera privat innehav.  Såsom  anförs  i motion\r\nKr326  yrkande 30 bör i stället åtgärder vidtas  som\r\ngäller   tillverkningen    och   distributionen   av\r\npiratkort.    Om   tillverkningen    av    piratkort\r\nförhindras,  kan   man   också   få   ett  stopp  på\r\nförsäljningen och därmed bruket av piratkort. Enligt\r\nCenterpartiets  uppfattning  är  det nödvändigt  med\r\nökade  incitament för att stoppa tillverkningen  och\r\ndistributionen  av piratkort. Vad som nu anförts bör\r\nmed bifall till motionen  Kr326  yrkande  30 och med\r\navslag på motionen K408 ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16. Åtgärder mot piratkort (punkt 25)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 16.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:K408  och  avslår  motion\r\n2003/04:Kr326 yrkande 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGenom den  nya  lagen  om  förbud beträffande viss\r\navkodningsutrustning, som trädde i kraft för fyra år\r\nsedan,  skärptes  reglerna  på detta  område.  Något\r\nförbud mot innehav av s.k. piratkort  infördes inte.\r\nMängden  av  illegalt  framställda och distribuerade\r\nkort är, trots den skärpta  lagstiftningen, alltjämt\r\nstor.  Som  anförs  i  motion K408  lider  betal-TV-\r\nbolagen därmed årligen stora  förluster. Konstnärer,\r\nförfattare, skådespelare, regissörer,  musiker m.fl.\r\ngår miste om ersättningar som de har rätt  till  som\r\nupphovsmän.  I  denna  situation förefaller det vara\r\nrimligt att förbjuda också innehav av piratkort. Det\r\nfinns  således  ett behov  av  att  utreda  hur  den\r\nproblematiska situationen  kan  åtgärdas.  En  sådan\r\nutredning  bör syfta till att ett förbud mot innehav\r\nav piratkort  införs.  Vad  som  nu  anförts bör med\r\nbifall  till den nämnda motionen och med  avslag  på\r\nmotion Kr326 yrkande 30 ges regeringen till känna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande.  I  rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nMediekoncentration (punkt 7)\r\n\r\nav  Gunnar Hökmark (m),  Helena  Bargholtz  (fp),\r\nHenrik  S Järrel (m), Tobias Krantz (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\nMassmedierna   spelar  i  moderna  demokratier  en\r\nbetydande  roll för  opinionsbildningen  och  därmed\r\nmöjligheterna att förstärka och fördjupa demokratin.\r\nMångfald inom medierna med möjlighet för många olika\r\nröster  och uppfattningar  att  göra  sig  hörda  är\r\ndärför  av   vital   betydelse  för  vårt  samhälle.\r\nMediekoncentrationskommitténs  förslag  innebär  att\r\nvanlig  lag,  i detta fall konkurrenslagen och en ny\r\nmediekoncentrationslag,  skall  kunna  bryta  igenom\r\ntryckfrihetsförordningen                         och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.  Det är betydande ingrepp\r\ni  de  grundlagar  som  skall garantera  tryck-  och\r\nyttrandefrihet.  Enligt  vår   uppfattning   är  det\r\nväsentligt  att  rågången  mellan  fria  medier  och\r\nstatsmakt  upprätthålls.  Det  sker  bäst  genom att\r\ntryckfrihetsförordningen                         och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen   är  tydliga  och  så  få\r\ngenombrott  av  vanlig  lag  som  möjligt  sker.  De\r\nproblem som finns vad gäller svenska  medier,  t.ex.\r\natt kvalitetsmedier har svårt att hävda sig och  att\r\nmediekoncentrationen är betydande, kommer enligt vår\r\nmening  knappast att lösas genom att en regel införs\r\nom   att   konkurrenslagen    också    skall   gälla\r\nmedieområdet.  En  sådan  åtgärd  kommer enbart  att\r\nskapa nya problem. Sett över en längre  tid  kan man\r\nvidare konstatera att den tekniska utvecklingen  och\r\npolitiska  beslut har gjort att mediekoncentrationen\r\nhar minskat.  Den  viktigaste  förändringen  är  att\r\netermonopolet  har  fallit. Fortfarande utgör public\r\nservice-bolagen  det  dominerande   inslaget  i  den\r\nsvenska medievärlden.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n2003/04:118 Digitala TV-sändningar:\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen  föreslår   om\r\nräckvidden för de digitala marksändningarna.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:K28 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n1.   Riksdagen  avslår  regeringens  proposition  om\r\ndigitala TV-sändningar.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att beslutet\r\nom nedsläckning  av  det  analoga  TV-nätet  måste\r\nomprövas.\r\n\r\n2003/04:K29 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:118.\r\n\r\n2.  Riksdagen  beslutar  upphäva  beslutet om att de\r\nanaloga  marksändningarna  skall  upphöra   den  1\r\nfebruari  2008  i  enlighet  med  vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om sändningsrätter\r\nför radio och TV.\r\n\r\n2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen ser över hur lagen\r\n(1990:886) om granskning  och  kontroll  av filmer\r\noch  videogram efterföljs och vid behov återkommer\r\ntill riksdagen med nya lagförslag.\r\n\r\n2003/04:K365 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  i  motionen anförs om en positiv utveckling\r\nför de lokala TV- och radiostationerna.\r\n\r\n2003/04:K382 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om övervägande  av\r\nlaglig genmälesrätt.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om regelverk för\r\n\"negativ textreklam\".\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en allsidig och\r\nrelevant    utvärdering   av   verksamheten    hos\r\nGranskningsnämnden för radio och TV.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en utredning om\r\nnationell fri radio på kommersiell grund.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om förändrade regler\r\nför reklamtid i den kommersiella radion.\r\n\r\n8.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till en avvecklingsplan ner till en rimlig\r\nnivå för de höga  koncessionsavgifter  som  gäller\r\nför  de  ursprungliga  tillstånden för kommersiell\r\nlokalradio.\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag om hur koncessionsavgiften för TV-sändning\r\ni  det analoga nätet skall justeras enligt  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2003/04:K388 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda\r\ndistributionskanalerna   för  tidskrifter  ur  ett\r\ntryck- och yttrandefrihetsperspektiv.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär att regeringen  lämnar  förslag\r\ntill ändring i  konkurrenslagen  där  en  särskild\r\nregel  ingår  om  att  prövningen  i  fall som har\r\nbetydelse för den grundlagsskyddade sektorn  skall\r\nske under beaktande av de grundläggande intressena\r\nav att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri\r\noch allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt\r\nskapande.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen\r\nåterkommer         med        förslag         till\r\nmediekoncentrationslag.\r\n\r\n2003/04:K408 av Eva Flyborg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  förbjuda  innehav av\r\ns.k.  piratkort  för att därigenom se betal-TV  utan\r\natt erlägga avgift.\r\n\r\n2003/04:K439 av Peter Jonsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om priskonkurrensen på det\r\nfasta digitala TV-nätet.\r\n\r\n2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  från  staten\r\noberoende medier.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om tryck-,  yttrande-\r\nrespektive etableringsfrihet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  formerna  för\r\nfördelning av sändningstillstånd.\r\n\r\n10. Riksdagen beslutar  att  koncessionsavgiften för\r\nTV 4 avvecklas i enlighet med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n11.  Riksdagen  beslutar  att  begränsa  must carry-\r\nskyldigheten  i  enlighet  med  vad  som anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  regionala\r\nkoncessioner.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om koncessioner  för\r\nfria nationella radiokanaler samt möjligheten till\r\nlokala radiostationers nationella samverkan.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om övergången  från\r\nanalog till digital TV.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  tidpunkt för\r\nsläckning av det analoga marknätet.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om statens roll vid\r\nteknikskiften inom medierna.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utvärdering  av\r\nmisslyckandet med DAB.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  fördelning  av\r\nkoncessioner för digitalradion.\r\n\r\n2003/04:L352 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt\r\nbör  medverka  till  att  EU:s  direktiv om TV och\r\nregler för reklam även omfattar regler  för reklam\r\nriktad till barn.\r\n\r\n2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  översyn  av\r\nlagstiftning   och  regleringar  på  reklam-   och\r\nmedieområdet.\r\n\r\n2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att alla som i\r\ndag  kan se analoga TV-sändningar skall garanteras\r\nTV-mottagning  via  digitala  marksändningar eller\r\nundantagsvis via satellit.\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om en utbyggnad\r\nav det digitala TV-nätet.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nkommissionen  som  skall  se  över  direktiven  om\r\ndigitala TV-sändningar även bör se över kryptering\r\nsamt  konsumentekonomiska  konsekvenser   av   det\r\ndigitala teknikskiftet.\r\n\r\n30.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att det behövs\r\nökade incitament för att komma  åt  tillverkningen\r\noch distribueringen av piratkort.\r\n\r\n2003/04:Kr359 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om vikten av en fri\r\nkonkurrens på TV-marknaden.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  frågan  om\r\nvilken  digitaliseringsteknik  som  skall användas\r\nskall avgöras av marknaden.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att ett statligt\r\noperatörsföretag inte självständigt skall få välja\r\nut  vilka  programföretag  som skall  ingå  i  ett\r\nsändarnät.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att den digitala\r\nradion inte får  utsättas  för  samma  ingrepp som\r\nskett med digital-TV.\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär  att regeringen låter göra  en\r\növersyn av den samlade medielagstiftningen i syfte\r\natt uppnå teknikneutralitet  enligt vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2003/04:Kr386 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  bevarandet  av\r\nnärradions ideella och lokala inriktning.\r\n\r\n3. Riksdagen  begär  att  regeringen  återkommer med\r\nförslag om hur lokal-TV kan stärkas och utvecklas.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nYttrande från kulturutskottet 2003/04:KrU3y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   har   den  15  april   2004\r\nbeslutat  att bereda kulturutskottet  tillfälle  att\r\nyttra sig över  proposition 2003/04:118 Digitala TV-\r\nsändningar jämte motioner.\r\n\r\nKulturutskottet yttrar sig i det följande\r\n\r\ndels över propositionen, dels\r\növer motionerna 2003/04:K28\r\n(fp) och 2003/04:K29 (m).\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagen beslutade  i  maj  2003  att den marksända\r\ntelevisionen  skall övergå till digital  teknik  och\r\natt   de   analoga    marksändningarna    efter   en\r\növergångsperiod skall ha upphört den 1 februari 2008\r\n(prop.   2002/03:72,   yttr.   2003/04:KrU1y,   bet.\r\n2002/03:KU33,  rskr. 2002/03:196). Riksdagen begärde\r\natt regeringen skulle  återkomma  med  förslag om de\r\ndigitala sändarnätens utbyggnad, om de digitala  TV-\r\nsändningarnas tillgänglighet och om riktlinjerna för\r\ntillståndsgivningen.    Vidare    delade   riksdagen\r\nregeringens bedömning att alla som bor i Sverige bör\r\nha möjlighet att även efter en nedsläckning  av  det\r\nanaloga  marknätet kunna ta emot programmen från SVT\r\noch UR, antingen  via  marknätet eller via satellit.\r\nRiksdagen  ansåg  också  att   minst   två  digitala\r\nmarksändarnät bör byggas ut (prop. avsnitt 2 och 3).\r\n\r\nAv  den  nu aktuella propositionen framkommer  att\r\nregeringen anser  att  man bör eftersträva att - vid\r\nskiftet från analog till  digital  sändningsteknik -\r\nså  många  hushåll  som  möjligt  kan  använda   den\r\nmottagningsteknik   som   är   billigast  och  minst\r\nkomplicerad  för  konsumenterna  och  att  hushållen\r\nskall drabbas av så små olägenheter  som möjligt vid\r\nsjälva övergången. Full befolkningstäckning  för  de\r\ndigitala  TV-sändningarna  kan  uppnås  genom enbart\r\nmarksändningar   eller   genom  en  kombination   av\r\nmarksändningar   och   satellitsändningar.   Om   de\r\ndigitala marksändningarna  skulle byggas ut i mindre\r\nomfattning  skulle  emellertid  de  konsumenter  som\r\nendast  ges tillgång till  satellitmottagning  komma\r\natt  drabbas   av   olägenheter.  Det  är  ofta  mer\r\nkomplicerat att ta emot  digitala satellitsändningar\r\nän digitala marksändningar  och  det är inte möjligt\r\natt     till     överkomliga     kostnader     ordna\r\nsatellitmottagning  på  alla  platser. I och med att\r\nsatellitsändningarna krypteras  måste  dessutom även\r\nden som endast vill se avgiftsfria TV-program ha ett\r\nprogramkort, vilket medför extra kostnader.\r\nTeracom AB har redovisat kostnaderna för  fortsatt\r\nutbyggnad   av   de   digitala  sändarnäten.  Enligt\r\nTeracoms beräkning uppgår  investeringskostnaden för\r\natt  bygga  ut  två sändarnät från  nuvarande  90  %\r\nbefolkningstäckning till\r\n98 % befolkningstäckning  till  125 miljoner kronor.\r\nOm  endast ett sändarnät byggs ut  till  98  %  blir\r\ninvesteringskostnaden 80 miljoner kronor.\r\nDen ytterligare kostnaden för att anlägga ett nytt\r\nnät från 98 till 99,8 % befolkningstäckning anges av\r\nTeracom    till   200   miljoner   kronor.   Teracom\r\npresenterar  emellertid  även en teknisk lösning som\r\ninnebär  att  man  kan  nå  från   98  till  99,8  %\r\nbefolkningstäckning utan stora investeringar. Enligt\r\ndenna lösning kommer samma sändare som i dag används\r\nför  de  analoga sändningarna av SVT 2  med  99,8  %\r\ntäckning  att  sända  ut  SVT:s  och  UR:s  digitala\r\nprogram efter  det  att  de analoga sändningarna har\r\nlagts  ned.  På  detta  sätt  kan  man  uppnå  samma\r\nräckvidd som för de analoga sändningarna  trots  att\r\ninvesteringsbehovet  uppgår  till endast 11 miljoner\r\nkronor.\r\nOm ett helt nytt sändarnät skulle  byggas upp till\r\n99,8 % täckning kan parallella sändningar med analog\r\noch digital teknik pågå under en övergångsperiod. Om\r\nbefintliga  sändare  konverteras  i  de områden  som\r\nfaller  utanför  98 % täckningsgrad sker  övergången\r\ndär utan parallellsändning.\r\nRegeringen anser  att  både det digitala sändarnät\r\nsom  i  dag används av SVT och  UR  och  ytterligare\r\nminst ett  digitalt  sändarnät  bör  byggas  ut till\r\nminst  98  %  befolkningstäckning. På så sätt kommer\r\nalla  som  nu har  möjlighet  att  ta  emot  analoga\r\nmarksändningar  av  SVT,  UR  och  TV  4  att även i\r\nfortsättningen ha tillgång till marksändningar  från\r\nflera programföretag än SVT och UR.\r\nNär  det gäller hur full befolkningstäckning, dvs.\r\n99,8   %,   skall   uppnås   för   public   service-\r\ntelevisionen,  dvs.  SVT  och UR, bedömer regeringen\r\nsom nämnts att enbart satellitmottagning är en sämre\r\nlösning   för  konsumenterna  än   mottagning   från\r\nmarksändare.  Regeringen menar att kostnaden för att\r\nbygga ett helt nytt nät i de berörda områdena och de\r\nproblem som det skulle innebära om räckvidden för de\r\ndigitala  marksändningarna   var   lägre  och  vissa\r\nhushåll enbart skulle kunna ta emot  public service-\r\ntelevisionen  via  satellit talar för att  lösningen\r\nmed konvertering av  analoga  sändare  till digitala\r\nsändare bör väljas. Förutsättningen är att hushållen\r\nsom  då  blir  utan  parallellsändning  får särskild\r\nservice och information inför övergången.\r\nMot  denna  bakgrund  föreslår regeringen  att  de\r\ndigitala marksändningarna  av  SVT:s  och  UR:s  TV-\r\nprogram    ges    samma   räckvidd   som   de   båda\r\nprogramföretagens analoga  sändningar.  Det  innebär\r\natt  ca  99,8  % av befolkningen skall kunna ta emot\r\nprogrammen  med  utomhusantenn   i  sina  permanenta\r\nbostäder. Omställningen underlättas  ytterligare  om\r\nde  digitala  marksändningarna av SVT:s och UR:s TV-\r\nprogram i allmänhet  sker  på frekvenser som innebär\r\natt hushållen kan använda samma  antenn  som  för de\r\nanaloga sändningarna (prop. avsnitt 4).\r\nSVT, UR och Teracom har ingått ett avtal om analog\r\noch  digital TV-distribution för perioden 2004-2013.\r\nDärmed  är  enligt regeringen omställningen av SVT:s\r\noch UR:s markbundna  TV-sändningar  från analog till\r\ndigital  distribution  tryggad.  Avtalet  bygger  på\r\nförutsättningen att den fortsatta  medelsanvisningen\r\nfrån rundradiokontot till distributionskontot kommer\r\natt  utvecklas  på  det  sätt  som  förutsattes  när\r\ndistributionskontot inrättades (se prop. 2000/01:94,\r\ns.   72,   bet.   2000/01:KrU8   s.   61  f.,  rskr.\r\n2000/01:268).  Underskottet  på  distributionskontot\r\nkommer  -  anför  regeringen  - att vara  återbetalt\r\nsenast vid avtalsperiodens slut (avsnitt 5).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motioner   från  Moderata  samlingspartiet   och\r\nFolkpartiet    liberalerna     yrkas    avslag    på\r\npropositionen.\r\n\r\nMotionärerna bakom motion K29 (m) anser att staten\r\ninte  skall  försöka  styra teknikutvecklingen  inom\r\nmedieområdet   utan   hålla    sig    neutral.   Den\r\ndistributionsteknik  som  regeringen  har   valt  är\r\nenligt  motionen ekonomiskt och tekniskt underlägsen\r\nandra distributionsformer.  Regeringens  låsning vid\r\nmarknätet  tvingar  in  alltfler konsumenter  i  den\r\ndistributionsform som har  lägst kapacitet och sämst\r\nutrymme  för  interaktivitet.   Med   tanke  på  att\r\nmarkbundna sändningar är fem till sex gånger  dyrare\r\nän satellitsändningar bara för att nå upp till  98 %\r\ntäckning  kommer  de sista procentenheterna att vara\r\nän mycket dyrare i  förhållande  till  annan digital\r\nteknik.\r\nVidare  anför  motionärerna  att  SVT:s sändningar\r\nfinansieras med offentliga medel. Det innebär att de\r\nskall  vara  tillgängliga för alla utan  villkor  om\r\nsärskild  betalning.   SVT:s   program   bör  därför\r\nerbjudas samtliga satellitoperatörer för kostnadsfri\r\ndistribution  inom  Sverige.  En sådan lösning  ökar\r\ntillgängligheten för tittarna och  minskar beroendet\r\nav   marknätet.   Mot   den   bakgrunden   välkomnar\r\nmotionärerna  att  SVT fått en vidare spridning  via\r\nsatellit.   Mycket  talar   för   att   SVT   i   en\r\nkostnadsbedömning   bör   prioritera   de  betydligt\r\nbilligare   sändningarna  via  satellit  och   kabel\r\nframför de dyra sändningarna via marknätet, menar de\r\n(yrkande 1).\r\nI motion K28  (fp)  hävdas att digitaliseringen av\r\nTV-distributionen  inte  är  en  fråga  för  svenska\r\nstaten  utan för konsumenter och producenter av  TV.\r\nDessa kan  på  en  fri  marknad själva avgöra vilken\r\ndistributionsform   som  är   mest   attraktiv   och\r\nbilligast.    Vidare    anser    motionärerna    att\r\ndigitalsatsningen urholkar  SVT  och att medlen till\r\npublic  service  späds ut på fler sändningstimmar  i\r\nfler kanaler i stället för att koncentreras till ett\r\nunikt kvalitetsinnehåll (yrkande 1).\r\n\r\nI motion K29 (m) yrkas  att  riksdagen skall upphäva\r\nsitt    tidigare   beslut   om   att   de    analoga\r\nmarksändningarna  skall  upphöra den 1 februari 2008\r\n(yrkande 2). En släckning  måste enligt motionärerna\r\nvara ett resultat av konsumenternas önskemål.\r\n\r\nMotionärerna bakom motion  K28  (fp)  har tidigare\r\nprotesterat mot släckningen av det analoga marknätet\r\noch  anser  fortfarande  att  det  inte är vare  sig\r\nnödvändigt, önskvärt eller realistiskt att genomföra\r\nsläckningen år 2008. Marknaden kan,  menar de, själv\r\nbestämma    hur    teknikskiftet   kan   genomföras.\r\nRiksdagsbeslutet om att släcka det analoga nätet bör\r\ndärför omprövas (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKulturutskottet yttrar  sig  över  propositionen och\r\nmotionerna     i     den     mån    kulturutskottets\r\nberedningsområde berörs.\r\n\r\nKulturutskottet  anser att public  service-företagen\r\nskall ha en stark  ställning i en tid när radio- och\r\nTV-publiken har tillgång  till  ett omfattande utbud\r\nav  programkanaler  med skiftande kvalitet  och  att\r\nalla  i  Sverige  skall   ha  tillgång  till  public\r\nservice-företagens programutbud.  TV-publiken  skall\r\nsåledes  -  oavsett  bostadsort - kunna erbjudas ett\r\nmångsidigt programutbud  av  hög  kvalitet,  präglat\r\nbl.a.  av  det demokratiska statsskickets grundidéer\r\noch  av  krav  på  opartiskhet  och  saklighet.  Ett\r\nförverkligande  av  regeringens  förslag  är  enligt\r\nutskottets synsätt en stor fördel för TV-publiken  i\r\nhela  landet.  Därmed  kommer  praktiskt  taget hela\r\nbefolkningen    att   kunna   välja   mellan   olika\r\ndistributionsalternativ   för   att   ta   emot  TV-\r\nsändningarna   från   SVT  och  UR.  Kulturutskottet\r\nkonstaterar att såväl demokratiska  som  kultur- och\r\nmediepolitiska  skäl talar för en full utbyggnad  av\r\ndet digitala markbundna TV-nätet. Regeringsförslaget\r\nligger också i linje med de av riksdagen fastställda\r\nmålen för mediepolitiken  (prop.  2000/01:1 utg.omr.\r\n17   s.  98,  bet.  2000/01:KrU1  s.  96  f.,   bet.\r\n2000/01:59).\r\n\r\nAv   propositionen   framgår   att   de   ekonomiska\r\nförutsättningarna  för  att  bygga ut det markbundna\r\ndigitala  TV-nätet  har  ändrats   väsentligt  sedan\r\nriksdagen   vid   2002/03  års  riksmöte  behandlade\r\nfrågan. Utbyggnaden från 98 % till\r\n99,8 % hushållstäckning  kan  åstadkommas  genom  en\r\nmodifiering     av     den     befintliga    analoga\r\nsändarutrustningen till en kostnad som är väsentligt\r\nlägre  än  den skulle vara om samma  täckningsområde\r\nskulle förses  med  ny  digital sändarutrustning. Av\r\npropositionen  framgår att  det  är  denna  tekniska\r\nlösning  som  regeringen  förordar.  Kulturutskottet\r\nvälkomnar detta nya förslag till teknisk lösning som\r\ninnebär en betydligt  lägre  kostnad för en nära nog\r\nfull utbyggnad av marknätet.\r\n\r\nI  propositionen  berörs  något   utvecklingen  av\r\ndistributionskontot som finansierar SVT:s  och  UR:s\r\nTV-distribution.    Utskottet    bedömer   att   den\r\nredovisning   som   lämnats   i   propositionen   om\r\nförutsättningen för att underskottet på kontot skall\r\nvara utjämnat vid utgången av år 2013 är realistisk.\r\nI  motion  K28  (fp)  hävdas att digitalsatsningen\r\nurholkar   SVT.   I   den  mån  motionärerna   avser\r\nsatsningen  på den digitala  sändningstekniken  vill\r\nutskottet   påminna   om   att   distributionskontot\r\ninrättades  med   tanke   på   att  kostnaderna  för\r\ndistributionen  skulle  hållas  helt  åtskilda  från\r\nSVT:s och UR:s övriga medelstilldelning,  som främst\r\navser programverksamheten.\r\n\r\nI  propositionen  nämns några av de olägenheter  som\r\nskulle kunna uppstå för konsumenterna om de digitala\r\nmarksändningarna   skulle   byggas   ut   i   mindre\r\nomfattning än vad som föreslås i propositionen, dvs.\r\ntill lägre täckningsgrad  än 99,8 % av befolkningen.\r\nI propositionen anges att det inte är möjligt att ta\r\nemot satellitsändningar överallt. En annan olägenhet\r\när  att  satellitsända  TV-program   är  krypterade,\r\nvarför   alla   -  även  den  som  endast  vill   se\r\navgiftsfria TV-program  -  måste ha ett programkort,\r\nvilket   medför   extra   kostnader.    Enligt   vad\r\nkulturutskottet har inhämtat måste de TV-hushåll som\r\nendast  önskar  se  SVT:s  och  UR:s programkanaler,\r\nerlägga   en   depositionsavgift   till   någon   av\r\nprogramkortsleverantörerna   Canal   Digital   eller\r\nViasat för att få tillgång till programkortet. Detta\r\nkan   för  konsumenten  te  sig  krångligt.   Enligt\r\nkulturutskottets  uppfattning  är  det emellertid en\r\nfördel  att de allra flesta TV-konsumenterna  kommer\r\natt ha alternativa möjligheter att ta emot SVT:s och\r\nUR:s program även i fortsättningen.\r\n\r\nSannolikt  kommer  även vissa problem att visa sig\r\nför TV-konsumenterna vid övergången från analog till\r\ndigital   marksänd  TV.  Det   är   kulturutskottets\r\nförhoppning   att   den  kommission  som  regeringen\r\nnyligen    har   tillsatt    för    att    förbereda\r\nsystemövergången  på  ett  effektivt sätt kommer att\r\nkunna minimera problemen. Utskottet  har noterat att\r\nkommissionens    uppdrag    är   att   utifrån   ett\r\nkonsumentperspektiv bl.a. planera  hur omställningen\r\nskall  genomföras,  följa  utbyggnaden  av  digitala\r\nsändningar,   följa  utvecklingen   på   digital-TV-\r\nmarknaden    och   samordna    informationen    till\r\nallmänheten om omställningen.\r\nMed  hänvisning   till   det  anförda  tillstyrker\r\nutskottet   förslaget  i  propositionen.   Utskottet\r\navstyrker förslagen  i motionerna K28 (fp) yrkande 1\r\noch K29 (m) yrkande 1  om  avslag  på propositionen.\r\nLikaledes  avstyrker  utskottet  förslagen   om  att\r\nupphäva eller ompröva riksdagens tidigare beslut  om\r\natt de analoga marksändningarna skall ha upphört den\r\n1  februari  2008,  vilka framförts i motionerna K28\r\n(fp) yrkande 2 och K29 (m) yrkande 2.\r\n\r\nSlutligen  bör  nämnas   att   utskottet  vid  flera\r\nriksmöten har behandlat motioner  om  de svårigheter\r\nsom  finns  i  vissa  delar  av  landet att ta  emot\r\nregionala nyheter från den egna regionen  (senast  i\r\nbet.   2002/03:KrU6   s.   18).  Utskottet  har  med\r\ntillfredsställelse noterat att det avtal som SVT, UR\r\noch Teracom AB har ingått innebär att täckningen för\r\nregionala sändningar i det digitala nätet kommer att\r\njusteras  så att hushållen i  fortsättningen  kommer\r\natt kunna se  \"rätt\"  regionalt program (se prop. s.\r\n10).\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 22 april 2004\r\n\r\nPå kulturutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nLennart Kollmats\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har   deltagit   i  beslutet:\r\nLennart  Kollmats  (fp),  Annika  Nilsson (s),  Lars\r\nWegendal  (s), Kent Olsson (m), Eva  Arvidsson  (s),\r\nPaavo Vallius  (s),  Nikos  Papadopoulos  (s),  Lena\r\nAdelsohn  Liljeroth  (m), Birgitta Sellén (c), Göran\r\nPersson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v),\r\nMatilda Ernkrans (s),  Fredrik  Olovsson  (s),  Hans\r\nBackman (fp) och Dan Kihlström (kd).\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\n\r\nAvslag på propositionen och fråga om släckning\r\nav det analoga marknätet\r\n\r\nav  Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson (m), Lena\r\nAdelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren  (m)  och Hans\r\nBackman (fp).\r\n\r\nI likhet med motionärerna bakom motionerna K28  (fp)\r\noch  K29  (m)  anser  vi  att  riksdagen skall avslå\r\npropositionen om digitala TV-sändningar.  Enligt vår\r\nmening är digitaliseringen inte en fråga för  staten\r\nutan    bör    avgöras    av    konsumenterna    och\r\nprogramföretagen.   Regeringen   bör   således  vara\r\nneutral  i  fråga  om  val av distributionsteknik  i\r\nstället för att - som nu -  försöka styra den. På en\r\nfri marknad kan konsumenterna  och  producenterna av\r\nTV  själva  avgöra vilken distributionsform  som  är\r\nattraktivast och billigast. Mot denna bakgrund anser\r\nvi också att  släckningen av det analoga nätet skall\r\nvara en följd av  konsumenternas önskemål. Riksdagen\r\nbör därför upphäva  sitt  tidigare  beslut om att de\r\nanaloga  sändningarna skall ha upphört  till  den  1\r\nfebruari 2008.\r\n\r\nVi vill  dock  i  sammanhanget  framhålla - liksom\r\nmotionärerna bakom motion  K29  (m)  - att det finns\r\nmycket  som  talar  för  att  SVT bör prioritera  de\r\nbetydligt billigare sändningarna  via  satellit  och\r\nkabel framför de dyra sändningarna via marknätet.  I\r\nlikhet  med  vad som sägs i motion K28 (fp) anser vi\r\natt det finns  en  risk  för att digitalsatsningarna\r\nkommer  att  urholka SVT. Vi  befarar  att  de  dyra\r\ndigitalsatsningarna    kommer   att   innebära   att\r\nkvaliteten i public service-programmen blir lidande.\r\nSammantaget föreslår vi att konstitutionsutskottet\r\nskall tillstyrka motionerna  K28  (fp) yrkande 1 och\r\nK29  (m)  yrkande  1  och  avslå  propositionen.  Vi\r\nföreslår  också  att  konstitutionsutskottet   skall\r\ntillstyrka motionerna K28 (fp) yrkande 2 och K29 (m)\r\nyrkande   2   om  att  upphäva  riksdagsbeslutet  om\r\nsläckning av det analoga marknätet.\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "De digitala TV-sändningarnas räckvidd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:118 och avslår motionerna 2003/04:K28 yrkande 1, 2003/04:K29 yrkande 1, 2003/04:K444 yrkandena 14 och 16, 2003/04:Kr326 yrkandena 27 och 28 och 2003/04:Kr359 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "493D6CCA-0606-4BD4-9039-5DD942BE322A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "12",
                    "2",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "206",
                    "96",
                    "1",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/493D6CCA-0606-4BD4-9039-5DD942BE322A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Tidpunkten för övergång till digital teknik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K28 yrkande 2, 2003/04:K29 yrkande 2 och 2003/04:K444 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Konsumenters behov vid digitala TV-sändningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K439 och 2003/04:Kr326 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Framtida fördelning av digitala sändningstillstånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr359 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Grundläggande principer och former för programföretags verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 10, 2003/04:K444 yrkandena 1, 4 och 6 och 2003/04:Kr359 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Teknikneutral medielagstiftning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr359 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Mediekoncentration",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K388 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "95F63F2F-1879-455F-AE64-FA31279EEB51",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "265",
                    "40",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/95F63F2F-1879-455F-AE64-FA31279EEB51",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Översyn av lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K362 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Rätt till genmäle",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Negativ textreklam",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "8E2C6B8C-48C8-4D81-8732-9FCB1041979A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "276",
                    "28",
                    "0",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8E2C6B8C-48C8-4D81-8732-9FCB1041979A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Granskningsnämnden för radio och TV",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Effekter av sexualiseringen av det offentliga rummet och en stereotyp heterosexuell norm",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So568 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Utvärdering av DAB",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K444 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Fördelning av tillstånd att sända digital radio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K444 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Den framtida digitalradion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr359 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Kommersiell nationell radio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K382 yrkande 6 och 2003/04:K444 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Närradion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr386 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Regionala koncessioner för TV",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K444 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Koncessionsavgifter för kommersiell radio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Koncessionsavgift för TV",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K382 yrkande 9 och 2003/04:K444 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Lokal radio och TV",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K365 och 2003/04:Kr386 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Reklamtid i kommersiell lokalradio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K382 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Reklam riktad till barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L352 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Skyldighet att vidaresända program",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K444 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Åtgärder mot piratkort",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K408 och 2003/04:Kr326 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "De digitala TV-sändningarnas räckvidd",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Tidpunkten för övergång till digital teknik",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Grundläggande principer och former för programföretags verksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Teknikneutral medielagstiftning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Mediekoncentration",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Rätt till genmäle",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Negativ textreklam",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Granskningsnämnden för radio och TV",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Effekter av sexualiseringen av det offentliga rummet och en stereotyp heterosexuell norm",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Den framtida digitalradion",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Kommersiell nationell radio",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Regionala koncessioner för TV",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Reklamtid i kommersiell lokalradio",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Skyldighet att vidaresända program",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Åtgärder mot piratkort",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Åtgärder mot piratkort",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-13 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 05:16:20"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "De digitala marksändningarna av Sveriges televisions och Utbildningsradions TV-program ska byggas ut så att de får samma täckning som dagens analoga sändningar har. Det innebär att 99,8 procent av hushållen senast 1 februari 2008 kommer att kunna titta på SVT:s och UR:s digitala sändningar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om de digitala TV-sändningars framtida täckning i marknätet. Riksdagen fattade i maj 2003 beslut om att den marksända televisionen ska gå över till digital teknik. Beslutet innebär bland annat att övergången från analog till digital teknik ska vara helt genomförd den 1 februari 2008. Digital teknik innebär att TV sänds via digitala signaler. Det är enklare och billigare att sända TV digitalt. ",
          "dok_id": "GR01KU24",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:33:29"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Digital-TV till 99,8 procent av hushållen (KU24)",
          "dok_id": "GR01KU24",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:33:29"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 05:16:20"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU24",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>De digitala marksändningarna av Sveriges televisions och Utbildningsradions TV-program ska byggas ut så att de får samma täckning som dagens analoga sändningar har. Det innebär att 99,8 procent av hushållen senast 1 februari 2008 kommer att kunna titta på SVT:s och UR:s digitala sändningar. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om de digitala TV-sändningars framtida täckning i marknätet. Riksdagen fattade i maj 2003 beslut om att den marksända televisionen ska gå över till digital teknik. Beslutet innebär bland annat att övergången från analog till digital teknik ska vara helt genomförd den 1 februari 2008. Digital teknik innebär att TV sänds via digitala signaler. Det är enklare och billigare att sända TV digitalt.</p>",
          "dok_id": "GR01KU24",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:33:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Digital-TV till 99,8 procent av hushållen (KU24)",
          "dok_id": "GR01KU24",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:33:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU24",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_24.docx",
          "filstorlek": "161476",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Digitala TV-sändningar och andra massmediefrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/FE9A84A6-950B-4596-9D0C-BA2A96A29DA3"
        },
        {
          "dok_id": "GR01KU24",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_24.pdf",
          "filstorlek": "706057",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ku_24",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/51FCDAA5-1A96-4497-B22A-9BA5810333DE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K271 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GR02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K28 med anledning av prop. 2003/04:118 Digitala TV- sändningar",
          "ref_dok_id": "GR02K28",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K28",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:118 Digitala TV- sändningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K29 med anledning av prop. 2003/04:118 Digitala TV- sändningar",
          "ref_dok_id": "GR02K29",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K29",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:118 Digitala TV- sändningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K362 Pornografi",
          "ref_dok_id": "GR02K362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K362",
          "ref_dok_titel": "Pornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K365 Lokala TV- och radiostationer",
          "ref_dok_id": "GR02K365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K365",
          "ref_dok_titel": "Lokala TV- och radiostationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K382 Medielagstiftning och medieetik",
          "ref_dok_id": "GR02K382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K382",
          "ref_dok_titel": "Medielagstiftning och medieetik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K388 Tidskriftsdistributionen, tryckfriheten och den fria konkurrensen",
          "ref_dok_id": "GR02K388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K388",
          "ref_dok_titel": "Tidskriftsdistributionen, tryckfriheten och den fria konkurrensen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K408 Piratkort",
          "ref_dok_id": "GR02K408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K408",
          "ref_dok_titel": "Piratkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K439 Priskonkurrens inom det digitala TV-nätet",
          "ref_dok_id": "GR02K439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K439",
          "ref_dok_titel": "Priskonkurrens inom det digitala TV-nätet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Jonsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K444 Fria och oberoende media",
          "ref_dok_id": "GR02K444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K444",
          "ref_dok_titel": "Fria och oberoende media",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr326 Kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr326",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr359 Mediepolitik i en internationaliserad värld",
          "ref_dok_id": "GR02Kr359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr359",
          "ref_dok_titel": "Mediepolitik i en internationaliserad värld",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr386 Mediepolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr386",
          "ref_dok_titel": "Mediepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L352 Reklam riktad till barn",
          "ref_dok_id": "GR02L352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L352",
          "ref_dok_titel": "Reklam riktad till barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So568 HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So568",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So568",
          "ref_dok_titel": "HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:118 Digitala TV- sändningar",
          "ref_dok_id": "GR03118",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "118",
          "ref_dok_titel": "Digitala TV- sändningar",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-26",
          "ref_dok_id": "GR09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2004-05-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-24",
          "ref_dok_id": "GR09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2004-05-24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:231",
          "ref_dok_id": "GR0K231",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "231",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:231",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2003:109",
          "ref_dok_id": "GRB3109",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2003",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "SOU 2003:109",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        }
      ]
    }
  }
}