\r\nSammanfattning\r\n\r\nI betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.\r\n2003/04:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets\r\nstyrelse och 47 motionsyrkanden med anknytning till\r\nutgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen\r\nRiksdagsförvaltningens årsredovisning för\r\nverksamhetsåret 2002 (redog. 2002/03:RS2) samt\r\nförslag till ändring i lagen (1999:1209) om stöd\r\ntill riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete\r\ni riksdagen.\r\n\r\nUtrikesutskottet har yttrat sig angående\r\npropositionen och motionerna i de delar som rör\r\nutrikesförvaltningen.\r\n\r\nAnslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de\r\nav regeringen respektive riksdagsstyrelsen\r\nföreslagna beloppen.\r\n\r\nRepresentanterna för Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet förklarar i var sitt särskilt yttrande\r\natt, eftersom dessa partiers förslag inte\r\ntillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens\r\nförsta steg, de inte deltar i det nu aktuella\r\nbeslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1\r\nRikets styrelse.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker lagförslaget.\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga\r\nmotionsyrkanden. Till betänkandet har fogats åtta\r\nreservationer: dels en reservation (kd) om fördjupad\r\nmålbeskrivning för politikområdet Demokrati, dels\r\nfyra reservationer (m), (fp), (kd) och (v) om det\r\nframtida presstödet, dels en reservation (fp) om\r\nkompetens vid utlandsmyndigheter, dels en\r\nreservation (kd) om utrikesförvaltningen och EU samt\r\nen reservation (m) om partistödet. Till betänkandet\r\nhar även fogats ett särskilt yttrande (fp) om\r\nministeransvaret i fråga om hedersrelaterade brott\r\nmot kvinnor.\r\n\r\nUtskottet föreslår vidare att riksdagen lägger\r\nriksdagsförvaltningens årsredovisning för\r\nverksamhetsåret 2002 till handlingarna.\r\n
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Bemyndigande för regeringen\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor\r\nbesluta om åtaganden för forskningsverksamhet som\r\ninnebär utgifter på högst 2 500 000 kr under\r\n2005-2007. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 1.\r\n\r\n2. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets\r\nstyrelse\r\n\r\na) Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nRiksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag inom\r\nutgiftsområde\r\n1 på det sätt som framgår av efterföljande\r\nspecifikation. Därmed bifaller riksdagen\r\nregeringens förslag i proposition 2003/04:1\r\nutgiftsområde 1 yrkande 2 och riksdagsstyrelsens\r\nförslag i samma proposition utgiftsområde 1\r\nyrkande 57.\r\n\r\nb) Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K212,\r\n2003/04:K277, 2003/04:\r\nK297, 2003/04:K302, 2003/04:K404 yrkandena 2 och\r\n3, 2003/04:K412, 2003/04:K420, 2003/04:K421,\r\n2003/04:K422, 2003/04:K424 yrkandena 1, 4 och 5,\r\n2003/04:Fi240 yrkande 13, 2003/04:Ju479 yrkande\r\n6, , 2003/04:So405 yrkande 2, 2002/03:U268\r\nyrkandena 2, 4, 5 och 6, 2003/04:U257 yrkande 5,\r\n2003/04:U301 yrkande 6 samt 2003/04:U341\r\nyrkandena 2, 4, 5 och 6.\r\n\r\nc) Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd\r\ntill riksdagsledamöternas och partigruppernas\r\narbete i riksdagen. Därmed bifaller riksdagen\r\nriksdagsstyrelsens förslag i proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 1 3.\r\n\r\n3. Investeringsplan för\r\nriksdagsförvaltningenInvesteringsplan för\r\nriksdagsförvaltningen\r\n\r\nRiksdagen godkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för riksdagsförvaltningen för\r\nperioden 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen\r\nriksdagsstyrelsens förslag i proposition\r\n2003/04:1 utgiftsområde 1 yrkande 2 4.\r\n\r\n4. Bemyndiganden för\r\nriksdagsförvaltningen\r\niksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att\r\na) dels för 2004 besluta om lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar som används i\r\nriksdagens verksamhet intill ett belopp av 150\r\n000 000 kr,\r\nb) dels för 2004 besluta om lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar i fastigheter\r\noch tekniska anläggningar intill ett belopp av\r\n300 000 000 kr.\r\nDärmed bifaller riksdagen riksdagsstyrelsens\r\nförslag i proposition 2003/04:1 utgiftsområde 1\r\nyrkandena 53 och 46.\r\n\r\n5. Fördjupad målbeskrivning för\r\npolitikområdet Demokrati\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K404 yrkande 1.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n6. Framtida presstödetFramtida\r\npresstödet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K251,\r\n2003/04:K332, 2003/04:\r\nK382 yrkandena 4 och 5, 20023/034:K424 yrkandena\r\n2 och 3, 2003/04:\r\nK425, 20032/034:K444 yrkande 19, 2002/03:Kr327\r\nyrkande 20, 2002/03:K382 yrkande 4 2002/03:K251 ,\r\n2002/03:K332 ochsamt 2003/04:Kr327 yrkande 20\r\n2002/03:K425.\r\nReservation 2 (m)\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n7. Kompetens vid\r\nutlandsmyndigheterna\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:K374,\r\n2003/04:K418 yrkande 22, 2003/04:U203 yrkande 2,\r\n2002/03:U287 yrkande 4, 2003/04:U337 yrkande 5,\r\n2003/04:L350 yrkande 18 samt 2003/04:So568\r\nyrkande 26.\r\n\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n8. Manifestation för homo- och bisexuellas\r\nlivssituation\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:U312\r\nyrkande 2 och 2003/04:\r\nU347 yrkande 2.\r\n\r\n9. Utrikesförvaltningen och\r\nEU\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:\r\n22003/04:K311 samt 2003/04:U341 yrkandena 7 och 8\r\nsamt 2003/04:K311.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n10. Partistödet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:K423.\r\nReservation 8 (m)\r\n\r\n11. Riksdagsförvaltningens årsredovisning\r\nför år 2002\r\n\r\n\r\nRiksdagen lägger\r\nRriksdagsförvaltningeniksdagsförvaltningens\r\nredogörelse 2002/03:RS2\r\nRiksdagsförvaltningenRiksdagsförvaltningens\r\nårsredovisning för verksamhetsåret 2002 till\r\nhandlingarna.\r\n\r\nStockholm den 18 november 2003\r\n\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark (m), Göran Magnusson (s), Helena Bargholtz\r\n(fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström (s),\r\nIngvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats\r\nBerglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson\r\n(s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),\r\nHelene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m),\r\nBilly Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och Inger\r\nJarl Beck (s).\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag stämmer överens med regeringens\r\nrespektive riksdagsstyrelsens förslag till\r\nanslagsfördelning.\r\n\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet redovisar sina ställningstaganden i\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\nAnslag Utskottets förslag\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n27:1 Presstödsnämnden och 6 234\r\nTaltidningsnämnden\r\n-----------------------------------------------------------\r\n27:2 Presstöd 509 029\r\n-----------------------------------------------------------\r\n27:3 Stöd till radio- och 127 300\r\nkassettidningar\r\n-----------------------------------------------------------\r\n27:4 Radio- och TV-verket 12 585\r\n-----------------------------------------------------------\r\n27:5 Granskningsnämnden för 9 568\r\nradio och TV\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n45:1 Sametinget 17 665\r\n-----------------------------------------------------------\r\n46:1 Allmänna val och 235 000\r\ndemokrati\r\n-----------------------------------------------------------\r\n46:2 Justitiekanslern 18 174\r\n-----------------------------------------------------------\r\n46:3 Datainspektionen 31 076\r\n-----------------------------------------------------------\r\n46:4 Svensk 850\r\nförfattningssamling\r\n-----------------------------------------------------------\r\n46:5 Valmyndigheten 13 570\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n90:1 Kungliga hov- och 94 574\r\nslottsstaten\r\n-----------------------------------------------------------\r\n90:2 Riksdagens ledamöter 618 265\r\noch partier m.m.\r\n-----------------------------------------------------------\r\n90:3 Riksdagens 540 642\r\nförvaltningskostnader\r\n-----------------------------------------------------------\r\n90:4 Riksdagens ombudsmän, 59 742\r\njustitieombudsmännen\r\n-----------------------------------------------------------\r\n90:5 Regeringskansliet m.m. 5 460 532\r\n-----------------------------------------------------------\r\n90:6 Stöd till politiska 131 200\r\npartier\r\n-----------------------------------------------------------\r\n90:7 Expertgruppen för EU- 10 293\r\nfrågor\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\nSumma 7 896 299\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nFörslag till investeringsplan för\r\nriksdagsförvaltningen\r\n\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n---------------------------------------------------------------\r\n| |Anskaffat|Prognos|Budget|Beräknat|\r\nBeräknat |\r\n| | | | | | |\r\n| |t.o.m. |2003 |2004 |2005 |2006 |\r\n| | 2002 | | | | |\r\n---------------------------------------------------------------\r\n|Anläggningstillgångar,|154,9 |25,0 |47,0 |45,0 |45,0 |\r\n|övrigt, AP1 | | | | | |\r\n---------------------------------------------------------------\r\n|Anläggningstillgångar,|1 014,4|50,0 |75,0 |70,0 |70,0 |\r\n|fastigheter, AP2 | | | | | |\r\n---------------------------------------------------------------\r\n|Summa investeringar |1 169,3 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |\r\n---------------------------------------------------------------\r\n|Lån i | 85,1 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |\r\n|Riksgäldskontoret | | | | | |\r\n---------------------------------------------------------------\r\n|Anslag |1 084,2 | - |- | - | - |\r\n---------------------------------------------------------------\r\n|Summa finansiering |1 169,3 |75,0 |122,0 |115,0 |115,0 |\r\n---------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI budgetpropositionen för 2004 lämnas bl.a. förslag om anslag under\r\nutgiftsområde 1 för budgetåret 2004. Riksdagsstyrelsen föreslår att\r\nriksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i lagen\r\n(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas\r\narbete i riksdagen. Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen\r\ngodkänner den föreslagna investeringsplanen samt bemyndigar\r\nriksdagsförvaltningen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för\r\ninvesteringar i riksdagens verksamhet samt för investeringar i\r\nfastigheter och tekniska anläggningar.\r\n\r\nI detta sammanhang behandlar utskottet också 29 47 motionsyrkanden\r\nrörande utgiftsområdet som väckts under den allmänna motionstiden.\r\nUtskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig\r\nangående förslagen i propositionen och motionerna i de delar som\r\nberör utrikesförvaltningen.\r\nI betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens\r\nårsredovisning för verksamhetsåret 2002.\r\n\r\nUtskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit en\r\nutfrågning den 13 november 2003 där riksdagsdirektören Anders\r\nForsberg, ekonomichefen Lena Uhlin och informationsrådet Marianne\r\nCarlbom lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning\r\nför år 2002 och om budgetförslaget för år 2004.\r\n\r\nRiksdagen kommer den 19 november 2003 att behandla finansutskottets\r\nbetänkande 2003/04:FiU1 vari behandlas propositionens förslag till\r\nutgiftsram för bl.a. utgiftsområde 1. Summan av de till\r\nutgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som\r\nriksdagen sålunda kommer att besluta. I sitt betänkande tillstyrker\r\nfinansutskottet propositionens förslag, enligt vilket utgifterna för\r\nutgiftsområde 1 skall uppgå till sammanlagt 7 896 299 000\r\nkr. Anslagen inom varje utgiftsområde skall därtill fastställas genom\r\nett särskilt riksdagsbeslut. Konstitutionsutskottet lägger i detta\r\nbetänkande fram förslag beträffande anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområde 1 under förutsättning att riksdagen bifaller\r\nfinansutskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområdet.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nRegeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i\r\nbudgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar\r\nanslagen - som samtliga är ramanslag - inom utgiftsområde 1 Rikets\r\nstyrelse i enlighet med den uppställning som redovisas i\r\npropositionen. Av uppställningen framgår att anslagsbeloppen för\r\nutgiftsområdet år 2004 sammanlagt uppgår till 7 896 299 000 kr.\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet föreslår i motioner ändringar av vissa av anslagen\r\ninom utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive motionernas\r\nförslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2004 framgår av\r\nföljande tabell.\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n---------------------------------------------------------\r\nAnslag Regeringens\r\nförslag\r\n(m) (fp) (kd) (c)\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\n27:1 6 234 -3 000\r\nPresstödsnämnden\r\noch\r\nTaltidningsnämnden\r\n---------------------------------------------------------\r\n27:2 Presstöd 509 029 -300 -425 -20 +1\r\n000 000 000 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n27:3 Stöd till 127 300\r\nradio- och\r\nkassettidningar\r\n---------------------------------------------------------\r\n27:4 Radio- och 12 585 -2 000 -9 000\r\nTV-verket\r\n---------------------------------------------------------\r\n27:5 9 568 -2 000\r\nGranskningsnämnden\r\nför radio och TV\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\n45:1 Sametinget 17 665\r\n---------------------------------------------------------\r\n46:1 Allmänna val 235 000 -10\r\noch demokrati 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n46:2 18 174\r\nJustitiekanslern\r\n---------------------------------------------------------\r\n46:3 31 076 -6 000\r\nDatainspektionen\r\n---------------------------------------------------------\r\n46:4 Svensk 850\r\nförfattningssamling\r\n---------------------------------------------------------\r\n46:5 13 570\r\nValmyndigheten\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:1 Kungliga 94 574\r\nhov- och\r\nslottsstaten\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:2 Riksdagens 618 265\r\nledamöter och\r\npartier m.m.\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:3 Riksdagens 540 642 -10\r\nförvaltningskostnader 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:4 Riksdagens 59 742\r\nombudsmän,\r\njustitieombudsmännen\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:5 5 460 532 -540 -800 -605 -901\r\nRegeringskansliet 000 000 000 000\r\nm.m.\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:6 Stöd till 131 200 -30 000\r\npolitiska partier\r\n---------------------------------------------------------\r\n90:7 10 293 -10 000\r\nExpertgruppen för\r\nEU-frågor\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\nSumma 7 896 299 -864 -1 277 -631 -900\r\n000 000 000 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\n\r\nUtgiftsområde 1 omfattar politikområdet\r\nDemokrati samt delar av politikområdena\r\nMediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet\r\ningår även vissa anslag som inte tillhör ett politikområde.
\r\n2003/04\r\n\r\nKU1\r\n\r\nFöredragandens kommentar\r\n\r\n
\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nDemokrati\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår en motion (kd) där det\r\nföreslås ett tillkännagivande till regeringen om en fördjupad\r\nmålformulering för politikområdet Demokrati. Jämför reservation 1\r\n(kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInom politikområdet ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och Data-\r\ninspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens kostnader för\r\nvalsedlar, valkuvert och annat valmaterial samt ersättningar till vissa\r\nmyndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med\r\nallmänna val. Ingår gör även tilldelningen av Svensk författningssamling\r\n(SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek. För år 2003 ingår i\r\npolitikområdet även kostnader för administrationen av folkomröstningen om\r\ninförande av euron samt regeringens utvecklingsarbete Tid för demokrati. För\r\når 2004 ingår i politikområdet en ny demokratisatsning som bl.a. kommer att\r\ninnehålla insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2004. I\r\npolitikområdet ingår år 2004 även särskilda medel till riksdagspartierna för\r\natt informera om Europaparlamentsvalet. De stora skillnaderna i\r\nutgiftsutvecklingen mellan åren 2002 och 2006 beror på att det år 2004 och\r\n2006 genomförs val till Europaparlamentet respektive allmänna val.\r\n\r\nVidare har riksdagen beslutat om långsiktiga mål för demokratipolitiken\r\n(prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190):\r\n\r\n(a)Valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen\r\nliksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål är att\r\nvaldeltagandet skall öka i de allmänna valen 2002.\r\n(b)\r\n(c)En ökad andel av medborgarna skall inneha någon form av politiskt\r\nförtroendeuppdrag. Ett första delmål är att antalet förtroendevalda i\r\nkommuner och landsting skall öka med 10 000 till år 2010. Antalet personer\r\nsom någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag skall\r\nockså öka.\r\n(d)\r\n(e)Medborgarna skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka\r\nden politiska processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka.\r\n(f)\r\n(g)Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen skall bli mer\r\njämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med\r\nutländsk bakgrund som deltar i den politiska processen skall öka.\r\n(h)\r\nPolitikområdet delas in i verksamhetsområdena Demokrati och deltagande samt\r\nIntegritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning. För det förstnämnda\r\nverksamhetsområdet är målet att medborgarnas deltagande i de allmänna valen\r\noch i övriga politiska processer skall öka. Vidare skall de allmänna valen\r\noch folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet och\r\neffektivitet. För det sistnämnda verksamhetsområdet är målet att värna\r\nintegriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga\r\nverksamheten.\r\n\r\nRegeringen anför att de insatser som gjorts inom politikområdet har\r\nbidragit till att värna och fördjupa folkstyrelsen. Enligt regeringen är\r\nemellertid många insatser inom politikområdet av sådan art att man knappast\r\nkan förväntas se effekter i det korta perspektivet. Regeringen menar dock att\r\nbl.a. utvärderingen av utvecklingsarbetet Tid för demokrati visar att stödet\r\ntill olika demokratiprojekt varit mycket framgångsrikt. Utvärderingen visar\r\nbl.a. på att projektdeltagarna har blivit mer aktiva i olika\r\ndemokratiaktiviteter efter att ha deltagit i projekten. En dryg tredjedel av\r\nde tillfrågade projektledarna svarade att de uppskattar att projektdeltagarna\r\ni större utsträckning röstar i valen. Särskilt bra resultat i detta avseende\r\nvisar, enligt utvärderingen, projekt som riktat sig till personer med\r\nutländsk bakgrund. Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet\r\nDemokrati skall uppgå till sammanlagt 298 700 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:K404 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) anförs att regeringens\r\nmål för politikområdet Demokrati visserligen täcker en del av det önskvärda i\r\nett demokratimål. Motionärerna anser dock att formuleringen är otillräcklig\r\nför att t.ex. peka på värdegrundens enorma betydelse för\r\ndemokratiutvecklingen. Regeringen bör fördjupa denna målformulering och\r\nåterkomma till riksdagen i frågan. Detta bör ges regeringen till känna\r\n(yrkande 1). I motionen pekas bl.a. på att kristdemokratin bygger på idén om\r\nalla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den\r\nmoderna demokratin är den bästa styrelseformen, eftersom den utgår från denna\r\nvärdegrund. Även beteendet medborgare emellan bör präglas av denna\r\nvärdegrund. Med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri-\r\noch rättigheter förtrampas. Enligt motionärerna behöver därför alla samhällen\r\nen gemensam värdegrund. De anser vidare att de värden, rättigheter och\r\nskyldigheter som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen är\r\noundgängliga som grund.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI motion 2003/04:K404 yrkande 1 (kd) begärs ett tillkännagivande till\r\nregeringen om en fördjupad målformulering för politikområdet som täcker bl.a.\r\nden i motionen beskrivna värdegrunden, vilken vilar på kristen tradition.\r\n\r\nUtskottet vill inledningsvis framhålla att det självfallet inte har någon\r\nannan uppfattning än motionärerna vad gäller det angelägna i att det i så\r\nmånga sammanhang som möjligt förs samtal, diskussioner och debatter i sådana\r\nfrågor som tagits upp i motionen. Utskottet tar dock avstånd från tankar på\r\natt i målbeskrivningen för politikområdet lägga fast en för alla människor\r\ngemensam syn på de frågeställningar som förts fram av motionärerna. Frågor av\r\ndet aktuella slaget skall i stället, enligt utskottets mening, avhandlas i\r\nett öppet meningsutbyte och under demokratiska former. Mot den anförda\r\nbakgrunden avstyrks motion 2003/04:K404 yrkande 1.\r\n\r\nRiksdagen har tidigare uttalat att mål bör formuleras på ett sådant sätt att\r\nde är möjliga att följa upp. Vidare har riksdagen uttalat dels att\r\nresultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de uppsatta\r\nmålen, dels att resultat och utveckling bör redovisas i kvantitativa termer\r\nmed hjälp av indikatorer eller nyckeltal och i första hand avse effekter av\r\nverksamheter (se bl.a. bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261).\r\n\r\nRegeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje\r\npolitikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall\r\nfortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.\r\natt ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen\r\nav budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.\r\n2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten\r\natt mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella\r\npolitikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen\r\nfortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla\r\nrelevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål\r\noch resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 12).\r\nAv föregående års budgetproposition (prop. 2002/03:1 utg.omr. 1) framgår\r\natt valdeltagandet i 2002 års riksdagsval blev ca 80,1 %, vilket är en\r\nminskning med ca 1,3 procentenheter. Även i valen till kommunfullmäktige och\r\nlandstingsfullmäktige minskade valdeltagandet med 0,7 respektive 0,6\r\nprocentenheter till 77,9 respektive 77,4 %. Vid riksdagsbehandlingen av\r\nbudgetpropositionen konstaterade utskottet att målen för demokratipolitiken -\r\nsom i vissa delar kan ses som en konkretisering av målet för politikområdet\r\nDemokrati - i stor utsträckning är uppföljningsbara. Utskottet konstaterade\r\nvidare att detta gäller inte minst målet att valdeltagandet skall öka\r\nväsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till\r\nEuropaparlamentet samt delmålet att valdeltagandet skall öka i de allmänna\r\nvalen 2002. Mot den anförda bakgrunden uttalade utskottet (bet. 2002/03:KU1\r\ns. 12) att det vore önskvärt att regeringen gör en fördjupad analys av\r\nresultatet av statens insatser för att främja ökat valdeltagande under senare\r\ntid samt analyserar orsakerna till varför målet om ökat valdeltagande inte\r\nkunde uppnås vid de senaste allmänna valen. Redovisning kan, enligt vad\r\nutskottet uttalade, ske till riksdagen i form av en s.k. resultatskrivelse\r\nsom även innehåller en analys baserad på en längre tidsserie.\r\nAv den nu föreliggande budgetpropositionen (prop. 2003/04:1 utg.omr. 1 s.\r\n15) framgår att Göteborgs universitet fått i uppdrag att lämna förslag om\r\nvilken statistik som bör produceras för att möjliggöra en återkommande\r\nuppföljning av målen och vissa av åtgärderna i proposition 2001/02:80\r\nDemokrati för det nya seklet. En rapport skall enligt budgetpropositionen\r\nlämnas senast den 30 september 2003. Av budgetpropositionen framgår också att\r\nregeringen avser att under våren 2004 lägga fram en skrivelse om\r\ndemokratifrågorna till riksdagen.\r\nUtskottet noterar med tillfredsställelse det i propositionen redovisade\r\narbetet som syftar till att möjliggöra en återkommande uppföljning av målen\r\ninom vissa delar av det nu aktuella politikområdet. Samtidigt erinrar\r\nutskottet om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att detta arbete\r\nfortsätter även inom övriga delar av politikområdet. I likhet med vad\r\nutskottet också tidigare har uttalat utgår utskottet från att arbetet inom\r\nRegeringskansliet även syftar till att för riksdagen redovisa en fördjupad\r\nanalys av resultatet av statens insatser för att främja ökat valdeltagande\r\nunder senare tid.\r\n\r\n\r\nAllmänna val och demokrati\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val och\r\ndemokrati på 235 000 000 kr. Vidare föreslås att riksdagen avslår en\r\nmotion (m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre\r\nbelopp samt en motion (kd, m, c) där det föreslås att riksdagen\r\nbeslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller\r\nsåledes 30 000 000 kr av anslaget skall användas för\r\nriksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall uppgå\r\ntill 235 000 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nAnslaget belastas med statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra\r\nvaltillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde i\r\nsamband med allmänna val. Vidare ingår Vetenskapsrådets satsning på\r\nmångvetenskaplig demokratiforskning. Anslagsbelastningen beror till största\r\ndelen på vilka val som hålls under året. År 2004 genomförs val till\r\nEuropaparlamentet.\r\nFör år 2004 tillförs anslaget 108 000 000 kr för genomförandet av val till\r\nEuropaparlamentet. Därav avsätts 10 000 000 kr för en ny demokratisatsning, i\r\nvilken ingår bl.a. insatser för att öka valdeltagandet i\r\nEuropaparlamentsvalet för år 2004. För år 2004 ingår även 20 000 000 kr för\r\nriksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet. Därav tillförs 14\r\n000 000 kr anslaget genom en motsvarande minskning av anslaget 90:6 Stöd till\r\npolitiska partier. Från och med år 2004 görs en permanent överföring om 4 000\r\n000 kr från detta anslag till anslaget 46:5 Valmyndigheten.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:K420 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) motsätter sig motionärerna\r\nförslaget i budgetpropositionen att inför Europaparlamentsvalet anslå 10\r\n000 000 kr för en ny demokratisatsning, bl.a. i syfte att öka deltagandet i\r\ndet nyss nämnda valet. Motionärerna föreslår därför att riksdagen anvisar\r\n225 000 000 kr till anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati för budgetåret\r\n2004.\r\n\r\nI motion 2003/04:K302 av Mats Odell m.fl. (kd, m, c) föreslår motionärerna\r\natt riksdagen beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit\r\neller således 30 000 000 kr av anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall\r\nanvändas för riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.\r\nMotionärerna påpekar att deltagandet i Europaparlamentsvalen varit mycket\r\nlågt jämfört med deltagandet i riksdagsval och kommunala val. Ett sätt att\r\nunderlätta för väljarna att sätta sig in i de olika frågor som är aktuella\r\ninför val till Europaparlamentet är, enligt motionärerna, att ge partierna\r\nbättre möjligheter att nå ut med information och sina budskap.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\natt anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati skall uppgå till 235 000 000 kr\r\nbudgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:K420 (m), enligt vilken anslaget\r\nföreslås uppgå till lägre belopp.\r\n\r\nI motion 2003/04:K302 (kd, m, c) föreslås att riksdagen beslutar att\r\n10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 30 000 000 kr av\r\nanslaget skall användas för riksdagspartiernas information inför\r\nEuropaparlamentsvalet. Utskottet, som inte delar motionärernas uppfattning i\r\nfrågan, avstyrker motionen.\r\n\r\nJustitiekanslern\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern på\r\n18 174 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå till\r\n18 174 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nMålet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet - som i huvudsak är\r\nförfattningsreglerad - är att värna om integriteten, yttrandefriheten och\r\nrättssäkerheten i den offentliga verksamheten, att se till att den enskilde\r\nkommer till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på\r\nskaderegleringens område samt att bidra till en effektiv och rättssäker\r\nrättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens\r\nområden.\r\nI budgetpropositionen anförs att det för närvarande inom\r\nJustitiedepartementet förbereds förslag som kan innebära att JK tillförs fler\r\nuppgifter. Kommittén om tillsynen över polis och åklagare har i betänkandet\r\nSOU 2003:41 Förstärkt granskning av polis och åklagare föreslagit att JK\r\nskall ta över Riksåklagarens ansvar när det gäller brott av åklagare i\r\nsamband med arbetet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.\r\nTyngdpunkten i verksamheten ligger inom verksamhetsgrenarna Tillsyn, Tryck-\r\noch yttrandefrihet inklusive rättegångar samt Skadestånd inklusive\r\nrättegångar.\r\nDe mål för verksamheten som regeringen satte upp för år 2001 följer i\r\nhuvudsak de sakområden inom vilka Justitiekanslern verkar. Av uppsatta mål är\r\ndet enligt regeringen endast de generella målen avseende omloppstider och\r\nbalanser - balanserna skall minska och ärenden som inte går till rättegång\r\nbör vara avgjorda inom två år - som är mätbara i egentlig mening.\r\nUnder år 2002 ökade antalet balanserade ärenden med nästan 30 %. Den\r\nstörsta anledningen till ökningen är, enligt propositionen, att en\r\nambitionshöjning har gjorts beträffande främst tillsynen över myndigheterna\r\noch advokatväsendet.\r\nMålet att ärenden som avser klagomål eller anspråk från enskilda och som\r\ninte förs till rättegång bör vara avslutade inom två år har uppfyllts så när\r\nsom på ett ärende. Resultatet bedöms vara en stor förbättring jämfört med\r\nföregående årsskifte då tio ärenden som var äldre än två år fanns i balans.\r\nSammantaget gör regeringen bedömningen att Justitiekanslern har visat ett\r\nbra resultat.\r\nFör uppdraget att representera Sverige i den internationella\r\noljeskadefonden får JK ersättning efter rekvisition med 150 000 kr per år\r\nfr.o.m. år 2004. Utöver det ökas anslaget med 300 000 kr fr.o.m. år 2004 med\r\nanledning av att JK får hyreshöjningar. Anslaget 4:3 Åklagarorganisationen\r\nminskas med motsvarande belopp. För arkivkostnader överförs 7 000 kr från\r\nanslaget 28:21 Riksarkivet och landsarkiven fr.o.m. år 2004. Som kompensation\r\nför beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övriga\r\nförvaltningskostnader räknas anslaget upp med 1 231 000 kr.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 605 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\nDatainspektionen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen på 31\r\n076 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion\r\n(kd) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre\r\nbelopp.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till\r\n31 076 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nDatainspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka\r\nför att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom\r\nbehandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i\r\nkreditupplysnings- och inkassoverksamhet.\r\nI propositionen konstateras att Datainspektionen har redovisat resultaten i\r\nenlighet med de återrapporteringskrav som har angetts. Redovisningen ger\r\nenligt propositionen främst en bild av omfattning och inriktning av\r\nverksamheten. Det uttalas vidare i propositionen att någon grund inte\r\nföreligger för att konstatera att angivna mål inte skulle ha uppnåtts. Vidare\r\nkonstaterar regeringen att mål och återrapporteringskrav utvecklas successivt\r\nså att ökad tonvikt läggs vid analyser och bedömningar av de samlade\r\neffekterna av verksamheten. De nuvarande allmänna målen behöver emellertid\r\nockså, enligt regeringen, kompletteras med uppföljningsbara produktionsmål\r\nsom tydligare anger vilka insatser som bör prioriteras under det aktuella\r\nbudgetåret.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 31 819 000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:K404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) påpekas att\r\nmålen för Datainspektionen bör tydliggöras. Det är enligt motionärerna\r\nosäkert om myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på\r\nett tydliggörande av målen föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr i\r\nförhållande till regeringens förslag (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\natt anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till 31 076 000 kr budgetåret\r\n2004 och avstyrker motion 2003/04:K404 yrkande 1 (kd), enligt vilken anslaget\r\nföreslås uppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\n\r\nSvensk författningssamling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:4 Svensk\r\nförfattningssamling på 850 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall uppgå\r\ntill 850 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nFrån anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk\r\nförfattningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek (fri-\r\nlistan). Avtalet för tryckning, försäljning och distribution av SFS löpte ut\r\nvid utgången av år 2001. En ny upphandling har gjorts för åren 2002(2004.\r\nRegeringen bedömer att kostnaderna kommer att ligga på ungefär samma nivå som\r\ntidigare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\nValmyndigheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten på 13\r\n570 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten skall uppgå till\r\n13 570 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nValmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet för\r\nfrågor om val och folkomröstning finansieras under detta anslag.\r\nRegeringens förslag innebär att anslaget fr.o.m. år 2004 tillförs 4 000 000\r\nkr från anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati. Därigenom kommer vissa\r\npersonalkostnader att belasta förvaltningsanslaget i stället för sakanslaget.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 13 893 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\nMediepolitik\r\n\r\n\r\nPolitikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt\r\nskydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. De statliga\r\nuppgifterna på medieområdet omfattar bl.a. fastställande av regler,\r\ntillståndsgivning och registrering. Till området hör Presstödsnämnden,\r\nTaltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och\r\nTV, och Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB\r\noch Sveriges Utbildningsradio AB. Politikområdet består av anslag under både\r\nutgiftsområde 1 och utgiftsområde 17, som bereds av kulturutskottet. Under\r\nutgiftsområde 1 finns budgetförslaget för anslagen till Presstödsnämnden och\r\nTaltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio-\r\noch TV-verket samt Granskningsnämnden för radio och TV.\r\n\r\nMålet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massme-\r\ndiernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i\r\nmassmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.\r\n2000/01:59).\r\nNär det gäller resultaten av statens insatser i förhållande till de\r\nmediepolitiska målen inom dagspressområdet redovisar regeringen bl.a. att 71\r\ntidningar beviljades driftsstöd år 20021. De höjningar av drifts- respektive\r\ndistributionsstödet som genomfördes den 1 januari 2001 är de kraftigaste\r\nsedan stöden fick sin nuvarande utformning. I propositionen anges att\r\nhöjningen av driftsstödet bedöms ha bidragit till att ett antal stödtidningar\r\nkunnat leva vidare. Vad gäller höjningen av distributionsstödet redovisas att\r\nPresstödsnämnden i en uppföljningsrapport konstaterat att höjningen var\r\nviktig som stimulansåtgärd för att hålla samman den gemensamma\r\ndistributionen.\r\nRegeringen gör bedömningen att presstödet har stor betydelse för att bevara\r\nmångfalden på dagstidningsmarknaden och en god spridning av dagstidningar.\r\nNär det gäller det mediepolitiska målets tillgänglighetsaspekter redovisar\r\nregeringen resultatet av stödet till radio- och kassettidningar. Sammanlagt\r\n89 dagstidningar gavs ut som taltidningar vid utgången av år 2002. Mer än\r\nhälften av landets dagstidningar ges ut som taltidningar. Utgivningen av\r\ntaltidningar täcker i dag hela landet.\r\nVidare redovisas en uppföljning av den nya ersättningsmodellen för\r\ntaltidningsutgivning som innebär att ersättningen för taltidningar baseras på\r\nen schablonmodell i stället för, som tidigare, en nettokostnadsprincip.\r\nUppföljningen visar, enligt regeringen, att det för närvarande inte\r\nföreligger någon risk för nedläggning av taltidningar till följd av den nya\r\nersättningsmodellen eller att taltidningarnas kvalitet har försämrats. I sin\r\nsenaste uppföljningsrapport drar Taltidningsnämnden slutsatsen att\r\nschablonerna inte behöver höjas. Regeringen gör bedömningen att stödet till\r\nradio- och kassettidningar är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen\r\nav taltidningar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i\r\npolitikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a.\r\natt politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.\r\n\r\nUtskottet erinrar om att utskottet redan tidigare har påpekat att\r\nMediepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens indelning\r\nav statsbudgeten i utgiftsområden samt att detta förhållande gör det svårt\r\natt få en överblick av mål, insatser och resultat för respektive utskotts\r\nberedningsområde. Vidare hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden om\r\natt det därför vore önskvärt att regeringen vidtog lämpliga åtgärder för att\r\nunderlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet\r\n(bet. 2002/03:KU1 s. 18).\r\nRegeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje\r\npolitikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall\r\nfortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.\r\natt ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen\r\nav budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.\r\n2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten\r\natt mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella\r\npolitikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen\r\nfortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla\r\nrelevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål\r\noch resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 18).\r\nUtskottet erinrar om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att\r\ndetta arbete fortsätter även inom det nu aktuella politikområdet.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nPresstödsnämnden och Taltidningsnämnden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och\r\nTaltidningsnämnden på 6 234 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden\r\nskall uppgå till 6 234 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nPresstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet\r\ntill dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det\r\nstatliga stödet till radio- och kassettidningar.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 6 376 000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:Fi240 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en\r\nminskning av anslaget med 3 000 000 kr för år 2004 (yrkande 13).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\natt anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till\r\n6 234 000 kr budgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:Fi240 yrkande 13\r\n(delvis) (fp), enligt vilken anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\n\r\nPresstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd på\r\n509 029 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår tre\r\nmotioner (m), (fp) och (kd) där det föreslås att anslaget skall\r\nuppgå till lägre belopp samt en motion (c) där det föreslås att\r\nanslaget skall uppgår till ett högre belopp. Slutligen föreslår\r\nutskottet att riksdagen avslår en motion (kd) om införande av ett\r\nexemplarstöd för postdistribuerade tidningar med två kr per\r\ndistribuerat exemplar.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till\r\n509 029 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nFrån anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna i\r\npresstödsförordningen (1990:524), förordningen (2001:898) om särskilt\r\ndistributionsstöd och förordningen (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd.\r\nPresstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av driftsstöd och\r\ndistributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av antalet\r\nstödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars upplagor.\r\nI propositionen redovisas att från 2003 har anslaget tillfälligtvis\r\nminskats med 1 000 000 kr för omprioriteringar inom medieområdet. Dessa medel\r\nberäknas återföras till anslaget år 2005.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 510 029 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en avveckling av\r\npresstödet i två etapper med en inledande minskning om 300 000 000 kr år 2004\r\n(yrkande 1). Enligt motionärerna visar hittillsvarande erfarenhet av\r\npresstödet att det till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande\r\nutgifter i stället för att främja nödvändiga rationaliseringar samt att\r\ntidningarna anpassat sig och blivit permanent beroende av presstödet.\r\nMotionärerna menar vidare att konkurrensvillkoren gentemot tidningar utan\r\npresstöd snedvrids.\r\n\r\nI motion 2003/04:Fi240 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en\r\nminskning av anslaget till presstödet med 425 000 000 kr för år 2004\r\n(yrkande13). Enligt motionen snedvrider presstödet konkurrensen samtidigt som\r\nmediesituationen är annorlunda nu jämfört med när presstödet infördes.\r\nI motion 2003/04:KU404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att\r\nanlaget till presstödet minskas med 20 000 000 kr för år 2004. Enligt\r\nmotionen har presstödet haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden.\r\nGenom strukturförändringar kommer dock presstödet så småningom att fasas ut\r\n(yrkande 3). Vidare förespråkas tillkännagivande för regeringen om att det\r\ninförs ett exemplarstöd för postdistribuerade tidningar med två kr per\r\ndistribuerat exemplar (yrkande 2). Totalkostnaden för en sådan insats bör\r\nenligt motionärernas uppskattning uppgå till ca 10 000 000 kr. Motionärerna\r\npåpekar att det finns en outnyttjad del på ca 36 000 000 kr i den totalram\r\nsom i propositionen anvisas på presstödet. Enligt motionärerna ryms därför\r\ndet föreslagna exemplarstödet inom anslagsramen, även om det anvisas\r\n20 000 000 kr mindre på anslaget i förhållande till regeringens förslag.\r\nI motion 2003/04:K412 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) anges att\r\nCenterpartiet vill öka anslaget med 1 000 000 kr i förhållande till\r\nregeringens förslag. Motionärerna pekar på att mångfalden inom\r\ntidningsvärlden och många andratidningars existens till stor del tryggas\r\ngenom presstödet. I motionen påtalas även att dagens situation för\r\ntidningarna bör leda till att presstödet förenas med insatser för att\r\nunderlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att kunna möta\r\nframtidens krav.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\natt anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 509 029 000 kr budgetåret 2004\r\noch avstyrker därför motionerna 2003/04:K424 yrkande 1 (m), 2003/04:Fi240\r\nyrkande 13 (delvis) (fp) och 2003/04:K404 yrkande 3 (kd), enligt vilka\r\nanslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp. Vidare avstyrker utskottet mot\r\nsamma bakgrund motion 2003/04:K412 (delvis) (c), enligt vilken anslaget\r\nföreslås uppgå till ett högre belopp.\r\n\r\nI motion 2003/04:K404 yrkande 2 (kd) föreslås tillkännagivande för\r\nregeringen om att det införs ett exemplarstöd för postdistribuerade tidningar\r\nmed två kr per distribuerat exemplar. Utskottet, som inte delar motionärernas\r\nuppfattning, avstyrker motionen i denna del.\r\n\r\nPresstödet i framtiden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker nio motionsyrkanden om minskat eller ändrat\r\npresstöd i framtiden med motiveringen att regeringen avser att\r\ntillsätta en presstödsutredning. Jämför reservationerna 2-5 (m),\r\n(fp), (kd) och (v).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen aviserar i budgetpropositionen (utg.omr. 17 s. 92) att den avser\r\natt tillsätta en pressutredning. Bakgrunden anges vara de\r\nstrukturförändringar som dagspressen genomgått de senaste åren, vilket bl.a.\r\ntar sig uttryck i samarbete mellan första- och andratidningar på\r\nkonkurrensorter. Förutsättningarna att starta nya tidningar bör, enligt\r\nregeringen, utredas, liksom villkoren för elektroniskt distribuerade\r\ntidningar.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet föreslår i två kommittémotioner (2003/04:K424\r\nyrkandena 2-3 och 2003/04:K444 yrkande 19) att presstödet avvecklas\r\nsuccessivt. Skälen är att presstödet enligt motionärernas mening grundas på\r\nen överdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det fria\r\nordet och den fria opinionsbildningen. Presstödets syfte har historiskt sett\r\nangivits vara att bidra till mångfalden på dagstidningsmarknaden för att\r\nfrämja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Erfarenheterna har\r\nsnarast varit att presstödet har använts som ett förtäckt partistöd i en\r\nmycket stor omfattning. Vidare har det stora antalet tidningsnedläggningar\r\noch hittills gjorda erfarenheter visat att presstödet till stor del använts\r\nför att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för att främja\r\nnödvändiga rationaliseringsåtgärder. Dessutom innebär presstödet att\r\nkonkurrensvillkoren gentemot icke-presstödstidningar snedvrids. Vidare har\r\ndet under senare år uppstått en utveckling där förstatidningen på orten köpt\r\nandratidningen och tillgodogjort sig det presstöd som betalas ut till dessa\r\ntidningar. När presstödet avvecklats kommer Presstödsnämnden inte längre att\r\nha någon uppgift att fylla och kan därmed avvecklas. De resterande\r\nuppgifterna, såsom bevakning av lån från Presstödsnämnden, kan till dess\r\ndenna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet. De\r\nuppgifter som rör fördelning av statligt stöd till radio- och kassettidningar\r\növerförs till Kammarkollegiet då detta stöd inte påverkas av förslaget att\r\navskaffa presstödet. För att ur tidningarnas synvinkel underlätta\r\navvecklingen anser Moderaterna att reklamskatten bör avskaffas och att en\r\nneutral tidningsmoms bör införas.\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2003/04:Kr327 att\r\npresstödet bör minskas (yrkande 20). Dagstidningar är en omistlig del i en\r\nfungerande demokrati. Men pressen är också en marknad. Denna bör fungera utan\r\nstatliga bidrag. De särskilda skäl som fanns för att införa presstödet är\r\ninte längre aktuella. Människor på en ort kan välja bland ett rikt utbud av\r\ntidningar allteftersom människors intressesfärer blir större, liksom de\r\nmöjligheter till inhämtande av olika nyheter som sker genom Internet.\r\nKristdemokraterna anser i kommittémotion 2003/04:K382 att regeringen bör\r\nvidta åtgärder för att stimulera strukturförändringar inom dagspressen\r\n(yrkande 4). Presstödet har betytt mycket både för mångfald i\r\nopinionsbildning och för övrig publicistisk mångfald. Genom\r\nstrukturförändringar, dels på annonssidan, dels på förändrade krav hos\r\nläsarna, kommer dock presstödet så småningom att fasas ut genom t.ex.\r\nsamverkan och fusioner av olika slag. Statsmakterna bör stödja sådana\r\nstrukturförändringar i syfte att ge en livskraftig dagspress. Regeringen bör\r\nta fram underlag för att stimulera en sådan utveckling. Vidare föreslår\r\nKristdemokraterna att regeringen bör lägga fram förslag om regler beträffande\r\ntröskeleffekter för lågfrekventa tidningar med riksspridning (yrkande 5). Det\r\ngäller tidningar med en upplaga som tillfälligt understiger 7 000 exemplar -\r\ndock ej lägre än 6 500 exemplar - som bör få bibehållet presstöd under två\r\når.\r\nVänsterpartiet lämnar i kommittémotion 2003/04:K251 förslag beträffande\r\ndirektiven till den i budgetpropositionen omnämnda pressutredningen och\r\nföreslår dessutom att den bör vara parlamentariskt sammansatt. Till de\r\nproblem som motionärerna nämner bör ingå i utredningsdirektiven hör:\r\n\r\n- Det bör prövas om presstödet kan\r\ninriktas på att stödja en kvalitativ utveckling av journalistiken.\r\n-\r\n1) Innebär presstödsreglerna att tidningar tvingas till ett innehåll som inte\r\nhelt svarar mot läsarnas önskemål och behov?\r\n2)\r\n- Tidningar \"på lätt svenska\" som\r\nsärskilt vänder sig till invandrargrupperna har svårt att klara sig med\r\ndagens presstödsregler.\r\n-\r\n· Hur bör presstödet utformas när det blir allt vanligare att\r\nförstatidningar köper upp andratidningar?\r\n·\r\nDärutöver har det framtida presstödet tagits upp i två enskilda motioner.\r\nKurt Kvarnström m.fl. (s) anför i motion 2003/04:K332 att det är viktigt att\r\ndistributionsstödet till tidningar ges långsiktigt för att servicen ska kunna\r\nupprätthållas. Det är särskilt viktigt för att kunna fortsätta med\r\nlördagsutdelning på landsorten. Marie Granlund och Bo Bernhardsson (s) anför\r\ni motion 2003/04:K425 att det är av största vikt att presstödsreglerna ses\r\növer, så att de också framöver garanterar en mångfald. Det kan handla om ökat\r\npresstöd, men också om att göra presstödet mer flexibelt för att underlätta\r\nutgivningen av nya typer av tidningar. Motionärerna nämner särskilt vikten av\r\natt invandrar- och minoritetstidningar kan komma ut.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMot bakgrund av de strukturförändringar som dagspressen genomgått under\r\nsenare år finns det goda skäl att utreda det framtida presstödet med en sådan\r\ninriktning som regeringen aviserar i propositionen. I avvaktan på en sådan\r\nutredning anser utskottet att Rriksdagen bör avslå motionerna 2003/04:K424\r\n(m) yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 (m) yrkande 19, 2003/04:Kr327 (fp)\r\nyrkande 20, 2003/04:K382 (kd) yrkande 4, 2003/04:K251 (v), 2003/04:K332 (s)\r\nsamt 2003/04:K425 (s).\r\n\r\n\r\nStöd till radio- och kassettidningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och\r\nkassettidningar på 127 300 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar\r\nskall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2004.\r\nFrån anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen\r\n(1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 127 300 000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:K277 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s)\r\nföreslås ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av det\r\nschablonsystem för radiotidningar som finns i dag. Motionärerna pekar på att\r\nsexdagarstidningar får lägst schablonersättning. Därutöver påpekas bl.a. att\r\nlöneläget för journalisterna och antalet abonnenter inte beaktas i\r\nschablonbeloppet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som inte delar motionärernas uppfattning om behovet av en översyn\r\nav stödet till radiotidningar, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker\r\nmotion 2003/04:K277..\r\n\r\n\r\nRadio- och TV-verket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket på\r\n12 585 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår två\r\nmotioner (m) och (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till\r\nlägre belopp.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till\r\n12 585 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nRadio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och\r\nregistrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten i\r\nde fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt\r\nangiven myndighet.\r\nI propositionen konstateras att Radio- och TV-verket fr.o.m. den 25 juli\r\n2003 ensamt skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen (1998:31) om\r\nstandarder för sändning av radio- och TV-signaler (prop. 2002/03:110, bet.\r\n2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228). Konsumentverket har inte längre kvar något\r\nansvar i detta avseende. Radio- och TV-verket skall vidare följa utvecklingen\r\nav elektroniska programguider och tillämpningsprogram samt uppmuntra\r\növergången till en gemensam standard för tillämpningsprogram i samband med\r\ndigitala TV-sändningar. Myndigheten behöver dessutom se över sina\r\nföreskrifter med anledning av ändringar i regelverket. För dessa nya\r\nuppgifter föreslår regeringen att anslaget höjs med 450 000 kr fr.o.m. 2004.\r\nFinansiering föreslås ske genom att anslaget 37:5 Informationsteknik:\r\nTelekommunikation m.m. minskas med 250 000 kr och att anslaget 40:2\r\nKonsumentverket minskas med 200 000 kr.\r\nPå tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen föreslås att Radio-\r\noch TV-verket tillförs ytterligare 600 000 kr för de nya arbetsuppgifterna.\r\nRegeringen anger att Radio- och TV-verket under år 2003 tilldelades\r\n1 000 000 kr inom området icke-kommersiell lokal-TV. Medlen skall användas\r\nför ett tvåårigt regeringsuppdrag till Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige.\r\nFör att uppdraget skall kunna slutföras föreslår regeringen att anslaget\r\nanvisas 1 000 000 kr under år 2004 för denna verksamhet. Förslaget\r\nfinansieras genom omprioriteringar på medieområdet. Åren 2005(2006, då\r\nuppdraget är slutfört, beräknas anslaget minskas med motsvarande belopp.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 11 837 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning för\r\nanslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 2 000 000 kr. Motionärerna motsätter\r\nsig att Radio- och TV-verket under åren 2003 och 2004 tillförs 1\r\n000 000 kr per år för insatser inom området icke-kommersiell lokal-TV\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nI motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nföreslås en minskning för anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 9 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\natt anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till 12 585 000 kr\r\nbudgetåret 2004 och avstyrker motion 2003/04:K424 yrkande 4 (m) och\r\n2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) (fp), enligt vilka anslaget föreslås uppgå\r\ntill ett lägre belopp.\r\n\r\n\r\n\r\nGranskningsnämnden för radio och TV\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för\r\nradio och TV på 9 568 000 kr. Vidare föreslår utskottet att\r\nriksdagen avslår en motion (m) där det föreslås att anslaget skall\r\nuppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV\r\nskall uppgå till 9 568 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nGranskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att\r\nprogramföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-\r\nsändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i\r\nutländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska\r\nallmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ.\r\nNämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från\r\nrundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under\r\nutgiftsområde 17. För år 2004 föreslås att 6 397 000 kr delfinansierar\r\nnämndens verksamhet.\r\nFör budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 9 791 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning för\r\nanslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV på 2 000 000 kr.\r\nMotionärerna hänvisar till att regeringen i föregående års budgetproposition\r\nföreslog ökade anslag till Granskningsnämnden om drygt 1 000 000 kr under\r\nperioden 2002-2004 för utbudsstudier, arbete med utvecklingen av mångfalden i\r\nnyhetsutbudet samt för arbete i samband med lokalradioreformen. Enligt\r\nmotionärernas uppfattning är denna reform inte acceptabel i ett samhälle som\r\nvärnar om yttrandefriheten. Vidare anser motionärerna att utbudsstudier inte\r\nskall finansieras av staten (yrkande 5).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\noch avstyrker motion 2003/04:K424 yrkande 5 (m), i vilken det föreslås att\r\nanslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\n\r\nSamepolitik\r\n\r\n\r\nSametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en del\r\ni politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.\r\n\r\nMålet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på\r\nen ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.\r\n\r\nFör Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i\r\nsametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk\r\nkultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som\r\nfrämjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen\r\noch bevaka att samiska behov beaktas. Vidare beslutar Sametinget om\r\nfördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer\r\nsamt andra medel som ställs till samernas förfogande. Sametinget leder även\r\ndet samiska språkarbetet och arbetet med EU-stöd inom Mål 1 och Interreg III\r\nA (och de tidigare stöden Mål 6 respektive Interreg II A).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i\r\npolitikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a.\r\natt politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden.\r\n\r\nUtskottet erinrar om att utskottet redan tidigare har påpekat att\r\nSamepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens indelning\r\nav statsbudgeten i utgiftsområden samt att detta förhållande gör det svårt\r\natt få en överblick av mål, insatser och resultat för respektive utskotts\r\nberedningsområde. Vidare hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden om\r\natt det därför vore önskvärt att regeringen vidtog lämpliga åtgärder för att\r\nunderlätta riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet\r\n(bet. 2002/03:KU1 s. 25).\r\nRegeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje\r\npolitikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall\r\nfortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.a.\r\natt ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1 s. 245). Vid behandlingen\r\nav budgetpropositionen för 2003 konstaterade konstitutionsutskottet (bet.\r\n2002/03:KU1) att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten\r\natt mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det aktuella\r\npolitikområdet. Utskottet anförde vidare att det utgick från att regeringen\r\nfortsätter det arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla\r\nrelevanta resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål\r\noch resultatens utveckling över tid (a. bet. s. 25).\r\nUtskottet erinrar om vad utskottet tidigare har anfört om vikten av att\r\ndetta arbete fortsätter även inom det nu aktuella politikområdet.\r\n\r\n\r\n\r\nSametinget\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget på\r\n17 665 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till\r\n17 665 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nI propositionen anförs att regeringens inriktning är att successivt pröva\r\nett utvidgat samiskt självbestämmande inom områden där detta är möjligt och\r\nmed beaktande av resultatet av pågående och nyligen avslutade utredningar.\r\nI enlighet med intentionerna i propositionen 2001/02:4 En politik för\r\ntillväxt och hållbar utveckling i hela landet har regeringen gett Sametinget\r\ni uppdrag att utveckla och etablera ett samiskt informationscentrum.\r\nUppbyggnaden av detta centrum stöds av medel från regeringens\r\ninformationssatsning om samer och samisk kultur inom utgiftsområde 23\r\nanslaget 45:2 Informationssatsning om samer. Målsättningen är att det skall\r\nbli ett långsiktigt verkande centrum, vilket setts naturligt att förlägga\r\ninom Sametingets ram eftersom en av huvuduppgifterna för tinget är att\r\ninformera om samiska förhållanden.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 18 065 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\nAnslag som inte ingår i något politikområde\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.\r\nDessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa verksamheter\r\nråder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning enligt\r\nregeringens mening inte går att applicera. Det gäller anslagen Kungliga hov-\r\noch slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens\r\nförvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,\r\nRegeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt Expertgruppen för\r\nEU-frågor.\r\n\r\n\r\nRiksdagens ledamöter och partier m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens\r\nförslag för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens\r\nledamöter och partier m.m. på 618 265 000 kr. Vidare tillstyrker\r\nutskottet riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas\r\narbete i riksdagen.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier\r\nm.m. skall uppgå till 618 265 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nFrån anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten\r\ntill riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,\r\narbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.\r\nriksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom\r\nSverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även\r\nkostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt\r\nsamarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom\r\nbidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget. I\r\nanslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver ingår\r\nkostnader för riksdagens ledamöters data- och telekommunikation.\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår lagändring avseende lagen (1999:1209) om stöd\r\ntill riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Bakgrunden\r\när att beräkningsunderlaget för stödet till partigrupperna i riksdagen har\r\nräknats upp avseende lönekostnaderna för politiska sekreterare.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 632 024 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget 90:2\r\nRiksdagens ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 618 265 000 kr\r\nbudgetåret 2004. Vidare tillstyrker utskottet riksdagsstyrelsens förslag till\r\nlag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen.\r\n\r\n\r\nRiksdagens förvaltningskostnader\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:3\r\nRiksdagens förvaltningskostnader på 540 642 000 kr. Vidare föreslår utskottet\r\natt riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för\r\nriksdagsförvaltningen för perioden 2004-2006. Utskottet föreslår även att\r\nriksdagen bemyndigar riskdagsförvaltningen att under 2004 för ramanslaget\r\n90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som används i\r\nriksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån för\r\ninvesteringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av\r\n300 000 000 kr. Slutligen föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion\r\n(m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:3 Riksdagens\r\nförvaltningskostnader skall uppgå till\r\n540 642 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nUtgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration, hyreskostnader,\r\nfastighetsförvaltning, intern service, säkerhet, datateknik,\r\nförlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet.\r\nI propositionen anförs att för kammare, utskott och utredningstjänst (RUT)\r\nberäknas medel för ytterligare resurser inom RUT för stöd till utskotten med\r\nuppföljning och utvärdering, allt enligt riksdagens beslut med anledning av\r\nrRiksdagskommitténs betänkande. Belastningen på utskottskanslierna har ökat\r\nbl.a. till följd av de nya inslag i arbetet som kommit under senare år, t.ex.\r\nuppföljning och utvärdering samt EU-dimensionen i arbetet. Avsikten är att\r\nockså utskottskanslierna skall kunna påräkna ökat stöd från RUT för\r\nföredragandeuppgifter, bl.a. vid arbetstoppar.\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår att det aktuella anslaget ökas med 1 000 000 kr\r\nfr.o.m. 2004 för användning vid revisionsliknande utredningar. Medlen skall\r\ndisponeras av riksdagsstyrelsen, som skall göra den i sammanhanget nödvändiga\r\nsamordningen och prioriteringen.\r\nBeträffande IT-området anförs att\r\nRiksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen behöver göra en satsning på IT-\r\ninfrastrukturen under budgetåret 2004. Det handlar framför allt om\r\ninvesteringar i bl.a. datorer, skrivare, skärmar och nätverkskomponenter.\r\nBeträffande riksdagens fastigheter föreligger, enligt propositionen, ett\r\nökat behov av underhåll i de gamla fastigheterna, krav på bättre ventilation\r\noch miljö, omflyttningar samt anpassningar av lokaler till dagens behov m.m.\r\nBland större påbörjade projekt nämns jet-pelarprojektet (höjning av\r\nvattennivån under östra Riksdagshuset), bankkajen, plenisalen och utrymnings-\r\noch handikappinsatser. För dessa ändamål föreslår riksdagsstyrelsen att det\r\naktuella anslaget utökas med 5 000 000 kr.\r\nFör erforderlig förnyelse av riksdagens säkerhetsanläggning beräknas\r\ninvesteringar på ca 12 000 000 kr. Driftkostnader hänförbara till förnyelsen\r\nberäknas uppgå till ca 5 000 000 kr.\r\nI betänkandet Allmänhetens tillgång till EU-relaterad information (SOU\r\n2002:96) föreslås att en EU-upplysning under riksdagen ges ökade resurser.\r\nDet handlar främst om 3,5 nya tjänster för extern service samt medel för\r\nutveckling av EU-anpassad webbinformation, marknadsföring m.m. I avvaktan på\r\nregeringens förslag och riksdagens beslut föreslår riksdagsstyrelsen för\r\nbudgetåret 2004 att det aktuella anslaget för detta ändamål utökas med\r\n7 700 000 kr.\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner\r\nförslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden\r\n2004-2006. Investeringar budgetåret 2004 beräknas uppgå till sammanlagt 122\r\n000 000 kr.\r\nVidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen bemyndigar\r\nrriksdagsförvaltningeniksdagsförvaltningen att under år 2004 i fråga om\r\nramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som\r\nanvänds i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån\r\nför investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp\r\nav 300 000 000 kr.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 547 741 000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:K421 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 10 000 000 kr. Motionärerna anser att anslaget till riksdagens\r\ninformationsverksamhet bör reduceras. Vidare menar de att aAnslaget till\r\ntidningen Från riksdag och departement skulle kunna minskas, t.ex. genom att\r\nkostnaderna för driften av tidningen i högre grad finansieras genom intäkter\r\nfrån prenumerationer. De anser också att anslaget till informationsenheten\r\nskulle kunna minskas något.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar riksdagsstyrelsens bedömning, tillstyrker\r\nriksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader\r\nskall uppgå till 540 642 000 kr budgetåret 2004 och avstyrker motion\r\n2003/04:K421 (m), i vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett\r\nlägre belopp. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner förslaget\r\ntill investeringsplan för riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen för\r\nperioden 2004-2006. Utskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar\r\nriksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningen att under år 2004 i fråga om\r\nramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta om dels lån som\r\nanvänds i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels lån\r\nför investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp\r\nav 300 000 000 kr.\r\n\r\n\r\nRiksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens\r\nförslag för budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens\r\nombudsmän, justitieombudsmännen på 59 742 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,\r\njustitieombudsmännen skall uppgå till 59 742 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nJustitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet\r\nefterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina\r\nåligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen\r\navhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen och\r\n8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för\r\nRiksdagens ombudsmän.\r\nOmbudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten\r\nsamt genom inspektioner och andra undersökningar som ombudsmännen finner\r\npåkallade. Klagomålsprövningen, inspektionsverksamheten och den övriga\r\ninitiativverksamheten samt den internationella verksamheten kan, enligt\r\npropositionen, ses som olika verksamhetsgrenar hos Riksdagens ombudsmän.\r\nVerksamhetsmålet för år 2004 är att, med ytterligare höjd eller i vart fall\r\nbibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt\r\ninstruktionen. Härvid skall särskild vikt läggas vid att minska\r\närendebalanserna och förkorta den genomsnittliga handläggningstiden eller\r\nåtminstone hålla den på oförändrad nivå. Vidare skall ombudsmännen bedriva\r\ninspektionsverksamhet, som har en betydelsefull rättssäkerhetsfrämjande\r\neffekt samt i omvärlden främja kunskapen om och förståelsen för\r\nkonstitutionell kontroll genom parlamentariska ombudsmän.\r\nUnder perioden den 1 januari-den 31 december 2002 nyregistrerades 4\r\n746 ärenden, innebärande en ökning med 60 ärenden (1,3 %) jämfört med\r\nkalenderåret 2001. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 4 691, innebärande\r\nen minskning med 16 (0,3 %) jämfört med föregående år. De oavgjorda ärendena\r\ni balans var vid 2002 års utgång 901, innebärande en ökning från samma\r\ntidpunkt föregående år med 55 ärenden (6,5 %). Under år 2002 har tre åtal\r\nväckts. Sex initiativärenden och 42 klagomålsärenden har överlämnats till\r\nannan myndighet för prövning och avgörande.\r\nAntalet administrativa ärenden har ökat från 278 ärenden år 2001 till 336\r\närenden år 2002. En fortsatt ökning sker vidare av JO:s internationella\r\nengagemang och kontakter.\r\nAntalet inkomna klagomåls- och remissärenden under de första fyra månaderna\r\når 2003 var 1 654, vilket innebär en ökning med 137 i förhållande till samma\r\nperiod år 2002.\r\nVid medelsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått ifrån att några stora\r\navvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a. avseende ärendemängden - inte\r\nkommer att inträffa. Vad gäller lönekostnaderna bygger beräkningen på att\r\nanslagets nivå varaktigt skall anpassas till den kostnadsnivå som nåtts genom\r\nde senaste årens lönerevisioner, vilka, anförs i propositionen, speglar den\r\nallmänna lönekostnadsutvecklingen inom rättsväsendet.\r\nRiksdagsstyrelsen har inget att erinra mot budgetförslaget.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 61 165 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.\r\n\r\n\r\nKungliga hov- och slottsstaten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och\r\nslottsstaten på 95 574 000 kr.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall\r\nuppgå till 95 574 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nGenom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella\r\nfunktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från\r\nanslaget betalas också driftkostnader för de kungliga slotten, utom rent\r\nfastighetsunderhåll som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare betalas\r\nHusgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och andra\r\ninventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som disponeras av\r\nkonungen, från anslaget.\r\nOmfattande investeringar har gjorts för att förbättra säkerheten på\r\nStockholms slott. De säkerhetshöjande åtgärderna medför ökade kostnader för\r\ndrift, övervakning och underhåll. I tilläggsbudgeten i samband med den\r\nekonomiska vårpropositionen beslutades att anslagsramen skulle höjas med 4\r\n000 000 kr.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 96 853 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nUtskottet har under behandlingen av budgetpropositionen uppmärksammat att\r\nvid beräkningen av detta anslag har inte beaktats att avgifter skall erläggas\r\ntill Riksrevisionen. Utskottet förutsätter att erforderliga åtgärder vidtas\r\nför att rätta till detta förhållande.\r\n\r\nRegeringskansliet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m.\r\npå 5 460 532 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår\r\nfyra motioner (m), (fp), (kd) och (c) där det föreslås att anslaget\r\nskall uppgå till lägre belopp. Utskottet föreslår också att\r\nutskottet riksdagen skall avslår en motion om hyreskostnaderna för\r\nsvenska ambassader. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår\r\nmotioner om förändrat departementsansvar för Sveriges\r\nLantbruksuniversitet (SLU), åtgärder mot hedersrelaterade brott mot\r\nkvinnor samt om ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för\r\narbetet med att förebygga våld och övergrepp mot äldre personer och\r\ngarantera brottsoffens rätt till hjälp och stöd. Utskottet föreslår\r\näven att riksdagen avslår motioner om kompetens vid\r\nutlandsmyndigheter, utrikesrepresentationens organisation samt\r\nutrikesförvaltningen och EU. Jämför reservationerna 6 (fp) och 7\r\n(kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRegeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100)\r\natt ärenden om Sveriges representation i utlandet skulle föras över från\r\nutgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan till\r\nutgiftsområde 1 Rikets styrelse för att fullfölja ombildandet av\r\nRegeringskansliet till en myndighet. Ytterst syftade förslaget till att på\r\nett mer ändamålsenligt sätt möjliggöra för Regeringskansliet att\r\ntillhandahålla ett effektivt och kompetent stöd för regeringen i dess uppgift\r\natt styra riket och förverkliga sin politik.\r\n\r\nUtrikesutskottet ansåg förslaget motiverat. Även konstitutionsutskottet fann\r\nförslaget välgrundat och pekade särskilt på att det låg i linje med principen\r\nen myndighet - ett anslag. Konstitutionsutskottet framhöll det samtidigt som\r\nangeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning ges en\r\nsammanhållen behandling och anförde att utskottet därför, i den mån det\r\nbehövs, kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid\r\nberedning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23).\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet\r\nm.m. skall uppgå till 5 460 532 000 kr\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\nAnslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,\r\nutrikesrepresentationen, kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget\r\nfördelas mellan Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), de tio\r\ndepartementen, Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma\r\nändamål (hyror m.m.). Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och\r\nkommittéerna, hade vid utgången av år 2002 drygt 4 400 tjänstgörande. Av\r\nRegeringskansliets tjänstgörande var 135 personer (ca 3 %) politiskt\r\nanställda.\r\nSom en följd av regeringsombildningen efter valet 2002 skedde vissa\r\nförändringar i departementens ansvarsområden och organisation. Till\r\nJustitiedepartementet från Näringsdepartementet fördes frågor om integration\r\noch mångfald, idrott, storstadspolitik samt social ekonomi. Från\r\nJustitiedepartementet flyttade konsumentenheten över till\r\nJordbruksdepartementet, ungdomspolitiska enheten till\r\nUtbildningsdepartementet samt enheterna för kommunfrågor, statlig\r\nförvaltningspolitik och statlig personalpolitik som samtliga fördes till\r\nFinansdepartementet. En del frågor om vissa bolag flyttades till\r\nNäringsdepartementet från Kulturdepartementet och Finansdepartementet. Till\r\nFörsvarsdepartementet flyttades frågor om Statens haverikommission från\r\nNäringsdepartementet. Vidare har ansvaret för kulturattachéer överförts från\r\nUtrikesdepartementet till Kulturdepartementet.\r\nUnder år 2002 har regeringen avgjort 9 548 regeringsärenden, vilket är en\r\nminskning jämfört med föregående år. Antalet diarieförda ärenden har dock\r\nökat något 2002 jämfört med föregående år. Antalet interpellationssvar och\r\nfrågesvar till riksdagen har, efter en tillfällig minskning under år 2001,\r\nåterigen ökat under år 2002.\r\nRiksdagen beviljade för åren 2000 och 2001 Regeringskansliet\r\n835 000 000 kr extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra\r\nSveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. De extra tillförda medlen\r\nfinansierade kostnaderna för mötesverksamheten i Sverige samt kostnaderna för\r\nde extra press-, informations- och kultursatsningarna. För åren 2000 och 2001\r\ningick dessa extra medel i fördelningen av Regeringskansliets anslag.\r\nRegeringskansliets anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. och anslaget 5:1\r\nUtrikesförvaltningen uppgick därmed för år 2000 till 4 467 000 000 kr och för\r\når 2001 till 5 140 000 000 kr.\r\nFör budgetåret 20054 beräknas anslaget uppgå till 5 403584 502306 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nAnslaget m.m.\r\n\r\nI motion 2003/04:K212 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att hyreskostnaderna för\r\nsvenska ambassader bör ses över.\r\n\r\nI motion 2003/04:K297 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (mp) föreslås\r\natt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att\r\nUtbildningsdepartementet i framtiden bör få ansvar för Sveriges\r\nLantbruksuniversitet (SLU), som i dag organisatoriskt är placerat under\r\nJordbruksdepartementet. Motionärerna anser inte att tillräckliga skäl\r\nföreligger att splittra högskoleväsendet på olika departement på sätt som nu\r\nsker.\r\nI motion 2003/04:K404 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en\r\nminskning av anslaget med 605 000 000 kr. I motionen framförs att regeringen\r\nhaft problem att tydligt visa vilken den optimala dimensioneringen av\r\nRegeringskansliet är. Anslagen till området har ökat mycket kraftigt, bl.a.\r\nberoende på ordförandeskapet i EU under första halvåret 2001, men enbart\r\nordförandeskapet kan inte förklara den totala resursökningen. Motionärerna\r\npekar på att regeringen inte har avlämnat den aviserade analysen av\r\nRegeringskansliets dimensionering. Motionärerna menar vidare att det är\r\nviktigt att regeringen kan redovisa produktivitet och resultat för\r\nRegeringskansliet i förhållande till de stora anslagsposterna. Motionärerna\r\nanser att detta inte har skett på ett tillfredsställande sätt (yrkande 3).\r\nI motion 2003/04:K412 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås en\r\nminskning av anslaget på 901 000 000 kr. Det pekas på att ordförandeskapsåret\r\noch de extrakostnader som detta medförde är förbi. Vidare menar motionärerna\r\natt tidigare sammanslagningar av departement borde ge minskade kostnader\r\ngenom effektiviseringar.\r\nI motion 2003/04:K422 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 540 000 000 kr. I motionen framförs att Regeringskansliet har\r\nexpanderat de senaste åren, i synnerhet när det gäller de politiskt\r\nrelaterade befattningarna. Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har\r\negna kanslier inom Regeringskansliet förstärker ytterligare denna tendens.\r\nDet finns enligt motionärerna skäl att hålla tillbaka expansionen av\r\nRegeringskansliet. Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom\r\nanslaget. De menar bl.a. att Utrikesdepartementet (UD) bör tillföras\r\n65 000 000 kr. Enligt motionärerna fordrar ett kraftfullt och framgångsrikt\r\nagerande inom ramen för EU en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen\r\nsamt svensk diplomatisk närvaro i princip i hela Europa och Medelhavsområdet.\r\nDen snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro i de\r\nutomeuropeiska industriländerna. Vidare bör en upplysningskampanj om\r\nkommunismens brott mot mänskligheten genomföras.\r\nI motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nföreslås en minskning med 800 000 000 kr. Det pekas på att Regeringskansliet\r\nhar vuxit kraftigt, inte minst vad gäller politiska tjänstemän. Motionärerna\r\npekar på att en minskning av Regeringskansliet bör kunna genomföras eftersom\r\nordförandeskapet i EU har avslutats och att samordningsvinster av\r\nsammanslagningen med utrikesförvaltningen bör kunna realiseras.\r\nI motion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det\r\növergripande myndighetsansvaret gällande hedersrelaterade brott mot kvinnor.\r\nI motionen anförs bl.a. att ansvaret för erforderliga åtgärder skall ligga\r\nhos justitieministern. Frågan skall också, enligt motionärernas uppfattning,\r\nbehandlas av jämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet\r\ninom hela samhället (yrkande 6).\r\nI motion 2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att\r\ninrätta ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att\r\nförebygga våld och övergrepp mot äldre personer och att garantera\r\nbrottsoffrens rätt till hjälp och stöd (yrkande 2).\r\n\r\nKompetens vid utlandsmyndigheterna\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:K374 av Anders Bengtsson och Hillevi Larsson (båda s) anförs\r\natt UD bör ta fram en modell för riktlinjer till svenska ambassader i\r\nutlandet om hur man skall arbeta i förebyggande syfte mot trafficking.\r\n\r\nI motion 2003/04:U203 (c) menar motionärerna att en samverkansgrupp i\r\nkonflikthantering bör inrättas och stationeras på UD. Det finns, enligt\r\nmotionärerna, ett generellt behov av ökad samordning, samverkan och samarbete\r\nmellan såväl olika aktörer som mellan olika typer av verksamheter, både\r\nnationellt och internationellt, inom området för konflikthantering. Ofta är\r\ndetta samarbete inte formellt fastställt utan beroende av personliga\r\nkontakter. För att undvika detta borde en samverkansgrupp med ansvar för\r\nbl.a. samordning av resurser, projekt och kompetensfördelning finnas i\r\nSverige (yrkande 2).\r\nI motion 2003/04:L350 (c) menar motionärerna att UD:s ambassadrapporter,\r\nsom bl.a. ligger till grund för Migrationsverkets prövning av\r\nasylansökningar, har kvalitetsbrister med avseende på beskrivningen av HBT-\r\npersoners ställning i vissa länder. Konsekvensen kan, enligt motionärerna,\r\nbl.a. bli att asylsökande avvisas till länder där deras liv är i fara, liksom\r\natt de utrikespolitiska övervägandena blir felaktiga. Åtgärder bör således\r\nvidtas för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens (yrkande 18).\r\nOckså motionärerna bakom motion 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) (yrkande 4),\r\nmotion 2003/04:So568 (mp) (yrkande 26) samt motion 2003/04:U337 (s), (yrkande\r\n5), menar att UD:s personal bör utbildas i HBT-frågor.\r\nMotionärerna bakom partimotion 2003/04:K418 (fp) menar att regeringen\r\nskyndsamt bör vidta åtgärder för att möjliggöra ingåendet av partnerskap på\r\nfler än de tre ambassader som förrättar partnerskap (yrkande 22).\r\n\r\nUtrikesrepresentationens organisation\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:U301 (v) menar motionärerna att Sverige, som ett första steg\r\ni knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat Irak, med en statsapparat\r\noch regering som är politiskt självständig och har egen kontroll över sitt\r\nterritorium, upprättar ett representationskontor som också har vissa\r\nkonsulära uppgifter (yrkande 6).\r\n\r\nI motion 2003/04:U257 (s) hävdas att det kurdiska området i Irak alltsedan\r\når 1991 har utvecklats till en någorlunda självständig kurdisk stat med eget\r\nparlament och administration. Motionärerna menar att Sverige, i enlighet\r\nhärmed, bör stationera ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan (yrkande 5).\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) menar att en övergripande\r\nministerfunktion för mänskliga rättigheter bör inrättas. Detta skulle, enligt\r\nmotionärerna, möjliggöra en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten\r\nför mänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har en\r\ninternationell dimension (yrkande 2). Samma yrkande förs fram i motion\r\n2002/03:U268 (kd) yrkande 2.\r\nMotionärerna bakom samma motion menar i yrkande 4 att Sverige bör utse MR-\r\nattachéer som utplaceras på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs.\r\ndär det anses viktigt att följa utvecklingen kring de mänskliga\r\nrättigheterna. Detta skulle, enligt motionärerna, främja bevakningen i\r\nspecifika regioner samt underlätta samarbetet med svenska internationella\r\nföretag och svenska frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och\r\nkoordineringen med internationella organ och organisationer.\r\nI yrkande 5 i samma motion anför motionärerna att också miljöattachéer bör\r\ninrättas vid lämpliga ambassader, i regioner där miljöförstöringen är extremt\r\npåtaglig eller där stora internationella insatser görs för miljösäkerhet.\r\nI yrkande 6 i samma motion anför motionärerna att det ibland, i arbetet med\r\natt främja svenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan\r\nSveriges ambassader och olika handelskammare och exportråd. I syfte att\r\nytterligare främja en samordnad utrikespolitik bör regeringen, framhåller\r\nmotionärerna, se över möjligheten att integrera den handels- och\r\nexportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:U347 (s) anser att homo- och bisexuellas\r\nlivssituation bör uppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga\r\nsvenska beskickningar i världen en viss dag varje år (yrkande 2). Samma\r\nyrkande förs fram i motion 2002/03:U312 (s) yrkande 2.\r\n\r\nUtrikesförvaltningen och EU\r\n\r\n\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 7 och 8 anför att\r\nregeringen bör utreda om det kan upprättas fler samlokaliserade ambassader\r\nmed gemensamma servicefunktioner mellan Sverige och övriga medlemsländer inom\r\nEU samt hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den växande EU-\r\ndiplomatin med underlag för politiska beslut. Det handlar dock inte, enligt\r\nmotionärerna, om att EU-kommissionen skall ersätta det nationella behovet av\r\nbilaterala diplomatiska relationer. Sverige kan emellertid, hävdar\r\nmotionärerna, i högre grad än vad som är fallet dra nytta av rapporter som\r\nskrivs inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder Sverige i dag saknar\r\nrepresentation i. Regeringen bör också utreda möjligheterna för dels en\r\nfysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur Sverige i\r\nökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.\r\n\r\nI motion 2003/04:K311 (m) menar motionären att Sverige bör ta initiativ\r\ninom ramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder\r\navskaffar systemet med att ha ambassader i varandras länder.\r\n\r\nUtrikesutskottets yttrande\r\n\r\nNär det gäller anslagsrelaterade frågor anför utskottet bl.a. följande.\r\nUtskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av förslag i\r\nden ekonomiska vårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för\r\nutrikesförvaltningen flyttades från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Den\r\nnya ordningen innebär att det ej längre redovisas ett särskilt anslag för\r\nutrikesförvaltningen, utan de medel som är avsedda härför ingår i det anslag\r\nsom numera heter 90:5 Regeringskansliet m.m.\r\n\r\nUtrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till\r\nkonstitutionsutskottet (2002/03:UU1y) att den nya ordningen försvårar för\r\nutrikesutskottet att göra en adekvat bedömning av resurstilldelningen till\r\nutrikesförvaltningen. Utskottet påpekade vidare att det bl.a. var oklart hur\r\nstor del av anslaget till Regeringskansliets verksamhet som avsåg\r\nutrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.\r\nföljande:\r\n\r\nEn förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det\r\nframgent tydligt framgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet\r\nm.m.] som avsätts för utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir.\r\nUtskottet förutsätter att så blir fallet.\r\n\r\nUtskottet kan emellertid konstatera att så inte har skett i årets\r\nbudgetproposition. Det är följaktligen inte möjligt att göra en adekvat\r\nbedömning av de resurser som utrikesförvaltningen kommer att förfoga över\r\nunder budgetåret 2004. Utskottet finner detta oacceptabelt och förutsätter\r\natt regeringen hörsammar utskottets upprepade ståndpunkt.\r\n\r\nOavsett hur resurserna inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. är tänkta\r\natt disponeras under budgetåret 2004 skulle ett bifall av motion 2003/04:K422\r\n(m) få så omfattande konsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte\r\nkan ifrågakomma. Utskottet menar därför att motionen bör avstyrkas.\r\nVad gäller förslaget om en översyn av hyreskostnaderna för svenska\r\nambassader har utskottet tidigare behandlat liknande yrkanden. Utskottet\r\nanförde därvid bl.a. att utlandsmyndigheterna årligen tilldelas en budgetram\r\nmed vilken de finansierar sina driftkostnader, bl.a. representation och\r\nlokalt förhyrda fastigheter. I vissa fall ägs fastigheterna av svenska staten\r\nvia Statens fastighetsverk, och hyra betalas i Sverige av UD till det nämnda\r\nverket. Budgetramen fastställs genom den politiskt styrda\r\nverksamhetsplaneringen. Det åligger myndighetschefen att se till att den\r\ntilldelade budgetramen används på ett så rationellt och effektivt sätt som\r\nmöjligt i syfte att nå de mål som fastställs för myndighetens verksamhet.\r\nUtskottet konstaterade vidare att det för residens och bostäder finns ett\r\nantal förordningar och riktlinjer som reglerar utlandsmyndigheternas\r\nlokalförsörjning. Få områden inom utrikesförvaltningen har som\r\nfastighetsförvaltningen undergått en så kraftig kostnadsminskning till följd\r\nav de sparbeting som förekommit under 90-talet. Genom en rad olika åtgärder\r\nsåsom uppsägning av dyra objekt och ombyggnation av residens för att inrymma\r\nbostäder även för annan personal har kostnadsminskningar åstadkommits.\r\nVid de löpande föredragningar om utrikesförvaltningen som utrikesutskottet\r\nerhållit har framgått att både departementets och utlandsmyndigheternas\r\nsträvan är att lokalförsörjningen skall vara kostnadseffektiv. Det synes mot\r\ndenna bakgrund obehövligt att gå motionären till mötes.\r\nMot den anförda bakgrunden menar utskottet att motion 2003/04:K212 (m) kan\r\navstyrkas.\r\nUtrikesutskottet konstaterar beträffande frågor om kompetens vid\r\nutlandsmyndigheterna att de aktuella motionerna tar upp frågor som rör\r\nRegeringskansliets organisation, instruktionsgivning till\r\nutlandsmyndigheterna, utbildning av utrikesförvaltningens personal m.m.\r\nUtskottet menar att det i samtliga fall rör sig om frågor där\r\nbeslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande\r\nmyndigheter. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund vare sig\r\nbehövligt eller lämpligt att riksdagen gör tillkännagivanden enligt\r\nmotionärernas förslag. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna\r\n2003/04:K374 (s), 2003/04:K418 (fp) yrkande 22, 2003/04:L350 (c) yrkande 18,\r\n2003/04:U203 (c) yrkande 2, 2003/04:U337 (s) yrkande 5, 2002/03:U287 (mp, s,\r\nfp, v, c) yrkande 4 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 26 således avstyrkas.\r\nI fråga om utrikesrepresentationens organisation konstaterar\r\nutrikesutskottet inledningsvis att UD, det instabila politiska läget i Irak\r\ntill trots, har vidtagit konkreta förberedelser för att åter kunna öppna den\r\nsvenska ambassaden i Bagdad. Det av motionärerna efterlysta arbetet med att\r\nåterupprätta svensk representation i Irak har således redan inletts. Med vad\r\nsom sålunda anförts menar utskottet att motion 2003/04:U301 (v) yrkande 6 bör\r\navstyrkas.\r\nVad gäller yrkandet om att stationera ett svenskt konsulat i irakiska\r\nKurdistan konstaterar utskottet att det under rådande osäkra omständigheter i\r\nlandet förefaller alltför tidigt att bestämma hur närvaron i landet i övrigt\r\nskall se ut. Utskottet menar således att motion 2003/04:U257 (s) yrkande 5\r\nbör avstyrkas.\r\nVad beträffar yrkande 2 i motion 2002/03:U268 (kd) och yrkandena 2, 4 och 5\r\ni motion 2003/04:U341 (kd) om inrättande av en övergripande ministerfunktion\r\nför mänskliga rättigheter samt MR-attachéer och miljöattachéer vid svenska\r\nambassader, konstaterar utskottet att samtliga svenska utlandsmyndigheter\r\nredan i dag bevakar såväl MR- som miljöfrågor och att rapporteringen härom är\r\nomfattande och mångfasetterad. Utskottet har i övrigt inga synpunkter på\r\nRegeringskansliets organisation av vare sig MR- eller miljöfrågornas\r\nhantering. Utskottet menar att riksdagen bör avhålla sig från att uttala sig\r\nom Regeringskansliets inre organisation.\r\nAngående yrkande 6 i samma motion, rörande möjligheterna att integrera den\r\nhandels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen,\r\nkonstaterar utskottet att regeringen i oktober 1999 lät tillkalla en utredare\r\nför att göra en översyn av den del av det statliga exportfrämjandet som sker\r\ngenom Sveriges Exportråd m.m. I utredningens betänkande (SOU 2000:102), som\r\npresenterades i november 2000, föreslogs bl.a. att Exportrådets och UD:s\r\nverksamhetsplanering skulle samordnas bättre. Utskottet har inhämtat att\r\nutredningens förslag beaktas i utrikesförvaltningens löpande förnyelsearbete.\r\nI övrigt kan utskottet konstatera att utrikesrepresentationen samarbetar\r\nmed handelssekreterare eller annan organisation som stöds av Exportrådet för\r\natt gemensamt ge bästa service och förbättra förutsättningarna för svenskt\r\nnäringsliv. I de länder där det inte finns handelskontor eller liknande\r\norganisation har beskickningarna huvudansvaret för den exportfrämjande\r\nverksamheten. I en del fall finansierar Exportrådet viss personal, vilken\r\nkompletterar beskickningens personalresurser. Dessa ingår i beskickningens\r\ntotala personalresurser under ledning av ambassadören. Den handels- och\r\nexportfrämjande verksamheten är således redan nära integrerad med\r\nutrikesförvaltningen. Med vad som sålunda anförts menar utskottet att motion\r\n2003/04:U341 (kd) yrkande 2, 4, 5 samt 6 bör avstyrkas.\r\nVad gäller yrkandet om att homo- och bisexuellas livssituation bör\r\nuppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga svenska\r\nbeskickningar i världen en viss dag varje år, konstaterar utskottet att\r\nbeslutskompetensen här finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande\r\nmyndigheter. Utskottet noterar också att manifestationer av detta slag -\r\noavsett syftet - är främmande företeelser i utlandsmyndigheternas verksamhet.\r\nEnligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare sig behövligt\r\neller lämpligt att riksdagen gör ett tillkännagivande enligt motionärernas\r\nförslag. Enligt utskottets uppfattning bör motionerna 2002/03:U312 (s)\r\nyrkande 2 samt 2003/04:U347 (s) yrkande 2 avstyrkas.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\natt anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 5 460 532 000 kr\r\nbudgetåret 2004. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna\r\n2003/04:K404 yrkande 3 (delvis) (kd), 2003/04:K412 (delvis) (c), 2003/04:K422\r\n(m) och 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) (fp), i vilka det föreslås att\r\nanslaget skall uppgå till lägre belopp.\r\n\r\nNär det gäller frågan om hyreskostnaderna för svenska ambassader ställer\r\nsig utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motion 2003/04:K212 (m)\r\navstyrks.\r\nI motion 2003/04:K297 (mp) föreslås att Utbildningsdepartementet bör få\r\nansvar för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Vidare förespråkas i motion\r\n2003/04:Ju479 yrkande 6 (fp) att ansvaret för erforderliga åtgärder mot\r\nhedersrelaterade brott mot kvinnor skall ligga hos justitieministern. Frågan\r\nskall också, enligt motionärernas uppfattning, behandlas av\r\njämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet inom hela\r\nsamhället. I motion 2003/04:So405 yrkande 2 (fp) föreslås att det inrättas\r\nett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att förebygga\r\nvåld och övergrepp mot äldre personer och att garantera brottsoffrens rätt\r\ntill hjälp och stöd. Detta är emellertid frågor som det inte ankommer på\r\nriksdagen att besluta om. Motionerna avstyrks.\r\nNär det gäller frågorna om kompetens vid utlandsmyndigheter ställer sig\r\nutskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna 2003/04:K374 (s),\r\n2003/04:U203 yrkande 2 (c), 2003/04:L350 yrkande 18 (c), 2002/03:\r\nU287 yrkande 4 (mp, s, fp, v, c), motion 2003/04:So568 yrkande 26 (mp) samt\r\nmotion 2003/04:U337 yrkande 5 (s) och 2003/04:K418 yrkande 22 (fp) avstyrks.\r\n\r\nÄven beträffande frågorna om utrikesrepresentationens organisation\r\ninstämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna\r\n2003/04:U301 yrkande 6 (v), 2003/04:U257 yrkande 5 (s), 2003/04:U341 yrkande\r\n2 (kd) 2002/03:U268 yrkandena 2 och 4-6 (kd), 2003/04:U347 yrkande 2 (s) och\r\n2002/03:U312 yrkande 2 (s) avstyrks.\r\n\r\nSlutligen instämmer utskottet i vad utrikesutskottet har anfört även när\r\ndet gäller frågorna om utrikesförvaltningen och EU. Motionerna 2003/04:U341\r\nyrkande 7 och 8 (kd) samt 2003/04:K311 (m) avstyrks.\r\n\r\nStöd till politiska partier\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska\r\npartier på 131 200 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen\r\navslår två motioner (m) och (fp) där det föreslås att anslaget skall\r\nuppgå till lägre belopp. Jämför reservation 8 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall uppgå\r\ntill 131 200 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nEnligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd\r\ndels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den\r\n15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som är avsett\r\nför partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och\r\ntilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år\r\n1996.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:KU423 av Gunnar Hökmark m.fl.(m) föreslås att partistödet\r\nminskas successivt. Motionärerna anser att stödet fr.o.m. år 2005 bör minskas\r\nmed en fjärdedel av det nuvarande anslaget, vilket innebär en besparing med\r\n36 300 000 kr år 2005 och därefter en årlig besparing på 72 600 000 kr för år\r\n2006 och framåt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\nI motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nföreslås en minskning av anslaget med 30 000 000 kr. Motionärerna menar att\r\npartiernas beroende av staten bör minska och att en viss minskning av\r\nstatsstödet till partierna därför bör kunna ske.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag\r\noch avstyrker motionerna 2003/04:K423 (m) och 2003/04:Fi240 yrkande 13\r\n(delvis), i vilka det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.\r\n\r\n\r\nExpertgruppen för EU-frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag\r\nför budgetåret 2004 anvisar ett anslag 90:7 Expertgruppen för EU-\r\nfrågor på 10 293 000 kr. Utskottet föreslår även att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2004 i fråga om ramanslaget 90:7\r\nExpertgruppen för EU-frågor besluta om åtaganden för\r\nforskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr\r\nunder 2005-2007. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en\r\nmotion (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre\r\nbelopp.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor skall uppgå\r\ntill 10 293 000 kr budgetåret 2004.\r\n\r\nVerksamheten regleras i förordningen (2001:204) med instruktion för\r\nExpertgruppen för EU-frågor. Myndigheten har valt att arbeta under\r\nbeteckningen Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Kansliet\r\nbestår av åtta personer, varav tre forskare och två utredare.\r\nExpertgruppen skall bedriva och främja forskning, utvärdering, analys och\r\nstudier i europapolitiska frågor inom områdena ekonomi och handel,\r\nstatsvetenskap och juridik. Forskning har bedrivits både av den egna\r\npersonalen och av externa forskare. Myndigheten har antagit en strategi 2004\r\nsom syftar till att behandla frågor som bedöms bli aktuella under EU:s\r\nkommande regeringskonferens och i förhandlingarna om EU:s nästa\r\nlångtidsbudget. Denna verksamhet har främst inriktats på EU:s framtidsdebatt\r\noch den ekonomiska effektiviteten inom EU. Ett flertal rapporter har\r\npresenterats vid seminarier under våren 2003. Myndigheten har även inlett en\r\nkartläggning av pågående europapolitisk forskning inom områdena ekonomi och\r\nhandel, statsvetenskap och juridik.\r\nRegeringen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder år 2004 i fråga om ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta\r\nom åtaganden för forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000\r\nkr under 2005(2007. Regeringen motiverar förslaget med att det kan finnas\r\nbehov av projekt som kan pågå under längre tid än ett år.\r\nFör budgetåret 2005 beräknas anslaget uppgå till 10 521 000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nföreslås en omedelbar nedläggning av myndigheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som delar regeringens bedömning,\r\ntillstyrker regeringens förslag att anslaget 90:7\r\nExpertgruppen för EU-frågor skall uppgå till 10 293\r\n000 kr för budgetåret 2004 och avstyrker motion\r\n2003/04:Fi240 yrkande 13 (delvis), i vilken det\r\nföreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre\r\nbelopp. Utskottet tillstyrker även att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under år 2004 i fråga om\r\nramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor besluta\r\nom åtaganden för forskningsverksamhet som innebär\r\nutgifter på högst 2 500 000 kr under 2005-2007.\r\n\r\nRiksdagsförvaltningens årsredovisning för 2002\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagsstyrelsens skrivelse över riksdags-\r\nförvaltningens årsredovisning för 2002 läggs till handlingarna.\r\n\r\nRedogörelsen\r\n\r\nAv riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens årsredovisning för\r\nverksamhetsåret 2002 (2002/03:RS2) framgår att riksmötet 2001/02 präglades av\r\nen betydande ärendehantering, vilket delvis kan förklaras av att det var ett\r\nvalår. Det finns dock tecken som tyder på att det också sker en\r\nunderliggande, långsiktig volymökning. Samtidigt tar sig ökningen nya former,\r\nvilket är ett resultat av arbetet med att genomföra Riksdagskommitténs\r\nförslag.\r\n\r\nKostnaden för riksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens verksamhet, dvs.\r\nexklusive transfereringar, uppgick till 1 072 miljoner 000 000 kronor, vilket\r\nvar en ökning med 10 % jämfört med år 2001. Verksamhetens intäkter ökade\r\nsamtidigt med sex procent till 1 007 000 000 kr. Verksamhetsutfallet för 2002\r\nstannade därmed på ett underskott med 64 miljoner 000 000 kronor. Hur\r\nkostnader och intäkter fördelar sig på olika verksamhetsgrenar framgår av\r\nföljande tabell.\r\n\r\nTabell. Riksdagsförvaltningens kostnader och intäkter (mnkr)\r\n\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|Verksamhetsgren|Kostnader||Intäkter||Nettokostnad||Procent\r\n| |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n| |2002 |2001 |2002 |2001 |2002 |2001 |2002 |\r\n2001 |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|Beslutsprocessen|791,9|726,2|-|- |791,9|726,2|78,3 |\r\n79,4 |\r\n| | | | | | | |% |% |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|Service |193,1|148,8|39,4 |38,2 |153,7|110,6|15,2 |\r\n12,1 |\r\n|och | | | | | | |% |% |\r\n|förvaltning | | | | | | | | |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|Information |57,5 |52,7 |20,3 |22,6 |37,2 |30,1 |3,7 |3,3\r\n|\r\n|till | | | | | | |% |% |\r\n|allmänheten | | | | | | | | |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|Internationell|29,0|47,7|0,8 |0,6 |28,2 |47,1 |2,8 |5,2\r\n|\r\n|verksamhet | | | | | | |% |% |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|Transfereringar|274,2|270,2|- |- |274,2|270,2|- |- |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n| | | | | | | | | |\r\n|Totalt |1 |1 |60,5 |61,4 |1 |1 |100 |100\r\n|\r\n| |345,7|245,6| | |285,2|184,2|% |% |\r\n-----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nAv årsredovisningen framgår att arbetet med att utveckla\r\nmål- och resultatstyrningen\r\nfortsatte under året. Likaså fortsatte arbetet med att kartlägga\r\nenheternas och kansliernas\r\nprestationer. I årsredovisningen redovisas hur ledamöterna i\r\nen enkät har betygsatt\r\nriksdagsförvaltningenriksdagsförvaltningens prestationer på flera\r\nolika områden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagsförvaltningens redogörelse 2002/03:RS2 Riksdagsförvaltningens\r\nårsredovisning för\r\nverksamhetsåret 2002 bör av riksdagen läggas till handlingarna.\r\n
\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n11.Fördjupad målbeskrivning för politikområdet Demokrati\r\nFördjupad målbeskrivning\r\nför politikområdet Demokrati (punkt 54)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 54 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservation 1 om att\r\nregeringen bör fördjupa målformuleringen för politikområdet\r\nDemokrati och återkomma till\r\nriksdagen i frågan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K404 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokratin bygger på idén om alla människors\r\nlika värde och att deras värdighet inte\r\nfår kränkas. Den moderna demokratin är den bästa\r\nstyrelseformen eftersom den utgår från\r\ndenna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla\r\nbeteendet medborgare emellan. Den innebär\r\natt medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra\r\noch respekt för de människor man inte\r\när överens med. Värderingen ger skäl för empati\r\noch solidaritet, för ett engagemang och\r\nansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband,\r\nkön, etnicitet, religion osv. På\r\ndenna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som\r\ni sin tur är en förutsättning för att\r\nkonflikter skaskall kunna lösas på fredlig väg.\r\nOm inte denna värdegrund ständigt\r\npoängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas\r\noch förtvina. Frånvaron av denna\r\nvärdegrund bereder plats för maktmissbruk, elitism\r\noch i förlängningen någon form av\r\ndiktatur.\r\nDemokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att människovärdet och\r\nmänskliga fri- och\r\nrättigheter respekteras. Med demokrati som statsform och\r\npolitisk metod följer\r\nyttrandefrihet och alla medborgares lika inflytande, men med\r\nmajoritetsbeslut kan också en\r\nminoritet förtryckas och fri- och rättigheter förtrampas. Därför behöver\r\nalla samhällen en\r\ngemensam värdegrund. Jag anser att de värden, rättigheter och\r\nskyldigheter, som inspirerats\r\noch förts vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga som grund.\r\nDen moraliska grunden för demokratin formas i de sociala sammanhang\r\nsom utgör ett\r\nsamhälle. Givetvis är hemmet och familjen, skolan, kyrkor, föreningar,\r\norganisationer och\r\nfolkrörelser av största betydelse. En demokratisk stat är beroende av\r\natt det finns ett\r\nvärdevitalt samhälle med levande och medvetandegjorda moraluppfattningar\r\nhos enskilda och\r\ngrupper samt att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd\r\nför demokratin.\r\nDet ideal som Kristdemokraterna framhäver är en demokrati där varje\r\nmedborgare ges\r\nmöjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid\r\nvaltillfället utan\r\nkontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna inom det representativa\r\npolitiska systemet,\r\nden offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så att det\r\naktiva deltagandet\r\nuppmuntras och att verkligt inflytande kan uppnås. En fungerande\r\ndemokrati förutsätter\r\njämställdhet mellan kvinnor och män.\r\nDet är också av största vikt att uppmuntra och förstärka medborgarnas\r\neget demokratiska\r\nansvarstagande. Denna känsla för det gemensamma samhället bör bygga på\r\nvissa medborgerliga\r\nkaraktärsegenskaper. De dygder som jag vill lyfta fram som betydelsefulla\r\nför medborgarandan\r\ngår tillbaka till den klassiska och den kristna kulturen i västerlandet.\r\nDet handlar om de\r\nklassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk\r\nklokskap. Rättvisa\r\nrör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men\r\nrespekterar också andras\r\nrättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför\r\nvidlyftiga önskningar.\r\nMod betyder en moralisk styrka att våga möta faror och stå upp mot\r\noförrätter. Det handlar\r\nom civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka\r\noch stå för sanning\r\noch rätt, inte minst när det är inopportunt. Den kristna traditionen\r\nhar förstärkt och\r\nkompletterat innehållet i de klassiska dygderna med dygden\r\nkärlek som berikar\r\nsamhällsgemenskapen, inte minst med solidaritet och barmhärtighet.\r\nEtt vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati\r\noch ett mänskligt\r\nsamhälle. Därför måste stat och kommun främja det engagemang som\r\nfinns i olika\r\nmedborgarsammanslutningar: i föreningar och folkrörelser, i kyrkor och\r\nsamfund, i lokala\r\nutvecklingsgrupper och i nya rörelser. Den tilltagande pluralismen i det\r\nsvenska samhället\r\nbör medföra att stat och kommun ger olika grupper möjlighet till\r\nautonomi, genom\r\nsjälvförvaltning, av verksamheter som är centrala för dem. Det\r\noffentliga måste bejaka den\r\npluralism av fria och från staten oberoende medborgarsammanslutningar som\r\nfinns i samhället.\r\nDet är också viktigt att politiken inser sina begränsningar och\r\nkoncentrerar sitt arbete\r\npå områden där dess värden och styrsystem är överlägsna marknadens,\r\ncivilsamhällets och\r\nfamiljens. Det innebär bl.a. att säkerställa de långsiktiga spelreglerna\r\nför andra aktörer.\r\nSkolan har ett stort ansvar för att förbereda de uppväxande medborgarna\r\nför ett deltagande\r\ni demokratin. För det krävs att elevernas kunskaper om demokratin\r\nutvecklas. Skolan måste\r\nvara en demokratisk miljö som tillåter olika åsikter och visar hur\r\noenighet kan hanteras på\r\nett konstruktivt sätt.\r\nEtt starkt skydd för yttrande- och meddelarfriheten samt\r\nanonymitetsskyddet, liksom för\r\nmötes- och föreningsfriheten, är av stor vikt för en levande demokrati.\r\nGrundlagsskyddet av\r\nyttrandefriheten och den därmed sammanhängande tryckfriheten innebär att\r\ndet allmänna inte\r\nfår ingripa mot yttrandefriheten, annat än i de fall och den\r\nordning som föreskrivs i\r\ngrundlagen.\r\nOffentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till allmänna handlingar\r\n, är central för\r\nen öppen och vital demokrati. Sekretessmöjligheten skaskall nyttjas\r\nrestriktivt.\r\nMaktdelningen innebär krav bl.a. på en effektiv lagprövningsrätt\r\noch effektiva\r\nrättsinstanser inom området, t.ex. författningsdomstol.\r\nI regeringens mål för politikområdet Demokrati heter det att\r\n\"folkstyrelsen skall värnas\r\noch fördjupas\".\r\nMin bedömning är att målformuleringen visserligen täcker en del av det\r\nönskvärda i ett\r\ndemokratimål, men är otillräckligt - med hänsyn till det ovan anförda -\r\nför att t.ex. peka\r\npå värdegrundens enorma betydelse just för demokratiutvecklingen.\r\nRegeringen bör få i\r\nuppdrag att fördjupa denna målformulering och återkomma till riksdagen i\r\nfrågan.\r\n\r\n22.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 12 om det\r\nframtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:K424\r\nyrkandena 2 och 3 och\r\n2003/04:K444 yrkande 19 samt avslår motionerna 2003/04:K382 yrkande 4\r\noch 5, 2003/04:Kr327\r\nyrkande 20, 2003/04:K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi stöder det moderata motionsförslaget om avveckling av presstödet.\r\n\r\n33.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 13 om det\r\nframtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr327\r\nyrkande 20 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande 19, 2003/\r\n04:K382 yrkande 4\r\noch 5, 2003/04:\r\nK251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi stöder det folkpartistiska motionsförslaget om att avveckla presstödet.\r\n\r\n\r\n44.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 14 om det\r\nframtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K382\r\nyrkande 4 och 5 samt\r\navslår motionerna 2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande\r\n19, 2003/04:Kr327\r\nyrkande 20, 2003/04:K251, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag stöder de kristdemokratiska motionsförslagen om åtgärder för\r\natt stimulera\r\nstrukturförändringar inom dagspressen och om nya regler beträffande\r\ntröskeleffekter för\r\nlågfrekventa tidningar.\r\n\r\n\r\n55.Framtida presstödetFramtida presstödet (punkt 65)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 65 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 15 om det\r\nframtida presstödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K251 samt\r\navslår motionerna\r\n2002/03:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K444 yrkande 19, 2003/04:\r\nKr327 yrkande 20,\r\n2003/04:K382 yrkande 4 och 5, 2003/04:K332 och 2003/04:K425.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag stöder förslaget i Vänsterpartiets motion om att\r\npressutredningen bör vara\r\nparlamentariskt tillsatt och att direktiven bör ta upp de problem som\r\nnämns i motionen.\r\n\r\n\r\n66.Kompetens vid utlandsmyndigheternaKompetens vid utlandsmyndigheterna (\r\npunkt 76)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 76 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation\r\n65 om att möjliggöra ingåendet av partnerskap på flera ambassader. Därmed\r\nbifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:K418 yrkande 22 samt avslår motionerna 2003/04:\r\nK374,\r\n2003/04:U203 yrkande 2, 2002/03:U287 yrkande 4, 2003/04:U337 yrkande 5,\r\n2003/04:L350 yrkande 18 och 2003/04:So568 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har under 2003 börjat vidta åtgärder för att det skaskall\r\nbli möjligt att ingå\r\npartnerskap på ambassader. Än så länge är det dock bara tre av det\r\ntjugotal ambassader som\r\nhar vigselrätt som också förrättar partnerskap. Om ambassadens\r\nvärdland lämnar sitt\r\ngodkännande måste svenska ambassader erbjuda samma service vad gäller\r\nbåde partnerskap och\r\nborgerliga vigslar. Vi anser därför att regeringen skyndsamt bör vidta\r\nåtgärder för att\r\nmöjliggöra ingåendet av partnerskap på fler ambassader.\r\n\r\n\r\n77.Utrikesförvaltningen och EUUtrikesförvaltningen och EU (punkt 98)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 98 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 7\r\nom utredning av möjligheterna för dels fysisk integrering av flera EU-\r\nmedlemsländers ambassader, dels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra\r\nnytta av\r\nEU-diplomatin. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:U341 yrkandena 7\r\noch 8 samt\r\navslår motion 2003/04:K311.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är\r\ndet kommissionens\r\nkapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför\r\nEuropa som diskuteras. Då EU-kommissionen förbättrar sin förmåga att\r\ngöra viktiga analyser\r\noch landrapporter, samt ökar sin representativa roll, bör det finnas\r\nmöjligheter för Sverige\r\nsom EU-medlem att dra nytta av detta. Det handlar inte om att EU-\r\nkommissionen på något sätt\r\nskall ersätta det nationella behovet av bilaterala diplomatiska\r\nrelationer, men däremot kan\r\nSverige ännu mera dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja\r\nEU-kontor i de\r\nländer där Sverige i dag saknar representation. I framtiden kan det\r\nsåledes bli tal om att\r\n\"slå ihop\" ambassader mellan EU-medlemmar i stil med den fysiska\r\nintegreringen av de\r\nnordiska ambassaderna i Berlin. Kristdemokraterna anser att\r\nregeringen redan i dag bör\r\nutreda möjligheterna för dels en fysisk integrering av flera EU-\r\nmedlemsländers ambassader,\r\ndels hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.\r\n\r\n\r\nMot bakgrund av detta anser jag att regeringen bör ges till känna vad som\r\novan\r\nanförts. Jag anser att motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 7 och 8 bör\r\ntillstyrkas.\r\n\r\n\r\n88.\r\nPartistödetPartistödet\r\n(punkt 109)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 109 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 8 om en\r\nminskning av partistödet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K423.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe politiska partierna har en stor och viktig uppgift att fylla i en\r\ndemokrati. Avgörande\r\nför väljarnas förtroende för politiska partier är att partierna kan leva\r\nupp till väljarnas\r\nförväntningar och att de har hela sin lojalitet hos valmanskåren.\r\nPartierna bör vara\r\noberoende av stöd från den offentliga sektorn. Partistödet står i strid\r\nmed en sådan syn på\r\npartierna. I partistödet ligger även en inte oväsentlig konserverande\r\neffekt då det utgår\r\nendast till partier som har nått en viss andel av rösterna i riksdagsvalet\r\n.\r\n\r\nModerata samlingspartiet har under en följd av år krävt att partistödet\r\nskall minska, ett\r\nkrav som vi håller fast vid. Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi\r\natt partistödet\r\nminskas successivt. Från och med år 2005 minskas stödet med en\r\nfjärdedel av det nuvarande\r\nanslaget, vilket innebär en besparing med 36 300 000 kr år 2005.\r\nDärefter föreslår vi en\r\nytterligare besparing på 36 300 000 kr för år 2006. Därefter\r\nförändras formerna\r\nför partistödet så att det ger bättre förutsättningar för folkligt\r\nengagemang och enskilda\r\nmänniskors ansvarstagande.\r\nEtt större folkligt deltagande i partiernas finansiering motverkar\r\nberoendet av staten och\r\natt staten genom sina bidrag bidrar till att upprätthålla etablerade\r\npartiers storlek och\r\ndominans. Det kan också leda till en vitalisering av de politiska\r\npartierna baserat på det\r\nstöd de har av medborgarna i samhället.\r\nI dag är partistödet så utformat att socialdemokratin som parti får ett\r\nmer än dubbelt så\r\nstort stöd som varje annat politiskt parti. Tillsammans med övrig\r\nfinansiering från\r\nekonomiskt starka intresseorganisationer förstärker detta\r\nSocialdemokraternas ekonomiska och\r\npolitiska dominans på ett sätt som ur demokratisk synvinkel är stötande.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden\r\n. I rubriken anges\r\ninom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)\r\n\r\n·\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har under beredningen av detta\r\nbetänkande arbetat under\r\nförutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och\r\nmiljöpartister den 19 november 2003 kommer att fastställa ekonomiska\r\nramar för de olika\r\nutgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens\r\ninkomster avseende 2004\r\nsamt besluta om utgiftstak för åren 2005 och 2006.\r\n\r\nModerata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av\r\nden ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett övergripande mål\r\nför den ekonomiska\r\npolitiken bör vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten\r\nsänkas. För detta\r\nkrävs bl.a. en moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta\r\nskatter och lägre\r\noffentliga utgifter. Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste\r\nminskas genom att\r\nsjukvård och rehabilitering förbättras.\r\nVåra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett\r\nekonomiskt, kulturellt\r\noch socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre möjligheter\r\ntill ett rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett starkare\r\ncivilt samhälle kan\r\nbåde företag och människor växa. Ännu fler kan komma in på den\r\nordinarie arbetsmarknaden.\r\nDen sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att\r\nhushållen får en större\r\nekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både till mångfald,\r\nen bättre kvalitet\r\noch en större trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande\r\növer sina liv.\r\nVi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag\r\ntill omfattande\r\nskattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.\r\nSamtidigt värnar vi de\r\nmänniskor som är i störst behov av gemensamma insatser och som\r\nhar små eller inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att\r\ndet allmänna skall\r\ntillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna\r\ngenomföra de uppgifter som\r\nmåste vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs till exempel för att\r\nbryta den ökade\r\nsjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och\r\nskatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några\r\ndelar kan brytas ut\r\noch behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 19\r\nnovember beslutar om\r\nramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag\r\noch därmed väljer\r\nen annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu\r\naktuella beslutet om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt\r\nbakom de i motioner\r\nlagda förslagen.\r\n\r\n· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)\r\n\r\n·\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2004 syftar till att\r\nförändra de ekonomiska\r\nförutsättningarna så att en högre tillväxt uppnås. Det är nödvändigt\r\natt fler arbetar och\r\natt statsskulden minskar. Ett viktigt verktyg för att uppnå detta är\r\nsänkta skatter på\r\narbete och företagande. Våra utgiftsökningar avser främst\r\nbistånd, rättssäkerhet,\r\nutbildning, vård och omsorg samt förbättringar för handikappade. Vi uppnår\r\nutrymme för detta\r\nbl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nVårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 har\r\nemellertid avstyrkts av\r\nfinansutskottet i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet\r\när det inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag inom\r\nutgiftsområde 1. Vi står\r\nemellertid fortsatt bakom de i motioner lagda förslagen.\r\n\r\n· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)\r\n\r\n·\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken än den Socialdemokraterna och\r\ndess stödpartier\r\nföreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt\r\nförbättra Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad\r\nohälsa, förbättrad\r\nlönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och\r\nsparande. Därtill bör\r\ninfrastrukturen och de långsiktiga förutsättningarna för ett ökat\r\nbostadsbyggande kraftigt\r\nförbättras. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen\r\nskall kunna öka i en\r\nsådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nDet handlar bland annat om arbetsmarknaden, som måste göras mer\r\nflexibel och där de\r\nrekordhöga sjuktalen måste mötas med en kraftigt förbättrad\r\nrehabilitering, förebyggande\r\nåtgärder och en förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om skatterna på\r\narbete och företagande\r\nsom måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens lägre skattetryck.\r\nDet handlar om det\r\nsvenska konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste den\r\noffentliga sektorn förnyas\r\nför att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre\r\ntillvarata personalens\r\nkompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken\r\nöka, rättsväsendet\r\nåterupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas, och\r\ninfrastrukturen förbättras.\r\nKristdemokraternas ekonomiska politik sammanfattas i motion 2003/04:Fi241.\r\nMålet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar\r\nför en uthållig\r\ntillväxt på åtminstone tre procent per år över en konjunkturcykel, där\r\nsysselsättningen kan\r\nöka utan att inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet,\r\npersonliga ansvar och\r\nvälfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga sektorn\r\nkan vitaliseras och\r\nmöta ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser, och där\r\nstatens finanser blir\r\nmindre konjunkturkänsliga. Den \"utveckling\" som pågår under\r\nsocialdemokratiskt styre är den\r\nomvända: sysselsättningen minskar, tillväxten väntas bli lägre än i\r\nomvärlden, statsskulden\r\nökar, detaljstyrningen ökar och i stora delar av kommunsektorn erbjuds\r\nsämre vård och omsorg\r\ntill högre skatt.\r\nFinansutskottets majoritet - bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och\r\nmiljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de olika\r\nutgiftsområdena samt\r\nberäkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan inriktning\r\nav politiken i det\r\nförsta rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar vi i detta\r\nsärskilda yttrande (i\r\nstället för i en reservation) den del av vår politik som rör\r\nutgiftsområde 1 och som vi\r\nskulle ha yrkat bifall till om Kristdemokraternas förslag till ramar hade\r\nvunnit riksdagens\r\nbifall i den första beslutsomgången. När det gäller anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområde 1\r\nstår vi emellertid fortsatt bakom de i motioner lagda förslagen.\r\n\r\n· Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 2)\r\n\r\n·\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande\r\narbetat under\r\nförutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och\r\nmiljöpartister den 19 november 2003 kommer att fastställa ekonomiska\r\nramar för de olika\r\nutgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens\r\ninkomster avseende 2004\r\nsamt besluta om utgiftstak för åren 2005 och 2006.\r\n\r\nCenterpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken.\r\nVårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och\r\nskatteförändringar - bör ses som en helhet där inte någon eller några\r\ndelar kan brytas ut\r\noch behandlas isolerat från de andra. Om riksdagens majoritet den 19\r\nnovember beslutar om\r\nramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag\r\noch därmed väljer\r\nen annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu\r\naktuella beslutet om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde 1. Vi står emellertid fortsatt\r\nbakom de i motioner\r\nlagda förslagen.\r\n\r\n· Ministeransvaret i fråga om hedersrelaterade brott mot kvinnor (punkt 2\r\n)\r\n\r\n·\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nDen rådande synen på hedersrelaterade brott mot kvinnor som ett\r\nintegrationsproblem, där\r\nintegrationsministern har ansvaret för att åtgärder vidtas, är ett mycket\r\nmärkligt sätt att\r\nbehandla problemet. Brottsbalken och rättspraxis är tydliga - ingen\r\nskillnad skall göras\r\ngällande denna typ av våld. I kommittémotion 2003/04:Ju479 föreslår\r\nFolkpartiet liberalerna\r\ndärför att även myndighetsansvaret skall vara tydligt, dvs. ansvaret\r\nför erforderliga\r\nåtgärder skall ligga hos justitieministern. Denna fråga skall\r\nockså behandlas av\r\njämställdhetsministern inom ramen för arbetet med jämställdhet inom hela\r\nsamhället. Vi är\r\ndock medvetna om att detta är en fråga som riksdagen inte råder över.\r\nMen med den tydliga\r\nansvarsfördelning som vi förespråkar skulle frågan om hedersrelaterade\r\nbrott mot kvinnor få\r\nden tyngd den förtjänar i regeringen och regeringsarbetet.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n
\r\nPropositionen\r\n\r\n2003/04:1 Budgetpropositionen\r\n\r\nUtgiftsområde 1 - yrk. 1. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen att under\r\n2004, för ramanslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor, besluta om\r\nåtaganden för\r\nforskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under\r\n2005-2007 (avsnitt\r\n7.4.4).\r\n\r\nUtgiftsområde 1 - yrk. 2. Regeringen föreslår att riksdagen för\r\nbudgetåret 2004 anvisar\r\nanslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser\r\nanslag som står till\r\nregeringens disposition enligt följande uppställning (se propositionen).\r\n\r\nUtgiftsområde 1 - yrk. 3. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen antar\r\nriksdagsstyrelsens\r\nförslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till\r\nriksdagsledamöternas och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen (avsnitt 7.3.5).\r\n\r\nUtgiftsområde 1 - yrk. 4. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen\r\ngodkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2004-2006 (avsnitt\r\n7.3.6).\r\n\r\nUtgiftsområde 1 - yrk. 5. Riksdagsstyrelsen föreslår att\r\nriksdagen bemyndigar\r\nriksdagsförvaltningen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar\r\nsom används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av\r\n150 000 000 kronor.\r\n\r\nUtgiftsområde 1 - yrk. 6. Riksdagsstyrelsen föreslår att\r\nriksdagen bemyndigar\r\nriksdagsförvaltningen att för 2004 besluta om lån i Riksgäldskontoret för\r\ninvesteringar i\r\nfastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 300 000 000\r\nkronor.\r\n\r\nUtgiftsområde 1 - yrk. 7. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen\r\nför budgetåret 2004\r\nanvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser\r\nanslag som är avsedda\r\nför riksdagen eller dess myndigheter, enligt följande uppställning (se\r\npropositionen).\r\n\r\n\r\nRedogörelse\r\n\r\n\r\n2002/03:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2002\r\n.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n\r\n2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av\r\nen ministerfunktion för mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.\r\n\r\n2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nambassadrapporteringen och vikten av att ge anställda inom\r\nutrikesförvaltningen utbildning\r\ni HBT-kompetens.\r\n\r\n2002/03:U312 av Börje Vestlund (s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs angående en\r\nsolidarisk manifestation för homo- och bisexuella i världen på svenska\r\nbeskickningar runt\r\nom i världen.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2003\r\n\r\n\r\n2003/04:K212 av Rolf Gunnarsson\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hyrorna vid\r\nvåra svenska ambassader.\r\n\r\n2003/04:K251 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om direktiven\r\ntill den pressutredning som omnämns i budgetpropositionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den\r\npressutredning som regeringen ämnar tillsätta bör vara parlamentariskt\r\nsammansatt.\r\n\r\n2003/04:K277 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nradiotidningar.\r\n\r\n2003/04:K297 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om SLU:s\r\ndepartementstillhörighet.\r\n\r\n2003/04:K302 av Mats Odell m.fl. (kd, m, c):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit\r\neller således 30 000\r\n000 kr av anslag 46:1 Allmänna val och demokrati under utgiftsområde 1\r\nskall användas för\r\nriksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet.\r\n\r\n2003/04:K311 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att regeringen\r\ni det europeiska samarbetet skall arbeta för att EU-ländernas ambassader\r\ni andra EU-länder\r\navskaffas.\r\n\r\n2003/04:K332 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om\r\nlördagsutdelning av tidningar.\r\n\r\n2003/04:K374 av Anders Bengtsson och Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att UD bör ta\r\nfram en modell för riktlinjer till svenska ambassader i utlandet om hur\r\nman skall arbeta i\r\nförebyggande syfte mot trafficking.\r\n\r\n2003/04:K382 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder\r\nför att stimulera strukturförändringar inom dagspressen.\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om regler\r\nbeträffande tröskeleffekt\r\nför lågfrekventa tidningar med riksspridning enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:K404 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en\r\nfördjupad målbeskrivning för politikområdet demokrati.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett\r\nexemplarstöd på 2 kr för postdistribuerade tidningar.\r\n\r\n3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag för\r\nbudgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt\r\nuppställning (se\r\nmotionen):\r\n\r\n2003/04:K412 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning (se motionen):\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om\r\nregeringens arbete för att möjliggöra partnerskapsregistrering på flera\r\nambassader.\r\n\r\n2003/04:K420 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen anvisar till utgiftsområde 1, anslag 46:1 Allmänna val för\r\nbudgetåret 2004 225 000\r\n000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:K421 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 1, Rikets\r\nstyrelse, anslag 90:3 Riksdagens förvaltning för budgetåret 2004 530 642\r\n000 kr.\r\n\r\n2003/04:K422 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 1, anslag 90:6\r\nRegeringskansliet för budgetåret 2004 4 920 532 000 kr.\r\n\r\n2003/04:K423 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en minskning\r\nav partistödet.\r\n\r\n2003/04:K424 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 1, anslag\r\n27:2 Presstöd för budgetåret 2004 209 029 000 kr.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret\r\n2005 i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden\r\navvecklas fr.o.m.\r\nbudgetåret 2005 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån\r\nm.m. övertas av\r\nKammarkollegiet i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 1, anslag\r\n27:4 Radio- och TV-verket för budgetåret 2004 10 585 000 kr.\r\n\r\n5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde 1, anslag\r\n27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 2004 7 568 000 kr.\r\n\r\n2003/04:K425 av Marie Granlund och Bo Bernhardsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över\r\npresstödsreglerna.\r\n\r\n2003/04:K444 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n19. Riksdagen beslutar att avskaffa presstödet i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13. Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets\r\nstyrelse enligt\r\nuppställningen i tabell 12.\r\n\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det\r\növergripande myndighetsansvaret gällande hedersrelaterade brott mot\r\nkvinnor.\r\n\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om\r\nåtgärder för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens.\r\n\r\n2003/04:U203 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättandet\r\nav en samverkansgrupp i konflikthantering stationerad vid UD.\r\n\r\n2003/04:U257 av Joe Frans och Maria Hassan (s):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett svenskt\r\nkonsulat i irakiska Kurdistan.\r\n\r\n2003/04:U301 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige\r\nsom ett första steg i knytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat\r\nIrak, med en\r\nstatsapparat och regering som är politiskt självständig och har egen\r\nkontroll över sitt\r\nterritorium, upprättar ett representationskontor som också har vissa\r\nkonsulära uppgifter.\r\n\r\n2003/04:U337 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om\r\nutbildning i HBT-kompetens för utrikesförvaltningen.\r\n\r\n2003/04:U341 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av\r\nen svensk ministerfunktion vars ansvar skall vara att internationellt\r\nfrämja mänskliga\r\nrättigheter.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att\r\nförutsättningarna för att utse MR-attachéer vid de svenska\r\nutrikesrepresentationer där\r\nbevakning av MR-frågor är av speciell betydelse för människors säkerhet\r\nbör utredas.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att\r\nförutsättningarna för att utse miljöattachéer vid de\r\nutrikesrepresentationer där\r\nmiljöfrågorna speciellt måste fokuseras bör utredas.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda\r\nhur svenska handelsfrämjande organisationer bättre kan integreras med\r\nsvenska ambassader i\r\nutlandet.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda\r\nom det kan upprättas fler samlokaliserade ambassader med gemensamma\r\nservicefunktioner\r\nmellan Sverige och övriga medlemsländer inom EU.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en\r\nutredning av hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av den\r\nväxande EU-diplomatin\r\nmed underlag för politiska beslut.\r\n\r\n2003/04:U347 av Börje Vestlund m.fl. (s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att svenska\r\nbeskickningar skall lyfta frågan om homosexuella-bisexuellas\r\nlivssituation genom en\r\nsolidarisk manifestation.\r\n\r\n2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta\r\nett samordningskansli inom Statsrådsberedningen.\r\n\r\n2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla\r\ntjänstemän på Utrikesdepartementet bör få utbildning i HBT-kunskap\r\nför att få större\r\nkompetens och därmed kunna driva HBT-frågor internationellt.\r\n\r\n2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om minskat\r\npresstöd.\r\n\r\n\r\n\r\n
\r\nBilaga 2\r\n\r\nRiksdagsstyrelsens lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till\r\nriksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 10 § lagen (1999:1209) om stöd till\r\nriksdagsledamöternas och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nStödet är avsett att Stödet är avsett att\r\nbekosta handläggarhjälp bekosta handläggarhjälp\r\nåt riksdagens ledamöter. åt riksdagens ledamöter.\r\nStödet beräknas efter Stödet beräknas efter\r\nnormen att det skall normen att det skall\r\ntäcka kostnaden för en täcka kostnaden för en\r\npolitisk sekreterare per politisk sekreterare per\r\ntvå ledamöter. För en två ledamöter. För en\r\npolitisk sekreterare politisk sekreterare\r\nutbetalas 35 600 kronor utbetalas 36 700 kronor\r\nper månad. per månad.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2004.\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtrikesutskottets yttrande 2003/04:UU1y\r\n\r\n\r\nTill konstitutionsutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet har vid sammanträde den 16 oktober 2003\r\nbeslutat att bereda\r\nutrikesutskottet tillfälle att senast den 28 oktober kl. 18.00\r\nyttra sig över\r\nbudgetpropositionen 2002/03:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse jämte\r\neventuella motioner.\r\n\r\nUtrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på\r\nanslaget 90:5\r\nRegeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 samt på motionerna\r\n2003/04:K311 (m),\r\n2003/04:K374 (s), 2003/04:K212 (m) samt 2003/04:K422 (m) allt i\r\nde delar som rör\r\nutrikesförvaltningen. Därutöver överlämnar utrikesutskottet, under\r\nförutsättning av\r\nkonstitutionsutskottets medgivande, med detta yttrande motionerna 2003/04:\r\nK418 (fp) yrkande\r\n22, 2003/04:L350 (c) yrkande 18, 2002/03 U268 (kd) yrkande 2, 2002/03:U287\r\n(mp, s, fp, v, c)\r\nyrkande 4, 2002/03:U312 (s) yrkande 2, 2003/04:U203 (c) yrkande 2, 2003/04\r\n:U257 (s) yrkande\r\n5, 2003/04:U301 (v) yrkande 6, 2003/04:U337 (s) yrkande 5, 2003/04:U341 (\r\nkd) yrkandena 2, 4,\r\n5, 6-8, 2003/04:U347 (s) yrkande 2 samt 2003/04:So568 (mp) yrkande 26.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringen konstaterar att antalet utlandsmyndigheter (som uppgår\r\ntill 102) har ökat med två konsulat\r\n(generalkonsulat i Kanton, Kina, och Kaliningrad, Ryssland), en\r\nambassad i Bratislava,\r\nSlovakien, samt en utsänd tjänsteman i Minsk, Vitryssland. Konkreta\r\nförberedelser görs\r\nockså, det rådande osäkra läget till trots, att åter öppna ambassaden i\r\nBagdad, Irak.\r\n\r\nArbetet med införandet av en ny IT-plattform för\r\nutlandsmyndigheterna fortgår.\r\nUtlandsmyndigheternas webbplatser byggs vidare ut och kvalitetssäkras.\r\nUppbyggnaden av de\r\nwebbaserade informationskällorna inom utrikesförvaltningen bidrar till\r\natt befästa Sveriges\r\nställning som en nation med hög kompetens på IT-området.\r\nRegeringen föreslår i propositionen att anslaget 90:5 för budgetåret 2004\r\nskall uppgå till\r\n5 460 532 000 kr.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\n\r\nAnslagsrelaterade frågor\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet yrkar i kommittémotion 2003/04:K422 (m) att\r\nutgiftsområde 1,\r\nanslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 2004 skall uppgå\r\ntill 4 920 532 000kr.\r\nDet skulle medföra en minskning med 540 000 000 kr i förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nSamtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom anslaget. De\r\nmenar bl.a. att\r\nUtrikesdepartementet bör tillföras 65 000 000 kr. I detta skulle ingå en\r\nökning av de medel\r\nsom ställs till ambassadernas förfogande för främjande av svenskt\r\nnäringsliv utomlands samt\r\nför att beakta situationen för utlandsmyndigheternas\r\nvisumhantering. Vidare menar\r\nmotionärerna att ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen\r\nför EU fordrar en\r\ngedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk\r\nnärvaro i hela Europa\r\noch Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också svensk\r\ndiplomatisk närvaro i\r\nde utomeuropeiska industriländerna, menar motionärerna. I motionen\r\nframhålls även att\r\nframväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika och\r\nförhoppningsvis i södra Afrika\r\nställer större krav på kontaktytor och kompetens.\r\n\r\nMotionären bakom den enskilda motionen 2003/04:K212 (m) menar att\r\nhyreskostnaderna för\r\nsvenska ambassader bör ses över.\r\n\r\nÖverväganden\r\n\r\nUtskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av\r\nförslag i den ekonomiska\r\nvårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för\r\nutrikesförvaltningen flyttades från\r\nutgiftsområde 5 till utgiftsområde 1. Den nya ordningen innebär att\r\ndet inte längre\r\nredovisas ett särskilt anslag för utrikesförvaltningen, utan de medel som\r\när avsedda härför\r\ningår i det anslag som numera heter 90:5 Regeringskansliet m.m.\r\n\r\nUtrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till\r\nkonstitutionsutskottet\r\n(2002/03:UU1y) att den nya ordningen försvårar för utrikesutskottet att\r\ngöra en adekvat\r\nbedömning av resurstilldelningen till utrikesförvaltningen. Utskottet\r\npåpekade vidare att\r\ndet bl.a. var oklart hur stor del av anslaget till Regeringskansliets\r\nverksamhet som avsåg\r\nutrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.\r\nföljande:\r\n\r\nEn förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det\r\nframgent tydligt\r\nframgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet m.m.]\r\nsom avsätts för\r\nutrikesförvaltningen och vilket utfallet blir. Utskottet förutsätter att\r\nså blir fallet.\r\n\r\nUtskottet kan emellertid konstatera att så inte har skett i årets\r\nbudgetproposition. Det är\r\nföljaktligen inte möjligt att göra en adekvat bedömning av\r\nde resurser som\r\nutrikesförvaltningen kommer att förfoga över under budgetåret 2004.\r\nUtskottet finner detta\r\noacceptabelt och förutsätter att regeringen hörsammar utskottets upprepade\r\nståndpunkt.\r\n\r\nOavsett hur resurserna inom anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. är tänkta\r\natt disponeras\r\nunder budgetåret 2004 skulle ett bifall till motion 2003/04:K422 (m\r\n) få så omfattande\r\nkonsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte kan ifrågakomma\r\n. Utskottet menar\r\ndärför att motionen bör avstyrkas.\r\nVad gäller förslaget om en översyn av hyreskostnaderna för svenska\r\nambassader har\r\nutskottet tidigare behandlat liknande yrkanden. Utskottet anförde\r\ndärvid bl.a. att\r\nutlandsmyndigheterna årligen tilldelas en budgetram med vilken de\r\nfinansierar sina\r\ndriftskostnader, bl.a. representation och lokalt förhyrda fastigheter\r\n. I vissa fall ägs\r\nfastigheterna av svenska staten via Statens fastighetsverk, och hyra\r\nbetalas i Sverige av\r\nUtrikesdepartementet till det nämnda verket. Budgetramen fastställs\r\ngenom den politiskt\r\nstyrda verksamhetsplaneringen. Det åligger myndighetschefen att se till\r\natt den tilldelade\r\nbudgetramen används på ett så rationellt och effektivt sätt som möjligt\r\ni syfte att nå de\r\nmål som fastställs för myndighetens verksamhet.\r\nUtskottet konstaterade vidare att det för residens och bostäder\r\nfinns ett antal\r\nförordningar och riktlinjer som reglerar utlandsmyndigheternas\r\nlokalförsörjning. Få områden\r\ninom utrikesförvaltningen har som fastighetsförvaltningen\r\nundergått en så kraftig\r\nkostnadsminskning till följd av de sparbeting som förekommit under 90-\r\ntalet. Genom en rad\r\nolika åtgärder såsom uppsägning av dyra objekt och ombyggnation av\r\nresidens för att inrymma\r\nbostäder även för annan personal har kostnadsminskningar åstadkommits.\r\nVid de löpande föredragningar om utrikesförvaltningen som\r\nutrikesutskottet erhållit har\r\nframgått att både departementets och utlandsmyndigheternas strävan är att\r\nlokalförsörjningen\r\nskall vara kostnadseffektiv. Det synes mot denna bakgrund obehövligt att\r\ngå motionären till\r\nmötes.\r\nMed vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:K212 (m) kan\r\navstyrkas.\r\n\r\n\r\nKompetens vid Utrikesdepartementet\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U203 (c) menar i yrkande 2 att\r\nen samverkansgrupp\r\ni konflikthantering bör inrättas och stationeras på UD. Det finns, enligt\r\nmotionärerna, ett\r\ngenerellt behov av ökad samordning, samverkan och samarbete mellan såväl\r\nolika aktörer som\r\nmellan olika typer av verksamheter, både nationellt och internationellt\r\n, inom området för\r\nkonflikthantering. Ofta är detta samarbete inte formellt fastställt\r\nutan beroende av\r\npersonliga kontakter. För att undvika detta borde en samverkansgrupp\r\nmed ansvar för bl.a.\r\nsamordning av resurser, projekt och kompetensfördelning finnas i Sverige.\r\n\r\nMotionärerna bakom den enskilda motionen 2003/04:K374 (s) anför att UD\r\nbör ta fram en\r\nmodell för riktlinjer till svenska ambassader i utlandet om hur\r\nman skall arbeta i\r\nförebyggande syfte mot trafficking.\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2003/04:L350 (c) menar i\r\nyrkande 18 att UD:s\r\nambassadrapporter, som bl.a. ligger till grund för\r\nMigrationsverkets prövning av\r\nasylansökningar, har kvalitetsbrister med avseende på beskrivningen\r\nav HBT-personers\r\nställning i vissa länder. Konsekvensen kan, enligt motionärerna, bl.a.\r\nbli att asylsökande\r\navvisas till länder där deras liv är i fara, liksom att de\r\nutrikespolitiska övervägandena\r\nblir felaktiga. Åtgärder bör således vidtas för att höja\r\nutrikesförvaltningens HBT-\r\nkompetens.\r\nOckså motionärerna bakom flerpartimotionen 2002/03:U287 (mp, s, fp, v,\r\nc) (yrkande 4),\r\npartimotionen 2003/04:So568 (mp) (yrkande 26) samt den enskilda motionen\r\n2003/04:U337 (s),\r\n(yrkande 5), menar att Utrikesdepartementets personal bör utbildas i HBT-\r\nfrågor.\r\n\r\nMotionärerna bakom partimotion 2003/04:K418 (fp) menar i yrkande 22 att\r\nregeringen skyndsamt\r\nbör vidta åtgärder för att göra det möjligt att ingå partnerskap på\r\nfler än de tre\r\nambassader som förrättar partnerskap.\r\n\r\nÖverväganden\r\n\r\nMotionärerna bakom här aktuella motioner tar upp frågor som rör\r\nRegeringskansliets\r\norganisation, instruktionsgivning till utlandsmyndigheterna,\r\nutbildning av\r\nutrikesförvaltningens personal m.m. Det rör sig i samtliga\r\nfall om frågor där\r\nbeslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande\r\nmyndigheter. Enligt\r\nutskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare sig behövligt\r\neller lämpligt att\r\nriksdagen gör tillkännagivanden enligt motionärernas förslag. Enligt\r\nutskottets uppfattning\r\nbör motionerna 2003/04:K374 (s), 2003/04:K418 (fp) yrkande 22, 2003/04:\r\nL350 (c) yrkande 18,\r\n2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 4, 2003/04:U203 (c) yrkande 2,\r\n2003/04:U337 (s)\r\nyrkande 5 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 26 således avstyrkas.\r\n\r\n\r\n\r\nUtrikesförvaltningens organisation\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U301 (v) menar i yrkande\r\n6 att Sverige, som ett första steg i\r\nknytandet av förbindelser med ett icke-ockuperat Irak, med en statsapparat\r\noch regering som\r\när politiskt självständig och har egen kontroll över sitt territorium\r\n, bör upprätta ett\r\nrepresentationskontor som också har vissa konsulära uppgifter.\r\n\r\nMotionärerna bakom den enskilda motionen 2003/04:U257 (s) hävdar att det\r\nkurdiska området\r\ni Irak alltsedan 1991 har utvecklats till en någorlunda självständig\r\nkurdisk stat med eget\r\nparlament och administration. I motionens yrkande 5 menar motionärerna, i\r\nenlighet härmed,\r\natt Sverige bör stationera ett svenskt konsulat i irakiska Kurdistan.\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2002/03 U268 (kd) yrkande 2 och\r\n2003/04:U341 (kd)\r\nyrkande 2 menar att en övergripande ministerfunktion för mänskliga\r\nrättigheter bör inrättas.\r\nDetta skulle, enligt motionärerna, möjliggöra en sammanhållen\r\nutrikespolitik som gynnar\r\nrespekten för mänskliga rättigheter i alla olika politikområden som har\r\nen internationell\r\ndimension.\r\nMotionärerna bakom kommittémotion 2003/04:U341 (kd) menar i yrkande 4 att\r\nSverige bör utse\r\nMR-attachéer som utplaceras på viktiga och strategiskt valda ambassader,\r\ndvs. där det anses\r\nviktigt att följa utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna.\r\nDetta skulle, enligt\r\nmotionärerna, främja bevakningen i specifika regioner, samt\r\nunderlätta samarbetet med\r\nsvenska internationella företag och svenska frivilligorganisationer\r\npå plats, liksom\r\nsamarbetet och koordineringen med internationella organ och organisationer\r\n.\r\nI yrkande 5 i samma motion anför motionärerna att också miljöattachéer\r\nbör inrättas vid\r\nlämpliga ambassader, i regioner där miljöförstöringen är extremt\r\npåtaglig eller där stora\r\ninternationella insatser görs för miljösäkerhet.\r\nI yrkande 6 i samma motion anför motionärerna att det ibland, i\r\narbetet med att främja\r\nsvenska handels- och exportintressen, sker ett dubbelarbete mellan\r\nSveriges ambassader och\r\nolika handelskammare och exportråd. I syfte att ytterligare\r\nfrämja en samordnad\r\nutrikespolitik bör regeringen, framhåller motionärerna, se över\r\nmöjligheten att integrera\r\nden handels- och exportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen.\r\n\r\nMotionärerna bakom den enskilda motionen 2002/03:U312 (s) yrkande 2\r\nsamt den enskilda\r\nmotionen 2003/04:U347 (s) yrkande 2 anser att homo- och bisexuellas\r\nlivssituation bör\r\nuppmärksammas genom en gemensam manifestation vid samtliga svenska\r\nbeskickningar i världen\r\nen viss dag varje år.\r\n\r\nÖverväganden\r\n\r\nUtskottet konstaterar att Utrikesdepartementet, det instabila politiska\r\nläget i Irak till\r\ntrots, har vidtagit konkreta förberedelser för att åter kunna öppna den\r\nsvenska ambassaden i\r\nBagdad. Det av motionärerna efterlysta arbetet med att återupprätta\r\nsvensk representation i\r\nIrak har således redan inletts.\r\n\r\nMed vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:U301 (v)\r\nyrkande 6 bör\r\navstyrkas.\r\nVad gäller yrkandet om att stationera ett svenskt konsulat i\r\nirakiska Kurdistan\r\nkonstaterar utskottet att det under rådande osäkra omständigheter i\r\nlandet förefaller\r\nalltför tidigt att bestämma hur närvaron i landet i övrigt skall se ut.\r\nUtskottet menar således att motion 2003/04:U257 (s) yrkande 5 bör\r\navstyrkas.\r\nVad beträffar yrkande 2 i motion 2002/03:U268 (kd) samt yrkandena 2, 4\r\noch 5 i motion\r\n2003/04:U341 (kd) om inrättande av en övergripande\r\nministerfunktion för mänskliga\r\nrättigheter samt MR-attachéer och miljöattachéer vid svenska\r\nambassader, kan utskottet\r\nkonstatera att samtliga svenska utlandsmyndigheter redan i dag\r\nbevakar såväl MR- som\r\nmiljöfrågor och att rapporteringen härom är omfattande och mångfasetterad.\r\nUtskottet har i\r\növrigt inga synpunkter på Regeringskansliets organisation av\r\nvare sig MR- eller\r\nmiljöfrågornas hantering. Utskottet menar att riksdagen bör avhålla sig\r\nfrån att uttala sig\r\nom Regeringskansliets inre organisation.\r\nAngående yrkande 6 i samma motion, rörande möjligheterna att integrera\r\nden handels- och\r\nexportfrämjande verksamheten med utrikesförvaltningen, kan utskottet\r\nkonstatera att\r\nregeringen i oktober 1999 lät tillkalla en utredare att göra en översyn\r\nav den del av det\r\nstatliga exportfrämjandet som sker genom Sveriges exportråd m.m. I\r\nutredningens betänkande\r\n(SOU 2000:102), som presenterades i november 2000, föreslogs bl.a. att\r\nExportrådets och UD:s\r\nverksamhetsplanering skulle samordnas bättre. Utskottet har inhämtat\r\natt utredningens\r\nförslag beaktas i utrikesförvaltningens löpande förnyelsearbete.\r\nI övrigt kan utskottet konstatera att utrikesrepresentationen\r\nsamarbetar med\r\nhandelssekreterare eller annan organisation som stöds av Exportrådet\r\nför att gemensamt ge\r\nbästa service och förbättra förutsättningarna för svenskt näringsliv. I\r\nde länder där det\r\ninte finns handelskontor eller liknande organisation har beskickningarna\r\nhuvudansvaret för\r\nden exportfrämjande verksamheten. I en del fall finansierar\r\nExportrådet viss personal,\r\nvilken kompletterar beskickningens personalresurser. Dessa ingår i\r\nbeskickningens totala\r\npersonalresurser under ledning av ambassadören. Den handels-\r\noch exportfrämjande\r\nverksamheten är således redan nära integrerad med utrikesförvaltningen.\r\nMed vad som ovan anförts menar utskottet att motion 2003/04:U341 (kd)\r\nyrkandena 2 och 4-6\r\nbör avstyrkas.\r\nVad gäller yrkandena om att homo- och bisexuellas livssituation bör\r\nuppmärksammas genom en\r\ngemensam manifestation vid samtliga svenska beskickningar i världen en\r\nviss dag varje år,\r\nkan utskottet konstatera att beslutskompetensen här finns hos\r\nregeringen eller hos\r\nregeringen underlydande myndigheter. Utskottet noterar också att\r\nmanifestationer av detta\r\nslag - oavsett vilket syftet är - är främmande företeelser i\r\nutlandsmyndigheternas\r\nverksamhet. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte vare\r\nsig behövligt eller\r\nlämpligt att riksdagen gör ett tillkännagivande enligt\r\nmotionärernas förslag. Enligt\r\nutskottets uppfattning bör motionerna 2002/03:U312 (s) yrkande 2 samt\r\n2003/04:U347 (s)\r\nyrkande 2 avstyrkas.\r\n\r\nUtrikesförvaltningen och EU\r\n\r\n\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:U341 (kd) yrkandena 7 och 8 anför\r\natt regeringen bör utreda om det kan\r\nupprättas fler samlokaliserade ambassader med gemensamma\r\nservicefunktioner mellan Sverige\r\noch övriga medlemsländer inom EU, samt hur Sverige i ökad utsträckning\r\nkan dra nytta av den\r\nväxande EU-diplomatin med underlag för politiska beslut. Det handlar\r\ndock inte, enligt\r\nmotionärerna, om att EU-kommissionen skall ersätta det nationella\r\nbehovet av bilaterala\r\ndiplomatiska relationer. Sverige kan emellertid, hävdar motionärerna, i\r\nhögre grad än vad\r\nsom är fallet dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU-\r\nkontor i de länder\r\nSverige i dag saknar representation. Regeringen bör också utreda\r\nmöjligheterna för dels en\r\nfysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur\r\nSverige i ökad\r\nutsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.\r\n\r\nI den enskilda motionen 2003/04:K311 (m) menar motionären att Sverige bör\r\nta initiativ inom\r\nramen för det europeiska samarbetet och verka för att samtliga EU-länder\r\navskaffar systemet\r\nmed att ha ambassader i varandras länder.\r\n\r\nÖverväganden\r\n\r\nUtskottet kan inledningsvis konstatera att EU-medlemskapet har inneburit\r\nett ökat samarbete\r\nmellan medlemsländernas ambassader i stationeringsländerna. Det innebär\r\nregelbundna möten\r\noch utbyte av information, i vissa fall även konkret samarbete vad\r\ngäller rapportering.\r\nDetta är ett samarbete som den svenska utrikesförvaltningen har stor nytta\r\nav, i synnerhet i\r\nstater där den svenska utlandsmyndigheten har få utsända. Ökat\r\nsamarbete kan också\r\nunderlättas genom samlokalisering och, enligt vad utskottet har erfarit\r\när det en fråga som\r\nåterkommande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet. Motsvarande\r\ndiskussioner förs även\r\nmellan de nordiska länderna. Eftersom dessa frågor är föremål för\r\nfortlöpande samråd ser\r\nutskottet inget behov att tillsätta en utredning i frågan.\r\n\r\nVad gäller yrkandet att Sverige bör ta initiativ till, och verka för\r\natt samtliga EU-\r\nländer avskaffar systemet med att ha ambassader i varandras länder, vill\r\nutskottet framhålla\r\natt största delen av en ambassads verksamhet, vid sidan av frågor som\r\nrör EU, är av\r\nbilateral natur. Det gäller exempelvis främjande av svensk\r\nexport och kultur,\r\nturistinformation, service och programläggning åt större svenska\r\ndelegationer från såväl\r\noffentlig som privat sektor. Det finns enligt utskottets mening behov\r\natt även dessa\r\nfunktioner upprätthålls vid Sveriges ambassader i andra EU-\r\nmedlemsstater. Utskottet menar\r\nsåledes att förslaget i motionen bör avvisas.\r\nMot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2003/04:K311 (m\r\n) och 2003/04:U341\r\n(kd) yrkandena 7 och 8 bör avstyrkas.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 28 oktober 2003\r\n\r\nPå utrikesutskottets vägnar\r\n\r\nUrban Ahlin\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin\r\n(s), Göran Lennmarker (m), Berndt Ekholm (s), Carina\r\nHägg (s), Holger Gustafsson (kd), Lars Ohly (v), Göran\r\nLindblad (m), Anders Sundström (s), Cecilia Wigström\r\n(fp), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m),\r\nVeronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp), Staffan\r\nDanielsson (c) och Ingrid Olsson (s).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\nAnslagsrelaterade frågor\r\n\r\nGöran Lennmarker, Göran Lindblad och Ewa Björling, (alla m) anför:\r\n\r\nEtt kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU fordrar en\r\ngedigen kompetens\r\ninom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro i princip i\r\nhela Europa och\r\nMedelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk\r\ndiplomatisk närvaro i\r\nde utomeuropeiska industriländerna. Framväxten av dynamiska ekonomier i\r\nAsien, Latinamerika\r\noch förhoppningsvis i södra Afrika ställer även större krav på\r\nkontaktytor och kompetens.\r\nUtskottet anser därför att utrikesförvaltningen bör tillföras en\r\nresursförstärkning\r\nuppgående till 65 000 000 kr. I detta ingår även en ökning av de medel\r\nsom ställs till\r\nambassadernas förfogande för främjande av svenskt näringsliv utomlands\r\nsamt för att beakta\r\nsituationen för utlandsmyndigheternas visumhantering.\r\n\r\n\r\nMot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som\r\novan\r\nanförts. Vi anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2003/04\r\n:K422\r\n(m).\r\n\r\n\r\nKompetens vid Utrikesdepartementet\r\n\r\n\r\nCecilia Wigström (fp) anför:\r\n\r\nRegeringen har under 2003 börjat vidta åtgärder för att det skall\r\nbli möjligt att ingå\r\npartnerskap på ambassader. Än så länge är det dock bara tre av det\r\ntjugotal ambassader som\r\nhar vigselrätt som också förrättar partnerskap. Om ambassadens\r\nvärdland lämnar sitt\r\ngodkännande måste svenska ambassader erbjuda samma service vad gäller både\r\npartnerskap och\r\nborgerliga vigslar. Utskottet anser därför att regeringen skyndsamt bör\r\nvidta åtgärder för\r\natt möjliggöra ingåendet av partnerskap på fler ambassader.\r\n\r\nMot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som\r\novan anförts. Vi\r\nanser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2003/04:K418 (fp).\r\n\r\n\r\nUtrikesförvaltningens organisation\r\n\r\n\r\nHolger Gustafsson (kd) anför:\r\n\r\nSverige bör föra en tydligare utrikespolitik för mänskliga rättigheter.\r\nInom FN har såväl\r\nFN:s generalsekreterare som UNDP fastslagit målet \"alla mänskliga\r\nrättigheter för alla\r\nmänniskor\". Det innebär t.ex. att sociala och ekonomiska rättigheter\r\när lika viktiga som\r\ncivila och politiska rättigheter. Sverige bör aktivt arbeta för detta\r\nlångsiktiga mål.\r\nMetoderna och verkningsmedlen kan dock variera utifrån praktisk\r\nlämplighet och möjlighet.\r\nPositiva verkningsmedel och samförstånd bör prioriteras före negativa\r\nsanktioner.\r\n\r\nFör att främja en sammanhållen utrikespolitik som gynnar respekten\r\nför mänskliga\r\nrättigheter i alla olika politikområden som har en internationell\r\ndimension bör det finnas\r\nen övergripande ministerfunktion för mänskliga rättigheter. Den skall ta\r\nfram strategier och\r\nhandlingsplaner samt följa upp hur främjandet av mänskliga rättigheter\r\nsker inom de olika\r\npolitikområdena.\r\nMot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som\r\novan anförts. Vi\r\nanser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2002/03:U268 (kd\r\n) yrkande 2 samt\r\n2003/04:U341 (kd) yrkande 2.\r\nDet är av yttersta vikt att främjandet av mänskliga rättigheter\r\ngenomsyrar hela den\r\nutrikespolitiska verksamheten. Därför räcker det inte med att\r\nskriva vackra ord i\r\nhandlingsprogram, utan det måste även praktiseras inom\r\nutlandsmyndigheterna. Inom det\r\nmilitära och säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt\r\nvalda ambassader\r\nplacerat militärattachéer. Detta för att främja viktiga\r\nsäkerhetspolitiska relationer med\r\nandra stater, samt att följa utvecklingen på plats i viktiga regioner. På\r\nett liknande sätt\r\nbör Sverige även ha MR-attachéer utplacerade på viktiga och strategiskt\r\nvalda ambassader,\r\ndvs. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen\r\nkring de mänskliga\r\nrättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika regioner,\r\nsamt underlätta\r\nsamarbetet med svenska internationella företag och svenska\r\nfrivilligorganisationer på plats,\r\nliksom samarbetet och koordineringen med internationella organ och\r\norganisationer.\r\nMot bakgrund av detta anser vi att motionen 2003/04:U341 (kd) yrkande 4\r\nbör tillstyrkas.\r\nLika viktigt som att förbättra svenska utrikesförvaltningens bevakning,\r\nkompetens och\r\nexterna samarbetsmöjligheter för mänskliga rättigheter, är\r\nbevakningen av globala\r\nmiljöfrågor. På ett liknande sätt som MR-attachéer kan inrättas vid\r\nlämpliga ambassader, så\r\nkan även miljöattachéer inrättas. Detta är särskilt viktigt\r\ni ofta utsatta\r\nnaturkatastrofområden, i regioner där miljöförstöringen är extremt\r\npåtaglig, eller där stora\r\ninternationella insatser görs för miljösäkerhet. Kristdemokraterna\r\nföreslår riksdagen\r\nbesluta att ge regeringen till känna att förutsättningarna för att utse\r\nmiljöattachéer bör\r\nutredas.\r\nMed anledning av ovan anförda anser vi att motion 2003/04:U341 (kd)\r\nyrkande 5 bör\r\ntillstyrkas.\r\nUnder åren 1991-1994 genomfördes en sammanslagning av\r\nutrikesmyndigheterna och\r\nbiståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På ett\r\nliknande sätt anser\r\nvi att regeringen bör se över möjligheterna att integrera den handels-\r\noch exportfrämjande\r\nverksamheten med utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner\r\när den dominerande\r\nverksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska\r\nsamarbetet, och\r\nutrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja\r\nsvenska handels- och\r\nexportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan Sveriges\r\nambassader utomlands och\r\nt.ex. olika handelskammare och exportråd. Vi anser att möjligheterna\r\natt mer integrera\r\nsvenska handelsfrämjande organ med ambassaderna, för att ytterligare\r\nfrämja en samordnad\r\nutrikespolitik, bör ses över. Framför allt i ekonomiskt starka nationer\r\nsamt i länder där\r\nbistånds- och handelspolitiken i ökad utsträckning bör samordnas.\r\nMot bakgrund av detta anser vi att motion 2003/04:U341 (kd) yrkande 6 bör\r\ntillstyrkas.\r\n\r\n\r\nUtrikesförvaltningen och EU\r\n\r\n\r\nHolger Gustafsson (kd) anför:\r\n\r\nInom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är\r\ndet kommissionens\r\nkapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför Europa som\r\ndiskuteras. Då EU-\r\nkommissionen förbättrar sin förmåga att göra viktiga analyser och\r\nlandrapporter, samt ökar\r\nsin representativa roll, bör det finnas möjligheter för Sverige som EU-\r\nmedlem att dra nytta\r\nav detta. Det handlar inte om att EU-kommissionen på något sätt skall\r\nersätta det nationella\r\nbehovet av bilaterala diplomatiska relationer, men däremot kan Sverige\r\nännu mera dra nytta\r\nav rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder där\r\nSverige i dag saknar\r\nrepresentation. I framtiden kan det således bli tal om att \"slå ihop\"\r\nambassader mellan EU-\r\nmedlemmar i stil med den fysiska integreringen av de nordiska\r\nambassaderna i Berlin.\r\nKristdemokraterna anser att regeringen redan i dag bör utreda\r\nmöjligheterna för dels en\r\nfysisk integrering av flera EU-medlemsländers ambassader, dels hur\r\nSverige i ökad\r\nutsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.\r\n\r\nMot bakgrund av detta anser vi att regeringen bör ges till känna vad som\r\novan anförts. Vi\r\nanser att motion 2003/04:U341 (kd) yrkandena 7 och 8 bör tillstyrkas.\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Bemyndigande för regeringen", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 1 punkt 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 1 punkterna 2, 3 och 7 och avslår motionerna 2002/03:U268 yrkande 2, 2003/04:K212, 2003/04:K277, 2003/04:K297, 2003/04:K302, 2003/04:K404 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K412, 2003/04:K420, 2003/04:K421, 2003/04:K422, 2003/04:K424 yrkandena 1, 4 och 5, 2003/04:Fi240 yrkande 13, 2003/04:Ju479 yrkande 6, 2003/04:U257 yrkande 5, 2003/04:U301 yrkande 6, 2003/04:U341 yrkandena 2 och 4-6 och 2003/04:So405 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Investeringsplan för riksdagsförvaltningen", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 1 punkt 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Bemyndiganden för riksdagsförvaltningen", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 1 punkterna 5 och 6.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Fördjupad målbeskrivning för politikområdet Demokrati", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K404 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Framtida presstödet", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K251 yrkandena 1 och 2, 2003/04:K332, 2003/04:K382 yrkandena 4 och 5, 2003/04:K424 yrkandena 2 och 3, 2003/04:K425, 2003/04:K444 yrkande 19 och 2003/04:Kr327 yrkande 20.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "2", "motforslag_partier": "\"m\"", "votering_id": "5CF3DFDF-5EB3-4C6D-8436-1651E5571570", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "130", "0", "0", "14" ] }, { "td": [ "m", "0", "48", "1", "6" ] }, { "td": [ "c", "20", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "fp", "0", "0", "40", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "0", "27", "6" ] }, { "td": [ "v", "1", "0", "25", "4" ] }, { "td": [ "mp", "15", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "166", "48", "93", "42" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5CF3DFDF-5EB3-4C6D-8436-1651E5571570", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Kompetens vid utlandsmyndigheterna", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U287 yrkande 4, 2003/04:K374, 2003/04:K418 yrkande 22, 2003/04:L350 yrkande 18, 2003/04:U203 yrkande 2, 2003/04:U337 yrkande 5 och 2003/04:So568 yrkande 26.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Manifestation för homo- och bisexuellas situation", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U312 yrkande 2 och 2003/04:U347 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Utrikesförvaltningen och EU", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K311 och 2003/04:U341 yrkandena 7 och 8.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Partistödet", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K423.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Riksdagsförvaltningens årsredovisning för år 2002", "forslag": "Riksdagen lägger redogörelse 2002/03:RS2 till handlingarna.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2003/04", "bet": "KU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Fördjupad målbeskrivning för politikområdet Demokrati", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Framtida presstödet", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Framtida presstödet", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Framtida presstödet", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Framtida presstödet", "partier": "\"v\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Kompetens vid utlandsmyndigheterna", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Utrikesförvaltningen och EU", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "9" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Partistödet", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "10" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-10-16 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-10-30 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-11-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-11-18 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-11-20 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-11-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-11-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-11-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-11-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-11-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2003-11-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna. Riksdagsförvaltningens årsredovisning läggs till handlingarna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 05:20:51" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Regeringen och riksdagsstyrelsen har lämnat förslag om anslag för 2004 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet och presstöd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse.", "dok_id": "GR01KU1", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Anslag till hovet, riksdag, regering och presstöd (KU1)", "dok_id": "GR01KU1", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottet.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 05:20:51" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GR01KU1", "systemdatum": "2017-10-20 09:50:51" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Regeringen och riksdagsstyrelsen har lämnat förslag om anslag för 2004 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet och presstöd. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse.
", "dok_id": "GR01KU1", "systemdatum": "2016-01-26 17:43:59" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Anslag till hovet, riksdag, regering och presstöd (KU1)", "dok_id": "GR01KU1", "systemdatum": "2016-01-26 17:43:59" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GR01KU1", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200304_ku_1.docx", "filstorlek": "168659", "filtyp": "docx", "titel": "Utgiftsområde 1 Rikets styrelse", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0E6046A5-057E-4F43-AF99-9E76418F3B9B" }, { "dok_id": "GR01KU1", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200304_ku_1.pdf", "filstorlek": "820066", "filtyp": "pdf", "titel": "Bilaga: bet_200304_ku_1", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/49CC1ED2-6CDC-4797-A44F-41FA6F5186F6" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U268 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan", "ref_dok_id": "GQ02U268", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U268", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 5 Internationell samverkan", "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U287 Internationellt arbete gällande HBT", "ref_dok_id": "GQ02U287", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U287", "ref_dok_titel": "Internationellt arbete gällande HBT", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, S, FP, V, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:U312 Homo- och bisexuellas situation i världen", "ref_dok_id": "GQ02U312", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "U312", "ref_dok_titel": "Homo- och bisexuellas situation i världen", "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige", "ref_dok_id": "GR02Fi240", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Fi240", "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ju479 Krafttag mot våld mot kvinnor", "ref_dok_id": "GR02Ju479", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ju479", "ref_dok_titel": "Krafttag mot våld mot kvinnor", "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K212 Hyrorna vid våra ambassader", "ref_dok_id": "GR02K212", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K212", "ref_dok_titel": "Hyrorna vid våra ambassader", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K251 Pressutredning", "ref_dok_id": "GR02K251", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K251", "ref_dok_titel": "Pressutredning", "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K277 Radiotidningar", "ref_dok_id": "GR02K277", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K277", "ref_dok_titel": "Radiotidningar", "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Agneta Lundberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K297 SLU:s departementstillhörighet", "ref_dok_id": "GR02K297", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K297", "ref_dok_titel": "SLU:s departementstillhörighet", "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K302 Riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet", "ref_dok_id": "GR02K302", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K302", "ref_dok_titel": "Riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet", "ref_dok_subtitel": "av Mats Odell m.fl. (KD, C, M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K311 Sveriges ambassader i EU-länder", "ref_dok_id": "GR02K311", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K311", "ref_dok_titel": "Sveriges ambassader i EU-länder", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K332 Tidningsutdelning på landsbygden", "ref_dok_id": "GR02K332", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K332", "ref_dok_titel": "Tidningsutdelning på landsbygden", "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K374 Riktlinjer mot trafficking", "ref_dok_id": "GR02K374", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K374", "ref_dok_titel": "Riktlinjer mot trafficking", "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson och Hillevi Larsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K382 Medielagstiftning och medieetik", "ref_dok_id": "GR02K382", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K382", "ref_dok_titel": "Medielagstiftning och medieetik", "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K404 Utgiftsområde 1, Rikets styrelse", "ref_dok_id": "GR02K404", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K404", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1, Rikets styrelse", "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K412 UO 1 Rikets styrelse", "ref_dok_id": "GR02K412", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K412", "ref_dok_titel": "UO 1 Rikets styrelse", "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande", "ref_dok_id": "GR02K418", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K418", "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K420 Rikets styrelse, Allmänna val", "ref_dok_id": "GR02K420", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K420", "ref_dok_titel": "Rikets styrelse, Allmänna val", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K421 Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Riksdagsförvaltningen", "ref_dok_id": "GR02K421", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K421", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Riksdagsförvaltningen", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K422 Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Regeringskansliet", "ref_dok_id": "GR02K422", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K422", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Regeringskansliet", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K423 Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Partistödet", "ref_dok_id": "GR02K423", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K423", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Partistödet", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K424 Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Presstöd", "ref_dok_id": "GR02K424", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K424", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, Presstöd", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K425 Presstödsreglerna", "ref_dok_id": "GR02K425", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K425", "ref_dok_titel": "Presstödsreglerna", "ref_dok_subtitel": "av Marie Granlund och Bo Bernhardsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:K444 Fria och oberoende media", "ref_dok_id": "GR02K444", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "K444", "ref_dok_titel": "Fria och oberoende media", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Kr327 Kulturpolitiken", "ref_dok_id": "GR02Kr327", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Kr327", "ref_dok_titel": "Kulturpolitiken", "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:L350 Homo-, bi- och transsexuellas situation", "ref_dok_id": "GR02L350", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "L350", "ref_dok_titel": "Homo-, bi- och transsexuellas situation", "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:So405 Äldre brottsoffer", "ref_dok_id": "GR02So405", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "So405", "ref_dok_titel": "Äldre brottsoffer", "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:So568 HBT-frågor m.m.", "ref_dok_id": "GR02So568", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "So568", "ref_dok_titel": "HBT-frågor m.m.", "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:U203 Konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning", "ref_dok_id": "GR02U203", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "U203", "ref_dok_titel": "Konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:U257 Irakiska Kurdistan", "ref_dok_id": "GR02U257", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "U257", "ref_dok_titel": "Irakiska Kurdistan", "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans och Maria Hassan (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:U301 Norra Irak/irakiska Kurdistan", "ref_dok_id": "GR02U301", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "U301", "ref_dok_titel": "Norra Irak/irakiska Kurdistan", "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:U337 Internationellt arbete gällande HBT", "ref_dok_id": "GR02U337", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "U337", "ref_dok_titel": "Internationellt arbete gällande HBT", "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:U341 Internationell samverkan, utgiftsområde 5", "ref_dok_id": "GR02U341", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "U341", "ref_dok_titel": "Internationell samverkan, utgiftsområde 5", "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:U347 Homosexuella-bisexuella i världen", "ref_dok_id": "GR02U347", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "U347", "ref_dok_titel": "Homosexuella-bisexuella i världen", "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004", "ref_dok_id": "GR031", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "1", "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "redogorelse 2002/03:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2002", "ref_dok_id": "GQ04RS2", "ref_dok_typ": "redogorelse", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "RS2", "ref_dok_titel": "Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2002", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "redogorelse" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-11-26", "ref_dok_id": "GR0936", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "36", "ref_dok_titel": "2003-11-26", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-11-26", "ref_dok_id": "GR0936", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "36", "ref_dok_titel": "2003-11-26", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:58", "ref_dok_id": "GR0K58", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "58", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:58", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:59", "ref_dok_id": "GR0K59", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "59", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:59", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:60", "ref_dok_id": "GR0K60", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "60", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:60", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:61", "ref_dok_id": "GR0K61", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "61", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:61", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:62", "ref_dok_id": "GR0K62", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "62", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:62", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:63", "ref_dok_id": "GR0K63", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "63", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:63", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2003/04:64", "ref_dok_id": "GR0K64", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "64", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:64", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" } ] } } }