{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285014",
      "dok_id": "GR01JUU28",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "JUU28",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:JUU28",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "28",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:54",
      "titel": "Titel saknas",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU28/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU28",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01JUU28",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01JUU28",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:JUU28</div><h1>Titel saknas</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:92\r\nSveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt\r\nerkännande på bötesstraff jämte två i ärendet väckta motioner.\r\nI propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ett utkast till\r\nrambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff.\r\nEnligt rambeslutet skall ett bötesstraff som har beslutats i en medlemsstat\r\nav antingen en domstol eller, under vissa förutsättningar, en annan\r\nmyndighet erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något\r\nnytt beslut behöver fattas av den verkställande staten. Vidare föreslås\r\natt riksdagen skall godkänna att Sverige i samband med antagandet av\r\nrambeslutet inte avger någon förklaring om att vissa typer av beslut om\r\nböter under en övergångsperiod inte skall få verkställas i Sverige.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår\r\nmotionerna.\r\nI ärendet finns två reservationer (m och fp) och ett särskilt yttrande\r\n(m).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Godkännande av rambeslutet\r\nRiksdagen godkännera) det inom Europeiska unionen upprättade utkastet\r\ntill rambeslut om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på\r\nbötesstraff, ochb) att Sverige inte avger någon förklaring enligt artikel\r\n20, punkten 2, i rambeslutet.Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:92\r\npunkterna 1 och 2.\r\n\r\n2.      Krav på dubbel straffbarhet för brott som berör tryck- och\r\nyttrandefrihet\r\nm.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju19 yrkandena 2 och 3.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n3.      Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju18 och 2003/04:Ju19 yrkande 1.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\n\r\nStockholm den 27 maj 2004\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\nJohan Pehrson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),\r\nSusanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice\r\nAsk (m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s), Peter Althin (kd),\r\nJeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Göran\r\nNorlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp),\r\nKerstin Andersson (s) och Viviann Gerdin (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI juli 2001 tog Frankrike, Förenade kungariket (Storbritannien och\r\nNordirland) och Sverige initiativ till ett rambeslut om tillämpningen av\r\nprincipen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff (EGT C 278, 2.10.2001,\r\ns. 4). En faktapromemoria har upprättats över utkastet till rambeslutet\r\n(2001/02:FPM 18). Initiativet baserades på de slutsatser som Europeiska\r\nrådet antog 1999 i Tammerfors som innebär att principen om ömsesidigt\r\nerkännande av medlemsstaternas rättsliga avgöranden skall bli en hörnsten\r\ni det straffrättsliga samarbetet inom unionen.\r\nVid ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor den 8 maj 2003 nåddes\r\nen principöverenskommelse om innehållet i rambeslutet. Överenskommelsen\r\navser ett utkast till rambeslut som i väsentliga delar skiljer sig från\r\ndet ursprungliga förslaget.\r\nEuropaparlamentet yttrade sig den 17 januari 2002 över förslaget till\r\nutkast till rambeslut (T5-0019/2002 slutlig, EGT C 271 E, 7.11.2002 s.\r\n423). I yttrandet godkände Europaparlamentet förslaget.\r\nUnder förhandlingsarbetet har företrädare för Justitiedepartementet\r\nsammanträtt med justitieutskottet vid ett flertal tillfällen. Vidare har\r\njustitieministern redogjort för förhandlingsarbetet och den svenska\r\npositionen vid sammanträden i EU-nämnden.\r\nEn promemoria om Sveriges antagande av rambeslutet har remissbehandlats.\r\nEn sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig inom\r\nJustitiedepartementet (dnr 2003/9776/BIRS).\r\nDet bör noteras att utkastet till rambeslutet, efter att regeringen\r\nbeslutade propositionen, har omarbetats såväl språkligt som redaktionellt\r\nav EU:s s.k. juristlingvister och att artikel- och punktnumreringen därvid\r\ngenomgående har ändrats. Detta innebär att regeringens hänvisningar i\r\npropositionen till olika artiklar och punkter i rambeslutet inte överensstämmer\r\nmed den senaste versionen av rambeslutstexten. När utskottet i det följande\r\nhänvisar till olika artiklar i rambeslutet avses numreringen enligt den\r\nsenaste versionen av rambeslutstexten. Denna text återfinns i bilaga\r\n2.\r\nUtkast till uttalanden i anslutning till rambeslutet återfinns i bilaga\r\n3. Dessa texter har ännu inte uppdaterats med anledning av juristlingvisternas\r\ngranskning av utkastet till rambeslut. De hänvisningar till olika artiklar\r\ni rambeslutet som anges där avser därför den äldre versionen av rambeslutet,\r\nsom intagits som bilaga till propositionen.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nInom Europeiska unionen har ett utkast till rambeslut om tillämpning av\r\nprincipen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff utarbetats. I propositionen\r\nföreslås att utkastet till rambeslutet godkänns av riksdagen. Utkastet\r\ninnehåller bestämmelser om verkställighet av bötesstraff. Enligt rambeslutet\r\nskall ett bötesstraff som har beslutats i en medlemsstat av antingen en\r\ndomstol eller, under vissa förutsättningar, en annan myndighet erkännas\r\noch verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut behöver\r\nfattas av den staten. I vissa fall skall dock verkställigheten av\r\nbötesstraffen kunna vägras. Verkställigheten skall ske på samma sätt som för\r\nett inhemskt bötesstraff.\r\nDen tidpunkt då medlemsstaterna skall ha genomfört bestämmelserna i\r\nrambeslutet är ännu inte bestämd. I propositionen redovisas vilken lagstiftning\r\noch övrig reglering som rambeslutet kräver. Förslag till lagstiftning\r\nläggs dock inte fram i propositionen. Sådana förslag kommer enligt regeringen\r\natt läggas fram vid ett senare tillfälle.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nGodkännande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande\r\npå bötesstraff\r\nRambeslutets innehåll\r\nRambeslutet syftar till att reglera det rättsliga samarbetet för erkännande\r\noch verkställighet av bötesstraff mellan myndigheter när ett bötesstraff\r\nhar dömts ut i en medlemsstat (den utfärdande staten) och det finns ett\r\nbehov av att överföra verkställigheten till en annan medlemsstat (den\r\nverkställande staten).\r\nEnligt rambeslutet skall ett bötesstraff som har beslutats i en medlemsstat\r\nav en domstol eller, under vissa förutsättningar, en annan myndighet\r\nerkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut\r\nbehöver fattas av den staten. Bestämmelserna skall kunna användas när den\r\nfysiska eller juridiska person mot vilken ett bötesstraff har utdömts har\r\nsin egendom, inkomst, hemvist eller, såvitt avser juridiska personer,\r\nsitt säte i en annan medlemsstat. Tanken är att fysiska eller juridiska\r\npersoner i framtiden inte skall kunna undkomma verkställighet av ett\r\nbötesstraff inom EU.\r\nI det följande redovisas några av de mer centrala bestämmelserna i\r\nrambeslutet.\r\nI artikel 1 i rambeslutet upptas ett antal definitioner av betydelse bl.\r\na. för tillämpligheten av rambeslutet. Bestämmelsen anger bl.a. att med\r\nbegreppet beslut  avses ett slutgiltigt beslut om bötesstraff för en fysisk\r\neller juridisk person, om beslutet fattas av en domstol i den utfärdande\r\nstaten med avseende på en brottslig gärning enligt lagen i den utfärdande\r\nstaten. Dessutom avses beslut som fattats av en annan myndighet än en\r\ndomstol med avseende på en brottslig gärning enligt lagen i den utfärdande\r\nstaten. Detsamma gäller beslut av en sådan myndighet beträffande gärningar\r\nsom är straffbara som överträdelser mot lagbestämmelser (dvs. administrativa\r\nförseelser), förutsatt att den som ålagts böterna har haft möjlighet att\r\nfå fallet prövat inför en domstol med särskild behörighet i brottmål. Med\r\ndet sistnämnda avses utifrån svenska förhållanden att beslutet skall kunna\r\nprövas i en domstol i ett straffrättsligt förfarande. Även beslut av\r\ndomstol beträffande sådana från myndighet överklagade beslut omfattas av\r\nrambeslutets tillämplighet.\r\nMed begreppet bötesstraff  skall förstås en skyldighet att betala ett\r\npenningbelopp som utdömts i ett beslut vid en fällande dom för en gärning.\r\nVidare skall med begreppet bötesstraff även avses ersättning till\r\nbrottsoffer i vissa fall, rättegångskostnader i sådana förfaranden som har\r\nlett fram till bötesbeslutet och ersättning till en allmän fond eller en\r\nstödorganisation för brottsoffer, vilken utdömts i samma beslut. I begreppet\r\nbötesstraff ingår inte beslut om förverkande av hjälpmedel eller vinning\r\nav brott eller sådana beslut som omfattas av den s.k. Bryssel I-förordningen\r\nom domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på\r\nprivaträttens område.\r\nI artikel 7 uppräknas ett antal vägransgrunder som en medlemsstat får\r\nåberopa för att inte verkställa ett bötesstraff. Här kan bl.a. nämnas\r\nföljande. En vägransgrund tar sikte på brister i den enskildes möjligheter\r\natt få beslutet rättssäkert prövat, såsom att den dömde vid skriftligt\r\nförfarande inte underrättats om sin rätt att bestrida ålagda böter. Vidare\r\nfår verkställighet vägras om den person beslutet avser har dömts för samma\r\ngärningar i den verkställande staten eller i någon annan medlemsstat och\r\nbeslutet har verkställts där (principen om ne bis in idem). Den verkställande\r\nstaten får också vägra att verkställa bötesstraffet om det hänför sig\r\ntill en gärning som inte motsvaras av ett brott i den verkställande staten\r\n(dvs. ett krav på dubbel straffbarhet), under förutsättning att gärningen\r\ninte faller in under de brott som räknas upp i listan i artikel 5, punkten\r\n1. Den behöriga myndigheten i den verkställande staten får dessutom vägra\r\natt verkställa ett bötesbeslut om verkställigheten är preskriberad enligt\r\nden verkställande statens lagstiftning. Verkställighet får också vägras\r\nom beslutet avser gärningar som omfattas av den verkställande statens\r\negen jurisdiktion. Verkställighet av utdömda bötesstraff får också vägras\r\nom beloppet är lägre än motsvarande 70 euro.\r\nArtikel 7 är inte helt uttömmande i fråga om vilka möjligheter en\r\nverkställande stat har att avstå från att verkställa ett bötesstraff. Det\r\nframgår av artikel 3 att rambeslutet inte påverkar skyldigheten att\r\nrespektera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande rättsliga\r\nprinciperna i artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen. I artikel 20,\r\npunkten 3, anges i anslutning till detta att varje medlemsstat får vägra\r\natt erkänna och verkställa ett beslut om de redovisade uppgifterna i det\r\nintyg som skall bifogas beslutet ger vid handen att dessa grundläggande\r\nrättigheter och rättsliga principer kan ha kränkts. Vidare framgår av\r\npunkt 6 i de inledande beaktandesatserna att rambeslutet inte hindrar\r\nmedlemsstaterna från att tillämpa sina konstitutionella bestämmelser om\r\nrättssäkerhet samt förenings-, yttrande- och tryckfrihet.\r\nKrav på dubbel straffbarhet för verkställighet får inte ställas upp om\r\nden utfärdande staten anser att gärningen motsvarar något av de brott som\r\nräknas upp i listan i artikel 5, punkten 1. Listan omfattar flera av de\r\nbrott som regleras i brottsbalken och som kan resultera i antingen villkorlig\r\ndom eller skyddstillsyn i förening med böter eller ett rent bötesstraff\r\n(t.ex. misshandel, olaga hot, stöld och andra tillgreppsbrott, bedrägeri\r\noch andra oredlighetsbrott samt förfalskningsbrott). Även brott och\r\nbrottstyper inom den svenska specialstraffrätten omfattas, t.ex. narkotikabrott,\r\nmiljöbrott, vissa brott enligt vapenlagen och utlänningslagen samt olika\r\növerträdelser av vägtrafikbestämmelser. Efter beslut av rådet skall listan\r\nkunna utvidgas eller ändras.\r\nI artikel 20 punkt 2 anges att en medlemsstat under en tid av högst fem\r\når från ikraftträdandet av rambeslutet får begränsa tillämpningen av\r\nrambeslutet till att gälla endast bötesbeslut som har fattats av en domstol.\r\nUnder samma tid får en medlemsstat också begränsa tillämpningen avseende\r\nett bötesbeslut som gäller mot en juridisk person till att endast avse\r\nsådana brott för vilka en EU-rättsakt föreskriver ett ansvar för juridiska\r\npersoner. En medlemsstat som vill utnyttja dessa möjligheter till begränsning\r\nav rambeslutets omfattning skall lämna en förklaring om detta till rådets\r\ngeneralsekreterare i samband med att rambeslutet antas. Varje medlemsstat\r\nfår tillämpa motsvarande begränsningar gentemot den medlemsstat som har\r\nlämnat en sådan förklaring.\r\nRambeslutet innehåller även ett antal förfaranderegler. I artikel 4\r\nföreskrivs att ett bötesbeslut skall översändas direkt till den behöriga\r\nmyndigheten i den verkställande staten, jämte ett särskilt upprättat intyg\r\ninnehållande olika obligatoriska uppgifter (en förlaga till intygets\r\nutformning har intagits som bilaga till rambeslutet, se bilaga 2). Enligt\r\nartikel 6 skall den behöriga myndigheten i den verkställande staten erkänna\r\nett beslut om bötesstraff som översänts på det sätt som föreskrivs i\r\nrambeslutet utan krav på ytterligare formaliteter och skyndsamt vidta alla\r\nåtgärder som krävs för att verkställa beslutet. Verkställigheten skall\r\nske på samma sätt som för ett inhemskt bötesstraff i den verkställande\r\nstaten. Här kan också nämnas att verkställighet endast får sökas i en\r\nmedlemsstat i taget (artikel 4, punkten 4). Det belopp som drivs in vid\r\nverkställigheten tillfaller den verkställande staten, om inte de berörda\r\nstaterna kommer överens om något annat (artikel 13). Medlemsstaterna får\r\ninte avkräva varandra ersättning för kostnader som kan ha uppstått vid\r\ntillämpning av rambeslutet, t.ex. i samband med verkställighet (artikel\r\n17).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid sitt möte i Tammerfors år 1999 uttalade Europeiska rådet sitt stöd\r\nför principen om ömsesidigt erkännande av medlemsstaternas rättsliga\r\navgöranden. Det rambeslut som behandlas i detta ärende utgår från den\r\nprincipen och bygger på ett förtroende mellan medlemsstaternas myndigheter\r\noch deras rättssystem när det gäller verkställighet av varandras domar\r\noch slutliga beslut.\r\nDen fria rörligheten inom EU medför en ökad rörlighet mellan medlemsstaterna.\r\nDe nationella gränserna förhindrar i dag en effektiv verkställighet av\r\nutdömda böter. De internationella överenskommelser som finns, med avseende\r\npå verkställighet av böter, tillämpas i praktiken i mycket liten utsträckning,\r\nundantaget - för svenskt vidkommande - verkställighet mellan de nordiska\r\nländerna.\r\nEn bättre möjlighet att effektivt kunna driva in böter i en annan medlemsstat\r\nän den där bötesstraffet utdömts torde kunna bidra till en väsentligt\r\nförbättrad efterlevnad av regler på många områden. För svenskt vidkommande\r\nhandlar det kanske i första hand om mindre allvarlig vardagsbrottslighet,\r\nbl.a. trafikförseelser och viss förmögenhetsbrottslighet, men också i\r\nnågon mån om allvarligare brott, bl.a. genom kombinationsstraff innefattande\r\nböter. I andra medlemsstater förekommer bötesstraff, ensamt eller i\r\nkombination med andra påföljder, även för relativt allvarliga brott. Härtill\r\nkommer att personer som bor i respektive utanför det land där böter för\r\nen gärning dömts ut bör behandlas lika.\r\nMed det inom EU utarbetade rambeslutet skapas goda förutsättningar för\r\natt på ett rättssäkert sätt överföra verkställigheten av bötesstraff mellan\r\nmedlemsstaterna. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna det utkast\r\ntill rambeslut som utarbetats inom EU.\r\nFörklaringar av Sverige med anledning av rambeslutet\r\nRegeringen har föreslagit att riksdagen skall godkänna att Sverige inte\r\navger någon förklaring enligt artikel 20, punkten 2, i rambeslutet. Denna\r\npunkt ger, som framgått ovan, medlemsstaterna en möjlighet att under en\r\növergångsperiod begränsa rambeslutets tillämplighet till endast\r\ndomstolsbeslutade böter (sådana beslut som avses i artikel 1, punkten a,\r\nunderpunkterna i och iv) och, i fråga om juridiska personer, beslut som avser\r\nett beteende för vilket ett EU-instrument föreskriver tillämpning av\r\nprincipen om juridiska personers ansvar.\r\nRegeringen anför i propositionen (s. 36) att Sverige inte har något behov\r\nav att begränsa rambeslutets tillämpningsområde på det sätt som möjliggörs\r\ni rambeslutet, utan tvärtom har ett behov av att låta rambeslutet från\r\nbörjan också omfatta beslut fattade av andra myndigheter än domstolar,\r\nför att på så sätt få svenska bötesstraff i form av strafföreläggande och\r\nföreläggande av ordningsbot samt företagsbot verkställda utomlands. Om\r\nSverige skulle avge en sådan förklaring som artikel 20, punkten 2, ger\r\nmöjlighet till, är risken stor att de andra medlemsstaterna tillämpar\r\nsamma begränsning gentemot Sverige. Sverige bör inte heller begränsa andra\r\nmedlemsstaters möjligheter att få motsvarande beslut verkställda här. De\r\nvägransgrunder som finns i rambeslutet bör enligt regeringen vara fullt\r\ntillräckliga för att vid behov kunna vägra verkställa ett bötesstraff i\r\nett enskilt fall.\r\nUtskottet instämmer i regeringens överväganden och föreslår att riksdagen\r\ngodkänner att Sverige inte avger någon sådan förklaring.\r\nUpprätthållande av krav på dubbel straffbarhet när tryck- och yttrandefriheten\r\nm.m. berörs\r\nI motion Ju19 (fp) anförs att Sverige vid implementeringen av rambeslutet\r\nbör upprätthålla kravet på dubbel straffbarhet för erkännande och\r\nverkställighet av bötesstraff som berör tryck- och yttrandefrihet, inklusive\r\noffentlighet, sekretess, meddelarfrihet och meddelarskydd. Härigenom vill\r\nmotionärerna undvika att svenska myndigheter tvingas verkställa bötesstraff\r\nför tryck- och yttrandefrihetsbrott som inte är straffbara enligt svensk\r\nrätt. I samma motion anförs att Justitiekanslern bör ges i uppgift att\r\nbevaka att framställningar om verkställighet av böter för sådana brott\r\ninte bifalls.\r\nRambeslutet ger vissa möjligheter för den verkställande staten att ställa\r\nkrav på dubbel straffbarhet. Ett sådant krav får dock inte ställas om den\r\nutfärdande staten bedömer att beslutet om bötesstraff grundas på en gärning\r\nsom motsvarar något av de brott som räknas upp i listan i artikel 5.\r\nRegeringen förutskickar i propositionen (s. 39) att det i lagstiftningsarbetet\r\nför genomförande av rambeslutet kan bli aktuellt att undanta ytterligare\r\nbrott, utöver de som framgår av listan i artikel 5, från kravet på dubbel\r\nstraffbarhet.\r\nI punkt 6 i beaktandesatserna till rambeslutet (den s.k. preambeln) anges\r\natt rambeslutet inte hindrar en medlemsstat från att tillämpa sina\r\nkonstitutionella regler om prövning i laga ordning, föreningsfrihet, tryckfrihet\r\noch yttrandefrihet i andra medier. I sammanhanget kan noteras att Europeiska\r\nkommissionen aviserat ett uttalande (nr 6) i anslutning till rambeslutet\r\nom att denna preambeltext bör utformas på så sätt att en medlemsstat\r\ntillåts tillämpa sådana konstitutionella principer som inte är gemensamma\r\nenbart på sina egna förfaranden. Regeringen anför i propositionen (s. 11\r\nf) att kommissionens uttalande är en ensidig viljeyttring över hur den\r\nanser att en viss text skall tolkas och påverkar inte innehållet i\r\nrambeslutet. Om kommissionen står fast vid sitt uttalande avser Sverige,\r\neventuellt tillsammans med andra medlemsstater, att i en förklaring ange\r\natt aktuell preambeltext ger alla medlemsstater en möjlighet att tillämpa\r\nsina konstitutionella bestämmelser om rättssäkerhet samt förenings-, tryck-\r\noch yttrandefrihet oberoende av om de är gemensamma för alla medlemsstater\r\neller enbart nationella.\r\nRörande frågan om vilken eller vilka myndigheter i Sverige som bör ges\r\nbehörighet att ta emot och verkställa framställningar enligt rambeslutet\r\nanför regeringen i propositionen (s. 37) att tanken med rambeslutet är\r\natt det nationella vekställighetsförfarandet skall gälla även för\r\nverkställighet av ett utländskt bötesstraff. För svenskt vidkommande skulle\r\ni sådana fall våra kronofogdemyndigheter vara de myndigheter som skulle\r\nmotta det utländska bötesbeslutet, göra erforderliga bedömningar enligt\r\nrambeslutet och därefter verkställa bötesstraffet enligt de svenska\r\nbestämmelserna. Det kan dock vara lämpligt att vissa frågor, t.ex. om det\r\nskall vara möjligt att förvandla ett bötesstraff, i stället avgörs av\r\nandra myndigheter. Bedömningen av vilken eller vilka myndigheter som bör\r\nvara behöriga enligt rambeslutet bör också göras mot bakgrund av de\r\norganisatoriska förändringar som nyligen skett inom Skatteverket och som\r\növervägs i fråga om kronofogdemyndigheterna. Regeringen anför att det i\r\ndet kommande lagstiftningsarbetet närmare får övervägas vilken eller vilka\r\nmyndigheter som skall vara behöriga att fatta olika beslut och vidta de\r\nåtgärder som följer av genomförandet av rambeslutet.\r\nUtskottet håller med om att det finns mycket som talar för att verkställighet\r\nskall kunna vägras i de fall som motionärerna tar upp. Det kan också\r\nkonstateras att punkt 6 i beaktandesatserna ger möjligheter till detta.\r\nUtskottet håller med regeringen om att bestämmelsen bör tolkas så att de\r\naktuella konstitutionella bestämmelserna kan tillämpas oavsett om de är\r\ngemensamma för alla medlemsstater eller inte. Frågan om hur denna möjlighet\r\nskall utnyttjas bör dock avgöras inom ramen för det fortsatta arbetet med\r\natt genomföra rambeslutet. Riksdagen bör inte ta ställning till detta nu.\r\n\r\nUtskottet vill inte heller föregripa det kommande arbetet i fråga om vilken\r\neller vilka myndigheter som i Sverige bör vara behöriga att vidta olika\r\nåtgärder enligt rambeslutet. Utskottet utgår dock från att det kommer att\r\nfinnas erforderlig kompetens hos aktuell myndighet.\r\nMotion Ju19 bör avslås av riksdagen i nu behandlade delar.\r\nGodkännande av rambeslut utan åtföljande följdlagstiftning m.m.\r\nI motionerna Ju18 (m) och Ju19 (fp) anförs att propositioner om godkännande\r\nav EU:s rambeslut inom det rättsliga området också bör innehålla förslag\r\nom svensk följdlagstiftning.\r\nRiksdagen har under senare år vid ett flertal tillfällen godkänt utkast\r\ntill rambeslut utan att följdlagstiftningen samtidigt har presenterats\r\n(senast i bet. 2003/04:JuU9). När detta skedde första gången under riksmötet\r\n1999/2000 gjorde utskottet ett principiellt uttalande som gick ut på att\r\ndet inte kunde se något avgörande skäl mot att godta ett rambeslut vid\r\nett tillfälle och fatta beslut om lagstiftningen vid ett senare tillfälle\r\n(bet. 1999/2000:JuU20 s. 5 f). Att avvakta med lagstiftningen borde enligt\r\nutskottet emellertid inte ske annat än när det var påkallat av de tidsramar\r\nsom gällde för EU:s antagande av rambeslutet.\r\nDen i praxis godtagna ordningen att riksdagen kan godkänna ett rambeslut\r\nsom ännu inte föreligger i slutligt skick har sedermera kommit till klart\r\nuttryck genom en ändring i 10 kap. 2 § regeringsformen, som trädde i kraft\r\nden 1 januari 2003. Inte heller i detta sammanhang uttalades något krav\r\npå att ett godkännande av ett utkast till rambeslut förutsätter att förslag\r\npå följdlagstiftning samtidigt läggs fram (bet. 2001/02:KU18 s. 26 f).\r\nKonstitutionsutskottet aviserade att det - inom ramen för sin allmänna\r\ngranskning av regeringsärendenas handläggning enligt 12 kap. 1 §\r\nregeringsformen - skulle granska regeringens hantering när det gäller\r\ninhämtandet\r\nav riksdagens godkännande enligt 10 kap. 2 § regeringsformen inför\r\nregeringens deltagande i rambeslut och andra beslut på andra och tredje\r\npelarens område inom EU (a. bet. s. 29). En sådan granskning genomfördes\r\nunder riksmötet 2002/03. Konstitutionsutskottet uttalade då att traditionellt\r\nremissförfarande skall tillämpas vid beredningen av en proposition om\r\ngodkännande av rambeslut i samma utsträckning som vid lagstiftningsärenden\r\n(bet. 2002/03:KU10 s. 64). Konstitutionsutskottet insåg att de tidsramar\r\nsom gäller för antagandet av en överenskommelse i ministerrådet kan medföra\r\nsvårigheter för regeringen att tillämpa ett traditionellt remissförfarande.\r\nEmellertid ville konstitutionsutskottet understryka att underhandskontakter\r\nmed myndigheter kan ersätta remissbehandling av traditionellt slag endast\r\ndå detta är oundgängligen påkallat av de tidsramar som gäller för EU:s\r\nantagande av en överenskommelse eller i andra undantagssituationer.\r\nI sammanhanget bör tilläggas att justitieutskottet redan före\r\nkonstitutionsutskottets granskning, inom ramen för sitt uppföljningsarbete, hade\r\ngjort en motsvarande granskning på utskottets område. Granskningen omfattade\r\nalla rambeslut och beslut om tillträde till olika internationella\r\nkonventioner under perioden 1995/96 - 2001/02. Utskottet kunde efter en\r\njämförelse med senare lagstiftningsärenden konstatera att regeringen i\r\npropositioner om godkännande av rambeslut i allt väsentligt gjort en korrekt\r\nbedömning av lagstiftningsbehovet.\r\nRegeringen anför i propositionen (s. 32 f) att genomförandet av rambeslutet\r\nkräver att en helt ny lag om förfarandet införs. En sådan ny lag kommer\r\nav förklarliga skäl att bli relativt omfattande och skall innefatta\r\nbestämmelser som tar sikte på olika situationer från det att begäran görs\r\ntill dess att resultatet av verkställigheten redovisas. Det är därför\r\ninte möjligt att föreslå någon sådan lagstiftning innan rambeslutet antas,\r\nvilket medlemsstaterna förväntar sig kunna ske under våren/sommaren 2004.\r\nI arbetet med en ny lagstiftning kommer ingående analyser och överväganden\r\natt behöva göras, huvudsakligen av teknisk karaktär, och det torde ta\r\ncirka två år innan ett fullgott beredningsunderlag finns tillgängligt. Om\r\nen ny lagstiftning skulle utarbetas innan rambeslutet antas skulle\r\ngenomförandet av rambeslutet för samtliga medlemsstater försenas med dessa\r\ntvå år, dvs. den tid det skulle ta innan Sverige har lagstiftningen på\r\nplats.\r\nUtskottet finner inte anledning att frångå sina tidigare uttalanden i\r\nprincipfrågan rörande riksdagens behandling av propositioner om godkännande\r\nav rambeslut. Motion Ju18 och motion Ju19 i nu behandlad del avstyrks.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Krav på dubbel straffbarhet för brott som berör tryck- och\r\nyttrandefrihet\r\nm.m., punkt 2 (fp)\r\nav Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om krav på dubbel straffbarhet för brott som berör\r\ntryck- och yttrandefriheten m.m. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ju19 yrkandena 2 och 3.\r\nStällningstagande\r\nTryck- och yttrandefriheten, inbegripet frågor om offentlighet och sekretess\r\nvid myndigheter samt meddelarfrihet och meddelarskydd, är fundamental i\r\ndet svenska samhället och för den svenska rättsordningen. De flesta andra\r\nmedlemsstaterna inom EU har mindre långtgående regler än Sverige på detta\r\nområde. Detta kan innebära att vissa handlingar som enligt svensk rätt är\r\ngrundlagsskyddade är straffbara i en annan medlemsstat. Det är inte\r\nacceptabelt att utdömda bötesstraff för sådana handlingar verkställs i\r\nSverige.\r\nVid övervägande av om några brott utöver de som listas i artikel 5 i\r\nrambeslutet bör kunna verkställas utan krav på dubbel straffbarhet är det\r\nangeläget att regeringen tillser att handlingar som är grundlagsskyddade\r\nmed hänsyn till tryck- och yttrandefriheten inte undantas från detta krav.\r\nRegeringen bör i arbetet med implementering av rambeslutet beakta vad vi\r\nnu anfört.\r\nKronofogdemyndigheterna, som troligen kommer att få behandla framställningar\r\nom verkställighet av bötesstraff enligt rambeslutet, torde inte besitta\r\ntillräcklig kunskap i frågor om tryck- och yttrandefrihet. För att det på\r\nrätt sätt skall kunna bedömas om en handling enligt svensk rätt omfattas\r\nav grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten bör Justitiekanslern\r\nges en roll i dessa ärenden. Det får ankomma på regeringen att låta utreda\r\nhur en sådan ordning kan utformas.\r\n\r\n2.      Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut, punkt 3 (m, fp)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Torkild\r\nStrandberg (fp) och Cecilia Magnusson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om följdlagstiftning i propositioner om godkännande\r\nav rambeslut. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju18 och\r\n2003/04:Ju19 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har återigen valt att till riksdagen avlämna en proposition om\r\ngodkännande av rambeslut utan att samtidigt redovisa förslag till sådan\r\nsvensk följdlagstiftning som krävs med anledning av beslutet. Enligt vår\r\nmening är detta inte en tillfredsställande lagstiftningsteknik. Det bör\r\nvara ett krav att den lagstiftning som bedöms bli aktuell presenteras i\r\nsin helhet. Annars blir det inte möjligt att bedöma rambeslutet och vilka\r\nkonsekvenser det kommer att få för den svenska lagstiftningen. Enligt vår\r\nerfarenhet är det först i samband med att det handgripliga och konkreta\r\nförslaget granskas inom ramen för den parlamentariska processen som\r\neventuella brister eller problemområden upptäcks. Därför är det mycket\r\nviktigt att riksdagen ges möjlighet att ta ställning till konsekvenserna\r\nav rambeslutet på nationell nivå samtidigt som man godkänner rambeslutet.\r\nSedan ett rambeslut väl godkänts saknas utrymme att behandla de grundläggande\r\nrättspolitiska frågor som rambeslutet kan ge upphov till. Detta skapar\r\nett demokratiskt problem.\r\nVi vill därför ånyo framhålla att det är mycket viktigt att riksdagen ges\r\nmöjlighet att ta ställning till konsekvenserna av rambeslutet på nationell\r\nnivå samtidigt som man godkänner rambeslutet. Regeringen bör åläggas att\r\ni fortsättningen presentera förslag till följdlagstiftning i propositioner\r\nom godkännande av rambeslut.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nRegeringens handläggning av ärenden om riksdagens godkännande av rambeslut\r\n(m)\r\nBeatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m) anför:\r\n\r\nNär regeringen avgav propositionen till riksdagen förelåg endast ett\r\npreliminärt utkast till rambeslut som inte hade granskats av EU:s s.k.\r\njuristlingvister. Den juristlingvistgranskade versionen av rambeslutsutkastet\r\noffentliggjordes först den 2 april 2004, dvs. efter att motionstiden med\r\nanledning av propositionen hade gått ut. Det har kunnat konstateras att\r\nden nya versionen av rambeslutet i sak torde överensstämma med det utkast\r\ntill rambeslut som bifogades propositionen. En omfattande språklig\r\nomarbetning har dock gjorts och i princip samtliga artiklar och punkter har\r\nnumrerats om, något som väsentligt har försvårat läsningen av propositionen.\r\n\r\nVi ser det som självklart att det rambeslutsutkast som tillsammans med en\r\nproposition föreläggs riksdagen för godkännande skall ha både ett sakligt\r\ninnehåll och en lydelse som överensstämmer med den rambeslutstext som\r\nregeringen senare binder Sverige vid.\r\nVi anser att den juristlingvistgranskade versionen av rambeslutet borde\r\nha inväntats innan propositionen överlämnades till riksdagen och förväntar\r\noss att regeringen i framtida ärenden om godkännande av rambeslut ser\r\ntill detta. Om detta skulle visa sig svårt att förena med EU:s krav på\r\nsnabb behandling av frågan om godkännande av rambeslut framstår det som\r\nangeläget att regeringen verkar inom EU för att den språkliga granskningen\r\nav utkast till rambeslut sker snabbare.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:92 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av\r\nprincipen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff:\r\n\r\n1. Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet\r\ntill rambeslut om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande av\r\nbötesstraff.\r\n2. Riksdagen godkänner att Sverige inte avger någon förklaring enligt\r\nartikel 16, punkten 1 a.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:Ju18 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att propositioner om EU:s rambeslut inom det rättsliga området även\r\nbör innehålla förslag om svensk följdlagstiftning.\r\n2003/04:Ju19 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att förslag om följdlagstiftning till en internationell\r\növerenskommelse på det rättsliga området lämnas samtidigt som förslag om\r\ngodkännande av överenskommelsen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om kravet på dubbel straffbarhet vad gäller brott som\r\nberör tryck- och yttrandefrihet samt offentlighet, sekretess, meddelarfrihet\r\noch meddelarskydd.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om utredning beträffande JK:s roll och bestämmelserna om\r\nbehörig myndighet i ärenden om utländska bötesstraff vilka berör tryck-\r\noch yttrandefrihet samt offentlighet, sekretess, meddelarfrihet och\r\nmeddelarskydd.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nUtkast till rambeslut\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtkast till uttalanden i anslutning till rambeslutet\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Godkännande av rambeslutet",
          "forslag": "Riksdagen \na) godkänner det i bilaga 2 intagna utkastet till rambeslut om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff, och\nb) godkänner att Sverige inte avger någon förklaring enligt artikel 20, punkten 2, i rambeslutet.\r\nRiksdagen godkänner\na) det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rambeslut om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff, och\nb) att Sverige inte avger någon förklaring enligt artikel 20, punkten 2, i rambeslutet.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:92 punkterna 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Krav på dubbel straffbarhet för brott som berör tryck- och yttrandefrihet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju19 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "E8A0821F-3327-47F7-9918-FF36A7D4C3BC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "43",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "275",
                    "43",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E8A0821F-3327-47F7-9918-FF36A7D4C3BC",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju18 och 2003/04:Ju19 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "EEDB650C-19EA-4AC7-B8A5-73FE25504E91",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "223",
                    "95",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EEDB650C-19EA-4AC7-B8A5-73FE25504E91",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Krav på dubbel straffbarhet för brott som berör tryck- och yttrandefrihet m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Följdlagstiftning i propositioner om rambeslut",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 08:26:48"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Böter som döms ut i ett EU-land ska enklare kunna krävas in i ett annat EU-land. Det är tanken med det rambeslut som riksdagen sagt ja till. Utkastet till rambeslutet har förhandlats fram inom EU. Bakgrunden till beslutet är att det i dag är svårt att driva in böter när en person lämnat det land där han eller hon fick böterna. Syftet med de nya reglerna är att människor och företag inte ska kunna komma undan böter som de fått i ett annat EU-land än det där de bor och verkar. Om en person dömts till böter för till exempel fortkörning i ett EU-land och personen i fråga sedan lämnar landet ska böterna, med det nya förslaget, enklare kunna drivas in bland annat i den dömdes hemland. ",
          "dok_id": "GR01JUU28",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:33:32"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Svårare att slippa undan böter i EU (JuU28)",
          "dok_id": "GR01JUU28",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:33:32"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 08:26:48"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01JUU28",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Böter som döms ut i ett EU-land ska enklare kunna krävas in i ett annat EU-land. Det är tanken med det rambeslut som justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till. Utkastet till rambeslutet har förhandlats fram inom EU. Bakgrunden till beslutet är att det i dag är svårt att driva in böter när en person lämnat det land där han eller hon fick böterna. Syftet med de nya reglerna är att människor och företag inte ska kunna komma undan böter som de fått i ett annat EU-land än det där de bor och verkar. Om en person dömts till böter för till exempel fortkörning i ett EU-land och personen i fråga sedan lämnar landet ska böterna, med det nya förslaget, enklare kunna drivas in bland annat i den dömdes hemland.</p>",
          "dok_id": "GR01JUU28",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:33:32"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Svårare att slippa undan böter i EU (JuU28)",
          "dok_id": "GR01JUU28",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:33:32"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01JUU28",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_JuU_28.pdf",
          "filstorlek": "1794646",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Titel saknas",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0CD2E6A1-90FB-494A-AC45-E76BB2925322"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju18 med anledning av prop. 2003/04:92 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff",
          "ref_dok_id": "GR02Ju18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:92 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju19 med anledning av prop. 2003/04:92 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff",
          "ref_dok_id": "GR02Ju19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:92 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:92 Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff",
          "ref_dok_id": "GR0392",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "Sveriges antagande av rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:279",
          "ref_dok_id": "GR0K279",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "279",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:279",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}