{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2287393",
      "dok_id": "GR01KU11",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-16 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:28",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:32",
      "titel": "Statlig förvaltning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KU11</div><h1>Statlig förvaltning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden avseende bl.a. myndigheters service, IT i förvaltningen,\r\ntillsättning av högre statliga tjänster, opinionsbildande myndigheter och\r\nöppenhet i förvaltning. Vissa motioner behandlas förhållandevis översiktligt\r\nmot bakgrund av att utskottet våren 2003 utförligt behandlat de aktuella\r\nfrågeställningarna.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns nio\r\nreservationer. Av dessa avser en tillsättningen av högre statliga tjänster.\r\nBakom denna reservation står utskottets samtliga m-, fp-, kd-, c- och\r\nmp-ledamöter.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Dröjsmål hos myndigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K216, 2003/04:K246, 2003/04:K385\r\nyrkande 4, 2003/04:N329 yrkande 19, 2003/04:N346 yrkande 14 och 2003/04:N412\r\nyrkande 16.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Bemötandefrågor\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So497 yrkande 1.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Regelförenkling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K351 och 2003/04:K385 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      IT i förvaltningen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K307, 2003/04:T474 yrkandena 7, 8\r\noch 10-12 och 2003/04:N248 yrkande 15.\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n5.      Tillsättning av högre statliga tjänster\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 19, 2003/04:K289 yrkande\r\n5 och 2003/04:K385 yrkande 3.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n6.      Opinionsbildande myndigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K248 och 2003/04:K433.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7.      Öppenhet i förvaltningen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K319 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 7 (v, mp)\r\n\r\n8.      HBT-kompetens inom offentlig sektor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 5, 2003/04:K402 yrkande\r\n5 och 2003/04:K418 yrkande 24.\r\nReservation 8 (fp, v, c, mp)\r\n\r\n9.      Kunskap om sexhandeln\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ub387 yrkande 2.\r\n\r\n10.     Alkoholfri representation\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So645 yrkande 9.\r\nReservation 9 (mp)\r\n\r\n11.     Porrfri miljö\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K362 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\n12.     Användandet av statsflygplan\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K202.\r\nStockholm den 16 mars 2004\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\nGunnar Hökmark\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Gunnar Hökmark (m), Göran\r\nMagnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär\r\nAxel Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind\r\n(s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Helene\r\nPetersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav\r\nFridolin (mp), Tuve Skånberg (kd) och Åsa Torstensson (c).</pre><pre>\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas 32 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2003 om statlig förvaltning. Motionerna avser dröjsmål hos\r\nmyndigheter, bemötandefrågor, regelförenkling, IT i förvaltningen, tillsättning\r\nav högre statliga tjänster, opinionsbildande myndigheter, öppenhet i\r\nförvaltningen, HBT-kompetens i offentlig sektor, kunskap om sexhandeln,\r\nalkoholfri representation och porrfri miljö.\r\nMotionerna är förtecknade i en bilaga till betänkandet.\r\nVissa motionsyrkanden har samma innebörd som motioner som våren 2003 fick\r\nen utförlig behandling i utskottets betänkande 2002/03:KU23 Statlig\r\nförvaltning. Dessa motionsyrkanden har denna gång fått en förenklad behandling.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nMyndigheters service, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om myndigheters handläggningstider och\r\ndröjsmål. Utskottet avstyrker även ett motionsyrkande om riktlinjer i\r\nförvaltningslagen för bemötande och motionsyrkanden gällande\r\nregelförenklingsarbete.\r\n\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (m, fp, kd, c) och 3 (m, fp,\r\nkd, c).\r\nMotioner\r\nFlera motioner tar upp frågan om handläggningstider och dröjsmål hos\r\nmyndigheterna. I motion 2003/04:K216 av Carl-Axel Johansson (m) föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det bör\r\ninföras möjlighet till utdömande av sanktionsavgift vid trots mot\r\nförvaltningsprocessen. I dag kan en myndighet förhala processen genom att låta\r\nbli att utan dröjsmål översända handlingar och överklaganden till högre\r\nrättsinstans. I motion 2003/04:K246 av Eva Flyborg (fp) föreslås att\r\nriksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till\r\nett system med straffavgifter för myndigheter om dessa inte korrigerar\r\nsina egna misstag inom en angiven tidrymd. Enligt motionären finns det\r\ntecken som tyder på att vissa myndigheter tar alltför lätt på uppgiften\r\natt korrigera sina egna misstag. I motion 2003/04:K385 av Ingvar Svensson\r\nm.fl. (kd) yrkande 4 anförs att det i en rättsstat är viktigt att medel\r\nstår till buds som garanterar den enskilde rätt till en säker och snabb\r\nhandläggning av ett ärende, särskilt vad gäller fall av myndighetsutövning\r\nmot enskild. Enligt motionärerna är handläggningstiderna hos svenska\r\nmyndigheter ibland oacceptabelt långa, och de föreslår att riksdagen begär\r\natt regeringen lägger fram förslag till lag om dröjsmålstalan. I motion\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 19 föreslås ett\r\ntillkännagivande till regeringen om att myndigheter skall ha samma svarstid som\r\nföretagare. I motion 2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd) yrkande 14\r\nanförs att många företagare upplever att myndigheterna har dålig service\r\noch inte finns tillgängliga när de behövs och att det kan ta orimligt\r\nlång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet. Motionärerna föreslår\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheterna. Även i\r\nmotion 2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd) framförs ett yrkande av\r\nsamma innebörd (yrkande 16).\r\nI motion 2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkande 1 föreslås\r\natt riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i\r\nförvaltningslagen kring bemötandefrågor. I motionen anförs att människor\r\nmed funktionshinder i varierande grad möter svårigheter vid sitt deltagande\r\ni samhällslivet. Många medborgare känner sig kränkta i kontakten med\r\nmyndigheter då de inte bemöts med respekt och förståelse. Genom tillägg i\r\nförvaltningslagen bör införas riktlinjer för bemötandet av medborgare.\r\nI motion 2003/04:K385 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) uppges att många\r\nmänniskor inte känner till lagstiftningen och inte heller vet vart de skall\r\nvända sig för att få svar på sina frågor. De byråkratiska reglerna måste\r\nses över och förenklas, och de kunskaper och den kompetens som finns vad\r\ngäller lättläst och lättförståelig svenska måste ses över och förenklas.\r\nMotionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om vad som\r\nanförs i motionen om regelförenklingar och läsförståelse (yrkande 1). I\r\nsamma motion anförs även att en enskild ibland kan drabbas på ett sådant\r\nsätt av formella regler och lagstiftning att det knappast varit i\r\növerensstämmelse med syftet bakom regelverken eller lagen, och det skulle\r\nbehövas någon form av återkoppling mellan de verksställande tjänstemännen\r\noch de som formulerat regelverk eller lagar på ett område. Mot denna\r\nbakgrund föreslås i motionen ett tillkännagivande om att regeringen bör\r\nåterkomma med förslag som kan minimera riskerna för att den enskilde skall\r\ndrabbas av orimliga konsekvenser av formella regelverk (yrkande 2). I\r\nmotion 2003/04:K351 av Allan Widman m.fl. (fp) föreslås ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om att kommittéförordningen kompletteras så att samtliga\r\noffentliga utredningar i sina betänkanden tvingas att ange vilka avregleringar\r\nsom är möjliga på det aktuella området och att nya regleringar endast kan\r\naccepteras om existerande regler föreslås avskaffas i minst motsvarande\r\nmån.\r\nBakgrund\r\nHandläggningstider och dröjsmål\r\nKonstitutionsutskottet behandlade i april 2003 tre motioner (två kd, en\r\nc) som gällde handläggningstider och dröjsmål hos myndigheter (bet.\r\n2002/03:KU23). Utskottet noterade därvid att riksdagen under det pågående\r\nriksmötet hade riktat ett tillkännagivande till regeringen om att det bör\r\nsättas upp en bestämd tid inom vilken myndigheterna måste ha svarat eller\r\nhandlagt ett ärende om företagsstart. Utskottet noterade också att olika\r\nmyndigheter inom ramen för det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet,\r\nEn förvaltning i demokratins tjänst (Justitiedepartementet 2000), ställt\r\nut löften i form av serviceåtaganden till medborgarna och företagen om\r\nvad de kan förvänta sig eller kräva när det gäller t.ex. handläggningstider.\r\nEn generell reglering skulle enligt utskottet riskera att försvåra\r\nanpassningen till enskilda myndigheters förutsättningar. Mot den bakgrunden\r\nvidhöll utskottet sin tidigare uppfattning att det inte hade visat sig\r\nföreligga ett generellt behov av att införa rätt till dröjsmålstalan eller\r\nett system med tidsgränser för myndighetssvar. Motionerna avstyrktes.\r\nReservation avgavs av m, fp, kd och c.\r\nBemötandefrågor\r\nI betänkande 2002/03:KU23 behandlade konstitutionsutskottet en motion (c)\r\navseende ändring i förvaltningslagen (1986:223) innebärande att lagen\r\nskulle förses med riktlinjer för bemötandet av medborgare. Utskottet\r\navstyrkte motionen. Utskottet menade att det vid eventuella brister i\r\nmyndigheters bemötande och service gentemot allmänheten torde vara mer\r\neffektivt att inom förvaltningen motverka dessa genom utbildning och andra\r\nåtgärder än att göra ändringar i förvaltningslagen. I betänkandet framhöll\r\nutskottet även att funktionsnedsättning enligt utskottets mening inte får\r\nutgöra ett hinder för att ta del av myndighetsinformation och kommunicera\r\nmed myndigheter och att det var av stor vikt att myndigheterna arbetar\r\naktivt med att göra sin verksamhet tillgänglig. Utskottet betonade de\r\nnationella målen i handikappolitiken samt instämde i utgångspunkterna för\r\nde riktlinjer för en tillgängligare statsförvaltning som under våren 2003\r\nhöll på att tas fram av Handikappombudsmannen på uppdrag av\r\nregeringen.\r\nHandikappombudsmannen presenterade de fastställda riktlinjerna våren 2003.\r\nRiktlinjerna berör bl.a. myndigheternas information och kommunikation,\r\nlokal och kontorsutrustning samt personalpolicy. De handlar också om hur\r\nmyndigheterna kan arbeta för att bli tillgängliga.\r\nI skrivelse 2002/03:25 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för\r\nhandikappolitiken redogjorde regeringen för hur arbetet med att genomföra\r\nden nationella handlingsplanen för handikappolitiken utvecklats sedan i\r\nmaj 2000 då riksdagen beslutade att anta handlingsplanen. I skrivelsen,\r\nsom behandlades av socialutskottet under hösten 2003 (bet. 2003/04:SoU2),\r\nanförde regeringen att den som ett av tre prioriterade arbetsområden\r\ninom handikappolitiken har att arbeta för ett bättre bemötande.\r\nVad gäller bemötandet menade regeringen att det påverkas bl.a. av kompetens,\r\nförhållningssätt, kunskap, värderingar och förekomst av samsyn kring\r\nolika frågor. Enligt skrivelsen har Statens institut för särskilt\r\nutbildningsstöd (Sisus) fått i uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande\r\nav personer med funktionshinder. Arbetet med att utveckla det nationella\r\nprogrammet för kompetensutveckling har pågått i olika processer och är\r\nslutfört. Programmet vänder sig till politiker och anställda inom offentlig\r\nsektor som i sitt arbete möter kvinnor och män med funktionshinder. Vidare\r\nhar Sisus tagit fram en informationsskrift om arbetet som också klargör\r\nbegreppet bemötande. Skriften har spritts i första hand till offentligt\r\nanställda, chefer och förtroendevalda. Tillsammans med Statens kvalitets-\r\noch kompetensråd har Sisus påbörjat arbetet med att utforma ett\r\nutbildningsunderlag för statsförvaltningarna i handikappolitiska frågor\r\nI regeringens skrivelse angavs också att riksdagen, på förslag från\r\nregeringen, i syfte att stimulera kompetensutveckling av personal inom olika\r\nsamhällsområden i frågor som rör bemötande av kvinnor och män med\r\nfunktionshinder under en treårsperiod - 2001 t.o.m. 2003 - avsatt 14 miljoner\r\nkronor i projektmedel per budgetår.\r\nI skrivelsen anförde regeringen även att den anser att det programarbete\r\nsom bedrivits bör ge goda förutsättningar för det fortsatta arbetet med\r\nkompetensutveckling av personal inom olika samhällsområden i syfte att\r\nkvinnor och män med funktionshinder skall bli bemötta med respekt och\r\nvärdighet utan att diskrimineras.\r\nRegelförenkling\r\nI betänkande 2002/03:KU23 behandlade utskottet även en motion (fp) avseende\r\nregelförenkling. Utskottet noterade att riksdagen under det pågående\r\nriksmötet riktat ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att\r\nintensifiera regelförenklingsarbetet avseende företagande. Vidare\r\nkonstaterade utskottet att det inom Regeringskansliet pågår ett löpande arbete\r\nmed att förenkla regler, och enligt utskottets mening behövdes inte något\r\nnytt uttalande av riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på\r\nbehovet av regelförenklingar mer allmänt. Utskottet avstyrkte motionen.\r\nI\r\nfebruari 2004 överlämnade Utredningen om en översyn av verksförordningen\r\nbetänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23)\r\ntill regeringen. Utredningens uppdrag var att, mot bakgrund av de\r\nförvaltningspolitiska riktlinjerna (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31,\r\nrskr. 1997/98:294), utarbeta förslag till en ny verksförordning (dir.\r\n2001:117). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny förordning om\r\nkonsekvensanalys vid regelgivning. Förordningen innehåller checklista vid\r\nkonsekvensanalyser samt bestämmelse om att myndigheterna fortlöpande skall\r\nfölja upp kostnadsmässiga och andra konsekvenser av föreskrifter och\r\nallmänna råd. Har förutsättningarna för regleringen ändrats skall en\r\nomprövning ske (s. 297 f.).\r\nUtredningen gör även bedömningen att det är viktigt att det förs en löpande\r\ndialog mellan ansvarigt departement och myndigheten om kraven på\r\nåterrapportering och att kraven, med utgångspunkt i vad som kommer fram i\r\ndialogen, anpassas efter myndighetens verksamhet och begränsas till uppgifter\r\nsom verkligen behövs för att bedöma effektivitet, måluppfyllelse och\r\nutveckling av verksamheten (s. 174).\r\nI fråga om Statens offentliga utredningar kan nämnas att samtliga\r\nkommittédirektiv skall gemensamberedas med Näringsdepartementets Simplexenhet\r\n(Statsrådsberedningens PM 1997:4, reviderad 2002-02-06), som är en särskild\r\nfunktion inom Regeringskansliet som ansvarar för regelförenklingsarbetet\r\nur ett småföretagarperspektiv. Vid granskningen av kommittédirektiv\r\nidentifierar Simplex vilka utredningar som bör göra en särskild\r\nkonsekvensanalys.\r\nFör dessa utredningar anges i direktiven att analysen skall göras i samråd\r\nmed Näringslivets Regelnämnd. Under 2002 angavs detta i 15 kommittédirektiv\r\n(skr. 2003/04:8 s. 13 f.). Vidare skall kommittéerna enligt 15 §\r\nkommittéförordningen (1998:1474) bl.a. ange i sina betänkanden om lämnade\r\nförslag har betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga\r\neller villkor i övrigt i förhållande till större företags. I den av\r\nStatsrådsberedningen utgivna Kommittéhandboken (Ds 2000:1 s. 71 f.) redovisas\r\nSimplexförordningens checklista och det slås fast att checklistan för\r\nkonsekvensanalyser är avsedd att gälla för kommittéer och utredningar.\r\nVidare anges att analysen skall redovisas i kommittéernas betänkanden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVad gäller handläggningstider och dröjsmålstalan anser utskottet att en\r\ngenerell reglering skulle riskera att försvåra anpassningen till enskilda\r\nmyndigheters förutsättningar. Utskottet har tidigare noterat att det inom\r\nramen för det förvaltningspolitiska programmet pågår arbete med att\r\nutveckla myndigheters service gentemot medborgarna. Det har enligt utskottets\r\nmening hittills inte framkommit något som föranleder utskottet att ändra\r\nsin tidigare uppfattning avseende handläggningstider och dröjsmålstalan.\r\nMotionerna 2003/04:K216 (m), 2003/04:K246 (fp), 2003/04:K385 (kd) yrkande\r\n4, 2003/04:N329 (c) yrkande 19, 2003/04:N346 (kd) yrkande 14 och 2003/04:N412\r\n(kd) yrkande 16 avstyrks därför.\r\nVad gäller bemötande är det enligt utskottets mening av stor vikt med ett\r\nlångsiktigt och kontinuerligt kompetensutvecklingsarbete inom förvaltningar\r\noch för deras personal. Det är inte acceptabelt att personer med\r\nfunktionshinder blir dåligt bemötta i sina kontakter med olika offentliga\r\ninstanser; funktionsnedsättning får enligt utskottets mening inte utgöra\r\nett hinder vid kontakt med myndigheter. Utskottet vill härvidlag betona\r\nde nationella målen i handikappolitiken och de riktlinjer för en tillgängligare\r\nstatsförvaltning som tagits fram av Handikappombudsmannen. Utskottet utgår\r\nsom tidigare från att regeringen, mot bakgrund av den nationella\r\nhandlingsplanen för handikappolitiken, delar utskottets uppfattning. Mot denna\r\nbakgrund är det tills vidare enligt utskottets mening inte nödvändigt med\r\nnågot sådant tillkännagivande som begärs i motion 2003/04:So497 (c) yrkande\r\n1.\r\nVad gäller regelförenklingsarbetet konstaterar utskottet att det pågår\r\nett omfattande och löpande arbete inom Regeringskansliet. Vidare har en\r\nutredning nyligen överlämnat ett betänkande till regeringen som innehåller\r\nförslag på nya bestämmelser om bl.a. konsekvensanalyser samt betonat\r\nbehovet av löpande dialog mellan ansvarigt departement och myndighet om\r\nåterrapporteringskrav. I fråga om Statens offentliga utredningar konstaterar\r\nutskottet att, enligt gällande ordning, samtliga kommittédirektiv skall\r\nberedas gemensamt med Simplexenheten och att alla kommittéer och utredningar\r\nmåste genomföra konsekvensanalyser i enlighet med Simplexförordningen.\r\nNågot uttalande av riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på\r\nbehovet av regelförenklingar är mot denna bakgrund, enligt utskottets\r\nmening, inte nödvändigt. Motionerna 2003/04:K351 (fp) och 2003/04:K385\r\n(kd) yrkandena 1 och 2 avstyrks.\r\nIT i förvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till bl.a. åtgärder som regeringen\r\nredan har vidtagit motioner om den statliga förvaltningens utveckling\r\navseende informationstekniken.\r\nJämför reservation 4 (m).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:K307 av Elina Linna m.fl. (v) anförs att det är positivt\r\nmed modern teknik som Internet och att de flesta myndigheter i dag har\r\nhemsidor, men att det samtidigt är viktigt att all samhällsinformation\r\nutformas så att den inte undantar människor som saknar tillgång till\r\ndatorer, inte kan hantera datorer eller som saknar språkkunskaper.\r\nMotionärerna anser därför att regeringen bör se över myndigheternas utbud av\r\ninformationsmaterial.\r\nI motion 2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c) diskuteras utvecklad\r\noffentlig service via Internet. I motionen anförs att den offentliga\r\nservicen via Internet spelar en mycket viktig roll och att offentliga\r\ninstitutioner bör vara föregångare i användningen av ny teknik för att\r\nförbättra kontakten med medborgarna. Enligt Centerpartiet har regeringen\r\nvalt en onödigt passiv hållning i arbetet med att utveckla den offentliga\r\nservicen med intelligenta tjänster via Internet. Motionärerna anser att\r\nregeringen bör ta initiativ för att underlätta för myndigheterna att\r\nerbjuda digitala tjänster och begär att myndigheterna senast den 1 januari\r\n2006 erbjuder samtliga tjänster som intelligenta tjänster (yrkande 7).\r\nDet bör ankomma på regeringen att ge erforderliga uppdrag åt myndigheterna\r\noch tillskjuta medel inom ramen för utgiftsområdena för att förverkliga\r\nidén om en enda myndighetskontakt som samordnar medborgarnas kontakter\r\nmed olika myndigheter (yrkande 8). Samtidigt har statsförvaltningen ett\r\nsärskilt stort ansvar för att minska den digitala klyftan mellan medborgare.\r\nDet är därför avgörande att de intelligenta tjänsterna är användarvänliga.\r\nMyndigheters IT-baserade information bör alltid utgå från användarnas,\r\ndvs. medborgarnas, situation. Regeringen bör i regleringsbreven till\r\nmyndigheterna lägga in ett uppdrag att se över hur väl olika grupper - i\r\nmotionen nämns som exempel funktionshindrade och äldre - har tillgång\r\ntill myndigheternas IT-baserade information (yrkande 10). Vidare begär\r\nmotionärerna att regeringen tar initiativ för att ett jämställdhetsperspektiv\r\nskall genomsyra IT-utvecklingen inom den offentliga sektorn (yrkande 11).\r\nFör att alla medborgare skall ges möjlighet att ta del av IT-samhället\r\nbör enligt motionärerna projektet med medborgarterminaler, som bedrivits\r\nav sju myndigheter sedan 1999 i försök att överbrygga IT-klyftan, inte\r\navvecklas utan drivas vidare (yrkande 12).\r\nI motion 2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att regeringen lägger\r\nfram förslag för att förbättra möjligheterna för företag att använda modern\r\ninformations- och kommunikationsteknik i kontakterna med myndigheter\r\n(yrkande 15). I motionen anförs att sådana formkrav som förhindrar elektronisk\r\nkommunikation måste undanröjas i möjligaste mån och så snabbt som möjligt.\r\n\r\nBakgrund\r\nI propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86),\r\nsom antogs av riksdagen 2000 (bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256),\r\nlade regeringen fast att den statliga förvaltningen skall vara ett föredöme\r\nsom aktiv användare av informationsteknik i den egna verksamheten och i\r\nsamverkan med företag och medborgare.\r\nSedan den 1 juli 2003 är enligt 5 § förvaltningslagen (1986:223) myndigheterna\r\nskyldiga att se till att medborgarna kan kommunicera med dem med hjälp av\r\ntelefax och e-post.\r\n24-timmarsmyndigheten\r\nRegeringens mål med det arbete som sammanfattas i begreppet 24-timmarsmyndighet\r\när att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och företag\r\n(skr. 2000/01:151 s. 32). Det innebär att tillgången till service skall\r\nvara oberoende av tid och plats, att kontakterna med myndigheterna skall\r\ngöras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras.\r\nInformationstekniken skall användas för att underlätta för medborgarna att få\r\ntillgång till information, som möjliggör ett aktivt deltagande i\r\nbeslutsprocesserna i den offentliga förvaltningen. Den skall också användas\r\nför att öka medborgarnas insyn och möjligheter att följa handläggningen\r\noch lämna synpunkter i enskilda ärenden.\r\nUtveckling av den elektroniska förvaltningen m.m.\r\nI juni 2003 beslutade regeringen att tillsätta en delegation med uppdrag\r\natt stimulera utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster i\r\noffentlig sektor (offentliga e-tjänster). Delegationen, som antagit namnet\r\n24-timmarsdelegationen, hade sitt första möte den 18 december 2003. Enligt\r\ndirektiven (dir. 2003:81) skall delegationen inrikta sig särskilt på\r\nelektroniska tjänster som kan skapa stor nytta för medborgare och företag\r\nsamt effektivisera offentlig sektor. Bland annat skall delegationen pröva\r\nnya vägar att öka samverkan mellan stat, kommun och landsting samt mellan\r\noffentlig sektor och övriga aktörer. Den skall redovisa resultatet av\r\nsitt arbete senast den 1 november 2006. Lägesrapporteringar skall göras\r\nhalvårsvis med start den 1 maj 2004.\r\nRegeringen beslutade i juni 2003 även att tillsätta en IT-politisk\r\nstrategigrupp (dnr N2003/4799/ITFoU). Strategigruppen skall vara rådgivande\r\ntill regeringen och vara en pådrivande kraft för att uppnå det svenska\r\ninformationssamhällets fortsatta utveckling. Gruppen skall verka för ökad\r\ntillgänglighet och tillit till informationstekniken och stärka dess\r\nmöjligheter att bidra till tillväxt och nytta. Den skall också stimulera\r\ntill debatt och skapa miljöer som utvecklar informationstekniken. En\r\nslutrapport skall lämnas senast den 1 november 2006.\r\nSamverkan\r\nI ett annat beslut under 2003 gav regeringen Statskontoret,\r\nArbetsmarknadsstyrelsen,\r\nCentrala studiestödsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket och\r\nTullverket i uppdrag att gemensamt utveckla och pröva nya former för lokal\r\nservicesamverkan (dnr Fi 2003/3123). Arbetet skall genomföras i regionala\r\nsamverkansprojekt i första hand inom Skåne, Västra Götalands, Västerbottens\r\noch Norrbottens län. Projekten syftar till att dels utveckla, pröva och\r\netablera gemensamma kanaler för den offentliga förvaltningens möte med\r\nmedborgare och företag, dels utveckla, belysa och pröva de långsiktiga\r\nmöjligheterna att över myndighetsgränserna utveckla service-, organisations-\r\noch arbetsformer som tar till vara de effektivitetsvinster som en ökad\r\nsamverkan kan ge. En rapport med en samlad redovisning av arbetet skall\r\nlämnas till regeringen senast den 1 september 2005.\r\nFormella hinder\r\nEn arbetsgrupp bestående av departementens rättschefer (FORMEL-gruppen,\r\nJu 2002:D) har på uppdrag av regeringen gjort en samlad översyn av formkrav\r\ni lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk\r\nkommunikation. Den 15 april 2003 lämnade arbetsgruppen rapporten Formel\r\n- Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds 2003:29) till regeringen som\r\nunderlag för regeringens ställningstaganden till det fortsatta arbetet.\r\nDen\r\n1 januari 2004 inrättades en ny myndighet, Nämnden för elektronisk\r\nförvaltning. Enligt förordningen (2003:769) med instruktion för Nämnden för\r\nelektronisk förvaltning har nämnden till uppgift att stödja utvecklingen\r\nav ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan\r\nmyndigheter samt mellan myndigheter och enskilda genom att\r\nbesluta om de standarder eller liknande krav som skall vara gemensamma\r\nför det elektroniska informationsutbytet för myndigheter under regeringen,\r\n\r\nbistå med information och utarbeta riktlinjer, samt\r\nverka för att det på informationsteknikmarknaden tillhandahålls tjänster\r\noch produkter till stöd för elektroniskt informationsutbyte.\r\nTillgänglighet\r\nRegeringen har framhållit att utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter inte\r\nfår stå i motsättning till traditionella och invanda kontaktformer (skr.\r\n2000/01:151 s. 32 f.). Samhällsservicen måste vara tillgänglig via olika\r\nkanaler som personliga möten, vanliga brev, avancerad telefonservice,\r\npersondatorer och digital-TV. Medborgarna skall ha möjlighet att använda\r\nsig av den form som passar bäst i varje enskilt fall.\r\nI budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 2 s. 39) redogör\r\nregeringen för Riksrevisionsverkets granskning av hur väl statliga\r\nmyndigheters webbplatser uppfyller funktionshindrades, invandrares och de\r\näldres krav på en bra webbplats samt mot allmänna användarkrav (RRV\r\n2003:11). Granskningen visade att äldre, funktionshindrade och invandrare\r\nhar svårt att fullt ut utnyttja de elektroniska tjänster som erbjuds på\r\nstatliga myndigheters webbplatser. Regeringen framhåller i budgetpropositionen\r\n(s. 42) att ökad uppmärksamhet behöver riktas mot användar- och\r\ntillgänglighetsperspektivet vid utbyggnaden av elektroniska tjänster så att\r\ninga grupper utestängs.\r\nSom framgått i det föregående presenterade Handikappombudsmannen våren\r\n2003 de fastställda riktlinjerna för en tillgängligare statsförvaltning.\r\nRiktlinjerna, som tagits fram på uppdrag av regeringen och som riktar\r\nsig till hela statsförvaltningen, berör bl.a. myndigheternas information\r\noch kommunikation.\r\nEn utgångspunkt för 24-timmarsdelegationens (dir. 2003:81) arbete skall\r\nvara att de elektroniska tjänsterna inte får utestänga grupper av medborgare.\r\nAlla medborgare, oavsett kön, ålder, eventuella funktionshinder, etnisk\r\noch kulturell bakgrund samt bostadsort, skall ha samma förutsättningar\r\natt kunna fullgöra sina skyldigheter och tillvarata sina rättigheter\r\ngentemot det allmänna.\r\nJämställdhet\r\nI propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86)\r\npoängterade regeringen vikten av jämställdhet. Den vägledande inriktningen,\r\nmed anknytning till jämställdhet, inom IT-politiken är bl.a. att öka\r\nalla människors förutsättningar att utnyttja informationsteknikens\r\nmöjligheter oberoende av kön, ålder, etnisk bakgrund och eventuella\r\nfunktionshinder (s. 30).\r\nRegeringen överlämnade i maj 2003 skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt\r\n- Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden\r\ntill riksdagen. I skrivelsen, som behandlades av arbetsmarknadsutskottet\r\nunder hösten 2003 (bet. 2003/04:AU2), framhöll regeringen att det är en\r\nviktig uppgift för regeringen att under mandatperioden kraftfullt stärka\r\nstyrningen av jämställdhetspolitiken. Regeringen avsåg att utveckla\r\njämställdhetspolitikens inriktning och arbetsformer. Jämställdhetsarbetet\r\nskall integreras i hela regeringens politik. Bland annat skall en utredning\r\nsom utvärderar jämställdhetspolitikens mål, inriktning, organisation och\r\neffektivitet tillsättas. En plan för arbetet med jämställdhetsintegrering\r\ni Regeringskansliet skall tas fram. En analys av jämställdhetsaspekterna\r\nkommer att genomföras under mandatperioden inom samtliga politikområden.\r\n\r\nMyndigheterna får sitt ansvar för jämställdhetsfrågorna inom sina\r\nansvarområden indirekt genom verksförordningens (1995:1322) krav och direkt\r\ngenom konkreta uppdrag och återrapporteringskrav i regleringsbreven.\r\nEnligt 7 § verksförordningen skall chefen för en myndighet under regeringen\r\nbl.a. beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller jämställdhet\r\nmellan kvinnor och män.\r\nI Regeringskansliets handledning om hur man skriver regleringsbrev finns\r\nen särskild bilaga som handlar om jämställdhet i regleringsbreven\r\n(Regleringsbrev och andra styrdokument för år 2004, Finansdepartementet). I\r\nhandledningen anges att jämställdhetspolitiken skall införlivas i de\r\nsakpolitiska frågorna på alla nivåer och i alla steg av beslutsprocessen\r\noch att styrningen av myndigheter inom samtliga politikområden är av\r\navgörande betydelse för jämställdhetspolitiken. I handledningen ges exempel\r\npå hur jämställdhetsmål och återrapporteringskrav kan uttryckas i\r\nregleringsbreven samt råd när det gäller vilka typer av krav som kan ställas\r\npå myndigheterna i regleringsbreven beträffande jämställdhet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening ger informationstekniken goda möjligheter att\r\nöka myndigheternas tillgänglighet för medborgarna, i synnerhet som\r\nmedborgarnas tillgång till och vana att använda IT-tjänster ökar. Att\r\nmyndigheter tillhandahåller information och kommunikationsmöjligheter etc.\r\nvia egna hemsidor är i dag i det närmaste en självklarhet. Det är i detta\r\navseende viktigt att formella regler som hindrar den fortsatta utvecklingen\r\nses över och i möjligaste mån undanröjs och att utvecklingen anpassas\r\ntill olika gruppers särskilda behov. Alla medborgare skall ha samma\r\nförutsättningar att kunna fullgöra sina skyldigheter och tillvarata sina\r\nrättigheter gentemot det allmänna. Utskottet konstaterar att regeringen\r\nhar tagit flera initiativ i syfte att fortsätta utveckla den elektroniska\r\nförvaltningen. Utskottet ser positivt på dessa initiativ och förutsätter\r\natt arbetet bedrivs med hänsyn till olika gruppers särskilda behov. Mot\r\ndenna bakgrund är enligt utskottets mening de tillkännagivanden som begärs\r\ni motionerna 2003/04:K307 (v), 2003/04:T474 (c) yrkandena 7, 8, 10-12 och\r\n2003/04:N248 (m) yrkande 15 inte nödvändiga.\r\nTillsättning av högre statliga tjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande motioner\r\nom ändrat förfarande vid tillsättning av högre statliga tjänster.\r\nJämför reservation 5 (m, fp, kd, c, mp).\r\nMotioner\r\nFrågan om tillsättning av högre statliga tjänster tas upp i tre motioner.\r\nBo Lundgren m.fl. (m) anser i motion 2003/04:K271 att regeringen i en\r\noproportionerlig utsträckning satt politisk tillhörighet före sakliga\r\ngrunder som förtjänst och skicklighet och därmed missbrukat sin utnämningsmakt.\r\nRegeringens utnämningsmakt bör reformeras i syfte att öka genomlysningen\r\nvid tillsättningen av statliga chefer, t.ex. genom att kandidater utfrågas\r\noffentligt inför ett riksdagsutskott. Motionärerna föreslår ett\r\ntillkännagivande om behovet av en förutsättningslös översyn av\r\nutnämningspolitikens\r\ngrunder (yrkande 19). Tobias Krantz m.fl. (fp) anför i motion 2003/04:K289\r\natt Socialdemokraterna missbrukat den utnämningsrätt som tillkommer\r\nregeringen. Ett sätt att minska utrymmet för att utnämningsmakten används\r\nfelaktigt är att öka öppenheten och insynen i tillsättningsprocessen, t.\r\nex. genom att tilltänkta myndighetschefer kallas till offentlig utfrågning\r\ni riksdagens utskott innan utnämningen definitivt bekräftas. Detta bör\r\nenligt motionärerna ges regeringen till känna (yrkande 5). Ingvar Svensson\r\nm.fl. (kd) anför i motion 2003/04:K385 att regeringen även fortsättningsvis\r\nbör vara det organ som utnämner statliga myndighets- och verkschefer, men\r\ndet bör ske utifrån ett system som ger öppenhet och förhindrar partipolitiskt\r\ngodtycke, t.ex. genom inrättandet av en förslagsnämnd. Vad i motionen\r\nanförs om den statliga utnämningspolitiken bör enligt motionärerna ges\r\nregeringen till känna (yrkande 3).\r\nTidigare behandling\r\nKonstitutionsutskottet behandlade i betänkande 2002/03:KU23 ett motionsyrkande\r\n(m) om ändrat förfarande vid tillsättning av högre statliga tjänster.\r\nUtskottet avstyrkte yrkandet. Den omständigheten att en person har en\r\npolitisk bakgrund skulle enligt utskottet inte vara diskvalificerande så\r\nlänge endast sakliga grunder är tillämpliga vid tillsättningen. Utskottet\r\nhänvisade också till ny statistik enligt vilken andelen generaldirektörer\r\nmed politisk bakgrund minskat sedan slutet av 1980-talet. Vidare borde\r\nenligt utskottets mening ytterligare diskussion om förfarandet vid\r\ntjänstetillsättningar anstå tills utfallet av Ansvarskommitténs (Fi 2003:02)\r\narbete är känt, då kommitténs arbete eventuellt skulle komma att beröra\r\nrelationen mellan regeringen och de statliga förvaltningsmyndigheterna på\r\nett sätt som får betydelse för utskottets uppfattning om förfarandet vid\r\ntillsättning av högre statliga tjänster.\r\nI sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas\r\nhandläggning (bet. 2003/04:KU10) hösten 2003 uppmärksammade utskottet bl.\r\na. på vilket sätt regeringen utövat utnämningsmakten (s. 58 f.). Utskottet\r\nbetonade att granskningen inte gav någon heltäckande bild av myndighetschefers\r\nbakgrund. För att erhålla en mer heltäckande bild avsåg utskottet att\r\nfortsätta följa regeringens utövande av utnämningsmakten i kommande\r\ngranskningar. Utskottet framhöll också sin tidigare bedömning, nämligen att\r\nden omständigheten att en person har en politisk bakgrund inte skall vara\r\ndiskvalificerande så länge endast sakliga grunder är tillämpliga vid\r\ntillsättningen, utan tvärtom kan politisk erfarenhet vara värdefull för\r\nden som skall leda en offentlig verksamhet. Granskningen föranledde inga\r\nytterligare uttalanden från utskottet i frågan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga\r\ngrunder, såsom förtjänst och skicklighet. Utskottet har tidigare uttalat\r\natt den omständigheten att en person har politisk bakgrund inte skall\r\ndiskvalificera vederbörande från att utnämnas till statlig tjänst, så\r\nlänge endast sakliga grunder är tillämpliga vid tillsättningen. I vissa\r\nfall kan politisk erfarenhet vara en fördel när det gäller att leda\r\noffentliga verksamheter. Det sätt på vilket regeringen utövar sin\r\nutnämningspolitik har varit föremål för utskottets granskning vid flera\r\ntillfällen,\r\nsenast hösten 2003. Mot bakgrund av vad som därvid framkommit vidhåller\r\nutskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionerna\r\n2003/04:K271 (m) yrkande 19, 2003/04:K289 (fp) yrkande 5 och 2003/04:K385\r\n(kd) yrkande 3.\r\nOpinionsbildande myndigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande motioner\r\nom utredning av opinionsbildande myndigheter.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd, c).\r\nMotioner\r\nI motion 2003/04:K248 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (fp) begärs att\r\nde opinionsbildande myndigheternas roll analyseras och utreds. I motionen\r\nanförs att förekomsten av myndigheter vars främsta uppgift inte är att\r\nverkställa av statsmakterna fattade beslut, utan vars mer eller mindre\r\nuttalade syfte är att ägna sig åt opinionsbildning och skapa debatt, bidrar\r\ntill att otydliggöra rollfördelningen mellan folkvalda politiker och\r\nverkställande tjänstemän. I motion 2003/04:K433 av Henrik von Sydow (m)\r\nbegärs ett förbud mot statliga myndigheters opinionsbildning.\r\nTidigare behandling\r\nKonstitutionsutskottet avstyrkte i april 2003 en motion (fp) med samma\r\ninnebörd som de nu aktuella (bet. 2002/03:KU23). Utskottet menade därvid\r\natt opinionsbildande åtgärder i vissa fall kan vara ett mer ändamålsenligt\r\nstyrmedel än regler. Utskottet utgick från att myndigheter i sådana\r\nsammanhang iakttar regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet och\r\nframhöll att regeringen om den så anser är påkallat kan ändra myndigheters\r\narbetssätt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och motionerna\r\n2003/04:K248 (fp) och 2003/04:K433 (m) avstyrks.\r\nÖppenhet i förvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande\r\nmotionsyrkanden om att offentliganställda skall ges utbildning i\r\noffentlighetsprincipen och meddelarfriheten.\r\nJämför reservation 7 (v, mp).\r\nMotion\r\nI motion 2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i regleringsbrev\r\ntill myndigheterna utfärdar anvisningar om att personalen måste utbildas\r\nom den praktiska innebörden av principen om allmänna handlingars offentlighet\r\n(yrkande 1). Vidare föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen\r\natt personal inom offentlig verksamhet bör ges obligatorisk utbildning om\r\nmeddelarfrihet för offentligt anställda (yrkande 3).\r\nBakgrund\r\nOffentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin. Den\r\nregleras bl.a. i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen,\r\nyttrandefrihetsgrundlagen\r\noch sekretesslagen. I regeringens skrivelse om förvaltningspolitiken (skr.\r\n2000/01:151) uttalas att medborgare och medier skall ha tillgång till\r\nupplysningar efter eget val och oberoende av myndigheternas\r\ninformationsverksamhet.\r\n\r\nSom en del av det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet påbörjades år\r\n2000 en offentlighetskampanj, Öppna Sverige, i syfte att öka kunskapen\r\noch medvetenheten i samhället och bland de anställda i förvaltningen om\r\noffentlighetsprincipen och dess roll för öppenhet och demokrati. Kampanjen\r\ngenomfördes av Rådet för Öppna Sverige och avslutades 2002. Resultatet av\r\nkampanjen och förslag till fortsatta åtgärder redovisas i promemorian\r\nÖppna Sverige - för en öppen förvaltning (Ds 2002:27). Regeringen har i\r\nregleringsbrevet för Statens kvalitets- och kompetensråd angett att\r\nöppenhetsfrågorna skall ingå i de utbildningar i förvaltningskunskap som\r\nmyndigheten tillhandahåller till statstjänstemän.\r\nKonstitutionsutskottet behandlade i april 2003 en motion (v) med innebörden\r\natt anställda skulle få grundläggande information om meddelarfriheten och\r\nefterforskningsförbudet (bet. 2002/03:KU23). Utskottet vidhöll sin tidigare\r\nuppfattning, att öppenhetsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet och att\r\ndet kan finnas behov av att överväga ytterligare åtgärder utöver de som\r\nredan vidtagits. Utskottet utgick från att regeringen delade utskottets\r\nbedömning i denna fråga varför det inte var nödvändigt med ett sådant\r\ntillkännagivande som begärdes i motionen.\r\nJustitieminister Thomas Bodström besvarade den 2 mars 2004 en interpellation1Se\r\nsnabbprotokoll 2003/04:75 8 §. om yttrandefriheten i arbetslivet.\r\nInterpellationen (2003/04:286) gällde bl.a. om justitieministern avsåg att ta\r\ninitiativ till att de offentliga arbetsgivarna tar ett större ansvar för\r\natt yttrandefriheten stärks i praktiken. Justitieministern anförde i sitt\r\nsvar att frågan i första hand är en fråga för statsrådet Gunnar Lund.\r\nVidare gjorde justitieministern bedömningen att kampanjen Öppna Sverige\r\nfyllde sitt syfte och att han därför för sin egen del inte såg någon\r\nanledning att vidta några ytterligare åtgärder när det gäller de\r\noffentliganställdas möjligheter att utnyttja sin yttrandefrihet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och motion 2003/04:K319\r\n(v) yrkandena 1 och 3 avstyrks.\r\nKompetenshöjande insatser avseende vissa grupper i befolkningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till pågående och aviserat arbete\r\nmotioner om insatser för att höja kompetensen inom den offentliga sektorn\r\navseende homosexuellas, bisexuellas och transpersoners livsvillkor samt\r\nsexhandeln.\r\nJämför reservation 8 (fp, v, c, mp).\r\nMotioner\r\nTre motioner tar upp behovet av höjd kompetens inom offentlig sektor om\r\nhomosexuellas, bisexuellas och transpersoners (HBT) situation. I motionerna\r\n2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) yrkande 5 och 2003/04:K402\r\nav Hillevi Larsson och Börje Vestlund (s) yrkande 5 föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening att personal vid myndigheter\r\nfår bättre kunskaper i HBT-frågor. I motion 2003/04:K418 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) yrkande 24 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om\r\natt det inom vissa nyckelsektorer inom den offentliga sektorn, bl.a.\r\nrättsväsendet, utbildningsväsendet, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten,\r\när extra viktigt att öka HBT-kompetensen.\r\nI motion 2003/04:Ub387 av Anna Grönlund (fp) yrkande 2 föreslås att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att genomföra riktade informationsinsatser och utbildningar\r\nför förtroendevalda och myndighetspersoner i Norrbotten avseende den\r\npågående sexhandeln i länet. Motionären anför att det finns mycket som\r\ntyder på att Norrbotten är ett av de län där sexhandeln håller på att\r\nväxa sig allt starkare, och politiker i beslutande ställning och de lokala\r\npolismyndigheterna tycks brista i förståelse eller kompetens.\r\nBakgrund\r\nGrundläggande bestämmelser\r\nEnligt 1 kap. 2 § regeringsformen skall den offentliga makten utövas med\r\nrespekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans\r\nfrihet och värdighet. Det allmänna skall motverka diskriminering av\r\nmänniskor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,\r\nspråklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning,\r\nålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.\r\nEnligt 1 kap. 9 § regeringsformen skall domstolar samt förvaltningsmyndigheter\r\noch andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin\r\nverksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och\r\nopartiskhet.\r\nEnligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) skall varje myndighet lämna\r\nupplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor\r\nsom rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den\r\nutsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov\r\nav hjälp och myndighetens verksamhet.\r\nHBT-kompetens\r\nI betänkande 2002/03:KU23 behandlade konstitutionsutskottet en motion (fp,\r\ns, v, c, mp) i vilken yrkades att regeringen borde verka för att personal\r\nvid myndigheter får bättre kunskaper i HBT-frågor. Utskottet menade att\r\ndet är av stor vikt att olika former av diskriminering av homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner i samhället undanröjs och att det är behövligt\r\nmed åtgärder för att höja och garantera kompetensen hos nyckelgrupper\r\ninom offentlig sektor i HBT-frågor. Utskottet konstaterade att regeringen\r\ntagit initiativ till att sådant arbete bedrivs av bl.a. Ombudsmannen mot\r\ndiskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), samt förutsatte att\r\nregeringen även framöver uppmärksammade hur de aktuella grupperna bemöts\r\nav olika myndigheter och vid behov ser till att ytterligare åtgärder vidtas.\r\nUtskottet ansåg att det tills vidare inte fanns behov av ett sådant\r\ntillkännagivande som begärdes i motionen. Motionsyrkandet avstyrktes.\r\nEnligt uppgift från HomO har myndigheten fortsatt att prioritera medverkan\r\ni extern utbildning högt. Under 2003 hade någon person från HomO, i vissa\r\nfall flera, medverkat vid 136 externa utbildningstillfällen, vilket var\r\nen ökning med 15 % jämfört med 2002. HomO har även, enligt vad utskottet\r\nerfar, genomfört utbildningssatsningar hos ett flertal myndigheter och\r\norganisationer för att förebygga och motverka diskriminering. Exempelvis\r\nhar HomO löpande medverkat i utbildningar för rättsväsendets personal,\r\ngenom utbildningsinsatser hos Riksåklagaren och Domstolsverket. Rättsväsendets\r\nmyndigheter har sedan tidigare varit ålagda att prioritera arbetet mot bl.\r\na. brott med homofobisk anknytning. Under 2003 gav, enligt uppgift från\r\nHomO, regeringen flera rättsvårdande myndigheter i uppdrag att i samråd\r\nmed bl.a. HomO utveckla kompetensstrategier mot diskriminering. Vissa av\r\nHomO:s utbildningsinsatser hos myndigheter har haft som målsättning att\r\nmyndigheterna skall fortsätta med utbildning i egen regi. Sådana satsningar\r\nhar t.ex. genomförts under 2002 bl.a. hos polismyndigheten och Migrationsverket.\r\nUtöver detta har HomO även diskuterat ett myndighetssamarbete med\r\nBrottsförebyggande rådet avseende olika forskningsprojekt för att öka kunskapen\r\nom hets, hot och våld mot homosexuella.\r\nUnder 2003 har HomO haft överläggningar med folkhälsoministern och statsrådet\r\ni Socialdepartementet, Morgan Johansson. HomO har i det sammanhanget\r\naktualiserat exempel på när sexuell läggning har haft betydelse för\r\nsocialtjänstens bemötande av enskilda. Områden som togs upp var bl.a.\r\nsocialbidragsansökningar, vårdnadstvister, familjehemsplaceringar och\r\nfamiljekonflikter. I linje med detta har regeringen under hösten 2003 givit\r\nSocialstyrelsen i uppdrag att kartlägga i vilken mån en persons sexuella\r\nläggning kan ha betydelse för bemötandet inom socialtjänsten. Man skall\r\nockså titta på de åtgärder som socialtjänsten själv vidtagit för att\r\nförebygga och motverka homofobi och diskriminering på grund av sexuell\r\nläggning.\r\nRegeringen har på senare år beslutat om ett flertal utredningar som gäller\r\nframför allt diskriminering, däribland på grund av sexuell läggning. Bland\r\nannat har en parlamentarisk kommitté, den s.k. Diskrimineringskommittén,\r\ntillkallats med uppdrag (dir. 2002:11) att överväga en gemensam lagstiftning\r\nmot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder\r\noch samhällsområden och överväga om ett skydd mot diskriminering av alla\r\ntranspersoner bör införas. Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2003:69) skall\r\nkommittén redovisa uppdraget senast den 1 juli 2005.\r\nI tilläggsdirektivet till Diskrimineringskommittén anges att ett skydd\r\nmot diskriminering på grund av sexuell läggning som tar sikte på det\r\nsociala området, dvs. socialtjänsten, socialförsäkringen och anslutande\r\nbidragssystem, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och sjukvård och\r\nannan medicinsk verksamhet, kommer att utredas i särskild ordning. Detta\r\nhar enligt uppgift från Justitiedepartementet skett genom en arbetsgrupp\r\ni Regeringskansliet som kommer att presentera sitt resultat i mars 2004.\r\n\r\nKompetens avseende sexhandeln\r\nI maj 2003 överlämnade regeringen skrivelsen 2002/03:140 Jämt och ständigt\r\n- Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden\r\ntill riksdagen. I skrivelsen, som behandlades av arbetsmarknadsutskottet\r\nunder hösten 2003 (bet. 2003/04:AU2), lämnade regeringen en redovisning\r\nav hur jämställdhetsarbetet har utvecklats sedan 1999 samt huvuddragen i\r\ndet fortsatta jämställdhetsarbetet i en handlingsplan för mandatperioden.\r\nRegeringen angav fem fokusområden som kommer att lyftas fram i regeringens\r\njämställdhetspolitik under mandatperioden. I ett av dessa områden ingår\r\nprostitution och handel med kvinnor för sexuella ändamål (s. 11 f.). Vad\r\ngäller åtgärder inom olika politikområden angav regeringen bl.a. att den\r\növerväger förslag som syftar till att inom polisväsendet öka kunskapen om\r\nkvinnors och mäns olika villkor i samhället samt avser att föreslå\r\nintensifierade utbildningsinsatser om jämställdhetsfrågor inom domstolsväsendet.\r\nI båda fallen omnämndes synen på utsatta kvinnor, såsom prostituerade\r\neller offer för handel med människor, särskilt (s. 18 f.).\r\nI januari 2004 påbörjade regeringen utformningen av en nationell handlingsplan\r\nför arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor, särskilt\r\nkvinnor och barn. Arbetet med handlingsplanen kommer att omfatta insatser\r\ninom en rad områden, utöver en översyn av redan utförda åtgärder mot\r\nprostitution och handel med människor i Sverige, särskilt kvinnor och barn.\r\nDet handlar om förebyggande av prostitution och handel med människor,\r\ninsatser för skydd och bistånd till offren för prostitution samt en\r\ngenomgång av straffrättsliga åtgärder och utveckling av arbetet inom\r\nrättsväsendet. Handlingsplanen planeras bli framlagd under år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis betona att förvaltningsmyndigheter och andra\r\nsom fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet,\r\nenligt regeringsformen, skall beakta allas likhet inför lagen samt iaktta\r\nsaklighet och opartiskhet. Myndigheter och deras personal får således\r\ninte låta sig påverkas av en önskan om att gynna eller missgynna vissa\r\nenskilda intressen, och de får inte ta hänsyn till ovidkommande omständigheter.\r\nDet finns i regeringsformen också uttryckliga bestämmelser om att\r\nmyndigheter skall motverka diskriminering av människor på grund av kön,\r\nhudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös\r\ntillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet\r\nsom gäller den enskilde som person. Vidare har myndigheterna, enligt\r\nförvaltningslagen, en allmän serviceplikt gentemot allmänheten. Myndigheterna\r\nskall hjälpa enskilda att ta till vara sin rätt i förvaltningsärenden,\r\noch de har ett ansvar för att se till att ärenden blir tillräckligt utredda.\r\n\r\nDessa grundläggande bestämmelser till trots kan det ibland finnas skäl\r\natt vidta vissa riktade åtgärder avseende myndigheters kontakt med och\r\nsätt att behandla olika grupper i befolkningen. Respekten för alla människors\r\nlika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet skall\r\nvara vägledande för myndigheters agerande gentemot enskilda, och bristande\r\nkunskap och förståelse inom myndigheter för olika gruppers situation i\r\nrelevanta hänseenden utgör härvidlag ett problem. För att personal vid\r\nolika myndigheter skall handlägga ärenden på ett sätt som svarar mot de\r\ngrundläggande bestämmelserna kan kompetenshöjande insatser vara nödvändiga.\r\nSåledes kan, som anförs i de aktuella motionerna, åtgärder som syftar\r\ntill att öka kunskapen i HBT-frågor och om kvinnor som är offer för\r\nsexhandeln vara påkallade. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att\r\nregeringen har tagit initiativ eller avser att ta initiativ som riktar\r\nsig mot olika delar av den offentliga förvaltningen. Enligt utskottets\r\nmening finns det tills vidare därför inget behov av ett uttalande från\r\nriksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på behovet av åtgärder.\r\nMot denna bakgrund avstyrks motionerna 2003/04:K390 (mp, fp, v, c) yrkande\r\n5, 2003/04:K402 (s) yrkande 5, 2003/04:K418 (fp) yrkande 24 och 2003/04:Ub387\r\n(fp) yrkande 2.\r\nAlkoholfri representation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till tidigare ställningstagande\r\nmotionsyrkande om alkoholfri representation.\r\nJämför reservation 9 (mp).\r\nMotion\r\nI motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)\r\nyrkande 9 anförs att politiker och förvaltare av offentliga medel i samband\r\nmed representation måste iaktta stark restriktivitet vad gäller servering\r\nav alkohol. I motionen hänvisas till konstitutionsutskottets betänkande\r\n2002/03:KU23. Via medierna framkommer enligt motionärerna emellanåt att\r\nden restriktivitet som måste iakttas satts ur spel, och de föreslår att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om alkoholrepresentation.\r\nTidigare behandling\r\nKonstitutionsutskottet behandlade i betänkande 2002/03:KU23 en motion om\r\nalkoholfri representation för statlig förvaltning och riksdagen. Utskottet\r\navstyrkte motionen med hänvisning till tidigare ställningstagande. Utskottet\r\nuttalade att stat och kommun även fortsättningsvis bör visa stor återhållsamhet\r\nmed alkoholservering vid offentlig representation, och det utgick från\r\natt så sker utan att riksdagen tar något initiativ i saken.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och motion 2003/04:So645\r\n(s, fp, kd, v, c, mp) yrkande 9 avstyrks.\r\nPorrfri miljö\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till åtgärder inom ramen för\r\njämställdhetspolitiken, såsom den redovisas i handlingsplanen för\r\nmandatperioden,\r\nen motion om att offentliga lokaler skall vara porrfria, m.m.\r\nMotion\r\nI motion 2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) anförs att det blivit\r\nallt svårare att undvika porr i samhället. Ett ökande problem är den\r\npornografi som sprids via Internet. Samhället har ett ansvar att se till\r\natt offentliga lokaler är fria från pornografi. Motionärerna begär därför\r\natt regeringen låter utarbeta förslag på hur man kan hindra tillgängligheten\r\ntill porr på datorer placerade i offentliga utrymmen (yrkande 2). Riksdagen\r\nbör enligt motionärerna även tillkännage för regeringen som sin mening\r\natt bl.a. regeringen, statliga verk och myndigheter enbart skall anlita\r\nporrfria hotell (yrkande 3).\r\nBakgrund\r\nI skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik\r\nmed handlingsplan för mandatperioden, som behandlades av arbetsmarknadsutskottet\r\nunder hösten 2003 (se ovan), angav regeringen sexualiseringen av det\r\noffentliga rummet som ett av fem fokusområden i regeringens jämställdhetspolitik\r\nunder mandatperioden (s. 8). Regeringen avser enligt skrivelsen att\r\ninitiera en kunskapsuppbyggnad och tillsätta en expertgrupp för frågor som\r\nrör sexualiseringen av det offentliga rummet (s. 44).\r\nVidare anförde regeringen i skrivelsen att frågor om etiska regler för\r\nstatstjänstemän utgör en viktig del av tjänstemannarollen och att de\r\nhanteras av respektive myndighet (s. 15). Regeringen aviserade att den\r\nunder mandatperioden kommer att initiera ett arbete med myndigheterna för\r\natt se över utformningen av deras policy i detta avseende. I det sammanhanget\r\nkommer även ett arbete att initieras för att tydliggöra etiska riktlinjer\r\nvid tjänsteresor för anställda i Regeringskansliet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att regeringen inom ramen för sin jämställdhetspolitik,\r\nsåsom den redovisas i handlingsplanen för mandatperioden, kommer att\r\nuppmärksamma och initiera arbete på områden som avses i de här aktuella\r\nmotionsyrkandena. Det finns enligt utskottets mening därför ingen anledning\r\natt tillkännage för regeringen vad som anförs i motionen. Med hänvisning\r\ntill detta avstyrker utskottet motion 2003/04:K362 (v) yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nAnvändandet av statsflygplan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till nuvarande regler en motion om nya\r\nriktlinjer för användandet av statsflygplanen.\r\nMotion\r\nI motion 2003/04:K202 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening att det bör tas fram nya riktlinjer\r\nom betalningsansvar, även personligt sådant, för användandet av statsflygplanen.\r\n\r\nBakgrund\r\nGällande bestämmelser\r\nSedan den 1 februari 2000 regleras statsflygets verksamhet i\r\nstatsflygförordningen\r\n(1999:1354). Enligt 4 § skall Försvarsmakten svara för driften av\r\nstatsflygplanen och samordna beställningar av flygningar. Enligt 9 § skall\r\ndet för varje flygning finnas en handling som visar bl.a. vem beställaren\r\nav flygningen är, dagen för flygningen, destinationen, ändamålet med resan\r\noch vilken ersättning för flygtransportkostnader och upphandling som\r\nbeställaren skall betala till Försvarsmakten. Enligt 11 § skall beställaren\r\nersätta Försvarsmakten för bl.a. flygtransportkostnader, upphandling samt\r\nkostnader när en beställning återtas. Vad gäller beställarens skyldighet\r\natt ta betalt av passagerare är huvudregeln enligt 12 § att den beställande\r\nmyndigheten, om den är Regeringskansliet eller någon annan myndighet under\r\nregeringen, skall ta betalt av passagerare vars resa inte är en statlig\r\ntjänsteresa. Enligt 14 § skall betalningen motsvara fullpriset för en\r\nliknande resa med reguljärt flyg. Om en tjänsteresa kombineras med något\r\nannat arrangemang, skall myndigheten göra en fördelning och ta betalt\r\nefter vad som är skäligt. Den som reser med ett statsflygplan kan enligt\r\n3 § bestämma att någon eller några andra personer får följa med på flygningen.\r\n\r\nStatsflygutredningen\r\nRegeringens beslut om statsflygförordningen föregicks av ett utredningsarbete\r\ngenom Statsflygutredningen. I juni 1998 redovisade utredningen sitt\r\nbetänkande Användningen av vissa statsflygplan m.m. (SOU 1998:81). Utredningen\r\nskulle bl.a. utreda omfattningen av och villkoren för användningen av de\r\nflygplan staten har för ändamålet och lämna förslag om hur behovet av\r\nflygtransporter för regeringen bör tillgodoses i framtiden.\r\nVad gäller behovet av föreskrifter om användningen av statsflygplanen\r\nmenade utredningen att det framstod som klart att sådana behövs (s. 47).\r\nNågra detaljerade regler rörande i vilken omfattning eller under vilka\r\nvillkor i övrigt som statsflygplanen skall få användas borde inte uppställas,\r\nutan det borde föreligga avsevärd flexibilitet. Utredningen angav dock\r\nvissa riktlinjer motivledes (se nedan). Vidare ansåg utredningen att ett\r\nformulär borde skapas där beställarna för in de viktigaste uppgifterna om\r\nresan - ändamål, medföljande tjänstemän och tidsschema. Därmed skulle bl.\r\na. vinnas fördelen att insynen i verksamheten underlättas och att den\r\nutan alltför stor möda utvärderas från tid till annan.\r\nEtt särskilt problem uppställer sig enligt utredningen beträffande statsråds\r\nresor till och från hemorten eller en semesterort (s. 43). Utredningen\r\nansåg att det till en början bör gälla att annat färdsätt än reguljärt\r\nflyg, annat allmänt kommunikationsmedel eller eget fordon får användas\r\nnär säkerhetsskäl gör det påkallat. I övrigt kan användningen av statsflygplan\r\nt.ex. vara motiverat om ett statsråd befinner sig på semester och måste\r\nändra uppgjorda semesterplaner för ett angeläget möte om andra färdsätt\r\ninte står till buds, medför stora tidsförluster eller andra olägenheter.\r\nMed hänsyn till statsrådens befogade intresse av att få leva ett så\r\nnormalt familjeliv som möjligt syntes enligt utredningen en förhållandevis\r\ngenerös bedömning motiverad. Utredningen framhöll att det ytterst blir en\r\nomdömesfråga för statsrådets del. Den erinrade om att regeringen och de\r\nenskilda statsråden är underkastade det konstitutionella ansvar som följer\r\nav regeringsformen samt att reseräkningar och liknande är offentliga\r\nhandlingar. Därtill kom att räkenskaperna inom Regeringskansliet granskas\r\nav utomstående revisorer.\r\nKonstitutionsutskottets granskning våren 1999\r\nVåren 1999 - dvs. innan statsflygförordningen hade beslutats av regeringen\r\n- granskade konstitutionsutskottet med anledning av en anmälan vissa frågor\r\nkring statsministerns tjänsteresor (bet. 1998/99:KU25 s. 127 f.).\r\nGranskningen avsåg om statsministern tagit ut rekreationsdagar i samband med\r\ntjänsteresor och om dessa rekreationsdagar i så fall medfört ökade kostnader\r\nför det allmänna. Utskottet gjorde bedömningen att granskningen inte visat\r\natt det allmänna fått bära ökade kostnader till följd av att statsministern\r\ntagit ut rekreationsdagar i samband med vissa utrikes tjänsteresor.\r\nGranskningen gav inte heller grund för antagande att den i anmälan åsyftade\r\nflygresan hade kunnat upphandlas på fördelaktigare villkor än som skett.\r\nVidare ansåg utskottet det angeläget att den påbörjade översynen av praxis\r\nskulle leda fram till så kostnadseffektiva regler som möjligt, och att\r\nreglerna givetvis måste utformas med tanke på de viktiga uppgifter som\r\nstatsministrarna och övriga statsråd har.\r\nFråga till försvarsminister Leni Björklund\r\nVåren 2003 ställde riksdagsledamoten Rolf Gunnarsson (m) en fråga för\r\nskriftligt svar till försvarsminister Leni Björklund om hon avsåg att\r\nvidta några åtgärder för att förändra avtalet mellan regeringen och\r\nFörsvarsmakten om statsflyget så att Försvarsmakten inte åsamkas extra\r\nutgifter. I sitt svar erinrade försvarsministern bl.a. om att\r\nStatsflygutredningens\r\nbetänkande hade remitterats till bl.a. Försvarsmakten och samtliga\r\nriksdagspartier och att inget riksdagsparti hade framfört invändningar mot\r\nden föreslagna ordningen. Försvarsministern anförde att statsflygförordningen\r\nenligt hennes mening är tillräcklig och att hon inte avsåg att föreslå\r\nregeringen att ändra den.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening föreligger för närvarande inget behov av nya\r\nriktlinjer för användandet av statsflygplanen. Motion 2003/04:K202 (m)\r\navstyrks därför.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Dröjsmål hos myndigheter, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa\r\nTorstensson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om dröjsmål hos myndigheter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:K216, 2003/04:K246, 2003/04:K385 yrkande 4,\r\n2003/04:N329 yrkande 19, 2003/04:N346 yrkande 14 och 2003/04:N412 yrkande\r\n16.\r\nStällningstagande\r\nI en rättsstat är det viktigt att medel står till buds som garanterar den\r\nenskilde medborgarens rätt till en säker och snabb handläggning av ett\r\närende. Detta är enligt vår mening särskilt angeläget vad gäller fall av\r\nmyndighetsutövning mot den enskilde. Den enskildes ställning gentemot den\r\noffentliga förvaltningen bör därför stärkas härvidlag. Det kan ske t.ex.\r\ngenom införande av en s.k. dröjsmålstalan, vilken skulle ge den enskilde\r\nen möjlighet att i domstol få prövat om ett förvaltningsärende onödigt\r\nuppehålls hos den myndighet som har att fatta beslut i ärendet, eller\r\ngenom införande av straffavgift för myndigheter som inte korrigerar sina\r\negna misstag inom en angiven tidsrymd. Vi anser mot denna bakgrund att\r\nregeringen, i enlighet med vad som anförs i motionerna 2003/04:K216,\r\n2003/04:K246, 2003/04:K385 yrkande 4, 2003/04:N329 yrkande 19, 2003/04:N346\r\nyrkande 14 och 2003/04:N412 yrkande 16, bör lägga fram förslag till\r\nåtgärder avseende myndigheters handläggningstider och dröjsmål. Detta bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Bemötandefrågor, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa\r\nTorstensson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om bemötandefrågor. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:So497 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nI förvaltningslagen finns angivet vilka rättigheter medborgarna har i\r\nfråga om att ta del av handlingar, information m.m. Det som saknas är\r\nenligt vår mening riktlinjer för bemötande av medborgarna. Behovet av ett\r\nvärdigt bemötande av medborgarna gäller alla myndigheter, som t.ex.\r\nförsäkringskassor, arbetsförmedlingar och taxeringsmyndigheter. I\r\nförvaltningslagen bör därför införas ett tillägg angående bemötandefrågor. Med\r\nbifall till motion 2003/04:So497 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen detta till känna.\r\n\r\n3.      Regelförenkling, punkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa\r\nTorstensson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om regelförenkling. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:K351 och 2003/04:K385 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nEn utgångspunkt i politiken skall vara att i alla avseenden göra medborgarnas\r\nvardag så enkel som möjligt. Huvuduppgiften borde vara att göra livet\r\nlättare att leva. Samtidigt ökar antalet lagar och andra regler som\r\npåverkar medborgarnas vardagsliv i omfattning och antal. Ett överbyråkratiserat\r\nsamhälle vinner ingen på, och särskilt drabbas de som inte har kunskap,\r\ntid eller resurser. De byråkratiska reglerna måste därför ses över och\r\nförenklas. Ett sätt skulle kunna vara att kommittéförordningen kompletteras\r\nså att samtliga offentliga utredningar i sina betänkanden tvingas att\r\nange vilka avregleringar som är möjliga på det aktuella området. Vidare\r\nkan enskilda drabbas av formella regler och lagstiftning på ett sådant\r\nsätt att det knappast varit i överensstämmelse med syftet bakom regelverken\r\neller lagen. För att minimera riskerna för att enskilda drabbas av orimliga\r\nkonsekvenser skulle det behövas någon form av återkoppling mellan de\r\nverkställande tjänstemännen och de som formulerat regelverk eller lagar på\r\nområdet. Med bifall till motionerna 2003/04:K351 och 2003/04:K385 yrkandena\r\n1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n4.      IT i förvaltningen, punkt 4 (m)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om IT i förvaltningen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:N248 yrkande 15 och avslår motionerna 2003/04:K307 och\r\n2003/04:T474 yrkandena 7, 8 och 10-12.\r\nStällningstagande\r\nInformations- och kommunikationstekniken är i dag väl spridd i näringslivet\r\noch har stor betydelse för företagsklimatet i Sverige. En stor del av\r\nekonomin utgörs av affärer mellan offentlig sektor och näringslivet. Det\r\när därför viktigt att offentlig sektor inte halkar efter i införandet av\r\nden nya tekniken, och att politiken ställer tydliga krav på den pågående\r\nmoderniseringsprocessen. Företagens intressen måste tillgodoses i den\r\nstrukturomvandling som offentlig sektor med hjälp av IT nu måste genomgå,\r\noch samverkan med företagen inom ramen för den s.k. e-delegationen är\r\nviktig. Det är viktigt att undvika att nya monopolstrukturer uppstår och\r\natt nya statliga lösningar byggs för den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Sådana\r\nformkrav som förhindrar elektronisk kommunikation måste enligt vår mening\r\nundanröjas i möjligaste mån och så snabbt som möjligt. Ett viktigt led i\r\ndetta är att öka den offentliga e-handeln, vilket skulle spara pengar för\r\nföretagen och dessutom ge förutsättningar för ökad rättssäkerhet och\r\ntransparens i upphandlingsprocessen. Med bifall till motion 2003/04:N248\r\nyrkande 15 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n5.\r\nTillsättning av högre statliga tjänster, punkt 5 (m, fp, kd, c, mp)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Gustav Fridolin (mp), Tuve Skånberg\r\n(kd) och Åsa Torstensson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tillsättning av högre statliga tjänster. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:K271 yrkande 19, 2003/04:K289 yrkande\r\n5 och 2003/04:K385 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning bör regeringens utnämningsmakt ses över i syfte\r\natt öka öppenheten vid tillsättningen av statliga myndighets- eller\r\nverkschefer och andra topptjänster. En möjlighet att öka denna öppenhet\r\nskulle kunna vara att låta kandidater till sådana tjänster frågas ut\r\noffentligt inför det riksdagsutskott som bereder ärenden som rör myndighetens\r\neller verkets område. En annan möjlighet skulle kunna vara att inrätta en\r\nförslagsnämnd. Regeringen bör utreda frågan om tillsättning av högre\r\nstatliga tjänster och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder\r\nsom ökar öppenheten vid tjänstetillsättningar.\r\nVad som nu har anförts bör med anledning av motionerna 2003/04:K271 yrkande\r\n19, 2003/04:K289 yrkande 5 och 2003/04:K385 yrkande 3 ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n6.      Opinionsbildande myndigheter, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp), Nils Fredrik Aurelius (m), Tuve Skånberg (kd) och Åsa\r\nTorstensson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om opinionsbildande myndigheter. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:K248 och 2003/04:K433.\r\nStällningstagande\r\nUnder senare år har det vuxit fram alltfler myndigheter vars främsta\r\nuppgift egentligen inte är att verkställa av statsmakterna fattade beslut,\r\ndvs. det som myndigheter traditionellt sett är inrättade för. Det mer\r\neller mindre uttalade syftet är att ägna sig åt opinionsbildning och skapa\r\ndebatt. Förekomsten av de nya opinionsbildande myndigheterna bidrar till\r\natt göra rollfördelningen mellan folkvalda politiker å ena sidan och\r\nverkställande tjänstemän å den andra otydlig. Detta kan i förlängningen\r\nbli ett problem för demokratin. Vi menar att den opinionsbildande rollen\r\nfrämst bör fyllas av folkvalda politiker, fristående föreningar och\r\norganisationer i det civila samhället, inte av statliga myndigheter och\r\ndess tjänstemän. Frågan om de nya opinionsbildande myndigheternas roll\r\nbör därför noggrant analyseras och utredas. Syftet bör därvid vara att\r\nutreda regler för myndigheter att bedriva statlig och politiskt präglad\r\nopinionsbildning. Med bifall till motionerna 2003/04:K248 och 2003/04:K433\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n7.      Öppenhet i förvaltningen, punkt 7 (v, mp)\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om öppenhet i förvaltningen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K319 yrkandena 1 och 3.\r\nStällningstagande\r\nTrots att lagstiftningen beträffande allmänna handlingars offentlighet är\r\nav god kvalitet och väl inarbetad är den praktiska tillämpningen behäftad\r\nmed allvarliga problem. Många gånger bemöts enskilda felaktigt i samband\r\nmed att de begär att få ut allmänna handlingar, vilket bl.a. framgår av\r\nJO:s och JK:s publicerade beslut. Regeringen bör därför i regleringsbreven\r\nlämna anvisningar till myndigheterna om att personalen måste utbildas på\r\ndetta område. Personal inom offentlig verksamhet bör också ges information\r\nom meddelarfriheten och de rättigheter som tillkommer dem i enlighet med\r\ngrundlagarna. Trots att varje enskild anställd har rätt att offentliggöra\r\nuppgifter om missförhållanden på arbetsplatsen eller liknande kommer\r\nrapporter om ansvarigas försök att sätta munkavle på anställda genom att\r\nhänvisa till såväl sekretesslagen som till lojalitetskrav. Med bifall\r\ntill motion 2003/04:K319 yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen detta till känna.\r\n\r\n8.      HBT-kompetens inom offentlig sektor, punkt 8 (fp, v, c, mp)\r\nav Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v), Tobias Krantz (fp), Gustav\r\nFridolin (mp) och Åsa Torstensson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om HBT-kompetens inom offentlig sektor. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:K390 yrkande 5, 2003/04:K402 yrkande\r\n5 och 2003/04:K418 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nArbetet inom den offentliga sektorn skall genomsyras av jämställdhet,\r\njämlikhet och respekt för den enskildes integritet. Stat, landsting och\r\nkommuner eller deras uppdragstagare skall inte särbehandla människor\r\nnegativt utifrån kön, ålder, social ställning, etnisk eller religiös\r\ntillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller liknande.\r\nEnligt vår mening är ökad medvetenhet samt aktiva satsningar på kunskap\r\noch utbildning nyckelfaktorer för att säkerställa att negativ särbehandling\r\nav homosexuella, bisexuella och transpersoner inte förekommer. Att öka\r\ninsikterna om dessa gruppers livsvillkor är extra viktigt inom vissa\r\nnyckelsektorer inom den offentliga sektorn, bl.a. rättsväsendet, utbildningen,\r\nhälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Med bifall till motionerna\r\n2003/04:K390 yrkande 5, 2003/04:K402 yrkande 5 och 2003/04:K418 yrkande\r\n24 bör riksdagen som sin mening ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n9.      Alkoholfri representation, punkt 10 (mp)\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alkoholfri representation. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:So645 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nArbetslivet är ett område som jag anser bör vara alkoholfritt. Statliga\r\nmedel skall inte användas för alkoholinköp. Detta är enligt min mening\r\nett viktigt skäl för en alkoholfri offentlig representation. Det viktigaste\r\nskälet är emellertid att det är ett konkret sätt för stat, landsting och\r\nkommun att visa solidaritet med dem som har eller riskerar att få\r\nalkoholproblem. Som ett föredöme för övrig offentlig verksamhet bör därför\r\nall representation i riksdagen och den statliga förvaltningen vara alkoholfri.\r\nDetta bör, med bifall till motion 2003/04:So645 yrkande 9, ges regeringen\r\ntill känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:K202 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom användandet av statsflygplanen.\r\n2003/04:K216 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom sanktionsavgifter vid trots mot förvaltningsprocessen.\r\n2003/04:K246 av Eva Flyborg (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till\r\nett system för straffavgifter för myndigheter enligt vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2003/04:K248 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en utredning av de opinionsbildande myndigheternas roll.\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utnämningsmakten.\r\n2003/04:K289 av Tobias Krantz m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om öppna utskottsutfrågningar av blivande myndighetschefer.\r\n2003/04:K307 av Elina Linna m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom statens och myndigheternas informationsmaterial.\r\n2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utfärdande av anvisningar i regleringsbrev till myndigheterna\r\nom utbildning av personalen i handlingsoffentlighetsprincipen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk utbildning om meddelarfrihet för offentligt anställda.\r\n\r\n2003/04:K351 av Allan Widman m.fl. (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom krav på offentliga utredningar att föreslå avregleringar.\r\n2003/04:K362 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag om hur man kan hindra tillgängligheten till pornografi på datorer\r\nplacerade i offentliga utrymmen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att riksdagsledamöter, regeringsmedlemmar, statliga verk och\r\nmyndigheter skall vara föregångare för att få porrfria hotell i Sverige.\r\n\r\n2003/04:K385 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om regelförenklingar och läsförståelse.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minimera riskerna med att den enskilda drabbas av orimliga\r\nkonsekvenser av formella regelverk.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den statliga utnämningspolitiken.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag om\r\ndröjsmålstalan enligt vad i motionen anförs.\r\n2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens\r\ni HBT-frågor.\r\n2003/04:K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (båda s):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de som verkar vid myndigheter skall ha kompetens i HBT-frågor.\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kunskapen om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners\r\nsituation hos nyckelgrupper inom den offentliga sektorn.\r\n2003/04:K433 av Henrik von Sydow (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett förbud mot statliga myndigheters opinionsbildning.\r\n2003/04:So497 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\ni förvaltningslagen kring bemötandefrågor.\r\n2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om alkoholrepresentation.\r\n2003/04:Ub387 av Anna Grönlund (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genomföra utbildning för förtroendevalda samt myndighetspersoner\r\ni Norrbotten.\r\n2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att myndigheter skall erbjuda samtliga tjänster som intelligenta\r\ntjänster fr.o.m. den 1 januari 2006.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det bör ankomma på regeringen att ge erforderliga uppdrag\r\nåt myndigheter och att tillskjuta medel inom ramen för utgiftsområdena\r\nför att förverkliga idén om en myndighetskontakt.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökad användarvänlighet i myndigheternas IT-baserade\r\ninformation.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att initiativ bör tas för att ett jämställdhetsperspektiv\r\nskall genomsyra IT-utvecklingen inom den offentliga sektorn och då också\r\nvara kopplat till webbaserade tjänster.\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en fortsättning av projektet med medborgarterminaler.\r\n2003/04:N248\r\nav Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n15.        Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för att\r\nförbättra möjligheterna för företag att använda modern informations- och\r\nkommunikationsteknik i kontakterna med myndigheter i enlighet vad som\r\nanförs i motionen (avsnitt 5.5.3).\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n19.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att myndigheter skall ha samma svarstid som företagare.\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att underlätta företagens kontakter med\r\nmyndigheterna.\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att underlätta företagens kontakter med myndigheter.\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Dröjsmål hos myndigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K216, 2003/04:K246, 2003/04:K385 yrkande 4, 2003/04:N329 yrkande 19, 2003/04:N346 yrkande 14 och 2003/04:N412 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "045A4B40-C948-4077-87E4-1E47F6105AB6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "144",
                    "113",
                    "0",
                    "92"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/045A4B40-C948-4077-87E4-1E47F6105AB6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Bemötandefrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So497 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K351 och 2003/04:K385 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "IT i förvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K307, 2003/04:T474 yrkandena 7, 8 och 10-12 och 2003/04:N248 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Tillsättning av högre statliga tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 19, 2003/04:K289 yrkande 5 och 2003/04:K385 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "ADCF5911-90E6-4F26-BA61-5416D633E65B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "102",
                    "0",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "10",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "122",
                    "123",
                    "0",
                    "104"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 5"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/ADCF5911-90E6-4F26-BA61-5416D633E65B",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "reservation 5",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Opinionsbildande myndigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K248 och 2003/04:K433.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Öppenhet i förvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K319 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "0044A602-67ED-4F8A-97A5-CF4A89779BA5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "1",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "10",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "226",
                    "30",
                    "1",
                    "92"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0044A602-67ED-4F8A-97A5-CF4A89779BA5",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "HBT-kompetens inom offentlig sektor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390 yrkande 5, 2003/04:K402 yrkande 5 och 2003/04:K418 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "B347ABA0-54B4-4304-AD26-9E3DDAF649C8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (c, fp, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "10",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "177",
                    "78",
                    "0",
                    "94"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B347ABA0-54B4-4304-AD26-9E3DDAF649C8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kunskap om sexhandeln",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub387 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Alkoholfri representation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So645 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Porrfri miljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K362 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Användandet av statsflygplan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K202.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Dröjsmål hos myndigheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Bemötandefrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Regelförenkling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "IT i förvaltningen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Tillsättning av högre statliga tjänster",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Opinionsbildande myndigheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Öppenhet i förvaltningen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "HBT-kompetens inom offentlig sektor",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Alkoholfri representation",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-17 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 18:06:49"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringens utnämningsmakt ska ses över. Riksdagen vill öka öppenheten i samband med tillsättningen av högre statliga tjänster. Regeringen ska utreda frågan och komma tillbaka till riksdagen med ett förslag om ökad öppenhet i samband med tillsättningarna. Riksdagen sade ja till en reservation från fem partier (m, fp, kd, c och mp). ",
          "dok_id": "GR01KU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:30:34"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Större öppenhet när högre statliga tjänster tillsätts (KU11)",
          "dok_id": "GR01KU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:30:34"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 5 under punkt 5 och dels i övrigt bifallit utskottets förslag till beslut",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 18:06:49"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen ska avslå de motioner från allmänna motionstiden som bland annat handlar om tillsättningen av högre statliga tjänster, myndigheternas service och IT i förvaltningen. Fem partier (m, fp, kd, c och mp) vill att regeringens utnämningsmakt ska ses över. De vill öka öppenheten i samband med tillsättningen av högre statliga tjänster. Partierna vill att regeringen utreder frågan och kommer tillbaka till riksdagen med ett förslag om ökad öppenhet kring tillsättningarna. Kandidater till högre statliga tjänster skulle kunna frågas ut offentligt av ett riksdagsutskott. Ett annat förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet är att inrätta en förslagsnämnd.</p>",
          "dok_id": "GR01KU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:30:34"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Fem partier vill ha större öppenhet när högre statliga tjänster tillsätts (KU11)",
          "dok_id": "GR01KU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:30:34"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_KU_11.pdf",
          "filstorlek": "196063",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Statlig förvaltning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DEB512E9-E7F9-4F9A-94D3-17D943490E88"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K202 Statsflygplanen",
          "ref_dok_id": "GR02K202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K202",
          "ref_dok_titel": "Statsflygplanen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K216 Sanktionsmöjligheter vid trots mot förvaltningsprocessen",
          "ref_dok_id": "GR02K216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K216",
          "ref_dok_titel": "Sanktionsmöjligheter vid trots mot förvaltningsprocessen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K246 Böter för ovarsamma myndigheter",
          "ref_dok_id": "GR02K246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K246",
          "ref_dok_titel": "Böter för ovarsamma myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K248 Myndigheternas opinionsbildande roll ",
          "ref_dok_id": "GR02K248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K248",
          "ref_dok_titel": "Myndigheternas opinionsbildande roll ",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz och Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K271 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GR02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K289 Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_id": "GR02K289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K289",
          "ref_dok_titel": "Skärpt granskning av den offentliga makten",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K307 Tillgänglig samhällsinformation",
          "ref_dok_id": "GR02K307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K307",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglig samhällsinformation",
          "ref_dok_subtitel": "av Elina Linna m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K319 Förstärkt rätt att ta del av allmänna handlingar och meddelarfrihet i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GR02K319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K319",
          "ref_dok_titel": "Förstärkt rätt att ta del av allmänna handlingar och meddelarfrihet i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K351 Statens offentliga utredningar och avregleringar",
          "ref_dok_id": "GR02K351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K351",
          "ref_dok_titel": "Statens offentliga utredningar och avregleringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K362 Pornografi",
          "ref_dok_id": "GR02K362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K362",
          "ref_dok_titel": "Pornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K385 Förbättrad statlig förvaltning",
          "ref_dok_id": "GR02K385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K385",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad statlig förvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K390 Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GR02K390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K390",
          "ref_dok_titel": "Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K402 Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GR02K402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K402",
          "ref_dok_titel": "Vissa grundlagsfrågor m.m. om homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K433 Stopp för statliga myndigheters opinionsbildning",
          "ref_dok_id": "GR02K433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K433",
          "ref_dok_titel": "Stopp för statliga myndigheters opinionsbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N248 Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_id": "GR02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Ett företagsklimat i världsklass",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So497 Handikappolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So497",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So645 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So645",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So645",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T474 IT-politiken",
          "ref_dok_id": "GR02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "IT-politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub387 Sexhandeln",
          "ref_dok_id": "GR02Ub387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub387",
          "ref_dok_titel": "Sexhandeln",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-25",
          "ref_dok_id": "GR0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2004-03-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-25",
          "ref_dok_id": "GR0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2004-03-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:173",
          "ref_dok_id": "GR0K173",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "173",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:173",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}