{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285842",
      "dok_id": "GR01KU13",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-23 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:54",
      "titel": "Val och regeringsbildning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU13</div><h1>Val och regeringsbildning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas  motioner  från  allmänna\r\nmotionstiden 2002 och 2003 som rör frågor om val och\r\nregeringsbildning. Såvitt avser frågor om översyn av\r\nvalsystemet,  personvalsinslaget  och  formerna  för\r\nregeringsbildning   har  utskottet  inom  ramen  för\r\nuppföljning   och   utvärdering    inom   utskottets\r\nberedningsområde inhämtat underlag i  form  av bl.a.\r\nrapporter. Dessa rapporter redovisas i bilagorna 2-4\r\noch  har även publicerats i serien Utredningar  från\r\nriksdagen  (URD).  För  att inhämta upplysningar har\r\nutskottet vidare hållit en  offentlig  utfrågning om\r\nEU-samarbetets  betydelse  för  den  parlamentariska\r\ndemokratin  i  de  nordiska  länderna. Uppteckningar\r\nfrån utfrågningen utgör bilaga 5.\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen  bör  avslå samtliga\r\nmotioner,  i  flertalet  fall  med  hänvisning  till\r\nantingen pågående utredningsarbete på vallagsområdet\r\neller  nu  inledda  samtal  mellan  regeringen   och\r\nriksdagspartierna  om en översyn av regeringsformen.\r\nTill betänkandet har  fogats  elva reservationer och\r\ntre  särskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Ändring av namnen på valkretsarna i\r\nVästra Götalands län\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:K201  och\r\n2002/03:K218.\r\nReservation 1 (m, fp, c)\r\n\r\n2. Valkretsindelning\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K244\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2003/04:K313  yrkandena  1\r\noch 2.\r\n\r\n3. Fördelning av utjämningsmandat inom\r\npartier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K295.\r\n\r\n4. Proportionalitet vid val till\r\nlandstings- och kommunfullmäktige\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K249,\r\n2002/03:K273,     2002/03:K282     yrkande     3,\r\n2003/04:K290     yrkande     6,     2002/03:K283,\r\n2002/03:K295,     2002/03:K377     yrkande     3,\r\n2002/03:K390,   2003/04:K263   och   2003/04:K336\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\n5. Personval\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K207,\r\n2003/04:K205, 2002/03:\r\nK211, 2002/03:K231, 2002/03:K241 yrkandena  9 och\r\n10,    2002/03:K257   yrkande   4,   2002/03:K262\r\nyrkandena   1  och  2,  2002/03:K282  yrkande  1,\r\n2003/04:K290  yrkande 4, 2002/03:K337 yrkandena 2\r\noch 3, 2002/03:\r\nK344,  2003/04:K323,   2002/03:K368   yrkande  3,\r\n2002/03:K369, 2002/03:\r\nK377   yrkande   1,   2002/03:K379   yrkande  19,\r\n2003/04:K271     yrkande     20,    2002/03:K424,\r\n2003/04:K235 och 2003/04:K257.\r\n\r\n6. Personval och kampanjbidrag\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K257\r\nyrkande  1, 2003/04:K214 yrkande 1, 2003/04:K221,\r\n2003/04:K329 och 2003/04:K403 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 2 (v, mp)\r\n\r\n7. Informationsinsatser avseende\r\nvalsystemet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K219,\r\n2002/03:K337  yrkande 1 och 2002/03:K368  yrkande\r\n2.\r\n\r\n8. Gemensamma valsedlar\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2002/03:K223 yrkandena\r\n1, 2 och 3.\r\n\r\n9. Ångerröstning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K224\r\nyrkande 1 och 2 samt 2002/03:K266.\r\n\r\n10. Rösträtt under det år då man fyller 18\r\når\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K225,\r\n2002/03:K241     yrkande     3,     2002/03:K276,\r\n2002/03:K319    i    denna   del,   2002/03:K331,\r\n2002/03:K368     yrkande     1,     2003/04:K234,\r\n2003/04:K397 och 2003/04:Kr361 yrkande 10.\r\nReservation 3 (fp, kd, v, c, mp)\r\n\r\n11. Rösträtt före det år då man fyller 18\r\når\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K382,\r\n2002/03:K258 yrkandena 1,  2  och  5 i denna del,\r\n2002/03:K340 yrkandena 1 och 2, 2003/04:K274.\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n12. Rösträttsålder vid folkomröstningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K414.\r\nReservation 5 (c, mp)\r\n\r\n13. Utvidgad rösträtt för andra än svenska\r\nmedborgare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf336\r\nyrkande  39, 2002/03:K264 yrkande 5, 2002/03:K381\r\nyrkande 1 och 2002/03:Sf289 yrkande 13.\r\nReservation 6 (v)\r\nReservation 7 (mp)\r\n\r\n14. Valbarhet\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K258\r\nyrkandena 3, 4 samt 5 i denna del, 2002/03:K319 i\r\ndenna   del,   2002/03:K381    yrkande    2   och\r\n2002/03:K383 yrkande 2.\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n15. Tidsbegränsning av uppdraget som\r\nriksdagsledamot\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:K229  och\r\n2002/03:K415.\r\nReservation 9 (mp)\r\n\r\n16. Åtgärder för ökat valdeltagande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K230\r\nyrkandena  1-4,  2002/03:Sf289  yrkande  14  samt\r\n2003/04:K236 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n17. Valsedlarnas utformning och innehåll\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K232,\r\n2002/03:K233 och 2002/03:\r\nK234.\r\n\r\n18. Valdagar\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K241\r\nyrkande 1, 2002/03:K282  yrkande  5, 2003/04:K290\r\nyrkande 7, 2002/03:K329, 2002/03:K379 yrkande 21,\r\n2002/03:N302 yrkande 25, 2003/04:N335 yrkande 11,\r\n2003/04:K201,   2003/04:K271   yrkande   23   och\r\n2003/04:K345.\r\n\r\n19. Funktionshindrades möjlighet att utöva\r\nsin rösträtt\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K241\r\nyrkande 7, 2002/03:K257  yrkande 3, 2002/03:K270,\r\n2002/03:K282 yrkande 2, 2003/04:K290  yrkande  5,\r\n2002/03:K308, 2002/03:K328, 2002/03:So513 yrkande\r\n9,  2003/04:So569  yrkande  5  och  2002/03:Ju278\r\nyrkande 9.\r\nReservation 10 (v, mp)\r\n\r\n20. Distribution av valsedlar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K247,\r\n2003/04:K265 och 2002/03:\r\nK257 yrkande 2.\r\n\r\n21. Småpartispärren\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K241\r\nyrkande   8,   2002/03:K377    yrkande    2   och\r\n2002/03:K396.\r\n\r\n22. Översyn av valsystemet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K297,\r\n2003/04:K239 och 2003/04:\r\nK271 yrkande 21.\r\n\r\n23. Skydd mot ofrivillig kandidatur\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K302.\r\n\r\n24. Legitimationskrav vid röstning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K313.\r\n\r\n25. Opinionsundersökningar i valrörelser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K341.\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n26. Vallokaler med religiös prägel\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K347.\r\n\r\n27. Rätten att kandidera i flera valkretsar\r\ni riksdagsval\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K400.\r\n\r\n28. Internetröstning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:T463\r\nyrkande 5 och 2003/04:T560 yrkande 17.\r\n\r\n29. Folkomröstningar m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:K214\r\nyrkande 2, 2003/04:K315 och 2003/04:K280.\r\n\r\n30. Registrering av partibeteckning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K233.\r\n\r\n31. Röstningsförfarandet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K281.\r\n\r\n32. Förtidsröstning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2003/04:K284  och\r\n2003/04:K375.\r\n\r\n33. Regeringsbildning, budgetprocess och\r\ntalmansval\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K208,\r\n2002/03:K282  yrkande  7, 2003/04:K290  yrkande  11,\r\n2002/03:K345 yrkandena 1 och 2, 2002/03:\r\nK379  yrkande  23,  2003/04:K271   yrkande   25  och\r\n2002/03:K434 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStockholm den 23 mars 2004\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m), Göran Magnusson  (s),  Barbro  Hietala\r\nNordlund  (s),   Helena  Bargholtz  (fp),  Pär  Axel\r\nSahlberg (s), Kenth  Högström  (s),  Ingvar Svensson\r\n(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind  (s), Anders\r\nBengtsson   (s),   Kerstin   Lundgren   (c),  Helene\r\nPetersson  (s),  Nils  Fredrik  Aurelius (m),  Billy\r\nGustafsson  (s),  Gustav  Fridolin  (mp),   Liselott\r\nHagberg (fp) och Bertil Kjellberg (m).\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nKU13\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nKommunala utjämningsmandat,\r\nvalkretsindelning m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning   till  tidigare\r\nställningstagande    att   riksdagen   avslår\r\nmotioner om ändring av namnen på valkretsarna\r\ni Västra Götalands län.  Med  hänvisning till\r\nnu   inledda   samtal   om   en  översyn   av\r\nregeringsformen föreslår utskottet vidare att\r\nriksdagen  avslår  motioner i frågor  rörande\r\nindelningen  i  valkretsar   för   val   till\r\nriksdagen samt fördelning av utjämningsmandat\r\ninom   partier   vid  riksdagsval.  Slutligen\r\nföreslår  utskottet   med   hänvisning   till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår   motioner  gällande  frågor  som  har\r\nanknytning  till proportionaliteten vid valen\r\ntill   landstings-   och   kommunfullmäktige.\r\nJämför reservation 1.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K201  av  Inger  René  m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  riksdagen  genom  ändring  i vallagen\r\nbeslutar  att ändra namnen på valkretsarna i  Västra\r\nGötalands län  på  så  sätt  att  länets  valkretsar\r\nåterfår sina ursprungliga namn, dvs. Göteborg, Bohus\r\nlän, Skaraborg, Älvsborgs norra och Älvsborgs  södra\r\nvalkrets.   Motionärerna   anför  bl.a.  att  länets\r\ninvånare inte identifierar sig  med de nya namnen på\r\nvalkretsarna i länet.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K218 av Birgitta  Carlsson  (c)\r\nföreslås att riksdagen  tillkännager  för regeringen\r\nsom  sin  mening vad i motionen anförs om  att  byta\r\nnamn  på  Västra   Götalands   östra  valkrets  till\r\nvalkretsen Skaraborg.\r\nI  motion  2002/03:K244 av Margareta  Pålsson  (m)\r\nföreslås att riksdagen  tillkännager  för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att vallagen\r\nskall    kompletteras   med   en   bestämmelse   som\r\neliminerar,    eller   åtminstone   motverkar,   att\r\ngränserna     mellan      riksdagsvalkretsar     och\r\nlandstingsvalkretsar ej är  synkroniserade  (yrkande\r\n1). I motionen anförs att vallagen innehåller  vissa\r\nbestämmelser   om   samordning   av   gränserna  för\r\nlandstings-  och  kommunvalkretsar  (2  kap.  5  §).\r\nMotionären  påpekar  att  motsvarande synkronisering\r\nsaknas    vad    gäller    riksdagsvalkretsar    och\r\nlandstingsvalkretsar. Detta  har  enligt  motionären\r\nmedfört   att   \"ologiska\"  gränser  uppstår  mellan\r\nvalkretsarna  för   val   till   riksdag  respektive\r\nlandsting. Vidare föreslås i motionen  att riksdagen\r\nbegär    att    regeringen   gör   en   översyn   av\r\nriksdagsvalkretsindelningen  i  Skåne i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen (yrkande 2). Därvid anförs\r\natt  Skåne  läns  norra och östra valkrets  omfattar\r\nhela  f.d. Kristianstads  län  (13  kommuner)  medan\r\nlänets västra valkrets omfattar åtta kommuner i f.d.\r\nMalmöhus län. Vid indelningen i landstingsvalkretsar\r\nhar   emellertid    kommuner   från   såväl   västra\r\nriksdagsvalkretsen  som   från   norra   och   östra\r\nvalkretsen  hamnat  i  samma  valkrets. Samma oklara\r\nindelning  har  skapats  i  sydöstra   Skåne,   dvs.\r\nlandstingsvalkretsen  hämtar  sitt  område både från\r\nnorra och östra riksdagsvalkretsen samt  från södra.\r\nEtt   sådant   förhållande   skapar  förvirring  hos\r\nväljarna. Motion 2003/04:K313  av  Margareta Pålsson\r\nm.fl.   innehåller   yrkanden   av   samma  innebörd\r\n(yrkandena 1 och 2).\r\nI motion 2002/03:K249 av Axel Darvik (fp) föreslås\r\natt  riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa kommunala\r\nutjämningsmandat    i   det   svenska   valsystemet.\r\nMotionären anser att en rimlig förändring borde vara\r\natt de kommuner som har  två  eller flera valkretsar\r\nhar  ca  10  procent  av de kommunala  mandaten  som\r\nutjämningsmandat.\r\nI motion 2002/03:K273  av Mats Einarsson m.fl. (v)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs om behovet  av\r\nändring   av   vallagen   i   syfte   att  förbättra\r\nproportionaliteten  i  kommunalvalet  med  hjälp  av\r\nt.ex.    utjämningsmandat    och   begränsning    av\r\nmöjligheten att indela kommunen  i flera valkretsar.\r\nMotionärerna  anför att det svenska  valsystemet  är\r\nproportionellt  på  alla nivåer - riksdag, landsting\r\noch  kommuner.  På  riksdags-   och   landstingsnivå\r\njusteras  de avvikelser från strikt proportionalitet\r\nsom   den  använda   mandatfördelningsmetoden,   den\r\njämkade  uddatalsmetoden,  i  vissa lägen ger upphov\r\ntill med hjälp av utjämningsmandat.  Denna möjlighet\r\nfinns  inte på kommunal nivå. Om en kommun  dessutom\r\när   indelad    i   ett   flertal   valkretsar   kan\r\nmandatfördelningen   komma   att   skilja  sig  från\r\nfördelningen  av röster i valet. Motionärerna  anser\r\natt detta är särskilt  betänkligt  när ett parti som\r\nfått fler röster än ett annat ändå får  färre mandat\r\nän detta parti. Enligt motionen kan problemet lösas,\r\neller i varje fall lindras, med två metoder. Man kan\r\nbegränsa  möjligheten att dela in kommunen  i  flera\r\nvalkretsar   och   man   kan   införa  systemet  med\r\nutjämningsmandat  även  i  kommunalvalet.   De   två\r\nåtgärderna  kan  självfallet  kombineras. Regeringen\r\nbör ta initiativ för att i god  tid  före  nästa val\r\nutarbeta  förslag  till  förändring  av  vallagen  i\r\nenlighet med vad som här anförts.\r\nI  motion  2002/03:K282 av Helena Bargholtz  m.fl.\r\n(fp)  föreslås   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\natt utreda ett avskaffande av indelning i valkretsar\r\nvid primär- och landstingskommunala val (yrkande 3).\r\nI   motionen   anförs   bl.a.   att   valkretsar   i\r\nprimärkommunala  val  som regel inte är något som är\r\nvare  sig nödvändigt för  valproceduren  eller  ökar\r\nmedborgarnas   förtroende   för   det   demokratiska\r\nsystemet. Tvärtom kan det i flera fall leda till att\r\npartier som egentligen har högre röstetal missgynnas\r\ni    fördelningen    av    mandat    på   grund   av\r\nvalkretsindelningen,  vilket  minskar tilltron  till\r\nsystemets demokratiska legitimitet.  Dessutom kan en\r\nvalkretsindelning göra det svårare för  väljarna att\r\npersonrösta  på  kandidater  då  rösterna  splittras\r\nmellan  valkretsarna.  Regeln  bör  därför vara  att\r\nkommunen    utgör    en    valkrets   i   val   till\r\nkommunfullmäktige. Ett yrkande  med  samma  innebörd\r\nframförs  i  motion  2003/04:K290 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) (yrkande 6). Vidare anförs i den motionen\r\nbl.a.  att det kan finnas  fall  där,  på  grund  av\r\nkommunens   utseende   eller   andra   faktorer,  en\r\nindelning  i  valkretsar  har  en  legitimitet   hos\r\ninvånarna.  I  sådana fall bör dispens kunna medges.\r\nMotionärerna tänker  sig  att  den myndighet som ger\r\ndispens  i  sådana  ärenden  kan vara  länsstyrelsen\r\neller  Kammarkollegiet.  Kommunen   bör  inte  själv\r\nmedges  att  besluta  om en indelning i  valkretsar,\r\neftersom det påverkar utslaget av val i kommunen och\r\ndet   då   kan   riktas   misstankar   om   att   en\r\nvalkretsindelning   används   för   att   manipulera\r\nvalutfallet. Skulle en utredning komma fram till att\r\nåtgärden  att  avskaffa  kommuners   och  landstings\r\nindelning  i  valkretsar  inte  är  lämplig,  bör  i\r\nstället  övervägas  att införa regler för  kommunala\r\nutjämningsmandat  så att  proportionaliteten  i  val\r\ntill  kommun-  och  landstingsfullmäktige  inte  kan\r\nåsidosättas av valkretsindelningen.\r\nI motion 2002/03:K283  av  Ragnwi  Marcelind  (kd)\r\nföreslås   att   riksdagen   begär   att  regeringen\r\ntillsätter en utredning för att se över  möjligheten\r\natt införa kommunala utjämningsmandat i kommuner som\r\nhar mer än en valkrets.\r\nI  motion  2002/03:K295  av  Gustav Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  som  i motionen anförs om  en\r\nutredning av användandet av utjämningsmandat i valet\r\ntill kommun- och landstingsfullmäktige.\r\nI  motion  2002/03:K377 av Ingvar  Svensson  m.fl.\r\n(kd) föreslås  att  riksdagen  begär  att regeringen\r\ntillsätter    en   utredning   för   att   lösa   de\r\nrepresentativa    problemen   med   valkretsindelade\r\nkommuner enligt vad  som  i motionen anförs (yrkande\r\n3).  I  motionen anförs att nuvarande  system  i  de\r\nstörre kommunerna  inbjuder  till  manipulation  med\r\nvalkretsindelningar   och/eller   antalet  mandat  i\r\nkommunfullmäktige. Ett alternativ till den nuvarande\r\nsituationen   är   att  införa  utjämningsmandat   i\r\nvalkretsindelade kommuner.  Ett  annat  sätt  är  en\r\nförändring  av  kommunernas möjligheter att indela i\r\nvalkretsar. Begränsningar  i  det nuvarande systemet\r\nkan    övervägas.    En   utredning   bör    granska\r\nolägenheterna med detta  system och föreslå åtgärder\r\nsom neutraliserar dem.\r\nI motion 2002/03:K390 av Mikael Oscarsson (kd) och\r\nPer Bill (m) föreslås att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad som i motionen anförs\r\nom  att  införa  utjämningsmandat   i   valet   till\r\nkommunfullmäktige.  Motionärerna anför bl.a. att man\r\nbör tillåta kommunerna  att införa utjämningsmandat.\r\nMotion 2003/04:K263 av Per  Bill  (m) innehåller ett\r\nyrkande med samma innebörd.\r\nI  motion  2003/04:K336  av Mikael Oscarsson  (kd)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs om att  införa\r\nutjämningsmandat   i   val   till  kommunfullmäktige\r\n(yrkande   1).   Vidare   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att  på  försök  tillåta  Uppsala\r\nkommun  att  ha  endast  en valkrets (yrkande 2).  I\r\nmotionen  anförs bl.a. att  det  nuvarande  systemet\r\ninbjuder till manipulation med valkretsindelningar i\r\nde  större  kommunerna   eller   antalet   mandat  i\r\nkommunfullmäktige. Ett alternativ till den nuvarande\r\nsituationen   är   att   införa  utjämningsmandat  i\r\nvalkretsindelade kommuner.  En alternativ lösning är\r\natt  tillåta att även större kommuner  bara  har  en\r\nvalkrets.  Detta  bör  genomföras  på försök i några\r\nkommuner nästa val. Motionären anser att Uppsala bör\r\nvara en av dessa försökskommuner.\r\nI motion 2003/04:K295 av Ingvar Svensson och Inger\r\nDavidsson   (båda   kd)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen  anförs  om  en  översyn  av  reglerna  för\r\nfördelning   av  utjämningsmandaten  inom   partier.\r\nMotionärerna  anför   bl.a.   att  regeringen  i  en\r\nkommande   analys   av   valsystemet    också    bör\r\nuppmärksamma    metodiken    för    fördelning    av\r\nutjämningsmandaten  inom  partierna. Därvid hänvisas\r\ntill    att    de    fyra    utjämningsmandat    som\r\nKristdemokraterna erhöll vid 2002  års riksdagsval i\r\nfallande  turordning  gick till Västernorrlands  län\r\nmed  röstetalet  11  450,   till  Blekinge  län  med\r\nröstetalet   8   319,  till  Norrbottens   län   med\r\nröstetalet  8  239  samt  till  Jönköpings  län  med\r\njämförelsetalet 8 063,2.  I  Jönköpings län utgjorde\r\ndetta det tredje mandatet med  röstetalet  40 316. I\r\nStockholms   län  erhöll  Kristdemokraterna  54  872\r\nröster, men dessa  röster  resulterade  emellertid i\r\nendast  tre mandat. Genomsnittligt antal röster  per\r\nerhållet  mandat  var  i  Jönköpings  län 13 439. Om\r\nKristdemokraterna  i  Stockholms  län erhållit  fyra\r\nmandat  skulle  antalet röster per mandat  varit  13\r\n718, men man erhöll alltså endast tre mandat, vilket\r\nmotsvarar  18  291  röster  per  mandat  (avrundat).\r\nEnligt motionen  säger  dessa proportioner en del om\r\nsystemets  brister.  Som  en  jämförelse  nämns  att\r\nFolkpartiet i Göteborgs kommun erhöll fyra mandat på\r\n49 187 röster.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFör val till riksdagen är riket,  enligt  3 kap. 6 §\r\nregeringsformen,  indelat  i valkretsar. Mandaten  i\r\nriksdagen utgörs av 310 fasta  valkretsmandat och 39\r\nutjämningsmandat. En valkrets är  enligt  2 kap. 1 §\r\nvallagen ett geografiskt avgränsat område för vilket\r\ndet  skall  väljas  ledamöter  till  den  beslutande\r\nförsamling som valet gäller. Landet är indelat  i 29\r\nvalkretsar    och    de    motsvarar    i    princip\r\nlänsindelningen.   Stockholms  län  utgör  dock  två\r\nvalkretsar, Skåne län  fyra  valkretsar  och  Västra\r\nGötalands län fem valkretsar.\r\n\r\nVid  val till kommunfullmäktige är kommunen enligt\r\n2 kap. 6  §  första stycket vallagen en valkrets, om\r\ninte något följer av andra stycket. Om en kommun har\r\nfler  än  6  000  personer  som  har  rösträtt,  får\r\nkommunen enligt  andra  stycket delas in i två eller\r\nflera valkretsar. Om det  finns  fler  än 24 000 som\r\nhar rösträtt i en kommun, eller om det för  kommunen\r\nskall  utses  minst  51  fullmäktige, skall kommunen\r\ndelas in i två eller flera valkretsar. En kommun som\r\nhar färre än 6 000 personer  som  har  rösträtt  får\r\ndelas  in  i  två eller flera valkretsar bara om det\r\nfinns synnerliga  skäl  därför att kommunen sträcker\r\nsig över ett betydande geografiskt  område eller har\r\nandra  geografiska  förhållanden  som  motiverar  en\r\nsådan indelning.\r\nIndelningen    i    valkretsar    för   val   till\r\nlandstingsfullmäktige  skall  enligt  2   kap.  8  §\r\nvallagen  beslutas  av fullmäktige, sedan kommunerna\r\nhar fått tillfälle att  yttra  sig.  För  att  gälla\r\nskall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.\r\nLandstingsfullmäktige  skall  enligt  3  kap.  4 §\r\nbesluta  hur  många mandat som fullmäktige skall ha.\r\nDetta regleras  i 5 kap. 1 § kommunallagen. Mandaten\r\ni landstingsfullmäktige  består enligt 3 kap. 5 § av\r\nfasta   valkretsmandat  och  utjämningsmandat.   Nio\r\ntiondelar  av  mandaten  är fasta valkretsmandat. Om\r\ntalet blir brutet när antalet  fasta  valkretsmandat\r\nberäknas,  skall  det  rundas av till närmast  lägre\r\nhela  tal. Återstående mandat  är  utjämningsmandat.\r\nLänsstyrelsen  skall  enligt  3 kap. 6 § besluta hur\r\nmånga fasta valkretsmandat som  varje valkrets skall\r\nha. Det skall göras på så sätt att  antalet personer\r\nsom  har  rösträtt i landstinget delas  med  antalet\r\nfasta  valkretsmandat  och  därefter  delas  antalet\r\npersoner  som  har rösträtt i varje valkrets med det\r\ntal som blir resultatet  av  den  beräkningen. Varje\r\ngång som antalet som har rösträtt i  en  valkrets är\r\njämnt  delbart med detta tal får den valkretsen  ett\r\nmandat.   Om  inte  alla  fasta  valkretsmandat  kan\r\nfördelas  på   detta   sätt,   får  valkretsarna  de\r\nåterstående  mandaten  i  tur och ordning  efter  de\r\növerskott   som   uppstår   vid   beräkningen.   När\r\növerskottstalen  är  lika  stora i två  eller  flera\r\nvalkretsar, skall lotten avgöra  vilken valkrets som\r\nskall få mandatet.\r\nIndelningen    i    valkretsar   för   val    till\r\nkommunfullmäktige skall  enligt  2 kap. 9 § vallagen\r\nbeslutas   av  fullmäktige.  För  att  gälla   skall\r\nbeslutet vara fastställt av länsstyrelsen.\r\nKommunfullmäktige   skall,   enligt  3  kap.  7  §\r\nvallagen,   besluta   om   hur   många  mandat   som\r\nfullmäktige skall ha. Detta regleras  i  5  kap. 1 §\r\nkommunallagen.  Samtliga  mandat  i  fullmäktige  är\r\nfasta  mandat.  Om  en  kommun  är indelad  i  flera\r\nvalkretsar skall länsstyrelsen besluta  om hur många\r\nmandat som varje valkrets skall ha.\r\nFrågan om att införa ett mer proportionellt system\r\nockså  för  val  till kommunfullmäktige har  utretts\r\nflera gånger utan  att  det  lett till lagstiftning.\r\nSenast    övervägdes    frågan    av    1993     års\r\nvallagskommitté. Kommittén kunde inte enas i frågan,\r\noch  detta hade sin orsak i olika synsätt i fråga om\r\nbehovet  av att komplettera ett kommunproportionellt\r\nsystem med  småpartispärr och delade meningar om det\r\nangelägna i att  ha  likartade  system  för val till\r\nlandstings-  och kommunfullmäktige. Kommittén  valde\r\ndärför att avstå från att lägga fram ett förslag.\r\nRegeringen gjorde  bedömningen  att det inte borde\r\ninföras     utjämningsmandat     för     val    till\r\nkommunfullmäktige.  Inte  heller föreslog regeringen\r\ninförande av någon småpartispärr  (prop.  1996/97:70\r\ns.  161).  Konstitutionsutskottet delade regeringens\r\nuppfattning  (bet. 1996/97:KU16 s. 25) och avstyrkte\r\nen motion med  yrkande  om ett tillkännagivande till\r\nregeringen    om    bl.a.    att    införande     av\r\nutjämningsmandat  i  kommunfullmäktigvalen borde bli\r\nföremål för förnyad beredning.  I  samma  betänkande\r\navstyrkte utskottet vidare en motion om sänkning  av\r\nspärren   i  landstingsvalen  till  1  %.  Utskottet\r\nanförde därvid  bl.a.  att  en  sänkning av aktuellt\r\nslag   inte   skulle   fylla  syftet  att   motverka\r\npartisplittring.\r\nI  betänkande  1998/99:KU17  behandlade  utskottet\r\nflera motioner med  yrkande  om att utjämningsmandat\r\nborde  införas  i  kommunfullmäktigvalen.  Utskottet\r\nhänvisade i sin bedömning  till  att  frågan  om att\r\ninföra  ett  mer  proportionellt system för val till\r\nkommunfullmäktige      genom       införande      av\r\nutjämningsmandat hade utretts flera  gånger utan att\r\ndet lett till lagstiftning. Mot bakgrund av att 1993\r\nårs  vallagskommitté inte hade kunnat enas  i  denna\r\nfråga  gjorde regeringen i propositionen med förslag\r\ntill  ny  vallag  bedömningen  att  det  inte  borde\r\ninföras     utjämningsmandat     för     val    till\r\nkommunfullmäktige.  Regeringen föreslog inte  heller\r\ninförande        av       någon       småpartispärr.\r\nKonstitutionsutskottet    delade    då   regeringens\r\nuppfattning.    Utskottet    gjorde   i   betänkande\r\n1998/99:KU17 ingen annan bedömning.  Utskottet ansåg\r\natt  man bör hålla fast vid det system  som  gäller.\r\nNågon   ny   utredning  av  frågan  behövdes  enligt\r\nutskottet inte  heller.  Utskottet  avstyrkte därför\r\nsamtliga  motioner. I betänkande 2000/01:KU7  gjorde\r\nutskottet med  anledning  av  motionsyrkanden om att\r\ninföra kommunala utjämningsmandat  inte  någon annan\r\nbedömning   och   avstyrkte   motionerna.  Utskottet\r\navstyrkte också en motion med yrkande  om  att  byta\r\nnamn   på   Västra  Götalands  östra  valkrets  till\r\nSkaraborg.   I    betänkande   2001/02:KU8   vidhöll\r\nutskottet  sin  tidigare   bedömning  och  avstyrkte\r\ndärför motioner om införande  av  utjämningsmandat i\r\nkommunfullmäktigvalen. Vidare avstyrkte utskottet en\r\nmotion  om att byta namn på Västra Götalands  västra\r\nvalkrets.  Utskottet  vidhöll  sin  bedömning även i\r\nbetänkande   2001/02:KU14   och   avstyrkte   därmed\r\nmotioner  om  kommunala  utjämningsmandat   och   om\r\nkommuners     möjligheter     att     besluta     om\r\nvalkretsindelning.\r\nRegeringen  beslutade  den  16  april  2003  (dir.\r\n2003:37) att en parlamentariskt sammansatt kommitté,\r\n2003  års  vallagskommitté (Ju 2003:03), bl.a. skall\r\npröva frågan  om  proportionaliteten  i  valen  till\r\nkommunfullmäktige.   I   direktiven   anförs   bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nFrågan  om  ökad  proportionalitet vid valen till\r\nkommunfullmäktige    i     de    valkretsindelade\r\nkommunerna     har    inte    fått    en     helt\r\ntillfredsställande  lösning.  Detta  torde delvis\r\nbero   på  den  från  tid  till  annan  skiftande\r\ninställningen till huruvida en reform i syfte att\r\nöka proportionaliteten  också  bör förenas med en\r\nsmåpartispärr.  Anledningen till  att  det  varit\r\nsvårt att uppnå enighet  torde  främst  vara  att\r\nönskemålet om ökad proportionalitet egentligen är\r\noförenligt  med  kravet  på  att  partier med små\r\nröstetal skall uteslutas från möjligheten att bli\r\nrepresenterade  i  fullmäktige.  En småpartispärr\r\nleder  ju  alltid  till ett mindre proportionellt\r\nresultat än om någon spärr inte funnits. 1993 års\r\nvallagskommitté kunde  inte  enas  i  frågan  och\r\ndetta  hade  sin orsak i olika synsätt på behovet\r\nav  att  komplettera   ett   kommunproportionellt\r\nsystem med en småpartispärr och  delade  meningar\r\nom  angelägenheten i att ha likartade system  för\r\nval  till   landstings-   och  kommunfullmäktige.\r\nKommittén valde därför att  avstå  från att lägga\r\nfram ett förslag.\r\n\r\nRegeringen  ansåg  därför  att det inte  skulle\r\ninföras  några  regler om utjämningsmandat  eller\r\nsmåpartispärr  i  den   nya  vallagen.  Riksdagen\r\ndelade  denna  uppfattning  (bet.  1996/97:KU16).\r\nFrågan om kommunala utjämningsmandat har därefter\r\nvid flera tillfällen  tagits  upp i motioner, som\r\nalla    har   avslagits   av   riksdagen    (bet.\r\n1998/99:KU17, 2000/01:KU7 och 2001/02:KU8).\r\nProportionaliteten       vid      val      till\r\nkommunfullmäktige   har   i   olika    sammanhang\r\naktualiserats  igen  i samband med 2002 års  val.\r\nKommittén bör därför på nytt överväga denna fråga\r\nför att se om förutsättningarna för en förändring\r\nnu  skulle  vara  annorlunda   än   då  1993  års\r\nvallagskommitté prövade saken.\r\n\r\nValkretsindelningen  har  efter tillkomsten  av  det\r\nriksproportionella    valsystemet     utretts     av\r\nPersonvals-  och  valkretsutredningen (SOU 1977:94),\r\nav   Folkstyrelsekommittén    (SOU    1987:6),    av\r\nNomineringsrätts-    och    valkretskommittén   (SOU\r\n1995:143)  samt  av  1999  års författningsutredning\r\n(SOU 2002:42).\r\n\r\nPersonvals- och valkretsutredningens förslag ledde\r\ninte  till  någon  tillräckligt   bred  enighet  och\r\nresulterade därför inte i någon lagstiftning.\r\nEnligt Folkstyrelsekommittén förutsatte en ändring\r\nav   valkretsarnas   utformning   att   en    allmän\r\nuppslutning     kring     förslaget    kunde    nås.\r\nÖverläggningarna  inom  kommittén   och   kommitténs\r\nkontakter     med    partiorganisationerna    visade\r\nemellertid att  någon  enighet inte kunde förväntas.\r\nKommittén föreslog därför inte några förändringar av\r\nvalkretsindelningen.\r\nI    direktiven    till   Nomineringsrätts-    och\r\nvalkretskommittén framhölls  att  mycket  talade för\r\natt   de   största   valkretsarna   borde   minskas.\r\nKommittén,  som  inriktade  sitt  arbete  på de fyra\r\nbefolkningsmässigt största valkretsarna - Stockholms\r\nlän,   Stockholms   kommun,   Göteborgs  kommun  och\r\nÖstergötlands län - fann att utrymmet  för att ändra\r\nriksdagsvalkretsarna  inom  ramen för det  nuvarande\r\nvalsystemet var begränsat. Kommitténs  kontakter med\r\npartiorganisationer  i  de berörda valkretsarna  gav\r\nvid handen att frågan om  ett  förslag  till ändring\r\nborde  anstå. Kommittén lade därför inte fram  något\r\nförslag   utan   redovisade   endast   under   vilka\r\nförutsättningar    en    förändring   av   de   fyra\r\nriksdagsvalkretsarna kunde komma till stånd.\r\nI  direktiven till 1999 års  författningsutredning\r\n(dir.     2000:21)     framhöll    regeringen    att\r\nerfarenheterna från 1998  års val visade att andelen\r\nkandidater som har blivit valda  på personröster var\r\nlägre  i  de  största  valkretsarna än  i  flertalet\r\növriga valkretsar. Mot denna bakgrund gavs kommittén\r\ni   uppdrag   att  överväga  om   de   tre   största\r\nvalkretsarna borde  minskas.  Som  utgångspunkt  för\r\nuppdraget   gällde   att   valkretsarna  borde  vara\r\ngeografiskt  sammanhängande och  att  deras  gränser\r\ninte borde skära kommun- eller länsgränser. 1999 års\r\nförfattningsutredning     fann     att     politiska\r\nförutsättningar   för   en  delning  av  de  största\r\nvalkretsarna saknades. Vidare konstaterade kommittén\r\natt  en  ändrad  valkretsindelning  innebär  en  rad\r\nsvårbemästrade    problem     när     det     gäller\r\nriksproportionaliteten     i    valsystemet.    Mera\r\ningripande  förändringar ansågs  kräva  ändringar  i\r\nandra delar av  systemet.  Kommittén uttalade därför\r\natt  frågan  om att förbättra  personvalsgenomslaget\r\nbör  bli föremål  för  fortsatta  överväganden  inom\r\nramen  för  en  mer  genomgripande  översyn  av hela\r\nvalsystemet.\r\nFör   varje  mandat  som  ett  parti  har  fått  i\r\nriksdagen skall en ledamot utses. Dessa bestämmelser\r\nfinns i 3  kap.  9  §  regeringsformen. Den centrala\r\nvalmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval av\r\nlänsstyrelsens sammanräkning.  I  första  hand skall\r\nordningen   mellan  kandidaterna  inom  samma  parti\r\nbestämmas  på   grundval   av   storleken  på  varje\r\nkandidats personliga röstetal enligt  20  kap.  3  §\r\nvallagen. Personligt röstetal skall fastställas bara\r\nför en kandidat som fått särskilda personröster till\r\nett antal av minst åtta procent av partiets röstetal\r\ni   valkretsen.  Får  flera  kandidater  lika  stora\r\npersonliga  röstetal  skall  lotten  avgöra  vem som\r\nskall ha företräde.\r\nKan  inte  ett  tillräckligt stort antal ledamöter\r\nutses  på  grundval  av  personligt  röstetal  skall\r\nordningsföljden  mellan  kandidatnamnen  inom  varje\r\nparti bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas\r\nför dem med tillämpning  av heltalsmetoden enligt 20\r\nkap. 4 § vallagen. Ordningen  mellan  kandidatnamnen\r\nfastställs   då   genom  särskilda  uträkningar   på\r\nföljande  sätt.  Vid   varje   uträkning  gäller  en\r\nvalsedel bara för ett namn. Vid  uträkningen  gäller\r\nen  valsedel  för  det namn som står först på sedeln\r\nvarvid  bortses  från   namn   som   redan  utsetts.\r\nValsedlar  med  samma första namn bildar  en  grupp.\r\nVarje grupps röstetal  räknas  fram.  Röstetalet  är\r\nlika  med  det  antal valsedlar som ingår i gruppen.\r\nSamma tal är också  jämförelsetal  för  det namn som\r\nstår  först  på  gruppens  valsedlar. Det namn  vars\r\njämförelsetal är störst får den första platsen i den\r\nordningen. Vid varje följande  uträkning  gäller  en\r\nvalsedel  för  det  namn  som  står först på sedeln,\r\nvarvid  bortses  från namn som redan  fått  plats  i\r\nordningen. Den eller  de  grupper,  vilkas valsedlar\r\nvid närmast föregående uträkning gällde för det namn\r\nsom fick plats i ordningen, upplöses  och  ordnas  i\r\nnya  grupper,  så att valsedlar som vid den pågående\r\nuträkningen gäller  för ett och samma namn bildar en\r\ngrupp.  Övriga befintliga  grupper  behålls  däremot\r\noförändrade.   För   varje   nybildad  grupp  räknas\r\nröstetalet fram. Röstetalet är  lika  med  det antal\r\nvalsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn som\r\ndeltar   i   uträkningen   beräknas   röstetal   och\r\njämförelsetal.  Röstetalet  för ett namn är lika med\r\nröstetalet  för  den  grupp  eller  det  sammanlagda\r\nröstetalet  för de grupper vilkas  valsedlar  gäller\r\nför namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med\r\ndess röstetal,  om  inte  den grupp av valsedlar som\r\ngäller för namnet deltagit i besättandet av en förut\r\nutdelad plats. Om detta är  fallet,  får man namnets\r\njämförelsetal genom att dess röstetal  delas med det\r\ntal   som   motsvarar   den  del  gruppen  tagit   i\r\nbesättandet  av  plats eller  platser  som  utdelats\r\n(gruppens platstal),  ökat  med  1,  eller, om flera\r\ngrupper av valsedlar som gäller för namnet  deltagit\r\ni  besättandet  av  förut  utdelad  plats, med dessa\r\ngruppers   sammanlagda   platstal,   ökat   med   1.\r\nPlatstalet  för en grupp beräknas genom att gruppens\r\nröstetal delas  med  det största jämförelsetalet vid\r\nuträkningen närmast före  gruppens bildande. Bråktal\r\nsom uppkommer vid delning beräknas  med 2 decimaler.\r\nDen  sista decimalsiffran får inte höjas.  Det  namn\r\nvars jämförelsetal  är  störst  får  nästa  plats  i\r\nordningen.\r\nFöre år 1989 bestämdes fördelningen inom partierna\r\nav utjämningsmandat på valkretsar med tillämpning av\r\nden   jämkade   uddatalsmetoden.   I  den  dåvarande\r\nvallagen  (14  kap.  15 b §) föreskrevs  att  av  de\r\nutjämningsmandat   som  ett   parti   erhållit   vid\r\nriksdagsvalet det första,  med  tillämpning  av  den\r\njämkade   uddatalsmetoden,   skulle   tillföras  den\r\nvalkrets där partiet efter fördelningen  av de fasta\r\nvalkretsmandaten uppvisade större jämförelsetal än i\r\növriga  valkretsar.  Jämförelsetalet beräknades,  så\r\nlänge    partiet    ännu   ej    tilldelats    något\r\nutjämningsmandat,  genom  att  partiets  röstetal  i\r\nvalkretsen  delades  med  1,4.  Därefter  beräknades\r\njämförelsetalet genom  att partiets röstetal delades\r\nmed det tal som var ett  högre än det dubbla antalet\r\nav  de  mandat  som  redan  tilldelats   partiet   i\r\nvalkretsen.  Återstående utjämningsmandat tillfördes\r\nett efter annat  den valkrets där partiet varje gång\r\nuppvisade   störst   jämförelsetal    vid   fortsatt\r\ntillämpning av den jämkade uddatalsmetoden.\r\nI förslaget som legat till grund för den nuvarande\r\nordningen   för   fördelningen  inom  partierna   av\r\nutjämningsmandat på  valkretsar (prop. 1987/88:22 s.\r\n30)   konstaterades   bl.a.    att   den   dåvarande\r\njämkningsregeln   hade   den   effekten    att   den\r\nsystematiskt    missgynnade   små   valkretsar   vid\r\nutläggningen  av  utjämningsmandat   på  valkretsar.\r\nDetta hängde enligt propositionen samman med att det\r\nför ett parti, som inte erhållit fasta mandat i alla\r\nvalkretsar,  genom  jämkningen blev svårare  att  få\r\nutjämningsmandaten förlagda  till  de valkretsar där\r\npartiet   inte   fått   något   mandat.  De  största\r\nvalkretsarna,  främst  Stockholms  kommun  och  län,\r\nfavoriserades     därför     av     den    dåvarande\r\njämkningsregeln.  Det  nu  gällande  systemet,   som\r\ninnebär att divisorn 1,4 inte kommer till användning\r\nvid  fördelningen  av  utjämningsmandaten  inom  ett\r\nparti,   bedömdes   medföra   att   fördelningen  av\r\nutjämningsmandat  blev  mera  rättvis  samt   större\r\nmöjligheter    att    få    en    riksdags-    eller\r\nlandstingsledamot  med  önskad lokal anknytning samt\r\növer huvud taget en bättre regional fördelning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  fråga  om  ändring av namnen  på  valkretsarna  i\r\nVästra  Götalands   län   vidhåller   utskottet  sin\r\ntidigare  bedömning.  Motionerna  2002/03:K201   och\r\n2002/03:K218 bör därför avslås.\r\n\r\nRegeringen  har  nu inlett samtal med de politiska\r\npartierna  i  riksdagen   rörande   en   översyn  av\r\nregeringsformen. Utskottet ser det som en  möjlighet\r\natt   den  kommande  översynen,  med  sitt  samlande\r\nperspektiv,  kan  komma  att  rymma  frågor  rörande\r\nindelningen i valkretsar för val till riksdagen  som\r\ntas upp i motionerna 2002/03:K244 yrkandena 1 och  2\r\noch  2003/04:K313  yrkandena  1 och 2. Likaledes ser\r\nutskottet  det som en möjlighet  att  översynen  kan\r\nkomma   att  omfatta   frågor   om   fördelning   av\r\nutjämningsmandat  inom  partier  vid riksdagsval som\r\ntas upp i motion 2003/04:K295. Mot  bakgrund  av vad\r\nsom  nu har anförts anser utskottet att det inte  är\r\npåkallat att begära sådana initiativ som efterfrågas\r\ni de nyss nämnda motionerna, vilka därför bör avslås\r\ni nu berörda delar.\r\nNär  det  gäller  frågor  som  har anknytning till\r\nproportionaliteten  vid valen till  landstings-  och\r\nkommunfullmäktige anser  utskottet att resultatet av\r\ndet arbete som bedrivs av  2003  års vallagskommitté\r\n(Ju 2003:03) bör avvaktas. Motionerna  2002/03:K249,\r\n2002/03:K273,  2002/03:K282  yrkande 3, 2003/04:K290\r\nyrkande 6, 2002/03:K283, 2002/03:K295,  2002/03:K377\r\nyrkande    3,    2002/03:K390,    2003/04:K263   och\r\n2003/04:K336 yrkandena 1 och 2 bör därför avslås.\r\n\r\nPersonval\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  med  hänvisning till  nu\r\ninledda    samtal    om    en   översyn    av\r\nregeringsformen att riksdagen avslår motioner\r\nom    sänkta    spärrar    vid   personvalet,\r\nåterinförande  av  möjligheten   att   stryka\r\nkandidatnamn  på valsedlar och en översyn  av\r\npersonvalssystemet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K207   av   Rolf  Gunnarsson  (m)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening vad i motionen anförs om personval.\r\nMotionären anför bl.a. att spärrarna vid personvalet\r\n- om de inte  avlägsnas  -  i  ett  första  steg bör\r\nsänkas  till  samma  nivå  och  sedan tas bort helt.\r\nMotion  2003/04:K205  av Rolf Gunnarsson  innehåller\r\nett yrkande med samma innebörd.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K211   av  Inger  Lundberg  (s)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om  att\r\nmöjligheterna  att  stryka namn på valsedlarna skall\r\nåterinföras. I motionen  anförs  bl.a. att frågor om\r\nhur  strykningar skall viktas och vilken  verkan  de\r\nskall  ha på det slutliga valresultatet bör studeras\r\nav regeringen efter samråd med övriga partier.\r\nI  motion   2002/03:K231   av  Yilmaz  Kerimo  (s)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om behovet   av\r\nen  översyn  av  systemet  med  personvalsinslag vid\r\nallmänna  val.  Motionären  anser  att  farorna  med\r\npersonvalsinslaget ibland har varit  uppenbara.  Det\r\nkan  handla  om  personer  som  utan  att  ha  någon\r\npartiförankring   står   på  listorna  och  bedriver\r\nkampanjer mer utifrån egna  tyckanden  och maktbegär\r\nän idéer förankrade i värderingar som är  vägledande\r\nför väljarna. I motionen anförs vidare att partierna\r\när  skyldiga  de  flera  tusen  väljare  som anammat\r\npersonvalsinslaget  möjlighet till inflytande  efter\r\nvalet. Om valda politiker  \"med  många  kryss\"  inte\r\nanses   vara   kompetenta   nog  att  erhålla  någon\r\nframträdande  politisk  post är  det  risk  för  att\r\nväljarna vid kommande val åter avstår från att delta\r\noch i stället \"lägger sig  på  soffan\". Därför borde\r\nsvenska politiska partier i större  utsträckning  än\r\nvad  som  hittills  varit  fallet ställa krav på att\r\nmedlemmar med annat etniskt ursprung som släpps fram\r\ntill olika politiska församlingar  också  skall vara\r\ngoda representanter för partiets ideologi och  skall\r\nanses  vara  kompetenta  nog  för  att  representera\r\npartiet genom att tilldelas högre uppdrag.\r\nI motion 2002/03:K241 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nföreslås  dels att riksdagen hos regeringen begär en\r\növersyn av  personvalssystemet  i enlighet med vad i\r\nmotionen  anförs  (yrkande  9), dels  att  riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs   om   att  avskaffa  spärrarna  i\r\npersonvalet  till både riksdag,  kommun  och  region\r\neller landsting  före  2006  års  val  (yrkande 10).\r\nMotionärerna anför att spärrarna i personvalet  till\r\nbåde  riksdag  och  kommun  samt  till  region eller\r\nlandsting  bör  avskaffas  före  2006  års val.  Ett\r\nsådant steg skulle enligt motionärerna lägga  makten\r\növer  valet  i  händerna  på  väljarna. Ett sätt att\r\nkomma runt problemet med taktikröstning kan vara ett\r\nvalsystem som bygger på preferensröstning,  dvs. man\r\nrangordnar  kandidaterna  i den ordning man vill  se\r\ndem  valda.  Mot den bakgrunden  bör  en  reform  av\r\npersonvalet i Sverige göras genom listval i förening\r\nmed ett preferensvalsystem,  som Single Transferable\r\nVote (STV). Även framgent bör  dock  partivalet vara\r\ngrunden för valsystemet.\r\nI  motion  2002/03:K257  av  Gustav Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nvad som i motionen anförs om återinförandet  av  ett\r\nsystem  där  man kan stryka kandidater från partiers\r\nlistor (yrkande 4).\r\nI  motion  2002/03:K262  av  Åsa  Torstensson  (c)\r\nföreslås  dels   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad som i  motionen anförs\r\nom  avveckling  av  personvalsspärrar vid  val  till\r\nkommun, landsting och  riksdag  år 2006 (yrkande 1),\r\ndels att riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs om en översyn av\r\nvalsystemet så att väljarens möjlighet att rangordna\r\nkandidaterna   på  valsedeln   ökar   (yrkande   2).\r\nMotionären framhåller att det i vissa valkretsar och\r\nhos de partier som  har  stort  väljarunderlag finns\r\nuppenbara svårigheter för väljaren att kunna påverka\r\nvilken kandidat som skall företräda dem. Alla röster\r\nblir  inte  lika  mycket värda, utan  den  röst  som\r\npartimedlemmen i nomineringen  har  angett  har  ett\r\nhögre  värde  än  den röst som anges i allmänna val.\r\nDärför anser motionären  att  det  nu är dags för en\r\növersyn  av  valsystemet  för  att  kunna   maximera\r\nväljarens inflytande genom att förhindra att  röster\r\nupplevs  som  bortkastade,  antingen  därför  att de\r\nläggs  på  en  kandidat  utan möjlighet att bli vald\r\neller  därför  att  de  läggs   på  en  självskriven\r\nkandidat, som blir vald med mycket stor majoritet.\r\nI  motion 2002/03:K282 av Helena  Bargholtz  m.fl.\r\n(fp)  föreslås   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\nen   utredning   av  frågor  som  rör  renodling  av\r\npersonvalet  (yrkande  1).  Motionärerna  anser  att\r\nspärrgränserna  helt bör tas bort. Effekten av denna\r\nändring  bör utvärderas  och  föreläggas  riksdagen.\r\nMotionärerna  anser  vidare att utjämningsmandaten i\r\nriksdagen skulle kunna  fördelas  inom  partiet till\r\nden  kandidat som stod närmast i tur att bli  invald\r\npå personröster.  Även  effekten av denna åtgärd bör\r\nutredas och föreläggas riksdagen.  För  att medge en\r\nstörre   möjlighet  att  påverka  rangordningen   av\r\nkandidater,   framför   allt  i  koppling  till  ett\r\nslopande   av   spärren,  är  det   vidare,   enligt\r\nmotionärerna, möjligt  att  låta  varje väljare avge\r\nmer än en personröst. Exempelvis kan  upp  till  tre\r\npersonröster    på    varje    valsedel   godkännas.\r\nPersonrösterna    tillfaller    då   samtliga    tre\r\nkandidater. Det betyder att väljarna  har  möjlighet\r\ninte  bara att kryssa en enstaka kandidat, utan  att\r\npåverka  en  större  del  av sammansättningen av ett\r\npartis fullmäktigegrupp eller antalet ledamöter från\r\nvalkretsen   i   riksdagen.  Denna   möjlighet   att\r\npersonrösta  på  flera   kandidater  kan  genomföras\r\nendera som oviktade röster  eller som viktade röster\r\ni  en  rangordning.  Fördelar  och   nackdelar   med\r\nrespektive  system  samt  hur många personröster som\r\nvarje väljare skall få avge  inom  ett sådant system\r\nbör   utredas.   I   motion  2003/04:K290  av   Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp)  framförs ett yrkande av samma\r\ninnebörd (yrkande 4).\r\nI motion 2002/03:K337  av  Birgitta  Carlsson  och\r\nMargareta  Andersson (båda c) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om att återinföra möjligheten  att\r\nstryka namn på valsedlarna  (yrkande  2) samt att ta\r\nbort procentspärren vad gäller personvalet till alla\r\npolitiska nivåer (yrkande 3).\r\nI motion 2002/03:K344 av Bo Bernhardsson och Marie\r\nGranlund    (båda    s)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om att en utvärdering och översyn av\r\npersonvalsinslaget i det svenska valsystemet snarast\r\ngenomförs.  I  motionen  framhålls att det nuvarande\r\npersonvalsinslaget  har  långt   fler  nackdelar  än\r\nfördelar:  ytlighet och personliga  företräden  utan\r\nanknytning till  den politiska arenan vinner terräng\r\npå      det     idépolitiska      samtalets      och\r\nfolkrörelsearbetets  bekostnad;  politiker  i  samma\r\nparti  börjar konkurrera i stället för att samarbeta\r\nkring   gemensamma    idéer;    den   representativa\r\ndemokratin   tunnas   ut;   ekonomiska   och   andra\r\nkampanjmässiga resurser ökar  i betydelse och skapar\r\nojämlika     förhållanden    mellan    kandidaterna;\r\nprivatekonomin  kan  få  en  avgörande betydelse för\r\nenskilda kandidaters framgångar;  geografisk obalans\r\ninom   valkretsarna   skapar   motsättningar    inom\r\npartierna.  Motion  2003/04:K323 av samma motionärer\r\ninnehåller ett yrkande av samma innebörd.\r\nI motion 2002/03:K368  av  Owe  Hellberg  och Sten\r\nLundström    (båda   v)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av de förändringar  av\r\npersonvalet som anförs  i  motionen  (yrkande  3). I\r\nmotionen anförs att de som inte vill personrösta men\r\nvill  rösta  på ett parti och har förtroende för hur\r\npartierna utser sina kandidater i dag inte har någon\r\nmöjlighet att  göra ett sådant val. Den demokratiska\r\nrättigheten borde naturligtvis finnas för de väljare\r\nsom vill protestera  mot personvalssystemet men ändå\r\nge  sitt förtroende åt  de  personer  som  de  olika\r\npartierna  under  demokratiska  former  utsett  vara\r\nrepresentanter.  Det  kan  lösas  genom  att  man på\r\nvalsedeln ges möjlighet att med ett kryss i en  ruta\r\nmarkera   att  man  som  väljare  är  nöjd  med  den\r\npersonordning  som  gäller  eller  genom att en icke\r\nkryssad  valsedel  godtar  den ordning  som  partiet\r\nfastställt. En sådan förändring  av  personvalet bör\r\ngenomföras. Detta bör ges regeringen till känna.\r\nI  motion  2002/03:K369  av  Peder  Pedersen   (v)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  som i motionen anförs om behovet\r\nav    att   överväga   en   ändring    i    gällande\r\npersonvalssystem.  I  motionen  anförs att många som\r\nstöder  det egna partiets fastställda  lista  avstår\r\nfrån  att   personvalsrösta   i   tron   att  rösten\r\ntillfaller såväl parti som toppkandidat, medan det i\r\nverkligheten  endast är partiet som får tillgodogöra\r\nsig   en  sådan  röst.   För   att   undvika   dessa\r\nmissförstånd    och    utan    att    tvinga    fram\r\npersonvalsröstning  mot den egna övertygelsen, borde\r\ndet finnas en ruta på  valsedeln, där den som stöder\r\npartiets fastställda lista  kan sätta ett kryss. Ett\r\nalternativ vore att bestämma  att alla valsedlar som\r\nlämnas in utan kryss innebär en röst för partiet men\r\nockså för den kandidat som toppar valsedeln.\r\nI  motion  2002/03:K377 av Ingvar  Svensson  m.fl.\r\n(kd) föreslås  att  riksdagen  begär  att regeringen\r\nutreder personvalssystemet enligt vad som i motionen\r\nanförs  (yrkande  1).  Motionärerna  anser   att  en\r\nintressant möjlighet att vidga personvalet är att ge\r\nväljaren  möjlighet att på valsedeln även ge uttryck\r\nför sina andra- och tredjehandspreferenser. De anser\r\natt  regeringen   bör  tillsätta  en  utredning  som\r\nanalyserar  effekterna   av  personvalssystemet  med\r\nuppdrag  att föreslå förbättringar  i  systemet.  En\r\nsådan utredning  bör också granska effekterna av den\r\ns.k.  dubbelvalsavvecklingen   i   förhållande  till\r\npersonvalssystemet. När dubbelvalsavvecklingen  sker\r\n- och kandidaten är avförd från en valkrets - är det\r\nändå  hans/hennes  ersättare  som erhåller mandatet.\r\nSlutsatsen är att en sådan kandidats  personröster i\r\npraktiken     överförs     på    ersättare    enligt\r\nlistordningen,   trots  att  dessa   inte   erhållit\r\npersonkryss  över  spärren.  Det  normala  i  svensk\r\nvalsystemstradition  är  att  när en person redan är\r\ntillsatt  på  mandat  i  annan  valkrets   betraktas\r\nvederbörande  som obefintlig i berörd valkrets.  Det\r\nrimliga borde vara  att  när  dubbelvalsavvecklingen\r\nsker bör man betrakta den avvecklade som obefintlig,\r\ndvs. vanlig fördelning enligt listordning  skall ske\r\nnär valkretsarnas mandat fördelas på person.\r\nI  motion  2002/03:K379  av Bo Lundgren m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  riksdagen begär  att  regeringen  tar\r\ninitiativ till en  översyn av personvalssystemet och\r\nvalkretsindelningen  i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen (yrkande 19). Motionärerna anser att det är\r\nangeläget   att  pröva  hur   en   förstärkning   av\r\npersonvalsinslaget  kan  ske.  En  möjlighet som kan\r\ngenomföras inom ramen för nuvarande  system  är  att\r\nsänka  spärrgränserna  för personval vid riksdagsval\r\nfrån  8  till  5 %. Motionärerna  anför  vidare  att\r\npersonvalsinslaget   i  valsystemet  emellertid  kan\r\nförstärkas mer än så.  Om  spärrarna  tas bort helt,\r\nökar  väljarnas inflytande över vem som  väljs.  Ett\r\nrakt  personval  borde  enligt  deras  mening  kunna\r\ngenomföras  redan  år  2006.  En del av lösningen på\r\nproblemet  med personvalets dåliga  genomslag  i  de\r\nstörre    valkretsarna     vore     att    reformera\r\nvalkretsindelningen  och  införa mindre  valkretsar.\r\nDet    vore   också   en   möjlighet    att    sänka\r\npersonvalsspärren   i   de  stora  valkretsarna.  En\r\nalternativ  väg  är  det  tyska  valsystemet.  Detta\r\nsystem, där väljarna har två röster, en på parti och\r\nen på person, nämns ofta som  ett bra exempel på hur\r\nparti-   och   personval   kan  kombineras.   Motion\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m) innehåller ett\r\nyrkande av samma innebörd (yrkande 20).\r\nI  motion  2002/03:K424  av  Leif   Jakobsson  (s)\r\nföreslås  att riksdagen tillkännager för  regeringen\r\nsom   sin  mening   vad   i   motionen   anförs   om\r\npersonvalsinslaget  och behovet av en utvärdering. I\r\nmotionen   anförs   att   det    finns    inneboende\r\nmotsättningar  i  systemets  utformning som gör  att\r\nbåde partier och väljare känner  sig  osäkra. Vidare\r\nfinner  motionären  det  orimligt  att aktivt  driva\r\nkampanjer  med medlemmarnas pengar för  att  nå  ett\r\nannat resultat  än  vad  som demokratiskt beslutats.\r\nDet    anförs    även    att    finansieringen    av\r\npersonvalskampanjer är i högsta grad  känslig.  Även\r\nom  det sker en öppen redovisning kan man inte komma\r\nifrån  att  misstanken om jäv och företrädarskap får\r\nnäring. Som ett annat problem utpekar motionären den\r\nutbredda missuppfattningen  bland  många väljare att\r\nett kryss på första namnet också är  ett godkännande\r\nav  hela listan. En möjlighet att överväga  vore  om\r\ndet skulle  finnas  en  möjlighet  att i en särskild\r\nruta kryssa för listan som helhet och att de kryssen\r\ndå vägdes in för de kandidater som står  på  listan.\r\nDet  tidigare  systemet  -  att kunna stryka namn  -\r\nsaknas av många väljare.\r\nI  motion  2003/04:K235  av Tobias  Billström  och\r\nPeter  Danielsson  (båda m) föreslås  att  riksdagen\r\ntillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om ett avskaffande av spärrarna  i\r\npersonvalssystemet.  Enligt  motionärerna  finns det\r\nett   antal  problem  med  det  nuvarande  systemet.\r\nSpärreglerna   är  så  högt  satta  att  de  närmast\r\nomöjliggör genomslag  i  de stora valkretsarna. I de\r\nutredningar   som   gjorts   av   personvalssystemet\r\nkonstateras att framför allt Socialdemokraterna  och\r\nModeraterna  har  så  stora  röstetal  i  exempelvis\r\nStockholm  att det är ytterligt svårt att få  röster\r\nnog för att  förändra listordningen i dessa partier.\r\nOm väljarna skall  styra  de  valda  församlingarnas\r\nsammansättning bör spärrarna i personvalet  helt tas\r\nbort.   Förändringen   bör   ske  under  innevarande\r\nmandatperiod så att valet 2006  kan  ske helt enligt\r\nde nya principerna.\r\nI motion 2003/04:K257 av Eva Flyborg (fp) föreslås\r\natt  riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  ta  bort\r\nspärrarna    för    personval   till   riksdag   och\r\nkommunfullmäktige.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt  3 kap. 1 § regeringsformen  utses  riksdagen\r\ngenom fria,  hemliga och direkta val. Vid sådant val\r\nsker röstning  på  parti  med möjlighet för väljarna\r\natt avge särskild personröst.\r\n\r\nEn ny vallag (1997:157) trädde  i kraft den 1 juni\r\n1997.  Enligt  1  kap.  1 § första stycket  vallagen\r\ngäller  lagen  för  val  till  riksdagen,  val  till\r\nlandstings- och kommunfullmäktige  samt för val till\r\nEuropaparlamentet.  Vid sådana val röstar  väljarna,\r\nenligt andra stycket, på ett parti och har möjlighet\r\natt avge en särskild  personröst.  För  att avge sin\r\nröst skall väljarna, enligt 9 kap. 2 § vallagen, för\r\nvarje  slag av val ta en valsedel för det  parti  de\r\nvill  rösta   på.   Om  de  vill  avge  en  särskild\r\npersonröst  skall  de  göra  en  markering  för  den\r\nkandidat som de helst vill se vald.\r\nFör varje mandat som ett  parti  fått  i riksdagen\r\nskall    en    ledamot   utses.   Ordningen   mellan\r\nkandidaterna skall enligt 18 kap. 38 § i första hand\r\nbestämmas  på  grundval   av   storleken   på  varje\r\nkandidats  personliga  röstetal. Personligt röstetal\r\nskall  fastställas bara för  en  kandidat  som  fått\r\nsärskilda  personröster  till ett antal av minst 8 %\r\nav  partiets  röstetal i valkretsen.  Kan  inte  ett\r\ntillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38 §\r\nskall  ordningsföljden  mellan  kandidatnamnen  inom\r\nvarje parti  bestämmas  genom  att ett jämförelsetal\r\nberäknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden.\r\nVid val till landstingsfullmäktige  skall,  enligt\r\n18  kap.  41  §  vallagen,  personligt röstetal bara\r\nfastställas  för  en  kandidat  som  fått  särskilda\r\npersonröster till ett antal av minst 5 % av partiets\r\nröstetal i valkretsen, dock lägst 100 röster.\r\nVid val till kommunfullmäktige skall, enligt 44 §,\r\npersonligt röstetal fastställas bara för en kandidat\r\nsom fått särskilda personröster till  ett  antal  av\r\nminst  5  %  av partiets röstetal i valkretsen, dock\r\nlägst 50 röster.\r\n\r\nRegeringen beslutade  den 19 juni 1997 att tillkalla\r\nett parlamentariskt sammansatt  råd  med uppgift att\r\nutvärdera reformen av det svenska valsystemet  (dir.\r\n1997:87).  Rådet  fick  i  uppdrag  att utvärdera de\r\ntekniska, ekonomiska, organisatoriska  och praktiska\r\neffekterna av det nya valsystemet. Rådet skulle ägna\r\nsärskild uppmärksamhet åt konsekvenserna av systemet\r\nur ett demokratiskt perspektiv.\r\n\r\nRådet för utvärdering av 1998 års val  överlämnade\r\ni november 1999 delbetänkandet Personval 1998  -  En\r\nutvärdering      av      personvalsreformen     till\r\nJustitiedepartementet. I betänkandets sammanfattning\r\nskriver   rådet  bl.a.  följande   om   personvalets\r\ngenomslag i 1998 års val:\r\n\r\nEn  förhoppning   som  funnits  är  att  ett  mer\r\npersoninriktat valsystem skall ge väljarna större\r\nmöjlighet att  påverka vem som skall representera\r\ndem och att systemet  därmed skall bidra till att\r\nförbättra förhållandet mellan väljare och valda.\r\n\r\nRådet  har  vid sin bedömning  i  dessa  frågor\r\nbetonat att attitydförändringar  och förändringar\r\nav beteendemönster till följd av konstitutionella\r\nreformer ibland kan vara svåra att urskilja i ett\r\nkort perspektiv. I vissa frågor har  rådet därför\r\nfått  nöja  sig  med att försöka skönja i  vilken\r\nriktning utvecklingen kan komma att gå.\r\nAndelen    väljare    som    personröstade    i\r\nriksdagsvalet  år 1998 uppgick till 29,9 procent.\r\nMotsvarande siffror  för  val  till  kommun-  och\r\nlandstingsfullmäktige  var  35,2  respektive 29,0\r\nprocent. Resultatet avviker inte dramatiskt  från\r\nde      bedömningar     som     gjordes     under\r\nlagstiftningsarbetet.  Enligt  rådets uppfattning\r\nfinns  det  mer som tyder på att personröstningen\r\nkommer  att  öka  i  omfattning  än  avta.  Denna\r\nbedömning    grundar    sig    bl.a.    på    att\r\nforskningsprojekt  som  genomförts  visar  att en\r\növervägande    del    av    väljarna    uppfattat\r\npersonvalsreformen  som  positiv  och att andelen\r\npersonröstande   väljare   i   de  kommuner   där\r\npersonval tillämpades på försök  i  1994  års val\r\nökat.    Dessutom   har   på   motsvarande   sätt\r\npersonröstningen    tilltagit    i   valen   till\r\nEuropaparlamentet  även  om  det  låga   allmänna\r\nvaldeltagandet  i  dessa  val  gör att resultaten\r\nmåste bedömas med stor försiktighet.\r\nAv  riksdagens  ledamöter  är  ca   25  procent\r\npersonvalda.  Motsvarande  andel för kommun-  och\r\nlandstingfullmäktige  är  21,7   respektive  39,6\r\nprocent   av   ledamöterna.   Frågan  om   vilken\r\nbetydelse personrösterna har haft  för urvalet av\r\nde  kandidater  som  valts  till  riksdagen   och\r\nfullmäktigförsamlingarna  har  debatterats  efter\r\nvalet.  Vitt skilda uppfattningar har kommit till\r\nuttryck.   En  bidragande  orsak  till  detta  är\r\nsannolikt att  flertalet  av de valda ledamöterna\r\nhaft en sådan listplacering att de ändå skulle ha\r\nblivit  valda i det tidigare  systemet.  Väljarna\r\nhar således  i  flertalet  fall  personröstat  på\r\nkandidater  som  också  partierna  i  första hand\r\nvelat se invalda. Av riksdagsledamöterna  är  det\r\n12  som valts in med frångående av listordningen.\r\nMotsvarande  siffra  för kommunfullmäktigvalet är\r\n229. Rådet har uppfattningen  att  det  i och för\r\nsig  är  önskvärt  att det råder en samsyn mellan\r\nväljarna och partierna  i personfrågor. I de fall\r\nuppfattningen   skiljer   sig   åt   måste   dock\r\nvalsystemet ge en rimlig möjlighet  för  väljarna\r\natt  kunna  påverka om systemet skall kunna  göra\r\nanspråk  på  att   öppna   upp   för  ett  större\r\nväljarinflytande. Enligt rådets uppfattning visar\r\nresultatet  av  1998 års val att balansen  mellan\r\nväljarnas och partiernas  inflytande  fick  en  i\r\nvarje  fall godtagbar avvägning i de flesta, dock\r\ninte    de    största,    valkretsarna.    Skulle\r\npersonröstningen  öka  i  omfattning  kommer  med\r\nstörsta  sannolikhet  en  förskjutning att ske så\r\natt väljarinflytandet blir större.\r\nSom  nämnt  är  emellertid  personvalssystemets\r\ngenomslag  i  de  största valkretsarna  påtagligt\r\nlågt och personvalssystemet  kan i detta avseende\r\nsägas lida av en demokratisk obalans  som  det är\r\nönskvärt att åtgärda.\r\nMot   denna   bakgrund   och   då   ytterligare\r\nerfarenheter  av systemet bör avvaktas har  rådet\r\nstannat för att  nu  inte  förorda någon generell\r\nändring av spärrnivåerna.\r\n\r\nUtskottet  behandlade i betänkande  2000/01:KU7  ett\r\nantal motioner  med  yrkanden  om ändrade regler för\r\npersonval.    Utskottet    ansåg   att   ytterligare\r\nerfarenheter  av  systemet  borde   avvaktas   innan\r\nutskottet  föreslog  några  förändringar.  Utskottet\r\nville  därför  inte  förorda  någon ändring av t.ex.\r\nspärrnivåerna. Utskottet ansåg också att regeringens\r\naviserade proposition borde avvaktas.  I regeringens\r\nproposition  2001/02:53  Ändringar  i vallagen  m.m.\r\ntogs dock inte frågor om spärrnivåer  och  personval\r\nupp. I betänkande 2001/02:KU8 vidhöll utskottet  sin\r\ntidigare  bedömning  att ytterligare erfarenheter av\r\nsystemet bör avvaktas innan utskottet föreslår några\r\nförändringar och avstyrkte därför ett antal motioner\r\nmed yrkanden om ändrade  regler för personval. Denna\r\nbedömning  vidhöll  utskottet   även   i  betänkande\r\n2001/02:KU14.\r\n\r\nEnligt  5 kap. 1 § vallagen kan en partibeteckning\r\nskyddas vid  val.  För att få ett sådant skydd skall\r\npartiet  registrera  partibeteckningen   och  anmäla\r\nkandidater  till  valet.  Skyddet för en registrerad\r\npartibeteckning  består  i  att   sådana   namn  som\r\nskrivits  till  eller  som  inte  avser någon av  de\r\nkandidater som partiet anmält till valet skall anses\r\nobefintliga  om  de  förekommer  på  valsedlar   för\r\npartiet.\r\nFör  att  avge  sin  röst skall väljarna, enligt 9\r\nkap.  2 § vallagen, för varje  slag  av  val  ta  en\r\nvalsedel  för det parti de vill rösta på. Om de vill\r\navge  en  särskild   personröst  skall  de  göra  en\r\nmarkering för den kandidat  som  de  helst  vill  se\r\nvald.  Enligt  18  kap. 11 § tredje stycket vallagen\r\nskall namn inte anses  som  obefintliga  på grund av\r\natt de strukits från en valsedel som upptar namn. I\r\n6  kap. 5 § andra stycket erinras om att det  av  18\r\nkap.  11 § tredje stycket framgår att strykningar av\r\nnamn på en valsedel som upptar namn inte beaktas.\r\nI proposition 1996/97:70 s. 119 anförs följande om\r\nden  modell   för  personvalssystem  som  regeringen\r\nföreslog.\r\n\r\nEtt valsystem  med  ökat  personvalsinslag enligt\r\nmodellen  utgår  således alltjämt  från  ett  val\r\nmellan  partier.  Det  nya  i  förslaget  är  att\r\nväljarna  också  har  möjlighet  att  markera  en\r\nkandidat,  inte  flera,   på   valsedeln.   Genom\r\nmarkeringen   har  väljarna  avgett  en  särskild\r\npersonröst. Systemet  med  personröstning är inte\r\ntvingande.  Det  står alltså väljarna  fritt  att\r\ninte markera någon  kandidat  och i stället godta\r\npartiets  ordning  av kandidaterna  eller  enbart\r\nrösta med en partimarkerad valsedel.\r\n\r\nUtskottet behandlade i  betänkande  1998/99:KU17  en\r\nmotion med yrkande om en utredning av att återinföra\r\nmöjligheterna  att stryka enskilda namn på valsedlar\r\ni allmänna val. Motionen avstyrktes av utskottet med\r\nhänvisning  till   att   resultatet   av  Rådet  för\r\nutvärdering av 1998 års vals arbete borde avvaktas.\r\n\r\nInom  ramen  för uppföljning och utvärdering  inom\r\nutskottets beredningsområde  har  utskottets  kansli\r\nföljt  upp och utvärderat 2002 års personval, bilaga\r\n2  (2003/04:URD6).   Av  promemorian  framgår  bl.a.\r\nföljande.\r\nI   förhållande  till  1998   års   val   minskade\r\npersonvalsdeltagandet  i  riksdagsvalet från ca 30 %\r\ntill 26 %, i kommunfullmäktigvalen  från  ca 35 till\r\n31 % och i landstingsfullmäktigvalen från ca 29 till\r\n25  %. Personvalsdeltagandet varierade stort  mellan\r\nolika   valkretsar   och  olika  kommuner,  men  den\r\nnedåtgående  trenden  gällde  i  så  gott  som  hela\r\nlandet.\r\nVäljare  i  små  valkretsar  och  i  små  kommuner\r\npersonröstar  i större  utsträckning  än  väljare  i\r\nstora valkretsar och stora kommuner. Andelen väljare\r\nsom personröstade  i  valkretsarnas  huvudorter  var\r\nhögre än förväntat. Manliga väljare personröstade  i\r\nnågot  större  utsträckning  än  kvinnliga  väljare.\r\nNågon  större  skillnad  mellan  olika åldersgrupper\r\nförelåg  inte.  Vidare  visade  sig  utrikes   födda\r\nväljare   personrösta   i   större  utsträckning  än\r\nsvenskfödda väljare.\r\nStuderas  förändringarna  mellan   1998  och  2002\r\nuppvisar  grupperna  högutbildade, storstadsbor  och\r\nsmåföretagare  de  största  minskningarna.  De  enda\r\ngrupper där utvecklingen har gått i positiv riktning\r\när  bland  de allra äldsta  över  70  år  och  bland\r\nutrikes   födda,   särskilt   bland   utomeuropeiska\r\ninvandrare;  det  statistiska underlaget är dock för\r\nlitet  för  att  ökningen   skall  vara  statistiskt\r\nsignifikant.  Det  klart  dominerande  skälet  bland\r\nväljarna för att inte personrösta  är  otillräckliga\r\nkunskaper    om    kandidaterna.   Ju   mer   aktivt\r\nkandidaterna  bedriver   sina   personvalskampanjer,\r\ndesto fler personröster tenderar de att få.\r\nCenterpartiet  hade  störst andel  personröstande.\r\nMinst andel personröstande  bland  sina väljare hade\r\nSocialdemokraterna   och   Folkpartiet  liberalerna.\r\nJämfört med personvalsdeltagandet i 1998 års val var\r\nnedgången  också  särskilt stor  bland  Folkpartiets\r\nväljare. Andra partiers  väljare som personröstade i\r\nklart  mindre  utsträckning   2002   än   1998   var\r\nCenterpartiet   och   Kristdemokraterna.  Minst  var\r\nförändringarna     bland     Vänsterpartiets     och\r\nMiljöpartiets väljare.\r\nAndelen  av  de  valda  kandidaterna  som  klarade\r\npersonvalsspärren var totalt sett cirka en fjärdedel\r\ni    riksdagsvalet,    knappt    en    femtedel    i\r\nkommunfullmäktigvalen,  och  drygt  en  tredjedel  i\r\nlandstingsfullmäktigvalen.  Det  parti   med  störst\r\nandel  personvalda kandidater var Centerpartiet;  av\r\nde  centerpartistiska   riksdagsledamöterna  klarade\r\növer  80 %  personvalsspärren.   Klart  lägst  andel\r\npersonvalda hade Socialdemokraterna.  Undersökningen\r\nvisar   att   partiernas   storlek   i  valmanskåren\r\nsamvarierar med andelen personvalda i  partierna; ju\r\nfler  väljare som röstar på ett parti, desto  mindre\r\nandel av  partiets  kandidater  tenderar  att  klara\r\npersonvalsspärren.  I  alla  partier  gäller att den\r\nkandidatrangordning  som  inför  valet  gjordes   av\r\npartiernas   nominerande   instanser   nästan   helt\r\növerensstämde  med de slutligen valda; andelen valda\r\ni  olika partier  som  inte  stod  på  valbar  plats\r\nvarierar  mellan  0,3  och  4,3  %.  De partier vars\r\nkandidaturval  påverkades  relativt  sett   mest  av\r\npersonvalet    var   Miljöpartiet   de   gröna   och\r\nKristdemokraterna.          Minst         påverkades\r\nSocialdemokraternas kandidaturval.\r\nSedan personvalsreformen infördes 1998 har andelen\r\nkvinnor i riksdagen ökat något,  medan  den  i stort\r\nsett    legat    still   i   kommunfullmäktige   och\r\nlandstingsfullmäktige.   Andelen   personröster   på\r\nkvinnliga  och  manliga kandidater är klart lägre på\r\nde  förra  än på de  senare  både  i  riksdagsvalet,\r\nkommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen.\r\nSatt i relation  till  andelen kvinnliga och manliga\r\nkandidater försvinner dock  skillnaden i stort sett;\r\nandelen   personröster   som  lagts   på   kvinnliga\r\nkandidater är ungefär densamma som andelen kvinnliga\r\nkandidater. Kvinnliga toppkandidater  visar sig inte\r\nheller genomgående ha svårare att bli personvalda än\r\nmanliga toppkandidater. Jämfört med 1998 års val har\r\nkvinnliga kandidater flyttat fram sina  positioner i\r\npersonvalet. Den åldersmässiga sammansättningen  har\r\ninte   ändrats  nämnvärt  sedan  personvalsreformen.\r\nMedelåldern  bland de personvalda skiljer sig knappt\r\nalls från medelåldern bland samtliga valda, vare sig\r\ni      riksdagen,      kommunfullmäktige       eller\r\nlandstingsfullmäktige.    Andelen    invandrare    i\r\nriksdagen,           kommunfullmäktige           och\r\nlandstingsfullmäktige  har utvecklats positivt sedan\r\npersonvalsreformen.   I   vilken   utsträckning   de\r\npersonvalda har invandrarbakgrund  framgår dock inte\r\nav de undersökningar som ligger till  grund för rap-\r\nporten.  Både  personvalda som stod på valbar  plats\r\noch de som inte  stod  på  valbar plats tenderar att\r\nskriva  fler  egenmotioner  än   de  som  är  enbart\r\nlistvalda.   Till   viss   del  ställer  personvalda\r\nledamöter även fler frågor för  skriftliga  svar  än\r\nenbart  listvalda.  Däremot  skiljer sig personvalda\r\noch listvalda inte åt när det  gäller  profileringen\r\ngentemot  det  egna  partiet. Med hänsyn tagen  till\r\nandra  faktorer  som  kan   tänkas  ha  betydelse  i\r\nsammanhanget   är  de  personvalda   varken   oftare\r\nfrånvarande vid  omröstningar  i  kammaren eller mer\r\nbenägna att avvika från partilinjen.\r\nBeräkningar visar att en sänkning  från 8 till 5 %\r\nskulle ha viss effekt på vilka kandidater  som  blir\r\nvalda,   men   det  rör  sig  inte  om  några  stora\r\nförändringar. I  2002 års riksdagsval skulle antalet\r\npersonvalda som inte  stod  på  valbar plats ha ökat\r\nfrån   10  till  22.  Givet  att  personrösterna   i\r\nriksdagsvalet  hade fördelat sig på samma sätt som i\r\n2002    års    riksdagsval     skulle     vid    ett\r\npersonvalsdeltagande på 50 % antalet personvalda som\r\ninte  stod på valbar plats ha ökat från 10 till  25.\r\nVad   gäller    valkretsarnas    storlek   indikerar\r\nvalstatistiken från 2002 års riksdagsval att det var\r\nsvårare för kandidater att bli personvalda  i  stora\r\nvalkretsar än i små.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSystemet  med  möjligheten  för  väljarna  att  avge\r\nsärskild röst på person bygger på avvägningar mellan\r\npartiernas    och    väljarnas    inflytande    över\r\nrangordningen  av kandidater som partierna nominerat\r\ntill  valda församlingar  på  olika  nivåer.  Sådana\r\navvägningar   kommer   tydligt  till  uttryck  i  de\r\nprocentspärrar  som  införts   för   personval  till\r\nriksdag, landstings- och kommunfullmäktige.\r\n\r\nVid  införandet  av detta system förutspåddes  att\r\nmellan 30 och 50 % av  valmanskåren  skulle utnyttja\r\nmöjligheten  att  rösta  på  person  vid  val   till\r\nriksdagen   (SOU   1993:21  s.  53).  Vid  val  till\r\nkommunfullmäktige  förutspåddes  valdeltagandet  bli\r\nhögre,   på  sikt  mellan   50   och   70   %.   För\r\nlandstingsvalen  bedömdes  att  siffrorna  torde bli\r\nlägre (s. 151 f.).\r\nEfter 1998 års val, då systemet för första  gången\r\ntillämpades  i  full  skala,  konstaterade Rådet för\r\nutvärdering av 1998 års val att personvaldeltagandet\r\nvar  i  överensstämmelse med förväntningarna  såvitt\r\navsåg riksdagsvalet  medan  andelen personröstande i\r\nvalen till kommunfullmäktige  däremot  var  lägre än\r\nförväntat (SOU 1999:136 s. 71).\r\nPå  utskottets  uppdrag har inom utskottets kansli\r\ngenomförts en utvärdering  av  personröstningen  vid\r\n2002  års val. I förhållande till 1998 års val visar\r\ndet sålunda inhämtade underlaget att andelen väljare\r\nsom personröstat  minskat  ytterligare  i valen till\r\nbeslutande församlingar på samtliga nivåer  och  att\r\nandelen  personröstande  även  i  riksdagsvalet  låg\r\nunder  de  förväntningar som fanns vid införandet av\r\npersonvalssystemet. Av underlaget framgår emellertid\r\nockså att andelen  personvalda  i  riksdagen  totalt\r\nsett  inte  skiljer sig åt jämfört med 1998 års val.\r\nDäremot  skedde   en   viss   minskning  av  antalet\r\npersonvalda i riksdagen som inför valet stod på icke\r\nvalbar  plats.  Härmed  avses  kandidater  som  inte\r\nskulle  blivit valda i det gamla  systemet  och  som\r\nkommit över personvalsspärren. Vidare framkommer det\r\natt   andelen    personvalda    minskade   något   i\r\nkommunfullmäktigvalen i förhållande  till  1998  års\r\nval.\r\nMot  bakgrund  av  de  erfarenheter  som  hittills\r\nföreligger  ser  utskottet det som naturligt med  en\r\nfortsatt   bred   diskussion    kring    frågor   om\r\nutformningen av personvalsinslaget i valsystemet. En\r\nsådan  diskussion  har sin grund i frågan om  vilket\r\ninflytande partierna  respektive  väljarna  skall ha\r\növer  kandidaturvalet. Personvalsinslaget bör  också\r\ndiskuteras  med  hänsyn tagen till hur valsystemet i\r\nstort skall vara utformat.  Regeringen har nu inlett\r\nsamtal  med  de  politiska  partierna   i  riksdagen\r\nrörande en översyn av regeringsformen. Utskottet ser\r\ndet som en möjlighet att den kommande översynen, med\r\nsitt samlande perspektiv, kan komma att rymma frågor\r\nom  hur  personvalsinslaget  i valsystemet bör  vara\r\nbeskaffat.  Ett led i en sådan  översyn  kan  enligt\r\nutskottet vara  att  -  på  sätt som utskottet låtit\r\ngöra - inhämta uppgifter om andra  valsystem och att\r\näven  analysera  effekterna av sådana  system.   Mot\r\nbakgrund av vad som  nu  har anförts anser utskottet\r\natt det inte är påkallat att begära sådana initiativ\r\nsom    efterfrågas   i   motionerna    2002/03:K207,\r\n2003/04:K205,       2002/03:K211,      2002/03:K231,\r\n2002/03:K241 yrkandena 9 och 10, 2002/03:\r\nK257  yrkande 4, 2002/03:K262  yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:K282  yrkande  1,  2003/04:K290  yrkande  4,\r\n2002/03:K337   yrkande   2   och   3,  2002/03:K344,\r\n2003/04:K323, 2002/03:K368 yrkande 3,  2002/03:K369,\r\n2002/03:K377  yrkande  1,  2002/03:K379 yrkande  19,\r\n2003/04:K271 yrkande 20, 2002/03:\r\nK424, 2003/04:K235 och 2003/04:K257.  Motionerna bör\r\ndärför avslås i här berörda delar.\r\n\r\nPersonval och kampanjbidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\nberedningen    av    ett   nyligen   framlagt\r\nutredningsförslag   att    riksdagen   avslår\r\nmotioner   om   redovisning  av  parti-   och\r\nkampanjfinansiering. Jämför reservation 2.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K257   av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen begär  att  regeringen lägger\r\nfram  förslag  till  lagstiftning om redovisning  av\r\nparti-  och  personvalsfinansiering   (yrkande   1).\r\nMotionären  anser  att regeringen bör lägga fram ett\r\nförslag  på  ett  heltäckande   regelverk   för  att\r\nförhindra  bidragsmissbruk  eller  andra finansiella\r\noegentligheter.\r\n\r\nI  motion  2003/04:K214  av  Gustav Fridolin  (mp)\r\nföreslås   att   riksdagen   begär  att   regeringen\r\nåterkommer  till riksdagen med  förslag  om  lämplig\r\nlagstiftning  för att säkerställa att total öppenhet\r\nalltid   råder   i    en    folkomröstning   rörande\r\nfinansieringen    av   olika   kampanjorganisationer\r\n(yrkande 1).\r\nI motion 2003/04:K221  av  Håkan  Larsson och Sven\r\nBergström    (båda   c)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  ett  tydligt  regelverk   för\r\nkampanjfinansiering  i samband med folkomröstningar.\r\nMotionärerna anför bl.a.  att  det är allvarligt att\r\nsärintressen  hemlighåller  hur stora  resurser  man\r\nsatsar på ena sidan i en demokratisk  folkomröstning\r\npå sätt som skedde i EMU-folkomröstningen.  De anser\r\natt   det  behövs  ett  regelverk  för  öppenhet  på\r\nområdet.  I  andra  länder,  exempelvis  USA,  finns\r\ntydliga  regler  för  hur  ekonomiska  bidrag  måste\r\nredovisas  i  samband med politiska kampanjer. Helst\r\nhade   motionärerna    sett    att   öppenheten   om\r\nkampanjmedlen   hade   kunnat   åstadkommas    genom\r\nfrivilliga  överenskommelser  och  en  allmänt öppen\r\nattityd.  Erfarenheterna  från  årets folkomröstning\r\nvisar  dock  tyvärr att detta inte  är  möjligt.  En\r\nlagstiftning om öppenhet när det gäller finansiering\r\nav kampanjorganisationer  inför en folkomröstning är\r\nuppenbarligen nödvändig.\r\nI motion 2003/04:K329 av  Gustav  Fridolin och Ulf\r\nHolm  (båda  mp)  föreslås att riksdagen  begär  att\r\nregeringen tillsätter  en  utredning  med  syfte att\r\nkartlägga  statliga  bolags  pengar  till  politiska\r\nkampanjer.  Enligt motionen vore det intressant  att\r\ninte bara veta  hur mycket av statliga bolags pengar\r\nsom användes till  EMU-kampanjen, utan hur mycket av\r\nde statliga bolagens ekonomiska resurser via Svenskt\r\nNäringsliv   som  går  till   politiska   kampanjer.\r\nRiksdagen borde  hos  regeringen begära en utredning\r\nom detta.\r\nI motion 2003/04:K403  av  Britta Leijon och Sonja\r\nFransson    (båda   s)   föreslås   att    riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om att tydliggöra pengars  inverkan\r\npå  val och  folkomröstningar  (yrkande  1).  Enligt\r\nmotionen  måste frågeställningen om pengars inverkan\r\npå   val   diskuteras   mer   långtgående   än   vad\r\nhittillsvarande  utredningar  kommer att ge underlag\r\nför.  Helt  klart är, enligt motionärerna,  att  det\r\nmåste ställas  upp  regler  som garanterar väljarnas\r\ninsyn.  Därutöver  måste  utredas   om   det   finns\r\nanledning  att  ställa  upp regler som begränsar den\r\nfinansiella styrkans påverkan på valen.\r\nI motion 2003/04:K403 av  Britta  Leijon och Sonja\r\nFransson    (båda    s)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om en öppen redovisning av partiers\r\noch  personvalskampanjers   ekonomiska   resurser  i\r\nallmänna  val  och folkomröstningar, både nationellt\r\noch lokalt (yrkande  2).  I  motionen  anförs att de\r\nhittillsvarande    överenskommelserna    har   varit\r\nviktiga, men otillräckliga. I Sverige finns  det för\r\nnärvarande  långt  mer  än  hundra partier, och bara\r\nriksdagspartierna har ingått  överenskommelser om en\r\nöppen redovisning. Översynen om  pengars inverkan på\r\nval  måste enligt motionärernas uppfattning  omfatta\r\nbåde allmänna  val  och  folkomröstningar  på  såväl\r\nnationell  som lokal nivå. Vidare anser motionärerna\r\natt det måste  ställas  upp  regler  som  garanterar\r\nväljarnas  insyn.  Därutöver  måste  utredas om  det\r\nfinns anledning att ställa upp regler  som begränsar\r\nden finansiella styrkans påverkan på valen.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRådet för utvärdering av 1998 års val överlämnade  i\r\nnovember  1999  delbetänkandet  Personval  1998 - En\r\nutvärdering      av      personvalsreformen     till\r\nJustitiedepartementet.  När  det  gäller  frågan  om\r\nkampanjfinansiering skriver rådet bl.a.:\r\n\r\nMellan 10 och 20 procent  av  kandidaterna  i val\r\ntill  riksdagen  och  kommunfullmäktige bedöms ha\r\nbedrivit någon form av  personvalskampanj  i 1998\r\nårs  valrörelse.  Valrörelsen  kom  dock inte att\r\npräglas   nämnvärt   av   personvalet.  Flertalet\r\nkampanjer bedrevs med små ekonomiska  resurser. I\r\nriksdagsvalet   stannade  kostnaden  i  över   80\r\nprocent av fallen  på  25  000  kr eller lägre. I\r\nvalet  till  kommunfullmäktige kostade  flertalet\r\nkampanjer mindre  än  5  000  kr.  Den vanligaste\r\nfinansieringskällan  var  bidrag  från  den  egna\r\npartiorganisationen och därnäst egna medel. Några\r\nfall av otillbörlig kampanjfinansiering  har inte\r\nuppdagats  och  det finns inget som tyder på  att\r\novidkommande  ekonomiska   faktorer  inverkat  på\r\nvalresultatet. Enligt rådets bedömning är det för\r\npersonvalssystemets framtida  legitimitet viktigt\r\natt    otillbörlig    kampanjfinansiering    inte\r\nförekommer. Härvidlag har  partier  och  enskilda\r\nkandidater ett stort ansvar.\r\n\r\nRådet  anser  att  öppenhet och frivillighet  i\r\nfrågor kring finansiering  är ett bättre sätt att\r\nmotverka   avarter   på  området   än   tvingande\r\nreglering.       Därför       föreslås        att\r\nriksdagsledamöterna  får  möjlighet  att redovisa\r\nfinansiering   av   personvalskampanjer   i   ett\r\noffentligt register. En ordning som bedöms  kunna\r\nbli mönsterbildande för de kommunala valen.\r\n\r\nI  april  2000  träffades  en överenskommelse mellan\r\nriksdagspartierna om att redovisningen av partiernas\r\nintäkter skall vara så öppen  som  möjligt.  Det  är\r\nenligt överenskommelsen rimligt att väljarna vet hur\r\npartierna   finansierar   sin  verksamhet  samt  hur\r\nenskilda      kandidater      finansierar       sina\r\npersonkampanjer.      Överenskommelsen      omfattar\r\npartiernas   centrala  verksamhet,  men  lokala  och\r\nregionala  organisationer   samt  sidoorganisationer\r\nuppmanas att följa densamma.  Beträffande ekonomiskt\r\nstöd från juridiska personer skall  belopp  och namn\r\nredovisas.   När   det  gäller  stöd  från  enskilda\r\nredovisas   det   totala   beloppet   samt   antalet\r\nbidragsgivare.   Överenskommelsen    omfattar    all\r\nverksamhet,  även  sådan  som  bedrivs  i stiftelse-\r\neller   bolagsform   eller   annan   form   och  som\r\nkontrolleras  av  partiet.  Partiernas bokslut skall\r\nutformas  på  sådant  sätt  att det  så  enkelt  som\r\nmöjligt går att utläsa hur verksamheten finansieras.\r\nEnskilda kandidater i allmänna  val  förväntas lämna\r\nmotsvarande redovisning. Även indirekt stöd, t.ex. i\r\nform   av   stödannonsering,   subventionering    av\r\nannonskostnader  och  personella  resurser, skall så\r\nlångt  möjligt  redovisas.  Partiernas   fastställda\r\nbokslut  skall  finnas  tillgängliga  för  alla  som\r\nönskar ta del av dem. Partiernas ekonomichefer eller\r\nmotsvarande      skall      utveckla      gemensamma\r\nredovisningsformer som gör det möjligt att  uppfylla\r\novanstående överenskommelse.\r\n\r\nUtskottet  behandlade  i  betänkande  2000/01:KU17\r\nmotioner i vilka frågan om kampanjbidrag  i  samband\r\nmed  personval  togs  upp. Utskottet gjorde följande\r\nbedömning. Rådet för utvärdering  av  1998  års  val\r\nanser  att  öppenhet och frivillighet i frågor kring\r\nfinansiering är ett bättre sätt att motverka avarter\r\npå området än  tvingande  reglering. Därför föreslår\r\nrådet  att  riksdagsledamöterna  får  möjlighet  att\r\nredovisa finansiering  av  personvalskampanjer i ett\r\noffentligt register. Enligt  den överenskommelse som\r\nträffats     mellan     riksdagspartierna      skall\r\nredovisningen  av  partiernas intäkter vara så öppen\r\nsom möjligt. Överenskommelsen gäller både partiernas\r\noch enskilda kandidaters verksamhet. Utskottet anser\r\natt motionerna härigenom får anses tillgodosedda och\r\navstyrks.\r\nI betänkande 2001/02:KU8  avstyrkte  utskottet  en\r\nmotion     i     frågan     om    finansiering    av\r\npersonvalskampanjer med hänvisning  till att frågan,\r\nenligt  vad utskottet hade inhämtat, skulle  beredas\r\nvidare inom  Regeringskansliet och att resultatet av\r\ndenna beredning borde avvaktas.\r\nRegeringen har genom beslut den 19 juni 2003 (dir.\r\n2002:83) gett  en  särskild  utredare  i uppdrag att\r\növerväga  hur  man  kan  åstadkomma insyn i  hur  de\r\npolitiska   partierna  finansierar   sin   politiska\r\nverksamhet och  hur  de  personer som driver en s.k.\r\npersonvalskampanj (valkandidater)  finansierar  sina\r\nkampanjer.  Uppdraget  avser  såväl rikstäckande som\r\nlokala   -  exempelvis  kommunala  -   partier   och\r\nkampanjer.  Även  frågan  om insyn i lämnat indirekt\r\nstöd   i   form   av   exempelvis   stödannonsering,\r\nsubventionering  av  annonskostnader och  personella\r\nresurser  omfattas av uppdraget.  Utgångspunkten  är\r\natt allmänhetens  insyn  i  politiska  partiers  och\r\nvalkandidaters  intäkter skall öka. De lösningar som\r\nanvänts     i     riksdagspartiernas      frivilliga\r\növerenskommelse  angående  redovisning av partiernas\r\nintäkter bör beaktas. Utredaren  skall  redovisa och\r\nutvärdera    hur    riksdagspartiernas    frivilliga\r\növerenskommelse har fungerat i praktiken samt  vilka\r\ninternationella erfarenheter som finns inom området.\r\nUtredaren   skall   vidare   följa   hur  frågan  om\r\noffentlighet  för  intäkter  hanteras i samband  med\r\n2002 års val. Om utredaren finner  det befogat skall\r\nlämpliga  åtgärder  föreslås.  Dessa  kan   avse  en\r\nutveckling  av  de  frivilliga  insatserna, men även\r\nåtgärder från det allmännas sida.  Åtgärder  för att\r\nstimulera  partier som inte är part i den frivilliga\r\növerenskommelsen   att   verka  i  dess  anda  skall\r\nsärskilt övervägas. Utredaren skall på lämpligt sätt\r\ninformera riksdagspartierna  om sitt arbete och även\r\ninhämta partiernas synpunkter på kommande förslag.\r\nI betänkande 2002/03:KU26 avstyrkte  utskottet  en\r\nmotion   om   tillkännagivande   för  regeringen  om\r\ntilläggsdirektiv  till Utredningen  om  offentlighet\r\nför  partiers  och  kandidaters   intäkter  angående\r\npartibidrag   från   fackligt   anslutna   personer.\r\nUtskottets förslag föranledde en reservation (m, fp,\r\nkd,  c  och  mp).  Vid  behandlingen av  betänkandet\r\nbiföll    riksdagen    reservationen    (prot.    nr\r\n2002/03:67). Genom beslut  den  22  maj  2003  (dir.\r\n2002:83) har regeringen förtydligat uppdraget på  så\r\nsätt  att det anges omfatta partier och kampanjer på\r\nalla nivåer  och med alla typer av stöd, alltså även\r\nstöd  från  juridiska   personer,   t.ex.   fackliga\r\norganisationer.\r\nUtredningen,  som  antagit  namnet Utredningen  om\r\noffentlighet   för   partiers   och   valkandidaters\r\nintäkter, föreslår i betänkandet Allmänhetens  insyn\r\ni partiers och valkandidaters intäkter (SOU 2004:22)\r\natt  allmänhetens insyn i hur de politiska partierna\r\nfinansierar   sin   politiska   verksamhet  och  hur\r\nvalkandidaterna  finansierar  sina  kampanjer  skall\r\nsäkerställas     genom    en    författningsreglerad\r\nredovisningsskyldighet.     Redovisningsskyldigheten\r\nskall gälla dels partier som  har mandat i riksdagen\r\neller     i     landstingsfullmäktige    eller     i\r\nkommunfullmäktige  eller  i  Europaparlamentet, dels\r\nvalkandidater som har blivit utsedda  till ledamöter\r\neller ersättare vid det senaste valet till riksdagen\r\neller   till   landstingsfullmäktige   eller    till\r\nkommunfullmäktige  eller  har  blivit  utsedda  till\r\nföreträdare  eller  ersättare  vid det senaste valet\r\ntill Europaparlamentet.\r\nRedovisningsskyldigheten   skall    omfatta   alla\r\nintäkter, dvs. både direkt och indirekt  stöd,  dock\r\ninte  sedvanligt  frivilligt  arbete  och sedvanliga\r\ngratistjänster. Värdet av varje bidrag och namnet på\r\ngivaren  skall  redovisas särskilt om värdet  uppgår\r\ntill minst 20 000  kr. Namnet på en privatperson får\r\ndock inte uppges utan dennes uttryckliga samtycke om\r\nvärdet av det bidrag personen lämnat är mindre än 20\r\n000 kr. Vidare skall  den  totala  summan av anonyma\r\nbidrag  anges och varje enskilt anonymt  bidrag  som\r\nuppgår till minst 20 000 kr.\r\nPartierna  centralt,  regionalt  och  lokalt  samt\r\nvalda  kandidater  och  ersättare  skall alltefter i\r\nvilken  vald  församling de tagit plats  lämna  sina\r\nredovisningar till  respektive församling, dvs. till\r\nriksdagen,         landstingsfullmäktige         och\r\nkommunfullmäktige  för   att   dessa   skall   hålla\r\nredovisningarna    offentligen    tillgängliga.   De\r\nuppgifter som lämnas i redovisningarna får behandlas\r\nhelt   eller   delvis  automatiserat  för   att   ge\r\nallmänheten en samlad  information  om hur partierna\r\noch kandidaterna finansieras.\r\nPartiernas  och kandidaternas redovisningar  skall\r\ninnehålla en förklaring  om  att  de  inte  har haft\r\nandra  intäkter  än de som uppgivits. Någon sanktion\r\nhar inte föreslagits.  Utredningen  föreslår  vidare\r\natt  statligt  stöd inte skall få beviljas ett parti\r\nsom  underlåter  att   offentligen   redovisa   sina\r\nintäkter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt   utskottets   mening  är  det  en  angelägen\r\ngenomlysning  som nu redovisats  av  Utredningen  om\r\noffentlighet   för   partiers   och   valkandidaters\r\nintäkter. Utskottet  vill  i  likhet med utredningen\r\nunderstryka  vikten  av  öppenhet   och   insyn  för\r\nallmänheten   när  det  gäller  partiernas intäkter.\r\nUtredningsbetänkandet  kan  antas  bli  föremål  för\r\nremissbehandling och därigenom bidra  till en debatt\r\npå området. Mot den bakgrunden bör enligt utskottets\r\nmening    remisshanteringen    och   den   fortsatta\r\nberedningen    av   frågan   avvaktas.    Motionerna\r\n2002/03:K257  yrkande  1,  2003/04:K214  yrkande  1,\r\n2003/04:K221,    2003/04:K329    och    2003/04:K403\r\nyrkandena 1 och 2 avstyrks följaktligen.\r\n\r\n\r\nInformationsinsatser avseende\r\nvalsystemet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   med   hänvisning   till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår   motioner   om   informationsinsatser\r\navseende valsystemet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion 2002/03:K219 av Cecilia  Nilsson  Wigström\r\n(fp)   föreslås   att   riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\natt  medborgarinformationen  om  valsystemet   måste\r\nförbättras  till  nästa val. I motionen anförs bl.a.\r\natt den information  som  skickades ut till väljarna\r\nom  hur  valet  går  till  var alldeles  för  dålig.\r\nTillsammans med röstkortet kom  en  kort text om var\r\noch när man kunde rösta. Personvalet berördes mycket\r\nknapphändigt.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K337  av Birgitta Carlsson  och\r\nMargareta Andersson (båda c)  föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  till  nästa val tydligare\r\ninformera  väljarna  om  vikten  av att  kryssa  den\r\nkandidat  som de vill ha överst på  listan  (yrkande\r\n1).\r\nI motion  2002/03:K368  av  Owe  Hellberg och Sten\r\nLundström    (båda   v)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen    anförs   om   behovet   av   förtydligad\r\ninformation om  personvalet  (yrkande 2). I motionen\r\nanförs  att många medborgare tror  att  en  valsedel\r\nutan personkryss är en röst på den personordning som\r\nvalsedeln  visar,  något som bekräftats i samtal med\r\nåtskilliga väljare i  och  efter  årets  val. Om det\r\nberor på bristande information ifrån Valmyndighetens\r\nsida   eller   avsaknad   av  sådan  information  på\r\nröstkortet, är svårt att värdera.  För  att  undvika\r\ndetta     missförstånd    bör    informationen    om\r\npersonvalssystemet   förtydligas.   Detta   bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt 1 kap. 15 § andra stycket vallagen skall  den\r\ncentrala  valmyndigheten  informera  allmänheten  om\r\nnär,  var  och hur man skall rösta samt om vad som i\r\növrigt gäller  för  valet.  I rapporten Erfarenheter\r\nfrån  valen  den  15  september  2002  (2003:1)  har\r\nvalmyndigheten  beskrivit  informationen   till   de\r\nröstberättigade   inför  2002  års  val.  Där  anges\r\nföljande.\r\n\r\nValmyndighetens      informationsinsatser     har\r\ninnefattat  dels  allmän  information  till  alla\r\nväljare,  dels  information   riktad  till  vissa\r\nväljargrupper.\r\n\r\nMålsättningen var att nå ut med  information om\r\nnär,   var   och   hur   man   röstar  till  alla\r\nröstberättigade. Ingen skulle behöva  avstå  från\r\natt  rösta  på  grund av att han/hon inte vet hur\r\ndet  går  till.  För  strategisk  rådgivning  och\r\nproduktion av informationsmaterial  valdes  efter\r\nupphandling   en   reklambyrå  som  arbetade  med\r\nuppdraget    från    mars     till     september.\r\nInformationsåtgärderna  har fått allmän spridning\r\ni stort sett under tiden  den 10 augusti - den 15\r\nseptember.\r\nSamtliga   väljare   fick  ett   röstkort   med\r\ninformation om var de röstar  och hur de tekniskt\r\nröstar. Via TV- och radioreklam spreds budskap om\r\natt ytterligare information fanns  på vår hemsida\r\noch  också  kunde  fås  genom det 020-nummer  som\r\nöppnades  redan i april. All  tryckt  information\r\nfanns att tillgå på Valmyndighetens hemsida.\r\nEn broschyr  med  grundläggande  information om\r\nvalet,  \"Bra att veta om valet \", togs  fram  och\r\növersattes  till  13  olika  språk.  Förutom  den\r\ndistribution    som   skedde   genom   kommunerna\r\n(invandrarbyråer,      demokratiprojekt     m.m.)\r\nmedverkade Valmyndigheten  vid ett antal \"events\"\r\nsom  Tensta  marknad  m.fl.  och  hade  också  en\r\nbilburen turné med \"ambassadörer  \" som delade ut\r\nbroschyren i invandrartäta områden  i  Stockholm,\r\nGöteborg   och   Malmö.   Den   fanns   också   i\r\nbroschyrställ  på  SF-biografer och sändes ut med\r\nskolvalsmaterialet för  att  också komma ungdomar\r\ntill del. Broschyren fanns inläst  på kassett och\r\ndistribuerades  på detta medium till  ca  15  000\r\nsynskadade. Vidare  \"översattes  \" samma broschyr\r\ntill Lättläst och distribuerades genom Stiftelsen\r\nLättläst till ca\r\n4 500 adresser.\r\nAlla      förstagångsväljare      fick      ett\r\ndirektadresserat  vykort med påminnelse om att de\r\nhade rätt att rösta för första gången.\r\nDessutom producerades  särskild information för\r\nutlandssvenskar om bl.a. de nya möjligheterna att\r\nbrevrösta från hela världen.\r\nPå  grund av att den ordinarie  personalen  vid\r\nvalet 1998  var hårt pressad av telefonsamtal och\r\ne-post  från  allmänheten  öppnades  redan  under\r\napril   månad   ett   särskilt   020-nummer   för\r\nvalfrågor. Valmyndigheten  anställde tre personer\r\nför att enbart svara på telefon  och  e-post. Den\r\nförstärkningen  visade sig dock vara långt  ifrån\r\ntillräcklig.    Antalet     telefonsamtal    till\r\n020-numret som nådde fram till  någon  person  på\r\nmyndigheten  eller  till telefonsvarare var under\r\nde  tre mest hektiska  månaderna  drygt  41  000.\r\nBelastningen under de sista tre veckorna var dock\r\nsådan  att  alla  samtal  inte  kunde nå vare sig\r\nhandläggare eller telefonsvarare. Då var ändå all\r\npersonal  på  myndigheten som inte  oundgängligen\r\nmåste ta sig an  andra  uppgifter engagerad i att\r\nsvara i telefon. Telefontiden  utsträcktes  också\r\ntill   klockan  22.00  under  vardagar.  Det  var\r\nbegäran   om  nytt  röstkort  som  var  den  helt\r\ndominerande frågan.\r\nÄven e-posten  var  så  omfattande att det inte\r\nvar möjligt att besvara allt  som  kom  in  under\r\nsamma dag. E-brev som innehöll frågor om när, var\r\noch  hur  man kunde rösta och begäran om röstkort\r\nprioriterades.\r\nÄven hemsidan  var  välbesökt  med,  förutom en\r\nextrem  toppbelastning  med  57  miljoner träffar\r\nunder valnatten, kraftiga toppar när  uppgifterna\r\nom röstningslokaler och protokoll över resultaten\r\nblev tillgängliga.\r\nValmyndigheten har låtit utföra en traditionell\r\nutvärdering  (Market  Watch)  av TV-reklamen  som\r\nsammanfattningsvis redovisade att  ca  56  % hade\r\nsett TV-spottarna (bland ungdomar under 25 år  ca\r\n75  %) och att intervjupersonerna till 95 % bland\r\nde äldre  och  89  %  bland de yngre känt sig väl\r\ninformerade om valet.\r\nValmyndigheten kommer vid kommande val givetvis\r\natt avsätta ytterligare  resurser för att besvara\r\ntelefon  och  e-post. Eventuellt  kan  tjänsterna\r\nkomma att upphandlas  hos  något företag med s.k.\r\ncallcenterverksamhet där möjlighet bör skapas att\r\nsärskilja  samtalen om nya röstkort  och  enklare\r\nförfrågningar    om    vallokal   från   de   mer\r\nkomplicerade frågorna som  myndigheten  i  första\r\nhand själv bör svara på.\r\n\r\n2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) skall se  över\r\nbestämmelserna i vallagen och lämna förslag till  en\r\nhelt   ny   vallag.   Lagen   skall   innehålla   de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motionerna 2002/03:K219, 2002/03:\r\nK337 yrkande 1 och 2002/03:K368 yrkande 2 bör därför\r\navslås.\r\n\r\n\r\nGemensamma valsedlar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår  en motion om införande av  gemensamma\r\nvalsedlar för olika partier.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion   2002/03:K223  av  Barbro  Feltzing  (mp)\r\nföreslås att  riksdagen  tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om en utredning\r\nom  gemensamma  valsedlar  för  de  olika  partierna\r\n(yrkande 1), om att gemensamma  valsedlar  bör delas\r\nut  inne i vallokalen (yrkande 2) samt om gemensamma\r\nvalsedlars   betydelse   för   miljön  och  minskade\r\nutgifter för staten (yrkande 3).  Motionären påpekar\r\nbl.a.  att  det  för varje val framställs  en  mängd\r\nvalsedlar.  Vid varje  val  används  så  mycket  som\r\n600-650  miljoner   valsedlar.   För  att  nedbringa\r\nantalet valsedlar bör det därför utformas gemensamma\r\nvalsedlar  på  vilka samtliga riksdagspartiers  namn\r\noch partikandidatlistor  finns  angivna.  Övriga nya\r\npartier som söker komma in i riksdagen bör finnas på\r\nen gemensam valsedel. Detsamma bör gälla för kommun-\r\noch landstingsval. Intill varje partibeteckning  och\r\nkandidatnamn  skall  det  kunna  finnas  utrymme för\r\nväljaren  att  göra  en  markering.  Valsedeln   bör\r\ntillverkas  i ett exemplar för varje person med rätt\r\natt   välja.  Dessa   gemensamma   valsedlar   skall\r\ntillhandahållas  och  finnas  inne  i vallokalen och\r\ndelas ut där till den enskilde väljaren.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI   6   kap.  vallagen  behandlas  bl.a.  valsedlars\r\nutformning  och  innehåll  samt  hur valsedlar skall\r\nbeställas och hur de hålls till handa.\r\n\r\nDen  centrala  valmyndigheten  skall  enligt  1  §\r\ntillhandahålla de valsedlar som skall  användas  vid\r\nval.  På  en valsedel skall det enligt 3 § finnas en\r\npartibeteckning.  En valsedel bör dessutom innehålla\r\nnamn    på   en   eller   flera    kandidater,    en\r\nvalkretsbeteckning  som  visar  för  vilken valkrets\r\nvalsedeln är avsedd, en valbeteckning  som visar för\r\nvilket val valsedeln gäller och uppgift om det parti\r\nsom   valsedeln  gäller  för  har  registrerat   sin\r\npartibeteckning och anmält kandidater.\r\nEnligt  7  § förser den centrala valmyndigheten på\r\nbeställning varje parti med valsedlar till det antal\r\npartiet önskar.  Staten  ansvarar  enligt  8  §  för\r\nkostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar\r\ntre  gånger  antalet  personer  som  har  rösträtt i\r\nvalkretsen för ett parti som deltar i riksdagsvalet,\r\nom partiet vid detta val får eller vid något  av  de\r\ntvå  senaste  riksdagsvalen  har  fått mer än 1 % av\r\nrösterna i hela landet. Detta gäller också ett parti\r\nsom, utan att ha uppnått den angivna röstandelen, är\r\neller genom valet blir representerat i riksdagen.\r\nEnligt  9  §  svarar  staten  för  kostnaden   för\r\nvalsedlar  till  ett  antal som motsvarar tre gånger\r\nantalet personer som har  rösträtt  i  valet för ett\r\nparti  som  deltar  i  val  till  landstings-  eller\r\nkommunfullmäktige, om partiet är eller  genom  valet\r\nblir representerat i fullmäktige.\r\nUtskottet  behandlade  i betänkandena 1998/99:KU17\r\noch 2000/01:KU7 motioner med yrkanden liknande de nu\r\naktuella. Utskottet gjorde  då  följande  bedömning.\r\nÄven små förändringar av bestämmelserna om  röstning\r\noch val kan skapa osäkerhet bland väljarna med  risk\r\nför minskat valdeltagande som följd. Valsedlarna  är\r\nockså  den valinformation som lär läsas flitigast av\r\nväljarna.  Utskottet  anser att gemensamma valsedlar\r\nskulle kunna bli svåröverskådliga  och  kanske också\r\nmedföra  vissa  praktiska  problem. Några vinster  i\r\npraktiskt  hänseende skulle inte  heller  gemensamma\r\nvalsedlar ge.  Utskottet, som inte ville föreslå att\r\ngemensamma valsedlar införs, avstyrkte motionen.\r\nI  betänkande 2001/02:KU8  vidhöll  utskottet  sin\r\ntidigare  bedömning  och  avstyrkte  en  motion  med\r\nyrkanden  liknande  de  nu  aktuella. Därvid anförde\r\nutskottet  vidare  att  valsedlarna   också  är  den\r\nvalinformation som lär läsas flitigast  av väljarna.\r\nUtskottet  uttalade  även  att  gemensamma valsedlar\r\nskulle kunna bli svåröverskådliga  och  kanske också\r\nmedföra    vissa    praktiska   problem.   Slutligen\r\nförklarade utskottet  att  gemensamma valsedlar inte\r\nheller   skulle   ge  några  vinster   i   praktiskt\r\nhänseende.\r\n\r\n2003 års vallagskommitté  (Ju 2003:03) skall se över\r\nbestämmelserna i vallagen och  lämna förslag till en\r\nhelt   ny   vallag.   Lagen   skall   innehålla   de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas.  Motion  2002/03:K223  yrkandena  1-3  bör\r\ndärför avslås.\r\n\r\n\r\nÅngerröstning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår  motioner om inskränkningar  i  rätten\r\ntill ångerröstning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion  2002/03:K224  av  Ulla  Löfgren  och Anita\r\nSidén   (båda   m)   föreslås   dels  att  riksdagen\r\ntillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  att ångerröstningen avbryts två\r\ntimmar före vallokalens stängning (yrkande 1),  dels\r\natt riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att röstande vid\r\nsärskilda röstmottagningsställen  inte skall ha rätt\r\natt ångerrösta (yrkande 2). I motionen  anförs bl.a.\r\natt det är ett synnerligen litet antal människor som\r\nutnyttjar     möjligheten     till    ångerröstning.\r\nMotionärerna   anser  att  det  vore   rimligt   att\r\nångerröstningen avslutas två timmar före vallokalens\r\nstängning. Detta  skulle  innebära att rösträkningen\r\nomedelbart  skulle  kunna  påbörjas  när  vallokalen\r\nstänger.  Förutom  att  detta  skulle   ge  snabbare\r\nvalresultat,  vore  det en åtgärd för att underlätta\r\nrekryteringen av valdeputerade.  Motionärerna  anser\r\natt det är helt orimligt att man, som fallet ofta är\r\ni  dag,  skall  behöva räkna röster till långt efter\r\nmidnatt. När det  gäller  rätten  för dem som röstat\r\nvid de särskilda röstmottagningsställena att gå till\r\nsin  vallokal och ångra sig, anser motionärerna  att\r\ndetta  är starkt orättvist gentemot dem som röstar i\r\nvallokalen.  Den  person  som  går  till  vallokalen\r\nklockan  08.00  på  valdagens morgon och röstar  har\r\ningen möjlighet att ångerrösta.  Det har däremot den\r\nsom  går  till  en  särskild  vallokal   inom  samma\r\nvaldistrikt klockan 17.00. Rätten att ångerrösta för\r\nden som röstat vid särskilt röstmottagningsställe på\r\nvaldagen bör därför upphöra.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K266  av  Sinikka  Bohlin   (s)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad   i   motionen   anförs   om\r\npoströstning. Motionären vänder sig mot bestämmelsen\r\nom att den som  poströstar  skall  ha  möjlighet att\r\nångra  sig och ta tillbaka sin poströst på  valdagen\r\noch rösta  på  nytt. Enligt motionen vore det bättre\r\noch enklare att lagd röst gäller.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt 15 kap. 15  §  första  stycket vallagen skall\r\nväljare kunna rösta i sin val-\r\nlokal  även  om  de  röstat  i annan  röstningslokal\r\n(ångerrösta).\r\n\r\n1993    års    vallagskommitté    föreslog     att\r\nångerröstningen  skulle  begränsas till kl. 17.00 på\r\nvaldagen (SOU 1994:30). I  proposition 1996/97:70 Ny\r\nvallag valde emellertid regeringen  att  inte  lägga\r\nfram     något    förslag    om    begränsning    av\r\nångerröstningen. Därvid anfördes bl.a. följande.\r\n\r\nDet finns  många olika sätt att förtidsrösta. Man\r\nkan t.ex. poströsta,  rösta  på utlandsmyndighet,\r\ninstitutionsrösta eller brevrösta.  Att  väljarna\r\nförtidsröstat på något av dessa sätt hindrar inte\r\natt de röstar i vallokalen på valdagen. I så fall\r\ngäller den röst som lämnats i vallokalen. Väljare\r\nsom   förtidsröstat   eller   som  poströstat  på\r\nvaldagen har alltså möjlighet att  ändra sitt val\r\ngenom att rösta även i vallokalen.\r\n\r\nAtt  väljarna  på detta sätt har möjlighet  att\r\nångerrösta  får  bl.a.   den   konsekvensen   att\r\npoströsterna som skickas ut till vallokalerna för\r\npreliminär   räkning   inte   kan  läggas  ner  i\r\nvalurnorna  förrän  man  med  säkerhet   vet  att\r\nväljaren inte kommer att rösta i vallokalen, dvs.\r\nförst när vallokalen stängts för röstning.  Under\r\nvaldagen   kan  poströsterna  förhandsgranskas  i\r\nvallokalen  om   det   inte   stör  den  pågående\r\nröstningen där.\r\nMöjligheten  att  förhandsgranska  poströsterna\r\ninnebär   att  valförrättarna,   om   de   hunnit\r\nförhandsgranska  samtliga  poströster,  kan lägga\r\nner  de  preliminärt godkända rösterna i valurnan\r\nså snart röstningen  avslutats  i vallokalen. Har\r\nde  inte  förhandsgranskats  under  valdagen  får\r\ndenna  granskning  ske  efter  det att röstningen\r\navslutats.  Först  när  samtliga röster  i  valet\r\nlagts  ner  i  valurnan  får   denna  öppnas  och\r\nvalkuverten    tas   ur   och   den   preliminära\r\nrösträkningen inledas.  Ångerröstningen  och  den\r\nadministrativa omgång som den medför kan beräknas\r\nförsena   den   preliminära   sammanräkningen   i\r\nvallokalen  med mellan 30 och 60 minuter. Det kan\r\ndärför ifrågasättas  om  inte ångerröstningen bör\r\nbegränsas.\r\n1993  års  vallagskommitté   stannade  för  att\r\nångerröstningen skulle begränsas  till  kl. 17.00\r\npå    valdagen.   Förtidsrösterna   kunde   efter\r\ngranskning   få   läggas  i  valurnorna  för  att\r\nräkningen av röster  skulle  vidta omedelbart när\r\nvallokalen    stängs.    Nomineringsrätts-    och\r\nvalkretskommittén lämnade inget eget förslag, men\r\nframhöll ändå vikten av att sammanräkningen kunde\r\nske   snabbt  och  påpekade  att   reglerna   med\r\npersonröstning  krävde att sammanräkningen skulle\r\ngöras så enkel och snabb som möjligt.\r\nEn   utgångspunkt   vid   bedömningen   av   om\r\nångerröstningen    skall    begränsas    är   att\r\nvalförfarandet måste göras så enkelt som möjligt.\r\nFörtroendet     för    systemet    måste    kunna\r\nupprätthållas och  systemet  vara så utformat att\r\nrisken för överklaganden minimeras. Förslaget att\r\nbegränsa ångerröstningen medför  i och för sig en\r\nmöjlighet    till   att   förkorta   tiden    för\r\nsammanräkningen.  Emellertid  är  det tveksamt om\r\nfördelarna  med en begränsning leder  till  några\r\negentliga tidsvinster.  I  stället  kan  en sådan\r\nordning    förväntas   öka   förvirringen   kring\r\nröstningen och  risken  för  misstag är påtaglig.\r\nBehovet av en snabbare sammanräkning  är  inte av\r\nsådan styrka att det uppväger de nackdelar som en\r\nbegränsning av förtidsröstningen innebär. Det kan\r\nav  principiella  skäl  inte heller komma i fråga\r\natt  slopa  möjligheten att  rösta  på  valdagen.\r\nRegeringen  anser   därför  att  det  i  den  nya\r\nvallagen inte bör införas  någon  begränsning  av\r\nrätten att ångerrösta.\r\nEn   möjlighet  att  påskynda  den  preliminära\r\nsammanräkningen  får  genomföras  på  annat sätt.\r\nReglerna om kontroll av förtidsrösterna bör kunna\r\nutformas  så  att  granskningen  skall ske  under\r\nvaldagen.  Givetvis måste beaktas att  röstningen\r\nskall kunna  genomföras.  Det bör emellertid i de\r\nallra   flesta   fall   vara   möjligt   att   ha\r\ngranskningen   färdig  då  röstningen   avslutas.\r\nTidsförlusten motsvarar  då  den  tid det tar att\r\nlägga  i valkuverten i valurnorna. Förslaget  har\r\ndärför utformats  för  att  understryka vikten av\r\natt  granskning  av  förtidsröster   sker   under\r\nvaldagen.\r\n\r\n2003  års vallagskommitté (Ju 2003:03) skall se över\r\nbestämmelserna  i vallagen och lämna förslag till en\r\nhelt   ny   vallag.   Lagen   skall   innehålla   de\r\ngrundläggande    reglerna     om     valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motionerna 2002/03:K224 yrkandena\r\n1 och 2 och 2002/03:K266 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nRösträtt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med hänvisning till sin\r\ntidigare bedömning motioner  om  sänkning  av\r\nrösträttsåldern.  Vidare  föreslår  utskottet\r\nmed hänvisning till nu inledda samtal  om  en\r\növersyn   av  regeringsformen  att  riksdagen\r\navslår motioner  om  rösträtt vid riksdagsval\r\nför  andra  än  svenska  medborgare  samt  om\r\nutvidgad rösträtt för utlänningar  vid  andra\r\nval. Jämför reservationerna 3-7.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K225 av Maria Larsson (kd) föreslås\r\natt  riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att knyta rätten att\r\nrösta  till  det  år  man  fyller 18 år. Yrkanden av\r\nsamma  innebörd återfinns i motionerna  2002/03:K241\r\nav Maud Olofsson m.fl. (c) (yrkande 3), 2002/03:K276\r\nav Rossanna  Valeria  D  m.fl.  (v), 2002/03:K319 av\r\nMikael Oscarsson (kd) (delvis), 2002/03:K331 av Anna\r\nLudvigsson    och   Johan   Löfstrand   (båda    s),\r\n2002/03:K:368 av  Owe  Hellberg  och  Sten Lundström\r\n(båda v) (yrkande 1), 2003/04:K234 av Marie Wahlgren\r\nm.fl.  (fp),  2003/04:K397 av Ingvar Svensson  m.fl.\r\n(kd) samt 2003/04:Kr361  av  Helena  Höij m.fl. (kd)\r\n(yrkande 10).\r\n\r\nI  motion  2002/03:K382  av  Lars  Ångström   (mp)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen  anförs om att sänka\r\nrösträttsåldern till 16 år. I motion 2002/03:K258 av\r\nPeter  Eriksson  m.fl. (mp) föreslås  att  riksdagen\r\nbegär  att  regeringen   lägger  fram  förslag  till\r\nändringar   i   relevant   lagstiftning    så    att\r\nrösträttsåldern  sänks  till  16  år  för  val  till\r\nriksdag,   kommun-   och  landstingsfullmäktige  och\r\nEuropaparlamentet samt för folkomröstningar (yrkande\r\n1). Vidare yrkas att riksdagen  begär att regeringen\r\nlägger  fram  förslag  till  ändringar   i  relevant\r\nlagstiftning  så att rösträtten kan infalla  det  år\r\nman uppnått bestämd  ålder,  inte,  som  i  dag, den\r\nenskildes  ålder  på valdagen (yrkande 2). Slutligen\r\nyrkas att riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   behovet   av   en   utredning   kring\r\nåldersgränser vid val om de  nyss  nämnda  yrkandena\r\ninte  vinner  gehör (yrkande 5 delvis). Yrkanden  av\r\nsamma innebörd  återfinns  i  motion 2002/03:K340 av\r\nSven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (båda v)\r\n(yrkandena  1 och 2). I motion 2003/04:K274  av  Åsa\r\nTorstensson och  Claes  Västerteg  (båda c) föreslås\r\natt  riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om att överväga\r\ninförandet av 16 år som  rösträttsålder  i  allmänna\r\nval. I motion 2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl.\r\n(c)  föreslås  att  riksdagen  begär  att regeringen\r\nlägger  fram  förslag  till  ändringar  av lagen  om\r\nfolkomröstningar     och    lagen    om    kommunala\r\nfolkomröstningar  i  enlighet  med  vad  i  motionen\r\nanförs.  Enligt  motionen   bör  ändringar  göras  i\r\nfolkomröstningslagarna för att åtminstone möjliggöra\r\nför såväl kommuner och landsting  som  riksdag att i\r\nsärskild  ordning fatta beslut om att vidga  kretsen\r\nröstberättigade  vid  folkomröstning  till  dem  som\r\nsenast  på  valdagen fyller 16 år. I första hand bör\r\ndock  rösträtten   vid  rådgivande  folkomröstningar\r\nsänkas  till  att  gälla   för  alla  som  i  övrigt\r\nuppfyller  villkoren  och  som  senast  på  valdagen\r\nfyller 16 år. Regeringen bör  snarast  återkomma med\r\nförslag i denna del.\r\nI motion 2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nföreslås  att riksdagen begär att regeringen  lägger\r\nfram förslag till ändring som innebär att invandrade\r\nkvinnor och  män  ges  rösträtt  i riksdagsval efter\r\nsamma  grund  som  i kommunala val (yrkande  39).  I\r\nmotion 2002/03:K264  av Åsa Torstensson (c) föreslås\r\natt riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att pröva rösträtt\r\nför icke-medborgare även till riksdagen (yrkande 5).\r\nI   motionen   konstateras    att   människor   utan\r\nmedborgarskap  i  dag  har  rösträtt  i  lokala  och\r\nregionala  val  efter tre års uppehälle  i  Sverige.\r\nDäremot finns ingen  motsvarande  rätt  att  delta i\r\nriksdagsvalen.   Enligt  motionären  förefaller  det\r\nrimligt  att  människor   som  har  sitt  hemvist  i\r\nSverige, även om de av olika  anledningar  inte vill\r\neller  kan  ha svenskt medborgarskap, skall ha  rätt\r\natt   rösta  också   i   riksdagsvalen.   I   motion\r\n2002/03:K381  av  Gustav  Fridolin (mp) föreslås att\r\nriksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\nför  att  ändra  nuvarande  rösträttskriterier  från\r\nmedborgarskap,       unionsmedborgarskap       eller\r\nvisstidsvistelse    till     medborgarskap     eller\r\nfolkbokföring  för icke-svenska medborgare vad avser\r\nsamtliga val (yrkande  1). Motionären anser att alla\r\ni   Sverige  folkbokförda  personer   med   utländsk\r\nhärkomst   bör   ha   samma   rösträtt  som  svenska\r\nmedborgare. Det avgörande kriteriet  bör vara att en\r\nindivid är folkbokförd (lämpligen sedan  någon månad\r\nföre  val  eller  folkomröstning),  inte  hur  länge\r\npersonen  vistats  i Sverige. I motion 2002/03:Sf289\r\nav Peter Eriksson m.fl.  (mp) föreslås att riksdagen\r\nbegär att regeringen lägger  fram förslag till sådan\r\nlagändring  att alla som är folkbokförda  i  Sverige\r\nfår  rösträtt   i  såväl  kommunval,  landstingsval,\r\nfolkomröstningar som riksdagsval (yrkande 13).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt  3  kap.  2  §   regeringsformen   tillkommer\r\nrösträtt  vid  val till riksdagen den som är  svensk\r\nmedborgare och som  är  eller  någon  gång har varit\r\nbosatt  i  riket.  Den som inte har uppnått  18  års\r\nålder senast på valdagen har inte rösträtt.\r\n\r\nBestämmelser om rösträtt  vid val till landstings-\r\neller  kommunfullmäktige  finns  i  4  kap.  2-4  §§\r\nkommunallagen  (1991:900).  Av   dessa  bestämmelser\r\nframgår  att  rösträtt  vid dessa val  har,  förutom\r\nröstberättigade vid riksdagsval,  medborgare i någon\r\nav       Europeiska      unionens      medlemsstater\r\n(unionsmedborgare)  samt  medborgare  i Island eller\r\nNorge  i  de kommuner där de är folkbokförda.  Andra\r\nutlänningar  har  rösträtt  vid val till landstings-\r\noch kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda i\r\nlandet tre år i följd före valdagen.\r\nBestämmelser om rösträtt finns  också  i  vallagen\r\n(1997:157).  Enligt  1  kap.  4  §  har  den som har\r\nrösträtt vid val till riksdagen  också  rösträtt vid\r\nval     till    Europaparlamentet.    Därtill    har\r\nunionsmedborgare,  som  är folkbokförda i landet och\r\nsom  vid val till Europaparlamentet  inte  röstar  i\r\nnågon  annan  medlemsstat  inom  Europeiska unionen,\r\nrösträtt vid ett sådant val i Sverige.\r\nRösträttsåldern sänktes, liksom den civilrättsliga\r\nmyndighetsåldern,  från 21 till 20  år  1969.  Genom\r\n1974  års  regeringsform   sänktes   rösträttsåldern\r\nytterligare till nuvarande 18 år. Som skäl framhölls\r\nbl.a.     (prop.     1973:90    s. 162    f.)    att\r\nsamhällsutvecklingen fört  med  sig  att  ungdomen i\r\nallmänhet  hade större insikter i sociala, politiska\r\noch  ekonomiska   frågor  än  tidigare  och  att  en\r\nsänkning  av rösträttsåldern  borde  kunna  medverka\r\ntill att rikta  ungdomens  intresse i samhällsfrågor\r\ntill   den   politiska  aktivitet   som   hade   den\r\nrepresentativa  demokratin  och dess olika organ som\r\nbas.  Det  ansågs  samtidigt värdefullt  att  bevara\r\nsambandet      mellan      rösträttsåldern       och\r\nmyndighetsåldern,  som  sänktes  till 18 år genom en\r\nändring i föräldrabalken 1974.\r\n\r\nUtredningar\r\n\r\nÅldersgränsutredningen  föreslog i  sitt  betänkande\r\n(SOU 1996:111) Bevakad övergång  - Åldersgränser för\r\nunga upp till 30 år att den som fyllt  16  år skulle\r\nfå   rösta   i   kommunala   val   och  i  kommunala\r\nfolkomröstningar.  Begränsningen till  rösträtt  vid\r\nkommunalval och kommunal  folkomröstning byggde inte\r\npå föreställningen att de politiska frågorna rörande\r\nriksdagsvalet skulle vara svårare  att  ta ställning\r\ntill  och därmed mindre lämpliga för ungdomar  under\r\n18 år att  ta  ställning  till. Däremot kunde enligt\r\nutredningen  sägas  att  de kommunala  frågorna  som\r\nregel ligger medborgarna närmare  och att det därför\r\nvar   viktigt   att  i  första  hand  ge  så   många\r\nkommunmedlemmar  som  möjligt  inflytande  över  den\r\nkommunala  verksamheten.  Utredningen  stannade  för\r\n16-årsgränsen  mot  bakgrund av att personer fr.o.m.\r\nden åldern tillerkänns  -  visserligen  i  begränsad\r\nutsträckning  -  civilrättslig handlingsförmåga  och\r\natt skolplikten upphör vid denna ålder.\r\n\r\nUtredningen   hade    hämtat   in   uppgifter   om\r\nrösträttsåldern för nationella  val  i olika länder.\r\nAv   redovisade   länder   i  Europa  hade  samtliga\r\nrösträttsåldern 18 år, utom  Österrike  och  Turkiet\r\ndär rösträttsåldern var 19 år.\r\nUngdomspolitiska   kommittén   föreslog   i   sitt\r\nbetänkande (SOU 1997:71) Politik för unga i fråga om\r\nrösträttsåldern  att  en försöksverksamhet med sänkt\r\nrösträttsålder   till   16    år    för   val   till\r\nkommunfullmäktige  skall  genomföras  i  ett  tiotal\r\nkommuner och att rösträtten skall följa  kalenderår.\r\nKommittén valde 16-årsgränsen av två skäl:  dels att\r\ndet skulle innebära att i stort sett alla som  går i\r\ngymnasieskolan får rösträtt, dels att 16 år redan är\r\nen  viktig  åldersgräns, t.ex. får den som har fyllt\r\n16 år bestämma  över  sin  arbetsförtjänst och driva\r\negen rörelse.\r\nUngdomspolitiska kommittén  genomförde i samarbete\r\nmed Statistiska centralbyrån en  enkät med frågor om\r\nungas syn på bl.a. makt och inflytande.  2 000  unga\r\nmellan  15  och  25 år tillfrågades om sin syn på en\r\nsänkning   av   rösträttsåldern.    Resultatet    är\r\npublicerat i bilaga 2 till kommitténs betänkande (s.\r\n176) och svaren fördelar sig enligt följande tabell.\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nÄr det en bra eller dålig idé att sänka\r\nrösträttsåldern  för  att  på  så  sätt  öka  ungas\r\ninflytande i politiken?\r\n------------------------------------------------------\r\n23-25   Alla\r\n15-17     18-20   21-22\r\n------------------------------------------------------\r\nJa, det är en  28      11      6       8       14 %\r\nbra idé\r\n------------------------------------------------------\r\nEn    halvbra  32      18      25      18      23 %\r\nidé\r\n------------------------------------------------------\r\nNej,  det  är  31      54      57      50      48 %\r\nen dålig idé\r\n------------------------------------------------------\r\nVet inte       7       10      8       10      9 %\r\n------------------------------------------------------\r\nInget svar     2       6       4       13      6 %\r\n------------------------------------------------------\r\n\r\nKommittén  påpekar  att  de  tillfrågade över lag är\r\nnegativt   inställda   till   tanken    att    sänka\r\nrösträttsåldern    men    att    en    sänkning   av\r\nrösträttsåldern  tilltalar  dem  som  ännu inte  har\r\nrösträtt. Av dem som inte fyllt 18 år svarade  60  %\r\natt  det  är  en  bra  eller  halvbra idé. Kommittén\r\nnoterar att inom denna grupp hela  13 % avstått från\r\natt  svara på frågan. Att tanken på en  sänkning  av\r\nrösträttsåldern  tilltalar  de  yngsta  blev  enligt\r\nkommittén  extra  tydligt  vid en jämförelse utifrån\r\nutbildningserfarenheter.   Av    de   svarande   med\r\nhögskoleutbildning,   av   naturliga   skäl    svagt\r\nrepresenterade  i de yngsta åldersgrupperna, svarade\r\n60 % att det var  en  dålig  idé,  medan motsvarande\r\nandel med endast grundskoleutbildning (varav hälften\r\ni åldern 15-17 år) var 30 %.\r\n\r\nDemokratiutredningen  uttalar  i  sitt  betänkande\r\n(SOU 2000:1) En uthållig demokrati! att  ungdomar är\r\npolitiskt  intresserade  och att detta bekräftas  av\r\ndjupintervjuer med ungdomar  mellan  19  och  25 år.\r\nÄven  om de intervjuade ungdomarna hyste ett allmänt\r\nintresse för samhällsfrågor kanaliserades detta inte\r\nsärskilt  väl  till de politiska institutionerna och\r\nbeslutsfattarna,  utan  ungdomarna  kände  ett visst\r\navstånd  och  hyste även misstro mot politiken.  Att\r\nrösta var inte någon självklarhet, men valhandlingen\r\nupplevdes inte sakna betydelse. Demokratiutredningen\r\nfann det angeläget att de etablerade organen bejakar\r\ndet  engagemang   som   ungdomar  visar  och  skapar\r\nmöjligheter till dialog.\r\nI   december   2000   avlämnade    Kommittén    om\r\nmedborgarskapskrav   (KU  1999:02)  sitt  betänkande\r\nMedborgarskapskrav   i  svensk   lagstiftning   (SOU\r\n2000:106).  Kommitténs   uppdrag  var  att  göra  en\r\növersyn av krav på svenskt  medborgarskap  och andra\r\nkrav  relaterade till medborgarskap i lagstiftningen\r\n(dir.  1999:4).  I  betänkandet  föreslog  kommittén\r\nbl.a. att  kravet  på  folkbokföring i Sverige under\r\nminst tre år för att andra  utländska  medborgare än\r\nEU-medborgare eller medborgare i Island  eller Norge\r\nskall   ha   rätt   att   delta   i   kommunal-  och\r\nlandstingsval skall tas bort. Förslaget  innebär att\r\nsamtliga  utländska medborgare ges rösträtt  vid  de\r\nkommunala valen  och  vid kommunala folkomröstningar\r\nom   de  är  folkbokförda  i   kommunen   respektive\r\nlandstinget  och senast på valdagen fyller 18 år (a.\r\nbet. s. 315 f.).  Som  skäl för sitt förslag anförde\r\nkommittén  bl.a.  att särbehandling  som  föreligger\r\nmellan utlänningar som är medborgare i Norden/EU och\r\nutlänningar som inte  är  det  inte  vilar på saklig\r\ngrund.\r\nKommundemokratikommittén    (Ju   2000:03),    som\r\ntillkallades  enligt  beslut  av regeringen  den  25\r\nnovember 1999, har bl.a. haft i  uppdrag  att  lämna\r\nförslag  på åtgärder som kan underlätta för personer\r\nmed utländsk  bakgrund  att  åta  sig  och genomföra\r\npolitiska förtroendeuppdrag och i övrigt  få insyn i\r\noch  goda  möjligheter  att  delta  i  den kommunala\r\nverksamheten.   Utgångspunkten  för  dessa  åtgärder\r\nskall   vara   att  representativiteten   bland   de\r\nförtroendevalda  skall förbättras i förhållande till\r\nsamhällets etniska  och  kulturella  mångfald  (dir.\r\n1999:98). Kommittén har vidare haft i uppdrag att se\r\növer  rösträttsbestämmelsen  i  5 § lagen (1994:692)\r\nom kommunala folkomröstningar  i  syfte  att anpassa\r\nden  till  vad som gäller enligt 4 kap. 2 och  3  §§\r\nkommunallagen.     I    direktiven    påpekas    att\r\nbestämmelserna  skiljer  sig  åt  i  dag  genom  att\r\nEU-medborgare har  rätt att rösta i kommunala val på\r\nsamma villkor som svenska medborgare, men inte delta\r\ni kommunala folkomröstningar.\r\nKommittén   har   i   maj   2001   avlämnat   sitt\r\nhuvudbetänkande   Att  vara   med   på   riktigt   -\r\ndemokratiutveckling  i  kommuner  och landsting (SOU\r\n2001:48). I betänkandet har utredningen  kommenterat\r\nförslaget  från Kommittén om medborgarskapskrav  (KU\r\n1999:02) att kravet på folkbokföring i Sverige under\r\nminst tre år  för  att andra utländska medborgare än\r\nEU-medborgare eller  medborgare i Island eller Norge\r\nskall   ha   rätt   att  delta   i   kommunal-   och\r\nlandstingsval         skall        tas         bort.\r\nKommundemokratikommittén  instämde  i  detta förslag\r\n(SOU  2001:48 s. 272). Kommittén föreslog  för  egen\r\ndel att  i  det fall kommunallagen ändras i enlighet\r\nmed förslaget  från Kommittén om medborgarskapskrav,\r\nbör ytterligare  anpassning  av  rösträttsreglerna i\r\nlagen om kommunala folkomröstningar övervägas.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet    behandlade    frågor    om\r\nrösträttsålder  i  sitt betänkande  2000/01:KU11.  I\r\nfråga om rösträttsåldern höll utskottet fast vid sin\r\ntidigare   uppfattning    att    sambandet    mellan\r\nrösträttsålder   och   myndighetsålder   inte  borde\r\nbrytas.     Motionsyrkanden     om    sänkning    av\r\nrösträttsåldern avstyrktes därför,  liksom  motioner\r\nom rösträtt fr.o.m. det kalenderår man uppnår åldern\r\nför  rösträtt. Utskottet vidhöll senast i betänkande\r\n2001/02:KU14  denna  uppfattning  och  avstyrkte med\r\nhänvisning härtill motioner i samma ämne.\r\n\r\nFrågan  om rösträtt vid riksdagsval för  andra  än\r\nsvenska medborgare behandlades senast av utskottet i\r\nbetänkande   2001/02:KU14.   Utskottet   fann   inte\r\nanledning  att  ändra  sin  tidigare uppfattning att\r\nsambandet  mellan medborgarskap  och  rösträtt  inte\r\nborde brytas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sin  uppfattning  att sambandet\r\nmellan rösträttsålder och myndighetsålder  inte  bör\r\nbrytas.   Därför  avstyrker  utskottet  bifall  till\r\nmotionerna  2002/03:K225,  2002/03:K241  yrkande  3,\r\n2002/03:K276,     2002/03:K319    i    denna    del,\r\n2002/03:K331, 2002/03:K:368 yrkande 1, 2003/04:K234,\r\n2003/04:K397,     2003/04:Kr361      yrkande     10,\r\n2002/03:K382, 2002/03:K258 yrkandena 1,  2  och  5 i\r\ndenna del, 2002/03:K340 yrkandena 1 och 2, 2003/04:\r\nK274 samt 2003/04:K414.\r\n\r\nRegeringen  har  nu inlett samtal med de politiska\r\npartierna  i  riksdagen   rörande   en   översyn  av\r\nregeringsformen. Utskottet ser det som en  möjlighet\r\natt   den  kommande  översynen,  med  sitt  samlande\r\nperspektiv, kan komma att rymma frågor som tas upp i\r\nmotionerna  2002/03:Sf336  yrkande 39,  2002/03:K264\r\nyrkande 5, 2002/03:K381 yrkande 1 samt 2002/03:Sf289\r\nyrkande 13 om villkoren för  rösträtt  för  andra än\r\nsvenska  medborgare. Mot bakgrund av vad som nu  har\r\nanförts anser utskottet att det inte är påkallat att\r\nbegära sådana  initiativ  som  efterfrågas i de nyss\r\nnämnda motionerna, vilka därför  bör  avslås  i  här\r\nberörda delar.\r\n\r\nValbarhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med hänvisning till sin\r\ntidigare bedömning motioner  om  sänkt  ålder\r\nför   valbarhet  till  riksdag,  kommun-  och\r\nlandstingsfullmäktige.     Vidare    föreslår\r\nutskottet  med  hänvisning  till  nu  inledda\r\nsamtal  om en översyn av regeringsformen  att\r\nriksdagen  avslår motioner om ändrade villkor\r\nför   valbarhet    för   andra   än   svenska\r\nmedborgare. Jämför reservation 8.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K258  av  Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nföreslås att riksdagen begär  att  regeringen lägger\r\nfram förslag till ändringar i relevant  lagstiftning\r\nså  att  valbarhetsåldern sänks till 16 år  för  val\r\ntill riksdagen,  kommun-  och  landstingsfullmäktige\r\noch Europaparlamentet (yrkande 3).  Vidare yrkas att\r\nriksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag\r\ntill   ändringar  i  relevant  lagstiftning  så  att\r\nvalbarheten  kan  infalla det år man uppnått bestämd\r\nålder,  inte, som i  dag,  den  enskildes  ålder  på\r\nvaldagen  (yrkande 4). Slutligen yrkas att riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening behovet\r\nav en utredning kring  åldersgränser  vid val om det\r\nnyss  nämnda yrkandet inte vinner gehör  (yrkande  5\r\ndelvis).\r\n\r\nI motion  2002/03:K319  av  Mikael  Oscarsson (kd)\r\nföreslås  att riksdagen tillkännager för  regeringen\r\nsom sin mening  vad  i  motionen anförs om valbarhet\r\nfr.o.m. det år man fyller 18 år (delvis).\r\nI  motion  2002/03:K381 av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen  begär  att regeringen lägger\r\nfram     förslag    för    att    ändra    nuvarande\r\nvalbarhetskriterier        från       medborgarskap,\r\nunionsmedborgarskap   eller  visstidsvistelse   till\r\nmedborgarskap eller folkbokföring  för  icke-svenska\r\nmedborgare  vad  avser  samtliga  val  (yrkande  2).\r\nMotionären  anför  bl.a. att rationell grund  saknas\r\nför att inte ge alla i Sverige folkbokförda personer\r\nmed utländsk härkomst  samma  rösträtt  som  svenska\r\nmedborgare. Det avgörande kriteriet bör vara att  en\r\nindivid  är folkbokförd (lämpligen sedan någon månad\r\nföre  val  eller  folkomröstning),  inte  hur  länge\r\npersonen vistats i Sverige. Den som bor och verkar i\r\nSverige   berörs    av   samhällsfrågorna,   oavsett\r\nmedborgarskap    och    bosättningens    längd.    I\r\nsammanhanget anförs vidare att samma regler givetvis\r\nskall gälla för valbarhet som för rösträtt.\r\nI  motion  2002/03:K383 av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen  begär att regeringen utreder\r\nfrågan  om  en  utvidgning av  den  valbara  kretsen\r\n(yrkande 2). Motionären  anser bl.a. att möjligheten\r\natt utöka valbarheten även  till icke-medborgare och\r\nmänniskor under rösträttsåldern genast bör utredas.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFör att vara valbar till riksdagen  krävs  enligt  3\r\nkap.   10   §   regeringsformen  att  man  uppfyller\r\nvillkoren  för  rösträtt.  Motsvarande  krav  gäller\r\nenligt kommunallagen  (1991:900)  för valbarhet till\r\nkommunala       församlingar.       Valbar      till\r\nEuropaparlamentet    är,   förutom   den   som    är\r\nröstberättigad vid riksdagsval,  medborgare  i någon\r\nav       Europeiska      unionens      medlemsstater\r\n(unionsmedborgare)   som  fyller  18  år  senast  på\r\nvaldagen och som är folkbokförd  i  landet  och  som\r\ninte   röstar   i   någon   annan  medlemsstat  inom\r\nEuropeiska unionen. Detta följer av bestämmelser i 1\r\nkap. vallagen.\r\n\r\nI betänkande 2001/02:KU14 avstyrkte  utskottet  en\r\nmotion med förslag om bl.a. rätt för alla som fyller\r\n18  år  under  valåret  att  kandidera  i valen till\r\nkommun,  landsting, riksdagen och Europaparlamentet.\r\nUtskottet  hänvisade till sin tidigare bedömning att\r\nsambandet mellan  rösträttsålder och myndighetsålder\r\nbör behållas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sin  uppfattning  att sambandet\r\nmellan valbarhetsålder och myndighetsålder  inte bör\r\nbrytas.   Därför  avstyrker  utskottet  bifall  till\r\nmotionerna 2002/03:K258 yrkandena 3, 4 och 5 i denna\r\ndel samt 2002/03:K319 i denna del.\r\n\r\nRegeringen  har  nu inlett samtal med de politiska\r\npartierna  i  riksdagen   rörande   en   översyn  av\r\nregeringsformen. Utskottet ser det som en  möjlighet\r\natt   den  kommande  översynen,  med  sitt  samlande\r\nperspektiv, kan komma att rymma frågor som tas upp i\r\nmotionerna  2002/03:K381  yrkande 2 och 2002/03:K383\r\nyrkande 2 om villkoren för  valbarhet  för  andra än\r\nsvenska  medborgare. Mot bakgrund av vad som nu  har\r\nanförts anser utskottet att det inte är påkallat att\r\nbegära sådana  initiativ  som  efterfrågas i de nyss\r\nnämnda motionerna, vilka därför  bör  avslås  i  här\r\nberörda delar.\r\n\r\nTidsbegränsning av uppdraget som\r\nriksdagsledamot\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\ntidigare   ställningstagande  att   riksdagen\r\navslår   motioner   om   tidsbegränsning   av\r\nuppdraget    som    riksdagsledamot.   Jämför\r\nreservation 9.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K229   av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening vad i motionen anförs om införandet\r\nav     en    lagstiftad     rotationsprincip     för\r\nriksdagsledamöter. Motionären förespråkar en ordning\r\nsom innebär  att  ingen får sitta på samma politiska\r\nuppdrag längre än tre mandatperioder i följd.\r\n\r\nI  motion 2002/03:K415  av  Tasso  Stafilidis  (v)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen anförs om att införa\r\nbegränsning  av  det  antal  mandatperioder  som  en\r\nperson får vara ledamot  av Sveriges riksdag. Enligt\r\nmotionären bör begränsningen  förslagsvis  vara  tre\r\nmandatperioder.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI  3 kap. 10 § regeringsformen föreskrivs att endast\r\nden  som  uppfyller  villkoren för rösträtt kan vara\r\nledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.\r\n\r\nNågra andra begränsningar  i  form  av valbarhets-\r\noch  behörighetsvillkor  för  riksdagledamot   eller\r\nersättare  finns  inte.  Partierna  har fri rätt att\r\nnominera kandidater till sina listor.\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  i   betänkande\r\n2000/01:KU11   en   motion   som  syftade  till  att\r\nförtroendevaldas uppdrag skulle kunna tidsbegränsas.\r\nUtskottet yttrade därvid att det kunde ha förståelse\r\nför    de   önskemål   om   större   spridning    av\r\nförtroendeuppdrag   som   kunde  antas  ligga  bakom\r\nförslaget i motionen. Emellertid ansåg utskottet det\r\nuteslutet   att   göra  en  sådan   inskränkning   i\r\npartiernas nomineringsrätt  eller  -  än  mindre - i\r\nväljarnas  fria  val  som  skulle bli följden av  en\r\nreglering   enligt  motionen.  Motionen   avstyrktes\r\ndärmed.  Utskottet  vidhöll  därefter  i  betänkande\r\n2001/02:KU13  sin  tidigare  bedömning och avstyrkte\r\ndärför en motion rörande samma fråga.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare   bedömning  och\r\navstyrker   därför   motionerna   2002/03:K229   och\r\n2002/03:K415.\r\n\r\n\r\nÅtgärder för ökat valdeltagande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår   motioner   om   åtgärder  för   ökat\r\nvaldeltagande.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K230 av Inger  Lundberg  m.fl.  (s)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen  anförs om en studie\r\nbland de röstberättigade som avstått  från att rösta\r\ni  2002  års  val  (yrkande 1). Vidare föreslås  att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  handfasta\r\nåtgärder   från  Valmyndighetens   och   de   lokala\r\nvalnämndernas sida för att höja valdeltagandet inför\r\nnästa val (yrkande  2). I motionen föreslås även att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  översyn  av  utformning,\r\nförnyelse  och distribution av röstkort (yrkande 3).\r\nSlutligen föreslås  att  riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\nförtidsröstningen  (yrkande  4).  Motionärerna anser\r\ndet  angeläget att riksdagen tar initiativ  till  en\r\nstudie  bland  de väljare som avstått från att rösta\r\nför att kartlägga  skälet  till  att  de avstått. En\r\nsådan   undersökning   bör   innefatta  frågor   som\r\nröstkortens utformning, vallokaler etc. Avsikten med\r\nstudien  skall vara att föreslå  handfasta  insatser\r\nfrån statens och de kommunala valmyndigheternas sida\r\nför att öka  valdeltagandet  inför nästa val. Vidare\r\nanser  motionärerna  att Valmyndigheten  bör  ges  i\r\nuppdrag att se över utformning  och  distribution av\r\nröstkort   inför   kommande   EU-val  och  eventuell\r\nfolkomröstning.  Vidare  bör  Valmyndigheten  ges  i\r\nuppdrag    att    följa   upp   erfarenheterna    av\r\nförtidsröstningen i 2002 års val. En särskild studie\r\nbör  göras av studerandes,  äldres  och  invandrares\r\nmöjligheter  att  använda  sig  av  möjligheten till\r\nförtidsröstning.   I   motionen   anförs  även   att\r\nValmyndigheten    bör    vara    öppen    för    mer\r\nokonventionella    grepp    för    att    underlätta\r\nförtidsröstning  inför  nästa val. Ett kan vara  att\r\nnya röstkort tillhandahålls  på  publika platser som\r\nuniversitet  och högskolor, arbetsförmedlingar  etc.\r\noch  att  statliga   och   kommunala   lokaler   med\r\nheltidsverksamhet  i  högre utsträckning används som\r\nvallokaler. Slutligen förutsätter motionärerna också\r\natt de goda erfarenheterna  av riktade resurser till\r\nde politiska partierna för att  höja  valdeltagandet\r\ntas till vara också inför nästa val.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf289  av Peter Eriksson  m.fl.\r\n(mp)   föreslås   att  riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen som sin  mening  vad i motionen anförs om\r\natt stimulera ett ökat valdeltagande  (yrkande  14).\r\nMotionärerna  ser med oro på det låga valdeltagandet\r\nbland  personer   med   utländsk   bakgrund.  Enligt\r\nmotionärernas  uppfattning  bör orsakerna  till  det\r\nlåga  valdeltagandet  främst  sökas  hos  den  förda\r\npolitiken och hos de rådande strukturerna.  De anser\r\ndärför  att  lösningen  på  det  låga valdeltagandet\r\nskall  sökas  på  ett  bredare  plan i  det  svenska\r\nsamhället.\r\nI  motion 2003/04:K236 av Torsten  Lindström  (kd)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om  dels\r\ninsatser för att öka  det  generella  valdeltagandet\r\n(yrkande  1),  dels särskilda insatser för  att  öka\r\nvaldeltagandet   i   befolkningsgrupper   med   lågt\r\nvaldeltagande  (yrkande  2).  Motionären  anser  att\r\nvaldeltagandet under  de  senaste  drygt 30 åren har\r\nsjunkit på ett alarmerande sätt. Därvid  konstateras\r\natt  bland  förstagångsväljarna  har  valdeltagandet\r\nsjunkit från 83 % av kvinnorna och 82 % av männen år\r\n1970 till 73 % av kvinnorna och 68 % av männen 2002.\r\nI  de  kommunala  valen  till kommunfullmäktige  och\r\nlandstingsfullmäktige där  utländska  medborgare har\r\nrösträtt  har valdeltagandet bland dem sjunkit  från\r\n60 % hos båda  könen 1970 till 40 % av kvinnorna och\r\ndrygt 30 % av männen 2002. De utländska medborgarnas\r\nredan låga valdeltagande  har  sålunda  blivit  ännu\r\nlägre.   Socioekonomiska   beräkningar   visar   att\r\nvaldeltagandet  framför  allt sjunkit bland arbetare\r\noch studerande. Ju högre inkomst  en väljare hade år\r\n2002 desto större var benägenheten att rösta i valet\r\ndet året. I en undersökning från Västerås stad efter\r\nkommunfullmäktigvalet    2002   konstaterades    att\r\narbetslöshet är den faktor  som enskilt väger tyngst\r\nför  personer  som  inte  utnyttjar   sin  rösträtt.\r\nMotionären anser att åtgärder behöver vidtas för att\r\nstävja  utvecklingen och i stället uppnå  ett  högre\r\nvaldeltagande.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI rapporten  Vem  röstar  och  varför  (Ds  2003:54)\r\nredovisas  analyser  av  valdeltagandet  i  2002 års\r\nkommunfullmäktigval.     Det     konstateras     att\r\nvaldeltagandet  i  kommunfullmäktigvalet 2002 följde\r\nett    mönster   som   är   känt    från    tidigare\r\nundersökningar,  såväl svenska som utländska. Äldre,\r\ninfödda, gifta och  sammanboende,  högutbildade samt\r\nbättre  bemedlade  röstar  i större utsträckning  än\r\nyngre,  invandrade, ensamstående,  lågutbildade  och\r\nlåginkomsttagare.\r\n\r\nEnligt  rapporten  kan  skillnader  i individernas\r\nföreningsaktivitet, förtroende för andra  människor,\r\npolitiska   intresse,  partiidentifikation,  tilltro\r\ntill valhandlingens  effektivitet  samt  uppslutning\r\nkring  synen  på  röstning som en medborgerlig  dygd\r\ntill stora delar förklara  de positiva effekterna av\r\nålder, utbildning och inkomst på valdeltagandet.\r\nDäremot   visas   enligt   rapporten   att   dessa\r\nmekanismer   inte   kan   förklara   effekterna   av\r\ncivilstånd  och  invandrarskap.  I  rapporten  anges\r\nvidare  att  det  verkar  som  om  rösträtten   till\r\nriksdagsvalen,    som    följer   av   ett   svenskt\r\nmedborgarskap, gör deltagande  i  kommunalvalet  mer\r\nsannolikt.\r\nSlutligen konstateras i rapporten att den relativa\r\nstabiliteten    i    valdeltagandet   framstår   som\r\nförståelig i ljuset av  de  attitydförändringar  som\r\nunder  de  senaste  åren skett inom väljarkåren. Det\r\nökande  horisontella förtroendet  bland  individerna\r\noch,  framför  allt,  förstärkningen  av  röstnormen\r\nborgar   för   ett  högre  valdeltagande  medan  det\r\nsjunkande partiengagemanget har en motsatt effekt.\r\nI  rapporten  Erfarenheter   från   valen  den  15\r\nseptember     2002    (Rapport    2003:1)    redogör\r\nValmyndigheten   för  hanteringen  av  röstkort.  Av\r\nrapporten framgår  bl.a.  att  det  från  olika håll\r\npåtalats att röstkorten till de röstberättigade  med\r\ninrikes  adress  inte  hade  delats ut i tid. Vid de\r\nutredningar  som gjorts i efterhand  visar  det  sig\r\ndock att detta  haft  en mycket begränsad omfattning\r\noch  rört  enstaka  postdistrikt.   Röstkorten  till\r\nutlandssvenskarna kom i många fall fram alldeles för\r\nsent  för  att kunna användas vid röstningen.  Detta\r\nhar dock inte  medfört  att  någon hindrats från att\r\nrösta eftersom det inte krävs  röstkort vid röstning\r\nutomlands.     I    rapporten   Informationsinsatser\r\nFolkomröstningen   2003   (Rapport   2003:2)   anger\r\nValmyndigheten bl.a.  att  röstkort  som  skickas ut\r\ntill   varje   röstberättigad  med  känd  adress  är\r\ninneslutet i en folder som innehåller information om\r\nhur man går till väga för att rösta.\r\nI  rapporten  Erfarenheter   från   valen  den  15\r\nseptember     2002    (Rapport    2003:1)    redogör\r\nValmyndigheten  även  för  vissa  iakttagelser under\r\npoströstningsperioden. Där anges att det i medierna,\r\nfrån  kommuner  och  i  viss  mån  från  allmänheten\r\nframfördes   synpunkter   på  öppettider  och  antal\r\nröstmottagningsställen,   bristande    utrymme   och\r\noordning  i lokalerna, brister i tillgänglighet  för\r\nfunktionshindrade   och   mot   slutet  av  perioden\r\nköbildning på vissa ställen. För  att bereda utrymme\r\nför   partierna  att  lägga  ut  namnvalsedlar   har\r\nutvecklats  en  särskild valskärm som på utsidan har\r\ngenomskinliga fack där valsedlar kan placeras. Trots\r\ndessa skärmar uppstod  vid  detta  val  problem  med\r\noordning   bland   valsedlarna   och   klagomål   på\r\notillräckligt   utrymme   vilket  gjorde  att  vissa\r\npartier ansåg sig missgynnade.  Det förekom i större\r\nutsträckning än vid valet 1998 att  vissa  valsedlar\r\nförsvann eller placerades om. Det förekom också  att\r\nhela  buntar  av  valsedlar  i  förväg  försetts med\r\nkryssmarkeringar  för  en  viss  person. I rapporten\r\nredovisas  även  vissa överväganden  inför  kommande\r\nval. Kraven på postens tillgängliga ytor kan framför\r\nallt inför 2006 års  val komma att medföra att färre\r\nav postens serviceställen  hos  partner  kan bedömas\r\nlämpliga för röstmottagningen. Om så är fallet måste\r\neventuellt andra lokaler som normalt inte disponeras\r\nav    posten    för   postverksamhet   hyras   under\r\npostperioden   för    att   förstärka   \"nätet\"   av\r\nröstmottagningsställen för förtidsröstningen.\r\nRegeringen beslutade i februari 2000 att tillkalla\r\nen särskild utredare för  att  göra  en  teknisk och\r\nadministrativ   översyn  av  delar  av  valsystemet.\r\nUtredaren   skulle    lämna    förslag    till    de\r\nförfattningsändringar   och   andra   åtgärder   som\r\nutredaren  anser vara behövliga. Av direktiven (dir.\r\n2000:10) framgår att utredningsarbetets övergripande\r\nsyfte är att skapa så goda praktiska förutsättningar\r\nsom möjligt för väljarna att rösta. Utredaren skulle\r\ni sammanhanget  också klargöra i vilken utsträckning\r\nden centrala valmyndigheten  skall  svara  för aktiv\r\ninformation och uppmaningar till väljarna att rösta.\r\nValtekniska utredningen avlämnade i december  2000\r\nbetänkandet     Teknik    och    administration    i\r\nvalförfarandet SOU  2000:125.  Utredningen  föreslog\r\natt funktionen att vara central valmyndighet flyttas\r\nfrån Riksskatteverket till en ny myndighet. Den  nya\r\nmyndigheten  borde, enligt utredningen, kunna ges en\r\nmer  aktiv  roll   i   förhållandet  till  väljarna.\r\nUtredningen beskriver denna enligt följande.\r\n\r\nEn särskild fråga för  utredningen  är  i  vilken\r\nutsträckning den centrala valmyndighetens uppdrag\r\nbör  innefatta  aktiv information och uppmaningar\r\ntill väljarna att  rösta.  Frågan  skall  ses mot\r\nbakgrund  av  ett  vikande  valdeltagande.  I  PM\r\n2000-06-06   har   utredningen  uttalat  att  det\r\nförefaller    rimligt    att     den     centrala\r\nvalmyndigheten   ges   en   mer   aktiv   roll  i\r\nförhållande  till väljarna men att det i så  fall\r\nvore olämpligt att inordna funktionen som central\r\nvalmyndighet som en av flera andra verksamheter i\r\nen redan befintlig myndighet. Mot bakgrund av att\r\nifrågavarande  slag av uppgifter på intet sätt är\r\nfria från politiska  värderingar  har utredningen\r\nföreslagit  att  den  nya centrala valmyndigheten\r\norganiseras  som en nämndmyndighet  med  en  bred\r\npolitisk och medborgerlig sammansättning.\r\n\r\nEnligt 1 kap. 15 § andra stycket vallagen skall\r\nden centrala valmyndigheten informera allmänheten\r\nom när, var och  hur  man skall rösta samt om vad\r\nsom i övrigt gäller för  valet.  I  denna uppgift\r\ningår   inte   uttryckligen   att  t.ex.  uppmana\r\nväljarna att rösta. Något uttryckligt  förbud för\r\nmyndigheten  att  agera  mer aktivt i förhållande\r\ntill  väljarna  föreskrivs  å  andra  sidan  inte\r\nheller  i lagen. Vid flera tillfällen  har  också\r\nden  centrala   valmyndigheten   i   annonser   i\r\ntidningar m.m. uppmanat väljarna att utnyttja sin\r\nrösträtt.  Så  skedde  bl.a.  i  en brett upplagd\r\nkampanj  inför  valet år 1973 i samband  med  att\r\nrösträttsåldern sänktes till 18 år. I samband med\r\n1999 års val till Europaparlamentet gjordes också\r\nen  mycket  omfattande   informationsinsats.  Mer\r\nresurser än tidigare användes  för  att informera\r\nom    valet   och   med   särskild   tonvikt   på\r\nförtidsröstningen.  Informationen  i TV och radio\r\ninnehöll  också en uppmaning att rösta  i  valet.\r\nSistnämnda  åtgärd ifrågasattes i någon mån i den\r\noffentliga debatten.\r\nUtredningen   har   som   bakgrund   till  sina\r\nställningstaganden   undersökt  förhållandena   i\r\nvissa andra Europeiska  länder.  När  det  gäller\r\nfrågan  om  ett mera aktivt förhållningssätt till\r\nväljarna  kan   konstateras   att   det   går  en\r\nskiljelinje mellan valsystem som det svenska  som\r\ninte  föreskriver röstplikt och sådana system som\r\ngör  det,   som   t.ex.   Belgien,  Grekland  och\r\nLuxemburg. I det senare fallet  är  det naturligt\r\natt myndigheterna uppmanar väljarna att rösta.\r\nNär  det  gäller  valsystem  utan röstplikt  är\r\nbilden splittrad. Vad utredningen  erfarit  har i\r\ndag    inte   någon   valmyndighet   bland   EU:s\r\nmedlemsstater  med detta valsystem uttryckligen i\r\nuppgift att uppmana  väljarna  att rösta. I några\r\nländer tolkas detta närmast som  ett  förbud  för\r\nmyndigheterna  att  agera  mer  aktivt  i frågan,\r\nt.ex.  i  Finland,  Tyskland  och  Österrike.   I\r\nflertalet  länder har man emellertid en annan syn\r\noch tillåter valmyndigheterna att ta en mer aktiv\r\nroll i samband  med  sina  informationsuppgifter.\r\nDetta   synsätt   tillämpas  på  Irland   och   i\r\nNederländerna,    Norge,    Portugal,    Schweiz,\r\nStorbritannien och Nordirland. Det är dock inte i\r\nnågot  fall  tillåtet  för  valmyndigheterna  att\r\ndriva kampanjer  utformade på ett sådant sätt att\r\nväljarna kan komma att påverkas i sitt val.\r\n\r\nI  betänkande 2001/02:KU8  behandlade  utskottet  en\r\nmotion  om  förstärkta informationsinsatser för ökat\r\nvaldeltagande.  Utskottet erinrade därvid om att den\r\ncentrala valmyndigheten  enligt 1 kap. 15 § vallagen\r\nskall informera allmänheten  om när, var och hur man\r\nskall  rösta  samt om vad som i  övrigt  gäller  för\r\nvalet. Utskottet  ansåg  inte  att denna bestämmelse\r\nbör ändras och avstyrkte därför motionen.\r\n\r\n2003  års  vallagskommitté (Ju 2003:03)  skall  se\r\növer bestämmelserna  i  vallagen  och  lämna förslag\r\ntill  en  helt  ny vallag. Lagen skall innehålla  de\r\ngrundläggande    reglerna     om     valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas.   Motionerna   2002/03:K230  yrkande  1-4,\r\n2002/03:Sf289 yrkande 14 och 2003/04:K236 yrkande 1-\r\n-2 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nValsedlarnas utformning och\r\ninnehåll, m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med  hänvisning   till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår    motioner     om    användning    av\r\npartisymboler på valsedlar  och om försök med\r\natt  inte  ange  kandidaters  bostadsort   på\r\nvalsedlar.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K232  av  Yilmaz Kerimo och Tommy\r\nWaidelich   (båda   s)   föreslås   att    riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen anförs om nödvändigheten  av att förtydliga\r\npartiers  valsedlar med partisymboler.  Motionärerna\r\nanser   att  placeringen   av   och   utseendet   på\r\nvalsedlarna   gör   att  det  kan  finnas  risk  för\r\nförväxling.  Den  risken   finns  för  alla  men  är\r\nsannolikt  särskilt  stor  för   personer   som  har\r\nsvårigheter   med   svenska  språket.  För  att  öka\r\ntydligheten och tryggheten för väljarna borde därför\r\nvalsedlarna förses med  partiernas  symbol. I motion\r\n2002/03:K234   av  Carina  Hägg  (s)  föreslås   att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs    om    att   se   över\r\nförutsättningarna för att till kommande allmänna val\r\nmöjliggöra för partier att komplettera partiets namn\r\npå valsedeln med en partisymbol. Enligt  motionärens\r\nuppfattning skulle en sådan möjlighet för  partierna\r\nunderlätta  det  praktiska  förfarandet i vallokalen\r\nför många väljare.\r\n\r\nI motion 2002/03:K233 av Jan-Evert  Rådhström  och\r\nGunnar   Axén   (båda   m)  föreslås  att  riksdagen\r\ntillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om att det bör genomföras ett försök\r\ni  någon  eller  några  valkretsar med att inte ange\r\nkandidaternas   bostadsort   på   valsedlarna   till\r\nriksdagsvalet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDet har länge förekommit  att  partier framfört sina\r\nbudskap under en viss symbol. Partierna  vill på det\r\nsättet profilera sig visuellt. Symbolerna har blivit\r\nallmänt kända. Vallagens sjätte kapitel om valsedlar\r\ninnehåller inte några bestämmelser som tar  sikte på\r\nsymboler  på  valsedlar.  Det  finns  således  inget\r\nstadgande som uttryckligen förbjuder användningen av\r\nsymboler  eller  någon bestämmelse som direkt medför\r\natt  en  valsedel  med  en  symbol  skall  förklaras\r\nogiltig.\r\n\r\n1993 års vallagskommitté (SOU 1994:30) diskuterade\r\nmöjligheten att trycka  partisymboler på valsedlarna\r\nmen avstod från att lägga  fram  förslag  med sådant\r\ninnehåll.      Också      Nomineringsrätts-      och\r\nvalkretskommittén  (SOU  1995:143)  avstod  från att\r\nlägga  fram förslag i denna del. Kommittéerna  ansåg\r\ninte att  fördelarna uppvägde de nackdelar som kunde\r\nförutses av  en  ordning där partisymboler trycks på\r\nvalsedlarna.  I  proposition  1996/97:70  Ny  vallag\r\ngjorde regeringen  bedömningen  att  det  inte borde\r\ninföras    några    regler    för   att   underlätta\r\nmöjligheterna    att    trycka   partisymboler    på\r\nvalsedlarna. De skäl som framförts för att införa en\r\nsådan ordning var enligt  regeringen  att det skulle\r\nunderlätta för nya grupper av väljare som tillkommit\r\npå  senare  tid,  såsom  tidigare  omyndigförklarade\r\npersoner, som inte tidigare hade rösträtt  och vissa\r\ninvandrargrupper,  som kan ha svårt att tillgodogöra\r\nsig texten på valsedeln.  Emellertid   hade  de skäl\r\nsom talar mot att tillåta partisymboler på valsedlar\r\nstörre   tyngd,   enligt   regeringens  uppfattning.\r\nSålunda  föreföll  det  enligt   regeringen   mindre\r\nlämpligt att samtidigt med personvalets införande  i\r\ndet  svenska  valsystemet  också  införa  regler som\r\nframhäver  partierna. Ett andra skäl, som regeringen\r\nansåg mycket  starkt  talar  emot  partisymboler  på\r\nvalsedlarna,  var  att  valhemligheten  lättare  kan\r\navslöjas  med  färgglada  symboler  på  valsedlarna.\r\nFörutom   dessa  principiella  invändningar  anförde\r\nregeringen  också  vissa  tekniska. En sådan var att\r\nvalsedeln, med utrymme för  personmarkering, inte är\r\nav sådant format att den också  kan ta upp en symbol\r\nsom  är  stor nog att skiljas från  andra.  Dessutom\r\nmåste    eventuellt    ny    maskinell    utrustning\r\ninförskaffas  för  tryckningen. Slutligen kunde det,\r\nenligt   regeringen,   uppkomma    svårigheter   vid\r\nsammanräkningen    om   också   en   bedömning    av\r\nvalsedlarnas giltighet med hänsyn till partisymbolen\r\nskall göras.\r\nMotioner  om  möjlighet  att  införa  symboler  på\r\nvalsedlarna har behandlats  tidigare  av  utskottet,\r\nsenast i betänkande 1996/97:KU16. Utskottet erinrade\r\ninledningsvis om att det förekommer att vissa lokala\r\npartier   själva,   utan   att  anvisade  tryckerier\r\nanlitas,  trycker  upp valsedlar.  På  dessa  trycks\r\ndiverse symboler och  logotyper  som  skall  utmärka\r\neller  särskilja  partinamnet.  Såvitt  känt  är har\r\nemellertid ingen sådan valsedel bedömts som ogiltig.\r\nUtskottet  delade emellertid regeringens uppfattning\r\natt det av både  principiella  och  tekniska skäl är\r\nmindre  lämpligt  att  nu  införa  regler   för  att\r\nunderlätta  möjligheten att trycka partisymboler  på\r\nvalsedlarna.  Därför  avstyrkte  utskottet en motion\r\nhärom.\r\nVallagens  sjätte kapitel om valsedlar  innehåller\r\ninte   någon   uttrycklig    föreskrift    om    att\r\nkandidaternas bostadsort skall anges på valsedlarna.\r\nPå  valsedlar  som  innehåller kandidatnamn bör dock\r\nenligt   4   §   första   stycket   varje   kandidat\r\nidentifieras  på  ett  sådant  sätt  att  det  klart\r\nframgår  vem  som avses. Bestämmelsen  motsvarar  en\r\nföreskrift i äldre rätt. I 6 kap. 2 § tredje stycket\r\ni  1972 års vallag  (SFS  1972:620)  föreskrevs  att\r\nkandidat  skulle  anges på sådant sätt att det klart\r\nframgick  vem  som avsågs.  Vid  kandidatnamn  borde\r\ndärför utsättas kandidatens personnummer eller annan\r\nidentifieringsuppgift.    I   proposition   1972:105\r\nanförde departementschefen  i  sammanhanget  att det\r\nligger  både  i kandidatens och hans partis intresse\r\natt hans identitet otvetydigt framgår av valsedeln.\r\n2003 års vallagskommitté  (Ju  2003:03)  skall  se\r\növer  bestämmelserna  i  vallagen  och lämna förslag\r\ntill  en  helt ny vallag. Lagen skall  innehålla  de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motionerna 2002/03:K232, 2002/03:\r\nK233 och 2002/03:K234 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nValdagar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till nu inledda samtal om en\r\növersyn av regeringsformen föreslår utskottet\r\natt riksdagen avslår  motioner  om tidpunkten\r\nför   val   till  riksdagen,  landsting   och\r\nkommunfullmäktige.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion 2002/03:K241av  Maud  Olofsson  m.fl.  (c)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen  anförs angående ett\r\ninförande   av   skilda   valdagar   (yrkande    1).\r\nMotionärerna anför bl.a. att den politiska debatten,\r\nintresset  för  demokrati  och  ungas  deltagande  i\r\nsamhällslivet  skulle gynnas av att val hölls oftare\r\noch  att  det  införs   skilda   mandatperioder  för\r\nkommunfullmäktige, landsting och riksdag. Det skulle\r\ndessutom öka intresset för kommunpolitiken.\r\n\r\nI  motion 2002/03:K282 av Helena  Bargholtz  m.fl.\r\n(fp)  föreslås   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\nskilda  valdagar  (yrkande  5). Tanken måste, enligt\r\nmotionen,  vara  att  ge större  utrymme  för  lokal\r\npolitisk debatt och ansvarsutkrävande. Frågan om hur\r\nskilda   valdagar   skall  genomföras   bör   prövas\r\nytterligare. Ett yrkande av samma innebörd återfinns\r\ni motion 2003/04:K290  av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\n(yrkande 7).\r\nI  motion 2002/03:K329  av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås  att  riksdagen begär att regeringen lämnar\r\nförslag på ändring i 1 kap. 10 § vallagen i enlighet\r\nmed vad som i motionen  anförs  om  skilda  valdagar\r\nrörande kommun- och riksdagsval.\r\nI  motion  2002/03:K379  av Bo Lundgren m.fl.  (m)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening vad i motionen anförs om tidpunkten\r\nför riksdagsval (yrkande 21). Enligt motionen skulle\r\nskilda valdagar  för  kommunal- och riksdagsval leda\r\ntill  att  viktiga  kommunala  frågeställningar  får\r\nsamma möjligheter som  rikspolitiken att tydliggöras\r\noch    debatteras.    Med    beaktande     av    den\r\nmaktförskjutning  som  skett  från  stat till kommun\r\nfinns det vidare enligt motionärernas  mening starka\r\nskäl  som talar för att ändra nuvarande ordning  med\r\ngemensam  valdag  för kommunal- och riksdagsval. Ett\r\nviktigt skäl till att  valdagarna  bör skiljas åt är\r\natt det härigenom kommer att anordnas  allmänna  val\r\nmed  tätare  mellanrum  än i dag. Erfarenheten av de\r\nfyraåriga  mandatperioderna  är  i  allt  väsentligt\r\npositiv men  med  den  reservationen  att  avståndet\r\nmellan val blivit väl långt.\r\nI  motion  2002/03:N302  av Ingegerd Saarinen  och\r\nLotta  N Hedström (båda mp) föreslås  att  riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skilda valdagar (yrkande  25).  I\r\nmotionen  anförs  bl.a.  att  skilda  valdagar är en\r\nviktig  förutsättning  för  att  stimulera   folkets\r\ndeltagande  i  samhällspolitiken  och  ge de lokala,\r\nkommunala  och  regionala  frågorna å ena sidan  och\r\nriksfrågorna  å den andra rättmätigt  utrymme  under\r\nseparata valrörelser.  Ett yrkande av samma innebörd\r\nåterfinns i motion 2003/04:N335  av samma motionärer\r\n(yrkande 11).\r\nI  motion  2003/04:K201  av  Rolf  Gunnarsson  (m)\r\nföreslås  att riksdagen tillkännager för  regeringen\r\nsom sin mening  vad  i  motionen  anförs  om  skilda\r\nvaldagar.  Enligt  motionen  vore  det helt klart en\r\nfördel - för demokratins bästa - om  det blir skilda\r\nvaldagar för de tre valen: Valet till  riksdagen får\r\nen  dag  för sig. Valet till kommuner och  landsting\r\nfår en annan dag.\r\nI motion  2003/04:K271  av  Bo  Lundgren m.fl. (m)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening vad i motionen anförs om tidpunkten\r\nför riksdagsval  (yrkande  23).  Med skilda valdagar\r\nför   kommunal-   och  riksdagsval  skulle,   enligt\r\nmotionärernas   uppfattning,    viktiga    kommunala\r\nfrågeställningar    få    samma    möjligheter   som\r\nrikspolitiken att tydliggöras och debatteras. Vidare\r\nskulle,   enligt   motionen,   en   förläggning   av\r\nriksdagsvalen  till  våren  ge  riksdagsarbetet   en\r\nbättre  rytm  samtidigt  som en nytillträdd regering\r\nskulle  få större möjligheter  att  förverkliga  sin\r\nbudgetpolitik  redan under sitt första arbetsår. Ett\r\nalternativ till  en  fast  valdag  på  våren anges i\r\nmotionen vara att låta tidpunkten för val avgöras av\r\nnär  det  senaste  valet  hölls. Nytt val skulle  då\r\nhållas senast fyra år efter senaste val.\r\nI motion 2003/04:K345 av  Ulrik  Lindgren (kd) och\r\nKenneth   Johansson   (c)   föreslås  att  riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att införa skilda valdagar för\r\nriksdagsval    och    region-,    landstings-    och\r\nkommunalval. Ett sätt att  få  större  tyngd  i  och\r\nstörre  uppmärksamhet  på  medborgarnas  vardagsnära\r\nfrågor  är,  enligt  motionärernas uppfattning,  att\r\ninföra  skilda  valdagar;   en   dag   för  region-,\r\nlandstings-   och   kommunval   och   en   dag   för\r\nriksdagsval.  Motionärerna anser att skilda valdagar\r\nskulle stimulera medborgarna att ta större del i den\r\nlokala    demokratiska    processen.    Vidare    är\r\nmotionärerna  övertygade  om  att en särskild valdag\r\nför  kommunerna även skulle medverka  till  att  det\r\nkommunala  självstyret  stärktes  genom att de många\r\nbegränsningarna i självstyret skulle tydliggöras.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt   3   kap.   3  §  regeringsformen  förrättas\r\nordinarie val till riksdagen vart fjärde år.\r\n\r\nI 1 kap. 1 § riksdagordningen  föreskrivs vidare att\r\nordinarie val till riksdagen hålls i september.\r\n\r\nNär det gäller val till kommunfullmäktige  anges i\r\n5   kap.  5  §  kommunallagen  att  ledamöterna  och\r\nersättarna  i  fullmäktige  skall väljas för fyra år\r\nräknat fr.o.m. den 1 november valåret.\r\nDärutöver sägs i 1 kap. 10  §  vallagen (1997:157)\r\natt ordinarie val till riksdagen och  ordinarie  val\r\ntill  landstings- och kommunfullmäktige skall hållas\r\nsamma dag.  Valdag  skall vara den tredje söndagen i\r\nseptember.\r\nRiksdagen beslutade  den  20  oktober 1999 att med\r\nbifall   till   ett   antal   motioner   göra    ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen om behovet av att\r\nutreda såväl frågan om att  flytta  valdagen till en\r\nannan  tidpunkt  än tredje söndagen i september  som\r\nfrågan  om  skilda  dagar  för  val  till  riksdagen\r\nrespektive  till landstings-  och  kommunfullmäktige\r\n(bet. 1999/2000:KU2, rskr. 1999/2000:5).\r\n1999 års författningsutredning gavs därefter genom\r\ntilläggsdirektiv  (dir.  2000:21) i särskilt uppdrag\r\natt utreda frågorna om skilda valdagar och vårval. I\r\nenlighet med vad som angavs  i  direktiven inhämtade\r\nkommittén ett forskningsunderlag,  som på kommitténs\r\ninitiativ   publiceras  i  forskarantologin   Skilda\r\nvaldagar    och    vårval?    (SOU    2001:65).    I\r\nslutbetänkandet  Den  gemensamma  valdagen och andra\r\nvalfrågor    (SOU    2002:42)    angav   1999    års\r\nförfattningsutredning som sin samlade  bedömning att\r\ndet   saknas   tillräckliga  skäl  att  överge   den\r\nnuvarande  ordningen  med  gemensam  valdag.  Därvid\r\nkonstaterade  kommittén att införandet av ett system\r\nmed skilda valdagar  innebär ett lägre valdeltagande\r\ni  de  kommunala  valen,   vilket  från  demokratisk\r\nsynpunkt ansågs oacceptabelt. Vidare ansåg kommittén\r\natt  det  också  är  av  värde  att   det  kommunala\r\nsambandet  tydliggörs. Systemet med gemensam  valdag\r\nansågs vidare  inte  ha  utgjort något hinder mot en\r\nutvecklad  kommunal  demokrati.  Kommittén  uttalade\r\nockså att den är helt säker på att vitaliseringen av\r\nkommunal-demokratin kommer  att  kunna fortsätta med\r\nen bevarad gemensam valdag. Vidare  angav  kommittén\r\nsom   sin   samlade   bedömning   att   det   saknas\r\ntillräckliga    skäl   att   ändra   den   nuvarande\r\nförläggningen av valdagen. Den nuvarande kollisionen\r\nmellan valrörelsen  och  budgetarbetet  bör,  enligt\r\nkommittén,  i  stället  lösas  genom förändringar av\r\nbudgetprocessen.\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade   senast  under\r\nriksmötet 2001/02 motioner med liknande innehåll som\r\nde  nu aktuella. I detta sammanhang ansåg  utskottet\r\natt resultatet  av  1999  års författningsutrednings\r\növerväganden borde avvaktas och avstyrkte motionerna\r\n(bet. 2001/02:KU13 och 2001/02:KU14).\r\nDemokratiutredningen  har  i  sitt  betänkande  En\r\nuthållig   demokrati!   (SOU    2000:1)   framhållit\r\nfördelarna med skilda dagar för val  till  riksdagen\r\noch till kommunala församlingar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  nu  inlett  samtal med de politiska\r\npartierna  i  riksdagen  rörande   en   översyn   av\r\nregeringsformen.  Utskottet ser det som en möjlighet\r\natt  den  kommande  översynen,   med  sitt  samlande\r\nperspektiv, kan komma att rymma frågor som tas upp i\r\nmotionerna  2002/03:K241  yrkande  1,   2002/03:K282\r\nyrkande  5,  2003/04:K290  yrkande  7, 2002/03:K329,\r\n2002/03:K379  yrkande 21, 2002/03:N302  yrkande  25,\r\n2003/04:N335 yrkande  11, 2003/04:K201, 2003/04:K271\r\nyrkande 23 och 2003/04:K345  om  tidpunkten  för val\r\ntill  riksdag, landsting och kommunfullmäktige.  Mot\r\nbakgrund  av  vad som nu har anförts anser utskottet\r\natt det inte är påkallat att begära sådana initiativ\r\nsom efterfrågas  i  de nyss nämnda motionerna, vilka\r\ndärför bör avslås i nu berörda delar.\r\n\r\n\r\nFunktionshindrades möjlighet att\r\nutöva sin rösträtt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  med   hänvisning   till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår  motioner   om   tillgänglighet   till\r\nvallokaler  för  funktionshindrade och om att\r\nunderlätta för synskadade  att  rösta. Jämför\r\nreservation 10.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K241 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nföreslås att  riksdagen  tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs  om  att  alla\r\nskall  ha  samma  möjlighet att delta i allmänna val\r\n(yrkande 7). Motionärerna  framhåller  att  det  för\r\nmånga funktionshindrade innebär svårigheter bara att\r\nta  sig  in  i  vallokalen  med  rullstol.  Det  kan\r\ndessutom  vara omöjligt för synskadade att genomföra\r\nröstning på  grund  av  sitt handikapp. Därför anser\r\nmotionärerna att en person  som  är  behjälplig  vid\r\nröstning borde finnas till hands med respekt för den\r\nenskildes integritet och valhemlighet.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K257  av  Gustav  Fridolin (mp)\r\nföreslås  att riksdagen begär att regeringen  lägger\r\nfram förslag  till ändringar i relevant lagstiftning\r\nså att personvalsedlar  finns  att  tillgå också för\r\nsynskadade (yrkande 3). Motionären anför  bl.a.  att\r\nsynskadade  i  såväl  valet år 2002 som tidigare val\r\nmed personvalsinslag saknat  möjlighet  att  delta i\r\npersonvalet   utan  att  avslöja  sin  valhemlighet,\r\neftersom namnvalsedlar  i  punktskrift inte funnits.\r\nDetta bör genast åtgärdas.\r\nI  motion 2002/03:K282 av Helena  Bargholtz  m.fl.\r\n(fp)  föreslås   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\nsynskadades möjligheter att personrösta (yrkande 2).\r\nMotionärerna  anför bl.a. att det torde vara möjligt\r\nför Valmyndigheten  att  genom  teknikupphandling ta\r\nfram   en  apparat  som  medger  en  synskadad   att\r\npersonrösta  utan  att valhemligheten röjs. I motion\r\n2003/04:K290 av Lars  Leijonborg m.fl. (fp) framförs\r\nett yrkande med samma innebörd (yrkande 5).\r\nI  motion 2002/03:K308  av  Kerstin  Lundgren  (c)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen anförs om behovet av\r\natt  göra personvalet tillgängligt  för  synskadade.\r\nDet framhålls  att  valhemligheten  självklart måste\r\nkunna gälla även för synskadade. Motionären  bedömer\r\natt  det  med  IT-teknik  finns möjligheter att lösa\r\ndenna  fråga.  I  väntan  på  detta   skulle   t.ex.\r\nvalhemligheten vid personval kunna värnas genom  att\r\nman  har  samma  stilstorlek på valsedlarna, oavsett\r\nhur många namn dessa innehåller. Då kan den enskilde\r\ngöra bruk av en mall  som visar var man skall kryssa\r\nför respektive kandidat.  Liknande yrkanden framförs\r\ni  motionerna 2002/03:K328 av  Inger  Lundberg  (s),\r\n2002/03:So513  av  Gudrun Schyman m.fl. (v) (yrkande\r\n9) och 2003/04:So569  av  Ulla  Hoffmann  m.fl.  (v)\r\n(yrkande 5).\r\nI   motion  2002/03:K270  av  Marie  Engström  (v)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad   i   motionen   anförs   om\r\ntillgänglighet  till vallokaler. Motionären hänvisar\r\ntill  att enligt Valadministrativa  utredningen  (Ju\r\n2000:02)  hade  närmare hälften av de vallokaler som\r\nfram  till  den  tidpunkten   ofta   använts,  t.ex.\r\nskolbyggnader,  allvarliga  brister när  det  gäller\r\ntillgänglighet för funktionshindrade.  Till stor del\r\nanvändes samma typ av lokaler vid valet  i september\r\n2002. Enligt motionen bör därför en samlad bedömning\r\ngöras av tillgängligheten till vallokaler  vid valet\r\når  2002.  I  motion 2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman\r\nm.fl. (v) föreslås  att  riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\ntillförsäkrande  av  funktionshindrades demokratiska\r\noch mänskliga rättigheter  (yrkande 9). Motionärerna\r\nanför därvid bl.a. att vissa  begränsade ändringar i\r\nvallagen om vallokalers tillgänglighet  för  fysiskt\r\nfunktionshindrade  trädde  i  kraft den 1 april 2002\r\n(SFS  2002:68). Vidare anförs att  regeringen  under\r\ndenna  mandatperiod   bör  utvärdera  i  vilken  mån\r\nlagändringarna   lett   till    att    de    fysiskt\r\nfunktionshindrades utövande av rösträtten i 2002 års\r\nriksdags-,  landstings-  och  kommunalval har kunnat\r\nske under värdiga och jämlika former. Regeringen bör\r\ni god tid före valet till EU-parlamentet i juni 2004\r\nlämna   förslag   till  riksdagen  om   erforderliga\r\nlagändringar för att fysiskt funktionshindrade skall\r\ntillförsäkras  sina   demokratiska   rättigheter   i\r\nsamband med allmänna val.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFrån   och   med   den   1  april  2002  gäller  nya\r\nbestämmelser om personer med fysiska funktionshinder\r\noch röstning i vallokal. Enligt  9 kap. 4 § vallagen\r\nskall  kommunen  se  till  att  det  finns  lämpliga\r\nlokaler som kan användas som vallokaler  och  som  i\r\nfråga om lokalisering och öppethållande ger väljarna\r\ngoda   möjligheter   att  rösta.  Kommunen  får  som\r\nvallokal använda en lokal  som  inte  är tillgänglig\r\nför  fysiskt  funktionshindrade  väljare  endast  om\r\nkommunen   inte   kan   använda   en  lokal  som  är\r\ntillgänglig för dem. Om kommunen avser  att  använda\r\nen    lokal    som    inte   uppfyller   kravet   på\r\ntillgänglighet,   skall   kommunen    samråda    med\r\nlänsstyrelsen  innan  den beslutar i saken. Kommunen\r\nskall ange varför den gjort  bedömningen  att  någon\r\nannan  lokal  inte  kan  användas  i  stället. Om en\r\nvallokal   inte   är   tillgänglig  för  en  fysiskt\r\nfunktionshindrad väljare,  får valförrättaren enligt\r\n10  kap.  8  §  andra  stycket  ta   emot  väljarens\r\nvalkuvert  utanför vallokalen om det kan  ske  under\r\nbetryggande former.\r\n\r\nVid       riksdagbehandlingen        av        den\r\nregeringsproposition som ligger till grund för dessa\r\nbestämmelser   uttalade   utskottet   att  förslaget\r\ninnebar  en  förbättring  mot  vad  som  då  gällde.\r\nUtskottet tillstyrkte regeringens förslag med  vissa\r\ntekniska justeringar och avstyrkte motioner angående\r\ntillgängligheten       till      vallokaler      för\r\nfunktionshindrade (bet.  2001/02:KU8).  I betänkande\r\n2001/02:\r\nKU14   vidhöll   utskottet  sin  då  nyligen  gjorda\r\nbedömning och avstyrkte  därmed  ännu  en  motion  i\r\nfrågan.\r\nValmyndigheten    har   i   två   rapporter   till\r\nJustitiedepartementet belyst tillämpningen av de nya\r\nreglerna. I rapport den 13 mars 2002 (dnr 088-02/70)\r\nanges bl.a. att länsstyrelserna  har  uppgett att de\r\nskriftligen  eller  vid  möten  med företrädare  för\r\nkommunernas valnämnder har erinrat  om vikten av att\r\ndet   till   vallokaler   väljs   lokaler   som   är\r\ntillgängliga   för  fysiskt  funktionshindrade.  Det\r\nframgår vidare att  något  formellt  samråd inte har\r\nägt rum i något län. Några kommuner har  rapporterat\r\natt  de  bytt  till  nya och lämpligare lokaler  och\r\nnågra kommuner har uppgett  att  ramper  som gör det\r\nmöjligt  att  komma in även med rullstol har  byggts\r\nvid de vallokaler  som  hittills  saknat  sådana.  I\r\nrapport  den  14 juni 2002 (dnr 02-196/70) anges att\r\nformella   samråd    med    länsstyrelser    begärts\r\nbeträffande   en   vallokal   i  vardera  Norrtälje,\r\nVallentuna,  Vaxholm,  Torsås, Mönsterås,  Mora  och\r\nGävle kommuner; beträffande  två vallokaler i Lomma,\r\nHagfors  och  Karlstads kommuner;  beträffande  fyra\r\nvallokaler  i Ronneby  kommun  samt  beträffande  16\r\nvallokaler  i   Göteborgs   kommun.   Det  anförs  i\r\nrapporten att åtminstone ett antal av de lokaler som\r\nsamrådet  omfattar  med  hjälp  av ramper bör  kunna\r\ngöras tillgängliga med rullstol.  Valmyndigheten gör\r\ni  rapporten  den  sammanfattande  bedömningen   att\r\nvalnämnderna  vidtagit  åtgärder  för  att  så långt\r\nmöjligt    kunna    erbjuda   val-lokaler   som   är\r\ntillgängliga   också   för   väljare   med   fysiska\r\nfunktionshinder.\r\nUtskottet behandlade i  betänkande 1998/99:KU17 en\r\nmotion med yrkande om att valsedlar  med punktskrift\r\nborde  tas  fram  till  nästkommande val.  Utskottet\r\ngjorde då följande bedömning.\r\n\r\nI dag finns information  till  synskadade väljare\r\ndels   på   kassettband,  dels  med  punktskrift.\r\nDessutom   distribueras   kuvert   med   text   i\r\npunktskrift   som   innehåller   valsedlar   utan\r\npunktskrift.  Denna  ordning  har  utformats  med\r\ntanke  på valhemligheten. Utskottet är med hänsyn\r\ntill valhemligheten  inte  berett att föreslå att\r\näven valsedlarna skall utformas  med  punktskrift\r\noch avstyrker därför motionen.\r\n\r\nI proposition 2001/02:53 Ändringar i vallagen,  m.m.\r\n(s.  71  f.) har regeringen anfört bl.a. att när det\r\ngäller röstningsförfarandet  för  synskadade väljare\r\nhar   Riksskatteverket   i  samråd  med  Synskadades\r\nRiksförbund (SRF) sett över  vilka  åtgärder som kan\r\nvidtas för att underlätta förfarandet. Till valet år\r\n1991  togs  i  samarbete  med SRF fram ett  särskilt\r\nvalmaterial   som   kunde   läsas   i   punktskrift.\r\nMaterialet  bestod av ett ytterkuvert  med  separata\r\nkuvert med en  partimarkerad  valsedel  för vart och\r\nett   av   de  åtta  största  partierna  och  blanka\r\nvalsedlar (totalt 27 kuvert per väljare). Innehållet\r\nfanns  angivet   i   punktskrift   utanpå  kuverten.\r\nVäljaren  kunde därmed ta ut en valsedel  för  varje\r\nval  och  lägga   in   i   ordinarie  valkuvert  vid\r\nröstningen  i  vallokal  eller   på   posten.  Varje\r\nförsändelse     innehöll    också    ett    särskilt\r\ninformationsblad.   Materialet   skickades  till  de\r\nsynskadade   som   enligt   SRF:s   register   läste\r\npunktskrift.  Materialet  sändes  också  till  varje\r\nlänsstyrelse  och  valnämnd för vidare  distribution\r\nefter  begäran.  Landets   taltidningar  fick  också\r\ninformation. Distributionen har därefter ytterligare\r\nutökats    till    att    omfatta   länsbibliotekens\r\ninläsningstjänst.   Vidare   har    en   ljudkassett\r\nframställts med texten från väljarbroschyren.\r\n\r\nDe  åtgärder  som  nu  redovisats  ger  synskadade\r\nmöjligheter  att utan insyn från någon annan  person\r\nrösta på ett parti.  De  löser  dock inte de problem\r\nsom uppkommit för synskadade genom  de  nya reglerna\r\nom personröstning.\r\nDet   är  givetvis  inte  tillfredsställande   att\r\nsynskadade   inte   utan   insyn   från   annan  kan\r\npersonrösta. Utredningen har dock bedömt att detta i\r\nframtiden genom röstning via Internet kommer att bli\r\nmöjligt  även för synskadade. I avvaktan på  att  en\r\nsådan ordning  införs  har  utredningen  inte  velat\r\nförorda   en   lösning  som  tillåter  röstning  med\r\nvalsedlar  som  väljaren   själv   skrivit   ut  via\r\nInternet. Varken SRF eller Hjälpmedelsinstitutet har\r\nkunnat  se  några  möjligheter  att  med  bibehållen\r\nvalhemlighet  personrösta utan hjälp. I stället  har\r\nman föreslagit  att  \"auktoriserade röstmedhjälpare\"\r\nskall  införas. Från Hjälpmedelsinstitutet  har  man\r\nsagt  att  det  knappast  var  tänkbart  att  förrän\r\nröstningen  görs \"teknisk\" för alla åstadkomma något\r\nför synsvaga  utan  åsidosättande av valhemligheten.\r\nMot bakgrund av det anförda  finner  regeringen  att\r\nnågon förändring av valsedlarnas utformning inte bör\r\nföreslås för närvarande.\r\nVid riksdagsbehandlingen av proposition 2001/02:53\r\nframhöll  utskottet att det är av stor betydelse att\r\nalla kan rösta  utan  att valhemligheten åsidosätts.\r\nAtt,  såsom  föreslagits   i   en   motion,  använda\r\nvalsedlar  och  valkuvert  med  punktskrift   skulle\r\nenligt utskottet åsidosätta valhemligheten. Mot  den\r\nanförda   bakgrunden   avstyrktes   motionen   (bet.\r\n2001/02:KU8).\r\n2003  års  vallagskommitté  (Ju  2003:03) skall se\r\növer  bestämmelserna  i  vallagen och lämna  förslag\r\ntill  en helt ny vallag. Lagen  skall  innehålla  de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet, som på nytt vill  understryka  vikten  av\r\natt   alla   kan   rösta   utan  att  valhemligheten\r\nåsidosätts, anser att resultatet  av  det arbete som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas.   Motionerna   2002/03:K241   yrkande   7,\r\n2002/03:K257  yrkande  3,  2002/03:K282  yrkande  2,\r\n2003/04:K290  yrkande 5, 2002/03:K308, 2002/03:K328,\r\n2002/03:So513 yrkande  9,  2003/04:So569  yrkande 5,\r\n2002/03:K270 och 2002/03:Ju278 yrkande 9 bör  därför\r\navslås.\r\n\r\n\r\nDistribution av valsedlar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår    motioner    om    att   säkerställa\r\ndistribution     av    namnvalsedlar     till\r\nvallokaler.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K247 av Gunnar Andrén (fp) föreslås\r\natt riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ianspråktagande  av\r\nmodern tryckteknik  för  distribution  av  valsedlar\r\ntill    landets    alla   poströstningsställen   och\r\nvallokaler. Motionären  påpekar  att det ankommer på\r\npartierna  att  se  till  att  namnvalsedlar   finns\r\ntillgängliga i alla postkontor och i vallokaler  som\r\när   öppna   på   valdagen.   Följden  blir,  enligt\r\nmotionären, att partierna inte förmår ställa till de\r\npoströstandes  förfogande valsedlar  med  förtryckta\r\nkandidater  från   andra  delar  av  landet.  Enligt\r\nmotionärens mening finns  det  emellertid en teknisk\r\nmöjlighet  att lätt distribuera relevanta  valsedlar\r\nför registrerade partier till alla röstande. Det kan\r\nske genom att  det  i varje vallokal finns en vanlig\r\nvalsedelsmaskin    som   levererar    de    korrekta\r\nvalsedlarna    i    samma    ögonblick    som    den\r\nröstberättigade beslutar  sig  för  att rösta. Genom\r\natt  på röstkortet från Valmyndigheten  anbringa  en\r\nstreckkod    för    väljaren,    som    identifierar\r\nvaldistriktet,  skulle  en  enkel skrivare,  kopplad\r\ntill Valmyndigheten, kunna leverera  valsedlarna för\r\nde aktuella valen, i korrekta färger,  för  samtliga\r\nregistrerade  partier och med partiernas kandidater.\r\nEtt liknande yrkande  framförs i motion 2003/04:K265\r\nav samma motionär.\r\n\r\nI  motion 2002/03:K257  av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås  att  riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram  förslag om  regler  för  att  säkerställa  att\r\npersonvalsedlar     distribueras    till    samtliga\r\nvallokaler på samma sätt som partivalsedlar (yrkande\r\n2).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nI  vallagen  görs  skillnad   mellan  partimarkerade\r\nvalsedlar, blanka valsedlar och  namnvalsedlar.  Med\r\npartimarkerade  valsedlar menas valsedlar med parti-\r\noch valbeteckning  men  som  inte  innehåller  några\r\nkandidatnamn.  Med  blanka valsedlar menas valsedlar\r\nutan någon partibeteckning  eller  kandidatnamn. Med\r\nnamnvalsedlar menas valsedlar med kandidatnamn.\r\n\r\nValadministrationen svarar för att  väljarna i val\r\ni varje röstningslokal har tillgång till\r\n\r\na. partimarkerade valsedlar för varje parti  som vid\r\nnågot  av  de  två senaste riksdagsvalen har fått\r\nmer än 1 % av rösterna i hela landet, och\r\nb.\r\nc. valsedlar  för  val  till  Europaparlamentet  med\r\nparti-  och  valbeteckning  (partivalsedlar)  för\r\nvarje parti som vid något av de två senaste valen\r\nhar fått mer än  1  %  av  rösterna i hela landet\r\neller valsedlar med kandidatnamn  (namnvalsedlar)\r\nom  partiet deltar med endast en valsedel,  under\r\nförutsättning   att  anmälan  gjorts  av  behörig\r\nföreträdare för partiet eller partiets ombud, och\r\nd.\r\ne. blanka valsedlar.\r\nf.\r\nÄven  partierna  har möjlighet  att  lägga  ut  sina\r\nvalsedlar,   dvs.   sådan    valsedlar    som   inte\r\ntillhandahålls       av      valmyndigheterna      i\r\nröstningslokalerna (namnvalsedlar).  Det  finns dock\r\nvissa begränsningar. Namnvalsedlar får nämligen inte\r\nläggas   ut   på   röstmottagningsställen   som  har\r\ninrättats av utlandsmyndigheter.\r\n\r\n2003  års  vallagskommitté  (Ju 2003:03) skall  se\r\növer  bestämmelserna i vallagen  och  lämna  förslag\r\ntill en  helt  ny  vallag.  Lagen skall innehålla de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet av\r\ndet arbete som bedrivs av 2003 års\r\nvallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motionerna 2002/03:K247,\r\n2003/04:K265 och 2002/03:K257\r\nyrkande 2 bör därför avslås i\r\nberörda delar.\r\n\r\nSmåpartispärren\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning till nu inledda  samtal  om en\r\növersyn av regeringsformen föreslår utskottet\r\natt  riksdagen avslår motioner om översyn  av\r\nprocentspärrarna  för  val till riksdagen och\r\nlandstingsfullmäktige.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K241 av  Maud  Olofsson  m.fl.  (c)\r\nföreslås  att  riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram förslag till  lagändring  som  medför  att  den\r\nnuvarande   spärren   vid   landstingsval  avskaffas\r\n(yrkande 8).\r\n\r\nI  motion  2002/03:K377 av Ingvar  Svensson  m.fl.\r\n(kd) föreslås att riksdagen begär att regeringen gör\r\nen översyn av  valsystemet  för  val  till riksdagen\r\n(yrkande  2). Motionärerna anför bl.a. att  systemet\r\nmed fyraprocentsspärren  vid  fördelning av mandaten\r\nbör  avvecklas. Det påpekas vidare  att  man  skulle\r\nslippa    alltför    kraftiga   marginaleffekter   i\r\nmandatfördelningen om  nuvarande  riksspärr ersattes\r\nmed en intrappningsskala. Motionärerna anser att det\r\när viktigare för partier att ha någon representation\r\ni parlamentet än att stå helt utanför  i  ett system\r\nmed kraftig initialspärr.\r\nI  motion  2002/03:K396  av  Gustav Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen begär att  regeringen  lägger\r\nfram förslag till ändring i regeringsformen och val-\r\nlagen  i  enlighet med vad som i motionen anförs  om\r\natt avskaffa procentspärrarna.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt 3 kap.  7 § regeringsformen fördelas mandaten\r\ni riksdagen mellan  partier.  Med  parti avses varje\r\nsammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder\r\ni  val under särskild beteckning. Endast  parti  som\r\nhar  fått  minst  4  %  av  rösterna i hela riket är\r\nberättigat  att  delta i fördelningen  av  mandaten.\r\nParti  som  har fått  färre  röster  deltar  dock  i\r\nfördelningen   av   de   fasta   valkretsmandaten  i\r\nvalkrets,  där  partiet  har  fått  minst  12  %  av\r\nrösterna.\r\n\r\nMotivet till bestämmelsen om den aktuella  spärren\r\när   en   önskan   om  att  motverka  uppkomsten  av\r\nsmåpartier  och  partisplittring,  vilket  utvecklas\r\nnärmare  i  förarbetena   till  1968  års  partiella\r\nförfattningsreform (SOU 1967:  26,  prop.  1968:27).\r\nEnligt    Grundlagberedningens    mening   var   det\r\nnödvändigt att liksom i det tidigare  valsystemet ha\r\nvissa spärrar som utestängde mycket små partier från\r\nrepresentation   i   riksdagen.  Det  skulle   kunna\r\näventyra det parlamentariska  styrelseskicket om man\r\nvid  valen  till  enkammarriksdagen  tillämpade  ett\r\nvalsystem som gjorde  det  lätt  för  småpartier att\r\nerövra mandat. Utländska erfarenheter visade  enligt\r\nberedningen  att  förekomsten i folkrepresentationen\r\nav många småpartier  i  vissa  lägen  kunde försvåra\r\nlösningen     av    regeringsfrågan    och    minska\r\nmöjligheterna    att    få    en    handlingskraftig\r\nparlamentsmajoritet.\r\nFolkstyrelsekommittén  föreslog  i sitt betänkande\r\n(SOU 1987:6) Folkstyrelsens villkor ingen ändring av\r\nspärreglerna.   Erfarenheterna  från  andra   länder\r\nvisade  enligt kommittén  att  det  för  demokratins\r\nfunktionsduglighet var väsentligt att valsätten inte\r\nledde    till    långtgående    partisplittring    i\r\nparlamentet.\r\nUnder         riksdagsbehandlingen          delade\r\nkonstitutionsutskottet        Folkstyrelsekommitténs\r\nuppfattning i frågan.\r\nFör  val till landstingsfullmäktige  infördes  ett\r\nhelt proportionellt  system  vid  valet år 1976. För\r\nfördelningen av mandaten i landstingsfullmäktige har\r\nspärren   satts  till  3  %  av  rösterna   i   hela\r\nlandstinget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  nu  inlett  samtal med de politiska\r\npartierna  i  riksdagen  rörande   en   översyn   av\r\nregeringsformen.  Utskottet ser det som en möjlighet\r\natt  den  kommande  översynen,   med  sitt  samlande\r\nperspektiv, kan komma att rymma frågor som tas upp i\r\nmotionerna  2002/03:K241  yrkande  8,   2002/03:K377\r\nyrkande   2   och   2002/03:K396   om   översyn   av\r\nprocentspärrarna   för   val   till   riksdagen  och\r\nlandstingsfullmäktige. Mot bakgrund av  vad  som  nu\r\nhar anförts anser utskottet att det inte är påkallat\r\natt  begära  sådana  initiativ  som efterfrågas i de\r\nnyss nämnda motionerna, vilka därför  bör  avslås  i\r\nhär berörda delar.\r\n\r\n\r\nÖversyn av valsystemet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till nu inledda samtal om en\r\növersyn av regeringsformen föreslår utskottet\r\natt riksdagen avslår motioner om utredning av\r\nvalsystemet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K297   av   Patrik  Norinder  och\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (båda  m)  föreslås  att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  tillsättande  av  en\r\nparlamentariskt  sammansatt utredning för utformning\r\nav ett nytt valsystem.  Motionärerna anför bl.a. att\r\nerfarenheterna från de senaste  valen  enligt  deras\r\nmening  gör  det  nödvändigt  att  utforma  ett nytt\r\nvalsystem  som  bör  bygga  på  att  tydliggöra  den\r\nideologiska   skillnaden   mellan  partierna,  skapa\r\nstarka regeringar, minska små partiers inflytande på\r\nregeringsbildningen   och  de  politiska   besluten,\r\nminska antalet ledamöter  i  riksdagen,  erhålla ett\r\nvalsystem  som gör att ledamöterna är mer kända  och\r\nförankrade  i   sin   valkrets   och   skapa  större\r\nlikformighet  i storleken på valkretsar.  Regeringen\r\nbör   skyndsamt   tillsätta    en    parlamentariskt\r\nsammansatt  utredning  för att före nästa  ordinarie\r\nval  komma  med  förslag  till  en  ny  ordning  för\r\nvalsystem och antal riksdagsledamöter  samt  se över\r\nstorleken på valkretsarna.\r\n\r\nI  motion  2003/04:K239  av  Tobias  Billström och\r\nPeter  Danielsson  (båda  m)  föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs om en utredning om ett införande av\r\nenmansvalkretsar  vid val till riksdagen. I motionen\r\nanförs  bl.a.  att  enmansvalkretsar   stärker   den\r\nenskilde  parlamentarikerns  ställning och tydliggör\r\nhans eller hennes ansvar inför  väljarna. Därför bör\r\nregeringen   ta  initiativ  till  en  utredning   om\r\ninförandet av  enmansvalkretsar i Sverige, med målet\r\natt de skall kunna implementeras till valet 2006.\r\nI motion 2003/04:K271  av  Bo  Lundgren  m.fl. (m)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om utredning av\r\nvalsystemet (yrkande 21). Motionärerna välkomnar att\r\nregeringen har aviserat  sin  vilja  att låta utreda\r\nvalsystemet.  För  en  sådan  utredningen   anges  i\r\nmotionen  följande utgångspunkter. Väljarnas förmåga\r\natt kontrollera  och  ställa  de politiskt ansvariga\r\nskall    stärkas.    Dagens   situation    med    en\r\nminoritetsregering  och  samarbetspartier  utan  ett\r\nklart ansvarsförhållande innebär dels att regeringen\r\nhar  en  svag  parlamentarisk   förankring   för  de\r\nuppgifter  som  åvilar  den,  dels att den försvårar\r\nbåde  väljarnas  insyn och möjligheter  att  utkräva\r\nansvar. De valda företrädarna skall ha ett klart och\r\ntydligt samband med sina väljare. Av det skälet vill\r\nmotionärerna  stärka   personvalsinslaget   och  det\r\nansvar som den enskilde förtroendevalda har gentemot\r\nsina  väljare  och  sin  valkrets.  Motionärerna  är\r\nberedda  att  pröva  olika  lösningar  för att uppnå\r\ndetta. Ett ökat personvalsinslag och ansvar gentemot\r\nden   egna   valkretsen   skall   förenas   med  ett\r\nproportionellt  valsystem.  Proportionaliteten   får\r\ndock   inte   i  sig  leda  till  svaga  regeringar,\r\nsvåröverskådliga    ansvarsförhållanden    och   ett\r\noproportionerligt   inflytande   för   små  partier.\r\nMotionärerna  anser  mot denna bakgrund att  det  är\r\nviktigt att diskutera hur valsystemet skall utformas\r\nför att ge på en gång  ett tydligt personvalsinslag,\r\ntydliga  ansvarsförhållanden   och  möjligheter  för\r\nväljarna  att genom sitt utslag få  regeringsskiften\r\ntill stånd.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFöre  detta  kanslichefen  i  konstitutionsutskottet\r\nMagnus  Isberg  har  på  uppdrag  av  utskottet i en\r\npromemoria sammanställt uppgifter om erfarenheter av\r\ndet  tyska valsystemet, bilaga 3 (2002/03:URD2).  Av\r\npromemorian  framgår bl.a. att varje väljare har två\r\nröster.   Förstarösten    gäller    valet    i    en\r\nenmansvalkrets, andrarösten i en flermansvalkrets. I\r\nenmansvalkretsarna  röstar  man  på  en person genom\r\nmajoritetsval  i  en  omgång. I flermansvalkretsarna\r\nlägger  man  sin  röst på  en  lista  över  personer\r\nnominerade av ett parti.  Valsättet  i  listvalen är\r\nproportionellt      och      är     styrande     för\r\nmandatfördelningen.  Vid  mandatfördelningen   finns\r\nockså en spärrgräns. Endast partier som fått minst 5\r\n%  av  andrarösterna  i  hela  landet  får  delta  i\r\nfördelningen av listmandaten. Samma rätt har partier\r\nvars  kandidater har segrat i minst tre valkretsar i\r\nvalkretsvalen.  Om  ett  parti  i  en  viss  delstat\r\nerhållit  fler mandat genom valkretsvalen än det  är\r\nberättigat    till    enligt    den   proportionella\r\nfördelningen får det ändå behålla dessa mandat (s.k.\r\nÜberhangmandate). Dessa mandat gör att förbundsdagen\r\nkan ha fler ledamöter än det antal  mandat  som  den\r\nproportionella  fördelningen  grundar sig på. Enligt\r\nden sammanfattande bedömning som  görs i promemorian\r\nhar regeringsstabiliteten varit hög  i Tyskland. Som\r\nen  viktig  orsak  härtill utpekas den höga  spärren\r\nsamt möjligen också  den tvåpartitendens som finns i\r\nvalkretsvalen.   Vidare    bedöms    att   väljarnas\r\nansvarsutkrävande      varit      avgörande      för\r\nregeringspolitiken, eftersom regeringsskiftena sedan\r\når 1969 på ett undantag när skett i samband med val.\r\nÜberhangmandate och alternativregeln för tilldelning\r\nav  listmandat  kan  enligt  promemorian  kritiseras\r\nutifrån  valsystemets  grundläggande  proportionella\r\nprincip.  Spärren  måste  dock,  enligt promemorian,\r\nförsvaras  eftersom den visat sig verkningsfull  för\r\natt förhindra partisplittring. Men å andra sidan har\r\nden inte förhindrat  att  nya  partier har kunnat ta\r\nplats  i förbundsdagen under 1980-  och  1990-talen.\r\nValkretsvalen  anges  ha  en  positiv  effekt på det\r\nlokala  inflytandet i förbundsdagen. I valkretsvalen\r\nfinns även en möjlighet till ansvarsutkrävande av de\r\nindividuella  ledamöterna.  Valdeltagandet betecknas\r\nsom  högt.  Vidare  har kvinnorepresentationen  ökat\r\nstarkt i förbundsdagen  till  följd  av  de  senaste\r\nvalen.  Det  tyska  valsystemet måste dock betecknas\r\nsom komplicerat.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen har nu inlett  samtal  med  de  politiska\r\npartierna   i   riksdagen   rörande  en  översyn  av\r\nregeringsformen. Utskottet ser  det som en möjlighet\r\natt  den  kommande  översynen,  med  sitt   samlande\r\nperspektiv, kan komma att rymma frågor som tas upp i\r\nmotionerna 2003/04:K271 yrkande 21, 2003/04:K239 och\r\n2002/03:K297   om  översyn  av  valsystemet  och  om\r\ninförande av enmansvalkretsar.  Ett  led  i en sådan\r\növersyn kan enligt utskottet vara att - på  sätt som\r\nutskottet  låtit  göra  - inhämta uppgifter om andra\r\nvalsystem  och  att  även  analysera  effekterna  av\r\nsådana  system.  Mot bakgrund  av  vad  som  nu  har\r\nanförts anser utskottet att det inte är påkallat att\r\nbegära sådana initiativ  som  efterfrågas  i de nyss\r\nnämnda  motionerna,  vilka  därför bör avslås i  här\r\nberörda delar.\r\n\r\n\r\nSkydd mot ofrivillig kandidatur\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med  hänvisning   till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår  en  motion   om  lagändring  för  att\r\nförhindra  att personer  utan  eget  samtycke\r\nförs upp som kandidater i allmänna val.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K302 av Krister Örnfjäder m.fl. (s)\r\nföreslås att  riksdagen  tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs  om behovet av\r\nlagändring  för att förhindra att partier  utan  att\r\ntillfråga  personer   registrerar   deras   namn  på\r\nvalsedel.  Motionärerna anför bl.a. att det är  helt\r\noacceptabelt  att  en  person  ofrivilligt anges som\r\nkandidat  för ett parti. De anser  att  det  är  ett\r\nmissbruk av den fria nomineringsrätten. Enligt deras\r\nmening  behövs   en  ändring  av  vallagen  för  att\r\nförhindra att detta sker vid kommande val.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\n1999 års författningsutredning  har  föreslagit  att\r\ndet  skall  införas  ett  system  där de partier som\r\nönskar delta i allmänna val måste anmäla  detta samt\r\nsina  kandidater, som skriftligen samtyckt till  sin\r\nkandidatur,  senast  en  viss  tid  före  valet (SOU\r\n2001:99).  Förslaget  innebär  att endast de partier\r\nsom  har  gjort  en sådan förhandsanmälan  deltar  i\r\nfördelningen av mandat.  Förslaget  skulle förhindra\r\ns.k. ofrivilliga kandidaturer. Utredningen  bedömde,\r\ni  likhet  med tidigare utredningar på området,  att\r\ndet inte är  möjligt  att  införa  ett sådant system\r\nutan   att   samtidigt   ändra   partibegreppet    i\r\nregeringsformen  (se  SOU 1987:6 s. 149, SOU 1993:21\r\ns. 187, SOU 1995:143 s.  146).  Förutom  ändringar i\r\nvallagen   föreslog  utredningen  därför  också   en\r\nändring i 3 kap. 7 § regeringsformen.\r\n\r\nI direktiven  till  2003 års vallagskommitté (dir.\r\n2003:37) anförs att 1999  års författningsutrednings\r\nförslag har fått ett i huvudsak  positivt mottagande\r\nav remissinstanserna. Mycket talar  därför  för  att\r\nförslaget  bör  läggas  till grund för lagstiftning.\r\nEtt flertal remissinstanser har dock haft synpunkter\r\npå den lagtekniska utformningen. Synpunkterna gäller\r\nt.ex.  att de föreslagna tidsfristerna  för  anmälan\r\ndelvis är olika beroende på vilket val anmälan avser\r\noch   att    förslaget    saknar    en    uttrycklig\r\nlagbestämmelse  om  att  ett  parti  måste  vara  en\r\njuridisk person för att få anmäla sitt deltagande  i\r\nett  val.  Eftersom  2003  års  vallagskommitté  (Ju\r\n2003:03)  skall lämna förslag till en helt ny vallag\r\nfinns det enligt  direktiven  inget  som hindrar att\r\nkommittén  på  nytt  överväger frågan om  offentliga\r\nvalförberedelser.  En  ändring   av   3   kap.  7  §\r\nregeringsformen  kan  träda i kraft tidigast  den  1\r\njanuari  2007.  Den nya vallagen  skall  dock  kunna\r\ntillämpas fr.o.m.  2006  års  val. Om även kommittén\r\nbedömer    att    ett    system    med    offentliga\r\nvalförberedelser kräver grundlagsändring, skall  den\r\nlämna  förslag till de justeringar av bestämmelserna\r\ni den nya vallagen som ett sådant system förutsätter\r\noch som  i så fall skall träda i kraft samtidigt med\r\ngrundlagsändringen. Det står då även kommittén fritt\r\natt på nytt se över lydelsen av den ändring i 3 kap.\r\n7 § regeringsformen som i så fall aktualiseras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  resultatet  av det arbete som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motion 2002/03:K302 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nLegitimationskrav vid röstning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår en motion om legitimationskrav.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K313  av Anita  Sidén  och  Jeppe\r\nJohnsson   (båda   m)   föreslås    att    riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att väljare skall  kunna  visa\r\ngiltig  legitimation  vid   röstning   i   vallokal.\r\nMotionärerna anser att man vid anfordran skall kunna\r\nvisa  giltig  legitimation, oavsett om man röstar  i\r\nvallokal eller på postkontor, utlandsmyndighet eller\r\npå fartyg.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nVid röstning i  vallokal  får valförrättaren, enligt\r\n10  kap. 5 § vallagen, begära  att  väljaren  uppger\r\nsitt  fullständiga  namn  och  sin födelsetid. Innan\r\nnågot   valkuvert  tas  emot  skall  valförrättaren,\r\nenligt  6   §,   kontrollera   att  väljaren  enligt\r\nröstlängden har rösträtt vid det  val  som  väljaren\r\nvill  delta  i  och  inte  redan har röstat i valet.\r\nValförrättaren skall också kontrollera  att väljaren\r\nbara  har  gjort  i ordning ett valkuvert för  varje\r\nslag  av  val, att det  inte  finns  någon  obehörig\r\nmärkning på  något  kuvert  och  att varje valkuvert\r\nuppenbart innehåller en valsedel.  En  valförrättare\r\nfår inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de\r\nkrav som ställs i 6 §.\r\n\r\nVid röstning på postkontor skall, enligt 11 kap. 8\r\n§   vallagen,   väljare   som   inte  är  kända  för\r\nröstmottagaren legitimera sig. Om  de  inte  gör det\r\nfår de inte rösta.\r\nRegeringen  uttalade  i proposition 1996/97:70  s.\r\n154-155 att de problem som  kan  uppstå  på grund av\r\natt det saknas ett generellt legitimationskrav  inte\r\nhar visat sig vara sådana att det enligt regeringens\r\nbedömning  är  befogat  att nu föreskriva om krav på\r\nlegitimation vid all röstning.  Om  en  väljare inte\r\nkan   legitimera   sig  eller  på  annat  sätt  göra\r\nsannolikt att han är  den han utger sig för att vara\r\nfår valförrättaren vägra  att  ta  emot  hans  röst.\r\nDetta bör vara tillräckligt för att komma till rätta\r\nmed  problem  som må finnas kring personer som söker\r\nutnyttja  någon  annans  rösträtt.  När  det  gäller\r\nbestämmelsen i 10 kap.\r\n8 § vallagen  om legitimering som villkor för att få\r\nutnyttja  sin  rösträtt   på   postkontor   uttalade\r\nregeringen  i  propositionen  (s. 205) att sedvanlig\r\nlegitimation  på  postkontor  får   anses   uppfylla\r\nkravet.\r\nUtskottet  behandlade i betänkande 2001/02:KU8  en\r\nmotion i vilken  föreslogs  att  väljare skall kunna\r\nvisa  giltig legitimation vid röstning  i  vallokal.\r\nUtskottet   delade   regeringens  bedömning  att  de\r\nproblem som kan uppstå  på  grund  av att det saknas\r\nett generellt legitimationskrav inte  har  visat sig\r\nvara  sådana  att  det är befogat att föreskriva  om\r\nkrav på legitimation  vid all röstning och avstyrkte\r\ndärför motionen.\r\n2003 års vallagskommitté  (Ju  2003:03)  skall  se\r\növer  bestämmelserna  i  vallagen  och lämna förslag\r\ntill  en  helt ny vallag. Lagen skall  innehålla  de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motion 2002/03:K313 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nOpinionsundersökningar i valrörelser\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\ntidigare bedömning en motion om begränsning i\r\nfråga     om     opinionsundersökningar     i\r\nvalrörelser. Jämför reservation 11.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion 2002/03:K341  av  Margareta  Sandgren  (s)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad   i   motionen   anförs   om\r\nopinionsundersökningar   i  valrörelser.  Motionären\r\nanför   att   det   i   dag   finns   en   frivillig\r\növerenskommelse  mellan  opinionsinstituten  om  att\r\ninte publicera opinionsmätningar  på valdagen. Många\r\nav  instituten  gör emellertid sina sista  mätningar\r\nredan torsdagen före  valet. Överenskommelsen om att\r\ninte publicera något som  kan  påverka valresultatet\r\npå valdagen är väldigt stark. Valdagen  är väljarens\r\ndag. En lösning på problemen som framförs i motionen\r\nkan    vara    att    bjuda    in    medieföretagens\r\nbranschorganisationer  och  bygga  vidare   på   den\r\nbefintliga överenskommelsen.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRegeringsformens     andra     kapitel    innehåller\r\nbestämmelser om grundläggande fri-  och rättigheter.\r\nVarje medborgare är enligt 1 § gentemot det allmänna\r\ntillförsäkrad yttrandefrihet och informationsfrihet.\r\nYttrandefrihet  definieras  som frihet  att  i  tal,\r\nskrift  eller  bild  eller  på  annat  sätt  meddela\r\nupplysningar  samt  uttrycka  tankar,   åsikter  och\r\nkänslor.  Informationsfrihet  definieras som  frihet\r\natt  inhämta  och ta emot upplysningar  samt  att  i\r\növrigt ta del av andras yttranden.\r\n\r\nDe  nämnda  fri-  och  rättigheterna  får  i  viss\r\nutsträckning begränsas  genom  lag.  Begränsning får\r\ngöras  endast  för  att  tillgodose ändamål  som  är\r\ngodtagbart    i    ett    demokratiskt     samhälle.\r\nBegränsningen  får  aldrig  gå  utöver  vad  som  är\r\nnödvändigt  med  hänsyn  till  det  ändamål  som har\r\nföranlett  den  och inte heller sträcka sig så långt\r\natt den utgör ett  hot mot den fria åsiktsbildningen\r\nsom  en  av folkstyrelsens  grundvalar.  Vidare  får\r\nbegränsning  inte göras enbart på grund av politisk,\r\nreligiös, kulturell  eller  annan  sådan  åskådning.\r\nYttrande- och informationsfriheten får begränsas med\r\nhänsyn   till  rikets  säkerhet,  folkförsörjningen,\r\nallmän  ordning  och  säkerhet,  enskilds  anseende,\r\nprivatlivets    helgd    eller   förebyggandet   och\r\nbeivrandet  av  brott.  Friheten  att  yttra  sig  i\r\nnäringsverksamhet  får  begränsas.   I   övrigt  får\r\nbegränsningar      av      yttrandefriheten      och\r\ninformationsfriheten  ske endast om särskilt viktiga\r\nskäl föranleder det.\r\nVid bedömandet av vilka  begränsningar som får ske\r\nskall  särskilt beaktas vikten  av  vidaste  möjliga\r\nyttrandefrihet  och  informationsfrihet i politiska,\r\nreligiösa,  fackliga, vetenskapliga  och  kulturella\r\nangelägenheter.\r\nUtskottet behandlade  i betänkande 1993/94:KU44 en\r\nmotion i vilken föreslogs att en utredning skulle få\r\ni uppgift bl.a. att föreslå  sådana  begränsningar i\r\nfråga    om   genomförande   och   publicering    av\r\nopinionsundersökningar    som   är   förenliga   med\r\ngrundlagen.   Utskottet   avstyrkte   motionen   med\r\nmotiveringen  att  det  inte  kunde  se  hur  sådana\r\nbegränsningar  skulle  kunna  åstadkommas  utan  att\r\nkomma   i   konflikt   med   grundlagsreglerna    om\r\ninformations- och yttrandefriheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vidhåller  sin  tidigare  bedömning  och\r\navstyrker därför motion 2002/03:K341.\r\n\r\n\r\nVallokaler med religiös prägel\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   med   hänvisning   till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår en motion om översyn av problemen  med\r\nvalförrättning i religiöst präglade lokaler.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K347 av Mikael Damberg (s) föreslås\r\natt  riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nproblemen med  valförrättning  i  religiöst präglade\r\nlokaler. Motionären anför bl.a. att det är okänsligt\r\nmot  andras  kultur  och  religion att  förrätta  de\r\nallmänna valen i lokaler som  förknippas med kristen\r\ntro. Det vore på många sätt bättre  att  hitta andra\r\nallmänna  lokaler  i  närheten,  som  daghem, skolor\r\neller  kommunhus att förrätta valen i. Informationen\r\nom poströstningsmöjligheten bör också bli bättre. En\r\növersyn  bör  göras  av detta problem i syfte att ge\r\nalla som vill delta i  valet  möjlighet att göra det\r\npå neutral mark.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt 9 kap. 4 § vallagen skall  kommunen  se  till\r\natt  det finns lämpliga lokaler som kan användas som\r\nvallokaler  och  som  i  fråga  om  lokalisering och\r\nöppethållande  ger  väljarna  goda  möjligheter  att\r\nrösta.\r\n\r\n2003  års  vallagskommitté (Ju 2003:03)  skall  se\r\növer bestämmelserna  i  vallagen  och  lämna förslag\r\ntill  en  helt  ny vallag. Lagen skall innehålla  de\r\ngrundläggande    reglerna     om     valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motion 2002/03:K347 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nRätten att kandidera i flera\r\nvalkretsar i riksdagsval\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår  en motion om att det vid  riksdagsval\r\nskall  vara   möjligt  för  en  kandidat  att\r\nkandidera i endast en valkrets.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K400 av Peder Pedersen (v) föreslås\r\natt riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  att  gällande lagstiftning bör ändras på  så\r\nsätt att det vid kommande riksdagsval är möjligt för\r\nen kandidat att kandidera i endast en valkrets.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRegeringen har i proposition 2001/02:53 anfört bl.a.\r\natt ju fler listor ett parti har, desto svårare blir\r\ndet att i olika  avseenden  förutsäga vilka personer\r\nsom kommer att besätta partiets  mandat. I synnerhet\r\nkan  det vara svårt att med något mått  av  säkerhet\r\navgöra vilken eller vilka personer som skall ersätta\r\ndem som  blivit  valda. I en situation där ett antal\r\npersoner samtidigt  förekommer  på en s.k. rikslista\r\noch  dessutom  på  en  eller flera kretslistor  blir\r\nförutsägbarheten  mycket   liten.  Att  reglerna  om\r\ndubbelvalsavveckling kan få dessa effekter har varit\r\nkänt tidigare.\r\n\r\nRådet  för  utvärdering  av  1998   års   val  har\r\ndiskuterat   möjligheten   att  införa  en  regel  i\r\nvallagen som innebär att en  kandidat får ställa upp\r\ni endast en valkrets. En kandidat  skulle t.ex. vara\r\nvalbar endast i den valkrets som han  eller  hon var\r\nfolkbokförd  i.  Rådet ansåg dock att en sådan regel\r\nskulle  innebära en  relativt  stor  begränsning  av\r\npartiernas  möjligheter att lansera kandidater efter\r\neget gottfinnande. En annan modell är att föreskriva\r\natt en kandidat  inte  får  kandidera  mer  än  i en\r\nvalkrets  men att partierna har frihet att avgöra  i\r\nvilken krets.\r\nSammantaget  ansåg  rådet  att  det för närvarande\r\nmest ändamålsenliga sättet att komma åt problemet är\r\natt  i  vallagen införa en bestämmelse  av  normativ\r\nkaraktär som innebär att en kandidat i riksdagsvalet\r\nbör förekomma  i endast en valkrets. Skulle det ändå\r\nförekomma att en  kandidat  tar  plats  i  mer än en\r\nkrets, skall dubbelvalsavveckling ske i enlighet med\r\nde nuvarande reglerna.\r\nKandidaturer  i  flera  valkretsar  leder,  enligt\r\nregeringen,  till allvarliga nackdelar för väljarna.\r\nDenna ordning utgör därför ett demokratiskt problem.\r\nRegeringen  förutsatte  emellertid  i  den  tidigare\r\nnämnda propositionen   att  partierna medverkar till\r\natt  komma till rätta med problemet  och  även  utan\r\nuttrycklig  lagstiftning  avhåller sig från åtgärder\r\nsom    kan   försvaga   valsystemets    legitimitet.\r\nRegeringen   ansåg   därför   att   det  inte  fanns\r\ntillräckliga skäl att föreslå någon lagstiftning  på\r\ndenna  punkt.  Regeringen  anförde emellertid vidare\r\natt  om  genomförandet av 2002  års  val  visar  att\r\npartierna   inte   tar  sitt  ansvar  på  allvar  är\r\nregeringen dock beredd  att återkomma till riksdagen\r\nmed förslag till erforderlig lagstiftning.\r\nUnder   riksdagbehandlingen    av    propositionen\r\ninstämde  utskottet  i  regeringens  bedömning   och\r\navstyrkte  därför  motioner liknande den nu aktuella\r\n(bet. 2001/02:KU8).\r\n2003 års vallagskommitté  (Ju  2003:03)  skall  se\r\növer  bestämmelserna  i  vallagen  och lämna förslag\r\ntill  en  helt ny vallag. Lagen skall  innehålla  de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motion 2002/03:K400 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nInternetröstning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår  motioner  om  försöksverksamhet   med\r\nInternetbaserad röstning för utlandssvenskar.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion 2002/03:T463 av Johnny Gylling m.fl.  (kd)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad   i   motionen   anförs   om\r\nInternetröstning  för  utlandssvenskar  (yrkande 5).\r\nMotionärerna   anser   att   försöksverksamhet   med\r\nInternetbaserad röstning bör genomföras  för gruppen\r\nutlandssvenskar vid nästa val för att stimulera till\r\nökat valdeltagande. Vidare framhålls i motionen  att\r\nproblem som måste lösas är dels legitimeringen, dels\r\nskyddet  från  otillbörlig  påverkan  i  samband med\r\nsjälva  valhandlingen.  Detta  bör uppmärksammas  av\r\nregeringen. I motion 2003/04:T560  av Johnny Gylling\r\nm.fl.  (kd)  framförs ett liknande yrkande  (yrkande\r\n17).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDemokratiutredningen  har  i betänkandet En uthållig\r\ndemokrati - Politik för folkstyrelse  på  2000-talet\r\n(SOU 2000:1) uttalat följande (s. 244):\r\n\r\nIT    kan   också   användas   för   att   stärka\r\ncivilsamhället     och     för     att     främja\r\ndeltagardemokratin.  Den nya informationstekniken\r\nhar  en  potential  när  det   gäller  att  vidga\r\nmedborgarnas möjligheter att delta  i och påverka\r\nproblemformuleringarna  och  diskussionerna  före\r\nbeslut i folkvalda församlingar.  En  statlig och\r\nkommunal politik bör i första hand inrikta sig på\r\natt  utveckla  tekniker och metoder för en  sådan\r\ndeltagardemokrati med IT-stöd.\r\n\r\nMan bör pröva  om och i vilken utsträckning den\r\nnya  informationstekniken   kan   stimulera   ett\r\npolitiskt   intresse   och  deltagande.  Det  bör\r\ngenomföras försök med Internetbaserat  röstande i\r\nnågon  kommun. Alternativt kan tekniken utvecklas\r\ni samband med skolval i någon eller några skolor.\r\n\r\nProblemet som  måste lösas är hur den som röstar kan\r\nlegitimera sig på  ett effektivt sätt så att valfusk\r\nomöjliggörs och valet  hemlighålls.  Dessutom  måste\r\nman   garantera  det  som  valförrättarna  har  till\r\nuppgift  att  göra,  nämligen  att se till att ingen\r\npolitisk  påverkan  sker  vid  själva  valtillfället\r\neller att inga obehöriga väljare röstar.\r\n\r\nRådet för utvärdering av 1998 års  val  har  i  sitt\r\nslutbetänkande Valdeltagande och Europaparlamentsval\r\n(SOU   2000:81)   anfört   att   det  enligt  rådets\r\nuppfattning  kan  finnas anledning att  inför  nästa\r\nEuropaparlamentsval     pröva     frågan    om    en\r\nförsöksverksamhet   med   bl.a.   möjligheter   till\r\nIT-röstning.\r\n\r\nRegeringen beslutade i februari 2000 att tillkalla\r\nen  särskild  utredare för att göra en  teknisk  och\r\nadministrativ  översyn   av  delar  av  valsystemet.\r\nUtredaren    skulle    lämna   förslag    till    de\r\nförfattningsändringar   och   andra   åtgärder   som\r\nutredaren  ansåg  vara behövliga.  Hela  regelverket\r\navseende  förtidsröstning   på   posten   och  andra\r\nsärskilda  röstmottagningsställen inom landet  borde\r\nenligt direktiven  (dir.  2000:10) ses över. Det är,\r\nenligt direktiven, angeläget  att  varje väljare har\r\nen plats att rösta på inom rimligt avstånd  och  att\r\nregelverket   tydligt  anger  vem  det  är  som  har\r\nansvaret   för   detta.   Frågan   om   formen   för\r\nutlandssvenskars röstning  skulle  ses  över  liksom\r\nmöjligheten   för   utlandssvenskar  att  brevrösta.\r\nUtredaren skulle också  göra  en  inventering  av de\r\nmöjligheter  och problem som kan finnas med röstning\r\nvia Internet och  särskilt  belysa  om  röstning via\r\nInternet   kan  förenas  med  kravet  på  bibehållen\r\nvalhemlighet.  Även  de  erfarenheter  som  gjorts i\r\nandra länder skall uppmärksammas.\r\nValtekniska   utredningen   år  2000  avlämnade  i\r\ndecember 2000 betänkandet Teknik  och administration\r\ni  valförfarandet  (SOU  2000:125). När  det  gäller\r\nfrågan  om  röstning via Internet  skall  genomföras\r\nlämnar utredningen  inget  förslag  utan  lämnar  en\r\ninventering  av  de  möjligheter och problem som kan\r\nfinnas  med  en  sådan röstning.  Utgångspunkten  är\r\nenligt    utredningen     att    ett    elektroniskt\r\nröstningssystem via Internet måste uppfylla följande\r\nfem grundkrav. Bara personer  som har rösträtt skall\r\nkunna  rösta,  det  skall  bara  vara   möjligt  att\r\nutnyttja sin röst en gång, valhemligheten skall vara\r\nabsolut, en avgiven röst skall inte kunna  ändras av\r\nnågon   annan  och  systemet  skall  säkerställa  en\r\nkorrekt sammanräkning  av  röster på samtliga nivåer\r\n(valdistrikt, valkretsar och valområde). Utredningen\r\nmenar  också  att  en  omfattande  försöksverksamhet\r\nmåste  genomföras innan man  tar  slutlig  ställning\r\ntill om  förfarandet  kan  tillämpas  i ett verkligt\r\nval.\r\nUtskottet   behandlade  i  betänkande  2001/02:KU8\r\nmotioner  som  gällde   elektronisk   röstning   för\r\nutlandssvenskar.  Därvid  yttrade  utskottet att det\r\nvore av värde att kunna använda modern teknik även i\r\nvalsammanhang. Samtidigt konstaterade  utskottet att\r\nett  antal  frågor  som bl.a. har med valhemligheten\r\natt göra först måste lösas. Utskottet noterade också\r\natt frågan om röstning  via Internet bereds vidare i\r\nRegeringskansliet. Enligt utskottet borde resultatet\r\nav  denna  beredning avvaktas.  Utskottet  avstyrkte\r\ndärför motionerna.\r\nI proposition  2001/02:80  Demokrati  för  det nya\r\nseklet  bedömer  regeringen  sammanfattningsvis  att\r\nutgångspunkten  vid användning av informationsteknik\r\n(IT)  i  allmänna  val  bör  vara  att  allmänhetens\r\nförtroende upprätthålls genom att valhemligheten och\r\nrättssäkerheten garanteras. Det är enligt regeringen\r\nför  tidigt  att  i  dag  uttala  sig  om  i  vilken\r\nutsträckning  IT kan komma  att  användas  vid  val.\r\nYtterligare erfarenheter måste först vinnas.\r\nRegeringen     hänvisar     bl.a.     till     att\r\nDemokratiutredningen  i sitt slutbetänkande pekat på\r\natt   ett   elektroniskt   röstningsförfarande   kan\r\ninnebära  att  valhandlingen  tenderar  att  bli  en\r\nopinionsyttring på valdagen och  förlora  den tyngd,\r\nvärdighet   och   symboliska   betydelse   som   den\r\ntraditionella valhandlingen har, men att utredningen\r\nändå  ansåg  att försök med Internetbaserat röstande\r\nborde  genomföras   i   någon   kommun,  alternativt\r\ntekniken utvecklas i samband med ett skolval i någon\r\neller några skolor.\r\nRegeringen  hänvisar vidare till  att  Valtekniska\r\nutredningen ansett  att Internetröstning innan sådan\r\nprövas  i ett val måste  föregås  av  en  omfattande\r\nförsöksverksamhet,  lämpligen i form av skolval, och\r\natt det är först efter  en  sådan  försöksverksamhet\r\nsom man kan ta slutlig ställning till om förfarandet\r\nkan tillämpas i ett verkligt val.\r\nRegeringens  bedömning är att det i  dag  inte  är\r\naktuellt med röstning  i  allmänna  val via Internet\r\nutanför  vallokal. Det är enligt regeringen  viktigt\r\natt  valhemligheten   kan   upprätthållas   och  att\r\nidentifieringen     av     väljare    kan    klaras.\r\nValhemligheten  måste  vara absolut.  Valförfarandet\r\nskall därför vara utformat så att väljaren kan lämna\r\nsin    röst    utan    insyn   av   annan.    Liksom\r\nDemokratiutredningen finner regeringen att det finns\r\nrisk att ett elektroniskt röstningsförfarande medför\r\natt valhandlingen förlorar  den tyngd, värdighet och\r\nsymboliska    betydelse   som   den    traditionella\r\nvalhandlingen har. IT bör däremot kunna användas för\r\natt  underlätta   röstning   i   vallokal   och  för\r\nröstsammanräkning.\r\nUnder  riksdagsbehandlingen  av  den  nyss  nämnda\r\npropositionen   vidhöll   utskottet   i   betänkande\r\n2001/02:KU14  sin  tidigare  bedömning  i  fråga  om\r\nröstning  via Internet och avstyrkte därför motioner\r\ni ämnet.\r\n2003 års  vallagskommitté  (Ju  2003:03)  skall se\r\növer  bestämmelserna  i  vallagen  och lämna förslag\r\ntill   en   ny   lag.   Lagen  skall  innehålla   de\r\ngrundläggande     reglerna    om     valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska  föreskrifter skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall bl.a. särskilt överväga  i vilken utsträckning\r\nelektroniska förfaranden bör införas  vid röstning i\r\nröstningslokal.  Därvid  skall  kommittén   särskilt\r\nbeakta  de  fördelar  sådana förfaranden kan ha  för\r\nunderrepresenterade väljargrupper,  t.ex.  unga  och\r\nväljare  som  inte  fullt  ut  behärskar det svenska\r\nspråket,  samt funktionshindrade  väljare.  Den  nya\r\nvallagen  skall  tillämpas  fr.o.m.  2006  års  val.\r\nKommittén får  redovisa  resultatet av sitt arbete i\r\nett eller flera delbetänkanden.  En  slutredovisning\r\nskall göras senast den 1 november 2004. I direktiven\r\nhänvisas  bl.a.  till  att  det  vid det kårval  som\r\ngenomfördes   vid   Umeå   universitet  2001   fanns\r\nmöjlighet  att  rösta  via  Internet.  Utvärderingen\r\nvisar   att   Internetröstningen    hade   begränsad\r\nbetydelse   för   valdeltagandet  men  att   metoden\r\nanvändes   av   en   majoritet    av   de   röstande\r\n(Statskontorets  rapport  2001:3).  Säkerheten   var\r\ngodtagbar    vid    ett    val    av   detta   slag.\r\nSäkerhetsproblemen generellt ansågs dock vara sådana\r\natt  Internetröstning  inte kunde rekommenderas  för\r\nallmänna val med nuvarande teknik.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas.  Motionerna  2002/03:T463  yrkande  5  och\r\n2003/04:T560 yrkande 17 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nFolkomröstningar, m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till nu inledda samtal om en\r\növersyn av regeringsformen föreslår utskottet\r\natt   riksdagen  avslår   motioner   om   hur\r\nfolkomröstningar    bör    utformas.   Vidare\r\nföreslår  utskottet att riksdagen  avslår  en\r\nmotion   om  finansieringen   av   val   till\r\nEuropaparlamentet    och   extra   val   till\r\nriksdagen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:K214   av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås   att   riksdagen  begär   att   regeringen\r\nåterkommer till riksdagen  med  förslag  om  lämplig\r\nlagstiftning         för         att         reglera\r\nfolkomröstningsinstitutet  på  ett  sådant  sätt att\r\ninte     en    kampanjande    sida    kan    diktera\r\nfolkomröstningsfrågan,  datum för omröstningen eller\r\nomständigheterna för dess  genomförande (yrkande 2).\r\nMotionären   anför   bl.a.  att  formerna   för   en\r\nfolkomröstning måste beslutas  i  bred  enighet, och\r\natt  härmed  inte  menas  bred enighet inom det  ena\r\nlägret  utan  bred  enighet  över   den   eller   de\r\nåsiktsmässiga   skiljelinjer   som  folkomröstningen\r\nbehandlar.\r\n\r\nI  motion  2003/04:K315  av  Anita   Brodén   (fp)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen  anförs om tydligare\r\nregler     vid     utformningen     av    rådgivande\r\nfolkomröstningar. Motionären anför bl.a.  att det är\r\nviktigt att riksdagsbeslut om frågeställningen  i en\r\nrådgivande folkomröstning är utformad på sådant sätt\r\natt   det   inte   råder  någon  tveksamhet  om  hur\r\nfolkomröstningsresultatet  skall tolkas. Varken ATP-\r\nomröstningen, folkomröstningen  om kärnkraften eller\r\nden  om  euron har, enligt motionärens  uppfattning,\r\nuppfyllt detta krav.\r\nI motion  2003/04:K280  av  Lars  Gustafsson  (kd)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i motionen anförs om att se över\r\nfinansieringen   av   folkomröstningar,   val   till\r\nEuropaparlamentet  och  extraval   till   riksdagen.\r\nMotionären anser att det måste betecknas som rimligt\r\natt val och folkomröstningar, vid sidan om de gängse\r\nvalen   till   riksdag,   kommuner   och  landsting,\r\nfinansieras av staten.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFöreskrifter  om  rådgivande folkomröstning  i  hela\r\nriket meddelas enligt  8  kap.  4  § regeringsformen\r\ngenom   lag.   Förfarandet   vid   sådan  rådgivande\r\nfolkomröstning   regleras   i   folkomröstningslagen\r\n(1979:369). Av 18 § framgår att den  fråga som skall\r\nställas till folket samt tidpunkten för omröstningen\r\nskall anges i särskild lag.\r\n\r\nBeslut om folkomröstning i kommun eller  landsting\r\nfattas enligt 3 kap. 9 § kommunallagen (1991:900) av\r\nfullmäktige. Ärende om att hålla folkomröstning i en\r\nviss fråga får i fullmäktige också väckas av minst 5\r\n%    av    de    röstberättigade    kommun-    eller\r\nlandstingsmedlemmarna  enligt  lagen  (1994:692)  om\r\nkommunala  folkomröstningar.  Initiativet skall vara\r\nskriftligt, ange den aktuella frågan  samt innehålla\r\ninitiativtagarnas     egenhändiga    namnteckningar,\r\nnamnförtydliganden och  uppgift om deras adresser. I\r\nanslutning  till  att fullmäktige  beslutar  om  att\r\nhålla  en  folkomröstning   skall  fullmäktige  även\r\nbesluta om bl.a. dag för omröstningen, den fråga och\r\nde  svarsalternativ  som  skall   ställas   till  de\r\nröstberättigade,  samt röstsedlarnas antal, innehåll\r\noch  utseende.  Dagen   för  folkomröstningen  skall\r\nbeslutas    efter    samråd   med    den    centrala\r\nvalmyndigheten.  Samrådet   skall   ske  senast  tre\r\nmånader   före  omröstningsdagen.  Fullmäktige   får\r\nbesluta om  de  ytterligare  föreskrifter som behövs\r\nför att genomföra folkomröstningen.\r\nDet    som   en   kommun,   en   valnämnd    eller\r\nvalförrättarna  är skyldiga att göra enligt vallagen\r\nskall bekostas av  kommunen (1 kap. 17 §). I de fall\r\ndå uppgifter delegeras  till  kommunen  med  stöd av\r\nföreskrifter i lagen svarar dock uppdragsgivaren för\r\nkostnaden  (prop.  1996/97:70  s.  179). Motsvarande\r\ngäller   i  fråga  om  genomförandet  av  rådgivande\r\nfolkomröstning     i     hela     riket     (4     §\r\nfolkomröstningslagen).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  nu  inlett  samtal med de politiska\r\npartierna  i  riksdagen  rörande   en   översyn   av\r\nregeringsformen.  Utskottet ser det som en möjlighet\r\natt  den  kommande  översynen,   med  sitt  samlande\r\nperspektiv, kan komma att rymma frågor som tas upp i\r\nmotionerna 2003/04:K214 yrkande 2  och  2003/04:K315\r\nom  hur folkomröstningar bör utformas. Mot  bakgrund\r\nav vad  som  nu  har anförts anser utskottet att det\r\ninte är påkallat att  begära  sådana  initiativ  som\r\nefterfrågas  i  de  nyss  nämnda  motionerna,  vilka\r\ndärför bör avslås i här berörda delar.\r\n\r\nI  fråga  om  finansieringsansvaret när det gäller\r\ngenomförande av allmänna val och folkomröstningar är\r\nutskottet inte berett  att  förorda  någon förändrad\r\nordning. Motion 2003/04:K280 bör därför avslås.\r\n\r\nRegistrering av partibeteckning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår   en   motion   om  förtydligande   av\r\nvallagens   villkor   för   registrering   av\r\npartibeteckning.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K233 av Mats  Einarsson  m.fl.  (v)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad   i   motionen   anförs   om\r\nförtydligande  av vallagens villkor för registrering\r\nav partibeteckning.  Det  konstateras i motionen att\r\nett  av  villkoren  enligt  vallagen   för  att  den\r\ncentrala   valmyndigheten   skall   registrera    en\r\npartibeteckning   är   att   \"partiet   är  inte  en\r\nunderavdelning  av  en  politisk sammanslutning\"  (5\r\nkap.  6 § 2). Enligt motionen  skulle  formuleringen\r\nkunna tolkas som att ett svenskt parti som är medlem\r\nav en politisk sammanslutning på internationell nivå\r\ninte skulle kunna registrera sin partibeteckning för\r\ndeltagande  i  svenska  val.  Motionärerna menar att\r\nvallagen på denna punkt bör förtydligas  så att inte\r\nsvenska    partiers   internationella   organisering\r\nförhindrar    att     de    kan    registrera    sin\r\npartibeteckning.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFör att förhindra ett parti  att obehörigen tillägna\r\nsig  ett  annat partis partibeteckning  infördes  år\r\n1936 ett system  med  registrering  till  skydd  för\r\npartibeteckningen.  Syftet  med  registreringen  var\r\nalltså att förhindra att ett parti genom att använda\r\nsig  av  ett  annat partis beteckning kunde utnyttja\r\nröster som hade avgetts för detta parti. I 54 § 1920\r\nårs  vallag  fördes   därvid  in  en  definition  av\r\npartibegreppet. Enligt  denna definierades ett parti\r\nsom  en  förening  med  politiskt  syfte,  som  inte\r\nutgjorde en underavdelning  av en sådan förening och\r\nsom hade minst 1 000 vid val  till  riksdagens andra\r\nkammare röstberättigade medlemmar.\r\n\r\nI vallagen (1997:157) återfinns fakultativa regler\r\nom registrering av partibeteckning. Reglerna innebär\r\natt ett parti kan - men måste inte -  registrera  en\r\npartibeteckning.  Skyddet  består i att namnen på en\r\nvalsedel för ett registrerat parti alltid måste vara\r\nanmälda.  Om  så  inte är fallet  bortser  man  från\r\nnamnen, vilket i praktiken  leder  till  en  röst på\r\npartilistan.  För  ett  parti  som  har  registrerat\r\npartibeteckning  och  anmält  kandidater kan  alltså\r\ninte   väljarna  nominera  egna  kandidater   fritt.\r\nReglerna  framgår  av  5  kap.  och  18  kap.  11  §\r\nvallagen.  Regleringen  syftar  bl.a.  till  att öka\r\nskyddet mot manipulationer med beteckningarna  genom\r\natt  missbruk  i form av piratlistor omöjliggörs (se\r\nprop. 1996/97:70  s. 183 f.). I 5 kap. 6 § uppställs\r\nvissa  villkor  för  registrering.   Dessa   är  att\r\npartibeteckningen  består  av  eller innehåller ord,\r\natt partiet inte är en underavdelning av en politisk\r\nsammanslutning,  att  partibeteckningen   inte   kan\r\nförväxlas  med en redan registrerad beteckning eller\r\nen som kommer  att  bli  registrerad  på grund av en\r\ntidigare  inlämnad  ansökan,  att  partibeteckningen\r\ninte  kan  förväxlas  med  en  beteckning   som  har\r\navregistrerats efter namnbyte för högst fem år sedan\r\nsamt   att   ansökan   stöds   av  ett  visst  antal\r\nröstberättigade, varvid antalet varierar beroende på\r\nvilket val som registreringen avser.\r\nI Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr\r\n2004/2003 av den\r\n4  november 2003 om regler för och  finansiering  av\r\npolitiska  partier  på europeisk nivå (EGT nr L 297,\r\n15/11/2003)    definieras     partibegreppet    inom\r\nförordningens tillämpningsområde.  Denna  förordning\r\ninnehåller bestämmelser om finansiering av politiska\r\npartier på europeisk nivå. Med politiskt parti avses\r\nenligt förordningen en sammanslutning av medborgare\r\n\r\na) vilken eftersträvar politiska mål och\r\nb)\r\nc) vilken  antingen  erkänts  av eller etablerats  i\r\nenlighet  med  rättsordningen   i  åtminstone  en\r\nmedlemsstat.\r\nd)\r\nMed sammanslutning av politiska partier avses vidare\r\ni  förordningen  ett  strukturerat samarbete  mellan\r\nåtminstone  två  politiska  partier.  Ett  politiskt\r\nparti på europeisk  nivå  definieras  i förordningen\r\nsom  ett politiskt parti eller en sammanslutning  av\r\npolitiska partier som uppfyller följande villkor:\r\n\r\n·  Det  är  en juridisk person i den medlemsstat där\r\nden har sitt säte.\r\n·\r\n·  Det företräds  av  ledamöter  i Europaparlamentet\r\neller  de nationella eller regionala  parlamenten\r\neller regionala  församlingarna,  i åtminstone en\r\nfjärdedel av medlemsstaterna, eller  har erhållit\r\ni  åtminstone  en  fjärdedel  av medlemsstaterna,\r\nminst  3  %  av rösterna i var och  en  av  dessa\r\nmedlemsstater    i    de   senaste   valen   till\r\nEuropaparlamentet.\r\n·\r\n·  Det respekterar, i synnerhet i sitt program och i\r\nsin verksamhet, de principer  på vilka Europeiska\r\nunionen  grundar  sig,  nämligen  principerna  om\r\nfrihet,  demokrati  och respekt för de  mänskliga\r\nrättigheterna  och  de  grundläggande  friheterna\r\nsamt rättsstatsprincipen.\r\n·\r\n·  Det har deltagit i eller  uttryckt sin avsikt att\r\ndelta i valen till Europaparlamentet.\r\n·\r\n1999 års författningsutredning  har  föreslagit  att\r\ndet  skall  införas  ett  system  med  obligatoriska\r\nvalförberedelser där de partier som önskar  delta  i\r\nallmänna  val  måste anmäla detta senast en viss tid\r\nföre  valet (SOU  2001:99).  Förslaget  innebär  att\r\nendast   de   partier   som   har   gjort  en  sådan\r\nförhandsanmälan  deltar  i fördelningen  av  mandat.\r\nRegistrering av partibeteckning  blir med ett sådant\r\nsystem obligatorisk.\r\n\r\nI  direktiven till 2003 års vallagskommitté  (dir.\r\n2003:37)    anförs    att    eftersom    2003    års\r\nvallagskommitté  (Ju  2003:03)  skall  lämna förslag\r\ntill  en helt ny vallag finns det enligt  direktiven\r\ninget som  hindrar  att  kommittén på nytt överväger\r\nfrågan  om  offentliga  valförberedelser.  Kommittén\r\nskall  redovisa  sitt  arbete   i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.  En  slutredovisning   skall   göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  resultatet  av det arbete som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motion 2003/04:K233 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nRöstningsförfarandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår en motion om ändring av  reglerna  för\r\nröstningsförfarandet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:K281  av  Anita Jönsson och  Jarl\r\nLander (båda s) föreslås att riksdagen  tillkännager\r\nför  regeringen  som  sin  mening vad som i motionen\r\nanförs om ändring i vallagen.  Motionärerna hänvisar\r\ntill bestämmelsen i\r\n10  kap. 8 § vallagen, enligt vilken  valförrättaren\r\nskall  ta  emot  väljarens  valkuvert,  i  väljarens\r\nnärvaro  lägga  det i valurnan för det val valsedeln\r\ngäller  och  markera   i  röstlängden  att  väljaren\r\nröstat. I motionen anförs  att  denna  paragraf  bör\r\nändras  på ett sådant sätt att det blir väljaren som\r\nlägger ned  sin  valsedel  i valurnan. Då tydliggörs\r\nden handling som röstningen innebär.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt  10 kap. 8 § skall valförrättaren,  om  vissa\r\nnärmare angivna krav är uppfyllda, ta emot väljarens\r\nvalkuvert,  i väljarens närvaro lägga det i valurnan\r\nför  det  val  valsedeln   gäller   och   markera  i\r\nröstlängden att väljaren röstat.\r\n\r\n2003  års  vallagskommitté  (Ju 2003:03) skall  se\r\növer  bestämmelserna i vallagen  och  lämna  förslag\r\ntill en  helt  ny  vallag.  Lagen skall innehålla de\r\ngrundläggande     reglerna     om    valförfarandet.\r\nKompletterande valtekniska föreskrifter  skall kunna\r\nmeddelas av regeringen och Valmyndigheten. Kommittén\r\nskall   redovisa  sitt  arbete  i  ett  eller  flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas. Motion 2003/04:K281 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nFörtidsröstning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   hänvisning  till\r\npågående   utredningsarbete   att   riksdagen\r\navslår  motioner om utökade möjligheter  till\r\nförtidsröstning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K284 av Inger Lundberg (s) föreslås\r\natt riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om öppethållande  och\r\ninformation  om   lokaler   för  poströstning  under\r\nvaldagen. Motionären anför att  det  är  viktigt att\r\nslå  fast  att  alla väljare skall ha möjlighet  att\r\npoströsta på valdagen  i  den  kommun  de  vistas  i\r\nmellan klockan 8.00 och 20.00 då valproceduren pågår\r\ni   de   ordinarie   postlokalerna.  Öppettiderna  i\r\npostlokaler eller motsvarande  skall  vara väl kända\r\nav allmänheten.\r\n\r\nI  motion  2003/04:K375  av  Cinnika  Beiming  och\r\nMikael  Damberg  (båda  s)  föreslås  att  riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen  anförs  om  behovet av att  utöka  antalet\r\nröstmottagningsställen      vid     förtidsröstning.\r\nMotionärerna    anser    att    möjligheten     till\r\nförtidsröstning  bör  utvidgas  och även kunna ske i\r\nmiljöer där människor naturligt rör  sig så som till\r\nexempel medborgarkontoret, biblioteket  eller stads-\r\neller kommunhuset.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\n2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) skall  se över\r\nbestämmelserna i vallagen och lämna förslag till  en\r\nny  lag.  Lagen  skall  innehålla  de  grundläggande\r\nreglerna     om    valförfarandet.    Kompletterande\r\nvaltekniska föreskrifter  skall  kunna  meddelas  av\r\nregeringen   och   Valmyndigheten.   Kommittén   får\r\nredovisa resultatet av sitt arbete i ett eller flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.  Den  nya vallagen skall\r\ntillämpas från och med 2006 års val.  Kommittén  får\r\nredovisa resultatet av sitt arbete i ett eller flera\r\ndelbetänkanden.   En   slutredovisning  skall  göras\r\nsenast den 1 november 2004.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att resultatet  av  det  arbete  som\r\nbedrivs av 2003 års vallagskommitté (Ju 2003:03) bör\r\navvaktas.  Motionerna  2003/04:K284 och 2003/04:K375\r\nbör därför avslås.\r\n\r\n\r\nRegeringsbildning, budgetprocess och\r\ntalmansval\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  med hänvisning  till  nu\r\ninledda    samtal    om    en   översyn    av\r\nregeringsformen att riksdagen avslår motioner\r\nom en översyn av dels de rådande formerna för\r\nregeringsbildning,    dels    vissa    därmed\r\nsammanhängande regler som rör tidpunkten  för\r\nval   av  talman  samt  tidsramarna  för  den\r\nstatliga budgetprocessen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion  2002/03:K208  av  Maud  Olofsson m.fl. (c)\r\nföreslås att riksdagen begär hos regeringen  förslag\r\ntill sådan ändring av regeringsformen att regeringen\r\nobligatoriskt  skall  avgå  efter ett val i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs. I  sammanhanget  anförs i\r\nmotionen  att  det  är  hög  tid att regeringsformen\r\nändras  så att regeringen obligatoriskt  skall  avgå\r\nefter ett riksdagsval.\r\n\r\nI motion  2002/03:K282  av  Helena Bargholtz m.fl.\r\n(fp)   föreslås   att  riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen som sin  mening  vad i motionen anförs om\r\nen    översyn    av    grundlagens    former     för\r\nregeringsbildning (yrkande 7). Motionärerna för fram\r\nflera   olika  förslag  till  förändringar.  Som  en\r\nmöjlighet   pekar   motionärerna   på  en  förändrad\r\nkonstitutionell praxis innebärande att  ledaren  för\r\nen  minoritetsregering,  vars  regeringsunderlag har\r\nförändrats,    lämnar   in   sin   och   regeringens\r\navskedsansökan  på   samma  sätt  som  sker  när  en\r\nmajoritetsregering har  förlorat  sin  majoritet.  I\r\nmotionen  pekas även på tänkbara grundlagsändringar.\r\nEn  sådan  grundlagsändring   skulle   innebära  att\r\nstatsministern och regeringen alltid lämnar  in  sin\r\navskedsansökan  efter ett val. Ytterligare en möjlig\r\ngrundlagsändring  skulle  kunna  gå  ut  på  att det\r\ninförs en bestämmelse om att talmannen alltid  efter\r\nett  val  skall  ta  initiativ i regeringsfrågan och\r\ndärvid  kunna föreslå riksdagen  att  välja  om  den\r\nsittande    regeringen    eller    inleda    en   ny\r\nregeringsbildning.   Motionärerna   anser   att  det\r\nsistnämnda     alternativet    är    att    föredra.\r\nFörtroendeomröstning skall dock alltid äga rum efter\r\ndet att talmannen  har  presenterat  sitt förslag. I\r\nmotion  2003/04:K290 av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nframförs  ett  yrkande  med  samma innebörd (yrkande\r\n11).\r\nI  motion  2002/03:K345  av Henrik  S  Järrel  (m)\r\nföreslås  att riksdagen dels  begär  att  regeringen\r\nnärmare  utreder  formerna  för  regeringsbildningen\r\njämlikt 6  kap.  1-4 §§ regeringsformen (yrkande 1),\r\ndels tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om processen vid regeringsbildning\r\n(yrkande  2).  Det anförs  i  sammanhanget  att  det\r\nknappast   är   förenligt    med   parlamentarismens\r\nprinciper  att  det  i  oklara  lägen   skall   vara\r\nstatsministern som i praktiken avgör huruvida frågan\r\nom   en  regeringsbildningsprocess  skall  övergå  i\r\ntalmannens   händer   eller   ej.  För  sådana  icke\r\nuppenbart  klara  valutslag  bör övervägas  om  inte\r\nregeringsformen  skall  föreskriva   ett  tvång  för\r\nregeringen att avgå.\r\nI  motion  2002/03:K379 av Bo Lundgren  m.fl.  (m)\r\nföreslås att riksdagen  tillkännager  för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om formerna för\r\nregeringsbildning (yrkande 23). Enligt  motionärerna\r\när  det  rimligt  att reglerna för regeringsbildning\r\nändras   på   så  sätt  att   det   i   ett   oklart\r\nparlamentariskt  läge är talmannen som får i uppdrag\r\natt utse den statsministerkandidat  som  har  störst\r\nmöjlighet att bilda en regering som tolereras av  en\r\nriksdagsmajoritet.     Därvid     pekas    på    två\r\nförändringsalternativ.   Det   första   alternativet\r\ninnebär   att  regeringen  upplöses  automatiskt   i\r\nsamband med  valet och att talmannen efter valet får\r\ni uppdrag att  leda  arbetet  med regeringsbildning.\r\nEtt  annat  alternativ  är enligt  motionärerna  att\r\nomröstningsreglerna ändras  så att en regering måste\r\nha aktivt stöd i riksdagen. I motion 2003/04:K271 av\r\nBo Lundgren m.fl. (m) framförs ett yrkande med samma\r\ninnebörd (yrkande 25).\r\nI motion 2002/03:K434 av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nföreslås att riksdagen begär  att  regeringen lägger\r\nfram  förslag  till sådan ändring av regeringsformen\r\natt regeringen avgår  vid  val  i enlighet med vad i\r\nmotionen anförs (yrkande 1). Det  anförs  bl.a.  att\r\nregeringsformen  bör ändras så att sittande regering\r\nsom inte får majoritet  avgår  vid  ett riksdagsval.\r\nDärefter  skall,  såsom  i  dag vid regeringsskifte,\r\nstatsministerfrågan  avhandlas  genom  samråd  under\r\ntalmannens ledning. Riksdag och regering skall verka\r\nunder  fyra  år. Från det  att  riksdagsval  hållits\r\nmåste tid ges  för  reellt  samråd i statsministern-\r\noch  regeringsfrågan  och för riksdagsbehandling  av\r\ndensamma.  Frågor  om eventuella  tidsfrister,  dvs.\r\nbestämmelser   om   sista    dag    efter   val   då\r\nregeringsalternativ   skall   föreläggas   riksdagen\r\nrespektive  riksdagsbeslut  äga rum  i  frågan,  bör\r\nutredas närmare.\r\nVidare föreslås i motionen att riksdagen begär att\r\nregeringen  lägger  fram  förslag  till  ändring  av\r\ntalmansvalsreglerna  i  enlighet   med   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  (yrkande  2).  Därvid  anförs  att\r\ntalmansvalet    lämpligen    bör    förläggas   till\r\nårsskiftet.\r\nSlutligen föreslås i motionen att riksdagen  begär\r\natt  regeringen tillsätter en utredning som ser över\r\nbudgetprocessen   i   syfte  att  ändra  reglerna  i\r\nenlighet med vad som i  motionen anförs (yrkande 3).\r\nDet anförs att Miljöpartiets  förslag  att  sittande\r\nregering  som  inte får majoritet avgår i anslutning\r\ntill  riksdagsvalet  bör  följas  av  en  ändring  i\r\ntidsramarna  för  budgetpropositionens presentation.\r\nTidsramarna  för  budgetprocessen  bör  dock  ändras\r\noavsett    huruvida   Miljöpartiets    förslag    på\r\nregeringsavgång vid val anammas eller ej.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRegeringsbildningen\r\n\r\nDen svenska parlamentarismen bygger huvudsakligen på\r\ns.k. negativt ansvar, dvs. regeringen sitter kvar så\r\nlänge inte parlamentets  majoritet  har  uttalat att\r\nregeringen  inte  har  dess förtroende. Grunden  för\r\ndenna princip utgörs av  bestämmelsen  i 12 kap. 4 §\r\nförsta   stycket   regeringsformen,   enligt  vilken\r\nriksdagen  kan  angiva förklaring att statsråd  icke\r\nåtnjuter   riksdagens    förtroende.    För    sådan\r\nförklaring,  misstroendeförklaring,  fordras att mer\r\nän  hälften  av  riksdagens  ledamöter  förenar  sig\r\ndärom.   Yrkande   om  misstroendeförklaring  upptas\r\nenligt andra stycket  till  prövning  endast  om det\r\nväcks  av  minst en tiondel av riksdagens ledamöter.\r\nDet upptas inte  till  prövning under tiden från det\r\natt ordinarie val har ägt  rum eller beslut om extra\r\nval har meddelats till dess  den genom valet utsedda\r\nriksdagen samlas.\r\n\r\nDe  nyss  beskrivna  reglerna  i   regeringsformen\r\nmotiverades med att de bör fungera smidigare i lägen\r\ndär  regeringen har ett svagt underlag  i  riksdagen\r\n(jfr bet. 1999/2000:KU2 s. 17). Någon partigrupp kan\r\ntänkas tolerera regeringen men inte vilja stödja den\r\nuttryckligt.      Ett     krav     på     uttrycklig\r\nförtroendeförklaring   vid  regeringsbildningen  kan\r\ntänkas försvåra denna.\r\nI 6 kap. 2-4 §§ regeringsformen finns bestämmelser\r\nom  den ordning enligt vilken  statsministern  skall\r\nutses.  Av  dessa  framgår  att  det  är  talmannens\r\nuppgift att lägga fram förslag till ny statsminister\r\nför  riksdagen.  Dessförinnan  måste  talmannen   ha\r\nsamrått  med  företrädare  för  varje partigrupp och\r\növerlagt med vice talmännen. Röstar  mer  än hälften\r\nav   riksdagens   ledamöter  mot  förslaget  är  det\r\nförkastat. I annat  fall  är  det godkänt. Förkastas\r\nförslaget måste talmannen återkomma.  Om  talmannens\r\nförslag förkastas fyra gånger, avbryts förfarandet i\r\navvaktan på riksdagsval. Om inte ordinarie val skall\r\nhållas  inom  tre månader, förrättas extra val  inom\r\nsamma tid.\r\nVidare föreskrivs i 6 kap. 1 § regeringsformen att\r\nstatsministern  tillsätter övriga statsråd. Enligt 6\r\nkap. 5 § regeringsformen  skall  talmannen entlediga\r\nstatsråd  om riksdagen förklarar att  statsministern\r\neller  annat   statsråd   inte  åtnjuter  riksdagens\r\nförtroende. I fråga om entledigande  av  statsråd  i\r\nandra  fall  än  som  följd av misstroendeförklaring\r\ngäller att statsråd, även  statsministern,  har rätt\r\natt bli entledigad när han själv begär det (6 kap. 6\r\n§  regeringsformen). Entledigandet av statsministern\r\nbeslutas  av  talmannen.  I  så fall skall talmannen\r\nentlediga även övriga statsråd.  Detsamma gäller för\r\nden händelse statsministern avlider  (6  kap.  7 §).\r\nStatsministerns  avgång  innebär  således  att  hela\r\nregeringen   avgår.   Någon   bestämmelse   om   när\r\nstatsministern  och  därmed  regeringen  skall  avgå\r\nförutom  vad  som  gäller  vid misstroendeförklaring\r\nfinns således inte.\r\nFrågor  kring förhållandet  mellan  valutslag  och\r\nregeringsbildning   har,   som   tidigare  framgått,\r\naktualiserats i ett antal motioner  som väckts under\r\nriksmötet  2002/03.  Inom ramen för uppföljning  och\r\nutvärdering  inom  utskottets  beredningsområde  har\r\nutskottets kansli på utskottets uppdrag i en rapport\r\nbehandlat  vissa frågeställningar  som  aktualiseras\r\ntill följd av förslagen i dessa motioner. Rapporten,\r\nsom   överlämnats    till    utskottet,   bilaga   4\r\n(2003/04:URD3),   innehåller   även    en   utförlig\r\nredogörelse   för   framväxten   av   det  nuvarande\r\nregelsystemet,  dess tillämpning i praxis  samt  den\r\nförfattningspolitiska debatten kring alternativ till\r\nden rådande ordningen.\r\nI  rapporten  utvärderas   även   hur   praxis   i\r\nanslutning  till gällande bestämmelser förhåller sig\r\ntill målsättningar  som  formulerats  i  förarbetena\r\ntill    den   partiella   författningsreformen   och\r\nregeringsformen.  Det  konstateras  att det inte går\r\natt   finna   otvetydiga   belägg  för  att  det   i\r\nmålsättningarna     bakom    regeringsformen     har\r\ninbegripits att regeringar  utan  egen  majoritet  i\r\nriksdagen skall avgå efter val för att möjliggöra en\r\nomprövning  av regeringsfrågan. Följaktligen kan det\r\ninte betraktas  som  oförenligt  med målsättningarna\r\nbakom  regeringsformen  att  regeringar   utan  egen\r\nriksdagsmajoritet  stannat  kvar  efter valen  1985,\r\n1988, 1998 och 2002. Vidare konstateras att det inte\r\nheller  går  att  påvisa  att  det i målsättningarna\r\nbakom regeringsformen har inbegripits att regeringar\r\nutan   egen  riksdagsmajoritet  skall   avgå   efter\r\nvalförluster. Det faktum att de minoritetsregeringar\r\nsom stannade  kvar  efter  valen 1985, 1988 och 1998\r\ndessutom hade drabbats av förluster kan följaktligen\r\ninte    heller   betraktas   som   oförenligt    med\r\nmålsättningarna  bakom  regeringsformen. I rapporten\r\nkonstateras vidare att den  praktiska  tillämpningen\r\nav  regeringsformens  bestämmelser  om  talmansledda\r\nkonsultationer  inför regeringsskifte får  anses  ha\r\nvarit  väl  förenlig   med   målsättningarna   bakom\r\nregeringsformen.     Slutligen    konstateras    att\r\nbestämmelserna    om    misstroendeförklaring    och\r\nregeringsbildning  har  tillämpats  i  enlighet  med\r\nintentionerna. Den tidsmässigt  något  mer  utdragna\r\nproceduren vid regeringsbildning får ses som i stort\r\nsett  förväntad  med hänsyn till att regelverket  är\r\nutformat   för   att  tillgodose   till   viss   del\r\nsvårförenliga syften.\r\nSlutligen redovisas hur de här aktuella aspekterna\r\ngällande   valutslag    och   regeringsbildning   är\r\nutformade  i  andra europeiska  länder.  I  en  dryg\r\nmajoritet  -  16   av  27  studerade  länder  -  har\r\nregeringen en skyldighet  att  automatiskt lämna sin\r\npost    efter   val   till   parlamentet,    oavsett\r\nvalutgången. Sådan skyldighet föreligger dock inte i\r\nde nordiska  länderna  förutom  i  Finland.  När det\r\ngäller  regeringens rätt att upplösa parlamentet  är\r\nDanmark och  Spanien  de  enda länder där regeringen\r\nåtnjuter villkorslös upplösningsrätt.  I  ett tiotal\r\nandra  europeiska  länder  kan  dock  regeringen  ta\r\ninitiativ  till  ett  upplösningsbeslut  som   sedan\r\nformellt   fattas   av   statschefen.  I  de  flesta\r\neuropeiska  länder har parlamentet  såväl  möjlighet\r\natt uttala misstroende  mot  enskilda  ministrar som\r\nmot regeringen som helhet. I sex  av länderna  krävs\r\natt   den  parlamentsmajoritet  som  vill  fälla  en\r\nregering   också   enas   om   en  motkandidat  till\r\nstatsministerposten,         s.k.        konstruktiv\r\nmisstroendeförklaring.      När      det      gäller\r\nregeringsbildningens   utformning  konstateras   att\r\nprocessen kan delas in i  tre  schematiska  faser. I\r\nsonderingsfasen    undersöks    vilka    potentiella\r\nregeringskoalitioner  som  kan  vara aktuella.  Viss\r\nvariation mellan länderna finns gällande vem som har\r\nansvaret  för  att  leda sonderingarna:  statschefen\r\neller  dennes  ombud,  den  avgående  statsministern\r\neller   den   tillträdande   statsministerkandidaten\r\nsjälv.  I nästa fas, nomineringsfasen,  utnämns  den\r\nkandidat som befunnits ha de bästa förutsättningarna\r\natt bilda  regering.  Utnämningen  görs  i  samtliga\r\nländer  utom  Sverige  av  statschefen,  men  dennes\r\nreella  inflytande  varierar  och  är  ofta relativt\r\nbegränsat.     I     10     av    27    länder    är\r\nregeringsbildningsprocessen  avslutad   i   och  med\r\nnomineringen,   i   så   måtto   att   den   utsedda\r\nregeringsbildaren  har  formell rätt att börja utöva\r\nsina befogenheter. I övriga  17  länder  måste  dock\r\nregeringen   eller   regeringsbildaren  överleva  en\r\nautomatisk omröstning i parlamentet - investituren -\r\nför att anses ha mandat  att  regera.  I alla länder\r\nmed   krav   på  investituromröstning  utom  Sverige\r\n(motsvarande   59    procent)    tillämpas   positiv\r\nparlamentarism, dvs. regeringen måste få ett uttalat\r\nstöd  av flertalet av de röstande.  Sverige  räknas,\r\ntillsammans  med  länderna  utan krav på investitur,\r\nsom   tillämpande   negativ   parlamentarism,    där\r\nregeringen  inte  behöver ha ett uttalat stöd i utan\r\nendast behöver tolereras  av  parlamentet.  En enkel\r\nstatistisk  analys  indikerar att länder med negativ\r\nparlamentarism   i  genomsnitt   har   högre   andel\r\nminoritets-  och  enpartiregeringar   samt   kortare\r\nregeringsbildningstider   än   länder   med  positiv\r\nparlamentarism.\r\n\r\nBudgetprocessen\r\n\r\nGrundläggande    regler    om    statsbudgeten   och\r\nbudgetprocessen    återfinns    i   regeringsformen.\r\nRegeringsformens närmare bestämmelser  om finansmakt\r\noch    budgetreglering    finns   i   9   kap.   Med\r\nbudgetreglering  avses det förfarande  genom  vilket\r\nstatsbudgeten  tillkommer.   Förfarandet  innefattar\r\ndels en beräkning av statsinkomsternas storlek, dels\r\nfastställande   av  anslag.  I   föreskrifterna   om\r\nbudgetreglering (9  kap. 3-6 §§) anges att riksdagen\r\nskall  företa  budgetreglering   för   det   närmast\r\nföljande  budgetåret  eller,  om det finns särskilda\r\nskäl,  för annan budgetperiod. Riksdagen  skall,  på\r\nförslag  av  regeringen,  i  en statsbudget bestämma\r\ntill  vilka belopp statsinkomsterna  skall  beräknas\r\noch  anvisa   anslag   till   angivna   ändamål.  Om\r\nbudgetreglering    inte    hinner    avslutas   före\r\nbudgetperiodens   början   -   t.ex.  på  grund   av\r\ntidskrävande  förhandlingar  om  regeringsbildningen\r\nefter ordinarie riksdagsval - bestämmer  riksdagen i\r\nden  omfattning som behövs om anslag för tiden  till\r\ndess budgetregleringen  för  perioden  är  slutförd.\r\nRiksdagen kan även ge finansutskottet i uppdrag  att\r\nfatta    sådana    provisoriska   anslagsbeslut   på\r\nriksdagens  vägnar. För  ett  löpande  budgetår  kan\r\nriksdagen  dessutom   på   tilläggsbudget  göra  nya\r\nberäkningar  av  statsinkomster   samt  ändra  eller\r\nanvisa nya anslag.\r\n\r\nI   riksdagsordningen   finns   bestämmelser    om\r\nriksdagens arbete och arbetsformer, bl.a. i fråga om\r\nstatsbudgeten  och  budgetreglering.  Av  3 kap. 2 §\r\nförsta stycket framgår att budgetåret börjar  den  1\r\njanuari   och   att  regeringen  dessförinnan  skall\r\navlämna  en  budgetproposition   med   förslag  till\r\nstatens  inkomster och utgifter för budgetåret  samt\r\nen redovisning  av  statens  tillgångar och skulder.\r\nVidare föreskrivs i bestämmelsens  andra  stycke att\r\nbudgetpropositionen  skall innehålla finansplan  och\r\nnationalbudget  samt  förslag   till   reglering  av\r\nstatsbudgeten.  Förslaget  skall enligt bestämmelsen\r\nockså innehålla en fördelning  av  anslag  på  de av\r\nriksdagen         beslutade         utgiftsområdena.\r\nBudgetpropositionen           skall           enligt\r\ntilläggsbestämmelsen  3.2.1  avlämnas senast den  20\r\nseptember.   Under  år  då  riksdagsval   hålles   i\r\nseptember, skall  dock  budgetpropositionen avlämnas\r\nsenast  en  vecka  efter riksmötets  öppnande,  dvs.\r\nomkring tre veckor efter  valdagen. Om detta inte är\r\nmöjligt   på   grund   av   regeringsskifte,   skall\r\nbudgetpropositionen   enligt   tilläggsbestämmelsens\r\nandra stycke avlämnas inom tio dagar  efter skiftet,\r\ndock senast den 15 november. Om regeringen anser att\r\nproposition  med  förslag  till riktlinjer  för  den\r\nframtida ekonomiska politiken och anslag för löpande\r\nbudgetår  (ekonomisk vårproposition)  bör  behandlas\r\nunder    pågående     riksmöte,     skall     enligt\r\ntilläggsbestämmelsens   tredje   stycke   en   sådan\r\nproposition lämnas senast den 15 april.\r\nRiksdagskommittén    -    som   talmanskonferensen\r\ntillsatte  år  1998 för att se  över  och  utvärdera\r\nvissa  frågor  rörande   riksdagens  arbetsformer  -\r\nbehandlade  bl.a.  budgetprocessen   i   betänkandet\r\nRiksdagen  inför  2000-talet. Beträffande spörsmålet\r\nom  valdagens  förläggning   under   året   uttalade\r\nkommittén bl.a. följande.\r\n\r\nNär      Riksdagsutredningen     föreslog     att\r\nbudgetprocessen   skulle   flyttas   till  hösten\r\növervägde  den  också  att  flytta valdagen.  Två\r\nalternativ diskuterades, antingen  val  på  våren\r\neller  ett  par  veckor  före  nuvarande  datum i\r\nseptember.  Riksdagsutredningen  övervägde främst\r\ndet  sistnämnda (förs. 1993/94:TK1  s.  75),  men\r\nstannade  för  att  inte  föreslå  någon ändring.\r\nEftersom  tiden under ett valår kunde  bli  knapp\r\növervägde    Riksdagsutredningen     två    olika\r\nlösningar.  Antingen  fastställs  en  provisorisk\r\nstatsbudget   omedelbart   före  budgetårsskiftet\r\nvarefter    den    definitiva   budgetregleringen\r\ngenomförs en bit in  på det nya budgetåret. Eller\r\nanvänder     man    sig    av    en     förenklad\r\nbehandlingsordning  som  medför att budgetarbetet\r\nkan   avslutas   före   budgetårsskiftet   (förs.\r\n1993/94:TK2 s. 31).\r\n\r\nDen  nya budgetprocessen  har  hittills  endast\r\nprövats  en  gång  under  valår (hösten 1998) och\r\nerfarenheten  därifrån är att  det  efter  de  då\r\ngivna   förutsättningarna    med   en   förenklad\r\nbehandlingsordning   fungerade  någorlunda   väl.\r\nRiksdagen hade kortare  tid till sitt förfogande,\r\nmen vår bedömning av arbetet,  som  bl.a. grundas\r\npå en enkät till ledamöterna samt intervjuer  med\r\npartikanslierna och ett antal utskottsordförande,\r\när att det kunde genomföras utan större problem.\r\nEn svårighet som vi har kunnat notera hade sitt\r\nupphov  i den ändrade parlamentariska situationen\r\nefter  valet.  Förhandlingar  upptogs  då  mellan\r\nföreträdare  för  regeringen,  Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet. Särskilt företrädare  för  de  båda\r\noppositionspartierna  har  vittnat om att det var\r\nmycket   knappt   om   tid   för  att   genomföra\r\nförhandlingarna och att de kom  i en position där\r\ndet  var  svårt  att  utöva  ett inflytande  över\r\nbudgeten.    Det    berodde    bl.a.    på    att\r\nförberedelserna i Regeringskansliet var så  långt\r\nkomna.\r\nÖvriga oppositionspartier menade att de klarade\r\nav att arbeta fram sina alternativa budgetförslag\r\nunder   valåret   tack  vare  att  de  dels  hade\r\nförberett förslag redan  under  våren,  dels hade\r\npresenterat  sin  politik  under valrörelsen.  De\r\nsvårigheter som uppstod hade mer att göra med att\r\nriksdagsgruppens   storlek   och   sammansättning\r\nändrats  som  en konsekvens av valet.  Det  ledde\r\ntill vissa organisatoriska svårigheter.\r\nDet finns en befogad farhåga för att det kommer\r\natt    bli    besvärligare    att    hinna    med\r\nbudgetprocessen under valår med regeringsskiften.\r\nMan kan därför  fråga  sig om det finns anledning\r\natt ändra på budgetprocessen eller på valdagen.\r\nVi   anser   att  valdagens   förläggning   bör\r\nbestämmas med utgångspunkt  i  en  diskussion  om\r\nolika  demokrativärden. Budgetprocessen och andra\r\nadministrativa  omständigheter  kan  vägas  in  i\r\nsammanhanget,  men  utgångspunkten måste vara att\r\nbudgetprocessen  anpassas  till  den  valdag  som\r\nbestäms    utifrån    demokratiaspekter,    t.ex.\r\nbedömning av valdeltagande.\r\n\r\nRiksdagskommittén   övervägde    sedan   frågan   om\r\nändringar  borde  företas  i  budgetprocessen.   Man\r\ngjorde  därvid  den  bedömningen  att erfarenheterna\r\ndittills  hade  varit så goda att det  inte  krävdes\r\nnågra  större ändringar.  Riksdagskommittén  anförde\r\nvidare.\r\n\r\nSlutligen   finns   det   också   anledning   att\r\nkommentera  en  annan  typ  av  kritik som vi har\r\nfångat   upp,   bl.a.   i   de   intervjuer   som\r\nreferensgruppen    genomfört,    mot   den    nya\r\nbudgetprocessen under valår med regeringsskiften.\r\nKritiken  går  ut  på  att  det är svårt  för  en\r\ntillträdande  regering  att  hinna   forma   sitt\r\nbudgetalternativ.     Eftersom    den    avgående\r\nregeringen i praktiken redan har gjort nödvändiga\r\nförberedelser för att kunna lägga fram en budget,\r\nhänvisas i stort sett den nya regeringen till att\r\nlägga  fram den gamla regeringens  budgetförslag.\r\nKritikerna  menar  att detta är ett odemokratiskt\r\ninslag. En ny majoritets  vilja  måste  kunna  få\r\nutslag  i  den  tillträdande  regeringens  första\r\nbudget.\r\n\r\nAtt  det  är svårt för en tillträdande regering\r\natt lägga fram ett budgetalternativ där alla dess\r\nförslag får genomslag omedelbart är uppenbart. Vi\r\nkan  emellertid   av   flera   skäl   inte   dela\r\nuppfattningen  att  detta förhållande skulle vara\r\nodemokratiskt eller ens anses olämpligt.\r\nEn väl förberedd ny  majoritet  hinner lägga in\r\nflera    av    sina    prioriterade    frågor   i\r\nbudgetpropositionen. Ändringar kan också  göras i\r\nriksdagen, t.ex. under utskottsberedningen,  även\r\nom  utskottsinitiativ  endast  bör  tillgripas  i\r\nbegränsad omfattning. Om den nya majoriteten inte\r\nhinner få med allt, kan den återkomma med förslag\r\npå  våren, t.ex. på tilläggsbudget. Det betyder i\r\npraktiken  att  en  ny  regering  kan få snabbare\r\ngenomslag för sin politik än i den  ordningen som\r\ninnebar att en ny regering tillträdde  på  hösten\r\noch lade fram sin budget i januari, vilken trädde\r\ni  kraft  vid  halvårsskiftet,  dvs.  nio månader\r\nefter valet.\r\n\r\nTalmansval\r\n\r\nTalmannen  utses  enligt  4 kap. 2 § regeringsformen\r\nför valperioden, alltså i regel  för  en tid av fyra\r\når.  Samtidigt  utses  en  förste, en andre  och  en\r\ntredje vice talman. Valet äger  enligt  8  kap.  1 §\r\nriksdagsordningen  rum vid första sammanträdet under\r\nriksdagens  valperiod.   Med   hänsyn  till  de  nya\r\nuppgifter  som  tilldelats  talmannen  och  för  att\r\nytterligare stärka hans ställning  har  det  ansetts\r\nangeläget  att  han \"skall stå utanför det i snävare\r\nbemärkelse politiska riksdagsarbetet\" (prop. 1973:90\r\ns. 257). Erik Holmberg  och  Nils  Stjernquist menar\r\natt  det  faktum  att  talmansvalet  sker   för   en\r\nvalperiod  bör  ses i belysning härav (Erik Holmberg\r\noch Nils Stjernquist,  Grundlagarna  med tillhörande\r\nförfattningar, 1980, s. 168).\r\n\r\nVid riksmötet 1990/91 behandlade utskottet en\r\nmotion i vilken föreslogs förändring av\r\nbestämmelsen i 8 kap. 1 § riksdagsordningen om\r\nval av talmän. Innebörden av förslaget var att\r\nom statsministern vid tidpunkten för första\r\nsammanträdet med kammaren efter ett val\r\nanhållit om entledigande, skulle talmansvalen\r\nanstå till dess att regeringsskifte ägt rum.\r\nUtskottet framhöll att som en komplikation med\r\nden föreslagna ordningen att riksdagens arbete\r\nunder någon tid skulle kunna komma att ledas av\r\ntalmän som inte längre var ledamöter av\r\nriksdagen. Utskottet fann detta betänkligt från\r\nkonstitutionell synpunkt. Vidare anfördes att\r\nden nuvarande ordningen enligt utskottets\r\nmening fungerat väl vid de tillfällen då val av\r\ntalmän i tiden sammanfallit med\r\nregeringsbildning. Motionen avstyrktes mot den\r\nanförda bakgrunden (bet. 1990/91:KU42).\r\n\r\nEU-medlemskapets betydelse för det\r\nparlamentariska statsskicket\r\n\r\nSom  tidigare  framgått  har utskottets kansli  inom\r\nramen   för   uppföljning   och   utvärdering   inom\r\nutskottets beredningsområde i  en  rapport behandlat\r\nvissa  frågeställningar  kring  förhållandet  mellan\r\nvalutslag  och regeringsbildning.  I  rapporten  har\r\nvidare på utskottets  uppdrag  behandlats  frågan om\r\nEU-medlemskapets betydelse i sammanhanget, bilaga 4.\r\n\r\nI  fråga  om  EU-medlemskapets  betydelse för  det\r\nparlamentariska   statsskicket  visar   analysen   i\r\nrapporten att stöd kan åberopas för flera olika sätt\r\natt  se  på  frågan. Slutsatserna  i  fråga  om  EU-\r\nmedlemskapets   betydelse   för   relationen  mellan\r\nregering och riksdag kan variera beroende  på vilket\r\nav  synsätten  som  anläggs.  Ett  synsätt  tar  sin\r\nutgångspunkt i att EU-medlemskapet har inneburit att\r\nlagstiftningskompetens  flyttats över från riksdagen\r\ntill  EU-samarbetet,  där Sverige  representeras  av\r\nregeringen. Om EU:s normgivning  domineras  av  ram-\r\neller  miniminormer  kan  man  hävda  att riksdagens\r\nlagstiftningskompetens inte har begränsats  i  någon\r\nstörre  mån  till  följd  av EU-medlemskapet. I fall\r\nEU:s   normgivning   däremot   är   omfattande   och\r\ndetaljinriktad går det att hävda att EU-medlemskapet\r\nhar  medfört  betydande begränsningar  i  riksdagens\r\nlagstiftningskompetens.  Ett  annat  synsätt  lägger\r\ntonvikten  på  att frågor som skulle ha avgjorts  av\r\nriksdagen om Sverige  inte  varit  medlem  i  EU har\r\ndragits bort från sådant beslutsfattande som tar sig\r\nuttryck i att riksdagen behandlar propositioner från\r\nregeringen.  De  parlamentariska  kontrollinstrument\r\n(främst   samrådet   i   EU-nämnden)  som   ersätter\r\nbehandlingen av propositioner  betraktas  med  detta\r\nsynsätt   som   mindre   väl   ägnade  att  klargöra\r\nförhållandet mellan regering och  riksdag.  Med  ett\r\ntredje  synsätt  blir  slutsatsen  den motsatta: Det\r\nparlamentariska  inflytande  som  riksdagen   utövar\r\ngenom   samrådet   i  EU-nämnden  kan  i  vart  fall\r\njämställas med det inflytande  som  riksdagen utövar\r\nvia  behandlingen av propositioner från  regeringen.\r\nDessutom  sträcker  sig  riksdagens inflytande genom\r\nsamrådet över en bredare sfär  av  frågor än vad som\r\när fallet vid propositionsbehandlingen.\r\nSlutligen konstateras att det inte kunnat beläggas\r\natt medlemskapet i den europeiska unionen  eller - i\r\nkandidatländernas    fall    -    det    förestående\r\nmedlemskapet,  medfört  debatt  om  de  aspekter  av\r\nvalutslag  och  regeringsbildning  som  studerats  i\r\nrapporten.\r\nUtskottet  har  den  3  februari  2004  hållit  en\r\noffentlig utfrågning om EU-samarbetets betydelse för\r\nden   parlamentariska   demokratin   i  de  nordiska\r\nländerna,   bilaga  5.  Vid  utfrågningen  har   som\r\ninbjudna  talare   deltagit  professor  Kaare  Strøm\r\n(University  of  California   Scandinavian   Studies\r\nCenter at Lund University), Bertel Haarder, minister\r\ni den danska regeringen och folketingsledamoten Ritt\r\nBjerregaard.   Vidare   har  som  särskilt  inbjudna\r\nkommentatorer  deltagit  professor   Palle  Svensson\r\n(Århus  universitet),  professor  Matti Wiberg  (Åbo\r\nuniversitet),   professor   Magnus  Jerneck   (Lunds\r\nuniversitet),  professor  Tommy  Möller  (Stockholms\r\nuniversitet)   och  Dr  Andreas   Maurer   (Stiftung\r\nWissenschaft und  Politik,  Deutsches  Institut  für\r\nInternationale Politik und Sicherheit).\r\nKaare  Strøm  konstaterade  att delegering av makt\r\ntill exekutiven kan vara knuten  till  både för- och\r\nefterhandskontroll. Han menade vidare att  det  inte\r\när  givet  att  de  nationella parlamenten generellt\r\nsett  är  förlorare  i  den  utveckling  vi  ser  av\r\nparlamentarismen   i  de  nordiska   länderna.   Han\r\nhänvisade till vad som framkom under utfrågningen om\r\natt parlamentet har  stärkt sin roll i finsk politik\r\noch  också  i  Europapolitiken   samt   det   danska\r\nFolketingets   starka   engagemang   i  många  olika\r\naspekter  av  politiken.  Bertel  Haarder  och  Ritt\r\nBjerregaard underströk att Folketinget, och särskilt\r\nEuropautskottet,  har  en  stark ställning  gentemot\r\nregeringen. Som en viktig orsak  härtill framhöll de\r\ndet  faktum  att det för Danmark är  karakteristiskt\r\nmed  minoritetsregeringar   som   måste   finna   en\r\nmajoritet   i   Folketinget.   Som  en  annan  orsak\r\nutpekades att den skeptiska hållningen till EU leder\r\ntill   att  EU-frågorna  hamnar  i  blickpunkten   i\r\nDanmark.       Palle      Svensson      konstaterade\r\nsammanfattningsvis     att    förhållandet    mellan\r\nregeringen och Folketinget  inte  har ändrats av det\r\ndanska EU-medlemskapet. Snarare har  de  existerande\r\nförhållandena    blivit    stärkta.   Matti   Wiberg\r\nkonstaterade att besluten i  EU  oftast  fattas  vid\r\nrådsmöten   utanför   de   nationella   parlamentens\r\nomedelbara    kontroll.   Parlamenten   har   varken\r\ntillräckligt med  tid  eller  kunskap  för att kunna\r\nskaffa  sig  en tillräckligt rik helhetsbild  av  de\r\nolika    handlingsalternativen.     De    nationella\r\nparlamenten reagerar ex post, och då  är  det oftast\r\nalltför  sent.  Han  anförde vidare att de politiska\r\nmajoriteterna  i  de nationella  parlamenten  endast\r\nytterst sällan är intresserade  av  att  ställa sina\r\negna  ministrar till svars även om de har agerat  på\r\nett sätt  som  har varit mot det explicita mandatet.\r\nMagnus Jerneck menade  att  de  svenska utskotten är\r\npassiva i EU-frågor. Enligt hans  bedömning  går det\r\ninte heller att beskriva den svenska EU-nämnden  som\r\nen    förhandlingsarena    på    samma    sätt   som\r\nEuropautskottet   i   det  danska  Folketinget.  Det\r\nförefaller mera vara fråga  om att man informerar om\r\nden svenska regeringshållningen  i EU-nämnden. Tommy\r\nMöller  erinrade  om att en fungerande  kontroll  av\r\nmaktutövningen i parlamentarisk  bemärkelse  innebär\r\natt   exekutivmakten   får  ett  givet  mandat.  Han\r\nkonstaterade att mandatet till sin karaktär blir mer\r\noch mer vidsträckt, inte  minst som en konsekvens av\r\nEU-medlemskapet. Enligt hans bedömning betyder det i\r\nförlängningen  att  regeringen   ökar   sin  makt  i\r\nförhållande   till   folkrepresentationen.   Andreas\r\nMaurer erinrade om att det förslag som lagts fram av\r\neuropeiska  konventet  om EU:s framtid innebär bl.a.\r\natt  det kommer att åligga  kommissionen  att  förse\r\nnationella   parlament   med   information   rörande\r\nsamtliga  förslag  av  lagstiftningskaraktär. Enligt\r\nhans   uppfattning   borde   emellertid   nationella\r\nparlament  komma  in på ett ännu  tidigare  stadium.\r\nSammantaget  menade  han  att  de  möjligheter  till\r\ninflytande   som    EU-samarbetet   medför   ställer\r\nnationella  parlament   inför   nya   uppgifter  som\r\nfundamentalt   avviker   från   deras  traditionella\r\nparlamentariska funktioner.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i detta betänkande  ett  antal\r\nmotioner i vilka framförs  yrkanden om översyn eller\r\nändring   av   dels   de   rådande   formerna    för\r\nregeringsbildning,  dels vissa därmed sammanhängande\r\nregler som rör tidpunkten  för  val  av  talman samt\r\ntidsramarna  för  den statliga budgetprocessen.  Som\r\nett led i beredningen  av  dessa motionsyrkanden har\r\npå   utskottets   uppdrag  inom  utskottets   kansli\r\nutvärderats    hur   tillämpningen    hittills    av\r\nregeringsformens   regler   om   regeringsbildningen\r\nförhåller sig till målsättningar som  formulerats  i\r\nförarbetena.  I  det  sålunda  inhämtade  underlaget\r\nutpekas inga diskrepanser i detta avseende.\r\n\r\nAv   underlaget   framgår   emellertid  också  att\r\nproceduren   för   regeringsbildning    ända    från\r\ntillkomsten  har  varit  ett  omdiskuterat  inslag i\r\nförfattningen.   Senast   utreddes   frågan  av  den\r\nparlamentariskt tillsatta Folkstyrelsekommittén, som\r\ninte  lade fram några förslag till ändringar  i  den\r\ngällande  ordningen (SOU 1987:6). Därefter har stora\r\nförändringar     ägt     rum    när    det    gäller\r\nsamhällsutvecklingen    i    stort.    Inte    minst\r\nmedlemskapet i EU står därvid i blickpunkten.\r\nFrågan  om  EU-medlemskapets betydelse  i  det  nu\r\naktuella  sammanhanget  har  på  utskottets  uppdrag\r\nanalyserats  i  den  rapport  som även innehåller en\r\nutvärdering          av         praxis         kring\r\nregeringsbildningsfrågor.   Vidare   har   utskottet\r\nhållit  en  offentlig  utfrågning  om EU-samarbetets\r\nbetydelse  för den parlamentariska demokratin  i  de\r\nnordiska länderna.\r\nDet  underlag  som  sålunda  har  inhämtats  visar\r\nenligt utskottets  mening  att  erfarenheterna  från\r\nandra   länder   inte   nödvändigtvis  behöver  vara\r\nsamstämmiga med de svenska.  Såvitt  avser frågor om\r\nregeringsbildning  visar den studie som  utförts  på\r\nuppdrag av utskottet  också  att de konstitutionella\r\nlösningarna  varierar  högst väsentligt  bland  EU:s\r\nmedlemsstater.\r\nSedan   frågan   om   regeringsbildningen   senast\r\nutreddes  har  dessutom andra  viktiga  förändringar\r\nbeslutats  i vårt  land,  bl.a.  införandet  av  den\r\nfyraåriga mandatperioden.  Till bilden hör också att\r\nen ny statlig budgetprocess har börjat tillämpas. En\r\nannan aspekt är att det parlamentariska  läget i dag\r\när ett annat än då Folkstyrelsekommittén vid  mitten\r\nav  1980-talet  lämnade sitt betänkande. I dag finns\r\ndet sju partier i  stället  för fem representerade i\r\nriksdagen.\r\nMot den nu angivna bakgrunden  ser  utskottet  det\r\nsom  naturligt med en fortsatt bred diskussion kring\r\nfrågor    med    anknytning    till   systemet   för\r\nregeringsbildning. Regeringen har  nu  inlett samtal\r\nmed  de  politiska partierna i riksdagen rörande  en\r\növersyn av regeringsformen. Utskottet ser det som en\r\nmöjlighet  att  den  kommande  översynen,  med  sitt\r\nsamlande   perspektiv,   kan   komma   att   omfatta\r\nregeringsbildningen    och   därmed   sammanhängande\r\nfrågor. En sådan diskussion  har  sin grund i frågan\r\nom  vilket  krav  som  bör  uppställas  på   stöd  i\r\nriksdagen  för regeringen. Den frågan har i sin  tur\r\nsamband  med   frågor   om   talmannens  funktion  i\r\nregeringsbildningsprocessen.      Systemet       för\r\nregeringsbildning  bör  även  diskuteras  med hänsyn\r\ntagen  till  hur  relationen i stort mellan regering\r\noch riksdag skall vara  utformad. Ett led i en sådan\r\növersyn kan enligt utskottet vara att få aspekter av\r\ndet  egna  systemet  för  regeringsbildning  belysta\r\ngenom att analysera erfarenheter  från  andra  - och\r\nmot  bakgrund  av  våra  förhållanden  intressanta -\r\nländer. Med hänsyn till vad som nu har anförts anser\r\nutskottet att det inte är påkallat att begära sådana\r\ninitiativ som efterfrågas i motionerna 2002/03:K208,\r\n2002/03:K282  yrkande  7,  2003/04:K290 yrkande  11,\r\n2002/03:K345 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K379 yrkande\r\n23,   2003/04:K271  yrkande  25   och   2002/03:K434\r\nyrkandena  1-3.  Motionerna  bör därför avslås i här\r\nberörda delar.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Ändring av namnen på valkretsarna i Västra\r\nGötalands län (punkt 1)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Helena Bargholtz (fp),\r\nKerstin Lundgren (c), Nils Fredrik  Aurelius (m),\r\nLiselott Hagberg (fp) och Bertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar  följande  nedan  framlagda förslag\r\ntill  lag  om ändring i vallagen (1997:157).  Därmed\r\nbifaller  riksdagen   motionerna   2002/03:K201  och\r\n2002/03:K218.\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i vallagen (1997:157)\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  2  kap.  2  §   vallagen\r\n(1997:157) skall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\nVid  val  till  riksdagen  är  landet  indelat  i 29\r\nvalkretsar. Dessa är\r\n1. Stockholms kommun,\r\n2.  Stockholms  läns  valkrets  (Stockholms län med\r\nundantag av Stockholms kommun),\r\n3. Uppsala län,\r\n4. Södermanlands län,\r\n5. Östergötlands län,\r\n6. Jönköpings län,\r\n7. Kronobergs län,\r\n8. Kalmar län,\r\n9. Gotlands län,\r\n10. Blekinge län,\r\n11. Malmö kommun,\r\n12.  Skåne  läns  västra  valkrets  (Bjuvs, Eslövs,\r\nHelsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona  och\r\nSvalövs kommuner),\r\n13.  Skåne  läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge,\r\nLomma,   Lunds,   Sjöbo,   Skurups,   Staffanstorps,\r\nSvedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner),\r\n14. Skåne  läns norra och östra valkrets (Bromölla,\r\nBåstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby,\r\nPerstorps,    Simrishamns,    Tomelilla,    Åstorps,\r\nÄngelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner),\r\n15. Hallands län,\r\n16. Göteborgs kommun,\r\n-----------------------------------------------------\r\n17. Västra Götalands läns    17.  Bohusläns valkrets\r\nvästra valkrets (Härryda,  (Härryda,       Kungälvs,\r\nKungälvs,       Lysekils,  Lysekils,      Munkedals,\r\nMunkedals,      Mölndals,  Mölndals,         Orusts,\r\nOrusts,         Partille,  Partille,        Sotenäs,\r\nSotenäs,    Stenungsunds,  Stenungsunds, Strömstads,\r\nStrömstads,       Tanums,  Tanums, Tjörns, Uddevalla\r\nTjörns,   Uddevalla   och  och Öckerö kommuner),\r\nÖckerö kommuner),\r\n18.    Älvsborgs   läns\r\n18.   Västra  Götalands  norra    valkrets   (Ale,\r\nläns norra valkrets (Ale,  Alingsås,     Bengtsfors,\r\nAlingsås,     Bengtsfors,  Dals-Eds,     Färgelanda,\r\nDals-Eds,     Färgelanda,  Herrljunga, Lerums, Lilla\r\nHerrljunga, Lerums, Lilla  Edets,         Melleruds,\r\nEdets,         Melleruds,  Trollhättans,   Vårgårda,\r\nTrollhättans,   Vårgårda,  Vänersborgs   och   Åmåls\r\nVänersborgs   och   Åmåls  kommuner),\r\nkommuner),\r\n19.    Älvsborgs   läns\r\n19.   Västra  Götalands  södra            valkrets\r\nläns    södra    valkrets  (Bollebygds,       Borås,\r\n(Bollebygds,       Borås,  Marks,        Svenljunga,\r\nMarks,        Svenljunga,  Tranemo  och  Ulricehamns\r\nTranemo  och  Ulricehamns  kommuner),\r\nkommuner),\r\n20.   Skaraborgs   läns\r\n20.   Västra  Götalands  valkrets        (Essunga,\r\nläns    östra    valkrets  Falköpings,    Grästorps,\r\n(Essunga,     Falköpings,  Gullspångs,  Götene, Hjo,\r\nGrästorps,    Gullspångs,  Karlsborgs,   Lidköpings,\r\nGötene,  Hjo, Karlsborgs,  Mariestads,        Skara,\r\nLidköpings,   Mariestads,  Skövde, Tibro, Tidaholms,\r\nSkara,   Skövde,   Tibro,  Töreboda     och     Vara\r\nTidaholms,  Töreboda  och  kommuner),\r\nVara kommuner),\r\n-----------------------------------------------------\r\n21. Värmlands län,\r\n22. Örebro län,\r\n23. Västmanlands län,\r\n24. Dalarnas län,\r\n25. Gävleborgs län,\r\n26. Västernorrlands län,\r\n27. Jämtlands län,\r\n28. Västerbottens län, och\r\n29. Norrbottens län.\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  samband  med  bildandet  av  Västra Götalands län\r\nändrades  de  gamla  valkretsnamnen  till  Göteborg,\r\nVästra  Götalands västra,  Västra  Götalands  östra,\r\nVästra Götalands  norra  och Västra Götalands södra.\r\nVi  anser  att  länets valkretsar  bör  återfå  sina\r\nursprungliga  namn,   dvs.   Göteborg,   Bohus  län,\r\nSkaraborg,  Älvsborgs läns norra och Älvsborgs  läns\r\nsödra.\r\n\r\nHärigenom tillgodoses även motion 2002/03:K218.\r\n\r\n2. Personval och kampanjbidrag (punkt 6)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  2  om redovisning av\r\nkampanjfinansiering  i  samband med folkomröstningar\r\nsamt kartläggning av statliga bolags finansiering av\r\npolitiska  kampanjer.  Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:K214  yrkande  1,  2003/04:K221,\r\n2003/04:K329 och 2003/04:K403 yrkandena 1 och 2 samt\r\navslår motion 2002/03:K257 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  förslag  som  har lagts fram av Utredningen  om\r\noffentlighet   för   partiers   och   valkandidaters\r\nintäkter innebär inte att det skapas ett heltäckande\r\noch   tydligt   regelverk    för    redovisning   av\r\nkampanjorganisationers   intäkter   i  samband   med\r\nfolkomröstningar.  Regeringen  bör  återkomma   till\r\nriksdagen  med  förslag till en sådan reglering. Den\r\nnyss nämnda utredningen  har  inte  heller  kartlagt\r\nstatliga bolags finansiering av politiska kampanjer.\r\nRegeringen  bör  låta  utreda dessa frågor i samband\r\nmed att förslagen i utredningen bereds.\r\n\r\nVad  som  nu  har  anförts  bör  med  bifall  till\r\nmotionerna 2003/04:K214  yrkande 1, 2003/04:K221 och\r\n2003/04:K329 ges regeringen till känna.\r\nHärigenom tillgodoses i  olika utsträckning motion\r\n2003/04:K403 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n3. Rösträtt under det år då man fyller 18 år\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp),  Ingvar  Svensson (kd),\r\nMats Einarsson (v), Kerstin Lundgren  (c), Gustav\r\nFridolin (mp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 3 om att knyta  rätten\r\natt rösta  till  det  år då man fyller 18 år. Därmed\r\nbifaller    riksdagen    motionerna    2002/03:K225,\r\n2002/03:K241 yrkande 3, 2002/03:K276, 2002/03:K319 i\r\ndenna  del,  2002/03:K331, 2002/03:K368  yrkande  1,\r\n2003/04:K234, 2003/04:K397 och 2003/04:Kr361 yrkande\r\n10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  förutsättning  att  rösträttsåldern  också  i\r\nfortsättningen  är  18  år  bör,  enligt vår mening,\r\nrätten   att  rösta  i  allmänna  val  inträda   det\r\nkalenderår   då   väljaren  uppnår  rösträttsåldern.\r\nRegeringen bör därför, i enlighet med vad som anförs\r\ni motionerna 2002/03:K225,  2002/03:K241  yrkande 3,\r\n2002/03:\r\nK276,     2002/03:K319    (delvis),    2002/03:K331,\r\n2002/03:K368  yrkande  1, 2003/04:K234, 2003/04:K397\r\noch 2003/04:Kr361 yrkande  10,  låta  utreda  frågan\r\ninom  ramen för en kommande författningsöversyn  och\r\nåterkomma  till  riksdagen med förslag till en sådan\r\nlagändring.\r\n\r\n\r\n4. Rösträtt före det år då man fyller 18 år\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  4  om  utredning av\r\nåldersgränser  vid  val.  Därmed  bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:K258 yrkande 5 i denna del och avslår\r\nmotionerna  2002/03:K382, 2002/03:K258  yrkandena  1\r\noch  2,  2002/03:K340   yrkandena   1   och  2  samt\r\n2003/04:K274.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt  sänka  rösträttsåldern  till  16  år har  flera\r\nfördelar. Främst skulle det uppmuntra det  politiska\r\nengagemanget   bland   yngre   människor   och   öka\r\npolitikers  intresse och vetskap om yngre människors\r\nliv  och  förutsättningar.   Rösträtt  ger  unga  en\r\nverklig anledning att sätta sig  in  i  vad de olika\r\npartierna står för, samtidigt som det ger  politiker\r\nen   vidare  anledning  att  sätta  sig  in  i  unga\r\nmänniskors  problem  och politiska krav. Utredningar\r\nav  sänkt  rösträttsålder   i  vissa  lokala  val  i\r\nTyskland  som  Ungdomsstyrelsen   gjort   visar   på\r\növervägande fördelar med att låta 16- och 17-åringar\r\nrösta.  Förlängningen  av  mandatperioderna från tre\r\ntill fyra år innebar i praktiken att rösträttsåldern\r\nhöjdes då fler kom att bli äldre  innan  man  första\r\ngången  hade  möjlighet att rösta i ett allmänt val,\r\nen sänkning av  rösträttsåldern  till  16 år innebär\r\natt medelåldern för när man får rösta första  gången\r\nblir  18 år. Med anledning av det anförda bör enligt\r\nmin  mening   riksdagen,   som   föreslås  i  motion\r\n2002/03:K258  yrkande  5  (delvis),  hos  regeringen\r\nbegära  att regeringen tar initiativ till  att  låta\r\nden kommande  författningsutredningen  utreda sänkta\r\nåldersgränser vid val.\r\n\r\n\r\n5. Rösträttsålder vid folkomröstningar\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  för  regeringen  som   sin\r\nmening  vad  som anförs i reservation 5 om möjlighet\r\natt   vidga   kretsen    av    röstberättigade   vid\r\nfolkomröstning  till  dem  som  senast  på  valdagen\r\nfyller  16  år.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:K414.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOaktat  frågan om åldern för rösträtt  vid  allmänna\r\nval bör ändringar göras i folkomröstningslagarna för\r\natt möjliggöra  för såväl kommuner och landsting som\r\nriksdag att i särskild  ordning  fatta beslut om att\r\nvidga kretsen av röstberättigade vid  folkomröstning\r\ntill  dem  som senast på valdagen fyller  16  år.  I\r\nförsta  hand  bör  dock  rösträtten  vid  rådgivande\r\nfolkomröstningar  sänkas till att gälla för alla som\r\ni  övrigt uppfyller  villkoren  och  som  senast  på\r\nvaldagen   fyller  16  år.  Regeringen  bör  snarast\r\nåterkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.\r\n\r\n\r\n6. Utvidgad rösträtt för andra än svenska\r\nmedborgare (punkt 13)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen    tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6  om  att\r\ninvandrade  kvinnor   och   män   ges   rösträtt   i\r\nriksdagsval  efter  samma  grunder  och regler som i\r\nkommunala  val.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2002/03:Sf336  yrkande  39  och  avslår   motionerna\r\n2002/03:\r\nK264   yrkande   5,   2002/03:K381   yrkande  1  och\r\n2002/03:Sf289 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  delar  uppfattningen  i  motion 2002/03:Sf  336\r\n(yrkande 39) att riksdagen bör begära att regeringen\r\nlägger fram förslag till en ändring  som innebär att\r\ninvandrade   kvinnor   och  män  ges  rösträtt   vid\r\nriksdagsval efter samma  grunder  och  regler  som i\r\nkommunala val.\r\n\r\nSom  anförs i den nämnda motionen väger fördelarna\r\nfrån integrationssynpunkt  med  en utvidgad rösträtt\r\nför  den  aktuella  gruppen  betydligt   tyngre   än\r\nformella  synpunkter på medborgarskapets avgränsning\r\noch innebörd.  Frågan  bör  närmare  övervägas  inom\r\nramen  för  en kommande författningsöversyn. Vad som\r\nnu har anförts  bör med bifall till yrkande 39 i den\r\nnämnda motionen ges regeringen till känna.\r\n\r\n7. Utvidgad rösträtt för andra än svenska\r\nmedborgare (punkt 13)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  7  om  rösträtt vid\r\nsamtliga val för dem som är folkbokförda  i Sverige.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen  motionerna 2002/03:K381\r\nyrkande 1 och 2002/03:Sf289 yrkande  13  samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf336 yrkande 39 och 2002/03:K264\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  delar  uppfattningen  i motionerna 2002/03:K381\r\nyrkande 1 och 2002/03:\r\nSf289  yrkande  13  att  riksdagen  bör  begära  att\r\nregeringen lägger fram förslag  till  en ändring som\r\ninnebär  att  också  utländska  medborgare   som  är\r\nfolkbokförda  i  Sverige skall ges rätt att rösta  i\r\nval på nationell,  regional  och kommunal nivå och i\r\nval till Europaparlamentet samt  att  rösträtt  till\r\nriksdag  och  kommunfullmäktige  även  skall omfatta\r\nrösträtt i folkomröstningar. Med rösträtten bör, som\r\nnu,  följa  valbarhet.  Att  behandla  medborgare  i\r\nländer  utanför  EU  sämre  än  medborgare från  EU-\r\nländer, vilket nuvarande lagstiftning  gör,  ser jag\r\nsom  en diskriminering som måste avlägsnas. Vad  som\r\nnu  har  anförts  bör  med  bifall  till  motionerna\r\n2002/03:K381 yrkande 1 och 2002/03:\r\nSf289 yrkande 13 ges regeringen till känna.\r\n\r\n8. Valbarhet (punkt 14)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  8  om utredning av\r\nåldersgränser  vid  val, valbarhet vid samtliga  val\r\nför  den  som  är  folkbokförd   i  Sverige  och  om\r\nutvidgning av den valbara kretsen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K258 yrkande 5 i  denna\r\ndel,   2002/03:K381   yrkande   2  och  2002/03:K383\r\nyrkande   2   och  avslår  motionerna   2002/03:K258\r\nyrkandena 3 och 4 samt 2002/03:K319 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI enlighet med  vad  som  anförs i reservation 4 bör\r\nrösträttsåldern   sänkas  till   16   år.   Som   en\r\nkonsekvensändring av  detta bör åldern för valbarhet\r\nsänkas på samma sätt. Därför  bör  enligt min mening\r\nriksdagen hos regeringen begära att  regeringen  tar\r\ninitiativ     till    att    låta    den    kommande\r\nförfattningsutredningen         utreda         sänkt\r\nvalbarhetsålder.\r\n\r\nJag  anser att riksdagen bör begära att regeringen\r\nlägger fram  förslag till en ändring som innebär att\r\nockså utländska  medborgare  som  är  folkbokförda i\r\nSverige  skall  bli  valbara  i  samtliga  val.  Att\r\nbehandla  medborgare  i  länder utanför EU sämre  än\r\nmedborgare   från   EU-länder,    vilket   nuvarande\r\nlagstiftning gör, ser jag som en diskriminering  som\r\nmåste avlägsnas.\r\nVad  som  nu  har  anförts  bör  med  bifall  till\r\nmotionerna    2002/03:K258   yrkande   5   (delvis),\r\n2002/03:K381 yrkande  2  och  2002/03:K383 yrkande 2\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n9. Tidsbegränsning av uppdraget som\r\nriksdagsledamot (punkt 15)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation 9 om införandet av en\r\nlagstiftad rotationsprincip  för  riksdagsledamöter.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna  2002/03:K229\r\noch 2002/03:\r\nK415.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag delar uppfattningen  i  motionerna  2002/03:K229\r\noch 2002/03:K415 att det bör införas tidsbegränsning\r\nav uppdraget som riksdagsledamot med innebörden  att\r\ningen   får   vara  riksdagsledamot  längre  än  tre\r\nmandatperioder    i   följd.   Med   en   lagstiftad\r\nrotationsprincip får  inte  bara yngre möjlighet att\r\nta sig in i politiken utan också  äldre,  som kanske\r\ninte  haft  tid  eller  möjlighet  att engagera  sig\r\npolitiskt  under  den yrkesverksamma delen  av  sitt\r\nliv.  En  rotationsprincip   gör   det  enklare  för\r\nmänniskor  att  komma från andra verksamheter  in  i\r\npolitiken. Det är  nyttigt  och ger en vitalitet och\r\nförnyelse som politiken är i stort behov av. Vad som\r\nnu  har  anförts  bör  med  bifall  till  motionerna\r\n2002/03:K229 och 2002/03:K415  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n10.Funktionshindrades möjlighet att utöva sin\r\nrösträtt (punkt 19)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen    tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som  anförs  i  reservation  10  om  att\r\nutvärdera  i  vilken  mån lagändringarna som trätt i\r\nkraft under år 2002 har  lett  till  att  de fysiskt\r\nfunktionshindrades utövande av rösträtten i 2002 års\r\nriksdags-,  landstings-  och kommunalval har  kunnat\r\nske  under  värdiga  och  jämlika   former.   Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:Ju278 yrkande  9 i\r\nden  del  som  avser  utvärdering  av  i  vilken mån\r\nlagändringarna  som  trätt i kraft år 2002 har  lett\r\ntill   att   de   funktionshindrades   utövande   av\r\nrösträtten  i 2002 års  val  har  kunnat  ske  under\r\nvärdiga och jämlika  former  samt  avslår motionerna\r\n2002/03:K241  yrkande  7,  2002/03:K257  yrkande  3,\r\n2002/03:K270,  2002/03K282  yrkande  2,  2003/04K290\r\nyrkande 5, 2002/03:\r\nK308,   2002/03:K328,   2002/03:So513   yrkande   9,\r\n2003/04:So569 yrkande 5 och  2002/03:Ju278 yrkande 9\r\ni övriga delar.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   delar  uppfattningen  i  motion   2002/03:Ju278\r\nyrkande  9  att  regeringen under denna mandatperiod\r\nbör utvärdera i vilken  mån lagändringarna som trätt\r\ni kraft under år 2002 har  lett  till att de fysiskt\r\nfunktionshindrades utövande av rösträtten i 2002 års\r\nriksdags-,  landstings- och kommunalval  har  kunnat\r\nske under värdiga och jämlika former.\r\n\r\n\r\n11.Opinionsundersökningar i valrörelser\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen    tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som  anförs  i  reservation  11  om  att\r\nregeringen     bör    bjuda    in    medieföretagens\r\nbranschorganisationer     för     diskussioner    om\r\npublicering av opinionsundersökningar i valrörelser.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:K341.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  delar  uppfattningen i motion 2002/03:K341  att\r\nregeringen    bör     bjuda    in    medieföretagens\r\nbranschorganisationer för  diskussioner  om  hur man\r\nkan  bygga vidare på den befintliga överenskommelsen\r\nom   publicering    av    opinionsundersökningar   i\r\nvalrörelser.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.\r\n\r\n\r\n1. Val och regeringsbildning\r\n\r\nHelena Bargholtz (fp) och Liselott Hagberg (fp).\r\n\r\nEtt   stort   antal   av  de  frågor  som  berörs  i\r\nföreliggande betänkande  är,  eller  kommer i närtid\r\natt   bli,   föremål   för   utredning.   2003   års\r\nvallagskommitté  hanterar en rad varierande spörsmål\r\nsom rör vallagens  närmare utformning. En översyn av\r\nregeringsformen skall  inledas.  I  översynen kommer\r\nviktiga  frågor  som  bland annat personval,  skilda\r\nvaldagar  och  formerna  för  regeringsbildning  att\r\nberöras.\r\n\r\nFolkpartiets politiska positioner  framgår av våra\r\nparti- och kommittémotioner. I ett särskilt yttrande\r\ni    betänkandet    om    författningsfrågor   (bet.\r\n2003/04:KU9) redovisar vi vår  principiella hållning\r\nkring     frågor    som    gäller    den    kommande\r\nförfattningsutredningen.  Utan  att  frånträda  våra\r\nståndpunkter  i sak väljer vi att inte reservera oss\r\ni   de  frågor  som   berörs   i   de   två   nämnda\r\nutredningarna.\r\n\r\n2. Utredning av frågor om val och\r\nregeringsbildning\r\n\r\nKerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFöreliggande    betänkande   aktualiserar   en   rad\r\nfrågeställningar  av stort intresse för pågående och\r\nkommande  utredningar.   Mot   denna   bakgrund  har\r\nutskottet  valt  att  i allt väsentligt inte  i  sak\r\npröva förslagen, utan avvakta  kommande utredningar.\r\nViktiga     frågor    som   regeringsbildning    och\r\nförstärkning  av  personvalet   förutsättes   därmed\r\nfaktiskt  bli  behandlade  nära  nog på det sätt som\r\nmotionärerna krävt.\r\n\r\n\r\n3. Val och regeringsbildning\r\n\r\n\r\nGustav Fridolin (mp).\r\n\r\nEtt   stort   antal  av  de  frågor  som  berörs   i\r\nföreliggande betänkande  är,  eller  kommer i närtid\r\natt   bli,   föremål   för   utredning.   2003   års\r\nvallagskommitté  hanterar en rad varierande spörsmål\r\nsom rör vallagens  närmare utformning. En översyn av\r\nregeringsformen skall  inledas.  I  översynen kommer\r\nviktiga  frågor  som  bland annat personval,  skilda\r\nvaldagar  och  formerna  för  regeringsbildning  att\r\nberöras.\r\n\r\nMiljöpartiet de grönas politiska  positioner inför\r\noch  under  dessa utredningar framgår av  dels  våra\r\nparti- och kommittémotioner,  dels enskilda motioner\r\nav   utskottsledamoten   och   dels  det   särskilda\r\nyttrandet  i Konstitutionsutskottets  betänkande  om\r\nförfattningsfrågor (2003/04:KU9).\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\nhösten 2002\r\n\r\n2002/03:K201 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar  genom  ändring  i  vallagen  att\r\nändra  namnen på valkretsarna i Västra Götalands län\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K207 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om personval.\r\n\r\n2002/03:K208 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  hos  regeringen förslag till sådan\r\nändring    av   regeringsformen    att    regeringen\r\nobligatoriskt  skall  avgå  efter ett val i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K211 av Inger Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att  möjligheterna  att\r\nstryka namn på valsedlarna skall återinföras.\r\n\r\n2002/03:K218 av Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  byta  namn  på  Västra\r\nGötalands östra valkrets till valkretsen Skaraborg.\r\n\r\n2002/03:K219 av Cecilia Nilsson Wigström (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att medborgarinformationen\r\nom valsystemet måste förbättras till nästa val.\r\n\r\n2002/03:K223 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en utredning  om\r\ngemensamma valsedlar för de olika partierna.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att gemensamma\r\nvalsedlar bör delas ut inne i vallokalen.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  gemensamma\r\nvalsedlars  betydelse   för  miljön  och  minskade\r\nutgifter för staten.\r\n\r\n2002/03:K224 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nångerröstningen   avbryts    två    timmar    före\r\nvallokalens stängning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  röstande  vid\r\nsärskilda  röstmottagningsställen  inte  skall  ha\r\nrätt att ångerrösta.\r\n\r\n2002/03:K225 av Maria Larsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att knyta rätten att rösta\r\ntill det år man fyller 18 år.\r\n\r\n2002/03:K229 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om införandet av en lagstiftad\r\nrotationsprincip för riksdagsledamöter.\r\n\r\n2002/03:K230 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en studie bland de\r\nröstberättigade som avstått från att rösta i  2002\r\nårs val.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nhandfasta  åtgärder  från  Valmyndighetens  och de\r\nlokala    valnämndernas    sida   för   att   höja\r\nvaldeltagandet inför nästa val.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av\r\nutformning,    förnyelse   och   distribution   av\r\nröstkort.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om förtidsröstningen.\r\n\r\n2002/03:K231 av Yilmaz Kerimo (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av en översyn av\r\nsystemet med personvalsinslag vid allmänna val.\r\n\r\n2002/03:K232 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs  om  nödvändigheten  av  att\r\nförtydliga partiers valsedlar med partisymboler.\r\n\r\n2002/03:K233 av Jan-Evert Rådhström och Gunnar Axén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att det bör genomföras ett\r\nförsök i någon eller  några  valkretsar med att inte\r\nange kandidaternas bostadsort  på  valsedlarna  till\r\nriksdagsvalet.\r\n\r\n2002/03:K234 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs   om   att   se   över\r\nförutsättningarna för att till kommande allmänna val\r\nmöjliggöra för partier att komplettera partiets namn\r\npå valsedeln med en partisymbol.\r\n\r\n2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  angående  ett\r\ninförande av skilda valdagar.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om möjligheten att få\r\nrösta fr.o.m. det kalenderår man fyller 18 år.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  alla skall ha\r\nsamma möjlighet att delta i allmänna val.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag   till   lagändring  som  medför  att  den\r\nnuvarande spärren vid landstingsval avskaffas.\r\n\r\n9.  Riksdagen begär hos  regeringen  en  översyn  av\r\npersonvalssystemet  i  enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att avskaffa\r\nspärrarna i personvalet till både riksdag,  kommun\r\noch region eller landsting före 2006 års val.\r\n\r\n2002/03:K244 av Margareta Pålsson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att vallagen skall\r\nkompletteras  med  en bestämmelse som  eliminerar,\r\neller åtminstone motverkar,  att  gränserna mellan\r\nriksdagsvalkretsar och landstingsvalkretsar  ej är\r\nsynkroniserade.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn  av\r\nriksdagsvalkretsindelningen i Skåne i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K247 av Gunnar Andrén (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om ianspråktagande av modern\r\ntryckteknik   för  distribution  av  valsedlar  till\r\nlandets alla poströstningsställen och vallokaler.\r\n\r\n2002/03:K249 av Axel Darvik (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs  om  att införa kommunala\r\nutjämningsmandat i det svenska valsystemet.\r\n\r\n2002/03:K257 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till lagstiftning om redovisning av parti-\r\noch personvalsfinansiering.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag   om   regler   för  att  säkerställa  att\r\npersonvalsedlar   distribueras    till    samtliga\r\nvallokaler på samma sätt som partivalsedlar.\r\n\r\n3.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till ändringar i relevant lagstiftning så\r\natt personvalsedlar  finns  att  tillgå  också för\r\nsynskadade.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om  återinförandet av ett system\r\ndär  man  kan  stryka  kandidater   från  partiers\r\nlistor.\r\n\r\n2002/03:K258 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag till ändringar i relevant lagstiftning  så\r\natt  rösträttsåldern sänks till 16 år för val till\r\nriksdag,  kommun-  och  landstingsfullmäktige  och\r\nEuropaparlamentet samt för folkomröstningar.\r\n\r\n2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till ändringar i relevant lagstiftning så\r\natt rösträtten  kan  infalla  det  år  man uppnått\r\nbestämd  ålder,  inte,  som  i  dag, den enskildes\r\nålder på valdagen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag till ändringar i relevant lagstiftning  så\r\natt valbarhetsåldern sänks till 16 år för val till\r\nriksdagen,  kommun-  och landstingsfullmäktige och\r\nEuropaparlamentet.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till ändringar i relevant lagstiftning  så\r\natt  valbarheten  kan  infalla  det år man uppnått\r\nbestämd  ålder,  inte,  som  i dag, den  enskildes\r\nålder på valdagen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening behovet av en utredning kring åldersgränser\r\nvid val om ovanstående yrkanden inte vinner gehör.\r\n\r\n2002/03:K262 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om avveckling av\r\npersonvalsspärrar  vid  val till kommun, landsting\r\noch riksdag år 2006.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\nvalsystemet   så   att  väljarens  möjlighet   att\r\nrangordna kandidaterna på valsedeln ökar.\r\n\r\n2002/03:K264 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att pröva rösträtt\r\nför icke-medborgare även till riksdagen.\r\n\r\n2002/03:K266 av Sinikka Bohlin (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om poströstning.\r\n\r\n2002/03:K270 av Marie Engström (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  tillgänglighet  till\r\nvallokaler.\r\n\r\n2002/03:K273 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet  av  ändring  av\r\nvallagen  i syfte att förbättra proportionaliteten i\r\nkommunalvalet  med  hjälp  av t.ex. utjämningsmandat\r\noch begränsning av möjligheten att indela kommunen i\r\nflera valkretsar.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:K276 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\ntill en sådan ändring av vallagen att de  som fyller\r\n18   år   under   år  då  allmänna  val  hålls  blir\r\nröstberättigade.\r\n\r\n2002/03:K282 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en utredning av\r\nfrågor som rör renodling av personvalet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  synskadades\r\nmöjligheter att personrösta.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att utreda ett\r\navskaffande av indelning i  valkretsar vid primär-\r\noch landstingskommunala val.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skilda valdagar.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\ngrundlagens former för regeringsbildning.\r\n\r\n2002/03:K283 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en\r\nutredning för att se  över  möjligheten  att  införa\r\nkommunala utjämningsmandat.\r\n\r\n2002/03:K295 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  en  utredning  av\r\nanvändandet av utjämningsmandat i valet till kommun-\r\noch landstingsfullmäktige.\r\n\r\n2002/03:K297 av Patrik Norinder och Marietta de\r\nPourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  tillsättande  av  en\r\nparlamentariskt  sammansatt utredning för utformning\r\nav ett nytt valsystem.\r\n\r\n2002/03:K302 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet av lagändring för\r\natt  förhindra  att  partier  utan   att   tillfråga\r\npersoner registrerar deras namn på valsedel.\r\n\r\n2002/03:K308 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  att  göra\r\npersonvalet tillgängligt för synskadade.\r\n\r\n2002/03:K313 av Anita Sidén och Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att väljare skall kunna\r\nvisa giltig legitimation vid röstning i vallokal.\r\n\r\n2002/03:K319 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om rösträtt  och  valbarhet\r\nfr.o.m. det år man fyller 18 år.\r\n\r\n2002/03:K328 av Inger Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs  om  former  för att göra\r\npersonvalet tillgängligt för synskadade.\r\n\r\n2002/03:K329 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att  regeringen lämnar förslag  på\r\nändring i 1 kap. 10 § vallagen  i  enlighet  med vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om skilda valdagar rörande\r\nkommun- och riksdagsval.\r\n\r\n2002/03:K331 av Anne Ludvigsson och Johan Löfstrand\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om möjlighet  att rösta det år\r\nman fyller 18 år.\r\n\r\n2002/03:K337 av Birgitta Carlsson och Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att till nästa val\r\ntydligare informera  väljarna  om  vikten  av  att\r\nkryssa  den  kandidat  som  de  vill  ha överst på\r\nlistan.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  återinföra\r\nmöjligheten att stryka namn på valsedlarna.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  att  ta  bort\r\nprocentspärren vad  gäller  personvalet  till alla\r\npolitiska nivåer.\r\n\r\n2002/03:K340 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik\r\nKarlsson (v):\r\n\r\n1.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  lagändring avseende sänkt ålder för\r\nrösträtt  till  16   år   i   kommunala   val  och\r\nfolkomröstningar.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar om ändring av vallagen  så att\r\nde som uppnår rösträttsåldern under år då allmänna\r\nval hålls blir röstberättigade.\r\n\r\n2002/03:K341 av Margareta Sandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om opinionsundersökningar  i\r\nvalrörelser.\r\n\r\n2002/03:K344 av Bo Bernhardsson och Marie Granlund\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  en  utvärdering och\r\növersyn   av   personvalsinslaget   i   det  svenska\r\nvalsystemet snarast genomförs.\r\n\r\n2002/03:K345 av Henrik S Järrel (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att regeringen närmare  utreder\r\nformerna för regeringsbildningen  jämlikt  6  kap.\r\n1-4 §§ regeringsformen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om processen  vid\r\nregeringsbildning.\r\n\r\n2002/03:K347 av Mikael Damberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en översyn av problemen med\r\nvalförrättning i religiöst präglade lokaler.\r\n\r\n2002/03:K368 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en ändring av\r\nlagstiftningen så att alla som fyller 18 år det år\r\nsom det hålls allmänna val ges rösträtt.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nförtydligad information om personvalet.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening de förändringar av personvalet som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:K369 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om behovet av att överväga\r\nen ändring i gällande personvalssystem.\r\n\r\n2002/03:K377 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.   Riksdagen    begär   att   regeringen   utreder\r\npersonvalssystemet   enligt  vad  som  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen  gör en översyn av\r\nvalsystemet för val till riksdagen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nutredning för att lösa de representativa problemen\r\nmed valkretsindelade kommuner  enligt  vad  som  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n19.  Riksdagen  begär  att  regeringen tar initiativ\r\ntill   en   översyn   av  personvalssystemet   och\r\nvalkretsindelningen i enlighet  med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om tidpunkten för\r\nriksdagsval.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  formerna för\r\nregeringsbildning.\r\n\r\n2002/03:K381 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag för att ändra nuvarande rösträttskriterier\r\nfrån   medborgarskap,   unionsmedborgarskap  eller\r\nvisstidsvistelse    till    medborgarskap    eller\r\nfolkbokföring  för  icke-svenska   medborgare  vad\r\navser samtliga val.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag      för      att      ändra     nuvarande\r\nvalbarhetskriterier       från      medborgarskap,\r\nunionsmedborgarskap  eller  visstidsvistelse  till\r\nmedborgarskap eller folkbokföring för icke-svenska\r\nmedborgare vad avser samtliga val.\r\n\r\n2002/03:K382 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att sänka  rösträttsåldern\r\ntill 16 år.\r\n\r\n2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen  begär att regeringen utreder frågan om\r\nen utvidgning av den valbara kretsen.\r\n\r\n2002/03:K390 av Mikael Oscarsson och Per Bill (kd,\r\nm):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen   anförs   om   att   införa\r\nutjämningsmandat i valet till kommunfullmäktige.\r\n\r\n2002/03:K396 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändring  i  regeringsformen   och  vallagen  i\r\nenlighet med vad som i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K400 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt gällande lagstiftning bör ändras  på så sätt att\r\ndet  vid  kommande  riksdagsval  är möjligt  för  en\r\nkandidat att kandidera i endast en valkrets.\r\n\r\n2002/03:K415 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att införa  begränsning  av\r\ndet  antal  mandatperioder  som  en  person får vara\r\nledamot av Sveriges riksdag.\r\n\r\n2002/03:K424 av Leif Jakobsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om personvalsinslaget  och\r\nbehovet av en utvärdering.\r\n\r\n2002/03:K434 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till sådan ändring av regeringsformen  att\r\nregeringen  avgår  vid  val  i  enlighet med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  ändring  av  talmansvalsreglerna  i\r\nenlighet med vad som i motionen anförs.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter en\r\nutredning som ser över budgetprocessen i syfte att\r\nändra reglerna i enlighet med vad som  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om tillförsäkrande av\r\nfunktionshindrades  demokratiska   och   mänskliga\r\nrättigheter.\r\n\r\n2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  sådan  lagändring  att  alla som är\r\nfolkbokförda   i  Sverige  får  rösträtt  i  såväl\r\nkommunval,  landstingsval,   folkomröstningar  som\r\nriksdagsval.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att stimulera ett\r\nökat valdeltagande.\r\n\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n39.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  som innebär att invandrade\r\nkvinnor och män ges rösträtt  i  riksdagsval efter\r\nsamma grund som i kommunala val.\r\n\r\n2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  att se\r\növer  vallagen  för  att bevara valhemligheten för\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n2002/03:T463 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om Internetröstning\r\nför utlandssvenskar.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skilda valdagar.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\nhösten 2003\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:K201 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om skilda valdagar.\r\n\r\n2003/04:K205 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om personval.\r\n\r\n2003/04:K214 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer till\r\nriksdagen med förslag om lämplig lagstiftning  för\r\natt säkerställa att total öppenhet alltid råder  i\r\nen  folkomröstning rörande finansieringen av olika\r\nkampanjorganisationer.\r\n\r\n2. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag om  lämplig lagstiftning för\r\natt  reglera  folkomröstningsinstitutet   på   ett\r\nsådant  sätt  att  inte  en  kampanjande  sida kan\r\ndiktera     folkomröstningsfrågan,    datum    för\r\nomröstningen   eller   omständigheterna  för  dess\r\ngenomförande.\r\n\r\n2003/04:K221 av Håkan Larsson och Sven Bergström\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett  tydligt  regelverk för\r\nkampanjfinansiering i samband med folkomröstningar.\r\n\r\n2003/04:K233 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om förtydligande av  vallagens\r\nvillkor för registrering av partibeteckning.\r\n\r\n2003/04:K234 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att göra en förändring  i\r\nvallagen så att rösträtten infaller det år en person\r\nfyller 18.\r\n\r\n2003/04:K235 av Tobias Billström och Peter\r\nDanielsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om  ett  avskaffande  av\r\nspärrarna i personvalssystemet.\r\n\r\n2003/04:K236 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om insatser för att\r\nöka det generella valdeltagandet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om särskilda insatser\r\nför  att  öka  valdeltagandet i befolkningsgrupper\r\nmed lågt valdeltagande.\r\n\r\n2003/04:K239 av Tobias Billström och Peter\r\nDanielsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  utredning  om  ett\r\ninförande   av   enmansvalkretsar   vid   val   till\r\nriksdagen.\r\n\r\n2003/04:K257 av Eva Flyborg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att ta bort spärrarna för\r\npersonval till riksdag och kommunfullmäktige.\r\n\r\n2003/04:K263 av Per Bill (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i   motionen   anförs  om   att   införa\r\nutjämningsmandat i valet till kommunfullmäktige.\r\n\r\n2003/04:K265 av Gunnar Andrén (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om tillämpning  av  modern\r\ntryckteknik  för  distribution   av  valsedlar  till\r\nlandets alla poströstningsställen och vallokaler.\r\n\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n20.  Riksdagen  begär att regeringen  tar  initiativ\r\ntill   en  översyn   av   personvalssystemet   och\r\nvalkretsindelningen  i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  utredning av\r\nvalsystemet.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om tidpunkten för\r\nriksdagsval.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  formerna för\r\nregeringsbildning.\r\n\r\n2003/04:K274 av Åsa Torstensson och Claes Västerteg\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att överväga införandet\r\nav 16 år som rösträttsålder i allmänna val.\r\n\r\n2003/04:K280 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att se över finansieringen\r\nav folkomröstningar,  val till Europaparlamentet och\r\nextraval till riksdagen.\r\n\r\n2003/04:K281 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs  om  ändring  i vallagen 6\r\noch 7 §§.\r\n\r\n2003/04:K284 av Inger Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  öppethållande  och\r\ninformation   om  lokaler  för  poströstning   under\r\nvaldagen.\r\n\r\n2003/04:K290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka\r\npersonvalet.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  synskadades\r\nmöjligheter att personrösta.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att utreda ett\r\navskaffande av indelning i  valkretsar vid primär-\r\noch landstingskommunala val.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skilda valdagar.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\ngrundlagens former för regeringsbildning.\r\n\r\n2003/04:K295 av Ingvar Svensson och Inger Davidson\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en översyn av  reglerna för\r\nfördelning av utjämningsmandaten inom partier.\r\n\r\n2003/04:K313 av Margareta Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att vallagen skall\r\nkompletteras med  en  bestämmelse  som eliminerar,\r\neller  åtminstone motverkar, att gränserna  mellan\r\nriksdagsvalkretsar  och landstingsvalkretsar ej är\r\nsynkroniserade.\r\n\r\n2.  Riksdagen  beslutar  att   göra  en  översyn  av\r\nriksdagsvalkretsindelningen i Skåne i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:K315 av Anita Brodén (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  tydligare  regler  vid\r\nutformningen av rådgivande folkomröstningar.\r\n\r\n2003/04:K323 av Bo Bernhardsson och Marie Granlund\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att  en utvärdering och\r\növersyn   av   personvalsinslaget   i  det   svenska\r\nvalsystemet snarast genomförs.\r\n\r\n2003/04:K329 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en\r\nutredning med syfte att  kartlägga  statliga  bolags\r\npengar till politiska kampanjer.\r\n\r\n2003/04:K336 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   införa\r\nutjämningsmandat i val till kommunfullmäktige.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  på  försök\r\ntillåta Uppsala kommun att ha endast en valkrets.\r\n\r\n2003/04:K345 av Ulrik Lindgren och Kenneth Johansson\r\n(kd, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om att införa skilda valdagar\r\nför   riksdagsval  och  region-,   landstings-   och\r\nkommunalval.\r\n\r\n2003/04:K375 av Cinnika Beiming och Mikael Damberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  behovet  av  att  utöka\r\nantalet röstmottagningsställen vid förtidsröstning.\r\n\r\n2003/04:K397 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om ändrad rösträttsgrund så\r\natt den som fyller 18 år under kalenderåret erhåller\r\nrösträtt vid val under detta år.\r\n\r\n2003/04:K403 av Britta Lejon och Sonja Fransson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att tydliggöra\r\npengars inverkan på val och folkomröstningar.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  en  öppen\r\nredovisning av partiers  och  personvalskampanjers\r\nekonomiska   resurser   i   allmänna    val    och\r\nfolkomröstningar, både nationellt och lokalt.\r\n\r\n2003/04:K414 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändringar  av lagen  om  folkomröstningar  och\r\nlagen om kommunala  folkomröstningar  i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till\r\nvalhemlighet.\r\n\r\n2003/04:Kr361 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om rösträtt från  det\r\når man fyller 18.\r\n\r\n2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  Internetröstning\r\nför utlandssvenskar.\r\n\r\n2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skilda valdagar.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ändring av namnen på valkretsarna i Västra Götalands län",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K201 och 2002/03:K218.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "A4AA6E18-CB6F-4A46-BC85-5D91702726D7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: oavgjort röstresultat"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A4AA6E18-CB6F-4A46-BC85-5D91702726D7",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "oavgjort?",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Valkretsindelning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K244 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K313 och 2003/04:K313 yrkandena 1 och 2, båda i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Fördelning av utjämningsmandat inom partier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K295.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Proportionalitet vid val till landstings- och kommunfullmäktige",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K249, 2002/03:K273, 2002/03:K282 yrkande 3 i denna del, 2002/03:K283, 2002/03:K295, 2002/03:K377 yrkande 3, 2002/03:K390, 2003/04:K263, 2003/04:K290 yrkande 6 och 2003/04:K336 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Personval",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K207, 2002/03:K211, 2002/03:K231, 2002/03:K241 yrkandena 9 och 10, 2002/03:K257 yrkande 4 i denna del, 2002/03:K262 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K282 yrkande 1, 2002/03:K337 yrkandena 2 och 3, 2002/03:K344, 2002/03:K368 yrkande 3, 2002/03:K369, 2002/03:K377 yrkande 1, 2002/03:K379 yrkande 19, 2002/03:K424, 2003/04:K205, 2003/04:K235, 2003/04:K257, 2003/04:K271 yrkande 20, 2003/04:K290 yrkande 4 och 2003/04:K323.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Personval och kampanjbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K257 yrkande 1, 2003/04:K214 yrkande 1, 2003/04:K221, 2003/04:K329 och 2003/04:K403 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Informationsinsatser avseende valsystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K219, 2002/03:K337 yrkande 1 och 2002/03:K368 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Gemensamma valsedlar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K223 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ångerröstning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K224 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:K266.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Rösträtt under det år då man fyller 18 år",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K225, 2002/03:K241 yrkande 3, 2002/03:K276, 2002/03:K319 i denna del, 2002/03:K331, 2002/03:K368 yrkande 1, 2003/04:K234, 2003/04:K397 och 2003/04:Kr361 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "8C0DA8D9-8D18-4853-831F-CB9C0ECC94C9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (c, fp, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "1",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "37",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "12",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "119",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8C0DA8D9-8D18-4853-831F-CB9C0ECC94C9",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Rösträtt före det åt då man fyller 18 år",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K258 yrkandena 1, 2 och 5 i denna del, 2002/03:K340 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K382 och 2003/04:K274.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "657BF8B3-162B-470F-93A5-8197B3090178",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "13",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/657BF8B3-162B-470F-93A5-8197B3090178",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Rösträttsålder vid folkomröstningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K414.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"mp\"",
          "votering_id": "E3D18A03-7995-4386-9D5D-EAC310B96EB4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "255",
                    "30",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3D18A03-7995-4386-9D5D-EAC310B96EB4",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Utvidgad rösträtt för andra än svenska medborgare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K264 yrkande 5, 2002/03:K381 yrkande 1, 2002/03:Sf289 yrkande 13 och 2002/03:Sf336 yrkande 39.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "D359366C-0713-44A4-B928-8C34E1E2C321",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "2",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "2",
                    "11",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "245",
                    "29",
                    "11",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D359366C-0713-44A4-B928-8C34E1E2C321",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Valbarhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K258 yrkandena 3-5, det senare i denna del, 2002/03:K319 i denna del, 2002/03:K381 yrkande 2 och 2002/03:K383 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Tidsbegränsning av uppdraget som riksdagsledamot",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K229 och 2002/03:K415.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Åtgärder för ökat valdeltagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K230 yrkandena 1-4, 2002/03:Sf289 yrkande 14 och 2003/04:K236 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Valsedlarnas utformning och innehåll m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K232, 2002/03:K233 och 2002/03:K234.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Valdagar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K241 yrkande 1, 2002/03:K282 yrkande 5, 2002/03:K329, 2002/03:K379 yrkande 21, 2002/03:N302 yrkande 25, 2003/04:K201, 2003/04:K271 yrkande 23, 2003/04:K290 yrkande 7, 2003/04:K345 och 2003/04:N335 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K241 yrkande 7, 2002/03:K257 yrkande 3 i denna del, 2002/03:K270, 2002/03:K282 yrkandena 2 och 3 i denna del, 2002/03:K308, 2002/03:K328, 2002/03:Ju278 yrkande 9, 2002/03:So513 yrkande 9, 2003/04:K290 yrkande 5 och 2003/04:So569 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Distribution av valsedlar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K247, 2002/03:K257 yrkandena 2-4, de båda senare i denna del, och 2003/04:K265.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Småpartispärren",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K241 yrkande 8, 2002/03:K377 yrkande 2 och 2002/03:K396.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Översyn av valsystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K297, 2003/04:K239 och 2003/04:K271 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Skydd mot ofrivillig kandidatur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K302.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Legitimationskrav vid röstning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K313 yrkandena 1 och 2, båda i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Opinionsundersökningar i valrörelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K341.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Vallokaler med religiös prägel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K347.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Rätten att kandidera i flera valkretsar i riksdagsval",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K400.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Internetröstning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T463 yrkande 5 och 2003/04:T560 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Folkomröstningar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K214 yrkande 2, 2003/04:K280 och 2003/04:K315.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Registrering av partibeteckning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K233.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Röstningsförfarandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K281.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Förtidsröstning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K284 och 2003/04:K375.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Regeringsbildning, budgetprocess och talmansval",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K208, 2002/03:K282 yrkande 7, 2002/03:K345 yrkandena 1 och 2, 2002/03:K379 yrkande 23, 2002/03:K434 yrkandena 1-3, 2003/04:K271 yrkande 25 och 2003/04:K290 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ändring av namnen på valkretsarna i Västra Götalands län",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Personval och kampanjbidrag",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Rösträtt under det år då man fyller 18 år",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Rösträtt före det åt då man fyller 18 år",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Rösträttsålder vid folkomröstningar",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utvidgad rösträtt för andra än svenska medborgare",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Utvidgad rösträtt för andra än svenska medborgare",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Valbarhet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Tidsbegränsning av uppdraget som riksdagsledamot",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Funktionshindrades möjlighet att utöva sin rösträtt",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Opinionsundersökningar i valrörelser",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-03 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-10 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-17 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:32:50"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om val och regeringsbildning. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att regeringen och riksdagspartierna har inlett samtal om en översyn av regeringsformen. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003. ",
          "dok_id": "GR01KU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om val och regeringsbildning (KU13)",
          "dok_id": "GR01KU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:32:50"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om val och regeringsbildning. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att regeringen och riksdagspartierna har inlett samtal om en översyn av regeringsformen. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01KU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om val och regeringsbildning (KU13)",
          "dok_id": "GR01KU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_13.docx",
          "filstorlek": "187767",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Val och regeringsbildning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A845F4C9-3234-436D-954F-C306961C7A78"
        },
        {
          "dok_id": "GR01KU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_ku_13_del2bilagor.pdf",
          "filstorlek": "2692637",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_ku_13_del2bilagor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/98A9F24E-CAD4-4EA4-B923-F5D3164B9F89"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju278 Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju278",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K201 Valkretsarna i Västra Götaland",
          "ref_dok_id": "GQ02K201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K201",
          "ref_dok_titel": "Valkretsarna i Västra Götaland",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K207 Personval",
          "ref_dok_id": "GQ02K207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K207",
          "ref_dok_titel": "Personval",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K208 Regeringsbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02K208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K208",
          "ref_dok_titel": "Regeringsbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K211 Strykning av namn på valsedlar",
          "ref_dok_id": "GQ02K211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K211",
          "ref_dok_titel": "Strykning av namn på valsedlar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K218 Skaraborg som valkretsnamn",
          "ref_dok_id": "GQ02K218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K218",
          "ref_dok_titel": "Skaraborg som valkretsnamn",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K219 Förbättrad valinformation till väljarna",
          "ref_dok_id": "GQ02K219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K219",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad valinformation till väljarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Nilsson Wigström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K223 Gemensamma valsedlar",
          "ref_dok_id": "GQ02K223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K223",
          "ref_dok_titel": "Gemensamma valsedlar",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K224 Ångerröstning",
          "ref_dok_id": "GQ02K224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K224",
          "ref_dok_titel": "Ångerröstning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K225 Rösträttsåldern",
          "ref_dok_id": "GQ02K225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K225",
          "ref_dok_titel": "Rösträttsåldern",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K229 Begränsning av riksdagsledamöters möjlighet till återval",
          "ref_dok_id": "GQ02K229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K229",
          "ref_dok_titel": "Begränsning av riksdagsledamöters möjlighet till återval",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K230 Åtgärder för att höja valdeltagandet",
          "ref_dok_id": "GQ02K230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K230",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att höja valdeltagandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K231 Översyn av personvalsinslaget",
          "ref_dok_id": "GQ02K231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K231",
          "ref_dok_titel": "Översyn av personvalsinslaget",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K232 Partisymboler på valsedlar",
          "ref_dok_id": "GQ02K232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K232",
          "ref_dok_titel": "Partisymboler på valsedlar",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K233 Bostadsort på valsedlar",
          "ref_dok_id": "GQ02K233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K233",
          "ref_dok_titel": "Bostadsort på valsedlar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K234 Partisymboler på valsedlarna",
          "ref_dok_id": "GQ02K234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K234",
          "ref_dok_titel": "Partisymboler på valsedlarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K241 Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_id": "GQ02K241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K241",
          "ref_dok_titel": "Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K244 Valkretsindelning",
          "ref_dok_id": "GQ02K244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K244",
          "ref_dok_titel": "Valkretsindelning",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K247 Distribution av valsedlar genom en valsedelsmaskin",
          "ref_dok_id": "GQ02K247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K247",
          "ref_dok_titel": "Distribution av valsedlar genom en valsedelsmaskin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K249 Allmän och lika rösträtt",
          "ref_dok_id": "GQ02K249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K249",
          "ref_dok_titel": "Allmän och lika rösträtt",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K257 Personval och valkampanjfinansiering",
          "ref_dok_id": "GQ02K257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K257",
          "ref_dok_titel": "Personval och valkampanjfinansiering",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K258 Rösträttsåldern",
          "ref_dok_id": "GQ02K258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K258",
          "ref_dok_titel": "Rösträttsåldern",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K262 Avveckling av personvalsspärren och rangordning av kandidaterna",
          "ref_dok_id": "GQ02K262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K262",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av personvalsspärren och rangordning av kandidaterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K264 Minoriteters delaktighet i demokratiskt arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02K264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K264",
          "ref_dok_titel": "Minoriteters delaktighet i demokratiskt arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K266 Poströstning",
          "ref_dok_id": "GQ02K266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K266",
          "ref_dok_titel": "Poströstning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K270 Tillgänglighet till vallokaler",
          "ref_dok_id": "GQ02K270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K270",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet till vallokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K273 Förbättrad proportionalitet i kommunalval",
          "ref_dok_id": "GQ02K273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K273",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad proportionalitet i kommunalval",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K276 Förändring av rösträttsvillkoren",
          "ref_dok_id": "GQ02K276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K276",
          "ref_dok_titel": "Förändring av rösträttsvillkoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Rossana Valeria D. m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K282 Konstitutionella frågor",
          "ref_dok_id": "GQ02K282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K282",
          "ref_dok_titel": "Konstitutionella frågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K283 Utjämningsmandat i kommunalval",
          "ref_dok_id": "GQ02K283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K283",
          "ref_dok_titel": "Utjämningsmandat i kommunalval",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K295 Utjämningsmandat",
          "ref_dok_id": "GQ02K295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K295",
          "ref_dok_titel": "Utjämningsmandat",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K297 Nytt personvalssystem",
          "ref_dok_id": "GQ02K297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K297",
          "ref_dok_titel": "Nytt personvalssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder och Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K302 Namn på valsedlar",
          "ref_dok_id": "GQ02K302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K302",
          "ref_dok_titel": "Namn på valsedlar",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K308 Lika villkor i personvalet för synskadade",
          "ref_dok_id": "GQ02K308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K308",
          "ref_dok_titel": "Lika villkor i personvalet för synskadade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K313 Legitimation vid röstning",
          "ref_dok_id": "GQ02K313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K313",
          "ref_dok_titel": "Legitimation vid röstning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K319 Rösträtt och valbarhet fr.o.m. det år man fyller 18 år",
          "ref_dok_id": "GQ02K319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K319",
          "ref_dok_titel": "Rösträtt och valbarhet fr.o.m. det år man fyller 18 år",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K328 Synskadade och personvalet",
          "ref_dok_id": "GQ02K328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K328",
          "ref_dok_titel": "Synskadade och personvalet",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K329 Skilda valdagar",
          "ref_dok_id": "GQ02K329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K329",
          "ref_dok_titel": "Skilda valdagar",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K331 Ungdomars deltagande i allmänna val",
          "ref_dok_id": "GQ02K331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K331",
          "ref_dok_titel": "Ungdomars deltagande i allmänna val",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson och Johan Löfstrand (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K337 Personvalet",
          "ref_dok_id": "GQ02K337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K337",
          "ref_dok_titel": "Personvalet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K340 Sänkt åldersgräns för rösträtt",
          "ref_dok_id": "GQ02K340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K340",
          "ref_dok_titel": "Sänkt åldersgräns för rösträtt",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K341 Opinionsundersökningar i valrörelser",
          "ref_dok_id": "GQ02K341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K341",
          "ref_dok_titel": "Opinionsundersökningar i valrörelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K344 Utvärdering av personvalsinslaget",
          "ref_dok_id": "GQ02K344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K344",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av personvalsinslaget",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Bernhardsson och Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K345 Regeringsbildningen",
          "ref_dok_id": "GQ02K345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K345",
          "ref_dok_titel": "Regeringsbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K347 Valförrättning på neutral mark",
          "ref_dok_id": "GQ02K347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K347",
          "ref_dok_titel": "Valförrättning på neutral mark",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Damberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K368 Förändring av rösträttsvillkoren",
          "ref_dok_id": "GQ02K368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K368",
          "ref_dok_titel": "Förändring av rösträttsvillkoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg och Sten Lundström (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K369 Personval",
          "ref_dok_id": "GQ02K369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K369",
          "ref_dok_titel": "Personval",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K377 Valsystemet",
          "ref_dok_id": "GQ02K377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K377",
          "ref_dok_titel": "Valsystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K379 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GQ02K379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K379",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K381 Vidgning av rösträtts- och valbarhetskriterierna",
          "ref_dok_id": "GQ02K381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K381",
          "ref_dok_titel": "Vidgning av rösträtts- och valbarhetskriterierna",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K382 Rösträttsåldern",
          "ref_dok_id": "GQ02K382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K382",
          "ref_dok_titel": "Rösträttsåldern",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K383 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K383",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K390 Utjämningsmandat i kommunfullmäktige",
          "ref_dok_id": "GQ02K390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K390",
          "ref_dok_titel": "Utjämningsmandat i kommunfullmäktige",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD) och Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K396 Procentspärrarna vid allmänna val",
          "ref_dok_id": "GQ02K396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K396",
          "ref_dok_titel": "Procentspärrarna vid allmänna val",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K400 Rätt att kandidera till riksdagen i endast en valkrets",
          "ref_dok_id": "GQ02K400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K400",
          "ref_dok_titel": "Rätt att kandidera till riksdagen i endast en valkrets",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K415 Antalet mandatperioder för riksdagsledamot",
          "ref_dok_id": "GQ02K415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K415",
          "ref_dok_titel": "Antalet mandatperioder för riksdagsledamot",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K424 Utvärdering av personvalsinslaget",
          "ref_dok_id": "GQ02K424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K424",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av personvalsinslaget",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Jakobsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K434 Regeringsavgång vid val m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02K434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K434",
          "ref_dok_titel": "Regeringsavgång vid val m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf289 Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So513 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So513",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T463 Post, tele och informationsteknik",
          "ref_dok_id": "GQ02T463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T463",
          "ref_dok_titel": "Post, tele och informationsteknik",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K201 Skilda valdagar",
          "ref_dok_id": "GR02K201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K201",
          "ref_dok_titel": "Skilda valdagar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K205 Personval",
          "ref_dok_id": "GR02K205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K205",
          "ref_dok_titel": "Personval",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K214 Öppenhet och demokrati",
          "ref_dok_id": "GR02K214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K214",
          "ref_dok_titel": "Öppenhet och demokrati",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K221 Öppenhet om kampanjfinansiering",
          "ref_dok_id": "GR02K221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K221",
          "ref_dok_titel": "Öppenhet om kampanjfinansiering",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K233 Villkor för registrering av partibeteckning",
          "ref_dok_id": "GR02K233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K233",
          "ref_dok_titel": "Villkor för registrering av partibeteckning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K234 Rösträttsåldern",
          "ref_dok_id": "GR02K234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K234",
          "ref_dok_titel": "Rösträttsåldern",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K235 Spärrar i personvalssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02K235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K235",
          "ref_dok_titel": "Spärrar i personvalssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K236 Valdeltagandet",
          "ref_dok_id": "GR02K236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K236",
          "ref_dok_titel": "Valdeltagandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K239 Enmansvalkretsar",
          "ref_dok_id": "GR02K239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K239",
          "ref_dok_titel": "Enmansvalkretsar",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K257 Ett utökat personval",
          "ref_dok_id": "GR02K257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K257",
          "ref_dok_titel": "Ett utökat personval",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K263 Utjämningsmandat i kommunfullmäktige",
          "ref_dok_id": "GR02K263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K263",
          "ref_dok_titel": "Utjämningsmandat i kommunfullmäktige",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K265 Valsedelmaskin",
          "ref_dok_id": "GR02K265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K265",
          "ref_dok_titel": "Valsedelmaskin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K271 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GR02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K274 Sänkt rösträttsålder",
          "ref_dok_id": "GR02K274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K274",
          "ref_dok_titel": "Sänkt rösträttsålder",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K280 Finansiering av folkomröstningar, val till Europaparlamentet och extraval till riksdagen",
          "ref_dok_id": "GR02K280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K280",
          "ref_dok_titel": "Finansiering av folkomröstningar, val till Europaparlamentet och extraval till riksdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K281 Ändring i vallagen",
          "ref_dok_id": "GR02K281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K281",
          "ref_dok_titel": "Ändring i vallagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson och Jarl Lander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K284 Möjligheterna att poströsta",
          "ref_dok_id": "GR02K284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K284",
          "ref_dok_titel": "Möjligheterna att poströsta",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K290 En ny författning för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02K290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K290",
          "ref_dok_titel": "En ny författning för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K295 Vallagens bestämmelser om fördelning av utjämningsmandat",
          "ref_dok_id": "GR02K295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K295",
          "ref_dok_titel": "Vallagens bestämmelser om fördelning av utjämningsmandat",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson och Inger Davidson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K313 Valkretsindelning",
          "ref_dok_id": "GR02K313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K313",
          "ref_dok_titel": "Valkretsindelning",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K315 Tydligare regler vid folkomröstningar",
          "ref_dok_id": "GR02K315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K315",
          "ref_dok_titel": "Tydligare regler vid folkomröstningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K323 Utvärdering av personvalsinslaget",
          "ref_dok_id": "GR02K323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K323",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av personvalsinslaget",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Bernhardsson och Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K329 Statliga bolags pengar till politiska kampanjer",
          "ref_dok_id": "GR02K329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K329",
          "ref_dok_titel": "Statliga bolags pengar till politiska kampanjer",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K336 Utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige",
          "ref_dok_id": "GR02K336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K336",
          "ref_dok_titel": "Utjämningsmandat i val till kommunfullmäktige",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K345 Skilda valdagar",
          "ref_dok_id": "GR02K345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K345",
          "ref_dok_titel": "Skilda valdagar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD) och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K375 Röstmottagningsställen vid förtidsröstning",
          "ref_dok_id": "GR02K375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K375",
          "ref_dok_titel": "Röstmottagningsställen vid förtidsröstning",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming och Mikael Damberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K397 Rösträttsålder",
          "ref_dok_id": "GR02K397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K397",
          "ref_dok_titel": "Rösträttsålder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K403 Pengars påverkan på allmänna val",
          "ref_dok_id": "GR02K403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K403",
          "ref_dok_titel": "Pengars påverkan på allmänna val",
          "ref_dok_subtitel": "av Britta Lejon och Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K414 Sänkt åldersgräns för deltagande i folkomröstningar",
          "ref_dok_id": "GR02K414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K414",
          "ref_dok_titel": "Sänkt åldersgräns för deltagande i folkomröstningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr361 Ungdomspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr361",
          "ref_dok_titel": "Ungdomspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N335 Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_id": "GR02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska satsningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So569 Handikapp",
          "ref_dok_id": "GR02So569",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So569",
          "ref_dok_titel": "Handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T560 Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_id": "GR02T560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T560",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer, Utgiftsområde 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}