{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303066",
      "dok_id": "GR01KRU6",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KRU6",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KRU6",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KRU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "6",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-16 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:42",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:46",
      "titel": "Övergripande frågor på kulturområdet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KRU6/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KRU6",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KRU6",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KRU6",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Kulturutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KRU6</div><h1>Övergripande frågor på kulturområdet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet motioner som väckts under allmänna\r\nmotionstiden vid 2002/03 och 2003/04 års riksmöten.\r\nFlera motioner rör ett av de sju nationella kulturpolitiska målen, nämligen\r\ndelaktighetsmålet. Fem motionsyrkanden tar upp barnkulturens ställning\r\noch villkor. Med anledning av motionerna föreslår utskottet att riksdagen\r\nskall tillkännage för regeringen att regeringen i den kommande\r\nbudgetpropositionen bör lämna en fyllig redovisning för sin syn på situationen\r\nför barnkulturen och för regeringens planering för sitt kommande arbete\r\nmed barnkulturen samt att regeringen bör ange vilka framtida insatser som\r\nbedöms nödvändiga.\r\nAndra motioner med anknytning till delaktighetsmålet som behandlas rör\r\nfrågor om publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner och det\r\nstatligt stödda kulturutbudets överensstämmelse med publikens efterfrågan.\r\nVidare behandlas motioner om genusperspektivet vid kulturinstitutionerna,\r\nstöd till Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije, diskrimineringsfrågor,\r\nmångkultur m.m. Dessa motionsyrkanden avstyrks av utskottet.\r\nÄven motionsyrkanden om funktionshindrades delaktighet i kulturen behandlas.\r\nUtskottet avstyrker dem. I sammanhanget redovisar utskottet att en\r\nuppföljning av teknikutvecklingen på talboksområdet gjorts och att Talboks-\r\noch punktskriftsbiblioteket demonstrerat den nya formen av talbok för\r\nutskottet. En PM i frågan bifogas betänkandet.\r\nMotionsyrkanden om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och som\r\nexportfrämjare avstyrks.\r\nUtskottet avstyrker vidare motionsyrkanden om att riksdagen skall\r\nuppmärksamma regeringen på det positiva sambandet mellan kultur och hälsa.\r\nKulturutskottet hänvisar till det arbete som nu pågår efter det att\r\nriksdagen antagit mål för folkhälsoarbetet, varvid bl.a. frågan om kultur\r\noch hälsa kommer att uppmärksammas. Utskottet har på riksdagens forskningsdag\r\nden 4 mars 2004 fått information från forskare om forskningsresultat\r\nrörande kultur och hälsa.\r\nVissa frågor om finansieringen av kultur avstyrks. De rör förslag om ett\r\nnytt slags fristående kulturfonder, principerna för uppräkning av vissa\r\nkulturanslag, budgetprocessens inverkan på institutionernas verksamhet,\r\nregler för sponsring samt Stiftelsen Framtidens kultur.\r\nSlutligen avstyrker utskottet motioner om Statens kulturråds uppdrag,\r\ncentrumbildningarnas verksamhet och nya tjänster som länskonstnärer.\r\nI betänkandet finns 13 reservationer och 15 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr280 och 2003/04:Kr233.\r\n\r\n2.      Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 3.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n3.      Barnkulturens ställning och villkor\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört\r\nom barnkulturens ställning och villkor. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotionerna 2002/03:Kr286, 2002/03:Kr336 yrkande 8, 2003/04:So504 yrkande\r\n5, 2003/04:Kr284 yrkande 9 och 2003/04:Kr354.\r\n\r\n4.      Teater och dans i skolan\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 8.\r\n\r\n5.      Barnakademier\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr365 och 2003/04:Kr389 yrkande\r\n4.\r\n\r\n6.      Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 40.\r\n\r\n7.      Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr289 och 2003/04:Kr358.\r\n\r\n8.      Funktionshindrades delaktighet i kulturen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 17, 2003/04:Kr325 och\r\n2003/04:Kr391 yrkande 3.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Funktionshindrade konstnärers behov\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So569 yrkande 7.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n10.     Diskriminering i kulturlivet\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr340 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n11.     Kulturell påverkan på attityder\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr339 yrkande 1, 2003/04:Kr286 yrkande\r\n1 och 2003/04:Kr353 yrkande 1.\r\n\r\n12.     Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr341, 2002/03:Kr373 yrkande 10 och\r\n2003/04:Kr326 yrkande 10.\r\n\r\n13.     Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf336 yrkandena 37 och 38.\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n14.     Förberedelserna för Mångkulturåret 2006\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n15.     Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den\r\nekonomiska utvecklingen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr299, 2002/03:N345 yrkande 25,\r\n2003/04:Kr241, 2003/04:Kr327 yrkande 3 och 2003/04:N328 yrkande 34.\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n16.     Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 22.\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n17.     Nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr262.\r\n\r\n18.     Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:N343 yrkande 9, 2003/04:Kr279 yrkande\r\n1, 2003/04:Kr389 yrkande 1 och 2003/04:N332 yrkande 3.\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n19.     Kultur och hälsa\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr371 yrkande 6, 2003/04:So626,\r\n2003/04:Kr326 yrkande 6 och 2003/04:Kr391 yrkande 6.\r\n\r\n20.     Kultur och arbete\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr234.\r\n\r\n21.     Kulturens betydelse i exportsammanhang\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 25.\r\nReservation 10 (fp)\r\n\r\n22.     Nya kulturfonder\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr237 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n23.     Principerna för omräkning av vissa kulturanslag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr276 och 2003/04:Kr390 yrkande\r\n1.\r\n\r\n24.     Budgetprocessen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr391 yrkande 2.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n25.     Sponsring\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 5.\r\nReservation 12 (v)\r\n\r\n26.     Stiftelsen Framtidens kultur\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 6 och 2003/04:Kr327\r\nyrkande 7.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n27.     Statens kulturråds uppdrag\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 1.\r\n\r\n28.     Centrumbildningar\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 7.\r\n\r\n29.     Tjänster som länskonstnärer\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 9.\r\nStockholm den 16 mars 2004\r\nPå kulturutskottets vägnar\r\nLennart Kollmats\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Lennart Kollmats (fp),\r\nAnnika Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),\r\nPaavo Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos\r\nPapadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp),\r\nBirgitta Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m)\r\noch Rossana Dinamarca (v).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nDelaktighet i kulturen\r\nInledning\r\nRiksdagen fastställde hösten 1996 - efter vissa kompletteringar av\r\nregeringens förslag - sju nationella kulturpolitiska mål (prop. 1996/97:3,\r\nbet. 1996/97:KrU1 s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Ett av dessa sju mål\r\ninnebär att kulturpolitiken skall verka för att alla får möjlighet till\r\ndelaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget\r\nskapande. Detta mål kallas även för jämlikhetsmålet.\r\nDe nationella kulturpolitiska målen skall vara sektorsövergripande och\r\ngälla för statlig verksamhet både inom och utom kulturområdet. Syftet är\r\nockså att de skall kunna vara vägledande för kommunal och landstingskommunal\r\nkulturpolitik.\r\nRiksdagen har beslutat att regeringen senast den 14 maj varje år i skrivelser\r\nbör lämna resultatredovisningar för alla utgiftsområden (förs. 2000/01:RS1,\r\nbet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273). Bakgrunden till detta beslut är\r\natt uppföljning och utvärdering bör bli en integrerad del av budgetprocessen\r\noch att förutsättningarna för detta skulle förbättras avsevärt om regeringen\r\nårligen avlämnar resultatskrivelser för alla utgiftsområden.\r\nVåren 2002 valde regeringen att lämna en resultatskrivelse till riksdagen\r\ninom kulturområdet, nämligen Kultur och delaktighet (skr. 2001/02:176,\r\nbet. 2002/03:KrU1 s. 33-43). På kulturutskottets förslag beslutade riksdagen\r\natt lägga skrivelsen till handlingarna med de synpunkter kulturutskottet\r\nframfört. Utskottet framhöll bl.a. att skrivelsens ansats var bred men\r\npåpekade också att t.ex. barns, ungdomars och handikappades delaktighet\r\ni kulturen berörts mycket kortfattat eller inte alls. Utskottet ansåg\r\nockså att det är viktigt att kopplingen mellan resultaten och de statliga\r\ninsatserna görs tydligare, då verksamhet ofta har fler finansiärer, t.ex.\r\nkommuner och landsting. Till det kan läggas att viss verksamhet för\r\nkortare perioder också till betydande delar finansieras med EU-medel,\r\nregionalpolitiskt motiverade medel, medel från Stiftelsen Framtidens kultur\r\nm.fl.\r\nI det följande behandlar utskottet motionsyrkanden med många skilda\r\naspekter på delaktigheten i kulturen.\r\nPublikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om publikråd och referensgrupper vid\r\nkulturinstitutioner.\r\nMotionerna\r\nI två motioner, 2002/03:Kr280 (s) och 2003/04:Kr233 (s), begärs att\r\nriksdagen skall göra ett tillkännagivande för regeringen om att\r\nkulturinstitutionerna bör ändra sitt arbetssätt med syfte att bredda publiken\r\noch\r\nöka delaktigheten. Arbetet med publikråd och referensgrupper vid\r\nkulturinstitutioner  bör utvecklas. Därvid kan projekt drivna av Skådebanans\r\noch Folkrörelsernas Konstfrämjande tjäna som förebilder.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inledningsvis redovisat att delaktighetsmålet för kulturpolitiken\r\nbl.a. innebär att alla skall få möjlighet till delaktighet i kulturlivet\r\noch till kulturupplevelser. Detta mål skall efterlevas av de statliga och\r\nstatligt stödda kulturinstitutionerna. I regleringsbrev har regeringen i\r\nmånga fall utvecklat målet i delmål med mera detaljerade krav. Det är\r\ninstitutionernas ansvar att tolka delaktighetsmålet och finna vägar att\r\ntillämpa det i sin egen verksamhet. De skall också återrapportera till\r\nregeringen hur och i vilken utsträckning de uppnått målen. Utskottet utgår\r\nfrån att Kulturrådet i sina årliga omvärldsanalyser kommer in på frågor\r\nsom belyser förnyelse, delaktighet och spridning. Något särskilt uttalande\r\ni frågan om publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner  torde\r\ninte vara nödvändigt. Motionerna 2002/03:Kr280 (s) och 2003/04:Kr233 (s)\r\navstyrks.\r\nDet statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om det statligt stödda kulturutbudet\r\noch publikens efterfrågan, jämför reservation 1 (c).\r\nMotionen\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:Kr326 (c) återkommer med krav på att en\r\nsärskild utredning skall göras för att belysa om det statligt stödda\r\nkulturutbudet och publikens efterfrågan  inom kulturområdet stämmer överens\r\n(yrkande 3). Motionärerna anför att det statliga stödet går till den\r\netablerade kulturen. Nya kulturella rörelser, nya arenor, nya arrangörer,\r\ninformella spelplatser och nya konstformer uppstår oftast utan statligt\r\nstöd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller frågan om det statligt stödda kulturutbudet och publikens\r\nefterfrågan  stämmer överens vill utskottet först påminna om Kulturrådets\r\nhuvuduppgifter. Till dessa hör att följa utvecklingen inom kulturområdet\r\ni stort, ge regeringen ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken\r\noch biträda vid genomförandet av denna. Kulturrådet gör en kontinuerlig\r\nuppföljning och utvärdering område för område. I arbetet ingår undersökningar\r\nav spridningen av det statligt stödda kulturutbudet samt publikundersökningar.\r\nSådana görs också inom institutionerna.\r\nI sin årliga omvärldsanalys tar Kulturrådet upp olika utvecklingstendenser\r\nsom påverkar konsten, kulturen och kulturpolitiken. Rådet konstaterade\r\noch diskuterade i sin omvärldsanalys år 2001 bl.a. att nya arenor, nya\r\narrangörer, informella spelplatser och nya konstformer oftast uppstår\r\nutan statligt stöd. Avsikten med att presentera dessa frågeställningar\r\nangavs vara att stimulera till debatt om kulturens betydelse som en\r\ndynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.\r\nUtskottet - som redovisade Kulturrådets diskussion i sitt betänkande\r\n2001/02:KrU1 - förutsätter även nu att Kulturrådet i sina fortsatta\r\nutvärderingar belyser bl.a. sådana frågeställningar om förnyelse, delaktighet\r\noch spridning av kulturen som lyftes fram i omvärldsanalysen år 2001.\r\nUtskottet förutsätter också att rådet kommer med de förslag som anses\r\nnödvändiga när det gäller förändringar och förnyelse i användningen av de\r\nstatliga bidragen.\r\nI sitt budgetbetänkande år 2001 redovisade utskottet att Riksdagens\r\nrevisorer på utskottets förslag genomfört en granskning av den nu åter\r\naktuella frågan. I revisorernas förstudie våren 2002 anfördes att frågor\r\nom vad publiken efterfrågar delvis är av forskningsmässig karaktär. De\r\nhänvisade också till pågående arbete inom Kulturrådet och Kulturdepartementet\r\nmed att utveckla uppföljningen och utvärderingen av statens kulturpolitik.\r\n\r\nMot bakgrund av det anförda anser utskottet att någon särskild utredning\r\nom det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan för närvarande\r\ninte är nödvändig. Motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 3 avstyrks.\r\nBarnkulturens ställning och villkor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med delvis bifall till motionsyrkanden tillkännage för\r\nregeringen vad utskottet anfört om barnkulturens ställning och villkor.\r\n\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om\r\n- teater och dans i skolan och\r\n- barnakademier.\r\nMotionerna\r\nI åtta motioner behandlas frågor som rör barnkulturen.\r\nI tre av dessa motioner, nämligen 2002/03:Kr286 (v), 2002/03:Kr336 (c)\r\nyrkande 8 och 2003/04:Kr284 (c) yrkande 9 begärs att en parlamentariskt\r\nsammansatt kommitté skall få i uppdrag att utreda barnkulturens ställning\r\noch villkor.\r\nI motion 2002/03:Kr286 (v) framhålls att grunden för kulturvanor och\r\nspråkförmåga grundläggs tidigt i livet och att barn som tidigt får tillgång\r\ntill kultur får chansen att bygga sin självkänsla och behålla glädjen\r\növer sin egen förmåga. Genom arbete med kultur i skola, förskola,\r\nfritidsverksamhet samt på mödra- och barnavårdscentraler kan man bidra till\r\natt ta bort klyftan mellan samhällsklasser, mellan invandrade och svenskfödda,\r\nmellan pojkar och flickor. Motionärerna ger exempel på förhållanden i\r\ndagens samhälle som gör det svårt att nå upp till kraven i FN:s barnkonvention\r\npå att alla barn skall ha rätt att fritt delta i det kulturella och\r\nkonstnärliga livet. I motionen nämns som exempel höga avgifter i kulturskolan,\r\nbristen på skolbibliotek och teater- och dansföreställningar genom skolan,\r\nbehov av barnanpassad museipedagogik samt svårigheter att få tillgång\r\ntill kultur i glesbygd och för funktionshindrade barn. En parlamentarisk\r\nutredning bör därför kartlägga barns tillgång till kultur och därefter\r\nkomma med förslag som rör barnkulturens ställning i landet.\r\nÄven motionerna 2002/03:Kr336 (c) yrkande 8 och 2003/04:Kr284 (c) yrkande\r\n9 utgår från de skyldigheter att tillgodose barns rätt till kultur och\r\nrätt till konstnärligt och kulturellt skapande som stadgas i FN:s\r\nbarnkonvention. Motionärerna betonar att det inte endast gäller barn som\r\nkonsumenter av kultur utan också barns möjligheter till eget skapande.\r\nLiksom i föregående motion framhålls nödvändigheten av att barn får\r\ntillgång till kultur i tidig ålder. De skall ha lika möjligheter oavsett\r\nföräldrars inkomster och geografiska hemvist. Barnkultur får inte\r\ndiskrimineras i förhållande till vuxnas kultur. För att säkerställa att\r\nbarnkulturen ges den plats och det utrymme den behöver bör en parlamentariskt\r\nsammansatt kommitté se över barnkulturens villkor och hur barnkulturen\r\nskall kunna säkerställas ekonomiskt.\r\nVikten av att satsa på barns och ungas kulturutövning framhålls även i\r\nmotion 2003/04:Kr354 (s). Alla institutioner skall prioritera barnen inom\r\nkulturen. Kulturen har stor betydelse för deras utveckling, självkänsla,\r\nspråkliga förmåga m.m. Med minskande kommunala kulturbidrag blir tillgång\r\ntill kultur en klassfråga. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att\r\nbarnkulturens utrymme i det totala samhällsfinansierade kulturutbudet bör\r\nbevakas.\r\nRiksdagen bör enligt motion 2003/04:So504 (fp) yrkande 5 begära att\r\nregeringen vidtar åtgärder för en kreativ kulturpolitik för barn. Musik-\r\noch kulturskolor skall stödjas och stimuleras, den professionella konsten\r\nmåste bli ett komplement till det kommersiella kulturutbudet och public\r\nservice-TV och radio skall präglas av kvalitet och bildning.\r\nEnligt motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 8 bör anslagen för utveckling av\r\nteater och dans stärkas med syfte att alla elever skall få se teater och\r\ndans i skolan. I dag har denna möjlighet begränsats genom kommunernas\r\nnedskurna kulturbidrag. En teaterföreställning och en dansföreställning\r\nper år bör vara ett minimum för varje elev. I motionen framhålls också\r\natt teater och dans bör ingå i skolans arbete och att skolan bör samarbeta\r\nmed professionella konstnärer. Detta kan också ge flera arbetstillfällen\r\nför konstnärer.\r\nSlutligen begärs i motionerna 2003/04:Kr365 (s) och 2003/04:Kr389 (s)\r\nyrkande 4 uttalanden av riksdagen om att en barn- och ungdomsteaterakademi\r\nskall inrättas i Göteborg respektive att en barnakademi skall inrättas\r\ni Västsverige.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär riksdagen hösten 1996 fattade beslut om en långsiktig nationell\r\nkulturpolitik var ett genomgående tema barns och ungas rätt både till eget\r\nskapande och till deltagande i kulturlivet  (prop. 1996/97:3 s. 22, 42,\r\n43, 52-55, 63-66, 102, 103, 125, 126, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).\r\nDet framhölls att det är av stor vikt att alla kulturinstitutioner och\r\nkulturverksamheter tar barnens rätt till kultur på allvar. Delaktighetsmålet\r\nför kulturpolitiken gäller självfallet barn och ungdomar.\r\nI den kulturpolitiska propositionen framhölls bl.a. följande (prop.\r\n1996/97:3 s. 22).\r\nBarn och ungdomar har olika behov. Barn måste tidigt få ta del av ett\r\nbrett kulturutbud och stifta bekantskap med litteratur, konst, musik och\r\nhistoria med stöd av engagerade vuxna. Kulturen blir på det sättet ett\r\nviktigt redskap i barnets utveckling. Ungdomar däremot har redan skaffat\r\nsig kulturella preferenser där de ofta inte bara vill vara kulturkonsumenter\r\nutan också kulturproducenter. En kulturpolitik för unga människor måste\r\ndärför också ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och kreativa förmåga.\r\n\r\nSpråket är av stor betydelse för barn och unga. Satsningar på litteratur\r\noch läsande för dessa grupper är också ett av de prioriterade områdena i\r\ndenna proposition.\r\nKulturrådet diskuterade i sin omvärldsanalys år 2001 (Om världen 2001)\r\nbarnens rätt till konst och kulturliv och framhöll därvid bl.a. skolans\r\nstora betydelse för att eleverna skall få möta kulturen i alla dess\r\nbemärkelser under sin skoltid. Skapande verksamhet får inte ses som en\r\nmarginell företeelse i skolan utan skall integreras i skolans dagliga arbete.\r\nAlla lärare i skolan har ansvar för kulturen som en del i lärandet.\r\nKulturrådet anförde att skolorna bör öka sitt samarbete med viktiga\r\ninstitutioner utanför skolan och att konstnärer bör få nya roller i skolan.\r\n\r\nEtt av de tre mål för ungdomspolitiken som fastställdes av riksdagen år\r\n1999 innebär att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och\r\ndelaktighet (prop. 1998/99:115, bet. 1999/2000:Kr4, rskr. 1999/2000:53).\r\nBland de ca 40 delmål för ungdomspolitiken som regeringen fastställt\r\ndärefter finns några som rör ungdomars delaktighet i kulturlivet och\r\nmöjligheter till kulturupplevelser och eget skapande. Ungdomsstyrelsen har\r\ni samarbete med en lång rad myndigheter, däribland Kulturrådet, sammanställt\r\nrapporter de följande åren och lämnat en fördjupad uppföljnings- och\r\nutvärderingsrapport till regeringen våren 2003 (Ung 2003, Ungdomsstyrelsens\r\nskrifter 2003:1). En ny ungdomspolitisk proposition har aviserats till\r\nvåren 2004.\r\nMed anledning av att regeringens resultatskrivelse (skr. 2001/02:176, bet.\r\n2002/03:KrU1 s. 33-43) om delaktighetsmålet inte omfattade barn och unga\r\nansåg utskottet att det skulle vara av stort värde om regeringen i kommande\r\nresultatredovisningar lyfter fram barn- och ungdomsperspektivet, särskilt\r\nsom barn och ungdomar är en uttalat prioriterad grupp i kulturpolitiken.\r\nUtskottet angav vissa kompletterande underlag som skulle kunna användas.\r\n\r\nBarnkulturen har berörts i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1\r\nutg.omr. 17 s. 22). Regeringen redovisar sin avsikt att stärka barnkulturen\r\ngenom att tillsätta en särskild aktionsgrupp med uppdrag att bl.a. inleda\r\nett särskilt modellsamarbete med ett antal kommuner samt pröva hur\r\nprofessionella konstnärer och kulturutövare kan få en större roll i bl.a.\r\nskolan.\r\nRegeringen har i januari 2004 överlämnat en skrivelse till riksdagen om\r\nutveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention\r\nom barnets rättigheter (skr. 2003/04:47). I skrivelsen aviseras en annan\r\nskrivelse till riksdagen under våren 2004, i vilken en genomgång skall\r\ngöras av statsbudgeten för år 2004 ur ett barnperspektiv. Mål, insatser\r\noch resultat inom de olika politikområdena skall redovisas.\r\nUtskottet kan - bl.a. mot bakgrund av vad som redovisats ovan - konstatera\r\natt det länge rått enighet om att det är viktigt att barn och unga\r\nprioriteras inom kulturområdet. Även de nu aktuella motionerna ger uttryck\r\nför denna inställning. Det råder i utskottet inte några delade meningar\r\nom att grunden för kulturvanor och språkförmåga grundläggs tidigt i livet\r\noch att det är viktigt att barn tidigt får tillgång till kultur. FN:s\r\nbarnkonvention ställer krav på barns rätt till kultur och rätt till\r\nkonstnärligt och kulturellt skapande. Det är samhällets strävan att detta\r\ntillgodoses så långt som möjligt. Som motionärerna framhåller har förskolan\r\noch skolan en mycket viktig roll när det gäller att lägga grunden för\r\nbarns språkförmåga, kulturvana och eget skapande och att ge dem tillgång\r\ntill teater, dans och musik. Även den kommunalt finansierade kultur- och\r\nmusikskolans insatser är betydelsefulla. Som regeringen exemplifierat i\r\nbudgetpropositionen för 2004 har en rad statliga insatser gjorts under\r\nsenare år med början i den kulturpolitiska propositionen 1996 för att\r\nfrämja barns och ungas tillgång till kultur.\r\nMot bakgrund av att regeringens resultatskrivelse år 2002 inte innefattade\r\nbarns och ungas tillgång till kultur och med anledning av de nu aktuella\r\nmotionsyrkandena om barnkulturens ställning och villkor anser utskottet\r\natt regeringen senast i budgetpropositionen för år 2005 bör lämna en fyllig\r\nredovisning för sin syn på situationen för barnkulturen och för regeringens\r\nplanering för sitt kommande arbete med barnkulturfrågor samt ange vilka\r\nframtida insatser som bedöms nödvändiga. Utskottet anser att det därmed\r\ninte är nödvändigt att nu tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté\r\nför en större och tidskrävande kartläggning och utredning om barnkulturen.\r\nVad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för\r\nregeringen. Därmed bör riksdagen delvis bifalla motionerna 2002/03:Kr286\r\n(v), 2002/03:Kr336 (c) yrkande 8, 2003/04:So504 (fp) yrkande 5, 2003/04:Kr284\r\n(c) yrkande 9 och 2003/04:Kr354 (s).\r\nNär det gäller motionsyrkandet om teater och dans i skolan  vill utskottet\r\nanföra följande.\r\nUtskottet har i tidigare sammanhang anfört att kulturen inte enbart bör\r\nvara ett särskilt inslag i skolarbetet utan också vara en integrerad del\r\ni olika ämnen (se bet. 2002/03:KrU1 s. 27-28). I läroplanen för det\r\nobligatoriska skolväsendet framhålls bl.a. att utbildning och fostran i\r\ndjupare mening är en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv -\r\nvärden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa.\r\nDet sägs vidare att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det\r\naktiva lärandet. Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer\r\noch uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och\r\nskapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.\r\nFörmåga till eget skapande hör till det som eleverna enligt läroplanen\r\nskall tillägna sig. Skolan ansvarar för att eleverna bl.a. utvecklar sin\r\nförmåga till kreativt skapande och får ett ökat intresse för att ta del\r\nav samhällets kulturutbud. Föreskrifter av motsvarande innebörd finns\r\nockså i läroplanen för de frivilliga skolformerna.\r\nVidare har utskottet vid tidigare tillfällen uttryckt sin stora uppskattning\r\nav kultur- och musikskolans insatser. Samtidigt har utskottet understrukit\r\natt det är och förblir kommunernas ansvar att bidra till driften av dem.\r\n\r\nI det föregående har utskottet redovisat att regeringen i budgetpropositionen\r\nför år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 17 s. 22) redovisat sin avsikt att\r\ntillsätta en aktionsgrupp för att pröva hur professionella konstnärer och\r\nkulturutövare kan få en större roll i skolan. I den mån motionen avser\r\nett uttalande om förstärkta bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper\r\nför att öka det utbud som kan erbjudas skolan bör en avvägning mot andra\r\nangelägna resursbehov göras i ordinarie budgetarbete.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr373\r\n(v) yrkande 8.\r\nAv motionerna om barnakademier  framgår inte på vilket sätt motionärerna\r\nönskar att staten skall göra en insats, dvs. om staten skall ta initiativ\r\ntill inrättande av sådana akademier i statlig regi eller om staten ekonomiskt\r\nskall stödja akademier som förutsätts inrättas av någon annan. Den önskade\r\nverksamhet som beskrivs i motionerna är mycket omfattande. Den innefattar\r\nfrågan om ökat kulturutbud för barn i Västsverige, vilket torde vara en\r\nfråga för kommun och region, samt utbildning för författare, dramatiker,\r\nteaterarbetare, lärare, ungdomsledare m.fl., vilket torde ankomma på\r\nutbildningsväsendet att tillgodose. Även stöd till nyskriven dramatik\r\nföreslås. I denna fråga vill utskottet påminna om att Sveriges författarfond,\r\nmed medel från anslaget 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer,\r\nfår ge statsbidrag till fria teatergrupper, regionala och lokala\r\nteaterinstitutioner samt radio- och TV-företag för beställning av nyskriven\r\nsvensk dramatik (SFS 1998:1369). Till en betydande del inriktas motionerna\r\nmot olika frågor som rör teater. Utskottet har inhämtat att Kulturrådet\r\nhösten 2003 startat ett projekt i vilket situationen för barn- och\r\nungdomsteater skall kartläggas.\r\nUtskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår\r\nmotionerna 2003/04:Kr365 (s) och 2003/04:Kr389 (s) yrkande 4.\r\nGenusperspektivet inom kulturinstitutionerna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om genusperspektivet inom\r\nkulturinstitutionerna.\r\n\r\nMotionen\r\nEtt tydligare genusperspektiv  bör enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande\r\n40 införlivas med och praktiseras inom kulturinstitutionerna. Detta bör\r\nprägla både kulturyttringar och ledning av institutionerna. Kvinnligt\r\nchefskap bör uppmuntras, och kvinnors erfarenheter av och infallsvinklar\r\npå kulturen tas till vara. Det behövs fler kvinnliga förebilder inom\r\nkultursektorn, och det behövs mer kvinnlig påverkan på innehållet i kulturen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer med motionärerna bakom motion 2003/04:Kr326 (c) när\r\ndet gäller behovet av ett tydligt genusperspektiv inom kulturinstitutionerna,\r\navseende både institutionernas ledning och innehållet i den kulturella\r\nverksamheten.\r\nUtskottet påminner om att ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är\r\nen jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. I\r\nregeringens skrivelse 2002/03:140 Jämt och ständigt - Regeringens\r\njämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden utvecklas detta\r\nnärmare,\r\ndär det bl.a. anförs att en kvinnorepresentation i beslutande organ, som\r\nstår i proportion till kvinnornas andel av befolkningen, är en viktig\r\ndemokratifråga. Båda könen måste vara representerade inom alla samhällsområden\r\noch på alla beslutsnivåer för att de skall kunna påverka samhällsutvecklingen\r\npå lika villkor. Med en jämn fördelning mellan kvinnor och män ökar också\r\nförutsättningarna för ett bättre och bredare beslutsunderlag i olika\r\nsamhällsfrågor. När det gäller chefer i statlig sektor är målet klart\r\nangivet, nämligen att hälften av de nyutnämnda myndighetscheferna skall\r\nvara kvinnor och hälften män (se prop. 1994/95:100, bil. 8, s. 12). Något\r\nslutmål liknande det som finns för statliga styrelser har inte satts upp\r\nför könsfördelningen av chefer i statlig sektor. År 2002 var 44 % av dem\r\nsom utsågs till myndighetschefer kvinnor. I skrivelsen angavs vidare att\r\nregeringens arbete att öka andelen kvinnor som myndighetschefer fortsatt\r\när prioriterat.\r\nUtskottet vill också redovisa att regeringen i regleringsbreven till de\r\nstatliga kulturmyndigheterna och -institutionerna ställer upp ett mål med\r\nåterrapporteringskrav som innebär att en samhällsutveckling skall främjas\r\nsom bl.a. kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män. Det ankommer\r\npå regeringen att utifrån återrapporteringarna bedöma om åtgärder bör\r\nvidtas. Myndigheterna och institutionerna skall också återrapportera i\r\nvilken mån deras mål för kompetensutveckling för personalen har uppnåtts\r\nm.m. Redovisningen av denna verksamhet skall bl.a. avse könsfördelning.\r\nInom\r\nkulturområdet kan följande aktuella åtgärder som rör genusfrågor nämnas.\r\nEn särskild arbetsgrupp för genusfrågor inom museiområdet tillsatt av\r\nregeringen har i januari 2004 avgivit rapporten Genus på museer (Ds\r\n2003:61). Regeringen har i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1\r\nutg.omr. 17 s. 24) uttalat sin avsikt att främja jämställdheten inom\r\nscenkonstområdet genom att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag\r\natt följa utvecklingen och ta till vara erfarenheter från hela scenkonstområdet\r\nsamt föreslå lämpliga åtgärder. Det nu gällande filmavtalet gäller för\r\ntiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 31 december 2004. Inriktningen på\r\ninsatserna för filmen under denna period har varit att bl.a. förbättra\r\nkvinnliga filmskapares villkor. Behovet av ytterligare insatser får bedömas\r\nav parterna när nästa filmavtal utarbetas.\r\nUtskottet vill också redovisa att regeringen den 19 februari 2004 beslutat\r\natt tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av\r\njämlikhetspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet (dir.\r\n2004:18).\r\n\r\nUtskottet anser - mot bakgrund av det anförda - att det inte är nödvändigt\r\natt riksdagen gör ett uttalande för regeringen om behovet av att\r\nkulturinstitutionerna även fortsättningsvis måste utveckla sin strävan att\r\narbeta utifrån ett tydligt genusperspektiv. Motion 2003/04:Kr326 (c)\r\nyrkande 40 avstyrks därför.\r\nSydsamiskt kulturcentrum Gaaltije\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije.\r\n\r\nMotionerna\r\nI två motioner yrkas att riksdagen skall tillkännage för regeringen att\r\nSydsamiskt kulturcentrum Gaaltije  skall finansieras genom ett varaktigt\r\nstatligt anslag, nämligen i motionerna 2003/04:Kr289 (c) och 2003/04:Kr358\r\n(s). Gaaltije har till uppgift att bevara, stärka och utveckla den sydsamiska\r\nkulturen, det sydsamiska språket och det sydsamiska samhället. Ett sådant\r\nkulturcentrum är enligt motionärerna av stor betydelse eftersom det\r\nsydsamiska samhället har en så liten befolkning som är spridd över ett stort\r\nområde. Gaaltije är enligt motionerna helt beroende av EU-medel till olika\r\nprojekt, och det är osäkert om ett sådant stöd kommer att finnas under en\r\nny programperiod.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGaaltije är en stiftelse med Samernas Riksförbund (SSR) och riksförbundet\r\nSame Ätnam (RSÄ) samt de tre sameföreningarna Frosthagen-Hotagen, Östersund\r\noch Härjedalen som stiftelsebildare. Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije\r\ninvigdes i Östersund år 1999. Stiftelsen skall verka för att sydsamernas\r\nhistoria, språk och kultur levandegörs samt stärka och utveckla det\r\nsydsamiska kultur- och näringslivet. Fem programområden har enligt\r\nårsberättelsen\r\nför år 2002 utpekats som centrala. De gäller språk, historia och kultur,\r\nnäring och samhälle, den samiska konsten och konsthantverket, information\r\noch kunskapsförmedling samt Gaaltije som mötesplats och ett samiskt\r\nmarknadstorg. Det redovisas att finansieringen av projekt huvudsakligen\r\nskett genom EU-program, i vissa fall i samarbete med organisationer och\r\ninstitutioner i Norge. Svenska medfinansierare som nämns är Länsstyrelsen\r\ni Jämtlands län, Kulturrådet, Sametingets kulturråd och Östersunds kommun.\r\n\r\nInom kulturbudgeten finns medel avsatta för bidrag till samisk kultur\r\n(under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt\r\ninternationellt kulturutbyte och samarbete). Medlen disponeras av Sametinget\r\noch uppgår för år 2004 till 14 515 000 kronor. Som utskottet redovisat\r\nhar Sametingets kulturråd bidragit till verksamhet vid Gaaltije.\r\nKulturrådet har i sin rapport De nationella minoriteterna och kulturlivet\r\n(Rapport 2001:4 s. 30-31, 36-38) påpekat att det är ett problem att\r\nGaaltije saknar en varaktig finansiering efter det att EU:s programperiod\r\nupphör vid utgången av år 2006. I rapporten föreslogs bl.a. att ett nytt\r\nanslag skulle ställas till rådets disposition för stöd till de nationella\r\nminoriteterna.\r\nFrån och med budgetåret 2002 anvisas under anslaget 28:2 - utöver det\r\nsärskilda bidraget till samisk kultur - 7 miljoner kronor för en satsning\r\npå de nationella minoriteternas kultur och språk, bl.a. för förstärkt\r\nbidrag till samisk kultur.\r\nRegeringen uppdrog år 2002 åt Sametinget att utveckla och etablera ett\r\npermanent nationellt informationscentrum för samefrågor. Regeringen\r\nkonstaterade att okunskapen i det svenska samhället är stor om samer och\r\nsamisk kultur och att efterfrågan på information om Sveriges urbefolkning\r\nständigt växer såväl i Sverige som från utlandet.\r\nI sitt arbete med uppdraget skall Sametinget beakta att detta\r\ninformationscentrum\r\nskall kunna bilda en plattform för mer självständiga och långsiktiga\r\naktiviteter som rör samefrågor inom myndigheter, samiska organisationer\r\noch institutioner, utbildnings-, biblioteks- och museiväsendet m.m.\r\nSamordningen mellan olika aktörers informationsinsatser skall ökas. Redan\r\nunder utvecklingsfasen bör Sametinget få till stånd en utåtriktad\r\ninformationsverksamhet. Sametinget har engångsvis fått 3 000 000 kronor för\r\nutveckling och etablering av centrumet. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 31 december 2004.\r\nMed hänvisning till vad som här redovisats om pågående utvecklingsarbete\r\nanser utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande om Sydsamiskt\r\nkulturcentrum Gaaltije. Utskottet avstyrker därför motionerna 2003/04:Kr289\r\n(c) och 2003/04:Kr358 (s).\r\nFunktionshindrades delaktighet i kulturen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om\r\n- funktionshindrades tillgång till kulturen, jämför reservation 2 (m, fp,\r\nkd, c) och\r\n- funktionshindrade konstnärers behov.\r\nUtskottets uppföljning av teknikskiftet inom talboksproduktionen\r\nI utskottens arbete ingår att göra uppföljningar och utvärderingar inom\r\nutskottens respektive verksamhetsområden. Detta kan genomföras i många\r\nolika former, t.ex. genom att utskottet föreslår riksdagen att begära att\r\nregeringen skall låta göra en utredning, en översyn m.m., genom att göra\r\nuppföljningar och utvärderingar i ett utskotts egen regi eller genom\r\nutomstående utredare och experter samt genom att anordna utfrågningar,\r\nstudiebesök m.m.\r\nUtskottet har under en följd av år behandlat frågor om läshandikappades\r\ntillgång till litteratur. Sedan några år pågår ett teknikskifte inom\r\ntalboksproduktionen. Mot denna bakgrund har utskottet givit riksdagens\r\nutredningstjänst (RUT) i uppdrag att göra en översikt över digitaliseringen\r\nav talböcker. Resultatet av arbetet har redovisats i en promemoria,\r\nTillgång till litteratur för personer med läshandikapp - En uppföljning av\r\növergången till digitala talböcker. PM:en bifogas som bilaga till detta\r\nbetänkande - bilaga 2. Under arbetet har RUT tagit kontakt bl.a. med den\r\nansvariga statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).\r\n\r\nUtgångspunkten för uppföljningsarbetet inom RUT har varit ett av målen\r\nför handikappolitiken, nämligen att samhället skall utformas så att\r\nmänniskor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i\r\nsamhällslivet,\r\nsamt delaktighetsmålet för kulturpolitiken.\r\nAv avgörande betydelse för läshandikappades möjlighet till delaktighet är\r\nmöjligheten att ta del av skrivna texter. I Sverige finns ca 335 000\r\npersoner som på grund av något läshandikapp är berättigade att låna talböcker.\r\nTalböcker är inläsningar av utgivna böcker. TPB har till uppgift att i\r\nsamverkan med andra bibliotek tillgodose de behov av litteratur som\r\npersoner med läshandikapp har.\r\nFrån och med år 2001 produceras talböcker i det digitala DAISY-formatet\r\nsamtidigt som talböcker som tidigare lästs in på kassettband successivt\r\nförs över till DAISY-format. DAISY är ursprungligen en svensk uppfinning\r\nsom även används i många andra länder. Ett internationellt utvecklingssamarbete\r\npågår inom området i det s.k. DAISY-konsortiet. Drygt 70 organisationer\r\nfrån ett fyrtiotal länder ingår i konsortiet.\r\nDet nya mediet innebär bl.a. att informationen kan komprimeras och rymmas\r\nt.ex. på en cd-romskiva och att sökning underlättas. DAISY-böcker kan\r\nläsas främst genom särskilda uppspelningsapparater eller dator. I flera\r\nlandsting betraktas sådana apparater som hjälpmedel.\r\nÖvergången till DAISY-format innebär ett teknikskifte när det gäller både\r\nframställning och användning av talböcker. I PM:en har en genomgång gjorts\r\nav hur övergången till digitala talböcker har fungerat och hur teknikskiftet\r\nhar påverkat förutsättningarna för att nå de kulturpolitiska målen.\r\nVid utskottets sammanträde torsdagen den 22 januari 2004 lämnade representanter\r\nför TPB på utskottets begäran information om det digitala talbokssystemet\r\nDAISY och demonstrerade användningen av det.\r\nMotionerna\r\nFyra motioner tar upp frågor som rör funktionshindrades tillgång till\r\nkulturen.\r\nEnligt motion 2003/04:Kr209 (m) yrkande 17 har tillgängligheten till\r\nkulturlivet för de funktionshindrade blivit mycket bättre, men fortfarande\r\nfinns åtskilligt kvar att göra. Utbudet och möjligheterna måste vara\r\nflexibla då de funktionshindrade inte är någon enhetlig grupp. Detta\r\nexemplifieras med att textning och hörslinga för hörselskadade kan saknas\r\npå bio och att synskadade behöver få textremsan i TV uppläst i en särskild\r\nkanal. Rullstolsburna kan fortfarande ha svårigheter att ta sig in i\r\nkulturlokaler. Vidare är antalet funktionshindrade studerande vid konstnärliga\r\nhögskolor fortfarande litet. Tillgängligheten till talböcker är inte heller\r\ntillfredsställande för alla behövande, anförs det i motionen.\r\nMotionärerna bakom motion 2003/04:Kr391 (kd) anser att samhället på ett\r\ntydligare sätt måste uppmärksamma de problem som finns för funktionshindrades\r\nmöjlighet att delta i kulturlivet och att hindren måste undanröjas. Alla\r\nkulturinstitutioner måste medvetet arbeta för att detta skall uppnås.\r\nMotionärerna påminner om att regeringens resultatskrivelse 2001/02:176\r\nKultur och delaktighet inte innefattade någon redovisning och bedömning\r\nav de funktionshindrades delaktighet. Kulturrådet bör därför få i uppgift\r\natt utreda de funktionshindrades delaktighet i och tillgång till kulturlivet\r\nför att det skall finnas en grund för statliga insatser på området (yrkande\r\n3).\r\nI motion 2003/04:So569 (v) uppmärksammas funktionshindrade konstnärers\r\nbehov. Motionärerna framhåller att utomordentligt begåvade och talangfulla\r\nkonstnärer som är funktionshindrade osynliggörs genom att de sällan blir\r\nrepresenterade på museer och gallerier eller på scen och film. De begär\r\nen handlingsplan för hur stödet till dessa konstnärer skall kunna öka\r\n(yrkande 7).\r\nI den fjärde motionen, nämligen motion 2003/04:Kr325 (s), begärs att\r\nkulturlokaler skall anpassas så att personer med dolda handikapp  inte\r\nhindras från att vara delaktiga i kulturen. Med dolda handikapp menar\r\nmotionären allergi, epilepsi, stomi m.m. För dem krävs åtgärder som rör\r\nventilation, utbildning av personal om dolda handikapp och utrustning för\r\natt klara akutsituationer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe nationella kulturpolitiska målen gäller alla invånare i landet, således\r\nsjälvfallet även de funktionshindrade. Ansträngningar görs för att öka\r\nderas möjligheter att ta del i kulturlivet. Ett särskilt ansvar för de\r\nfunktionshindrades delaktighet i kulturen  har lagts på Kulturrådet och\r\nRiksantikvarieämbetet att som sektorsansvariga myndigheter driva dessa\r\nfrågor inom sina ansvarsområden (se prop. 2002/03:1 utg.omr. 17 s. 41-42).\r\nDet ligger dessutom ett ansvar på varje kulturinstitution att göra det\r\nmöjligt för de funktionshindrade att bli delaktiga i kulturlivet. Stora\r\ninsatser görs av studieförbunden och folkhögskolorna. Stöd lämnas till\r\nproduktion av anpassad litteratur och nyhetsinformation.\r\nKulturrådet fick i regeringens regleringsbrev för år 2002 i uppdrag att\r\ntill augusti 2002 ta fram etappmål för hur de funktionshindrade skall bli\r\ndelaktiga i kulturen. Etappmålen skall vara uppfyllda år 2010.\r\nTill grund för Kulturrådets arbete med handikappfrågor ligger FN:s\r\nstandardregler, den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från\r\npatient till medborgare (prop.1999/2000:79) samt Kulturrådets rapport\r\nFunktionshindrades tillgång till kultur (1998:3). Den sistnämnda rapporten\r\ninnehåller en kartläggning. Där finns också Kulturrådets handlingsprogram\r\nför fem delområden:\r\natt ge kulturfrågorna tydligare uppmärksamhet inom vård och omsorg,\r\natt se till att kulturinstitutionernas lokaler, verksamhet och information\r\nom verksamheten är tillgängliga för funktionshindrade,\r\natt ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att använda sin\r\nkreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter inom\r\nfolkbildning och eget skapande,\r\natt se till att litteratur finns på läsbara medier, t.ex. storstil,\r\nlättläst, tal, punktskrift eller i elektronisk form. Statligt stödd TV,\r\nradio och film bör också vara tillgängliga för funktionshindrade,\r\natt genomföra ett program för ökad tillgänglighet, nämligen förbättra\r\nkunskaperna inom kulturinstitutionerna om funktionshindrades behov, stärka\r\nsamarbete och samverkan mellan kultursektorn och handikappsektorn samt\r\nutveckla nya verksamhetsformer.\r\nEnligt regleringsbrevet för Kulturrådet år 2004 är målet att funktionshindrades\r\ntillgång till kultur skall öka. Kulturrådet skall återrapportera sina\r\nåtgärder, göra en analys av måluppfyllelsen av etappmålen samt redovisa\r\ninsatserna för att stödja litteraturbehov. För år 2004 har 9,5 miljoner\r\nkronor ställts till Kulturrådets förfogande för bidragsgivning och andra\r\ninsatser för att öka tillgängligheten till kulturlivet för funktionshindrade\r\npersoner.\r\nSom påpekas i motion 2003/04:Kr391 (kd) innehöll regeringens resultatskrivelse\r\n(2001/02:176) Kultur och delaktighet inte någon redovisning eller bedömning\r\nav situationen för de funktionshindrade. Utskottet delade den uppfattning\r\nsom framfördes i de då aktuella motionerna att de funktionshindrades\r\nförutsättningar för delaktighet och eget skapande samt resultatet av de\r\nstatliga insatserna på området borde ha beskrivits, fokuserats och\r\nkommenterats mera i resultatskrivelsen. Utskottet utgick från att så skulle\r\nske i kommande resultatredovisningar. Utskottet konstaterade att tillgången\r\npå statistik om de funktionshindrades delaktighet tyvärr inte är så god,\r\nmen ansåg att statistik från både Kulturrådet och Statistiska centralbyrån\r\nborde kunna användas i kommande resultatredovisningar tillsammans med\r\nandra typer av kunskap som kan finnas hos t.ex. Handikappombudsmannen,\r\nSocialstyrelsen, Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS),\r\nFolkbildningsrådet m.fl. (bet. 2003/04:KrU1 40-41).\r\nUtskottet vill starkt understryka att de funktionshindrade inte får\r\nutestängas från delaktighet i kulturen och att detta lika mycket gäller\r\ntillgängligheten till kulturlivet som möjligheten till eget skapande. Det\r\nkrävs uppföljning och utvärdering på flera nivåer inom kultursektorn för\r\natt kunna belysa vad som uppnåtts och vilka ytterligare åtgärder som måste\r\ntill för att ge de funktionshindrade en tillfredsställande delaktighet i\r\nkulturen. Utskottet utgår från att regeringen successivt, i budgetpropositioner\r\noch andra sammanhang, redovisar återrapporterade resultat av strävandena\r\natt öka de funktionshindrades delaktighet och tillgång till kultur. Det\r\nkan t.ex. gälla om etappmål har uppnåtts, vilka utvecklingstendenser som\r\nkan utläsas, om myndigheterna har påvisat svårigheter och föreslagit\r\nåtgärder m.m. Resultatredovisningarna bör i sedvanlig ordning också följas\r\nav regeringens bedömning av resultaten.\r\nUtskottet kan inte se att det för närvarande skulle vara behov av en\r\nsärskild utredning för att ta fram tillräckligt underlag för överväganden\r\nom de framtida insatserna för att öka de funktionshindrades delaktighet.\r\n\r\nMed hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår\r\nmotionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande 17, 2003/04:Kr325 (s) och 2003/04:Kr391\r\n(kd) yrkande 3.\r\nVid 2002/03 års riksmöte behandlade utskottet motionsyrkanden om\r\nfunktionshindrade konstnärers behov  (bet. 2002/03:KrU1 s. 30-31). Utskottet\r\nanförde att frågan om funktionshindrade konstnärers behov, när det gäller\r\nmöjligheter till etablering, anställning, utbildning m.m., faller inom\r\nramen för de nationella mål och den handlingsplan för handikappolitiken\r\nsom riksdagen antagit vid 1999/2000 års riksmöte. Handikapperspektivet\r\nskall i enlighet med dessa mål genomsyra alla samhällssektorer. Således\r\nmåste arbetsmarknadspolitiken bedrivas så att funktionshindrade personer\r\nges tillträde till arbetslivet. Människor med funktionshinder skall på\r\narbetslivets område ha samma tillgång till generella åtgärder som andra.\r\nDe skall dessutom omfattas av särskilda stöd och insatser riktade direkt\r\ntill funktionshindrade. Utbildningspolitiken skall bedrivas så att elever\r\nmed funktionshinder kan delta i reguljär undervisning. Inom varje\r\nsamhällssektor har sektorsmyndigheter, t.ex. Kulturrådet, i uppdrag att\r\nutarbeta uppföljningsbara etappmål för respektive sektor, vilka fastställs\r\nav regeringen.\r\nUtskottet anförde att handikappolitikens inriktning med sektorsansvar och\r\netappmål innebär att en tydlig struktur byggts upp på detta område. Enligt\r\nutskottets mening borde uppföljning och utvärdering av handikappolitikens\r\nmål och resultat inväntas innan en analys görs av vilka krav som bör\r\nställas på samhället när det gäller funktionshindrade konstnärers verksamhet.\r\n\r\nUtskottet anser att det är angeläget att funktionshindrade konstnärers\r\nbehov i olika avseenden beaktas. Utskottet förutsätter att resultat och\r\neventuella svårigheter på området redovisas i Kulturrådets återrapporteringar\r\ntill regeringen för bedömning och överväganden.\r\nMed hänvisning till det anförda och till vad som anförts i tidigare\r\nbetänkanden (bet. 2001/02:KrU17 s. 22-24 och bet. 2002/03:KrU1 s. 30-31)\r\navstyrker utskottet motion 2003/04:So569 (v) yrkande 7 om en handlingsplan\r\nför stöd till funktionshindrade konstnärer.\r\nDiskriminering m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om\r\n- diskriminering i kulturlivet och\r\n- kulturell påverkan på attityder.\r\nMotionerna\r\nFrågor om diskriminering  utifrån kön, sexuell läggning, etnicitet och\r\nfunktionshinder tas upp i fyra motioner.\r\nEnligt motion 2002/03:Kr340 (v) bör riksdagen begära en utredning om\r\nförekomsten av diskriminering i det svenska kulturlivet. Den skall arbeta\r\nfram mångfaldskriterier och villkor för statsbidragsgivningen som ställer\r\nkrav på institutionerna att påvisa hur de arbetar mot diskriminering\r\nutifrån kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder (yrkande 1).\r\nVidare krävs att Kulturrådet skall ges ett tillsynsansvar i frågan\r\n(yrkande 2).\r\nI motionerna 2003/04:Kr286 (s) yrkande 1 och 2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c)\r\nyrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening skall tillkännage för\r\nregeringen att anslagsgivande myndigheter och institutioner inom kulturområdet\r\nskall ha tillgång till HBT-kompetens (HBT = homosexuella och bisexuella,\r\ntranspersoner). Motionärerna anför att det är ovedersägligt att de\r\nkulturella uttryckssätten har en kraftig betydelse för att påverka attityder\r\noch fördomar. Därför är det angeläget att HBT-personers situation\r\nuppmärksammas i kulturaktiviteter. De institutioner och myndigheter som stöder\r\nkultur bör uppmärksamma kulturens betydelse för att synliggöra HBT-personers\r\nliv och verklighet. Ett motsvarande yrkande om prioritering av kulturanslag\r\nsom syftar till att påverka attityder och motverka fördomar mot HBT-personer\r\nfinns i motion 2002/03:Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 1.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen nationella kulturpolitiken skall syfta till att värna yttrandefriheten\r\noch skapa reella förutsättningar för alla att använda den. När detta första\r\nkulturpolitiska mål antogs motiverades det bl.a. med att en mångfald röster\r\noch en fri debatt inte bara är en förutsättning för en levande demokrati\r\nutan också för ett rikt kulturliv. Vidare är det ett nationellt mål för\r\nkulturpolitiken att verka för att alla skall få möjlighet till delaktighet\r\ni kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Kulturell\r\nmångfald skall eftersträvas. Kulturpolitiken skall också ge kulturen\r\nförutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället.\r\n\r\nMed utgångspunkt i de kulturpolitiska målen har regeringen i regleringsbreven\r\nför de statliga myndigheterna och institutionerna angivit att deras\r\nverksamhet skall främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social\r\njämlikhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, respekt och tolerans och\r\ndär etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald skall tas till vara\r\nsom en positiv kraft samt bidra till minskad diskriminering,\r\nfrämlingsfientlighet\r\noch rasism. Regeringen ställer krav på myndigheter och institutioner att\r\nåterrapportera de åtgärder som vidtagits för att detta mål skall uppnås.\r\n\r\nUtskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motioner med motsvarande\r\nfrågor om kulturell påverkan på attityder (senast i bet. 2001/02:KrU15 s.\r\n31-32). Utskottet har då förutsatt att kulturinstitutionerna m.fl. - med\r\nutgångspunkt i de kulturpolitiska målen om allas delaktighet och om\r\nkulturell mångfald m.m. - speglar samhällets mångfald och främjar respekt\r\noch tolerans mellan människor och grupper i samhället. Utskottet anser nu\r\n- liksom då - att det inte bör vara riksdagens uppgift att för de olika,\r\nenskilda aktörerna inom kulturområdet utpeka olika grupper i samhället\r\nvars situation särskilt skall beaktas i utformning och innehåll i\r\nverksamheten. Utskottet utgår från att all verksamhet inom kulturområdet\r\nsträvar efter att ha sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna\r\noch i alla människors lika värde.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr340\r\n(v) yrkandena 1 och 2 om diskriminering i kulturlivet och motionerna\r\n2002/03:Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 1, 2003/04:Kr286 (s) yrkande 1 och\r\n2003/04:Kr353 (mp, fp, v, c) yrkande 1 om kulturell påverkan på attityder.\r\n\r\nMångkultur m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om\r\n- mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.\r\n,\r\n- utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter, jämför reservation\r\n4 (v) och\r\n- förberedelserna för Mångkulturåret 2006, jämför reservation 5 (v).\r\nInformation till utskottet om mångkulturfrågor\r\nUtskottet har på inbjudan av Botkyrka kommun gjort ett studiebesök i\r\nkommunen den 21 januari 2004 för att ta del av verksamheten vid Mångkulturellt\r\ncentrum i Botkyrka, Ungdomens Hus i Fittja och Kulturhuset Rotemannen i\r\nAlby samt få information om kommunens kulturverksamhet i övrigt.\r\nMotionerna\r\nI fem motioner behandlas frågor om mångkultur.\r\nI motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 10 hemställs att riksdagen skall\r\ntillkännage för regeringen att integrationsarbetet inom kulturområdet skall\r\nförbättras. Rekryteringen till landets teatrar och teaterskolor bör breddas\r\nför att nå alla grupper i samhället. Det mångkulturella samhället bör\r\nockså avspeglas i det kulturella uttryckssättet. Integration bör inte\r\ninnebära assimilation utan i stället vara ett samspel mellan flera parter\r\ndär ömsesidig respekt och tolerans kan växa fram.\r\nÄven i motion 2002/03:Kr373 (v) hemställs att mångkulturen skall ges större\r\nutrymme på teater- och dansscenerna. I teatern och dansen finns förmågan\r\natt gestalta och ge publiken upplevelser och möjlighet till empati. Vidare\r\nanförs att de nationella minoriteterna skall få tillräckliga medel för\r\natt på egna villkor bevara och förmedla sitt rika kulturella arv (yrkande\r\n10).\r\nEnligt motion 2002/03:Kr341 (s) bör samverkan mellan olika aktörer i\r\nsamhället, såsom kulturinstitutioner, myndigheter, ideella föreningar,\r\nbostadsbolag m.fl., öka för att utveckla och fördjupa integrationen. De\r\ntraditionella folkrörelserna, organisationerna och institutionerna behöver\r\nbefruktas av nya kulturyttringar och öppna sig för nya kulturbehov och\r\nkulturella intressen.\r\nVerksamheten med regionala mångkulturkonsulenter  bör enligt motion\r\n2002/03:Sf336 (v) byggas ut i hela landet (yrkande 38). Vidare bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen att det till dessa konsulenters uppgift bör\r\nhöra att ta till vara invandrade kvinnors kulturella kapacitet och\r\nerfarenheter (yrkande 37).\r\nEnligt motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena 1 och 2 skall planering,\r\ngenomförande och uppföljning av det aviserade Mångkulturåret 2006  ske i\r\nnära samverkan med konstnärer, organisationer, arrangörer och institutioner.\r\nAktörer med lång erfarenhet på området bör delta. Planeringen bör börja\r\nunder år 2004. Erfarenheterna från andra sådana satsningar visar enligt\r\nmotionärernas mening att det för att få en långvarig effekt behövs en\r\nbred involvering av de berörda. De människor som har en annan kulturell\r\noch etnisk bakgrund än den svenska måste ges verkliga möjligheter att\r\npåverka utformningen av det mångkulturella året. Insatserna bör inte gälla\r\nendast de stora institutionerna eller tillfälliga resurser. Resurser för\r\nuppföljning bör garanteras. Lyckade initiativ måste ges en möjlighet att\r\nleva vidare och berika det svenska kulturlivet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär de nationella kulturpolitiska målen antogs av riksdagen år 1996\r\nframhölls i kulturpropositionen (1996/97:3 s. 29) att kulturell mångfald är\r\nen förutsättning för ett rikt kulturliv. Kulturpolitiken skall verka för\r\nmångfald genom att undanröja hinder för skapande och stödja och stimulera\r\nkulturutövare och kulturella uttryck över ett brett fält. Bästa möjliga\r\nförutsättningar skall skapas för det yrkesmässiga konstnärliga arbetet.\r\nEnligt\r\ndet sjunde kulturpolitiska målet skall internationellt kulturutbyte och\r\nmöten mellan olika kulturer inom landet främjas. I propositionen (s. 30)\r\nanfördes att det är en självklar kulturpolitisk uppgift att bidra till\r\natt människor med olika etnisk och kulturell bakgrund kan mötas och ge\r\nimpulser åt varandra. Utrymme borde också skapas för den mångetniska och\r\nmångkulturella generation som inte passar in i traditionell kategorisering\r\nav kulturell och etnisk identitet. I blandningen av olika kulturella\r\nbakgrunder och uttrycksformer finns förutsättningar för nytt skapande och\r\nny kvalitet.\r\nUtskottet har inledningsvis redovisat att kulturpolitikens delaktighets-\r\noch jämlikhetsmål innebär att strävan skall vara att alla får möjlighet\r\ntill delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget\r\nskapande och att detta självfallet gäller alla invånare i landet, således\r\nbåde dem som har sin bakgrund i Sverige och dem som har sin bakgrund i\r\nandra länder.\r\nI samma proposition (s. 22-23) underströks att kulturpolitiken behövde\r\nutvecklas på vissa områden för att effektivare nå de uppsatta målen och\r\nanpassas till en förändrad verklighet. Till dessa områden hörde det\r\nmångkulturella samhället. Regeringen konstaterade att den svenska befolkningens\r\netniska sammansättning förändrats på kort tid. Kulturen och kulturpolitikens\r\nbetydelse för ett genuint mångkulturellt samhälle, där människor med olika\r\nkulturell bakgrund kan leva tillsammans och ge impulser åt varandra, kan\r\naldrig överskattas, framhölls det. De som är invandrade från andra kulturer\r\nbesitter en mångfald av både religiösa och kulturella erfarenheter och\r\nkunskaper som var alltför litet synliga i kulturlivet i Sverige. Invandrade\r\nkulturarbetare hade svårt att hävda sig i det svenska kulturlivet.\r\nUnder åren 1998-2000 hade en särskild kommitté i uppdrag att driva\r\nförsöksverksamhet med programverksamhet inom vad som benämndes världskulturen.\r\nI kommitténs slutbetänkande (SOU 2000:118) lämnades en rad förslag, bl.\r\na. om ett uppdrag till Kulturrådet att driva de världskulturella frågorna\r\noch om inrättande av regionala konsulenttjänster inom området.\r\nFör att öka kunskapen om osynliga kulturyttringar och inspirera till\r\nengagemang hos kulturproducenter och publik anvisas fr.o.m. år 2002 medel\r\nför bidrag till regionala konsulenter för mångkultur. De skall även ta\r\ntill vara den kraft som finns i amatörkulturen. Kulturrådet skall samverka\r\nmed konsulenterna.\r\nSedan år 2002 anges i regleringsbrevet för Kulturrådet att det mångkulturella\r\nsamhällets skiftande uttrycksformer skall ges en naturlig plats i kulturlivet\r\nsamt att kulturlivets institutioner och organisationer skall utveckla ett\r\nmångkulturellt förhållningssätt i alla delar av sin verksamhet. I sin\r\nomvärldsanalys år 2003 (s. 33-35) utvecklar rådet sin syn på hur uppdraget\r\nskall genomföras. Kulturrådet har antagit en handlingsplan i syfte att\r\nmångkultur skall genomsyra all verksamhet inom kulturområdet.\r\nI regleringsbreven för myndigheterna och vissa institutioner finns - som\r\nutskottet redovisat i det föregående - ett mål intaget som innebär att de\r\nskall främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan\r\nmän och kvinnor samt av respekt och tolerans. Etnisk, kulturell, språklig\r\noch religiös mångfald skall tillvaratas som en positiv kraft. Myndigheterna\r\noch institutionerna skall bidra till minskad diskriminering,\r\nfrämlingsfientlighet\r\noch rasism.\r\nSom regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1\r\nutg.omr. 17 s. 23) har Mångkulturellt centrum i Botkyrka fått i uppdrag\r\natt kartlägga och analysera de resultat som inrapporterats från de statliga\r\nkulturmyndigheterna och institutionerna. Slutsatserna skall läggas till\r\ngrund för ett mer långsiktigt förändringsarbete.\r\nI budgetpropositionen för år 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 17 s. 35-36)\r\nframhölls att många sällan eller aldrig kommer i kontakt med den kulturella\r\nmångfald som senare decenniers invandring tillfört samhället. De nya\r\nkulturyttringarnas utövare måste få möjlighet att möta en stor och brett\r\nsammansatt publik. Befintliga institutioner och organisationer måste öppna\r\ndörrarna för det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer. Målet\r\nskall enligt propositionen vara att ge hela  befolkningen nya möjligheter\r\natt framföra eller uppleva en mångfald av kulturella uttryck. Utskottet\r\nvill med utgångspunkt i detta framhålla att den mångkulturella aspekten\r\npå kulturlivet således omfattar både  de kulturyttringar som har sin\r\nbakgrund i svensk tradition och  de kulturyttringar som tillförts landet\r\nav invandrarna och att meningen är att denna samlade kulturella mångfald\r\nskall kunna komma alla ursprungliga och nya grupper i landet till del.\r\nFör att så skall kunna ske är det således nödvändigt att - som nu görs -\r\nkartlägga hur myndigheter och institutioner förmår att leva upp till kraven\r\natt inte endast spegla den traditionellt svenska kulturen utan också de\r\nnya inslag som invandrarna tillfört. De invandrade gruppernas tillgång\r\ntill de svenska kulturyttringarna bör öka och mångfalden av kulturyttringar\r\nsom de olika invandrade grupperna står för bör göras mer tillgänglig både\r\nför de ursprungliga svenska grupperna och för de olika nytillkomna grupperna\r\ni samhället.\r\nMot bakgrund av de mångkulturella mål som uppställts för kulturmyndigheter\r\noch kulturinstitutioner och den nyligen påbörjade utvärderingen inför\r\nkommande förändringsarbete anser utskottet att det inte bör vara aktuellt\r\nför riksdagen att göra ett uttalande för regeringen om mångkulturens\r\nutrymme hos kulturinstitutioner m.fl. Vidare har utskottet i det föregående\r\ni detta betänkande redovisat att särskilda statliga bidrag ges för att\r\nstödja de nationella minoriteternas kultur och språk. Därmed avstyrker\r\nutskottet motionerna 2002/03:Kr341 (s), 2002/03:Kr373 (v) yrkande 10 och\r\n2003/04:Kr326 (c) yrkande 10.\r\nUtskottet anser att det - mot bakgrund av det anförda - inte heller finns\r\nanledning för riksdagen att göra ett uttalande om den framtida utbyggnaden\r\nav organisationen med mångkulturkonsulenter  eller om detaljer i konsulenternas\r\nuppgifter. Utskottet utgår från att både invandrade kvinnors och mäns\r\nerfarenheter och kunskaper tas till vara i konsulenternas verksamhet. Med\r\nhänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Sf336 (v)\r\nyrkandena 37 och 38.\r\nUtskottet förutsätter att förberedelserna för Mångkulturåret 2006  påbörjas\r\nså snart det är möjligt och att avsikten är att samverka med berörda\r\nkonstnärer, organisationer, arrangörer och institutioner utan att riksdagen\r\nbehöver göra ett uttalande i frågan. Mångkulturellt centrum i Botkyrka\r\nskall redovisa sin utvärdering hösten 2004. Resultaten avses bl.a. användas\r\nsom grund för förberedelserna av Mångkulturåret 2006. Utskottet föreslår\r\natt riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena 1 och 2.\r\nKulturen som redskap\r\nKulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska\r\nutvecklingen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om\r\n- kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den\r\nekonomiska utvecklingen, jämför reservationerna 6 (fp) och 7 (c).\r\n- Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag, jämför\r\nreservation 8 (c),\r\n- nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna och\r\n- fördelningen av statsbidrag till vissa regioner, jämför reservation 9\r\n(c).\r\nMotionerna\r\nElva motioner tar upp frågor som rör kulturen som tillväxtfaktor och del\r\nav den regionala utvecklingen.\r\nI motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 framhålls att det finns klara\r\nkopplingar mellan ett vitalt och nyskapande kulturliv och den ekonomiska\r\ntillväxten. Kultur skall inte ses som en marginell företeelse som kräver\r\nsubventioner men aldrig ger vinst. Att inte satsa på kulturen i dag betyder\r\natt stänga sig ute från morgondagens världsomfattande arbetsmarknad. Som\r\nexempel nämns att helt nya medier med revolutionerande uttrycksmedel för\r\nkulturella upplevelser föds. Vidare påminner motionärerna om att musikindustrin\r\noch upplevelseindustrin är stora exportframgångar. Även inom Sverige har\r\nolika former av kulturyttringar inneburit en god tillväxt utanför de stora\r\nstäderna, både i berömda turistorter och små samhällen. För att få goda\r\ntillväxtbetingelser krävs det enligt motionen en god samhällelig kulturinsats,\r\nt.ex. utbildning, en fungerande infrastruktur och effektiva institutioner.\r\n\r\nEnligt motionerna 2002/03:Kr299 (s) och 2003/04:Kr241 (s) bör staten ta\r\nett större ekonomiskt ansvar för kultur i glesbygd. Till det som skapar\r\nett gynnsamt företagsklimat och därmed sysselsättning hör inte bara\r\nsamhällsservice och infrastruktur utan även kultur. Kultur är också\r\nbetydelsefull för att locka arbetskraft och få unga och välutbildade att stanna.\r\nNär lokala och regionala bidrag minskar krävs statlig stimulans till\r\nstudieförbund, hembygdsföreningar, bygdegårdar, Folkets Hus och lokala\r\nmuseer.\r\nDet behövs enligt motion 2002/03:N345 (c) kultur för att öka entreprenörsandan,\r\nskapa engagemang, stimulera människors kreativitet och vilja att utveckla\r\ndet egna samhället. Alla bör få ta del av och delta i kulturell verksamhet.\r\nI regionalpolitiken måste hänsyn tas till de kulturella behoven och de\r\nbehov som finns av nav för det sociala livet. En kulturpolitisk strategi\r\nmed ett underifrånperspektiv bör utvecklas som en del av den lokala och\r\nregionala utvecklingen (yrkande 25).\r\nKulturpolitiken bör enligt motion 2003/04:N328 (c) yrkande 34 decentraliseras.\r\nOm flera skall kunna ta del av kulturen krävs det ett mera medvetet och\r\nlokalt anpassat engagemang för kulturpolitikens utformning i olika regioner.\r\nDetta ökar också medborgarnas möjlighet att utkräva politiskt ansvar för\r\nden förda kulturpolitiken. I motionen betonas också behovet av allmänna\r\nsamlingslokaler med bredbandsanknytning, samverkan mellan kulturlivet och\r\nturistorganisationerna och goda förutsättningar för folkbildningen.\r\nI motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22 begärs att Riksteaterns,\r\nRiksutställningars\r\noch Rikskonserters uppdrag skall förtydligas när det gäller besök i och\r\nproduktion för små spelplatser i hela Sverige.\r\nEnligt motion 2003/04:Kr262 (kd) bör nya regionala kulturinstitutioner\r\nutanför storstäderna prioriteras genom att tilldelas permanenta statliga\r\nbidrag. Motionärerna exemplifierar med Folkmusikens hus i Rättvik och\r\nanför att många regionala kulturinstitutioner bidrar på ett mycket aktivt\r\nsätt till regional utveckling.\r\nEn större del av kulturanslagen bör enligt motionerna 2003/04:Kr279 (fp)\r\nyrkande 1 och 2003/04:Kr389 (s) yrkande 1 fördelas till Västsverige.\r\nNorrland måste enligt motion 2002/03:N343 (c) yrkande 9 få en rättvis\r\nandel av de statliga kulturanslagen. Kunskaps- och kulturfästen bör\r\nutvecklas i Norrland.\r\nRiksdagen bör enligt motion 2003/04:N332 (kd) yrkande 3 tillkännage för\r\nregeringen vad som anförs i motionen om Kalmar läns kulturvärden, vilka\r\nexemplifieras i motionen. Staten bör öka bidragen till kulturen i länet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid behandlingen år 1996 av den kulturpolitiska propositionen (1996/97:3)\r\ninstämde utskottet i den bedömning som Kulturutredningen (SOU 1995:84 s.\r\n48) gjort av kulturens roll för den regionala och lokala utvecklingen\r\noch av kulturen som kreativitetsutlösande källa, identitetsskapande kraft,\r\nlokaliseringsfaktor, arbetsmarknad och turistattraktion. Vid detta\r\ntillfälle, och även i andra sammanhang, har utskottet - liksom motionärerna\r\nbakom motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 nu gör - understrukit att det\r\ninte råder någon motsättning mellan det förhållandet att kulturen har ett\r\negenvärde och det förhållandet att kulturen har betydelse som\r\nlokaliseringsfaktor\r\noch drivkraft för den ekonomiska utvecklingen.\r\nI arbetet i landet med regionala tillväxtavtal har kulturens betydelse\r\nbetonats. Det ankommer på parterna att finna olika vägar att tillgodose\r\nregionernas behov av kultur som en del av tillväxtåtgärderna. Kulturrådet\r\nhar regeringens uppdrag att återrapportera insatserna inom ramen för\r\ntillväxtavtalen.\r\nUtskottet påminner om att Kulturrådet i enlighet med riksdagens beslut år\r\n1996 har regeringens uppdrag att årligen redovisa det regionala utfallet\r\nav den statliga bidragsgivningen till kulturområdet och att regeringen i\r\nvarje budgetproposition redovisar en sammanställning och gör en bedömning\r\nav utfallet. Vidare redovisas varje år utfallet av bidrag från andra\r\nstatliga sektorer och från EU till kulturområdet. Utskottet har i sitt\r\nbudgetbetänkande hösten 2002 (bet. 2002/03:KrU1 s. 42) anfört att den\r\nregionala aspekten även skulle kunna lyftas fram i framtida resultatskrivelser\r\nfrån regeringen. Därvid skulle det också kunna vara av intresse att sätta\r\nde statliga insatserna i relation till insatser gjorda inom regionalpolitiken\r\noch med EU-medel. Det skulle också vara intressant att analysera förhållandena\r\ni de olika regionerna och om möjligt även förhållandena i större städer\r\njämfört med mindre orter och landsbygd.\r\nUtskottet vill understryka att det är kommunerna som har det största\r\nansvaret för satsningar på kulturen och fritidsverksamheten inom det egna\r\nområdet. På samma sätt har de regionala politiska instanserna det största\r\nansvaret för kultursatsningar på den regionala nivån. Statens bidrag på\r\nden regionala nivån går via kulturbudgeten till den regionala kulturella\r\ninfrastrukturen, men även via länsstyrelserna till olika regionala satsningar\r\nsom kan inbegripa kultur.\r\nDet är utskottets övertygelse att riksdagen inte behöver uppmärksamma\r\nregeringen på kulturens roll för den regionala tillväxten och utvecklingen.\r\nUtskottet hänvisar till det anförda och även till vad som anfördes i\r\nutskottets betänkande 1998/99:KrU7 (s. 6-7, 15-16) i motsvarande frågor.\r\nUtskottet avstyrker motionerna 2002/03:Kr299 (s), 2002/03:N345 (c) yrkande\r\n25, 2003/04:Kr241 (s), 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 och 2003/04:N328 (c)\r\nyrkande 34.\r\nMyndigheten Riksutställningar  skall enligt regleringsbrevet nå ut till\r\nflera och nya besökare och skall återrapportera antalet vandringsutställningar\r\noch antalet uppnådda turnédagar och antalet möjliga. Riksutställningar\r\nskall också återrapportera antalet arrangörer och utställningar i mobila\r\nrum.\r\nRiksteatern  är en ideell förening med lokala och regionala arrangörsföreningar\r\nsamt en central enhet med producerande, förmedlande och främjande uppgifter.\r\nI regleringsbrevet för bidraget till verksamheten sägs att ett av delmålen\r\nför den statliga bidragsgivningen är att Riksteatern skall ge föreställningarna\r\nen bred spridning över landet och vidmakthålla höga publiktal utanför\r\nStockholmsområdet. Vidare är det ett mål för verksamheten att öka intresset\r\nför scenkonst i hela landet och verka för en stark arrangörs- och\r\npublikorganisation i hela landet.\r\nMålet för statsbidraget till Stiftelsen Svenska rikskonserter  är att\r\nRikskonserter skall bidra till bredd och variation i musikutbudet i hela\r\nlandet genom att komplettera regional och lokal musikproduktion och i\r\nsamarbete med andra intressenter arrangera konsertturnéer samt stödja\r\nmusikfestivaler och andra större musikevenemang. Rikskonserters\r\nmusikproduktioner skall ges en god spridning över landet.\r\nUtskottet förutsätter att de tre institutionerna inom sina ekonomiska\r\nramar strävar efter att nå så långt ut i landet som möjligt för att nå en\r\nbred publik. Utskottet anser att det inte är befogat att riksdagen skall\r\ngöra ett uttalande om på vilket sätt detta skall ske. Utskottet avstyrker\r\ndärför motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22.\r\nRiksdagen anvisar medel till regionala kulturinstitutioner, varvid regeringen\r\nbeslutar om vilka institutioner som skall vara bidragsberättigade och\r\nKulturrådet beslutar om fördelningen av medlen mellan institutionerna.\r\nSärskilda medel anvisas till vissa särskilt angivna lokala museer.\r\nUnder andra anslag disponerar Kulturrådet medel till allmän kulturverksamhet,\r\nverksamhet inom teater-, dans- och musikområdet samt bild- och formområdet.\r\nUnder ett särskilt anslag anvisas medel till regional arkivverksamhet,\r\nvilka fördelas av Nämnden för enskilda arkiv inom Riksarkivet. Utskottet\r\nhar förståelse för önskemålet i motion 2003/04:Kr262 (kd) att medel skall\r\nställas till förfogande för förnyelse inom kultursektorn. Det finns alltid\r\nen viss risk för att förnyelse kan motverkas av bidragskriterier, regelsystem\r\noch resursknapphet. Utskottet utgår dock från att de ansvariga inom givna\r\nekonomiska ramar verkar för förnyelse i enlighet med det nationella\r\nkulturpolitiska mål som säger att kulturpolitiken skall verka för kulturell\r\nmångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Något uttalande om prioritering\r\nav nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna bör inte göras.\r\nMotion 2003/04:Kr262 (kd) avstyrks.\r\nUtskottet anser slutligen att riksdagen inte bör göra några generella\r\nuttalanden om fördelningen  av medlen inom kulturbudgeten på olika regioner.\r\nDärmed avstyrks motionerna 2002/03:N343 (c) yrkande 9, 2003/04:Kr279\r\n(fp) yrkande 1, 2003/04:Kr389 (s) yrkande 1 och 2003/04:N332 (kd) yrkande\r\n3.\r\nKultur och hälsa m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om\r\n- kultur och hälsa och\r\n- kultur och arbete.\r\nBakgrund\r\nNationella folkhälsokommittén avgav hösten 2000 sitt slutbetänkande Hälsa\r\npå lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91).\r\nKulturens, folkbildningens och folkrörelsernas betydelse för folkhälsan\r\nframhölls, vilket framgår av följande citat ur betänkandet (s. 87-89).\r\nMänniskors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar\r\noch den omgivande sociala miljön. Förändringar i den sociala miljön\r\npåverkar i grunden det samspel som finns mellan kroppens olika fysiologiska\r\nsystem, t.ex. mekanismerna som styr blodtryck, blodsockeromsättning,\r\nsmärtuppfattning och immunförsvar.\r\n- - -\r\nFör att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet\r\natt påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang\r\noch meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller förståelsen\r\nav varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. En viktig\r\ndel i att kunna se ett sammanhang och en meningsfullhet är kunskaper om\r\nsig själv och omvärlden. I det moderna informations- och kunskapssamhället\r\när individens behov av bildning, kunskap och personlig kompetens\r\nstort.\r\nBildning och lärande rör människors attityder, sätt att förstå och tänka.\r\nLärande sker i mötet med det nya och okända, som tolkas utifrån egna och\r\nandras erfarenheter. Det bygger på en växelverkan i samtal med andra och\r\negen reflektion som berikar individen och främjar gemenskap. Vårt\r\nsjälvmedvetande skapas i relationer till andra. Att på olika sätt stödja\r\nbildningssträvanden genom den folkbildning som varit unik för Sverige är\r\nett sätt att stärka människors möjlighet att se sammanhang och samtidigt\r\nfå tillit till andra människor. Folkbildningen kan också ge människor\r\nmakten över kunskapen. Makten över individens studier och innehåll inom\r\ntraditionell utbildning och kompetenshöjning inom arbetslivet ligger inte\r\nalltid hos den enskilde. Därför behövs arenor som stimulerar till kritiskt\r\ntänkande och oberoende. Att minska utbildnings- och bildningsklyftor mellan\r\nmänniskor är i sig ett sätt att främja gemenskapen i samhället.\r\nPositivt engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter är främjande\r\nför hälsan. Att möta nya upplevelser, delta i skapande verksamhet, läsa\r\nböcker, få social och kulturell stimulans - allt handlar om att få nya\r\nperspektiv och också få redskap att tolka sig själv. Direkta kulturaktiviteter\r\ni vården har gett positiva resultat för patienternas hälsa. Kulturen som\r\nbåde en skapande och läkande kraft är underskattad.\r\nDen svenska folkrörelsekulturen har varit en viktig kraft i skapandet av\r\nett socialt kitt och gemenskap, både mellan individer och i samhället i\r\nstort. Att tillhöra en förening har ofta både gett individen tillhörighet\r\ni det lilla och gett insikter om större sammanhang. Folkrörelsernas\r\nbetydelse för folkhälsan har varit stor. Förutom att man gett individen\r\ntillhörighet så har många av organisationerna haft en direkt påverkan på\r\nhälsan, som nykterhetsrörelsens betydelse för att minska alkoholmissbruket,\r\nkooperationens för säker och bra mat och fackföreningsrörelsens påverkan\r\nnär det gäller att förbättra arbetslivets förhållanden.\r\nIdag förändras föreningslivet. Gamla organisationer får allt svårare att\r\nrekrytera medlemmar, men nya former av nätverk, kooperativ och föreningar\r\nskapas. Många av dessa föreningar har stor betydelse för medlemmarnas\r\nhälsa, ofta genom att ge tillhörighet och gemenskap. Pensionärsrörelsen\r\när ett tydligt exempel på detta. Om man upplever sig som diskriminerad\r\neller på annat sätt utsatt kan mötet med andra ge kraft, men också ork\r\natt tillsammans med andra försöka ändra på det som skapar problemen.\r\nHandikappföreningar, invandrarorganisationer, föreningar för homo- och\r\nbisexuella är alla exempel på sådan verksamhet. Andra grupper som\r\nkvinnojourer, religiösa organisationer m.fl. kan ge stöd till människor i en\r\nakut svår situation.\r\nI regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan föreslogs ett\r\növergripande nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande målstruktur\r\nmed elva målområden. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.\r\n2002/03:SoU7, rskr. 2002:145).\r\nInsatser för att nå det övergripande folkhälsomålet skall inte endast ske\r\ninom politikområdet folkhälsa. Viktiga åtgärder för att förbättra folkhälsan\r\nskall vidtas inom en rad andra politikområden. I bilaga 3 till propositionen\r\nangavs för vart och ett av de elva målområdena vilka andra politikområden\r\nsom också har betydelse för att man skall nå det övergripande folkhälsomålet,\r\nbl.a. kulturpolitiken, mediepolitiken, ungdomspolitiken, utbildningspolitiken,\r\nfolkrörelsepolitiken och idrottspolitiken. Vidare angavs för vart och\r\nett av de elva målområdena vilka myndigheter som har ansvar inom respektive\r\nmålområde, däribland Kulturrådet, Ungdomsstyrelsen och Lotteriinspektionen.\r\n\r\nKulturutskottets forskningsdag den 4 mars 2004\r\nRiksdagen anordnade en särskild forskningsdag den 4 mars 2004, där utskotten\r\ninbjudit forskare att presentera resultat som rör respektive utskotts\r\nverksamhetsområde. Kulturutskottet valde temat Kultur och hälsa. Fyra\r\ninbjudna forskare presenterade sina rön på området. Britt-Maj Wikström,\r\ndocent i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet, talade under\r\nrubriken Samtal om konstbilder. Ett klassiskt experiment. Under rubriken\r\nHur kan det gå till i kroppen när kultur ger hälsa? talade Töres Theorell,\r\nprofessor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin, vid Karolinska\r\nInstitutet. Det föredrag som Olle Bygren, professor emeritus i socialmedicin\r\nvid Umeå universitet, höll var rubricerat Befolkningsnivån: Arbetsliv och\r\nfritid, hälsa och kultur. Slutligen diskuterade Sven Sandström, professor\r\nemeritus i konstvetenskap, särskilt nutida konstliv och miljö, vid Lunds\r\nuniversitet, frågan Kan och bör kulturens plats i samhället vidgas?\r\nMotionerna\r\nMotionärerna bakom motionerna 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr391\r\n(kd) yrkande 6 anför att många undersökningar under senare år har pekat\r\npå att kulturen har betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan.\r\nMotionärerna refererar Folkhälsokommitténs bedömning att kulturen som\r\nläkande kraft är underskattad. Dessa nya erfarenheter bör enligt motionen\r\nfå påverka de politiska ställningstagandena. Insatser för kultur i vården\r\nfår inte bli en satsning som görs med de kronor som eventuellt blir över.\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 6 bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen att kultur inom vården bör uppmuntras och stödjas. Motionärerna\r\nhänvisar till att forskningsresultat visar att det råder tydliga samband\r\nmellan kulturupplevelser och förbättrad hälsa. Kulturupplevelser inom\r\nvård och omsorg ger även glädje, mening i tillvaron och ökad livskvalitet.\r\n\r\nÄven i motion 2003/04:So626 (s) redovisas de forskningsresultat som\r\nuppnåtts när det gäller kulturens effekter på folkhälsan, både förebyggande\r\neffekter och i rehabiliteringen av sjuka. Motionärerna framhåller betydelsen\r\nav nytänkande och samarbete över sektors- och myndighetsgränser och\r\nframhåller att det krävs ett omfattande arbete även i landsting och kommuner.\r\nMed medel omfördelade från ohälsokontot till kulturen borde en offensiv\r\nsatsning kunna göras för att komma till rätta med ohälsan.\r\nI motion 2003/04:Kr234 (s) anförs att den höga sjukfrånvaron och den ökade\r\nohälsan är ett allvarligt problem. Motionärerna redovisar ett projekt som\r\ndrivits i företag inom Västra Götaland av Skådebanan för att hitta\r\nsamarbetsformer mellan arbetsliv och kultur. Kulturen bör ses som en tillgång\r\nför näringslivet och offentliga arbetsplatser. Motionärerna föreslår att\r\nriksdagen skall tillkännage för regeringen att arbetsmarknaden bör uppmuntras\r\natt föra in kultur i arbetslivet för att minska sjukfrånvaro och ohälsa.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet påminner om att regeringen i budgetpropositionen för 2004 (prop.\r\n2003/04:1 utg.omr. 17 s. 22-23) har uppmärksammat kultur och hälsa. Där\r\nredovisas att regeringen har inrättat en nationell ledningsgrupp för att\r\nåstadkomma en ökad kraftsamling inom folkhälsopolitiken. Den skall bl.a.\r\narbeta med det positiva sambandet mellan kultur och hälsa.\r\nDet är enligt regeringen viktigt att samla och fördjupa kunskapen om\r\nsambandet mellan kultur och hälsa. En sådan fördjupad analys aviseras i\r\nbudgetpropositionen. I regleringsbrevet för år 2004 har Kulturrådet fått\r\nregeringens uppdrag att med utgångspunkt i mål på politikområdesnivå,\r\nverksamhetsområdesnivå och verksamhetsgrensnivå identifiera sin roll inom\r\nfolkhälsområdet. Rådet skall vidare redovisa insatser som redan vidtas\r\noch sådana som man avser att vidta för att nå det övergripande folkhälsomålet\r\noch målen för de elva målområdena. Kulturrådet skall också redogöra för\r\nhur insatser skall följas upp samt val av indikatorer för uppsatta mål.\r\nRedovisningen skall vara klar den 31 augusti 2004.\r\nEn del i Kulturrådets handlingsprogram för funktionshindrade behandlar\r\nkultur i vård och omsorg. En enkätundersökning i kommunerna har visat att\r\nmedarbetarna inom vård och omsorg behöver fortbildning och utbildning\r\ninom kulturområdet. Kulturrådet har därför tillsammans med elva kommuner\r\nerbjudit olika kulturutbildningar som har påbörjats i de utvalda kommunerna\r\nunder år 2002. Kulturrådet har givit ut en skrift, Kultur i vård och omsorg,\r\nför att ge inspiration och kunskap. I den beskrivs hur en kommun kan\r\nbygga upp nätverk, hitta goda exempel och skapa utbildningar i kulturkunskap\r\nför medarbetare inom vård och omsorg.\r\nUtskottet fäster stor vikt vid den betydelse som kulturen kan ha för\r\nfolkhälsan och ser det som mycket uppmuntrande att en rad forskningsresultat\r\npåvisar ett samband mellan kultur och hälsa. Detta gäller både den betydelse\r\nsom delaktighet i kultur har för människors välmående och bevarade hälsa\r\noch den läkande effekt som kulturen visat sig ha. Kunskapen om kulturens\r\nbetydelse för folkhälsan berör således en mycket bredare samhällssektor\r\nän kultursektorn och faller i dessa avseenden utanför kulturutskottets\r\nberedningsområde. Mot bakgrund av vad som uttalats i folkhälsopropositionen\r\noch det kommande arbetet i den nationella ledningsgruppen utgår utskottet\r\nfrån att denna breda syn på kultur och hälsa kommer att prägla det kommande\r\narbetet med folkhälsofrågorna.\r\nEftersom ett arbete inom det statliga området nu påbörjas i enlighet med\r\nriksdagens beslut om mål för folkhälsan, bl.a. inom kulturområdet, har\r\nsåledes de nya rönen redan fått påverka politiska ställningstaganden till\r\nfolkhälsoarbetet. Motionerna bör så långt kunna vara tillgodosedda.\r\nResultat av uppdraget till Kulturrådet och av arbetet inom den nationella\r\nledningsgruppen, som bl.a. kommer att arbeta med det positiva sambandet\r\nmellan kultur och hälsa, bör avvaktas innan t.ex. frågor om medelsbehov\r\nför åtgärder övervägs. Något uttalande för regeringen från riksdagens\r\nsida om kultur och hälsa bör inte vara nödvändigt. Motionerna 2002/03:Kr371\r\n(kd) yrkande 6 och 2003/04:Kr326 (c) yrkande 6, 2003/04:Kr391 (kd) yrkande\r\n6 och 2003/04:So626 (s) avstyrks därför.\r\nÄven området kultur och arbete  har uppmärksammats i budgetpropositionen\r\nför år 2004 (prop. 2003/04:1 utg.omr. 17 s. 23). Regeringen anger att den\r\narbetar för att kulturen skall bli ett naturligt inslag på arbetsplatser\r\noch i arbetslivet samt för att öka intresset för att ta del av olika former\r\nav kultur och stimulera till eget skapande. Främjandearbete på arbetsplatser\r\nger möjligheter att väcka nya gruppers intresse. Vidare påminner regeringen\r\nom arkitektur-, form- och designskrivelsen, där det konstaterades att en\r\ngenomtänkt gestaltning av arbetsmiljön kan vara av stort värde (skr.\r\n2002/03:129).\r\nI sin omvärldsanalys 2003 anför Kulturrådet bl.a. att kultur i arbetslivet\r\när viktigt för att göra alla delaktiga i kulturen. Kultur i arbetslivet\r\nbör också ses som kompetensutveckling där personalens kreativa förmåga\r\noch utveckling stimuleras.\r\nUtskottet instämmer med vad som anförs i budgetpropositionen och i motion\r\n2003/04:Kr234 (s) om betydelsen av att kultur i olika former uppmärksammas\r\näven inom arbetslivet. Något uttalande från riksdagens sida är inte\r\nnödvändigt för att arbetet skall drivas vidare. Motion 2003/04:Kr234 (s)\r\navstyrks därför.\r\nKulturens betydelse i exportsammanhang\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om kulturens betydelse i exportsammanhang,\r\njämför reservation 10 (fp).\r\nMotionen\r\nEtt program för kulturens betydelse i exportsammanhang bör enligt motion\r\n2002/03:Kr372 (fp) yrkande 25 tas fram. Att satsa på kultur kan vara en\r\nrent affärsmässigt god investering även i detta sammanhang, anförs det i\r\nmotionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid en rad tidigare riksmöten har utskottet behandlat motionsyrkanden om\r\nett program för hur kultur kan användas i exportsyfte (bl.a. bet.\r\n1998/99:KrU5 s. 11). Utskottet instämde då i motionärernas bedömning av\r\nkulturens betydelse i exportsammanhang och ansåg att det inte var nödvändigt\r\natt riksdagen uppmärksammade regeringen på denna kulturens betydelse. Med\r\nde motiveringar som då anfördes föreslår utskottet att riksdagen avslår\r\nmotion 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 25.\r\nUtskottet vill i sammanhanget också påminna om att Internationella\r\nkulturutredningen avgett sitt betänkande (SOU 2003:121) och i någon mån kommit\r\nin på exportfrågor.\r\nFinansiering av kultur\r\nNya kulturfonder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om nya kulturfonder.\r\nMotionen\r\nDet behövs enligt motion 2002/03:Kr237 (fp) yrkandena 1 och 2 en långsiktig\r\nplanering för en rationell investering i kulturen. Sveriges kultur förtjänar\r\nen förbättrad ekonomi med en starkare offentlig och decentraliserad\r\nmångfald av finansieringsmöjligheter. Institutionerna behöver höjda anslag,\r\nde fria konstnärerna förbättrade inkomstmöjligheter och minoriteternas\r\nkultur en fungerande ekonomi. Det behövs en stor omflyttning av resurser\r\nfrån AMS till kulturområdet för investeringar i sådan arbetskraft, lokaler\r\noch teknik som kulturen saknar. De omflyttade resurserna bör föras till\r\noberoende stiftelser av det slag som bildades när löntagarfonderna lades\r\nned. Medlen skall användas till långvariga arbetsstipendier och investeringar\r\ni lokaler och teknik. Stiftelserna bör vara helt fria från politiken och\r\nkulturbyråkratin. Ett regelverk skall skydda kulturen på samma sätt som\r\nregler och lagar skyddar landets natur.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn diskussion om balansen mellan statsbidrag till kulturen över\r\narbetsmarknadsbudgeten och över kulturbudgeten samt mellan tillgång och\r\nefterfrågan\r\npå den konstnärliga arbetsmarknaden har förts länge. Medel har vid några\r\ntillfällen förts över från arbetsmarknadsområdet till kulturområdet, t.ex.\r\nen summa som avsåg medel för lönebidragsanställda och de medel som\r\ntillfördes Teateralliansen m.m. Den stora kulturpolitiska utredningen på\r\n1990-talet behandlade också sådana frågor (SOU 1995:84 s. 263-270).\r\nYtterligare ett antal utredningar om delar av kulturpolitiken genomfördes\r\nåren därefter och lades till grund för förslag om förnyelse inom den\r\nstatliga bidragsgivningen på kulturområdet och om en rad förstärkningar på\r\nolika delområden. Riksdagen har vidare uttalat att särskild hänsyn skall\r\ntas inom arbetsmarknadspolitiken till konstnärernas speciella förhållanden\r\n(yttr. 2000/01:KrU1y, bet. 2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102). En så stor\r\nförändring som föreslås i motion 2002/03:Kr237 (fp) skulle kräva ett\r\nomfattande utredningsarbete för att alla konsekvenser och ekonomiska följder\r\nskulle kunna kartläggas och analyseras. Enligt utskottets uppfattning\r\nfinns det inte anledning för riksdagen att redan efter åtta år ompröva\r\ngrunden för de långsiktiga beslut om kulturpolitiken och finansieringen\r\nav kulturen som fattades hösten 1996 och de följdbeslut som fattades åren\r\ndärefter. Frågor om de ekonomiska behoven inom kulturen får ställas mot\r\nandra angelägna behov i samband med budgetarbetet under kommande år.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr237\r\n(fp) yrkandena 1 och 2.\r\nPrinciperna för omräkning av vissa kulturanslag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om principerna för omräkning av vissa\r\nkulturanslag.\r\nMotionerna\r\nDet rådande pris- och löneomräkningssystemet inom kultursektorn bör enligt\r\nmotion 2003/04:Kr276 (v) utvärderas. Dessutom borde det övervägas om pris-\r\noch löneomräkningssystemet skall omfatta flera anslag än vad som gäller\r\nför närvarande. De berörda måste kunna förstå på vilka grunder systemet\r\nvilar. Motionärerna hänvisar till Kulturrådets budgetunderlag för åren\r\n2004-2006, i vilket rådet konstaterat att det rådande systemet för\r\nstatsbudgeten, och därmed också kultursektorn, innehåller ett krav på en\r\nkontinuerlig ökning av produktiviteten. Omräkningen av anslagen motsvarande\r\ngenerella löneökningar minskas med ett produktivitetsavdrag. Klarar en\r\nmyndighet inte produktivitetskravet räcker inte de anvisade medlen, varför\r\nverksamheten måste minska. Motionärerna påpekar också att anslagen till\r\nde fria teater-, dans- och musikgrupperna inte alls räknas upp enligt\r\ndetta system. Om rationaliseringsutrymmet är fullt utnyttjat och den\r\nkonstnärliga verksamheten måste minska skulle detta stå i konflikt med de\r\nkulturpolitiska målen. Kulturinstitutionernas grundfinansiering urholkas.\r\n\r\nI motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 1 begärs att regeringen skall lämna\r\ninformation till riksdagen om grunderna för beräkningen av pris- och\r\nlöneomräkningen inom kultursektorn. Trots olika satsningar på kulturområdet\r\nhar pris- och löneomräkningssystemet urholkat anslagen, med resultat att\r\ninstitutionerna minskar antalet anställda och att Kulturrådet måste ge\r\nbidrag till färre fria grupper. Motionärerna hänvisar till Kulturrådets\r\nuppgifter att anslagen till de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna\r\nurholkats med 70 miljoner kronor på fem år och anslagen till de nationella\r\ninstitutionerna med 50 miljoner kronor samma tid.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att yrkandena i motionerna 2003/04:Kr276 (v) och\r\n2003/04:Kr390 (kd) utgår från att det är svårt att av budgetpropositionerna\r\nutläsa grunderna för omräkningen av anslagen inom kulturområdet. Motionärerna\r\nefterlyser en redovisning av vilka principer som ligger bakom det faktum\r\natt vissa anslag pris- och löneomräknas och att vissa inte omräknas alls.\r\nI båda motionerna uppmärksammas också att Kulturrådet hävdat att\r\ninstitutionsanslagen med tiden urholkats av en pris- och löneomräkning som\r\ninte kompenserar den faktiska löneutvecklingen. Motionärerna efterlyser\r\nen utvärdering respektive ett klargörande av pris- och löneomräkningssystemet.\r\n\r\nFör att få ett fördjupat underlag för sina överväganden - och som ett led\r\ni sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete - har utskottet gett riksdagens\r\nutredningstjänst (RUT) i uppdrag att bistå utskottet med en uppföljning\r\ni frågan, bl.a. för att om möjligt jämföra omräkningen med den faktiska\r\nlönekostnadsutvecklingen för teater- och dansinstitutioner samt fria\r\nteatergrupper.\r\nDet omräkningssystem som tillämpas för statsbudgeten består, mycket kort\r\nuttryckt, dels av en teknisk pris- och löneomräkning som har den konstaterade\r\nallmänna prisutvecklingen inom den konkurrensutsatta sektorn och ett\r\ngenerellt produktivitetsavdrag som utgångspunkt, dels av en politisk del\r\nsom innefattar regeringens bedömningar och ställningstaganden till de\r\nstatliga verksamheternas omfattning, inriktning och kvalitet. Avsikten\r\nmed den tekniska omräkningen är att anslagen inte skall urholkas. Utskottet\r\nhar informerats av RUT om den omräkning av vissa kulturanslag som har\r\nskett under perioden efter år 1997. Detta år avskaffades det tidigare\r\nsystemet för beräkning av grundbidrag till de regionala institutionerna.\r\nDet avskaffade systemet innebar att grundbeloppen justerades årligen i\r\nefterhand med hänsyn till den faktiska lönekostnadsutvecklingen inom\r\nstatsförvaltningen. Sedan år 1997 omräknas bidragen till regionala\r\ninstitutioner m.fl. med det lönekostnadsindex som ingår i pris- och\r\nlöneomräkningen\r\nav förvaltningsanslagen. Bidragen till de fria teater-, dans- och\r\nmusikgrupperna pris- och löneomräknas inte.\r\nVidare har RUT redovisat att Kulturrådets beräkning av urholkningen av\r\nvissa institutionsanslag kan ses som ett räkneexempel, då det utgår från\r\nen schablonberäkning grundad på antagandet att den genomsnittliga årliga\r\nlönekostnadsökningen skulle vara 3,5 %. RUT har utifrån statistik från bl.\r\na. Kulturrådet gjort vissa preliminära jämförelser av pris- och löneomräkningen\r\noch den faktiska lönekostnadsutvecklingen i syfte att undersöka om\r\ninstitutionerna och de fria grupperna fått full kompensation för\r\nlönekostnadsutvecklingen. Något entydigt svar kan på dessa snabbt framtagna\r\ngrunder\r\ninte ges, bl.a. eftersom statistiken i vissa delar inte är helt jämförbar.\r\nVidare har inte hänsyn kunnat tas till förändringar som skett under\r\nperioden efter år 1997, t.ex. beträffande beräkningar av pensionskostnader\r\noch genomförda reformer. Materialet tycks enligt RUT ändå kunna tyda på\r\natt pris- och löneomräkningarna skulle ha varit mindre än de faktiska\r\nlönekostnadsökningarna.\r\nUtskottet anser att det behövs en grundlig genomgång och analys innan\r\nnågra närmare slutsatser kan dras. Utskottet avser därför att fördjupa\r\nsina kunskaper.\r\nSom regeringen anfört i budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1\r\nutg.omr. 17 s. 24-25) är det viktigt att analysera möjligheterna till\r\nförbättringar för de fri grupperna genom samordning, rådgivning m.m. Vidare\r\när dialog och samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå nödvändiga\r\nnär det gäller de regionala kulturinstitutionernas förhållanden. Utskottet\r\nutgår från att regeringen återkommer till dessa frågor i kommande\r\nbudgetpropositioner.\r\nUtskottet har vid tidigare tillfällen gjort det principiella uttalandet\r\natt en annan pris- och löneomräkning inte bör tillämpas för kulturanslagen\r\nän vad som tillämpas för övriga anslag på statsbudgeten. Utskottet har\r\ndock uppmärksammat att särskilda omräkningsmodeller tillämpas för vissa\r\nområden, såsom försvarsområdet och högskoleområdet.\r\nUtskottet är medvetet om att en förändring av omräkningssystemet, med\r\nsyfte att minska eventuell urholkning av de anslag som omfattas av\r\nomräkningen, mycket väl kan medföra ett minskat utrymme inom givna ekonomiska\r\nramar för riktade reformer på angelägna områden.\r\nUtskottet kan konstatera att de frågor om pris- och löneomräkning,\r\ntillämpning av produktivitetsavdrag på konstnärlig verksamhet och valet av\r\nomräkning för olika sorters kulturanslag som tas upp i motionerna är av\r\nkomplext slag. Den uppföljning som hittills kunnat göras har snarare\r\npåvisat ytterligare frågor som bör ställas, än den kunnat ge svar på\r\nfrågorna i motionerna. Utskottet kommer därför att - som ovan nämnts -\r\nfortsätta sin uppföljning för att få bättre kunskap på området. Utskottet\r\när inte berett att tillstyrka att riksdagen skall göra ett tillkännagivande\r\nför regeringen med begäran om utvärdering av effekterna av tillämpad pris-\r\noch löneomräkning eller om en redovisning från regeringen av grunderna\r\nför detta system. Motionerna 2003/04:Kr276 (v) och 2003/04:Kr390 (kd)\r\nyrkande 1 avstyrks.\r\nBudgetprocessen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om budgetprocessen, jämför reservation\r\n11 (kd).\r\nMotionen\r\nRiksdagen bör enligt motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 2 tillkännage för\r\nregeringen de problem budgetprocessen skapar för kulturinstitutionerna.\r\nBudgetåret sammanfaller nämligen inte med institutionernas verksamhetsår,\r\nvilket försvårar deras planering.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har vid tidigare tillfälle (bet. 2002/03:KrU15 s. 11-12) anfört\r\natt tiden mellan bidragsbesked till kulturinstitutionerna och\r\nverksamhetsperioders början är beroende av många faktorer, såsom tidpunkten för\r\nriksdagsbeslut om anslagens storlek, regeringens beslut i regleringsbrev\r\nom användningen av anslagen och de bidragssökandes verksamhetsplanering\r\nsamt besked om bidrag från andra bidragsgivare. Utskottet, som utgår från\r\natt Kulturrådet har god kunskap om de förhållanden institutionerna har,\r\nförutsätter att rådet i möjligaste mån tar hänsyn till behovet av tidiga\r\nbesked. Utskottet avstyrker motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 2.\r\nSponsring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om sponsring, jämför reservation 12\r\n(v).\r\nMotionen\r\nI motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 hemställs att regeringen skall få i\r\nuppdrag att utarbeta riktlinjer för kultursponsring för att skydda\r\nkulturutövarna från bindningar till sponsorer och värna yttrandefriheten i\r\ndet konstnärliga skapandet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagens revisorer föreslog år 2001 att regeringen skulle ta ställning\r\ntill vilka myndigheter eller vilka statliga verksamheter som får finansieras\r\nmed sponsring (2001/02:RR9). Konstitutionsutskottet delade i sitt betänkande\r\n2001/02:KU19 revisorernas uppfattning och ansåg att det krävs en tydlig\r\ndefinition av begreppet sponsring för att klargöra hur finansieringsformen\r\nskall hanteras inom statsförvaltningen. I det sammanhanget borde hänsyn\r\ntas till att olika myndigheter kan förhålla sig olika till sponsring\r\nberoende på arten av deras verksamhet. Konstitutionsutskottet ansåg också\r\natt det kunde finnas ett behov av att klargöra hur myndigheterna skall\r\nhantera sponsring. Extern finansiering borde inte undergräva de beslut\r\nsom fattas i politisk ordning. Konstitutionsutskottet anförde vidare att\r\ndet i första hand ankommer på regeringen att utöva den styrning av\r\nmyndigheterna som kan behövas. I enlighet med konstitutionsutskottets förslag\r\ngav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad som anförts (rskr.\r\n2001/02:176). Ett motionsyrkande som syftade till att åtskillnad skulle\r\ngöras mellan rena tillsynsmyndigheter och myndigheter inom kulturområdet\r\nansågs redan delvis tillgodosett genom vad konstitutionsutskottet anfört\r\noch avslogs av riksdagen.\r\nI regeringens regleringsbrev till en rad kulturmyndigheter och -institutioner\r\nfinns sedan budgetåret 2002 intaget ett villkor för kompletterande\r\nfinansieringskällor. Dessa myndigheter och institutioner kan söka kompletterande\r\nfinansieringskällor för särskilda ändamål eller särskild verksamhet som\r\ninte ryms inom anslag och avgiftsintäkter. Sådan finansiering kan ske i\r\nform av bidrag från offentliga eller enskilda bidragsgivare eller genom\r\nsamarbetsavtal, där ett företag eller en organisation tillskjuter kontanta\r\nmedel, varor eller tjänster i utbyte mot vissa förmåner (s.k. sponsring).\r\nBidrag eller samarbetsavtal får inte vara förenade med villkor som avviker\r\nfrån de mål och riktlinjer för verksamheten som regeringen har beslutat.\r\n\r\nMotion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 bör därmed vara tillgodosedd och bör\r\navslås av riksdagen.\r\nStiftelsen Framtidens kultur\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om Stiftelsen Framtidens kultur, jämför\r\nreservation 13 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI två motioner, 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande\r\n7, hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna\r\natt det ursprungliga syfte och den självständiga ställning som Stiftelsen\r\nFramtidens kultur hade från början skall återställas. Motionärerna anser\r\natt stiftelsens syfte har förfelats genom att stiftelsens medel enligt\r\nderas mening har blivit en integrerad del av den statliga bidragsgivningen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet behandlade senast i sitt betänkande 2001/02:KrU1 (s. 30-31)\r\nfrågor som rör Stiftelsen Framtidens kultur. Utskottet berörde kort\r\nbakgrunden till bildandet av stiftelsen och dess uppdrag, bl.a. att stiftelsen\r\nunder minst tio år skall ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och nyskapande\r\nkulturprojekt, stimulera det regionala kulturlivet i vid mening samt stärka\r\ntillväxt och utveckling.\r\nLiksom för två år sedan vill utskottet framhålla att stiftelsen är en\r\nsjälvständig juridisk person och att dess förmögenhet skall förvaltas\r\nenligt föreskrifterna i stiftelseförordnandet samt att ändamålet med\r\nstiftelsen inte kan ändras. Bidragsansökningar kvalitetsprövas genom en ad\r\nhoc-grupp med externa sakkunniga samt med stöd av sektorsmyndigheterna på\r\nområdet, nämligen Kulturrådet, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.\r\nUtskottet har tidigare även berört stiftelsens prioriteringsarbete.\r\nUtskottet anser - på samma grunder som angavs hösten 2001 - att riksdagen\r\ninte bör göra ett sådant uttalande som begärs i motionerna 2002/03:Kr372\r\n(fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 7, varför de avstyrks.\r\nStatens kulturråd m.m.\r\nStatens kulturråds uppdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om Statens kulturråds uppdrag.\r\nMotionen\r\nRiksdagen bör enligt motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 1 tillkännage för\r\nregeringen att Kulturrådet bör få ett utökat uppdrag som innebär att rådet\r\näven skall arbeta med utveckling. Uppdraget skall innebära att rådet skall\r\nutveckla långsiktiga insatser som rör samverkansformer, förändringsarbete,\r\nerfarenhetsutbyte, information om kulturprojekt landet runt och information\r\nom olika möjligheter att få stöd och vägledning i kulturarbete.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nHösten 2001 behandlade utskottet ett motionsyrkande om Kulturrådets uppdrag\r\n(bet. 2001/02:KrU1 s. 29). Utskottet instämde i vad som anfördes i den då\r\naktuella motionen om att det är viktigt att samverkansformer och\r\nerfarenhetsutbyte mellan kommunerna och vägledning för kommunernas kulturarbete\r\nutvecklas. Utskottet utgick från att sådant arbete pågår på många håll i\r\nlandet och att Kommunförbundet stimulerar denna verksamhet och stödjer\r\nden genom rapporter, utredningar och statistik. I detta arbete skulle\r\näven resultaten av Kulturrådets utvärderings- och analysarbete och den\r\nstatistik och de rapporter som Kulturrådet publicerar kunna användas. Den\r\nsamverkan som Kulturrådet och Kommunförbundet finner nödvändig skulle\r\nkunna genomföras utan ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet har\r\nsamma uppfattning som hösten 2001 och föreslår att riksdagen avslår motion\r\n2003/04:Kr326 (c) yrkande 1.\r\nCentrumbildningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om centrumbildningar.\r\nMotionen\r\nI motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7 begärs ett uttalande från riksdagen\r\nom att lokalt förankrade kulturverksamheter skall ges möjligheter att få\r\nstatliga medel via centrumbildningarna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nCentrumbildningarna har bildats av frilansande yrkesverksamma konstnärer\r\noch har sinsemellan skillnader i verksamheten. De har inom sina konstområden\r\nrollen som samarbetsorgan, informatör och opinionsbildare. De har också\r\nvissa arbetsförmedlande uppgifter. För närvarande får elva centrumbildningar\r\nstatligt bidrag till central och regional verksamhet och till arbetsförmedlande\r\nverksamhet (under bidraget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,\r\nutveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete). För år 2004\r\när 24 417 000 kronor avsatta för ändamålet. Kulturrådet fördelar bidraget.\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen inte skall uttala sig om detaljer i\r\nfördelningen av de medel som Kulturrådet disponerar för bidrag till\r\ncentrumbildningarnas centrala och regionala verksamhet och inte heller om en\r\nsådan vidareförmedling av de begränsade medlen till viss, ej definierad,\r\nlokal kulturverksamhet som begärs i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7.\r\nMotionsyrkandet bör avslås av riksdagen.\r\nTjänster som länskonstnärer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsförslag om tjänster som länskonstnärer.\r\nMotionen\r\nEnligt motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 9 bör alla län få statens uppdrag\r\natt inrätta länskonstnärstjänster. I motionen nämns att detta skall gälla\r\nteater och dans.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet redovisade i sitt betänkande 2001/02:KrU15 (s. 19-20) bakgrunden\r\ntill det statliga bidraget till tjänster som regionala länskonstnärer.\r\nStatsbidrag får lämnas endast om bidrag från ett landsting, en kommun\r\neller någon annan huvudman uppgår till minst motsvarande det statliga\r\nstödbeloppet. Statsbidraget skall syfta till att sprida, stimulera och\r\nöka kunskapen om konst och kultur, framför allt bland barn och ungdom,\r\noch att höja kvaliteten inom amatörkulturen. Bidrag utgår från anslaget\r\n28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt\r\nkulturutbyte och samarbete.\r\nDet är således de regionala huvudmännen som skall ta initiativ till att\r\ninrätta dessa tjänster varefter staten tar ställning till om ett bidrag\r\nskall gå ut till huvudmannen. Riksdagen kan inte ålägga huvudmännen att\r\ninrätta tjänsterna. Riksdagen bör avslå motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande\r\n9.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan, punkt 2\r\n(c)\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om det statligt stödda kulturutbudet och publikens\r\nefterfrågan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det är nödvändigt att en särskild utredning tillsätts för\r\natt belysa om det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan\r\ninom kulturområdet stämmer överens. I dag går en stor del av det generella\r\nkulturstödet till det etablerade kultursystemet och mycket tyder på att\r\nnya kulturella rörelser faller helt utanför det systemet. Nya arenor, nya\r\narrangörer, informella spelplatser och nya konstformer uppstår i dag oftast\r\nutan offentligt stöd. Det är viktigt att få i gång en diskussion kring\r\nhur den nationella kulturpolitiken kan anpassas till vår föränderliga\r\nvärld. Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr326\r\n(c) yrkande 3 som sin mening tillkännage för regeringen vad jag här har\r\nanfört.\r\n\r\n2.      Funktionshindrades delaktighet i kulturen, punkt 8 (m, fp, kd, c)\r\nav Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena\r\nAdelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och\r\nAnna Lindgren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om funktionshindrades delaktighet i kulturen. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 17 och\r\n2003/04:Kr391 yrkande 3 och avslår motion 2003/04:Kr325.\r\nStällningstagande\r\nVi kan konstatera att tillgängligheten till kulturlivet för de funktionshindrade\r\nhar blivit mycket bättre men anser också att det fortfarande finns åtskilligt\r\nkvar att göra. Vi anser att sådana problem som textning och hörslinga för\r\nhörselskadade på bio och uppläsning av textremsan i TV i en särskild kanal\r\nbör få en lösning. Vidare bör funktionshindrades möjligheter att ta sig\r\nin i kulturlokaler förbättras. Något måste också göras för att förbättra\r\nmöjligheterna för funktionshindrade att studera vid konstnärliga högskolor.\r\nTillgängligheten till talböcker är inte heller tillfredsställande för\r\nalla behövande, vilket diskuteras närmare i den PM som bifogas som bilaga\r\ntill detta betänkande.\r\nVi anser mot denna bakgrund att samhället på ett tydligare sätt måste\r\nuppmärksamma de problem som finns för funktionshindrades möjlighet att\r\ndelta i kulturlivet och att hindren måste undanröjas, varvid alla\r\nkulturinstitutioner måste arbeta medvetet för att detta skall uppnås. Mot\r\nbakgrund av att någon redovisning och bedömning av de funktionshindrades\r\ndelaktighet inte fanns i regeringens resultatskrivelse 2002/02:176 Kultur\r\noch delaktighet anser vi att Kulturrådet bör få i uppgift att utreda de\r\nfunktionshindrades delaktighet i och tillgång till kulturlivet. Det måste\r\nnämligen finnas en grund för statliga insatser på området.\r\nVad vi anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nDärmed bör riksdagen delvis bifalla motionerna 2003/04:Kr209 (m) yrkande\r\n17 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 3 samt avslå motion 2003/04:Kr325 (s).\r\n\r\n3.      Funktionshindrade konstnärers behov, punkt 9 (v)\r\nav Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om funktionshindrade konstnärers behov. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:So569 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDe funktionshindrade konstnärernas behov bör uppmärksammas. Utomordentligt\r\nbegåvade och talangfulla konstnärer som är funktionshindrade osynliggörs\r\ngenom att de sällan bli representerade på museer och gallerier eller på\r\nscen och film. Det är därför nödvändigt att en handlingsplan utarbetas\r\nför hur stödet till dessa konstnärer skall kunna öka. Detta bör riksdagen\r\nsom sin mening tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla\r\nmotion 2003/04:So569 (v) yrkande 7.\r\n\r\n4.      Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter, punkt 13\r\n(v)\r\nav Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utbyggnaden av organisationen med\r\nmångkulturkonsulenter.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sf336 yrkandena 37 och 38.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVerksamheten med regionala mångkulturkonsulenter som påbörjades år 2002\r\nbör i enlighet med motion 2002/03:Sf336 (v) byggas ut i hela landet. Vidare\r\nanser vi att det till dessa konsulenters uppgift uttryckligen bör höra\r\natt ta till vara invandrade kvinnors kulturella kapacitet och erfarenheter.\r\nRiksdagen bör som sin mening tillkännage vad vi här har anfört. Därmed\r\nbör riksdagen bifalla motion 2002/03:Sf336 (v) yrkandena 37 och 38.\r\n\r\n5.      Förberedelserna för Mångkulturåret 2006, punkt 14 (v)\r\nav Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förberedelserna för Mångkulturåret 2006. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Kr292 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att planering, genomförande och uppföljning av det aviserade\r\nMångkulturåret 2006 bör ske i nära samverkan med konstnärer, organisationer,\r\narrangörer och institutioner. Aktörer med lång erfarenhet på området bör\r\ndelta. Planeringen bör börja redan under år 2004. För att få en långvarig\r\neffekt behövs det en bred involvering av de berörda. De människor som har\r\nen annan kulturell och etnisk bakgrund än den svenska måste ges verkliga\r\nmöjligheter att påverka utformningen av det mångkulturella året. Insatserna\r\nfår inte gälla bara de stora institutionerna och resurser bör ges på längre\r\nsikt. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr292 (v) yrkandena\r\n1 och 2 som sin mening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n6.      Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den\r\nekonomiska utvecklingen, punkt 15 (fp)\r\nav Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och\r\ndrivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Kr327 yrkande 3 och avslår motionerna 2002/03:Kr299, 2002/03:N345\r\nyrkande 25, 2003/04:Kr241 och 2003/04:N328 yrkande 34.\r\nStällningstagande\r\nVi vill framhålla att det finns klara kopplingar mellan ett vitalt och\r\nnyskapande kulturliv och den ekonomiska tillväxten. Kultur skall inte ses\r\nsom en marginell företeelse som kräver subventioner men aldrig ger vinst.\r\nAtt inte satsa på kulturen i dag betyder att stänga sig ute från\r\nmorgondagens världsomfattande arbetsmarknad. Helt nya medier med\r\nrevolutionerande\r\nuttrycksmedel för kulturella upplevelser föds. Musikindustrin och\r\nupplevelseindustrin är stora exportframgångar. Även inom Sverige kan olika\r\nformer av kulturyttringar innebära en god tillväxt utanför de stora\r\nstäderna, både i berömda turistorter och i små samhällen. För att få goda\r\ntillväxtbetingelser krävs en god samhällelig kulturinsats, t.ex. utbildning,\r\nen fungerande \"infrastruktur\" och effektiva institutioner. Riksdagen bör\r\nmed bifall till motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3 som sin mening\r\ntillkännage vad vi här har anfört om utgångspunkterna för en politik där\r\nkulturen fungerar som tillväxtfaktor. Riksdagen bör avslå motionerna\r\n2002/03:Kr299 (s), 2002/03:N345 (c) yrkande 25, 2003/04:241 (s) och\r\n2003/04:N328 (c) yrkande 34.\r\n\r\n7.      Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den\r\nekonomiska utvecklingen, punkt 15 (c)\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och\r\ndrivkraft för den ekonomiska utvecklingen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:N345 yrkande 25 och 2003/04:N328 yrkande 34 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:Kr299, 2003/04:Kr241 och 2003/04:Kr327 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSom framhålls i motion 2002/03:N345 (c) yrkande 25 behövs det kultur för\r\natt öka entreprenörsandan, skapa engagemang samt stimulera människors\r\nkreativitet och vilja att utveckla det egna samhället. Centerpartiet anser\r\natt alla bör få ta del av och delta i kulturell verksamhet. I regionalpolitiken\r\nmåste hänsyn tas till de kulturella behoven och de behov som finns av nav\r\nför det sociala livet. Regeringen bör därför utveckla en kulturpolitisk\r\nstrategi med ett underifrånperspektiv som en del av den lokala och regionala\r\nutvecklingen.\r\nVidare bör ansvaret för kulturpolitiken decentraliseras i enlighet med\r\nvad som anförs i motion 2003/04:N328 (c) yrkande 34. Om flera skall kunna\r\nta del av kulturen krävs det ett mera medvetet och lokalt anpassat engagemang\r\nför kulturpolitikens utformning i olika regioner. Detta ökar också\r\nmedborgarnas möjlighet att utkräva politiskt ansvar för den förda\r\nkulturpolitiken.\r\nI en decentraliserad kulturpolitik bör också ingå att allmänna samlingslokaler\r\nutrustas med bredbandsanknytning, att kulturlivet och turistorganisationerna\r\nsamverkar och att goda förutsättningar skapas för folkbildningen.\r\nRiksdagen bör som sin mening tillkännage för regeringen vad jag här har\r\nanfört om en decentraliserad kulturpolitik med ett underifrånperspektiv.\r\nDärmed bör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:N345 (c) yrkande 25 och\r\n2003/04:N328 (c) yrkande 34 samt avslå motionerna 2002/03:Kr299 (s),\r\n2003/04:241 (s) och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 3.\r\n\r\n8.      Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag, punkt 16\r\n(c)\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters\r\nuppdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr326 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att regeringen bör förtydliga Riksteaterns, Riksutställningars\r\noch Rikskonserters uppdrag när det gäller besök i och produktion för små\r\nspelplatser i hela Sverige. De tre institutionernas besök på många orter\r\ni Sverige skänker människor mycket glädje, lust, inspiration m.m. För\r\nmånga människor är detta dessutom den enda kontakten med levande kultur.\r\nVad jag anfört om ett förtydligat uppdrag till de tre institutionerna\r\nbör riksdagen med bifall till motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 22 som sin\r\nmening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n9.      Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner, punkt 18 (c)\r\nav Birgitta Sellén (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om fördelning av statsbidrag till vissa regioner.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N343 yrkande 9 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Kr279 yrkande 1, 2003/04:Kr389 yrkande 1 och 2003/04:N332\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nNorrland måste i enlighet med vad som anförs i motion 2002/03:N343 (c)\r\nyrkande 9 få en rättvis andel av de statliga kulturanslagen. Kunskaps-\r\noch kulturfästen bör nämligen utvecklas i Norrland. Detta bör riksdagen\r\nmed bifall till motionsyrkandet som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nRiksdagen bör avslå motionerna 2003/04:Kr279 (fp) yrkande 1, 2003/04:Kr389\r\n(s) yrkande 1 och 2003/04:N332 (kd) yrkande 3.\r\n\r\n10.     Kulturens betydelse i exportsammanhang, punkt 21 (fp)\r\nav Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kulturens betydelse i exportsammanhang. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 25.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen bör låta utarbeta ett program för kulturens betydelse i\r\nexportsammanhang. Att satsa på kultur kan nämligen vara en rent affärsmässigt\r\ngod investering även i detta sammanhang. Riksdagen bör med bifall till\r\nmotion 2003/04:Kr372 (fp) yrkande 25 som sin mening tillkännage vad vi\r\nhär har anfört.\r\n\r\n11.     Budgetprocessen, punkt 24 (kd)\r\nav Gunilla Tjernberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om budgetprocessen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Kr391 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen bör i enlighet med vad som anförs i motion 2003/04:Kr391 (kd)\r\nyrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen de problem budgetprocessen\r\nskapar för kulturinstitutionerna. Budgetåret sammanfaller nämligen inte\r\nmed institutionernas verksamhetsår och detta försvårar deras planering.\r\n\r\n12.\r\nSponsring, punkt 25 (v)\r\nav Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om sponsring. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Kr373 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nI motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5 framhålls att kravet på sponsring\r\nhar ökat under senare år inom hela kultursektorn, inte minst inom teater-\r\noch dansområdet. Bristen på bidragsmedel tvingar kulturskaparna att söka\r\nandra finansieringslösningar. Bindningar till sponsorer kan indirekt kväva\r\nskapandet och yttrandefriheten. Det är angeläget att kulturen även\r\nfortsättningsvis har möjlighet att utveckla sin konstnärliga styrka utan\r\nsådana bindningar. Därför måste regeringen utarbeta riktlinjer för\r\nkultursponsring för att skydda kulturutövarna och värna yttrandefriheten.\r\nDetta bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 5\r\nsom sin mening tillkännage för regeringen.\r\n\r\n13.     Stiftelsen Framtidens kultur, punkt 26 (m, fp, kd, c)\r\nav Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Gunilla Tjernberg (kd), Lena\r\nAdelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och\r\nAnna Lindgren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Stiftelsen Framtidens kultur. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 6 och 2003/04:Kr327 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det ursprungliga syftet och den självständiga ställning som\r\nStiftelsen Framtidens kultur hade från början skall återställas. Stiftelsens\r\nsyfte har förfelats genom att dess medel har blivit en integrerad del av\r\nden statliga bidragsgivningen. Vi föreslår att riksdagen med bifall till\r\nmotionerna 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 6 och 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 7\r\nsom sin mening skall ge regeringen till känna vad vi anfört om Stiftelsen\r\nFramtidens kultur.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Teater och dans i skolan (punkt 4) (v)\r\nPeter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:\r\nVi har avstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande\r\n8 mot bakgrund bl.a. av att läroplanen för det obligatoriska skolväsendet\r\ningående beskriver hur kultur skall vara en integrerad del av skolarbetet.\r\nAnsvaret för att så skall ske ligger på skolorna och kommunerna och\r\nansvaret för att kontrollera hur detta efterlevs och genomförs ligger på\r\nden granskande statliga myndigheten Skolverket. Vidare har regeringen\r\naviserat att den genom en särskild aktionsgrupp skall pröva hur professionella\r\nkonstnärer och kulturutövare kan få en större roll i skolan. Det är vår\r\nförhoppning att kommunerna inser vikten av att elevernas intresse för\r\nkultur tidigt stimuleras genom att också låta dem få se professionella\r\nteaterföreställningar under skoltiden. Vi kommer att följa frågan med\r\nintresse.\r\n\r\n2.      Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna (punkt 6) (c)\r\nBirgitta Sellén (c) anför:\r\nDet är viktigt att genusperspektivet inom kulturinstitutionerna blir\r\ntydligare. Jag har dock avstått från att yrka bifall till motion 2003/04:Kr326\r\n(c) yrkande 40 eftersom det finns vissa jämställdhetskrav på institutionerna\r\ni regleringsbreven och regeringen dessutom har rapporterat i budgetpropositionen\r\natt särskilda åtgärder vidtas åtminstone inom musei- och teaterområdena.\r\nDet är min förhoppning att pågående arbete skall resultera i krav på ett\r\ntydligare genusperspektiv för kulturinstitutionernas verksamhet än vad\r\nsom finns i dag.\r\n\r\n3.      Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije (punkt 7) (c)\r\nBirgitta Sellén (c) anför:\r\nDet problem med den långvariga finansieringen efter år 2005 av Sydsamiskt\r\nkulturcentrum Gaaltije som Kulturrådet pekat på är fortfarande olöst. Jag\r\nhar avstått från att yrka bifall till motion 2003/04:Kr289 (c) i väntan\r\npå att det blir klarlagt hur det blivande permanenta nationella\r\ninformationscentrumet för samefrågor skall finansieras och framför allt hur det\r\nskall samverka med andra centrum inom området. Det är också för tidigt\r\natt i dag bedöma vilken inriktning de framtida stödprogrammen inom EU,\r\nefter år 2005, kan få och vilka finansieringsbehov hos Gaaltije som då\r\neventuellt måste få en lösning. Centerpartiet anser att det är viktigt\r\natt man i en kommande budget presenterar en lösning för Gaaltije så att\r\ninstitutionen inte behöver förlita sig på tidsbegränsade projektmedel.\r\n\r\n4.      Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.\r\n(punkt 12) (v)\r\nPeter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:\r\nSom anförs i motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 10 bör mångkulturen ges\r\nstörre utrymme på teater- och dansscenerna. I teatern och dansen finns\r\nförmågan att gestalta och ge publiken upplevelser och möjlighet till empati.\r\nI motionen anförs också att de nationella minoriteterna måste ges\r\ntillräckliga medel för att på egna villkor bevara och förmedla sitt rika\r\nkulturella arv. Mot bakgrund av att en omfattande utvärdering nu görs av\r\nhur kulturinstitutionerna levt upp till kraven på att ge plats för\r\nmångkulturens uttrycksformer har vi avstått från att yrka bifall till\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\n5.      Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.\r\n(punkt 12) (c)\r\nBirgitta Sellén (c) anför:\r\nI motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 10 har Centerpartiet begärt att\r\nintegrationsarbetet inom kulturområdet skall förbättras. Rekryteringen till\r\nlandets teatrar och teaterskolor bör breddas för att nå alla grupper i\r\nsamhället. Det mångkulturella samhället bör också avspeglas i det kulturella\r\nuttryckssättet. Integration bör inte innebära assimilation utan i stället\r\nvara ett samspel mellan flera parter där ömsesidig respekt och tolerans\r\nkan växa fram. Mot bakgrund av att en omfattande utvärdering nu görs av\r\nhur kulturinstitutionerna levt upp till kraven på att ge plats för\r\nmångkulturens uttrycksformer har jag avstått från att yrka bifall till\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\n6.      Kultur och hälsa (punkt 19) (kd)\r\nGunilla Tjernberg (kd) anför:\r\nI motionerna 2002/03:Kr371 (kd) och 2003/04:Kr391 (kd) har Kristdemokraterna\r\ntagit upp frågan om hur företagen skall få möjlighet att utnyttja kunskapen\r\nom kulturens betydelse för människors hälsa genom att ett system tillskapas\r\nmed kulturcheckar till de anställda. Checkarna skall vara ett betalningsmedel\r\nför inköp av böcker, konst, teater, konserter, opera, balett, museibesök\r\nm.m. Kulturcheckarna skall vara en skattebefriad löneförmån från arbetsgivaren\r\ntill löntagaren. De skall inte belasta företaget med skatter eller sociala\r\navgifter. De skattemässiga villkoren skall således vara desamma som när\r\nföretag i dag subventionerar motionsaktiviteter för personalen. Förslagen\r\ni motionerna 2002/03:Kr271 (kd) yrkande 4 och 2003/04:Kr391 (kd) yrkande\r\n4 har tyvärr avstyrkts av skatteutskottet i betänkande 2003/04:SkU20.\r\n\r\n7.      Principerna för omräkning av vissa kulturanslag (punkt 23) (kd)\r\nGunilla Tjernberg (kd) anför:\r\nI motion 2003/04:Kr390 (kd) yrkande 1 efterlyser Kristdemokraterna\r\ninformation om grunderna för beräkningen av pris- och löneomräkningen av\r\nkulturanslagen. Som utskottet redovisar har Kulturrådet framhållit att\r\nanslagen till de regionala kulturinstitutionerna urholkats genom en\r\notillräcklig omräkning av anslagen. Anslagen till fria grupper omfattas\r\ninte alls av pris- och löneomräkningen.\r\nUtskottet har påbörjat en uppföljning av de frågor som tas upp i motionen\r\noch avser att ytterligare fördjupa sin kunskap inom området. Mot denna\r\nbakgrund har jag anslutit mig till vad som blivit ett enhälligt utskott\r\noch accepterat att det nu aktuella motionsyrkandet från Kristdemokraterna\r\navstyrks.\r\n\r\n8.      Principerna för omräkning av vissa kulturanslag (punkt 23) (v)\r\nPeter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:\r\nI motion 2003/04:Kr276 (v) har Vänsterpartiet uppmärksammat Kulturrådets\r\npåpekande att anslagen till de regionala kulturinstitutionerna urholkats\r\ngenom en otillräcklig pris- och löneomräkning av anslagen. I motionen\r\ndiskuteras också effekterna av det produktivitetsavdrag som ingår i pris-\r\noch löneomräkningssystemet. Vidare påpekas att anslagen till fria grupper\r\ninte alls omfattas av pris- och löneomräkningen. I motionen begärs en\r\nutvärdering av effekterna av det rådande systemet.\r\nUtskottet har påbörjat en uppföljning av de frågor som tas upp i motionen\r\noch avser att ytterligare fördjupa sin kunskap inom området. Mot denna\r\nbakgrund har vi anslutit oss till vad som blivit ett enhälligt utskott\r\noch accepterat att den nu aktuella motionen från Vänsterpartiet avstyrks.\r\n\r\n9.      Sponsring (punkt 25) (m)\r\nKent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m)\r\nanför:\r\nVi vill påminna om att Moderata samlingspartiet under en rad av år framhållit\r\natt på samma sätt som sponsring av idrott gagnar både idrotten och\r\nnäringslivet borde det ges bättre möjligheter för kulturen och företagen att\r\ndra fördel av kultursponsring. Tyvärr har domstolsutslag på området\r\nnegativt påverkat en fortsatt utveckling av samarbetet mellan våra\r\nkulturinstitutioner och näringslivet. Genom annorlunda synsätt och perspektiv\r\nkan den nya tidens entreprenörer bidra till att nya spännande samarbetsformer\r\nmed kulturen skapas. Det handlar inte om en grundfinansiering utan om ett\r\nstöd som båda parter upplever som positivt. Den bör snarare vara ett\r\nkomplement för utvecklingen av svenskt kulturliv, vilket i första hand\r\nkommer publiken till godo.\r\nMot denna bakgrund har vi i motion 2003/04:Sk290 (m) yrkandena 1 och 2\r\nföreslagit en utvidgad avdragsrätt för kultursponsring. Skatteutskottet\r\nhar tyvärr avstyrkt förslagen i sitt betänkande 2003/04:SkU21.\r\n\r\n10.     Sponsring (punkt 25) (fp)\r\nLennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:\r\nI motion 2003/04:Kr327 (fp) yrkande 8 har Folkpartiet liberalerna framhållit\r\natt rättsläget är osäkert när det gäller sponsring av kultur. Det behövs\r\ntydliga regler så att ett företag i förväg kan avgöra vilken kostnad\r\nsponsringen kommer att medföra. Annars kommer företagen att i stället satsa\r\npå marknadsföringsåtgärder som garanterat är avdragsgilla - t.ex. inom\r\nsportens värld. I motionen påpekas också att andra länder är mer generösa\r\nmot kultursponsring. Folkpartiet föreslår i motionen att skatteavdrag\r\nskall medges till hundra procent vid kultursponsring och att detta även\r\nskall gälla all sponsring som bara ger indirekta motprestationer (t.ex.\r\natt sponsorn får rätt att dra nytta av en kulturinstitutions image).\r\nSkatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det\r\ni sitt betänkande 2003/04:SkU21.\r\n\r\n11.     Sponsring (punkt 25) (kd)\r\nGunilla Tjernberg (kd) anför:\r\nI Kristdemokraternas motion 2003/04:Kr391 (kd) yrkande 5 framhålls att\r\nkulturpolitiken måste främja alla samhällets delar att ta aktiv del i det\r\nsvenska kulturlivet genom att skapa möjligheter för ett ömsesidigt utbyte\r\nmellan kulturskapare och samhällets aktörer. Genom ett samarbete med det\r\nprivata näringslivet kan kulturen nå ut till nya grupper och näringslivet\r\nfår en möjlighet att ta ett visst samhällsansvar. Därför måste möjligheterna\r\nför privata aktörer att ta ett ekonomiskt ansvar för kulturen förbättras.\r\nEtt långsiktigt samarbete mellan kultur och näringsliv bör bygga på\r\nrespekt och inte inskränka den konstnärliga friheten. Den privata finansieringen\r\nvia sponsring skall vara ett komplement, inte en ersättning för statliga\r\ninsatser.\r\nSkatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det\r\ni sitt betänkande 2003/04:SkU21.\r\n\r\n12.     Sponsring (punkt 25) (c)\r\nBirgitta Sellén (c) anför:\r\nI Centerpartiets motion 2003/04:Kr326 (c) yrkande 4 framhålls att\r\nkultursponsring kan vara ett sätt för konst, kultur och näringsliv att\r\ninteragera\r\noch samverka med varandra. Tyvärr begränsas företagens möjlighet att\r\nsponsra kulturverksamhet på grund av skattereglerna för sponsorskap. För\r\natt sponsring skall vara avdragsgill för företag och organisationer måste\r\nden sponsrade verksamheten komma med en motprestation som motsvarar\r\nsponsorbidraget eller också skall ett tydligt samband med mottagarens\r\nverksamhet finnas. Centerpartiet anser att kultursponsring bör främjas,\r\nvilket innebär att reglerna för sponsorskap bör ses över och därmed\r\nunderlätta företagens möjlighet att sponsra kulturverksamhet.\r\nSkatteutskottet, som behandlat motionsförslaget, har tyvärr avstyrkt det\r\ni sitt betänkande 2003/04:SkU21.\r\n\r\n13.     Centrumbildningar (punkt 28) (v)\r\nPeter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:\r\nVi anser att centrumbildningarna fyller en viktig och mångfasetterad roll\r\nför det icke-institutionsbundna kulturlivet och de fria teater- och\r\ndansgrupperna. De borde också kunna bidra till att alla delar av Sverige\r\nfår tillgång till ett kulturutbud av hög kvalitet genom att de för vidare\r\nstatliga medel till lokalt förankrade kulturverksamheter. Vi har dock\r\navstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 7 mot\r\nbakgrund av att Statens kulturråd beslutar om fördelningen av medel till\r\ncentrumbildningarna.\r\n\r\n14.     Tjänster som länskonstnärer (punkt 29) (v)\r\nPeter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:\r\nVi har avstått från att yrka bifall till förslaget i motion 2002/03:Kr373\r\n(v) yrkande 9 om att inrätta tjänster i alla län som länskonstnär inom\r\nteater- och dansområdet mot bakgrund av att staten inte kan ålägga\r\nlandstingen att inrätta tjänsterna. Statligt bidrag kan lämnas till sådana\r\ntjänster som huvudmännen inrättar. Vi kommer att arbeta för att staten\r\nunder kommande år skall stimulera regioner och landsting att ta initiativ\r\ntill nya sådana tjänster.\r\n\r\n15.     Barnkultur, mångkultur och kultur som drivkraft för regional utveckling\r\nm.m. (punkterna 3, 12 och 15-18) (fp)\r\nLennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:\r\nVi vill i korthet påminna om att Folkpartiet liberalerna tagit upp flera\r\nav de frågor som behandlas i detta betänkande i sin budgetmotion\r\n2003/04:Kr327 (fp) avseende år 2004. Riksdagen avslog tyvärr förslagen (bet.\r\n2003/04:KrU1).\r\nVi föreslog bl.a. att riksdagen skulle avslå regeringens förslag att satsa\r\n18 miljoner kronor på fri entré till tre av de centrala museerna och att\r\ndessa medel i stället skulle användas till fri entré för barn och ungdomar\r\nvid samtliga centrala museer som är statliga myndigheter.\r\nVi vill också påminna om att Folkpartiet liberalerna under en följd av år\r\nföreslagit riksdagen att anvisa medel under ett nytt anslag för att stärka\r\nsådan verksamhet som innebär möten mellan olika kulturer. Vi föreslog att\r\nriksdagen skulle anvisa 4 miljoner kronor för år 2004 till sådan mångkulturell\r\nverksamhet, därav 1 miljon kronor till minoritetsgruppers arkiv och 3\r\nmiljoner kronor för utveckling av kulturpolitiken för invandrare och\r\nminoriteter.\r\nSlutligen föreslog Folkpartiet liberalerna en ökning med 30 miljoner kronor\r\nav medlen till länsmusiken och de regionala teatrarna och med 16,5 miljoner\r\nkronor till de regionala museerna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n37.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om mångkulturkonsulenternas uppgift att ta till vara invandrade\r\nkvinnors kulturella kapacitet och erfarenheter.\r\n38.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om regionalt kulturarbete.\r\n2002/03:Kr237 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en långsiktig planering för rationell investering i kulturen.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förberedelser för bildandet av nya och starka fristående\r\nkulturfonder.\r\n2002/03:Kr280 av Agneta Ringman och Anita Jönsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kulturens roll i demokratiarbetet.\r\n2002/03:Kr286 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som\r\nskall utreda och lägga fram förslag beträffande barnkulturens ställning\r\ni landet i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2002/03:Kr299 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein\r\n(båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kultur som tillväxtfaktor.\r\n2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se\r\növer barnkulturens villkor.\r\n2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v, c, mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att verka för att prioritera statliga kulturanslag till de\r\nkulturaktiviteter som syftar till att påverka attityder till och motverka\r\nfördomar mot HBT-personer.\r\n2002/03:Kr340 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda förekomsten av diskriminering i det svenska kulturlivet\r\noch att ta fram klara mångfaldskriterier och villkor gällande det statliga\r\nstödet till kulturinstitutioner.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Statens kulturråd skall ha tillsynsansvar för att de\r\nkulturinstitutioner som uppbär statligt stöd inte diskriminerar personer\r\nutifrån kön, sexuell läggning, etnicitet eller funktionshinder.\r\n2002/03:Kr341 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en ökad samverkan mellan institutioner, myndigheter, ideella föreningar,\r\nbostadsbolag m.fl. för att utveckla och fördjupa integrationsarbetet.\r\n2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturens inverkan på hälsan.\r\n2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Stiftelsen Framtidens kultur.\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett program för hur kultur kan användas i\r\nexportsyfte.\r\n2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om riktlinjer för kultursponsring.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om centrumbildningar.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om teater och dans i skolan.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om länskonstnärer/konsulenter.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om mångkultur och språkliga minoriteter.\r\n2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utveckla kunskaps- och kulturfästen i Norrland.\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n25.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en kulturpolitisk strategi med ett underifrånperspektiv\r\nbör utvecklas som en del av den regionala och lokala utvecklingen.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för en kreativ kulturpolitik för barn.\r\n2003/04:So569 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en handlingsplan för stöd till funktionshindrade\r\nkonstnärer.\r\n2003/04:So626 av Eva Arvidsson och Cinnika Beiming (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom konstens och kulturens betydelse för hälsan.\r\n2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om funktionshindrade och kulturen.\r\n2003/04:Kr233 av Agneta Ringman och Anita Jönsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utveckla arbetet med publikråd och referensgrupper.\r\n2003/04:Kr234 av Agneta Ringman och Hillevi Larsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kultur i arbetslivet.\r\n2003/04:Kr241 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein\r\n(båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kultur som tillväxtfaktor.\r\n2003/04:Kr262 av Ulrik Lindgren (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att prioritera de regionala kulturinstitutionerna.\r\n2003/04:Kr276 av Peter Pedersen m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen utvärderar det rådande pris- och\r\nlöneomräkningssystemet inom kultursektorn och dessutom överväger om pris- och\r\nlöneomräkning skall omfatta fler anslag inom sektorn.\r\n2003/04:Kr279 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fördelning av kultursatsningarna så att en större del tillfaller\r\nVästsverige.\r\n2003/04:Kr284 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning\r\nför att se över hur barnkulturens villkor säkerställs.\r\n2003/04:Kr286 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter och institutioner\r\npå kulturområdet.\r\n2003/04:Kr289 av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om finansieringen av det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i\r\nÖstersund.\r\n2003/04:Kr292 av Peter Pedersen m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att planering, genomförande och uppföljning av Mångkulturens år\r\n2006 skall ske i nära samverkan med konstnärer, organisationer, arrangörer\r\noch institutioner.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att planeringen av mångkulturåret skall påbörjas under\r\n2004.\r\n2003/04:Kr325 av Börje Vestlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom anpassning av kulturlokaler för människor med dolda handikapp.\r\n2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om ett utökat uppdrag till Kulturrådet att även arbeta\r\nmed utvecklingsarbete.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en utredning för att belysa det statligt stödda\r\nkulturstödet.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att kultur inom vården bör uppmuntras och stödjas.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om ett förbättrat integrationsarbete inom kulturområdet.\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att tydliggöra Riksteaterns, Riksutställningars och\r\nRikskonserters uppdrag när det gäller besök och produktion för små\r\nspelplatser runt om i hela Sverige.\r\n40.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ett tydligare genusperspektiv införlivas och\r\npraktiseras i samtliga kulturinstitutioner.\r\n2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturen som tillväxtfaktor.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Stiftelsen framtidens kultur.\r\n2003/04:Kr353 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter och\r\ninstitutioner på kulturområdet.\r\n2003/04:Kr354 av Berit Högman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om barnkulturen i Sverige.\r\n2003/04:Kr358 av Marie Nordén (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Gaaltije - Sydsamiskt kulturcentrum.\r\n2003/04:Kr365 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom ett inrättande av en barn- och ungdomsteaterakademi i Göteborg.\r\n2003/04:Kr389 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturens finansiella förutsättningar i Västsverige.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en barnakademi i Västsverige.\r\n2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med information om\r\ngrunderna för beräkningen av pris- och löneuppräkningen inom kultursektorn.\r\n\r\n2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de problem budgetprocessen skapar för kulturinstitutionerna.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning av de funktionshindrades delaktighet i kulturlivet.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturens inverkan på hälsan.\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n34.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en decentralisering av kulturpolitiken.\r\n2003/04:N332 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om Kalmar läns kulturvärden.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nPM om tillgång till litteratur för personer med läshandikapp\r\nEn uppföljning av övergången till digitala talböcker\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Publikråd och referensgrupper vid kulturinstitutioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr280 och 2003/04:Kr233.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "577033BE-0896-4499-B4BC-BAFAA666A5B3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "17",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/577033BE-0896-4499-B4BC-BAFAA666A5B3",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Barnkulturens ställning och villkor",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om barnkulturens ställning och villkor.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om barnkulturens ställning och villkor.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Kr286, 2002/03:Kr336 yrkande 8, 2003/04:So504 yrkande 5, 2003/04:Kr284 yrkande 9 och 2003/04:Kr354.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Teater och dans i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Barnakademier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr365 och 2003/04:Kr389 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Genusperspektivet inom kulturinstitutionerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 40.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Sydsamiskt kulturcentrum Gaaltije",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr289 och 2003/04:Kr358.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Funktionshindrades delaktighet i kulturen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr209 yrkande 17, 2003/04:Kr325 och 2003/04:Kr391 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F1A62B2C-9D95-4FDE-A6A4-066B65C017C6",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "159",
                    "126",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F1A62B2C-9D95-4FDE-A6A4-066B65C017C6",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Funktionshindrade konstnärers behov",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So569 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Diskriminering i kulturlivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr340 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kulturell påverkan på attityder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr339 yrkande 1, 2003/04:Kr286 yrkande 1 och 2003/04:Kr353 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Mångkulturens utrymme hos kulturinstitutioner, kulturmyndigheter m.fl.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr341, 2002/03:Kr373 yrkande 10 och 2003/04:Kr326 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf336 yrkandena 37 och 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Förberedelserna för Mångkulturåret 2006",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr292 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska utvecklingen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr299, 2002/03:N345 yrkande 25, 2003/04:Kr241, 2003/04:Kr327 yrkande 3 och 2003/04:N328 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "FF95FCB2-22FC-4371-A8F1-4D25C8FC00E8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "230",
                    "38",
                    "17",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FF95FCB2-22FC-4371-A8F1-4D25C8FC00E8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Nya regionala kulturinstitutioner utanför storstäderna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr262.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N343 yrkande 9, 2003/04:Kr279 yrkande 1, 2003/04:Kr389 yrkande 1 och 2003/04:N332 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Kultur och hälsa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr371 yrkande 6, 2003/04:So626, 2003/04:Kr326 yrkande 6 och 2003/04:Kr391 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Kultur och arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr234.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Kulturens betydelse i exportsammanhang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Nya kulturfonder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr237 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Principerna för omräkning av vissa kulturanslag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr276 och 2003/04:Kr390 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Budgetprocessen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr391 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Sponsring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "BFB2AAAE-5FA6-42E6-9920-530242A90044",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "1",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "257",
                    "26",
                    "1",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BFB2AAAE-5FA6-42E6-9920-530242A90044",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Stiftelsen Framtidens kultur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372 yrkande 6 och 2003/04:Kr327 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Statens kulturråds uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Centrumbildningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Tjänster som länskonstnärer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Det statligt stödda kulturutbudet och publikens efterfrågan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Funktionshindrades delaktighet i kulturen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Funktionshindrade konstnärers behov",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Utbyggnaden av organisationen med mångkulturkonsulenter",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Förberedelserna för Mångkulturåret 2006",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska utvecklingen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Kulturens betydelse som lokaliseringsfaktor och drivkraft för den ekonomiska utvecklingen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Fördelningen av statsbidrag till vissa regioner",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Kulturens betydelse i exportsammanhang",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Budgetprocessen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Sponsring",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Stiftelsen Framtidens kultur",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-01-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till motionerna under punkten 3 om Barnkulturens ställning och villkor. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 11:23:03"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen ska berätta för riksdagen vad den hittills har gjort för barn- och ungdomskulturen, och på vilket sätt den tänker satsa i framtiden. Barn och ungdomar är en uttalat prioriterad grupp i kulturpolitiken. Även i ungdomspolitiken betonas ungdomars rätt till eget skapande och att delta i kulturlivet. Men regeringen har ännu inte redovisat några resultat för riksdagen när det gäller kultur för barn och ungdomar. Regeringens kulturpolitik, som riksdagen godkänt, slår fast att kulturen kan vara ett viktigt redskap i barnets utveckling. Då krävs det att barnet tidigt får ta del av litteratur, konst, musik och historia med stöd av engagerade vuxna. Ungdomar har hunnit skaffa sig en egen smak och ska ges möjligheter att skapa själva. Språket är av stor betydelse och satsningar på litteratur och läsande för barn och ungdomar ska därför också ingå i kulturpolitiken. Men när regeringen för snart två år sedan redovisade vad den gjort för att uppnå kulturpolitikens mål om delaktighet och eget skapande, saknades uppgifter om barn och unga. Riksdagen sade också nej till motioner om teater och dans i skolan och om barnakademier. ",
          "dok_id": "GR01KRU6",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:27:57"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Riksdagen vill veta vad regeringen gjort för barnkulturen (KrU6)",
          "dok_id": "GR01KRU6",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:27:57"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 11:23:03"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KRU6",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen ska berätta för riksdagen vad den hittills har gjort för barn- och ungdomskulturen, och på vilket sätt den tänker satsa i framtiden. Det tycker kulturutskottet och föreslår att riksdagen riktar en sådan uppmaning till regeringen. Barn och ungdomar är en uttalat prioriterad grupp i kulturpolitiken. Även i ungdomspolitiken betonas ungdomars rätt till eget skapande och att delta i kulturlivet. Men regeringen har ännu inte redovisat några resultat för riksdagen när det gäller kultur för barn och ungdomar. Regeringens kulturpolitik, som riksdagen godkänt, slår fast att kulturen kan vara ett viktigt redskap i barnets utveckling. Då krävs det att barnet tidigt får ta del av litteratur, konst, musik och historia med stöd av engagerade vuxna. Ungdomar har hunnit skaffa sig en egen smak och ska ges möjligheter att skapa själva. Språket är av stor betydelse och satsningar på litteratur och läsande för barn och ungdomar ska därför också ingå i kulturpolitiken. Men när regeringen för snart två år sedan redovisade vad den gjort för att uppnå kulturpolitikens mål om delaktighet och eget skapande, saknades uppgifter om barn och unga. Kulturutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om teater och dans i skolan och om barnakademier.</p>",
          "dok_id": "GR01KRU6",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:27:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Riksdagen vill veta vad regeringen gjort för barnkulturen (KrU6)",
          "dok_id": "GR01KRU6",
          "systemdatum": "2016-08-09 12:27:57"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KRU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_KrU_6.pdf",
          "filstorlek": "3209131",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Övergripande frågor på kulturområdet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/F949434F-0AFB-4267-BA08-EA18567F9E66"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr237 En förbättrad ekonomi för kulturen",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr237",
          "ref_dok_titel": "En förbättrad ekonomi för kulturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr280 Kulturens roll i demokratiarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr280",
          "ref_dok_titel": "Kulturens roll i demokratiarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman och Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr286 Barnkulturens ställning",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr286",
          "ref_dok_titel": "Barnkulturens ställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr299 Kultur som tillväxtfaktor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr299",
          "ref_dok_titel": "Kultur som tillväxtfaktor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr336 Kultur",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr336",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr339 Kultur för lika värde gällande homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT)",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr339",
          "ref_dok_titel": "Kultur för lika värde gällande homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT)",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S, FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr340 Åtgärder mot diskriminering på kulturområdet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr340",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot diskriminering på kulturområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr341 Integration av organisations- och institutionslivet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr341",
          "ref_dok_titel": "Integration av organisations- och institutionslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Agneta Ringman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr371 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr371",
          "ref_dok_titel": "Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr372 Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr372",
          "ref_dok_titel": "Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr373 Scenkonsten - teater och dans",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr373",
          "ref_dok_titel": "Scenkonsten - teater och dans",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N343 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr209 Kulturpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Kr209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr209",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr233 Publikråd och referensgrupper i kulturlivet",
          "ref_dok_id": "GR02Kr233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr233",
          "ref_dok_titel": "Publikråd och referensgrupper i kulturlivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman och Anita Jönsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr234 Kultur i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GR02Kr234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr234",
          "ref_dok_titel": "Kultur i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman och Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr241 Kultur och tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02Kr241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr241",
          "ref_dok_titel": "Kultur och tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr262 Regionala kulturinstitutioner",
          "ref_dok_id": "GR02Kr262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr262",
          "ref_dok_titel": "Regionala kulturinstitutioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr276 Pris- och löneomräkning till kulturverksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02Kr276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr276",
          "ref_dok_titel": "Pris- och löneomräkning till kulturverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr279 Kultur i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02Kr279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr279",
          "ref_dok_titel": "Kultur i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr284 Kultur för unga",
          "ref_dok_id": "GR02Kr284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr284",
          "ref_dok_titel": "Kultur för unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr286 Kultur för lika värde gällande homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT)",
          "ref_dok_id": "GR02Kr286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr286",
          "ref_dok_titel": "Kultur för lika värde gällande homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT)",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr289 Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund",
          "ref_dok_id": "GR02Kr289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr289",
          "ref_dok_titel": "Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr292 Världsmusik, världsdans och kulturell jämlikhet",
          "ref_dok_id": "GR02Kr292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr292",
          "ref_dok_titel": "Världsmusik, världsdans och kulturell jämlikhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr325 Handikappanpassning av kulturlokaler",
          "ref_dok_id": "GR02Kr325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr325",
          "ref_dok_titel": "Handikappanpassning av kulturlokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr326 Kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02Kr326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr326",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr327 Kulturpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Kr327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr327",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr353 Kultur för lika värde gällande homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT)",
          "ref_dok_id": "GR02Kr353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr353",
          "ref_dok_titel": "Kultur för lika värde gällande homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT)",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr354 Barnkultur i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Kr354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr354",
          "ref_dok_titel": "Barnkultur i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr358 Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum",
          "ref_dok_id": "GR02Kr358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr358",
          "ref_dok_titel": "Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr365 Barn- och ungdomsteaterakademi i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GR02Kr365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr365",
          "ref_dok_titel": "Barn- och ungdomsteaterakademi i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr389 Kulturen i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GR02Kr389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr389",
          "ref_dok_titel": "Kulturen i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Arne Kjörnsberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr390 Skapande verksamhet",
          "ref_dok_id": "GR02Kr390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr390",
          "ref_dok_titel": "Skapande verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr391 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GR02Kr391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr391",
          "ref_dok_titel": "Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N332 Regional utveckling för Kalmar län 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02N332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N332",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Kalmar län 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So504 Barnet i fokus",
          "ref_dok_id": "GR02So504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So504",
          "ref_dok_titel": "Barnet i fokus",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So569 Handikapp",
          "ref_dok_id": "GR02So569",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So569",
          "ref_dok_titel": "Handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So626 Konstens och kulturens betydelse för hälsan",
          "ref_dok_id": "GR02So626",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So626",
          "ref_dok_titel": "Konstens och kulturens betydelse för hälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Cinnika Beiming (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-29",
          "ref_dok_id": "GR09105",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "105",
          "ref_dok_titel": "2004-04-29",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-28",
          "ref_dok_id": "GR09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2004-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:288",
          "ref_dok_id": "GR0K288",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "288",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:288",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}