{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222395",
      "dok_id": "GR01JUU14",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "JUU14",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:JUU14",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "14",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:36",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:40",
      "titel": "Processrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU14/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU14",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01JUU14",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01JUU14",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:JUU14</div><h1>Processrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlar  utskottet ett antal\r\nmotionsyrkanden   som  väckts  under  den   allmänna\r\nmotionstiden år 2003.  Motionsyrkandena  avser bl.a.\r\nfrågor  om  hemliga  tvångsmedel, skydd för vittnen,\r\nersättning till nämndemän samt rättshjälp.\r\n\r\nUtskottet,  som  hänvisar   bl.a.   till  gällande\r\nregelverk  och  pågående beredningsarbete,  föreslår\r\natt riksdagen avslår samtliga yrkanden.\r\nI ärendet finns  22  reservationer från (m), (fp),\r\n(kd) och (v) samt fem särskilda  yttranden från (m),\r\n(kd), (v) och (mp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Hemlig avlyssning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju348\r\nyrkande   7,   2003/04:Ju417   yrkande   13   och\r\n2003/04:Ju465 yrkande 11.\r\nReservation 1 (fp, kd)\r\n\r\n2. Överskottsinformation\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:Ju348 yrkande\r\n8.\r\nReservation 2 (m, fp, kd)\r\n\r\n3. Hemlig teleövervakning vid olaga hot\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju282.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n4. Kräkmedel\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:So345  yrkande\r\n8.\r\nReservation 4 (m, fp)\r\n\r\n5. Eftersökning av vapen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju292\r\nyrkande 4 och 2003/04:\r\nJu429 yrkande 2.\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\n\r\n6. Övervakningskameror i taxibilar\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Ju445  yrkande\r\n6.\r\nReservation 6 (m, kd)\r\n\r\n7. Tillståndsprövning för allmän\r\nkameraövervakning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Ju392 yrkande\r\n3.\r\nReservation 7 (v)\r\n\r\n8. Vittnen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju218\r\nyrkande 1, 2003/04:Ju271,  2003/04:Ju332  yrkande\r\n5, 2003/04:Ju363 yrkande 2, 2003/04:Ju444 yrkande\r\n16 och 2003/04:Ju453 yrkandena 18-20.\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\n\r\n9. Målsägandes rätt att yttra sig\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:Ju394 yrkande\r\n3.\r\nReservation 9 (m, fp)\r\n\r\n10. Nämndemän\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Ju203,\r\n2003/04:Ju288, 2003/04:\r\nJu300,       2003/04:Ju325,        2003/04:Ju330,\r\n2003/04:Ju412   yrkande   4,  2003/04:Ju420   och\r\n2003/04:Ju422.\r\nReservation 10 (m, fp, kd)\r\n\r\n11. Sammansättningen i vårdnadstvister\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:A371  yrkande\r\n26.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n12. Partssammansatta domstolar och\r\nspecialdomstolar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju291\r\nyrkande 2, 2003/04:Ju460,  2003/04:L319 yrkande 6\r\noch 2003/04:Bo257 yrkande 19.\r\nReservation 12 (m, fp)\r\n\r\n13. Rättshjälpslagen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju341\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:\r\nJu421 samt 2003/04:L318 yrkande 5.\r\nReservation 13 (fp)\r\n\r\n14. Rättshjälp vid pisksnärtsskador\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T471 yrkande 3.\r\n\r\n15. Kravet på prövningstillstånd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju412\r\nyrkande 7 och 2003/04:\r\nJu477 yrkande 5.\r\nReservation 14 (fp)\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n16. Offentlighet vid domstol\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju392\r\nyrkande 1 och 2003/04:\r\nJu477 yrkande 6.\r\nReservation 16 (v)\r\n\r\n17. Utnämning av högre domare\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2003/04:K271  yrkande\r\n18.\r\nReservation 17 (m, fp)\r\n\r\n18. Jävsregler för åklagare\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Ju392 yrkande\r\n4.\r\nReservation 18 (v)\r\n\r\n19. Överprövning av åtalsbeslut\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju418.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n20. Förfarandet i snatterimål\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Ju450  yrkande\r\n9.\r\nReservation 20 (fp, kd)\r\n\r\n21. Svensk domsrätt i skadeståndsmål\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju265.\r\nReservation 21 (v)\r\n\r\n22. Medlemskap i Advokatsamfundet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju461.\r\nReservation 22 (m)\r\n\r\n23. Språket i domar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju441.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 9 mars 2004\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Johan\r\nPehrson (fp), Susanne Eberstein  (s),  Alice  Åström\r\n(v),  Margareta  Sandgren  (s),  Beatrice  Ask  (m),\r\nHelena   Zakariasén   (s),  Ragnwi  Marcelind  (kd),\r\nElisebeht Markström (s),  Jeppe Johnsson (m), Yilmaz\r\nKerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Göran Norlander\r\n(s),  Cecilia Magnusson (m),  Joe  Frans  (s),  Leif\r\nBjörnlod (mp) och Kerstin Andersson (s).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nJuU14\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta  betänkande  behandlar  utskottet ett\r\nantal   motionsyrkanden   från  den  allmänna\r\nmotionstiden år 2003 som rör processrättsliga\r\nfrågor. I betänkandet tas upp frågor om bl.a.\r\nstraffprocessuella tvångsmedel,  vittnen  och\r\nmålsägande,  nämndemän,  specialdomstolar och\r\nrättshjälp. Utskottet föreslår med hänvisning\r\nbl.a.  till  pågående  beredningsarbete   och\r\ngällande  regelverk  att  riksdagen  av- slår\r\nsamtliga   motioner.  Jämför  reservationerna\r\n1-22.\r\n\r\nStraffprocessuella tvångsmedel m.m.\r\n\r\n\r\nHemliga tvångsmedel\r\n\r\n\r\nI motionerna  Ju348  (c),  Ju417 (kd) och Ju465 (fp)\r\nföreslås att buggning skall  tillåtas  i  kampen mot\r\nden   grövre   brottsligheten.   I  den  förstnämnda\r\nmotionen begärs också en reglering av användandet av\r\növerskottsinformation som framkommer  vid användning\r\nav hemliga tvångsmedel.\r\n\r\nI   april   2000   presenterade   regeringen    en\r\nlagrådsremiss  om  hemlig avlyssning m.m. I remissen\r\nföreslog  regeringen   bl.a.   att  buggning  skulle\r\ninföras  som  ett nytt hemligt tvångsmedel,  benämnt\r\nhemlig avlyssning,  vid  vissa  typer  av  brott och\r\nunder vissa förutsättningar. Enligt förslaget skulle\r\ndet också införas ett system med offentliga  ombud i\r\närenden  om  hemliga  tvångsmedel  i  syfte  att öka\r\nenskildas   rättssäkerhet.   Förslaget   byggde   på\r\nBuggningsutredningens  betänkande  Om  buggning  och\r\nandra   hemliga   tvångsmedel   (SOU   1998:46)  och\r\nremissbehandlingen av detsamma.\r\nLagrådet gjorde bedömningen att hemlig  avlyssning\r\nborde   kunna  godtas  som  nytt  straffprocessuellt\r\ntvångsmedel    med    väsentligen   det   föreslagna\r\ntillämpningsområdet,  om   behovet  var  reellt  och\r\nstarkt.    En    förutsättning    var    dock    att\r\ntvångsmedelsanvändningen     var     förenad     med\r\ntillräckliga  rättssäkerhetsgarantier.  En  särskild\r\nfråga      var      behandlingen       av       s.k.\r\növerskottsinformation, dvs. uppgifter om t.ex. andra\r\nbrott  än  det som föranlett tvångsmedlet. Den stora\r\nbristen  i  remissförslaget   ansåg   Lagrådet  vara\r\navsaknaden  av  en  utförligare  reglering  angående\r\nbehandlingen   av  överskottsinformation.   Lagrådet\r\nframhöll särskilt att denna fråga måste lösas; detta\r\nvar enligt Lagrådet  en  förutsättning  för  att  en\r\nlagstiftning om buggning skulle kunna godtas.\r\nDärefter   har   en   utredare   på   uppdrag   av\r\nJustitiedepartementet  utarbetat ett förslag till en\r\nreglering av användning av överskottsinformation som\r\nkommer  fram  vid bruk av  hemliga  tvångsmedel  (Ds\r\n2003:13).        Förslaget        innebär        att\r\növerskottsinformation   som   rör   begångna   eller\r\npågående  brott  skall  få  användas  för att utreda\r\nbrottet.  Vidare  föreslås att överskottsinformation\r\nfår   användas   som   bevis   i   rättegång   under\r\nförutsättning att fängelse  i  ett  år  eller mer är\r\nföreskrivet  för  brottet och att det kan antas  att\r\nbrottet inte kommer  att föranleda endast böter. När\r\ndet  gäller  sådan överskottsinformation  som  avser\r\nuppgifter som  lämnats  i förtroende till exempelvis\r\nen läkare går förslaget i  huvudsak  ut  på  att den\r\nendast  får  användas  som  bevis  om den som lämnat\r\nuppgifterna  samtycker  till det. Uppgifter  om  ett\r\nförestående brott får enligt  förslaget användas för\r\natt  förhindra  brottet.  Vidare  föreslås   att  en\r\nförundersökning  skall få läggas ned om användningen\r\nav överskottsinformationen  skulle vara till men för\r\nden utredning där uppgifterna kommit fram. Slutligen\r\nföreslås en tydligare reglering  av när upptagningar\r\nskall sparas respektive förstöras.\r\nPromemorian   har  nyligen  remissbehandlats   och\r\nbereds i Regeringskansliet.  När förslaget övervägts\r\navser  regeringen  att  på nytt överväga  frågan  om\r\nhemlig avlyssning (prop. 2002/03:74 s. 12).\r\nBuggningsutredningens  ovan   nämnda   förslag  om\r\noffentliga  ombud  i  ärenden om hemliga tvångsmedel\r\nhar  nyligen  lett  till  lagstiftning   (se   prop.\r\n2002/03:74, bet. 2003/04:JuU2, rskr. 14).\r\nNär  motsvarande  yrkanden  behandlats  tidigare i\r\nutskottet  har  utskottet hänvisat till det pågående\r\narbetet (se bet.  2002/03:JuU7  s. 22 f. beträffande\r\nbuggning och bet. 2003/04:JuU2 s.  8  f. beträffande\r\növerskottsinformation).\r\nUtskottet anser alltjämt att det pågående  arbetet\r\nbeträffande  buggning  bör  avvaktas. När det gäller\r\nfrågan om överskottsinformation  anser utskottet att\r\ndet skulle vara en fördel om en lagreglering  kommer\r\ntill   stånd.   Eftersom   ett   förslag   med   den\r\ninriktningen  för närvarande bereds behövs det inget\r\ninitiativ i saken från riksdagen. Utskottet föreslår\r\natt  motionerna   Ju348,   Ju417  och  Ju465  i  här\r\nbehandlade delar avslås av riksdagen.\r\nI   motion   Ju282   (kd)  föreslås   att   hemlig\r\nteleövervakning    skall    få    ske    även    vid\r\nförundersökningar rörande ofredande och olaga hot.\r\nBestämmelser      om      tvångsmedlet      hemlig\r\nteleövervakning   finns   i   27   kap.   19-25   §§\r\nrättegångsbalken. Efter de ändringar  som  riksdagen\r\nnyligen   beslutat   om   (prop.   2002/03:74,  bet.\r\n2003/04:JuU2) och som träder i kraft den 1 oktober i\r\når  innebär  bestämmelserna i huvudsak  följande.  I\r\nhemlighet får uppgifter hämtas in om telemeddelanden\r\nsom befordras  eller  har befordrats till eller från\r\nen viss teleadress som  den misstänkte innehar eller\r\nsom denne kan tänkas använda.  Ett  beslut om hemlig\r\nteleövervakning   kan   också   innebära   att   ett\r\ntelemeddelande  hindras från att nå fram till  eller\r\ngå    ut   från   en   viss    teleadress.    Hemlig\r\nteleövervakning  får  användas  vid  förundersökning\r\nangående  brott  för vilket det inte är  föreskrivet\r\nlindrigare straff  än fängelse i sex månader. Vidare\r\nfår sådan övervakning ske om brottsmisstanken gäller\r\ndataintrång, barnpornografibrott  som inte är ringa,\r\nnarkotikabrott och smuggling som avser narkotika.\r\nOfredande  kan  föranleda böter eller  fängelse  i\r\nhögst  sex  månader  (4   kap.   7 §  brottsbalken).\r\nStraffet  för  olaga hot är böter eller  fängelse  i\r\nhögst ett år, men  om  gärningen  bedöms  som  grovt\r\nbrott  är  straffet fängelse i lägst sex månader och\r\nhögst fyra år  (4  kap.  5  §  brottsbalken).  Detta\r\ninnebär att hemlig teleövervakning kan komma i fråga\r\nför  olaga  hot  som  är grovt, men inte i de övriga\r\nfall som tas upp i motionen.\r\nI  den  proposition som  låg  till  grund  för  de\r\nsenaste   ändringarna    av   reglerna   om   hemlig\r\nteleövervakning anförde regeringen att olaga hot och\r\nofredande    visserligen    ofta     begås     genom\r\ntelemeddelanden.        Under       de       angivna\r\nbrottsbeteckningarna  rymdes   emellertid,   anförde\r\nregeringen,  ett  stort  antal  fall som är av sådan\r\nkaraktär att det inte bör komma i  fråga att använda\r\nhemliga  tvångsmedel.  Regeringen lade  därför  inte\r\nfram något förslag om det,  men avsåg att noga följa\r\nutvecklingen och om det behövs återkomma till frågan\r\ni ett annat sammanhang (prop. s. 35 f.).\r\nUtskottet kan i och för sig hålla med motionärerna\r\nom att hemlig teleövervakning  skulle  kunna  utgöra\r\nett  verksamt vapen mot de brott som aktualiseras  i\r\nmotionen.  Samtidigt vill utskottet i likhet med vad\r\nregeringen anförde  i  den nyss nämnda propositionen\r\npåpeka att alla de brott  som  kan hänföras under de\r\nnämnda    brottsrubriceringarna    inte    motiverar\r\nanvändning  av hemliga tvångsmedel. Utskottet  utgår\r\nfrån att regeringen  återkommer med ett förslag till\r\nförändring i den mån det kan finnas fog för det. Med\r\ndet anförda föreslår utskottet  att riksdagen avslår\r\nmotion Ju282.\r\n\r\nPersonella tvångsmedel\r\n\r\n\r\nI  motion  So345 (fp) begärs att polisen  skall  ges\r\nmöjlighet  att   använda  kräkmedel  för  att  säkra\r\nbevisning  vid  narkotikabrott  när  den  misstänkte\r\nsvalt narkotikan.\r\n\r\nRegler  om  undersökning  av  människokroppen  vid\r\nbrottsmisstanke    finns    i    28    kap.   12   §\r\nrättegångsbalken. Av paragrafen, jämförd med 28 kap.\r\n11  § rättegångsbalken, framgår att kroppsbesiktning\r\nfår göras på den som skäligen kan misstänkas för ett\r\nbrott  på  vilket  fängelse  kan  följa för att söka\r\nefter föremål som kan tas i beslag  eller annars för\r\natt utröna omständigheter som kan vara  av betydelse\r\nför utredning av brottet. Med kroppsbesiktning avses\r\nundersökning av människokroppens yttre och inre samt\r\ntagande    av    prov   från   människokroppen   och\r\nundersökning av sådana  prov.  En  undersökning  får\r\ninte utföras så att den undersökte riskerar framtida\r\nohälsa eller skada.\r\nVid  kroppsbesiktning,  liksom  vid  användning av\r\növriga  straffprocessuella  tvångsmedel,  råder  den\r\ns.k.  proportionalitetsprincipen.  Sådan  besiktning\r\nfår  sålunda  beslutas  endast  om  skälen  för  den\r\nuppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden\r\nmedför  för  den  misstänkte  eller  för något annat\r\nmotstående  intresse  (28  kap. 13 § första  stycket\r\nrättegångsbalken jämförd med  28  kap.  3  a § samma\r\nbalk).\r\nRättegångsbalkens bestämmelser om kroppsbesiktning\r\nerhöll  - med visst undantag som här saknar intresse\r\n- sin nuvarande  utformning  genom  lagstiftning  år\r\n1993  (prop.  1993/94:24,  bet.  JuU7,  rskr. 67). I\r\npropositionen  anfördes bl.a. att det är ett  mycket\r\nallvarligt ingrepp i den kroppsliga integriteten att\r\nutsätta någon för  tvångsmedicinering och att mycket\r\nstarka skäl därför krävdes  för  att införa en sådan\r\nmöjlighet       i      rättegångsbalken.      Enligt\r\ndepartementschefen  måste  vid  en  sådan  bedömning\r\nbrottsbekämpande effektivitetshänsyn träda tillbaka.\r\nNågot  förslag  om  tvångsmedicinering  lades därför\r\ninte  fram i propositionen (prop. s. 48).  Utskottet\r\nförklarade  sig  inte  ha  någon annan uppfattning i\r\ndenna  fråga  än  vad departementschefen  uttalat  i\r\npropositionen och avstyrkte  bifall  till  en motion\r\nliknande den nu aktuella (bet. 1993/94:JuU7 s. 7).\r\nNarkotikakommissionen      föreslog     i     sitt\r\nslutbetänkande  Vägvalet  -  Den  narkotikapolitiska\r\nutmaningen    (SOU    2000:126)    att     det     i\r\nnarkotikastrafflagen   (1968:64)  skall  tas  in  en\r\nbestämmelse om att den som är skäligen misstänkt för\r\nnarkotikabrott, som inte  är  ringa, skall kunna ges\r\nläkemedel  eller  liknande vid en  kroppsbesiktning.\r\nAvsikten  var  att  det   vid  skälig  misstanke  om\r\nförsäljning av narkotika skall  kunna  fattas beslut\r\nom   att   använda  kräkmedel  eller  liknande   vid\r\nkroppsbesiktning   i  sådana  fall  där  det  i  dag\r\nbeslutas  om  att placera  den  misstänkte  på  s.k.\r\ntulltoalett.  Bakgrunden   till  förslaget  var  att\r\nnarkotikaförsäljare i framför allt storstäderna ofta\r\nförvarar sitt varulager, främst kapslar av heroin, i\r\nmunnen,  för att kunna svälja  narkotikan  om  polis\r\nnärmar sig  (s. 43). Däremot ansåg kommissionen inte\r\natt kräkmedel  skulle  få  användas  när  misstanken\r\navser en köpare som svalt narkotika. Beslut  om  att\r\nanvända  kräkmedel skulle enligt förslaget fattas av\r\nåklagare   och   åtgärden   genomföras   av   läkare\r\n(betänkandet s. 208 f.).\r\nI  regeringens  proposition  2001/02:91  Nationell\r\nnarkotikahandlingsplan   hänvisades  till  1993  års\r\nlagstiftningsärende (se ovan). Regeringen kunde inte\r\nse att det framkommit något  skäl  av  tyngd  att nu\r\nfrångå  vad  som  uttalades  när  frågan  senast var\r\nföremål    för    regeringens    bedömning    (prop.\r\n1993/94:24). Med hänsyn till framför allt det starka\r\nskydd   som   måste   finnas   för   den  kroppsliga\r\nintegriteten var regeringen inte beredd  att föreslå\r\nnågon  möjlighet  till  tvångsmässig medicinering  i\r\nsamband med kroppsbesiktning.\r\nI   sitt  yttrande  till  socialutskottet   delade\r\njustitieutskottet  regeringens  uppfattning  i denna\r\nfråga (yttr. 2001/02:JuU5y s. 7 f.).\r\nNär  frågan  senast  behandlades vidhöll utskottet\r\nsin  tidigare  redovisade   uppfattning   (se   bet.\r\n2002/03:JuU7 s. 23 f.).\r\nUtskottet, som inte ändrat uppfattning i frågan om\r\nkräkmedel,  föreslår  att  riksdagen  avslår  motion\r\nSo345 i här behandlad del.\r\n\r\nEftersökning av vapen i brottsförebyggande\r\nsyfte\r\n\r\n\r\nI  motionerna Ju292 (m) och Ju429 (kd) föreslås  att\r\npolisen i brottsförebyggande syfte bör få söka efter\r\nvapen  i  bilar.  Motionsönskemålet  bygger  på  ett\r\nförslag  som  lämnats  in  till Regeringskansliet av\r\nnågra  polismän  vid Polismyndigheten  i  Stockholms\r\nlän.\r\n\r\nHusrannsakan och  kroppsvisitation kan ske i syfte\r\natt utreda brott. För  sådana fall finns regler i 27\r\noch 28 kap. rättegångsbalken.  Motionsönskemålet tar\r\nemellertid sikte på fall där det  inte  finns  någon\r\nkonkret  brottsmisstanke.  I  stället handlar det om\r\natt  vidta  åtgärder  i  brottsförebyggande   syfte.\r\nHusrannsakan   och   kroppsvisitation   kan  i  viss\r\nutsträckning  ske  i  sådant syfte. Regler om  detta\r\nfinns i polislagen (1984:387).\r\nEn polisman får enligt  19  § andra stycket första\r\npunkten nämnda lag kroppsvisitera  en  person  i den\r\nutsträckning  det  behövs  för  att söka efter vapen\r\neller  andra  farliga  föremål  som  är  ägnade  att\r\nanvändas vid brott mot liv eller hälsa,  om  det med\r\nhänsyn  till  omständigheterna  kan  antas  att  ett\r\nsådant  föremål  kan  förklaras  förverkat enligt 36\r\nkap.  3 § brottsbalken. Sistnämnda  bestämmelse  tar\r\nsikte på egendom som ännu inte kommit till brottslig\r\nanvändning men som ändå bör kunna förverkas eftersom\r\ndet typiskt sett rör sig om hjälpmedel vid brott.\r\nInom Justitiedepartementet pågår för närvarande en\r\növersyn  som  syftar till att finna åtgärder för att\r\nförhindra spridning  av  illegala vapen. En utredare\r\nhar anlitats för arbetet, som skall vara färdigt vid\r\nårsskiftet. Nyligen har ett  tillägg  beslutats  som\r\ngår ut på att det skall övervägas om det finns behov\r\nav  att  införa  en  möjlighet  för polisen att söka\r\nefter vapen och andra farliga föremål  i  fordon,  i\r\nsådana  situationer  där  det  i  dag är möjligt att\r\nkroppsvisitera   någon   enligt  den  ovan   angivna\r\nbestämmelsen i polislagen.\r\nUtskottet delar motionärernas  uppfattning att det\r\när  angeläget  att  det  vidtas  åtgärder   för  att\r\nförebygga  spridningen  av illegala vapen. Samtidigt\r\nvill  utskottet  påminna  om   att   frågan   gäller\r\ngränserna   för   polisens   maktutövning   gentemot\r\nmedborgarna   och   att  regeringsformen  innehåller\r\nregler  till skydd mot  bl.a.  kroppsvisitation  och\r\nhusrannsakan.   Det  krävs  med  andra  ord  närmare\r\növerväganden   innan    en   förändring   genomförs.\r\nUtskottet välkomnar därför  det  lämnade  uppdraget.\r\nMotionsönskemålen  får  med  det anförda anses  vara\r\ntillgodosedda.  Utskottet  föreslår   att  riksdagen\r\navslår  motionerna  Ju292  och Ju429 i här  aktuella\r\ndelar.\r\n\r\n\r\nAllmän kameraövervakning\r\n\r\n\r\n\r\nÖvervakningskameror i taxibilar\r\n\r\n\r\nI  motion Ju445(kd) efterfrågas  bättre  möjligheter\r\natt  få  tillstånd att använda övervakningskameror i\r\ntaxibilar för att förhindra brott.\r\n\r\nLagen  (1998:150)   om   allmän  kameraövervakning\r\ninnehåller    bestämmelser   om   användningen    av\r\növervakningsutrustning.  Lagen skiljer mellan allmän\r\nkameraövervakning som kräver tillstånd och sådan som\r\nbara kräver anmälan. Sålunda  är  det  enligt  11  §\r\nunder vissa förutsättningar tillräckligt med anmälan\r\nvid   allmän  kameraövervakning  i  banklokal  eller\r\npostkontor.  Vidare  får övervakningskamera på vissa\r\nvillkor   sättas  upp  i  butikslokal,   dock   inte\r\nrestaurang eller annat näringsställe (12 §). I vissa\r\nnärmare angivna  fall  krävs  varken tillstånd eller\r\nanmälan (7-9 §§). Det gäller t.ex.  övervakning  som\r\npolismyndighet  bedriver i syfte att förebygga eller\r\nförhindra    brott.     Upplysning     om     allmän\r\nkameraövervakning  skall som huvudregel lämnas genom\r\ntydlig skyltning eller  på något annat verksamt sätt\r\n(3-4 §§). Tillstånd meddelas  av  länsstyrelsen  som\r\nbl.a.  har  att  beakta  vad  som  anges  i  6 §. Av\r\nparagrafen  framgår att tillstånd skall meddelas  om\r\nintresset av  sådan  övervakning väger tyngre än den\r\nenskildes intresse av  att  inte  bli övervakad. Vid\r\ndenna  bedömning  skall  särskilt beaktas  bl.a.  om\r\növervakningen  behövs  för  att   förebygga   brott.\r\nLänsstyrelsens  beslut  kan  överklagas  hos  allmän\r\nförvaltningsdomstol (29 §).\r\nTillstånd  till kameraövervakning i taxibilar  har\r\ngetts i två kammarrättsavgöranden  (Kammarrättens  i\r\nStockholm  dom  den  21 maj 2002 i mål 1166-2002 och\r\nKammarrättens i Göteborg  dom  den 3 juni 2002 i mål\r\n956-2002). Justitiekanslern (JK), som var klagande i\r\nbåda fallen, har offentligt förklarat  sig  nöjd med\r\navgörandena som också vunnit laga kraft. I målen var\r\ndet    fråga    om    övervakning    med    digitala\r\nstillbildskameror.   Kameran  aktiveras  när  bilens\r\npassagerardörr öppnas  och/eller  stängs.  Vid varje\r\naktivering får kameran, efter två sekunder, ta högst\r\nfem bilder med en sekunds intervall.\r\nDet  system för kameraövervakning i taxibilar  som\r\nbeviljats      i     kammarrätt     utgör     enligt\r\nKameraövervakningsutredningen  en  lämplig avvägning\r\nmellan           övervakningsintresset           och\r\nintegritetsintresset.  Kravet  på tillstånd bör dock\r\nbestå (se SOU 2002:110 s. 18).\r\nHärefter har praxis på området  utvecklats  så att\r\ntillstånd  numera lämnas till kameraövervakning  som\r\ngår ut på att  kameran  aktiveras  dels  vid in- och\r\nutpassering  ur  taxin,  dels  när  föraren  utlöser\r\nlarmet i bilen.\r\nNär utskottet senast behandlade denna fråga  kunde\r\nutskottet  inte finna annat än att motionsönskemålet\r\ni  stort fick  anses  vara  tillgodosett  genom  den\r\npraxis   som   kommit   till   uttryck   i   de  två\r\nkammarrättsavgörandena  (se bet. 2002/03:JuU7 s.  26\r\nf.).\r\nUtskottet kan konstatera  att rättsutvecklingen på\r\nområdet  inneburit  att det blivit  lättare  att  få\r\ntillstånd till kameraövervakning  i  taxibilar.  Som\r\nutskottet framhöll förra våren får motionsönskemålet\r\nanses vara tillgodosett med den utveckling av praxis\r\nsom  skett. Riksdagen bör avslå motion Ju445 i denna\r\ndel.\r\n\r\nTillstånd och tillsyn\r\n\r\n\r\nI motion Ju392 (v) begärs att ansvaret för att pröva\r\nansökningar     om     tillstånd     till     allmän\r\nkameraövervakning  och  uppgiften  att utöva tillsyn\r\nskall   föras   över   från   länsstyrelserna   till\r\nDatainspektionen.\r\n\r\nTillsynen   över   allmän   kameraövervakning   är\r\nuppdelad mellan länsstyrelsen och  Datainspektionen.\r\nLänsstyrelsen    skall    se    till    att   allmän\r\nkameraövervakning  av  platser  dit allmänheten  har\r\ntillträde bedrivs enligt bestämmelserna  i  lagen om\r\nallmän  kameraövervakning. Datainspektionens tillsyn\r\navser      övervakningens       förenlighet      med\r\npersonuppgiftslagen (1998:204).\r\nKameraövervakningsutredningen tog  upp  frågan  om\r\natt flytta över tillsynsuppgiften från länsstyrelsen\r\ntill  Datainspektionen  (se SOU 2002:110 s. 181 f.).\r\nDet skedde mot bakgrund av  att  det  i andra länder\r\nsom      utredningen      studerat      ankom     på\r\ndataskyddsmyndigheten att utöva tillsyn på  området.\r\nUtredningen   konstaterade   att   lagen  om  allmän\r\nkameraövervakning  är  en i huvudsak väl  fungerande\r\nlagstiftning. Länsstyrelsen  har  sedan år 1977 haft\r\nansvaret  för  tillståndsgivning  och   tillsyn   av\r\nkamerahanteringen. Även om vissa förbättringar kunde\r\nbehövas  ansåg  utredningen  att  länsstyrelsen  väl\r\nfyller   de   krav   som   man  kan  ställa  på  ett\r\nkontrollorgan.  Länsstyrelsen   bör   därför  enligt\r\nutredningen     även     i    fortsättningen    vara\r\ntillståndsmyndighet och ha  tillsynsuppgiften enligt\r\nlagen om allmän kameraövervakning.\r\nKameraövervakningsutredningens betänkande bereds i\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet kan konstatera att den fråga som tas upp\r\ni motionen nyligen varit föremål för översyn och att\r\nbetänkande bereds. I nuvarande  beredningsläge anser\r\nutskottet att riksdagen inte bör uttala sig i frågan\r\nom      tillståndsprövningen      rörande     allmän\r\nkameraövervakning. Utskottet föreslår  att riksdagen\r\navslår motion Ju392 i denna del.\r\n\r\nVittnen och målsägande\r\n\r\n\r\nFlera motioner tar upp olika frågor som  rör vittnen\r\noch  målsägande.  I  motion  Ju453  (kd) efterfrågas\r\nsärskilda   väntrum  för  vittnen,  utbildning   för\r\nvittnesstödjare  och  en  översyn av finansieringen.\r\nSistnämnda fråga tas även upp  i motion Ju271 (m). I\r\nmotion Ju444 (fp) föreslås att det  skall  finnas en\r\nanställd  vid  varje  tingsrätt  som  skall  ha till\r\nuppgift  att fungera som vittnesstödjare. En översyn\r\nav den psykosociala  förhörssituationen  förordas  i\r\nmotion  Ju332  (c).  Motionären bakom Ju218 (c) vill\r\nförbättra skyddet för  vittnen.  I  motion Ju363 (c)\r\nefterfrågas  bättre  information  till  vittnen   om\r\nmöjligheten    till   s.k.   medhörning.   Slutligen\r\nefterfrågas i motion  Ju394  (m)  en uttrycklig rätt\r\nför   målsäganden   att   inför  domstol  avge   sin\r\nberättelse om hur brottet har  påverkat  honom eller\r\nhenne oavsett om detta har betydelse för utgången  i\r\nmålet.\r\n\r\nI  proposition  2000/01:79  Stöd  till brottsoffer\r\nredovisade regeringen som målsättning  att  det  vid\r\nsamtliga  tingsrätter  och  hovrätter  skulle finnas\r\nvittnesstöd   inom   tre   år.   I  juni  2001  fick\r\nBrottsoffermyndigheten   regeringens   uppdrag   att\r\ntillsammans med Domstolsverket  ta  fram en plan för\r\nhur det målet skall kunna uppnås samt  att  medverka\r\ntill  att  vittesstödsverksamheten  anordnas vid  de\r\norter där sådan verksamhet ännu inte bedrivs.\r\nUppdraget redovisades i januari 2002  i  rapporten\r\nVittnesstöd      -      En      kartläggning      av\r\nvittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter och\r\nhovrätter   hösten   2001.   I  rapporten  finns  en\r\nhandlingsplan,   uppdelad   i  etapper,   över   hur\r\nregeringens mål skall uppnås.  Någon  exakt tidpunkt\r\nför   inrättandet   av   vittnesstöd  vid  de  olika\r\ndomstolarna har inte föreslagits  i  handlingsplanen\r\nutan  snarare ett rullande schema där domstolar  med\r\ngoda förutsättningar  för inrättande av verksamheten\r\nkommer  att  erhålla  erbjudande  om  inrättande  av\r\nvittnesstöd.\r\nFör närvarande finns  vittnesstöd  eller förbereds\r\nsådant  stöd vid i princip samtliga tingsrätter  och\r\nhovrätter i landet. Inför den slutliga redovisningen\r\nav vittnesstödsverksamheten  den  1 juli 2004 kommer\r\nviss utvärdering att göras och också en kontroll för\r\natt  få  bekräftelse  på att alla domstolar  då  har\r\ntillgång  till  vittnesstöd.   Även   den   framtida\r\nfinansieringen kommer att tas upp där.\r\nHösten    2002    inhämtade   utskottet   följande\r\nupplysningar om projektet rörande vittnesstöd.\r\nVerksamheten  sker vanligen  inom  ramen  för  den\r\nverksamhet som brottsofferjourerna  bedriver.  Dessa\r\nfår   visst   stöd  av  kommunerna  men  också  från\r\nbrottsofferfonden.  Fonden  finansierar  också några\r\nlokala  samordnare.  I  övrigt  får denna verksamhet\r\ninte något ekonomiskt stöd utan bedrivs ideellt.\r\nDen  som  skall fungera som vittnesstödjare  måste\r\ngenomgå utbildning.  Den  sköts  i  samarbete mellan\r\nbrottsofferjourerna och Brottsoffermyndigheten.\r\nHär   kan   också  nämnas  att  domstolslokalernas\r\nutformning är föremål  för  en kontinuerlig översyn,\r\noch  vid  ombyggnader  beaktas  alltid   behovet  av\r\nsärskilda väntrum för målsägande och vittnen.\r\nUtskottet   har  vid  flera  tillfällen  behandlat\r\nyrkanden om vittnesstöd.  Senast  skedde  det hösten\r\n2003  (bet. 2003/04:JuU1 s. 109 f.). Utskottet  höll\r\ndå  fast   vid   sin   redan   tidigare   redovisade\r\nuppfattning,  som i huvudsak är att det är glädjande\r\natt arbetet med  stödverksamheten kommit i gång samt\r\natt den bör bedrivas  på  ideell  basis  så  att  de\r\norganisatoriska lösningarna kan variera efter lokala\r\nbehov och förutsättningar.\r\nSåvitt gäller frågan om förhörssituationen noterar\r\nutskottet att det ankommer på rättens ordförande att\r\nupprätthålla ordningen vid rättens sammanträden. Han\r\nfår exempelvis utvisa den som uppträder otillbörligt\r\n(5  kap.  9 § rättegångsbalken). Vidare följer av 36\r\nkap. 18 § samma  balk att rätten kan förordna att en\r\npart  eller  en  åhörare   inte  skall  närvara  vid\r\nförhöret, s.k. medhörning. Otillbörliga frågor skall\r\navvisas av rätten (36 kap. 17  § femte stycket samma\r\nbalk).  Bestämmelserna  i  rättegångsbalken  hindrar\r\ninte att det i kallelser informeras  om  möjligheten\r\ntill s.k. medhörning.\r\nPersonsäkerhetsutredningen  har nyligen föreslagit\r\natt  det  skall  införas ett nationellt  lagreglerat\r\nprogram  om  personsäkerhet  (SOU  2004:1). Det är i\r\nförsta   hand   tänkt   att   tillämpas  beträffande\r\nbevispersoner  som  medverkar  i en  förundersökning\r\neller  rättegång  rörande  grov  eller   organiserad\r\nbrottslighet  och deras närstående. Härutöver  skall\r\nprogrammet bl.a.  kunna  tillämpas på anställda inom\r\nrättsväsendet.  I  syfte  att   förhindra   att   en\r\nbevisperson,     på    grund    av    rädsla,    vid\r\nhuvudförhandling ändrar  en  tidigare lämnad uppgift\r\neller  avstår  från  att  lämna  en  sådan  föreslår\r\nutredningen att Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren\r\nfår   i   uppdrag   att   utforma   riktlinjer   för\r\nvideoinspelning  av  förhör  med  bevispersoner  som\r\nriskerar  att utsättas för brottslighet  som  riktar\r\nsig mot liv, hälsa, frihet eller frid.\r\nNär frågan  om att ge målsägande en rätt att yttra\r\nsig oavsett om  han  eller hon är part i rättegången\r\neller  inte  senast (se  bet.  2002/03:JuU7  s.  17)\r\nbehandlades vidhöll utskottet ett tidigare uttalande\r\nsom gjordes vid  riksdagsbehandlingen  av  den  ovan\r\nnämnda  propositionen rörande brottsoffer. Utskottet\r\nanförde då  bl.a.  att  rättegången  syftar till att\r\npröva  den  talan  som  ligger på rättens  bord.  Om\r\nmålsäganden vill agera som  part i rättegången krävs\r\ninte mer av honom eller henne  än  att  han biträder\r\nåtalet. Detta sker genom att målsäganden underrättar\r\ndomstolen om det. En målsägande som är part har rätt\r\natt  till  slutförande av sin talan anföra  det  han\r\neller  hon finner  nödvändigt.  Mot  denna  bakgrund\r\nansåg utskottet  att  gällande regler tillgodosåg de\r\nanspråk på möjligheter  att  yttra  sig som kan vara\r\nbefogade    i    samband   med   rättegången   (bet.\r\n2000/01:JuU20 s. 24-25).\r\nI  praxis  förekommer   att   målsäganden   bereds\r\ntillfälle  att yttra sig även i frågor som inte  har\r\ndirekt betydelse för bedömningen av åtalet.\r\nUtskottet       vill      när      det      gäller\r\nvittnesstödsverksamheten   återigen   framhålla  att\r\nutskottet ser positivt på det arbete som  läggs  ned\r\nför  att  förbättra  situationen  för  vittnen.  Som\r\nutskottet  anfört tidigare bör verksamheten bedrivas\r\npå ideell basis  för  att  underlätta  framväxten av\r\nlokalt anpassade arbetsformer. Här vore  det  -  som\r\nutskottet  ser  det  -  ett  steg i fel riktning att\r\nkräva att de anställda vid domstolarna skall ta över\r\nuppgiften.\r\nSom   nyss   framgått   uppmärksammas   lokalernas\r\nutformning, och utbildning  ges dem som fungerar som\r\nvittnesstödjare.\r\nVad    gäller   finansieringsfrågan    konstaterar\r\nutskottet  att den kommer att tas upp i den slutliga\r\nredovisning som skall lämnas den 1 juli i år.\r\nNär det sedan  gäller  de  motionsönskemål som tar\r\nsikte   på   förhörssituationen   delar    utskottet\r\nmotionärernas    uppfattning    att   rättsväsendets\r\nfunktion kräver att vittnen fritt  vågar berätta vad\r\nde  iakttagit. Samtidigt konstaterar  utskottet  att\r\ndet redan  finns  vissa  regler som kan användas för\r\natt underlätta för dem som skall höras. Som framgått\r\novan har därtill ytterligare  förslag  nyligen lagts\r\nfram  såväl  i syfte att skydda dem som vittnat  som\r\natt säkra värdet  av förhörsutsagor som lämnas i ett\r\ntidigt skede av en förundersökning.\r\nVad slutligen gäller förslaget om en generell rätt\r\nför målsägande att yttra sig vidhåller utskottet att\r\nmöjligheten att biträda åtalet fyller de anspråk som\r\ni detta avseende bör ställas på regelverket.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna\r\nJu218, Ju271, Ju332, Ju363, Ju394, Ju444 och Ju453 i\r\nhär aktuella delar.\r\n\r\nNämndemän\r\n\r\n\r\nI ett antal motioner  tas frågor om nämndemän upp. I\r\nmotionerna Ju203 (m), Ju300  (m),  Ju325  (c), Ju412\r\n(kd)  och  Ju420  (m)  begärs höjda ersättningar.  I\r\nmotion  Ju288  (s)  efterfrågas  mer  representativa\r\nnämndemän.  Kvotering   av  nämndemän  med  utländsk\r\nbakgrund förordas i motion  Ju330 (s). I motion A371\r\n(kd) anförs att nämndemän av båda könen bör medverka\r\ni prövningen av vårdnadstvister. I motion Ju422 (fp)\r\nefterfrågas en modernare och tydligare utformning av\r\nden  ed som lagfarna domare och  nämndemän  avlägger\r\ninnan de påbörjar sitt uppdrag.\r\n\r\nNämndemän  medverkar  i  handläggningen  av  olika\r\nmåltyper  i  såväl  allmänna  domstolar som allmänna\r\nförvaltningsdomstolar.  I  tingsrätt   och   hovrätt\r\ndeltar  sålunda  nämndemän i avgörandet av flertalet\r\nbrottmål,   se   1 kap. 3 b    §    och   2 kap. 4 §\r\nrättegångsbalken.  Vidare ingår nämndemän  i  rätten\r\nnär   sådana   domstolar    avgör   familjerättsliga\r\ntvistemål  med fullsutten rätt,  se  14 kap. 17  och\r\n18 §§     äktenskapsbalken      samt     20 kap. 1 §\r\nföräldrabalken.        För        de        allmänna\r\nförvaltningsdomstolarnas  del  gäller  att nämndemän\r\nsom huvudregel deltar när länsrätt företar  mål till\r\navgörande,  se  17 §  lagen  (1971:289)  om allmänna\r\nförvaltningsdomstolar.    I    kammarrätt    däremot\r\nmedverkar   nämndemän  endast  om  det  är  särskilt\r\nföreskrivet, se 12 § nämnda lag.\r\nBestämmelser  om  ersättning  till  nämndemän  har\r\nmeddelats  i  förordningen  (1982:814) om ersättning\r\ntill nämndemän och vissa andra  uppdragstagare  inom\r\ndomstolsväsendet  m.m. Av 2 § i förordningen framgår\r\natt nämndemän i tingsrätter,  länsrätter,  hovrätter\r\noch  kammarrätter  samt  jurymän  i  tryckfrihetsmål\r\nerhåller  ett arvode för sammanträde om  300 kr  per\r\ndag. Härutöver  gäller  enligt  2 a § i förordningen\r\natt en nämndeman eller juryman, som förlorar inkomst\r\npå grund av sitt uppdrag, för varje  dag som han har\r\nrätt till arvode för sammanträde också har rätt till\r\nersättning för inkomstförlusten till den  del  denna\r\ninte täcks av arvodet.\r\nArvodena   beräknas   sålunda   utan  hänsyn  till\r\nsammanträdestidens längd, och någon  ersättning  för\r\nbarnomsorgskostnader   betalas   inte.  Inte  heller\r\ngottgörs   nämndemannens   arbete   med   annat   än\r\nersättning för förlorad inkomst i den  mån denna går\r\nutöver arvodets belopp.\r\nVad   härefter   gäller   frågan   om  rekrytering\r\nantecknar  utskottet att nämndemän i allmän  domstol\r\nutses genom  val  (4 kap. 5 § rättegångsbalken). Val\r\nav    nämndeman    i    tingsrätt    förrättas    av\r\nkommunfullmäktige.  Nämndeman  i  hovrätt  väljs  av\r\nlandstingsfullmäktige  utom i Gotlands län där valet\r\nförrättas  av kommunfullmäktige.  Valet  skall  vara\r\nproportionellt,   och  det  skall  eftersträvas  att\r\nnämndemannakåren får  en allsidig sammansättning med\r\nhänsyn  till  ålder,  kön  och  yrke  (4  kap.  7  §\r\nrättegångsbalken). Likartade bestämmelser gäller för\r\nnämndemän  i  de  allmänna   förvaltningsdomstolarna\r\nenligt   19   §   lagen   (1971:289)   om   allmänna\r\nförvaltningsdomstolar.\r\nEnligt  11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen\r\nfår endast den som är svensk medborgare inneha eller\r\nutöva domartjänst.  Kravet  på svenskt medborgarskap\r\när lagfäst beträffande nämndemän  i allmän domstol i\r\n4   kap.   6   §  rättegångsbalken  och  beträffande\r\nnämndemän i allmän  förvaltningsdomstol i 20 § lagen\r\nom allmänna förvaltningsdomstolar.\r\nSåvitt  gäller domareden  anges  i  4  kap.  11  §\r\nrättegångsbalken  att  domare skall avlägga följande\r\ned:  \"Jag  N.N. lovar och  försäkrar  på  heder  och\r\nsamvete, att  jag  vill  och  skall efter mitt bästa\r\nförstånd  och  samvete i alla domar  rätt  göra,  ej\r\nmindre den fattige  än  den  rike,  och  döma  efter\r\nSveriges  lag  och  laga  stadgar; aldrig lag vränga\r\neller   orätt  främja  för  släktskap,   svågerskap,\r\nvänskap,  avund,  illvilja eller räddhåga, ej heller\r\nför mutor och gåvor  eller  annan  orsak,  under vad\r\nsken  det vara må; ej den saker göra som saklös  är,\r\neller den  saklös,  som  saker  är. Jag skall varken\r\nförr, än domen avsäges, eller sedan  uppenbara  dem,\r\nsom  till  rätta  gå,  eller andra de rådslag rätten\r\ninom  stängda dörrar håller.  Detta  allt  vill  och\r\nskall jag  som  en ärlig och uppriktig domare troget\r\nhålla.\"\r\nDen domare inför vilken eden avläggs informerar om\r\ninnehållet i eden,  även  om  det  inte  finns någon\r\nförfattningsenlig skyldighet att göra detta.\r\nFrågor  om rekrytering av nämndemän och de  därmed\r\nsammanhängande   frågorna  om  ersättning  m.m.  har\r\nnyligen     varit     föremål     för     utredning.\r\nNämndemannakommittén  har  i  betänkande  Framtidens\r\nnämndemän  (SOU 2002:61)  bl.a.  föreslagit  att  en\r\nfemtedel av  de nämndemän som skall väljas skall tas\r\nur en kvot där  allmänheten  kan  lämna  förslag  på\r\ntänkbara  kandidater.  Kommittén  har  vidare lämnat\r\nförslag rörande nämndemännens ersättningar.  Sålunda\r\nhar  föreslagits  att  kopplingen  mellan arvode och\r\ntilläggsbelopp  tas  bort,  att  regler   införs  om\r\nersättning   för   förlust   av   pensionsrätt   och\r\nsemesterförmån,  om  ersättning  för  barnomsorg, om\r\nskälig  ersättning  för  merkostnader  som   drabbar\r\nnäringsidkare,  om särskild ersättning till den  som\r\nhar lång resväg samt  att  ett förtydligande görs så\r\natt ersättning kan lämnas till  den  som kallas till\r\nsåväl information som introduktionsutbildning.\r\nBetänkandet,   som   remissbehandlats,  bereds   i\r\nRegeringskansliet. Regeringen  planerar att lämna en\r\nproposition till riksdagen under året.\r\nNär utskottet senast hade att  ta  ställning  till\r\nmotsvarande    yrkanden   rörande   ersättning   och\r\nrekrytering av nämndemän  hänvisade  utskottet  till\r\ndet nyss nämnda beredningsarbetet (bet. 2002/03:JuU1\r\ns.   79  f.).  Utskottet  noterade  att  syftet  med\r\nförslagen  är att åstadkomma en bredare rekrytering,\r\nnågot    som   också    bidrar    till    att    öka\r\nförutsättningarna  att  hålla en jämn könsfördelning\r\nvad  gäller  nämndemän i vårdnadstvister.  Utskottet\r\nvar emellertid  inte berett att förorda en reglering\r\nav hur nämndemän  skall  fördelas  på olika typer av\r\nmål.\r\nUtskottet    konstaterar    att    frågorna     om\r\nnämndemännens  ersättning  och om rekrytering av nya\r\nnämndemän väckt ett stort intresse i riksdagen under\r\nen följd av år. Det är mot den  bakgrunden glädjande\r\natt det aviserats en proposition  till riksdagen med\r\nanledning    av    det   av   utskottet   initierade\r\nutredningsförslaget.   Det   behövs   alltså   inget\r\nuttalande   med   anledning   av   de  här  aktuella\r\nmotionerna  rörande  ersättning  och rekrytering  av\r\nnämndemän. Utskottet vidhåller också  att  det  inte\r\nbör  införas  någon reglering av hur nämndemän skall\r\nfördelas  på  olika   mål.   Vad  gäller  frågan  om\r\ndomareden ser utskottet inget  behov av en översyn i\r\nsyfte  att modernisera den. Utskottet  föreslår  att\r\nriksdagen  avslår  motionerna  Ju203,  Ju288, Ju300,\r\nJu325,  Ju330,  Ju412, Ju420, Ju422 och A371  i  här\r\naktuella delar.\r\n\r\nSpecialdomstolar och hyresnämnderna\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju460  (m)   yrkas   att   special-   och\r\npartssammansatta  domstolar  skall avvecklas och att\r\nderas  uppgifter  skall  övertas   av   de  allmänna\r\ndomstolarna.  I  motion  Bo257  (m) begärs att  även\r\nhyresnämnderna skall avskaffas. I  motionerna  Ju291\r\n(kd)  och  L319  (mp)  föreslås  att det inrättas en\r\nbarndomstol respektive familjedomstolar.\r\n\r\nDe helt fristående specialdomstolarna  som finns i\r\ndag  är  Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen  och\r\nArbetsdomstolen.    Under   början   av   1990-talet\r\navvecklades    flera   specialdomstolar,    nämligen\r\nförsäkringsrätterna,   Försäkringsöverdomstolen  och\r\nBostadsdomstolen.   Frågan    om   att   föra   över\r\nPatentbesvärsrättens verksamhet  till  Svea  hovrätt\r\nkommer  att  övervägas  i  en departementspromemoria\r\nunder år 2004.\r\nRegeringen gjorde i sin skrivelse Reformeringen av\r\ndomstolsväsendet - en handlingsplan  (1999/2000:106)\r\nbedömningen att den dömande verksamheten i landet så\r\nlångt som möjligt bör ske i de allmänna  domstolarna\r\neller     de    allmänna    förvaltningsdomstolarna.\r\nRegeringen  anförde bl.a. att en allomfattad princip\r\nunder    det    senaste    decenniet    varit    att\r\nspecialdomstolar utanför de bägge domstolsslagen bör\r\nundvikas.    Regeringen     uttalade    bl.a.    att\r\npersonalförsörjning,   ökad  flexibilitet,   minskad\r\nsårbarhet  och  högre  effektivitet  talade  för  en\r\nlösning med en sammanhållen organisation (s. 58 f.).\r\nI   sin  till  riksdagen  våren   2001   överlämnade\r\nskrivelse   om   information   och   uppföljning  av\r\nhandlingsplanen vidhöll regeringen denna inställning\r\n(skr. 2000/01:112 s. 54).\r\nÄven utskottet har intagit en restriktiv  hållning\r\ntill  specialdomstolar.  Våren 1994 uttalade sålunda\r\nutskottets dåvarande majoritet  att specialdomstolar\r\ni möjligaste mån borde avskaffas (bet. 1993/94:JuU31\r\ns.   9).   I   en   reservation  anförde  dock   den\r\nsocialdemokratiska     minoriteten     att     varje\r\nspecialdomstols fortsatta  verksamhet  borde bedömas\r\nefter   dess   egna   meriter   och   inte   utifrån\r\nprincipiella ståndpunkter.\r\nVåren 1998 behandlade utskottet en motion liknande\r\nden  nu aktuella om avveckling av specialdomstolarna\r\n(bet.  1997/98:JuU24  s.  12 f.). Utskottet ansåg då\r\natt det fanns anledning att  se  mera  nyanserat  på\r\nfrågan  om  specialdomstolar.  Dessa  fick  nämligen\r\nanses  besitta en särskild kompetens som leder  till\r\natt målen behandlas skickligt, snabbt och ekonomiskt\r\neffektivt.    De   återstående   specialdomstolarnas\r\nfortsatta verksamhet  borde  bedömas efter sina egna\r\nmeriter   och   inte  endast  utifrån   principiella\r\nutgångspunkter. Vad gällde Patentbesvärsrätten ansåg\r\nutskottet att det  då  pågående  beredningsarbetet i\r\nJustitiedepartementet borde avvaktas. Några skäl att\r\nförorda  ett avskaffande av Marknadsdomstolen  eller\r\nArbetsdomstolen    kunde   utskottet   inte   finna.\r\nUtskottet avstyrkte  den då aktuella motionen. Detta\r\nuttalande har utskottet  senare  hänvisat  till  (se\r\nsenast bet. 2002/03:JuU1 s. 76 f.).\r\nHyresnämnderna  har  bl.a.  till uppgift att medla\r\noch  avgöra vissa hyrestvister.  Hyresnämnderna  har\r\ngemensamt  kansli med arrendenämnderna på tolv orter\r\ni landet.\r\nI betänkandet  Nytt  system för prövning av hyres-\r\noch  arrendemål  (SOU  1999:15)  föreslog  1997  års\r\nhyreslagstiftningsutredning  att merparten av hyres-\r\noch arrendenämndernas verksamhet  skulle  föras över\r\ntill domstol.\r\nDomstolsverket  har på regeringens uppdrag  utrett\r\noch  lämnat  förslag   på   en   administrativ   och\r\norganisatorisk  samordning som knyter nämnderna till\r\ntingsrätten på orten.  Förslaget går bl.a. ut på att\r\nde   mindre   nämnderna  ombildas   till   särskilda\r\ndomstolar inom tingsrätten på respektive ort.\r\nI  budgetpropositionen   för   år   2004   anförde\r\nregeringen  att  avsikten är att under år 2004 kunna\r\npresentera   ett   förslag    som   bl.a.   omfattar\r\nhyresnämndernas organisation (utg.omr. 4 s. 32).\r\nNär   frågan   om   hyresnämndernas    avskaffande\r\nbehandlades hösten 2002 hänvisade utskottet till att\r\nfrågan    bereddes    i    Regeringskansliet   (bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 76 f.).\r\nSåvitt   gäller   yrkandet  om   barndomstol   och\r\nfamiljedomstolar   kan    nämnas    att   2002   års\r\nvårdnadskommitté   (dir.   2002:89)   bl.a.    skall\r\nundersöka    och   beskriva   vilken   kompetens   i\r\nvårdnadsfrågor  som  finns  hos  domarna  och vilken\r\nkompetensutveckling  som pågår. Anser kommittén  att\r\ndet finns brister, skall  det övervägas hur domarnas\r\nkompetens kan stärkas ytterligare.  Uppdraget  skall\r\nredovisas senast den 1 november 2004.\r\nOckså   frågan  om  en  särskild  barndomstol  har\r\nbehandlats tidigare i utskottet. Hösten 2002 anförde\r\nutskottet att detta skulle innebära att det skapades\r\nytterligare  en specialdomstol, något som endast bör\r\ntillåtas  om  den  kan  anses  besitta  en  särskild\r\nkompetens  som  leder   till   att  målen  behandlas\r\nskickligt,   snabbt   och   ekonomiskt    effektivt.\r\nUtskottet kunde inte se några sådana fördelar med en\r\nbarndomstol (se bet. 2002/03:JuU1 s. 81 f.).\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning i de  frågor\r\nsom   är   aktuella  här.  Således  anser  utskottet\r\nalltjämt  att   det  pågående  arbetet  i  fråga  om\r\nPatentbesvärsrätten  bör  avvaktas  och att det inte\r\nfinns   skäl   att   förorda   ett  avskaffande   av\r\nMarknadsdomstolen  eller  Arbetsdomstolen.  När  det\r\ngäller  hyresnämnderna  anser   utskottet   att  det\r\naviserade förslaget bör avvaktas.\r\nVad  härefter  gäller  förslagen om en barndomstol\r\neller familjedomstolar anser  utskottet alltjämt att\r\ndet  inte  finns  något  behov av några  sådana  nya\r\nspecialdomstolar.  I stället  bör  intresset  av  en\r\nkompetent   handläggning    av   dessa   mål   kunna\r\ntillgodoses  på  annat  sätt. Här  tänker  utskottet\r\nbl.a.  på  den  specialisering   som   det  pågående\r\nreformarbetet  inom  domstolsväsendet kan  förväntas\r\nleda    fram   till.   Till   detta    kommer    att\r\nkompetensutvecklingen  hos  domarna ses över av 2002\r\nårs vårdnadskommitté.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna\r\nJu291, Ju460, L319 och Bo257 i här aktuella delar.\r\n\r\nRättshjälp\r\n\r\n\r\nUpphävande och utvärdering av den nya\r\nrättshjälpslagen m.m.\r\n\r\n\r\nRättshjälpslagen (1996:1619)  har till grundläggande\r\nsyfte  att  ge rättsskydd åt dem  som  inte  kan  få\r\nrättsligt bistånd på annat sätt.\r\n\r\nEnligt  lagen   är   rättshjälpen  subsidiär  till\r\nrättsskyddet,     dvs.     den    som     har     en\r\nrättsskyddsförsäkring eller  liknande rättsskydd som\r\nomfattar den aktuella rättsliga  angelägenheten  får\r\ninte  beviljas  rättshjälp. Vidare innebär lagen att\r\nden som inte har  rättsskydd  av ifrågavarande slag,\r\nmen  som  borde  ha  haft det med hänsyn  till  sitt\r\nförsäkringsskydd i övrigt eller till sina personliga\r\noch ekonomiska förhållanden, får beviljas rättshjälp\r\nendast om det finns särskilda  skäl  (9 §).  Som  en\r\nallmän   förutsättning   för  att  rättshjälp  skall\r\nbeviljas   gäller   att   det,   med   hänsyn   till\r\nangelägenhetens art och betydelse,  tvisteföremålets\r\nvärde samt omständigheterna i övrigt, är rimligt att\r\nstaten bidrar till kostnaderna (8 §).\r\nEnligt  rättshjälpslagen  är  inkomstgränsen   för\r\nrättshjälp  260 000 kr  i  årsinkomst  (6  §  första\r\nstycket).  Lagen föreskriver också att rådgivning  i\r\nminst en timme  som  huvudregel  är en förutsättning\r\nför  att  rättshjälp  skall  beviljas   (2  §  andra\r\nstycket).    Vidare    innebär   lagen   bl.a.   att\r\nbiträdesbehovet är avgörande för om rättshjälp skall\r\nbeviljas  och  att biträde  enligt  rättshjälpslagen\r\nnormalt skall få  ersättning  för  högst 100 timmars\r\narbete (15 §).\r\nDen mest betydelsefulla skillnaden  mellan  den nu\r\ngällande  rättshjälpslagen  och  den tidigare är att\r\nrättshjälpen   tidigare   inte   var   subsidiär   i\r\nförhållande  till  rättsskyddet.  Rättshjälp   kunde\r\nalltså  i  princip  beviljas  oberoende  av  om  den\r\nrättssökande   hade   eller   borde   ha   haft   en\r\nrättsskyddsförsäkring.\r\nI   motion  L318  (fp)  begärs  att  den  allmänna\r\nrättshjälpen  skall  återställas  till  den nivå som\r\ngällde  innan  den  nya  rättshjälpslagen  trädde  i\r\nkraft.  I motion Ju421 (s) kritiseras den nya  lagen\r\nmer allmänt.  I  motion  Ju341  (v)  efterfrågas  en\r\nutvärdering  av  den  nya  rättshjälpslagen. I samma\r\nmotion   föreslås   också  en  utvärdering   av   de\r\nförändringar som genomfördes  år  1983  i  fråga  om\r\nrätten  till offentlig försvarare samt en översyn av\r\nreglerna om tolk vid rättegång.\r\nUtskottet har tidigare i budgetsammanhang avstyrkt\r\nförslag om att återställa rättshjälpen till det läge\r\nsom rådde  före  den nuvarande lagen (se senast bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 18 f.).\r\nDomstolsverket avlämnade  i  slutet  av  september\r\n2001   rapporten   Utvärdering  av  rättshjälpslagen\r\n(1996:1619) - redovisning  av  ett  regeringsuppdrag\r\n(DV-rapport 2001:6, del A och del B). Verket anförde\r\ni   rapporten   att   rättshjälpsreformen   i   allt\r\nväsentligt fallit väl ut. Verket fann inte skäl  att\r\nföreslå  några  ändringar  i  rättshjälpslagen  till\r\nföljd   av   att  rättsskyddet  numera  är  primärt.\r\nRapporten har remissbehandlats.\r\nI  promemorian   Rättshjälp  och  ersättning  till\r\nrättsliga biträden (Ds  2003:55)  tas  bl.a. upp den\r\nutvärdering som tidigare gjorts av Domstolsverket. I\r\npromemorian görs bedömningen att det bör göras en ny\r\nutvärdering  av rättshjälpslagen i syfte  att  bl.a.\r\nskapa ett fylligare  underlag  för  att  ge  svar på\r\nvilka    effekter    lagen    haft   för   enskilda.\r\nUtvärderingen bör göras inom några  år.  Promemorian\r\nremissbehandlas för närvarande, och remisstiden gick\r\nut den 9 februari 2004.\r\nÖnskemålet    rörande    rätten   till   offentlig\r\nförsvarare tar sikte på den  lagändring varigenom 21\r\nkap.  3  a  §  rättegångsbalken infördes.  Ändringen\r\ninnebar att det  i  lagtexten  på ett mer preciserat\r\nsätt   än  tidigare  angavs  i  vilka   fall   sådan\r\nförsvarare  skall förordnas. Syftet var att återföra\r\npraxis till den  nivå  som  avsågs  med den tidigare\r\nregleringen (prop. 1983/84:23).\r\nI rapporten Rätten till offentlig försvarare  - en\r\nutvärdering   av   tillämpningen   av   reglerna  om\r\noffentlig   försvarare   (DV-rapport   1996:1)   har\r\nDomstolsverket  redovisat  ett regeringsuppdrag  som\r\ngick ut på att undersöka hur reglerna om förordnande\r\noch   byte  av  offentlig  försvarare   tillämpades.\r\nSammanfattningsvis      visade     resultaten     av\r\nundersökningen att varannan tilltalad hade offentlig\r\nförsvarare, vilket var fler  än  år  1983, dvs. året\r\nföre skärpningen.\r\nRiksrevisionsverket   (RRV)   har  på  regeringens\r\nuppdrag  granskat  utgiftsutvecklingen   för   bl.a.\r\noffentliga  försvarare.  Uppdraget har redovisats  i\r\nrapporten      Varför      blev     det      dyrare?\r\nKostnadsutvecklingen   för   offentlig   försvarare,\r\nmålsägandebiträde   och  offentligt   biträde   (RRV\r\n2001:30).  Granskningen,   som   omfattar   perioden\r\n1996-2000,   visar   bl.a.   att   kostnaderna   för\r\noffentliga  försvarare  ökat  från  ca  380 miljoner\r\nkronor år 1996 till närmare 500 miljoner  kronor  år\r\n2000,  att antalet förordnanden under denna tid ökat\r\nmed 2 %,  att  timkostnaden ökat med knappt 10 % och\r\natt den genomsnittligt  debiterade  tiden  ökat  med\r\ndrygt   16   %.   Orsaken  till  det  ökade  antalet\r\nförordnanden är enligt RRV i huvudsak att det blivit\r\nvanligare att offentlig  försvarare  förordnas i mål\r\nsom  gäller  grovt  rattfylleri. Ett skäl  till  det\r\nanges  vara  att  det  i  sådana  mål  framstår  som\r\ntveksamt vilken påföljd  som  skall  väljas  (jfr 21\r\nkap. 3 a § andra stycket 2 rättegångsbalken).\r\nAv  5  kap.  6 § rättegångsbalken framgår att tolk\r\nfår förordnas att  biträda  rätten  om  part, vittne\r\neller  annan  som  skall  höras  inför  rätten  inte\r\nbehärskar svenska språket.\r\nOckså   frågan   om  en  utvärdering  av  den  nya\r\nrättshjälpslagen har  behandlats tidigare (se senast\r\nbet. 2002/03:JuU1 s. 126 f.). Utskottet konstaterade\r\ndå  att  den  nya  rättshjälpslagen   nyligen  varit\r\nföremål  för utvärdering och att utvärderingen  inte\r\nbara berört  frågan  om huruvida besparingsmålet med\r\nrättshjälpsreformen uppfyllts.  När det sedan gällde\r\nönskemålet om en utvärdering av 1983  års  ändringar\r\nrörande    rätten    till    offentlig    försvarare\r\nkonstaterade   utskottet   att   närmare   tjugo  år\r\nförflutit  sedan  den  nämnda förändringen trädde  i\r\nkraft och att RRV - om än  med  andra utgångspunkter\r\nän dem som motionärerna efterfrågar  -  nyligen hade\r\ngranskat  en  del av den perioden. Härtill  kom  att\r\nreformen   hade   utvärderats   av   Domstolsverket.\r\nUtskottet såg inte  då  något  behov  av ytterligare\r\növersyn   av   reglerna   om   rätt  till  offentlig\r\nförvarare.  Detsamma  gällde reglerna  om  tolk  vid\r\nrättegångar.\r\nUtskottet noterar att  önskemålet  om  en  bredare\r\nutvärdering   av   den   nya   rättshjälpslagen   är\r\ntillgodosett med den utvärdering som nu aviserats. I\r\navvaktan  på  resultatet  av  den  utvärderingen bör\r\nriksdagen  inte  heller  göra  några uttalanden  med\r\nanledning av de motioner som går  ut  på att upphäva\r\nrättshjälpsreformen.\r\nNär  det  sedan gäller utvärderingen av  1983  års\r\nändringar av  reglerna rörande offentliga försvarare\r\nanser inte utskottet  att  frågan har kommit i något\r\nannat läge jämfört med förra  våren. Detsamma gäller\r\nfrågan om tolk vid rättegångar.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna\r\nJu341, Ju421 och L318 i här aktuella delar.\r\n\r\nRättshjälp vid pisksnärtsskador\r\n\r\n\r\nI  motion T471 (mp) efterfrågas  större  möjligheter\r\ntill rättshjälp vid s.k. pisksnärtsskador.\r\n\r\nMed    pisksnärtsskada    förstås   en   skada   i\r\nnackregionen  som  kan  uppkomma   i   samband   med\r\npåkörningar   bakifrån   och  vissa  andra  slag  av\r\ntrafikolyckor.\r\nAv   trafikskadelagen   (1975:1410)   följer   att\r\npersonskada  till  följd av trafik  med  motordrivet\r\nfordon     i     princip     ger      rätt      till\r\ntrafikskadeersättning,       som       utgår      ur\r\ntrafikförsäkringen           för           fordonet.\r\nTrafikskadeersättning  beräknas på motsvarande  sätt\r\nsom  skadestånd enligt skadeståndslagens  (1972:207)\r\nbestämmelser.\r\nNär  det  gäller  ersättning  ur  trafikförsäkring\r\nriktas  anspråken  normalt  mot  försäkringsgivaren,\r\ndvs.  den  som försäkrat fordonet. Den  skadelidande\r\nhar  i  och  för  sig  rätt  att  i  stället  begära\r\nskadestånd enligt skadeståndslagens bestämmelser och\r\ntalan riktas då  mot skadevållaren. Sådana processer\r\ntorde dock i praktiken vara sällsynta.\r\nAv 10 § första stycket 10 rättshjälpslagen framgår\r\natt rättshjälp inte  får  beviljas i en angelägenhet\r\nsom      rör      trafikskadeersättning       enligt\r\ntrafikskadelagen. Rättshjälp får dock beviljas  i en\r\nsådan  angelägenhet  om  ett  mål  eller  ärende har\r\ninletts vid domstol eller enbart rör annan  skada än\r\npersonskada.\r\nEnligt lagmotiven (prop. 1987/88:73 s. 28 f.)  var\r\nett  huvudsakligt  skäl  för  denna bestämmelse, som\r\ninfördes  år  1988,  att  det allmänna  inte  skulle\r\nbehöva betala kostnader för sådant rättsligt bistånd\r\nsom slutligen kom försäkringsbolagen  till godo. Det\r\nrör  sig  här  om  tvister  där  det  egentligen  är\r\nförsäkringsbolagen som berörs och inte  de  formella\r\nparterna.  Regleringen  innebär  således  att  någon\r\nrättshjälp  inte  får  beviljas  så länge tvisten om\r\ntrafikskadeersättning   är  utomprocessuell.   Under\r\ndetta   skede  förutsätts  försäkringsbolagen   bära\r\nparternas kostnader för rättsligt biträde.\r\nI  motiven  framhålls  dock  att  i  de  fall  den\r\nskadelidande  och  försäkringsgivaren inte kan komma\r\növerens   om   skadeståndsskyldigheten    eller   om\r\nskadeersättningens   storlek,   återstår   för   den\r\nskadelidande  att  väcka  talan vid domstol. När ett\r\nskadeståndsärende     gått    så    långt     brukar\r\nförsäkringsbolagen  i  allmänhet   upphöra   att  ta\r\nansvaret   för   den   skadelidandes  kostnader  för\r\nförfarandet.  Är  saken anhängig  vid  domstol,  bör\r\ndärför   den  skadelidande   ha   möjligheter   till\r\nrättshjälp.\r\nVäljer den  som  drabbats  av  en  trafikskada att\r\nväcka  talan  mot  skadevållaren i stället  för  att\r\nbegära  trafikskadeersättning,   torde  bestämmelsen\r\ninte hindra att rättshjälp beviljas.\r\nHösten     2002    behandlade    utskottet     ett\r\nmotionsyrkande  motsvarande  det  nu  aktuella (bet.\r\n2002/03:JuU1  s. 128 f.). Utskottet vidhöll  då  sin\r\nuppfattning att det inte kunde anses föreligga något\r\nbehov  av  att  utöka   möjligheterna   att  erhålla\r\nrättshjälp i fråga om trafikskador. En annan sak var\r\natt det kunde upplevas som besvärande för en enskild\r\nperson   att   begära  att  få  ta  rättsskyddet   i\r\nhemförsäkringen   i   anspråk   när   motparten   är\r\nförsäkringsbolaget.  Utskottet  utgick dock från att\r\nförsäkringsbolagen  klarar det krav  på  opartiskhet\r\nsom regelsystemet förutsätter.\r\nUtskottet vidhåller den uppfattningen. Motion T471\r\ni denna del bör avslås.\r\n\r\nKravet på prövningstillstånd\r\n\r\n\r\nI   motion   Ju412  (kd)  begärs   att   kravet   på\r\nprövningstillstånd  vid överklagande av tingsrättens\r\navgöranden i brottmål skall tas bort. I motion Ju477\r\n(fp)  efterfrågas  ökade   möjligheter  att  få  mål\r\nprövade i två instanser.\r\n\r\nI brottmål krävs prövningstillstånd  i  vissa fall\r\nnär  en  dom överklagas till hovrätt. Sedan år  1993\r\ngäller detta  om  den  tilltalade  inte  dömts  till\r\nsvårare  påföljd än böter eller om han frikänts från\r\nansvar för  brott  för  vilket  inte  är föreskrivet\r\nsvårare straff än fängelse sex månader (49 kap. 13 §\r\nrättegångsbalken).\r\nÄven i tvistemål gäller i vissa fall  ett  krav på\r\nprövningstillstånd  (49 kap. 12 § rättegångsbalken).\r\nSedan början av 1970-talet  gäller  detta  mål som i\r\ntingsrätten  handlagts av en lagfaren domare  enligt\r\nbestämmelserna   för   s.k.  småmål,  dvs.  mål  där\r\ntvisteföremålets värde uppenbart inte överstiger ett\r\nhalvt basbelopp enligt lagen  (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring.   I   samband   med   att   reglerna  om\r\nprövningstillstånd  i  brottmål  infördes  år   1993\r\nutvidgades  kravet på prövningstillstånd i tvistemål\r\ntill  att  avse   även  andra  fall  där  värdet  av\r\ntvisteföremålet uppenbart  inte  översteg  ett  helt\r\nbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring.\r\nPrövningstillstånd meddelas om det finns anledning\r\natt  ändra  tingsrättens  dom, om det är av intresse\r\nför prejudikatbildningen eller  om  det annars finns\r\nsynnerliga  skäl.  Om  prövningstillstånd   beviljas\r\neller   om  målet  är  sådant  att  det  inte  krävs\r\nprövningstillstånd  sker  det  i  princip en helt ny\r\nrättegång i hovrätten.\r\nAv grundläggande betydelse för frågan om rätt till\r\ndomstolsprövning är den europeiska  konventionen  av\r\nden  4 november 1950 angående skydd för de mänskliga\r\nrättigheterna   och   de   grundläggande  friheterna\r\n(Europakonventionen).    Konventionen    med    dess\r\ntilläggsprotokoll  gäller enligt  lagen  (1994:1219)\r\nsedan den 1 januari 1995 som lag här i riket.\r\nEnligt artikel 6.1  i Europakonventionen skall var\r\noch en, vid prövning av  hans civila rättigheter och\r\nskyldigheter eller av en anklagelse  mot  honom  för\r\nbrott, vara berättigad till en rättvis och offentlig\r\nförhandling  inom  skälig tid och inför en oavhängig\r\noch opartisk domstol som upprättats enligt lag.\r\nPå    grundval    av   Hovrättsprocessutredningens\r\nbetänkande  Ett reformerat  hovrättsförfarande  (SOU\r\n1995:124) föreslog  regeringen våren 1997 ett system\r\nmed  generellt krav på  prövningstillstånd  i  ledet\r\nmellan  tingsrätt  och  hovrätt (prop. 1996/97:131).\r\nEmellertid  återkallades  propositionen   sedan  det\r\nvisat  sig  att  erforderligt  stöd  inte  fanns   i\r\nriksdagen (regeringens skrivelse 1996/97:168).\r\nInte   minst   från   domstolshåll   har  härefter\r\nefterlysts  regeländringar  som  på  olika  sätt  är\r\navsedda  att  begränsa  hovrätternas befattning  med\r\nmålen till vad som kan vara motiverat i det enskilda\r\nfallet. En arbetsgrupp, i  vilken samtliga hovrätter\r\nvarit representerade, har bl.a.  föreslagit en något\r\nutvidgad    tillämpning   av   dagens   regler    om\r\nprövningstillstånd    (Hovrätternas    processgrupp,\r\npromemorian   Effektivare  hovrättsförfarande,   dnr\r\nJu1999/4445).\r\nDärefter har inom Justitiedepartementet utarbetats\r\nen promemoria (Hovrättsprocessen  i  framtiden  - Ds\r\n2001:36),  i  vilken  föreslås  bl.a.  att  det  för\r\ntvistemål   skall  införas  ett  generellt  krav  på\r\nprövningstillstånd  vid  överklagande  till hovrätt.\r\nPromemorian  har  varit föremål för remissbehandling\r\noch bereds nu vidare i Justitiedepartementet.\r\nNär utskottet senast  (se  bet.  2002/03:JuU7 s. 9\r\nf.) behandlade motsvarande yrkanden  ansåg utskottet\r\natt  det  pågående  beredningsarbetet  i  fråga   om\r\ntvistemålen   inte   borde   föregripas.   I  övrigt\r\nhänvisade utskottet till ett tidigare uttalande  som\r\ni   huvudsak   gick   ut   på   att  den  rätt  till\r\ndomstolsprövning     som     följer     av     såväl\r\nEuropakonventionen  som  rättsstatens  principer  är\r\ntillgodosedd   i   svensk   rätt   när   det  gäller\r\nanklagelser  för  brott och tvister mellan enskilda.\r\nUtskottet pekade då också på att svensk lagstiftning\r\nunder   senare   år   utformats    så    att    även\r\nförvaltningsbeslut  som  rör  ett  enskilt  subjekts\r\ncivila  rättigheter  och  skyldigheter  skall  kunna\r\ndomstolsprövas.\r\nUtskottet  anser  i  likhet  med  vad som anfördes\r\nförra våren att svensk rätt tillgodoser  de krav som\r\nkan ställas på möjligheter till domstolsprövning  av\r\nbrottmål  och  tvistemål.  Utskottet kan alltså inte\r\nställa sig bakom motionsönskemålen  om  att  ta bort\r\nkravet  på  prövningstillstånd  i  vare sig brottmål\r\neller  tvistemål. Utskottet föreslår  att  riksdagen\r\navslår motionerna  Ju412  och  Ju477  i här aktuella\r\ndelar.\r\n\r\nOffentlighet vid domstol\r\n\r\n\r\nI  motionerna  Ju392  (v)  och Ju477 (fp) begärs  en\r\növersyn  av  tillämpningen  av   bestämmelserna   om\r\nyppandeförbud   och  om  domstolsförhandlingar  inom\r\nstängda dörrar. I  den  sistnämnda motionen föreslås\r\natt  översynen även bör avse  säkerhetskontroll  vid\r\ndomstol.  Motionärerna anser att en lämplig form för\r\nredovisning  torde  vara  statistik  över  beslut om\r\ndessa åtgärder.\r\n\r\nEnligt  2  kap. 11 § andra stycket regeringsformen\r\nskall domstolsförhandling vara offentlig.\r\nI  5  kap.  rättegångsbalken  regleras  frågor  om\r\noffentlighet  vid   domstol.   I   vissa   fall  kan\r\ndomstolsförhandling hållas inom stängda dörrar.  Det\r\nrör  bl.a.  vissa  typer  av brott såsom sexualbrott\r\neller  när uppgifter om den  tilltalades  personliga\r\nförhållanden  skall gås igenom. Detsamma gäller till\r\nskydd  för  uppgifter   som   hänför   sig  till  en\r\nförundersökning    i    brottmål   (5   kap.   1   §\r\nrättegångsbalken).  Enligt   lagen   (1964:167)  med\r\nsärskilda bestämmelser om unga lagöverträdare gäller\r\nvidare vid förhandling i mål mot den som  inte fyllt\r\n21 år att om offentlighet är till uppenbar olägenhet\r\ntill  följd av den uppmärksamhet den unge kan  antas\r\nbli föremål för, får rätten förordna att målet skall\r\nhandläggas inom stängda dörrar (27 § andra stycket).\r\nI lagrådsremissen  Några frågor om sekretess, m.m.\r\nhar regeringen nyligen  föreslagit vissa ändringar i\r\nsekretesslagen  som  tar  sikte  på  verksamheten  i\r\ndomstolarna.\r\nVad  härefter  gäller  frågan   om   yppandeförbud\r\nnoterar   utskottet   följande.   Om   det   vid  en\r\ndomstolsförhandling    inom   stängda   dörrar   har\r\nförebringats sekretessbelagda  uppgifter, kan rätten\r\nförordna  om  s.k.  yppandeförbud  (5   kap.   4   §\r\nrättegångsbalken).  Ett  sådant  förbud  innebär att\r\nberörda   parter   blir   bundna   av   en  särskild\r\ntystnadsplikt.  De  är därefter skyldiga att  iaktta\r\nsekretess gällande de sekretessbelagda uppgifter som\r\nförebringats.  Överträdelse  av  yppandeförbudet  är\r\nstraffsanktionerad (9 kap. 6 §). I regel föregås ett\r\nbeslut  om  yppandeförbud   av   ett   yrkande  från\r\nåklagaren.\r\nÄven  förundersökningsledare  har  möjlighet   att\r\nförordna  om yppandeförbud för sådant som förekommit\r\nvid   förhör   (23   kap.   10   §   femte   stycket\r\nrättegångsbalken).  Förbudet  mot  yppande  utgör  i\r\ndessa     fall     en    komplettering    till    de\r\nsekretessbestämmelser   som  avser  uppgifter  i  en\r\nförundersökning, se 5 kap.  1  §  och  9  kap.  17 §\r\nsekretesslagen (1980:100). Förbud kan riktas mot var\r\noch  en  som  varit  närvarande  vid  förhöret, även\r\nadvokater.   Försvarare   kan   dock   inte  åläggas\r\ntystnadsplikt i förhållande till sin huvudman.\r\nFör  uppgifter  som  omfattas  av  tystnadsplikten\r\ngäller   inte   meddelarfrihet  (16  kap.  1   §   5\r\nsekretesslagen).\r\nEnligt vad utskottet  inhämtat från Domstolsverket\r\nförs   inte   någon   statistik   över   hur   många\r\nförhandlingar som hålls  inom  stängda  dörrar eller\r\növer hur många beslut om yppandeförbud som meddelas.\r\nDomstolsverket    har   inte   heller   fått   några\r\nindikationer  på att  antalet  sådana  förhandlingar\r\neller  antalet beslut  om  yppandeförbud  skulle  ha\r\nökat.\r\nI praktiken  är  det  inte  vanligt  att rättegång\r\nhålls  bakom  stängda  dörrar. Ett beslut att  hålla\r\nsammanträde inom stängda  dörrar skall dokumenteras,\r\nliksom skälen för det (6 kap.  3  §  första  stycket\r\nfjärde punkten rättegångsbalken).\r\nUtskottets  uppföljningsgrupp  har  under  år 2003\r\nstuderat omfattningen av yppandeförbud som meddelats\r\nav   tingsrätter   under   åren   2001   och   2002.\r\nSammanfattningsvis  framkom att det fattades närmare\r\n200  beslut  om  yppandeförbud  under  den  aktuella\r\nperioden. Besluten  fattades i princip uteslutande i\r\nsamband med häktningsförhandling.  I omkring 75 % av\r\nfallen hade beslutet meddelats av tingsrätterna inom\r\ndomkretsen för Hovrätten för Västra Sverige.\r\nSom  ett  led i projektet inbjöds företrädare  för\r\nåklagarväsendet,  domstolarna och Advokatsamfundet i\r\nsyfte att dessa skulle  få  tillfälle att ge sin syn\r\npå   bl.a.   tillämpningen  av  bestämmelserna.   En\r\nsynpunkt som framfördes  var att det inte går att få\r\nen fullständig bild av omfattningen av yppandeförbud\r\nunder förundersökningsstadiet eftersom besluten inte\r\nregistreras     särskilt.     Vidare      framfördes\r\nuppfattningen  att  förarbetena  till bestämmelserna\r\ngav  dålig vägledning för tillämparna.  Förklaringen\r\ntill de regionala skillnaderna i tillämpningen synes\r\nvara skillnader  i  fråga  om  kunskap  och kännedom\r\nrörande möjligheterna att besluta om yppandeförbud.\r\nOlika förslag till förbättringar togs också upp. I\r\ndenna  del kan nämnas att åklagaren i förväg  skulle\r\nkunna  avisera  att  ett  yrkande  om  yppandeförbud\r\nkommer att  framställas,  t.ex.  i  samband  med  en\r\nhäktningsframställan.  Vidare skulle dialogen mellan\r\nåklagaren och försvararen  kunna  förbättras rörande\r\nvilka    uppgifter    som   trots   sekretess    och\r\nyppandeförbud kan lämnas ut.\r\nUppföljningsgruppen   kommer    att   sammanställa\r\nresultaten av projektet i en promemoria.\r\nUtskottet  övergår  till  att behandla  frågan  om\r\nsäkerhetskontroll i domstol.\r\nEn   säkerhetskontroll  kan  vara   allmän   eller\r\nsärskild (1 § lagen [1981:1064] om säkerhetskontroll\r\ni domstol).  Domstolens  chef  (eller annan lagfaren\r\ndomare  som  denne delegerat beslutanderätten  till)\r\nkan besluta om allmän säkerhetskontroll i domstol (2\r\n§). Beslut om  särskild  säkerhetskontroll fattas av\r\nrätten,  dvs.  den eller de  domare  som  handlägger\r\nmålet.\r\nDen särskilda säkerhetskontrollen kan anordnas för\r\nviss förhandling  om  det  finns en konkret hotbild.\r\nDet   fordras   att  det  på  grund   av   särskilda\r\nomständigheter finns  risk för att det i samband med\r\nden aktuella förhandlingen  kan  komma  att  förövas\r\nbrott som innebär en allvarlig fara för någons  liv,\r\nhälsa  eller frihet eller för omfattande förstörelse\r\nav  egendom.   En   allmän   säkerhetskontroll   får\r\ngenomföras  utan  koppling till ett visst mål om det\r\nfinns anledning att  befara  att  det  i en domstols\r\nlokaler   kan   komma   att  förövas  sådana  brott.\r\nKontrollen    får    i    båda    fallen     omfatta\r\nkroppsvisitation  och  undersökning av väskor, paket\r\noch andra föremål som besökare  till  domstolen  har\r\nmed  sig  eller  som påträffas i domstolens lokaler.\r\nVid allmän säkerhetskontroll  skall kroppsvisitation\r\noch  undersökning av väskor och  andra  föremål  ske\r\ngenom  användande av metalldetektorer eller liknande\r\nanordning,  eller,  om  det finns särskilda skäl, på\r\nannat sätt. Identitetskontroll  får  äga  rum endast\r\nför  att  kunna fastställa om en person, som  uppger\r\nsig inte omfattas  av  säkerhetskontroll,  t.ex.  en\r\nadvokat, skall undantas från kontrollen (5 §).\r\nI  samband  med  att  lagen om säkerhetskontroll i\r\ndomstol  fick  sin  nuvarande   utformning  uttalade\r\nutskottet    att    utskottet   delade   regeringens\r\nuppfattning att de samhällsviktiga intressen som den\r\nnya regleringen var avsedd  att  skydda vägde tyngre\r\nän  de  måttliga  rättighetsinskränkningar  som  den\r\nmedförde.   Inpasseringskontrollen    vid   allmänna\r\nsäkerhetskontroller  kunde enligt utskottets  mening\r\ninte anses mer ingripande  än de säkerhetskontroller\r\nsom tidigare kunde företas vid  domstolsförhandling.\r\nEn    annan    sak    var    att   användandet    av\r\ninpasseringskontroller kunde förutses öka. Detta var\r\nockså  en av avsikterna med att  införa  möjligheter\r\ntill  allmän   säkerhetskontroll  (2000/01:JuU16  s.\r\n6-7).\r\nEn utförligare  beskrivning  av säkerhetsarbetet i\r\ndomstolarna   finns   i   Domstolsverkets    rapport\r\nDV-2002:6 Framtida riktlinjer för säkerhetsarbete  i\r\ndomstolsväsendet.  I  rapporten föreslås även att en\r\nutvärdering av lagen om  säkerhetskontroll i domstol\r\nbör göras när lagen varit  i kraft ytterligare några\r\når (s. 13).\r\nAv  2002 års årsredovisning  för  domstolsväsendet\r\nframgår  att  51  domstolar  under året beslutade om\r\nsärskild säkerhetskontroll vid  335  tillfällen, och\r\ndet till en sammanlagd kostnad av 803 000 kr. Allmän\r\nsäkerhetskontroll beslutades av 10 domstolar  vid 44\r\ntillfällen till en sammanlagd kostnad av 904 000 kr.\r\nDomstolsverket har i regleringsbreven för åren  2003\r\noch   2004   fått   regeringens  uppdrag  att  lämna\r\nmotsvarande redovisning.\r\nNär  utskottet  behandlade   motsvarande  yrkanden\r\nsenast (bet. 2002/03:JuU7 s. 10  f.) ansåg utskottet\r\nsig inte ha underlag för annat ställningstagande  än\r\natt  såväl  gällande  bestämmelsers  utformning  som\r\ntillämpningen av desamma är väl avvägda.\r\nUtskottet håller i och för sig med motionärerna om\r\natt öppenhet är ett viktigt inslag i rättskipningen.\r\nMot  detta intresse måste dock vägas andra likaledes\r\nviktiga   intressen  såsom  att  brott  kan  utredas\r\neffektivt och  att  den  personliga integriteten kan\r\nskyddas.  De bestämmelser som  motionsyrkandena  tar\r\nsikte på ger  uttryck  för en avvägning mellan dessa\r\nintressen.\r\nVad gäller förslagen om  statistik  rörande beslut\r\nom stängda dörrar vill utskottet till att  börja med\r\npåpeka att reglerna om när förhandlingen får  hållas\r\nbakom  stängda  dörrar  är  tydliga. Utskottet utgår\r\nfrån  att  domstolarna gör en noggrann  prövning  av\r\nfrågan         om         den         grundlagsfästa\r\nförhandlingsoffentligheten   skall  inskränkas.  Här\r\nvill utskottet också hänvisa till  den  tillsyn  som\r\nutövas  av  riksdagens  ombudsmän  (JO)  på området.\r\nUtskottet  ser  ingen  anledning  att  förorda   nya\r\nrutiner för insamling av statistik rörande beslut om\r\natt hålla förhandlingar bakom stängda dörrar.\r\nNär  det  sedan gäller frågan om yppandeförbud kan\r\nutskottet konstatera  att  det finns stora regionala\r\nskillnader i fråga om tillämpningen.  Utskottet  får\r\ntillfälle   att   återkomma  till  denna  fråga  när\r\nuppföljningsgruppens   slutliga   rapport   avseende\r\nprojektet är färdigställd. Utskottet vill dock redan\r\nhär  påpeka  att  det  faktum att reglerna tillämpas\r\noftare i vissa regioner  än  i  andra  inte  behöver\r\nbetyda att rättssäkerheten sätts i fara.\r\nVad  slutligen  i  denna  del  gäller  reglerna om\r\nsäkerhetskontroll  noterar  utskottet att det  redan\r\nsamlas     in    uppgifter    som    redovisas     i\r\ndomstolsväsendets  årsredovisning  och att så kommer\r\natt vara fallet även under de kommande åren.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna\r\nJu392 och Ju477 i här aktuella delar.\r\n\r\nUtnämning av högre domare och\r\ndomstolschefer\r\n\r\n\r\nI  motion  K271  (m)  begärs en större öppenhet  vid\r\nutnämningen av högre domare.\r\n\r\nAv 11 kap. 9 § första stycket regeringsformen samt\r\n4 kap. 2 § rättegångsbalken  och  3,  10  och  15 §§\r\nlagen  (1971:289)  om allmänna förvaltningsdomstolar\r\nframgår  att  ordinarie  domare  alltid  utnämns  av\r\nregeringen. I fråga  om  de  högsta domartjänsterna,\r\ndvs.   tjänsterna  som  justitieråd,   regeringsråd,\r\npresident i hovrätt och kammarrätt, lagman i hovrätt\r\noch  kammarrätt,   domare   i   Arbetsdomstolen  och\r\nMarknadsdomstolen, ordförande och  vice ordförande i\r\nPatentbesvärsrätten,   tjänsterna   som   lagman   i\r\ntingsrätterna  i  Stockholm,  Göteborg  och   Malmö,\r\ntjänsterna som lagman i Länsrätten i Stockholms län,\r\nLänsrätten  i  Göteborg  och  Länsrätten i Skåne län\r\nsamt tjänsterna som ordförande  i  hyresnämnderna  i\r\nStockholm,   Göteborg   och  Malmö,  gäller  att  de\r\ntillsätts   direkt  efter  ett   kallelseförfarande.\r\nTjänsterna kungörs  alltså inte lediga, och det sker\r\ninte heller något formellt anmälningsförfarande.\r\nÖvriga ordinarie domartjänster  och  tjänster  som\r\nhyresråd   och   dispaschör   tillsätts   efter  ett\r\nansökningsförfarande   sedan   tjänsterna  kungjorts\r\nlediga. Ansökan ställs till regeringen  men  ges  in\r\ntill   Domstolsverket.   Tjänsteförslagsnämnden  för\r\ndomstolsväsendet (TFN) bereder tillsättningsärendena\r\noch avger förslag till regeringen  på  vilka sökande\r\nsom bör komma i fråga för tjänsten.\r\nMed   anledning   av  ett  tillkännagivande   från\r\nriksdagen har formerna för tillsättandet av de högre\r\ndomartjänsterna varit  föremål  för  utredning (bet.\r\n1997/98:JuU24 s. 3 f. rskr. 228). I sitt  betänkande\r\nDomarutnämningar  och  domstolsledning  - frågor  om\r\nutnämning  av högre domare och domstolschefens  roll\r\n(SOU  2000:99)  har  den  parlamentariska  kommittén\r\nlämnat  sitt  förslag. När det gäller utnämningen av\r\nhögre domare sägs  i betänkandet att regeringen även\r\nfortsättningsvis bör  vara det organ som utnämner de\r\nhögre domarna och att den  inte  bör  kunna delegera\r\nuppgiften att utnämna ordinarie domare.  Beredningen\r\nav  utnämningen  till  högre  domarbefattningar  bör\r\nenligt betänkandet inledas i ett särskilt från såväl\r\nriksdag  som regering organisatoriskt  självständigt\r\nberedningsorgan,   en   förslagsnämnd,   som  lämnar\r\nregeringen    förslag    på   lämpliga   kandidater.\r\nFörslagsnämnden  bör vara lagreglerad.  Alla  lediga\r\nbefattningar  bör tillkännages  offentligt  och  ett\r\nsystem  med  intresseanmälningar   införas.  Nämnden\r\nskall  lämna  regeringen ett offentligt  förslag  på\r\nlämpliga   kandidater   till   högre   befattningar.\r\nRegeringen  bör   enligt  kommittébetänkandet  kunna\r\nvälja fritt bland de  personer  som nämnden fört upp\r\npå förslag. Om regeringen vill utse någon person som\r\nnämnden inte fört upp på förslag,  skall  regeringen\r\nanmäla det till justitieutskottet som skall hålla en\r\noffentlig  utfrågning. Om utskottet därefter  yttrar\r\nsig till förmån  för  någon  av  kandidaterna  skall\r\nregeringen vara bunden av yttrandet.\r\nBetänkandet  har  remissbehandlats  och bereds för\r\nnärvarande i Regeringskansliet.\r\nNär utskottet senast behandlade denna  fråga ansåg\r\nutskottet  att det pågående beredningsarbetet  borde\r\navvaktas (se bet. 2002/03:JuU1 s. 77 f.).\r\nUtskottet  kan  inte  se  att denna fråga kommit i\r\nnågot annat läge jämfört med  våren  2003. Utskottet\r\nanser alltså alltjämt att det pågående  arbetet  bör\r\navvaktas.  Riksdagen  bör  avslå motion K271 i denna\r\ndel.\r\n\r\nFrågor om åklagare\r\n\r\n\r\nÅklagarjäv\r\n\r\n\r\nI motion Ju392 (v) begärs att  särskild lagstiftning\r\nom jäv när det gäller åklagare skall införas.\r\n\r\nBestämmelser om jäv för åklagare  finns främst i 7\r\nkap.  6 § rättegångsbalken. Enligt bestämmelsen  får\r\nen åklagare  inte ta befattning med förundersökning,\r\nåtal  för visst  brott  eller  annan  åtgärd  enligt\r\nbalken  om  det  för  honom  eller henne beträffande\r\nbrottet finns omständighet som skulle utgöra jäv mot\r\ndomare.  Detsamma gäller vid fullgörandet  av  andra\r\nåklagaruppgifter. Jäv får inte grundas på åtgärd som\r\nen åklagare  har vidtagit på tjänstens vägnar, eller\r\ngärning som förövats  mot honom i tjänsten. En fråga\r\nom jäv mot åklagare prövas  av  den överåklagare som\r\när  chef  för  den  myndighet  där  åklagaruppgiften\r\nfullgörs.  Riksåklagaren  prövar dock jäv  mot  vice\r\nriksåklagaren  och  andra  åklagare  som  finns  vid\r\nRiksåklagaren, överåklagare  och  vice överåklagare.\r\nJäv mot riksåklagaren prövas av honom eller henne.\r\nUtskottet  har  behandlat  frågan om  en  särskild\r\nreglering  av  jäv  för  åklagare  tidigare.  Senast\r\nskedde  det  i  betänkande  2002/03:JuU7   (s.  13).\r\nUtskottet  hänvisade  då till ett tidigare uttalande\r\ndär utskottet konstaterade att domares och åklagares\r\nolika  roller  och arbetsuppgifter  i  rättsväsendet\r\ntorde innebära att  resultatet  av  en  jävsprövning\r\ninte  alltid  blir  detsamma  för  åklagare som  för\r\ndomare  trots  att  det i grunden rör sig  om  samma\r\nregler om vad som utgör jäv. Några problem med detta\r\nsätt att reglera jävsgrunderna hade såvitt utskottet\r\nkände  till  inte förekommit.  Frågan  hade  nyligen\r\nvarit föremål  för översyn av Riksåklagaren utan att\r\nnågot behov av förändring  i  denna  del framkommit.\r\nMot  denna  bakgrund fann utskottet i vart  fall  då\r\ninget behov av en ny översyn av jävsreglerna.\r\nUtskottet   vidhåller    den    nyss    redovisade\r\nuppfattningen.  Motion Ju392 i denna del bör  avslås\r\nav riksdagen.\r\n\r\nÖverprövning av åtalsbeslut\r\n\r\n\r\nI motion Ju418 (kd)  begärs att en utredning görs om\r\nmöjligheten att överpröva åtalsbeslut.\r\n\r\nMöjligheterna  för högre  åklagare  att  överpröva\r\nlägre åklagares beslut  härleds ur bestämmelserna om\r\nde högre åklagarnas ansvar  för  åklagarverksamheten\r\noch deras möjlighet att ta över arbetsuppgifter från\r\nlägre åklagare.\r\nSjälva    överprövningsförfarandet     är     inte\r\nförfattningsreglerat.  Däremot  gäller  av riksdagen\r\ngodkända     riktlinjer     för    verksamheten    i\r\nRiksåklagarens      kansli     (JuU     1984/85:30).\r\nSammanfattningsvis   innebär    de   följande.   Ett\r\nåklagarbeslut  som  kommer  att prövas  av  domstol,\r\nt.ex.  ett åtalsbeslut, tas normalt  inte  upp  till\r\nprövning. Det sker inte heller någon överprövning av\r\nbeslut som  kan  prövas  av domstol, t.ex. beslut om\r\nbeslag. Vidare prövas åklagarbeslut i princip endast\r\nav en högre åklagare. Det  står  dock  riksåklagaren\r\nfritt  att  ta  upp  ett  överprövningsbeslut   till\r\nprövning  eller  direkt pröva ett beslut av åklagare\r\nsom  ännu  inte  överprövats.  Riktlinjerna  innebär\r\nockså att det krävs ett legitimt intresse för att få\r\nen    framställning    prövad.     Brottsmisstänkta,\r\ntilltalade  och  målsägande, liksom myndigheter  med\r\ntillsynsuppgifter,  anses  ha  ett  sådant intresse.\r\nSlutligen anses att en högre åklagare  kan ta upp en\r\nlägre åklagares beslut till överprövning  trots  att\r\ndet  beslutet  med  hänsyn till riktlinjerna normalt\r\nsett  inte  skulle  bli  föremål  för  överprövning.\r\nExempelvis är det alltid  nödvändigt  att  överpröva\r\nett  åklagarbeslut  som  inte vilar på laglig grund,\r\näven om beslutet senare kan upphävas av domstol.\r\nKommittén om tillsynen över polis och åklagare har\r\ni sitt betänkande Förstärkt  granskning av polis och\r\nåklagare   (SOU   2003:41)  gjort  bedömningen   att\r\növerprövningsförfarandet           inte          bör\r\nförfattningsregleras. Kommittén har  dock föreslagit\r\nen ändring i förundersökningskungörelsen  (1947:948)\r\nsom  innebär  att det av underrättelser om beslut  i\r\nvissa fall bör framgå hur den enskilde kan agera för\r\natt få till stånd  en  överprövning.  De  beslut som\r\navses  är  när  åklagare  beslutar  att  inte inleda\r\nförundersökning,  att  förundersökning skall  läggas\r\nned eller att åtal inte skall väckas.\r\nNär utskottet senast behandlade  denna fråga ansåg\r\nutskottet  att  det  då  pågående  utredningsarbetet\r\nborde avvaktas (se bet. 2002/03:JuU7 s. 21 f.).\r\nKommitténs  betänkande  har  remissbehandlats  och\r\nbereds i Regeringskansliet.\r\nI sammanhanget bör även nämnas att Riksåklagaren i\r\nen  rapport  den  18  november 2003  föreslagit  att\r\nåklagarverksamheten  i landet  skall  bedrivas  inom\r\nramen för en enmyndighetslösning. I regleringsbrevet\r\navseende   åklagarorganisationen    har   regeringen\r\ndärefter gett Riksåklagaren i uppdrag att senast den\r\n2  april  2004  lämna en fördjupad rapport  som  kan\r\nligga  till grund  för  överväganden  om  att  lägga\r\nsamman alla  myndigheter  inom åklagarorganisationen\r\ntill en myndighet. I den skall  bl.a.  redovisas hur\r\nsystemen  för  rättslig  kontroll  och  tillsyn  bör\r\nutformas.\r\nUtskottet  noterar  att  den fråga som tas  upp  i\r\nmotionen  nyligen  varit  föremål   för  översyn.  I\r\navvaktan på resultatet av beredningen  av  det  nyss\r\nnämnda   kommittébetänkandet   ser  utskottet  ingen\r\nanledning att inta någon annan ståndpunkt  i  frågan\r\nom  överprövningen av åtalsbeslut. Motion Ju418  bör\r\navslås  av riksdagen. Utskottet vill dock påpeka att\r\nfrågan om  överprövning av åtalsbeslut kan komma att\r\naktualiseras  på nytt inom ramen för det uppdrag som\r\nRiksåklagaren nyligen  fått rörande en övergång till\r\nen enmyndighetslösning för åklagarväsendet.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nEnklare förfarande i snatterimål\r\n\r\n\r\nI motion Ju450 (kd) förordas  ett enklare förfarande\r\ni fråga om snatteri.\r\n\r\nEtt  sätt  att  åstadkomma  en  enklare  lagföring\r\nskulle kunna vara att göra det möjligt  att  utfärda\r\nföreläggande om ordningsbot. Ett sådant föreläggande\r\nfår enligt 48 kap. 13 § rättegångsbalken utfärdas om\r\ndet för brottet endast är stadgat penningböter.  Med\r\nde  nuvarande  reglerna kan således ordningsbot inte\r\nkomma  i fråga vid  snatteri,  då  straffskalan  för\r\ndetta brott innehåller såväl böter som fängelse.\r\nBeredningen  för rättsväsendets utveckling tog upp\r\nfrågan   om  ordningsbot   för   snatteri   i   sitt\r\ndelbetänkande  Snabbare  lagföring 3 - Snatteribrott\r\n(SOU  2002:44).  Beredningen   har   föreslagit   en\r\nutvidgning      av      tillämpningsområdet      för\r\nordningsbotsinstitutet.   I   betänkandet  har  även\r\nföreslagits  andra  åtgärder för  att  förkorta  den\r\ngenomsnittliga       genomströmningstiden       från\r\nbrottsanmälan till dom  och verkställighet, bl.a. en\r\nförsöksverksamhet under två  och  ett  halvt  år med\r\nförenklad handläggning vid snatteribrott.\r\nBetänkandet bereds i Regeringskansliet.\r\nNär  utskottet senast behandlade denna fråga ansåg\r\nutskottet     att     det    redan    då    pågående\r\nberedningsarbetet   borde    avvaktas    (se    bet.\r\n2002/03:JuU7 s. 20 f.).\r\nUtskottet  håller  fast  vid uppfattningen att det\r\npågående arbetet bör avvaktas.  Motion Ju450 i denna\r\ndel bör avslås av riksdagen.\r\n\r\nSvensk domstols behörighet i skadeståndsmål\r\n\r\n\r\nI   motion   Ju265   (v)   begärs   en  översyn   av\r\njurisdiktionsreglerna     beträffande    skadestånd.\r\nMotionärerna  anser  att  svensk  domstol  bör  vara\r\nbehörig  att  pröva skadeståndsanspråk  grundade  på\r\nfolkmord,  krigsförbrytelser,   tortyr  eller  andra\r\nallvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter.\r\n\r\nMotionsönskemålet  rör  i första  hand  frågan  om\r\nsvensk domstols behörighet.\r\nVissa   bestämmelser  i  ämnet   finns   i   lagen\r\n(1998:358)   om   Brysselkonventionen  och  i  lagen\r\n(1992:794) om Luganokonventionen samt i förordningen\r\n(EG)  nr  44/2001  om  domstols  behörighet  och  om\r\nerkännande   och   verkställighet    av   domar   på\r\nprivaträttens   område   (Bryssel   I-förordningen).\r\nFörordningen, som trädde i kraft den 1 mars 2002, är\r\ndirekt  tillämplig  i  Sverige.  Den  bygger  på  en\r\nrevidering  av  Bryssel-  och  Luganokonventionerna.\r\nLuganokonventionen  gäller  alltjämt  i  förhållande\r\ntill de konventionsstater som  inte  är  medlemmar i\r\nEU,  dvs.  Island, Norge, Schweiz och Polen.  Vidare\r\ngäller   Brysselkonventionen    tills    vidare    i\r\nförhållande  till  Danmark, eftersom Danmark har ett\r\nsärskilt   undantag  från   vissa   bestämmelser   i\r\nEG-fördraget.     I    förhållande    till    övriga\r\nmedlemsstater är Bryssel  I-förordningen tillämplig.\r\nKompletterande  bestämmelser  finns  bl.a.  i  lagen\r\n(2002:460)   med  kompletterande   bestämmelser   om\r\ndomstols   behörighet    och   om   erkännande   och\r\nverkställighet av vissa utländska avgöranden.\r\nEnligt såväl Bryssel I-förordningen  som  Bryssel-\r\noch   Luganokonventionerna  kan  en  talan  avseende\r\nskadestånd  utanför  avtalsförhållanden  mot den som\r\nhar   hemvist  i  en  medlemsstat  (konventionsstat)\r\nväckas  antingen  i  den  staten  eller  i  en annan\r\nmedlemsstat  (konventionsstat)  vid domstolen i  den\r\nort där skadan inträffade.\r\nFör  det fall någon konventionsbaserad  lag  eller\r\nEG-förordning   inte   är   tillämplig   gäller  som\r\nhuvudregel   att  en  tvist  är  underkastad  svensk\r\ndomsrätt, om svensk  lag  anvisar  ett  forum  här i\r\nlandet.  Reglerna  om  forum  innebär - såvitt nu är\r\naktuellt - i huvudsak följande.\r\nEnligt 22 kap. 1 § rättegångsbalken  får talan mot\r\nden  misstänkte om enskilt anspråk med anledning  av\r\nbrott föras i samband med åtal för brottet.\r\nOm talan  inte  förs  i  samband  med åtalet skall\r\ntalan föras i den för tvistemål stadgade  ordningen.\r\nBestämmelser  om  i vilken domstol en tvist tas  upp\r\nfinns i 10 kap. rättegångsbalken. Huvudregeln är att\r\nsvarandens hemvist  avgör  i  vilken  domstol  talan\r\nskall föras.\r\nMot  den  som  inte har känt hemvist vare sig inom\r\neller utom riket får talan väckas där han uppehåller\r\nsig.  Om  den  sökte   är   svensk   medborgare  som\r\nuppehåller sig utom riket eller om hans uppehållsort\r\när  okänd,  kan talan mot honom föras där  han  inom\r\nriket senast haft hemvist eller uppehållit sig.\r\nMot den som  inte har känt hemvist inom riket får,\r\ni fråga om tvist  som  gäller  betalningsskyldighet,\r\ntalan föras där vederbörande har egendom.\r\nEn talan med anledning av en skadegörande handling\r\nfår vidare tas upp i den ort där handlingen företogs\r\neller där skadan uppkom.\r\nDet  anförda  innebär  -  såvitt gäller  utländska\r\nmedborgare med hemvist utomlands  - att en talan som\r\nenbart avser skadestånd på grund av  brott  begånget\r\nutomlands i praktiken inte kan föras här.\r\nNär  det  gäller erkännande och verkställighet  av\r\ndomar är huvudregeln  att  domar  som meddelats i en\r\nannan  stat  inte erkänns eller verkställs,  om  det\r\ninte finns någon  överenskommelse  om annat. De ovan\r\nnämnda  Bryssel  I-förordningen  samt  Bryssel-  och\r\nLuganokonventionerna  innehåller  bl.a. bestämmelser\r\nom erkännande och verkställighet av  utländska domar\r\npå privaträttens område.\r\nDen   1  juli  2002  trädde  Romstadgan  för   den\r\ninternationella   brottmålsdomstolen   i  kraft.  De\r\nbrottstyper som domstolen har mandat att döma för är\r\nfolkmord,     brott     mot     mänskligheten    och\r\nkrigsförbrytelser.  Stadgan gäller  bara  brott  som\r\nbegåtts efter det att  domstolen formellt inrättades\r\nden 1 juli 2002. För att  domstolen skall kunna döma\r\nmåste gärningen, som huvudregel, antingen ha ägt rum\r\ni,   eller  den  som  anklagas  för   brottet   vara\r\nmedborgare  i,  ett  land  som  är part i domstolen.\r\nDomstolen har möjlighet att förplikta  den  som  har\r\ndömts  för  ett  brott  att  betala skadestånd eller\r\nlämna andra former av gottgörelse såsom återlämnande\r\nav  egendom  och  rehabilitering  till  brottsoffer.\r\nStadgan  lämnar  till   domstolen  att  utveckla  de\r\nnärmare  principerna  för gottgörelse  till  offren.\r\nFrågan om gottgörelse kan  väckas av brottsoffer och\r\ni  undantagsfall  tas  upp  av  domstolen   på  eget\r\ninitiativ. Domstolen kan anvisa att utbetalning till\r\nbrottsoffer    skall    ske    genom   en   särskild\r\nförvaltningsfond för brottsoffer  som skall inrättas\r\nenligt Romstadgan (artiklarna 75:2 och 79).\r\nUtskottet har behandlat frågan om  svensk domstols\r\nbehörighet    tidigare,    senast    i    betänkande\r\n2002/03:JuU7 (s. 7 f.). Utskottet hänvisade  då till\r\nett  tidigare  uttalande  som i huvudsak gick ut  på\r\nföljande.\r\nUtskottet höll i och för  sig  med motionärerna om\r\natt  skadestånd många gånger är en  viktig  sanktion\r\nför att  en målsägande skall få upprättelse. När det\r\ngällde motionsönskemålet ville utskottet dock erinra\r\nom att redan  gällande  regler  ger en möjlighet att\r\nföra en skadeståndstalan här om åtalet  prövas  här.\r\nAtt föra en skadeståndstalan i den aktuella typen av\r\nmål  utan  samband  med  ett  åtal  framstod  enligt\r\nutskottet  som  orealistiskt  av  flera  skäl, bl.a.\r\nskulle  målsäganden  inte  ha den fördel i fråga  om\r\nutredningen  om  den  skadegörande   handlingen  som\r\nsamordningen  med  ett  åtal  normalt sett  innebär.\r\nHärtill  kom att en sådan dom med  stor  sannolikhet\r\nendast skulle  kunna  verkställas  i  stater inom EU\r\neller  i  Norge,  Island  och  Schweiz.  Mot   denna\r\nbakgrund  var  utskottet inte berett att förorda att\r\nett utredningsarbete sattes i gång i frågan.\r\nUtskottet håller  fast  vid  den  nyss  redovisade\r\nuppfattningen. Motion Ju265 bör avslås av riksdagen.\r\n\r\nMedlemskap i Advokatsamfundet\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju461  (m)  begärs  att  reglerna rörande\r\nutbildningskraven  för  att  bli medlem  i  Sveriges\r\nadvokatsamfund  skall  ändras  så   att  även  andra\r\njuridiska   examina  än  juris  kandidatexamen   och\r\njuristexamen  skall  ge  möjlighet till medlemskap i\r\nsamfundet.\r\n\r\nAdvokat  är  den  som  är  ledamot   av   Sveriges\r\nadvokatsamfund   (8   kap.   1   §   andra   stycket\r\nrättegångsbalken).  För att bli ledamot krävs  bl.a.\r\natt   man   har   avlagt   de  kunskapsprov  som  är\r\nföreskrivna för behörighet till  domarämbete (8 kap.\r\n2 § första stycket 2). De kunskapsprov  som avses är\r\njuris kandidatexamen och juristexamen (4  kap.  1  §\r\noch  kungörelsen  1964:29  angående kunskapsprov för\r\nbehörighet som domare, m.m.).\r\nAdvokatsamfundets styrelse  får  i  enskilda  fall\r\nmedge  undantag  från dessa krav beträffande den som\r\när  auktoriserad som  advokat  i  en  annan  stat  i\r\nenlighet  med  där  gällande bestämmelser. Det finns\r\näven möjlighet för den  som genomgått utbildning som\r\nkrävs för att bli advokat  i en stat inom Europeiska\r\nunionen,   Europeiska  ekonomiska   samarbetsområdet\r\neller i Schweiz  eller  som  blivit auktoriserad som\r\nadvokat  i Danmark, Finland, Island  eller  Norge  i\r\nenlighet med  där  gällande  bestämmelser  att under\r\nvissa förutsättningar bli ledamot i samfundet.\r\nUnder  en  lång  tid har det i Sverige funnits  en\r\nenhetlig juristutbildning  och  denna utbildning har\r\nlett fram till juris kandidatexamen.  De  mål som en\r\nstudent  skall  ha uppnått för att erhålla en  sådan\r\nexamen regleras i bilaga 2 till högskoleförordningen\r\n(1993:100).   Examen    uppnås    efter   fullgjorda\r\nkursfordringar  om  sammanlagt  180 poäng.  För  att\r\nerhålla  juris  kandidatexamen  skall  studenten  ha\r\nförvärvat    sådana    teoretiska   kunskaper    och\r\nfärdigheter  främst  inom   civilrätt,  processrätt,\r\nstraffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt,  finansrätt\r\noch  internationell  rätt  som behövs för att  kunna\r\nkomma  i  fråga  för  anställning   som  domare  och\r\nverksamhet   som   advokat.  Han  skall  vidare   ha\r\nförvärvat   kännedom   om   sådana   samhälls-   och\r\nfamiljeförhållanden som  påverkar  kvinnors och mäns\r\nlivsbetingelser, förvärvat kunskaper  om hur fysiskt\r\noch psykiskt våld påverkar kvinnor och män samt fått\r\ninsikt  i  sådana ämnesområden, t.ex. rättshistoria,\r\nallmän  rättslära  och  ekonomi,  som  kan  vara  av\r\nsärskild betydelse för tillämpningen av de juridiska\r\nkunskaperna.\r\nI examenssammanhang  har  man  att skilja mellan å\r\nena  sidan  generella examina, såsom  kandidatexamen\r\noch magisterexamen,  och å andra sidan yrkesexamina.\r\nJur.kand. är - trots namnet  -  en yrkesexamen. Bara\r\nvissa lärosäten har rätt att utfärda  en  sådan. Det\r\när Högskoleverket som beslutar om ett lärosäte skall\r\nges rätt att utfärda en viss typ av yrkesexamen. Vid\r\nprövningen  av  den  frågan bedöms bl.a. möjligheten\r\natt erbjuda kvalificerade lärare. Det är alltså inte\r\nbara   en   fråga   om  poängantal   och   redovisat\r\nkursinnehåll.\r\nUnder   1990-talet   började    en   ny   typ   av\r\njuristutbildningar    växa    fram,    t.ex.     det\r\naffärsjuridiska        magisterprogrammet        med\r\nEuropainriktning  vid  Linköpings universitet. Dessa\r\nutbildningar, som ofta kombinerar  juridik med t.ex.\r\nekonomi- och språkstudier, leder till  en examen som\r\nutfärdas med stöd av möjligheten för lärosätena  att\r\nutfärda generella examina. Den som genomgår en sådan\r\nutbildning  får  alltså  inte  den  yrkesexamen  som\r\nbenämns  juris  kandidatexamen  och  är följaktligen\r\näven  utestängd från möjligheten att bli  ledamot  i\r\nAdvokatsamfundet.\r\nDen som  vill bli medlem i Sveriges advokatsamfund\r\nmåste utöver  övriga  behörighetskrav  från  år 2004\r\näven ha avlagt en godkänd advokatexamen. Den sökande\r\nskall  då  ha  genomgått  tre delkurser om två dagar\r\nvardera   som   tar   upp  dels  advokatetik,   dels\r\nförhandlings- och presentationsteknik,  dels  frågor\r\nom att driva advokatverksamhet. Efter kurserna  sker\r\nen muntlig examination.\r\nEnligt     vad     utskottet     inhämtat     från\r\nJustitiedepartementet  finns  det inga planer på att\r\nändra reglerna för medlemskap i Advokatsamfundet vad\r\ngäller kraven på juris kandidatexamen.\r\nNär utskottet behandlade denna  fråga  förra  året\r\n(bet.  2002/03:JuU7 s. 15 f.) framhöll utskottet att\r\nregleringen av advokatväsendet syftar bl.a. till att\r\ntillgodose  den  rättssökande  allmänhetens behov av\r\nkvalificerade   ombud  och  biträden.   Kraven   för\r\nmedlemskap i Advokatsamfundet  innebar  en  trygghet\r\nför  den  som  vänder sig till en advokat. Att ändra\r\nkraven  så  att  även  juristutbildningar  som  inte\r\nuppfyller  kraven på  en  juris  kandidatexamen  ger\r\nbehörighet skulle  enligt utskottets mening innebära\r\nen  sänkning  av  kraven  för  att  bli  ledamot  av\r\nsamfundet. Utskottets  utgångspunkt  var således att\r\ngällande   bestämmelser  är  väl  avvägda  och   bör\r\nbehållas. I  vart  fall  saknades underlag för något\r\nannat ställningstagande.\r\nUtskottet  håller  fast vid  den  uppfattning  som\r\nutskottet gav uttryck  för förra våren. Utskottet är\r\nalltså inte berett att förorda  en  förändring av de\r\ngrundläggande     kraven     för     medlemskap    i\r\nAdvokatsamfundet.  Utskottet föreslår att  riksdagen\r\navslår motion Ju461.\r\n\r\nSpråket i domar\r\n\r\n\r\nMotionären bakom motion Ju441 (m) vänder sig mot att\r\ndet i vissa fall förekommer  att  brott  i domskälen\r\nbeskrivs som varande av \"normalgraden\".\r\n\r\nFlera   brott   är   gradindelade.  Med  brott  av\r\nnormalgraden   brukar  avses   det   fall   där   de\r\ngrundläggande  förutsättningarna   för  straffansvar\r\nenligt  en viss bestämmelse är uppfyllda.  Härutöver\r\nfinns såvitt  avser flera brott avvikande regler för\r\nfall som kan anses  ringa  eller  grova.  Sistnämnda\r\nbegrepp    används   i   författningstexter,   medan\r\nmotsatsen     gäller     uttrycket     normalgraden.\r\nGradindelningen  av brotten fyller flera funktioner.\r\nSåvitt gäller exempelvis  tjänstefel är straffansvar\r\nuteslutet om gärningen bedöms  ringa.  I  andra fall\r\nleder en bedömning av att brottet är ringa  till att\r\ndess rättsliga beteckning ändras. Exempelvis  gäller\r\natt   stöldbrott  som  anses  som  ringa  i  stället\r\nbetecknas som snatteri. Som regel gäller också olika\r\nstraffskalor  för  de  olika graderna. Slutligen kan\r\ndet förhållandet att brott  anses  som grovt medföra\r\natt    straffansvar    kan    inträda    redan    på\r\nförsöksstadiet.\r\nReglerna om avfattning av domar i brottmål finns i\r\n30  kap.  rättegångsbalken.  Bestämmelserna tar inte\r\nupp språkliga aspekter.\r\nFrån  Domstolsverket  har utskottet  inhämtat  att\r\nfrågan om språket i domar  är  av sådan karaktär att\r\nverket inte lämpligen bör lägga sig i den med hänsyn\r\ntill   den   självständighet  som  domstolarna   bör\r\nåtnjuta.\r\nUtskottet anser att det inte ankommer på riksdagen\r\natt uttala sig  om språket i domar. Motion Ju441 bör\r\navslås av riksdagen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Hemlig avlyssning (punkt 1)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind  (kd) och\r\nTorkild Strandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om hemlig avlyssning.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen motionerna 2003/04:Ju348\r\nyrkande   7,   2003/04:Ju417    yrkande    13    och\r\n2003/04:Ju465 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBrottsligheten   blir   allt   grövre   och  alltmer\r\nsvårutredd,  vilket  ställer  nya  krav  på polisens\r\nutrednings-   och   spaningsarbete.   Vi  menar  att\r\nutredningsmetoderna  måste  effektiviseras  för  att\r\nmöta dessa nya krav. Ett sätt  är  enligt vår mening\r\natt införa möjlighet till buggning vid  misstanke om\r\ngrova  brott.  Beslut  om  att införa sådan buggning\r\nmåste  givetvis  föregås  av  ytterst   omsorgsfulla\r\növerväganden.  Bland annat måste klargöras  hur  man\r\nbäst skall förfara  för  att  undvika  kränkning  av\r\noskyldigas  integritet och hur överskottsinformation\r\nskall hanteras.  I  likhet  med vad som redan gäller\r\nvid användningen av hemliga tvångsmedel i övrigt bör\r\noffentliga        ombud       bevaka       enskildas\r\nintegritetsintressen.\r\n\r\nRegeringen bör ges  i  uppdrag  att återkomma till\r\nriksdagen med ett lagförslag med den  inriktning  vi\r\nnu förordat.\r\n\r\n2. Överskottsinformation (punkt 2)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     som     anförs     i    reservationen     om\r\növerskottsinformation.  Därmed   bifaller  riksdagen\r\nmotion 2003/04:Ju348 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är anmärkningsvärt att det i dagens Sverige ännu\r\ninte   finns  någon  reglering  om  och   i   vilken\r\nutsträckning överskottsinformation skall få användas\r\nsom bevisning.  Oklarheten  i  detta  avseende leder\r\ntill      många      problem,      bl.a.     rörande\r\nintegritetsaspekter.\r\n\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att snarast återkomma\r\ntill riksdagen med ett förslag för en  reglering  av\r\nhur överskottsinformation skall få användas.\r\n\r\n3. Hemlig teleövervakning vid olaga hot\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   anförs   i   reservationen   om   hemlig\r\nteleövervakning   vid  olaga  hot.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju282.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen tekniska utvecklingen  har  bl.a.  inneburit att\r\ndet går att skicka sms och e-post. Dessa möjligheter\r\nkan  emellertid  också  användas  i  syfte att  begå\r\nbrott.  Det kan exempelvis handla om olaga  hot  och\r\nofredande.  I  syfte att utreda sådana brott bör det\r\nvara  möjligt  att   använda   tvångsmedlet   hemlig\r\nteleövervakning.  Regeringen  bör  ges i uppdrag att\r\nåterkomma till riksdagen med ett lagförslag  med den\r\ninnebörden.\r\n\r\n\r\n4. Kräkmedel (punkt 4)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen  om kräkmedel. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:So345 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bör det införas  en  möjlighet att\r\nanvända  kräkmedel  för  att  komma  åt langning  av\r\nnarkotika    på   ett   mer   effektivt   sätt.   En\r\nförutsättning  måste  dock vara att det skall finnas\r\nbeslut av åklagare om att  få  använda kräkmedel. Vi\r\nmenar   sålunda  att  det  av  Narkotikakommissionen\r\nframlagda  förslaget bör genomföras. Det får ankomma\r\npå regeringen  att  snarast återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag.\r\n\r\n\r\n5. Eftersökning av vapen (punkt 5)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp),  Beatrice  Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),  Jeppe  Johnsson  (m),   Torkild\r\nStrandberg (fp) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen om eftersökning av\r\nvapen.   Därmed   bifaller    riksdagen   motionerna\r\n2003/04:Ju292 yrkande 4 och 2003/04:Ju429 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnvändningen  av  illegala  vapen   måste  bekämpas.\r\nMöjligheterna för polisen att ingripa måste anpassas\r\ntill   hur   de  kriminella  agerar.  Det  är   inte\r\nacceptabelt att den som innehar ett illegalt vapen i\r\nsyfte  att  begå  ett  brott  skall  kunna  försvåra\r\npolisens ingripande  genom  att  förvara vapnet i en\r\nbil för att sedan hämta det vid behov.  I detta läge\r\nbör  polislagens regler om möjlighet att söka  efter\r\nfarliga  föremål  ges  ett vidare tillämpningsområde\r\noch omfatta t.ex. fordon.\r\n\r\nVi anser att det inte  behövs  någon  utredning av\r\nfrågan  innan  ett lagförslag läggs fram. Regeringen\r\nbör ges i uppdrag  att  återkomma till riksdagen med\r\nett lagförslag.\r\n\r\n6. Övervakningskameror i taxibilar (punkt 6)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe\r\nJohnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     som     anförs     i     reservationen    om\r\növervakningskameror  i  taxibilar.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju445 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att kameraövervakning i taxibilar generellt\r\nbör  vara  möjlig i syfte att förebygga  brott.  Det\r\ninnebär att  kamera  i  taxibilar  bör undantas från\r\ntillståndsprövning.   I   stället   bör   det   vara\r\ntillräckligt  med en anmälan. Det integritetsintrång\r\nsom blir följden  av en sådan möjlighet väger enligt\r\nvår uppfattning inte  över  det intresse som bär upp\r\növervakning.  Regeringen  bör  få   i   uppdrag  att\r\nåterkomma till riksdagen med ett lagförslag.\r\n\r\n\r\n7. Tillståndsprövning för allmän\r\nkameraövervakning (punkt 7)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om tillståndsprövning\r\nför   allmän   kameraövervakning.   Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju392 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dag  är  ansvaret för tillstånd och ansvaret  för\r\ntillsyn i fråga om allmän kameraövervakning fördelat\r\npå olika myndigheter.  Vi  anser att det bör tas ett\r\nsamlat   grepp   om  dessa  frågor.   Ansvaret   bör\r\nsammanföras  till  en  myndighet.  Härigenom  skulle\r\nbl.a.  intresset  av  en   enhetlig  rättsutveckling\r\nbättre tillgodoses. I ett internationellt perspektiv\r\nframstår  det som lämpligt att  uppgiften  läggs  på\r\nDatainspektionen.  Regeringen  bör beakta det som nu\r\nanförts    inom    ramen    för    beredningen    av\r\nKameraövervakningsutredningens    betänkande     och\r\nåterkomma till riksdagen med ett lagförslag.\r\n\r\n\r\n8. Vittnen (punkt 8)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen  om  vittnen.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  delvis motionerna 2003/04:Ju218\r\nyrkande 1, 2003/04:Ju271,  2003/04:Ju332  yrkande 5,\r\n2003/04:\r\nJu363   yrkande  2,  2003/04:Ju444  yrkande  16  och\r\n2003/04:Ju453 yrkandena 18-20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  rättskipningen   skall   fungera   är  det\r\nnödvändigt   att  personer  som  skall  höras  i  en\r\nrättegång verkligen  vågar berätta vad de iakttagit.\r\nHär  handlar  det  inte  bara   om   att   stå  emot\r\npåtryckningar  från  den  åtalade och att uthärda  i\r\nvissa fall närgångna frågor. Hela förhörssituationen\r\nför  den  som  skall höras måste  lyftas  fram.  Det\r\nbehövs flera åtgärder på området.\r\n\r\nFör det första  måste vittnesstödsverksamheten ges\r\nerforderligt  stöd.   I  grunden  handlar  detta  om\r\nekonomiska resurser. Finansieringen  av verksamheten\r\nmåste   alltså   lösas   snarast   möjligt.  I   det\r\nsammanhanget    bör   domstolarna   ges   ekonomiska\r\nförutsättningar  att  låta  en  anställd  vid  varje\r\ndomstol ha ansvar för vittnesstödsverksamhet. Vidare\r\nbör  utbildningen av  vittnesstödjare  säkerställas.\r\nDetta bör regeringen beakta i budgetarbetet.\r\nFör  det andra måste domstolarnas lokaler anpassas\r\nså att vittnen  och  gärningsmän inte behöver mötas.\r\nDet  är  inte  tillräckligt  att  frågan  bevakas  i\r\nsamband ny- och  ombyggnader.  En  total  översyn av\r\nsamtliga domstolslokaler bör inledas.\r\nFör  det  tredje  bör det processuella regelverket\r\nkring  förhör  ses över.  Här  handlar  det  om  att\r\nunderlätta för den  som  skall  höras  så  att  inte\r\nrättegången  upplevs  som ytterligare ett trauma vid\r\nsidan  av själva brottet.  Möjligheterna  till  s.k.\r\nmedhörning bör uppmärksammas i denna del. En översyn\r\nav gällande regler bör göras.\r\nRegeringen  bör  ges  i uppdrag att vidta åtgärder\r\nmed anledning av vad vi nu anfört.\r\n\r\n9. Målsägandes rätt att yttra sig (punkt 9)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp),  Beatrice  Ask  (m), Jeppe\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen om målsägandes  rätt\r\natt yttra  sig.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:Ju394 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att en uttrycklig rätt för målsäganden  att\r\ninför domstol avge sin berättelse om hur brottet har\r\npåverkat  honom  eller henne skulle öka allmänhetens\r\nförtroende  för  rättsväsendet.   Många   målsägande\r\nskulle  också  må  bra  av  att  inför rätten få  ge\r\nuttryck för de känslor som brottet orsakat.\r\n\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att  utreda frågan om\r\nhur  en sådan rätt för målsägande bör  regleras  och\r\nåterkomma  till riksdagen med ett lagförslag med den\r\ninriktning vi nu förordat.\r\n\r\n10. Nämndemän (punkt 10)\r\n\r\nav Johan  Pehrson  (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),  Jeppe   Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen  om nämndemän. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna  2003/04:Ju203,\r\n2003/04:Ju288,     2003/04:Ju300,     2003/04:Ju325,\r\n2003/04:\r\nJu412  yrkande  4  och  2003/04:Ju420  samt   avslår\r\nmotionerna 2003/04:Ju330 och 2003/04:Ju422.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är glädjande att det nu lagts  fram\r\nett  kommittéförslag  som syftar till att åstadkomma\r\nen bredare rekrytering  av  nämndemän.  I den frågan\r\nstår    möjligheten   till   bättre   ersättning   i\r\nförgrunden.  Förslagen  ligger  i  allt väsentligt i\r\nlinje  med våra förslag i motionerna.  Önskemålen  i\r\nmotionerna  Ju330  och Ju422 bör dock inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nEnligt vår uppfattning  bör  regeringen  skynda på\r\nberedningen   av   ärendet   och  återkomma  med  en\r\nproposition till riksdagen snarast.\r\n\r\n11. Sammansättningen i vårdnadstvister\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om sammansättningen i\r\nvårdnadstvister.  Därmed  bifaller  riksdagen motion\r\n2003/04:A371 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI vårdnadstvister har parterna ofta olika synsätt på\r\nflera  frågor. Dessa skilda synsätt kräver  att  den\r\nsamlade  kompetensen hos såväl kvinnliga som manliga\r\nnämndemän  tas  till  vara.  Regeringen  bör  ges  i\r\nuppdrag  att  se  över  reglerna om sammansättning i\r\nvårdnadsmål och återkomma  till  riksdagen  med  ett\r\nlagförslag.\r\n\r\n\r\n12. Partssammansatta domstolar och\r\nspecialdomstolar (punkt 12)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen  om specialdomstolar.\r\nDärmed  bifaller riksdagen motionerna  2003/04:Ju460\r\noch 2003/04:Bo257  yrkande 19 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Ju291 yrkande 2 och 2003/04:L319 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi står fast vid det principiella synsätt i fråga om\r\nspecialdomstolarna som  utskottet  gav  uttryck  för\r\nunder     riksmötet     1993/94,     nämligen    att\r\nspecialdomstolarna  i möjligaste mån bör  avskaffas.\r\nEnligt vår uppfattning  bör  deras uppgifter övertas\r\nav de allmänna domstolarna. Vid  en sådan överföring\r\när det givetvis av stor vikt att man  tar  till vara\r\nden kompetens som utvecklats vid specialdomstolarna.\r\n\r\nEnligt   vår   mening   bör   även  hyresnämnderna\r\navskaffas och den verksamhet som  bedrivs  där i dag\r\nföras  över  till  allmän  domstol. En sådan ordning\r\nskulle bättre kunna garantera  en objektiv bedömning\r\ni  ärenden  om  bl.a.  hyressättningar   än  vad  en\r\npartssammansatt  hyresnämnd  kan göra. Den enskildes\r\nskydd  mot  t.ex.  oskäliga  hyreshöjningar   skulle\r\nenligt vår mening på detta sätt kunna stärkas.\r\nVår      tveksamhet      till     partssammansatta\r\nspecialdomstolar leder till  att vi inte ställer oss\r\nbakom    önskemålen   om   en   barndomstol    eller\r\nfamiljedomstolar.\r\nRegeringen  bör  få  i  uppdrag  att skynda på det\r\narbete  som  pågår  beträffande Patentbesvärsrätten.\r\nSåvitt gäller Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen och\r\nhyresnämnderna  bör ett  utredningsarbete  sättas  i\r\ngång med inriktningen  att  dessa  organ skall kunna\r\navvecklas  och  deras  uppgifter överföras  till  de\r\nallmänna domstolarna.\r\n\r\n13. Rättshjälpslagen (punkt 13)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp)  och  Torkild  Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservationen om rättshjälpslagen.\r\nDärmed   bifaller   riksdagen    delvis   motionerna\r\n2003/04:Ju421 och 2003/04:L318 yrkande 5 samt avslår\r\nmotion 2003/04:\r\nJu341 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla medborgare bör ha lika stora möjligheter att få\r\nsin sak prövad av domstol. En förutsättning  för det\r\när  ofta  att  den  rättssökande  har råd att anlita\r\njuridiskt biträde. Tidigare kunde den  som inte hade\r\nråd    med    det   få   rättshjälp   som   betalade\r\nbiträdeskostnaden.   Så   är   inte  längre  fallet.\r\nKonstruktionen av det nuvarande systemet innebär att\r\nde som inte har men borde ha haft  en försäkring som\r\ntäcker  kostnaden  inte  beviljas rättshjälp.  Detta\r\nleder till att en del rättssökande  som  inte har en\r\nsådan försäkring blir utan rättshjälp. Detta är inte\r\nacceptabelt.  Den  nya  rättshjälpslagen bör  därför\r\navskaffas  och  det  system   som   gällde  tidigare\r\nåterinföras.  Regeringen  bör  ges  i  uppdrag   att\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  ett  lagförslag med\r\ndenna inriktning. Motionsönskemålen om utvärderingar\r\nrörande olika rättshjälpsförmåner bör inte föranleda\r\nnågon åtgärd.\r\n\r\n\r\n14. Kravet på prövningstillstånd (punkt 15)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp)  och  Torkild Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  anförs  i  reservationen  om  kravet   på\r\nprövningstillstånd. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ju477    yrkande   5   och   avslår   motion\r\n2003/04:Ju412 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSedan de nuvarande  reglerna  om  prövningstillstånd\r\ninfördes  har  förenklingar  i underrättsförfarandet\r\ninförts, bl.a. har delgivningsförfarandet blivit mer\r\nsummariskt.   Enligt   vår   mening   främjas   inte\r\nrättssäkerheten av att prövningen  i  första instans\r\nblir   enklare  och  mer  summarisk  samtidigt   som\r\nmöjligheten  att  få  till  stånd en överprövning är\r\nbegränsad.\r\n\r\nNär  det  gäller  kravet  på prövningstillstånd  i\r\nbrottmål vill vi särskilt framhålla att den som döms\r\nkan drabbas mycket hårt även  om  påföljden  stannar\r\nvid  böter. Det är i högsta grad otillfredsställande\r\natt bara en instans prövar mål som kan få vittgående\r\nkonsekvenser för den enskilde.\r\nMot   bakgrund   av   det  anförda  anser  vi  att\r\nregeringen bör återkomma  till riksdagen med förslag\r\nom  att  utöka möjligheterna  till  överprövning  av\r\ndomstolsavgöranden  i  såväl tvistemål som brottmål.\r\nMotion Ju412 bör inte föranleda  någon  åtgärd  från\r\nriksdagen.\r\n\r\n15. Kravet på prövningstillstånd (punkt 15)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  anförs  i  reservationen  om  kravet   på\r\nprövningstillstånd. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Ju412    yrkande   7   och   avslår   motion\r\n2003/04:Ju477 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKonsekvenserna av en fällande dom i ett brottmål kan\r\nvara mycket långtgående.  Även  om påföljden stannar\r\nvid böter kan den som döms drabbas  mycket hårt. Det\r\när  i högsta grad otillfredsställande  att  bara  en\r\ninstans   prövar   mål   som   kan   få   vittgående\r\nkonsekvenser för den enskilde. Detta gäller särskilt\r\nom domen är en s.k. nämndemannadom.\r\n\r\nMot   bakgrund   av   det  anförda  anser  vi  att\r\nregeringen bör återkomma  till riksdagen med förslag\r\nom  att  utöka möjligheterna  till  överprövning  av\r\ndomstolsavgöranden i brottmål. Motion Ju477 bör inte\r\nföranleda någon åtgärd från riksdagen.\r\n\r\n16. Offentlighet vid domstol (punkt 16)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen om offentlighet  vid\r\ndomstol. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2003/04:Ju392 yrkande 1 och 2003/04:Ju477 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns  i dag uppgifter om att domstolarna i allt\r\nstörre  utsträckning   håller   förhandlingar   inom\r\nstängda dörrar och att antalet förundersökningar där\r\nmisstänkta   och   deras   ombud  beläggs  med  s.k.\r\nyppandeförbud ökat. Utvecklingen riskerar enligt min\r\nmening att urholka förtroendet för domstolarna genom\r\natt möjligheterna till insyn minskar. Givetvis finns\r\ndet ibland anledning att besluta om sådana åtgärder.\r\nFör att bevara denna möjlighet  får  det inte finnas\r\nmisstanke    om    att    sådana    beslut    fattas\r\nslentrianmässigt.     Huvudregeln     måste     vara\r\noffentlighet.   Beslut  om  stängda  dörrar  och  om\r\nyppandeförbud bör  även  fortsättningsvis föregås av\r\nnoggrann prövning.\r\n\r\nEnligt min mening bör frågan  utredas  om huruvida\r\nantalet förhandlingar inom stängda dörrar  ökat  och\r\nvad  det  i  så  fall  beror på. Detsamma gäller för\r\nbeslut om yppandeförbud.  Den  slutsats som bör dras\r\nav justitieutskottets hittills utförda arbete är att\r\nen  djupare  studie  behövs.  Det  får   ankomma  på\r\nregeringen att föranstalta om en sådan utredning.\r\n\r\n17. Utnämning av högre domare (punkt 17)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m),  Jeppe\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen om utnämning av högre\r\ndomare.    Därmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:K271 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMedborgarnas  förtroende  för  domstolsväsendet  och\r\nrättstillämpningen          förutsätter          att\r\nutnämningsförfarandet  präglas  av  större insyn vid\r\nutnämningar  av  de  högre  domarna. Utnämningen  av\r\ndomare  bör enligt vår mening  präglas  av  så  stor\r\nöppenhet     som     möjligt     och     det    s.k.\r\nkallelseförfarandet  måste  därför i allt väsentligt\r\nanses ha spelat ut sin roll.  Beredningen  av sådana\r\ntillsättningsärenden bör ske i en särskild nämnd. Vi\r\nkan   därför   i   huvudsak  ställa  oss  bakom  det\r\nkommittéförslag som  nu  finns;  dock bör regeringen\r\nalltjämt   ha   kvar   det   slutliga   ansvaret   i\r\nutnämningsprocessen.  Någon  utfrågning  i riksdagen\r\nbör därför inte införas.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen  att  vidta   de\r\nåtgärder  som  behövs  för att få en förändring till\r\nstånd.\r\n\r\n18. Jävsregler för åklagare (punkt 18)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen  om jävsregler för\r\nåklagare.    Därmed   bifaller   riksdagen    motion\r\n2003/04:Ju392 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDomare   och   åklagare    har    olika   roller   i\r\nbrottmålsförfarandet.    Åklagarens    grundläggande\r\nuppgift    är    -    förutom    att    besluta   om\r\nstrafförelägganden  och  åtalsunderlåtelser   -  att\r\nuppträda  som  part  i  målet och att i förekommande\r\nfall företräda målsäganden vid utförande av talan om\r\nenskilt anspråk. Domarens uppgift är att skipa rätt.\r\n\r\nSamtidigt som åklagaren  är  part  i  målet  skall\r\nobjektivitet  iakttas.  Den  rollkonflikt  som detta\r\nleder  till  innebär att frågan om vilka jävsgrunder\r\nsom skall gälla  för åklagare bör regleras särskilt.\r\nNuvarande ordning, med en reservationslös hänvisning\r\ntill jävsreglerna  för  domare, är enligt min mening\r\ninte tillfredsställande. Regeringen bör tillsätta en\r\nutredning som får i uppdrag att överväga en särskild\r\nreglering av jäv för åklagare.\r\n\r\n19. Överprövning av åtalsbeslut (punkt 19)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  19\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen om överprövning av\r\nåtalsbeslut.   Därmed  bifaller   riksdagen   motion\r\n2003/04:Ju418.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  förfarandet   vid  överprövning  av\r\nåtalsbeslut bör ses över. Enligt rådande ordning kan\r\nden  som är missnöjd med en åklagares  beslut  i  en\r\nåtalsfråga   vända  sig  till  högre  åklagare.  Ett\r\nåtalsbeslut ändras  sällan.  Det är inte heller lätt\r\nför en utomstående att avgöra  om ett åtalsbeslut är\r\nvälgrundat.  Enligt  min mening behöver  frågan  ses\r\növer på nytt. Regeringen  bör  få i uppdrag att göra\r\nen sådan översyn.\r\n\r\n\r\n20. Förfarandet i snatterimål (punkt 20)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi  Marcelind (kd) och\r\nTorkild Strandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen  om  förfarandet  i\r\nsnatterimål.   Därmed   bifaller   riksdagen  motion\r\n2003/04:Ju450 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  brottsligheten  måste  bekämpas  mer\r\neffektivt. En åtgärd som skulle kunna vidtas  är att\r\ngöra  det  enklare  att lagföra den som begår mindre\r\nallvarliga brott, exempelvis  snatteri. Ett underlag\r\nför lagstiftning har tagits fram. Regeringen bör ges\r\ni uppdrag att snarast återkomma  till  riksdagen med\r\nett lagförslag som tillgodoser det anförda.\r\n\r\n\r\n21. Svensk domsrätt i skadeståndsmål (punkt 21)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen  om svensk domsrätt i\r\nskadeståndsmål.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2003/04:Ju265.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  offren  för krigsförbrytelser och  andra  grova\r\nkränkningar av  mänskliga rättigheter är det viktigt\r\natt  rättvisa  skipas   och   att  de  drabbade  ges\r\nupprättelse.   Det   är  naturligtvis   av   största\r\nbetydelse att de ansvariga  ställs  inför  rätta och\r\ndöms  för  sina  brott.  För  att offren skall kunna\r\ngottgöras  är  det  också  viktigt   att  det  finns\r\nmöjligheter  att  driva  en  skadeståndsprocess  mot\r\nförövarna. Jag ifrågasätter om  de  svenska reglerna\r\nom  forum  i  tvistemål  är  tillräckliga   i  detta\r\navseende.  Regeringen  bör därför ges i uppdrag  att\r\nutreda  möjligheterna  att   i  de  aktuella  fallen\r\nutvidga  rätten  att  föra  talan  om  skadestånd  i\r\nSverige.\r\n\r\n\r\n22. Medlemskap i Advokatsamfundet (punkt 22)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Jeppe  Johnsson  (m)  och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen  om  medlemskap  i\r\nAdvokatsamfundet. Därmed  bifaller  riksdagen motion\r\n2003/04:Ju461.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  enda  svenska utbildning som kan  ligga  till\r\ngrund för medlemskap  i  Sveriges  advokatsamfund är\r\njuris kandidatexamen. Under senare år har emellertid\r\nnya   juristutbildningar   tillkommit,   t.ex.   med\r\nekonomisk  inriktning eller med inriktning  mot  EU-\r\nrätt.  Dessa   jurister,  med  en  bredare  och  mot\r\nnäringslivets behov  inriktad  utbildning,  får inte\r\nantas som medlemmar i Advokatsamfundet. Däremot  har\r\nden  som  genomgått den utbildning som krävs för att\r\nbli advokat  i bl.a. en stat inom Europeiska unionen\r\nmöjlighet att  bli  ledamot av Advokatsamfundet. Det\r\nfinns inga krav på att  den  utländska  utbildningen\r\nskall  motsvara en svensk juris kandidatexamen.  Det\r\nkan därför synas inkonsekvent att inte andra svenska\r\njuristutbildningar än juris kandidatexamen godtas av\r\nlagstiftaren  och  av Advokatsamfundet. Den slutsats\r\nvi   drar   är   att   kraven   för   medlemskap   i\r\nAdvokatsamfundet behöver  ses över och anpassas till\r\ndagens behov och förutsättningar.  Regeringen bör få\r\ni uppdrag att göra en sådan översyn.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Hemlig avlyssning (punkt 1)\r\n\r\nav Beatrice  Ask  (m),  Jeppe  Johnsson  (m)  och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nDet   är  viktigt  att  polisen  får  tillgång  till\r\nverksamma  medel  för  att komma åt den grova, många\r\ngånger organiserade, brottsligheten.\r\n\r\nEtt beslut om att införa  en möjlighet till hemlig\r\navlyssning   måste   dock   föregås    av    ytterst\r\nomsorgsfulla  överväganden.  Bland  annat  måste det\r\nklargöras  hur  man  i  största möjliga utsträckning\r\nskall  kunna  undvika  att kränka  integriteten  för\r\novidkommande   personer   under   förundersökningen.\r\nVidare måste frågan om hur  man  skall  handskas med\r\nmaterial    som    inte    är    av   intresse   för\r\nförundersökningen lösas.\r\n\r\n2. Partssammansatta domstolar och\r\nspecialdomstolar (punkt 12)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nDet är viktigt att de domare som handlägger  mål där\r\ndet är fråga om att bedöma exempelvis bevisvärdet av\r\nutsagor från små barn har erforderlig kompetens  för\r\ndet.  Eftersom den frågan skall ses över av 2002 års\r\nvårdnadskommitté har jag valt att inte reservera mig\r\ntill förmån  för  önskemålet  i  motion  Ju291 om en\r\nsärskild barndomstol.\r\n\r\n\r\n3. Rättshjälpslagen (punkt 13)\r\n\r\nav Alice Åström (v)\r\n\r\nJag     har     tidigare    kritiserat    den    nya\r\nrättshjälpslagen, bl.a. därför att den rättssökandes\r\nmöjligheter att göra sin rätt gällande blir beroende\r\nav  hur  hans  eller  hennes  ekonomi  ser  ut.  Jag\r\nvälkomnar    därför    den    breda    översyn    av\r\nrättshjälpslagen  som nu skall göras. Jag utgår från\r\natt också frågorna  om  offentlig  försvarare och om\r\nbiträde  av  tolk  kommer att bli behandlade  i  det\r\nsammanhanget. Mot denna  bakgrund  har  jag valt att\r\ninte reservera mig till förmån för motion Ju341.\r\n\r\n\r\n4. Rättshjälp vid pisksnärtsskador (punkt 14)\r\n\r\nav Leif Björnlod (mp)\r\n\r\nEn  rättegång  där  frågan  om  ersättning  för   en\r\npisksnärtsskada skall prövas kan dra ut på tiden och\r\nbli  mycket  kostsam  för den skadade. Taket för den\r\nersättning  som  kan  utgå   ur  rättsskyddet  i  en\r\nförsäkring  kan lätt överskridas.  Eftersom  det  nu\r\nskall göras en  bred  översyn  av rättshjälpslagen -\r\ndär jag utgår från att frågor om  rättsskyddet också\r\nkommer att tas upp - har jag valt att inte reservera\r\nmig till förmån för motion T471 i denna del.\r\n\r\n\r\n5. Språket i domar (punkt 23)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe Johnsson  (m)  och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\nFör  att allmänhetens förtroende  för  domstolarna\r\nskall  kunna   upprätthållas   är  det  viktigt  att\r\ndomstolarna  i  såväl  tal som skrift  använder  ett\r\nspråk  som  står  i  samklang   med   det   allmänna\r\nrättsmedvetandet.  Detta  bör domstolarna själva  ta\r\nansvar för. Vi har därför valt  att  inte  reservera\r\noss till förmån för motion Ju441.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nMotioner från den allmänna\r\nmotionstiden år 2003\r\n\r\n\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  utnämningen  av\r\nhögre domare.\r\n\r\n2003/04:Ju203 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  ersättningen  till\r\nnämndemän.\r\n\r\n2003/04:Ju218 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nsäkerheten  för  vittnen  i  samband med, och till\r\nföljd av, rättegångar.\r\n\r\n2003/04:Ju265 av Kalle Larsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en\r\nutredning     med    uppgift     att     se     över\r\njurisdiktionsreglerna i tvistemål i enlighet med vad\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:Ju271 av Magdalena Andersson och Bengt-\r\nAnders Johansson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vittnesstödsverksamhet.\r\n\r\n2003/04:Ju282 av Maria Larsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen    anförs    om   utvidgning   av\r\ntillämpningsområdet   för   hemlig   teleövervakning\r\nenligt  förslag i lagrådsremissen Hemlig  avlyssning\r\nm.m. från år 2000.\r\n\r\n2003/04:Ju288 av Agneta Lundberg och Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs  om  att  arbeta  för  att\r\nnämndemännen  i  Sveriges   domstolar  utgör  en  så\r\nrepresentativ sammansättning  som möjligt vad gäller\r\nSveriges befolkning.\r\n\r\n2003/04:Ju291 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  särskild\r\nbarndomstol utreds.\r\n\r\n2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar  om  en ändring i polislagen i\r\nsyfte  att  ge  poliser  möjlighet  att  genomsöka\r\nmisstänkta personers fordon  i  jakt  på  illegala\r\nvapen,  även  utan  misstanke om att konkret brott\r\nbegåtts i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Ju300 av Margareta Pålsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att  ersättningen  höjs  i\r\nparitet      med      andra     ersättningar     för\r\nförtroendemannauppdrag.\r\n\r\n2003/04:Ju325 av Birgitta Carlsson och Lena Ek (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att grundarvodet\r\nför nämndemän skall höjas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om större rättvisa\r\nvad gäller reseersättning till nämndemän.\r\n\r\n2003/04:Ju330 av Nikos Papadopoulos och Paavo\r\nVallius (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om   aktiv  kvotering  av\r\nnämndemän m.fl. med invandrarbakgrund.\r\n\r\n2003/04:Ju332 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär att regeringen  låter  göra  en\r\növersyn av rättegångsbalken  i syfte att förbättra\r\nden   psykosociala   miljön   i   rättssalen   för\r\nbrottsoffren.\r\n\r\n2003/04:Ju341 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nutredning   för   att  utvärdera   effekterna   av\r\ninskränkningarna   i    rätten    till   offentlig\r\nförsvarare och frånvaron av lagstadgad  rätt  till\r\ntolk i brottmål.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter en\r\nparlamentarisk  utredning  för att utvärdera  1997\r\nårs ändringar i rättshjälpslagen  i  enlighet  med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:Ju348 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  tillåta\r\nbuggning    vid   fall   där   grov   brottslighet\r\nföreligger.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att lagstiftning\r\nbör  ske för hur  eventuell  överskottsinformation\r\nsom inte  rör  den  aktuella  brottsmisstanken får\r\nanvändas.\r\n\r\n2003/04:Ju363 av Viviann Gerdin och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  att  inget\r\nbrottsoffer  skall tvingas sitta i samma  rum  som\r\ngärningsmannen under en rättegång.\r\n\r\n2003/04:Ju392 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att öppenheten i\r\nrättsprocessen skall bli föremål för utredning.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  såväl\r\ntillståndsgivning  som  kontroll  av tillstånd för\r\nallmän  kameraövervakning  skall överflyttas  till\r\nDatainspektionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att en reglering\r\nför åklagares jäv snarast skall införas.\r\n\r\n2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  lagstadgad\r\nrättighet för målsägande att inför domstol berätta\r\nhur brottet påverkat honom eller henne.\r\n\r\n2003/04:Ju412 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om nämndemännens\r\nsituation.\r\n\r\n7.  Riksdagen  beslutar  om  ändring  av  lagen   om\r\nprövningstillstånd   så  att  kravet  på  särskilt\r\nprövningstillstånd avskaffas vid bötesdomar enligt\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:Ju417 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen begär att  regeringen  lägger fram ett\r\nlagförslag med innebörden att tillåta buggning för\r\natt komma åt den avancerade kriminaliteten.\r\n\r\n2003/04:Ju418 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en\r\nutredning om reformering av reglerna för åtal enligt\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:Ju420 av Kent Olsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att höja ersättningen för\r\nnämndemän.\r\n\r\n2003/04:Ju421 av Marina Pettersson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om rättshjälp.\r\n\r\n2003/04:Ju422 av Jan Ertsborn (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att   modernisera  och\r\nförtydliga nämndemannaeden.\r\n\r\n2003/04:Ju429 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  ändring  i 19 § polislagen till att\r\näven omfatta bilar.\r\n\r\n2003/04:Ju441 av Tomas Högström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om normbildning.\r\n\r\n2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det vid  varje\r\ndomstol  skall  finnas någon anställd med ansvaret\r\natt informera vittnen  och  målsägare om processen\r\nsamt fungera som stöd.\r\n\r\n2003/04:Ju445 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  som  gör det möjligt för taxibolagen  att\r\nsätta in övervakningskameror i taxibilar.\r\n\r\n2003/04:Ju450 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  ett  enklare\r\nförfarande vid snatterimål.\r\n\r\n2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\ntingsrättslokalernas   väntrum   skall   vara   så\r\nutformade att vittnen, vittnesstöd och brottsoffer\r\ninte   behöver   sitta   i   samma   väntrum   som\r\ngärningsman.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  vittnesstöd\r\nskall  finnas  vid  alla tingsrätter och hovrätter\r\ninom en treårsperiod.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nutbildningsinsatser vidtas  för  dem  som går in i\r\nvittnesstödsverksamheten.\r\n\r\n2003/04:Ju460 av Henrik S Järrel (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att regeringen lägger  fram\r\nförslag om att de s.k. special- och partssammansatta\r\ndomstolarna  skall upphöra och deras mål och ärenden\r\ninförlivas i det allmänna domstolsväsendet.\r\n\r\n2003/04:Ju461 av Gunnar Axén m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs  om  kraven  för  att bli\r\nledamot av Sveriges advokatsamfund.\r\n\r\n2003/04:Ju465 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   hemlig\r\nrumsavlyssning och kameraövervakning.\r\n\r\n2003/04:Ju477 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till\r\nprövning i två instanser.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om utredning  av\r\nutnyttjandet av stängda dörrar, yppandeförbud  och\r\nsäkerhetskontroll.\r\n\r\n2003/04:L318 av Mia Franzén m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  den  allmänna\r\nrättshjälpen  bör  återställas  till den nivå  som\r\ngällde före 1997 års försämringar.\r\n\r\n2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om familjedomstol.\r\n\r\n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om användning av\r\nkräkmedel vid misstänkt langning.\r\n\r\n2003/04:T471 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  rättshjälp  vid\r\nwhiplashskador.\r\n\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att nämndemän av\r\nbåda    könen    bör    finnas    företrädda   vid\r\nvårdnadstvister.\r\n\r\n2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n19. Riksdagen beslutar att avskaffa hyresnämnden.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Hemlig teleavlyssning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju348 yrkande 7, 2003/04:Ju417 yrkande 13 och 2003/04:Ju465 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CADD1CD0-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "31",
                    "8",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "213",
                    "74",
                    "8",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CADD1CD0-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Överskottsinformation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju348 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CADD1CD1-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "131",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CADD1CD1-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Hemlig teleövervakning vid olaga hot",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju282.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Kräkmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So345 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Eftersökning av vapnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju292 yrkande 4 och 2003/04:Ju429 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Övervakningskameror i taxibilar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju445 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Tillståndsprövning för allmän kameraövervakning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju392 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Vittnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju218 yrkande 1, 2003/04:Ju271, 2003/04:Ju332 yrkande 5, 2003/04:Ju363 yrkande 2, 2003/04:Ju444 yrkande 16 och 2003/04:Ju453 yrkandena 18-20.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "CADD1CEB-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "130",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CADD1CEB-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Målsägandes rätt att yttra sig",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju394 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Nämndemän",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju203, 2003/04:Ju288, 2003/04:Ju300, 2003/04:Ju325 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju330, 2003/04:Ju412 yrkande 4, 2003/04:Ju420 och 2003/04:Ju422.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Sammansättningen i vårdnadstvister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A371 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Partssammansatta domstolar och specialdomstolar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju291 yrkande 2, 2003/04:Ju460, 2003/04:L319 yrkande 6 och 2003/04:Bo257 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Rättshjälpslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju341 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju421 och 2003/04:L318 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "CADD1CF4-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "41",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CADD1CF4-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Rättshjälp vid pisksnärtsskador",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T471 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Kravet på prövningstillstånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju412 yrkande 7 och 2003/04:Ju477 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Offentlighet vid domstol",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju392 yrkande 1 och 2003/04:Ju477 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "CADD1CF7-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "25",
                    "0",
                    "56"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/CADD1CF7-71C5-11D8-AF26-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Utnämning av högre domare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:K271 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Jävsregler för åklagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju392 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Överprövning av åtalsbeslut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju418.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Förfarandet i snatterimål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju450 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Svensk domsrätt i skadeståndsmål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju265.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Medlemskap i Advokatsamfundet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju461.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Språket i domar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju441.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Hemlig teleavlyssning",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Överskottsinformation",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hemlig teleövervakning vid olaga hot",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kräkmedel",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Eftersökning av vapnen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Övervakningskameror i taxibilar",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Tillståndsprövning för allmän kameraövervakning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Vittnen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Målsägandes rätt att yttra sig",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Nämndemän",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Sammansättningen i vårdnadstvister",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Partssammansatta domstolar och specialdomstolar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Rättshjälpslagen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Kravet på prövningstillstånd",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Kravet på prövningstillstånd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Offentlighet vid domstol",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Utnämning av högre domare",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Jävsregler för åklagare",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Överprövning av åtalsbeslut",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Förfarandet i snatterimål",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Svensk domsrätt i skadeståndsmål",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Medlemskap i Advokatsamfundet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 08:08:03"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om processrättsliga frågor. Motionerna handlar om bl.a. hemliga tvångsmedel, skydd för vittnen, ersättning till nämndemän samt rättshjälp. Riksdagen sade nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete i de frågor som motioner tar upp. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01JUU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om processrättsliga frågor (JuU14)",
          "dok_id": "GR01JUU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 08:08:03"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01JUU14",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om processrättsliga frågor. Motionerna handlar om bl.a. hemliga tvångsmedel, skydd för vittnen, ersättning till nämndemän samt rättshjälp. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete i de frågor som motioner tar upp. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01JuU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om processrättsliga frågor (JuU14)",
          "dok_id": "GR01JuU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:43"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01JUU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_juu_14.docx",
          "filstorlek": "122014",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Processrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0C5767EE-DE4A-47EF-9593-DBFDAB4040AA"
        },
        {
          "dok_id": "GR01JUU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_juu_14.pdf",
          "filstorlek": "489966",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_juu_14",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/425E3438-258A-41E2-AF8C-472B63A2A583"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo257 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo257",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju203 Ersättning till nämndemän",
          "ref_dok_id": "GR02Ju203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju203",
          "ref_dok_titel": "Ersättning till nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju218 Utveckling för små och medelstora företags förmåga att bedriva näringsverksamhet efter rån och överfall",
          "ref_dok_id": "GR02Ju218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju218",
          "ref_dok_titel": "Utveckling för små och medelstora företags förmåga att bedriva näringsverksamhet efter rån och överfall",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju265 Jurisdiktionsregler i tvistemål",
          "ref_dok_id": "GR02Ju265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju265",
          "ref_dok_titel": "Jurisdiktionsregler i tvistemål",
          "ref_dok_subtitel": "av Kalle Larsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju271 Fortsatt vittnesstöd",
          "ref_dok_id": "GR02Ju271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju271",
          "ref_dok_titel": "Fortsatt vittnesstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju282 Ofredande via sms och e-post",
          "ref_dok_id": "GR02Ju282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju282",
          "ref_dok_titel": "Ofredande via sms och e-post",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju288 Nämndemän vid Sveriges domstolar",
          "ref_dok_id": "GR02Ju288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju288",
          "ref_dok_titel": "Nämndemän vid Sveriges domstolar",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju291 Barnens rätt",
          "ref_dok_id": "GR02Ju291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju291",
          "ref_dok_titel": "Barnens rätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju292 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju292",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju300 Nämndemännens ersättning",
          "ref_dok_id": "GR02Ju300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju300",
          "ref_dok_titel": "Nämndemännens ersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju325 Ersättningar till nämndemännen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju325",
          "ref_dok_titel": "Ersättningar till nämndemännen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju330 Aktiv kvotering av nämndemän m.fl. med invandrarbakgrund",
          "ref_dok_id": "GR02Ju330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju330",
          "ref_dok_titel": "Aktiv kvotering av nämndemän m.fl. med invandrarbakgrund",
          "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju332 Våldtäkt",
          "ref_dok_id": "GR02Ju332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju332",
          "ref_dok_titel": "Våldtäkt",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju341 Rätten till offentlig försvarare i brottmål",
          "ref_dok_id": "GR02Ju341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju341",
          "ref_dok_titel": "Rätten till offentlig försvarare i brottmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju348 Organiserad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju348",
          "ref_dok_titel": "Organiserad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju363 Bättre bemötande av brottsoffren i vårt land",
          "ref_dok_id": "GR02Ju363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju363",
          "ref_dok_titel": "Bättre bemötande av brottsoffren i vårt land",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju392 Integritet, rättssäkerhet m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02Ju392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju392",
          "ref_dok_titel": "Integritet, rättssäkerhet m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju394 Realistiska åtgärder mot ungdomsbrottsligheten",
          "ref_dok_id": "GR02Ju394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju394",
          "ref_dok_titel": "Realistiska åtgärder mot ungdomsbrottsligheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju412 Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju412",
          "ref_dok_titel": "Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju417 Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_id": "GR02Ju417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju417",
          "ref_dok_titel": "Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju418 Beslut om åtal i brottmål",
          "ref_dok_id": "GR02Ju418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju418",
          "ref_dok_titel": "Beslut om åtal i brottmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju420 Höjning av ersättningen till nämndemän",
          "ref_dok_id": "GR02Ju420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju420",
          "ref_dok_titel": "Höjning av ersättningen till nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju421 Rätten och möjligheten till rättshjälp",
          "ref_dok_id": "GR02Ju421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju421",
          "ref_dok_titel": "Rätten och möjligheten till rättshjälp",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju422 Modernisering och förtydligande av nämndemannaeden",
          "ref_dok_id": "GR02Ju422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju422",
          "ref_dok_titel": "Modernisering och förtydligande av nämndemannaeden",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju429 Illegala skjutvapen och deras konsekvenser",
          "ref_dok_id": "GR02Ju429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju429",
          "ref_dok_titel": "Illegala skjutvapen och deras konsekvenser",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju441 Normbildning",
          "ref_dok_id": "GR02Ju441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju441",
          "ref_dok_titel": "Normbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju444 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GR02Ju444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju444",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju445 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GR02Ju445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju445",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju450 Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_id": "GR02Ju450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju450",
          "ref_dok_titel": "Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju453 Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GR02Ju453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju453",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju460 Avskaffande av partsammansatta domstolar",
          "ref_dok_id": "GR02Ju460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju460",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av partsammansatta domstolar",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju461 Kraven för att bli ledamot av Sveriges Advokatsamfund",
          "ref_dok_id": "GR02Ju461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju461",
          "ref_dok_titel": "Kraven för att bli ledamot av Sveriges Advokatsamfund",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju465 Polisväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju465",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju465",
          "ref_dok_titel": "Polisväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju477 Domstolsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju477",
          "ref_dok_titel": "Domstolsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K271 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GR02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L318 Socialt ansvar i skadestånds- och försäkringsrätten",
          "ref_dok_id": "GR02L318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L318",
          "ref_dok_titel": "Socialt ansvar i skadestånds- och försäkringsrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L319 Barns rätt",
          "ref_dok_id": "GR02L319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L319",
          "ref_dok_titel": "Barns rätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So345 Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So345",
          "ref_dok_titel": "Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T471 Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_id": "GR02T471",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T471",
          "ref_dok_titel": "Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}