{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285899",
      "dok_id": "GR01KU18",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU18",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU18",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "18",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-29 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:49",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:53",
      "titel": "Ändringar i sametingslagen, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU18/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU18",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU18",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU18",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU18</div><h1>Ändringar i sametingslagen, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nproposition  2003/04:86 Ändringar  i  sametingslagen\r\n(1992:1433), m.m.  samt  en  motion  som  väckts med\r\nanledning  av propositionen. De behandlade förslagen\r\navser ändringar  i  bestämmelser  rörande  val  till\r\nSametinget.  Utskottet tillstyrker propositionen och\r\navstyrker motionen.\r\n\r\nTill betänkandet har fogats en reservation och två\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Lag om ändring i sametingslagen\r\n(1992:1433)\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i sametingslagen (1992:1433).\r\n\r\n2.      Lag om ändring i lagen (2001:183)\r\nom behandling av personuppgifter i\r\nverksamhet med val och folkomröstningar\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i  lagen  (2001:183)  om  behandling  av\r\npersonuppgifter   i   verksamhet   med   val  och\r\nfolkomröstningar.\r\n\r\n3.      Definition av begreppet same\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K17 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation (fp)\r\n\r\n4.      Könsneutral lagtext\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2003/04:K17 yrkande  3.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 29 april 2004\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m),  Göran Magnusson (s),  Barbro  Hietala\r\nNordlund (s), Pär  Axel Sahlberg (s), Kenth Högström\r\n(s),  Henrik S Järrel  (m),  Anders  Bengtsson  (s),\r\nTobias  Krantz  (fp),  Kerstin  Lundgren (c), Helene\r\nPetersson  (s),  Nils  Fredrik Aurelius  (m),  Billy\r\nGustafsson  (s),  Inger  Jarl   Beck  (s),  Liselott\r\nHagberg (fp) och Tuve Skånberg (kd).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nKU18\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den 19 oktober  2000  att  en\r\nsärskild utredare skulle  tillkallas för att göra en\r\növersyn    av    Sametingets    organisation,     av\r\nsametingslagen   (1992:1433)   och  av  förordningen\r\n(1993:327)   med  instruktion  för  Sametinget.    I\r\nuppdraget ingick  bl.a.  att  lämna förslag till ett\r\nförenklat röstningsförfarande i  sametingsvalen  och\r\natt  se  över tidpunkten för val. Utredningen skulle\r\nvid   behov   lämna   förslag   till   indelning   i\r\nvaldistrikt,  införande  av  en  procentspärr och en\r\nökning  av  det  antal  personer som krävs  för  att\r\nregistrera  ett  parti.   Slutligen  skulle  förslag\r\nlämnas beträffande möjligheten  till  extra val och,\r\nom   behov  föreligger,  till  ändrade  former   för\r\npartistöd.\r\n\r\nUtredningen,        som        antog        namnet\r\nSametingsutredningen,  överlämnade  i  oktober  2002\r\nbetänkandet   Sametingets   roll   i   det   svenska\r\nfolkstyret    (SOU    2002:77).    Betänkandet   har\r\nremissbehandlats.\r\nRegeringen tar i den nu aktuella propositionen upp\r\nvissa av de förslag till ändringar i  sametingslagen\r\nsom  behandlats i Sametingsutredningens  betänkande.\r\nÄndringarna   rör   fördelningen   av  ansvaret  för\r\nsametingsvalet     mellan     olika     myndigheter,\r\nregistrering av partier m.m., överklagande av beslut\r\nom  fastställande  av  röstlängd,  mandatfördelning,\r\ntidsfrister  för valet och omval.  Regeringen  avser\r\natt i annat sammanhang behandla de övriga frågor som\r\nbehandlats i betänkandet.\r\nI propositionen  föreslås  även  ändringar i lagen\r\n(2001:183)   om  behandling  av  personuppgifter   i\r\nverksamhet med val och folkomröstningar. Ändringarna\r\nföranleds av att  Valmyndigheten  i sitt remissvar i\r\nanledning av utredningens betänkande påpekat behovet\r\nav   bestämmelser   om  personuppgiftsbehandling   i\r\nsamband   med   sametingsvalen.     De    föreslagna\r\nändringarna  ansluter  nära till de redan befintliga\r\nbestämmelser  som  gäller  de  allmänna  valen.   De\r\nberörda  myndigheterna,  Sametinget,  Valmyndigheten\r\noch Länsstyrelsen  i Norrbottens län, har under hand\r\nberetts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget.\r\nYttrande från Lagrådet har inhämtats. Lagrådet har\r\nlämnat de remitterade  förslagen utan erinran. Efter\r\nlagrådsgranskningen har,  efter  framställning  från\r\nSametinget, sista dagen för anmälan till röstlängden\r\nenligt 3 kap. 4 § sametingslagen ändrats till den 20\r\noktober. Vidare har i förtydligande syfte gjorts  en\r\njustering  i  den  nya  3  kap. 37 § sametingslagen.\r\nÄndringarna har bedömts vara  av  sådan beskaffenhet\r\natt en förnyad lagrådsbehandling inte är nödvändig.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nRöstlängden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att den\r\nsom  tagits upp i den preliminära röstlängden\r\nhos   länsstyrelsen    bör    få    överklaga\r\nvalnämndens beslut om att ta upp annan person\r\ni  röstlängden.  Vidare tillstyrker utskottet\r\natt det införs en  bestämmelse med innebörden\r\natt länsstyrelsens beslut  att en person inte\r\nuppfyller  kraven  för  att  anses  som  same\r\nmedför  att  inte  heller dennes  barn  skall\r\nkunna  anses  som same  på  den  grunden  att\r\nföräldern har varit  upptagen  i röstlängden.\r\nUtskottet    avstyrker   motion   2003/04:K17\r\nyrkandena 1 och 2. Jämför reservationen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEndast samer har  enligt  3  kap. 3 § sametingslagen\r\nrösträtt i valen till Sametinget.  Enligt 1 kap. 2 §\r\navses med same den som anser sig vara  same  och gör\r\nsannolikt  att  han  har  eller har haft samiska som\r\nspråk  i hemmet, eller gör sannolikt  att  någon  av\r\nhans föräldrar,  far-  eller  morföräldrar har eller\r\nhar haft samiska som språk i hemmet,  eller  har  en\r\nförälder   som   är   eller  har  varit  upptagen  i\r\nröstlängden till Sametinget.\r\n\r\nI propositionen anges  att  Sametinget  har ansett\r\ndefinitionen av begreppet same vara oklar. Detta har\r\nfått  till följd att valnämnden efter ett beslut  av\r\nSametinget i plenum tillåtit att även icke-samer som\r\ngift sig  med  en  samisktalande  person  tas  upp i\r\nröstlängden.    Tolkningen   överensstämmer   enligt\r\nregeringens uppfattning  inte  med  avsikten med den\r\naktuella  bestämmelsen. Regeringen finner  dock  att\r\ndet  inte  finns  skäl  att  föreslå  en  ändring  i\r\ndefinitionen  av  begreppet  same.  Emellertid anser\r\nregeringen att det förhållandet att problem  av  det\r\nnämnda  slaget  kan uppstå när det gäller att bedöma\r\nvem som skall ha rätt att upptas i röstlängden tyder\r\npå  att  denna  i dag  omfattar  personer  som  inte\r\nuppfyller de objektiva  kriterier för upptagande som\r\nanges  i sametingslagen. Dessa  kan  finnas  kvar  i\r\nröstlängden  till dess de avlider eller själva begär\r\natt bli strukna.\r\nI dag finns  enligt  3  kap. 5 § sametingslagen en\r\nmöjlighet att överklaga valnämndens  beslut att inte\r\nuppta  en  person i röstlängden. Överklagande  skall\r\nske hos länsstyrelsen  i  det län där Sametinget har\r\nsitt  säte,  dvs.  för  närvarande  Länsstyrelsen  i\r\nNorrbottens län. Rätten att  överklaga  gäller  bara\r\nden som inte tagits upp i längden.\r\nI  propositionen  föreslås att lagen ändras så att\r\nden  som  upptagits  i den  preliminära  röstlängden\r\nskall kunna överklaga  ett  beslut  om  att en annan\r\nperson tagits upp i längden under påstående  av  att\r\ndenne  förts  upp i längden utan att vara berättigad\r\ntill det. Därvid  föreslås  att texten formuleras så\r\natt det framgår att valnämndens fastställande av den\r\npreliminära röstlängden utgör  ett  enda  beslut och\r\natt överklagandena avser beslutet i den del  det rör\r\nupptagande av en viss person i längden.\r\nÖverklagandena   skall,   i  likhet  med  vad  som\r\nhittills   gällt   för  överklaganden,   prövas   av\r\nlänsstyrelsen.\r\nFör att det skall  vara  praktiskt möjligt för den\r\nsamiska   allmänheten   att  få  kännedom   om   den\r\npreliminära röstlängdens  innehåll  och  därmed göra\r\nbruk  av  möjligheten att överklaga föreslås  vidare\r\natt det föreskrivs  att  den preliminära röstlängden\r\nskall    hållas    tillgänglig    för    granskning.\r\nValmyndigheten   och  Sametinget  skall   i   samråd\r\nbestämma vid vilken  tid  och  på  vilken  plats som\r\nröstlängden    skall   hållas   tillgänglig.   Dessa\r\nuppgifter skall  också  kungöras i Post- och Inrikes\r\nTidningar.\r\nSlutligen föreslår regeringen att bestämmelsen i 1\r\nkap. 2 § förses med ett tillägg,  enligt  vilket ett\r\nbarn  till  den som har varit upptagen i röstlängden\r\ninte  skall betraktas  som  same,  om  länsstyrelsen\r\nbeslutat att föräldern inte uppfyller kraven för att\r\nbetraktas som same.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion  2003/04:K17  av  Tobias  Krantz m.fl. (fp)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs dels om ändring\r\ni  bestämmelserna  som  definierar  vem som är  same\r\n(yrkande  1),  dels om att Sametinget i  plenum  ges\r\nmöjlighet att föreslå  valnämnden om en person skall\r\ntas  upp  i  röstlängden (yrkande  2).  Motionärerna\r\nanser  att  det  ytterst  måste  vara  den  enskilda\r\nmänniskan   -   inte   staten,   traditionen   eller\r\nutomstående bedömare  -  som  avgör i vilken mån man\r\nkänner  tillhörighet  till  en  nationell  minoritet\r\neller  en  språklig  gemenskap.  I motionen  uttalas\r\nvidare att Sametinget i plenum måste  ges  möjlighet\r\natt  föreslå  valnämnden  om  en  person, som enligt\r\ngällande  definition  kan  betraktas som  icke-same,\r\nskall  tas upp i röstlängden.  Enligt  motionärernas\r\nmening är  det  olämpligt att ett icke-samiskt organ\r\nskall kunna avgöra om en person är same eller inte.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nPropositionen  1992/93:32  om  samerna och samisk\r\nkultur  m.m.  innehåller  bl.a. det  förslag  som\r\nlegat till grund för den gällande definitionen av\r\nsame i sametingslagen. Departementschefen anför i\r\npropositionen (s. 36) bl.a. att den definition av\r\nbegreppet same som föreslås  i  propositionen får\r\nbetydelse  vid tillämpning av sametingslagen  när\r\ndet gäller att avgöra vilka som skall ha rösträtt\r\ntill Sametinget  och  vilka  som  är valbara till\r\nSametinget.   Vidare   anför   departementschefen\r\nföljande.\r\nDet finns flera sätt att definiera  en minoritet.\r\nMan   kan   välja   objektiva   kriterier   såsom\r\nhärstamning, ras, språk, bosättning och yrke. Man\r\nkan också utgå från personens egen uppfattning om\r\nsig själv. Enligt en sådan, subjektiv, definition\r\ntillhör  de personer minoriteten som själva anser\r\nsig  göra  det.  I  Sverige  har  den  subjektiva\r\nminoritetsdefinitionen  förespråkats under senare\r\ntid    (jfr    SOU   1984:58,   Invandrar-    och\r\nminoritetspolitiken\r\ns.  55).  Såväl  minoriteten  som  samhället  har\r\nemellertid intresse  av att förena det subjektiva\r\nkriteriet  med objektiva  kriterier.  Det  gäller\r\nsärskilt   om    en   minoritet   har   särskilda\r\nrättigheter.  När kriterierna  väl  är  fastlagda\r\ntorde  det  främst   vara   en  angelägenhet  för\r\nminoriteten själv att göra bedömningen om en viss\r\nperson uppfyller kriterierna.\r\nAllt   talar   enligt   min   mening    för   att\r\nutgångspunkten även i sametingslagen bör vara den\r\nsubjektiva  minoritetsdefinitionen - envar  måste\r\nsjälvfallet ha rätt att avstå från att räknas som\r\ntillhörande en  minoritet.  Det finns emellertid,\r\nsom också Samerättsutredningen  framhåller,  skäl\r\natt förena den  subjektiva definitionen med något\r\neller  några objektiva kriterier. Jag har för min\r\ndel i likhet  med  utredningen  fastnat  för  att\r\nspråket bör vara ett sådant objektivt kriterium i\r\nen definition av begreppet same i sametingslagen.\r\nSametingsutredningen   har   i   sitt  betänkande\r\nSametingets  roll  i det svenska folkstyret  (SOU\r\n2002:77 s. 195) anfört  som sin sin bedömning att\r\nde nu gällande kriterierna för bedömningen om man\r\när  same är väl avvägda. Beträffande  kriterierna\r\nhar utredningen därvid anfört följande.\r\nDe är  enligt  vår uppfattning generöst utformade\r\noch enligt uppgift  avkrävs  den  som  ansöker om\r\nregistrering   inte   heller   någon   omfattande\r\nbevisning  för  att  styrka  sina  uppgifter.   I\r\nnormalfallet    godtas    i   stället   sökandens\r\nuppgifter, vilket innebär att  även tillämpningen\r\nav   regelverket  är  generös.  Utredningen   ser\r\npositivt  på  detta,  det är viktigt att så många\r\nsamer som möjligt låter  registrera  sig. Det får\r\ndock   ankomma   på  Sametinget  att  noga  följa\r\nutvecklingen,   så   att    inte   den   generösa\r\nutformningen  på lång sikt urholkar  den  samiska\r\nförankringen i  Sametinget.  Det räcker i dag för\r\natt upptas på röstlängden att  sökanden anser sig\r\nvara  same  och  har  en förälder som  har  varit\r\nupptagen  på röstlängden.  På  mycket  lång  sikt\r\nskulle denna  bestämmelse  kunna  innebära att en\r\nsläkt som alltmer fjärmade sig från  det  samiska\r\nspråket  skulle  kunna bibehålla sin rösträtt  om\r\nvarje generation lät registrera sig.\r\nI  sammanhanget har  Sametingsutredningen  vidare\r\nnoterat  som  ett  konkret  problem  i  fråga  om\r\nröstlängden   att   det   från  Sametingets  sida\r\npåståtts    att    definitionen   av    same    i\r\nsametingslagen är oklar  och  att  detta fått som\r\nföljd  att  även  en  person  utan  annan  samisk\r\nanknytning än ett giftermål med en same tas upp i\r\nröstlängden.   Utredningen   har   därvid  yttrat\r\nföljande (s. 196).\r\nFör  utredningen  är  det oklart på vilken  grund\r\ndetta kunnat ske. Som framgått  krävs  det enligt\r\nlagtexten  utöver att personen upplever sig  vara\r\nsame att ett  av  de  tre objektiva kriterierna i\r\nlagtexten är uppfyllda.  Kriterierna  i punkten 2\r\noch 3 är i ett sådant fall uteslutna, de  ställer\r\nkrav  om  att  sökandens  föräldrar,  far-  eller\r\nmorföräldrar  haft  samiska  som  språk  i hemmet\r\neller  att  en  av  föräldrarna varit upptagen  i\r\nröstlängden. Det enda  som möjligen därför skulle\r\nkunna  återstå  är  att  valnämnden   ansett  att\r\nkriteriet  under  punkt 1 i samedefinitionen  att\r\nden som gör sannolikt  att han har eller har haft\r\nsamiska som språk i hemmet skulle kunna innefatta\r\näven den som gifter sig  med  en person som talar\r\nsamiska.\r\nEnligt Sametingsutredningens uppfattning  har  en\r\nsådan  långtgående  tolkning  av  lagtexten  inte\r\nvarit  avsedd.  Sametingsutredningen  har  därvid\r\nhänvisat     till     vissa     uttalanden     av\r\nSamerättsutredningen   i   samband  med  att  den\r\nutredningen föreslog att same  skulle  definieras\r\npå  det  sätt  som  gäller  i  dag,  men  med det\r\ntillägget att personen eller hans föräldrar, far-\r\neller  morföräldrar  lärt  sig samiska som första\r\nspråk.   Om   make  anförde  Samerättsutredningen\r\nföljande (SOU 1989:41 s. 135):\r\nSom   nämnts   gäller   för   närvarande   enligt\r\nrennäringslagen   att   make   till   person  med\r\nrenskötselrätt också får sådan rätt. Det är väl i\r\noch  för  sig  inte helt orimligt att make  eller\r\nmaka  åtminstone   efter  viss  tid  i  bestående\r\näktenskap  skall  jämställas   med  mannen  resp.\r\nhustrun  även  när  det gäller frågan  om  samisk\r\netnicitet. I enlighet  med samhällets inställning\r\ni  andra  sammanhang  skulle   det   också  kunna\r\növervägas  att  samboförhållande  jämställs   med\r\näktenskap.  En  sådan utvidgning av personkretsen\r\nskulle  emellertid   kunna  leda  alltför  långt.\r\nExempelvis skulle den vars mor en gång varit gift\r\nmed  en same kunna betraktas  som  same  även  om\r\nvarken  hans  mor  eller  hans  far  är av samisk\r\nhärkomst.\r\nI propositionen 1992/93:32 om samerna  och samisk\r\nkultur   m.m.   berörs   inte   frågan  om  make.\r\nRegeringen föreslår dock i propositionen  att det\r\ninte skall vara ett krav att personen eller  hans\r\nföräldrar,   far-  eller  morföräldrar  lärt  sig\r\nsamiska  som  första   språk.  Departementschefen\r\nanför därvid följande (s. 35-36):\r\nDet  främsta  skälet till  att  även  jag  väljer\r\nspråket som ett  kriterium  är  att  Finland  och\r\nNorge  använder  det  kriteriet.  Om språket inte\r\nvore ett kriterium i en svensk definition  skulle\r\nden  situationen  kunna  uppstå att en person kan\r\nanses som same i Norge och  Finland  men  inte  i\r\nSverige och vice versa. I Finland definieras same\r\nsom  den  person  som lärt sig samiska som första\r\nspråk   eller   haft   föräldrar,    far-   eller\r\nmorföräldrar  som  lärt  sig  samiska som  första\r\nspråk.  I Norge anses den person  vara  same  som\r\nförklarar  att  han  uppfattar sig själv som same\r\noch har samiska som hemspråk  eller  att  han har\r\neller   har   haft  någon  förälder,  far-  eller\r\nmorförälder med samiska som hemspråk.\r\n\r\nSamerättsutredningens   förslag   i   fråga  om  det\r\nspråkliga kriteriet stämmer närmast överens  med den\r\nfinska  definitionen.  Jag har för min del lagt  den\r\nnorska definitionen till grund för mitt förslag. Jag\r\nanser   att  den  av  mig  föreslagna   definitionen\r\nåterspeglar  en  något  generösare  inställning från\r\nstatsmakternas sida till vem som bör  anses som same\r\ni sametingslagens mening. Den lägger inte  avgörande\r\nvid  vilken ordning samiska och svenska har lärts  i\r\nhemmet.\r\n\r\nMot    den     nu    redovisade    bakgrunden    gör\r\nSametingsutredningen  den tolkningen, att med hemmet\r\navses  i sametingslagen  det  ursprungliga  hem  som\r\npersonen har växt upp i. Som redan har framgått blir\r\nSametingsutredningens     slutsats     därmed    att\r\nvalnämnden, när den i röstlängden tagit upp personer\r\nsom gift sig med en person som talar samiska,  gjort\r\nen alltför långtgående tolkning av lagtexten.\r\n\r\nEftersom  Sametingsutredningen anser att lagtexten\r\ni sig inte är  oklar på den nu aktuella punkten, har\r\nden inte heller  funnit  skäl att lägga fram förslag\r\ntill  en förändring av lagtexten.  I  stället  menar\r\nutredningen  att  det  får  ankomma  på  Sametingets\r\nvalnämnd  att  i  framtiden  på eget ansvar göra  en\r\nrimlig uttolkning av lagtexten (a. bet. s. 197).\r\n\r\nMed hänvisning till att en felaktig röstlängd skulle\r\nkunna    påverka    Sametingets   legitimitet    har\r\nSametingsutredningen  dock  föreslagit att det skall\r\nvara   möjligt   att   överklaga   den   preliminära\r\nröstlängden  till  länsstyrelsen  med påstående  att\r\nnågon  förts upp på röstlängden utan  att  ha  varit\r\nberättigad  till det. Sådan rätt att överklaga skall\r\nenligt  utredningsförslaget,   som   i  dessa  delar\r\növerensstämmer      med    den    nu    föreliggande\r\npropositionen, tillkomma  bara den som är upptagen i\r\nden preliminära röstlängden (a. bet. s. 198).\r\n\r\nI  sitt remissyttrande över  Sametingsutredningens\r\nförslag   i   dessa   delar  (dnr  Jo2002/2206)  har\r\nSametinget   yttrat   att   det   utgår   från   att\r\nbesvärsmöjligheten till länsstyrelsen är en temporär\r\nlösning. Sametinget anser att  det  är olämpligt att\r\nett  icke-samiskt  organ  skall kunna avgöra  om  en\r\nperson är same eller inte. Enligt Sametingets mening\r\nbör  det  i  stället komma till  stånd  en  egen  av\r\nSametinget inrättad  överprövningsmyndighet liknande\r\nden  som riksdagen har  inrättat.  I  övrigt  stöder\r\nSametinget utredningsförslaget i nu aktuella delar.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid   behandlingen    av   regeringens   proposition\r\n1992/93:32 med bl.a. förslag  om  inrättande  av ett\r\nSameting   behandlade   konstitutionsutskottet  även\r\nföljdmotioner  om  att  införa   en   möjlighet  att\r\növerklaga länsstyrelsens beslut över anmärkning  mot\r\nröstlängd   (bet.   1992/93:KU17).   Utskottet,  som\r\navstyrkte   motionerna,   anförde  att  valet   till\r\nSameting gäller utseende av  en  statlig  myndighets\r\nledamöter vilket gör att det inte kan jämställas med\r\npolitiska  val.  Vidare  uttalade utskottet att  vad\r\nregeringen     anfört     i     propositionen     om\r\nrösträttsbestämmelserna får anses  ge utrymme för en\r\ngenerös  bedömning.  De frågor som i detta  avseende\r\nkan komma att bli föremål  för valnämndens och - vid\r\növerklagande - länsstyrelsens prövning, borde enligt\r\nutskottet  kunna bli begränsade  till  sin  art  och\r\nomfattning.  Mot  bakgrund härav ansåg utskottet att\r\nskäl saknas för att  låta  frågor  om  rösträtt till\r\nSametinget  bli  föremål för prövning av ytterligare\r\nen instans.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI motion 2003/04:K17  tas upp viktiga frågor som har\r\nkoppling till definitionen  av  vem  som  är  same i\r\nsametingslagens   mening.   Utskottet   finner   det\r\nangeläget att de förslag som tas upp i propositionen\r\nleder till lagstiftning i så god tid före valet till\r\nSametinget  år  2005  att reglerna kan träda i kraft\r\noch  tillämpas  vid detta  val.  Utskottet  är  inte\r\nberett att nu ta  ställning till frågor rörande mera\r\ngrundläggande reformer  av  gällande ordning för vem\r\nsom  i  det aktuella sammanhanget  skall  anses  som\r\nsame. Mot den anförda bakgrunden anser utskottet att\r\nriksdagen  bör  avslå motion 2003/04:K17 yrkandena 1\r\noch 2.Valet till  sameting  gäller  utseende  av  en\r\nstatlig  myndighets ledamöter. Även med beaktande av\r\nSametingets   särskilda  uppgifter  anser  utskottet\r\ndärför  att  det   är   en   lämplig   ordning   att\r\növerklagande  av valnämndens beslut i fråga om vilka\r\npersoner som skall  tas  upp i röstlängden, i likhet\r\nmed   vad   som   hittills  har  gällt,   sker   hos\r\nlänsstyrelsen. På grunder som närmare har utvecklats\r\ni propositionen och  av  Sametingsutredningen i dess\r\nbetänkande  kan  utskottet  vidare   konstatera  att\r\ndefintionen  av  samebegreppet  i  det  nu  aktuella\r\nsammanhanget  inte i sig är oklar. Utskottet  finner\r\nockså de nu gällande  kriterierna för bedömningen av\r\nom man är same vara väl  avvägda. Något behov av att\r\nytterligare utvidga kretsen  av personer som kan tas\r\nupp   i   röstlängden   föreligger   således   inte.\r\nFöljaktligen bör inte heller införas någon möjlighet\r\nför sametinget att ta initiativ till att  valnämnden\r\ni  röstlängden  tar  upp personer som faller utanför\r\ndenna personkrets. Mot  den anförda bakgrunden anser\r\nutskottet att riksdagen bör avslå motion 2003/04:K17\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nUtskottet föreslår i övrigt att riksdagen bifaller\r\npropositionen i här berörda delar.\r\n\r\nReservation (fp):\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  ___  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservation  ___  om  ändring  i\r\nbestämmelserna som definierar vem som är same och om\r\natt sametinget  i  plenum  ges möjlighet att föreslå\r\nvalnämnden om en person skall tas upp i röstlängden.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion   2003/04:K17\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det ytterst måste vara  den  enskilda  människan -\r\ninte  staten, traditionen eller utomstående bedömare\r\n- som avgör  i  vilken  mån  man känner tillhörighet\r\ntill  en  nationell  minoritet  eller   en  språklig\r\ngemenskap.  Sametinget i plenum måste ges  möjlighet\r\natt föreslå valnämnden  om  en  person,  som  enligt\r\ngällande  definition  kan  betraktas  som icke-same,\r\nskall  tas upp i röstlängden. Enligt vår  mening  är\r\ndet olämpligt att ett icke-samiskt organ skall kunna\r\navgöra om en person är same eller inte.\r\n\r\nValnämndens ställning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker     förslaget     i\r\npropositionen  om att vissa delar av ansvaret\r\nför valet förs över från Sametingets valnämnd\r\ntill Valmyndigheten och länsstyrelsen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nValen till Sametinget handhas i stor utsträckning av\r\nSametinget  ensamt   genom   dess  valnämnd.  Enligt\r\nregeringens mening bör inte Sametinget ensamt handha\r\nvalen  på  det  sätt som hittills  varit  fallet.  I\r\npropositionen  föreslås  att  vissa  av  Sametingets\r\nvalnämnds uppgifter  i samband med val bör överföras\r\ntill Valmyndigheten och  länsstyrelsen i det län där\r\nSametinget  har  sitt  säte.  Valmyndigheten  kommer\r\ndärigenom att ansvara för  det  förberedande arbetet\r\noch    organisationen    av    röstningen,     medan\r\nLänsstyrelsen   i   Norrbottens   län  ansvarar  för\r\nröstsammanräkning och mandatfördelning.  Sametingets\r\nvalnämnd bör enligt regeringens förslag behålla sina\r\nnuvarande  uppgifter med att utse valförrättare  och\r\nordna  vallokaler  samt  upprätta  röstlängden.  Den\r\nsistnämnda  uppgiften  innefattar bedömningen av vem\r\nsom  är att anse som same.  Denna  bedömning  måste,\r\nenligt  propositionen,  i  första hand anses vara en\r\nintern samisk angelägenhet.\r\n\r\nDuplettröstkort  och  duplettytterkuvert  utfärdas\r\nenligt 3 kap. 7 § sametingslagen  av  valnämnden. Av\r\npraktiska  skäl  bör,  enligt  propositionen,  dessa\r\nkunna  utfärdas  inte  bara av Valmyndigheten,  utan\r\näven av valnämnden och länsstyrelsen.  Ordningen för\r\nsametingsvalet  kommer  därmed att vara utformad  på\r\nliknande sätt som den som  gäller  för  de  allmänna\r\nvalen enligt 7 kap.\r\n9 § vallagen.\r\nEnligt  3  kap.  32  a  § i dess nuvarande lydelse\r\nskall  valnämnden utse efterträdare  till  ordinarie\r\nledamöter   som   avgår   under  mandatperioden  och\r\nytterligare  ersättare för ordinarie  ledamöter  som\r\ninträder  som  ordinarie   ledamot  eller  avgår.  I\r\npropositionen  föreslås att bestämmelsen  ändras  så\r\natt denna uppgift handhas av länsstyrelsen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   delar    regeringens    bedömning    och\r\ntillstyrker regeringens förslag i här berörda delar.\r\n\r\nTidsfrister för sametingsvalet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker     förslaget     i\r\npropositionen   om  att  de  tidsfrister  för\r\ngenomförande    av   val    som    anges    i\r\nsametingslagen utsträcks.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen anförs  att olägenheter kan uppkomma\r\npå  grund  av  den  begränsade  tid  som  står  till\r\nförfogande för förberedande  åtgärder inför val till\r\nSametinget. Särskilt den tid som  står till buds för\r\natt  sända  ut röstkort har ansetts vara  för  kort.\r\nValet skall enligt  sametingslagen hållas den tredje\r\nsöndagen i maj. Partier och kandidater skall anmälas\r\nsenast den 25 mars valåret. Röstkort skall sändas ut\r\nsenast  30  dagar före  valet,  vilket  i  praktiken\r\ninnebär att arbetet  med att sända ut röstkort skall\r\nutföras  under  en  tid  av   drygt  tre  veckor.  I\r\npropositionen anges vidare att det också bör beaktas\r\natt påskhelgen kan infalla under denna tid.\r\n\r\nVidare anges det som ett problem att överklaganden\r\nav valnämndens beslut att upprätta  den  preliminära\r\nröstlängden skall handläggas av länsstyrelsen  under\r\nden korta tiden mellan den 25 februari, då tiden för\r\növerklagande av beslutet går ut, och omkring den  10\r\nmars,  då  länsstyrelsens prövning skall ske. Enligt\r\nSametingets  valnämnd  är denna tid för kort för att\r\nnämnden skall kunna fullt  ut  bemöta  de  skäl  som\r\nanförts.   Slutligen  anförs  att  det  med  utökade\r\nmöjligheter  att överklaga beslut som innebär att en\r\nviss  person  upptagits   i   röstlängden  också  är\r\nnödvändigt   att   förlänga   handläggningstiden   i\r\nlänsstyrelsen.\r\nRegeringen anför som sin bedömning  att  en rimlig\r\nhandläggningstid   är  två  månader.  Med  en  sådan\r\nförlängning  kommer  tiden   för   överklagande   av\r\nbeslutet  om  preliminär  röstlängd att gå ut den 15\r\ndecember  året  före valåret,  preliminär  röstlängd\r\nskall ha upprättats den 15 november och anmälan till\r\nröstlängden skall  komma  in  senast  den 1 november\r\njämfört  med tiderna enligt de nu gällande  reglerna\r\nsom är den  25  februari  valåret,  den  10 februari\r\nrespektive  den  15  januari.  Sametinget har  efter\r\nremisstidens  utgång anfört att tiden  mellan  sista\r\ndagen för anmälan  till  röstlängden och sista dagen\r\nför  upprättande  av  röstlängden  med  utredningens\r\nförslag blir tämligen kort.  Regeringen  instämmer i\r\ndetta  och  föreslår  därför  att  sista  dagen  för\r\nanmälan  till röstlängden skall vara den 20  oktober\r\nåret före valåret.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    delar    regeringens    bedömning   och\r\ntillstyrker regeringens förslag i här berörda delar.\r\n\r\n\r\nMandatfördelning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker     förslaget     i\r\npropositionen  om  att  talet 1,4 används som\r\nförsta divisor vid fördelningen  av  mandat i\r\nSametinget.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nSametingslagen saknar bestämmelser som  fungerar som\r\nspärr  mot  småpartier. Det krävs vidare endast  tre\r\npersoner för  att  registrera  ett  parti. Detta har\r\nansetts   bidra   till  att  de  31  ledamöterna   i\r\nSametinget representerar för närvarande nio partier,\r\nvarav de tre minsta endast har ett mandat vardera.\r\n\r\nEnligt 3 kap. 32  § sametingslagen skall mandaten,\r\nvid mandatfördelningen  mellan  grupper, partier och\r\nliknande  sammanslutningar, fördelas  proportionellt\r\npå grundval av valresultatet. Härvid skall mandaten,\r\nett efter annat,  tilldelas  den  grupp,  det  parti\r\neller  motsvarande  som  för  var  gång uppvisar det\r\nstörsta  jämförelsetalet. Detta beräknas  genom  att\r\ngruppernas,   partiernas  eller  sammanslutningarnas\r\nröstetal delas  med  det tal som är ett högre än det\r\ndubbla  antalet  mandat  som  redan  har  tilldelats\r\ngruppen, partiet eller  sammanslutningen (divisorn).\r\nDet är således den s.k. rena uddatalsmetoden med 1,0\r\nsom första divisor som tillämpas.  För  de  allmänna\r\nvalen gäller att jämförelsetalet, så länge ett parti\r\ninte  ännu  tilldelats  något mandat, beräknas genom\r\natt  partiets röstetal i valkretsen  delas  med  1,4\r\n(den s.k.  jämkade  uddatalsmetoden). Först därefter\r\nberäknas jämförelsetalet  på  samma  sätt som enligt\r\nsametingslagen,  dvs.  genom  att partiets  röstetal\r\ndelas  med det tal som är ett högre  än  det  dubbla\r\nantalet  av de mandat som redan tilldelats partiet i\r\nvalkretsen.\r\nGenom att  talet  1,4  används  som första divisor\r\nmotverkas att småpartier får mandat.  Att valet till\r\nSametinget i detta avseende kommit att få en från de\r\nallmänna valen avvikande reglering har  sin  grund i\r\natt  det  vid  Sametingets  tillkomst ansågs att det\r\ninte borde finnas någon spärr mot småpartier. Enligt\r\ndepartementschefen  borde Sametinget,  för  att  det\r\nskulle  kunna  representera   alla  samer,  vara  så\r\nuppbyggt  att även mindre, samiska  sammanslutningar\r\nskulle  kunna   nominera   sina   kandidater  (prop.\r\n1992/93:32 s. 48).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen bedömer att skäl numera  saknas att värna\r\nom att mindre, samiska sammanslutningar  skall kunna\r\nbli    representerade    i    Sametinget,   eftersom\r\nutvecklingen gått mot etablerade partier. Behovet av\r\nen stabiliserande faktor är av  den anledningen mera\r\nangeläget.  En  särreglering  som  den  aktuella  är\r\ndärför  inte  längre  motiverad.  Första  divisor  i\r\nsametingsvalet bör därför i framtiden vara 1,4.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    delar    regeringens   bedömning    och\r\ntillstyrker regeringens förslag i här berörda delar.\r\n\r\n\r\nRegistrering av grupper och partier\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker     förslaget     i\r\npropositionen  om  att  grupper, partier  och\r\nliknande sammanslutningar  som inte redan har\r\nmandat i Sametinget måste ha ett dokumenterat\r\nstöd av minst 50 personer för  att  kunna bli\r\nregistrerade och få ställa upp i valet.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nEnligt  3 kap. 9 § sametingslagen skall  det  av  en\r\nanmälan av  kandidater till Sametinget framgå vilken\r\ngrupp, vilket  parti  eller  liknande sammanslutning\r\nsom  kandidaterna  tillhör.  Anmälan   skall   också\r\ninnehålla uppgift om namn på minst tre kandidater  i\r\nbestämd ordningsföljd. Sametingets valnämnd beslutar\r\nhärefter  om  registrering av gruppen, partiet eller\r\nden liknande sammanslutningen.  Andra  än kandidater\r\nför  registrerade  grupper,  partier eller  liknande\r\nsammanslutningar   är  inte  valbara.   Bestämmelsen\r\ninnebär således att  det  krävs tre personer för att\r\nregistrera ett parti.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI propositionen anförs att  det förhållandet att det\r\nbara krävs tre personer för att  registrera grupper,\r\npartier och liknande sammanslutningar  har betydelse\r\nför  splittringen  av  rösterna i sametingsvalet.  I\r\nlikhet med Sametingsutredningen anser regeringen att\r\nett skärpt krav inför registreringen  skulle  ha  en\r\ndämpande  effekt  på  röstsplittringen  och föreslår\r\ndärför  att  det  införs  ett  krav på att minst  50\r\npersoner   skall   stödja  grupper,  partier   eller\r\nliknande  sammanslutningar   för  att  de  skall  få\r\nregistreras  och  ha rätt att ställa  upp  i  valet.\r\nBestämmelsen i 3 kap.  9  §  sametingslagen föreslås\r\ndärför  kompletterad med ett krav  på  att  grupper,\r\npartier   m.m.   utöver   vad   som   krävs   enligt\r\nbestämmelsens   nuvarande   lydelse   skall  ha  ett\r\ndokumenterat   stöd   av  minst  50  röstberättigade\r\npersoner, inklusive de  angivna kandidaterna. Vidare\r\nföreslås  att  detta  skall  gälla  endast  grupper,\r\npartier och liknande sammanslutningar  som  inte har\r\nmandat i Sametinget. Skälet härtill är att det anses\r\nvara   lämpligt  ur  demokratisk  synvinkel  att  de\r\npartier som redan är representerade i Sametinget kan\r\nkomma  under   väljarnas  bedömning.  Om  ett  parti\r\nmisslyckas med att  få  mandat  i det kommande valet\r\nskall  dock det skärpta registreringskravet  omfatta\r\npartiet i nästföljande val.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    delar    regeringens    bedömning   och\r\ntillstyrker regeringens förslag i här berörda delar.\r\n\r\n\r\nOmval\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker     förslaget     i\r\npropositionen om att regler om omval införs i\r\nsametingslagen.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI  samband  med  valet  till Sametinget 2001 uppstod\r\nbehov av att genomföra ett  omval.  Bestämmelser  om\r\nomval  saknades dock i sametingslagen, till skillnad\r\nmot vad  som  är  fallet enligt vallagen beträffande\r\nallmänna val. Som en  temporär  lösning på problemet\r\nutfärdade  regeringen en förordning  med  tillfällig\r\ngiltighet, förordningen  (2001:725)  om  valdag m.m.\r\nför omval till Sametinget. I förordningen föreskrevs\r\nbl.a.  att  den  röstlängd  som  upprättats för  det\r\nordinarie valet skulle användas också  vid  omvalet.\r\nFörordningen upphörde att gälla den 1 januari 2002.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  regler om omval införs  i\r\nsametingslagen. Därvid föreslås att dagen för omval,\r\npå  motsvarande  sätt  som vid  de  allmänna  valen,\r\nbestäms   av   Valmyndigheten   efter   samråd   med\r\nlänsstyrelsen  och   Sametingets   valnämnd.  Vidare\r\nföreslås  att samma röstlängd används  som  vid  det\r\nordinarie valet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   delar    regeringens    bedömning    och\r\ntillstyrker regeringens förslag i här berörda delar.\r\n\r\n\r\nBehandling av personuppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker     förslaget     i\r\npropostionenpropositionen om att lagen (2001:\r\n183)   om  behandling  av  personuppgifter  i\r\nverksamhet   med   val  och  folkomröstningar\r\nändras så att lagen  gäller  även  valen till\r\nSametinget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  propositionen  föreslås  att lagen (2001:183)  om\r\nbehandling av personuppgifter  i  verksamhet med val\r\noch folkomröstningar skall göras tillämplig  även på\r\nvalen till Sametinget.\r\n\r\nDet   anförs   att   det   för   behandlingen   av\r\npersonuppgifter  i  samband  med valen bör finnas en\r\nsärskild  databas (databas för  sametingsvalet)  som\r\nanvänds för tillhandahållande av den information som\r\nbehövs för  framställning av röstlängd, röstkort och\r\nvalsedlar   samt   sammanräkning   av   valresultat,\r\ntillsyn,  kontroll,  uppföljning  och  planering  av\r\nverksamheten  samt statistik om valen. Dessa ändamål\r\növerensstämmer med vad som föreskrivs i lagen för de\r\nallmänna valen. Till databasen skall Valmyndigheten,\r\nlänsstyrelsen och  Sametinget  ha  direktåtkomst när\r\ndet hålls val till Sametinget.\r\nDe föreslagna ändringarna i lagen  är  av  teknisk\r\nkaraktär och innebär att i huvudsak samma regler  om\r\npersonuppgiftsbehandling  skall  tillämpas vid valet\r\ntill  Sametinget  som vid allmänna val.  Med  en  ny\r\nreglering  av  personuppgiftsbehandlingen   som  den\r\nbeskrivna  blir  4  kap. sametingslagen till största\r\ndelen  överflödigt.  Kapitlet   bör  därför,  enligt\r\nregeringens uppfattning,  upphävas. Nuvarande 4 kap.\r\n4 § bör dock bibehållas och erhålla  ny  placering i\r\nlagen.  Den  bestämmelsen innebär att inhämtning  av\r\npersonuppgifter  från  folkbokföringen  får  ske för\r\nkontroll     m.m.    av    uppgifter    som    avser\r\nsameröstlängden,  såsom  uppgifter i en anmälan till\r\nlängden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    delar   regeringens    bedömning    och\r\ntillstyrker regeringens förslag i här berörda delar.\r\n\r\n\r\nKönsneutral lagtext\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker    motion   2003/04:K17\r\nyrkande   3   om   könsneutral  lagtext   med\r\nhänvisning till att utskottet förutsätter att\r\nregeringen kommer att  behandla denna fråga i\r\nannat sammanhang.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:K17 av  Tobias  Krantz  m.fl.  (fp)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad   i  motionen  anförs  om  att\r\nsametingslagen skall vara könsneutral (yrkande 3).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRiktlinjer från Statsrådsberedningen\r\n\r\nStatsrådsberedningen har  gett  ut vissa anvisningar\r\nför författningsskrivning i den s.k. Gröna boken (Ds\r\n1998:66). I denna hänvisas i fråga  om språket i nya\r\nförfattningar och i ändringsförfattningar till bl.a.\r\nStatsrådsberedningens   promemoria   1994:4    Några\r\nriktlinjer      för      författningsspråket     och\r\nMyndigheternas     föreskrifter:      Handbok      i\r\nförfattningsskrivning (Ds 1998:43).\r\n\r\nI   Statsrådsberedningens   promemoria  från  1994\r\n(reviderad 1998-06-30) framhålls  (s.  12)  att  ett\r\nsätt  att  skriva könsneutralt är att använda sig av\r\nhan eller hon  (inte  han/hon).  Enligt  promemorian\r\nrekommenderas  denna lösning t.ex. när författningen\r\när  kort  eller  när   kombinationen   bara  behöver\r\nanvändas  några få gånger. Om texten däremot  kräver\r\nett  ymnigt  bruk  av  pronomen  blir  kombinationen\r\nstörande, särskilt vid böjning. I promemorian anförs\r\natt ett  annat  och  ofta bättre sätt är att använda\r\npluralformer  i  stället   för  singularformer.  Ett\r\ntredje   sätt   anges   vara   att  med   hjälp   av\r\nomskrivningar undvika personliga  pronomen i texten.\r\nAvslutningsvis anges i promemorian  att  det i regel\r\ngår att skriva könsneutralt med hjälp av de  angivna\r\nsätten. Men om det av någon anledning inte går,  kan\r\nman  i  ändringsförfattningar  behålla  han,  honom,\r\nhans.  I  nyskrivna  författningar  bör  man  enligt\r\npromemorian     emellertid     välja    könsneutrala\r\nalternativ.\r\nI   Myndigheternas   skrivregler  (Femte   utökade\r\nupplagan),   Ds  2001:48,  anges   (avsnitt   4.4.1)\r\nbeträffande användningen av pronomenet han att detta\r\ntidigare alltid  användes  i  många texter, särskilt\r\nförfattningstexter, när man syftade  på  båda könen.\r\nDet anges fortfarande vara användbart när  man avser\r\nbåde  män och kvinnor eller där substantivet  är  en\r\nabstraktion.  I texter där man måste skilja på könen\r\neller i texter  som  man vill göra helt könsneutrala\r\nkan man välja något eller  några  av  följande sätt:\r\nhan eller hon, upprepning av huvudordet, omskrivning\r\nmed plural eller könsneutrala substantiv.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling m.m.\r\n\r\n\r\nI  samband  med behandlingen av lag om tystnadsplikt\r\nför präst inom Svenska kyrkan m.m. år 1979 avstyrkte\r\nutskottet  (KU   1979/80:7)  ett  motionsyrkande  om\r\nändring av ordet han  i  lagtexten  till  orden  han\r\neller  hon.  Utskottet  hyste  förståelse  för de av\r\nmotionärerna   framlagda   synpunkterna.   Utskottet\r\nframhöll att det i de föreslagna lagtexterna använda\r\nordet  han  självfallet inte betecknade enbart  män.\r\nOrdet   var   i   stället   uppenbart   använt   som\r\nersättningsord för substantiv som betecknar både män\r\noch  kvinnor.  Av  Statsrådsberedningens  promemoria\r\n1979:2  med några riktlinjer för författningsspråket\r\nframgick  enligt  utskottet  att  denna könsneutrala\r\nanvändning  av  ordet han var hävdvunnen  i  svenskt\r\nlagspråk och att  anvisningarna  innebär  att  ordet\r\näven fortsättningsvis skall användas på detta sätt i\r\nflertalet  fall.  Enligt  utskottets mening hade det\r\nlikväl  varit lämpligare om  annat  uttryck  än  han\r\nbegagnats  i  lagtexten.  Utskottet  fann  dock  att\r\nangelägenheten av att ny lagstiftning kom till stånd\r\npå  området  var  så  stor  att  den  tog  över  den\r\nolägenhet  som  låg  i  att lagtexterna inte fått en\r\nhelt tillfredsställande språklig utformning.\r\n\r\nLagutskottet behandlade  år  1979  (LU 1979/80:10)\r\nett  motionsyrkande om att riksdagen hos  regeringen\r\nskulle  begära  att  vid  översyn av äldre lagar och\r\nutarbetandet av nya lagtexter författningarna skulle\r\nutformas könsneutralt. Lagutskottet  redogjorde  för\r\nvad  som anfördes i Statsrådsberedningens promemoria\r\n1979:2  om  användningen  av  ordet han och språklig\r\nmodernisering  av  äldre  författningar  (se  ovan).\r\nLagutskottet delade motionärernas uppfattning om att\r\nspråket   i   åtskilliga   både  äldre   och   yngre\r\nförfattningar  stod  i  mindre   god   samklang  med\r\nsträvandena mot jämställdhet mellan män och kvinnor.\r\nEn  modernisering av författningsspråket  tedde  sig\r\nenligt  utskottets mening erforderlig, och utskottet\r\nsåg  därför   med  tillfredsställelse  att  dittills\r\ntillämpade regler  för  författningsskrivandet setts\r\növer  och  kompletterats av  Statsrådsberedningen  i\r\nsamarbete med  departementets  rättschefer  och  att\r\nframkomna        synpunkter       redovisats       i\r\nStatsrådsberedningens    PM   1979:2.   Lagutskottet\r\nframhöll    att   promemorians    språkregler    och\r\nanvisningar     för      en     modernisering     av\r\nförfattningsspråket var avsedda  att  tillämpas inte\r\nbara när nya författningar utarbetas utan  också  då\r\näldre   lagar  och  förordningar  ändras  i  sakligt\r\nhänseende.  Enligt  lagutskottets mening tillgodosåg\r\nde nya riktlinjerna i  allt  väsentligt  de  krav på\r\nförfattningsspråket    som    kunde   ställas   från\r\njämställdhetssynpunkt.\r\nI   Kyrkoförfattningsutredningens   slutbetänkande\r\n(SOU 1987:4) En ny kyrkolag m.m. berörs bruket av de\r\npersonliga     pronomenen     han    och    hon    i\r\nförfattningstexterna. Konstruktionen  med  han eller\r\nhon ansågs enligt utredningen bli onödigt tung,  och\r\nför  att få  ett så naturligt och lättläst språk som\r\nmöjligt  valde  man  att  använda  pronomenet  han i\r\nsammanhang  där det behövdes ett personligt pronomen\r\ni singularis. Utredningen trodde inte att det skulle\r\nuppstå några  problem för den som läste utredningens\r\nlagtexter att förstå  att han enligt gängse bruk här\r\nanvändes  i allmän betydelse  och  syftade  på  båda\r\nkönen. Även i Kommunallagsgruppens slutbetänkande Ny\r\nlag om kommuner  och landsting (Ds 1988:52) berördes\r\nsvårigheten  att  skriva  könsneutralt.  Utredningen\r\nfullföljde 1983 års  demokratiberednings  arbete (se\r\nPrinciper för ny kommunallag, SOU 1985:29)  med  att\r\ngöra  lagen könsneutral, men man försökte undvika de\r\ndubbla   pronomenen   som   ofta  leder  till  tunga\r\nformuleringar. Utredningen har på olika sätt försökt\r\natt  komma  runt de problem som  enligt  utredningen\r\nnödvändigtvis  uppstår  när   man  skall  skriva  en\r\nkönsneutral  författningstext. Det ansågs mödan värt\r\neftersom endast ett tjugotal paragrafer berördes.\r\nKonstitutionsutskottet      behandlade      vidare\r\nmotionsyrkanden  om  ett  könsneutralt  språk  såväl\r\nunder  riksmötet 1997/98 som under de tre riksmötena\r\nnärmast   dessförinnan.   Vid   behandlingen   under\r\nriksmötet 1994/95 underströk utskottet betydelsen av\r\natt  det språk som används i officiella texter i  så\r\nstor  utsträckning   som  möjligt  är  könsneutralt.\r\nUtskottet ansåg sig kunna utgå\r\ni  från  att de nämnda riktlinjerna  för  språket  i\r\nlagar  och   andra   författningar   samt  inom  den\r\noffentliga  förvaltningen  följdes. Utskottet  ansåg\r\natt   motionen  borde  lämnas  utan   bifall   (bet.\r\n1994/95:KU13).  Vid  riksmötet  1995/96 saknades det\r\nenligt utskottets mening anledning  att  göra  någon\r\nannan  bedömning  än  vid tidigare riksmöten. Den då\r\naktuella  motionen  avstyrktes  (bet.  1995/96:KU7).\r\nUtskottet vidhöll sin  tidigare inställning även vid\r\nriksmötet    1997/98    (bet.    1997/98:KU5)    och\r\navstykteavstyrkte även då den aktuella motionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill än en gång stryka under betydelsen av\r\natt  språk  i  officiella  texter   används  på  ett\r\nkönsneutralt   sätt  i  så  stor  utsträckning   som\r\nmöjligt. Enligt  utskottets mening tillgodoser de nu\r\nredovisade riktlinjerna  för författningsskrivning i\r\nallt väsentligt de krav på  författningsspråket  som\r\nkan  ställas  i  detta  avseende. Mot den bakgrunden\r\nhyser utskottet förståelse  för  de  av motionärerna\r\nframlagda  synpunkterna.  Av  propositionen  framgår\r\nemellertid  att  regeringen  avser   att   i   annat\r\nsammanhang    behandla    de   övriga   frågor   som\r\nSametingsutredningen  har  behandlat  i  betänkandet\r\nSametingets  roll  i  det  svenska  folkstyret  (SOU\r\n2002:77).  Utskottet förutsätter  att  regeringen  i\r\nsamband  därmed  även  behandlar  frågan  om  att  i\r\nsametingslagen genomgående föra in ett annat uttryck\r\nän han.\r\n\r\n\r\nReservation (fp):\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att  utskottets  förslag  under  punkt  ___  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i   reservation   ___   om  att\r\nsametingslagen   skall   vara  könsnseutral.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:K17 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi  anser  att  förändringar  bör  göras  i  lagtexten  så  att\r\nsametingslagen blir könsneutral.\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservation. I rubriken anges inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nDefinition av begreppet same (punkt 3)\r\n\r\nav Tobias Krantz (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen  om   ändring   i\r\nbestämmelserna som definierar vem som är same och om\r\natt  Sametinget  i  plenum ges möjlighet att föreslå\r\nvalnämnden om en person skall tas upp i röstlängden.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen   motion   2003/04:K17\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det ytterst  måste  vara  den  enskilda\r\nmänniskan   -   inte   staten,   traditionen   eller\r\nutomstående  bedömare  -  som avgör i vilken mån han\r\neller  hon  känner tillhörighet  till  en  nationell\r\nminoritet eller  en språklig gemenskap. Sametinget i\r\nplenum måste ges möjlighet att föreslå valnämnden om\r\nen  person  som  enligt   gällande   definition  kan\r\nbetraktas som icke-same skall tas upp i röstlängden.\r\nEnligt  vår  mening är det olämpligt att  ett  icke-\r\nsamiskt organ  skall  kunna  avgöra  om en person är\r\nsame eller inte.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n1. Sametingsfrågor\r\n\r\n2.\r\nav Gunnar Hökmark (m),  Henrik S Järrel (m), Nils\r\nFredrik Aurelius (m) och Tuve Skånberg (kd).\r\n\r\nFrågan  om  vem  som är same eller  ej  aktualiserar\r\nfrågor som handlar  om  huruvida  det offentliga och\r\nstaten  över huvud taget skall ha synpunkter  på  en\r\nenskild    medborgares     etniska    eller    annan\r\ntillhörighet.   Inför  det  offentliga   bör   varje\r\nmedborgare vara just  medborgare  och  inget  annat.\r\nDetta  bör också vara statens utgångspunkt vid synen\r\npå  minoriteter   av   olika   slag  i  det  svenska\r\nsamhället. Frågan om minoritetstillhörighet bör ägas\r\nav dem som definierar sig som en  gemenskap, inte av\r\nstaten.  Det  är inte som tillhöriga  ett  kollektiv\r\nutan  som  individer  som  staten  skall  bemöta  de\r\nenskilda medborgarna  -  oavsett  om  det handlar om\r\nminoritetstillhörighet eller ej.\r\n\r\nDet  problem  som  propositionen syftar  till  att\r\nhantera uppstår ur det  faktum  att Sametinget är en\r\noffentlig  myndighet,  vilket i sin  tur  kräver  en\r\noffentlig lagreglering i  frågan  om  hur det avgörs\r\nvem  som  är  berättigad att välja företrädare  till\r\nSametinget.\r\n\r\n3. Frågan om den samiska tillhörigheten bör\r\nenligt vår mening avgöras i ett samspel\r\nmellan den enskilde och det samiska\r\nsamfundet. Det förutsätter dock att den\r\nsamiska gemenskapen och dess representation\r\ninte har karaktären av en offentlig\r\nmyndighet med de formella krav på\r\ntillhörighet och lagreglering som detta\r\nställer.\r\n\r\n4.\r\n\r\n5. Ändringar i sametingslagen m.m.\r\n\r\n6.\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nDen  enskilda  individen  utgör  utgångspunkten  för\r\nsamhällsbygget.  En  långtgående decentralisering av\r\noffentlig  makt och ansvar  förutsätter  ett  starkt\r\nskydd för individerna  mot  godtycke  och övergrepp.\r\nTill   Sametinget  har  decentraliserats  offentliga\r\nmyndighetsuppgifter, och därmed följer kravet på ett\r\nstarkt skydd  för  den enskilde. I grunden delar jag\r\nSametingets åsikt att  det är olämpligt att ett icke\r\nsamiskt organ skall kunna  avgöra  om  en  person är\r\nsame  eller inte. I likhet med Sametinget utgår  jag\r\ndels från  att besvärsmöjligheten till länsstyrelsen\r\nblir en temporär  lösning,  dels  från  att fortsatt\r\ndialog   kan   forma   en   annan  ordning  för  att\r\nsäkerställa skyddet för den enskilde individen.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n2003/04:86 Ändringar i sametingslagen (1992:1433),\r\nm.m.:\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\n\r\n1. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),\r\n\r\n2. lag om ändring i lagen (2001:183)  om  behandling\r\nav   personuppgifter  i  verksamhet  med  val  och\r\nfolkomröstningar.\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotion\r\n\r\n2003/04:K17 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  ändring  i\r\nbestämmelserna som definierar vem som är same.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sametinget i\r\nplenum ges möjlighet  att föreslå valnämnden om en\r\nperson skall tas upp i röstlängden.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att sametingslagen\r\nskall vara könsneutral.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\nKonventionstexter\r\n\r\nLagrådsyttrande som begärts av utskottet\r\n\r\nYttranden från andra utskott\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:86 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:86 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Definition av begreppet same",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K17 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "A1FFDC4A-29A8-46B5-8E05-418EF6DB471E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "38",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "38",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A1FFDC4A-29A8-46B5-8E05-418EF6DB471E",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Könsneutral lagtext",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K17 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Definition av begreppet same",
        "partier": "\"fp\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "3"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionen.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 14:43:51"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Sametingslagen ändras när det gäller fördelningen av ansvaret för sametingsvalet mellan olika myndigheter, registrering av partier med mera, överklagande av beslut om fastställande av röstlängd, mandatfördelning, tidsfrister för valet och omval. Även lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar ändras eftersom det behövs bestämmelser om personuppgiftsbehandling i samband med sametingsvalen.",
          "dok_id": "GR01KU18",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ändringar i sametingslagen (KU18)",
          "dok_id": "GR01KU18",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 14:43:51"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU18",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Sametingslagen ändras när det gäller fördelningen av ansvaret för sametingsvalet mellan olika myndigheter, registrering av partier med mera, överklagande av beslut om fastställande av röstlängd, mandatfördelning, tidsfrister för valet och omval. Även lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar ändras eftersom det behövs bestämmelser om personuppgiftsbehandling i samband med sametingsvalen. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01KU18",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Ändringar i sametingslagen (KU18)",
          "dok_id": "GR01KU18",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:28"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU18",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_18.docx",
          "filstorlek": "2214936",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Ändringar i sametingslagen, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8C20EA2F-429B-4085-9493-A76EB3714229"
        },
        {
          "dok_id": "GR01KU18",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_18.pdf",
          "filstorlek": "2421793",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ku_18",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/978A7A44-EBD3-4E7D-A4B9-F5EB884B96FF"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K17 med anledning av prop. 2003/04:86 Ändringar i sametingslagen (1992:1433), m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02K17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:86 Ändringar i sametingslagen (1992:1433), m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:86 Ändringar i sametingslagen (1992:1433), m.m.",
          "ref_dok_id": "GR0386",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "86",
          "ref_dok_titel": "Ändringar i sametingslagen (1992:1433), m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-06",
          "ref_dok_id": "GR09110",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "110",
          "ref_dok_titel": "2004-05-06",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:213",
          "ref_dok_id": "GR0K213",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "213",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:213",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2002:77",
          "ref_dok_id": "GQB377",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "SOU 2002:77",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:538",
          "ref_dok_id": "1992:1433",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:539",
          "ref_dok_id": "2001:183",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}