{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2228140",
      "dok_id": "GR01KRU3",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "KRU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:KRU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KRU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-10-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:58",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:02",
      "titel": "Arkitektur, form och design",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KRU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01KRU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01KRU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01KRU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Kulturutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:KRU3</div><h1>Arkitektur, form och design</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2002/03:129\r\nArkitektur, form och design jämte en motion väckt med anledning av skrivelsen\r\nsamt motioner inom området som väckts under allmänna motionstiderna hösten\r\n2002 och hösten 2003. (En motion väckt med anledning av skrivelsen har\r\növerlämnats till bostadsutskottet för beredning.)\r\nI skrivelsen lämnar\r\nregeringen en redogörelse för de mål som regering och riksdag satt upp\r\nför arkitektur, form och design, vilka åtgärder regeringen vidtagit för\r\natt uppnå dessa mål samt de insatser som gjorts på området sedan mitten\r\nav 1990-talet. Vidare redovisar regeringen dels sin bedömning av insatserna,\r\ndels inriktningen på det fortsatta arbetet. Utskottet föreslår att riksdagen\r\nskall lägga skrivelsen till handlingarna.\r\nUtskottet avstyrker motioner\r\nom ett uttalande om vikten av form och design, behovet av fler mötesplatser\r\nför form och design, hantverksutbildning i form av en ny lärlingsutbildning\r\nsamt avsättande av medel för konstnärlig utsmyckning vid icke-statligt\r\nbyggande.\r\nDet finns fem reservationer i betänkandet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Begäran om förslag från\r\nregeringen inom området form och design\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr370\r\nyrkande 11.\r\n\r\n2.      Vikten av form och design\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Kr236 yrkande 13, 2003/04:Kr209 yrkande 15 och 2003/04:Kr230\r\nyrkande 1.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n3.      Mötesplatser för form och design\r\nRiksdagen\r\navslår motionerna 2002/03:Kr217, 2002/03:Kr236 yrkande 14, 2002/03:Ub335\r\nyrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkande 16, 2003/04:Kr215 och 2003/04:Kr230\r\nyrkande 4.\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n4.      Hantverksutbildning\r\nRiksdagen avslår\r\nmotionerna 2002/03:Kr12, 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande\r\n1.\r\nReservation 3 (m, kd, c)\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n5.      Enprocentsregel för\r\nkonstnärlig utsmyckning vid icke-statligt byggande\r\nRiksdagen avslår\r\nmotion 2002/03:Kr296 yrkande 4.\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n6.      De statliga\r\ninsatserna och den fortsatta inriktningen på arbetet inom området arkitektur,\r\nform och design\r\nRiksdagen lägger skrivelse 2002/03:129 till\r\nhandlingarna.\r\nStockholm den 30 oktober 2003\r\nPå kulturutskottets vägnar\r\nLennart\r\nKollmats\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats\r\n(fp), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s), Paavo Vallius\r\n(s), Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s),\r\nLena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström (fp),\r\nGöran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i\r\nHisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s) och Lars-Ivar\r\nEricson (c).</pre><pre>\r\nBakgrund\r\nMål och utgångspunkter för den statliga politiken för arkitektur,\r\nformgivning och design\r\nKulturutredningen år 1995\r\nI början av 1990-talet\r\nbegärde riksdagen på kulturutskottets förslag en utvärdering av den\r\nkulturpolitik som förts sedan 1974 års kulturpolitiska mål antogs. Den stora\r\nkulturpolitiska utredning som arbetade åren 1993-1995 fick i sina första\r\ndirektiv år 1993 (dir. 1993:24) till uppgift att bl.a. bedöma hur kulturarvet\r\nbäst kunde tas till vara och stärkas i kulturpolitiken. År 1994 fick\r\nutredningen i tilläggsdirektiv uppdraget att även behandla frågor om\r\nutformningen av den fysiska miljön i stort och gestaltningen av den bebyggda\r\nmiljön (dir. 1994:146). I direktiven framhölls att den fysiska miljöns\r\nutformning med tillvaratagande av kulturhistoriska värden, och vad gäller\r\nfärg, form och estetik, betyder mycket för människors livskvalitet. Den\r\nkulturpolitiska kommittén skulle därför uppmärksamma arkitekturens och\r\nbebyggelseplaneringens betydelse för en ökad social och kulturell jämlikhet.\r\nKommittén skulle också diskutera hur man skulle kunna stimulera regionala\r\noch lokala ambitioner bl.a. i fråga om omsorgen om den byggda miljön,\r\nhävdandet av odlingslandskapet och bevarandet av hantverks- och industriminnen\r\nsamt bevarandet och stärkandet av den regionala särarten. Arkitekturen\r\noch utformningen av den fysiska miljön fick därmed en starkare anknytning\r\ntill kulturpolitiken.\r\nKulturutredningen betonade i sitt slutbetänkande\r\n(SOU 1995:84 s. 435 f.) arkitekturens och samhällsplaneringens viktiga\r\nroll i människors vardag och lyfte fram behovet av kvalitet i form och\r\ngestaltning. Utredningen beskrev arkitektur som ett ansvarsområde för\r\nkulturpolitiken och konstaterade att ingen annan konstart påverkar oss så\r\ndirekt.\r\nKulturutredningen föreslog att regeringen skulle ta initiativ\r\ntill ett arkitekturpolitiskt program. I programmet borde kvalitetsbegreppen\r\ndefinieras. Vidare borde samarbetsstrukturer, styrmedel, kompetenskrav,\r\nutbildningsbehov, forskning och informationsinsatser behandlas. Ett sådant\r\nprogram borde också ta upp frågan om det offentligas ansvar för den egna\r\nbyggverksamheten. Slutligen borde även Arkitekturmuseets verksamhetsprofil\r\ntas upp.\r\nHandlingsprogram för arkitektur, formgivning och design m.m. år\r\n1998\r\nI kulturpropositionen år 1996 (prop. 1996/97:3 s. 103 f.) redovisade\r\nregeringen för riksdagen inriktningen på de framtida insatserna för\r\narkitektur och formgivning.\r\nEn interdepartemental arbetsgrupp bildades\r\ninom Regeringskansliet, som utarbetade ett handlingsprogram (Ds 1997:86).\r\nBoverket lade på regeringens uppdrag fram en rapport (1997:1) Arkitektonisk\r\nkvalitet och PBL. Efter remiss av rapporterna lade regeringen fram en\r\nproposition benämnd Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur,\r\nformgivning och design (prop. 1997/98:117). Riksdagen (bet. 1997/98:KrU14,\r\nrskr. 1997/98:225) antog följande av regeringen föreslagna mål för den\r\nstatliga politiken för arkitektur, form och design.\r\nArkitektur, formgivning\r\noch design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling.\r\nKvalitet\r\noch skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska\r\növerväganden.\r\nKulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer\r\nskall tas till vara och förstärkas.\r\nIntresset för hög kvalitet inom\r\narkitektur, formgivning, design och offentlig miljö skall stärkas och\r\nbreddas.\r\nOffentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling\r\nskall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.\r\nSvensk arkitektur,\r\nformgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt\r\nsamarbete.\r\nI propositionen om handlingsprogrammet redovisade regeringen\r\n- utan att förelägga riksdagen några förslag - även sina bedömningar av\r\nhur staten skulle arbeta för att utveckla och förbättra förutsättningarna\r\nför den byggda och gestaltade miljön. Regeringen betonade i propositionen\r\natt arbetet med handlingsprogrammet utgjorde inledningen till en långsiktig\r\nprocess för bättre kvalitet i den byggda miljön.\r\nUnder rubriken Offentligt\r\noch förebildligt gjorde regeringen följande bedömningar.\r\nStatliga\r\nmyndigheter, bolag och verksamheter bör ha höga kvalitetsambitioner vad gäller\r\narkitektur, formgivning och design.\r\nOffentlig upphandling av arkitektur-,\r\nformgivnings- och designtjänster bör ske med ökat kvalitetsmedvetande.\r\nDe\r\nstatliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anläggningar\r\nbör redovisa program för hur de arkitektoniska och estetiska kvaliteterna\r\nkan främjas.\r\nSveriges representationslokaler, såväl inom landet som\r\nutomlands, bör utgöra en förebild för vad som kan åstadkommas inom svensk\r\narkitektur, formgivning och design.\r\nStatligt ekonomiskt stöd till byggande\r\noch anläggande bör stimulera till hög kvalitet i arkitektur, formgivning\r\noch design och till varsamhet med bebyggelse och miljöer.\r\nMottagare av\r\nstatligt ekonomiskt stöd bör vara väl informerade om hur stödet kan\r\nanvändas för att främja hög kvalitet i arkitektur, formgivning och design.\r\nUnder\r\nrubriken Det offentliga rummet gjorde regeringen följande bedömningar.\r\nDet\r\noffentliga rummet - gator, parker, offentliga lokaler och landskapsrum -\r\nbör utformas med inlevelse och omsorg och betydelsen av deras gestaltning\r\nbör framhävas.\r\nLandets kommuner bör uppmuntras att anta strategier eller\r\nlokala handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter\r\ni den byggda miljön.\r\nEffektiva former för samverkan i bevarande- och\r\nutvecklingsområden mellan stat, kommun, fastighetsägare och näringsliv\r\nbör skapas.\r\nUnder rubriken Kunskap och kompetens gjorde regeringen\r\nföljande bedömningar.\r\nKompetensen hos yrkesverksamma inom byggande,\r\nformgivning och design bör öka.\r\nDen pågående utvärderingen av arkitektutbildningen\r\nbör ge en grund till förbättringar av grundutbildning, forskarutbildning\r\noch forskning inom arkitektur och samhällsplanering.\r\nDesignutbildningarna\r\ninom högskolan bör utvärderas och utredas. Regeringen avser därefter att\r\nta ställning till behov av förändringar.\r\nInslaget av konstnärlighet,\r\ndesign och formgivning inom andra utbildningar, särskilt ekonomi och\r\nteknik, bör öka. Sådana kombinationsutbildningar bör öka efterfrågan på\r\noch förståelsen för god arkitektur, formgivning och design inom\r\ntillverkningsindustrin.\r\nForskning och utveckling kring arkitektonisk kvalitet\r\noch gestaltning bör stärkas.\r\nSpridningen av erfarenheter och nyttiggörande\r\nav forskningsresultat om arkitektur, formgivning och design bör\r\nöka.\r\nHögskolans studenter inom bl.a. arkitektur-, formgivnings- och\r\ndesignutbildningarna bör under utbildningstiden i ökad omfattning ges\r\nmöjligheter\r\natt samverka med studenter inom andra utbildningar och delta i projekt\r\nmed det omgivande samhället. Studenter inom designutbildningarna bör\r\nsärskilt beredas möjlighet att samverka med studenter inom\r\narkitektutbildningarna.\r\nMyndigheter och andra offentliga organ bör sträva aktivt efter att erbjuda\r\nkvinnliga och manliga studenter relevant yrkespraktik inom områdena\r\narkitektur, formgivning, design och konst.\r\n\r\nKunskap om och förståelse för\r\ngod kvalitet inom arkitektur, formgivning och design bör öka hos det stora\r\nflertalet medborgare, vilket i sin tur bör medföra ett ökat intresse och\r\ndeltagande i den offentliga debatten kring dessa frågor.\r\nUnder rubriken\r\nInformation, debatt och marknad gjorde regeringen följande bedömningar.\r\nEfterfrågan\r\npå och förståelsen för god arkitektur, formgivning och design bör\r\nöka.\r\nSvenska produkter nationellt och internationellt bör förknippas med\r\nhögsta kvalitet i fråga om formgivning och design.\r\nProduktion av\r\nutställningar om svensk arkitektur, formgivning och design för nationell och\r\ninternationell spridning bör uppmuntras.\r\nSverige bör delta i de stora\r\ninternationella utställningarna och i andra internationella sammanhang på\r\nett sätt som främjar nationens anseende och det internationella idéutbytet.\r\nI\r\nbudgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att föreslå att\r\nArkitekturmuseet tilldelas 2 miljoner kronor som skall disponeras för\r\nutvecklingsarbeten och pilotprojekt samt för att stärka den offentliga\r\ndebatten.\r\nI budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt\r\natt föreslå att Röhsska museet tilldelas 500 000 kronor för att utveckla\r\nuppgiften att bygga upp ett nätverk för konsthantverk, formgivning och\r\ndesign.\r\nEtt tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas inom området\r\nformgivning och design.\r\nRegeringen avser att för perioden 1999-2001 ge\r\nuppdraget till Föreningen Svensk Form. I budgetpropositionen för år 1999\r\navser regeringen att föreslå att 1 miljon kronor anvisas för\r\nuppdraget.\r\nFormgivning och design bör i större utsträckning användas för att stärka\r\ndet svenska näringslivets konkurrenskraft.\r\nRegionala mötesplatser och\r\nutställningsmöjligheter bör utvecklas där formgivare, designer och näringsliv\r\nkan mötas.\r\nUnder rubriken Lagstiftning gjorde regeringen följande\r\nbedömningar samt förslag till lagändringar, vilka antogs av riksdagen (prop.\r\n1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225).\r\nDet bör tydligt\r\nframgå av lagstiftningen att estetiska värden skall beaktas och tas till\r\nvara vid utformningen av vår byggda miljö. Vissa ändringar i plan- och\r\nbygglagen (1987:10), väglagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande\r\nav järnväg bör göras i detta syfte.\r\nEn estetiskt tilltalande utformning\r\nav bebyggelsemiljön skall anges uttryckligen som ett allmänt intresse i\r\nplan- och bygglagen (PBL).\r\nLagtexten i PBL förtydligas så att det framgår\r\natt byggnader skall ges en yttre form och färg som är estetiskt\r\ntilltalande.\r\nÄndringar skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag\r\nbeaktas.\r\nI PBL införs en bestämmelse om kommunens ansvar att verka för\r\nen estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.\r\nI väglagen införs\r\nbestämmelser om estetisk utformning som ett allmänt intresse vid väghållning.\r\nNär vägar byggs bör hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till\r\nnatur- och kulturvärden.\r\nI lagen om byggande av järnväg införs bestämmelser\r\nom estetisk utformning som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande\r\noch underhåll av järnvägar. Byggande av järnvägar skall ske med hänsynstagande\r\ntill stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.\r\nMiljökvalitetsmålen\r\nfrån år 1999\r\nRiksdagen har fastställt 15 miljökvalitetsmål (prop.\r\n1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183 och prop. 2000/01:130,\r\nbet. 2000/01:MJU3, rskr. 2000/01:36). Ett av dessa avser God bebyggd\r\nmiljö.\r\nMålet innebär att städer, tätorter och annan byggd miljö skall\r\nutgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional\r\noch global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas.\r\nByggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat\r\nsätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra\r\nresurser främjas. Enligt delmålet Planeringsunderlag skall fysisk planering\r\noch samhällsbyggande senast år 2010 grundas på program och strategier\r\nbl.a. för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara\r\noch utvecklas. Enligt delmålet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall\r\ndenna senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd\r\nav dess värden. Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen\r\nvara skyddad. Miljökvalitetsmålen följs upp och utvärderas. Varje år skall\r\nregeringen rapportera till riksdagen hur arbetet fortskrider. Vart fjärde\r\når skall regeringen göra en fördjupad utvärdering och göra en bedömning\r\nom t.ex. mål eller lagstiftning behöver korrigeras. Den första fördjupade\r\nredovisningen lämnas till riksdagen år 2005.\r\nMål för arbetet med\r\nkulturmiljön från år 2000\r\nRiksdagen antog i april 2000 mål för arbetet för\r\nkulturmiljön (prop. 1998/99:114, bet. 1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).\r\nDessa mål är:\r\nEtt försvarat och bevarat kulturarv.\r\nEtt hållbart samhälle\r\nmed goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en\r\ndrivande kraft i omställningen.\r\nAllas förståelse, delaktighet och ansvarstagande\r\nför den egna kulturmiljön.\r\nNationell och internationell solidaritet och\r\nrespekt inför olika gruppers kulturarv.\r\nGenom målen förtydligas bl.a.\r\nvikten av att olika sektorer i samhället samverkar till gagn för en\r\nlångsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön.\r\nMålen utgör utgångspunkten för det arbete på kulturmiljöområdet som bedrivs\r\nav bl.a. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.\r\nAgenda 21 och Habitat\r\n- för hållbar utveckling\r\nAgenda 21 tillkom vid 1992 års FN-konferens i\r\nRio de Janeiro om miljö och utveckling. Vid FN:s konferens om boende,\r\nbebyggelse och stadsutveckling (Habitat II) i Istanbul 1996 antogs\r\nHabitatagendan. I skrivelse 2002/03:129 redovisar regeringen att en\r\nnationalkommitté för genomförande och vidareutveckling av Agenda 21 och Habitat\r\ni april 2003 slutfört sitt arbete och överlämnat sitt betänkande En hållbar\r\nframtid i sikte (SOU 2003:31). Betänkandet bereds i Regeringskansliet.\r\nMål\r\nför hållbara och estetiskt utformade transportsystem från åren 1998 och\r\n2001\r\nPropositionen Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem\r\n(prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) utgår bl.a. från\r\ndet transportpolitiska beslutet år 1998 i vilket det övergripande målet\r\nför transportpolitiken formulerades. Det innebär att en samhällsekonomiskt\r\neffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning skall säkerställas\r\nför medborgarna och näringslivet i hela landet. Ett av delmålen, benämnt\r\nGod miljö, innebär att transportsystemets utformning och funktion skall\r\nanpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur\r\noch kulturmiljö skyddas mot skador. Eftersom infrastrukturen skall nyttjas\r\nunder lång tid underströk regeringen i propositionen betydelsen av att\r\ngod estetisk utformning och långsiktig hållbarhet prioriteras vid planering\r\noch genomförande av infrastruktursatsningar.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nRegeringens skrivelse\r\nRegeringens redovisning\r\nav de statliga insatserna sedan mitten av 1990-talet\r\nI den aktuella\r\nskrivelsen (skr. 2003/04:129 s. 13-47) redovisar regeringen de statliga\r\ninsatser som gjorts på arkitektur-, form- och designområdet sedan mitten\r\nav 1990-talet, dvs. sedan handlingsprogrammet för arkitektur, form och\r\ndesign samt miljökvalitetsmålen, målen för arbetet med kulturmiljön och\r\nmålen för transportspolitiken antogs och sedan de s.k. skönhetsparagraferna\r\ninfördes i väglagen, PBL och lagen om byggande av järnväg.\r\nRegeringen\r\nredovisar Statens fastighetsverks arbete under perioden för att målen för\r\narkitektur, form och design skall uppnås. Kvalitetsprogram har antagits\r\nhos Fortifikationsverket, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och\r\nVägverket som grund för hur arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter\r\nskall främjas och tillvaratas när myndigheterna bygger och förvaltar\r\nbyggnader och anläggningar. Olika insatser för samverkan inom området\r\nredovisas också.\r\nRegeringskansliets egna miljöer skall ha en medveten\r\ngestaltning, och en policy för inredningen har antagits. Ett profilprogram\r\nför design för utrikesrepresentationen avses bli presenterat under år\r\n2003.\r\nDe statliga myndigheterna upprättar handlingsplaner för att deras\r\nlokaler, liksom deras verksamhet och information, skall bli tillgängliga\r\nför funktionshindrade. Vissa s.k. sektorsmyndigheter har givits ett\r\nsärskilt ansvar för att de handikappolitiska målen skall uppnås.\r\nHandikappombudsmannen har våren 2003 presenterat Riktlinjer för en tillgänglig\r\nstatsförvaltning. Ett nationellt rådgivande organ inom området har inrättats\r\nhos Handikappombudsmannen. Internationellt samarbete m.m. på handikappområdet\r\nredovisas, bl.a. fördrag och resolutioner inom EG och EU samt projekt\r\nsåsom Design för Alla, vilket drivs med medel från Allmänna arvsfonden.\r\nBoverkets\r\noch Stadsmiljörådets verksamhet med metodutveckling och kunskapsspridning\r\nsamt information och stimulans av debatt redovisas. Vidare redovisas\r\nRiksantikvarieämbetets arbete med att öka kunskapen om efterkrigstidens\r\nbebyggelse och ämbetets samarbete med Integrationsverket i fråga om de\r\ns.k. miljonprogramsområdena.\r\nSedan riksdagen antog målen för den statliga\r\npolitiken för arkitektur, formgivning och design har den högre utbildningen\r\ninom området setts över och utvärderats och samarbete mellan utbildningarna\r\ninom området och med utbildningar inom konstområdet påbörjats. Målbeskrivningen\r\nför arkitektexamen har ändrats bl.a. för att öka helhetssynen i byggprocessen\r\noch betona det långsiktigt och ekologiskt hållbara samt kvalitet och\r\nskönhet.\r\nVid översyner åren 1998 och 1999 av kursplaner för skolan har\r\narkitektur, samhällsplanering, form och design uppmärksammats med\r\nutgångspunkt i handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och\r\ndesign.\r\nArkitekturmuseet har enligt skrivelsen under den redovisade perioden\r\nhaft en central roll och varit drivande i arbetet med att stärka kunskapen\r\noch medvetenheten om arkitekturen på ett bredare sätt i samhället. En\r\npedagogisk verksamhet har utvecklats. Museet har ansvarat för ledning och\r\nsamarbete inför och under Arkitekturåret 2001. Vidare har 44 myndigheter\r\nhaft olika uppdrag att genomföra under året. Samtliga kommuner, landsting\r\noch länsstyrelser samt ytterligare 125 myndigheter, bolag, stiftelser,\r\nföreningar och organisationer inbjöds att delta med verksamheter. Enligt\r\nArkitekturmuseets slutredovisning berördes teman som sociala aspekter i\r\nstadsbyggnader, kvalitet i nybyggandet, närmiljö, det offentliga rummet,\r\ntillgänglighet för alla, formgivning och design. Arkitekturmuseet och\r\nStatskontoret har gjort en uppföljning och utvärdering av Arkitekturåret.\r\nRöhsska\r\nmuseet i Göteborg fick år 1997 ett särskilt nätverksansvar inom form- och\r\nkonsthantverksområdet. Sedan en utredning om statens insatser för form\r\noch design avslutat sitt arbete år 2000 (SOU 2000:75) inrättades år 2002\r\nMötesplats för form och design i Stockholm med Föreningen Svensk Form som\r\nansvarig för verksamheten. Mötesplatsen skall samverka med museer och\r\narkiv, universitet och högskolor, företag och designfrämjande organisationer\r\nm.fl. Den skall ansvara för tillfälliga utställningar, stimulera till\r\nforskning och dokumentation, samverka med myndigheter, institutioner och\r\norganisationer. Den skall ha ett bildarkiv och ett bibliotek. Den skall\r\nockså stimulera till regionala initiativ på området.\r\nEtt nationellt\r\nuppdrag inom formområdet inrättades år 1998. Regeringen tilldelade Föreningen\r\nSvensk Form uppdraget för perioden 1999-2001 och förlängde det sedan med\r\nytterligare en treårsperiod.\r\nRegeringen redovisar vidare att Stiftelsen\r\nSvensk Industridesign (SVID) sedan år 1995 erhållit ett statligt bidrag\r\nom 10 miljoner kronor per år för att fördjupa och förmedla kunskaper om\r\nindustriell design i det svenska näringslivet. Projektverksamhet finansieras\r\ngenom samverkan med näringslivet, länsstyrelser, kommuner m.fl. Stiftelsen\r\nstöder även forskning och utbildning. Den verkar även genom fem egna\r\nregionkontor. Stiftelsen och Föreningen Svensk Form har i samarbete med\r\nolika intressenter utarbetat ett förslag till ett nationellt designprogram.\r\nDärefter har medel tilldelats SVID för delfinansiering av det nationella\r\nprogrammet Design som utvecklingskraft för näringsliv och offentlig\r\nverksamhet. Statliga medel har också tilldelats Hällefors kommun för bildandet\r\nav Formens Hus.\r\nSvensk design exponerades under det svenska ordförandeskapet\r\ni EU under första halvåret 2001. Särskilda medel har tilldelats Svenska\r\ninstitutet för designprojekt utomlands åren 2002-2004, bl.a. i samarbete\r\nmed Svensk Form, Exportrådet och svenska utlandsmyndigheter. Medel har\r\nockså avsatts för ambassaders och generalkonsulats deltagande i designprojekt.\r\nMedel till Exportrådet har riktats till exportmarknadsföring av\r\nupplevelseindustrin inklusive design. Ett projekt med koppling mellan\r\nfunktionshinder\r\noch design har genomförts i Bryssel av svenska ambassaden och Exportrådet\r\nm.fl.\r\nRegeringen redovisar i skrivelsen att ett antal initiativ tagits\r\nsom avser lagstiftning och andra styrmedel för staten.\r\nÅr 2002 tillkallade\r\nregeringen en kommitté för att se över plan- och bygglagen, PBL (dir.\r\n2002:97). Regeringen redovisar att kommitténs förslag skall tillgodose\r\nkraven på främjande av en långsiktigt hållbar utveckling. Bestämmelserna\r\ni PBL och miljöbalken skall samordnas. Kommittén skall överväga och\r\nredovisa hur målet för den nationella handikappolitiken beaktas i plan- och\r\nbyggprocessen. Ett slutbetänkande skall läggas fram vid utgången av år\r\n2004.\r\nInom Boverket har ett byggkostnadsforum inrättats, vilket skall\r\nfungera som en kunskaps- och idébank. En utvärdering av verksamheten skall\r\nredovisas den 1 juni 2004.\r\nEn frivillig överenskommelse har, efter en\r\ndialog med näringslivet, ingåtts i maj 2003 om åtaganden att utveckla och\r\nfördjupa samarbetet för en hållbar bygg- och fastighetssektor.\r\nBanverket,\r\nStatens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket\r\nhar på regeringens uppdrag år 1999 bildat ett byggbranschens kvalitetsråd\r\ni form av Föreningen Rådet för byggkvalitet, BQR 2001. Föreningen har\r\nenligt uppgift i skrivelsen 64 medlemmar.\r\nEn särskild utredare arbetar\r\nsedan år 2002 på regeringens uppdrag med frågor om förbättrat skydd för\r\nkulturhistoriskt värdefull bebyggelse (dir. 2002:96). Resultaten skall\r\nredovisas i augusti 2004.\r\nRegeringen har i regleringsbrev för år 2003\r\ngivit uppdrag till Banverket och Vägverket om återrapportering av åtgärder\r\ninom området arkitektur, formgivning och design samt av den andel projekt\r\ndär gestaltningsprogram upprättats. Vidare har länsstyrelserna via\r\nregleringsbrev för åren 2000 och 2001 fått i uppdrag att medverka till en\r\nutveckling där arkitektoniska kvaliteter prioriteras.\r\nRegeringens bedömning\r\nav gjorda insatser och redovisning av den framtida inriktningen\r\nRegeringen\r\ngör i skrivelse 2002/03:129 (s. 47 f.) den sammanfattande bedömningen att\r\ndet skett en positiv utveckling på arkitektur-, form- och designområdet\r\noch att de i skrivelsen redovisade insatser som gjorts sedan år 1998 har\r\nfått stor betydelse för denna utveckling. Regeringen finner att arkitektur-\r\noch formfrågorna i dag intar en viktigare plats i myndigheters och\r\norganisationers verksamhet än tidigare. En sammantagen bedömning är enligt\r\nregeringens mening att arkitektur, form och design möter ett större\r\nintresse och engagemang i dag från professionella grupper verksamma inom\r\nområdet, hos politiker och tjänstemän som arbetar med frågorna, från\r\nnäringslivet och hos allmänheten.\r\nRegeringen avser att inrätta ett råd\r\nför arkitektur, form och design, med huvuduppgift att driva på arbetet\r\ninom området med utgångspunkt i målsättningarna i handlingsprogrammet\r\nFramtidsformer. Rådet skall organiseras som en statlig kommitté. I skrivelsen\r\nredovisas en lång rad områden som rådet skall arbeta med. Rådet skall\r\nsamverka med statliga myndigheter, statliga och andra museer, Kommunförbundet,\r\nSveriges Arkitekter, Föreningen Svensk Form och Stiftelsen Svensk\r\nIndustridesign.\r\nDe statliga fastighetsförvaltande myndigheterna bör enligt\r\nregeringens bedömning utveckla och stärka sin roll som byggherre. De\r\nprogram för främjande av arkitektoniska och estetiska kvaliteter i byggande\r\noch förvaltning som tagits fram av dessa myndigheter bör utvärderas. Därvid\r\nbör även en bild ges av vilket inflytande programmen haft på aktörer\r\nutanför den statliga kretsen av fastighetsförvaltare. Tillgänglighet och\r\nanvändbarhet för alla, liksom ett jämställdhetsperspektiv, bör prägla\r\nstatliga byggprojekt och miljöer. Statskontoret avses få uppdraget att\r\ngöra utvärderingen.\r\nStatens miljöer och lokalbruk bör vara förebildliga.\r\nFör att leva upp till de mål som riksdagen slagit fast för arkitektur,\r\nformgivning och design bör höga krav ställas på kompetensen hos dem som\r\nansvarar för statens upphandling och lokalförsörjning. Det bör vara en\r\nuppgift för det nya Rådet för arkitektur, form och design att analysera\r\nvissa övergripande frågor som rör statens upphandling och\r\nlokalbruk.\r\nTillgänglighets- och användaraspekterna är viktiga inom arkitektur, form\r\noch design. Regeringen anför att konceptet Design för Alla bör genomsyra\r\nstatens arbete med arkitektur, form och design. Därmed bör behovet av\r\nsärlösningar kunna minska. Om tillgänglighets- och användbarhetsaspekter\r\nfinns med redan i planeringsskedet minskar behovet av kostsam och kanske\r\nändå inte helt tillfredsställande anpassning i efterhand.\r\nAlla medborgare\r\nbör ha tillgång till offentliga rum för möten och sammankomster och för\r\nsamhällelig gemenskap och synlighet. En fördjupad analys av dessa frågor\r\nbör göras av Regeringskansliets arbetsgrupp för arkitektur, form och\r\ndesign. Storstädernas bebyggelsearv kräver fortsatt uppmärksamhet.\r\nRiksantikvarieämbetet bör fortsatt betona medborgarperspektivet i sin verksamhet\r\npå detta område.\r\nArbetsplatser bör motsvara högt ställda krav på arkitektur,\r\nform och design. Regeringen avser att ge Statens konstråd i uppdrag att\r\ni samarbete med Föreningen Svensk Form gestalta miljön på ett antal\r\narbetsplatser som utgångspunkt för en vidare diskussion om arbetslivets\r\nmiljöer.\r\nRegeringen konstaterar i skrivelsen att det är kommunerna som\r\nhar en nyckelroll när det gäller att utforma det offentliga rummet och\r\natt verka för en god byggnadskultur och byggnadsmiljö. Det redovisas att\r\nSvenska Kommunförbundet anser att det finns en ökad medvetenhet om och\r\nintresse för stadsmiljöns och det offentliga rummets betydelse för en god\r\nlivsmiljö.\r\nRegeringen understryker att kommunerna har ett stort ansvar\r\nför att arkitekturen ges goda förutsättningar. Planarbete och bygglovsgivning\r\ni kommunerna ger grundläggande förutsättningar för möjligheten att\r\nförverkliga de arkitekturpolitiska målen. Det är av avgörande betydelse att\r\ndet finns tillräcklig kompetens inom kommunerna för dessa uppgifter.\r\nRegeringen avser att ge det kommande Rådet för arkitektur, form och design\r\ni uppdrag att i samverkan med bl.a. Boverket och Svenska Kommunförbundet\r\nföra en dialog med kommunerna om detta.\r\nRegeringen bedömer att Högskoleverkets\r\nutvärderingar av arkitekt- och designutbildningar i högskolan ger värdefulla\r\nbidrag till utvecklingen av utbildningarnas kvalitet.\r\nFör att de arkitektur-\r\noch formpolitiska målen skall få en bred förankring bör arkitektur, form\r\noch design integreras redan i skolans arbete. Regeringen påpekar att\r\nkursplanerna för grundskolan och gymnasieskolan redan nu ger förutsättningar\r\natt arbeta med estetiska och kulturella frågor inom flera ämnen.\r\nSom en\r\nuppföljning av Arkitekturåret 2001 bör Arkitekturmuseet få i uppdrag att\r\nanalysera hur de viktigaste delprojekten under året kan vidareutvecklas\r\ninom ramen för befintliga verksamheter. Därvid bör även ett mångfalds-\r\noch jämställdhetsperspektiv tas till vara.\r\nMedveten design kan vara en\r\nnyckelfaktor för framgång inom dagens varu- och tjänsteproduktion. Design\r\nkan också fylla en viktig funktion och höja kvaliteten i människors\r\nvardagsliv. Den kommande satsningen på ett Designår 2005 bidrar till att\r\nstärka designutvecklingen i landet.\r\nKonsthantverket är inte bara en\r\nvärdefull tradition i sig inom svenskt konstliv utan också en viktig bas\r\noch inspiration för verksamma inom hela formområdet. Konsthantverkarnas\r\ninternationella utbyte bör utvecklas.\r\nNämnden för hemslöjdsfrågor bör få\r\ni uppdrag att utreda hur hemslöjdens kunskapsområde kan bli tydligare och\r\nstarkare på form- och designområdet och hur fler skall ges möjlighet att\r\ni framtiden ta del av hemslöjden.\r\nRegeringen avser att följa utvecklingen\r\nav tillämpningen av de s.k. skönhetsparagraferna inom väglagen, PBL och\r\nlagen om byggande av järnvägar och vid behov låta utvärdera bestämmelserna\r\noch tillämpningen av dem vid en senare tidpunkt.\r\nRegeringen anför att\r\nnär åtgärder vidtas för att främja anordnandet av mindre hyreslägenheter\r\noch studentbostäder får låga kostnader inte uppnås på bekostnad av kvalitet.\r\nByggandet skall vara långsiktigt hållbart. Krav skall ställas på utformningen\r\nav enskilda hus, bostadsområden och stadsdelar för att undvika enahanda\r\nmiljöer. Bostäderna skall bidra till att målet om god bebyggd miljö\r\nuppnås.\r\nEn nationell strategi skall tas fram för trä i byggandet.\r\nMotionerna\r\nUtskottet\r\nbehandlar i detta betänkande dels en motion som väckts med anledning av\r\nskrivelsen, dels motioner med anknytning till skrivelsens innehåll, vilka\r\nväckts under allmänna motionstiderna åren 2002 och 2003.\r\nEn motion väckt\r\nmed anledning av skrivelsen, nämligen 2002/03:Kr13 (c) om arbetet inom\r\nPBL-utredningen, har överlämnats till bostadsutskottet för beredning (KrU\r\nprot. 2003/04:6.4).\r\nI tre motioner behandlas mera övergripande frågor om\r\nform och design, nämligen 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209 (m)\r\nyrkande 15 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 1. I motionerna framhålls att\r\nform och design får en ökad betydelse när utbudet av produkter är stort\r\noch i viss mån likartat. Produktutvecklingen rör både funktion och budskap.\r\nForm och design är ett viktigt konkurrensmedel som kan vara ett strategiskt\r\nverktyg för företags framgång på marknaden. Design är i lika hög grad en\r\nkulturpolitisk och näringspolitisk fråga som en utbildningspolitisk fråga.\r\nSamspelet mellan utbildning, forskning och olika aktörer är viktigt.\r\nHemslöjden, hantverksarvet och designen bör ges ökad betydelse. Arkitektur-\r\noch designutbildningarna behöver reformeras. Aktiva inom hantverksyrken\r\nbehöver vidareutbildning om nya material, miljöanpassning m.m. De offentliga\r\nresurserna på form- och designområdet bör utnyttjas effektivare och därför\r\nsamlas hos färre aktörer. Dessutom bör de offentliga medlen i större\r\nutsträckning gå till utbildning och forskning.\r\nI motion 2002/03:Kr370\r\n(kd) yrkande 11 påminner motionärerna om att i Form- och designutredningens\r\nbetänkande (SOU 2000:75) identifierades en rad brister när det gäller de\r\noffentliga insatsernas inriktning och omfattning. Olika förslag lämnades\r\nför hur form och design av god kvalitet kan främjas. Motionärerna föreslår\r\natt riksdagen skall begära att en proposition med förslag till åtgärder\r\nskall föreläggas riksdagen. Motionärerna framhåller också den svenska\r\nhemslöjdens betydelse, bl.a. vikten av att en sådan tradition som\r\nspetsknypplingen inte försvinner.\r\nBehovet av flera mötesplatser för form och\r\ndesign behandlas i sex motioner. I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande\r\n14, 2002/03:Ub335 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 16 och\r\n2003/04:Kr230 (m) yrkande 4 anförs att ett åsiktsutbyte behövs inom form- och\r\ndesignområdet. Det bör finnas fler mötesplatser där företag och industridesign,\r\nkonsthantverk och formgivare, arkitekter och brukare kan mötas och\r\ninspireras, bl.a. för att vidga kunskaperna på området och öka tillgängligheten\r\nför allmänheten. Vidare bör den kompetens som redan finns på flera håll\r\ni landet utnyttjas och utvecklas, t.ex. hos Röhsska museet, Nationalmuseum,\r\nFöreningen Svensk Form och Exportrådet. Det behövs en arena, fristående\r\nfrån staten, där ansvaret samlas för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats\r\ni världen, teorier om form och design samt för utveckling och forskning.\r\nI\r\nmotionerna 2002/03:Kr217 (m) och 2003/04:Kr215 (m) hemställs att riksdagen\r\nskall uttala sig för att två mötesplatser för form och design skapas i\r\nVästra Götaland med bas i Röhsska museet i Göteborg och Textilmuseet i\r\nBorås.\r\nI tre motioner uppmärksammas behovet av hantverksutbildning för\r\nbåde ungdomar och vuxna, nämligen motionerna 2002/03:Kr12 (m), 2002/03:Kr218\r\n(kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1. Motionärerna påpekar att behovet\r\nav fler hantverkare är stort inte minst inom kulturmiljövården. De anför\r\natt det finns över 300 registrerade hantverksyrken och att tillväxten av\r\nyrkeskårerna är oroande låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring 100\r\n000 hantverkare beräknas gå i pension inom en tioårsperiod. För att\r\navhjälpa bristen på hantverkare behövs det en ny form av lärlingsutbildning.\r\nDet behövs dessutom forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning\r\ninom hantverksyrkena. I motion 2003/04:Kr231 (kd) nämns spetsknypplingen\r\nsom ett exempel på ett mycket litet hantverksområde, där bristen på nya\r\nhantverkare hotar hantverksområdets existens.\r\nI motion 2002/03:Kr296 (v)\r\nyrkande 4 begär motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag för\r\nriksdagen om hur man även utanför den offentliga sektorn borde kunna\r\ntillämpa principen att en andel av investeringsmedlen avsätts till konstnärlig\r\nutsmyckning vid byggenskap och i samband med samhällsplanering.\r\nUtskottets\r\nställningstagande\r\nNär riksdagen antog målen för den statliga arkitektur-,\r\nform- och designpolitiken underströks att våra liv påverkas av utformningen\r\nav den byggda och formade miljön, dvs. av hur städerna och landsbygden,\r\nbyggnaderna och bruksföremålen ser ut och fungerar. Arkitektur, formgivning\r\noch design är kulturyttringar som vi ständigt och oundgängligen kommer i\r\nkontakt med och som påverkar vårt välbefinnande. Vidare underströks att\r\ndet är en angelägen kulturpolitisk uppgift att säkerställa hög kvalitet\r\ni den byggda och formade miljön med utgångspunkt i människans behov av\r\nväl fungerande, konstnärligt genomarbetade och stimulerande omgivningar.\r\nHög kvalitet i arkitektur, formgivning och design innefattar en väl\r\nsammanvägd helhet av funktionella, tekniska, ekonomiska, miljömässiga,\r\nsociala och estetiska krav. Arkitektur, formgivning och design rör också\r\nmedmänskligt ansvar, brukbarhet, uthållighet och ekologi. God kvalitet är\r\ninte tidsbunden. (Prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14.)\r\nUtskottet har\r\nmed intresse tagit del av regeringens skrivelse 2002/03:129 om arkitektur,\r\nform och design. Området är sedan fem år en del av den statliga\r\nkulturpolitiken, för vilken riksdagen fastställt sju övergripande nationella\r\nmål. Samtidigt är det viktigt att framhålla att området i sig är\r\nsektorsövergripande och att de särskilda målen och det särskilda\r\nhandlingsprogrammet\r\nför den statliga arkitektur-, form- och designpolitiken också har som\r\nsyfte att kunna påverka, inspirera och stimulera utvecklingen, debatten,\r\nopinionsbildningen m.m. utanför det statliga området och ansvaret. Det är\r\nvärdefullt att en bred översikt nu ges i regeringens skrivelse, när fem\r\når har gått sedan målen för området antogs. Överblicken över området\r\nunderlättas av att redogörelsen görs tematiskt och inte efter indelningen\r\ni statliga utgiftsområden. Det är också betydelsefullt att arbetet med\r\narkitektur-, form- och designfrågor inom regeringen och Regeringskansliet\r\nsker över departementsgränserna, samordnat av en interdepartemental\r\narbetsgrupp. I skrivelsen redovisas den uppföljning och utvärdering som\r\ngjorts inom vissa delområden under tiden efter det att målen antogs och\r\nde åtgärder som resultaten av utvärderingar m.m. lett till. Utskottet\r\nutgår självfallet från att denna uppföljnings- och utvärderingsverksamhet\r\npågår kontinuerligt och att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nresultatredovisningar och resultatbedömningar både på delområden, när så\r\när befogat, och för området i sin helhet såsom nu har skett.\r\nUtskottet\r\nhar inte något att erinra mot de kommande åtgärder som regeringen redovisat\r\ni skrivelsen.\r\nUtskottet har särskilt noterat att ett råd skall inrättas\r\nför att med utgångspunkt i målsättningarna i handlingsprogrammet Framtidsformer\r\ndriva på arbetet inom arkitektur, form och design. I skrivelsen (s. 48-49)\r\nredovisas att ett mycket omfattande och brett uppdrag skall ges till rådet.\r\nRådet skall även få till särskild uppgift att analysera vissa övergripande\r\nfrågor som rör statens upphandling och lokalbruk samt föra en dialog med\r\nkommunerna om deras kompetens för planarbete och bygglovsgivning (skr. s.\r\n51, 55).\r\nUtskottet har också noterat att ett genomgående tema i de\r\nframtida insatserna avser tillgänglighets- och användaraspekter. Insatser\r\nnär det gäller det offentliga rummet skall också göras med hjälp av olika\r\nmyndigheter m.fl.\r\nUtskottet anser att det är viktigt att erfarenheterna\r\nfrån Arkitekturåret 2001 tas till vara och vidareutvecklas. Det är också\r\nbetydelsefullt att man avser att främja utvecklingen inom designområdet,\r\nt.ex. genom utveckling av utbildningen och forskningen och genom satsningen\r\npå ett Designår 2005. Även konsthantverket behöver utvecklas, bl.a. som\r\nden viktiga bas det är för formområdet. Utskottet noterar att regeringen\r\navser att göra insatser för att konsthantverkarna - på samma sätt som\r\nkonstnärerna - skall få del i ett internationellt utbyte. Hemslöjden är\r\nen värdefull del av kulturarvet och utskottet ser med tillfredsställelse\r\natt regeringen aviserar en utredning om hur hemslöjdens kunskapskapital\r\nkan utvecklas och hur dess kunskapsområde kan bli tydligare och starkare\r\npå form- och designområdet.\r\nUtskottet har också noterat att regeringen\r\navser att följa utvecklingen av tillämpningen av de s.k. skönhetsparagraferna\r\ni väglagen, plan- och bygglagen och lagen om byggande av järnväg. Regeringen\r\nanser att det - trots att det snart har gått fem år sedan lagändringarna\r\nträdde i kraft - ännu är för tidigt att kunna se tillräckliga resultat av\r\nvad ändringarna inneburit. Regeringen avser att vid behov och vid en senare\r\ntidpunkt utvärdera de ändrade bestämmelserna och tillämpningen av\r\ndem.\r\nUtredningsarbetet i PBL-utredningen skall enligt direktiven (dir.\r\n2002:97) utgå från tre övergripande mål. Ett av dem är att stärka plan- och\r\nbygglagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling. I ett\r\nannat mål för utredningsarbetet uttrycks att lagstiftningen skall utvecklas\r\nså att den skapar bättre förutsättningar bl.a. för en god miljö.\r\nMarkanvändningsplanering och bebyggelseutveckling måste präglas av en helhetssyn\r\ndär långsiktig hållbarhet vävs samman med och bedöms utifrån ett antal\r\naspekter, bl.a. kulturella sådana. Bland de miljömål vars betydelse för\r\nlagstiftningen bör beaktas i utredningsarbetet nämns särskilt\r\nmiljökvalitetsmålet\r\nGod bebyggd miljö. Det sägs att det är angeläget att beakta hur den fysiska\r\nplaneringen kan främja socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling.\r\nVårt behov av kultur - i dess vidaste bemärkelse - måste också beaktas.\r\nBebyggelsens kulturhistoriska, arkitektoniska och konstnärliga värden\r\nskall tas till vara och utvecklas.\r\nUtskottet utgår från att regeringen\r\ni samband med att PBL-utredningens resultat läggs fram överväger frågan\r\nom en särskild utvärdering bör göras av skönhetsparagraferna i väglagen,\r\nPBL och lagen om byggande av järnväg.\r\nDen nu föreliggande skrivelsen\r\ninnehåller - som redovisats - information om en rad åtgärder av olika\r\nslag som regeringen avser att vidta inom området arkitektur, form och\r\ndesign. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är motiverat att\r\nriksdagen skall begära att regeringen skall lägga fram förslag om åtgärder\r\nbeträffande form och design. Utskottet avstyrker därför motion 2002/03:Kr370\r\n(kd) yrkande 11, vilken väcktes för över ett år sedan innan regeringen\r\növerlämnade skrivelsen till riksdagen.\r\nMed hänvisning till de mål för\r\nden statliga arkitektur-, form- och designpolitiken som riksdagen enhälligt\r\nbeslutade om år 1998 och på grundval av regeringens nu föreliggande\r\nredovisning av insatser på området sedan mitten av 1990-talet anser utskottet\r\natt det inte föreligger något behov av ett uttalande för regeringen från\r\nriksdagens sida om vikten av form och design. De förslag som framförs i\r\nmotionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 15 och\r\n2003/04:Kr230 (m) yrkande 1 torde i allt väsentligt vara tillgodosedda.\r\nUtskottet avstyrker således de tre motionsyrkandena.\r\nMötesplats för form\r\noch design inrättades i Stockholm år 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1\r\ns. 92, rskr. 2001/02:72). Uppdraget gavs till Föreningen Svensk Form. I\r\nsamband med medelsanvisningen underströk utskottet att en satsning på en\r\nmötesplats i Stockholm inte får innebära att all den kompetens som finns\r\nvid andra institutioner i landet inte tas till vara. Utskottet påminde om\r\natt statliga satsningar görs inom flera departements verksamhetsområden.\r\nInom utgiftsområde 17 Kultur, medier, fritid och trossamfund anvisas medel\r\nför det nätverksansvar för konsthantverk och formgivning som tilldelats\r\nRöhsska museet i Göteborg sedan år 1997. Vidare framhöll utskottet att\r\nNationalmuseum har ett ansvar då det gäller konsthantverk från äldre tid\r\ntill nutid. De mål som regeringen satt upp för Nämnden för hemslöjdsfrågor\r\ninnefattar bl.a. arkitektur, formgivning och design. I den nu föreliggande\r\nskrivelsen från regeringen redovisas även andra form- och designverksamheter\r\ni landet som fått del av statligt stöd. Utskottet anser mot denna bakgrund\r\natt riksdagen bör avslå de förslag om nya former av stöd till mötesplatser\r\nm.m. för form av design som framförs i motionerna 2002/03:Kr217 (m),\r\n2002/03:Kr236 (m) yrkande 14, 2002/03:Ub335 (m) yrkande 3, 2003/04:Kr209\r\n(m) yrkande 16, 2003/04:Kr215 (m) och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 4.\r\nUtskottet\r\nhar noterat att regeringen i skrivelsen inte särskilt tar upp\r\nhantverksutbildning\r\nunder avsnittet Bedömning och framtida inriktning. Regeringen har dock i\r\nsin redovisning av utvecklingen av de statliga insatserna sedan mitten av\r\n1990-talet (skr. s. 29) redovisat den kvalificerade yrkesutbildningen\r\n(KY). Den är en eftergymnasial utbildningsform med Myndigheten för\r\nkvalificerad yrkesutbildning som central förvaltningsmyndighet. Den präglas\r\nav en stark arbetslivsanknytning och syftar till att möta behovet av\r\nkvalificerad, yrkesutbildad arbetskraft. Denna utbildning vänder sig såväl\r\ntill redan verksamma i arbetslivet som till dem som går ut från gymnasieskolan.\r\nBehörighetskraven är grundläggande behörighet för högskolestudier och i\r\nvissa fall särskilda förkunskapskrav. Utbildningarna är mellan ett och\r\ntre år långa, inklusive en tredjedel lärande i arbete, och avslutas med\r\nen kvalificerad yrkesexamen. I budgetpropositionen för år 2004 redovisas\r\natt efterfrågan från arbetslivet att få starta sådana utbildningar fortsatt\r\när hög. Exempel på utbildningar inom området formgivning och design är\r\nmodellör, industriell design, förpackningsdesign, design för interaktiva\r\nmedier, konfektion och skrädderi, trädgårdsdesign och trädesign.\r\nRegeringen\r\nredovisar i skrivelsen (skr. s. 29) att staten också stödjer vissa\r\nkompletterande utbildningar vid sidan om det statliga skolväsendet.\r\nUtbildningarna\r\nskall vara arbetslivsanknutna. Exempel på utbildningsanordnare är Stockholms\r\ntillskärarakademi, Capellagården, Nyckelviksskolan, Handarbetets Vänners\r\nskola och Stenebyskolan.\r\nI budgetpropositionen för år 2004 gör regeringen\r\nden bedömningen att en försöksverksamhet med en tvåårig eftergymnasial\r\nlärlingsutbildning för vuxna till vissa små hantverksyrken bör genomföras\r\n(prop. 2003/04:1 utg.omr. 16 s. 109 och 168-169). För ändamålet beräknas\r\n3,8 miljoner kronor under anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom\r\nvuxenutbildningen. I propositionen nämns som exempel utbildning till\r\nguldsmed, sadelmakare och möbeltapetserare.\r\nMed hänvisning till redovisade\r\nutbildningar till hantverksyrken, däribland en ny lärlingsutbildning för\r\nvuxna, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr12\r\n(m), 2002/03:Kr218 (kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1.\r\nUtskottet har\r\nvid tidigare tillfällen, senast vid 2001/02 års riksmöte, behandlat\r\nmotionsförslag om den s.k. enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning vid\r\nstatligt byggande (jfr bl.a. bet. 1998/99:KrU6 och 2001/02:KrU18). Utskottet\r\nhar därvid anfört att omfattningen av de statliga konstinköpen bör grundas\r\npå en kulturpolitisk bedömning snarare än kopplas till omfattningen av\r\nbyggandet vid en viss tidpunkt. Att i varje särskilt fall styra hur mycket\r\nsom skall avsättas för konstinköp med en sådan regel är inte rätt väg att\r\ngå, har utskottet anfört. Utskottet har ansett att 1 % av den totala\r\nbyggkostnaden vid statligt byggande dock borde kunna vara ett rimligt\r\nriktmärke för konstnärlig utsmyckning. Utskottet har mot denna bakgrund\r\navstyrkt förslag om införande av en enprocentsregel på det statliga\r\nområdet. Utskottet står fast vid denna ståndpunkt. Utskottet anser att det\r\ninte heller bör införas en sådan regel för icke-statligt byggande. Detta\r\nskulle kräva ett omfattande regelsystem och kunna ställa krav på betydande\r\nstatliga bidrag. Utskottet föreslår att motion 2002/03:Kr296 (v) yrkande\r\n4 avslås av riksdagen.\r\nUtskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen\r\nutan erinran lägger regeringens skrivelse 2002/03:129 Arkitektur, form\r\noch design till handlingarna.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n1.      Vikten av form och design, punkt 2 (m)\r\nav Kent Olsson (m),\r\nLena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m).\r\nFörslag till\r\nriksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om vikten av form och design. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 13, 2003/04:Kr209 yrkande\r\n15 och 2003/04:Kr230 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nForm och design tar\r\nallt större plats i våra liv. Skönhet är ett mänskligt behov. I bra\r\nformgivning förenas det yttre sköna med det inre praktiska.\r\nForm och design\r\nfår en ökad betydelse när utbudet av produkter är stort och i viss mån\r\nlikartat. Produktutvecklingen rör både funktion och budskap. Form och\r\ndesign är ett viktigt konkurrensmedel som kan vara ett strategiskt verktyg\r\nför företags framgång på marknaden. Design är i lika hög grad en kulturpolitisk\r\noch näringspolitisk fråga som en utbildningspolitisk fråga. Hemslöjden,\r\nhantverksarvet och designen bör ges ökad betydelse. Samspelet mellan\r\nutbildning, forskning och olika aktörer är viktigt. Arkitektur- och\r\ndesignutbildningarna behöver reformeras. Aktiva inom hantverksyrken behöver\r\nvidareutbildning om nya material, miljöanpassning m.m. De offentliga\r\nresurserna på form- och designområdet bör utnyttjas effektivare och därför\r\nsamlas hos färre aktörer. De offentliga medlen bör i större utsträckning\r\ngå till utbildning och forskning.\r\nVad vi här anfört bör läggas till grund\r\nför det fortsatta arbetet med form- och designfrågor. Vi föreslår därför\r\natt riksdagen som sin mening tillkännager detta för regeringen. Därmed\r\nbör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 13, 2003/04:Kr209\r\n(m) yrkande 15 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande 1.\r\n\r\n2.      Mötesplatser för\r\nform och design, punkt 3 (m)\r\nav Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth\r\n(m) och Anna Lindgren (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att\r\nförslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen\r\nom mötesplatser för form och design. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Kr236 yrkande 14, 2002/03:Ub335 yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkande\r\n16 och 2003/04:Kr230 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:Kr217 och\r\n2003/04:Kr215.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att ett åsiktsutbyte behövs\r\ninom form- och designområdet. Det bör därför finnas flera mötesplatser\r\ndär företag och industridesign, konsthantverk och formgivare samt arkitekter\r\noch brukare kan mötas och inspireras, bl.a. för att vidga kunskaperna på\r\nområdet och öka tillgängligheten också för allmänheten. Det är angeläget\r\natt inte låsa fast ansvaret på en institution. Den kompetens som redan\r\nfinns på flera håll i landet bör utnyttjas och utvecklas, t.ex. den som\r\nfinns hos Röhsska museet, Nationalmuseum, Föreningen Svensk Form och\r\nExportrådet. Det behövs dessutom en arena, fristående från staten, där\r\nansvaret samlas för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats i världen och\r\nteorier om form och design samt för utveckling och forskning. En sådan\r\narena, ett form- och kunskapscentrum, skulle kunna bildas av Föreningen\r\nSvensk Form, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), Svenska institutet\r\noch Svenska Moderådet.\r\nVi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager\r\nför regeringen vad vi anfört om mötesplatser för form och design. Därmed\r\nbör riksdagen bifalla motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 14, 2002/03:Ub335\r\n(m) yrkande 3, 2003/04:Kr209 (m) yrkande 16 och 2003/04:Kr230 (m) yrkande\r\n4 samt avslå motionerna 2002/03:Kr217 (m) och 2003/04:Kr215\r\n(m).\r\n\r\n3.      Hantverksutbildning, punkt 4 (m, kd, c)\r\nav Kent Olsson (m), Gunilla\r\nTjernberg (kd), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och Lars-Ivar\r\nEricson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till\r\nriksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om\r\nhantverksutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr12 och\r\nbifaller delvis motionerna 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nBehovet av fler hantverkare är stort inte minst inom\r\nkulturmiljövården. Hantverksyrkena tillhör vår kultur och kunskaper har\r\nunder århundraden förts från en generation till en annan. Det finns över\r\n300 registrerade hantverksyrken och tillväxten av yrkeskårerna är oroande\r\nlåg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring 100 000 hantverkare beräknas\r\ngå i pension inom en tioårsperiod. Inom fältet kulturhantverk och kulturvård\r\nkan det nämnas att det saknas återväxt av bildhuggare, glasblåsare,\r\nförgyllare, tapetserare, kakelugnsmakare, tenngjutare, träbildshuggare,\r\nglasmästare, stuckatörer, handvävare, konstbrodörer, murare och\r\nmöbelrenoverare. Som ett exempel på ett mycket litet hantverksområde, där\r\nbristen\r\npå nya hantverkare hotar hantverksområdets existens, kan nämnas\r\nspetsknypplingen.\r\nHantverkskunnandet överförs från människa till människa och\r\nlärs huvudsakligen genom praktik. Hantverksyrkena är kunskapsintensiva\r\noch kräver lång utbildning och handledning. Gemensamt för dem är en hög\r\ngrad av manuellt, praktiskt arbete och en småskalig produktion.\r\nFör att\r\navhjälpa bristen på hantverkare behöver en ny och modern form av\r\nlärlingsutbildning som också omfattar vuxna inrättas. Det behövs dessutom\r\nforskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning inom hantverksyrkena.\r\nVidare är det nödvändigt med en utredning om andra åtgärder som kan bidra\r\ntill att bibehålla hantverkskunnandet i landet.\r\nVi föreslår att riksdagen\r\nsom sin mening tillkännager för regeringen vad vi anfört om hantverksutbildning\r\nm.m. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr12 (m) och delvis\r\nbifalla motionerna 2002/03:Kr218 (kd) och 2003/04:Kr231 (kd) yrkande\r\n1.\r\n\r\n4.      Hantverksutbildning, punkt 4 (fp)\r\nav Lennart Kollmats (fp) och\r\nCecilia Wikström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget\r\ntill riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen\r\nom hantverksutbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr12 och\r\navslår motionerna 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nBehovet av fler hantverkare är stort inte minst inom\r\nkulturmiljövården. Det finns över 300 registrerade hantverksyrken och tillväxten\r\nav yrkeskårerna är oroande låg inom nästan samtliga dessa yrken. Omkring\r\n100 000 hantverkare beräknas gå i pension inom en tioårsperiod. Inom fältet\r\nkulturhantverk och kulturvård kan det nämnas att det saknas återväxt av\r\nbildhuggare, glasblåsare, förgyllare, tapetserare, kakelugnsmakare,\r\ntenngjutare, träbildshuggare, glasmästare, stuckatörer, handvävare,\r\nkonstbrodörer, murare och möbelrenoverare.\r\nHantverkskunnandet överförs från\r\nmänniska till människa och lärs huvudsakligen genom praktik. Hantverksyrkena\r\när kunskapsintensiva och kräver lång utbildning och handledning. Gemensamt\r\nför dem är en hög grad av manuellt, praktiskt arbete och en småskalig\r\nproduktion.\r\nFör att avhjälpa bristen på hantverkare behöver en ny och\r\nmodern form av lärlingsutbildning som också omfattar vuxna inrättas. Det\r\nbehövs dessutom forskning kring dagens och morgondagens yrkesutövning\r\ninom hantverksyrkena.\r\nVi föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager\r\nför regeringen vad vi anfört om hantverksutbildning. Därmed bör riksdagen\r\nbifalla motion 2002/03:Kr12 (m) och avslå motionerna 2002/03:Kr218 (kd)\r\noch 2003/04:Kr231 (kd) yrkande 1.\r\n\r\n5.      Enprocentsregel för konstnärlig\r\nutsmyckning vid icke-statligt byggande, punkt 5 (v)\r\nav Peter Pedersen\r\n(v) och Rossana Dinamarca (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser\r\natt förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs\r\ni reservationen om enprocentsregel för konstnärlig utsmyckning vid\r\nicke-statligt byggande. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr296 yrkande\r\n4.\r\nStällningstagande\r\nOm konstnärer skall kunna försörja sig på sitt\r\narbete är det viktigt att de får uppdrag och beställningar.\r\nStatens\r\nkonstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och\r\nframträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst\r\ntill statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. Konstrådet\r\nskall också medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer\r\nän sådana som brukas av staten.\r\nI dag tillämpas på många håll inom den\r\noffentliga sektorn vid byggenskap principen att 1 % av byggkostnaderna\r\nskall avsättas till konstnärlig utsmyckning. Vi anser att det behöver\r\nutredas hur den principen kan vidgas till att gälla mer än enbart byggnader\r\ninom den offentliga sektorn, exempelvis i bostadsmiljöer. De stora\r\nbyggföretagen borde kunna rymma en sådan utgift för konstnärlig utsmyckning\r\ninom sina investeringskostnader. Vi anser att regeringen bör låta utreda\r\nmöjligheterna att på detta sätt bredda och förstärka principen att medel\r\nskall avsättas till konstnärlig utsmyckning vid byggenskap och i samband\r\nmed samhällsplanering. Därefter bör regeringen lägga fram förslag i frågan\r\nför riksdagen. Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage\r\nför regeringen. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr296 (v)\r\nyrkande 4.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens\r\nskrivelse 2002/03:129 Arkitektur, form och design.\r\nFöljdmotion\r\n2002/03:Kr12\r\nav Kent Olsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om lärlingsutbildning.\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Kr217 av Ulf Sjösten m.fl. (m):\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om två\r\nregionala mötesplatser för designfrågor i Västra Götaland.\r\n2002/03:Kr218\r\nav Yvonne Andersson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att säkra hantverket\r\ni vårt land.\r\n2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n13.     Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om form\r\noch design.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om mötesplatser för design och formgivare.\r\n2002/03:Kr296\r\nav Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen\r\nåterkommer med förslag till hur man kan bredda och förstärka principen\r\natt medel skall avsättas till konstnärlig utsmyckning vid byggenskap och\r\ni samband med samhällsplanering.\r\n2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg\r\nm.fl. (kd):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om form och design.\r\n2002/03:Ub335 av Kent Olsson\r\nm.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om nya spelrum för form och design.\r\nMotioner från\r\nallmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om form och design.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om mötesplatser för design\r\noch formgivning.\r\n2003/04:Kr215 av Ulf Sjösten m.fl. (m):\r\nRiksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om två\r\nregionala mötesplatser för design i Västra Götaland.\r\n2003/04:Kr230 av\r\nKent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av form och design.\r\n4.      Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya\r\nspelrum för form och design.\r\n2003/04:Kr231 av Yvonne Andersson och Sven\r\nBrus (båda kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att rikta insatser för\r\natt säkra hantverket i vårt land.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Begäran om förslag från regeringen inom området form och design",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr370 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Vikten av form och design",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 13, 2003/04:Kr209 yrkande 15 och 2003/04:Kr230 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "8BCA8527-8070-4363-B084-7F62A6342CDB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "48",
                    "0",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8BCA8527-8070-4363-B084-7F62A6342CDB",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Mötesplatser för form och design",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr217, 2002/03:Kr236 yrkande 14, 2002/03:Ub335 yrkande 3, 2003/04:Kr209 yrkande 16, 2003/04:Kr215 och 2003/04:Kr230 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Hantverksutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr12, 2002/03:Kr218 och 2003/04:Kr231 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "27CF2FBA-5E08-4B18-A6D7-53AE407FB944",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "149",
                    "94",
                    "58",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/27CF2FBA-5E08-4B18-A6D7-53AE407FB944",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Enprocentsregel för konstnärlig utsmyckning vid icke-statligt byggande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr296 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "B7B4748B-406F-44D2-8489-E089F43B80D2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "2",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "38",
                    "2",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B7B4748B-406F-44D2-8489-E089F43B80D2",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "De statliga insatserna och den fortsatta inriktningen på arbetet inom området arkitektur, form och design",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:129 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "KRU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Vikten av form och design",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mötesplatser för form och design",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hantverksutbildning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Hantverksutbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Enprocentsregel för konstnärlig utsmyckning vid icke-statligt byggande",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-16 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-11-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-11-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 21:29:54"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet med arkitektur, form och design. Rapporten innehåller inte några förslag till riksdagen. Regeringen berättar om vad den har gjort för att nå de mål som riksdagen och regeringen har satt upp. Regeringen berättar också om vad den tycker om arbetet hittills och vad arbetet i fortsättningen kommer att handla om. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.",
          "dok_id": "GR01KRU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Arkitektur, form och design (KrU3)",
          "dok_id": "GR01KRU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 21:29:54"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01KRU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet med arkitektur, form och design. Rapporten innehåller inte några förslag till riksdagen. Regeringen berättar om vad den har gjort för att nå de mål som riksdagen och regeringen har satt upp. Regeringen berättar också om vad den tycker om arbetet hittills och vad arbetet i fortsättningen kommer att handla om. Kulturutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.</p>",
          "dok_id": "GR01KrU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:03"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Arkitektur, form och design (KrU3)",
          "dok_id": "GR01KrU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:03"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01KRU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_KrU_3.pdf",
          "filstorlek": "171891",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Arkitektur, form och design",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/1FD53990-FEB0-4450-B26B-415E8C5FD693"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr12 med anledning av skr. 2002/03:129 Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:129 Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr217 Design i Västra Götaland",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr217",
          "ref_dok_titel": "Design i Västra Götaland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr218 Främjande av hantverket",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr218",
          "ref_dok_titel": "Främjande av hantverket",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr236 Kulturpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr236",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr296 Kulturarbetares möjlighet att försörja sig",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr296",
          "ref_dok_titel": "Kulturarbetares möjlighet att försörja sig",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr370 Skapande verksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr370",
          "ref_dok_titel": "Skapande verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub335 Form och design",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub335",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr209 Kulturpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Kr209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr209",
          "ref_dok_titel": "Kulturpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr215 Design i Västra Götaland",
          "ref_dok_id": "GR02Kr215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr215",
          "ref_dok_titel": "Design i Västra Götaland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr230 Form och design",
          "ref_dok_id": "GR02Kr230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr230",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr231 Hantverket",
          "ref_dok_id": "GR02Kr231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr231",
          "ref_dok_titel": "Hantverket",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:129 Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_id": "GQ03129",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "129",
          "ref_dok_titel": "Arkitektur, form och design",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-11-13",
          "ref_dok_id": "GR0927",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "2003-11-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-11-12",
          "ref_dok_id": "GR0926",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "26",
          "ref_dok_titel": "2003-11-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:31",
          "ref_dok_id": "GR0K31",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "31",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:31",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}