{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2276166",
      "dok_id": "GR01JUU21",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "JUU21",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:JUU21",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "21",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-04 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:44",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:49",
      "titel": "Korruption",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU21/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU21",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01JUU21",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01JUU21",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:JUU21</div><h1>Korruption</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:70\r\nEuroparådets straffrättsliga konvention om korruption, m.m. jämte två\r\nföljdmotioner.\r\nRegeringen föreslår i propositionen bl.a. att riksdagen godkänner\r\nEuroparådets straffrättsliga konvention om korruption och dess tilläggsprotokoll\r\nsamt Europarådets civilrättsliga konvention om korruption. Regeringen\r\nföreslår också de ändringar i brottsbalken som behöver göras för att\r\nSverige skall uppfylla de krav som följer av den straffrättsliga konventionen\r\noch tilläggsprotokollet. Bland annat utsträcks straffansvaret för mutbrott\r\noch bestickning till att omfatta parlamentariker i mellanstatliga\r\norganisationer som Sverige är medlem i och till domare och andra funktionärer\r\ni internationella domstolar vars domsrätt godtas av Sverige. En särskild\r\nstraffskala föreslås för grova fall av bestickning. Straffskalan omfattar\r\nfängelse i lägst sex månader och högst sex år.\r\nLagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.\r\nI motionerna begärs en översyn av mut- och bestickningsbrotten.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag, dock med en mindre språklig\r\njustering, och avstyrker motionerna.\r\nI ärendet finns en reservation (m, fp, kd, c).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Europarådets straffrättsliga konvention om korruption och dess\r\ntilläggsprotokoll\r\nRiksdagen godkänner Europarådets straffrättsliga konvention om korruption\r\noch dess tilläggsprotokoll med den reservation beträffande artikel 12 i\r\nkonventionen som regeringen förordat, med de förklaringar beträffande\r\nartikel 17 i konventionen som regeringen förordat och med den deklaration\r\nbeträffande Gruppen av stater mot korruption som regeringen förordat\r\n(avsnitt 6 i propositionen). Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:70\r\npunkt 2.\r\n\r\n2.      Europarådets civilrättsliga konvention om korruption\r\nRiksdagen godkänner Europarådets civilrättsliga konvention om korruption\r\nmed den deklaration beträffande Gruppen av stater mot korruption som\r\nregeringen förordat (avsnitt 8.4 i propositionen). Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:70 punkt 3.\r\n\r\n3.      Ändringar i brottsbalken\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,\r\ndock med den ändringen att ett kommatecken läggs till efter ordet \"sagts\"\r\ni 20 kap. 2 § andra stycket 7. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition\r\n2003/04:70 punkt 1.\r\n\r\n4.      Utredning av mutbrottslagstiftningen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju12 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Ju13.\r\n\r\nReservation (m, fp, kd, c)\r\nStockholm den 4 maj 2004\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\nJohan Pehrson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),\r\nSusanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice\r\nAsk (m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén (s), Peter Althin (kd),\r\nElisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson\r\n(m), Joe Frans (s) och Leif Björnlod (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nInom Europarådet har två konventioner om korruption utarbetats, en\r\nstraffrättslig och en civilrättslig. Till den straffrättsliga konventionen\r\nhar även ett tilläggsprotokoll förhandlats fram. Sverige deltog aktivt i\r\narbetet.\r\nEuroparådets straffrättsliga konvention om korruption öppnades för\r\nundertecknande den 27 januari 1999. Sverige undertecknade konventionen samma\r\ndag. Den 25 april 2004 hade konventionen undertecknats av 45 stater och\r\nratificerats av 29 av dessa stater, Albanien, Azerbajdzjan, Belgien,\r\nBosnien och Hercegovina, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,\r\nIrland, Island, Kroatien, Lettland, Litauen, Makedonien, Malta, Moldavien,\r\nNederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien,\r\nStorbritannien, Tjeckien, Turkiet och Ungern samt av Serbien och Montenegro.\r\nKonventionen trädde i kraft den 1 juli 2002.\r\nInom Justitiedepartementet har utarbetats en departementspromemoria -\r\nSveriges tillträde till Europarådets straffrättsliga konvention om korruption,\r\nm.m. (Ds 2002:67) - i vilken föreslås att Sverige skall ratificera\r\nkonventionen. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av\r\nremissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2002/9251/L5).\r\n\r\nUnder förhandlingarna av konventionen bestämde man sig för att lyfta ut\r\nfrågan om korruption hos skiljemän och nämndemän och i stället behandla\r\nden i ett tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollet öppnades för undertecknande\r\nden 15 maj 2003 och undertecknades samma dag av Sverige. Den 25 april\r\n2004 hade 26 länder undertecknat protokollet, men endast Bulgarien, Norge\r\noch Storbritannien hade ratificerat detsamma. Det krävs att fem länder\r\nratificerar protokollet innan det träder i kraft.\r\nInom Justitiedepartementet har en promemoria utarbetats om Sveriges\r\ntillträde till tilläggsprotokollet. Promemorian har remissbehandlats. En\r\nsammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet\r\n(dnr Ju2003/8342/L5).\r\nEuroparådets civilrättsliga konvention om korruption öppnades för\r\nundertecknande den 4 november 1999, och Sverige undertecknade konventionen\r\nden 8 juni 2000. Den 25 april 2004 hade 38 stater undertecknat konventionen,\r\noch 20 av dessa stater hade ratificerat konventionen, Albanien, Azerbajdzjan,\r\nBosnien och Hercegovina, Bulgarien, Estland, Finland, Georgien, Grekland,\r\nKroatien, Litauen, Makedonien, Malta, Moldavien, Polen, Rumänien, Slovakien,\r\nSlovenien, Tjeckien, Turkiet och Ungern. Konventionen trädde i kraft den\r\n1 november 2003.\r\nInom Justitiedepartementet har en promemoria utarbetats om Sveriges\r\ntillträde till den civilrättsliga konventionen. Promemorian har\r\nremissbehandlats.\r\nEn sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet\r\n(dnr Ju1999/2290/L2).\r\nKonventionerna och tilläggsprotokollet i deras lydelse på engelska och i\r\nen översättning till svenska finns i bilagorna 3-8.\r\nRegeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.\r\nLagrådet har yttrat sig över regeringens lagförslag, dock inte vad gäller\r\nde i 17 kap. 17 § och 20 kap. 5 § brottsbalken föreslagna lagändringarna.\r\nDessa är enligt regeringen av så enkel beskaffenhet att Lagrådets yttrande\r\nbedömts sakna betydelse. Ett utkast till proposition har sänts ut till\r\nvissa myndigheter m.m. för synpunkter. Utkastet och lämnade synpunkter\r\nfinns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2002/9251/L5).\r\nTill underlaget i ärendet hör även en upptagning från en av justitieutskottet\r\nhållen offentlig utfrågning om mutor och korruption, se bilaga 9.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner Europarådets\r\nstraffrättsliga konvention om korruption, Europarådets civilrättsliga\r\nkonvention om korruption och tilläggsprotokollet till den straffrättsliga\r\nkonventionen. Regeringen föreslår också de ändringar i brottsbalken som\r\nbehöver göras för att Sverige skall uppfylla de krav som följer av den\r\nstraffrättsliga konventionen och tilläggsprotokollet. Det föreslås att\r\nmutbestämmelserna skall göras tillämpliga på utländsk minister, ledamot\r\nav ett utländskt parlament eller beslutande organ på regional eller lokal\r\nnivå och även på annan person som utövar främmande stats myndighet. Vidare\r\nföreslås att mut- och bestickningsbestämmelserna skall göras tillämpliga\r\npå ledamot av parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig\r\norganisation där Sverige är medlem, på domare och andra funktionärer i\r\ninternationella domstolar, vars domsrätt Sverige godtar, samt på utländska\r\nskiljemän. Det föreslås också att det införs en särskild straffskala för\r\ngrova fall av bestickning.\r\nEn rent nationellt betingad lagstiftningsfråga tas också upp. Det föreslås\r\natt bestämmelserna om bestickning och mutbrott inte längre skall vara\r\ntillämpliga på ledamöter i beslutande organ som hör till församlingar och\r\nkyrkliga samfälligheter.\r\nÄndringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nEuroparådets konventioner om korruption m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av Europarådets\r\nstraffrättsliga konvention om korruption och dess tilläggsprotokoll samt\r\nEuroparådets civilrättsliga konvention om korruption med de begränsningar\r\nsom regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag\r\ntill ändringar i brottsbalken, dock med en mindre språklig justering.\r\nKonventionernas huvudsakliga innehåll m.m.\r\nDetta ärende rör frågor om mutor och korruption, ett ämne som under senare\r\ntid kommit att uppmärksammas i allt större utsträckning. Enligt\r\njustitieutskottet är bestickning och mutbrott allvarliga brott som skall\r\nbekämpas\r\nvar än de förekommer. Som nyss nämnts har utskottet också tidigare hållit\r\nen offentlig utfrågning på temat Mutor och korruption.\r\nDet internationella samarbetet har stor betydelse för kampen mot\r\nkorruptionsbrottsligheten och inom Europarådet har utarbetats två konventioner\r\nom korruption, en straffrättslig och en civilrättslig. Till den straffrättsliga\r\nhar även ett tilläggsprotokoll förhandlats fram.\r\nEuroparådets straffrättsliga konvention om korruption och dess tilläggsprotokoll\r\nsyftar till att stärka det internationella samarbetet i kampen mot korruption.\r\nKonventionen föreskriver att staterna skall införa straffansvar för\r\nbestickning och mutbrott inom såväl den offentliga som den privata sektorn\r\noch med avseende på vissa internationella organ. Vidare innehåller\r\nkonventionen kriminaliseringsbestämmelser om s.k. handel med inflytande,\r\npenningtvätt av medel som härrör från korruption och vissa bokföringsrelaterade\r\ngärningar. Konventionen innehåller också föreskrifter om ansvar och\r\npåföljder för såväl fysiska som juridiska personer, nationella program för\r\nkorruptionsbekämpning samt bestämmelser om domsrätt, internationellt\r\nsamarbete och utlämning. I tilläggsprotokollet finns bestämmelser rörande\r\nmut- och bestickningsbrott som rör skiljemän och nämndemän.\r\nSyftet med Europarådets civilrättsliga konvention om korruption är att\r\nbidra till kampen mot korruption, främst genom regler om skadestånd.\r\nKonventionen, som bygger vidare på och kompletterar den straffrättsliga\r\nkonventionen, innehåller allmänna bestämmelser av såväl civilrättslig som\r\nprocessrättslig natur. I konventionen regleras i första hand möjligheterna\r\nför den som lidit skada till följd av korruption att få ersättning för\r\nsina skador, men den innehåller även bestämmelser om avtals ogiltighet\r\noch skydd för arbetstagare som rapporterar om korruption hos sin arbetsgivare.\r\n\r\nTillträde till konventionerna\r\nHandel och annan ekonomisk verksamhet blir med tiden alltmer global. Det\r\när därför angeläget med ett internationellt samarbete för att bekämpa\r\nkorruption. Att vid kriminalisering av korruptionsbrottslighet utgå från\r\nsnäva och strikt nationella skyddsintressen framstår som en föråldrad\r\nhållning. Det ligger i Sveriges intresse att det handlande som den\r\nstraffrättsliga konventionen och dess tilläggsprotokoll tar sikte på utgör\r\nbrott enligt såväl svensk lag som enligt andra länders lagstiftning. Det\r\när också viktigt för näringslivet med likvärdiga konkurrensförutsättningar.\r\nI det sammanhanget är det av stor betydelse att vissa centrala civilrättsliga\r\nregler i samband med korruption är enhetliga. Enligt regeringen finns det\r\nmot denna bakgrund starka skäl för Sverige att tillträda de nu aktuella\r\növerenskommelserna.\r\nSverige bör dock enligt regeringen utnyttja möjligheten att reservera sig\r\nmot åtagandet i artikel 12 i den straffrättsliga konventionen att införa\r\nstraffbestämmelser för s.k. handel med inflytande. Bakgrunden är att en\r\nkriminalisering av handel med inflytande mycket lätt kan komma i strid\r\nmed grundläggande rättigheter i en demokrati om att kunna yttra sin mening\r\noch på så sätt söka påverka makthavare och andra. Vidare föreslås att\r\nSverige skall avge en förklaring där vi förbehåller oss rätten att inte\r\nutöva domsrätt enbart på den grunden att brott enligt konventionen berör\r\nen svensk medborgare som är tjänsteman vid en internationell organisation\r\neller domstol m.m. (artikel 17.1 c i den straffrättsliga konventionen).\r\nSverige bör också avge en förklaring om krav på dubbel straffbarhet för\r\nsvensk domsrätt vid gärningar som begåtts utomlands (artikel 17 i den\r\nstraffrättsliga konventionen). Slutligen föreslås att Sverige bör avge en\r\nsärskild deklaration om att en ratifikation av konventionerna och\r\ntilläggsprotokollet, enligt Sveriges bedömning, inte medför att vårt medlemskap\r\ni Gruppen av stater mot korruption, GRECO, i Europarådet inte kan omprövas\r\nom skäl för detta uppkommer i framtiden.\r\nEnligt utskottets uppfattning förutsätter en effektiv brottsbekämpning i\r\nallt högre grad ett utvecklat och väl fungerade internationellt samarbete.\r\nSverige har också sedan lång tid tillbaka tagit aktiv del i det mellanstatliga\r\narbetet för att bekämpa korruption, och bl.a. deltagit vid utarbetandet\r\nav nu aktuella konventioner. Konventionerna och tilläggsprotokollet utgör\r\nenligt utskottets mening betydelsefulla redskap i arbetet med att skapa\r\nså heltäckande och harmoniserade regler mot korruption som möjligt.\r\nUtskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att Sverige bör tillträda\r\nkonventionerna och tilläggsprotokollet.\r\nUtskottet har inget att erinra mot den reservation samt de förklaringar\r\noch särskilda deklarationer som regeringen förordar.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om att riksdagen\r\nskall godkänna Europarådets straffrättsliga konvention om korruption med\r\ndess tilläggsprotokoll samt Europarådets civilrättsliga konvention om\r\nkorruption med den reservation samt de förklaringar och särskilda\r\ndeklarationer som regeringen förordat.\r\nÄndringar i brottsbalken\r\nEnligt regeringen uppfyller svensk rätt i huvudsak åtagandena i konventionerna\r\noch tilläggsprotokollet. En viss utvidgning av den personkrets som omfattas\r\nav bestämmelserna i den straffrättsliga konventionen och dess tilläggsprotokoll\r\nom mut- och bestickningsbrott krävs dock för att Sverige skall leva upp\r\ntill konventionens krav. Det gäller utländska ministrar, utländska\r\nparlamentariker och ledamöter i utländska regionala och lokala beslutande\r\nförsamlingar samt den som utövar främmande stats myndighet. Dessa kategorier\r\nomfattas i dag inte av brottsbalkens bestämmelse om mutbrott. Vidare krävs\r\natt straffansvar för bestickning och mutbrott skall omfatta även\r\nparlamentariker m.fl. i mellanstatliga och överstatliga organisationer som\r\nSverige är medlem i, domare och andra funktionärer i internationella\r\ndomstolar, vilkas domsrätt godtas av Sverige, samt utländska skiljemän.\r\nEnligt artikel 19.1 i den straffrättsliga konventionen åtar sig staterna\r\natt ha påföljder som är effektiva, proportionella och avskräckande. För\r\natt uppfylla detta krav föreslås en särskild straffskala för grova fall\r\nav bestickning motsvarande vad som sedan tidigare gäller för mutbrott,\r\ndvs. fängelse i lägst sex månader och högst sex år.\r\nDen straffrättsliga konventionen och tilläggsprotokollet innehåller inga\r\nbestämmelser om förutsättningarna för åtal som medför att åtalsbestämmelserna\r\nbehöver ändras. Förändringen av den personkrets som omfattas av mut- och\r\nbestickningsbrottsbestämmelserna föranleder dock regeringen att föreslå\r\nvissa ändringar av åtalsbestämmelserna. Utgångspunkten har enligt\r\npropositionen varit att åtalsreglerna inte skall ändras mer än vad som är en\r\nönskvärd följd av den utvidgning av personkretsen som föreslås och att\r\njusteringarna skall ligga i linje med de åtalsregler som gäller i dag.\r\nUtskottet har inte något att erinra mot de lagändringar som föreslås med\r\nanledning av konventionerna och tilläggsprotokollet. En mindre språklig\r\nförändring bör dock, som framgår av utskottets förslag till beslut, göras\r\ni den föreslagna lagtexten.\r\nI propositionen föreslås även en ändring av brottsbalkens bestämmelser om\r\nbestickning och mutbrott som inte föranleds av Europarådets konventioner.\r\nEnligt regeringen finns det sedan relationen mellan staten och Svenska\r\nkyrkan ändrades den 1 januari 2000 inte längre tillräckliga skäl att\r\nspecialreglera mut- och bestickningsansvaret för ledamöter i styrelser m.\r\nm. som hör till församlingar och kyrkliga samfälligheter. Den särskilda\r\nregleringen av dessa ledamöters ansvar föreslås därför upphöra.\r\nUtskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i denna del.\r\n\r\nÖvrigt\r\nDen straffrättsliga konventionen om korruption och dess tilläggsprotokoll\r\nsamt den civilrättsliga konventionen i samma ämne har upprättats på\r\nengelska och franska. De båda språkversionerna är lika giltiga. Till\r\npropositionen har fogats de två konventionerna samt tilläggsprotokollet i\r\nderas engelska lydelse tillsammans med en svensk översättning av respektive\r\ndokument. Den svenska översättningen av den straffrättsliga konventionen\r\nom korruption och dess tilläggsprotokoll överensstämmer dock på vissa\r\npunkter inte med den engelska texten. Utskottet har inhämtat från\r\nJustitiedepartementet att den svenska översättningen kommer att justeras innan\r\nrespektive dokument publiceras i Sveriges internationella överenskommelser\r\n(SÖ). Utskottet finner mot denna bakgrund, och då den svenska översättningen\r\ninte har någon juridiskt bindande verkan, inte anledning att göra något\r\nytterligare uttalande i denna del.\r\nUtredning av mutbrottslagstiftningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår två motioner med begäran om en\r\nutredning av mutbrottslagstiftningen. Jämför reservation (m, fp, kd, c).\r\n\r\nI motionerna Ju12 (m) och Ju13 (kd) begär motionärerna att regeringen\r\nskall tillsätta en utredning som skall göra en översyn av bestämmelserna\r\nom bestickning och mutbrott. Enligt motionärerna är dagens lagstiftning\r\nalltför generell och otydlig.\r\nBestämmelserna om bestickning och mutbrott finns i 17 kap. 7 § respektive\r\n20 kap. 2 § brottsbalken. Bestämmelserna utgör i stora drag varandras\r\nspegelbilder. Det straffbara handlandet är att lämna, utlova eller erbjuda\r\nmuta eller annan otillbörlig belöning respektive att ta emot eller begära\r\nsådan belöning.\r\nUtskottet delar inte motionärernas uppfattning att gällande bestämmelser\r\när otydliga och svåra att tillämpa. Även om domstolspraxis är sparsam har\r\ndet inte framkommit något som tyder på att bestämmelserna inte uppfyller\r\nsitt syfte. Vidare innebär den ändring av straffskalan för bestickning\r\nsom föreslås i propositionen att det för såväl mutbrott som för bestickning\r\nfinns gott om utrymme för domstolarna att anpassa påföljden till allvaret\r\ni det konkreta brottet.\r\nArbetet mot korruption bedrivs till stor del på internationell nivå. De\r\nsvenska bestämmelserna om bestickning och mutbrott uppfyller enligt\r\nutskottet de krav som ställs i konventioner och andra internationella\r\ninstrument på området. Sverige har också fortlöpande utvärderats, t.ex.\r\ninom ramen för samarbetet i Europarådet av GRECO och i OECD, varvid vår\r\nlagstiftning har ansetts tillgodose de krav som de internationella åtagandena\r\nställer. Det är dessutom så att det av motionärerna ifrågasatta rekvisitet\r\n\"muta eller annan otillbörlig belöning\" återfinns i de flesta av de\r\ninternationella instrumenten. I de nu aktuella Europarådskonventionerna om\r\nkorruption t.ex. används begreppet \"any undue advantage\" (övers. \"en\r\notillbörlig förmån\"). De svenska bestämmelserna stämmer således väl överens\r\nmed hur de internationella instrumenten utformats.\r\nUtformningen av bestämmelserna om bestickning och mutbrott stämmer också\r\nväl överens med utformningen av brottsbalkens övriga bestämmelser. De är\r\ngenerella bestämmelser som ger utrymme för hänsynstagande i varje enskilt\r\nfall. Frågan om vad som i en viss situation är att anse som en muta är\r\nmed nödvändighet svårbedömd. Det kan ofta uppkomma gränsdragningsproblem,\r\noch domstolarna måste ha utrymme att ta hänsyn till samtliga omständigheter\r\ni det enskilda fallet. Att t.ex. direkt i lagtexten ange särskilda\r\nbeloppsgränser, vilket ibland har föreslagits, skulle ge en mycket stelbent\r\nreglering som skulle kunna motverka sitt syfte.\r\nUtskottet avstyrker således bifall till motionerna Ju12 och Ju13.</pre><pre>\r\nReservation\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\nUtredning av mutbrottslagstiftningen, punkt 4 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe Johnsson\r\n(m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c) och Cecilia Magnusson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om utredning av mutbrottslagstiftningen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju12 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Ju13.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen svenska lagstiftningen om korruption behöver revideras till både\r\ninnehåll och form, i syfte att förenkla och förtydliga regelverket. Dagens\r\nbestämmelser är alltför generella och otydliga.\r\nLagföringsandelen för mut- och bestickningsbrott är mycket låg. Det är\r\ninte orimligt att anta att det oklara rättsläget är en bidragande orsak\r\ntill detta.\r\nEn ny och genomarbetad korruptionslagstiftning som tydliggör rättsläget\r\ninom såväl offentlig som privat sektor behövs. En sådan lagstiftning bör\r\ngrundas på en insikt om att skyddsintressena i dessa sektorer är olika.\r\nLagen bör också göras mer tydlig och förutsägbar, t.ex. bör det specificeras\r\nvad som gör något till \"en muta eller annan otillbörlig belöning\".\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att utreda frågan om en ny mutbrottslagstiftning\r\noch återkomma till riksdagen med ett lagförslag med den inriktning vi nu\r\nförordat.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om korruption,\r\nm.m.:\r\n\r\n1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nbrottsbalken.\r\n2. Riksdagen godkänner Europarådets straffrättsliga konvention om\r\nkorruption och dess tilläggsprotokoll med den reservation beträffande\r\nartikel 12 i konventionen som regeringen förordat, med de förklaringar\r\nbeträffande artikel 17 i konventionen som regeringen förordat och med den\r\ndeklaration beträffande Gruppen av stater mot korruption som regeringen\r\nförordat (avsnitt 6).\r\n3. Riksdagen godkänner Europarådets civilrättsliga konvention om\r\nkorruption med den deklaration beträffande Gruppen av stater mot korruption\r\nsom regeringen förordat (avsnitt 8.4).\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:Ju12 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mutbrotten.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att regeringen tillsätter en utredning i syfte att\r\nutreda en ny och ändamålsenlig mutbrottslagstiftning.\r\n2003/04:Ju13 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en utredning om övergripande revision av korruptionslagstiftningen\r\ni Sverige.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\nBilaga 3\r\nCriminal law convention on corruption (ETS 173)\r\n\r\nBilaga 4\r\nStraffrättslig konvention om korruption (ETS 173)\r\n\r\nBilaga 5\r\nAdditional protocol to the criminal law convention on corruption (ETS\r\n191)\r\n\r\nBilaga 6\r\nTilläggsprotokoll till den straffrättsliga konventionen om korruption\r\n(ETS 191)\r\n\r\nBilaga 7\r\nCivil law convention on corruption (ETS 174)\r\n\r\nBilaga 8\r\nCivilrättslig konvention om korruption (ETS 174)\r\n\r\nBilaga 9\r\nUpptagning från justitieutskottets offentliga utfrågning om Mutor och\r\nkorruption\r\nForskningsdagen 2004\r\nRiksdagen anordnade torsdagen den 4 mars 2004 en forskningsdag i riksdagen\r\ndär alla utskott anordnade någon form av forskningspolitiskt program.\r\nJustitieutskottet höll en offentlig utfrågning på temat Mutor och korruption.\r\n\r\nInbjudna talare\r\nReformering av mutbrottet\r\nAdvokaten Claes Beyer, ordförande för Institutet mot mutor.\r\nKorruption och kultur\r\nFil.dr Katarina Jacobsson, doktoranden David Wästerfors,\r\nLunds universitet.\r\nVem begår ekobrott?\r\nDocenten Tage Alalehto, Umeå universitet.\r\nAtt förebygga ekobrott\r\nJur.dr Lars Korsell, chefsjurist på Brottsförebyggande rådet.\r\nMutor och korruption\r\nOrdföranden: Jag hälsar alla välkomna till andrakammarsalen. Det är\r\njustitieutskottet som har en utfrågning om mutor och korruption. Detta har\r\nvi med anledning av att riksdagen har en bred forskningsdag i dag. Någon\r\nkanske kan tycka att vi ibland är litet statiska i riksdagen. Det vill vi\r\nmotverka genom att göra dynamiken något större och därför bjuda in\r\nforskarvärlden hit.\r\nVi har valt ämnet Mutor och korruption samt annan ekonomisk brottslighet\r\nsom angränsar.\r\nVi vet att det är ett mycket aktuellt ämne. Vi som var uppe tidigt i morse\r\nfick höra att Utrikesdepartementet har beskrivningar till sin personal\r\nsom nästan kan låta som stämpling och anstiftan eller i varje fall säger\r\natt det i vissa länder kan se ut på ett sätt som kan vara besvärande.\r\nSverige är relativt förskonat, men med den utvidgning av EU som vi står\r\ninför tror man att problemen kommer att kunna öka. Man ska väl inte koppla\r\nihop det med en utvidgning av Europeiska unionen, men man kan koppla ihop\r\ndet med det faktum att Sverige alltmer integrerats i den värld där detta\r\nvarit ett större problem än hos oss.\r\nVi har också haft ett antal uppmärksammade fall på sistone. Flera av dem\r\nhar ju uppmärksammats stort av massmedierna. Detta kommer säkert att\r\nberöras under dagen.\r\nPå flyget från Göteborg i går kväll träffade jag en person, en gammal\r\nkurskamrat, som arbetar på en större advokatfirma i Sverige. Han berättade\r\nhur han inför den upphandling han höll på med just nu av plasma-TV-apparater\r\noch konferensutrustning hela tiden stötte på personer som tyckte att det\r\nväl vore trevligt för honom att få ett demoex för en tusenlapp eller två.\r\nEller: Vet du om att vi har en whiskyprovarresa? Du kanske vill hänga\r\nmed på den.\r\nPersonen hade skruvat på sig och sagt: Det är helt otänkbart, förstår du\r\nväl.\r\nVi förhandlar med er om vi ska pressa priserna på den här utrustningen.\r\nJag\r\ngissar att det handlade om utrustning för några miljoner.\r\nRedan i går blev jag alltså varse att det här är ett tilltagande problem\r\näven i Sverige.\r\nDärmed vill jag hälsa de gäster vi bjudit in för att leda detta seminarium\r\nvälkomna.\r\nVi har punkterna Reformering av mutbrottet, Korruption och kultur, Vem\r\nbegår ekobrott? och Att förebygga ekobrott. Vi har en kaffepaus och\r\ndärefter en frågestund och diskussion. Vi ska vara klara 11.30. Då bjuder\r\nvi på en enklare buffé som talmannen står för i sammanbindningsbanan. Jag\r\nhoppas att många av er kan stanna så att vi kan ha lite samtal över\r\nkycklingspetten.\r\nÄn en gång: Hjärtligt välkomna. Jag hälsar advokat Claes Beyer välkommen\r\nsom första talare. Han är bland annat ordförande för Institutet mot mutor.\r\n\r\nClaes Beyer: Kamrater! Det dånar i rättens krater, för nu har det här med\r\nmutor nått älgjakten. De av er i den lagstiftande församlingen som varit\r\ni närheten av att röra vid den lagstiftning som rör älgjakt vet att man\r\ndå har stött på pulpan i den svenska folksjälen. Då värker det.\r\nAlldeles nyligen fällde hovrätten ett antal personer för bestickning för\r\natt älgjakt hade utdelats på ett olämpligt sätt. Detta var en ändring av\r\ntingsrättens dom som frikände alla dem som nu fälldes. Det betyder att\r\nrättsläget inte är så klart som önskvärt vore.\r\nLåt mig återvända till början. Början är Institutet mot mutor som bildades\r\nredan 1923.\r\nSverige är originellt på det sättet att vi är ett av de få länder i världen\r\nsom har ett permanent institut mot mutor. Framsynta män inom näringslivet\r\ninsåg att det här krävde permanent vaksamhet och att man borde försöka\r\natt fortsatt och kontinuerligt bekämpa detta.\r\nVi brukar skriva på baksidan av våra broschyrer: Vår uppgift är att verka\r\nför god sed för beslutspåverkan inom näringslivet liksom samhället i övrigt\r\noch att försöka motverka att mutor och andra otillbörliga förmåner används\r\nsom medel för sådan påverkan.\r\nVi sprider fortlöpande information till företag, näringslivets organisationer,\r\nmyndigheter och massmedier om lagstiftning och rättspraxis beträffande\r\nbestickning, korruption, mutor med mera.\r\nVi har sedan ett halvår tillbaka av lätt insedda skäl blivit nästan\r\nomkullsprungna, och våra skrifter Farliga förmåner och Vägledande regler är\r\nriktiga kioskvältare numera.\r\nI början av 2001 uppvaktade vi riksåklagaren och sade att vi tyckte att\r\ndet var svårt att ur åklagarpraxis dra några riktiga slutsatser om var\r\ngränserna gick när det gällde mutor. Riksåklagaren tillsatte en utredning\r\nmed uppgift att titta på hur det förhöll sig. Den utredningen kom med en\r\nrapport vid halvårsskiftet i år. Där berättade man om ett antal fall inom\r\ndet som rör korruption, mutor och bestickning.\r\nMan drog också ett antal slutsatser, bland annat om att åklagarverksamheten\r\ninte var vad den borde vara. - Det ska jag inte uppehålla mig vid nu. -\r\nDär står bland annat: Lagföringen är påfallande låg, 24 % mätt som andelen\r\navslutade brottsmisstankar som lett till lagföring. Där står: Det förekommer\r\nen betydande spännvidd i de rättsliga bedömningarna. Vidare står det att\r\nman skulle kunna göra en betydande utveckling av brottsbekämpningen och\r\natt det är möjligt redan inom nuvarande lagstiftning. Därmed antyder man\r\natt det kanske hade varit ännu bättre om det hade funnits någon annan.\r\nVi arbetar med att försöka upplysa folk om hur man egentligen tillämpar\r\nlagstiftningen och var gränserna går. Jag, och i synnerhet kanslichefen\r\nTorbjörn Lindhe, får svara på väldigt många frågor. Ofta är våra svar:\r\nDet är inte så lätt att säga.\r\nDet är framför allt svårt att göra några gränsdragningar när man frågar\r\nefter belopp.\r\nNär jag tillträdde som ordförande för Institutet mot mutor för ungefär\r\ntvå år sedan tyckte jag att även om detta inte var något som låg inom\r\nmitt tidigare verksamhetsområde borde det för en erfaren advokat vara\r\nmöjligt att efter att ha studerat lagen, kommentarerna och rättsfall ha\r\nen någorlunda hygglig uppfattning om var gränserna går. Om jag är något\r\nvittne, kan jag bara säga att det inte var så lätt. Jag har väldigt svårt\r\natt i dag riktigt göra detta klart för mig.\r\nJag har tittat på lagstiftningen och kommit fram till att den mut- och\r\nbestickningslagstiftning vi har i dag är mycket otillfredsställande.\r\nLagen är uppdelad på två lagrum - det känner ni säkert till - ett om\r\nbestickning och ett om mutor, det vill säga ett om den som försöker muta\r\noch ett om den som kan tänkas ta emot mutan.\r\nDen centrala bestämmelsen är densamma. Den lyder så här: Arbetstagare som\r\nför sig själv eller för annan tar emot, låter sig utlova eller begär muta\r\neller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning döms för mutbrott\r\ntill böter eller fängelse i högst två år.\r\nDet är inte tillfredsställande att ett straffbud är till den grad allmänt\r\nbeskrivet att det närmast kan betraktas som en generalklausul.\r\nSå ser vår lagstiftning egentligen inte ut. Jag hör inte till dem som\r\ntror att lagen kan utformas så att man direkt ur den kan utläsa hur den\r\nska tillämpas, men att de viktigare elementen i en bedömning ändå ska\r\nvara med är ganska ofrånkomligt.\r\nNi kan jämföra det jag nyss läste upp med det som står om stöld, som är\r\nett välkänt brott. Det står så här: Den som olovligen tager vad annan\r\ntillhör med uppsåt att tillägna sig det dömes, om tillgreppet innebär\r\nskada, för stöld.\r\nDär kommer det först ett antal rekvisit och sedan säger man: Det här är\r\nstöld, och begår man det blir man dömd.\r\nI mutparagrafen säger man egentligen att den som tar emot en muta döms\r\nför mutbrott. Man säger visserligen muta eller annan otillbörlig belöning,\r\nmen det blir ju inte mycket mer än en cirkeldefinition ändå. Det är enligt\r\nmin mening alldeles oacceptabelt.\r\nVi har en annan bestämmelse, nämligen i marknadsföringslagen. Där är det\r\nvisserligen ännu mer allmänt. Där kan man inte utläsa detta alls. Där\r\nstår det bara att man ska följa god marknadsföringssed och att det ska\r\nvara tillbörligt mot konsumenter och näringsidkare. Men det är ändå den\r\nskillnaden mellan en civilrättslig lagstiftning och en straffrättslig\r\nlagstiftning att den civilrättsliga inte kan få en allvarligare påföljd\r\nän att man blir förbjuden att fortsätta med det man har börjat med.\r\nNär det gällde marknadsföringslagen fanns det i näringslivets opinionsnämnd\r\noch på andra ställen en så omfattande praxis att hänvisa till att det är\r\nmycket mindre generalklausulartat än det kan verka när man läser lagtexten.\r\n\r\nOm man läser vidare står det \"arbetstagare\" som tar emot detta. Det betyder\r\nalltså att man använder sig av ett uttryck som är så allmänt som möjligt.\r\nAv lagtexten ser det ut som om det inte spelar någon roll om man är domare\r\neller arbetare på verkstadsgolvet eftersom båda är arbetstagare. Självfallet\r\nförhåller det sig inte så, och det är heller inte avsikten.\r\nDet borde det kanske ges någon antydan om i lagtexten.\r\nRent systematiskt står båda de här bestämmelserna om bestickning och\r\nmutbrott under paragrafer som ger intryck av att bara röra allmän verksamhet.\r\nDe står under Brott mot allmän verksamhet respektive om tjänstefel eller\r\ndylikt. Men i själva verket avser de ju både privat och allmän verksamhet.\r\n\r\nAv vad jag nu har sagt skulle man kunna tro att jag tror att det är möjligt\r\natt skärpa lagstiftningen så att den verkligen skulle bli mer precis. Jag\r\ntror att det går, men jag tror att man då måste göra något mer. Man måste\r\nförstå att man har gapat över för mycket. Man har försökt att med ett\r\nenda paragrafpar täcka ett alldeles för stort område.\r\nJag delar den uppfattning som har framförts av flera än mig att när man\r\n1977 utvidgade mut- och bestickningsbrottet till att gälla inte bara\r\nverksamhet i den offentliga sektorn utan också verksamhet i den privata\r\nsektorn insåg man inte - det var nog ganska vanligt 1977-1978 - att det\r\nändå finns en principiell skillnad mellan verksamhet i offentlig sektor\r\noch verksamhet i privat sektor. Det är en väldig skillnad mellan att utöva\r\nmyndighet och använda allmänna medel och att i privat verksamhet producera\r\nfritt valda varor och tjänster.\r\nLagstiftningen har faktiskt gjort skillnad mellan privat och offentlig\r\nverksamhet. Om man ska åtala för brott begångna inom privat verksamhet\r\nska det vara anmält av arbetsgivaren. Det är inte så ofta det är det.\r\nDet betyder egentligen att man i en åtalsbehörighetsparagraf har gömt en\r\nviktig skillnad som egentligen har med själva brottsrekvisiten att göra.\r\nDet tycker jag är olämpligt.\r\nAv kommentaren framgår klart att man tycker att det är en skillnad. Vi\r\ngör skillnad på detta i vår verksamhet. Vi har skrivit en broschyr som\r\nheter Vägledande etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner\r\ni affärsverksamhet. Den avser i första hand affärsverksamhet även om det\r\nfinns rätt många i offentlig verksamhet som också har bett att få den här\r\nbroschyren.\r\nVi har skrivit en broschyr som heter Farliga förmåner. Det är ett försök\r\ntill beskrivning av lagtexten.\r\nDet finns naturligtvis gränsdragningsproblem. I vår värld av privatisering,\r\nskolpeng, maxtaxa, dagbarnvårdare med mera är naturligtvis gränsen mellan\r\nprivat och offentlig verksamhet ibland flytande.\r\nDet borde säkert föranleda att man inom den offentliga sektorn gjorde\r\nskillnad mellan dem som utövar myndighet och dem som eljest är verksamma\r\ni saken.\r\nPå sätt och vis kan man säga att vi 1977 på något sätt hade nått en\r\nslutpunkt. Ungefär då hade välfärdsstaten nått sin största utsträckning.\r\nStat och kommun utövade långt mer en myndighet. Sverige var förmodligen\r\ndet enda land i västvärlden där praktiskt taget all sjukvård, all socialvård,\r\nall undervisning på lägre och högre nivå, all åldringsvård och all\r\nbarnavård var monopoliserad av stat och kommun.\r\nDen offentliga sektorn framstod då inte bara som myndighetsutövande utan\r\nockså som leverantör av en rad tjänster och ibland varor. Det kan tänkas\r\natt det då föreföll naturligt att agera på det här sättet.\r\nUtvecklingen, eller snarare avvecklingen, har gått betydligt längre sedan\r\ndess. Det betyder att en rad verksamheter har privatiserats och att vi\r\nhar fått en blandning.\r\nJag tror att de som kommer att tala efter mig kommer att säga att när man\r\nhar försökt definiera var mut- och bestickningsverksamhet ibland kan\r\nuppträda är det just i perioder av den typen av samhällsförändring. Då\r\nmåste man vara klar över att göra skillnader.\r\nDet betyder att det här inte är så enkelt. Vi måste i offentlig sektor\r\nskilja mellan myndighetsutövning och tjänsteprestationer. I privat verksamhet\r\nmåste vi skilja mellan det som verkligen sker uteslutande med privata\r\nmedel och allt det som sker privat men egentligen finansieras av den\r\noffentliga sektorn.\r\nDet talas ibland om läkarna och om de kan mutas eller inte. En privat\r\nläkare som verkligen bara debiterade pengar som betalades av den enskilde\r\nskulle egentligen inte kunna vara föremål för muta, för det förutsätter\r\nju att man är arbets- eller uppdragstagare på något sätt. Men nästan alla\r\nläkare ger råd, förskrivningar och annat som till slut drabbar det allmänna.\r\nPå det sättet kan man säga att de är ett slags uppdragstagare. Den\r\nanalysen har inte gjorts särskilt långt, men den behöver nog göras.\r\nI princip måste man komma ihåg att när det gäller det offentliga är det\r\nett skyddsintresse som är annorlunda än det privata. Man vill värna\r\nlagbundenhet, opartiskhet, saklighet, likhet inför lagen, offentlighet och\r\navgörande inom rimlig tid - alltså de vanliga rättssäkerhetskraven.\r\nNär det gäller de viktiga skyddsintressena i privat verksamhet är det\r\negentligen marknadsekonomins funktionssätt. Vad vi vill skydda är helt\r\nenkelt att konsumenterna erbjuds bästa möjliga vara eller tjänst till\r\nlägsta möjliga pris. Det är alltså egentligen konsumenternas intresse som\r\nskyddas.\r\nJag tror att det är viktigt att få till stånd en utredning som går tillbaka\r\ntill grunderna för varför vi har mut- och bestickningslagstiftning och\r\nvilka skyddsintressen vi ska ha. Det kan vara intressant att överväga\r\nnågot som ändå kan förefalla vara en detalj.\r\nDet finns också inom mut- och bestickningslagstiftningen en del fall som\r\nrör äldrevårdens mottagande av gåvor och testamenten från vårdtagarna.\r\nDet har fällts för mutansvar även i det sammanhanget.\r\nEn analys ger naturligtvis vid handen att vi då egentligen talar om något\r\nannat. Annars kan man fråga sig: Hur kommer det sig att det är helt okej\r\nför mig att ge drickspengar till färdtjänstchauffören, men absolut inte\r\nokej för mig att ge pengar till den som vårdar mig när jag kommer fram -\r\neller tillbaka?\r\nDet beror naturligtvis på att vad vi skyddar i den relationen snarare är\r\nett slags ockerliknande situation, det vill säga det handlar om ett\r\nberoende. Man får inte utnyttja det beroendet för att skaffa sig egna\r\nförmåner. Det är egentligen en helt annan sak än alla de andra besticknings-\r\noch mutsituationerna. Den borde i en ny analys också bli föremål för\r\nytterligare diskussioner och kanske andra typer av brottsbeskrivningar.\r\nJag ska gå in på ytterligare några frågor där jag tycker att lagen brister,\r\nförutom att vara oprecis.\r\nJag tycker inte att det är vettigt att man när man ska titta på en begången\r\ngärning först ska titta i 17 kapitlet för att titta på bestickningen, och\r\nsedan i 20 kapitlet för att titta på mutan. Det vore ganska naturligt att\r\nsammanföra detta till åtminstone ett kapitel, ett område eller under en\r\nrubrik.\r\nDet borde också göras en systematisk skillnad mellan ordinarie mut- och\r\nbestickningsbrott och grova sådana å ena sidan och ringa sådana å andra\r\nsidan.\r\nDet har diskuterats huruvida det är okej för en polisman i uniform att ta\r\nemot ett erbjudande från en hamburgerbar att få en gratis hamburgare om\r\nhan tittar in där på kvällen. Det må vara att det nog egentligen inte är\r\nriktigt korrekt, men det är något annat än att ta emot betydande mutor\r\nför att bli påverkad i en upphandlingssituation.\r\nDet finns de som hävdar att det borde ha en särskild brottsbenämning,\r\nkorruptivt beteende eller något liknande.\r\nLåt mig sammanfatta dagens ärende med följande punkter:\r\nJag tror att mutor och bestickning i privat verksamhet och i offentlig\r\nverksamhet borde höra hemma under skilda bestämmelser och med bättre\r\nbrottsbeskrivningar i var och en av dem.\r\nJag tror att mutor och bestickning är två sidor av samma sak och borde\r\nsammanföras i ett bestämmelseblock.\r\nJag tror - det har jag inte sagt förut - att man borde skilja ut vissa\r\nfrågor som rör näringslivet och att det vore rimligt att låta\r\nmarknadsföringslagen ta hand om det som är korruptivt beteende av ringa art inom\r\nnäringslivet och avkriminalisera det.\r\nJag tror att vi borde ha särskilda bestämmelser för ringa och grövre brott.\r\n\r\nJag tror att vi naturligtvis borde ha bättre rubriceringar.\r\nJag tror att vi borde ha särskilda bestämmelser för dem som ägnar sig åt\r\nvård.\r\nSlutligen, angående något som är oerhört aktuellt eftersom det kom en\r\nutredning i går: När det gäller partifinansiering, som i många länder är\r\nen väldigt viktig del i korruptionslagstiftningen, har vi just nu fått\r\nett förslag där man i stort sett vill begränsa sig till att framtvinga\r\nett offentliggörande av all partifinansiering.\r\nDet är möjligt att det är tillräckligt. Jag har ingen slutlig idé om detta.\r\nI de allra flestas ögon är frågan om vad som är tillåtet och förbjudet\r\nnär det gäller att finansiera den offentliga verksamhet som just ni ägnar\r\ner åt också en viktig del i korruptionslagstiftningen.\r\nOrdföranden: Tack. Vi går vidare i programmet.\r\nNästa ämne är Korruption och kultur. Vi hälsar doktor Katarina Jacobsson\r\noch doktorand David Wästerfors från Lunds universitet välkomna.\r\nKatarina Jacobsson: När vi för några år sedan började undersöka möjligheten\r\natt studera mutor möttes vi av en ganska stor skepsis. Bland annat kontaktade\r\nvi polismyndigheten i Malmö för att fråga om vi kunde få ta del av olika\r\nanmälningar om mutbrott och bestickning. Då lät polisen oss snabbt förstå\r\natt själva frågan var befängd. Mutbrott, sådant har vi inte i Sverige. En\r\nliknande inställning hade några av våra universitetskolleger, som inte\r\nalltför finkänsligt kallade vårt projekt för perifert.\r\nDet är knappast någon överdrift att påstå att mutor och korruption är\r\nämnen som har fått ett uppsving i den offentliga debatten under senare\r\ntid. Bakom ett sådant uppsving ligger inte bara de skandaler som medier\r\nrapporterat om. Rättsväsendet har inrättat en riksenhet för utredningar\r\nom korruptionsrelaterade brott. Folkligt missnöje manifesteras i\r\nsammanslutningar som till exempel Föreningen mot orättvisor och maktmissbruk.\r\nÄven den här utfrågningen är ett sådant tecken i tiden.\r\nMutor och korruption är numera något som angår även Sverige. Under rubriken\r\nmutor och moral har vi bedrivit flera studier vid sociologiska institutionen\r\nvid Lunds universitet. Arbetet sker inom Kriminalvetenskapligt nätverk\r\nmed professor Malin Åkerström som övergripande projektledare. Vi har främst\r\nintresserat oss för olika gruppers upplevelser av mutor såsom svenska\r\naffärsmän verksamma i utlandet och biståndsarbetare aktiva i tredje världen.\r\nVi har talat med personer som i Sverige dömts för mutbrott och bestickning.\r\nPoliser och åklagare som arbetar med den här typen av ärenden har vi\r\nockså talat med.\r\nVi ska inte uppehålla oss vid juridik. Det är inte riktigt vårt område.\r\nI stället ska vi tala om allmänt vedertagna föreställningar om vad en\r\nmuta är. Folkliga föreställningar om mutor är bland annat relevanta\r\neftersom de ligger till grund för varför visst handlande gärna betraktas\r\nsom undantag eller icke-korrupt beteende. De säger något om vilka\r\nomständigheter och situationer som kan tänkas ursäkta eller rent av rättfärdiga\r\njuridiskt tvivelaktiga handlingar. Allmänt vedertagna föreställningar om\r\nmutor är också relevanta eftersom de utgör stoff för anklagelser om\r\nkorruption. För att kunna urskilja mutor måste man veta vad som räknas som\r\nen muta.\r\nVad kännetecknar då föreställningen om mutor? Vad betraktas som en riktig\r\nmuta? Mutor anses för det första vara hemliga eller åtminstone diskreta\r\noch ljusskygga. En muta förväntas överräckas i skymundan eller under bordet.\r\nÖppna transaktioner kan därför undgå att betecknas som korrupta av den\r\nanledningen att de är just öppna.\r\nI ett rättsfall var till exempel de inblandade införstådda med att en\r\nviss provision var tvivelaktig. Men eftersom den fakturerades på vanligt\r\nsätt och bokfördes i vanlig ordning, det vill säga öppet, ansåg man att\r\ndet omöjligen kunde handla om mutbrott.\r\nEn annan intervjuperson som dömts för bestickning efter att han öppet\r\nsänt en gåva till en statlig tjänsteman uttryckte sig så här: Jag sade\r\ntill polisen som förhörde mig att om jag hade haft en tanke på bestickning,\r\nom jag hade velat få ikull någon vid den här myndigheten, hade jag inte\r\ngjort så här. Då hade jag gett henne 50 000 kr under bordet. Den gåva som\r\nhan själv gav var bara en bråkdel av dessa 50 000 kr.\r\nDet leder oss in på en andra sådan föreställning. Mutor förväntas bestå\r\nav någonting värdefullt. En sådan uppfattning delas inte bara av personer\r\nsom har dömts för bestickning. En åklagare som jag talade med betraktar\r\nmutbrottet som ett av de viktigaste brotten att bekämpa. Men hon suckade\r\nlite uppgivet över att de ärenden som går till rättslig prövning mest är\r\nskitsaker. Ett sådant resonemang underförstår att det faktiskt förekommer\r\nmutbrott av annan dignitet än dem åklagaren själv får på sitt bord.\r\nMutan av det lilla formatet tas som belägg för att det finns en mer\r\nomfattande korruption. På samma sätt resonerar några svenska affärsmän som\r\när verksamma i Öst- och Centraleuropa. Berättelser om hur man med några\r\nsedlar lyckats köpa sig ur en polis- eller tullkontroll kan anföras som\r\nbevis på en mer genomgripande korruption. Det är som upplagt för fiffel\r\noch båg, säger en affärsman efter att han har berättat om mutors gångbarhet\r\ni vardagslivet i Tjeckien. Även rykten om mutor i stor skala har en sådan\r\nfunktion. De gör att affärsmännens egna betalningar bleknar i betydelse.\r\n\r\nMutor anses för det tredje generera favörer. I det idealtypiska mutfallet\r\när mutan nämligen villkorad. Man ska lätt kunna urskilja vad såväl mutan\r\nom favören består av. Sådana fall kan till exempel handla om att man åker\r\nfast i en hastighetskontroll. Då mutar jag mig ur en besvärlig situation.\r\nMen det kan också handla om säljarens möte med en inköpare eller klientens\r\nmöte med en myndighetsperson. Här mutar jag mig in eller till något\r\neftersträvansvärt. Det handlar om en order, ett avtal, ett tillstånd eller\r\nliknande. Mutan antas alltså leda till en fördel för givaren. Om jag ger\r\ndig X får jag Y av dig. Frånvaron av tydliga favörer leder oss bort från\r\nmänniskors vardagliga uppfattningar om vad mutor är.\r\nFör det fjärde antas mutor ingå i en bestämd handlingssekvens, först gåva\r\noch sedan gentjänst. En omvänd sekvens, det vill säga gåvor som ges efter\r\natt en tjänst har utförts, kan knappast betraktas som mutor i denna\r\nvardagliga föreställning. Sådana gåvor antas i stället mer vara uttryck för\r\ntacksamhet än för korruption. Det som juridiskt skulle kunna klassificeras\r\nsom mutor kan därmed rättfärdigas med att gåvan överlämnades först efter\r\navslutat uppdrag och att den därför inte kan utöva påverkan.\r\nFör det femte antas mutor inte finnas i vår omedelbara närhet. De finns\r\ni stället någon annanstans. Det är mer sannolikt att gåvor och tjänster\r\nsom förekommer på annat ställe eller i en annan kultur definieras som\r\nkorrupta än gåvor och tjänster i ens närhet. På håll kan ett agerande\r\nbeskrivas som korrupt och förklaras som kultur. Som regel avser vi då\r\nandras kultur och inte vår egen. Man skulle alltså kunna säga att mutor\r\ndefinieras av att de sällan finns i ens närhet. Men om så nu ändå skulle\r\nvara fallet används i stället andra ord för företeelsen.\r\nEn av våra intervjuade affärsmän som betalat ut mutor under sitt utlandsarbete\r\nfick frågan om hur man bokför sådana utgifter. Han svarade: Provision\r\nheter det i Sverige. Det är tillåtet här. Skulle det inte vara det får\r\nman hitta på något annat sätt.\r\nDessa fem ingredienser ingår i en kulturell föreställning om vad som ska\r\nuppfattas som en riktig muta. Mutor är hemliga, de är värdefulla, de\r\ngenererar favörer, de ingår i en bestämd handlingssekvens och mutor finns\r\nförst och främst på distans.\r\nSom jag påpekade inledningsvis är det ingredienser som på olika sätt kan\r\nkomma till användning. Aktörer kan ursäkta eller rättfärdiga ett visst\r\nagerande genom att sätta det i konstrast till vad som är en riktig muta.\r\nDet man själv har gjort eller tänker göra framstår då som relativt\r\nklanderfritt.\r\nRättfärdigande förklaringar behöver inte bara vara så kallade\r\nefterkonstruktioner.\r\nForskare som har studerat hur ekonomiska brottslingar som begår brott\r\nhävdar att sådana förklaringar måste vara tillgängliga från början. Då\r\nfinns möjligheten att begå brottet med den hederliga självbilden i behåll.\r\n\r\nDet finns med andra ord en poäng med att uppmärksamma folkliga definitioner\r\nom man vill bekämpa mutor och korruption. Det är nämligen ur sådana\r\ndefinitioner som olika aktörer kan hämta motiv till korrupt agerande.\r\nDavid Wästerfors: Jag tar vid där Katarina slutade. Folkliga definitioner\r\nkan också ha en mer allmän betydelse. De kan ingå i en syn på samhället.\r\n\r\nNär vi började vår forskning om mutor var, som vi nämnde inledningsvis,\r\nfrågan klart nedtonad i den offentliga debatten. Svenska mutor fanns inte.\r\nDen senaste tidens skandaler, där väl Systembolaget tilldragit sig störst\r\nintresse, har gjort att situationen ser annorlunda ut. Även om det är\r\nsvårt att sia om framtiden kan man ställa sig frågan om bilden av det\r\nkorruptionsfria Sverige håller på att ändras. Kommer anklagelser om mutor\r\natt på ett mer självklart sätt ingå i den svenska självbilden?\r\nOavsett hur man besvarar en sådan fråga finns det anledning att ta ett\r\nsteg tillbaka och även studera själva anklagelserna eller misstankarna i\r\nsig. Vad händer när allmänhetens och rättsapparatens uppmärksamhet riktas\r\njust mot korruption?\r\nFör det första finns risken att vissa mutor undkommer rättsapparatens och\r\nallmänhetens korruptionsjakt. Bilden av hur en muta böra vara, som Katarina\r\nredogjorde för, kan göra att andra inte lika tydliga gärningar faller\r\nutanför vår blick och inte klassificeras som korrupta. Man vill ha stora\r\noch tydliga skandaler snarare än små och diffusa. Om man studerar svenska\r\nrättsfall visar det sig att de vanligaste mutor som lagförs är relativt\r\nodramatiska. Det är långt ifrån den typiska \"riktiga\" muta man lätt\r\nföreställer sig.\r\nFör det andra finns den omvända möjligheten att alltfler ageranden dras\r\nin under definitionen korrupt, åtminstone ur allmänhetens synvinkel. Den\r\nsom en gång har börjat betrakta samhällslivet med en blick för mutor kan\r\nse mutor överallt. Å ena sidan kan det uppstå en underförstådd tolerans\r\nför vissa mutor, de som inte överensstämmer med den \"riktiga\" storskaliga\r\nmutaffären. Å andra sidan kan en allmän syn spridas som liknar vissa\r\neuropeiska opinioner. Eliten är alltid korrupt. De där uppe är alltid\r\nohederliga.\r\nI båda dessa tänkbara strömningar finns argument för att begå brott i\r\nföretaget, organisationen, branschen eller hos den enskilde. Mutor har\r\nblivit en del av kulturen. Det gäller att gilla läget. Eller: Det vi\r\nsysslar med är ingenting jämfört med de stora herrarna.\r\nDet är inte givet att ökad uppmärksamhet av mutor och korruption i ett\r\nvisst samhälle måste leda till en minskning av antalet brott. Kampen mot\r\nkorruption rymmer i själva verket åtskilliga motsägelser och ironier även\r\npå ett mer praktiskt plan. En studie av stadsadministrationen i New York\r\nvisar till exempel att ökad kontroll av en byråkrati kan leda till fler\r\nsnarare än färre möjligheter till korruption.\r\nStegrad korruptionskontroll kan skapa en miljö präglad av övervakning och\r\nmisstänksamhet. Det kan skärpa tjänstemännens motstånd mot kontrollen och\r\nbefrämja deras avvikelser från byråkratiska ideal. Frånvaron av ett tydligt\r\nsätt att mäta och definiera korruption gör att en antikorruptionskampanj\r\nlätt blir kontraproduktiv, menar författarna till studien.\r\nNär ett samhälles uppmärksamhet riktas mot korruption finns risk för både\r\nen viss selektion och en viss häxjakt. Den juridiska lösningen på problemet\r\när väl i regel att arbeta fram än mer detaljerade kriterier för vad som\r\när en muta och vad som inte är det eller åtminstone påminna om de kriterier\r\nsom finns.\r\nRedan nu kan det emellertid vara svårt att som lekman förstå alla juridiska\r\ngränsdragningar för mutor. En annan och kanske mer konstruktiv lösning är\r\ndå att påminna om vilket värde mutorna kränker, alltså själva grunden\r\ntill brottet. För att ställa en till synes dum fråga: Varför är mutor\r\nfel? Vad ska vi ha själva brottet till?\r\nEn amerikansk historiker och domare, John T. Noonan, framhåller det kanske\r\nmest grundläggande svaret på den frågan i sin studie av mutors historia.\r\nDet värde som mutorna kränker är ett särskilt ideal om opartiskhet eller\r\nrättvisa beslut. Västvärldens antikorruptiva etik bygger på detta ideal.\r\nDen som ska fatta ett beslut eller göra en bedömning - en domare, tjänsteman,\r\npolitiker, handläggare, inköpare och så vidare - förväntas inte favorisera\r\nnågon. Han eller hon bör inte låta sig korrumperas.\r\nKritiken mot mutor måste naturligtvis inte stödja sig på detta ideal. Den\r\nkan vara mycket mer vardaglig än så. Svenska affärsmän som jobbar i Öst-\r\noch Centraleuropa som jag har talat med anser sig ibland föranledda att\r\nförklara varför de inte mutar. De kan till exempel säga: Vi har en policy\r\natt inte göra så. Eller: På sikt kommer korruptionen ändå att försvinna.\r\nMan kan anföra det anseende man vinner på att avstå trots att man på\r\nkort sikt kan förlora affärer.\r\nKanske bör man ägna sådana förklaringar mer uppmärksamhet än vad man i\r\nförstone tänker sig. Lika gärna som man kan kritisera ursäkter och\r\nrättfärdiganden av mutor och korruption, alltså de folkliga ursäkter och\r\nrättfärdiganden som finns tillgängliga, kan man försöka förstärka de\r\nfolkliga förklaringarna till att avstå från mutor och korruption. Man kan\r\nförsöka förstärka aktörers skäl till att inte agera korrupt.\r\nEtt sådant skäl finns också i det värde som mutorna kränker. Att avstå\r\nfrån mutor är intimt förknippat med framväxten av idén om den västerländske\r\nbyråkraten, beslutsfattaren som bara ser till saken och aldrig till den\r\ninblandade personen. Hur ouppnåeligt det idealet än är i praktiken - om\r\ndet vittnar otaliga samhällsvetenskapliga undersökningar - finns kanske\r\nhär ett mer pålitligt rättesnöre än specificeringar i termer av juridik.\r\n\r\nDen som vill bekämpa korruption måste alltså inte enbart försöka identifiera\r\nmutor. Han eller hon kan med fördel också försöka identifiera och försvara\r\nde situationer och positioner i ett samhälle där man förväntar sig frånvaron\r\nav mutor och korruption, alltså där man förväntar sig rättvisa och\r\nopartiskhet.\r\nOrdföranden: Vi tackar för det. Då vet vi lite om vad man kan förändra\r\noch lite om föreställningarna. Nu vill vi verkligen veta vem det är som\r\nbegår dessa typer av ekobrott. Jag lämnar ordet till Tage Alalehto från\r\nUmeå universitet. Varsågod.\r\nTage Alalehto: När jag satt och lyssnade på de två första föredragen\r\nfunderade jag så här: Har jag kommit till rätt ställe månntro? Jag har\r\ninte så mycket att berätta om mutor och korruption. Men det är klart att\r\nekobrott omfattar ganska mycket korruption som sådant. Jag hoppas att jag\r\nkan bidra någonting i frågan.\r\nJag har studerat ekobrottslingar. Dit hör förutom alla dessa skattebrottslingar\r\nockså förskingrare, bedragare, svindlare, kartelldrivare och även bestickare\r\noch mutade. Det är en brokig samling som jag har hittat i vårt svenska\r\nsamhälle, det må jag säga.\r\nVem begår ekobrott? När jag tittat på rubriken har det slagit mig: Är det\r\nmeningen att jag ska sitta och peka ut människor här? Det är onekligen en\r\nganska tuff uppgift för min del. Möjligtvis kan jag klara av dem som blivit\r\ndömda för ekobrott. Men det kan i och för sig vem som helst göra. Det\r\ntänker jag inte göra.\r\nJag börjar med det jag egentligen ska hålla föredraget om. Jag har studerat\r\nekonomisk brottslighet sedan 1994. I svensk forskningsagenda är jag lite\r\nav en av veteranerna på området av dem som i dag håller på med frågan.\r\nJag har gjort ett antal studier på området och har haft en hel del kontakter\r\nmed forskare både nationellt och internationellt och utbytt både tankar\r\noch erfarenheter. Jag har fått en bild av hur ekobrottsligheten ser ut\r\nhär i Sverige, i Norden och även i Europa.\r\nDet började egentligen med att jag våren 1994 blev uppringd av en kollega\r\ntill mig från Stockholms universitet som hade varit föredragshållare på\r\nen konferens för arbetarrörelsen där bland annat Hotell- och restaurangfacket\r\nvar med. Hur det nu var hade han i något sammanhang frågat företrädarna\r\nför det om de inte var intresserade av att göra en studie av ekonomisk\r\nbrottslighet. Det visade sig vara en fullträff mellan akademin och den\r\nsvenska verkligheten. Det är någonting som sällan sker. De var oerhört\r\nangelägna att man skulle göra en sådan studie.\r\nDe ville ha en sociologisk studie. Jag var sociolog och han var historiker,\r\noch han ringde mig. Jag höll på med någonting helt annat inom ett annat\r\nforskningsfält. Jag tyckte att det var en så vansinnig idé att jag helt\r\nenkelt bara måste tacka ja till den.\r\nI och med detta satte vi i gång vårt samarbete. Vi utförde en pilotstudie\r\nav datainsamlingstekniker och en studie av Stockholms krögarvärld som\r\npresenterades år 1996. Det var absolut ingen stor studie. Det var bara 20\r\nkrögare som vi intervjuade.\r\nVad som förvånade oss då och som kanske har blivit en eftersläpning här\r\ni dag var det stora massmediala intresse som då dök upp. Vi förstod att\r\ndet var en stor fråga. Det var helt enkelt en fråga på tapeten.\r\nVi skrev ihop en ansökan för att göra en större studie på två år. Vi skulle\r\nåterigen intervjua krögare i Stockholm, i det här fallet 60 stycken. Vi\r\nskulle komplettera med 40 krögare från Malmö och krögare från Göteborg.\r\nDen\r\nstudien gjordes. Precis som Katarina var inne på var vi sociologer. Vi\r\ntittade helt enkelt på vilken typ av branschkultur som fanns närvarande\r\noch hur man resonerade kring normsättning, det vill säga vad man bör göra\r\noch vad man inte bör göra. Vi diskuterade kring olika typer av sociala\r\nvärderingsstrukturer som fanns, vad som var rätt och vad som var fel.\r\nDet som då slog oss var den nästan gemensamma uppfattning som fanns, att\r\nom man som krögare inte försökte ta bort en del av pengarna i sin verksamhet,\r\nåtminstone av de skattemässiga pengarna, för att klara verksamheten blev\r\nman mer eller mindre betraktad som en idiot.\r\nDet var en häpnadsväckande insikt. Det fanns helt enkelt befryndad en\r\nvärderingsstruktur och kultur att det var så fullt legitimt att om man\r\ninte gjorde det var man verkligen en avvikare.\r\nÄven detta fick ett stort massmedialt uppslag. Vi gick vidare. Det gjorde\r\nvi i så måtto att jag gick vidare med forskningsfrågan och inte med den\r\npolitiska frågan. Här hade vi upptäckt en brottskultur som är utbredd\r\ninom krogvärlden. Vi kunde genom studier av andra branscher - det kunde\r\ngälla byggbranschen, frisörverksamheten, måleri och även oljebranschen\r\noch sådant - finna uttryck för att hela kulturen i de olika branscherna\r\npräglades av en stark legitim kriminalitet.\r\nMan kallar det i kriminologin för kriminologenisk struktur eller\r\nkriminologenisk kultur. Det var någonting som jag tog fasta på. Jag resonerade\r\nså här. Sociologerna har bidragit med kunskap om att människor under vissa\r\norganisatoriska omständigheter, i en viss typ av affärsmiljö och med vissa\r\nsamhällspolitiska strukturer kommer att se ekobrott som en fullt legitim\r\nhandling.\r\nVad jag då noterade var att även om de flesta krögare, de flesta frisörer,\r\nde flesta byggare och så vidare utförde ekobrott så utförde inte alla\r\nekobrott. Det var en fråga som jag tog med mig. Det var något som vi kallar\r\nför en anomali inom forskningen. Man kunde förklara brottskulturen, men\r\nman kunde inte förklara dem som avvek från denna kultur.\r\nDå kommer vi fram till frågan: Vem begår ekobrott? Jag kunde inte finna\r\nnågot annat skäl än att det måste finnas en individuell särskillnad. Det\r\nmåste helt enkelt hänga på individernas särroll, karaktärer eller till\r\noch med personlighetsdrag. Det är skälet till att vi får en sådan skillnad.\r\n\r\nJag läste in mig på området. Det fanns en kolossal forskningsagenda om\r\ndetta i USA, Kanada och delvis i Mellaneuropa. För svensk och nordisk del\r\nvar den totalt frånvarande. Det var märkligt, men den var totalt frånvarande.\r\n\r\nJag konstaterade att det fanns ett antal gängse modeller som verkligen\r\nvar i svang. Jag ville inte vara kontroversiell utan tänkte: Jag köper\r\nhelt enkelt det som är mest giltigt i dag. Det visade sig vara en modell\r\nsom kallades för Big Five, de fem stora.\r\nDe fem stora omfattar personlighetsdrag av extroverthet, hjälpsamhet,\r\ninbilskhet, neurotiskhet och intellektualitet. De har sina motsatser i så\r\nmåtto att det finns positiv extrovert, negativ extrovert, hjälpsam,\r\nicke-hjälpsam, inbilsk, icke-inbilsk, ja, ni förstår principen.\r\nDen fanns en checklista för hur man bestämde vad var och en av de personer\r\nsom var med i undersökningen kunde karakteriseras som. Den checklistan är\r\nganska betydande. Jag ska inte uppge den här. Den finns presenterad i en\r\nforskningsrapport i ämnet för den som är intresserad.\r\nJag tänkte så här: Jag vill inte ha några besvärliga frågor om att jag\r\ninte har kollat upp sociala bakgrundsvariabler, det vill säga att jag\r\ninte har kollat upp könsvärderingar, utbildningsbakgrund och den etniska\r\ntillhörigheten. Av det skälet kom jag att välja att göra ett urval som\r\nutgjorde ett slags tvärsnitt av tre branscher som jag valde ut.\r\nDe branscher som jag valde ut hade tre kriterier. För det första ville\r\njag ha en bransch som var känd för att vara helt ekobrottsbefryndad. Det\r\nvar en hel del i byggbranschen. Det var framför allt hantverkeriet och\r\nunderleverantörerna i byggbranschen. Det blev naturligtvis också de stora\r\nbyggföretagen som involverades i studien. Det var den enda sidan. Det var\r\nmotpolen. Det var de grova ekobrottslingarna som fanns där. Jag tog det\r\nfrån Branschsaneringsutredningen från 1997.\r\nMot detta ställde jag en bransch som över huvud taget inte i nordisk eller\r\ninternationell litteratur var känd som en bransch för ekobrottslighet.\r\nJag valde verkstadsbranschen för att få en motpol till byggbranschen. Jag\r\nville se om det verkligen fanns en skillnad. Jag hade ingen illusion om\r\natt det inte förekom ekobrottslighet i verkstadsbranschen. Men jag trodde\r\ni varje fall att det skulle förekomma lite mindre.\r\nSom ett slags media mellan dessa två branscher valde jag en bransch som\r\npoppade upp starkt under slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet,\r\nmusikbranschen. Det var den produktion inom popindustrin som slog igenom.\r\nDet var en stark tillväxtsida i den branschen som jag var intresserad av.\r\nAmerikanska forskare hade visat att just i branscher som växer under\r\nmycket kort tid och har en hög tillväxt förekommer speciellt diffusa\r\nspelregler för hur man hanterar affärer.\r\nSagt och gjort. Jag tog dessa tre branscher med tre olika karaktärer som\r\nvar tjänstearbetsrelaterade. Jag valde ut fem platser. Örnsköldsvik,\r\nÖstersund, Stockholm, Göteborg och inre delarna av Småland, det vill säga\r\ndet religiösa lutheranska bältet kring Virserum, Gnosjö och så vidare.\r\nJag ville verkligen ha olika typ av miljöer för att kunna relatera till\r\nom personlighetsdrag hade någon betydelse.\r\nJag anställde fem intervjuare. De fick till uppgift att utföra 25 intervjuer\r\nvar på var sin plats. Det gjorde de naturligtvis. Jag sammanställde detta\r\noch körde det i ett dataprogram. Jag är lite okonventionell här. Jag är\r\ninte en klassisk kriminolog som går på dömda eller häktade personer. Vi\r\nvet från kriminalregistret och kriminalstatistiken att skillnaden mellan\r\nden faktiska brotts-utveckligen och den observerade brottsutvecklingen\r\nkan vara oerhört betydande. Vi vet definitivt när det gäller ekobrott att\r\nden är väldigt betydande.\r\nJag visste från mina restaurangstudier att flertalet av de krögare som\r\nintervjuades aldrig hade uppdagats som ekobrottslingar, men de bedrev\r\nuppenbart ekobrottslig verksamhet. Därför ville jag intervjua människor\r\nsom i huvudsak inte var dömda. Nu kom det en och annan med ändå, men det\r\när ganska viktigt.\r\nVi ville helt enkelt ha en trovärdig bild av vad som förekom kulturellt\r\noch vad som kunde ligga där utan att vi visste att de här människorna var\r\nstämplade på grund av en dom i ekobrottsaffärer.\r\nJag fann, inte helt förvånande - det brukar aldrig vara speciellt förvånande\r\n- ett mönster, och det handlade återigen om frågan \"Vem begår ekobrott?\"\r\nNu får ni känna igen er här. Det var framför allt tre personlighetsdrag\r\nsom var framträdande.\r\nDet var för det första de positivt extroverta. En sådan person karakteriseras\r\nsom social, pratsam och tillvänd. I vissa sammanhang kan man till och med\r\nsäga att han är socialt kompetent. Han är väldigt tillmötesgående, men\r\nhan är samtidigt också en egenkär person. Han har också ett mörkt drag i\r\nform av att han är manipulerande. Han kan manipulera andra genom sitt\r\nsmile, så att säga. Vi känner igen den här typen i försäljningsverksamheter.\r\nJag har stött på honom ganska många gånger. Jag kan se bilden framför\r\nmig. Det var den ena.\r\nDen andra var den icke hjälpsamma. Det är en person som är klandrande,\r\nföraktande, bufflig och nästan aggressiv i sitt agerande gentemot andra,\r\nsom ser ned på andra hela tiden och är oerhört egoistisk. Han bryr sig\r\negentligen inte om någon annan - han bryr sig bara om sig själv. Även den\r\nhär typen av personlighetsdrag har jag stött på, och jag kan egentligen\r\nse bilden av den också framför mig.\r\nDen tredje personlighetstypen var den neurotiska affärsmannen. Det är en\r\nliten stackare, kan man säga. Det är en person som velar som åsnan mellan\r\ntvå hötappar. Han vet inte riktigt vad han ska göra för att göra rätt.\r\nHan vet att lagen säger en sak, men kunderna säger någonting annat, och\r\nhan vill vara dem till lags. Han kan bli förbaskad på just att han är dem\r\ntill lags, men han har ingen inre spärr som säger att det är fel. Han är\r\ndem till lags, och så klandrar han sig själv efteråt: Hur kunde han vara\r\nså här dum? Men begången handling är begången handling, så är det ju.\r\nDet var de tre personlighetsdrag som jag fann som var oerhört framträdande\r\ni mitt undersökningsmaterial.\r\nJag gjorde dock en liten annan sak också i förhållande till den internationella\r\nforskningen. Jag kunde finna att den internationella forskningen visade\r\n- framför allt den amerikanska forskningen på området - att de här\r\npersonlighetsdragen också fanns i USA. Jag var inte fel ute ur den aspekten.\r\nI och för sig kan man säga att det kanske var lite ointressant då,\r\neftersom jag inte kom med någonting nytt på det sättet, men det nya i min\r\nforskning här var att jag också samtidigt hade studerat vad som präglar\r\nden laglige affärsmannen, vilket inte är vanligt i kronologi här. Någonting\r\npositivt måste man ju ha att berätta också, eller hur? Man kan inte bara\r\nprata om en massa problem.\r\nDå visade sig den inbilske. Det är alltså den strävsamme, punktlige,\r\nordningssamme, lite lågmälda. Det är samtidigt på något sätt en social\r\nperson, men han tar inte ut svängarna så där kolossalt mycket. Han är\r\nlite lagom, överlag. Som svenskar kan vi känna igen oss i det här. Jag\r\nfann att Åke Daun, professor i etnologi, hade studerat fenomenet svensk\r\nmentalitet och funnit att det typiska personlighetsdrag som fanns i Sverige\r\nvar just den inbilske. Det vittnar ju om något positivt här.\r\nDet andra lagliga personlighetsdraget som jag fann var den hjälpsamme.\r\nDet är en person som är altruistisk. Han är demokratisk. Han är öppenhjärtig.\r\nHan vill verkligen hjälpa. Men han har samtidigt ett slags moralisk\r\nriktningsgivare inom sig som säger vad som är rätt och vad som är fel. Det\r\nfaller nog tillbaka på att han är solidarisk och demokratisk. Han vill\r\nhjälpa, men det finns en gräns för hjälpen som inte kan överskridas, som\r\nhos den neurotiska.\r\nDet var de fem personlighetsdrag som var framträdande. Nu fanns det i och\r\nför sig till exempel också den negativt extroverte, som är en bitter,\r\navundsam och lite tystlåten personlighet, men jag fick inte tillräckligt\r\nstöd för den. Det var ett för litet bastal för undersökningen. Det var ju\r\ntrots allt inte mer än 125 intervjuer. Även det är ju ganska mycket, i\r\noch för sig.\r\nPå den lagliga sidan fanns också den känslomässigt stabile. Det är en\r\nperson som är nästan lite rigid. Han är rättfram, han säger vad som gäller,\r\noch han kan uppträda lite buffligt men är ingen buffel utan bara rakt av\r\närlig. Han vet definitivt var gränserna går mellan vad som är fel och vad\r\nsom är rätt.\r\nFör att kolla upp trovärdigheten i de här resultaten gjorde jag så här.\r\nFör varje person som kom - alltså 125 personer - spaltade jag upp karaktärer,\r\nkriterier, som visade att den här personen tyckte si eller så eller gjorde\r\nsi eller så, och det blev en lista på ungefär 25-30 karaktärer för varje\r\nperson.\r\nEgentligen är inte vi människor som individer fångade i ett  personlighetsdrag.\r\nDet är väldigt få av oss som är det. I regel har vi ett dominerande\r\npersonlighetsdrag, och så har vi ett personlighetsdrag som ligger och släpar\r\nlite efteråt. Vi kan ha två, vi kan ha tre, och vi kan kanske ha fyra,\r\nmen där går nog gränsen. Men de är oftast rangordnade på ett sätt. Det\r\nfann jag också att de var.\r\nDe individer som hade rena personlighetsdrag uppvisade den bild jag kommit\r\nfram till. Jag körde materialet en gång till och tog då personer som inte\r\nhade rena personlighetsdrag, utan lite mixade; som vägde över mot ett\r\nillegalt drag så att de var till exempel mer positivt extroverta än\r\nhjälpsamma eller mer inbilska än neurotiska. Ni förstår kanske principen.\r\nÄven där fann jag samma typ av stöd för resonemanget. Det var fortfarande\r\nså att det var de positivt extroverta, de icke hjälpsamma och de neurotiska\r\nsom hela tiden tenderade att vara illegala och de inbilska och de hjälpsamma\r\nåt det andra hållet. Jag tog också upp den lilla grupp som fanns som var\r\ntotalt mixade, där det alltså inte fanns någon möjlighet att kunna bestämma\r\nom de tillhörde den ena eller andra typen, utan de hade delade\r\npersonlighetsdrag.\r\nDe blev faktiskt, hör och häpna, precis nollställda. Dragen drog åt olika\r\nhåll, precis som mönstret sade.\r\nSå då trodde jag mig helt enkelt ha funnit en validitet eller en trovärdighet\r\ni mina data. Eftersom den också stämde ganska väl med den internationella\r\nforskningen kan man väl säga att det nog är ganska styrkt i sak, helt\r\nenkelt, att vi nu vet vem som begår ekobrott. Men det är svårt att peka\r\nut dem.\r\nOrdföranden:  Det kanske man ska vara glad för - flera av oss kan nog\r\nkänna igen oss i de personlighetskaraktärer du beskrev! Men det krävs ju\r\nnågot mer för att kunna konstatera att ett brott är begånget. Vi tackar\r\nså mycket!\r\nVi går då vidare till nästa punkt, och jag välkomnar Lars Korsell från\r\nBRÅ, som ska tala om att förebyga ekobrott.\r\nJur.dr. Lars Korsell, Brottsförebyggande rådet: Inför denna svåra uppgift,\r\ndet vill säga att besvara frågan hur man förebygger brotten, känner jag\r\nmig faktiskt, för att använda Tages terminologi, som den neurotiske\r\nförebyggaren.\r\nMan kan ju ta död på ett anförande om att förebygga ekobrott genom att\r\nställa frågan: Vad menar vi med ekobrott, och vad menar vi med att förebygga?\r\nMen jag vill bara gå in på begreppet förebygga.\r\nMånga av er som sitter här tänker i straffrättsliga termer. Det är straffet\r\nsom förebygger. Det förebygger för den som har begått brottet genom att\r\nman får en näpst, och det förebygger också för andra genom en varning.\r\nMen nackdelen är ju ändå att det här förutsätter att ett brott har begåtts.\r\nStraffet förebygger förhoppningsvis framtida brott, men det som vi helst\r\nvill åstadkomma är ju att förebygga innan brottet begåtts, och det är det\r\njag ska tala lite om: Hur ska man göra för att förebygga brott?\r\nMan brukar gå till väga på två sätt. Antingen försöker man påverka människors\r\nbenägenhet att begå brott, eller så försöker man påverka brottsalstrande\r\nsituationer - det är två vägar man kan gå. Att påverka människors benägenhet\r\natt begå brott är ingen lätt uppgift. Det handlar ju faktiskt om egenskaper\r\nsom många förvärvar i tidiga år, och de förebyggande åtgärderna handlar\r\nom föräldraskap, skola och sådana ting. Ni som sitter i riksdagen har\r\nändå förhållandevis goda möjligheter att påverka sådana faktorer. Nackdelen\r\när dock att åtgärderna ju är väldigt långsiktiga.\r\nNågot som är lättare att påverka är de situationer då brotten begås. Där\r\när vi betydligt fler som kan göra en förebyggande insats. Så gör man när\r\ndet gäller traditionell brottslighet. Om man sätter galler för fönstren\r\nså försvårar man ju för den som vill begå brott, och förhoppningsvis leder\r\ndet till att brott inte begås. Man kan egentligen göra på samma sätt för\r\natt förebygga ekonomisk brottslighet, fast inte riktigt med galler för\r\nfönstren, utan med andra metoder som påverkar de situationer då brotten\r\nbegås. Det gäller alltså att försöka befinna sig i de situationer då\r\nbrotten begås och sätta in åtgärderna i dessa situationer.\r\nNågra som inte befinner sig i sådana situationer är poliserna, exempelvis,\r\nsom ju många ser som viktiga brottsförebyggare. De befinner sig minsann\r\ninte alls där ekobrotten begås. Jag tänker då till exempel på styrelserum,\r\ni affärslokaler och liknande. Där finns det minsann inga poliser. Vilka\r\när det som finns där i stället, kan man fråga sig. Jo, det är ju inte\r\nminst personer inom näringslivet. Inom näringslivet finns det många\r\nmänniskor som har funktioner som egentligen har en brottsförebyggande uppgift\r\noch som kan ta en större förebyggande uppgift. Jag tänker på till exempel\r\nrevisorer, kvalitetsgranskare och olika typer av övervakningsfunktioner\r\ni företagen. Om man vill ha det riktigt avancerat finns det ju faktiskt\r\nföretag som har direkt brottsförebyggande aktörer inne i företagen dit\r\nman till exempel kan rapportera oegentligheter. Man kan ha någon i en hög\r\nposition dit man rapporterar misstänkta fall av korruption inom verksamheten.\r\nDet är ju sådant som finns i andra länder. I Sverige har vi en ganska\r\nliten diskussion på den punkten, tycker jag.\r\nVi har också hört Institutet mot mutor, denna mycket gamla och förnämliga\r\ninstitution, som har en viktig funktion i att påverka inte minst företrädare\r\ninom näringslivet när det gäller att visa vad som är mutor och vad som\r\ninte är mutor och försöka göra klart var skillnaden går.\r\nEn viktig uppgift har också alla de gränssnitt som ett företag hela tiden\r\nmöter, det vill säga kunder, leverantörer, kreditgivare och liknande. De\r\nhar också en viktig förebyggande funktion. Det är något som man egentligen\r\nskulle kunna utnyttja mycket mer. I traditionell brottslighet möts inte\r\naktörerna, därför att brotten så att säga begås av en tjuv om natten. Men\r\nekonomisk brottslighet sker i illegal verksamhet som möter regelsystem\r\noch möter många aktörer, och där fungerar aktörerna som kontrollanter.\r\nAtt brotten sker invävt i legala verksamheter gör ju också att de är svåra\r\natt upptäcka. Samtidigt som ekobrott är besvärliga att upptäcka på grund\r\nav att de sker i lagliga verksamheter finns det också goda förutsättningar\r\natt förebygga ekobrotten just för att de möter regelverk och olika aktörer.\r\nMan kan alltså vända nackdelen till en fördel.\r\nJust det här att brotten sker i lagliga verksamheter och gentemot ett\r\negentligen väldigt omfattande regelsystem om skatterätt, miljörätt,\r\nförvaltningsrätt, aktiebolagsrätt och vad ni vill gör ju också att man kan\r\nurskilja några ytterligare väldigt viktiga brottsförebyggande aktörer,\r\nförutom dem som finns inom företagen och dem som företagen möter i sin\r\ndagliga verksamhet, och det är ju faktiskt ni som sitter i riksdagen och\r\ninte minst regeringen. Jag skulle vilja säga att regering och riksdag\r\nfaktiskt är bland de allra viktigaste brottsförebyggande aktörerna vad\r\ngäller ekonomisk brottslighet. Då ställer ni er naturligtvis frågan: Varför\r\ndå? Regering och riksdag finns ju knappast i de situationer då brott begås,\r\nsom jag talat om är så viktigt. Nej, det är alldeles riktigt, men det\r\ngör lagarna. Det är lagstiftningen som utnyttjas och missbrukas för brott\r\noch som underlättar brott. Det är lagstiftningen som man kan arbeta med\r\nför att försvåra, öka riskerna och stimulera ett laglydigt beteende.\r\nJag kan ta två exempel som är aktuella just nu i medierna.\r\nFör att få bedriva näringsverksamhet ska man ha F-skattsedel, och det\r\nställs då vissa krav för att man ska få F-skattsedel. Det görs nu gällande\r\natt det finns risk för att många som egentligen inte är företagare kommer\r\ntill Sverige för att etablera sig här, egentligen som löntagare, men också\r\ndå utnyttjar det svenska F-skattesystemet. Låt oss säga att den här bilden\r\när riktig och att man vill göra något åt det. Då är naturligtvis systemet\r\nmed F-skattsedel en brottsförebyggande metod genom att man då kan skärpa\r\nkraven för att få F-skattsedel.\r\nEtt annat exempel är det omfattande fusket i byggsektorn, som i dag\r\nkombineras med en ganska stor arbetslöshet i byggsektorn. Det talas i dag\r\nom att återinföra ROT-avdraget. ROT-avdraget stimulerar ju ett laglydigt\r\nbeteende, därför att den som vill ha skattereduktion på grund av reparationer\r\ni bostäder måste också kunna visa upp en faktura. Visar man upp en faktura\r\nså finns det ju alltid en risk för upptäckt och att man gör revision.\r\nSå här skulle vi kunna fortsätta i dagar och diskutera hur andra regler\r\nän de straffrättsliga har förebyggande funktioner. Därför har regering\r\noch riksdag väldigt stora möjligheter, möjligheter som man inte, tycker\r\njag, riktigt tar. Det finns ett stort utrymme för vad man kan göra.\r\nDet finns ytterligare en viktig förebyggare, och det är alla tillsynsfunktioner\r\nsom finns i samhället. Då tänker jag på tillsynsmyndigheter av olika slag.\r\nMen dessa fungerar ju inte i ett vakuum, och där skulle jag också vilja\r\nsäga att regering och riksdag har en väldigt viktig brottsförebyggande\r\nfunktion. Det man kan göra är att ställa krav på myndigheterna. Man ställer\r\nkrav på myndigheterna, exempelvis att de ska veta hur mycket fel och fusk\r\nsom finns i olika sektorer.\r\nLåt mig ta ett konkret exempel från Riksförsäkringsverket. Inom\r\nsocialförsäkringssystemet betalar man ut miljardbelopp varje dag - det har man\r\ngjort i decennier - utan att någon, alltså regering och riksdag, egentligen\r\nhar ställt krav på att Riksförsäkringsverket ska veta hur stort missbruket\r\när, var missbruket finns och vilka försäkringssystem som är kritiska.\r\nIngen har ställt dessa krav förrän för låt oss säga sju-åtta år sedan. Nu\r\när situationen helt annorlunda. Nu ålägger man Riksförsäkringsverket att\r\nta reda på mer hur det ser ut inom de egna systemen, och man arbetar också\r\nmycket aktivt och seriöst med att förebygga fel, fusk och överutnyttjande.\r\nSamhället sparar miljarder, vi förebygger brott och vi ökar legitimiteten\r\ni regelsystemen - en alldeles utmärkt utveckling. Och det är i hög grad\r\nregeringens och riksdagens förtjänst som ställer dessa krav på myndigheterna.\r\nDetta skulle man kunna göra mycket mera.\r\nNär det gäller korruption har vi talat om de straffrättsliga reglerna\r\ntidigare. Jag skulle vilja lyfta upp andra regelsystem som har stor\r\nbetydelse mot korruption. Jag tänker då på alla de här tråkiga och obetydliga\r\nreglerna om offentlig upphandling, jäv, allmänna handlingar, diarieföring,\r\nöppenhet, insyn, rutiner för cirkulation av upphandlare och många fler\r\nexempel. Alla de här systemen som finns utgör ju en vaccination mot\r\nkorruption som man skulle kunna använda mer och också slå mera vakt om.\r\nNågot som jag har funderat lite på är det här: Jag använde nyss ordet\r\n\"vaccination\", en medicinsk term. Varför försöker vi inte ta fram en FASS\r\nmot korruption där vi försöker lista alla de antikorrupta metoder som ju\r\nfaktiskt finns och hur vi kan förbättra dem? Vi har naturligtvis en hel\r\ndel underlag redan.\r\nDet talas nu om att polisen ska få ytterligare resurser, 3 miljarder kronor.\r\nMitt lilla förslag är: Varför inte också lägga lite pengar i riksdagens\r\nutskott och inte minst Regeringskansliet på att bli bättre på att arbeta\r\nmer strukturellt med lagstiftning - då tänker jag inte primärt på\r\nstraffrättslig lagstiftning - för att förebygga ekonomisk brottslighet och\r\nockså arbeta mer metodiskt med att göra konsekvensanalyser av vad ny\r\nlagstiftning och lagstiftningsförändringar får för effekter? Om man skulle\r\nlägga på ett sådant skikt tror jag att man skulle kunna komma en bra bit\r\nmycket längre än vad vi gör i dag. De straffrättsliga systemen har ju\r\nbegränsningar, inte bara som jag sade inledningsvis genom att de trots\r\nallt förutsätter att brott begås och att man måste bestraffa redan begångna\r\nbrott, utan också beträffande det stora problemet med ekonomisk brottslighet,\r\ndet vill säga att brotten är så svåra att upptäcka.\r\nOm man tittar på till exempel mutbrott i Sverige - kanske inte just i\r\ndagarna, men om vi tittar tillbaka ungefär tio år - så är det väldigt\r\nmycket hemsamariter och liknande fall som utgör den lagförda\r\nkorruptionsbrottsligheten. Det beror ju inte bara på att brottsligheten är\r\nsärskilt\r\nfokuserad kring hemsamariter och liknande, utan det beror ju naturligtvis\r\npå våra begränsade system för att upptäcka brotten och att utreda och\r\nlagföra dem. Därför är det så väldigt viktigt att arbeta med de förebyggande\r\nmetoderna parallellt med de straffrättsliga lösningarna, eftersom de biter\r\nbredare på svårupptäckt brottslighet.\r\nOrdföranden: Tack för det! Vi får återkomma med frågor till alla som har\r\nhållit sina föredrag efter pausen.\r\nOrdföranden: Jag tackar å utskottets vägnar så långt för en mycket intressant\r\nbörjan med föredrag om bakgrund, drivkrafter och möjligheter att förebygga.\r\nNu går vi över till en frågestund och diskussion. Jag hoppas att mina\r\nkolleger i justitieutskottet har en del frågor till dem som har framträtt.\r\nEfter en runda med utskottets ledamöter bjuder jag också in flera av de\r\nmyndighetspersoner som är här från Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten,\r\nRiksåklagaren och andra och har lyssnat. Ni har från ert perspektiv som\r\nmyndigheter satta att bekämpa denna typ av brottslighet kanske frågor att\r\nställa med anledning av dessa intressanta forskningsinlägg.\r\nJeppe Johnsson (m): Jag har en mycket enkel fråga som jag ställer i första\r\nhand till Lars Korsell. Du nämnde ROT-avdrag som ett sätt att komma åt\r\nviss ekonomisk brottslighet. Det har också talats om RUT-avdrag. Finns\r\ndet fler? Man kanske inte kan ha frisörsavdrag, men finns det fler mekanismer\r\nsom man skulle kunna införa och som skulle minska intresset för att syssla\r\nmed svarta affärer?\r\nLars Korsell: Ja, det är klart att det gör. Du vill naturligtvis ha några\r\nbra exempel från mig just nu. Jag funderar lite grann på exempel som har\r\ndiskuterats. Det har funnits ett förslag om skattereduktion för personliga\r\nkonsumenttjänster som går vidare än det så kallade RUT-avdraget, som gällde\r\nhushållstjänster, städning i hem och så vidare. Förslaget gick ut på att\r\nmänniskor skulle kunna spara kvitton och liknande från andra typer av\r\ntjänster - frisörstjänster och liknande. Det är alltså de typiska\r\nkontantbranscherna. Det gäller små belopp och branscher där konsumenterna\r\ninte är intresserade av kvitton. En sådan skattereduktion skulle ha\r\nbetydelse genom att konsumenterna börjar ställa krav på kvitton därför att\r\nde kan använda dem för skattereduktion. En sådan idé finns alltså, men\r\njag tycker att den verkar rätt komplicerad. Det är en stor apparat.\r\nEtt annat förslag, som är lite mer repressivt om man får säga så och som\r\nstimulerar ett lagligt beteende är att man måste lämna kvitto i\r\nkontantbranscherna. Där finns Italien som ett slags förebild.\r\nRagnwi Marcelind (kd): Min fråga tangerar det som Lars Korsell tog upp.\r\nHan sade att ekobrotten måste bekämpas med ett omfattande regelverk och\r\natt man måste arbeta med lagstiftning som försvårar. Jag tänker på vad\r\nTage Alalehto sade om att det finns en kultur av någon form av legitimerad\r\nbrottslighet bland ekobrotten därför att man tycker att regelverket är så\r\nsvårt och så hårt att man anser att det är omöjligt att genomföra\r\nverksamheten utan att det blir denna brottslighet, som man då kallar för\r\nlegitimerad. Det blev lite svårt för mig att förstå hur man ska kunna\r\nbekämpa ekobrotten genom att man möter ett ännu mer omfattande regelverk.\r\nFör mig borde vägen vara en förenkling, ett förtydligande och kanske ett\r\nbättre skattesystem. Det skulle stimulera ett ärligt företagande. Jag\r\nvill höra om du vill förtydliga det som du sade.\r\nJag pratade med Tage här i kaffepausen om hur undersökningen sedan utmynnade\r\nnär det gäller de fem olika orterna. Jag tror att det är fler än jag som\r\när intresserade av att höra det svar som du gav mig.\r\nLars Korsell: Tack för en bra fråga och kommentar. Du har alldeles rätt\r\ni att det inte är fler regler som är lösningen, och regler är framför\r\nallt inte alltid lösningen. Det kan vara precis tvärtom. Mitt budskap var\r\nsnarare att man bör arbeta mer strategiskt med reglerna.\r\nNär det gäller just kontantbranscherna så finns det idéer om att införa\r\nenklare skattesystem där skatten bestäms på grund av andra parametrar än\r\nbokföringen. Bokföringen är ju osäker i de här branscherna eftersom det\r\nfinns så många incitament att fuska med den. Därför finns det idéer om\r\natt införa olika typer av schablonbeskattning i kontantbranscherna. Det\r\när en avsevärd förenkling. Jag tillhör dem som är lite skeptisk till idén.\r\nJag tror i och för sig att man möter nya problem, men om vi nu inte\r\nkrånglar till det hela utan ser detta som ett sätt att arbeta och tänka så\r\när det precis som du säger, det finns förenklingsidéer. Utöver\r\nschablonbeskattning så finns det förslag om enklare skattesystem för de riktigt\r\nsmå företagen - enmansföretagen. Bokföringsskyldigheten för dem skulle\r\nkunna minska.\r\nUtan att på något sätt ta ställning till hur man ska göra så tycker jag\r\natt det som du och jag talar om nu är helt riktigt. Hur ska vi kunna\r\nanvända reglerna för att minska fel och fusk?\r\nOrdföranden: Kan vi få svar också på frågan om de geografiska skillnaderna\r\ni din forskning, Tage?\r\nTage Alalehto: Det var bra att den frågan togs upp. Man kan inte tala mer\r\nän vad tungan hinner med på 20 minuter, och man hinner inte säga precis\r\nallting som man ska säga.\r\nJag gjorde enkom en körning just på detta. Jag tänkte så här: Vi har de\r\npositiva extroverta, vi har de icke hjälpsamma och vi har de neurotiska\r\nfördelade över riket på de geografiska platserna. Men hör och häpna:\r\nAlldeles oavsett den kulturella miljön, den religiösa miljön, den\r\nkommunalpolitiska miljön, de ekonomiska förutsättningarna och hur man driver\r\naffärer på de här orterna så visar det sig ändock att de här personlighetsdragen\r\n- positiv, extrovert, icke hjälpsam och neurotisk - slog igenom på de fem\r\nolika orterna. Det hade ingen betydelse om vi tittade på Virserum, Stockholm\r\neller Ö-vik. Ö-vik är för övrigt ett frireligiöst samhälle, djupt präglat\r\nav detta. Tvärtom var den inbilske och den hjälpsamme lika väl framträdande\r\nsom vanliga affärsmän på de fem orterna. Någonting har man alltså funnit\r\ndär, men exakt vad det betyder är en annan sak.\r\nBeatrice Ask (m): Jag har många frågor, men jag förstår att jag inte får\r\nställa allihop. Claes Beyer efterlyste bättre lagstiftning och, om jag\r\nförstod det rätt, en tydligare definition av själva brotten.\r\nKatarina Jacobsson gav en bild av hur folk ser på saken. Är den folkliga\r\nuppfattningen om vad som är en muta en bra grund för att bättre definiera\r\ni lagstiftning? Där fanns ju det här med sekvens, hur man handlar och så\r\nvidare. Jag tycker att folk brukar vara rätt kloka. Det var den ena frågan.\r\n\r\nDen andra frågan som jag gärna vill ha svar på gäller om huruvida mutor\r\noch ekobrott är konjunkturbetingade. Ökar de vid ekonomiskt svåra tider\r\neller inte? Handlar det om upplevd fattigdom eller är det bara girighet\r\nsom ett personlighetsdrag?\r\nClaes Beyer: Jag tycker att det var ett oerhört intressant föredrag som\r\nKatarina höll. Det förhåller sig så att lagen i dag talar om muta eller\r\nannan otillbörlig belöning. \"Otillbörlig\" har inte definierats någonstans.\r\nDärför måste domstolen falla tillbaka på vad som rimligen upplevs som\r\notillbörligt. Då blir det faktiskt så att många av de parametrar som\r\nKatarina nämnde ingår i bedömningen. Om man till exempel överlämnar någonting\r\ntill en person med huvudmannens godkännande och fullt öppet så leder det\r\noftast till straffrihet eller i varje fall mycket oftare till en lindrigare\r\nbedömning. Vi vet att för till exempel de speciella regler som har utarbetats\r\nrörande läkares deltagande i av läkemedelsföretagen ordnade kurser är ett\r\nav de första kriterierna att erbjudandena inte får riktas till de\r\nindividuella läkarna utan till huvudmannen, det vill säga landstinget eller\r\nnågon annan. Öppenhet är ett viktigt kriterium.\r\nDet är klart att beloppen också har en stor betydelse. Det har naturligtvis\r\nockså betydelse i den bedömning som följer vem  det är som tar emot mutan.\r\nNär man ringer mig och frågar om det inte finns några beloppsgränser\r\nsäger jag: Med den lagstiftning som vi har kan det inte finnas några\r\nbeloppsgränser! En domare kan rimligen inte ta emot ens ett frimärke från\r\nnågon av parterna. Det är helt otänkbart. Uppriktigt sagt så tycker jag\r\natt en person som är inköpare i Systembolaget, som har monopol på\r\ndistribution av allt vin och av sprit i Sverige, borde inse att han eller hon\r\ninte kan ta emot någonting från någon leverantör. Det är en så känslig\r\nsituation. Men om en verkställande direktörs sekreterare får en stor blomma\r\nsom tack för insatser i någon transaktion borde det rimligen bedömas\r\nbetydligt lindrigar   e.\r\nTjänstens inriktning är naturligtvis också viktig. Det överensstämmer\r\nhelt med den här uppfattningen. Det är också så att efterföljande betalningar,\r\nsom i och för sig är systematiskt sett straffbara som mutor, behandlas\r\nrimligare. Det måste ju finnas någon vettig möjlighet att förutse en\r\npåverkan nu eller i framtiden.\r\nDet enda som man inte tar hänsyn till, och det tror jag inte heller att\r\nman ska ta hänsyn till, är föreställningen att så gör alla andra. Så gör\r\nalla andra är den vanligaste av alla ursäkter. Det är alltid någon annans\r\nfel. Det tror jag inte att domstolen är imponerad av och ska inte vara\r\nimponerad av heller. Men det är en vanlig sociologisk förekomst liksom\r\ntanken att det är någon annans fel. Det upplevde man ju redan i skolan om\r\nett par handskar hade stulits i korridoren. Då spred sig omedelbart den\r\nfasta övertygelsen som en löpeld att någon utifrån hade brutit sig in,\r\ninte att någon på skolan hade tagit dem.\r\nTage Alalehto: Jag tänkte på den fråga som du ställde om ekobrott och\r\nmutor är konjunkturbetingade. I den frågestudie som jag gjorde gick jag\r\nigenom den internationella forskning som finns på området. Det finns en\r\nmängd olika typer av teoretiska riktningar inom sociologin som styr här.\r\nDen här frågan är speciellt intressant för marxistiska typer av teorier.\r\nDet resultat som man finner här är att ekobrott generellt sett inte är\r\nkonjunkturbetingat över huvud taget. Det finns inget stöd för tanken att\r\nekobrott begås mer eller mindre i förhållande till lågkonjunkturer eller\r\nhögkonjunkturer. Det har ingenting med saken att göra.\r\nDäremot kanske man kan tänka sig att insiderhandel och kursmanipulation\r\när mer intressant under starka tillväxtperioder och att skattebrott och\r\nbokföringsbrott är mer relaterat till lågkonjunkturer. Men det finns\r\negentligen inte mycket stöd för den typen av tanke. Det generella är att\r\nkonjunkturen över huvud taget inte har någon betydelse.\r\nBeatrice Ask (m):  Det är säkert vederlagt. Men det som bekymrar mig är\r\nden typ av mutor och korruption som är väldigt utbredd i till exempel\r\nvissa öststater eller i vissa ekonomiskt svaga länder. Jag tror inte att\r\ndet har att göra med personlighetsdragen hos människor som bor där, utan\r\ndet måste ha med någonting annat att göra. Kan det vara bristen på\r\ndemokratisk tradition som gör att det verkar vara mer av detta där än vad\r\ndet är i en del andra västeuropeiska demokratier? Eller är det en myt som\r\njag lever med?\r\nTage Alalehto: Jag tror att det mer hänger ihop med det som man har funnit\r\ninom statskunskapen. Det handlar helt enkelt om den politiska kulturen\r\noch de politiska styrformerna. I min forskning kring parlamentariska\r\ndemokratier har inte den här frågan stor betydelse.\r\nDavid Wästerfors: En kort kommentar när det gäller detta med\r\nkonjunkturkänsligheten\r\nvad gäller korruption. Man kan ju skilja mellan faktisk korruption och\r\nanklagelse om korruption. Det finns en konjunktur vad gäller anklagelse.\r\nDet finns en italiensk kriminolog, Vincenzo Ruggiero, som har skrivit om\r\nkorruptionsanklagelsens samband med förbittring, alltså förbittring över\r\natt man har blivit åsidosatt till exempel under en stor transformationsperiod\r\ni ett samhälle. Där har vi Öst- och Centraleuropa som bra exempel. Under\r\nden period då de här samhällena omvandlas kommer det upp starka anklagelser\r\nom korruption därför att man känner sig åsidosatt i den starka\r\nsamhällsutvecklingen. Det kanske kan vara ett svar på frågan.\r\nSusanne Eberstein (s):  Jag vill återkomma till bristerna i lagstiftningen.\r\nPå olika listor kommer Sverige och Norden ganska högt upp när det gäller\r\natt vara icke-korrumperade. Jag träffade en tjeckisk journalist häromdagen,\r\noch han sade att de hade en mycket bra lagstiftning och en mycket hög\r\nkorruption.\r\nDet är klart att vi ska ha en lagstiftning som är väldigt bra och hållbar,\r\nmen är det någonting annat med tanke på de saker som har hänt den senaste\r\ntiden som vi borde, som man säger på datorspråk, uppgradera? Vi kanske\r\nhar tagit mycket för givet, att vi har ett öppet och bra samhälle och att\r\nvi minsann inte har några problem. Finns det någonting som vi har glömt\r\natt åtgärda de senaste åren och som vi borde åtgärda för att fortsätta\r\nvara högt upp på listan? Jag ställer bara frågan rent allmänt.\r\nClaes Beyer: Det var väldigt intressant att höra Katarina berätta om\r\nreaktionerna när hon skulle börja forska, att alla säkert visste att vi\r\ninte hade någon korruption i Sverige och att det därför inte var mycket\r\natt forska om. Nu har väl locket blåst av i den meningen att vi har fått\r\nupp ögonen för den korruption som förmodligen alltid har förekommit.\r\nPå näringslivets förtroendekonferens i går utbröt en diskussion om det är\r\nså att korruptionen har tilltagit i Sverige på senare år eller om det\r\nbara är så att vi har fått kunskap om den korruption som alltid har\r\nförekommit. Det var inte någon som hade någon vetenskapligt belagd idé om\r\ndetta, men det var en del människor som sade: Vi har kanske en försvagad\r\nkultur när det gäller det allmäninriktade och viljan att göra någonting\r\nåt detta.\r\nJag tror att alla ni som arbetar politiskt upptäcker att det är svårare\r\noch svårare att få människor som ni annars skulle vilja ha in i detta\r\narbete att jobba med det. Folk är mer koncentrerade på sin egen välfärd\r\nän på det allmänna än vad man var tidigare.\r\nHela populärkulturen - Robinson togs som exempel - går ut på att satsa på\r\nsig själv. Det talas om självförverkligande. Man tar för sig - nu är det\r\nmin tur, äntligen är det jag. Det är 15 år sedan jag var i USA och hörde\r\nen sociolog, Hans Zetterbergs motsvarighet där, som sade att förr var det\r\nme, men nu är det me now. Att den kulturen möjligen kan innebära att var\r\noch en har en benägenhet att ta för sig mer än tidigare kan man tänka sig.\r\nDet är en gissning.\r\nJag tror fortfarande att vi behöver en reformering av korruptionslagstiftningen\r\nav flera skäl, bland annat av rättssäkerhetsskäl. Man måste ju i herrans\r\nnamn veta vad som är tillåtet och vad som är förbjudet om man ska kunna\r\nfölja reglerna.\r\nMen man måste också komma ihåg en annan sak, som Peter Eigen från\r\nTransparency International sade när han var här och talade i höstas, nämligen\r\natt den paradoxala effekten när man börjar göra någonting åt korruptionen\r\nkan bli att man hamnar sämre i hans korruptionsindex som är en mätning av\r\nuppfattad korruption. Det är klart att när Christer van der Kwast börjar\r\nbli framgångsrik och för fram tillräckligt många människor som blir fällda\r\nkommer vi i Sverige naturligtvis att säga: Oj, är korruptionen så utbredd\r\ni Sverige? Sedan sjunker index när det verkliga händelseloppet är att vi\r\nblir mindre korrumperade. Det är sådant som man får tänka på.\r\nOrdföranden: Det gäller alltså att tänka på mörkertalen.\r\nLars Korsell: Det är alltid väldigt spännande att diskutera om det är\r\nvärre nu än tidigare och vad det är i vår kultur som gör att det ser ut\r\nsom det gör just nu. Men jag är nog lite skeptisk till den typen av\r\ndiskussioner. När det till exempel gäller skatteundandragandet, som är\r\nnågonting som vi faktiskt vet ganska mycket om, har vi gjort nationalekonomiska\r\nberäkningar sedan tidigt 90-tal. Vi har en ganska hygglig bild av hur det\r\nser ut i stora drag. När jag tittar på de här undersökningarna är det i\r\nalla fall min bild att skatteundandragandet ligger ganska jämnt. Det sker\r\ninte så stora förändringar. Däremot sker det nog ganska stora förändringar\r\ninne i ekonomierna. Skatteundandragandet ökar på vissa håll och minskar\r\npå andra håll. Den typen av förändringar sker förstås. Internationaliseringen\r\ni dag spelar naturligtvis en annan roll för skatteundandragandet än vad\r\ndet gjorde på tidigt 80-tal. Självklart sker sådana förändringar, men det\r\när ändå ganska jämnt. Just nu har vi ganska många skandaler, och samhället\r\när skakat. Jag kan bara gissa, men jag tror att vi egentligen har haft de\r\nhär problemen tidigare. Det är bara det att vi inte har upptäckt dem.\r\nMitt enda lilla empiriska stöd för detta är att just skatteundandragandet\r\ntycks ligga ganska jämnt.\r\nGudrun Antemar: Jag skulle vilja ställa en fråga till den församlade\r\nforskningen. Förut har man pratat om mutor och bestickning. Det har ju\r\ninte varit så jättebra att vända sig till allmänheten när det gäller\r\nbestickningsbrott. Det är ingen som vet vad det är ens en gång. Det är en\r\nkonstig term. Nu pratar vi om korruption, och då har vi faktiskt utvidgat\r\nbrottskatalogen med ganska många brott som jag tror att vi har lagfört\r\nordentligt under många år utan att vi kallat dem för korruption. Det är\r\nbrott som förekommer i brottsbalkarna. Det kan vara trolöshet mot huvudman\r\neller något annat som alltid har lagförts. Men nu använder vi lite slarvigt,\r\nkan jag tycka ibland, begreppet korruptionsbrottslighet om en hel massa\r\nbrott som faktiskt inte har något med mutor och bestickning att göra.\r\nDärför skulle jag vilja höra med forskarna hur det påverkar allmänhetens\r\nsyn på samhället? Är det av godo att ha ett sådant här lite vidare begrepp\r\nsom vi inte, vad jag kan se i alla fall, har definierat för oss själva\r\nän?\r\nOrdföranden: Är det ett för vitt begrepp som vi använder lite slarvigt,\r\noch missar vi saker som faktiskt lagförs redan i dag på annat håll?\r\nClaes Beyer: Det är riktigt att begreppet korruption har börjat användas.\r\nDet är klart att det är ett användbart begrepp för mutor och bestickning\r\nnär man diskuterar om något bör kriminaliseras eller avkriminaliseras.\r\nAnnars föredrar jag, som jag alltid gör, mer exakta beskrivningar, så jag\r\när inte särskilt lycklig över detta. Till exempel i frågan om partifinansiering,\r\nsom är en väldigt viktigt del av korruptionsbegreppet i nästan hela Europa\r\noch i USA, finns inte det begreppet i den verksamheten. Jag tycker som\r\nsagt att om man ska föra diskussioner i åtminstone den här typen av\r\nförsamlingar är korruption för vagt för att vara särskilt intressant. Då\r\ntycker jag faktiskt att de vanliga brottsbeteckningarna är bättre och mer\r\nupplysande, så de skulle jag vilja rekommendera.\r\nRolf Olsson (v):  Mina funderingar sammanfaller nog i stor utsträckning\r\nmed flera andra frågor, så en del har jag fått svar på. Men jag har en\r\nliten återstående fundering. Vi tycker väl var och en här lite subjektivt\r\ni fråga om förändringar när det gäller utbredningen av ekobrott. Jag tror\r\natt det finns sådana funderingar generellt i samhället. Jag skulle vilja\r\nställa en fråga till framför allt sociologerna Katarina, David och Tage.\r\nFinns det några riktiga studier som är gjorda över tid av människors\r\nattityder, rättsmedvetande och förändringar när det gäller ekobrott? Vad\r\nvisar de i så fall? Finns det också studier med internationella jämförelser\r\nav de här faktorerna?\r\nLars Korsell: Av en ren händelse råkar jag ha lite insikt i just sådana\r\nundersökningar, eftersom vi på BRÅ har publicerat en sådan. En\r\nattitydundersökning med enkäter riktade till allmänheten gjordes, om jag minns\r\nrätt, 1987. Det gjordes sedan en jämförelse i början på 90-talet. Det\r\nhade då gått cirka 15 år däremellan. Som vanlig tidningsläsare har man\r\nnog uppfattningen att det bara har blivit värre och värre, men så är det\r\nfaktiskt inte. Undersökningen visade att allmänheten i dag ser allvarligare\r\npå ekobrott jämfört med på 80-talet. Man är också villig att satsa mer\r\nresurser på brottsbekämpning av ekobrott och tycker att det är allt\r\nviktigare. Man är till och med beredd att satsa pengar även om det inte ger\r\nså mycket tillbaka. Det var fler nu än på 80-talet som svarade ja på\r\nfrågan: Är du beredd att satsa 100 miljoner extra om du bara tar in 50\r\nmiljoner?\r\nDet har skett en annan viktig förändring. På 80-talet var resultatet det\r\nmer traditionella, att ju äldre man blir desto allvarligare ser man på\r\nekobrott, medan den yngre generationen är slapphänt och ganska överseende\r\nmed svartjobb och sådant. Men resultatet i dag visar faktiskt att den\r\nyngre generationen ser allvarligare på svartjobb attitydmässigt än vad\r\nman gjorde tidigare. Det var alltså en mindre skillnad mellan generationerna.\r\nMan kan säga att de unga och de medelålders tycker ungefär likadant i\r\ndag, medan de som är riktigt gamla - jag säger ingen ålder eftersom jag\r\nkan genera åhörare - fortfarande har en mer fördömande attityd.\r\nResultatet av undersökningen är att man helt enkelt ser allvarligt på\r\nekobrott. Moralen tycks också ha ökat något. Det är tvärtemot vad jag\r\ntror att de flesta tror. Nu är det här naturligtvis en undersökning med\r\nsina brister. Vi kan inte ta detta resultat för givet, men det är ett bra\r\nexempel på att det är utmärkt att man gör undersökningar för att försöka\r\nse förändringar över tiden som du så insiktsfullt efterlyste.\r\nLeif Björnlod (mp):  Jag vill göra en liten reflexion efter att ha suttit\r\noch lyssnat. Många av de här frågeställningarna är för mig ganska nya.\r\nMen om jag ska sätta en rubrik på min reflexion så blir det: Att sila\r\nmygg och svälja kameler.\r\nVi har hamnat i en del affärer, alltifrån Gotlandsbolag till Boforskanoner\r\nmed mera. De verkligt stora frågorna blir väldigt svåra att hantera\r\nlagstiftningsvägen, vad jag förstår. Det är däremot mycket lättare att sätta\r\nupp regler när det handlar om kvittofusk, bestickning i form av gåvor,\r\nresor, älgjakter och så vidare. Det måste ju vara ett oerhört stort område.\r\nDå undrar jag hur Institutet mot mutor hanterar just det stora omfånget.\r\nDet känns som att det är ett sisyfosjobb att jobba med.\r\nClaes Beyer: Jag visste faktiskt inte att vi hade ett så stort ansvar.\r\nMen det är klart att om vi skulle ta hand om de stora brottsligheterna\r\nskulle Christer van der Kwast få konkurrens. Han har nog inget emot det\r\ni och för sig.\r\nAllvarligt talat kan vi naturligtvis inte fungera som något slags ersättning\r\nför polis eller åklagare, men vi kan propagera för åtgärder som kan skapa\r\nkulturer som hindrar detta.\r\nVår planering för den närmaste tiden är att fortsätta att sprida den\r\nupplysning som vi har spridit. Någon efterlyste program inom företag för\r\natt skapa nya kulturer. Det förekommer kanske i större utsträckning än\r\nvad Lars var riktigt medveten om.\r\nSkanska har vid flera konferenser berättat ganska ingående om de initiativ\r\nsom har tagits, dels av Skanska självt, dels inom byggbranschen. Den\r\ninternationella byggbranschen träffades i Davos för ungefär två år sedan\r\noch tillsatte en arbetsgrupp som skulle utarbeta regler för att bekämpa\r\nmutor och bestickning inom byggbranschen. De kom ganska nyligen ut med en\r\ncode of conduct  som är häpnadsväckande sträng och precis. Skanska har\r\nalltså infört en code of conduct, men de har också infört ett program som\r\ninnebär att varenda ledningsperson på såväl låg som mellan och hög nivå\r\nmåste ha gått igenom en kurs och diskuterat de här reglerna och konkreta\r\nfall. Högsta ledningen där har klargjort: Ingen i det här företaget ska\r\ntro att vi accepterar den här typen av uppträdande. Ingen kommer hädanefter\r\nhit med ursäkten att han eller hon inte visste att man inte gör så i\r\nfrämmande länder. Jag har ställt frågan till dem om det inte innebär att\r\nde måste avstå från affärer i vissa länder. De har svarat: Jo, det är\r\nprecis vad det har inneburit. Det är vissa saker som vi inte kan göra. På\r\nNäringslivets förtroendekonferens sades det offentligt: Vi får helt avstå\r\nfrån att göra affärer i ett visst land. I Argentina till exempel lämnar\r\nvi inga anbud på offentlig upphandling till myndigheterna. Vi vet inte\r\nhur vi ska hantera det, så vi gör business to business  där men ingenting\r\nannat.\r\nVad vi kommer att försöka göra nu är att sprida kunskaper om att det finns\r\nsådana här modellkoder och att man kan föra dem vidare. Också ICA har\r\nnyligen infört sådana koder och jobbar med dem på ett sådant sätt inom\r\nföretaget att alla är medvetna om dem. De har regler om att om någon är\r\ntveksam när det gäller reglerna ska man rapportera det uppåt.\r\nDen insats som Institutet mot mutor kan göra är att sprida kunskaper om\r\nvad som går att göra och hur man gör, och det kommer vi att fortsätta med.\r\n\r\nOrdföranden: Jag bollar nu över frågan till Christer vad der Kwast från\r\nRiksåklagaren: Stämmer det att ni sväljer elefanter och silar mygg? Känner\r\ndu igen den bilden?\r\nChrister van der Kwast: I praktisk verksamhet har det väl varit rätt mycket\r\nav den varan, vill jag påstå, av det skälet att det är enklare att ge sig\r\npå de mindre sakerna för de är synligare. Vi talar då om hemsamariter och\r\nannat. Men det här är ett oerhört komplext problem, som många har varit\r\ninne på.\r\nMan kan tänka sig att vi har en nivå med mänskliga svagheter, en marknadsföring\r\nsom är väldigt vardaglig och som kanske tilldrar sig mycket uppmärksamhet.\r\nSedan har vi en helt annan nivå som rör mycket stora pengar och mycket\r\nmakt. Man kan också säga att vi har två nivåer i den meningen att korruption\r\nomfattar dels att påverka beslutsprocesser, dels att utnyttja maktpositioner\r\nför vinning, som också internationellt sett brukar ligga inom kategorin\r\nkorruption. Den delen har vi nog varit väldigt omedvetna om. Vi har det\r\nju alldeles nästgårds. Titta på Frankrike och på rättsskandalen i Italien.\r\nVi behöver inte gå särskilt långt utanför gränsen för att se den här\r\ntypen av korruption. Vi har lite andra schatteringar på det vi ser här\r\noch kan någonting om. Men vi ska inte vara omedvetna om att vi lever i en\r\nglobal värld, att vi verkar tillsammans med andra och därmed riskerar, om\r\ninte annat, att få en utveckling ytterligare understruken i den riktningen.\r\nDet är en uppenbar risk.\r\nNågon frågade om vi har missat något. Svaret är då oftast att vi har missat\r\natt satsa resurser och insikter på det här området mer systematiskt. Ett\r\nlitet praktiskt förslag när man talar om internationella åtgärder mot\r\ninternationell korruption, där faktiskt även svenska företag kan verka,\r\när att bidragssituationerna är ett område som kanske bör uppmärksammas.\r\nVärldsbanken har på senare år efter skandaler fått en mycket hårdare\r\nreglering av detta. Så fort man anar korruption i de länder som är\r\nmottagarländer av statliga bidrag - Sida har också bidragit - så stänger man\r\nav kranen. Stora utvecklingsprojekt i u-länder blir inte av på grund av\r\natt Världsbanken anar korruptiva sammanhang. Det är ett oerhört effektivt\r\nsätt att motverka den typen av korruption att stänga av kranarna på pengar.\r\n\r\nTill frågan om vi silar mygg och sväljer kameler. Svenska företag verkar,\r\nåterigen, på en internationell marknad. Vapenindustrin är ett klassiskt\r\nexempel där spåren förskräcker för alla som deltar sett utifrån\r\nkorruptionsperspektivet. I varje stor vapenaffär dyker det upp påståenden om\r\nkorruption. Det är ju närmast legio att det förekommer.\r\nVar går statsmutegränsen också ur svensk synpunkt när man ger sig ut i\r\nverksamheter som går ut på att stödja svenska stora företag på en\r\ninternationell marknad? Det är lagstiftare, politiker som måste sätta ned\r\nfötterna någonstans. Det är en gråzon i en väldigt obehaglig värld, vill\r\njag säga. Man ska inte vara omedveten om att det finns korruption också\r\npå den lilla nivån. Jag delar Claes Beyers uppfattning mycket, att\r\nlagstiftningen skulle må bra av att detta separerades upp. Det må vara om\r\nman väljer att göra det inom mut- och bestickningssidan på ett mer effektivt\r\nsätt och tar marknadsföring på vissa saker. Men tydlighet är nog bra.\r\nÖkad tillsyn och insyn är säkert också bra. Upptäcktsrisken är säkert en\r\nviktig faktor. Det här är affärsfolk som ofta kalkylerar på högre nivå.\r\nDe är nog ovanligt tillgängliga för en ökad upptäcktsrisk, vill jag påstå.\r\nPR-förlusterna för stora företag som råkar i klammeri med rättvisan i\r\nden här sektorn är rätt stora och kostar mycket pengar, och pengar styr.\r\nKan man angripa det från den horisonten tror jag att man kan vara lyckosam.\r\n\r\nOrdföranden: Vi har ju talat mycket om drivkrafter, profiler, hur man kan\r\nförebygga och om eventuella nya regleringar i straffrätten. Men det handlar\r\nockså mycket om vad som kommer efteråt. Vilken processrätt har vi och\r\nvilka möjligheter har vi att driva fram och få fler mål avgjorda i en\r\nganska komplicerad verklighet? Vi vet att de stora målen, elefanterna,\r\nslukar enorma resurser och är väldigt svåra att komma åt. De kan ju ta\r\nupp hela åklagarkammare och polisrotlar i halvårs- eller helårstid. Jag\r\nskulle kort vilja höra hur ni ser på behovet av forskning och eventuellt\r\nockså en ny processrätt vad gäller sådant som till mig sägs förekomma i\r\npraktiken men som inte finns reglerat, till exempel åtalsförhandling. Jag\r\nskulle vilja ha en kort kommentar från Ekobrottsmyndigheten, Riksåklagaren\r\noch eventuellt också från polisen.\r\nGudrun Antemar: Jag tror att det är något som man måste ägna energi åt\r\noch att ni i riksdagen verkligen måste fundera över regler som gör att\r\nman lättare kan föra den här typen av processer. Det är nog viktigt, inte\r\nminst på ekobrottsområdet, att finna en typlösning mellan det som verkligen\r\när en tvist mellan den som är misstänkt för brott och rättsväsendet. Man\r\nkanske ändå har regler som gör att man snabbare kan komma fram\r\nförundersökningsvis när det gäller sådant som egentligen inte är tvistigt men\r\nsom ändå är straffvärt. Jag tror att det är väldigt svårt att hitta den\r\nhär linjen. Man bör alltså ha regler som gör att man i och för sig kan\r\nkomma överens om hur stort processmaterialet ska vara men samtidigt bevara\r\nstraffvärdet inför domstolen. Risken är annars att man kommer överens om\r\nen stor massa och sedan är det borta ur processen. Det är en del.\r\nK-G Ekbergs betänkande visar på vissa möjligheter att komma fram genom en\r\nblandning av till exempel ett förfarande i domstol mellan skriftlig och\r\nmuntlig process. Det är något som man nog bör pröva. Det har väl inte\r\nhamnat på riksdagens bord ännu. Jag tror att regeringen fortfarande sitter\r\noch bereder frågan, som man brukar säga. Men jag tror att man måste arbeta\r\ni den riktningen. Jag tror också att man måste arbeta mer i riktning mot\r\nett system som inte är som det amerikanska systemet utan något som passar\r\nbättre för våra traditioner men som underlättar.\r\nMan ska också ha klart för sig att det nog inte bara är de brottsutredande\r\nmyndigheterna som har problem med de här stora frågorna. Framför allt har\r\ndomstolarna svårt att både tidsmässigt, resursmässigt och förståendemässigt,\r\nhöll jag på att säga, hantera en jättestor massa av fakta som kommer in\r\ntill domstolen och som ska hanteras på en relativt kort tid. Där tror jag\r\natt det finns väldigt mycket att göra.\r\nChrister van der Kwast: Jag vill ge två konkreta exempel på något som bör\r\nleda till eftertanke, nämligen de två största amerikanska företagsskandalerna\r\njust nu, Enro heter det ena företaget och World com heter det andra. Där\r\nstår det översta ledarskiktet nu under åtal. Dessa åtal är helt avhängiga\r\nav att de närmaste omgivningarna ingått en överenskommelse med det\r\namerikanska justitiedepartementet. Annars hade detta, vad jag förstår, över\r\nhuvud taget aldrig varit möjligt.\r\nNu ska jag försiktigtvis säga att jag inte talar för Riksåklagaren utan\r\nför mig själv, för det här är en linje som är väldigt kontroversiell. Men\r\njag är i viss utsträckning en anhängare av någon form av klarläggande\r\nockså i svensk rätt av en möjlighet att använda den här typen av uppgörelser\r\nsom skulle förkorta både utredning och, utgår jag från, i förlängningen\r\nprocesserna. Problemet är att vi är så pass hyggliga i det här landet. Vi\r\nhar ju inte alltid något riktigt effektivt som man har i Amerika. Där\r\ntalar man om 25-30 års fängelse, och då är man nog rätt förhandlingsbenägen.\r\nSkulle utfallet i svenska domstolar vara lite mer drakoniskt kanske man\r\nkunde ha detta som utgångspunkt i stället.\r\nOrdföranden: Vi kan lägga till att det också råder omfattande platsbrist\r\npå svenska fängelser, så den bilden skulle snabbt kunna ändras.\r\nBeatrice Ask (m):  Jag har en kort fråga som har att göra med det\r\ninternationella. Egentligen borde jag kanske veta svaret. Men borde man inte\r\nha åtminstone europeiska regler på området i stället för att vi jobbar så\r\nmycket med att ändra de svenska länderna? De flesta företag är ju gemensamma.\r\nBedrivs det ett sådan arbete effektivt i dag?\r\nGudrun Antemar: Om jag inte helt missminner mig så hade vi för inte alltför\r\nlänge sedan en departementspromemoria på remiss hos oss som just handlar\r\nom det europeiska. Man har ju en EU-konvention mot korruption, men jag\r\nvet ärligt talat inte om den har nått riksdagen än. Det kommer i alla\r\nfall ett lagstiftningsarbete på den delen.\r\nOm man talar world wide  så kan jag tala om att jag var i Mexiko i december\r\ntillsammans med den svenske riksåklagaren. Han undertecknade för Sveriges\r\ndel en FN-konvention mot korruption. Där kommer det också att komma regler,\r\nbland annat om att varje land kommer att ha en skyldighet att inrätta en\r\nbody, som det brukar heta på engelska, som ska arbeta brottsförebyggande,\r\nanalyserande och strategiskt.\r\nOm man på den internationella agendan för fem år sedan pratade om organized\r\ncrimes  så är det i dag corruption  som man pratar om. Det kommer absolut\r\natt komma svenska regler som har inriktning på utlandet.\r\nOrdföranden: Då sätter vi punkt för frågestunden denna gång. Därmed inte\r\nsagt att debatten tar slut på något sätt.\r\nFörste vice ordförande Susanne Eberstein (s): Jag tackar alla som har\r\nvarit här. Vetenskap och beprövad erfarenhet är det som vi behöver i\r\nriksdagen för att få ett bra underlag för våra beslut. Det har ni bidragit\r\nmed, och det vill jag tacka så mycket för. Det har varit intressant och\r\ntankeväckande. Vi kommer säkert att ha flera kontakter och möten om de\r\nhär frågorna.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Europarådets straffrättsliga konvention om korruption och dess tilläggsprotokoll",
          "forslag": "Riksdagen godkänner Europarådets straffrättsliga konvention om korruption och dess tilläggsprotokoll med den reservation beträffande artikel 12 i konventionen som regeringen förordat, med de förklaringar beträffande artikel 17 i konventionen som regeringen förordat och med den deklaration beträffande Gruppen av stater mot korruption som regeringen förordat (avsnitt 6 i propositionen).\r\nRiksdagen godkänner Europarådets straffrättsliga konvention om korruption och dess tilläggsprotokoll med den reservation beträffande artikel 12 i konventionen som regeringen förordat, med de förklaringar beträffande artikel 17 i konventionen som regeringen förordat och med den deklaration beträffande Gruppen av stater mot korruption som regeringen förordat (avsnitt 6 i propositionen).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:70 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Europarådets civilrättsliga konvention om korruption",
          "forslag": "Riksdagen godkänner Europarådets civilrättsliga konvention om korruption med den deklaration beträffande Gruppen av stater mot korruption som regeringen förordat (avsnitt 8.4 i propositionen).\r\nRiksdagen godkänner Europarådets civilrättsliga konvention om korruption med den deklaration beträffande Gruppen av stater mot korruption som regeringen förordat (avsnitt 8.4 i propositionen).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:70 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ändringar i brottsbalken",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, dock med den ändringen att ett kommatecken läggs till efter ordet \"sagts\" i 20 kap. 2 § andra stycket 7.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, dock med den ändringen att ett kommatecken läggs till efter ordet \"sagts\" i 20 kap. 2 § andra stycket 7.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:70 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Utredning av mutbrottslagstiftningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju12 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Ju13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "59F0381F-91E3-11D8-897A-000475500EF8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "136",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/59F0381F-91E3-11D8-897A-000475500EF8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Utredning av mutbrottslagstiftningen",
        "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "4"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen med en mindre språklig justering. Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:21:25"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen ska godkände Europarådets straffrättsliga konvention om korruption och ett tilläggsprotokoll till konventionen samt Europarådets civilrättsliga konvention om korruption. Straffansvaret för mutbrott och bestickning utvidgas till att omfatta bland annat parlamentariker i mellanstatliga organisationer som Sverige är medlem i och till domare och andra funktionärer i internationella domstolar som Sverige erkänner. En särskild straffskala ska gälla för grova fall av bestickning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2004. ",
          "dok_id": "GR01JUU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Konvention om korruption (JuU21)",
          "dok_id": "GR01JUU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:21:25"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01JUU21",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har föreslagit att riksdagen ska godkänna Europarådets straffrättsliga konvention om korruption och ett tilläggsprotokoll till konventionen samt Europarådets civilrättsliga konvention om korruption. Straffansvaret för mutbrott och bestickning utvidgas till att omfatta bland annat parlamentariker i mellanstatliga organisationer som Sverige är medlem i och till domare och andra funktionärer i internationella domstolar som Sverige erkänner. En särskild straffskala föreslås för grova fall av bestickning. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2004. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01JuU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:22"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Konvention om korruption (JuU21)",
          "dok_id": "GR01JuU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:22"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01JUU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_JuU_21.pdf",
          "filstorlek": "4791134",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Korruption",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/51A72533-24BC-4652-BA14-493A5C5C68FD"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju12 med anledning av prop. 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om  korruption, m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02Ju12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om  korruption, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju13 med anledning av prop. 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om  korruption, m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02Ju13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om  korruption, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:70 Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, m.m.",
          "ref_dok_id": "GR0370",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2002:67",
          "ref_dok_id": "GQB467",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "67",
          "ref_dok_titel": "Ds 2002:67",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-26",
          "ref_dok_id": "GR09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2004-05-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-24",
          "ref_dok_id": "GR09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2004-05-24",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:233",
          "ref_dok_id": "GR0K233",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "233",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:233",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:404",
          "ref_dok_id": "1962:700",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}