{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2228813",
      "dok_id": "GR01FIU9",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-10-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:56",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:00",
      "titel": "Titel saknas",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU9</div><h1>Titel saknas</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar finansutskottet regeringens proposition 2002/03:151\r\nUtjämning av vissa kostnader för stöd och service till handikappade. I\r\npropositionen föreslår regeringen ett system för att jämna ut kostnaderna\r\nför verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade mellan kommunerna.\r\nEn standardkostnad per invånare beräknas för varje kommun, och beroende\r\npå hur den avviker från rikets genomsnittliga standardkostnad får kommunen\r\nantingen ett bidrag från staten eller betala en avgift till staten. De\r\nsammanlagda bidragen och avgifterna kommer att vara lika stora. Systemet\r\när därmed statsfinansiellt neutralt.\r\nKommunerna föreslås få en skyldighet att lämna ut uppgifter på individnivå\r\nom insatser enligt 9 § LSS till Socialstyrelsen.\r\nSystemet föreslås träda i kraft den 1 mars 2004 och särskilda införanderegler\r\ntillämpas t.o.m. 2008.\r\nI betänkandet behandlar utskottet 9 motionsyrkanden från 5 kommittémotioner\r\nsamt 2 yrkanden från 2 enskilda motioner. Utskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag samt avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen bifaller proposition 2002/03:151 och\r\navslår samtliga motionsyrkanden.\r\nI betänkandet finns 6 reservationer.\r\n1 Riksdagen 2003/04. 5 saml. FiU9\r\nRättelse: S. 11 rad 22 Tillkommit: 3, s. 21 raderna 12-13.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Motionsyrkanden om avslag på proposition 2002/03:151\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi9, 2003/04:Fi10 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Fi222 och 2003/04:Fi286 yrkande 7.\r\nReservation 1 (m, kd)\r\nReservation 2 (fp) - motiveringen\r\n\r\n2.      Val av utjämningsmetod\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi8 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n3.      Översyn av huvudmannaskapet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi11 yrkande 1.\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n4.      Beräkning av standardkostnaden\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi11 yrkande 3.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n5.      Länsvisa utjämningssystem\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi11 yrkande 2.\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n6.      Ett nationellt utjämningssystem\r\nRiksdagen antar regeringens lagförslag (1-3) samt utskottets kompletterande\r\nlagförslag (4)1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service\r\ntill vissa funktionshindrade,2. lag om utjämningsbidrag till kommuner för\r\nkostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade,3. lag om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt\r\nlagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,4. lag\r\nom ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och\r\nannan menighets utdebitering av skatt, m.m.Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:151 och avslår motion 2003/04:Fi216 yrkande 1.\r\n\r\nStockholm den 30 oktober 2003\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg (s),\r\nCarin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Agneta\r\nRingman (s), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas\r\nHögström (m), Yvonne Ruwaida (mp), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark\r\n(fp), Siv Holma (v), Jörgen Johansson (c), Olle Sandahl (kd), Tommy\r\nWaidelich (s) och Bo Bernhardsson (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI december 2000 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppgift\r\natt utreda hur kostnadsskillnader mellan kommuner avseende verksamhet\r\nenligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade\r\n(LSS) skulle kunna utjämnas (dir. 2000:99).\r\nI direktiven framhölls att kommitténs huvuduppgifter var att lämna förslag\r\ntill ett system för utjämning av kostnadsskillnader, att överväga behovet\r\nav författningsändringar som ger kommunerna möjlighet att lämna ut sådan\r\ninformation på individnivå som erfordras, samt att lämna förslag om hur\r\npåverkbarheten från enskilda kommuner av utfallet i ett utjämningssystem\r\nskall kunna minskas eller elimineras.\r\nI februari 2002 lämnade kommittén delbetänkandet Kostnadsutjämning mellan\r\nkommuner avseende LSS-verksamhet (SOU 2002:28). Kommittén lämnade i\r\nnovember 2002 sitt slutbetänkande Utjämning av LSS-kostnader (SOU 2002:103).\r\n\r\nEfter remissbehandling överlämnade regeringen den 4 september 2003\r\nproposition 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service\r\ntill funktionshindrade till riksdagen.\r\nEn skrivelse i ärendet från Vingåkers kommun har inkommit till utskottet.\r\n\r\nYttrande från socialutskottet\r\nEtt yttrande över propositionen och de motioner som behandlas i betänkandet\r\nhar inkommit från socialutskottet i form av ett protokollsutdrag. Yttrandet\r\nåterfinns i bilaga 4.\r\n1*Riksdagen 2003/04. 5 saml. FiU9</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nBakgrund\r\nLSS - Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade\r\nLSS\r\när en väsentlig del av den handikappreform som riksdagen beslutade om\r\n1993. Syftet med lagen är att göra det möjligt för personer med omfattande\r\nfunktionshinder att leva som andra. Insatserna ska vara varaktiga, samordnade\r\noch anpassade till de funktionshindrades individuella behov. För att komma\r\ni fråga för stöd enligt LSS måste en person ingå i en av de tre personkretsar\r\nsom definieras i lagens första paragraf:\r\n\r\nutvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,\r\nbetydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada\r\ni vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom,\r\nandra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte\r\nberor på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande\r\nsvårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av\r\nstöd och service.\r\nPersoner som tillhör någon av dessa personkretsar har rätt till stöd och\r\nservice enligt LSS om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och detta\r\nbehov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den funktionshindrade ska själv\r\ni största möjliga utsträckning ges inflytande över valet av insats. LSS\r\nrymmer 10 olika möjliga insatser. Dessa anges i 9 § och varierar mycket\r\ni karaktär, från rådgivning till särskilt boende. De olika insatser som\r\nkan komma i fråga enligt LSS är\r\n\r\nrådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap\r\nom problem och livsbetingelser för människor med stora varaktiga\r\nfunktionshinder,\r\nbiträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader\r\nför sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks\r\nav assistansersättningen enligt lagen (1993:389) om assistansersättning,\r\n\r\nledsagarservice,\r\nbiträde av kontaktperson,\r\navlösarservice i hemmet,\r\nkorttidsvistelse utanför det egna hemmet,\r\nkorttidstillsyn för skolungdom över tolv år utanför det egna hemmet i\r\nanslutning till skoldagen samt under lov,\r\nboende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och\r\nungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,\r\nbostad och särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad\r\nför vuxna,\r\ndaglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete\r\noch inte utbildar sig.\r\nKommunerna har ansvaret för samtliga insatser utom insatsen råd och stöd\r\nsom landstinget ansvarar för.\r\nLASS - Lagen (1993:389) om assistansersättning\r\nAssistansersättningen är ett bidrag inom socialförsäkringen för att bekosta\r\npersonlig assistans enligt 9 § 2 LSS. En förutsättning för att erhålla\r\nassistansersättning är att personen bedöms tillhöra personkretsen i LSS\r\noch har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i den\r\ndagliga livsföringen under i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka.\r\nAssistansersättningen utgår med ett schablonbelopp på 198 kr per timme (2003).\r\nKommunerna har ansvaret för kostnaderna de 20 första timmarna per vecka\r\noch staten har kostnadsansvar från timme 21 och framåt. Detta innebär att\r\nstaten för närvarande finansierar ca 77 % av assistansersättningen.\r\nKostnaderna för LSS\r\nKostnaderna för LSS finansieras, som framgått ovan, till största delen av\r\nkommunerna. Av de 10 insatserna enligt LSS finansierar kommunerna alla\r\nutom insatsen råd och stöd, samt en del av assistansersättningen. Kostnaderna\r\nför LSS har ökat kraftigt sedan reformen infördes. Enligt utredningen om\r\nutjämning av LSS-kostnader (SOU 2002:103) har kostnaderna sedan 1997\r\nutvecklats på följande sätt:\r\n\r\n\r\nÅr      Kommunernas nettokostnader (LSS)        Statensnettokostnad\r\n(LASS)  Totalanettokostnader\r\n1997    12,5    4,4     16,9\r\n1998    13,1    3,9     17,0\r\n1999    15,3    4,5     19,8\r\n2000    17,7    5,3     22,9\r\n2001    19,2    6,4     25,6\r\nProcentuell förändring 1997-2001                    53,6                 45,5\r\n           51,\r\n5\r\nÅrlig genomsnittlig procentuellförändring 1997-2001\r\n          11,\r\n3                                      9,8\r\n   10,\r\n9\r\n\r\nKostnaderna för LSS varierar kraftigt mellan olika kommuner, vilket delvis\r\nkan förklaras av att det i vissa kommuner finns vårdhem och annan verksamhet\r\nmed en upptagning utanför den egna kommunen. Kostnaden för LSS-verksamheten\r\nvarierade 2001 från 400 till 6 000 kr per kommuninvånare.\r\nUnder perioden 2001-2003 har två statsbidrag utgått till kommunerna som\r\nkompensation för höga kostnader för LSS-verksamhet (prop. 1999/2000:115,\r\nbet. 2000/01:FiU9). Statsbidragen har varit en form av högkostnadsskydd\r\ntill vissa kommuner. Det ena statsbidraget på 350 miljoner kronor per år\r\nskall kompensera kommuner med höga redovisade kostnader efter justering\r\nför skillnader i skatteväxlingar och mellankommunal utjämning. Det andra\r\nstatsbidraget på 100 miljoner kronor per år lämnas till kommuner som har\r\nsärskilt höga kostnader på individnivå. Dessa båda bidrag infördes i\r\navvaktan på ett nationellt system för utjämning av LSS-kostnader.\r\nFörslaget till utjämningssystem för LSS-kostnader\r\nUtjämningssystemets grunddrag\r\nRegeringens förslag till utjämningssystem för LSS-kostnader bygger på\r\nsamma principer som den ordinarie kostnadsutjämningen, men skiljer sig\r\nändå från denna på några punkter. I den ordinarie kostnadsutjämningen\r\nberäknas en s.k. standardkostnad som bygger på strukturella faktorer som\r\nkommunen inte kan påverka, t.ex. geografi och demografi. En kommun med\r\noförmånliga strukturella faktorer får i princip bidrag från en kommun med\r\nförmånliga strukturella faktorer. Systemet kompenserar däremot inte för\r\n- och detta är centralt - de verkliga kostnadsskillnaderna. Systemet ska\r\ninte utjämna sådant som beror på skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå.\r\nDetsamma gäller även för det föreslagna utjämningssystemet för LSS-kostnader,\r\nmen det har inte varit möjligt att identifiera opåverkbara faktorer på\r\nsamma sätt som i den ordinarie kostnadsutjämningen. Mot denna bakgrund\r\nföreslår regeringen att systemet tills vidare inte ska inordnas i den\r\nordinarie kostnadsutjämningen utan utgöra ett separat system. Trots att\r\nfaktorerna kan anses vara påverkbara anser regeringen att den valda\r\nmodellen är acceptabel för att genomföra en nödvändig utjämning. Det saknas\r\nför närvarande bättre alternativ.\r\nUtjämningen ska omfatta alla delar av LSS inklusive kommunernas delfinansiering\r\nav assistansersättningen, förutom insatsen råd och stöd, som landstingen\r\nansvarar för. Om endast vissa delar av LSS-verksamheten omfattas av\r\nsystemet finns en risk för överströmning till de verksamheter som systemet\r\nkompenserar för. Genom att låta alla delar av LSS-verksamheten ingå i\r\nsystemet ökar möjligheterna att den funktionshindrades egna önskemål väger\r\ntyngre vid valet av insats.\r\nBeräkningen görs i flera steg. Först beräknas en grundutjämning. För varje\r\ntyp av LSS-insats beräknas en riksgenomsnittlig kostnad. Denna kostnad\r\nmultipliceras sedan med antalet personer som har respektive insats i varje\r\nkommun.\r\nGrundberäkningen justeras sedan med två index, ett koncentrationsindex\r\noch ett personalkostnadsindex. Koncentrationsindexet avser att jämna ut\r\nstordriftsfördelar. Kommuner med ett stort antal LSS-personer i relation\r\ntill sin befolkning bedöms ha vissa stordriftsfördelar i sin LSS-verksamhet\r\noch vice versa. Koncentrationsindexet är till för att jämna ut skillnader\r\nsom sådana stordriftsfördelar orsakar. Varken eventuella stordriftsfördelar\r\neller smådriftsnackdelar ska alltså påverka den egna kommunen.\r\nPersonalkostnadsindexet tar sin utgångspunkt i att systemet ska jämna ut\r\nför skillnader i omsorgsbehov. Trots att grundberäkningen innehåller en\r\nuppdelning i de olika LSS-insatserna återstår stora kostnadsskillnader\r\nsom inte fångas upp. Inom respektive insats finns stora skillnader i\r\nvårdbehov, och därmed kostnader. I stället för att försöka mäta vårdbehovet\r\nhos varje individ föreslår regeringen att personalkostnaderna används som\r\nen approximation av vårdbehovet. Personalkostnadsindexet innebär enligt\r\nförslaget att kommunerna ska kompenseras för 70 % av skillnaden mellan\r\nkommunens redovisade personalkostnader och de personalkostnader som ingår\r\ni grundberäkningen. Variationerna i vårdbehov mellan olika individer är\r\nstora och personalkostnaderna varierar därför kraftigt mellan olika\r\nkommuner. Personalkostnadsindexet står därför för en väsentlig del av\r\nsystemets samlade utjämningseffekt.\r\nFaktorerna som beräkningarna bygger på kan, som tidigare nämnts, i viss\r\nmån påverkas av kommunerna själva. Regeringen för ett resonemang kring\r\ndetta problem och har utformat sitt förslag för att minimera det. Regeringen\r\nanser att kommunernas möjligheter att påverka underlaget för beräkningen\r\när begränsat. För det första är kommunernas beslut om LSS-insatser styrt\r\nav lagstiftningen. För det andra kompenseras skillnader i personalkostnader\r\ninte fullt ut, utan till 70 %, och för det tredje kommer koncentrations-\r\noch personalkostnadsindexen endast att uppdateras när regeringen så\r\nbestämmer. Regeringen anser även att det är viktigt att modellen kontinuerligt\r\nses över.\r\nPersonkretsar och insatser\r\nAll verksamhet enligt LSS, med undantag av insatsen råd och stöd, ska\r\nomfattas av utjämningen. Regeringen anser att alla personkretsar inom\r\nLSS-lagstiftningen ska behandlas likvärdigt. Om endast vissa grupper eller\r\nverksamheter skulle ingå i utjämningen kan det finnas en risk att kommunerna\r\nbara tillhandahåller sådana insatser som omfattas av utjämningen. Av samma\r\nskäl  bör utjämningen även omfatta de 20 första timmarna av\r\nassistansersättningen.\r\nI annat fall skulle kommunerna få lägre nettokostnader om en funktionshindrad\r\nperson ges bostad med särskild service i stället för personlig assistans\r\ni det egna hemmet. Om båda delarna omfattas av utjämningen kommer\r\nalternativen att bli ekonomiskt likvärdiga för kommunen, varför den\r\nfunktionshindrades egna önskemål kan få större betydelse för valet av\r\ninsats.\r\nInsamling av statistik\r\nEn hög kvalitet på de statistiska uppgifterna är betydelsefullt för att\r\nberäkningarna i systemet ska bli korrekta, och för att systemet ska\r\nuppfattas som rättvist. Därför bör underlaget för beräkningarna i\r\nutjämningssystemet utgöras av s.k. mikrostatistik som samlas in från kommunerna\r\nav Socialstyrelsen. Mikrostatistiken samlas in på personnummernivå, vilket\r\ninnebär att risken för dubbelräkning elimineras och att underlaget får en\r\nhög tillförlitlighet. I samband med att de särskilda statsbidragen för\r\nLSS-verksamhet utgått under 2001-2003, har Socialstyrelsen samlat in sådan\r\nstatistik. Det har dock inte funnits någon skyldighet för kommunerna att\r\nlämna uppgifter. Kommunerna är dessutom skyldiga att göra en s.k. menprövning,\r\nvilket inneburit ett visst bortfall av uppgifter.\r\nAnvändandet av mikrostatistik innebär emellertid en risk för\r\nintegritetskränkningar.\r\nUppgifterna som föreslås få överföras från kommunerna till Socialstyrelsen\r\nkommer dock att omfattas av sekretessen enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen.\r\nSocialstyrelsen måste också behandla uppgifterna i enlighet med de\r\nbestämmelser till skydd för den personliga integriteten som finns i lagen\r\n(2001:99) om den officiella statistiken. Regeringen bedömer att skyddet\r\nför den personliga integriteten därmed är tillfyllest.\r\nFörslaget till ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade innebär att kommunerna görs skyldiga att lämna ut vissa\r\npersonuppgifter beträffande enskilda till Socialstyrelsen.\r\nInföranderegler\r\nFör att ge kommunerna rimliga förutsättningar att planera och eventuellt\r\nställa om sin verksamhet är det nödvändigt att utjämningssystemet successivt\r\nfasas in. Införandeperioden föreslås vara fem år, dvs. systemet verkar\r\nfullt ut först från den 1 januari 2009. Regeringen gör bedömningen att\r\ninförandereglerna inte bör ta hänsyn till avvecklandet av länsvisa\r\nmellankommunala utjämningssystem. Eftersom dessa system har olika konstruktioner\r\noch omfattning är det svårt att konstruera införanderegler som tar hänsyn\r\ntill de regionala utjämningssystemen utan att reglerna blir missvisande\r\neller alltför komplicerade.\r\nInförandereglerna innebär att avgifterna som en kommun ska betala begränsas\r\ntill maximalt 250 kr per invånare 2004. Bidraget som en kommun kan få\r\n2004 reduceras med högst 270 kr. Beloppen höjs sedan successivt så att\r\nbidragsreduktionen fasats ut 2007 och avgiftsbegränsningen fasats ut 2009.\r\n\r\nNär införandeperioden har avslutats bör frågan om att eventuellt införliva\r\nLSS-utjämningen i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet övervägas på\r\nnytt, anser regeringen.\r\nEventuella under- eller överskott som uppstår i systemet under införandeperioden\r\nska regleras genom justering av det generella statsbidraget.\r\nUppföljning och utvärdering\r\nUtformningen av utjämningssystemet för LSS-kostnader är komplicerad och\r\nolika former av beräkningar och antaganden ligger bakom det förslag som\r\nregeringen nu lämnar. Mot denna bakgrund är bör en kontinuerlig granskning\r\nske av hur systemet fungerar och om det leder till rättvisa resultat.\r\nGranskningen bör även avse om det finns kopplingar mellan utjämningssystemet\r\noch förändringar i kommunernas verksamhet enligt LSS. Regeringen avser\r\natt följa kostnadsutvecklingen för LSS-verksamheten och rapportera om\r\ndetta till riksdagen.\r\nIkraftträdande\r\nRegeringen föreslår att reglerna för utjämningssystemet ska träda i kraft\r\nden 1 mars 2004 och att lagen ska tillämpas första gången år 2004.\r\nRegeringen anser att det nationella utjämningssystemet för LSS-kostnader\r\nbör träda i kraft och tillämpas så snart som möjligt, dvs. så att systemet\r\nkan tillämpas redan för 2004.\r\nMed hänsyn till tidpunkten för ikraftträdande bör särskilda regler gälla\r\nför administrationen under 2004. Skatteverket bör senast den 19 mars lämna\r\nuppgift till kommunerna om deras preliminära bidrag respektive avgifter.\r\nKommunerna kan senast den 19 april påtala fel i underlaget. Skatteverket\r\nbör senast den 10 maj lämna uppgift till kommunerna om bidragets respektive\r\navgiftens storlek.\r\nKompletterande lagförslag\r\nI de båda föreslagna lagarna om utjämningsbidrag respektive utjämningsavgift\r\nföreskrivs i 6 § att bidraget ska betalas ut i samband med och på motsvarande\r\nsätt som vid utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269)\r\nmed särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av\r\nskatt, m.m. I lagen (1965:269) behövs då en följdändring, så att utbetalning\r\nav kommunalskattemedel kan justeras med hänsyn till det nu föreslagna\r\nutjämningssystemet. Detta har inte beaktats i propositionen.\r\nRegeringen har under beredningens gång försett utskottet med ett sådant\r\nförslag till förändring av lagen (1965:269). Förslaget återfinns i bilaga\r\n3.\r\nMotionsyrkanden om avslag på proposition 2002/03:151\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om att regeringens förslag till\r\nutjämningssystem för LSS-kostnader ska avvisas och att staten i stället ska\r\növerta finansieringsansvaret för verksamheten.\r\nJämför reservationerna 1 (m, kd) och 2 (fp).\r\nPropositionen\r\nVerksamheten enlig LSS är obligatorisk för kommunerna. Kostnaderna för\r\ndenna verksamhet har ökat kraftigt de senaste åren, och är mycket ojämnt\r\nfördelade mellan kommunerna. År 2001 varierade kostnaderna per invånare\r\nfrån 400 till 6 000 kr. Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna är större\r\nför LSS-verksamheten än för andra obligatoriska verksamheter och har\r\ndessutom ökat sedan systemet infördes. För att jämna ut kostnadsskillnaderna\r\nhar regionala utjämningssystem införts i samtliga län utom Gotland.\r\nRegeringen gör bedömningen att kostnadsskillnaderna nu är så stora att en\r\nutjämning är nödvändig för att ge kommunerna likvärdiga ekonomiska\r\nförutsättningar att bedriva LSS-verksamhet. Därför föreslår regeringen nu\r\natt ett nationellt system införs för att jämna ut kostnader för verksamhet\r\nenligt LSS.\r\nMotionerna\r\nI motion Fi222 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslås att ansvaret för\r\nLSS-kostnaderna ska övertas av staten. Det är inte rimligt att kommunerna\r\nska vara finansiellt ansvariga för rättigheter som riksdagen beslutat om.\r\nMålet med assistansersättningen - att underlätta för personer med\r\nfunktionshinder att integreras i samhället - bör inte ställas mot andra behov\r\ni kommunernas verksamhet. Regeringens förslag om ett utjämningssystem bör\r\ndärför avslås.\r\nKristdemokraterna anser att staten bör ta över finansieringsansvaret för\r\nLSS-verksamheten. I motion Fi10 av Olle Sandahl m.fl. (kd) föreslås att\r\nregeringens förslag till utjämningssystem avvisas (yrkande 1) och att\r\nstaten i stället tar över hela finansieringsansvaret (yrkande 2). Eftersom\r\nLSS är en rättighetslag som ställer detaljerade krav på kommunerna har de\r\ningen möjlighet att påverka insatsernas omfattning. När staten specificerar\r\nrättigheter är det också rimligt att staten tar sitt finansieringsansvar.\r\nI motion Fi286 av Olle Sandahl m.fl. (kd) framförs ett yrkande av samma\r\ninnebörd (yrkande 7). Om staten ansvarar för kostnader och framtida\r\nvolymökningar kan dessa ställas mot andra utgifter i statens budget. Är det\r\ndäremot kommunerna som ska stå för finansieringen tränger LSS-insatserna\r\nut andra kommunala verksamheter såsom skola och barn- och äldreomsorg.\r\nUlla Löfgren och Elizabeth Nyström (båda m) anser i motion Fi9 att LSS\r\nhelt och hållet ska finansieras av staten. Redan i dag finansierar staten\r\nstora delar av det stödsystem som finns för bl.a. personer med funktionshinder,\r\noch motionärerna anser att tiden nu är mogen för staten att ta hela\r\nfinansieringsansvaret. En försäkringsbaserad statlig garanti är betydligt\r\neffektivare och tryggare att luta sig mot än vad landets alla kommuner\r\nvar för sig någonsin kommer att vara, skriver motionärerna.\r\nSocialutskottets yttrande\r\nSocialutskottet anser att det är angeläget att en kostnadsutjämning kommer\r\ntill stånd som ger mera likartade förutsättningar för kommunernas invånare.\r\nRegeringen uttalar i propositionen att en kontinuerlig granskning bör\r\nske av hur systemet fungerar och då bl.a. belysa om det ger rättvisa\r\nresultat och om det finns kopplingar mellan systemets utformning och\r\nförändringar inom kommunernas LSS-verksamhet. Socialutskottet anser att det\r\nvid en sådan granskning är viktigt att beakta de vård- och omsorgspolitiska\r\nförutsättningarna vad gäller dels mycket kostnadskrävande insatser, dels\r\nverksamhet som till följd av begränsad efterfrågan förekommer i liten\r\nomfattning.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nEn förändring där staten övertar kostnadsansvaret för verksamheten enligt\r\nLSS från kommunerna skulle innebära att ansvaret för verksamheten skiljs\r\nfrån finansieringen. Staten skulle då ha ansvaret för finansieringen\r\nsamtidigt som kommunerna fattar beslut om insatser enligt lagen. En sådan\r\nordning skulle bidra till osunda ekonomiska drivkrafter och riskera att\r\nskapa ett system med svaga kostnadsåterhållande krafter.\r\nFinansutskottet kan också konstatera att socialutskottet hösten 2002, i\r\nbetänkande 2002/03:SoU1, behandlade och avstyrkte liknande motionsyrkanden\r\nom att staten skulle överta finansieringsansvaret för LSS. I en\r\nfyrpartireservation (m, fp, kd, c) till samma betänkande (res. 11) föreslog\r\nreservanterna att frågan om ett statligt kostnadsansvar för LSS borde\r\nutredas.\r\nVåren 2003 tog ett enigt socialutskott initiativ till en parlamentarisk\r\nutredning med uppgift att göra en bred översyn av lagen (1993:389) om\r\nassistansersättning (bet. 2002/03:SoU19). Denna översyn ska bl.a. omfatta\r\nfrågan om hur den långsiktiga finansieringen ska se ut. Direktiven till\r\nutredningen är för närvarande under utformning i Regeringskansliet.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena om att staten ska\r\nta över finansieringsansvaret för LSS-verksamheten. Därmed avstyrker\r\nutskottet motionerna Fi9 (m), Fi10 (kd) yrkandena 1 och 2, Fi222 (m) samt\r\nFi286 (kd) yrkande 7.\r\nVal av utjämningsmetod\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden om att den s.k. bruttometoden ska\r\nanvändas vid utjämningen av LSS-kostnader. Jämför reservation 3 (fp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår, i likhet med utredningen, att den s.k. genomsnittsmetoden\r\nska användas. Metoden innebär att en kommun som har en högre standardkostnad\r\nper invånare än rikets standardkostnad per invånare har rätt till ett\r\nbidrag, och en kommun vars standardkostnad per invånare är lägre än\r\nriksgenomsnittet ska betala en avgift. Detta är den metod som tillämpas\r\ninom den ordinarie kostnads- och inkomstutjämningen. Ett eventuellt\r\nframtida införlivande av LSS-utjämningen i det ordinarie\r\nkostnadsutjämningssystemet\r\nunderlättas om man använder samma metod.\r\nEn annan metod att utjämna kostnaderna hade varit att använda den s.k.\r\nbruttometoden. Denna metod innebär att respektive kommun får ett bidrag\r\nsom motsvarar kommunens hela standardkostnad per invånare samtidigt som\r\ndet generella statsbidraget reduceras med rikets standardkostnad per\r\ninvånare.\r\nSkillnaderna mellan de båda metoderna är små. Utfallet för såväl staten\r\nsom för samtliga kommuner är detsamma i de båda fallen. Den egentliga\r\nskillnaden, skriver regeringen, rör frågan om den framtida finansieringen\r\nav systemet. Regeringen gör bedömningen att tillämpningen av bruttometoden\r\npå sikt kan leda till att staten måste ta över finansieringsansvaret utan\r\natt ha möjlighet att påverka kostnaderna för LSS-insatserna.\r\nRegeringen anser att bruttometoden visserligen innebär att det blir lättare\r\natt förstå och förklara hur verksamheten finansieras, men framhåller att\r\ndenna information kan lämnas på annat sätt. De kostnadsökningar som\r\neventuellt uppstår kommer att vara lika tydliga oavsett val av utjämningsmetod\r\neftersom såväl kostnadsuppgifterna som kommunerna årligen lämnar till\r\nStatistiska centralbyrån, som den uppdatering som följer av beräkningen\r\nav den genomsnittliga standardkostnaden i landet, kommer att vara desamma\r\ni bägge systemen.\r\nSammantaget anser regeringen att övervägande skäl talar för att\r\ngenomsnittsutjämningsmetoden bör tillämpas som metod för kostnadsutjämning.\r\nMotionen\r\nI motion Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) förespråkas bruttometoden\r\n(yrkandena 1 och 2). Motionärerna framhåller att bruttometoden är ett\r\npedagogiskt långt enklare system där bidraget motsvarar den beräknade\r\nkostnaden. Med genomsnittsmetoden ser man på lokal nivå endast skillnaden\r\nmellan kommunens beräknade kostnad och genomsnittskostnaden. Följden kan\r\nenligt motionärerna bli att endast ett fåtal särskilt insatta personer\r\nkan väntas ha en klar bild av hur kostnadsutjämningssystemet i praktiken\r\nfungerar. För att belysa bruttometodens fördelar hänvisar motionärerna\r\ntill SOU 2002:103 (s. 135):\r\nGenomsnittsmetodens olika stora avgifter kan komma att kritiseras mer än\r\nbruttometodens avdrag, som är lika stort per capita för alla kommuner.\r\nBruttoutjämningen skulle således inte öka de spänningar som uppkommit\r\nmellan olika landsändar, föranledda av att några kommuner betalar till\r\nandra kommuner. Ekonomiskt finns dock inga skillnader, utan skillnaden är\r\nav pedagogisk art.\"...\"Ett sådant system [bruttometoden] blir mer\r\ngenomskinligt, dvs. transparent. Bristen på transparens kan exemplifieras med\r\nutjämningssystemet för äldreomsorgen. Trots att det finns ett utjämningssystem\r\nför äldreomsorgen, nekas äldre allt oftare särskilt boende när de vill\r\nbosätta sig i en annan kommun. I ett transparent system uppfattas inte en\r\nperson som en ekonomisk belastning, eftersom dennes kostnad ersätts på\r\nett synligt sätt via utjämningssystemet. Denna insikt underlättar också\r\nmöjligheterna för personer med funktionshinder att flytta mellan kommunerna,\r\neftersom det inte innebär någon betydande ekonomisk för- eller nackdel\r\natt acceptera dem som nya kommuninvånare.\r\nDetta, anser motionärerna, borde innebära att riksdagen föredrar den metod\r\nsom regeringen inte föreslagit, dvs. bruttometoden.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att utfallet såväl för staten som för varje\r\nenskild kommun är detsamma oavsett om brutto- eller genomsnittsmetoden\r\ntillämpas. Omfördelningen beräknas i båda fallen på samma sätt. Utskottet\r\nkonstaterar också att både utredningen och regeringen förordar att\r\nutjämningen sker med genomsnittsmetoden. Enligt utskottets mening finns goda\r\nskäl som talar för detta. Genomsnittsmetoden är en väl etablerad metod\r\nsom används i den ordinarie kostnadsutjämningen. Ett eventuellt införlivande\r\nav LSS-utjämningen i den ordinarie utjämningen skulle underlättas av att\r\nsamma metod tillämpas. Frågan om ett sådant införlivande bör enligt\r\nregeringens uppfattning bli föremål för övervägande i samband med att\r\nsystemets infasning avslutas.\r\nUtvecklingen av kostnaderna för LSS-verksamheten kan göras lika tydlig\r\nmed båda utjämningsmetoderna, och utskottet anser därför inte att detta\r\nska avgöra valet av utjämningsmetod. Kostnaderna för LSS-verksamheten har\r\nökat betydligt sedan lagen infördes, och regeringen gör bedömningen att\r\nökningen kommer att fortsätta. Utskottet gör samma bedömning och anser\r\nmot den bakgrunden att det - oavsett val av utjämningsmetod - är mycket\r\nviktigt att noggrant följa kostnadsutvecklingen för LSS-verksamheten\r\nframöver.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi8 (fp) yrkandena 1 och 2.\r\nÖversyn av huvudmannaskapet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om en översyn av huvudmannaskapet för\r\nLSS-verksamheten. Jämför reservation 4 (c).\r\nMotionen\r\nI motion Fi11 av Lena Ek m.fl. (c) anförs att det föreslagna utjämningssystemet\r\nför LSS-kostnader är ett steg i rätt riktning. Motionärerna pekar dock på\r\natt den stora kostnadsökningen för LSS-verksamheten - ca 10 % per år -\r\nhar medfört att många kommuner, framför allt mindre som har svårt att\r\nomfördela sina kostnader, därför har hamnat i en svår ekonomisk situation\r\nså att enskilda i värsta fall kan bli lidande. Detta föranleder en översyn\r\nav huvudmannaskapet för LSS-verksamheten och riksdagen bör överväga\r\nmöjligheten för ett statligt finansieringsansvar (yrkande 1).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att ett statligt övertagande av finansieringsansvaret\r\nskulle innebära en olycklig situation där ansvaret för verksamheten och\r\nkostnaderna skiljs åt. Detta skulle kunna leda till att kostnadsökningen\r\ninom LSS-verksamheten förstärks. Frågan om ett statligt övertagande av\r\nfinansieringsansvaret har också, som tidigare nämnts, behandlats och\r\navstyrkts av socialutskottet hösten 2002 (bet. 2002/03:SoU1).\r\nUtskottet anser inte att det finns anledning till en sådan översyn som\r\nmotionärerna förespråkar.  Därmed avstyrker utskottet motion Fi11  (c)\r\nyrkande 1.\r\nBeräkning av standardkostnaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om att se över utformningen av\r\nutjämningssystemets koncentrations- och personalkostnadsindex.\r\nJämför reservation 5 (c).\r\nPropositionen\r\nSättet att beräkna de kostnader som ska utjämnas följer i stort sett samma\r\nprinciper som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet. Utjämningen\r\nbaseras på antalet insatser enligt 9 § 2-10 LSS multiplicerat med den\r\nriksgenomsnittliga kostnaden för respektive insats. De olika insatserna\r\nsummeras därefter. Till detta läggs kommunernas ersättning till\r\nförsäkringskassan enligt LASS (assistansersättningen).\r\nDen ovan beräknade kostnaden föreslås multipliceras med två indextal, ett\r\nkoncentrationsindex och ett personalkostnadsindex. Koncentrationsindexet\r\nutgörs av kvoten mellan andelen personer med beslut om LSS i kommunen och\r\ni riket, och visar alltså om en kommun har en annan befolkningsandel med\r\nLSS-insatser än riksgenomsnittet. De kommuner som har ett högre indextal\r\nän 1 får en högre standardkostnad, och vice versa. Tanken med detta index\r\när att kommuner med en stor andel personer med LSS-insatser har\r\nstordriftsfördelar och därför ska få mindre kompensation via utjämningssystemet.\r\n\r\nPersonalkostnadsindexet är till för att spegla omsorgsbehovet hos de\r\npersoner som har insatser enligt LSS. I stället för att mäta omsorgsbehovet\r\nhos varje individ, vilket kräver en stor administration, föreslår regeringen\r\natt man ska använda personalkostnaderna för att approximera omsorgsbehovet.\r\nIndexet motsvarar 70 % av skillnaden mellan kommunens egna redovisade\r\npersonalkostnader och de personalkostnader som ingår i den grundläggande\r\nstandardkostnaden. Kompensationen sker endast till 70 % av skillnaden för\r\natt minska risken att systemet kompenserar för skillnader i effektivitet\r\neller ambitionsnivå.\r\nDe kostnader som beräknas i den föreslagna modellen överensstämmer inte\r\nhelt med kommunernas faktiska kostnader. Det är heller inte meningen.\r\nLiksom i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet är tanken att\r\nkostnadsskillnader som beror på skillnader mellan kommunerna i effektivitet,\r\nambitionsnivå, servicenivå m.m. inte ska kompenseras.\r\nMotionen\r\nI motion Fi11 av Lena Ek m.fl. (c) föreslås att utformningen av koncentrations-\r\noch personalkostnadsindexet ses över så att de är neutrala mellan de olika\r\ndriftsformer som kommunerna kan välja för verksamheten (yrkande 3).\r\nMotionärerna hävdar att de stordriftsfördelar som en hög koncentration antas\r\nge, inte uppkommer i en situation med enskilda vårdbolag. Om privata bolag\r\nkoncentrerar sin verksamhet till insatser för mer vårdkrävande personer,\r\nkommer koncentrationsfördelen helt och hållet vårdbolaget till godo.\r\nDetta ger kostnader som vida överstiger schablonkostnaden, och kommunerna\r\nriskerar därmed att underkompenseras i utjämningssystemet.\r\nMotsvarande problem finns i utformningen av personalkostnadsindex. När\r\nvårdbolagen riktar sin verksamhet mot personer med stora omvårdnadsbehov,\r\noch samtidigt erbjuder vård med hög personaltäthet, riskerar den föreslagna\r\nersättningen att inte täcka de verkliga kostnaderna. Det är av största\r\nvikt att systemet är konkurrens- och bidragsneutralt, anser motionärerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nKommunens beräknade standardkostnad för insatser enligt LSS är en\r\nsammanvägning av de olika typerna av LSS-insatser. Kostnaderna för de olika\r\ninsatserna varierar mycket kraftigt. Den dyraste insatsen, särskilt boende\r\nför barn, beräknas enligt propositionen i genomsnitt kosta 777 857 kr per\r\nperson och år. Motsvarande kostnad för t.ex. ledsagarservice beräknas\r\ntill 18 514 kr. Genom en sammanvägning av de olika insatserna tar beräkningen\r\nav standardkostnaden hänsyn till vilken mix av insatser varje kommun har.\r\n\r\nMotionärerna invänder mot personalkostnadsindexet att det skulle missgynna\r\nprivat driven verksamhet. Eftersom den privata verksamheten är inriktad\r\nmot personer med stort vårdbehov och vården dessutom bedrivs med hög\r\nkvalitet (hög personaltäthet) har de privata vårdgivarna högre personalkostnader\r\nän schablonen och riskerar därför att få för låg ersättning från systemet,\r\nanser motionärerna.\r\nUtskottet vill med anledning av detta klargöra att det föreslagna\r\nutjämningssystemet tar hänsyn dels till vilken typ av insats varje individ\r\nfår, dels till hur omvårdnadsbehovet (mätt som personalkostnader) varierar\r\ninom de olika insatserna. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i\r\nkommunal eller privat regi. En kommun som låter privata vårdbolag ta hand\r\nom personer med kostnadskrävande insatser och själv ansvarar för verksamheten\r\ni de mindre kostnadskrävande delarna, får samma ersättning från\r\nutjämningssystemet som en kommun som gör tvärt om. Huruvida de privata\r\nvårdbolagen\r\nfår en rimlig ersättning för sina kostnader eller inte avgörs inte av\r\nutjämningssystemet, utan i kommunens upphandling av vårdtjänster. Den\r\nschablon som används i systemet för att beräkna löneinnehållet i den köpta\r\nverksamheten (86 % av de totala kostnaderna) kan visserligen i det enskilda\r\nfallet avvika från den verkliga lönekostnaden. Det finns dock ingen\r\nanledning att förmoda att sådana avvikelser skulle vara betydande eller\r\nsystematiska. Skulle schablonen i enskilt fall slå fel, är det dessutom\r\nkommunen, inte den privata vårdgivaren, som påverkas.\r\nEtt privat vårdbolag som bedriver sin verksamhet med hög kvalitet (hög\r\npersonaltäthet) riskerar att inte få kompensation från systemet för sina\r\nverkliga kostnader, hävdar motionärerna. Detta är heller inte meningen.\r\nSystemet ska, i likhet med den ordinarie kostnadsutjämningen, inte kompensera\r\nför skillnader i ambitionsnivå, servicegrad eller effektivitet.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi11 (c) yrkande 3.\r\nLänsvisa utjämningssystem\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsyrkande om att justera mellan kommunerna\r\nför kostnader som kan uppstå när mellankommunala avtal sägs upp i samband\r\nmed att utjämningssystemet för LSS-kostnader införs.\r\nJämför reservation 6 (c).\r\nPropositionen\r\nI och med införandet av ett nationellt utjämningssystem för LSS-kostnader\r\nminskar behovet av mellankommunala utjämningssystem inom länen. Om de\r\nändå skulle finnas kvar kan det leda till att vissa kommuner blir dubbelt\r\nkompenserade och andra dubbelt belastade. Eftersom de länsvisa systemen\r\ngrundar sig på avtal mellan kommunerna bör också frågor om när och hur\r\navtalen ska avvecklas vara en fråga för de beröra kommunerna. Regeringen\r\nförutsätter att merparten av dessa avtal kommer att upphöra när det\r\nnationella utjämningssystemet träder i kraft. Kommunernas möjlighet att ha\r\nen länsvis utjämning (17 § LSS) bör dock inte upphävas i nuläget.\r\nRegeringen framhåller att kommunernas möjlighet att träffa avtal enligt\r\n17 a § LSS för personer som är bosatta i annan kommun även fortsättningsvis\r\nkommer att fylla en viktig funktion. Regeringen anser att regleringen\r\nkommer att behövas för personer med ovanliga diagnoser samt i syfte att\r\nkunna erbjuda tillfälligt boende i en annan kommun under tiden hemkommunen\r\nbygger upp en lämplig verksamhet.\r\nMotionen\r\nI motion Fi11 av Lena Ek m.fl. (c) efterlyses förslag om hur kostnaderna\r\nmellan hemkommun och vistelsekommun kan justeras till dess att vistelsekommunen\r\nkompenseras av utjämningssystemet (yrkande 2). Som regeringens förslag är\r\nutformat kan det uppstå situationer där den nya vistelsekommunen får betala\r\nför den ursprungliga hemkommunens uppsagda plats trots att man ännu inte\r\ntilldelats utjämningspengar. Utjämningssystemet måste utformas så att\r\nbåde individens självbestämmande och vistelsekommunens finansieringsbehov\r\ntillgodoses.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nKommunerna har en möjlighet (17 a § LSS) att sluta kostnadsavtal för\r\npersoner bosatta i en annan kommun. När sådana avtal sägs upp kan en lucka\r\ni finansieringen av LSS-insatserna för de berörda personerna uppstå mellan\r\navtalets slut och utjämningssystemets införande.\r\nInförandet av ett nationellt utjämningssystem kan leda till att sådana\r\navtal sägs upp. Frågan om avtalens utformning är emellertid en civilrättslig\r\nfråga mellan avtalsparterna. Det finns för närvarande ca 1 400 sådana\r\navtal, och det är enligt utskottets bedömning en fråga för avtalsparterna\r\natt avgöra under vilka former eventuella uppsägningar eller omförhandlingar\r\nav avtalen bör ske. Kommunernas möjligheter att även fortsättningsvis\r\njämna ut LSS-kostnader inom länen i enlighet med tidigare ingångna avtal,\r\neller teckna nya avtal enligt 17 a § LSS, begränsas inte av det föreliggande\r\nförslaget till utjämningssystem för LSS-kostnader.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi11 (c) yrkande 2.\r\nEtt nationellt utjämningssystem\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens lagförslag samt den komplettering som\r\nutskottets fogat till lagförslaget. Riksdagen bifaller därmed proposition\r\n2002/03:151 samt utskottets förslag till komplettering.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar dels regeringens förslag till lag\r\nom ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,\r\ndels antar lagarna om utjämningsbidrag respektive utjämningsavgift för\r\nkommuner för kostnader enligt LSS.\r\nKompletterande lagförslag\r\nEtt införande av det föreslagna kostnadsutjämningssystemet för verksamhet\r\nenligt LSS innebär även att det krävs en mindre ändring i 4 § lagen\r\n(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets\r\nutdebitering av skatt, m.m. Detta förslag saknades i propositionen.\r\nRegeringen har under beredningens gång försett utskottet med ett sådant\r\nförslag.\r\nMotionen\r\nBirgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c) begär i motion Fi216\r\natt regeringen ska lägga fram ett förslag så att det blir större rättvisa\r\nmellan kommunerna för LSS-kostnaderna (yrkande 1).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMed hänvisning till vad utskottet anfört om regeringens förslag till system\r\nför utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade\r\n(LSS), tillstyrker utskottet proposition 2002/03:151 samt utskottets\r\nkompletterande lagförslag.\r\nUtskottet anser att förslaget i motion Fi216 (c) yrkande 1 därmed får\r\nanses vara tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.\r\n\r\n1.      Motionsyrkanden om avslag på proposition 2002/03:151, punkt 1 (m,\r\nkd)\r\nav Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m), Cecilia Widegren (m) och Olle\r\nSandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår proposition 2002/03:151 och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som i reservationen anförs om att staten\r\nbör överta kostnadsansvaret för LSS. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotionerna 2003/04:Fi9, 2003/04:Fi10 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi222 och\r\n2003/04:Fi286 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att regeringens förslag i proposition 2002/03:151 om ett\r\nutjämningssystem för kommunernas LSS-kostnader bör avslås. Ansvaret för\r\nfinansieringen av LSS-verksamheten bör i stället övertas av staten.\r\nLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en\r\nbetydelsefull reform för de funktionshindrade, och vi anser att det är mycket\r\nviktigt att reformen värnas långsiktigt. LSS är en rättighetslag. Den är\r\nbeslutad av riksdagen och ställer detaljerade krav på kommunerna som därför\r\nhar mycket begränsade möjligheter att påverka insatsernas omfattning.\r\nKostnaderna för LSS-verksamheten har ökat avsevärt och riskerar med\r\nnuvarande ordning att tränga ut andra angelägna kommunala verksamheter.\r\nStaten har ansvaret för lagstiftningen och staten ska därför också ha\r\nansvaret för finansieringen. Framtida kostnadsökningar inom LSS-verksamheten\r\nska enligt vår uppfattning prövas mot alla utgiftsområden inom statsbudgeten,\r\ninte bara mot den kommunala verksamheten.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi9\r\n(m), Fi10 (kd) yrkandena 1 och 2, Fi 222 (m) och Fi286 (kd) yrkande 7.\r\n\r\n\r\n2.      Motionsyrkanden om avslag på proposition 2002/03:151, punkt 1 -\r\nmotiveringen (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nStällningstagande\r\nAnsvaret för finansieringen av LSS-verksamheten bör övertas av staten.\r\nLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är den kanske\r\nviktigaste frihetsreformen som genomförts på senare år. Den är mycket\r\nbetydelsefull i vardagen för människor med funktionshinder, människor som\r\nför sin vardag är beroende av andra människors stöd och assistans. Sedan\r\nden infördes har stödet ständigt utsatts för hot om och genomförande av\r\nbegränsningar och besparingar. För oss liberaler är det mycket viktigt\r\natt reformen värnas långsiktigt. LSS är en rättighetslag. Den är beslutad\r\nav riksdagen och ställer detaljerade krav på kommunerna som därför har\r\nmycket begränsade möjligheter att påverka insatsernas omfattning. Kostnaderna\r\nför LSS-verksamheten har ökat avsevärt och riskerar med nuvarande ordning\r\natt uppfattas tränga ut andra angelägna kommunala verksamheter. Det nu\r\nföreslagna utjämningssystemet är inte någon långsiktig lösning. Staten\r\nhar ansvaret för lagstiftningen och staten ska därför också ha ansvaret\r\nför finansieringen. Den enskildes rätt till värdighet och frihet genom\r\nLSS måste säkras. Riksdagen har begärt en bred översyn av lagen om\r\nassistansersättning. Vi välkomnar att detta beslut äntligen blivit fattat.\r\nDen nuvarande ordningen är dock så bristfällig och ställer enskilda\r\npersoner såväl som enskilda kommuner i mycket trängda lägen. Av den anledningen\r\nmenar vi att det som en övergångslösning behövs ett bättre fungerande\r\nutjämningssystem för LSS-kostnader mellan kommunerna.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen avslår motionerna Fi9 (m), Fi10\r\n(kd) yrkandena 1 och 2, Fi 222 (m) och Fi286 (kd) yrkande 7.\r\n\r\n\r\n3.      Val av utjämningsmetod, punkt 2 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att använda den s.k. bruttometoden. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi8 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nSom framgår av motion Fi8 (fp) och av reservation 1 i detta betänkande,\r\nanser vi att finansieringen av LSS-verksamheten bör vara statens ansvar.\r\nProblemen med den ojämna fördelningen av LSS-kostnader mellan kommunerna\r\när dock så akuta, att en nationell utjämning enligt vår mening är nödvändig\r\ni avvaktan på att staten tar över finansieringsansvaret. Som en\r\növergångslösning är vi därför beredda att acceptera det föreslagna\r\nutjämningssystemet,\r\nunder förutsättning att bruttometoden används vid utjämningen, i stället\r\nför den nu föreslagna genomsnittsmetoden.\r\nDet ekonomiska utfallet av de båda metoderna är visserligen detsamma, men\r\nbruttometoden är en betydligt mer pedagogisk metod. Med bruttometoden\r\nblir det avsevärt enklare för medborgare, politiker och tjänstemän att\r\nförstå och förklara hur verksamheten finansieras.\r\nDen ökade tydlighet som bruttometoden innebär underlättar också för\r\nfunktionshindrade att flytta mellan kommunerna. Det framgår nämligen klart\r\nmed bruttometoden, att flytten mellan kommuner inte innebär någon betydande\r\nekonomisk för- eller nackdel för den ena eller andra kommunen.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fi8 (fp).\r\n\r\n\r\n4.      Översyn av huvudmannaskapet, punkt 3 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en översyn av huvudmannaskapet för LSS-verksamheten.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi11 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nLSS-reformen är viktig för de funktionshindrade, och jag vill se en\r\nfortsatt utveckling av reformen. Kostnadsökningarna har dock varit stora de\r\nsenaste åren och statsbidragen har inte följt med kostnadsutvecklingen.\r\nDetta har medfört att många kommuner, särskilt de mindre, har hamnat i en\r\nsvår ekonomisk situation som i värsta fall kan gå ut över den enskilde.\r\nDetta föranleder enligt min mening att en översyn av huvudmannaskapet bör\r\ngöras, och att ett statligt finansieringsansvar för LSS-verksamheten bör\r\növervägas.\r\nMed det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion  Fi11  (c)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n\r\n5.      Beräkning av standardkostnaden, punkt 4 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en översyn av utformningen av koncentrations-\r\noch personalkostnadsindex. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi11\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att utformningen av de båda indextalen, koncentrationsindexet\r\noch personalkostnadsindexet, riskerar att få felaktiga effekter vad gäller\r\nneutraliteten mellan privat och offentligt driven LSS-verksamhet.\r\nKoncentrationsindexet innebär att en kommun som har stordriftsfördelar\r\nska få en reducerad ersättning ur utjämningssystemet. Om stordriftsfördelar\r\nna uppstår i den privata verksamheten riskerar kommunen, som inte kan\r\ntillgodogöra sig stordriftfördelen, att bli underkompenserad.\r\nPersonalkostnadsindexet syftar till att spegla graden av omvårdnadsbehov.\r\nEtt privat vårdbolag som koncentrerar sin verksamhet mot personer med\r\nstora omvårdnadsbehov riskerar att inte få ersättning från utjämningssystemet\r\nsom täcker de verkliga kostnaderna.\r\nDet är av största vikt att utjämningssystemet är konkurrens- och\r\nbidragsneutralt, och jag anser därför att utformningen av koncentrations- och\r\npersonalkostnadsindex bör ses över.\r\nMed det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion Fi11 (c) yrkande\r\n3.\r\n\r\n\r\n6.      Länsvisa utjämningssystem, punkt 5 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om justering av kostnader innan kompensationen\r\nsker genom utjämningssystemet. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi11\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDet föreslagna utjämningssystemet kommer att innebära att de länsvisa\r\navtalen sägs upp, en utveckling som redan inletts. I samband med detta\r\nriskerar det att uppstå en situation där en vistelsekommun får ta över\r\nfinansieringsansvaret innan man kan tillgodogöra sig medel från\r\nutjämningssystemet. Jag anser att det är av största vikt att utjämningssystemet\r\nutformas så att det tillgodoser såväl individens självbestämmande som\r\nvistelsekommunens finansieringsbehov. Regeringen bör därför lämna förslag\r\nom hur kostnaderna kan justeras mellan hem- och vistelsekommunen tills\r\ndess att vistelsekommunen får kompensation från utjämningssystemet.\r\nMed det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion Fi11 (c) yrkande\r\n2.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service\r\ntill funktionshindrade:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade,\r\nlag om utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387)\r\nom stöd och service till vissa funktionshindrade,\r\nlag om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387)\r\nom stöd och service till vissa funktionshindrade.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:Fi8 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om kostnadsutjämning enligt bruttometoden av\r\nkommunala kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2. Riksdagen avslår propositionens förslag till lag om utjämningsavgift\r\nför kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service\r\ntill vissa funktionshindrade.\r\n2003/04:Fi9 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag om hur\r\nstöd och service till funktionshindrade enligt LSS helt och hållet skall\r\nfinansieras av staten.\r\n2003/04:Fi10 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår förslaget i proposition 2002/03:151 om ett\r\nutjämningssystem för kommunernas LSS-kostnader.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen\r\nmed ett förslag om ett statligt finansiellt övertagande av kostnaderna\r\nför LSS i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Fi11 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en översyn av huvudmannaskapet för LSS-verksamheten.\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag\r\nom hur kostnaderna mellan vistelsekommun och hemkommun kan justeras till\r\ndess att vistelsekommunen kompenseras via utjämningssystemet.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en översyn av utformningen av såväl koncentrations-\r\nsom personalkostnadsindex.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi216 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\ni lagen om LSS så att det blir en större rättvisa mellan kommunerna vad\r\ngäller kostnaderna för denna rättighet.\r\n2003/04:Fi222 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\nRiksdagen avslår propositionens förslag till lag om utjämningsavgift för\r\nkommuner för kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Fi286 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa statlig finansiering av LSS.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser\r\nom kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.Härigenom\r\nföreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns\r\noch annan menighets utdebitering av skatt, m.m.1Lagen omtryckt 1973:437.\r\nSenaste lydelse av lagens rubrik 1977:191. skall ha följande lydelse.\r\n\r\n\r\nNuvarande lydelse       Föreslagen lydelse\r\n\r\n4 §2Senaste lydelse 2002:673.\r\nDet som sägs i denna paragraf om kommun och kommunalskattemedel tillämpas\r\nockså i fråga om landsting och landstingsskattemedel samt kommuns\r\nbegravningsavgiftsmedel. I fråga om slutavräkning av begravningsavgiftsmedel\r\ngäller dock i stället bestämmelserna i sjätte stycket.\r\nEn kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten uppbära\r\npreliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar produkten av\r\nde sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i kommunen enligt\r\nskattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om\r\ntaxering till kommunal inkomstskatt (skatteunderlaget) året före\r\nbeskattningsåret, den skattesats som har beslutats för beskattningsåret och de\r\nuppräkningsfaktorer enligt tredje stycket som har fastställts senast i\r\nseptember året före beskattningsåret.\r\nSenast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet regeringen\r\nbestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den\r\nuppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den\r\nena skall avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret.\r\nDen andra skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och\r\nbeskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen\r\ndock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta skall ske senast\r\nen vecka efter att regeringen avlämnat budgetpropositionen.\r\n\r\nInnan skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till kommunerna\r\nskall avräkning göras enligt 10 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift\r\nför kommuner och landsting och 16 kap. 8 § skattebetalningslagen (1997:483).\r\nVidare skall tillägg göras för bidrag enligt 10 § lagen (1995:1515) om\r\nutjämningsbidrag till kommuner och landsting samt för bidrag enligt 1 och\r\n2 §§ lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting.\r\nDet belopp som framkommer skall betalas ut med en tolftedel per månad\r\nden tredje vardagen räknat från den 17 i månaden, varvid dag som enligt\r\n2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän\r\nhelgdag inte skall medräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid\r\nutbetalningstillfällena i månaderna januari och februari, skall utbetalningarna\r\ndessa månader grundas på samma belopp som utbetalningen i december månad\r\ndet föregående året. När särskilda skäl föranleder det får skattemyndigheten\r\ndock förordna att utbetalningen skall grundas på ett annat belopp. Om\r\nnågot av de belopp som utbetalningen i månaderna januari, februari och\r\nmars grundats på inte motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, skall\r\nden jämkning som föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i april\r\neller, om det är fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna\r\ni april, maj och juni månader.  Innan skattemyndigheten betalar ut\r\nkommunalskattemedel till kommunerna skall avräkning göras enligt 10 § lagen\r\n(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting, 6 § lagen\r\n(2004:000) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen\r\n(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och 16 kap.\r\n8 § skattebetalningslagen (1997:483). Vidare skall tillägg göras för bidrag\r\nenligt 10 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och\r\nlandsting, för bidrag enligt 6 § lagen (2004:000) om utjämningsbidrag till\r\nkommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till\r\nvissa funktionshindrade samt för bidrag enligt 1 och 2 §§ lagen (1995:1514)\r\nom generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Det belopp som\r\nframkommer skall betalas ut med en tolftedel per månad den tredje vardagen\r\nräknat från den 17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen (1930:173)\r\nom beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag inte skall\r\nmedräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena\r\ni månaderna januari och februari, skall utbetalningarna dessa månader\r\ngrundas på samma belopp som utbetalningen i december månad det föregående\r\nåret. När särskilda skäl föranleder det får skattemyndigheten dock förordna\r\natt utbetalningen skall grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp\r\nsom utbetalningen i månaderna januari, februari och mars grundats på inte\r\nmotsvarar en tolftedel av kommunens fordran, skall den jämkning som\r\nföranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i april eller, om det är\r\nfråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och\r\njuni månader.\r\nEn slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga taxeringen\r\nunder året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall en kommun\r\nsom inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett\r\nlandsting. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxeringen och den\r\nskattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga\r\nkommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger summan av de preliminära\r\nkommunalskattemedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut\r\ntill kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året\r\nföre beskattningsåret. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av\r\nkommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november året före\r\nbeskattningsåret. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari\r\nandra året efter beskattningsåret.\r\nEn slutavräkning av kommunens begravningsavgiftsmedel skall ske när den\r\nårliga taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten\r\nav skatteunderlaget enligt den taxeringen och den avgiftssats för\r\nbegravningsavgiften som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga\r\nbegravningsavgiftsmedlen. Om dessa överstiger de preliminära\r\nbegravningsavgiftsmedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till\r\nkommunen. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunen.\r\nUtbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter\r\nbeskattningsåret.\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 mars 2004 och tillämpas första gången i\r\nfråga om kommunalskattemedel för mars 2004.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nYttrande från socialutskottet\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Motionsyrkanden om avslag på proposition 2002/03:151",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi9, 2003/04:Fi10 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi222 och 2003/04:Fi286 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "E85DA351-568A-4BFE-8090-56135E442089",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, kd)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "119",
                      "0",
                      "0",
                      "25"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "45",
                      "0",
                      "10"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "15",
                      "0",
                      "0",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "31",
                      "0",
                      "4",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "29",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "25",
                      "0",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "13",
                      "0",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "203",
                      "74",
                      "4",
                      "68"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (fp)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "119",
                      "0",
                      "0",
                      "25"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "0",
                      "45",
                      "10"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "15",
                      "0",
                      "0",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "35",
                      "0",
                      "13"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "29",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "24",
                      "0",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "13",
                      "0",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "171",
                      "35",
                      "74",
                      "69"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E85DA351-568A-4BFE-8090-56135E442089",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Val av utjämningsmetod",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi8 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "ED0B1B53-14F1-4579-A2E3-E0BA118EF031",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "7",
                    "0",
                    "35",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "33",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "8",
                    "0",
                    "20",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "185",
                    "33",
                    "55",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/ED0B1B53-14F1-4579-A2E3-E0BA118EF031",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Översyn av huvudmannaskapet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi11 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "633A4240-AF7D-446A-8464-14B1E41C2C23",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "0",
                    "25"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "5",
                    "0",
                    "40",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "32",
                    "1",
                    "2",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "193",
                    "18",
                    "71",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/633A4240-AF7D-446A-8464-14B1E41C2C23",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Beräkning av standardkostnaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi11 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Länsvisa utjämningssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi11 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Ett nationellt utjämningssystem ",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens lagförslag (1-3) samt utskottets kompletterande lagförslag (4)\n1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,\n2. lag om utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,\n3. lag om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,\n4. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.\n\r\nRiksdagen antar regeringens lagförslag (1-3) samt utskottets kompletterande lagförslag (4)\n1. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,\n2. lag om utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,\n3. lag om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,\n4. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:151 och avslår motion 2003/04:Fi216 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Motionsyrkanden om avslag på proposition 2002/03:151",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Motionsyrkanden om avslag på proposition 2002/03:151",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Val av utjämningsmetod",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Översyn av huvudmannaskapet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Beräkning av standardkostnaden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Länsvisa utjämningssystem",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-10-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-10-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-11-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-11-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-11-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-01-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-09-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Bifall till ett utskottsinitiativ om lagförslag 4. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.  Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:04:15"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Från och med 2004 ska olika kommuners kostnader för stöd och service till personer med funktionshinder jämnas ut. De kommuner som har högre kostnader är genomsnittet ska få bidrag från staten. De kommuner som har lägre kostnader än genomsnittet ska betala en avgift till staten. De sammanlagda bidragen och avgifterna ska vara lika stora. Utjämningsssystemet ska gälla verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med LSS är att personer med omfattande funktionshinder ska kunna leva som andra. Kostnaderna för LSS har ökat kraftigt och varierar i dag mycket mellan olika kommuner. ",
          "dok_id": "GR01FIU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:14:00"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utjämning av kostnader för stöd till funktionshindrade (FiU9)",
          "dok_id": "GR01FIU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:14:00"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 16:04:15"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Från och med 2004 ska olika kommuners kostnader för stöd och service till personer med funktionshinder jämnas ut. De kommuner som har högre kostnader är genomsnittet ska få bidrag från staten. De kommuner som har lägre kostnader än genomsnittet ska betala en avgift till staten. De sammanlagda bidragen och avgifterna ska vara lika stora. Utjämningsssystemet ska gälla verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med LSS är att personer med omfattande funktionshinder ska kunna leva som andra. Kostnaderna för LSS har ökat kraftigt och varierar i dag mycket mellan olika kommuner. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01FIU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:14:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utjämning av kostnader för stöd till funktionshindrade (FiU9)",
          "dok_id": "GR01FIU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:14:00"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_FiU_9.pdf",
          "filstorlek": "1245659",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Titel saknas",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/03AAC549-5A9A-4B19-9A85-383E4DC70947"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi10 med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02Fi10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi11 med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02Fi11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi216 Kostnaderna för LSS i vissa kommuner",
          "ref_dok_id": "GR02Fi216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi216",
          "ref_dok_titel": "Kostnaderna för LSS i vissa kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi222 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02Fi222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi222",
          "ref_dok_titel": "Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi286 Allmänna bidrag till kommuner, Utgiftsområde 25",
          "ref_dok_id": "GR02Fi286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi286",
          "ref_dok_titel": "Allmänna bidrag till kommuner, Utgiftsområde 25",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi8 med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02Fi8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi9 med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GR02Fi9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ03151",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "151",
          "ref_dok_titel": "Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-11-13",
          "ref_dok_id": "GR0927",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "2003-11-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-11-13",
          "ref_dok_id": "GR0927",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "2003-11-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:40",
          "ref_dok_id": "GR0K40",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:40",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2002:103",
          "ref_dok_id": "GQB3103",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "SOU 2002:103",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2002:28",
          "ref_dok_id": "GQB328",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "28",
          "ref_dok_titel": "SOU 2002:28",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:885",
          "ref_dok_id": "1993:387",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:886",
          "ref_dok_id": "1993:387",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:887",
          "ref_dok_id": "1993:387",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:888                                         ",
          "ref_dok_id": "1965:269",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:888",
          "ref_dok_id": "1965:269",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}