{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230430",
      "dok_id": "GR01FIU3",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-12-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:12",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:16",
      "titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU3</div><h1>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nFinansutskottet behandlar i detta betänkande förslagen i budgetpropositionen\r\ntill anslag för budgetåret 2004 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner. Utskottet behandlar också de motioner som väckts med\r\nanledning av propositionens förslag.\r\nAnslagen under utgiftsområde 25 uppgår till sammanlagt 73 706 miljoner\r\nkronor. I anslaget ingår 26 293 miljoner kronor som avser det kommunala\r\nutjämningssystemet. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska\r\nförutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Förutom generella\r\nbidrag lämnas även bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting. Från 2004 inrättas ett nytt anslag för utjämning av LSS-kostnader\r\nmellan kommuner. Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till\r\nanslag inom utgiftsområdet. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag\r\ntill förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner\r\noch landsting med 400 miljoner kronor 2004.\r\nUtskottet behandlar i betänkandet också ett antal andra kommunalekonomiska\r\nfrågor som förts fram i motioner under den allmänna motionstiden. Yrkandena\r\nrör bl.a. utjämningssystemet, balanskravet för kommuner och landsting,\r\nkonkurrensneutralitet och hivpreventiv verksamhet i storstadsregionerna.\r\n\r\nSamtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.\r\nI betänkandet finns 11 reservationer och 4 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Anslagen för 2004\r\nRiksdagen anvisar anslagen för 2004 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner enligt specifikation i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:1 Utgiftsområde 25 punkt 2 och avslår motionerna\r\n2003/04:Fi240 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Fi267, 2003/04:Fi274,\r\n2003/04:Fi278 yrkande 7 och 2003/04:Fi286 yrkandena 5 och 9.\r\n\r\n2.      Förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet\r\nRiksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för förstärkning av det\r\ntillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 25 punkt 1.\r\n\r\n3.      Utjämningssystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi239\r\nyrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi249, 2003/04:Fi272, 2003/04:Fi278 yrkande\r\n6, 2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N328\r\nyrkande 8, 2003/04:N341 yrkande 2, 2003/04:N345 yrkande 4, 2003/04:Bo253\r\nyrkande 13 och 2003/04:Bo257 yrkande 10.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n4.      Balanskravet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi276, 2003/04:Fi278 yrkandena 4 och\r\n5 och 2003/04:Fi280.\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\n5.      Konkurrensneutralitet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi278 yrkande 3, 2003/04:Fi283 yrkande\r\n5, 2003/04:So343 yrkande 48, 2003/04:So408 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande\r\n5 och 2003/04:N414 yrkande 6.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6.      Finansieringsprincipen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi216 yrkande 2, 2003/04:Fi238,\r\n2003/04:Fi261 och 2003/04:Fi286 yrkande 2.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7.      Kommunal näringsverksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi283 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:Fi286\r\nyrkande 1.\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\n\r\n8.      Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi208 yrkande 2, 2003/04:Fi233\r\nyrkandena 4 och 5 och 2003/04:Fi278 yrkande 8.\r\nReservation 9 (fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Eget val\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi283 yrkande 1 och 2003/04:Fi286\r\nyrkande 4.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Mål för utgiftsområde 25\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi286 yrkande 8.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\nStockholm den 2 december 2003\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael\r\nOdenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Agneta Ringman (s),\r\nGunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Lena Ek\r\n(c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida\r\n(mp), Bo Bernhardsson (s), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och\r\nSiv Holma (v).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI budgetpropositionen för 2004 lämnar regeringen två förslag för utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner. Regeringen föreslår att riksdagen\r\ngodkänner de föreslagna riktlinjerna för en förstärkning av det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet till kommuner och landsting. Förslaget innebär att\r\nstödet förstärks med 400 miljoner kronor år 2004. Regeringen föreslår\r\nockså att riksdagen anvisar de sex anslag som finns uppförda på utgiftsområdet.\r\nEtt av anslagen är nytt och avser ett utjämningsbidrag för LSS-kostnader.\r\nAnslaget är en del av det utjämningssystem för LSS-kostnader som riksdagen\r\nnyligen fattade beslut om (bet. 2003/04:FiU9). Regeringens förslag och\r\nsamtliga motionsyrkanden återges i bilaga 1 till betänkandet.\r\nUtskottets förslag till anslagsfördelning, som överensstämmer med regeringens,\r\nåterges i bilaga 2.\r\nBakgrund\r\nRiksdagen beslutade den 19 november 2003 om utgiftsramar för statsbudgetens\r\n27 utgiftsområden för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1,\r\nrskr. 2003/04:42). Vid riksdagens fortsatta beredning av anslagen inom\r\nrespektive utgiftsområde får dessa ramar inte överskridas. För utgiftsområde\r\n25 fastställde riksdagen ramen till 73 706 miljoner kronor.\r\nI enlighet med 5 kap. 12 § riksdagsordningen fastställs samtliga anslag\r\ninom ett utgiftsområde genom ett beslut. Frågor som inte påverkar\r\nanslagsbelopp, anslagstyp eller anslagsvillkor för 2004 behandlas emellertid\r\nseparat.\r\nBetänkandet är disponerat så att utskottet inleder med en genomgång av\r\npolitikens allmänna inriktning så som den framställs i propositionen och\r\ni parti- och kommittémotionerna. Därefter behandlas anslagsfrågor,\r\nregeringens förslag om förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet,\r\nutjämningssystemet, balanskravet, konkurrensneutraliteten m.m.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nPolitikens allmänna inriktning\r\nBudgetpropositionen\r\nMålet för politikområdet är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar\r\nför kommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika\r\nverksamheter. Verktygen för att nå målet är framför allt det generella\r\nstatsbidraget och utjämningssystemet. Den grundläggande principen är att\r\nstatsbidrag ska ges i form av generella bidrag.\r\nDen starka sysselsättningsutveckling som var 1998-2000 kan inte förväntas\r\nfortsätta på längre sikt, utan det krävs en anpassning till de långsiktiga\r\nförutsättningarna. Den ekonomiska situationen varierar emellertid mellan\r\nolika kommuner och landsting. För vissa, med stora underskott, är generella\r\ntillskott inte tillräckligt för att vända utvecklingen. Det yttersta\r\nansvaret för att bryta en negativ utveckling vilar på den enskilda kommunen\r\neller det enskilda landstinget, även om regeringen kan medverka till att\r\nstödja enskilda kommuner och landsting.\r\nFör att förbättra välfärdens centrala delar vård, skola och omsorg föreslås\r\natt det tillfälliga sysselsättningsstödet förstärks med 400 miljoner kronor\r\n2004. Från och med 2005 höjs det generella statsbidraget med 4,7 miljarder\r\nkronor, vilket motsvarar dels sysselsättningsstödet, dels den s.k. 200-kronan.\r\nStatsbidraget höjs 2004 med 1 miljard kronor genom den särskilda satsning\r\nsom gjorts i den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården.\r\nDärutöver kommer den särskilda satsningen på ökad tillgänglighet i sjukvården\r\nmed 1 250 miljoner kronor per år 2002-2004. Av statsfinansiella skäl\r\nminskas dock beloppet 2004 med 150 miljoner kronor. Bidragen till kommuner\r\nmed höga LSS-kostnader kommer inte att behövas fr.o.m. 2004 då ett nytt\r\nutjämningssystem för LSS-kostnader träder i kraft (prop. 2002/03:151, bet.\r\n2003/04:FiU9).\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser att kommunernas verksamhet bör koncentreras\r\ntill de viktigaste uppgifterna. Avregleringar och förändrade ansvarsförhållanden\r\nmellan stat och kommun skapar förutsättningar för kommunerna att effektivisera\r\nsin verksamhet, anser motionärerna. Motionärerna värnar både om individens\r\nmöjlighet att ta större eget ansvar och den kommunala självstyrelsen.\r\nKommunmedborgarna bör få ökade möjligheter att själva välja sin kommunala\r\nservice, och inom de områden där kommunerna har ansvaret bör statens\r\ndetaljreglering vara så liten som möjligt. Motionärerna förespråkar ett\r\nsystem där medborgarna själva förfogar över en \"peng\" som kan användas\r\nför att köpa välfärdstjänster av en offentlig eller privat producent.\r\nKommunerna finansieras till ca 80 % av skatteinkomster och egna intäkter,\r\noch det är dessa som skapar trygghet åt den långsiktiga verksamheten.\r\nKommunernas ekonomiska utrymme bestäms därför på lång sikt av\r\nsysselsättningsutvecklingen. Motionärerna framhåller att deras politik leder\r\ntill\r\nlägre kostnadsnivå och högre effektivitet i kommunerna, vilket på lång\r\nsikt skapar utrymme för en sund ekonomisk utveckling, bättre verksamhet\r\noch lägre skatter.\r\nFolkpartiet liberalerna anser att de kommunala kärnverksamheterna, i ett\r\ngenomsnittligt perspektiv, inte uppfyller de krav på kvalitet som borde\r\nställas. Kommuner och landsting måste få förutsättningar att fullfölja\r\nsina uppdrag. På kort sikt är statliga stöd nödvändiga men på lång sikt\r\nbör kommunernas beroende av statsbidrag minska. Kommunernas åtaganden\r\nmåste vara fullt finansierade, och kommunerna måste i sin tur ta ansvar\r\nför sina åtaganden. För att kvaliteten inom den kommunala verksamheten\r\nska förbättras måste konkurrensen öka. Mångfald ska stimuleras, och\r\nstatliga och kommunala hinder för privata alternativ ska undanröjas. All\r\nverksamhet som inte är myndighetsutövning bör enligt motionärernas mening\r\nkonkurrensutsättas.\r\nKonkurrensen ska ske på lika villkor, vilket dels kräver att kommunkontosystemet\r\nfortsätter att reformeras så att verklig konkurrensneutralitet uppnås,\r\ndels att kommunal bolagsverksamhet avvecklas.\r\nMotionärerna är kritiska till användningen av specialdestinerade statsbidrag\r\noch ifrågasätter om de verkligen uppfyller de mål som de är ämnade för.\r\nDet finns mycket som talar för att bidragen styr kommunernas verksamhet\r\npå ett olyckligt sätt och ger oönskade bieffekter.\r\nKristdemokraterna påpekar att kommunsektorn fått bära en tung börda i den\r\nsaneringspolitik som bedrevs under 1990-talet. Statsbidragen har urholkats\r\noch skatteintäkterna försvagats samtidigt som staten lagt ett ökat ansvar\r\npå kommunerna. Motionärerna föreslår en ökning av det generella statsbidraget\r\nför att möta de växande behoven av vård och omsorg. På lång sikt behövs\r\nen större skattebas, grundad på en högre privat sysselsättning, som ger\r\nkommunerna ökade skatteintäkter.\r\nMotionärerna anser att det kommunala självstyret urholkats i takt med att\r\nfler bidrag specialdestineras. Den kommunala självstyrelsen behöver stärkas\r\noch regeringsformen behöver därför tydliga och avgränsade bestämmelser om\r\nden kommunala beslutskompetensen.\r\nStödet till kommunerna ska lämnas i form av generella bidrag. Det gäller\r\nbl.a. regeringens särskilda skolsatsning som Kristdemokraterna anser bör\r\nutformas som en höjning av det generella statsbidraget.\r\nMotionärerna framhåller vikten av att medborgaren i så hög grad som möjligt\r\nska kunna påverka sin situation och sin kommunala service. Detta förverkligas\r\ngenom användning av modeller för fritt val, där individen får välja mellan\r\nolika utförare av gemensamt finansierade välfärdtjänster. Konkurrens och\r\nmångfald inom de kommunala verksamheterna måste stimuleras och utvecklas.\r\n\r\nCenterpartiet vill värna det kommunala självstyret. Olika statliga pekpinnar\r\ni form av specialdestinerade statsbidrag har ökat markant de senaste åren.\r\nMotionärerna anser att detta strider mot den kommunala självstyrelsen.\r\nEtt antal anslag föreslås föras över till det generella statsbidraget för\r\natt öka det lokala inflytandet över hur medel disponeras. Centerpartiet\r\nföreslår en inkomstskattereform som medför en kraftig förstärkning av den\r\nkommunala skattebasen. Statsbidragen sänks därför i motsvarande omfattning.\r\nPå det sättet, anser motionärerna, ges kommunernas ekonomi en stabilare\r\ngrund, och det kommunala självstyret förstärks. Privata alternativ inom\r\nden kommunala verksamheten bör uppmuntras. Välfärdsentreprenörer ska\r\nskattemässigt behandlas likadant som offentliga aktörer.\r\nAnslagen för 2004\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen för 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner i enlighet med regeringens förslag.\r\nMotionsförslagen avstyrks.\r\nJämför särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har efter förslag av utskottet i betänkande 2003/04:FiU1 den 19\r\nnovember 2003 beslutat om ramar för utgiftsområden och om beräkningen av\r\nstatens inkomster för 2004. Ramen för utgiftsområde 25 har därvid lagts\r\nfast till 73 706 miljoner kronor. Utskottet har i det sammanhanget ställt\r\nsig bakom den samhällsekonomiska bedömning av det finansiella utrymmet\r\nför kommunsektorn som regeringen gjort i budgetpropositionen (prop.\r\n2003/04:1).\r\nBudgetpropositionen\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa anslag\r\nför 2004 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.\r\nFrån och med 2002 är utgiftsområdet identiskt med politikområde 48 Allmänna\r\nbidrag till kommuner.\r\nRegeringens förslag för utgiftsområdet omfattar sex anslag. Bidragen till\r\nkommuner och landsting lämnas i huvudsak i form av ett allmänt finansiellt\r\nstöd, anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting.\r\nUtgiftsområdet omfattar också ett bidrag för särskilda insatser, anslag\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Syftet\r\nmed detta anslag är att skapa möjligheter att tillfälligt bistå kommuner\r\nsom på grund av särskilda omständigheter hamnat i en särskilt svår ekonomisk\r\nsituation. Medel från anslaget används även till vissa andra ändamål.\r\nFrån utgiftsområdet utgår även ett utjämningsbidrag för att åstadkomma\r\nlikvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner och landsting, anslag\r\n48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Till detta\r\nkommer ett mindre bidrag till Rådet för kommunal redovisning, anslag 48:4\r\nBidrag till Rådet för kommunal redovisning. Utgiftsområdet innehåller\r\näven sedan 2002 ett anslag för att öka tillgängligheten i hälso- och\r\nsjukvården, anslag 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården.\r\nFör 2004 föreslås ett nytt anslag, 48:6 Statligt utjämningsbidrag för\r\nLSS-kostnader. Riksdagen beslutade i november 2003 att fr.o.m. 2004 införa\r\nett utjämningssystem för kommunernas kostnader för insatser enligt lagen\r\nom stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utjämningssystemet\r\när statsfinansiellt neutralt. Det utjämningsbidrag som införs balanseras\r\nav en lika stor utjämningsavgift som redovisas på statsbudgetens inkomstsida.\r\n\r\nTill anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting föreslås\r\nriksdagen anvisa ett ramanslag på 44 142 miljoner kronor. Syftet med\r\nbidraget är att utgöra ett allmänt finansiellt stöd till kommuner och\r\nlandsting. Bidraget ska dessutom vara ett instrument för att genomföra\r\nekonomiska regleringar mellan staten och kommuner respektive landsting.\r\nAnslaget fördelas i relation till kommunens eller landstingets invånarantal.\r\nEn del av bidraget till kommunerna fördelas dessutom t.o.m. 2004 utifrån\r\nåldersbaserade kriterier. År 2003 uppgår denna del till 6 740 miljoner\r\nkronor.\r\nMed anledning av den nationella handlingsplanen för vården höjs det\r\ngenerella statsbidraget med 1 miljard kronor 2004. Handlingsplanen har därmed\r\nsammantaget inneburit att nivån på det generella statsbidraget höjts med\r\n3 943 miljoner kronor.\r\nFrån och med 2005 höjs det generella statsbidraget med 4,7 miljarder kronor.\r\nDetta motsvarar den generella delen av det tillfälliga sysselsättningsstödet,\r\ninklusive förstärkningen som behandlas i detta betänkande, samt kommunernas\r\ninkomster från den s.k. 200-kronan. Förändringen innebär att dessa båda\r\nstöd permanentas och ges i form av generellt statsbidrag.\r\nFinansieringen av kommunkontosystemet förändrades 2003 så att uttagen\r\nsker från statsbudgetens inkomstsida. Till följd av denna omläggning\r\nminskades det generella statsbidraget 2003 preliminärt med sammanlagt 31 357\r\nmiljoner kronor. År 2004 genomförs en slutreglering av nivån, vilket\r\ninnebär att statsbidraget minskar med 1 367 miljoner kronor, varav 1 147\r\när en engångsvis minskning och återstående 220 miljoner kronor är permanent.\r\n\r\nDen slutliga reglering av effekterna av pensionsreformen m.m. som aviserats\r\ntidigare genomförs inte nu utan regeringen avser att återkomma i denna\r\nfråga under 2004.\r\nUtöver nämnda regleringar och tillskott görs ett antal andra regleringar,\r\nbl.a. till följd av en tidigare överenskommelse rörande lärarpensioner\r\noch ändrade avgiftsinkomster till följd av maxtaxan inom äldreomsorgen.\r\nDessutom görs vissa överföringar från andra anslag. Sammanlagt innebär\r\ndessa regleringar och överföringar att det generella statsbidraget 2004\r\nhöjs med 1 480 miljoner kronor.\r\nEn besparing på 100 miljoner kronor görs också på det generella statsbidraget\r\nfrån 2004.\r\nTill anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa ett ramanslag på\r\n570 miljoner kronor.\r\nSyftet med anslaget är bl.a. att tillfälligt bistå kommuner och landsting\r\nsom på grund av speciella omständigheter hamnat i en särskilt svår situation.\r\nDelar av anslaget används emellertid även för andra ändamål.\r\nRegeringen räknar med att 2004 använda 100 miljoner kronor för\r\nomställningsbidrag\r\ntill landsting med befolkningsminskning. Riksdagen har godkänt ett särskilt\r\nstatsbidrag för kommuner och landsting med befolkningsminskning åren 2003\r\noch 2004. Anslaget 48:2 har därför tillförts 200 miljoner kronor vartdera\r\nåret. 150 miljoner kronor av dessa beräknas användas för att stödja\r\nkommuner med kraftig befolkningsminskning. För samverkan mellan kommuner\r\noch landsting beräknas 125 miljoner kronor fördelas perioden 2002-2004.\r\nFör att förebygga hiv/aids i storstadsregionerna avsätter regeringen högst\r\n90 miljoner kronor 2004.\r\nRegeringen bedömer att 10 miljoner kronor av anslaget kan komma att behöva\r\nanvändas för kostnader för översvämningarna sommaren 2001. Denna form av\r\nstöd är dock ingen långsiktig lösning på ekonomiska problem som kan\r\nuppkomma till följd av översvämningar. Regeringen överväger att utreda dessa\r\nfrågor.\r\nAnslaget tillfördes tillfälligt 300 miljoner kronor 2003 för att säkerställa\r\natt redan beviljade bidrag kan betalas ut till de kommuner och landsting\r\nsom slutit avtal med staten efter beredning med kommundelegationen. Dessa\r\nmedel återförs till det generella statsbidraget 2004.\r\nTill anslag 48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting\r\nföreslår regeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på\r\n26 293 miljoner kronor. Syftet med det statliga utjämningssystemet för\r\nkommuner och landsting är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar\r\nför kommuner respektive landsting att bedriva sin verksamhet oavsett\r\nstrukturella förhållanden.\r\nAnslaget för utjämningsbidrag motsvarar summan av samtliga bidrag som\r\nkommuner och landsting får i både inkomst- och kostnadsutjämningen.\r\nBidraget motsvaras av avgifter på statsbudgetens inkomstsida. Inkomst- och\r\nkostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral eftersom summan av bidrag\r\noch avgifter är lika stora.\r\nTill anslag 48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning föreslår\r\nregeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 0,7 miljoner\r\nkronor. Syftet med anslaget är att bidra med ekonomiskt stöd till Rådet\r\nför kommunal redovisning, som är en ideell förening för normbildning i\r\nredovisningsfrågor för kommuner och landsting.\r\nTill anslag 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården\r\nföreslår regeringen att riksdagen ska anvisa ett ramanslag på 1 100\r\nmiljoner kronor. Regeringen har tidigare aviserat att satsningen ska omfatta\r\n1 250 miljoner kronor per år 2002-2004, men av statsfinansiella skäl\r\nminskas anslaget engångsvis 2004 med 150 miljoner kronor.\r\nDen närmare inriktningen på satsningen regleras i en överenskommelse mellan\r\nstaten och Landstingsförbundet. I enlighet med överenskommelsen ska varje\r\nlandsting senast den 1 november under 2002-2004 lämna en redovisning till\r\nregeringen av hur åtgärdsplanen genomförs.\r\nTill anslag 48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader föreslår\r\nregeringen att riksdagen ska anvisa ett obetecknat anslag på 1 600 miljoner\r\nkronor. Riksdagen har nyligen beslutat att ett utjämningssystem för\r\nLSS-kostnader mellan kommunerna ska införas fr.o.m. 2004 (prop. 2002/03:151,\r\nbet. 2003/04:FiU9). Systemet innebär att vissa kommuner kommer att få\r\nbetala en avgift, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida, och andra\r\nkommer att få ett bidrag. Bidragen och avgifterna kommer att vara lika\r\nstora, varför systemet inte påverkar statsbudgetens saldo. Omslutningen\r\ni systemet beräknas till 1,6 miljarder kronor.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi274 av Fredrik Reinfeldt m.\r\nfl. (m) att riksdagen anvisar 69,2 miljarder kronor mer än regeringen\r\nunder anslag 48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Denna\r\nstora ökning beror i huvudsak på att motionärernas skatteförslag leder\r\ntill ett inkomstbortfall för kommunerna, och detta kompenseras genom en\r\nhöjning av det generella statsbidraget. En del regler som motionärerna\r\nföreslår innebär enligt motionärerna även sänkta kostnader för kommunerna.\r\nI enlighet med finansieringsprincipen justerar motionärerna bidragen för\r\natt neutralisera dessa effekter. Nettoresultatet blir oförändrat för\r\nkommunerna.\r\nAnslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting\r\nföreslås reduceras med 370 miljoner kronor eftersom motionärerna avvisar\r\nde särskilda bidragen för kommuner med vikande befolkning.\r\nBidraget för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, anslag 48:5,\r\navvisas av motionärerna. I stället föreslår motionärerna bl.a. en nationell\r\nvårdgaranti och anvisar medel för detta under utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg.\r\nMotionärerna avvisar förslaget till utjämningssystem för kommunernas\r\nLSS-kostnader. Därför avvisas anslaget 48:6 Statligt utjämningsbidrag till\r\nLSS-kostnader. Motionärerna anvisar medel för ett ökat statligt ansvar\r\nför assistansersättningen under utgiftsområde 9.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 (fp) i denna del att det\r\ngenerella statsbidraget höjs med 9 680 miljoner kronor och att anslaget\r\nBidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting dras in,\r\nmed undantag för de medel som avser hivpreventiv verksamhet i\r\nstorstadsregionerna\r\noch insatser för oförutsedda händelser som t.ex. översvämningar. Folkpartiet\r\nföreslår ett antal skatteförändringar som övervägande sänker kommunernas\r\nskatteinkomster, t.ex. ett förvärvsavdrag och ökad självfinansiering i\r\na-kassan. Kommunerna kompenseras fullt ut för detta genom höjt statsbidrag.\r\nMotionärerna föreslår också att statsbidraget minskas med ett belopp som\r\nkompenserar staten för det skatteundandragande som kommunala koncernbildningar\r\nger upphov till. Sammantaget föreslår motionärerna att ramen för utgiftsområdet\r\nhöjs med 9 210 miljoner kronor.\r\nI motion Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) framhålls att det är viktigt\r\nmed en god ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser som t.ex.\r\növersvämningar och elavbrott. Det finns en buffert inom anslag 48:2 för att\r\nbistå kommunerna vid denna typ av utgifter. Motionärerna anser inte att\r\ndet finns anledning att, som regeringen föreslår, utreda ett sådant stöd.\r\nRiksdagen bör besluta att en sådan ekonomisk beredskap är nödvändig även\r\nframöver och att frågan inte behöver utredas (yrkande 7).\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi286 (kd) att kommunerna ska få en\r\nnettohöjning av det generella statsbidraget med sammanlagt 3,8 miljarder\r\nkronor åren 2004-2006. Motionärerna föreslår också att anslaget Bidrag\r\nför ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården på sammanlagt 3,6 miljarder\r\nkronor åren 2004-2006 överförs till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård\r\noch social omsorg. Medlen ska i stället användas till motionärernas förslag\r\ntill vårdgaranti samt utökas med sammanlagt ytterligare 1 miljard kronor\r\nåren 2004-2005. Effekterna på kommunerna av motionärernas skatteförslag\r\nregleras i enlighet med finansieringsprincipen genom justering av det\r\ngenerella statsbidraget. Två skatteförslag, höjt grundavdrag och ett\r\nförvärvsavdrag redovisas dock på inkomsttitel så att kommunerna inte\r\npåverkas. Sammantaget föreslår motionärerna att ramen för utgiftsområdet år\r\n2004 höjs med 4 935 miljoner kronor (yrkande 9).\r\nMotionärerna föreslår också att medlen för personalförstärkningar i skolan\r\nsom redovisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning\r\növerförs till det generella statsbidraget. Statlig detaljstyrning tar\r\ninte hänsyn till lokala behov och riskerar att leda till misshushållning\r\nmed gemensamma resurser, anser motionärerna (yrkande 5).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi267 av Lena Ek m.fl. (c) att det generella\r\nstatsbidraget minskas med 41,1 miljarder kronor. Partiets skatteförslag\r\ninnebär en mycket kraftig förstärkning av den kommunala skattebasen, varför\r\ndet generella statsbidraget minskas i motsvarande grad. Motionärerna\r\nföreslår också att medel under anslaget 48:2 Bidrag till särskilda insatser\r\ni vissa kommuner och landsting används för att förstärka den allmänna\r\nregionalpolitiken och föreslår att 450 miljoner kronor från anslaget\r\növerförs till utgiftsområde 19 Regional utveckling. Motionärerna föreslår\r\nockså att ett antal riktade statsbidrag överförs till det generella\r\nstatsbidraget. Till detta anslag förs 1 786 miljoner kronor från anslag\r\n25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna, 1 100 miljoner kronor från\r\nanslag 48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården och\r\n3 660 miljoner kronor från anslag 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen. Dessutom\r\nanslås 3 miljarder kronor för en skolsatsning.\r\nRegeringens och motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 25\r\nsammanfattas i nedanstående tabell:\r\nUtgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner\r\nRegeringens förslag i tusental kronor, oppositionspartiernas förslag i\r\nmiljoner kronor\r\n\r\nAnslag  Regeringens förslag     (m)     (fp)    (kd)    (c)\r\n48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och         landsting (ram)    44\r\n142 000 69 240  9 680   6 035   -41 134\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner         och landsting\r\n(ram)   570 050 -370    -470            -450\r\n48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner         och landsting (obet.\r\n)       26 293 040\r\n48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning         (obet.) 700\r\n48:5\r\nBidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och         sjukvården (ram)    1\r\n100 000 -1 100          -1 100  -1 100\r\n48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader         (obet.)        1 600\r\n000     -1 600\r\nSumma   73 705 790      66 170  9 210   4 935   -42 684\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUnder slutet av 90-talet och början av 00-talet ökade inkomsterna för\r\nkommunsektorn både genom ökade skatteintäkter och höjda statsbidrag, och\r\nde kommunala verksamheterna växte relativt kraftigt. Trots de stora\r\ninkomstökningarna uppvisade kommunsektorn ett negativt finansiellt sparande\r\npå 8 miljarder kronor 2002 och ett underskott före extraordinära poster\r\npå 7 miljarder kronor. Skatterna i kommunsektorn höjdes 2003 med i genomsnitt\r\n65 öre, vilket motsvarar ca 8,4 miljarder kronor. Prognosen för ökningen\r\nav den kommunala konsumtionen 2003 har reviderats ned sedan i våras och\r\nberäknas nu till 0,6 %, och även 2004 beräknas konsumtionsvolymen öka med\r\n0,6 %. Åren 2005 och 2006 beräknas konsumtionen öka med knappt 1 % per år.\r\n\r\nFör att förbättra vård, skola och omsorg förstärks det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet med 400 miljoner kronor 2004. Från 2005 avvecklas stödet,\r\noch i stället höjs det generella statsbidraget med 4,7 miljarder kronor,\r\nvilket motsvarar dels sysselsättningsstödet, dels kommunsektorns inkomster\r\nfrån den s.k. 200-kronan. År 2004 tillförs dessutom 1 miljard kronor till\r\nhälso- och sjukvården i enlighet med den nationella handlingsplanen.\r\nModerata samlingspartiet föreslår kraftiga skattesänkningar och avregleringar\r\nsom bl.a. påstås leda till minskade kostnader för kommunerna. Moderaterna\r\nräknar vidare med att ökad effektivitet och renodling av verksamheten på\r\nsikt skapar ett betydande utrymme för bättre ekonomisk utveckling i\r\nkommunerna. Moderaterna kompenserar kommunerna för det skattebortfall som\r\nderas förslag ger upphov till genom höjda statsbidrag. Dessa neutraliseringar\r\nuppgår till drygt 73 miljarder kronor. Moderaternas sammanlagda höjning\r\nav ramen för utgiftsområdet uppgår dock till ca 67,8 miljarder kronor.\r\nPartiets ram för utgiftsområdet är därmed mer än 5 miljarder kronor lägre\r\nän regeringens förslag. En del av detta avser visserligen ett saldoneutralt\r\nutjämningsbidrag för LSS-kostnader, men även med hänsyn till detta minskas\r\nramen med ca 4 miljarder kronor. Moderaterna hävdar på ett svepande sätt\r\natt olika typer av effektiviseringar ska skapa utrymme både för sänkta\r\nkommunalskatter och säkrad kvalitet på den kommunala servicen. Utskottet\r\nanser att Moderaternas förslag leder både till att försämra kommunsektorns\r\nredan ansträngda ekonomi och till svårigheter för kommunerna att bedriva\r\nsin verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Utskottet avvisar bestämt\r\nen sådan politik.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår att ramen för utgiftsområdet höjs med 9,\r\n2 miljarder kronor. Höjningen förklaras av att Folkpartiet kompenserar\r\nkommunerna för skattebortfall. Bortser man från sådan kompensation så\r\ninnebär Folkpartiets förslag att kommunerna ges minskade resurser. Anslaget\r\nför särskilda insatser föreslås minskas med 470 miljoner kronor med\r\nhänvisning till att bidragen till kommuner och landsting med\r\nbefolkningsminskning\r\ninte är motiverade. Utskottet delar inte denna uppfattning. De regionala\r\nklyftorna ökar ytterligare när anslaget tas bort. Kommuner med minskande\r\nbefolkning ställs på kort sikt inför mycket svårbemästrade problem.\r\nUtskottet anser att de tillfälliga omställningsstöden till kommuner och\r\nlandsting med befolkningsminskning som finns 2001-2004 är viktiga för att\r\nde drabbade kommunerna ska kunna ställa om och anpassa sina verksamheter\r\ntill en minskande befolkning. Utskottet avvisar motionärernas neddragning.\r\n\r\nFolkpartiet föreslår också, liksom tidigare, att stödet till kommunerna\r\nska minskas för att kompensera för det skatteundandragande som kommunala\r\nkoncernbildningar ger upphov till. Med hänvisning till bl.a. kommunal\r\nskatteplanering minskar motionärerna stödet till kommunerna med 2,4\r\nmiljarder kronor. Utskottet delar inte motionärernas syn på kommunala\r\nkoncerner och anser att den minskning som föreslås är oacceptabel och\r\nförsämrar kommunernas redan ansträngda ekonomi.\r\nNär det gäller de kommunala bolagens förhållande till skattelagstiftningen\r\nanser utskottet att kommunala bolag givetvis ska behandlas på samma sätt\r\nsom privata (se även bet. 2001/02:FiU3 s. 41).\r\nKristdemokraterna föreslår skattesänkningar som minskar kommunernas\r\nskatteintäkter med betydande belopp. Man väljer dock inte att kompensera\r\ndetta genom höjda statsbidrag utan redovisar det i stället på inkomsttitel\r\n1111. Om kommunerna i stället kompenseras via statsbidraget skulle ramen\r\nför utgiftsområdet behöva höjas med ca 36 miljarder kronor 2004. Frånräknat\r\ndessa skatteeffekter föreslår motionärerna en ram för utgiftsområdet som\r\n2004 är 2 miljarder kronor högre än regeringens förslag.\r\nUtskottet vill framhålla att förstärkningar av vården, skolan och omsorgen\r\nhar haft, och fortsätter att ha, högsta prioritet i takt med vad det\r\nekonomiska utrymmet tillåter. Nu föreslås en förstärkning av\r\nsysselsättningsstödet\r\nmed 400 miljoner kronor 2004. Från 2005 höjs det generella statsbidraget\r\nmed 4,7 miljarder kronor per år, vilket innebär att medel motsvarande två\r\ntillfälliga stöd, sysselsättningsstödet och den s.k. 200-kronan, permanentas.\r\nUtskottet avvisar motionärernas förslag.\r\nCenterpartiet föreslår en mycket kraftig neddragning av det generella\r\nstatsbidraget som ett resultat av sina skatteförslag. Grundavdraget och\r\nflera andra avdrag föreslås slopas och ersättas av en statlig skattereduktion\r\n(skatteförslaget behandlas utförligt i bet. 2003/04:FiU1). Detta innebär\r\natt kommunernas skattebas och därmed också skatteinkomster ökar väsentligt.\r\nFör att neutralisera skatteinkomstökningen för kommunerna minskas det\r\ngenerella statsbidraget med 49,8 miljarder kronor. Det generella statsbidraget\r\nförändras även av andra neutraliseringar.\r\nCentern flyttar samtidigt medel från ett antal anslag, sammanlagt ca 9,5\r\nmiljarder kronor, till det generella statsbidraget. På så sätt överför\r\nCentern exempelvis medel från utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning, avseende statligt stöd för utbildning av vuxna, maxtaxa\r\ninom barnomsorgen m.m. till det generella statsbidraget. Anslaget för\r\npersonalförstärkningar i skola och fritidshem på 3,5 miljarder kronor\r\navvisas, och Centern föreslår i stället en skolsatsning på 3 miljarder\r\nkronor. Överföringarna från andra anslag innebär därför en minskning av\r\nkommunernas resurser med 500 miljoner kronor. Dessutom minskar Centern\r\ndet generella statsbidraget med 2 miljarder kronor eftersom den egna\r\npolitiken förväntas leda till betydligt lägre kostnader för socialbidrag.\r\nUtskottet betvivlar att Centerns politik verkligen skulle få denna effekt.\r\nMotionärernas förslag avvisas.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag\r\ninom utgiftsområde 25. Därmed avstyrks motionerna Fi240 (fp) yrkande 14\r\ni denna del, Fi267 (c), Fi274 (m), Fi278 (fp) yrkande 7 samt Fi286 (kd)\r\nyrkandena 5 och 9.\r\nFörstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till\r\nförstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet 2004.\r\nBudgetpropositionen\r\nFör 2002 och 2003 har ett tillfälligt sysselsättningsstöd för kommuner\r\noch landsting utgått, bestående av ett generellt stöd och ett\r\nnyanställningsstöd.\r\nMot bakgrund av de försämrade ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn\r\nförlängdes stödet till att gälla även under 2004 med beloppet 3 miljarder\r\nkronor. För 2004 utgår stödet enbart i form av generellt stöd. För 2004\r\nföreslås nu att stödet förstärks med 400 miljoner kronor utöver det\r\nberäknade utfallet enligt nuvarande regler för 2004. Stödet beräknas därmed\r\nuppgå till 3 400 miljoner kronor. Regeringen avser att i förordning justera\r\nprocentsatsen avseende 2004 så att detta resultat erhålls.\r\nSysselsättningsstödet upphör 2005. I stället föreslår regeringen en höjning\r\nav det generella statsbidraget till kommuner och landsting med motsvarande\r\nbelopp.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMot bakgrund av den ansträngda ekonomiska situationen i många av landets\r\nkommuner och landsting anser utskottet att den föreslagna förstärkningen\r\nav sysselsättningsstödet med 400 miljoner kronor är väl motiverad. Utskottet\r\ntillstyrker därmed regeringens förslag om att förstärka sysselsättningsstödet\r\n2004.\r\nUtjämningssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till tidigare behandling och utjämningskommitténs nyligen\r\npresenterade betänkande avstyrker utskottet motionsyrkanden om att\r\nutjämningssystemet bör avskaffas, utredas etc.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nMotionerna\r\nBo Lundgren m.fl. (m) föreslår i motion Fi239 att dagens system för\r\nutjämning mellan kommunerna avskaffas. Skillnader mellan kommunerna när det\r\ngäller t.ex. sociala behov bör kompenseras via statsbidrag (yrkande 15).\r\nI avvaktan på en sådan övergång föreslår motionärerna vissa förändringar\r\nredan 2004. Kommuner och landsting som haft en relativ skattekraftstillväxt\r\nsedan 2002 får behålla denna. Kommuner som tappat skattekraft får\r\nkompensation. Ett landsting ska betala maximalt 10 % av sin relativa skattekraft\r\ntill inkomstutjämningen, och från 2005 maximalt 7 % (yrkande 16).\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion Bo253 att utjämningsgraden i\r\ndet kommunala skatte- och inkomstutjämningssystemet bör sänkas (yrkande\r\n13). Motionärerna står bakom principen om skatteutjämning, att kommuner\r\noch landsting ska ha likvärdiga förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet.\r\nDagens system är emellertid tillväxtfientligt. För många kommunpolitiker\r\nlönar det sig inte att uppmuntra till nybyggnation och locka nya människor\r\ntill kommunen. Behov av investeringar i t.ex. förskolor och skolor beaktas\r\ninte i utjämningssystemet. Systemet måste reformeras i grunden.\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp) ställer sig i motion Fi278 bakom de grundläggande\r\nprinciperna med utjämningssystemet men anser att genomgripande förändringar\r\när nödvändiga. Systemet bör innehålla färre ingående faktorer, det bör\r\nvara mer genomskinligt och förutsägbart och det bör inte som i dag verka\r\ntillväxthämmande. Motionärerna anser att det behövs en ny utredning som\r\nkan se över systemet i sin helhet på ett förutsättningslöst sätt. Systemet\r\nborde också granskas av en helt oberoende instans som ser över om det\r\nuppfyller sitt syfte att ge alla kommuner och landsting de ekonomiska\r\nförutsättningar som krävs för att kunna bedriva sin kärnverksamhet på ett\r\nbra sätt samt vilka problem systemet kan ge för enskilda kommuner och\r\nlandsting (yrkande 6).\r\nI motion Fi286 anser Olle Sandahl m.fl. (kd) att en invånare i Sverige\r\nska kunna få lika god sjukvård och kommunal service oavsett var hon eller\r\nhan bor. Utjämningssystemet ska dock inte kompensera för rimliga skillnader\r\ni service och effektivitet. Systemet ska vara statligt, det ska innehålla\r\nincitament för tillväxt och förnyelse, det ska vara begripligt och\r\ndemokratiskt förankrat hos alla kommuner och landsting. Det utredningsförslag\r\nsom nyligen presenterades är ett steg i rätt riktning. Motionärerna anser\r\natt förslaget vad avser en övergång till ett statligt inkomstutjämningssystem\r\nsnarast bör genomföras (yrkande 3).\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) skriver i motion N328 att Centerpartiets skatteförslag\r\nom att växla avdrag mot en skatterabatt ökar kommunernas skattebas och\r\nminskar deras bidragsberoende. Motionärerna skriver att dagens skattesystem\r\nförstärker skillnaderna i skattekraft mellan de kommuner och landsting\r\nsom har låg och de som har hög skattekraft. Ersätter man grundavdraget\r\nmed skatterabatt, lika för alla, försvinner denna effekt och belastningen\r\npå utjämningssystemet minskar, hävdar motionärerna (yrkande 8).\r\nI motion Fi209 av Henrik Westman och Björn Hamilton (båda m) anförs att\r\ndagens system med mellankommunal utjämningsskatt är ett övergrepp på den\r\nkommunala självstyrelsen. Ingen kommun ska tvingas höja skatten för att\r\nfinansiera andra kommuners åtaganden (yrkande 1). Motionärerna anser att\r\ndet kommunala utjämningssystemet måste avskaffas (yrkande 2).\r\nI motion Fi272 föreslår Anna Lilliehök (m) att den tillväxtfientliga\r\ninkomstutjämningen avskaffas. Lönekostnaderna är högre i tillväxtkommuner,\r\nvilket innebär att kommunal service blir dyrare. I t.ex. Stockholmsområdet\r\nfår därför invånarna betydligt sämre service och vård för sina skattepengar,\r\nvilket visar sig när Stockholms läns landsting drar ned ytterligare i\r\nsjukvården samtidigt som man höjer skatten. Detta tar emellertid inte\r\nutjämningssystemet någon hänsyn till.\r\nI motion Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) framhålls att det\r\nstatliga inkomstutjämningssystemet måste förändras så att kommuner med\r\ninflyttning ges ekonomisk möjlighet att utöka de kommunala verksamheterna\r\ni takt med inflyttningen (yrkande 10). Inkomstutjämningen fråntar kommunerna\r\nalla extra inkomster som de skulle ha kunnat använda till att förse de\r\ninflyttade med vård, skola och omsorg.\r\nI motion N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) föreslås att det\r\ninomkommunala utjämningssystemet avskaffas och ersätts av ett system som\r\nbåde stimulerar ekonomisk tillväxt och ger tillräckliga statliga bidrag\r\ntill kommuner och landsting med otillräcklig skattekraft (yrkande 2).\r\nDagens system är konstruerat så att det straffar tillväxt var den än\r\nuppstår, vilket blivit särskilt tydligt i Stockholms län. Kostnadsutjämningen\r\ntar allt mindre hänsyn till de särskilda problem och kostnader som finns\r\ni en storstad, t.ex. segregation, befolkningsökning och höga kostnader\r\nför löner och bostäder.\r\nI motion N345 av Lars Lindén m.fl. (kd) föreslås att det nuvarande\r\nutjämningssystemet ska ersättas av ett statligt system (yrkande 4). Systemet\r\nska stödja och driva på en stark och solidarisk ekonomisk utveckling i\r\nhela landet och förena detta incitament för tillväxt och förnyelse.\r\nUtjämningssystemet ska vara tillgängligt, begripligt och demokratiskt\r\nförankrat hos alla kommuner och landsting. Kostnadsutjämningen ska ha bättre\r\nträffsäkerhet. Dessutom anser motionärerna att det nuvarande systemet\r\ninte är i enlighet med grundlagens intentioner om den kommunala självstyrelsen,\r\nlokaliseringsprincipen och den kommunala beskattningsrätten.\r\nHåkan Larsson och Birgitta Selén (båda c) föreslår i motion Fi249 att\r\nmantalsskrivningen ska förändras för att åstadkomma ökad rättvisa mellan\r\nkommunerna. Befolkningen mantalsskrivs den 1 november varje år och på\r\ndetta baseras sedan beräkningar av t.ex. skatteunderlag och statsbidrag.\r\nInvånarantalet i kommunerna varierar emellertid under året. I exempelvis\r\nÅre och Härjedalen finns tusentals säsongsarbetare under vintern, varav\r\nbara en liten del skriver sig där. Ett befolkningsgenomsnitt över hela\r\nåret skulle ge en rättvisare fördelning av skatter och bidrag, och dagens\r\nteknik gör det möjligt att mäta befolkningen varje dag om man så skulle\r\nönska, skriver motionärerna. Frågan bör utredas anser motionärerna.\r\nAnders Sundström och Kristina Zakrisson (båda s) anser i motion Fi290 att\r\ndet kommunala utjämningssystemet måste ta större hänsyn främst till\r\nkommuner i glesbygd med kvarhängande problem med bostadsöverskott. Välfärden\r\nmåste värnas i kommuner och landsting med stor utflyttning och vikande\r\nskattekraft framhåller motionärerna.\r\nLars U Granberg (s) anser i motion Fi289 att det finns behov av utjämning\r\nmellan kommuner och regioner där man i dag är beroende av den egna bilen\r\nför resor till nödvändig samhällsservice. Regeringen bör överväga en\r\növersyn av möjligheterna till någon form av utjämning mellan kommuner och\r\nregioner som inte själva har underlag att upprätthålla kollektiva transporter\r\noch de regioner där kollektiva lösningar redan är etablerade.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMellan landets kommuner och landets landsting finns stora variationer i\r\nförutsättningarna för att kunna erbjuda sina medborgare en god service.\r\nSkillnaderna är stora både vad avser skattekraft och andra faktorer såsom\r\nt.ex. befolkningssammansättning. Utjämningssystemet syftar till att ge\r\nlikvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner och landsting\r\natt bedriva sin verksamhet och erbjuda alla invånare en kommunal service\r\nav god kvalitet.\r\nUtskottet har vid upprepade tillfällen behandlat snarlika motionsyrkanden\r\nom olika förändringar av utjämningssystemet, bl.a. våren 2003 (bet.\r\n2002/03:FiU19) och hösten 2002 (bet. 2002/03:FiU3), och har inte ändrat\r\nuppfattning i frågan. Utskottet vill ändå kortfattat kommentera några av\r\nmotionsförslagen.\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi306 (c) en genomgripande omläggning av\r\ninkomstbeskattningen som innebär att kommunernas skatteinkomster ökar\r\nväsentligt. (Skatteförslaget behandlades utförligt i bet. 2003/04:FiU1 s.\r\n142-149.) För att neutralisera effekten på kommunerna föreslår motionärerna\r\natt det generella statsbidraget minskas med motsvarande belopp. Minskningen\r\nblir så stor att statsbidraget i det närmaste avvecklas. De mekanismer\r\nsom fördelar om medel mellan kommuner och mellan landsting, inkomstutjämning\r\noch kostnadsutjämning, påverkas dock inte annat än marginellt av motionärernas\r\nförslag. Motionärernas påstående att belastningen på utjämningssystemet\r\nminskar kan därför ifrågasättas. Dessutom kan skatteförslagets effekter\r\npå den regionala fördelningen ifrågasättas. Förslaget innebär att invånare\r\ni lågskattekommuner gynnas medan invånare i högskattekommuner missgynnas\r\n(se bet. 2003/04:FiU1). Utskottet avvisar motionärernas förslag.\r\nBeträffande förslagen i motion Fi239 (m) anser utskottet, liksom vid\r\ntidigare behandling av snarlika förslag, att en sådan förändring skulle\r\nbryta mot utjämningens grundprinciper och leda till ökade ekonomiska\r\nskillnader mellan kommunerna. Utskottet konstaterar också att förslaget\r\ninte är statsfinansiellt neutralt. Motionärerna har tidigare lämnat\r\nmotsvarande förslag men då ansett att det skulle finansieras genom en\r\nneddragning av det generella statsbidraget. Denna gång är motionärernas\r\nförslag ofinansierat.\r\nBeträffande motion Fi249 (c) gör utskottet bedömningen att det vore\r\nadministrativt tungrott att mer eller mindre löpande mäta befolkningen i\r\nlandets olika kommuner för att på så sätt skapa större rättvisa i skatte-\r\noch utjämningshänseende. En sådan ordning skulle komplicera beräkningarna\r\noch troligen också försämra kommunernas planeringsförutsättningar.\r\nAngående kommuner med problem med bostadsöverskott, motion Fi290 (s),\r\nvill utskottet peka på att riksdagen tidigare bemyndigat regeringen att\r\nbilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla\r\nbostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. I september\r\n2003 köpte regeringen aktierna i Bothia Garanti AB från Bostadsgaranti AB.\r\nBolagets uppgift är bl.a. att ta över hela eller delar av ett kommunalt\r\nbostadsbestånd för att genomföra en omstrukturering och senare återföra\r\nbostäderna till kommunen eller annan lämplig ägare (se bet. 2003/03:FiU11\r\ns. 12-15).\r\nI september 2003 presenterade Utjämningskommittén sitt betänkande Gemensamt\r\nfinansierad utjämning i kommunsektorn (SOU2003:88) med flera förslag till\r\nförändringar av nuvarande system. Utredningsbetänkandet är för närvarande\r\nutskickat på remiss samt föremål för en bred och intensiv debatt.\r\nNär beredningen av utredningsförslagen avslutats kommer regeringen att\r\nlämna förslag till riksdagen om förändringar i utjämningssystemet. Utskottet\r\nvill inte föregripa regeringens förslag.\r\nMed det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi209 (m) yrkandena\r\n1 och 2, Fi239 yrkandena 15 och 16, Fi249 (c), Fi272 (m), Fi278 (fp)\r\nyrkande 6, Fi286 (kd) yrkande 3, Fi289 (s), Fi290 (s), N328 (c) yrkande 8,\r\nN341 (m) yrkande 2, N345 (kd) yrkande 4, Bo253 (fp) yrkande 13 samt Bo257\r\n(m) yrkande 10.\r\nBalanskravet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden om förändringar i balanskravet för\r\nkommuner och landsting.\r\nJämför reservation 5 (fp).\r\nMotionerna\r\nBalanskravet för kommunerna har blivit en börda i stället för en vägvisare\r\noch tillväxtmotor, anser Christer Adelsbo och Göran Persson (båda s) i\r\nmotion Fi276. För att klara balanskravet behöver många kommuner ta\r\nkortsiktiga beslut som på längre sikt sätter dem i ett sämre läge. Kommunerna\r\nmåste kunna ta ett långsiktigt ansvar för sin ekonomi och samtidigt\r\ntillfredsställa invånarnas behov. Effekterna av balanskravet behöver därför\r\nses över anser motionärerna.\r\nMartin Nilsson m.fl. anser i motion Fi280 (s) att det finns anledning att\r\nförsöka minska skillnaderna i kommunernas ekonomi mellan hög- och\r\nlågkonjunktur. Detta skulle kunna åstadkommas genom någon form av utjämning\r\nav statsbidrag eller genom ett uppmjukat balanskrav. Motionärerna anser\r\natt regeringen bör återkomma till riksdagen med konkreta förslag för att\r\nunderlätta en långsiktig och stabil utveckling av den kommunala sektorn.\r\n\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp) skriver i motion Fi278 att det behövs ett\r\nbalanskrav som verkar dämpande på konjunktursvängningarna. Kravet på balans\r\ni kommunernas ekonomi måste kombineras med verksamheternas krav på\r\nkontinuitet och kvalitet. Kommunerna bör ges möjlighet att uppnå balanskravet\r\ngenom att jämna ut sitt ekonomiska resultat över en konjunkturcykel\r\n(yrkande 4). Motionärerna anser också att balanskravet behöver tydliggöras\r\neftersom nuvarande utformning kan tolkas så att det är upp till den\r\nenskilda kommunen att bedöma om kravet uppnås eller inte. För att säkerställa\r\natt kommuner och landsting efterlever balanskravet bör regeringen utreda\r\nmöjligheten till sanktioner (yrkande 5).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI november 2001 överlämnade Ekonomiförvaltningsutredningen sitt betänkande\r\nGod ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (SOU 2001:76). Utredningen\r\nföreslog bl.a. förändringar av balanskravet för att göra det möjligt att\r\nbalansera ekonomin över en mandatperiod. Inom Regeringskansliet pågår för\r\nnärvarande beredningen av en proposition om förändringar av balanskravet\r\nför kommuner och landsting som väntas överlämnas till riksdagen inom kort.\r\n\r\nMot denna bakgrund anser utskottet att regeringens förslag bör avvaktas\r\noch att några tillkännagivanden om balanskravet inte är nödvändiga.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi276 (s), Fi278 (fp)\r\nyrkandena 4 och 5 samt Fi280 (s).\r\nKonkurrensneutralitet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen med hänvisning till tidigare behandling\r\noch till att EG-kommissionen aviserat en översyn av mervärdesskattereglerna\r\nför offentliga myndigheter.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion N329 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att offentliga och\r\nprivata aktörer i offentlig verksamhet ska jämställas skattemässigt (yrkande\r\n5). Arbetsgivaravgiften ska vara densamma för offentliga och privata\r\narbetsgivare och de ska omfattas av samma momsregler anser motionärerna.\r\nKommuner och landsting har en möjlighet att bidra till tillväxten genom\r\natt lägga ut fler verksamheter på andra aktörer som t.ex. företag och\r\nkooperativ. Välfärdentreprenörer ska behandlas likadant som verksamheter\r\ni kommunernas eller landstingens regi, framhåller motionärerna.\r\nMaud Olofsson föreslår i motion So343 att folktandvårdens verksamhet ska\r\nsärredovisas (yrkande 48). Momsreglerna orsakar en obalans mellan privat\r\noch offentlig tandvård. Ett viktigt steg för att komma till rätta med\r\ndenna sneda konkurrenssituation är att särredovisa folktandvårdens kostnader,\r\nanser motionärerna.\r\nI motion So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) framhålls att den\r\nnuvarande snedvridningen av konkurrensen inom tandvården måste få en snar\r\noch tillfredsställande lösning. Privattandläkarna är i dag missgynnade i\r\nrelation till folktandvården genom skillnaderna i momsregler. Det krävs\r\nlikvärdiga villkor mellan den privata och offentliga tandvården inte minst\r\nför att göra det attraktivt för tandläkare att arbeta i Sverige anser\r\nmotionärerna (yrkande 3).\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp) skriver i motion Fi278 att konkurrensneutraliteten\r\nmellan privat och offentligt driven verksamhet brister i många avseenden.\r\nEftersom verksamhet som drivs i egen regi missgynnas kraftigt jämfört\r\nmed den i kommunal regi, försvåras en utveckling mot fler alternativ, mer\r\nvalfrihet och bättre kvalitet anser motionärerna. Trots reformeringen av\r\nkommunkontosystemet kvarstår problem med att det är dyrare att driva\r\nverksamhet i egen regi än i kommunal regi. Motionärerna anser att\r\nkommunkontosystemet måste reformeras så att enskilt driven verksamhet som\r\nfinansieras med kommunala anslag i praktiken får samma avdragsrätt för\r\nmoms som i dag finns för verksamhet i kommunal drift. Hur detta ska gå\r\ntill tekniskt behöver utredas (yrkande 3).\r\nIngegerd Saarinen m.fl. (mp) skriver i motion N414 att den privata sjukvården\r\nbör få samma möjligheter att få tillbaka moms som den offentliga sjukvården\r\nhar. Motionärerna efterfrågar en granskning av på vilka sätt den offentliga\r\nomsorgen har ett ekonomiskt övertag gentemot den privata (yrkande 6).\r\nI motion Fi283 av Olle Sandahl m.fl. (kd) föreslås att regeringen snarast\r\nlägger fram förslag som skapar konkurrensneutralitet mellan privata och\r\noffentliga utförare av icke skattepliktig verksamhet (yrkande 5).\r\nKommunkontosystemets syfte är att skapa en sådan konkurrensneutralitet.\r\nProblemet har emellertid brister anser motionärerna. En privat entreprenör,\r\nt.ex. ett privat sjukhus, måste i dag ta ut högre pris till följd av att\r\nman betalar moms på ingående varor och tjänster. För att kompensera detta\r\nfinns en extra schablonersättning på 6 % som ges av kommunkontosystemet.\r\nDetta räcker emellertid inte för att uppnå verklig konkurrensneutralitet.\r\nSystemet innebär att sjukhuset tjänar på att inte anlita underentreprenörer\r\nutan i stället självt svara för t.ex. städtjänster. Motionärerna anser\r\natt regeringen bör utreda möjligheten att lösa detta problem genom att\r\ninföra s.k. uttagsbeskattning.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nSnarlika motionsförslag om konkurrensneutralitet mellan tjänster producerade\r\ni kommunal eller privat regi behandlades utförligt våren 2003 (bet.\r\n2002/03:FiU19 s. 25-28). Samtliga motionsyrkanden avvisades.\r\nI budgetpropositionen för 2004 skriver regeringen att EG-kommissionen i\r\njuli 2003 aviserade en översyn av mervärdesskattereglerna för offentliga\r\nmyndigheter och att resultatet av detta arbete bör avvaktas innan ett\r\neventuellt ytterligare analysarbete av kommunkontosystemet påbörjas.\r\nMot denna bakgrund ser utskottet ingen anledning att göra några uttalanden\r\ni frågan och avstyrker därmed motionerna Fi278 (fp) yrkande 3, Fi283 (kd)\r\nyrkande 5, So343 (c) yrkande 48, So408 (m) yrkande 3, N329 (c) yrkande 5\r\nsamt N414 (mp) yrkande 6.\r\nFinansieringsprincipen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om att finansieringsprincipen behöver\r\nses över, lagfästas eller preciseras.\r\nJämför reservation 7 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi261 av Margareta Sandgren m.fl. (s) anförs att det är viktigt\r\natt det sker en fortlöpande utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna\r\nför staten och kommunerna av olika välfärdsreformer. En del reformer, t.\r\nex. maxtaxan för äldre, har inneburit ökade kostnader för kommunerna.\r\nPrincipen måste vara att reformer som beslutas av staten också ska\r\nfinansieras av staten.\r\nAnita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m) anser i motion Fi238 att\r\nfinansieringsprincipen har betydande brister och måste förändras. När staten\r\ngenomför en reform som ökar kommunernas kostnader så kompenseras kommunerna\r\ngenom höjt statsbidrag med det belopp som reformen beräknas kosta det år\r\nden genomförs. Om det sedan visar sig att kostnaderna var underskattade\r\neller att kostnaderna för reformerna stiger, kompenseras kommunerna inte\r\nför detta. Kommunernas ekonomiska problem skulle vara betydligt mindre i\r\ndag om principen att den som beslutar också ska betala verkligen gällde,\r\nanser motionärerna.\r\nI motion Fi216 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c)\r\nframhålls att riksdagen fattar beslut som ökar kommunernas kostnader, t.ex.\r\nLSS och maxtaxor inom barn- och äldreomsorgen, utan att kommunerna\r\nerhåller statsbidrag som täcker kostnaderna. Om kommunerna i framtiden ska\r\nklara av sina åtaganden måste staten sluta att ålägga kommunerna\r\narbetsuppgifter utan att skicka de ekonomiska resurser som behövs (yrkande 2).\r\n\r\nOlle Sandahl m.fl. (kd) föreslår i motion Fi286 att finansieringsprincipen\r\nbehöver lagfästas och preciseras (yrkande 2). Finansieringsprincipen\r\ninnebär att statliga reformbeslut som direkt eller indirekt påverkar den\r\nkommunala ekonomin ska regleras genom en justering av det generella\r\nstatsbidraget. Regeringen har emellertid gjort många avsteg från principen\r\noch ålagt kommunerna uppgifter utan att ge dem full ekonomisk kompensation.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågan om finansieringsprincipens tillämpning har behandlats upprepade\r\ngånger, t.ex. hösten 2002 och våren 2003 (bet. 2002/03:FiU3 s. 18-20 och\r\nbet. 2002/03:FiU25 s. 8-9). Utskottet ser ingen anledning att ompröva\r\nsina tidigare ställningstaganden i frågan.\r\nUtskottet vill påminna om de förtydliganden av finansieringsprincipens\r\ntillämpning som regeringen gjorde i kompletteringspropositionen 1994 (prop.\r\n1993/94:150 bilaga 7 s. 33-34). Där framgår bl.a. att principen enbart\r\nomfattar statligt beslutade åtgärder som direkt tar sikte på kommunala\r\nverksamheter och att reglering enbart ska göras för direkta ekonomiska\r\neffekter. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder som inte\r\ntar direkt sikte på, men ändå får direkta ekonomiska effekter för\r\nkommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning görs av\r\nstatsbidragens storlek.\r\nAv budgetpropositionen framgår också att en informell arbetsgrupp med\r\ntjänstemän från Finansdepartementet, Kommunförbundet och Landstingsförbundet\r\nhar inlett ett arbete med att förbättra kunskapen om finansieringsprincipen\r\noch dess innebörd.\r\nUtskottet anser inte att några uttalanden i frågan är motiverade och\r\navstyrker därmed motionerna Fi216 (c) yrkande 2, Fi238 (m), Fi261 (s) samt\r\nFi286 (kd) yrkande 2.\r\nKommunal näringsverksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag.\r\nJämför reservation 8 (m, fp, kd).\r\nMotionerna\r\nDet är viktigt att slå vakt om kommunernas möjligheter att fullt ut ta\r\nsitt bostadsförsörjningsansvar anser Olle Sandahl m.fl. (kd) i motion\r\nFi286. Det är kommunerna och inte staten som ska fatta beslut om de\r\nkommunala bostadsföretagen. Någon särskild lagstiftning för försäljning av\r\nkommunala bostadsföretag är inte nödvändig. De lagar som begränsar\r\nkommunernas kontroll över bostadsförsörjningen och de egna bostadsbolagen\r\nbör avskaffas (yrkande 1).\r\nI motion Fi283 av Olle Sandahl m.fl. (kd) framhålls att statens uppgift\r\ni samhällsekonomin är att sätta ramar, ansvara för samhällsplanering och\r\npå olika sätt skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten\r\nagerar såväl spelare som domare är risken stor att konkurrensen snedvrids.\r\nStaten bör bedriva ett aktivt arbete med att identifiera och avveckla\r\nkonkurrenshämmande regleringar och strukturer (yrkande 4). Motionärerna\r\nanser också att kommunala bolag i princip bör avvecklas på marknader där\r\nprivata företag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera på ett funktionellt\r\nsätt (yrkande 3). Förutsättningen är dock att det gemensamma bästa för\r\nalla kommuninvånare inte talar för ett kommunalt ägande.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågor om de allmännyttiga bostadsföretagen och om kommunal näringsverksamhet\r\nbehandlades senast våren 2003 (bet. 2002/03:FiU19). Utskottet har inte\r\nändrat uppfattning i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna\r\nFi283 (kd) yrkandena 3 och 4 samt Fi286 (kd) yrkande 1.\r\nHivpreventivt arbete i storstadsregionerna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen, men förutsätter att medlen fördelas\r\npå ett sådant sätt att bästa möjliga effekt av insatserna uppnås.\r\nJämför reservation 9 (fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nÅren 1998, 1999 och 2000 anvisade riksdagen medel för hivpreventivt arbete\r\ni storstadsregionerna. Medlen anvisades inom ramen för anslaget för\r\nsärskilda insatser i kommuner och landsting. I budgetpropositionen för 2001\r\ngjordes ingen öronmärkning för hivpreventivt arbete. Riksdagen tog då\r\ninitiativ till att medel skulle öronmärkas även för 2001. Åren 2002 och\r\n2003 anvisade regeringen 84 respektive 90 miljoner för hivprevention i\r\nstorstäderna från anslaget för särskilda insatser.\r\nI budgetpropositionen för 2004 aviserar regeringen att man avser betala\r\nut högst 90 miljoner kronor för samma ändamål från anslaget 48:2 Bidrag\r\ntill särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.\r\nMotionerna\r\nI motion Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c) föreslås att medlen för\r\nhivpreventiv verksamhet bör fördelas på central nivå och att\r\nfrivilligorganisationerna bör prioriteras framför ordinarie verksamhet i\r\nlandsting,\r\nregioner och kommuner. Dagens system leder lätt till konflikter anser\r\nmotionärerna. Medlen till hivpreventiv verksamhet fördelas i dagsläget\r\nregionalt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Regionerna och landstingen har\r\nen dubbel roll, de fördelar medlen men är samtidigt själva aktörer och\r\nmottagare av medel. Ett sådant system är orimligt anser motionärerna. I\r\nstället borde medlen fördelas centralt så att frivilligorganisationer,\r\nkommuner och landsting kan söka på lika villkor. Frivilligorganisationerna\r\nhar en viktig del i den effektiva hivpreventionen som har bedrivits i\r\nSverige och de har stor trovärdighet när det gäller att nå ut till\r\nmålgrupperna. Deras verksamhet bör prioriteras framför ordinarie verksamhet\r\nvid landsting/regioner och kommuner (yrkande 4).\r\nMotionärerna anser också att det är angeläget med en redovisning av hur\r\nmedlen för särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna använts.\r\nRegeringen bör ta fram riktlinjer för återrapportering och rutiner för\r\nutvärdering av medlen (yrkande 5).\r\nI motion Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att medlen som används\r\nför att förebygga hiv/aids i storstäderna ska flyttas från anslaget Bidrag\r\ntill särskilda insatser i vissa kommuner och landsting till utgiftsområde\r\n9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Arbetet är långsiktigt och det\r\nfinns ingen anledning att tro att behovet av detta stöd skulle minska.\r\nStödet för hiv/aids-preventivt arbete i storstadsregionerna bör därför\r\npermanentas (yrkande 8).\r\nAnnelie Enochson och Björn von der Esch (båda kd) föreslår i motion Fi208\r\natt rättsväsendet och det internationella biståndet särskilt för\r\naids-bekämpning ska förstärkas. Medel för detta borde ha frigjorts genom att\r\nomställningskostnaderna för att införa euron ej behöver betalas (yrkande\r\n2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet har i avsnitt 1 tillstyrkt att anslaget 48:2 Bidrag till särskilda\r\ninsatser i vissa kommuner och landsting ska föras upp med 570 miljoner\r\nkronor 2004. Insatser som finansierats från detta anslag de senaste åren\r\nhar utgjort ett viktigt inslag i kampen mot hiv/aids. Arbetet bedrivs med\r\nhjälp av flera frivilligorganisationer som t.ex. Röda korset, RFSL och\r\nNoaks ark och når på så sätt i stor utsträckning ut till riskgrupperna.\r\nÄven\r\nhösten 2002 (bet. 2002/03:FiU3) behandlade utskottet motionsförslag om\r\nhur pengarna ska fördelas. Utskottet förutsätter nu liksom förra året att\r\nmedlen fördelas på ett sådant sätt så att bästa möjliga effekt uppnås.\r\nI budgetförslaget för 2004 aviserar regeringen att man kommer att betala\r\nut upp till 90 miljoner kronor för hivpreventivt arbete i storstadsregionerna\r\nfrån anslaget.\r\nBeträffande motion Fi208 yrkande 2 vill utskottet framhålla att några\r\nbudgetmedel för införande av euro inte funnits avsatta. Resultatet i\r\nfolkomröstningen har därför inte frigjort några sådana resurser. Förslaget\r\navvisas.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi208 (kd) yrkande 2, Fi233\r\n(mp, fp, v, c) yrkandena 4 och 5 samt Fi278 (fp) yrkande 8.\r\nEget val\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag.\r\nJämför reservation 10 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nOlle Sandahl m.fl. (kd) framhåller i motion Fi286 att det viktigaste\r\nperspektivet är hur medborgaren så långt det är möjligt ska kunna påverka\r\nsin situation genom att välja det alternativ av gemensamt finansierad\r\nservice som passar bäst, samtidigt som tryggheten och kvaliteten är god.\r\nMotionärerna anser att modeller med eget val är det verktyg som bäst\r\nklarar att skapa mångfald, valfrihet och hög kvalitet. Kommunal verksamhet\r\nsom inte är myndighetsutövning bör konkurrensutsättas genom upphandling\r\nför att lättare skapa den mångfald av utförare som ger verklig valfrihet\r\nför individen. Modeller för eget val bör tillämpas inom t.ex. barnomsorg,\r\nskola och hemtjänst (yrkande 4).\r\nI motion Fi283 (kd) av Olle Sandahl m.fl. framförs ett yrkande med liknande\r\ninnebörd (yrkande 1).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat och avstyrkt liknande\r\nyrkanden, senast i betänkande 2002/03:FiU19. Finansutskottet vill än en\r\ngång framhålla att kommunerna redan i dag har möjligheter att införa system\r\nför valfrihet inom många områden, t.ex. hemtjänst, äldreomsorg och barnomsorg.\r\nHur den enskilda kommunen väljer att organisera sin verksamhet inom de\r\nramar som ges av de nationella målen och kvalitetskraven faller enligt\r\nutskottet mening inom den kommunala självstyrelsen. Något tillkännagivande\r\ni frågan är enligt utskottets mening inte befogat.\r\nDärmed avstyrker utskottet motion Fi283 (kd) yrkande 1.\r\nMål för utgiftsområde 25\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionärernas förslag om ändrat mål för utgiftsområdet.\r\n\r\nJämför reservation 11 (m, fp, kd, c).\r\nMotionen\r\nI motion Fi286 (kd) föreslås att målet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner ska ändras (yrkande 8). Det nuvarande målet för utgiftsområdet\r\n\"är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting\r\natt uppnå de nationella målen inom olika verksamheter\". Motionärerna anser\r\natt målet behöver förtydligas. Genom att styra kommunerna med olika former\r\nav riktade bidrag försöker staten inte bara ge kommunerna likvärdiga\r\nförutsättningar utan försöker också direkt påverka resultaten i den kommunala\r\nverksamheten. Ett annat problem är att regeringen inte respekterar den s.\r\nk. finansieringsprincipen utan lägger uppgifter på kommunerna utan att ge\r\ndem fullgod kompensation för vad dessa uppgifter kostar. Det bör också\r\nframgå av målet att staten i enlighet med den s.k. subsidiaritetsprincipen\r\nska vara stödjande gentemot kommunerna och inte detaljstyra verksamheten.\r\n\r\nMotionärerna föreslår att målet för utgiftsområdet ska kompletteras så\r\natt målet blir \"att utifrån subsidiaritetsprincipen, med beaktande av\r\nprincipen om kommunalt självstyre samt en konsekvent tillämpning av\r\nfinansieringsprincipen, skapa goda och likvärdiga förutsättningar för\r\nkommuner och landsting att uppnå de nationella målen inom olika verksamheter\".\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMotionärerna föreslår att målet för utgiftsområdet ändras. Även om utskottet\r\ninte tidigare behandlat frågan om ett ändrat mål för utgiftsområdet har\r\nutskottet vid flera tillfällen (bet. 2001/02:FiU3, bet. 2001/02:FiU19,\r\nbet. 2002/03:FiU19) avstyrkt motionsyrkanden om de frågor som föreslås\r\nmotivera målförändringen, nämligen subsidiaritetsprincipen, den kommunala\r\nsjälvstyrelsen och finansieringsprincipen.\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor och avstyrker därmed\r\nmotion Fi286 (kd) yrkande 8.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Utjämningssystemet, punkt 3 (m)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 1 om att avskaffa det nuvarande kommunala utjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi239 yrkandena 15 och 16,\r\nbifaller delvis motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi272,\r\n2003/04:N341 yrkande 2 och 2003/04:Bo257 yrkande 10 och avslår motionerna\r\n2003/04:Fi249, 2003/04:Fi278 yrkande 6, 2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289,\r\n2003/04:Fi290, 2003/04:N328 yrkande 8, 2003/04:N345 yrkande 4 och\r\n2003/04:Bo253 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att det finns förutsättningar för att upprätthålla en god\r\nkommunal service i alla delar av landet. Dagens utjämningssystem har dock\r\nmed sina marginaleffekter på över 95 % direkt skadliga effekter på\r\nsamhällsekonomin. Det tar bort alla incitament för kommunerna att själva\r\npåverka sin inkomstsituation. Systemet straffar kommuner som har hög\r\nförvärvsfrekvens och skapar nya jobb. Vi anser dessutom att dagens system\r\när oförenligt med regeringsformens bestämmelser till skydd för det kommunala\r\nsjälvstyret.\r\nVi föreslår - i avvaktan på ett nytt statligt system - att vissa förändringar\r\ngörs i utjämningssystemet fr.o.m. 2004. Kommuner och landsting som har en\r\nrelativ skattekraftstillväxt sedan 2002 ska få behålla denna. Kommuner\r\nsom tappar skattekraft ska få kompensation för detta. Vi anser vidare att\r\nen spärr ska införas för utjämningsavgiften för landsting. År 2004 ska\r\nett landsting maximalt betala 10 % av sin relativa skattekraft i\r\ninkomstutjämningsavgift och från 2005 högst 7 %.\r\nVad vi anfört här bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.\r\nDet innebär att vi anser att riksdagen bör bifalla motion Fi239 (m)\r\nyrkandena 15 och 16, bifalla delvis motionerna Fi209 (m) yrkandena 1 och\r\n2, Fi272 (m), N341 (m) yrkande 2 och Bo257 (m) yrkande 10 samt avslå övriga\r\nhär aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n2.      Utjämningssystemet, punkt 3 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 2 om behovet av genomgripande förändringar av utjämningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi278 yrkande 6 och\r\n2003/04:Bo253 yrkande 13 och avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och\r\n2, 2003/04:Fi239 yrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi249, 2003/04:Fi272,\r\n2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N328 yrkande\r\n8, 2003/04:N341 yrkande 2, 2003/04:N345 yrkande 4 och 2003/04:Bo257 yrkande\r\n10.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att människor ska ha samma möjligheter till grundläggande kommunalt\r\nfinansierad service oavsett var de bor i landet och vilken inkomstnivå\r\növriga invånare har i kommunen. Ett system för utjämning av de\r\nkommunal-ekonomiska förutsättningarna är därför både rimligt och nödvändigt.\r\nUtjämningssystemets nuvarande konstruktion är emellertid tillväxtfientlig.\r\nDet är dessutom både svåröverskådligt och svårbegripligt. Vi anser att\r\nutjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande.\r\nVi anser att det behövs genomgripande förändringar av systemet. Det bör\r\ninnehålla färre ingående faktorer, det bör vara mer genomskinligt och\r\nförutsägbart. Vi anser att inkomst- och kostnadsutjämning bör ses samlat\r\noch inte, som i dagens system, separerat. Utjämningen ska baseras på\r\ntydligt mätbara strukturella kostnadsskillnader. Det behövs enligt vår\r\nmening en ny utredning som kan se över systemet i dess helhet och på ett\r\nförutsättningslöst sätt. Även ett av staten finansierat utjämningssystem\r\nbör utredas. Vi anser dessutom att skatteutjämningssystemet borde utvärderas\r\nav en helt utomstående, oberoende granskare för att säkra en fullständig,\r\nförutsättningslös och objektiv utvärdering.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi här redovisat om det\r\nkommunala utjämningssystemet. Det innebär att vi anser att riksdagen bör\r\nbifalla motionerna Fi278 (fp) yrkande 6 och Bo253 (fp) yrkande 13 samt\r\navslå övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n3.      Utjämningssystemet, punkt 3 (kd)\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 3 om en övergång till ett statligt utjämningssystem. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi286 yrkande 3 och 2003/04:N345\r\nyrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi239\r\nyrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi249, 2003/04:Fi272, 2003/04:Fi278 yrkande\r\n6, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N328 yrkande 8, 2003/04:N341\r\nyrkande 2, 2003/04:Bo253 yrkande 13 och 2003/04:Bo257 yrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att en invånare i Sverige ska kunna få lika god sjukvård och\r\nkommunal service oavsett var hon eller han bor. Kommunerna ska ha likvärdiga\r\nförutsättningar för sin verksamhet och service oberoende av skattekraft\r\noch opåverkbara strukturella kostnader. Däremot hör rimliga skillnader i\r\nservicenivå, effektivitet och skattesats till den kommunala självstyrelsen\r\noch ska således inte kompenseras. Systemet ska förena en utjämning med\r\nincitament för tillväxt och förnyelse. Det är viktigt att systemet är\r\nbegripligt och demokratiskt förankrat hos alla kommuner och landsting.\r\nJag är dock kritisk mot kostnadsutjämningens bristande träffsäkerhet. Jag\r\nanser vidare att utjämningssystemet inte är i enlighet med grundlagens\r\nintentioner om den kommunala självstyrelsen, lokaliseringsprincipen och\r\nden kommunala beskattningsrätten. Jag anser därför att systemet bör vara\r\nstatligt. I detta avseende är förslagen från den nyligen presenterade\r\nutredningen om utjämningssystemet (SOU 2003:88) ett steg i rätt riktning.\r\nJag anser att utredningens förslag vad avser en övergång till ett statligt\r\ninkomstutjämningssystem snarast bör genomföras.\r\nVad jag anfört här om utjämningssystemet bör riksdagen tillkännage för\r\nregeringen. Jag tillstyrker därmed motionerna Fi286 (kd) yrkande 3 och\r\nN345 (kd) yrkande 4 samt avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n4.\r\nUtjämningssystemet, punkt 3 (c)\r\nav Lena Ek (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 4 om att minska belastningen på utjämningssystemet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:N328 yrkande 8, bifaller delvis motion\r\n2003/04:Fi249 och avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:Fi239 yrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi272, 2003/04:Fi278 yrkande 6,\r\n2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N341\r\nyrkande 2, 2003/04:N345 yrkande 4, 2003/04:Bo253 yrkande 13 och 2003/04:Bo257\r\nyrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nI den parlamentariska utredningen om utjämningssystemet som nyligen\r\npresenterades (SOU 2003:88) har vi verkat för en förstärkning av den kommunala\r\nskattebasen för att på så vis minska belastningen på utjämningssystemet\r\noch reducera kraven på inbetalningar från kommuner med bättre ekonomi.\r\nDagens skattesystem förstärker skillnaderna i skattekraft mellan kommuner\r\noch mellan landsting. Centerpartiet har i sin skattemotion (Fi306)\r\npresenterat ett förslag som innebär att avdrag växlas mot statlig skatterabatt.\r\nDetta innebär att kommunernas skattebas förstärks. Vårt förslag innebär\r\natt belastningen på utjämningssystemet minskar. Kommuner och landsting\r\nmed en skattekraft som överskrider den garanterade skulle få betala en\r\nlägre avgift och kompensationsgraden skulle därmed kunna sänkas.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad jag har anfört om det kommunala\r\nutjämningssystemet. Det innebär att jag tillstyrker motion N328 (c) yrkande\r\n8, tillstyrker delvis motion Fi249 (c) samt avstyrker övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n5.      Balanskravet, punkt 4 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 5 om att möjliggöra för kommunerna att balansera sin ekonomi\r\növer en längre period än ett år. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2003/04:Fi278 yrkandena 4 och 5 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi276\r\noch 2003/04:Fi280.\r\nStällningstagande\r\nDet finns goda skäl för att den kommunala verksamheten ska vara stabil.\r\nFör kommunerna gäller ett balanskrav, som avser varje enskild kommun.\r\nBalanskravet på den kommunala ekonomin måste även kombineras med verksamhetens\r\nkrav på kontinuitet och kvalitet. Kommunerna borde ges möjlighet att uppnå\r\nbalanskravet genom att utjämna sitt ekonomiska resultat över en konjunkturcykel.\r\nDå kan verksamheten vara mera stabil. Kommunerna kan då i goda tider\r\nplanera för sämre tider på ett bättre sätt. Resultatutjämningen ska vara\r\nett ansvar för den enskilda kommunen, inte ett statligt. Om detta kräver\r\nen ändring i redovisningslagen är Folkpartiet berett att öppna för detta.\r\nRegeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan reform kan genomföras.\r\n\r\nEn kommun är inte tillåten att låta sin förmögenhet minska. Detta innebär\r\nt.ex. att en tillväxtkommun kan tvingas göra avsättningar även när befintliga\r\ntillgångar väl svarar mot kommunens pensionsåtagande. Vi anser att det är\r\nrimligt att det finns regler som motverkar att kommuner på ett ansvarslöst\r\nsätt använder engångsintäkter för att finansiera permanenta åtaganden.\r\nDet finns dock ingen anledning att kommuner ska ha stora förmögenheter.\r\nVi anser att balanskravet behöver förtydligas.\r\nFör att säkerställa en god efterlevnad av balanskravet anser vi att frågan\r\nom sanktioner bör utredas. Vad utskottet anfört om förändringar av det\r\nkommunala balanskravet bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin\r\nmening.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fi278 (fp)\r\nyrkandena 4 och 5 och bifaller delvis motionerna Fi276 (s) och Fi280 (s).\r\n\r\n6.      Konkurrensneutralitet, punkt 5 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek\r\n(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 6 om en utredning av kommunkontosystemet. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi278 yrkande 3, 2003/04:Fi283 yrkande\r\n5, 2003/04:So343 yrkande 48, 2003/04:So408 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande\r\n5 och 2003/04:N414 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är oacceptabelt att privata entreprenörer som arbetar\r\nmed välfärdstjänster inte får verka på samma villkor som gäller för\r\noffentliga tjänsteproducenter. Kommunkontosystemet har till uppgift att\r\nskapa konkurrensneutralitet mellan privat och offentligt producerade\r\nvälfärdstjänster inom s.k. icke skattepliktig verksamhet. Huvudproblemet\r\nmed systemet är enligt vår uppfattning att det inte fullt ut åstadkommer\r\nsådan konkurrensneutralitet.\r\nRegeringen aviserade redan våren 2000 att man avsåg att återkomma med ett\r\nuppdrag om att analysera kommunkontosystemets effekter på\r\nkonkurrensneutraliteten,\r\noch våren 2003 skrev finansutskottet att man förutsatte att arbetet skulle\r\nbedrivas skyndsamt (bet. 2002/03:FiU19). I budgetpropositionen skriver nu\r\nregeringen att man inte avser att påbörja något analysarbete av\r\nkommunkontosystemet och hänvisar till att EG-kommissionen aviserat en revidering\r\nav mervärdesskattereglerna för offentliga myndigheter.\r\nVi anser att resultatet av EG-kommissionens kommande arbete inte behöver\r\navvaktas, utan att regeringen utan dröjsmål bör utreda frågan om\r\nkommunkontosystemets effekter på konkurrensneutraliteten inom icke skattepliktig\r\nverksamhet. Regeringen bör sedan så snart som möjligt återkomma till\r\nriksdagen med förslag som innebär att enskilt driven verksamhet i praktiken\r\nfår samma avdragsrätt för mervärdesskatt som kommunalt driven verksamhet.\r\nDetta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi278\r\n(fp) yrkande 3, Fi283 (kd) yrkande 5, So343 (c) yrkande 48, So408 (m)\r\nyrkande 3, N329 (c) yrkande 5 och N414 yrkande 6 (mp).\r\n\r\n7.      Finansieringsprincipen, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek\r\n(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 7 om finansieringsprincipen. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotionerna 2003/04:Fi216 yrkande 2, 2003/04:Fi238, 2003/04:Fi261 och\r\n2003/04:Fi286 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDen av riksdagen antagna finansieringsprincipen innebär att statliga beslut\r\nsom medför nya kostnader för kommuner och landsting också ska finansieras\r\nav staten. Detta innebär att statliga reformbeslut ska regleras genom att\r\nnivån på det generella statsbidraget ändras. Många avsteg har emellertid\r\ngjorts från finansieringsprincipen sedan den började tillämpas 1993.\r\nKommuner och landsting har inte fått kompensation via statsbidrag för att\r\ntäcka kostnader för nya uppgifter. Maxtaxan inom barnomsorgen är inte\r\nfinansierad fullt ut av staten utan är ett exempel på hur staten ålägger\r\nkommunerna uppgifter utan att skjuta till de ekonomiska resurser som behövs.\r\n\r\nVi anser även att finansieringsprincipen som den nu tillämpas har betydande\r\nbrister. Kompensationen till kommunerna utgår med ett belopp som beräknas\r\nnär reformen genomförs. Om sedan kostnaderna för reformen stiger kompenseras\r\nkommunerna inte för detta.\r\nFinansieringsprincipen ska enligt vår uppfattning tillämpas så att den\r\nsom fattar beslut om kostnadshöjande reformer också står för dessa kostnader.\r\n\r\nVad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nVi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi216 (c)\r\nyrkande 2, Fi238 (m), Fi261 (s) och Fi286 (kd) yrkande 2.\r\n\r\n8.      Kommunal näringsverksamhet, punkt 7 (m, fp, kd)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas\r\nHögström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 8 om kommunernas näringsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motionerna 2003/04:Fi283 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:Fi286 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nStatens uppgift i samhällsekonomin är att sätta ramar och övervaka\r\nspelreglerna på marknaden. Staten bör bedriva ett aktivt arbete med att\r\nidentifiera och avveckla konkurrenshämmande regleringar och strukturer.\r\nFlera kommuner bedriver näringsverksamhet som konkurrerar med privata\r\nentreprenörer.\r\nKommunala bolag bör avvecklas på marknader där privata företag konkurrerar\r\neller skulle kunna konkurrera på ett funktionellt sätt. Kommunerna är och\r\nska vara skyldiga att följa regler och lagar som reglerar deras möjligheter\r\natt bedriva konkurrerande verksamhet. Nuvarande regelverk behöver skärpas\r\noch tillämpningen bör göras tydligare. Det gäller t.ex. lagen om offentlig\r\nupphandling.\r\nVad som anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nVi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi283 (kd)\r\nyrkandena 3 och 4 och Fi286 (kd) yrkande 1.\r\n\r\n9.      Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna, punkt 8 (fp, kd, c)\r\nav Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Gunnar Nordmark (fp) och Olle\r\nSandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 9 om bidragen till det hivpreventiva arbetet i storstadsregionerna.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi233 yrkandena 4\r\noch 5 och 2003/04:Fi278 yrkande 8 och avslår motion 2003/04:Fi208 yrkande\r\n2.\r\nStällningstagande\r\nDet hivpreventiva arbetet är långsiktigt, och det finns ingen anledning\r\natt tro att behovet av detta stöd skulle minska. Stödet för hiv/aids-preventivt\r\narbete i storstadsregionerna bör därför permanentas.\r\nMedlen för hivpreventiv verksamhet i storstadsregionerna fördelas för\r\nnärvarande regionalt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det förhåller sig\r\ndock så att regionerna och landstingen som fördelar pengarna själva också\r\när aktörer. De har alltså dubbla roller, både som fördelare och mottagare\r\nav pengarna. Vi anser att det är orimligt att ha ett sådant system, som\r\nlätt leder till konflikter i det viktiga hivpreventiva arbetet. Fördelningen\r\nav pengarna borde i stället ske på central nivå så att frivilligorganisationer,\r\nkommuner och landsting får söka medel på lika villkor. Frivilligorganisationerna\r\nbör prioriteras framför ordinarie verksamhet vid landstingen/regionerna\r\noch kommunerna.\r\nDet är också angeläget med en återrapportering av hur de statliga medlen\r\ntill särskilda insatser mot hiv/aids i storstadsregionerna används. Vi\r\nanser att regeringen bör ta fram riktlinjer för återrapportering och\r\nrutiner för utvärdering.\r\nVad som här anförts bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nVi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motionerna Fi233 (mp,\r\nfp, v, c) yrkandena 4 och 5 och Fi278 (fp) yrkande 8 samt avslår motion\r\nFi208 (kd) yrkande 2.\r\n\r\n10.     Eget val, punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek\r\n(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 10 om eget val. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2003/04:Fi283 yrkande 1 och 2003/04:Fi286 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nVi menar att kommuninvånarna bör ges möjlighet att fritt välja utförare\r\nav individuella servicetjänster genom olika typer av modeller för eget\r\nval, t.ex. vad gäller barnomsorg och skola. Medborgaren bör i så hög grad\r\nsom möjligt kunna påverka sin situation och välja det alternativ av\r\ngemensamt finansierad vård som passar henne eller honom bäst. Modeller med\r\neget val är det verktyg vi anser bäst klarar av att skapa valfrihet,\r\nmångfald och hög kvalitet och därmed ge trygghet till den som brukar\r\ntjänsten. Kommunen behöver inte vara enda utförare. Med tydliga kvalitetsmål,\r\nuppföljning och utvärdering kan alternativa driftsformer öka valfriheten\r\ninom skolan och tillföra ekonomisk och/eller ideell nytta.\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad vi har anfört om eget val.\r\nDet innebär att vi delvis tillstyrker motionerna Fi283 (kd) yrkande 1 och\r\nFi286 (kd) yrkande 4.\r\n\r\n11.     Mål för utgiftsområde 25, punkt 10 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena Ek\r\n(c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 11 om ändrat mål för utgiftsområdet. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motion 2003/04:Fi286 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nDet nuvarande målet för utgiftsområdet \"är att skapa goda och likvärdiga\r\nförutsättningar för kommuner och landsting att uppnå de nationella målen\r\ninom olika verksamheter\". Målet är bra såtillvida att det tar sikte på\r\natt det är förutsättningarna för den kommunala verksamheten som ska vara\r\ngoda och likvärdiga, inte resultaten. I praktiken är det dock inte sällan\r\nresultaten och formerna för verksamhetens utförande som staten försöker\r\nstyra genom olika riktade bidrag.\r\nEtt annat problem är att regeringen inte alltid följer finansieringsprincipen,\r\nvilket leder till att kommunerna åläggs uppgifter utan att staten skjuter\r\ntill den nödvändiga finansieringen.\r\nMot denna bakgrund anser vi att målet för politikområdet behöver förtydligas.\r\nDet bör även framgå av målet att staten i enlighet med den s.k.\r\nsubsidiaritetsprincipen ska vara stödjande gentemot kommunerna och inte\r\ndetaljstyra verksamheten.\r\nVi anser att målet för politikområdet ska kompletteras så att målet blir\r\n\"att utifrån subsidiaritetsprincipen, med beaktande av principen om\r\nkommunalt självstyre samt en konsekvent tillämpning av finansieringsprincipen,\r\nskapa goda och likvärdiga förutsättningar för kommuner och landsting att\r\nuppnå de nationella målen inom olika verksamheter\".\r\nRiksdagen bör tillkännage för regeringen vad som här anförts som sin mening.\r\nVi föreslår därmed att riksdagen delvis bifaller motion Fi286 (kd) yrkande\r\n8.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslagen för 2004, punkt 1 (m)\r\nMikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet överstiger\r\ndenna nivå med 66 170 miljoner kronor och kan således inte tas upp till\r\nformell behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att\r\nredovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.\r\nVårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar\r\ninte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nModerata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av politiken avseende den kommunala sektorn och den\r\nkommunala ekonomin. Vi vidhåller vår uppfattning att anslagen inom\r\nutgiftsområde 25 bör vara 66 miljarder kronor högre än den ram för\r\nutgiftsområdet\r\nsom riksdagen beslutat om. Vi har tidigare motsatt oss det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet och avvisar nu regeringens förslag till förstärkning\r\nav stödet. Stöd till kommunsektorn bör ges i form av generella statsbidrag.\r\nDen stora skillnaden mellan vårt förslag till ram för utgiftsområdet och\r\nden beslutade ramen beror i huvudsak på att vi kompenserar kommunerna för\r\ndet skattebortfall som vårt budgetalternativ ger upphov till.\r\nGrunden för den kommunala ekonomin är skatteintäkterna och deras tillväxt.\r\nDet bästa sättet att stärka kommunernas ekonomi och skapa utrymme för\r\ngod service och lägre skatter är därför att ha en god tillväxt.\r\nVi anser att den kommunala verksamheten bör koncentreras till de viktigaste\r\nuppgifterna. Det finns ett behov av avregleringar och ändrade\r\nansvarsförhållanden\r\nmellan stat och kommun. Sådana förändringar gagnar den kommunala demokratin\r\noch skapar samtidigt förutsättningar för effektivisering av den kommunala\r\nverksamheten. Våra förslag leder till besparingar i kommunerna som gör\r\ndet möjligt att minska statsbidragen.\r\n\r\n\r\n2.      Anslagen för 2004, punkt 1 (fp)\r\nChrister Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet överstiger\r\ndenna nivå med 9 210 miljoner kronor och kan således inte tas upp till\r\nformell behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att\r\nredovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.\r\nVårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar\r\ninte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nVi vidhåller vår uppfattning att ramen för utgiftsområdet bör vara\r\n9 miljarder kronor högre än den ram som riksdagen beslutat om. Vi motsätter\r\noss regeringens förslag till förstärkning av det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet.\r\nStöd till kommunsektorn bör ges i form av generella statsbidrag.\r\nVi anser att den centrala uppgiften för att ge kommunerna goda förutsättningar\r\natt klara sina uppgifter och sin ekonomi är att driva en politik för god\r\noch stabil tillväxt och hög sysselsättning.\r\nDe kommunala kärnverksamheterna skola, vård och omsorg måste prioriteras.\r\nFör att kvaliteten inom de kommunala verksamheterna ska förbättras måste\r\nkonkurrensen öka. Vi anser att mångfalden ska stimuleras och hinder för\r\nprivata alternativ undanröjas. All verksamhet som inte är myndighetsutövning\r\nbör konkurrensutsättas.\r\nVår utgångspunkt är att de kommunala bolagen ska avvecklas. Kommunala\r\nbolag och koncernbildningar används i skatteplaneringssyfte. Vi anser att\r\nstatsbidraget bör minska till kommuner som genom skatteplanering undandrar\r\nintäkter från staten.\r\n\r\n3.      Anslagen för 2004, punkt 1 (kd)\r\nOlle Sandahl (kd) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Kristdemokraternas förslag till ram för utgiftsområdet överstiger\r\ndenna nivå med 4 935 miljoner kronor och kan således inte tas upp till\r\nformell behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att\r\nredovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.\r\nVårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar\r\ninte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nJag vidhåller vår uppfattning att ramen för utgiftsområdet bör vara\r\n5 miljarder kronor högre än den ram som riksdagen beslutat om. Jag motsätter\r\nmig regeringens förslag till förstärkning av det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet.\r\nStöd till kommunsektorn bör ges i form av generella statsbidrag.\r\nKommunsektorn har använts som en budgetregulator av regeringen när\r\nstatsbidragen har urholkats och skatteintäkterna har försvagats samtidigt\r\nsom staten lagt ett ökat ansvar på kommunerna. Kristdemokraterna anser\r\natt kommunernas resurser bör ökas genom en höjning av det generella\r\nstatsbidraget med 3,8 miljarder kronor över den kommande treårsperioden.\r\nPå lång sikt är det dock inte ökade bidrag utan en större skattebas skapad\r\ngenom högre privat sysselsättning som är grunden för kommunernas intäkter.\r\n\r\nJag anser att den kommunala självstyrelsen måste stärkas. Statlig ersättning\r\nska utgå i form av generella och inte specialdestinerade bidrag. Det gäller\r\nexempelvis regeringens särskilda skolsatsning som i stället bör utformas\r\nsom en höjning av det generella statsbidraget.\r\n\r\n4.      Anslagen för 2004, punkt 1 (c)\r\nLena Ek (c) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl\r\nutgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de\r\nskatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år.\r\nFör 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25\r\ninte får överstiga 73 706 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna\r\nnivå med ca 43  miljarder kronor och kan således tas upp till formell\r\nbehandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskat, avstår vi emellertid\r\nfrån att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelningen inom\r\nutgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket\r\ndär olika delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.\r\nJag vidhåller vår uppfattning att ramen för utgiftsområdet bör vara knappt\r\n43 miljarder kronor lägre än den ram som riksdagen beslutat om. Jag\r\nmotsätter mig regeringens förslag till förstärkning av det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet. Stöd till kommunsektorn bör ges i form av generella\r\nstatsbidrag.\r\nJag anser att kommunernas skattebas bör breddas så att kommunerna i högre\r\ngrad kan klara sig på sina skatteinkomster och bli mindre beroende av\r\nbidrag. Centerpartiet har föreslagit en inkomstskattereform som innebär\r\natt kommunernas skatteinkomster ökar dramatiskt. Detta är anledningen\r\ntill den stora minskningen av statsbidragen som Centerpartiet föreslår.\r\nGenom denna reform får kommunerna en stabilare grund för sin ekonomi och\r\nden kommunala självstyrelsen förstärks.\r\nJag anser också att bidrag ska lämnas som generella statsbidrag och inte\r\nsom specialdestinerade. Av denna anledning föreslår Centerpartiet också\r\natt flera anslag överförs till det generella statsbidraget.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 25:\r\n\r\n1.      att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en förstärkning\r\nav det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting\r\n(avsnitt 2.7),\r\n2.      att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner i enlighet med uppställningen under\r\navsnitt 1.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi208 av Annelie Enochson och Björn von der Esch (båda kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förstärkning av rättsväsendet och det internationella biståndet\r\nmed fokusering på bekämpning av hiv/aids.\r\n2003/04:Fi209 av Henrik Westman och Björn Hamilton (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det kommunala självstyret.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avskaffande av nuvarande utjämningssystem mellan\r\nkommunerna.\r\n2003/04:Fi216 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sluta ålägga kommunerna arbetsuppgifter utan att skicka med\r\nde ekonomiska resurser som behövs.\r\n2003/04:Fi233 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att, i fördelningen av de statliga medlen till särskilda insatser\r\nmot hiv/aids i storstadregionerna, frivilligorganisationernas verksamheter\r\nskall prioriteras och att anslagen inte skall fördelas till\r\nlandstingens/regionernas och kommunernas ordinarie verksamhet.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om återredovisning av hur de statliga medlen till särskilda insatser\r\nmot hiv/aids i storstadsregionerna använts.\r\n2003/04:Fi238 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förändringar i finansieringsprincipen mellan stat och kommun.\r\n2003/04:Fi239 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n15.     Riksdagen beslutar genomföra förändringar i det inomkommunala\r\nskatteutjämningssystemet i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 10\r\noch 11).\r\n\r\n\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ersätta det inomkommunala utjämningssystemet med ett statligt\r\n(avsnitt 11).\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14.     Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi\r\noch finansförvaltning, utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner,\r\nutgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgiftsområde 27 Avgiften\r\ntill Europeiska gemenskapen enligt uppställningen i nedanstående tabell\r\n(i denna del).\r\n\r\n2003/04:Fi249 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förändrad mantalsskrivning för att öka rättvisan mellan kommunerna.\r\n2003/04:Fi261 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en fortlöpande utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna\r\nav beslutade reformer.\r\n2003/04:Fi267 av Lena Ek m.fl. (c):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\n2003/04:Fi272 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom den kommunala utjämningsskatten.\r\n2003/04:Fi274 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\nRiksdagen beslutar att för budgetåret 2004 anvisa anslagen under utgiftsområde\r\n25 Allmänna bidrag till kommuner m.m. med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag enligt uppställning. (Se tabell i Fi239 yrkande\r\n15.)\r\n2003/04:Fi276 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av att se över balanskravets effekter.\r\n2003/04:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reformering av kommunkontosystemet så att konkurrensneutralitet\r\nmellan offentlig och privat driven verksamhet kan uppnås fullt ut.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på hur en reform\r\nsom ger kommunerna möjlighet att utjämna sitt ekonomiska resultat över en\r\nkonjunkturcykel kan genomföras.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda frågan om sanktioner för att säkerställa en god\r\nefterlevnad av balanskravet på kommunernas ekonomi.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en grundlig översyn av skatteutjämningssystemet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en god ekonomisk beredskap under anslag 48:2 för oförutsedda\r\nhändelser i form av t.ex. översvämningar även fortsättningsvis behövs\r\nsamt att en utredning med anledning av detta inte behöver genomföras.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att bidraget för förebyggande av hiv/aids permanentas och\r\norganiseras i enlighet med motionens förslag.\r\n2003/04:Fi280 av Martin Nilsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom möjligheten att utjämna den kommunala ekonomin över en konjunkturcykel.\r\n\r\n2003/04:Fi283 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hur individers valmöjligheter gällande individuella servicetjänster\r\nbör förbättras genom utökad tillämpning av eget val.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kommunalt och statligt ägande bör avvecklas på marknader\r\ndär privata företag konkurrerar, eller skulle kunna konkurrera, och där\r\ninte sociala eller hälsomässiga restriktioner motiverar ett offentligt\r\nägande.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör\r\nidentifieras och avvecklas.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen snarast bör lägga fram förslag till riksdagen\r\nsom skapar konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata utförare\r\nav icke skattepliktig verksamhet.\r\n2003/04:Fi286 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kommunala bostadsbolag och avskaffande av försäljningshinder.\r\n2.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att precisera, lagfästa och institutionalisera finansieringsprincipen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att reformera det kommunala utjämningssystemet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kommunal upphandling och eget val.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om riktade statsbidrag.\r\n8.      Riksdagen beslutar att ändra målet för politikområde Allmänna bidrag\r\ntill kommuner i enlighet med vad som föreslås i motionen (avsnitt 9.7).\r\n9.\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag för budgetåret 2004 anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag\r\ntill kommuner enligt uppställning:\r\n\r\n1 Medlen på anslaget förs till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg som en delfinansiering i den nationella vårdgaranti som där\r\nföreslås.\r\n2003/04:Fi289 av Lars U Granberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom någon form av utjämning mellan olika kommuner och regioner.\r\n2003/04:Fi290 av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kommunernas ekonomi.\r\n2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n48.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om särredovisning av folktandvårdens verksamhet.\r\n2003/04:So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konkurrens och likvärdiga spelregler.\r\n2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att minska belastningen på det kommunala utjämningssystemet\r\ngenom att förstärka den kommunala skattebasen.\r\n2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skattemässigt jämställa offentliga och privata aktörer i\r\noffentlig verksamhet.\r\n2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avskaffande av det inomkommunala utjämningssystemet.\r\n2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av ett statligt utjämningssystem.\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att granska i vilken omfattning den offentliga omsorgen och\r\nsjukvården har ett konkurrensövertag gentemot den privata sektorn.\r\n2003/04:Bo253 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett tillväxtvänligt skatteutjämningssystem.\r\n2003/04:Bo257 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inkomstutjämningssystemet.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till beslut om anslag för 2004 inom utgiftsområde 25 Allmänna\r\nbidrag till kommuner\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördelning.\r\nFöreträdarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina ställningstaganden i\r\nsärskilda yttranden.\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\nAnslag  Anslagstyp      Utskottets förslag\r\n48:1 Generellt statsbidrag till kommuner och         landsting  (ram)   44\r\n142 000\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommu-         ner och\r\nlandsting       (ram)   570 050\r\n48:3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner         och landsting      (obet.\r\n)       26 293 040\r\n48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning (obet.) 700\r\n48:5 Bidrag för ökad tillgänglighet i hälso- och         sjukvården     (ram)\r\n1\r\n100 000\r\n48:6 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader        (obet.) 1 600 000\r\nSumma           73 705 790\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslagen för 2004",
          "forslag": "Riksdagen anvisar anslagen för 2004 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt specifikation i bilaga 2.\r\nRiksdagen anvisar anslagen för 2004 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt specifikation i bilaga 2.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 25 punkt 2 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Fi267, 2003/04:Fi274, 2003/04:Fi278 yrkande 7 och 2003/04:Fi286 yrkandena 5 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet",
          "forslag": "Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting.\r\nRiksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 25 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi209 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Fi239 yrkandena 15 och 16, 2003/04:Fi249, 2003/04:Fi272, 2003/04:Fi286 yrkande 3, 2003/04:Fi289, 2003/04:Fi290, 2003/04:N328 yrkande 8, 2003/04:N341 yrkande 2, 2003/04:N345 yrkande 4, 2003/04:Bo253 yrkande 13 och 2003/04:Bo257 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "5DB96391-BE9B-481E-BCBD-59BE9DE3D0D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "37",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "47",
                    "85",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5DB96391-BE9B-481E-BCBD-59BE9DE3D0D1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Balanskravet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi276, 2003/04:Fi278 yrkandena 4 och 5 och 2003/04:Fi280.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi278 yrkande 3, 2003/04:Fi283 yrkande 5, 2003/04:So343 yrkande 48, 2003/04:So408 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande 5 och 2003/04:N414 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi216 yrkande 2, 2003/04:Fi238, 2003/04:Fi261 och 2003/04:Fi286 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "C0A293ED-5E26-4A54-8CAC-894122480C65",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "131",
                    "1",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C0A293ED-5E26-4A54-8CAC-894122480C65",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi283 yrkandena 3 och 4 och 2003/04:Fi286 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi208 yrkande 2, 2003/04:Fi233 yrkandena 4 och 5 och 2003/04:Fi278 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Eget val",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi283 yrkande 1 och 2003/04:Fi286 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Mål för utgiftsområde 25",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi286 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "DCF85090-8D8A-4F5E-AD3A-9729817D1DD5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "132",
                    "0",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DCF85090-8D8A-4F5E-AD3A-9729817D1DD5",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Utjämningssystemet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Balanskravet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Konkurrensneutralitet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Finansieringsprincipen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kommunal näringsverksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Eget val",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Mål för utgiftsområde 25",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:29:44"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 73,7 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommunerna för 2004. I anslaget ingår 26,3 miljarder kronor till det kommunala utjämningssystemet. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Förutom generella bidrag lämnas även bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Från 2004 inrättas ett nytt anslag för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner (se 2002/03:FiU9 ). Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting förstärks med 400 miljoner kronor 2004.",
          "dok_id": "GR01FIU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till bidrag till kommunerna (FiU3)",
          "dok_id": "GR01FIU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:29:44"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 73,7 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommunerna för 2004. I anslaget ingår 26,3 miljarder kronor till det kommunala utjämningssystemet. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. Förutom generella bidrag lämnas även bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Från 2004 inrättas ett nytt anslag för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner (se <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=2252\">2002/03:FiU9</a>). Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting förstärks med 400 miljoner kronor 2004.</p>",
          "dok_id": "GR01FiU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till bidrag till kommunerna (FiU3)",
          "dok_id": "GR01FiU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:51"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_FiU_3.pdf",
          "filstorlek": "227351",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/10810B2B-B7C3-4ED8-AAF4-9BF193DFDE3C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo253 En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02Bo253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo253",
          "ref_dok_titel": "En bostadspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo257 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02Bo257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo257",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi208 Omställningskostnader vid övergång till euron",
          "ref_dok_id": "GR02Fi208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi208",
          "ref_dok_titel": "Omställningskostnader vid övergång till euron",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Björn von der Esch (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi209 Kommunala skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GR02Fi209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi209",
          "ref_dok_titel": "Kommunala skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman och Björn Hamilton (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi216 Kostnaderna för LSS i vissa kommuner",
          "ref_dok_id": "GR02Fi216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi216",
          "ref_dok_titel": "Kostnaderna för LSS i vissa kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi233 Hivpreventivt arbete i storstadsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02Fi233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi233",
          "ref_dok_titel": "Hivpreventivt arbete i storstadsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi238 Finansieringsprincipen mellan stat och kommun",
          "ref_dok_id": "GR02Fi238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi238",
          "ref_dok_titel": "Finansieringsprincipen mellan stat och kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi239 Frihetsklimat för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GR02Fi239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi239",
          "ref_dok_titel": "Frihetsklimat för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi249 Mantalsskrivning",
          "ref_dok_id": "GR02Fi249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi249",
          "ref_dok_titel": "Mantalsskrivning",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi261 Statens ekonomiska ansvar för reformer",
          "ref_dok_id": "GR02Fi261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi261",
          "ref_dok_titel": "Statens ekonomiska ansvar för reformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi267 UO 25, Allmänna bidrag till kommunerna",
          "ref_dok_id": "GR02Fi267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi267",
          "ref_dok_titel": "UO 25, Allmänna bidrag till kommunerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi272 Den kommunala skatteutjämningen",
          "ref_dok_id": "GR02Fi272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi272",
          "ref_dok_titel": "Den kommunala skatteutjämningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi274 Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_id": "GR02Fi274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi274",
          "ref_dok_titel": "Allmänna bidrag till kommuner",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi276 Balanskravets effekter",
          "ref_dok_id": "GR02Fi276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi276",
          "ref_dok_titel": "Balanskravets effekter",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi278 Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_id": "GR02Fi278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi278",
          "ref_dok_titel": "Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi280 Kommunal ekonomi över en konjunkturcykel",
          "ref_dok_id": "GR02Fi280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi280",
          "ref_dok_titel": "Kommunal ekonomi över en konjunkturcykel",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi283 Offentlig upphandling och eget val i stat och kommun",
          "ref_dok_id": "GR02Fi283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi283",
          "ref_dok_titel": "Offentlig upphandling och eget val i stat och kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi286 Allmänna bidrag till kommuner, Utgiftsområde 25",
          "ref_dok_id": "GR02Fi286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi286",
          "ref_dok_titel": "Allmänna bidrag till kommuner, Utgiftsområde 25",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi289 Regional utjämning",
          "ref_dok_id": "GR02Fi289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi289",
          "ref_dok_titel": "Regional utjämning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars U Granberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi290 Kommunernas ekonomi",
          "ref_dok_id": "GR02Fi290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi290",
          "ref_dok_titel": "Kommunernas ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N328 Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N329 Mer och fler företagare",
          "ref_dok_id": "GR02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Mer och fler företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N341 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N345 Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GR02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling och utjämning, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So343 Politik för ett hälsosamt Sverige - folkhälsa, hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GR02So343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So343",
          "ref_dok_titel": "Politik för ett hälsosamt Sverige - folkhälsa, hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So408 Tandvård efter behov och inte efter ålder",
          "ref_dok_id": "GR02So408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So408",
          "ref_dok_titel": "Tandvård efter behov och inte efter ålder",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-18",
          "ref_dok_id": "GR0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2003-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-18",
          "ref_dok_id": "GR0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2003-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:128",
          "ref_dok_id": "GR0K128",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "128",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:128",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:129",
          "ref_dok_id": "GR0K129",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "129",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:129",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}