{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2287241",
      "dok_id": "GR01KU12",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU12",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU12",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "12",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:35",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:39",
      "titel": "Fri- och rättighetsskyddsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU12/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU12",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU12",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU12",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU12</div><h1>Fri- och rättighetsskyddsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 42 motionsyrkanden i fri- och rättighetsfrågor\r\nfrån den allmänna motionstiden 2003. Motionerna gäller bl.a. förstärkt\r\nskydd för fri- och rättigheter, rätten till liv, livsåskådningsfrihet,\r\nsamvetsfrihet, negativ föreningsfrihet, förbud mot rasistiska organisationer,\r\nretroaktivitetsförbud, skydd mot diskriminering, äganderätt samt partibidrag\r\nfrån fackligt anslutna personer. Huvuddelen av motionsyrkandena är snarlika\r\nmotioner som utskottet behandlade ingående våren 2003, och de behandlas\r\ndärför förhållandevis översiktligt i detta betänkande. Utskottet avstyrker\r\nsamtliga motionsyrkanden. 17 reservationer har avgetts.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Förstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkandena 8, 9 och 11.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2.      Utvidgat skydd för fri- och rättigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K399.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n3.      Värdekommission\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K386 och 2003/04:Ub321 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4.      Individuella rättigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K223 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n5.      Vitbok\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K352.\r\n\r\n6.      Rätten till liv\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So636 yrkande 1.\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n7.      Livsåskådningsfrihet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K266 och 2003/04:K324 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n8.      Samvetsfrihet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K272 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 7 (kd) - villkorad\r\n\r\n9.      Negativ föreningsfrihet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkande 14.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Åtgärder mot rasistiska organisationer\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K298, 2003/04:K398 och 2003/04:Sf402\r\nyrkande 20.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n11.     Retroaktivitetsförbud\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K247.\r\nReservation 10 (m, kd, c)\r\n\r\n12.     Rättsligt bindande skyddsregler\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K395.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n13.     1 kap. 2 § regeringsformen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 1 och 2003/04:K402\r\nyrkande 1.\r\nReservation 12 (mp)\r\n\r\n14.     2 kap. 15 § regeringsformen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 2, 2003/04:K402 yrkande\r\n2 och 2003/04:K418 yrkande 14.\r\nReservation 13 (fp, v, c, mp)\r\n\r\n15.     Samlad diskrimineringslag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A258 yrkande 8.\r\nReservation 14 (m)\r\n\r\n16.     Översyn av lagstiftningen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 4 och 2003/04:K402\r\nyrkande 4.\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n17.     EU-stöd till HBT-organisationer\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K418 yrkande 5.\r\nReservation 16 (fp, v, mp)\r\n\r\n18.     Äganderätt m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 13, 2003/04:K361,\r\n2003/04:K431, 2003/04:MJ404 yrkande 1, 2003/04:MJ412 yrkandena 1 och 3 och\r\n2003/04:N412 yrkande 5.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n19.     Partibidrag från fackligt anslutna personer\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K355 yrkandena 1-4.\r\n\r\nStockholm den 18 mars 2004\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Gunnar Hökmark (m), Göran\r\nMagnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär\r\nAxel Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson\r\n(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias\r\nKrantz (fp), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy\r\nGustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Agne Hansson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas ett fyrtiotal motionsyrkanden i fri- och\r\nrättighetsfrågor. En lång rad motioner i dessa ämnen behandlades våren\r\n2003 i betänkande 2002/03:KU26, där det gavs en beskrivning över utvecklingen\r\nav skyddet för fri- och rättigheterna i Sverige samt inom EU och Europarådet.\r\nStörre delen av de nu aktuella motionsyrkandena har samma innebörd som\r\nmotioner som behandlades i det betänkandet. Dessa motionsyrkanden behandlas\r\ndenna gång i en förenklad ordning. För närmare bakgrundsbeskrivningar\r\nhänvisas till betänkande 2002/03:KU26.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFörstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden sex\r\nmotioner som tar upp dels frågan om ett generellt förstärkt skydd för\r\nfri- och rättigheterna, dels frågorna om tillsättande av en värdekommission\r\noch om en vitbok för ett systematiskt arbete med reformer för att stärka\r\nindividens egenmakt och frihet. Jämför reservationerna 1 (m), 2, 3 (kd)\r\noch 4 (c).\r\nMotionerna\r\nI motion K271 (m) yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. begärs ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om grundlagsskyddet mot rättighetsinskränkande lagstiftning.\r\nEnligt motionen åtnjuter vissa av de i regeringsformen garanterade fri-\r\noch rättigheterna inte ett tillräckligt skydd. Grundlagens skydd mot\r\nrättighetsinskränkningar bör vara lika starkt, oavsett vilken fri- och\r\nrättighet det gäller. Härigenom skulle betydelsefulla förstärkningar av\r\nenskildas rättigheter kunna uppnås. Det skulle bl.a. innebära att de tre\r\nallmänna begränsningsgrunderna i 2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen\r\nblir tillämpliga även vid begränsning av t.ex. äganderätten. En inskränkning\r\nskulle då endast få göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i\r\nett demokratiskt samhälle, och en begränsning skulle aldrig få gå utöver\r\nvad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den\r\noch ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria\r\nåsiktsbildningen. I yrkande 9 begärs en generell förstärkning av\r\nminoritetsskyddet vid inskränkningar i de medborgerliga fri- och rättigheterna,\r\nvilket skulle kunna ske genom att reglerna om särskilt beslutsförfarande\r\nmed ett års uppskov i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen blir\r\ntillämpliga. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande till regeringen om\r\nförhållandet mellan Europakonventionen och regeringsformen. Den nuvarande\r\nbristen på samstämmighet mellan Europakonventionens och regeringsformens\r\nskyddsnivåer skulle kunna upphävas om Europakonventionen upphöjdes till\r\ngrundlag. Ett annan sätt vore enligt motionen att utvidga tillämpningsområdet\r\nför 2 kap. 12 § regeringsformen till att omfatta även Europakonventionen.\r\n\r\nI motion K223 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 2 begärs\r\ntillkännagivanden till regeringen om behovet av en lagstiftning som innebär\r\nfå, men tydligare individuella rättigheter som ersättning för dagens\r\nsociala rättigheter samt om en lista för medborgarrättigheter. De lagar\r\nsom i dag reglerar stora delar av den kommunala verksamheten, som skollagen\r\noch socialtjänstlagen, bör ses över i syfte att ersätta detaljregleringen\r\nav kommunernas verksamhet med utkrävbara rättigheter för individen. I\r\nSverige har man enligt motionen traditionellt valt att garantera utsatta\r\ngrupper särskilt stöd genom lagstiftning som reglerar exempelvis kommunerna.\r\nDetta innebär två problem, nämligen att rättigheten - till exempel\r\ntillgänglighet till offentliga lokaler - inte blir utkrävbar för individen,\r\nsamtidigt som det innebär en onödig reglering av hur kommunen väljer att\r\nuppfylla sitt åtagande.\r\nOlika myndigheter har enligt motionen svårt att samarbeta och incitamenten\r\nför förbättringar är små. Medborgarna har rätt att kräva att myndigheter\r\nskall samverka i samordnade system som är överblickbara och förutsägbara.\r\nI syfte att stärka den enskilde människans och de civila organisationernas\r\nställning bör prövas en möjlighet att gentemot statliga myndigheter och\r\nförvaltning inrätta en lista över medborgarnas rättigheter. En sådan\r\nrättighetslista bör innehålla krav på att dröjsmål inte får förekomma utan\r\ngiltiga skäl samt en angivelse av den tid som skall gälla för svar från\r\nmyndigheten eller för verkställighet, liksom krav på vänligt och korrekt\r\nbemötande.\r\nI motion K399 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) begärs att regeringen skall\r\ntillsätta en utredning med anledning av behovet av förstärkta fri- och\r\nrättigheter. I motionen framhålls att ett samhälles grundvärden är förankrade\r\ni gemenskap och bestäms av kulturarvet. I ett rättssamhälle har lagarna\r\noch lagstiftningen en inre systematik och ett sammanhang. Rätten är inte\r\nett partipolitiskt instrument utan skall ses utifrån helhetsperspektivet.\r\nDen legitima rättsstaten måste visa respekt för grundläggande fri- och\r\nrättigheter och respektera varje människas integritet oberoende av religion,\r\nålder, ras, kön, sexuell identitet, ekonomisk eller social ställning,\r\netnisk eller politisk tillhörighet.\r\nDet är enligt motionen viktigt att sortera ut rättspositivismen ur det\r\nrättsliga perspektivet i arbetet med att förstärka de mänskliga fri- och\r\nrättigheterna. Exempel på områden som borde bearbetas ytterligare är t.ex.\r\nvidden av skyddet för den mänskliga integriteten liksom föräldrarätten,\r\nden negativa föreningsfriheten, samvetsfriheten och äganderätten. Området\r\nför rättighetsskydd bör vidare enligt motionen omfatta även förhållanden\r\nmellan enskilda. I denna del råder inte full parallellitet mellan\r\nregeringsformen och Europakonventionen, som kan antas ålägga konventionsstaterna\r\nviss skyldighet att genom lagstiftning trygga vissa fri- och rättigheter\r\näven mellan enskilda.\r\nI Ingvar Svensson m.fl. (kd) anför i motion K386 anförs att det behövs en\r\nvärdekommission för att stimulera en bred offentlig debatt om människovärdet\r\noch de mänskliga fri- och rättigheterna. Motionärerna hänvisar till den\r\nnorska värdekommissionen och framhåller att det finns anledning att\r\nfokusera t.ex. på vilka de grundläggande värdena för ett gott samhälle är\r\noch vilka som är inspirationsgivare, på hur etiken/värdena tillägnas, på\r\nfamiljens, skolans, rättssystemets, mediernas och övriga signalgivares\r\nbetydelse, på hur rättssystemet och rättänkande byggs upp utifrån den\r\ngemensamma värdebasen, på samhällsekonomins beroende av en fungerande\r\netik i form av tillit och förtroende, på ekonomins drivkrafter, på familjens\r\nbetydelse för ett gemenskapstänkande samt på värdebasens utveckling och\r\nbetydelse för företags- och organisationskulturer, informationssamhället\r\noch ett samhälle med allt större etnisk mångfald. I Tuve Skånberg (kd)\r\nbegär i motion Ub321 yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om en brett sammansatt nationell värdekommission\r\nmed uppgift att belysa frågor kring familjens fostrande betydelse, värdet\r\nav den klassiska kristna etiken, behovet av vårdnadsbidrag och mer resurser\r\ntill familjerådgivningen samt med förslag till konkreta åtgärder för att\r\nstärka den ekonomiska etiken.\r\nI motion K352 av Christer Nylander (fp) begärs en vitbok för ett systematiskt\r\narbete med reformer för att stärka individens egenmakt och frihet. Enligt\r\nmotionären behövs reformer som tar bort marginaleffekter i skattesystemet\r\noch ger mer pengar i plånboken, som i skolan ger varje elev möjlighet att\r\nlära efter förmåga, som ökar valfriheten i välfärden, som ger de anställda\r\nmer makt över arbetstid och över socialförsäkringarna, som ger äldre och\r\nhandikappade tydliga rättigheter och som gör det enklare att starta och\r\ndriva företag.\r\nTidigare behandling\r\nMotionsyrkanden med samma innebörd som motion K271 yrkandena 8, 9 och 11\r\n(m) behandlades våren 2003 i betänkande 2002/03:KU26. Utskottet avstyrkte\r\nyrkanden om bl.a. en utvidgning av området för begränsningsgrunderna enligt\r\n2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen och om utvidgning av minoritetsskyddet\r\nvid fri- och rättighetsbegränsande lagstiftning till ytterligare rättigheter\r\nmed hänvisning till tidigare uttalanden om att den gällande regleringen\r\nvuxit fram under stort samförstånd mellan partierna och till att regleringen\r\nger ett tillräckligt skydd för minoriteter i riksdagen (s. 25). Ett yrkande\r\ni frågan om Europakonventionens förhållande till regeringsformen avstyrktes\r\nmed hänvisning till att utskottet tidigare hade avstyrkt liknande yrkanden\r\n(s. 26). Utskottet hade då anfört att regleringen av de grundläggande\r\nrättigheterna i 2 kap. regeringsformen till stor del utformats med\r\nEuropakonventionen som inspirationskälla och att konventionen inte getts\r\ngrundlagsstatus främst beroende på att man ville undvika en dubbelreglering\r\npå samma konstitutionella nivå av vissa rättigheter och av hur dessa får\r\nbegränsas. När det gäller alternativet att utvidga tillämpningsområdet\r\nför 2 kap. 12 § regeringsformen till att omfatta även Europakonventionen\r\nhade utskottet hänvisat till att en sådan ordning skulle skapa oklarhet\r\nom konventionens ställning. Utskottet ansåg mot den bakgrunden fortfarande\r\natt det inte fanns anledning att ge Europakonventionen grundlags status\r\neller förstärka konventionens ställning på annat sätt. En reservation (m)\r\navgavs.\r\nEn fråga om individuellt utkrävbara rättigheter liknande den fråga som\r\ntas upp i motion K223 (c) yrkande 1 har nyligen när det gäller funktionshindrade\r\nbehandlats av socialutskottet i betänkandet Uppföljning av den nationella\r\nhandlingsplanen för handikappolitiken (bet. 2003/04:SoU2). Socialutskottet\r\navstyrkte en motion med hänvisning till att den nationella handlingsplanen\r\när inriktad på generella lösningar och den allmänna tillgängligheten i\r\nsamhället. Detta borde leda till ett minskat behov av särlösningar och\r\ntill att alltfler kan delta i samhällslivet på likvärdiga villkor.\r\nSocialutskottet ville också erinra om att Diskrimineringskommittén har i\r\nuppdrag att bl.a. överväga behovet av en sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning\r\nsamt behovet av regler som ger skydd mot diskriminering av personer med\r\nfunktionshinder i bemärkelsen bristande tillgänglighet. Riksdagen borde\r\ninte föregripa kommande förslag.\r\nKonstitutionsutskottet avstyrkte våren 2002 en motion (c) om individuellt\r\nutkrävbara rättigheter och förstärkt kommunalt självstyre (bet. 2001/02:\r\nKU14, s. 25) med hänvisning till den då aviserade översynen av uppgifts-\r\noch ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen.\r\nFrågan om rättighetslista och bemötandet hos myndigheter har behandlats\r\nav konstitutionsutskottet vid flera tidigare tillfällen, senast våren\r\n2003 i betänkandet Statlig förvaltning (bet. 2002/03:KU23). Utskottet\r\navstyrkte (s. 34) motionsyrkanden med hänvisning till att olika myndigheter\r\ninom ramen för det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet har ställt\r\nut löften i form av serviceåtaganden till medborgarna och företagen om\r\nvad de kan förvänta sig eller kräva när det gäller t.ex. handläggningstider.\r\nEn generell reglering därvidlag skulle riskera att försvåra anpassningen\r\ntill enskilda myndigheters förutsättningar. Mot denna bakgrund vidhöll\r\nutskottet sin tidigare uppfattning att det inte har visat sig föreligga\r\nett generellt behov av att införa en rätt till dröjsmålstalan eller ett\r\nsystem med tidsgränser för myndighets svar. En reservation (c) avgavs.\r\nEn motion med samma innebörd som motion K339 (kd) gällande en utredning\r\nom förstärkta fri- och rättigheter avstyrktes av utskottet våren 2003 i\r\nbetänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor (bet. 2002/03:KU26, s. 26).\r\nUtskottet hänvisade till tidigare uttalanden om att utredningar visat att\r\ndet inte var praktiskt möjligt att i grundlag ta in en generell reglering\r\nav skyddet för fri- och rättigheter mellan enskilda. Utskottet hade vidare\r\nvid flera tidigare tillfällen tagit ställning mot en sådan utvidgning av\r\nfri- och rättighetsskyddet som förordades i motionen i fråga om bl.a. den\r\nmänskliga integriteten och om föräldrarätt. Utskottet ansåg inte heller\r\natt skyddet för den negativa föreningsrätten och äganderätten var\r\notillräckligt. En reservation (kd) avgavs.\r\nUtskottet avstyrkte också i samma betänkande med hänvisning till tidigare\r\nställningstaganden en motion (kd) om tillsättandet av en sådan värdekommission\r\nsom avses i de nu aktuella motionerna K386 (kd) och UbU321 (kd) yrkandena\r\n1 och 2. En reservation (kd) avgavs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn samlad översyn av regeringsformen är aviserad, och samtal har förts\r\nmed de politiska partierna om innehållet i översynen. Enligt utskottets\r\nmening bör resultatet av detta förberedelsearbete inte föregripas. Utskottet\r\när inte nu berett att frångå sina tidigare bedömningar i fråga om en\r\nutvidgning av området för begränsningsgrunderna enligt 2 kap. 12 § andra\r\nstycket regeringsformen om minoritetsskyddet vid fri- och rättighetsbegränsande\r\nlagstiftning eller om Europakonventionens förhållande till regeringsformen.\r\nMotion K271 yrkandena 8, 9 och 11 (m) avstyrks följaktligen.\r\nInte heller är utskottet berett att nu ändra sina tidigare ställningstaganden\r\nnär det gäller en värdekommission eller en utredning om förstärkta fri-\r\noch rättigheter gällande vidden av skyddet för den mänskliga integriteten\r\noch förhållanden mellan enskilda. Motionerna K386 (kd), K399 (kd) och\r\nUb321 yrkandena 1 och 2 (kd) avstyrks följaktligen.\r\nUtskottet gör vidare inte nu någon annan bedömning än tidigare när det\r\ngäller frågan om en lagstiftning om individuella rättigheter som ersättning\r\nför dagens sociala rättigheter samt en lista för medborgarrättigheter.\r\nMotion K223 yrkandena 1 och 2 (c) avstyrks.\r\nUtskottet är slutligen inte berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om en vitbok för ett systematiskt arbete i syfte att stärka\r\nindividens egenmakt och frihet och avstyrker därför motion K352 (fp).\r\nRätten till liv\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande ett\r\nmotionsyrkande (kd) om rätten till liv. Jämför reservation 5 (kd).\r\nMotionen\r\nI Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begär i motion So636 yrkande 1 begärs ett\r\ntillkännagivande till regeringen om ett grundlagsfästande av rätten till\r\nliv. Rätten till mänskligt liv är av den karaktären att det borde åligga\r\ndet allmänna att positivt verka för att denna rätt skyddas och främjas.\r\nDen mest grundläggande mänskliga rättigheten, rätten till liv, bör ingå\r\ni regeringsformens värdeorientering i målsättningsstadgandena. 1 kap. 2\r\n§ regeringsformen bör lyda: \"Den offentliga makten skall utövas med respekt\r\nför människovärdets okränkbarhet, alla människors lika värde och för den\r\nenskilda människans frihet och värdighet.\"\r\nTidigare behandling\r\nEn motion (kd) om rätten till liv avstyrktes av utskottet våren 2002 (bet.\r\n2001/02:KU15, s. 23). Utskottet hänvisade till att Fri- och rättighetskommittén\r\når 1993 i denna fråga fann att befintlig lagstiftning väl motsvarade de\r\nkrav som kan ställas i en rättsstat och att rätten till liv genom\r\nEuropakonventionens inkorporering kom till ett positivt uttryck i svensk\r\nlagstiftning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Motion So636 yrkande\r\n1 avstyrks följaktligen.\r\nLivsåskådningsfrihet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion (s) om grundlagsskydd för livsåskådningsfrihet - t.ex. i fråga\r\nom veganism - avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstagande.\r\nMed hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrks också en motion\r\n(fp) om vegetarisk och vegansk mat vid offentliga inrättningar. Jämför\r\nreservation 6 (mp).\r\nMotionerna\r\nI Hillevi Larsson (s) begär i motion K324 yrkandena 1 och 2 begärs att\r\ndet grundlagsskydd som gäller trosuppfattning ses över i syfte att även\r\nsekulära livsåskådningar, t.ex. veganism, omfattas. Tron att det är fel\r\natt döda och äta upp djur när det finns alternativ är enligt motionären\r\npå intet sätt en mindre stark och okränkbar tro än tron på Gud.\r\nPå vissa skolor vägras veganerna vegankost och riskerar därmed både hälsa\r\noch skolresultat. Det är enligt motionären dessutom en uppenbar kränkning\r\nav livsåskådning. Att sådan diskriminering inte bör få förekomma bör\r\ntillkännages för regeringen.\r\nFrågan om vegetarisk och vegansk mat i offentliga inrättningar tas upp i\r\nmotion K266 av Birgitta Ohlsson (fp). Motionären begär ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om att kommunala, landstingskommunala och statliga\r\ninrättningar skall vara skyldiga att erbjuda vegetarisk och vegansk mat när\r\nså efterfrågas. Genom hela den moderna historien har enligt motionen det\r\noffentliga motarbetat och negativt särbehandlat just individer som valt\r\ndjurfri kost. Denna form av etisk diskriminering skall enligt motionen\r\ninte accepteras i ett samhälle som bör förhålla sig neutralt inför människors\r\nolika livsval. Vilka matkrav vi har som individer, oavsett om de är etiskt,\r\nhälsomässigt eller religiöst grundade, bör respekteras så länge de rör\r\nsig inom svensk lagstiftning.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2003 avstyrkte utskottet en motion om grundlagsskydd mot diskriminering\r\npå grund av livsåskådning (bet. 2002/03:KU26, s. 30) med hänvisning till\r\ntidigare uttalanden. I betänkandet gavs en utförlig bakgrundsbeskrivning\r\nav regeringsformens skydd för bl.a. religionsfriheten och andra friheter,\r\nEuropakonventionens regler om opinionsfriheterna och FN:s deklaration om\r\nde mänskliga rättigheterna. Utskottet hade tidigare (bet. 1992/93:KU2,\r\nbet. 1996/97:KU14) hänvisat till att livsåskådningsfriheten redan skyddas\r\nav olika regler i regeringsformen och även till att i den mån begreppet\r\nlivsåskådningsfrihet inte omfattas av religionsfriheten ger andra i\r\nregeringsformen upptagna fri- och rättigheter ett gott skydd mot icke\r\nönskvärda ingrepp. Det kunde enligt utskottet inte heller bortses från de\r\navgränsningsproblem som kunde finnas när det gäller att avgöra vad som\r\ninryms i begreppet livsåskådningsfrihet.\r\nI betänkandet Statlig förvaltning (bet. 2002/03:KU23, s. 74 f.) behandlades\r\nvåren 2003 motioner om vegansk och vegetarisk mat med samma innebörd som\r\nden nu aktuella. Enligt utskottet var det inte en angelägenhet för riksdag\r\noch regering att besluta om regler för vilket slags mat som serveras i\r\noffentlig regi, t.ex. i skolan, utan för kommuner inom ramen för den\r\nkommunala självstyrelsen och andra berörda myndigheter. Utskottet var\r\nsåledes inte berett att förorda en nationell princip i detta avseende och\r\navstyrkte därför motionerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande. Motionerna K324\r\nyrkandena 1 och 2 (s) och K266 (fp) avstyrks.\r\nSamvetsfrihet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande en\r\nmotion (kd) om att införliva samvetsfriheten i regeringsformens\r\nrättighetskatalog. Jämför reservation 7 (kd).\r\nMotionen\r\nI motion K272 av Per Landgren och Tuve Skånberg (kd) yrkandena 1 och 2\r\nbegärs tillkännagivanden till regeringen om att införliva samvetsfriheten\r\ni rättighetskatalogen i Sveriges grundlag och om tillämpningen av redan\r\nexisterande samvetsfrihet inom sjukvård och högskoleutbildning.\r\nTidigare behandling\r\nEn motion (kd) med samma innebörd som den nu aktuella avstyrktes våren\r\n2003 i betänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor (bet. 2002/03:KU26, s.\r\n33). Utskottet redovisade utförligt resultatet av utredningsverksamhet\r\npå området samt utbildningsutskottets och socialutskottets tidigare\r\nställningstaganden (bet. 1993/94:UbU16 respektive bet. 1994/95:SoU21).\r\nUtskottet hänvisade till tidigare avstyrkanden av liknande motioner (kd)\r\noch fann inte nya omständigheter som talade för en annan bedömning. En\r\nvillkorad reservation (kd) avgavs.\r\nTidigare (bet. 2001/02:KU15 s. 87 f.) hade konstitutionsutskottet hänvisat\r\ntill att frågan om en samvetsklausul inom sjukvården och högskoleutbildningen\r\nvarit föremål för ingående bedömningar inom riksdagen och av en offentlig\r\nutredning, varvid befunnits att övervägande skäl talade mot att införa\r\nsådana samvetsklausuler.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker\r\nföljaktligen motion K272 yrkandena 1 och 2 (kd).\r\nNegativ föreningsfrihet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare behandling ett motionsyrkande\r\n(m) om ändring i regeringsformen i syfte att tydliggöra att enskilda utan\r\norganisationstvång kan ingå bl.a. icke-kollektivavtalsbundna arbetsrättsavtal.\r\nJämför reservation 8 (m, fp, kd, c).\r\nMotionen\r\nI Bo Lundgren m.fl. (m) begär i motion K271 yrkande 14[Avslag] begärs en\r\nändring av regeringsformen så att det klart framgår att enskilda utan\r\norganisationstvång kan ingå exempelvis icke-kollektivavtalsbundna\r\narbetsrättsavtal.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet avstyrkte våren 2003 ett motionsyrkande med samma innebörd som\r\ndet nu aktuella (bet. 2002/03:KU26 s. 41). Utskottet hänvisade till att\r\nyrkandet avstyrkts vid flera tidigare tillfällen i huvudsak med motiveringen\r\natt det inte är praktiskt möjligt eller lämpligt att till utredning ta\r\nupp också den i sin helhet mycket omfattande frågan om rättighetsskydd\r\nför enskild mot annan enskild. Frågan om ett sådant skydd borde lösas\r\ninom den vanliga lagstiftningens ram. Utskottet hade tidigare anfört att\r\nden grundlagsskyddade negativa föreningsrätten ger medborgarna ett skydd\r\nmot att det allmänna tvingar någon att tillhöra en politisk sammanslutning,\r\ntrossamfund eller annan sammanslutning för åskådning i politiskt, religöst,\r\nkulturellt eller annat sådant hänseende. Vidare hade utskottet hänvisat\r\ntill att den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga\r\nrättigheterna och de grundläggande friheterna sedan den 1 januari 1995\r\ngäller som lag i Sverige. Enligt konventionen skall envar äga rätt till\r\nfrihet att deltaga i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet,\r\ndäri inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för\r\natt skydda sina intressen. Enligt sin ordalydelse garanteras endast den\r\npositiva föreningsfriheten, men Europadomstolen har fastslagit att rätten\r\ntill föreningsfrihet inbegriper rätten att inte vara medlem av en förening.\r\n\r\nI betänkande 2003/04:KU26 avgavs en reservation (m, fp, kd, c) vari\r\nbegärdes ett förslag till en uttrycklig bestämmelse i regeringsformens fri-\r\noch rättighetskatalog som ger skydd för den enskildes rätt att stå utanför\r\nen organisation.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som inte vill föregripa resultatet av pågående förberedelsearbete\r\ni fråga om en författningsöversyn, är inte berett att nu frångå sitt\r\ntidigare ställningstagande. Motion K271 yrkande 14 (m) avstyrks.\r\nÅtgärder mot rasistiska organisationer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstaganden tre\r\nmotioner (mp respektive kd) om förbud riktade mot rasistiska organisationer.\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nMotionerna\r\nTvå motioner tar upp frågan om förbud riktat mot rasistiska organisationer.\r\nI Gustav Fridolin (mp) begär i motion K298 begärs en lag med förbud mot\r\nrasistiska organisationer. Sverige har enligt motionen blivit ett centrum\r\nför europeisk högerextremism, och enbart med lag kan högerextremisternas\r\norganisationer förstöras. En lag skulle ge tid för att med information,\r\nkartläggning och opinionsbildning bekämpa rasismen.\r\nI Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf402 yrkande 20 begärs att deltagande\r\ni och stöd till rasistiska och kriminella organisationer skall förbjudas.\r\nFrågan behandlas mer ingående i motion K398 av Ingvar Svensson m.fl.\r\n(kd), vari begärs ett tillkännagivande till regeringen om grundlagsstöd\r\nför kriminalisering av enskilds stöd till eller deltagande i rasistisk\r\norganisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet.\r\nMotionärerna hänvisar till att Lagrådet påpekat att det inte är säkert att\r\nde svenska bestämmelserna om medverkan, försök, förberedelse och stämpling\r\när tillräckliga för att tillgodose de krav på kriminalisering som finns\r\ni artikel 2.2 i EU:s rambeslut mot terrorism.\r\nTidigare ställningstaganden\r\nUtskottet behandlade våren 2003 en motion med samma innebörd som motion\r\nK298 (mp). Utskottet redovisade i betänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor\r\n(bet. 2002/03:KU26, s. 33 f.) utförligt FN-konventionen om avskaffande av\r\nalla former av rasdiskriminering, utredningsbetänkandet Organiserad rasism\r\n(SOU 1991:75), vari föreslagits lagregler mot organiserad rasism och stöd\r\nåt organiserad rasism, regeringens bedömning av utredningens förslag samt\r\nbetänkandet Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot\r\nhomosexuella, m.m. - straffansvarets räckvidd (SOU 2000:88). Utskottet\r\nredovisade också tidigare behandling vid fyra tillfällen. Bland annat hade\r\nutskottet hänvisat att Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet\r\ni oktober 2000 ansett att det inte borde ske en utvidgning av det\r\nkriminaliserade området såvitt gäller deltagande i eller stöd till\r\nsammanslutningar\r\ndär det förekommer brottslighet. Utskottet ansåg liksom vid tidigare\r\nställningstaganden bl.a. att svårigheterna att upprätthålla grundläggande\r\nrättssäkerhetskrav vad gäller förutsebarhet och avgränsning av det straffbara\r\nområdet för med sig att förbud mot rasistiska organisationer inte bör\r\ninföras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och avstyrker därför\r\nmotionerna K298 (mp) samt K398 och Sf402 yrkande 20 (båda kd).\r\nRetroaktivitetsförbud\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande en\r\nmotion (m) om ytterligare begränsningar av riksdagens möjligheter att\r\nfatta beslut om skatter och avgifter med retroaktiv verkan. Jämför\r\nreservation 10 (m, kd, c).\r\nMotionen\r\nI motion K247 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs att det i\r\nregeringsformen införs ytterligare begränsningar av möjligheterna för riksdagen\r\natt med hänvisning till särskilda skäl fatta beslut om skatter och avgifter\r\nmed retroaktiv verkan. Användningen av den i lagstiftningen tänkta begränsade\r\nmöjligheten att lagstifta med retroaktiv verkan på skatteområdet leder\r\ntill stor rättsosäkerhet. Problemen har enligt motionären inte minskats\r\npå senare år.\r\nTidigare behandling\r\nI betänkande 2002/03:KU26 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande med samma\r\ninnebörd som det nu aktuella och av samma motionär, liksom en annan motion\r\n(c) som vände sig mot retroaktiv lagstiftning. Utskottet hänvisade till\r\ntidigare ställningstaganden. En reservation (m, kd, c) avgavs.\r\nUtskottet har tidigare hänvisat till att bestämmelserna i regeringsformen\r\nom grundläggande fri- och rättigheter utretts av Fri- och rättighetskommittén,\r\nsom bl.a. uttalat att den utformning som bestämmelsen i 2 kap. 10 § andra\r\nstycket regeringsformen om förbud mot retroaktiv skattelagstiftning\r\nerhållit syntes vara lämpligt avvägd. Utskottet anförde att de skäl för att\r\ninte utvidga retroaktivitetsförbudet som anfördes av 1973 års fri- och\r\nrättighetsutredning och Rättighetsskyddsutredningen fortfarande gjorde\r\nsig gällande (bet. 1997/98: KU32, bet. 2001/02:KU15).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att nu frångå sitt tidigare ställningstagande.\r\nMotion K247 (m) avstyrks följaktligen.\r\nSkydd mot diskriminering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en rad motioner dels om skyddet mot diskriminering i\r\nallmänhet, dels om skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning\r\noch könsidentitet. Jämför reservationerna 11 (kd), 12 (mp), 13 (fp, v, c,\r\nmp), 14 (m), 15 (mp) och 16 (fp, v, mp) samt särskilt yttrande (v).\r\nMotionerna\r\nI Anders G Högmark m.fl. (m) begär i motion A258 yrkande 8 begärs att\r\npositiv och negativ diskriminering i grundlagen tas bort. Motionärerna\r\nvill skapa en tydlig, sammanhållen och enhetlig lagstiftning gällande\r\ndiskriminering. En enda lag med förbud mot diskriminering inom alla\r\nsamhällsområden är det mest ändamålsenliga och fruktbara på sikt. En\r\nsammanhållen lag ger en tydlig signal att all diskriminering oavsett om det\r\nhandlar om kön, ras, religion, ålder, funktionshinder eller sexuell\r\nläggning ses lika allvarligt från lagstiftarens sida.\r\nI Ingvar Svensson m.fl. (kd) begär i motion K395 begärs ett tydligt\r\ndiskrimineringsskydd för människans integritet oberoende av religion, ålder,\r\nras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska särdrag, börd,\r\nekonomisk eller social ställning, funktionshinder och etnisk eller politisk\r\ntillhörighet. Det skydd som i dag finns i regeringsformen är inte rättsligt\r\nbindande. Det är enligt motionen angeläget med skyddsregler i grundregler\r\nsom är rättsligt bindande och därmed också kan användas i rättsliga\r\nprocesser. Frågan bör tas upp inom ramen för den översyn av regeringsformen\r\nsom aviserats.\r\nI flera motioner begärs ett utökat skydd mot diskriminering på grund av\r\nsexuell läggning. I Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion K418 yrkande\r\n14 begärs att homosexuella, bisexuella och transpersoner skall omfattas\r\nav regeringsformens förbud mot diskriminerande lagstiftning. Den nyligen\r\ngenomförda ändringen av målsättningsparagrafen i 1 kap. är enligt\r\nmotionärerna inte tillräcklig eftersom den inte innebär något förpliktigande\r\nåtagande i lagstiftningsarbetet. En översyn bör göras av 2 kap. 15 §\r\nregeringsformen. I motionens yrkande 5 begärs ett tillkännagivande till\r\nregeringen om EU:s stöd till frivilligorganisationer på HBT-området. EU:s\r\nhandlingsprogram för att motverka diskriminering (det s.k. Equal-programmet)\r\nger stöd till projekt där frivilligorganisationer och arbetsmarknadens\r\nparter utvecklar nya metoder för att motverka diskriminering. Sverige bör\r\nagera inom EU för att framtida satsningar mot diskriminering på ett bättre\r\nsätt än hittills beaktar behovet av ny metoder för att förebygga eller\r\nmotverka diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.\r\n\r\nI motionerna K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkandena 1, 2 och 4\r\noch K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (s) yrkandena 1, 2 och 4\r\nbegärs att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. regeringsformen, att\r\nskyddet mot diskriminering i 2 kap. 15 § regeringsformen skall omfatta\r\nockså sexuell läggning samt att det skall göras en översyn av förekomsten\r\nav återstående diskriminering i lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella\r\noch transpersoner.\r\nTidigare behandling m.m.\r\nUtskottet avstyrkte våren 2003 i betänkande 2002/03:KU26 (s. 44 f.) en\r\nrad motioner med samma innebörd som de nu aktuella. I flera motioner hade\r\ndå tagits upp frågan om en utvidgning av det skydd mot diskriminerande\r\nlagstiftning som ges i 2 kap. 15 § regeringsformen till att också omfatta\r\ndiskriminering på grund av sexuell läggning och diskriminering av\r\nhomosexuella, bisexuella och transpersoner. Utskottet hänvisade till att\r\nriksdagen nyligen beslutat om ett införande i 1 kap. 2 § regeringsformen\r\nav ett skydd mot diskriminering till följd av sexuell läggning och till\r\natt utskottet förklarat sig inte berett att förorda att en bestämmelse om\r\nskydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning skulle föras in i\r\n2 kap. regeringsformen. I två reservationer (v och mp resp. fp) begärdes\r\natt bestämmelsen i 2 kap. 15 § om skydd mot diskriminering skulle utvidgas\r\ntill att gälla även diskriminering på grund av sexuell läggning. I en\r\nreservation (kd) begärdes ett tydligt skydd mot diskriminering för människans\r\nintegritet oberoende av olika faktorer. Två reservationer (fp, mp) gällde\r\nen utvidgning av skyddet i 1 kap. 2 § regeringsformen till att även\r\nuttryckligen gälla diskriminering på grund av könsidentitet, respektive en\r\nsamlad genomgång av homosexuellas situation inom olika lagstiftningsområden.\r\nI en reservation (mp) begärdes en samlad lag mot alla former av diskriminering.\r\n\r\nNär det gäller frågan om diskriminering på grund av könsidentitet ville\r\nutskottet hänvisa till att det i förarbetena till den nyligen beslutade\r\nändringen av 1 kap. 2 § regeringsformen framhållits att uppräkningen av\r\notillåtna diskrimineringsgrunder endast är exemplifierande och inte\r\nuttömmande. Det åligger alltså det allmänna att motverka diskriminering\r\näven på grund av andra - liknande - osakliga omständigheter som gäller\r\nden enskilde som person. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att det inte\r\nvar nödvändigt med utvidgning av 1 kap. 2 § så att även diskriminering på\r\ngrund av könsidentitet omnämns.\r\nUtskottet hänvisade vidare till Diskrimineringskommitténs arbete. Kommittén\r\nhar i uppdrag att överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering\r\nsom omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden\r\noch överväga en samordning eller sammanslagning av ombudsmän, dock ej\r\nRiksdagens ombudsmän. Frågor som gäller diskrimineringsgrunden sexuell\r\nläggning, ett särskilt skydd mot diskriminering av transpersoner och\r\nbehovet av lagstiftning mot diskriminering på grund av ålder omfattas av\r\nkommitténs uppdrag. Enligt utskottets mening borde resultatet av kommitténs\r\narbete inte föregripas. När det gällde en översyn av lagstiftningen för\r\natt undanröja förekomsten av återstående diskriminering i lagstiftningen\r\nmot homosexuella, bisexuella och transpersoner ville utskottet hänvisa\r\ntill att Ombudsmannen mot diskriminering av homosexuella har som uppgift\r\nbl.a. att föreslå regeringen åtgärder som kan ha betydelse för att motverka\r\natt diskriminering förekommer. Dels sker detta inom ramen för det gängse\r\nremissförfarandet, dels gör ombudsmannen framställningar på eget initiativ.\r\nNär det gäller transsexualitet har Jämställdhetsombudsmannen motsvarande\r\nuppgift på arbetslivsområdet. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att en\r\növersyn av hela lagstiftningsområdet i ett sammanhang inte var nödvändig.\r\n\r\nDen 1 juli 2003 trädde en ny lag (2003:307) om förbud mot diskriminering\r\ni kraft liksom ändringar i 1999 års diskrimineringslagar, som skall gälla\r\näven när en arbetsgivare beslutar om eller vidtar åtgärder som rör\r\nyrkespraktik, utbildning eller yrkesvägledning. Diskrimineringsförbudet gäller\r\ntill skydd för en enskild person i fråga om diskrimineringsgrunderna etnisk\r\ntillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och\r\nfunktionshinder i fråga om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller\r\nbedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap, medverkan och\r\nmedlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer\r\neller yrkesorganisationer samt varor, tjänster och bostäder. I fråga om\r\netnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning gäller\r\nförbuden också i fråga om socialtjänst, socialförsäkring,\r\narbetslöshetsförsäkring\r\nsamt hälso- och sjukvård.\r\nRegeringen har i juni 2003 beslutat att en utredare skall föreslå de\r\nlagändringar som behövs för att skyddet mot diskriminering på grund av\r\nsexuell läggning så långt möjligt skall vara detsamma som i fråga om etnisk\r\ntillhörighet, religion eller annan trosuppfattning enligt lagen om förbud\r\nmot diskriminering. En proposition i frågan har aviserats till september\r\n2004.\r\nEn beskrivning av gemenskapsinitiativet Equal 2000-2006 finns på Svenska\r\nESF-rådets webbplats. EU och Sverige satsar enligt informationen på\r\nwebbplatsen resurser för att goda krafter från olika delar i samhället skall\r\nfå möjlighet att samverka och skapa nya mönster för att förhindra att\r\nmänniskor diskrimineras och utestängs i arbetslivet. Projekten skall drivas\r\ni samarbete med grupper i andra europeiska länder som delar programmets\r\nvision. Inför den kommande ansökningsomgången den 8 mars- den 30 juni\r\n2004 lyfts fem områden särskilt fram. Dessa är i korthet: Strukturer som\r\nhindrar övergången från skola till arbetsliv; Äldres möjlighet att jobba\r\nkvar så länge de vill; Strukturer och attityder som utestänger, diskriminerar\r\noch kan leda till ohälsa; Ta till vara tidigare gjorda erfarenheter för\r\natt minska könssegregeringen på arbetsmarknaden; Asylsökandes situation.\r\n\r\nEn övergripande målsättning för gemenskapsinitiativet Equal 2000-2006 i\r\nSverige är enligt det nationella grunddokumentet ett arbetsliv utan\r\ndiskriminering och ojämlikhet och som är präglat av mångfald. Ett sådant\r\narbete tar till vara alla människors kompetens och utvecklingsmöjligheter\r\noavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och eventuella\r\nfunktionshinder.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det angeläget att det finns ett grundlagsskydd\r\nmot diskriminering av olika slag. Utskottet anser således inte att\r\ngrundlagsskyddet bör tas bort. En grundlagsreglering utesluter självfallet\r\ninte en sammanhållen och enhetlig reglering i vanlig lag om\r\ndiskrimineringsskydd.\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av Diskrimineringskommitténs\r\narbete med en samlad diskrimineringslag inte föregripas. Motion A258\r\nyrkande 8 avstyrks.\r\nNär det gäller frågan om ett tydligt diskrimineringsskydd för människans\r\nintegritet oberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell\r\nidentitet, genetiska särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning,\r\nfunktionshinder och etnisk eller politisk tillhörighet anser utskottet\r\natt det pågående förberedelsearbetet för en författningsöversyn inte bör\r\nföregripas. Utskottet är inte nu berett att göra någon annan bedömning än\r\nvid frågans behandling för ett år sedan. Motion K395 (kd) avstyrks\r\nföljaktligen.\r\nUtskottet är inte heller berett att nu tillstyrka ändringar i det nyligen\r\ninförda grundlagsskyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning,\r\nvare sig i fråga om begreppet könstillhörighet eller införande av ett\r\nskydd i fråga om sexuell läggning också i 2 kap. 15 § regeringsformen.\r\nMotionerna K418 yrkande 14 (fp), K390 yrkandena 1 och 2 (mp, fp, v, c)\r\noch K402 yrkandena 1 och 2 (s) avstyrks.\r\nUtskottet vidhåller också sitt ställningstagande för ett år sedan i fråga\r\nom en genomgång av lagstiftningen i ett sammanhang för att undanröja\r\neventuellt återstående diskriminering i lagstiftningen mot homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner. Utskottet anser fortfarande inte - mot\r\nbakgrund av de uppgifter som ankommer på Ombudsmannen mot diskriminering\r\npå grund av sexuell läggning och Jämställdhetsombudsmannen - att en sådan\r\ngenomgång är nödvändig. Motionerna K390 yrkande 4 (mp, fp, v, c) och K402\r\n(s) yrkande 4 avstyrks.\r\nMot bakgrund av målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen om\r\natt det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av\r\nbl.a. sexuell läggning eller annan omständighet som gäller den enskilde\r\nsom person saknas enligt utskottets mening anledning att anta annat än\r\natt svenska representanter inom ramen för EU-arbetet mot diskriminering\r\nverkar för att behovet av nya metoder för att förebygga eller motverka\r\ndiskriminering även på grund av sexuell läggning eller könsidentitet\r\nbeaktas. Enligt utskottets mening är det därför inte nödvändigt med något\r\ntillkännagivande till regeringen med anledning av motion K418 yrkande 5\r\n,(fp).\r\nÄganderätt m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet vidhåller tidigare ställningstaganden och avstyrker en rad\r\nmotioner (m, kd, c) om förstärkning av skyddet för äganderätten i olika\r\navseenden och om full ersättning vid ingrepp i äganderätten. Jämför\r\nreservation 17 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nFlera motioner tar upp skyddet för äganderätten. I motion K271 av Bo\r\nLundgren m.fl. (m) yrkande 13[Avslag] begärs med hänvisning till\r\nEuropakonventionen att äganderätten anpassas till samhällsutvecklingen och att\r\nskyddet utökas så att det uttryckligen omfattar även annan egendom än\r\nmark och byggnader. Samhällsutvecklingen har enligt motionen lett till\r\natt en ökande andel av samhällets totala förmögenhetsmassa i dag består\r\nav immateriella tillgångar i form av utbildning, dataprogram, och databaser,\r\nmusik, varumärken, närings- och patenträtter m.m., vilket understryker\r\nden motsättning som finns mellan den enskildes upphovsrätt och den enskildes\r\nförfogande- och nyttjanderätt. I motion MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd\r\nm.fl. (m) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att\r\näganderätten skall stärkas i grundlagen. Motionärerna hänvisar till att\r\nEuropakonventionen som inkorporerats i svensk rätt slår fast att envar\r\nfysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall lämnas okränkt\r\noch att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse\r\noch under de förutsättningar som gäller enligt lag och av folkrättens\r\nallmänna grundsatser. Med egendom avses inte bara fast och lös egendom\r\nutan även rättigheter som fordringar och immateriella rättigheter. Något\r\nmotsvarande skydd för sådan egendom finns inte i regeringsformen. Det är\r\nenligt motionen angeläget att regeringsformen innehåller en regel som\r\nstår i full samklang med Europakonventionen, som slår fast att den enskilda\r\näganderättens princip är okränkbar och att inskränkningar bara får ske i\r\nklart angivna fall och med full ersättning. Samhällsutvecklingen i stort\r\nhar enligt motionen inte minst genom IT-utvecklingen lett till att en\r\nökande andel av samhällets totala förmögenhetsmassa består av immateriella\r\ntillgångar i form av utbildning, dataprogram och databaser, musik, varumärken,\r\nnärings- och patenträtter m.m.\r\nI Jan Andersson m.fl. (c) begär i motion MJ412 yrkandena 1 och 3 begärs\r\ntillkännagivanden till regeringen om vikten av att värna det privata\r\nägandet utifrån ett federalistiskt perspektiv och om att den privata\r\näganderätten måste skyddas och ständigt försvaras. Att besluten fattas på\r\nlägsta effektiva nivå, alltså så nära som möjligt dem de berör, förutsätter\r\ntill viss del att även ägandet är decentraliserat till den lägsta effektiva\r\nnivån. Utgångspunkten är att det individuella privata ägandet är den nivå\r\nman bör utgå ifrån. Det är enligt motionärerna olyckligt om gränserna för\r\nvad en markägare skall acceptera i form av inskränkningar flyttas så att\r\ndenna form av inskränkning tillåts i större grad. Ett ensidigt hävdande\r\nav det gemensammas intresse framför den enskildes äganderätt riskerar att\r\nleda till en ökad misstro mot rättsstaten och till att människor i mindre\r\nutsträckning känner det personliga ansvaret.\r\nI Bengt-Anders Johansson (m) begär i motion K361 begärs en ändring i 2 kap.\r\n18 § regeringsformen så att den som tvingas avstå egendom till det\r\nallmänna eller annan skall ha rätt till full ersättning. Enligt motionären\r\när Sverige det enda landet i Norden som inte i grundlagen har tagit in\r\nordet \"full\" i fråga om ersättningen. Motionären framhåller också vikten\r\nav att anamma en stärkt äganderätt i grundlagen.\r\nI Alf Svensson m.fl. (kd) anför i motion N412 yrkande 5 anförs att\r\näganderätten måste erkännas som fundamental princip och ges grundlagsskydd.\r\nSverige har enligt motionen ett sämre lagligt skydd för äganderätten,\r\ndet gäller särskilt ersättning vid expropriation. Med dagens ersättningsregler\r\ni expropriationslagen kan de markägare som tvingas avstå mark för t.ex.\r\nbredbands- och mobiltelenätutbyggnad få ersättningar som framstår som\r\njämförelsevis obetydliga. Expropriationslagen i denna del är föråldrad.\r\nLagens ersättningsregler är inte anpassade till dagens tvångsförvärv som\r\ni många fall sker för att förutom allmänna intressen tillgodose\r\nprivatekonomiska intressen. Det är enligt motionen hög tid att se över och\r\nreformera ersättningsreglerna vid tvångsförvärv.\r\nI Henrik von Sydow (m) begär i motion K431 begärs ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om ett konvent för att stärka skyddet för mänskliga\r\nrättigheter som äganderätt och näringsfrihet. Enligt motionen är diskussionen\r\nom hur samhället bör skydda enskilda människors grundläggande och s.k.\r\nnegativa rättigheter starkt eftersatt. För att på bästa sätt gjuta nytt\r\nliv i och förståelse för de bortglömda mänskliga rättigheterna som äganderätt\r\noch näringsfrihet bör det i samband med regeringens planerade översyn av\r\nden svenska författningen arrangeras ett konvent med företrädare för det\r\ncivila samhället och representanter för folkvalda församlingar. Konventets\r\nsyfte måste vara att föreslå, förankra och fungera som referens för\r\nnödvändiga författningsförändringar som stärker den enskildes äganderätt\r\noch näringsfrihet.\r\nTidigare behandling\r\nI betänkandet Fri- och rättighetsskyddsfrågor (bet. 2002/03:KU26 s. 71)\r\nvåren 2003 avstyrkte utskottet med hänvisning till tidigare ställningstaganden\r\nmotioner med delvis samma innebörd som motionerna K271 yrkande 13 (m),\r\nMJ404 yrkande 1 (m) och MJ412 yrkandena 1 och 3 (m ) som gäller förstärkt\r\nskydd för äganderätten. I en reservation (m, fp, kd och c) begärdes ett\r\nförstärkt skydd för äganderätten i samklang med Europakonventionen och\r\nmed tydliga ersättningsregler vid inskränkning av nyttjanderätt.\r\nI samband med behandlingen år 1994 av ett förslag från regeringen till ny\r\nlydelse av 2 kap. 18 § regeringsformen avstyrkte utskottet motioner om\r\nlängre gående grundlagsskydd än vad regeringen hade föreslagit (bet.\r\n1993/94: KU24 s. 28 f.). Utskottet ansåg det därvid inte motiverat att\r\nlåta all egendom, både fast och lös, omfattas av grundlagens egendomsskydd.\r\nUtskottet pekade också på att bestämmelser varigenom den enskilde\r\ntillförsäkras full ersättning eller ersättning för hela förlusten inte skulle\r\nvara helt rättvisande med hänsyn till att vissa s.k. förväntningsvärden\r\ninte är ersättningsgilla. Utskottet underströk vidare att införandet av\r\nett grundlagsskydd för rådighetsinskränkningar i sig inte innebar att\r\nersättningsrätten utvidgades i förhållande till vad som redan gällde.\r\nFrågan om innebörden av 2 kap. 18 § regeringsformen behandlades av\r\nkonstitutionsutskottet våren 1998 i ett yttrande till jordbruksutskottet\r\növer regeringens förslag till ny miljöbalk, varvid frågan om huruvida\r\nordalydelsen i paragrafen var förenlig med motiven diskuterades (yttr.\r\n1997/98:KU8y). Utskottet gjorde då bedömningen att grundlagsbestämmelsen\r\ntrots den mindre tillfredsställande ordalydelsen måste uppfattas så att\r\nen utvidgning av ersättningsrätten inte skett. Med anledning av flera\r\nmotioner från den allmänna motionstiden kom ett enigt konstitutionsutskott\r\ni betänkande 1997/98:KU30 (s. 7) fram till slutsatsen att det inte gick\r\natt bortse från att bestämmelsen i 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen\r\nhade varit föremål för omfattande debatt och att Lagrådet förordat en\r\nändring av bestämmelsen. Även om utskottet ansåg att bestämmelsen måste\r\nkunna uppfattas i enlighet med vad som avsetts vid dess tillkomst fanns\r\ndet anledning att se över dess lydelse.\r\nFrågan behandlades åter av utskottet våren 2000 i betänkande 1999/2000:\r\nKU11. Utskottet hänvisade till att det vid flera tillfällen avstyrkt\r\nmotioner om utvidgning av grundlagens egendomsskydd. Utskottet ansåg inte\r\natt det framkommit skäl att ändra sin tidigare bedömning. Utskottet ansåg\r\ninte heller att det fanns skäl att ge äganderätten samma skydd mot\r\nbegränsningar som gäller för de s.k. politiska rättigheterna. Även när det\r\ngäller ersättningsfrågan hänvisade utskottet till tidigare avstyrkanden\r\nvid flera tillfällen av motioner om en utvidgning till full ersättning.\r\nUtskottet framhöll att när det i betänkande 1997/98:KU30 förordades att\r\nordalydelsen av 2 kap. 18 § regeringsformen skulle ses över, ansåg utskottet\r\natt utredningen inte borde omfatta frågan om utvidgning till full ersättning.\r\nUtskottet gjorde fortfarande samma bedömning.\r\n1999 års författningsutredning, som hade i uppdrag bl.a. att se över\r\nordalydelsen av regeringsformens bestämmelse om egendomsskydd, avlämnade\r\ni februari 2001 betänkandet Vissa grundlagsfrågor (SOU 2001:19). När det\r\ngällde regeringsformens egendomsskydd konstaterade utredningen att man\r\nmisslyckats. Mot bakgrund av att ett förslag till ändring av grundlag bör\r\nha ett brett parlamentariskt stöd och att ett sådant stöd inte hade kunnat\r\nuppnås, hade utredningen beslutat att avstå från att lägga fram något\r\nförslag till ändrad lydelse av 2 kap. 18 § regeringsformen. Mot bakgrund\r\nav utredningens slutsats lade inte regeringen fram förslag till ändrad\r\nlydelse av 2 kap. 18 regeringsformen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte nu berett att gå ifrån sina tidigare ställningstaganden\r\ni fråga om förstärkt skydd för äganderätten och avstyrker följaktligen\r\nmotionerna K271 yrkande 13 (m), MJ404 yrkande 1 (m) och MJ412 (c) yrkandena\r\n1 och 3. Mot bakgrund av tidigare bedömningar är utskottet inte heller\r\nberett att förorda en ändring av grundlagsregeln om ersättning för förlusten.\r\nMotionerna K361 (m) och N412 yrkande 5 (kd) avstyrks följaktligen också.\r\n\r\nUtskottet anser inte att det behövs ett konvent i syfte att stärka skyddet\r\nför äganderätten och näringsfriheten. Motion K431 (m) avstyrks.\r\nPartibidrag från fackligt anslutna personer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående beredningsarbete en motion\r\n(fp, mp) om hinder för fackligt anslutna personer att mot sin vilja behöva\r\nbidra till politiska partier, och om skydd mot att i sammanhanget behöva\r\navslöja sina politiska sympatier.\r\nMotionen\r\nI Carl B Hamilton och Åsa Domeij (fp) begär i motion K355 yrkandena 1-4\r\nbegärs lagregler i syfte att förhindra att fackligt anslutna personer mot\r\nsin vilja skall behöva bidra till politiska partier eller\r\nfolkomröstningskampanjer\r\nsamt regler som särskilt skyddar fackligt anslutna personers rätt att\r\ninte behöva avslöja sin partisympati för att undgå att ge bidrag till\r\npolitiskt parti eller folkomröstningskampanj. Motionärerna hänvisar till\r\natt LO själv angett att man satsar 70 miljoner kronor till de socialdemokratiska\r\nvalarbetet medan förre riksdagsmannen Anders Johnson i boken Vi står i\r\nvägen - Om LO, pengarna och politiken kommit fram till beloppet drygt 100\r\nmiljoner kronor valåret 1998. Därtill kommer lokala bidrag i reda pengar\r\nsamt gratisaktiviteter av till LO-sfären ansluten personal i valrörelsen.\r\nVärdet av den extra arbetskraft som LO ställer till Socialdemokraternas\r\nförfogande ett valår kan uppskattas till mycket stora belopp, sannolikt\r\nflera hundra miljoner kronor.\r\nTidigare behandling\r\nUtskottet avstyrkte våren 2003 en motion (fp, mp) med liknande innebörd\r\nsom den nu aktuella (bet. 2002/03:KU26, s. 79 f.). Utskottet hänvisade\r\ntill att frågan om allmänhetens insyn i hur partierna finansierar sin\r\npolitiska verksamhet var föremål för utredning. Även frågan om insyn i\r\nlämnat indirekt stöd, bl.a. från olika intresseorganisationer i samhället,\r\ni form av exempelvis stödannonsering, subventionering av annonskostnader\r\noch personella resurser omfattades av uppdraget. Som regeringen framhållit\r\nvar en sådan insyn viktig. Informationen kunde enligt utskottet utgöra\r\nett underlag för väljarna vid val och främja en debatt om etik och\r\nbevekelsegrunder i politiken. Informationen kunde också bidra till den interna\r\nfackliga debatten i frågan. Utskottet var däremot inte berett att ställa\r\nsig bakom de långtgående statliga ingrepp i föreningars verksamhet som\r\nmotionen innebar.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c och mp) begärdes ett tillkännagivande om\r\ntilläggsdirektiv till Utredningen om offentlighet för partiers och\r\nvalkandidaters intäkter. Reservanterna anförde att penningbidrag och andra\r\nformer av stöd till de politiska partierna varit en omdebatterad fråga\r\nunder senare år och att regeringen i juni föregående år beslutat att\r\ntillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga hur man kan öka\r\nallmänhetens insyn i hur de politiska partierna finansierar sin politiska\r\nverksamhet och hur de personer som driver en s.k. personvalskampanj\r\nfinansierar den. I ett internationellt perspektiv kan man enligt reservanterna\r\nkonstatera att det är vanligt med någon form av rättslig reglering av\r\npartiernas och valkandidaternas intäkter. En sådan lagstiftning finns t.\r\nex. i Finland, Danmark och Norge. Reservanterna framhöll att direktiven\r\ntill utredningen främst tog sikte dels på frågan om finansiering av\r\npersonvalskampanjer, dels användningen av offentliga medel (partistöd på\r\nolika nivåer). För bedömningen av partistödssystemets utformning och\r\neffekter hade det enligt reservationen också betydelse att få reda på de\r\növriga finansieringskällor och stödformer partierna och kandidaterna har\r\noch det måste i detta sammanhang göras klart att även Socialdemokraternas\r\nstöd från fackföreningsrörelsen behöver bli synligt. År 2002 uppgick det\r\nsammanlagda stödet till någonstans mellan 75 och 85 miljoner kronor, enligt\r\nuppgifter lämnade till riksdagens utredningstjänst (dnr 2002:144). Stödets\r\nexakta storlek hade enligt reservationen varit svårt att fastställa. I\r\nflera fall är bidragen hemliga också för LO:s egna medlemmar. Enligt\r\nreservanterna var det angeläget att öppenhet och insyn präglar stöd och\r\nfinansiering av de politiska partierna. Detta måste gälla oavsett arten\r\noch graden av stödform. Enligt reservanternas mening borde därför redovisning\r\nav de politiska partiernas stöd från fackliga organisationer också belysas\r\nav utredningen. Utredningen borde ges tilläggsdirektiv med sådan innebörd.\r\n\r\nVi omröstningen i riksdagens kammare beslöt riksdagen i enlighet med\r\nreservationen (rskr. 2002/03:110).\r\nI tilläggsdirektiv den 22 maj 2003 till utredningen hänvisade regeringen\r\ntill att i utredningens uppdrag ingick att, om utredaren fann det befogat,\r\nföreslå åtgärder för att öka insynen. Åtgärderna kunde avse en utveckling\r\nav de frivilliga överenskommelser som redan finns på området men kan också\r\navse åtgärder från det allmännas sida. Utgångspunkten för utredningsuppdraget\r\nvar att allmänhetens insyn i partiernas och enskilda kandidaters intäkter\r\nskulle öka. Uppdraget omfattade därför partier och kampanjer på alla nivåer\r\noch alla typer av stöd. Det var således enligt tilläggsdirektivet fullt\r\nklart att även stöd från juridiska personer, t.ex. fackliga organisationer,\r\nomfattades av uppdraget, men utredningsuppdragets omfattning i detta\r\nhänseende hade likväl ifrågasatts (bet. 2002/03:KU26).\r\nUtredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter\r\nUtredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter\r\navlämnade den 2 mars 2004 sitt betänkande Allmänhetens insyn i partiers\r\noch valkandidaters intäkter (SOU 2004:22). Utredningen föreslår att\r\nallmänhetens insyn i hur de politiska partierna finansierar sin politiska\r\nverksamhet och hur valkandidaterna finansierar sina kampanjer skall\r\nsäkerställas genom författningsreglering.\r\nEnligt utredningen har den ordning med frivilliga partiöverenskommelser\r\nsom funnits sedan mitten på 1950-talet flera allvarliga brister, bl.a.\r\nsaknas garanti för att den lämnade informationen är rättvisande från\r\njämförelsesynpunkt. En författningsreglering kan enligt utredningen bättre\r\nsäkerställa att informationen blir mer tillgänglig för allmänheten.\r\nRedovisningarna föreslås omfatta offentligt partistöd, medlemsavgifter,\r\ninkomster från försäljningar, lotterier, insamlingar och liknande, bidrag\r\nfrån andra delar av partiets organisation inklusive sidoorganisationer,\r\nbidrag från privatpersoner och bidrag från företag, organisationer,\r\nföreningar och sammanslutningar samt stiftelser och fonder. Med bidrag avses\r\nenligt förslaget såväl ekonomiska bidrag som varor, tjänster och andra\r\nmotsvarande prestationer som erhållits utan vederlag. Sedvanligt frivilligt\r\narbete och sedvanliga gratistjänster av partiarbetare föreslås av praktiska\r\nskäl att undantas från redovisningen.\r\nUtredningen föreslår vidare att värdet av varje bidrag och namnet på\r\ngivaren skall anges särskilt i partiernas och kandidaternas redovisningar\r\nom värdet under året uppgår till minst 20 000 kr. Namnet på en privatperson\r\nfår dock inte - till skillnad från namnet på en juridisk person - uppges\r\nutan dennes uttryckliga samtycke om värdet av det bidrag personen lämnat\r\nunder ett räkenskapsår är mindre än 20 000 kr.\r\nUtredningens förslag innebär vidare att partierna centralt, regionalt och\r\nlokalt samt valda kandidater alltefter i vilken församling de tagit plats\r\nlämnar intäktsredovisningar till respektive församling, dvs. till riksdagen,\r\nlandstingsfullmäktige och kommunfullmäktige för att dessa skall hålla\r\nredovisningarna offentligen tillgängliga. Ett rimligt antagande är enligt\r\nutredningen att handlingarna behandlas mer eller mindre automatiserat för\r\natt på ett enkelt sätt kunna göras tillgängliga för allmänheten via\r\nexempelvis Internet.\r\nStatligt partistöd föreslås inte kunna beviljas ett parti som underlåter\r\natt offentligen lämna en redovisning.\r\nEnligt utredningen redovisade Socialdemokraterna för valåret 2002 intäkter\r\npå 152,8 miljoner och Moderaterna 138,2 miljoner kronor, Kristdemokraterna\r\nredovisade 48,2 miljoner kronor, Folkpartiet 43,8 miljoner kronor,\r\nVänsterpartiet 37,8 miljoner kronor, Miljöpartiet 36,3 och Centern 32,3\r\nmiljoner kronor. Medlemsavgifterna uppgick till mellan 2 % (v resp. mp)\r\noch 7 % (c) av de totala intäkterna. Intäkterna bestod huvudsakligen av\r\noffentligt stöd om 51 %-82 % bortsett från (s) där andelen offentligt\r\nstöd bara var 36 %. För Socialdemokraternas del redovisades valåret 2002\r\nanslag från fackföreningsrörelsen med 25,9 miljoner kronor. I betänkandet\r\nfinns återgivet Socialdemokraternas redovisning av medel från LO centralt\r\noch från LO-förbunden. Enligt utredningen redovisade Socialdemokraterna\r\nförutom direkta bidrag från fackföreningsrörelsen även indirekt stöd i\r\nform av personella resurser med sammanlagt 4,2 årsarbetskrafter. Enligt\r\nutredningen är kunskapsläget i fråga om det totala både indirekta och\r\ndirekta stödet från fackföreningsrörelsen till det Socialdemokratiska\r\npartiets olika nivåer ytterst bristfälligt. Det saknas enligt utredningen\r\ni hög grad heltäckande undersökningar och uppgifter om detta.\r\nEnligt den utvärdering av riksdagspartiernas ömsesidiga överenskommelse\r\nom en öppen redovisning av intäkter som finns fogat till betänkandet\r\n(bilaga 9) redovisades som gåvor från fysiska personer 1,7 miljoner kronor\r\ntill Socialdemokraterna, 10,7 miljoner kronor till Moderaterna, 71 000 kr\r\ntill Miljöpartiet, 1,1 miljoner kronor till Vänsterpartiet och 24 000 kr\r\ntill Kristdemokraterna. Enligt utvärderingen finns det dock ingen garanti\r\nför att uppgifterna är rättvisande från jämförelsesynpunkt eftersom det\r\ninte finns någon som helst homogenitet i redovisningarna, möjligen med\r\nundantag för partistöd, invandrarstöd och medlemsavgifter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det en angelägen genomlysning som nu redovisats\r\nav Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter.\r\nUtskottet vill i likhet med utredningen understryka vikten av öppenhet\r\noch insyn för allmänheten när det gäller partiernas intäkter.\r\nUtredningsbetänkandet kan antas bli föremål för remissbehandling och därigenom\r\nbidra till en debatt på området. Enligt utskottets mening bör den fortsatta\r\nberedningen av frågan avvaktas. Motion K355 yrkande 1-4 (fp, mp) avstyrks\r\nföljaktligen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Förstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m., punkt 1 (m)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K271\r\nyrkandena 8, 9 och 11.\r\nStällningstagande\r\nRegeringsformens fri- och rättighetsskydd måste förstärkas. Vissa av de\r\ni regeringsformen garanterade fri- och rättigheterna åtnjuter inte ett\r\ntillräckligt skydd mot rättighetsbegränsande lagstiftning. Skyddet för\r\näganderätten och näringsfriheten är t.ex. svagare än skyddet för de s.k.\r\nopinionsfriheterna. Sverige bör vara ett land där mänskliga fri- och\r\nrättigheter skyddas fullt ut. Därför bör grundlagens skydd mot\r\nrättighetsinskränkningar vara lika starkt, oavsett vilka fri- och rättigheter\r\ndet gäller. Det skulle bl.a. innebära att de tre allmänna begränsningsgrunderna\r\ni 2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen blir tillämpliga även vid\r\nbegränsningar av t.ex. äganderätten. En inskränkning i den enskildes\r\näganderätt skulle då endast få göras för att tillgodose ändamål som är\r\ngodtagbara i ett demokratiskt samhälle. Vidare skulle det innebära att en\r\nbegränsning aldrig får gå ut över vad som är nödvändigt med hänsyn till\r\ndet ändamål som har föranlett den. Begränsningar skulle inte heller få\r\ngöras på grund av åskådning eller sträcka sig så långt att de utgör ett\r\nhot mot den fria åsiktsbildningen.\r\nVid riksdagens beslutsfattande bör ökad hänsyn tas till politiska\r\nminoriteters legitima intressen. Minoritetsskyddet bör stärkas generellt vid\r\nbeslut om lagstiftning som innebär inskränkningar i de medborgerliga fri-\r\noch rättigheterna, vilket kan ske genom att reglerna om särskilt\r\nbeslutsförfarande i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen blir tillämpliga.\r\nDet uppskovsförfarande som där föreskrivs skulle påtagligt förstärka\r\nminoritetsskyddet och dessutom ge mer tid för debatt, eftertanke och\r\nnoggrant övervägande.\r\nEn förstärkning av såväl minoritetsskyddet som fri- och rättighetsskyddet\r\nskulle inte bara utgöra ett viktigt steg i den allmänna strävan att stärka\r\nmedborgarnas förtroende för det politiska systemet och den demokratiska\r\nbeslutsprocessen. Reformen skulle också tydliggöra att Sverige är en\r\ndemokrati och en rättsstat som inte per automatik sätter statens intresse\r\nframför individens rätt. Den nuvarande bristen på samstämmighet mellan\r\nEuropakonventionens och regeringsformens skyddsnivåer skulle kunna upphävas\r\ngenom att upphöja Europakonventionen till grundlag. Ett annat sätt kan\r\nvara att utvidga tillämpningsområdet för 2 kap. 12 § regeringsformen till\r\natt omfatta även Europakonventionen. Riksdagen bör med bifall till motion\r\nK271 yrkandena 8, 9 och 11 (m) som sin mening ge regeringen detta till\r\nkänna.\r\n\r\n2.      Utvidgat skydd för fri- och rättigheter, punkt 2 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K399.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRättens legitimitet är inte bara knuten till sättet för beslutsfattande\r\nutan även till medborgarnas sociala medvetenhet, värdeskalor och värderingar.\r\nDen legitima rättsstaten måste visa respekt för de grundläggande mänskliga\r\nfri- och rättigheterna. Dit hör bl.a. att staten skall respektera varje\r\nmänniskas integritet oberoende av religion, ålder, ras, kön, sexuell\r\nidentitet, ekonomisk eller social ställning, etnisk eller politisk\r\ntillhörighet. Rättskipning och myndighetsutövning skall vara rimligt förutsebara\r\nmed stöd av lagen och med hänsyn till etiska värden. En medborgare skall\r\nåtnjuta rättsskydd både mot enskilda och mot staten. Grundläggande kriterier\r\nför en fungerande rättsstat är mänskliga fri- och rättigheter, maktdelning,\r\nförvaltningens lagenlighet, rättsskydd genom oavhängiga domstolar och\r\nden statliga maktutövningens förutsebarhet. Rättsordningen måste därför\r\npräglas av rättslikhet, rättssäkerhet, rättstrygghet, rättstillgänglighet\r\noch öppenhet. Rättssäkerhet, likhet inför lagen, den avtalsrättsliga\r\npartsautonomin (parters självständighet) och avtalsfrihet skyddar individens\r\nbehov av att tryggt kunna planera sitt liv. Rättsnormen skall ta sin\r\nutgångspunkt i det som är etiskt godtagbart. Den skall alltså förankras i\r\nden svenska och västerländska kulturtraditionen. Denna syn på rättsstaten\r\nanknyter mer till ett mera \"normalt\" europeiskt betraktelsesätt. Det är\r\nviktigt att successivt sortera ut rättspositivismen ur det rättsliga\r\nperspektivet i arbetet för att förstärka de mänskliga fri- och rättigheterna.\r\nDet svenska skyddet för dessa fri- och rättigheter behöver vidgas och\r\nförstärkas.\r\nExempel på områden som borde bearbetas ytterligare är t.ex. vidden av\r\nskyddet för den mänskliga integriteten, föräldrarätten, den negativa\r\nföreningsfriheten och äganderätten. Det behövs också ett tydligt\r\ndiskrimineringsskydd för människans integritet oberoende av religion, ålder,\r\nras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska särdrag, börd,\r\nekonomisk eller social ställning, funktionshinder, etnisk eller politisk\r\ntillhörighet. Detta skydd måste vara effektivt inte enbart i förhållandet\r\nmellan den enskilde och det allmänna utan rättsstaten måste också\r\ntillförsäkra ett sådant skydd mellan enskilda. Regeringsformen tillförsäkrar\r\nmed smärre undantag medborgarna fri- och rättigheter uppräknade i 2 kap.\r\n1 § regeringsformen endast i förhållande till det allmänna. Medborgarna\r\ntillförsäkras däremot inte sådana generella fri- och rättigheter i\r\nförhållande till andra enskilda eller andra enskilda rättssubjekt (företag\r\neller organisationer). I denna del kan det inte anses råda full parallellitet\r\nmellan regeringsformen och Europakonventionen. Denna konvention kan antas\r\nålägga konventionsstaterna viss skyldighet att genom lagstiftning trygga\r\nvissa fri- och rättigheter även mellan enskilda. Det vore värdefullt att\r\nutreda om även fri- och rättigheter mellan enskilda borde grundlagsfästas\r\noch inte som nu i huvudsak vara inriktade på förhållandet mellan den\r\nenskilde och det allmänna. De nu redovisade frågeställningarna bör ingå i\r\nuppgifterna för den författningsutredning som aviserats. Detta bör med\r\nbifall till motion K399 (kd) ges regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Värdekommission, punkt 3 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K386\r\noch 2003/04:Ub321 yrkandena 1 och 2.        StällningstagandeEn diskussion\r\nkring etik och människovärde är av centralt värde för det människovänliga\r\nsamhället. Ett samhälle måste bygga på tillit. Varje dialog, varje diskussion\r\nblir till en meningslöshet om det inte hos de som diskuterar finns ett\r\ngemensamt etiskt minimum, en gemensam uppsättning värden och värderingar.\r\nMen om ingen bryr sig om att utkristallisera och diskutera och förklara\r\ndetta minimum är risken uppenbar att det faller i glömska och ersätts av\r\nett moraliskt gungfly. Att föra en debatt om dessa idéer borde därför\r\nvara centralt i allt samhällsengagemang. De politiska partierna är\r\nnaturligtvis inte de mest centrala signalgivarna när det gäller överförande\r\nav värden och värderingar. Familjen är givetvis den viktigaste. Skolan,\r\nmedierna, vänner och kamrater kompletterar denna uppgift. Lagstiftaren\r\ndeltar också - det torde vara påvisat att lagstiftning är normerande,\r\nåtminstone i viss utsträckning. Men även inom politikens domäner finns\r\ndet behov av ett samtal, debatt, kring de grundläggande mänskliga värdena.\r\nOch självfallet är det oerhört centralt att de politiska beslut som fattas\r\nav riksdag, landsting/regioner och kommuner är grundade på ett accepterat\r\nvärdemönster.För en svensk värdekommission går det utmärkt att använda\r\nsig av det grundläggande upplägg som den norska värdekommissionen har\r\nhaft. Det finns t.ex. anledning att fokusera på följande frågeställningar:\r\nvilka de grundläggande värdena för ett gott samhälle är och vilka\r\ninspirationsgivarna för dessa är, liksom hur vi tillägnar oss etiken/värdena,\r\nfamiljens, skolans, rättssystemets, mediernas och övriga signalgivares\r\nbetydelse som värde- och normöverförare, hur rättssystemet och rättstänkande\r\nbyggs upp utifrån den gemensamma värdebasen, samhällsekonomins beroende\r\nav en fungerande etik i form av tillit och förtroende, ekonomins drivkrafter,\r\nfamiljens betydelse för ett gemenskapstänkande, värdebasens betydelse\r\nför uppbyggande av företags- och organisationskulturer, värdebasens\r\nutveckling och betydelse i ett informationssamhälle jämfört med jordbruks-\r\noch industrisamhällena och värdebasens utveckling och betydelse i ett\r\nsamhälle som får allt större etnisk mångfald. Sverige bör i syfte att\r\nbredda och entusiasmera den etiska diskussionen med sikte på samhällets\r\nfundament och därmed de mänskliga fri- och rättigheterna tillsätta en\r\nvärdekommission. Detta bör med bifall till motionerna K386 (kd) och Ub321\r\nyrkandena 1 och 2 (kd) ges regeringen till känna.\r\n\r\n4.      Individuella rättigheter, punkt 4 (c)\r\nav Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K223\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nIndividen måste vara utgångspunkten för samhällsbygget. En långtgående\r\ndecentralisering av makt och ansvar förutsätter ett starkt skydd för\r\nindividerna mot godtycke och övergrepp. Starka individuella rättigheter\r\noch ett decentraliserat samhälle är varandras förutsättningar. De lagar\r\nsom i dag reglerar stora delar av den kommunala verksamheten, som skollagen\r\noch socialtjänstlagen, bör ses över i syfte att ersätta detaljregleringen\r\nav kommunernas verksamhet med utkrävbara rättigheter för individen. En\r\nsådan ordning stärker både kommunerna, som får ökad frihet att välja hur\r\nmålen skall uppnås, och individerna som till skillnad från dagens läge\r\nkan kräva att få vissa viktiga rättigheter uppfyllda också i domstol. I\r\nsyfte att stärka den enskilda människans och de civila organisationernas\r\nställning bör möjligheten prövas att gentemot statliga myndigheter och\r\nförvaltning inrätta en lista över medborgarnas rättigheter. En sådan\r\nrättighetslista bör innehålla krav på att dröjsmål inte får förekomma utan\r\ngiltiga skäl samt på en tidsram inom vilken medborgaren får svar från\r\nmyndigheten eller verkställighet genomförs. Vad sålunda anförts bör med\r\nbifall till motion K223 yrkandena 1 och 2 (c) ges regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Rätten till liv, punkt 6 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So636\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nMålsättningsstadgandena i regeringsformen är till sin karaktär inte\r\nrättsligt bindande. De kan ha eller få politisk betydelse och effekterna av\r\nstadgandena kan bli föremål för politisk kontroll. Det väsentliga med\r\nportalskrivningarna är att ålägga det allmänna att positivt verka för att\r\nrättigheten i fråga skyddas och främjas.\r\nDen mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna, rätten till liv,\r\nbör ingå i regeringsformens värdeorientering genom målsättningsstadgandena.\r\nDet behövs ett tillägg till 1 kap. 2 § regeringsformen med innebörd att\r\nden offentliga makten skall utövas med respekt för människovärdets\r\nokränkbarhet, alla människors lika värde och den enskilda människans frihet\r\noch värdighet. Genom en sådan grundlagsändring fastslås människovärdets\r\nokränkbarhet som en övergripande värdeorientering för allt samhällsarbete.\r\nSom sådan bör den också prägla ramarna och reglerna på det medicinsk-etiska\r\nområdet. Detta bör med bifall till motion So636 yrkande 1 (kd) ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n6.      Livsåskådningsfrihet, punkt 7 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K266\r\noch 2003/04:K324 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:K324 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFrågan om vegetarisk och vegansk mat handlar om människors möjlighet att\r\nta etiska ställningstaganden, och ytterst också om människors frihet. Det\r\när oacceptabelt att t.ex. elever på skolor inte får fullvärdig mat med\r\nhänvisning till att de är vegetarianer eller veganer. Utöver att de blir\r\nutsatta för diskriminering försämras också deras möjligheter att prestera\r\ngoda studieresultat. Regeringen bör skyndsamt arbeta fram förslag om hur\r\nde som är vegetarianer eller veganer av etiska skäl skall kunna garanteras\r\natt få fullvärdig mat på skolor, behandlingshem, fängelser, ålderdomshem\r\noch i andra sammanhang där maten bekostas av det offentliga. Detta bör\r\nmed bifall till motionerna K324 yrkande 2 (s) och K266 (fp) ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n7.      Samvetsfrihet, punkt 8 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n- såvida riksdagen inte beslutar i enlighet med reservation 2 -\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K272\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nSamvetet kan definieras som en etisk medvetenhet i var människa. Denna\r\nmedvetenhet är beroende av den bakomliggande etiken och kulturen och inte\r\nminst de grundläggande värden som vår demokrati ytterst vilar på. Om\r\nSveriges riksdag skulle lagstifta om t.ex. rätt till dödshjälp i någon\r\nform och om det skulle ingå i en yrkesgrupps uppgifter och åligganden att\r\nutföra momentet, då hör det till de grundläggande mänskliga rättigheterna\r\ni en rättsstat att kunna vägra att utföra detta för sitt samvetes skull,\r\nutan rättslig eller någon annan påföljd. De länder som har samvetsklausul\r\nkan tillvarata kunnandet och engagemanget hos alla de personer som funnit\r\nsin uppgift inom sjukvården utan att tvinga den som hyser samvetsbetänkligheter\r\nkring vissa svåra etiska frågor att delta i viss verksamhet. Till syvende\r\noch sist handlar det emellertid inte om att utreda huruvida Sverige skall\r\nha en samvetsklausul inom sjukvården eller ej. Frågan är i stället hur\r\nSverige skall tillämpa Europakonventionen, som redan är en del av svensk\r\nlagstiftning. Regeringen bör efter utredning snarast återkomma till\r\nriksdagen med lagförslag om att införliva samvetsfriheten i rättighetskatalogen\r\ni Sveriges grundlag. Detta bör med bifall till motion K272 yrkandena 1\r\noch 2 (kd) ges regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Negativ föreningsfrihet, punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd), Henrik\r\nS Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Agne\r\nHansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K271\r\nyrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nMed rätten att ansluta sig till en förening borde rimligen också följa en\r\nrätt att utan sanktion utträda ur en förening. Enligt den tolkning som\r\nEuroparådets organ i Strasbourg gett Europakonventionen är också den\r\nnegativa föreningsfriheten skyddad på svensk arbetsmarknad. Trots att\r\nArbetsdomstolen vid flera tillfällen klargjort att en medlem i en facklig\r\norganisation har rätt att lämna organisationen på egen begäran förekommer\r\ndet fortfarande att fackliga organisationer nekar eller ställer upp hinder\r\ndå en medlem önskar utträda eller skapar svårigheter för arbetsgivare som\r\nvill anställa någon som inte är fackligt ansluten. På samma sätt kan det\r\nuppstå svårigheter för en arbetssökande i de fall arbetsgivaren förbundit\r\nsig att endast anställa dem med viss facklig tillhörighet och den\r\narbetssökande tillhör en annan organisation eller inte tillhör någon facklig\r\norganisation alls. Det förekommer även påtryckningar på arbetsgivare att\r\nacceptera kollektivavtal. Rätten att stå utanför en förening är alltså\r\ninte någon självklarhet i Sverige. Regeringsformen ger inte ett tillräckligt\r\nskydd i detta avseende. Regeringen bör lägga fram ett förslag i syfte att\r\nförstärka skyddet för den enskildes rätt att stå utanför en organisation.\r\nDetta bör med bifall till motion K271 yrkande 14 (m) ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n9.      Åtgärder mot rasistiska organisationer, punkt 10 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K398\r\noch 2003/04:Sf402 yrkande 20 och bifaller delvis motion 2003/04:K298.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDe senaste årens händelser påvisar behovet av förändringar när det gäller\r\nåtgärder mot rasistiska och kriminella organisationer. Eftersom Sverige\r\nsaknar en generell organisationslagstiftning är det svårt - för att inte\r\nsäga meningslöst - att direkt förbjuda rasistiska eller likvärdiga\r\norganisationer. Den förening som förbjuds i dag kan snabbt återuppstå under\r\nannat namn i morgon. Därför är det mycket effektivare att kriminalisera\r\ndet enskilda deltagandet i den typen av organiserad rasism. Lagrådet har\r\npåpekat att det inte är säkert att de svenska bestämmelserna om medverkan,\r\nförsök, förberedelse och stämpling är tillräckliga för att tillgodose de\r\ni artikel 2.2 i EU:s rambeslut om terrorism upptagna kraven på kriminalisering.\r\nRegeringen hävdade att frågan fick övervägas i annat sammanhang. För att\r\nundanröja alla tvivel bör regeringen utreda åtgärder för att få ett tydligt\r\ngenerellt grundlagsstöd så att enskilds stöd till eller deltagande i\r\nrasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet\r\nkriminaliseras. Detta bör med bifall till motionerna K398 och Sf402 yrkande\r\n20 (båda kd) och delvis bifall till motion K298 (mp) ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n10.     Retroaktivitetsförbud, punkt 11 (m, kd, c)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Ingvar Svensson (kd), Henrik S Järrel (m), Nils\r\nFredrik Aurelius (m) och Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K247.\r\n\r\nStällningstagande\r\nRegeringen föreslår då och då lagstiftning med retroaktiv tillämpning på\r\nskatteområdet. Syftet kan vara att eliminera en skatteflyktsmöjlighet,\r\natt förhindra ett överutnyttjande av någon skattefördel innan nya skärpta\r\nregler träder i kraft eller att över huvud taget täppa till något oavsiktligt\r\nskatte-läckage. Användningen av den i lagstiftningen tänkta begränsade\r\nmöjligheten att lagstifta med retroaktiv verkan på skatteområdet leder\r\ntill stor rättsosäkerhet för enskilda individer och för näringslivet. Det\r\nvisar sig dessutom att tiden mellan en skrivelse och en proposition\r\ntenderar att bli allt längre. Det utrymme för retroaktiv lagstiftning som\r\nav lagstiftaren var tänkt att vid särskilda skäl möjliggöra begränsade\r\nundantag används flera gånger om året. De är därför nödvändigt att\r\nregeringsformens principiella förbud mot retroaktiv skattelagstiftning skärps.\r\nDetta bör med bifall till motion K247 (m) ges regeringen till känna.\r\n\r\n11.     Rättsligt bindande skyddsregler, punkt 12 (kd)\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K395.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet behövs ett tydligt diskrimineringsskydd för människans integritet\r\noberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet,\r\ngenetiska särdrag, börd, ekonomisk eller social ställning, funktionshinder,\r\netnisk eller politisk tillhörighet. Detta skydd måste vara effektivt\r\ninte enbart i förhållandet mellan den enskilde och det allmänna utan\r\nrättsstaten måste också tillförsäkra ett sådant skydd mellan enskilda.\r\nGrundlagens synsätt måste därför vidgas. Genom de grundlagsändringar som\r\ngenomfördes från den 1 januari 2003 har målsättningsstadgandena i 1 kap.\r\n2 § regeringsformen utvidgats, bl.a. med skrivningar om att det allmänna\r\nskall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg,\r\nnationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,\r\nfunktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som\r\ngäller den enskilde som person. Sådana formuleringar blir opinionsbildande\r\noch är förstås viktiga i sig, men de kommer inte att kunna användas som\r\nrättslig grund i en rättslig process. Det är därför angeläget med\r\nskyddsregler i grundlagen som är rättsligt bindande och därmed också kan\r\nanvändas i rättsliga processer. Frågan bör tas upp i den aviserade\r\nförfattningsutredningen. Detta bör med bifall till motion K395 (kd) ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n12.     1 kap. 2 § regeringsformen, punkt 13 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390\r\nyrkande 1 och 2003/04:K402 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nRegeringsformens portalparagraf bör ange vilka grunder för diskriminering\r\neller särbehandling i samhället som är otillåtna. De påbörjade förändringarna\r\nav reglerna om diskriminering bör fullföljas genom att också diskriminering\r\npå grund av könsidentitet omnämns i målsättningsstadgandena i 1 kap. 2 §\r\nregeringsformen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag\r\ni detta syfte. Detta bör med bifall till motionerna K390 yrkande 1 (mp,\r\nfp, v, c) och K402 yrkande 1 (s) ges regeringen till känna.\r\n\r\n13.     2 kap. 15 § regeringsformen, punkt 14 (fp, v, c, mp)\r\nav Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v), Tobias Krantz (fp), Gustav\r\nFridolin (mp) och Agne Hansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390\r\nyrkande 2 och 2003/04:K402 yrkande 2 och bifaller delvis motion 2003/04:K418\r\nyrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nHomosexuella, bisexuella och transpersoner bör även omfattas av\r\nregeringsformens förbud i 2 kap. mot diskriminerande lagstiftning. Den nyligen\r\ngenomförda ändringen av målsättningsparagrafen i 1 kap. regeringsformen\r\när inte tillräckligt, eftersom den inte innebär något förpliktigande\r\nåtagande i lagstiftningsarbetet. En översyn av 2 kap. 15 § regeringsformen\r\ni detta syfte bör genomföras. Detta bör med bifall till motionerna K390\r\nyrkande 2 (mp, fp, v, c), K402 yrkande 2 (s) och K418 yrkande 14 (fp) ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n14.     Samlad diskrimineringslag, punkt 15 (m)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2003/04:A258 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nDet behövs en sammanhållen antidiskrimineringslagstiftning. På sikt är en\r\nenda lag med förbud mot diskriminering inom alla samhällsområden det mest\r\nändamålsenliga. All diskriminering kan och bör behandlas på samma sätt av\r\nlagstiftaren. Det finns inte något hållbart motiv för att dela upp\r\nlagstiftning gällande diskriminering i olika kategorier. All diskriminering\r\noavsett motiv är lika avskyvärd. En tydlig, sammanhållen och enhetlig\r\nlagstiftning gällande diskriminering bör skapas så snart det är praktiskt\r\nmöjligt. Det skulle sända en tydlig signal om att all diskriminering\r\noavsett om det handlar om kön, ras, religion, ålder, funktionshinder eller\r\nsexuell läggning ses som lika allvarlig från lagstiftarens sida. Detta\r\nbör med anledning av motion A258 yrkande 8 (m) ges regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Översyn av lagstiftningen, punkt 16 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390\r\nyrkande 4 och 2003/04:K402 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nNågon samlad genomgång av homosexuellas situation inom olika\r\nlagstiftningsområden\r\nhar inte gjorts sedan 1984. Bisexuellas och transpersoners rättsliga\r\nsituation har aldrig varit föremål för någon samlad genomgång. Det är nu\r\ndags att göra en samlad översyn av förekomsten av återstående diskriminering\r\ni lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner för att\r\nfå fram förslag till lagändringar i syfte att eliminera all återstående\r\njuridisk diskriminering. Detta bör med bifall till motionerna K390 (mp,\r\nfp, v, c) yrkande 4 och K402 (s) yrkande 4 ges regeringen till känna.\r\n\r\n16.     EU-stöd till HBT-organisationer, punkt 17 (fp, v, mp)\r\nav Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v), Tobias Krantz (fp) och\r\nGustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K418\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEU:s handlingsprogram för att motverka diskriminering ger stöd till projekt\r\ndär bl.a. frivilligorganisationer och arbetsmarknadens parter utvecklar\r\nnya metoder för att motverka diskriminering (det s.k. Equalprogrammet).\r\nAv de mer än 1 000 projekt som beviljats stöd har dock bara några enstaka\r\nspecifikt handlat om diskriminering på grund av sexuell läggning, och\r\nsåvitt känt har inget projekt uttryckligen inkluderat diskriminering på\r\ngrund av könsidentitet. Sverige bör på lämpligt sätt agera inom EU för\r\natt framtida satsningar mot diskriminering på bättre sätt beaktar det\r\nbehov som finns av att utveckla nya metoder för att förebygga eller\r\nmotverka diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.\r\nSärskilt viktigt är det att beakta de stora behov som finns i EU:s nya\r\nmedlemsländer. Detta bör med bifall till motion K418 yrkande 5 (fp) ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n17.     Äganderätt m.m., punkt 18 (m, fp, kd, c)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd), Henrik\r\nS Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Agne\r\nHansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i denna reservation. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K271\r\nyrkande 13, 2003/04:MJ404 yrkande 1, 2003/04:MJ412 yrkande 3 och 2003/04:N412\r\nyrkande 5, bifaller delvis motionerna 2003/04:K361 och 2003/04:MJ412\r\nyrkande 1 och avslår motion 2003/04:K431.\r\nStällningstagande\r\nDen privata äganderätten måste skyddas och ständigt försvaras och den\r\nindividuella privata äganderätten måste då vara utgångspunkten. Ett\r\nensidigt hävdande av det gemensammas intresse framför den enskildes äganderätt\r\nriskerar att leda till ökad misstro mot rättsstaten och minskad känsla av\r\npersonligt ansvar. Den enskilda äganderätten skyddas förutom av bestämmelserna\r\ni 2 kap. 18 § regeringsformen även i Europakonventionen. Något skydd för\r\nimmateriella rättigheter ges inte i regeringsformen. Det är angeläget att\r\ngrundlagsskyddet för den enskilda äganderätten anpassas till\r\nsamhällsutvecklingen\r\noch att skyddet utökas till att uttryckligen omfatta annan egendom än\r\nmark och byggnader. Det är vidare angeläget att gränserna för vad en\r\nmarkägare måste acceptera i form av inskränkningar inte utvidgas. Dessutom\r\nbehöver ersättningsreglerna vid tvångsförvärv ses över mot bakgrund av\r\natt dagens ersättningar vid t.ex. telenätsutbyggnad är förhållandevis\r\nobetydliga. Frågan om en förstärkning av äganderätten bör med dessa\r\nutgångspunkter ingå i uppgifterna för den aviserade författningsutredningen.\r\nDetta bör med bifall till motionerna K271 yrkande 13 (m), MJ404 yrkande\r\n1 (m), MJ412 yrkandena 1 (delvis) och 3 (c), N412 yrkande 5 (kd), med\r\ndelvis bifall till motion K361 (m) och med avslag på motion K431 (m) ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n1 kap. 2 § regeringsformen (punkt 13)\r\nav Mats Einarsson (v).\r\n\r\nEnligt min uppfattning vore det naturligt att även begreppet \"könsidentitet\"\r\ntillfördes uppräkningen i 1 kap. 2 § RF av de grunder på vilka diskriminering\r\nskall motverkas av det allmänna. Den gällande formuleringen är emellertid\r\nresultatet av en bred kompromiss som möjliggjorde att bl.a. \"sexuell\r\nläggning\" tillfördes paragrafen i fråga, något som Vänsterpartiet länge\r\narbetat för. Av detta skäl har vi inte nu motionerat om ytterligare\r\nförändringar och avser inte att vid detta tillfälle stödja ett sådant yrkande.\r\nVi avser emellertid att återkomma till frågan vid lämpligt tillfälle.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K223 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en lagstiftning som innebär få, men tydligare,\r\nindividuella rättigheter som ersättning för dagens sociala rättigheter som\r\nåterfinns i dagens regleringar av kommuners och regioners verksamhet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta en lista över medborgarrättigheter.\r\n2003/04:K247 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådana ändringar\r\ni regeringsformen att det införs ytterligare begränsningar av möjligheterna\r\nför riksdagen att med hänvisning till särskilda skäl fatta beslut om\r\nskatter och avgifter med retroaktiv verkan.\r\n2003/04:K266 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att offentliga (kommun, landsting och stat) inrättningar i Sverige\r\nsåsom förskolan, grund- och gymnasieskolan, äldreomsorgen, fängelser,\r\nsjukhus och övriga myndigheter skall vara skyldiga att erbjuda vegetarisk\r\noch vegansk mat när så efterfrågas.\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om grundlagens skydd mot rättighetsinskränkande lagstiftning.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om minoritetsskyddet.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förhållandet mellan Europakonventionen och regeringsformen.\r\n13.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av\r\nregeringsformens skydd för äganderätten så att detta står i samklang med\r\nEuropakonventionen i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n14.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av\r\nregeringsformen vad gäller den negativa föreningsfriheten i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n2003/04:K272 av Per Landgren och Tuve Skånberg (båda kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införliva samvetsfriheten i rättighetskatalogen i Sveriges\r\ngrundlag.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att redogöra för hur redan existerande samvetsfrihet skall\r\ntillämpas inom sjukvård och högskoleutbildning.\r\n2003/04:K298 av Gustav Fridolin (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ett förbud mot rasistiska organisationer.\r\n2003/04:K324 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att lagrummet i grundlagen som förbjuder diskriminering på grund\r\nav trosuppfattning bör ses över så att även sekulära livsåskådningar\r\ninnefattas, exempelvis veganism.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att diskriminering av vegetarianer och veganer vid skolmåltider\r\ninte får förekomma på landets skolor.\r\n2003/04:K352 av Christer Nylander (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en vitbok för att systematiskt arbeta med reformer för att stärka\r\nindividens egenmakt och frihet.\r\n2003/04:K355 av Carl B Hamilton och Åsa Domeij (fp, mp):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om en lag\r\nmot att fackligt anslutna personer, direkt eller indirekt, mot sin vilja\r\nskall behöva bidra till politiska partier eller folkomröstningskampanjer.\r\n2. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförs om en lag\r\nsom skyddar särskilt fackligt anslutna personers rätt att inte behöva\r\navslöja sin partisympati för att undgå att ge bidrag till politiskt parti\r\neller folkomröstningskampanj.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fackligt anslutna personers rätt att slippa ge partibidrag,\r\neller bidrag till folkomröstningskampanj, utan aktiv handling.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fackligt anslutna personers rätt att inte behöva avslöja sin\r\npartisympati, eller hållning i en folkomröstning, för att undgå att genom\r\nsin fackliga organisation ge bidrag till politiskt parti, eller\r\nfolkomröstningskampanj.\r\n2003/04:K361 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen beslutar om ändring i 2 kap. 18 § regeringsformen så att den\r\nsom tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller annan skall ha rätt\r\ntill \"full\" ersättning.\r\n2003/04:K386 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en värdekommission för att stimulera en bred offentlig debatt\r\nom människovärdet och de mänskliga fri- och rättigheterna.\r\n2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. regeringsformen\r\nom statsskickets grunder.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att föra in sexuell läggning i 2 kap. 15 § regeringsformen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att göra en översyn av förekomsten av återstående\r\ndiskriminering i lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner.\r\n\r\n2003/04:K395 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett rättsligt bindande diskrimineringsskydd i regeringsformen.\r\n2003/04:K398 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom grundlagsstöd för kriminalisering av enskilds stöd till eller deltagande\r\ni rasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet.\r\n\r\n2003/04:K399 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med anledning av\r\nvad i motionen anförs om förstärkta mänskliga fri- och rättigheter.\r\n2003/04:K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (båda s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att könsidentitet skall omfattas av 1 kap. regeringsformen om\r\nstatsskickets grunder.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att föra in sexuell läggning i 2 kap. 15 § regeringsformen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra en översyn av förekomsten av återstående diskriminering\r\ni lagstiftningen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner.\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU:s stöd till frivilligorganisationer på HBT-området.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bestämmelsen i regeringsformens 2 kap. om diskriminerande\r\nlagstiftning.\r\n2003/04:K431 av Henrik von Sydow (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett konvent för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter som\r\näganderätt och näringsfrihet.\r\n2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om rasistiska och nazistiska organisationer.\r\n2003/04:So636 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att grundlagsfästa rätten till liv.\r\n2003/04:Ub321 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för att stärka den ekonomiska etiken.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en brett sammansatt nationell värdekommission.\r\n2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att äganderätten skall stärkas i grundlagen.\r\n2003/04:MJ412 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om vikten av att värna det privata ägandet utifrån ett\r\nfederalistiskt perspektiv.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att den privata äganderätten måste skyddas och ständigt\r\nförsvaras.\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att äganderätten måste erkännas som fundamental princip\r\noch ges grundlagsskydd.\r\n2003/04:A258 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen beslutar att positiv och negativ diskriminering i\r\ngrundlagen tas bort i enlighet med vad som anförs i motionen.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Förstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkandena 8, 9 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "B66CF9E0-0618-43BA-8067-99E9F529C646",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "43",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B66CF9E0-0618-43BA-8067-99E9F529C646",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Utvidgat skydd för fri- och rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K399.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Värdekommission",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K386 och 2003/04:Ub321 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "62131DA7-9CE6-406B-ACFD-1AF700449E9A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "256",
                    "28",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/62131DA7-9CE6-406B-ACFD-1AF700449E9A",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Individuella rättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K223 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "A512A08F-3CF4-479D-AF2F-4BA4D14CE099",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "17",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A512A08F-3CF4-479D-AF2F-4BA4D14CE099",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Vitbok",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K352.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Rätten till liv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So636 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Livsåskådningsfrihet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K266 och 2003/04:K324 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "7F17BBA2-4C97-4F2A-ABD5-E393C55BEBE3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "270",
                    "14",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7F17BBA2-4C97-4F2A-ABD5-E393C55BEBE3",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Samvetsfrihet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K272 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Negativ föreningsfrihet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Åtgärder mot rasistiska organisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K298, 2003/04:K398 och 2003/04:Sf402 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Retroaktivitetsförbud",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K247.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Rättsligt bindande skyddsregler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K395.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "1 kap. 2 § regeringsformen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 1 och 2003/04:K402 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "2 kap. 15 § regeringsformen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 2, 2003/04:K402 yrkande 2 och 2003/04:K418 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "DF2D8359-AA7F-485C-8D0C-525AA0285513",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (c, fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "2",
                    "11",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "195",
                    "89",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DF2D8359-AA7F-485C-8D0C-525AA0285513",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Samlad diskrimineringslag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A258 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Översyn av lagstiftningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 4 och 2003/04:K402 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "EU-stöd till HBT-organisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K418 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "3072BA58-694B-4A82-8224-728546526387",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "4",
                    "12",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "36",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "86",
                    "0",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3072BA58-694B-4A82-8224-728546526387",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Äganderätt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 13, 2003/04:K361, 2003/04:K431, 2003/04:MJ404 yrkande 1, 2003/04:MJ412 yrkandena 1 och 3 och 2003/04:N412 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Partibidrag från fackligt anslutna personer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K355 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förstärkt skydd för fri- och rättigheterna, m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Utvidgat skydd för fri- och rättigheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Värdekommission",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Individuella rättigheter",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Rätten till liv",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Livsåskådningsfrihet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Samvetsfrihet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Negativ föreningsfrihet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Åtgärder mot rasistiska organisationer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Retroaktivitetsförbud",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Rättsligt bindande skyddsregler",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "1 kap. 2 § regeringsformen",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "2 kap. 15 § regeringsformen",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Samlad diskrimineringslag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Översyn av lagstiftningen",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "EU-stöd till HBT-organisationer",
          "partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Äganderätt m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-10 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 10:02:25"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om fri- och rättighetsfrågor. Motionerna handlar om bland annat förstärkt skydd för fri- och rättigheter, rätten till liv, livsåskådningsfrihet, samvetsfrihet, negativ föreningsfrihet, åtgärder mot rasistiska organisationer, retroaktivitetsförbud, skydd mot diskriminering, äganderätt samt partibidrag från fackligt anslutna personer. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01KU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om fri- och rättighetsfrågor (KU12)",
          "dok_id": "GR01KU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 10:02:25"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU12",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om fri- och rättighetsfrågor. Motionerna handlar om bland annat förstärkt skydd för fri- och rättigheter, rätten till liv, livsåskådningsfrihet, samvetsfrihet, negativ föreningsfrihet, åtgärder mot rasistiska organisationer, retroaktivitetsförbud, skydd mot diskriminering, äganderätt samt partibidrag från fackligt anslutna personer. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01KU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om fri- och rättighetsfrågor (KU12)",
          "dok_id": "GR01KU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU12",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_KU_12.pdf",
          "filstorlek": "217796",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Fri- och rättighetsskyddsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E26F43BF-0F1F-4CF7-8797-6057ABB394B0"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A258 Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02A258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A258",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K223 Demokrati - vår tids utmaning",
          "ref_dok_id": "GR02K223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K223",
          "ref_dok_titel": "Demokrati - vår tids utmaning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K247 Retroaktiv skattelagstiftning",
          "ref_dok_id": "GR02K247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K247",
          "ref_dok_titel": "Retroaktiv skattelagstiftning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K266 Vegetarisk och vegansk mat i offentliga inrättningar",
          "ref_dok_id": "GR02K266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K266",
          "ref_dok_titel": "Vegetarisk och vegansk mat i offentliga inrättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K271 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GR02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K272 Samvetsfrihet",
          "ref_dok_id": "GR02K272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K272",
          "ref_dok_titel": "Samvetsfrihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K298 Förbud mot rasistiska organisationer",
          "ref_dok_id": "GR02K298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K298",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot rasistiska organisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K324 Diskriminering av veganer",
          "ref_dok_id": "GR02K324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K324",
          "ref_dok_titel": "Diskriminering av veganer",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K352 Egenmakt och frihet",
          "ref_dok_id": "GR02K352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K352",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och frihet",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K355 Bidrag till politiska partier från bl.a. fackligt anslutna personer.",
          "ref_dok_id": "GR02K355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K355",
          "ref_dok_titel": "Bidrag till politiska partier från bl.a. fackligt anslutna personer.",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl B Hamilton (FP) och Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K361 Äganderättsskyddet",
          "ref_dok_id": "GR02K361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K361",
          "ref_dok_titel": "Äganderättsskyddet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K386 Värdekommission",
          "ref_dok_id": "GR02K386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K386",
          "ref_dok_titel": "Värdekommission",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K390 Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GR02K390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K390",
          "ref_dok_titel": "Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K395 Diskrimineringsskydd i grundlagen",
          "ref_dok_id": "GR02K395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K395",
          "ref_dok_titel": "Diskrimineringsskydd i grundlagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K398 Grundlagsstöd för kriminalisering av enskilds deltagande i organiserad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GR02K398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K398",
          "ref_dok_titel": "Grundlagsstöd för kriminalisering av enskilds deltagande i organiserad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K399 Fri- och rättigheter",
          "ref_dok_id": "GR02K399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K399",
          "ref_dok_titel": "Fri- och rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K402 Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GR02K402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K402",
          "ref_dok_titel": "Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K431 Konvent för att stärka äganderätten och näringsfriheten",
          "ref_dok_id": "GR02K431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K431",
          "ref_dok_titel": "Konvent för att stärka äganderätten och näringsfriheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ404 Äganderätten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ404",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ412 Äganderätt",
          "ref_dok_id": "GR02MJ412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ412",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf402 Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitik - mångfaldens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So636 Biopolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So636",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So636",
          "ref_dok_titel": "Biopolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub321 Den ekonomiska etiken",
          "ref_dok_id": "GR02Ub321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub321",
          "ref_dok_titel": "Den ekonomiska etiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}