{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230162",
      "dok_id": "GR01JUU1",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "JUU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:JUU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-12-04 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:10",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:13",
      "titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01JUU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01JUU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01JUU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:JUU1</div><h1>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar utskottet regeringens\r\nförslag till  anslag för år 2004 under utgiftsområde\r\n4 Rättsväsendet  samt  ett  stort antal motioner som\r\nväckts under den allmänna motionstiden i år.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nanslag  för utgiftsområdet som  uppgår  till  totalt\r\nknappt   26,5    miljarder    kronor.   De   tyngsta\r\nanslagsposterna  är  polisorganisationen   (14   665\r\nmiljoner  kronor),  domstolsväsendet (3 882 miljoner\r\nkronor) och kriminalvården  (4 761 miljoner kronor).\r\nModerata  samlingspartiet, Folkpartiet  liberalerna,\r\nKristdemokraterna   och   Centerpartiet   har,   med\r\nhänvisning   till   sina   respektive  förslag  till\r\nmedelsanvisning för utgiftsområdet,  inte deltagit i\r\nbeslutet  såvitt  avser tilldelningen på  anslag.  I\r\nstället     redovisar     dessa     partier     sina\r\nställningstaganden i särskilda yttranden.\r\nI  ärendet  behandlar utskottet  också  som  redan\r\nframgått ett stort  antal motionsyrkanden som väckts\r\nunder den allmänna motionstiden  i  år.  I yrkandena\r\ntas  i  första  hand  upp  frågor  som  rör  mål och\r\nresurser samt organisations- och prioriteringsfrågor\r\nför   myndigheterna  inom  rättsväsendet.  Utskottet\r\navstyrker  samtliga  motionsyrkanden,  i första hand\r\nmed  hänvisning  till  gällande regler och  pågående\r\narbete.\r\nI ärendet föreligger reservationer  från  samtliga\r\npartier utom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet  och\r\nMiljöpartiet  de gröna samt särskilda yttranden från\r\nsamtliga   partier   utom   Socialdemokraterna   och\r\nMiljöpartiet  de gröna. Sammanlagt handlar det om 38\r\nreservationer och 16 särskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n1. Målen för rättsväsendet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju413.\r\nReservation 1 (kd, c)\r\n\r\nUtgiftsramen och anslagen\r\n\r\n2. Anslag under utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n\r\nRiksdagen anvisar anslag till verksamheten inom\r\nrättsväsendet    för   budgetåret   2004   enligt\r\nutskottets förslag  i  bilaga  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1  i  denna del och\r\navslår de i bilaga 4 angivna motionsyrkandena.\r\n\r\nKompetens- och bemötandefrågor\r\n\r\n3. Kompetens- och bemötandefrågor inom\r\nrättsväsendet\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K418\r\nyrkandena  15,  16,  19  och  20,  2003/04:Ju210,\r\n2003/04:Ju226,    2003/04:Ju241,    2003/04:Ju262\r\nyrkandena   3-5,  2003/04:Ju302,   2003/04:Ju310,\r\n2003/04:Ju328,    2003/04:Ju329,    2003/04:Ju333\r\nyrkande 7,  2003/04:Ju342, 2003/04:Ju349  yrkande\r\n1,   2003/04:Ju355   yrkande   7,   2003/04:Ju356\r\nyrkandena 2, 7 och 8, 2003/04:Ju369 yrkande 5 och\r\n6,  2003/04:Ju388,   2003/04:Ju391   yrkande   1,\r\n2003/04:Ju8,  2003/04:Ju412  yrkandena 5 och 6,\r\n2003/04:Ju443  yrkandena 6 och 13,  2003/04:Ju444\r\nyrkandena 2, 6, 7 och 8, 2003/04:Ju447 yrkande 4,\r\n2003/04:Ju448 yrkandena  2  och  9, 2003/04:Ju451\r\nyrkande  2, 2003/04:Ju453 yrkandena  12  och  17,\r\n2003/04:Ju456,    2003/04:Ju468,    2003/04:Ju478\r\nyrkandena  9  och 10, 2003/04:Ju479 yrkandena  1,\r\n11,   15  och  21,    2003/04:L319   yrkande   5,\r\n2003/04:L320  yrkande 1, 2003/04:L350 yrkande 13,\r\n2003/04:Sf326 yrkande  14,  2003/04:So272 yrkande\r\n4, 2003/04:So419 yrkande 6, 2003/04:So496 yrkande\r\n3, 2003/04:So504 yrkande 6 samt 2003/04:\r\nSo568 yrkande 21.\r\n\r\nPolisväsendet\r\n\r\n4. Decentralisering av polisen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:Ju299  och\r\n2003/04:Ju333 yrkande 11.\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n5. En effektiv polis\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:Ju465 yrkande\r\n15.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n6. Resursutnyttjandet inom polisen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju355 yrkandena\r\n4 och 5.\r\n\r\n7. Samverkan mellan Rikskriminalpolisen och\r\nSäkerhetspolisen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju292\r\nyrkande 20 och 2003/04: Ju369 yrkande 19.\r\nReservation 4 (m, c)\r\n\r\n8. Sammanslagning av Rikskriminalpolisen\r\noch Säkerhetspolisen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Ju465  yrkande\r\n19.\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\n9. Polisstyrelserna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju333\r\nyrkande 1, 2003/04:Ju334 yrkande 1, 2003/04:Ju369\r\nyrkande 4 och 2003/04:Ju417 yrkande 10.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10. Ökad antagning till\r\npolisutbildningarna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Ju230,\r\n2003/04:Ju345,  2003/04:  Ju417  yrkande  16  och\r\n2003/04:Ju465 yrkande 2.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11. Ytterligare en polisutbildning\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:Ju202,\r\n2003/04:Ju223,   2003/04:  Ju239,  2003/04:Ju249,\r\n2003/04:Ju311,    2003/04:Ju319,    2003/04:Ju327\r\nyrkande    2,    2003/04:Ju333     yrkande    17,\r\n2003/04:Ju338 yrkande 2 och 2003/04:Ju465 yrkande\r\n6.\r\nReservation 8 (fp, c)\r\n\r\n12. Polis i glesbygd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Ju321,\r\n2003/04:Ju333   yrkande  14   och   2003/04:Ju338\r\nyrkande 1.\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n13. Förkortad utryckningstid på\r\nlandsbygden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju333\r\nyrkande 15 och 2003/04:\r\nJu364 yrkande 2.\r\nReservation 10 (fp, c)\r\n\r\n14. Mobila polisteam\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Ju364 yrkande\r\n1.\r\nReservation 11 (m, fp, c)\r\n\r\n15. Resursfördelningen mellan\r\nmyndigheterna\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Ju201,\r\n2003/04:Ju245,   2003/04:   Ju284,  2003/04:Ju317\r\nyrkande 1, 2003/04:Ju339, 2003/04:T470  yrkande 7\r\nsamt 2003/04:N341 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\n16. Nationella insatsstyrkan\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju292\r\nyrkande 21 och 2003/04: Ju369 yrkande 18.\r\nReservation 12 (m)\r\n\r\n17. Kompensation för EU-toppmötet i\r\nGöteborg\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju228.\r\n\r\n18. Kostnader vid regeringsbeslutade\r\nevenemang\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju212.\r\nReservation 13 (m, fp, c)\r\n\r\n19. Prioriterad brottslighet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Ju255,\r\n2003/04:Ju290    yrkande    3,     2003/04:Ju407,\r\n2003/04:Ju433,   2003/04:Ju447  yrkande   3   och\r\n2003/04: Ju479 yrkande 12.\r\nReservation 14 (fp)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n20. Sjöpolisen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:Ju274 och\r\n2003/04:Ju333 yrkande 16.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n21. Särskilda enheter mot människohandel\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Ju348  yrkande\r\n3.\r\nReservation 17 (c)\r\n\r\n22. Särskilda drogenheter\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So345\r\nyrkande 19 och 2003/04: So414 yrkande 6.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nÅklagarväsendet\r\n\r\n23. Ekobrottsmyndighetens organisation\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:Ju225 och\r\n2003/04:Ju411 yrkande 6.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\nDomstolsväsendet\r\n\r\n24. Domstolsverkets ställning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K271\r\nyrkande    17,    2003/04:Ju292    yrkande    19,\r\n2003/04:Ju349  yrkande   11   och   2003/04:Ju477\r\nyrkande 4.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nKriminalvården\r\n\r\n25. Psykiatrisk vård inom kriminalvården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju449\r\nyrkande 5 och 2003/04:\r\nSo637 yrkande 3.\r\nReservation 21 (kd)\r\nReservation 22 (c)\r\n\r\n26. Resurser till frivården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju357\r\nyrkande   3,   2003/04:Ju370   yrkande   12   och\r\n2003/04:Ju402 yrkande 1.\r\nReservation 23 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n27. Ökat stöd till KRIS\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju272.\r\nReservation 24 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n28. Anstalts- och häkteskapacitet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Ju298,\r\n2003/04:Ju353, 2003/04:\r\nJu370  yrkande  6,  2003/04:Ju381,  2003/04:Ju416\r\nyrkandena 11 och 28 och 2003/04:Ju425 yrkande 6.\r\nReservation 25 (m, fp)\r\nReservation 26 (kd)\r\n\r\n29. Kostnadsanalys av kriminalvårdens\r\nplatsbrist\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:Ju370  yrkande\r\n5.\r\nReservation 27 (m, fp, c)\r\n\r\n30. Kontroll av narkotika på anstalter och\r\nhäkten\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2003/04:Ju295,\r\n2003/04:Ju316 yrkande 3, 2003/04:Ju370 yrkande 10\r\noch   yrkande  11  i  denna  del,   2003/04:Ju416\r\nyrkandena  15, 16 och 18, 2003/04:Ju425 yrkande 4\r\ni denna del samt 2003/04:So345 yrkande 3.\r\nReservation 28 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n31. Besöksrum med glasruta\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju370\r\nyrkande 11 i denna del, 2003/04:Ju416  yrkande 17\r\noch 2003/04:Ju425 yrkande 4 i denna del.\r\nReservation 29 (m, fp, kd)\r\n\r\n32. Disciplinär påföljd för vägran att\r\nlämna urinprov\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Ju416  yrkande\r\n19.\r\nReservation 30 (kd)\r\n\r\n33. Missbruksbehandling inom\r\nkriminalvården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju357\r\nyrkande  15,  2003/04:So345   yrkande   16   samt\r\n2003/04:So414 yrkandena 9 och 13.\r\nReservation 31 (m, fp)\r\n\r\nBrottsförebyggande rådet\r\n\r\n34. Brottsförebyggande arbete mot\r\nhatbrottslighet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju445\r\nyrkande 3 och 2003/04: Ju446 yrkande 4.\r\nReservation 32 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n\r\n35. Verksamhetsmål\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Ju453  yrkande\r\n15.\r\nReservation 33 (kd)\r\n\r\n36. Tillskott till Brottsofferfonden genom\r\navdrag på ersättningen till intagen i\r\nkriminalvårdsanstalt\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Ju394 yrkande\r\n2.\r\nReservation 34 (m, fp)\r\n\r\n37. Stöd från Brottsofferfonden m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:Ju234,\r\n2003/04:Ju317  yrkande  2  och  3,  2003/04:Ju348\r\nyrkande 5 samt 2003/04:Ju363 yrkande 3.\r\nReservation 35 (fp, c)\r\n\r\n38. Självrisk vid utbetalning av\r\nbrottsskadeersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:Ju444 yrkande\r\n10.\r\nReservation 36 (fp)\r\n\r\n39. Brottskadeersättning för sakskada\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:L318 yrkande 2.\r\nReservation 37 (fp, c)\r\n\r\n40. Brottskadeersättning vid arbetsskador\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju214.\r\n\r\n41. Förskott på brottskadeersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Ju363\r\nyrkande 1, 2003/04:Ju404,  2003/04:Ju453  yrkande\r\n13 och 2003/04:Ju479 yrkande 29.\r\nReservation 38 (fp, kd, c)\r\n\r\n42. Brottsoffermyndighetens prövning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2003/04:Ju279  och\r\n2003/04:Ju439.\r\n\r\n\r\nStockholm den 4 december 2003\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSusanne Eberstein\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har   deltagit   i  beslutet:\r\nSusanne  Eberstein (s), Alice Åström (v),  Margareta\r\nSandgren (s),  Beatrice  Ask[1] (m), Lennart Nilsson\r\n(s),  Helena  Zakariasén (s),  Ragnwi  Marcelind[2]1\r\n(kd), Elisebeht  Markström  (s),  Jeppe Johnsson[3]1\r\n(m), Torkild Strandberg[4]1 (fp), Johan Linander[5]1\r\n(c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson[6]1 (m),\r\nJoe Frans (s), Leif Björnlod (mp), Kerstin Andersson\r\n(s) och Karin Granbom[7]1 (fp).\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Dock ej i beslutet under punkt 2\r\n[2]:\r\n[3]:\r\n[4]:\r\n[5]:\r\n[6]:\r\n[7]:</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nJuU1\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nAllmänt\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 4 Rättsväsendet omfattar  anslag  till\r\nbl.a.         polisväsendet,        åklagarväsendet,\r\ndomstolsväsendet, kriminalvården, Brottsförebyggande\r\nrådet,    Rättsmedicinalverket,    Gentekniknämnden,\r\nBrottsoffermyndigheten och rättshjälpskostnader. För\r\når   2003   anslogs,    inklusive    tillskott    på\r\ntilläggsbudget,   knappt  25  miljarder  kronor.  De\r\ntyngsta anslagsposterna  är  polisen  med drygt 13,5\r\nmiljarder  kronor,  kriminalvården  med  knappt  4,8\r\nmiljarder kronor och domstolsväsendet med  drygt 3,7\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nFör år 2004 har riksdagen bestämt utgiftsramen för\r\nrättsväsendet till        26 432 092 000 kr.\r\nInom  rättsväsendets verksamhet kan urskiljas  två\r\nhuvudsakliga    områden.   Det   ena   området   rör\r\nkriminalpolitiken,   sammanfattningsvis   frågor  om\r\nbrott  och  straff  och, inte minst, frågor som  rör\r\nbrottsförebyggande verksamhet. Det andra området rör\r\nrättskipningen och organisationen av rättsväsendet.\r\nDen   centrala   uppgiften    för   rättsväsendets\r\nmyndigheter är att värna den enskildes rättssäkerhet\r\noch  rättstrygghet. Uppgiften fullgörs  bl.a.  genom\r\natt myndigheterna  inom rättsväsendet förebygger och\r\nbeivrar  brott  och  sörjer  för  verkställighet  av\r\nutdömda  straff.  Inom  rättsväsendet   löses  också\r\ntvister,  såväl mellan enskilda som mellan  enskilda\r\noch det allmänna.\r\nVerksamheten  inom  rättsväsendet  är  -  och  bör\r\nsjälvklart  förbli  - en statlig angelägenhet. Detta\r\nställer särskilda krav  på verksamheten. Sådana krav\r\när t.ex. att polisen har  resurser att förebygga och\r\nbekämpa  brott  och att verkställigheten  av  straff\r\npräglas  av humanitet  och  säkerhet.  Vidare  måste\r\nenskilda som  vänder  sig  till domstolarna kunna få\r\nsin  sak  prövad på ett rättssäkert  sätt  och  inom\r\nrimlig tid.\r\nInom rättsväsendet  pågår  sedan  ett antal år ett\r\nomfattande  moderniseringsarbete  i  syfte  att  öka\r\nrättstryggheten  och  rättssäkerheten samt  att  öka\r\nrationaliteten och effektiviteten  i  rättsväsendets\r\narbete.  Viktiga utgångspunkter i förändringsarbetet\r\när  medborgarperspektivet   och  en  helhetssyn  som\r\nställer  krav  på  en långtgående  samverkan  mellan\r\nrättsväsendets myndigheter, givetvis med respekt för\r\nden     grundläggande    rollfördelningen     mellan\r\nrättsväsendets olika delar.\r\nAll    utveckling     och    effektivisering    av\r\nrättsväsendet  syftar till  att  verksamheten  skall\r\nmotsvara   högt  ställda   krav   på   verksamheten.\r\nUtvecklingsarbetet  måste  därför  bedrivas med stor\r\nkraft   och   styras  av  grundförutsättningar   som\r\nrättssäkerhet,     humanitet    och    rationalitet.\r\nMedborgarperspektivet  skall  vara  en  ledstjärna i\r\ndetta arbete. Härigenom kan medborgarnas berättigade\r\nkrav  på  snabbhet,  rättssäkerhet  och hög kvalitet\r\ntillgodoses.  Centrala beståndsdelar i  arbetet  bör\r\näven    i    fortsättningen     vara    frågor    om\r\nverksamhetsutveckling       hos       myndigheterna,\r\nkontinuerlig  fortbildning av personalen,  främjande\r\nav jämställdhet  samt etnisk och kulturell mångfald,\r\nen fortsatt utveckling  av organisationsstrukturerna\r\noch en ständigt pågående  översyn  och anpassning av\r\nlagstiftningen.    Ett    väsentligt    inslag     i\r\nförändringsarbetet  som  berör  rättsväsendets  alla\r\nolika delar är det internationella samarbetet. Detta\r\nhar  under  senare  år  ökat i betydelse, inte minst\r\ngenom  den  snabba  utvecklingen   inom   Europeiska\r\nunionen    (EU)    på    det   straffrättsliga   och\r\nstraffprocessuella området.  Utmaningen  nu  är  att\r\nanvända  sig  av  och  att  utveckla de fördelar som\r\nligger i ett internationellt  samarbete  där  länder\r\noch  folk,  inte minst inom EU och kandidatländerna,\r\ntillsammans arbetar  för  att  minska brottsligheten\r\noch för att få samhällets rättsliga  funktioner  att\r\nfungera  väl  över  gränserna.  Det  internationella\r\nsamarbetet     i     lagstiftningsfrågor     behöver\r\nvidareutvecklas     så     att     nationella    och\r\ninternationella regelverk anpassas till  dagens  och\r\nmorgondagens krav.\r\nEtt välfungerande rättsväsende är en grundläggande\r\nförutsättning  för  det  demokratiska samhället, för\r\nett   fungerande  samhällsliv,   för   näringslivets\r\nutveckling och för ekonomisk tillväxt.\r\n\r\nKriminalpolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nMålet   för    kriminalpolitiken   är   att   minska\r\nbrottsligheten  och  öka  människors  trygghet.  Den\r\nkriminalpolitiskt   inriktade   verksamheten  syftar\r\nframför  allt till att upprätthålla  allmän  ordning\r\noch säkerhet,  att  förebygga  brott och lagföra dem\r\nsom  begår brott, att verkställa  påföljder  och  ge\r\nstöd till  dem  som  drabbas av brott. Arbetet skall\r\nbygga på en helhetssyn  och  utgå  från principen om\r\nalla  människors  lika  värde  och respekt  för  den\r\nenskildes integritet och värdighet.\r\n\r\nTre utgångspunkter är viktiga  för en framgångsrik\r\nkriminalpolitik.  För  det  första krävs  ett  nära,\r\nlångsiktigt  och  dynamiskt  samarbete   mellan   de\r\naktörer    som   berörs   av   eller   kan   påverka\r\nbrottsligheten.      För     det     andra     måste\r\nresursanvändningen vara så effektiv som möjligt. För\r\ndet tredje krävs att alla  samhällets  åtgärder  för\r\natt  förebygga  och  beivra  brott  baseras på bästa\r\nmöjliga kunskaper om brottslighetens  omfattning och\r\nvariationer  liksom om effekterna av olika  åtgärder\r\noch andra förändringar.\r\nSom  utskottet   ser   det   kan  en  framgångsrik\r\nkriminalpolitik bara drivas inom ramen för en allmän\r\nvälfärdspolitik   som  innefattar  mål   om   social\r\ntrygghet, rättvis fördelning  och stärkt solidaritet\r\nmellan människor. Hänsynen till  brottsoffren  är en\r\ndel av den helhetssyn som utskottet här gör sig till\r\ntolk för.\r\nUtskottet vill också understryka betydelsen av det\r\nbrottsförebyggande  arbetet  som  en  hörnsten  i de\r\nkriminalpolitiska  strävandena. Brottsligheten måste\r\nangripas med en bred kriminalpolitisk ansats. Här är\r\nvissa    delar    av   samhällspolitiken    särskilt\r\nbetydelsefulla. Åtgärder  som rör barn och ungdomar,\r\nalkohol  och  droger, arbets-  och  bostadsmarknaden\r\nsamt utbildning  har särskilt stor potential när det\r\ngäller att förebygga  brottslighet.  Detsamma gäller\r\nandra   åtgärder   som   syftar  till  att  motverka\r\nutanförskap och segregation.  Det råder också allmän\r\nenighet  om  vikten  av  att  det brottsförebyggande\r\narbetet  koncentreras på breda åtgärder  som  riktar\r\nsig till barn  och  ungdom  och att föräldrar, skola\r\noch föreningsliv engageras i  det  arbetet.  Det  är\r\nockså  viktigt  att  de  brott  som begås leder till\r\nadekvata reaktioner från samhällets  sida.  För  att\r\ntillgodose  detta  intresse  krävs  att det finns en\r\nhuman   och   säker  kriminalvård,  vars  verksamhet\r\ninriktas på att motverka återfall i brott.\r\nEtt centralt  inslag  är att medborgarperspektivet\r\npräglar kriminalpolitiken.  I det brottsförebyggande\r\narbetet är detta perspektiv och  kravet på samverkan\r\nmellan myndigheter och andra berörda tydligare än på\r\nmånga  andra  områden. Det lokala brottsförebyggande\r\narbetet måste stödjas  och  utvecklas  för att skapa\r\nökad  trygghet i människors närmiljö. Brottsligheten\r\nmåste angripas  i  samverkan  med  dem som berörs av\r\nden.   Denna   utgångspunkt   gör  sig  naturligtvis\r\nsärskilt     starkt    gällande    i    fråga     om\r\nmängdbrottsligheten  som  utgör merparten av antalet\r\nanmälda  brott.  Här  har  närpolisverksamheten  och\r\nnärpolisens   samarbete   med  t.ex.   näringslivet,\r\nskolan, brottsofferjourer,  föreningslivet och andra\r\nfrivilligorganisationer en särskild  betydelse.  Det\r\när   således   viktigt   att   utvecklingen  av  det\r\nproblemorienterade         polisarbetet         inom\r\nnärpolisområdena  fortsätter,   att   detta   arbete\r\nkontinuerligt  utvärderas  och att information härom\r\nsprids så att goda erfarenheter  kommer  hela landet\r\ntill godo.\r\nEn effektiv brottsbekämpning är av stor  betydelse\r\nför  att  målet  för  kriminalpolitiken  skall kunna\r\nuppnås.   Brottsligheten  innebär  ett  angrepp   på\r\nmänniskors  liv, hälsa, integritet eller egendom och\r\nförorsakar lidande  och  otrygghet. Den medför också\r\nbetydande kostnader för enskilda  och  samhället och\r\nkan i sina grövsta uttrycksformer i sin  förlängning\r\nutgöra ett hot mot den demokratiska rättsstaten  och\r\ngrunderna  för  vår samhällsgemenskap. Det är därför\r\nav stor vikt att  polisen  och åklagarorganisationen\r\nutvecklar  sina arbetsmetoder  samt  vidareutvecklar\r\nsitt samarbete.  Det är också viktigt att var och en\r\nav  rättsväsendets   myndigheter   ser  sin  roll  i\r\nrättskedjan  och  på  olika sätt underlättar  övriga\r\nmyndigheters insatser. I myndigheternas arbete ingår\r\nnaturligtvis även att på  bästa möjliga sätt ta till\r\nvara brottsoffrens intressen.\r\nDen   grova,   i   många  fall  organiserade   och\r\ngränsöverskridande,  brottsligheten   måste   delvis\r\nangripas  med  andra  metoder.  Utskottet tänker här\r\nbl.a. på tvångsmedelsregleringen  och på möjligheten\r\natt        använda       modern       teknik       i\r\nkriminalunderrättelsearbetet.  Även  samarbetet inom\r\nden öppna polisen och mellan den öppna  polisen  och\r\nSäkerhetspolisen     är     av     betydelse.    Det\r\ninternationella  samarbetet  har  här  en   särskilt\r\nframskjuten roll. Av stort värde för insatserna  mot\r\nden   internationella  brottsligheten  i  Europa  är\r\nsamarbetet  inom  FN,  Europarådet  och  EU. Inom EU\r\npågår  t.ex.  arbete med att förbättra det polisiära\r\nsamarbetet inom  ramen för Europol. Vidare pågår ett\r\nsamarbete på åklagarnivå, vilket permanentades under\r\nvåren 2002 genom tillskapandet  av  Eurojust. Arbete\r\npågår för att vidareutveckla Eurojust  i  syfte  att\r\nytterligare    kunna    förstärka    den   operativa\r\nbrottsutredningsverksamheten   som   åklagare    och\r\npoliser ansvarar för i respektive medlemsland. Under\r\nSveriges ordförandeskap i EU inrättades dessutom ett\r\neuropeiskt  nätverk för förebyggande av brottslighet\r\n(EUCPN). Detta  fungerar som ett viktigt verktyg för\r\natt sprida kunskap  och  utbyta  erfarenheter på det\r\nbrottsförebyggande området inom EU.\r\nI  budgetpropositionen  anläggs  just  ett  sådant\r\nbrett perspektiv på brottsbekämpningen som utskottet\r\nförordar. Här beskrivs också förändringsarbetet  som\r\ninte  bara omfattar sådana faktorer som utskottet nu\r\nnämnt   utan   också   t.ex.   en   beskrivning   av\r\nmyndigheternas  åtgärder mot den särskilt allvarliga\r\nbrottsligheten  samt   brott  mot  särskilt  utsatta\r\ngrupper. En utveckling av  verkställighetsinnehållet\r\ni det straffrättsliga påföljdssystemet  är  en annan\r\nväsentlig del där siktet är inställt på åtgärder som\r\nskall förhindra återfall i brott. För kriminalvården\r\när  ett  viktigt  mål  att  inom  ramen för en human\r\nkriminalvård  öka  säkerheten  inom anstalterna  och\r\nförhindra  att  intagna  missbrukar   droger   under\r\nanstaltsvistelsen.  I  syfte  att  uppnå detta måste\r\nkriminalvårdens kapacitet öka och dess  förmåga  att\r\nhantera förändringar i beläggningen på anstalter och\r\nhäkten  utvecklas.  Detta är också viktigt för målet\r\natt förhindra återfall i brott.\r\nUtskottet  delar regeringens  uppfattning  att  en\r\nförhållandevis  stor  del av rättsväsendets resurser\r\ninom det kriminalpolitiska  området  bör inriktas på\r\natt   förebygga   och   bekämpa   den  allvarligaste\r\nbrottsligheten, såsom grov organiserad brottslighet,\r\nvåldsbrott,     narkotikabrott     och     ekonomisk\r\nbrottslighet  inklusive miljöbrott samt brottslighet\r\nsom drabbar särskilt utsatta personer eller grupper.\r\nSamtidigt vill  utskottet  understryka att merparten\r\nav de brott som kommer till  polisens  kännedom inte\r\nhar      denna     allvarliga     karaktär.     Från\r\ntrygghetssynpunkt   är   det   också   viktigt   att\r\nmängdbrottsligheten  förhindras  och,  när  den ändå\r\nförekommer,   beivras.  Det  stora  flertalet  brott\r\ntillhör  den  kategorin,  och  de  medför  betydande\r\nskador för enskilda  och för samhället samtidigt som\r\nde, också för dem som inte direkt drabbas, skapar en\r\nallmän känsla av olust och otrygghet.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt behandlas  frågor  om mål och\r\nresultatstyrning,  bl.a. behandlas en  motion\r\nom   att   målen   för  rättsväsendet   måste\r\nkonkretiseras så att  de blir mätbara och går\r\natt utvärdera. Utskottet  avstyrker  motionen\r\nmed  hänvisning  till  regeringens  arbete  i\r\nfrågan.\r\nJämför reservation 1.\r\n\r\nUtskotten  har  enligt 4 kap. 16 § riksdagsordningen\r\nen   skyldighet  att   följa   upp   och   utvärdera\r\nriksdagsbeslut   inom   de  ämnesområden  som  varje\r\nutskott  svarar  för. Som ett  led  i  detta  arbete\r\nåligger det utskotten att följa upp att de medel som\r\ntilldelats   myndigheterna    disponerats   på   ett\r\ntillfredsställande sätt.\r\n\r\nFrågor om mål- och resultatstyrning  har  i  olika\r\nsammanhang  behandlats  i riksdagen. Bland annat har\r\nriksdagen vid upprepade tillfällen  slagit  fast att\r\nmålen  för  en verksamhet måste vara välformulerade,\r\nmätbara     och     uppföljningsbara     för     att\r\nresultatstyrningen skall bli meningsfull och för att\r\nmålen   skall   kunna  ställas   i   relation   till\r\nkostnaderna. Det är också av värde om målen uttrycks\r\ni sådana termer att  de  kan  bilda utgångspunkt för\r\npolitiska prioriteringar och diskussioner. Målen bör\r\nsåledes inte vara för vagt eller allmänt formulerade\r\n(se bl.a. bet. 2000/01:FiU20 s. 195, rskr. 101).\r\nFör att målen för en verksamhet skall vara möjliga\r\natt  följa  upp  måste  resultatinformationen   vara\r\nrelevant  i  förhållande  till  de  uppsatta  målen.\r\nResultat och utveckling bör redovisas i kvantitativa\r\ntermer  med  hjälp  av  indikatorer eller nyckeltal.\r\nRedovisningen   bör  i  större   utsträckning   avse\r\nresultat, och i mindre  grad  aktiviteter  av  typen\r\nvidtagna   åtgärder   eller   pågående  utredningar.\r\nGrundläggande för regeringens resultatanalys  är att\r\nden  skall  vara  faktabaserad  och  inriktad på att\r\nbedöma  föregående  års resultat i förhållande  till\r\nuppställda mål. En tydlig  åtskillnad  skall  härvid\r\ngöras  mellan  å  ena  sidan resultatinformation och\r\nresultatanalys   och  å  andra   sidan   regeringens\r\nresultatbedömning (bet. 2000/01:FiU20 s. 195 f).\r\nI  motion  Ju413  (kd)   begärs   att   målen  för\r\nrättsväsendet  konkretiseras så att de blir  mätbara\r\noch går att utvärdera.\r\nDet övergripande,  av riksdagen fastställda, målet\r\nför rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och\r\nrättssäkerhet, medan målet  för kriminalpolitiken är\r\natt   minska  brottsligheten  och   öka   människors\r\ntrygghet.  I syfte att förverkliga denna målsättning\r\nställer regeringen upp övergripande mål för de olika\r\nverksamhetsområdena    inom    rättsväsendet    samt\r\nsärskilda   verksamhetsmål  för  myndigheterna  inom\r\nrättsväsendet.  Myndigheternas  verksamhetsmål  samt\r\nåterrapporteringskrav    för   dessa   beslutas   av\r\nregeringen   i   regleringsbrevet   för   respektive\r\nmyndighet. Det ankommer  sedan  på myndigheterna att\r\nvidta  åtgärder  samt utnyttja tilldelade  medel  så\r\neffektivt  som  möjligt   i  syfte  att  uppnå  sina\r\nverksamhetsmål.\r\nUtskottet noterar att vissa  av  de verksamhetsmål\r\nsom  har  satts  upp inom politikområdet  är  mycket\r\nallmänt formulerade  och  att  de  av den orsaken är\r\nsvåra  att följa upp. Detta gäller t.ex.  målet  att\r\nRättsmedicinalverket,  där  så  är  lämpligt och där\r\nverksamheten  kan  skapa  förutsättningar  för  det,\r\nskall   vinnlägga  sig  om  att   bidra   till   det\r\nbrottsförebyggande arbetet.\r\nAndra mål  är  utformade  på så sätt att ett visst\r\nresultat skall uppnås, t.ex. kriminalvårdens mål att\r\nåterfall i brott skall förebyggas.  För  att  sådana\r\nmål   skall   vara   meningsfulla  i  den  politiska\r\nprocessen krävs tydliga redovisningar av de åtgärder\r\nsom vidtagits för att  uppnå målet samt en analys av\r\nom  och  i  vilken  utsträckning   önskat   resultat\r\nuppnåtts.  I  dag  saknas i stor utsträckning sådana\r\nanalyser  i  budgetpropositionen.   Analyser  saknas\r\nockså  av  hur  myndigheternas  verksamhetsmål   och\r\nresultat förhåller sig till de övergripande målen.\r\nVad gäller resultatet av myndigheternas verksamhet\r\nskulle det vidare vara värdefullt om redovisningen i\r\nhögre  grad  än i dag kunde uttryckas i kvantitativa\r\ntermer. Det vore  önskvärt att redovisningen gjordes\r\nockså i absoluta tal och inte enbart genom angivande\r\nav  den  procentuella   förändringen   jämfört   med\r\nföregående år.\r\nViktigt  är också att måluppfyllelsen kopplas till\r\nförslagen    om     myndigheternas     anslag    och\r\nverksamhetsinriktning  för  kommande  år.  För   att\r\nförbättra  denna  koppling  krävs  att  motiven  för\r\nregeringens    förslag    framgår    tydligare    av\r\nbudgetpropositionen.\r\nUtskottet  vill  i sammanhanget dock framhålla att\r\nregeringen under senare  år gjort ansträngningar för\r\natt  göra  verksamhetsmålen   mer  kvantitativa  och\r\nmätbara  samt  att  förbättra resultatinformationen.\r\nSom utskottet ser det  har  såväl  verksamhetsmålens\r\nutformning som uppföljningen av dem blivit betydligt\r\nbättre  under de år som gått sedan arbetet  med  att\r\nutveckla mål- och resultatstyrningen inleddes.\r\nUtskottet  utgår  från att detta arbete fortsätter\r\noch   att  regeringen  framöver   söker   förtydliga\r\nuppsatta  mål  och  göra  dem  mer konkreta samt att\r\nresultatredovisningen  förbättras  ytterligare.  Med\r\ntydliga   mål   ökar   möjligheterna    att   bedöma\r\nmyndigheternas och verksamheternas resultat,  vilket\r\ni  sin  tur  skapar  utgångspunkter för att utveckla\r\nmyndigheternas verksamhet ytterligare.\r\nEnligt  utskottet saknas  sålunda  för  närvarande\r\nskäl för riksdagen att göra ett särskilt uttalande i\r\nfrågan såvitt  gäller  utskottets  beredningsområde.\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen  avslår   motion\r\nJu413.\r\n\r\nUtgiftsramen och anslagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringens  förslag\r\ntill    anslag    inom     utgiftsområde    4\r\nRättsväsendet och avstyrker  därmed ett stort\r\nantal motionsyrkanden om utökade resurser och\r\ndärmed  sammanhängande  frågor.   Jämför   de\r\nsärskilda yttrandena 1-4.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringens\r\nbudgetförslag   och   de  motioner  som  väckts  med\r\nanledning  av  budgetpropositionen   och  som  avser\r\nfördelningen på anslag inom rättsväsendet. Yrkandena\r\nframgår  av  tabell,  se bilaga 2. Vidare  behandlar\r\nutskottet en del motionsyrkanden som mer allmänt rör\r\nresursfrågor  eller  verksamhet  och  prioriteringar\r\nm.m. och som utskottet  ansett bör behandlas i detta\r\nsammanhang.\r\n\r\n\r\nUtgiftsramen\r\n\r\n\r\nRegeringen   föreslår   i   budgetpropositionen   en\r\nutgiftsram för rättsväsendet  för  år 2004 på 26 432\r\n092  000 kr. Riksdagen har nyligen fattat  beslut  i\r\nenlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nBeslutet  innebär,  jämfört  med  anslagen  för år\r\n2003,    att   satsningen   på   polisorganisationen\r\nfortsätter   under   år  2004  med  ytterligare  225\r\nmiljoner kronor och att anslaget till kriminalvården\r\nökas med 150 miljoner  kronor. Satsningar görs också\r\npå  domstolsväsendet  som  tillförs  ytterligare  50\r\nmiljoner   kronor.   För  Säkerhetspolisen   innebär\r\nbeslutet att anslaget  sänks  med 30 miljoner kronor\r\nfr.o.m. år 2004.\r\nFör åren 2005 och 2006 har regeringen  utifrån  en\r\nkonsekvensberäkning  föreslagit  att  utgiftsramarna\r\nskall  uppgå  till  26  780  900  000  kr respektive\r\n27 302 900 000 kr. Konsekvensberäkningen  baseras  i\r\nprincip  på  de  regler och den politik som föreslås\r\ngälla för år 2004  samt  på  de  antaganden  om  den\r\nekonomiska     utvecklingen    som    redovisas    i\r\nbudgetpropositionen  (prop.  2003/04:1  volym 1 bil.\r\n2).   Den   inkluderar  således  inte  effekter   av\r\nföreslagna eller  aviserade  åtgärder  på  budgetens\r\nutgiftssida  med  ikraftträdande  efter det kommande\r\nbudgetåret.  Beräkningen skall tjäna  som  riktlinje\r\nför regeringens budgetarbete.\r\nUtskottet konstaterar  att  delar av rättsväsendet\r\nunder  senare  år  brottats med budgetproblem  trots\r\nstora  tillskott  till   verksamheten.   Detta   har\r\nföranlett  såväl  omfördelningar  inom rättsväsendet\r\nsom  ytterligare  tillskott under löpande  budgetår.\r\nRättsväsendets behov  har  alltså  prioriterats  och\r\nregeringen  aviserar  i budgetpropositionen (volym 3\r\ns. 11) sin tydliga avsikt  att även fortsättningsvis\r\nnoga  följa rättsväsendets verksamhet  och  resultat\r\noch    att,     efter     analys     av     vidtagna\r\neffektivitetsåtgärder,  återkomma till riksdagen  om\r\nde  ytterligare  insatser  som   erfordras  för  att\r\nfullfölja     statsmakternas     intentioner     för\r\nutvecklingen  av rättsväsendet. Mot  den  bakgrunden\r\nkände    utskottet    ingen    tvekan    att    till\r\nfinansutskottet  tillstyrka regeringens förslag till\r\nutgiftsram för år  2004 och konsekvensberäkningen av\r\nutgiftsramarna för åren  2005  och  2006  (se  prot.\r\n2003/04:4).\r\n\r\nAnslag för budgetåret 2004\r\n\r\n\r\nRegeringen har lagt fram ett förslag till fördelning\r\nav  utgiftsramen  på anslagen inom rättsväsendet för\r\når 2004, se bilaga  2.  I  bilagan sammanfattas även\r\növriga partiers förslag.\r\n\r\nSammanfattningsvis innebär regeringens förslag att\r\nsatsningen på polisen och kriminalvården  fortsätter\r\nmed ytterligare 225 respektive 150 miljoner  kronor.\r\nAnslagen  uppgår enligt förslaget till drygt 14  665\r\nrespektive  4  761  miljoner kronor. Satsningar görs\r\nockså på domstolsväsendet med 50 miljoner kronor med\r\nföljd att anslaget föreslås  uppgå till knappt 3 882\r\nmiljoner kronor. För Säkerhetspolisen sänks anslaget\r\nmed  30  miljoner  kronor  med  följd  att  anslaget\r\nföreslås  uppgå  till  drygt  576  miljoner  kronor.\r\nVidare     kan     nämnas    att    anslaget    till\r\nåklagarorganisationen   föreslås   bli   knappt  820\r\nmiljoner      kronor     medan     anslaget     till\r\nEkobrottsmyndigheten   föreslås   bli   knappt   334\r\nmiljoner  kronor.  I övrigt hänvisas till nyssnämnda\r\ntabell. Ramen för utgiftsområdet har som nämnts ovan\r\nbestämts till drygt  26  432  miljoner kronor för år\r\n2004.\r\nI  motion  Ju462  (m) föreslås anslagsförändringar\r\nsom   innebär   en   ökning   av   den   fastställda\r\nutgiftsramen med 983 miljoner  kronor.  Förslagen  i\r\nmotionen    innebär    jämfört    med    regeringens\r\nanslagsförslag          förstärkningar          till\r\npolisorganisationen     (700    miljoner    kronor),\r\nSäkerhetspolisen      (20     miljoner      kronor),\r\nåklagarorganisationen    (30    miljoner    kronor),\r\ndomstolsväsendet   (100   miljoner    kronor)    och\r\nkriminalvården  (150  miljoner kronor) samtidigt som\r\nanslaget till Brottsförebyggande  rådet  sänks  (-17\r\nmiljoner  kronor). Motionärerna anser att regeringen\r\ni sitt budgetförslag  inte  tagit tillräcklig hänsyn\r\ntill  en rad faktorer. De anför  bl.a.  att  det  är\r\nnödvändigt  att  öka  rekryteringen  av  poliser och\r\ncivilanställd  personal,  att  öka  kompetensen  hos\r\npersonalen  och att uppdatera metodutvecklingen  och\r\ntekniken inom  polisen.  Enligt  motionärerna  måste\r\nresurser  frigöras  för  att  öka  antalet poliser i\r\nyttre  tjänst.  Man  anser  vidare att det  inte  är\r\nförsvarbart att spara på Säkerhetspolisen med hänsyn\r\ntill    den    internationella   utvecklingen    och\r\naktiviteter  hos  flera  extrema  grupperingar  samt\r\nbehovet av att  förstärka  säkerhetsskyddet. I fråga\r\nom  åklagarverksamheten  framför   motionärerna  att\r\nförstärkningen av polisen medfört ökade  behov  inom\r\nåklagarorganisationen,          bl.a.          krävs\r\npersonalförstärkningar samt kompetensutveckling  för\r\nredan   anställd   personal.  Detsamma  gäller,  med\r\nhänvisning till rättskedjan,  även  domstolsväsendet\r\ndär det pågående förändringsarbetet av  hänsyn  till\r\nrättssäkerheten  inte  bör  förenas  med ytterligare\r\nbesparingskrav   utan   i   stället  med  ordentliga\r\nsatsningar. Enligt motionärerna  behövs  det  vidare\r\nytterligare     resurser     för    att    förbättra\r\nkriminalvården, bl.a. krävs fler  platser  på häkten\r\noch    anstalter    samt   utbildningsinsatser   för\r\npersonalen. Resurser  krävs  också för genomförandet\r\nav motionärernas förslag (som inte sakbehandlas här)\r\nom att överföra vården av unga  lagöverträdare  från\r\nStatens institutionsstyrelse till kriminalvården.  I\r\nfråga om Brottsförebyggande rådet anför motionärerna\r\natt de inte kan ställa sig bakom regeringens förslag\r\neftersom   de   anser   att   den  kriminalpolitiska\r\nforskningen  bör  bli  mer  objektiv   och   ges  en\r\ntydligare   akademisk  frihet.  Liknande  synpunkter\r\nbeträffande i första hand polisen och kriminalvården\r\nframförs i motionerna Ju260 yrkande 2, Ju292 yrkande\r\n18, Ju369 yrkande  1,  Ju370  yrkande  18  och Ju391\r\nyrkande 3 (alla m).\r\nI motionerna Ju466 och Fi240 yrkande 16 (båda  fp)\r\nföreslås  anslagsförändringar  som innebär en ökning\r\nav den fastställda utgiftsramen  med  1 004 miljoner\r\nkronor. Förslagen i motionerna innebär  jämfört  med\r\nregeringens   anslagsförslag   förstärkningar   till\r\npolisorganisationen     (510    miljoner    kronor),\r\nSäkerhetspolisen      (50     miljoner      kronor),\r\nåklagarorganisationen    (50    miljoner    kronor),\r\ndomstolsväsendet     (104     miljoner      kronor),\r\nkriminalvården    (250    miljoner    kronor)    och\r\nrättshjälpskostnader   m.m.  (40  miljoner  kronor).\r\nMotionärerna  anför  att  det  inom  polisen  behövs\r\nytterligare resurstillskott,  bl.a.  för att utbilda\r\nfler poliser, anställa mer civil personal,  utveckla\r\nledarskapsutbildningen  samt  centralt förbättra  de\r\nenheter  som arbetar med våld mot  särskilt  utsatta\r\ngrupper. Inom  Säkerhetspolisen  bör resurser satsas\r\npå  att förbättra hotbildsanalyserna  och  förstärka\r\nlivvaktsskyddet.  Satsningarna  på  polisen medför i\r\nsin  tur nya resursbehov inom åklagarorganisationen,\r\ndomstolsväsendet     och     kriminalvården.    Inom\r\nkriminalvården   krävs   t.ex.  fler   häktes-   och\r\nanstaltsplatser,   satsningar   på   en   förbättrad\r\nbehandlingsverksamhet  och åtgärder mot narkotika på\r\nanstalterna.  Slutligen anslås  medel  för  att  man\r\nskall  kunna förstärka  rättshjälpen.  Mer  resurser\r\ntill  rättsväsendet,   framför   allt   polisen  och\r\nkriminalvården,  begärs  också  i  motionerna  Ju327\r\nyrkande 1, Ju425 yrkandena 5 och 7,  Ju465 yrkandena\r\n4,  5,  17  och  20 samt Ju474 yrkande 2 (alla  fp).\r\nBland annat framhålls att närpolisen bör förstärkas.\r\nÄven i motionerna  Ju476  och N346 yrkande 6 (båda\r\nkd)     föreslås    ytterligare    resurser     till\r\nrättsväsendet.  Begärda  anslagsförändringar innebär\r\nen ökning av den fastställda  utgiftsramen  med  500\r\nmiljoner  kronor.  Motionsförslagen  innebär jämfört\r\nmed  regeringens anslagsförslag förstärkningar  till\r\npolisorganisationen     (150    miljoner    kronor),\r\nåklagarorganisationen    (40    miljoner    kronor),\r\ndomstolsväsendet     (120     miljoner      kronor),\r\nkriminalvården (152 miljoner kronor) och bidrag till\r\nbrottsförebyggande   arbete  (38  miljoner  kronor).\r\nSatsningar bör, som också  anförs i motionerna Ju334\r\nyrkande 2 och Ju417 yrkandena  3, 5 och 6 (båda kd),\r\nbl.a.  göras  på att reformera närpolisverksamheten,\r\nutöka    polisutbildningen     och    öka    antalet\r\ncivilanställda inom polisen. Man  föreslår  också en\r\nsatsning      på     särskilda     narkotikapoliser.\r\nÅklagarverksamheten  måste  förstärkas, vilket också\r\nframhålls i motion Ju411 yrkandena  1-4,  7  och  9,\r\nsärskilt     i     fråga    om    bekämpningen    av\r\nmängdbrottslighet,    miljöbrott    och    ekonomisk\r\nbrottslighet.   Enligt   motionärerna    krävs   det\r\nnyrekrytering    och    kompetensförstärkning   inom\r\nåklagarorganisationen   samtidigt   som   ekonomiskt\r\nutrymme  bereds  för  ett antal  specialiståklagare.\r\nDomstolsväsendet  behöver  extra  resurser  för  att\r\nskapa en arbetssituation  där mål kan avgöras på ett\r\nrättssäkert  och effektivt sätt  med  en  bibehållen\r\nlokal förankring.  Inom kriminalvården bör särskilda\r\nsatsningar   göras   bl.a.    för    att   förbättra\r\narbetssituationen   för   de   anställda,  förstärka\r\nprogramverksamheten och öka åtgärderna mot narkotika\r\npå  anstalterna. Vidare måste, som  också  anförs  i\r\nmotion Ju417 yrkande 4, fler häktesplatser inrättas.\r\nSlutligen  begär  motionärerna en kraftfull satsning\r\npå  bebyggelseinriktade   hinder   mot   brott   och\r\nbrottsförebyggande arbete inom kommunerna.\r\nI  motion  Ju442  (c) föreslås anslagsförändringar\r\nsom   innebär   en   ökning   av   den   fastställda\r\nutgiftsramen     med     500    miljoner     kronor.\r\nMotionsförslaget  innebär  jämfört  med  regeringens\r\nanslagsförslag          förstärkningar          till\r\npolisorganisationen    (425     miljoner    kronor),\r\nåklagarorganisationen  (50  miljoner    kronor)  och\r\nkriminalvården  (75  miljoner kronor) samtidigt  som\r\nanslaget till Ekobrottsmyndigheten föreslås sänkt (-\r\n50  miljoner  kronor).  De  extra  resurserna  skall\r\nanvändas  för  att  öka såväl  antalet  poliser  som\r\ncivilanställda inom polisen  samt, som även anförs i\r\nmotionerna Ju333 yrkandena 3,  12  och  13 och Ju438\r\nyrkande  1  (båda c), till att förstärka närpolisen.\r\nVidare    föreslås    en    resursöverföring    från\r\nEkobrottsmyndigheten  till åklagarorganisationen för\r\natt förbättra arbetssituationen  för  åklagarna samt\r\nförstärka  lagföringsprocessen inom åklagarväsendet.\r\nSlutligen begär  motionärerna ett tillskott av medel\r\ntill  kriminalvården   för   att   bl.a.   förbättra\r\nbehandlingen   av   psykiskt   störda   personer  på\r\nanstalterna  samt  öka  platstillgången på anstalter\r\noch häkten.\r\nUtskottet gör följande  överväganden.  Som framgår\r\novan har riksdagen just beslutat om utgiftsramen för\r\nrättsväsendet för år 2004, ett beslut som  utskottet\r\ntillstyrkte.  Ett  bifall till här aktuella yrkanden\r\nskulle innebära att utgiftsramen överskrids. Mot den\r\nbakgrunden föreslår  utskottet  att riksdagen avslår\r\nmotionerna  i  ifrågavarande  delar,  se  bilaga  4.\r\nUtskottet  tillstyrker  alltså  regeringens  förslag\r\ntill  fördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  4\r\nRättsväsendet.\r\n\r\nKompetens- och bemötandefrågor inom\r\nrättsväsendet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlas  ett stort antal\r\nmotionsyrkanden         rörande         olika\r\nkompetenshöjande insatser inom rättsväsendets\r\nmyndigheter    samt    om    bemötande   från\r\nrättsväsendets     företrädare.     Utskottet\r\nföreslår, bl.a. med hänvisning till att dessa\r\nfrågor     löpande     uppmärksammas     inom\r\nrättsväsendets   myndigheter,  att  riksdagen\r\navslår   samtliga   motionsyrkanden.   Jämför\r\nsärskilt yttrande 5.\r\n\r\nI  ett  stort  antal  motioner   förespråkas   olika\r\nåtgärder för att öka kompetensen inom rättsväsendets\r\nmyndigheter  och  för att myndigheternas företrädare\r\nbättre  skall bemöta  dem  som  i  olika  sammanhang\r\nkommer i kontakt med myndigheterna.\r\n\r\nSålunda  anförs i motionerna Ju262 (v), Ju443 (m),\r\nJu478  (mp) och  Ju479  (fp)  att  kompetensen  inom\r\nrättsväsendet rörande bl.a. våld och sexualbrott mot\r\nkvinnor måste höjas. I motion Ju479 påtalas även att\r\nbemötandet  inom  rättsväsendet av sexualbrottsoffer\r\nmåste förbättras. I  motionerna  Ju333 (c) och Ju479\r\n(fp)  anförs  att polisens rutiner och  attityder  i\r\nsamband med bl.a.  brott  mot kvinnor och barn måste\r\nförbättras. I motion So419 (v) föreslås en utredning\r\nom hur kvinnor som utsatts  för misshandel och andra\r\növergrepp bemöts i domstolarna.  I  motionerna Ju443\r\n(m) och Sf326 (fp) påtalas behovet av ökad kompetens\r\nom invandrarkvinnors situation.\r\nI  motionerna  Ju241  (s), Ju391 (m),  Ju398  (s),\r\nJu412  (kd), Ju444 (fp), L319 (mp),  L320  (kd)  och\r\nSo504 (fp)  anförs  att  åtgärder bör vidtas för att\r\nförbättra  barnkompetensen   inom  rättsväsendet.  I\r\nmotion Ju412 preciseras detta yrkande till att gälla\r\ndomstolsväsendet  och i motion  L320  till  dem  som\r\nhandlägger familjemål.  I motionerna Ju451 och Ju453\r\n(båda kd) anförs att personer som förhör barn bör ha\r\nspecialistkompetens. I motion  So496  (s) anförs att\r\npolisen bör anlägga ett barnperspektiv i utredningar\r\nom mäns våld mot kvinnor. I motion Ju310  (s) anförs\r\natt  kompetensen  rörande  barn till frihetsberövade\r\nbör förbättras inom kriminalvården.\r\nI motionerna Ju447 (fp) och Ju448 (mp) förespråkas\r\nen   kompetenshöjning  inom  rättsväsendet   rörande\r\ntrafficking. I motion Ju448 anförs därutöver att det\r\nkrävs  en attitydförändring och ett bättre bemötande\r\nfrån  rättsväsendets   myndigheter   av   offer  för\r\ntrafficking.\r\nI  motionerna  Ju262 (v), Ju356 (flerpartimotion),\r\nK418 (fp) och L350  (c)  anförs att kompetensen inom\r\nrättsväsendet  om  brott  mot  och  situationen  för\r\nhomosexuella,  bisexuella  och   transpersoner   bör\r\nförbättras samt att bemötandet av dessa personer bör\r\nförbättras.   I   motion  K418  anförs  därtill  att\r\nrutinerna vid upptagande  av anmälan om sådana brott\r\nmåste  förbättras. I motionerna,  Ju342  (v),  Ju444\r\n(fp), Ju479  (fp),  K418 (fp) och So568 (mp) påtalas\r\nett  behov av ökad kompetens  om  våld  i  samkönade\r\nrelationer.  I motion K418 (fp) påtalas ett behov av\r\nökad kompetens  om och insatser mot hedersrelaterade\r\nbrott    mot    homosexuella,     bisexuella     och\r\ntranspersoner.   I  motion  Ju356  (flerpartimotion)\r\npåtalas   behovet   av    utbildningsinsatser   inom\r\nrättsväsendet om den år 2002 genomförda ändringen av\r\n29 kap. 2 § 7 brottsbalken,  innebärande att det vid\r\nstraffvärdesbedömning,     som    en     försvårande\r\nomständighet, skall beaktas  om motivet till brottet\r\nvarit offrets sexuella läggning.\r\nI motion Ju262 (v) anförs att  det  föreligger ett\r\nbehov  av ökad kompetens inom rättsväsendet  rörande\r\nbrott med rasistiska motiv.\r\nI motionerna  Ju444  (fp)  och  Ju453 (kd) påtalas\r\nvikten  av  ett  bättre  bemötande  av och  en  ökad\r\nkompetens  om  brottsoffer  inom  rättsväsendet.   I\r\nmotion  Ju369  (m) påtalas betydelsen av att polisen\r\nbemöter brottsoffer  på  ett  professionellt sätt. I\r\nmotion  Ju444  (fp)  anförs  att  kompetensen   inom\r\nrättsväsendet om invandrare som brottsoffer bör öka.\r\nI   motion  So272  (m)  anförs  att  kompetensen  om\r\nfunktionshindrade som brottsoffer också bör öka.\r\nI motion  Ju355  (v) anförs att det bör genomföras\r\nutbildningsinsatser inom polisväsendet om bl.a. etik\r\noch moral. I motion  Ju388 (s) anförs i mer allmänna\r\nordalag att polisen bör vara bättre i sitt bemötande\r\nav allmänheten.\r\nI  motion  Ju349 (c) anförs  att  kompetenshöjande\r\nåtgärder bör vidtas  inom rättsväsendets myndigheter\r\nför att korta handläggningstiderna där. I motionerna\r\nJu210 (m) och Ju456 (s)  anförs att kompetensen inom\r\nrättsväsendet  om  brott  mot   djurskyddslagen  bör\r\nförbättras. I motionerna Ju226 (m)  och  Ju412  (kd)\r\nefterfrågas     ökad    miljöbrottskompetens    inom\r\nrättsväsendet. I  motion Ju329 (s) påtalas ett behov\r\nav    ökad   kompetens   inom    rättsväsendet    om\r\narbetsmiljöbrott. I motionerna Ju302 (m), Ju328 (fp)\r\noch  Ju468   (s)   förespråkas  inrättandet  av  ett\r\nnationellt  resurscentrum   för  brottsbekämpning  i\r\nLinköpingsregionen.\r\nI   motion   Ju369   (m)  begärs  att   det   inom\r\npolisväsendet införs tydliga  rutiner  för hantering\r\nav   klagomål   och   synpunkter  från  allmänheten.\r\nMotionärerna pekar på att  det  sällan  vidtas några\r\nåtgärder från polisens sida i fall då det inte finns\r\nskäl  att  inleda förundersökning. Det anförs  bl.a.\r\natt polisen  bör  ta  till vara lämnade synpunkter i\r\nsyfte att förbättra verksamheten  och  att  den  som\r\nframfört  en  synpunkt  bör  få en förklaring och, i\r\nförekommande fall, en ursäkt.\r\nUtskottet instämmer i vad som  anförs i motionerna\r\nom    betydelsen   av   att   de   anställda    inom\r\nrättsväsendets  olika myndigheter har hög kompetens.\r\nUtskottet ser det  också  som  självklart att de som\r\nkommer   i   kontakt   med   myndigheterna,    t.ex.\r\nbrottsoffer, skall få ett korrekt och professionellt\r\nbemötande  från  myndighetsföreträdare. Dessa frågor\r\när  av  central  betydelse   för   möjligheten   för\r\nrättsväsendets  myndigheter att fullgöra sin uppgift\r\natt   värna   den   enskildes    rättstrygghet   och\r\nrättssäkerhet  samt för det övergripande  målet  för\r\nkriminalpolitiken, att minska brottsligheten och öka\r\nmänniskors   trygghet.   Utskottet   kan   samtidigt\r\nkonstatera  att   det   inom   rättsväsendets  olika\r\nmyndigheter kontinuerligt vidtas omfattande åtgärder\r\nför  att öka kompetens hos all personal  inom  de  i\r\nmotionerna   berörda  områdena,  som  också  i  stor\r\nutsträckning handlar  om  prioriterad  brottslighet.\r\nMyndigheterna uppmärksammar också betydelsen av goda\r\nrutiner  och ett bra bemötande av dem som  kommer  i\r\nkontakt  med  rättsväsendets  myndigheter.  Även  om\r\nmycket  alltså   har   gjorts   och   görs   ute  på\r\nrättsväsendets myndigheter för att tillgodose  dessa\r\nbehov   är   det   angeläget   att  ansträngningarna\r\nintensifieras under de kommande  åren.  Åtgärder för\r\natt  höja  kompetensen  och uppfylla skyldigheter  i\r\ndetta  avseende  bör naturligtvis  prioriteras  inom\r\nramen   för  respektive   myndighets   anslag.   Med\r\nhänvisning  till vad som nu anförts finner utskottet\r\ninte  anledning   för   riksdagen   att  göra  något\r\ntillkännagivande i dessa frågor.\r\nUtskottet instämmer också i vad motionärerna bakom\r\nmotion  Ju369 anför om hanteringen av  klagomål  och\r\nsynpunkter  på  polisen. Det framstår som självklart\r\natt den som framför  synpunkter på polisen skall bli\r\nkorrekt bemött. Här kan  först betonas vikten av att\r\nde  anställda  som i sin tjänstgöring  har  att  mer\r\nregelmässigt ta  emot  klagomål  och synpunkter från\r\nallmänheten  är  lämpade för sådana  uppgifter.  Ett\r\nkorrekt och vänligt  bemötande när klagomål framförs\r\nkan förhindra uppkomsten  av  nya  problem.  Det  är\r\nockså  angeläget att polisen tar till sig berättigad\r\nkritik och andra goda synpunkter och beaktar dessa i\r\nsitt arbete  med  att  förbättra  verksamheten.  Med\r\ndetta  sagt finner utskottet inte att det föreligger\r\nnågot behov  av  ett  särskilt tillkännagivande från\r\nriksdagen i frågan.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga i\r\ndetta avsnitt behandlade  motioner  i här behandlade\r\ndelar.\r\n\r\nPolisväsendet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt redogörs för polisväsendets\r\nresultat    under    verksamhetsåret    2002.\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning  att\r\npolisen i stort  fullgjort de mål som ställts\r\nupp för dess verksamhet  men  att ytterligare\r\ninsatser krävs på vissa områden.  I avsnittet\r\ntar    utskottet    vidare   ställning   till\r\ninriktningen  av  polisväsendets   verksamhet\r\nunder år 2004. Utskottet behandlar också  ett\r\nstort  antal motionsyrkanden rörande polisens\r\norganisation,   polisens   resursutnyttjande,\r\nsamverkan   mellan  Rikskriminalpolisen   och\r\nSäkerhetspolisen,  polisens prioriteringar av\r\nolika     brottstyper,    polisförsörjningen,\r\nresursfördelningen     mellan     de    olika\r\npolismyndigheterna   och   kostnaderna    vid\r\nregeringsbeslutade     evenemang.    Samtliga\r\nmotioner avstyrks med hänvisning  till  bl.a.\r\npågående         beredningsarbete        inom\r\nRegeringskansliet   och   Rikspolisstyrelsen.\r\nJämför reservationerna 2-18 samt de särskilda\r\nyttrandena 6-9.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nPolisens verksamhet syftar  till  att  förebygga och\r\nbeivra   brott,  upprätthålla  allmän  ordning   och\r\nsäkerhet samt  att i övrigt tillförsäkra allmänheten\r\nskydd och annan hjälp.\r\n\r\nRikspolisstyrelsen      (RPS)      är      central\r\nförvaltningsmyndighet   för  polisväsendet  och  har\r\ntillsyn  över  detta.  Till  Rikspolisstyrelsen  hör\r\nSäkerhetspolisen,      Rikskriminalpolisen       och\r\nPolishögskolan.   Styrelsen  är  chefsmyndighet  för\r\nStatens        kriminaltekniska        laboratorium.\r\nRikspolisstyrelsen  ingår också i samverkansområdena\r\nSpridning   av   allvarliga    smittämnen,   giftiga\r\nkemikalier   och  radioaktiva  ämnen   samt   Skydd,\r\nundsättning och  vård.  Samverkansområdena redovisas\r\nunder  utgiftsområde 6 Försvar  samt  beredskap  mot\r\nsårbarhet.\r\nI varje  län  finns en polismyndighet som ansvarar\r\nför polisverksamheten  där. Polismyndigheten leds av\r\nen polisstyrelse. Den består  av  myndighetens  chef\r\noch   det  antal  övriga  ledamöter  som  regeringen\r\nbestämmer och även utser.\r\nDen 31 december  2002  fanns  det 22 918 anställda\r\ninom polisen (se tabell nedan). Av  dem  var  16 149\r\npoliser   och  6  769  civilanställda.  Jämfört  med\r\nutgången av år 2001 hade antalet poliser ökat med 29\r\noch civilanställda med 184.\r\n\r\nAnställda inom polisen åren 1997-2002\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År    | Antalet      |Därav poliser |   Därav      |\r\n|      |anställda     |              |civilanställda|\r\n|      |  den 31      |              |              |\r\n|      | december     |              |              |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1997  |  22 755      |  16 783      |   5 972      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1998  |  21 951      |  16 429      |   5 522      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1999  |  22 009      |  16 201      |   5 808      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2000  |  22 294      |  16 089      |   6 205      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2001  |  22 705      |  16 120      |   6 585      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2002  |  22 918      |  16 149      |   6 769      |\r\n-----------------------------------------------------\r\nResultatuppföljning\r\n\r\nDe   övergripande   målen   för   polisväsendet   är   att\r\ntillförsäkra den enskilde rättssäkerhet och rättstrygghet,\r\nförebygga och upptäcka brott, öka människors trygghet samt\r\natt se  till att den som har begått brott identifieras och\r\nlagförs.   Tiden   från   brottsanmälan   till   dom   och\r\nstraffverkställighet skall förkortas.\r\n\r\nFöljande verksamhetsmål ställdes upp för år 2002.\r\n\r\nPolisorganisationen\r\n\r\nRisken  för  att  brott  begås  skulle minska. Lagföringen\r\nskulle öka och genomströmningstiderna  förkortas.  De icke\r\nbrottsbekämpande arbetsuppgifterna skulle utföras med  god\r\nservice,  hög  tillgänglighet  samt  med snabb och korrekt\r\nhandläggning.\r\n\r\nI  budgetpropositionen delas Politikområde  Rättsväsende\r\nin i sex  verksamhetsområden,  nämligen brottsförebyggande\r\narbete,  utredning  och  lagföring,   dömande  verksamhet,\r\nverkställighet av påföljd, reparativ verksamhet  och övrig\r\nverksamhet.  Verksamhetsområdena  delas  i  sin  tur in  i\r\nverksamhetsgrenar.  En  verksamhetsgren kan ha samma  namn\r\nsom  verksamhetsområdet. Inom  ett  verksamhetsområde  kan\r\nflera myndigheter bedriva verksamhet.\r\nUppgifter   om   polisväsendets  resultat  för  år  2002\r\nredovisas huvudsakligen mot bakgrund av de mål som angetts\r\nför verksamhetsområdena  1  Brottsförebyggande  arbete,  2\r\nUtredning  och  lagföring  och  6 Övrig verksamhet, med en\r\nvidare  uppdelning  på verksamhetsgrenar  inom  respektive\r\nverksamhetsområde. Utskottet följer den uppdelningen.\r\nSåvitt gäller brottsförebyggande  verksamhet i allmänhet\r\nkan  det  konstateras att det år 2002 anmäldes  drygt  1,2\r\nmiljoner brott,  vilket  är  den  högsta siffran någonsin.\r\nRikspolisstyrelsens   bedömning   är   att    målet    för\r\npolisorganisationen   uppfylldes  genom  att  verksamheten\r\nutvecklades och förbättrades. Det konstateras dock att det\r\nbrottsförebyggande arbetet  i  betydande utsträckning fått\r\nstå    tillbaka    för    akuta    verksamhetskrav.    Det\r\nproblemorienterade underrättelseledda arbetet inriktades i\r\nallt   större  utsträckning  mot  vissa  personer,   t.ex.\r\nvaneförbrytare,  brottsoffer  och brottsaktiva ungdomar, i\r\nstället  för  att  som  tidigare inriktas  mot  tider  och\r\nplatser med hög risk för  brottslig  verksamhet. Ett antal\r\naktiviteter  genomfördes  för  att  de  brottsförebyggande\r\nstrategierna  skulle få genomslag i verksamheten.  Omkring\r\nen tredjedel av polismyndigheterna lyckades dock förstärka\r\nverksamheten i  närpolisområdena.  För  att underlätta för\r\npolisen att kvalitetssäkra det brottsförebyggande  arbetet\r\nhar regeringen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att\r\ni samråd med Rikspolisstyrelsen göra en sammanställning av\r\nvilka  polisiära  åtgärder  mot  olika  typer av brott som\r\nforskning  eller  beprövad  erfarenhet  visat  fungerar  i\r\nSverige.  Sammanställningen  skall  vara utformad  så  att\r\npolisen  på  ett  enkelt  sätt  kan använda  de  beskrivna\r\nåtgärderna  i projekt för att förebygga  brott.  Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 15 mars 2004.\r\nNär det sedan  gäller  brottsförebyggande  åtgärder  mot\r\nvissa   brottstyper  anges  att  de  flesta  myndigheterna\r\nprioriterade  narkotikabrottsligheten,  bl.a. genom att ta\r\nfram  strategier mot den brottsligheten. Ungdomar  ägnades\r\nsärskild  uppmärksamhet  i  detta  arbete,  bl.a.  förekom\r\nsamverkan med lokala brottsförebyggande råd, socialtjänst,\r\nskolor  och frivilligorganisationer. Vid några myndigheter\r\nägnades   bl.a.   gatulangning   särskild   uppmärksamhet.\r\nBrottsfrekventa  platser,  vaneförbrytare, förhindrande av\r\nnyrekrytering och grova narkotikabrott är andra frågor där\r\ninsatser gjorts.\r\nFör    att   förebygga   våldsbrottslighet    genomförde\r\npolismyndigheterna  insatser  mot  bl.a.  ordningsstörande\r\nungdomar i centrum samt våld i krogmiljö och i samband med\r\nidrottsevenemang. Rikspolisstyrelsen har vidare avgett sin\r\nårliga vapenrapport som bl.a. innehåller en redovisning av\r\nområden där det föreligger behov av lagstiftningsåtgärder.\r\nDet  brottsförebyggande  arbetet  inom områdena  våld  mot\r\nkvinnor och barn utvecklades. Här kan  pekas  på samverkan\r\nmed  socialtjänsten  och  sjukvården  men  även med  andra\r\norganisationer såsom brottsofferjourer och olika kris- och\r\nstödcentrum.  Samtliga  polismyndigheter skapade  åtgärds-\r\neller policydokument som rör våld mot kvinnor.\r\nPolismyndigheternas förebyggande  åtgärder mot brott med\r\nrasistiska,   främlingsfientliga,   antisemitiska    eller\r\nhomofobiska   inslag   samt   olaga  diskriminering  avsåg\r\nföreträdesvis     samverkan     med     bl.a.      krogar,\r\nidrottsarrangörer  och  skolor  samt  utbildning  av såväl\r\npoliser  som  ordningsvakter.  Rikspolisstyrelsen  har   i\r\nsamarbete  med Riksåklagaren anordnat konferenser om bl.a.\r\nhatbrott och Internet samt hets mot folkgrupp. I samverkan\r\nmed Säkerhetspolisen,  Riksåklagaren  och Justitiekanslern\r\nframställdes   material   för   att   sprida  kunskap   om\r\nhatbrotten.\r\nPolismyndigheterna  arbetade  på  olika   sätt  för  att\r\nförebygga trafikbrott. De nya projekten rörde framför allt\r\ntung trafik, mopedkontroller och en försöksverksamhet  med\r\nautomatisk   hastighetsövervakning.   Utfallet  visar  att\r\nantalet  olyckor minskat, särskilt de med  dödlig  utgång.\r\nFörsöksverksamheten     medförde     dessutom    betydande\r\nhastighetssänkningar  på berörda vägsträckor.  Statistiken\r\nför trafikövervakningen  visar  att  antalet  rapporterade\r\nhastighetsöverträdelser,  rattfylleri-  och  beteendebrott\r\nökat. Polisen utför flygande inspektioner samt kontroll av\r\nförares    kör-   och   vilotider   enligt   en   särskild\r\nramöverenskommelse  med Vägverket. Under år 2002 nådde det\r\nantal  kontroller som  polisen  utfört  inte  överenskomna\r\nnivåer.\r\nNär  det   gäller  polisens  roll  i  storstadspolitiken\r\nnoterar  Rikspolisstyrelsen  att  den  ger  polisen  ökade\r\nmöjligheter  att förmedla sin kunskap om vad som bör göras\r\nför att öka tryggheten  och minska brottsligheten. Polisen\r\nfår också ökad kunskap om  vidtagna åtgärder i kommunerna,\r\nt.ex.    trygghetsmätningar.   Brottsförebyggande    rådet\r\nredovisade  i  april  2003  ett  uppdrag  att genomföra en\r\nstudie  av de brottsförebyggande frågornas betydelse  inom\r\nramen för  storstadsarbetet.  Enligt  studien är bilden av\r\npolisens  medverkan i storstadsarbetet splittrad,  men  de\r\nkritiska rösterna dominerar. En av orsakerna till kritiken\r\när   att   polisens    roll    initialt    var    otydlig.\r\nRikspolisstyrelsen  redovisade  därefter  sin  syn  på hur\r\npolisens  roll  i  den  nationella  storstadspolitiken kan\r\nutvecklas.   Styrelsen   påpekade   bl.a.   att    berörda\r\npolismyndigheter  måste  ha  ett  inflytande  på de lokala\r\nutvecklingsavtalen, eftersom de beslutade åtgärderna  ofta\r\nförutsätter polisens medverkan.\r\nUtvecklingen  av  polisens  brottsutredande verksamhet i\r\nallmänhet   åskådliggörs  i  följande   tabell.   Vid   en\r\njämförelse mellan  de  följande tabellerna i detta avsnitt\r\noch de som finns i budgetbetänkanden  avseende  budgetåret\r\n2002 och tidigare år förekommer differenser rörande  vissa\r\nsiffror.  Det  beror  huvudsakligen  på  att  polisen från\r\nmitten  av  år 2001 ändrade definitionen på våldsbrott  så\r\natt  olaga hot  därefter  ingår  i  den  kategorin.  Vissa\r\nekobrott  har  även  förts över till Ekobrottsmyndighetens\r\nstatistik.\r\nDe  uppgifter som nu  redovisas  i  tabellerna  är,  med\r\nundantag  av uppgifterna om genomströmningstid, värden som\r\nräknats  fram   med  beaktande  av  dessa  förändringar  i\r\npolisens statistik även för åren före år 2000.\r\nRiksdagens  revisorer   har   på   utskottets  initiativ\r\ngranskat avskrivningar av brott inom polisen. Revisorernas\r\ngranskning visar att polisens avskrivningar  av  brott kan\r\npåverka flera av de resultatmått som används för att  mäta\r\nutredningsverksamheten.    Polisen    har   därmed   stora\r\nmöjligheter    att    påverka   sin   resultatredovisning.\r\nOklarheter om hur polisens resultat skall tolkas försvårar\r\nRikspolisstyrelsens  och   statsmakternas   bedömning   av\r\nresultaten   och   därmed   styrningen   av  polisen.  Den\r\nofficiella  kriminalstatistiken  har  en rad  brister  som\r\nförsvårar  bedömningen  av  polisens utredningsverksamhet.\r\nBrott som direktavskrivs finns  inte  med  i  statistiken.\r\nOlika   beslutsmotiveringar   som   används   när  polisen\r\navskriver  brott  redovisas  på  olika sätt i statistiken.\r\nVissa beslutsmotiveringar innebär  att  brotten  betraktas\r\nsom  uppklarade  medan andra innebär att brotten betraktas\r\nsom  ouppklarade.  Att   brott  redovisas  som  uppklarade\r\nbehöver  inte innebära att  en  gärningsman  bundits  till\r\nbrottet (Rapport 2002/03:19 s. 58 f.).\r\n\r\nUtredningsverksamheten åren 1997-2002\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År   |Inkomna |Till    |Genomström-|Balans 31.12   |\r\n|     |        |        |ningstider|                |\r\n|     |ärenden |åklagare|          |                |\r\n----------------------------------------------------\r\n|     |        |        |          |Totalt|varav >1|\r\n|     |        |        |          |      |  år    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1997 |1 159   |185 602 |41 dagar  |187   |40 625  |\r\n|     |018     |        |          |754   |(22 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998 |1 174   |186 899 |47 dagar  |164   |39 742  |\r\n|     |730     |        |          |500   |(24 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999 |1 153   |172 331 |48 dagar  |160   |30 895  |\r\n|     |103     |        |          |566   |(19 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000 |1 163   |189 368 |44 dagar  |155   |29 800  |\r\n|     |187     |        |          |173   |(19 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001 |1 141   |187 244 |43 dagar  |136   |22 555  |\r\n|     |912     |        |          |996   |(16 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002 |1 197   |189 179 |37 dagar  |136   |21 001  |\r\n|     |197     |        |          |438   |(15 %)  |\r\n----------------------------------------------------\r\nAntalet  inkomna   ärenden   ökade   alltså   något  medan\r\ngenomströmningstiderna    -    som    redovisas   med   en\r\ngenomsnittssiffra   -  och  antalet  balanserade   ärenden\r\nminskade  något.  Antalet   ärenden  som  redovisats  till\r\nåklagare  minskade  för  andra året  i  rad.  Antalet  och\r\nandelen avskrivna ärenden  har  ökat till 892 581 (74,6 %)\r\njämfört med 840 227 (73,6 %) år 2001. Regeringen anför att\r\nresultatutvecklingen i sin helhet för år 2002 tyder på att\r\ndet     skapats    goda    förutsättningar     för     att\r\nutredningsverksamheten  skall  utvecklas  till det bättre.\r\nUtvecklingen     varierar     dock     betydligt    mellan\r\npolismyndigheterna. Under året genomfördes  en satsning på\r\npolisiär    förundersökningsledning.    Anpassningen    av\r\narbetstidens    förläggning   för   utredningsverksamheten\r\nfortsatte. Åtgärderna  avspeglar  sig dock ännu inte fullt\r\nut  i resultatet. Statistik från Brottsförebyggande  rådet\r\n(BRÅ)  visar  att  mellan åren 1997 och 2001 ökade antalet\r\nsåväl  anmälda  våldsbrott  som  misstänkta  personer  för\r\nsådana  brott  betydligt  mer  än  de  personer  som  blev\r\nlagförda. - Av de  inkomna  ärendena ökade främst polisens\r\negeninitierade  ärenden,  i  första   hand   ärenden  inom\r\nområdena    narkotika    och    trafik.    Även    antalet\r\nvåldsbrottsärenden,   främst  misshandel  och  olaga  hot,\r\nfortsatte att öka. Ekobrott är den enda ärendekategori som\r\nminskade något under år 2002 jämfört med år 2001, från 978\r\ntill 970 ärenden. Antalet  utfärdade ordningsförelägganden\r\nökade med 11,4 % till 239 828 under år 2002 jämfört med år\r\n2001.   -  Utredningsverksamheten   kräver   allt   större\r\nresurser.  En  särskilt  stor  ökning  år  2002  märks för\r\nnarkotika-  och  våldsbrottsärenden.  Det gäller vare  sig\r\nmätningen avser utredningstimmar eller  kostnader.  Enligt\r\nRikspolisstyrelsen   bidrog  detta  förmodligen  till  att\r\nuppklaringsprocenten för  bl.a.  tillgreppsbrott  minskade\r\nnågot under år 2002.\r\n\r\nUtvecklingen i fråga om narkotikabrottsligheten beskrivs i\r\nföljande tabell.\r\n\r\nNarkotikabrottsligheten åren 1997-2002\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År   |Inkomna | Till    |Genomström-|Balans 31.12  |\r\n|     |        |         |          |               |\r\n|     |ärenden |åklagare |ningstider|               |\r\n----------------------------------------------------\r\n|     |        |         |          |Totalt|varav >|\r\n|     |        |         |          |      | 1 år  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1997 |21 979  |15 621   |74 dagar  |5 900 |803 (14|\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998 |22 471  |16 277   |76 dagar  |5 687 |938 (16|\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999 |22 172  |15 813   |81 dagar  |5 941 |786 (13|\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000 |22 963  |16 378   |87 dagar  |5 970 |701 (11|\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001 |23 626  |17 011   |83 dagar  |6 127 |569 (9 |\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002 |28 088  |19 118   |78 dagar  |7 242 |552 (8 |\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |\r\n----------------------------------------------------\r\nAntalet  inkomna  narkotikabrottsärenden har under de  två\r\nsenaste åren ökat från 22 963 till 28 088. Antalet ärenden\r\nredovisade till åklagare  har  ökat  två  år i rad, liksom\r\nantalet  beslag. Tillgången på narkotika rapporteras  vara\r\ngod  och prissänkningar  beträffande  flera  preparat  har\r\nnoterats.     De    flesta    myndigheterna    prioriterar\r\nnarkotikabrottsligheten.   Generellt   görs  insatser  mot\r\ninnehav     och     eget    bruk    av    ordnings-    och\r\nnärpolisavdelningar,      medan      de     länsgemensamma\r\nnarkotikaenheterna arbetar mot den grova  och organiserade\r\nbrottsligheten. Antalet anmälda brott för innehav och eget\r\nbruk av narkotika ökade jämfört med år 2000.\r\n\r\nVad  gäller  våld mot kvinnor och barn anför  regeringen\r\nbl.a. följande.  Antalet anmälda brott om våld mot kvinnor\r\nökade under år 2002. Även antalet anmälda misshandelsbrott\r\nmot barn ökade, såväl  i åldersgruppen 0-6 år som 7-14 år.\r\nFlera  polismyndigheter menar  att  det  finns  ett  stort\r\nmörkertal   och   att   den   faktiska  brottsligheten  är\r\nsvårbedömd.  De  flesta  polismyndigheterna   har   utsett\r\nutredare  med  särskild  kompetens för att utreda våld mot\r\nkvinnor och barn. Polisen  i Stockholm och Skåne har låtit\r\nsamlokalisera polisens handläggare  i  dessa  ärenden  med\r\nåklagare,    för    att    åstadkomma    en    effektivare\r\nbrottsutredningsverksamhet.  - Utskottet har inhämtat  att\r\ndetta för Stockholms del avser  polisen i Söderort och för\r\nSkåne rör Malmö polisområde. - Regeringen anför vidare att\r\nflertalet myndigheter redovisar att  de  genom fortlöpande\r\ninterna   diskussioner   och   utbildningsinsatser    ökat\r\npersonalens        motivation        och        förbättrat\r\nförstahandsåtgärderna  samt  polisens  bemötande och  stöd\r\ntill brottsoffer och vittnen i samband med  utredning  och\r\nlagföring.\r\nDe  åtgärder  som  vidtagits inom utredningsverksamheten\r\nnär det gäller våld mot  kvinnor  avser  i allt väsentligt\r\näven  utredningar  avseende våld mot barn. Därtill  kommer\r\nspeciella åtgärder för  barn,  vilka främst varit tillgång\r\ntill  särskilt utbildade utredare  för  förhör  med  barn,\r\ntidig     kontakt      med     vårdnadshavare,     kortare\r\nhandläggningstider,  anpassade   väntrum   för   anhöriga,\r\nförhörsrum för videoinspelning och förbättrade rutiner för\r\nunderrättelse  till  socialtjänsten.  En  betydligt större\r\nandel  av  våld  mot barn klaras upp än vad som  i  övrigt\r\ngäller för våldsbrotten.\r\nUtvecklingen i fråga  om  våldsbrott beskrivs i följande\r\ntabell. Vad gäller åren 1999 och 2000 har justerade värden\r\ninte  kunnat  erhållas avseende  genomströmningstider  och\r\nuppgifter om balans.\r\n\r\nUtvecklingen avseende våldsbrott åren 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n|År   |Inkomna |Till  |Genomström-| Balans 31.12   |\r\n|     |        |åklagare|ningstider|               |\r\n|     |ärenden |      |          |                 |\r\n----------------------------------------------------\r\n|     |        |      |          |Totalt  |varav >1|\r\n|     |        |      |          |        |  år    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999 |87 794  |24    |  -       | -      |  -     |\r\n|     |        |799   |          |        |        |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000 |89 785  |24    |  -       | -      |  -     |\r\n|     |        |932   |          |        |        |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001 |93 121  |24    |122 dagar |33 049  |4 109 (12\r\n|\r\n|     |        |145   |          |        |  %)    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002 |97 251  |24    |108 dagar |32 209  |4 104 (13\r\n|\r\n|     |        |204   |          |        |  %)    |\r\n----------------------------------------------------\r\nSom framgår av  tabellen ökade antalet anmälda våldsbrott.\r\nÖkningstrenden  för   anmälda   misshandelsbrott   utomhus\r\nfortsätter,  liksom  den  kraftiga ökningen av anmälningar\r\navseende brottet olaga hot.  I  dag utförs många olaga hot\r\nmed hjälp av elektroniskt medium  vilket  gör  det svårare\r\nför  polisen att identifiera gärningsmannen. Även  antalet\r\nanmälda  rån  ökade  under  år  2002.  Det  totala antalet\r\nutredningstimmar  för  våldsbrott ökade med 9,1 %  jämfört\r\nmed   föregående   år.  Andelen   våldsbrottsärenden   som\r\nredovisades till åklagare  minskade  år  2002  från 25,9 %\r\ntill 24,9 %. Genomströmningstiderna och antalet  ärenden i\r\nbalans minskade. - Samtliga polismyndigheter anser att det\r\npå grund av bl.a. mörkertalet är svårt att bedöma  hur den\r\nfaktiska   brottsligheten   utvecklas.  I  Värmland  visar\r\nmedborgarundersökningar  dock  på  en  faktisk  ökning  av\r\nvåldsbrotten.\r\n\r\nVad  gäller  ekonomisk  brottslighet  redovisas  minskat\r\nantal inkomna ärenden, 970  stycken, och ärenden i balans,\r\nvilket även var fallet under år 2001. Genomströmningstiden\r\nminskade  från 391 till 377 dagar.  Även  andelen  ärenden\r\ntill åklagare  minskade under år 2002. Det kan påpekas att\r\nde   allra   flesta    ekobrottsärendena    handläggs   av\r\nEkobrottsmyndigheten,  vars  verksamhet  redovisas  längre\r\nfram i betänkandet.\r\nNär det gäller brott med rasistiska, främlingsfientliga,\r\nantisemitiska   eller   homofobiska   inslag  samt   olaga\r\ndiskriminering noteras att antalet anmälda  brott avseende\r\nhets mot folkgrupp under år 2002 minskat till 668, jämfört\r\nmed  744  under  år  2001.  Antalet anmälda fall av  olaga\r\ndiskriminering ökade till 255  jämfört  med  217  under år\r\n2001, vilket å andra sidan var det lägsta antalet sedan år\r\n1997.  Den  tydligaste  trenden  under  år 2002 var enligt\r\nSäkerhetspolisen  den  markanta  ökningen  av   brott  med\r\nantifascistiskt/vänster-ideologiskt  motiv  och brott  som\r\nriktar  sig olika former av djurhållning. Antalet  anmälda\r\nbrott inom  denna  kategori ökade med 45 % till totalt 870\r\nunder år 2002, varav brott som riktar sig mot olika former\r\nav   djurhållning   ökade    mest.   -   Kontakterna   med\r\nSäkerhetspolisen     och     mellan    utrednings-     och\r\nkriminalunderrättelseverksamheten  förbättrades. Särskilda\r\nrutiner för att identifiera och samordna  ärenden av denna\r\ntyp infördes.\r\nVad  gäller  ungdomsbrottsligheten anför regeringen  att\r\nantalet ungdomsärenden  ökat  för  första  gången sedan år\r\n1998.    Enligt    Rikspolisstyrelsens   uppfattning    är\r\nutvecklingen av polisens  arbete  med ungdomar i riskzonen\r\nsvårtolkad. Antalet gånger misstänkta  ungdomar förekommer\r\ni  anmälningsregister  i  relation  till alla  ungdomar  i\r\nåldersgruppen 12-17 år fortsätter att minska i förhållande\r\ntill  föregående år vid alla polismyndigheter  utom  fyra.\r\nÄven antalet  individer  som är misstänkta i relation till\r\nåldersgruppen är färre år  2002 än de två föregående åren.\r\nMinskningen i förhållande till  år  2001  är 12 %. Antalet\r\nlagförda ungdomar visar inte motsvarande nedgång.  Andelen\r\närenden  redovisade  till åklagare eller socialförvaltning\r\nhar    de    senaste   åren   varit    ganska    konstant.\r\nGenomströmningstiden minskade något till 51 dagar, jämfört\r\nmed 53 dagar år 2001.\r\nRörande handel  med människor för sexuella ändamål anges\r\natt det enligt Rikspolisstyrelsens  rapportering  skett en\r\nfortsatt   ökning   av  informationsinflödet  och  antalet\r\ninkomna ärenden till  Rikskriminalpolisen.  Trots detta är\r\ndet  svårt  att bedöma om det skett en faktisk  ökning  av\r\nantalet kvinnor  som  är  offer för handel i Sverige. Ofta\r\nvisar   sig  tips  om  människohandel   och   prostitution\r\negentligen  röra  svartarbete  eller  annan  brottslighet,\r\nt.ex.  narkotikabrott.  Det  har  ibland  framkommit   att\r\nprostituerade  kvinnor  haft  uppehållstillstånd och varit\r\nväl etablerade i det svenska samhället.  Med  hänsyn  till\r\ndetta  och  till  att  en  hel del information aldrig blir\r\nbekräftad är det enligt Rikskriminalpolisen  svårt att dra\r\nnågra slutsatser om omfattningen av handeln med kvinnor.\r\nFör    att   öka   kunskapen   om   människohandel   har\r\nRikskriminalpolisen   genomfört   årliga   seminarier  och\r\nutbildningar    för   berörda   myndigheter.   Vid   flera\r\nmyndigheter i landet  har man dessutom avsatt resurser för\r\narbete mot människohandel,  vilket  lett till att brott av\r\ndenna   typ,  och  även  annan  brottslighet,   uppdagats.\r\nRikskriminalpolisen      indikerar      emellertid     att\r\nambitionsnivån varierar mellan polismyndigheterna  när det\r\ngäller att utreda ärenden rörande människohandel.\r\nAntalet anmälda miljöbrott minskade något jämfört med år\r\n2001.  Antalet redovisade ärenden till åklagare ökade  med\r\n5 % till  686. Genomströmningstiderna ökade med 221 % till\r\n228  dagar  under  åren  2000-2002.  Ärendebalansen  ökade\r\njämfört med år  2001 med 18 % till 3 024 ärenden, varav en\r\nstor del utgör mindre allvarliga miljöbrott. Under år 2002\r\nökade utredarnas  kompetens,  bl.a.  genom rekrytering och\r\nkompetensutveckling.  Rikspolisstyrelsen   samarbetar  med\r\nStatens  kriminaltekniska laboratorium i ett  projekt  för\r\natt höja kvaliteten  på  teknisk bevisning vid miljöbrott.\r\nMånga polismyndigheter har  utvecklat samverkansformer med\r\nlänsstyrelserna, kommunerna, tillsynsmyndigheterna, lokala\r\nmiljökontor, högskolor m.m. för att möta det ökade antalet\r\nmiljöbrott.\r\nVad gäller internationellt  samarbete  anförs att sådant\r\nbedrivs  främst  inom  EU,  Interpol,  Europol,  Schengen,\r\nAktionsgruppen    mot    organiserad    brottslighet     i\r\nÖstersjöområdet,  inom  Norden  i  form av ett stort antal\r\ninternationella  kontakter  samt  genom   ett   omfattande\r\ninformationsutbyte med rättsvårdande myndigheter  i  andra\r\nländer.   Polismyndigheter   informeras   löpande  om  det\r\ninternationella               samarbetet               och\r\nkriminalunderrättelseregistret  (KUR)  finns  vid samtliga\r\nmyndigheter.    När    det    gäller    utvecklingen    av\r\npolissamarbetet inom EU handlar detta till övervägande del\r\nom  större  möjligheter  för  brottsbekämpande  nationella\r\nmyndigheter   att   utnyttja   Europol.   När  det  gäller\r\nAktionsgruppen    mot    organiserad    brottslighet     i\r\nÖstersjöområdet   har   ett  antal  operativa  aktiviteter\r\ngenomförts. Rikspolisstyrelsen  konstaterar att det krävts\r\nomprioriteringar  för  att  kunna  genomföra  det  alltmer\r\nökande internationella arbetet och att  detta påverkat det\r\nnationella underrättelse- och utredningsarbetet  negativt.\r\nSom    exempel   på   den   ökade   belastning   som   det\r\ninternationella  arbetet  genererar  på  lokal  nivå nämns\r\npolisen i Skåne som under år 2002 mottagit fler än  1  000\r\nskrivelser  med  begäran  om  brottsutredningar från annat\r\nland, främst Danmark. - Endast inom ramen för projekt inom\r\nAktionsgruppen    mot    organiserad     brottslighet    i\r\nÖstersjöområdet    bedöms    integreringen   mellan    det\r\ninternationella samarbetet och  det  nationella arbetet ha\r\nvarit framgångsrik.\r\nRörande  Schengensamarbetet och gränskontroll  pekas  på\r\natt Sverige  sedan  den  25  mars  2001  deltar fullt ut i\r\nSchengensamarbetet, vars syfte är att förverkliga den fria\r\nrörligheten  för  personer  inom  EU.  För  att  uppnå  en\r\nenhetlig  standard  rörande den yttre gränskontrollen  och\r\noptimera gränssamarbetet  pågår  ett intensivt arbete inom\r\nEU.   I  stort  sett  samtliga  polismyndigheter   nyttjar\r\nkriminalunderrättelseinformation  i  gränskontrollarbetet.\r\nSchengensamarbetet  resulterade  år 2002  i  ett  stigande\r\nantal träffar i Schengens informationssystem (SIS) när det\r\ngäller   såväl   svenska  efterlysningar   utomlands   som\r\nutländska efterlysningar  i  Sverige.  Därtill  kommer att\r\nnyttjandet av SIS vid kontroller i Sverige ökade.\r\nAntalet poliser i fredsfrämjande insatser uppgår till, i\r\nlikhet  med  föregående  år,  ungefär  100 poliser. Svensk\r\npolis  deltar  i  insatser som leds av Förenta  nationerna\r\n(FN), Organisationen  för  säkerhet och samarbete i Europa\r\n(OSSE) och EU. Svensk polis  deltar  också  i  insatser på\r\nannan multilateral basis. Från och med den 1 januari  2003\r\nhar EU övertagit ansvaret för FN:s polismission i Bosnien.\r\nSverige deltar i missionen med upp till 16 personer.\r\nVad  slutligen  gäller verksamhetsmålet övrig verksamhet\r\nanförs att Rikspolisstyrelsens  samlade  bedömning  är att\r\npolisen  uppnådde  verksamhetsmålet.  Det  beror främst på\r\ngenomförd kompetensutveckling och utökad teknikanvändning.\r\nMöjligheten  för  allmänheten  att  använda  Internet  vid\r\nkontakter  med polisen ökade. Därutöver fortskred  arbetet\r\nmed     att     inrätta      kontaktcentraler.     Antalet\r\npolismyndighetsärenden minskade  med 58 000 till drygt 1,6\r\nmiljoner ärenden under år 2002. Minskningen  gäller främst\r\nhandräckningsärenden. Genomströmningstiden minskade med 13\r\ntill  53  dagar.  Antalet  utlänningsärenden  fördubblades\r\nnästan  under de två senaste åren. Dessa ärenden  är  ofta\r\narbetskrävande.\r\nRegeringen  har med anledning av verksamhetsmålen anfört\r\nbl.a. följande.\r\nI  fråga  om polisens  brottsförebyggande  verksamhet  i\r\nallmänhet ser regeringen positivt på att polisen utvecklat\r\ndet förebyggande  arbetet.  Särskilt värdefullt är att det\r\nproblemorienterade underrättelseledda arbetet blir alltmer\r\ncentralt för att styra polisens  prioriteringar. Samtidigt\r\när  det  emellertid  olyckligt att det  brottsförebyggande\r\narbetet fått stå tillbaka  för  akuta verksamhetskrav. Det\r\nfaller  inom  polisens  ansvar  att uppfylla  de  mål  som\r\nstatsmakterna satt upp för verksamheten. Regeringen kommer\r\natt följa utvecklingen på området. - När polisen sätter in\r\nresurser för att identifiera och  lagföra  gärningsmän kan\r\nden långsiktiga effekten antas bli större om polisen också\r\nsamtidigt avdelar personal med särskild kompetens  på  det\r\nbrottsförebyggande  området,  t.ex.  polisens kunskaper om\r\nhur brottslighet kan byggas bort. - Det  är svårt att mäta\r\neffekten  när  det  gäller  det förebyggande arbetet.  Det\r\nberor  bl.a. på att det sällan  går  att  särskilja  vilka\r\neffekter som har uppkommit till följd av polisens insatser\r\noch vilka  som är en följd av andra aktörers åtgärder. Det\r\när vidare svårt  att  med säkerhet fastställa omfattningen\r\nav den faktiska brottsligheten.  Mörkertalet  är stort för\r\nflera    brottstyper.    Av    det    sagda   följer   att\r\nRikspolisstyrelsen behöver låta måluppfyllelsen  till viss\r\ndel bedömas på grundval av sin kunskap om polisens arbete.\r\nRiksrevisionsverket  har  i en revisionsrapport ifrågasatt\r\nRikspolisstyrelsens   bedömning    att   målet   för   det\r\nbrottsförebyggande  arbetet  uppfyllts.   Regeringen   har\r\ndiskuterat  rapporten  med  Rikspolisstyrelsen.  Rapporten\r\nkommer  att  vara  en  del  av  underlaget  i  arbetet med\r\npolisens  regleringsbrev  för år 2004. Regeringen  noterar\r\nvidare att redovisningen av det brottsförebyggande arbetet\r\nförbättrats genom införandet  av de tre begreppen projekt,\r\ninsatser  och  åtgärder.  Det ger  regeringen  ett  bättre\r\nunderlag för att bilda sig en uppfattning om verksamheten.\r\nNär  det  sedan gäller brottsförebyggande  åtgärder  mot\r\nvissa    brottstyper     anser    regeringen    att    det\r\nbrottsförebyggande arbetet  utvecklats  positivt  under år\r\n2002. Ett exempel på detta är de satsningar som har gjorts\r\ninom  narkotikaområdet.  Det  är  viktigt  att  kampen mot\r\nnarkotika,  i  synnerhet  bland  unga,  ges  fortsatt  hög\r\nprioritet.   Åtgärder   behöver   vidtas   för  att  bl.a.\r\nytterligare  utveckla  samverkan med andra aktörer  i  det\r\nbrottsförebyggande   arbetet.   Det   gäller   också   att\r\nsystematiskt ta till vara de erfarenheter som vunnits från\r\nprojekt, insatser och  åtgärder.  Vad  gäller  arbetet mot\r\nvåld mot kvinnor och barn kan nämnas att polisen  på många\r\nplatser   är   aktiv   när   det  gäller  att  göra  t.ex.\r\nhotbildsanalyser  och  att utarbeta  samverkansformer  med\r\nsocialtjänst, sjukvård,  brottsofferjourer m.fl. Samtidigt\r\nsom utvecklingen på detta  område  varit  positiv på flera\r\nhåll  i landet uppvisar några myndigheter inte  godtagbara\r\nresultat.  Rikspolisstyrelsen  behöver följa upp detta och\r\ngöra en närmare analys av orsakerna till dessa skillnader.\r\nEn viktig åtgärd för att förebygga  våldsbrottslighet är\r\natt   tillse  att  vapenlagstiftningen  är  ändamålsenligt\r\nutformad.  Rikspolisstyrelsens  årliga  vapenrapporter har\r\nmedfört bl.a. att Justitiedepartementet låtit utreda vissa\r\nvapenfrågor,  t.ex.  vapenattrapper  och  soft  air  guns.\r\nArbetet skall redovisas under hösten 2003.\r\nPolisens    arbete   med   att   förebygga   trafikbrott\r\nutvecklades positivt  även  år 2002. Verksamheten har fått\r\nny   kunskap   genom   bl.a.   försöket   med   automatisk\r\nhastighetsövervakning. Arbetet med  kvalitetskontroller av\r\ntrafiken  och  av förare har emellertid  varit  eftersatt.\r\nVerksamheten, som  fyller  en  viktig  funktion  för bl.a.\r\nrättsväsendet,  skall förbättras. Polisen skall med  hjälp\r\nav  kvalitetskontroller  arbeta  för  att  minska  antalet\r\ntrafikfarliga fordon på vägarna.\r\nNär  det gäller polisens roll i storstadspolitiken anser\r\nregeringen  att  utvecklingen i de geografiska områden som\r\ningår i storstadsarbetet  kan bli avgörande för tryggheten\r\npå lång sikt i storstäderna.  Det  är  bra  att polisen nu\r\nutnyttjar de möjligheter som storstadspolitiken  ger.  För\r\ndet  fortsatta arbetet är det angeläget att polisen vidtar\r\nlämpliga åtgärder med anledning av den kritik som framförs\r\ni den ovan nämnda rapporten från Brottsförebyggande rådet.\r\nEnligt   regeringens   bedömning   ger  storstadspolitiken\r\nnaturliga   kontaktytor   för   det   viktiga    polisiära\r\nbrottsförebyggande arbete som t.ex. bör komplettera större\r\nrepressiva  insatser  i  områden  med  hög  eller stigande\r\nkriminalitet.\r\nRörande polisens brottsutredande verksamhet  i allmänhet\r\nser regeringen positivt på Rikspolisstyrelsens arbete  med\r\natt   förbättra   polisens   förundersökningsledning   och\r\nanpassningen    av    arbetstidens    förläggning    efter\r\nverksamhetens  behov.  Det  finns dock fortfarande mer att\r\ngöra    för   att   höja   effektiviteten    i    polisens\r\nutredningsverksamhet.  Det  är  angeläget att utveckla och\r\nförankra ett processorienterat arbetssätt  med  inriktning\r\nmot ökad effektivitet och kvalitet. Genom att också arbeta\r\nmed ständiga förbättringar och minimera antalet fel  genom\r\nhela   utredningsprocessen  är  det  möjligt  att  på  ett\r\neffektivare  sätt  använda  befintliga utredningsresurser.\r\nDet  är  viktigt  att  förste polisman  på  plats  har  en\r\nhelhetssyn på hela utredningsprocessen  så att rätt beslut\r\noch  åtgärder  vidtas.  Rikspolisstyrelsen  arbetar  sedan\r\nflera  år med att ytterligare utveckla utredningsprocessen\r\ngenom  förbättrade  förstahandsåtgärder,  t.ex.  förhör  i\r\nomedelbar   anslutning   till   brottstillfället.   I  den\r\nfortsatta utvecklingen kan det visa sig vara lämpligt  att\r\nden polisman som är först på plats i högre utsträckning än\r\ni dag slutför hela utredningen, åtminstone rörande enklare\r\närenden.    En    snabbare    handläggning   medför   ökad\r\nrättssäkerhet  och bättre förutsättningar  för  lagföring.\r\nDärigenom ökar förtroendet  för hela rättsväsendet. - I de\r\nfall där det inte är möjligt  att  en  och  samma utredare\r\nslutför  utredningen  har  den s.k. andra linjen  en  stor\r\nbetydelse. Begreppet syftar  på det arbetssätt som innebär\r\natt poliser med utredningskompetens  kopplas  in  i direkt\r\nanslutning  till att ett brott begåtts, även under kvällar\r\noch   nätter.   -   Regeringen   ser   positivt   på   att\r\nRikspolisstyrelsen  vidtagit åtgärder för att med hjälp av\r\nordningsförelägganden    öka   antalet   lagföringar   för\r\ntrafikbrott.  Det  är också  viktigt  att  satsa  på  ökad\r\nlagföring för övrig  brottslighet.  Andra viktiga åtgärder\r\nför att öka antalet uppklarade brott  är polisens satsning\r\npå problemorienterad underrättelseledd polisverksamhet och\r\npå det kriminaltekniska arbetet.\r\nFlera  nyckeltal  rörande narkotikabrottsligheten  visar\r\natt  polisen  även  under   år   2002   höll  arbetet  mot\r\nnarkotikabrott    på   en   hög   nivå,   bl.a.   minskade\r\ngenomströmningstiderna.  Beslagens  utveckling, den totala\r\nökningen av antalet brott och en rad  faktorer,  som  ofta\r\nligger utanför ramen för polisens möjligheter att påverka,\r\när  dock illavarslande. Polisen rapporterar om svårigheter\r\ni    narkotikabekämpningen,    t.ex.    utvecklingen    av\r\nnarkotikabrott  över  Internet,  en  ökande  användning av\r\nmobiltelefoner  i samband med överlåtelser och  förändrade\r\nmönster   i   narkotikamissbruket.    Flera    myndigheter\r\nutvecklade  verksamheten  i syfte att kraftsamla och  ägna\r\nsärskild uppmärksamhet åt specifika  grupper,  platser och\r\ntyper  av narkotikabrott. Utvecklingen på narkotikaområdet\r\nleder sammantaget till slutsatsen att polisen måste sträva\r\nefter   en    ytterligare    vidareutveckling    av    det\r\nbrottsbekämpande  arbetet  mot  narkotika.  Samverkan  med\r\ntullen,   åklagarna  och  Kustbevakningen  bör  utvecklas.\r\nVidare  bör   det   problemorienterade  underrättelseledda\r\npolisarbetet, inklusive gränskontroller, utvecklas som ett\r\nverktyg i bekämpningen  av narkotika. Det förändrings- och\r\nutvecklingsarbete som äger rum inom ramen för En nationell\r\npolis  har  stor  betydelse   också  för  utvecklingen  av\r\nnarkotikabekämpningen,   inte   minst   när   det   gäller\r\nkriminalunderrättelseverksamheten.  En ökad inblandning av\r\ngränsöverskridande brottslighet i narkotikahanteringen har\r\nobserverats.  Det finns därför anledning  att  ytterligare\r\nutveckla   det   internationella    polissamarbetet    mot\r\nnarkotika.\r\nVad   gäller  våldsbrott  mot  kvinnor  och  barn  anför\r\nregeringen  att polisens arbete mot våld i nära relationer\r\när  på  rätt  väg.   Det  brottsförebyggande  arbetet  har\r\nutvecklats samtidigt som  polisens  kompetens  att  utreda\r\ndessa   brott   ökat.   Det   är   tydligt   att  det  vid\r\npolismyndigheterna finns engagemang och kompetens  för att\r\nsåväl  stödja  och hjälpa brottoffren som öka lagföringen.\r\nDe omfattande insatser  som  görs  avspeglas  dock  inte i\r\nstatistiken.  Polisens  arbete  mot våld i nära relationer\r\nskall  därför  utvecklas ytterligare.  Polisen  bör  bl.a.\r\növerväga om lagen  om  besöksförbud  i större utsträckning\r\nkan utnyttjas i brottsförebyggande syfte.  Få  myndigheter\r\nhar rutiner för aktiv och löpande uppföljning av utfärdade\r\nbesöksförbud.  Det  finns även brister i polisens  interna\r\ninformationsspridning. - Arbetet skall också intensifieras\r\nnär  det  gäller  att öka  andelen  uppklarade  brott  och\r\nförkorta genomströmningstiderna.  Skyndsam  utredning  och\r\nlagföring  är  av stor betydelse dels för att brottsoffret\r\nskall orka fullfölja  rättsprocessen,  dels för att minska\r\nriskerna   för   att   brottsoffret  skall  utsättas   för\r\nytterligare  våldshandlingar.   Regeringen  betonar  också\r\nvikten av att polisen håller en fortsatt hög ambitionsnivå\r\nnär det gäller bemötandefrågor i dessa ärenden.\r\nAntalet anmälda våldsbrott mot  barn ökar. Studier visar\r\ndock   att   detta   i   huvudsak   beror   på   en   ökad\r\nanmälningsbenägenhet. Det är positivt att uppklaringen  av\r\ndessa  brott  är jämförelsevis hög och att polisen arbetar\r\naktivt för att korta genomströmningstiderna.\r\nVad gäller polisens  arbete  med  våldsbrott konstaterar\r\nregeringen att ökningen av antalet anmälda  våldsbrott  är\r\noroväckande.  Antalet  ärenden  till  åklagare och antalet\r\nlagförda personer har minskat trots ökade resurser. Det är\r\nviktigt att polisen arbetar med att ytterligare  förbättra\r\nsina  utredningsrutiner i samband med våldsbrott. Det  kan\r\nhandla    om    tidiga    utredningsinsatser,   förbättrad\r\ndokumentation av skador och  en  översyn  av möjligheterna\r\ntill ytterligare stöd till brottsoffer och vittnen.\r\nAntalet  inkomna ärenden rörande ekonomisk  brottslighet\r\när i stort detsamma  som  under  år  2001.  Minskningen av\r\nantalet   balanserade   ärenden   är  positiv.  Den  stora\r\nminskningen av antalet ärenden till  åklagare  är oroande.\r\nRegeringen  kommer  att  följa  utvecklingen  på  området.\r\nEftersom    Ekobrottsmyndigheten    har   ett   nationellt\r\nsamordningsansvar för ekobrottsbekämpningen  kan  det vara\r\nändamålsenligt att polisen i sitt analysarbete tillvaratar\r\nde   erfarenheter   och   den   kunskap   som   finns  vid\r\nEkobrottsmyndigheten.\r\nVad  gäller  brott  med  rasistiska, främlingsfientliga,\r\nantisemitiska   eller  homofobiska   inslag   samt   olaga\r\ndiskriminering anför  regeringen att bekämpningen av denna\r\nbrottslighet har fortsatt hög prioritet för polisväsendet.\r\nPolisens   åtgärder   är  enligt   regeringens   bedömning\r\ntillfredsställande för  området  som  helhet.  Endast  ett\r\nfåtal   polismyndigheter   har  dock  redovisat  särskilda\r\ninsatser  mot homofobiska respektive  antisemitiska  brott\r\nsamt mot olaga  diskriminering.  Enligt Rikspolisstyrelsen\r\nberor  detta  sannolikt på att den anmälda  brottsligheten\r\nvid flertalet polismyndigheter  är  så  pass liten att den\r\ninte  har ansetts motivera särskilda åtgärder.  Regeringen\r\nanser att  det  framledes  tydligt  bör  framgå i polisens\r\nårsredovisning   om   så   är   fallet.  Den  ökning   som\r\nrapporterats            av            brott            med\r\nantifascistiskt/vänsterideologiskt  motiv  och  brott  som\r\nriktar  sig  mot  olika  former  av djurhållning är enligt\r\nregeringen oroande. Kännetecknande  för de antifascistiska\r\noch vänsterideologiska grupperna är många gånger att deras\r\nförtroende  för  bl.a.  polisen  är lågt.  För  att  kunna\r\nbedriva ett effektivt förebyggande  och  utredande  arbete\r\nbör polisen sträva efter att personalen har goda kunskaper\r\nom dessa rörelser.\r\nVad  gäller  ungdomsbrottsligheten  anför regeringen att\r\ndet  är  viktigt att polisen motverkar nyrekrytering  till\r\ns.k.  kriminella  karriärer.  Det  är  också  viktigt  att\r\nsamhället  ger  extra  stöd  till unga brottsoffer för att\r\nderas    tilltro   till   rättssystemet    skall    bestå.\r\nSocialtjänsten  har  huvudansvaret  för  att  hjälpa  unga\r\nlagöverträdare.  Samverkan  mellan  polis och socialtjänst\r\nbör  förbättras. Utvecklingen av ungdomsbrottsligheten  är\r\nsvårbedömd  eftersom  trenden  delvis  är  motsägelsefull.\r\nUtvecklingen  bör analyseras. Om ungdomsbrottsligheten  de\r\nfacto ökat bör  åtgärder  vidtas,  i  samverkan  med andra\r\nmyndigheter,  för att vända trenden. Det är angeläget  att\r\ngenomströmningstiderna minskar.\r\nRörande  handel   med  människor  för  sexuella  ändamål\r\npoängterar regeringen att det är viktigt att insatser görs\r\nför  att  bekämpa  efterfrågan   på  sexuella  tjänster  i\r\nmottagarländerna.  Det  är  också  viktigt   att  polisens\r\ninsatser  för att stoppa exploatörerna intensifieras.  Det\r\nskall inom  varje  polismyndighet  finnas personal som har\r\ngod kunskap om människohandel och prostitution  och som är\r\nväl  insatt  i  dess  orsaker.  Kunskaperna  inom  polisen\r\nbehöver  förbättras  när det gäller offrens situation  och\r\nhur  dessa bör informeras  och  bemötas  i  exempelvis  en\r\nförhörssituation.  Rikskriminalpolisen bedriver ett mycket\r\nviktigt arbete med att  sprida  kunskap  om människohandel\r\noch att vara behjälplig i utredningar som  bedrivs lokalt.\r\nDet   är   viktigt   att   förbättra  det  internationella\r\npolissamarbetet   för  att  möjliggöra   en   framgångsrik\r\nbrottsbekämpning   mot    den   grova   gränsöverskridande\r\nbrottsligheten,   bl.a.  människohandel.   Det   operativa\r\npolissamarbetet  inom   ramen   för   Aktionsgruppen   mot\r\norganiserad   brottslighet  i  Östersjöregionen  och  inom\r\nBarentsregionen  bör  därför  utvecklas,  inte  minst  mot\r\nbakgrund  av  den  förestående  utvidgningen av EU och den\r\ndärmed ökade vikten av regionalt samarbete.\r\nRegeringen  ser  avseende  miljöbrott  positivt  på  att\r\nRikspolisstyrelsen arbetar aktivt  med att öka personalens\r\nkompetens  och med metodutveckling för  att  hitta  bättre\r\nmöjligheter  att säkra teknisk bevisning. Det är också bra\r\natt antalet ärenden  till  åklagare  ökat.  Det är däremot\r\noroande  att  genomströmningstiden  ökat markant  och  att\r\nbalanserna  fortsätter  att  växa. Rikspolisstyrelsen  bör\r\ndärför  fortsätta  arbetet med att  öka  lagföringen  inom\r\ndenna brottskategori.  Insatser  bör  vidare göras för att\r\nminska genomströmningstiden och balanserna.\r\nVad gäller internationellt samarbete  finner  regeringen\r\ndet   glädjande   att   arbetet  inom  Aktionsgruppen  mot\r\norganiserad   brottslighet    i    Östersjöområdet   varit\r\nframgångsrikt,  inte  minst  när  det gäller  den  viktiga\r\nfrågan    om    integrering    av    det   internationella\r\npolissamarbetet  med  den  nationella  verksamheten.   Det\r\noperativa   arbetet  inom  ramen  för  aktionsgruppen  bör\r\nutvecklas.\r\nEn förutsättning  för att samarbetet genom Europol skall\r\nbli än mer verkningsfullt är att kunskap om Europol sprids\r\ninom hela polisorganisationen.  Rikspolisstyrelsen  bör se\r\növer     utbildningsbehovet     och     överväga     vilka\r\nutbildningsinsatser   som   behöver  genomföras.  I  detta\r\nsammanhang bör även undersökas om samverkan i projekt inom\r\nramen  för  EU:s  program  angående   polissamarbete   och\r\nstraffrättsligt  samarbete  (AGIS) kan skapa ett mervärde.\r\nRegeringen har för avsikt att uppdra åt Rikspolisstyrelsen\r\natt undersöka möjligheten till  nationell samordning kring\r\nfrågor  om  integrering av internationellt  polissamarbete\r\nmed nationell polisverksamhet. I uppdraget kommer att ingå\r\natt skapa förutsättningar  för  ett  samlat utnyttjande av\r\ngemensamma resurser.\r\nRörande   Schengensamarbetet  och  gränskontroll   anför\r\nregeringen att den svenska gränskontrollen påverkas av det\r\nsvenska  tillträdet   till   Schengensamarbetet.  För  att\r\nkompensera   slopandet   av  gränskontroller   mot   andra\r\nSchengenländer måste den yttre  gränskontrollen syfta till\r\natt effektivisera såväl gränspassage som brottsbekämpning.\r\nSamtidigt  måste  nya  metoder  vidtas   för  att  bekämpa\r\ngränsöverskridande  brottslighet  vid  de inre  gränserna.\r\nKriminalunderrättelseinformation    eller   kunskap    som\r\ninhämtats på annat sätt är avgörande  för att verksamheten\r\nskall bli framgångsrik. Det är svårt att  bedöma hur och i\r\nvilken    utsträckning    kriminalunderrättelseinformation\r\nanvänds   eftersom   konkret   återrapportering    saknas.\r\nRegeringen  ser  positivt  på  att  nyttjandegraden av SIS\r\nförefaller att öka. Det vore önskvärt  med  ett  ännu  mer\r\nomfattande  utnyttjande  av  SIS  för  personkontroller  i\r\nSverige.  - För att gränskontrollen skall hålla en hög och\r\njämn  standard   i   hela  landet  är  det  angeläget  att\r\nRikspolisstyrelsen  undersöker  förutsättningarna  för  en\r\nnationell samordning av det arbetet.\r\nSverige har lång erfarenhet  av deltagande med poliser i\r\nfredsfrämjande  insatser  genomförda   av   FN  och  andra\r\ninternationella organisationer. Sveriges åtagande  till EU\r\nhärvidlag   innebär   därför   inte  någon  i  grunden  ny\r\nverksamhet för polisväsendet. Det är emellertid nödvändigt\r\natt  nu  utvärdera  gällande  lagstiftning,   som   är  en\r\növergångslösning, och med denna sammanhängande frågor  för\r\npolisens utlandsstyrka.\r\nVad  slutligen  gäller verksamhetsmålet Övrig verksamhet\r\nkonstaterar regeringen  med tillfredsställelse att polisen\r\nhar fortsatt ansträngningarna  att utveckla t.ex. service,\r\ntillgänglighet och handläggning av polismyndighetsärenden,\r\nbl.a. genom ökad användning av modern teknik.\r\nUtskottet vill först något uppehålla sig vid frågorna om\r\nstatistik,   bedömning  av  verksamhetens   resultat   och\r\nmyndighetsstyrning.   Utskottet   instämmer  i  Riksdagens\r\nrevisorers      bedömning      att      den     officiella\r\nkriminalstatistiken  har  en  rad  brister  som  försvårar\r\nbedömningen av polisens utredningsverksamhet.  Som exempel\r\nkan nämnas att brott som direktavskrivs inte finns  med  i\r\nstatistiken   och   att   olika   beslutsmotiveringar  vid\r\navskrivningsbeslut inte redovisas på  ett  enhetligt sätt;\r\nvissa  beslutsmotiveringar  innebär att brotten  betraktas\r\nsom uppklarade medan andra motiveringar får motsatt effekt\r\ni statistiken, trots att motiveringarna  synes  innebära i\r\nstort  samma  sak.  Att  ett brott redovisas som uppklarat\r\nbehöver inte heller innebära  att  en  gärningsman bundits\r\ntill   brottet.   Som   också   framgår   under  avsnittet\r\nÅklagarväsendet längre fram i betänkandet används  en  rad\r\nolika  begrepp  i  redovisningen  av  den  brottsutredande\r\nverksamheten.   Det   förhållandet   försvårar  bl.a.   en\r\njämförelse av statistiska uppgifter både  för ett givet år\r\noch över tiden. Detta försvårar i förlängningen styrningen\r\nav  verksamheten  och  möjligheterna  att  bedöma   om  en\r\nmyndighet  har nått uppsatta mål. Utskottet anser att  det\r\nsålunda  av  flera   skäl  vore  lämpligt  att  regeringen\r\növerväger här angivna och närliggande frågor samt därefter\r\nvidtar lämpliga åtgärder.\r\nNär det sedan gäller  2002  års  resultatuppföljning har\r\nutskottet med de begränsningar som ligger  i vad utskottet\r\nnyss anfört inte funnit något som talar mot  de slutsatser\r\nregeringen    dragit    i    fråga   om   resultatet   för\r\npolisorganisationen.   Utskottet    anser    alltså    att\r\npolisorganisationen i stort uppfyllt de verksamhetsmål som\r\nuppställts  för år 2002 men att ytterligare insatser krävs\r\npå vissa områden. I likhet med regeringen känner utskottet\r\noro vad gäller  ökningen  av  antalet  våldsbrott.  Enligt\r\nutskottet  är  det  inte  tillfredsställande  att  andelen\r\nvåldsbrottsärenden  som  redovisats till åklagare minskat.\r\nUtskottet  utgår  därför  från   att   regeringen,  vilket\r\nutskottet även påtalade i fjolårets budgetbetänkande (bet.\r\n2002/03:JuU1  s.  32),  ser  till  att  polisen   omgående\r\nanalyserar  denna  utveckling och vidtar åtgärder för  att\r\nförbättra verksamheten.  Utskottet  utgår  vidare från att\r\nåtgärder       vidtas       för       en       effektivare\r\nmiljöbrottshandläggning.\r\n\r\nSäkerhetspolisen\r\n\r\nRedovisningen  av verksamheten inom Säkerhetspolisen  sker\r\nutifrån  en indelning  av  verksamheten  i  fyra  områden,\r\nnämligen säkerhetsskydd, författningsskydd, kontraspionage\r\noch terrorismbekämpning.\r\n\r\nSåvitt gäller  säkerhetsskyddet  anför regeringen att en\r\nviktig del av säkerhetsskyddsarbetet  varit  att följa den\r\nutveckling  som  kan  medföra en ökad teknisk sårbarhet  i\r\nsamhället och frågor som  rör  IT-säkerhet.  Samverkan med\r\nandra polis- och säkerhetsorganisationer, både  nationellt\r\noch  internationellt,  har bidragit till en ökad kompetens\r\ninom   IT-säkerhetsområdet.    Det    mer    traditionella\r\nsäkerhetsskyddsarbetet  med  bl.a.  tillträdesbegränsning,\r\nsäkerhetsprövning  och kontroll är fortfarande  en  viktig\r\ndel av säkerhetsskyddets  verksamhet. Under år 2002 har ca\r\n9 000       personer      fått      utbildning       eller\r\nsäkerhetsskyddsrådgivning genom Säkerhetspolisens försorg.\r\nSäkerhetsskyddet   handlägger   också   de   uppgifter   i\r\nregisterkontrollverksamheten  som  Säkerhetspolisen enligt\r\nsäkerhetsskyddslagstiftningen ansvarar  för. Under år 2002\r\nhar    drygt    66 000    personer   varit   föremål   för\r\nregisterkontroll.\r\nInom   denna   del  av  verksamheten   redovisas   också\r\nSäkerhetspolisens   personskyddsverksamhet.  Den  omfattar\r\nbevaknings- och säkerhetsarbete  som  avser  den  centrala\r\nstatsledningen,  kungafamiljen  och  utländsk  diplomatisk\r\npersonal  eller  som  har  samband  med  statsbesök  eller\r\nliknande händelser.\r\nÄven  under  år  2002  var  hotbilden  och skyddsbehoven\r\nförhöjda till följd av terrordåden i USA år  2001. Förutom\r\nett   permanent   skydd   för   delar   av   den  centrala\r\nstatsledningen  och  kungafamiljen  samt  viss diplomatisk\r\npersonal  har  temporärt  personskydd satts in,  främst  i\r\nsamband med statsbesök och liknande, i ca 100 fall. Det är\r\nen halvering jämfört med år 2001.\r\nSåvitt       gäller      författningsskyddet       avsåg\r\nSäkerhetspolisens arbete under år 2002 främst förebyggande\r\noch beivrande arbete  mot  inhemska  grupper,  nätverk och\r\nenskilda individer som genom sitt handlande visat  att  de\r\när  beredda att använda våld eller hot om våld i syfte att\r\nnå politisk  vinning  eller hindra enskilda från att utöva\r\nsina grundlagsfästa fri-  och  rättigheter. Främst handlar\r\ndet om personer med anknytning till  den  högerextrema vit\r\nmakt-miljön    eller   den   vänsterorienterade   autonoma\r\nrörelsen.  Liksom   tidigare  anser  Säkerhetspolisen  att\r\nhotbilden mot rikets  inre säkerhet inte är så hög att det\r\nföreligger  någon  risk  för   det  svenska  statsskicket.\r\nDäremot finns det utomparlamentariska grupper och enskilda\r\nmedlemmar  i sådana som utgör ett  hot  mot  grundläggande\r\ndemokratiska  värden. Det utförs statistisk uppföljning av\r\npolisanmälda  brott   med   anknytning  till  rikets  inre\r\nsäkerhet som resulterar i en årlig offentlig rapport.\r\nVad  gäller kontraspionage uppger  Säkerhetspolisen  att\r\nett betydande  antal utländska underrättelseorganisationer\r\nbedrev   verksamhet    i    Sverige    under    år   2002.\r\nUnderrättelseintresset   för  utvecklingen  av  teknologi,\r\nenergi, försvaret, vitala  konkurrensområden  och politisk\r\nverksamhet bedöms ligga på fortsatt hög nivå. I  syfte att\r\netablera       en       förbättrad      beredskap      mot\r\nunderrättelseaktiviteter  riktade  mot  svenska  intressen\r\narbetar  Säkerhetspolisen aktivt med att öka medvetenheten\r\nom underrättelsehot inom totalförsvaret, andra myndigheter\r\noch svenska företag.\r\nI fråga  om  terrorismbekämpningen  anförs  att den även\r\nunder år 2002 varit prioriterad till följd av den  hotbild\r\nsom  råder  efter  terrorattentaten  i  USA  år  2001. Den\r\nfortsatta   aktualiteten   i   frågan   medförde  en  ökad\r\narbetsbelastning inom verksamhetsområdet  kontraterrorism.\r\nFör  att kunna tillföra denna verksamhet nödvändiga  ökade\r\nresurser   har   det  gjorts  vissa  omprioriteringar  och\r\nomflyttningar av personalresurser.\r\nInom terrorismbekämpningen  prioriteras kartläggning och\r\nuppföljning av nätverk och individer  som  internationellt\r\nbedriver  verksamhet som kan definieras som terrorism.  En\r\nviktig del  i  denna  verksamhet  var  under  år  2002 att\r\navslöja  andra  länders  regimstyrda nätverk av agenter  i\r\nSverige  och  i  vilken  mån dessa  haft  kopplingar  till\r\nterrorism. I ett antal fall  har  sådan  verksamhet kunnat\r\nstyrkas.\r\nEtt     viktigt     inslag     i     den    förebyggande\r\nterrorismbekämpningen  är  att  verka  för  att  utländska\r\nmedborgare  som  är  aktiva  i  organisationer som  utövar\r\npolitiskt  motiverat  våld  avvisas   eller  utvisas  från\r\nSverige. Detta sker genom yttranden till  Migrationsverket\r\növer  asylansökningar. Migrationsverket, Utlänningsnämnden\r\noch    regeringen     begär    vidare    yttranden    från\r\nSäkerhetspolisen  i  ärenden  rörande  uppehållstillstånd.\r\nUnder år 2002 yttrade  sig Säkerhetspolisen i 5 191 sådana\r\närenden. Detta innebär en  ytterligare  ökning jämfört med\r\ntidigare   år.   Andelen  fall  i  vilka  Säkerhetspolisen\r\navstyrkt bifall uppgår  till  mindre än 0,5 %. Motsvarande\r\nsiffra för år 2001 var ca 1 %.\r\nSäkerhetspolisen svarar vidare  för  analyser av hot som\r\nriktar  sig framför allt mot enskilda personer  men  också\r\nmot institutioner  av  olika  slag.  Totalt  har 22 sådana\r\ngenerella    hotbildsbedömningar    gjorts   under   året.\r\nYtterligare  drygt 160 s.k. taktiska hotbildsanalyser  har\r\ntagits fram med  anledning  av särskilda händelser, främst\r\nstatsbesök.\r\nVid  den öppna polisen finns  Nationella  insatsstyrkan,\r\nvars huvuduppgift  är att bekämpa terroraktioner i landet.\r\nInsatsstyrkan tillhör organisatoriskt Rikspolisstyrelsen.\r\nRegeringen beslutade  i  april  2003 om ett nytt uppdrag\r\ntill Registernämnden. Uppdraget beslutades mot bakgrund av\r\nuppgifter  som  Säkerhetstjänstkommissionen   redovisat  i\r\nbetänkandet    Rikets    säkerhet   och   den   personliga\r\nintegriteten (SOU 2002:87).  Registernämnden  skall  i den\r\nmån  det  är  möjligt  fastställa  om  det  finns fall där\r\npersoners anställningsförhållanden påverkats  negativt  av\r\natt uppgifter lämnats ut från Säkerhetspolisens eller dess\r\ntidigare  motsvarigheters  register  och om detta framstår\r\nsom  uppenbart orimligt med hänsyn till  omständigheterna.\r\nGranskningen  skall  avse  perioden  den  1  juli  1945-30\r\nseptember 1969. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj\r\n2005.  Regeringen beslutade under året att utge ersättning\r\nex gratia  med 100 000 kronor till en person som fått sitt\r\närende utrett enligt Registernämndens tidigare uppdrag.\r\nRegeringens  slutsatser  i  fråga  om  Säkerhetspolisens\r\nverksamhet är över lag positiva. Regeringen framhåller att\r\narbetet med att skapa goda förutsättningar för den samlade\r\nkampen  mot  organiserad  brottslighet  har  fortsatt  hög\r\nprioritet.  För  goda  resultat  krävs  ett väl fungerande\r\nsamarbete mellan Säkerhetspolisen och den  öppna  polisen.\r\nDet samarbetet kommer att bli föremål för närmare analys i\r\nsamband  med  den pågående beredningen i Regeringskansliet\r\nav 11-septemberutredningens  betänkande  (SOU  2003:32). I\r\nbetänkandet,  som  remissbehandlats,  föreslås  bl.a.  att\r\nSäkerhetspolisen   skiljs   från   Rikspolisstyrelsen  och\r\nombildas  till  en  icke-polisiär  civil   säkerhetstjänst\r\ndirekt under regeringen.\r\nUtskottet har inte funnit något som motsäger regeringens\r\nslutsatser be-\r\nträffande resultatbedömningen.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2004\r\n\r\n\r\nDe övergripande målen för polisorganisationen är att brott\r\nskall förebyggas, att verksamheten skall bedrivas med högt\r\nställda krav på rättssäkerhet och kvalitet, att fler brott\r\nskall  leda till lagföring och att övrig verksamhet  skall\r\nbedrivas  med utgångspunkt i medborgarens behov. - Mål och\r\nåterrapporteringskrav      i      regleringsbrevet     för\r\nRikspolisstyrelsen baseras på dessa mål.\r\n\r\nRegeringen  uttalar  sig  i budgetpropositionen  även  i\r\növrigt  om  verksamhetens  inriktning.   Här   kan  nämnas\r\nföljande.    Polisen    skall   fortsätta   att   utveckla\r\nverksamheten så att den kännetecknas  av  ett  långsiktigt\r\nperspektiv    utifrån    medborgarnas    behov   och   ett\r\nproblemorienterat underrättelselett arbetssätt  med ett, i\r\ntillämpliga   delar   tillsammans   med   andra   aktörer,\r\nbrottsförebyggande     och     trygghetsskapande    syfte.\r\nVerksamheten  skall  bedrivas med  högt  ställda  krav  på\r\nrättssäkerhet och kvalitet.\r\nKoncentrationen      av      polisverksamheten      till\r\nnärpolisområdena skall fort-sätta.  Närpolisen  är basen i\r\nall  polisverksamhet. Det är i lokalsamhället som  polisen\r\nbäst kan  påverka  den  vanligaste brottsligheten. För att\r\ndet  skall  vara  möjligt  måste   närpolisområdena   vara\r\ntillräckligt  stora  för att vara kraftfulla och flexibla,\r\nmen   inte  större  än  att   de   behåller   den   lokala\r\nförankringen.  Det  operativa  polisarbetet skall bedrivas\r\nhuvudsakligen lokalt, men samarbetet  över geografiska och\r\norganisatoriska gränser skall öka.\r\nKvaliteten  i  brottsutredningarna skall  höjas  så  att\r\nbrottsuppklaringen       och       lagföringen       ökar.\r\nGenomströmningstiderna  skall  bli  kortare. Arbetet skall\r\nbedrivas så att hänsyn tas till brottsoffer  och  vittnen.\r\nDet är av stor vikt att utvecklingssamarbetet mellan polis\r\noch   åklagare   breddas  och  fördjupas  ytterligare.  De\r\ninsatser  som Rikspolisstyrelsen  genomför  för  att  höja\r\npolisens förundersökningskompetens bör intensifieras.\r\nPolisen skall  fortsätta  att utveckla sin förmåga att i\r\nsamverkan med andra myndigheter och organisationer hantera\r\noch bemästra allvarliga ordningsstörningar i samhället.\r\nPolisens prioriteringar skall  styras  av  en  framtagen\r\nproblembild,   baserad  på  brottsstatistik,  medborgarnas\r\nönskemål och annan  information. Information som finns hos\r\nkriminalunderrättelsetjänsten bör tas till vara tidigt och\r\nutgöra en del i planeringen av polisverksamheten. Insatser\r\nskall följas upp och utvärderas.\r\nDet internationella  polissamarbetet  skall  utvecklas i\r\nsyfte   att  på  ett  mer  effektivt  sätt  kunna  bekämpa\r\ngränsöverskridande            brottslighet           såsom\r\nnarkotikabrottslighet,  människohandel   och  IT-relaterad\r\nbrottslighet.  Det  gäller att fortsätta integreringen  av\r\ndet   internationella   samarbetet    i   den   nationella\r\nverksamheten så att det internationella  samarbetet  utgör\r\nen naturlig del av polisens brottsbekämpande arbete.\r\nAntalet  poliser skall öka så att polisen kan förstärkas\r\noch föryngras.\r\nPolisen skall  utveckla  sin  förmåga  att förebygga och\r\nbekämpa mängdbrottslighet, våldsbrott, särskilt  våld  mot\r\nkvinnor  och barn, narkotikabrott, ekonomisk brottslighet,\r\nbrott   mot    miljön,    brott   med   rasistiska   eller\r\nfrämlingsfientliga, antisemitiska  och homofobiska inslag,\r\nolaga diskriminering, grov organiserad  brottslighet  samt\r\nterroristbrott och andra brott mot rikets säkerhet.\r\nUtskottet  har ingen erinran mot regeringens bedömningar\r\ni denna del. Här  vill utskottet erinra om att utskottet i\r\nfjolårets budgetbetänkande  ställde  sig  tveksamt till om\r\npolisens koncentration på missbrukarledet utgör  det bästa\r\nsättet  att begränsa tillgången på narkotika och förhindra\r\nmissbruk  (bet.  2002/03:JuU1  s.  32). Brottsförebyggande\r\nrådet  har nyligen i en rapport pekat  på  att  det  är  i\r\nsamband  med  ökade insatser mot narkotikahandeln och fler\r\nnarkotikabeslag  som relativa minskningar i missbruket kan\r\niakttas - åtminstone  på  regional  nivå (BRÅ 2003:12 s. 8\r\nf.). Ytterligare insatser krävs därför  enligt  utskottets\r\nmening mot narkotikahandeln.\r\n\r\nAnslagen\r\n\r\n\r\nPolisorganisationen\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n| Anslag   |Prop.   | m    |  fp    |  kd    | c    |\r\n|2003 inkl.| 2004   |      |        |        |      |\r\n|   TB     |        |      |        |        |      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|13 548 851|14 665  |+ 700 |+ 510   |+ 150   |+ 425 |\r\n|          | 113    |000   | 000    | 000    |000   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI  tabellen  återfinns  en  jämförelse av regeringens  och\r\noppositionens förslag till anslag  för polisorganisationen\r\når 2004.\r\n\r\nFrån    anslaget   till   polisorganisationen    betalas\r\nkostnaderna   för   verksamheten  vid  polismyndigheterna,\r\nRikspolisstyrelsen, med undantag för Säkerhetspolisen, och\r\nStatens kriminaltekniska  laboratorium.  Som  framgår ovan\r\nhör    Rikskriminalpolisen    och    Polishögskolan   till\r\nRikspolisstyrelsen.\r\nFör  år  2003  uppgår polisorganisationens  anslag,  med\r\nhänsyn till engångsvisa  indragningar  på tilläggsbudgetar\r\nom  totalt  10 950 000 kronor, till drygt  13,5  miljarder\r\nkronor. Vid ingången av året fanns ett anslagssparande på\r\n151  057  000 kronor.  Utgiftsprognosen  för  år  2003  är\r\nberäknad till drygt 13,5 miljarder kronor.\r\nRegeringen      föreslår      ett      ramanslag     för\r\npolisorganisationen för år 2004 på 14 665  113  000  kr. I\r\nanslagsberäkningen   har   hänsyn  tagits  till  beräknade\r\nutgiftsökningar    för   löner,   lokaler    och    övriga\r\nförvaltningskostnader.  I  budgetpropositionen  finns  ett\r\ntillskott  på 225 miljoner kronor. I enlighet med tidigare\r\nbeslut om preliminär  ram  för  budgetåret  2004  tillförs\r\npolisorganisationen 600 miljoner kronor. Resurstillskottet\r\nskall användas till att bl.a. öka antalet poliser och höja\r\nkvaliteten  i  brottsutredningar  så att uppklaringen  och\r\nlagföringen   ökar.  Polisens  anslagsförstärkning   skall\r\nvidare   användas    för   att   stärka   insatserna   mot\r\nmänniskohandel. Polismyndigheten  i  Västra Götaland skall\r\nkompenseras  för merkostnader i samband  med  toppmötet  i\r\nGöteborg  år  2001.   Från  anslaget  förs  engångsvis  36\r\nmiljoner kronor för att  finansiera  ett  gemensamt system\r\nför  radiokommunikation  för  skydd och säkerhet  (RAKEL).\r\nVidare förs drygt 3,8 miljoner  kronor  från  anslaget för\r\natt  finansiera  studiemedel  för  studerande  vid landets\r\npolisutbildningar.\r\nI  ett antal motioner yrkas att anslaget skall  höjas  i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\nI motion  Ju462  (m)  begärs  sålunda att anslaget skall\r\nhöjas med 700 miljoner kronor. Höjningen  skall  göra  det\r\nmöjligt  att  utbilda  fler  poliser. Resursförstärkningen\r\nskall vidare användas för att  anställa  fler  poliser och\r\ncivilanställda   samt   utrusta   polisväsendet   med  den\r\nmetodutveckling   och  teknik  som  behövs  för  att  möta\r\nkommande krav på en  effektiv  brottsbekämpning. Genom att\r\ntillföra mer resurser skapas även  förutsättningar för att\r\nbl.a.    förbättra    polisens   brottsuppklaringsförmåga,\r\ninsatser   mot   kvinnovåld    och    förmåga   att   lösa\r\nbasuppgifterna inom polisen. I motionerna Ju260, Ju369 och\r\nJu391 (alla m) framställs liknande yrkanden.\r\nI motionerna Fi240 och Ju466 (båda fp) begärs en höjning\r\nav  anslaget med 510 miljoner kronor i syfte  att  utbilda\r\noch anställa  fler  poliser, anställa fler civilanställda,\r\nförbättra ledarskapsutbildningar  samt  centralt förbättra\r\nde enheter inom polisen som arbetar mot hatbrott, våld mot\r\nkvinnor  och  barn  samt  narkotikabrott  och  annan  grov\r\nbrottslighet.  I  motionerna  Ju327  och Ju465  (båda  fp)\r\nframställs   liknande  yrkanden.  I  motion   Ju474   (fp)\r\nframhålls bekämpningen av prostitution.\r\nI motion Ju476  (kd)  begärs  att  anslaget höjs med 150\r\nmiljoner kronor för att bl.a. utbilda  och  anställa  fler\r\npoliser  -  målet  är  19  000  poliser  år  2008  -  samt\r\nsatsningar  på närpolisen. Liknande yrkanden framställs  i\r\nmotionerna Ju334, Ju417 och N346 (alla kd). I motion Ju417\r\nbegärs även 100 nya poliser med specialuppgift att bekämpa\r\nnarkotikabrott.\r\nI motion Ju442 (c) begärs en höjning av anslaget med 425\r\nmiljoner   kronor   för   att   inrätta   ytterligare   en\r\npolishögskola  och  därigenom  göra  det  möjligt  att öka\r\nantalet poliser, främst närpoliser, och civilanställda.  I\r\nmotionerna  Ju333  och  Ju438 (båda c) framställs liknande\r\nyrkanden.\r\nUtskottet   har  behandlat   anslagsyrkandena   ovan   i\r\navsnittet  Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår  där\r\nföreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag\r\noch avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nSäkerhetspolisen\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n| Anslag   |Prop.   | m    |  fp    |  kd    | c    |\r\n|  2003    | 2004   |      |        |        |      |\r\n|          |        |      |        |        |      |\r\n|inkl. TB  |        |      |        |        |      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|497 409   |576 010 |+ 20  |+ 50 000|  -     | -    |\r\n|          |        |000   |        |        |      |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns  en  jämförelse  av  regeringens  och\r\noppositionens  förslag till anslag för Säkerhetspolisen år\r\n2004.\r\n\r\nFör år 2003 uppgår  Säkerhetspolisens  anslag,  efter en\r\nengångsvis  minskning  på  tilläggsbudget  med 50 miljoner\r\nkronor, till drygt 497 miljoner kronor. Vid  årets  ingång\r\nfanns  ett  anslagssparande  på  drygt 80 miljoner kronor.\r\nUtgiftsprognosen för innevarande år  uppgår  till  570 315\r\n000 kr.\r\nRegeringen  föreslår  ett ramanslag för Säkerhetspolisen\r\nför år 2004 på\r\n576  010 000 kr. I anslagsberäkningen  har  hänsyn  tagits\r\ntill beräknade  utgiftsökningar  för  löner,  lokaler  och\r\növriga  förvaltningskostnader.  Vidare  har  hänsyn tagits\r\ntill  att Säkerhetspolisen övergått till lånefinansiering.\r\nDärutöver  gör  regeringen den bedömningen att ramanslaget\r\nkan sänkas med 30 miljoner kronor fr.o.m. år 2004.\r\nI motion Ju462  (m)  begärs att anslaget skall höjas med\r\n20 miljoner kronor för att  göra  det  möjligt  att stärka\r\nsäkerhetsskyddet.\r\nI  motionerna  Fi240  och  Ju466  båda  (fp)  begärs att\r\nanslaget  höjs  med  50  miljoner kronor för att göra  det\r\nmöjligt   att   utöka   livvaktsskyddet    och   förbättra\r\nhotbildsanalyserna.  I  motion  Ju465 (fp) framställs  ett\r\nliknande yrkande.\r\nUtskottet   har   behandlat  anslagsyrkandena   ovan   i\r\navsnittet  Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår  där\r\nföreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag\r\noch avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nOrganisationsfrågor\r\n\r\n\r\nGrundläggande  bestämmelser om polisens organisation finns\r\ni   polislagen   (1984:387).    Varje    län   utgör   ett\r\npolisdistrikt. Inom varje län finns en polismyndighet  som\r\nansvarar för polisverksamheten där (4 §).\r\n\r\nEtt   flertal  motioner  rör  polisens  organisation.  I\r\nmotionerna  Ju299  och  Ju333 (båda c) begärs en utredning\r\nsom  belyser  för- och nackdelar  med  en  kommunalisering\r\nalternativt regionalisering  av  polisen.  I  motion Ju465\r\n(fp)  begärs att polisen rationaliseras och effektiviseras\r\nmed  tydliga  decentraliserade  inslag  i  organisationen.\r\nBättre  resursutnyttjande  inom  polisen,  t.ex.  genom en\r\ncentral inköpsfunktion, förespråkas i motion Ju355  (v). I\r\nmotionerna  Ju292 och Ju369 (båda m) begärs att samarbetet\r\nmellan    Säkerhetspolisen     och     Rikskriminalpolisen\r\nförtydligas rörande både organisation och  ansvar  för att\r\nbättre  kunna  ta till vara organisationernas kunskap  och\r\nförbättra den operativa  förmågan.  I  motion  Ju465  (fp)\r\nbegärs vidare att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen\r\nfår en gemensam organisatorisk inramning.\r\nGöteborgskommittén   lämnade  sitt  slutbetänkande  (SOU\r\n2002:122) i januari 2003.  Kommittén  hade tillkallats mot\r\nbakgrund av bl.a. oroligheterna i samband  med  Europeiska\r\nrådets  möte  i  Göteborg i juni 2001. Kommittén pekade  i\r\nbetänkandet på bl.a.  samordning som ett av de områden som\r\npolisen behöver förbättra.  Kommittén  konstaterade  också\r\natt   det   finns   brister   i  polisens  utbildning  och\r\nutrustning.  Göteborgskommittén  framförde  också  att  de\r\nbrister som den  hade funnit vid polisens insatser för att\r\nförebygga   och  bekämpa   allvarliga   ordningsstörningar\r\nföreföll finnas  inom  polisen  som helhet. Den sistnämnda\r\nfrågan utreds inom Justitiedepartementet, som även bereder\r\nbetänkandet i övrigt.\r\nRikspolisstyrelsen  hade  redan  före  överlämnandet  av\r\nGöteborgskommitténs betänkande identifierat  flera  av  de\r\nbrister  som kommittén redovisar, t.ex. inom ramen för det\r\narbete  som   bedrivs   inom   polisorganisationen   under\r\nbenämningen  En  nationell  polis. Det är ett förändrings-\r\noch utvecklingsarbete som berör hela polisverksamheten och\r\nsom  utgår  från  ett  nationellt   helhetsperspektiv   på\r\nverksamheten.  Grundtanken  är  att  polisens  sammanlagda\r\nresurser  och  samlade kompetens skall ses som gemensamma.\r\nDet  operativa polisarbetet  skall  även  fortsättningsvis\r\nhuvudsakligen bedrivas lokalt, men med ökat samarbete över\r\ngeografiska och organisatoriska gränser. Exempel på frågor\r\nsom ingår  i  En  nationell  polis är följande: nationellt\r\nkontaktcentrum  med  ett  gemensamt   telefonnummer   till\r\npolisen,  kriminalunderrättelseverksamhet, kriminalteknik,\r\nsjöpolisverksamhet, trafikpolisverksamhet, gemensam drift-\r\noch  teknikorganisation   inom  IT-området,  ekonomi-  och\r\npersonaladministration,           utbildning           och\r\nkompetensutveckling,              kommunikationscentraler,\r\nutredningsverksamhet         och         taktikutveckling.\r\nRikspolisstyrelsen  har det övergripande ansvaret  för  En\r\nnationell  polis  men  det   egentliga   utvecklings-  och\r\nförändringsarbetet utförs vid de polismyndigheter  och  på\r\nde arbetsenheter som normalt har ansvaret.\r\nUtskottet  har vid många tillfällen behandlat frågor som\r\nberör  resursutnyttjandet   inom  polisorganisationen  (se\r\nbl.a. bet. 2002/03:JuU1 s. 37). Utskottet avstyrkte det då\r\nbehandlade  motionsyrkandet  med   hänvisning   till   ett\r\npågående  arbete  inom  Rikspolisstyrelsen  om hur man kan\r\nskapa en mer rationell organisation inom polisen.\r\nUtskottet delar grundtanken bakom det arbete som bedrivs\r\ninom  ramen  för  En  nationell  polis,  dvs. att polisens\r\nsammanlagda resurser och samlade kompetens  skall  ses som\r\ngemensamma  samt  att  det  operativa  polisarbetet  skall\r\nbedrivas   huvudsakligen  lokalt.  Det  är  angeläget  att\r\npolisens resurser  används på ett effektivt sätt, särskilt\r\nmot bakgrund av det  ansträngda  ekonomiska läget. Här kan\r\npekas på möjligheten med centrala  upphandlingar mot några\r\nleverantörer runt om i landet, som de  olika myndigheterna\r\nsedan kan vända sig till. Det är vidare  angeläget att det\r\nfinns en nationell samordning kring frågor  om  utbildning\r\noch   kompetensutveckling.  I  detta  sammanhang  bör  det\r\nframhållas  att  det  är en fördel att det endast finns en\r\npolisorganisation i Sverige.  Mot  bakgrund  av det arbete\r\nsom  bedrivs  inom ramen för En nationell polis  avstyrker\r\nutskottet bifall  till  motionerna Ju299, Ju333, Ju355 och\r\nJu465 i här behandlade delar.\r\nI regleringsbrevet för  år  2002 gavs Rikspolisstyrelsen\r\nett  uppdrag  att  beträffande  den   öppna   polisen  och\r\nSäkerhetspolisen  -  i  syfte  att  stärka  polisväsendets\r\nförmåga  att bekämpa den grova organiserade brottsligheten\r\n-  dels  utveckla   samverkan,   dels   företa   eller   i\r\nförekommande  fall föreslå regeringen förändringar i fråga\r\nom  ansvars-  och  uppgiftsfördelningen.  Åtgärderna,  som\r\nsamtidigt skall  göra  rollfördelningen  tydligare,  skall\r\nhållas  inom  ramarna  för  den  organisationsstruktur som\r\nråder  och  ske i nära samverkan med  berörda  organ  inom\r\npolisväsendet.\r\nAv Rikspolisstyrelsens slutrapportering (Ju2002/6831/PÅ)\r\nframgår att arbetet  bedrivits  i  två etapper. Frågorna i\r\nden första etappen var i huvudsak av  sådan  karaktär  att\r\nRikspolisstyrelsen  på  egen  hand  kunde  besluta om dem.\r\nArbetet  med  då aktuella frågor, som främst rörde  utökad\r\nsamverkan vad gäller  teknik,  utveckling  och  utbildning\r\nsamt  en  mer  strukturerad  samordning  på  olika nivåer,\r\növerlämnades   efter   beslut   av   rikspolischefen  till\r\nlinjeorganisationen      för      fortsatta      åtgärder.\r\nRikspolisstyrelsen  har  i  syfte  att såväl centralt  som\r\nlokalt      stärka     ledning     och     styrning     av\r\nkriminalunderrättelsetjänsten in-rättat ett operativt råd.\r\nEfter  arbetet   med   den   första  etappen  konstaterade\r\nRikspolisstyrelsen  att  det finns  goda  möjligheter  att\r\nutveckla och stärka samverkan  mellan  den  öppna polisen,\r\nsärskilt Rikskriminalpolisen, och Säkerhetspolisen.  Vissa\r\nbegränsningar konstaterades dock, som har sin grund i  att\r\ndet  är  fråga  om  skilda  organisationer med olikheter i\r\nbl.a. verksamhetens syften, ansvars-  och uppgiftsområden.\r\nBegränsningarna har tydliggjorts under  arbetet  med etapp\r\ntvå.\r\nI den andra etappen har berörts frågor om bl.a. ansvars-\r\noch  uppgiftsfördelningen mellan Säkerhetspolisen och  den\r\nöppna  polisen på de verksamhetsområden som ligger utanför\r\nSäkerhetspolisens kärnverksamhet. Arbetet har inriktats på\r\nde frågor  som  rör området grov organiserad brottslighet.\r\nDet  arbetet  har  inte  kunnat  slutföras  inom  den  för\r\nuppdraget stipulerade  tiden,  men kommer att fortgå trots\r\natt regeringsuppdraget formellt  har  upphört.  Vidare har\r\nett    arbete    genomförts    i    syfte   att   utveckla\r\ninformationsvägarna mellan Säkerhetspolisen  och den öppna\r\npolisen  för  att säkerställa att information i  relevanta\r\nfrågor kommer alla berörda till del.\r\nRegeringen anför  i  budgetpropositionen att arbetet med\r\natt skapa goda förutsättningar  för den samlade kampen mot\r\norganiserad  brottslighet  har  fortsatt   hög   prioritet\r\nnationellt  som  internationellt. För goda resultat  krävs\r\natt ett väl fungerande  samarbete  mellan Säkerhetspolisen\r\noch den öppna polisen upprätthålls. Detta samarbete kommer\r\nockså  att bli föremål för närmare analys  i  samband  med\r\nberedningen  av  11-septemberutredningens  betänkande (SOU\r\n2003:32),  i  vilket  bl.a.  föreslås att Säkerhetspolisen\r\nskiljs från Rikspolisstyrelsen  och ombildas till en icke-\r\npolisiär  civil säkerhetstjänst direkt  under  regeringen.\r\nBetänkandet    har    remissbehandlats    under   perioden\r\nmaj-augusti  i  år.  Eventuella åtgärder med anledning  av\r\nutredningens    förslag   kommer    att    beredas    inom\r\nRegeringskansliet under hösten.\r\nUtskottet, som delar motionärernas uppfattning om vikten\r\nav bl.a. bra informationsvägar mellan Säkerhetspolisen och\r\nden öppna polisen,  finner  med hänsyn till det arbete som\r\nhar gjorts och som pågår inte  skäl  till  något uttalande\r\nfrån riksdagen i frågan. Motionerna Ju292 och  Ju369 i här\r\nbehandlade  delar  avstyrks. Enligt utskottets mening  bör\r\nregeringens    beredning    av    11-septemberutredningens\r\nbetänkande     avseende     Säkerhetspolisens     framtida\r\norganisation inte  föregripas. Motion Ju465 avstyrks i här\r\nbehandlad del.\r\nI motionerna Ju333 (c), Ju334 (kd), Ju417 (kd) och Ju369\r\n(m) begärs en utvärdering av hur polisstyrelserna fungerar\r\ni polisorganisationen.  I motion Ju333 pekas på frågan hur\r\ndet  demokratiska  inflytandet  fungerar  i  praktiken.  I\r\nmotionerna  Ju334  och   Ju417  ställer  sig  motionärerna\r\ntveksamma till polisstyrelsernas  reella  möjligheter  att\r\ngenomföra   respektive   polismyndighets  verksamhetsplan.\r\nLiknande synpunkter framförs i motion Ju369.\r\nGrundläggande  bestämmelser   om  polisens  organisation\r\nfinns  i  polislagen  (1984:387).  Varje   län  utgör  ett\r\npolisdistrikt. Inom varje län finns en polismyndighet  som\r\nansvarar för polisverksamheten där (4 §). För ledningen av\r\npolismyndigheten finns sedan år 1999 en polisstyrelse. Den\r\nbestår av myndighetens chef och det antal övriga ledamöter\r\nsom  regeringen  bestämmer.  Regeringen utser de ledamöter\r\nsom utöver polischefen skall ingå  i  styrelsen  (5  §). I\r\nstorstadsområdena liksom i Uppsalas, Dalarnas, Gävleborgs,\r\nVärmlands,  Västerbottens  och  Norrbottens län är antalet\r\nledamöter 13. I Gotlands polisstyrelse  finns 7 ledamöter.\r\nI övriga styrelser är antalet ledamöter 11.\r\nUtskottets arbetsgrupp för uppföljning  och  utvärdering\r\ngenomförde  under  år  2000  en  studie  av hur arbetet  i\r\npolisstyrelserna  går  till.  Uppföljningsgruppen   gjorde\r\nsammanfattningsvis  den bedömningen att det var för tidigt\r\natt uttala sig om hur  arbetet  i  styrelserna  fungerade.\r\nDärtill  krävdes ett bredare underlag även om de inhämtade\r\nprotokollen  från  polisstyrelserna snarast talade för att\r\narbetet bedrevs som det var tänkt. I sammanhanget noterade\r\ngruppen att Rikspolisstyrelsen  satsat  på  att utbilda de\r\nnyvalda ledamöterna på s.k. polisriksdagar.\r\nI  den  utredning  som  ligger  till  grund för polisens\r\nstyrsystem (Styrningen av polisen, SOU 1998:74  s.  79 f.)\r\nsägs  bl.a. att kravet på inflytande och insyn från lekmän\r\ngör sig  gällande  särskilt  starkt  med  hänsyn  till den\r\nbetydelse  som  polisen  har  för  medborgarna. Här tänkte\r\nutredningen  bl.a.  på  polisens  befogenheter  att  utöva\r\ntvång.  Utredningen  ansåg  att  polisstyrelsen   bör   ha\r\nuppgifter   av   övergripande   natur.   Polismyndighetens\r\narbetsordning  borde  beslutas  av polisstyrelsen.  Vidare\r\nanfördes  att polisstyrelsen borde  åläggas  den  allmänna\r\nskyldigheten att se till att statsmakternas prioriteringar\r\noch  riktlinjer   får   genomslag   i   polisarbetet,  att\r\nverksamheten  bedrivs  effektivt  och  med iakttagande  av\r\nrättssäkerhetens   krav   samt   att  förvaltningen   inom\r\ndistriktet  fungerar väl. Vidare anförde  utredningen  att\r\npolisstyrelsen årligen bör utfärda bestämmelser i fråga om\r\nplanering och  uppföljning.  I  det  sammanhanget noterade\r\nutredningen  att  beslut  i  flertalet av  de  frågor  som\r\npolisstyrelsen   bör  avgöra  fattas   genom   beslut   om\r\nverksamhetsplan, budget och budgetföreskrifter.\r\nPolisstyrelsernas  uppgifter  har  sedermera reglerats i\r\npolisförordningen (1998:1558). I 3 kap. 1 § föreskrivs att\r\npolisstyrelsen  särskilt  skall se till  att  polisarbetet\r\nbedrivs  i  överensstämmelse  med  de  prioriteringar  och\r\nriktlinjer som  riksdagen  och  regeringen  lagt  fast för\r\npolisverksamheten.  I  3 kap. 2 § anges att polisstyrelsen\r\nbl.a. avgör viktiga frågor om planeringen och inriktningen\r\nav verksamheten samt ekonomi.\r\nUtskottet behandlade yrkanden  om polisstyrelserna våren\r\n2001 och uttalade då bl.a. att utskottet  hade  förståelse\r\nför  att  de  av Rikspolisstyrelsen fördelade medlen  till\r\npolismyndigheterna  kunde  upplevas  som otillräckliga och\r\natt  svårigheter i olika avseenden kunde  uppstå  när  det\r\ngäller  att  göra  prioriteringar. Dessa svårigheter kunde\r\nemellertid, enligt utskottet, inte tas till intäkt för att\r\nverksamheten i polisstyrelserna  inte  skulle  fungera som\r\ndet var tänkt. Tvärtom visade den genomgång som utskottets\r\nuppföljningsgrupp gjort att det i styrelserna förekom  den\r\ntyp  av  ärenden  som  regleringen på området tar upp. Det\r\nanförda uteslöt dock inte  att  det  på  sikt kunde finnas\r\nskäl att utvärdera verksamheten (bet. 2000/01:JuU11  s. 15\r\nf.).\r\nSenast  utskottet  behandlade frågor om polisstyrelserna\r\nvar  i  mars  innevarande  år.  Yrkandena  avstyrktes  med\r\nhänvisning  till   det  pågående  arbetet  kring  polisens\r\norganisation; det var ännu inte dags att ta ställning till\r\nom  en utvärdering av  polisstyrelserna  bör  göras  (bet.\r\n2002/03:JuU9 s. 17 f.).\r\nI betänkandet Förstärkt granskning av polis och åklagare\r\n(SOU   2003:41)   framförs   att   det  är  angeläget  att\r\npolisstyrelserna uppmärksammas på sitt  ansvar  att arbeta\r\nmed  tillsynsfrågor  och  att  de  fortsättningsvis aktivt\r\narbetar     med     sådana    frågor.    Polisstyrelsernas\r\nsammansättning säkerställer  att  tillsynen beaktar kraven\r\npå demokratisk insyn och kontroll. I betänkandet framhålls\r\natt  polisstyrelserna bör aktiveras  genom  att  de  bl.a.\r\nåläggs  att  årligen  fastställa  en  verksamhetsplan  för\r\ntillsynsarbetet.   I   planen  bör  anges  riktlinjer  för\r\ntillsynsverksamheten,  men   det   kan   också  anges  hur\r\nverksamheten i stora drag skall organiseras  och bedrivas.\r\nPolisstyrelserna bör vidare ha möjlighet att när som helst\r\nrevidera   sina   verksamhetsplaner  för  tillsynsarbetet.\r\nImpulser till sådan  revision  kan  komma  t.ex. när vissa\r\nförhållanden    uppmärksammas    av   allmänheten,   andra\r\nmyndigheter eller medier. Polisstyrelsernas tillsynsansvar\r\nbör    inte    kunna    delegeras   till   polisnämnderna.\r\nTillsynsansvaret  bör tydligt  framgå  av  polislagen  och\r\npolisförordningen (s.  182  f.).  - I betänkandet föreslås\r\nvidare  att lekmannainsynen i internutredningsverksamheten\r\nförbättras    genom    att    polisstyrelserna,    i    de\r\npolismyndigheter  där internutredningsenheter finns, skall\r\nutse minst två personer att följa den verksamheten (s. 192\r\nf.). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.\r\nDen uppfattning utskottet  hade  i våras förstärks genom\r\nförslagen i betänkandet Förstärkt granskning  av polis och\r\nåklagare,   som   delvis   anknyter   till   motionärernas\r\nfrågeställningar. Utskottet föreslår att riksdagen  avslår\r\nmotionerna  Ju333, Ju334, Ju369 och Ju417 i här behandlade\r\ndelar.\r\n\r\nPolisförsörjningen m.m.\r\n\r\n\r\nEn ny polisiär grundutbildning startade vid Polishögskolan\r\ni Solna år 1998. Polisutbildning startades dessutom i Umeå\r\når 2000 och i  Växjö  under år 2001. Sammanlagt har de tre\r\nutbildningsorterna kapacitet  för  antagning av mellan 700\r\noch  900  poliser per år. Sedan den nya  polisutbildningen\r\npåbörjades  år 1998 har 1 394 poliser utexaminerats t.o.m.\r\nmidsommar  2003.   År  2002  antogs  790  studerande  till\r\npolisutbildningen, varav  168  i  Umeå,  170  i  Växjö och\r\nresterande  i  Solna. Andelen kvinnor var 34 % och andelen\r\nsökande med annan  etnisk eller kulturell bakgrund uppgick\r\ntill 14 %. Under innevarande  år har 841 personer antagits\r\ntill polisutbildningen.\r\n\r\nI  april  2002 startades en polisiär  distansutbildning.\r\nUtbildningen   riktade   sig   till   civilanställda   vid\r\npolismyndigheter,  som hade en större andel civilanställda\r\nän  de kunde finansiera.  Försöket  med  distansutbildning\r\nföll   väl  ut.  I  oktober  2003  startades  en  reguljär\r\npolisutbildning  på  distans  med  24  antagna studerande.\r\nUtbildningen  involverar  polismyndigheterna   i  Dalarna,\r\nGävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro.\r\nPersonalrörligheten inom polisen är låg. Under  år  2002\r\nslutade  sammanlagt  knappt  1  100  personer,  varav  457\r\npoliser,  sin  anställning.  Den vanligaste avgångsorsaken\r\nför poliser är ålderspension.  Endast  0,7 % har avgått av\r\nandra skäl än pension eller ohälsa.\r\nGrundutbildningen  vidareutvecklas fortlöpande.  Arbetet\r\nsyftar till kvalitetsutveckling  på  samtliga  områden med\r\nbl.a.      kompetensutveckling     för     lärare     samt\r\nforskningsanknytning  av  utbildningen. Det omfattar också\r\nde testmetoder som används  för att identifiera de sökande\r\nsom kan antas vara mest lämpliga som poliser.\r\nFlera    motioner   berör   antalet    studerande    vid\r\npolisutbildningarna  och  möjligheterna  att  i  framtiden\r\nbemanna  polisorganisationen  så att den kan svara mot  de\r\nkrav som ställs på polisen. I motionerna  Ju230  och Ju345\r\n(båda  m)  samt  Ju417  (kd)  och  Ju465  (fp)  begärs att\r\nantagningen  till  polisutbildningen ökar. I motion  Ju345\r\nanförs att detta krävs  för  att säkra människors trygghet\r\noch förbättra personalsituationen.  Liknande skäl framförs\r\ni motionerna Ju230 och Ju465. I motion  Ju417  anförs  att\r\ndetta  krävs  för  att antalet poliser skall uppgå till 19\r\n000 år 2008.\r\nI  ett  stort  antal   motioner   framhålls  behovet  av\r\nytterligare  en  polisutbildning  och  i  alla  utom  två,\r\nmotionerna Ju333 (c) och Ju465 (fp), framförs  önskemål om\r\nvar  den  skall  förläggas.  Här  rör  det sig om Borås  i\r\nmotionerna   Ju223   (m),   Ju311   (c)  och  Ju319   (s),\r\nFalun/Borlänge i motion Ju202 (m), Örebro  i  motion Ju249\r\n(m),  Skövde  i motion Ju239 (c), Karlstad i motion  Ju327\r\n(fp) och Gävle i motion Ju338 (kd).\r\nUtskottet  har   tidigare   uttalat   sig   om  liknande\r\nmotionsyrkanden,  senast  i  samband  med behandlingen  av\r\nbudgetpropositionen för innevarande år  (bet. 2002/03:JuU1\r\ns.  41 f.). Utskottet, som avstyrkte motionerna,  uttalade\r\nbl.a. följande. Ett av syftena med de resursförstärkningar\r\nsom nu  föreslås är också att öka antalet poliser. När det\r\ngäller hur  många  poliser  som  skall utbildas respektive\r\nanställas inom polisorganisationen  vill  utskottet liksom\r\ntidigare   år   framhålla  att  det  är  en  uppgift   för\r\nRikspolisstyrelsen  att  sköta  personalförsörjningen inom\r\npolisväsendet.\r\nUtskottet vill inledningsvis framhålla  att, som framgår\r\nav avsnittet Verksamhetsinriktning år 2004, ett av syftena\r\nmed den föreslagna resursförstärkningen är att öka antalet\r\npoliser  så  att  polisorganisationen  kan förstärkas  och\r\nföryngras.  När  det  gäller hur många poliser  som  skall\r\nutbildas  respektive  anställas  inom  polisorganisationen\r\nvill utskottet liksom tidigare  år framhålla att det är en\r\nuppgift      för     Rikspolisstyrelsen     att      sköta\r\npersonalförsörjningen  inom  polisväsendet.  Utskottet har\r\ninhämtat   att   det   inte   pågår   något   arbete  inom\r\nJustitiedepartementet   som   syftar   till   att  inrätta\r\nytterligare   en   polishögskola.   Däremot   ställer  sig\r\nregeringen inte avvisande till en ny skola om behov  av en\r\nsådan   skulle  uppstå.  Utskottet  föreslår  sålunda  att\r\nriksdagen  avslår  motionerna  Ju202, Ju223, Ju230, Ju239,\r\nJu249, Ju311, Ju319, Ju327, Ju333, Ju338, Ju345, Ju417 och\r\nJu465 i nu behandlade delar.\r\n\r\nResursfördelningen mellan myndigheterna m.m.\r\n\r\n\r\nInom     anslaget    till    polisorganisationen     skall\r\nRikspolisstyrelsen       tilldela       polismyndigheterna\r\nmedelsramar.\r\n\r\nRikspolisstyrelsen         genomför         arbetsmöten,\r\nresultatdialoger  och  temadagar  med  polismyndigheterna.\r\nDetta   är  viktiga  instrument  för  att  bl.a.   fördela\r\nresurserna  på  ett  sätt  som  säkerställer  en rationell\r\npolisverksamhet i hela landet.\r\nArbetsmöten  genomförs årligen med polismyndigheterna  i\r\nStockholm, Västra Götaland och Skåne samt vartannat år med\r\növriga   myndigheter.    Vid    dessa   möten   diskuterar\r\nrepresentanter   för   Rikspolisstyrelsens   arbetsenheter\r\nverksamhetens resultat samt  personal-  och  ekonomifrågor\r\nmed sina motsvarigheter på myndigheterna.\r\nResultatdialoger  genomförs  årligen  med  ett urval  av\r\nmyndigheter.  Rikspolischefen  och  överdirektören   möter\r\nrespektive    myndighetschef    tillsammans    med   deras\r\nmedarbetare  och  diskuterar  verksamhetens  resultat  och\r\nkonsekvenser för de kommande åren.\r\nVarje   år   under  våren  arrangeras  temadagar  varvid\r\nsärskilt  intressanta   frågeställningar   diskuteras  med\r\nrepresentanter  från ett antal berörda myndigheter.  Under\r\nvåren   2003   genomfördes    två    temadagar;    en   om\r\nmedelsfördelning     och     en    om    problemorienterat\r\nunderrättelselett polisarbete.\r\nI samband med det nya budgetsystemet år 1992 infördes en\r\nfördelningsmodell.    Enligt    den     modellen    skulle\r\ninvånarantalet för respektive län beaktas,  liksom att det\r\ni  vissa  län  bedrivs speciella typer av verksamhet.  Som\r\nexempel på det sistnämnda  kan  nämnas  fjällräddning  och\r\ngränskontroll.  Härtill  kom  en särskild storstadsfaktor.\r\nDenna modell har aldrig tillämpats  fullt  ut.  Bakgrunden\r\ntill  det  är att en exakt tillämpning skulle ha inneburit\r\nstora förändringar  i den etablerade organisationen. Vissa\r\nansträngningar har gjorts  i  syfte  att  anpassa sig till\r\nmodellen. Dessa ansträngningar frystes i samband  med  det\r\nbesparingskrav  som  ålades  polisen budgetåret 1995/96. I\r\ndagsläget   är   utgångspunkten   för   fördelningen   den\r\nfördelning  som  ägde  rum  1995/96  med  de  tillägg  och\r\nändringar som bl.a. motiveras av förändringar  beträffande\r\nverksamheten.  Hur  detta skall ske avgörs genom den  ovan\r\nbeskrivna processen med  arbetsmöten, resultatdialoger och\r\ntemadagar.\r\nSedan  Rikspolisstyrelsen   fördelat  polisens  resurser\r\nmellan   polismyndigheterna  sker   en   fördelning   inom\r\nrespektive     län.     Denna     fördelning    görs    av\r\nlänspolismästaren.  Rikspolisstyrelsen   har   inte  någon\r\nmöjlighet att bestämma fördelningen av resurserna  inom en\r\nmyndighet.\r\nEtt   stort  antal  motioner  ifrågasätter  det  rådande\r\nsystemet   för   fördelning   av   resurser  mellan  olika\r\npolismyndigheter.   I   några   av   dessa   hävdas    att\r\nglesbygdsområden  för  närvarande missgynnas. I motionerna\r\nJu321 (s), Ju333 (c), Ju338  (kd)  och  Ju364 (c) föreslås\r\natt  åtgärder skall vidtas för att underlätta  rekrytering\r\nav polis  till  glesbygd  i  allmänhet  och  särskilt till\r\nområden  med  stora  avstånd till en polishögskola.  Andra\r\nförslag syftar till förkortad  utryckningstid, genom bl.a.\r\ninförande av mobila polisteam.\r\nI  några motioner yrkas ökade resurser  till  ett  visst\r\nsärskilt  angivet  län  eller  annat geografiskt område. I\r\nmotion  Ju201 (m) yrkas sålunda att  ytterligare  resurser\r\nskall tillföras  Dalarna, i motion Ju245 (kd) Västmanland,\r\ni  motion Ju284 (m)  Östergötland,  i  motion  Ju317  (fp)\r\nGotland,  i  motionerna  Ju339 (kd) och N341 (m) Stockholm\r\noch T470 (fp) Södertörn. I  flera  av motionerna framhålls\r\npolisbristen som skäl för ökade resurser.\r\nI  motionerna  Ju292  och  Ju369  (båda  m)  begärs  att\r\nNationella insatsstyrkan tillförs mer resurser för att öka\r\ndess numerär samt uppdatera materiel och utrustning.\r\nVid  Rikspolisstyrelsen  har  arbete  för   att   bredda\r\nbeslutsunderlaget för fördelningen av polisorganisationens\r\nanslag  till  polismyndigheterna  genomförts. Detta arbete\r\nhar bl.a. resulterat i att Rikspolisstyrelsen  tagit  fram\r\nett  antal  statistiska mått, indikatorer, som skall ligga\r\ntill grund för  budgetdialogen.  Några viktiga indikatorer\r\när befolkningsunderlaget, hur stor  brottsligheten är inom\r\nrespektive myndighet samt hur stor andel  våldsbrott varje\r\nmyndighet har. Den senare indikatorn ger ett  mått  på hur\r\ntung arbetsbelastningen är vid respektive myndighet. Andra\r\nfaktorer   som   vägs  in  vid  resursfördelningen  är  de\r\nsärskilda problem  som  finns  i glesbygdsområdena och den\r\nextra arbetsbelastning som storstadsregionerna har.\r\nArbetet   vid   Rikspolisstyrelsen    med   att   bredda\r\nbeslutsunderlaget  kommer  att fortsätta även  framöver  i\r\nsyfte att utveckla och förfina  den  analysverksamhet  som\r\nföregår resursfördelningen.\r\nUtskottet har behandlat liknande yrkanden tidigare (bet.\r\n2001/02:JuU1  s.  35 f.). Utskottet ansåg då bl.a. att det\r\nvar och även i fortsättningen  borde  vara  en uppgift för\r\nRikspolisstyrelsen   att   fördela  resurserna.  Utskottet\r\nutgick från att de speciella  förhållanden  som  råder  på\r\nolika   håll   blir   beaktade  i  tillbörlig  omfattning.\r\nRiksdagen borde, framhöll  utskottet,  alltså  inte uttala\r\nsig   med   anledning   av  motionsönskemålen.  Med  detta\r\navstyrktes  då  aktuella  motionsyrkanden.   I   fjolårets\r\nbudgetbetänkande    vidhöll    utskottet    sin   tidigare\r\nuppfattning i frågan (bet. 2002/03:JuU1 s. 44 f.).\r\nUtskottet  gör  samma bedömning i år, nämligen  att  det\r\näven   i   fortsättningen    bör   vara   en   fråga   för\r\nRikspolisstyrelsen att fördela polisorganisationens anslag\r\nmellan de olika polismyndigheterna.  Utskottet  ser härvid\r\npositivt  på  det  arbete som Rikspolisstyrelsen genomfört\r\nför  att bredda beslutsunderlaget  för  resursfördelningen\r\nsamt att  arbete  pågår  för  att ytterligare utveckla och\r\nförfina  den  analysverksamhet som  föregår  fördelningen.\r\nDärigenom torde  möjligheterna  att  beakta  de  speciella\r\nförhållanden   som   råder   på   olika   håll,   t.ex.  i\r\nglesbygdsområdena    och    i   storstadsregionerna,   öka\r\nytterligare. Sammanfattningsvis anser utskottet alltså att\r\nriksdagen  inte bör uttala sig  med  anledning  av  de  nu\r\naktuella   motionsönskemålen.   Utskottet   föreslår   att\r\nriksdagen avslår  motionerna  Ju201,  Ju245, Ju284, Ju292,\r\nJu317, Ju321, Ju333, Ju338, Ju339, Ju364,  Ju369, T470 och\r\nN341 i nu behandlade delar.\r\nI motion Ju228 (m) begärs att Polismyndigheten  i Västra\r\nGötaland skall kompenseras för de merkostnader som uppstod\r\ni samband med säkerhets-arrangemangen vid regeringens  EU-\r\ntoppmöte i Göteborg i juni 2001.\r\nI  motion Ju212 (m) begärs att regeringen garanterar att\r\nberörda  polismyndigheter inte drabbas ekonomiskt av stora\r\narrangemang som beslutats av regeringen.\r\nUtskottet  har  tidigare behandlat liknande yrkanden (se\r\nbet. 2002/03:JuU1 s. 45 f. och 2002/03:JuU9 s. 8 f.)\r\nRegeringen anför  i  budgetpropositionen att det svenska\r\nordförandeskapet  i  EU, särskilt  toppmötet  i  Göteborg,\r\nmedförde en ovanligt stor  insats  från polisens sida. Det\r\när regeringens uppfattning att Polismyndigheten  i  Västra\r\nGötaland inte ensam skall finansiera samtliga merkostnader\r\nför    polisen   i   samband   med   toppmötet.   Polisens\r\nanslagsförstärkningar  skall därför även användas till att\r\nkompensera för merkostnader i samband med toppmötet (Volym\r\n3 s. 90 f.).\r\nUtskottet anser att syftet  med  motion  Ju228 får anses\r\nvara tillgodosett mot bakgrund av det uttalande regeringen\r\ngjort i budgetpropositionen.\r\nUtskottet  avstyrkte under föregående riksmöte  yrkanden\r\nliknande det som  framställs i motion Ju212 med hänvisning\r\ntill pågående utrednings- och beredningsarbete.\r\nGöteborgskommittén    uttalade    bl.a.    följande   om\r\nRikspolisstyrelsens    samordningsansvar   vid   särskilda\r\nhändelser. En av Rikspolisstyrelsens huvuduppgifter är att\r\nverka för samordning inom  polisväsendet.  Det innebär att\r\nRikspolisstyrelsen   skall   svara  för  samordningen   av\r\npolisens  planering  för sådana  särskilda  händelser  där\r\nintresset av samordnade  insatser är särskilt framträdande\r\n(3  §  3  förordningen  [1989:773]   med  instruktion  för\r\nRikspolisstyrelsen). Enligt föreskriften  FAP  201-1 är en\r\nsärskild händelse en befarad eller inträffad händelse, som\r\ninnefattar  brott  eller  annan  störning  av den allmänna\r\nordningen eller säkerheten, och som är så omfattande eller\r\nallvarlig  att  polisen för att kunna lösa sina  uppgifter\r\nmåste  organisera,   leda  och  använda  sina  resurser  i\r\nsärskild ordning. En särskild  händelse  är  alltså  av en\r\nsådan  karaktär  att  polisinsatserna  inte kan genomföras\r\ninom  den  vanliga linjeorganisationen. Polismyndigheterna\r\nbrukar  dock   normalt   klara   sådana  situationer  utan\r\nRikspolisstyrelsens  inblandning (SOU  2002:122  s.  293).\r\nKommittén  föreslog  i denna  del  sammanfattningsvis  att\r\nRikspolisstyrelsen  måste   ta   ett   större  ansvar  för\r\nsamordningen  av  planeringen inför stora  internationella\r\nevenemang  där  flera  polismyndigheter  kommer  att  vara\r\ninblandade än vad som skedde inför EU-toppmötet i Göteborg\r\n(SOU 2002:122 s. 675 f.).\r\nRedan vid tiden  för  avlämnandet av Göteborgskommitténs\r\nbetänkande pågick arbete inom Rikspolisstyrelsen med bl.a.\r\nliknande frågor. Under våren  2003  lämnades  tre  förslag\r\nrörande   den   framtida   nationella   polistaktiken  och\r\norganisationen   kring  denna.  Ett  av  förslagen   berör\r\ningripanden mot folkmassor.  Förslagen  har  beretts  inom\r\npolisorganisationen  och  i  allt  väsentligt tillstyrkts.\r\nDärefter  har  en  grupp  utsetts  att ytterligare  bereda\r\nfrågorna    och    lämna   förslag   i   december    2003.\r\nRikspolisstyrelsen skall  därefter  ta  ställning  till de\r\nolika förslagen.\r\nUtskottet anser att det beredningsarbete som pågår  inom\r\nRikspolisstyrelsen   inte   bör   föregripas.   Först  när\r\nRikspolisstyrelsen  tagit ställning till kommande  förslag\r\när det möjligt att få  ett  fullgott underlag huruvida det\r\nföreligger något behov av ett  uttalande  från  utskottets\r\nsida i frågan. Motion Ju212 avstyrks.\r\n\r\nPrioritering av olika slag av brottslighet m.m.\r\n\r\n\r\nI flera motioner tas frågor om prioritering av olika typer\r\nav  brottslighet eller verksamhet upp. I motion Ju255  (v)\r\nbegärs   att   polisen  skall  prioritera  utredningar  om\r\nmiljöbrott.  I  motionerna   Ju290   (m)  och  Ju447  (fp)\r\nframhålls att utredningar om trafficking  bör prioriteras.\r\nI  motion  Ju407  (c) begärs att polisen skall  prioritera\r\nbrott mot företagare.  I motion Ju433 (s) framhålls vikten\r\nav att bekämpa ekonomisk brottslighet. I motion Ju479 (fp)\r\nbegärs att polisen skall prioritera ärenden som innefattar\r\nfamiljevåld. Vidare begärs  i  motionerna  Ju274  (fp) och\r\nJu333  (c)  att  Sjöpolisens verksamhet skall prioriteras.\r\nSlutligen begärs i  motionerna  Ju348  (c), So345 (fp) och\r\nSo414  (m)  att  polisens  verksamhet  mot  människohandel\r\nrespektive  narkotika  och  andra  droger skall förstärkas\r\ngenom    att   det   inrättas   särskilda   enheter    vid\r\npolismyndigheterna för bekämpning av dessa brottstyper.\r\n\r\nUtskottets  bedömning i fråga om vad som bör prioriteras\r\ninom     polisen    redovisas     ovan     i     avsnittet\r\nVerksamhetsinriktning budgetåret 2004.\r\nI 3 kap.  1  §  polisförordningen (1998:1558) föreskrivs\r\natt polisstyrelsen särskilt skall se till att polisarbetet\r\nbedrivs  i  överensstämmelse  med  de  prioriteringar  och\r\nriktlinjer som  riksdagen  och  regeringen  lagt  fast för\r\npolisverksamheten.\r\nUtskottet   har  vid  ett  flertal  tillfällen  tidigare\r\nbehandlat  liknande   yrkanden.   I   samband  härmed  har\r\nutskottet  anfört  bl.a.  att det förhållandet  att  vissa\r\ntyper   av   brottslighet   betraktas   som   prioriterade\r\nsjälvfallet  inte  innebär att  annan  brottslighet  skall\r\nlämnas åt sidan. Hur avvägningarna i fråga om insatser mot\r\nolika typer av brottslighet  skall  göras bör dock avgöras\r\nlokalt   ute   i   polismyndigheterna   inom   ramen   för\r\nstatsmakternas prioriteringar (se bl.a. bet.  2001/02:JuU1\r\ns. 37 f.).\r\nUtskottet  är  alltjämt  av denna uppfattning, dvs.  att\r\navvägningarna  i  fråga om insatser  mot  olika  typer  av\r\nbrottslighet skall  göras  lokalt ute i polismyndigheterna\r\ninom  ramen för statsmakternas  prioriteringar.  Utskottet\r\nföreslår  därför  att  riksdagen  avslår motionerna Ju255,\r\nJu274, Ju290, Ju333, Ju348, Ju407,  Ju433,  Ju447,  Ju479,\r\nSo345 och So414 i nu behandlade delar.\r\n\r\nÅklagarväsendet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  redogörs  för  åklagarväsendets\r\nresultat  under  verksamhetsåret  2002.  Utskottet\r\ndelar regeringens bedömning att åklagarväsendet  i\r\nstort  nått  de  mål  som  ställts  upp  för  dess\r\nverksamhet, men att ytterligare insatser krävs  på\r\nvissa  områden.  I  avsnittet tar utskottet vidare\r\nställning till vilken  inriktning åklagarväsendets\r\nverksamhet  bör  ha  under   år   2004.  Utskottet\r\nbehandlar   också   två  motionsyrkanden   rörande\r\nEkobrottsmyndighetens    organisation.   Utskottet\r\nhänvisar    i    denna    del    till     pågående\r\nberedningsarbete  och  avstyrker motionsyrkandena.\r\nJämför reservation 19 och  de särskilda yttrandena\r\n10-12.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nDet övergripande målet för åklagarverksamheten  är  att se\r\ntill att den som har begått brott lagförs.\r\n\r\nÅklagarens huvuduppgifter är att leda förundersökningar,\r\nfatta  beslut  i  åtalsfrågor  och föra talan vid domstol.\r\nInom   ramen   för   förundersökningsledningen    beslutar\r\nåklagaren   om   personella   och  reella  tvångsmedel  av\r\nintegritetskränkande      natur     såsom      anhållande,\r\nkroppsbesiktning, reseförbud  och  husrannsakan. Åklagaren\r\nkan  också  begränsa  eller lägga ned en  förundersökning.\r\nAndra viktiga uppgifter  som  ankommer på åklagaren är att\r\nunder vissa förutsättningar utfärda strafförelägganden och\r\nbesluta om åtalsunderlåtelse.\r\nCentral  förvaltningsmyndighet  för  åklagarväsendet  är\r\nRiksåklagaren (RÅ). Åklagarväsendets organisation i övrigt\r\nbestår  av åklagarmyndigheterna  i  Stockholm,  Linköping,\r\nMalmö, Göteborg,  Västerås  och  Umeå,  var  och  en under\r\nledning  av  en  överåklagare. Vid dessa myndigheter finns\r\nåklagarkammare.\r\nVid  slutet  av  år   2002   fanns   706  åklagare  inom\r\nåklagarorganisationen. Motsvarande siffror  för  åren 2000\r\noch  2001  var  716 respektive 728. Antalet anställda  för\r\nledning och administration uppgick år 2002 till 327. Under\r\nåret  har  Riksåklagaren  gjort  fortsatta  satsningar  på\r\ngrund- och vidareutbildning  samt  på högre utbildning för\r\nspecialiståklagare. Här kan nämnas att  regeringen i april\r\n2002 har gett Riksåklagaren i uppdrag att se över formerna\r\nför   rekrytering   av   åklagare   (dnr  Ju2002/3160/PÅ).\r\nUppdraget  skall redovisas senast den  31  december  2003.\r\nVidare har Riksåklagaren  i enlighet med ett uppdrag i det\r\nsenaste    regleringsbrevet   för    åklagarorganisationen\r\nredovisat  uppdraget  i  den  del  det  avser  frågan  hur\r\nEkobrottsmyndigheten  kan ges befogenheter och möjligheter\r\natt självständigt kunna anställa ordinarie åklagare som är\r\nanställda   inom   åklagarväsendet.   Ärendet   bereds   i\r\nJustitiedepartementet.\r\nEkobrottsmyndigheten  svarar för ekobrottsbekämpningen i\r\nStockholms län, Skåne län,  Västra Götalands län, Hallands\r\nlän, Gotlands län och Blekinge  län.  Av instruktionen för\r\nEkobrottsmyndigheten framgår att myndigheten  dels  är  en\r\nåklagarmyndighet,  dels  en  central förvaltningsmyndighet\r\nunder regeringen.\r\nI  slutet  av  år  2002 var det  genomsnittliga  antalet\r\nanställda vid Ekobrottsmyndigheten  390 personer. Av dessa\r\nvar 29 chefer, 67 åklagare, 177 poliser,  36 ekorevisorer,\r\n54 administratörer och 27 övrigt.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nÅklagarväsendets  resultat  för  år  2002  skall  ses  mot\r\nbakgrund  av  de  mål  och  prioriteringar som gällde  för\r\nverksamheten.  Enligt  dessa skulle  lagföringen  öka  och\r\nkvaliteten på förundersökningarna höjas. Antalet avslutade\r\närenden skulle uppgå till  minst  det  antal  som  kom in.\r\nGenomströmningstiderna skulle vara fortsatt korta.\r\n\r\nFör Ekobrottsmyndigheten gällde dessutom att risken  för\r\natt brott begås skulle minska. Myndigheten skulle antingen\r\nsjälv  eller  i  samverkan  med andra myndigheter initiera\r\neller vidta åtgärder för att  förebygga  brott och för att\r\ntidigt    kunna   upptäcka   nya   former   av   ekonomisk\r\nbrottslighet.   Dessutom   skulle  myndigheten  genom  nya\r\narbetsmetoder och hög kompetens  skapa förutsättningar för\r\nen ännu effektivare ekobrottsbekämpning.  En grundläggande\r\nuppgift för Ekobrottsmyndigheten var att ge regeringen och\r\nandra  berörda intressenter en bättre helhetsbild  av  den\r\nekonomiska   brottsligheten  och  bättre  möjligheter  att\r\nförutse utvecklingen på området.\r\nI  det följande  beskrivs  först  åklagarorganisationens\r\nresultat  jämte  regeringens  bedömning med fokus på de nu\r\nangivna  målen.  Därefter  beskrivs  Ekobrottsmyndighetens\r\nresultat  på  motsvarande sätt.  Avslutningsvis  redovisar\r\nutskottet sin uppfattning.\r\n\r\nÅklagarorganisationen\r\n\r\nÅklagarorganisationen  har  enligt regeringen satsat stora\r\nresurser under år 2002 på de  prioriterade områdena vålds-\r\noch    narkotikabrott,    ekonomisk    brottslighet    och\r\nmiljöbrottslighet.  Av  samtliga  brottmålsärenden   avsåg\r\nsammanlagt  23  % dessa brottstyper. Åklagarorganisationen\r\nförbrukade 363 miljoner kronor, eller ca 47 % av de totala\r\nresurserna för att bekämpa dessa brottstyper.\r\n\r\nÅklagarorganisationens  balans  delas traditionellt in i\r\ntre grupper - polis-, åklagar- och  domstolsbalans - vilka\r\nspeglar  de  tre processtegen i åklagarverksamheten,  dvs.\r\nförundersökningsledning,    beslut   i   åtalsfrågan   och\r\nprocessföring. Under år 2002  minskade  det totala antalet\r\nbalanserade  ärenden  med ungefär 700 (se tabell).  Sättet\r\natt redovisa balansen har justerats år 2002. Uppgifter för\r\nåren dessförinnan har räknats om för att bli jämförbara.\r\n\r\nÅklagarorganisationens balanser 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Polisbalans|Åklagarbalans|Domstolsbalans|\r\nTotal                                              |\r\n|      |          |           |           |balans  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |22 294    | 13 844    | 25 511    |61 649  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |22 015    | 7 486     | 25 227    |54 728  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |22 374    | 6 768     | 24 978    |54 120  |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |23 017    | 7 081     | 23 319    |53 417  |\r\n----------------------------------------------------\r\nSom framgår berodde minskningen  på  att  domstolsbalansen\r\nminskade  med  nästan  1  700  ärenden.  Både  polis-  och\r\nåklagarbalanserna ökade.\r\n\r\nUnder  år  2002  avslutade  åklagarna  drygt 4 000  fler\r\närenden än vad som kom in (se tabell).\r\n\r\nÅklagarorganisationens ärendeutveckling 1999-2002\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År    |  Inkomna ärenden      |Avslutade ärenden   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1999  |      178 865          |     187 456        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2000  |      167 899          |     180 034        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2001  |      166 798          |     171 923        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2002  |      170 908          |     174 939        |\r\n-----------------------------------------------------\r\nBåde antalet inkomna och avslutade ärenden  ökade  jämfört\r\nmed föregående år.\r\n\r\nNär det gäller andelen misstänkta som blivit lagförda  i\r\nförhållande  till   samtliga misstänkta som blivit föremål\r\nför beslut (exklusive ekobrott) minskade denna något under\r\når 2002 jämfört med år 2001 (se tabell).\r\n\r\nAntal misstänkta personer som lagförts 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    | Misstänkta    |  Lagförda     |  Andel    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |  187 863      |  114 175      |   61 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |  187 159      |  115 832      |   62 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |  180 445      |  108 597      |   60 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |  182 280      |  108 351      |   59 %    |\r\n----------------------------------------------------\r\nDen   genomsnittliga  genomströmningstiden   från   färdig\r\nförundersökning   till  beslut  i  åtalsfrågan  (exklusive\r\nekobrott)  minskade  från  29  dagar  till  26  dagar  (se\r\ntabell). Ledningen av förundersökningen i ärenden som inte\r\när av enkel  beskaffenhet  skall  övertas  av åklagaren så\r\nsnart någon skäligen kan misstänkas för brott.\r\n\r\nGenomströmningstid 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Genomströmningstid   |Genomströmningstid   |\r\n|      |från     det    att  |avseende   tid   från|\r\n|      |förundersökningen    |färdig förundersökning\r\n|\r\n|      |blev    åklagarledd  |till     beslut     i|\r\n|      |till     avslutande  |åtalsfrågan          |\r\n|      |beslut av åklagare   |                     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |    125 dagar        |      53 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |    116 dagar        |      48 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |    112 dagar        |      29 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |     96 dagar        |      26 dagar       |\r\n----------------------------------------------------\r\nAndelen  beslut  som   medför   lagföring  (väckt  åtal,\r\nstrafföreläggande  och åtalsunderlåtelse)  av  det  totala\r\nantalet beslut som fattades  om brottsmisstankar i färdiga\r\nförundersökningar ökade något  under  år 2002, till knappt\r\n88 % under år 2002 jämfört med drygt 86  %  under år 2001.\r\nSamtidigt  kan  noteras att det totala antalet  beslut  om\r\nbrottsmisstankar  i  färdiga  förundersökningar  sjönk med\r\ndrygt 11 000 beslut (se tabell).\r\n\r\nLagföring 1999-2002\r\n------------------------------------------------------\r\n|År   | Åtal    |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelse|\r\nÅtal ej                                     |Beslut om\r\n|\r\n|     |väckt    |         |        |väckt   |\r\nbrottsmisstankar*                                    |\r\n------------------------------------------------------\r\n|1999 |160 649  |54 842   |31 328  |50 834  |297 653 |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2000 |167 280  |49 340   |32 492  |48 601  |297 713 |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2001 |166 152  |44 037   |28 276  |37 261  |275 726 |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2002 |164 102  |42 918   |25 381  |32 182  |264 583 |\r\n------------------------------------------------------\r\n*Totalt antal beslut i färdiga\r\nförundersökningar\r\n\r\nMed brottsmisstankar menas en till åklagaren inkommen  misstanke om en\r\nlagöverträdelse.  Ett  ärende kan innehålla en eller flera\r\nmisstänkta och en eller  flera  brottsmisstankar.  Om  två\r\npersoner   är   misstänkta   för   samma   lagöverträdelse\r\nregistreras två brottsmisstankar. Totalt fattades  393 209\r\nbeslut   om   brottsmisstankar   år   2002.  Denna  siffra\r\ninkluderar  beslut  enligt  tabellen  och dessutom  beslut\r\nunder  förundersökningen som innebar att  misstanken  inte\r\nutreddes vidare. Detta skedde i omkring 128 600 fall.\r\n\r\nDet  totala   antalet   brottsmisstankar   som   polisen\r\növerlämnade till åklagarorganisationen uppgick till ca 460\r\n000. Det var en ökning med ca 8 000 brottsmisstankar eller\r\nknappt 1,8 %. Samtidigt avslutade åklagarna ca 2 000  fler\r\nbrottsmisstankar än vad som kom in. Det var tredje året  i\r\nrad som fler brottsmisstankar avslutades än som kom in.\r\nRegeringen  anför  att de insatser som Riksåklagaren och\r\nåklagarmyndigheterna under  de  senaste åren har gjort för\r\natt   förkorta   åklagarnas   genomströmningstider   varit\r\nlyckosamma. Åklagarnas genomströmningstider  under år 2002\r\nvar  korta,  och  regeringen  bedömer  att  det varken  är\r\nlämpligt  eller  ändamålsenligt  att  kräva  att åklagarna\r\nskall förkorta sina handläggningstider ytterligare. Det är\r\nmot  denna  bakgrund  som  regeringen  i  de  två  senaste\r\nregleringsbreven för åklagarorganisationen har angett  att\r\nåklagarnas genomströmningstider skall vara fortsatt korta.\r\nDet är enligt regeringen också positivt att åklagarnas och\r\npolisens  sammanlagda  genomströmningstider  under år 2002\r\nhar minskat.\r\nEnligt  regeringen uppnådde åklagarorganisationen  under\r\når 2002 verksamhetsmålet att avsluta fler brottsmisstankar\r\nän vad som kom in.\r\nUnder perioden  1997-2002 har åklagarorganisationen haft\r\nen  lagföringskapacitet   på  ca  60  %  (mätt  i  andelen\r\nlagföringsbeslut avseende brottsmisstankar  i  förhållande\r\ntill  det totala antalet beslut avseende brottsmisstankar,\r\nsom år 2002 var 393 209). Enligt regeringens bedömning bör\r\ndet finnas  utrymme  att förbättra den kapaciteten. Det är\r\nockså något som Riksåklagaren strävar efter.\r\nNär det gäller åklagarnas  arbete  med  de  prioriterade\r\nområdena kan anföras följande.\r\nVad  gäller  våldsbrott var lagföringsandelen i  färdiga\r\nförundersökningar  fortsatt  hög  under  år  2002  (83 %).\r\nDäremot   hade  andelen  beslut  att  lägga  ned  pågående\r\nförundersökningar  ökat  från  42 till 44 %. En orsak till\r\natt   många  våldsbrottsärenden  skrivs   av   är   enligt\r\nRiksåklagaren att bevissvårigheterna i allmänhet är större\r\ni sådana utredningar än i andra.\r\nÅklagarmyndigheterna  har  i samverkan med polisen under\r\når  2002  vidtagit  en  rad  insatser  för  att  förbättra\r\nutredningsverksamheten när det gäller våld mot kvinnor och\r\nbarn, s.k. familjerelaterat våld.  Det  rör  sig  bl.a. om\r\ninrättande   av   särskilda  familjevåldsenheter  samt  om\r\ngenomförande   av   vissa   särskilda   utbildnings-   och\r\nmetodinsatser.  Lagföringen  mätt  som  andelen  avslutade\r\nbrottsmisstankar  som lett till lagföring minskade från 31\r\n% år 2001 till 30 %  år  2002. Samtidigt ökade lagföringen\r\nmätt  som  andelen  färdiga  utredningar   som  lett  till\r\nlagföring  från  80  till  82  %.  På  detta  område   har\r\ngenomströmningstiderna varit korta.\r\nUnder   år   2002   meddelade  åklagare  ungefär  3  500\r\nbesöksförbud, vilket var  en  ökning  med  ca  500  beslut\r\njämfört med åren 2000 och 2001.\r\nUtredningar       om       grov,      gränsöverskridande\r\nnarkotikabrottslighet  handläggs  vid  de  internationella\r\nåklagarkamrarna.     Lagföringsandelen      i      färdiga\r\nförundersökningar om narkotikabrott var oförändrat hög (90\r\n%). Under år 2002 har Riksåklagaren i samverkan med  andra\r\nbrottsbekämpande  myndigheter  genomfört  vidareutbildning\r\nför dem som handlägger ärenden om narkotikabrottslighet.\r\nÅklagarorganisationen  fortsatte  under år  2002  sina\r\nansträngningar för att förbättra bekämpningen av brott med\r\nrasistiska  eller främlingsfientliga inslag.  Bland  annat\r\nreviderades under  året den handlingsplan för bekämpningen\r\nav aktuell brottslighet  som  Riksåklagaren  beslutade  år\r\n1999.  Av handlingsplanen framgår bl.a. att utredningen av\r\ndenna typ  av  brottslighet skall handläggas med förtur av\r\nsärskilt utsedda åklagare och att syftet eller motivet för\r\nett sådant brott skall klarläggas under förundersökningen.\r\nNär det gäller hets  mot folkgrupp var andelen lagföringar\r\ni förhållande till samtliga  beslut oförändrad jämfört med\r\når 2001 (ca 21 %). Lagföringsandelen av det totala antalet\r\nbeslut avseende brottsmisstankar  om  olaga diskriminering\r\nvar fortsatt låg (4 %). Enligt Riksåklagaren  kan  detta i\r\nhuvudsak  antas bero på att åklagaren bedömt att det  inte\r\nkunnat bevisas  att  det  huvudsakliga  motivet  varit att\r\nkränka    en    person   på   det   sätt   som   anges   i\r\nstraffbestämmelsen om olaga diskriminering. Här kan nämnas\r\natt   Diskrimineringskommittén   skall   se   över   bl.a.\r\nstraffbestämmelsen  om  olaga diskriminering (dir. 2002:11\r\noch 2003:69). Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast\r\nden 1 juli 2005.\r\nVad gäller miljöbrottslighet  kom  det  under år 2002 in\r\ndrygt 3 000 miljöbrottsärenden, samtidigt som  knappt 3000\r\närenden  avslutades. Vid utgången av året fanns det  ca  3\r\n500 ärenden  i  balans,  varav drygt 3 000 hos polisen för\r\nutredning.  Andelen  avslutade  misstankar  om  brott  mot\r\nmiljön som ledde till  lagföring  var  21  %  av  samtliga\r\nbrottsmisstankar,   vilket   är   en   minskning   med   5\r\nprocentenheter jämfört med år 2001.\r\nRegeringen  finner  det  positivt  att Riksåklagaren och\r\nåklagarmyndigheterna har vidareutvecklat sina insatser för\r\natt bättre kunna bekämpa våldsbrott mot  kvinnor och barn,\r\nnarkotikabrott    samt    brott    med    rasistiska   och\r\nfrämlingsfientliga  inslag.  Det  är angeläget  att  detta\r\narbete fortsätter med oförminskad kraft.\r\nDen  höga lagföringsandelen i färdiga  förundersökningar\r\nom  våldsbrottslighet   visar  enligt  regeringen  på  ett\r\neffektivt resursutnyttjande.  Däremot anser regeringen det\r\ninte godtagbart att 44 % av våldsbrottsutredningarna läggs\r\nned. Riksåklagaren har uttalat  att den låga lagföringen i\r\ndenna del inger oro och det finns  anledning  att  göra en\r\nanalys inom ramen för den kvalitetsgranskning som sker  av\r\nåklagarverksamheten  samt  en  utvärdering  och översyn av\r\nåtgärder att öka lagföringen.\r\nMed  hänsyn  till att antalet inkomna miljöbrottsärenden\r\nökat under senare  år  är  det enligt regeringen angeläget\r\natt åklagarna vidareutvecklar  sin  förmåga  att effektivt\r\nkunna  hantera  den stora ärendemängden. Det är  angeläget\r\natt  åklagarna  och  poliserna  ser  till  att  det  finns\r\ntillräckliga  utredningsresurser   och  att  det  sker  en\r\nkontinuerlig   vidareutveckling   av   arbetsformer    och\r\narbetsmetoder       på       området.      Därvid      bör\r\nåklagarorganisationens samverkan med tillsynsmyndigheterna\r\npå  miljöområdet  bli bättre. Enligt  regeringen  bör  det\r\nfinnas utrymme för  att  öka  lagföringsandelen i fråga om\r\nanmälda brott mot miljön.\r\nSom anförts ovan är det Ekobrottsmyndigheten som primärt\r\nhar  uppgiften  att  svara  för  ekobrottsbekämpningen   i\r\nStockholms, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra\r\nGötalands län. Ekobrottsbekämpningen i övriga län ansvarar\r\nåklagarmyndigheterna för. Ekobrottsmyndighetens verksamhet\r\nredovisas  nedan, men först något om åklagarmyndigheternas\r\nutredning och lagföring av ekobrott.\r\nInom     åklagarmyndigheterna      minskade      andelen\r\nbrottsmisstankar om ekobrott som lett till lagföring  till\r\n32  %  av samtliga brottsmisstankar som beslutats under år\r\n2002, jämfört med 36 % under år 2001. Enligt Riksåklagaren\r\nkan den minskade lagföringen bero på ett fåtal ärenden där\r\ndet  fanns   många   brottsmisstankar.   Stöd   för  denna\r\nuppfattning  finner Riksåklagaren i att andelen misstänkta\r\npersoner som lagförts  under samma tid ökat från 35 % till\r\n36 % av samtliga misstänkta.  Det kom in ca 1 600 ärenden,\r\nvilket är en ökning med ca 20 %  jämfört  med år 2001. Det\r\ntotala antalet balanserade mål ökade något,  medan antalet\r\nbalanserade      mål      hos      åklagarna     minskade.\r\nGenomströmningstiden              från             färdigt\r\nförundersökningsprotokoll till beslut  i åtalsfrågan ökade\r\ntill 90 dagar jämfört med 77 dagar under år 2001.\r\nDet     är     enligt     regeringen     viktigt     att\r\nåklagarorganisationen  fortsätter  att  vidta åtgärder för\r\natt  åstadkomma  kortare  genomströmningstider  och  högre\r\nlagföring  i  ekobrottsärenden.   Regeringen   ser  därvid\r\npositivt  på  att  åklagarna  trots ett ökat ärendeinflöde\r\nminskade sina balanser vad avser ekobrottsärenden.\r\nRiksåklagaren  samordnar åklagarverksamheten  som  avser\r\ninternationellt rättsligt samarbete. Det har under år 2002\r\nrört sig om bl.a.  det  europeiska rättsliga nätverket för\r\nåklagare, Eurojust, riksåklagarsamarbete i Östersjöområdet\r\noch olika projekt för att stärka rättsstaten i de baltiska\r\nstaterna.\r\nVid    varje   internationell    åklagarkammare    finns\r\nkontaktpunkter   i  det  Europeiska  rättsliga  nätverket.\r\nÅklagarna vid dessa  kamrar  samarbetar  också med Europol\r\noch Eurojust. Vid dessa kamrar handläggs även  ärenden som\r\nrör grov, gränsöverskridande brottslighet.\r\nRegeringen  anser det positivt att åklagarorganisationen\r\nkontinuerligt  vidareutvecklar   sina   insatser  för  att\r\nförbättra möjligheterna att ännu effektivare kunna bekämpa\r\ngrov,  gränsöverskridande  brottslighet.  Det   är  vidare\r\nregeringens    uppfattning    att   åklagarorganisationens\r\ndeltagande i det internationella arbetet på alla nivåer är\r\nen nödvändig utveckling av verksamheten.\r\nSåvitt   angår   Riksåklagarens  verksamhet   i   Högsta\r\ndomstolen och myndighetens  roll för rättsutvecklingen och\r\nrättsbildningen  framgår  av budgetpropositionen  att  det\r\nvarje år upprättas en rättsutvecklingsplan  över de frågor\r\nsom   bedöms   ha  betydelse  för  rättsutvecklingen   och\r\nenhetligheten    i     rättstillämpningen     inom     det\r\nstraffrättsliga   området.   Under   år  2002  överklagade\r\nriksåklagaren  13 domar till Högsta domstolen.  Dessa  har\r\nbl.a.  avsett  tillämpning   av  narkotikastrafflagen  och\r\nmiljöbalken samt påföljder för grova våldsbrott.\r\nRiksåklagaren gjorde i februari  2003  en  framställning\r\ntill Justitiedepartementet där det föreslås att  kravet på\r\nprövningstillstånd  i  Högsta domstolen även skall omfatta\r\nRiksåklagaren (dnr Ju2003/1349/Å).  Syftet  med  detta  är\r\nbl.a.  att  förtydliga Riksåklagarens åklagarroll. Ärendet\r\nbereds i Justitiedepartementet.\r\nRegeringen  anser,  liksom  Riksåklagaren,  att  det  är\r\nangeläget att det inom åklagarorganisationen finns ett väl\r\nutvecklat system för att kunna identifiera de domar som är\r\nlämpliga att överklaga.\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten   avslutade   under  år  2002  3  355\r\närenden, vilket är en ökning med 20 % jämfört med år 2001.\r\nDet totala antalet balanserade ärenden  ökade  med  ca 3 %\r\nunder året. Antalet inkomna ärenden ökade från 3 019 till\r\n3  475, dvs. med 15 %. Ökningen av antalet inkomna ärenden\r\nkan  enligt  Ekobrottsmyndigheten  främst  förklaras av en\r\nutökad kontrollverksamhet hos skattemyndigheterna  och ett\r\nökat antal konkurser.\r\n\r\nAv  tabellen  nedan framgår utvecklingen av inkomna  och\r\navslutade ärenden samt myndighetens totala balans.\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens ärendeutveckling 1999-2002\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   |  Inkomna     | Avslutade     |Total balans|\r\n|     |  ärenden     |  ärenden      |            |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999 |   2 544      |   2 336       |  3 826     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000 |   2 440      |   2 744       |  3 442     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |   3 019      |   2 791       |  3 702     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |   3 475      |   3 355       |  3 845     |\r\n---------------------------------------------------\r\nVid Ekobrottsmyndigheten ökade lagföringsandelen till 28 %\r\nav det totala antalet  avslutade  ärenden  under  år  2002\r\njämfört med 26 % år 2001. Lagföringsandelen när det gäller\r\nde  särskilt krävande ärendena minskade däremot från 68  %\r\nav  det   totala  antalet  avslutade  ärenden  inom  denna\r\nkategori under år 2001 till 48 % under 2002.\r\n\r\nAv tabellen  nedan  framgår  utvecklingen av lagföringen\r\n(åtal,   strafföreläggande  och  åtalsunderlåtelse)   samt\r\nbeslut  som   innebär   att   lagföring   inte   sker  hos\r\nEkobrottsmyndigheten.\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens lagföring 1999-2002\r\n--------------------------------------------------\r\n|År  |Åtal |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelse|\r\nBeslut som                           |Totalt antal\r\n|\r\n|    |     |      |      |innebär att|beslut om  |\r\n|    |     |      |      |lagföring  |brottsmiss-|\r\n|    |     |      |      |inte sker  |tankar under\r\n|\r\n|    |     |      |      |           |   året    |\r\n--------------------------------------------------\r\n|1999|1 529|166   | 49   | 4 857     |  7 748    |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2000|1 604|480   | 60   | 5 594     |  8 909    |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2001|1 168|307   | 21   | 5 044     |  7 897    |\r\n--------------------------------------------------\r\n|2002|1 822|337   | 19   | 6 095     |  9 591    |\r\n--------------------------------------------------\r\nMed  beslut  som  innebär  att  lagföring  inte sker avses\r\nbeslut som innebär att förundersökning inte inleds (2 643)\r\nrespektive  läggs  ned (3 031) eller att åtal  inte  väcks\r\n(421). Siffrorna inom parantes avser år 2002. I det totala\r\nantalet  beslut  om  brottsmisstankar   som   redovisas  i\r\ntabellen ovan ingår även beslut som inte avser  lagföring,\r\nt.ex.   beslut   om  överlämnande  av  ärende  till  annan\r\nåklagarmyndighet,  och  som  således  inte  skall  ingå  i\r\nunderlaget    för    beräkning    av    lagföringsandelen.\r\nLagföringsandelen  vad  gäller  avslutade brottsmisstankar\r\nuppgick till drygt 26 % under år  2002. Motsvarande siffra\r\nför år 2001 var knappt 23 %.\r\n\r\nDet genomsnittliga medelvärdet för  genomströmningstiden\r\nfrån brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan avseende hela\r\nEkobrottsmyndigheten minskade marginellt från 533 till 523\r\ndagar.   Om   mediantiden  i  stället  beräknas   minskade\r\ngenomströmningstiden  från  345 dagar till 298 dagar, dvs.\r\nmed ca 13 %. Det bör påpekas  att  dessa  siffror  inte är\r\njämförbara  med  dem  för  det  övriga åklagarväsendet som\r\nmäter        genomströmningstid        från        färdigt\r\nförundersökningsprotokoll och inte från brottsanmälan.\r\nI  tabellen  nedan  framgår utvecklingen för medelvärdet\r\nför  genomströmningstiden  för  tiden  från  anmälan  till\r\nbeslut      och      för      tiden      från      färdigt\r\nförundersökningsprotokoll     till     beslut     avseende\r\nbrottsmisstankar.\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens genomströmningstider 1999-2002\r\n---------------------------------------------------\r\n| År   | Från anmälan till    |   Från färdigt    |\r\n|      |   beslut rörande     |\r\nförundersökningsprotokoll                         |\r\n|      |  brottsmisstanke     |   till beslut     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999  |     458 dagar        |    169 dagar      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000  |     528 dagar        |    199 dagar      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001  |     533 dagar        |    130 dagar      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002  |     523 dagar        |    249 dagar      |\r\n---------------------------------------------------\r\nEnligt regeringen uppfylldes målet att lagföringen  skulle\r\nöka.     Ekobrottsmyndigheten     har     dock    justerat\r\nberäkningsmetoden  för  andelen  lagförda ärenden,  varför\r\nuppgiften   om  lagföringsdelen  bör  bedömas   med   viss\r\nförsiktighet.  Enligt  regeringens bedömning bör det finns\r\nförutsättningar att ytterligare höja lagföringen.\r\n\r\nMålet att antalet avslutade  ärenden  skall  uppgå  till\r\nminst  det  antal  som  kommit in uppfylldes däremot inte.\r\nSkillnaden mellan antalet avslutade och antalet inkommande\r\närenden  var  dock liten. Detta  måste  dessutom  ses  mot\r\nbakgrund av att  ärendeinflödet  till Ekobrottsmyndigheten\r\nfortsatte att öka under året.\r\nMålet  att tiden från brottsanmälan  till  åklagarbeslut\r\nskall förkortas har uppfyllts.\r\nUnder år  2002  har Ekobrottsmyndigheten tillsammans med\r\nandra berörda myndigheter  gjort  441 PEK-besök (preventiv\r\nekonomisk  kontroll) hos näringsidkare.  I  samarbete  med\r\nandra berörda  aktörer genomförde Ekobrottsmyndigheten ett\r\nflertal brottsförebyggande  projekt  av  pilotkaraktär för\r\natt   få   ny   eller   ökad   kunskap   om   problem  och\r\nförutsättningar inom specifika branscher.\r\nEkobrottsmyndigheten    utvecklade    under    år   2002\r\nytterligare   kontakterna   med   de   ekobrottsbekämpande\r\nmyndigheterna i övriga nordiska länder och med myndigheter\r\nav  aktuellt  slag  i  bl.a.  Ryssland och Storbritannien.\r\nVidare     har     myndigheten    deltagit     i     olika\r\nrättsbiståndsprojekt    som   syftar   till   att   stödja\r\nkandidatländernas anpassning  till kraven för medlemskap i\r\nEuropeiska unionen.\r\nEkobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen i Sverige\r\nav  skyddet  av EU-medel och är kontaktmyndighet  för  EU-\r\nkommissionens bedrägeribekämpningsbyrå (OLAF). Myndigheten\r\ndeltar i den rådgivande kommittén i EU-bedrägerirelaterade\r\nfrågor (Cocolaf)  och i arbetsgruppen vid kommissionen med\r\nuppgift att främja skyddet av EU-medel.\r\nRegeringen     finner      det     positivt     att\r\nEkobrottsmyndighetens    internationella     arbete    har\r\nvidareutvecklats.\r\nUtskottet  kan  i  likhet med regeringen konstatera  att\r\nåklagarorganisationen   uppfyllt   de   flesta   mål   för\r\nverksamheten  som  ställts upp. Det gäller t.ex. målen att\r\navsluta  fler  ärenden   än   vad   som  kom  in  och  att\r\ngenomströmningstiderna   skulle   vara   fortsatt   korta.\r\nLagföringsandelen, som kan beräknas på flera  olika  sätt,\r\nförändrades  inte  i  någon  större  omfattning. Utskottet\r\ndelar därvid regeringens uppfattning att  det  bör  finnas\r\nutrymme    för    att    öka    lagföringsandelen   (eller\r\nlagföringskapaciteten som regeringen i vissa fall benämner\r\nden).\r\nDet     är     positivt     att    åklagarorganisationen\r\nvidareutvecklar  sina  insatser  för   att  bekämpa  vissa\r\nprioriterade typer av brott, och utskottet  anser  att det\r\när  angeläget  att detta arbete fortsätter med oförminskad\r\nkraft.\r\nÄven   Ekobrottsmyndigheten   har   enligt   regeringens\r\nbedömning nått upp till flera av de uppsatta målen. Enligt\r\nutskottet   har  inget  framkommit  som  talar  mot  denna\r\nbedömning.  Bland   annat  har  genomströmningstiden  från\r\nbrottsanmälan till beslut minskat, vilket enligt utskottet\r\ntalar för att utvecklingen  går  åt  rätt  håll. Det ökade\r\nantalet balanserade ärenden kan delvis förklaras  med  att\r\nantalet inkomna ärenden ökade kraftigt under år 2002.\r\nUtskottet  uttalade  vid  behandlingen  av  förra  årets\r\nbudgetproposition  att  det inte var alldeles orealistiskt\r\natt räkna med att Ekobrottsmyndigheten  på  några års sikt\r\nkommer  att  ha  bemästrat  de svårigheter som myndigheten\r\ninledningsvis  drabbats  av  (bet.  2002/03:JuU1  s.  57).\r\nUtskottet håller fast vid denna bedömning.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2004\r\n\r\n\r\nRegeringen har i budgetpropositionen för år 2004 uppställt\r\nmål för sex olika verksamhetsområden.  För åklagarväsendet\r\när   det   främst   verksamhetsområde 2,   utredning   och\r\nlagföring,  som  är relevant. Det övergripande  målet  för\r\nverksamhetsområdet  är att verksamheten skall bedrivas med\r\nhögt ställda krav på  rättssäkerhet  och  kvalitet och att\r\nfler brott skall leda till lagföring.\r\n\r\nFör   att   åstadkomma   en   bättre  och  mera  hållbar\r\nbrottsutredningsverksamhet    är   det    angeläget    att\r\nåklagarväsendet   tillsammans  med   polisen   strategiskt\r\nsamordnar sina insatser på området.\r\nÅklagarväsendet skall intensifiera sina insatser för att\r\neffektivisera   det   operativa   brottsutredningsarbetet.\r\nSamarbetet med polisen  skall på flera områden breddas och\r\nfördjupas.  Syftet  är  att   utveckla   arbetsformer  och\r\narbetsmetoder som kan medföra högre lagföring  och kortare\r\ngenomströmningstider.\r\nÅklagarna   skall   utveckla  sin  förmåga  att  bekämpa\r\nvåldsbrott,   särskilt  våld   mot   kvinnor   och   barn,\r\nnarkotikabrott,  ekonomisk  brottslighet, brott mot miljön\r\nsamt   brott  med  rasistiska  eller   främlingsfientliga,\r\nantisemitiska och homofobiska inslag, olaga diskriminering\r\nsamt ungdomsbrott.\r\nÅklagarväsendet  skall även arbeta för att förebygga den\r\nekonomiska brottsligheten.\r\nEkobrottsmyndigheten   har  ett  nationellt  ansvar  för\r\nbekämpningen  av ekobrott,  och  myndigheten  skall  bl.a.\r\nutveckla och förstärka  bekämpningen av den omfattande och\r\ngränsöverskridande brottsligheten.\r\nUtskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört.\r\n\r\nAnslagen\r\n\r\n\r\nÅklagarorganisationen\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    |m     | fp    | kd     | c   |\r\n| 2003     | 2004    |      |       |        |     |\r\n|inkl. TB  |         |      |       |        |     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|808 314   |819 874  |+ 30  |+ 50   |+ 40    |+ 50 |\r\n|          |         |000   |000    |000     |000  |\r\n----------------------------------------------------\r\nI  tabellen  återfinns en jämförelse  av  regeringens  och\r\noppositionens       förslag      till      anslag      för\r\nåklagarorganisationen år 2004.\r\n\r\nFör år 2003 uppgår  åklagarorganisationens anslag, efter\r\nengångsvis  höjning  på  tilläggsbudget  med  20  miljoner\r\nkronor, till drygt 808 miljoner  kronor.  Vid  ingången av\r\nåret fanns en utnyttjad anslagskredit om ca 20,5  miljoner\r\nkronor.  Utgiftsprognosen  för  år  2003  är beräknad till\r\ndrygt 776 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår  ett  ramanslag  för  år   2004  på\r\n819 874 000  kr.  I  anslagsberäkningen  har hänsyn tagits\r\ntill  beräknade  utgiftsökningar  för löner,  lokaler  och\r\növriga  förvaltningskostnader samt en  delfinansiering  av\r\narkivhållningen     hos     Riksarkivet.     Vidare    ges\r\nåklagarväsendet  kompensation  med  322 000  kr  för   den\r\nfr.o.m. år 2004 avgiftsbelagda årliga revisionen.\r\nI   motion   Ju462   (m)   föreslås  att  anslaget  till\r\nåklagarorganisationen skall höjas  med 30 miljoner kronor.\r\nDessa  ytterligare  medel skall möta kostnader  för  bl.a.\r\nfler åklagare och ökad kompetensutveckling.\r\nEn  anslagsökning för  åklagarväsendet  om  50  miljoner\r\nkronor  förordas  i  motionerna Fi240 och Ju466 (båda fp).\r\nDessa ytterligare medel  skall  användas  till  bl.a. fler\r\nåklagare och för att öka möjligheterna till utbildning och\r\nspecialisering.\r\nI   motion   Ju476   (kd)   yrkas   att   anslaget  till\r\nåklagarorganisationen skall höjas med 40 miljoner kronor i\r\nförhållande  till  regeringens förslag. I motionen  anförs\r\natt de ytterligare medlen  skall  användas  bl.a. till att\r\nförbättra   arbetssituationen  inom  åklagarorganisationen\r\nsamt fortsätta  det nödvändiga kompetensutvecklingsprogram\r\nsom      påbörjats.      Motionärerna       menar      att\r\nåklagarorganisationen   måste   förstärkas   med  10   nya\r\nmiljöåklagare samt ytterligare drygt 50 åklagare, varav 30\r\nför olika kriminalpolitiska satsningar.\r\nSlutligen föreslås i motion Ju442 (c) att anslaget  till\r\nåklagarorganisationen  skall höjas med 50 miljoner kronor.\r\nDessa ytterligare medel  skall  användas för att bl.a. öka\r\nlagföringen.\r\nUtskottet   har   behandlat  anslagsyrkandena   ovan   i\r\navsnittet  Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår  där\r\nföreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag\r\noch avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nEkobrottsmyndigheten\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n----------------------------------------------------\r\n|Anslag  |Prop.    |m     | fp     | kd     | c    |\r\n|2003    | 2004    |      |        |        |      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|311 640 |333 622  |-     | -      | -      |- 50  |\r\n|        |         |      |        |        |000   |\r\n----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns  en  redogörelse  för regeringens och\r\noppositionens förslag till anslag för Ekobrottsmyndigheten\r\når 2004.\r\n\r\nFör år 2003 uppgår Ekobrottsmyndighetens  anslag,  efter\r\nengångsvis  indragning  på  tilläggsbudget med 10 miljoner\r\nkronor, till drygt 311,5 miljoner kronor. Anslagssparandet\r\nvid årets ingång uppgick till  drygt 14,3 miljoner kronor.\r\nUtgiftsprognosen för år 2003 är  beräknad  till knappt 316\r\nmiljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår  för  år  2004  ett ramanslag  till\r\nEkobrottsmyndigheten     på     333 622 000     kr.      I\r\nanslagsberäkningen   har   hänsyn  tagits  till  beräknade\r\nutgiftsökningar    för   löner,   lokaler    och    övriga\r\nförvaltningskostnader    samt    en   delfinansiering   av\r\narkivhållningen hos Riksarkivet. Då  Ekobrottsmyndighetens\r\npris- och löneomräkning automatiskt blir  felräknad  varje\r\når,  på  grund  av  att  kompensation  för  de poliser som\r\narbetar   på  myndigheten  finns  i  polisens  pris-   och\r\nlöneomräkning,  överförs  2 795 000  kr  från anslaget 4:1\r\nPolisorganisationen.  Slutligen  ges  Ekobrottsmyndigheten\r\nkompensation  med 294 000 kr för den fr.o.m.  och  med  år\r\n2004 avgiftsbelagda årliga revisionen.\r\nI  motion  Ju442   (c)   föreslås  att  anslaget  till\r\nEkobrottsmyndigheten sänks med  50  miljoner  kronor.  Den\r\nföreslagna   sänkningen  av  anslaget  motiveras  med  att\r\nverksamheten  bör   koncentreras   till  de  allvarligaste\r\nekobrotten   och   att  ökade  satsningar   bör   ske   på\r\nbrottsförebyggande åtgärder.\r\nUtskottet   har  behandlat   anslagsyrkandena   ovan   i\r\navsnittet  Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår  där\r\nföreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag\r\noch avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nOrganisationsfrågor\r\n\r\n\r\nI   motion   Ju411    (kd)    begärs   en   utredning   om\r\nEkobrottsmyndighetens  ansvarsområde.  Motionärerna  anser\r\natt  myndigheten  skall  handlägga   avancerad   ekonomisk\r\nbrottslighet  och  annan  allvarlig  brottslighet som  har\r\nsamband med denna, t.ex. grova miljöbrott  i  en  för hela\r\nlandet  enhetlig  organisation. Övriga eko- och miljöbrott\r\nskall     handläggas     av      lokala     polis-     och\r\nåklagarorganisationer.\r\n\r\nI  motion  Ju225  (m)  påtalas behovet  av  en  enhetlig\r\norganisation när det gäller  ekonomisk  brottslighet,  och\r\nmotionären  begär  att Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde\r\nskall utökas till att omfatta hela landet.\r\nFrågan     om    Ekobrottsmyndighetens     ansvarsområde\r\nbehandlades senast av utskottet i samband med behandlingen\r\nav förra årets  budgetproposition (bet. 2002/03:JuU1 s. 60\r\nf.). Utskottet anförde  då  bl.a.  följande. Vid riksmötet\r\n1996/97 uttalade utskottet sin tillfredsställelse över att\r\nregeringen    hade    för    avsikt    att   inrätta    en\r\nEkobrottsmyndighet. Den nya myndighetens  tillkomst  borde\r\nkunna  innebära  en  betydande  förstärkning av samhällets\r\ninsatser  mot  den  ekonomiska  brottsligheten.  Utskottet\r\ninstämde i regeringens bedömning  att Ekobrottsmyndigheten\r\nborde   inrättas  som  en  självständig   myndighet   inom\r\nåklagarväsendet.   Därigenom  skulle  myndigheten  på  ett\r\nnaturligt   sätt  knytas   till   den   organisation   för\r\nbrottsbekämpning  som  redan existerade (bet. 1996/97:JuU6\r\ns. 9).\r\nRiksrevisionsverket har  avlämnat  rapporten Vad hindrar\r\nEkobrottsmyndigheten?   En   granskning  av   hinder   för\r\neffektivt resursutnyttjande (RRV  2001:29).  Flera  av  de\r\nhinder  verket har identifierat i sin rapport beror på att\r\nden       organisatoriska        speciallösning        som\r\nEkobrottsmyndigheten  utgör ställer höga krav på samverkan\r\nmed polis- och åklagarväsendet. Många hinder beror dock på\r\ninterna förhållanden.\r\nI en skrivelse om den  ekonomiska  brottsligheten  (skr.\r\n2001/02:40) anförde regeringen (s. 12) att arbetet med att\r\nvidareutveckla  den  nya  myndighetsstrukturen  kommer att\r\nfortsätta.  Därvid  kommer  Riksrevisionsverkets  rapport,\r\nRiksdagens   revisorers  rapport  Myndighetssamverkan  mot\r\nekonomisk  brottslighet  (2001/02:3)  och  den  rapport  -\r\nÖversyn  av  Ekobrottsmyndighetens   organisation   -  som\r\nEkobrottsmyndigheten  låtit en extern konsult ta fram  att\r\nutgöra ett underlag.\r\nRegeringen      har      i     regleringsbrevet      för\r\nEkobrottsmyndigheten för år  2003 uppdragit åt myndigheten\r\natt bl.a. återredovisa vilka åtgärder  som  har  vidtagits\r\nmed  anledning  av  uppgiften att nationellt utveckla  och\r\nsamordna bekämpningen  av  den  ekonomiska brottsligheten.\r\nMyndigheten skall även redovisa de  åtgärder som vidtagits\r\nför att samordna de nationella åtgärderna mot bedrägerier,\r\nmissbruk  och annan oegentlighet och ineffektiv  hantering\r\nav EU-relaterade  medel  i  landet  samt en beskrivning av\r\nerfarenheterna   av   myndighetens  samordningsansvar   på\r\nområdet.\r\nNär    utskottet    senast    behandlade    frågan    om\r\nEkobrottsmyndighetens ansvarsområde  anförde utskottet att\r\nett  ställningstagande i organisationsfrågan  borde  anstå\r\ntills  en  utvärdering  av  myndigheten  hade gjorts (bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 62).\r\nFrågan om utarbetandet av en ny samlad strategi  mot den\r\nekonomiska  brottsligheten  och det fortsatta arbetet  med\r\natt   vidareutveckla   Ekobrottsmyndigheten   bereds   för\r\nnärvarande i Regeringskansliet.\r\nUtskottet finner inte  skäl  att  föregripa det pågående\r\nberedningsarbetet och föreslår att riksdagen avslår motion\r\nJu225 samt motion Ju411 i här behandlad del.\r\n\r\nDomstolsväsendet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta  avsnitt  redogörs  för domstolsväsendets\r\nresultat  under  verksamhetsåret  2002.  Utskottet\r\ndelar regeringens bedömning att domstolsväsendet i\r\nstort fullgjort de  mål  som  ställts upp för dess\r\nverksamhet.  I  avsnittet  tar  utskottet   vidare\r\nställning  till vilka prioriteringar som bör ligga\r\ntill  grund för  domstolsväsendets  verksamhet  år\r\n2004.  Utskottet   behandlar   också   ett   antal\r\nmotionsyrkanden   om   Domstolsverkets  ställning.\r\nUtskottet  hänvisar  i  denna  del  till  tidigare\r\nställningstaganden  och  föreslår   att  riksdagen\r\navslår     samtliga     motionsyrkanden.    Jämför\r\nreservation 20.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nDomstolsväsendets  uppgift   är  att  utöva  rättskipning.\r\nHärtill  kommer  ett antal avgränsade  uppgifter  av  mera\r\nrättsvårdande natur.\r\n\r\nDomstolsverket är  central  förvaltningsmyndighet för de\r\nallmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,\r\narrendenämnderna,            hyresnämnderna            och\r\nRättshjälpsmyndigheten. Verket har vidare till uppgift att\r\npå  det  allmännas  vägnar  föra  talan   mot   beslut   i\r\nrättshjälpsfrågor.\r\n\r\nPersonal\r\n\r\n\r\nUnder   år   2002   var   antalet   årsarbetskrafter  inom\r\ndomstolsväsendet 4 539 personer, vilket  var  en minskning\r\nmed 4 % jämfört med år 2001 (se tabell).\r\n\r\nAntalet årsarbetskrafter inom domstolsväsendet 1998-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n| År    |Ordinarie|Icke    |Notarier|Övrig    |\r\nTotalt                                             |\r\n|       |domare   |ord.    |        |         |    |\r\n|       |         |domare  |        |personal |    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998   |1 006    |617     |727     |2 761    |5 111\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999   | 952     |594     |722     |2 612    |4 879\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000   | 936     |569     |713     |2 482    |4 700\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001   | 960     |539     |737     |2 493    |4 729\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002   | 958     |528     |688     |2 365    |4 539\r\n|\r\n----------------------------------------------------\r\nÄven  antalet  anställda  har minskat. Detta beror  enligt\r\nDomstolsverket bl.a. på uppsägningar  till  följd  av  att\r\nboupptäckningsverksamheten  förts till skatteförvaltningen\r\noch      på      grund     av     omorganisationen      av\r\ninskrivningsmyndigheter.   Uppsägningar   av  anställda  i\r\nsamband  med  sammanläggningar av tingsrätter  har  endast\r\nmarginellt påverkat antalet anställda.\r\n\r\nDet  förekommer   inom  domstolsväsendet  att  ordinarie\r\ndomare  som  gått  i  pension   förordnas   att   delta  i\r\nhandläggningen  av ett visst mål eller att under viss  tid\r\ntjänstgöra vid domstol.  Omfattningen  av  de pensionerade\r\ndomarnas  insatser  har  ökat  under  senare år.  År  1998\r\nutbetalades knappt 8,7 miljoner kronor  i  ersättning  för\r\ndet  arbete  som  utfördes  av  pensionerade domare. Detta\r\nmotsvarade 5 282 arbetsdagar eller  20,2 årsarbetskrafter.\r\nÅr  2002  utbetalades drygt 14,5 miljoner  kronor,  vilket\r\nmotsvarade 6 671 arbetsdagar eller 25,7 årsarbetskrafter.\r\nUtskottet   noterar  att  en  inte  försumbar  andel  av\r\ndömandet i domstolarna  utförs  av pensionerade domare och\r\natt denna andel har ökat under senare år.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt behandlas resultatet  av verksamheten inom\r\ndomstolsväsendet under år 2002.\r\n\r\nDet   övergripande  målet  för  rättsväsendet   är   den\r\nenskildes    rättstrygghet    och    rättssäkerhet.    För\r\ndomstolsväsendet   gällde   att  mål  och  ärenden  skulle\r\nhandläggas på ett rättssäkert  och effektivt sätt. För att\r\nkunna  bedöma  hur  väl  detta  mål  uppfyllts   redovisar\r\nregeringen  ett  antal  resultatindikatorer, bl.a. antalet\r\ninkomna, avgjorda och balanserade  mål  samt  omloppstider\r\noch  balansernas åldersstruktur. Dessa resultatindikatorer\r\nanvänds  generellt för en beskrivning av domstolsväsendets\r\nresultat under år 2002. Den övergripande målsättningen var\r\natt   genomströmningstiderna   skulle   minska   och   att\r\nbalansernas åldersstruktur skulle förbättras.\r\nÅr 2002  var  fjärde  året  som  regeringen  fastställde\r\nsärskilda  verksamhetsmål  för tingsrätterna, hovrätterna,\r\nlänsrätterna och kammarrätterna. I regleringsbrevet för år\r\n2002  skärptes  flera verksamhetsmål  i  förhållande  till\r\nmålen för förevarande  år,  eftersom domstolarna under det\r\nförsta halvåret 2001 såg ut att  uppfylla  flertalet av de\r\ndå uppställda målen.\r\nNär  det gällde de två högsta domstolsinstanserna,  dvs.\r\nHögsta domstolen och Regeringsrätten, lät regeringen dessa\r\ndomstolar  själva  bestämma vilka mål som skulle gälla för\r\nverksamheten vad avsåg vissa mål- och ärendekategorier.\r\nDe   uppställda  verksamhetsmålen   för   tingsrätterna,\r\nhovrätterna,    länsrätterna   och   kammarrätterna   samt\r\ndomstolarnas   resultat    framgår   av   tabell   3.3   i\r\nbudgetpropositionen, utg.omr.  4,  avsnitt 3.5.3. Tabellen\r\nåterges  i  bilaga  5. till betänkandet.  I  det  följande\r\nkommenteras   arbetsbelastningen    och   resultaten   för\r\nrespektive domstolsslag.\r\nFör tingsrätternas del ökade såväl  antalet  inkomna mål\r\nsom  antalet  avgjorda  mål  något  under  år  2002, medan\r\nantalet mål i balans minskade något (se tabell).\r\n\r\nTingsrätternas målutveckling 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    | 128 361     | 130 821      |  61 994    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    | 129 847     | 129 202      |  62 639    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    | 128 054     | 128 779      |  61 914    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    | 129 873     | 131 149      |  60 315    |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv  antalet  balanserade  mål  var  19 % äldre än ett  år,\r\nvilket   är   en   förbättring   med   4   procentenheter.\r\nGenomsnittsåldern för avgjorda tvistemål, brottmål och FT-\r\nmål  var 8,4, 4,6 respektive 3,4 månader och  hade  endast\r\nmarginellt  förändrats sedan föregående år. Som framgår av\r\ntabellen i bilaga  ... var medianåldern betydligt lägre än\r\ngenomsnittsåldern.\r\n\r\nAv   de   tolv  verksamhetsmål   som   uppställdes   för\r\ntingsrätterna  uppnåddes  endast ett - andelen balanserade\r\nFT-mål äldre än tolv månader  (5 %). Vidare låg resultaten\r\nförhållandevis  nära verksamhetsmålen  för  avgjorda  måls\r\nmedianålder  och för  total  balans.  Resultatet  avseende\r\nandelen balanserade  mål  äldre  än  sex  respektive  tolv\r\nmånader  låg, med undantag för det mål som uppnåtts, något\r\nlängre från  verksamhetsmålen.  I förhållande till år 2001\r\nhade  tingsrätternas  resultat  förbättrats  avseende  fem\r\nverksamhetsmål  och försämrats avseende  tre.  Vad  gäller\r\növriga  fyra  verksamhetsmål   var  resultatet  oförändrat\r\njämfört med föregående år.\r\nRegeringens bedömning är att tingsrätternas  sammantagna\r\nresultat  för  år 2002 får anses godtagbart. Även  om  den\r\nfaktiska måluppfyllelsen är låg har förbättringar skett av\r\nflera  resultatindikatorer   jämfört  med  föregående  år.\r\nResultaten  varierar  dock  stort   mellan   de   enskilda\r\ntingsrätterna.  Vid  vissa  tingsrätter  ligger resultaten\r\nlångt  från  målen.  Regeringen  förutsätter att  lämpliga\r\nåtgärder vidtas inom ramen för befintliga medel.\r\nVad gäller hovrätterna ökade såväl  antalet  inkomna mål\r\nsom  antalet  avgjorda  mål. Även antalet balanserade  mål\r\nökade (se tabell).\r\n\r\nHovrätternas målutveckling 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    |  23 216     |  24 188      |  7 553     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    |  22 170     |  22 287      |  7 436     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    |  21 815     |  21 369      |  7 882     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    |  22 342     |  21 926      |  8 117     |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade mål  var  10  % äldre än ett år, en\r\nförbättring  med 3 procentenheter jämfört  med  föregående\r\når. Genomsnittsåldern  på  avgjorda tvistemål och brottmål\r\nvar 8,8 respektive 5,0 månader,  vilket i princip är samma\r\nresultat som föregående år.\r\n\r\nHovrätterna uppnådde två av de åtta verksamhetsmålen som\r\nhade  satts upp, total balans för tvistemål  samt  andelen\r\nbalanserade brottmål äldre än tolv månader. När det gäller\r\nmålet för  balanserade  brottmål äldre än sex månader, som\r\nför år 2002 ändrades från  35 % till 20 %, låg hovrätterna\r\nsammantaget långt från målet (36 %). Även vad gäller målet\r\nför  balanserade  tvistemål  äldre   än  sex  månader  låg\r\nhovrätterna en bit från verksamhetsmålet.  På  grund av en\r\növergång  till  ett  nytt statistiksystem m.m. saknas  ett\r\nsamlat  resultat  vad gäller  målen  för  medianåldern.  I\r\növrigt låg måluppfyllelsen relativt nära målen.\r\nRegeringen konstaterar  att en av hovrätterna visade ett\r\nsämre  resultat än övriga, men  att  förstärkningsinsatser\r\nsom  förväntas   förbättra   resultatet   nu   genomförts.\r\nSammantaget     gör     regeringen     bedömningen     att\r\nverksamhetsresultatet  för  hovrätterna  måste  anses  som\r\ngodtagbart.\r\nFör   länsrätternas  del  kan  konstateras  att  antalet\r\ninkomna  mål   och   avgjorda  mål  ökade  liksom  antalet\r\nbalanserade mål (se tabell).\r\n\r\nLänsrätternas målutveckling 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n|  År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade|\r\n----------------------------------------------------\r\n| 1999    |  88 308     | 100 487      |  34 876   |\r\n----------------------------------------------------\r\n| 2000    |  86 809     |  89 879      |  31 581   |\r\n----------------------------------------------------\r\n| 2001    |  84 626     |  84 833      |  31 374   |\r\n----------------------------------------------------\r\n| 2002    |  90 036     |  88 807      |  32 713   |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade  mål  var  ca 15 % äldre än ett år.\r\nFör  de  största  målgrupperna, skattemål   (15  717)  och\r\nsocialförsäkringsmål  (15  531)  var genomsnittsåldern för\r\navgjorda mål 10,3 respektive 7,8 månader,  vilket är något\r\nsämre än föregående år.\r\n\r\nLänsrätterna förbättrade resultatet för sex  av  de åtta\r\nverksamhetsmål som fastställts, bl.a. sänktes medianåldern\r\nför   avgjorda   skattemål  från  9,1  till  7,1  månader.\r\nLänsrätterna  gemensamt   uppnådde   dock  inte  något  av\r\nverksamhetsmålen,   vilka   hade   skärpts   sedan   2001.\r\nResultaten   varierar   dock   stort  mellan  de  enskilda\r\nlänsrätterna. Kraftigast avvek länsrätterna gemensamt från\r\nmålet    om   att   högst   20   %   av   de   balanserade\r\nsocialförsäkringsmålen  borde  vara  äldre än sex månader.\r\nResultatet  var 40 %, vilket var en marginell  förbättring\r\njämfört med året innan.\r\nRegeringen     gör     sammantaget    bedömningen    att\r\nverksamhetsresultatet är godtagbart.  Vid vissa länsrätter\r\nligger  resultaten  dock  långt  från  målen.   Regeringen\r\nförutsätter  att  lämpliga åtgärder vidtas inom ramen  för\r\nbefintliga medel.\r\nNär det gäller kammarrätterna  ökade antalet inkomna mål\r\nmedan antalet avgjorda mål minskade.  Antalet  balanserade\r\nmål minskade något (se tabell).\r\n\r\nKammarrätternas målutveckling 1999-2002\r\n-----------------------------------------------------\r\n|  År      | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade|\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 1999     |  26 497     |  27 423      |  22 166   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 2000     |  24 411     |  26 577      |  19 827   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 2001     |  22 014     |  24 308      |  17 568   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n| 2002     |  22 466     |  22 659      |  17 375   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nKammarrätterna  uppnådde  inte något av de nio fastställda\r\nverksamhetsmålen, av vilka  flera  skärptes  för  år 2002.\r\nLiksom  för  hovrätterna  har  det  inte,  på grund av att\r\nkammarrätterna   har   olika  målhanteringssystem,   varit\r\nmöjligt  att  redovisa  ett   samlat   resultat   avseende\r\nmedianomloppstiderna för avgjorda mål. Antalet balanserade\r\nskattemål  och  antalet  balanserade  socialförsäkringsmål\r\nökade.    En    viss    förbättring   skedde   beträffande\r\nåldersstrukturen   för   skattemålen,   men   vad   gäller\r\nresultaten  för socialförsäkringsmålen  försämrades  dessa\r\nunder år 2002.\r\n\r\nRegeringen  konstaterar att situationen i kammarrätterna\r\när bekymmersam och att omloppstiderna är för långa. Det är\r\nangeläget att korta  omloppstiderna och minska balanserna.\r\nRegeringen förutsätter  att  lämpliga åtgärder vidtas inom\r\nramen för befintliga medel.\r\nVad gäller Högsta domstolen  ökade  antalet  inkomna mål\r\nmedan  antalet  avgjorda mål minskade. Antalet balanserade\r\nmål ökade med 27 % (se tabell).\r\n\r\nMålutvecklingen i Högsta domstolen 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna      | Avgjorda     |Balanserade|\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    |  5 461       |  5 382       |  1 441    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    |  4 862       |  5 165       |  1 138    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    |  4 691       |  5 005       |   823     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    |  4 717       |  4 487       |  1 050    |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade mål  var drygt 8 % äldre än ett år,\r\nvilket  var  en  minskning   jämfört   med   året   innan.\r\nPrövningstillstånd meddelades i 100 mål.\r\n\r\nFör Högsta domstolen gällde att domstolen själv hade att\r\nställa upp verksamhetsmål. Av de tolv mål som ställdes upp\r\nuppfyllde  domstolen  de  fyra som gäller medianåldern för\r\navgjorda  mål  men  inget  av  de   åtta  mål  som  gäller\r\nmålbalansens åldersfördelning.\r\nRegeringen   gör   bedömningen   att   den    försämrade\r\nbalanssituationen      är      tillfällig      och     att\r\nverksamhetsresultatet sammantaget får anses godtagbart.\r\nVad  slutligen  gäller  Regeringsrätten  minskade  såväl\r\nantalet  inkomna  mål  som  antalet avgjorda mål.  Antalet\r\nbalanserade mål minskade med 11 % (se tabell).\r\n\r\nMålutvecklingen i Regeringsrätten 1999-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n| År     | Inkomna      | Avgjorda     |Balanserade|\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999    |  8 666       |  8 393       |  8 875    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000    |  8 504       |  9 002       |  8 173    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001    |  7 753       |  8 569       |  7 337    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002    |  7 315       |  8 080       |  6 547    |\r\n----------------------------------------------------\r\nAv antalet balanserade mål är 37 % äldre än ett år, vilket\r\när    en    minskning    jämfört   med   föregående    år.\r\nPrövningstillstånd meddelades i 248 mål.\r\n\r\nÄven för Regeringsrätten gällde att domstolen själv hade\r\natt ställa upp verksamhetsmål.  Av  de  nio uppsatta målen\r\nhar  Regeringsrätten  nått sju. De två verksamhetsmål  som\r\ninte uppfylldes rörde medianåldern för avgjorda mål.\r\nRegeringen anser att  omloppstiderna  generellt  sett är\r\nför  långa  och  att arbetssituationen är bekymmersam.  De\r\nåtgärder   som  har  vidtagits   för   att   effektivisera\r\nverksamheten   synes   inte   ha   fått  fullt  genomslag.\r\nRegeringens    sammantagna   bedömning   är    dock    att\r\nverksamhetsresultatet får anses godtagbart, men att det är\r\nangeläget att fortsatta  åtgärder vidtas för att förbättra\r\nsituationen.\r\nEn  sammanställning  av  tingsrätternas,   hovrätternas,\r\nlänsrätternas och kammarrätternas måluppfyllelse visar att\r\nde  endast  uppnår 3 av de 37 fastställda verksamhetsmålen\r\n(som anförts  ovan  har  det beträffande fem av målen inte\r\nvarit möjligt att redovisa ett samlat resultat).\r\nUtskottet vill för sin del  framhålla  att  de  uppsatta\r\nverksamhetsmålen   och  redovisningen  av  måluppfyllelsen\r\nutgör ett värdefullt beslutsunderlag för riksdagen. Det är\r\ndärför olyckligt att  det  inte varit möjligt att redovisa\r\nvissa resultat. När det gäller  själva måluppfyllelsen kan\r\nkonstateras att den minskade jämfört  med  år  2001 om man\r\nser  till  antalet uppfyllda verksamhetsmål. En förklaring\r\när att verksamhetsmålen skärptes år 2002. Om man i stället\r\nser till hur resultaten för respektive mål förändrades kan\r\nen viss förbättring konstateras.\r\nNär det gäller  tingsrätterna vill utskottet peka på att\r\nden  pågående omorganisationen  ofrånkomligen  leder  till\r\nstörningar  av  olika  slag  i  det  dagliga arbetet. Ändå\r\nminskade  ärendebalansen  trots  att antalet  inkomna  mål\r\nökade jämfört med år 2001.\r\nSåvitt  gäller tingsrätter, hovrätter  och  länsrätter\r\nfinns det enligt  utskottets mening ingenting som motsäger\r\nregeringens   bedömning   att   domstolarnas   sammantagna\r\nresultat  för  år  2002  får  anses  godtagbart,  även  om\r\nresultaten för vissa verksamhetsmål har försämrats.\r\nUtskottet utgår  ifrån  att  de variationer i resultaten\r\nsom  föreligger  mellan  olika domstolar  noga  analyseras\r\nliksom vilka åtgärder som bör vidtas.\r\nSom regeringen anför är  situationen  för kammarrätterna\r\nmer  bekymmersam.  Det  är  oroväckande  att  den   totala\r\nbalansen  ökade vad gäller såväl socialförsäkringsmål  som\r\nskattemål.  Utskottet  uttalade i samband med behandlingen\r\nav förra årets budgetproposition att medborgarperspektivet\r\nkräver att det vidtas åtgärder  för  att  komma till rätta\r\nmed långa handläggningstider (bet. 2002/03:JuU1 s. 66). Då\r\ndet  för  år  2002  saknas  uppgifter om medianåldern  för\r\navgjorda mål i kammarrätterna  är  det svårt att bedöma om\r\nhandläggningstiderna har förändrats.  Utskottet utgår från\r\natt kammarrätternas situation noggrant  kommer  att följas\r\noch  att  åtgärder  för  att  minska  handläggningstiderna\r\nkommer att vidtas.\r\nNär    det    sedan   gäller   Högsta   domstolen    och\r\nRegeringsrätten  är   deras   uppgift  i  instansordningen\r\nhuvudsakligen    begränsad    till    att     svara    för\r\nrättsbildningen. Resultatet av verksamheten i dessa  organ\r\nbör  snarast  bedömas  utifrån andra utgångspunkter än hur\r\nsnabbt  målen  avgörs,  även   om   tidsfaktorn  inte  kan\r\nfrånkännas betydelse även i dessa fall.\r\nRättshjälpsmyndigheten skall snabbt  och korrekt hantera\r\nrättshjälpsfrågor. Antalet ansökningar hos myndigheten har\r\nminskat något till ca 2 100. Omloppstiden  för  ärenden är\r\nliksom föregående år sex dagar.\r\nRegeringen  har beslutat att Rättshjälpsmyndigheten  och\r\nRättshjälpsnämnden  från  och  med  den  1 mars 2004 skall\r\nknytas administrativt till Sundsvalls tingsrätt respektive\r\nHovrätten  för  Nedre  Norrland.  De  kvarstår   dock  som\r\nsjälvständiga myndigheter.\r\nRegeringen  anser  att  målet för Rättshjälpsmyndigheten\r\natt handläggningen skall vara  rättssäker  och effektiv är\r\nväl uppfyllt.\r\nDet   finns  enligt  utskottets  mening  ingenting   som\r\nmotsäger denna bedömning.\r\nNär det gäller hyres- och arrendenämnderna ökade antalet\r\ninkomna ärenden med 4 % och antalet avgjorda ärenden med 7\r\n%. Antalet balanserade ärenden minskade något.\r\nDe flesta  av  de  tolv  nämnder  som  finns i landet är\r\nenligt  regeringen  små och sårbara. Det finns  också  ett\r\nbehov av att effektivisera  förfarandet vid nämnderna. Det\r\när därför regeringens avsikt  att under år 2004 presentera\r\nett    förslag    som    omfattar   såväl    hyres-    och\r\narrendenämndernas organisation  som  en  modernisering  av\r\nförfarandereglerna.\r\nRegeringen    anser    att    målet   för   hyres-   och\r\narrendenämnderna att handläggningen  skall vara rättssäker\r\noch effektiv har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.\r\nDet   finns  enligt  utskottets  mening  ingenting   som\r\nmotsäger denna bedömning.\r\nDomstolsverket skall i administrativt hänseende leda och\r\nsamordna  verksamheten  inom domstolsväsendet samt se till\r\natt verksamheten bedrivs  effektivt.  Att fördela resurser\r\när en grundläggande del i verksamheten.  Verket  har tagit\r\ninitiativ   till   utveckling   av  verksamheten  i  olika\r\nhänseenden samt stöttat och underlättat  genomförandet  av\r\ninitiativ    som    tagits    av    enskilda    domstolar.\r\nUtvecklingsarbetet  fokuseras  främst  på  fyra områden  -\r\ndomstolsorganisationen,  införandet  av  verksamhetsstödet\r\nVera, generationsväxlingen samt domstolsadministrationen.\r\nRiksrevisionsverket   har   i   rapporten  RRV   2003:17\r\nDomstolar     i     förändring     -     Granskning     av\r\nutvecklingsverksamheten  inom  Domstolsväsendet  1999-2002\r\ngranskat  och utvärderat resultatet  av  de  insatser  för\r\nutveckling  av verksamheten vid domstolarna som bedrivits.\r\nEnligt Riksrevisionsverket  har  utvecklingsarbetet  bl.a.\r\nmedfört     att    renodlingen    av    domarrollen    och\r\nförutsättningarna  för  ökad  samverkan mellan domstolarna\r\nfått     ett     genombrott    samt    att    domstolarnas\r\nförändringsbenägenhet         ökat.        Domstolsverkets\r\nutvecklingsarbete bör dock enligt  Riksrevisionsverket mer\r\ntydligt förankras i domstolsorganisationen.\r\nRegeringen anser att Domstolsverket  på ett bra sätt får\r\nanses  ha  uppfyllt  statsmakternas övergripande  mål  för\r\nmyndighetens verksamhet.\r\nUtskottet har ingen  erinran mot regeringens bedömning i\r\ndenna del.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2004\r\n\r\n\r\nSedan  några  år  pågår  en   omfattande   reformering  av\r\ndomstolsväsendet.   Det   övergripande   syftet   är   att\r\nsäkerställa  att  mål  och  ärenden skall avgöras med högt\r\nställda  krav på rättssäkerhet  och  effektivitet.   Detta\r\ninnebär att  handläggningen  skall vara korrekt, snabb och\r\ngenomföras   utan  onödiga  resurser.   När   det   gäller\r\nprioriteringar  för  år 2004 framhåller regeringen att det\r\när  angeläget  att  generellt  minska  omloppstiderna  för\r\nsamtliga målkategorier.  Målbalanserna  och målbalansernas\r\nåldersstruktur  skall  förbättras  och på sikt  återspegla\r\nomloppstiderna.  Reformarbetet  kan  delas   upp   i  fyra\r\nhuvudområden  -  förändringar av den yttre organisationen,\r\nförändringar  av den  inre  organisationen,  renodling  av\r\nverksamheten  samt   förbättringar   av  det  processuella\r\nregelverket.  För att reformarbetet skall  kunna  utveckla\r\noch effektivisera  domstolsväsendet  på ett ändamålsenligt\r\nsätt   behövs   samordnade   satsningar   inom   de   fyra\r\nhuvudområdena.\r\n\r\nDe delar av budgetpropositionen som berör  reformeringen\r\nav den yttre tingsrättsorganisationen behandlas  i samband\r\nmed   regeringens   skrivelse   Fortsatt   reformering  av\r\ntingsrättsorganisationen (skr. 2002/03:126)  i  ett  annat\r\nbetänkande (bet. 2003/04:JuU4).\r\nUtskottet  har  inget  att  invända  mot  vad regeringen\r\nanfört.\r\n\r\nAnslaget\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m      | fp     | kd     |c   |\r\n| 2003    | 2004    |        |        |        |    |\r\n|inkl. TB |         |        |        |        |    |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|3 705    |3 881    |+ 100   |+ 104   |+ 120   |-   |\r\n| 235     | 567     |000     |000     |000     |    |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen finns en jämförelse av regeringens och\r\noppositionens förslag till anslag för domstolsväsendet år\r\n2004.\r\n\r\nFrån   anslaget  betalas  kostnaderna  för  de  allmänna\r\ndomstolarna,    de    allmänna    förvaltningsdomstolarna,\r\nhyresnämnderna,   arrendenämnderna   och   Domstolsverket.\r\nHärutöver   betalas   från   anslaget   kostnaderna    för\r\nRättshjälpsmyndigheten.\r\nFör år 2003 uppgår domstolsväsendets anslag, inklusive\r\nmedel som tillförts på tilläggsbudgeten, till drygt 3 705\r\nmiljoner  kronor. Vid ingången av året fanns också ett\r\nanslagssparande om drygt 45 miljoner kronor.\r\nUtgiftsprognosen för år 2003 är beräknad till drygt 3 713\r\nmiljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2004 på 3 881\r\n567 000 kr. Anslagsramen har höjts med 50 miljoner kronor\r\nfrån och med år 2004 för att domstolsväsendet skall kunna\r\nfortsätta med det pågående reformarbetet. Vidare har\r\nanslagsramen höjts med ytterligare 18 miljoner kronor med\r\nanledning av en övergång från nettobudgetering till\r\nbruttobudgetering på anslaget avseende vissa\r\nefterbevaknings- och tillsynsavgifter. Med anledning av en\r\nändrad instansordning för vissa överklaganden enligt plan-\r\noch bygglagen (1987:10), som beräknas leda till ett ökat\r\nantal mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna, har 500\r\n000 kronor överförts från anslaget 90:5 Regeringskansliet\r\nm.m. till domstolsväsendet för år 2004.  För\r\ndomstolsväsendets arkivkostnader har 925 000 kronor\r\növerförts från domstolsväsendet till anslaget 28:21\r\nRiksarkivet och landsarkiven. Till anslaget 4:9\r\nGentekniknämnden har engångsvis överförts 200 000 kronor\r\nför år 2004. Samtidigt har återföring av 311 000 kronor\r\nskett till domstolsväsendet från nämnden för engångsvisa\r\nmedel år 2003. I anslagsberäkningen har även hänsyn tagits\r\ntill beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler och\r\növriga förvaltningskostnader. Slutligen ges\r\ndomstolsväsendet kompensation med drygt 863 000 kr för den\r\nfrån och med år 2004 avgiftsbelagda årliga revisionen.\r\nI motion Ju462 (m) yrkas en höjning av anslaget med 100\r\nmiljoner kronor. En höjning av anslaget med 104 miljoner\r\nkronor begärs i motionerna Fi240 och  Ju466 (båda fp). I\r\nmotion Ju476 (kd) begärs en höjning med 120 miljoner\r\nkronor. Motionsyrkandena motiveras i huvudsak med att\r\nökade resurser behövs för att möta belastningen på\r\ndomstolarna.\r\nUtskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan i\r\navsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår där\r\nföreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag\r\noch avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nDomstolsverkets ställning\r\n\r\n\r\nI  motionerna  K271  och  Ju292  (båda  m) samt Ju477 (fp)\r\nbegärs   att   Domstolsverket   skall  ersättas   med   en\r\nsjälvständig  domstolsadministration.  Motionärerna  anser\r\natt en domstolsstyrelse  bör  inrättas efter dansk modell.\r\nÄven i motion Ju349 (c) begärs  att  Domstolsverket  skall\r\navskaffas  men  här  anser motionärerna att den verksamhet\r\nsom i dag ligger på verket skall decentraliseras.\r\n\r\nUtskottet har behandlat  motionsyrkanden  motsvarande de\r\nnu  aktuella  vid ett flertal tidigare tillfällen,  senast\r\nvid behandlingen  av budgetpropositionen för år 2003 (bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 68 f.). För en utförlig redogörelse av den\r\nsjälvständighetsprincip  som  råder  för  domstolarna,  de\r\növerväganden    som    gjordes    inför   inrättandet   av\r\nDomstolsverket år 1975, för innehållet  i  Domstolsverkets\r\ninstruktion samt för den danska domstolsstyrelsen hänvisas\r\ntill detta betänkande.\r\nUtskottet ställde sig då bakom sina tidigare  uttalanden\r\ni  frågan.  Av dessa följer att Domstolsverkets verksamhet\r\ninte  i  något  hänseende  får  inkräkta  på  domstolarnas\r\nsjälvständighet   i  deras  rättstillämpande  och  dömande\r\nverksamhet.  Domstolsverkets  uppgift  är  i  stället  att\r\ntillhandahålla   kvalificerad  service  åt  domstolarna  i\r\nadministrativa  frågor.   Visserligen  bör  Domstolsverket\r\neftersträva att domstolsorganisationen  är  effektiv,  men\r\nutskottet  har understrukit att strävan efter effektivitet\r\ninte  får  gå  ut  över  rättssäkerheten.  Det  har  varit\r\nutskottets uppfattning  att  det  nu  redovisade synsättet\r\nockså   väl   kommer   till   uttryck   i  Domstolsverkets\r\ninstruktion. Mot denna bakgrund har utskottet under senare\r\når  inte  funnit  skäl för att tillsätta en  utredning  om\r\nDomstolsverkets ställning i förhållande till domstolarna.\r\nUtskottet vidhåller  denna  uppfattning och föreslår att\r\nriksdagen avslår motionerna K271, Ju292, Ju477 och Ju349 i\r\ndenna del.\r\n\r\nKriminalvården\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI   detta  avsnitt  redogörs  för  kriminalvårdens\r\nresultat  under  verksamhetsåret  2002.  Utskottet\r\ndelar  regeringens bedömning att kriminalvården  i\r\nstort har  fullgjort  de  mål  som ställts upp för\r\ndess verksamhet. I avsnittet tar  utskottet vidare\r\nställning till vilka mål kriminalvården bör ha för\r\nverksamheten  under  år 2004. Utskottet  behandlar\r\nockså   ett   antal   motionsyrkanden   bl.a.   om\r\nprioriteringar av psykiatrisk  vård och frivårdens\r\nverksamhet,  om  beläggningssituationen   samt  om\r\ninsatser  mot  drogmissbruk  bland kriminalvårdens\r\nklienter.     Utskottet     avstyrker     samtliga\r\nmotionsyrkanden. Utskottet hänvisar  därvid  bl.a.\r\ntill   gjorda   och   föreslagna   tillskott  till\r\nkriminalvården samt till genomförda  reformer  och\r\npågående   arbete   inom   kriminalvården.  Jämför\r\nreservationerna 21-31 samt de särskilda yttrandena\r\n13-14.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nKriminalvårdens   huvuduppgifter    är    att   verkställa\r\npåföljderna fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom med\r\nsamhällstjänst,  att  ansvara  för  övervakningen   av  de\r\nvillkorligt    frigivna    och    de    som   står   under\r\nintensivövervakning  med  elektronisk  kontroll  samt  att\r\nutföra    särskilda    personutredningar    i    brottmål.\r\nKriminalvården  ansvarar  dessutom  för  verksamheten  vid\r\nhäktena   samt   sköter   transporter  av  frihetsberövade\r\npersoner som skall avvisas eller utvisas från Sverige.\r\n\r\nKriminalvårdsstyrelsen är  central förvaltningsmyndighet\r\nför   all   kriminalvårdsverksamhet.    Den    är    också\r\nchefsmyndighet för de 36 lokala kriminalvårdsmyndigheterna\r\noch  för transporttjänsten. I administrativt hänseende  är\r\nstyrelsen chefsmyndighet även för Kriminalvårdsnämnden och\r\nför de 30 övervakningsnämnderna.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nKriminalvårdens  resultat  för  år  2002 skall bedömas mot\r\nbakgrund  av  de  mål  som  uppställts  för   verksamheten\r\navseende    det   nämnda   året.   Enligt   dessa   skulle\r\nkriminalvården    förhindra    grov   brottslighet   under\r\nverkställigheten, förebygga återfall  i  brott,  förbereda\r\nfrigivning  av  de  intagna samt bekämpa narkotikamissbruk\r\ninom kriminalvården.\r\n\r\nI det följande beskrivs  kriminalvårdens  resultat jämte\r\nregeringens  bedömning  med  fokus  på  de angivna  målen.\r\nAvslutningsvis redovisar utskottet sin uppfattning.\r\nFör  möjligheten  att uppnå samtliga uppställda  mål  är\r\nbl.a. beläggningssituationen  av  väsentlig  betydelse.  I\r\ndenna del kan följande noteras.\r\nMedelbeläggningen vid landets kriminalvårdsanstalter var\r\n4 121 personer under år 2002, vilket utgör en ökning med 6\r\n% jämfört  med  föregående  år.  Medelantalet tillgängliga\r\nanstaltsplatser   var  118  fler  år  2002   jämfört   med\r\nföregående år. Medelbeläggningen  motsvarade år 2002 ca 95\r\n%  av  medelantalet  tillgängliga platser,  vilket  är  en\r\nökning med 3 procentenheter  jämfört med föregående år (se\r\ntabell). Den långsiktiga målsättningen  för kriminalvården\r\när  att  beläggningsgraden vid anstalt skall  vara  90  %,\r\ndetta  för  att  klara  nödvändig  differentiering  av  de\r\nintagna.\r\n\r\nAntal tillgängliga platser och medelbeläggning på rikets anstalter\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |\r\n|      |tillgängliga |              |procent av    |\r\n|      |platser      |              |tillgängliga  |\r\n|      |             |              |platser       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |  4 087      |  3 573       |    87 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |  4 085      |  3 596       |    88 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |  4 125      |  3 712       |    90 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |  4 228      |  3 892       |    92 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |  4 346      |  4 121       |    95 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\nDen  genomsnittliga   beläggningen   var   under  år  2002\r\nväsentligt högre på de slutna anstalterna (98  %) än på de\r\nöppna  (87  %).  Här kan nämnas att Kriminalvårdsstyrelsen\r\nunder innevarande  år genomfört ett öppenplaceringsprojekt\r\nvarigenom 129 slutna platser har frigjorts.\r\n\r\nFör att kunna komma till rätta med den akuta situationen\r\nmed hög beläggning på anstalterna tillämpar kriminalvården\r\nviss  överbeläggning   samtidigt   som   ett   effektivare\r\nutnyttjande av de öppna anstalterna eftersträvas.\r\nI      detta      sammanhang      kan     nämnas     att\r\nKriminalvårdsstyrelsen,   bl.a.   för  att   kunna   klara\r\nnödvändig differentiering, har som  långsiktig målsättning\r\natt beläggningsgraden vid anstalt skall vara 90 %.\r\nMedelbeläggningen vid landets häkten  var 1 652 personer\r\nunder  år  2002, vilket utgör en ökning med  nästan  10  %\r\njämfört  med   föregående  år.  Medelantalet  tillgängliga\r\nhäktesplatser var  80  fler  år  2002 jämfört med år 2001.\r\nMedelbeläggningen  motsvarade  år  2002   ca   98   %   av\r\nmedelantalet  tillängliga  platser,  vilket  i  sig  är en\r\nökning   med  4  procentenheter  från  föregående  år  (se\r\ntabell).\r\n\r\nAntal häktesplatser och medelbeläggning på rikets häkten\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |\r\n|      |tillgängliga |              |procent av    |\r\n|      |platser      |              |tillgängliga  |\r\n|      |             |              |platser       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |  1 479      |  1 264       |    85 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |  1 480      |  1 276       |    86 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |  1 521      |  1 367       |    90 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |  1 601      |  1 507       |    94 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |  1 681      |  1 652       |    98 %      |\r\n----------------------------------------------------\r\nAntalet verkställighetsfall  i  häkte  var  i medeltal 350\r\nunder år 2002, vilket motsvarar en ökning med  6 % jämfört\r\nmed föregående år och en ökning med 70 % jämfört  med året\r\ndessförinnan.  Medelantalet  fängelsedömda  som väntar  på\r\nanstaltsplats har också fortsatt att öka år 2002.  Antalet\r\nhar fördubblats mellan år 2000 och år 2002 (se tabell).\r\n\r\nMedelantal verkställighetsfall på rikets häkten\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Medelantal          |Därav fängelsedömda som\r\n|\r\n|      |verkställighetsfall |väntar på anstaltsplats\r\n|\r\n|      |på häkte            |                      |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |      178           |        135           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |      201           |        146           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |      206           |        153           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |      329           |        277           |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |      350           |        307           |\r\n----------------------------------------------------\r\nEn  förklaring  till  det  under  år  2002  stora  antalet\r\nverkställighetsfall       i      häkte      är      enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen - i  likhet  med  föregående  år  -\r\nplatsbristen  inom  anstaltsorganisationen  med åtföljande\r\nproblem att placera ut intagna med verkställbara  domar  i\r\nanstalt.  Fortsatt  sedan  föregående år har det förelegat\r\nproblem  med  mögel  i  vissa  häkteslokaler,   något  som\r\nförvärrat    den    redan   ansträngda   platssituationen.\r\nTillfälliga häktesplatser  har  fått inrättas för att lösa\r\nden akuta situationen. Vid utgången  av år 2002 var ca 150\r\nsådana tillfälliga häktesplatser i bruk.\r\n\r\nKostnaden per producerat vårddygn på anstalt var år 2002\r\ni genomsnitt 1 685 kr, vilket är i princip  samma  kostnad\r\nsom  föregående år. Dygnskostnaden per producerat vårddygn\r\npå häkte  var 1 874 kr, vilket är en ökning med knappt 4 %\r\njämfört   med    föregående   år   (se   tabell).   Enligt\r\nkriminalvårdsstyrelsen   kan  denna  kostnadsökning  bl.a.\r\ntillskrivas  utnyttjandet  av   mycket   dyra  tillfälliga\r\nhäktesplatser.\r\n\r\nGenomsnittlig kostnad per producerat vårddygn på anstalt och häkte\r\n---------------------------------------------------\r\n|År  | Alla     | Slutna     | Öppna      |Häkte  |\r\n|    |anstalter |anstalter   |anstalter   |       |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998|1 870 kr  |2 123 kr    | 1 288 kr   |1 869 kr\r\n|\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999|1 836 kr  |2 028 kr    |1 340 kr    |1 925 kr\r\n|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000|1 737 kr  |1 896 kr    |1 327 kr    |1 809 kr\r\n|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001|1 684 kr  |1 835 kr    |1 275 kr    |1 809 kr\r\n|\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002|1 685 kr  |1 818 kr    |1 325 kr    |1 874 kr\r\n|\r\n---------------------------------------------------\r\nRegeringen  konstaterar  beträffande  beläggningsläget   i\r\nanstalter    och    häkten    att   situationen   påverkat\r\nkriminalvårdens  arbete  under år  2002.  Ytterligare  150\r\nmiljoner kronor tillfördes  kriminalvården  under  år 2002\r\nför   att   möjliggöra   inrättandet   av   nya   platser.\r\nPlatsutbyggnaden har emellertid inte kunnat ske i planerad\r\ntakt,  vilket  lett  till  att  temporära  lösningar  fått\r\ntillgripas.  Dessa  har inneburit såväl verksamhetsmässiga\r\nnackdelar   som   fördyringar.    Regeringen   anför   att\r\nansträngningarna för att undanröja  hinder för en effektiv\r\nplatsutbyggnad  ytterligare  måste  intensifieras.  I  ett\r\nsärskilt    uppdrag   till   Kriminalvårdsstyrelsen    har\r\nregeringen lagt fast de riktlinjer som skall gälla vid den\r\nfortsatta platsutbyggnaden.\r\n\r\nBeträffande  verksamheten  inom frivården kan nämnas att\r\ndet  genomsnittliga  antalet  frivårdsklienter,  inklusive\r\npersoner dömda till villkorlig  dom med samhällstjänst och\r\nklienter i anstalt med förordnad övervakare, ökade år 2002\r\ntill 15 365 personer, vilket motsvarar  en ökning med 10 %\r\njämfört med föregående år och en ökning med  18  % jämfört\r\nmed  år  1998. Den största procentuella ökningen återfinns\r\nbland  skyddstillsynsdömda   samt   personer   dömda  till\r\nvillkorlig  dom  med samhällstjänst. Antalet personer  som\r\navtjänar    kortare    fängelsestraff     i     form    av\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll fortsatte att\r\nminska år 2002 (se tabell).\r\n\r\nGenomsnittligt antal frivårdsklienter\r\n--------------------------------------------------\r\n|              |1998  |1999 |2000  |2001  |2002  |\r\n|              |      |     |      |      |      |\r\n--------------------------------------------------\r\n|Skyddstillsyn |      |  7  |   6  |6 938 | 7 697|\r\n|              |7 163 |029  | 944  |      |      |\r\n--------------------------------------------------\r\n|- Därav med   |      |     |      |      |      |\r\n|kon-          |      |     |      |      |      |\r\n|traktsvård    |    1 |  1  |    1 |   1  |     1|\r\n|              | 013  |091  | 092  | 048  |   143|\r\n--------------------------------------------------\r\n|- Därav med   |      |     |      |      |      |\r\n|samhällstjänst|      |     |      |      |      |\r\n|              |      |     |    1 |   1  |     1|\r\n|              | 680  |854  | 087  | 156  |   221|\r\n--------------------------------------------------\r\n|Villkorligt   |    4 |  4  |    4 |4 233 |     4|\r\n|frigivna      | 023  |219  | 234  |      |   495|\r\n--------------------------------------------------\r\n|Intensivövervakade|  |     |      |      |      |\r\n|              |      |     |      |      |      |\r\n|              |      | 340 | 218  | 202  |   182|\r\n|              | 381  |     |      |      |      |\r\n--------------------------------------------------\r\n|IÖV-utsluss   |    - |   - |   -  |      |    42|\r\n|              |      |     |      |  29  |      |\r\n--------------------------------------------------\r\n|Villkorlig    |      |     |      |      |      |\r\n|dom med       |      |     |      |      |      |\r\n|samhällstjänst| -    | 157 | 331  | 646  |   800|\r\n--------------------------------------------------\r\n|Klienter i    |      |     |      |      |      |\r\n|anstalt med   |      |     |      |      |      |\r\n|övervakare    |    1 |  1  |1 720 |    1 |     2|\r\n|              | 395  |625  |      | 895  |   149|\r\n--------------------------------------------------\r\n|Totalt        |  12  | 13  |  13  |  13  |    15|\r\n|              | 962  |370  | 447  | 943  |   365|\r\n--------------------------------------------------\r\nAntalet  utförda  personutredningar  under år 2002 uppgick\r\ntill 25 234, vilket utgör en ökning med  4  %  jämfört med\r\nföregående år.\r\n\r\nAntalet lekmannaövervakare var 4 783 den 1 januari 2003,\r\nvilket är en ökning med 6 % jämfört med samma datum ett år\r\ntidigare. Andelen klienter med lekmannaövervakare är 44 %,\r\nvilket är samma andel som föregående år.\r\nRegeringen anför att frivården uppfyller en central  del\r\nav  kriminalvårdens  uppdrag. Inom frivården finns en stor\r\nkompetens  när  det gäller  återfallsförebyggande  arbete.\r\nGenom integreringen  med kriminalvårdens övriga verksamhet\r\nkan  ett ömsesidigt och  utvecklande  utbyte  åstadkommas.\r\nInte minst  mot  bakgrund  av  arbetet  med intensifierade\r\nfrigivningsförberedelser anför  regeringen  att den kommer\r\natt  ha  anledning  att  noga följa upp frivårdens  arbete\r\nframöver.\r\nHär  kan också nämnas att  Brottsförebyggande  rådet  på\r\nregeringens uppdrag har utvärderat påföljdskombinationerna\r\nvillkorlig dom respektive skyddstillsyn med samhällstjänst\r\nsom de har  kommit att tillämpas efter den 1 januari 1999.\r\nAv utvärderingen  framgår bl.a. att frivårdens utredningar\r\nhåller god kvalitet,  att misskötsamheten bland klienterna\r\när låg samt att villkorlig  dom  med samhällstjänst främst\r\nutdöms  som  alternativ till de kortaste  fängelsestraffen\r\n(BRÅ-rapport 2003:3).\r\nNär  det  gäller   uppgiften   för   kriminalvården  att\r\nförhindra  grov  brottslighet  under verkställigheten  kan\r\nföljande  noteras. Förutsättningarna  att  förhindra  grov\r\nbrottslighet    under    verkställigheten    har    enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen    förbättrats    påtagligt   sedan\r\nkriminalvården  gavs möjlighet att arbeta mer  samlat  med\r\natt  följa  den  grova  brottsligheten  initierad  inifrån\r\nanstalt    genom    att    föra    ett    särskilt    s.k.\r\nsäkerhetsregister. Tjänstemän  på  de sex större anstalter\r\nsom  särskilt  utsetts  att arbeta med  dessa  frågor  har\r\nutbildats för uppgiften och  givits  utrymme  att samla in\r\noch   kartlägga   information   om   intagna   som   under\r\nverkställigheten  kopplats till våld, hot, drogtrafik samt\r\ntillhörighet till kriminella anstaltsgäng. Arbetet med att\r\ndifferentiera  de  intagna  för  att  förhindra  olämpliga\r\nklientkonstellationer  har förbättrats som en följd av den\r\nförbättrade  underrättelseinformationen.   Kriminalvårdens\r\npersonal har även arbetat med att förhindra  nyrekrytering\r\ntill de kriminella gängen på anstalterna, bl.a.  genom att\r\ninte  tillåta västar, dekaler och viss litteratur som  kan\r\nstimulera   intresset   hos  de  intagna.  Vid  de  flesta\r\nkriminalvårdsmyndigheter  finns  i dag avsnitt i de lokala\r\nberedskapsplanerna  som  särskilt  fokuserar  på  hur  man\r\nförebygger och motverkar hot och våld  mot  personalen och\r\nmellan  intagna.  Runt  om  i landet används larmpaket  på\r\nanstalterna för att skydda utsatt personal.\r\nRegeringen konstaterar att  situationen  inom den slutna\r\nkriminalvården  med ett allt tyngre och mer svårhanterligt\r\nklientel har medfört att ökad uppmärksamhet fått ägnas ett\r\nantal säkerhetsfrågor.  Detta  har  kriminalvården  enligt\r\nregeringen  gjort  på  ett mycket tillfredsställande sätt.\r\nRegeringen  anser att det  är  viktigt  att  detta  arbete\r\nfortsätter  så   att   brottslighet   kan  förhindras  och\r\nordningen upprätthållas utan att detta  går  ut  över  det\r\nåterfallsförebyggande   arbetet   och  anstaltsklimatet  i\r\nallmänhet.\r\nI  detta  sammanhang  kan  även  utvecklingen   i  antal\r\navvikelser från anstalter beröras. Det kan konstateras att\r\nantalet  direktavvikelser  från  anstalterna  ökat år 2002\r\njämfört  med  de  närmast  föregående åren. För de  slutna\r\nanstalterna rör det sig om en  ökning med 72 % jämfört med\r\når 2001 och en ökning med 14 % jämfört med år 2000. För de\r\nöppna  anstalterna  rör det sig om  en  ökning  med  13  %\r\njämfört med år 2001 och  en  minskning med 4 % jämfört med\r\når 2000 (se tabell). Antalet direktavvikelser,  såväl från\r\nslutna  som öppna anstalter, var dock väsentligt lägre  år\r\n2002 jämfört  med  tio  år  tidigare. Antalet avvikelser i\r\nsamband med permission eller annan utevistelse har minskat\r\nunder år 2002 jämfört med föregående år.\r\n\r\nAntalet avvikelser från anstalter\r\n----------------------------------------------------\r\n|    |  Slutna anstalter     |  Öppna anstalter    |\r\n---------------------------------------------------\r\n|År  |Avvikelser|  Vid      |Avvikelser|  Vid     |\r\n|    |direkt    |permission |direkt    |permission|\r\n|    | från     | eller     | från     |eller annan\r\n|\r\n|    |anstalt 1 | annan     |anstalt 1 |utevistelse\r\n|\r\n|    |          |utevistelse|          |          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998|  47      |  148      |  157     |   9      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999|  42      |  120      | 119      |   12     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000|  44      |  226      | 141      |   61     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001|  29      |  225      | 120      |   62     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002|  50      |  193      | 136      |   53     |\r\n---------------------------------------------------\r\n1 Inklusive i samband med transport\r\n\r\nI fråga om åtgärder för att förebygga  återfall i\r\nbrott  kan  följande  nämnas.  Under år 2002  har\r\nutvecklingen      av      de      brotts-     och\r\nmissbruksrelaterade   programmen   fortsatt.   En\r\nackrediteringspanel   bestående  av  vetenskaplig\r\nexpertis från olika universitet har inrättats med\r\nuppdrag  att  bedöma  programmen   i   syfte  att\r\nsäkerställa     att    de    har    vetenskapligt\r\ndokumenterade effekter på återfall i brott.\r\n\r\nDen totala sysselsättningsgraden för de intagna\r\ni anstalt under år 2002 var 77 %, vilket utgör en\r\nminskning  med  två  procentenheter  jämfört  med\r\nföregående  år.  Sysselsättningsgraden  bland  de\r\nintagna i anstalt  har  minskat  kontinuerligt de\r\nsenaste åren.\r\n\r\nFördelningen av sysselsättning vid anstalt (tusental tim.)\r\n----------------------------------------------------\r\n|År    |Arbetsdrift|Utbildning|Intern|Program-|Övrig\r\n|                                         Outnyttjad\r\n|\r\n|      |     |      |service|verksamhet|\r\nsysselsättning                             | tid   |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998  |2    |853   |1 296 |652     |968   |1 419  |\r\n|      |081  |      |      |        |      |       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999  |2    |845   |1 312 |526     |991   |1 234  |\r\n|      |045  |      |      |        |      |       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000  |2    |872   |1 425 |402     |1 018 |1 355  |\r\n|      |062  |      |      |        |      |       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001  |2    |898   |1 483 |384     |1 156 |1 561  |\r\n|      |073  |      |      |        |      |       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002  |2    |957   |1 505 |390     |1 189 |1 802  |\r\n|      |065  |      |      |        |      |       |\r\n----------------------------------------------------\r\nBeträffande  de  enskilda sysselsättningsformerna\r\nkan   särskilt   noteras    att    brotts-    och\r\nmissbruksprogram  under  år 2002 legat kvar på en\r\nlåg  andel av de intagnas totala  sysselsättning.\r\nProgramverksamheten  upptog  endast  ca  5  %  av\r\ntillgänglig   tid,  vilket  är  samma  andel  som\r\nföregående  år.   Sedan   år   1998  har  antalet\r\ngenomförda timmar i programverksamhet minskat med\r\nca 40 %. Under samma period har antalet intagna i\r\nanstalterna    ökat.   Programmen   har    enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen  i  genomsnitt nått endast\r\nca 70 % av den volym som avsågs  inför  år  2002.\r\nUndantaget är narkotikaprogrammet Våga välja  som\r\nnått   110   %   av   den   volym   som   avsågs.\r\nKriminalvårdsstyrelsen   anger,  som  huvudsaklig\r\nförklaring   till   att   olika    brotts-    och\r\nmissbruksrelaterade  program  i  ett flertal fall\r\ninte  uppnått de volymer som anges  i  uppdragen,\r\nden höga  beläggningen  på  anstalterna som tagit\r\nstora personalresurser i anspråk.\r\n\r\nRegeringen   anför  i  denna  del   bl.a.   att\r\nkriminalvårdens verksamhet under år 2002 präglats\r\nav den höga beläggningsnivån  och  de svårigheter\r\nsom  är  förknippade  med  den.  Trots  det   har\r\nkriminalvården  fortsatt  sina strävanden mot ett\r\neffektivt      återfallsförebyggande      arbete.\r\nRegeringen   anser    att   den   inriktning   av\r\nprogramverksamheten  där   kvalitet   snarare  än\r\nkvantitet har prioriterats är värdefull  och  att\r\ndetta  arbete bör fortsätta. Det är också viktigt\r\natt det arbete som inleds under anstaltstiden med\r\natt förebygga  återfall  i brott fortsätter efter\r\nverkställighetens   slut.   De    intagnas   egen\r\nmotivation   till   förändring   är   av  central\r\nbetydelse.   För  att  kriminalvårdens  inledande\r\nåtgärder skall  ha  avsedd effekt krävs också att\r\nandra huvudmän i samhället  fortsätter det arbete\r\nsom påbörjats under verkställigheten.\r\nBeträffande målet att förbereda  de intagna för\r\nfrigivning  kan  till  att börja med noteras  den\r\ntreåriga försöksverksamheten  med  intensifierade\r\nfrigivningsförberedelser  som  inleddes   den   1\r\noktober  2001.  Inom  ramen  för denna verksamhet\r\ninfördes   hösten   2001   nya  föreskrifter   om\r\nverkställighetsplanering, där  tyngdpunkten läggs\r\npå att identifiera den enskildes behov och risker\r\nför återfall i brott. Nya metoder har införts för\r\natt professionalisera kontakten med de intagna på\r\nområden  som riskbedömning och motivationshöjande\r\nåtgärder.   Genom  det  nya  sättet  att  planera\r\nverkställigheten  har  kriminalvården  redan från\r\nbörjan   större   fokus   på   frigivningen.  Vid\r\nverkställighetsplaneringen  har kriminalvården  i\r\nstörre      utsträckning      börjat      använda\r\nbedömningsinstrumentet  ASI/MAPS,  som går ut  på\r\natt  risk-  och behovsbedöma de intagna  för  att\r\ndärigenom bättre  kunna  planera verkställigheten\r\nför dem.\r\nKriminalvårdens samverkan med andra myndigheter\r\noch    organisationer    för    att     förbättra\r\nfrigivningsförberedelserna har fortsatt under  år\r\n2002.   Det   rör  sig  bl.a.  om  samarbete  med\r\narbetsförmedlingarna, socialtjänsten i kommunerna\r\nsamt    hälso-    och    sjukvården.    Flertalet\r\nkriminalvårdsmyndigheter        har        enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen    även    ett    positivt\r\nsamarbete  med föreningen Kriminellas revansch  i\r\nsamhället,       KRIS.        Ett       femtontal\r\nkriminalvårdsmyndigheter  har tecknat  avtal  med\r\nKRIS.  Samarbete sker även med  ett  stort  antal\r\nandra ideella organisationer.\r\nSom    ett    led    i    den    nyss    nämnda\r\nförsöksverksamheten  med frigivningsförberedelser\r\ninfördes en möjlighet  för  långtidsdömda  att få\r\navtjäna      de      sista      månaderna      av\r\nanstaltsverkställigheten                    genom\r\nintensivövervakning   med  elektronisk  kontroll,\r\ns.k.   IÖV-utsluss.   Under   år   2002   fattade\r\nKriminalvårdsstyrelsen  beslut  i  ca 360 ärenden\r\noch beviljade ca 210 sådana ansökningar.  Antalet\r\nstämmer  enligt  Kriminalvårdsstyrelsen  relativt\r\nväl  med  på  förhand  uppgjorda  prognoser.  Som\r\nframgår   ovan   i  tabellen  rörande  frivårdens\r\nklienter  var  under  år  2002  i  genomsnitt  42\r\npersoner    underkastade     denna     typ     av\r\nintensivövervakning.\r\nSjälvförvaltning  bedrevs  vid  utgången  av år\r\n2002 vid 12 anstalter och omfattade sammanlagt ca\r\n200  platser.  Under  innevarande  år har antalet\r\nplatser  med  självförvaltning ökat till  ca  450\r\nfördelat på 26  anstalter.  Större delen av denna\r\nverksamhet  inleddes under år  2002  eller  2003.\r\nHärutöver bedrivs  vid många anstalter verksamhet\r\nmed  inslag  av självförvaltning.  Det  är  t.ex.\r\nvanligt att de intagna städar och sköter sin egen\r\ntvätt. All nybyggnation  av  anstaltsplatser sker\r\nmed     beaktande     av     möjligheten     till\r\nsjälvförvaltning.\r\nRegeringen  anför  i  propositionen  att det är\r\nviktigt att övergången mellan anstalt och  frihet\r\nsker  på  ett  välplanerat  sätt.  Det  är därför\r\nangeläget  att kriminalvårdens arbete redan  från\r\nbörjan fokuserar  på insatser som ger den intagne\r\nförbättrade förutsättningar att leva ett liv utan\r\nkriminalitet  och  droger   efter   frigivningen.\r\nRegeringen    ser    därför   positivt   på   att\r\nkriminalvården fortsätter  sitt  arbete  med  att\r\nutveckla  metoder  som  skall  höja  kvaliteten i\r\narbetet  med  att  identifiera risker och  behov,\r\nsamt   motivera   klienter    till    förändring.\r\nRegeringen      ser      positivt      på     att\r\nförsöksverksamheten  med  intensivövervakning   i\r\nsamband   med  frigivningen  hittills  haft  goda\r\nresultat. Regeringen  uppmanar kriminalvården att\r\nfortsätta   utvecklingen    av   samarbetet   med\r\nkommunerna och andra huvudmän i samhället.\r\nI  fråga  om bekämpningen av  narkotikamissbruk\r\ninom    kriminalvården     framgår     det     av\r\nKriminalvårdsstyrelsens  årsredovisning  att tolv\r\nanstalter har rapporterat att missbruk förekommit\r\nofta  eller  så  gott som dagligen under perioden\r\napril-september 2002. Beträffande samma period år\r\n2001 rapporterade åtta anstalter sådana problem.\r\nAndelen narkotikamissbrukare i anstalt har ökat\r\nunder      de      senaste      åren.      Enligt\r\nKriminalvårdsstyrelsen beror detta  bl.a.  på att\r\npersoner   dömda   till  upp  till  tre  månaders\r\nfängelse i många fall  avtjänar sitt straff genom\r\nintensivövervakning med  elektronisk  kontroll. I\r\ndenna   grupp   av   dömda  är  narkotikamissbruk\r\nsällsynt förekommande.  Den  1  oktober  2002 var\r\nandelen  intagna  som klassificerats som antingen\r\nnarkotikamissbrukare eller blandmissbrukare 52 %,\r\nen  ökning  med  två procentenheter  jämfört  med\r\nsamma datum föregående  år  (se  tabell). Det bör\r\nhär påpekas att detta inte innebär att hälften av\r\nde   intagna   missbrukar   under  anstaltstiden;\r\ninnebörden är att hälften av  de intagna bedömdes\r\nvara aktiva missbrukare när de togs in.\r\n\r\nDrogmissbrukare  inskrivna i anstalt  per  den  1\r\noktober åren 1998-2002\r\n----------------------------------------------------\r\n|År  |     |Narkotikamiss-|Blandmiss-  |Alkoholmiss-\r\n|\r\n|    |Totalt|brukare     |             |           |\r\n|    |     |             | brukare     | brukare   |\r\n|    |antal|             |             |           |\r\n|    |     |             |             |           |\r\n|    |     |             |             |           |\r\n|    |intagna|           |             |           |\r\n-------------------------------------------------\r\n|    |     |Antal|%     |Antal|%     |Antal|%   |\r\n-------------------------------------------------\r\n|1998|3    |1    |28,8  |590  |16,6  |523  |14,7|\r\n|    |546  |021  |      |     |      |     |    |\r\n-------------------------------------------------\r\n|1999|3    |1    |29,0  |634  |17,9  |551  |15,6|\r\n|    |536  |025  |      |     |      |     |    |\r\n-------------------------------------------------\r\n|2000|3    |1    |33,4  |624  |17,2  |479  |13,2|\r\n|    |633  |215  |      |     |      |     |    |\r\n-------------------------------------------------\r\n|2001|3    |1    |34,5  |555  |15,0  |468  |12,6|\r\n|    |708  |279  |      |     |      |     |    |\r\n-------------------------------------------------\r\n|2002|4    |1    |34,1  |762  |18,2  |523  |12,5|\r\n|    |188  |427  |      |     |      |     |    |\r\n-------------------------------------------------\r\nÄven  bland frivårdsklienterna  har  andelen  med\r\nkänt  missbruk  ökat.  Den 1 april  2002  uppgick\r\nandelen       frivårdsklienter      med      känt\r\nnarkotikamissbruk  eller blandmissbruk till 43 %.\r\nFör tio år sedan var motsvarande siffra 26 %.\r\n\r\nInom      ramen     för     den      nationella\r\nnarkotikahandlingsplan    som    beslutades    av\r\nriksdagen  våren  2002  (prop.  2001/02:91,  bet.\r\n2001/02:SoU15,    bet.    2001/02:JuU5y,    rskr.\r\n2001/02:193)  fick Kriminalvårdsstyrelsen i april\r\n2002 i uppdrag  av  regeringen  att  genomföra en\r\nsärskild      satsning     på     att     bekämpa\r\nnarkotikamissbruket     bland     kriminalvårdens\r\nklienter. För detta ändamål avsätts  100 miljoner\r\nkronor   under   tre   år   till  kriminalvården.\r\nMålsättningen  för  satsningen   är   bl.a.   att\r\nsamtliga   narkotikamissbrukare   som   kommer  i\r\nkontakt med kriminalvården skall identifieras och\r\nerbjudas vård, att intagna som inte vill  komma i\r\nkontakt  med  narkotika  erbjuds  en narkotikafri\r\nverkställighet  samt  att  de missbruksrelaterade\r\nprogrammen utvecklas och utvärderas  och att fler\r\nnarkotikamissbrukare  genomgår  dessa program.  I\r\nmålsättningen  ligger  också att kraftigt  minska\r\ninförseln av narkotika på  anstalter  och  häkten\r\nsamt  att utveckla samverkan både inom och mellan\r\nlokala  kriminalvårdsmyndigheter  samt  med andra\r\nmyndigheter.  Personalen skall också ha kunskaper\r\nsom är relevanta  för arbete med bl.a. motivation\r\nav missbrukare.\r\nEnligt   vad   som  anges   i   Kriminalvårdens\r\nårsredovisning fanns  det vid ingången av år 2002\r\n633 platser till förfogande som specialresurs för\r\natt     motivera    narkotikamissbrukare     till\r\nbehandling.  Som  ett  resultat  av den särskilda\r\nnarkotikasatsningen har antalet motivations-  och\r\nbehandlingsplatser  ökat väsentligt. Vid utgången\r\nav år 2002 var antalet  platser  1  430. Av dessa\r\nutgjorde  168  platser  för  svårmotiverade,  761\r\nmotivationsplatser    samt   501   platser    för\r\nmissbruksbehandling. Även  antalet  placerade för\r\nbehandling   enligt  34 §  lagen  (1974:203)   om\r\nkriminalvård i anstalt (KvaL) ökade under året.\r\nRegeringen konstaterar att narkotikasituationen\r\nvid  anstalter  och  inom  frivården  återspeglar\r\nutvecklingen  av narkotikasituationen i samhället\r\ni stort. Under senare år har narkotikasituationen\r\nvid såväl anstalter som inom frivården förvärrats\r\ngenom att fler  nyintagna på anstalt eller de nya\r\nklienterna       inom       frivården       varit\r\nnarkotikamissbrukare.   Regeringen   ser   därför\r\nmycket  positivt  på  att kriminalvården  lyckats\r\nvända den negativa utvecklingen  såväl  vad avser\r\nsärskild       verksamhet       mot      intagnas\r\nnarkotikamissbruk som avseende placeringar enligt\r\n34 § KvaL. Regeringen understryker dock vikten av\r\natt  arbetet  med att bekämpa narkotikamissbruket\r\nges  fortsatt  hög   prioritet.  Det  är   en  av\r\nkriminalvårdens viktigaste  uppgifter att bekämpa\r\nnarkotikamissbruket  och  av väsentlig  betydelse\r\nför  att  förebygga  återfall  i  brott.  Det  är\r\nviktigt att kriminalvårdens åtgärder är effektiva\r\noch  att  ansträngningar   görs   för   att  mäta\r\nresultaten.   Regeringen  avser  att  noga  följa\r\nkriminalvårdens insatser mot narkotikamissbruk.\r\nUtskottet  vill   i  fråga  om  kriminalvårdens\r\nverksamhet och resultat framföra följande.\r\nUtskottet       kan       konstatera        att\r\nbeläggningssituationen  på  anstalter  och häkten\r\nförvärrats   ytterligare   under   år   2002.  Av\r\nkriminalvårdens   månatliga  verksamhetsstatistik\r\nför innevarande år  framgår  att  denna situation\r\ninte  heller  förbättrats under år 2003.  Tvärtom\r\nhar beläggningen  ökat  väsentligt  på  de  öppna\r\nanstalterna   medan  beläggningen  på  de  slutna\r\nanstalterna är oförändrat hög. Situationen med en\r\nallt högre beläggning  på anstalter och häkten är\r\nbekymmersam. Kriminalvårdens  förutsättningar att\r\nbedriva en säker och human kriminalvård  samt att\r\nminska   antalet   återfall   i   brott  påverkas\r\nhärigenom  negativt. Genom den höga  beläggningen\r\nförsvåras  arbetet   med   att  differentiera  de\r\nintagna,  något  som är en förutsättning  för  en\r\neffektiv programverksamhet  och ett framgångsrikt\r\npåverkansarbete  med  de intagna.  Kriminalvården\r\nhar  på  tilläggsbudget  under   innevarande   år\r\ntillförts   300  miljoner  kronor.  För  år  2004\r\nföreslår regeringen ett tillskott om 150 miljoner\r\nkronor,  bl.a.   för   att   öka   anstalts-  och\r\nhäkteskapaciteten. Dessa tillskott är  nödvändiga\r\nför  att  lösa  den akuta beläggningssituationen.\r\nUtskottet  delar  regeringens   uppfattning   att\r\nansträngningarna  för att undanröja hinder för en\r\neffektiv platsutbyggnad  måste  intensifieras och\r\nser positivt på att särskilda riktlinjer  för den\r\nfortsatta    platsutbyggnaden   lagts   fast   av\r\nregeringen. Det  är enligt utskottets uppfattning\r\nangeläget att beläggningsgraden på anstalterna är\r\nsådan  att  det  är  möjligt   att  kontinuerligt\r\nupprätthålla  erforderlig differentiering  av  de\r\nintagna.\r\nBeträffande  uppgiften   att   förhindra   grov\r\nbrottslighet    under    verkställigheten   delar\r\nutskottet      regeringens     bedömning      att\r\nkriminalvården    mött     behovet    av    ökade\r\nsäkerhetsåtgärder  i anstalterna  på  ett  mycket\r\ntillfredsställande sätt  och  att  det är viktigt\r\natt  detta  arbete  fortsätter.  Ett  ytterligare\r\nverktyg i detta arbete utgör den nyligen  införda\r\nmöjligheten till utstörning av mobiltelefontrafik\r\npå   anstalterna.   Här   kan  också  nämnas  att\r\nregeringen  i  september  2003   överlämnade   en\r\nproposition  till riksdagen (prop. 2003/04:3) med\r\nförslag    till    lagbestämmelser     som    ger\r\nKriminalvårdsstyrelsen   rätt  att  besluta   att\r\nsamtliga  personer  som passerar  in  i  en  viss\r\nanstalt   eller   ett  visst   häkte   skall   få\r\nkroppsvisiteras  (allmän   inpasseringskontroll).\r\nSyftet med kontrollen skall  vara  att söka efter\r\notillåtna    föremål,    t.ex.    narkotika   och\r\nmobiltelefoner.    Förslaget    behandlas     för\r\nnärvarande   i   riksdagen   och   lagändringarna\r\nföreslås träda i kraft den 1 februari 2004.\r\nI fråga om åtgärder för att förebygga  återfall\r\ni  brott  kan utskottet konstatera att den totala\r\nsysselsättningsgraden för de intagna fortsatt att\r\nminska även under år 2002. Som utskottet anfört i\r\nbudgetbetänkandena  avseende  de  två  föregående\r\nåren   (bet.   2001/02:JuU1   s.   86   och  bet.\r\n2002/03:JuU1   s.   93  f)  är  det  viktigt  att\r\nfängelsetiden ges ett  meningsfullt  innehåll och\r\natt    de    intagna   därvid   erbjuds   lämplig\r\nsysselsättning. Som utskottet anfört ovan och som\r\nregeringen  också   pekar   på  medför  den  höga\r\nbeläggningen svårigheter att  tillhandahålla  ett\r\nför         den         enskilde         lämpligt\r\nverkställighetsinnehåll.      Utskottet     delar\r\nregeringens   uppfattning  att  inriktningen   på\r\nkvalitet    snarare     än     kvantitet     inom\r\nprogramverksamheten  är  värdefull  och  att  det\r\narbete  som  inleds  under  anstaltstiden med att\r\nförebygga brott måste fortsätta efter frigivning.\r\nNär  det gäller frigivningsförberedelser  delar\r\nutskottet  regeringens  uppfattning  att  det  är\r\nangeläget  att  kriminalvårdens arbete redan från\r\nbörjan fokuserar  på insatser som ger den intagne\r\nförbättrade förutsättningar att leva ett liv utan\r\nkriminalitet  och  droger   efter   frigivningen.\r\nUtskottet    ser    positivt    på   de   ändrade\r\narbetsmetoder  som  infördes på detta  område  år\r\n2001. Det är glädjande  att  antalet  platser med\r\nsjälvförvaltning  ökat  under  år  2002 och  även\r\nfortsatt  att  byggas  ut  under innevarande  år.\r\nUtskottet kan dock med oro konstatera att antalet\r\nverkställighetsfall på häkte är fortsatt högt och\r\natt det därför kan antas att  många  intagna  med\r\nrelativt korta straff friges direkt från häkte.\r\nBekämpning    av    drogmissbruk   är   en   av\r\nkriminalvårdens  viktigaste   uppgifter   och  av\r\nväsentlig betydelse för att förebygga återfall  i\r\nbrott.     Utskottet     kan    konstatera    att\r\nmissbrukssituationen  på  anstalterna   inte  har\r\nblivit  bättre under år 2002. De särskilda  medel\r\nsom  tillförts  kriminalvården  för  att  bekämpa\r\nnarkotikamissbruket     bland     kriminalvårdens\r\nklienter började komma till användning  under  år\r\n2002,  och antalet anstaltsplatser för motivation\r\noch behandling  av  intagna  missbrukare har ökat\r\nväsentligt. Utskottet delar regeringens bedömning\r\natt  arbetet  med att bekämpa narkotikamissbruket\r\nmåste ges fortsatt hög prioritet.\r\nSammanfattningsvis  har  utskottet  inte funnit\r\nnågot  som  talar  emot  de slutsatser regeringen\r\ndragit    i    fråga    om   verksamheten    inom\r\nkriminalvården.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2004\r\n\r\n\r\nRegeringen har i budgetpropositionen  för år 2004\r\nuppställt  mål  för sex olika verksamhetsområden.\r\nFör     kriminalvården      är     det     främst\r\nverksamhetsområde 4, verkställighet av påföljder,\r\nsom  är  relevant.  Regeringen  anger   här   två\r\növergripande    mål,    dels    skall   påföljder\r\nverkställas på ett säkert och humant  sätt,  dels\r\nskall antalet återfall i brott minska.\r\n\r\nAtt  verkställigheten  skall vara säker innebär\r\natt  brott under verkställigheten,  vare  sig  de\r\nriktar   sig   mot  allmänheten,  kriminalvårdens\r\npersonal   eller   andra    intagna,    inte   är\r\nacceptabelt.  Aktiviteter  i  kriminella nätverk,\r\nrymningar  och  ordningsstörningar   i  allmänhet\r\nskall också förhindras. Det är enligt  regeringen\r\nviktigt  att  kriminalvårdens säkerhetsarbete  på\r\ndetta område fortsätter så att brottsligheten kan\r\nförhindras och  ordningen  upprätthållas utan att\r\ndetta   går  ut  över  det  återfallsförebyggande\r\narbetet och anstaltsklimatet i allmänhet.\r\nRegeringen  anför  vidare  att  höga krav måste\r\nställas  på  de  myndigheter  och tjänstemän  som\r\nansvarar för verkställigheten för  att tillse att\r\ndenna  präglas  av  en  human  människosyn,   god\r\nomvårdnad   och   respekt   för   den   enskildes\r\nintegritet och rättssäkerhet.\r\nVad  gäller målet att antalet återfall i  brott\r\nskall minska anför regeringen att förväntningarna\r\ni denna del måste vara realistiska men poängterar\r\nsamtidigt  att  även  marginella  förändringar  i\r\nandelen  återfall  bland kriminalvårdens klienter\r\nhar stor betydelse såväl ur ett mänskligt som ett\r\nsamhällsekonomiskt perspektiv.  Det  är angeläget\r\natt  instrumenten  att mäta återfall och  studera\r\norsakssamband utvecklas och förfinas.\r\nDe  båda  målen  för  verksamhetsområdet  skall\r\nenligt regeringen inte  ställas mot varandra utan\r\nses som jämställda och kompletterande. Ett aktivt\r\nåterfallsförebyggande arbete  förutsätter  att de\r\ndömda  avhåller  sig från kriminalitet och droger\r\nunder verkställigheten,  att de inte avviker från\r\nanstalt eller annan placering  och  att de regler\r\nsom   gäller  för  verkställigheten  respekteras.\r\nSjälvfallet  är  det  också  en förutsättning att\r\nvarje person behandlas på ett respektfullt sätt.\r\nUtskottet har inget att erinra  mot regeringens\r\nbedömningar i denna del.\r\n\r\nAnslaget\r\n\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2003    | 2004    |       |       |       |     |\r\n|inkl. TB |         |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|4 772    |4 761    |+ 150  |+ 250  |+ 152  |+ 75 |\r\n| 939     | 044     |000    |000    |000    |000  |\r\n---------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns en jämförelse av regeringens\r\noch   oppositionens   förslag  till  anslag   för\r\nkriminalvården för år 2004.\r\n\r\nFör  år  2003  uppgår  kriminalvårdens  anslag,\r\ninklusive medel som tillförts  på tilläggsbudget,\r\ntill knappt 4,8 miljarder kronor. Vid ingången av\r\nåret hade en anslagskredit om drygt  222 miljoner\r\nkronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för  år  2003\r\när beräknad till drygt 4,6 miljarder kronor.\r\nRegeringen  föreslår  ett ramanslag för år 2004\r\npå  närmare  4,8 miljarder  kronor.  För  att  ge\r\nkriminalvården   föreutsättningar  att  möta  det\r\nökade  platsbehovet   föreslår   regeringen   att\r\nanslaget  tillförs  150 miljoner kronor. Av detta\r\ntillskott skall 30 miljoner  kronor användas till\r\nden     särskilda    narkotikasatsningen     inom\r\nkriminalvården    (se    prop.   2001/02:91).   I\r\nanslagsberäkningen har även  hänsyn  tagits  till\r\nberäknade  utgiftsökningar för löner, lokaler och\r\növriga     förvaltningskostnader      samt     en\r\ndelfinansiering     av     arkivhållningen    hos\r\nRiksarkivet.     Vidare     ges    kriminalvården\r\nkompensation  med drygt 1,8 miljoner  kronor  för\r\nden  fr.o.m.  år   2004   avgiftsbelagda   årliga\r\nrevisionen.\r\nI   motion  Ju462  (m)  begärs  en  höjning  av\r\nanslaget  med ytterligare 150 miljoner kronor för\r\natt  bl.a. ytterligare  öka  antalet  platser  på\r\nanstalter   och   häkten  och  för  att  överföra\r\ninstitutionsvården  av  unga  lagöverträdare från\r\nStatens institutionsstyrelse till kriminalvården.\r\nI motion Ju292 (m) begärs ytterligare  medel till\r\nkriminalvården  för att bl.a. kunna inrätta  fler\r\nanstaltsplatser.   I   motion  Ju370  (m)  begärs\r\nytterligare    resurser   för    utbildning    av\r\nkriminalvårdens  personal. I motionerna Fi240 och\r\nJu466 (båda fp) begärs en höjning av anslaget med\r\nytterligare 250 miljoner  kronor.  Beloppet skall\r\nanvändas till en ökad utbyggnad av anstalts-  och\r\nhäktesplatser    samt    till    en    förbättrad\r\nbehandlingsverksamhet  och  till  bekämpande   av\r\nnarkotika  på  anstalterna.  I  motion Ju425 (fp)\r\nbegärs mer resurser till kriminalvården  för  att\r\nbl.a.   möjliggöra   inköp   av   utrustning  för\r\nutstörning  av mobiltelefoner och för  att  kunna\r\nanställa fler  medarbetare.  I  motion Ju476 (kd)\r\nbegärs en höjning av anslaget med ytterligare 152\r\nmiljoner  kronor.  De  ökade medlen  skall  bl.a.\r\nanvändas till att korta tiden i häkte i väntan på\r\nanstaltsplacering, till  utbildningsinsatser  för\r\nanställda  som  arbetar  nära de intagna och till\r\natt      öka      narkotikabekämpningen      inom\r\nkriminalvården.  I  motion   Ju417   (kd)  begärs\r\nytterligare  medel  för  att bl.a. kunna  inrätta\r\nfler häktesplatser. I motion  Ju442 (c) begärs en\r\nhöjning  av anslaget med 75 miljoner  kronor  för\r\natt  bl.a.   kunna  inrätta  fler  anstalts-  och\r\nhäktesplatser,  för  att  stärka den psykiatriska\r\nvården inom anstaltsorganisationen samt för att i\r\nstörre   utsträckning   kunna   ge   de   intagna\r\nutbildning,      arbetsträning     och     social\r\nfärdighetsträning.\r\nAnslagsyrkandena    har   behandlats   ovan   i\r\navsnittet Utgiftsramen  och anslagen. Som framgår\r\ndär  föreslår  utskottet  att   riksdagen   antar\r\nregeringens förslag och avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nPrioriteringar inom anslaget\r\n\r\n\r\nPsykiatrisk vård i anstalt\r\n\r\nI  motion So637 (c) begärs att 20 miljoner kronor\r\nav anslaget  till kriminalvården skall reserveras\r\nför psykiatrisk  vård  av fängelsedömda. I motion\r\nJu449 (kd) anförs att kriminalvården måste tillse\r\natt intagna med lindriga  psykiska störningar får\r\ntillgång  till  psykiatrisk  vård  i  tillräcklig\r\nutsträckning.\r\n\r\nEnligt den s.k. normaliseringsprincipen har den\r\nsom är intagen i kriminalvårdsanstalt  samma rätt\r\nsom  andra  medborgare  till samhällets stöd  och\r\nvårdinsatser. Detta gäller  även öppen och sluten\r\npsykiatrisk  vård.  Vid  behov  av   kvalificerad\r\npsykiatrisk vård skall kriminalvården  få stöd av\r\nden     allmänna     psykiatriska    vården.    I\r\nanstaltsorganisationen  finns drygt 50 platser på\r\nsärskilda avdelningar för  intagna  med  psykiska\r\nstörningar.   Inom   kriminalvården   får  endast\r\nfrivillig   psykiatrisk   vård   ges.   I   lagen\r\n(1991:1129)   om   rättspsykiatrisk   vård  finns\r\nbestämmelser   om   tvångsvård   av   intagna   i\r\nkriminalvårdsanstalt.  Sådan  vård av intagna får\r\nendast ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av\r\nen landstingskommun.\r\nUtskottet instämmer i vad motionärerna anför om\r\nbetydelsen  av  att  fängelsedömda  med  psykiska\r\nbesvär  erhåller  erforderlig   behandling.   Som\r\nmotionärerna  anför  har  behandling  av psykiska\r\nbesvär  under  anstaltsvistelsen  betydelse   för\r\nmöjligheterna  att förebygga återfall i brott och\r\nytterligare social  utslagning.  Behovet av sådan\r\nbehandling   skall   också   uppmärksammas   inom\r\nkriminalvården.  Vid insatser från  den  allmänna\r\npsykiatriska vården  är  det  landstingskommunala\r\nresurser  som  tas  i  anspråk.  Dessa  kostnader\r\nbelastar  inte  Kriminalvårdens anslag.  Det  gör\r\ndäremot kostnader  för  särskilda anstaltsplatser\r\nför intagna med psykiska  störningar. Bedömningen\r\nav  om det föreligger behov  av  ett  ökat  antal\r\nsådana  platser bör göras inom kriminalvården och\r\nfinansiering  ske  inom ramen för kriminalvårdens\r\nanslag. Den avvägning  mellan  behoven  av  olika\r\ntyper av anstaltsplatser som måste göras bör  som\r\nhittills  anförtros  kriminalvården. Något beslut\r\nom att avsätta särskilda medel till detta ändamål\r\nbör inte fattas. Utskottet  avstyrker bifall till\r\nmotionerna So637 och Ju449.\r\n\r\nFrivårdens medel m.m.\r\n\r\nI   motion   Ju370  (m)  anförs  att   frivårdens\r\nresursbehov i  större  utsträckning skall påverka\r\ntilldelning  och  fördelning   av   anslag   inom\r\nkriminalvården.  I motionerna Ju357 (v) och Ju402\r\n(mp) begärs en ekonomisk konsekvensanalys rörande\r\nfrivårdspåföljder          och         frivårdens\r\nresurstilldelning.  Motionärerna  bakom  samtliga\r\ndessa  motioner  anför  att  frivården  måste  få\r\ntillräckliga resurser  för att klara de uppgifter\r\nsom åläggs dem.\r\n\r\nSom utskottet redovisat  ovan  i  avsnittet med\r\nresultatuppföljning    avseende   kriminalvårdens\r\nverksamhet under år 2002  var  det totala antalet\r\nfrivårdsklienter  10 % fler år 2002  jämfört  med\r\nföregående  år  och  18   %   fler  än  år  1998.\r\nTotalkostnaden för frivårdens verksamhet  uppgick\r\nenligt Kriminalvårdsstyrelsen under år 2002  till\r\n666 miljoner kronor, vilket utgjorde ca 14,2 % av\r\nkriminalvårdens totala kostnader. År 2000 uppgick\r\nfrivårdskostnaden   till   592  miljoner  kronor,\r\nmotsvarande ca 15,4 % av de  totala  kostnaderna,\r\noch år 2001 till 660 miljoner kronor, motsvarande\r\nca  14,5 % av de totala kostnaderna (se  tabell).\r\nSom exempel  på  delposter  kan  här  nämnas  att\r\ntotalkostnaderna  avseende  skyddstillsynsdömda i\r\nolika  former  beräknas  ha  uppgått   till   392\r\nmiljoner          kronor         år         2002.\r\nPersonutredningsverksamheten beräknas samma år ha\r\nkostat 101 miljoner kronor.\r\n\r\nFrivårdens medel\r\n------------------------------------------------------------\r\n|År   |Kriminalvårdens|Genomsnittligt| Kostnader för       |\r\n|     |  totala     | antal      |   frivårdsverksamhet    |\r\n|     |kostnader    |frivårdsklienter|                     |\r\n|     |             |            |                         |\r\n|     |(tusental    |            |                         |\r\n|     | kronor)     |            |                         |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|     |             |            |Kostnader    | Andel av  |\r\n|     |             |            |             |  totala   |\r\n|     |             |            |(tusental    |           |\r\n|     |             |            | kronor)     |kostnader  |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|1998 |4 150 000    | 12 962     | 577 000     |  13,9 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|1999 |4 147 000    | 13 370     | 608 000     |  14,7 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2000 |4 096 000    | 13 447     | 592 000     |  14,5 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2001 |4 286 000    | 13 943     | 660 000     |  15,4 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2002 | 4 679 000   | 15 365     | 666 000     |  14,2 %   |\r\n------------------------------------------------------------\r\nRiksdagens   revisorer   presenterade   i   mars   2003\r\nförstudien   Frivård    eller    anstalt?    (förstudie\r\n2002/03:11). I förstudien granskades bl.a. fördelningen\r\nav   klienter   mellan  frivård  och  anstalt  och  hur\r\nkostnaderna  mellan   dessa   fördelas.  Riksrevisionen\r\ngenomför  med  anledning  av  förstudien   en  fortsatt\r\ngranskning.  Granskningen har dock fortsättningsvis  en\r\ndelvis  annan  inriktning   och   fokuseras   bl.a.  på\r\nkriminalvårdens   förmåga   att   följa  upp  i  vilken\r\nutsträckning  klienterna  återfaller   i   brott.   Den\r\ngranskningen beräknas kunna presenteras våren 2004.\r\n\r\nUtskottet kan konstatera att antalet frivårdsklienter\r\nökat   under   senare   år,   något  som  medför  ökade\r\nresursbehov  för  frivården. Kriminalvården  har  under\r\nsamma   period   erhållit    tillskott   på   anslaget.\r\nKriminalvårdsstyrelsen disponerar anslaget och fördelar\r\nut  medlen  på  de  lokala  kriminalvårdsmyndigheternas\r\nverksamhet. Utskottet ser inte  något behov av att ange\r\nsärskilda    anslagsvillkor   beträffande    frivårdens\r\nverksamhet.  Motion  Ju370  bör  således  avslås  i  nu\r\nbehandlad del.\r\nUtskottet  ser   positivt   på   att  olika  analyser\r\ngenomförs  rörande  frivårdens  verksamhet  och  vilken\r\neffekt frivårdsinsatserna har på återfallen i brott. En\r\nsådan   betydelsefull   analys  utgör   Riksrevisionens\r\ngranskning av kriminalvårdens  förmåga  att bl.a. följa\r\nupp återfallen i brott bland klienterna.  Utskottet kan\r\ninstämma i vad motionärerna bakom motionerna  Ju357 och\r\nJu402   anför   om   betydelsen   av   att   ekonomiska\r\nkonsekvensanalyser   görs   av  frivårdens  verksamhet.\r\nAnalyser  av medelsbehoven inom  kriminalvårdens  olika\r\nverksamheter      utförs      också      löpande     av\r\nKriminalvårdsstyrelsen och redovisas bl.a. i det årliga\r\nbudgetunderlaget  avseende  kriminalvården.   I   dessa\r\nbedömningar  ligger  också  en  analys av de förväntade\r\nförändringarna i resursbehoven med  anledning  av olika\r\nreformer  på  påföljdsområdet. Sådana förändringar  kan\r\nvara nödvändiga  för  att  upprätthålla förtroendet för\r\nt.ex.  de  alternativa  påföljderna.   Utskottet  är  i\r\ndagsläget inte berett att ställa sig bakom  en  begäran\r\nom   en   mer   fördjupad   analys   av  de  ekonomiska\r\nkonsekvenserna av införande av olika påföljder  som  är\r\nalternativa   till  fängelse.  Utskottet  föreslår  att\r\nriksdagen  avslår  motionerna  Ju357  och  Ju402  i  nu\r\nbehandlade delar.\r\nI motion Ju272  (m)  förespråkas  ett  ökat stöd till\r\norganisationen Kriminellas revansch i samhället, KRIS.\r\nKRIS  är  en kamratförening med stödjande  verksamhet\r\nför  personer   som   vill  lämna  ett  kriminellt  och\r\nmissbrukande  liv bakom  sig.  Verksamheten  bedrivs  i\r\ndrygt 20 lokalföreningar  runt  om  i  landet.  Antalet\r\nmedlemmar  uppgår  till närmare 1 500. BRÅ har kartlagt\r\nverksamheten vid de fyra största lokalföreningarna inom\r\nKRIS. I rapporten KRIS  - En kartläggning av föreningen\r\nKriminellas Revansch i Samhället  (BRÅ-rapport  2003:7)\r\nredogör  BRÅ  för  denna  kartläggning. BRÅ konstaterar\r\nbl.a. att återfall i brott  är  mycket  ovanligt  bland\r\nstyrelseaktiva  i  KRIS  lokalföreningar. I studien har\r\nBRÅ inte systematiskt belyst  hur  KRIS  är finansierad\r\noch   hur  föreningens  beroende  av  ekonomiskt   stöd\r\npåverkar verksamheten.\r\nSom framgår av redogörelsen ovan avseende uppföljning\r\nav  kriminalvårdens   mål   att   förbereda  frigivning\r\nsamarbetar de flesta kriminalvårdsmyndigheterna i någon\r\nform med KRIS. Detta sker bl.a. genom  att KRIS besöker\r\nhäkten  och  anstalter för individuella samtal  med  de\r\nintagna,   för   egna   gruppverksamheter   eller   för\r\ndeltagande i program.\r\nInom     ramen     för    den     tidigare     nämnda\r\nförsöksverksamheten         med          intensifierade\r\nfrigivningsförberedelser                      beviljade\r\nKriminalvårdsstyrelsen      lokala      KRIS-föreningar\r\nersättning för utförda tjänster i utslussningsarbete på\r\nanstalterna med totalt 402 000 kr år 2001  och  med 800\r\n000  kr  år 2002 (se BRÅ-rapport 2003:7 s. 19 f). Genom\r\nförordningen   (2002:954)  om  statsbidrag  till  vissa\r\norganisationer   inom   kriminalvårdens   område,   som\r\nutfärdades  den  5  december   2002,   möjliggörs   för\r\nKriminalvårdsstyrelsen    att   framöver   besluta   om\r\nstatsbidrag till bl.a. KRIS  riksförbund. Riksförbundet\r\nkan  i  sin  del  vidarebefordra dessa  medel  till  de\r\nlokalföreningar där verksamheten bedrivs.\r\nUtskottet ser mycket  positivt  på den verksamhet som\r\nideella  organisationer  såsom  KRIS bedriver.  Det  är\r\nnaturligtvis angeläget att dessa  organisationer  också\r\nhar  medel  för att kunna bedriva sin verksamhet. Genom\r\nmöjligheten för  Kriminalvårdsstyrelsen  att besluta om\r\nstatsbidrag  till  organisationer  inom kriminalvårdens\r\nområde  möjliggörs också att KRIS tillförs  medel  från\r\nkriminalvården.  Sådana  bidrag  skall finansieras inom\r\nkriminalvårdens   anslag.   Här   kan   också    nämnas\r\nkommunernas ansvar för kommuninnevånare som friges från\r\nfängelsestraff.  Många  kommuner  i  landet  ger  också\r\nekonomiskt  stöd i olika former till bl.a. lokala KRIS-\r\nföreningar.  Motion   Ju272   får   i   huvudsak  anses\r\ntillgodosedd och bör avslås av riksdagen.\r\n\r\nAnstalts- och häkteskapacitet\r\n\r\n\r\nI  motionerna  Ju370  (m)  och  Ju425  (fp) anförs  att\r\nkriminalvårdens kapacitet bör utökas, bl.a.  genom  att\r\nen ny sluten kriminalvårdsanstalt byggs. I motion Ju370\r\nbegärs   också  en  kostnadsanalys  av  kriminalvårdens\r\nplatsbrist.  I  motion 416 (kd) anförs att platsbristen\r\ninom häkten och anstalter  måste  avhjälpas  och att en\r\nfortsatt  utbyggnad  av  kriminalvårdens kapacitet  bör\r\ninriktas   på   införande   av  trestegsanstalter   med\r\nmotivations-  och  behandlingsplatser  snarare  än  att\r\nbygga en ny storanstalt. I motion Ju381 (s) förespråkas\r\nen utbyggnad av anstalten  i Haparanda och i motionerna\r\nJu298  (c)  och  Ju353  (v) begärs  ett  nytt  häkte  i\r\nÖstersund.\r\n\r\nSom  redovisats ovan rörande  resultatuppföljning  av\r\nkriminalvårdens  verksamhet  har beläggningssituationen\r\npå  anstalter  och  häkten  blivit  problematisk  under\r\nsenare  år.  År  2002  var  i  genomsnitt   95   %   av\r\nanstaltsplatserna  och 98 % av häktesplatserna belagda.\r\nAntalet verkställighetsfall på häkte fortsatte att öka.\r\nAv   Kriminalvårdsstyrelsens    månadsstatistik    över\r\nbeläggningen   kan   utläsas   att   situationen   inte\r\nförbättrats under innevarande år. Beläggningsgraden  på\r\nde  öppna  anstalterna har tvärtom ökat betydligt under\r\når 2003, medan  beläggningen är i princip oförändrad på\r\nde slutna anstalterna.  Sedan  våren  2003 bedrivs inom\r\nkriminalvården  ett  öppenplaceringsprojekt.  Projektet\r\nsyftar  till  att  i  större   utsträckning,   men  med\r\nbibehållen   säkerhet,   placera   intagna   på   öppna\r\nanstalter,  för  att  bl.a.  på  detta  sätt  lätta  på\r\nbeläggningstrycket på de slutna anstalterna.\r\nI  kriminalvårdens  årsredovisning  för år 2002 anges\r\natt platssituationen framtvingat drastiska åtgärder som\r\növerbeläggning  och dubbelbeläggning av  bostadsrum  på\r\nanstalterna  och  att   kriminalvården  bl.a.  tvingats\r\nutnyttja  polisens  arrestlokaler   för   placering  av\r\nhäktade.   Kostnaderna  för  att  utnyttja  tillfälliga\r\nhäktesplatser    är    enligt    Kriminalvårdsstyrelsen\r\nbetydligt  högre  än  för ordinarie häktesplatser.  Ett\r\nsådant utnyttjande medför  även  en  ökad belastning på\r\npolisorganisationen som bedöms inte kunna  fortgå i ett\r\nlängre perspektiv. Belastningen på personal och intagna\r\nvid  anstalter  och häkten har ökat till följd  av  den\r\nhöga beläggningen.\r\nUtskottet  har inhämtat  från  Kriminalvårdsstyrelsen\r\natt  det under  innevarande  år  har  öppnats  118  nya\r\nanstaltsplatser,  varav  94  slutna och 24 öppna. Under\r\nåret  har  inga nya permanenta häktesplatser  tagits  i\r\nbruk,  däremot  ett  antal  tillfälliga  häktesplatser.\r\nUnder resten  av  året  beräknar Kriminalvårdsstyrelsen\r\natt   det   skall   öppnas   ytterligare    24    öppna\r\nanstaltsplatser.  Under år 2004 planeras för närvarande\r\nför   92  nya  öppna  anstaltsplatser   och   101   nya\r\nhäktesplatser.  Ytterligare platser kan tillkomma under\r\nperioden.\r\nSom nämnts ovan har regeringen i ett särskilt uppdrag\r\ntill Kriminalvårdsstyrelsen lagt fast de riktlinjer som\r\nskall   gälla   vid  platsutbyggnaden.   Enligt   dessa\r\nriktlinjer skall Kriminalvårdsstyrelsen, inom ramen för\r\nde disponerade ekonomiska resurserna, genomföra arbetet\r\nmed att tillskapa  fler  häktes- och anstaltsplatser så\r\natt anstaltsstrukturen i framtiden  består av färre och\r\nstörre  enheter.  All  nybyggnation  av  platser  skall\r\nutformas  så  att  de  i  största  möjliga utsträckning\r\nmedger en flexibel användning i fråga  om  säkerhet och\r\nbeläggning.  Vid  utformningen av platser skall  vidare\r\nvikten  av  en  fortsatt   utveckling   av  system  med\r\nsjälvförvaltning  beaktas.  Regeringen  gav   samtidigt\r\nKriminalvårdsstyrelsen  i  uppdrag  att  senast  den  1\r\noktober  2004  redovisa i vilken omfattning nya platser\r\nhar tillskapats  under  perioden  juni 2003 - september\r\n2004   och   på   vilket   sätt   detta  har  förändrat\r\nanstaltsstrukturen.\r\nUtskottet har ovan under avsnittet  om uppföljning av\r\nkriminalvårdens   verksamhet  avseende  verksamhetsåret\r\n2002       framfört      sin      oro       beträffande\r\nbeläggningssituationen    inom    kriminalvården.    Av\r\nredogörelsen   för   utbyggnaden   av   kriminalvårdens\r\nkapacitet  framgår  att  det  kontinuerligt öppnas  nya\r\nanstalts- och häktesplatser och att ytterligare platser\r\nplaneras  för år 2004. Trots platsutbyggnaden  har  den\r\nhöga  beläggningsgraden   ännu   inte   kunnat  sänkas.\r\nUtskottet  bedömer  att  med  de  medel  som  tillförts\r\nkriminalvården   under   innevarande   år  och  med  de\r\ntillskott som i denna budget föreslås för  år  2004 kan\r\nden  akuta  beläggningssituationen  hanteras.  När  det\r\ngäller  den  mer långsiktiga planeringen är det viktigt\r\natt   kriminalvården    ges    möjlighet    att   klara\r\nvolymförändringar  utan att verksamheten i övrigt  blir\r\nlidande.  Här  måste olika  alternativ  övervägas.  Ett\r\ninitiativ i denna  riktning  har  tagits  av regeringen\r\ngenom  de  nyss  nämnda  riktlinjerna för den fortsatta\r\nutbyggnaden av anstalts- och  häktesplatser.  Utskottet\r\nvill  - i likhet med vad som anfördes i föregående  års\r\nbudgetbetänkande  - understryka att frågan brådskar och\r\nutgår  från  att  regeringen   noga   följer  den  även\r\nfortsättningsvis. Någon anledning till  ett uttalande i\r\nfrågan   från  riksdagen  finns  emellertid  inte   för\r\nnärvarande.\r\nFrågor såsom  hur  stor  en enskild anstalt eller ett\r\nhäkte  bör  vara eller var kriminalvårdsverksamhet  bör\r\nlokaliseras utgör angelägenheter för kriminalvården att\r\navgöra utifrån  de krav som ställs på verksamheten. Det\r\nankommer således  inte  på  riksdagen  att uttala sig i\r\nhithörande frågor.\r\nMed  det  anförda  föreslår  utskottet att  riksdagen\r\navslår motionerna Ju298, Ju353, Ju370, Ju381, Ju416 och\r\nJu425 i nu behandlade delar.\r\n\r\nÅtgärder mot narkotika på anstalter och häkten\r\n\r\n\r\nSom   framgått   ovan   har   på  senare   år   andelen\r\nnarkotikamissbrukare inom kriminalvården ökat. Drygt 50\r\n%  av  de intagna i anstalt missbrukade  narkotika  vid\r\nintagningen   och   alltför   många   fortsatte   under\r\nanstaltsvistelsen.        Kriminalvården       bekämpar\r\nnarkotikamissbruket    i    anstalterna    genom    att\r\ndifferentiera      de      intagna,      tillhandahålla\r\nmissbruksrelaterad     programverksamhet,     genomföra\r\nkontroller,  dvs.  urinprovstagningar och visitationer,\r\nsamt  genom  att  bedriva  särskilda  projekt.  Även  i\r\nhäktena   erbjuds   de    intagna    missbruksrelaterad\r\nprogramverksamhet   och  genomförs  visitationer.   Ett\r\nsystem med kontantlös  handel  har  också  möjliggjorts\r\ninom anstalterna.\r\n\r\nI den ovan nämnda nationella narkotikahandlingsplanen\r\n(prop.    2001/02:91,    bet.    2001/02:SoU15,    bet.\r\n2001/02:JuU5y,   rskr.   2001/02:193)  understryks  att\r\nkriminalvården  har  en viktig  funktion  att  fylla  i\r\nsamhällets  insatser  mot   narkotikamissbruket.  Såväl\r\nhäktes-  och  anstaltstid  som tiden  i  frivård  måste\r\nutnyttjas för att motivera missbrukare till behandling.\r\nVid verkställighet av fängelsestraff  och skyddstillsyn\r\nbör  det  erbjudas  en  missbrukarvård  som  vid  behov\r\nfortsätter  även  efter  verkställighetens slut.  Redan\r\nfrån början av verkställigheten bör åtgärderna inriktas\r\npå  att förbereda klienten  för  ett  drogfritt  liv  i\r\nfrihet.  Utgångspunkten  skall  vara  att  intagna utan\r\nnarkotikaproblem inte skall behöva komma i kontakt  med\r\nnarkotika,  att  missbrukare avskärs från tillförsel av\r\nnarkotika  och  att   intagna  förhindras  att  bedriva\r\nnarkotikahandel inom häktena och anstalterna samt ute i\r\nsamhället.  För att åstadkomma  en  narkotikafri  miljö\r\nkrävs en kombination  av  kraftfulla  motivations-  och\r\nbehandlingsinsatser samt väl avvägda kontrollåtgärder.\r\nEnligt   propositionen   skall  100  miljoner  kronor\r\navsättas under tre år för en särskild narkotikasatsning\r\ninom  kriminalvården.  Av  dessa   medel  anvisades  30\r\nmiljoner  kronor i statsbudgeten för  år  2003  och  30\r\nmiljoner kronor  i  det  nu  behandlade  förslaget till\r\nstatsbudget  för år 2004. Målet för satsningen  är  att\r\nsamtliga narkotikamissbrukare  som kommer i kontakt med\r\nkriminalvården  identifieras,  bl.a.  genom  uppsökande\r\nverksamhet på häkten, och utreds  avseende  problem och\r\nbehov samt erbjuds adekvat vård. Vidare sätts  som  mål\r\natt   missbrukarens  problematik,  behov  och  önskemål\r\nbeaktas  vid  anstaltsplaceringen, att intagna som inte\r\nvill  komma  i  kontakt   med   narkotika   erbjuds  en\r\nnarkotikafri verkställighet, att de missbruksrelaterade\r\nprogrammen  utvecklas  och  utvärderas  samt  att  fler\r\nnarkotikamissbrukare    genomgår   dessa   program.   I\r\nmålsättningen   ligger  också   att   kraftigt   minska\r\ninförseln av narkotika på anstalter och häkten samt att\r\nutveckla  samverkan   både   inom   och  mellan  lokala\r\nkriminalvårdsmyndigheter  samt  med andra  myndigheter.\r\nPersonalen skall också ha kunskaper  som  är  relevanta\r\nför arbete med bl.a. motivation av missbrukare.\r\nPropositionen     behandlades    i    riksdagen    av\r\nsocialutskottet (bet.  2001/02: SoU15), som tillstyrkte\r\nförslaget.   I  sitt  yttrande   till   socialutskottet\r\nnoterade justitieutskottet  med  tillfredsställelse att\r\nså stor vikt lagts vid kriminalvårdens insatser för att\r\nbekämpa    narkotikamissbruket,   främst    vid    dess\r\nbehandlingsinsatser (2001/02:JuU5y s. 11).\r\nGenom beslut  i  april  2002  (Ju2002/3054/KRIM)  gav\r\nregeringen   Kriminalvårdsstyrelsen   i   uppdrag   att\r\ngenomföra   en   särskild   satsning   på  att  bekämpa\r\nnarkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter.\r\nKriminalvårdsstyrelsen antog i sin tur  den  18  juni\r\n2002  en  handlingsplan  för  en  särskild  satsning på\r\nnarkotikabekämpning m.m. inom kriminalvården (Dnr 2002-\r\n005943).  Handlingsplanen anger tydliga riktlinjer  och\r\nramar för den  verksamhet  som  skall  bedrivas  vid de\r\nlokala  kriminalvårdsmyndigheterna  som  deltar  i  den\r\nsärskilda  narkotikasatsningen.  Bland  annat  skall ca\r\n1 200        anstaltsplatser       omvandlas       till\r\nbehandlingsplatser,    motivationsplatser    respektive\r\nplatser  för  svårmotiverade. Vidare inrättas särskilda\r\nuppsökande narkomanvårdsteam. Dessa team skall verka på\r\nhäktena  med  att   bl.a.   identifiera  och  kartlägga\r\nmissbrukare, söka motivera dem  till placering på olika\r\nmotivations- eller behandlingsplatser samt utreda behov\r\nav  vård  och behandlingsinsatser.  Narkomanvårdsteamen\r\nskall   också    initiera    informationsinsatser   för\r\nhäktespersonal avseende missbruksfrågor. För att minska\r\ninförseln och förekomsten av narkotika på anstalter och\r\nhäkten    skall    narkotikahundar    anskaffas    till\r\nkriminalvården.\r\nHär  kan  också  nämnas  att  regeringen hösten  2002\r\ntillsatte en parlamentariskt sammansatt  utredning  med\r\nuppdrag    att    utarbeta    förslag    till   en   ny\r\nkriminalvårdslag.  Enligt direktiven skall  utredningen\r\nsärskilt uppmärksamma  frågor  om  hur verkställigheten\r\nkan  anpassas  så att den förebygger återfall  i  brott\r\nutan  att  kraven   på   säkerhet   och   samhällsskydd\r\neftersätts. En av grundförutsättningarna för ett aktivt\r\nåterfallsförebyggande  arbete  anges i direktiven  vara\r\natt  all  form av drogmissbruk måste  identifieras  och\r\nbekämpas.  Detta   skall   ske   både  genom  ambitiösa\r\nbehandlingsinsatser  och  effektiva   kontrollåtgärder.\r\nUtredningen har som uppgift att överväga  hur  den  nya\r\nkriminalvårdslagen  på  bästa  sätt  kan bidra till att\r\nbl.a. denna grundförutsättning uppfylls (dir. 2002:90).\r\nUtredningen, som antagit namnet Kriminalvårdskommittén,\r\nskall redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2004.\r\nI ett antal motioner begärs åtgärder  för  att tillse\r\natt anstalterna hålls fria från droger. I motion  Ju316\r\n(c)  förespråkas  ökade  kontrollåtgärder mot droger på\r\nanstalterna   genom   bl.a.   fler   urinprovtagningar,\r\nvisitationer samt användning i  större  utsträckning av\r\nnarkotikahundar.   I   motion   Ju370  (m)  förespråkas\r\ninförande av besöksrum där besökare  och  intagna hålls\r\nåtskilda, fler drogtester av de intagna samt användning\r\ni  större  utsträckning  av  narkotikahundar. I  motion\r\nJu416 (kd) begärs att de intagna  skall  ha  övervakade\r\nbesök under den första tiden i anstalt. I samma  motion\r\nanförs  även  att  fler  drogtester  på  de intagna bör\r\ngenomföras  och  att  besöksrum där besökaren  och  den\r\nintagne hålls åtskilda  bör införas. I motionerna Ju425\r\noch    So345    (båda    fp)    anförs     också    att\r\nnarkotikakontrollen på anstalterna måste skärpas, bl.a.\r\ngenom  införande av besöksrum där besökare och  intagna\r\nhålls åtskilda  och  användning  av  narkotikahundar  i\r\nstörre utsträckning. I motion Ju295 (m) förespråkas mer\r\ninslag  av differentiering av intagna som är motiverade\r\natt avhålla  sig  från droger respektive de som inte är\r\ndet.\r\nI   det   ovan   nämnda    regeringsuppdraget    till\r\nKriminalvårdsstyrelsen  ingick  bl.a. att öka kunskapen\r\noch utveckla metoderna för att förhindra  att narkotika\r\nförs in på häkten och anstalter. Uppdraget  i den delen\r\nredovisades  av Kriminalvårdsstyrelsen i oktober  2003.\r\nStyrelsen   anför   i   sin   redovisning   bl.a.   att\r\nKriminalvårdens   säkerhetshandbok  har  uppdaterats  i\r\nrelevanta     delar     och     att     landsomfattande\r\nutbildningsinsatser  av anstaltspersonalen  genomförts.\r\nVidare  rapporteras  att   stora   insatser   görs   på\r\nanstalterna för att förhindra införsel. Det handlar här\r\nom  bl.a.  nya  metoder  för  att  genomsöka inkommande\r\nförsändelser, åtgärder för att förhindra  att narkotika\r\nkastas in på anstaltsområdet samt användande  av  olika\r\ntekniska  stöd  i  detta arbete. Kriminalvårdsstyrelsen\r\nförespråkar också en  begränsad användning av besöksrum\r\ndär besökare och intagen  hålls  åtskilda, t.ex. med en\r\nglasruta.\r\nUtskottet   har   inhämtat   att  bl.a.   frågan   om\r\nmöjligheten   att   införa   besöksrum   med   glasruta\r\ndiskuteras inom Kriminalvårdskommittén.\r\nUtskottet      har      vidare     inhämtat      från\r\nKriminalvårdsstyrelsen att samtliga sex narkotikahundar\r\nsom      finansierats      genom     den      särskilda\r\nnarkotikasatsningen  nu  har  tagits   i   bruk  ute  i\r\nanstaltsorganisationen.   Det   innebär  att  det   för\r\nnärvarande  finns  totalt  åtta  narkotikahundar   inom\r\nkriminalvården.\r\nUtskottet  vill  även  i detta sammanhang nämna den i\r\nriksdagen för närvarande behandlade  propositionen  med\r\nförslag      till      lagbestämmelser      som     ger\r\nKriminalvårdsstyrelsen   rätt  att  besluta  om  allmän\r\ninpasseringskontroll  på anstalter  och  häkten  (prop.\r\n2003/04:3). Syftet med  kontrollen  skall vara att söka\r\nefter otillåtna föremål, t.ex. narkotika.\r\nFrågan  om att hålla intagna och besökande  åtskilda,\r\nt.ex. med hjälp  av  en  glasruta,  för  att  därigenom\r\nförhindra  att  föremål  överlämnas  har behandlats  av\r\nutskottet  vid ett flertal tillfällen tidigare.  Senast\r\nskedde detta  i  februari 2003, i ett motionsbetänkande\r\nom   kriminalvårdsfrågor.    Utskottet   avstyrkte   då\r\nmotsvarande motionsyrkanden. Utskottet  anförde att det\r\ngenerellt sett inte bör tillgripas någon ökad slutenhet\r\nav   anstalterna   och   att   öppenhet  och  en  under\r\nomständigheterna naturlig kontakt  med  anhöriga  är av\r\navgörande   betydelse   för   att  minska  de  skadliga\r\nföljderna av frihetsberövandet  och  för att främja den\r\nintagnes   anpassning   i  samhället.  Vidare   anförde\r\nutskottet  att  det  i  avvaktan  på  redovisningen  av\r\nKriminalvårdsstyrelsens  uppdrag  beträffande  åtgärder\r\nför att förhindra införsel  av narkotika på anstalterna\r\ninte    var   berett   att   göra   några    definitiva\r\nställningstaganden  i  frågan  (bet. 2002/03:JuU6 s. 22\r\nf).\r\nUtskottet  är av samma uppfattning  som  motionärerna\r\nvad gäller betydelsen  av  att kraftfulla insatser görs\r\nför att förhindra att droger  förs  in på anstalter och\r\nhäkten   och   att   de   intagna   missbrukar    under\r\nanstaltsvistelsen. Så sker också, bl.a. inom ramen  för\r\nden   särskilda  satsningen  på  narkotikabekämpning  i\r\nanstalterna.   Av  Kriminalvårdsstyrelsens  redovisning\r\ntill regeringen  rörande  insatserna  mot  införsel  av\r\nnarkotika  på häkten och anstalter framgår att det inom\r\nkriminalvården  tagits  ett helhetstag om problemet och\r\natt ett delvis nytt synsätt  anammats.  Härtill  kommer\r\nmöjliggörandet  av  allmän  inpasseringskontroll enligt\r\ndet   lagförslag  som  för  närvarande   behandlas   av\r\nriksdagen.\r\nBeträffande  frågan  om  införande  av ett system med\r\nbesöksrum där besökaren och den intagne hålls åtskilda,\r\nt.ex.  med hjälp av en glasruta, är utskottet  alltjämt\r\nav  den  uppfattningen   att   en   ökad   slutenhet  i\r\nanstalterna   så  långt  möjligt  bör  undvikas.  Andra\r\nåtgärder bör i  första  hand vidtas. Härtill kommer att\r\nfrågan  omfattas  av  Kriminalvårdskommitténs   arbete.\r\nDetta arbete bör inte föregripas.\r\nBegäran  om  narkotikahundar inom kriminalvården  får\r\nanses  åtminstone   delvis  tillgodosedd  genom  de  nu\r\nverksamma hundarna. Utskottet  vill  tillägga  att  det\r\nhela  tiden  handlar  om  en lämplig avvägning av olika\r\nsamtidiga  kontrollinsatser.  En  ensidig  satsning  på\r\nt.ex. narkotikahundar  är  inte någonting som utskottet\r\nvill förorda.\r\nMed  hänvisning till det anförda  föreslår  utskottet\r\natt riksdagen  avslår  motionerna  Ju295, Ju316, Ju370,\r\nJu416, Ju425 och So345 i nu behandlade delar.\r\nI motion Ju416 (kd) föreslås även  införandet  av ett\r\nanmärkningssystem  vid  vägran  att  lämna urinprov som\r\nskulle    kunna   leda   till   senarelagd   villkorlig\r\nfrigivning.\r\nFrågan   om    möjligheterna   att   ålägga   intagna\r\ndisciplinpåföljd  vid   vägran   att   lämna   urinprov\r\nuppmärksammades      av     Narkotikakommissionen     i\r\nslutbetänkandet  Vägvalet  (SOU  2000:126  s.  275  f).\r\nNarkotikakommissionen   påtalade  att  de  disciplinära\r\npåföljderna inte tillämpades  lika vid vägran att lämna\r\nurinprov  och vid konstaterat missbruk  i  anstalt.  En\r\nvägran  att   lämna   urinprov   bedömdes   som  mindre\r\nallvarligt.       I       propositionen       Nationell\r\nnarkotikahandlingsplan            angavs            att\r\nKriminalvårdsstyrelsen  hade upplyst regeringen att det\r\npågår ett arbetet med att  förändra de allmänna råd som\r\nreglerar dessa frågor. Regeringen anförde samtidigt att\r\ndet  är  angeläget att vägran  att  lämna  blod-  eller\r\nurinprov jämställs med positivt prov vid bestämmande av\r\nsåväl  disciplinpåföljd   som   kvalifikationstid   för\r\npermission   (prop.   2001/02:91   s.   60).  Riksdagen\r\nframförde    inga    invändningar    mot    regeringens\r\nkonstaterande i frågan (jfr bet. 2001/02:So15).\r\nI    Kriminalvårdsstyrelsens    allmänna    råd    om\r\nsenareläggning   av  villkorlig  frigivning  anges  att\r\nvillkorlig frigivning  bör  senareläggas  med tio dagar\r\nvid   konstaterat  missbruk  av  narkotika  i  anstalt.\r\nBeträffande   vägran   att  lämna  blod-,  urin-  eller\r\nutandningsprov anges att  en  första  sådan  vägran bör\r\nföranleda en varning medan upprepad vägran bör  medföra\r\nsenareläggning  av  villkorlig frigivning med fem dagar\r\noch därefter med tio dagar (KVVFS 2000:15 s. 8).\r\nUtskottet  har inhämtat  från  Kriminalvårdsstyrelsen\r\natt det alltjämt  pågår  ett  arbete  med  att revidera\r\nKriminalvårdsstyrelsens olika anstaltsföreskrifter.  En\r\nsaklig   översyn   av   frågor   om  senareläggning  av\r\nvillkorlig    frigivning   ingår   i   detta    arbete.\r\nKriminalvårdsstyrelsen anför att arbetet med en översyn\r\nav  anstaltsföreskrifterna   är   ett   stort  projekt.\r\nSamtidigt  pågår,  som tidigare nämnts, en  översyn  av\r\nlagstiftningen     på    kriminalvårdsområdet     genom\r\nKriminalvårdskommitténs  arbete  (dir. 2002:90). Det är\r\nenligt  Kriminalvårdsstyrelsen  osäkert  om  frågan  om\r\nsynen  på  vägran  att  lämna  prov  för  utrönande  av\r\nmissbruk    kommer   att   behandlas   slutligt    inom\r\nkriminalvården    eller    om   den   läggs   över   på\r\nKriminalvårdskommittén.\r\nBeträffande frågan om följden  för  den intagne av en\r\nvägran  att  lämna  blod- eller urinprov kan  utskottet\r\ninte   annat   än   dela   regeringens    bedömning   i\r\npropositionen  Nationell narkotikahandlingsplan.  Sådan\r\nvägran bör jämställas med positivt prov vid bestämmande\r\nav  såväl disciplinpåföljd  som  kvalifikationstid  för\r\npermission.  Utskottet  utgår  från att regeringen utan\r\nvidare  fördröjning  tillser att Kriminalvårdsstyrelsen\r\nutformar föreskrifterna  på  området i enlighet med vad\r\nregeringen  tidigare  uttalat.  Något   behov   av  ett\r\ntillkännagivande i frågan föreligger inte. Motion Ju416\r\ni denna del bör avslås.\r\nI motion Ju357 (v) anförs att narkotikabehandling bör\r\nprioriteras     på     anstalterna     framför    ökade\r\nkontrollåtgärder. I motionerna So345 (fp) och So414 (m)\r\nanförs i mer allmänna ordalag att missbruksbehandlingen\r\ninom kriminalvården måste prioriteras och förbättras. I\r\nmotion  So414  förespråkas  också att programverksamhet\r\nmot  missbruk  i större utsträckning  skall  upphandlas\r\nfrån externa vårdgivare.\r\nUtskottet delar  motionärernas  uppfattning att stora\r\ninsatser  måste  vidtas för behandling  av  missbrukare\r\ninom kriminalvården.  En  betydande andel av alla tunga\r\nnarkomaner   i   Sverige   passerar    årligen    genom\r\nkriminalvården.   Insatserna   för  missbruksbehandling\r\nunder framför allt anstaltstiden  är därför av särskilt\r\nstor betydelse. Tiden i anstalt, men  även i häkte, bör\r\nsåledes  användas  för  att  motivera  de intagna  till\r\nbehandling, planera sådan behandling och genomföra den.\r\nI många fall kan behandlingsinsatserna inte  fullbordas\r\nunder själva anstaltstiden. Då är det särskilt  viktigt\r\nmed   ett  gott  samarbete  mellan  kriminalvården  och\r\nexterna aktörer, bl.a. socialtjänsten i kommunerna.\r\nSom nämnts  ovan  har det, inom ramen för den antagna\r\nhandlingsplanen  mot  narkotika   inom  kriminalvården,\r\ninrättats    ett    stort   antal   behandlings-    och\r\nmotivationsplatser samt platser för svårmotiverade. Den\r\növergripande  målsättningen   är   att   motivera  alla\r\nmissbrukare   till   drogfrihet  samt  erbjuda  adekvat\r\nbehandling inom kriminalvården  eller  genom  samarbete\r\nmed externa samarbetspartner. Enligt utskottets  mening\r\ninnebär den inledda satsningen mot narkotikamissbruk på\r\nanstalterna   att   betydande  insatser  nu  görs  inom\r\nkriminalvården för att komma till rätta med ett av våra\r\nstörsta samhällsproblem.  Mycket återstår dock alltjämt\r\natt göra. Metoderna för missbruksbehandling bör löpande\r\nutvärderas  och förbättras och  behovet  av  behandling\r\nmåste även i  framtiden  tillåtas  styra  tillgången på\r\nmotivations-  och  behandlingsplatser. Utskottet  utgår\r\nfrån   att   Kriminalvårdsstyrelsen    löpande   vidtar\r\nerforderliga  åtgärder  på  området och att  regeringen\r\nföljer saken noga.\r\nMot bakgrund av vad som har  anförts  anser utskottet\r\natt något uttalande i dessa frågor från riksdagens sida\r\ninte  är  påkallat.  Utskottet  föreslår  således   att\r\nriksdagen avslår motionerna Ju357, So345 och So414 i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nBrottsförebyggande rådet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI  detta avsnitt redogörs för Brottsförebyggande\r\nrådets   (BRÅ)  resultat  under  verksamhetsåret\r\n2002. Utskottet  delar regeringens bedömning att\r\nBRÅ:s verksamhet håller  god  kvalitet  och  att\r\nbl.a.  arbetet med att stimulera utvecklingen av\r\ndet lokala  brottsförebyggande arbetet bedrivits\r\npå  ett  mycket   bra   sätt.  I  avsnittet  tar\r\nutskottet vidare ställning  till  vilka  mål som\r\nbör ligga till grund för BRÅ:s verksamhet  under\r\når   2004.   Utskottet   behandlar   också   två\r\nmotionsyrkanden    rörande    brottsförebyggande\r\narbete syftande till att motverka att rasistiska\r\noch   nazistiska   organisationer   byggs   upp.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår  de båda\r\nmotionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till  att\r\nbekämpandet  av  rasistiska och nazistiska brott\r\nredan  har  hög  prioritet  inom  rättsväsendet.\r\nJämför reservation 32.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nBrottsförebyggande  rådet (BRÅ) är ett stabsorgan under\r\nregeringen  och  ett  expertorgan  inom  rättsväsendet.\r\nMyndighetens   övergripande    mål    är   att   främja\r\nbrottsförebyggande    insatser    genom    utvärdering,\r\nkunskapsutveckling,      informationsspridning      och\r\nutbildningsinsatser inom det kriminalpolitiska området.\r\nHärigenom skall rådet bidra till det övergripande målet\r\nför  kriminalpolitiken,  att  minska brottsligheten och\r\nöka människors trygghet. Viktiga  inslag i verksamheten\r\när   att   ta   fram   underlag  till  regeringen   och\r\nrättsväsendets    myndigheter    för    åtgärder    och\r\nprioriteringar   i   det   kriminalpolitiska   arbetet,\r\nutvärdering av vidtagna  åtgärder samt stöd till lokalt\r\nbrottsförebyggande arbete.  BRÅ fördelar också de medel\r\nsom  finns på anslaget Bidrag  till  brottsförebyggande\r\narbete.\r\n\r\nTvå   rådgivande   organ   är  knutna  till  BRÅ:  en\r\nreferensgrupp för rättsväsendet,  som  skall ge förslag\r\ntill   prioriteringar   av   rådets   forsknings-   och\r\nutvecklingsarbete  och  skapa  ökade  kontakter  mellan\r\npraktiskt     och    vetenskapligt    verksamma    inom\r\nrättsväsendet   och    en    vetenskaplig   nämnd   med\r\nrepresentanter   från   olika  ämnesområden   som   har\r\nbetydelse för BRÅ:s verksamhet.  BRÅ:s  arbetsuppgifter\r\nfinns  närmare  reglerade i förordning (1997:1056)  med\r\ninstruktion för Brottsförebyggande rådet.\r\nRegeringen tillsatte  i  mars  2003  en utredning med\r\nuppdrag  att  göra  en översyn av BRÅ:s verksamhet  och\r\norganisation samt att  analysera  hur myndighetens roll\r\nkan  renodlas  och  tydliggöras (dir.  2003:26).  Genom\r\ntilläggsdirektiv (dir.  2003:108)  omfattar  utredarens\r\nuppdrag även att göra en utvidgad kartläggning  av  den\r\nforsknings-  och  utvecklingsverksamhet som är relevant\r\nför kriminalpolitikens  mål  att  minska brottsligheten\r\noch öka människors trygghet. Utredningsuppdraget  skall\r\nredovisas senast den 30 januari 2004.\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nI   budgetpropositionen   redovisar   regeringen  BRÅ:s\r\nresultat för år 2002 med en huvudsaklig  uppdelning  på\r\nverksamhetsgrenarna    kunskapsutveckling    inom   det\r\nkriminalpolitiska    området,    stöd    till    lokalt\r\nbrottsförebyggande  arbete,  internationellt  samarbete\r\nsamt officiell statistik för rättsväsendet.\r\n\r\nHär redovisas BRÅ:s resultat enligt samma uppdelning.\r\nI     samband     med     verksamhetsområdet     lokalt\r\nbrottsförebyggande  arbete  redovisas även användningen\r\nav    de    anslagna    medlen    för    bidrag    till\r\nbrottsförebyggande arbete.\r\nRörande     BRÅ:s     uppgift     att    sörja    för\r\nkunskapsutveckling  inom det kriminalpolitiska  området\r\nkan följande nämnas.  Under  året slutförde BRÅ arbetet\r\nmed två regeringsuppdrag innefattande reformutvärdering\r\navseende  dels  rättsväsendets  arbete  mot  brott  med\r\nrasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag\r\n(BRÅ-rapport  2002:9),  dels  den  år  1999  genomförda\r\npåföljdsreformen  avseende  unga lagöverträdare  (bl.a.\r\nBRÅ-rapporterna  2002:18 och 2002:19).  Under  år  2002\r\nbedrev BRÅ dessutom  utvärderingsarbete  på regeringens\r\nuppdrag    rörande    påföljder   med   samhällstjänst,\r\nfrigivningsförberedelser   och   polisens   arbete  mot\r\nnarkotikabrott.  Dessa  uppdrag  har  redovisats  eller\r\nkommer  att  redovisas  under  innevarande   år.  Bland\r\nprojekt som initierades för att öka kunskaperna  på det\r\nkriminalpolitiska   området   kan   nämnas   bl.a.   en\r\nutvärdering   av   det   inom   kriminalvården  använda\r\nbehandlingsprogrammet   Cognitive   skills    samt   en\r\nutvärdering av besöksförbudslagen och dess tillämpning.\r\nHär  kan  också nämnas att BRÅ under år 2002 redovisade\r\nett   regeringsuppdrag    om    bebyggelseplanering   i\r\nbrottsförebyggande syfte som genomförts i samarbete med\r\nBoverket och Rikspolisstyrelsen.\r\nUnder år 2002 har BRÅ fortsatt  sitt  arbete  för att\r\nstimulera   lokalt  brottsförebyggande  arbete.  I  sin\r\nårsredovisning  för  år  2002  uppger  BRÅ  att det har\r\nuppgifter  om  240 lokala brottsförebyggande råd  eller\r\nmotsvarande runt  om  i  landet. Föregående år hade BRÅ\r\nkännedom  om  196 sådana råd.  Enligt  BRÅ:s  bedömning\r\nbedrivs  det lokalt  brottsförebyggande  arbete  i  tre\r\nfjärdedelar  av  landets  kommuner. Rådet arbetar också\r\naktivt  med  att sprida information  och  kunskap  till\r\ndessa  lokala brottsförebyggande  råd.  Under  år  2002\r\ngenomförde  BRÅ  också  ett  antal  nätverksträffar för\r\nlokala  samordnare. På uppdrag av regeringen  ansvarade\r\nBRÅ  även  för  det  praktiska  genomförandet  av  fyra\r\nregionala   konferenser   inom   ramen   för  projektet\r\nPlattformen,  med  syfte  att  skapa  en plattform  för\r\nbrottsförebyggande     samarbete    mellan    regering,\r\nnäringsliv,  lokala brottsförebyggande  råd  och  andra\r\nberörda aktörer.  Här kan också nämnas att BRÅ under år\r\n2002 inledde ett arbete  med  att stimulera utbyggnaden\r\nav  medlingsverksamhet  enligt  lagen   (2002:445)   om\r\nmedling  med anledning av brott. Enligt uppdraget skall\r\nBRÅ fördela  ekonomiskt  stöd  till  medlingsverksamhet\r\nsamt   ansvara  för  utbildning,  metodutveckling   och\r\nkvalitetssäkring på området.\r\nEnligt vad utskottet har inhämtat beviljade BRÅ under\r\når 2002  ekonomiskt  stöd för lokalt brottsförebyggande\r\narbete till totalt 71  projekt,  varav  20 avsåg bidrag\r\nför uppstartande av nya lokala brottsförebyggande  råd.\r\nUnder  år  2002  har  BRÅ medverkat till att finansiera\r\nverksamheter inom fem olika  ämnesområden.  Det rör sig\r\nom  bidrag  till projekt och verksamheter inom  skolans\r\nområde, projekt som syftar till att minska brottslighet\r\noch    ordningsstörningar    i    bostadsområden    och\r\ncentrumkärnor, projekt som syftar till att engagera det\r\nlokala näringslivet  i  det  lokala  brottsförebyggande\r\narbetet     samt    projekt    för    utvärdering    av\r\nbrottsförebyggande arbete på lokal nivå.\r\n\r\nEkonomiskt stöd till brottsförebyggande projekt\r\n----------------------------------------------------\r\n| År    |Antal projekt som   |Beviljat belopp (kr) |\r\n|       |   beviljats        |                     |\r\n|       |ekonomiskt stöd     |                     |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999   |      104           |     7 293 475       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000   |       97           |     7 360 000       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001   |       85           |     6 673 000       |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002   |       71           |     4 307 367       |\r\n----------------------------------------------------\r\nVad gäller verksamhetsområdet internationellt samarbete\r\nhar BRÅ under år 2002 medverkat i utvecklingssamarbetet\r\navseende  det   rättsliga   området  i  flera  av  EU:s\r\nanslutningsländer, bl.a. Estland. Under år 2002 bildade\r\nEuropeiska nätverket för förebyggande  av  brottslighet\r\n(EUCPN) en statistikarbetsgrupp som skall ta  fram  två\r\nrapporter  om brottsutveckling och utsatthet för brott.\r\nBRÅ ingår för  svensk räkning i den grupp om fem länder\r\nsom har huvudansvaret för rapporterna.\r\n\r\nBeträffande  verksamhetsområdet   statistikverksamhet\r\nkan bl.a. noteras att statistiken för  år  2001  skulle\r\noffentliggöras  och  publiceras senast den 1 juni 2002.\r\nDetta  tidsmål  uppfyllde  BRÅ  detta  år.  Ytterligare\r\nförkortningar av  produktionstiden för statistik skedde\r\nunder året. Vidare  inledde  BRÅ  under  året bl.a. ett\r\narbete   med   att   förbättra   dokumentationen   över\r\nkriminalstatistiken  och statistikens produktionssystem\r\nutifrån regler och dokumentationsmallar som tagits fram\r\ninom   BRÅ.   En   översyn   har    också   gjorts   av\r\nredovisningsprinciperna    för    vissa   tabeller    i\r\nlagföringsstatistiken.  I  syfte  att   uppnå   en  för\r\nrättsväsendet samordnad informationsförsörjning har BRÅ\r\nunder  året deltagit i rättsväsendets samverkan för  en\r\nsamordnad   informationsförsörjning,   den   s.k.  RIF-\r\nsamordningen.   En  strategisk  plan  för  prioriterade\r\nverksamhetsområden  fastställdes.  BRÅ  har  bl.a. haft\r\nansvaret  för det s.k. STUK-projektet rörande nya  sätt\r\natt klassificera brott i syfte att få en helhetsbild av\r\nhela rättskedjan.\r\nRegeringens  bedömning är att BRÅ:s verksamhet håller\r\ngod kvalitet. BRÅ  har  på  ett  bra  sätt redovisat de\r\nuppdrag  regeringen  givit myndigheten. Regeringen  och\r\nrättsväsendets myndigheter  har  stor behållning av den\r\nkunskap BRÅ producerar och sprider,  något  som  bidrar\r\ntill  att  kunskapen inom det kriminalpolitiska området\r\nkan fördjupas  och  utvecklas. Regeringen anser att BRÅ\r\npå  ett  föredömligt  sätt   fortsatt   att   stimulera\r\nutvecklingen  av det lokala brottsförebyggande arbetet.\r\nRegeringen ser  också  positivt  på de av BRÅ anordnade\r\nnätverksträffarna för lokala samordnare samt det arbete\r\nBRÅ inlett med att stimulera medlingsverksamheten.  Den\r\ninternationella   verksamheten  kan  enligt  regeringen\r\nnumera  ses  som en integrerad  del  av  rådets  övriga\r\nverksamhet. Statistikverksamheten har förbättrats under\r\nåret och kriminalstatistiken  har  kunnat  levereras  i\r\ntid.\r\nUtskottet  har  inte  funnit  något som talar emot de\r\nslutsatser   regeringen   dragit  i  fråga   om   BRÅ:s\r\nverksamhet.   Utskottet   delar   således   regeringens\r\nbedömning  att BRÅ:s verksamhet  håller  god  kvalitet.\r\nBRÅ:s insatser  för  att  stimulera utvecklingen av det\r\nlokala brottsförebyggande arbetet är mycket viktiga och\r\nhar,  såvitt  utskottet kan bedöma,  bedrivits  på  ett\r\nmycket bra sätt.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2004\r\n\r\n\r\nRegeringen  har   i  budgetpropositionen  för  år  2004\r\nuppställt mål för sex olika verksamhetsområden. För BRÅ\r\när det främst verksamhetsområde  1,  brottsförebyggande\r\narbete,   som   är   relevant   som   mål.  Målet   för\r\nverksamhetsområdet   är  att  brott  skall  förebyggas.\r\nBeträffande BRÅ:s verksamhet anger regeringen bl.a. att\r\ndet  är  viktigt  att BRÅ  inom  satsningen  på  lokalt\r\nbrottsförebyggande    arbete   fortsätter   verka   för\r\nerfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling  för de lokala\r\nråden.   BRÅ  bör  vidare  i  sin  egenskap  av  svensk\r\nföreträdare   i   EUCPN   aktivt   bidra  i  nätverkets\r\nverksamhet och verka för ökat erfarenhetsutbyte  på EU-\r\nnivå.  En  viktig  uppgift  i detta arbete är också att\r\nsprida kunskap om arbetet och  utvecklingen  i EUCPN på\r\nlokal  nivå  i Sverige. BRÅ skall också ha ett fortsatt\r\nansvar  för  att   sprida   forskningsresultat  rörande\r\nekonomisk brottslighet inklusive miljöbrott.\r\n\r\nSatsningarna på bidrag för  brottsförebyggande arbete\r\nbör främst inriktas på att se till  att  verksamheten i\r\nde   lokala  brottsförebyggande  råden  utvecklas   och\r\nfördjupas.  Fortsatt  metod-  och kunskapsutveckling är\r\nhär viktigt. BRÅ bör även se över  möjligheterna  att i\r\nstörre       utsträckning       ta       till      vara\r\nbrottsofferperspektivet    i   det   brottsförebyggande\r\narbetet samt verka för ett fördjupat  samarbete  mellan\r\nde lokala brottsförebyggande råden och frivården.\r\nUtskottet  har  inte något att erinra mot regeringens\r\nbedömningar i denna del.\r\n\r\nAnslagen\r\n\r\n\r\nBrottsförebyggande rådet\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2003    | 2004    |       |       |       |     |\r\n|         |         |       |       |       |     |\r\n|inkl TB  |         |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|59 993   |58 951   |- 17   | -     | -     | -   |\r\n|         |         |000    |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns  en  jämförelse av regeringens och\r\noppositionens förslag till anslag för BRÅ år 2004.\r\n\r\nFör år 2003 uppgår BRÅ:s  anslag, efter en indragning\r\nav  medel på tilläggsbudget, till  knappt  60  miljoner\r\nkronor.  Vid ingången av året fanns ett anslagssparande\r\npå knappt  600  000 kr. Utgiftsprognosen för år 2003 är\r\nberäknad till drygt 59 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår  ett  ramanslag  för  år  2004 på\r\nknappt  59  miljoner kronor såvitt gäller BRÅ. Av detta\r\nanslag avser 12 miljoner kronor medel för fördelning av\r\nfinansieringsbidrag  till  medlingsverksamhet  samt för\r\nBRÅ:s  uppgift  att  svara  för  frågor  om utbildning,\r\nmetodutveckling och kvalitetssäkring inom detta område.\r\nI  anslagsberäkningen har hänsyn tagits till  beräknade\r\nutgiftsökningar   för   löner,   lokaler   och   övriga\r\nförvaltningskostnader. Vidare ges BRÅ kompensation  med\r\n190  000  kr  för  den  fr.o.m.  år 2004 avgiftsbelagda\r\nårliga revisionen.\r\nI  motion Ju462 (m) föreslås att  anslaget  till  BRÅ\r\nskall    minskas   med   17 miljoner   kronor.   Enligt\r\nmotionärerna  bör en tydligare akademisk frihet och ett\r\nbredare perspektiv  inom  det kriminalpolitiska området\r\neftersträvas, varför verksamheten inom BRÅ bör minska.\r\nUtskottet  har  behandlat  anslagsyrkandena   ovan  i\r\navsnittet  Utgiftsramen  och anslagen. Som framgår  där\r\nföreslår  utskottet  att  riksdagen  antar  regeringens\r\nförslag och avslår motionsyrkandet.\r\n\r\nBidrag till brottsförebyggande arbete\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2003    | 2004    |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|7 200    |7 200    | -     | -     |+ 38   | -   |\r\n|         |         |       |       |000    |     |\r\n---------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns en jämförelse  av  regeringens och\r\noppositionens  förslag  till  anslag  för  bidrag  till\r\nbrottsförebyggande arbete år 2004.\r\n\r\nFör   år   2003   uppgår  anslaget  för  bidrag  till\r\nbrottsförebyggande arbete till 7,2 miljoner kronor. Vid\r\ningången  av  året  fanns   också  ett  anslagssparande\r\nuppgående    till    drygt    1,8   miljoner    kronor.\r\nUtgiftsprognosen för år 2003 är beräknad till drygt 8,4\r\nmiljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag  för år 2004 på 7,2\r\nmiljoner   kronor.   Detta  innebär  att  anslaget   är\r\noförändrat jämfört med innevarande budgetår.\r\nI motion Ju476 (kd)  yrkas en höjning av anslaget med\r\n38  miljoner  kronor.  Dessa  ytterligare  medel  skall\r\nanvändas   till   det  brottsförebyggande   arbetet   i\r\nkommunerna,   till   föräldrautbildning    samt    till\r\nbebyggelseinriktade åtgärder mot brott.\r\nUtskottet   har  behandlat  anslagsyrkandena  ovan  i\r\navsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.  Som framgår där\r\nföreslår  utskottet  att  riksdagen  antar  regeringens\r\nförslag och avslår motionen i denna del.\r\n\r\nBrottsförebyggande arbete mot hatbrott\r\n\r\n\r\nI   motion   Ju445   (kd)  anförs  att  kommunerna  och\r\nrättsväsendets  myndigheter   bör   samverka  i  större\r\nutsträckning   för   att   förhindra  uppbyggandet   av\r\nrasistiska  och nazistiska organisationer.  I  motionen\r\npekas bl.a. på  skolans betydelse för att förhindra att\r\nunga människor värvas  som  sympatisörer och betydelsen\r\nav  att nätverk mellan myndigheter  och  organisationer\r\nutvecklas.  I motion Ju446 (fp) påtalas bl.a. vikten av\r\natt arbeta förebyggande mot hatbrottslighet.\r\n\r\nAntalet anmälda  brott  avseende  hets mot folkgrupp\r\nuppgick år 2002 till 668, vilket utgör en minskning med\r\ndrygt  7  % jämfört med föregående år. Antalet  anmälda\r\nfall av olaga  diskriminering  uppgick till 254, vilket\r\när en ökning med 17 % jämfört med år 2001.\r\nRegeringen redogör för de åtgärder  som under år 2002\r\nhar  vidtagits inom främst polisen och säkerhetspolisen\r\nför  att   förebygga   bl.a.   brott   med  rasistiska,\r\nfrämlingsfientliga,  antisemitiska  eller   homofobiska\r\ninslag. Där anges bl.a. att utvecklingskonferenser  för\r\npolisens   kontaktpersoner  och  åklagarnas  samordnare\r\nanordnats  av   Rikspolisstyrelsen  och  Riksåklagaren.\r\nVidare har lokala  utbildningsinsatser genomförts i nio\r\npolismyndigheter vad  gäller denna typ av brottslighet.\r\nSpecialister  inom  utredningsverksamheten   har  också\r\nutbildats.  Kontakterna  mellan  Säkerhetspolisen   och\r\nutrednings-  och  kriminalunderrättelseverksamheten har\r\nockså stärkts. Särskilda  rutiner  för  att identifiera\r\noch  samordna  ärenden  av  denna  typ har införts  och\r\nutvecklats.\r\nAv kriminalvårdens årsredovisning för år 2002 framgår\r\natt Kriminalvårdsstyrelsen under år  2002  har  arbetat\r\nmed  inriktningen  att  höja  personalens  kunskap inom\r\ndetta  område.  En  tvådagars  utbildning  avsedd   för\r\nsärskilda               kontaktpersoner             vid\r\nkriminalvårdsmyndigheterna       kring      rasistiska,\r\nfrämlingsfientliga    och   homofobiska    brott    har\r\ngenomförts.  I kursplanen  för  den  nya  grundläggande\r\nkriminalvårdsutbildningen  för  nyanställd personal med\r\ndirekt  klientkontakt  anges att deltagaren  skall  ges\r\nkunskap om brott med rasistiska, främlingsfientliga och\r\nhomofobiska inslag.\r\nRegeringen anför i budgetpropositionen att kampen mot\r\ndenna   typ  av  brottslighet   skall   fortsätta   med\r\noförminskad   intensitet   inom   polisen   och  övriga\r\nrättsväsendet.  Bekämpningen  av  brott med rasistiska,\r\nfrämlingsfientliga,  antisemitiska  eller   homofobiska\r\ninslag  samt  olaga  diskriminering  har  fortsatt  hög\r\nprioritet    för   polisväsendet.   Vidare   poängterar\r\nregeringen att  det  är  viktigt att Rikspolisstyrelsen\r\noch polismyndigheterna förstärker  och  höjer kunskapen\r\npå detta angelägna område (volym 3, s. 52 f).\r\nUtskottet  behandlade motsvarande yrkanden  senast  i\r\nmars  2003  (bet.  2002/03:JuU9  s.  22  f).  Utskottet\r\nvidhöll  då  en  tidigare  redovisad  inställning,  att\r\nutskottet instämmer  med  regeringen att bekämpandet av\r\nrasistiska och nazistiska brott  skall  ha fortsatt hög\r\nprioritet   inom   polisväsendet.   Utskottet   anförde\r\nsamtidigt  att  det  i bekämpandet av dessa brott ingår\r\nsom ett moment att arbeta  med olika brottsförebyggande\r\nåtgärder.\r\nUtskottet har ingen annan  uppfattning i frågan nu. I\r\ndet förebyggande arbetet mot denna  typ av brottslighet\r\nframstår åtgärder för att - inom ramen  för  vad  bl.a.\r\nbestämmelserna   i  2  kap.  regeringsformen  medger  -\r\nmotverka  uppbyggandet  av  rasistiska  och  nazistiska\r\norganisationer  och att kartlägga sådana organisationer\r\nsom relevanta. Utskottet  utgår  från  att  polisen och\r\nandra   myndigheter   vidtar  de  åtgärder  som  bedöms\r\nverksamma och lämpliga  i detta arbete och att samråd i\r\nförekommande    fall    sker    med    andra    berörda\r\nsamhällsaktörer.  Utskottet  ser  ingen  anledning  att\r\nsärskilt uttala sig med anledning av  någon  av  de  nu\r\nbehandlade motionsyrkandena. Utskottet avstyrker bifall\r\ntill motionerna Ju445 och Ju446 i här behandlade delar.\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI      detta      avsnitt      redogörs      för\r\nBrottsoffermyndighetens      resultat      under\r\nverksamhetsåret     2002.     Utskottet    delar\r\nregeringens            uppfattning           att\r\nBrottsoffermyndigheten i  stort fullgjort de mål\r\nsom ställts upp för dess verksamhet. I avsnittet\r\ntar  utskottet  vidare  ställning   till  vilken\r\ninriktning  Brottsoffermyndigheten  bör  ha  för\r\nverksamheten  under  år  2004. Utskottet  lämnar\r\näven   en   redovisning   av  Brottsofferfondens\r\nresultat  under  år 2002. I avsnittet  behandlar\r\nutskottet  också motionsyrkanden  rörande  bl.a.\r\navdrag   på   ersättningen    till   intagna   i\r\nkriminalvårdsanstalt    för    tillskott    till\r\nBrottsofferfonden, handläggningen  av ärenden om\r\nbrottsskadeersättning  samt  stöd  till   lokalt\r\nbrottsförebyggande   arbete   och   vittnesstöd.\r\nUtskottet  hänvisar  i  denna  del  bl.a.   till\r\ntidigare  uttalanden, till gällande bestämmelser\r\noch till pågående  ansträngningar  inom  EU. Mot\r\nden      bakgrunden      avstyrker     utskottet\r\nmotionsyrkandena.  Jämför reservationerna  33-38\r\nsamt de särskilda yttrandena 15-16.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten  har ett övergripande ansvar för\r\nbrottsofferfrågorna  inom  rättsväsendet.  Myndighetens\r\nhuvuduppgifter  är  att   tillförsäkra   den   enskilde\r\nrättstrygghet    och    rättssäkerhet,    att    främja\r\nbrottsoffers  rättigheter,  att  bevaka deras behov och\r\nintressen samt att verka för att den  som är berättigad\r\ntill brottsskadeersättning får sådan. Myndigheten skall\r\npröva    ärenden   om   brottsskadeersättning    enligt\r\nbrottsskadelagen  (1978:413) och ärenden om bidrag från\r\nBrottsofferfonden.  Vid  myndigheten  finns en särskild\r\nnämnd    för    prövning    av    vissa    ärenden   om\r\nbrottsskadeersättning  samt  ett  råd  för prövning  av\r\nfrågor om bidrag ur Brottsofferfonden.\r\n\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nEnligt  regeringens regleringsbrev för år  2002  skulle\r\nBrottsoffermyndigheten   handlägga   minst   70   %  av\r\nbrottsskadeärendena  inom  fyra  månader med bibehållen\r\nkvalitet.  Vidare  skulle  ärendebalansen  i  fråga  om\r\nbrottsskadeersättning  minska.  De  organisationer  och\r\nprojekt som bedömdes kunna  tillföra brottsoffer störst\r\nnytta  skulle  beviljas  bidrag  ur  Brottsofferfonden.\r\nProjekt inriktade mot våld  mot kvinnor, brott mot barn\r\noch     ungdomar    samt    brott    med    rasistiska,\r\nfrämlingsfientliga   eller  homofobiska  inslag  skulle\r\ndärvid   prioriteras.   Brottsoffermyndigheten   skulle\r\nvidare prioritera informationsinsatser  som bidrar till\r\natt  de  som  är berättigade till brottsskadeersättning\r\nfår det.\r\n\r\nUnder   år  2002   inkom   8   753   ansökningar   om\r\nbrottsskadeersättning, vilket innebär en ökning jämfört\r\nmed   år  2001   med   20   %   (se   tabell).   Enligt\r\nBrottsoffermyndighetens   bedömningar   kommer  antalet\r\ninkommande ärenden att öka även under år 2003.\r\nMyndigheten   uppnådde   under  år  2002  målet   att\r\nhandlägga 70 % av ärendena inom  fyra  månader. Närmare\r\n78  %  av de avgjorda ärendena handlades på  mindre  än\r\nfyra månader,  vilket  är  en  förbättring  jämfört med\r\ntidigare år. Motsvarande siffror för åren 2000 och 2001\r\nvar 58 % respektive 66 %.\r\nMyndigheten  uppnådde  även  målet att ärendebalansen\r\nskulle minska. Under år 2002 avgjordes  8  934 ärenden.\r\nAntalet balanserade ärenden uppgick vid utgången  av år\r\n2002  till  1  688,  en  minskning  med 181 ärenden (se\r\ntabell).  Minskningen  är enligt Brottsoffermyndigheten\r\nett   resultat   av   att  myndigheten   ökat   antalet\r\nhandläggare för denna verksamhet.\r\n\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   | Inkomna     |  Avgjorda     |Ärendebalans |\r\n|     | brotts-     |  brotts-      | vid årets   |\r\n|     |skadeärenden |skadeärenden   |   utgång    |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998 |  5 386      |   5 083       |   1 780     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999 |  6 133      |   6 193       |   1 709     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000 |  6 522      |   6 491       |   1 755     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |  7 306      |   7 183       |   1 876     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |  8 753      |   8 934       |   1 688     |\r\n---------------------------------------------------\r\nDen   totala   summan  utbetald   brottsskadeersättning\r\nfortsatte att stiga och uppgick år 2002 till närmare 85\r\nmiljoner kronor.  Motsvarande  siffra för åren 2000 och\r\n2001 var 67 respektive 80 miljoner kronor.\r\n\r\nDe medel som influtit genom regressverksamheten,  där\r\nkrav  ställs  på  den skadeståndsskyldige att göra rätt\r\nför sig, ökade från ca 5,3 miljoner kronor år 2001 till\r\nnära 6,5 miljoner kronor år 2002.\r\nUnder år 2002 inkom totalt 499 ansökningar om bidrag\r\nfrån Brottsofferfonden  avseende  olika projekt med ett\r\nsammanlagt belopp om ca 111 miljoner kronor. Under året\r\ninkom  även  151  ansökningar  om  verksamhetsstöd  för\r\nlöpande    verksamheter.    222    projekt   beviljades\r\nfinansiering och 134 beviljades verksamhetsstöd.  Av de\r\nprojekt  som  beviljades stöd var 104 inriktade på våld\r\nmot kvinnor, 38  på  frågor kring övergrepp riktade mot\r\nbarn och 8 rörde offer  för  homofobiska brott. När det\r\ngäller   offer   för   brott   med   rasistiska   eller\r\nfrämlingsfientliga  förtecken  beviljades   inte  något\r\nprojekt  finansiering, trots att myndigheten genomförde\r\nriktade      informationsinsatser       till      bl.a.\r\ninvandrarföreningar och olika ideella organisationer.\r\nSammanlagt  fördelade  fonden  under år 2002  närmare\r\n22,4 miljoner kronor, vilket var en  ökning jämfört med\r\nföregående år (21,7 miljoner kronor).\r\nMyndighetens   skriftliga   informationsmaterial   om\r\nbrottsskadeersättning,   fick  enligt   regeringen   en\r\nomfattande spridning tack  vare  myndighetens samarbete\r\nmed bl.a. polis, åklagare och domstolar.\r\nNär det gäller myndighetens framtida  inriktning  har\r\nregeringen   tagit   initiativ   till   en  översyn  av\r\nBrottsoffermyndigheten   och  Brottsofferfonden   (dir.\r\n2003:104). En särskild utredare  skall  göra en översyn\r\nav  Brottsoffermyndigheten  och  av  Brottsofferfonden.\r\nUtredaren  skall  analysera  myndighetens   verksamhet,\r\norganisation  och  arbetsformer  mot  bakgrund  av   de\r\nintentioner som uttalades av regeringen när myndigheten\r\nbildades. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april\r\n2004.\r\nRegeringen bedömer att Brottsoffermyndigheten har den\r\ninriktning   som   statsmakterna   bestämt.  Målen  som\r\nuppställts  för  verksamheten  har  i  allt  väsentligt\r\nuppfyllts.\r\nDet  har enligt utskottet inte framkommit  något  som\r\nmotsäger   denna   bedömning.   Utskottet  vill  vidare\r\nframhålla  det  positiva  i att Brottsoffermyndigheten,\r\ntrots att antalet inkomna ärenden har ökat, har lyckats\r\nutveckla sin regressverksamhet  ytterligare.  De  medel\r\nsom  influtit  genom  denna  verksamhet  ökade kraftigt\r\njämfört  med  föregående  år.  Det är, inte minst  från\r\nbrottsoffrets synvinkel, viktigt  att  myndigheten i så\r\nstor   utsträckning  som  möjligt  ser  till  att   den\r\nskadeståndsskyldige gör rätt för sig.\r\nAv  resultatuppföljningen   framgår  att  myndigheten\r\nunder år 2002 trots särskilda insatser  inte  beviljade\r\nfinansiering av något projekt med inriktning mot  brott\r\nmed  rasistiska  eller främlingsfientliga förtecken och\r\nendast ett fåtal som rörde offer för homofobiska brott.\r\nResultatet måste enligt  utskottets  mening ses som ett\r\nmisslyckande. När det gäller fördelningen  av  medel ur\r\nBrottsofferfonden  betonade  utskottet  i  förra  årets\r\nbudgetbetänkande   avseende   år  2003  vikten  av  att\r\nBrottsoffermyndigheten även stimulerar  projekt rörande\r\nsådana  brott  samt  att  detta  kunde  kräva särskilda\r\ninsatser  av  myndigheten.  Utskottet  vill  mot  denna\r\nbakgrund  än  en  gång betona vikten av att myndigheten\r\ninitierar och stöder  sådana  projekt.  För  att  uppnå\r\nflera projekt med inriktning mot t.ex. rasistiska brott\r\nkrävs   enligt   utskottet  att  Brottsoffermyndigheten\r\nintensifierar sina insatser på området.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2004\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  i  budgetpropositionen   för  år  2004\r\nuppställt  mål  för  sex olika verksamhetsområden.  För\r\nBrottsoffermyndigheten  är det främst verksamhetsområde\r\n5,   reparativ  verksamhet,   som   är   relevant.  Det\r\növergripande  målet för den reparativa verksamheten  är\r\natt skadeverkningarna av brott skall minska.\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten skall liksom tidigare fokusera\r\nsärskilt     på    att     pröva     ansökningar     om\r\nbrottsskadeersättning så snart som möjligt samt försöka\r\neffektivisera ärendehandläggningen ytterligare. Strävan\r\natt snabbt pröva inkomna ansökningar får dock inte leda\r\ntill försämrad  kvalitet  i handläggningen av ärendena.\r\nMyndigheten bör också sträva  efter  att vidareutveckla\r\nsin regressverksamhet.\r\nSom   anförts   ovan   skulle   myndigheten    enligt\r\nregeringens  regleringsbrev för år 2002 handlägga minst\r\n70  %  av brottsskadeärendena  inom  fyra  månader  med\r\nbibehållen  kvalitet.  I  regleringsbrevet  för år 2003\r\nomformulerades     målet    för    handläggningen    av\r\nbrottsskadeärenden  jämfört   med  tidigare  år.  Någon\r\ntidsgräns   sattes  inte  upp,  utan   ansökningar   om\r\nbrottsskadeersättning  skall prioriteras och handläggas\r\nså snabbt som möjligt med hänsyn till den utredning som\r\när  erforderlig  i  det  enskilda   ärendet.   Utbetald\r\nersättning  skall  i  så  stor utsträckning som möjligt\r\nåterkrävas från skadevållaren.\r\nI   motion   Ju453   (kd)  begärs   att   målet   för\r\nhandläggningstider    av    brottsskadeärenden    skall\r\nbestämmas till normalt tre månader.  Detta  innebär  en\r\nåtergång till vad som gällde t.o.m. år 2000.\r\nUtskottet  anser  att  de  krav  som  i dag ställs på\r\nBrottsoffermyndighetens         handläggning         av\r\nbrottsskadeärenden  är  väl avvägda. Att inom ramen för\r\ntilldelade medel uppställa  ett  krav  på  tre månaders\r\nhandläggningstid innebär en risk för att kvaliteten  på\r\nhandläggningen skulle försämras. Ett sådant krav skulle\r\nockså    försämra    myndighetens    möjligheter    att\r\nvidareutveckla    sin   regressverksamhet.    Utskottet\r\nföreslår att riksdagen avslår motion Ju453 i denna del.\r\n\r\nAnslagen\r\n\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2003    | 2004    |       |       |       |     |\r\n|inkl. TB |         |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|22 093   |22 851   | -     | -     | -     | -   |\r\n---------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns  regeringens  förslag  till anslag\r\nför Brottsoffermyndigheten år 2004.\r\n\r\nFör  år  2003 uppgår Brottsoffermyndighetens  anslag,\r\ninklusive medel  som  tillförts på tilläggsbudget, till\r\ndrygt 22 miljoner kronor.  Vid ingången av året uppgick\r\nanslagssparandet  till  knappt   1,1  miljoner  kronor.\r\nUtgiftsprognosen för år 2003 är beräknad  till  ca 22,5\r\nmiljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår  ett  ramanslag  för  år 2004 på\r\nknappt  22,9  miljoner kronor. Regeringen föreslår  att\r\nanslaget tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. år 2004 som\r\nramhöjning mot bakgrund av att antalet ärenden förmodas\r\nfortsätta   att  öka   även   de   kommande   åren.   I\r\nanslagsberäkningen   har   hänsyn   även   tagits  till\r\nberäknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övriga\r\nförvaltningskostnader     samt     kompensation     för\r\nmyndighetens avgift till Riksrevisionen.\r\nAnslagsyrkandet   har  behandlats  ovan  i  avsnittet\r\nUtgiftsramen och anslagen.  Som  framgår  där  föreslår\r\nutskottet att riksdagen antar regeringens förslag.\r\n\r\nErsättning för skador på grund av brott\r\n\r\nFrån  anslaget  betalas ersättning av statsmedel enligt\r\nbrottsskadelagen  (1978:413)  för  skador  på  grund av\r\nbrott. Utgifterna på anslaget är huvudsakligen beroende\r\nav      antalet      beviljade      ansökningar      om\r\nbrottsskadeersättning   och   ersättningarnas  storlek.\r\nAnslaget disponeras av Brottsoffermyndigheten.\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|År   |    Utbetald        |   Intäkter från      |\r\n|     |  brottsskade-      | regressverksamhet    |\r\n|     |   ersättning       |                      |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1998 |     49 828         |       1 698          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|1999 |     67 102         |       2 862          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2000 |     67 346         |       3 441          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2001 |     80 126         |       5 264          |\r\n---------------------------------------------------\r\n|2002 |     84 793         |       6 487          |\r\n---------------------------------------------------\r\nUnder budgetåret 2002 utbetalades  knappt  85  miljoner\r\nkronor i brottsskadeersättning, vilket utgör en  ökning\r\njämfört  med  år  2001 med 6 %. Samtidigt erhölls - som\r\ntidigare berörts -  intäkter  från  regressverksamheten\r\nmed  knappt  6,5  miljoner kronor. Den främsta  orsaken\r\ntill  att summan av  utbetalda  ersättningar  har  ökat\r\njämfört  med  föregående  år  är  att  antalet avgjorda\r\närenden har ökat. Den stora merparten av  de utbetalade\r\nmedlen avsåg ersättning för personskador; endast ca 557\r\n000   kr   utgick   som   ersättning   för   sak-   och\r\nförmögenhetsskador.\r\n\r\nI  tabellen  nedan återfinns regeringens förslag till\r\nanslag för år 2004.\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n---------------------------------------------------\r\n|Anslag   |Prop.    | m     | fp    | kd    | c   |\r\n| 2003    | 2004    |       |       |       |     |\r\n|         |         |       |       |       |     |\r\n|inkl. TB |         |       |       |       |     |\r\n---------------------------------------------------\r\n|73 978   |73 978   | -     | -     | -     | -   |\r\n---------------------------------------------------\r\nFör  år  2003  uppgår  anslaget,  inklusive  medel  som\r\ntillförts på tilläggsbudget,  till  nästan  74 miljoner\r\nkronor.  Vid  ingången av året uppgick anslagssparandet\r\ntill drygt 5,1 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år\r\n2003 är beräknad till knappt 76,2 miljoner kronor.\r\n\r\nRegeringen föreslår  ett  ramanslag  för  år  2004 på\r\nnästan  74 miljoner kronor. Brottsoffermyndigheten  har\r\nbedömt  att   belastningen   på   anslaget  kommer  att\r\nfortsätta öka under år 2004, huvudsakligen  på grund av\r\natt  antalet  inkomna  och  avgjorda brottsskadeärenden\r\nfortsätter att öka. Regeringen  avser  att  noga  följa\r\nutgiftsutvecklingen för anslaget.\r\nAnslagsyrkandet   har  behandlats  ovan  i  avsnittet\r\nUtgiftsramen och anslagen.  Som  framgår  där  föreslår\r\nutskottet att riksdagen antar regeringens förslag.\r\n\r\nBrottsofferfonden\r\n\r\n\r\nBrottsofferfonden  inrättades  den 1 juli 1994. Fondens\r\nmedel   skall  användas  för  verksamhet   som   gagnar\r\nbrottsoffer.  Bidrag  från  fonden  får  lämnas för att\r\nstödja    ideella    organisationer   som   verkar   på\r\nbrottsofferområdet  samt   för   privat  och  offentlig\r\nverksamhet som gäller brottsoffer. Bidrag ur fonden kan\r\näven lämnas för forskning, utbildning och information i\r\nbrottsofferfrågor.\r\n\r\nBrottsofferfonden finansieras genom  att den som döms\r\nför brott som har fängelse i straffskalan skall åläggas\r\natt  betala  en  avgift  om 500 kr till fonden.  Vidare\r\nskall   den   som  verkställer   fängelsestraff   genom\r\nintensivövervakning  med  elektronisk kontroll vanligen\r\nbetala en avgift om 50 kr per  dag  till  fonden,  dock\r\nhögst    3 000    kr.    Under    år    2002    uppgick\r\nBrottsofferfondens  intäkter  till  knappt  30 miljoner\r\nkronor.\r\nFondens  medel  disponeras av Brottsoffermyndigheten.\r\nMyndigheten skall enligt regeringens regleringsbrev för\r\når   2003   bevilja   bidrag   ur   fonden    till   de\r\norganisationer och projekt  som  bedöms  kunna tillföra\r\nbrottsoffer störst nytta. Den kunskap som projekten ger\r\nskall  tas till vara för att förbättra situationen  för\r\ndem  som   utsatts   för   brott  och  bl.a.  förebygga\r\nytterligare traumatisering.  Projekt inriktade mot våld\r\nmot kvinnor, brott mot barn och  ungdomar och brott med\r\nrasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag\r\nskall prioriteras.\r\n\r\nTillskott till Brottsofferfonden genom avdrag på\r\nersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt\r\n\r\nNär  Brottsofferfonden inrättades tillfördes  den  även\r\nmedel   som  frigjordes  genom  att  ersättningen  till\r\nintagna i  kriminalvårdsanstalt  för  arbete  och annan\r\nsysselsättning  sänktes  med  i genomsnitt 20 % fr.o.m.\r\nden   1  juli  1994.  Sänkningen  innebar   att   medel\r\nmotsvarande  12,4  miljoner  kronor frigjordes (se bet.\r\n1993/94:JuU17  s.  20  f).  Genom  ett  regeringsbeslut\r\ntillfördes fonden 3,3  miljoner kronor av detta belopp.\r\nÅterstoden av de medel som motsvarades  av  den  sänkta\r\nersättningen  användes  till annan brottsofferrelaterad\r\nverksamhet.\r\n\r\nFöreskrifter  och allmänna  råd  om  ersättning  till\r\nintagna   i   anstalt    och    häkte    meddelas    av\r\nKriminalvårdsstyrelsen.  Normalersättningen för intagen\r\nsom deltar i arbete, utbildning eller programverksamhet\r\nuppgår  till  0,0247  % av gällande  prisbasbelopp  per\r\ntimme, vilket för närvarande motsvarar en timersättning\r\nom 9 kronor och 53 öre.  Viss  något förhöjd ersättning\r\nkan utgå för arbete till intagen  som  bedömts ha gjort\r\nen särskilt god insats och tagit särskilt  stort ansvar\r\ni arbetet (KVVFS 2001:5).\r\nI motion Ju394 (m) förespråkas en ordning innebärande\r\natt  de intagna i kriminalvårdsanstalt skall  vara  med\r\noch finansiera  Brottsofferfonden  genom  att  ett  20-\r\nprocentigt   avdrag   görs   på  deras  ersättning  för\r\ndeltagande  i programverksamhet  m.m.  och  att  medlen\r\ntillförs Brottsofferfonden.\r\nUtskottet har  behandlat  liknande yrkanden vid flera\r\ntidigare   tillfällen.  Senast  var   i   samband   med\r\nbehandlingen  av  budgetpropositionen för år 2003 (bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 117  f).  Utskottet  erinrade då om att\r\nbeslutet  om  användning  av  en  del av de  medel  som\r\nfrigjordes  genom  sänkningen av ersättningen  till  de\r\nintagna år 1994 var en engångssatsning vid uppbyggnaden\r\nav Brottsofferfonden.  Vidare anförde utskottet att den\r\npedagogiska  kopplingen  i   att  den  som  dömts  till\r\nfängelse  erlägger  ersättning  till  Brottsofferfonden\r\nredan finns i nuvarande ordning eftersom dessa personer\r\ngenom brottmålsdomen alltid skall åläggas att betala en\r\navgift till Brottsofferfonden om 500 kr. Den föreslagna\r\nordningen skulle innebära en betydande  sänkning  i  de\r\nintagnas  ersättning  även med beaktande av att en viss\r\nhöjning  av  ersättningen   gjordes   år  1999.  Vidare\r\nkonstaterade utskottet att det i och för  sig  inte  är\r\novanligt  att  utdömda  avgifter till Brottsofferfonden\r\ninte  betalas  av  de  dömda.  Detta  ansåg  emellertid\r\nutskottet  inte  vara  anledning  nog  att  införa  den\r\nefterfrågade ordningen och  utskottet  avstyrkte  de då\r\nframställda motionsyrkandena.\r\nUtskottet  har  inte  ändrat uppfattning i frågan och\r\nutskottet föreslår att riksdagen  avslår motion Ju394 i\r\nnu behandlad del.\r\n\r\nStöd ur Brottsofferfonden\r\n\r\nI motion Ju234 (m) begärs att hälften av den ersättning\r\nsom   betalas   till  Brottsofferfonden   skall   följa\r\nbrottsoffret  och   gå  till  den  kommun  där  brottet\r\nbegåtts.\r\n\r\nI motion Ju317 (fp)  anförs  att  det lokala konkreta\r\nbrottsförebyggande arbetet i högre grad  bör stödjas. I\r\nsamma motion samt i motionerna Ju348 och Ju363 (båda c)\r\nbetonas särskilt behovet av vittnesstöd.\r\nI   proposition   2000/01:79  Stöd  till  brottsoffer\r\nredovisade  regeringen  som  målsättning  att  det  vid\r\nsamtliga  tingsrätter   och   hovrätter  skulle  finnas\r\nvittnesstöd   inom   tre   år.   I   juni   2001   fick\r\nBrottsoffermyndigheten    regeringens    uppdrag    att\r\ntillsammans med Domstolsverket ta fram en  plan för hur\r\ndet målet skall kunna uppnås samt att medverka till att\r\nvittesstödsverksamheten anordnas vid de orter där sådan\r\nverksamhet  ännu inte bedrivs. Uppdraget redovisades  i\r\njanuari 2002  i rapporten Vittnesstöd - En kartläggning\r\nav vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter och\r\nhovrätter  hösten   2001.   I  rapporten  redovisas  en\r\nkartläggning av omfattningen av vittnesstöd vid landets\r\ndomstolar.\r\nI   rapporten  redovisas  också   en   handlingsplan,\r\nuppdelad  i  etapper,  över  hur  regeringens mål skall\r\nuppnås.   Någon  exakt  tidpunkt  för  inrättandet   av\r\nvittnesstöd   vid   de   olika   domstolarna  har  inte\r\nföreslagits i handlingsplanen utan snarare ett rullande\r\nschema  där  domstolar  med  goda  förutsättningar  för\r\ninrättande   av   verksamheten   kommer   att   erhålla\r\nerbjudande om inrättande av vittnesstöd.\r\nFör  närvarande  finns  vittnesstöd  eller  förbereds\r\nsådant  stöd  vid  i  princip samtliga tingsrätter  och\r\nhovrätter i landet. Inför den slutliga redovisningen av\r\nvittnesstödsverksamheten    år    2004    kommer   viss\r\nutvärdering att göras och också en kontroll  för att få\r\nbekräftelse på att alla domstolar då har tillgång  till\r\nvittnesstöd.\r\nVerksamheten   sker   vanligen  inom  ramen  för  den\r\nverksamhet som brottsofferjourerna  bedriver. Dessa får\r\nvisst    stöd    av    kommunerna    men   också   från\r\nbrottsofferfonden.  Fonden  finansierar   också   några\r\nlokala  samordnare.  I övrigt får denna verksamhet inte\r\nnågot ekonomiskt stöd utan bedrivs ideellt.\r\nUtskottet  har  tidigare   behandlat  motionsyrkanden\r\nrörande  vittnesstöd. I samband  med  den  ovan  nämnda\r\npropositionen   om   stöd   till   brottsoffer   (prop.\r\n2000/01:79)    togs    frågan    om   finansiering   av\r\nvittnesstödsverksamheten upp. Utskottet ansåg, i likhet\r\nmed regeringen, att verksamheten med  vittnesstöd   bör\r\nbedrivas  på  ideell  basis,  så att de organisatoriska\r\nlösningarna   kan  variera  efter  lokala   behov   och\r\nförutsättningar.  Av  detta  följde  att utskottet inte\r\nkunde   ställa   sig   bakom   ett  motionsyrkande   om\r\nadministrativt statligt stöd (bet.  2000/01:JuU20 s. 22\r\nf.).\r\nUtskottet   har   därefter,   senast   hösten   2002,\r\nkonstaterat  att  trygghet  för  vittnen  är en  viktig\r\nhörnsten   i   rättsväsendets  arbete  med  att  minska\r\nbrottsligheten  och  öka  tryggheten.  Det  var  enligt\r\nutskottet glädjande  att  arbetet med att organisera en\r\nsärskild stödverksamhet för  vittnen  då  kommit i gång\r\noch utskottet kände ingen tvekan om att arbetet bedrevs\r\nmed erforderlig kraft och engagemang (bet. 2002/03:JuU1\r\ns. 84 f.).\r\nUtskottet konstaterar att fördelningen av  bidrag  ur\r\nbrottsofferfonden  är - och bör enligt utskottet förbli\r\n- en uppgift för Brottsoffermyndigheten.  Bidrag  skall\r\ngå  till de organisationer och projekt som bedöms kunna\r\ntillföra brottsoffer störst nytta.\r\nNär det gäller vittnesstödsverksamheten har utskottet\r\ninte   funnit   anledning   att   ändra   sin  tidigare\r\nuppfattning. Utskottet anser bl.a. att verksamheten med\r\nvittnesstöd  bör  bedrivas på ideell basis, så  att  de\r\norganisatoriska lösningarna  kan  variera  efter lokala\r\nbehov  och förutsättningar. Vidare anser utskottet  att\r\nden slutliga  redovisningen av vittnesstödsverksamheten\r\nsom skall presenteras år 2004 bör avvaktas.\r\nUtskottet föreslår  att  riksdagen  avslår motionerna\r\nJu234, Ju317, Ju348 och Ju363 i dessa delar.\r\n\r\nFörutsättningar för brottsskadeersättning\r\n\r\n\r\nDen  som  skadats  till  följd av ett brott  kan  kräva\r\nskadestånd  av  gärningsmannen.   En  talan  om  sådant\r\nskadestånd  kan  handläggas  tillsammans   med   själva\r\nåtalet.  Vid  sidan av möjligheten att kräva skadestånd\r\nfrån gärningsmannen finns möjligheter att av statsmedel\r\nfå  s.k. brottsskadeersättning.  Förutsättningarna  för\r\ndet anges  i  brottsskadelagen  (1978:413)  och innebär\r\nsammanfattningsvis  att ersättning kan betalas  ut  för\r\npersonskada och kränkning som någon lidit till följd av\r\nbrott. Ersättning för  sakskada kan utgå endast i vissa\r\nfall,  t.ex.  om  den  skadevållande   är   intagen   i\r\nkriminalvårdsanstalt   eller   häktad.   Dessutom   kan\r\nbrottsskadeersättning   utgå  för  sakskada  eller  ren\r\nförmögenhetsskada om den  skadelidandes möjligheter att\r\nförsörja  sig allvarligt har  äventyrats  genom  skadan\r\neller  ersättningen   annars   framstår   som  särskilt\r\nangelägen.  Frågor om brottsskadeersättning  prövas  av\r\nBrottsoffermyndigheten.      Vid     bestämmande     av\r\nbrottsskadeersättning  avräknas   skadestånd   som  har\r\nbetalats   eller  bedöms  kunna  bli  betalt  till  den\r\nskadelidande  på  grund av skadan. Vid personskada, vid\r\nkränkning och vid sakskada  eller ren förmögenhetsskada\r\navräknas även ett självriskbelopp.  Undantag  görs  för\r\nvissa  fall,  t.ex.  vid  skada till följd av brott som\r\nbegåtts     av    någon    som    var    intagen     på\r\nkriminalvårdsanstalt.  Undantag kan även göras om det i\r\növrigt  finns särskilda skäl  att  inte  avräkna  något\r\nsjälvriskbelopp.  Beloppet  skall  motsvara  det lägsta\r\nsjälvriskbelopp   som   tillämpas   här  i  landet  vid\r\nkonsumentförsäkring som innefattar skydd mot skada till\r\nföljd  av  brott. Om brottsskadeersättning  betalas  ut\r\ninträder staten  intill  det  utgivna  beloppet  i  den\r\nskadelidandes rätt till skadestånd.\r\n\r\nSjälvrisk\r\n\r\nI  motion  Ju444 (fp) begärs att bestämmelsen om avdrag\r\nför  självriskbelopp   vid   brottsskadeersättning  för\r\npersonskada och kränkning skall avskaffas.\r\n\r\nBakgrunden till reglerna om självrisk är att systemet\r\nmed brottsskadeersättning inte  skall  belastas med ett\r\nstort  antal  ärenden som rör endast låga  belopp.  Vid\r\ninförandet   av  reglerna   anfördes   bl.a.   att   de\r\nadministrativa  kostnaderna bör stå i någorlunda rimlig\r\nproportion till de  ersättningsbelopp  som  betalas ut.\r\nSjälvrisken  utformades så att ett visst belopp  alltid\r\navräknas från  den  ersättning  som  den skadelidande i\r\növrigt är berättigad till (prop. 1977/78:126 s. 26 f.).\r\nSjälvriskbeloppet är för närvarande 1 200 kr.\r\nEnligt utskottet är de gällande reglerna om självrisk\r\nutformade på ett ändamålsenligt sätt.  Någon  anledning\r\natt  ändra på dessa finns inte. Utskottet föreslår  att\r\nriksdagen avslår motion Ju444 i denna del.\r\n\r\nSakskador\r\n\r\nI motion L318 (fp) begärs en utvärdering av reglerna om\r\nbrottsskadeersättning   för   sakskador.   Motionärerna\r\nbetonar  de ökade svårigheterna för t.ex. småföretagare\r\natt teckna försäkringar.\r\n\r\nDet  är  endast  en  mycket  liten  del  av  utbetald\r\nbrottsskadeersättning  som  avser  sakskador.  År  2002\r\nutbetalades  ca  560 000 kr i ersättning för sak- eller\r\nförmögenhetsskador,   att   jämföra   med   den  totalt\r\nutbetalda  brottsskadeersättningen på nära 85  miljoner\r\nkronor.\r\nUtskottet uttalade vid införandet av brottskadelagen,\r\nnär  det  gäller   ersättning   för   egendomsskador  i\r\nallmänhet,  att det är fråga om en utomordentligt  svår\r\navvägning  där   de   statsfinansiella   skälen   måste\r\ntillmätas  stor betydelse. Utskottet ansåg - inte minst\r\nmed tanke på  särreglerna  för de s.k. rymningsskadorna\r\noch på det vidsträckta tillämpningsområdet  för  sådana\r\nskador  -  att  anledning  saknades att invända mot den\r\nlösning som valts (bet. 1977/78: JuU32 s. 8).\r\nUtskottet  har senare gett  uttryck  för  motsvarande\r\nuppfattning när  det  gäller  ren  förmögenhetsskada. I\r\nsamband  med  ändringar  i  brottsskadelagen   år  1999\r\nuttalade utskottet, med anledning av ett motionsyrkande\r\nom  att  utöka möjligheterna till brottsskadeersättning\r\nför  ren förmögenhetsskada,  att  vid  en  utökning  av\r\nmöjligheterna  att  få brottsskadeersättning måste även\r\nde statsfinansiella skälen  tillmätas  stor  betydelse.\r\nStaten  kan  inte  ta på sig ett obegränsat ansvar  för\r\nalla  förekommande brottsskador,  utan  en  begränsning\r\nmåste ske  till  de  fall där de sociala och humanitära\r\nskälen är starkast. Utskottet ansåg att den begränsning\r\nsom    gjorts   beträffande    ersättning    för    ren\r\nförmögenhetsskada var ändamålsenlig (bet. 1998/99:JuU20\r\ns. 9).\r\nUtskottet   anser  att  den  begränsning  som  gjorts\r\nbeträffande ersättning  för  sakskada är ändamålsenlig,\r\noch utskottet föreslår att riksdagen avslår motion L318\r\ni denna del.\r\n\r\nUndantag för arbetsskador\r\n\r\nI  motion  Ju214  (m)  begärs  att  arbetsskador  skall\r\nundantas från brottsskadelagen.\r\n\r\nFrågan   om   arbetsskador   skall   undantas    från\r\nbrottsskadelagen  togs  upp i proposition 1998/99:41 om\r\nändringar   i   brottsskadelagen.    Till   grund   för\r\npropositionen   låg   en   departementspromemoria   (Ds\r\n1997:45) samt remissvaren till denna.\r\nI  propositionen  anges  bl.a.  att  brottskador  som\r\nuppkommer i arbetslivet till  stor  del  täcks  av  den\r\nallmänna  försäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Vad\r\ngäller frågan  om  vem  som  skall täcka den resterande\r\ndelen anförs i propositionen att  flera  omständigheter\r\ntalar för att arbetsgivaren bör ansvara för  den delen.\r\nDet fordras emellertid för ett tillfredsställande skydd\r\natt  de  arbetsgivare  vars anställda inte omfattas  av\r\nnågon trygghetsförsäkring  eller  liknande  skaffar sig\r\nett frivilligt försäkringsskydd som täcker brottsskador\r\nsom  uppkommer i verksamheten. Brottsskadelagen  skulle\r\ndå inte behöva ändras och några olägenheter skulle inte\r\nuppkomma  för  de  skadelidande. Mot denna bakgrund bör\r\nenligt  propositionen   frågan  om  arbetsskador  skall\r\nundantas från brottsskadelagens tillämpningsområde inte\r\nslutligt   avgöras   förrän  utvecklingen   beträffande\r\nkollektiva och privata  försäkringar  har  avvaktats en\r\ntid (prop. 1998/99:41 s. 37 f.)\r\nUtskottet delade regeringens bedömning och  avstyrkte\r\nett  motionsyrkande  motsvarande det nu aktuella  (bet.\r\n1998/99:JuU20 s. 7 f.).  För en utförligare redovisning\r\nav bl.a. arbetsgivarens ansvar  och  försäkringsskyddet\r\npå området hänvisas till detta betänkande.\r\nJustitieministern anförde under  våren 2003, som svar\r\npå en interpellation (Ip. 2002/03:268)  om undantag för\r\narbetsskador i brottsskadelagen, att regeringen inte då\r\nvar beredd att säga att arbetsmarknadens  parter  skall\r\nta över frågan, men att man följer utvecklingen.\r\nUtskottet     har     inhämtat     att    man    från\r\nJustitiedepartementets    sida    fortfarande    följer\r\nutvecklingen på området.\r\nUtskottet ser inte anledning att  nu  förespråka  att\r\narbetsskador   skall  undantas  från  brottsskadelagen.\r\nRiksdagen bör sålunda avslå motion Ju214.\r\n\r\nHandläggning av ärenden om brottsskadeersättning\r\n\r\n\r\nI motion Ju453 (kd)  begärs  att  regeringen skall låta\r\nutreda        möjligheten        att        förskottera\r\nbrottsskadeersättning.   Liknande   krav   framförs   i\r\nmotionerna Ju363 (c), Ju404 (c) och Ju479 (fp).\r\n\r\nLiknande  yrkanden  har  varit föremål för utskottets\r\nbedömning tidigare. Senast detta skedde var hösten 2002\r\n(bet. 2002/03:JuU1 s. 118 f.).\r\nUtskottet  hänvisade då till  de  ansträngningar  som\r\npågår  inom  EU   för  att  tillnärma  medlemsstaternas\r\nbestämmelser om statlig  ersättning  till  brottsoffer.\r\nEuropeiska kommissionen lade i september 2001  fram  en\r\ngrönbok,  Ersättning  till  brottsoffer (KOM [2001] 536\r\nslutlig). Syftet med grönboken  angavs  vara att starta\r\nett  samråd  med  alla  berörda parter om åtgärder  som\r\nskulle kunna vidtas på gemenskapsnivå för att förbättra\r\nde  statliga  ersättningarna  till  brottsoffer  i  EU.\r\nFrågor  som  kommissionen   ville  att  medlemsstaterna\r\nskulle  svara  på  var  bl.a.  följande.  Hur  bör  den\r\nsubsidiära  naturen  hos  en  statlig   ersättning,   i\r\nförhållande till andra ersättningskällor som offret kan\r\nanvända, definieras i en miniminorm? Vilka ersättningar\r\nfrån övriga källor bör dras av från statlig ersättning?\r\nBör  möjlighet  till förskottsbetalning inbegripas i en\r\nminiminorm? Bör kriterier  som är kopplade till offrets\r\nuppträdande i samband med brottet, offrets deltagande i\r\nbrottslig verksamhet i allmänhet  eller  andra faktorer\r\nsom  är  kopplade  till  det  allmänna rättsmedvetandet\r\neller statlig praxis inbegripas i en miniminorm?\r\nEfter  remissbehandling av grönboken  har  Europeiska\r\nkommissionen  den  16  oktober 2002 avgivit ett förslag\r\ntill    rådets   direktiv   om    brottsofferersättning\r\n(2002/0247  [CNS]).  Förslaget  innehåller miniminormer\r\nför  brottsoffers  rätt  till statlig  ersättning  samt\r\nsärskilda  bestämmelser  för  gränsöverskridande  fall.\r\nBland  annat  föreslår  Europeiska   kommissionen   att\r\nbrottsoffer  skall ha rätt till förskottsutbetalning av\r\nden statliga ersättningen  under vissa förutsättningar,\r\nnämligen om de grundläggande  villkoren  för ersättning\r\när  uppfyllda,  det  finns anledning att anta  att  det\r\nslutliga beslutet om ersättning  inte  kan  fattas inom\r\nkort tid efter det att ansökan har lämnats in,  det  är\r\nbefogat    med   hänsyn   till   sökandens   ekonomiska\r\nförhållanden  att betala ut förskott och det med rimlig\r\nsäkerhet kan antas att gärningsmannen helt eller delvis\r\ninte kan fullgöra en dom eller ett beslut om skadestånd\r\ntill  brottsoffret  (artikel  5  i  förslaget).  Enligt\r\nförslaget skall medlemsstaterna senast den 30 juni 2005\r\nha genomfört  för  direktivets efterföljande nödvändiga\r\nförfattningsändringar.   Kommissionens   förslag   till\r\ndirektiv   behandlades   inom  rådet  i  kommittén  för\r\ncivilrättsliga frågor.\r\nMot bakgrund av det då pågående  arbetet  inom  EU  i\r\ndessa frågor såg utskottet ingen anledning att ta något\r\ninitiativ  med  anledning  av  där behandlade yrkanden.\r\nUtskottet avstyrkte då aktuella motionsyrkanden.\r\nFörslaget   till   rådets  direktiv   behandlas   för\r\nnärvarande av en civilrättskommitté under rådet.\r\nUtskottet anser alltjämt  att pågående arbete inom EU\r\nbör avvaktas. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att\r\nriksdagen avslår motion Ju404  samt  motionerna  Ju363,\r\nJu453 och Ju479 i nu behandlade delar.\r\nI  motion Ju279 (m) begärs att Brottsoffermyndigheten\r\ninte  skall   göra   någon   självständig  prövning  av\r\nskadeståndsbeloppets storlek,  utan  betala  ut  det av\r\ndomstolen   utdömda   beloppet   i  de  fall  domstolen\r\nsakprövat detta. Även i motion Ju439  (fp)  begärs  att\r\nmyndigheten vid en utbetalning av brottsskadeersättning\r\ninte  skall  kunna  jämka  av  domstolen  sakprövat och\r\nutdömt skadestånd.\r\nFrågan  om  samspelet  mellan  bl.a. domstolarna  och\r\nBrottsoffermyndigheten    behandlas    i    regeringens\r\nproposition   Ersättning   för   ideell  skada   (prop.\r\n2000/01:68   s.   60   f.).   Sammanfattningsvis   görs\r\nbedömningen att samspelet fungerar bra.\r\nBrottsskadeersättning  bestäms   med  tillämpning  av\r\nskadeståndslagen   och   skadeståndsrättslig    praxis.\r\nBrottsoffermyndigheten    är   inte   bunden   av   ett\r\ndomstolsavgörande  rörande  samma   skadehändelse.  Har\r\ndomstolen   sakprövat   skadeståndet   bestäms   enligt\r\nmyndigheten oftast brottsskadeersättningen  till  samma\r\nbelopp,    särskilt   när   det   är   fråga   om   ett\r\nhovrättsavgörande.  Skäl  för  myndigheten  att  frångå\r\ndomstolsavgörandet  kan t.ex. vara att ersättningsnivån\r\nklart avvikit från rådande praxis eller att myndigheten\r\ngrundar sitt beslut på  omständigheter  som  inte varit\r\nkända  för  domstolen.  På  detta  sätt kan myndigheten\r\nbidra till en utveckling av skadeståndsrättslig praxis,\r\nvilket  bl.a.  märks  genom  att  både tingsrätter  och\r\nhovrätter  vid avgörande av skadeståndsfrågor  i  vissa\r\nfall hänvisar  till  myndighetens  praxis.  Även Högsta\r\ndomstolen  har  hänvisat  till nämndens praxis (se  NJA\r\n1997 s. 315).\r\nFrågan   om   samspelet   mellan    domstolarna   och\r\nBrottsoffermyndigheten  har  behandlats  av   utskottet\r\ntidigare (bet. 2000/01:JuU20 s. 20). Utskottet såg inte\r\nnågon anledning att förordna en ordning innebärande att\r\nBrottsoffermyndigheten skulle åläggas att strikt  följa\r\ndomstolens avgöranden.\r\nUtskottet  har inte ändrat uppfattning i frågan och\r\navstyrker motionerna Ju279 och Ju439.\r\n\r\nRättsmedicinalverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt redogörs för\r\nRättsmedicinalverkets resultat under\r\nverksamhetsåret 2002. Utskottet har inte någon\r\ninvändning mot regeringens bedömning att\r\nRättsmedicinalverket i allt väsentligt fullgjort\r\nde mål som ställts upp för dess verksamhet. I\r\navsnittet tar utskottet vidare ställning till\r\nvilka prioriteringar som bör ligga till grund\r\nför Rättsmedicinalverkets verksamhet under år\r\n2004.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nRättsmedicinalverket  är  central förvaltningsmyndighet\r\nför rättspsykiatrisk, rättsmedicinsk,  rättskemisk  och\r\nrättsgenetisk  verksamhet  i  den  utsträckning  sådana\r\nfrågor inte handläggs av någon annan statlig myndighet.\r\nI  praktiken  går  verksamheten ut på att sörja för att\r\ndomstolarna  har  teknisk   (medicinsk)   bevisning   i\r\nbrottmål  och  faderskapsmål  och ett fullgott underlag\r\nför påföljdsbestämningen i brottmål  i  form  av  t.ex.\r\nrättspsykiatriska undersökningar. Rättsmedicinalverkets\r\narbetsuppgifter  finns  närmare  reglerade i förordning\r\n(1996:613)  med  instruktion  för Rättsmedicinalverket.\r\nVerket    bedriver    såväl   anslagsfinansierad    som\r\nuppdragsfinansierad verksamhet.\r\n\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n\r\nFör Rättsmedicinalverket  gällde  för  år 2002 följande\r\nverksamhetsmål. Rättsmedicinalverkets verksamhet skulle\r\nskapa   goda  förutsättningar  för  rättssäkerhet   och\r\neffektivitet inom rättsväsendet genom tillhandahållande\r\nav rättspsykiatriska, rättsmedicinska, rättskemiska och\r\nrättsgenetiska   undersökningar  av  hög  kvalitet  och\r\nsvarande  mot  uppdragsgivarnas   behov.   Verksamheten\r\nskulle   bedrivas   med   respekt  för  de  undersöktas\r\npersonliga integritet. Till  gagn  för denna verksamhet\r\nskulle verket bedriva och stödja ett aktivt forsknings-\r\noch utvecklingsarbete. Verket skulle  dessutom, där det\r\nvar lämpligt och där verksamheten kunde skapa särskilda\r\nförutsättningar  för det, vinnlägga sig  om  att  bidra\r\ntill       det       brottsförebyggande        arbetet.\r\nRättsmedicinalverket   skulle   också   verka   för  en\r\nlångsiktigt    god    försörjning   av   personal   med\r\nändamålsenlig kompetens och specialistkunskap. Särskilt\r\ngällde det att minska sårbarheten i utnyttjandet av och\r\ntillgången   på  rättsläkare   genom   en   aktiv   och\r\nförutseende  rekrytering   och   utbildning.  Slutligen\r\nskulle verket arbeta med att förnya  arbetsformerna och\r\nutveckla ledarskapet.\r\n\r\nI     budgetpropositionen     redovisar    regeringen\r\nRättsmedicinalverkets resultat med  en inledande allmän\r\ndel    och    i    övrigt    uppdelat    på   de   fyra\r\nverksamhetsgrenarna    rättspsykiatri,    rättsmedicin,\r\nrättskemi     samt    rättsgenetik.    Här    redovisas\r\nRättsmedicinalverkets resultat enligt samma uppdelning.\r\nÅr 2002 kännetecknades av en fortsatt hög efterfrågan\r\npå  verkets utredningar  och  undersökningar.  För  att\r\nvidareutveckla kvaliteten inom verksamheten fastställde\r\nverket  en föreskrift om gemensam hantering av klagomål\r\noch  händelser  som  avviker  från  fastlagda  rutiner.\r\nEnligt  föreskriften  skall  klagomål  och händelser av\r\nbetydelse   rapporteras   till   de   kvalitets-    och\r\nutvecklingsråd   som  finns  inom  det  rättsmedicinska\r\nrespektive   det  rättspsykiatriska   området.   Vidare\r\nfastställdes en  policy  för  forskning och utveckling.\r\nTvå arbetsgrupper tillsattes för  att arbeta vidare med\r\nhur  denna  policy  skall  genomföras.   I   syfte  att\r\nundersöka  problem  med  bl.a. kvaliteten på rättsintyg\r\ninitierade Rättsmedicinalverket en översyn av ordningen\r\nför utfärdande av rättsintyg,  vilket  resulterat  i en\r\ndepartementspromemoria  (Ds 2003:3). I promemorian, som\r\nbereds   inom   Justitiedepartementet,   föreslås   att\r\nRättsmedicinalverket   anförtros  huvudmannaskapet  för\r\nutfärdandet  av rättsintyg  och  därmed  sammanhängande\r\nundersökningar.\r\nInom rättspsykiatrin  ökade  domstolarnas efterfrågan\r\npå  rättspsykiatriska  undersökningar  (RPU)  under  år\r\n2002. Antalet undersökningar  som utfördes uppgick till\r\n670 (se tabell). Av de undersökta bedömdes 46 % lida av\r\nen   allvarlig   psykisk   störning.    I   44   %   av\r\nundersökningarna  föreslogs rättspsykiatrisk  vård  som\r\npåföljd   och  i  15  %   skyddstillsyn.   Domstolarnas\r\nförtroende  för  verkets  undersökningar  var  fortsatt\r\nhögt.  Under  år 2002 följde domstolarna de förslag  om\r\növerlämnande till  rättspsykiatrisk  vård som lämnats i\r\nde rättspsykiatriska utlåtandena i 97 % av fallen. Även\r\nantalet  av  Rättsmedicinalverket utfärdade  läkarintyg\r\nenligt   7   §   lagen    (1991:2041)    om    särskild\r\npersonutredning i brottmål, m.m, s.k. § 7-intyg,  ökade\r\nunder  år 2002. Totalt utfärdades    1 876 sådana intyg\r\n(se tabell).\r\n\r\nAntalet rättspsykiatriska undersökningar och § 7-intyg\r\n-----------------------------------------------------\r\n|År     |      Utförda          |Utfärdade § 7-intyg|\r\n|       | rättspsykiatriska     |                   |\r\n|       |   undersökningar      |                   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1997   |        600            |      1 858        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1998   |        609            |      1 847        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1999   |        657            |      1 838        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2000   |        619            |      1 772        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2001   |        589            |      1 797        |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|2002   |        670            |      1 876        |\r\n-----------------------------------------------------\r\nInom  rättsmedicinen  ökade antalet förrättningar under\r\når  2002 från ca 7 500 till  ca  8  500.  Framför  allt\r\nberodde det på att antalet undersökningar och yttranden\r\növer    levande    personer    ökade    kraftigt.    En\r\nenkätundersökning  som  Rättsmedicinalverket genomförde\r\nunder år 2002 hos polisen  visar  att uppdragsgivarna i\r\nhuvudsak    är   positiva   till   de   rättsmedicinska\r\nrapporterna.  Handläggningstiderna  inom rättsmedicinen\r\nbedöms  fortfarande vara för långa, vilket  delvis  har\r\nsin   förklaring    i   svårigheterna   att   rekrytera\r\nrättsläkare.  För  att   säkra   kompetensförsörjningen\r\nframöver  erbjuder  verket  s.k. prova-på-perioder  för\r\nläkare  som  inte är färdiga för  specialistutbildning.\r\nVidare  bedrivs   en   försöksverksamhet   med   en  ny\r\npersonalkategori,  s.k.  rättsmedicinska  utredare, som\r\nskall avlasta rättsläkarna från vissa arbetsuppgifter.\r\n\r\nAntalet  ärenden  inom  den rättskemiska verksamheten\r\nökade    under    år    2002    med   knappt    2    %.\r\nHandläggningstiderna kunde trots  detta  i  stort  sett\r\nhållas.  Anslagsverksamheten  expanderade till följd av\r\nen fortsatt ökning av drograttfylleriärenden.  Ökningen\r\nklarades av på bekostnad av att utvecklingsarbetet fick\r\nstå tillbaka.\r\nInom  rättsgenetiken  handlades och besvarades 2  016\r\närenden under år 2002, vilket  var  en minskning med 60\r\närenden    jämfört    med    året   före.   Tack   vare\r\neffektiviseringar  fortsatte  handläggningstiderna  att\r\nminska.  Med  hänsyn  till  personalsituationen   kunde\r\nforsknings- och utvecklingsarbetet inte bedrivas i  den\r\nomfattning    som   den   rättsgenetiska   verksamheten\r\nlångsiktigt behöver  för  att  följa med i utvecklingen\r\ninom området.\r\nRegeringen konstaterar att Rättsmedicinalverket trots\r\nen ansträngd personalsituation klarat  av  att möta den\r\nökade efterfrågan utan att handläggningstiderna  behövt\r\nöka   i   någon  större  utsträckning.  Den  ansträngda\r\narbetssituationen      har     emellertid     försvårat\r\nmöjligheterna att avsätta  tillräckligt med tid för att\r\ngenomföra    planlagda    forskningsarbeten.     Enligt\r\nregeringen     visar     gjorda    undersökningar    av\r\nuppdragsgivarnas syn på verkets utredningar och externa\r\ngranskningar  att  verket väl  uppfyller  högt  ställda\r\nkvalitetskrav.    I    fråga     om    personal-    och\r\nkompetensförsörjningen   konstaterar   regeringen   att\r\nRättsmedicinalverket fortlöpande  bedriver  ett  aktivt\r\narbete  och  att  verket  lägger  stor  vikt  vid dessa\r\nfrågor.  Det  rekryteringsarbete  som verket gjort  har\r\ngivit   visst   resultat.   Inom  rättsmedicinen,   där\r\npersonalsituationen  är  särskilt  ansträngd,  har  man\r\nunder de senaste åren lyckats  att  rekrytera ett antal\r\nläkare.     Sammantaget     anser    regeringen     att\r\nRättsmedicinalverket under år  2002  i  allt väsentligt\r\nuppfyllt    statsmakternas    övergripande   mål    för\r\nverksamheten.\r\nUtskottet  konstaterar att ingenting  framkommit  som\r\ntalar      mot      regeringens       bedömning      av\r\nRättsmedicinalverkets resultat.\r\n\r\nVerksamhetsinriktning år 2004\r\n\r\n\r\nRegeringen  anför  i  budgetpropositionen  att  det  är\r\nmycket  angeläget att Rättsmedicinalverket  även  under\r\nkommande  år  upprätthåller  en  hög  kvalitet  på sina\r\nutredningar  och  undersökningar.  Av stor vikt i detta\r\nsammanhang är det forsknings- och utvecklingsarbete som\r\nbedrivs  inom verket eller med stöd av  verket.  Vidare\r\nanser  regeringen,  mot  bakgrund  av  att  bristen  på\r\nutbildade  rättsläkare är ett stort problem, att det är\r\nangeläget att verket under det kommande året fortsätter\r\narbetet med  att  rekrytera  kompetent arbetskraft till\r\nden rättsmedicinska verksamheten.\r\n\r\nUtskottet   har   ingen   erinran   mot   regeringens\r\nbedömningar i denna del.\r\n\r\nAnslaget\r\n\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    | m      |fp    | kd     | c   |\r\n| 2003     | 2004    |        |      |        |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|213 648   |218 290  | -      |-     | -      | -   |\r\n-----------------------------------------------------\r\nI tabellen återfinns regeringens  förslag  till  anslag\r\nför Rättsmedicinalverket år 2004.\r\n\r\nVid utgången av år 2002 uppgick Rättsmedicinalverkets\r\nunderskott  till  knappt 2 miljoner kronor. För år 2003\r\nuppgår Rättsmedicinalverkets  anslag  till  drygt 213,6\r\nmiljoner  kronor.  Utgiftsprognosen  för  år  2003   är\r\nberäknad till knappt 211,7 miljoner kronor.\r\nI   anslaget  för  år  2003  ligger  ett  engångsvist\r\ntillskott  om 12 miljoner kronor. Medlen skall användas\r\ntill     att    vidareutveckla     verksamheten     med\r\nrättspsykiatriska   undersökningar,   möta  den  ökande\r\nefterfrågan  på drograttfylleriundersökningar  samt  ge\r\nRättsmedicinalverket  möjligheter  att  kunna fortsätta\r\noch intensifiera rekryteringen av rättsläkare. Eftersom\r\ndessa  åtgärder  inte  är  av engångsnatur utan  medför\r\nårliga kostnader så länge verksamheten  är av nuvarande\r\nomfattning anser regeringen att tillskott  behövs  även\r\nför  kommande år. I budgetpropositionen föreslås därför\r\natt verkets  ramanslag höjs med 10 miljoner kronor från\r\noch med år 2004.  Sammantaget  föreslår  regeringen ett\r\nramanslag för år 2004 på knappt 218,3 miljoner  kronor.\r\nI  anslagsberäkningen  har hänsyn tagits till beräknade\r\nutgiftsökningar   för   löner,   lokaler   och   övriga\r\nförvaltningskostnader  samt   kostnaderna   för   årlig\r\nrevision.\r\nUtskottet   har   behandlat  anslagsyrkandet  ovan  i\r\navsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.  Som framgår där\r\nföreslår  utskottet  att  riksdagen  antar  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nRättshjälpskostnader m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nI detta avsnitt redogörs för anslaget\r\nRättshjälpskostnader m.m.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRättshjälpslagen  (1996:1619)  har  till  grundläggande\r\nsyfte  att  ge  rättsskydd  åt  dem  som  inte  kan  få\r\nrättsligt bistånd på annat sätt.\r\n\r\nEnligt   lagen   är   rättshjälpen   subsidiär   till\r\nrättsskyddet, dvs. den som har en rättsskyddsförsäkring\r\neller  liknande  rättsskydd  som  omfattar den aktuella\r\nrättsliga angelägenheten får inte beviljas  rättshjälp.\r\nVidare innebär lagen att den som inte har rättsskydd av\r\nifrågavarande  slag,  men  som  borde  ha haft det  med\r\nhänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt  eller  till\r\nsina   personliga   och  ekonomiska  förhållanden,  får\r\nbeviljas rättshjälp endast  om det finns särskilda skäl\r\n(9 §). Som en allmän förutsättning  för  att rättshjälp\r\nskall   beviljas  gäller  att  det,  med  hänsyn   till\r\nangelägenhetens  art  och  betydelse,  tvisteföremålets\r\nvärde  samt omständigheterna i övrigt, är  rimligt  att\r\nstaten bidrar till kostnaderna (8 §).\r\nEnligt   rättshjälpslagen   är   inkomstgränsen   för\r\nrättshjälp   260 000 kr   i   årsinkomst  (6  §  första\r\nstycket).  Lagen  föreskriver också  att  rådgivning  i\r\nminst en timme som  huvudregel  är en förutsättning för\r\natt  rättshjälp  skall beviljas (2  §  andra  stycket).\r\nVidare  innebär  lagen  bl.a.  att  biträdesbehovet  är\r\navgörande  för om rättshjälp  skall  beviljas  och  att\r\nbiträde  enligt   rättshjälpslagen   normalt  skall  få\r\nersättning för högst 100 timmars arbete (15 §).\r\n\r\nAnslaget\r\n\r\n\r\nFrån anslaget betalas de kostnader som  enligt  21 kap.\r\n10 §     rättegångsbalken,    lagen    (1988:609)    om\r\nmålsägandebiträde,   rättshjälpslagen  och  12 §  lagen\r\n(1999:997) om särskild  företrädare för barn skall utgå\r\nav  allmänna  medel.  Därutöver   skall  från  anslaget\r\nbetalas  de kostnader som enligt lagen  (1996:1620)  om\r\noffentligt  biträde  skall  betalas  av allmänna medel,\r\ndock inte sådana kostnader som avser offentligt biträde\r\ni ärenden enligt utlänningslagen (1989:529)  och  lagen\r\n(1991:572) om särskild utlänningskontroll.\r\n\r\nDe  faktorer  som  styr  kostnaderna  är framför allt\r\nantalet      ärenden,     ärendenas     svårighetsgrad,\r\nersättningsnivån  till  biträden  och  offentliga  för-\r\nsvarare  samt  den  andel av rättshjälpskostnaderna som\r\nbetalas av den rättssökande.\r\nRegeringen bestämmer  den  timkostnadsnorm som ligger\r\ntill    grund    för   ersättning   för    arbete    på\r\nrättshjälpsområdet.    Ersättningen   till   offentliga\r\nförsvarare och målsägandebiträden regleras också i viss\r\nutsträckning med hjälp av  taxor.  För närvarande finns\r\ndet en taxa för ersättning till offentliga försvarare i\r\nvissa  brottmål  i  tingsrätt  och  hovrätt   samt   en\r\nmotsvarande  taxa  för  målsägandebiträden (DVFS 2002:5\r\nrespektive 2002:9). Taxorna  beslutas av Domstolsverket\r\npå  grundval  av  timkostnadsnormen.   Regeringen   har\r\nfastställt  timskostnadsnormen  för  år  2003  till 965\r\nkronor  exklusive  mervärdesskatt       (1  206  kronor\r\ninklusive mervärdesskatt).\r\nUnder  år  2003  pågår en försöksverksamhet utan taxa\r\nför  offentliga  försvarare  och  målsägandebiträden  i\r\ntingsrätt  och hovrätt.  Domstolsverket  lämnade  under\r\nhösten 2003  en  delrapport  om hur försöksverksamheten\r\nfortskrider. Uppdraget skall slutredovisas  den 31 mars\r\n2004.\r\nUtgifterna  på anslaget är regelstyrda och svåra  att\r\nberäkna. Under  flera  år har utgifterna för offentliga\r\nförsvarare, offentliga biträden  och målsägandebiträden\r\nökat, samtidigt som kostnaderna för  rättshjälp  enligt\r\nrättshjälpslagen har minskat (se tabell).\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n----------------------------------------------------\r\n|År   |Rättshjälp|Offentligt|Offentligt|\r\nMålsägandebiträde                             |\r\nTotalt*                                            |\r\n|     | enl.    |         |biträde  |         |    |\r\n|     | RhjL    |försvar  |         |         |    |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1998 |305 504  |454 281  |55 846   |46 943   |831 |\r\n|     |         |         |         |         |201 |\r\n----------------------------------------------------\r\n|1999 |225 831  |451 288  |59 500   |53 220   |769 |\r\n|     |         |         |         |         |202 |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2000 |188 067  |495 922  |62 967   |73 345   |799 |\r\n|     |         |         |         |         |284 |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2001 |172 023  |526 968  |65 026   |73 037   |804 |\r\n|     |         |         |         |         |755 |\r\n----------------------------------------------------\r\n|2002 |168 344  |571 868  |71 270   |81 181   |861 |\r\n|     |         |         |         |         |780 |\r\n----------------------------------------------------\r\n*inkl. övriga utgifter samt återbetalning av\r\nrättshjälpsavgifter\r\n\r\nInom   Justitiedepartementet   bereds  en\r\ndepartementspromemoria  (Ds 2003:55)  som\r\ninnehåller  förslag på åtgärder  som  kan\r\npåverka      kostnadsutvecklingen      på\r\nrättshjälpsanslaget.     Utskottet    har\r\ninhämtat att promemorian skall  sändas ut\r\npå  remiss  i  december 2003. Promemorian\r\nbehandlar     två     rapporter      från\r\nDomstolsverket,       Utvärdering      av\r\nrättshjälpslagen (DV-rapport  2001:6) och\r\nRättshjälpsanslaget,  kostnadsräkningarna\r\noch talerätten (DV-rapport  2003:1), samt\r\nytterligare förslag på kostnadsbesparande\r\nåtgärder.  Vidare har departementet  lagt\r\nfram   en   departementspromemoria    (Ds\r\n2003:53)   som   innehåller  förslag  som\r\nsyftar  till att genomföra  EG-direktivet\r\n(2003/8/EG)     om    förbättringar    av\r\nmöjligheterna till  rättslig  prövning  i\r\ngränsöverskridande      tvister     genom\r\nfastställande av gemensamma  minimiregler\r\nför  rättshjälp  i sådana tvister.  Denna\r\npromemoria sändes ut på remiss i november\r\n2003.\r\n\r\nI tabellen nedan  återfinns regeringens\r\noch oppositionens förslag till anslag för\r\nrättshjälpskostnader m.m. för år 2004.\r\n\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)\r\n-----------------------------------------------------\r\n|Anslag    |Prop.    | m      | fp     |kd    | c   |\r\n| 2003     | 2004    |        |        |      |     |\r\n|inkl. TB  |         |        |        |      |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|902 664   |988 868  | -      |+ 40    |-     | -   |\r\n|          |         |        |000     |      |     |\r\n-----------------------------------------------------\r\nFör  år 2003 uppgår anslaget  till  902,6\r\nmiljoner   kronor,  inklusive  medel  som\r\ntillförts på  tilläggsbudget.  Därvid har\r\n75    miljoner    kronor   tillförts   på\r\ntilläggsbudget under  året. Prognosen för\r\når  2003  pekar på att utgifterna  kommer\r\natt uppgå till drygt 922 miljoner kronor.\r\nUtgifterna  kommer att överstiga anvisade\r\nmedel, och vid  årets  utgång  kommer det\r\natt  föreligga ett underskott om  ungefär\r\n28 miljoner kronor.\r\n\r\nRegeringen  föreslår,  mot  bakgrund av\r\natt utgifterna på anslaget under flera år\r\nhar ökat, att anslagsramen höjs  med  100\r\nmiljoner    kronor   fr.o.m.   år   2004.\r\nAnslagsramen   höjs  med  ytterligare  29\r\nmiljoner  kronor   i   kompensation   för\r\növergången   från  nettobudgetering  till\r\nbruttobudgetering  på  anslaget  avseende\r\nåterbetalning   av   rättshjälpsavgifter.\r\nSlutligen räknas anslaget  upp  med drygt\r\n32  miljoner kronor som kompensation  för\r\nökade priser och timkostnader. Regeringen\r\nföreslår att anslaget för budgetåret 2004\r\nfastställs till 988 868 000 kr.\r\nI motionerna  Fi240 och Ju466 (båda fp)\r\nföreslås   en   anslagshöjning   med   40\r\nmiljoner  kronor.   I  motionerna  stryks\r\nunder    att    rättvisan   måste    vara\r\ntillgänglig för alla.\r\nUtskottet         har         behandlat\r\nanslagsyrkandena    ovan    i   avsnittet\r\nUtgiftsramen  och  anslagen. Som  framgår\r\ndär  föreslår  utskottet   att  riksdagen\r\nantar  regeringens  förslag  och   avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nÖvriga anslag\r\n\r\n\r\nUtskottets bedömning i korthet\r\n\r\nI   detta   avsnitt   redogörs  för\r\nresultaten   under  verksamhetsåret\r\n2002     för     anslaget      till\r\nGentekniknämnden  och Kostnader för\r\nvissa  skaderegleringar  m.m.  samt\r\nför  anslaget  till  Avgifter  till\r\nvissa               internationella\r\nsammanslutningar m.m. Utskottet har\r\ninte    några   invändningar    mot\r\nregeringens bedömningar.\r\n\r\nGentekniknämnden\r\n\r\n\r\nGentekniknämnden  inrättades  den  1 juli\r\n1994.   Nämnden  skall  bl.a.  följa  den\r\nnationella       och      internationella\r\nutvecklingen på genteknikområdet.\r\n\r\nGentekniknämndens verksamhetsmål för år\r\n2002 var att främja  en etiskt försvarbar\r\noch  säker användning av  gentekniken  så\r\natt  människors   och  djurs  hälsa  samt\r\nmiljön skyddas. Nämnden skulle arbeta för\r\natt nå målet genom rådgivande verksamhet,\r\ngenom    att   följa   utvecklingen    på\r\ngenteknikområdet samt genom att bevaka de\r\netiska  frågorna.   Nämnden  skulle  även\r\nanordna  konferenser  som   bl.a.  skulle\r\ninformera  om  de  etiska  och ekonomiska\r\naspekterna avseende genteknik  och idrott\r\nsamt   etiska,   sociala  och  ekonomiska\r\naspekter  m.m. avseende  användningen  av\r\nmänskliga stamceller.\r\nUnder år  2002 verkade Gentekniknämnden\r\nför  att verksamhetsmålet  skulle  uppnås\r\ngenom  att  bl.a.  arrangera konferenser,\r\nseminarier   och   utfrågningar.   Vidare\r\nbevakade     nämnden     den     tekniska\r\nutvecklingen  på  genteknikområdet   samt\r\navgav   yttranden   och  synpunkter  till\r\ndepartement,   myndigheter    och   olika\r\norganisationer   i   frågor   som   berör\r\nnämndens verksamhet.\r\nRegeringen  anför i budgetpropositionen\r\natt  målet  för  nämndens  verksamhet  är\r\nsådant att det är  svårt  att mäta om det\r\nhar   uppnåtts  eller  inte.  Regeringens\r\nbedömning  är  dock  att Gentekniknämnden\r\ngenom   sin  allsidiga  verksamhet   inom\r\nområdet på  ett  förtjänstfullt  sätt har\r\nverkat för att uppnå målet.\r\nDet    har    enligt   utskottet   inte\r\nframkommit   något    som    talar    mot\r\nregeringens bedömning.\r\nVid   utgången   av   år  2002  uppgick\r\nnämndens underskott till  81  000 kr. För\r\når 2003 uppgår Gentekniknämndens  anslag,\r\ninklusive förändringar på tilläggsbudget,\r\ntill  3 129 000 kr. Utgiftsprognosen  för\r\når 2003 är beräknad till 2 975 000 kr.\r\nRegeringen  föreslår ett ramanslag till\r\nGentekniknämnden  för år 2004 på    2 977\r\n000 kr. I beloppet  ingår ett engångsvist\r\ntillskott om 200 000  kr  för att nämnden\r\nunder   år   2004   skall  kunna  anordna\r\nkonferenser   om  bl.a.   genteknik   och\r\nvacciner    för    humanmedicinskt    och\r\nveterinärmedicinskt    bruk   samt   DNA-\r\nregister. I anslagsberäkningen har hänsyn\r\ntagits till beräknade utgiftsökningar för\r\nlöner, lokaler m.m. samt  kostnaderna för\r\nårlig revision.\r\nUtskottet har behandlat anslagsyrkandet\r\novan   i   avsnittet   Utgiftsramen   och\r\nanslagen.   Som   framgår  där   föreslår\r\nutskottet att riksdagen antar regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nKostnader för vissa skaderegleringar\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nFrån   anslaget,   som    disponeras   av\r\nJustitiekanslern,     betalas     statens\r\nkostnader för vissa skaderegleringar m.m.\r\nDet  rör  sig  bl.a.  om  ersättning till\r\nfrihetsberövade  enligt lagen  (1998:714)\r\nom ersättning vid  frihetsberövanden  och\r\nandra   tvångsåtgärder   samt  skadestånd\r\nenligt   bestämmelserna   om   fel    och\r\nförsummelse   vid   myndighetsutövning  i\r\nskadeståndslagen (1972:207). I anslutning\r\ntill att sådan ersättning  utbetalas  kan\r\nersättning  även  utgå  för  ombuds-  och\r\nrättegångskostnader.  Rättegångskostnader\r\nsom  tillfaller staten från  motparter  i\r\nsådana mål tillgodoräknas anslaget.\r\n\r\nRegeringen  framhåller att det är svårt\r\natt    på    förhand     förutse    vilka\r\nersättningsanspråk som kommer  att riktas\r\nmot  staten  samt storleken på de  belopp\r\nsom kan komma  att  utbetalas.  Sedan  år\r\n2000  har  det totala utbetalade beloppet\r\nökat för varje  år  och förväntas göra så\r\näven år 2003.\r\nFör år 2003 uppgår  anslaget, inklusive\r\nmedel  som  tillförts på  tilläggsbudget,\r\ntill 24 291 000  kr.  Vid  ingången av år\r\n2003 fanns ett anslagssparande om drygt 3\r\nmiljoner kronor. Utgiftsprognosen  för år\r\n2003  är  beräknad till drygt 27 miljoner\r\nkronor.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för\r\nbudgetåret 2004 anvisar ett  ramanslag på\r\n15 291 000 kr.\r\nUtskottet har behandlat anslagsyrkandet\r\novan   i   avsnittet   Utgiftsramen   och\r\nanslagen.   Som   framgår  där   föreslår\r\nutskottet att riksdagen antar regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nAvgifter till vissa internationella\r\nsammanslutningar m.m.\r\n\r\n\r\nFrån  anslaget betalas  årsavgifter  till\r\nHaagkonferensen     för    internationell\r\nprivaträtt, Internationella  institutet i\r\nRom för unifiering av privaträtten  (UNI-\r\nDROIT),  Association  Internationale  des\r\nHautes Jurisdictions Administratives samt\r\nBernunionen    (WIPO=World   Intellectual\r\nProperty  Organization).   Från  anslaget\r\nbetalas  också  bidrag  till  FN:s  Crime\r\nPrevention and Criminal Justice  Fund som\r\nstöd   för  aktiviteter  inom  Europeiska\r\ninstitutet  för  kriminalpolitik (HEUNI).\r\nÄven    bidrag    till    vissa     andra\r\ninternationella    sammanslutningar   med\r\nanknytning   till  Justitiedepartementets\r\nområde  betalas   från  anslaget.  Vidare\r\nbetalas  kostnader som  hänför  sig  till\r\ninternationellt        straff-        och\r\ncivilrättsligt  samarbete  och  som  inte\r\nskall    bäras    av   annan   myndighet,\r\nföreträdesvis översättningskostnader.\r\n\r\nRegeringen         framhåller         i\r\nbudgetpropositionen   att    den   ökande\r\ninternationaliseringen  leder  till   ett\r\nökat internationellt rättsligt samarbete.\r\nDetta  har  de  senaste  åren  medfört en\r\nkraftig  ökning  av  antalet ärenden  och\r\ndärmed  kostnaderna  för  översättningar.\r\nFramför allt gäller detta ärenden som rör\r\nutländska medborgare som  dömts för brott\r\ni Sverige och där verkställigheten begärs\r\növerförd till den dömdes hemland.\r\nVid   utgången   av   år  2002  uppgick\r\nanslagssparandet  på  anslaget   Avgifter\r\ntill         vissa        internationella\r\nsammanslutningar   m.m.  till  drygt  1,6\r\nmiljoner  kronor.  För   år  2003  uppgår\r\nanslaget,   inklusive   förändringar   på\r\ntilläggsbudget, till knappt  6,5 miljoner\r\nkronor. Utgiftsprognosen för år  2003  är\r\nberäknad till drygt 7,4 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår  ett ramanslag för\r\når 2004 på 6 456 000 kr.\r\nUtskottet har behandlat anslagsyrkandet\r\novan   i   avsnittet   Utgiftsramen   och\r\nanslagen.   Som   framgår  där   föreslår\r\nutskottet att riksdagen antar regeringens\r\nförslag.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Målen för rättsväsendet (punkt 1)\r\n\r\nav  Ragnwi Marcelind  (kd)  och  Johan\r\nLinander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   målen   för   rättsväsendet.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Ju413.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe övergripande mål som regeringen ställt\r\nupp   för   respektive   myndighet   inom\r\nrättsväsendet är alltför otydliga för att\r\ndet   skall   vara   möjligt   att   mäta\r\nmyndigheternas resultat.\r\n\r\nEnligt   vår   mening   krävs  det  mer\r\nkonkreta mål för att komma till rätta med\r\nden alltmer ökande brottsligheten.  Genom\r\ntydliga  mål ökar kraven på myndigheterna\r\natt    bedriva     en    resultatinriktad\r\nverksamhet   och  att  använda   erhållna\r\nresurser på ett meningsfullt sätt.\r\nDe mål som skall  gälla  för respektive\r\nmyndighet  måste därför konkretiseras  så\r\natt  de  blir   mätbara   och   går   att\r\nutvärdera.    Vidare   måste   regeringen\r\nåterkomma till riksdagen med förslag till\r\nen   konkret   handlingsplan    för   hur\r\nuppställda mål skall kunna uppfyllas.\r\nDet  ankommer  på regeringen att  vidta\r\nerforderliga åtgärder  för att tillgodose\r\nvad vi här anfört.\r\n\r\n2. Decentralisering av polisen\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom en  utredning  om  decentralisering av\r\npolisen.   Därmed   bifaller    riksdagen\r\nmotionerna        2003/04:Ju299       och\r\n2003/04:Ju333 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  kunskap  som finns  hos  polisen  om\r\nlokala  brott och  ordningsproblem  skall\r\nanvändas  för  att  angripa och förebygga\r\ndessa problem i det lokala samhället. Det\r\nvar  syftet  med  närpolisreformen,   men\r\nresultatet  har  blivit något helt annat.\r\nEn  fungerande  närpolis   möjliggör  att\r\npolisens arbete i högre grad kan utformas\r\nefter  lokala  behov och förutsättningar.\r\nDen av regeringen förda politiken hindrar\r\ntyvärr denna utveckling.  Närpolisen  får\r\ninte de ekonomiska resurser som krävs för\r\natt  bedriva en fungerande verksamhet. En\r\nfråga   man   kan   ställa   sig   är  om\r\nsituationen  skulle kunna bli bättre  med\r\nen kommunalisering  eller regionalisering\r\nav polisen. Denna fråga  bör  bli föremål\r\nför en utredning.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\ntillsätta en utredning i enlighet med vad\r\njag här anfört.\r\n\r\n3. En effektiv polis (punkt 5)\r\n\r\nav  Torkild  Strandberg (fp) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  en effektiv  polis.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:Ju465  yrkande\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder 1990-talet stod närpolisreformen  i\r\nfokus,  med  en  stark  betoning på lokal\r\nnärvaro  och  förankring.  Nu   fokuseras\r\nmycket  av  polisens  organisations-  och\r\nutvecklingsarbete på det  som  kommit att\r\nkallas  en  nationell  polis.  Det  finns\r\nsjälvklart  stora  samordningsvinster att\r\ngöra inom svensk polis.\r\n\r\nDet är angeläget att  betona  vikten av\r\natt    polisen   är   lokalt   förankrad.\r\nMedborgarna     har     ett    berättigat\r\ndemokratiskt krav på inflytande  över den\r\nlokala   polisverksamheten.   Den  lokala\r\npolisen  har  de  bästa förutsättningarna\r\natt  bekämpa  den lokala  brottsligheten.\r\nFör  att detta skall  fungera  måste  den\r\nlokala  polisorganisationen  förfoga över\r\nfrågor     som    resursfördelning    och\r\nprioriteringar.   En   för  långt  driven\r\ncentralisering  av polisen  riskerar  att\r\nbygga   nya  administrativa   hierarkier,\r\nvilket  kan   få  negativa  effekter  för\r\nbrottsbekämpningen.\r\nDet  får  ankomma   på  regeringen  att\r\nbeakta vad vi här anfört  i det fortsatta\r\nutvecklingsarbetet inom polisen.\r\n\r\n4. Samverkan mellan\r\nRikskriminalpolisen och\r\nSäkerhetspolisen (punkt 7)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask (m), Jeppe  Johnsson\r\n(m), Johan Linander  (c)  och  Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen vad\r\nsom  anförs i reservationen om  samverkan\r\nmellan       Rikskriminalpolisen      och\r\nSäkerhetspolisen.     Därmed     bifaller\r\nriksdagen     motionerna    2003/04:Ju292\r\nyrkande 20 och 2003/04:Ju369 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   organiserade    brottsligheten   är\r\ngränslös  och  har  tillgång  till  stora\r\nekonomiska resurser.  För  att  effektivt\r\nkunna  bekämpa  denna brottslighet  måste\r\npolisens resurser hanteras rationellt och\r\nutan    prestige.    Samarbetet    mellan\r\nSäkerhetspolisen  och Rikskriminalpolisen\r\nmåste  förtydligas avseende  organisation\r\noch  ansvar.   Kunskap,   kompetens   och\r\noperativ   förmåga  måste  kunna  nyttjas\r\noptimalt    och     fungera     i     ett\r\ninternationellt perspektiv.\r\n\r\nVi ser positivt på det arbete som pågår\r\nom     organisatorisk    samverkan    och\r\ninformationsflöden                 mellan\r\nRikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen.\r\nVi  menar  dock  att  regeringen måste ta\r\nytterligare  initiativ  för  att  polisen\r\nskall  få  effektiva  verktyg   för   att\r\nbekämpa     den     grova    organiserade\r\nbrottsligheten.\r\nDet bör ankomma på regeringen att vidta\r\nåtgärder  i  enlighet  med   vad  vi  här\r\nanfört.\r\n\r\n5. Sammanslagning av\r\nRikskriminalpolisen och\r\nSäkerhetspolisen (punkt 8)\r\n\r\nav Torkild Strandberg (fp)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom       en       sammanslagning       av\r\nRikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Ju465 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnderlag  finns  nu  för  att  besluta om\r\nSäkerhetspolisens                     och\r\nRikskriminalpolisens      organisatoriska\r\nframtid.    Enligt    vår   mening    bör\r\nSäkerhetspolisen  och Rikskriminalpolisen\r\nfå en gemensam organisatorisk  inramning.\r\nVi menar att detta är en lösning  som ger\r\nbäst möjligheter att lösa de redan  i dag\r\ndelvis gemensamma arbetsuppgifterna.\r\n\r\nDet   får  ankomma  på  regeringen  att\r\nsnarast återkomma  med förslag i enlighet\r\nmed vad vi här anfört.\r\n\r\n6. Polisstyrelserna (punkt 9)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m),  Ragnwi Marcelind\r\n(kd),  Jeppe  Johnsson  (m),   Torkild\r\nStrandberg  (fp), Johan Linander  (c),\r\nCecilia  Magnusson   (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   polisstyrelserna.   Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju333\r\nyrkande   1,  2003/04:Ju334  yrkande   1,\r\n2003/04:Ju369 yrkande 4 och 2003/04:Ju417\r\nyrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att dagens system för styrningen\r\nav polisen  inte i tillräcklig omfattning\r\ntillgodoser medborgarnas berättigade krav\r\npå    inflytande    över    den    lokala\r\npolisverksamheten.   Detta   är  särskilt\r\nbeklagligt eftersom polisen i  grund  och\r\nbotten är till för medborgarna. Tiden får\r\ndärför   anses  mogen  att  nu  utvärdera\r\nstyrsystemet   inom   polisen.  En  sådan\r\nutvärdering  bör  även  avse   frågor  om\r\npolisstyrelsernas  roll  på ett generellt\r\nplan samt vilka befogenheter  dessa skall\r\nha i den framtida polisorganisationen.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\ntillsätta en utredning i enlighet med vad\r\nvi här anfört.\r\n\r\n7. Ökad antagning till\r\npolisutbildningarna (punkt 10)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom       ökad       antagning        till\r\npolisutbildningarna.    Därmed   bifaller\r\nriksdagen        delvis        motionerna\r\n2003/04:Ju230,             2003/04:Ju345,\r\n2003/04:Ju417      yrkande     16     och\r\n2003/04:Ju465 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet   poliser   måste    bli    fler.\r\nRekryteringsbehovet  av  poliser påverkas\r\nockså  av  den relativt höga  medelåldern\r\ninom poliskåren  och  en  förväntad  ökad\r\nrörlighet  bland  främst  yngre  poliser.\r\nKapaciteten   på  polisutbildningarna   i\r\nStockholm, Umeå och Växjö måste utnyttjas\r\nmaximalt  för  att   i   största  möjliga\r\nutsträckning      möta      det     stora\r\nrekryteringsbehovet.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\ntillse  att  befintliga polisutbildningar\r\nutnyttjas  i  enlighet  med  vad  vi  här\r\nanfört.\r\n\r\n8. Ytterligare en polisutbildning\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav  Torkild  Strandberg   (fp),  Johan\r\nLinander (c) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 11 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom    att    inrätta    ytterligare    en\r\npolisutbildning.      Därmed     bifaller\r\nriksdagen     motionerna    2003/04:Ju333\r\nyrkande 17 och  2003/04:Ju465  yrkande  6\r\nsamt     bifaller    delvis    motionerna\r\n2003/04:Ju202, 2003/04:Ju223, 2003/04:\r\nJu239,   2003/04:Ju249,    2003/04:Ju311,\r\n2003/04:Ju319,  2003/04:Ju327  yrkande  2\r\noch 2003/04:Ju338 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet   poliser   måste    bli    fler.\r\nRekryteringsbehovet  av  poliser påverkas\r\nockså  av  den relativt höga  medelåldern\r\ninom poliskåren  och  en  förväntad  ökad\r\nrörlighet bland främst yngre poliser. För\r\natt  klara  rekryteringsbehovet krävs det\r\natt     det    inrättas     en     fjärde\r\npolisutbildning.   Den   bör  placeras  i\r\nnärheten  av  någon  befintlig   högskola\r\neller universitet.\r\n\r\nDet  ankommer  på  regeringen att vidta\r\nerforderliga åtgärder  för att tillgodose\r\nvad vi här anfört.\r\n\r\n9. Polis i glesbygd (punkt 12)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under\r\npunkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  polis  i  glesbygd.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju333 yrkande 14\r\noch    bifaller     delvis     motionerna\r\n2003/04:Ju321  och 2003/04:Ju338  yrkande\r\n1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPolisförsörjningen   i   glesbygdsområden\r\nmåste  förbättras  avsevärt.  Glesbygdens\r\nspeciella  förhållanden   måste   beaktas\r\nbättre   vid   fördelningen  av  polisens\r\nresurser mellan myndigheterna.\r\n\r\nDet ankommer på  regeringen  att  vidta\r\nerforderliga  åtgärder för att tillgodose\r\nvad jag här anfört.\r\n\r\n10.Förkortad utryckningstid på\r\nlandsbygden (punkt 13)\r\n\r\nav  Torkild  Strandberg   (fp),  Johan\r\nLinander (c) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom     förkortad    utryckningstid     på\r\nlandsbygden.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion   2003/04:Ju333   yrkande  15  och\r\nbifaller   delvis   motion  2003/04:Ju364\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt sätt att förbättra polisförsörjningen\r\npå  landsbygden  är att  polismyndigheter\r\nmed  stora  avstånd   har  en  flexiblare\r\nlösning    vad    gäller   arbetsplatsens\r\nlokalisering. Om den  enskilde  polisen i\r\nvissa   avseenden   kan   anses   ha  sin\r\narbetsplats lokaliserad till bostaden kan\r\nutryckningstiden   förmodligen  förkortas\r\navsevärt i dessa delar  av  landet. Detta\r\nmöjliggörs   genom   att   den   enskilde\r\npolismannen  exempelvis  kan  ha material\r\noch  polisbil  i  eller i nära anslutning\r\ntill bostaden.\r\n\r\nDet  ankommer på regeringen  att  vidta\r\nerforderliga  åtgärder för att tillgodose\r\nvad vi här anfört.\r\n\r\n11.Mobila polisteam (punkt 14)\r\n\r\nav Beatrice  Ask  (m),  Jeppe Johnsson\r\n(m),  Torkild  Strandberg (fp),  Johan\r\nLinander  (c), Cecilia  Magnusson  (m)\r\noch Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 14 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  mobila  polisteam.   Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju364 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPå   landsbygden   är   förutsättningarna\r\nannorlunda än i storstäderna vid jour och\r\nberedskap.\r\n\r\nMed  ett bättre utnyttjande  av  modern\r\nteknik och  ett  regelverk  som är bättre\r\nanpassat  till  förhållandena i  glesbygd\r\nkan  polisverksamheten   på   landsbygden\r\nförbättras avsevärt.\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\ninitiera  de  nödvändiga förändringar som\r\nerfordras  för  att   möjliggöra   mobila\r\npolisteam  i  enlighet  med  vad  vi  här\r\nanfört.\r\n\r\n12.Nationella insatsstyrkan\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Jeppe Johnsson\r\n(m) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 16 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom     resurser      till      Nationella\r\ninsatsstyrkan.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:Ju292  yrkande  21 och\r\n2003/04:Ju369 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGrov brottslighet och extrema situationer\r\nkräver  särskilt  kunnande  och resurser.\r\nNationella  insatsstyrkan  är  den  enhet\r\ninom   polisen  som  visat  sig  bemästra\r\nextremt  svåra  uppdrag  och situationer.\r\nDet  är  extra  angeläget att  Nationella\r\ninsatsstyrkan får  de  resurser som krävs\r\nför att målsättningen skall  kunna uppnås\r\noch   kvaliteten  bibehållas.  Nationella\r\ninsatsstyrkans  numerär  bör  därför ökas\r\noch utrustning och material uppdateras.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\ntillse   att   Nationella   insatsstyrkan\r\nprioriteras vid fördelningen  av polisens\r\nresurser.\r\n\r\n13.Kostnader vid regeringsbeslutade\r\nevenemang (punkt 18)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Jeppe Johnsson\r\n(m),  Torkild Strandberg  (fp),  Johan\r\nLinander  (c),  Cecilia  Magnusson (m)\r\noch Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 18 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   kostnader   vid   regeringsbeslutade\r\nevenemang.  Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotion 2003/04:Ju212.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVarken      Rikspolisstyrelsen      eller\r\nPolismyndigheten  i Västra Götaland fick,\r\nsom  Göteborgskommittén   noterar,  några\r\nextra   medel   inför   EU-toppmötet    i\r\nGöteborg.  För  att  polisen  skall kunna\r\nupprätthålla  ordningen  vid stora  sedan\r\nlång  tid i förväg beslutade  arrangemang\r\när  det   viktigt  att  medel  för  detta\r\navsätts   i   budgeten.    De    enskilda\r\npolismyndigheterna  skall inte behöva  ta\r\nfrån sina ordinarie,  redan hårt ansatta,\r\nanslag för att upprätthålla ordningen vid\r\nregeringsbeslutade           arrangemang.\r\nRikspolisstyrelsen   bör   i  stället   i\r\nbudgetprocessen tilldelas särskilda medel\r\nför  sådana  ändamål,  som  sedan   skall\r\ntilldelas    den    eller    de   berörda\r\npolismyndigheterna.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\nbeakta   vad   som   anförts  i  kommande\r\nbudgetarbete.\r\n\r\n14.Prioriterad brottslighet\r\n(punkt 19)\r\n\r\nav Torkild Strandberg  (fp)  och Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under\r\npunkt 19 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   bekämpning  av  människohandel   och\r\nfamiljevåld.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:Ju447 yrkande  3  och\r\n2003/04:Ju479  yrkande  12  och  bifaller\r\ndelvis  motion  2003/04:Ju290  yrkande  3\r\nsamt   avslår  motionerna  2003/04:Ju255,\r\n2003/04:Ju407 och 2003/04:Ju433.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att finansiera en nödvändig nationell\r\naktion   mot    människohandeln    behövs\r\nöronmärkta anslag, dvs. ökade och riktade\r\nresurser  mot  denna typ av brottslighet.\r\nVi anslår 10 miljoner  kronor  mer per år\r\njämfört  med  regeringen  i ett öronmärkt\r\nanslag        för       att       bekämpa\r\nmänniskohandelsbrotten.\r\n\r\nPolismyndigheterna   måste   prioritera\r\nfamiljevåld      och     bl.a.     arbeta\r\nbrottsförebyggande.  Det är också viktigt\r\natt hot- och riskbedömningsmodellen  SARA\r\ninförs    som    standard   vid   landets\r\npolismyndigheter fr.o.m. år 2004.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta\r\nåtgärder   för   att   bekämpningen    av\r\nmänniskohandel       och      familjevåld\r\nprioriteras i enlighet  med  vad  vi  här\r\nanfört.   Vi  ställer  oss  alltså  bakom\r\nmotionerna  Ju447  och Ju479 samt Ju290 i\r\nhär  berörda  delar.  Vad  gäller  övriga\r\nmotioner     delar     vi    majoritetens\r\nuppfattning.\r\n\r\n15.Prioriterad brottslighet\r\n(punkt 19)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under\r\npunkt 19 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom bekämpning  av  brott  mot företagare.\r\nDärmed  bifaller riksdagen delvis  motion\r\n2003/04:Ju407   samt   avslår  motionerna\r\n2003/04:Ju255, 2003/04:Ju290  yrkande  3,\r\n2003/04:Ju433,  2003/04:Ju447  yrkande  3\r\noch 2003/04:Ju479 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPolisen   måste   prioritera   brott  mot\r\nföretagare.  För  att stoppa utvecklingen\r\nmed fler brott mot  företagare och ökande\r\notrygghet  krävs  ett  utökat   samarbete\r\nmellan      olika     myndigheter     och\r\norganisationer    samt   utvecklande   av\r\nverkningsfulla         brottsförebyggande\r\nåtgärder.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta\r\nåtgärder  för att bekämpningen  av  brott\r\nmot företagare prioriteras i enlighet med\r\nvad jag här  anfört.  Det anförda innebär\r\natt jag ställer mig bakom  motion  Ju407.\r\nVad  gäller  övriga  motioner  delar  jag\r\nmajoritetens uppfattning.\r\n\r\n16.Sjöpolisen (punkt 20)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 20 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom Sjöpolisen.  Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis   motionerna   2003/04:Ju274   och\r\n2003/04:Ju333 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder förra  året  fattades  beslut om en\r\nstor  minskning  av sjöpolisverksamheten.\r\nDet  är  bara  i Stockholms-  och  Västra\r\nGötalandsregionen   som   den   typen  av\r\npolisverksamhet   kommer  att  finnas   i\r\nframtiden.\r\n\r\nSjöpolisen   skall    bedriva    allmän\r\npolisiär     verksamhet     och    utgöra\r\nskärgårdens närpolis, bedriva övervakning\r\ni  syfte  att höja säkerheten till  sjöss\r\nsamt utgöra  en  resurs  i sjöräddningen.\r\nSjöpolisen   har   också   en   roll    i\r\ngränsövervakningen.  Samarbetet med andra\r\nmyndigheter,  främst Kustbevakningen  och\r\nkommunal räddningstjänst,  bör utvecklas.\r\nÄven   samarbetet  med  tullen  och   den\r\nvanliga polisen behöver fördjupas.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta\r\nerforderliga  åtgärder för att möjliggöra\r\nen väl fungerande sjöpolisverksamhet.\r\n\r\n17.Särskilda enheter mot\r\nmänniskohandel (punkt 21)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under\r\npunkt 21 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom särskilda  enheter mot människohandel.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Ju348 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHandeln   med    människor    har   vuxit\r\nexplosionsartat  de  senaste  åren,  allt\r\nfler   kvinnor   och   barn   säljs  till\r\nprostitution.  För  att  effektivt  kunna\r\nbekämpa     denna    mycket    allvarliga\r\nbrottslighet         måste        berörda\r\npolismyndigheter få resurser  till  fasta\r\nenheter med specialutbildad personal  som\r\nbekämpar människohandel.\r\n\r\nDet   får  ankomma  på  regeringen  att\r\ntillse att det inrättas särskilda enheter\r\nsom bekämpar  människohandel  i  enlighet\r\nmed vad jag här anfört.\r\n\r\n18.Särskilda drogenheter (punkt 22)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom särskilda drogenheter. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:So345\r\nyrkande 19 och 2003/04:So414 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att    det    skall   finnas\r\nspecialiserade narkotikaenheter  i  varje\r\nlän  och  att  det  i  de större städerna\r\nskall    finnas    gatulangnings-     och\r\nungdomsgrupper   för   att   en  effektiv\r\nverksamhet    skall    kunna   utvecklas.\r\nDessutom bör varje polismyndighet inrätta\r\nsärskilda   enheter   för   att   bekämpa\r\nnarkotika i ungdomsmiljöer.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\ninitiera             en             sådan\r\norganisationsförändring.\r\n\r\n19.Ekobrottsmyndighetens organisation\r\n(punkt 23)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under\r\npunkt 23 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  Ekobrottsmyndighetens   organisation.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Ju411   yrkande  6  och  bifaller\r\ndelvis motion 2003/04:Ju225.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att all  avancerad  ekonomisk\r\nbrottslighet,  innefattande  också  grova\r\nmiljöbrott, kräver operativa insatser  av\r\nsådan  kvalificerad art att det behövs en\r\nenhetlig   och   kraftfull  organisation.\r\nDärför    är    det    nödvändigt     att\r\nEkobrottsmyndighetens       ansvarsområde\r\nförändras så att den kan svara  mot dessa\r\nkrav.  Ekobrottsmyndigheten  bör vara  en\r\ncentral   myndighet   för   hela  landet.\r\nMyndigheten   skall  handlägga  avancerad\r\nekonomisk    brottslighet    och    annan\r\nallvarlig brottslighet  som  kan  kopplas\r\ntill denna, t.ex. grova miljöbrott. Övrig\r\nekonomisk  brottslighet  skall utredas  i\r\nden        lokala        polis-       och\r\nåklagarorganisationen.\r\n\r\nDet bör ankomma på regeringen  att till\r\nriksdagen   återkomma   med  förslag  som\r\ntillgodoser vad jag nu anfört.\r\nDet anförda innebär att jag ställer mig\r\nbakom motion Ju411 i berörd del. Detsamma\r\ngäller i stort motion Ju225  som  har  en\r\nliknande inriktning.\r\n\r\n20.Domstolsverkets ställning\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 24 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  Domstolsverkets   ställning.   Därmed\r\nbifaller   riksdagen   delvis  motionerna\r\n2003/04:K271  yrkande  17,  2003/04:Ju292\r\nyrkande 19, 2003/04:\r\nJu349   yrkande   11   och  2003/04:Ju477\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     anser     att     den     centrala\r\ndomstolsorganisationen  inte bör utformas\r\npå  ett sätt som riskerar  ett  oberoende\r\ndomstolsväsende.       Den      nuvarande\r\nkonstruktionen ger regeringen ett alltför\r\nstarkt  grepp  om domstolsorganisationen.\r\nDet finns därför  skäl  att  överväga  en\r\nannan    ordning.    Om   servicen   till\r\ndomstolarna sköttes utan  att  regeringen\r\nhade  inflytande  över  den skulle  också\r\ndomstolarnas    självständighet     kunna\r\ngaranteras.  I  sammanhanget  vill vi som\r\nett   alternativ   peka   på  det  danska\r\nsystemet  med  en  myndighet  som  ligger\r\nunder   riksdagen   och  vars  verksamhet\r\nregleras i lag. En annan  lösning  skulle\r\nkunna  vara att föra över Domstolsverkets\r\nuppgifter till domstolarna.\r\n\r\nVi  anser   att  regeringen  bör  få  i\r\nuppdrag    att    utreda     frågan    om\r\nDomstolsverkets ställning och  funktion i\r\nförhållande till domstolarna utifrån  vad\r\nvi nu förordat.\r\nDetta  innebär att vi ställer oss bakom\r\nmotionerna K271, Ju292, Ju349 och Ju477 i\r\nhär aktuella delar.\r\n\r\n21.Psykiatrisk vård inom\r\nkriminalvården (punkt 25)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag under\r\npunkt 25 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom behovet av psykiatrisk vård  i anstalt\r\näven för intagna med lindriga störningar.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Ju449 yrkande 5 och avslår motion\r\n2003/04:So637 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTillgång  till  psykiatrisk  vård  för de\r\nintagna   i   anstalt   skall  vara  lika\r\nsjälvklart som vård för fysiska  åkommor.\r\nÄven  de dömda som har en lindrig psykisk\r\nstörning  måste  ges  adekvat vård. Sådan\r\nbehandling  har också betydelse  för  att\r\nförebygga återfall i brott.\r\n\r\nOm kostnadsansvaret för vården av dömda\r\nmed   allvarliga    psykiska   störningar\r\növertas  av  staten  frigörs  resurser  i\r\nlandstingen  till  behandling   av  bl.a.\r\nintagna  med  mindre  allvarliga psykiska\r\nstörningar.\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\nbeakta   vad   jag   nu  anfört  vid  den\r\nfortsatta         beredningen          av\r\nPsykansvarskommitténs betänkande.\r\nDet anförda innebär att jag tillstyrker\r\nmotion  Ju449  i nu behandlad del. Motion\r\nSo637 anser jag  däremot  bör  avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\n22.Psykiatrisk vård inom\r\nkriminalvården (punkt 25)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under\r\npunkt 25 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen beslutar att 20 miljoner kronor\r\nav  anslaget  till  kriminalvården  skall\r\nreserveras  för  psykiatrisk   vård  inom\r\nkriminalvården. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:So637 yrkande 3 och avslår\r\nmotion 2003/04:Ju449 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  stor  andel  av de personer som  döms\r\ntill fängelse har  psykiska  problem.  Om\r\ndessa   problem   inte   behandlas  under\r\nanstaltstiden  ökar risken  för  återfall\r\noch social utslagning efter frigivning.\r\n\r\nDet   behövs   ökade    resurser   till\r\npsykiatrisk        behandling        inom\r\nfängelsesystemets  ram.  Jag anser därför\r\natt 20 miljoner kronor av  anslaget  till\r\nkriminalvården  skall  reserveras för att\r\nstärka   den   psykiatriska   vården   av\r\nfängelsedömda.\r\nDetta  innebär   att   jag  tillstyrker\r\nmotion   So637   i   nu  behandlad   del.\r\nBeträffande motion Ju449  i  nu behandlad\r\ndel delar jag majoritetens uppfattning.\r\n\r\n23.Resurser till frivården (punkt 26)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi  Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 26 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  fördelningen   av   resurser   mellan\r\nanstalts-   och   frivårdsorganisationen.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Ju370  yrkande  12   och   avslår\r\nmotionerna  2003/04:Ju357  yrkande  3 och\r\n2003/04:Ju402 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrivården har under senare år ålagts  ett\r\nantal  nya  uppgifter  och  har  fått ett\r\nstörre  antal klienter, bl.a. till  följd\r\nav olika  påföljdsreformer. Samtidigt har\r\nfrivårdens     klienter     blivit    mer\r\nsvårhanterliga  och andelen klienter  med\r\ndrogproblem  har ökat.  Trots  detta  har\r\nfrivården   inte    tillförts   medel   i\r\ntillräcklig  utsträckning.   Förutom  att\r\nfrivården  behöver  mer  pengar  för  att\r\nklara  sin  uppgift är det också önskvärt\r\natt  frivården   i   större  utsträckning\r\nintegreras med den övriga kriminalvården.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\nbeakta  vad vi nu anfört vid utformningen\r\nav regleringsbrev  för  kriminalvården år\r\n2004.\r\n\r\nDet sagda innebär att vi ställer oss\r\nbakom motion Ju370 i nu behandlad\r\ndel. Beträffande motionerna Ju357\r\noch Ju402 i nu behandlade delar\r\nhar vi däremot samma uppfattning\r\nsom majoriteten.\r\n\r\n\r\n24.    Ökat stöd till KRIS\r\n(punkt 27)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi  Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 27 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   ett   ökat    statligt   stöd   till\r\norganisationen  KRIS.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju272.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKriminellas  revansch i samhället (KRIS),\r\nsom bedriver verksamhet  runt om i landet\r\ni olika lokalföreningar, gör  en stor och\r\nbetydelsefull  insats för att stödja  och\r\nhjälpa fängelsedömda  före, i samband med\r\noch efter frigivning.\r\n\r\nDe resurser KRIS har att tillgå för sin\r\nverksamhet är dock otillräckliga.  Stödet\r\nfrån   bl.a.  Kriminalvårdsstyrelsen  och\r\nkommunerna  är otillräckligt och riskerar\r\natt utebli när  myndigheter  och kommuner\r\nhar        problem        att       klara\r\nverksamhetsbudgeten.\r\nKRIS behöver ett ordentligt  och tryggt\r\nverksamhetsstöd  för att kunna säkra  och\r\nbefästa den verksamhet som bedrivs i dag.\r\nDet måste till ett kontinuerligt statligt\r\nstöd i större utsträckning till KRIS. Det\r\nfår ankomma på regeringen  att beakta vad\r\nvi   nu   anfört   vid  utformningen   av\r\nregleringsbrev för bl.a. kriminalvården.\r\nDet sagda innebär  att  vi  ställer oss\r\nbakom motion Ju272 i nu behandlad del.\r\n\r\n25.Anstalts- och häkteskapacitet\r\n(punkt 28)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Jeppe Johnsson\r\n(m), Torkild Strandberg  (fp), Cecilia\r\nMagnusson (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 28 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  behovet av utökad  anstaltskapacitet.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    delvis\r\nmotionerna   2003/04:Ju370 yrkande 6  och\r\n2003/04:Ju425   yrkande   6  samt  avslår\r\nmotionerna  2003/04:Ju298, 2003/04:Ju353,\r\n2003/04:Ju381 och 2003/04:Ju416 yrkandena\r\n11 och 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBeläggningssituationen     på     landets\r\nanstalter    och   häkten   är   fortsatt\r\nsynnerligen problematisk. Situationen med\r\ni princip 100 % beläggning, två intagna i\r\nsamma cell på  en  del  av våra anstalter\r\noch  häkten  samt  ett stort  antal  s.k.\r\nverkställighetsfall  på  häktena  är inte\r\nacceptabel. Med en så hög beläggning  och\r\nsvårigheter  att placera ut fängelsedömda\r\npå   anstalt  försvåras   kriminalvårdens\r\nuppdrag    att    främja   den   intagnes\r\nanpassning    till    samhället     efter\r\nfrigivningen och att hålla anstalter  och\r\nhäkten  fria  från  droger.  Kvaliteten i\r\nbefintlig kriminalvård eftersätts, vilket\r\nredan  i dag är ett allvarligt  bekymmer.\r\nHärtill    kommer   att   säkerheten   på\r\nanstalterna äventyras.\r\n\r\nDet krävs  en  omfattande  utbyggnad av\r\nkriminalvårdens kapacitet för  att  komma\r\ntill   rätta   med   dessa  problem.  Det\r\nframstår som nödvändigt  att  bygga en ny\r\nstor  sluten anstalt i enlighet  med  vad\r\nKriminalvårdsstyrelsen  framställt i sitt\r\nbudgetunderlag för år 2004.\r\nRegeringen bör snarast vidta kraftfulla\r\nåtgärder  för  att lösa denna  allvarliga\r\nsituation.\r\nDet anförda innebär  att vi ställer oss\r\nbakom  motionerna Ju370 och  Ju425  i  nu\r\nbehandlade   delar.   Motionerna   Ju298,\r\nJu353, Ju381 och Ju416 i behandlade delar\r\nbör däremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n26.Anstalts- och häkteskapacitet\r\n(punkt 28)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under\r\npunkt 28 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening   vad   som   anförs   i\r\nreservationen     om     utbyggnad     av\r\nkriminalvårdens     kapacitet.     Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2003/04:Ju416\r\nyrkandena 11 och 28 och avslår motionerna\r\n2003/04:Ju298,             2003/04:Ju353,\r\n2003/04:Ju370  yrkande  6,  2003/04:Ju381\r\noch 2003/04:Ju425 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPlatsbristen på anstalter och  häkten  är\r\nfortsatt     mycket     hög.     Särskilt\r\nproblematiskt  är  detta på häktena,  med\r\nett  stort antal verkställighetsfall  och\r\nlånga    transporter    som   följd.   På\r\nanstalterna medför den höga  beläggningen\r\nbl.a.   svårigheter   att  splittra   upp\r\ngängbildningar   och   att   hålla   isär\r\nmissbrukare från icke missbrukare.\r\n\r\nDet  krävs  att antalet  anstalts-  och\r\nhäktesplatser ökar  ytterligare  för  att\r\ndessa  problem  skall  kunna  lösas.  Jag\r\nanser    dock    att    utbyggnaden    av\r\nkriminalvårdens  kapacitet  inte  bör ske\r\ngenom att ett nytt storfängelse byggs.  I\r\nstället  bör  de  befintliga  anstalterna\r\nbyggas  om  och till. De flesta anstalter\r\nbör     därvid     göras      om     till\r\nmotivationsanstalter  i  tre  steg.   Det\r\nförsta   steget   bör   innehålla   bl.a.\r\nmotivationsåtgärder,      kontroll     av\r\nförekomsten      av     missbruk     samt\r\nsjälvförvaltning.  I  steg  två bör bl.a.\r\nindividuellt   anpassad  utbildning   och\r\nmöjlighet till arbete ges. Steg tre utgör\r\nett utslussningsboende i nära kontakt med\r\nfamilj, arbetsmarknad och andra nätverk.\r\nDet  får  ankomma   på  regeringen  att\r\nbeakta vad jag nu anfört  vid utformandet\r\nav  regleringsbrev  och andra  riktlinjer\r\ntill Kriminalvårdsstyrelsen.\r\nDetta innebär att jag ställer mig bakom\r\nmotion  Ju416  i  nu  behandlade   delar.\r\nMotionerna Ju298, Ju353, Ju370, Ju381 och\r\nJu425  bör  däremot  i  behandlade  delar\r\navslås av riksdagen.\r\n\r\n27.Kostnadsanalys av kriminalvårdens\r\nplatsbrist (punkt 29)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Jeppe Johnsson\r\n(m),  Torkild Strandberg  (fp),  Johan\r\nLinander  (c),  Cecilia  Magnusson (m)\r\noch Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 29 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  behovet  av  en   kostnadsanalys   av\r\nkriminalvårdens     platsbrist.    Därmed\r\nbifaller  riksdagen motion  2003/04:Ju370\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPlatsbristen   på  anstalter  och  häkten\r\ninnebär    inte   bara    problem    inom\r\nkriminalvårdens  verksamhet.  Det orsakar\r\nockså  merkostnader  för alla myndigheter\r\ninom  rättsväsendet.  Som   exempel   kan\r\nnämnas att polisen måste lägga ned onödig\r\ntid  och  resurser  på  att  leta  lediga\r\narrestplatser   och   att  advokater  och\r\npoliser måste resa långa sträckor för att\r\ngenomföra och delta vid  förhör.  Härtill\r\nkommer       de      mer      långsiktiga\r\nkostnadskonsekvenserna  för  samhället av\r\natt     t.ex.    programverksamhet    och\r\nfrigivningsförberedelser  blir sämre till\r\nföljd  av  den höga beläggningen  och  de\r\nbristande resurserna.\r\n\r\nRegeringen  bör ta ett helhetsgrepp och\r\nlåta genomföra  en  kostnadsanalys av vad\r\nden   höga   beläggningssituationen    på\r\nanstalter    och   häkten   innebär   för\r\nrättsväsendet som helhet.\r\nDet sagda innebär  att  vi  ställer oss\r\nbakom motion Ju370 i nu behandlad del.\r\n\r\n28.Kontroll av narkotika på anstalter\r\noch häkten (punkt 30)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi  Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets  förslag  under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   behovet  av   ökade   insatser   mot\r\nnarkotika på anstalter och häkten. Därmed\r\nbifaller   riksdagen   delvis  motionerna\r\n2003/04:Ju295, 2003/04:Ju316  yrkande  3,\r\n2003/04:Ju370 yrkande 10 och yrkande 11 i\r\ndenna del, 2003/04:Ju416 yrkandena 15, 16\r\noch  18,  2003/04:Ju425 yrkande 4 i denna\r\ndel samt 2003/04:So345 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt angeläget  mål  för kriminalpolitiken\r\nmåste vara att hålla anstalter och häkten\r\nfria  från droger. Pågående  missbruk  på\r\nanstalter och häkten är oacceptabelt. Det\r\nbidrar  till  fortsatt kriminalitet under\r\nfängelsetiden,  våld  och  oro  mellan de\r\nintagna och undergräver deras möjligheter\r\natt  anpassa  sig  till  ett liv i frihet\r\nefter   avtjänat   straff.   Det   behövs\r\nresurser och ökade möjligheter att på ett\r\neffektivt     sätt     kontrollera    att\r\ndrogfriheten  efterlevs.  Urinprovtagning\r\noch andra kontrollåtgärder bör användas i\r\nstörre  utsträckning   än   i   dag   vid\r\nmisstanke om missbruk.\r\n\r\nEffektivare  åtgärder  för  att  stoppa\r\ninförseln  av narkotika på anstalter  och\r\nhäkten måste  också  vidtas. Inpasserande\r\ntill    anstalterna    bör    i    större\r\nutsträckning      kontrolleras      genom\r\nkroppsvisitation.  Vidare  bör en översyn\r\ngöras  av  reglerna  för  permission  och\r\nbesök  vid  fängelserna  samt  hur  dessa\r\nregler  tillämpas.  Narkotikahundar   bör\r\nockså användas i större omfattning än vad\r\nsom sker i dag.\r\nDet   är  också  viktigt  att  en  ökad\r\ndifferentiering   vid   placering  av  de\r\nintagna möjliggörs. Intagna som inte vill\r\nkomma i kontakt med droger  bör få vistas\r\npå drogfria enheter.\r\nVi  delar  den  syn  på hanteringen  av\r\nnarkotikafrågan  inom kriminalvården  som\r\nkommer  till  uttryck   i   här  aktuella\r\nmotioner. Regeringen bör få i uppdrag att\r\nse till att ytterligare förstärka arbetet\r\nmot   narkotika  inom  kriminalvården   i\r\nenlighet med vad vi anfört.\r\nDetta  innebär att vi ställer oss bakom\r\nmotionerna  Ju295,  Ju316,  Ju370, Ju416,\r\nJu425 och So345 i nu behandlade delar.\r\n\r\n29.Besöksrum med glasruta (punkt 31)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi  Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp), Cecilia Magnusson (m)\r\noch Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att  utskottets  förslag  under\r\npunkt 31 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  inrättande   av  besöksrum  med  s.k.\r\nglasruta.   Därmed   bifaller   riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:Ju370  yrkande  11  i\r\ndenna del, 2003/04:Ju416  yrkande  17 och\r\n2003/04:Ju425 yrkande 4 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  stor  del av den narkotika som kommer\r\nin på anstalterna  förs  in  av  anhöriga\r\ntill  de  intagna  i  samband  med besök.\r\nGenom  att inrätta besöksrum i vilka  den\r\nintagne  och  besökaren  hålls  åtskilda,\r\nt.ex. med en glasruta mellan dem,  kan en\r\ndel  av denna införsel stoppas. Härigenom\r\nmöjliggörs  också  besök  i  de  fall det\r\nannars,    på   grund   av   dokumenterat\r\nmissbruk, inte vore möjligt.\r\n\r\nRegeringen      bör     låta     utreda\r\nmöjligheterna  och förutsättningarna  att\r\ninrätta  sådana besöksrum  på  ett  antal\r\nanstalter.  Det  anförda  innebär  att vi\r\ntillstyrker  motionerna Ju370, Ju416  och\r\nJu425 i nu behandlade delar.\r\n\r\n30.Disciplinär påföljd för vägran att\r\nlämna urinprov (punkt 32)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under\r\npunkt 32 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom efterverkningar för intagen som vägrar\r\natt   lämna   urinprov.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:Ju416  yrkande\r\n19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt min mening oacceptabelt att\r\nintagna som vägrar att lämna urinprov får\r\nlindrigare disciplinära  påföljder  än de\r\nsom  konstateras  ha  brukat droger under\r\nanstaltsvistelsen. Det  har nu gått snart\r\ntre    år   sedan   Narkotikakommissionen\r\nuppmärksammade denna brist och nästan två\r\når sedan  regeringen  själv  konstaterade\r\natt denna ordning är otillfredsställande.\r\nTrots detta har ingenting hänt.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att\r\ntillse   att   översynen  av  regelverket\r\nrörande disciplinpåföljder skyndas på och\r\natt bestämmelserna  snarast  ändras i den\r\nriktning jag här angett.\r\nDet anförda innebär att jag ställer mig\r\nbakom motion Ju416 i nu behandlad del.\r\n\r\n31.Missbruksbehandling inom\r\nkriminalvården (punkt 33)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask (m), Jeppe  Johnsson\r\n(m), Torkild Strandberg  (fp), Cecilia\r\nMagnusson (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 33 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom        missbruksbehandling        inom\r\nkriminalvården. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:So345  yrkande 16 och\r\n2003/04:So414  yrkandena  9 och  13  samt\r\navslår motion 2003/04:Ju357 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att möjligheterna  för  intagna\r\natt vara drogfria under anstaltsvistelsen\r\nmåste  förbättras.  Det är mycket viktigt\r\natt  kunna  separera de  intagna  som  är\r\nmotiverade att  sluta  med  sitt missbruk\r\nfrån  dem  som  vill fortsätta missbruka.\r\nDen  höga  beläggningen   på  anstalterna\r\nmedför  problem med att differentiera  de\r\nintagna i  tillräcklig  utsträckning. Det\r\nbehövs   också   större   resurser   till\r\nmotivation och behandling av  missbrukare\r\ninom kriminalvården.\r\n\r\nVi   anser   också  att  kvaliteten   i\r\nmissbruksvården    för    kriminalvårdens\r\nklienter   är  för  låg.  Ett  sätt   att\r\nförbättra vården  för  missbrukare är att\r\nbredda  kompetensen genom  att  upphandla\r\nvårdtjänster   från  privata  vårdgivare.\r\nKriminalvården   bör    därför   i   ökad\r\nutsträckning  upphandla  vårdprogram   av\r\nprivata vårdgivare.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta\r\nde  åtgärder  som erfordras för att uppnå\r\nvad vi nu anfört.\r\nDetta innebär  att vi ställer oss bakom\r\nmotionerna   So345   och   So414   i   nu\r\nbehandlade   delar.  Beträffande   motion\r\nJu357  i  nu  behandlad   del   delar  vi\r\nmajoritetens uppfattning.\r\n\r\n32.      Brottsförebyggande arbete\r\nmot hatbrottslighet (punkt 34)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom    åtgärder    för    att    förebygga\r\nhatbrottslighet.     Därmed      bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Ju445\r\nyrkande 3 och 2003/04:Ju446 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamhället    måste   med   kraft   arbeta\r\nförebyggande   mot    brott   med   bl.a.\r\nrasistiska, nazistiska, antisemitiska och\r\nhomofobiska motiv, s.k.  hatbrott. Det är\r\ninte  acceptabelt  att  människor  skräms\r\ntill tystnad av personer  och grupper som\r\nbegår  sådana  gärningar.  Polisen  måste\r\nförbättra  sitt  arbete  med kartläggning\r\noch  utredning  av brotten.  Här  är  det\r\nviktigt  med  ett  fungerande   samarbete\r\nmellan                    säkerhetspolis,\r\nkriminalunderrättelsetjänst, närpolis och\r\nåklagare. Personer som blir utsatta måste\r\nockså få hjälp och stöd samt tillräckligt\r\nskydd.\r\n\r\nDet  är  också  viktigt  att   förmedla\r\nkunskap   i   samhället  om  bl.a.  olika\r\nideologier  och  att  medvetandegöra  hur\r\nolika   ickedemokratiska   organisationer\r\narbetar.   Det   är  vidare  viktigt  att\r\nsamhället använder  sig av bra strategier\r\nför att motverka att ungdomar lockas in i\r\nsådana organisationer.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta\r\nerforderliga åtgärder  med  anledning  av\r\nvad vi nu anfört.\r\n\r\nDetta innebär att vi ställer oss\r\nbakom motionerna Ju445 och Ju446 i\r\nnu behandlade delar.\r\n\r\n\r\n33.    Verksamhetsmål (punkt 35)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom                Brottsoffermyndighetens\r\nverksamhetsmål. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Ju453 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEffektivitet, snabbhet  och  hög kvalitet\r\nvid  handläggningen av brottsskadeärenden\r\när  nödvändigt   för  att  garantera  det\r\nenskilda    brottsoffrets    rätt    till\r\nersättning och  behov  av  trygghet.  Som\r\nbrottsoffer  kan det upplevas som väldigt\r\njobbigt att behöva  vänta  på  besked  om\r\nersättning.  Jag  är  därför kritisk till\r\natt regeringen under senare  år har sänkt\r\nkraven  avseende handläggningstiden.  Jag\r\nförordar  en  återgång  till det tidigare\r\nkravet  på  att  70  %  av  ärendena   om\r\nbrottsskadeersättning   skall  handläggas\r\ninom tre månader.\r\n\r\nDet anförda innebär att jag tillstyrker\r\nmotion Ju453 i här behandlad del.\r\n\r\n34.Tillskott till Brottsofferfonden\r\ngenom avdrag på ersättningen till\r\nintagen i kriminalvårdsanstalt\r\n(punkt 36)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask (m), Jeppe  Johnsson\r\n(m), Torkild Strandberg  (fp), Cecilia\r\nMagnusson (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 36 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom tillskott till Brottsofferfonden genom\r\navdrag  på ersättningen  till  intagen  i\r\nkriminalvårdsanstalt.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Ju394 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi      anser      att      intagna     i\r\nkriminalvårdsanstalt skall vara  med  och\r\nfinansiera  Brottsofferfonden,  såsom var\r\nfallet när fonden inrättades. Eftersom de\r\nintagnas  ersättning har höjts finns  det\r\nanledning att  åter  ta upp frågan om att\r\ninföra  ett 20-procentigt  avdrag  på  de\r\nintagnas   ersättning.   Avdraget   skall\r\nframgå  av  de intagnas lönebesked då det\r\nfinns en betydelsefull pedagogisk poäng i\r\natt den dömde  regelbundet påminns om att\r\nhan betalar till  Brottsofferfonden.  Att\r\ninföra   denna   ordning   skulle   också\r\ninnebära   en   naturlig   fokusering  på\r\nbrottsoffrens  situation. Regeringen  bör\r\nsnarast vidta de  åtgärder  som krävs för\r\natt    uppnå    den   ordning   som   här\r\nförespråkas.\r\n\r\nDe medel som flyter in från de intagnas\r\nersättning skall  i  sin helhet tillföras\r\nBrottsofferfonden.\r\nDet anförda innebär  att vi ställer oss\r\nbakom motion Ju394 i nu behandlad del.\r\n\r\n35.Stöd från Brottsofferfonden m.m.\r\n(punkt 37)\r\n\r\nav  Torkild  Strandberg   (fp),  Johan\r\nLinander (c) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 37 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom stöd ur Brottsofferfonden  m.m. Därmed\r\nbifaller   riksdagen   delvis  motionerna\r\n2003/04:Ju234, 2003/04:Ju317  yrkandena 2\r\noch   3,  2003/04:Ju348  yrkande  5   och\r\n2003/04:Ju363 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet arbete  med brottsoffer som utförs av\r\nideella organisationer  bör uppmärksammas\r\noch   stärkas.   För   att   vittnesstöd,\r\nbrottsofferjourer    och    det    lokala\r\nbrottsförebyggande  arbetet skall fungera\r\nlångsiktigt krävs ett  statligt stöd till\r\nfrivilligorganisationernas   arbete.  Den\r\nsom  t.ex.  ställer  upp  som vittnesstöd\r\nmåste ges skälig ersättning, i varje fall\r\nbör     ersättningen     täcka     dennes\r\nomkostnader.      Om      stödet     till\r\nfrivilligorganisationerna  minskar  finns\r\nen  risk för att målet om att  det  skall\r\nfinnas     vittnesstödsverksamhet     vid\r\nsamtliga  tingsrätter  och hovrätter inte\r\nkan nås. Regeringen bör ges i uppdrag att\r\nvidta åtgärder i enlighet  med  vad vi nu\r\nanfört. Det sagda innebär att vi  i stort\r\ntillstyrker   motionerna   Ju234,  Ju317,\r\nJu348 och Ju363 i nu berörda delar.\r\n\r\n\r\n36.Självrisk vid utbetalning av\r\nbrottsskadeersättning (punkt 38)\r\n\r\nav Torkild Strandberg (fp)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under\r\npunkt   38  borde  ha  följande  lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   avskaffande    av    självrisk   för\r\nbrottskadeersättning.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:Ju444  yrkande\r\n10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  orimligt  med   ett  avdrag  för\r\nsjälvriskbelopp vid brottsskadeersättning\r\nför   personskador  och  kränkning.   Den\r\nundantagsmöjlighet  som finns för de fall\r\ndär  det  föreligger särskilda  skäl  att\r\ninte  avräkna  något  självriskbelopp  är\r\ninte tillräcklig.  Avdraget för självrisk\r\ninnebär att brottsoffret  kan  komma  att\r\nkänna    sig   kränkt   ännu   en   gång.\r\nBestämmelsen  om avdrag för självrisk bör\r\ndärför avskaffas.\r\n\r\nRegeringen   bör   vidta   åtgärder   i\r\nenlighet med det  nu  anförda.  Det sagda\r\ninnebär att vi tillstyrker motion Ju444 i\r\ndenna del.\r\n\r\n37.Brottskadeersättning för sakskada\r\n(punkt 39)\r\n\r\nav   Torkild  Strandberg  (fp),  Johan\r\nLinander (c) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under\r\npunkt   39  borde  ha  följande  lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   en  utvärdering   av   reglerna   om\r\nbrottsskadeersättning    för    sakskada.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:L318 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    är   i   dag   svårt   för   flera\r\nsmåföretagare att teckna försäkringar. Om\r\nföretagaren     utsätts     för     t.ex.\r\nskadegörelse eller inbrott kan det därför\r\nvara  svårt  att  få  ersättning  för  de\r\nskador  som  företagaren drabbas av. Även\r\nom  brottet  klaras   upp   saknar   ofta\r\ngärningsmannen   möjlighet   att   betala\r\neventuellt skadestånd. Möjligheterna  att\r\nfå brottsskadeersättning för sakskador är\r\nsmå.     Brottskadelagens    regler    om\r\nersättning    för   sakskador   tillämpas\r\nsällan. Mot denna  bakgrund  anser vi att\r\nen   utvärdering   av   brottsskadelagens\r\nbestämmelser   rörande   sakskador    och\r\ntillämpningen av dessa bör genomföras.\r\n\r\nRegeringen  bör  ges i uppdrag att göra\r\nen  översyn  av  reglerna.   Det  anförda\r\ninnebär  att vi ställer oss bakom  motion\r\nL318 i denna del.\r\n\r\n38.Förskott på brottskadeersättning\r\n(punkt 41)\r\n\r\nav  Ragnwi   Marcelind  (kd),  Torkild\r\nStrandberg (fp),  Johan  Linander  (c)\r\noch Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under\r\npunkt   41  borde  ha  följande  lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  förskott   på  brottsskadeersättning.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    delvis\r\nmotionerna   2003/04:Ju363   yrkande   1,\r\n2003/04:Ju404,  2003/04:Ju453  yrkande 13\r\noch 2003/04:Ju479 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMålet för politiken på brottsofferområdet\r\nmåste vara att människor som drabbats  av\r\nbrott skall erhålla all den hjälp och det\r\nstöd de behöver för att kunna återgå till\r\nett  normalt  liv.  En  viktig  aspekt är\r\ndärvid    den    ekonomiska.    Det    är\r\nprincipiellt    viktigt   att   förövaren\r\ngottgör brottsoffret  ekonomiskt  för det\r\nlidande   och   den   förlust  som  denne\r\nåsamkats.  Det är dock inte  rimligt  att\r\nbrottsoffret  skall löpa risk att på nytt\r\nskymfas av brottslingen  genom  utebliven\r\nbetalning.  Inte  heller bör brottsoffret\r\nbehöva vänta så lång  tid  på  att  få ut\r\nbrottsskadeersättning som ofta är fallet.\r\nVi anser att regeringen bör ges i uppdrag\r\natt  tillsätta  en  utredning med uppdrag\r\natt se över möjligheten  att  staten, vid\r\nskadestånd    på    grund    av    brott,\r\nförskotterar       skadeståndet      till\r\nbrottsoffret.  Det förhållandet  att  det\r\ninom EU pågår ansträngningar  att få till\r\nstånd    gemensamma    minimibestämmelser\r\nrörande    statlig    ersättning     till\r\nbrottsoffer  utgör  inte skäl att avvakta\r\nmed  frågan.  Genom  att   en   utredning\r\ntillsätts  snarast finns det en möjlighet\r\natt  riksdagen   kan   anta   en  ny  lag\r\nsamtidigt     som     riksdagen     antar\r\nrambeslutet.\r\n\r\nDet anförda innebär att vi ställer  oss\r\nbakom  motionerna Ju363, Ju404, Ju453 och\r\nJu479  i berörda delar.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n1. Anslag under utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet (punkt 2)\r\n\r\nav Beatrice  Ask  (m),  Jeppe Johnsson\r\n(m) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nVårt  moderata  budgetalternativ   -  med\r\nförslag          till         utgiftstak,\r\nanslagsfördelning,     skatteförändringar\r\nsamt  finanspolitiska ramverk  skall  ses\r\nsom en  helhet där inte någon eller några\r\ndelar  kan   brytas   ut   och  behandlas\r\nisolerat   från   de   andra.  Riksdagens\r\nmajoritet beslutade den  19 november 2003\r\nom  ramar för de olika utgiftsområdena  i\r\nenlighet  med  finansutskottets  förslag,\r\noch majoriteten har därmed valt en  annan\r\ninriktning   av   politiken   än  den  vi\r\nförordat. Vi deltar därför inte  i det nu\r\naktuella  beslutet  om  anslagsfördelning\r\ninom  utgiftsområde  4.  I  det  följande\r\nredovisas    i   korthet   det   moderata\r\nalternativet.\r\n\r\nDet     övergripande      målet     för\r\nrättsväsendet är människors rättssäkerhet\r\noch   rättstrygghet.   Kriminalpolitikens\r\nsyfte  är  att minska brottsligheten  och\r\nöka människors  trygghet.  För  att uppnå\r\ndetta måste rättsväsendet ha resurser för\r\natt  kunna  fullgöra  sina uppgifter  och\r\ntillgodose medborgarnas berättigade krav.\r\nMänniskors  tilltro  till   att  staten\r\nförmår  upprätthålla lag och ordning  har\r\nemellertid  successivt  försvagats  i och\r\nmed  att  de  rättsvårdande myndigheterna\r\ninte längre klarar  av  att fullgöra sina\r\nuppgifter  på  ett  godtagbart  sätt.  En\r\nbidragande   orsak  till   den   negativa\r\nutvecklingen är  myndigheternas  uppdämda\r\nbehov       av      personalförstärkning,\r\nkompetensutveckling och vidareutbildning.\r\nEn  ansvarsfull  kriminalpolitik  måste\r\nbygga   på   att   rättsstaten   besitter\r\ntillräcklig  slagkraft  för  att klara av\r\nsina  grundläggande  uppgifter.  För  att\r\nbryta  den  negativa  utvecklingen  krävs\r\nresurstillskott    som    möjliggör    en\r\nintensifierad        satsning        från\r\nrättsväsendets  myndigheter.  Vi föreslog\r\ndärför att rättsväsendet skulle tillföras\r\n983 miljoner kronor mer under år  2004 än\r\nvad  riksdagen nu beslutat om, varav  700\r\nmiljoner    kronor    skulle    tillföras\r\npolisorganisationen.\r\nEnligt  vår  mening är rättsväsendet  i\r\nstort behov av både  personalförstärkning\r\noch  kvalitetshöjande  åtgärder  inom  de\r\nolika  myndigheternas verksamhetsområden.\r\nVidare behöver  kraven på gott ledarskap,\r\neffektivt      resursutnyttjande      och\r\nresultatuppföljning skärpas. Vårt förslag\r\ninnebär en kraftfull  satsning  på modern\r\nteknik,      kompetensutveckling      och\r\nvidareutbildning    inom   rättsväsendets\r\nmyndigheter samtidigt  som  det  uppdämda\r\nbehovet     av     personalförstärkningar\r\ntillgodoses.\r\nVårt  budgetalternativ   bygger  på  en\r\nhelhetssyn   där   medel  finns  så   att\r\nrättskedjans alla led  kan fungera. Medel\r\nbehövs   inom   polisen   för   en   ökad\r\nrekrytering  av  poliser  och   av  civil\r\npersonal.      Vidare      måste      nya\r\npersonalgrupper    rekryteras   för   att\r\nfrigöra uniformerad  personal  till yttre\r\ntjänst. Även inom Säkerhetspolisen behövs\r\nytterligare resurser då det finns  en rad\r\nutmaningar   som   måste   mötas,   bl.a.\r\naktiviteter     hos     flera     extrema\r\ngrupperingar   samt   ett  behov  av  att\r\nförstärka säkerhetsskyddet.  Satsningarna\r\npå polisen medför ett ökat resursbehov  i\r\nsenare  led  av  rättskedjan,  bl.a. inom\r\nåklagarorganisationen där behov  finns av\r\npersonalförstärkningar  samt fortbildning\r\ni  t.ex. användandet av moderna  tekniska\r\nhjälpmedel.      Vår      satsning     på\r\ndomstolsväsendet        innebär       att\r\nförändringsarbetet  inom domstolsväsendet\r\nkan      fortgå      utan     vidhängande\r\nbesparingskrav.     Reformeringen      av\r\ndomstolarna   får  inte  göras  till  ett\r\nkostnadsbesparingsprojekt    utan   måste\r\nbaseras  på en långsiktig vision  av  ett\r\nrättssäkert        och       tillgängligt\r\ndomstolsväsende. Vi satsar också resurser\r\npå kriminalvården för  att  det skall bli\r\nmöjligt  att  öka  antalet  platser  inom\r\nkriminalvården samtidigt som innehållet i\r\nprogramverksamheten    kan    förbättras.\r\nUtrymme  skapas  även för kriminalvårdens\r\növertagande av institutionsvården av unga\r\nlagöverträdare.  Vi   kan   däremot  inte\r\nställa oss bakom regeringens  satsning på\r\nBrottsförebyggande rådet utan föreslår en\r\nminskning  på  det  anslaget. Enligt  vår\r\nmening    måste   den   kriminalpolitiska\r\nforskningen  bli  mer objektiv och ges en\r\ntydligare akademisk frihet.\r\nSammantaget  föreslog   vi   sålunda  i\r\nutskottets  yttrande till finansutskottet\r\natt utgiftsramen  för  rättsväsendet  för\r\nnästa   budgetår   skulle  tillföras  983\r\nmiljoner kronor mer  än  vad riksdagen nu\r\nbeslutat om. Detta hade gett  utrymme för\r\nde  anslagsökningar  vi  i  detta  ärende\r\nföreslagit i motion Ju462.\r\n\r\n2. Anslag under utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet (punkt 2)\r\n\r\nav  Torkild  Strandberg (fp) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nSvenskt  rättsväsende  står  under  stark\r\npress. Samtliga rättsvårdande myndigheter\r\nuppvisar     allvarliga     brister     i\r\nmåluppfyllelsen.  Ökat  grövre  våld, låg\r\nuppklaringsprocent    av    brott,   ökad\r\nnarkotikaanvändning   och  en  ineffektiv\r\nkriminalvård    skapar    otrygghet     i\r\nsamhället.  Detta  påverkar  medborgarnas\r\ntilltro  till  demokratins  förmåga   att\r\nskapa grundläggande rättstrygghet.\r\n\r\nFolkpartiet   liberalerna  vill  se  en\r\nförändrad  attityd   till  rättsväsendet.\r\nRättstryggheten     måste     öka     och\r\nrättssäkerheten stärkas.  Det  är  därför\r\nviktigt  att  kampen  mot  brottsligheten\r\nförbättras      samtidigt      som     de\r\nbrottsförebyggande  insatserna  ges   ett\r\nstörre  utrymme. Det är också viktigt att\r\nkraftfulla  åtgärder sätts in mot dem som\r\nfaktiskt begår  brott. För att åstadkomma\r\ndetta  krävs  det  förändringar  när  det\r\ngäller        politiskt        ledarskap,\r\nmyndigheternas  organisation  och,   inte\r\nminst,       långsiktiga       ekonomiska\r\nförutsättningar.   Mot   den   bakgrunden\r\nföreslog   vi  att  rättsväsendet  skulle\r\ntillföras 1 004 miljoner kronor mer under\r\når 2004 än vad riksdagen nu beslutat om.\r\nVårt förslag  möjliggör en förstärkning\r\nav      såväl      polisväsendet      och\r\nåklagarorganisationen                 som\r\ndomstolsväsendet och kriminalvården. Inom\r\npolisorganisationen  innebär vår satsning\r\natt fler civilanställda  och  poliser kan\r\nanställas.   Detta  innebär  att  antalet\r\npoliser  som  utför  renodlade  polisiära\r\nuppgifter   kan   bli   fler   samt   att\r\nsatsningen på närpolisen  kan  fortsätta.\r\nVi avsätter också medel för att förbättra\r\nledarskapsutbildningen inom polisen  samt\r\nför  att förstärka de enheter som arbetar\r\nmed hatbrott,  våld  mot kvinnor och barn\r\nsamt  narkotikabrott  och   andra   grova\r\nbrott.    Inom    Säkerhetspolisen    bör\r\nytterligare   resurser   satsas   på  att\r\nförbättra      hotbildsanalyserna     och\r\nförstärka livvaktsskyddet.  Vår  satsning\r\npå åklagarorganisationen bör användas för\r\natt  komma  till  rätta  med  bristen  på\r\nåklagare  samt  för att öka möjligheterna\r\ntill  utbildning och  specialisering.  De\r\nsatsningar   vi   gör   på   polis-   och\r\nåklagarorganisationerna    innebär    att\r\nytterligare  resurser  måste avsättas för\r\ndomstolsväsendet. Det är  viktigt  att de\r\nfärdigutredda  brotten  kan  avgöras inom\r\nrimlig  tid och på ett rättssäkert  sätt.\r\nDet är också  viktigt att moderniseringen\r\nav  domstolsväsendet   fortsätter  liksom\r\nrenodlingen   av   domaruppgifter.   Inom\r\nkriminalvården bör vår  satsning användas\r\nför   att   inrätta   fler  häktes-   och\r\nanstaltsplatser,                förbättra\r\nbehandlingsverksamheten samt att sätta in\r\nytterligare  insatser  mot narkotikan  på\r\nanstalterna.   Viktigt   är   också   att\r\nkriminalvårdens arbete med  att förebygga\r\nåterfall  i  brott  fortsätter.  För  att\r\nförstärka rättssäkerheten för medborgarna\r\nmåste   också  rättshjälpen   förstärkas;\r\nrättvisan  får  inte  bli ett privilegium\r\nför   dem   med   ekonomiska    resurser.\r\nSamhället har ett ansvar att se till  att\r\nalla  medborgare  har  möjlighet att söka\r\nsin rätt.\r\nSammantaget  föreslog  vi   sålunda   i\r\nutskottets  yttrande till finansutskottet\r\natt utgiftsramen  för  rättsväsendet  för\r\nnästa  budgetår  skulle  tillföras  1 004\r\nmiljoner  kronor mer än vad riksdagen  nu\r\nbeslutat  om.   Vårt  förslag  hade  gett\r\nutrymme för de anslagsökningar vi i detta\r\närende föreslagit  i motionerna Ju466 och\r\nFi240.\r\n\r\n3. Anslag under utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet (punkt 2)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nEn fungerande rättsordning  är  oumbärlig\r\nför   ett  gott  samhälle.  Rättsväsendet\r\nmåste  utvecklas  så  att  det  kan  möta\r\nmorgondagens  behov och påfrestningar och\r\ngarantera medborgarna rättstrygghet i ett\r\ninternationaliserat  samhälle. I ett gott\r\nsamhälle överförs de demokratiska värdena\r\noch  värderingarna från  generation  till\r\ngeneration.     Utan     dessa     kommer\r\nrelationerna  mellan  människor  inte att\r\nfungera   i  vardagslivet.  Tilliten  och\r\nförtroendet måste utgå från att respekten\r\nför  varje  människas   unika   värde  är\r\ninförlivad    hos    varje   medmänniska.\r\nRättsstatens uppgift är att ge en ram för\r\ndessa värden. Den skall  syfta  till  att\r\nskapa   en  samlevnad  med  trygghet  och\r\nrespekt  mellan   människor   och  bidrar\r\ndärmed   också   till   att  upprätthålla\r\nsamhällets grundvärden.\r\n\r\nNedskärningarna inom rättsväsendet  har\r\nnu gått så långt att frågan är berättigad\r\nom   rättsväsendet   förmår   fylla   sin\r\nuppgift.    Enligt   min   mening   måste\r\nrättsväsendet  ha  så stora resurser till\r\nsitt förfogande att  det  är  möjligt att\r\ngarantera  alla  medborgare säkerhet  och\r\ntrygghet. Mot den bakgrunden föreslog jag\r\natt rättsväsendet  skulle  tillföras  500\r\nmiljoner  kronor mer under år 2004 än vad\r\nriksdagen nu beslutat om.\r\nMitt förslag  innebär  en  satsning  på\r\nytterligare          platser          vid\r\npolisutbildningarna   samt  fler  poliser\r\ninom polisorganisationen. Genom att satsa\r\npå  civilanställd personal  inom  polisen\r\nfrigörs  också polisresurser för att inte\r\nbara    bekämpa     den     allvarligaste\r\nbrottsligheten         utan         också\r\nvardagsbrottsligheten    samt   för   att\r\nutveckla  närpolisen.  Ytterligare  medel\r\nmåste   även  satsas  på  att   förbättra\r\narbetsmiljön  inom  polisen  samt  på att\r\nförbättra   polisens   utrustning,  t.ex.\r\nutveckla  alternativa vapen  och  inrätta\r\nett      modernt       och      effektivt\r\nradiokommunikationssystem.  Satsningen på\r\nåklagarväsendet   gör  det  möjligt   att\r\nanställa  specialåklagare  för  ekobrott,\r\nmiljöbrott  och  mängdbrott samtidigt som\r\ndet internationella  samarbetet  kan öka.\r\nEtt rättssamhälle kräver också fungerande\r\ndomstolar.    Medborgarperspektivet   med\r\ntyngdpunkt  på tillgänglighet  och  lokal\r\nförankring är  viktiga  aspekter, även om\r\nen  organisation  som  tillgodoser  dessa\r\nkrav  kostar  något mer. I  mitt  förslag\r\nryms  sådana kostnader.  När  det  gäller\r\nkriminalvården  avsätter  jag  medel  för\r\nbl.a.  en satsning på personalutbildning,\r\nförbättring  av  programverksamheten  och\r\nskärpt  narkotikakontroll på anstalterna.\r\nSatsningar  måste  också  göras  för  att\r\ninrätta   fler  häktesplatser.  Slutligen\r\nryms i mitt  budgetförslag extra resurser\r\ntill      anslaget       Bidrag      till\r\nbrottsförebyggande arbete. Denna satsning\r\nskall användas dels till arbetet  med att\r\nbygga   bort  brott  och  skapa  tryggare\r\nmiljöer för  medborgarna,  dels  till det\r\nlokala brottsförebyggande arbetet  ute  i\r\nkommunerna.    Viktigt   i   det   lokala\r\nbrottsförebyggande    arbetet    är    en\r\nförändrad  brottsförebyggande  strategi i\r\nsyfte  att systematiskt, långsiktigt  och\r\nmed    stor    tydlighet    arbeta    med\r\ninformationsinsatser        för       att\r\nmedvetandegöra  föräldrar och  andra  som\r\nhar     tillsyn     över      barn     om\r\nvärdeöverföringens betydelse.\r\nKristdemokraterna  har  i  parti-   och\r\nkommittémotioner    förordat   en   annan\r\ninriktning  av  den ekonomiska  politiken\r\noch   budgetpolitiken    än    den    som\r\nSocialdemokraterna  och  dess stödpartier\r\nföreslår.  Därför  har  jag i  utskottets\r\nyttrande till finansutskottet  föreslagit\r\natt  utgiftsramen  för rättsväsendet  för\r\nnästa  budgetår  skulle   tillföras   500\r\nmiljoner  kronor  mer än vad riksdagen nu\r\nbeslutat om. Detta  hade gett utrymme för\r\nde  anslagsökningar jag  i  detta  ärende\r\nföreslagit i motion Ju476.\r\n\r\n4. Anslag under utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet (punkt 2)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nI  ett   demokratiskt   samhälle  är  det\r\nväsentligt att människor  känner  tilltro\r\ntill     och     har    förtroende    för\r\nrättsväsendet. Att skydda medborgarna mot\r\nvåld  och  övergrepp  och  att  garantera\r\nindividens rättssäkerhet är avgörande för\r\ntilltron till  systemet. En av samhällets\r\nhörnstenar,  kanske  den  viktigaste,  är\r\nsåledes att garantera  människor säkerhet\r\noch  trygghet.  Rättssäkerheten  är  helt\r\nenkelt  en väsentlig  del  av  människors\r\nlivskvalitet.    Samhället   får   aldrig\r\nacceptera en utveckling där den enskildes\r\nrättssäkerhet och  rättstrygghet sätts på\r\nspel.\r\n\r\nEn av rättsstatens viktigaste uppgifter\r\när  att forma gemensamma  spelregler  och\r\nsäkra  att  de  efterlevs.  Närhet mellan\r\nmedborgarna    och    de    rättsvårdande\r\nmyndigheterna  är  viktig för att  tillit\r\nskall kunna skapas.  En  förutsättning är\r\natt rättsväsendets myndigheter  finns  på\r\nett rimligt avstånd i hela landet.\r\nFörtroendet  för  rättsväsendet grundas\r\npå  att  det  fungerar  snabbt,  har  hög\r\nkvalitet   samt   att   det  finns   nära\r\ntillgängligt.         Därför        måste\r\npolisutryckningarna nå  fram  inom skälig\r\ntid      och      handläggnings-      och\r\nutredningstiderna   vara   så  korta  som\r\nmöjligt.  Brott  måste  betydligt  oftare\r\nleda till lagföring än vad  som är fallet\r\ni  dag.  Det  är också viktigt att  tiden\r\nfrån          brottsanmälan          till\r\nkriminalvårdspåföljd   förkortas.  Enligt\r\nCenterpartiet   måste   alla   medborgare\r\ntillförsäkras   rätten  till   en   trygg\r\ntillvaro på lika villkor.\r\nMot  den bakgrunden  föreslog  jag  att\r\nrättsväsendet    skulle   tillföras   500\r\nmiljoner kronor mer  under år 2004 än vad\r\nriksdagen beslutat om.\r\nMitt  förslag  innebär   att  det  blir\r\nmöjligt  att  förstärka  polisen  både  i\r\nstorstäderna och på landsbygden  samt att\r\ngenomföra  satsningar på närpolisen.  Med\r\nfler närpoliser  kan  polisens  arbete  i\r\nhögre  grad  utformas  efter lokala behov\r\noch  förutsättningar. Det  innebär  också\r\natt polisen  kan  öka  sin civilanställda\r\npersonal,  vilket  skulle  möjliggöra  en\r\neffektivisering inom  polisorganisationen\r\noch   att   mer   resurser  frigörs   för\r\nrenodlade polisiära  arbetsuppgifter.  En\r\nsatsning        görs       också       på\r\nåklagarorganisationen    i    syfte   att\r\nförbättra   arbetssituationen   för    de\r\nanställda          samt         förbättra\r\nlagföringsprocessen. Ekobrottsmyndigheten\r\nmåste    koncentrera    sin    verksamhet\r\nsamtidigt    som    ekobrottsbekämpningen\r\nförbättras,  särskilt   det  förebyggande\r\narbetet   mot   ekobrott.  Mitt   förslag\r\ninnebär   också   en    förstärkning   av\r\nkriminalvården så att den  kan  verka för\r\natt intagna ges förutsättningar att efter\r\nverkställigheten leva ett laglydigt  liv.\r\nHärigenom                         minskar\r\nåterfallsbrottsligheten.      Utbildning,\r\narbetsträning          och         social\r\nfärdighetsträning   skall   erbjudas   de\r\nintagna i större omfattning  än  vad  som\r\nsker     i    dag.    Behandlings-    och\r\nrehabiliteringsinstanserna  för  psykiskt\r\nsjuka,        sexualförbrytare        och\r\ndrogmissbrukare  måste  också förbättras.\r\nIntagna  med  svåra  psykiska  störningar\r\nmåste  kunna  placeras på  specialenheter\r\ndär de kan få lika  bra  psykiatrisk vård\r\nsom    det   ges   på   rättspsykiatriska\r\nkliniker. Slutligen är det nödvändigt att\r\nkriminalvården satsar på ett utökat antal\r\nplatser  i häkten och anstalter samt fler\r\noch mindre enheter.\r\nSammantaget   föreslog  jag  sålunda  i\r\nutskottets yttrande  till finansutskottet\r\natt  utgiftsramen  för rättsväsendet  för\r\nnästa  budgetår  skulle   tillföras   500\r\nmiljoner  kronor  mer  än  vad  riksdagen\r\nbeslutade  om.  Mitt  förslag  hade  gett\r\nutrymme  för  de  anslagsökningar  jag  i\r\ndetta ärende föreslagit i motion Ju442.\r\n\r\n5. Kompetens- och bemötandefrågor\r\ninom rättsväsendet (punkt 3)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind\r\n(kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c),\r\nCecilia   Magnusson  (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nDet är angeläget  att  all  personal inom\r\nrättsväsendets  myndigheter  har  en  hög\r\nkompetens    i   alla   de   frågor   och\r\nföreteelser som  de  som  företrädare för\r\nmyndigheten kommer i kontakt med. Även om\r\ndet   görs   mycket  inom  rättsväsendets\r\nmyndigheter  för   att  höja  kompetensen\r\nbland  personalen  återstår   enligt  vår\r\nmening ändå mycket att göra.\r\n\r\nSom  exempel på områden där kompetensen\r\npå  olika   sätt  bör  höjas  kan  nämnas\r\nföljande.  Barnkompetensen   måste   öka,\r\nbl.a. vad gäller hur barn som utsatts för\r\nvåld  och  sexuella  övergrepp respektive\r\nbevittnat  våld  i  hemmet  påverkas  och\r\nreagerar och hur polisförhör med barn bör\r\ngenomföras.   Också  i  familjemålen   om\r\nvårdnad,  boende   och   umgänge   behövs\r\ninsatser.    Vidare   måste   kunskaperna\r\nrörande våld och  sexuella  övergrepp mot\r\nkvinnor  öka  såväl  inom polisen  som  i\r\ndomstolarna.   Kompetensen    beträffande\r\nbekämpande av människohandel för sexuella\r\nändamål måste också höjas. Den kulturella\r\nkompetensen  är i många fall otillräcklig\r\ninom rättsväsendet.  Det  är t.ex. mycket\r\nviktigt att polisens förmåga  att  utreda\r\nbrott mot invandrarkvinnor ökar samt  att\r\npolisen  blir  bättre  på  att  informera\r\nkvinnorna  om  deras  rättigheter  i  det\r\nsvenska  samhället.  Även kunskaperna  om\r\ns.k.  hatbrott,  dvs.  brott   med  bl.a.\r\nrasistiska,     främlingsfientliga    och\r\nhomofobiska  motiv,   måste   förbättras.\r\nKompetensen   rörande  våld  i  samkönade\r\nrelationer   måste    öka    liksom    om\r\nsituationen  för homosexuella, bisexuella\r\noch transpersoner.  Även kompetensen inom\r\nmiljöbrottsbekämpning    och    djurskydd\r\nbehöver höjas.\r\nKompetensen   inom   specialistområdena\r\nbehöver också kvalitetssäkras,  bl.a. för\r\natt   kunna   säkerställa   en  likvärdig\r\nkompetens       och       kvalitet      i\r\nutredningsarbetet     av    svåra     och\r\nkomplicerade   brott.   För   att   kunna\r\nbetecknas   som   specialist   måste   de\r\nanställda    ha   en   minsta    gemensam\r\nsakkompetens. Av rättssäkerhetsskäl måste\r\nkompetensen också vara lika i hela riket.\r\nEn   höjning   av    kompetensen   inom\r\nrättsväsendet  ger också  förutsättningar\r\natt    korta    handläggningstiderna    i\r\nrättskedjan, bl.a. genom bättre praktiska\r\nmöjligheter   till    samverkan    mellan\r\nmyndigheterna.\r\nFör   att   rättsväsendets  myndigheter\r\nskall kunna lösa  sina  uppgifter  är det\r\nockså    av   avgörande   betydelse   att\r\nallmänheten  bidrar  på olika sätt, t.ex.\r\ngenom att anmäla brott  och  vittna inför\r\ndomstol.   Benägenheten   från   vittnen,\r\nmålsägande  och  misstänkta  att  biträda\r\nrättsväsendet    är   beroende   av   det\r\nbemötande  de  får från  företrädare  för\r\nrättsväsendet. Bemötandefrågor  är  också\r\nbetydelsefullt     för     rättsväsendets\r\nlegitimitet och trovärdighet. Kränkningar\r\ni   form   av   onödiga  ifrågasättanden,\r\nförolämpningar och nedlåtande tilltal får\r\ninte    förekomma   och    är    särskilt\r\nbekymmersamma när de drabbar en grupp som\r\nredan  känner  sig  marginaliserad  eller\r\nifrågasatt.   Även  om  en del har gjorts\r\ninom rättsväsendets myndigheter  för  att\r\nuppmärksamma  dessa  frågor  anser vi att\r\ndet  inte är tillräckligt.  Rättsväsendet\r\nmåste  upprätthålla  en  hög  etisk  nivå\r\nbland  sina anställda, något som ständigt\r\nmåste aktualiseras  bl.a.  i  det dagliga\r\nsamtalet   mellan   anställda  och  deras\r\nchefer. Det krävs också  mer  och löpande\r\nutbildning i bemötandefrågor.\r\nDet är också viktigt att polisen på ett\r\nstrukturerat sätt tar vara på de klagomål\r\noch synpunkter som lämnas av allmänheten.\r\nKlagomålen och synpunkterna behöver  inte\r\nuppfattas  negativt  utan  kan ses som en\r\ntillgång för verksamheten, t.ex. såsom en\r\nvarning  om att något måste uppmärksammas\r\noch  åtgärdas   innan   en   skada  eller\r\nförtroendekris   uppstår.   Ofta  handlar\r\nsynpunkter och klagomål på bl.a.  polisen\r\nom ageranden som i och för sig är lagliga\r\nmen    som   ur   etisk   synvinkel   kan\r\nifrågasättas.\r\nMånga  av  de  åtgärder vi förespråkar,\r\nbl.a.  för att höja  sakkompetensen  inom\r\nrättsväsendets  olika myndigheter, kräver\r\nytterligare resurser.  Som  vi  anfört  i\r\nrespektive   partis   särskilda  yttrande\r\nrörande  anslaget  till  utgiftsområde  4\r\nföreslog  vi  i utskottets yttrande  till\r\nfinansutskottet   att   utgiftsramen  för\r\nrättsväsendet  för nästa budgetår  skulle\r\nhöjas. Detta hade gett utrymme för sådana\r\nkraftfulla kompetenshöjande  åtgärder som\r\nföreslagits  i  många av de motioner  som\r\nbehandlas i detta avsnitt.\r\n\r\n6. Avskrivningar av anmälda brott\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nSom  framgår  av  Riksdagens   revisorers\r\nrapport innebär inte det förhållandet att\r\nett  anmält brott i statistiken redovisas\r\nsom uppklarat  med  automatik  att  någon\r\nfällts   till  ansvar  för  detta.  Olika\r\navskrivningsbeslut    som   polis   eller\r\nåklagare  fattar medför  sålunda  att  de\r\nberörda   gärningarna    i    statistiken\r\nredovisas som uppklarade, trots att ingen\r\ndömts för brott.\r\n\r\nÄrenden  avskrivs  för att bl.a.  kunna\r\nredovisa  låga  balanser,  även  när  det\r\nfinns misstänkta  gärningsmän.  Att brott\r\ninte  klaras  upp  urholkar  allmänhetens\r\nförtroende    för   rättsväsendet.    Det\r\nförvärrar   också    ofta   brottsoffrets\r\ntrauma.\r\nDet   är   angeläget   att   Riksdagens\r\nrevisorers  rapport  analyseras  och  att\r\nregeringen   därefter   vidtar   lämpliga\r\nåtgärder.    Kriminalstatistiken    måste\r\nförbättras  för   att  bl.a.  utgöra  ett\r\nenhetlig och rättvisande  beslutsunderlag\r\nför styrningen och resultatbedömningen av\r\nrättsväsendets myndigheter.  Vidare måste\r\nåtgärder  vidtas  för  att förbättra  och\r\neffektivisera     den     brottsutredande\r\nverksamheten  för  att lagföringen  skall\r\nöka.\r\nJag  utgår från att  regeringen  vidtar\r\nåtgärder  i  enlighet med vad jag anfört,\r\nannars kommer  jag  att återkomma med nya\r\ninitiativ i denna fråga.\r\n\r\n7. Ytterligare en polisutbildning\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m),  Jeppe  Johnsson\r\n(m) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nAntalet    poliser    måste   bli   fler.\r\nRekryteringsbehovet av  poliser  påverkas\r\nockså  av  den  relativt höga medelåldern\r\ninom  poliskåren och  en  förväntad  ökad\r\nrörlighet  bland  främst  yngre  poliser.\r\nKapaciteten   på  polisutbildningarna   i\r\nStockholm, Umeå och Växjö måste utnyttjas\r\nmaximalt.       För       att       klara\r\nrekryteringsbehovet kan det  finnas  skäl\r\natt inrätta en fjärde polisutbildning,  i\r\nnärheten   av  någon  befintlig  högskola\r\neller universitet.\r\n\r\nVi  utgår  från   att  regeringen  noga\r\nföljer   frågan  och  omedelbart   vidtar\r\nåtgärder  för   att   inrätta  en  fjärde\r\npolisutbildning  om det  visar  sig  vara\r\nnödvändigt för polisförsörjningen.\r\n\r\n8. Resursfördelningen mellan\r\nmyndigheterna (punkt 15)\r\n\r\nav Beatrice Ask  (m), Ragnwi Marcelind\r\n(kd),  Jeppe  Johnsson   (m),  Torkild\r\nStrandberg  (fp), Johan Linander  (c),\r\nCecilia  Magnusson   (m)   och   Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nResursbristen        vid        flertalet\r\nlänspolismyndigheter    är   alarmerande.\r\nPolisen behöver tillföras mer resurser än\r\nvad      regeringen     föreslagit      i\r\nbudgetpropositionen.  Med våra respektive\r\nbudgetförslag  hade  många  behov  ute  i\r\nlandet kunnat tillgodoses.\r\n\r\n\r\n9. Prioriterad brottslighet (punkt\r\n19)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nSedan ett antal år tillbaka  har insatser\r\ngjorts     för    att    höja    polisens\r\nförundersökningskompetens        avseende\r\nmiljöbrott.  Det  var  en viktig satsning\r\nför att öka fokuseringen  på  och  därmed\r\nbekämpningen av miljöbrotten.\r\n\r\nDet   är   alarmerande  och  ett  stort\r\nresursslöseri    att    den   upparbetade\r\nkompetensen      hos      polisen      på\r\nmiljöbrottsområdet  inte används fullt ut\r\ni  dagsläget. Jag utgår  från  att  denna\r\nviktiga  resurs  inom polisen används mer\r\neffektivt i framtiden.\r\n\r\n10. Ekobrottsmyndighetens\r\norganisation (punkt 23)\r\n\r\nav Beatrice Ask  (m),  Jeppe  Johnsson\r\n(m) och Cecilia Magnusson (m).\r\n\r\nNär     Ekobrottsmyndigheten     bildades\r\nförespråkade  vi  en annan organisatorisk\r\nlösning. När Ekobrottsmyndigheten  nu  är\r\nett   faktum   anser  vi  dock  att  dess\r\nverksamhet måste  göras  så  effektiv som\r\nmöjligt.\r\n\r\nEtt    problem    med   den   nuvarande\r\norganisationen på ekobrottsområdet är att\r\nden är otydlig. Till  exempel  ägnar  sig\r\nbåde                 skattemyndigheternas\r\nskattebrottsenheter                   och\r\nEkobrottsmyndigheten     åt     utredande\r\nverksamhet.  Enligt vår mening är  risken\r\nmed    en    sådan    organisation    att\r\nansvarsfördelningen uppfattas  som oklar,\r\ninte  minst eftersom Ekobrottsmyndigheten\r\ntill skillnad  från skattebrottsenheterna\r\ninte finns på alla håll i landet. Det bör\r\ndärför      övervägas       om       inte\r\nansvarsfördelningen   mellan   de   olika\r\nmyndigheterna    skulle    kunna    göras\r\ntydligare.\r\nEtt   annat   problem   är   de   långa\r\nhandläggningstiderna vid myndigheten.\r\nDet är angeläget att arbetet med att ta\r\nfram   en   samlad   strategi   mot   den\r\nekonomiska   brottsligheten   fortsätter,\r\nliksom  arbetet  med  att  vidareutveckla\r\nEkobrottsmyndigheten. Detta  gäller såväl\r\norganisatoriska  frågor  som myndighetens\r\nresursutnyttjande.\r\nVi  utgår  ifrån  att  regeringen   vid\r\nframtagandet   av   en  ny  strategi  för\r\nekobrottsbekämpningen   överväger   dessa\r\nfrågor.\r\n\r\n11. Ekobrottsmyndighetens\r\norganisation (punkt 23)\r\n\r\nav  Torkild  Strandberg (fp) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nVi    motsatte    oss    bildandet     av\r\nEkobrottsmyndigheten. Vi ansåg redan från\r\nbörjan  att den nya myndighetsstrukturen,\r\nsom Ekobrottsmyndigheten  är  en  central\r\ndel   av,  riskerade  att  äventyra  både\r\nregeringens   mål   och  åklagarväsendets\r\nmöjligheter att uppnå uppställda mål inom\r\nekobrottsområdet. Det  har  därför  varit\r\nvälkommet    med    de    analyser    och\r\nutvärderingar  av  verksamheten  som  har\r\ngenomförts  av  bl.a. Riksrevisionsverket\r\noch  Riksdagens  revisorer.   Vid   dessa\r\növersyner   har  det  framkommit  brister\r\nsåväl i fråga  om samordning och styrning\r\nsom i fråga om hantering  av  ekonomi och\r\nprioriteringar.   Vi   utgår  ifrån   att\r\nregeringen vid arbetet med att ta fram en\r\nny   strategi  för  ekobrottsbekämpningen\r\näven   ser   över   myndighetsstrukturen.\r\nSkulle de förändringar som regeringen kan\r\nkomma   att    vidta    visa   sig   vara\r\notillräckliga avser vi att återkomma till\r\nriksdagen i frågan.\r\n\r\n\r\n12. Ekobrottsmyndighetens\r\norganisation (punkt 23)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nEkobrottsmyndighetens   verksamhet    har\r\nunder  de senaste åren ökat i omfattning.\r\nJag anser att myndigheten bör koncentrera\r\nsin verksamhet till att bekämpa allvarlig\r\nekonomisk  brottslighet.  Det  är viktigt\r\natt  detta  arbete bedrivs effektivt  och\r\natt myndigheten använder sina resurser på\r\nett ändamålsenligt  sätt. En framgångsrik\r\nekobrottsbekämpning förutsätter bl.a. ett\r\nväl utvecklat brottsförebyggande  arbete.\r\nEkobrottsmyndigheten  bör inom ramen  för\r\nnuvarande       organisation        kunna\r\neffektivisera sin verksamhet. De resurser\r\nmyndigheten   får   för   bekämpning   av\r\nekobrott  är  relativt goda i förhållande\r\ntill     de     som     avsätts      till\r\nåklagarorganisationen  för  bekämpning av\r\nannan brottslighet.\r\n\r\n\r\n13. Besöksrum med glasruta (punkt 31)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nJag  delar  majoritetens uppfattning  att\r\ndet generellt  sett  inte  bör tillgripas\r\nnågon  ökad slutenhet på anstalterna  och\r\natt     öppenhet     och     en     under\r\nomständigheterna   naturlig  kontakt  med\r\nanhöriga  är av avgörande  betydelse  för\r\natt  minska   de  skadliga  följderna  av\r\nfrihetsberövandet  och för att främja den\r\nintagnes  återanpassning   i   samhället.\r\nSamtidigt   måste   kraftfulla   åtgärder\r\nvidtas  för  att  förhindra att narkotika\r\nförs in på våra fängelser.\r\n\r\nÄven  om  jag  motsätter   mig  en  mer\r\ngenerell användning av besöksrum  där den\r\nintagne och besökaren är åtskilda,  t.ex.\r\nmed en glasruta, är jag beredd att ställa\r\nmig  bakom en begränsad försöksverksamhet\r\nmed sådana besöksrum. Försöksverksamheten\r\nbör dock endast bedrivas på anstalter med\r\nstora  problem  med  narkotika och endast\r\nomfatta sådana intagna  som  annars  inte\r\nskulle  kunna  tillåtas att ta emot besök\r\neller  som  endast  skulle  kunna  medges\r\növervakade besök.\r\n\r\n14. Missbruksbehandling inom\r\nkriminalvården (punkt 33)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nJag ser mycket  positivt  på den satsning\r\nsom  gjorts på behandling av  missbrukare\r\ninom   kriminalvården.    Vid    framtida\r\nprioritering         mellan         ökade\r\nkontrollinsatser  och  behandling  av  de\r\nintagna   är   det  min  uppfattning  att\r\ntillkommande         resurser         för\r\nnarkotikabekämpning bör  läggas  på ökade\r\nbehandlingsinsatser. Sådana satsningar är\r\nnödvändiga  för att möjliggöra en positiv\r\nförändring     hos      den      intagne.\r\nKontrollåtgärderna  ligger  redan  på  en\r\ntillräckligt hög nivå.\r\n\r\n\r\n15. Tillskott till\r\nBrottsofferfonden genom avdrag på\r\nersättningen till intagen i\r\nkriminalvårdsanstalt (punkt 36)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nEnligt reglerna skall en person som dömts\r\ntill  fängelse  alltid betala 500 kr till\r\nBrottsofferfonden.  Om  den  intagne inte\r\nbetalar frivilligt bör avdrag  göras från\r\nden   intagnes   dagersättning.  Jag   är\r\ndäremot för närvarande  inte  beredd  att\r\nstödja   ett   förslag  som  innebär  att\r\nytterligare avdrag  skall  göras från den\r\nersättning som den intagne uppbär.\r\n\r\n\r\n16. Brottsoffermyndighetens prövning\r\n(punkt 42)\r\n\r\nav  Torkild  Strandberg  (fp),   Johan\r\nLinander (c) och Karin Granbom (fp).\r\nVi  anser  att  gällande  ordning,  där\r\nBrottsoffermyndigheten      självständigt\r\nprövar  brottsskadeersättningens  storlek\r\näven i de fall där en domstol prövat  ett\r\nskadeståndsyrkande i sak, är tvivelaktig.\r\nDe  möjligheter som finns för myndigheten\r\natt  överpröva   en  lagakraftvunnen  dom\r\ninnebär  en  risk  att  brottsoffret,  om\r\nmyndigheten tillerkänner  honom  en lägre\r\nersättning än vad domstolen gjort, känner\r\nsig  kränkt  än  en gång. I stället borde\r\ndet  åligga  Brottsoffermyndigheten   att\r\nbetala ut en ersättning som motsvarar det\r\nutdömda   skadeståndsbeloppet.   Å  andra\r\nsidan  torde  dessa  fall  vara  relativt\r\novanliga.  Vi  är  därför  för närvarande\r\ninte  beredda  att  kräva  en ändring  av\r\ngällande  bestämmelser utan avvaktar  den\r\növersyn av  Brottsoffermyndigheten som nu\r\nsker.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI proposition  2003/04:1  utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet  har regeringen  föreslagit\r\natt riksdagen\r\n\r\n1. för budgetåret  2004  anvisar anslagen\r\nunder   utgiftsområde   4   Rättsväsendet\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------\r\nAnslag (tusental kronor)               Anslagstyp\r\nAnslagsbelopp\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:1  Polisorganisationen               (ram)      14 665 113\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:2  Säkerhetspolisen                  (ram)        576  010\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:3  Åklagarorganisationen             (ram)         819 874\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:4  Ekobrottsmyndigheten              (ram)         333 622\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:5  Domstolsväsendet m.m.             (ram)       3 881 567\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:6  Kriminalvården                    (ram)       4 761 044\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:7  Brottsförebyggande rådet          (ram)          58 951\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:8  Rättsmedicinalverket              (ram)         218 290\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:9  Gentekniknämnden                  (ram)           2 977\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:10  Brottsoffermyndigheten           (ram)          22 851\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:11  Ersättning för skador på grund   (ram)          73 978\r\nav brott\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:12  Rättshjälpskostnader m.m.        (ram)         988 868\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:13  Kostnader för vissa              (ram)          15 291\r\nskaderegleringar m.m.\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:14  Avgifter till vissa              (ram)           6 456\r\ninternationella samman-\r\nslutningar m.m.\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:15  Bidrag till brottsförebyggande   (ram)           7 200\r\narbete\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\nSumma                                             26 432 092\r\n-------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotioner i nummerordning\r\n\r\n\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag om avskaffande av Domstolsverket och\r\ninrättandet  av en domsstyrelse  i  enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs  om  ökade\r\nkunskaper  inom  rättsväsendet  om brott mot\r\nhomosexuella, bisexuella och transpersoner.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nförbättrade  rutiner  vid   anmälningar   om\r\nhatbrott  mot  homosexuella,  bisexuella och\r\ntranspersoner.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om insatser\r\nmot  hedersbrott  riktade  mot homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs  om  ökade\r\nkunskaper om våld mot närstående i samkönade\r\nrelationer.\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n16. Riksdagen  anvisar för 2004 anslagen under\r\nutgiftsområde    4    Rättsväsendet   enligt\r\nuppställningen i tabell 12 (i motionen).\r\n\r\n2003/04:Ju201 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  polisens\r\nresurser i Dalarna.\r\n\r\n2003/04:Ju202 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet av\r\nen polishögskola i Falun/Borlänge.\r\n\r\n2003/04:Ju210 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet  av\r\ninformation  och  utbildning  inom  polis  och\r\nrättsväsende om skärpningen i djurskyddslagen.\r\n\r\n2003/04:Ju212 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovet  av\r\nspeciella  ekonomiska  garantier  till berörda\r\npolismyndigheter    för    genomförandet    av\r\nregeringsbeslutade arrangemang.\r\n\r\n2003/04:Ju214 av Ulla Löfgren och Elizabeth\r\nNyström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs    om\r\nbrottsskadeersättning    till   personer   med\r\nriskfyllda arbeten som skadas i tjänsten.\r\n\r\n2003/04:Ju223 av Ulf Sjösten m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nytterligare en polishögskola.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om  att en\r\nny   polishögskola  skall  lokaliseras  till\r\nBorås.\r\n\r\n2003/04:Ju225 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i  motionen anförs om behovet av en\r\nenhetlig  organisation  för  Sverige  när  det\r\ngäller bekämpning av ekonomisk brottslighet.\r\n\r\n2003/04:Ju226 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  åtgärder för\r\natt förbättra och effektivisera utredningar av\r\nmiljörelaterad brottslighet.\r\n\r\n2003/04:Ju228 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ersättning för\r\nkostnader   i  samband  med  EU-kravallerna  i\r\nGöteborg till Västra Götalands polisdistrikt.\r\n\r\n2003/04:Ju230 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att kraftigt\r\nöka intagningen till polisutbildningen.\r\n\r\n2003/04:Ju234 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att 50 %  av\r\nvid    domstol    utdömd    ersättning    till\r\nBrottsofferfonden skall följa brottsoffret och\r\ngå till den kommun där brottet begåtts.\r\n\r\n2003/04:Ju239 av Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs   om   att\r\npolisutbildningen bör förläggas till Skövde.\r\n\r\n2003/04:Ju241 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att\r\nlagen innehåller skrivningar  om kompetens och\r\nkunskap  om  barns  behov  i mål där  barn  är\r\ninblandade.\r\n\r\n2003/04:Ju245 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet  av\r\nfler poliser i Västmanlands län.\r\n\r\n2003/04:Ju249 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nförutsättningarna för  ett  inrättande  av  en\r\nfjärde   polishögskola   knuten   till  Örebro\r\nuniversitet.\r\n\r\n2003/04:Ju255 av Rolf Olsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att\r\nRikspolisstyrelsen   bör  ges  i  uppdrag  att\r\nutreda och organisera  polisens arbete när det\r\ngäller miljöutredningar.\r\n\r\n2003/04:Ju260 av Henrik Westman (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav fler poliser.\r\n\r\n2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nkunskaperna  om  våld  mot  kvinnor  och  de\r\nstrukturer  som detta våld grundas  i  måste\r\nöka  hos  alla   de  myndigheter  och  andra\r\ninstanser   som   kommer   i   kontakt   med\r\nbrottsoffer.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nutbildningsinsatserna  vad  gäller rasistisk\r\nbrottslighet  skall intensifieras  hos  alla\r\nmyndigheter och andra instanser som kommer i\r\nkontakt med brottsoffer.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nutbildningsinsatserna       vad       gäller\r\nhomosexuellas  situation skall intensifieras\r\nhos alla myndigheter och andra instanser som\r\nkommer i kontakt med brottsoffer.\r\n\r\n2003/04:Ju272 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökat stöd till\r\nföreningen KRIS.\r\n\r\n2003/04:Ju274 av Liselott Hagberg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovsstyrd\r\nsjöpolisverksamhet.\r\n\r\n2003/04:Ju279 av Bertil Kjellberg (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i  motionen  anförs om förändringar\r\navseende ersättning till brottsoffer.\r\n\r\n2003/04:Ju284 av Stefan Hagfeldt (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  ytterligare\r\nresurser     till    länspolismyndigheten    i\r\nÖstergötland.\r\n\r\n2003/04:Ju290 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\npolisen  skall få resurser  för  att  beivra\r\ndessa brott.\r\n\r\n2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i motionen         anförs om\r\nreformer inom kriminalvården.\r\n\r\n19. Riksdagen begär  att regeringen återkommer\r\ntill riksdagen med förslag  till   införande\r\nav en domstolsstyrelse av dansk modell.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  den\r\ncentrala polisens organisation.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  den\r\nnationella insatsstyrkan.\r\n\r\n2003/04:Ju295 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om införandet av\r\ndrogfria fängelser.\r\n\r\n2003/04:Ju298 av Håkan Larsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om vikten  av\r\natt återinrätta ett häkte i Östersund.\r\n\r\n2003/04:Ju299 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i  motionen anförs om att utföra en\r\növersyn av polisens  nuvarande  organisation i\r\nsyfte  att  skapa  en  organisation som  utgår\r\nifrån befolkningens behov av trygghet.\r\n\r\n2003/04:Ju302 av Stefan Hagfeldt m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  skapandet av\r\nett      nationellt      resurscentrum     för\r\nbrottsbekämpning.\r\n\r\n2003/04:Ju310 av Christer Engelhardt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  ökad kunskap\r\nom     barn    till    frihetsberövade    inom\r\nkriminalvården.\r\n\r\n2003/04:Ju311 av Claes Västerteg m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att inrätta en\r\npolishögskola i Borås.\r\n\r\n2003/04:Ju316 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nomfattningen  av  kontrollåtgärder  för  att\r\nminska    narkotika   och    alkohol    inom\r\nanstalterna   måste  öka  genom  bl.a.  fler\r\nurinprovtagningar och grundliga visitationer\r\nsamt ökat antal narkotikahundar.\r\n\r\n2003/04:Ju317 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs  om  en\r\nförstärkning av polisen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nförbättra det brottsförebyggande arbetet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om åtgärder\r\nför att stärka brottsoffrens ställning.\r\n\r\n2003/04:Ju319 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om etablering  av\r\nen polishögskola i Borås.\r\n\r\n2003/04:Ju321 av Karl Gustav Abramsson och\r\nLars Lilja (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i  motionen  anförs  om  behovet av\r\nriktlinjer  för  fördelning  av resurser  till\r\npolisen.\r\n\r\n2003/04:Ju327 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om mer\r\nresurser till polisverksamheten.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nstartandet av en polisutbildning i Karlstad.\r\n\r\n2003/04:Ju328 av Karin Granbom och Linnéa\r\nDarell (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om att ett\r\nnationellt   brottsbekämpande  resurscentrum\r\ninrättas.\r\n\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om att ett\r\nbrottsbekämpande  centrum  lokaliseras  till\r\nLinköping-Norrköpings-regionen.\r\n\r\n2003/04:Ju329 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny\r\nOlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kompetens  hos\r\npolis   och   åklagare  vad  gäller  rättsliga\r\nprocesser kring arbetsmiljöärenden.\r\n\r\n2003/04:Ju333 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs  om  en\r\ngranskning  av  polisstyrelserna   för   att\r\nstärka det demokratiska inflytandet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  att\r\nantalet civilanställda i polisorganisationen\r\nbehöver öka.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad   i   motionen   anförs  om\r\nförbättrade   rutiner   och  attityder  inom\r\npolisen när det gäller brott mot kvinnor och\r\nbarn.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om  att se\r\növer  för-  respektive  nackdelarna  med  en\r\neventuell     kommunalisering    alternativt\r\nregionalisering av polisen.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nnärpolisens          betydelse           mot\r\nvardagsbrottsligheten,     mot     de    där\r\nförekommande   ordningsproblemen   samt    i\r\nsynnerhet mot vålds- och narkotikabrott.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nnärpolisverksamheten skall bli den naturliga\r\nbasen för all polisverksamhet.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om att det\r\nvid fördelningen  av  polisresurser även tas\r\nhänsyn till glesbygdens förhållanden.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs  om  en\r\nförkortad  utryckningstid   för  polisen  på\r\nlandsbygden.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om  värdet\r\nav en fungerande sjöpolisverksamhet.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\ninrätta en fjärde polishögskola  i  närheten\r\nav    någon    befintlig    högskola   eller\r\nuniversitet.\r\n\r\n2003/04:Ju334 av Göran Hägglund och Maria\r\nLarsson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nregeringen  bör utvärdera styrsystemet  inom\r\npolisen samt  se  över länspolisstyrelsernas\r\nreella     möjligheter     att     genomföra\r\nverksamhetsplanen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om resurser\r\ntill polisväsendet.\r\n\r\n2003/04:Ju338 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nregeringen  upprättar  en strategi  för  hur\r\nrekryteringen      av      poliser      till\r\nglesbygdsområdena skall intensifieras.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nförlägga  polisutbildning  till Högskolan  i\r\nGävle.\r\n\r\n2003/04:Ju339 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs om fler\r\npoliser till Stockholms län.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs  om  ökade\r\nekonomiska  resurser till Polismyndigheten i\r\nStockholms län.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav  att  närpolisreformens  intentioner  kan\r\nuppfyllas i Stockholms län.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nsärskilda resurser för  att kunna prioritera\r\nungdomsbrottsligheten i Stockholms län.\r\n\r\n2003/04:Ju342 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs    om\r\nkompetenshöjning   avseende  våld  i  enkönade\r\nparrelationer.\r\n\r\n2003/04:Ju345 av Anna Ibrisagic (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs    om\r\npolisutbildningen.\r\n\r\n2003/04:Ju348 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nspecialutbildade poliser  vid  fasta enheter\r\nför  att  effektivisera polisens arbete  mot\r\nmänniskohandel.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om statlig\r\nhjälp  till  de  ideella organisationerna  i\r\nderas brottsförebyggande arbete.\r\n\r\n2003/04:Ju349 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om åtgärder\r\nför att korta tiden från brottsanmälan  till\r\nkriminalvårdspåföljd.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nlägga  ned Domstolsverket och decentralisera\r\ndess verksamhet.\r\n\r\n2003/04:Ju353 av Camilla Sköld Jansson (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen tillsätter en\r\nutredning  om  en nybyggnad  av  ett  häkte  i\r\nÖstersund.\r\n\r\n2003/04:Ju355 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om  att en\r\ncentral inköpsfunktion skall skapas.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om att den\r\nekonomiska  styrningen  inom  polisen  måste\r\nförbättras.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  att\r\nRikspolisstyrelsen  skall  ges i uppdrag att\r\nta fram förslag om vidareutbildning.\r\n\r\n2003/04:Ju356 av Alice Åström m.fl. (v, fp, c,\r\nmp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nutbildningsinsatser     om     brottsbalkens\r\nbestämmelse om försvårande  omständighet, 29\r\nkap. 2 § 7.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att höja\r\npolisens          HBT-kompetens          vid\r\nbrottsutredningar.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om ökad\r\nHBT-kompetens inom rättsväsendet.\r\n\r\n2003/04:Ju357 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs om att en\r\növersyn  skall   göras   av   de  ekonomiska\r\nkonsekvenser som uppstått vid införandet  av\r\nalternativa påföljder.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nbehandlingsinsatserna  för  missbrukare   på\r\nanstalterna skall intensifieras.\r\n\r\n2003/04:Ju363 av Viviann Gerdin och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i motionen anförs om att dom\r\ni  skadestånd som  gärningsmannen  inte  kan\r\nbetala skall Brottsoffermyndigheten stå för.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nvittnesstödjare     genom      de     lokala\r\nbrottsofferjourerna   skall  kunna   erhålla\r\ntäckning för sina omkostnader.\r\n\r\n2003/04:Ju364 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\npröva  nya  metoder  för  att  göra  polisen\r\nsynlig och verksam även på landsbygden och i\r\nglesbygd.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\npröva  nya  arbetsmetoder  som  innebär  att\r\npoliserna  på  landsbygden  ges  fullständig\r\nteknisk utrustning och tillåts ha utrustning\r\noch polisbil i sin bostad.\r\n\r\n2003/04:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav  ökade  ekonomiska  resurser till polisen\r\noch fördelning av dessa.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om översyn\r\nav de förtroendevaldas roll och ansvar  inom\r\npolisen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad   i   motionen   anförs  om\r\nprofessionellt bemötande av brottsoffer.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om behovet\r\nav   en    strukturerad    klagomåls-    och\r\nsynpunktshantering.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om resurser\r\ntill Nationella insatsstyrkan.\r\n\r\n19. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad   i   motionen   anförs  om\r\nSäkerhetspolisens framtida organisation  och\r\nansvar.\r\n\r\n2003/04:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer\r\ntill riksdagen  med  en redovisning av vilka\r\nextrakostnader   som   uppkommer   i   andra\r\nmyndigheter  på  grund  av  platsbristen  på\r\nhäkten och fängelser.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om behovet\r\nav att bygga en ny kriminalvårdsanläggning.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen anförs om vikten\r\nav att anstalterna blir narkotikafria.\r\n\r\n11. Riksdagen uttalar sitt stöd för inrättande\r\nav besöksrum där den  intagne  och besökaren\r\nskiljs  åt  med  en  glasruta, för frekventa\r\ndrogtester  samt  för  ökad   användning  av\r\nnarkotikahundar inom kriminalvården.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att även\r\nfrivårdens    resursbehov    skall   påverka\r\ntilldelning  och fördelning av  anslag  till\r\nkriminalvården.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om resurser\r\nför att säkerställa personalens  grund-  och\r\nfortbildning inom kriminalvården.\r\n\r\n2003/04:Ju381 av Lennart Klockare och Kristina\r\nZakrisson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i  motionen  anförs om utbyggnad av\r\nkriminalvårdsanstalten i Haparanda.\r\n\r\n2003/04:Ju388 av Rezene Tesfazion och Tone\r\nTingsgård (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs    om\r\nbemötandefrågor inom polisen.\r\n\r\n2003/04:Ju391 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs om vikten\r\nav kunskap inom  rättsväsendet  om  hur barn\r\npåverkas av våld i hemmet.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om en\r\nökning av antalet poliser.\r\n\r\n2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad   i   motionen   anförs  om\r\ntillskott   till   Brottsofferfonden   genom\r\navdrag på de intagnas dagersättning.\r\n\r\n2003/04:Ju398 av Hans Hoff och Sven-Erik\r\nÖsterberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att uppdra åt\r\npolismyndigheten  och  Domstolsverket  att  ta\r\ninitiativ  till  att  stärka  kompetensen inom\r\nmyndigheterna  på området om barnkonventionens\r\nintentioner.\r\n\r\n2003/04:Ju402 av Leif Björnlod (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav att utreda frivårdens rådande ärendemängd\r\noch    resurstilldelningens    påverkan   på\r\nkvaliteten på frivårdens arbete.\r\n\r\n2003/04:Ju404 av Lena Ek och Eskil Erlandsson\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att\r\nbrottsoffer själva inte skall behöva driva  in\r\nskadestånd  på  grund av lagakraftvunnen dom i\r\nbrottmål.\r\n\r\n2003/04:Ju407 av Lena Ek och Claes Västerteg\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  Blekinge som\r\nförsökslän  för  utvecklande  av arbetsmetoder\r\nför  att  företag, kommuner, länsstyrelse  och\r\npolis i samarbete  skall  minska antalet brott\r\nriktade mot företag.\r\n\r\n2003/04:Ju411 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om fortsatt\r\nbehov av kompetensutveckling samt utbildning\r\nför   åklagare   och   annan  personal  inom\r\nåklagarorganisationen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om  vikten\r\nav en fortsatt nyrekrytering av åklagare och\r\nadministrativ personal.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nförstärka   åklagarorganisationen   med   20\r\nåklagare för  att  klara  en  beredskap  för\r\ninternationella insatser.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  att\r\nförstärka  åklagarorganisationen  med  flera\r\nåklagare    i    syfte    att    skapa    en\r\narbetsorganisation   med   åklagarstöd   för\r\nmängdärenden.\r\n\r\n6.  Riksdagen begär att regeringen utreder och\r\nlägger  fram  förslag  i  syfte att förändra\r\nEkobrottsmyndighetens    ansvarsområde     i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i motionen anförs om behovet\r\nav att förstärka  åklagarorganisationen  med\r\nsex   åklagare   i   syfte   att   skapa  en\r\narbetsorganisation   med   åklagarstöd   för\r\nekobrottsärenden.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i motionen anförs om behovet\r\nav att förstärka  åklagarorganisationen  med\r\ntio   åklagare   i   syfte   att   skapa  en\r\narbetsorganisation   med   åklagarstöd   för\r\nmiljöbrottsärenden.\r\n\r\n2003/04:Ju412 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  att\r\nrätten  vid  domstol som dömer i mål som rör\r\nmiljöbrott ges adekvat utbildning.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att höja\r\nkompetensen  hos dem som handlägger  ärenden\r\nsom  berör barn  som  utsatts  för  sexuella\r\növergrepp.\r\n\r\n2003/04:Ju413 av Ragnwi Marcelind m.fl (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  konkreta\r\nmålsättningar   för   rättsväsendet,   så  att\r\nmålskrivningarna  blir  mätbara  och  går  att\r\nutvärdera  samt att regeringen skall återkomma\r\nmed förslag på nya mål.\r\n\r\n2003/04:Ju416 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  att\r\ninföra  trestegsanstalter  med  motivations-\r\noch behandlingsplatser.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om drogfria\r\nanstalter.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\ninföra generella regler för övervakade besök\r\nde första månaderna av ett fängelsestraff.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att låta\r\nregeringen  utreda  möjligheterna  till  och\r\nförutsättningarna   för  att  på  ett  antal\r\nanstalter  inrätta  besöksrum  i  vilka  den\r\nintagne och besökaren hålls åtskilda.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\ndrogtester    bör    användas    i    större\r\nutsträckning vid misstanke om missbruk.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om att ett\r\nanmärkningssystem  skall  användas, som  kan\r\nleda   till   att   den   intagne  får   sin\r\nvillkorliga   frigivning   senarelagd,   vid\r\nvägran att lämna urinprov.\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nomedelbart åtgärda  situationen  på  landets\r\nhäkten.\r\n\r\n2003/04:Ju417 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs om fler\r\ncivilanställda för att  avlasta polisen från\r\nadministrativt arbete.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nutöka antalet arrestantvakter, arrestlokaler\r\noch häktesplatser.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nförstärka   resurserna   för   att  utveckla\r\nnärpolisarbetet.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\ntillsätta  100  nya  polistjänster   som  är\r\nspecialinriktade      på     att     bekämpa\r\nnarkotikabrott.\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär att regeringen  omgående\r\nutvärderar det nya styrsystemet inom polisen\r\nsamt  ser över länspolisstyrelsernas  reella\r\nmöjligheter att genomföra verksamhetsplanen.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i motionen anförs om att öka\r\nutbildningstakten  av  poliser för att uppnå\r\n19 000 poliser år 2008.\r\n\r\n2003/04:Ju425 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nnarkotikafria anstalter.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om störning\r\nav mobiltelefoner på anstalter.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nutbyggnad av kriminalvårdens kapacitet.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs  om  ökad\r\nanställning av personal samt kompetensökning\r\ninom kriminalvården.\r\n\r\n2003/04:Ju433 av Anders Karlsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om   skärpt\r\nlagstiftning mot grövre brottslighet.\r\n\r\n2003/04:Ju438 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nnärpolisverksamheten skall bli den naturliga\r\nbasen för all polisverksamhet.\r\n\r\n2003/04:Ju439 av Jan Ertsborn (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att av domstol\r\nmateriellt  prövat  och  utdömt skadestånd  ej\r\nskall  kunna  bli  föremål  för  jämkning  vid\r\nutbetalning av brottsskadeersättning.\r\n\r\n2003/04:Ju442 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  med följande  ändringar  i\r\nförhållande till regeringens  förslag anslagen\r\nunder  utgiftsområde  4  Rättsväsendet  enligt\r\nuppställning:\r\n-----------------------------------------------------\r\nAnslag (tkr)           RegeringensAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:1                     14 665 114           425 000\r\nPolisorganisationen\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:3                        819 874            50 000\r\nÅklagarorganisationen\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:4                        333 622           -50 000\r\nEkobrottsmyndigheten\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:6 Kriminalvården       4 761 044            75 000\r\n-----------------------------------------------------\r\nSumma             för   26 432 092           500 000\r\nutgiftsområdet\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\ninvandrarkvinnornas situation särskilt skall\r\nbeaktas.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav fortbildning och handledning för  polisen\r\noch det övriga rättsväsendet.\r\n\r\n2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nbemötande  av  och  kompetens om brottsoffer\r\nmåste förbättras i hela rättsväsendet.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nbarnkompetensen  måste   förbättras  i  hela\r\nrättskedjan.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nkunskapen   om  invandrare  som  brottsoffer\r\nmåste öka.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nkunskapen  om  våld i  samkönade  relationer\r\nmåste öka inom rättsväsendet.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\navskaffa     regeln    om     avdrag     för\r\nsjälvriskbelopp   vid  brottsskadeersättning\r\nför personskador och kränkning.\r\n\r\n2003/04:Ju445 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nmotverka  uppbyggandet   av  rasistiska  och\r\nnazistiska organisationer.\r\n\r\n2003/04:Ju446 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\narbeta   förebyggande   mot  hatbrott,   att\r\npolisen måste förbättra sitt  arbete med att\r\nkartlägga   och   utreda   denna   typ    av\r\nbrottslighet  samt att de människor som blir\r\nutsatta   måste   få    hjälp,   stöd   samt\r\ntillräckligt skydd.\r\n\r\n2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nFolkpartiet  vill  anslå 10 miljoner  kronor\r\nmer  än  regeringen  i  öronmärkta  statliga\r\nanslag för bekämpning av människohandel.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nutbildning av rättsväsendet.\r\n\r\n2003/04:Ju448 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs  om  ökade\r\nkunskaper  om  människosmuggling  och handel\r\nmed  kvinnor  hos  polis,  åklagare, domare,\r\nsocialtjänst och migrationsverk.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nattitydförändringar bland  polis,  åklagare,\r\ndomare, migrationsverk och socialtjänstemän.\r\n\r\n2003/04:Ju449 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om tillgång\r\ninom   den   ordinarie  kriminalvården  till\r\npsykiatriskt stöd  och  vård  för de intagna\r\nmed lindrigare psykisk störning.\r\n\r\n2003/04:Ju451 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen  lägger fram\r\nförslag om specialkompetens som krav  för de\r\npersonalgrupper inom polis och domstolar som\r\nskall arbeta med förhör av utsatta barn.\r\n\r\n2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nutredningar  om sexuella övergrepp  på  barn\r\nskall   ha   högsta    prioritet   och   att\r\nhandläggare  av  dessa  ärenden   måste   ha\r\nspecialkompetens.\r\n\r\n13. Riksdagen begär av regeringen en utredning\r\nangående  statens  möjlighet att förskottera\r\nskadestånd till brottsoffret.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\nbrottsskadeärendena  skall  handläggas  inom\r\ntre månader.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nobligatorisk utbildning  av dem som dagligen\r\nkommer i kontakt med brottsoffer.\r\n\r\n\r\n2003/04:Ju456 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om prioritering\r\ninom    rättsväsendet    med    respekt    för\r\ndjurskyddsfrågorna.\r\n\r\n2003/04:Ju462 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  anslår  15  365  113 000 kr till\r\nanslag    4:1    Polisorganisationen     för\r\nbudgetåret 2004.\r\n\r\n2. Riksdagen anslår 596 010 000 kr till anslag\r\n4:2 Säkerhetspolisen för budgetåret 2004.\r\n\r\n3. Riksdagen anslår 849 874 000 kr till anslag\r\n4:3   Åklagarorganisationen  för  budgetåret\r\n2004.\r\n\r\n4. Riksdagen  anslår  3  981  567  000 kr till\r\nanslag  4:5  Domstolsväsendet för budgetåret\r\n2004.\r\n\r\n5. Riksdagen anslår  4  911  044  000  kr till\r\nanslag  4:6  Kriminalvården  för  budgetåret\r\n2004.\r\n\r\n6. Riksdagen anslår 41 951 000 kr till  anslag\r\n4:7  Brottsförebyggande rådet för budgetåret\r\n2004.\r\n\r\n2003/04:Ju465 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om  vikten\r\nav att öka antalet poliser.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nnärpolisreformen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nrekrytering av civil  personal  och personal\r\nmed specialistkompetens.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nstartandet av ytterligare en polisutbildning\r\nvid ny ort.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs  om  en\r\nnationell polis.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nspecialistkompetens inom polisen.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nSäkerhetspolisen.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nhotbildsanalyser och livvaktsskydd.\r\n\r\n2003/04:Ju466 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   till   utgiftsområde   4\r\nRättsväsendet,   med   följande   ändringar  i\r\nförhållande till regeringens förslag:\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nAnslag (tkr)           RegeringensAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:1                     14 665 113           510 000\r\nPolisorganisationen\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:2 Säkerhetspolisen       576 010            50 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:3                        819 874            50 000\r\nÅklagarorganisationen\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:5  Domstolsväsendet    3 881 567           104 000\r\nm.m.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:6 Kriminalvården       4 761 044           250 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:12                       989 868            40 000\r\nRättshjälpskostnader\r\nm.m.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003/04:Ju468 av Johan Löfstrand och Billy\r\nGustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om etablering\r\noch    lokalisering    av    ett    nationellt\r\nresurscentrum för brottsbekämpning.\r\n\r\n2003/04:Ju474 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs  om  att\r\ntilldela  polisen  mer   resurser   för  att\r\nbekämpa prostitutionen.\r\n\r\n2003/04:Ju476 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  med  följande ändringar  i\r\nförhållande  till  regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet enligt uppställning:\r\n-----------------------------------------------------\r\nAnslag (tkr)           RegeringensAnslagsförändringar\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:1                     14 665 113           150 000\r\nPolisorganisationen\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:3                        819 874            40 000\r\nÅklagarorganisationen\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:5   Domstolsväsendet   3 881 567           120 000\r\nm.m.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:6 Kriminalvården       4 761 044           152 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n4:15                         7 200            38 000\r\nBrottsförebyggande\r\narbete\r\n-----------------------------------------------------\r\nSumma              för  26 432 092           500 000\r\nutgiftsområdet\r\n-----------------------------------------------------\r\n2003/04:Ju477 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nersätta Domstolsverket med en riksdagen\r\nunderställd domstolsstyrelse.\r\n\r\n2003/04:Ju478 av Mikaela Valtersson m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nvidareutbildning  av  berörda yrkesgrupper i\r\nmisshandelsproblematik.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nytterligare utbildning inom rättsväsendet om\r\nvåldtäkt och att våldtagna kvinnor bemöts på\r\nicke-kränkande sätt i domstolen.\r\n\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav     kunskap     och    utbildning    inom\r\nrättsväsendet, de sociala myndigheterna samt\r\ninom  sjukvården  gällande   våldsprocessen,\r\ndvs.     hur     en     kvinna     i     ett\r\nmisshandelsförhållande   systematiskt  bryts\r\nned psykiskt.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om samkönat\r\npartnervåld.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nrättsväsendets åtgärder  för  att  förhindra\r\natt   kvinnor   utsätts   för  våld  i  nära\r\nrelationer.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om polisens\r\narbete och attityder till våld mot kvinnor i\r\nnära relationer.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nrättsväsendets bemötande  av brottsoffer för\r\nsexualbrott           samt          gällande\r\nutbildningsinsatser.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nunderlättande för brottsoffret att få ut ett\r\nutdömt skadestånd  och  att  regeringen  bör\r\nutforma  förslag  till  hur dessa regler kan\r\nförbättras.\r\n\r\n2003/04:L318 av Mia Franzén m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om en\r\nutvärdering       av       reglerna       om\r\nbrottsskadeersättningar avseende sakskador.\r\n\r\n2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  att\r\nförbättra        barnkompetensen        inom\r\nrättsväsendet.\r\n\r\n2003/04:L320 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter\r\nen utredning i syfte att se över reglerna\r\nkring domstolarnas förfarande vid tvistemål om\r\nbarn så att personer med gedigen barnkunskap\r\noch insikter om de psykosociala problemen\r\nhanterar dessa fall.\r\n\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nsärskilda  krav  på  poliser   och  rättslig\r\npersonal  vid bemötande av HBT-personer  som\r\ninte är öppna med sin läggning.\r\n\r\n2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen anförs om vikten\r\nav  att  polisen  breddar   sin   kulturella\r\nkompetens i syfte att bättre kunna informera\r\nom  invandrarkvinnors rättigheter, kunna  ta\r\nemot  anmälningar  om  våld  mot kvinnor och\r\nutreda dessa brott.\r\n\r\n2003/04:So272 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m):\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om behovet\r\nav att  polisens kunskaper om våld och brott\r\nmot funktionshindrade ökar.\r\n\r\n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om insatser\r\nför narkotikafria fängelser.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\ntillgången     till     missbrukarvård     i\r\nkriminalvården.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs   om\r\nsärskilda  polisenheter  mot  narkotika  och\r\nillegal alkoholhantering.\r\n\r\n2003/04:So414 av Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav mer resurser till polis och tull.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om missbruk\r\npå våra fängelser.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad   i   motionen   anförs  om\r\nupphandling      av     vårdprogram     till\r\nkriminalvården från externa vårdgivare.\r\n\r\n2003/04:So419 av Camilla Sköld Jansson m.fl.\r\n(v):\r\n\r\n6. Riksdagen begär att  regeringen utreder hur\r\nkönsmaktsordningen i domstolarna  ser ut och\r\nhur detta kan åtgärdas.\r\n\r\n2003/04:So496 av Carina Ohlsson och Hans Hoff\r\n(s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att ett\r\nbarnperspektiv läggs på utredningar av mäns\r\nvåld mot kvinnor.\r\n\r\n2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att\r\nbarnkompetensen  måste  förbättras   i  hela\r\nrättskedjan.\r\n\r\n2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  som  i  motionen anförs om\r\nbehovet       av       att      uppmärksamma\r\npartnermisshandel       i       homosexuella\r\nförhållanden.\r\n\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att inom utgiftsområde 4\r\nreservera 20 miljoner kronor för  att stärka\r\nden   psykiska   vården   av   fängelsedömda\r\npsykiskt sjuka.\r\n\r\n2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén\r\n(fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin   mening   vad   i  motionen  anförs  om\r\nfördelning     av     polisresurser     till\r\nSödertörnspolisen.\r\n\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\nm.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav  åtgärder  för att öka rättstryggheten  i\r\nStockholmsregionen.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs  om behovet\r\nav fler poliser i Stockholms stad och län.\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs om stärkt\r\nrättsväsende.\r\n\r\n\r\nMotionerna fördelade på verksamheter\r\n\r\n\r\nResultatuppföljning\r\n\r\n2003/04:Ju413 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)\r\n\r\nUtgiftsramen och anslagen\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 16\r\n\r\n2003/04:Ju260 av Henrik Westman (m):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 18\r\n\r\n2003/04:Ju327 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju333 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 3, 12-13\r\n\r\n2003/04:Ju334  av  Göran  Hägglund  och  Maria\r\nLarsson (kd):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2003/04:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 18\r\n\r\n2003/04:Ju391 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2003/04:Ju411 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 1-4, 7, 9\r\n\r\n2003/04:Ju417 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 3-6\r\n\r\n2003/04:Ju425 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 5, 7\r\n\r\n2003/04:Ju438 av Annika Qarlsson (c):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju442 av Johan Linander m.fl. (c)\r\n\r\n2003/04:Ju462 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 1-6\r\n\r\n2003/04:Ju465 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 4-5, 17, 20\r\n\r\n2003/04:Ju466 av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n\r\n2003/04:Ju474 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2003/04:Ju476 av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\n\r\n2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\nKompetens och bemötande\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 15-16, 19-20\r\n\r\n2003/04:Ju210 av  Marietta  de Pourbaix-Lundin\r\n(m)\r\n\r\n2003/04:Ju226 av Ulf Sjösten (m)\r\n\r\n2003/04:Ju241 av Carina Hägg (s)\r\n\r\n2003/04:Ju262 av Rolf Olsson m.fl. (v):\r\n\r\nyrk. 3-5\r\n\r\n2003/04:Ju302 av Stefan Hagfeldt m.fl. (m)\r\n\r\n2003/04:Ju310 av Christer Engelhardt (s)\r\n\r\n2003/04:Ju328  av  Karin  Granbom  och  Linnéa\r\nDarell (fp)\r\n\r\n2003/04:Ju329  av Siw Wittgren-Ahl  och  Ronny\r\nOlander (s)\r\n\r\n2003/04:Ju333 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 7\r\n\r\n2003/04:Ju342 av Ingrid Burman m.fl. (v)\r\n\r\n2003/04:Ju349 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju355 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\nyrk. 7\r\n\r\n2003/04:Ju356 av Alice Åström m.fl. (v, fp, c,\r\nmp):\r\n\r\nyrk. 2, 7-8\r\n\r\n2003/04:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 5-6\r\n\r\n2003/04:Ju388 av  Rezene  Tesfazion  och Tone Tingsgård\r\n(s)\r\n\r\n2003/04:Ju391 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju398   av  Hans  Hoff  och  Sven-Erik\r\nÖsterberg (s)\r\n\r\n2003/04:Ju412 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 5-6\r\n\r\n2003/04:Ju443  av   Catharina   Elmsäter-Svärd\r\nm.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 6, 13\r\n\r\n2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk 2, 6-8\r\n\r\n2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\n2003/04:Ju448 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\nyrk. 2, 9\r\n\r\n2003/04:Ju451 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 12, 17\r\n\r\n2003/04:Ju456 av Jan Emanuel Johansson (s)\r\n\r\n2003/04:Ju468  av  Johan Löfstrand  och  Billy\r\nGustafsson (s)\r\n\r\n2003/04:Ju478  av  Mikaela   Valtersson  m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\nyrk. 9-10\r\n\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 1, 11, 15, 21\r\n\r\n2003/04:L319  av  Kerstin-Maria  Stalin  m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\n2003/04:L320 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 13\r\n\r\n2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 14\r\n\r\n2003/04:So272 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin\r\n(m):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\n2003/04:So419  av Camilla Sköld Jansson  m.fl.\r\n(v):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\n2003/04:So496 av  Carina Ohlsson och Hans Hoff\r\n(s):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\n2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\nyrk. 21\r\n\r\nPolisväsendet\r\n\r\n2003/04:Ju201 av Rolf Gunnarsson (m)\r\n\r\n2003/04:Ju202 av Rolf Gunnarsson (m)\r\n\r\n2003/04:Ju212 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin\r\n(m)\r\n\r\n2003/04:Ju223 av Ulf Sjösten m.fl. (m)\r\n\r\n2003/04:Ju228 av Ulf Sjösten (m)\r\n\r\n2003/04:Ju230 av Carl-Axel Roslund (m)\r\n\r\n2003/04:Ju239 av Birgitta Carlsson (c)\r\n\r\n2003/04:Ju245 av Torsten Lindström (kd)\r\n\r\n2003/04:Ju249 av Sten Tolgfors (m)\r\n\r\n2003/04:Ju255 av Rolf Olsson m.fl. (v)\r\n\r\n2003/04:Ju274 av Liselott Hagberg (fp)\r\n\r\n2003/04:Ju284 av Stefan Hagfeldt (m)\r\n\r\n2003/04:Ju290 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 20-21\r\n\r\n2003/04:Ju299 av Jörgen Johansson (c)\r\n\r\n2003/04:Ju311 av Claes Västerteg m.fl. (c)\r\n\r\n2003/04:Ju317 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju319 av Sonja Fransson m.fl. (s)\r\n\r\n2003/04:Ju321  av  Karl  Gustav Abramsson  och\r\nLars Lilja (s)\r\n\r\n2003/04:Ju327 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2003/04:Ju333 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 1, 11, 14-17\r\n\r\n2003/04:Ju334  av  Göran  Hägglund  och  Maria\r\nLarsson (kd):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju338 av Ragnwi Marcelind (kd)\r\n\r\n2003/04:Ju339 av Ingvar Svensson m.fl. (kd)\r\n\r\n2003/04:Ju345 av Anna Ibrisagic (m)\r\n\r\n2003/04:Ju348 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2003/04:Ju355 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\nyrk. 4-5\r\n\r\n2003/04:Ju364 av Viviann Gerdin (c)\r\n\r\n2003/04:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 4, 18-19\r\n\r\n2003/04:Ju407 av Lena Ek och  Claes  Västerteg\r\n(c)\r\n\r\n2003/04:Ju417 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 10, 16\r\n\r\n2003/04:Ju433 av Anders Karlsson (s)\r\n\r\n2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2003/04:Ju465 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 2, 6, 15, 19\r\n\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 12\r\n\r\n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 19\r\n\r\n2003/04:So414  av  Cristina  Husmark  Pehrsson\r\nm.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\n2003/04:T470 av Karin Pilsäter och Mia Franzén\r\n(fp):\r\n\r\nyrk. 7\r\n\r\n2003/04:N341  av  Marietta  de Pourbaix-Lundin\r\nm.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 6-7\r\n\r\nÅklagarväsendet\r\n\r\n2003/04:Ju225 av Ulf Sjösten (m)\r\n\r\n2003/04:Ju411 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 6\r\n\r\nDomstolsväsendet\r\n\r\n2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 17\r\n\r\n2003/04:Ju292 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 19\r\n\r\n2003/04:Ju349 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 11\r\n\r\n2003/04:Ju477 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\nKriminalvården\r\n\r\n2003/04:Ju272 av Lena Adelsohn Liljeroth (m)\r\n\r\n2003/04:Ju295 av Göran Lindblad (m)\r\n\r\n2003/04:Ju298 av Håkan Larsson (c)\r\n\r\n2003/04:Ju316 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2003/04:Ju353 av Camilla Sköld Jansson (v)\r\n\r\n2003/04:Ju357 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nyrk. 3, 15\r\n\r\n2003/04:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 5-6, 10-12\r\n\r\n2003/04:Ju381 av Lennart Klockare och Kristina\r\nZakrisson (s)\r\n\r\n2003/04:Ju402 av Leif Björnlod (mp):\r\n\r\nyrk. 1\r\n\r\n2003/04:Ju416 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 11, 15-19, 28\r\n\r\n2003/04:Ju425 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 4, 6\r\n\r\n2003/04:Ju449 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\n2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 3, 16\r\n\r\n2003/04:So414  av  Cristina  Husmark  Pehrsson\r\nm.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 9, 13\r\n\r\n2003/04:So637 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\nBrottsförebyggande rådet\r\n\r\n2003/04:Ju445 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 3\r\n\r\n2003/04:Ju446 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 4\r\n\r\nBrottsoffermyndigheten m.m.\r\n\r\n2003/04:Ju214  av Ulla Löfgren  och  Elizabeth\r\nNyström (m)\r\n\r\n2003/04:Ju234 av Carl-Axel Roslund (m)\r\n\r\n2003/04:Ju279 av Bertil Kjellberg (m)\r\n\r\n2003/04:Ju317 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\nyrk. 2-3\r\n\r\n2003/04:Ju348 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\nyrk. 5\r\n\r\n2003/04:Ju363 av  Viviann  Gerdin och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\nyrk. 1, 3\r\n\r\n2003/04:Ju394 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\nyrk. 2\r\n\r\n2003/04:Ju404 av Lena Ek och  Eskil Erlandsson\r\n(c)\r\n\r\n2003/04:Ju439 av Jan Ertsborn (fp)\r\n\r\n2003/04:Ju444 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 10\r\n\r\n2003/04:Ju453 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nyrk. 13, 15\r\n\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 29\r\n\r\n2003/04:L318 av Mia Franzén m.fl. (fp):\r\n\r\nyrk. 2\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nSammanställning av förslag till anslag för år 2004 inom utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n\r\n\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n------------------------\r\nAnslag\r\nAnslags-      Regeringens                Ändringar  i regeringens förslag\r\n\r\ntyp               förslag                           (m)                  (\r\nfp)               (kd)\r\n(c)\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:1  Polisorganisationen                   (ram)     14 665  +700 000  +\r\n510 000 +150 000    +425\r\n113\r\n000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:2  Säkerhetspolisen                      (ram)    576 010   +20 000   +\r\n50 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:3  Åklagarorganisationen                 (ram)    819 874   +30 000   +\r\n50 000  +40 000 +50 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:4  Ekobrottsmyndigheten                  (ram)    333 622\r\n-50 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:5  Domstolsväsendet m.m.                 (ram)  3 881 567  +100 000  +\r\n104 000 +120 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:6  Kriminalvården                        (ram)  4 761 044  +150 000  +\r\n250 000 +152 000 +75 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:7  Brottsförebyggande rådet              (ram)     58 951   -17 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:8  Rättsmedicinalverket                  (ram)    218 290\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:9  Gentekniknämnden                      (ram)      2 977\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:10  Brottsoffermyndigheten               (ram)     22 851\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:11  Ersättning för skador på grund av    (ram)     73 978\r\nbrott\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:12  Rättshjälpskostnader m.m.            (ram)    988 868             +\r\n40 000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:13  Kostnader för vissa skaderegleringar (ram)     15 291\r\nm.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:14  Avgifter till vissa internationella  (ram)      6 456\r\nsammanslutningar m.m.\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n4:15  Bidrag till brottsförebyggande       (ram)      7 200\r\n+38 000\r\narbete\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\nSumma                                               +26 432  +983 000    +\r\n1 004 +500 000    +500\r\n092                 000\r\n000\r\n--------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 4\r\nRättsväsendet\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag till anslagsfördelning.\r\n\r\nModerata  samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet  redovisar sina\r\nställningstaganden  i särskilda yttranden  som  fogas\r\ntill betänkandet.\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------\r\nAnslag (tusental kronor)               Anslagstyp\r\nAnslagsbelopp\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:1  Polisorganisationen               (ram)      14 665 113\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:2  Säkerhetspolisen                  (ram)        576  010\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:3  Åklagarorganisationen             (ram)         819 874\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:4  Ekobrottsmyndigheten              (ram)         333 622\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:5  Domstolsväsendet m.m.             (ram)       3 881 567\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:6  Kriminalvården                    (ram)       4 761 044\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:7  Brottsförebyggande rådet          (ram)          58 951\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:8  Rättsmedicinalverket              (ram)         218 290\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:9  Gentekniknämnden                  (ram)           2 977\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:10  Brottsoffermyndigheten           (ram)          22 851\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:11  Ersättning för skador på grund   (ram)          73 978\r\nav brott\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:12  Rättshjälpskostnader m.m.        (ram)         988 868\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:13  Kostnader för vissa              (ram)          15 291\r\nskaderegleringar m.m.\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:14  Avgifter till vissa              (ram)           6 456\r\ninternationella samman-\r\nslutningar m.m.\r\n-------------------------------------------------------------\r\n4:15  Bidrag till brottsförebyggande   (ram)           7 200\r\narbete\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\nSumma                                             26 432 092\r\n-------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nVissa av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (punkt 2 i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut)\r\n\r\n\r\nMotion        Motionärer                Yrkanden\r\n\r\n2003/04:Fi240av Lars Leijonborg m.fl. (fp)    16\r\n\r\n2003/04:Ju260av Henrik Westman (m)            2\r\n\r\n2003/04:Ju292av Bo Lundgren m.fl. (m)         18\r\n\r\n2003/04:Ju327av Runar Patriksson (fp)         1\r\n\r\n2003/04:Ju333av Johan Linander m.fl. (c)      3, 12-13\r\n\r\n2003/04:Ju334av Göran Hägglund och Maria Larsson (kd)2\r\n\r\n2003/04:Ju369av Beatrice Ask m.fl. (m)        1\r\n\r\n2003/04:Ju370av Beatrice Ask m.fl. (m)        18\r\n\r\n2003/04:Ju391av Beatrice Ask m.fl. (m)        3\r\n\r\n2003/04:Ju411av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)   1-4, 7, 9\r\n\r\n2003/04:Ju417av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)   3-6\r\n\r\n2003/04:Ju425av Johan Pehrson m.fl. (fp)      5, 7\r\n\r\n2003/04:Ju438av Annika Qarlsson (c)           1\r\n\r\n2003/04:Ju442av Johan Linander m.fl. (c)\r\n\r\n2003/04:Ju462av Beatrice Ask m.fl. (m)\r\n\r\n2003/04:Ju465av Johan Pehrson m.fl. (fp)      4-5, 17, 20\r\n\r\n2003/04:Ju466av Johan Pehrson m.fl. (fp)\r\n\r\n2003/04:Ju474av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp)   2\r\n\r\n2003/04:Ju476av Alf Svensson m.fl. (kd)\r\n\r\n2003/04:N346av Maria Larsson m.fl. (kd)       6\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\n\r\nMåluppfyllelse i tingsrätt, hovrätt, länsrätt och\r\nkammarrätt\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Målen för rättsväsendet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju413.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "4914DEF6-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "267",
                    "51",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4914DEF6-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 4 punkt 1 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 16, 2003/04:Ju260 yrkande 2, 2003/04:Ju292 yrkande 18, 2003/04:Ju327 yrkande 1, 2003/04:Ju333 yrkandena 3, 12 och 13, 2003/04:Ju334 yrkande 2, 2003/04:Ju369 yrkande 1, 2003/04:Ju370 yrkande 18, 2003/04:Ju391 yrkande 3, 2003/04:Ju411 yrkandena 1-4, 7 och 9, 2003/04:Ju417 yrkandena 3-6, 2003/04:Ju425 yrkandena 5 och 7, 2003/04:Ju438 yrkande 1, 2003/04:Ju442, 2003/04:Ju462 yrkandena 1-6, 2003/04:Ju465 yrkandena 4, 5, 17 och 20, 2003/04:Ju466, 2003/04:Ju474 yrkande 2, 2003/04:Ju476 och 2003/04:N346 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Kompetens- och bemötandefrågor inom rättsväsendet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K418 yrkandena 15, 16, 19 och 20, 2003/04:Ju210, 2003/04:Ju226, 2003/04:Ju241, 2003/04:Ju262 yrkandena 3-5, 2003/04:Ju302, 2003/04:Ju310, 2003/04:Ju328 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju329, 2003/04:Ju333 yrkande 7, 2003/04:Ju342, 2003/04:Ju349 yrkande 1, 2003/04:Ju355 yrkande 7, 2003/04:Ju356 yrkandena 2, 7 och 8, 2003/04:Ju369 yrkandena 5 och 6, 2003/04:Ju388, 2003/04:Ju391 yrkande 1, 2003/04:Ju398, 2003/04:Ju412 yrkandena 5 och 6, 2003/04:Ju443 yrkandena 6 och 13, 2003/04:Ju444 yrkandena 2 och 6-8, 2003/04:Ju447 yrkande 4, 2003/04:Ju448 yrkandena 2 och 9, 2003/04:Ju451 yrkande 2, 2003/04:Ju453 yrkandena 12 och 17, 2003/04:Ju456, 2003/04:Ju468, 2003/04:Ju478 yrkandena 9 och 10, 2003/04:Ju479 yrkandena 1, 11, 15 och 21, 2003/04:L319 yrkande 5, 2003/04:L320 yrkande 1, 2003/04:L350 yrkande 13, 2003/04:Sf326 yrkande 14, 2003/04:So272 yrkande 4, 2003/04:So419 yrkande 6, 2003/04:So496 yrkande 3, 2003/04:So504 yrkande 6 och 2003/04:So568 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Decentralisering av polisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju299 och 2003/04:Ju333 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "En effektiv polis",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju465 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "4914DF22-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "275",
                    "43",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4914DF22-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Resursutnyttjandet inom polisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju355 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Samverkan mellan Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju292 yrkande 20 och 2003/04:Ju369 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "4914DF24-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "248",
                    "70",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4914DF24-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Sammanslagning av Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju465 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Polisstyrelserna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 1, 2003/04:Ju334 yrkande 1, 2003/04:Ju369 yrkande 4 och 2003/04:Ju417 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Ökad antagning till polisutbildningarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju230, 2003/04:Ju345, 2003/04:Ju417 yrkande 16 och 2003/04:Ju465 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ytterligare en polisutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju202, 2003/04:Ju223 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ju239, 2003/04:Ju249, 2003/04:Ju311, 2003/04:Ju319, 2003/04:Ju327 yrkande 2, 2003/04:Ju333 yrkande 17, 2003/04:Ju338 yrkande 2 och 2003/04:Ju465 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Polis i glesbygd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju321, 2003/04:Ju333 yrkande 14 och 2003/04:Ju338 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Förkortad utryckningstid på landsbygden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju333 yrkande 15 och 2003/04:Ju364 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Mobila polisteam",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju364 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Resursfördelningen mellan myndigheterna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju201, 2003/04:Ju245, 2003/04:Ju284, 2003/04:Ju317 yrkande 1, 2003/04:Ju339 yrkandena 1-4, 2003/04:T470 yrkande 7 och 2003/04:N341 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Nationella insatsstyrkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju292 yrkande 21 och 2003/04:Ju369 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju228.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Kostnader vid regeringsbeslutade evenemang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju212.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Prioriterad brottslighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju255, 2003/04:Ju290 yrkande 3, 2003/04:Ju407, 2003/04:Ju433, 2003/04:Ju447 yrkande 3 och 2003/04:Ju479 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Sjöpolisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju274 och 2003/04:Ju333 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4914DF31-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "143",
                    "0",
                    "31"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4914DF31-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Särskilda enheter mot människohandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju348 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Särskilda drogenheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So345 yrkande 19 och 2003/04:So414 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Ekobrottsmyndighetens organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju225 och 2003/04:Ju411 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Domstolsverkets ställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 17, 2003/04:Ju292 yrkande 19, 2003/04:Ju349 yrkande 11 och 2003/04:Ju477 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Psykiatrisk vård inom kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju449 yrkande 5 och 2003/04:So637 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Resurser till frivården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju357 yrkande 3, 2003/04:Ju370 yrkande 12 och 2003/04:Ju402 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Ökat stöd till KRIS",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju272.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Anstalts- och häkteskapacitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju298, 2003/04:Ju353, 2003/04:Ju370 yrkande 6, 2003/04:Ju381, 2003/04:Ju416 yrkandena 11 och 28 och 2003/04:Ju425 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Kostnadsanalys av kriminalvårdens platsbrist",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju370 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Kontroll av narkotika på anstalter och häkten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju295, 2003/04:Ju316 yrkande 3, 2003/04:Ju370 yrkandena 10 och 11 i denna del, 2003/04:Ju416 yrkandena 15, 16 och 18, 2003/04:Ju425 yrkande 4 i denna del och 2003/04:So345 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Besöksrum med glasruta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju370 yrkande 11 i denna del, 2003/04:Ju416 yrkande 17 och 2003/04:Ju425 yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Disciplinär påföljd för vägran att lämna urinprov",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju416 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Missbruksbehandling inom kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju357 yrkande 15, 2003/04:So345 yrkande 16 och 2003/04:So414 yrkandena 9 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Brottsförebyggande arbete mot hatbrottslighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju445 yrkande 3 och 2003/04:Ju446 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Verksamhetsmål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju453 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag på ersättningen till intagen i kriminalvårdsanstalt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju394 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Stöd från Brottsofferfonden m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju234, 2003/04:Ju317 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Ju348 yrkande 5 och 2003/04:Ju363 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Självrisk vid utbetalning av brottsskadeersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju444 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "36",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "4914DF43-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 36 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "135",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "44",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4914DF43-296D-11D8-AEF2-000475504C4C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Brottskadeersättning för sakskada",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:L318 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Brottsskadeersättning vid arbetsskador",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju214.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Förskott på brottsskadeersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju363 yrkande 1, 2003/04:Ju404, 2003/04:Ju453 yrkande 13 och 2003/04:Ju479 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Brottsoffermyndighetens prövning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju279 och 2003/04:Ju439.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Målen för rättsväsendet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Decentralisering av polisen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "En effektiv polis",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Samverkan mellan Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Sammanslagning av Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Polisstyrelserna",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Ökad antagning till polisutbildningarna",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Ytterligare en polisutbildning",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Polis i glesbygd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Förkortad utryckningstid på landsbygden",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Mobila polisteam",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Nationella insatsstyrkan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Kostnader vid regeringsbeslutade evenemang",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Prioriterad brottslighet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Prioriterad brottslighet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Sjöpolisen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Särskilda enheter mot människohandel",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Särskilda drogenheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Ekobrottsmyndighetens organisation",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Domstolsverkets ställning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Psykiatrisk vård inom kriminalvården",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Psykiatrisk vård inom kriminalvården",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Resurser till frivården",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Ökat stöd till KRIS",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Anstalts- och häkteskapacitet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Anstalts- och häkteskapacitet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Kostnadsanalys av kriminalvårdens platsbrist",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Kontroll av narkotika på anstalter och häkten",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Besöksrum med glasruta",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Disciplinär påföljd för vägran att lämna urinprov",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Missbruksbehandling inom kriminalvården",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Brottsförebyggande arbete mot hatbrottslighet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Verksamhetsmål",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag på ersättningen till intagen i kriminalvårdsanstalt",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Stöd från Brottsofferfonden m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Självrisk vid utbetalning av brottsskadeersättning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Brottskadeersättning för sakskada",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Förskott på brottsskadeersättning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 22:55:05"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till rättsväsendet för 2004. Totalt fördelas 26,5 miljarder kronor. De största anslagen är polisorganisationen, 14,7 miljarder kronor, följt av kriminalvården, 4,8 miljarder kronor, och domstolsväsendet, 3,9 miljarder kronor. ",
          "dok_id": "GR01JUU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till rättsväsendet (JuU1)",
          "dok_id": "GR01JUU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 22:55:05"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01JUU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om anslag till rättsväsendet för 2004. Totalt fördelas 26,5 miljarder kronor. De största anslagen är polisorganisationen, 14,7 miljarder kronor, följt av kriminalvården, 4,8 miljarder kronor, och domstolsväsendet, 3,9 miljarder kronor.</p>",
          "dok_id": "GR01JuU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:54"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till rättsväsendet (JuU1)",
          "dok_id": "GR01JuU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:54"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01JUU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_JuU_1.pdf",
          "filstorlek": "124115",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AA8D427D-29F0-4DF9-8678-736AC2E627E7"
        },
        {
          "dok_id": "GR01JUU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_juu_1.docx",
          "filstorlek": "390051",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/02360264-2E8D-44D8-9B0F-C9003F148BFA"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju201 Polisens resurser i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GR02Ju201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju201",
          "ref_dok_titel": "Polisens resurser i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju202 Polishögskola i Falun/Borlänge",
          "ref_dok_id": "GR02Ju202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju202",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola i Falun/Borlänge",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju210 Information och utbildning om djurskyddslagen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju210",
          "ref_dok_titel": "Information och utbildning om djurskyddslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju212 Specialresurser till polisen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju212",
          "ref_dok_titel": "Specialresurser till polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju214 Trygghet för anställda med riskfyllda arbeten",
          "ref_dok_id": "GR02Ju214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju214",
          "ref_dok_titel": "Trygghet för anställda med riskfyllda arbeten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju223 En fjärde polishögskola i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Ju223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju223",
          "ref_dok_titel": "En fjärde polishögskola i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju225 Ekobrottsbekämpning i förändring",
          "ref_dok_id": "GR02Ju225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju225",
          "ref_dok_titel": "Ekobrottsbekämpning i förändring",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju226 Miljörelaterad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju226",
          "ref_dok_titel": "Miljörelaterad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju228 Polisens kostnader för EU-kravallerna i Göteborg ",
          "ref_dok_id": "GR02Ju228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju228",
          "ref_dok_titel": "Polisens kostnader för EU-kravallerna i Göteborg ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju230 Antagningen till polishögskolan",
          "ref_dok_id": "GR02Ju230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju230",
          "ref_dok_titel": "Antagningen till polishögskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju234 Lokala brottsofferfonder",
          "ref_dok_id": "GR02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Lokala brottsofferfonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju239 Polisutbildning till Skövde",
          "ref_dok_id": "GR02Ju239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju239",
          "ref_dok_titel": "Polisutbildning till Skövde",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju241 Offentligt biträde för barn ",
          "ref_dok_id": "GR02Ju241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju241",
          "ref_dok_titel": "Offentligt biträde för barn ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju245 Resurser till polisen i  Västmanlands län",
          "ref_dok_id": "GR02Ju245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju245",
          "ref_dok_titel": "Resurser till polisen i  Västmanlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju249 En fjärde polishögskola knuten till Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "En fjärde polishögskola knuten till Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju255 Miljöbrottslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju255",
          "ref_dok_titel": "Miljöbrottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju260 Rättstrygghet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Ju260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju260",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju262 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GR02Ju262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju262",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Olsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju272 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GR02Ju272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju272",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju274 Sjöpolis - en trygghet i skärgården",
          "ref_dok_id": "GR02Ju274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju274",
          "ref_dok_titel": "Sjöpolis - en trygghet i skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Liselott Hagberg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju279 Skadeersättning till brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GR02Ju279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju279",
          "ref_dok_titel": "Skadeersättning till brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju284 Resurserna till polisen i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GR02Ju284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju284",
          "ref_dok_titel": "Resurserna till polisen i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju290 Trafficking",
          "ref_dok_id": "GR02Ju290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju290",
          "ref_dok_titel": "Trafficking",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju292 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju292",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju295 Drogfria fängelser",
          "ref_dok_id": "GR02Ju295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju295",
          "ref_dok_titel": "Drogfria fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju298 Återinrättande av ett häkte i Östersund",
          "ref_dok_id": "GR02Ju298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju298",
          "ref_dok_titel": "Återinrättande av ett häkte i Östersund",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju299 Polisens organisation",
          "ref_dok_id": "GR02Ju299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju299",
          "ref_dok_titel": "Polisens organisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju302 Nationellt resurscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_id": "GR02Ju302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju302",
          "ref_dok_titel": "Nationellt resurscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju310 Kunskap om barn till frihetsberövade",
          "ref_dok_id": "GR02Ju310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju310",
          "ref_dok_titel": "Kunskap om barn till frihetsberövade",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju311 Polishögskola",
          "ref_dok_id": "GR02Ju311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju311",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju316 En modern och fungerande kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GR02Ju316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju316",
          "ref_dok_titel": "En modern och fungerande kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju317 Rättstryggheten på Gotland",
          "ref_dok_id": "GR02Ju317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju317",
          "ref_dok_titel": "Rättstryggheten på Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju319 Etablering av en polishögskola i Borås",
          "ref_dok_id": "GR02Ju319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju319",
          "ref_dok_titel": "Etablering av en polishögskola i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju321 Fördelning av resurser till polisen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju321",
          "ref_dok_titel": "Fördelning av resurser till polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Karl Gustav Abramsson och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju327 Rättstrygghet, säkerhet, polis och tull",
          "ref_dok_id": "GR02Ju327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju327",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet, säkerhet, polis och tull",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju328 Nationellt brottsbekämpningscentrum",
          "ref_dok_id": "GR02Ju328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju328",
          "ref_dok_titel": "Nationellt brottsbekämpningscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Granbom och Linnéa Darell (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju329 Arbetsmiljöbrott",
          "ref_dok_id": "GR02Ju329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju329",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljöbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju333 En modern och fungerade polis",
          "ref_dok_id": "GR02Ju333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju333",
          "ref_dok_titel": "En modern och fungerade polis",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju334 Polisen i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GR02Ju334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju334",
          "ref_dok_titel": "Polisen i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund och Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju338 Förläggning av polisutbildning till Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GR02Ju338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju338",
          "ref_dok_titel": "Förläggning av polisutbildning till Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju339 Ökade polisresurser till Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju339",
          "ref_dok_titel": "Ökade polisresurser till Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju342 Våld i enkönade parrelationer",
          "ref_dok_id": "GR02Ju342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju342",
          "ref_dok_titel": "Våld i enkönade parrelationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju345 Polisutbildningen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju345",
          "ref_dok_titel": "Polisutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Ibrisagic (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju348 Organiserad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju348",
          "ref_dok_titel": "Organiserad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju349 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju349",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju353 Häkte till Östersund",
          "ref_dok_id": "GR02Ju353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju353",
          "ref_dok_titel": "Häkte till Östersund",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju355 Polisen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju355",
          "ref_dok_titel": "Polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju356 Rättstrygghet för homo- och bisexuella och transpersoner ",
          "ref_dok_id": "GR02Ju356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju356",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet för homo- och bisexuella och transpersoner ",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju357 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GR02Ju357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju357",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju363 Bättre bemötande av brottsoffren i vårt land",
          "ref_dok_id": "GR02Ju363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju363",
          "ref_dok_titel": "Bättre bemötande av brottsoffren i vårt land",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju364 Mobila polisteam",
          "ref_dok_id": "GR02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Mobila polisteam",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju369 Polisen på 2000-talet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju369",
          "ref_dok_titel": "Polisen på 2000-talet",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju370 Upprustning av kriminalvårdspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Ju370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju370",
          "ref_dok_titel": "Upprustning av kriminalvårdspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju381 Utbyggnad av kriminalvårdsanstalten i Haparanda",
          "ref_dok_id": "GR02Ju381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju381",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av kriminalvårdsanstalten i Haparanda",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju388 Bemötandefrågor inom polisen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju388",
          "ref_dok_titel": "Bemötandefrågor inom polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rezene Tesfazion och Tone Tingsgård (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju391 Realistiska åtgärder mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju391",
          "ref_dok_titel": "Realistiska åtgärder mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju394 Realistiska åtgärder mot ungdomsbrottsligheten",
          "ref_dok_id": "GR02Ju394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju394",
          "ref_dok_titel": "Realistiska åtgärder mot ungdomsbrottsligheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju398 Barnkompetens i domstolar och polisväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju398",
          "ref_dok_titel": "Barnkompetens i domstolar och polisväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju402 Frivården",
          "ref_dok_id": "GR02Ju402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju402",
          "ref_dok_titel": "Frivården",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju404 Indrivning av utdömt skadestånd",
          "ref_dok_id": "GR02Ju404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju404",
          "ref_dok_titel": "Indrivning av utdömt skadestånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju407 Minskning av antalet brott mot företag",
          "ref_dok_id": "GR02Ju407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju407",
          "ref_dok_titel": "Minskning av antalet brott mot företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju411 Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_id": "GR02Ju411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju411",
          "ref_dok_titel": "Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju412 Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_id": "GR02Ju412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju412",
          "ref_dok_titel": "Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju413 Rättsväsendets målsättningar",
          "ref_dok_id": "GR02Ju413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju413",
          "ref_dok_titel": "Rättsväsendets målsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju416 En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GR02Ju416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju416",
          "ref_dok_titel": "En reformerad kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju417 Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_id": "GR02Ju417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju417",
          "ref_dok_titel": "Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju425 Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GR02Ju425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju425",
          "ref_dok_titel": "Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju433 Ekobrottsmyndigheten och bekämpning av grövre brottslighet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju433",
          "ref_dok_titel": "Ekobrottsmyndigheten och bekämpning av grövre brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju438 Närhet och trygghet i ett rättssamhälle",
          "ref_dok_id": "GR02Ju438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju438",
          "ref_dok_titel": "Närhet och trygghet i ett rättssamhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju439 Jämkning av brottsskadeersättning",
          "ref_dok_id": "GR02Ju439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju439",
          "ref_dok_titel": "Jämkning av brottsskadeersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju442 UO 4 Rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju442",
          "ref_dok_titel": "UO 4 Rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju443 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju443",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju444 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GR02Ju444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju444",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju445 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GR02Ju445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju445",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju446 Politiskt våld",
          "ref_dok_id": "GR02Ju446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju446",
          "ref_dok_titel": "Politiskt våld",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju447 Liberal offensiv mot människohandel för sexuella ändamål",
          "ref_dok_id": "GR02Ju447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju447",
          "ref_dok_titel": "Liberal offensiv mot människohandel för sexuella ändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju448 Trafficking",
          "ref_dok_id": "GR02Ju448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju448",
          "ref_dok_titel": "Trafficking",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju449 Rättspsykiatrin och rättssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju449",
          "ref_dok_titel": "Rättspsykiatrin och rättssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju451 Stärkt skydd för barn",
          "ref_dok_id": "GR02Ju451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju451",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju453 Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GR02Ju453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju453",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju456 Prioritering inom rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju456",
          "ref_dok_titel": "Prioritering inom rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju462 Utgiftsområde 4, Rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju462",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 4, Rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju465 Polisväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju465",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju465",
          "ref_dok_titel": "Polisväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju466 Satsningar på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju466",
          "ref_dok_titel": "Satsningar på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju468 Nationellt resurscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_id": "GR02Ju468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju468",
          "ref_dok_titel": "Nationellt resurscentrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju474 Hårdare straff för sexköpare",
          "ref_dok_id": "GR02Ju474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju474",
          "ref_dok_titel": "Hårdare straff för sexköpare",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju476 Utgiftsområde 4, Rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju476",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 4, Rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju477 Domstolsväsendet",
          "ref_dok_id": "GR02Ju477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju477",
          "ref_dok_titel": "Domstolsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju478 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju478",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju478",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju479 Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GR02Ju479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju479",
          "ref_dok_titel": "Krafttag mot våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K271 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GR02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L318 Socialt ansvar i skadestånds- och försäkringsrätten",
          "ref_dok_id": "GR02L318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L318",
          "ref_dok_titel": "Socialt ansvar i skadestånds- och försäkringsrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L319 Barns rätt",
          "ref_dok_id": "GR02L319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L319",
          "ref_dok_titel": "Barns rätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L320 Barns rätt i vårdnadstvister",
          "ref_dok_id": "GR02L320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L320",
          "ref_dok_titel": "Barns rätt i vårdnadstvister",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L350 Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_id": "GR02L350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L350",
          "ref_dok_titel": "Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N346 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GR02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf326 Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GR02Sf326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf326",
          "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag  - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So272 Våld mot funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02So272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So272",
          "ref_dok_titel": "Våld mot funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So345 Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So345",
          "ref_dok_titel": "Alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So414 Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02So414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So414",
          "ref_dok_titel": "Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So419 Kvinnans rätt till sin egen kropp",
          "ref_dok_id": "GR02So419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So419",
          "ref_dok_titel": "Kvinnans rätt till sin egen kropp",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So496 Skydd till våldsutsatta kvinnor och barn",
          "ref_dok_id": "GR02So496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So496",
          "ref_dok_titel": "Skydd till våldsutsatta kvinnor och barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So504 Barnet i fokus",
          "ref_dok_id": "GR02So504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So504",
          "ref_dok_titel": "Barnet i fokus",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So568 HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So568",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So568",
          "ref_dok_titel": "HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So637 Social utslagning",
          "ref_dok_id": "GR02So637",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So637",
          "ref_dok_titel": "Social utslagning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T470 Södertörn",
          "ref_dok_id": "GR02T470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T470",
          "ref_dok_titel": "Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter och Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-16",
          "ref_dok_id": "GR0950",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "50",
          "ref_dok_titel": "2003-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-15",
          "ref_dok_id": "GR0949",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "49",
          "ref_dok_titel": "2003-12-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:106",
          "ref_dok_id": "GR0K106",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "106",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:106",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}