{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226103",
      "dok_id": "GR01KU19",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU19",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU19",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "19",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:51",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:55",
      "titel": "Demokratifrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU19/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU19",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU19",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU19",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU19</div><h1>Demokratifrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlas   regeringens  skrivelse\r\n2003/04:110      Demokratipolitik      jämte      23\r\nmotionsyrkanden   som   väckts   med  anledning   av\r\nskrivelsen. Vidare behandlas 32 motionsyrkanden från\r\nden allmänna motionstiden 2002 och  2003. Motionerna\r\ngäller bl.a. medborgarnas deltagande  och inflytande\r\nmellan    valen,    obligatoriskt    införande    av\r\nmedborgarförslag,  stärkt  folkinitiativ, valbarhet,\r\narbetsvillkor    för   förtroendevalda,    kommunalt\r\npartistöd,  hot  och   våld   mot   politiker,  ökad\r\nmaktdelning,    kommunala    \"konstitutionsutskott\",\r\ndemokrati    och    IT,    medborgarkontrakt     och\r\nfolkomröstning om en ny konstitution för EU.\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   lägger\r\nregeringens  skrivelse  till handlingarna.  Samtliga\r\nmotionsyrkanden avstyrks.  I  betänkandet  finns  30\r\nreservationer   och   8   särskilda   yttranden.  Av\r\nreservationerna  avser  en demokrati och  IT.  Bakom\r\ndenna reservation står utskottets  samtliga m-, fp-,\r\nkd-, c- och mp-ledamöter.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Demokratipolitik\r\nRiksdagen    lägger    regeringens    skrivelse\r\n2003/04:110 till handlingarna.\r\n\r\n2. Uppföljning av demokratipolitiken\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 2.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n3. Politiskt utanförskap\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K385\r\nyrkande  1, 2003/04:K25  yrkande  2,  2003/04:K26\r\nyrkandena  1  i  denna  del  och  8, 2003/04:K290\r\nyrkande 1 och 2003/04:K400 yrkande 8.\r\nReservation 2 (fp, kd, c)\r\n\r\n4. Åtgärder för fler förtroendevalda med\r\nutländsk bakgrund\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Sf289  yrkande\r\n12.\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n5. Invandrade kvinnors förutsättningar att\r\ntillvarata sina rättigheter\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2003/04:K304 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n6. Personval\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K24 yrkande\r\n6 och 2003/04:K26 yrkande 3.\r\nReservation 5 (m, fp)\r\n\r\n7. Valdagar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K24 yrkande 3.\r\nReservation 6 (m, fp)\r\n\r\n8. Rösträttsålder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 4 i\r\ndenna del.\r\nReservation 7 (mp)\r\n\r\n9. Kommunala extraval\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K24 yrkande 5.\r\n\r\n10. Forskning om valdeltagande\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K25 yrkande\r\n1 och 2003/04:K26 yrkande 1 i denna del.\r\nReservation 8 (fp, c)\r\n\r\n11. Deltagande och inflytande mellan\r\nvalen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K383\r\nyrkande 15 och 2003/04:\r\nK400 yrkande 5.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n12. Bristande kunskaper om den politiska\r\nprocessen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 1.\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n13. Medborgarförslag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 2.\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n14. Folkinitiativ\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K25 yrkande 3.\r\n\r\n15. Valbarhetsålder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 4 i\r\ndenna del.\r\nReservation 12 (mp) - villk.\r\n\r\n16. Möjlighet att behålla uppdrag vid\r\nflyttning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 3.\r\nReservation 13 (mp)\r\n17. Ledighet från förtroendeuppdrag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K259.\r\n\r\n18. Förtroendeuppdragets utformning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 6.\r\nReservation 14 (kd)\r\n19. Kommunalt partistöd\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K349.\r\n\r\n20. Hot och våld mot politiker\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K26 yrkande\r\n4,  2003/04:K316,  2003/04:K400  yrkande   7  och\r\n2003/04:Ju446 yrkande 3.\r\n\r\n21. Förtroendevaldas möjlighet att bära\r\ntårgasanordning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K443.\r\n\r\n22. Odemokratiska metoder\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K24 yrkande\r\n2 och 2003/04:\r\nMJ412 yrkandena 12 och 13.\r\nReservation 15 (m, fp, kd, c)\r\n23. Mänskliga rättigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 5.\r\nReservation 16 (fp, kd, c)\r\nReservation 17 (m)\r\n\r\n24. Rasistiskt och annat etniskt relaterat\r\nvåld\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 5.\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n25. Skolmiljö fri från mobbning och\r\nintolerans\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 7.\r\nReservation 19 (fp)\r\n\r\n26. Ökad horisontell och vertikal\r\nmaktdelning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K24 yrkandena 1\r\noch 4.\r\nReservation 20 (m)\r\n\r\n27. Kommunala \"konstitutionsutskott\"\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K289 yrkande 9.\r\nReservation 21 (fp)\r\n\r\n28. Demokratisk professionalism i\r\nförvaltningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 9.\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n29. Demokrati och IT\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K383\r\nyrkande 9, 2002/03:K385  yrkande 11, 2003/04:K290\r\nyrkande 18, 2003/04:K400 yrkande  2, 2003/04:T474\r\nyrkandena 23 och 24 och 2003/04:T561 yrkande 6.\r\nReservation 23 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n30. Demokratisk infrastruktur\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 3.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n31. Samverkan mellan offentliga och privata\r\naktörer och den ideella sektorn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K223 yrkande 8.\r\nReservation 25 (c)\r\n\r\n32. Den statliga styrningen av den ideella\r\nsektorn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 6.\r\nReservation 26 (fp, kd)\r\n\r\n33. Egenmakt via valfrihet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K385 yrkande 2.\r\nReservation 27 (fp)\r\n\r\n34. Medborgarkontrakt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K310.\r\n\r\n35. Medborgarbok\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 4.\r\nReservation 28 (kd)\r\n\r\n36. Debatt och folkbildning kring EU\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 9.\r\nReservation 29 (fp, c)\r\n\r\n37. Folkomröstning om EU:s konstitutionella\r\nfördrag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 1.\r\nReservation 30 (v, mp)\r\n\r\nStockholm den 27 maj 2004\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m),  Göran  Magnusson (s), Kenth  Högström\r\n(s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S\r\nJärrel  (m),  Anders Bengtsson  (s),  Tobias  Krantz\r\n(fp), Kerstin Lundgren  (c),  Helene  Petersson (s),\r\nNils  Fredrik  Aurelius  (m), Billy Gustafsson  (s),\r\nGustav Fridolin (mp), Inger  Jarl Beck (s), Liselott\r\nHagberg  (fp),  Helena  Höij  (kd)   och   Elisebeht\r\nMarkström (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nKU19\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nskrivelse   2003/04:110   Demokratipolitik.   Vidare\r\nbehandlas de motioner som väckts  med  anledning  av\r\nskrivelsen samt vissa motioner som väckts tidigare.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRegeringen  beslutade  i  september  1997  att ge en\r\nparlamentarisk kommitté i uppdrag att belysa  de nya\r\nförutsättningar,  problem  och  möjligheter  som det\r\nsvenska  folkstyret  möter  inför  2000-talet  (dir.\r\n1997:101).        Kommittén       antog       namnet\r\nDemokratiutredningen.   I  november  1998  beslutade\r\nregeringen i tilläggsdirektiv  att  ge  kommittén  i\r\nuppdrag  att  utreda  orsakerna  till  det sjunkande\r\nvaldeltagandet  och  föreslå  åtgärder för  att  öka\r\nmedborgarnas  delaktighet  och  engagemang   i   det\r\ndemokratiska      systemet      (dir.     1998:100).\r\nDemokratiutredningen  överlämnade  i  februari  2000\r\nsitt  slutbetänkande  En  uthållig  demokrati!  (SOU\r\n2000:1).\r\n\r\nRegeringen beslutade  i  november  1999  att ge en\r\nparlamentarisk   kommitté   i  uppdrag  att  föreslå\r\nåtgärder  som  ökar  medborgarnas  möjligheter  till\r\ninsyn och deltagande i  den kommunala demokratin och\r\nsom stärker den kommunala representativa demokratins\r\nfunktionssätt och former  (dir.  1999:98). Kommittén\r\nantog namnet Kommundemokratikommittén.  I  maj  2001\r\nbeslutade   regeringen  i  tilläggsdirektiv  att  ge\r\nkommittén i uppdrag  att utreda behovet av särskilda\r\nbestämmelser  för avgöranden  på  kommunal  nivå  av\r\nlångsiktig karaktär  och  av  stor  principiell  och\r\nekonomisk  betydelse.  I  september  2001  beslutade\r\nregeringen   om  ytterligare  tilläggsdirektiv  till\r\nkommittén.    Uppdraget     var    att    se    över\r\nförutsättningarna för och förfarandet  vid ändringar\r\ni landstings- och kommunindelningen samt förfarandet\r\nvid    ändringar    i   länsindelningen.   Kommittén\r\növerlämnade  i juni 2001  sitt  huvudbetänkande  Att\r\nvara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner\r\noch  landsting   (SOU   2001:48).  I  november  2001\r\növerlämnade  kommittén  sitt  betänkande  Att  tänka\r\nefter före - samråd i kommuner  och  landsting  (SOU\r\n2001:89).  I  maj  2002  överlämnade  kommittén sitt\r\nbetänkande Ändrad indelning? En översyn  av reglerna\r\nför indelningsändringar (SOU 2002:33).\r\nI  och med budgetpropositionen för 2001 inrättades\r\nett särskilt  politikområde  för demokratifrågorna -\r\npolitikområdet Demokrati. På förslag  av  regeringen\r\nbeslutade    riksdagen    därvid   att   målet   för\r\npolitikområdet är att folkstyrelsen skall värnas och\r\nfördjupas (prop. 2000/01:1,  bet. 2000/01:KU1, rskr.\r\n2000/01: 62).\r\nVåren  2002  lade  regeringen  fram  propositionen\r\nDemokrati  för det nya seklet (prop.  2001/02:80)  i\r\nvilken redovisades  en  långsiktig  strategi med mål\r\noch åtgärder för att värna och fördjupa  den svenska\r\nfolkstyrelsen.  I  demokratipropositionen slogs  det\r\nfast att den svenska  demokratin bör kännetecknas av\r\nett brett medborgerligt  deltagande  inom  ramen för\r\nden  representativa  demokratin. Regeringen föreslog\r\nett antal långsiktiga mål som riksdagen senare antog\r\n(bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190).\r\nRiksdagen  har  tidigare   uttalat   att  mål  bör\r\nformuleras på ett sådant sätt att de är  möjliga att\r\nfölja  upp.  Vidare  har riksdagen uttalat dels  att\r\nresultatinformationen    skall   vara   relevant   i\r\nförhållande  till  de  uppsatta   målen,   dels  att\r\nresultat och utveckling bör redovisas i kvantitativa\r\ntermer med hjälp av indikatorer eller nyckeltal  och\r\ni  första  hand  avse  effekter  av verksamheter (se\r\nbl.a.  bet.  1999/2000:FiU20, rskr.  1999/2000:261).\r\nRegeringen har  tidigare  redovisat  att arbetet med\r\natt  för  varje  politikområde ta fram uppföljnings-\r\noch utvärderingsstrategier  skall  fortsätta. Enligt\r\nbudgetpropositionen  för  år  2001  omfattar   detta\r\narbete  bl.a.  att  ta  fram  relevanta resultatmått\r\n(prop. 2000/01:1).\r\nI demokratipropositionen (prop. 2001/02:80) pekade\r\nregeringen på vikten av att följa  upp och utvärdera\r\neffekterna av regeringens långsiktiga  strategi  för\r\natt värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen.\r\nHösten  2002 uttalade konstitutionsutskottet (bet.\r\n2002/03:KU1   s.  12)  att  det  vore  önskvärt  att\r\nregeringen gör  en fördjupad analys av resultatet av\r\nstatens insatser  för  att främja ökat valdeltagande\r\nunder senare tid samt analyserar  orsakerna till att\r\nmålet om ökat valdeltagande inte kunde uppnås vid de\r\nsenaste allmänna valen.\r\nI  budgetpropositionen  för 2004 (prop.  2003/04:1\r\nutg.omr. 1 avsnitt 4.4) aviserade  regeringen att en\r\nredovisning av demokratiutvecklingen  i  förhållande\r\ntill   målen  skulle  lämnas  i  en  skrivelse  till\r\nriksdagen under våren 2004.\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\nSkrivelsen är uppdelad i två delar.\r\n\r\nDen första  delen  innehåller  en  redovisning och\r\nanalys  av den svenska demokratins utveckling  efter\r\n2002 i förhållande  till  målen  för  att  värna och\r\nfördjupa  den  svenska folkstyrelsen. En redogörelse\r\nlämnas av genomförda åtgärder. I de fall resultat av\r\nåtgärderna redan  kunnat utläsas förs ett resonemang\r\nkring i vilken utsträckning åtgärderna bidragit till\r\ndet långsiktiga arbetet för att uppnå målen.\r\nI  den  andra  delen   av  skrivelsen  presenteras\r\ndemokratipolitikens   fortsatta    inriktning.   Den\r\nbedömning som görs är att politiken i fortsättningen\r\nbör  omfatta  både  insatser  för ett ökat  och  mer\r\njämlikt medborgerligt deltagande,  och  insatser för\r\natt främja de mänskliga rättigheterna. I  skrivelsen\r\npresenteras  politikens  inriktning  när  det gäller\r\nmedborgerligt    deltagande.   Politiken   har   tre\r\nutgångspunkter - att  stärka  förutsättningarna, att\r\nundanröja hinder och att skapa  möjligheter  för ett\r\nökat  och  mer  jämlikt deltagande. Regeringen avser\r\natt vidta åtgärder  för  att synliggöra och motverka\r\nstrukturella hinder för olika individers möjligheter\r\ntill makt och inflytande. Regeringen avser också att\r\nvidta åtgärder för att motverka  hot mot demokratin,\r\nexempelvis   i   form   av   hot   och   våld    mot\r\nförtroendevalda.   Även   andra   åtgärder  för  att\r\nförbättra  de  förtroendevaldas villkor  kommer  att\r\nvidtas. I det fortsatta arbetet avser regeringen att\r\nän mer än i dag  betona  vikten  av  ett  deltagande\r\nmellan  valen och av att se medborgerligt deltagande\r\nutifrån ett rättighetsperspektiv samt att tydliggöra\r\nbetydelsen  av  den  ytterligare  nivå för politiskt\r\ninflytande som EU-medlemskapet innebär.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nDemokratipolitik\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    lägger   regeringens   skrivelse\r\n2003/04:110 till handlingarna.\r\nSkrivelsen\r\n\r\nVåren  2001 redovisade  regeringen  i  propositionen\r\nDemokrati  för  det nya seklet (prop. 2001/02:80) en\r\nlångsiktig strategi  med  mål  och  åtgärder för att\r\nvärna  och  fördjupa  den  svenska folkstyrelsen.  I\r\ndemokratipropositionen  slogs   det   fast  att  den\r\nsvenska  demokratin  bör kännetecknas av  ett  brett\r\nmedborgerligt  deltagande   inom   ramen   för   den\r\nrepresentativa demokratin. De fyra mål som riksdagen\r\nsenare  antog  handlar  om  ett ökat och mer jämlikt\r\ndeltagande (bet. 2001/02:KU14,  rskr.  2001/02:190).\r\nMålen är:\r\n\r\n1. Valdeltagandet   skall   öka   väsentligt  i   de\r\nnationella  och  kommunala valen liksom  i  valet\r\ntill Europaparlamentet. Ett första delmål var att\r\nvaldeltagandet skulle  öka  i  de  allmänna valen\r\n2002.\r\n2.\r\n3. En  ökad andel av medborgarna skall inneha  någon\r\nform  av  politiskt förtroendeuppdrag. Ett första\r\ndelmål är att  antalet förtroendevalda i kommuner\r\noch landsting skall  öka med 10 000 till år 2010.\r\nAntalet  personer  som någon  gång  i  livet  har\r\ninnehaft  ett politiskt  förtroendeuppdrag  skall\r\nockså öka.\r\n4.\r\n5. Medborgarna  skall ha bättre möjligheter än i dag\r\natt delta i och  påverka den politiska processen.\r\nAndelen medborgare som deltar skall också öka.\r\n6.\r\n7. Medborgarnas   möjligheter    att   påverka   den\r\npolitiska processen skall bli mer  jämlika  än de\r\när   i  dag.  Andelen  ungdomar,  arbetslösa  och\r\npersoner  med  utländsk bakgrund som deltar i den\r\npolitiska processen skall öka.\r\n8.\r\nI demokratipropositionen pekade regeringen på vikten\r\nav  att  följa  upp  och   utvärdera  effekterna  av\r\nregeringens långsiktiga strategi  för  att värna och\r\nfördjupa den svenska folkstyrelsen.\r\n\r\nI    demokratiskrivelsen    redovisar   regeringen\r\ninledningsvis       de       uppföljnings-       och\r\nutvärderingsåtgärder som vidtagits  hittills.  Dessa\r\när\r\n- kartläggning av demokratiindikatorer,\r\n-\r\n-  databas  över  förnyelsearbetet  i  kommuner  och\r\nlandsting,\r\n-\r\n-  analyser  av  de  förtroendevalda  i kommuner och\r\nlandsting,\r\n-\r\n- analyser av valdeltagande,\r\n-\r\n- analyser av föreningslivet,\r\n-\r\n- uppföljning av Tid för demokrati,\r\n-\r\n-  uppföljning  av medel till riksdagspartierna  för\r\natt informera invandrare inför valet 2002,\r\n-\r\n- kartläggning av  forskning om demokrati, offentlig\r\nförvaltning och folkrörelser,\r\n-\r\n- uppföljning av medborgarförslag samt\r\n-\r\n-  utvärdering  av tillämpningen  av  kommunallagens\r\nbestämmelser   om    ekonomisk    ersättning   till\r\nförtroendevalda.\r\n-\r\nFortsättningen av demokratiskrivelsen  är uppdelad i\r\ntvå delar.\r\n\r\nDen  första  delen  innehåller en redovisning  och\r\nanalys av den svenska demokratins  utveckling  efter\r\n2002  i  förhållande  till  målen  för att värna och\r\nfördjupa den svenska folkstyrelsen,  dvs.  målen  om\r\nett ökat valdeltagande, fler förtroendevalda, bättre\r\nmöjligheter  till  deltagande  mellan valen och ökad\r\npolitisk  jämlikhet. I samtliga mål  ingår  att  den\r\nsociala representativiteten skall förbättras.\r\nVad  gäller   målet   om  ett  ökat  valdeltagande\r\nkonstaterar regeringen att  trenden  med ett minskat\r\nvaldeltagande  fortsatte  även  i de allmänna  valen\r\n2002. Minskningen mellan 1998 års  val  och 2002 års\r\nval var dock avsevärt mindre än mellan 1994  års val\r\noch  1998  års val, vilket skulle kunna tyda på  att\r\ntrenden håller på att brytas. Regeringen konstaterar\r\nockså att valdeltagandet  ökat  i vissa kommuner och\r\nlandsting.  Positivt  var  också att  valdeltagandet\r\ninte  minskade bland utländska  medborgare  i  valet\r\ntill kommunfullmäktige.  Oroande  är  emellertid att\r\nvaldeltagandet har fortsatt att minska  bland  t.ex.\r\nförstagångsväljarna    och    att   skillnaderna   i\r\nvaldeltagandet har ökat något mellan  vissa delar av\r\nbefolkningen. Sverige har dock fortfarande  ett högt\r\nvaldeltagande internationellt sett.\r\nI demokratiskrivelsen redogör regeringen för flera\r\nstatliga  insatser  som  genomförts  med  syfte  att\r\nfrämja ett ökat valdeltagande i samband med 2002 års\r\nval,       bl.a.      Valmyndighetens      insatser,\r\nutvecklingsarbetet  Tid för demokrati och medel till\r\nriksdagspartierna för  information till personer med\r\nutländsk   bakgrund.   Enligt    skrivelsen    visar\r\ninsatserna  för  att  öka valdeltagandet på positiva\r\nresultat i form av förbättrade  förutsättningar  för\r\nväljarna i röstningsförfarandet samt ökad kunskap om\r\nolika metoder för demokratifrämjande arbete.\r\nRegeringen  drar slutsatsen att det är viktigt att\r\nde  insatser  som  genomförs  utgör  en  del  i  ett\r\nlångsiktigt arbete  där  demokratifrämjande insatser\r\nunder    mellanvalsperioderna     kombineras     med\r\npunktinsatser  inför  valen  för att främja ett högt\r\nvaldeltagande. Samtidigt bör det  enligt  regeringen\r\nunderstrykas  att  ett ökat valdeltagande självklart\r\ninte kan uppnås enbart  genom  insatser från statens\r\nsida. Ansvaret för ett högt valdeltagande  delas med\r\nandra  aktörer  och  framför  allt  med de politiska\r\npartierna.\r\nMålet att fler människor skall inneha  någon  form\r\nav  politiskt förtroendeuppdrag på kommunal nivå och\r\natt antalet  personer  som  någon  gång  i livet har\r\ninnehaft ett sådant förtroendeuppdrag skall  öka ser\r\nenligt  demokratiskrivelsen  inte  ut att uppfyllas.\r\nAntalet  kommunalt  förtroendevalda  liksom  antalet\r\nkommunala förtroendeuppdrag har fortsatt  att minska\r\nsedan  den  förra  mandatperioden;  för  landstingen\r\nfinns inte samma möjlighet till jämförelse över tid.\r\nNedgången av antalet kommunala förtroendeuppdrag  är\r\nenligt    regeringen   särskilt   oroande   eftersom\r\nforskning indikerar  att ett stort antal uppdrag kan\r\nha   en   positiv   inverkan    på    den    sociala\r\nrepresentativiteten.  Oroande  är  också att en allt\r\nmindre  andel av de förtroendevalda i  kommuner  och\r\nlandsting  utgörs  av  personer  som är under 50 år,\r\nvilket  betyder att deras underrepresentation  ökar.\r\nDet kan också konstateras att gemensamt för de delar\r\nav befolkningen  som  är  underrepresenterade är att\r\nderas representation blir allt  sämre  högre  upp  i\r\nmakthierarkin. Den sociala representativiteten bland\r\nde   förtroendevalda   på   lokal   nivå   har  dock\r\nförbättrats,  bl.a. avseende kvinnor, unga människor\r\noch utrikes födda.\r\nRegeringen menar i skrivelsen att ansvaret för att\r\nuppnå målet om  fler  förtroendevalda  på lokal nivå\r\nframför allt åvilar kommuner och landsting liksom de\r\npolitiska  partierna.  Regeringen  har emellertid  i\r\nuppgift     att    kontinuerligt    se    över    de\r\nförtroendevaldas    villkor    och   att   undanröja\r\neventuella hinder samt att bl.a.  öka  kunskapen  om\r\nvarför  vissa  delar  av befolkningen fortsätter att\r\nvara   underrepresenterade.   I   skrivelsen   anför\r\nregeringen  att  erfarenheterna från de åtgärder den\r\nhittills har vidtagit pekar på ett fortsatt behov av\r\nsådana åtgärder.\r\nMålet att möjligheterna  att  delta  i och påverka\r\nden  politiska  processen skall bli bättre  och  att\r\nandelen  som  deltar   skall   öka   tar   sikte  på\r\nmedborgerligt   deltagande   mellan   valen.  Enligt\r\nregeringen måste härvidlag olika vägar stå öppna för\r\nmedborgare  som  vill påverka politiken,  och  dessa\r\nmåste  främst  utformas   lokalt   och   underifrån.\r\nRegeringen  uppmärksammar flera åtgärder i  kommuner\r\noch  landsting  för  att  främja  deltagande  mellan\r\nvalen,  exempelvis  medborgarförslag. Det pågår även\r\narbete på nationell nivå  och  på  EU-nivå  med  att\r\nutveckla  olika  former  för  inflytande. Regeringen\r\nmenar   dock  att  det  är  svårt  att   avgöra   om\r\nmöjligheterna  för deltagande totalt sett har blivit\r\nbättre eller inte.\r\nEnligt skrivelsen  tyder  olika studier på att det\r\nfinns ett stort intresse för  att  påverka politiken\r\noch  samhället  i  stort, även om deltagandet  i  de\r\npolitiska    partierna     minskar.     Bland     de\r\ndeltagandeformer    som   medborgarna   själva   tar\r\ninitiativ till ökar deltagandet  framför  allt  i de\r\naktiviteter  som  lätt kan utföras på egen hand. Att\r\nfinna former för hur  detta  samhällsengagemang  kan\r\nfångas  upp utan att försöka passa in det i de gamla\r\nstrukturerna  är  enligt regeringen en av framtidens\r\nutmaningar. Regeringen menar också att det finns ett\r\ngenerellt  behov  av  att  öka  kunskapen  om  vilka\r\nmöjligheter medborgarna har när det gäller att utöva\r\ninflytande mellan valen,  hur pass ändamålsenliga de\r\nformer för inflytande som finns  är och medborgarnas\r\nkännedom om dem.\r\nVad gäller målet att medborgarnas  möjligheter att\r\npåverka  den  politiska  processen  skall   bli  mer\r\njämlika  finns,  enligt  demokratiskrivelsen, i  dag\r\nflera  tecken  på  att  utvecklingen   går   framåt.\r\nExempelvis har skillnaderna mellan kvinnors och mäns\r\npolitiska  engagemang  minskat. Detta beror dels  på\r\natt det politiska engagemanget  har  ökat  mer bland\r\nkvinnor   än   bland   män,  dels  på  att  kvinnors\r\nengagemang  har  minskat i  mindre  utsträckning  än\r\nmäns.  I  de folkvalda  församlingarna  har  andelen\r\nkvinnor, unga  människor  och utrikes födda personer\r\nökat, även om de fortfarande är underrepresenterade.\r\nDet politiska deltagandet i  s.k. icke-traditionella\r\nformer  för inflytande fortsätter  att  öka  i  alla\r\ngrupper.    Däremot    fortsätter    det   politiska\r\ndeltagandet   i   de   traditionella  formerna   för\r\ndeltagande  att  minska hos  befolkningen  i  stort.\r\nEnligt regeringen är det särskilt oroväckande att de\r\nungas engagemang minskar.\r\nRegeringen  menar   att   det  således  finns  ett\r\nfortsatt behov av aktiva åtgärder  i  syfte att göra\r\nmedborgarnas  möjligheter att påverka den  politiska\r\nprocessen mer jämlika,  särskilt  när det gäller att\r\nstärka   underrepresenterade   gruppers   deltagande\r\nmellan valen och som förtroendevalda.\r\nI   demokratiskrivelsens   första    del   redogör\r\nregeringen   även   för   den   av   Vetenskapsrådet\r\ngenomförda   kartläggningen   av   forskningen    om\r\ndemokrati,  offentlig  förvaltning och folkrörelser.\r\nEnligt   skrivelsen   planerar    regeringen   under\r\nmandatperioden   att   lämna  en  forskningspolitisk\r\nproposition till riksdagen.  I  arbetet  inför denna\r\nkommer   Justitiedepartementets   arbetsgrupp    för\r\nforskningsfrågor  (C  1991:A)  att få utökat mandat.\r\nDen  kommer  att  ges  i  uppdrag  att   strategiskt\r\nanalysera  behovet av insatser inom demokratiområdet\r\ndär forskningen utgör en viktig del.\r\nVidare    innehåller     demokratiskrivelsen    en\r\nredogörelse    för    utvecklingen     inom    flera\r\npolitikområden  som inte direkt innehåller  insatser\r\nsom är kopplade till  regeringens  mål  för ett ökat\r\noch  mer  jämlikt  deltagande,  men som ändå  är  av\r\ngrundläggande betydelse för att värna  och  fördjupa\r\ndet     demokratiska    samhället.    Bland    dessa\r\npolitikområden    kan    nämnas    ungdomspolitiken,\r\nutbildningspolitiken,        jämställdhetspolitiken,\r\nfolkrörelsepolitiken,       mediepolitiken       och\r\nförvaltningspolitiken.\r\nI  demokratiskrivelsens  andra   del   presenterar\r\nregeringen demokratipolitikens fortsatta inriktning.\r\nDenna  kommer att ha tre utgångspunkter: att  stärka\r\nförutsättningarna   för  deltagande,  att  undanröja\r\nhinder för deltagande samt att skapa möjligheter för\r\nett ökat och mer jämlikt deltagande. I det fortsatta\r\narbetet avser regeringen  att än mer än i dag betona\r\nvikten av ett deltagande mellan  valen och av att se\r\nmedborgerligt       deltagande      utifrån      ett\r\nrättighetsperspektiv  samt att tydliggöra betydelsen\r\nav den ytterligare nivå för politiskt inflytande som\r\nEU-medlemskapet innebär.\r\nRegeringen hänvisar i demokratiskrivelsen till den\r\nsamhällsvetenskapliga  forskningen   och   begreppet\r\npolitiska  resurser  för att beskriva vad som  krävs\r\nför att människor skall  ha  reella  möjligheter att\r\ndelta i den politiska processen och påverka sin egen\r\nvardag.   De  vanligaste  politiska  resurserna   är\r\nfysiskt kapital  i  form av t.ex. tillgång till tid,\r\npengar  och informationsteknologi,  humankapital,  i\r\nbetydelsen  kunskap  om  hur  det politiska systemet\r\nfungerar, samt socialt kapital  i  form av kontakter\r\noch  nätverk som kan användas för politiska  syften.\r\nRegeringen   anför  att  tillgången  till  politiska\r\nresurser fortfarande  är  ojämlikt  fördelad  mellan\r\nolika   medborgare,  trots  årtionden  av  ekonomisk\r\nfördelningspolitik         och         genomgripande\r\nvälfärdsreformer. Exempelvis förfogar individer  som\r\när  högutbildade,  höginkomsttagare  eller  födda  i\r\nSverige  över  fler  politiska resurser än individer\r\nsom  är  lågutbildade,  låginkomsttagare  eller  har\r\ninvandrat. De förstnämnda  deltar också mer aktivt i\r\nden politiska processen vilket,  enligt  regeringen,\r\nfår  till  följd  att deras intressen och behov  får\r\nstarkare genomslag.  I  skrivelsen  anför regeringen\r\natt en av demokratipolitikens främsta  utmaningar är\r\natt verka för en mer jämlik fördelning av  politiska\r\nresurser  i syfte att öka förutsättningarna för  ett\r\nökat och ett  mer  jämlikt medborgerligt deltagande.\r\nBland annat aviseras åtgärder för att öka tillgången\r\ntill  information  och   kunskap  om  det  politiska\r\nsystemet och samhället.\r\nVidare   kommer   regeringen   i   det   fortsatta\r\ndemokratiarbetet att  uppmärksamma  hinder  för  ett\r\nökat  och  mer  jämlikt deltagande. Härvidlag kommer\r\nsynliggörande och motverkande av strukturella hinder\r\nsom påverkar olika individers deltagande att vara en\r\nprioriterad   fråga.    Det    kan    t.ex.    gälla\r\ninstitutionella   förhållanden,  organisationsformer\r\noch arbetssätt som  i  praktiken  stänger  ute vissa\r\npersoner. Det kan också gälla attityder. Bland annat\r\nanför    regeringen   att   demokratipolitiken   bör\r\ninkludera   en  feministisk  analys  av  demokratins\r\nvillkor  och  funktionssätt,   vilket   innebär  att\r\nexistensen av ett genussystem där kvinnor  som grupp\r\när underordnade män som grupp är en utgångspunkt.  I\r\nskrivelsen  aviseras också åtgärder för att motverka\r\nhot mot demokratin  i  form  av  hot  och  våld  mot\r\nförtroendevalda       samt       förekomsten      av\r\nfrämlingsfientliga       partier      och      andra\r\nantidemokratiska krafter.\r\nRegeringen kommer även att rikta uppmärksamhet mot\r\nmöjligheter för ett ökat och mer jämlikt deltagande.\r\nDetta inkluderar såväl de  förtroendevaldas villkor,\r\nvilka bör vara utformade så  att  de  både möjliggör\r\noch  stimulerar människor oavsett bakgrund  att  åta\r\nsig  uppdrag,   som   formerna  för  inflytande  och\r\npåverkan, vilka bör vara  fler  och  bättre  för att\r\nlevandehålla  dialogen  mellan  förtroendevalda  och\r\nmedborgare. Härvidlag kan nämnas demokratisatsningar\r\ninför 2004 års val till Europaparlamentet, som bl.a.\r\nsyftar till att öka kunskapen och intresset hos unga\r\ni  åldern 18-23 år för hur man som ung EU-medborgare\r\nkan  delta  i  och påverka EU-politikens utformning,\r\noch de allmänna valen 2006.\r\nSist i skrivelsen  betonar regeringen allas ansvar\r\ni sammanhanget. Att alla  medborgare  har  rätt  och\r\nmöjlighet  att  delta  i  utformningen  av samhället\r\nutgör  enligt  regeringen grunden i det demokratiska\r\nstyrelseskicket.  Samtidigt  understryker regeringen\r\natt var och en har ett eget ansvar  för  demokratins\r\nfortlevnad.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen lägger regeringens\r\nskrivelse till handlingarna.\r\n\r\nI den fortsatta  texten  återkommer utskottet till\r\nde frågor som aktualiserats  av  motioner  väckta  i\r\nsamband  med  skrivelsen  eller  under  den allmänna\r\nmotionstiden.   Därvid   redovisas  även  delar   av\r\ndemokratiskrivelsen mer utförligt än ovan.\r\n\r\nUppföljning av demokratipolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  ett  motionsyrkande  om\r\nförbättrad  uppföljning  av demokratiprojekt.\r\nJämför reservation 1 (fp).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion 2003/04:K26 av Tobias  Krantz  m.fl.  (fp)\r\nyrkande  2  föreslås  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\nförbättrad  uppföljning av demokratiprojekt.  Enligt\r\nmotionen är Folkpartiet  liberalerna skarpt kritiskt\r\ntill  det  sätt  på vilket projektverksamheten  inom\r\nramen för utvecklingsarbetet  Tid  för demokrati har\r\nutformats  och  utvärderats. I motionen  anförs  att\r\nkraven på uppföljning har satts för lågt. Den studie\r\nsom genomförts av  Mitthögskolan  och som regeringen\r\nstöder sig på har i huvudsak bestått  i  enkätfrågor\r\ntill  projektledare av vilka, enligt motionen,  bara\r\nen tredjedel  svarar att de uppskattar att projekten\r\nlett till att deltagarna i högre utsträckning deltar\r\ni   allmänna   val.    Enligt   motionärerna   måste\r\nfrågetecken  resas  för  om  det  verkligen  är  ett\r\nallmännyttigt ändamål att  satsa  skattepengar i den\r\nhär   typen  av  verksamhet  om  inte  uppföljningen\r\nförstärks.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSom nämnts  i  det  föregående framhöll regeringen i\r\ndemokratipropositionen  (s. 36) att det är angeläget\r\natt bedöma effekterna av  de  mål  och  åtgärder som\r\nangavs      i      propositionen.     Vad     gäller\r\nutvecklingsarbetet   Tid   för   demokrati   anförde\r\nregeringen     (s.    67)    att      Komrev     och\r\nDemokratiinstitutet   hade  genomfört  en  begränsad\r\nuppföljning av stödet för  demokratiutveckling.  För\r\natt  kunna  göra nödvändiga ställningstaganden kring\r\nden närmare utformningen  av  det  fortsatta  stödet\r\ntill  demokratiutveckling  aviserade  regeringen att\r\nden skulle genomföra en slututvärdering  av  Tid för\r\ndemokrati   i  sin  helhet,  och  med  beaktande  av\r\nresultatet   av   utvärderingen   avsåg   regeringen\r\növerväga    hur    det    fortsatta    stödet    för\r\ndemokratiutveckling skall vara organiserat.\r\n\r\nNär utvecklingsarbetet  avslutades i december 2002\r\nfick Mitthögskolan i uppdrag att göra en utvärdering\r\nav Tid för demokrati i sin  helhet. I september 2003\r\növerlämnades  utvärderingen,  Demokrati  tar  tid  -\r\nUtvärdering  och  analys  av  Justitiedepartementets\r\ndemokratiutvecklingsarbete      2000-2002,      till\r\ndemokratiminister Mona Sahlin.\r\nI    utvärderingen    redogör    forskarna     för\r\nundersökningens    tillvägagångssätt.   Enligt   den\r\navslutande    diskussionen    är    resultaten    av\r\nundersökningarna    i   grunden   mycket   positiva.\r\nForskarna   gör   bedömningen    att    stödet   för\r\ndemokratiutveckling som delats ut inom ramen för Tid\r\nför demokrati fungerat väl och spelat en  stor  roll\r\nför   att   initiera   och  genomföra  olika  lokala\r\ndemokratiförsök, vilka mestadels  kan  beskrivas som\r\nmycket  framgångsrika.  Ett fortsatt stöd  av  detta\r\nslag skulle, enligt forskarna,  sannolikt bli än mer\r\neffektivt  genom  att  betona  långsiktigheten   och\r\nuthålligheten i demokratiarbetet.\r\nI   demokratiskrivelsen   (s.   22   f.)   redogör\r\nregeringen  för utvecklingsarbetet Tid för demokrati\r\noch       Mitthögskolans        utvärdering       av\r\nutvecklingsarbetet.    Enligt    skrivelsen    visar\r\nutvärderingen  bl.a.  att drygt en tredjedel  av  de\r\ntillfrågade projektledarna svarade att de uppskattar\r\natt  projekten lett till  att  deltagarna  i  större\r\nutsträckning  deltar  i  allmänna val, men samtidigt\r\natt mer än en tredjedel av projektledarna inte ansåg\r\nsig kunna svara på frågan  huruvida  projekten  lett\r\ntill  att deltagarna i större utsträckning deltar  i\r\nallmänna  val.  I sin sammanfattande bedömning anför\r\nregeringen bl.a. att den ser det som mycket positivt\r\natt  många  av  projekten  tycks  ha  haft  positiva\r\neffekter på deltagarnas  deltagande  i  de  allmänna\r\nvalen   och   att  det  finns  indikationer  på  att\r\nprojekten har haft  en positiv effekt på deltagarnas\r\nkunskaper om demokrati  och benägenhet att diskutera\r\nsamhällsfrågor   med   sin   omgivning.   Regeringen\r\nunderstryker även att det är viktigt  att  se  denna\r\nform   av   utvecklingsarbete   i   ett  långsiktigt\r\nperspektiv.\r\nVad gäller uppföljning och utvärdering  av mål och\r\nåtgärder  i  demokratipolitiken  framöver kan  bl.a.\r\nnämnas  att  Göteborgs universitet i  november  2003\r\növerlämnat ett  förslag  till  regeringen  om vilken\r\nstatistik  som  bör  produceras för den återkommande\r\nuppföljningen av målen  och  vissa  av  åtgärderna i\r\ndemokratipropositionen.  Enligt  demokratiskrivelsen\r\n(s. 7 f.) utgör den kartläggning och  de  förslag på\r\ndemokratiindikatorer  som  redovisats därvidlag  ett\r\nviktigt  underlag för regeringens  fortsatta  arbete\r\nmed  att ta  fram  ett  uppföljningssystem  för  den\r\nsvenska demokratins utveckling.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringen  har  framhållit att det är angeläget att\r\nbedöma effekterna  av de mål och åtgärder som angavs\r\ni propositionen. Utskottet  noterar  att  regeringen\r\nhar   uppdragit   åt   en   högskola  att  utvärdera\r\nutvecklingsarbetet  Tid  för demokrati.  Vidare  kan\r\nutskottet  notera  att  regeringen   har   gett  ett\r\nuniversitet   i  uppdrag  att  ta  fram  förslag  på\r\nstatistik som bör  produceras  för att möjliggöra en\r\nåterkommande     uppföljning     av    målen     för\r\ndemokratipolitiken   och   vissa  av  åtgärderna   i\r\ndemokratipropositionen. Mot denna bakgrund avstyrker\r\nutskottet motion 2003/04:K26 yrkande 2.\r\n\r\nPolitiskt och demokratiskt\r\nutanförskap\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\npågående arbete motionsyrkanden om att minska\r\ndet politiska  och demokratiska utanförskapet\r\noch    om   fler   förtroendevalda.    Jämför\r\nreservationerna  2  (fp,  kd, c) om politiskt\r\nutanförskap,  3  (mp)  om åtgärder  för  fler\r\nförtroendevalda med utländsk  bakgrund  och 4\r\n(v)  om  invandrade  kvinnors förutsättningar\r\natt ta till vara sina rättigheter.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2003/04:K290  av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande  1 föreslås att riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin mening vad i motionen anförs om\r\ndet politiska utanförskapet. I motionen åberopas det\r\nminskande   valdeltagandet    och    den   minskande\r\nanslutningen    till    de    politiska   partierna.\r\nMotionärerna  hänvisar  till undersökningar  av  SNS\r\ndemokratiråd och Demokratiutredningen  som visar att\r\nolika grupper av befolkningen står utanför de gängse\r\npolitiska   kanalerna.  Om  utvecklingen  fortsätter\r\nutsätts enligt  motionärerna  den svenska demokratin\r\nför tydliga påfrestningar, och den samhällsgemenskap\r\npå  vars  grundval det demokratiska  systemet  vilar\r\nkommer att  urholkas.  Motionärerna  menar  att  det\r\npolitiska utanförskap som många människor känner har\r\nen rad orsaker och att lösningarna måste sökas brett\r\ninom   en   rad  politikområden.  Liknande  önskemål\r\nframförs i motion  2002/03:K385  av Helena Bargholtz\r\nm.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nI motion 2003/04:K26 av Tobias Krantz  m.fl.  (fp)\r\nanförs  att  regeringen i demokratiskrivelsen gör en\r\nför långtgående  tolkning  av  de forskningsresultat\r\nsom presenteras i departementspromemorian Vem röstar\r\noch     varför?     (Ds    2003:54)    vad    gäller\r\nvärderingsrelaterade   faktorers   betydelse  kontra\r\nsocioekonomiska  faktorers. Motionärerna  anser  att\r\nregeringens tolkning  kan  tyda  på  att man tar för\r\nlätt   på   de  underliggande  problem  som  orsakar\r\nsocialt, ekonomiskt och politiskt utanförskap. Detta\r\nbör enligt motionärerna  ges  regeringen  till känna\r\n(yrkande 1 i denna del).\r\nI  samma  motion  föreslås även att riksdagen  ger\r\nregeringen  till känna  vad  i  motionen  anförs  om\r\nkvalitativa jämställdhetsaspekter  i den uppföljning\r\nav fördelningen av makt mellan män och  kvinnor  som\r\naviseras i skrivelsen (yrkande 8). I motionen anförs\r\natt Sverige har den högsta kvinnorepresentationen  i\r\npolitiska församlingar, men att detta inte gäller på\r\ndet ekonomisk-politiska området. På politiska poster\r\nsom  är  mest avgörande för den ekonomiska makten är\r\nkvinnorepresentationen iögonfallande liten.\r\nI motion  2003/04:K400 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)\r\nyrkande 8 föreslås  att  riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\nnyrekrytering     av     förtroendevalda.     Enligt\r\nmotionärerna  är  partiernas  bristande  förmåga att\r\nnyrekrytera     medlemmar     och    därmed    också\r\nförtroendevalda ett reellt hot mot demokratin. Stora\r\ngrupper i samhället är inte bara underrepresenterade\r\nutan mer eller mindre utestängda  från  att  delta i\r\ndet   politiska   arbetet.  Motionärerna  menar  att\r\nförtroendevalda  ur   demokratisynpunkt  bör  spegla\r\nmedborgarna, så att alla kategorier, åldrar, kön och\r\nyrken  är  någorlunda jämnt  fördelade.  I  motionen\r\nhänvisas till undersökningar av SNS demokratiråd och\r\nDemokratiutredningen.\r\nI motion 2003/04:K25 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)\r\nyrkande 2 föreslås  att  riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen  att det behövs en förbättrad  analys  av\r\nvilka åtgärder  som skulle stimulera fler medborgare\r\natt delta och ta förtroendeuppdrag samt varför många\r\nväljer  att  lämna   förtroendeuppdrag.  I  motionen\r\nanförs   att  allt  färre   medborgare   har   någon\r\nuppfattning  om  de  förtroendevaldas sätt att sköta\r\nsina  uppgifter eller känner  någon  förtroendevald,\r\noch  många   vet   inte   vem   som   har  ansvaret.\r\nMotionärerna  frågar  sig  bl.a.  om  det finns  ett\r\nreellt   utrymme   att  påverka  eller  om  alltfler\r\nupplever att de blir \"statliga tjänstemän\".\r\nI motion 2002/03:Sf289  av  Peter  Eriksson  m.fl.\r\n(mp)  yrkande 12 föreslås att riksdagen tillkännager\r\nför regeringen  som sin mening vad i motionen anförs\r\nom  att  verka för  att  öka  andelen  personer  med\r\nutländsk bakgrund i de beslutande, verkställande och\r\ndömande organen.  I motionen anförs att de politiska\r\nförsamlingarna av såväl  demokratiska  skäl  som  av\r\nrättvise-     och     kvalitetsskäl    skall    vara\r\nrepresentativa    för   befolkningssammansättningen.\r\nEnligt motionärerna vilar det ett stort ansvar på de\r\npolitiska partierna  och  andra  viktiga  beslutande\r\nförsamlingar    att    förändra   strukturerna   och\r\narbetsformerna så att även  människor  med  utländsk\r\nbakgrund känner sig attraherade av politiskt  arbete\r\noch  känner att de har möjlighet att utöva makt.  De\r\npolitiska partierna, staten, landstingen, kommunerna\r\noch centrala institutioner måste föra en politik som\r\ntar hänsyn  även  till  dessa  gruppers  vardag  och\r\nlivsvillkor,   och   det   är   viktig   att   dessa\r\ninstitutioner   anstränger  sig  för  att  rekrytera\r\npersoner    med   utländsk    bakgrund    till    de\r\nrepresentativa   organen.   För  detta  behövs  även\r\nmångfaldsstrategier,  och de olika  riksförbund  som\r\nrepresenterar olika etniska  grupper  måste  stödjas\r\noch betraktas som jämlika parter.\r\n\r\nI motion 2003/04:K304 av Rossana Dinamarca m.fl. (v)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening att utredningen om statligt stöd till\r\nkvinnors  organisering   får   tilläggsdirektiv  som\r\ninnebär att utredningen även skall omfatta stöd till\r\nkvinnor som hämtats till Sverige  för äktenskap, men\r\nsom sedan inte kan eller får stanna  i  förhållandet\r\nmed den svenske mannan (yrkande 1). Utredningen  bör\r\näven  omfatta andra invandrade kvinnor i en liknande\r\nsituation,  hela den grupp som på grund av isolering\r\ni  samhället  och   bristande  kunskaper  i  svenska\r\nspråket inte har någon aning om vilka rättigheter de\r\nhar eller vart de skall  vända  sig  när  de behöver\r\nhjälp. I motionen föreslås även att riksdagen  begär\r\natt  regeringen  kartlägger  i vilken mån invandrade\r\nkvinnor i dag ges förutsättningar  att  ta till vara\r\nsina rättigheter i Sverige samt ger förslag till hur\r\nsituationen kan förbättras (yrkande 2).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFlera politikområden\r\n\r\nSom   framgått   i   det  föregående  är  målet  för\r\npolitikområdet  Demokrati  att  folkstyrelsen  skall\r\nvärnas och fördjupas.  I  demokratipropositionen (s.\r\n37)  betonade  regeringen  att  en  demokratipolitik\r\naldrig kan isoleras från den  övriga  politiken.  De\r\nallmänna livsvillkor som medborgarna lever under är,\r\nmenade   regeringen,   avgörande   för   att   skapa\r\nförutsättningar för medborgarna att kunna delta, och\r\nåtgärder som syftar till att utjämna ekonomiska  och\r\nsociala  skillnader skall också ses som åtgärder som\r\nlångsiktigt  främjar demokratin och alla medborgares\r\ndeltagande i denna.  Ett  land  med djupa ekonomiska\r\noch sociala klyftor skulle aldrig  kunna  komma  att\r\nmöjliggöra  alla  medborgares  lika  deltagande.  En\r\nvälfärdspolitik  som  ökar rättvisan och jämlikheten\r\nmänniskor emellan är, anförde  regeringen, nödvändig\r\nför demokratins fördjupning.\r\n\r\nI demokratipropositionen (s. 38) pekade regeringen\r\nut en rad områden som den ansåg var av grundläggande\r\nbetydelse   för   att   mer   allmänt   främja   ett\r\ndemokratiskt  samhälle.  Enligt  propositionen  görs\r\ninsatser för att utveckla och stärka demokratin inom\r\nett stort antal politikområden, t.ex. barnpolitiken,\r\nungdomspolitiken,              utbildningspolitiken,\r\nhandikappolitiken,            integrationspolitiken,\r\njämställdhetspolitiken,               rättsväsendet,\r\nfolkrörelsepolitiken,           forskningspolitiken,\r\nmediepolitiken,      förvaltningspolitiken       och\r\nutrikespolitiken.\r\nI  budgetpropositionen  för  2004 (prop. 2003/04:1\r\nutg.omr.   1  avsnitt  4.4)  anför  regeringen   att\r\ndemokratiperspektivet     måste    genomsyra    alla\r\npolitikområden  för  att  demokratipolitiken   skall\r\nlyckas.  Samverkan mellan olika politikområden skall\r\nstärkas, varför  regeringen kommer att initiera fler\r\nintegrerade  projekt,   bl.a.   mellan   demokrati-,\r\nfolkrörelse-,     idrotts-,     integrations-    och\r\nstorstadspolitiken.\r\nI demokratiskrivelsen (s. 100) upprepar regeringen\r\natt flera politikområden, som inte direkt innehåller\r\ninsatser kopplade till regeringens  mål för ett ökat\r\noch  mer jämlikt deltagande, har betydelse  för  att\r\nvärna och fördjupa det demokratiska samhället. Bland\r\ndessa    politikområden    nämns   ungdomspolitiken,\r\nutbildningspolitiken,        jämställdhetspolitiken,\r\nfolkrörelsepolitiken,       mediepolitiken       och\r\nförvaltningspolitiken.\r\n\r\nRättighetsperspektiv i demokratipolitiken\r\n\r\nI demokratiskrivelsen (s. 124)  anför regeringen att\r\ninsatserna    för   att   underlätta   och    främja\r\nmedborgerligt  deltagande   skall   präglas  av  ett\r\nrättighetsperspektiv. Ett sådant perspektiv  betonar\r\natt  det  inte  endast  är  statens  skyldighet  att\r\ntillhandahålla  möjligheten  att delta i val och att\r\nbli vald. Det innebär också att  staten  i  viss mån\r\nhar  en  skyldighet att vidta positiva åtgärder  för\r\natt   främja   deltagandet   bland   individer   som\r\nkonsekvent  ställs  eller  ställer  sig  utanför det\r\npolitiska livet.\r\n\r\nMed ett rättighetsperspektiv aktualiseras,  enligt\r\nregeringen,  den  viktiga  principen  om rätten till\r\nlikabehandling. Den är central för arbetet  med  att\r\nfrämja  och  underlätta  deltagande och understryker\r\natt alla människor har lika rätt till deltagande och\r\natt staten aktivt skall verka  för  att tillförsäkra\r\ndem denna rättighet. Enligt regeringen är det därför\r\nangeläget  att  det  tas initiativ som fokuserar  på\r\nsocialt, ekonomiskt och kulturellt utsatta människor\r\noch att det utvecklas  särskilda  verktyg för att ge\r\ndessa  människor  förutsättningar  att   delta.  Att\r\nmänniskor skall ha lika rätt betyder alltså,  enligt\r\nregeringen,  att  de  i  vissa  fall  kan  komma att\r\nbehandlas olika.\r\n\r\nPolitiskt deltagande i olika grupper\r\n\r\nEnligt demokratiskrivelsen (s. 76) finns det  i  dag\r\nflera  tecken på att utvecklingen går framåt när det\r\ngäller   politisk    jämlikhet.    Exempelvis    har\r\nskillnaderna  mellan  kvinnors  och  mäns  politiska\r\nengagemang  minskat.  Detta  beror  dels på att  det\r\npolitiska engagemanget har ökat mer bland kvinnor än\r\nbland  män,  dels  på  att  kvinnors engagemang  har\r\nminskat  i  mindre  utsträckning   än   mäns.  I  de\r\nfolkvalda  församlingarna har andelen kvinnor,  unga\r\nmänniskor och  utrikes  födda personer ökat, även om\r\nde fortfarande är underrepresenterade.\r\n\r\nVidare  framgår  av  demokratiskrivelsen  att  det\r\npolitiska  deltagandet  i   s.k.  icke-traditionella\r\nformer för inflytande fortsätter  att  stiga  i alla\r\ngrupper.    Däremot    fortsätter    det   politiska\r\ndeltagandet   i   de   traditionella  formerna   för\r\ndeltagande  att  sjunka hos  befolkningen  i  stort.\r\nSärskilt oroväckande  är  att  de  ungas  engagemang\r\nsjunker.\r\n\r\nEnligt  demokratiskrivelsen (s. 76) anser regeringen\r\natt det finns  ett fortsatt behov av aktiva åtgärder\r\ni  syfte  att  göra   medborgarnas  möjligheter  att\r\npåverka   den  politiska  processen   mer   jämlika,\r\nsärskilt    när     det     gäller     att    stärka\r\nunderrepresenterade gruppers deltagande mellan valen\r\noch  som  förtroendevalda.  Det  arbete som  bedrivs\r\nbefinner sig, enligt regeringen, i olika skeden. För\r\nen  del  -  såsom  barn,  ungdomar,  människor   med\r\nfunktionshinder  och  äldre - finns det behov av att\r\ngenomföra konkreta åtgärder för att undanröja hinder\r\nför inflytande. För att  stärka det pågående arbetet\r\nmed att minska underrepresentationen  av kvinnor och\r\npersoner  med  utländsk  bakgrund  i  den  politiska\r\nprocessen krävs ytterligare kunskap om vilka  hinder\r\nsom stänger ute dem från det politiska livet.\r\n\r\nI   demokratiskrivelsen   (s.   134   f.)   nämner\r\nregeringen  ett  antal  åtgärder den avser att vidta\r\nför att öka kunskapen om  de  hinder som olika delar\r\nav  befolkningen möter när de vill  utöva  makt  och\r\ninflytande. Det utredningsarbete som har påbörjats i\r\nsyfte  att nå ökad kunskap om varför fördelningen av\r\nmakt och  inflytande  är  ojämnt fördelad inom olika\r\ndelar av det svenska samhället  måste  fortsätta och\r\nbreddas. När utredningen om strukturella  hinder  på\r\ngrund av etnisk och religiös tillhörighet (se nedan)\r\när  avslutad  i  mars  2005  bör behovet av liknande\r\nutredningar    på    andra    diskrimineringsgrunder\r\növervägas      samt      även      övervägas     hur\r\nDiskrimineringsombudsmannen  och  Ombudsmannen   mot\r\ndiskriminering  på  grund  av  sexuell  läggning kan\r\ninvolveras    för   att   arbeta   mot   strukturell\r\ndiskriminering  inom det politiska livet. Regeringen\r\navser  att ge i uppdrag  till  Handikappombudsmannen\r\noch Statens  institut  för  särskilt utbildningsstöd\r\n(Sisus)   att   med   utgångspunkt    i   det   s.k.\r\ntillgänglighetscentrets[1] arbete respektive arbetet\r\nför ökad kompetens om bemötande, särskilt  verka för\r\natt  stärka  möjligheterna till politiskt deltagande\r\nför funktionshindrade  i alla åldrar. Vidare har ett\r\nkunskaps-  och erfarenhetsutbyte  initierats  mellan\r\nRegeringskansliet,   Svenska   Kommunförbundet   och\r\nLandstingsförbundet.  Förbunden  har  nyligen inlett\r\nett  projekt  om hinder och möjligheter för  utrikes\r\nfödda    att    delta     i     politiken.    Enligt\r\ndemokratiskrivelsen         planerar         Svenska\r\nKommunförbundet,       Landstingsförbundet       och\r\nJustitiedepartementet  att  ge ut en gemensam skrift\r\nom  hinder för makt och inflytande.  Skriften  skall\r\nspridas  till  tjänstemän  och  förtroendevalda  med\r\nsyfte  att  bl.a. öka deras kunskap om de hinder och\r\nmöjligheter personer med olika bakgrund kan mötas av\r\nnär de vill delta i den politiska processen.\r\nVad gäller kvinnors och mäns makt anför regeringen\r\n(s. 135 f.) att  den avser att i högre grad än i dag\r\nsamordna    och    integrera     insatserna     inom\r\njämställdhetspolitiken    och    demokratipolitiken.\r\nHärvidlag   kan  nämnas  den  utredning   regeringen\r\nnyligen tillsatt  med  uppgift  att  bl.a.  se  över\r\njämställdhetspolitikens   fortsatta  inriktning  och\r\norganisation (dir. 2004:18).  Demokratipolitiken bör\r\nenligt regeringen inkludera en feministisk analys av\r\ndemokratins    villkor   och   funktionssätt,    och\r\njämställdhetsinsatser    baserade   på   kvalitativa\r\nanalyser  av  det  politiska   systemet   och   våra\r\ndemokratiska institutioner kommer att ges en central\r\nroll.  Vidare  uppges  i skrivelsen att en förstudie\r\nkommer att initieras i Regeringskansliet  med syftet\r\natt  analysera förutsättningarna för att regelbundet\r\noch  samlat   redovisa   statistik   som   beskriver\r\nfördelningen  av  makt  mellan kvinnor och män  inom\r\nsamhällets olika sektorer.\r\n\r\nUppdragsvillighet och rekrytering till\r\nförtroendeuppdrag\r\n\r\nVägen till ett förtroendeuppdrag  är  en process som\r\nbestår    av    flera    steg,    där   medborgarnas\r\nuppdragsvillighet      är     en     del.     Enligt\r\nKommundemokratikommitténs  undersökningar  finns det\r\nvid  en  jämförelse över en längre tidsperiod  inget\r\nsom  tyder  på  en  minskad  uppdragsvillighet  (SOU\r\n2001:48).   Vid   en   jämförelse  över  en  kortare\r\ntidsperiod  anas emellertid  en  negativ  utveckling\r\n(SOM-rapport nr 31), vilket regeringen uppmärksammar\r\ni demokratiskrivelsen  (s.  38). Den andel som säger\r\nsig vara villig att ta kommunalpolitiska uppdrag har\r\n1997-2001 minskat från 24 % till  18  %.  De som har\r\neller  har  haft  uppdrag  har  däremot  blivit  mer\r\nbenägna  att  fortsätta. Med reservation för att det\r\när ett relativt  litet  urval  redovisas i rapporten\r\natt det finns tecken som tyder på att kvinnors vilja\r\natt  ta  på  sig  nya  uppdrag tenderar  att  minska\r\n1998-2001 medan den under  samma tidsperiod tenderar\r\natt öka bland män.\r\n\r\nI  analyser  för  att förklara  skillnader  mellan\r\nolika  grupper i uppdragsvillighet  finner  man  att\r\nintresse  för  politik  i  allmänhet har den enskilt\r\nstörsta betydelsen för uppdragsvillighet. Det gäller\r\nsärskilt   för   yngre  medborgare.   Något   mindre\r\nbetydelse   har   intresse    för   kommunalpolitik.\r\nAnalyserna  visar  också att den  som  är  nöjd  med\r\ndemokratin i kommunen  eller  som  har  tilltro till\r\nsina möjligheter att påverka politiken är  något mer\r\nbenägen  att  ta  uppdrag än den som är mindre  nöjd\r\neller saknar sådan tilltro.\r\n\r\nI  regeringsförklaringen   för   riksmötet   2003/04\r\nanförde  statsminister  Göran Persson att regeringen\r\nkommer att ta initiativ till att höja partistödet så\r\natt partierna bättre kan  stödja  skolningen  av nya\r\nförtroendevalda  inom de politiska ungdomsförbunden,\r\nvilket   regeringen    senare    också    gjort   på\r\ntilläggsbudget  i 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(prop. 2003/04:100).\r\n\r\nI demokratiskrivelsen (s. 39) anför regeringen att\r\nden  minskade  uppdragsvilligheten  bör  följas  upp\r\nframöver.\r\nVidare anför regeringen  i skrivelsen (s. 136) att\r\ninsatser för att öka andelen  kvinnor  i  beslutande\r\norgan  är  avgörande  för  demokratin  och  för  att\r\nuppfylla regeringens mål för jämställdhetspolitiken.\r\nDetta  mål  är  att  kvinnor  och män skall ha samma\r\nmöjligheter, rättigheter och skyldigheter  inom alla\r\nområden i livet. Representation utgör också  ett  av\r\nde fem fokusområden för jämställdhetspolitiken under\r\nmandatperioden   som  anges  i  regeringens  senaste\r\njämställdhetsskrivelse    Jämt    och   ständigt   -\r\nRegeringens  jämställdhetspolitik med  handlingsplan\r\nför  mandatperioden   (skr.   2002/03:140),   vilken\r\nbehandlades   av   riksdagen   hösten   2003   (bet.\r\n2003/04:AU2,  rskr.  2003/04:69).  Som omnämnts ovan\r\navser regeringen att i högre grad än  i dag samordna\r\noch integrera insatserna inom jämställdhetspolitiken\r\noch demokratipolitiken.\r\nEn  nyligen  tillsatt  utredning (Fi 2003:09)  har\r\nbl.a. fått i uppdrag att se  över  rekryteringen  av\r\nförtroendevalda   revisorer   (dir.   2003:97).  Den\r\nsärskilde utredaren skall analysera och  ge  exempel\r\npå   åtgärder   som   kan   vidtas  för  att  bredda\r\nrekryteringen av förtroendevalda  revisorer  när det\r\ngäller  kvinnor,  yngre  och  personer  med utländsk\r\nbakgrund.  Utgångspunkten är att det skall  vara  de\r\npolitiska partierna som nominerar de förtroendevalda\r\nrevisorerna.  Uppdraget  skall  redovisas  senast  i\r\noktober 2004.\r\n\r\nNyanlända invandrare och personer med utländsk\r\nbakgrund\r\n\r\nI  november 2001 beslutade regeringen om en särskild\r\nutredare  med  uppgift att se över mottagande av och\r\nintroduktion   för    flyktingar   (dir.   2001:87).\r\nUtredningen  skulle  bl.a.  uppmärksamma  barns  och\r\nungdomars  situation  liksom  eventuella  skillnader\r\nmellan    kvinnor    och    män     i    fråga    om\r\nintegrationsprocessen.  I betänkandet  Etablering  i\r\nSverige - möjligheter för  individ och samhälle (SOU\r\n2003:75) har utredaren bl.a.  lämnat  förslag om hur\r\nalla  nyanlända  invandrare  skall  kunna  få   ökad\r\nkunskap om och förståelse för grundläggande normer i\r\ndet  svenska  samhället och det svenska demokratiska\r\nsystemet. Bland annat föreslås att Statskontoret och\r\nIntegrationsverket  skall  få i uppdrag att utarbeta\r\nförslag  till  hur  en  sammanhållen   grundläggande\r\nInternetbaserad  samhällsinformation till  nyanlända\r\nskall  kunna etableras  och  vidmakthållas  och  att\r\nIntegrationsverket    skall   verka   för   att   en\r\nsammanhållen och för nyanlända invandrare producerad\r\nskriftlig     samhällsinformation      tas     fram.\r\nSamhällsinformation  bör i så stor utsträckning  som\r\nmöjligt ges till nyanlända  invandrare  muntligen på\r\ndet  egna  modersmålet  och helst av lärare  som  är\r\ndubbelt  språk-  och  kulturkompetenta.  Utredningen\r\nanser också att föreningslivet  bör  kunna  spela en\r\nstörre   roll   än  i  dag,  men  att  föreningarnas\r\nmedverkan    måste    baseras    på    deras    egna\r\nförutsättningar och villkor. Aktiva och intresserade\r\norganisationer och föreningar bör erbjudas att delta\r\ni  planeringen och med sitt  arbete  bidra  till  de\r\nnyanländas  fortsatta  etablering.  Betänkandet  har\r\nremissbehandlats  och  frågan  bereds för närvarande\r\ninom Regeringskansliet.\r\n\r\nVåren 2003 påbörjades ett samverkansprojekt mellan\r\nregeringen,     Svenska     Kommunförbundet      och\r\nföreningslivet  (prop. 2003/04:1 utg.omr. 17 avsnitt\r\n7.4). Projektet handlar  om att finna former för att\r\ngenom  föreningslivet stödja  nyanlända  invandrares\r\netablering  i  samhället.  Det  handlar bl.a. om hur\r\nföreningslivet kan bidra till en  tidig  kontakt för\r\natt stödja språkinlärning och möjligheten att skaffa\r\nnya  bekantskaper  utifrån  ett  gemensamt  intresse\r\neller    engagemang.    Därigenom   skapas,   enligt\r\nregeringen,  möjligheter  till   kontaktytor  mellan\r\nnyanlända  invandrare  och  föreningar   utifrån  de\r\ndeltagandes    gemensamma   intressen   och   behov.\r\nSamverkansprojektets  första  fas består i stöd till\r\nett antal pilotprojekt. Några av  dessa pilotprojekt\r\nplaneras  att  genomföras  inom storstadsregionerna.\r\nSamverkansprojektet är således  även  ett  redskap i\r\nregeringens   storstadspolitik,  där  ett  av  målen\r\nhandlar  om  att  bryta  den  sociala,  etniska  och\r\ndiskriminerande  segregationen  och därmed verka för\r\njämlika    och    jämställda   levnadsvillkor    för\r\nstorstädernas invånare.\r\n\r\nFör att undanröja hinder  som  personer med utländsk\r\nbakgrund  kan  möta  när  de  skall utöva  makt  och\r\ninflytande  har  regeringen  också  initierat  flera\r\nutredningar  som tar sikte på fördelningen  av  makt\r\noch   inflytande    för   olika   etniska   grupper.\r\nIntegrationspolitiska maktutredningen (dir. 2000:57)\r\nhar  haft  i  uppdrag  att  beskriva  och  analysera\r\nfördelningen av makt och inflytande inom olika delar\r\nav     det     svenska     samhället      ur     ett\r\nintegrationspolitiskt    perspektiv.   En   särskild\r\nutredare gavs i oktober 2003  i  uppdrag  att utreda\r\nstrukturell diskriminering på grund av etnisk  eller\r\nreligiös  tillhörighet (dir. 2003:118). I april 2004\r\nbeslutade regeringen om direktiv för en ny utredning\r\nom makt, integration  och strukturell diskriminering\r\n(dir. 2004:54).\r\n\r\nUtredningen om statligt stöd till kvinnors\r\norganisering\r\n\r\nRegeringen  beslutade den  8  maj  2003  att  ge  en\r\nsärskild utredare (Ju 2003:05) i uppdrag att göra en\r\nanalys och utvärdering av det statliga bidraget till\r\nkvinnoorganisationernas   centrala  verksamhet  samt\r\nföreslå förändringar för att  anpassa  bidraget till\r\nhur   samhället   och   kvinnoorganisationerna   har\r\nutvecklats sedan bidraget inrättades (dir. 2003:56).\r\nUtredningen  har  antagit  namnet   Utredningen   om\r\nstatligt  stöd till kvinnors organisering. Uppdraget\r\nskall redovisas senast i maj 2004.\r\n\r\nEnligt direktiven  skall utredaren bl.a. undersöka\r\npå vilka sätt kvinnor  väljer  att  organisera sig i\r\ndag  och  vilken  verksamhet  som  bedrivs  i  dessa\r\norganisationer.     Utredaren     skall     överväga\r\nförutsättningarna  för  att bredda basen så att  det\r\nstatliga        bidraget        även        omfattar\r\nparaplyorganisationer,  nya former för organisering,\r\nsåsom      nätverk,      samt      olika      mindre\r\nkvinnoorganisationer som skulle behöva  stöd för att\r\nkunna   påverka   i   samhället  och  förbättra  sin\r\nsituation. Det senare gäller  t.ex.  kvinnor från de\r\nnationella    minoriteterna    och    kvinnor    med\r\ninvandrarbakgrund.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet  övergripande målet för politikområdet Demokrati\r\när att  folkstyrelsen  skall  värnas  och fördjupas.\r\nRiksdagen  har tidigare beslutat om långsiktiga  mål\r\nför demokratipolitiken,  bl.a.  att en ökad andel av\r\nmedborgarna  skall  inneha någon form  av  politiskt\r\nförtroendeuppdrag och  att  medborgarnas möjligheter\r\natt påverka den politiska processen  skall  bli  mer\r\njämlika  än de är i dag. De långsiktiga målen ligger\r\nfast.   Av   det   föregående   har   framgått   att\r\ndemokratipolitikens   fortsatta   inriktning  enligt\r\nregeringen bl.a. bör omfatta insatser  för  ett ökat\r\noch mer jämlikt medborgerligt deltagande och att den\r\nbör  präglas  av  ett  rättighetsperspektiv,  vilket\r\nmarkerar   vikten  av  initiativ  som  fokuserar  på\r\nsocialt, ekonomiskt och kulturellt utsatta människor\r\noch deras möjlighet  att delta. Som också framgår av\r\ndemokratiskrivelsen råder alltjämt ojämlikhet mellan\r\nolika gruppers deltagande  i  politiken, bl.a. såsom\r\nförtroendevalda,  även  om  skillnaderna   i   vissa\r\navseenden     minskat     jämfört    med    tidigare\r\nundersökningar.  Regeringen  aviserar  i  skrivelsen\r\nbl.a.  ytterligare   åtgärder   i   syfte  att  göra\r\nmedborgarnas  möjlighet  att påverka och  delta  mer\r\njämlika samt öka kunskapen  om  de  hinder som vissa\r\ngrupper  möter härvidlag. Mot bakgrund  av  vad  som\r\nanförs ovan finns det enligt utskottets mening inget\r\nbehov av att  uppmärksamma  regeringen  på vikten av\r\natt  olika  grupper ges förbättrade möjligheter  att\r\ndelta i politiska  och  demokratiska  processer  och\r\ninneha politiska förtroendeuppdrag, eller på behovet\r\nav  ökad  kunskap  därom. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotionerna 2002/03:K385  (fp) yrkande 1, 2003/04:K26\r\n(fp)  yrkandena 1 i denna del  och  8,  2003/04:K290\r\n(fp)  yrkande   1,   2003/04:K400  (kd)  yrkande  8,\r\n2003/04:K25  (c)  yrkande   2,   2002/03:Sf289  (mp)\r\nyrkande 12 samt 2003/04:K304 (v) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nVissa valfrågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande motionsyrkanden om\r\npersonvalet,   skilda   valdagar   och  sänkt\r\nrösträttsålder.  Vidare  avstyrker  utskottet\r\nmotionsyrkanden  om nytt tillkännagivande  om\r\ninförande  av  möjlighet   till   extraval  i\r\nkommuner  och  landsting  samt  om  forskning\r\nkring valdeltagande. Jämför reservationerna 5\r\n(m,  fp)  om  personval,  6 (m, fp) om skilda\r\nvaldagar, 7 (mp) om sänkt rösträttsålder  och\r\n8 (fp, c) om forskning kring valdeltagande.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  2003/04:K24  av Gunnar Hökmark m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  det  bör  vara  skilda  valdagar  för\r\nkommunal- och riksdagsvalen (yrkande 3). Ett viktigt\r\nskäl för detta är enligt motionärerna att det skulle\r\ninnebära  att  allmänna  val   anordnas  med  tätare\r\nmellanrum  än  i  dag. Erfarenheterna  av  fyraåriga\r\nmandatperioder är i  allt  väsentligt  positiva, men\r\navståndet  mellan  valen  har blivit väl långt.  Med\r\nskilda    valdagar    skulle    viktiga    kommunala\r\nfrågeställningar    få    samma   möjligheter    som\r\nrikspolitiska att tydliggöras  och  debatteras,  och\r\ndet   skulle   vara   ett   sätt   att  upprätthålla\r\nmedborgarnas   intresse   och   engagemang    mellan\r\nriksdagsvalen.  I  motionen lämnas olika förslag  på\r\nhur ett system med skilda  valdagar  skulle kunna se\r\nut.\r\n\r\nMotionärerna  föreslår  vidare att det  införs  en\r\nrätt  till nyval i kommunerna  (yrkande  5).  Enligt\r\nmotionärerna  skulle det innebära en förstärkning av\r\ndemokratin eftersom  medborgarna  då kan få en annan\r\n\"regering\" om opinionsläget skulle  ändras  under en\r\npågående mandatperiod.\r\nI  samma  motion anförs även att personvalet  inte\r\nhar   fått  något   verkligt   genomslag   och   att\r\npersonvalsinslaget   i   valsystemet   bör   stärkas\r\n(yrkande 6). Motionärerna är beredda att pröva olika\r\nlösningar  för  hur detta skall uppnås. En möjlighet\r\nsom pekas på i motionen  är  sänkta  eller borttagna\r\nspärrar  för att bli personvald. En annan  möjlighet\r\när införande av mindre valkretsar.\r\nI motion  2003/04:K26  av Tobias Krantz m.fl. (fp)\r\nyrkande  1  i  denna  del  föreslås   att  riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om forskning  kring  faktorer  som\r\npåverkar  valdeltagande.   Motionärerna   anför  att\r\nfortsatt   forskning  kring  faktorer  som  påverkar\r\nvaldeltagande  är viktigt, och de anser att det vore\r\nvärdefullt  om  denna  forskning  belyser  i  vilken\r\nutsträckning större valfrihet av offentliga tjänster\r\noch  ökat  brukarinflytande   kan   bidra  till  ett\r\naktivare  medborgarskap  och  stärkt  egenmakt,  som\r\nskulle    kunna    ha    en    positiv   verkan   på\r\nröstbenägenheten i socioekonomiskt svaga grupper.\r\nVidare föreslås i samma motion  yrkande  3 att den\r\nkommande författningsutredningen bör se över hur ett\r\nökat  personvalsinslag  kan  genomföras i syfte  att\r\nstärka    representativiteten    i   de    folkvalda\r\nförsamlingarna. Motionärerna anför  att medborgarnas\r\nvalhandling i ännu högre grad än i dag bör få utgöra\r\ngrunden   för  vem  som  väljs  till  de  beslutande\r\nförsamlingarna.\r\nI motion 2003/04:K25 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)\r\nanförs att det behövs en förbättrad analys av varför\r\nväljarna i  mindre utsträckning röstar i kommun- och\r\nlandstingsval  än  i övriga val. Motionärerna frågar\r\nsig om det i dag saknas reellt inflytande, vilket är\r\navgörande för att motivera väljarna att delta. Detta\r\nbör enligt motionärerna  ges  regeringen  till känna\r\n(yrkande 1).\r\nI motion 2003/04:K27 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)\r\nbegärs  att regeringen lägger fram förslag om  sänkt\r\nrösträttsålder   och  förändrade  rösträttskriterier\r\n(yrkande 4 i denna  del).  I  motionen anförs att en\r\nsänkning  av  rösträttsåldern skulle  ge  både  fler\r\nengagerade ungdomar  och en politik som mer bryr sig\r\nom ungdomars problem. Det anförs även att rösträtten\r\nbör utgå från kalenderår  i  stället  för att, som i\r\ndag, från födelsedatum.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nForskning om valdeltagande\r\n\r\nRegeringen  tillsatte hösten 1997 en parlamentariskt\r\nsammansatt kommitté,  den s.k. Demokratiutredningen,\r\nför att belysa de nya förutsättningar,  problem  och\r\nmöjligheter  som  det svenska folkstyret möter inför\r\n2000-talet (dir. 1997:101).  Hösten  1998  beslutade\r\nregeringen       om       tilläggsdirektiv      till\r\nDemokratiutredningen, enligt vilket utredningen fick\r\ni  särskilt uppdrag att utreda  orsakerna  till  det\r\nsjunkande  valdeltagandet  och  att föreslå åtgärder\r\nför att öka medborgarnas delaktighet  och engagemang\r\ni   det   demokratiska   systemet  (dir.  1998:100).\r\nBakgrunden   till   tilläggsdirektiven    var    att\r\nvaldeltagandet fortsatte att sjunka i 1998 års val.\r\n\r\nPå  Demokratiutredningens  uppdrag författades ett\r\nantal forskningsrapporter vilka  dels  belyste  både\r\nvalrörelser  och  valdeltagande,  dels  jämförde med\r\ntidigare  val  samt  dels  tog hjälp av flera  olika\r\nmetoder och ämnesteoretiska  perspektiv. Rapporterna\r\npublicerades  i  Demokratiutredningens  forskarvolym\r\nValdeltagande  i  förändring   (SOU   1999:132).   I\r\nbetänkandet  En  uthållig  demokrati!  (SOU  2000:1)\r\nredovisar  Demokratiutredningen resultaten och  sina\r\nslutsatser.\r\nHösten  2002   anlitade  Justitiedepartementet  en\r\nforskare  vid Statsvetenskapliga  institutionen  vid\r\nUppsala universitet för att analysera valdeltagandet\r\ni 2002 års  val  till  kommunfullmäktige. Till grund\r\nför analyserna ligger den  medborgarundersökning som\r\ngenomfördes mellan hösten 2002  och våren 2003 under\r\nledning    av   forskare   verksamma   vid    nämnda\r\ninstitution.       Resultaten       redovisas      i\r\ndepartementspromemorian Vem röstar och  varför? - En\r\nanalys     av     valdeltagandet    i    2002    års\r\nkommunfullmäktigeval  (Ds  2003:54).  I  promemorian\r\nredogör  forskaren  för  tänkbara förklaringar  till\r\nvaldeltagandet bland olika delar av befolkningen.\r\n\r\nI demokratiskrivelsen (s.  98  f.)  anför regeringen\r\natt  forskningen  kring  demokratifrågorna   är   av\r\ncentral   betydelse   för   att   öka  mångfalden  i\r\nkunskapsuppbyggnaden   och   därmed   kvaliteten   i\r\nunderlaget   till   det   offentliga   samtalet   om\r\ndemokratin.  Vetenskapsrådet  har inlett ett  arbete\r\nmed    mångvetenskaplig   demokratiforskning    samt\r\ngenomfört   en   kartläggning   av   forskningen  om\r\ndemokrati,  offentlig  förvaltning och folkrörelser.\r\nResultaten av dessa arbeten  visar enligt regeringen\r\nbl.a.  på  behovet  av ytterligare  forskning  kring\r\ndemokratifrågorna.   I    den    forskningspolitiska\r\nproposition som planeras att lämnas  till  riksdagen\r\nunder mandatperioden kommer regeringen att återkomma\r\nnärmare   kring   framtida  forskningsbehov.  I  det\r\nförberedande arbetet  inför  den forskningspolitiska\r\npropositionen avser regeringen,  enligt  skrivelsen,\r\natt ge arbetsgruppen för forskningsfrågor (C 1991:A)\r\ninom  Justitiedepartementet  en ny roll. Den  kommer\r\nframöver att tydligare fokusera på demokratifrågorna\r\noch  ha  till  uppgift  att  strategiskt   analysera\r\nbehovet   av  insatser  inom  demokratiområdet,  där\r\nforskningen utgör en viktig del.\r\n\r\nI      sammanhanget       kan       även      nämnas\r\nValforskningsprogrammet    vid    Statsvetenskapliga\r\ninstitutionen vid Göteborgs universitet,  som är ett\r\nav  de  äldsta  forskningsprojekten i världen  kring\r\nväljare     och     val.      Sedan     1954     har\r\nValforskningsprogrammet   kontinuerligt    genomfört\r\nväljarundersökningar    i    samband    med    varje\r\nriksdagsval, folkomröstning och Europaparlamentsval.\r\nProgrammet  finansieras  av  riksdagen  via anslaget\r\ntill      valstatistiken     liksom     av     olika\r\nforskningsanslag. Väljarundersökningarna genomförs i\r\nsamarbete mellan  nämnda institution och Statistiska\r\ncentralbyrån (SCB). Varje undersökning avrapporteras\r\ni  form av arbetsrapporter,  offentliga  utredningar\r\noch  genom  SCB:s  publikationsserie Allmänna valen.\r\nFrån  och  med  valet  1979  sker  den  huvudsakliga\r\navrapporteringen i bokform.\r\n\r\nValdeltagande i kommunala val jämfört med\r\nriksdagsval\r\n\r\nRegeringen beslutade i september  1999 att tillkalla\r\nen  parlamentariskt  sammansatt  kommitté   för  att\r\nutreda  vissa  frågor  som rör regeringsformen (dir.\r\n1999:71).  Våren  2000  gavs   kommittén,  som  hade\r\nantagit namnet 1999 års författningsutredning, genom\r\ntilläggsdirektiv i uppdrag att bl.a.  utreda  frågan\r\nom  skilda  valdagar  (dir.  2000:21).  I kommitténs\r\ntilläggsdirektiv  framhölls  att  ny  forskning  bör\r\ninhämtas  som  ur ett statsvetenskapligt  perspektiv\r\nbelyser bl.a. vilka  effekter skilda valdagar kan ha\r\npå valdeltagandet i allmänna val.\r\n\r\nMot denna bakgrund anlitade kommittén forskare med\r\nanknytning till Statsvetenskapliga institutionen och\r\nInstitutionen för journalistik och masskommunikation\r\nvid Göteborgs universitet  för  att på olika områden\r\nutföra  undersökningar  och författa  rapporter  som\r\nbelyser frågeställningarna  i  kommitténs  direktiv.\r\nDetta  skedde  inom  ramen  för  forskningsprojektet\r\n\"Skilda  valdagar  och  vårval?\".  Huvudsyftet   med\r\nforskningsprojektet   var  att  utvärdera  sannolika\r\nkonsekvenser   av   förändringar    av   valdagarnas\r\nperiodicitet  och förläggning mot bakgrund  av,  vad\r\nforskarna   benämnde,    \"den   goda   valrörelsen\".\r\nForskningsrapporterna  presenterades  i  betänkandet\r\nSkilda  valdagar  och  vårval?   (SOU   2001:65).  I\r\nrapporterna studerades och diskuterades bl.a. varför\r\nvaldeltagandet är lägre i lokala val än i nationella\r\nval.\r\n\r\nUtskottets tidigare bedömning och\r\nriksdagsbehandling\r\n\r\nValsystemets utformning i olika avseenden\r\n\r\nUnder   våren  2004  har  konstitutionsutskottet   i\r\nbetänkande   2003/04:KU13   behandlat  flera  frågor\r\navseende  valsystemet. Vidare  har  utskottet  låtit\r\ngenomföra en  utvärdering  av personvalet i 2002 års\r\nval  (2003/04:URD6).  I fråga  om  just  personvalet\r\nuttalade  utskottet  i det  nämnda  betänkandet  att\r\nutskottet ser det som naturligt med en fortsatt bred\r\ndiskussion   kring   frågor    om    utformning   av\r\npersonvalsinslaget    i    valsystemet.    Utskottet\r\nuppmärksammade att regeringen inlett samtal  med  de\r\npolitiska  partierna  i riksdagen rörande översyn av\r\nregeringsformen och såg  det  som  en  möjlighet att\r\ndenna   kunde   komma   att   rymma  frågor  om  hur\r\npersonvalsinslaget i valsystemet bör vara beskaffat.\r\nMed hänvisning till detta avstyrkte  utskottet bl.a.\r\nparti-  och kommittémotioner om sänkta  spärrar  vid\r\npersonvalet (m, fp och c).\r\n\r\nI  betänkandet   behandlades   även   parti-   och\r\nkommittémotioner om skilda valdagar (m, c och fp; en\r\nenskild  mp-motion).  Utskottet avstyrkte motionerna\r\nmed samma motivering som  ovan.  Vidare  behandlades\r\nparti-  och kommittémotioner om sänkt rösträttsålder\r\n(mp) och  att  rösträttsåldern  skall  kopplas  till\r\nfödelseår, inte till födelsedatum (v, kd, c och mp).\r\nUtskottet  vidhöll  därvid sin tidigare uppfattning,\r\natt    sambandet    mellan     rösträttsålder    och\r\nmyndighetsålder  inte  bör  brytas,   och  avstyrkte\r\nmotionerna.\r\n\r\nKommunala extraval\r\n\r\n\r\nUnder  hösten 2003 behandlade konstitutionsutskottet\r\ni betänkande 2003/04: KU3 motioner (fp) om införande\r\nav möjlighet till extraval i kommuner och landsting.\r\nUtskottet  avstyrkte  motionerna med hänvisning till\r\ntidigare bedömning i frågan.  Som  motiv  till  sitt\r\nställningstagande  har  utskottet  tidigare hänvisat\r\ntill den regel som infördes 1994, enligt  vilken det\r\när  möjligt  för  fullmäktige att återkalla samtliga\r\nuppdrag i styrelsen och nämnderna, när den politiska\r\nmajoriteten   inte  längre   är   densamma   som   i\r\nfullmäktige. Utskottet  har  anfört  att  man  borde\r\navvakta  erfarenheterna  av  de  nya  bestämmelserna\r\nunder  ytterligare  en  tid  innan någon ändring  av\r\nkommunallagen   föreslås.   Vidare   har   utskottet\r\nframhållit som sin mening att  förslag om extraval i\r\nkommuner och landsting bygger på föreställningen att\r\ndet  finns  stora  likheter  mellan   det  politiska\r\nsystemet  på  nationell nivå (regering-riksdag)  och\r\nlokal  nivå (styrelsen-fullmäktige),  vilket  skulle\r\nmotivera  att parlamentarismens principer, däribland\r\nmöjligheten  att  under vissa omständigheter upplösa\r\nden högsta beslutande församlingen och utlysa nyval,\r\ntillämpas fullt ut  även  i  kommuner och landsting.\r\nDenna uppfattning har enligt utskottets mening stått\r\ni   viss  motsatsställning  till  den   princip   om\r\nsamlingsstyre  som väsentligen ligger till grund för\r\ndet kommunala styrelseskicket.  De  problem  som kan\r\nuppstå till följd av att en majoritet inte står  sig\r\nunder  en  hel mandatperiod har av utskottet ansetts\r\nkunna  lösas   med   hjälp   av   bestämmelserna   i\r\nkommunallagen   om   entledigande   av  ledamöter  i\r\nnämnderna  och val av nya ledamöter. Utskottets  m-,\r\nfp-, kd-, c-  och  mp-ledamöter  reserverade sig mot\r\nutskottets      förslag     till     riksdagsbeslut.\r\nReservanterna anförde  att  de  var  medvetna  om de\r\nfaktorer  som  utskottet  hänvisat till vid tidigare\r\nbehandling av frågan och att en möjlighet att utlysa\r\nextraval  i  en  kommun  inte  är  något  som  skall\r\ntillgripas lättvindigt, men att  en  sådan möjlighet\r\nskulle  kunna  vara av värde i särskilda  lägen  och\r\näven kunna vitalisera  den  kommunala  demokratin. I\r\nreservationen  begärdes därför att regeringen  låter\r\nutreda frågan om  kommunala  extraval och återkommer\r\ntill riksdagen i frågan. Riksdagen biföll i november\r\n2003 reservationen (rskr. 2003/04:33-34).\r\n\r\n\r\nUtskottets övervägande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  tidigare ställningstaganden  i\r\nfråga  om  personvalet, skilda  valdagar  och  sänkt\r\nrösträttsålder   och   avstyrker  därför  motionerna\r\n2003/04:\r\nK24 (m) yrkandena 3 och  6, 2003/04:K26 (fp) yrkande\r\n3 och 2003/04:K27 (mp) yrkande 4 i denna del.\r\n\r\nRiksdagen  har under innevarande  riksmöte  riktat\r\nett tillkännagivande till regeringen om införande av\r\nmöjlighet till  extraval  i  kommuner och landsting.\r\nNågot  nytt  tillkännagivande  i  frågan  är  enligt\r\nutskottets    mening    inte   nödvändigt.    Motion\r\n2003/04:K24 (m) yrkande 5 avstyrks.\r\nUnder  de  senaste  åren har  i  olika  sammanhang\r\nbedrivits  forskning om  valdeltagande.  Delvis  har\r\ndenna  forskning   ägt  rum  på  direkt  uppdrag  av\r\nregeringen. Vidare har  regeringen  låtit  kartlägga\r\nden  nationella  forskningen om demokrati, offentlig\r\nförvaltning  och  folkrörelser.  Som  framgått  ovan\r\nkommer   regeringen   i    den   forskningspolitiska\r\npropositionen  att  under  innevarande  mandatperiod\r\nåterkomma till riksdagen om  behovet  av ytterligare\r\nforskning  kring  demokratifrågorna.  På nu  anförda\r\ngrunder avstyrks motionerna 2003/04:K26 (fp) yrkande\r\n1 i denna del och 2003/04:K25 (c) yrkande 1.\r\n\r\nMedborgarnas deltagande och\r\ninflytande mellan valen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nBland  annat  med  hänvisning  till  pågående\r\narbete  avstyrker utskottet motioner avseende\r\nmedborgarnas deltagande och inflytande mellan\r\nvalen.  Jämför   reservationerna  9  (kd)  om\r\ndeltagande och inflytande mellan valen och 10\r\n(kd) om bristande  kunskaper om den politiska\r\nprocessen.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K400  av  Tuve  Skånberg m.fl. (kd)\r\nanförs  att medborgarnas bristande  kunskap  om  den\r\npolitiska  processen,  aktuella politiska avgöranden\r\noch de politiska alternativ  som finns är en brist i\r\noch   ett   hot   mot   demokratin.   Vidare   menar\r\nmotionärerna  att den politiska allmänbildningen  är\r\nmycket  ojämnt  fördelad   mellan  olika  grupper  i\r\nbefolkningen.  Den  bristande  informationen  gäller\r\ninte  bara  inför val utan  ännu  mer  hur  man  som\r\nmedborgare kan  påverka  den  demokratiska processen\r\nmellan  val. Att finna lösningar  på  den  bristande\r\npolitiska  informationen  och bristande kunskaper om\r\nden politiska processen är ett arbete som innefattar\r\nhela samhället och dess institutioner, och skola och\r\nutbildning har nyckelroller  i  att ge baskunskaper.\r\nMotionärerna föreslår att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\nåtgärder  mot bristande politisk information och mot\r\nbristande kunskaper  om  den  demokratiska processen\r\n(yrkande 1).\r\n\r\nI   motionen   föreslås   också   att    riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen    anförs    om    åtgärder   för    bättre\r\nförutsättningar  för att folkopinioner  skall  kunna\r\npåverka den demokratiska  processen  (yrkande  5). I\r\nmotionen  anförs  att  regeringen i formell, teknisk\r\nmening har rätt att i riksdagen  driva igenom beslut\r\nsom går emot en folkopinion, men inte  desto  mindre\r\när  enligt  motionärerna  föraktet mot folkopinioner\r\nett   hot   mot   demokratin.  Motionärerna   nämner\r\nhärvidlag demonstrationer mot fastighetsskatten, och\r\nde  anser  att det är  omöjligt  att  tänka  sig  en\r\nvitalisering  och  förnyelse  av demokratin utan att\r\nden  också  berör den sittande regeringens  oförmåga\r\natt lyssna till opinioner.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K383   av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås  att riksdagen begär  att  regeringen  ånyo\r\nutreder frågan  om  demokratins  framtid i syfte att\r\nåterkomma  med  förslag för en mer direkt  demokrati\r\n(yrkande    15).    I    motionen     anförs     att\r\nDemokratiutredningen      och      regeringen      i\r\ndemokratipropositionen  missade förslag för att göra\r\ndemokratin  mer  direkt. Motionären  menar  att  det\r\ndemokratiska system  vi  har i dag har sett likadant\r\nut  sedan  den  allmänna rösträttens  införande  för\r\ndrygt 80 år sedan,  trots att de människor som lever\r\ni dag bär på långt fler  kunskaper  om  världen  och\r\nkomplexa sammanhang än de som levde på den tiden.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDemokratisyn\r\n\r\nI  demokratipropositionen (s. 28) anförde regeringen\r\natt de representativa formerna även fortsättningsvis\r\nkommer  att  vara  fundamentet  i  vårt demokratiska\r\nsamhälle.   Den   representativa   demokratin    ger\r\nmöjlighet   att   utkräva  ansvar,  vilket  ger  det\r\ndemokratiska styrelseskicket legitimitet. Regeringen\r\nmenade  också  att  det   i   ett  forum  för  valda\r\nrepresentanter finns förutsättningar  för  att forma\r\nen mer långsiktig, sammanhängande politik, där olika\r\nprioriteringar  kan  ställas  mot  varandra,  vilket\r\ninnebär   att   besluten  kan  utformas  utifrån  en\r\nhelhetssyn.  Genom   de   allmänna   valen  ger  den\r\nrepresentativa  demokratin  möjlighet till  påverkan\r\nockså för den som inte har tid eller kraft att själv\r\nengagera sig.\r\n\r\nSamtidigt  önskade regeringen  betona  deltagandet\r\nmellan valen samt  värdet  av samtal och diskussion,\r\noch   den  menade  att  en  förutsättning   för   en\r\nfungerande  demokrati  är  ett  brett  medborgerligt\r\ndeltagande.  Regeringen ansåg således att  det  inom\r\nramen för den representativa demokratin bör vara ett\r\nbrett  medborgerligt   deltagande  i  den  politiska\r\nprocessen och i samhällslivet i stort.\r\nUtskottet   behandlade  demokratipropositionen   i\r\nbetänkande  2001/02:KU14.   Utskottet  uttalade  sig\r\ndärvid för åtgärder för att värna den representativa\r\ndemokratins traditionella kanaler för inflytande och\r\ndärutöver ta sikte på ett medborgardeltagande  också\r\nmellan valen (s. 19).\r\n\r\nRelationen väljare-valda\r\n\r\nI demokratiskrivelsen (s. 141) anför regeringen  att\r\ndet i en representativ demokrati är av grundläggande\r\nbetydelse  att  de förtroendevalda har en god dialog\r\nmed  sina väljare  så  att  de  uppfattar  väljarnas\r\nåsikter  och kan agera och uppträda som deras ombud.\r\nBrister  i   dialogen   mellan  förtroendevalda  och\r\nmedborgare   ökar   risken   för   politikermisstro,\r\nlikgiltighet  inför  demokratin   samt  socialt  och\r\npolitiskt   utanförskap.   Det   är   viktigt    att\r\ndiskussionen om relationen mellan de förtroendevalda\r\noch   medborgarna  ständigt  hålls  levande.  Om  de\r\nförtroendevalda agerar, eller av medborgarna upplevs\r\nagera,    som    företrädare    för   de   politiska\r\ninstitutionerna  snarare  än som medborgarnas  ombud\r\nriskerar, enligt regeringen,  klyftorna  att öka. Om\r\nmedborgarna  däremot  upplever  att  det  finns  bra\r\nkanaler  och  former  för  att  föra  en  dialog och\r\npåverka de förtroendevalda, ökar också intresset för\r\natt  delta. Enligt regeringen handlar det således  i\r\nhög  grad   om   att  ge  signaler  om  att  det  är\r\nmeningsfullt  att  delta   och  att  tydliggöra  hur\r\ndeltagandet kan ske. Det är  också  en  fråga om hur\r\ndessa  processer  beskrivs.  Regeringen  betonar   i\r\nskrivelsen  att det också är viktigt att förmedla en\r\nrealistisk bild  av  vad  deltagandet kan leda till,\r\ndvs. hur demokratins spelregler ser ut. Demokratiskt\r\ndeltagande är inte entydigt  med  att  alltid få sin\r\negen   vilja   igenom.  Respekten  för  demokratiskt\r\nfattade beslut,  hur  starkt  man än ogillar dem, är\r\ngrundläggande.  Regeringen  bedömer   att  fler  och\r\nbättre former för inflytande och påverkan bör skapas\r\nså  att  dialogen  mellan  de  förtroendevalda   och\r\nmedborgarna hålls levande.\r\n\r\nI   demokratiskrivelsen   (s.  128)  uppmärksammar\r\nregeringen även de politiska  partiernas  ansvar när\r\ndet gäller att fånga upp och kanalisera medborgarnas\r\nengagemang och vilja att påverka. I en representativ\r\ndemokrati   bygger,  enligt  regeringen,  partiernas\r\nlegitimitet på  att  de förmår att möta medborgarnas\r\nkrav, önskemål och förväntningar  när det gäller det\r\npolitiska arbetets former och innehåll.\r\nVidare menar regeringen i skrivelsen  (s. 129) att\r\ndet är angeläget att diskussionen om de partiaktivas\r\noch  förtroendevaldas roll i förhållande till  andra\r\nmedborgare  hålls levande. Regeringen har i december\r\n2003 träffat partisekreterarna för riksdagspartierna\r\nvid ett mindre  forskarseminarium  med efterföljande\r\ndiskussion, där bl.a. frågor om stöd  till särskilda\r\nmobiliseringsinsatser   inför   valen  diskuterades.\r\nRegeringen välkomnar i skrivelsen en fortsatt dialog\r\nmed  riksdagspartierna i frågor som  rör  partiernas\r\nroll i demokratin.\r\n\r\nInformation om demokrati, deltagande mellan\r\nvalen m.m.\r\n\r\nI demokratiskrivelsen  (s. 126 f.) lyfter regeringen\r\nfram humankapital i form  av information och kunskap\r\nom  det politiska systemet som  en  viktig  politisk\r\nresurs. Informationsutbudet i samhället har under de\r\nsenaste  årtiondena ökat explosionsartat, och enligt\r\nregeringen   är   det  breda  informationsutbudet  i\r\nhuvudsak positivt ur demokratisk synvinkel genom att\r\ndet  möjliggör för enskilda  medborgare  att  själva\r\nsöka den  information  som behövs för att förstå och\r\nta  ställning till skeenden  i  omvärlden.  För  att\r\nkunna   analysera   tillgänglig  information  krävs,\r\nenligt  regeringen,  dock   kunskap   om   hela  det\r\ndemokratiska  samhällets  struktur  -  om såväl  det\r\npolitiska   systemet   som   om   andra  maktsfärer,\r\nexempelvis   näringslivet   och   massmedierna.    I\r\nskrivelsen  nämner  regeringen  skolan, massmedierna\r\noch  folkbildningen som betydelsefulla  aktörer  när\r\ndet gäller  att  förmedla  information  och kunskap.\r\nVidare  har,  enligt regeringen, språket en  central\r\nbetydelse för den  enskildes möjligheter att ta till\r\nvara information och  därmed kunna delta och påverka\r\nden politiska processen. Regeringen anser därför att\r\nföreträdare  för  myndigheter   och   det  politiska\r\nsystemet,  såväl  förtroendevalda som tjänstemän,  i\r\nsina kontakter med  medborgarna  bör  ta hänsyn till\r\nmänniskors    olika   språkmiljöer   och   därigenom\r\nvarierande förutsättningar i detta avseende.\r\n\r\nEnheten    för    demokratiutveckling,     mänskliga\r\nrättigheter,   folkrörelsefrågor   och   idrott  vid\r\nJustitiedepartementet publicerade under hösten  2003\r\nen  broschyr  om medborgerligt politiskt deltagande,\r\nMellan  valen.  Begrepp,   frågpor   och   idéer  om\r\nmedborgerligt  deltagande  i kommuner och landsting.\r\nSyftet med broschyren är dels att uppmuntra till ett\r\nökat erfarenhetsutbyte mellan  dem som i dag arbetar\r\nmed att utveckla demokratin, dels att tillhandahålla\r\nviss  grundläggande  information  när   det   gäller\r\nmedborgerligt  deltagande  som  den  som  känner ett\r\nbehov av sådan kan ta del av. Broschyren vänder  sig\r\ninte  i  första hand till tjänstemän som arbetar med\r\ndemokratifrågor  utan  till tjänstemän som arbetar i\r\nkommuner och landsting med miljö, barnomsorg, hälso-\r\noch sjukvård eller andra sakområden och som har fått\r\ni uppdrag att försöka involvera  medborgaren  mer  i\r\nden politiska processen.\r\n\r\nI  demokratiskrivelsen  (s. 128) uppger regeringen\r\natt   en   ny  version  av  regeringens   webbplats,\r\nwww.regeringen.se,  kommer  att lanseras under våren\r\n2004.  Den nya webbplatsen, som  lanserades  den  29\r\napril, innehåller bl.a. grundläggande information om\r\ndet  demokratiska   systemet   i   Sverige.   Enligt\r\ndemokratiskrivelsen   är   de  främsta  målgrupperna\r\nmassmedierna,    myndigheter,    andra    offentliga\r\ninstitutioner samt den intresserade  allmänheten och\r\nskolan.\r\n\r\nKunskap om nya rörelser\r\n\r\nI demokratiskrivelsen (s. 130) anför regeringen  att\r\ninsatser  för  att främja ett samhällsengagemang bör\r\nutformas med medvetenhet  om att människors sätt att\r\norganisera och kanalisera sitt  engagemang förändras\r\ni  takt  med  att  samhället  förändras.  Exempelvis\r\npåverkar  sannolikt  människors  ökade   geografiska\r\nrörlighet   förutsättningarna  för  ett  engagemang.\r\nEnligt regeringens  bedömning  saknas  i  dag samlad\r\nkunskap  om de nya rörelser och handlingsformer  som\r\nmedborgarnas  samhällsengagemang  tar sig uttryck i.\r\nSådan kunskap bör inhämtas bl.a. för  att möjliggöra\r\nen   bedömning   av   om   nuvarande   villkor   och\r\nstödinsatser  är  anpassade till dessa nya rörelsers\r\nverksamhetsformer.\r\n\r\nEnligt demokratiskrivelsen avser därför regeringen\r\natt uppdra åt ett universitet  eller en högskola att\r\ngenomföra  en kartläggning av nya  sociala  rörelser\r\noch  andra  alternativa   handlingsformer  inom  den\r\nideella sektorn. Därtill avser Justitiedepartementet\r\natt låta undersöka frivilliga insatser i och utanför\r\nföreningslivet.   Huvudsyftet    är    att    utreda\r\nförändringarna  i de frivilliga insatserna över  tid\r\noch analysera de förändringsmönster som kan finnas.\r\n\r\nDeltagandet mellan valen i den fortsatta\r\ninriktningen av demokratipolitiken\r\n\r\nRegeringen anför  i  demokratiskrivelsen (s. 123 f.)\r\natt det sammanhållna arbete för att öka medborgarnas\r\ndeltagande mellan valen som inleddes under den förra\r\nmandatperioden bör ges  ökad prioritet. Formerna för\r\ninflytande och påverkan måste  bli  fler och bättre.\r\nDet är viktigt att människor upplever  att det finns\r\nkanaler som möjliggör inflytande och ser  dessa  som\r\nmedel  som  det är meningsfullt att utnyttja. Vidare\r\nanför regeringen  att  regering  och  riksdag  genom\r\nlagändringar   och   stimulansåtgärder  kan  påverka\r\nutvecklingen, men att  ett  stort ansvar vilar också\r\npå  kommuner  och  landsting samt  på  de  politiska\r\npartierna.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen svenska demokratin  är  i grunden representativ.\r\nDetta  stipuleras i regeringsformen,  enligt  vilken\r\nden svenska  folkstyrelsen  förverkligas genom bl.a.\r\nett  representativt och parlamentariskt  statsskick.\r\nRepresentanterna utses av medborgarna i allmänna val\r\noch får därefter svara politiskt för följderna av de\r\nbeslut  de fattar. Inom ramen för den representativa\r\ndemokratin  finns  möjlighet  för medborgarna att på\r\nolika  sätt  delta  i  och  påverka   den  politiska\r\nprocessen.  Utskottet har tidigare uttalat  sig  för\r\natt    värna    den    representativa    demokratins\r\ntraditionella kanaler  för  inflytande och därutöver\r\nta  sikte  på ett medborgardeltagande  också  mellan\r\nvalen.  Riksdagen  har  också  som  långsiktigt  mål\r\nbeslutat att medborgarna skall ha bättre möjligheter\r\nän i dag  att  delta  i  och  påverka  den politiska\r\nprocessen  samt  att  andelen medborgare som  deltar\r\nskall   öka.  I  demokratiskrivelsen   uppmärksammar\r\nregeringen   betydelsen  av  god  dialog  mellan  de\r\nförtroendevalda  och  väljarna.  Med hänvisning till\r\novan    anförda   avstyrker   utskottet   motionerna\r\n2003/04:K400  (kd)  yrkande  5 och 2002/03:K383 (mp)\r\nyrkande 15.\r\n\r\nI  demokratiskrivelsen  lyfter   regeringen   fram\r\ninformation  och  kunskap  om det politiska systemet\r\nsom en viktig politisk resurs samt redogör för olika\r\ninformationsåtgärder och olika  aktörers betydelse i\r\nsammanhanget. Vidare anför regeringen  i  skrivelsen\r\natt  arbetet  för  att  öka  medborgarnas deltagande\r\nmellan  valen  bör  ges  ökad prioritet.  Mot  denna\r\nbakgrund anser utskottet att  det inte är nödvändigt\r\nmed ett sådant tillkännagivande  som begärs i motion\r\n2003/04:K400   (kd)   yrkande   1.   Motionsyrkandet\r\navstyrks.\r\n\r\nMedborgarförslag och folkinitiativ\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande ett motionsyrkande\r\nom      obligatoriskt      införande       av\r\nmedborgarförslag   i  alla  kommuner.  Vidare\r\navstyrker  utskottet   med   hänvisning  till\r\npågående  arbete ett motionsyrkande  avseende\r\nstärkt folkinitiativ.  Jämför  reservation 11\r\n(mp) om medborgarförslag.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K27 av Gustav Fridolin  m.fl.  (mp)\r\nanförs  att  den  genomförda  möjligheten  att lämna\r\nmedborgarförslag  till  fullmäktige  utfallit mycket\r\npositivt  samt att det finns få indikatorer  på  att\r\nden   medfört    problem   i   relation   till   den\r\nrepresentativa  demokratin  utan  tvärtom  synes  ha\r\nvitaliserat fullmäktiges arbete. Enligt motionärerna\r\nbör  medborgarförslagsrätten  göras  obligatorisk  i\r\nalla   kommuner    och    landsting.    Vidare   bör\r\nförslagsrätten  även  innefatta  direktförslag  till\r\nnämnder.   Detta   bör   enligt   motionärerna   ges\r\nregeringen till känna (yrkande 2).\r\n\r\nI motion 2003/04:K25 av Kerstin Lundgren m.fl. (c)\r\nyrkande  3  föreslås att riksdagen tillkännager  för\r\nregeringen vad i motionen anförs om folkinitiativ. I\r\nmotionen  anförs   att  riksdagen  vid  ett  flertal\r\ntillfällen tydligt har  klargjort  sin uppfattning i\r\nfrågan och krävt att regeringen skall  återkomma med\r\ninitiativ      i     enlighet     med     riksdagens\r\ntillkännagivande,  men  demokratiskrivelsen ger inte\r\nbilden  av  att  regeringen   har   för  avsikt  att\r\nåterkomma  till  riksdagen med ett lagförslag  såsom\r\nriksdagen begärt.  Enligt motionärerna bör riksdagen\r\ndärför ånyo tydliggöra för regeringen som sin mening\r\natt  om  10  %  av  medborgarna   så   kräver  skall\r\nfullmäktige  besluta  om  att  anordna en rådgivande\r\nfolkomröstning.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nÄrenden  i  fullmäktige  får  enligt  5  kap.  23  §\r\nkommunallagen  väckas  av bl.a. en  nämnd  eller  en\r\nledamot genom motion.\r\n\r\nEfter  förslag  i  demokratipropositionen   gäller\r\nsedan halvårsskiftet 2002 också att fullmäktige  får\r\nbesluta  att  den  som  är  folkbokförd  i  kommunen\r\nrespektive  i  en  kommun inom landstinget skall  få\r\nväcka  ärenden  i  fullmäktige   (medborgarförslag).\r\nGenom  att  rätten  att  väcka  medborgarförslag  är\r\nknuten   till  folkbokföring  inom  kommunen   eller\r\nlandstinget  omfattas  även  barn  och ungdomar samt\r\nmedborgare i andra länder som ännu inte  har  hunnit\r\nfå kommunal rösträtt.\r\nEtt    medborgarförslag   bör   beredas   så   att\r\nfullmäktige  kan  fatta  beslut inom ett år från det\r\natt   medborgarförslaget   väcks.   Om   fullmäktige\r\nbeslutar    att   införa   medborgarförslag    skall\r\narbetsordningen innehålla föreskrifter om hur sådana\r\nförslag skall handläggas.\r\nEtt ärende  om  att hålla folkomröstning i en viss\r\nfråga får väckas också (genom s.k. folkinitiativ) av\r\nminst  5 % av de kommun-  eller  landstingsmedlemmar\r\nsom är röstberättigade  enligt  lagen  (1994:692) om\r\nkommunala folkomröstningar.\r\n\r\nDepartementsförslag om samråd efter\r\nfolkinitiativ\r\n\r\nMot  bakgrund  av  riksdagens  tillkännagivande  (se\r\nnedan)  har  Justitiedepartementet   utarbetat   ett\r\nförslag  till  nya  bestämmelser  om  folkinitiativ.\r\nFörslaget redovisas i departementspromemorian Samråd\r\nefter   folkinitiativ   (Ds   2004:4).   Promemorian\r\nskickades   ut  på  remiss  den  10  februari  2004.\r\nRemissvaren skall  vara  inkomna  senast  den 14 maj\r\n2004.\r\n\r\nI  promemorian föreslås att nuvarande bestämmelser\r\ni kommunallagen  om  att  ett  ärende  om  att hålla\r\nfolkomröstning   i   en  viss  fråga  får  väckas  i\r\nfullmäktige  av  minst 5  %  av  de  röstberättigade\r\nkommun-  eller  landstingsmedlemmarna  avskaffas.  I\r\nstället bör det införas bestämmelser i kommunallagen\r\nom att fullmäktige  skall  besluta  att samråd skall\r\nske  om  minst  10  % av de röstberättigade  kommun-\r\neller landstingsmedlemmarna  väckt ett ärende om att\r\ndet  skall  hållas  samråd  i  en  viss   fråga  och\r\nförslaget  biträds  av  minst  en  tredjedel  av  de\r\nnärvarande  ledamöterna och ärendet skall handläggas\r\nav fullmäktige.\r\nMed  samråd   avses  enligt  förslaget  exempelvis\r\nfolkomröstning, hearing eller annat offentligt möte,\r\nelektroniskt rådslag eller utställning med möjlighet\r\natt lämna synpunkter.  Fullmäktige  avgör  i  vilken\r\nform  och  under  vilken tid samråd skall ske. Vissa\r\nminimikrav  föreslås   för  samrådets  genomförande,\r\ndäribland att samrådet skall kungöras, att det skall\r\npågå under minst fyra veckor,  om  det innebär annat\r\nsamråd   än  folkomröstning,  samt  att  det   skall\r\nsammanställas  i  en  samrådsredogörelse.  Därutöver\r\nföreslås  att det införs ett krav på att ett  ärende\r\nsom innefattar  samråd bereds så att fullmäktige kan\r\nfatta beslut i ärendet  inom  ett  år  från  det att\r\närendet väckts.\r\nI  demokratiskrivelsen  (s. 142) uppger regeringen\r\natt   den   för   närvarande   bereder   frågan   om\r\nfolkinitiativ och att den avser  att  återkomma till\r\nriksdagen  med  sitt  slutliga  ställningstagande  i\r\nfrågan.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nMedborgarförslag\r\n\r\nKonstitutionsutskottet behandlade  i  mars  2002,  i\r\nsamband  med  beredningen av demokratipropositionen,\r\nett motionsyrkande  om  obligatoriskt  införande  av\r\nmedborgarförslag     i     alla    kommuner    (bet.\r\n2001/02:KU14). Utskottet ansåg,  liksom regeringen i\r\ndemokratipropositionen,  att  utvecklingen   av  den\r\nlokala  demokratin  i  första  hand  är en fråga för\r\nkommunerna  och  landstingen  och  att  den   lokala\r\ndemokratin  därför  måste  utvecklas  utifrån lokala\r\nförhållanden   och   medborgarnas  önskemål.   Något\r\nförslag     om    obligatoriskt     införande     av\r\nmedborgarförslag i alla kommuner fanns därför enligt\r\nutskottets   uppfattning    inte   anledning   till.\r\nMotionsyrkandet (mp) avstyrktes.\r\n\r\nI oktober 2003 avstyrkte utskottet  med hänvisning\r\ntill  tidigare  ställningstagande ett motionsyrkande\r\n(mp) om obligatorisk rätt att lämna medborgarförslag\r\ni kommuner och landsting (bet. 2003/04:KU3).\r\n\r\nFolkinitiativ\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  har  flera  gånger behandlat\r\nmotioner  om  stärkt  folkinitiativ. I mars  2002  i\r\nsamband med behandlingen  av  demokratipropositionen\r\noch motioner (bet. 2001/02:KU14)  noterade utskottet\r\natt  regeringen  avsåg att återkomma  i  frågan  vid\r\nberedningen av Kommundemokratikommitténs  betänkande\r\nAtt  tänka  efter  före  -  samråd  i  kommuner  och\r\nlandsting  (SOU  2001:89). Utskottet uttalade därvid\r\natt  beredningen  bör  syfta  till  att  lägga  fram\r\nförslag    för   riksdagen    med    innebörd    att\r\nfolkomröstning   skall   hållas   om   10 %   av  de\r\nröstberättigade  i  kommunen  respektive landstinget\r\nbegär det. Utskottet föreslog att  riksdagen som sin\r\nmening skulle ge regeringen det anförda  till känna.\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:190).\r\n\r\nFrågan berördes igen av riksdagen vid behandlingen\r\nav utskottets betänkande 2002/03:KU29 om regeringens\r\nredogörelse    för    behandlingen   av   riksdagens\r\nskrivelser   till  regeringen   (skr.   2002/03:75).\r\nRiksdagen biföll  i juni 2003 en reservation (m, fp,\r\nkd, c, mp) vari beklagades  att regeringen ännu inte\r\nefterkommit  riksdagens tillkännagivande  om  lokala\r\nfolkomröstningar   samt   uttalades   att   det  var\r\nangeläget   att   snarast   belysa   denna   viktiga\r\nförfattningsfråga  och  att  regeringen  presenterar\r\nförslag  i  enlighet  med  riksdagens  beslut (rskr.\r\n2002/03:208).\r\nI  oktober  under  innevarande riksmöte behandlade\r\nkonstitutionsutskottet   i   betänkande  2003/04:KU3\r\nmotioner (kd, mp) om stärkt folkinitiativ. Utskottet\r\navstyrkte   motionerna  med  hänvisning   till   den\r\npågående beredningen  av  ärendet.  Riksdagen följde\r\nutskottets  förslag  till beslut med godkännande  av\r\nmotiveringen i en reservation  (m, fp, kd, c, mp), i\r\nvilken  anfördes  att det är ytterst  angeläget  att\r\nregeringen snarast  presenterar  förslag  i enlighet\r\nmed riksdagens beslut (rskr. 2003/04:33-34).\r\n\r\nBetydelsen av riksdagens tillkännagivanden till\r\nregeringen\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   har  vid  flera  tillfällen\r\ngranskat frågor kring efterkommandet  av  riksdagens\r\ntillkännagivanden   till  regeringen.  I  betänkande\r\n1994/95:KU30 underströk utskottet att utgångspunkten\r\nmåste  vara att det önskemål  som  tillkännagivandet\r\navser bör  tillgodoses.  Om  det visar sig föreligga\r\nomständigheter som hindrar ett genomförande eller om\r\nregeringen gör en annan bedömning än riksdagen måste\r\nregeringen  dock  kunna  underlåta   att   vidta  de\r\nåtgärder  tillkännagivandet  avser. En förutsättning\r\nborde  då  enligt  utskottet  vara  att  regeringens\r\nbedömningar   i   detta   avseende   redovisas   för\r\nriksdagen.\r\n\r\nVåren  2003  granskade  utskottet finansministerns\r\nhantering av frågan om de s.k.  3:12-reglerna  (bet.\r\n2002/03:KU30). Utskottet uttalade:\r\n\r\nSom    konstitutionsutskottet   tidigare   anfört\r\nförutsätter  utskottet  att  regeringen hörsammar\r\nriksdagens tillkännagivanden och  att  regeringen\r\nredovisar  för riksdagen sina bedömningar  om  de\r\nbegärda åtgärderna  inte  vidtas.  Om  regeringen\r\ninte avser att vidta en begärd åtgärd i  enlighet\r\nmed    riksdagsbeslutet    måste   detta   enligt\r\nutskottets mening redovisas  för  riksdagen  inom\r\ntidsramen,  om  en sådan uppställts av riksdagen.\r\nÄven skälen för att  riksdagsbeslutet  inte följs\r\nbör  tas  upp  i  sammanhanget. Om en redovisning\r\ninte kan ges i skrivelse  eller  proposition till\r\nriksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas\r\ntill   riksdagen   i  annan  form  som  gör   den\r\ntillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt  tidigare ställningstagande\r\navseende  medborgarförslag  och   avstyrker   motion\r\n2003/04:K27 (mp) yrkande 2.\r\n\r\nVad gäller folkinitiativ konstaterar utskottet att\r\nriksdagen    har   riktat   tillkännagivanden   till\r\nregeringen  om   att  regeringen  skall  lägga  fram\r\nförslag för riksdagen  om  att  folkomröstning skall\r\nhållas  om  10 %  av de röstberättigade  i  kommunen\r\nrespektive landstinget  begär  det  och  att  det är\r\nytterst angeläget att ett sådant förslag presenteras\r\nsnarast.  Justitiedepartementet  har  utarbetat  ett\r\nförslag  till  nya bestämmelser om folkinitiativ och\r\nregeringen  bereder   frågan   under  våren.  Enligt\r\ndemokratiskrivelsen avser regeringen  att  återkomma\r\ntill  riksdagen med sitt slutliga ställningstagande.\r\nUtskottet  utgår från att så sker i enlighet med vad\r\nutskottet tidigare  uttalat  avseende  betydelsen av\r\nriksdagens  tillkännagivande  till  regeringen   (se\r\novan).  I  avvaktan på regeringens förslag avstyrker\r\nutskottet motion 2003/04:K25 (c) yrkande 3.\r\n\r\nValbarhet och arbetsvillkor för\r\nförtroendevalda\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   med   hänvisning  till\r\ntidigare   ställningstagande  motionsyrkanden\r\navseende      möjlighet      att      behålla\r\nförtroendeuppdrag vid flyttning samt om sänkt\r\nvalbarhetsålder.  Utskottet  avstyrker vidare\r\nen  motion  om  möjlighet till ledighet  från\r\nförtroendeuppdrag  och  ett motionsyrkande om\r\nförtroendeuppdragets    utformning.    Jämför\r\nreservationerna  12 (mp) om  valbarhetsålder,\r\n13 (mp) om möjlighet  att behålla uppdrag vid\r\nflyttning och 14 (kd) om förtroendeuppdragets\r\nutformning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K27 av  Gustav  Fridolin m.fl. (mp)\r\nföreslås  att riksdagen begär att regeringen  lägger\r\nfram förslag som innebär förbättrade möjligheter för\r\nförtroendevalda  att  behålla  förtroendeuppdrag vid\r\navflyttning  (yrkande  3).  I  motionen  anförs  att\r\nfolkbokföringens   betydelse  för  möjligheten   att\r\nbehålla   ett   förtroendeuppdrag   under   pågående\r\nmandatperiod  kan   föranleda   problem   för  vissa\r\ngrupper,   bl.a.   unga,   studenter   och  hemlösa.\r\nBostadssituationen  i storstadsregionerna  är  sådan\r\natt   många   återkommande    måste    flytta   över\r\nkommungränser.   I   motionen   föreslås  även   att\r\nvalbarhetsåldern, i enlighet med  de  kriterier  som\r\nföreslås  i  motionen avseende rösträttsålder, sänks\r\noch kopplas till  födelseåret  i  stället för, som i\r\ndag, födelsedatumet (yrkande 4 i denna del).\r\n\r\nI motion 2003/04:K259 av Anne-Marie  Ekström  (fp)\r\nanförs  att  en  vald  ledamot  eller  ersättare  av\r\nkommunfullmäktige inte tillfälligt kan begära ledigt\r\nfrån  sitt uppdrag. Det kan innebära problem för små\r\npartier  att bemanna alla ordinarie platser om någon\r\nblir långvarigt sjuk eller föräldraledig. Motionären\r\nanser  att   kommunallagen  bör  ses  över  för  att\r\nundersöka möjligheten  att  införa  möjligheten till\r\ntillfällig      ledighet      från     uppdrag     i\r\nkommunfullmäktige. Detta bör enligt  motionären  ges\r\nregeringen till känna.\r\nI  motion 2003/04:K400 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)\r\nyrkande  6  föreslås  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\nåtgärder   för   att  förändra  förtroendeuppdragets\r\nutformning så att  fler människor attraheras av det.\r\nMotionärerna tror att  de  långa sammanträdestiderna\r\nmed ineffektiv tidsplanering kväver mångas politiska\r\nengagemang  och  är en av orsakerna  till  de  många\r\navhoppen  från  politiska   uppdrag   i  kommunernas\r\nfullmäktige och nämnder. Vidare omtalas  i  motionen\r\natt  sammanträden  inte  sällan  läggs  på tider som\r\nförsvårar för vissa grupper att delta samt att det i\r\nallmänhet  är  ekonomiskt  betungande  att  delta  i\r\npolitiskt  arbete  på  kommunal  nivå.  Motionärerna\r\nanser  att  det  är angeläget att få till stånd  ett\r\nsamtal    om    åtgärder     för     att    förändra\r\nförtroendeuppdragets   utformning   så   att    fler\r\nmänniskor kan attraheras.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nBestämmelser om förtroendevalda i kommunerna finns i\r\n4  kap.  kommunallagen.  Med  förtroendevalda  avses\r\nledamöter  och  ersättare i fullmäktige, nämnder och\r\nfullmäktigeberedningar     samt     revisorer    och\r\nrevisorsersättare.  Vidare avses med förtroendevalda\r\nledamöter   och   ersättare    i    den   beslutande\r\nförsamlingen, förbundsstyrelsen eller  annan  nämnd,\r\nde   beslutande   församlingarnas  beredningar  samt\r\nrevisorer     och    revisorsersättare     i     ett\r\nkommunalförbund.\r\n\r\nTill följd av  förslagen  i demokratipropositionen\r\ninfördes   under   2002   regler   som   förbättrade\r\nmöjligheten  för  förtroendevalda  att  behålla  ett\r\nuppdrag vid flyttning samt deras rätt  till ledighet\r\noch ekonomiska förmåner. För att ha rösträtt vid val\r\nav ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige skall\r\nman   enligt   kommunallagen   vara  folkbokförd   i\r\nkommunen, senast på valdagen fylla  18 år  samt vara\r\nmedborgare  i  Sverige,  någon  annan  av Europeiska\r\nunionens medlemsstater, Island, Norge eller,  om man\r\när  annan  utlänning, ha varit folkbokförd i Sverige\r\ntre år i följd  före  valdagen. Den som har rösträtt\r\när  också  valbar  till fullmäktige.  Vid  valen  av\r\nledamöter och ersättare  i  nämnderna  samt valen av\r\nrevisorer  och  revisorsersättare är den valbar  som\r\nvid   tidpunkten   för    sådant    val    uppfyller\r\nvalbarhetsvillkoren. Om en förtroendevald upphör att\r\nvara   valbar,   upphör   också   uppdraget  genast.\r\nFullmäktige  får  dock  -  efter  de  ändringar  som\r\ngjordes    i    kommunallagen    till    följd    av\r\ndemokratipropositionen     -    besluta    att    en\r\nförtroendevald som valts av  fullmäktige får ha kvar\r\nsina  uppdrag  under  återstoden   av   mandattiden.\r\nRegeringen   framhöll   i  propositionen  att  denna\r\nmöjlighet endast kunde ges förtroendevalda i nämnder\r\noch  fullmäktigeberedningar   samt   revisorer   och\r\nrevisorsersättare,  medan ledamöterna i fullmäktige,\r\nsom är utsedda direkt  av  väljarna  i  de kommunala\r\nvalen, inte omfattades. Att ge fullmäktige möjlighet\r\natt  besluta  om  dispens från valbarhetskravet  för\r\nfullmäktigeledamöter  skulle  strida  mot  väljarnas\r\nexklusiva rätt att utse fullmäktigeledamöter.\r\nFörtroendevalda  har  rätt till den ledighet  från\r\nsina anställningar som behövs för att de skall kunna\r\nfullgöra sina uppdrag. Ledigheten  skall omfatta tid\r\nför möten i kommunala organ, för andra  möten som är\r\nnödvändiga  för uppdragen, för resor till  och  från\r\nmötena och för  behövlig  dygnsvila  omedelbart före\r\neller efter mötena.\r\nFörtroendevalda, med undantag för dem  som fullgör\r\nsina  uppdrag  på heltid eller en betydande  del  av\r\nheltid, har också rätt till skälig ersättning för de\r\narbetsinkomster   och  ekonomiska  förmåner  som  de\r\nförlorar på grund av  uppdraget. Förtroendevalda med\r\nfunktionshinder har rätt  till skälig ersättning för\r\nresekostnader  som uppkommer  när  de  fullgör  sina\r\nuppdrag, och förtroendevalda  som har barn med behov\r\nav  tillsyn  har  rätt  till skälig  ersättning  för\r\nkostnader  för  barntillsyn  som  uppkommer  när  de\r\nfullgör  sina uppdrag.  Fullmäktige  skall  bestämma\r\nenligt vilka  grunder  ersättningen  skall  betalas.\r\nFullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig\r\nomfattning    skall    få    dels   ersättning   för\r\nresekostnader och andra utgifter  som  föranleds  av\r\nuppdraget  utöver  vad  som följer av de nyss nämnda\r\nbestämmelserna om kostnader  för funktionshinder och\r\nbarntillsynsbehov, dels arvode,  pension  och  andra\r\nekonomiska förmåner.\r\nOm  en  förtroendevald vill avgå skall fullmäktige\r\nbefria den  förtroendevalde  från  uppdraget  om det\r\ninte finns särskilda skäl mot det.\r\nFullmäktige   får   återkalla   uppdraget  för  en\r\nförtroendevald  som  valts  av fullmäktige,  om  den\r\nförtroendevalde  har  vägrats  ansvarsfrihet   eller\r\ngenom en dom som har vunnit laga kraft har dömts för\r\nett  brott för vilket det är föreskrivet fängelse  i\r\ntvå år eller däröver. Fullmäktige får även återkalla\r\nuppdragen  för  samtliga  förtroendevalda i en nämnd\r\nnär den politiska majoriteten  i nämnden inte längre\r\när densamma som i fullmäktige eller vid förändringar\r\ni nämndorganisationen.\r\nEnligt  bestämmelser i 5 kap. kommunallagen  skall\r\ndet för ledamöter  i fullmäktige finnas ersättare. I\r\nen  kommun  bestämmer  kommunfullmäktige  det  antal\r\nersättare   som   skall   ligga   till   grund   för\r\ntillämpningen    av    bestämmelserna   i   vallagen\r\n(1997:157). Antalet skall utgöra en viss andel, dock\r\nhögst hälften av det antal  platser  som varje parti\r\nfår i kommunen. Fullmäktige skall i en arbetsordning\r\nmeddela de ytterligare föreskrifter som  behövs  för\r\nfullmäktiges   sammanträden  och  handläggningen  av\r\närendena.  Arbetsordningen  skall  alltid  innehålla\r\nföreskrifter  om  bl.a.  inkallande av ersättare och\r\nderas  tjänstgöring.  Vad  gäller  nämnderna  väljs,\r\nenligt   bestämmelser   i   5  kap.   kommunallagen,\r\nledamöter  och  ersättare  av fullmäktige  till  det\r\nantal  som fullmäktige bestämmer.  I  styrelsen  får\r\nantalet  ledamöter  inte  vara  mindre  än  fem  och\r\nantalet  ersättare  bör  vara lika stort som antalet\r\nledamöter. Om ersättarna inte  väljs proportionellt,\r\nskall fullmäktige bestämma i vilken  ordning  som de\r\nskall   tjänstgöra.  Fullmäktige  skall  besluta  om\r\nersättarnas  tjänstgöring i nämnderna. I förarbetena\r\ntill 1991 års kommunallag uttalades att mycket i och\r\nför  sig  talar  för  att  reglerna  om  ersättarnas\r\ntjänstgöring  är  lika  för fullmäktige och nämnder,\r\nmen  för  vissa  nämnder kan  det  finnas  behov  av\r\navvikelser (prop. 1990/91:117 s. 197).\r\nBestämmelser om  sammanträdestider  m.m. finns för\r\nfullmäktige  i 5 kap. och för styrelsen  och  övriga\r\nnämnder   i  6  kap.   Fullmäktige   bestämmer   när\r\nfullmäktiges  ordinarie  sammanträden  skall hållas.\r\nFullmäktigsammanträde   skall   hållas   också    om\r\nstyrelsen  eller  minst en tredjedel av fullmäktiges\r\nledamöter begär det  eller  om ordföranden anser att\r\ndet   behövs.   Vidare   skall  fullmäktige   i   en\r\narbetsordning  meddela  föreskrifter  om  bl.a.  när\r\nfullmäktigsammanträden  skall   hållas,  rätten  att\r\ndelta i fullmäktiges överläggningar, förfarandet vid\r\nomröstningar   och   handläggningen   av   motioner,\r\ninterpellationer  och  frågor  i  fullmäktige.   Vad\r\ngäller  nämndsammanträden bestämmer nämnderna själva\r\ntid och plats  för  dessa. Sammanträden skall hållas\r\nockså om minst en tredjedel  av  nämndens  ledamöter\r\nbegär  det  eller  ordföranden anser att det behövs.\r\nReglementen med närmare  föreskrifter  om nämndernas\r\nverksamhet och arbetsformer utfärdas av fullmäktige.\r\n\r\nUtvärdering av tillämpningen av de nya\r\nbestämmelserna om ersättning i kommunallagen\r\n\r\nEn  forskare  har på Justitiedepartementets  uppdrag\r\nutvärderat tillämpningen av de nya bestämmelserna om\r\nersättning      i      kommunallagen.      Uppdraget\r\navrapporterades  i  mars  2004   och   redovisas  av\r\nregeringen i demokratiskrivelsen (s. 40 f.).\r\n\r\nUtvärderaren   finner   att  regelverket  avseende\r\nekonomiska ersättningar har  implementerats  och att\r\nkommunallagens   bestämmelser  har  fått  genomslag.\r\nMajoriteten   av   de   studerade   kommunerna   och\r\nlandstingen  betalar   ersättning   inte   bara  för\r\nförlorad  arbetsinkomst  utan  även  för förlust  av\r\nersättning    från    arbetslöshetsersättning    och\r\nföräldrapenning.  De  flesta   kommuner   har  också\r\nsärskilda      regler     för     ersättning     för\r\nbarntillsynskostnader   och  för  funktionshindrade.\r\nUtvärderaren  finner därmed  att  villkoren  för  de\r\nförtroendevalda  har  förbättrats och bedömer att de\r\npraktiska och ekonomiska  möjligheterna för enskilda\r\nindivider  att acceptera ett  förtroendeuppdrag  har\r\nökat. De problem  som  påträffats  gäller enbart ett\r\nfåtal kommuner. För att åtgärda problemet  med  låga\r\nersättningsnivåer  för förlorad arbetsinkomst liksom\r\nmed ersättning för barntillsyn föreslår utvärderaren\r\nskärpta skrivningar  i kommunallagen. Oklarheter med\r\nlokala     reglementen    föreslås     lösas     med\r\ninformationsåtgärder.\r\nRegeringen  uttalar  i demokratiskrivelsen att den\r\navser att fortsatt följa  kommuners  och  landstings\r\ntillämpning          av         de         nuvarande\r\nersättningsbestämmelserna.  När det gäller frågan om\r\nden  skattemässiga  hanteringen  av  ersättning  för\r\nförlorade    pensionsförmåner     bereds,     enligt\r\nregeringen,   denna   fråga   för   närvarande  inom\r\nFinansdepartementet.\r\n\r\nTidsåtgång för förtroendeuppdrag\r\n\r\nKommundemokratikommitténs    undersökningar,     som\r\npresenterades  i betänkandet Att vara med på riktigt\r\n- demokratiutveckling  i kommuner och landsting (SOU\r\n2001:48  s.  132 f.), visade  att  tidsåtgången  för\r\nförtroendeuppdrag  har  ökat,  och kommittén frågade\r\nsig  om  inte  engagemanget  som  förtroendevald   i\r\nkommuner  och landsting har blivit för tidskrävande.\r\nFör många förtroendevalda  är tidsåtgången i dag ett\r\nreellt problem.\r\n\r\nI  demokratiskrivelsen (s. 140)  anför  regeringen\r\natt tidsåtgången  är ett problem, eftersom det bl.a.\r\nriskerar att stänga  ute många medborgare. Många som\r\nskulle  kunna tänka sig  ett  förtroendeuppdrag  kan\r\ntvingas tacka  nej  därför att de inte kan lägga ned\r\nden tid som krävs. Av  samma  skäl  kan personer som\r\nhar förtroendeuppdrag känna sig tvingade  att  lämna\r\ndessa.  Särskilt  bland vissa förtroendevalda, t.ex.\r\nheltidsarbetande  och   småbarnsföräldrar,  kan  den\r\nstora tidsåtgången skapa problem i relation till den\r\nprivata sfären. Den stora tidsåtgången innebär också\r\natt fritidspolitiker i allt  mindre utsträckning kan\r\nfullgöra    sina    uppdrag    på    fritiden.    Om\r\nfritidspolitiker  i  praktiken blir deltidspolitiker\r\nförsvagas  medborgarperspektivet   i  den  kommunala\r\nbeslutsprocessen. En sådan utveckling riskerar i sin\r\ntur  att  öka klyftan mellan de förtroendevalda  och\r\nmedborgarna.\r\n\r\nUtbildning, IT-stöd, kunskaps- och\r\nerfarenhetsutbyte m.m. för förtroendevalda\r\n\r\nKommundemokratikommittén    konstaterade    i   sitt\r\nbetänkande    (SOU    2001:48    s. 123)   att   nya\r\nförtroendevalda  anser att introduktionsutbildningen\r\nhaft mycket stor betydelse  för  deras möjlighet att\r\nutföra sitt politiska arbete. Kommittén konstaterade\r\nemellertid  även  att  det  fanns stora  variationer\r\nmellan  olika kommuner och partier  när  det  gäller\r\nförekomsten av introduktionsaktiviteter.\r\n\r\nI demokratiskrivelsen  (s.  139 f.) gör regeringen\r\nbedömningen   att   det   är   angeläget   att   nya\r\nförtroendevalda får möjlighet att  lära  sig om sina\r\nrättigheter   och  skyldigheter  och  det  politiska\r\nbeslutsfattandets  villkor.  En bra introduktion kan\r\nockså underlätta för och uppmuntra  t.ex.  unga  och\r\npersoner  med  utländsk  bakgrund  att  åta  sig och\r\ngenomföra  förtroendeuppdrag.  Det  är också viktigt\r\natt  de  som  varit  förtroendevalda  en period  får\r\nmöjlighet       till       vidareutbildning.       I\r\ndemokratiskrivelsen  anför  regeringen  att  den mot\r\ndenna  bakgrund  avser  att  ta  initiativ  till  en\r\nkartläggning  av  omfattningen  av  och innehållet i\r\nutbildningar till förtroendevalda.\r\nEn  annan  viktig  aspekt  av förtroendeuppdragets\r\nvillkor  är  tillgången  till informationsteknik.  I\r\nKommundemokratikommitténs    betänkande   (s.   203)\r\nredovisades  också att många förtroendevalda  saknar\r\ndatorer  med Internetuppkoppling  -  hjälpmedel  som\r\navsevärt       skulle        underlätta        bl.a.\r\nsammanträdesförberedelser,  dialog  med  medborgarna\r\noch inhämtande av kunskap.\r\nI  demokratiskrivelsen  anför regeringen (s.  140)\r\natt den är väl medveten om  att  det  har  skett  en\r\nsnabb  utveckling  när  det gäller tillgång till och\r\nanvändning av informationsteknik.  Det  saknas  dock\r\naktuell  information  om  detta  när  det  gäller de\r\nförtroendevalda och regeringen avser därför  att  ta\r\ninitiativ  till  en  kartläggning av tillgången till\r\nmodern informationsteknik  och  annat administrativt\r\nstöd till förtroendevalda.\r\nI anslutning till diskussionen  om tillgången till\r\ninformationsteknik                     aktualiserade\r\nKommundemokratikommittén     också     frågan     om\r\nbeslutsfattande på distans (s. 210 f.). Mot bakgrund\r\nav  informationsteknikens  utveckling,  särskilt när\r\ndet  gäller  säkerhet  och  skydd vid överföring  av\r\ninformation,  ansåg kommittén  att  möjligheten  att\r\nfatta  beslut  vid   ett   distanssammanträde  borde\r\nutredas.\r\nBehovet av sådana möjligheter ökar också sannolikt\r\ni  takt  med  att  människors geografiska  rörlighet\r\nökar.  Mot  denna  bakgrund   avser   regeringen   i\r\ndemokratiskrivelsen   (s.   140)  att  tillsätta  en\r\nutredning  med  uppgift att utreda  möjligheten  att\r\nfatta beslut på distans. Utredningen skall också vid\r\nbehov lämna lagförslag.\r\nNär  det  gäller   de  förtroendevaldas  situation\r\nframhåller regeringen i demokratiskrivelsen (s. 141)\r\natt de politiska partierna har ett stort ansvar, men\r\nockså kommunerna och landstingen.  Enligt skrivelsen\r\ninledde regeringen i december 2003 diskussioner  med\r\nriksdagspartierna   i   dessa   frågor.   Regeringen\r\naviserar  att den också under mandatperioden  kommer\r\natt ta initiativ  till  informations-, kunskaps- och\r\nerfarenhetsutbyte med kommuner och landsting.\r\n\r\nUtskottets tidigare bedömning\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade    hösten   2003\r\nmotioner  om  förtroendevaldas  valbarhet respektive\r\narbetsvillkor (bet. 2003/04:KU3 s. 22 f.). Utskottet\r\navstyrkte därvid motioner om möjlighet  att  behålla\r\nförtroendeuppdrag  vid  studier  på  annan  ort  och\r\nhänvisade     till     vad     som     anförts     i\r\ndemokratipropositionen  om  väljarnas exklusiva rätt\r\natt utse ledamöter i fullmäktige  samt att sambandet\r\nmellan  rösträtt  och valbarhet inte  borde  brytas.\r\nMotioner avseende förtroendevaldas  arbetsvillkor  i\r\nform  av  ersättning  för förlorad arbetsinkomst och\r\nekonomiska förmåner på grund av uppdraget avstyrktes\r\nmed  hänvisning  till  bl.a.   den   uppföljning  av\r\ndemokratimålen som regeringen aviserat.\r\n\r\nVåren 2004 har utskottet behandlat motionsyrkanden\r\n(mp)  om  sänkt valbarhetsålder och att  valbarheten\r\nskall infalla det år man uppnått bestämd ålder (bet.\r\n2003/04:KU13  s.  46).  Utskottet vidhöll därvid sin\r\ntidigare uppfattning, nämligen  att sambandet mellan\r\nvalbarhetsålder och myndighetsålder inte bör brytas.\r\nMotionsyrkandena avstyrktes.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   sin   tidigare   uppfattning\r\navseende väljarnas exklusiva rätt att utse ledamöter\r\ni fullmäktige och att sambandet  mellan rösträtt och\r\nvalbarhet   inte   bör   brytas.  Vidare   vidhåller\r\nutskottet  sin  tidigare uppfattning  att  sambandet\r\nmellan valbarhetsålder  och myndighetsålder inte bör\r\nbrytas.  Utskottet  vill här  även  erinra  om  sitt\r\nställningstagande   ovan    i    frågan   om   sänkt\r\nrösträttsålder,  som  avstyrks av utskottet.  På  nu\r\nanförda   grunder   avstyrker    utskottet    motion\r\n2003/04:K27 (mp) yrkandena 3 och 4 i denna del.\r\n\r\nVad    gäller   möjlighet   till   ledighet   från\r\nförtroendeuppdrag  i kommuner och landsting, t.ex. i\r\nsamband med föräldraledighet,  vill utskottet betona\r\natt   för   huvuddelen  av  de  förtroendevalda   är\r\nuppdraget      ett       fritidsuppdrag.      Själva\r\nförtroendeuppdraget  utövas  då  vid  sidan  av  ett\r\nförvärvsarbete och det  går  således  inte att sätta\r\nlikhetstecken  mellan  ledighet  från förvärvsarbete\r\noch  ledighet  från  förtroendeuppdrag.  Det  kan  i\r\nsammanhanget nämnas att  riksdagen  under föregående\r\nriksmöte fattade beslut om ändringar i kommunallagen\r\nsom  bl.a.  innebär  att förtroendevalda,  som  inte\r\nfullgör uppdragen på heltid  eller  en betydande del\r\nav  heltid, ges rätt till skälig ersättning  för  de\r\nekonomiska  förmåner,  t.ex. föräldrapenning, som de\r\nförlorar  på  grund av sitt  förtroendeuppdrag.  För\r\nsåvitt det ändå  föreligger  behov av att vara ledig\r\nunder  en  längre tid från ett förtroendeuppdrag  är\r\nenligt utskottets mening de nuvarande bestämmelserna\r\ni kommunallagen om inkallande av ersättare och deras\r\ntjänstgöring   tillfyllest.   Mot   denna   bakgrund\r\navstyrker utskottet motion 2003/04:K259 (fp).\r\nUtskottet  instämmer  i  vad  regeringen  anför  i\r\ndemokratiskrivelsen       om      betydelsen      av\r\nfritidspolitiker   i   den   kommunala   demokratin.\r\nUtskottet   noterar   att  regeringen   har   inlett\r\ndiskussioner    med    riksdagspartierna    om    de\r\nförtroendevaldas    situation.    Vidare    aviserar\r\nregeringen  i  demokratiskrivelsen   att  den  under\r\nmandatperioden   kommer   att   ta  initiativ   till\r\ninformations-, kunskaps-, och erfarenhetsutbyte  med\r\nkommuner  och landsting avseende de förtroendevaldas\r\nsituation.   Mot   denna   bakgrund  är  det  enligt\r\nutskottets  mening inte nödvändigt  med  ett  sådant\r\ntillkännagivande  som  begärs  i motion 2003/04:K400\r\n(kd) yrkande 6. Motionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\nKommunalt partistöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande  en  motion om att\r\nkommuner  och landsting vid fastställande  av\r\nkommunalt partistöd skall införa grundstöd.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K349  av  Kjell-Erik  Karlsson  (v)\r\nföreslås  att  riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram förslag till  ändring  i  kommunallagen  så att\r\nkommuner   och   landsting   vid   fastställande  av\r\nkommunalt partistöd skall införa ett  grundbidrag så\r\natt  man ej på ett otillbörligt sätt missgynnar  ett\r\nparti eller gynnar ett annat. I motionen konstateras\r\natt   det   finns   betydande   variationer   mellan\r\nkommunerna   när   det  gäller  fördelningen  mellan\r\ngrundstöd  och  partibundet  mandatstöd.  Motionären\r\nanser att det är  värdefullt  att lagstiftningen ger\r\nkommunerna  och  landstingen en frihet  att  anpassa\r\npartistödet till lokala  förhållanden  och önskemål,\r\nmen  det  är  viktigt att det görs inom de  allmänna\r\nramar  som  kommunallagen   och  rättspraxis  anger.\r\nEnligt motionären sker så inte i alla kommuner.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEnligt kommunallagen får kommuner  och  landsting ge\r\nekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de\r\npolitiska    partier   som   är   representerade   i\r\nfullmäktige. Partistöd  får ges också till ett parti\r\nsom   har   upphört   att   vara   representerat   i\r\nfullmäktige, dock endast under  ett år efter det att\r\nrepresentationen upphörde (2 kap.  9 §). Fullmäktige\r\nskall   besluta   om  partistödets  omfattning   och\r\nformerna för det. Stödet  får  inte  utformas så att\r\ndet otillbörligt gynnar eller missgynnar  ett  parti\r\n(2  kap.  10 §). Beslut om partistöd överklagas till\r\nlänsrätten enligt reglerna om laglighetsprövning (10\r\nkap.).\r\n\r\nDe ursprungliga  bestämmelserna  som föreslogs i den\r\nnya kommunallagen om partistöd innebar  att bidragen\r\nskulle  utgå  i form av mandatbidrag, dvs.  med  ett\r\nlika stort belopp  för  varje  plats  som  de  olika\r\npartierna   har   i   fullmäktige.   Innan  den  nya\r\nkommunallagen hade trätt i kraft föreslog emellertid\r\nregeringen  en  ändring av dessa regler,  som  också\r\nantogs   av  riksdagen   (prop.   1991/92:66,   bet.\r\n1991/92:KU18, rskr. 1991/92:68).\r\n\r\nEnligt propositionen  innebar de ändrade reglerna,\r\nsom alltjämt är i kraft,  att kommuner och landsting\r\nfår ökad frihet att utforma stödet till de politiska\r\npartierna.  En sådan ordning  ansågs  stämma  bättre\r\növerens med den  allmänna  synen  på  hur staten bör\r\nreglera den kommunala verksamheten. Vidare ansågs en\r\nfriare  reglering  göra  det  möjligt  att dela  upp\r\npartistödet  i  ett  grundstöd  och ett mandatbundet\r\nstöd.  Genom  bestämmelsen  att  stödet   inte   får\r\nutformas   så  att  det  otillbörligt  gynnar  eller\r\nmissgynnar ett  visst parti föreskrivs emellertid en\r\nviss restriktion i fråga om stödets utformning. Till\r\ngrund    för   denna   restriktion    låg,    enligt\r\npropositionen,    starka   rättvisekrav   och   även\r\ngrundläggande demokratiska  krav. Regeln innebär att\r\ndet i allmänhet inte kan vara  tillräckligt  med ett\r\nstöd som enbart fördelas per mandat. Detta bör  dock\r\nvara    möjligt    i   vissa   undantagssituationer,\r\nexempelvis vid en förhållandevis  jämn fördelning av\r\nmandaten mellan partierna i fullmäktige.\r\nFör  bestämmande  av  grundstöd  är den  naturliga\r\nprincipen,  enligt  propositionen,  lika  fördelning\r\nmellan de i fullmäktige representerade partierna. De\r\nallra  minsta  partierna  i en fullmäktigeförsamling\r\nkan  emellertid i vissa fall  anses  ha  ett  mindre\r\nbehov  av  grundstöd  än  de  största, och om stödet\r\nsätts till en lägre nivå för ett litet parti bör det\r\ndärför   inte  i  sig  uppfattas  som   otillbörligt\r\nmissgynnande.   Däremot   bör   inte  parti  som  är\r\nföreträtt  i  fullmäktige  kunna uteslutas  när  det\r\ngäller grundstöd och självfallet inte heller när det\r\ngäller mandatbundet stöd.\r\nVidare  anförs  i propositionen  att  det  är  det\r\ntotala partistödets  fördelning som skall ligga till\r\ngrund för bedömningen  om  kraven  i bestämmelsen om\r\nstödets  utformning  uppfylls. Härvid  skall  hänsyn\r\nockså tas till värdet  av  fria  lokaler  och  annan\r\nkostnadsfri  service  som kommunen eller landstinget\r\nlämnar.\r\n\r\nRegeringsrättens avgöranden\r\n\r\nFrågor om kommunalt partistöd  har  utformats så att\r\ndet  är förenligt med 2 kap. 10 § kommunallagen  har\r\nbehandlats  i  RÅ 1994 ref. 104 (I-III). I fallet RÅ\r\n2000 ref. 2 utgjorde  3  % av stödbeloppet grundstöd\r\noch  97  % mandatbundet stöd.  Eftersom  det  totala\r\npartistödet   fördelats   på   ett   sätt  som  inte\r\nväsentligt  avvikit  från  ett  renodlat  mandatstöd\r\nansåg  Regeringsrätten  med  hänsyn  till den ojämna\r\nmandatfördelningen  att  stödet fått en  otillbörlig\r\nutformning    och    upphävde    därför    beslutet.\r\nRegeringsrätten  upphävde  också  i  en  dom  den  2\r\nfebruari  2000  (mål  nr  6414-1996)  ett  partistöd\r\nbeslutat  av  ett  landsting  när stödet utgick  som\r\nmandatbundet  stöd  och  vid  sidan   av  detta  som\r\nkostnadsfria förmåner till de förtroendevalda i form\r\nav   tillgång   till   lokaler,   sekreterarservice,\r\ntelefoner,  datorer  etc. Regeringsrätten  fann  att\r\nstödet  fördelats  på  ett   sådant   sätt  att  det\r\notillbörligt  gynnade vissa partier och  missgynnade\r\nandra.\r\n\r\nUppföljning av det kommunala partistödet\r\n\r\nSvenska Kommunförbundet  gjorde tidigare regelbundna\r\nsammanställningar    över   det    (primär)kommunala\r\npartistödets  storlek  och   utveckling   i   rikets\r\nkommuner.    Detta    upphörde   under   1990-talet.\r\nLandstingsförbundet    redovisar    partistödet    i\r\nlandstingen  i  den  årligen   utgivna   statistiska\r\nårsboken för landsting.\r\n\r\nEn utredning har nyligen haft i uppdrag att överväga\r\nhur   man  kan  öka  allmänhetens  insyn  i  hur  de\r\npolitiska   partierna   finansierar   sin  politiska\r\nverksamhet  och  hur  de  personer  som  driver   en\r\npersonvalskampanj   finansierar   den.   Utredningen\r\növerlämnade  i  mars  2004  betänkandet Allmänhetens\r\ninsyn  i partiers och valkandidaters  intäkter  (SOU\r\n2004:22) till regeringen.\r\n\r\nEnligt   en   undersökning   som  utredningen  lät\r\ngenomföra angav 240 av de 259 kommuner som besvarade\r\nenkäten att de hade grundstöd motsvarade  totalt  38\r\nmiljoner kronor (s. 82). Samtliga 259 kommuner angav\r\natt  de  dessutom  hade  mandatbundet stöd och detta\r\nuppgick totalt till 232 miljoner kronor. Tillsammans\r\nanslog dessa kommuner således  270 miljoner kronor i\r\nprimärkommunalt partistöd, varav  14 % var grundstöd\r\noch 86 % mandatbundet stöd.\r\nUtredningens  skattning av det totala  partistödet\r\nför  2002 för samtliga  kommuner  i  riket  ger  vid\r\nhanden  ett stöd i storleksordningen ca 296 miljoner\r\nkronor    (s. 82 f.).     Det    landstingskommunala\r\npartistödet uppgick samma år  till  ca  183 miljoner\r\nkronor.   Enligt   utredningen   erhåller   dessutom\r\npartierna     indirekt     stöd     i     form    av\r\nsammanträdeslokaler,      kontorsutrustning      och\r\nadministrativ   service.  Utredningen  uppmärksammar\r\näven andra former av stöd, t.ex. utbildningsstöd.\r\nNågon  bedömning  av  i  vad  mån  kommunerna  och\r\nlandstingen  utformar  partistödet  i  enlighet  med\r\nbestämmelserna   i  kommunallagen  gjordes  inte  av\r\nutredningen.\r\n\r\nTidigare bedömning av konstitutionsutskottet\r\n\r\nHösten  1997  behandlade  konstitutionsutskottet  en\r\nmotion (kd) i vilken  anfördes  att  det, med hänsyn\r\ntill  de dittillsvarande erfarenheterna  av  de  nya\r\nbestämmelserna  i  kommunallagen, var nödvändigt att\r\nprecisera  hur  stor del  av  det  totala  kommunala\r\npartistödet   som   måste   vara   grundstöd   (bet.\r\n1997/98:KU13). Enligt  motionen  borde  50 %  av det\r\ntotala partistödet erhållas som grundstöd.\r\n\r\nUtskottet  konstaterade  att  det  fanns betydande\r\nvariationer  kommunerna  emellan,  när  det   gällde\r\nfördelningen  mellan grundstöd och partibundet stöd.\r\nGenom förvaltningsdomstolarnas prövning av dessa och\r\nandra liknande fall fick enligt utskottet kommunerna\r\noch  landstingen   viss   ledning  i  fråga  om  var\r\ngränserna  går  för  otillbörligt   gynnande   eller\r\nmissgynnande.   Enligt  utskottets  mening  var  det\r\nvärdefullt  att lagstiftningen  ger  kommunerna  och\r\nlandstingen en  frihet  att anpassa partistödet till\r\nlokala förhållanden och önskemål  inom  de  allmänna\r\nramar  som  kommunallagens  regler  och  rättspraxis\r\nanger. Utskottet ansåg att det inte fanns  skäl  att\r\nvidta  några  ändringar  i lagstiftningen. I stället\r\nborde  1998  års  val  och utfallet  av  kommunernas\r\nbeslut vad gäller partistödet  avvaktas, innan någon\r\nny    bedömning   görs   beträffande   behovet    av\r\nregeländringar. Motionen avstyrktes.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det\r\när värdefullt  att  lagstiftningen  ger kommuner och\r\nlandsting  en  frihet  att anpassa partistödet  till\r\nlokala förhållanden och  önskemål  inom  de allmänna\r\nramar  som  kommunallagens  regler  och  rättspraxis\r\nanger.  Den nu gällande lagstiftningen medger  detta\r\noch i rättspraxis  behandlas  frågan om partistödets\r\nutformning avseende grundstöd och mandatbundet stöd.\r\nFullmäktiges beslut om partistöd  kan överklagas hos\r\nförvaltningsdomstol       av      kommun-      eller\r\nlandstingsmedlem. Utskottet  kan  konstatera att det\r\nblivit   svårare   att   följa  upp  partistödet   i\r\nkommunerna  eftersom  den sammanställning  över  det\r\nkommunala partistödets  storlek  och  utveckling som\r\ntidigare     gjordes    regelbundet    av    Svenska\r\nKommunförbundet   har   upphört.  Enligt  utskottets\r\nmening är det för närvarande  dock inte påkallat med\r\nett  sådant  tillkännagivande som  begärs  i  motion\r\n2003/04:K349 (v). Motionen avstyrks.\r\n\r\n\r\nHot och våld mot politiker\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till bl.a.\r\nen aviserad utredning  motioner  om  åtgärder\r\nmot   hot   och   våld  mot  förtroendevalda.\r\nUtskottet  avstyrker   även   en   motion  om\r\nmöjlighet   för   förtroendevalda   att  bära\r\ntårgasanordning.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion 2003/04:K400 av Tuve Skånberg  m.fl.  (kd)\r\nyrkande   7   föreslås   att   riksdagen  begär  att\r\nregeringen lägger fram förslag till lagstiftning som\r\nstärker skyddet av förtroendevalda mot hot och våld.\r\nI  motionen  anförs  att det inte finns  motsvarande\r\nskydd för förtroendevalda  som för tjänstemän, vilka\r\när  skyddade av lagstiftning  om  hot  mot  våld  av\r\ntjänstemän.\r\n\r\nI motion  2003/04:Ju446  av  Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)  yrkande 3 föreslås att riksdagen  tillkännager\r\nför regeringen  som sin mening vad i motionen anförs\r\nom  att vidta åtgärder  mot  hoten  och  våldet  mot\r\nförtroendevalda.  I motionen omtalas den arbetsgrupp\r\nsom  statsministern   i   regeringsförklaringen  för\r\nriksmötet 2003/04 utlovade skulle tillsättas för att\r\nfölja  upp  hot  mot  förtroendevalda.  Motionärerna\r\nmenar att tillsättandet  av  denna arbetsgrupp är en\r\nviktig  åtgärd,  men  att  det  också   måste  föras\r\nkontinuerliga  diskussioner  och  arbete  med  denna\r\nfråga inom samtliga kommuner och landsting samt inom\r\nriksdag och regering. Vidare framhåller motionärerna\r\natt     Rikspolisstyrelsen    med    ansvaret    för\r\npolismyndigheterna,   Säkerhetspolisen   (Säpo)  och\r\nRikskriminalen  måste  arbeta  mycket intensivt  med\r\nfrågan   om   hotbilder   och   säkerhet    för   de\r\nförtroendevalda.\r\nI  motion 2003/04:K26 av Tobias Krantz m.fl.  (fp)\r\nyrkande  4 anförs att det behövs ändrade rutiner vid\r\nbedömningen  av  om  hotbilder  föreligger.  En  del\r\nförtroendevalda  bör få möjlighet till livvaktsskydd\r\ni  större  utsträckning   och   strategier  för  att\r\nförhindra   hot   och   våld  måste  arbetas   fram.\r\nMotionärerna  anser att regeringen  inte  har  gjort\r\ntillräckligt under det pågående riksmötet vad gäller\r\nhot och våld mot förtroendevalda.\r\nI motion 2003/04:K316  av  Camilla  Sköld  Jansson\r\nm.fl.   (v)   föreslås   att   riksdagen  begär  att\r\nregeringen genomför en kartläggning  av våld och hot\r\nmot   kvinnliga   politiker   och  återkommer   till\r\nriksdagen  med  förslag  till åtgärder.  I  motionen\r\nhänvisas   till   en   undersökning    av    Svenska\r\nKommunförbundet  i  vilken det framkom att kvinnliga\r\nkommunpolitiker  i större  utsträckning  än  manliga\r\nvarit utsatta för våld eller hot om våld på grund av\r\ndet politiska uppdraget.\r\n\r\nI motion 2003/04:K443  av  Jan Emanuel Johansson och\r\nMikael    Damberg    (s)    anförs    att    somliga\r\nförtroendevalda lever under hot och att  det vore en\r\ngod idé om det fanns möjlighet för hotade  ledamöter\r\natt efter lämplig utbildning erbjudas en licens  för\r\natt    bära    tårgasanordning.   Möjligheten   till\r\nlivvaktsskydd som  i  dag finns är både väldigt dyrt\r\noch en stor påfrestning  för  den  hotade.  Dessutom\r\nkrävs  en  väldigt hög grad av hotbild. Motionärerna\r\nföreslår att  riksdagen  tillkännager för regeringen\r\nvad som i motionen anförs  om möjligheten för hotade\r\nförtroendevalda   att   få   tillstånd    att   bära\r\ntårgasanordning eller andra till verkan och  ändamål\r\njämförliga anordningar.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nI brottsbalken finns olika brottstyper som kan  vara\r\naktuella   när   det   gäller  våld  eller  hot  mot\r\npolitiker. Bland annat kan  nämnas misshandel, våld,\r\nhot och förgripelse mot tjänsteman, olaga hot, olaga\r\ntvång,    ofredande,   förtal   och    förolämpning,\r\nskadegörelse  och åverkan och brott mot medborgerlig\r\nfrihet.\r\n\r\nPolismyndigheten  är  den  som  har  ansvar  för att\r\nutreda  brott.  Den  öppna polisen och Säpo har till\r\nstora        delar       olika       ansvarsområden.\r\nPersonskyddsverksamheten     hos    säkerhetspolisen\r\nomfattar bevaknings- och säkerhetsarbete  som  avser\r\nden   centrala   statsledningen,  kungafamiljen  och\r\nutländsk diplomatisk  personal eller som har samband\r\nmed  statsbesök  eller  liknande   händelser.  Säpos\r\nverksamhet  för författningsskydd har  till  uppgift\r\natt  förebygga  och  avslöja  hot  mot  rikets  inre\r\nsäkerhet.  Med  detta  avses  olaglig verksamhet som\r\nsyftar  till  att  med våld, hot eller  otillbörligt\r\ntvång ändra vårt statsskick,  förmå  politiska organ\r\neller  myndigheter  att  fatta  beslut  i  en   viss\r\nriktning  eller hindra den enskilde medborgaren från\r\natt utöva sina  grundlagsfästa fri- och rättigheter.\r\nDetta   innebär   att    Säpo    kopplas    in   när\r\nförtroendevalda  utsätts för våld eller hot om  våld\r\nendast om det bedöms  hota rikets säkerhet. I övriga\r\nfall är det den öppna polisen som har ansvaret.\r\n\r\nVad gäller tårgasanordningar  och  andra till verkan\r\noch   ändamål  jämförliga  anordningar  framgår   av\r\nvapenlagen   (1996:67)  att  innehav  av  sådana  är\r\ntillståndspliktiga  (1 kap. 3 § e och 2 kap. 1 § a).\r\nVad som sägs i vapenlagen om skjutvapen gäller också\r\ntårgasspray  och  andra   till  verkan  och  ändamål\r\njämförliga   anordningar.  Polismyndigheten   prövar\r\ntillstånd   enligt    vapenlagen   (2 kap.   2   §).\r\nPolismyndighets   beslut   enligt   vapenlagen   får\r\növerklagas hos allmän förvaltningsdomstol (10 kap. 1\r\n§). En enskild person  får  meddelas  tillstånd  att\r\ninneha ett skjutvapen endast om den enskilde behöver\r\nvapnet  för  ett  godtagbart  ändamål  (2 kap. 4 §).\r\nBehov   av   att   inneha   gasvapen   anses  enligt\r\nvapenförordningen (1996:70) föreligga för  ändamålet\r\ntjänst eller annan särskild omständighet som  medför\r\nett  synnerligt  behov  av  gasvapen  för personligt\r\nskydd    (2   kap.   5 §).   I   Rikspolisstyrelsens\r\nföreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen\r\n(RPSFS 2002:9 FAP 551-3) anges att tillståndsgivning\r\nbeträffande  gaspistol  eller  likartat  vapen,  som\r\nt.ex.   spray,   bör   vara  mycket  restriktiv  och\r\ntillstånd bör beviljas endast  undantagsvis, när ett\r\nsynnerligen starkt behov föreligger.\r\n\r\nArbetsgrupp mot hot och våld mot\r\nförtroendevalda\r\n\r\nI   demokratipropositionen   (s.   96   f.)   lyftes\r\nförekomsten   av   våld   och   hot   om  våld   mot\r\nförtroendevalda  i  stat, kommun och landsting  fram\r\nsom  ett  allvarligt  hot   mot  demokratin.  En  ny\r\narbetsgrupp,  Hot  mot politiker,  hade  då  nyligen\r\nbildats med representanter  för  regeringen, Svenska\r\nKommunförbundet, Landstingsförbundet, Riksåklagaren,\r\nRikspolisstyrelsen,  Säpo, Brottsförebyggande  rådet\r\noch  några  politiker  med   erfarenhet  av  hot.  I\r\ndemokratipropositionen anförde regeringen att det är\r\nangeläget  att  medvetenheten  och   beredskapen  på\r\nkommunal och landstingskommunal nivå förbättras  när\r\ndet gäller den här typen av brott.\r\n\r\nArbetsgruppens  huvudsakliga arbetsuppgift var att\r\nta fram en handbok,  som  sedermera  fick titeln Ett\r\nhot   mot   demokratin.   I  den  redogörs  för   de\r\nundersökningar    som    Svenska     Kommunförbundet\r\ngenomförde under hösten 2000 beträffande hot riktade\r\nmot förtroendevalda i kommuner. Enligt  dessa uppgav\r\nnära 17 % av nämndsordförandena i Sveriges  kommuner\r\natt  de  under de senaste två åren utsatts för  våld\r\neller  hot   om  våld  på  grund  av  det  politiska\r\nuppdraget. Andelen  var  något högre bland kvinnliga\r\nnämndsordföranden än bland  manliga (19,2 respektive\r\n15,5 %).\r\nHandboken innehåller även bl.a.  tips  och  råd om\r\nhur  man  bör  agera  i  en  hotsituation.  Den  har\r\nspridits  till kommuner och landsting. Arbetsgruppen\r\ntog  även  fram   en  broschyr,  Hot  och  våld  mot\r\npolitiker,  som  framför   allt   riktar   sig  till\r\nnytillträdda  förtroendevalda.  Broschyren ger  kort\r\ninformation om hot och i vilka former  de förekommer\r\nsamt  tips  och  råd om hur man förebygger  hot  och\r\nvåld.\r\n\r\nUtredningen om utvärdering av personskyddet för\r\nden centrala statsledningen\r\n\r\nSom ett led i arbetet  för att motverka hot och våld\r\ntillkallade regeringen i  oktober  2003  en särskild\r\nutredare för att kartlägga och analysera regelverket\r\noch  rutinerna  för  personskyddet  för den centrala\r\nstatsledningen (dir. 2003:132). Utredaren skall även\r\nundersöka   hur   systemet   för   personskydd   har\r\ntillämpats    i    anslutning    till   mordet    på\r\nutrikesminister   Anna   Lindh.   Uppdraget    skall\r\nredovisas till regeringen senast i maj 2004.\r\n\r\nAviserade åtgärder\r\n\r\nI   regeringsförklaringen   för   riksmötet  2003/04\r\nanförde statsminister Göran Persson  att  det arbete\r\nsom  inletts  kring  hot mot förtroendevalda behöver\r\nföljas upp av en arbetsgrupp  med representanter för\r\nbl.a.   kommuner,  folkrörelser,  rättsväsende   och\r\nmedier (prot. 2003/04:2).\r\n\r\nI demokratiskrivelsen  (s.  137 f.) anför regeringen\r\natt  den inom kort avser att tillsätta  en  kommitté\r\nmed  uppdrag   att   motverka   hot   och  våld  mot\r\nförtroendevalda. I uppdraget bör ingå att  genomföra\r\nen bred nationell analys av hot och våld som  riktas\r\nmot  förtroendevalda  i  stat, kommun och landsting,\r\nidentifiera    hinder    som   försvårar    effektiv\r\nmyndighetssamverkan, utbyta information, kunskap och\r\nerfarenheter   om   hot   och   våld    riktat   mot\r\nförtroendevalda samt lämna förslag till åtgärder  på\r\ndet aktuella området.\r\n\r\nRegeringen uttalar även att den ser positivt på de\r\nmånga  initiativ  till  samverkan  mellan  politiska\r\npartier som tagits kring frågor som rör hot och våld\r\nmot politiker, och den välkomnar en fortsatt  dialog\r\nmed  riksdagspartierna  i  dessa  frågor. Regeringen\r\nanför även att den avser att inleda diskussioner med\r\nbl.a.        Svenska       Kommunförbundet       och\r\nLandstingsförbundet  om  hur hot och våld som riktas\r\nmot tjänstemän kan förebyggas.\r\n\r\nVidare  har  enligt  demokratiskrivelsen   (s.   46)\r\nSvenska   Kommunförbundet   och  Landstingsförbundet\r\nuppgett att de inom en snar framtid  kommer att göra\r\nen  uppföljning  av  en  tidigare  kartläggning   av\r\nhotbilden  och  att  de  denna  gång även kommer att\r\ninkludera  landstingens förtroendevalda.  Det  finns\r\nockså planer på att under 2005 i samarbete med några\r\nkommuner och landsting genomföra fördjupade analyser\r\nkring de förtroendevaldas villkor m.m.\r\n\r\nTårgas- och pepparspray för hotade personer\r\n\r\nUnder åren 1993-1997  bedrevs  försök  med att förse\r\nhotade  och  förföljda  personer  med pepparspray  i\r\nsjälvförsvarssyfte.   Enligt  vad  justitieutskottet\r\nunder    föregående    riksmöte    inhämtade    från\r\nRikspolisstyrelsen     var     erfarenheterna     av\r\nförsöksverksamheten   inte   särskilt   goda   (bet.\r\n2002/03:JuU11). För att kunna  förse hotade personer\r\nmed  pepparspray krävs att de beviljas  vapenlicens.\r\nVid   prövning   av   licensfrågan   framkom   under\r\nförsöksperioden  inte  sällan uppgifter om brister i\r\nden skyddade personens vandel,  vilket  hindrade att\r\nlicens beviljades. Härtill kom att många  hade svårt\r\nmed  handhavandet  av  sprayen.  Bland  annat  dessa\r\nomständigheter  medförde  att  få kvinnor utnyttjade\r\nmöjligheten    att    disponera    pepparspray     i\r\nsjälvförsvarssyfte.\r\n\r\nPå    uppdrag    av    Justitiedepartementet   har\r\nRikspolisstyrelsen   undersökt    lämpligheten   och\r\nmöjligheten  att inleda en ny försöksverksamhet  med\r\ntårgas-   och  pepparspray   för   hotade   personer\r\n(Ju2003/3168/PO, Ju2003/6805/PO och Ju2003/7369/PO).\r\nUppdraget  redovisades  till  regeringen  i  januari\r\n2004. I redovisningen  avstyrker  Rikspolisstyrelsen\r\nen  ny  försöksverksamhet. Rikspolisstyrelsen  anser\r\natt tillstånd för innehav av pepparspray skall kunna\r\nbeviljas    enligt    gällande    vapenlagstiftning.\r\nPepparsprayen       skall      upphandlas      genom\r\nRikspolisstyrelsens försorg  och vara ett komplement\r\ntill  trygghetspaketen  m.m. Rikspolisstyrelsen  bör\r\nårligen  följa  upp  användningen   av  pepparspray.\r\nRedovisningen bereds inom Justitiedepartementet.\r\nJustitieutskottet  har under våren 2004  behandlat\r\nmotionsyrkanden om åtgärder  för  att  skydda hotade\r\npersoner, bl.a. möjlighet att använda pepparspray  i\r\nsjälvförsvar    (bet.    2003/04:JuU17).   Utskottet\r\navstyrkte  motionsyrkandena   med   hänvisning  till\r\ntidigare   ställningstagande   samt   det   pågående\r\nberedningsarbetet       av       Rikspolisstyrelsens\r\nredovisning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet ser allvarligt på förekomsten  av våld och\r\nhot   mot   förtroendevalda  och  delar  regeringens\r\nuppfattning om  detta som ett hot mot demokratin. Av\r\ndemokratiskrivelsen   framgår   att  regeringen  har\r\nvidtagit   och  kommer  att  vidta  flera   åtgärder\r\navseende våld  och  hot  mot  förtroendevalda. Bland\r\nannat avser regeringen att tillsätta en kommitté med\r\nuppdrag    att    motverka   hot   och   våld    mot\r\nförtroendevalda. Utskottet  vill framhålla vikten av\r\nen  sådan  kommitté  och  av  att   regeringen   för\r\nkontinuerliga  diskussioner  med  rättsvårdande  och\r\nandra  berörda myndigheter, Svenska Kommunförbundet,\r\nLandstingsförbundet   etc.   Polisen   måste  enligt\r\nutskottets  mening  ges  goda  förutsättningar   att\r\narbeta mer aktivt med att bedöma hotbilder och vidta\r\nadekvata  åtgärder som värnar det politiska systemet\r\noch   enskilda    förtroendevaldas    säkerhet.    I\r\nsammanhanget bör även uppmärksammas i vad mån våldet\r\noch  hotet mot kvinnliga och manliga förtroendevalda\r\nser olika  ut  samt vidtas de särskilda åtgärder som\r\nkan vara nödvändiga  därvidlag. Utskottet utgår från\r\natt  regeringen  delar  utskottets  uppfattning  och\r\nföreslår  att riksdagen lämnar  motionerna  2003/04:\r\nK26 (fp) yrkande  4,  2003/04:Ju446  (fp) yrkande 3,\r\n2003/04:K400  (kd)  yrkande  7 och 2003/04:K316  (v)\r\nutan bifall. Enligt utskottets  mening  är  det dock\r\nviktigt   att   regeringen   fortsätter   att  följa\r\nutvecklingen  av  våld  och  hot  mot kvinnliga  och\r\nmanliga förtroendevalda och redovisar  för riksdagen\r\nvilka åtgärder som vidtas och resultaten av dessa.\r\n\r\nI  fråga  om möjlighet att få bära tårgasanordning\r\neller  andra  till  verkan  och  ändamål  jämförliga\r\nanordningar bör enligt utskottets mening behovet hos\r\nförtroendevalda  prövas på samma grunder som behovet\r\nhos   medborgare   i   allmänhet.   Tillstånd   till\r\nförtroendevalda  för  innehav   av  tårgasspray  bör\r\nsåledes  beviljas  enligt den vapenlagstiftning  som\r\ngäller för övriga. Utskottet avstyrker därför motion\r\n2003/04:K443 (s).\r\n\r\nOdemokratiska metoder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  utgår från  att  regeringen  delar\r\nutskottets bedömning  i  frågan och avstyrker\r\nmotioner som tar upp vissa  politiska metoder\r\nsom hot mot demokratin. Jämför reservation 15\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI  motion 2003/04:K24 av Gunnar  Hökmark  m.fl.  (m)\r\nyrkande  2  föreslås  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\nhoten mot demokratin. Enligt motionärerna försöker i\r\ndag stora grupper med våld kränka  mötesfriheten och\r\nden fria debatten. Utövandet av våld idylliseras och\r\nheroiseras samtidigt som föraktet för  andras  idéer\r\noch  ursprung  har  legitimerats  i  dessa  grupper.\r\nMotionärerna saknar förslag i demokratiskrivelsen på\r\nåtgärder  för hur man skall få dessa aktivister  att\r\nrespektera   de  demokratiska  spelreglerna.  Enligt\r\nmotionärerna får  kriminalitet och förakt för andras\r\nuppfattning och människovärde  aldrig  ursäktas  med\r\natt  det  är  uttryck  för  ett  engagemang som inte\r\nkommer  till  tals  inom  ramen  för  de   politiska\r\nförsamlingarna.\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ412 av Jan Andersson m.fl.  (c)\r\nanförs att alla typer av utomparlamentariska metoder\r\nsom   skadar   andra  människor,  djur  eller  andra\r\nmänniskors privata  egendom  eller orsakar ekonomisk\r\nskada på någon annans egendom  är  förbjudna  enligt\r\nlag,  och  motionärerna  föreslår  att riksdagen ger\r\nregeringen  till känna att sådana metoder  inte  hör\r\nhemma i ett demokratiskt  samhälle (yrkande 12). Att\r\nenskilda  företagare  angrips   av  människor  eller\r\norganisationer  som  tar lagen i egna  händer  måste\r\nfördömas. Vidare anförs i motionen att den enskildes\r\nrättssäkerhet  mot  odemokratiska   påverkansmetoder\r\nmåste  stärkas. Bland annat nämner motionärerna  att\r\nminkfarmare avvecklat sin verksamhet bara för att de\r\ninte längre  orkar  leva  under hot och trakasserier\r\nfrån  djurrättsaktivister.  Även  detta  bör  enligt\r\nmotionärerna ges regeringen till känna (yrkande 13).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEnligt  2  kap.  1  §  5  regeringsformen  är  varje\r\nmedborgare   gentemot  det  allmänna   tillförsäkrad\r\nföreningsfrihet, dvs. frihet att sammansluta sig med\r\nandra   för   allmänna    eller   enskilda   syften.\r\nFöreningsfriheten får enligt  2  kap. 14 § begränsas\r\nendast   såvitt   gäller  sammanslutningar,   vilkas\r\nverksamhet är av militär  eller liknande natur eller\r\ninnebär förföljelse av folkgrupp  av  viss  ras, med\r\nviss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.\r\n\r\nRiksdagen  har nyligen beslutat om flera skärpningar\r\nav den straffrättsliga  lagstiftningen såvitt gäller\r\nskadegörelsebrott    (prop.     2002/03:138,    bet.\r\n2003/04:JuU3,  rskr.  15).  Skärpningarna  trädde  i\r\nkraft den 1 januari 2004.\r\n\r\nBrottsutveckling\r\n\r\nSäpo  presenterar sedan 1997 statistik  över  anmäld\r\nbrottslighet    med    koppling   till   vit   makt,\r\nfrämlingsfientlighet,  antisemitism,  homofobi  samt\r\nanmäld     brottslighet    med     koppling     till\r\nantifascism/vänsterideologi.  Kartläggningen  är  en\r\ndel  i Säpos uppgift att förebygga och avslöja brott\r\nmot rikets inre säkerhet.\r\n\r\nDen tydligaste trenden i Säpos rapport för 2002 är\r\nden    markanta     ökningen     av     brott    med\r\nantifascistiskt/vänsterideologiskt             eller\r\ndjurrättsligt  motiv. Antalet anmälda brott har inom\r\ndenna kategori ökat  med  45 % till totalt 870 under\r\n2002.  Av  dessa  ökade antalet  anmälda  brott  med\r\ndjurrättsliga motiv,  t.ex.  mot  näringsidkare inom\r\npälsdjursnäringen,  procentuellt  sett  mest.  Under\r\n2002   anmäldes   244   brott   med  koppling   till\r\ndjurrättsaktivister  jämfört  med  105  brott  under\r\n2001.    De    vanligaste   anmälda   brotten    med\r\ndjurrättsmotiv var under året skadegörelse och olaga\r\nhot/ofredande.  Dessa  brottskategorier  ökade  även\r\nmest    i    jämförelse     med     föregående    år\r\n(Säkerhetspolisens rapport Brottslighet kopplad till\r\nrikets  inre  säkerhet  2002). En rapport  för  2003\r\nkommer att avlämnas under våren.\r\nI  budgetpropositionen  för   2004  uppmärksammade\r\nregeringen den ökning som rapporterats  av brott med\r\nantifascistiskt/vänsterideologiskt             eller\r\ndjurrättsligt   motiv  (prop.  2003/04:1  utg.omr. 4\r\navsnitt 3.5.1). Regeringen  anförde  att ökningen är\r\noroande. Samtidigt som det i vissa fall  handlar  om\r\nallvarliga   brott  som  måste  bekämpas  kraftfullt\r\nmenade regeringen att det också är ett tecken på att\r\nunga människor känner ett utanförskap, att de saknar\r\nmöjlighet att  påverka  den  politiska processen med\r\ndemokratiska   medel.   Det  är  enligt   regeringen\r\nkännetecknande    för    de   antifascistiska    och\r\nvänsterideologiska grupperna  att  deras  förtroende\r\nför samhället och polisen många gånger är lågt.  För\r\natt  kunna  bedriva  ett  effektivt förebyggande och\r\nutredande  arbete bör, anförde  regeringen,  polisen\r\nsträva efter  att  personalen  har goda kunskaper om\r\ndessa rörelser och varför de begår brotten.\r\n\r\nFrågesvar av Mona Sahlin om demokrati och\r\ndjurrättsaktivister\r\n\r\nDemokratiminister  Mona  Sahlin  besvarade   den  22\r\noktober  2003  en fråga (2003/04:85) om demokratiska\r\nvärderingar och  extrema djurrättsaktivister. I sitt\r\nsvar underströk Mona  Sahlin  inledningsvis  att  de\r\nindivider  och  grupper  som, i ett mer eller mindre\r\nuttalat politiskt syfte, systematiskt  och  med våld\r\nsaboterar   demokratiska  processer  eller  gör  sig\r\nskyldiga  till   skadegörelse   är   ett   hot   mot\r\ndemokratin.  I  svaret  uppgav  hon  vidare  att hon\r\nreagerar  kraftigt  mot  personer  som  med  påstådd\r\ndjuromsorg  som  förevändning  trakasserar och hotar\r\nmänniskor  samt  saboterar  djurhållning  med  stort\r\ndjurlidande som följd, och i  de  fall  de  gör  sig\r\nskyldiga till lagbrott skall de också lagföras.\r\n\r\nI svaret ansåg Mona Sahlin även att det är viktigt\r\natt  inte  stämpla  en  hel  idéburen  rörelse såsom\r\nvåldsverkare och vandaler. Den stora majoriteten  av\r\naktiva  i  djurrättsrörelsen  bedriver traditionellt\r\nfolkrörelsearbete.  Mona Sahlin  anförde  att  flera\r\nmänniskor  som  engagerar   sig  i  nyare  politiska\r\nrörelser uppger att det rådande systemet upplevs som\r\nodemokratiskt och att de inte  blir lyssnade på. Hon\r\nansåg  därför att det är angeläget  att  företrädare\r\nför det  etablerade politiska systemet kontinuerligt\r\nför en dialog  med  dessa  grupper  och  nämnde  att\r\nregeringen  bl.a.  inrättat  ett  särskilt forum för\r\ndialog  mellan  regeringen  och föreningslivet,  det\r\ns.k. folkrörelseforumet. Mona  Sahlin uppmärksammade\r\ni svaret även skolans betydelse  både  som arena och\r\nsom   förmedlare   av   kunskap   om   grundläggande\r\ndemokratiska värderingar och spelregler.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  tar  självklart  avstånd  från  politiska\r\npåverkansmetoder     som     kränker     medborgares\r\ngrundläggande fri- och rättigheter eller som innebär\r\nbrottslig  verksamhet.  Utskottet  utgår  från   att\r\nregeringen delar utskottets bedömning i denna fråga.\r\nUtskottet   noterar   också   att   regeringen   har\r\nuppmärksammat    den    ökning    av    brott    med\r\nantifascistiskt/vänsterideologiskt             eller\r\ndjurrättsligt  motiv  som  rapporterats.  Motionerna\r\n2003/04:K24  (m)  yrkande  2 och 2003/04: MJ412  (c)\r\nyrkandena 12 och 13 avstyrks.\r\n\r\n\r\nMänskliga rättigheter m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\ntidigare   ställningstagande    motioner   om\r\nåtgärder   för   att   stärka   de  mänskliga\r\nrättigheterna m.m. Jämför reservationerna  16\r\n(fp,   kd,   c)   och  17  (m)  om  mänskliga\r\nrättigheter, 18 (mp)  om rasistiskt och annat\r\netniskt  relaterat  våld   samt  19  (fp)  om\r\nskolmiljö fri från mobbning och intolerans.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion 2003/04:K26 av Tobias  Krantz  m.fl.  (fp)\r\nyrkande  5  föreslås  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\natt i den kommande författningsutredningen  se  över\r\nhur  regeringsformens fri- och rättighetskapitel kan\r\nförstärkas.  Det  är enligt motionärerna lovvärt att\r\ngöra som regeringen i demokratiskrivelsen och koppla\r\ndemokratipolitiken  till  mänskliga rättigheter, men\r\nde anser att innehållet är  vagt och saknar konkreta\r\nförslag. I motionen uppmärksammas  bl.a. debatten om\r\nskydd  mot  diskriminering av homo- och  bisexuella.\r\nMotionärerna  anför  att  det vore värdefullt om den\r\növersyn av den svenska författningen  som  inom kort\r\nkommer  att  påbörjas redan från början ges direktiv\r\nom att se hur  de  mänskliga rättigheterna i Sverige\r\nkan stärkas.\r\n\r\nI samma motion yrkande  7  föreslås  att riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om betydelsen  av  en god skolmiljö,\r\nfri    från    mobbning   och   intolerans.   Enligt\r\nmotionärerna har  skolan  härvidlag en mycket viktig\r\nroll att spela och den måste  både  ge  utrymme  för\r\ndiskussioner  och  kunna  agera  kraftfullt  för att\r\nstoppa  våldsyttringar. I motionen anförs att skolan\r\nmåste vaccinera  de  unga  mot våldsromantik och att\r\nalla former av politik byggd  på  rashat,  homofobi,\r\nklasshat  eller  intolerans  bör utgöra ämne för  en\r\nständigt pågående debatt i skolorna.\r\nI motion 2003/04:K27 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)\r\nhänvisas till departementspromemorian Rasistiskt och\r\nfrämlingsfientligt    våld    (Ds   1998:35),    som\r\növerlämnades till Inrikesdepartementet i maj 1998 av\r\nArbetsgruppen med uppgift att motverka och förebygga\r\nrasistiskt   och   annat  etniskt  relaterat   våld.\r\nMotionärerna  menar  att   arbetsgruppen  gjort  ett\r\ngediget  arbete  och att flera  av  de  förslag  som\r\nfördes fram i promemorian  skulle  kunna  få  önskad\r\neffekt.  Regeringen  tycks  emellertid  inte  ha för\r\navsikt  att fullfölja dessa förslag inom den närmsta\r\ntiden.  Motionärerna   vill   därför  att  riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  behovet   av   en  ny\r\ngenomgång  av förslagen med syfte att genomföra  dem\r\n(yrkande 5).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nRegeringsformen\r\n\r\nEnligt  1  kap.   2   §  regeringsformen  skall  den\r\noffentliga  makten  utövas   med  respekt  för  alla\r\nmänniskors   lika   värde  och  för   den   enskilda\r\nmänniskans  frihet  och   värdighet.  Den  enskildes\r\npersonliga, ekonomiska och  kulturella välfärd skall\r\nvara   grundläggande   mål   för   den    offentliga\r\nverksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna\r\natt  trygga  rätten  till hälsa, arbete, bostad  och\r\nutbildning  samt att verka  för  social  omsorg  och\r\ntrygghet.  Det  allmänna  skall  främja  en  hållbar\r\nutveckling som leder till en god miljö för nuvarande\r\noch kommande  generationer. Det allmänna skall verka\r\nför  att  demokratins  idéer  blir  vägledande  inom\r\nsamhällets  alla  områden  samt  värna den enskildes\r\nprivatliv och familjeliv. Det allmänna  skall  verka\r\nför att alla människor skall kunna uppnå delaktighet\r\noch   jämlikhet  i  samhället.  Det  allmänna  skall\r\nmotverka  diskriminering  av  människor  på grund av\r\nkön,  hudfärg,  nationellt  eller  etniskt ursprung,\r\nspråklig      eller      religiös      tillhörighet,\r\nfunktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan\r\nomständighet  som  gäller  den enskilde som  person.\r\nEtniska,   språkliga   och  religiösa   minoriteters\r\nmöjligheter  att  behålla   och  utveckla  ett  eget\r\nkultur- och samfundsliv bör främjas.\r\n\r\nDet är inte fråga om en rättsligt  bindande  regel\r\nutan  om  ett program- och målsättningsstadgande som\r\nger uttryck för vissa särskilt viktiga principer för\r\nsamhällsverksamhetens     inriktning.    Stadgandets\r\nfrämsta  funktion  är att ålägga  det  allmänna  att\r\npositivt    verka   för   att    de    ifrågavarande\r\nmålsättningarna   i   största  möjliga  utsträckning\r\nförverkligas.\r\n1 kap. 2 § regeringsformen ger, till skillnad från\r\nreglerna  i  2  kap. om de  grundläggande  fri-  och\r\nrättigheterna, inte  upphov  till  några rättigheter\r\nför den enskilde. Den enskilde kan alltså  inte  med\r\nstöd  av 1 kap. 2 § regeringsformen påkalla domstols\r\ningripande  mot  det allmänna. I vilken utsträckning\r\ndet  allmänna lever  upp  till  målsättningarna  kan\r\nenbart bli föremål för politisk kontroll. Stadgandet\r\nkan dock få rättslig betydelse som tolkningsdata vid\r\ntillämpningen av olika rättsregler.\r\nI   2    kap.    regeringsformen    finns   samlat\r\nbestämmelserna    om    grundläggande    fri-    och\r\nrättigheter.  Kapitlet  inleds med en beskrivning av\r\nde  positiva  opinionsfriheterna:  yttrandefriheten,\r\ninformationsfriheten,                 mötesfriheten,\r\ndemonstrationsfriheten,    föreningsfriheten     och\r\nreligionsfriheten.  De  negativa  opinionsfriheterna\r\nbehandlas  i nästföljande paragraf och  innebär  ett\r\nskydd mot tvång  att  ge  till känna sin åskådning i\r\npolitiska,   religiösa,  kulturella   eller   dylika\r\nhänseenden och  att  tillhöra  sammanslutningar  för\r\nsådana åskådningar samt skydd mot tvång att delta  i\r\ndemonstrationer o.d.\r\nKapitlet  innehåller  också  bestämmelser om skydd\r\nmot  integritetskränkande  registreringar   (3   §),\r\nförbud mot dödsstraff (4 §), förbud mot kroppsstraff\r\noch  tortyr  (5  §),  skydd mot kroppsvisitation och\r\nandra  påtvingade  ingrepp   (6   §),   förbud   mot\r\nlandsförvisning  och  skydd för medborgarskap (7 §),\r\nrörelsefrihet (8 §), rätt  till domstolsprövning vid\r\nfrihetsberövande  (9  §),  förbud   mot  retroaktiva\r\nstraff- och skattelagar (10 §), rätt  till offentlig\r\nrättegång  och  förbud  mot att inrätta domstol  för\r\nredan  begången  gärning  (11  §).  Föreskrifter  om\r\nmöjligheterna  att göra begränsningar  i  de  nämnda\r\nfri- och rättigheterna  finns i 12-14 §§. I kapitlet\r\nfinns också diskrimineringsförbud  såvitt avser ras,\r\nhudfärg och etniskt ursprung (15 §) samt kön (16 §).\r\nVidare innehåller kapitlet bestämmelser  om rätten\r\ntill  fackliga  stridsåtgärder (17 §), egendomsskydd\r\noch allemansrätt (18 §), upphovsrätt och angränsande\r\nrättigheter (19 §),  närings- och yrkesfrihet (20 §)\r\noch  rätten  till  utbildning   (21   §).  Fri-  och\r\nrättighetsregleringen i 2 kap. gäller till  stor del\r\näven  till  förmån  för  utlänningar  som  vistas  i\r\nSverige (22 §). Kapitlet avslutas med en bestämmelse\r\n(23  §)  om  att lag eller annan föreskrift inte får\r\nmeddelas  i  strid  med  Sveriges  åtaganden  enligt\r\nEuropakonventionen.\r\nDet skydd för  fri-  och  rättigheter  som ges i 2\r\nkap.  regeringsformen  gäller  gentemot det allmänna\r\noch inte mellan enskilda. Bestämmelserna  i 17 § och\r\n19 § kan ses som undantag från denna regel.\r\n\r\nSkolans nationella styrdokument\r\n\r\n\r\nEnligt  1  kap.  2  §  skollagen  (1985:1100)  skall\r\nverksamheten  i  skolan  utformas i överensstämmelse\r\nmed grundläggande demokratiska  värderingar. Var och\r\nen som verkar inom skolan skall främja  aktning  för\r\nvarje   människas  egenvärde  och  respekt  för  vår\r\ngemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom\r\nskolan främja  jämställdhet mellan könen samt aktivt\r\nmotverka alla former  av  kränkande behandling såsom\r\nmobbning och rasistiska beteenden.\r\n\r\nI  läroplanen  för det obligatoriska  skolväsendet\r\n(Lpo 94) skrivs om  skolans  värdegrund  och uppdrag\r\natt skolan har en viktig uppgift när det gäller  att\r\nförmedla  och hos eleverna förankra de grundläggande\r\nvärden som  vårt  samhällsliv vilar på. Skolan skall\r\nfrämja förståelsen  för andra människor och förmågan\r\ntill   inlevelse.   Omsorg    om    den    enskildes\r\nvälbefinnande    och    utveckling    skall   prägla\r\nverksamheten.  Ingen  skall  i  skolan utsättas  för\r\nmobbning. Tendenser till trakasserier  skall  aktivt\r\nbekämpas.  Läroplanen för de frivilliga skolformerna\r\n(Lpf 94) har en liknande skrivelse.\r\nVidare   skall    enligt    läroplanerna   läraren\r\nuppmärksamma  och  i  samråd med övrig  skolpersonal\r\nvidta  nödvändiga åtgärder  för  att  förebygga  och\r\nmotverka alla former av kränkande behandling. Rektor\r\nhar ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra,\r\nfölja upp och utvärdera skolans handlingsprogram för\r\natt förebygga  och motverka alla former av kränkande\r\nbehandling, såsom  mobbning och rasistiska beteenden\r\nbland elever och anställda.\r\n\r\nHandlingsplaner\r\n\r\nI februari 2001 överlämnade regeringen skrivelsen En\r\nnationell      handlingsplan       mot       rasism,\r\nfrämlingsfientlighet,  homofobi  och  diskriminering\r\n(skr.   2000/01:59)   till   riksdagen.   Skrivelsen\r\nbehandlades    av    socialförsäkringsutskottet    i\r\nbetänkande   2000/01:SfU11.   Konstitutionsutskottet\r\nyttrade  sig  över  vissa delar i  skrivelsen  jämte\r\nmotioner   (yttr.   2000/01:KU11y).   I   skrivelsen\r\nredovisade  regeringen   det   arbete  som  dittills\r\nbedrivits  på  området.  I  ett  avslutande  avsnitt\r\npresenterades  en  nationell handlingsplan  för  det\r\nvidare arbetet.\r\n\r\nI demokratiskrivelsen  (s.  138)  anför regeringen\r\natt        handlingsplanen        mot        rasism,\r\nfrämlingsfientlighet,  homofobi  och  diskriminering\r\nutgjort  en viktig grund för regeringens  arbete  på\r\nområdet. Regeringen  överväger enligt skrivelsen att\r\nunder  innevarande  mandatperiod   presentera  nästa\r\nhandlingsplan   mot   rasism,  främlingsfientlighet,\r\nhomofobi och diskriminering.\r\n\r\nI  skrivelsen  En  nationell  handlingsplan  för  de\r\nmänskliga  rättigheterna   (skr.  2001/02:83)  angav\r\nregeringen målet för sitt långsiktiga  arbete med de\r\nmänskliga   rättigheterna   nationellt.   Skrivelsen\r\nbehandlades  av  konstitutionsutskottet i betänkande\r\n2001/02:KU15.  I  skrivelsen  presenterades  en  rad\r\ninitiativ  som  regeringen  avsåg  vidta  under  den\r\ntreårsperiod   (2002-2004)    som    handlingsplanen\r\nomfattar.  Handlingsplanen syftar till  att  ta  ett\r\nsamlat grepp om de mänskliga rättigheterna i Sverige\r\noch  berör  ett   stort   antal  politikområden  och\r\nsamhällsområden,     t.ex.    diskrimineringsfrågor,\r\nbarnets rättigheter och de nationella minoriteterna.\r\n\r\nI  demokratiskrivelsen   (s.   101  f.)  redovisar\r\nregeringen några av de åtgärder som  genomförts inom\r\npolitikområdet  Demokrati  som  en direkt  följd  av\r\nhandlingsplanen.\r\n\r\nMyndigheten för skolutveckling\r\n\r\nMyndigheten för skolutveckling har haft i uppdrag av\r\nregeringen  att  ta  fram ett stödmaterial  avseende\r\nmobbning   och  kränkande   behandling   i   skolan.\r\nMaterialet redovisades  till  regeringen  i december\r\n2003.   Det   omfattar  verksamheterna  i  förskola,\r\ngrundskola och  gymnasieskola.  Främst  är det tänkt\r\nsom  ett  stöd  till  personal  och skolledning  som\r\narbetar med frågor om värdegrund,  demokrati och mot\r\nkränkande  behandling,  men också till  ansvariga  i\r\nkommunerna.\r\n\r\nMyndigheten har även haft  i  uppdrag  att ta fram\r\nstödmaterial  för politik i skolan. Materialet,  som\r\nredovisades i mars  2004,  syftar till att främja en\r\npositiv utveckling av samverkan  mellan  skolan  och\r\npolitiska  organisationer  av olika slag. Materialet\r\ntar sin utgångspunkt i skolans demokratiska uppdrag.\r\nSamtidigt   diskuteras  skolans   förhållande   till\r\nströmningar som  hotar  demokratin  och står i strid\r\nmed värdegrunden. Materialet försöker  även klargöra\r\nde regler som gäller i samband med politiska partier\r\noch andra organisationers närvaro i skolan.\r\n\r\nSkolansvarsutredningen\r\n\r\nRegeringen beslutade i september 2003 att  tillkalla\r\nen särskild utredare med uppdrag att ge förslag till\r\nlagstiftning   som   främjar  lika  rättigheter  och\r\nmotverkar   diskriminering   och   annan   kränkande\r\nbehandling  på   skolområdet  och  inom  viss  annan\r\nutbildning (dir. 2003:114).\r\n\r\nUtredningen,        som        antog        namnet\r\nSkolansvarsutredningen,  överlämnade  i  april  2004\r\nbetänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever\r\n(SOU  2004:50).  Utredningen  föreslår  en ny lag om\r\nförbud  mot  kränkning av elever. Förslaget  innebär\r\natt kommun eller  annan  som  driver  skolverksamhet\r\nblir   skadeståndsskyldig   mot   elev   som  skolan\r\ndiskriminerar  på grund av kön, etnisk tillhörighet,\r\nreligion   eller  annan   trosuppfattning,   sexuell\r\nläggning eller  funktionshinder. Den nya lagen skall\r\näven omfatta elever som mobbas eller kränks av andra\r\nelever eller av skolans  personal. Bevisbördan läggs\r\ntill   stor   del  på  skolan.  Om   en   elev   har\r\nsärbehandlats och  påstår  att det skett på grund av\r\nkön, etnisk härkomst eller annat  är det skolans sak\r\natt  bevisa  att  orsaken är en annan,  annars  blir\r\nskolan   ansvarig.   Skadeståndet    skall   omfatta\r\nersättning    både    för    den    kränkning    som\r\ndiskrimineringen  medfört  och  eventuell  ekonomisk\r\nskada.  Om  en  skola  har  fått reda på att en elev\r\nmobbats  eller trakasserats måste  skolan,  för  att\r\nundgå  ansvar,   visa   att  alla  rimliga  åtgärder\r\nvidtagits  för  att hindra  fortsatta  trakasserier,\r\neller att sådana åtgärder inte skulle ha hjälpt. Det\r\när en skärpning av  det skadeståndsansvar som gäller\r\ni   dag.   Blir  en  elev  direkt   trakasserad   av\r\nskolpersonal blir skolan ansvarig utan vidare.\r\nBetänkandet     skall    enligt    uppgift    från\r\nUtbildningsdepartementet  skickas  ut på bred remiss\r\ninom en snar framtid.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets tidigare bedömning\r\n\r\nUnder   våren  2004  har  konstitutionsutskottet   i\r\nbetänkande  2003/04:KU12  behandlat en motion (m) om\r\ngenerellt    förstärkt    skydd   för    fri-    och\r\nrättigheterna.  Utskottet  anförde   därvid  att  en\r\nsamlad  översyn  av regeringsformen är aviserad  och\r\natt samtal har förts  med  de politiska partierna om\r\ninnehållet  i  översynen. Enligt  utskottets  mening\r\nborde resultatet  av  detta  förberedelsearbete inte\r\nföregripas. Utskottet hänvisade  även  till tidigare\r\nställningstagande  i  fråga  om  en  utvidgning   av\r\nområdet  för  bedömningsgrunderna enligt 2 kap. 12 §\r\nandra stycket regeringsformen  om  minoritetsskyddet\r\nvid   fri-  och  rättighetsbegränsande  lagstiftning\r\neller  om   Europakonventionens   förhållande   till\r\nregeringsformen. Motionen avstyrktes.\r\n\r\nI   samma   betänkande   avstyrkte  utskottet  med\r\nhänvisning  till  det  pågående  förberedelsearbetet\r\näven   en   motion   (kd)   om  rättsligt   bindande\r\ndiskrimineringsskydd    i    regeringsformen     för\r\nmänniskans  integritet oberoende av religion, ålder,\r\nras,  hudfärg,   kön,   språk,   sexuell  identitet,\r\ngenetiska  särdrag,  börd,  ekonomisk  eller  social\r\nställning, funktionshinder och etnisk eller politisk\r\ntillhörighet.\r\nUtskottet  avstyrkte  även  motioner   från  flera\r\npartier om utökat skydd mot diskriminering  på grund\r\nav  sexuell  läggning,  bl.a.  med  hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   tidigare   ställningstagande\r\navseende förstärkt skydd för fri- och  rättigheterna\r\nm.m.    Utskottet   avstyrker   således   motionerna\r\n2003/04:K26  (fp)  yrkande  5  och  2003/04:K27 (mp)\r\nyrkande 5.\r\n\r\nVad  gäller  mobbning  och  intolerans   i  skolan\r\nkonstaterar utskottet att grundläggande demokratiska\r\nvärderingar  och  åtgärder  för  att  förebygga  och\r\nmotverka  kränkande  behandling  betonas  i  skolans\r\nstyrdokument.  Vidare har regeringen tagit initiativ\r\nför  att bl.a. ta  fram  ett  stödmaterial  avseende\r\nmobbning  och  kränkande  behandling i skolan. En av\r\nregeringen tillsatt utredning har haft i uppdrag att\r\nge  förslag  till  lagstiftning   som  främjar  lika\r\nrättigheter och motverkar diskriminering  och  annan\r\nkränkande  behandling  på  skolområdet och inom viss\r\nannan   utbildning.  Utredningens   betänkande   har\r\nnyligen överlämnats  till  regeringen och det kommer\r\nsnart  att  skickas ut på en bred  remissrunda.  Mot\r\nbakgrund av ovan anförda är enligt utskottets mening\r\nnågot  uttalande   från   riksdagen  för  att  fästa\r\nregeringens  uppmärksamhet  på   betydelsen  av  god\r\nskolmiljö inte nödvändigt. Motion  2003/04:K26  (fp)\r\nyrkande 7 avstyrks.\r\n\r\nMaktdelning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande motionsyrkanden om\r\nökad maktdelning. Jämför reservation 20 (m).\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI  motion 2003/04:K24 av Gunnar  Hökmark  m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i motionen anförs om maktdelning\r\n(yrkande 1). Enligt motionärerna  bör  maktdelningen\r\nöka inom parlamentarismens ram. För att öka den s.k.\r\nhorisontella maktdelningen - ökad maktbalans  mellan\r\nde  demokratiska  institutionerna  på  samma  nivå -\r\nanför  motionärerna  att  domstolar  bör  ges större\r\nmöjligheter    att    kontrollera    lagstiftningens\r\nförenlighet  med  grundlagen,  vilket  lättast  sker\r\ngenom  att  uppenbarhetsrekvisitet  i  11 kap.  14 §\r\nregeringsformen  (RF)  tas  bort.  Vidare  anförs  i\r\nmotionen att skyddet gentemot statens påbud är svagt\r\noch att det finns en brist på maktdelning mellan den\r\ncentrala  och  den lokala nivån. Motionärerna  anser\r\natt inslagen av s.k. vertikal maktdelning skall öka.\r\nSådan maktdelning  illustreras  främst  av  en stark\r\nkommunal    självstyrelse.    Andra    exempel    är\r\nfolkomröstningar  och självständiga myndigheter. Som\r\nett  led  i  en  ökad  vertikal   maktdelning   vill\r\nmotionärerna  ge  den  kommunala  självstyrelsen ett\r\nstarkare skydd i grundlagen, vilket riksdagen bör ge\r\nregeringen till känna (yrkande 4).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nLagprövning och författinngsdomstol\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  under  riksmötet\r\n2001/02  flera  motioner  som  tog  upp  frågor   om\r\nlagprövningsrätt   och   författningsdomstol   (bet.\r\n2001/02:KU13  s.  55 f.). I detta sammanhang lämnade\r\nutskottet  en  utförlig   redovisning   av   frågans\r\ntidigare  behandling  i  utskottet  under  riksmötet\r\n2000/01.  I  sin  bedömning  av då aktuella motioner\r\nhade utskottet konstaterat att det i motioner och av\r\nDemokratiutredningen    framhållits     den     s.k.\r\neuropeiseringen  av  svensk  rätt,  som kan härledas\r\nbl.a. från EU-medlemskapet (bet. 2000/01:KU11  s. 39\r\nf.).   Vid   tidigare   tillfällen   hade  utskottet\r\nkonstaterat    att   utrymmet   för   att   tillämpa\r\nuppenbarhetsrekvisitet  i 11 kap. 14 § andra punkten\r\nRF har minskat genom Sveriges  medlemskap  i  EU och\r\ninförlivandet  av  Europakonventionen i svensk rätt.\r\nUtskottet framhöll att  EG-rätten  ju  har företräde\r\nframför svensk lag utan att det finns något  krav på\r\nuppenbar   motstridighet.   Därutöver   konstaterade\r\nutskottet att vissa delar av Europakonventionen - de\r\nsom  ingår  i  EG-rätten  -  därmed  skall tillämpas\r\nomedelbart framför svensk lag, medan andra  delar av\r\nkonventionen  skall  tillämpas  först  om \"felet  är\r\nuppenbart\".  Europadomstolen i Strasbourg  tillämpar\r\ninte något uppenbarhetsrekvisit  vid  sin  prövning.\r\nVidare  anförde  utskottet  att om EU skulle ansluta\r\nsig till Europakonventionen så  att  konventionen  i\r\nsin  helhet  blir  EG-rätt med generell tillämpning,\r\nblir   utrymmet   för   att   i   Sverige   tillämpa\r\nuppenbarhetsrekvisitet  vid   normkollisioner   ännu\r\nmindre.\r\n\r\nUtskottet   erinrade   också   om   sina  tidigare\r\npåpekanden att även om regeln i 11 kap.  14 § RF tar\r\nsikte  på  konflikter mellan svenska rättsnormer  av\r\nskilda  valörer,  är  det  tveksamt  om  någon  klar\r\nskiljelinje    i   längden   kan   upprätthållas   i\r\nrättstillämpningen   mellan  situationer  som  synes\r\nreglerade av endast nationell  rätt  och situationer\r\ndå  den  \"europeiska\" rätten inverkar. Envar  av  de\r\nnormer som  ställs  mot  varandra vid en lagprövning\r\nkan  härledas ur politiska  beslut,  och  det  kunde\r\ndärför  enligt  utskottets  mening  inte anses stå i\r\nstrid  med demokratins grundsatser att  en  norm  av\r\nhögre   statsrättslig    valör,   som   antagits   i\r\ndemokratisk ordning, ges företräde  framför  en norm\r\nav lägre statsrättslig valör.\r\nUtskottet  ansåg  mot bakgrund av det anförda  att\r\nregeringen  borde ges  i  uppdrag  att  låta  utreda\r\nfrågor om skyldigheten  enligt  11  kap. 14 § RF för\r\ndomstolar eller andra offentliga organ  att  i vissa\r\nfall  inte  tillämpa en föreskrift och om undantaget\r\nfrån      denna      skyldighet,       det      s.k.\r\nuppenbarhetsrekvisitet. Uppenbarhetsrekvisitet borde\r\nenligt utskottet belysas, inte minst med hänsyn till\r\natt  Europakonventionen införlivats med svensk  rätt\r\noch att  Sverige  anslutit  sig till EU. Utredningen\r\nborde  omfatta frågan på vilket  sätt  en  förstärkt\r\nlagprövning  bör  kunna  utövas.  Detta  borde t.ex.\r\nkunna   innefatta   överväganden   kring   Lagrådets\r\nställning  och  frågan  om  behovet  av  en speciell\r\nförfattningsdomstol eller om prövning bör  ske  inom\r\ndet   vanliga  domstolsväsendet.  Enligt  utskottets\r\nmening  var  det  angeläget  att utredningen belyste\r\nmöjligheterna  att  även fortsättningsvis  garantera\r\ndomstolsväsendets   självständighet    och   undvika\r\npolitisering av domstolarna.\r\nUtskottet ansåg att riksdagen med bifall  till och\r\nmed  anledning  av  de aktuella motionerna borde  ge\r\nregeringen  det  anförda   till   känna.   Riksdagen\r\nbeslutade   i  enlighet  med  utskottets  hemställan\r\n(rskr. 2000/01:149).\r\nI sitt ställningstagande rörande motioner aktuella\r\nunder 2001/02  års  riksmöte ansåg utskottet att det\r\nalltjämt  fanns  ett behov  av  att  de  frågor  som\r\nberördes   i   utskottets    tillkännagivande   till\r\nregeringen  under föregående riksmöte  blir  föremål\r\nför utredning.  Enligt  utskottets  mening  var  det\r\nangeläget   att   åtgärder   vidtogs   så   att  ett\r\nutredningsarbete   snarast  möjligt  kunde  inledas.\r\nUtskottet förutsatte  att  så  skulle ske. Mot denna\r\nbakgrund   avstyrkte   utskottet  motionerna   (bet.\r\n2001/02:KU13 s. 57 f.).\r\nI regeringens skrivelse 2002/03:75 med redogörelse\r\nför regeringens behandling  av riksdagens skrivelser\r\nanfördes   rörande   bl.a.   det   ovan   redovisade\r\ntillkännagivandet  att  man  inom  Regeringskansliet\r\növervägde    de    närmare    formerna    för    det\r\nutredningsarbete rörande konstitutionella frågor som\r\ntar  sikte  på förslag till grundlagsändringar inför\r\nvalåret 2006. Skrivelsen föranledde i denna del inte\r\nnågot uttalande  från  konstitutionsutskottets  sida\r\n(bet. 2002/03: KU29 s. 20 f.).\r\nUnder  våren  2004 avstyrkte utskottet motioner om\r\nlagprövning och författningsdomstol  med  hänvisning\r\ntill  sitt tidigare tillkännagivande om en utredning\r\nrörande  lagprövning  och uppenbarhetsrekvisitet och\r\natt överväganden rörande  en  sådan  utredning torde\r\nutgöra en del av förberedelserna inför  den kommande\r\nförfattningsöversynen,   kring   vilken   regeringen\r\ninlett samtal med de politiska partierna i riksdagen\r\n(bet. 2003/04:KU9 s. 50).\r\nI regeringens skrivelse 2003/04:75 med redogörelse\r\nför  regeringens behandling av riksdagens skrivelser\r\nuppger     regeringen     rörande     ovan    nämnda\r\ntillkännagivande  att den har bjudit in  företrädare\r\nför  riksdagspartierna  till  överläggningar  om  en\r\nsamlad   översyn   av   regeringsformen.  Skrivelsen\r\nbehandlas av utskottet under våren.\r\n\r\nMaktdelning\r\n\r\nUnder   våren  2004  har  konstitutionsutskottet   i\r\nbetänkande  2003/04:KU9  behandlat  en motion (m) om\r\nökad maktdelning. I motionen anfördes  argument  för\r\nsåväl  horisontell  som vertikal maktdelning. Enligt\r\nutskottets  mening  kunde  man  utgå  från  att  den\r\nkommande  författningsöversynen   kommer  att  rymma\r\nflera  av de frågor som efterfrågades  i  bl.a.  den\r\nnämnda  motionen.  Sålunda  kunde  enligt  utskottet\r\nförutsättas  att  frågor  som  rör både relationerna\r\nmellan de organ som uppbär den offentliga makten och\r\nderas   uppgifter  kommer  att  beröras.   Utskottet\r\navstyrkte motionen i enlighet med detta.\r\n\r\nI samma betänkande behandlade utskottet även flera\r\nmotioner  (m, fp, kd, c) om att värna och stärka den\r\nkommunala självstyrelsen. Utskottet konstaterade att\r\nden s.k. Ansvarskommittén i förslaget (SOU 2003:123)\r\nför sitt kommande  utredningsarbete  aktualiserar en\r\nväsentlig  del  av  de  frågor  som behandlas  i  de\r\naktuella   motionerna.   Utskottet  förutsatte   att\r\nregeringen    i   sina   överväganden    beträffande\r\nAnsvarskommitténs fortsatta uppdrag och den kommande\r\nförfattningsutredningens   arbete   beaktar  att  de\r\növerväganden av grundlagskaraktär som  i  motionerna\r\naktuella frågor kan föranleda får sin plats i nämnda\r\nutredningar.  Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet\r\nmotionerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.\r\nMotion 2003/04:K24 (m) yrkandena 1 och 4 avstyrks.\r\n\r\n\r\nGranskning i kommunerna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   med   hänvisning  till\r\ntidigare  ställningstagande  en   motion   om\r\ninrättande            av            kommunala\r\n\"konstitutionsutskott\". Jämför reservation 21\r\n(fp).\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI  motion 2003/04:K289 av Tobias Krantz  m.fl.  (fp)\r\nanförs  att  revisionen  i  landets  kommuner  måste\r\nförnyas och förändras. Motionärerna anser att det  i\r\nkommunerna    behövs    ett    bättre    forum   för\r\n\"konstitutionell\"  granskning  av  ledande kommunala\r\npolitikers   göranden   och  låtanden.  Därför   bör\r\ninrättas kommunala \"konstitutionsutskott\"  i form av\r\nsärskilda     granskningsnämnder,    bestående    av\r\nförtroendevalda,    med    uppgift    att    granska\r\nkommunledningen  ur ett konstitutionellt perspektiv.\r\nEn  utredning  bör  tillsättas  för  att  komma  med\r\nförslag  på en förstärkt  förtroendemannarevision  i\r\nenlighet     med      tankarna      om     kommunala\r\nkonstitutionsutskott.  Detta  bör  riksdagen  enligt\r\nmotionärerna ge regeringen till känna (yrkande 9).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nKommunallagen\r\n\r\nI kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om den\r\nkommunala  revisionen. Enligt dessa väljs  revisorer\r\noch revisorsersättare  av  fullmäktige (3 kap. 9 §).\r\nRevisorernas uppgift är att  i  den  omfattning  som\r\nföljer  av  god  revisionssed  årligen  granska  all\r\nverksamhet   som   bedrivs   inom   nämndernas   och\r\nfullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden (9 kap.\r\n9  och  11  §§). De granskar på samma sätt, genom de\r\nrevisorer  eller  lekmannarevisorer  som  utsetts  i\r\nkommunala företag, även verksamheten i de företagen.\r\nRevisorerna  prövar  om  verksamheten  sköts  på ett\r\nändamålsenligt    och    från   ekonomisk   synpunkt\r\ntillfredsställande   sätt,   om   räkenskaperna   är\r\nrättvisande och om den interna  kontrollen  som görs\r\ninom  nämnderna är tillräcklig. Av lagtexten framgår\r\nklart att  revisorerna inte kan granska fullmäktige,\r\nvilket ligger  i sakens natur eftersom revisorerna i\r\nförsta hand är fullmäktiges uppdragstagare.\r\n\r\nVidare har enligt kommunallagen varje medlem av en\r\nkommun eller ett  landsting  rätt att få lagligheten\r\nav kommunens eller landstingets  beslut prövad genom\r\natt överklaga dem hos länsrätten (10  kap.  1 §). De\r\nbeslut   som  får  överklagas  är  bl.a.  beslut  av\r\nfullmäktige  eller den beslutande församlingen i ett\r\nkommunalförbund  och  beslut  av  en nämnd eller ett\r\npartssammansatt organ, om beslutet  inte  är av rent\r\nförberedande eller rent verkställande art (10 kap. 2\r\n§). Ett överklagat beslut skall upphävas om det inte\r\nhar  tillkommit i laga ordning, beslutet hänför  sig\r\ntill något  som inte är en angelägenhet för kommunen\r\neller landstinget, det organ som har fattat beslutet\r\nhar överskridit  sina  befogenheter,  eller beslutet\r\nstrider mot lag eller annan författning  (10 kap.  8\r\n§).\r\n\r\nRiksdagens ombudsmän\r\n\r\n\r\nEnligt   lagen   (1986:765)   med   instruktion  för\r\nRiksdagens    ombudsmän   har   justitieombudsmännen\r\ntillsyn över att  de som utövar offentlig verksamhet\r\nefterlever  lagar och  andra  författningar  samt  i\r\növrigt  fullgör   sina   åligganden   (1 §).   Under\r\nombudsmännens    tillsyn    står   bl.a.   kommunala\r\nmyndigheter     och     tjänstemän     och     andra\r\nbefattningshavare   vid   dessa   (2  §).  Tillsynen\r\nomfattar  inte  ledamöter  av  beslutande  kommunala\r\nförsamlingar.\r\n\r\n\r\nRiksrevisionen\r\n\r\n\r\nEnligt  lagen  (2002:1022)  om revision  av  statlig\r\nverksamhet m.m. får Riksrevisionen  inom  ramen  för\r\neffektivitetsrevision  granska  hur  statsmedel  som\r\ntagits  emot  som  stöd  till  en  viss verksamhet -\r\ninklusive verksamhet som bedrivs i kommunal  regi  -\r\nanvänds, om redovisningsskyldighet för medlen gäller\r\nmot   staten   eller  särskilda  föreskrifter  eller\r\nvillkor har meddelats  om hur medlen får användas (2\r\n§).\r\n\r\nDoktrinen\r\n\r\nI en kommentar till kommunallagen  anges  att det är\r\nklart  att det ligger inom revisorernas befogenheter\r\natt granska  lagligheten  i  förvaltningen i samband\r\nmed   förvaltnings-   eller  redovisningsrevisioner,\r\nfastän detta inte angivits  särskilt.  Det  har dock\r\nansetts  att  laglighetsfrågor  i  första hand skall\r\nprövas av de rättsvårdande myndigheterna  inom ramen\r\nför  gällande  system,  t.ex.  genom  kommunalbesvär\r\neller    JO-tillsyn    (Ingegärd    Hilborn   m.fl.,\r\nKommunallagen.  Kommentarer och praxis,  3:e  uppl.,\r\n2001, s. 381).\r\n\r\nFrågan om laglighetsgranskning i kommunerna\r\n\r\nFlera utredningar  har övervägt möjligheten att låta\r\nrevisorerna  övervaka  de  kommunala  besluten  från\r\nlaglighetssynpunkt   innan   de  verkställs.  Frågan\r\nbehandlades    också    i   Lokaldemokratikommitténs\r\ndelbetänkande    Förtroendevaldas     ansvar     vid\r\ndomstolstrots  och  lagtrots  (SOU  1993:109 s. 78).\r\nDäri framhöll kommittén betydelsen av  en utvidgning\r\nav de kommunala revisorernas obligatoriska uppgifter\r\ntill att även omfatta granskningen av lagligheten  i\r\nnämndernas    verksamhet.   Kommittén   gjorde   sin\r\nbedömning    utifrån    den    omständigheten    att\r\nlaglighetsgranskning  ingår  i  revisorernas arbete.\r\nLokaldemokratikommittén     framförde     i     sitt\r\nslutbetänkande  Lokal demokrati  i  utveckling  (SOU\r\n1993:90   s.  178)  som   sitt   huvudförslag,   att\r\nrevisorernas   laglighetsgranskning   skulle   göras\r\nobligatorisk.  Kommittén  angav  att det inte skulle\r\ninnebära någon ingripande förändring  i revisorernas\r\nuppgifter och arbetsförutsättningar om  granskningen\r\ngenom  bestämmelser  i  kommunallagen  skulle  göras\r\nobligatorisk.   Remissinstanserna   var   delade   i\r\nuppfattningarna om Lokaldemokratikommitténs förslag.\r\n\r\nI promemorian Kommunalt domstolstrots och lagtrots\r\n(Ds  1995:27)  framhölls  att  utredningen inte  för\r\nnärvarande  var  beredd  att  föranstalta  om  något\r\nobligatorium och pekade bl.a. på risken att en sådan\r\ngranskning skulle ta resurser från  andra  angelägna\r\nrevisionsuppgifter.\r\nKommunala   förnyelsekommittén   föreslog  i  sitt\r\nslutbetänkande Förnyelse av kommuner  och  landsting\r\n(SOU 1996:169 s. 131), såsom en av flera åtgärder  i\r\nsyfte   att   stärka   revisionen,  att  man  skulle\r\nundersöka om revisorerna skall granska lagligheten i\r\nverksamheten.\r\n\r\nKommunrevisionsutredningen     gjorde    i    sitt\r\nbetänkande   Den   kommunala   revisionen    -   ett\r\ndemokratiskt kontrollinstrument (SOU 1998:71 s. 105)\r\nbedömningen  att laglighetsprövning inte skall  vara\r\nen lagreglerad  uppgift  för revisorerna, utan dessa\r\nfrågor skall som hittills prövas av de rättsvårdande\r\nmyndigheterna. Som skäl för  sin  bedömning  anförde\r\nkommittén  att frågan om lagligheten i den kommunala\r\nförvaltningen       regelmässigt       prövas      i\r\nberedningsarbetet.    Vidare   innefattas,   anförde\r\nkommittén, i den kommunala  revisionens uppgifter en\r\nmöjlighet för revisorerna att granska lagligheten av\r\nförvaltningen. Om laglighetsgranskning  görs till en\r\nlagreglerad  obligatorisk  uppgift  för  revisorerna\r\nfinns det dock, menade kommittén, risk för att denna\r\nuppgift kan komma att dominera på bekostnad av andra\r\nrevisionella uppgifter. Kommittén framhöll  även att\r\nde laglighetsfrågor som skall granskas många  gånger\r\njuridiskt  kan vara mycket komplicerade och att  det\r\nvid val av revisor  inte  ställs  några krav på vare\r\nsig ekonomiska eller juridiska kunskaper.  Också  en\r\nåtgärd  att  tillkalla  den  juridiska hjälp som kan\r\nbehövas vid laglighetsprövning  förutsätter,  menade\r\nkommittén, många gånger ett eget juridiskt kunnande;\r\ni  annat  fall är risken stor att man inte upptäcker\r\nproblemen.\r\nI  proposition   1998/99:66   En  stärkt  kommunal\r\nrevision  gjorde  regeringen  samma   bedömning  som\r\nKommunrevisionsutredningen,         dvs.         att\r\nlaglighetsgranskningen    inte    skall    vara   en\r\nlagreglerad  obligatorisk  uppgift  för  revisorerna\r\n(s. 90). Liksom kommittén framhöll regeringen att de\r\nlaglighetsfrågor som skall granskas många gånger kan\r\nvara  mycket  juridiskt komplicerade, och den  ansåg\r\natt revisionens  primära  uppgift är och bör vara de\r\nförvaltnings-      och      redovisningsrevisionella\r\nuppgifterna.[2] Vidare nämnde  regeringen  att i den\r\nkommunala revisionens uppgifter också innefattas  en\r\nmöjlighet   men   ingen  uttrycklig  skyldighet  för\r\nrevisorerna    att    granska     lagligheten     av\r\nförvaltningen.   Samtidigt   menade  regeringen  att\r\nlaglighetsfrågor,  som  hittills,   skall  prövas  i\r\nberedningsarbetet    och    av    de   rättsvårdande\r\nmyndigheterna.   Regeringen  ville  i  propositionen\r\nockså betona vikten  av  en  god intern kontroll och\r\ndess betydelse när det gäller  bl.a. lagenligheten i\r\nverksamheten.   Det   är   också   möjligt,   menade\r\nregeringen, för ett sakkunnigt biträde  - som enligt\r\nkommunallagen    skall    biträda    revisorerna   i\r\ngranskningen  (9  kap.  8 §) - att i sin  granskning\r\ngöra en bedömning av lagligheten  och behandla detta\r\ni sin granskningsrapport.\r\nKonstitutionsutskottet berörde i sin behandling av\r\npropositionen    inte    frågan    om   obligatorisk\r\nlaglighetsgranskning (bet. 1998/99:KU30).\r\n\r\nUtredningen om den kommunala revisionen\r\n\r\nEn nyligen tillsatt utredning (Fi 2003:09)  har fått\r\ni  uppdrag  att  göra  en  översyn  av den kommunala\r\nrevisionens förutsättningar och funktionssätt  (dir.\r\n2003:97).   Den   särskilde  utredaren  skall  bl.a.\r\nanalysera om nuvarande  regler för ansvarsprövning i\r\nfullmäktige  har  fungerat   tillfredsställande  och\r\növerväga    andra    möjliga   åtgärder    som    de\r\nförtroendevalda revisorerna kan vidta som kan stärka\r\noch utveckla denna process.  Andra  frågor som skall\r\ntas  upp i utredningen är det pågående  arbetet  med\r\ncertifiering   av  kommunala  sakkunniga  revisorer,\r\nrekryteringen    av    förtroendevalda    revisorer,\r\ngranskning  av  delårsbokslut   i   kommunerna   och\r\nsamarbete kring revisionen mellan olika kommuner och\r\nlandsting.   Uppdraget   skall  redovisas  senast  i\r\noktober 2004.\r\n\r\nFrågesvar av Lars-Erik Lövdén om kommunala\r\nkonstitutionsutskott\r\n\r\nStatsrådet Lars-Erik Lövdén  besvarade  den  30 juli\r\n2003    en   fråga   (2002/03:1223)   om   kommunala\r\nkonstitutionsutskott. Lars-Erik Lövdén uppgav därvid\r\natt han inte  var  beredd  att låta utreda frågan om\r\ninrättande av sådana. I svaret  hänvisades till att,\r\ntill skillnad från hur det fungerar  i  regering och\r\nriksdag,  domstol  kan  pröva om kommunfullmäktiges,\r\nlandstingsfullmäktiges  respektive  nämnders  beslut\r\növerensstämmer med deras  lagenliga befogenheter och\r\nskyldigheter. Vidare hänvisades  till  den kommunala\r\nrevisionens     granskning,    Justitieombudsmannens\r\ntillsyn samt till att förtroendevalda i kommuner och\r\nlandsting bor nära  och  ofta  kommer  i kontakt med\r\nsina väljare, vilket medför att medborgarna  på  ett\r\nförhållandevis   enkelt   sätt   kan  framföra  sina\r\nsynpunkter direkt till de lokala beslutsfattarna.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets tidigare bedömning\r\navseende kommunala konstitutionsutskott\r\n\r\nKonstitutionsutskottet behandlade  hösten  1997  ett\r\nmotionsyrkande   (fp)  om  inrättande  av  kommunala\r\nkonstitutionsutskott     för    att    skärpa    den\r\nkonstitutionella   granskningen   i   kommuner   och\r\nlandsting (bet. 1997/98:KU4). Utskottet ansåg att en\r\nsådan ordning som föreslogs  i motionen inte passade\r\nin i det kommunala systemet. Utskottet  konstaterade\r\nockså   att   kommunallagen   ger   utrymme  för  en\r\ngranskning   av   lagenligheten   i   den  kommunala\r\nförvaltningen genom revisorerna, vartill kom att den\r\nkommunala  verksamhetens  lagenlighet  också  prövas\r\ngenom  kommunalbesvär  och  JO:s tillsynsverksamhet.\r\nMot     den    bakgrunden    avstyrkte     utskottet\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.\r\nMotion 2003/04:K289 (fp) yrkande 9 avstyrks.\r\n\r\n\r\nDemokratisk professionalism i\r\nförvaltningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med hänvisning till det\r\nförvaltningspolitiska handlingsprogrammet  en\r\nmotion   om   demokratisk  professionalism  i\r\nförvaltningen. Jämför reservation 22 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K400  av  Tuve  Skånberg m.fl. (kd)\r\nyrkande  9  föreslås att riksdagen tillkännager  för\r\nregeringen som  sin  mening vad i motionen anförs om\r\nen      statlig      utredning      som      utifrån\r\nDemokratiutredningens    förslag   utvecklar    \"ett\r\noffentligt etos och en demokratisk professionalism\".\r\nI  motionen  anförs att staten  verkar  ha  en  allt\r\notydligare idé  om vilka beteenden och mål som skall\r\nprägla statsförvaltningen.  Ämbetsmannakulturen, som\r\nenligt motionärerna tidigare präglade stora delar av\r\nstatsförvaltningen,   luckras   upp    alltmer   och\r\ningenting verkar ersätta den förutom ekonomiska mått\r\nsom skall uppfyllas.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEnligt  1  kap. 9 § regeringsformen skall  domstolar\r\nsamt förvaltningsmyndigheter  och  andra som fullgör\r\nuppgifter  inom den offentliga förvaltningen  i  sin\r\nverksamhet beakta  allas  likhet  inför  lagen  samt\r\niakttaga saklighet och opartiskhet. Enligt 1 kap.  2\r\n§ skall den offentliga makten utövas med respekt för\r\nalla  människors  lika  värde  och  för den enskilda\r\nmänniskans frihet och värdighet.\r\n\r\nI   förvaltningslagen   (1986:223)  anges   allmänna\r\nbestämmelser  om  hur förvaltningsmyndigheter  skall\r\nhandlägga  sina ärenden.  Bestämmelserna  avser  att\r\nvärna den enskildes  rättssäkerhet  och  anspråk  på\r\nservice.\r\n\r\nDet förvaltningspolitiska handlingsprogrammet\r\n\r\nRegeringen   redovisade   i   propositionen  Statlig\r\nförvaltning    i    medborgarnas    tjänst    (prop.\r\n1997/98:136) riktlinjer för och krav på den statliga\r\nförvaltningen.    Propositionen    behandlades    av\r\nutskottet (bet. 1997/98:KU31).\r\n\r\nÅr    2000    antog   regeringen   ett   flerårigt\r\nförvaltningspolitiskt    handlingsprogram    -    En\r\nförvaltning   i   demokratins  tjänst.  I  skrivelse\r\n2000/01:151 lämnade  regeringen  en redogörelse till\r\nriksdagen   för   handlingsprogrammet.    Programmet\r\ninnehåller dels regeringens grundläggande värden för\r\nen långsiktig utveckling av förvaltningen,  dels  de\r\nåtgärder  som  regeringen  genomför för att uppnå de\r\nförvaltningspolitiska målen.\r\nAv ovan nämnda skrivelse framgår  bl.a. att kärnan\r\ni  det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet  är\r\natt  medborgarna  sätts  i centrum i en demokratisk,\r\nrättssäker       och      effektiv      förvaltning.\r\nStatsförvaltningens  verksamhet  skall utgå ifrån de\r\ngrundläggande  värdena demokrati, rättssäkerhet  och\r\neffektivitet. De krav som demokratin ställer innebär\r\natt förvaltningen  skall  fullgöra  sina uppgifter i\r\nenlighet med de beslut som riksdag och  regering har\r\nfattat.   Kraven   på   rättssäkerhet   innebär  att\r\nförvaltningen skall fatta materiellt riktiga  beslut\r\npå    grundval   av   gällande   lagar   och   andra\r\nförfattningar  samt  att enskilda skall ha möjlighet\r\natt  få  sin  sak  prövad   i   domstol.  Kravet  på\r\neffektivitet   innebär   att   förvaltningen   skall\r\nåstadkomma avsedda resultat och  uppnå  de  mål  som\r\nfastställts av statsmakterna och att detta skall ske\r\nkostnadseffektivt.\r\nI  demokratiskrivelsen  (s.  111) anför regeringen\r\natt  det  förvaltningspolitiska  handlingsprogrammet\r\nhar  fått  ett  brett genomslag i förvaltningen.  De\r\nstatliga myndigheterna  har  under  de  senaste åren\r\nökat  sina ansträngningar att vara tillgängliga  och\r\nserviceinriktade i sina kontakter med medborgare och\r\nföretag.  Enligt  skrivelsen  framgår detta bl.a. av\r\ndialoger    med    myndigheter,    rapporter    från\r\nstabsmyndigheter  och  kontakter med forskarvärlden.\r\nÄven de medborgarundersökningar,  som  Statskontoret\r\nhar  gjort på regeringens uppdrag, visar  bl.a.  att\r\nservicen har förbättrats.\r\n\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd\r\n\r\nI januari 1998 inrättade regeringen en ny myndighet,\r\nStatens    kvalitets-   och   kompetensråd.   Enligt\r\nförordningen (1998:1647) med instruktion för Statens\r\nkvalitets- och  kompetensråd  är  rådet  en  central\r\nförvaltningsmyndighet med uppgift att i medborgarnas\r\nintresse    stödja   och   stimulera   arbetet   med\r\nkvalitetsutveckling  och  kompetensförsörjning  inom\r\nden  statliga förvaltningen (1 §). Rådet skall bl.a.\r\nutveckla  och  sprida former för arbete med kvalitet\r\ninom statsförvaltningen,  ta  fram  underlag för att\r\nstödja den statliga förvaltningen i arbetet  med att\r\nskaffa,   utveckla   och   behålla  rätt  kompetens,\r\nförmedla grundläggande förvaltningsutbildningar  och\r\nverka  för en god förvaltningskultur och etik hos de\r\nstatliga myndigheterna (4 §).\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  2004  (prop. 2003/04:1\r\nutg.omr.  2  avsnitt  5.5.2) bedömde regeringen  att\r\nStatens  kvalitets-  och   kompetensråd  under  året\r\nspelat   en   viktig   roll  för  att   bidra   till\r\nintensifieringen  av  den   statliga  förvaltningens\r\nkvalitetsarbete     samt     för     att      stödja\r\nstatsförvaltningens                      långsiktiga\r\nkompetensförsörjning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen     har     inom     ramen     för    det\r\nförvaltningspolitiska   handlingsprogrammet  arbetat\r\nför en långsiktig utveckling  av statsförvaltningen.\r\nEn statlig myndighet har inrättats  med  uppgift att\r\nbl.a. verka för en god förvaltningskultur  och  etik\r\nhos    de    statliga    myndigheterna.   Kärnan   i\r\nhandlingsprogrammet  är  att   medborgarna  sätts  i\r\ncentrum  i en demokratisk, rättssäker  och  effektiv\r\nförvaltning.  Regeringen  har flera gånger redogjort\r\nför  riksdagen  för  åtgärder   som  regeringen  har\r\nvidtagit   och   den   fortsatta   inriktningen   av\r\nförvaltningspolitiken. Mot denna bakgrund  avstyrker\r\nutskottet motion 2003/04:K400 (kd) yrkande 9.\r\n\r\n\r\nDemokrati och IT\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\npågående arbete motioner om demokrati och IT.\r\nJämför reservation 23 (m, fp, kd, c, mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nFlera     motioner     tar     upp     vikten     av\r\ninformationstekniken  i  arbetet  med  att  utveckla\r\ndemokratin. I motion 2002/03:K383 av Gustav Fridolin\r\n(mp)   yrkande 9   begärs   att  regeringen  utreder\r\nInternets användning i demokratiska beslutsprocesser\r\nsamt  uppmuntrar  och  utvärderar  sådana  kommunala\r\ninitiativ.    Eventuella   tekniska    hinder    bör\r\nundanröjas. Det  bör  särskilt beaktas vilka kanaler\r\noch vilken teknik unga  väljer  för  sitt engagemang\r\nsamt  att  den nya kommunikationstekniken  har  stor\r\nbetydelse för  enskildas  möjlighet  att påverka och\r\nföra  samtal i ett vidsträckt och glesbefolkat  land\r\nsom Sverige.\r\n\r\nI motion  2003/04:K290  av  Lars  Leijonborg m.fl.\r\n(fp)   föreslås   att  riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen som sin  mening  vad i motionen anförs om\r\natt utveckla e-demokratin (yrkande  18).  I motionen\r\nanförs  att  den  nya informationstekniken har  fått\r\nstort genomslag i olika  delar av samhället, men att\r\ndess  fulla  potential  ännu  knappast  utnyttjas  i\r\npolitiska  sammanhang.  Informationstekniken   utgör\r\nenligt  motionärerna  ett värdefullt komplement till\r\nde etablerade kanalerna för politiskt engagemang. De\r\nmenar att inte bara partierna  utan också offentliga\r\nmyndigheter  och  institutioner måste  ta  till  sig\r\ninformationstekniken.  Det kan göras genom att t.ex.\r\ninte   bara   protokoll   från    kommunfullmäktiges\r\nsammanträden utan även förberedande  promemorior och\r\npartimotioner  läggs  ut  på  Internet. Det  handlar\r\nockså    om    att   använda   Internet   som    ett\r\nkommunikationsmedel   i  en  opinionsbildnings-  och\r\nbeslutsfattandeprocess.  Motionärerna  anför  att de\r\ndelar  Riksdagens  revisorers uppfattning om att  en\r\nrad   åtgärder  måste  vidtas   för   att   utveckla\r\nrättsinformationssystemet.  Vidare  bör  enligt  dem\r\nsärskilt   personuppgiftslagens   konsekvenser   för\r\nmöjligheterna  till  samhällsinformation på Internet\r\nuppmärksammas. Motionsyrkanden  med  samma  innebörd\r\nframförs  i  motion 2002/03:K385 av Helena Bargholtz\r\nm.fl. (fp) yrkande  11  och i motion 2003/04:T561 av\r\nEva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 6.\r\nI motion 2003/04:K400 av  Tuve Skånberg m.fl. (kd)\r\nyrkande  2 föreslås att riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin mening vad i motionen anförs om\r\ninformationsteknikens    roll    för    att   främja\r\ndemokratin.      I      motionen      anförs     att\r\ninformationstekniken  hittills  främst  har  använts\r\ntill    att   öka   informationen   från   politiska\r\ninstitutioners sida, men ännu inte så mycket för att\r\nöka deltagandet från medborgarnas sida. Motionärerna\r\nmenar att  den nya informationstekniken har en enorm\r\npotential när  det  gäller  att  vidga  medborgarnas\r\nmöjligheter     att     delta    i    och    påverka\r\nproblemformuleringar och  diskussioner före beslut i\r\nfolkvalda  församlingar.  I  motionen   anförs   att\r\noffentlighetsprincipen  borde kunna tillämpas så att\r\nallmänna handlingar görs  tillgängliga  på Internet,\r\nförsöksverksamhet  med Internetbaserad röstning  bör\r\ngenomföras för gruppen utlandssvenskar vid nästa val\r\noch myndigheter bör arbeta aktivt med att öppna sina\r\nsystem för medborgarna så att många rutinärenden kan\r\nklaras av utan större insatser från personalen.\r\nI motion 2003/04:T474  av  Sven Bergstöm m.fl. (c)\r\nanförs att informationstekniken skapar möjlighet att\r\nöka medborgarnas delaktighet i  politiken  genom att\r\nkomplettera,  inte ersätta, det traditionella  mötet\r\nmellan politiker och medborgare. Enligt motionärerna\r\nvisar erfarenheter  från  Sverige, övriga EU och USA\r\natt också det verkliga deltagandet  i  politiken går\r\nupp  där  man  satsat  på det virtuella deltagandet.\r\nDetta bör riksdagen som  sin  mening  ge  regeringen\r\ntill  känna  (yrkande  23). Vidare anförs i motionen\r\natt  alltför  många  har  negativa  erfarenheter  av\r\ndiskussionsforum,   digitala    anslagstavlor    och\r\ndiskussionslistor.  Förklaringen  till det är enligt\r\nmotionärerna ofta att beslutsfattarna  inte  finns i\r\ndet  digitala  forumet,  och  när  de inte finns där\r\nfaller meningen med ett digitalt forum.  Även  detta\r\nbör  riksdagen  som  sin  mening  ge regeringen till\r\nkänna (yrkande 24).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDemokratipropositionen\r\n\r\nI demokratipropositionen (s. 63) anförde  regeringen\r\natt  informationstekniken har en stor potential  när\r\ndet gäller  att  vidga  medborgarnas möjligheter att\r\ndelta i och påverka formuleringar av problem och att\r\ndelta  i  diskussioner  före   beslut   i  folkvalda\r\nförsamlingar. Den anförde även att den statliga  och\r\nkommunala politiken i första hand bör inrikta sig på\r\natt  utveckla  tekniker  och metoder inom IT för att\r\nfrämja   en   representativ  demokrati   med   brett\r\nmedborgerligt deltagande.\r\n\r\n24-timmarsmyndigheten\r\n\r\nRegeringens mål  med  det  arbete som sammanfattas i\r\nbegreppet 24-timmarsmyndighet  är  att  förenkla och\r\nförbättra   samhällsservicen  till  medborgare   och\r\nföretag (skr.  2000/01:151  s.  32). Det innebär att\r\ntillgången till service skall vara  oberoende av tid\r\noch  plats, att kontakterna med myndigheterna  skall\r\ngöras  enklare  och  att kvaliteten i servicen skall\r\nförbättras. Informationstekniken  skall användas för\r\natt underlätta för medborgarna att  få tillgång till\r\ninformation, som möjliggör ett aktivt  deltagande  i\r\nbeslutsprocesserna  i  den offentliga förvaltningen.\r\nDen skall också användas  för  att  öka medborgarnas\r\ninsyn  och möjligheter att följa handläggningen  och\r\nlämna synpunkter i enskilda ärenden.\r\n\r\nI  syfte   att   stimulera   utvecklingen  av  24-\r\ntimmarsmyndigheten beslutade regeringen  i juni 2003\r\natt   tillsätta  en  delegation,  Delegationen   för\r\nutveckling  av  offentliga  e-tjänster (Fi 2003:05),\r\nmed   uppdrag   att   stimulera   utvecklingen   och\r\nanvändningen  av  elektroniska  tjänster   inom  det\r\noffentliga åtagandet (dir. 2003:81). Målen är  bl.a.\r\natt öka tillgängligheten till viktig samhällsservice\r\noch underlätta medborgarnas insyn och delaktighet  i\r\noffentliga  beslutsprocesser.  Delegationen beräknas\r\navsluta sitt arbete senast den 1 november 2006.\r\nDen  1  januari  2004 inrättade regeringen  en  ny\r\nmyndighet,  Nämnden  för   elektronisk  förvaltning.\r\nEnligt förordningen (2003:769)  med  instruktion för\r\nNämnden för elektronisk förvaltning har nämnden till\r\nuppgift  att stödja utvecklingen av ett  säkert  och\r\neffektivt   elektroniskt  informationsutbyte  mellan\r\nmyndigheter samt  mellan  myndigheter  och  enskilda\r\ngenom att\r\n\r\n-  besluta om de standarder eller liknande krav  som\r\nskall   vara   gemensamma   för   det  elektroniska\r\ninformationsutbytet    för    myndigheter     under\r\nregeringen,\r\n-\r\n-  bistå  med  information  och utarbeta riktlinjer,\r\nsamt\r\n-\r\n-  verka  för att det på informationsteknikmarknaden\r\ntillhandahålls tjänster och produkter till stöd för\r\nelektroniskt informationsutbyte.\r\n-\r\nArbete inom Regeringskansliet\r\n\r\nArbetsgrupp för IT och demokrati\r\n\r\nRegeringen  aviserade  i  demokratipropositionen (s.\r\n63)  att den avsåg att tillsätta  en  IT-arbetsgrupp\r\ninom Regeringskansliet.  I  februari 2002 inrättades\r\nen arbetsgrupp, arbetsgruppen  för IT och demokrati,\r\ninom Justitiedepartementet med uppgift att följa och\r\nfrämja  utvecklingen av demokratiska  processer  med\r\nstöd av IT  (Ju2002:E).  Förutom att fungera som ett\r\nforum  för  erfarenhetsutbyte   skall  arbetsgruppen\r\nfölja och främja utvecklingen av  olika tekniker och\r\nmetoder för en deltagardemokrati med  IT-stöd; följa\r\nutvecklingen  av  informationsteknikens  möjligheter\r\natt  förbättra, förenkla och utveckla valförfarandet\r\noch  valdeltagandet;   överväga   om   reglerna  för\r\nstatligt  och kommunalt stöd till t.ex. folkrörelser\r\noch massmedier  bör  ses  över; lämna förslag om hur\r\nmedborgarna   (t.ex.   äldre   och    personer   med\r\nfunktionshinder) kan få ökad tillgänglighet till IT;\r\nuppmärksamma  bibliotekens  betydelse och  roll  som\r\nsamhällets öppna rum samt fungera  som referensgrupp\r\ninom Regeringskansliet vid t.ex. propositionsarbete.\r\nArbetsgruppen skall arbeta fram till den 31 december\r\n2004.\r\n\r\nInom   ramen   för   arbetsgruppens   arbete   har\r\nrapporterna  E-röstning  - en antologi och  Digitala\r\nklyftor  - förr, nu och i framtiden  publicerats.  I\r\nfebruari   2004    överlämnade    arbetsgruppen   en\r\npromemoria  med förslag till handlingsplan  för  att\r\nminska de digitala  klyftorna  i  samhället, Förslag\r\ntill  strategi för att minska de digitala  klyftorna\r\n(Justitiedepartementet    2004).    I    promemorian\r\nuppmärksammas  forskning  som  visar att det  i  dag\r\nfinns  skillnader,  s.k.  digitala  klyftor,  mellan\r\nolika medborgargrupper när  det  gäller  möjligheten\r\natt  tillgå  och  tillgodogöra  sig information  via\r\nInternet. De klyftor som uppmärksammas i promemorian\r\när   funktionshinder,   ålder,  kön,  socioekonomisk\r\nstatus,  geografisk hemvist  samt  etnisk  bakgrund.\r\nArbetsgruppens förslag på åtgärder faller inom flera\r\nsektorer.  Den  viktigaste är på såväl kort som lång\r\nsikt  att  se  till   att   skolundervisningen   och\r\nbreddutbildningen  främjas.  Likaså  är  det  enligt\r\narbetsgruppen av största vikt att den tekniktillgång\r\nsom   skall   finnas   allmänt  tillgänglig  får  en\r\ntillräcklig  omfattning inom  en  snar  framtid.  En\r\ntredje viktig  åtgärd är insatser som gör offentliga\r\nsektorns webbplatser  såväl  tekniskt  som språkligt\r\noch innehållsmässigt maximalt lättillgängliga.\r\n\r\nFörtroendevalda och IT\r\n\r\n\r\nEnligt  demokratiskrivelsen  (s. 43 f.) påbörjade  i\r\nseptember 2002 Justitiedepartementet  ett  samarbete\r\nmed Svenska Kommunförbundet och Votia Empowerment AB\r\ni   syfte   att   utforma   en  pilotutbildning  för\r\nförtroendevalda.   Det   övergripande   syftet   med\r\nutbildningen  är  att de förtroendevalda  skall  ges\r\nbättre förutsättningar  att  möta nya och förändrade\r\nvillkor i rollen som förtroendevald  i  en  tid  som\r\npräglas  av  en  allt intensivare mediebevakning, ny\r\nteknik och mer kunniga,  självständiga  och kritiska\r\nmedborgare. Pilotutbildningen utformades i samarbete\r\nmed   Norrbottens   läns   landsting.   Utbildningen\r\nbehandlar bl.a. frågor om hur man som förtroendevald\r\nkan  föra  en mer aktiv dialog med medborgarna,  hur\r\nman formulerar  och  för  ut sitt budskap till olika\r\nmålgrupper,   hur   man   hanterar   medierna,   hur\r\nledarrollen    kan   utvecklas,    hur    man    som\r\nförtroendevald  bättre  kan  förstå  politiker-  och\r\ntjänstemannarollen,    hur    genomskinligheten    i\r\nbeslutsprocessen   kan   hanteras  bättre  samt  hur\r\npartiarbetet   kan  påverkas   och   förändras.   En\r\nslututvärdering   av  pilotutbildningen  kommer  att\r\ngenomföras under våren 2004.\r\n\r\nSom framgått i föregående  avsnitt  avser regeringen\r\nenligt demokratiskrivelsen (s. 140) att ta initiativ\r\ntill  en  kartläggning  av  tillgången  till  modern\r\ninformationsteknik  och  annat  administrativt  stöd\r\ntill  förtroendevalda. Regeringen  avser  också  att\r\ntillsätta   en  utredning  med  uppgift  att  utreda\r\nmöjligheten att fatta beslut på distans.\r\n\r\nKonferensen Offentliga rummet\r\n\r\nSedan 1999 arrangerar  Svenska  Kommunförbundet  och\r\nLandstingsförbundet    i    samverkan    med   bl.a.\r\nRegeringskansliet   årligen   en  konferens  benämnd\r\nOffentlig@rummet   (skr.   2003/04:110    s.   116).\r\nKonferensen  behandlar  frågor om hur den offentliga\r\nsektorn  -  statliga  myndigheter,   landsting   och\r\nkommuner  - kan använda Internet interaktivt för att\r\nfördjupa och  bredda  den demokratiska dialogen samt\r\nöka tillgängligheten för allmänheten till offentliga\r\ntjänster.  Syftet  är  att   lyfta  fram  innovativa\r\nexempel  på  hur  dialog  i  nya former  kan  stärka\r\nställningen  för  enskilda  i  egenskap   av   såväl\r\nmedborgare   som  brukare  av  offentliga  tjänster.\r\nKonferensen skall  också belysa hur den nya tekniken\r\nkan   förändra   arbetsorganisationer   och   därmed\r\nmaktstrukturerna inom den offentliga sektorn.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen har framhållit  att  informationstekniken\r\nhar  en  stor  potential  när det gäller  att  vidga\r\nmedborgarnas  möjligheter  att  delta  i  politiken.\r\nUtskottet kan konstatera att regeringen har vidtagit\r\nåtgärder  för att följa och främja  utvecklingen  av\r\ndemokratiska  processer  och  IT. Mot denna bakgrund\r\navstyrker  utskottet  motionerna  2002/03:K385  (fp)\r\nyrkande   11,   2003/04:K290    (fp)   yrkande   18,\r\n2003/04:T561  (fp)  yrkande  6,  2003/04:K400   (kd)\r\nyrkande 2, 2003/04:T474 (c) yrkandena 23 och 24 samt\r\n2002/03:K383 (mp) yrkande 9.\r\n\r\n\r\nDemokratisk infrastruktur\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till bl.a.\r\npågående   beredning  ett  motionsyrkande  om\r\nvikten av mötesplatser  för politikerträffar.\r\nJämför reservation 24 (kd).\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K400 av  Tuve  Skånberg  m.fl. (kd)\r\nanförs  att det geografiska och kulturella avståndet\r\ntill politiker  och  den  politiska beslutsprocessen\r\nmåste    överbryggas.   Återkommande    organiserade\r\ntillfällen  att möta förtroendevalda på olika nivåer\r\nför information  och  dialog bör övervägas. Lämpliga\r\nmötesplatser för sådana  politikerträffar  kan  vara\r\nt.ex.  i  bibliotek  och skolaulor. Detta bör enligt\r\nmotionärerna ges regeringen till känna (yrkande 3).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDet demokratiska samhällets infrastruktur\r\n\r\nRegeringen  gör i demokratiskrivelsen  (s.  130  f.)\r\nbedömningen   att    människors   samhällsengagemang\r\nunderlättas  av att det  finns  gemensamma  rum  för\r\nmöten, diskussion  och  debatt. I ett samhälle byggt\r\npå  brett  och  jämlikt deltagande  är  det,  enligt\r\nregeringen, viktigt att det finns offentliga fysiska\r\nlokaler  och arenor  där  människor  kan  mötas  för\r\nsamtal, diskussion  och  debatt. Dessa arenor är det\r\ndemokratiska samhällets -  liksom förenings-, mötes-\r\noch   demonstrationsfriheternas   -   infrastruktur.\r\nEnligt  regeringen handlar det konkret om tillgången\r\ntill  öppna   torg   och   mötesplatser,  offentliga\r\nkulturinstitutioner  och  allmänna  samlingslokaler.\r\nRegeringen anser att det är  angeläget  att  närmare\r\nbelysa  de  allmänna  samlingslokalernas  betydelse.\r\nDessa är viktiga i ett demokratiperspektiv genom att\r\nde   är  öppna  för  alla,  fria  från  kommersiella\r\nintressen  och  ofta  drivs  med ett stort inslag av\r\nideella krafter.\r\n\r\nUtredningen om allmänna samlingslokaler\r\n\r\nRegeringen tillsatte i mars 2002  en  utredning  med\r\nuppgift  att  undersöka och analysera frågor som rör\r\nallmänna samlingslokaler.  Utredningen överlämnade i\r\ndecember 2003 betänkandet Allmänna samlingslokaler -\r\ndemokrati,   kultur,  utveckling   (SOU   2003:118).\r\nUtredningen  visar   att  lokalerna  har  en  viktig\r\nbetydelse   för   närsamhället    och   den   lokala\r\ndemokratin.  I utredningen framhålls  att  en  stark\r\ndemokratisk infrastruktur  är  en  förutsättning för\r\natt den lokala demokratin skall kunna  utvecklas och\r\nstärkas.  En  betydelsefull beståndsdel i  en  sådan\r\ninfrastruktur är en god tillgång till ändamålsenliga\r\nsamlingslokaler.  I varje lokal miljö - som kan vara\r\nen kommundel eller  en stadsdel i de större städerna\r\n-  bör  det därför, enligt  utredningen,  finnas  en\r\nsamlingslokal som främjar den sociala samvaron.\r\n\r\nUtredningen  föreslår  bl.a.  att  varje kommun, i\r\nsamverkan   med   föreningslivet,   bör   göra    en\r\ninventering  av befintliga och tänkbara mötesplatser\r\ninom kommunen.  En  sådan  inventering  bör  vara av\r\nfrivillig   karaktär.   Den   skulle  inte  bara  ge\r\nföreningar  och  medborgarna  information  om  vilka\r\nlokaler  som finns tillgängliga.  Den  skulle  också\r\nkunna vara  en  grund  för  att  se  om, var och hur\r\nåtgärder bör vidtas för att medborgarna  skall kunna\r\nerbjudas     mötesplatser    i    tillfredsställande\r\nomfattning.\r\nUtredningen   hänvisar   till  ett  initiativ  som\r\nutredningen    tog    tillsammans     med    Svenska\r\nKommunförbundet  och  Samlingslokalorganisationernas\r\nsamarbetskommitté (SamSam)  om  hur  en  dialog  och\r\nsamarbete skulle kunna utvecklas mellan kommuner och\r\nsamlingslokalhållande föreningar. Enligt utredningen\r\nhar  SamSam  därefter  fått  ett  projektbidrag från\r\nregeringen     för     att     fortsätta    utveckla\r\nsamverkansprojektet i syfte att få fram goda exempel\r\nsom  kan  spridas  vidare  till andra  kommuner  och\r\nföreningar.\r\nUtredningens förslag är för närvarande föremål för\r\nremissbehandling.  I  demokratiskrivelsen   (s.  74)\r\nanför  regeringen  att den avser att återkomma  till\r\nriksdagen i frågan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet    konstaterar     att     regeringen    i\r\ndemokratiskrivelsen betonar vikten av en demokratisk\r\ninfrastruktur  och  tillgången  till bl.a.  allmänna\r\nsamlingslokaler.  Vidare framgår av  skrivelsen  att\r\nregeringen  avser att  återkomma  till  riksdagen  i\r\nfrågan  om  allmänna   samlingslokalers   roll   för\r\nnärsamhället  och  den  lokala demokratin. Utskottet\r\nanser med det anförda att  något tillkännagivande om\r\nvikten av lämpliga mötesplatser för politikerträffar\r\ninte behövs och avstyrker motion  2003/04:K400  (kd)\r\nyrkande 3.\r\n\r\n\r\nRelationen mellan offentliga och\r\nprivata aktörer samt den ideella\r\nsektorn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\nkommande    utredning   motionsyrkanden    om\r\nrelationen  mellan  offentliga,  privata  och\r\nideella aktörer.  Jämför  reservationerna  25\r\n(c)   om   samverkan  mellan  offentliga  och\r\nprivata aktörer  och  den ideella sektorn och\r\n26 (fp, kd) om den statliga styrningen av den\r\nideella sektorn.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K223 av  Maud  Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande  8  föreslås  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\nvikten  av  en  ny  struktur för att  öka  samverkan\r\nmellan offentliga och privata aktörer och det civila\r\nsamhället. Det kan handla  t.ex.  om  nya former för\r\nhur   välfärdstjänster  skall  utformas,  där   både\r\nprivata företag och ideella organisationer kan spela\r\nen viktig  roll,  eller  om ett gott företagsklimat,\r\ndär alla aktörer kommer överens  om  vad som behöver\r\nåstadkommas  och  hur de kan bidra. Denna  samverkan\r\nkan leda till nya välfärdslösningar  och  den har en\r\nviktig  demokratisk  dimension  eftersom  människors\r\nmöjligheter att påverka såsom medborgare ökar.\r\n\r\nI  motion 2003/04:K26 av Tobias Krantz m.fl.  (fp)\r\nyrkande  6  föreslås  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\nvikten  av att inte öka den statliga  styrningen  av\r\nden  ideella   sektorn.   I   motionen   anförs  att\r\nföreningslivets   självständighet   gentemot  staten\r\nmåste betonas och stöd till föreningslivet skall ges\r\nenligt  objektiva kriterier. Det är enligt  motionen\r\nbra  att  regeringen   aktualiserar  frågan  om  hur\r\nstödformer  till föreningslivet  är  anpassade  till\r\nmoderna arbets- och organisationsformer, men det får\r\ninte  leda  till   ökat   utrymme   för  godtyckligt\r\nbeslutsfattande om stöd.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nSocial ekonomi\r\n\r\nEnligt budgetpropositionen för 2004 syftar  den s.k.\r\nfolkrörelsepolitiken   bl.a.  till  att  stödja  och\r\nstärka  den  sociala  ekonomin  i  samhället  (prop.\r\n2003/04:1  utg.omr. 17  avsnitt   7.4).  Med  social\r\nekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har\r\nsamhälleliga   ändamål,   bygger   på   demokratiska\r\nvärderingar  och är organisatoriskt fristående  från\r\nden offentliga  sektorn.  Sådan verksamhet bedrivs i\r\nförsta hand i föreningar, stiftelser och kooperativ.\r\nVerksamheterna har allmännytta  eller  medlemsnytta,\r\ninte    vinstintresse,    som   främsta   drivkraft.\r\nGrundläggande  för  större delen  av  verksamheterna\r\ninom den sociala ekonomin  är  människors vilja till\r\nideella    insatser.    Enligt    regeringen     har\r\nfolkrörelsepolitiken  därmed  en  stor betydelse för\r\nhur förutsättningarna för aktörerna inom den sociala\r\nekonomin formas.\r\n\r\nI      syfte      att     samordna     regeringens\r\nfolkrörelsepolitik tillsattes  i  september  2001 en\r\ninterdepartemental   arbetsgrupp.   I  arbetsgruppen\r\ningår   representanter  från  samtliga  departement.\r\nGruppens     uppgifter    har    två    huvudsakliga\r\ninriktningar:  dels  att  utgöra  forum för samråd i\r\nfrågor  som  rör  föreningslivet  och  den   sociala\r\nekonomin  och  på  så  sätt förbättra den gemensamma\r\nkunskapsbasen om dessa frågor  i statsförvaltningen,\r\ndels  att  följa  upp vissa gemensamma  insatser  på\r\nområdet.   Enligt   budgetpropositionen   för   2004\r\n(avsnitt  7.4) har arbetsgruppen  kunnat  konstatera\r\natt   det  föreligger   behov   av   att   se   över\r\nfolkrörelsepolitiken  och de olika insatser som görs\r\nriktade mot föreningslivet och den sociala ekonomin.\r\nRegeringen har därför för avsikt att under 2004 låta\r\nse över den statliga folkrörelsepolitiken.\r\nVidare framgår av budgetpropositionen för 2004 att\r\nregeringen har tagit initiativ  till  att  skapa ett\r\nfolkrörelseforum  för  dialog mellan regeringen  och\r\nföreningslivet  (avsnitt   7.5).  Enligt  regeringen\r\nutgör   forumet   en   viktig  del   i   regeringens\r\nkontinuerliga dialog med  föreningslivet  och  olika\r\naktörer  inom  den  sociala  ekonomin. Det forum som\r\ngenomfördes under 2003 bestod  av en serie tematiska\r\nseminarier och en tvådagarskonferens.\r\n\r\nAnsvarskommittén\r\n\r\nI januari 2003 beslutade regeringen att tillkalla en\r\nparlamentarisk  kommitté  med uppdrag  att  se  över\r\nstrukturen     och     uppgiftsfördelningen     inom\r\nsamhällsorganisationen  (dir.   2003:10).   Den   18\r\ndecember  2003  överlämnade  kommittén,  som antagit\r\nnamnet    Ansvarskommittén    (Fi    2003:02),   ett\r\ndelbetänkande till regeringen. Syftet  med  det  var\r\natt ge underlag för mer preciserade tilläggsdirektiv\r\nför kommitténs fortsatta arbete.\r\n\r\nI  betänkandet  (SOU  2003:123 s. 164 f.) föreslår\r\nkommittén  att  ett antal konkreta  frågeställningar\r\nges prioritet i det  fortsatta utredningsarbetet. En\r\nav  dessa frågeställningar  avser  driftsformer  för\r\noffentlig  verksamhet. Kommittén konstaterar att det\r\nunder  1990-talet   blev   mer  vanligt  med  privat\r\nproduktion      av      offentligt      finansierade\r\nvälfärdstjänster    och    att   marknadsorienterade\r\nstyrformer   prövades  på  många   håll   inom   den\r\noffentliga  välfärdsproduktionen.  Enligt  kommittén\r\nhar 1990-talets  nya  styr- och driftsformer i många\r\nstycken förändrat situationen för medborgaren, såväl\r\ni   rollen   som   brukare   som    i   rollen   som\r\nuppdragsgivare.  I betänkandet formulerar  kommittén\r\nhärvidlag följande frågor.\r\n- Hur har inslagen  av entreprenadlösningar påverkat\r\nbrukarens möte med välfärdstjänsten?\r\n-\r\n-  Hur  har  nya  driftsformer   påverkat  brukarens\r\nmöjlighet  att påverka genom val av  producent  och\r\nleverantör av offentligt finansierade tjänster?\r\n-\r\n- Hur har medborgarnas  möjligheter till demokratisk\r\ninsyn och påverkan förändrats  till följd av de nya\r\ndrifts- och ägandeformerna?\r\n-\r\nBetänkandet   remissbehandlas  under   våren   2004.\r\nTilläggsdirektiv  för  kommitténs  fortsatta  arbete\r\nförväntas före sommaren.\r\n\r\nFörfattningsöversyn och konstitutionsutskottets\r\ntidigare bedömning avseende struktur för\r\nsamverkan mellan olika aktörer\r\n\r\nKonstitutionsutskottet    har    under   innevarande\r\nriksmöte  behandlat en motion (c) i  vilken  yrkades\r\natt riksdagen  skulle tillkännage för regeringen vad\r\ni motionen anfördes  om  att  en ny samhällsordning,\r\nfederalismens       principer,       en      öppnare\r\nsamhällsorganisation  och  ett  stärkt civilsamhälle\r\nskall    utgöra   grunden   för   en   översyn    av\r\nregeringsformen   (bet.  2003/04:KU9).  Motionärerna\r\nmenade  bl.a.  att  det  är  nödvändigt  med  en  ny\r\nstruktur för att öka samverkan mellan offentliga och\r\nprivata aktörer samt  det  civila  samhället. I sitt\r\nbetänkande (s. 11) erinrade utskottet  om att samtal\r\nhelt  nyligen  inletts  om innehållet i en  kommande\r\nförfattningsöversyn och ansåg  därför  att det finns\r\nskäl   att   inte   föregripa  resultatet  av  detta\r\nförberedelsearbete. Enligt  utskottets  mening kunde\r\nman dock utgå från att den kommande översynen kommer\r\natt rymma flera av de frågor som efterfrågas i bl.a.\r\nden nämnda motionen. Motionen avstyrktes  således av\r\nutskottet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller sitt tidigare ställningstagande\r\navseende  den   kommande  författningsöversynen  och\r\nstruktur för samverkan  mellan olika aktörer. Vidare\r\nkan frågan om nya styr- och  driftsformer  komma att\r\ningå   i   Ansvarskommitténs  tilläggsdirektiv,  som\r\nförväntas  före   sommaren.   Mot   denna   bakgrund\r\navstyrker   utskottet  motionerna  2003/04:K26  (fp)\r\nyrkande 6 och 2003/04: K223 (c) yrkande 8.\r\n\r\n\r\nEgenmakt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker en motion om fostran till\r\negen makt via  valfrihet.  Jämför reservation\r\n27 (fp).\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)\r\nyrkande  2 föreslås att riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin mening vad i motionen anförs om\r\nfostran till egen  makt.  I  motionen anförs att den\r\nmedborgare som tillförsäkras en  utsträckt valfrihet\r\noch  lär  sig agera målmedvetet som  ett  subjekt  i\r\nrelation      till       för      henne      viktiga\r\nsamhällsinstitutioner sannolikt  också  lär  sig att\r\nhantera   sin  egen  roll  i  förhållande  till  det\r\noffentliga  och  därigenom skapar en ökad upplevelse\r\nav egen makt. Principiellt  kan  detta  ses  som  en\r\nfostran till egen makt via valfrihet.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEgenmakt, mänskliga rättigheter och kunskap\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2004  (prop.  2003/04:1\r\nutg.omr. 1 avsnitt 4.4) anförde regeringen att  den,\r\nför    att    uppnå   de   långsiktiga   målen   för\r\ndemokratipolitiken,  har som allmän utgångspunkt att\r\nse till att de som vill  delta skall ges möjligheter\r\nför detta engagemang. Det  handlar  om att undanröja\r\nhinder  för medborgarnas egna initiativ,  engagemang\r\noch vilja att ta ansvar. Det kan också handla om att\r\npåverka attityder,  värderingar och förhållningssätt\r\nhos  dem  som  har  makt.   Enligt   regeringen  bör\r\nbegreppet    egenmakt   ges   en   reell   innebörd.\r\nDiskriminering    skall   bekämpas   och   mänskliga\r\nrättigheter  värnas.   Avgörande   är   de  allmänna\r\nlivsvillkor som medborgarna lever under.  Marknadens\r\noch  demokratins  förhållande  till varandra är  ett\r\nområde som bör få större uppmärksamhet.\r\n\r\nI  demokratiskrivelsen  (s.  122,   124)   kopplar\r\nregeringen   frågan   om  egenmakt  till  frågan  om\r\nmänskliga   rättigheter.    Regeringen   menar   att\r\ndemokrati förutsätter förverkligande av de mänskliga\r\nrättigheterna, med vilka avses  såväl de ekonomiska,\r\nsociala   och   kulturella  rättigheterna   som   de\r\nmedborgerliga och  politiska  rättigheterna.  Enligt\r\nregeringen  ökar  människors  möjligheter  att vända\r\nvanmakt till egenmakt när de mänskliga rättigheterna\r\när   tillgodosedda.   Vidare  menar  regeringen  att\r\ntillgång  till  information   och   kunskap  om  det\r\npolitiska  systemet  och samhället är avgörande  för\r\nmänniskors  förutsättningar  att  utöva  egenmakt  i\r\nbetydelsen   makt   över   sin   egen   vardag   och\r\nlivssituation (s. 126).\r\nRegeringen  uppmärksammar   i  demokratiskrivelsen\r\nbehovet  av fortsatt arbete inom  området  mänskliga\r\nrättigheter  och  information  och  kunskap  om  det\r\npolitiska systemet och samhället.\r\n\r\nUtskottets tidigare bedömning avseende egenmakt\r\noch valfrihet\r\n\r\nUtskottet  har  under våren 2004 behandlat en motion\r\n(fp)   i  vilken  begärdes   en   vitbok   för   ett\r\nsystematiskt  arbete  med  reformer  för  att stärka\r\nindividens  egenmakt och frihet (bet. 2003/04:KU12).\r\nEnligt motionären  behövs  reformer  som  bl.a. ökar\r\nvalfriheten  i välfärden. Utskottet var inte  berett\r\natt ställa sig bakom vad som anfördes i motionen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  konstaterar   att  regeringen  vid  olika\r\ntillfällen har uppmärksammat  frågan  om  människors\r\negenmakt. Utskottet ser positivt på detta. Utskottet\r\när däremot inte berett att ställa sig bakom  vad som\r\nanförs  i  motion  2002/03:  K385  (fp) yrkande 2 om\r\nfostran    till    egen    makt    via    valfrihet.\r\nMotionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\n\r\nMedborgarkontrakt m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker motioner om införande av\r\nmedborgarkontrakt  och  medborgarbok.  Jämför\r\nreservation 28 (kd) om medborgarbok.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:K310  av Anne-Marie Ekström  (fp)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs om att  införa\r\nmedborgarkontrakt.   Ett  medborgarkontrakt  innebär\r\nenligt  motionären  att  medborgaren  och  samhället\r\nupprättar   ett  kontrakt   som   talar   om   vilka\r\nförväntningar  medborgaren  kan  ställa på samhället\r\noch  vice  versa. Genom detta klargörs  spelreglerna\r\noch båda parter  vet  vad  som gäller, vilket skulle\r\nkunna  medföra  att förtroendet  för  samhället  och\r\npolitiker   förstärks.    Möjligheten   att   införa\r\nmedborgarkontrakt bör enligt  motionären  undersökas\r\noch uppmuntras inom stat, kommun och landsting.\r\n\r\nFör  att betona medborgarskapets rättigheter,  men\r\nockså   dess   skyldigheter,   föreslås   i   motion\r\n2003/04:K400  av  Tuve Skånberg m.fl. (kd) att varje\r\nsvensk medborgare som  uppnår  myndighetsåldern  och\r\nalla  som  kommer  till Sverige och erhåller svenskt\r\nmedborgarskap   skall   få   en   medborgarbok   där\r\nmedborgarskapets  innebörd tydliggörs och samhällets\r\ngrundvärderingar   formuleras.    Boken,   som   bör\r\növerlämnas i samband med en ceremoni  i hemkommunen,\r\nbör   förmedla   den   värdegrund  som  beskrivs   i\r\nskolplanen. Den bör även  innehålla en kort historik\r\növer    Sveriges   demokratiska    utveckling    och\r\ninformation  om hur det politiska systemet i Sverige\r\noch Europasamarbetet  fungerar.  Vad  som  anförs om\r\nmedborgarbok  bör enligt motionärerna ges regeringen\r\ntill känna (yrkande 4).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nServicedeklarationer och servicedialoger\r\n\r\nUnder  2001  påbörjades   en  försöksverksamhet  med\r\nserviceåtagande  och servicedialog  under  år  2001.\r\nRegeringen gav femton  statliga  myndigheter och sex\r\nförsäkringskassor    i   uppdrag   att   delta.    I\r\nförsöksverksamheten  låg   att  myndigheterna  skall\r\nutforma  och offentliggöra ett  serviceåtagande  som\r\nger tydlig, relevant och förpliktande information om\r\ndess   tjänsteutbud   och   servicenivå;   föra   en\r\nservicedialog  med  användarna  av  tjänsterna  samt\r\nintegrera       användarnas       synpunkter       i\r\nverksamhetsutvecklingen  (prop. 2002/03:1 utg.omr. 2\r\nbil. 1 s. 13).\r\n\r\nI budgetpropositionen för  2004  (prop.  2003/04:1\r\nutg.omr   2   avsnitt  5.5)  lämnade  regeringen  en\r\nredovisning  av   detta   arbete   till   riksdagen.\r\nRegeringen  gjorde  bedömningen  att servicedialoger\r\noch serviceåtaganden är effektiva  arbetsmetoder för\r\natt    få    till   stånd   en   medborgarorienterad\r\nförvaltning, och  att arbetet bör fortsätta och även\r\nomfatta fler myndigheter som har nära och omfattande\r\nkontakter med medborgare och företag.\r\n\r\nInformation om innebörden av svenskt\r\nmedborgarskap\r\n\r\nAv  budgetpropositionen   för   2004   framgår   att\r\npolitikområdet  Migrationspolitik  är indelat i fyra\r\nverksamheter,   däribland   \"svenskt  medborgarskap\"\r\n(prop.  2003/04:1  utg.omr.  8 s.  avsnitt  5).  Vad\r\ngäller  svenskt medborgarskap anför  regeringen  att\r\nmålet för  verksamheten är att de sökande skall vara\r\nmedvetna om  kraven för att få svenskt medborgarskap\r\noch kunna förutse resultatet av en ansökan.\r\n\r\nVidare uppger regeringen i budgetpropositionen att\r\nIntegrationsverket   har   gett  ut  en  skrift  med\r\ninformation   om  reglerna  för   att   få   svenskt\r\nmedborgarskap  och   om  vad  det  betyder  för  den\r\nenskilda människan när  hon  väljer  att  bli svensk\r\nmedborgare (avsnitt 3.5.1). Avsikten är att förklara\r\ninnebörden   av   svenskt   medborgarskap   på   ett\r\nlättfattligt  sätt  samt att stärka medborgarskapets\r\nstatus  och  främja  integrationen.   Därutöver  har\r\nIntegrationsverket   utarbetat  informationsmaterial\r\nsom  spridits till kommunerna  med  exempel  på  hur\r\nsärskilda  ceremonier  kan  hållas  för personer som\r\nförvärvat svenskt medborgarskap.\r\n\r\nDemokrati i skolan\r\n\r\nEnligt  1  kap.  2  §  skollagen  (1985:1100)  skall\r\nutbildningen  för  barn  och  ungdom  bl.a.   främja\r\nelevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande\r\nmänniskor   och  samhällsmedlemmar.  Verksamheten  i\r\nskolan  skall   utformas   i   överensstämmelse  med\r\ngrundläggande demokratiska värderingar.\r\n\r\nEnligt  läroplanen för de frivilliga  skolformerna\r\n(Lpf 94) har skolan en viktig uppgift när det gäller\r\natt förmedla och hos eleverna förankra de värden som\r\nvårt samhällsliv  vilar  på.  Vidare  är det skolans\r\nansvar att varje elev som slutfört ett  program inom\r\ngymnasieskolan  bl.a.  har förutsättningar  för  att\r\ndelta  i demokratiska beslutsprocesser  i  samhälls-\r\noch arbetsliv  och  har förmåga att kritiskt granska\r\noch bedöma det eleven  ser,  hör  och  läser för att\r\nkunna diskutera och ta ställning i olika  livsfrågor\r\noch värderingsfrågor.\r\n\r\nTidigare bedömning av konstitutionsutskottet\r\n\r\nMedborgarkontrakt\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade under våren  1998\r\nett    motionsyrkande   (fp)   om    införande    av\r\nmedborgarkontrakt    (bet.   1997/98:KU21).   Enligt\r\nmotionären borde medborgarkontrakten innehålla såväl\r\ngemensamma   övergripande    rättigheter   som   mer\r\ndetaljerad information om rättigheter som gäller för\r\nen   viss   individ.  I  motionen  hänvisades   till\r\ninförande av  medborgarkontrakt i Storbritannien. En\r\nanledning till  att  idén med medborgarkontrakt inte\r\nvunnit  insteg  i Sverige  kunde  enligt  utskottets\r\nmening   vara   att   Sverige   i   jämförelse   med\r\nStorbritannien   har   en   mer    utvecklad   lokal\r\nsjälvstyrelse,  av  vilket följer uppfattningen  att\r\nansvaret för dålig eller  utebliven  service  främst\r\nbör    utkrävas    på    politisk   väg.   Utskottet\r\nuppmärksammade bl.a. även  att  det  inom sjukvården\r\nutvecklats olika s.k. vårdgarantier, dvs.  rätt till\r\nviss   service   inom   en   viss   tid,   och   att\r\nkommunallagstiftningen  öppnat  nya möjligheter till\r\ndirekt medborgar- eller klientinflytande  på driften\r\nav   t.ex.   daghem,  skolor  och  vårdinrättningar.\r\nUtskottet fann  mot  den  bakgrunden  inget skäl att\r\nändra sin inställning till medborgarkontrakt som den\r\nkommit  till  uttryck  i ett betänkande hösten  1992\r\n(bet. 1992/93:KU2), av vilket  framgår att utskottet\r\ninte ansåg att ett tillkännagivande  till regeringen\r\ni   frågan   var   påkallat.   Utskottet   avstyrkte\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\n\r\nFördjupad målbeskrivning för politikområdet\r\nDemokrati\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  hösten 2003  ett\r\nmotionsyrkande  (kd)  om  att  målbeskrivningen  för\r\npolitikområdet   Demokrati  borde  fördjupas   (bet.\r\n2003/04:KU1). I motionen  anfördes att den nuvarande\r\nformuleringen är otillräcklig  för att t.ex. peka på\r\nvärdegrundens       enorma       betydelse       för\r\ndemokratiutvecklingen.  Utskottet  tog  avstånd från\r\ntankar  på att i målbeskrivningen för politikområdet\r\nlägga fast  en för alla människor gemensam syn på de\r\nfrågeställningar  som  förts fram i motionen. Enligt\r\nutskottets  mening skulle  frågor  av  det  aktuella\r\nslaget avhandlas  i  ett  öppet  meningsutbyte under\r\ndemokratiska     former.     Utskottet     avstyrkte\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   tidigare   ställningstagande\r\navseende medborgarkontrakt. Vidare noterar utskottet\r\nmålen inom migrationspolitiken och i skolan avseende\r\nmedborgarskap och demokrati samt Integrationsverkets\r\ninformationsmaterial  med exempel på  hur  särskilda\r\nceremonier  kan hållas för  personer  som  förvärvat\r\nsvenskt medborgarskap.  Mot denna bakgrund avstyrker\r\nutskottet   motionerna   2003/04:K310    (fp)    och\r\n2003/04:K400 (kd) yrkande 4.\r\n\r\n\r\nEU-frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  dels ett motionsyrkande\r\nom debatt och folkbildning kring EU, dels ett\r\nmotionsyrkande  om folkomröstning  om  en  ny\r\nkonstitution för  EU.  Jämför reservationerna\r\n29 (fp, c) om debatt och  folkbildning  kring\r\nEU  och  30 (v, mp) om folkomröstning om EU:s\r\nkonstitutionella fördrag.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K26  av  Tobias  Krantz  m.fl. (fp)\r\nanförs att Europafrågor har väldigt litet utrymme på\r\ndagordningen i Sverige. I demokratiskrivelsen berörs\r\nEU-frågor, men enligt motionärerna finns inte  några\r\nframåtriktade    förslag    kopplade   till   detta.\r\nMotionärerna föreslår att riksdagen  ger  regeringen\r\ntill känna att regeringen bör ta fler initiativ  att\r\nförankra   Europafrågorna  och  tydligare  poängtera\r\nderas betydelse  för  Sverige, i rollen som Sveriges\r\nföreträdare  i ministerråden  och  Europeiska  rådet\r\n(yrkande 9).\r\n\r\nI motion 2003/04:K27 av Gustav Fridolin m.fl. (mp)\r\nföreslås att riksdagen  tillkännager  för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om  hållande av\r\nfolkomröstning   om  regeringskonferensens  slutliga\r\nförslag till EU-konstitution  (yrkande  1). En sådan\r\nskulle öka medborgarnas delaktighet och därmed  även\r\nintresse,  engagemang och vilja att erhålla kunskap.\r\nAtt  förvägra   medborgarna   att   folkomrösta   om\r\nkonstitutionsförslaget  stämmer  enligt motionärerna\r\ninte   överens   med   ett   av   EU-konstitutionens\r\nhuvudsyften,  nämligen  att  göra  unionen  till  en\r\nmedborgarnas union.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDemokratipolitikens fortsatta inriktning -\r\nflernivådemokrati\r\n\r\nI  demokratiskrivelsen (s. 124 f.) anför  regeringen\r\natt insatserna för ökat medborgerligt deltagande bör\r\nutformas  med  hänsyn  till  att Sverige i dag är en\r\nflernivådemokrati där medborgarna  har  flera arenor\r\nför   politiskt  inflytande  -  den  kommunala   och\r\nlandstingskommunala,    den   nationella   och   den\r\neuropeiska. Detta får enligt  regeringen allt större\r\nbetydelse   ju  mer  EU-samarbetet   utvecklas   och\r\nfördjupas, och  den europeiska nivån bör ges en lika\r\nnaturlig roll i den  svenska  demokratin  och  i den\r\npolitiska  debatten  som  den  lokala, regionala och\r\nnationella nivån.\r\n\r\nAllmänhetens tillgång till EU-relaterad\r\ninformation\r\n\r\nEU-upplysningen   inom   riksdagsförvaltningen   har\r\nriksdagens   uppdrag   (bet.   1994/95:KU36,   rskr.\r\n1994/95:388-389)  att ge allmänheten  partipolitiskt\r\nneutral information om EU och om Sveriges medlemskap\r\ni EU. Verksamheten  är  inriktad på att sprida fakta\r\nom EU, informera om arbetet  i riksdagen samt ge råd\r\noch vägledning till fördjupad information.\r\n\r\nI   oktober   2002   överlämnade   en    utredning\r\nbetänkandet  Allmänhetens tillgång till EU-relaterad\r\ninformation   (SOU    2002:96)    till   regeringen.\r\nUtredningen menade att det är en statlig uppgift att\r\nunderlätta för medborgarna att ta del av information\r\nom EU-relaterade frågor och att det är angeläget att\r\nstaten   fortsätter  att  erbjuda  en  central   EU-\r\nupplysning   i   allmänhetens   tjänst.  Utredningen\r\nföreslog fortsatt och utvecklad verksamhet  för  EU-\r\nupplysningen  med  riksdagen  som  huvudman  och ett\r\nantal  åtgärder för att ge EU-upplysningen en tydlig\r\nidentitet  och  göra  den  mer känd för allmänheten.\r\nUtredningen föreslog också ökade  resurser  till EU-\r\nupplysningen.\r\n\r\nEU 2004-kommittén och EU-stafetten\r\n\r\nVåren  2001  beslutade  regeringen att tillkalla  en\r\nparlamentarisk kommitté med uppdrag att stimulera en\r\nbred, offentlig debatt om  Europeiska  unionen (EU),\r\nsärskilt  inför  den  kommande regeringskonferensen,\r\nbidra till att öka kunskaperna  hos  allmänheten  om\r\naktuella  frågeställningar kring EU:s utveckling, ge\r\nföreträdare  för  olika åsiktsriktningar utrymme att\r\nargumentera    för   sina    uppfattningar,    skapa\r\nkontaktytor mellan  den  svenska  debatten om EU och\r\nmotsvarande debatt i övriga europeiska  länder  samt\r\nsammanställa analyser av de frågor som kan komma att\r\nbehandlas  vid  regeringskonferensen (dir. 2001:35).\r\nDen s.k. EU 2004-kommitténs  uppdrag  skulle  enligt\r\ndirektiven    vara    slutfört    när    2004    års\r\nregeringskonferens  börjar.  Genom  tilläggsdirektiv\r\nhar kommittén fått förlängd tid för uppdraget  (dir.\r\n2003:113). I tilläggsdirektiven anför regeringen att\r\nden   offentliga  debatten  om  EU:s  framtidsfrågor\r\nbehöver  fortsatt  stöd och stimulans för att hållas\r\nlevande  även  under  regeringskonferensen  och  att\r\nallmänhetens kunskaper om konventets förslag behöver\r\nfortsatt stärkas.\r\n\r\nEn central del i EU 2004-kommitténs  arbete är den\r\ns.k.   EU-stafetten.  Stafetten  är  en  kampanj   i\r\nsamarbete  med  det  lokala föreningslivet, kommuner\r\noch andra aktörer. Den  går  från  län  till län och\r\ninnefattar  olika aktiviteter i syfte att  informera\r\nom EU:s framtidsfrågor.\r\n\r\nEuropaparlamentsvalet 2004\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  2004 föreslog regeringen\r\nen  demokratisatsning  om  10  miljoner  kronor  för\r\ngenomförandet  av  insatser  som  syftar   till  att\r\nstimulera ett ökat valdeltagande i 2004 års val till\r\nEuropaparlamentet (prop. 2003/04:1 utg.omr.  1, bet.\r\n2003/04:KU1, rskr. 2003/04:60).\r\n\r\nI   demokratiskrivelsen   (s.   28   f.)   redogör\r\nregeringen  för  demokratisatsningen. En del i denna\r\när en ungdomssatsning  med  aktiviteter riktade till\r\nförstagångsväljare  i åldern 18-23  år.  Syftet  med\r\nsatsningen är att dels  uppmuntra förstagångsväljare\r\ntill att rösta i valet till  Europaparlamentet, dels\r\nöka kunskapen och intresset hos  dem för hur man som\r\nung  EU-medborgare  kan  delta  i  och  påverka  EU-\r\npolitikens utformning.\r\n\r\nRegler för folkomröstning\r\n\r\nEnligt  8  kap.  4  § regeringsformen (RF)  meddelas\r\nföreskrifter  om rådgivande  folkomröstning  i  hela\r\nriket  och  om  förfarandet   vid  folkomröstning  i\r\ngrundlagsfråga  genom  lag.  I  folkomröstningslagen\r\n(1979:369)  anges generella föreskrifter  om  rätten\r\natt delta i folkomröstning och om förfarandet m.m.\r\n\r\nVad gäller  rådgivande  folkomröstning, som kunnat\r\nanordnas  sedan 1922, anfördes  i  förarbetena  till\r\nnuvarande regeringsform  (prop.  1973:91 s. 187) att\r\ndet  inte  finns något behov av att  i  grundlag  ha\r\nnärmare regler  om  möjligheterna  att anordna sådan\r\nfolkomröstning   eftersom   den  inte  innebär   att\r\navgörandet  undandras statsorgan.  Det  ankommer  på\r\nriksdagen att  bestämma  om  sådan  omröstning skall\r\nhållas och att ta ställning till utformningen av den\r\nfråga  som skall bli föremål för folkomröstning.  En\r\nrådgivande  folkomröstning  är  rättsligt  sett inte\r\nbindande för statsmakterna. Inför folkomröstningarna\r\nom   medlemskap   i   EU  och  införandet  av  euron\r\nförklarade partierna uttryckligen  att  de avsåg att\r\nrespektera folkomröstningens resultat.\r\nMöjligheten till beslutande folkomröstning  i  ett\r\ngrundlagsärende  har  funnits  sedan  1979,  men har\r\nhittills     inte     använts.    Bestämmelser    om\r\nförutsättningarna för och  betydelsen  av  en  sådan\r\nomröstning finns i 8 kap. 15 § RF. Folkomröstning om\r\nvilande  grundlagsförslag  skall anordnas om yrkande\r\ndärom framställs av minst en  tiondel  av riksdagens\r\nledamöter  och  minst  en  tredjedel  av ledamöterna\r\nröstar  för  bifall  till  yrkandet. Sådant  yrkande\r\nskall framställas inom femton  dagar  från  det  att\r\nriksdagen   antog  grundlagsförslaget  som  vilande.\r\nYrkandet   skall    inte    beredas    i    utskott.\r\nFolkomröstningen  skall  hållas  samtidigt  med  det\r\nriksdagsval  då  grundlagsförslaget  är vilande. Vid\r\nomröstningen  får  de  som  har  rösträtt vid  valet\r\nförklara    huruvida    de    godtar   det   vilande\r\ngrundlagsförslaget eller ej. Förslaget  är förkastat\r\nom de flesta av dem som deltar i omröstningen röstar\r\nmot förslaget och de till antalet är fler än hälften\r\nav   dem   som   har  avgivit  godkända  röster  vid\r\nriksdagsvalet.\r\n\r\nRegler för överlåtelse av beslutanderätt till\r\nEU\r\n\r\nEnligt 10 kap. 5 §  första  stycket RF kan riksdagen\r\ninom    ramen   för   samarbete   i   EU    överlåta\r\nbeslutanderätt   som   inte   rör   principerna  för\r\nstatsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri-\r\noch rättighetsskyddet inom det samarbetsområde  till\r\nvilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i  RF\r\noch i den europeiska konventionen angående skydd för\r\nde  mänskliga  rättigheterna  och  de  grundläggande\r\nfriheterna. Riksdagen beslutar om sådan  överlåtelse\r\ngenom  beslut,  varom  minst tre fjärdedelar  av  de\r\nröstande förenar sig. Riksdagens  beslut  kan  också\r\nfattas  i  den  ordning  som gäller för stiftande av\r\ngrundlag.  Ordningen  för  stiftande   av   grundlag\r\nregleras i 8 kap. 15 § RF.\r\n\r\nEn fråga om överlåtelse till EU kan, i likhet  med\r\nfrågor  om  överlåtelse  till  icke  svenska organ i\r\nallmänhet, bli föremål för beslutande folkomröstning\r\n(jfr prop. 1978/79:195 s. 53, bet. KU  1978/79:39 s.\r\n19).  Detta  om  riksdagens  beslut  om  överlåtelse\r\nfattas  i  den  ordning som gäller för stiftande  av\r\ngrundlag och yrkande om folkomröstning framställs av\r\nminst en tiondel  av  riksdagens ledamöter och minst\r\nen tredjedel av ledamöterna  röstar  för bifall till\r\nyrkandet.   Folkomröstning   kan  även  hållas   när\r\nriksdagens  beslut  om överlåtelse  till  EU  fattas\r\nenligt  den  ordning  som   föreskriver  beslut  med\r\nkvalificerad majoritet (3/4).  Folkomröstningen blir\r\ndå  rådgivande  och  måste  beslutas   av  en  enkel\r\nriksdagsmajoritet  (jfr  8  kap. 4 § första  stycket\r\nRF).\r\n\r\nRiksdagens tidigare behandling\r\n\r\nDebatt och folkbildning\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har under  våren  yttrat  sig\r\ntill  utrikesutskottet  över  motioner om debatt och\r\nfolkbildning    kring   EU   (yttr.   2003/04:KU4y).\r\nKonstitutionsutskottet    redogjorde    därvid   för\r\ninnehållet  i  regeringens  demokratiskrivelse   och\r\nuppmärksammade  att  utskottet under riksmötet i ett\r\nbetänkande (detta betänkande) kommer att behandla en\r\nmotion om regeringens  ansvar  för en ökad debatt om\r\nEuropafrågor.     Konstitutionsutskottet      delade\r\nuppfattningen  om behovet av folkbildning och debatt\r\nkring   EU.   Utskottet   ansåg   dock   att   något\r\ntillkännagivande  med anledning av motionen inte var\r\npåkallat.\r\n\r\nUtrikesutskottet  instämde  i det värdefulla i att\r\nfolkbildning  bedrivs  om  utvecklingen   inom   EU.\r\nUtskottet  hänvisade  bl.a. till den parlamentariskt\r\ntillsatta EU 2004-kommitténs  arbete  och  avstyrkte\r\nmotionerna (bet. 2003/04: UU10).\r\n\r\nFolkomröstning\r\n\r\n\r\nRiksdagen   har   tidigare   behandlat  motioner  om\r\nhållande av folkomröstning i samband  med  beslut om\r\növerlåtelse till EU. Senast detta skedde var  hösten\r\n2001.       Sammansatta      konstitutions-      och\r\nutrikesutskottet   avstyrkte   då  motioner  om  att\r\nNicefördraget skulle underställas  medborgarna  i en\r\nfolkomröstning  (bet. 2001/02:KUU1). Utskottet ville\r\nbl.a. framhålla att det i likhet med regeringen inte\r\nkunde finna att samarbetet  inom  EU ändrar karaktär\r\npå  något  avgörande  sätt genom Nicefördraget,  och\r\nutskottet  konstaterade   att   Nicefördraget   inte\r\nmedförde   några   i   sak   omvälvande   nyheter  i\r\nförhållande  till den omfattande rättsliga reglering\r\nsom Sverige accepterat genom sin anslutning till EU.\r\nVidare ville utskottet  betona  att  samarbetet även\r\nfortsättningsvis skulle komma att förbli  i  grunden\r\nmellanstatligt.   Utskottet   hänvisade  också  till\r\nregeringsformens  bestämmelse  om   att   riksdagens\r\nbeslut  om  överlåtelse  av  beslutanderätt till  EG\r\nskall fattas med minst tre fjärdedels  majoritet  av\r\nde  röstande,  om  det inte fattas i den ordning som\r\ngäller för stiftande  av  grundlag. Utskottet menade\r\natt strängare krav således  gäller  för  ett  sådant\r\nbeslut  än  för de beslut riksdagen vanligen fattar.\r\nUtskottet avstyrkte  i betänkandet även en motion om\r\natt alla nya EU-fördrag  som  innebär maktöverföring\r\ntill EU-nivån skall underställas  medborgarna  i  en\r\nfolkomröstning.  Utskottet anförde att behovet av en\r\nfolkomröstning måste  avgöras  på  grundval  av  det\r\nmateriella innehållet i det aktuella fördraget och i\r\nvilken    grad    det   sker   en   överlåtelse   av\r\nbeslutanderätt till  ett  överstatligt organ. Frågan\r\nom en folkomröstning måste därför, menade utskottet,\r\navgöras från fall till fall.\r\n\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:92).\r\n\r\nHösten  2003  behandlade sammansatta  konstitutions-\r\noch utrikesutskottet  i  betänkande 2003/04:KUU1 två\r\npartimotioner  (v,  mp)  om att  folkomröstning  bör\r\nhållas i Sverige om det fördrag  som blir resultatet\r\nav regeringskonferensen. Utskottet fann därvid ingen\r\nanledning   att   ställa  sig  bakom  förslaget   om\r\nfolkomröstning. Huruvida  det framtida fördraget bör\r\nbli föremål för folkomröstning  får enligt utskottet\r\nprövas  av  den  riksdag  som  har  att  ta  slutlig\r\nställning  till fördraget. Vidare anförde  utskottet\r\nbl.a. att två regeringskonferenser har hållits sedan\r\nSverige  blev   medlem  i  EU.  Riksdagen  har  utan\r\nföregående  folkomröstning   haft   att   pröva   om\r\nAmsterdamfördraget och Nicefördraget skall godkännas\r\nför  svenskt  vidkommande,  och  utskottet  såg  för\r\nstunden  inte  skäl till någon annan ordning för det\r\nkommande fördraget.  Utskottet  framhöll  att  det i\r\nriksdagen   finns   möjlighet  till  diskussion  och\r\nkompromiss samt möjlighet  att  väga olika intressen\r\nmot  varandra  och finna en medelväg  som  de  allra\r\nflesta kan vara  nöjda med även om man inte har fått\r\nallt. Detta är riksdagens  uppdrag  i  alla  frågor.\r\nUtskottet  menade  att riksdagen bör ta det ansvaret\r\noch att riksdagen dessutom är väl skickad att ta det\r\nansvaret. Utskottet  hänvisade  till regeringsformen\r\noch att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom\r\nett  representativt och parlamentariskt  statsskick,\r\noch den  svenska traditionen lägger stor vikt vid de\r\nallmänna valen och vid det aktiva folkrörelsearbetet\r\nmellan valen.  Utskottet  menade att det därför vore\r\nnaturligt  att  riksdagen  också  tar  det  slutliga\r\nansvaret för prövningen.\r\n\r\nI  ovan  nämnda yttrande under  våren  uttalade  sig\r\nkonstitutionsutskottet  om en motion om att alla nya\r\nEU-fördrag som innebär maktöverföring  till EU-nivån\r\nskall  underställas  medborgarna i en folkomröstning\r\n(yttr. 2003/04:KU4y).  Utskottet  redogjorde för vad\r\nsammansatta   konstitutions-   och  utrikesutskottet\r\nanfört  i  sitt  betänkande.  Vidare  uppmärksammade\r\nutskottet  att  en motion om folkomröstning  om  det\r\nfördrag som regeringskonferensen  kommer  fram  till\r\nkommer  att  behandlas av utskottet i ett betänkande\r\nunder  riksmötet   (detta   betänkande).   Utskottet\r\navstyrkte  motionen som behandlades i yttrandet  med\r\nhänvisning till tidigare ställningstagande.\r\n\r\nUtrikesutskottet avstyrkte motionen med hänvisning\r\ntill    konstitutionsutskottets     yttrande     och\r\nsammansatta   konstitutions-  och  utrikesutskottets\r\ntidigare ställningstagande (bet. 2003/04:UU10).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSverige är i dag  en  flernivådemokrati och EU-nivån\r\nfår en allt större betydelse  ju  mer  EU-samarbetet\r\nutvecklas och fördjupas. Utskottet delar regeringens\r\nuppfattning att den europeiska nivån bör ges en lika\r\nsjälvklar roll i den svenska demokratin  och  i  den\r\npolitiska  debatten  som  den  lokala, regionala och\r\nnationella  nivån.  Mot  denna  bakgrund  finns  det\r\nenligt utskottets mening behov av  folkbildning  och\r\ndebatt  kring  EU.  Utskottet noterar att regeringen\r\nvidtagit åtgärder med  detta  syfte. Vidare aviserar\r\nregeringen i demokratiskrivelsen  åtgärder  för  att\r\nstimulera  till  ökat  valdeltagande  i 2004 års val\r\ntill   Europaparlamentet.   På  nu  anförda  grunder\r\navstyrks motion 2003/04:K26 (fp) yrkande 9.\r\n\r\nVad  gäller  frågan  om  folkomröstning   om  EU:s\r\nkonstitutionella  fördrag  vill utskottet erinra  om\r\natt reglerna för överlåtelse  av beslutanderätt till\r\nEU  är  utformade på ett sätt som  säkerställer  att\r\nvarje beslut  om sådan överlåtelse är väl förankrat.\r\nBeslut kan fattas  antingen av riksdagen med stöd av\r\nen  kvalificerad majoritet,  nämligen  genom  beslut\r\nvarom  minst  tre fjärdedelar av de röstande förenar\r\nsig, eller genom  beslut  som fattas i samma ordning\r\nsom gäller för beslut om grundlagsändring. Detta ger\r\nenligt utskottets mening goda förutsättningar för en\r\ngrundlig behandling och bred  förankring  av  beslut\r\nsom det här aktuella.\r\nBestämmelserna   om   rådgivande  folkomröstningar\r\nbygger på förutsättningen  att  omröstningen är just\r\nrådgivande.  I  praktiken blir emellertid  en  sådan\r\nfolkomröstning  beslutande  om  riksdagspartierna  i\r\nförväg     binder     sig      för     att     följa\r\nfolkomröstningsresultatet. Det är  osäkert hur stort\r\ndeltagandet i en folkomröstning i en  fråga  som den\r\nhär aktuella skulle bli. En avgörande nackdel med en\r\nrådgivande  omröstning  i  frågan  är  därmed enligt\r\nutskottets  mening  att  den skulle kunna komma  att\r\navgöras av en minoritet av väljarna i stället för av\r\nen bred riksdagsmajoritet.  Det  faktiska avgörandet\r\nskulle träffas på ett sätt som inte  kan sägas stå i\r\növerensstämmelse   med  syftet  med  det  rådgivande\r\nfolkomröstningsinstitutet  och  majoritetskravet för\r\növerlåtelse skulle ställas lägre än vad som görs vid\r\nen  riksdagsbehandling  enligt  gällande  regler  av\r\nfrågor om överlåtelse av beslutanderätt.\r\nMed   det  anförda  delar  utskottet   sammansatta\r\nkonstitutions-   och   utrikesutskottets   bedömning\r\navseende   folkomröstning   om   förslaget  om  nytt\r\nkonstitutionellt fördrag för EU. Utskottet avstyrker\r\ndärmed motion 2003/04:K27 (mp) yrkande 1.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Det nationella tillgänglighetscentret  är en\r\ndel av Handikappombudsmannen. Centret skall svara\r\nför  uppbyggnad,  utveckling  och  förmedling  av\r\nkunskap,  rådgivning  och  samverkan  med berörda\r\naktörer  för att göra samhället tillgängligt  för\r\npersoner med funktionshinder.\r\n[2]:  Redovisningsrevisionen  syftar  i  huvudsak\r\ntill att bedöma om god redovisningssed tillämpas,\r\nom räkenskaperna är rättvisande och kontrollen av\r\nförmögenhetsskyddet        är        tillräcklig.\r\nFörvaltningsrevisionen syftar till att  bedöma om\r\nfullmäktiges     beslut    efterlevs    och    om\r\nverksamheten, inom  budgetramarna  och med avsedd\r\nkvalitet,   uppnår   de  politiska  målen   (bet.\r\n1998/99:KU30 s. 3).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Uppföljning av demokratipolitiken (punkt 2)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  1.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K26 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen redogör i demokratiskrivelsen  för en rad\r\nprojekt    som    genomförts    inom    ramen    för\r\nutvecklingsarbetet  Tid för demokrati med syftet att\r\nbidra  till ett ökat valdeltagande.  Folkpartiet  är\r\nskarpt kritiskt  till  hur  projektverksamheten  har\r\nutformats och utvärderats. Kraven på uppföljning har\r\nenligt  vår mening satts alltför lågt. Skall projekt\r\nav denna  typ  långsiktigt  bidra till ett förstärkt\r\nvaldeltagande   bör   kraven   på  uppföljning   och\r\nutvärdering  ställas  betydligt  högre.  Frågetecken\r\nmåste   resas   för   om   det   verkligen  är   ett\r\nallmännyttigt ändamål att satsa skattepengar  i  den\r\nhär   typen  av  verksamhet  om  inte  uppföljningen\r\nförstärks.      Regeringens     uppföljningar     av\r\ndemokratiprojekt  bör  enligt vår mening förbättras.\r\nMed  bifall till motion 2003/04:K26  yrkande  2  bör\r\nriksdagen  som  sin  mening ge regeringen detta till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n2. Politiskt utanförskap (punkt 3)\r\n\r\nav  Tobias  Krantz (fp),  Kerstin  Lundgren  (c),\r\nLiselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:K385   yrkande   1,\r\n2003/04:K25 yrkande  2,  2003/04:K26  yrkandena  1 i\r\ndenna   del  och  8,  2003/04:K290  yrkande  1  samt\r\n2003/04:K400 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots målsättningen  om högre valdeltagande minskade\r\ndeltagandet i 2002 års val till riksdag, kommun- och\r\nlandstingsfullmäktige.    Anslutningen    till    de\r\npolitiska  partierna minskar också. Stora grupper av\r\nbefolkningen  är i dag inte bara underrepresenterade\r\ni  politiska  församlingar  utan  mer  eller  mindre\r\nutestängda från  att  delta i det politiska arbetet.\r\nOm  utvecklingen  fortsätter   utsätts  den  svenska\r\ndemokratin    för    tydliga   påfrestningar.    Den\r\nsamhällsgemenskap  på vars  grund  det  demokratiska\r\nsystemet vilar kommer  att  urholkas.  Det politiska\r\nutanförskapet  som  många  känner  måste  motverkas,\r\nvilket  förutsätter  ett brett angreppssätt inom  en\r\nrad politikområden. Vi efterlyser en analys av vilka\r\nåtgärder som skulle stimulera  fler  medborgare  att\r\ndelta  och  åta  sig  förtroendeuppdrag  samt varför\r\nmånga förtroendevalda väljer att lämna sina uppdrag.\r\nMålsättningen måste vara bättre förutsättningar  för\r\nfler  medborgare  att  åta sig förtroendeuppdrag och\r\nbättre representativitet.  Kvinnorepresentationen på\r\nhögre politiska uppdrag måste förbättras.\r\n\r\nVad  som  nu  har  anförts  bör  med  bifall  till\r\nmotionerna  2002/03:K385  yrkande   1,   2003/04:K25\r\nyrkande 2, 2003/04:K26 yrkandena 1 i denna  del  och\r\n8, 2003/04:K290 yrkande 1 och 2003/04:K400 yrkande 8\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n3. Åtgärder för fler förtroendevalda med\r\nutländsk bakgrund (punkt 4)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf289 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  politiska  och  beslutande församlingarna  skall\r\nenligt   min   mening   vara    representativa   för\r\nbefolkningssammansättningen. Av denna  anledning bör\r\nandelen  förtroendevalda med utländsk bakgrund  öka.\r\nFör att få  fler människor med utländsk bakgrund att\r\nengagera  sig   i   politiken   måste  de  politiska\r\npartierna, staten, landstingen, kommunerna och andra\r\noffentliga  och  centrala  institutioner   föra   en\r\npolitik  som  tar  hänsyn  även  till dessa gruppers\r\nvardag och livsvillkor samt anstränga  sig  för  att\r\nrekrytera  personer  med  utländsk  bakgrund till de\r\nrepresentativa organen. I detta avseende behövs även\r\nmångfaldsstrategier.    Olika    riksförbund     som\r\nrepresenterar   olika  etniska  grupper  är  viktiga\r\naktörer  i  sammanhanget   som   måste  stödjas  och\r\nbetraktas  som  jämlika parter. I enlighet  med  det\r\nanförda bör regeringen  verka  för  att  öka andelen\r\npersoner  med  utländsk bakgrund i de politiska  och\r\nbeslutande församlingarna. Detta bör med bifall till\r\nmotion 2002/03:Sf289  yrkande 12 ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n4. Invandrade kvinnors förutsättningar att\r\ntillvarata sina rättigheter (punkt 5)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  4.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2003/04:K304  yrkande 2 och avslår\r\nyrkande 1 i samma motion.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga  invandrade  kvinnor far illa  i  det  svenska\r\nsamhället samtidigt  som  de  saknar egen kunskap om\r\nhur   samhället   fungerar.   Ändå   är   detta   en\r\nförutsättning för att de i förlängningen skall kunna\r\nta fullvärdig del av samhället och få  möjlighet att\r\nfungera som medborgare i en demokrati. Samhället har\r\ngivetvis  ett  ansvar  för  att  invandrade  kvinnor\r\nåtnjuter  samma  rättigheter som övriga som bor  och\r\nhar uppehållstillstånd  i  landet.  För  dem  som är\r\nsärskilt  utsatta  har  samhället också ett särskilt\r\nansvar. Långt ifrån alla kvinnor har kunskap om sina\r\nrättigheter och möjligheter  och  vet  hur  de skall\r\nbära  sig  åt  för  att  ta dem till vara. Hur stort\r\nproblemet egentligen är, är det i dag ingen som vet.\r\nEnligt min mening behövs såväl  en  kartläggning som\r\nåtgärder härvidlag. Vad som nu har anförts  bör  med\r\nbifall   till  motion  2003/04:K304  yrkande  2  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Personval (punkt 6)\r\n\r\nav Gunnar  Hökmark  (m),  Henrik  S  Järrel  (m),\r\nTobias Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  5.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2003/04:K24  yrkande   6  och\r\n2003/04:K26 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nValda  företrädare  skall  ha  ett klart och tydligt\r\nsamband  med  sina väljare. Att bli  vald  till  ett\r\npolitiskt  uppdrag   innebär   en   skyldighet   att\r\nföreträda  enskilda människor på områden där var och\r\nen själv inte  kan fatta de nödvändiga besluten. Det\r\npolitiska   arbetets    karaktär    av    personligt\r\nförtroendeuppdrag  har dock tunnats ut. Medborgarnas\r\nvalhandling bör i högre grad än i dag utgöra grunden\r\nför vem som väljs till de beslutande församlingarna.\r\nVi  vill  därför  framhålla   vikten   av  ett  ökat\r\npersonvalsinslag, vilket skulle bidra till  att föra\r\npolitiken   närmare   dem   som  berörs,  ge  bättre\r\nmöjligheter till ansvarsutkrävande  och leda till en\r\nhögre grad av demokratisk legitimitet.  Med ett ökat\r\npersonvalsinslag  blir  medborgarnas förtroende  för\r\nkandidaterna än mer utslagsgivande  i  valhandlingen\r\noch   representativiteten,   sammanvägt  med   andra\r\nprioriteringar,     får    större    genomslag     i\r\nsammansättningen  av folkvalda  församlingar.  Olika\r\nlösningar     är    tänkbara     för     att     öka\r\npersonvalsinslaget,  t.ex.  sänkta  eller  borttagna\r\nspärrar  för  att  bli  personvald.  Regeringen  bör\r\nenligt   vår  mening  låta  utreda  frågan  om  ökat\r\npersonvalsinslag  och  återkomma  till riksdagen med\r\nförslag därom.\r\n\r\nVad  som  nu  har  anförts  bör  med  bifall  till\r\nmotionerna  2003/04:K24  yrkande  6  och 2003/04:K26\r\nyrkande 3 ges regeringen till känna.\r\n\r\n6. Valdagar (punkt 7)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Henrik  S Järrel  (m),\r\nTobias Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  6. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K24 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening bör skilda valdagar  införas  för\r\nriksdagsval  och kommunala val. Ett viktigt skäl för\r\ndetta  är  att det  därigenom  kommer  att  anordnas\r\nallmänna  val   med   tätare  mellanrum  än  i  dag.\r\nErfarenheterna av de fyraåriga mandatperioderna är i\r\nallt väsentligt positiva,  men med den reservationen\r\natt  avståndet mellan valen blivit  väl  långt.  Med\r\nskilda valdagar för kommunal- och riksdagsval skulle\r\nviktiga    kommunala   frågeställningar   få   samma\r\nmöjligheter  som  rikspolitiken  att tydliggöras och\r\ndebatteras. Skilda valdagar skulle  också  vara  ett\r\nsätt  att  upprätthålla  medborgarnas  intresse  och\r\nengagemang mellan riksdagsvalen. Inte mindre viktigt\r\när att det ges utrymme för lokal politisk debatt och\r\nansvarsutkrävande.  Praktiskt kan en reform utformas\r\npå  olika sätt. Regeringen  bör  låta  utreda  olika\r\nalternativ  och återkomma till riksdagen med förslag\r\ni frågan.\r\n\r\nVad som anförts  ovan  bör  med bifall till motion\r\n2003/04:K24 yrkande 3 ges regeringen till känna.\r\n\r\n7. Rösträttsålder (punkt 8)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K27 yrkande 4 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens demokratiskrivelse  innehåller fakta och\r\nåtgärdsförslag  vad  gäller barn och  ungdomar  över\r\nrespektive under 18 år. En oroande tendens är att de\r\nunga  röstberättigade  (förstagångsväljarna)   synes\r\nrösta i aningens mindre utsträckning än tidigare. Vi\r\nönskar  att fler unga skall känna sig delaktiga,  de\r\nfacto vara  delaktiga och delta aktivt. Miljöpartiet\r\när övertygat  om  att  unga människor har viljan och\r\nförmågan  att  delta i demokratiska  processer,  men\r\ndetta deltagande  måste  vara  reellt för att kännas\r\nverkligt   och   meningsfullt.   En   sänkning    av\r\nrösträttsåldern   skulle  ge  både  fler  engagerade\r\nungdomar  och  en  politik   som  mer  bryr  sig  om\r\nungdomars  problem.  Erfarenheter   från   de  tyska\r\nkommuner som i senaste valet införde rösträtt vid 16\r\når   har   varit   goda.   Vi  menar  att  en  sänkt\r\nrösträttsålder skulle stärka  demokratin och ta till\r\nvara  ungas  engagemang  och intressen.  Vidare  bör\r\nrösträtten vara knuten till kalenderår i stället för\r\ntill födelsedatum. Det skulle  likabehandla  unga  i\r\nsamma  årskull  och  uppfattas som mer rättvist. Jag\r\nanser  att  regeringen  bör  lägga  fram  förslag  i\r\nenlighet med det anförda.  Med  bifall  till  motion\r\n2003/04:K27  yrkande  4  i  denna  del bör detta ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8. Forskning om valdeltagande (punkt 10)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren  (c)  och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  8. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2003/04:K25  yrkande   1  och\r\n2003/04:K26 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi efterlyser fortsatt forskning kring faktorer  som\r\npåverkar  valdeltagande.  Det vore därvid värdefullt\r\natt   uppmärksamma  i  vilken  utsträckning   större\r\nvalfrihet    av   offentliga   tjänster   och   ökat\r\nbrukarinflytande   kan   bidra   till  ett  aktivare\r\nmedborgarskap och stärkt egenmakt,  som skulle kunna\r\nha   en   positiv   verkan  på  röstbenägenheten   i\r\nsocioekonomiskt  svaga   grupper.   Det   bör   även\r\nuppmärksammas  varför väljarna i mindre utsträckning\r\nröstar i kommun-  och  landstingsval än i övriga val\r\noch  i  vad  mån  denna skillnad  har  sin  grund  i\r\navsaknad  av  reellt   inflytande  på  kommunal  och\r\nregional  nivå.  Enligt vår  mening  bör  regeringen\r\ninitiera ny forskning  med  den  inriktning  som här\r\nanförs.   Detta  bör,  med  bifall  till  motionerna\r\n2003/04:K25  yrkande  1  och 2003/04:K26 yrkande 1 i\r\ndenna del, ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n9. Deltagande och inflytande mellan valen\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  9.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:K400 yrkande 5 och avslår\r\nmotion 2002/03:K383 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt min mening  ett hot mot demokratin när\r\nen  folkopinion har skapats  och  sedan,  trots  den\r\ninbyggda  tröghet  som finns i själva organiserandet\r\nav  en  opinion,  lyckats   formulera  och  framföra\r\ndemokratiska krav som vunnit stort bifall, ändå blir\r\navfärdad  av  den  sittande  regeringen.  I  formell\r\nmening  har  regeringen  demokratisk   rätt   att  i\r\nriksdagen  driva  igenom  beslut  som  går  emot  en\r\nfolkopinion, men ett förakt för folkopinioner är ett\r\nhot  mot  demokratin.  Dessvärre präglas regeringens\r\nhandlande  av maktfullkomlighet  härvidlag.  Det  är\r\nomöjligt att tänka sig en vitalisering och förnyelse\r\nav demokratin  utan att den också berör den sittande\r\nregeringens  oförmåga  att  lyssna  till  opinioner.\r\nRegeringen bör  återkomma till riksdagen med förslag\r\nom åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för\r\natt   folkopinioner    skall   kunna   påverka   den\r\ndemokratiska processen.  Vad  som nu har anförts bör\r\nmed bifall till motion 2003/04:K400  yrkande  5  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Bristande kunskaper om den politiska\r\nprocessen (punkt 12)\r\n\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 10. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K400 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen politiska allmänbildningen  är  mycket  ojämn  i\r\nbefolkningen.  En  elit  av politiskt välinformerade\r\ndebatterar  och  fattar  beslut,  inte  sällan  över\r\nhuvudet  på  en otillräckligt  informerad  och  inte\r\nalltid  intresserad   och  engagerad  allmänhet,  ur\r\nvilken vi kan urskilja  en stor grupp som över huvud\r\ntaget    inte   är   delaktig   eller    informerad.\r\nMedborgarnas  bristande  kunskap  om  den  politiska\r\nprocessen,  aktuella  politiska  avgöranden  och  de\r\npolitiska  alternativ som finns är enligt min mening\r\nen brist i och ett hot mot demokratin. Den bristande\r\ninformationen  gäller inte bara inför val, utan ännu\r\nmycket mer hur man  som  medborgare  kan påverka den\r\ndemokratiska   processen   mellan  val.  Att   finna\r\nlösningar  på den bristande politiska  informationen\r\noch  bristande   kunskaper   om   den   demokratiska\r\nprocessen   är   ett   arbete  som  innefattar  hela\r\nsamhället   och   dess  institutioner.   Skola   och\r\nutbildning har nyckelroller  i  att ge baskunskaper.\r\nMed bifall till motion 2003/04:K400  yrkande  1  bör\r\nriksdagen  som  sin  mening ge regeringen detta till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n11. Medborgarförslag (punkt 13)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  11. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K27 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAv  regeringens demokratiskrivelse  följer  att  den\r\ngenomförda  möjligheten  att  till fullmäktige lämna\r\nmedborgarförslag   har  utfallit  mycket   positivt.\r\nMiljöpartiet anser att  medborgarförslagsrätten  bör\r\nvara   en   lagstadgad  rätt  i  alla  kommuner  och\r\nlandsting. Det  bör  inte  vara upp till fullmäktige\r\natt besluta om införandet av  densamma.  Vidare  bör\r\ndenna förslagsrätt även innefatta direktförslag till\r\nnämnder.   Regeringen   bör  lägga  fram  förslag  i\r\nenlighet härmed. Med bifall  till motion 2003/04:K27\r\nyrkande 2 bör regeringen ges detta till känna.\r\n\r\n\r\n12. Valbarhetsålder (punkt 15)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\n- under förutsättning av bifall till reservation 7 -\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  12.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K27 yrkande 4 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  har i det föregående föreslagit att  rösträtten\r\nbör  infalla   det  kalenderår  man  fyller  16  år.\r\nValbarheten bör  enligt  min mening utgå ifrån samma\r\nkriterier.  Samhället  kan  inte   säga   till  unga\r\nmänniskor  att  de är mogna för att rösta, men  inte\r\nmogna   nog   för  att   anförtros   ett   politiskt\r\nförtroendeuppdrag.  Regeringen bör därför lägga fram\r\nförslag om ändrade valbarhetskriterier.  Med  bifall\r\ntill  motion  2003/04:K27  yrkande 4 i denna del bör\r\nriksdagen som sin mening ge  regeringen  detta  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n13. Möjlighet att behålla uppdrag vid flyttning\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 13. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K27 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är väsentligt att på alla sätt öka intresset för\r\npolitiskt engagemang och politiska förtroendeuppdrag\r\nhos samtliga grupper och aktörer i samhället och att\r\nsöka   stödja   och   hjälpa   dem   som   har   ett\r\nförtroendeuppdrag.  Som   framgår   av   regeringens\r\ndemokratiskrivelse   fortsätter   dessvärre  antalet\r\nförtroendevalda  att minska, och flera  befolknings-\r\noch åldersgrupper  är  alltjämt underrepresenterade.\r\nMiljöpartiet     har    tidigare     påpekat     att\r\nfolkbokföringens  betydelse   för   möjligheten  att\r\nbehålla   ett   förtroendeuppdrag   under   pågående\r\nmandatperiod   kan   föranleda   problem  för  vissa\r\ngrupper,  särskilt unga, studenter  och  resurssvaga\r\ngrupper.  Detta   är   grupper   som   generellt  är\r\nunderrepresenterade.  I  dag  finns  möjlighet   för\r\nfullmäktige  att  besluta  att en förtroendevald som\r\nvalts    av   fullmäktige   får   ha    kvar    sitt\r\nförtroendeuppdrag      under      återstoden      av\r\nmandatperioden, trots att uppdraget egentligen skall\r\nupphöra  på  grund av att valbarhetskriterierna inte\r\nlängre är uppfyllda. Jag anser dock att detta beslut\r\nvid avflyttning  skall  få  fattas  av  den enskilde\r\nledamoten,  om  inte särskilda skäl föreligger.  Med\r\nbifall  till  motion   2003/04:K27   yrkande  3  bör\r\nriksdagen  som sin mening ge regeringen  detta  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n14. Förtroendeuppdragets utformning (punkt 18)\r\n\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 14. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K400 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInte sällan förlorar sig  det politiska samtalet och\r\nden  politiska  processen  att   finna  en  gemensam\r\nlösning i kommittéer, sammanträden  och  möten.  Jag\r\ntror att de långa sammanträdestiderna med ineffektiv\r\ntidsplanering kväver mångas politiska engagemang och\r\när  en  av  orsakerna  till  de  många avhoppen från\r\npolitiska  uppdrag  i  kommunernas  fullmäktige  och\r\nnämnder.  Sammanträden  läggs  ofta  på  tider   som\r\nomöjliggör  för  t.ex.  en  småföretagare  eller  en\r\nsmåbarnsförälder att delta. Det är också i allmänhet\r\ntämligen ekonomiskt betungande att delta i politiskt\r\narbete  på  kommunal nivå, med långa resor och långa\r\nsammanträden   med  liten  eller  ingen  ersättning.\r\nEnligt min mening är det angeläget att få till stånd\r\nett   samtal   om   åtgärder    för   att   förändra\r\nförtroendeuppdragets   utformning   så    att   fler\r\nmänniskor   kan  attraheras.  Regeringen  bör  vidta\r\nåtgärder  för   att   förändra  förtroendeuppdragets\r\nutformning så att fler  människor attraheras av det.\r\nVad som nu har anförts bör  med  bifall  till motion\r\n2003/04:K400 yrkande 6 ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. Odemokratiska metoder (punkt 22)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Henrik  S Järrel  (m),\r\nTobias  Krantz (fp), Kerstin Lundgren  (c),  Nils\r\nFredrik Aurelius  (m),  Liselott Hagberg (fp) och\r\nHelena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  15.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2003/04:K24  yrkande  2  och\r\n2003/04:MJ412 yrkandena 12 och 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStora  grupper   försöker  i  dag  med  våld  kränka\r\nmötesfriheten och  den fria debatten. Vi bejakar det\r\nsamhällsengagemang som  finns i det civila samhället\r\noch anser att det är viktigt  att  det  finns  flera\r\nvägar  till  påverkan  än  den  partipolitiska,  men\r\nkriminalitet  och  förakt för andras uppfattning och\r\nmänniskovärde får aldrig  ursäktas  med  att  det är\r\nuttryck för ett engagemang som inte kommer till tals\r\ninom  ramen  för de politiska församlingarna. Enligt\r\nlag är alla typer av utomparlamentariska metoder som\r\nskadar  andra  människor,   djur,   ekosystem  eller\r\norsakar  ekonomisk  skada  på  någon annans  egendom\r\nförbjudna.   Vi   efterlyser   dock   förslag   från\r\nregeringen  på  åtgärder  som  får  aktivister   att\r\nrespektera  lagen  och de demokratiska spelreglerna.\r\nMed bifall till motionerna 2003/04:K24 yrkande 2 och\r\n2003/04:MJ412 yrkandena  12 och 13 bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n\r\n16. Mänskliga rättigheter (punkt 23)\r\n\r\nav  Tobias  Krantz (fp),  Kerstin  Lundgren  (c),\r\nLiselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation  16.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K26 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDemokrati    som    institutionellt    system    för\r\nbeslutsfattande  fungerar  enbart  ihop med tryggade\r\nmänskliga  rättigheter,  vilket visas  av  flertalet\r\nländer som till statsskicket formellt är demokratier\r\nmen  som  brister  i uppfyllandet  av  de  mänskliga\r\nrättigheterna. Vi delar  regeringens  uppfattning  i\r\ndemokratiskrivelsen     om     kopplingen     mellan\r\ndemokratipolitiken  och  mänskliga  rättigheter, men\r\ntyvärr  är  innehållet  i  skrivelsen vagt  och  den\r\nsaknar     konkreta     förslag.     Den     svenska\r\nrättighetskatalogen  har  en  svagare ställning  som\r\nrättskälla än vad som är fallet i rättstraditionen i\r\nUSA  och i många europeiska länder.  Det  har  bl.a.\r\nvisat  sig i debatten om skydd mot diskriminering av\r\nhomo- och  bisexuella att regeringen föredrar att ge\r\ndessa en icke  bindande  status. Ett sätt kan därför\r\nvara   att   förstärka   rättigheternas    juridiska\r\nställning.   Ett   annat  kan  vara  att  införa  en\r\nförfattningsdomstol  med  ett  tydligt  uppdrag  att\r\növervaka att de mänskliga rättigheterna efterlevs  i\r\nall myndighetsutövning.\r\n\r\nInom   kort  kommer  en  översyn  av  den  svenska\r\nförfattningen  att  påbörjas.  Det  är värdefullt om\r\ndenna redan från början ges direktiv  om  att se hur\r\nde  mänskliga  rättigheterna  i Sverige kan stärkas,\r\nexempelvis  genom  en skärpning av  regeringsformens\r\nrättighetskapitel. Med  bifall  till motion 2003/04:\r\nK26  yrkande  5  bör  riksdagen  som sin  mening  ge\r\nregeringen detta till känna.\r\n\r\n17. Mänskliga rättigheter (punkt 23)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S  Järrel  (m)  och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 17. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2003/04:K26 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringsformens  fri-   och  rättighetsskydd  måste\r\nförstärkas.   Vissa   av   de   i    regeringsformen\r\ngaranterade fri- och rättigheterna åtnjuter inte ett\r\ntillräckligt    skydd    mot   rättighetsbegränsande\r\nlagstiftning.   Skyddet   för    äganderätten    och\r\nnäringsfriheten  är  t.ex. svagare än skyddet för de\r\ns.k. opinionsfriheterna.  Sverige  bör vara ett land\r\ndär mänskliga fri- och rättigheter skyddas fullt ut.\r\nDärför      bör      grundlagens      skydd      mot\r\nrättighetsinskränkningar  vara  lika starkt, oavsett\r\nvilka  fri-  och rättigheter det gäller.  Vi  har  i\r\nbetänkande 2003/04:KU12  utvecklat  vår  syn  på  en\r\nförstärkning av fri- och rättighetsskyddet.\r\n\r\nVad  som  anförts  ovan bör med delvis bifall till\r\nmotion  2003/04:K26 yrkande 5  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n18. Rasistiskt och annat etniskt relaterat våld\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 18. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K27 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn levande demokrati förutsätter att människor vågar\r\nnyttja sina demokratiska  rättigheter  utan att vara\r\nrädda för repressalier från antidemokratiska krafter\r\noch   kriminella  grupperingar  på  grund  av   sina\r\nåsikter,  sin  tro  och/eller  ideologi, sin etniska\r\nbakgrund  eller  sin  sexuella  läggning   m.m.  Jag\r\ninstämmer  i regeringens konstaterande att demokrati\r\nförutsätter    förverkligandet   av   de   mänskliga\r\nrättigheterna.\r\n\r\nI en departementspromemoria från 1998 (Ds 1998:35)\r\nframfördes flera  goda  förslag för att motverka och\r\nförebygga  rasistiskt och  annat  etniskt  relaterat\r\nvåld. Regeringen  tycks dock inte ha fullföljt flera\r\nav  förslagen,  och  demokratiskrivelsen   ger  inte\r\nintrycket av att regeringen avser att agera inom den\r\nnärmaste  tiden.  Med bifall till motion 2003/04:K27\r\nyrkande 5 bör därför  riksdagen  ge  regeringen till\r\nkänna  behovet  av  en  ny genomgång av förslagen  i\r\ndepartementspromemorian med syfte att genomföra dem.\r\n\r\n19. Skolmiljö fri från mobbning och intolerans\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  19.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K26 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVåld har  samma  mekanismer  oavsett om sammanhanget\r\nkan anses litet (en enskild skola) eller stort (hela\r\nsamhället). Mobbning, aggressivitet  och kränkningar\r\ni skolan fungerar på samma sätt som annat  förtryck,\r\näven  det som sker i totalitära regimer i exempelvis\r\nfascismens  eller  kommunismens  namn. Skolan har en\r\nmycket  viktig  roll att spela. Den  måste  både  ge\r\nutrymme för diskussioner  och kunna agera kraftfullt\r\nför  att  stoppa  våldsyttringar.   Folkpartiet  har\r\ntidigare redovisat en lång rad förslag  på  åtgärder\r\nmot  mobbning,  intolerans och förtryck inom skolan.\r\nDet är angeläget att regeringen tar dessa problem på\r\nallvar och bl.a. lägger fram förslag om skärpning av\r\nskollagens stöd för  insatser  mot mobbare, utformar\r\nkrav på fungerande handlingsplaner  mot mobbning och\r\nförstärker  skyddet mot diskriminering  i  skolorna.\r\nMed bifall till  motion  2003/04:K26  yrkande  7 bör\r\nregeringen ges detta till känna.\r\n\r\n\r\n20. Ökad horisontell och vertikal maktdelning\r\n(punkt 26)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m), Henrik S Järrel (m) och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  20.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K24 yrkandena 1 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör Moderata  samlingspartiet  är  mångfald också en\r\ndel  av demokratin. Mångfald kan bl.a.  kännetecknas\r\nav  olika   former   av  maktdelning.  Vi  vill  öka\r\nmaktdelningen inom parlamentarismens  ram.  För  att\r\nöka  inslagen  av horisontell maktdelning, dvs. ökad\r\nmaktbalans mellan de demokratiska institutionerna på\r\nsamma nivå, föreslår vi en förbättrad normkontroll i\r\nform av domstolars  och andra offentliga organs rätt\r\noch skyldighet att pröva  om  normer på olika nivåer\r\när  förenliga  med  överordnade  regler.   Det  sker\r\nlättast  genom att uppenbarhetsrekvisitet i 11  kap.\r\n14 § regeringsformen  tas  bort.  Vi  vill alltså ge\r\ndomstolarna   större   möjligheter  att  kontrollera\r\nlagstiftningens förenlighet  med  grundlagen. Högsta\r\ndomstolen skulle i så fall vara den  högsta  instans\r\nsom    prövar    sådana   mål   som   en   form   av\r\nförfattningsdomstol.  Ett  alternativ  till detta är\r\natt     pröva     frågan    om    en    självständig\r\nförfattningsdomstol som enbart har sådana uppgifter.\r\nRiksdagen har tidigare  riktat  ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om en utredning rörande  lagprövning\r\noch  uppenbarhetsrekvisitet. Vi anser att regeringen\r\nånyo bör  göras  uppmärksam  på  behovet av en sådan\r\nutredning  och  att  den  bör  bedrivas  utifrån  de\r\nriktlinjer som här anförs.\r\n\r\nVi   anser   också   att   inslagen  av   vertikal\r\nmaktdelning skall öka. Sådan maktdelning illustreras\r\nfrämst   av   en   stark   kommunal   självstyrelse.\r\nFolkomröstningar   och  det  svenska  systemet   med\r\nsjälvständiga myndigheter  är andra exempel. Som ett\r\nled i en ökad vertikal maktdelning  vill  vi  ge den\r\nkommunala   självstyrelsen   ett  starkare  skydd  i\r\ngrundlagen.\r\nVad som nu har anförts bör med  bifall till motion\r\n2003/04:K24  yrkandena  1 och 4 ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n21. Kommunala \"konstitutionsutskott\" (punkt 27)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  21.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K289 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening behövs i dag ett bättre forum för\r\n\"konstitutionell\" granskning i kommunerna av ledande\r\nkommunala    politikers   göranden   och   låtanden.\r\nGranskningen skulle  kunna  liknas  vid  den  som på\r\nnationell      nivå     utförs     av     riksdagens\r\nkonstitutionsutskott.                      Kommunala\r\n\"konstitutionsutskott\",        eller       särskilda\r\ngranskningsnämnder, bör därför inrättas  med uppgift\r\natt    granska    kommunledningen    just   ur   ett\r\nkonstitutionellt perspektiv. Nämnderna  bör bestå av\r\nförtroendevalda, allmänt erkända för sin integritet,\r\ncivilkurage  och  självständighet.  Regeringen   bör\r\nenligt  vår  mening  utreda  inrättandet  av  sådana\r\ngranskningsnämnder.    Med    bifall   till   motion\r\n2003/04:K289 yrkande 9 bör detta ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n22. Demokratisk professionalism i förvaltningen\r\n(punkt 28)\r\n\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  28\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  22.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K400 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDemokratiutredningen   poängterade   de   offentliga\r\ntjänstemännens   centrala   roll   för   att   värna\r\ndemokratin,  bidra till tydlighet i rollfördelningen\r\ngentemot förtroendevalda  och  stärka  den enskildes\r\nrättssäkerhet.  Jag anser att staten och  kommunerna\r\nsom arbetsgivare  fortlöpande  måste  värna  om  att\r\nskapa  sådana  arbetsförhållanden att tjänstemännens\r\nintegritet och självständighet  tas  till  vara  och\r\nuppmuntras.   Under   senare   år  har  flera  saker\r\nuppdagats    som    går    i    motsatt    riktning.\r\nÄmbetsmannakulturen   som  tidigare  präglade  stora\r\ndelar av statsförvaltningen luckras upp alltmer, och\r\ningenting verkar ersätta den förutom ekonomiska mått\r\nsom skall uppfyllas. En statlig utredning bör enligt\r\nmin      mening      tillsättas     som      utifrån\r\nDemokratiutredningen utvecklar  \"ett offentligt etos\r\noch en demokratisk professionalism\".  Detta  bör med\r\nbifall   till  motion  2003/04:K400  yrkande  9  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n23. Demokrati och IT (punkt 29)\r\n\r\nav Gunnar  Hökmark  (m),  Henrik  S  Järrel  (m),\r\nTobias  Krantz  (fp),  Kerstin Lundgren (c), Nils\r\nFredrik  Aurelius  (m),  Gustav   Fridolin  (mp),\r\nLiselott Hagberg (fp) och Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 23. Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:K383   yrkande   9,\r\n2002/03:K385  yrkande  11,  2003/04:K290 yrkande 18,\r\n2003/04:K400  yrkande 2, 2003/04:T474  yrkandena  23\r\noch 24 samt 2003/04:T561 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   nya  informationstekniken   har   fått   stort\r\ngenomslag   i   olika  delar  av  samhället,  men  i\r\npolitiska sammanhang  utnyttjas  ännu  knappast dess\r\nfulla  potential. Informationstekniken utgör  enligt\r\nvår  mening   ett   värdefullt  komplement  till  de\r\netablerade kanalerna  för politiskt engagemang. Inte\r\nbara partierna utan också offentliga myndigheter och\r\ninstitutioner      måste      ta       till      sig\r\ninformationstekniken,  inte  bara  genom  att  t.ex.\r\nprotokoll från kommunfullmäktiges sammanträden läggs\r\nut  på  Internet  utan även förberedande promemorior\r\noch partimotioner.  Det handlar också om att använda\r\nInternet   som   ett   kommunikationsmedel    i   en\r\nopinionsbildnings-    och    beslutsfattandeprocess.\r\nInformationstekniken  bör  utnyttjas   för  att  öka\r\ndeltagandet  från medborgarnas sida och vidga  deras\r\nmöjligheter    att     delta     i    och    påverka\r\nproblemformuleringar och diskussioner  före beslut i\r\nfolkvalda församlingar.\r\n\r\nRegeringen  bör  utreda  Internets  användning   i\r\ndemokratiska  beslutsprocesser  och  förekomsten  av\r\neventuella  rättsliga och tekniska hinder därvidlag.\r\nVi  menar  att   offentlighetsprincipen   bör  kunna\r\ntillämpas    så   att   allmänna   handlingar   görs\r\ntillgängliga på  Internet,  Internets  betydelse för\r\nunga    medborgares    politiska    engagemang   bör\r\nuppmärksammas ytterligare och myndigheter bör arbeta\r\naktivt med att öppna sina system för  medborgarna så\r\natt  många  rutinärenden  kan klaras av utan  större\r\ninsatser   från   personalen.  Andra   exempel   som\r\nregeringen   bör   uppmärksamma    och   främja   är\r\ndiskussionsforum,    digitala   anslagstavlor    och\r\ndiskussionslistor;  det   bör  här  betonas  att  en\r\nförutsättning för att dessa  deltagandeformer  skall\r\nfungera väl är att även beslutsfattare engagerar sig\r\noch finns i det digitala forumet, vilket tyvärr inte\r\nalltid     har     varit    fallet.    Vidare    bör\r\npersonuppgiftslagens  konsekvenser för möjligheterna\r\ntill samhällsinformation  på Internet uppmärksammas.\r\nRegeringen bör också uppmuntra  kommunala  initiativ\r\nför  att öka användningen av Internet i demokratiska\r\nprocesser.\r\nVad   som   anförts  ovan  bör  med  anledning  av\r\nmotionerna  2002/03:K383   yrkande  9,  2002/03:K385\r\nyrkande 11, 2003/04:K290 yrkande  18,  2003/04: K400\r\nyrkande  2,  2003/04:T474 yrkandena 23 och  24  samt\r\n2003/04:T561 yrkande 6 ges regeringen till känna.\r\n\r\n24. Demokratisk infrastruktur (punkt 30)\r\n\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  30\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 24. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K400 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att  det  geografiska  och\r\nkulturella  avståndet   till   politiker   och   den\r\npolitiska  processen måste överbryggas. Återkommande\r\norganiserade  tillfällen att möta förtroendevalda på\r\nolika  nivåer  för   information   och   dialog  bör\r\növervägas.    Lämpliga   mötesplatser   för   sådana\r\npolitikerträffar  kan  vara  t.ex.  bibliotek  eller\r\nskolaulor. Regeringen bör verka för att skapa sådana\r\nmötesplatser  mellan medborgare och förtroendevalda.\r\nDetta  bör  med  bifall  till  motion   2003/04:K400\r\nyrkande 3 ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n25. Samverkan mellan offentliga och privata\r\naktörer och den ideella sektorn (punkt 31)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  25. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K223 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  lång  tid har alltför skarpa  gränser  mellan\r\nsamhällets sektorer  dragits upp. Inte minst har det\r\nför socialdemokratin varit  en  ideologisk fråga att\r\nframhålla  den  offentliga sektorn  som  garant  för\r\nlikvärdighet, medan  framför  allt  småskalig privat\r\nverksamhet  motverkats  och  det  civila   samhället\r\navfärdats. Synsättet får negativa följder såväl  för\r\nekonomin  som  för  demokratin.  Det  behövs  en  ny\r\nstruktur   för   att   uppmuntra   samverkan  mellan\r\noffentliga  och  privata  aktörer  samt  det  civila\r\nsamhället. En utvecklad samverkan mellan  samhällets\r\nolika  sektorer har en viktig demokratisk dimension.\r\nMänniskors   möjligheter   att   påverka   ökar.  De\r\nbegränsas inte till att vara klient eller kund, utan\r\ndet   innebär   också  att  de  är  deltagare  eller\r\nmedborgare i dess  fulla  mening. Vad som nu anförts\r\nbör med bifall till motion  2003/04:K223  yrkande  8\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n26. Den statliga styrningen av den ideella\r\nsektorn (punkt 32)\r\n\r\nav  Tobias Krantz (fp), Liselott Hagberg (fp) och\r\nHelena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  26. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K26 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  konstaterats  i samhällsvetenskaplig  forskning\r\nhar ett vitalt och självständigt  föreningsliv  stor\r\nbetydelse.   Det   civila  samhället  som  sätt  att\r\nkanalisera  människors   sociala   och  medmänskliga\r\nengagemang,  deras  intressen  och  deras  behov  av\r\nkulturell  stimulans  ger  en  praktisk  skolning  i\r\nsamarbete   och  demokratiskt  arbete.  Det  stärker\r\nsociala  band   och   skapar   ökad  förståelse  och\r\ngrundlägger    bättre    kommunikation.     I    ett\r\nvälfärdssamhälle  med  högt skattetryck är det  enda\r\nmöjliga  för  att  ge  den ideella  sektorn  rimliga\r\narbetsvillkor att ge olika  former  av  stöd för den\r\nsamhällsnyttiga     verksamheten.     Dock     måste\r\nföreningslivets   självständighet   gentemot  staten\r\nfortfarande betonas. Stöd skall ges enligt objektiva\r\nkriterier  och  ersättning skall grundas  på  utfört\r\narbete.  Statlig styrning  av  föreningslivet  måste\r\nundvikas noggrant. Det är enligt vår mening positivt\r\natt   regeringen    aktualiserar   frågan   om   hur\r\nstödformerna till föreningslivet  är  anpassade till\r\nmoderna arbets- och organisationsformer,  men  detta\r\nfår  inte  leda  till  ökat  utrymme för godtyckligt\r\nbeslutsfattande om stöd. Vad som  nu har anförts bör\r\nmed  bifall till motion 2003/04:K26  yrkande  6  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27. Egenmakt via valfrihet (punkt 33)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  27. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K385 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMedborgare som tillförsäkras en utsträckt  valfrihet\r\noch lär sig att agera målmedvetet som ett subjekt  i\r\nrelation   till   för   henne  eller  honom  viktiga\r\nsamhällsinstitutioner, lär  sig  sannolikt också att\r\nhantera  sin  egen  roll  i  förhållande   till  det\r\noffentliga  och  skapar därigenom en ökad upplevelse\r\nav egen makt. Man  kan  principiellt se detta som en\r\nfostran  till egen makt via  valfrihet.  Med  bifall\r\ntill motion 2002/03:K385 yrkande 2 bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n\r\n28. Medborgarbok (punkt 35)\r\n\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 35\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 28. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K400 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  betona medborgarskapets  rättigheter,  men\r\nockså dess  skyldigheter,  anser  jag  att  alla nya\r\nmedborgare    skall    få    en   medborgarbok   där\r\nmedborgarskapets innebörd tydliggörs  och samhällets\r\ngrundvärderingar formuleras. Boken bör  ges  av  den\r\nsvenska  staten  till  varje  svensk  medborgare som\r\nuppnår  myndighetsåldern  18  år och till  alla  som\r\nkommer    till   Sverige   och   erhåller    svenskt\r\nmedborgarskap.  Den  bör förmedla den värdegrund som\r\nbeskrivs i skolplanen.  Detta  bör,  med bifall till\r\nmotion  2003/04:K400 yrkande 4, ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n29. Debatt och folkbildning kring EU (punkt 36)\r\n\r\nav Tobias  Krantz  (fp), Kerstin Lundgren (c) och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  29.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K26 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt    vår    mening    saknas    i   regeringens\r\ndemokratiskrivelse  framåtriktade  förslag  avseende\r\ndebatt och folkbildning kring EU. Frånsett under den\r\ni tiden begränsade folkomröstningskampanjen om euron\r\nhar  Europafrågor  ett  väldigt  litet  utrymme   på\r\ndagordningen i Sverige. Regeringen bör, i rollen som\r\nSveriges  företrädare i ministerråden och Europeiska\r\nrådet, ta fler initiativ att förankra Europafrågorna\r\noch tydligare poängtera deras betydelse för Sverige.\r\nMed bifall  till  motion  2003/04:K26  yrkande 9 bör\r\nriksdagen  som  sin mening ge regeringen detta  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n30. Folkomröstning om EU:s konstitutionella\r\nfördrag (punkt 37)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation  30.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K27 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  av  huvudsyftena med att utarbeta ett nytt  EU-\r\nfördrag, EU-konstitutionen  och  valet  att låta ett\r\nkonvent ta fram ett första konstitutionsförslag  var\r\natt  göra  unionen till en \"medborgarnas union\". Mot\r\ndenna bakgrund brister det enligt vår mening i logik\r\natt     förvägra     folket     att     rösta     om\r\nregeringskonferensens konstitutionsförslag.\r\n\r\nDessutom kommer regeringskonferensens slutresultat\r\natt bli en  så  omfattande förändring av EU-systemet\r\natt  svenskarna  bör   få   rätten  att  besluta  om\r\ngodkännandet av konstitutionen  i en folkomröstning.\r\nFlera länder har redan beslutat eller  planerar  att\r\ngöra så.\r\nVi  anser  inte heller att riksdagen är lämpad att\r\nfatta beslut om konstitutionsförslaget, dels för att\r\nfrågan inte diskuterades i den valrörelse där dagens\r\nriksdag är vald  och  för  att  medborgarna omöjligt\r\ndärför kan ha valt dagens riksdagsledamöter  på  ett\r\nmandat  att  fatta beslut om en konstitution för EU,\r\ndels  för  att  vi   vet   att   riksdagen  inte  är\r\nrepresentativ  för svenska folket i  synen  på  EU:s\r\nframtid, något som  inte  minst  folkomröstningen om\r\nEMU med all tydlighet visade. Därför  bör regeringen\r\nlägga  fram  förslag om folkomröstning om  förslaget\r\ntill ny EU-konstitution.\r\nMed bifall till  motion  2003/04:K27 yrkande 1 bör\r\nriksdagen som sin mening ge  regeringen  detta  till\r\nkänna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Demokratipolitik (punkt 1)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m),  Henrik  S  Järrel (m) och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nVi ifrågasätter regeringens långsiktiga  strategi  i\r\ndemokratipolitiken.  En  slutsats är att regeringens\r\ndemokratisyn är ytlig och snäv. Den fokuserar endast\r\npå    frågor    om    valdeltagande     och    andel\r\nförtroendevalda.\r\n\r\nSocialdemokraterna         uppfattar        sällan\r\nkoncentrationen  av mycket makt  till  de  politiska\r\norganen som problematisk. Tvärtom har det ofta hetat\r\natt samhället blir  bättre ju fler beslut som fattas\r\n\"under demokratisk kontroll\". Det är en socialistisk\r\ngrundhållning som står  i  strid  med  idén om varje\r\nmänniskas   rätt   till  frihet.  Denna  ideologiska\r\ntilltro  till  den  politiska   maktens  förtjänster\r\nkompletteras  hos  Socialdemokraterna  med  en  mera\r\ndiffus, men ändå uppenbar,  känsla  för  makten  som\r\nsådan.  Av båda dessa skäl möts idéer om kontroll av\r\npolitiken  och  den  offentliga  maktutövningen  med\r\nmisstro.\r\nDemokratiskrivelsen  är ytterligare ett exempel på\r\nden trend som kan ses i regeringsförslagen, nämligen\r\natt angelägna förslag till förbättringar byts ut mot\r\nallmänt    tal,   storslagna    målsättningar    och\r\nsmåförslag.  Den  svenska folkstyrelsen måste enligt\r\nvår mening vitaliseras  efter  andra  linjer. Det är\r\nett  långsiktigt  arbete som måste ta sin  början  i\r\nåtgärder   för   att  stärka   enskilda   människors\r\nmöjligheter  att  bestämma   själva  över  sin  egen\r\nvardag.   Utan   en   sådan   ansats   kommer   alla\r\ndemokratireformer att bli otillräckliga eller t.o.m.\r\nverkningslösa.\r\nEtt     högt     valdeltagande     är     givetvis\r\neftersträvansvärt  men  att så starkt som regeringen\r\nfokusera på insatser för  att  öka valdeltagandet är\r\nnågot märkligt. Den demokratiska processen består av\r\nmer än deltagande i de allmänna valen.\r\nVi håller vidare inte med regeringen  om  att  det\r\nskulle   vara   \"särskilt   oroande\"   att   antalet\r\nförtroendeuppdrag    minskar,    utan   ifrågasätter\r\nregeringens föreställning att politiken  automatiskt\r\nblir bättre om man ökar antalet politiker. Det finns\r\nredan  ett  antal exempel på politiska organ  som  i\r\nstort sett saknar  beslutsbefogenheter, vilket i sin\r\ntur  leder  till  minskat  engagemang  och  fallande\r\nförtroende för politiken.\r\nDäremot anser vi  det  vara väsentligt med tydliga\r\nansvarsförhållanden mellan  olika  politiska  nivåer\r\noch goda möjligheter till ansvarsutkrävande. När  en\r\nhögre   maktnivå   urholkar   värdet   av  kommunalt\r\nförtroendevaldas   politiska  arbete  påverkar   det\r\nsjälvfallet människors  engagemang  och vilja att ta\r\npå  sig  förtroendeuppdrag.  Stopplagarna   som   är\r\navsedda att hindra kommunala beslut som inte stämmer\r\növerens  med  Socialdemokraternas uppfattning om hur\r\nvissa frågor skall  hanteras har urholkat betydelsen\r\nav    kommunala    förtroendeuppdrag.     De    s.k.\r\nrättighetslagarna  som ålägger kommunerna ett  antal\r\nuppgifter  att  sköta   utan   att   de  kompenseras\r\nekonomiskt  är andra exempel på hur förtroendet  för\r\npolitiken  urholkas  när  ansvarsförhållandena  blir\r\noklara och de  som bär ansvaret gentemot medborgarna\r\ninte kan påverka  besluten.  Det  är  noterbart  att\r\nregeringen  i  sin  skrivelse  över huvud taget inte\r\nanalyserar på vilket sätt regeringens  egen  politik\r\npåverkar    bilden    av   förtroendemannauppdragets\r\nbetydelse och värdet av den enskildes engagemang.\r\nVi menar också att en  begränsad  politisk  sektor\r\nkan  stärka demokratin genom att politikerrollen  då\r\ntydliggörs.  I  linje med detta anser vi att antalet\r\nriksdagsledamöter skall minskas samt att landstingen\r\nskall avskaffas som politisk nivå.\r\nSlutligen vill  vi  understryka  att  det  inte är\r\nstatens   uppgift  att  tala  om  för  de  politiska\r\npartierna hur  representativa  deras  företrädare är\r\nför befolkningen samt erinra om att vi i Sverige har\r\nen  fri  nomineringsrätt. Självfallet ligger  det  i\r\npartiernas  intresse att ha så representativa listor\r\ni  valen  som möjligt,  men  deras  sammansättningar\r\nskall inte styras av statliga direktiv.\r\n\r\n2. Demokratipolitik (punkt 1)\r\n\r\nav Helena Höij (kd).\r\n\r\nKristdemokratin  bygger  på  idén om alla människors\r\nlika värde och att deras värdighet inte får kränkas.\r\nDen moderna demokratin är den  bästa  styrelseformen\r\neftersom  den  utgår  från  denna värdegrund.  Denna\r\nvärdegrund  bör  även  prägla  beteendet  medborgare\r\nemellan.  Den  innebär  att medborgarna  måste  visa\r\ntolerans  gentemot  varandra   och  respekt  för  de\r\nmänniskor man inte är överens med.  Värderingen  ger\r\nskäl  för empati och solidaritet, för ett engagemang\r\noch ansvar  som  sträcker  sig  utöver egenintresse,\r\nfamiljeband, kön, etnicitet, religion  osv. På denna\r\nvärdegrund  byggs den mellanmänskliga tillit  som  i\r\nsin tur är en förutsättning för att konflikter skall\r\nkunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund\r\nständigt poängteras,  prövas och vårdas riskerar den\r\natt undergrävas och förtvina.  Därmed  bereds  plats\r\nför  maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon\r\nform av diktatur.\r\n\r\nVi lever  i  en  ofullkomlig  värld.  En värld där\r\nmänniskan ständigt finns i ett spänningsfält  mellan\r\nont  och  gott.  Tanken om människans ofullkomlighet\r\npekar  därför  på  något   typiskt  mänskligt.  Alla\r\nmänniskor  begår  misstag.  Vi   kallar   detta  för\r\nofullkomlighetstanken.    Insikten   om   människans\r\nofullkomlighet  klargör  behovet   av   medborgerlig\r\nsamverkan och maktdelning och lägger en viktig grund\r\nför  en  utvecklad och realistisk syn på demokratin.\r\nEnligt min  mening saknas denna insikt i regeringens\r\ndemokratiskrivelse.   Jag   anser   också   att  den\r\nkommunala kompetensen bör regleras tydligare  än vad\r\nsom  i  dag  är  fallet  för  att  ge  kommunerna en\r\nvidsträckt      bestämmanderätt      inom      deras\r\nkompetensområde    och    stärka    den    kommunala\r\nsjälvstyrelsen.    I    linje    med    detta    bör\r\nsubsidiaritetsprincipen skrivas in i svensk grundlag\r\nsom riktlinje för den vertikala maktdelningen.\r\nDen  moraliska  grunden  för demokratin bildas och\r\nformas  i  de  sociala  sammanhang  som  formar  ett\r\nsamhälle. Givetvis är hemmet  och  familjen, skolan,\r\nkyrkor, föreningar, organisationer och  folkrörelser\r\nav   största  betydelse.  En  demokratisk  stat   är\r\nberoende  av  att det finns ett värdevitalt samhälle\r\nmed levande och  medvetandegjorda moraluppfattningar\r\nhos    enskilda   och   grupper    samt    att    de\r\nmoraluppfattningar  som där finns ger grund och stöd\r\nför   demokratin.   Enligt   min   mening   förbiser\r\nregeringen  dessa sociala  institutioners  betydelse\r\nför demokratin. Det är av största vikt att uppmuntra\r\noch   förstärka   medborgarnas   eget   demokratiska\r\nansvarstagande.  Stat  och  kommun  måste främja det\r\nengagemang       som       finns       i       olika\r\nmedborgarsammanslutningar:    i    föreningar    och\r\nfolkrörelser,   i   kyrkor  och  samfund,  i  lokala\r\nutvecklingsgrupper och i nya sociala rörelser.\r\n\r\n3. Demokratipolitik (punkt 1)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nI   väsentliga  delar  skiljer   sig   Miljöpartiets\r\ndemokratisyn  från  den som framkommer i regeringens\r\nskrivelse.   I  en  följdmotion   (2003/04:K27)   på\r\nskrivelsen konkretiserar vi ett antal förslag om hur\r\ndemokratin skulle  kunna stärkas och mer direkt utgå\r\nfrån medborgarna, som  i  dag  inte  är  föremål för\r\nutredning och inte heller kommer att bli det inom en\r\nsnar  framtid.  I  övrigt  beskrivs  våra krav  inom\r\ndemokratiområdet  i  följdmotionen (2001/02:K66)  på\r\nregeringens proposition Demokrati för det nya seklet\r\n(2001/02:80) samt i vårt partiprogram.\r\n\r\n\r\n4. Personval (punkt 6)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade   i   betänkande\r\n2003/04:KU13   motioner   om   sänkta   spärrar  vid\r\npersonvalet.  Utskottet  såg  det naturligt  med  en\r\nfortsatt   bred   diskussion   kring    frågor    om\r\nutformningen  av  personvalsinslaget  i valsystemet.\r\nMed  hänvisning  till  den  kommande  översynen   av\r\nregeringsformen  och de samtal som regeringen inlett\r\nmed riksdagens partier,  bedömdes  det inte påkallat\r\nmed  nya  initiativ  i  frågan.  Mot den  bakgrunden\r\navslogs samtliga motioner.\r\n\r\nDå  inget  nytt  framkommit  som  pekar   på   att\r\nförutsättningarna  förändrats  utgår  jag  ifrån att\r\nfrågorna kommer att bli föremål för översyn.  Av det\r\nskälet   förhåller  jag  mig  till  de  nu  aktuella\r\nmotionerna   på   samma   sätt   som  när  utskottet\r\nbehandlade betänkande 2003/04:KU13.  Självfallet  är\r\nmin  och  Centerpartiets  utgångspunkt i en kommande\r\növersyn den linje som angavs  i  motion 2002/03:K241\r\nom  att avskaffa spärrarna i personvalet  till  både\r\nriksdag, kommun och landsting.\r\n\r\n5. Valdagar (punkt 7)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade   i   betänkande\r\n2003/04:KU13  motioner  med krav på skilda valdagar.\r\nDå  inget  nytt  framkommit   som   pekar   på   att\r\nförutsättningarna  i  frågan förändrats vidhåller vi\r\nsamma  ställningstagande  som  baseras  på  att  den\r\nprövas i  den kommande översynen av regeringsformen.\r\nSjälvfallet  är  vår  utgångspunkt i frågan densamma\r\nsom kom till uttryck i motion 2002/03:K241, dvs. att\r\nskilda valdagar skall införas.\r\n\r\n\r\n6. Rösträttsålder (punkt 8)\r\n\r\nav  Mats  Einarsson  (v),   Tobias  Krantz  (fp),\r\nKerstin Lundgren (c), Liselott  Hagberg  (fp) och\r\nHelena Höij (kd).\r\n\r\nDet  finns  många  undersökningar  som  pekar på att\r\nungdomar är mycket politiskt intresserade men att de\r\nupplever ett utanförskap. Vi anser att införandet av\r\nden    fyraåriga    mandatperioden   motiverar   att\r\nrösträttsåldern sänks,  eftersom  det  lett till att\r\nungdomar som fyller 18 år efter valdagen får vänta 4\r\når  innan  de  får  rösta i riksdagsval. Enligt  vår\r\nmening  riskerar  detta   att   förstärka  ungdomars\r\nupplevelser  av utanförskap. Det är  därför  viktigt\r\natt vallagen ändras så att de som fyller 18 år under\r\når då allmänna val hålls blir röstberättigade.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade  i  betänkande\r\n2003/04:KU13   motioner   med   krav   på   justerad\r\nrösträttsålder. I denna del yrkade  vi  på att under\r\nförutsättning    att    rösträttsåldern    också   i\r\nfortsättningen  är  18 år skulle rätten att rösta  i\r\nallmänna  val inträda  det  år  då  väljaren  uppnår\r\nrösträttsåldern.   Detta  innebär  i  sig  inte  att\r\nkopplingen  mellan  rösträtt  och  valbarhet  bryts.\r\nSjälvfallet vidhåller  vi  vår  uppfattning i frågan\r\noch  förutsätter  att denna del kan  komma  att  bli\r\nföremål för prövning  i  den  kommande  översynen av\r\nregeringsformen.\r\n\r\n7. Ökad horisontell och vertikal maktdelning\r\n(punkt 26)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet     behandlade    i    ärende\r\n2003/04:KU9 behovet av en översyn av regeringsformen\r\nför  att  åstadkomma en bred översyn  av  såväl  den\r\nvertikala  som   horisontella   maktdelningen.   Här\r\nkonstaterades  att  såväl  den kommande översynen av\r\nregeringsformen  som  det  fortsatta  uppdraget  för\r\nAnsvarskommittén  skulle  komma   att  beröra  dessa\r\nfrågor. Av detta skälet avslogs då  ett flertal krav\r\nmed denna inriktning. Detta innebar självfallet inte\r\natt   de  olika  förslagen  övergivits,  vilket   då\r\npåtalades - av samtliga partier som väckt förslag på\r\nområdet  -  i  särskilda yttranden till betänkandet.\r\nJag  vidhåller  för  min  del  denna  linje,  vilken\r\nomfattar de förslag  som  kom  till uttryck i motion\r\n2002/03:K241  om  flernivådemokrati   byggd  utifrån\r\nfederalismens     principer,     stärkt     kommunal\r\nsjälvstyrelse     och     utkrävbara    individuella\r\nrättigheter.\r\n\r\n\r\n8. Medborgarkontrakt (punkt 34)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp), Gustav  Fridolin  (mp) och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\nFolkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de  gröna\r\ntillsatte  hösten  2003  en  arbetsgrupp  för stärkt\r\nmedborgarmakt,  mångfald  och valfrihet. Inom  ramen\r\nför arbetsgruppens arbete arrangerades  i  mars 2004\r\nen  offentlig  hearing. Hearingen visade många  goda\r\nexempel   på   hur  man   kan   jobba   med   stärkt\r\nmedborgarmakt och  med inflytandefrågor. Vi tror att\r\nmedborgarkontrakt kan  vara  ett sätt att stärka den\r\nenskildes rättigheter och möjligheter  i  samhället,\r\ninom  vitt  skilda  samhällssektorer. Arbetsgruppens\r\narbete kommer att resultera  i  en slutrapport under\r\nvåren.  I  avvaktan  på  arbetsgruppens   slutsatser\r\navstår vi från att reservera oss.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:110 Demokratipolitik\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:K24 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om maktdelning.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  hoten  mot\r\ndemokratin.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skilda valdagar.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om respekten  för och\r\nstarkare    grundlagsskydd   för   den   kommunala\r\nsjälvstyrelsen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  nyval  i\r\nkommunerna.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om personval.\r\n\r\n2003/04:K25 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att det behövs en\r\nförbättrad  analys  av  varför  väljarna  i mindre\r\nutsträckning röstar i kommun- och landstingsval än\r\ni övriga val.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att det behövs en\r\nförbättrad  analys  av vilka åtgärder  som  skulle\r\nstimulera  fler  medborgare   att   delta  och  ta\r\nförtroendeuppdrag samt av varför många  väljer att\r\nlämna förtroendeuppdrag.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  fullmäktige\r\nskall   besluta   om  att  anordna  en  rådgivande\r\nfolkomröstning om 10 % av medborgarna kräver det.\r\n\r\n2003/04:K26 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om valdeltagande och\r\nforskning     kring    faktorer    som    påverkar\r\nvaldeltagande.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\nuppföljning av demokratiprojekt.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att i den kommande\r\nförfattningsutredningen   se  över  hur  ett  ökat\r\npersonvalsinslag kan genomföras i syfte att stärka\r\nrepresentativiteten i de folkvalda församlingarna.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om hot och våld mot\r\nförtroendevalda.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att i den kommande\r\nförfattningsutredningen      se      över      hur\r\nregeringsformens rättighetskapitel kan förstärkas.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av att inte\r\nöka   den  statliga  styrningen  av  den   ideella\r\nsektorn.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om betydelsen av  en\r\ngod skolmiljö, fri från mobbning och intolerans.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  kvalitativa\r\njämställdhetsaspekter     i    uppföljningen    av\r\nfördelningen av makt mellan män och kvinnor.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om regeringens ansvar\r\nför debatten om Europafrågor.\r\n\r\n2003/04:K27 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en\r\nfolkomröstning  om regeringskonferensens  slutliga\r\nförslag till EU-konstitution skall hållas.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om införandet  av  medborgarförslag  till\r\nfullmäktige  och  nämnder  i samtliga kommuner och\r\nlandstingskommuner i enlighet  med  vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n3.  Riksdagen begär att regeringen lägger  fram  ett\r\nförslag    om    förbättrade    möjligheter    för\r\nförtroendevalda  att behålla förtroendeuppdrag vid\r\navflyttning i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n4. Riksdagen begär att  regeringen  lägger  fram ett\r\nförslag  om  sänkt  rösträttsålder  och förändrade\r\nrösträtts- och valbarhetskriterier i  enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om behovet av en ny\r\ngenomgång  av  förslagen  i departementspromemoria\r\n1998:35  i  syfte  att  genomföra  däri  framförda\r\nförslag.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n\r\n2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n9. Riksdagen begär att regeringen  utreder Internets\r\nanvändning  i  demokratiska beslutsprocesser  samt\r\nuppmuntrar   och   utvärderar   sådana   kommunala\r\ninitiativ.\r\n\r\n15.  Riksdagen  begär att  regeringen  ånyo  utreder\r\nfrågan  om  demokratins   framtid   i   syfte  att\r\nåterkomma med förslag för en mer direkt demokrati.\r\n\r\n2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  åtgärder mot det\r\npolitiska utanförskapet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om fostran till egen\r\nmakt.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att utveckla  e-\r\ndemokratin.\r\n\r\n2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att verka för  att\r\nöka  andelen  personer  med utländsk bakgrund i de\r\nbeslutande, verkställande och dömande organen.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n\r\n2003/04:K223 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten av en ny\r\nstruktur för att  öka  samverkan mellan offentliga\r\noch privata aktörer och det civila samhället.\r\n\r\n2003/04:K259 av Anne-Marie Ekström (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  införa  möjlighet till\r\ntillfällig ledighet vid kommunfullmäktigeuppdrag.\r\n\r\n2003/04:K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   kommunala\r\n\"konstitutionsutskott\".\r\n\r\n2003/04:K290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  det  politiska\r\nutanförskapet.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att utveckla  e-\r\ndemokratin.\r\n\r\n2003/04:K304 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  att  det  till  kommittédirektiv  2003:56,\r\nStatligt stöd till kvinnoorganisationer, fogas ett\r\ntilläggsdirektiv, enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen även kartlägger  i\r\nvilken   mån   invandrade   kvinnor   i   dag  ges\r\nförutsättningar att tillvarata sina rättigheter  i\r\nSverige  samt ger förslag till hur situationen kan\r\nförbättras enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:K310 av Anne-Marie Ekström (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen    anförs    om    att    införa\r\nmedborgarkontrakt.\r\n\r\n2003/04:K316 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen   genomför   en\r\nkartläggning av våld och hot mot kvinnliga politiker\r\noch  återkommer  till  riksdagen  med  förslag  till\r\nåtgärder.\r\n\r\n2003/04:K349 av Kjell-Erik Karlsson (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring i kommunallagen  så  att  kommuner  och\r\nlandsting  vid  fastställande av kommunalt partistöd\r\nskall införa ett  grundbidrag  så  att man ej på ett\r\notillbörligt sätt missgynnar ett parti  eller gynnar\r\nett  annat  genom  anpassningen och fördelningen  av\r\npartistödet i kommunerna.\r\n\r\n2003/04:K400 av Tuve Skånberg m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder mot\r\nbristande  politisk information och mot  bristande\r\nkunskaper om den demokratiska processen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\ninformationsteknikens    roll   för   att   främja\r\ndemokratin.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  skapa\r\nmötesplatser      mellan       medborgare      och\r\nförtroendevalda.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om medborgarbok.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder för\r\nbättre förutsättningar för att folkopinioner skall\r\nkunna påverka den demokratiska processen.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att\r\nförändra  förtroendeuppdragets utformning  så  att\r\nfler människor attraheras av det.\r\n\r\n7.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till lagstiftning  som  stärker skyddet av\r\nförtroendevalda mot hot och våld,  i  paritet  med\r\nskyddet av tjänstemän mot hot och våld.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om nyrekrytering  av\r\nförtroendevalda.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  en  statlig\r\nutredning    som   utifrån   Demokratiutredningens\r\nförslag utvecklar  \"ett  offentligt  etos  och  en\r\ndemokratisk professionalism\".\r\n\r\n2003/04:K443 av Jan Emanuel Johansson och Mikael\r\nDamberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  möjligheten för hotade\r\nförtroendevalda   att   få   tillstånd    att   bära\r\ntårgasanordningar   eller   andra  till  verkan  och\r\nändamål jämförliga anordningar.\r\n\r\n2003/04:Ju446 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att vidta åtgärder\r\nmot hoten och våldet mot förtroendevalda.\r\n\r\n2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n23. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om möjligheten  till\r\nökad    delaktighet     i     demokratin     genom\r\ninformationsteknik.\r\n\r\n24.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att det virtuella\r\nforumet  måste utformas så att beslutsfattare  och\r\nmedborgare kan kommunicera på samma villkor.\r\n\r\n2003/04:T561 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att utveckla  e-\r\ndemokratin.\r\n\r\n2003/04:MJ412 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att alla typer\r\nav  utomparlamentariska  metoder  som skadar andra\r\nmänniskor, djur, ekosystem eller orsakar ekonomisk\r\nskada på någon annans egendom inte hör hemma i ett\r\ndemokratiskt samhälle.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om den enskildes\r\nrättssäkerhet mot odemokratiska påverkansmetoder.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Demokratipolitik",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:110 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Uppföljning av demokratipolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Politiskt utanförskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K385 yrkande 1, 2003/04:K25 yrkande 2, 2003/04:K26 yrkandena 1 i denna del och 8, 2003/04:K290 yrkande 1 och 2003/04:K400 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Åtgärder för fler förtroendevalda med utländsk bakgrund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf289 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Invandrade kvinnors förutsättningar att tillvarata sina rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K304 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Personval",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K24 yrkande 6 och 2003/04:K26 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Valdagar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K24 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Rösträttsålder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "67E3CB83-F5A9-4D29-9D0E-8F4E0854F50E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "1",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "301",
                    "15",
                    "1",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/67E3CB83-F5A9-4D29-9D0E-8F4E0854F50E",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kommunala extraval",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K24 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Forskning om valdeltagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K25 yrkande 1 och 2003/04:K26 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Deltagande och inflytande mellan valen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K383 yrkande 15 och 2003/04:K400 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Bristande kunskaper om den politiska processen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Medborgarförslag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Folkinitiativ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K25 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Valbarhetsålder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Möjlighet att behålla uppdrag vid flyttning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Ledighet från förtroendeuppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K259.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Förtroendeuppdragets utformning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Kommunalt partistöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K349.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Hot och våld mot politiker",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K26 yrkande 4, 2003/04:K316, 2003/04:K400 yrkande 7 och 2003/04:Ju446 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Förtroendevaldas möjlighet att bära tårgasanordning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K443.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Odemokratiska metoder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K24 yrkande 2 och 2003/04:MJ412 yrkandena 12 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Mänskliga rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Rasistiskt och annat etniskt relaterat våld",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Skolmiljö fri från mobbning och intolerans",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Ökad horisontell och vertikal maktdelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K24 yrkandena 1 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Kommunala \"konstitutionsutskott\"",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K289 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Demokratisk professionalism i förvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Demokrati och IT",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K383 yrkande 9, 2002/03:K385 yrkande 11, 2003/04:K290 yrkande 18, 2003/04:K400 yrkande 2, 2003/04:T474 yrkandena 23 och 24 samt 2003/04:T561 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "23",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "5F53D6EB-5EB9-442F-93C1-F9FC86B5E703",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 23 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "155",
                    "158",
                    "0",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 23"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5F53D6EB-5EB9-442F-93C1-F9FC86B5E703",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "reservation 23",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Demokratisk infrastruktur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Samverkan mellan offentliga och privata aktörer och den ideella sektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K223 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Den statliga styrningen av den ideella sektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Egenmakt via valfrihet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K385 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Medborgarkontrakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K310.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Medborgarbok",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K400 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Debatt och folkbildning kring EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K26 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "29",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "5C538C63-2746-44E4-B175-A19662C08289",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 29 (c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "2",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "65",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5C538C63-2746-44E4-B175-A19662C08289",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Folkomröstning om EU:s konstitutionella fördrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K27 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "30",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "2DC58724-62C2-479E-8E68-0BEEB337389F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 30 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "3",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "274",
                    "44",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2DC58724-62C2-479E-8E68-0BEEB337389F",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Uppföljning av demokratipolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Politiskt utanförskap",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Åtgärder för fler förtroendevalda med utländsk bakgrund",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Invandrade kvinnors förutsättningar att tillvarata sina rättigheter",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Personval",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Valdagar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Rösträttsålder",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Forskning om valdeltagande",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Deltagande och inflytande mellan valen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bristande kunskaper om den politiska processen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Medborgarförslag",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Valbarhetsålder",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Möjlighet att behålla uppdrag vid flyttning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Förtroendeuppdragets utformning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Odemokratiska metoder",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Mänskliga rättigheter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Rasistiskt och annat etniskt relaterat våld",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Skolmiljö fri från mobbning och intolerans",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Ökad horisontell och vertikal maktdelning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Kommunala \"konstitutionsutskott\"",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Demokratisk professionalism i förvaltningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Demokrati och IT",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Demokratisk infrastruktur",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Samverkan mellan offentliga och privata aktörer och den ideella sektorn",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Den statliga styrningen av den ideella sektorn",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Egenmakt via valfrihet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Medborgarbok",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Debatt och folkbildning kring EU",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Folkomröstning om EU:s konstitutionella fördrag",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-07 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:20:29"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Motioner om demokratifrågor avslogs.",
          "dok_id": "GR01KU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Demokratifrågor (KU19)",
          "dok_id": "GR01KU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 23 punkt 29 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:20:29"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU19",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet genom att skrivelsen läggs till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner om demokratifrågor. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i en reservation att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som har majoritet i utskottet, anser att något sådant uppdrag inte behöver ges eftersom regeringen ändå arbetar med frågor kring IT och demokrati.</p>",
          "dok_id": "GR01KU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:17"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Demokratifrågor (KU19)",
          "dok_id": "GR01KU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:17"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU19",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_19.docx",
          "filstorlek": "190779",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Demokratifrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3C26F2F6-0D22-44DF-A06C-E8B8F761B3F7"
        },
        {
          "dok_id": "GR01KU19",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_19.pdf",
          "filstorlek": "962340",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ku_19",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4539BC25-1E19-41B5-91D7-43F852998CBC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K383 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K383",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K385 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K385",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf289 Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju446 Politiskt våld",
          "ref_dok_id": "GR02Ju446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju446",
          "ref_dok_titel": "Politiskt våld",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K223 Demokrati - vår tids utmaning",
          "ref_dok_id": "GR02K223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K223",
          "ref_dok_titel": "Demokrati - vår tids utmaning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K24 med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K24",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K24",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K25 med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K259 Tillfällig ledighet vid kommunfullmäktigeuppdrag",
          "ref_dok_id": "GR02K259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K259",
          "ref_dok_titel": "Tillfällig ledighet vid kommunfullmäktigeuppdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K26 med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K26",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K26",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K27 med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_id": "GR02K27",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K27",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K289 Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_id": "GR02K289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K289",
          "ref_dok_titel": "Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K290 En ny författning för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02K290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K290",
          "ref_dok_titel": "En ny författning för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K304 Nätverksstöd för invandrade kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02K304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K304",
          "ref_dok_titel": "Nätverksstöd för invandrade kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Rossana Dinamarca m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K310 Införande av medborgarkontrakt",
          "ref_dok_id": "GR02K310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K310",
          "ref_dok_titel": "Införande av medborgarkontrakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K316 Våld och hot mot kvinnliga politiker",
          "ref_dok_id": "GR02K316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K316",
          "ref_dok_titel": "Våld och hot mot kvinnliga politiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K349 Kommunalt partistöd",
          "ref_dok_id": "GR02K349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K349",
          "ref_dok_titel": "Kommunalt partistöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K400 Demokrati",
          "ref_dok_id": "GR02K400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K400",
          "ref_dok_titel": "Demokrati",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K443 Skydd för förtroendevalda",
          "ref_dok_id": "GR02K443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K443",
          "ref_dok_titel": "Skydd för förtroendevalda",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson och Mikael Damberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ412 Äganderätt",
          "ref_dok_id": "GR02MJ412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ412",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T474 IT-politiken",
          "ref_dok_id": "GR02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "IT-politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T561 Information och kommunikation ",
          "ref_dok_id": "GR02T561",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T561",
          "ref_dok_titel": "Information och kommunikation ",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:110 Demokratipolitik",
          "ref_dok_id": "GR03110",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "Demokratipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:277",
          "ref_dok_id": "GR0K277",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "277",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:277",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}