{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229487",
      "dok_id": "GR01KU21",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU21",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU21",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "21",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:54",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:58",
      "titel": "Redogörelse   för   behandlingen   av   riksdagensskrivelser till regeringen",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU21/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU21",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU21",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU21",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU21</div><h1>Redogörelse   för   behandlingen   av   riksdagensskrivelser till regeringen</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlas regeringens skrivelse\r\n2003/04:75    Redogörelse    för   behandlingen   av\r\nriksdagens    skrivelser   till   regeringen.    Två\r\nföljdmotioner (m resp. m, fp, kd, c) har väckts.\r\n\r\nUtskottet redovisar  sin  avsikt  att under hösten\r\n2004  genomföra  en  uppföljning  och utvärdering  i\r\nsyfte  att  närmare undersöka utvecklingen  när  det\r\ngäller  regeringens   efterkommande   av  riksdagens\r\ntillkännagivanden  och är i avvaktan på  detta  inte\r\nberett  att  förorda  sådana  tillkännagivanden  som\r\nbegärs   i   motionerna.  Utskottet   föreslår   att\r\nriksdagen lägger  skrivelsen  till  handlingarna och\r\navslår  motionerna.  En  motivreservation   (m,  fp)\r\nföreligger.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nRiksdagen  lägger  regeringens  skrivelse 2003/04:75\r\ntill handlingarna och avslår motionerna  2003/04:K21\r\noch 2003/04:K22.\r\nReservation (m, fp) - motiv\r\n\r\nStockholm den 27 maj 2004\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m),  Göran Magnusson (s), Helena Bargholtz\r\n(fp), Kenth Högström  (s),  Mats Einarsson (v), Mats\r\nBerglind (s), Henrik S Järrel  (m), Anders Bengtsson\r\n(s),  Tobias  Krantz  (fp),  Kerstin  Lundgren  (c),\r\nHelene  Petersson  (s), Nils Fredrik  Aurelius  (m),\r\nBilly Gustafsson (s),  Gustav  Fridolin  (mp), Inger\r\nJarl  Beck  (s),  Helena  Höij  (kd)  och  Elisebeht\r\nMarkström (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nKU21\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nSedan  år  1961  har  regeringen lämnat redogörelser\r\ntill  riksdagen för vilka  åtgärder  regeringen  har\r\nvidtagit  med  anledning av riksdagens olika beslut.\r\nRedogörelsen är  knuten  till  de skrivelser i vilka\r\nriksdagen    meddelar   regeringen   sina    beslut.\r\nRedogörelsen upptar samtliga riksdagsskrivelser från\r\ndet  senaste  kalenderåret   som   är  ställda  till\r\nregeringen,  men  dessutom  har  tagits   med  äldre\r\nriksdagsskrivelser  som  inte  tidigare rapporterats\r\nsom slutbehandlade. Den nu aktuella  skrivelsen  och\r\ntvå  motioner som väckts med anledning av skrivelsen\r\nfinns förtecknade i bilaga 1.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har berett samtliga övriga\r\nutskott möjlighet att yttra sig över skrivelsen. Sju\r\nutskott   har   avstått   från   att    yttra   sig:\r\njustitieutskottet,                 utrikesutskottet,\r\nförsvarsutskottet,                  kulturutskottet,\r\nutbildningsutskottet,  miljö- och jordbruksutskottet\r\noch  näringsutskottet. Inom  konstitutionsutskottets\r\nkansli  har upprättats en PM om regeringens åtgärder\r\nmed anledning  av  de riksdagsskrivelser som grundar\r\nsig på utskottets betänkanden,  bilaga  2. Yttranden\r\nfrån   finans,  skatte-,  lag-,  socialförsäkrings-,\r\nsocial-,      trafik-,      arbetsmarknads-      och\r\nbostadsutskotten,    liksom   protokollsutdrag   och\r\nkanslipromemorior  från   andra   utskott   finns  i\r\nbilagorna 3-17.\r\nKonstitutionsutskottet  har  den 4 maj 2004 hållit\r\nen     utfrågning     med    statssekreteraren     i\r\nFinansdepartementet Gun Eriksson.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nDen    nu    sammanställda    redogörelsen     avser\r\nhuvudsakligen  sådana  åtgärder  som vidtagits under\r\ntiden den 1 januari-den 31 december  2003.  För  att\r\nunderlätta   för   riksdagsutskotten  att  vid  sitt\r\nutvärderings-  och  uppföljningsarbete   få   en  så\r\naktuell  bild  som  möjligt  har  redovisningen fått\r\nomfatta även vissa regeringsbeslut  från tiden efter\r\nden egentliga redovisningsperiodens utgång.\r\n\r\nI  skrivelsen redovisas inledningsvis  information\r\nom regelverket  samt  arbetet  med regelförbättring,\r\nspråkvård         och         det         offentliga\r\nrättsinformationssystemet.\r\nDen    1    mars   2004   var   antalet   gällande\r\ngrundförfattningar  3  497. Av dessa är 1 054 lagar.\r\nDet  innebär  att antalet  författningar  under  det\r\nsenaste  året  ökat  med  46,  medan  antalet  lagar\r\nsjunkit  med  16.  Under  år  2003  har  EG-direktiv\r\ngenomförts i 49  ändringsförfattningar (19 lagar och\r\n30 förordningar) och  25  nya grundförfattningar (11\r\nlagar och 14 förordningar).\r\nAntalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar\r\ni   SFS   under   år  2003  var  1 227.   Av   dessa\r\nförfattningar var 135  grundförfattningar  (41 lagar\r\noch 94 förordningar m.m.). Antalet författningar som\r\nkungjordes  under  åren  2000-2002 var 1 477, 1  309\r\nrespektive 1 175. Antalet  rubriker i myndigheternas\r\nregelförteckningar vid utgången  av år 2003 var ca 8\r\n200,  en minskning med ca 100 sedan  föregående  år.\r\nUppgiften är dock osäker.\r\nI skrivelsen  redovisas 155 riksdagsskrivelser som\r\ninte slutbehandlade.  29 av dessa riksdagsskrivelser\r\när från riksmötet 1998/99  eller  tidigare.  3  inte\r\nslutbehandlade skrivelser (KrU och LU) är mer än tio\r\når  gamla.  Sedan regeringens redovisning förra året\r\n(skr. 2002/03:75)  har  12 skrivelser från riksmötet\r\n1998/99 och tidigare blivit slutbehandlade, liksom 7\r\nskrivelser från respektive  riksmöte  1999/2000  och\r\n2000/01.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:K22  av  Gunnar Hökmark m.fl. (m)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  till   regeringen  om\r\nregeringens  uppfyllande  av riksdagens mål.  Enligt\r\nmotionen  framgår  av  regeringens   skrivelse   att\r\nregeringen    under   den   senaste   mandatperioden\r\nunderlåtit att  efterkomma  riksdagens  beslut i ett\r\nstort  antal ärenden. Som exempel anges avskaffandet\r\nav reklamskatten (bet. 2001/02:\r\nSkU20),  system  för individuell kompetensutveckling\r\n(bet. 2001/02:AU10),  ny instans- och processordning\r\ni  utlänningsärenden  (bet.   2001/02:SfU2),  rikets\r\nindelning i kommuner (bet. 2003/04:KU3), utvärdering\r\nav  fastighetsmäklarlagen (bet.  1997/98:LU15)  samt\r\ntillsättandet   av   utredning   om   en   generell,\r\nteknikoberoende integritetslagstiftning.\r\n\r\nI   motionen   understryks  att  det  möjligen  är\r\nförståeligt att regeringen  tar  viss tid på sig att\r\nefterkomma  riksdagens  mål i tekniskt  komplicerade\r\närenden men att det inte  är  acceptabelt  att  inte\r\nbereda  en  lagstiftning  som  är  relativt lätt att\r\ngenomföra eller tillsätta en utredning. Om riksdagen\r\ntvingas    att    agera    på    egen   hand   genom\r\nutskottsinitiativ    är    det    olyckligt     från\r\nberedningssynpunkt  och kan leda till sämre kvalitet\r\npå  lagstiftningen.  Regeringens  agerande  riskerar\r\nenligt  motionen  att  leda  till  att  allmänhetens\r\nförtroende för de politiska institutionerna minskar.\r\nI motion 2003/04:K21 av  Patrik Norinder m.fl. (m,\r\nfp, kd, c) yrkas att riksdagen  begär att regeringen\r\nsnarast  möjligt  lägger  fram  den sedan  flera  år\r\ntillbaka utlovade propositionen om  ett individuellt\r\nkompetenssparande. Det verkar enligt motionen som om\r\nregeringen  är  på  väg  att  göra  en  glidning   i\r\nsakfrågan.         Preciseringen         individuell\r\nkompetensutveckling har utgått ur skrivelsen. Enligt\r\nmotionen  är  kompetensutveckling  en fråga som  har\r\nstor  betydelse  för  varje  individ  och  för  hela\r\nsamhället. Den alltmer bekymmersamma utvecklingen på\r\narbetsmarknaden förstärker det faktum att det behövs\r\nen   reform   om   individuell  kompetensutveckling.\r\nRegeringen har enligt  motionen gravt misskött denna\r\nfråga.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets område\r\n\r\n\r\nSkrivelse  75  omfattar för  konstitutionsutskottets\r\ndel   45   riksdagsskrivelser.    För    sammansatta\r\nkonstitutions- och utrikesutskottets del gäller  att\r\nfyra  skrivelser  finns  upptagna och redovisade som\r\nslutbehandlade,  en  för  varje  riksmöte  alltsedan\r\n2000/01.\r\n\r\nI   regeringens   motsvarande    skrivelse   förra\r\nriksmötet    (skr.    2002/03:75)   togs   upp    52\r\nriksdagsskrivelser på grundval  av  betänkanden från\r\nkonstitutionsutskottet. Antalet inte  slutbehandlade\r\nskrivelser  angavs  då vara 23, vilket kan  jämföras\r\nmed den nu aktuella redogörelsen  som  bara  tar upp\r\nsåsom inte slutbehandlade 16 riksdagsskrivelser  med\r\nKU-betänkanden som grund.\r\nDe  tre  äldsta  inte färdigbehandlade ärendena är\r\nsamma ärenden som var de äldsta ärendena också förra\r\nåret.  Den  äldsta  inte  slutbehandlade  skrivelsen\r\n(rskr. 1994/95:243) gäller  ett  tillkännagivande om\r\nregeringens  arbete  mot  våld och om  förslag  till\r\nriksdagen   om   lämpliga  åtgärder   i   betänkande\r\n1994/95:KU14        Vissa         tryck-         och\r\nyttrandefrihetsrättsliga  frågor,  mom. 1. Utskottet\r\nanförde att det erfarit att regeringen skulle inleda\r\nett  brett  upplagt  arbete  mot  våld i  samhället.\r\nUtskottet   utgick   ifrån  att  regeringen   skulle\r\nredovisa  resultatet  av   arbetet   och   förelägga\r\nriksdagen  förslag till lämpliga åtgärder. De  ämnen\r\nsom tagits upp  i  de  behandlade  motionerna  borde\r\nenligt  utskottets  mening  kunna bli föremål för en\r\nsamlad  analys  och  bedömning i  det  sammanhanget.\r\nRegeringen hänvisar till  vidtagna åtgärder och till\r\npågående beredning av ett lagförslag.\r\nEn  av två icke slutbehandlade  skrivelser  (rskr.\r\n163)  från   riksmötet   1998/99  gäller  betänkande\r\n1998/99:KU21 Kommunala demokratifrågor,  mom. 1, med\r\nett tillkännagivande om att det bör bli lättare  att\r\ndela kommuner genom att procedurerna som har samband\r\nmed   kommundelningar   underlättas   och   om   att\r\nregeringen  borde  återkomma  till riksdagen med ett\r\nförslag  med detta syfte. I skrivelse  75  redovisar\r\nregeringen sin avsikt att under våren 2004 tillsätta\r\nen utredning  för  att  se  över beslutsformerna och\r\nförfarandet vid indelningsändringar.\r\nFrån    riksmötet   1999/2000   redovisas    bl.a.\r\nriksdagsskrivelse  134 som grundar sig på betänkande\r\n1999/2000:KU14           Upphovsrätten           och\r\noffentlighetsprincipen, mom. 3, om frågans fortsatta\r\nbedrivande. I skrivelse 75  hänvisar regeringen till\r\natt  Offentlighets-  och  sekretesskommittén  i  ett\r\ndelbetänkande   förordat  att   avvägningen   mellan\r\nupphovsrätten och yttrande- och informationsfriheten\r\nborde bli föremål  för  en  bredare  översyn och att\r\nytterligare   lagstiftning  i  syfte  att  förhindra\r\ntvångsoffentliggörande  av upphovsrättsligt skyddade\r\nverk fick anstå till dess  en  sådan  översyn kommit\r\ntill   stånd.  I  regeringens  skrivelse  2001/02:75\r\nuttalade  regeringen  att det under den tid som gått\r\nsedan 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100) infördes\r\ninte hade framkommit att  det  finns något praktiskt\r\nbehov av ytterligare lagändringar.  Regeringen  hade\r\ndärför  för avsikt att lägga riksdagsskrivelsen till\r\nhandlingarna.    Med    anledning   härav   uttalade\r\nkonstitutionsutskottet     i     sitt     betänkande\r\n2001/02:KU35  som  sin mening  att  regeringen  inte\r\nborde  lägga  riksdagsskrivelsen  till  handlingarna\r\ninnan  något  förslag  till  permanent  lösning  har\r\npresenterats   eller,    i    enlighet    med    vad\r\nOffentlighets-   och  sekretesskommittén  förordade,\r\nefter att en bredare översyn av de aktuella frågorna\r\nhar skett. Regeringen  redovisar  i  den nu aktuella\r\nskrivelsen  75  sin  avsikt  mot denna bakgrund  att\r\ntillsätta  en  utredning som får  till  uppgift  att\r\növerväga frågan om en permanent lösning. Arbetet med\r\natt  ta fram direktiv  för  utredningen  har  pågått\r\nunder   hösten   2003   och  är  inne  i  slutfasen.\r\nMålsättningen var att direktiv skulle kunna beslutas\r\nunder första kvartalet 2004.  I detta sammanhang kan\r\nnämnas att regeringen i motsvarande  skrivelse förra\r\nåret angav att arbetet i fråga var inriktat  på  att\r\ndirektiv skulle beslutas under hösten 2003.\r\nEn     riksdagsskrivelse     gäller     betänkande\r\n2000/01:KU11      Författningsfrågor,     mom.     9\r\nfolkomröstningsutredning       och      mom.      18\r\nlagprövningsfrågor. Utskottet ansåg  att  regeringen\r\npå nytt borde utreda folkomröstningsinstitutet genom\r\nen  parlamentarisk  utredning  som bör bygga på  och\r\nfölja upp 1996 års folkomröstningsutrednings arbete.\r\nUtskottet  ansåg  vidare att regeringen  borde  låta\r\nutreda  frågor om det  s.k.  uppenbarhetsrekvisitet,\r\ninnefattande  överväganden  om  Lagrådets ställning.\r\nRegeringen    hänvisar    i   skrivelse   75    till\r\npartiöverläggningar   om   en  samlad   översyn   av\r\nregeringsformen.\r\nEtt  av de sex inte slutbehandlade  ärendena  från\r\nriksmötet  2001/02  gäller  ett  tillkännagivande om\r\nfolkinitiativ för folkomröstning (bet.  2001/02:KU14\r\nDemokrati  för det nya seklet, mom. 42, rskr.  190).\r\nRegeringen   hänvisar    i    skrivelse    75   till\r\ndepartementspromemorian  Samråd  efter folkinitiativ\r\n(Ds  2004:4)  som  för  närvarande  är  föremål  för\r\nremissbehandling. Regeringen avser att  hösten  2004\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  en  proposition.  -\r\nKonstitutionsutskottet har i betänkande 2003/04:KU19\r\nDemokratifrågor  anfört att utskottet utgår från att\r\nså  sker  i  enlighet  med  vad  utskottet  tidigare\r\nuttalat avseende  riksdagens  tillkännagivande  till\r\nriksdagen.\r\nFör   innevarande   riksmöte  redovisas  som  icke\r\nslutbehandlade två riksdagsskrivelser  om betänkande\r\n2003/04:KU3 Frågor om kommunal demokrati. Det gäller\r\nfolkinitiativ om folkomröstning, mom. 11,   rskr. 33\r\nsamt     kommunala    extraval    (mom.    9)    och\r\nindelningsfrågor  (mom.  18), rskr. 34. Bakom moment\r\n11    om    folkomröstningsinstitutet     låg     en\r\nmotivreservation   från  fem  riksdagspartier,  vari\r\nutgicks  i från att regeringen  snarast  presenterar\r\nett  förslag  i  enlighet  med  riksdagens  tidigare\r\nbeslut   om   lokala   folkomröstningar.  Regeringen\r\nhänvisar  i  skrivelse 75  till  promemorian  Samråd\r\nefter folkinitiativ  (Ds  2004:4) som för närvarande\r\när  föremål för remissbehandling.  Regeringen  avser\r\natt under  hösten 2004 återkomma med en proposition.\r\nNär det gäller  mom. 9 om kommunala extraval anges i\r\nskrivelse  75  att   ärendet   bereds.   Det   sista\r\ntillkännagivandet  (mom. 18) i betänkande KU3 gäller\r\nindelningsfrågor. Bakom  tillkännagivandet ligger en\r\nfempartireservation   om   att    regeringen,    med\r\nutgångspunkt   i   ett   lagförslag   som  utskottet\r\nremitterat  till Lagrådet och i Lagrådets  yttrande,\r\nbör bereda frågan  om  beslutsformer  och förfarande\r\nvid  ändringar  i  Sveriges  indelning  i  län   och\r\nlandsting  samt  överlämna  erforderliga  lagförslag\r\ntill   riksdagen.  Eftersom  ändring  av  läns-  och\r\nlandstingsgränser  enligt  indelningslagen kan komma\r\natt  ske  genom att en kommungräns  ändras  borde  i\r\nsammanhanget   övervägas   om  också  denna  typ  av\r\nindelningsändringar  skall  prövas   av   riksdagen.\r\nUtredningen och beredningen av frågan hade fördröjts\r\npå ett otillbörligt sätt. Den nu begärda utredningen\r\noch beredningen borde bedrivas skyndsamt så  att  en\r\nproposition  läggs  fram  för riksdagen senast den 1\r\nseptember 2004. Enligt skrivelse 75 avser regeringen\r\natt under våren 2004 tillsätta  en utredning för att\r\nse över beslutsformerna vid indelningsändringar.\r\nRegeringen har den 18 mars 2004 beslutat tillkalla\r\nen    särskild    utredare    för    att   undersöka\r\nförutsättningarna  för  att  beslutsrätten   rörande\r\nlandstingsindelningen  skall  kunna  föras över från\r\nregeringen till riksdagen. Enligt kommittédirektiven\r\n(dir.  2004:34)  skall utredaren redovisa  uppdraget\r\nsenast den 16 december 2004.\r\nVid en utfrågning  av konstitutionsutskottet den 4\r\nmaj 2004 har statssekreteraren i Finansdepartementet\r\nGun Eriksson anfört att  den särskilde utredaren, f.\r\ngeneraldirektören    för    Kammarkollegiet    Sture\r\nJohansson, påbörjade sitt arbete  den  18 mars 2004.\r\nMan  räknar  med att kunna avlämna en proposition  i\r\nmaj 2005. Det har tagit en normal tid om tre månader\r\nefter  riksdagens   tillkännagivande   att   utforma\r\nkommittédirektiv och söka efter en lämplig utredare.\r\nFrågorna  är  av så komplicerad art att det beräknas\r\nbehövas tio månaders  utredningstid. Därpå följer en\r\nremisstid  på tre månader.  Man  siktar  på  att  de\r\nlagändringar   som   behövs   skall  beslutas  under\r\nmandatperioden.\r\n\r\nYttrande från finansutskottet\r\n\r\n\r\nFinansutskottet anser i sitt yttrande (bilaga 3) att\r\nriksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde till\r\növervägande  delen  fullföljts  på   det   sätt  som\r\nriksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts\r\ni rimlig tid.\r\n\r\nFinansutskottet  delar  motionärernas principiella\r\nsynpunkt att det är mycket  angeläget att regeringen\r\nutan   onödiga   dröjsmål   och   utan   påminnelser\r\nverkställer riksdagens beslut och om  det  av  någon\r\nanledning  inte är möjligt tydligt redovisar varför.\r\nDe specifika  punkter  motionärerna  tar  upp ligger\r\nemellertid inte inom finansutskottets område, varför\r\nfinansutskottet  inte  ser  sig  föranlett att  göra\r\nnågot ytterligare uttalande i frågan.\r\n\r\nYttrande från skatteutskottet\r\n\r\n\r\nVad  först  gäller  frågan om ökade levnadskostnader\r\nvid dubbel bosättning  vill  skatteutskottet (bilaga\r\n4) betona att riksdagens begäran  våren  2000 gällde\r\nen   begränsad   fråga   inom   området   för  ökade\r\nlevnadskostnader,    nämligen    en   kompletterande\r\nutredning för att belysa effekterna  för rörligheten\r\npå  arbetsmarknaden  och  boende  och  arbetande   i\r\nglesbygd  vid  ett  slopande  av  tvåårsgränsen  för\r\navdrag   för   ökade   levnadskostnader  vid  dubbel\r\nbosättning. Skatteutskottet  har  i  sina  yttranden\r\ntill   konstitutionsutskottet   rörande  regeringens\r\nredogörelser de senaste åren påpekat att beredningen\r\nhar  dragit  ut  alldeles  för långt  på  tiden  och\r\nförutsatt att regeringen skyndar  på  och  redovisar\r\nresultat. Skatteutskottet fick förra året en uppgift\r\nom att en redovisning till riksdagen skulle lämnas i\r\nanslutning till budgetpropositionen för 2004 och lät\r\nsig  därmed nöja, dock att det poängterades att  det\r\ninte fick  bli  något  ytterligare  dröjsmål.  Någon\r\nredovisning   har   emellertid   inte  lämnats  utan\r\nregeringen planerar i stället att ytterligare utreda\r\nhela  regelverket  för  ökade  levnadskostnader  vid\r\ndubbel  bosättning.  Eftersom inget  nytt  av  någon\r\nrelevans  för saken har  inträffat  sedan  riksdagen\r\ngjorde sitt  tillkännagivande för över fyra år sedan\r\nborde,  enligt  skatteutskottets  mening,  en  sådan\r\nutredning  ha  kunnat tillsättas långt tidigare. Med\r\nhänsyn till att  tillsättandet av en utredare enligt\r\nvad  skatteutskottet   har   erfarit   nu   är  nära\r\nförestående  och  då  utredningsarbetet kan beräknas\r\nkomma  i  gång  inom kort  är  skatteutskottet  dock\r\nberett att även denna  gång  låta  saken  bero  utan\r\nvidare åtgärd av riksdagen.\r\n\r\nRiksdagen    gjorde    under    våren   2002   ett\r\ntillkännagivande   om  ett  totalt  avskaffande   av\r\nreklamskatten med innebörd  att  frågan  om en sådan\r\navveckling     borde    prioriteras    i    kommande\r\nbudgetberedning,   dock  att  detta  borde  ske  med\r\nbeaktande  av de budgetpolitiska  målen.  Regeringen\r\nhar i budgetpropositionerna  för såväl 2003 som 2004\r\nredovisat sina överväganden som inneburit att frågan\r\nom en avveckling av resterande  del av reklamskatten\r\nprioriterats  men  att  det  med  beaktande   av  de\r\nbudgetpolitiska  målen  inte funnits förutsättningar\r\nför  en  finansiering  av  en  sådan  åtgärd.  Denna\r\nuppfattning   har   vunnit   stöd    i    riksdagens\r\nbudgetbeslut   för   respektive  år,  samtidigt  som\r\nriksdagen bägge åren avvisat  en  rad  motioner  med\r\nyrkanden    om    en    omedelbar    avveckling   av\r\nreklamskatten.  Det  kan  således  inte  hävdas  att\r\nregeringen  inte  skulle  ha  efterkommit riksdagens\r\nbegäran  att  pröva  frågan, och någon  kritik  från\r\nkonstitutionell synpunkt kan enligt skatteutskottets\r\nuppfattning  inte riktas  mot  regeringen  för  dess\r\nhantering  av  frågan.   Skatteutskottet   avstyrker\r\nsåledes motion K22 i denna del.\r\nI  en  avvikande mening (kd) anförs att regeringen\r\nnu bör vidta  alla  åtgärder  för  att  snabbt kunna\r\nredovisa  ett  resultat  som  tillgodoser riksdagens\r\ntillkännagivande  1996  om att regeringen  bör  göra\r\nnågot    åt   de   svenska   yrkesfiskarnas    sämre\r\nkonkurrenssituation jämfört med deras motsvarigheter\r\ni t.ex. Norge och Danmark.\r\nI  en  annan   avvikande   mening   (v,  c)  -  om\r\ntvåårsgränsen vid ökade levnadskostnader  vid dubbel\r\nbosättning  -  hänvisas  till  att tillkännagivandet\r\nfrån riksdagen gjordes för mer än  fyra år sedan och\r\natt   regeringen   nu   planerar  att  utreda   hela\r\nregelverket kring dubbel  bosättning. Eftersom inget\r\nnytt  av  relevans  för  sakfrågan  inträffat  sedan\r\ntillkännagivandet   gjordes,    borde   enligt   den\r\navvikande meningen en sådan utredning  ha  tillsatts\r\nför  länge sedan. Regeringen har försummat att  göra\r\nde  nödvändiga  bedömningarna  av  utredningsbehovet\r\nunder  alldeles för lång tid. Man vet inte i dag när\r\nen utredare kan vara tillsatt eller börja arbeta och\r\ndet är därför  enligt den avvikande meningen befogat\r\nmed  ett  tillkännagivande   i   vilket   regeringen\r\nkritiseras för sin utdragna handläggning.\r\nI   en   avvikande   mening  (m,  fp,  kd,  c)  om\r\nreklamskatten anförs att regeringen förtjänar kritik\r\nför   sitt   agerande   i  reklamskattefrågan.   När\r\nregeringen bestämde sig för  att  inte föreslå något\r\navskaffande av reklamskatten borde  den ha lämnat en\r\nbetydligt mer uttömmande redovisning av sina skäl än\r\nden gjort. Det räcker enligt den avvikande  meningen\r\ninte  att  bara hänvisa till bristande finansiering,\r\nutan  regeringen  hade  bort  redovisa  exakt  vilka\r\nåtaganden  den  ansåg  hade  högre  prioritet än ett\r\navskaffande   av   reklamskatten  och  varför.   Det\r\nföreslås att konstitutionsutskottet  hemställer  att\r\nriksdagen   riktar  ett  tillkännagivande  av  denna\r\ninnebörd till  regeringen.  Detta innebär att motion\r\nK22 tillstyrks i denna del.\r\nI en avvikande mening (m, fp) anges att regeringen\r\nunder  den  senaste  mandatperioden  underlåtit  att\r\nefterkomma  riksdagens  beslut  i  ett  stort  antal\r\närenden. Sammantaget  riskerar  regeringens agerande\r\natt  leda  till att allmänhetens förtroende  för  de\r\npolitiska institutionerna  minskar. Riksdagen bör ge\r\nregeringen  till  känna  redovisade  synpunkter  vad\r\ngäller   regeringens   bristande    uppfyllande   av\r\nriksdagens tillkännagivanden och beslut.\r\nI ett särskilt yttrande (mp) framhålls  att man av\r\nregeringen  kunnat kräva en betydligt fylligare  och\r\nmer uttömmande  redovisning  av  skälen för att inte\r\nlägga   fram   ett   förslag   om   avskaffande   av\r\nreklamskatten     -     naturligen    i    de    två\r\nbudgetpropositioner  som  lämnats  sedan  riksdagens\r\ntillkännagivande.\r\n\r\nRegeringen   har   den  6  maj  2004   beslutat   om\r\nkommittédirektiv (dir.  2004:57)  till  en  särskild\r\nutredare  för  att  göra  en översyn av reglerna  om\r\navdrag vid beskattningen för  ökade levnadskostnader\r\nvid  dubbel  bosättning. Uppdraget  skall  redovisas\r\nsenast den 31 mars 2005.\r\n\r\n\r\nYttrande från lagutskottet\r\n\r\n\r\nLagutskottet aktualiserar i sitt yttrande, bilaga 6,\r\nen fråga som tidigare  tagits  upp  i yttranden över\r\nskrivelse  75, nämligen om inte redogörelserna  -  i\r\nsyfte   att   göra    skrivelserna   i   fråga   mer\r\növerblickbara  -  borde ställas  upp  utskottsvis  i\r\nstället   för   som   nu   departementsvis.   Enligt\r\nlagutskottets mening borde  konstitutionsutskottet i\r\nförevarande ärende närmare överväga  att  förorda en\r\nsådan nyordning.\r\n\r\nNär    det    gäller   det   tillkännagivande   om\r\nföretagsförmedling  och  fastighetsmäklarlagen  från\r\n1998 som tas upp i motion  K22 hänvisar lagutskottet\r\ntill att frågan behandlats vid  flera tillfällen med\r\nanledning av motionsyrkanden, senast i februari 2004\r\n(bet.  2003/04:LU15). Lagutskottet  konstaterade  då\r\natt   det    gått    sex    år    sedan   riksdagens\r\ntillkännagivande  utan att regeringen  ens  påbörjat\r\nett arbete i syfte  att  få  till  stånd  de begärda\r\nlagändringarna. Enligt lagutskottets mening  var  en\r\nsådan  tidsutdräkt  oacceptabel. Mot bakgrund av att\r\njustitieministern i en  interpellationsdebatt den 20\r\njanuari    2004    uppgett    att    arbetet    inom\r\nRegeringskansliet  var inriktat  på  att  en  allmän\r\növersyn   av  fastighetsmäklarlagen   skulle   kunna\r\nbeslutas   under   2004,   var   det   dock   enligt\r\nlagutskottets  uppfattning knappast meningsfullt med\r\nett  nytt  tillkännagivande   i  ämnet.  Enligt  vad\r\nlagutskottet    nu    erfarit    har    man     inom\r\nRegeringskansliet  nyligen  påbörjat  ett arbete med\r\natt ta fram direktiv till en utredning om en översyn\r\nav  fastighetsmäklarlagen.  Med  hänsyn  till  detta\r\nsaknas   enligt   lagutskottets   mening   skäl  för\r\nriksdagen  att i det nu aktuella sammanhanget  vidta\r\nnågon ytterligare  åtgärd,  även  om  den kritik som\r\nuttalades för två månader sedan kvarstår.\r\nMed  anledning  av  vad som framförs i motion  K22\r\nåterupprepar lagutskottet vad det tidigare anfört om\r\natt   det  kan  finnas  olika   omständigheter   som\r\nföranleder  att  regeringen  gör bedömningen att det\r\ninte  är  lämpligt, möjligt eller  meningsfullt  att\r\nvidta  ytterligare   åtgärder  i  enlighet  med  ett\r\nriksdagsbeslut. Ett sådant  skäl  kan  - såsom i det\r\nredovisade  ärendet rörande fastighetsmäklarlagen  -\r\nvara att frågan  lämpligen  bör  hanteras inom ramen\r\nför  ett  större  lagstiftningsprojekt   som  enligt\r\nregeringens bedömning bör komma till stånd först när\r\nen viss lagstiftning varit i kraft en längre  tid. I\r\nsådana   och   liknande   situationer   kan   enligt\r\nlagutskottets  mening  en  lämplig  ordning vara att\r\nregeringen inom rimlig tid återkommer till riksdagen\r\nockså i annat lämpligt sammanhang än  i  den  årliga\r\nskrivelsen  och  därvid  redovisar  skälen  för sina\r\nställningstaganden. På så sätt skulle riksdagen  via\r\ndet  berörda  utskottet  få  tillfälle  att pröva om\r\ntillkännagivandet fortfarande är relevant  eller  om\r\nregeringens  redovisning  bör  leda  till  ett  nytt\r\ntillkännagivande.\r\nI en  avvikande mening (m, fp, kd, c) framförs att\r\nregeringens handläggning av riksdagens skrivelse  om\r\nföretagsförmedling     och     fastighetsmäklarlagen\r\nförtjänar  stark kritik. Det konstateras  att  något\r\nlagstiftningsarbete  ännu inte har inletts trots att\r\nmer än sex år förflutit.  Även  om  det sent omsider\r\ninletts     ett     arbete    med    att    utarbeta\r\nutredningsdirektiv är  dock regeringens handläggning\r\nav riksdagsskrivelsen så  pass  anmärkningsvärd  att\r\ndet  finns  anledning för konstitutionsutskottet att\r\npåpeka vad som anförts.\r\n\r\nYttrande från\r\nsocialförsäkringsutskottet\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet   ger  i  sitt  yttrande,\r\nbilaga   9,   en  beskrivning  av  bakgrunden   till\r\nriksdagens tillkännagivande  hösten 2001 om instans-\r\noch  processordning i utlänningsärenden.  I  samband\r\nmed    budgetbehandlingen    hösten    2001    (bet.\r\n2001/02:SfU2)  ansåg  utskottet  att  det var mycket\r\nangeläget    att    beslut   snarast   fattades   om\r\ninstansordningen.  Utskottet  utgick  från  att  det\r\nomfattande  beredningsarbete   som  hade  genomförts\r\nmöjliggjorde  att  en proposition  kunde  föreläggas\r\nriksdagen  under  våren,   för  riksdagsbeslut  före\r\nsommaren     2002.     Utskottet    föreslog     ett\r\ntillkännagivande  om att  regeringen  snarast  borde\r\nåterkomma till riksdagen  med ett förslag till en ny\r\ninstans-  och  processordning  i  utlänningsärenden,\r\nvilket också blev riksdagens beslut.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet  fick  härefter,  under\r\nvåren   2002,   vid   ett   par  tillfällen  muntlig\r\ninformation i frågan av ansvarigt  statsråd,  Jan O.\r\nKarlsson.   Enligt   statsrådet  pågick  ett  aktivt\r\nberedningsarbete i enlighet  med  den  inriktning av\r\nreformen  som  utskottet  angivit. Någon ytterligare\r\nutredning i ärendet var det  således  inte fråga om.\r\nDe årliga merkostnaderna bedömdes uppgå  till ca 500\r\nmiljoner        kronor,        vartill        kommer\r\nomställningskostnader  för  såväl  den nuvarande som\r\nden nya organisationen.\r\nRegeringen  beslutade  den  6  juni  2002   om  en\r\nlagrådsremiss  om  ny instans- och processordning  i\r\nutlännings-   och  medborgarskapsärenden.   Lagrådet\r\navstyrkte  i  ett   yttrande   den  9  oktober  2002\r\nregeringens  förslag. Lagrådet angav  bl.a.  att  en\r\ngrundläggande   förutsättning  för  att  regleringen\r\nskall ge godtagbara  rättssäkerhetsgarantier  är att\r\nde   materiella   reglerna   är   utformade  så  att\r\ntillämpningen kan bli enhetlig och  förutsebar.  Det\r\nmåste  också  beaktas  hur nyordningen återverkar på\r\nhandläggningstiderna. Ett  särskilt  problem var att\r\növerklagandefrekvensen   i   avlägsnandeärenden   är\r\nytterligt hög.\r\nStatsrådet  Jan O. Karlsson informerade  utskottet\r\nom Lagrådets yttrande  under  hösten  2002  och hade\r\nhärefter enskilda överläggningar med alla partier om\r\nden fortsatta hanteringen.\r\nDen   6   mars  2003  beslutade  regeringen  (dir.\r\n2003:28) att  tillsätta  en  parlamentarisk kommitté\r\nmed uppgift att - med utgångspunkt  i  lagrådsremiss\r\noch  Lagrådets  yttrande  -  göra  en  genomgång  av\r\nutlänningslagens materiella bestämmelser och anpassa\r\ndessa   till  en  övergång  från  handläggning   hos\r\nförvaltningsmyndigheter   och  regeringen  till  ett\r\nsystem där överprövning sker  i  domstol.  Uppdraget\r\nskulle   redovisas  senast  den  15  december  2003.\r\nKommittén  har  därefter,  på  egen  begäran,  genom\r\ntilläggsdirektiv,  som  regeringen  beslutade  den 4\r\ndecember  2003,  fått  utredningstiden  förlängd och\r\nskall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2004.\r\nI skrivelse 75 anges att regeringens avsikt är att\r\nåterkomma  till riksdagen med ett nytt förslag  till\r\nhur  en  reform   skulle   kunna  utformas  när  den\r\nparlamentariska kommittén presenterat  sitt  förslag\r\noch  detta  förslag har remissbehandlats i sedvanlig\r\nordning.\r\nSocialförsäkringsutskottet   framhåller   i   sitt\r\nyttrande att det även under innevarande riksmöte har\r\nfått  information  om  beredningsarbetet med den nya\r\ninstans- och processordningen.  Dels  har tjänstemän\r\nfrån    Utrikesdepartementet,   Finansdepartementet,\r\nJustitiedepartementet   och  Domstolsverket  den  11\r\nnovember 2003 redovisat kostnadsberäkningar  för  en\r\nny    instans-    och   processordning,   dels   har\r\nstatssekreteraren        Charlotte         Svensson,\r\nUtrikesdepartementet, den 16 mars 2004 informerat om\r\nkostnadsberäkningar  och beredningsarbetet i  övrigt\r\nmed   den   nya   instans-   och   processordningen.\r\nInformationen under riksmötet lämnades på begäran av\r\nutskottet. Den information som  begärdes under våren\r\n2004  var  föranledd  av  utskottets  behandling  av\r\nproposition       2003/04:59       Prövning       av\r\nverkställighetshinder   i   utlänningsärenden    och\r\nmotioner  som  väckts med anledning av propositionen\r\noch som tar upp  frågan  om  tidpunkten  för den nya\r\ninstans-            och            processordningen.\r\nSocialförsäkringsutskottet fick den  6 maj 2004 ånyo\r\ninformation       av       statssekreteraren      om\r\nberedningsarbetet.\r\nSocialförsäkringsutskottet  nödgas  konstatera att\r\nregeringens  beredning  av  den  nya  instans-   och\r\nprocessordningen  i  utlänningsärenden som riksdagen\r\nbegärt tar orimligt lång  tid.  Redan vid tidpunkten\r\nför utskottets enhälliga begäran hade ett omfattande\r\nberedningsarbete  genomförts.  När   det  gäller  de\r\nmateriella delar av utlänningslagen som nu bereds av\r\nUtlänningslagskommittén finns i mycket en samsyn med\r\nregeringens problembeskrivningar. Åtskilliga  moment\r\ni beredningsarbetet har dock dragit ut på tiden  och\r\nsammantaget medfört en mycket lång tidsutdräkt. Även\r\nom  det  är  regeringen  som avgör i vilken form det\r\npraktiska beredningsarbetet  skall genomföras, måste\r\nutskottet  ändå  konstatera  att  det  då  ansvariga\r\nstatsrådet   vid  överläggningar   med   de   övriga\r\nriksdagspartierna  i  december  2002  utfäste att en\r\norganisationskommitté  skulle  tillsättas  samtidigt\r\nmed Utlänningslagskommittén. Syftet  var att de båda\r\nprocesserna,  dvs.  det  materiella  innehållet  och\r\nsjälva genomförandet, skulle vara klara  till  den 1\r\njanuari 2005, den tidpunkt som man kommit överens om\r\nskulle  gälla  för  genomförandet  av  reformen. Vid\r\nflera  tillfällen, även i riksdagens kammare  (bl.a.\r\nvid frågestunden  den  5  februari 2004), har numera\r\nansvarigt     statsråd    uppgivit     att     någon\r\norganisationskommitté  ännu inte tillsatts. Detta är\r\nytterligare ett tecken på att beredningsarbetet inte\r\nbedrivs med den skyndsamhet som är motiverad.\r\nSocialförsäkringsutskottet        anser        att\r\nkonstitutionsutskottet  bör  göra  ett  påpekande om\r\ndetta.\r\nTvå tillkännagivanden i regeringsskrivelsen gäller\r\nensamma  barn.  I  ett  ärende  från 2001/02 innebar\r\nriksdagens tillkännagivande (rskr.  2001/02:287) att\r\nregeringen snarast bör återkomma till  riksdagen vad\r\ngäller  ansvarsfördelningen  för ensamkommande  barn\r\nbeträffande asylfrågan, boendet  och  hälsan.  I ett\r\närende     från     2003/04    innebar    riksdagens\r\ntillkännagivande   (rskr.    2003/04:86)   ett   mer\r\npreciserat   ställningstagande.   Regeringen   borde\r\nåterkomma  med   förslag  enligt  preciseringen  och\r\nsnarast med förslag  till  ändring  i  enlighet  med\r\nMigrationsverkets  och  Socialstyrelsens  förslag om\r\natt  Migrationsverket skall ges möjlighet att  sluta\r\navtal  med  ett  antal  kommuner  om  mottagande  av\r\nensamkommande barn.\r\nDen 20 november 2003 fick utskottet information av\r\nföreträdare   för   regeringen  om  dels  genomförda\r\nåtgärder, dels hur regeringen  går  vidare i arbetet\r\nmed  de  ensamkommande barnen. Bland annat  anfördes\r\natt remissbehandlingen  av  förslagen om god man för\r\nensamkommande  barn  hade  påskyndats   för  att  en\r\nproposition skulle kunna läggas fram under tidig vår\r\n2004 och lagen träda i kraft den 1 juli 2004. Vidare\r\nhänvisades    till    att    Migrationsverket    och\r\nSocialstyrelsen    i   en   rapport   år   2002   om\r\nensamkommande    barn    föreslagit     bl.a.    att\r\nMigrationsverket  skall  sluta  avtal med ett  antal\r\nkommuner om mottagande av dessa barn och till att en\r\ninterdepartemental arbetsgrupp bereder  förslagen  i\r\nrapporten.   Arbetsgruppen   beräknades   presentera\r\nresultatet  i en departementspromemoria i slutet  av\r\n2003, och en  proposition kan efter remissbehandling\r\nlämnas under 2004.\r\nI   skrivelse   75    hänvisar   regeringen   till\r\nMigrationsverkets och Socialstyrelsens  i  juni 2002\r\nredovisade    regeringsuppdrag   om   förslag   till\r\nförbättringar i  mottagandet  av  s.k. ensamkommande\r\nbarn samt till att Migrationsverket  i november 2002\r\nredovisat      ett      tilläggsuppdrag     avseende\r\nkostnadsberäkning av förslagen.  Härutöver  hänvisas\r\ntill  att  den  nämnda departementspromemorian avses\r\nbeslutas  under  våren   2004  och  att  promemorian\r\ndärefter skall remissbehandlas.\r\nSocialförsäkringsutskottet  nödgas  konstatera att\r\nsåväl  den  aviserade  departementspromemorian   som\r\npropositionen   med   förslag   om   god   man   för\r\nensamkommande  barn  är  försenad.  Med  hänsyn till\r\nvikten av att snarast förbättra situationen  för  de\r\nensamkommande    barnen   är   det   angeläget   att\r\nberedningsarbetet                         påskyndas.\r\nSocialförsäkringsutskottet  förutsätter att  det  nu\r\nsker. Något påpekande från konstitutionsutskottet är\r\ndärför inte nödvändigt.\r\nI   en   avvikande  mening  (s)  understryks   att\r\nutskottet    löpande     hållits    informerat    om\r\nberedningsarbetet   med   den   nya   instans-   och\r\nprocessordningen. Därvid har  redovisats  åtskilliga\r\nberedningsåtgärder  som  vidtagits  eller pågår  men\r\nockså   flera   komplicerade  frågeställningar   som\r\nytterligare     behöver      belysas.      Särskilda\r\növerläggningar  har  därtill  skett mellan ansvarigt\r\nstatsråd    och    företrädare    för    de    olika\r\nriksdagspartierna.    I   den   avvikande   meningen\r\nframhålls att en ny instans-  och  processordning  i\r\nutlänningsärenden  är en angelägen och nödvändig men\r\nockså  omfattande och  komplicerad  reform.  Det  är\r\nviktigt  att  alla  frågor  inklusive hanteringen av\r\närendebalanser är väl beredda så att övergången till\r\nden nya ordningen fungerar så  bra  som  möjligt och\r\natt   reformen   även   blir   långsiktigt  hållbar.\r\nBeredningsarbetet har därför tagit  lång tid men det\r\när viktigt att riksdagens begäran om  en  reform  nu\r\nsnarast   fullföljs.   Med   hänsyn   till  vad  som\r\nredovisats  om det pågående beredningsarbetet  finns\r\ndet  dock  enligt   den   avvikande   meningen  inte\r\nanledning för konstitutionsutskottet att  göra något\r\npåpekande i ärendet.\r\n\r\nYttrande från socialutskottet\r\n\r\n\r\nSocialutskottet ifrågasätter i sitt yttrande, bilaga\r\n10,   att   regeringen   i  skrivelse  75  redovisar\r\nriksdagsskrivelse  2002/03:134   som  slutbehandlad.\r\nRiksdagens  tillkännagivande gällde  att  regeringen\r\nborde återkomma  till  riksdagen  med  förslag  till\r\nåtgärder  på  kortare  och  längre  sikt. Regeringen\r\nredovisar i skrivelse 75 dock endast att en särskild\r\nutredare   tillkallats   med   uppdrag  att   utreda\r\nkommuners    och   landstings   underlåtenhet    att\r\nverkställa   egna    beslut   om   insatser   enligt\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om\r\nstöd  och  service  till   vissa  funktionshindrade.\r\nSocialutskottet   ifrågasätter    fortfarande    att\r\nriksdagsskrivelsen 2000/01:195 ansetts slutbehandlad\r\ntrots att socialutskottet förra året invände mot den\r\nredovisningen.\r\n\r\n\r\nYttrande från trafikutskottet\r\n\r\n\r\nEnligt  trafikutskottet, bilaga 13, synes skrivelsen\r\npå ett korrekt sätt återspegla riksdagsbesluten inom\r\ntrafikutskottets område och de tillkännagivanden som\r\nriktats av  riksdagen med anledning trafikutskottets\r\nbetänkanden.  Skrivelsen ger också en i huvudsak god\r\nbild av de åtgärder  som regeringen har vidtagit och\r\nberedningsläget  för  de   ärenden   som   inte   är\r\nslutbehandlade.  Trafikutskottet  framhåller på nytt\r\nvikten  av  att  regeringen  utan  onödigt  dröjsmål\r\nvidtar  de  åtgärder  som  är  nödvändiga   för  att\r\nefterkomma  ett tillkännagivande. I de undantagsfall\r\nregeringen av ett eller annat skäl avser att avvakta\r\nmed vidare beredningsåtgärder eller beredningsåtgärd\r\ndrar  ut  på tiden,  bör  regeringen  för  riksdagen\r\nskyndsamt redovisa sitt dröjsmål och skälen för det.\r\nDärutöver  kan  det  vara  en  lämplig  ordning  att\r\nregeringen i sin årliga skrivelse till riksdagen mer\r\npreciserat anger  orsaken till längre tidsutdräkter.\r\nEnligt trafikutskottets  mening  är  det viktigt för\r\ntillkännagivandeinstitutionen att tillkännagivandena\r\nbehandlas  med  respekt och omsorg så att  upprepade\r\nsådana kan undvikas. Trafikutskottet förutsätter att\r\nrutinerna för handläggning  i  förekommande fall ses\r\növer.\r\n\r\nTrafikutskottet  hänvisar  också   till   tidigare\r\nyttranden    till    konstitutionsutskottet,    vari\r\nefterlysts   en   mer   lättillgänglig  och  aktuell\r\nredovisning  av  vilka  åtgärder   som   vidtas  med\r\nanledning   av  riksdagens  beslut.  Trafikutskottet\r\nanser det fortfarande  angeläget  att söka finna nya\r\nformer för hur redovisningen skulle  kunna utvecklas\r\noch  bli  ett  mer verkningsfullt instrument  i  den\r\nårliga uppföljningen och utvärderingen.\r\n\r\nYttrande från\r\narbetsmarknadsutskottet\r\n\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  framhåller i sitt yttrande,\r\nbilaga 16, beträffande ett  tillkännagivande år 1999\r\nom bemanningsföretag, att utskottet  värdesätter att\r\nett   arbete   i   en   arbetsgrupp  nu  återupptas.\r\nArbetsmarknadsutskottet förutsätter  att  regeringen\r\nåterkommer till riksdagen utan ytterligare dröjsmål.\r\nNär  det gäller ett tillkännagivande år 1999  om  en\r\nutredning     om     arbetsrätten    m.m.    noterar\r\narbetsmarknadsutskottet att en proposition i frågan,\r\nsom tidigare aviserats  till  före sommaruppehållet,\r\nnu enligt uppgift från Näringsdepartementet planeras\r\navlämnas hösten 2004. Arbetsmarknadsutskottet  utgår\r\nfrån     att     propositionen    avlämnas    enligt\r\nunderhandsuppgiften.     När    det    gäller    ett\r\ntillkännagivande  i  betänkande  2000/01:AU7  om  en\r\nutredning  om rätten till  politisk  information  på\r\narbetsplatsen   konstaterar  arbetsmarknadsutskottet\r\natt ytterligare ett  år  gått  utan  att  regeringen\r\nåterkommit i frågan. Arbetsmarknadsutskottet  finner\r\ndet något märkligt att en promemoria inte har kunnat\r\nfärdigställas  under  de  tre år som hunnit gå sedan\r\nriksdagsbeslutet.            Arbetsmarknadsutskottet\r\nförutsätter   att  frågan  nu  behandlas   med   hög\r\nprioritet  och  att   regeringen   återkommer   till\r\nriksdagen vid första lämpliga tillfälle.\r\n\r\nNär det gäller riksdagens skrivelse 2001/02:322 om\r\ntvå  tillkännagivanden  i betänkande 2001/02:AU10 om\r\nindividuell      kompetensutveckling,       uttalade\r\narbetsmarknadsutskottet  vid  förra årets behandling\r\nav motsvarande regeringsskrivelse förståelse för att\r\nfrågan  kräver ett omfattande beredningsarbete.  Med\r\nanledning  av de uppgifter som lämnats i regeringens\r\nskrivelse  2003/04:75   har  arbetsmarknadsutskottet\r\nbeslutat   att   kalla   politiskt    ansvariga    i\r\nRegeringskansliet för att få ytterligare information\r\nom  den  pågående  behandlingen av frågan. Utskottet\r\nanser  inte  att  det  finns   skäl  att  tillstyrka\r\nmotionerna i motsvarande delar.\r\nI   fråga   om  riksdagens  skrivelse   2003/04:69\r\nframhåller  arbetsmarknadsutskottet  att  regeringen\r\nlagt       skrivelsen       till       handlingarna.\r\nArbetsmarknadsutskottet  noterar att riksdagen genom\r\nen riksdagsskrivelse underrättat  regeringen om sitt\r\nbeslut   med  anledning  av  regeringens   skrivelse\r\n2002/03:140   Jämt   och   ständigt   -   riksdagens\r\njämställdhetspolitik     med    handlingsplan    för\r\nmandatperioden  trots att beslutet  inte  innefattar\r\nnågot annat än att  regeringens skrivelse läggs till\r\nhandlingarna. Riksdagsbeslutet  kräver  alltså ingen\r\nverkställighet  och  regeringen redogör i skrivelsen\r\ninte för något annat än  att den själv fattat beslut\r\nom att lägga riksdagsskrivelsen  till  handlingarna.\r\nDet   kan  enligt  arbetsmarknadsutskottets   mening\r\nförefalla vara en onödig omgång.\r\nI en  avvikande  mening (m, fp, kd, c) konstateras\r\natt regeringen underlåtit  att efterkomma riksdagens\r\nbeslut i ett stort antal ärenden. I flera ärenden på\r\narbetsmarknadsutskottets område har regeringen visat\r\nen anmärkningsvärd senfärdighet.  Det mest uppenbara\r\nexemplet är enligt den avvikande meningen riksdagens\r\nskrivelse  2001/02:322  Ett  system för  individuell\r\nkompetensutveckling.  Frågan  om   ett   system  för\r\nindividuell kompetensutveckling har enligt  vad  som\r\nframgår   av   skrivelse  75  återigen  skjutits  på\r\nframtiden. Redovisningen  i skrivelsen ger anledning\r\natt  ställa frågan om det löfte  till  väljarna  och\r\nriksdagen  om  ett  komplett  system för individuell\r\nkompetensutveckling som regeringen  ställt  i utsikt\r\nalls  kommer att infrias. Den nu aktuella skrivelsen\r\nger enligt  den  avvikande  meningen  anledning  att\r\nytterligare  skärpa den kritik man tidigare sagt att\r\nregeringen     förtjänar.     Konstitutionsutskottet\r\nföreslås   i  den  avvikande   meningen   tillstyrka\r\nmotionerna i denna del.\r\n\r\nYttrande från bostadsutskottet\r\n\r\n\r\nBostadsutskottet  har  i  sitt  yttrande, bilaga 17,\r\nlyft  fram  frågan  om  hur  de krav på  skrivelsens\r\ninnehåll   och   utformning   som   bostadsutskottet\r\ntidigare    givit    uttryck   för   har   beaktats.\r\nBostadsutskottet framhåller  att  dess granskning av\r\nmotsvarande regeringsskrivelser under de två senaste\r\nåren  givit  det  anledning  att  föra  fram   vissa\r\nprincipiella  synpunkter  på skrivelsens utformning.\r\nBostadsutskottet vidhåller  sina  tidigare framförda\r\nuppfattningar   om  hur  regeringen  bör   handlägga\r\nriksdagens  tillkännagivanden   och  hur  detta  bör\r\nredovisas för riksdagen. Bostadsutskottet nämner att\r\ndet förespråkat en huvudprincip som  innebär att det\r\ni    regeringens    propositioner   och   skrivelser\r\nuttryckligen   bör   redovisas    vilka   riksdagens\r\ntillkännagivanden  som  berörs  av förslagen  liksom\r\nregeringens  ställningstagande  till  om  riksdagens\r\nskrivelse     angående     tillkännagivandet      är\r\nslutbehandlad eller inte.\r\n\r\nVidare  nämner  bostadsutskottet  att  det påtalat\r\nvikten   av  att  regeringen  utan  något  egentligt\r\ndröjsmål vidtar  de  åtgärder  som är nödvändiga med\r\nanledning av tillkännagivandet,  att regeringen i de\r\nundantagsfall  den  avvaktar med åtgärder  skyndsamt\r\nredovisar  sitt  dröjsmål   och   skälen   för  det.\r\nBostadsutskottet  anser också att regeringen  i  den\r\nårliga skrivelsen på  ett  mer  preciserat  sätt bör\r\nange    orsaker   till   längre   tidsutdräkt.   Det\r\nförhållandet  att  konstitutionsutskottet inlett ett\r\nsamråd med Regeringskansliet  i  denna  del  innebär\r\nenligt   bostadsutskottet   att   det   finns   goda\r\nförutsättningar  för  att  regeringens redovisning i\r\nfortsättningen kommer att ske på ett sätt som ligger\r\nväl i linje med vad bostadsutskottet förordat.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets tidigare\r\nställningstaganden i fråga om\r\ntillkännagivanden till regeringen,\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  vid   flera  tillfällen\r\ngranskat frågor kring efterkommandet  av  riksdagens\r\ntillkännagivanden   till  regeringen.  I  betänkande\r\n1994/95:KU30  (s. 42 f.)  underströk  utskottet  att\r\nutgångspunkten  måste  vara  att  det  önskemål  som\r\ntillkännagivandet  avser  bör  tillgodoses.  Om  det\r\nvisar  sig  föreligga omständigheter som hindrar ett\r\ngenomförande   eller  om  regeringen  gör  en  annan\r\nbedömning än riksdagen,  måste regeringen dock kunna\r\nunderlåta  att  vidta de åtgärder  tillkännagivandet\r\navser. En förutsättning  borde  då  enligt utskottet\r\nvara  att  regeringens bedömningar i detta  avseende\r\nredovisas för riksdagen.\r\n\r\nVåren 2003  granskade  utskottet finansministerns\r\nhantering  av  frågan  om de  s.k.  3:12-reglerna\r\n(bet. 2002/03:KU30). Utskottet uttalade:\r\nSom   konstitutionsutskottet    tidigare   anfört\r\nförutsätter  utskottet  att regeringen  hörsammar\r\nriksdagens tillkännagivanden  och  att regeringen\r\nredovisar  för riksdagen sina bedömningar  om  de\r\nbegärda åtgärderna  inte  vidtas.  Om  regeringen\r\ninte avser att vidta en begärd åtgärd i  enlighet\r\nmed    riksdagsbeslutet    måste   detta   enligt\r\nutskottets mening redovisas  för  riksdagen  inom\r\ntidsramen,  om  en sådan uppställts av riksdagen.\r\nÄven skälen för att  riksdagsbeslutet  inte följs\r\nbör  tas  upp  i  sammanhanget. Om en redovisning\r\ninte kan ges i skrivelse  eller  proposition till\r\nriksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas\r\ntill   riksdagen   i  annan  form  som  gör   den\r\ntillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.\r\n\r\nStatsrådet Pär Nuder har i ett skriftligt svar på en\r\nfråga i riksdagen den 21  april  2004  hänvisat till\r\ndetta uttalande och till att regeringen  sedan  1961\r\nutförligt och detaljerat har redovisat för riksdagen\r\nde   åtgärder   som   regeringen  har  vidtagit  med\r\nanledning  av  riksdagens   beslut,   men   även  de\r\nbedömningar  i  övrigt  som  riksdagens  beslut  har\r\nföranlett  regeringen  att  göra.  Regeringen har på\r\ndetta sätt uppfyllt de krav som riksdagen ställer på\r\nregeringen i detta avseende.\r\n\r\nRegeringen är enligt statsrådets svar  alltså noga\r\nmed   att   respektera   riksdagens   beslut.  Detta\r\nåterspeglas   också   i   den   mycket   detaljerade\r\nredovisning som lämnas till riksdagen.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets\r\nställningstagande\r\n\r\n\r\nFlera  utskott  pekar i sina yttranden på vikten  av\r\natt  regeringen så  snart  som  möjligt  efterkommer\r\nriksdagens     tillkännagivanden.    Finansutskottet\r\nframhåller  att  det   är   mycket   angeläget   att\r\nregeringen   utan   dröjsmål  och  utan  påminnelser\r\nverkställer riksdagens  beslut  och  om det av någon\r\nanledning inte är möjligt tydligt redovisar  varför.\r\nOckså   trafikutskottet  framhåller  vikten  av  att\r\nregeringen  utan  något egentligt dröjsmål vidtar de\r\nåtgärder som är nödvändiga  för  att  efterkomma ett\r\ntillkännagivande. Enligt trafikutskottets  mening är\r\ndet  viktigt för institutionen tillkännagivande  att\r\ntillkännagivandena  behandlas med respekt och omsorg\r\nså  att  upprepade tillkännagivanden  kan  undvikas.\r\nÄven  bostadsutskottet   påtalar   vikten   av   att\r\nregeringen  utan  något egentligt dröjsmål vidtar de\r\nåtgärder  som  är  nödvändiga   med   anledning   av\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet delar dessa bedömningar och\r\nvill understryka sitt tidigare ställningstagande att\r\nen    utgångspunkt   måste   vara   att   riksdagens\r\ntillkännagivanden    till    regeringen   efterkoms.\r\nKonstitutionsutskottet       delar       självfallet\r\ntrafikutskottets  bedömning  att det är viktigt  att\r\ntillkännagivandena behandlas med respekt och omsorg.\r\nAtt  tillkännagivanden  behandlas  med  respekt  och\r\nomsorg innebär bl.a. enligt  utskottets  mening  att\r\nregeringen  bör se till att det inte uppstår onödiga\r\ndröjsmål.   Den    nu   lämnade   redogörelsen   för\r\nbehandlingen av riksdagens  tillkännagivanden  har i\r\nflera fall gett anledning för riksdagsutskott att  i\r\nyttrandena  till konstitutionsutskottet rikta kritik\r\nmot uppkomna  dröjsmål med att vidta åtgärder. Sådan\r\nkritik riktas av  skatteutskottet  i  fråga  om  ett\r\ntillkännagivande    om   en   utredning   om   ökade\r\nlevnadskostnader     vid      dubbel     bosättning.\r\nSkatteutskottet  framhåller  att   intet   nytt   av\r\nrelevans   inträffat  sedan  riksdagen  gjorde  sitt\r\ntillkännagivande  för  fyra  år sedan och att den nu\r\naviserade  utredningen  borde ha  kunnat  tillsättas\r\nlångt  tidigare.  Lagutskottet   hänvisar  till  att\r\nutskottet i februari 2004 i betänkande  2003/04:LU15\r\nkonstaterat  att  det  gått sex år sedan regeringens\r\ntillkännagivande  1998  om   företagsförmedling  och\r\nfastighetsförmedling och därvid  angett att en sådan\r\ntidsutdräkt var oacceptabel. Lagutskottet  anger att\r\ndenna   kritik   kvarstår.   Arbetsmarknadsutskottet\r\nfinner det något märkligt att  en begärd utredning -\r\ni form av en promemoria - inte kunnat  färdigställas\r\nunder  de  tre  år  som  hunnit  gå sedan riksdagens\r\ntillkännagivande.            Arbetsmarknadsutskottet\r\nförutsätter   att  frågan  nu  behandlas   med   hög\r\nprioritet  och  att   regeringen   återkommer   till\r\nriksdagen    vid    första    lämpliga    tillfälle.\r\nSocialförsäkringsutskottet nödgas konstatera  att en\r\naviserad departementspromemoria och proposition  med\r\nförslag om god man för ensamkommande barn i enlighet\r\nmed  tillkännagivanden  av  riksdagen våren 2002 och\r\nhösten 2003 är försenade. Socialförsäkringsutskottet\r\nkonstaterar också att regeringens  beredning  av den\r\nnya      instans-     och     processordningen     i\r\nutlänningsärenden   som   riksdagen   begärt   tagit\r\norimligt lång tid och anger att det förhållandet att\r\nen  organisationskommitté  ännu  inte  tillsatts  är\r\nytterligare ett tecken på att beredningsarbetet inte\r\nbedrivs   med  den  skyndsamhet  som  är  motiverad.\r\nSocialförsäkringsutskottet         anser         att\r\nkonstitutionsutskottet  bör  göra  ett  påpekande om\r\ndetta. - Frågan om riksdagens tillkännagivande om ny\r\ninstans- och processordning i utlänningsärenden  har\r\nnyligen    behandlats    i   konstitutionsutskottets\r\ngranskning  (bet.  2003/04:KU20),   och   utskottets\r\nmajoritet     har     därvid     i     likhet    med\r\nsocialförsäkringsutskottets   majoritet  konstaterat\r\natt beredningen av ärendet tagit orimligt lång tid.\r\nKonstitutionsutskottet vill med  anledning  av  de\r\nredovisade synpunkterna starkt understryka vikten av\r\natt  regeringen  gör  ansträngningar för att undvika\r\nonödig tidsutdräkt.\r\n\r\nEtt par utskott tar upp  behovet  av  att regeringen\r\nredovisar fördröjningar till riksdagen. Lagutskottet\r\nframhåller liksom tidigare att det kan  finnas olika\r\nomständigheter  som  föranleder  att regeringen  gör\r\nbedömningen att det inte är lämpligt,  möjligt eller\r\nmeningsfullt   att  vidta  ytterligare  åtgärder   i\r\nenlighet med ett riksdagsbeslut. Ett sådant skäl kan\r\n-   såsom   i   det   redovisade   ärendet   rörande\r\nfastighetsmäklarlagen -  vara  att  frågan lämpligen\r\nbör    hanteras    inom   ramen   för   ett   större\r\nlagstiftningsprojekt    som    enligt    regeringens\r\nbedömning  bör  komma  till stånd först när en  viss\r\nlagstiftning varit i kraft  en  längre tid. I sådana\r\noch  liknande  situationer kan enligt  lagutskottets\r\nmening en lämplig  ordning  vara att regeringen inom\r\nrimlig tid återkommer till riksdagen  också  i annat\r\nlämpligt  sammanhang  än  skrivelse  75  och  därvid\r\nredovisar   skälen   för   sina  ställningstaganden.\r\nRiksdagen  skulle  då  få  tillfälle  att  pröva  om\r\ntillkännagivandet fortfarande  är  relevant eller om\r\nregeringens  redovisning  bör  leda  till  ett  nytt\r\ntillkännagivande.        Bostadsutskottet        och\r\ntrafikutskottet   anser   att   regeringens   årliga\r\nskrivelse     bör    innehålla    mer    preciserade\r\nbeskrivningar av orsakerna för längre tidsutdräkter.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  anger i sitt yttrande att\r\nutskottet med anledning av de uppgifter som lämnas i\r\nskrivelse 75 beslutat kalla  politiskt  ansvariga  i\r\nRegeringskansliet för att få ytterligare information\r\nom   den   pågående   behandlingen   av   frågan  om\r\nindividuell kompetensutveckling som var föremål  för\r\ntillkännagivanden    av    riksdagen   våren   2002.\r\nArbetsmarknadsutskottet anser  att  det  inte  finns\r\nskäl att tillstyrka motionerna i dessa delar.\r\nKonstitutionsutskottet  vill  framhålla  vikten av\r\natt det särskilt i fråga om längre tidsutdräkter ges\r\nfullgod information om orsakerna för tidsutdräkterna\r\noch  att  informationen  självfallet  bör kunna  ges\r\nockså i andra sammanhang än i skrivelse 75.\r\nKonstitutionsutskottet  vill  i  detta  sammanhang\r\nockså  erinra  om  sitt  tidigare  uttalande om  att\r\nregeringen,  om den inte avser att vidta  en  begärd\r\nåtgärd  i  enlighet   med   riksdagsbeslutet,  måste\r\nredovisa detta för riksdagen  inom  tidsramen, om en\r\nsådan uppställts av riksdagen, och att  även  skälen\r\nför  att  riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp  i\r\ndet sammanhanget.  Om  en redovisning inte kan ges i\r\nen skrivelse eller proposition  till  riksdagen, bör\r\nden enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i\r\nen annan form som gör den tillgänglig för riksdagens\r\nsamtliga ledamöter.\r\n\r\nSocialutskottet    ifrågasätter    att    regeringen\r\nredovisar     riksdagskrivelse    2002/03:134    som\r\nslutbehandlad med  hänvisning  till  att en särskild\r\nutredare   tillkallats,  eftersom  tillkännagivandet\r\ngällde att regeringen borde återkomma till riksdagen\r\nmed   ett  förslag.   Socialutskottet   ifrågasätter\r\nvidare,  liksom förra året, om skrivelse 2000/01:195\r\nkan  anses   slutbehandlad.   Visserligen   har  det\r\ntillsatts en utredning men tilllkännagivandet gäller\r\natt  regeringen  skall återkomma till riksdagen  med\r\nredovisning samt om det behövs även med förslag till\r\nförändringar, vilket  socialutskottet påpekade redan\r\ni föregående års behandling av skrivelsen.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet,  som inte finner anledning\r\natt göra någon annan bedömning  än  socialutskottet,\r\nvill  understryka vikten av riksdagsskrivelser  inte\r\nfelaktigt anses som slutbehandlade.\r\nI flera  yttranden  tas  upp  vissa  frågor av mer\r\nteknisk  karaktär.  Lagutskottet  aktualiserar  ånyo\r\nfrågan  om  inte redogörelserna - i syfte  att  göra\r\nskrivelserna  mer  överblickbara - borde ställas upp\r\nutskottsvis   i   stället    för    departementsvis.\r\nTrafikutskottet  efterlyser liksom tidigare  en  mer\r\nlättillgänglig  och  aktuell  redovisning  av  vilka\r\nåtgärder  som vidtas  med  anledning  av  riksdagens\r\nbeslut.  Trafikutskottet   anser   det   fortfarande\r\nangeläget   att   söka  finna  nya  former  för  hur\r\nredovisningen skulle kunna utvecklas och bli ett mer\r\nverkningsfullt instrument i den årliga uppföljningen\r\noch utvärderingen.  Bostadsutskottet  förespråkar en\r\nhuvudprincip  som  innebär  att  det  i  regeringens\r\npropositioner   och   skrivelser  uttryckligen   bör\r\nredovisas  vilka  riksdagens  tillkännagivanden  som\r\nberörs     av     förslagen      och     regeringens\r\nställningstagande  till om riksdagsskrivelsen  anses\r\nslutbehandlad  eller  inte.  Arbetsmarknadsutskottet\r\npekar på att riksdagsskrivelser  som  endast innebär\r\nett meddelande om att riksdagen lagt skrivelser till\r\nhandlingarna   inte   behöver   återredovisas   till\r\nriksdagen.\r\nKonstitutionsutskottet förutsätter att arbetet med\r\natt   förbättra   tillgängligheten  av   regeringens\r\nredovisning av behandlingen av riksdagens skrivelser\r\nfortsätter  och att  sådana  synpunkter  som  de  nu\r\nredovisade  behandlas   i   det   sammanhanget.  Som\r\nutskottet  redovisade  i  samband  med  behandlingen\r\nförra året av skrivelse 75 avses att  diskussionerna\r\nmellan     konstitutionsutskottets     kansli    och\r\nRegeringskansliet skall fortsätta när det gäller hur\r\nutformningen   av    regeringens   redogörelse   för\r\nbehandlingen av riksdagens skrivelser skall göras så\r\nändamålsenlig som är praktiskt möjligt.\r\n\r\nFrågan   om   riksdagens   tillkännagivanden    till\r\nregeringen    och    tillkännagivandenas    roll   i\r\nförhållandet  mellan  riksdagen  och  regeringen  är\r\nenligt utskottets mening ett ämne som lämpar sig väl\r\nför        utskottets        uppföljnings-       och\r\nutvärderingsverksamhet. I ett  sådant sammanhang kan\r\ngöras undersökningar i fråga om  t.ex.  utvecklingen\r\nnär det gäller antalet tillkännagivanden, innebörden\r\nav   tillkännagivandena,   hur   regeringen   följer\r\ntillkännagivandena  och regeringsskiftenas betydelse\r\nför     efterkommandet    av     tillkännagivandena.\r\nHanteringen   av   enstaka   tillkännagivanden,  som\r\ntillkännagivandet           om           individuell\r\nkompetensutveckling,    kan   undersökas   särskilt.\r\nKonstitutionsutskottet avser  att genomföra en sådan\r\nutvärdering  under  nästa  riksmöte.  Utskottet  som\r\nanser att detta utvärderingsarbete  bör  avvaktas är\r\ninte    berett    att    nu    ställa    sig   bakom\r\ntillkännagivanden  till  regeringen  i enlighet  med\r\nmotionerna. Motionerna 2003/04:K22 av Gunnar Hökmark\r\nm.fl.  (m) och 2003/04:K21 av Patrik Norinder  m.fl.\r\n(m, fp, kd, c) avstyrks följaktligen.\r\n\r\nReservation - motiveringen\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  ställningstagande har föranlett följande\r\nreservation av  Gunnar Hökmark (m), Helena Bergholtz\r\n(fp), Henrik S. Järrel  (m),  Tobias Krantz (fp) och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  utgångspunkt  för  oss i vår bedömning  i  detta\r\närende är att det finns en risk för att allmänhetens\r\nförtroende för de politiska  institutionerna  rubbas\r\nom    inte    regeringen    efterkommer   riksdagens\r\ntillkännagivanden. Det är enligt  vår mening viktigt\r\natt    också     detta   tydliggörs   i   utskottets\r\nställningstagande.\r\n\r\nAv  regeringens redogörelse  för  behandlingen  av\r\nriksdagens  skrivelser  framgår att regeringen under\r\nden senaste mandatperioden underlåtit att efterkomma\r\nriksdagens  tillkännagivanden   i  ett  stort  antal\r\närenden.  Bland  annat gäller detta  avskaffande  av\r\nreklamskatten,      system      för      individuell\r\nkompetensutveckling,  ny instans- och processordning\r\ni utlänningsärenden, rikets indelning i kommuner och\r\nen utvärdering av fastighetsmäklarlagen.\r\nAtt regeringen tar viss  tid på sig att efterkomma\r\nriksdagens  mål i tekniskt komplicerade  ärenden  är\r\nmöjligen förståeligt,  men  det  är oacceptabelt att\r\ninte bereda en lagstiftning som är relativt lätt att\r\ngenomföra  eller  att inte tillsätta  en  utredning.\r\nRiksdagen   skall  inte   ständigt   behöva   påpeka\r\nregeringens dröjsmål i olika ärenden.\r\nDet är viktigt att regeringen uppfyller de mål som\r\nriksdagen sätter  upp  och som det finns en politisk\r\nmajoritet för så att allmänhetens  tilltro  till det\r\npolitiska systemet inte urholkas. Om inte regeringen\r\nefterkommer  riksdagens  tillkännagivanden  kan  det\r\nleda  till att riksdagen tvingas agera på egen  hand\r\ngenom  att   lagstiftning   uteslutande   bereds   i\r\nutskotten,  vilket  riskerar  att  leda  till  sämre\r\nlagstiftningskvalitet.\r\nSammantaget riskerar regeringens agerande att inte\r\nefterkomma  riksdagens  tillkännagivanden  att  leda\r\ntill  att  allmänhetens  förtroende för de politiska\r\ninstitutionerna minskar. Det finns enligt vår mening\r\nall anledning att motverka en sådan utveckling.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n2003/04:75:   Redogörelse   för    behandlingen   av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen.\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:K21 av Patrik Norinder m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att  regeringen  snarast   möjligt\r\nlägger  fram  den  sedan  flera år tillbaka utlovade\r\npropositionen om ett individuellt  kompetenssparande\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:K22 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  regeringens\r\nuppfyllande av riksdagens mål.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nPM\r\n\r\nKonstitutionsutskottets kansli\r\n\r\n2004-04-13\r\n\r\nBehandlingen av riksdagens\r\nskrivelser till regeringen inom\r\nkonstitutionsutskottets\r\nberedningsområde\r\n\r\nRegeringens  skrivelse  2003/04:75  Redogörelse  för\r\nbehandlingen av riksdagens skrivelse till regeringen\r\nomfattar   för   konstitutionsutskottets    del   45\r\nriksdagsskrivelser.  För  sammansatta konstitutions-\r\noch utrikesutskottets del gäller att fyra skrivelser\r\nfinns upptagna och redovisade som slutbehandlade, en\r\nför varje riksmöte sedan 2000/01.\r\n\r\nI   regeringens   motsvarande    skrivelse   förra\r\nriksmötet    (skr.    2002/03:75)   togs   upp    52\r\nriksdagsskrivelser på grundval  av  betänkanden från\r\nkonstitutionsutskottet. Antalet inte  slutbehandlade\r\nskrivelser  angavs  då vara 23, vilket kan  jämföras\r\nmed den nu aktuella redogörelsen som bara tar upp 16\r\nriksdagsskrivelser  med   KU-betänkanden  som  grund\r\nsåsom inte slutbehandlade.\r\nDe  tre äldsta inte färdigbehandlade  ärendena  är\r\nsamma ärenden som var de äldsta ärendena också förra\r\nåret.  Den  äldsta  inte  slutbehandlade  skrivelsen\r\n(rskr. 1994/95:243)  gäller  ett tillkännagivande om\r\nregeringens  arbete  mot våld och  om  förslag  till\r\nriksdagen   om  lämpliga   åtgärder   i   betänkande\r\n1994/95:KU14         Vissa         tryck-        och\r\nyttrandefrihetsrättsliga frågor, mom.  1.  Utskottet\r\nanförde att det erfarit att regeringen skulle inleda\r\nett  brett  upplagt  arbete  mot  våld  i samhället.\r\nUtskottet   utgick  i  från  att  regeringen  skulle\r\nredovisa  resultatet   av   arbetet   och  förelägga\r\nriksdagen förslag till lämpliga åtgärder.  De  ämnen\r\nsom  tagits  upp  i  de  behandlade motionerna borde\r\nenligt utskottets mening kunna  bli  föremål  för en\r\nsamlad  analys  och  bedömning  i  det sammanhanget.\r\nRegeringen hänvisar till att den år  1998  utfärdade\r\nen lag om ändring i radio- och TV-lagen med innebörd\r\nbl.a.  att  TV-program med ingående våldsskildringar\r\neller med pornografiska  bilder  skall föregås av en\r\nvarningssignal.  Samma  år fick Rådet  mot  skadliga\r\nvåldsskildringar i uppdrag  att  informera industrin\r\nför  audiovisuella tjänster och informationstjänster\r\nom innehållet  i  EU-rekommendationen (98/650/EG) om\r\nskydd av minderåriga  och den mänskliga värdigheten.\r\nLagrådet har i februari  2002  yttrat  sig  över  en\r\nlagrådsremiss  med  bl.a. förslag till ändring i 4 §\r\nlagen  (1990:886)  om  granskning  och  kontroll  av\r\nfilmer   och   videogram.  Ärendet   bereds   enligt\r\nskrivelse 75 vidare inom Regeringskansliet.\r\nDen    nästäldsta     riksdagsskrivelsen    gäller\r\npersonuppgiftslagen (bet.  1998/99:KU15  mom.  1 och\r\n2).  Ett av tillkännagivandena gäller revidering  av\r\nEG-direktivet.  Enligt  utskottet  borde siktet vara\r\ninställt   på   att  åstadkomma  en  teknikoberoende\r\nlagstiftning   till   skydd   för   den   personliga\r\nintegriteten. Utskottet fann anledning framhålla att\r\nEG-direktivet i  dag  får  anses omodernt och att en\r\nrevidering  av  direktivet  måste   ske.  Det  andra\r\ntillkännagivandet       gällde      missbruk      av\r\npersonuppgifter. Enligt utskottets  mening  borde en\r\növersyn av personuppgiftslagen komma till stånd  med\r\nsyfte  att  så långt det är möjligt inom direktivets\r\nram åstadkomma  en förändring av lagstiftningen, som\r\nsyftar   till   att   ingripa    mot   missbruk   av\r\npersonuppgifter och inte mot själva  hanteringen  av\r\nsådana uppgifter. Regeringen har enligt skrivelse 75\r\npå olika sätt verkat för en ändring av EG-direktivet\r\noch  kontinuerligt  informerat  en  samrådsgrupp med\r\nrepresentanter    för    samtliga   riksdagspartier.\r\nJustitiedepartementet har utarbetat ett förslag till\r\nändringar    i    direktivet    enligt    en    s.k.\r\nmissbruksinriktad regleringsmodell  och  en enkät om\r\nEG-direktivet  som  alla intresserade inbjudits  att\r\nsvara  på  bl.a.  via  Internet.   Enkätsvaren   har\r\nsammanställts   i   promemorian   EG-direktivet   om\r\npersonuppgifter   -  En  offentlig  utvärdering  (Ds\r\n2001:27). Såväl förslaget  till  missbruksmodell som\r\nenkätsvaren  har  presenterats  för  EG-kommissionen\r\nunder  våren 2002. Arbetet har emellertid  i  första\r\nhand varit inriktat på att söka stöd för ändringar i\r\ndirektivet  från  andra  medlemsstater.  I september\r\n2002  bar  det  arbetet  frukt  när,  efter  svenskt\r\ninitiativ,    fyra   medlemsstater   gemensamt   hos\r\nkommissionen  krävde  att  direktivet  ändras  i  en\r\nmissbruksinriktad  riktning.  Arbetet  med att förmå\r\nkommissionen att lägga fram förslag till ändringar i\r\ndirektivet  och  vidta  andra  åtgärder  i  önskvärd\r\nriktning    fortsätter.    Genom    lagändring   har\r\npersonuppgiftslagens      överföringsregler      och\r\nstraffbestämmelse ändrats från den 1 januari 2000 så\r\natt lagstiftningen närmar sig den missbruksinriktade\r\nregleringsmodell som riksdagen  uttalat sig för. - I\r\njanuari               2004               överlämnade\r\nPersonuppgiftslagsutredningen     sitt    betänkande\r\nPersonuppgiftslagen  (SOU  2004:6),  vari   föreslås\r\nändringar i fråga om behandling av personuppgifter i\r\nostrukturerat material i syfte att införa regler mot\r\nmissbruk av personuppgifter i stället för regler  om\r\nhanteringen av sådana uppgifter.\r\nDen  andra  icke  slutbehandlade skrivelsen (rskr.\r\n163)  från  riksmötet  1998/99   gäller   betänkande\r\n1998/99:KU21 Kommunala demokratifrågor mom.  1,  med\r\nett  tillkännagivande om att det bör bli lättare att\r\ndela kommuner genom att procedurerna som har samband\r\nmed   kommundelningar   underlättas   och   om   att\r\nregeringen  borde  återkomma  till riksdagen med ett\r\nförslag  med detta syfte. I skrivelse  75  redovisar\r\nregeringen sin avsikt att under våren 2004 tillsätta\r\nen utredning  för  att  se  över beslutsformerna och\r\nförfarandet vid indelningsändringar.\r\nFrån    riksmötet    1999/2000    redovisas    ett\r\ntillkännagivande    om    nummerpresentation     som\r\nslutbehandlat   under   förra   riksmötet.  Dessutom\r\nredovisas riksdagsskrivelse nr 134  som  grundar sig\r\npå   betänkande  1999/2000:KU14  Upphovsrätten   och\r\noffentlighetsprincipen  mom.  3 om frågans fortsatta\r\nbedrivande. Utskottet ansåg att  Offentlighets-  och\r\nsekretesskommittén  har  ett  viktigt arbete när det\r\ngäller      upphovsrättens     förhållande      till\r\noffentlighetsprincipen.  Utskottet ansåg att det var\r\nangeläget att kommittén skulle  ta  upp  frågor  som\r\nangetts  i motionerna. Under alla förhållanden borde\r\nde frågor  som  behandlades i motionerna bli föremål\r\nför  beredning  inför  det  förslag  till  permanent\r\nlösning  som  enligt   utskottet   borde  föreläggas\r\nriksdagen senast under hösten 2001.  I  skrivelse 75\r\nhänvisar   regeringen  till  att  kommittén  i   ett\r\ndelbetänkande   förordat   att   avvägningen  mellan\r\nupphovsrätten och yttrande- och informationsfriheten\r\nblir  föremål  för  en  bredare  översyn   och   att\r\nytterligare   åtgärder   i   syfte   att   förhindra\r\ntvångsoffentliggörande  av upphovsrättsligt skyddade\r\nverk får anstå till dess  en  sådan  översyn  kommit\r\ntill   stånd.  I  regeringens  skrivelse  2001/02:75\r\nuttalade  regeringen  att det under den tid som gått\r\nsedan 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100) infördes\r\ninte hade framkommit att  det  finns något praktiskt\r\nbehov av ytterligare lagändringar.  Regeringen  hade\r\ndärför  för avsikt att lägga riksdagsskrivelsen till\r\nhandlingarna.    Med    anledning   härav   uttalade\r\nkonstitutionsutskottet     i     sitt     betänkande\r\n2001/02:KU35  som  sin mening  att  regeringen  inte\r\nborde  lägga  riksdagsskrivelsen  till  handlingarna\r\ninnan  något  förslag  till  permanent  lösning  har\r\npresenterats   eller,    i    enlighet    med    vad\r\nOffentlighets-   och  sekretesskommittén  förordade,\r\nefter att en bredare översyn av de aktuella frågorna\r\nhar skett. Regeringen  redovisar  i  den nu aktuella\r\nskrivelse  75  sin  avsikt  mot  denna bakgrund  att\r\ntillsätta  en  utredning  som får till  uppgift  att\r\növerväga frågan om en permanent lösning. Arbetet med\r\natt  ta  fram  direktiv för utredningen  har  pågått\r\nunder  hösten  2003   och   är   inne  i  slutfasen.\r\nMålsättningen är att direktiv skall  kunna  beslutas\r\nunder första kvartalet 2004. I detta sammanhang  kan\r\nnämnas  att regeringen i motsvarande skrivelse förra\r\nåret angav  att  arbetet i fråga var inriktat på att\r\ndirektiv skulle beslutas under hösten 2003.\r\nFör  riksmötet  2000/01   finns   redovisade  fyra\r\nriksdagsskrivelser på grundval av KU-betänkanden. En\r\nav    dem,    om    teckenspråket,   redovisas   som\r\nslutbehandlad.    En    riksdagsskrivelse     gäller\r\nbetänkande 2000/01:KU11 Författningsfrågor mom. 9 om\r\nfolkomröstningsutredning     och    mom.    18    om\r\nlagprövningsfrågor. Utskottet  ansåg  att regeringen\r\npå nytt borde utreda folkomröstningsinstitutet genom\r\nen  parlamentarisk  utredning som bör bygga  på  och\r\nfölja upp 1996 års Folkomröstningsutrednings arbete.\r\nUtskottet ansåg vidare  att  regeringen  borde  låta\r\nutreda  frågor  om  det s.k. uppenbarhetsrekvisitet,\r\ninnefattande överväganden  om  Lagrådets  ställning.\r\nRegeringen    hänvisar    i    skrivelse   75   till\r\npartiöverläggningar   om   en  samlad   översyn   av\r\nregeringsformen.\r\nEn  annan  riksdagsskrivelse  (rskr.  2000/01:274)\r\ngäller budgetlagen  och  grundar  sig  på betänkande\r\n2000/01:KU23 mom. 7 om vissa bestämmelsers placering\r\ni budgetlagen eller riksdagsordningen samt mom. 8 om\r\nen  utvärdering  av  effekterna  av omläggningen  av\r\nbudgetprocessen.  Regeringen  hänvisar   i   den  nu\r\naktuella  skrivelsen 75 till tidigare redovisning  i\r\nbl.a.   skrivelse   2002/03:75.   När   det   gäller\r\nplaceringen av vissa bestämmelser (mom. 7) anges att\r\nfrågan  behandlats   i  departementspromemorian  Nya\r\nprinciper  för  utformningen  av  statsbudgeten  (Ds\r\n2003:49).   En   proposition    med   förslag   till\r\nny/reviderad   budgetlag   bedöms   kunna   avlämnas\r\ntidigast  våren  2005. När det gäller frågan  om  en\r\nutvärdering (mom.  8)  hänvisar  regeringen till att\r\ndet   löpande   görs  uppföljning  av  den   interna\r\nbudgetprocessen i Regeringskansliet och till att det\r\nbedöms  meningsfullt   att  göra  en  mer  fördjupad\r\nutvärdering när erfarenheter  från ytterligare några\r\når vunnits.\r\nRiksdagsskrivelse  2000/01:277   som   bygger   på\r\nbetänkande  2000/01:KU26 gäller ett tillkännagivande\r\nom   en   grundlig    översyn    av    reglerna   om\r\nkoncessionsavgift    (mom.   5)   dels   beträffande\r\navgiftsskyldigheten,  dels   beträffande   avgiftens\r\nstorlek. I den nu aktuella skrivelsen hänvisas  till\r\nutredningsbetänkandet      Koncessionsavgift      på\r\ntelevisionens     område     (SOU    2003:47)    som\r\nremissbehandlats och är föremål  för  beredning inom\r\nRegeringskansliet.\r\nSex   tillkännagivanden  inom  KU:s  område   från\r\nriksmötet   2001/02   finns   redovisade   som  inte\r\nslutbehandlade.  Som  slutbehandlad redovisas  bl.a.\r\nriksdagsskrivelse 40 som  har betänkande 2001/02:KU5\r\nsom  grund.  I  betänkandet  behandlades  Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  2000/01:RR14   om   anslag  som\r\nregeringen   disponerar   och  fördelar.  Regeringen\r\nhänvisar  i skrivelse 75 bl.a.  till  rapporten  Ett\r\neffektivare  regeringskansli - Förslag till åtgärder\r\nsom  färdigställdes   i   januari   2003  samt  till\r\nbudgetpropositionerna  för  2003  och  2004.  Vidare\r\nhänvisas till att Regeringskansliet den  9  februari\r\n2004  beslutat en checklista med nya riktlinjer  för\r\nRegeringskansliets  hantering  av  särskilda projekt\r\noch  program.  Som  slutbehandlad  redovisas   också\r\nriksdagsskrivelse  2001/02:329 som gäller Riksdagens\r\nrevisorers  förslag  2001/02:RR15   och  betänkandet\r\n2001/02    KU32    mom.    1   om   utvärdering   av\r\nRegeringskansliets sammanslagning  till en myndighet\r\nmom.   3   om   Förvaltningsavdelningens  roll   och\r\nledningsfunktionerna  i departementen samt mom. 4 om\r\nredovisning till riksdagen.  I skrivelse 75 hänvisar\r\nregeringen        till        redovisningar        i\r\nbudgetpropositionerna  för  2003   och   2004,  till\r\nrapporterna   Ett   effektivare  regeringskansli   -\r\nFörslag  till  åtgärder   och  Regeringskansliet  en\r\nmyndighet - Analys av effekter  och konsekvenser (Ds\r\n2003:44)   samt   till  Regeringskansliets   nyligen\r\nbeslutade  checklista   med   nya   riktlinjer   för\r\nRegeringskansliets  hantering  av  särskilda projekt\r\noch program.\r\nSom     inte     slutbehandlat    redovisas    ett\r\ntillkännagivande om  nationaldagen  den  6 juni  som\r\nhelgdag   (bet.  2001/02:KU9  mom.  1,  rskr.  139).\r\nRegeringen   hänvisar   i   skrivelse  75  till  ett\r\nutredningsuppdrag som skall redovisas  senast  den 1\r\nmars  2004.  -  Enligt  uppgift  kan  ett betänkande\r\nförväntas redovisas den 3 maj 2004.\r\nSom   inte   slutbehandlat  redovisas  också   ett\r\ntillkännagivande  om rättelse i röstlängd som gäller\r\nutlandssvenskar  (bet.  2001/02:KU8  mom.  6,  rskr.\r\n147). Regeringen hänvisar  i  skrivelse 75 till 2003\r\nårs  vallagskommitté  som  skall  slutredovisa  sitt\r\narbete den 1 november 2004.\r\nVidare   redovisas  som  inte  slutbehandlat   ett\r\ntillkännagivande    om    sponsring    av   statliga\r\nmyndigheter   baserat  på  betänkande  2001/02:KU19.\r\nRegeringen hänvisar i skrivelse 75 till förslag från\r\nStatskontoret,   Högskoleverket   och   Nämnden  för\r\noffentlig     upphandling     som     bereds    inom\r\nRegeringskansliet med inriktning mot att  skapa  ett\r\nregelverk  för  sponsring  vid  statliga myndigheter\r\nunder 2004.\r\nDet  fjärde  inte  slutbehandlade   ärendet   från\r\nårsmötet  2001/02  gäller  ett  tillkännagivande  om\r\nfolkinitiativ  för folkomröstning (bet. 2001/02:KU14\r\nDemokrati för det  nya  seklet  mom. 42, rskr. 190).\r\nRegeringen    hänvisar    i   skrivelse   75    till\r\ndepartementspromemorian Samråd  efter  folkinitiativ\r\n(Ds 2004:4) som remissbehandlades. Regeringen  avser\r\natt  hösten  2004  återkomma  till  riksdagen med en\r\nproposition.\r\nSom   icke  slutbehandlat  redovisas  vidare   ett\r\ntillkännagivande   som   gäller   konsekvenserna  av\r\nramlagstiftning  (bet. 2001/02:KU29  mom.  2,  rskr.\r\n212). Enligt tillkännagivandet  borde  regeringen  i\r\nlämpligt    sammanhang    mer    samlat    analysera\r\nkonsekvenser av ramlagstiftning. Enligt skrivelse 75\r\növerväger  regeringen  på  vilket  sätt och i vilket\r\nsammanhang frågan lämpligen bör behandlas.\r\nDet   sista   inte  slutbehandlade  ärendet   från\r\nriksmötet 2001/02  gäller  tre  tillkännagivanden  i\r\nbetänkande   2001/02:KU21  Yttrandefrihetsgrundlagen\r\noch Internet om  ett  utvidgat grundlagsskydd för ny\r\nkommunikation    som    sker     med     hjälp    av\r\nelektromagnetiska  vågor (mom. 1), skyddet  för  den\r\npersonliga integriteten  (mom.  2), samt utvärdering\r\nav brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen  (mom.\r\n6).  Enligt  skrivelse  75 behandlas frågorna av den\r\nberedning  på det tryck- och  yttrandefrihetsområdet\r\nsom tillsatts i april 2003. Beredningen skall senast\r\nvid utgången  av  2004  redovisa sina överväganden i\r\nfråga om bl.a. mom. 6.\r\nFrån riksmötet 2002/03  finns  bara  redovisat  en\r\ninte  slutbehandlad  riksdagsskrivelse  (rskr. 196).\r\nDen    gäller   konstitutionsutskottets   betänkande\r\n2002/03:   KU33   Digitala   TV-sändningar  med  fem\r\ntillkännagivanden.  Mom.  1  gäller   den  marksända\r\ntelevisionens    övergång   till   digital   teknik.\r\nUtskottet framhöll att det var viktigt att det finns\r\nett utbud som är attraktivt och konkurrenskraftigt i\r\nförhållande till kabelnäten och satellitsändningarna\r\nsamtidigt som detta  mervärde måste vara konstruerat\r\nså att det ger bärkraft  åt  hela utbyggnaden av det\r\ndigitala  marknätet.  I  skrivelse   75   framhåller\r\nregeringen  att  den i det fortsatta arbetet  kommer\r\natt beakta tillkännagivandet och att momentet därmed\r\nfår   anses  avslutat.   Ett   tillkännagivande   om\r\nutbyggnaden  av de digitala sändarnäten finns i mom.\r\n3.  I skrivelse  75  hänvisar  regeringen  till  att\r\nförslag  i frågan läggs fram i en proposition i mars\r\n2004. Moment  6  gäller  ett  tillkännagivande om de\r\ndigitala TV-sändningarnas tillgänglighet.  Moment  7\r\ngäller  riktlinjer  för tillståndsgivning. Utskottet\r\nansåg att regeringen  behövde redovisa mer utförliga\r\növerväganden  såväl  ur ett  marknadsperspektiv  som\r\nfrån konsumentsynpunkt,  bl.a. när det gällde frågan\r\nom kryptering. I skrivelse  75  hänvisar  regeringen\r\ntill  att Radio- och TV-lagsutredningen under  våren\r\n2004  kommer   att   lämna   förslag  om  fristående\r\noperatörsbolag,  tillståndsgivning  genom  myndighet\r\nsamt  tillståndstiden  för  digitala  TV-sändningar.\r\nMoment 9 gäller tidpunkten för övergång till digital\r\nteknik; en framflyttning till den 1 februari 2008. I\r\nskrivelse  75  framhåller  regeringen att den kommer\r\natt  beakta  detta  och  att momentet  därmed  anses\r\navslutat.\r\n\r\nFör     innevarande     riksmöte    redovisas     10\r\nriksdagsskrivelser, varav  2  som  gäller betänkande\r\n2003/04:KU3  Frågor  om kommunal demokrati  inte  är\r\nslutbehandlade. Det gäller  folkomröstningsinitiativ\r\n(mom.  11),  riksdagsskrivelse  33,  samt  kommunala\r\nextraval  och  indelningsfrågor  (mom.  9  och  18),\r\nriksdagsskrivelse  34.  Bakom  tillkännagivandet  om\r\nfolkomröstningsinstitutet  låg  en  motivreservation\r\nfrån fem riksdagspartier vari framhölls  det ytterst\r\nangelägna  i att regeringen snarast presenterar  ett\r\nförslag i enlighet med riksdagens tidigare beslut om\r\nlokala  folkomröstningar.   Regeringen   hänvisar  i\r\nskrivelse   75   till   promemorian   Samråd   efter\r\nfolkinitiativ  (Ds  2004:4)  som  remissbehandlades.\r\nRegeringen avser att under hösten 2004 återkomma med\r\nen proposition. När det gäller mom.  9  om kommunala\r\nextraval  anges  i skrivelse 75 att ärendet  bereds.\r\nDet sista tillkännagivandet  (mom.  18) i betänkande\r\nKU3 gäller indelningsfrågor. Bakom tillkännagivandet\r\nligger en fempartireservation om att  regeringen med\r\nutgångspunkt   i   ett   lagförslag   som  utskottet\r\nremitterat  till  Lagrådet och i Lagrådets  yttrande\r\nbör bereda frågan om  beslutsformer  och  förfarande\r\nvid   ändringar  i  Sveriges  indelning  i  län  och\r\nlandsting samt överlämna erforderliga lagförslag för\r\nriksdagen.    Eftersom    ändring   av   läns-   och\r\nlandstingsgränser enligt indelningslagen  kan  komma\r\natt  ske  genom  att  en  kommungräns  ändras  bör i\r\nsammanhanget   övervägas   om  också  denna  typ  av\r\nindelningsändringar   bör   prövas   av   riksdagen.\r\nUtredningen och beredningen av frågan hade fördröjts\r\npå ett otillbörligt sätt. Den nu begärda utredningen\r\noch  beredningen  borde bedrivas  skyndsamt  så  att\r\nproposition  läggs fram  för  riksdagen  senast  den\r\n1 september  2004.   Enligt   skrivelse   75   avser\r\nregeringen   att   under  våren  2004  tillsätta  en\r\nutredning  för  att  se   över  beslutsformerna  vid\r\nindelningsändringar. - Regeringen  har  den  18 mars\r\n2004 beslutat tillkalla en särskild utredare för att\r\nundersöka  förutsättningarna  för  att beslutsrätten\r\nrörande landstingsindelningen skall kunna föras över\r\nfrån     regeringen     till    riksdagen.    Enligt\r\nkommittédirektiven (dir.  2004:34)  skall  utredaren\r\nredovisa uppdraget senast den 16 december 2004.\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nFinansutskottets yttrande 2003/04:FiU2y\r\n\r\n\r\nBehandlingen av riksdagens\r\nskrivelser till regeringen\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\nKonstitutionsutskottet anmodade\r\nden 16 mars 2004 samtliga\r\nutskott att yttra sig över\r\nregeringens skrivelse\r\n2003/04:75 med redogörelse för\r\nbehandlingen av riksdagens\r\nskrivelser till regeringen.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRegeringens  skrivelse, Redogörelse för behandlingen\r\nav  riksdagens   skrivelser  till  regeringen  (skr.\r\n2003/04:75), överlämnades  till riksdagen den 4 mars\r\n2004.  Skrivelsen redogör huvudsakligen  för  sådana\r\nåtgärder  som regeringen vidtagit under kalenderåret\r\n2003 med anledning av riksdagens skrivelser. För att\r\nunderlätta  riksdagsutskottens möjligheter att få en\r\nså   aktuell   bild    som    möjligt    vid    sitt\r\nuppföljningsarbete   har   redovisningen  även  fått\r\nomfatta vissa regeringsbeslut  från 2004, dvs. efter\r\nden  egentliga redovisningsperiodens  utgång.  Detta\r\nförfarande   har   använts  om  riksdagsskrivelserna\r\ndärigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.\r\n\r\nRedogörelsen   är  som   tidigare   år   uppställd\r\ndepartementsvis. Inom  varje departements område har\r\nmaterialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter\r\nåldern  på de behandlade  riksdagsskrivelserna.  Vid\r\nuppföljningen  av  riksdagens  beslut  tilldrar  sig\r\nregeringens  åtgärder  med  anledning  av riksdagens\r\ntillkännagivanden   till   regeringen  ett  särskilt\r\nintresse.  De  moment i utskottens  betänkanden  som\r\ninnehåller tillkännagivanden har därför utmärkts med\r\nen asterisk (*).\r\nSammantaget  58   skrivelser   redovisas  i  årets\r\nredogörelse inom finansutskottets  ansvarsområde. Av\r\nde 58 skrivelserna rapporteras 42 som slutbehandlade\r\noch 16 som inte slutbehandlade.\r\nDet kan också noteras att finansutskottet  i  sina\r\nbetänkanden   enligt  den  gällande  budgetordningen\r\nnumera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbudget.\r\nVissa skrivelser  omfattar  bl.a.  av detta skäl ett\r\nstort  antal  moment.  En  närmare  uppföljning   av\r\nregeringens  åtgärder  har  gjorts  för  de moment i\r\ntilläggsbudgetbetänkandena     som    faller    inom\r\nutskottets eget ansvarsområde. (9 av  sammanlagt  58\r\nriksdagsskrivelser   som  redovisats  i  regeringens\r\nåterrapportering  avser  frågor  som  tillhör  andra\r\nutskotts  ansvarsområden   men   som  behandlats  av\r\nfinansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.)\r\nAv riksdagsskrivelserna är 16 äldre  än två år och\r\n7 äldre än tre år. Av dessa senare 7 redovisas 3 som\r\ninte  slutbehandlade. Det äldsta inte slutbehandlade\r\närendet avser riksmötet 1997/98.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nTvå motioner har väckts med anledning av regeringens\r\nskrivelse.  Motion  K21 (m, fp, kd, c) innehåller en\r\nbegäran om att regeringen ska lägga fram ett förslag\r\nom  individuellt kompetenssparande,  som  regeringen\r\nlovat   sedan  flera  år.  Enligt  motionärerna  har\r\nregeringen  sedan  1999  sagt  sig utreda frågan men\r\ninte  lagt  fram  något  fullständigt  förslag  till\r\nriksdagen. Under 2002 lades  en proposition fram men\r\nden    innehöll   inga   lagförslag   utan    endast\r\nknapphändiga riktlinjer.\r\n\r\nI motion  K22  (m)  framhålls  att regeringen inte\r\nagerat  tillräckligt  snabbt på riksdagens  önskemål\r\noch att detta är oacceptabelt.  Motionärerna ger ett\r\nantal   exempel   avseende   bl.a.   avveckling   av\r\nreklamskatten,  individuell kompetensutveckling  och\r\nrikets indelning  i  kommuner.  I motionen framhålls\r\natt regeringens underlåtenhet att  följa  riksdagens\r\nbeslut kan leda till att riksdagen tvingas  agera på\r\negen hand vilket, med tanke på riksdagens begränsade\r\nresurser,  i  längden  riskerar  att leda till sämre\r\nkvalitet på lagstiftningen.\r\n\r\nUtskottets synpunkter\r\n\r\n\r\nUtskottet   anser   att   riksdagens   beslut   inom\r\nutskottets  ansvarsområde  till  övervägande   delen\r\nfullföljts  på  det  sätt  som  riksdagen  avsåg vid\r\nbeslutstillfället och genomförts i rimlig tid.\r\n\r\nDe  båda motionerna riktar kritik mot att regeringen\r\ninte   tillräckligt   snabbt   åtgärdar   riksdagens\r\nbeställningar.    Utskottet    delar   motionärernas\r\nprincipiella  synpunkt att det är  mycket  angeläget\r\natt  regeringen   utan  onödiga  dröjsmål  och  utan\r\npåminnelser verkställer  riksdagens  beslut,  och om\r\ndet  av  någon  anledning  inte  är  möjligt tydligt\r\nredovisar varför. De specifika punkter  motionärerna\r\ntar upp ligger emellertid inte inom finansutskottets\r\nområde, varför utskottet inte ser sig föranlett  att\r\ngöra något ytterligare uttalande i frågan.\r\n\r\nStockholm den 20 april 2004\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Sven-\r\nErik  Österberg  (s),  Mikael  Odenberg  (m),  Carin\r\nLundberg (s), Sonia Karlsson  (s),  Kjell  Nordström\r\n(s),  Gunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer\r\nNylander  (fp),  Hans  Hoff (s), Tomas Högström (m),\r\nAgneta  Gille  (s),  Yvonne   Ruwaida   (mp),  Tommy\r\nTernemar  (s),  Gunnar  Nordmark (fp), Olle  Sandahl\r\n(kd), Jörgen Johansson (c) och Marie Engström (v).\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nSkatteutskottets yttrande 2003/04:SkU3y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har\r\nberett skatteutskottet och\r\növriga utskott tillfälle att\r\nyttra sig över regeringens\r\nskrivelse 2003/04:75 med\r\nredogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser till\r\nregeringen. Med anledning härav\r\nhar skatteutskottet särskilt\r\ngranskat de ärenden som avser\r\nriksdagsskrivelser som\r\nskatteutskottet medverkat till\r\noch som inte slutbehandlats den\r\n31  december 2003. Utskottet\r\nfår anföra följande.\r\n\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nUtskottet föreslår att\r\nregeringens redogörelse, såvitt\r\nutskottet är berört, läggs till\r\nhandlingarna. Vidare avstyrker\r\nutskottet en i ärendet väckt\r\nmotion med yrkande om att\r\nriksdagen med ett\r\ntillkännagivande riktar kritik\r\nmot regeringen såvitt avser\r\ndess hantering av\r\nreklamskatten. Till yttrandet\r\när fogat fyra avvikande\r\nmeningar och ett särskilt\r\nyttrande.\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\n\r\nYrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande\r\ntill andra länder\r\n\r\nÄrendet    redovisas    under    punkt    2    under\r\nFinansdepartementet (s. 72). Med anledning av en rad\r\nmotioner  om  yrkesfiskarnas  ekonomiska  villkor  i\r\nförhållande till fiskare i konkurrentländer,  och då\r\nsåväl Norge som Danmark hade särskilda  skatteavdrag\r\nför  yrkesfiskare, gjorde riksdagen - på förslag  av\r\nskatteutskottet   -   ett  tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  borde  återkomma   till   riksdagen  med\r\nförslag   som  tillgodosåg  motionärernas  krav   på\r\nkonkurrensneutralitet.  I  tidigare redogörelser har\r\nregeringen    anfört    att    ett   förslag    till\r\nyrkesfiskeavdrag   har   anmälts   till   Europeiska\r\nkommissionen för statsstödsgranskning. I den senaste\r\nredogörelsen  säger  regeringen  att  kompletterande\r\nuppgifter  har lämnats vid flera tillfällen,  senast\r\nden 10 december  2003,  på  kommissionens begäran. I\r\nskatteutskottets  betänkande 2003/04:SkU21  Allmänna\r\nmotioner   om   företags-   och   kapitalbeskattning\r\nframhåller utskottet  detta  samt  att kommissionens\r\nkompletterande  frågor  föranlett ytterligare  någon\r\nskrivelse den 26 februari  2004. Bland annat mot den\r\nbakgrunden avstyrker utskottet  alla motionsyrkanden\r\nsåvitt  avser yrkesfiskaravdrag (rskr.  1996/97:133,\r\nbet.  1996/97:SkU13   mom.  11,  mot.  1996/97:Fi210\r\nyrkande  11  (c) m.fl., beslut  i  kammaren  den  20\r\ndecember 1996).\r\n\r\n\r\nTvåårsgränsen vid ökade levnadskostnader vid\r\ndubbel bosättning\r\n\r\n\r\nÄrendet    redovisas    under    punkt    9    under\r\nFinansdepartementet    (s.   74)   och   avser   ett\r\ntillkännagivande om att  regeringen bör genomföra en\r\nkompletterande utredning för  att  belysa effekterna\r\nför  rörligheten på arbetsmarknaden och  boende  och\r\narbetande   i   glesbygd   vid   ett   slopande   av\r\ntvåårsgränsen  för avdrag för ökade levnadskostnader\r\nvid  dubbel bosättning  (rskr.  1999/2000:143,  bet.\r\n1999/2000:SkU13  mom.  8,  mot. 1999/2000:Sk748 (v),\r\nbeslut i kammaren den 15 mars 2000).\r\n\r\nEnligt regeringens redogörelse  avser  regeringen,\r\nvilket även angetts i budgetpropositionen  för 2004,\r\natt  under innevarande år ge en särskild utredare  i\r\nuppdrag  att  göra  en översyn av reglerna om avdrag\r\nför ökade levnadskostnader  vid dubbel bosättning. I\r\nuppdraget  skall enligt redogörelsen  ingå  att  med\r\nutgångspunkt    i    grundläggande   principer   för\r\ninkomstbeskattningen lämna förslag till förändringar\r\ni avdragsmöjligheterna  som  kan  leda  till en ökad\r\nrörlighet på arbetsmarknaden och i övrigt  förstärka\r\nden  regionala  utvecklingspolitiken. Med hänvisning\r\ntill denna kommande  utredning  har utskottet i sitt\r\nbetänkande   2003/04:SkU20  Allmänna   motioner   om\r\ninkomstbeskattning avstyrkt samtliga motionsyrkanden\r\ni de allmänna  motionerna  med  inriktning  på denna\r\nfråga.   Härefter  har  riksdagen  fattat  beslut  i\r\nenlighet med utskottets förslag.\r\nJust  den  aktuella  frågan  har  föranlett  vissa\r\npåpekanden av skatteutskottet de senaste åren om att\r\nberedningen  av ärendet dragit ut väl långt på tiden\r\noch att regeringen  borde  redovisa  resultat. Förra\r\nåret  lät sig utskottet nöja med ett besked  om  att\r\nberedningen   var   inriktad  på  att  överlämna  en\r\nredovisning  till  riksdagen   i   anslutning   till\r\nbudgetpropositionen  för 2004 men förutsatte att det\r\ninte skulle bli något ytterligare dröjsmål.\r\n\r\nSkadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen\r\n\r\n\r\nÄrendet    redovisas   under    punkt    11    under\r\nFinansdepartementet    (s.   74)   och   avser   ett\r\ntillkännagivande om att  regeringen  bör  arbeta för\r\natt  tillämpningsområdet  för  uppförandekoden   för\r\nföretagsbeskattning  skall utvidgas till att omfatta\r\näven skadlig skattekonkurrens  som  avser  löntagare\r\noch  att  frågan  skall  behandlas i samband med  en\r\növersyn av uppförandekoden.  Enligt redogörelsen har\r\nden  planerade översynen av EU:s  uppförandekod  för\r\nföretagsbeskattning ännu inte kommit till stånd utan\r\narbetet  med  uppförandekoden  fortsätter under 2004\r\noch   någon   översyn   av   denna  har  ännu   inte\r\naktualiserats.  Skrivelsen har  därför  inte  kunnat\r\nslutbehandlas (rskr.  2000/01:70,  prop. 2000/01:12,\r\nbet. 2000/01:SkU6 mom. 3, mot. 2000/01:Sk8 yrkande 3\r\n(mp), beslut i kammaren den 5 december 2000).\r\n\r\n\r\nSkyddade identiteter i folkbokföringen\r\n\r\n\r\nÄrendet    redovisas    under    punkt    35   under\r\nJustitiedepartementet   (s.   28)   och   avser  ett\r\ntillkännagivande   om   att  frågan  om  hur  man  i\r\nfolkbokföringen  praktiskt   bör   hantera  skyddade\r\npersonuppgifter i folkbokföringen, som medgivits för\r\nhotade, förföljda och trakasserade personer  för att\r\nförhindra  att uppgifterna läcker ut, skyndsamt  bör\r\nbelysas.         Frågan          behandlas         i\r\nPersonsäkerhetsutredningens    delbetänkande     SOU\r\n2002:71  Nationell  handlingsplan  mot  våld  i nära\r\nrelationer.  Betänkandet  har  remissbehandlats  och\r\nbereds  för närvarande. Enligt vad utskottet erfarit\r\npågår ett  arbete  inom Skatteverket i samarbete med\r\nandra  berörda myndigheter  med  inriktning  på  att\r\nförbättra  skyddet  för  skyddade  personuppgifter i\r\nfolkbokföringen  (skr.  2001/02:200,  bet.  2001/02:\r\nSkU19 mom. 20, mot. 2001/02:Ju396 yrkande  2 (m) och\r\n2000/01:K269  (v),  beslut  i  kammaren den 10 april\r\n2002).\r\n\r\n\r\nAvskaffande av reklamskatten\r\n\r\n\r\nÄrendet    redovisas    under    punkt   24    under\r\nFinansdepartementet   (s.   85)   och   avser    ett\r\ntillkännagivande  om  att frågan om en avveckling av\r\nreklamskatten    bör    prioriteras    i    kommande\r\nbudgetberedning, dock att  en  sådan  avveckling bör\r\nske  med  beaktande  av  de  budgetpolitiska  målen.\r\nEnligt  redogörelsen  har  frågan   prioriterats   i\r\nbudgetberedningen  men  utan att förutsättningar för\r\nfinansiering av ett avskaffande av reklamskatten för\r\nnärvarande  bedömts  föreligga.  I  anslutning  till\r\nbehandlingen av budgeten  för  2004 behandlades även\r\nen  rad motionsyrkanden om reklamskattens  slopande.\r\nBåde finansutskottet och skatteutskottet vidhöll sin\r\nuppfattning  att reklamskatten bör avskaffas och att\r\navvecklingen bör  påbörjas  när det statsfinansiella\r\nutrymmet   medger   det  (rskr.  2001/02:201,   bet.\r\n2001/02:SkU20, 18 motioner  av  (s), (m), (v), (kd),\r\n(c), (fp) och (mp), beslut i kammaren  den  10 april\r\n2002).\r\n\r\n\r\nReglerna kring den skattemässiga behandlingen\r\nav utgifter i samband med sponsring\r\n\r\n\r\nÄrendet    redovisas    under    punkt    25   under\r\nFinansdepartementet   (s.   78-79)   och  avser  ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen bör  pröva  om\r\ninkomstskattelagens   regler   har   en   alltigenom\r\nändamålsenlig utformning när det  gäller  avdrag för\r\nutgifter  i  samband  med  sponsring och om reglerna\r\nbehöver  göras  tydligare för  att  det  skall  vara\r\nlättare  att  i  förväg   bedöma  den  skattemässiga\r\nbehandlingen  av en sponsring.  Enligt  redogörelsen\r\nhar regeringen  för  avsikt  att under 2004 redovisa\r\nett   ställningstagande  i  frågan.   I   utskottets\r\nbetänkande   2003/04:SkU21   Allmänna   motioner  om\r\nföretags-  och kapitalbeskattning har utskottet  med\r\nanledning  av   vissa   motionsyrkanden,   vari  den\r\naktuella   sponsringsfrågan   tas  upp,  anfört  att\r\nregeringen ännu inte är klar med  den  beredning som\r\nhar     föranletts     av     riksdagens    tidigare\r\ntillkännagivande.  Resultatet  av   beredningen  bör\r\nenligt  utskottets  mening  avvaktas. Utskottet  har\r\ndärför avstyrkt  motionsyrkandena  och riksdagen har\r\nfattat  beslut  i  enlighet  med utskottets  förslag\r\n(rskr. 2001/02:202, bet. 2001/02:SkU21,  7  motioner\r\nav (m), (kd), (fp) och (mp),  beslut i kammaren  den\r\n10 april  2002).\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  K22  (delvis) av Gunnar Hökmark m.fl. (m)\r\nyrkas att riksdagen  med ett tillkännagivande riktar\r\nkritik mot regeringen  för  att  den  underlåtit att\r\nefterkomma  riksdagens  beslut  i  ett  stort  antal\r\närenden  och  för  att den inte på sätt som  begärts\r\nuppfyllt  riksdagens  mål.  Regeringens  vägran  att\r\nlämna   förslag    på   en   total   avveckling   av\r\nreklamskatten nämns som ett av flera exempel.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nÖkade levnadskostnader vid dubbel bosättning\r\n\r\n\r\nVad först gäller frågan  om  ökade  levnadskostnader\r\nvid  dubbel  bosättning  vill utskottet  betona  att\r\nriksdagens  begäran  på  våren  år  2000  gällde  en\r\nbegränsad    fråga    inom   området    för    ökade\r\nlevnadskostnader,   nämligen    en    kompletterande\r\nutredning till betänkandet SOU 1999:94  Förmåner och\r\nökade levnadskostnader för att belysa effekterna för\r\nrörligheten   på  arbetsmarknaden  och  boende   och\r\narbetande   i   glesbygd   vid   ett   slopande   av\r\ntvåårsgränsen för  avdrag för ökade levnadskostnader\r\nvid  dubbel  bosättning.   Utskottet   har   i  sina\r\nyttranden    till   konstitutionsutskottet   rörande\r\nregeringens motsvarande redogörelser de senaste åren\r\npåpekat att beredningen  har  dragit ut alldeles för\r\nlångt på tiden och förutsatt att  regeringen skyndar\r\npå  och redovisar resultat. På förekommen  anledning\r\nutgick  utskottet förra året från att en redovisning\r\ntill  riksdagen  skulle  lämnas  i  anslutning  till\r\nbudgetpropositionen  för  2004  och  lät  sig därmed\r\nnöja,  dock  att det poängterades att det inte  fick\r\nbli något ytterligare  dröjsmål.  Någon  redovisning\r\nhar emellertid inte lämnats utan regeringen planerar\r\ni  stället  att  ytterligare utreda hela regelverket\r\nför ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning.\r\n\r\nEftersom inget nytt  av  någon  relevans för saken\r\nhar   inträffat   sedan   riksdagen   gjorde    sitt\r\ntillkännagivande  för  över  fyra  år  sedan  borde,\r\nenligt  utskottets  mening,  en  sådan  utredning ha\r\nkunnat  tillsättas  långt tidigare. Med hänsyn  till\r\natt  tillsättandet  av   en   utredare   enligt  vad\r\nutskottet har erfarit nu är nära förestående  och då\r\nutredningsarbetet  kan  beräknas  komma  i gång inom\r\nkort  är  utskottet dock berett att även denna  gång\r\nlåta saken bero utan vidare åtgärd av riksdagen.\r\n\r\nAvskaffande av reklamskatten\r\n\r\nRiksdagens  tillkännagivande under våren 2002 om ett\r\ntotalt  avskaffande   av  reklamskatten  tillkom  på\r\nförslag av skatteutskottet och innebar att frågan om\r\nen  sådan avveckling borde  prioriteras  i  kommande\r\nbudgetberedning,   dock  att  detta  borde  ske  med\r\nbeaktande  av de budgetpolitiska  målen.  Regeringen\r\nhar i budgetpropositionerna  för såväl 2003 som 2004\r\nredovisat sina överväganden som inneburit att frågan\r\nom en avveckling av resterande  del av reklamskatten\r\nprioriterats  men  att  det  med  beaktande   av  de\r\nbudgetpolitiska  målen  inte funnits förutsättningar\r\nför  en  finansiering  av en  sådan  åtgärd.   Denna\r\nuppfattning   har   vunnit   stöd    i    riksdagens\r\nbudgetbeslut   för   respektive  år,  samtidigt  som\r\nriksdagen bägge åren avvisat  en  rad  motioner  med\r\nyrkanden    om    en    omedelbar    avveckling   av\r\nreklamskatten.  Det  kan  således  inte  hävdas  att\r\nregeringen  inte  skulle  ha  efterkommit riksdagens\r\nbegäran  att  pröva  frågan, och någon  kritik  från\r\nkonstitutionell  synpunkt   kan   enligt  utskottets\r\nuppfattning  inte  riktas  mot regeringen  för  dess\r\nhantering  av  frågan. Utskottet  avstyrker  således\r\nmotion K22 i denna del.\r\n\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nÖvriga ärenden i regeringens redogörelse som berör\r\nskatteutskottet   föranleder   ingen   kommentar  av\r\nutskottet.  Såvitt  det  ankommer på skatteutskottet\r\nkan  konstitutionsutskottet  föreslå  att  riksdagen\r\nlägger redogörelsen till handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 27 april 2004\r\n\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit\r\ni beslutet: Arne Kjörnsberg\r\n(s), Anna Grönlund Krantz (fp),\r\nLennart Hedquist (m), Per Erik\r\nGranström (s), Ulla Wester (s),\r\nUlf Sjösten (m), Lennart\r\nAxelsson (s), Gunnar Andrén\r\n(fp), Roger Tiefensee (c),\r\nInger Nordlander (s), Stefan\r\nHagfeldt (m), Catharina\r\nBråkenhielm (s), Barbro\r\nFeltzing (mp), Fredrik Olovsson\r\n(s), Lars Gustafsson (kd), Per\r\nRosengren (v) och Britta\r\nRådström (s).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Yrkesfiskares konkurrenssituation\r\ni förhållande till andra länder - kd\r\n\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\n\r\nTillkännagivandet om att regeringen borde göra något\r\nåt     de      svenska      yrkesfiskarnas     sämre\r\nkonkurrenssituation jämfört med deras motsvarigheter\r\ni t.ex. Norge och Danmark tillkom  redan  1996, dvs.\r\nför över sju år sedan. Att regeringen låtit  så lång\r\ntid  förrinna  utan  att  den vidtagit någon konkret\r\nåtgärd  för  att  underlätta  situationen   för  den\r\nberörda gruppen finner jag anmärkningsvärt. Det  kan\r\ninte anses tillfredsställande att tre efter varandra\r\nföljande    socialdemokratiska    regeringar    inte\r\nåstadkommit    mer.    Att   man   endast   tillfört\r\nkompletterande  uppgifter   efter   förfrågan   från\r\nkommissionen  kan inte anses som tillfredsställande.\r\nRiksdagen har uttalat att frågan är prioriterad, men\r\nregeringens handlande vittnar inte om att man aktivt\r\ndrivit frågan.  Om  det  är  i  EU-kommissionen  som\r\nfrågan  har  hakat  upp  sig hade regeringen bort ta\r\nnågot initiativ för att påskynda handläggningen. Som\r\nläget nu är bör regeringen  vidta  alla åtgärder för\r\natt   snabbt   kunna   redovisa  ett  resultat   som\r\ntillgodoser      riksdagens     önskemål      enligt\r\ntillkännagivandet. Jag anser att riksdagen bör rikta\r\nett tillkännagivande härom till regeringen.\r\n\r\n\r\n2. Tvåårsgränsen vid ökade\r\nlevnadskostnader vid dubbel\r\nbosättning - v, c\r\n\r\n\r\nav Per Rosengren (v) och Roger Tiefensee (c).\r\n\r\nSom framgår av den  tidigare  redovisningen  gjordes\r\ndet aktuella tillkännagivandet i mars 2000, dvs. för\r\növer  fyra  år  sedan.  Regeringens dröjsmål med att\r\nefterkomma    tillkännagivandet     har    föranlett\r\nskatteutskottet  att i allt skarpare ordalag  påpeka\r\natt ärendet dragit  ut  för  långt  på tiden och att\r\nregeringen borde skynda på beredningen  och redovisa\r\nresultat. Förra året lät sig utskottet dock nöja med\r\nett  besked om att beredningen var inriktad  på  att\r\növerlämna en redovisning till riksdagen i anslutning\r\ntill budgetpropositionen för 2004 men förutsatte att\r\ndet inte  skulle  bli  något  ytterligare  dröjsmål.\r\nNågon  redovisning har emellertid inte lämnats  utan\r\nregeringen planerar i stället att ytterligare utreda\r\nhela regelverket vid dubbel bosättning.\r\n\r\nEftersom   inget   nytt   av  någon  relevans  för\r\nsakfrågan har inträffat sedan  riksdagen gjorde sitt\r\ntillkännagivande  för  över  fyra  år  sedan  borde,\r\nenligt  vår  mening,  en sådan utredning  ha  kunnat\r\ntillsättas för länge sedan. Regeringen har försummat\r\natt    göra   de   nödvändiga    bedömningarna    av\r\nutredningsbehovet  under  alldeles  för lång tid. Nu\r\nuppges det av Regeringskansliet att tillsättandet av\r\nen   utredare   är   nära  förestående,  men   något\r\nregeringsbeslut är ännu  inte fattat. Man vet alltså\r\ni dag inte när en utredare  kan  vara tillsatt eller\r\nnär vederbörande kan börja arbeta  med  sina frågor.\r\nVi   anser   därför  att  det  är  befogat  med  ett\r\ntillkännagivande  i vilket regeringen kritiseras för\r\nsin utdragna handläggning.\r\n\r\n3. Avskaffande av reklamskatten - m,\r\nfp, kd, c\r\n\r\n\r\nav Lennart Hedquist  (m), Anna Grönlund Krantz (fp),\r\nUlf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee\r\n(c), Stefan Hagfeldt (m) och Lars Gustafsson (kd).\r\n\r\nTillkännagivandet av riksdagen om en prioritering av\r\nen total avveckling av  reklamskatten  tillkom  2002\r\noch  skall  ses  mot bakgrund av att skatteutskottet\r\nunder  flera år hade  kritiserat  reklamskatten  för\r\ndess   tekniska   och   konkurrensmässiga   brister.\r\nUtskottet hade dessutom vid flera tillfällen uttalat\r\natt skatten  borde  avvecklas  men samtidigt medgett\r\natt  det av statsfinansiella skäl  varit  nödvändigt\r\natt dröja  med  en sådan åtgärd. När utskottet sedan\r\nskärpte uttalandet  genom  att  föreslå ett formellt\r\ntillkännagivande,  som  också antogs  av  riksdagen,\r\nmåste det rimligtvis ha betytt  att  man  förväntade\r\nsig  att  regeringen redan i nästa budgetproposition\r\nskulle vidta  den  åtgärd  som  påkallades, inte att\r\nallt   skulle   förbli   vid  det  gamla.   Att   de\r\nbudgetpolitiska målen även  i  fortsättningen skulle\r\nbeaktas måste ses som en självklarhet  - alla former\r\nav   skattesänkningar   kräver   givetvis   en  från\r\nbudgetsynpunkt  hållbar finansiering - och inte  att\r\nfrågan om ett totalt  avskaffande  av  reklamskatten\r\nliksom  tidigare  skulle  ges lägre prioritering  än\r\nalla möjliga andra åtgärder  som  regeringen  hellre\r\nville  genomföra. Att prioritera en sak betyder  med\r\nnormal texttolkning  att  tillmäta  saken  en  högre\r\nangelägenhetsgrad  än  allt  annat, medan regeringen\r\ntycks anse att det räcker att  pröva frågan på samma\r\nsätt   och   på   samma   kriterier  som   tidigare.\r\nRegeringens  flagranta  negligerande  av  riksdagens\r\ntillkännagivande  och  skatteutskottets   påpekanden\r\nunder  flera år före tillkännagivandet är ägnat  att\r\nskada  riksdagens  anseende  och  minska  värdet  av\r\nframtida tillkännagivanden.\r\n\r\nNär regeringen  bestämde  sig för att inte föreslå\r\nnågot avskaffande av reklamskatten  borde regeringen\r\nha  lämnat  en betydligt mer uttömmande  redovisning\r\nför sina skäl än den gjort. Det räcker inte att bara\r\nhänvisa till bristande finansiering, utan regeringen\r\nhade bort redovisa  exakt  vilka åtaganden den ansåg\r\nhade   högre   prioritet  än  ett   avskaffande   av\r\nreklamskatten och varför. I ljuset av de två senaste\r\nårens budgetbehandlingar  ställer  man sig onekligen\r\nfrågan om Socialdemokraterna över huvud  taget  haft\r\nnågon tanke på att avskaffa reklamskatten. Man inges\r\nlätt  misstanken  att  Socialdemokraterna redan från\r\nbörjan  avsåg att finna ett  sätt  att  undvika  att\r\nfölja utskottets  och  riksdagens  intentioner,  som\r\nhelt  klart  var  att reklamskatten skulle avskaffas\r\nsnarast. I så fall  hade det varit bättre och rakare\r\natt reservera sig mot tillkännagivandet och förklara\r\natt  man  ansåg  att  en   avveckling   inte   borde\r\nprioriteras.\r\nVi   är  också  besvikna  över  Vänsterpartiets  -\r\nregeringens   samarbetsparti   -   lama  hållning  i\r\nreklamskattefrågan under behandlingen i riksdagen av\r\nbudgetarna för 2003 och 2004. Tillkännagivandet från\r\n2002   tillkom   bl.a.   efter  en  partimotion   av\r\nVänsterpartiet  om reklamskattens  avskaffande,  och\r\nman  får  därför  anta   att   frågan  om  en  total\r\navveckling av reklamskatten tidigare varit en viktig\r\npartiangelägenhet   för  Vänsterpartiet.   Vid   det\r\nförhållandet   borde   Vänsterpartiet    ha   agerat\r\nkraftfullare  för  att  få till stånd en avveckling,\r\nnär  regeringens  ovilja att  efterkomma  riksdagens\r\ntillkännagivande  blivit   manifest.   Uppenbarligen\r\ndröjde  det  inom  det partiet inte länge innan  den\r\ntidigare   beslutsamhetens    friska   hy   gått   i\r\neftertankens kranka blekhet över.\r\n\r\nRegeringen  förtjänar  kritik för  sitt  agerande  i\r\nreklamskattefrågan    och    vi     föreslår     att\r\nkonstitutionsutskottet   hemställer   att  riksdagen\r\nriktar  ett tillkännagivande av denna innebörd  till\r\nregeringen.  Det  innebär  att vi tillstyrker motion\r\nKU22 i denna del.\r\n\r\n\r\n4. Övrigt - m, fp\r\n\r\n\r\nav Lennart Hedquist (m), Anna  Grönlund Krantz (fp),\r\nUlf  Sjösten  (m),  Gunnar  Andrén (fp)  och  Stefan\r\nHagfeldt (m).\r\n\r\nI skrivelsen redogör regeringen  för  de  beslut som\r\nregeringen fattat med anledning av de riksdagsbeslut\r\nsom   meddelats   i   riksdagens   skrivelser   till\r\nregeringen.  Av  skrivelsen  framgår  att regeringen\r\nunder  den  senaste  mandatperioden  underlåtit  att\r\nefterkomma  riksdagens  beslut  i  ett  stort  antal\r\närenden.  Det uteblivna förslaget om ett avskaffande\r\nav reklamskatten  är  bara ett exempel. Det kan inte\r\naccepteras att regeringen försummar att bereda genom\r\nett  tillkännagivande  begärd  lagstiftning  som  är\r\nrelativt lätt att genomföra  eller  att tillsätta en\r\nutredning.  Det är viktigt att regeringen  uppfyller\r\nde mål riksdagen  sätter  upp  och  som det finns en\r\npolitisk  majoritet  för  så  att  inte allmänhetens\r\ntilltro   till  det  politiska  systemet   urholkas.\r\nRiksdagen  skall   inte   ständigt   behöva   påpeka\r\nregeringens  dröjsmål  i  olika ärenden. Sammantaget\r\nriskerar  regeringens agerande  att  leda  till  att\r\nallmänhetens    förtroende    för    de    politiska\r\ninstitutionerna minskar. Vi anser att riksdagen  bör\r\nge   regeringen   till   känna  våra  nu  redovisade\r\nsynpunkter   i  vad  gäller  regeringens   bristande\r\nuppfyllande  av   riksdagens  tillkännagivanden  och\r\nbeslut.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande - mp\r\n\r\n\r\nAvskaffande av reklamskatten\r\n\r\n\r\nBarbro Feltzing (mp) anför:\r\n\r\nMot  bakgrund av riksdagens  tillkännagivande  våren\r\n2002 om en prioritering av frågan om ett avskaffande\r\nav reklamskatten med beaktande av de budgetpolitiska\r\nmålen,  anser  jag att man av regeringen hade kunnat\r\nkräva  en betydligt  fylligare  och  mer  uttömmande\r\nredovisning  av  de  skäl som förelegat för att inte\r\nlägga  fram ett sådant  förslag  för  riksdagen.  En\r\nsådan redovisning  hade  haft en naturlig plats i de\r\ntvå budgetpropositioner som lämnats sedan dess.\r\n\r\nBilaga 5\r\n\r\nProtokollsutdrag från justitieutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 6\r\n\r\nLagutskottets yttrande 2003/04:LU2y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har den 16 mars 2004 beslutat\r\nanmoda övriga utskott att  senast  den 29 april 2004\r\nyttra  sig  över  regeringens  skrivelse  2003/04:75\r\nRedogörelse    för   behandlingen   av    riksdagens\r\nskrivelser till  regeringen. Två motioner har väckts\r\nmed anledning av skrivelsen, varav en, motion K22 av\r\nGunnar  Hökmark  m.fl.  (m),  har  överlämnats  till\r\nlagutskottet för yttrande.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets  anmodan och den överlämnade\r\nmotionen   föranleder   följande    yttrande    från\r\nlagutskottet.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nI skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av  de\r\nåtgärder som regeringen vidtagit med anledning av de\r\nriksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser\r\ntill regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen\r\nsådana  åtgärder  som  vidtagits  under  tiden den 1\r\njanuari-den 31 december 2003. För att underlätta för\r\nutskotten    att    vid   sitt   utvärderings-   och\r\nuppföljningsarbete få en så aktuell bild som möjligt\r\nhar   redovisningen   även    fått   omfatta   vissa\r\nregeringsbeslut  från  tiden  efter   den  egentliga\r\nredovisningsperiodens  utgång. Detta förfarande  har\r\nanvänts om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat\r\nrapporteras som slutbehandlade.  Regeringen lämnar i\r\nskrivelsen   vidare  vissa  uppgifter   om   antalet\r\ngällande    författningar     samt    arbetet    med\r\nregelförbättring,  språkvård  och   det   offentliga\r\nrättsinformationssystemet.\r\n\r\nI 2003 års skrivelse (skr. 2002/03:75) redovisades\r\nför  lagutskottets  del  sammanlagt  43  skrivelser,\r\nvarav  23  som  slutbehandlade. Av de riksdagsbeslut\r\nsom redovisas i årets skrivelse faller sammanlagt 35\r\nskrivelser  under   lagutskottets  beredningsområde,\r\nvarav 20 ärenden anges som slutbehandlade.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion K22 av Gunnar  Hökmark m.fl. (m) anförs att\r\nregeringen  under  den  senaste  mandatperioden  har\r\nunderlåtit att efterkomma  riksdagens  beslut  i ett\r\nstort   antal  ärenden.  Motionärerna  redovisar  en\r\nhandfull   tillkännagivanden   från  riksdagen  till\r\nregeringen  som,  enligt motionärernas  mening,  för\r\nlänge sedan bort ha föranlett lagförslag eller andra\r\nåtgärder från regeringens  sida. Bland de i motionen\r\nredovisade   tillkännagivandena    finns   ett   som\r\ninitierades  av  lagutskottet  våren  1998  och  som\r\ngäller    en    ändring   av   fastighetsmäklarlagen\r\n(1995:400)    rörande     gränsdragningen     mellan\r\nfastighetsförmedling   och   annan  mäklarverksamhet\r\n(bet. 1997/98:LU15, rskr. 158).  Enligt motionärerna\r\när det viktigt att regeringen uppfyller  de  mål som\r\nriksdagen  ställer upp och som det finns en politisk\r\nmajoritet för. I annat fall kan allmänhetens tilltro\r\ntill det politiska  systemet  urholkas.  I  motionen\r\nbegärs  ett tillkännagivande i enlighet med vad  som\r\nanförs om regeringens uppfyllande av riksdagens mål.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill inledningsvis framhålla att de årliga\r\nåterrapporteringar  som regeringen sedan år 1961 gör\r\ntill  riksdagen  i  förevarande  skrivelser  är  ett\r\nviktigt instrument för att utskotten inom respektive\r\nberedningsområde   skall   kunna   följa   upp   hur\r\nriksdagens  tidigare   beslut   har   genomförts  av\r\nregeringen. Det är därför angeläget att  regeringens\r\nskrivelser  utformas  på  ett  lättillgängligt   och\r\növerskådligt   sätt,   samtidigt  som  redovisningen\r\nkorrekt  avspeglar  riksdagens   beslut  och  de  av\r\nregeringen vidtagna åtgärderna.\r\n\r\nNär   det  gäller  den  närmare  utformningen   av\r\nredogörelserna  vill  lagutskottet, i likhet med vad\r\nutskottet gjorde hösten  1999 och hösten 2000 i sina\r\nyttranden  till  konstitutionsutskottet   över  1998\r\nrespektive  1999  års  skrivelser (yttr. 199/20:LUy1\r\noch 2000/01:LU2y), ånyo  aktualisera  frågan  om man\r\nfrån  regeringens  sida  i framtiden inte kunde göra\r\nifrågavarande skrivelser än  mer  överblickbara  för\r\nriksdagen  genom  att  redogörelserna  ställdes  upp\r\nutskottsvis    i    stället    för    som   hittills\r\ndepartementsvis.   Som   utskottet  anfört  tidigare\r\nskulle utskotten med en sådan  uppställning nämligen\r\ninte  behöva  gå  omvägen  via  det utskottsindelade\r\nregistret  för  att  finna  de  för  varje   utskott\r\naktuella   skrivelserna.  En  sådan  ordning  skulle\r\ndessutom göra  skrivelserna  mer lättillgängliga för\r\nutskottens   ledamöter  och  därutöver   ytterligare\r\nanvändbara  i  utskottens   uppföljningsarbete.  Med\r\nnuvarande  teknik  torde en sådan  redovisningsmetod\r\ninte  vara  något  oöverstigligt   problem.   Enligt\r\nlagutskottets   mening   bör  konstitutionsutskottet\r\nnärmare överväga att förorda en sådan nyordning.\r\nI  förevarande ärende har  lagutskottet  på  samma\r\nsätt  som  tidigare  år  granskat  de  i  skrivelsen\r\nupptagna   riksdagsbesluten  som  rör  lagutskottets\r\nberedningsområde.   Granskningen   har  avsett  dels\r\nredovisningen i formell mening, dels de åtgärder som\r\nregeringen   vidtagit   och  avser  att  vidta   med\r\nanledning  av  skrivelserna.  Utskottet  har  därvid\r\nkonstaterat att  riksdagens  skrivelse 2002/03:222 i\r\nsin helhet har redovisats som  slutbehandlad,  trots\r\natt  riksdagsbeslutet  i  fråga  om  avskaffande  av\r\nförbudet mot återvinning av betalning av skatter och\r\navgifter  (moment  5)  ännu inte har verkställts (se\r\nskr. 2003/04:75 s. 35). Under hand har lagutskottets\r\nkansli  från  Justitiedepartementet   inhämtat   att\r\nmomentet  av misstag lagts ad acta i samband med att\r\nden i ärendet  beslutade lagstiftningen promulgerats\r\noch att det kommer  att  föras  upp  bland  de  icke\r\nslutbehandlade  skrivelserna.  Utskottet  utgår från\r\natt så sker utan dröjsmål.\r\nVad  därefter  gäller frågan om företagsförmedling\r\noch fastighetsmäklarlagen  som  tas upp i motion K22\r\nvill  utskottet upplysa följande.  Hösten  1996  tog\r\nFastighetsmäklarnämnden     ställning    till    ett\r\ngränsdragningsproblem  mellan   fastighetsförmedling\r\noch  annan  mäklarverksamhet. Nämnden  intog  därvid\r\nståndpunkten att en förmedling av juridiska personer\r\nsom  är  ägare  av  fastighet  eller  förmedling  av\r\nandelar i  sådana  personer inte är att betrakta som\r\nfastighetsförmedling.   Yrkesmässig   förmedling  av\r\nandra    rörelser    där   fastighet   ingår   bland\r\ntillgångarna  var  däremot,   enligt   nämnden,  att\r\nbetrakta som fastighetsförmedling.\r\nVåren 1998 behandlade utskottet en motion i vilken\r\nFastighetsmäklarnämndens   ståndpunkt   kritiserades\r\n(bet.   1997/98:LU15).   Utskottet   delade   därvid\r\nmotionärernas  uppfattning  att  det inte är rimligt\r\natt den som står i begrepp att överlåta ett företag,\r\ndär en fastighet ingår i överlåtelsen  och  som vill\r\nha  hjälp med förmedlingen, i vissa fall skall  vara\r\ntvingad att utöver en företagsmäklare även anlita en\r\nfastighetsmäklare   för  förmedlingsuppdraget.  Till\r\ndetta kom att det in  i  det sista kan vara en öppen\r\nfråga  huruvida  ett företag  kommer  att  överlåtas\r\ngenom  att  ett  bolag   byter   ägare   eller   att\r\növerlåtelsen  sker  genom en försäljning av bolagets\r\ninkråm. I det senare  fallet  krävs  medverkan av en\r\nfastighetsmäklare,    men    inte   i   det   förra.\r\nFörutsättningarna    vid    förmedlingen    av    en\r\nföretagsöverlåtelse  som  inkluderar   en  fastighet\r\navviker,  framhöll  utskottet  vidare,  i  så  många\r\nväsentliga   hänseenden   från  förmedlingen  av  en\r\nrenodlad fastighetsöverlåtelse  att  det saknas skäl\r\natt  upprätthålla  en  lagregel  som  i  vissa  fall\r\ninnebär krav på en fastighetsmäklares medverkan  vid\r\nen  företagsöverlåtelse.  Regeringen  borde  därför,\r\nenligt  lagutskottets  mening, i lämpligt sammanhang\r\nåterkomma till riksdagen  med förslag till ändring i\r\nfastighetsmäklarlagen i enlighet  med det sagda. Vad\r\nutskottet  sålunda  anfört  gav  riksdagen  som  sin\r\nmening regeringen till känna (rskr. 1997/98:158).\r\nFrågan  har  därefter  vid ett flertal  tillfällen\r\nbehandlats   av   utskottet   med    anledning    av\r\nmotionsyrkanden,    senast   i   februari   2004   i\r\nbetänkandet 2003/04:  LU15.  Utskottet  konstaterade\r\ndärvid - efter en ingående redogörelse för  vad  som\r\nförevarit  i  frågan  -  att  det  gått sex år sedan\r\nriksdagens tillkännagivande utan att  regeringen ens\r\npåbörjat något arbete i syfte att få till  stånd  de\r\nav    riksdagen   begärda   lagändringarna.   Enligt\r\nutskottets   mening   var   en   sådan   tidsutdräkt\r\noacceptabel. Mot bakgrund av att justitieministern i\r\nen interpellationsdebatt den 20 januari 2004 uppgett\r\natt  arbetet  inom Regeringskansliet är inriktat  på\r\natt en allmän översyn av fastighetsmäklarlagen skall\r\nkunna beslutas  under  år  2004 var det dock, enligt\r\nutskottets  uppfattning, knappast  meningsfullt  med\r\nett  nytt  tillkännagivande  i  ämnet.  Då  aktuella\r\nmotionsyrkanden  avstyrktes därför. Riksdagen följde\r\nutskottet.\r\nEnligt  vad utskottet  nu  erfarit  har  man  inom\r\nRegeringskansliet nyligen påbörjat arbete med att ta\r\nfram direktiv  till  en  utredning  om en översyn av\r\nfastighetsmäklarlagen.      Bland      annat     har\r\nJustitiedepartementet den 13 april 2004  kallat till\r\nen  hearing som skall äga rum den 14 maj 2004.  Till\r\nhearingen   har   inbjudits  företrädare  för  bl.a.\r\ndomstolar, myndigheter och intresseorganisationer på\r\nområdet. Syftet med  hearingen  är att få kunskap om\r\nvilka frågor som bör uppmärksammas i direktiven till\r\nden  utredning  som  skall tillsättas.  Av  en  till\r\nkallelsen bifogad promemoria  framgår  att frågan om\r\nföretagsöverlåtelse   där   en  fastighet  ingår   i\r\növerlåtelsen kommer att aktualiseras vid hearingen.\r\nMed anledning av vad som anförts i motion K22 vill\r\nlagutskottet  erinra  om  att konstitutionsutskottet\r\nvid   flera   tidigare   tillfällen    uttalat   att\r\nutgångspunkten måste vara att det önskemål  som  ett\r\ntillkännagivande  avser  bör tillgodoses, men att om\r\ndet  skulle  visa sig föreligga  omständigheter  som\r\nhindrar ett genomförande  eller om regeringen gör en\r\nannan bedömning än riksdagen, regeringen måste kunna\r\nunderlåta  att  vidta de åtgärder  tillkännagivandet\r\navser, under förutsättning att regeringens bedömning\r\ni detta avseende  redovisas  för riksdagen (se bl.a.\r\nbet.  1994/95:KU30,  bet.  1995/96:KU30   och   bet.\r\n1998/99:KU10).\r\nI  fråga om mer än ett år gamla riksdagsskrivelser\r\nsom inte  slutbehandlats  har konstitutionsutskottet\r\nuttalat  att  orsakerna  till  att  regeringen  inte\r\nvidtagit någon åtgärd bör  redovisas  för  riksdagen\r\nmed  uppgift  om när åtgärderna beräknas vidtas  och\r\natt en sådan redovisning  fyller ett angeläget behov\r\ni  utskottens uppföljnings-  och  utvärderingsarbete\r\n(se bl.a. bet. 1998/99:KU10 och 1999/2000:KU10).\r\nDen kritik som lagutskottet uttalade för drygt två\r\nmånader  sedan  rörande tidsutdräkten i fråga om det\r\nav riksdagen år 1998  begärda förslaget om ändringar\r\ni  fastighetsmäklarlagen  kvarstår,  och  regeringen\r\nkan, enligt lagutskottets mening, inte helt anses ha\r\nuppfyllt    vad    konstitutionsutskottet   tidigare\r\nuttalat. Med hänsyn  till  vad som nu har framkommit\r\nom påbörjat direktivarbete saknas emellertid, enligt\r\nlagutskottets  mening,  skäl  för  riksdagen  att  i\r\nförevarande   sammanhang  vidta  någon   ytterligare\r\nåtgärd  vad  gäller   regeringens   handläggning  av\r\nskrivelse 1997/98:158 med anledning av  vad  som  nu\r\nanförts i motion K22.\r\nI  likhet med vad lagutskottet anförde hösten 2001\r\ni sitt  yttrande  till  konstitutionsutskottet  över\r\n2001   års   skrivelse   (yttr.  2001/02:LU1y)  vill\r\nutskottet därutöver med anledning av vad som anförts\r\ni motion K22 för sin del ånyo  framhålla att det kan\r\nfinnas  olika  omständigheter  som   föranleder  att\r\nregeringen gör bedömningen att det inte är lämpligt,\r\nmöjligt  eller  meningsfullt  att  vidta ytterligare\r\nåtgärder  i  enlighet  med  ett riksdagsbeslut.  Ett\r\nsådant skäl kan vara att saken  kommit  i  ett  helt\r\nannat  läge  än  vad  som  var  fallet vid tiden för\r\nriksdagens  beslut,  exempelvis  genom  utvecklingen\r\ninom   EU   eller   till  följd  av  internationella\r\nåtaganden.  Det kan också  föreligga  omständigheter\r\nsom  gör  att regeringen  finner  att  åtgärder  med\r\nanledning av ett riksdagsbeslut måste anstå under en\r\nlängre tid.  Ett  sådant skäl kan - såsom i det ovan\r\nredovisade ärendet  rörande  fastighetsmäklarlagen -\r\nvara att frågan lämpligen bör  hanteras  inom  ramen\r\nför  ett  större  lagstiftningsprojekt  som,  enligt\r\nregeringens  bedömning,  bör  komma till stånd först\r\nnär en viss lagstiftning har varit i kraft en längre\r\ntid. I sådana och liknande situationer  kan,  enligt\r\nlagutskottets  mening,  en  lämplig ordning vara att\r\nregeringen inom rimlig tid återkommer till riksdagen\r\nockså i annat lämpligt sammanhang  än  i  den årliga\r\nskrivelsen  och  därvid  redovisar  skälen för  sina\r\nställningstaganden. På så sätt skulle  riksdagen via\r\ndet  berörda  utskottet  få  tillfälle att pröva  om\r\ntillkännagivandet fortfarande  är  relevant eller om\r\nregeringens  redovisning bör leda till  ett  förnyat\r\neller uppdaterat tillkännagivande.\r\nI  övrigt  föranleder  regeringens  redogörelse  för\r\nbehandlingen    av    riksdagens   skrivelser   till\r\nregeringen  och  motion K22  inga  kommentarer  från\r\nutskottets sida.\r\n\r\nStockholm den 27 april 2004\r\n\r\n\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nInger René\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit\r\ni beslutet: Inger René (m),\r\nMarianne Carlström (s), Raimo\r\nPärssinen (s), Jan Ertsborn\r\n(fp), Hillevi Larsson (s),\r\nYvonne Andersson (kd), Tasso\r\nStafilidis (v), Maria Hassan\r\n(s), Bertil Kjellberg (m),\r\nRezene Tesfazion (s), Martin\r\nAndreasson (fp), Viviann Gerdin\r\n(c), Anneli Särnblad Stoors\r\n(s), Henrik von Sydow (m),\r\nNiclas Lindberg (s), Johan\r\nLöfstrand (s) och Peter Jonsson\r\n(s).\r\n\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\n\r\nInger René (m), Jan  Ertsborn (fp), Yvonne Andersson\r\n(kd), Bertil Kjellberg  (m), Martin Andreasson (fp),\r\nViviann Gerdin (c) och Henrik von Sydow (m) anför:\r\n\r\nEnligt vår mening förtjänar regeringens handläggning\r\nav     riksdagens    skrivelse    1997/98:122     om\r\nföretagsförmedling  och  fastighetsmäklarlagen stark\r\nkritik.  Sålunda  kan konstateras  att  det  nu  har\r\nförflutit   mer   än   sex   år   sedan   riksdagens\r\ntillkännagivande med en  begäran  om  en  ändring  i\r\nfastighetsmäklarlagen.   Trots   detta   har   något\r\nlagstiftningsarbete  ännu  inte inletts. Även om det\r\nsent  omsider har inletts arbete  med  att  utarbeta\r\ndirektiv  till  en  utredning  är  dock  regeringens\r\nhandläggning    av    riksdagsskrivelsen   så   pass\r\nanmärkningsvärd   att  det   finns   anledning   för\r\nkonstitutionsutskottet   att  påpeka  vad  som  ovan\r\nanförts.\r\n\r\nI  övrigt  ansluter  vi  oss   till   majoritetens\r\nställningstagande.\r\n\r\nBilaga 7\r\n\r\nProtokollsutdrag från utrikesutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 8\r\n\r\nProtokollsutdrag från försvarsutskottet\r\n\r\nBilaga 9\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande 2003/04:SfU4y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har den 16 mars 2004  anmodat\r\növriga   utskott  att  yttra  sig  över  regeringens\r\nskrivelse 2003/04:75 Redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen.\r\n\r\nEn  motion   som   har  väckts  med  anledning  av\r\nskrivelsen, K22 av Gunnar  Hökmark  m.fl. (m), berör\r\ndelvis utskottets beredningsområde, nämligen ärendet\r\nom     ny     instans-    och    processordning    i\r\nutlänningsärenden.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet avger följande yttrande.\r\n\r\nRedogörelsen   avser   åtgärder   vidtagna   den   1\r\njanuari-den  31  december   2003,   men  även  vissa\r\nregeringsbeslut  därefter  omfattas.  I   skrivelsen\r\nredovisas  behandlingen  av 18 riksdagsskrivelser  i\r\närenden   som  grundar  sig  på   betänkanden   från\r\nsocialförsäkringsutskottet.  Sju  av dessa redovisas\r\nsom  inte  slutbehandlade  medan  övriga  anges  som\r\nslutbehandlade under perioden.\r\n\r\nRedogörelsen   föranleder   följande   kommentarer\r\nbeträffande tre av de icke slutbehandlade ärendena.\r\n\r\nBet. 2001/02:SfU2, rskr. 70, mom. 12 om\r\ninstans- och processordning i utlänningsärenden\r\n\r\n\r\nRiksdagens tillkännagivande\r\n\r\nRiksdagens  beslut  innebär ett tillkännagivande  om\r\natt regeringen snarast  bör återkomma till riksdagen\r\nmed   ett   förslag   till   en  ny   instans-   och\r\nprocessordning i utlänningsärenden.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFrågan  om  en  ny  instans-  och  processordning  i\r\nutlänningsärenden  har utretts av en  parlamentarisk\r\nkommitté (NIPU) som  slutredovisade  sitt  arbete  i\r\nfebruari  1999  i  betänkandet  Ökad rättssäkerhet i\r\nasylärenden (SOU 1999:16). Samtliga  företrädare för\r\nde  sju riksdagspartierna i utredningen  var  därvid\r\növerens  om  att överprövningen i utlänningsärendena\r\nborde     föras    över     till     de     allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna.  På  grund  av  en  del  av\r\nremissvaren som avgavs med anledning av utredningens\r\nslutbetänkande   tillsattes   en   arbetsgrupp  inom\r\nRegeringskansliet  för att dels se över  kostnaderna\r\nför den föreslagna instansordningen, dels utreda ett\r\nspecialdomstolsalternativ.  Arbetsgruppen redogjorde\r\nför   sitt   arbete  i  departementspromemorian   En\r\nspecialdomstol  för  utlänningsärenden (Ds 2000:45).\r\nBåda förslagen har remissbehandlats.\r\n\r\nI samband med budgetbehandlingen hösten 2001 (bet.\r\n2001/02:SfU2)    angav    utskottet     bl.a.    att\r\nhandläggningen av asylärenden under en lång  föjd av\r\når  kritiserats  från  rättssäkerhetssynpunkt,  inte\r\nbara  för att handläggningstiderna varit långa, utan\r\näven för  att  insynen i processen från såväl parter\r\nsom  allmänhet  varit  dålig.  Utskottet  ansåg  det\r\nmycket angeläget  att  förbättringar i asylprocessen\r\nsnarast genomfördes. Utskottet  ansåg att införandet\r\nav  en  tvåpartsprocess  med  ökad  möjlighet   till\r\nmuntlig  förhandling  är  av väsentlig betydelse för\r\ntilltron   till  asylprövningssystemet.   En   sådan\r\nförändring  leder  också  till  ökad  rättssäkerhet.\r\nUtskottet  ansåg   vidare  att  den  parlamentariska\r\nutredningens    förslag,    om    att    beslut    i\r\nutlänningsärenden   skall   kunna  överprövas  i  de\r\nallmänna förvaltningsdomstolarna,  utan  tvekan  ger\r\nett   förfarande   präglat   av   en   hög  grad  av\r\nrättssäkerhet.  Eventuella  andra  lösningar  skulle\r\nenligt  utskottets mening kunna medföra  svårigheter\r\natt nå en  bred  parlamentarisk  enighet kring dessa\r\nför  samhället såväl som för den enskilde  angelägna\r\nfrågor.   Utskottet  uttryckte  förståelse  för  att\r\nreformens      omfattning      och      komplicerade\r\nfrågeställningar   krävt   noggranna  analyser.  Mot\r\nbakgrund av det anförda ansåg  emellertid  utskottet\r\natt  det  var  mycket  angeläget  att beslut snarast\r\nfattades om instansordningen. Utskottet  utgick från\r\natt   det   omfattande   beredningsarbete  som  hade\r\ngenomförts  möjliggjorde att  en  proposition  kunde\r\nföreläggas riksdagen under våren, för riksdagsbeslut\r\nföre   sommaren   2002.   Utskottet   föreslog   ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen  snarast borde\r\nåterkomma till riksdagen med ett förslag  till en ny\r\ninstans-  och  processordning  i  utlänningsärenden,\r\nvilket också blev riksdagens beslut.\r\nUtskottet fick härefter, under våren 2002, vid ett\r\npar  tillfällen  muntlig  information  i  frågan  av\r\nansvarigt   statsråd,   Jan   O   Karlsson.   Enligt\r\nstatsrådet  pågick  ett  aktivt  beredningsarbete  i\r\nenlighet   med   den  inriktning  av  reformen   som\r\nutskottet angivit.  Någon  ytterligare  utredning  i\r\närendet   var   det   således  inte  fråga  om.  Ett\r\nregeringsbeslut om lagrådsremiss  skulle fattas före\r\nsommaruppehållet   och  en  proposition   föreläggas\r\nriksdagen  under  hösten.  Statsrådet  påpekade  att\r\nreformen    innebär    helt     nya    regler    för\r\nprocessordningen  samt  en  helt  ny   ordning   för\r\nsäkerhetsfrågor     och     verkställighet.    Såväl\r\nprocessrättsliga  som  andra frågor  behöver  därför\r\nberedas. Det handlar också om resurser och kompetens\r\nvid Migrationsverket och  domstolarna. Detta blir en\r\nav  de  största  reformerna  för  rättsväsendet.  De\r\nårliga merkostnaderna bedömdes  uppgå  till  ca  500\r\nmiljoner        kronor,        vartill        kommer\r\nomställningskostnader  för  såväl  den nuvarande som\r\nden nya organisationen. Omställningen  försvåras  av\r\natt  reformen skall genomföras i ett läge då antalet\r\nasylsökande  kraftigt  ökar,  och det är viktigt att\r\nden  nya  organisationen inte vid  övergången  måste\r\növerta  alltför   många   oavgjorda   ärenden   från\r\nUtlänningsnämnden.\r\nRegeringen   beslutade  den  6  juni  2002  om  en\r\nlagrådsremiss om  ny  instans-  och processordning i\r\nutlännings- och medborgarskapsärenden.\r\nLagrådet  har  i  yttrande  den  9  oktober   2002\r\navstyrkt  regeringens  förslag. Lagrådet angav bl.a.\r\natt   en   grundläggande   förutsättning   för   att\r\nregleringen        skall        ge        godtagbara\r\nrättssäkerhetsgarantier   är   att   de   materiella\r\nreglerna är utformade så att tillämpningen  kan  bli\r\nenhetlig och förutsebar. Det måste också beaktas hur\r\nnyordningen  återverkar på handläggningstiderna. Ett\r\nsärskilt problem  var  att  överklagandefrekvensen i\r\navlägsnandeärenden är ytterligt hög.\r\nStatsrådet Jan O Karlsson informerade utskottet om\r\nLagrådets  yttrande  under  hösten   2002  och  hade\r\nhärefter enskilda överläggningar med alla partier om\r\nden fortsatta hanteringen.\r\nDen 6 mars 2003 beslutade regeringen att tillsätta\r\nen  parlamentarisk kommitté med uppgift  att  -  med\r\nutgångspunkt  i lagrådsremiss och Lagrådets yttrande\r\n- göra en genomgång  av  utlänningslagens materiella\r\nbestämmelser och anpassa dessa till en övergång från\r\nhandläggning    hos   förvaltningsmyndigheter    och\r\nregeringen till ett  system  där överprövning sker i\r\ndomstol. Uppdraget skulle redovisas  senast  den  15\r\ndecember  2003.  Kommittén  har  därefter,  på  egen\r\nbegäran,   genom   tilläggsdirektiv  som  regeringen\r\nbeslutade den 4 december  2003, fått utredningstiden\r\nförlängd och skall redovisa  sitt uppdrag senast den\r\n1 juni 2004.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI  skrivelsen anges att regeringens  avsikt  är  att\r\nåterkomma  till  riksdagen med ett nytt förslag till\r\nhur  en  reform  skulle   kunna   utformas  när  den\r\nparlamentariska kommittén presenterat  sitt  förslag\r\noch  detta  förslag har remissbehandlats i sedvanlig\r\nordning.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet har  även  under innevarande riksmöte fått\r\ninformation  om  beredningsarbetet   med   den   nya\r\ninstans-  och  processordningen, dels har tjänstemän\r\nfrån   Utrikesdepartementet,    Finansdepartementet,\r\nJustitiedepartementet  och  Domstolsverket   den  11\r\nnovember  2003 redovisat kostnadsberäkningar för  en\r\nny   instans-    och    processordning,   dels   har\r\nstatssekreteraren        Charlotte         Svensson,\r\nUtrikesdepartementet, den 16 mars 2004 informerat om\r\nkostnadsberäkningar  och beredningsarbetet i  övrigt\r\nmed den nya instans- och  processordningen.  Det bör\r\npåpekas  att  informationen under riksmötet lämnades\r\npå  begäran  av  utskottet.   Den   information  som\r\nbegärdes  under  våren  var föranledd av  utskottets\r\nbehandling  av proposition  2003/04:59  Prövning  av\r\nverkställighetshinder    i   utlänningsärenden   och\r\nmotioner som väckts med anledning  av  propositionen\r\noch vilka tar upp frågan om tidpunkten för  den  nya\r\ninstans-  och  processordningen.  Utskottet beräknas\r\nfatta beslut om propositionen och motionerna  den 27\r\nmaj  (bet.  2003/04:SfU10)  och debatten är planerad\r\ntill den 16 juni 2004. Utskottet  skall  den  6  maj\r\n2004  ånyo  få  information  av statssekreteraren om\r\nberedningsarbetet.\r\n\r\nUtskottet   nödgas   samtidigt   konstatera    att\r\nregeringens   beredning  av  den  nya  instans-  och\r\nprocessordningen  i  utlänningsärenden som riksdagen\r\nbegärt tar orimligt lång  tid.  Redan vid tidpunkten\r\nför utskottets enhälliga begäran hade ett omfattande\r\nberedningsarbete  genomförts.  När   det  gäller  de\r\nmateriella delar av utlänningslagen som nu bereds av\r\nUtlänningslagskommittén finns i mycket en samsyn med\r\nregeringens problembeskrivningar. Åtskilliga  moment\r\ni beredningsarbetet har dock dragit ut på tiden  och\r\nsammantaget medfört en mycket lång tidsutdräkt. Även\r\nom  det  är  regeringen  som avgör i vilken form det\r\npraktiska beredningsarbetet  skall genomföras, måste\r\nutskottet  ändå  konstatera  att  det  då  ansvariga\r\nstatsrådet   vid  överläggningar   med   de   övriga\r\nriksdagspartierna  i  december  2002  utfäste att en\r\norganisationskommitté  skulle  tillsättas  samtidigt\r\nmed Utlänningslagskommittén. Syftet  var att de båda\r\nprocesserna,  dvs.  det  materiella  innehållet  och\r\nsjälva genomförandet, skulle vara klara  till  den 1\r\njanuari 2005, den tidpunkt som man kommit överens om\r\nskulle  gälla  för  genomförandet  av  reformen. Vid\r\nflera  tillfällen, även i riksdagens kammare  (bl.a.\r\nvid frågestunden  den  5  februari  2004) har numera\r\nansvarigt     statsråd     uppgivit     att    någon\r\norganisationskommitté ännu inte tillsatts.  Detta är\r\nytterligare ett tecken på att beredningsarbetet inte\r\nbedrivs med den skyndsamhet som är motiverad.\r\nUtskottet  anser  att  konstitutionsutskottet  bör\r\ngöra ett påpekande om detta.\r\n\r\nBet. 2001/02:SfU15, rskr. 287, mom. 7 och bet.\r\n2003/04:SfU2, rskr. 86, mom. 12, båda om\r\nensamkommande barn.\r\n\r\n\r\nRiksdagens tillkännagivanden\r\n\r\nI   ärendet   från   2001/02   innebär    riksdagens\r\ntillkännagivande    att   regeringen   snarast   bör\r\nåterkomma     till     riksdagen      vad     gäller\r\nansvarsfördelningen     för    ensamkommande    barn\r\nbeträffande asylfrågan, boendet och hälsan.\r\n\r\nI   ärendet   från   2003/04   innebär    riksdagens\r\ntillkännagivande       ett       mer      preciserat\r\nställningstagande i dessa frågor, nämligen följande:\r\n\r\nMigrationsverket bör endast ansvara för att utreda\r\nde  ensamkommande  barnens  asylskäl.   En  särskild\r\nföreträdare  för  dessa  barn  bör  inrättas.  Denna\r\nföreträdare bör utses inom 24 timmar och ges en form\r\nav vårdnadsansvar för barnet.\r\nSocialtjänsten bör ha det entydiga ansvaret för de\r\nensamkommande barnen redan vid ankomsten och bör ges\r\nmöjlighet till särskild kompetensutveckling  härför.\r\nBarnen måste få bästa möjliga omhändertagande i form\r\nav  boende  och  särskilt stöd. På ett mycket tidigt\r\nstadium  bör socialtjänsten  ta  ställning  till  om\r\nbarnet bör ges en familjehemsplacering.\r\nRegeringen  bör  återkomma  med förslag enligt det\r\novanstående.\r\nRegeringen bör snarast återkomma  med förslag till\r\nändring   i  enlighet   med  Migrationsverkets   och\r\nSocialstyrelsens  förslag  om  att  Migrationsverket\r\nskall  ges möjlighet att sluta avtal med  ett  antal\r\nkommuner om mottagande av ensamkommande barn.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI utskottets  betänkande  2003/04:SfU2, då utskottet\r\nsenast behandlade motioner om ensamkommande barn och\r\nfrån vilket betänkande det senaste tillkännagivandet\r\nhärrör, angavs att det, enligt  uppgift  i  november\r\n2003, fanns ca 450 ensamkommande barn och ungdomar i\r\nmottagningssystemet  samt  att  majoriteten av dessa\r\nvar i övre tonåren. Cirka 50 ungdomar som redan hade\r\nfått uppehållstillstånd hade verket  haft  svårt att\r\nplacera  i  kommunerna. Migrationsverket ansåg  inte\r\natt det fanns  några  egentliga  oklarheter  när det\r\ngällde  lagregleringen  av  ansvarsfrågan. Praktiska\r\nproblem  kvarstod  dock.  Beträffande  ensamkommande\r\nbarn hade personaltätheten  ökat  och  barngrupperna\r\nminskat     på     Migrationsverkets    barn-    och\r\nungdomsenheter.   Särskilda   barnhandläggare   hade\r\nutbildats och ytterligare utbildningsinsatser pågick\r\ni     syfte    att    utveckla     samtalsmetodiken.\r\nMigrationsverket hade utarbetat särskilda riktlinjer\r\nför  handläggning   av  asylärenden  avseende  barn.\r\nVidare hade verksamheten organiserats om, i riktning\r\nmot att ha boende och  myndighetsutövning så åtskilt\r\nsom möjligt inom det nuvarande mottagandets ram.\r\n\r\nFrån och med den 1 juli  2003 kan Migrationsverket\r\nlämna   ersättning   till   kommuner   för   sociala\r\nutredningar gällande ensamkommande  asylsökande barn\r\n(prop. 2002/03:100, SfU3y, FiU21).\r\nUtredningen om förmyndare, gode män och förvaltare\r\nhar  i  delbetänkandet  God  man  för  ensamkommande\r\nflyktingbarn  (SOU 2003:51) föreslagit bl.a.  en  ny\r\nlag  om  god  man  för  ensamkommande  barn.  Enligt\r\nförslaget skall  den gode mannen kunna träda i såväl\r\nförmyndarens som vårdnadshavarens ställe.  Härigenom\r\nsäkerställs enligt utredaren att den gode mannen kan\r\nagera och fatta beslut i samtliga frågor som rör ett\r\nensamkommande barn,  exempelvis  frågan  om  barnets\r\nboende.  Förslaget  har  remissbehandlats och bereds\r\nför närvarande i Regeringskansliet.\r\nRegeringen  har  under hösten  2003  beslutat  att\r\ntillsätta ett särskilt råd som skall fungera som ett\r\nforum för samråd och  information om barnfrågor inom\r\nasyl-   och  migrationspolitiken.   Ett   förbättrat\r\nmottagande  av ensamkommande barn kommer att vara en\r\nhögt prioriterad  fråga för rådet. Barnombudsmannen,\r\nRädda Barnen, Röda Korset m.fl. ingår i rådet.\r\nDen 20 november 2003 fick utskottet information av\r\nföreträdare  för  regeringen   om   dels  genomförda\r\nåtgärder, dels hur regeringen går vidare  i  arbetet\r\nmed  de  ensamkommande  barnen. Bland annat följande\r\nanfördes. Remissbehandlingen av förslagen om god man\r\nför ensamkommande barn har  påskyndats  för  att  en\r\nproposition  skall kunna läggas under tidig vår 2004\r\noch  lagen  träda   i  kraft  den  1  juli  2004.  I\r\nMigrationsverkets och  Socialstyrelsens rapport från\r\n2002  om  ensamkommande  barn  föreslogs  bl.a.  att\r\nMigrationsverket skall sluta  avtal  med  ett  antal\r\nkommuner   om   mottagande   av   dessa   barn.   En\r\ninterdepartemental  arbetsgrupp  bereder förslagen i\r\nrapporten. Det gäller exempelvis frågan  om  vad som\r\nhänder om Migrationsverket, som i rapporten föreslås\r\nha  kvar  huvudansvaret,  får  svårigheter  med  att\r\nteckna  avtal som täcker behovet av platser. Det kan\r\nockså ifrågasättas om en kommun enligt kommunallagen\r\nkan driva  en  förläggning  för  barn  som  inte har\r\nanknytning  till  kommunen. Arbetsgruppen har därför\r\nutrett  alternativa   lösningar  som  även  omfattar\r\nensamkommande barn som  söker  uppehållstillstånd på\r\nandra  grunder,  som t.ex. släktskap.  Arbetsgruppen\r\nberäknas     presentera      resultatet     i     en\r\ndepartementspromemoria  i  slutet  av  2003  och  en\r\nproposition kan efter remissbehandling  lämnas under\r\n2004.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI     skrivelsen     hänvisar     regeringen    till\r\nMigrationsverkets och Socialstyrelsens  i  juni 2002\r\nredovisade    regeringsuppdrag   om   förslag   till\r\nförbättringar i  mottagandet  av  s.k. ensamkommande\r\nbarn  samt  att  Migrationsverket  i  november  2002\r\nredovisat      ett      tilläggsuppdrag     avseende\r\nkostnadsberäkning av förslagen.  Härutöver  hänvisas\r\ntill  att  den  nämnda departementspromemorian avses\r\nbeslutas  under  våren   2004  och  att  promemorian\r\ndärefter skall remissbehandlas.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nUtskottet nödgas konstatera  att såväl den aviserade\r\ndepartementspromemorian   som   propositionen    med\r\nförslag   om  god  man  för  ensamkommande  barn  är\r\nförsenade.  Med  hänsyn  till  vikten av att snarast\r\nförbättra situationen för de ensamkommande barnen är\r\ndet   angeläget  att  beredningsarbetet   påskyndas.\r\nUtskottet   förutsätter   att  det  nu  sker.  Något\r\npåpekande från konstitutionsutskottet är därför inte\r\nnödvändigt.\r\n\r\n\r\nStockholm den 4 maj 2004\r\n\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s),  Per\r\nWesterberg  (m),  Anita  Jönsson  (s), Mona Berglund\r\nNilsson  (s),  Ulla Hoffmann (v), Mariann  Ytterberg\r\n(s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Birgitta\r\nCarlsson (c), Kerstin  Kristiansson  Karlstedt  (s),\r\nAnna   Lilliehöök  (m),  Göte  Wahlström  (s),  Mona\r\nJönsson  (mp), Solveig Hellquist (fp) och Anne-Marie\r\nEkström (fp).\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\n\r\nBet. 2001/02:SfU2, rskr. 70, mom. 12 om\r\ninstans- och processordning i utlänningsärenden\r\n\r\nav Tomas  Eneroth,  Ronny Olander, Anita Jönsson,\r\nMona Berglund Nilsson, Mariann Ytterberg, Lennart\r\nKlockare, Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göte\r\nWahlström (alla s).\r\n\r\nAv yttrandet framgår att  utskottet  löpande hållits\r\ninformerat om beredningsarbetet med den nya instans-\r\noch    processordningen.   Därvid   har   redovisats\r\nåtskilliga  beredningsåtgärder  som  vidtagits eller\r\npågår  men också flera komplicerade frågeställningar\r\nsom   ytterligare    behöver    belysas.   Särskilda\r\növerläggningar  har därtill skett  mellan  ansvarigt\r\nstatsråd    och    företrädare    för    de    olika\r\nriksdagspartierna.\r\n\r\nVi  vill  framhålla   att   en   ny  instans-  och\r\nprocessordning i utlänningsärenden är  en  angelägen\r\noch  nödvändig  men också omfattande och komplicerad\r\nreform. Det är viktigt  att  alla  frågor  inklusive\r\nhanteringen av ärendebalanser är väl beredda  så att\r\növergången  till  den  nya ordningen fungerar så bra\r\nsom möjligt och att reformen  även  blir långsiktigt\r\nhållbar. Beredningsarbetet har därför tagit lång tid\r\nmen  det  är  viktigt att riksdagens begäran  om  en\r\nreform nu snarast fullföljs.\r\n\r\nMed hänsyn till  vad  som redovisats om det pågående\r\nberedningsarbetet finns  det dock inte anledning för\r\nkonstitutionsutskottet att  göra  något  påpekande i\r\närendet.\r\n\r\nBilaga 10\r\n\r\nProtokollsutdrag från socialutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 11\r\n\r\nProtokollsutdrag från kulturutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 12\r\n\r\nProtokollsutdrag från utbildningsutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 13\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande 2003/04:TU2y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har den 16 mars 2004  anmodat\r\növriga   utskott  att  yttra  sig  över  regeringens\r\nskrivelse 2003/04:75 Redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens  skrivelser till regeringen. I skrivelsen\r\nlämnas en redovisning  av  de  beslut som regeringen\r\nfattat  med  anledning  av  de  riksdagsbeslut   som\r\nmeddelats  i  riksdagens skrivelser till regeringen.\r\nRedogörelsen omfattar  huvudsakligen regeringsbeslut\r\nunder tiden den 1 januari-31 december 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI  regeringens  redogörelse   redovisas  beslut  och\r\nberedningsläge för sammanlagt 20  riksdagsbeslut med\r\nanledning   av  trafikutskottets  betänkanden.   Som\r\nframgår av följande sammanställning redovisas sex av\r\ndessa riksdagsskrivelser  som  slutbehandlade  medan\r\nberedning pågår för 14 riksdagsskrivelser.\r\n\r\nTabell 1 RIKSDAGSSKRIVELSER till regeringen med anledning av beslut\r\nfrån TRAFIKUTSKOTTETS betänkanden\r\n\r\n---------------------------------------------------------\r\n|Riksmöte  |Antal         |              |            Ej|\r\n|          |riksdagsskrivelser|Slutbehandlade|\r\nslutbehandlade                                          |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|1994/95   |    1         |    -         |     1        |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|1997/98   |    3         |    -         |     3        |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|1999/2000 |    4         |    1         |     3        |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|2000/01   |    2         |    -         |     2        |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|2001/02   |    3         |    -         |     3        |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|2002/03   |    4         |    3         |     1        |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|2003/04   |    3         |    2         |     1        |\r\n---------------------------------------------------------\r\n|Summa     |    20        |    6         |     14       |\r\n---------------------------------------------------------\r\n\r\nAv redogörelsen framgår vidare att riksdagen med anledning av\r\nbetänkanden     från    trafikutskottet    har    gjort    15\r\ntillkännagivanden  till regeringen som meddelats genom beslut\r\ni  11  olika  riksdagsskrivelser.  Som  framgår  av  följande\r\nsammanställning  anges  10  av  dessa  riksdagsskrivelser med\r\nsammanlagt 14 tillkännagivanden som ej slutbehandlade.\r\n\r\nTabell 2 Riksdagsskrivelser till regeringen som innehåller beslut om\r\ntillkännagivanden från trafikutskottets betänkanden\r\n\r\n-------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------\r\n|Riksdagsskrivelse|Tillkännagivande         |\r\nBeslutsläge                                           |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|1994/95:232   |1  Återinförande av det     |Ej       |\r\n|              |   statliga                 |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n|              |   fritidsbåtsregistret     |         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|1997/98:192   |   Medicinska krav för      |Ej       |\r\n|              |   taxiförare               |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|1997/98:266   |   Energi- och              |Ej       |\r\n|              |   koldioxidskatt           |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|1999/2000:166 |   Inrättande av            |Ej       |\r\n|              |   trafikofferjourer        |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n|              |                            |         |\r\n|              |   Ansvaret för             |         |\r\n|              |   lastsäkring              |         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|1999/2000:189 |   Tillsynsmyndighetens     |\r\nSlutbehandlad                                         |\r\n|              |   roll på teleområdet      |         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|1999/2000:238 |   Påföljdssystem för       |Ej       |\r\n|              |   utländska fordonsförare  |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|2000/01:158   |   Sjöfartsinspektionens    |Ej       |\r\n|              |   tillsyn                  |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|2000/01:249   |   Ökad säkerhet för barn   |Ej       |\r\n|              |   i trafiken               |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n|              |                            |         |\r\n|              |   Åtgärder mot             |         |\r\n|              |   telefonering under       |         |\r\n|              |   bilkörning               |         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|2001/02:125   |   Översyn av               |Ej       |\r\n|              |   farledsavgifterna        |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|2001/02:195   |   Åtgärder mot s.k.        |Ej       |\r\n|              |   \"svarttaxi\"              |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n-------------------------------------------------------\r\n|2002/03:161   |   Körkort för deltagare i  |Ej       |\r\n|              |   försöksverksamheten med  |\r\nslutbehandlad                                         |\r\n|              |   alkolås m.m.             |         |\r\n|              |                            |         |\r\n|              |   EU-moped och             |         |\r\n|              |   terrängskoter            |         |\r\n|              |                            |         |\r\n|              |   Kameraövervakning och    |         |\r\n|              |   ägaransvar vid           |         |\r\n|              |   hastighetsöverträdelse   |         |\r\n-------------------------------------------------------\r\nInga   motioner   har   väckts   med  anledning  av  regeringens\r\nredogörelse   för   de   riksdagsbeslut    som    faller    inom\r\ntrafikutskottets beredningsområde.\r\n\r\n\r\nTrafikutskottets synpunkter\r\n\r\n\r\nUtskottet har granskat regeringens redovisning med anledning  av\r\nde    riksdagsbeslut    som    fattats   inom   trafikutskottets\r\nansvarsområde. Enligt utskottets  mening synes skrivelsen på ett\r\nkorrekt sätt återspegla trafikutskottets  riksdagsbeslut  och de\r\ntillkännagivanden  som  riktats  av  riksdagen  med anledning av\r\ntrafikutskottets  betänkanden.  Skrivelsen  ger  vidare   en   i\r\nhuvudsak god bild av de åtgärder som regeringen har vidtagit och\r\nberedningsläget för de ärenden som inte är slutbehandlade.\r\n\r\nBeredningstakt för tillkännagivanden\r\n\r\nSom    utskottet    framhållit   i   tidigare   yttranden   till\r\nkonstitutionsutskottet  bereds vissa riksdagsskrivelser alltjämt\r\ntrots att riksdagen fattade beslut i ärendet för flera år sedan.\r\nDet  äldsta  ännu  inte  slutbehandlade   tillkännagivandet   om\r\ninrättande av ett fritidsbåtsregister är från riksmötet 1994/95.\r\nÄven    andra    exempel   finns   på   riksdagsskrivelser   med\r\ntillkännagivanden  där  en  längre tid förflutit sedan riksdagen\r\nfattade beslut i ärendet.\r\n\r\nUtskottet framhåller mot denna  bakgrund  ånyo  vikten  av att\r\nregeringen  efter  ett  tillkännagivande av riksdagen utan något\r\negentligt dröjsmål vidtar  de åtgärder som är nödvändiga för att\r\nregeringen  skall  kunna  efterkomma   tillkännagivandet.  I  de\r\nundantagsfall  regeringen, av ett eller annat  skäl,  avser  att\r\navvakta  med  vidare   beredningsåtgärder   bör  regeringen  för\r\nriksdagen skyndsamt redovisa sitt dröjsmål och skälen för detta.\r\nMotsvarande  bör  gälla om en pågående beredningsåtgärd  alltför\r\nlänge  drar ut på tiden.  Därutöver  kan  det  vara  en  lämplig\r\nordning  att regeringen i sin årliga skrivelse till riksdagen på\r\nett  mer  preciserat   sätt   anger   orsaken   till  en  längre\r\ntidsutdräkt.   Vidare   kan   efterlysas  en  uppskattning   när\r\nregeringen  bedömer  att  olika  skrivelser   skall   kunna  bli\r\nslutbehandlade.\r\nI  sammanhanget  kan  nämnas  att  riksdagen  under våren 2004\r\nfunnit  anledning  att  rikta ett förnyat tillkännagivande  till\r\nregeringen  om  vikten  av  ett   effektivt  påföljdssystem  för\r\nyrkesmässig trafik. Regeringen har  därefter  förelagt riksdagen\r\nproposition  2003/04:92  Sveriges  antagande  av  rambeslut   om\r\ntillämpning   av   principen   om   ömsesidigt   erkännande   på\r\nbötesstraff.   Vidare   har  regeringen  nyligen  lagt  fram  en\r\nlagrådsremiss  om  verkställighetsregler  för  överlastavgifter.\r\nEnligt utskottets mening  är  det  viktigt för institutionen med\r\ntillkännagivanden att dessa behandlas  med respekt och omsorg så\r\natt   upprepade   tillkännagivanden   kan  undvikas.   Utskottet\r\nförutsätter mot denna bakgrund att rutinerna  för handläggning i\r\nförekommande fall ses över.\r\n\r\nSkrivelsens form\r\n\r\nEn  viktig  uppgift för riksdagen är att kontrollera  regeringen\r\noch den offentliga  förvaltningen. Detta gäller inte minst sedan\r\ns.k. målstyrning alltmer börjat användas i offentlig verksamhet,\r\ndvs. uppsatta mål styr  verksamheten  i  stället  för  ett stort\r\nantal  regler. Riksdagen har mot denna bakgrund under senare  år\r\nriktat ett ökat intresse mot uppföljning och utvärdering. Enligt\r\nutskottets mening bör detta intresse även riktas mot regeringens\r\nhantering    av    riksdagsskrivelser   och   då   i   synnerhet\r\nriksdagsskrivelser med  tillkännagivanden.  Utskottet har därför\r\ntidigare år i yttranden till konstitutionsutskottet efterlyst en\r\nmer lättillgänglig och aktuell redovisning av vilka åtgärder som\r\nvidtas  med  anledning av riksdagens beslut. Vissa  förslag  har\r\nockså lämnats  om  hur  redovisningen  skulle  kunna  utvecklas.\r\nUtskottet  anser  det  fortfarande angeläget att söka finna  nya\r\nformer för hur redovisningen  skulle kunna utvecklas och bli ett\r\nmer verkningsfullt instrument i  den  årliga  uppföljningen  och\r\nutvärderingen.\r\n\r\nStockholm den 22 april 2004\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),\r\nElizabeth  Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans\r\nStenberg (s),  Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Karin\r\nSvensson Smith (v), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström\r\n(m), Monica Green  (s),  Runar  Patriksson  (fp), Sven Bergström\r\n(c),  Kerstin  Engle  (s), Björn Hamilton (m), Mikael  Johansson\r\n(mp) och Börje Vestlund (s).\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 14\r\n\r\nProtokollsutdrag från miljö- och jordbruksutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 15\r\n\r\nProtokollsutdrag från näringsutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 16\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande 2003/04:AU4y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  den  16  mars  2004 beslutat anmoda\r\növriga   utskott  att  yttra  sig  över  regeringens   skrivelse\r\n2003/04:75.\r\n\r\nTvå motioner,  2003/04:K21  av Patrik Norinder m.fl. (m, fp, kd,\r\nc) och 2003/04:K22 av Gunnar  Hökmark  m.fl. (m), har väckts med\r\nanledning av skrivelsen.\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nTotalt      redovisas      13      riksdagsskrivelser      under\r\nArbetsmarknadsutskottet  i  det register som ingår i skrivelsen.\r\nAv dessa rapporteras 7 skrivelser  som  slutbehandlade och 6 som\r\ninte slutbehandlade.\r\n\r\nNedan  kommenteras  främst de icke slutbehandlade  skrivelserna.\r\nUtskottet kommenterar  även några av de skrivelser som anges som\r\nslutbehandlade.  Den  punkt  under  vilken  redovisning  sker  i\r\nregeringens skrivelse anges inom parentes.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI kommittémotion K22 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anges ett antal\r\nexempel på att regeringen  underlåtit  att efterkomma riksdagens\r\nbeslut,  däribland  system för individuell  kompetensutveckling.\r\nEnligt motionärerna ska  riksdagen  inte  ständigt behöva påpeka\r\nregeringens  dröjsmål  i  olika  ärenden.  Regeringens  agerande\r\nriskerar  att  leda  till  att  allmänhetens förtroende  för  de\r\npolitiska institutionerna minskar.\r\n\r\nMotion K21 av Patrik Norinder m.fl.  (m,  fp,  kd,  c)  tar  upp\r\nfrågan  om individuellt kompetenssparande. Motionärerna pekar på\r\natt   regeringen    i    den    proposition    om    individuell\r\nkompetensutveckling  som regeringen lade fram 2002 utlovade  ett\r\nkomplett förslag till  hösten  samma  år med avsikt att systemet\r\nskulle  kunna träda i kraft den 1 juli 2003.  Någon  proposition\r\nhar  ännu   inte   kommit   och   aviserades   inte   heller   i\r\npropositionsförteckningen  för  våren  2004. Enligt motionen har\r\nregeringen i klartext struntat i att genomföra  sina löften till\r\nväljarna  och  riksdagen.  I  den nu behandlade skrivelsen  sägs\r\nvisserligen att regeringen ska  återkomma  under mandatperioden,\r\nmen  preciseringen individuell  kompetensutveckling  finns  inte\r\nmed. De medel som har avsatts sedan 2000 och nu uppgår till ca 6\r\nmiljarder  kronor  ska  enligt  riksdagsbeslut  avse individuell\r\nkompetensutveckling.      I      motionen      framhålls     att\r\nkompetensutveckling har betydelse för varje individ och för hela\r\nsamhället.  Det  alltmer  bekymmersamma läget på arbetsmarknaden\r\nförstärker   behovet  av  individuell   kompetensutveckling.   I\r\nmotionen beskrivs  hur  ett system för detta skulle kunna se ut.\r\nMotionärerna begär att regeringen  snarast  möjligt  lägger fram\r\nden utlovade propositionen.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nIcke slutbehandlade skrivelser\r\n\r\nRiksmötet 1999/2000\r\n\r\n1.     (N8)     Riksdagsskrivelse    1999/2000:83,    betänkande\r\n1999/2000:AU1, avser  behandling  av  budgetpropositionen för år\r\n2000, anslag för utgiftsområdena 13 och  14.  Skrivelsen är inte\r\nslutbehandlad i två delar.\r\n\r\nMoment 9 avser ett tillkännagivande om behovet  av en översyn av\r\nbemanningsföretagen.   Av  regeringens  skrivelse  framgår   att\r\nregeringen i september 2001 tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag\r\natt  inventera  de problem  som  kan  vara  förknippade  med  en\r\nanställning i ett  bemanningsföretag.  Arbetsgruppen  skulle  ha\r\nredovisat   sitt  uppdrag  senast  den  30  november  2002.  Med\r\nanledning av bl.a. att förhandlingar pågår om ett EU-direktiv om\r\narbetsvillkoren  för  personal  som hyrs ut av bemanningsföretag\r\nhar arbetsgruppens uppdrag ännu inte  avslutats.  Ärendet bereds\r\nvidare.\r\n\r\nMoment  37 om anslag på utgiftsområde 14 för 2000, delmoment  j,\r\navser   ett   tillkännagivande   om   lönebidrag   i   bestående\r\nanställningsförhållanden.\r\n\r\nAv skrivelsen  framgår  att  regeringen  i mars 2002 bemyndigade\r\nchefen  för  Näringsdepartementet  att  tillkalla   en  särskild\r\nutredare  som  bl.a.  skall  överväga  frågan  om  lönebidrag  i\r\nbestående  anställningsförhållanden  (dir.  2002:22).  Uppdraget\r\nskulle   redovisas  senast  den  22  september  2003.  Uppdraget\r\nredovisades, efter förlängning, den 31 oktober 2003. Utredningen\r\nhar remitterats,  och  remissvaren  skall  inkomma senast den 13\r\nfebruari 2004. Ärendet bereds vidare.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentar\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  hade vid förra årets  behandling  ingen\r\nerinran mot att skrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad.\r\n\r\nVad först gäller översyn av  bemanningsföretagen är följande att\r\nsäga. I regeringens skrivelse  2003/04:119 Övergångsregler under\r\nen  övergångsperiod  för  arbetstagare  från  nya  medlemsstater\r\nenligt anslutningsfördraget, som överlämnades till riksdagen den\r\n11 mars i år, uppges att en  inventering  av  eventuella problem\r\nmed bemanningsföretag sker i en arbetsgrupp med  företrädare för\r\narbetsmarknadens parter och Näringsdepartementet.  Gruppen,  som\r\nhar  avvaktat  arbetet  på  EU-nivå  med  eventuella  regler  om\r\nbemanningsföretag,  återupptar enligt skrivelse 119 arbetet inom\r\nkort då förhandlingarna  på EU-nivå inte lett till något konkret\r\nresultat.  Gruppen  ska  bl.a.   arbeta  vidare  med  frågan  om\r\nauktorisation av bemanningsföretag.  - Utskottet värdesätter att\r\ndetta arbete kommer i gång igen och förutsätter  att  regeringen\r\nåterkommer  till  riksdagen utan ytterligare dröjsmål. Utskottet\r\nhar mot den angivna  bakgrunden ingen erinran mot att skrivelsen\r\ni denna del fortfarande inte är slutbehandlad.\r\n\r\nI   frågan   om  att  bevilja   lönebidrag   i   ett   bestående\r\nanställningsförhållande   uttalade   utskottet   i  det  berörda\r\nbetänkandet  att  man bör överväga om det finns situationer  när\r\ndetta kan vara befogat.  Utskottet  underströk  samtidigt att en\r\nsådan  möjlighet  inte får innebära att arbetsgivarens  allmänna\r\nansvar för arbetstagarens  rehabilitering  minskar.  Frågan  har\r\nomfattats av Lönebidragsutredningens uppdrag, och i utredningens\r\nbetänkande   Arbetskraft   (SOU   2003:95)   övervägs  för-  och\r\nnackdelarna  med  att  bevilja  lönebidrag för redan  anställda.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet  bereds  nu  frågan  om\r\nlönebidrag  i  bestående anställningsförhållanden inom ramen för\r\nen kommande arbetsmarknadspolitisk proposition. Propositionen är\r\ntänkt att överlämnas till riksdagen i maj. - Utskottet har ingen\r\nerinran mot att skrivelsen i denna del inte är slutbehandlad.\r\n\r\n2.    (N9)    Riksdagsskrivelse     1999/2000:149,    betänkande\r\n1999/2000:AU5,  avser i den del som inte  är  slutbehandlad  ett\r\ntillkännagivande  om  en  utredning  av  arbetsrätten  m.m.   Av\r\nskrivelsen  framgår  att  regeringen  i  juli  2000 respektive i\r\noktober 2001 beslutade om ett uppdrag åt Arbetslivsinstitutet om\r\növersyn  av vissa arbetsrättsliga frågor. Den 12  november  2002\r\nredovisades uppdraget, som har publicerats i Hållfast arbetsrätt\r\n- för ett  föränderligt  arbetsliv,  Ds 2002:56. Promemorian har\r\nremissbehandlats. Proposition planeras  till  maj  2004. Ärendet\r\nbereds vidare.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentar\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  hade  vid förra årets behandling  ingen\r\nerinran mot att skrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad.\r\n\r\nEnligt underhandsuppgift från Näringsdepartementet  planeras  en\r\nlagrådsremiss före sommaruppehållet och en proposition i höst. -\r\nUtskottet,  som  noterar  att   propositionen  var aviserad före\r\nsommaruppehållet, utgår från att den kan avlämnas i enlighet med\r\nunderhandsuppgiften  och  har  därmed  ingen  erinran   mot  att\r\nskrivelsen kvarstår som ännu ej färdigbehandlad.\r\n\r\nRiksmötet 2000/01\r\n\r\n3.  (N15) Riksdagsskrivelse 2000/01:145, betänkande 2000/01:AU7,\r\navser  i  den del som inte är slutbehandlad ett tillkännagivande\r\nom  utredning   om   rätten   till   politisk   information   på\r\narbetsplatsen.\r\n\r\nAv  den  nu  aktuella  regeringsskrivelsen  framgår  att ärendet\r\nbereds.  Regeringen  anför  att  en  till  våren  2003  aviserad\r\npromemoria  beklagligtvis  ännu  inte  blivit helt färdigställd.\r\nRegeringen är medveten om nödvändigheten  av  att återkomma utan\r\nytterligare   dröjsmål   så   att  skrivelsen  därmed  kan   bli\r\nslutbehandlad  i  denna  del.  Promemorian   kommer  därför  att\r\nfärdigställas  så snart som möjligt, varefter slutlig  ställning\r\nkan tas till om ytterligare åtgärder behöver vidtas.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentar\r\n\r\nI det berörda betänkandet  underströk  utskottet  vikten  av att\r\nmänniskor  känner  sig  delaktiga i och har kunskap om politiska\r\nfrågor  och  att arbetsplatsen  kan  vara  en  sådan  arena  där\r\npolitiska budskap  kan förmedlas och debatteras. Utskottet ansåg\r\ndärför att frågan borde övervägas av en utredning eller på annat\r\nsätt som regeringen fann lämpligt.\r\n\r\nNär regeringens motsvarande  skrivelse  (2001/02:75) behandlades\r\nför  två  år  sedan  förutsatte arbetsmarknadsutskottet  i  sitt\r\nyttrande till konstitutionsutskottet  (2001/02:AU3y)  att  dessa\r\nfrågor  borde  kunna  behandlas  utan  ytterligare dröjsmål. Vid\r\nförra  årets  behandling  av  regeringsskrivelsen   (2002/03:75)\r\nunderströk arbetsmarknadsutskottet (2002/03:AU2y) vikten  av att\r\nregeringen   återkommer   utan   ytterligare   dröjsmål  så  att\r\nskrivelsen därmed kan bli slutbehandlad i denna del.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet uttalade i sitt betänkande  med anledning\r\nav  föregående  års  motsvarande  skrivelse  att det inte  fanns\r\nanledning  att  göra  någon  annan  bedömning än den  respektive\r\nutskott gjort (2002/03:KU29).\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet kan nu konstatera  att ytterligare ett\r\når har gått utan att regeringen återkommit i frågan.  Det  ska i\r\nsammanhanget   uppmärksammas  att  tillkännagivandet  beslutades\r\nsedan utskottet ett år tidigare i ett betänkande (1999/2000:AU5)\r\nberört frågan om  information och opinionsbildning och då utgått\r\nfrån att regeringen  skulle  följa  frågan. Utskottet finner det\r\nnågot märkligt att en promemoria inte  har  kunnat färdigställas\r\nunder de tre år som hunnit gå sedan riksdagsbeslutet.  Utskottet\r\nförutsätter  att  frågan nu behandlas med hög prioritet och  att\r\nregeringen  återkommer   till   riksdagen  vid  första  lämpliga\r\ntillfälle.\r\n\r\n4. (N18) Riksdagsskrivelse 2000/01:179,  betänkande 2000/01:AU9,\r\navser    ett    tillkännagivande   om   förstärkt   skydd    för\r\nföräldralediga.\r\n\r\nAv skrivelsen framgår att ärendet bereds. Regeringen beslutade i\r\noktober 2001 att  ge Arbetslivsinstitutet i uppdrag att överväga\r\nom det finns behov  av att förstärka skyddet för de arbetstagare\r\nsom väljer att utnyttja  sin  rätt  till  ledighet i samband med\r\nföräldraskap.   I  november  2002  redovisades  uppdraget,   som\r\npublicerats  i  Hållfast   arbetsrätt  -  för  ett  föränderligt\r\narbetsliv,   Ds  2002:56.  Promemorian   har   remissbehandlats.\r\nProposition planeras till maj 2004.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentar\r\n\r\nI betänkandet  ansåg  utskottet  att  det  fanns starka skäl att\r\növerväga   om  det  finns  behov  av  att  stärka  skyddet   för\r\narbetstagare  som  väljer  att utnyttja sin rätt till ledighet i\r\nsamband med föräldraskap och  att  i  första hand förändringar i\r\nföräldraledighetslagen  och  lagen  om  anställningsskydd  borde\r\növervägas.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  hade vid förra årets  behandling  ingen\r\nerinran mot att skrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad.\r\n\r\nEnligt   uppgift   från   Näringsdepartementet    planeras    en\r\nlagrådsremiss  före  sommaruppehållet  och en proposition i höst\r\n(jämför ovan vid 2).\r\n\r\nUtskottet har ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som icke\r\nslutbehandlad\r\n\r\n5. (N20) Riksdagsskrivelse 2000/01:211, betänkande 2000/01:AU10,\r\navser   ett  tillkännagivande  om  avskaffad   åldersgräns   för\r\nläkarvårdsersättning m.m.\r\n\r\nAv skrivelsen  framgår att ärendet bereds och att regeringen den\r\n20 december 2001  bemyndigade chefen för Socialdepartementet att\r\ntillkalla en särskild utredare (S2001:10) med uppdrag att utreda\r\nkonsekvenserna  av ett  avskaffande  av  åldersgränser  när  det\r\ngäller  offentlig   ersättning   till   läkare,   sjukgymnaster,\r\ntandläkare  och tandhygienister m.m. (dir. 2001:119).  Utredaren\r\nredovisade  sitt   uppdrag   i   betänkandet  Åldersgränser  och\r\nersättningsetablering  (SOU  2003:7)   som   överlämnades   till\r\nregeringen  den  6  februari  2003.  Mot bakgrund av betänkandet\r\nlämnade   regeringen   den  20  mars  2003  propositionen   Höjd\r\nåldersgräns  för  tandläkares  och  tandhygienisters  rätt  till\r\noffentlig ersättning  (prop.  2002/03:73)  till riksdagen. Genom\r\nförslaget    höjdes    åldersgränsen    för   tandläkares    och\r\ntandhygienisters  rätt  till  offentlig  ersättning.  Regeringen\r\navser  att  lämna  en proposition rörande höjd  åldersgräns  för\r\nläkare och sjukgymnaster under våren 2004.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentar\r\n\r\nÄrendet, som anknöt  till det nya pensionssystemet, avsåg rätten\r\natt arbeta till 67 års ålder, vilket genomfördes med ändringar i\r\nlagen om anställningsskydd (LAS).\r\n\r\nFör att göra det möjligt  för  läkare, sjukgymnaster, tandläkare\r\noch  tandhygienister  att  fortsätta   förvärvsarbeta  beslutade\r\nriksdagen enligt utskottets förslag om en  höjd åldersgräns från\r\n65  till  67  år  för  rätt  till  ersättning  enligt  lagen  om\r\nläkarvårdsersättning, lagen om ersättning för sjukgymnastik  och\r\nlagen   om   allmän   försäkring.   Utskottet  ansåg  att  dessa\r\nåldersgränser  i  nästa  steg  borde  avskaffas   helt  och  att\r\nregeringen  borde  återkomma med ett sådant förslag.  De  nämnda\r\nersättningslagarna    hör     annars    till    socialutskottets\r\nberedningsområde.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet  ifrågasatte   i   sitt   yttrande  till\r\nkonstitutionsutskottet  för  två år sedan att skrivelsen  angavs\r\nsom slutbehandlad. Konstitutionsutskottet  fann  inte  anledning\r\natt  göra  någon  annan  bedömning (2001/02:KU35). I förra årets\r\nmotsvarande regeringsskrivelse  redovisades  skrivelsen som inte\r\nslutbehandlad.\r\n\r\nI sitt yttrande till konstitutionsutskottet för ett år sedan med\r\nanledning   av   motsvarande  skrivelse  från  regeringen   hade\r\narbetsmarknadsutskottet,  från  de synpunkter utskottet hade att\r\niaktta,  ingen  erinran  mot att skrivelsen  kvarstår  som  inte\r\nslutbehandlad. Utskottet har ingen annan uppfattning i dag.\r\n\r\nRiksmötet 2001/02\r\n\r\n6. (N35) Riksdagsskrivelse 2001/02:322, betänkande 2001/02:AU10,\r\navser ett system för individuell  kompetensutveckling.  Moment 2\r\navser   utgångspunkter  m.m.  för  ett  system  för  individuell\r\nkompetensutveckling  och  moment  3  riktlinjer i övrigt för ett\r\nsystem för individuell kompetensutveckling.\r\n\r\nAv  den  nu aktuella regeringsskrivelsen  framgår  att  momenten\r\nåterstår   att    behandla    och    att   ärendet   bereds.   I\r\nRegeringskansliet bedrivs ett arbete med  inriktning  att  finna\r\nalternativa lösningar på de problem som kunnat konstateras i det\r\nfortsatta    arbetet    med    ett    system   för   individuell\r\nkompetensutveckling. De grundläggande mål  riksdagen  ställt sig\r\nbakom ligger fast. De finansiella medel som avsatts som  en  del\r\nav  den  gröna  skatteväxlingen  kommer  att  användas  för  att\r\nfinansiera  de  förslag  om  kompetensutveckling  som regeringen\r\nåterkommer med under mandatperioden.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentarer\r\n\r\nVid  förra  årets  behandling av motsvarande skrivelse  uttalade\r\nutskottet i sitt yttrande till konstitutionsutskottet förståelse\r\nför att frågan kräver ett omfattande beredningsarbete. Utskottet\r\nhade  mot  den  bakgrunden  ingen  erinran  mot  att  skrivelsen\r\nkvarstår som inte slutbehandlad.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  uttalade i sitt betänkande med anledning\r\nav  föregående års motsvarande  skrivelse  att  det  inte  fanns\r\nanledning  att  göra  någon  annan  bedömning  än den respektive\r\nutskott gjort (2002/03:KU29).\r\n\r\nMed anledning av de uppgifter som lämnas i regeringens skrivelse\r\nhar   arbetsmarknadsutskottet   beslutat   att  kalla  politiskt\r\nansvariga i Regeringskansliet för att få ytterligare information\r\nom  den  pågående  beredningen  av frågan. Utskottet  har  ingen\r\nerinran  mot  att skrivelsen kvarstår  som  icke  slutbehandlad.\r\nDetta innebär att  utskottet  inte  anser att det finns skäl att\r\ntillstyrka de ovan angivna motionerna i motsvarande delar.\r\n\r\nSlutbehandlade skrivelser\r\n\r\nRiksmötet 2002/03\r\n\r\n1. (Fi42) Riksdagsskrivelse 2002/03:177, betänkande 2002/03:AU6,\r\navser Statens ansvarsnämnds funktion  och  kompetensområde, m.m.\r\noch turordning vid uppsägning. Enligt regeringens  skrivelse har\r\nregeringen  utfärdat de lagar som riksdagen antagit.  Hänvisning\r\ngörs till moment  1  och  moment  6  i  utskottets  förslag till\r\nriksdagsbeslut och till SFS 296-298.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentar\r\n\r\nRegeringens  skrivelse  ger  intrycket  att  moment 6 innefattar\r\nantagande  av  lag.  Det  rätta  förhållandet  är att  riksdagen\r\nbifallit reservation 5 (m, fp, kd, c, mp) vid moment  (punkt) 6,\r\nvilket innebär att riksdagen avslagit motionsyrkanden om ändring\r\ni lagen om anställningsskydd i det berörda hänseendet. Någon lag\r\nhar  följaktligen  inte  utfärdats  i  enlighet  med  moment  6.\r\nHänvisningen till SFS avser de tre lagar som antagits vid moment\r\n1.\r\n\r\nRiksmötet 2003/04\r\n\r\n2.  (N57)  Riksdagsskrivelse 2003/04:69, betänkande 2003/04:AU2,\r\navser regeringens  skrivelse  2002/03:140  Jämt  och  ständigt -\r\nRegeringens    jämställdhetspolitik    med   handlingsplan   för\r\nmandatperioden. Av regeringens skrivelse  framgår att regeringen\r\nhar lagt riksdagens skrivelse handlingarna.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets kommentar\r\n\r\nUtskottet  noterar  att  riksdagen  genom  en  riksdagsskrivelse\r\nunderrättat   regeringen   om  sitt  beslut  med  anledning   av\r\nskrivelsen, trots att beslutet  inte  innefattar  något annat än\r\natt  regeringens skrivelse läggs till handlingarna (punkt  18  i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut). Riksdagsbeslutet kräver\r\nalltså ingen verkställighet, och regeringen redogör i skrivelsen\r\ninte för något annat än att den själv fattat beslut om att lägga\r\nriksdagsskrivelsen   till   handlingarna.   Detta   kan   enligt\r\narbetsmarknadsutskottets mening förefalla vara en onödig omgång.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 20 april 2004\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMargareta Andersson (c)\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Margareta Andersson\r\n(c), Laila Bjurling (s), Erik Ullenhag (fp), Christer Skoog (s),\r\nStefan Attefall  (kd), Cinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m),\r\nLars Lilja (s), Tina  Acketoft  (fp),  Berit  Högman (s), Henrik\r\nWestman  (m),  Britta  Lejon  (s), Luciano Astudillo  (s),  Rolf\r\nLindén (s),  Anders Wiklund (v) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\nIndividuell kompetensutveckling  (N35)\r\n\r\n\r\nav Margareta Andersson (c), Erik  Ullenhag (fp), Stefan Attefall\r\n(kd), Patrik Norinder (m), Tina Acketoft  (fp),  Henrik  Westman\r\n(m) och Tobias Billström (m).\r\n\r\nVi  kan  konstatera  att  regeringen  underlåtit  att efterkomma\r\nriksdagens beslut i ett stort antal ärenden. Det är  viktigt att\r\nregeringen  uppfyller  de  mål riksdagen sätter upp så att  inte\r\nallmänhetens tilltro till det  politiska  systemet  urholkas.  I\r\nflera  ärenden på arbetsmarknadsutskottets område har regeringen\r\nenligt vår mening visat en anmärkningsvärd senfärdighet.\r\n\r\nDet mest  uppenbara  exemplet på regeringens senfärdighet gäller\r\nriksdagens  skrivelse 2001/02:322  Ett  system  för  individuell\r\nkompetensutveckling.  Vi  anser  att  ett system för individuell\r\nkompetensutveckling är en viktig reform,  och  våra  partier har\r\nett  gemensamt  förslag till riktlinjer för hur systemet  skulle\r\nkunna utformas. Reformen får inte ytterligare fördröjas.\r\n\r\nI   proposition   2001/02:175   Ett   system   för   individuell\r\nkompetensutveckling  som  riksdagen tog ställning till för snart\r\ntvå år sedan uttalade regeringen att den under hösten 2002 avsåg\r\natt återkomma med förslag till  den  lagstiftning som behövs och\r\natt systemet var avsett att träda i kraft den 1 juli 2003.\r\n\r\nI   en   avvikande   mening   i   förra   årets  yttrande   till\r\nkonstitutionsutskottet  (2002/03:AU2y)  kunde  företrädarna  för\r\nModeraterna,  Folkpartiet, Kristdemokraterna  och  Centerpartiet\r\nkonstatera att  tidsgränsen  för  regeringen  att lägga fram ett\r\nsådant  förslag  hade  passerats. Enligt den avvikande  meningen\r\nborde regeringen ha kunnat  förutse  att  den  tänkta tidsplanen\r\ninte skulle kunna hållas.\r\n\r\nAv den nu behandlade skrivelsen framgår att ärendet  fortfarande\r\nbereds.  Det  sägs  att  inriktningen  är  att finna alternativa\r\nlösningar   på   de   problem  som  konstaterats  men   att   de\r\ngrundläggande mål som riksdagen  ställt  sig  bakom ligger fast.\r\nDet sägs också att de finansiella medel som avsatts  kommer  att\r\nanvändas  \"för  att finansiera de förslag om kompetensutveckling\r\nsom regeringen återkommer  med  under  mandatperioden\".  Vi  kan\r\ndärmed  konstatera  att  frågan  om  ett  system för individuell\r\nkompetensutveckling   återigen   har   skjutits  på   framtiden.\r\nRedovisningen i skrivelsen ger anledning  att  ställa  frågan om\r\ndet löfte till väljarna och riksdagen om ett komplett system för\r\nindividuell  kompetensutveckling som regeringen ställt i  utsikt\r\nalls kommer att infrias.\r\n\r\nRedan  tidigare   har   vi   framfört   (bet.  2001/02:AU10  och\r\n2002/03:AU2) att regeringen förtjänar stark  kritik för hela sin\r\nhandläggning  av  frågan.  Den  nu  behandlade  skrivelsen   ger\r\nanledning att ytterligare skärpa kritiken.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  vad  som  anförts  ovan  föreslår  vi att\r\nkonstitutionsutskottet  tillstyrker  motionerna  2003/04:K21 och\r\n2003/04:K22, den senare i motsvarande del.\r\n\r\nBilaga 17\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande 2003/04:BoU3y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har anmodat övriga utskott  att  yttra\r\nsig  över  regeringens  skrivelse   2003/04:75  Redogörelse  för\r\nbehandlingen av riksdagens skrivelser  till  regeringen  samt de\r\nmotioner som väckts med anledning av skrivelsen.\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  granskat  regeringens  skrivelse  i de delar den\r\nberör   utskottets   beredningsområde.  Vid  sin  genomgång   av\r\nskrivelsen har utskottet  särskilt  uppmärksammat hur de krav på\r\nskrivelsens innehåll och utformning som utskottet tidigare givit\r\nuttryck för har beaktats.\r\n\r\nI sitt yttrande våren 2002 (yttr. 2001/02:BoU6y)  förespråkade\r\nutskottet  en  huvudprincip  som  innebär  att det i regeringens\r\npropositioner  och skrivelser uttryckligen bör  redovisas  vilka\r\nriksdagens  tillkännagivanden   som   berörs  av  förslagen  och\r\nregeringens  ställningstagande  till  om  riksdagens   skrivelse\r\nangående   tillkännagivandet   är   slutbehandlad   eller  inte.\r\nBakgrunden var bl.a. en strävan att underlätta riksdagens arbete\r\nmed uppföljning och utvärdering.\r\nVåren 2003 (yttr. 2002/03:BoU2y) påtalade utskottet  vikten av\r\natt  regeringen  efter  ett  tillkännagivande  av riksdagen utan\r\nnågot  egentligt dröjsmål vidtar de åtgärder som  är  nödvändiga\r\nmed anledning  av  tillkännagivandet.  Vidare uttalade utskottet\r\natt   i   de  undantagsfall  regeringen  avvaktar   med   vidare\r\nberedningsåtgärder   bör   regeringen  för  riksdagen  skyndsamt\r\nredovisa sitt dröjsmål och skälen  för  detta. Motsvarande borde\r\nenligt  utskottet gälla om en pågående beredningsåtgärd  alltför\r\nlänge drar  ut  på  tiden. Slutligen ansåg utskottet det vara en\r\nlämplig  ordning att regeringen  i  sin  årliga  skrivelse  till\r\nriksdagen  på  ett  mer  preciserat  sätt  anger orsaken till en\r\nlängre tidsutdräkt.\r\nVid    sin    senaste    behandling    av    frågan    berörde\r\nkonstitutionsutskottet  (bet.  2002/03:KU29) bl.a. de synpunkter\r\nsom bostadsutskottet framförde 2002. När det gäller utformningen\r\nav regeringens redogörelse redovisar  konstitutionsutskottet att\r\nsamråd  har  skett med Regeringskansliet  med  anledning  av  de\r\nkritiska synpunkter  som  bl.a.  bostadsutskottet  framfört  vad\r\ngäller  skrivelsens  utformning. Konstitutionsutskottet aviserar\r\näven fortsatta diskussioner  med  Regeringskansliet angående hur\r\nutformningen  av  regeringens redogörelse  för  behandlingen  av\r\nriksdagens skrivelser kan göras så ändamålsenlig som möjligt. En\r\nmöjlig utveckling vore enligt konstitutionsutskottet att på sikt\r\nkomplettera den skriftliga  redovisningen  med  ett  databaserat\r\nregister   med  löpande  aktualisering  enligt  den  modell  som\r\ntillämpas för t.ex. författningar och offentliga utredningar.\r\nNär   det  gäller   innehållet   i   regeringens   redogörelse\r\nförutsätter    konstitutionsutskottet   bl.a.   att   regeringen\r\nhörsammar riksdagens  tillkännagivanden  och  att regeringen för\r\nriksdagen  redovisar  sina bedömningar om de begärda  åtgärderna\r\ninte vidtas.\r\nSom  framgår  av  den  kortfattade   redovisningen   ovan  har\r\nbostadsutskottets  granskning av motsvarande regeringsskrivelser\r\nunder de två senaste  åren  givit  utskottet  anledning att föra\r\nfram  vissa  principiella synpunkter på skrivelsens  utformning.\r\nDen genomgång  av  årets skrivelse som bostadsutskottet nu gjort\r\nföranleder  inte  utskottet  att  föra  fram  några  ytterligare\r\nsynpunkter  på  hur regeringsskrivelsen  bör  utformas.  Däremot\r\nvidhåller utskottet sina tidigare framförda uppfattningar om hur\r\nregeringen bör handlägga  riksdagens  tillkännagivanden  och hur\r\ndetta  bör  redovisas  för  riksdagen. Det är mot den bakgrunden\r\nvärdefullt   att   konstitutionsutskottet    har   uppmärksammat\r\nbostadsutskottets förslag om att regeringen i  propositioner och\r\nskrivelser    uttryckligen   bör   redovisa   vilka   riksdagens\r\ntillkännagivanden   som   berörs   av   förslagen  och  huruvida\r\nregeringen   anser  att  frågan  och  därmed  också   riksdagens\r\nskrivelse är slutbehandlad  eller  inte.  Det  förhållandet  att\r\nkonstitutionsutskottet inlett ett samråd med Regeringskansliet i\r\ndenna  del  innebär  att  det  finns  goda  förutsättningar  att\r\nregeringens  redovisning  i fortsättningen kommer att ske på ett\r\nsätt som ligger väl i linje med vad bostadsutskottet förordat.\r\n\r\nUtskottet har i övrigt inte något att anföra.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 29 april 2004\r\n\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ragnwi\r\nMarcelind (kd), Owe Hellberg (v), Anders Ygeman (s),\r\nLilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina\r\nLundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans Unander (s),\r\nMargareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind\r\n(fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter\r\nDanielsson (m), Sten Lundström (v), Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp) och Leif Jakobsson (s).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skrivelsen om regeringens behandling av riksdagens skrivelser",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:75 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "4C060E36-5F92-42DC-98F1-9F32D4B1A969",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "3",
                    "41",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "227",
                    "91",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4C060E36-5F92-42DC-98F1-9F32D4B1A969",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Avslag på motionerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K21 och 2003/04:K22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Skrivelsen om regeringens behandling av riksdagens skrivelser",
        "partier": "\"m\",\"fp\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "1"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-04 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-07 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:12:47"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen avslog också motioner. Skälet är bland annat att konstitutionsutskottet under hösten 2004 planerar att följa upp och utvärdera hur regeringen följer riksdagens så kallade tillkännagivanden.",
          "dok_id": "GR01KU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Regeringens rapport om vad som hänt efter riksdagens beslut (KU21)",
          "dok_id": "GR01KU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:12:47"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU21",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner. Skälet är bland annat att utskottet under hösten 2004 planerar att följa upp och utvärdera hur regeringen följer riksdagens så kallade tillkännagivanden.</p>",
          "dok_id": "GR01KU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Regeringens rapport om vad som hänt efter riksdagens beslut (KU21)",
          "dok_id": "GR01KU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_21.docx",
          "filstorlek": "3195591",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Redogörelse   för   behandlingen   av   riksdagensskrivelser till regeringen",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C0D67E0E-94C4-4B95-AA28-72C53A1021CA"
        },
        {
          "dok_id": "GR01KU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_21.pdf",
          "filstorlek": "2508219",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ku_21",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D8320CB4-5FEC-42FF-95B2-F235E098809E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K21 med anledning av skr. 2003/04:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GR02K21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K22 med anledning av skr. 2003/04:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GR02K22",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K22",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GR0375",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "75",
          "ref_dok_titel": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:278",
          "ref_dok_id": "GR0K278",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "278",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:278",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}