{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303017",
      "dok_id": "GR01JUU18",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "JUU18",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:JUU18",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "18",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-04-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:33",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:37",
      "titel": "Kriminalvårdsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU18/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU18",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01JUU18",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01JUU18",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:JUU18</div><h1>Kriminalvårdsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta ärende behandlar utskottet ett antal motioner från den allmänna\r\nmotionstiden år 2003. Motionerna rör bl.a. behovet av en ny verkställighetslag,\r\nfrigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, kvinnors särskilda behov,\r\nbehandlingen av häktade personer, placering av långtidsdömda och kontroll\r\nvid permissioner.\r\nUtskottet föreslår, med anledning av ett motionsyrkande från Vänsterpartiet\r\nrörande isolering av häktade personer, ett tillkännagivande till regeringen\r\natt de lagändringar som genomfördes år 1998, bl.a. efter utdelad kritik\r\nfrån Europarådets tortyrkommitté, skall följas upp.\r\nNär det gäller övriga motionsyrkanden föreslår utskottet, med hänvisning\r\ntill pågående utrednings- och utvecklingsarbete, vidtagna åtgärder samt\r\ntill gällande regelverk, att riksdagen avslår dem.\r\nI ärendet finns 18 reservationer och 2 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Reformering av kriminalvården m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju252, 2003/04:Ju273, 2003/04:Ju296\r\nyrkandena 1-3, 2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7, 2003/04:Ju347,\r\n2003/04:Ju357 yrkandena 5, 8-11, 14 och 16, 2003/04:Ju370 yrkandena 1, 4,\r\n7, 13 och 15, 2003/04:Ju402 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Ju416 yrkandena\r\n1-10 och 22-24, 2003/04:Ju425 yrkandena 2, 3, 8 och 9, 2003/04:Ju436,\r\n2003/04:So407 yrkande 4, 2003/04:So412 yrkandena 5-8, 2003/04:Ub289 yrkande\r\n3 och 2003/04:Bo252 yrkande 4.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (v)\r\nReservation 5 (c)\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n2.      Behandling för sexualbrottsdömda\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju370 yrkande 14 och 2003/04:Ju416\r\nyrkandena 20 och 21.\r\nReservation 7 (m, kd, c)\r\n\r\n3.      Behandling för män som misshandlar kvinnor m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju354, 2003/04:Ju435 yrkande 2,\r\n2003/04:Ju443 yrkande 17 och 2003/04:Ju479 yrkande 32.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Behandling för rattfylleridömda\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju416 yrkande 30.\r\nReservation 10 (fp, kd, c)\r\n\r\n5.      Kostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju303, 2003/04:Ju402 yrkande 4 och\r\n2003/04:Ju416 yrkande 14.\r\nReservation 11 (m, fp, c)\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n6.      Uppföljning av utdömd vård\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju383.\r\nReservation 13 (fp)\r\n\r\n7.      Säkerheten för intagna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju454 och 2003/04:Ju469.\r\n\r\n8.      Behandlingen av häktade\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför\r\nom en utvärdering av de år 1998 genomförda lagändringarna beträffande\r\nbehandlingen av häktade personer. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2003/04:Ju357 yrkande 1.\r\n\r\n9.      Permissioner m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju357 yrkande 13, 2003/04:Ju370\r\nyrkande 17 och 2003/04:Ju416 yrkandena 26 och 27.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 15 (v)\r\n\r\n10.     Verkställighet genom elektronisk övervakning\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju357 yrkandena 4 och 7.\r\n\r\n11.     Överförande av verkställighet av fängelsestraff\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju370 yrkande 8.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12.     Kostnaden för utvisades hemresor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju370 yrkande 9 och 2003/04:Ju416\r\nyrkande 29.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13.     Ersättning till lekmannaövervakare\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju416 yrkande 12.\r\nReservation 18 (fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 1 april 2004\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\nJohan Pehrson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Johan Pehrson (fp),\r\nSusanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice\r\nAsk (m), Lennart Nilsson (s), Ragnwi Marcelind (kd), Elisebeht Markström\r\n(s), Jeppe Johnsson (m), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia\r\nMagnusson (m), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp), Kerstin Andersson (s),\r\nKarin Granbom (fp) och Ulla Wester (s).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nI detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner som rör\r\nkriminalvårdsfrågor. Motionerna har väckts under den allmänna motionstiden år\r\n2003.\r\n\r\nReformering av kriminalvården m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas ett stort antal motioner om verksamheten inom\r\nkriminalvården. Utskottet föreslår - med hänvisning till pågående\r\nutredningsarbete - att riksdagen avslår samtliga motioner. Jämför\r\nreservationerna\r\n1-6.\r\nVerkställigheten av påföljder inom kriminalvården regleras i flera olika\r\nförfattningar, bl.a. i brottsbalken, lagen (1974:203) om kriminalvård i\r\nanstalt (KvaL), förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt (KvaF),\r\nförordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder, lagen\r\n(1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll och förordningen\r\n(1994:1060) om intensivövervakning med elektronisk kontroll. De övergripande\r\nbestämmelserna om verkställighet av fängelsestraff i anstalt återfinns i\r\nKvaL. Till dessa författningar kommer olika tillämpningsföreskrifter\r\nutfärdade av Kriminalvårdsstyrelsen.\r\nSedan början av 1990-talet har vissa ansträngningar gjorts för att reformera\r\nkriminalvårdslagstiftningen. Här kan nämnas följande.\r\nÅr 1994 påbörjades en försöksverksamhet i delar av landet med verkställighet\r\nav fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.\r\nGenom försöksverksamheten gjordes det möjligt för personer dömda till\r\nfängelse i högst två månader att under vissa förutsättningar få verkställa\r\nstraffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll i stället för\r\ni anstalt (prop. 1993/94:184, bet. JuU28, rskr. 322). Försöksverksamheten\r\nutvidgades per den 1 januari 1997 till att avse fängelsestraff upp till\r\ntre månader och omfatta hela landet (prop. 1995/96:156, bet. JuU21, rskr.\r\n249). Verkställighetsformen permanentades sedermera fr.o.m. den 1 januari\r\n1999 (prop. 1997/98:96, bet. JuU21, rskr. 275).\r\nFängelseutredningen avlämnade i augusti 1993 sitt huvudbetänkande\r\nVerkställighet av fängelsestraff (SOU 1993:76), i vilket bl.a. föreslogs att\r\nKvaL skulle ersättas med en ny verkställighetslag. Kommitténs förslag\r\ngenomfördes aldrig i dess helhet. Vissa lagändringar med anledning av\r\nbetänkandet genomfördes år 1995. Det rörde bl.a. anstaltsindelningen,\r\nregler för placering av intagna, intagnas besök samt kroppsvisitation och\r\nkroppsbesiktning (prop. 1994/95:124, bet. JuU20, rskr. 331). År 1998 togs\r\nslutligt ställning till Fängelseutredningens förslag, och genomfördes\r\nvissa lagändringar, bl.a. i syfte att förbättra säkerheten beträffande\r\nlångtidsdömda samt förbättra rutinerna för placering av unga intagna och\r\nkvinnor (prop. 1997/98:95, bet. JuU19, rskr. 208).\r\nÅr 1998 - med ikraftträdande den 1 januari 1999 - genomfördes en reform\r\nav påföljdssystemet (prop. 1997/98:96, bet. JuU21, rskr. 275). I ärendet\r\nantogs lagändringar som bl.a. innebar att möjligheten till halvtidsfrigivning\r\nfrån fängelsestraff slopades, att systemet med samhällstjänst permanentades\r\noch utökades till att även kunna utdömas vid påföljden villkorlig dom och\r\natt en ny påföljd för unga lagöverträdare, sluten ungdomsvård, infördes.\r\n\r\nÅr 2001 genomfördes vissa lagändringar som syftade till att förbättra\r\nfrigivningsförberedelserna för fängelsedömda (prop. 2000/01:76, bet. JuU21,\r\nrskr. 198), bl.a. infördes bestämmelser om att den intagnes frigivningssituation\r\nalltid skall utredas och planeras på ett strukturerat sätt i samarbete\r\nmed berörda myndigheter, organisationer och enskilda samt en möjlighet\r\nför intagna dömda till minst två års fängelse att avtjäna de sista fyra\r\nmånaderna före villkorlig frigivning genom intensivövervakning med\r\nelektronisk kontroll.\r\nI december 2003 beslutade riksdagen om införande av lagbestämmelser som\r\nmöjliggör för Kriminalvårdsstyrelsen att besluta att samtliga personer\r\nsom passerar in i en viss sluten anstalt eller ett visst häkte skall\r\nkroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med kontrollen skall\r\nvara att söka efter otillåtna föremål (prop. 2003/04:3, bet. JuU7, rskr.\r\n109). Bestämmelserna trädde i kraft den 1 februari 2004. I detta sammanhang\r\nkan också nämnas att det genom regeringsförordning gjorts möjligt att\r\nstöra ut mobiltelefontrafik på anstalter (se 14 § förordningen [2003:396]\r\nom elektronisk kommunikation).\r\nÄven fortsatta ansträngningar görs för att reformera\r\nkriminalvårdslagstiftningen.\r\nRegeringen beslutade den 10 oktober 2002 att tillkalla en parlamentariskt\r\nsammansatt utredning med uppdrag att utarbeta förslag till en ny\r\nkriminalvårdslag. Utredningen har antagit namnet Kriminalvårdskommittén. Enligt\r\nkommittédirektiven (dir. 2002:90) har utredningen att göra såväl en\r\ngenomgripande översyn av regelverket i sak som att se över den lagtekniska\r\noch språkliga utformningen. Den nya kriminalvårdslagen skall omfatta\r\nverkställigheten av samtliga kriminalvårdspåföljder, såväl sluten kriminalvård\r\n(fängelse) som öppen sådan (frivårdspåföljderna m.m.).\r\nI sitt arbete skall utredningen särskilt beakta vissa i direktiven angivna\r\nallmänna utgångspunkter. Bland dessa kan nämnas följande:\r\nUtredningen skall överväga hur ett system kan åstadkommas med inriktning\r\npå att i det återfallsförebyggande arbetet ta till vara individens egen\r\nmotivation till förändring, framför allt genom att en positiv utveckling\r\nförstärks och uppmuntras. Ett mer utvecklat system för positiv respektive\r\nnegativ förstärkning som skulle öka möjligheterna att påverka de dömdas\r\nbeteenden anges som önskvärt.\r\nVidare skall utredningen överväga hur en, i högre utsträckning än i dag,\r\nindividualiserad verkställighet kan uppnås utan att kravet på samhällsskydd\r\neftersätts. Det anges att kriminalvården i den nya lagstiftningen bör ges\r\nbl.a. utökade möjligheter till differentiering, verkställighet och\r\nutslussning från anstalt under olika grader av slutenhet. Olika grupper av\r\nintagna, inte minst kvinnor, kan också ha speciella behov och förutsättningar\r\nsom måste beaktas. Utredningen bör även göra en bedömning av förslagens\r\neffekter på anstaltsstrukturen. Här nämns sådant som differentiering av\r\nde intagna och ändringar i personalstrukturen, t.ex. personalsammansättning,\r\nkompetens och inställning.\r\nKriminalvårdskommittén skall också överväga hur innehållet i de alternativa\r\npåföljderna och verkställighetsformerna, vad beträffar villkor, kontroll\r\noch påverkan, kan utvecklas, i syfte att ytterligare förstärka det\r\nåterfallsförebyggande perspektivet och - med bibehållen trovärdighet - minska\r\nanvändningen av korta fängelsestraff.\r\nUtredningen skall vidare lämna förslag på hur innehållet i den prövotid\r\nsom löper efter villkorlig frigivning kan utvecklas för att bl.a. följa\r\nupp de i anstalt påbörjade insatserna och förhindra återfall i brott. Här\r\npåtalas betydelsen av ett nära samarbete mellan den öppna och slutna\r\nkriminalvården samt av att övriga huvudmän i samhället, t.ex. för vård,\r\nbehandling, sysselsättning och boende, tar sitt ansvar och deltar i ett\r\naktivt samarbete med kriminalvården.\r\nDessutom skall utredningen överväga hur en ordning för dokumentation,\r\nuppföljning och utvärdering av kriminalvårdens insatser kan främjas genom\r\nden nya verkställighetsregleringen.\r\nTre huvudområden anges i direktiven som särskilt angelägna att behandla\r\ni utredningen, nämligen kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete,\r\nkravet på en säker och trovärdig verkställighet samt reglerna för\r\növerklaganden m.m.\r\nBeträffande det återfallsförebyggande arbetet anges i direktiven att\r\nverkställigheten av påföljder skall präglas av strävan att förbättra de\r\ndömdas förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet och droger efter\r\nverkställigheten. Ett sådant aktivt återfallsförebyggande arbete bör bygga\r\npå vissa grundförutsättningar. Det är utredningens uppgift att överväga\r\nhur den nya kriminalvårdslagen på bästa sätt kan bidra till att dessa\r\ngrundförutsättningar uppfylls. Bland de angivna grundförutsättningarna\r\nkan här nämnas följande.\r\nAll form av drogmissbruk måste identifieras och bekämpas. Kampen mot\r\nmissbruket måste bedrivas både genom ambitiösa behandlingsinsatser och\r\neffektiva kontrollåtgärder.\r\nKriminella värderingar, kriminella gängbildningar och andra uttryck för\r\nen kriminell livsstil måste motverkas. Här anges bl.a. behandlingsinsatser,\r\nökad sektionering och andra säkerhetsåtgärder samt etablerandet av\r\npositiva sociala nätverk som nödvändiga. Kontakter med familj och andra\r\nanhöriga måste främjas under verkställigheten.\r\nAnstaltsvistelsen bör så långt möjligt vara lik livet i frihet i fråga om\r\nbl.a. vardagliga rutiner. Utredningen skall därför överväga om och i så\r\nfall på vilket sätt det är möjligt att ställa högre krav på de intagna\r\nnär det gäller vardagliga sysslor och eget ansvarstagande. Varje tillfälle\r\ntill utveckling av det personliga ansvarstagandet, exempelvis genom\r\ninförande av s.k. självförvaltning, bör utnyttjas.\r\nMöjligheterna till egen försörjning har stor betydelse. Stora ansträngningar\r\nbör göras inom anstalterna för att erbjuda teoretisk och praktisk utbildning\r\nsamt meningsfull arbetsträning. Alla som har behov av det bör erbjudas\r\ngrundläggande grundskole- och gymnasieutbildning. Utredningen skall därför\r\növerväga regleringen av de intagnas sysselsättningsplikt.\r\nÅtgärder krävs för att en under anstaltstiden inledd positiv utveckling\r\nskall kunna fullföljas efter verkställighetens slut. Här betonas bl.a.\r\nindividens eget ansvar för sin situation och betydelsen av att de inblandade\r\nmyndigheterna har ett nära samarbete i varje enskilt fall för att kunna\r\nge det stöd och den hjälp som krävs. Det är av särskild betydelse att\r\növergången från anstalt till frihet förbereds noga och sker\r\nsuccessivt.\r\nBeträffande kravet på säker och trovärdig verkställighet anges bl.a. att\r\nutredningen skall överväga hur regelverket bör vara utformat för att bl.\r\na. säkerställa att kriminalvården har effektiva verktyg för att motverka\r\nde kriminella nätverkens aktiviteter i anstalterna och även i övrigt\r\nhantera intagna som utgör säkerhetsrisker eller annars har en negativ\r\ninverkan på sin närmiljö. Vidare skall utredningen ägna särskild uppmärksamhet\r\nåt bl.a. kriminalvårdens möjligheter att kontrollera de intagnas kontakter\r\nmed omvärlden, utdela varningar och senarelägga tidpunkten för villkorlig\r\nfrigivning samt besluta om placering i avskildhet och använda tvångsmedel.\r\n\r\nGenom regeringsbeslut den 11 mars 2004 erhöll Kriminalvårdskommittén\r\ntilläggsdirektiv som möjliggör för kommittén att även ge förslag på ändringar\r\nrörande tidpunkten för villkorlig frigivning från fängelsestraff (dir. 2004:33).\r\n\r\nKommittén skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 juni\r\n2005.\r\nI detta sammanhang kan också nämnas att Riksrevisionen den 15 mars 2004\r\navgav revisionsrapporten Återfall i brott eller anpassning i samhället -\r\nuppföljning av kriminalvårdens klienter (RIR 2004:5). Riksrevisionen ger\r\ni rapporten olika rekommendationer till bl.a. regeringen och\r\nKriminalvårdsstyrelsen.\r\nRegeringen rekommenderas att bl.a. ställa utökade och preciserade krav\r\npå myndigheternas återrapportering när det gäller uppföljningen av\r\nklienternas återfall i brott och anpassning i samhället samt att ge\r\nBrottsförebyggande rådet i uppdrag att producera och samordna statistik som\r\nbelyser anpassningen i samhället för personer som lämnat kriminalvården.\r\nKriminalvårdsstyrelsen rekommenderas bl.a. att följa upp samtliga klienter\r\ninom anstalt och frivård samt att återföra information om varje klient\r\nsom återfaller i brott till klientens kontaktperson.\r\nI ett stort antal motioner förespråkas olika åtgärder på kriminalvårdsområdet\r\nmed anknytning till bl.a. Kriminalvårdskommitténs pågående arbete.\r\nSålunda förespråkas i motion Ju252 (s) att barn som utsatts för sexuella\r\növergrepp inte skall få besöka gärningsmannen i fängelset. I motion Ju436\r\n(s) anförs att frigivningsförberedelserna för fängelsedömda måste förbättras,\r\nbl.a. genom bättre samordning mellan olika myndigheter.\r\nI motion Ju370 (m) förespråkas en ny inriktning på svensk kriminalvård.\r\nDet anförs bl.a. att självförvaltning bör tillämpas i större utsträckning\r\noch att utbildningsinsatserna för de intagna bör förbättras. Vidare påtalas\r\natt frigivningsförberedelserna måste förbättras, bl.a. genom ett bättre\r\nsamarbete mellan anstalt, frivård, hemkommun och frivilligorganisationer.\r\nMotionärerna förespråkar även särskilda kriminalvårdsenheter för\r\nutvisningsdömda. I motionen förespråkas också att vårdprogram i större\r\nutsträckning bör upphandlas från privata vårdgivare. I motion Ju273 (m)\r\nförespråkas också en reformering av kriminalvårdens arbete, bl.a. med mer\r\nsjälvförvaltning. I motion Ju347 (m) anförs att olika åtgärder bör vidtas\r\ninom kriminalvården för att förhindra brottslig verksamhet på anstalt. I\r\nmotion Ju296 (m) förespråkas införande av privata kriminalvårdsanstalter.\r\n\r\nI motion Ju425 (fp) anförs att kriminalvårdens inriktning och innehåll\r\nbör förnyas, att intagna som är motiverade bör ges bättre\r\nutbildningsmöjligheter,\r\natt kvinnors situation inom kriminalvården bör förbättras och att\r\nfrigivningsförberedelserna måste förbättras, bl.a. genom bättre samarbete\r\nmellan anstalt, frivård, myndigheter och frivilligorganisationer.\r\nI motion Ju416 (kd) förespråkas också en ny inriktning på svensk kriminalvård.\r\nDet anförs bl.a. att kriminalvårdens arbete bör utvärderas och goda\r\nexempel tas tillvara i förändringsarbetet samt att vården i anstalt bör\r\ninriktas på att den intagne skall komma till rätta med sitt problematiska\r\nlevnadsmönster. Vidare efterfrågas åtgärder för att tillse att individuella\r\nvårdplaner upprättas för samtliga intagna i anstalt. I motionen förespråkas\r\nockså en förstärkning och utveckling av kriminalvårdens analyskapacitet\r\noch att forskning om sambanden mellan kriminalvård och återfall i brott\r\nstimuleras. Vidare förespråkas fler och bättre motivationsavdelningar med\r\nkognitiva program samt en bättre frigivningsprocess med bl.a. behandling\r\ni trestegsanstalter och användning av elektronisk övervakning. Ett ökat\r\npersonligt ansvar för de intagna med bl.a. ökad användning av självförvaltning\r\när också sådant som förespråkas av motionärerna. Motionärerna förespråkar\r\nvidare utökade utbildningsinsatser för kriminalvårdens personal och anför\r\natt utvecklingsmöjligheterna för de anställda inom kriminalvården bör\r\nförbättras. Vidare bör kriminalvården i större utsträckning sträva efter\r\natt rekrytera unga medarbetare. Slutligen pekar motionärerna på betydelsen\r\nav att anstalterna i högre utsträckning anpassas för intagna föräldrars\r\numgänge med sina barn.\r\nI motion Ju357 (v) förespråkas olika åtgärder för att förbättra situationen\r\ninom kriminalvården. Det anförs att de långtidsdömdas situation måste\r\nuppmärksammas och att mottagningsverksamheten för denna kategori intagna\r\nbör förbättras. Vidare begärs en översyn av arbetspraktiken på anstalterna\r\noch förespråkas att ansvaret för utbildningsinsatserna för de intagna\r\nläggs över från kriminalvården till utbildningsväsendet. I motionen påtalas\r\nvidare betydelsen av att kvinnors situation inom kriminalvården uppmärksammas\r\noch att deras särskilda behov uppmärksammas inom frivårdens verksamhet.\r\nSlutligen påtalas behovet av stöd för barn till fängelsedömda. I motionerna\r\nSo407 och Bo252 (båda v) pekas på betydelsen av att frigivningen av intagna\r\ni anstalt förbereds bättre, bl.a. genom bättre kontakter och samordning\r\nmellan anstalt, frivård och socialtjänst.\r\nI motion Ju316 (c) påtalas också behovet av åtgärder för att förbättra\r\nkriminalvårdens verksamhet. Det förespråkas införande av ett bonussystem\r\nsom stimulerar skötsamhet under verkställigheten. Vidare påtalas ett behov\r\nav mer individanpassad programverksamhet och att individuella vårdplaner\r\nutarbetas för alla intagna. Det anförs också att frigivningsförberedelserna\r\nmåste förbättras, bl.a. genom en bättre samordning och samarbete mellan\r\nanstalt, frivård, socialtjänst, arbetsförmedling samt andra myndigheter\r\noch frivilligorganisationer. Det förespråkas också utökade utbildningsinsatser\r\nför kriminalvårdens personal. Slutligen pekar motionärerna på att kvinnornas\r\nsituation inom kriminalvården bör förbättras. I motion Ub289 (c) begärs\r\natt intagna med läs- och skrivsvårigheter skall erbjudas särskild utbildning.\r\n\r\nI motion Ju402 (mp) begärs en utredning om hur frivårdspersonalens kompetens\r\ntas till vara när anstalts- och frivårdsverksamhet integreras.\r\nI motion So412 (mp, fp, kd, v, c) påtalas behovet av åtgärder för att\r\nförbättra situationen för barn till kriminalvårdens klienter. Det anförs\r\natt ett utökat barnperspektiv måste anläggas inom kriminalvården och att\r\nmöjligheterna till kontakter mellan barn och intagen i anstalt måste\r\nförbättras, genom såväl telefonsamtal som besök. Vidare anförs att polisens\r\nkompetens om barn måste förbättras för att undvika traumatiska upplevelser\r\nför barnen i samband med att föräldern frihetsberövas. Slutligen anförs\r\natt samarbetet mellan kriminalvård, polis och socialtjänst i frågor om\r\nbarn till intagna måste förbättras.\r\nUtskottet kan konstatera att det för närvarande pågår en genomgripande\r\növersyn av kriminalvårdslagstiftningen. Flertalet av de i motionerna\r\nberörda frågeställningarna är sådana att de kommer att behandlas av\r\nutredningen. I några fall bör utformningen av den nya kriminalvårdslagen\r\navvaktas innan ställning tas. Kriminalvårdskommitténs arbete och den\r\nkommande beredningen av kommitténs förslag bör således inte föregripas.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\nBehandlingsinsatser för kriminalvårdens klienter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas ett antal motioner rörande behandling i olika\r\nformer av kriminalvårdens klienter. Utskottet avstyrker bifall till\r\nsamtliga motioner, bl.a. med hänvisning till pågående beredning inom\r\nJustitiedepartementet och till inom kriminalvården bedriven verksamhet. Jämför\r\nreservationerna 7-12 och det särskilda yttrandet 1.\r\nBehandling för sexualbrottsdömda\r\nI motionerna Ju370 (m) och Ju416 (kd) anförs att krav på farmakologisk\r\noch annan typ av behandling bör kunna uppställas för villkorlig frigivning\r\nav vissa sexualbrottsdömda personer.\r\nEnligt 12 § KvaL är en intagen normalt skyldig att delta i den verksamhet\r\noch ha den sysselsättning som anvisas honom. Det är således obligatoriskt\r\natt delta i anvisad programverksamhet.\r\nUtskottet har i fråga om sanktionering av vägran att delta i viss verksamhet\r\ninhämtat följande från Kriminalvårdsstyrelsen. Om en intagen absolut vägrar\r\natt delta i ett anvisat brotts- eller missbruksprogram försöker\r\nanstaltspersonalen genom samtal motivera individen till insikt om behovet av\r\ndeltagande. Det anses inte meningsfullt att ha med en helt omotiverad\r\nperson i viss verksamhet eftersom denne riskerar att förstöra för hela\r\ngruppen genom att avvika eller på annat sätt bete sig destruktivt. Deltagande\r\ni behandling och annan verksamhet kan påverka riskbedömningen och därigenom\r\nden intagnes möjligheter till utevistelser och anstaltsplacering. Däremot\r\nanvänds inte varning och senareläggning av villkorlig frigivning när en\r\nintagen inte vill delta i viss verksamhet. Om en intagen däremot helt\r\nvägrar att delta i någon form av sysselsättning används ibland varning\r\noch senareläggning av villkorlig frigivning som sanktion.\r\nMedicinsk behandling kan, liksom eljest i samhället, normalt endast ges\r\npå frivillig grund. Ett undantag från denna huvudregel är bl.a. den\r\nbehandling som kan ske med stöd av lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk\r\nvård.\r\nVerksamhet för behandling av sexualbrottsdömda bedrivs i fyra\r\nsexualbrottsenheter.\r\nVarje enhet innehåller avdelning för risk- och behovsbedömning, sluten\r\navdelning, öppen avdelning samt samverkan med frivården. De anstalter som\r\ningår i dessa sexualbrottsenheter är Kristianstad, Härnösand, Viskan,\r\nSkogome, Smälteryd, Norrtälje och Tillberga. Tanken är bl.a. att dessa\r\nsexualbrottsenheter geografiskt skall täcka upp hela Sverige samt att\r\nsamtliga sexualbrottsdömda skall genomgå särskilda program och erbjudas\r\nbehandling. I behandlingen används bl.a. ett nytt evidensbaserat\r\nsexualbrottsprogram med förebild från Kanada.\r\nUtskottet har vid flera tillfällen tidigare avstyrkt motionsyrkanden med\r\nliknande innehåll som de nu aktuella, senast i februari 2003 (bet.\r\n2002/03:JuU6 s. 16 f). Utskottet höll därvid fast vid tidigare uttalanden i\r\nfrågan, vilka i huvudsak gick ut på följande. Ett system med farmakologisk\r\nbehandling kan knappast ges annan räckvidd än under tiden för villkorlig\r\nfrigivning och torde, som all annan medicinsk behandling, kräva noggrann\r\nkontroll och uppföljning. Mot bakgrund av bl.a. de begränsningar som gäller\r\nför vård under tvång ansåg utskottet att andra metoder borde väljas för\r\natt minska risken för återfall i den aktuella typen av brott. Här var det\r\nmöjligt att farmakologisk behandling, om den gavs på frivillig grund, i\r\nvissa fall kunde vara till nytta.\r\nUtskottet är alltjämt av samma uppfattning i denna fråga. Utskottet\r\navstyrker bifall till motionerna Ju370 och Ju416 i nu behandlade delar.\r\nBehandling för män som misshandlar kvinnor\r\nI motionerna Ju354 och Ju435 (båda s) anförs att män dömda för kvinnomisshandel\r\nbör kunna åläggas att undergå behandling under verkställigheten av\r\nfängelsestraff. I motion Ju479 (fp) påtalas behovet av tillgång till behandling\r\nför misshandlande män. I motion Ju443 (m) påtalas ett behov av forskning\r\nom vård och behandling av misshandlande män.\r\nKriminalvårdsstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt vilka program\r\nsom används för behandling av män som har dömts för våldsbrott mot kvinnor.\r\nProgrammen genomförs huvudsakligen i samtalsform i grupp och ofta i\r\nsamarbete med polis och socialtjänst. Problematiken tas även upp i sex-\r\noch samlevnadskurser och i gruppsamtal om relationer vid anstalter som\r\nhar allmänna våldsbrottsprogram. Kriminalvården har vidare inlett ett\r\nsamarbete med brittiska Home Office. Detta samarbete syftar till att\r\nutveckla nationella program anpassade för personer som dömts för våld i\r\nnära relationer. Home Office har ackrediterat två versioner av ett sådant\r\nprogram, varav den ena kommer att prövas i Sverige. Kriminalvårdsstyrelsen\r\nräknar med att ha översatt program- och teorimanualer för programmet under\r\nvåren 2004 och påbörja utbildning av personal i maj 2004 för att därefter\r\nkunna starta programverksamhet med denna inriktning. Under år 2004 har\r\nuppdrag att pröva programmet lagts ut på Kriminalvårdsmyndigheterna\r\nKarlskrona (anstalt och frivård) samt Stockholm Centrum, Göteborg Centrum\r\noch Visby (endast frivård).\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande i februari 2003 (bet. 2002/03:JuU6\r\ns. 18 f). Utskottet anförde då att det var angeläget att män som dömts\r\nför misshandel mot kvinnor erbjuds adekvat behandling inom kriminalvården.\r\nUtskottet kunde också konstatera att kriminalvården bedrev vård i olika\r\nformer för denna grupp av klienter och att ansträngningar gjordes för att\r\ninföra nya nationella program för denna grupp. Kriminalvården strävade\r\nockså efter att all programverksamhet skulle vara forskningsbaserad. Ett\r\nsärskilt uttalande från riksdagen om forskning på området ansågs inte\r\npåkallat.\r\nUtskottet har inte ändrat sin uppfattning i dessa frågor. Motion Ju354\r\nsamt motionerna Ju435, Ju443 och Ju479 i nu behandlade delar bör avslås\r\nav riksdagen.\r\nBehandling för rattfylleridömda\r\nI motion Ju416 (kd) förespråkas programverksamhet för personer dömda för\r\ngrovt rattfylleri innefattande konfrontation med trafikoffer.\r\nEnligt vad som inhämtats från Kriminalvårdsstyrelsen bedrivs programverksamhet\r\nför rattfylleridömda på anstalterna Östragård, Rostorp och Sörbyn, dock\r\ninte med inslag av brottsofferkonfrontation. På vissa frivårdsenheter, bl.\r\na. i Kalmar och Karlskrona, bedrivs verksamhet med konfrontation mellan\r\nrattfylleridömda och trafikoffer, s.k. Victim Impact Panel (VIP). I\r\nKarlskrona har detta skett i anslutning till verkställighet av straff genom\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll.\r\nEtt liknande motionsyrkande behandlades av utskottet i februari 2003 (bet.\r\n2002/03:JuU6 s. 17). Utskottet ifrågasatte då inte att påverkansmodeller\r\ninnefattande konfrontation mellan rattfylleridömda och trafikoffer i vissa\r\nfall kan vara verkningsfulla för att ge gärningsmannen ökad insikt om\r\nbrottets allvar och därmed leda till minskad risk för återfall i\r\nrattfylleribrott. Utskottet ansåg att något hinder mot att bedriva en sådan\r\ntyp av behandling inte torde föreligga och konstaterade att sådan verksamhet\r\nockså förekom inom kriminalvården. Utskottet såg inga nackdelar med detta\r\nbehandlingsinslag på frivillighetens grund. Utskottet ansåg att motionsyrkandet\r\nfick anses tillgodosett och avstyrkte bifall.\r\nUtskottet vidhåller sin inställning i denna fråga och avstyrker bifall\r\ntill motion Ju416 i nu behandlad del.\r\nKostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m.\r\nI motionerna Ju303 (m) och Ju402 (mp) begärs en utredning med inriktning\r\npå frågan om hela kostnadsansvaret för utdömd kontraktsvård bör överföras\r\ntill staten. I motion Ju416 (kd) anförs att hela kostnadsansvaret för s.\r\nk. § 34-placeringar bör överföras till staten. I motion Ju383 (fp)\r\nförespråkas en utredning om hur utdömd missbruksbehandling verkställs och\r\nföljs upp.\r\nEnligt 34 § KvaL kan en intagen få tillstånd att vistas utanför anstalten\r\nom han då kan bli föremål för särskilda åtgärder som kan antas underlätta\r\nhans anpassning i samhället, t.ex. för vård eller behandling mot\r\nnarkotikamissbruk. Kriminalvården skall bära kostnadsansvaret för en intagen\r\nsom placeras i vård utanför anstalten. Vid dagen för frigivning från\r\nfängelsestraffet övergår betalningsansvaret till kommunen, som skall bära\r\nkostnaden till behandlingstidens slut. Placeringen måste därför oftast\r\nplaneras tillsammans med och godkännas av betalningsansvarig kommun som\r\nockså ombeds lämna skriftliga ansvarsförbindelser för vårdkostnaderna\r\nefter villkorlig frigivning.\r\nFrågan om betalningsansvaret för § 34-placering och svårigheterna att få\r\nmed socialtjänsten i planeringen av desamma har länge varit ett problem.\r\nMånga kommuner har varit tveksamma att ta på sig ett sådant kostnadsansvar,\r\nsärskilt i fall då man inte känner klienten sedan tidigare eller i fall\r\ndå man tidigare flera gånger beviljat vårdinsatser för klienten.\r\nLiknande finansieringsproblem förekommer vid strävan att möjliggöra en\r\nkontraktsvårdspåföljd. I dessa fall skall kriminalvården bära kostnadsansvaret\r\nför den dömde till dagen för tänkt frigivning, om påföljden i stället\r\nhade bestämts till fängelse. Efter den dagen övergår betalningsansvaret\r\ntill kommunen. Således måste även kontraktsvårdsplaceringar oftast planeras\r\ntillsammans med och godkännas av den betalningsansvariga kommunen, bl.a.\r\ngenom en ansvarsförbindelse för vårdkostnaderna.\r\nFrågan om kostnadsfördelningen mellan kriminalvården och kommunerna har\r\nutretts vid flera tillfällen under senare år. Fängelseutredningen föreslog\r\natt kriminalvården skulle få ta över hela kostnadsansvaret för att på så\r\nsätt lösa problemet (SOU 1993:76). Flera remissinstanser, liksom regeringen,\r\nmotsatte sig detta förslag då man var rädd för att detta skulle innebära\r\natt kommunerna skulle frånträda sitt ansvar för missbrukarvården.\r\nNarkotikakommissionen föreslog för sin del att kriminalvården skulle ges\r\nmöjlighet att genomföra § 34-placeringar även utan ansvarsförbindelse från\r\nden intagnes kommun och att kriminalvården skulle ikläda sig ett kostnadsansvar\r\nför dessa placeringar även efter den villkorliga frigivningen. Ordningen\r\nvar endast tänkt att tillämpas då ingen annan utväg stod till buds och\r\nskulle pågå under en tvåårig försöksperiod. Kriminalvårdsstyrelsen skulle\r\ndärefter till regeringen redovisa sina erfarenheter när det gäller art,\r\nomfattning, utveckling och kostnader (SOU 2000:126). Även detta förslag\r\nhar mött viss kritik.\r\nI propositionen Nationell narkotikahandlingsplan (prop. 2001/02:91)\r\nlämnades inga konkreta förslag till hur problemet med § 34-placeringar skall\r\nlösas. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet skulle dock enligt regeringen\r\nvara att samhället skall se till att den som har behov av det skall kunna\r\nfå adekvat vård. I samband med regeringens uppdrag till Kriminalvårdsstyrelsen\r\ni april 2002 att genomföra en särskild satsning på att bekämpa\r\nnarkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter gav regeringen\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\ni uppdrag att även kartlägga omfattningen och typen av problem som hindrar\r\nplaceringar utanför anstalt med stöd av 34 § KvaL (Ju2002/3054/KRIM).\r\nKriminalvårdsstyrelsens kartläggning presenterades i september 2003. I\r\nrapporten konstaterades bl.a. att de som beviljades § 34-placering under\r\nförsta kvartalet 2002 hade en högre medelålder, att strafftiderna för\r\ndessa var längre och att vårdtiderna var kortare jämfört med en motsvarande\r\nkartläggning som genomfördes år 1989. Genom intervjuer med bl.a. kriminalvårds-,\r\nbehandlings- och socialtjänstpersonal kartlades de vanligast förekommande\r\nomständigheterna som hindrade sådan placering. I intervjuerna pekades\r\noftast på bristande motivation hos den intagne. Andra omständigheter av\r\nbetydelse var bl.a. tids- och resursbrist, korta tider för förberedelsearbete,\r\ntraditioner och motivation vid anstalterna och anstalternas interna regler,\r\nsamarbetsproblem med kommunerna beträffande ansvarsförbindelser, egen på\r\nanstalten bedriven behandlingsverksamhet samt att de intagna ofta avbryter\r\n§ 34-placeringen i samband med villkorlig frigivning.\r\nRapporten från Kriminalvårdsstyrelsen bereds för närvarande i\r\nJustitiedepartementet.\r\nUtskottet har behandlat liknande yrkanden tidigare, senast i februari\r\n2003 (bet. 2002/03:JuU6 s. 14 f). Utskottet hänvisade då till tidigare\r\nuttalanden om att § 34-placeringar är ett bra instrument för att få\r\nnarkotikamissbrukare i lämplig vård under verkställigheten och anförde\r\nföljande. För att kunna ge den intagne bästa möjliga behandling är det\r\nangeläget att behandlingsplaneringen görs i samarbete med socialtjänsten\r\ni den intagnes hemkommun, detta för att ta till vara erfarenheterna där\r\noch för att uppnå kontinuitet i vården. Möjligheten att genomföra §\r\n34-placeringar är i själva verket central för att kriminalvården skall ha\r\nmöjlighet att arbeta utifrån ett behandlingsperspektiv. Utskottet avstyrkte\r\nbifall till de då aktuella motionerna med hänvisning till att det uppdrag\r\nsom Kriminalvårdsstyrelsen hade fått var av största vikt för att komma\r\ntill rätta med problemet med § 34-placeringarna och att arbetet därmed\r\ninte borde föregripas.\r\nUtskottet är alltjämt av samma uppfattning beträffande § 34-placeringar.\r\nSamma överväganden kan i princip göras beträffande kontraktsvård.\r\nBeredningen av Kriminalvårdsstyrelsens rapport bör inte föregripas. Utskottet\r\nvill här tillägga att ett betydande problem med denna form av vård synes\r\nvara bristande motivation hos individen och att den dömde ofta avbryter\r\nvårdplaceringen i samband med villkorlig frigivning. Att överflytta\r\nkostnadsansvaret för vården till staten torde inte avhjälpa det problemet.\r\nUtskottet avstyrker bifall till motion Ju303 samt motionerna Ju402 och\r\nJu416 i nu behandlade delar.\r\nNär det gäller yrkandet i motion Ju383 instämmer utskottet i vad motionärerna\r\nanför om vikten av att utdömd missbruksbehandling verkligen verkställs\r\noch att resultatet av behandlingen följs upp på olika sätt. Det är i första\r\nhand frivårdens ansvar att på individnivå följa upp att en skyddstillsynsdömd\r\nperson följer av domstolen ålagda föreskrifter om missbruksbehandling.\r\nVid misskötsamhet finns en reglering i brottsbalken att tillgå för att\r\nytterst undanröja en utdömd frivårdspåföljd. Utskottet - som också vill\r\nhänvisa till vad Riksrevisionen anför om uppföljning av påföljder i den\r\novan omnämnda revisionsrapporten Återfall i brott - uppföljning av\r\nkriminalvårdens klienter (RIR 2004:5) - är inte berett att för närvarande ta\r\nnågot initiativ i denna fråga. Utskottet avstyrker bifall till motion\r\nJu383.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI detta avsnitt behandlas ett antal motioner rörande bl.a. brandsäkerhet\r\npå låsta enheter, behandlingen av häktade, förutsättningar för intagnas\r\npermission, verkställighet genom elektronisk övervakning och överförande\r\nav straffverkställighet för utvisningsdömda. Utskottet föreslår i fråga\r\nom behandlingen av häktade ett tillkännagivande till regeringen att de år\r\n1998 genomförda lagändringarna med anledning av utdelad kritik från\r\nEuroparådets tortyrkommitté skall följas upp. I fråga om övriga motionsyrkanden\r\nföreslår utskottet att riksdagen avslår dessa. Jämför reservationerna\r\n13-18 och det särskilda yttrandet 2.\r\nSäkerheten för intagna\r\nI motionerna Ju454 (c) och Ju469 (s) begärs åtgärder för att öka brandskyddet\r\npå institutioner med låsta bostadsutrymmen, t.ex. rättspsykiatriska\r\navdelningar och fängelser. Det anförs bl.a. att det borde uppställas ett\r\nkrav på sprinklersystem och att låsanordningarna på celldörrarna bör kunna\r\nfjärrmanövreras.\r\nEnligt Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om beredskapsplanering\r\nför åtgärder i händelse av våld, hot om våld eller andra allvarliga\r\nincidenter (KVVAF 2000:7) skall alla lokala kriminalvårdsmyndigheter upprätta\r\nen beredskapsplan som redovisar varje enhets förberedelser och åtgärder\r\nsom syftar till att hantera våldssituationer, hot om våld eller andra\r\nallvarliga incidenter (1 §). En beredskapsplan skall bl.a. innehålla\r\nkonkreta åtgärdsplaner för olika former av incidenter, bl.a. avseende brand\r\noch utrymning. Av åtgärdsplanerna skall också framgå formerna för samverkan\r\nmed polis och räddningstjänst, där sådan samverkan kan bli aktuell (3 och\r\n4 §§). För att upprätthålla kunskaper om och skicklighet i att hantera\r\nolika former av incidenter skall beredskapsplanen övas regelmässigt, minst\r\nen gång om året (8 §).\r\nUtskottet har inhämtat från Kriminalvårdsstyrelsen att det för närvarande\r\ninte finns sprinklersystem installerat i cellerna på någon av landets\r\nanstalter eller häkten. På ett par enheter, bl.a. en avdelning på\r\nKumlaanstalten, finns celldörrar med fjärrmanövrering av låsmekanismen.\r\nBrandlarm i någon form finns på samtliga anstalter och häkten. Dessa är av\r\nvarierande slag, bl.a. beroende på byggnadernas ålder. Rök- och branddetektorer\r\när vanligt förekommande. De intagna på anstalter och häkten kan själva\r\nutlösa befintliga larm, dock inte i sina egna celler. Falsklarm är på\r\nvissa enheter ganska vanligt. Personalen övas regelbundet i de basala\r\nbrandskyddsteknikerna, bl.a. utrymning och hantering av\r\nbrandsläckningsutrustning.\r\nPå de flesta enheterna genomförs återkommande övningar, i regel dagtid.\r\nDet förekommer även överraskningsövningar nattetid.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det är särskilt viktigt att\r\nsäkerställa brandskyddet på institutioner där personer hålls inlåsta.\r\nUtskottet utgår från att kriminalvårdens myndigheter i samråd med bl.a.\r\nde lokala brandmyndigheterna löpande ser över och utvärderar brandskydd\r\noch rutiner på anstalter och häkten samt att Kriminalvårdsstyrelsen noga\r\nföljer denna fråga. Något tillkännagivande från riksdagen är dock inte\r\npåkallat. Motionerna Ju454 och Ju469 avstyrks.\r\nBehandlingen av häktade\r\nI motion Ju357 (v) begärs en utvärdering av de år 1998 genomförda ändringarna\r\ni reglerna om restriktioner för häktade mot bakgrund av framförd kritik\r\nmot Sverige från Europarådet om bristande mänskliga rättigheter för häktade.\r\n\r\nSverige har anslutit sig till den europeiska konventionen till förhindrande\r\nav tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning\r\n(SÖ 1988:37), vars syfte är att stärka frihetsberövade personers skydd\r\ngenom att motverka att sådan behandling eller bestraffning förekommer,\r\ndvs. att ha en preventiv funktion. I enlighet med konventionen har Europeiska\r\nkommittén för förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande\r\nbehandling eller bestraffning (Tortyrkommittén) bildats. Tortyrkommittén\r\nfår besöka de platser i konventionsstaterna där frihetsberövade personer\r\när placerade och kan i sin rapport efter besöket påtala brister och föreslå\r\nhur skyddet för frihetsberövade personer i den granskade staten kan\r\nförbättras.\r\nEfter besök på svenska häkten år 1991 och 1994 riktade Tortyrkommittén\r\nkritik mot Sverige rörande bl.a. det förhållandet att en häktad som ålagts\r\nrestriktioner inte kunde överklaga åklagarens restriktionsbeslut till en\r\noberoende instans och att aktivitetsmöjligheterna för de häktade var\r\nbegränsade.\r\nI propositionen Behandlingen av häktade (prop. 1997/98:104) föreslog\r\nregeringen ändringar i rättegångsbalken och lagen (1976:371) om behandlingen\r\nav häktade och anhållna m.fl., bl.a. av innebörden att den som är häktad\r\nskall ha rätt att begära rättens prövning av åklagarens beslut om enskilda\r\nrestriktioner. För att förbättra häktesverksamheten föreslogs vidare en\r\nlagändring som innebär att intagna i häkten som huvudregel skall ges\r\ntillfälle att vistas tillsammans med andra intagna. Efter justitieutskottets\r\ntillstyrkande antog riksdagen i maj 1998 regeringens förslag. Lagändringarna\r\nträdde i kraft den 1 januari 1999 (prop. 1997/98:104, bet. JuU22, rskr.\r\n227).\r\nI propositionen anförde regeringen att den hade för avsikt att även\r\nfortsättningsvis ägna uppmärksamhet åt frågan om humanisering av\r\nhäktesverksamheten\r\noch andra delar av kriminalvården. Regeringen aviserade samtidigt sin\r\navsikt att utvärdera effekterna av de i propositionen föreslagna ändringarna\r\nsedan de hade tillämpats en tid (prop. 1997/98:104 s. 64 f).\r\nUtskottet har inhämtat från Justitiedepartementet att någon sådan utvärdering\r\nför närvarande inte planeras.\r\nUtskottet gör följande överväganden i denna fråga. Det är angeläget att\r\nsvensk kriminalvård uppfyller de krav som ställs i Europarådskonventionen.\r\nFrågor om isolering av intagna rör själva grunden för en human behandling\r\nav frihetsberövade personer. Det är därför särskilt angeläget att\r\nbestämmelserna på detta område är ändamålsenligt utformade och tillämpas på\r\ndet sätt som avsetts. Lagändringarna, som genomfördes bl.a. med anledning\r\nav Tortyrkommitténs kritik, har tillämpats i drygt fem år. Tiden är nu\r\nmogen att genomföra en utvärdering av effekterna av de genomförda\r\nlagändringarna. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju357 i här\r\nbehandlad del bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nPermissioner m.m.\r\nI motionerna Ju370 (m) och Ju416 (kd) förespråkas en användning av\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll i samband med bl.a. permissioner.\r\nI motion Ju357 (v) begärs en utredning rörande möjligheterna till användning\r\nav sådan elektronisk övervakning i samband med vissa utvisningsdömdas\r\npermissioner. I motion Ju416 anförs också att intagna bör förhindras att\r\ndisponera sina pass i samband med permission.\r\nFör att underlätta anpassningen i samhället kan en intagen enligt 32 §\r\nförsta stycket KvaL beviljas tillstånd att lämna anstalten för viss kort\r\ntid (normalpermission), om det inte finns påtaglig fara för fortsatt\r\nbrottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. Vid denna\r\nbedömning skall särskilt beaktas om den intagne nyttjat eller förfarit\r\nolagligt med narkotika inom anstalten eller utan giltigt skäl vägrat att\r\nlämna urinprov. Permission får enligt 32 § andra stycket också beviljas\r\nom någon annan särskild anledning föreligger (särskild permission).\r\nFör permission får ställas de villkor som anses erforderliga beträffande\r\nvistelseort, anmälningsskyldighet eller annat. Om noggrann tillsyn behövs\r\nkan det föreskrivas att den intagne under permissionen skall stå under\r\nbevakning.\r\nI fråga om permissioner gäller dessutom vissa kvalifikationstider. Sålunda\r\nbör enligt 12 § första stycket KvaF den som dömts till minst två års\r\nfängelse inte utan särskilda skäl beviljas permission innan sex månader av\r\nstraffet avtjänats.\r\nKriminalvårdsstyrelsen har nyligen omarbetat sina föreskrifter om\r\npermissioner. I de nu gällande föreskrifterna och allmänna råden (KVVFS 2002:2)\r\nunderstryks vikten av en väl genomtänkt permissionsplanering och att\r\npermissioner alltid måste prövas efter lagstiftningens krav. Vidare innehåller\r\nde en uppräkning av faktorer som bör beaktas vid den riskbedömning som\r\nskall göras inför varje permissionstillfälle. Där anges bl.a. de förhållanden\r\nunder vilka den intagne kommer att tillbringa den eventuella permissionen.\r\nHärvid bör beaktas risken för att vistelsemiljön kan innebära tillgång\r\ntill alkohol, droger, vapen och potentiella eller identifierade brottsoffer.\r\nBland föreskrifterna upptas även bestämmelser om bl.a. minsta kvalifikationstid\r\nför permission. Såvitt gäller särskild permission anges i de allmänna\r\nråden att alla förutsebara aktiviteter bör inplaneras för att utföras\r\nunder normalpermission. Som exempel på när i stället särskild permission\r\nfår beviljas nämns närvaro vid närståendes begravning och vissa fall av\r\ninställelse vid domstolsförhandling. Särskild permission kan också komma\r\ni fråga för vissa långtidsdömda som inte medges normalpermission i syfte\r\natt minska skadeverkningarna av ett långt frihetsberövande (s.k.\r\nlufthålspermission). Vid sådana permissioner skall särskild vikt läggas vid de\r\nsäkerhetsmässiga förhållanden under vilka permissionen skall genomföras,\r\nsåsom innehåll, tidpunkt, plats, antal tjänstemän som skall medverka m.\r\nm. Även i övrigt kan villkor för permissionen uppställas. I de allmänna\r\nråden anges att ett villkor för permission kan vara att den intagne lämnar\r\nin sitt pass till anstalten.\r\nI departementspromemorian Ökad säkerhet i pass m.m. (Ds 2004:8) föreslås\r\ninförande av en ny bestämmelse i 24 § KvaL av innebörd att pass som\r\nförvaras av en kriminalvårdsanstalt endast i undantagsfall skall få disponeras\r\nav den intagne. Vidare föreslås bl.a. att en lagakraftvunnen dom på\r\nfängelse i minst ett år som ännu inte avtjänats skall utgöra passhinder och\r\ngrund för återkallelse av passet.\r\nAv kriminalvårdens officiella statistik framgår att antalet påbörjade\r\npermissioner, såväl normalpermissioner som särskilda permissioner, minskat\r\nväsentligt under senare år, även om antalet ökat något år 2002. Antalet\r\nmisskötta permissioner genom uteblivande har också minskat (se\r\ntabell).\r\nPermissioner enligt 32 § KvaL\r\n\r\nÅR      Normalpermissioner      Särskilda permissioner\r\nAntal påbörjade permissioner    Misskötta genom uteblivande     Antal påbörjade\r\npermissioner    Misskötta genom uteblivande\r\n1998    18 530  240     33 368  77\r\n1999    19 934  255     33 457  68\r\n2000    17 452  172     21 588  26\r\n2001    13 657  182     15 481  38\r\n2002    15 288  149     18 367  31\r\nKälla: Kriminalvårdens officiella statistik 2002\r\nKriminalvårdsstyrelsen bedrev under år 2003 ett projekt för utvärdering\r\nav alternativa tekniska koncept till dagens system för intensivövervakning,\r\nexempelvis GPS-baserad eller GPS-kompletterad övervakning. Resultatet av\r\nprojektet redovisades i september 2003 i rapporten Elektronisk övervakning;\r\nteknik och applikation. I rapporten föreslås bl.a. att elektronisk\r\növervakning skall kunna användas som ett komplement och alternativ till\r\ntraditionell övervakning på anstalter. Som lämplig målgrupp för denna typ\r\nav övervakning anges bl.a. förstagångsdömda och vissa intagna under\r\nutslussning. Dessutom föreslås i rapporten att test av system med kombinerad\r\nGPS-baserad positionering och övervakning med radiokommunikation möjliggörs.\r\nHär nämns, som exempel på användningsområden, övervakning vid permissioner\r\noch höjd säkerhet vid utslussning från anstalt.\r\nI departementspromemorian Ökad användning av intensivövervakning med\r\nelektronisk kontroll (Ds 2004:7) föreslås ett uppdrag till\r\nKriminalvårdsstyrelsen\r\natt pröva hur den teknik som används för intensivövervakning med elektronisk\r\nkontroll kan användas i anstalt. Det anförs bl.a. att tekniken skulle\r\nkunna användas i anstalt för att kontrollera att de intagna följer de\r\nföreskrifter som gäller för verkställigheten om var de skall befinna sig\r\nvid olika tidpunkter. Som särskilt intressant anges möjligheten att använda\r\ntekniken vid utslussningsenheter i kombination med självförvaltning (s.\r\n47 f).\r\nUtskottet behandlade liknande yrkanden senast i februari 2003 (bet.\r\n2002/03:JuU6 s. 24 f). Utskottet konstaterade då att föreskrifterna på\r\nområdet stramats upp betydligt under senare år och att antalet beviljade\r\npermissioner till följd därav hade minskat väsentligt och antalet intagna\r\nsom misskött sin permission genom att avvika också hade minskat i motsvarande\r\ngrad. De kontroll- och stödeffekter som skulle kunna uppnås med hjälp av\r\nintensivövervakning torde enligt utskottet i de flesta fall kunnat uppnås\r\ngenom en utökad användning av möjligheten att ställa villkor vid permissioner,\r\nt.ex. om vistelseadress, anmälningsskyldighet eller hembesök av\r\nkriminalvårdspersonal. Den utredning och tekniska installation som måste föregå\r\nanvändning av sådan intensivövervakningsutrustning som används för\r\nkorttidsdömda och för utslussning av långtidsdömda ansåg utskottet vara så\r\nresurskrävande att det inte torde stå i proportion till de vinster som\r\neventuellt skulle kunna uppnås genom att använda sådan övervakning i\r\nsamband med permissioner. Beträffande användning av GPS-teknik vid\r\npermissioner anförde utskottet att sådan teknik inte fanns utvecklad. Behovet\r\nav sådan teknik ansågs också vara begränsat till ett fåtal långtidsdömda\r\nsom framstår som särskilt rymningsbenägna. I vart fall ansåg utskottet\r\natt Kriminalvårdsstyrelsens utvärdering av alternativa tekniska koncept\r\nför elektronisk övervakning skulle avvaktas innan något uttalande borde\r\ngöras i frågan. Begäran om att den intagne inte skall kunna ha tillång\r\ntill sitt pass i samband med permission fick enligt utskottet anses\r\ntillgodosedd genom möjligheten att som villkor för permission uppställa att\r\nden intagne måste lämna ifrån sig sitt pass.\r\nUtskottet kan konstatera att antalet misskötta permissioner fortsatte att\r\nminska under år 2002. Utskottet håller fast vid sitt tidigare konstaterande\r\natt de kontroll- och stödeffekter som skulle kunna uppnås med hjälp av\r\nintensivövervakning i de flesta fall torde kunna uppnås genom en utökad\r\nanvändning av möjligheten att ställa villkor vid permissioner, t.ex. om\r\nvistelseadress, anmälningsskyldighet eller hembesök av kriminalvårdspersonal.\r\nUtskottet kan också konstatera att den tekniska utvecklingen beträffande\r\nelektronisk övervakning går framåt men att ett för kriminalvården färdigt\r\nsystem för närvarande inte finns utvecklat. Vad utskottet tidigare uttalat\r\nom det begränsade behovet av denna teknik är alltjämt gällande.\r\nVad gäller yrkandet i motion Ju416 om tillgång till pass i samband med\r\npermission är utskottet alltjämt av uppfattningen att intresset av att\r\nkunna förhindra att den intagne lämnar landet i många fall torde tillgodoses\r\ngenom möjligheten att uppställa som villkor för permission att den intagne\r\nlämnar ifrån sig passet. I den ovan nämnda departementspromemorian rörande\r\nökad säkerhet i pass m.m. ges förslag på ytterligare åtgärder för att\r\nförhindra att intagna avviker och lämnar landet i samband med permission.\r\nBeredningen av promemorian bör inte föregripas.\r\nUtskottet avstyrker bifall till motionerna Ju357, Ju370 och Ju416 i nu\r\nbehandlade delar.\r\nVerkställighet genom elektronisk övervakning\r\nI motion Ju357 (v) anförs att verkställighet av fängelse genom\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll bör tillämpas i större\r\nutsträckning.\r\nDet anförs att denna verkställighetsform bör kunna tillämpas för straff\r\nupp till sex månaders fängelse och att fler långtidsdömda bör komma i\r\nfråga för att få avtjäna den sista delen av anstaltstiden genom\r\nintensivövervakning.\r\nLagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll är\r\ntillämplig på verkställighet av dom på fängelse i högst tre månader, dock\r\ninte fängelse som utdömts i förening med skyddstillsyn enligt 28 kap. 3 §\r\nbrottsbalken. På ansökan av den dömde får beslutas att ett utdömt\r\nfängelsestraff skall verkställas utanför anstalt i form av intensivövervakning\r\nmed elektroniska hjälpmedel i förening med ett förbud för den dömde att\r\nvistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för bestämda\r\nändamål såsom förvärvsarbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och\r\nliknande. En ansökan om att få verkställa ett fängelsestraff genom elektronisk\r\nkontroll får inte bifallas om den dömde är häktad eller intagen i\r\nkriminalvårdsanstalt av någon annan anledning än för verkställighet av det\r\nstraff som ansökan avser eller om särskilda skäl annars talar mot\r\nverkställighet utanför anstalt. Vid återfall i brott finns också vissa\r\nbegränsningar i möjligheten att få verkställa fängelsestraff med hjälp av\r\nelektronisk kontroll. Den dömde skall under verkställigheten utanför\r\nanstalt iaktta skötsamhet, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt\r\nrätta sig efter vad som åligger honom enligt lagen eller myndighetsföreskrifter\r\nsom meddelats med stöd av lagen. Han skall avhålla sig från alkohol och\r\nandra droger. Den dömde är skyldig att på anmaning lämna blod-, urin-\r\neller utandningsprov.\r\nEnligt 33 a § KvaL kan en intagen som avtjänar fängelse i lägst två år,\r\nför att underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, medges att\r\navtjäna högst fyra månader av straffet omedelbart före villkorlig frigivning\r\ngenom verkställighet utanför anstalt i form av intensivövervakning med\r\nelektronisk kontroll (s.k. IÖV-utsluss).\r\nInom Justitiedepartementet har det utarbetats en departementspromemoria\r\nmed förslag till ändringar av tillämpningsområdet för intensivövervakning\r\nmed elektronisk kontroll (Ds 2004:7). I promemorian föreslås bl.a. att\r\nfängelsestraff upp till sex månader skall kunna verkställas genom\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll och att fler intagna skall få\r\nmöjlighet att verkställa den sista delen av straffet genom sådan övervakning.\r\nDen föreslagna ändringen i 33 a § KvaL beträffande utslussning innebär\r\natt intagna som avtjänar fängelse i lägst 18 månader skall kunna komma i\r\nfråga för intensivövervakning de sista fyra månaderna före villkorlig\r\nfrigivning. För intagna som avtjänar fängelse i lägst två år föreslås\r\ndenna tid kunna omfatta de sex sista månaderna före villkorlig frigivning.\r\n\r\nUtskottet har inhämtat från Justitiedepartementet att departementspromemorian\r\nkommer att remissbehandlas och beredas under våren och att ett lagförslag\r\nkan förväntas under hösten 2004.\r\nUtskottet har behandlat liknande motionsyrkanden vid ett flertal tillfällen,\r\nsenast i februari 2003 (bet. 2002/03:JuU6 s. 28 f).\r\nUtskottet kan konstatera att förslag som i princip går ut på det som\r\nmotionärerna efterfrågar lämnats i den ovan nämnda departementspromemorian.\r\nBeredningen av promemorian bör inte föregripas. Utskottet föreslår därför\r\natt riksdagen avslår motion Ju357 i nu behandlade delar.\r\nÖverförande av verkställighet av fängelsestraff\r\nI motion Ju370 (m) begärs en uppföljning av hur ingångna avtal med andra\r\nländer om överförande av straffverkställighet tillämpats. Det anförs i\r\nmotionen att överförande av verkställighet av fängelsestraff inte kunnat\r\nske i den utsträckning som det varit tänkt.\r\nLagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av\r\nbrottmålsdom (IVL) - som till största del bygger på de s.k. överförande-\r\noch brottmålsdomskonventionerna - och lagen (1963:193) om samarbete med\r\nDanmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.\r\n(NVL) innebär att det är möjligt att låta personer som här i riket dömts\r\ntill fängelse verkställa sina straff i hemlandet.\r\nÖverförande av verkställighet till annan stat förutsätter, när varken\r\nbrottmålsdomskonventionen eller överförandekonventionen är tillämpliga,\r\natt det föreligger någon annan internationell överenskommelse. Sverige\r\nhar ingått en sådan bilateral överenskommelse med bl.a. Thailand. Vidare\r\nkan regeringen enligt 3 § IVL, om det föreligger synnerliga skäl för visst\r\nfall, träffa överenskommelse med främmande stat om överförande av\r\nstraffverkställighet.\r\nUtskottet behandlade våren 2000 ett regeringsförslag om att riksdagen\r\nskulle godkänna ett tilläggsprotokoll till överförandekonventionen jämte\r\nvissa lagändringar (prop. 1999/2000:45, bet. JuU13, rskr. 172). Förslagen\r\ninnebar bl.a. att den dömdes samtycke inte längre krävs för överförande\r\nnär den dömde i samband med domen utvisas på grund av brottet. I samma\r\närende behandlade utskottet ett motionsyrkande liknande det nu aktuella\r\n(bet. 1999/2000:JuU13 s. 10). Utskottet framhöll då att förslagen i det\r\närendet gick i den riktning motionärerna efterlyste. Sålunda framhölls i\r\npropositionen som en allmän utgångspunkt att en återanpassning torde bli\r\nmer effektiv om den dömde i ett tidigt skede överförs till sitt hemland.\r\nI förhållande till stater som är anslutna till brottmålsdomskonventionen\r\neller överförandekonventionen med tilläggsprotokollet syntes motionsönskemålen\r\nväsentligen tillgodosedda genom propositionens förslag. Vad gällde stater\r\nsom inte är anslutna till någon av de nämnda konventionerna utgick utskottet\r\n- i likhet med tidigare uttalanden - alltjämt från att regeringen, utan\r\nnågot särskilt riksdagsinitiativ, undersöker möjligheterna att ingå\r\nbilaterala avtal i den omfattning som är önskvärd.\r\nUtskottet vidhöll detta ställningstagande när denna fråga senast behandlades\r\ni utskottet (bet. 2001/02:JuU6 s. 21 f).\r\nTilläggsprotokollet till överförandekonventionen hade per den 1 juli 2003,\r\nförutom av Sverige, tillträtts av Cypern, Danmark, Estland, Finland,\r\nGeorgien, Island, Litauen, Makedonien, Nederländerna, Norge, Polen,\r\nRumänien, Serbien och Montenegro, Tjeckien, Ungern och Österrike (20 a §\r\nförordningen [1977:178] med vissa bestämmelser om internationellt samarbete\r\nrörande verkställighet av brottmålsdom). Utskottet har inhämtat från\r\nJustitiedepartementet att nämnda konvention härefter även har tillträtts\r\nav Liechtenstein, Luxemburg, Ukraina och Malta.\r\nFrån Justitiedepartementet har även inhämtats att departementet för en\r\nkontinuerlig dialog med andra stater om tillämpningen av överförandekonventionen\r\noch tilläggsprotokollet. Denna dialog - som sker främst mellan staternas\r\ns.k. centralmyndigheter - innefattar även frågor om hur handläggningen av\r\närenden om överförande av verkställighet skall kunna påskyndas. I\r\nEuroparådets expertkommitté för straffrättsligt samarbete (PC-OC) diskuteras\r\nbl.a. den praktiska tillämpningen av Europarådets konventioner på det\r\nstraffrättsliga området, däribland tillämpningen av överförandekonventionen\r\noch tilläggsprotokollet.\r\nI årsredovisningen för år 2003 (s. 11) redovisar Kriminalvårdsstyrelsen\r\nantalet överförda straffverkställigheter. Av redovisningen framgår att\r\növerföranden enligt överförandekonventionen, på egen ansökan av den intagne,\r\ngjordes i 35 fall under år 2003. Överföranden av straffverkställighet\r\nmed stöd av överförandekonventionen och tilläggsprotokollet, dvs. mot den\r\ndömdes vilja, skedde i 17 ärenden. Av dessa överfördes fem intagna till\r\nvardera Litauen och Ungern, tre till vardera Polen och Estland och en\r\ntill Österrike. Initiering av sådana ärenden skedde i princip i alla\r\nmöjliga fall med viss tid kvar att verkställa, totalt 76 ärenden. Fler\r\növerföranden till vissa baltiska länder hade varit möjliga om handläggningstiden\r\ni dessa länder hade kunnat kortas ner. Utöver överföranden med stöd av\r\növerförandekonventionen har överföranden av pågående verkställighet skett\r\ntill de nordiska länderna i ett 60-tal fall. I ytterligare 80 ärenden,\r\ndär de dömda avvaktar verkställighet på fri fot, har domarna överförts\r\ntill de nordiska länderna.\r\nI regleringsbrevet för år 2004 har Kriminalvårdsstyrelsen givits i uppdrag\r\natt ge en motsvarande redovisning avseende innevarande år.\r\nUtskottet vidhåller sina tidigare uttalanden i denna fråga. Utskottet kan\r\nkonstatera att ytterligare stater nyligen har tillträtt tilläggsprotokollet\r\ntill överförandekonventionen, något som möjliggör överförande av verkställighet\r\ni större utsträckning, och att kriminalvården i alla möjliga fall verkar\r\nför att utvisningsdömdas verkställighet skall överföras till hemlandet.\r\nFörklaringen till det relativt låga antalet verkställighetsöverföranden\r\ntorde i första hand stå att finna i en alltför långsam hantering av\r\närendena. I dessa frågor förs en dialog bl.a. mellan konventionsländernas\r\ncentralmyndigheter. Genom de redogörelser som årligen lämnas i kriminalvårdens\r\nårsredovisning kan utvecklingen på området följas. Utskottet kan inte se\r\nnågot behov av ett tillkännagivande i denna fråga. Motion Ju370 avstyrks\r\ni nu behandlad del.\r\nKostnaden för utvisades hemresor\r\nI motionerna Ju370 (m) och Ju416 (kd) begärs att kriminalvården skall ges\r\nen möjlighet att, även utan den intagnes samtycke, innehålla intjänad\r\nersättning för att täcka kostnaderna för den intagnes hemresa i samband\r\nmed verkställighet av beslut om utvisning.\r\nEnligt 9 kap. 1 § utlänningslagen (1989:529) är en utlänning som utvisas\r\nskyldig att betala kostnaden för sin egen resa till den ort dit han sänds\r\neller åläggs att resa genom en myndighets försorg.\r\nVad gäller den ersättning en intagen erhåller under anstaltsvistelsen\r\ngäller enligt 44 § KvaL att regeringen, eller den myndighet som regeringen\r\nbestämmer, meddelar föreskrifter beträffande användningen av ersättningen.\r\nRegeringen har med stöd av 38 § KvaF delegerat denna befogenhet till\r\nKriminalvårdsstyrelsen.\r\nKriminalvårdsstyrelsen har reglerat frågor rörande de intagnas ersättningar\r\ni KVVFS 2001:5. Av 16 § i föreskrifterna följer att 10 % av den intagnes\r\nersättning skall innehållas för permissions- och frigivningsändamål. De\r\ninnehållna medlen skall i första hand användas till utgifter i samband\r\nmed permission och frigivning, t.ex. för resa, uppehälle, inköp av\r\nklädutrustning eller liknande. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen är det möjligt\r\natt använda dessa medel också för den dömdes hemresa i samband med utvisning.\r\nDetta förutsätter dock att den intagne samtycker till det.\r\nFör det fall att den intagne inte frivilligt vill betala sådant som han\r\när skyldig att betala, t.ex. kostnaden för hemresa, gäller i princip samma\r\nregler som för indrivning av fordringar från andra människor i samhället.\r\nDet krävs alltså en dom som kan verkställas. För intagna i kriminalvårdsanstalt\r\ngäller dock särskilda regler i fråga om möjligheterna till utmätning. I\r\n45 § KvaL föreskrivs sålunda att om en intagen uppsåtligen förstört egendom\r\nsom tillhör anstalten, får ersättning för skadan tas ut av den ovan nämnda\r\nersättningen. Arbetsersättning som för intagens räkning står inne hos\r\nkriminalvårdsmyndighet får inte utmätas. En dom som går ut på att den\r\nintagne skall betala något kan alltså bara verkställas genom utmätning i\r\nannan egendom som den intagne har.\r\nEnligt uppgifter som utskottet tidigare har inhämtat från Rikspolisstyrelsen\r\noch Polismyndigheten i Örebro län, där Kriminalvårdsmyndigheten Kumla är\r\nbelägen, tillämpas bestämmelsen i 9 kap. 1 § utlänningslagen mycket sällan.\r\nAnledningen till detta är att den som skall utvisas som regel antingen\r\nsaknar medel eller motsätter sig att betala för resan. Eftersom det inte\r\nfinns någon särskild ordning för indrivning i dessa fall måste polisen,\r\nom den som skall utvisas vägrar att betala, ansöka om stämning i domstol\r\noch samtidigt begära kvarstad för att kunna utverka den utvisades medel.\r\nDetta är tids- och resurskrävande och anses i regel inte meningsfullt\r\natt göra.\r\nUtskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen tidigare, senast\r\ni februari 2003 (bet. 2002/03:JuU6 s. 29 f). Utskottet höll då fast vid\r\ntidigare ställningstaganden i denna fråga, som går ut på dels att det är\r\nrimligt att den som dömts till utvisning också betalar för hemresan, något\r\nsom också är innebörden av gällande lagstiftning, dels följande. För att\r\ntvinga en intagen att betala resan med i anstalten intjänade medel krävs\r\ndet en reglering motsvarande den som nu gäller i fråga om ersättning för\r\nuppsåtligen förstörd egendom som tillhör anstalten. Som skäl för en sådan\r\nordning kan i och för sig anföras att den typ av fordran som motionärerna\r\ntar upp har ett så nära samband med straffverkställigheten att det framstår\r\nsom rimligt att staten kan tvinga fram betalning. Samtidigt finns det\r\nskäl som talar emot en sådan ordning. Utskottet var med hänvisning till\r\ndet anförda inte berett att förorda en lagändring.\r\nUtskottet är inte heller nu berett att ta initiativ till en lagändring i\r\ndenna fråga. Utskottet avstyrker motionerna Ju370 och Ju416 i nu behandlade\r\ndelar.\r\nErsättning till lekmannaövervakare\r\nI motion Ju416 (kd) begärs översyn av arvodesnivåerna för lekmannaövervakare.\r\n\r\nI 5 kap. 17 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder\r\nanges att övervakare som inte fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till\r\nersättning enligt de normer som fastställs av regeringen eller den myndighet\r\nsom regeringen bestämmer. Ersättning till lekmannaövervakare uppgår enligt\r\nbeslut av Kriminalvårdsstyrelsen i januari 2001 till 400 kr per månad,\r\nvarav 150 kr avser arvode och 250 kr utgiftstäckning.\r\nEn tidigare negativ trend vad gäller antalet lekmannaövervakare har under\r\nsenare år brutits. Antalet lekmannaövervakare uppgick den 1 januari 2003\r\ntill 4 783, vilket utgör en ökning med 6 % jämfört med samma datum föregående\r\når och med 11 % mot två år tidigare.\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande senast hösten 2002 (bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 103 f). Utskottet uttryckte då bl.a. sin uppskattning för de\r\ninsatser som lekmannaövervakarna gör för kriminalvården och framhöll värdet\r\nav deras arbete. Utskottet delade motionärernas uppfattning om vikten av\r\natt de personer som tar på sig uppdrag som lekmannaövervakare ges både en\r\nrimlig ersättning och stöd i sina uppdrag. Med hänvisning bl.a. till den\r\nav Kriminalvårdsstyrelsen beslutade höjningen av ersättningen till\r\nlekmannaövervakarna avstyrkte utskottet den då aktuella motionen. Vidare\r\nkonstaterade utskottet att den tidigare negativa trenden vad gäller antalet\r\nlekmannaövervakare hade brutits och att antalet hade ökat år 2001.\r\nUtskottet - som kan konstatera att antalet lekmannaövervakare har fortsatt\r\natt öka under år 2002 - är inte berett att nu förorda en höjning av\r\nersättningen till lekmannaövervakare. Motion Ju416 avstyrks i nu behandlad\r\ndel.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Reformering av kriminalvården m.m., punkt 1 (m)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en reformering av kriminalvården m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju273, 2003/04:Ju347 och 2003/04:Ju370\r\nyrkandena 1, 4, 7, 13 och 15 och avslår motionerna 2003/04:Ju252,\r\n2003/04:Ju296 yrkandena 1-3, 2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7,\r\n2003/04:Ju357 yrkandena 5, 8-11, 14 och 16, 2003/04:Ju402 yrkandena 2 och 3,\r\n2003/04:Ju416 yrkandena 1-10 och 22-24, 2003/04:Ju425 yrkandena 2, 3, 8\r\noch 9, 2003/04:Ju436, 2003/04:So407 yrkande 4, 2003/04:So412 yrkandena\r\n5-8, 2003/04:Ub289 yrkande 3 och 2003/04:Bo252 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den nya kriminalvårdslag som nu utreds skall ha delvis andra\r\nutgångspunkter än de som ligger till grund för den nu gällande lagstiftningen\r\npå området.\r\nTiden på anstalten måste ges ett meningsfyllt innehåll. Alla intagna som\r\nhar behov av det bör erbjudas grundläggande teoretisk utbildning, såväl\r\nför grundskole- som gymnasiekompetens. Det måste också vara möjligt för\r\nden intagne att få en användbar yrkesutbildning under anstaltstiden.\r\nSjälvförvaltning är en annan bra verksamhet som bör uppmuntras så långt\r\ndet är möjligt.\r\nDet är av avgörande betydelse för den intagnes återanpassning till samhället,\r\nutan kriminalitet och missbruk, att frigivningen förbereds väl. Bostad\r\noch sysselsättning bör vara ordnad innan den intagne friges. Här är\r\nkriminalvårdens kontakter med den intagnes hemkommun och med andra myndigheter\r\noch frivilligorganisationer särskilt viktiga.\r\nKriminalvården måste också på alla sätt förhindra att intagna fortsätter\r\nbegå brott inifrån anstalten.\r\nIntagna som dömts till utvisning bör samlas på särskilda anstalter. Där\r\nkan verksamheten anpassas utifrån de specifika behov som denna kategori\r\nav intagna har.\r\nVårdprogram inom kriminalvården bör i större utsträckning upphandlas från\r\nprivata vårdgivare. På så sätt kan större behandlingskompetens komma\r\nkriminalvården till del.\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att utarbeta tilläggsdirektiv till den\r\ntillsatta utredningen med anledning av vad vi nu har anfört. Vi ställer oss\r\nalltså bakom motionerna Ju273 och Ju347 samt motion Ju370 i nu behandlade\r\ndelar. Övriga här aktuella motionsyrkanden bör däremot inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n2.      Reformering av kriminalvården m.m., punkt 1 (fp)\r\nav Johan Pehrson (fp) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en reformering av kriminalvården m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Ju425 yrkandena 2, 3, 8 och 9 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Ju252, 2003/04:Ju273, 2003/04:Ju296 yrkandena 1-3,\r\n2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7, 2003/04:Ju347, 2003/04:Ju357\r\nyrkandena 5, 8-11, 14 och 16, 2003/04:Ju370 yrkandena 1, 4, 7, 13 och 15,\r\n2003/04:Ju402 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Ju416 yrkandena 1-10 och 22-24,\r\n2003/04:Ju436, 2003/04:So407 yrkande 4, 2003/04:So412 yrkandena 5-8,\r\n2003/04:Ub289 yrkande 3 och 2003/04:Bo252 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nDet behövs en ny inriktning och vilja i kriminalpolitiken. Tydligare\r\nsamhällsnormer och en aktiv och strukturerad rehabiliterande verksamhet\r\ninom kriminalvården leder till långsiktigt minskad brottslighet.\r\nVerkställigheten måste fyllas med meningsfulla aktiviteter som är tydligt\r\nindividfokuserade för att öka individens förmåga att fungera i samhället.\r\n\r\nDet måste på alla anstalter finnas möjlighet för de intagna att bedriva\r\nstudier. Det bör ställas krav på de intagna att de visar resultat för att\r\nde skall få fortsätta studierna.\r\nVerksamheten skall uppmuntra till aktivt deltagande i arbete, studier och\r\nbehandling.\r\nFrigivningsförberedelserna är avgörande för den intagnes förutsättningar\r\natt kunna fungera i samhället efter tiden i anstalt. Möjligheterna till\r\nverkställighet i slutskedet av straffet genom elektronisk övervakning bör\r\nutvidgas och möjligheterna till utslussning i annan form förbättras. Inför\r\nfrigivningen måste kriminalvården också ha ett bra samarbete med olika\r\nmyndigheter och organisationer, såsom socialtjänst, arbetsförmedling,\r\nKRIS m.fl.\r\nKvinnornas situation inom kriminalvården måste uppmärksammas i större\r\nutsträckning. Kvinnorna är ofta i högre grad än männen i behov av meningsfull\r\noch yrkesinriktad utbildning. Kvinnorna har också ofta barn med vilka\r\nkontakten måste underlättas på olika sätt.\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att tillse att Kriminalvårdskommittén beaktar\r\nvad vi nu har anfört. Vi ställer oss alltså bakom motion Ju425 i nu\r\nbehandlade delar. Övriga här aktuella motioner bör däremot inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n3.      Reformering av kriminalvården m.m., punkt 1 (kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en reformering av kriminalvården m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Ju416 yrkandena 1-10 och 22-24 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Ju252, 2003/04:Ju273, 2003/04:Ju296 yrkandena 1-3,\r\n2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7, 2003/04:Ju347, 2003/04:Ju357\r\nyrkandena 5, 8-11, 14 och 16, 2003/04:Ju370 yrkandena 1, 4, 7, 13 och 15,\r\n2003/04:Ju402 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Ju425 yrkandena 2, 3, 8 och 9,\r\n2003/04:Ju436, 2003/04:So407 yrkande 4, 2003/04:So412 yrkandena 5-8,\r\n2003/04:Ub289 yrkande 3 och 2003/04:Bo252 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nKriminalvården skall vidta åtgärder som påverkar den dömde att inte\r\nåterfalla i brott samt upprätthålla en human människosyn, ge god omvårdnad\r\noch stå för ett aktivt påverkansarbete. Tyvärr klarar inte svensk\r\nkriminalvård i dagsläget att leva upp till dessa mål, och den måste därför\r\nreformeras. Kriminalvårdskommittén bör därför i sitt fortsatta arbete\r\nbeakta bl.a. följande.\r\nKriminalvården måste utveckla mätmetoder som kan användas för att beskriva\r\nolika resultat som uppnås genom behandlings- och vårdarbetet. Kriminalvården\r\nbör också utveckla och förstärka sin analyskapacitet beträffande sambandet\r\nmellan kriminalvård och de frigivnas återfall i brott.\r\nBehandlingen inom kriminalvården måste i större utsträckning inriktas på\r\natt den intagne skall komma till rätta med sitt problematiska levnadsmönster.\r\nDet bör införas fler motivationsavdelningar med kognitiva program. De\r\nintagna bör även få ett större personligt ansvar för sin vistelse på\r\nanstalten, bl.a. genom självförvaltning, detta som en förberedelse för\r\nlivet i frihet. Sådan verksamhet bör införas i större utsträckning än vad\r\nsom redan skett.\r\nFör alla intagna i anstalt skall det utarbetas en individuell vårdplan\r\nför anstaltstiden. Så är dock inte fallet i dag. Detta är inte acceptabelt.\r\n\r\nFrigivningsprocessen för de intagna måste förbättras. Det handlar bl.a.\r\nom förbättrade kontakter mellan kriminalvården och samhällets övriga\r\naktörer, såväl myndigheter som frivilligorganisationer. I utslussningsarbetet\r\nbör det införas trestegsanstalter, och elektronisk övervakning bör användas\r\ni större utsträckning.\r\nFörutsättningarna för intagna föräldrars umgänge med sina barn under\r\nnaturliga förhållanden måste också förbättras inom kriminalvården. Det\r\nhandlar bl.a. om fler övernattningslägenheter samt tillgång till grönområden\r\noch lekplatser i anslutning till anstalterna.\r\nKompetensen hos kriminalvårdens personal måste höjas. Detta gäller särskilt\r\npersonal i klientnära arbete. Utbildningstiden för nyanställda bör förlängas\r\noch utbildningskvaliteten höjas. Det är också viktigt att kriminalvårdaryrkets\r\nstatus höjs så att fler unga och välutbildade personer söker sig till\r\nkriminalvården. Utvecklingsmöjligheterna inom yrket måste också bli bättre.\r\n\r\nRegeringen bör utarbeta tilläggsdirektiv till Kriminalvårdskommittén med\r\nanledning av vad jag nu har anfört. När det gäller frågan om individuella\r\nvårdplaner bör regeringen genast vidta åtgärder så att kriminalvården\r\nlever upp till skyldigheten att sådana upprättas för samtliga intagna.\r\nJag ställer mig alltså bakom motion Ju416 i nu behandlade delar. Övriga\r\nhär aktuella motionsyrkanden bör däremot inte föranleda någon åtgärd från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n4.      Reformering av kriminalvården m.m., punkt 1 (v)\r\nav Rolf Olsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en reformering av kriminalvården m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Ju357 yrkandena 5, 8-11, 14 och 16,\r\nbifaller delvis motionerna 2003/04:So407 yrkande 4 och 2003/04:Bo252\r\nyrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Ju252, 2003/04:Ju273, 2003/04:Ju296\r\nyrkandena 1-3, 2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7, 2003/04:Ju347,\r\n2003/04:Ju370 yrkandena 1, 4, 7, 13 och 15, 2003/04:Ju402 yrkandena 2 och\r\n3, 2003/04:Ju416 yrkandena 1-10 och 22-24, 2003/04:Ju425 yrkandena 2, 3,\r\n8 och 9, 2003/04:Ju436, 2003/04:So412 yrkandena 5-8 och 2003/04:Ub289\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDet är positivt att kriminalvårdslagstiftningen för närvarande är föremål\r\nför en genomgripande översyn. Enligt min mening bör verksamheten inom\r\nkriminalvården förbättras i flera avseenden.\r\nDe flesta långtidsdömda placeras på anstaltsavdelningar med hög säkerhetsnivå.\r\nKonflikter och förekomsten av gängbildningar har blivit ett allt större\r\nproblem på dessa enheter. De långtidsdömda som visar en positiv utveckling\r\nmåste i större utsträckning kunna placeras på andra enheter där de slipper\r\nutsättas för olika påtryckningar från andra intagna. Mottagningsverksamheten\r\nför långtidsdömda bör också ses över. Här kan inspiration hämtas bl.a.\r\nfrån en lyckad verksamhet i Skottland med särskilda avdelningar för\r\nlångtidsdömda där de intagna bl.a. får möjlighet att bearbeta brottet och\r\nden uppgivenhet som ett långt straff ger upphov till.\r\nKvinnornas särskilda behov måste också i större utsträckning beaktas inom\r\nsåväl kriminalvårdens som frivårdens verksamhet. Det krävs också mer av\r\nstöd och hjälp för barn med fängelsedömda föräldrar. Möjligheten för\r\nförälder och barn att hålla en god kontakt under anstaltstiden är mycket\r\nviktig. Därutöver behöver barnet ofta stöd på olika sätt på hemorten.\r\nSådan verksamhet måste finnas tillgänglig för behövande barn i hela Sverige.\r\n\r\nFörberedelserna inför frigivning är avgörande för den intagnes möjlighet\r\ntill återanpassning till ett normalt liv i samhället, utan kriminalitet\r\noch missbruk. För att uppnå detta krävs det att anstalterna har ett bättre\r\nsamarbete med frivård, socialtjänst och andra huvudmän och aktörer i\r\nsamhället. Utan bostad och försörjning är det svårt för den frigivne att\r\navhålla sig från fortsatt brottslighet och missbruk. Det är också angeläget\r\natt de intagna under anstaltstiden ges större möjligheter att skaffa sig\r\nen yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet som är användbar efter\r\nfrigivningen.\r\nSom ett led i strävandena att följa den s.k. normaliseringsprincipen inom\r\nkriminalvården bör ansvaret för utbildning av intagna läggas över på\r\nutbildningsväsendet.\r\nDet får ankomma på regeringen att tillse att Kriminalvårdskommittén i\r\nsitt fortsatta arbete beaktar vad jag nu har anfört. Jag ställer mig alltså\r\nbakom motionerna Ju357, So407 och Bo252 i nu behandlade delar. Övriga här\r\naktuella motionsyrkanden bör däremot inte föranleda någon åtgärd från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n\r\n5.      Reformering av kriminalvården m.m., punkt 1 (c)\r\nav Johan Linander (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en reformering av kriminalvården m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7\r\noch 2003/04:Ub289 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:Ju252, 2003/04:Ju273,\r\n2003/04:Ju296 yrkandena 1-3, 2003/04:Ju347, 2003/04:Ju357 yrkandena 5,\r\n8-11, 14 och 16, 2003/04:Ju370 yrkandena 1, 4, 7, 13 och 15, 2003/04:Ju402\r\nyrkandena 2 och 3, 2003/04:Ju416 yrkandena 1-10 och 22-24, 2003/04:Ju425\r\nyrkandena 2, 3, 8 och 9, 2003/04:Ju436, 2003/04:So407 yrkande 4, 2003/04:So412\r\nyrkandena 5-8 och 2003/04:Bo252 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nVerksamheten inom kriminalvården bör enligt min mening förändras och\r\nförbättras på olika sätt.\r\nFör att göra de intagna mer motiverade bör ett nytt bonussystem införas,\r\ndär de intagna blir belönade när de följer sina behandlingsprogram.\r\nBelöningssystemet skall kunna ge större daglig ersättning, ökat personligt\r\nansvar, möjlighet till permission, friare platser osv. På samma sätt skall\r\nliknande förmåner minskas eller tas bort om den intagne missköter sig.\r\nProgramverksamheten inom kriminalvården måste i större utsträckning kunna\r\nanpassas efter individuella behov. Att det för varje intagen alltid skall\r\nupprättas en individuell vårdplan framstår som självklart, men sker inte\r\nalltid i praktiken.\r\nEtt effektivt samarbete mellan anstalterna, frivården, socialtjänsten och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna, men även mellan andra myndigheter och\r\norganisationer, är nödvändigt för att skapa förutsättningar för den intagne\r\natt återanpassa sig till ett liv utan kriminalitet vid frigivningen. Här\r\nmåste mer göras.\r\nFängelsedömda kvinnor har ett i stor utsträckning annat rehabiliteringsbehov\r\nän män. Kvinnorna mår ofta väldigt dåligt, såväl fysiskt som psykiskt,\r\nnär de kommer till anstalt. De har oftare ett pågående missbruk och de\r\nhar inte sällan blivit utnyttjade på olika sätt. Detta måste i större\r\nutsträckning beaktas inom kriminalvården.\r\nIntagna med läs- och skrivsvårigheter bör också få bättre stöd med särskilt\r\nanpassad utbildning under anstaltstiden.\r\nKriminalvårdens personal måste ges bättre och kontinuerlig utbildning.\r\nDetta har betydelse, inte bara för att öka personalens allmänna kunskapsnivå,\r\nutan också för att skapa bättre förutsättningar för nytänkande och\r\nförändringar inom kriminalvården.\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att tillse att Kriminalvårdskommittén i sitt\r\nfortsatta arbete beaktar vad jag nu har anfört. Jag ställer mig alltså\r\nbakom motionerna Ju316 och Ub289 i nu berörda delar. Övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden bör däremot inte föranleda någon åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\n\r\n6.      Reformering av kriminalvården m.m., punkt 1 (mp)\r\nav Leif Björnlod (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en reformering av kriminalvården m.m. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Ju402 yrkandena 2 och 3, bifaller delvis\r\nmotion 2003/04:So412 yrkandena 5-8 och avslår motionerna 2003/04:Ju252,\r\n2003/04:Ju273, 2003/04:Ju296 yrkandena 1-3, 2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2,\r\n4, 5 och 7, 2003/04:Ju347, 2003/04:Ju357 yrkandena 5, 8-11, 14 och 16,\r\n2003/04:Ju370 yrkandena 1, 4, 7, 13 och 15, 2003/04:Ju416 yrkandena 1-10\r\noch 22-24, 2003/04:Ju425 yrkandena 2, 3, 8 och 9, 2003/04:Ju436, 2003/04:So407\r\nyrkande 4, 2003/04:Ub289 yrkande 3 och 2003/04:Bo252 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKriminalvårdslagstiftningen får enligt min mening en välbehövlig översyn\r\ngenom Kriminalvårdskommitténs arbete. Verksamheten inom kriminalvården\r\nbehöver på olika sätt förändras och förbättras.\r\nBarnperspektivet måste ges större vikt inom kriminalvården. Möjligheterna\r\ntill kontakt mellan intagna föräldrar och deras barn måste bli bättre.\r\nÄven om mycket har gjorts på detta område, bl.a. genom inrättande av fler\r\nbesöksrum på anstalterna, återstår en hel del att göra för att barnanpassa\r\nkriminalvårdens verksamhet. Hela den sociala samhällskedjan måste också\r\nfungera till stöd för barn vars föräldrar frihetsberövats. Här krävs ett\r\nbättre samarbete mellan bl.a. kriminalvård, polis och socialtjänst. Även\r\npolisens kompetens om barns reaktioner i samband med gripande eller\r\nomhändertagande av en förälder måste förbättras. Det är mycket viktigt att\r\ni dessa situationer förhindra traumatiska upplevelser för barnen.\r\nIntegrationen av anstalts- och frivårdsverksamhet medför en samordning av\r\nutbildningen av kriminalvårdens personal. Detta riskerar att missgynna\r\nfrivårdsinspektörerna, som har en högskoleutbildning i botten. Risken\r\nfinns att den utbildning som erbjuds anpassas för personal med lägre\r\nutbildning. Särskilt påtagligt blir detta vid grundutbildning av nyanställd\r\npersonal.\r\nDet är också viktigt att på olika sätt utnyttja den kompetens som finns\r\ninom frivården för att öka effekten av olika frivårdsinsatser. Man kan t.\r\nex. tänka sig att låta frivårdsinspektörer utforma lokala varianter av\r\nnationella program för att på så sätt nå bättre effekter av programverksamheten.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att genom utfärdande av tilläggsdirektiv\r\ntillse att Kriminalvårdskommittén i sitt fortsatta arbete beaktar vad jag\r\nnu anfört. Detta innebär att jag ställer mig bakom motionerna Ju402 och\r\nSo412 i nu behandlade delar. Övriga här behandlade motionsyrkanden bör\r\navslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n7.      Behandling för sexualbrottsdömda, punkt 2 (m, kd, c)\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Johan\r\nLinander (c) och Cecilia Magnusson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behandling för sexualbrottsdömda. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju370 yrkande 14 och 2003/04:Ju416\r\nyrkandena 20 och 21.\r\nStällningstagande\r\nMånga sexualbrottsdömda, såväl pedofiler som våldtäktsmän, har en onormal\r\nsexualdrift som de har svårt att kontrollera. Genom farmakologisk behandling\r\nkan förekomsten av manligt könshormon minskas hos patienten, varigenom\r\ndennes överdrivna och svårkontrollerade sexualdrift minskas. Mot bakgrund\r\nav den stora risken för återfall i brott inom denna grupp av dömda bör,\r\nsom en förutsättning för villkorlig frigivning, kunna uppställas ett krav\r\npå att den dömde medicinerar mot sin onaturliga drift.\r\nRegeringen bör låta utreda en sådan ordning och återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag i frågan.\r\n\r\n\r\n8.      Behandling för män som misshandlar kvinnor m.m., punkt 3 (m)\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behandling för män som misshandlar kvinnor m.m.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju443 yrkande 17 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Ju354, 2003/04:Ju435 yrkande 2 och 2003/04:Ju479 yrkande\r\n32.\r\nStällningstagande\r\nMetoderna för behandling av män som misshandlar kvinnor behöver utvecklas.\r\nHär är det viktigt att förbättra förmågan att motivera männen till att\r\nbearbeta sitt aggressiva beteende. Forskning behövs inom detta område.\r\nDet får ankomma på regeringen att i det fortsatta budgetarbetet beakta\r\nvad vi nu anfört. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju443 i\r\nnu behandlad del. Övriga här behandlade motionsyrkanden bör däremot inte\r\nföranleda någon riksdagens åtgärd.\r\n\r\n9.      Behandling för män som misshandlar kvinnor m.m., punkt 3 (fp, kd,\r\nc)\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd), Johan Linander (c) och\r\nKarin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behandling för män som misshandlar kvinnor m.m.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju479 yrkande 32 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:Ju354, 2003/04:Ju435 yrkande 2 och 2003/04:Ju443 yrkande\r\n17.\r\nStällningstagande\r\nMän som misshandlar kvinnor måste på olika sätt få hjälp att bryta sitt\r\ndestruktiva beteende. Männen måste få tillräcklig och adekvat hjälp och\r\nbehandling i fängelse respektive inom frivården. Annars är risken för\r\nåterfall i brott stor. Även kommunerna har ett ansvar för att ordna\r\nresurser till behandling av misshandlande män, bl.a. genom utökad verksamhet\r\ninom s.k. kriscentra för män. Kriminalvården och kommunerna har inte i\r\ntillräcklig utsträckning tagit sitt ansvar för att tillse att misshandlande\r\nmän får det stöd och den hjälp de behöver.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder med anledning\r\nav vad vi nu anfört. Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju479\r\ni nu behandlad del. Beträffande övriga här behandlade motionsyrkanden\r\ndelar vi majoritetens uppfattning.\r\n\r\n10.     Behandling för rattfylleridömda, punkt 4 (fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd), Johan Linander (c) och\r\nKarin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behandling för rattfylleridömda. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju416 yrkande 30.\r\nStällningstagande\r\nEtt verkningsfullt sätt att få personer som kör bil berusade att förstå\r\nden risk de utsätter andra trafikanter för är att konfrontera dem med\r\ntrafikskadade offer. Sådana program bedrivs i USA med goda resultat.\r\nRegeringen bör klarlägga huruvida det är möjligt att med nuvarande\r\nlagstiftning ålägga rattfylleridömda att delta i behandling innehållande\r\nkonfrontation med trafikoffer och, om det visar sig erforderligt, återkomma\r\ntill riksdagen med förslag till lagstiftning.\r\n\r\n11.     Kostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m., punkt 5\r\n(m, fp, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Johan\r\nLinander (c), Cecilia Magnusson (m) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kostnadsansvaret för § 34-placering och\r\nkontraktsvård m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju303, bifaller\r\ndelvis motion 2003/04:Ju402 yrkande 4 och avslår motion 2003/04:Ju416\r\nyrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nSkyddstillsyn med särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård, är ofta\r\nen bra påföljd för missbrukare som har begått brott. Individen är vid\r\ntiden för lagföring ofta motiverad att göra någonting åt sitt missbruk\r\noch samhället har då en god möjlighet att utöva påtryckningar.\r\nKontraktsvård kommer ofta inte till stånd på grund av att den åtalades\r\nhemkommun nekar att utfärda en ansvarsförbindelse för den del av behandlingen\r\nsom är hänförlig till tiden efter tänkt dag för villkorlig frigivning, om\r\nfängelse i stället hade valts som påföljd. En sådan ansvarsförbindelse\r\nkan ofta vara svårt att få till stånd, dels eftersom kommunen många gånger\r\nav resursskäl nekar detta, dels eftersom tiden för kontraktsvårdsutredning\r\nofta är knapp.\r\nRegeringen bör låta utreda hur ett överförande av hela kostnaden för\r\nkontraktsvård till kriminalvården skall kunna genomföras. Detta innebär\r\natt vi i stort ställer oss bakom motion Ju303 och motion Ju402 i nu\r\nbehandlad del, medan motion Ju416 i nu behandlad del bör avslås av riksdagen.\r\n\r\n12.     Kostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m., punkt 5\r\n(kd)\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kostnadsansvaret för § 34-placering och\r\nkontraktsvård m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju416 yrkande 14\r\noch avslår motionerna 2003/04:Ju303 och 2003/04:Ju402 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nAntalet § 34-placeringar har minskat drastiskt på senare år. Detta är\r\nfrämst en konsekvens av kommunernas ovilja att ta sin del av kostnadsansvaret\r\nför denna vård. För att komma tillrätta med detta problem bör hela\r\nkostnadsansvaret för vård inledd med stöd av 34 § KvaL överföras på staten.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder.\r\nJag ställer mig alltså bakom motion Ju416 i nu behandlad del. Motion Ju303\r\noch motion Ju402 i här behandlad del bör däremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n13.     Uppföljning av utdömd vård, punkt 6 (fp)\r\nav Johan Pehrson (fp) och Karin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om uppföljning av utdömd vård. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju383.\r\nStällningstagande\r\nAlltför ofta fungerar inte uppföljningen av utdömda frivårdspåföljder för\r\nnarkotikamissbrukare. När en missbrukare inte accepterar och följer ålagd\r\nbehandling sker ofta inte en tillräckligt snabb och tydlig reaktion från\r\nsamhällets sida och ibland torde det inte ske någon reaktion alls. Det\r\nfinns inte heller någon tillgänglig statistik över hur frivårdspåföljder\r\ninnehållande narkotikabehandling verkställs och följs upp.\r\nRegeringen bör låta utreda bl.a. hur domar innehållande föreskrift om\r\nvård för missbruk verkställs och följs upp.\r\n\r\n14.     Permissioner m.m., punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Karin Granbom\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om permissioner m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Ju416 yrkande 26, bifaller delvis motionerna 2003/04:Ju370\r\nyrkande 17 och 2003/04:Ju416 yrkande 27 och avslår motion 2003/04:Ju357\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att kontrollen av intagna som tillåts vistas utanför\r\nanstalten, t.ex. vid permission, är effektiv.\r\nDe utvärderingar som har genomförts av verkställighet i form av\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll har visat på ett övervägande\r\npositivt resultat. Vi anser att dessa erfarenheter skulle kunna användas\r\näven i andra sammanhang. Så skulle t.ex. elektronisk övervakning kunna\r\ninföras som en extra säkerhetsåtgärd vid permission och frigång. Särskilt\r\nintressant är utvecklingen av GPS-teknik på området. Genom att förse fången\r\nmed en fotboja som kan spåras med hjälp av GPS-teknik kan risken för\r\nrymningar minska och göra det betydligt lättare att återföra en rymling\r\ntill fängelset. Om tekniken på området ännu inte är fulländad bör forskningen\r\nstimuleras. Regeringen bör också snarast undersöka möjligheten att genomföra\r\nen provverksamhet med intensivövervakning i samband med bl.a. permission.\r\nOm en sådan verksamhet visar sig kräva lagstiftning bör regeringen snarast\r\nåterkomma till riksdagen med förslag till erforderliga lagändringar.\r\nVi anser det också självklart att en intagen i anstalt inte skall kunna\r\nha tillgång till sitt pass i samband med bl.a. permission, utan att passet\r\nalltid skall tas omhand vid sådana tillfällen. Så sker i dag endast\r\nundantagsvis. Det skall inte heller vara möjligt att hos polisen få ut ett\r\nnytt pass under verkställighet av ett fängelsestraff. Regeringen bör i\r\ndenna fråga skyndsamt låta bereda den inom Justitiedepartementet nyligen\r\nutarbetade promemorian och snarast återkomma till riksdagen med förslag\r\ntill erforderlig lagstiftning som tillgodoser vad vi nu anfört.\r\nDet anförda innebär att vi ställer oss bakom motionerna Ju370 och Ju416\r\ni nu behandlade delar. Motion Ju357, i nu behandlad del, bör däremot avslås.\r\n\r\n15.     Permissioner m.m., punkt 9 (v)\r\nav Rolf Olsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om permissioner m.m. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Ju357 yrkande 13 och avslår motionerna 2003/04:Ju370 yrkande\r\n17 och 2003/04:Ju416 yrkandena 26 och 27.\r\nStällningstagande\r\nMöjligheten för utvisningsdömda intagna att få permission är små eftersom\r\nrisken för att de avviker i samband med permission ofta bedöms som för\r\nstor. En sådan ordning är enligt min mening både inhuman och orimlig. Det\r\nleder bl.a. till att de intagna aldrig ges tillfälle att träffa sina\r\nanhöriga under naturliga former utanför anstalten.\r\nEtt sätt att möjliggöra permissioner för denna grupp av intagna skulle\r\nkunna vara att införa intensivövervakning med elektronisk kontroll, s.k.\r\nfotboja, i samband med permissioner.\r\nRegeringen bör låta utreda möjligheterna att använda sådan övervakning i\r\nsamband med utvisningsdömdas permissioner. Detta innebär att jag ställer\r\nmig bakom motion Ju357 i nu behandlad del. Övriga här behandlade\r\nmotionsyrkanden bör däremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n16.     Överförande av verkställighet av fängelsestraff, punkt 11 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Karin Granbom\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om överförande av verkställighet av fängelsestraff.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju370 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nBelastningen på de svenska anstalterna måste minskas på alla sätt. Det\r\nbör bl.a. därför eftersträvas att så många som möjligt av dem som döms\r\ntill utvisning också verkställer sitt straff i hemlandet. Trots förekomsten\r\nav konventioner och bilaterala avtal är det vanligt att fängelsedömdas\r\nverkställighet inte kan överföras, främst beroende på omfattande byråkrati\r\noch pappersexercis. Regeringen bör verka mer kraftfullt, såväl i Sverige\r\nsom internationellt, för att tillse att de ingångna avtalen fungerar också\r\ni praktisk handling.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder med anledning\r\nav vad vi nu anfört.\r\n\r\n17.     Kostnaden för utvisades hemresor, punkt 12 (m, fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Karin Granbom\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kostnaden för utvisades hemresor. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2003/04:Ju370 yrkande 9 och 2003/04:Ju416 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är stötande att kriminalvården inte har befogenhet att utan den\r\nintagnes samtycke använda kvarhållna medel för att täcka kostnaderna för\r\nden utvisningsdömdes hemresa. Detta innebär att den dömdes skyldighet att\r\nbetala, som följer av stadgandet i 9 kap. 1 § utlänningslagen, inte kan\r\nupprätthållas. En sådan möjlighet bör införas för kriminalvården.\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med ett\r\nlagförslag som tillgodoser vad vi nu har anfört.\r\n\r\n18.     Ersättning till lekmannaövervakare, punkt 13 (fp, kd, c)\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd), Johan Linander (c) och\r\nKarin Granbom (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättning till lekmannaövervakare. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Ju416 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nLekmannaövervakare har en viktig uppgift i samhället. Trots det är de\r\nalltför få för att fylla det behov som finns. Några av orsakerna är\r\nineffektiva administrativa system och en alltför låg ersättning för uppdraget.\r\nErsättningen är på en nivå som är så låg att det närmast ger en signal\r\nom att uppdraget inte anses vara viktigt.\r\nDet är hög tid att lekmannaövervakarnas insatser tas till vara på ett\r\nbättre sätt och att statusen på uppgiften höjs. Ersättningen bör ses över\r\noch höjas så att summan upplevs som en rimlig ersättning för uppdraget.\r\nDet\r\nfår ankomma på regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi nu\r\nanfört.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Kostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m., punkt 5\r\n(mp)\r\nLeif Björnlod (mp) anför:\r\nMånga önskade kontraktsvårdsplaceringar kommer inte till stånd på grund\r\nav kommunernas ansträngda finanser. Kommunerna är av resursskäl inte\r\nvilliga att bekosta den senare delen av placeringen och ställer därför\r\ninte erforderliga vårdgarantier. Detta medför att det inte är möjligt att\r\nvälja den för den åtalade mest lämpliga och effektiva påföljden. Denna\r\nordning är olycklig och bör lösas på ett lämpligt sätt.\r\nJag väljer att inte reservera mig i denna fråga utan utgår från att det\r\ninom Regeringskansliet fortsätter att bedrivas ett arbete med att finna\r\nen lämplig lösning på denna problematik.\r\n\r\n2.      Verkställighet genom elektronisk övervakning, punkt 10 (v)\r\nRolf Olsson (v) anför:\r\nFördelarna med verkställighet av fängelsestraff genom intensivövervakning\r\nmed elektronisk kontroll är betydande. Tiden får nu anses mogen att\r\nytterligare utvidga tillämpningsområdet, dels genom att låta personer dömda\r\nupp till sex månaders fängelse verkställa hela straffet på detta sätt,\r\ndels genom att möjliggöra för fler långtidsdömda att verkställa den sista\r\ndelen av fängelsestraffet med hjälp av intensivövervakning. Det är glädjande\r\natt det inom Justitiedepartementet har utarbetats en promemoria med förslag\r\nsom går i den riktning som jag förespråkar.\r\nJag utgår från att regeringen, efter sedvanlig beredning av ärendet, lämnar\r\nett lagförslag till riksdagen som tillgodoser vad jag nu förespråkat.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Ju252 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att barn som utsatts för sexuella övergrepp inte skall tillåtas besöka\r\nförövaren under verkställighetstiden.\r\n2003/04:Ju273 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en förändrad och förbättrad kriminalvård.\r\n2003/04:Ju296 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om privata fängelser.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en försöksverksamhet med två till tre privatiserade anstalter.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning avseende kriminalvårdens inriktning.\r\n2003/04:Ju303 av Bertil Kjellberg (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda förutsättningarna för att överföra kostnadsansvaret för\r\npersoner som dömts till skyddstillsyn med behandlingsplan, s.k. kontraktsvård,\r\ntill kriminalvården.\r\n2003/04:Ju316 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att samtliga vårdare inom kriminalvården kontinuerligt skall få\r\nvidareutbildning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbättra kvinnornas situation i fängelserna.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av ett nytt bonussystem där de intagna blir belönade\r\nnär de följer sitt behandlingsprogram.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en individanpassad utveckling av kriminalvårdens programverksamhet.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förbättrad utslussningssituation där den intagne vid\r\nfrigivningen får hjälp, både före och efter frigivningen, med att skapa en\r\nordnad tillvaro med försörjning, boende och sysselsättning.\r\n2003/04:Ju347 av Magdalena Andersson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om brottslig verksamhet på fängelser.\r\n2003/04:Ju354 av Inger Segelström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att män som dömts för våldsbrott skall kunna dömas till\r\nvårdprogram.\r\n2003/04:Ju357 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en uppföljning och utvärdering av de förändringar som gjorts\r\ninom häktesverksamheten för att förhindra brott mot de mänskliga rättigheterna\r\nskall genomföras.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att den alternativa påföljden intensivövervakning med elektronisk\r\nfotboja skall utvidgas till att kunna utdömas för straff upp till sex\r\nmånader.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kvinnors särskilda behov inom frivårdens verksamhet skall\r\nuppmärksammas.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regelverket för intensivövervakning med elektronisk fotboja\r\nvid utsluss av långtidsdömda (IÖU) skall förändras.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ansvaret för studieverksamheten skall läggas över på\r\nutbildningsväsendet enligt normaliseringsprincipen.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en översyn av arbetspraktiken på anstalterna skall genomföras.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de långtidsdömdas situation särskilt skall uppmärksammas.\r\n11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verksamheten med mottagningsenheter för långtidsdömda\r\nskall utredas.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att möjligheten för utvisningsdömda att få permission\r\nmed elektronisk intensivövervakning snarast skall utredas.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kvinnors situation inom kriminalvården skall\r\nuppmärksammas.\r\n16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verksamheten till stöd för barn till dömda måste\r\nutvecklas.\r\n2003/04:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en ny inriktning av svensk kriminalvård.\r\n4. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om\r\nvikten av att frigivningen förbereds noggrant samt om betydelsen av\r\ninsatser från ideella organisationer.\r\n7. Riksdagen beslutar att speciella anstalter för utvisningsdömda\r\nskall inrättas.\r\n8. Riksdagen begär att regeringen följer upp ingångna avtal om att\r\nutländska medborgare skall avtjäna straff utdömda i Sverige i sitt hemland,\r\nså att avtalen fungerar i praktiken.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kvarhållande av medel som täcker kostnaderna för den avvisades\r\nhemresa.\r\n13.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om teoretisk och praktisk utbildning samt\r\nsjälvförvaltningsverksamhet\r\npå anstalterna.\r\n14.        Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att använda\r\nsig av farmakologisk behandling i syfte att minska sexualdriften hos\r\nsexualbrottsdömda, i samband med villkorlig frigivning.\r\n15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökad upphandling inom kriminalvården av vårdprogram från\r\nprivata vårdgivare.\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om intensivövervakning i samband med permissioner och\r\nfrigångar.\r\n2003/04:Ju383 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning avseende hur domar\r\nmed föreskrift om vård för missbruk blir verkställda och följs upp.\r\n2003/04:Ju402 av Leif Björnlod (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att utreda hur kompetensen inom frivården bättre kan\r\ntas till vara för att på så sätt öka effekten av de olika frivårdsinsatserna\r\noch därmed minska återfallsrisken.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att utreda hur rådande integrationsprocess inom\r\nkriminalvården tar till vara frivårdens behov av kompetensutveckling.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att utreda hur normaliseringsprincipen påverkar\r\nkriminalvårdens klienter samt hur eventuella alternativ till\r\nnormaliseringsprincipen\r\nskulle kunna påverka nämnda klienter.\r\n2003/04:Ju416 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att svensk kriminalvård måste få en ny inriktning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kriminalvården bör utveckla och förstärka sin analyskapacitet\r\noch utveckla mätmetoder som kan användas för att beskriva olika resultat\r\nsom uppnås med behandlings- och vårdarbetet.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kriminalvården måste utveckla och stimulera forskningsarbete\r\nsom kan belysa sambanden mellan kriminalvård och de frigivnas återfall i\r\nbrottslighet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vården på anstalt inriktas på att den dömde skall få hjälp\r\natt komma till rätta med sitt problematiska levnadsmönster.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kriminalvårdens arbete bör utvärderas och goda exempel bör\r\ntas till vara i förändringsarbetet.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om individuella handlingsplaner.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förbättra och förlänga utbildningen av de anställda inom\r\nkriminalvården.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nödvändigheten att öka rekryteringen av unga medarbetare till\r\nkriminalvården.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kriminalvården måste kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter\r\nså att ambitionen att bli kvar inom yrket ökar.\r\n10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om väl fungerande motivationsavdelningar med kognitiva\r\nprogram.\r\n12.        Riksdagen begär att regeringen ser över arvodet till\r\nlekmannaövervakare.\r\n14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta staten ta över kostnadsansvaret för vård och\r\nbehandling enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL).\r\n20.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nfarmakologisk och annan typ av behandling skall kunna användas på personer\r\nsom dömts för övergrepp, och som av expertis konstaterats vara pedofiler,\r\nför att villkorlig frigivning skall kunna komma i fråga.\r\n21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att farmakologisk och/eller annan typ av psykoterapeutisk\r\nbehandling skall kunna användas även på våldtäktsmän som återfallit i\r\nbrott, under den sista tredjedelen av straffet, för att villkorlig frigivning\r\nskall kunna komma i fråga.\r\n22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en bättre frigivningsprocess där behandling i trestegsanstalt\r\nkombineras med elektronisk övervakning.\r\n23.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att de intagna behöver ta ett ökat personligt ansvar för\r\nlivet innanför murarna om en förberedelse för livet utanför murarna skall\r\nkunna ske.\r\n24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att anstalterna i högre utsträckning måste anpassas efter\r\nbarns och föräldrars behov av umgänge.\r\n26.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tillgången till pass vid permissioner.\r\n27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa elektronisk övervakning vid permissioner för\r\natt minska risken för avvikelse.\r\n29.        Riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag till\r\nlagändring som innebär att kriminalvården får befogenhet att utan den\r\nintagnes samtycke betala ut medel för att täcka den utvisades hemresa.\r\n30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över nuvarande lagstiftning i syfte att möjliggöra att\r\nålägga rattfylleridömda att delta i behandling.\r\n2003/04:Ju425 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förnyelse av kriminalvårdens innehåll och inriktning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbildning inom kriminalvården.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kvinnor i kriminalvården.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om effektivare frigivning.\r\n2003/04:Ju435 av Carina Ohlsson m.fl. (s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ett initiativ bör tas till en rättspraxis i\r\nkvinnofridsmål och alla män som dömts för kvinnofridskränkning och\r\nfrihetsberövats\r\nskall bli föremål för brottspreventiva åtgärder inom kriminalvården.\r\n2003/04:Ju436 av Jan Emanuel Johansson och Cinnika Beiming (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av välplanerade frigivningar inom kriminalvården.\r\n2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vård och behandling för män som misshandlar kvinnor.\r\n2003/04:Ju454 av Annika Qarlsson och Margareta Andersson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att inlåsta människors säkerhet måste lagregleras.\r\n2003/04:Ju469 av Lennart Klockare (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom säkerheten vid låsta institutioner.\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n32.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunernas ansvar och kriscentrum för män samt gällande\r\nbehandling av gärningsmännen inom kriminalvården.\r\n2003/04:So407 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett förbättrat samarbete mellan frivård, anstalt och socialtjänst.\r\n\r\n2003/04:So412 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp, fp, v, c, kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om utökat barnperspektiv inom kriminalvården.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om barn som är med när föräldern grips av polisen.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av att för barn förbättra kommunikationsmöjligheterna\r\ntill anstalterna.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av förbättringar av samarbetet mellan kriminalvården,\r\nsocialtjänsten och polisen.\r\n2003/04:Ub289 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (båda c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att interner på fångvårdsanstalter skall erbjudas utbildning\r\nför att motverka eventuella läs- och skrivsvårigheter.\r\n2003/04:Bo252 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om samarbete och samordning mellan kriminalvården och kommunerna.\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Reformering av kriminalvården m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju252, 2003/04:Ju273, 2003/04:Ju296 yrkandena 1-3, 2003/04:Ju316 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7, 2003/04:Ju347, 2003/04:Ju357 yrkandena 5, 8-11, 14 och 16, 2003/04:Ju370 yrkandena 1, 4, 7, 13 och 15, 2003/04:Ju402 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Ju416 yrkandena 1-10 och 22-24, 2003/04:Ju425 yrkandena 2, 3, 8 och 9, 2003/04:Ju436, 2003/04:So407 yrkande 4, 2003/04:So412 yrkandena 5-8, 2003/04:Ub289 yrkande 3 och 2003/04:Bo252 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "8394EC6D-E8B4-4AA7-89A0-315261A9E837",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "3",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "31",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "23",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "126",
                    "46",
                    "130",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8394EC6D-E8B4-4AA7-89A0-315261A9E837",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Behandling för sexualbrottsdömda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju370 yrkande 14 och 2003/04:Ju416 yrkandena 20 och 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Behandling för män som misshandlar kvinnor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju354, 2003/04:Ju435 yrkande 2, 2003/04:Ju443 yrkande 17 och 2003/04:Ju479 yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Behandling för rattfylleridömda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju416 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju303, 2003/04:Ju402 yrkande 4 och 2003/04:Ju416 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Uppföljning av utdömd vård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju383.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Säkerheten för intagna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju454 och 2003/04:Ju469.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Behandlingen av häktade",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en utvärdering av de år 1998 genomförda lagändringarna beträffande behandlingen av häktade personer.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en utvärdering av de år 1998 genomförda lagändringarna beträffande behandlingen av häktade personer.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Ju357 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Permissioner m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju357 yrkande 13, 2003/04:Ju370 yrkande 17 och 2003/04:Ju416 yrkandena 26 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Verkställighet genom elektronisk övervakning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju357 yrkandena 4 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Överförande av verkställighet av fängelsestraff",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju370 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Kostnaden för utvisades hemresor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju370 yrkande 9 och 2003/04:Ju416 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "5E0705E3-D7F1-455D-84F1-8F314B5749ED",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "137",
                    "0",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5E0705E3-D7F1-455D-84F1-8F314B5749ED",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Ersättning till lekmannaövervakare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju416 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Reformering av kriminalvården m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Reformering av kriminalvården m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Reformering av kriminalvården m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Reformering av kriminalvården m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Reformering av kriminalvården m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Reformering av kriminalvården m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Behandling för sexualbrottsdömda",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Behandling för män som misshandlar kvinnor m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Behandling för män som misshandlar kvinnor m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Behandling för rattfylleridömda",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Kostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Kostnadsansvaret för § 34-placering och kontraktsvård m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Uppföljning av utdömd vård",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Permissioner m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Permissioner m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Överförande av verkställighet av fängelsestraff",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Kostnaden för utvisades hemresor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Ersättning till lekmannaövervakare",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-04-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till motion 2003/04:Ju357 yrkande 1. Avslag på övriga motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:54:19"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Sverige ändrade 1998 reglerna för hur häktade ska behandlas. Detta efter kritik från Europarådets tortyrkommitté. Riksdagen gav nu regeringen i uppdrag att utvärdera effekterna av dessa förändringar. En domstol kan ge åklagaren möjlighet att besluta att den som är häktad bara ska få ha begränsad kontakt med omvärlden. Det kallas restriktioner. Åklagaren fattar sedan beslut om på vilket sätt denna kontakt ska begränsas. Riksdagen beslutade 1998 att den häktade ska kunna överklaga sådana beslut av åklagaren till domstolen. Den som är häktad fick också större möjligheter att umgås med andra häktade om det inte försvårar polisens utredning. (Se även 1997/98:JuU22 .) Riksdagen sade också nej till motioner om kriminalvårdsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att de regler som finns fungerar bra. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003. ",
          "dok_id": "GR01JUU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:16:43"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utvärdering av hur häktade behandlas (JuU18)",
          "dok_id": "GR01JUU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:16:43"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:54:19"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01JUU18",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Sverige ändrade 1998 reglerna för hur häktade ska behandlas. Detta efter kritik från Europarådets tortyrkommitté. Justitieutskottet föreslår nu att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utvärdera effekterna av dessa förändringar. En domstol kan ge åklagaren möjlighet att besluta att den som är häktad bara ska få ha begränsad kontakt med omvärlden. Det kallas restriktioner. Åklagaren fattar sedan beslut om på vilket sätt denna kontakt ska begränsas. Riksdagen beslutade 1998 att den häktade ska kunna överklaga sådana beslut av åklagaren till domstolen. Den som är häktad fick också större möjligheter att umgås med andra häktade om det inte försvårar polisens utredning. (Se även <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=642\">1997/98:JuU22</a>.) Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om kriminalvårdsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att de regler som finns fungerar bra. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01JUU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:16:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utvärdering av hur häktade behandlas (JuU18)",
          "dok_id": "GR01JUU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:16:43"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01JUU18",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_JuU_18.pdf",
          "filstorlek": "230626",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Kriminalvårdsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/EBA804E2-665C-4527-81A2-EF80B094DA16"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo252 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GR02Bo252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo252",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju252 Besök i fängelse",
          "ref_dok_id": "GR02Ju252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju252",
          "ref_dok_titel": "Besök i fängelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju273 Reformering av kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GR02Ju273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju273",
          "ref_dok_titel": "Reformering av kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju296 Privata fängelser",
          "ref_dok_id": "GR02Ju296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju296",
          "ref_dok_titel": "Privata fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju303 Ökat statligt ansvar för fullföljande av kontraktsvård",
          "ref_dok_id": "GR02Ju303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju303",
          "ref_dok_titel": "Ökat statligt ansvar för fullföljande av kontraktsvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju316 En modern och fungerande kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GR02Ju316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju316",
          "ref_dok_titel": "En modern och fungerande kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju347 Brott på anstalt",
          "ref_dok_id": "GR02Ju347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju347",
          "ref_dok_titel": "Brott på anstalt",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju354 Vårdprogram för män dömda för våldsbrott",
          "ref_dok_id": "GR02Ju354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju354",
          "ref_dok_titel": "Vårdprogram för män dömda för våldsbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju357 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GR02Ju357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju357",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju370 Upprustning av kriminalvårdspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Ju370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju370",
          "ref_dok_titel": "Upprustning av kriminalvårdspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju383 Vård av missbrukare",
          "ref_dok_id": "GR02Ju383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju383",
          "ref_dok_titel": "Vård av missbrukare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju402 Frivården",
          "ref_dok_id": "GR02Ju402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju402",
          "ref_dok_titel": "Frivården",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju416 En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GR02Ju416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju416",
          "ref_dok_titel": "En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju425 Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GR02Ju425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju425",
          "ref_dok_titel": "Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju435 Samhällets ansvar för kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GR02Ju435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju435",
          "ref_dok_titel": "Samhällets ansvar för kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju436 Återanpassning efter frigivning",
          "ref_dok_id": "GR02Ju436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju436",
          "ref_dok_titel": "Återanpassning efter frigivning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson och Cinnika Beiming (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju443 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju443",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju454 Säkerhet för inlåsta människor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju454",
          "ref_dok_titel": "Säkerhet för inlåsta människor",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju469 Säkerhet vid låsta institutioner",
          "ref_dok_id": "GR02Ju469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju469",
          "ref_dok_titel": "Säkerhet vid låsta institutioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju479 Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju479",
          "ref_dok_titel": "Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So407 Utsatta personers situation",
          "ref_dok_id": "GR02So407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So407",
          "ref_dok_titel": "Utsatta personers situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So412 Föräldraskapet",
          "ref_dok_id": "GR02So412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So412",
          "ref_dok_titel": "Föräldraskapet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP, FP, V, C, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub289 Läs- och skrivsvårigheter",
          "ref_dok_id": "GR02Ub289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub289",
          "ref_dok_titel": "Läs- och skrivsvårigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-04-28",
          "ref_dok_id": "GR09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2004-04-28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-04-22",
          "ref_dok_id": "GR09100",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "2004-04-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:198",
          "ref_dok_id": "GR0K198",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "198",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:198",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}