{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286182",
      "dok_id": "GR01FIU28",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU28",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU28",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "28",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-06-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:53",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:57",
      "titel": "Årsredovisning för staten 2003",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU28/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU28",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU28",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU28",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU28</div><h1>Årsredovisning för staten 2003</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nFinansutskottet  behandlar i betänkandet regeringens\r\nskrivelse 2003/04:101  Årsredovisning för staten och\r\nRiksrevisionens styrelses redogörelse angående denna\r\n(redog.  2003/04:RRS12).   Utskottet   lämnar  vissa\r\nsynpunkter  på innehållet i årsredovisningen.  Bland\r\nannat     noterar      utskottet     att     antalet\r\nrevisionsberättelser med  invändning  fortsätter att\r\nöka  och  att  en  stor andel av invändningarna  rör\r\nanslagsöverskridanden,   felaktig   redovisning  mot\r\nanslag  och  inkomsttitlar  samt  överskridande   av\r\nbemyndiganderamar.  Utskottet  ser allvarligt på den\r\nnegativa utvecklingen och förutsätter att regeringen\r\nnoga  följer  utvecklingen  och  vid   behov  vidtar\r\nåtgärder  för  att  bryta  denna  trend. Beträffande\r\ngarantiverksamheten    efterlyser    utskottet    en\r\nredovisning av vilka anslag som under räkenskapsåret\r\nomfattat  garantiverksamhet,  s.k. subventionsmedel.\r\nUtskottet   föreslår   att   årsredovisningen    och\r\nRiksrevisionens styrelses redogörelse angående denna\r\nläggs till handlingarna.\r\n\r\nFem   motionsyrkanden   behandlas  i  betänkandet.\r\nBeträffande     yrkanden    om    redovisning     av\r\nutgiftsbegränsande   åtgärder   och  redovisning  av\r\nextraordinära händelser, förutsätter  utskottet  att\r\nregeringen kan lämna de önskade redovisningarna utan\r\natt  riksdagen behöver ge regeringen det till känna.\r\nNär  det   gäller   yrkande  om  en  redovisning  av\r\nstatsbudgeten  i  kostnads-  och  intäktstermer  ser\r\nutskottet   ingen  anledning   att   föregripa   det\r\nutvecklingsarbete     som    härvidlag    pågår    i\r\nRegeringskansliet  och  avstyrker  därmed  yrkandet.\r\nUtskottet   avstyrker   vidare    ett   yrkande   om\r\nredovisning     av     åtaganden     och    framtida\r\nfinansieringsmöjligheter  och  ett  yrkande  om  att\r\nredovisa  skillnaderna mellan resultaträkningen  och\r\nstatens finansiella sparande.\r\nI  betänkandet   behandlar   finansutskottet  även\r\nRiksrevisionens styrelses redogörelse  angående  den\r\nstatliga   garantimodellen   (redog.  2003/04:RRS8).\r\nGranskningsrapporten    innehåller    åtgärdsförslag\r\nriktade      till      regeringen      och      till\r\ngarantimyndigheterna.  Styrelsen  har  inte   lämnat\r\nnågra   förslag  till  riksdagen  med  anledning  av\r\ngranskningen.  Utskottet  överlämnar till regeringen\r\natt  bedöma vilka åtgärder som  behöver  vidtas  med\r\nanledning    av    granskningsrapporten.   Utskottet\r\nföreslår att redogörelsen läggs till handlingarna.\r\n\r\nTill betänkandet har  fogats  en reservation och två\r\nsärskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Årsredovisning för staten 2003\r\n(avsnitt 1)\r\n\r\nRiksdagen  lägger  skrivelse   2003/04:101  och\r\nredogörelse 2003/04:RRS12 till handlingarna.\r\n\r\n2.      Redovisning av utgiftsbegränsande\r\nåtgärder (avsnitt 2)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi31 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkandena 1\r\noch 2.\r\n\r\n3.      Redovisning av åtaganden och\r\nframtida finansieringsmöjligheter (avsnitt\r\n3)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande\r\n1.\r\n\r\n4.      Redovisning av statsbudgeten i\r\nkostnads- och intäktstermer (avsnitt 4)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande\r\n2.\r\n\r\n5.      Redovisning av extraordinära\r\nhändelser (avsnitt 5)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande\r\n3.\r\n\r\n6.      Redovisning av skillnaderna mellan\r\nresultaträkningen och statens finansiella\r\nsparande (avsnitt 6)\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2003/04:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande\r\n4.\r\nReservation (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7.      Riksrevisionens styrelses\r\nredogörelse angående den statliga\r\ngarantimodellen (avsnitt 7)\r\n\r\nRiksdagen  lägger redogörelse 2003/04:RRS8  till\r\nhandlingarna.\r\n\r\nStockholm den 3 juni 2004\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Sven-\r\nErik  Österberg  (s),  Carin   Lundberg  (s),  Karin\r\nPilsäter (fp), Sonia Karlsson (s),  Kjell  Nordström\r\n(s),  Mats  Odell  (kd),  Lars Bäckström (v), Agneta\r\nRingman (s), Gunnar Axén (m),  Bo  Bernhardsson (s),\r\nHans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s),\r\nGunnar Nordmark (fp), Jörgen Johansson  (c) och Lars\r\nElinderson (m).</pre><pre>\r\n2003/04\r\n\r\nFiU28\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlar utskottet\r\n\r\ndels skrivelse 2003/04:101 Årsredovisning för staten\r\n2003,\r\n\r\ndels   redogörelse   till   riksdagen  2003/04:RRS12\r\nRiksrevisionens   styrelses   redogörelse   angående\r\ngranskningen av årsredovisningen för staten,\r\n\r\ndels   redogörelse   till   riksdagen   2003/04:RRS8\r\nRiksrevisionens styrelses redogörelse  angående  den\r\nstatliga garantimodellen och\r\n\r\ndels  två motioner väckta med anledning av skrivelse\r\n101 enligt förteckningen i bilaga 1.\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nRegeringen  lämnade  den 16 april 2004 i skrivelse\r\n2003/04:101  en  redogörelse   för   det  ekonomiska\r\nutfallet  i  staten  för  2003. Skrivelsen  omfattar\r\nresultaträkning,          balansräkning          och\r\nfinansieringsanalys samt det  slutliga  utfallet  på\r\nstatsbudgetens  inkomsttitlar och anslag under året.\r\nUtöver den redovisning  som  följer  av budgetlagens\r\nkrav  redovisas  i skrivelsen en uppföljning  av  de\r\nbudgetpolitiska målen  samt  målen  för  att  minska\r\nohälsan,           sysselsättningsmålet          och\r\nsocialbidragsmålet. Vidare redovisas utvecklingen av\r\nstatens ekonomi den senaste femårsperioden, statliga\r\ngarantier,  avgifter   till   och  bidrag  från  EU,\r\ntillgångar och skulder i verksamheter där staten har\r\nett  väsentligt  inflytande  samt   utvecklingen  av\r\nstatlig    produktion.    Myndigheter    som    fått\r\nrevisionsberättelse   med   invändning  omnämns  och\r\nskälen för invändningarna anges.  En redogörelse för\r\nEuropeiska revisionsrättens granskning  av  EU-medel\r\nlämnas.   Vidare   ges   en   kort  redogörelse  för\r\nutvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Årsredovisning för staten 2003\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att regeringens  skrivelse\r\n2003/04:101  Årsredovisning  för staten  2003\r\noch  Riksrevisionens  styrelses   redogörelse\r\nangående granskningen av årsredovisningen för\r\nstaten läggs till handlingarna.\r\n\r\n1.1 Det ekonomiska utfallet\r\n\r\n\r\nResultat- och balansräkningen samt\r\nstatsbudgetens utfall\r\n\r\nResultatet  i  statens resultaträkning  vändes  2003\r\ntill att visa ett  underskott på 19 miljarder kronor\r\nefter  att  ha  visat  överskott   fyra  år  i  rad.\r\nResultatet är en försämring med 40 miljarder  kronor\r\njämfört  med 2002. Förändringen förklaras främst  av\r\natt intäkter  av  skatter  m.m.  har  minskat med 30\r\nmiljarder kronor och lämnade bidrag har  ökat med 40\r\nmiljarder    kronor,    varav    socialförsäkringens\r\nkostnader  ökade med 32 miljarder kronor.  Samtidigt\r\nhar kostnaderna  för statens egen verksamhet minskat\r\nmed  8 miljarder kronor,  resultat  från  andelar  i\r\ndotter-   och  intresseföretag  förbättrats  med  12\r\nmiljarder  kronor   och   det   finansiella   nettot\r\nförbättrats med 11 miljarder kronor.\r\n\r\nStatens   balansräkning   för   2003   visar   att\r\nnettoförmögenheten,     dvs.    skillnaden    mellan\r\ntillgångarnas   och  skuldernas   bokförda   värden,\r\nuppgick  till  -795  miljarder  kronor  per  den  31\r\ndecember 2003. Det  innebär  en  försämring  med  22\r\nmiljarder  kronor jämfört med 2002. Den huvudsakliga\r\norsaken  till   försämringen  är  resultaträkningens\r\nunderskott    på    19    miljarder    kronor.    Av\r\nbalansräkningen framgår  vidare att statsskulden har\r\nökat med 23 miljarder kronor  jämfört med 2002 - den\r\nuppgick vid utgången av 2003 till  1  186  miljarder\r\nkronor.  Statsskulden  motsvarade  48,6  %  av  BNP,\r\nvilket   är  en  minskning  med  0,9  procentenheter\r\njämfört med 2002.\r\nDen  redovisade   femårsöversikten   över  statens\r\nekonomi  visar  att även om statens nettoförmögenhet\r\noch statsskulden  försämrades  2003  så har de under\r\nperioden  1999-2003  förbättrats med sammanlagt  291\r\nmiljarder kronor respektive  233  miljarder  kronor.\r\nStatsskuldens   andel  av  BNP  har  under  perioden\r\nsjunkit  från  68 %  till  49  %.  Det  ackumulerade\r\nresultatet i resultaträkningen uppgår under perioden\r\ntill 139 miljarder kronor.\r\nStatsbudgetens   saldo  uppgick  2003  till  -46,3\r\nmiljarder kronor, vilket var ett 32 miljarder kronor\r\nstörre  underskott än  budgeterat  i  statsbudgeten.\r\nJämfört med 2002, då statsbudgetens saldo visade ett\r\növerskott   på  1,2  miljarder  kronor,  är  det  en\r\nförsämring med 47,5 miljarder kronor. Statsbudgetens\r\ninkomster minskade  med 68,7 miljarder kronor mellan\r\n2002  och 2003. Inkomstskatterna  från  fysiska  och\r\njuridiska personer minskade med 20,9 respektive 14,8\r\nmiljarder  kronor.  Till följd av att kompensationen\r\nför  mervärdesskatt  till   kommuner  och  landsting\r\nfördes   över   till   statsbudgetens   inkomstsida,\r\nminskade  inkomsterna  med  31,4  miljarder  kronor.\r\nResterande  minskning  förklaras   av   att   det  i\r\ninkomsterna för 2002 ingår en extra inleverans  från\r\nRiksbanken  på  20  miljarder  kronor.  Inkomster av\r\nsocialavgifter och löneskatter samt skatt  på  varor\r\noch  tjänster  ökade  med  9  respektive 8 miljarder\r\nkronor.\r\nStatsbudgetens     utgifter    m.m.     (inklusive\r\nkassamässig   korrigering   och   Riksgäldskontorets\r\nnettoutlåning  m.m.)  minskade  med  21,2  miljarder\r\nkronor  mellan  2002   och   2003.   Utgifterna  för\r\nutgiftsområden        exklusive       utgiftsområdet\r\nStatsskuldsräntor  m.m.   ökade  med  3,3  miljarder\r\nkronor  medan  räntor på statsskulden  minskade  med\r\n25,1   miljarder   kronor.   Till   följd   av   att\r\nkompensationen för mervärdesskatt  till kommuner och\r\nlandsting    fördes    över    till   statsbudgetens\r\ninkomstsida  reducerades  statsbidragen   med   31,4\r\nmiljarder kronor 2003. Justerat för denna förändring\r\nökade   statsbudgetens   utgifter   m.m.   med  10,2\r\nmiljarder kronor jämfört med 2002.\r\nI årsredovisningen redovisas statsbudgetens  saldo\r\njusterat   för  större  engångseffekter.  Störst  är\r\neffekten av  den  tidigare  gjorda  överföringen  av\r\nbostadsobligationer      från     AP-fonden     till\r\nRiksgäldskontoret.       Under       2003        har\r\nbostadsobligationer till ett värde av 12,7 miljarder\r\nkronor  lösts  in  och  räntor  på  1 miljard kronor\r\nerhållits.  Detta  har  påverkat posten  Kassamässig\r\nkorrigering  med  13,7  miljarder   kronor.   Vidare\r\npåverkades   utfallet  med  4  miljarder  kronor  av\r\ntidigareläggningen      av      utbetalningen     av\r\narealersättningen  från januari 2003  till  december\r\n2002.  Justerat  för dessa  engångseffekter  uppgick\r\nbudgetsaldot  till   -64,1  miljarder  kronor  2003.\r\nMotsvarande justerade  saldo  för  2002 uppgick till\r\n-39,5 miljarder kronor.\r\nUtfallet  2003  avseende de budgetpolitiska  målen\r\nvisar  att  den  offentliga   sektorns   finansiella\r\nsparande uppgick till 0,5 % av BNP. Det av riksdagen\r\nbeslutade  målet  för  2003  var  2,0 %. Det svagare\r\nutfallet  för  det  finansiella sparandet  förklaras\r\ntill  stor del av en lägre  BNP-tillväxt  och  lägre\r\nskatteintäkter  än  väntat.  Utgiftstaket för staten\r\nklarades med en marginal på 2,9 miljarder kronor.\r\n\r\nRedovisning av statliga garantier\r\n\r\nStatens garantiportfölj uppgick  till  705 miljarder\r\nkronor  2003,  vilket är en ökning med 12  miljarder\r\nkronor  jämfört med  2002.  I  beloppet  ingår  inte\r\nkapitaltäckningsgarantier eftersom de är obegränsade\r\ntill tid  och  belopp  och därför inte kan värderas.\r\nInte  heller ingår investerarskyddet  där  uppgifter\r\nför närvarande  saknas  om  storleken på de skyddade\r\ntillgångarna.  Vid  utgången  av   2003   fanns  två\r\nkapitaltäckningsgarantier     kvar,     Arlandabanan\r\nrespektive   de   svenska  landförbindelserna   till\r\nÖresundsbron (Svedab).\r\n\r\nNettoflödet i garantiverksamheten  var totalt sett\r\npositivt  under  2003.  Intäkterna  av avgifter  och\r\nåtervinningar   av  tidigare  utbetalda  medel   vid\r\ninfrianden översteg  kostnaderna  för infrianden och\r\nadministration av garantiverksamheten  med drygt 700\r\nmiljoner kronor.\r\nTill    den   del   avgifter   inte   betalas   av\r\ngarantitagaren är det fråga om en statlig subvention\r\nsom ska belasta  ett  anslag.  År  2003  uppgick  de\r\nstatliga  subventionerna  till  507 miljoner kronor.\r\nDessa  avsåg  framför  allt bostadskreditgarantierna\r\n(242  miljoner kronor), Öresundsbron  (200  miljoner\r\nkronor) och Baltramen (60 miljoner kronor).\r\nStatens portfölj av garantier innehåller obalanser\r\ngenom stora  enstaka engagemang och koncentration av\r\ngarantier inom  vissa  sektorer. Portföljen är på så\r\nsätt riskfylld. För närvarande  saknas möjlighet att\r\nmäta    och   redovisa   den   samlade   portföljens\r\nriskprofil.   Regeringen  har  därför  nyligen  gett\r\nRiksgäldskontoret i uppdrag att samordna arbetet med\r\natt  få  till  stånd   en  gemensam  redovisning  av\r\nkostnader    och    risker   inom    garantiområdet.\r\nMyndigheterna Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden\r\noch Sida har riskredovisningar.  Den  samlade bilden\r\nav    dessa    är   att   förväntade   förluster   i\r\ngarantiverksamheten  täcks av tillgångarna i form av\r\nredan influtna avgifter.\r\n\r\nSammanställning av verksamheter som staten har\r\nett väsentligt inflytande över\r\n\r\nStatens  resultat-  och   balansräkning  omfattar  i\r\nhuvudsak   de   statliga   myndigheterna   inklusive\r\naffärsverken. Genom ägarintressen  i bolag och genom\r\natt        Riksbanken,        AP-fonderna        och\r\nPremiepensionsmyndigheten inte ingår i resultat- och\r\nbalansräkningen,   är   den   statliga   sektorn   i\r\nrealiteten  större.  För att komplettera bilden görs\r\ndärför i årsredovisningen  en  sammanställning  över\r\nverksamheter   som   staten   har   ett   väsentligt\r\ninflytande    över.   Sammanställningen   inkluderar\r\nförutom  myndigheterna   även   statliga  bolag  och\r\nfinansinstitut där staten har en  ägarandel på minst\r\n20 %, Riksbanken, Premiepensionsmyndigheten  och AP-\r\nfonderna samt Allmänna arvsfonden. Sammanställningen\r\nger  en  uppfattning om den totala statliga bokförda\r\nförmögenheten.\r\n\r\nVid utgången  av  2003  var  den statliga sektorns\r\nsamlade  tillgångar 2 362 miljarder  kronor  och  de\r\nsamlade skulderna  2 367 miljarder kronor (exklusive\r\npensionsskulden      i     inkomstpensions-      och\r\npremiepensionssystemet).   Den   statliga   sektorns\r\nnettoförmögenhet  uppgick  därmed  till -5 miljarder\r\nkronor, vilket är en ökning med 86 miljarder  kronor\r\njämfört  med 2002. Ökningen beror främst på att  AP-\r\nfondernas eget kapital ökade.\r\nRiksdagen  har beslutat att ett balanstal varje år\r\nska  fastställas   som   visar  förhållandet  mellan\r\ntillgångar  och  skulder  i  ålderspensionssystemets\r\nfördelningsdel      (prop.     2000/01:70,      bet.\r\n2000/01:SfU13, rskr.  2000/01:210). Med anledning av\r\ndetta gör berörda myndigheter,  sedan 2002, en årlig\r\nredovisning  av  ålderspensionssystemets  ekonomiska\r\nställning  och utveckling.  I  årsredovisningen  för\r\nstaten sammanfattas pensionssystemets årsredovisning\r\nför      2003.     Redovisningen      visar      att\r\ninkomstpensionssystemet   redovisade  ett  överskott\r\n2003     på     drygt     6     miljarder    kronor.\r\nPremiepensionssystemet,  som fortfarande  är  i  ett\r\nuppbyggnadsskede,  redovisade   en  förlust  på  0,1\r\nmiljarder         kronor.        Inkomst-        och\r\npremiepensionssystemets  balansomslutning  var 6 182\r\nmiljarder kronor vid utgången av 2003.\r\n\r\nRevisionsberättelser med invändning\r\n\r\nAntalet revisionsberättelser med invändning avseende\r\nräkenskapsåret  2003  var  19 stycken, vilket är  en\r\nökning  jämfört  med  2002  då antalet  invändningar\r\nuppgick    till   14   stycken.   Nedan    redovisas\r\nutvecklingen  av  antalet  revisionsberättelser  med\r\ninvändning.\r\n\r\nDiagram. Antal revisionsberättelser med invändning\r\n\r\n\r\n\r\nDe  invändningar  som  främst  är  av  intresse  för\r\nfinansutskottet är de som rör anslagsöverskridanden.\r\nAv  årsredovisningen för 2003 framgår att 7 av de 19\r\nrevisionsberättelserna     med     invändning    rör\r\nanslagsöverskridanden, varav 5 utgör  överskridanden\r\nav  riksdagens  anvisade  anslag. En invändning  rör\r\növerskridande     av     bemyndiganderamar.     Fyra\r\ninvändningar gäller felaktig  redovisning mot anslag\r\noch inkomsttitlar.\r\n\r\nEnligt  årsredovisningen  avser   regeringen   att\r\nåterkomma  i  budgetpropositionen  för  2005  med en\r\nbedömning  av vilka åtgärder som har vidtagits eller\r\nkommer att vidtas med anledning av invändningarna. I\r\nbudgetpropositionen  för  2004 lämnade regeringen en\r\nmotsvarande  redovisning  avseende   föregående  års\r\ninvändningar.  Redovisningen  lämnas på  anslagsnivå\r\noch avser åtgärder vidtagna i de enskilda fallen.\r\nRiksrevisionen  avser att i juni  2004  lämna  sin\r\nårliga rapport med  de viktigaste iakttagelserna vid\r\neffektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. I\r\ntidigare årsredovisningar  har  regeringen redovisat\r\noch kommenterat Riksrevisionsverkets  iakttagelser i\r\ndet   gångna   årets   effektivitetsrevisioner.    I\r\nårsredovisningen  för  2003  anges  att regeringen i\r\nbudgetpropositionen för 2005 avser att  redovisa och\r\nkommentera Riksrevisionens granskningsrapporter  som\r\nlämnas av effektivitetsrevisionen.\r\n\r\nUtveckling av den ekonomiska styrningen i\r\nstaten\r\n\r\nI  årsredovisningen lämnas en kortfattad redogörelse\r\nav  utvecklingen  av  den  ekonomiska  styrningen  i\r\nstaten.  Redovisningen  omfattar utvecklingen av ett\r\nnytt budgeterings- och rapporteringssystem (Hermes),\r\nutvecklingen av resultatredovisningen till riksdagen\r\noch   genomförda  konsekvensbeskrivningar   av   nya\r\nprinciper  för  utformning av statsbudgeten. Den del\r\nav  konsekvensbeskrivningarna   som   rör   de   nya\r\nprincipernas  konsekvenser för budgetlagen redovisas\r\ni   departementsserien    (Ds   2003:49)   och   har\r\nremitterats. I motion Fi30  av  Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp) föreslås att regeringen snarast  för  riksdagen\r\nlägger   fram   förslag   om   en   redovisning   av\r\nstatsbudgeten   i   kostnads-   och   intäktstermer.\r\nMotionen behandlas i avsnitt 4.\r\n\r\n\r\n1.2 Bostadsutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nBostadsutskottet    har   i   sitt   yttrande   över\r\nårsredovisningen (yttr.  2003/04:BoU6y)  kommenterat\r\nstatsbudgetens utfall för utgiftsområde 18. Utfallet\r\när  677  miljoner  kronor  lägre än vad som anvisats\r\növer statsbudgeten; skillnaden förklaras av utfallet\r\npå    två    av    anslagen   inom   utgiftsområdet.\r\nBostadsutskottet konstaterar  att,  när  det  gäller\r\nutgiftsområde   18,   utfallet   under   senare   år\r\nregelmässigt  har  blivit lägre än vad som anvisats.\r\nDet  behöver  inte betyda  att  utgiftsberäkningarna\r\nvarit mindre goda  eller  rent av felaktiga eftersom\r\nmedelsförbrukningen på anslagen  kan  vara  svår att\r\nförutse.  Detta  förhållande utgör självfallet  inte\r\nett  skäl för att avstå  från  en  analys  av  vilka\r\norsaker som ligger bakom utfallet. Det är snarare så\r\natt det  utgör  ett argument för att med hjälp av en\r\nsådan analys söka  förbättra de prognosmodeller m.m.\r\nsom ligger bakom anslagsberäkningarna.  Denna  fråga\r\nhänger  också  intimt  samman  med  hur  regeringens\r\nresultatredovisning   i   budgetpropositionen    bör\r\nutformas.\r\n\r\nBostadsutskottet   har   i   sitt   yttrande  även\r\nuppmärksammat det ökade antalet revisionsberättelser\r\nmed  invändning.  När det gäller myndigheterna  inom\r\nbostadsutskottets        beredningsområde        har\r\nRiksrevisionen   lämnat   invändningar    mot   fyra\r\nmyndigheter,   vilket  kan  jämföras  med  att  inga\r\ninvändningar  lämnades   för   räkenskapsåret  2002.\r\nBostadsutskottet  anser  att det är  allvarligt  att\r\nantalet  invändningar ökat  totalt  sett.  Samtidigt\r\nfinns det  enligt bostadsutskottets mening anledning\r\natt göra en viss skillnad mellan invändningar som är\r\nav   mera  redovisningsmässig   natur   och   sådana\r\ninvändningar   som   avser   oriktig  användning  av\r\nanvisade medel eller anslagsöverskridanden.  Även om\r\ndet  i  båda  fallen  finns  anledning  att  se över\r\nsystemen   för   styrning   och   kontroll   hos  de\r\nmyndigheter  som  fått invändningar, är det särskilt\r\nviktigt att detta sker när anslag överskridits eller\r\nanvänts på icke avsett  sätt. Bostadsutskottet utgår\r\nfrån      att     regeringens     redovisning      i\r\nbudgetpropositionen   för   2005  med  anledning  av\r\ninvändningarna kommer att belysa  frågor om i vilken\r\nutsträckning  förhållandena är avhängiga  brister  i\r\nkontroll och styrning  eller om det kan finnas andra\r\nomvärldsfaktorer    som   påverkat    myndigheternas\r\nresultat.\r\n\r\n1.3 Riksrevisionens styrelses\r\nredogörelse angående granskningen av\r\nårsredovisningen\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens  styrelse   har   den  12  maj  2004\r\nbeslutat    att   Riksrevisionens   granskning    av\r\nårsredovisningen för staten ska överlämnas i form av\r\nen    redogörelse     till     riksdagen.     Enligt\r\nrevisionsberättelsen   bedömer   Riksrevisionen  att\r\nårsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. I\r\nsin redogörelse pekar styrelsen på  att  lagreglerna\r\nför    behandling    av   revisionsberättelsen   för\r\nårsredovisning för staten  kan  behöva  ses över (se\r\navsnitt  8).  Några  motioner  har  inte väckts  med\r\nanledning av redogörelsen.\r\n\r\n\r\n1.4 Finansutskottets synpunkter på\r\nårsredovisningen tidigare år\r\n\r\n\r\nUtskottet  konstaterade  våren  2003,  i  betänkande\r\n2002/03:FiU20, att antalet revisionsberättelser  med\r\ninvändningar  till  följd  av  anslagsöverskridanden\r\nökat.  Utskottet  såg  allvarligt  på  att  alltfler\r\nmyndigheter överskrider budgeterade  anslag  för sin\r\nverksamhet  och  anförde att särskilda åtgärder  för\r\natt förbättra myndigheternas  styrning  och kontroll\r\nkan   behöva   vidtas.   Utskottet   välkomnade  att\r\nregeringen  i  budgetpropositionen  för 2004  skulle\r\nlämna    närmare    redogörelser   för   regeringens\r\nbedömningar eller åtgärder i de enskilda fallen.\r\n\r\nUtskottet konstaterade vidare att årsredovisningen\r\nför  2002,  till skillnad  från  tidigare  år,  inte\r\ninnehöll  någon   beskrivning  av  utvecklingsfrågor\r\nkring den ekonomiska  styrningen i staten. Utskottet\r\nhar  tidigare  uttalat  att  det  är  angeläget  för\r\nutskottet att närmare följa  upp  och  påverka detta\r\narbete.  En  sådan  redovisning  bör således  lämnas\r\nåtminstone en gång per år, antingen  på  våren eller\r\nhösten.\r\nNär det gäller redovisningen av statliga garantier\r\nsaknade utskottet en redovisning av vilka anslag som\r\nbelastas     med    subventionsmedel,    dvs.    när\r\ngarantitagaren  inte  betalar  avgiften för garantin\r\nutan avgiften betalas från ett anslag.\r\n\r\n1.5 Finansutskottets\r\nställningstagande till\r\nårsredovisningen\r\n\r\n\r\nStatens finanser försämrades under  2003  till följd\r\nav  den fortsatta lågkonjunkturen. Resultaträkningen\r\nvisade  ett  underskott  på  19 miljarder kronor och\r\nstatsskulden   ökade   med   23  miljarder   kronor.\r\nStatsskuldens  andel  av  BNP minskade  dock  något.\r\nStatsbudgetens  saldo  blev  -46  miljarder  kronor,\r\nvilket var 32 miljarder kronor  större underskott än\r\nbudgeterat  och  en  försämring med  47,5  miljarder\r\nkronor  jämfört  med  2002.   Trots  detta  klarades\r\nutgiftstaket för staten. Vidare  blev den offentliga\r\nsektorns finansiella sparande positivt  och  uppgick\r\npreliminärt   till  0,5  %  av  BNP.  Sett  över  en\r\nfemårsperiod  har   statens   finanser   förbättrats\r\nväsentligt med ackumulerade stora överskott  i såväl\r\nresultaträkningen som i statsbudgeten, med en  lägre\r\nstatsskuld   som   följd.   Jämfört   med  1999  har\r\nstatsskulden minskat med 233 miljarder kronor.\r\n\r\nI  övrigt vad gäller årsredovisningen  för  staten\r\n2003   kan    utskottet   konstatera   att   antalet\r\nrevisionsberättelser med invändningar fortsätter att\r\nöka. Utskottet  ser  allvarligt  på  denna  negativa\r\nutveckling   och  förutsätter  att  regeringen  noga\r\nföljer utvecklingen  och  vid  behov vidtar åtgärder\r\nför   att   bryta   denna  trend.  Utskottet   delar\r\nbostadsutskottets uppfattning  att  det  kan  finnas\r\nanledning  för  regeringen  att  belysa  frågor om i\r\nvilken   utsträckning  Riksrevisionens  invändningar\r\nberor  på  brister   i  kontroll  och  styrning  hos\r\nmyndigheterna eller om  det  finns  omvärldsfaktorer\r\nsom påverkat myndigheternas resultat.  Den  negativa\r\nutvecklingen  kan  även motivera att regeringen  för\r\nriksdagen, utöver en  redovisning  av  åtgärder i de\r\nenskilda   fallen,   även   lämnar   en  mer  samlad\r\nredovisning  av  vilka åtgärder som vidtas,  framför\r\nallt för att förebygga  överskridanden av anslag och\r\nbemyndiganderamar. Utskottet  vill även hänvisa till\r\nbetänkandet om tilläggsbudget 1  för  2004  och sitt\r\nställningstagande  angående  bemyndigande  om bidrag\r\ntill      kvalificerad     yrkesutbildning     (bet.\r\n2003/04:FiU21, s. 167).\r\nVidare  finner   utskottet  att  redovisningen  av\r\ngarantiverksamheten  kontinuerligt förbättras. Bland\r\nannat   har  redovisningen   av   garantiportföljens\r\nriskprofil  utvecklats,  och utskottet välkomnar det\r\nfortsatta arbetet med att  få  till  stånd en samlad\r\nriskredovisning    på    garantiområdet.   Utskottet\r\nuttryckte    önskemål    föregående     år     (bet.\r\n2002/03:FiU20)  om en redovisning i årsredovisningen\r\nav anslag som belastas  med  subventionsmedel,  dvs.\r\ndär  avgiften  belastar  ett  anslag.  Utskottet kan\r\nkonstatera att någon sådan redovisning inte  finns i\r\nårsredovisningen.    Däremot    har   regeringen   i\r\nbudgetpropositionen för 2003 presenterat en översikt\r\növer  de anslag vars ändamål 2003  föreslås  omfatta\r\ngarantiverksamhet  (volym  1  s.  167). Därefter har\r\ndock beslut fattats om ytterligare  subventioner.  I\r\nden  uppföljning  av  garantiverksamheten som görs i\r\nårsredovisningen  bör,  enligt   utskottets  mening,\r\nregeringen särskilt redovisa utfallet  på  de anslag\r\nsom under räkenskapsåret omfattat garantiverksamhet.\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   lägger\r\nregeringens     skrivelse     och    Riksrevisionens\r\nredogörelse angående denna, till handlingarna.\r\nRiksrevisionens styrelses redogörelse angående den\r\nstatliga garantimodellen behandlas i avsnitt 7.\r\n\r\n2 Redovisning av utgiftsbegränsande\r\nåtgärder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    förutsätter    att    regeringen\r\nåterupptar          redovisningen          av\r\nutgiftsbegränsande         åtgärder         i\r\nårsredovisningen    och    avstyrker   därmed\r\nmotionen om redovisning av utgiftsbegränsande\r\nåtgärder.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Fi31 av Mats Odell  m.fl. (kd) föreslås med\r\nanledning  av  regeringens skrivelse  Årsredovisning\r\nför staten 2003  att  riksdagen begär att regeringen\r\nåterkommer  till riksdagen  med  en  redovisning  av\r\nvilka      begränsningsbelopp       eller      andra\r\nutgiftsbegränsande  åtgärder som den beslutat  om  i\r\nstatsbudgeten år 2003. I årsredovisningarna för 2000\r\noch  2001  redovisade  regeringen,   förutom   vilka\r\nindragningar  av anslagsmedel som gjorts, även vilka\r\nbegränsningsbelopp  som  regeringen fattat beslut om\r\npå  vissa utgiftsområden. I  årsredovisningarna  för\r\n2002  och  2003  redovisas inte begränsningsbeloppen\r\ntrots att det framgår av utgiftsområdesavsnitten att\r\nutgiftsbegränsande  åtgärder  vidtagits.  Detta  är,\r\nenligt  motionärerna, en försämring av redovisningen\r\n(yrkande   1).   Vidare   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager  att  regeringen i varje årsredovisning\r\nför staten redovisar  alla  åtgärder  och beslut som\r\npåverkar  användningen  av  de anslag som  riksdagen\r\nfattat beslut om (yrkande 2).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  motionärerna  framför  finns   det  inte  någon\r\nsammanställning  av  utgiftsbegränsande  åtgärder  i\r\nårsredovisningen.   Av   utgiftsområdesavsnitten   i\r\navsnitt   5  Statsbudgetens  utfall,   framgår   att\r\nutgiftsbegränsande  åtgärder  vidtagits  på följande\r\nanslag:\r\n\r\n1. utgiftsområde  6  anslag  6:1 Förbandsverksamhet,\r\nberedskap och fredsfrämjande  truppinsatser  m.m.\r\nsamt   anslag  6:2  Materiel,  anläggningar  samt\r\nforskning och teknikutveckling\r\n2.\r\n3. utgiftsområde 7 anslag 8:1 Biståndsverksamhet\r\n4.\r\n5. utgiftsområde   20   anslag   34:4  Sanering  och\r\nåterställning av förorenade områden\r\n6.\r\nHur  stora  de redovisade utgiftsbegränsningarna  är\r\nframgår inte av årsredovisningen. I årsredovisningar\r\nför  2000  och   2001   fanns   en   redovisning  av\r\nbegränsningsbelopp       och       utfall.       Med\r\nbegränsningsbelopp  avses  en  minskning  av  totalt\r\ntillgängliga  medel  som  får  disponeras under året\r\nutan  att anvisade anslagsmedel minskas  eller  dras\r\nin. Utgiftsbegränsningarna innebär därför normalt en\r\nsenareläggning av anslagsförbrukningen till kommande\r\når. Med utfall avses årets utfall på anslaget.\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  2003  angav regeringen\r\natt  den  hade  för  avsikt  att  fatta  beslut   om\r\nutgiftsbegränsningar  för 2003 som beräknades minska\r\nutgifterna med sammantaget  ca 1,9 miljarder kronor.\r\nDe  områden  som enligt propositionen  berördes  var\r\nbl.a. utgiftsområde  6  Försvar  samt  beredskap mot\r\nsårbarhet (0,85 miljarder kronor), utgiftsområde  22\r\nKommunikationer    (0,5    miljarder   kronor)   och\r\nutgiftsområde        16        Utbildning        och\r\nuniversitetsforskning   (0,2  miljarder   kronor   i\r\nutgiftsbegränsning     för     den     kvalificerade\r\nyrkesutbildningen)  (volym  1  s. 88).  I  2003  års\r\nekonomiska vårproposition ändrades  i viss mån dessa\r\nuppgifter. Där angavs att regeringen  för  2003 hade\r\nför  avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar  som\r\nberäknades  minska  utgifterna  med sammantaget ca 2\r\nmiljarder  kronor.  De  områden  som  berördes  var,\r\nenligt propositionen, bl.a. utgiftsområde  6 Försvar\r\nsamt  beredskap  mot  sårbarhet  (1 miljard kronor),\r\nutgiftsområde   7   Internationellt   bistånd   (0,5\r\nmiljarder kronor) och utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch  naturvård (0,25 miljarder kronor) (volym  1  s.\r\n81).\r\nNågon  samlad redovisning av utfallet av beslutade\r\nutgiftsbegränsningar har regeringen inte lämnat.\r\nUtöver utgiftsbegränsningar  enligt ovan, beslutar\r\nregeringen även om andra åtgärder  som  syftar  till\r\natt  av  riksdagen  anvisade medel inte ska användas\r\nunder året. En tydlig  sådan  åtgärd  är  beslut  om\r\nindragning   av   anslagsmedel.  I  årsredovisningen\r\nredovisas en sammanställning  av gjorda indragningar\r\n2003, vilka totalt uppgick till  drygt  14 miljarder\r\nkronor. För 2002 uppgick indragningarna till  knappt\r\n9 miljarder kronor.\r\nDet  kan även finnas andra åtgärder som regeringen\r\nvidtar för  att begränsa årets utgifter utan att för\r\nden skull besluta om indragning eller begränsning av\r\ntillgängliga     medel.     Till     exempel     kan\r\nleveranstidpunkter  senareläggas  och projektstarter\r\nflyttas  fram.  Tydliga  exempel  är också  när  EU-\r\navgiften kan betalas ett annat år än  budgeterat.  I\r\nutgiftsområdesavsnitten i årsredovisningen redovisas\r\ndessa åtgärder.\r\nRegeringens  rätt  att besluta om att inte använda\r\nmedel som riksdagen anvisat  framgår  av  8  § lagen\r\n(1996:1059)  om  statsbudgeten.  Enligt bestämmelsen\r\nfår  regeringen  besluta  att medel på  ett  anvisat\r\nanslag inte ska användas, om  detta  är motiverat av\r\nsärskilda  omständigheter i en verksamhet  eller  av\r\nstatsfinansiella   eller   andra  samhällsekonomiska\r\nskäl. Av förarbetena till lagen  (prop. 1995/96:220)\r\nframgår följande:\r\n\r\nOm  de  samhällsekonomiska eller  budgetpolitiska\r\nförutsättningarna har förändrats väsentligt efter\r\nriksdagens      anslagsbeslut,      eller      om\r\nförutsättningarna    för   den   verksamhet   som\r\nfinansieras   med   anslaget    har    förändrats\r\nväsentligt   sedan   beslutet  fattades,  är  det\r\nnödvändigt  att  regeringen   har  möjlighet  att\r\nbesluta att en verksamhet ska begränsas  och  att\r\nutgifterna  under  det innevarande budgetåret ska\r\nbegränsas i förhållande  till anvisade anslag. De\r\nåtgärder  som  kan  bli  aktuella   är   antingen\r\nselektiva eller generella. En selektiv åtgärd kan\r\nriktas mot något enstaka anslag ... En åtgärd  av\r\ngenerell  karaktär kan riktas mot ett stort antal\r\nanslag ...  Om  regeringen beslutar att medel som\r\nriksdagen  anvisat   inte   ska  användas,  avser\r\nregeringen att redovisa detta  så snart lämpligen\r\nkan    ske    t.ex.   i   en   ekonomisk-politisk\r\nproposition,   en    tilläggsbudget    eller    i\r\nbudgetpropositionen. (s. 33)\r\n\r\nFinansutskottet   och   konstitutionsutskottet  hade\r\ninget  att  invända  mot  vad   som   redovisades  i\r\npropositionen.        I        yttrandet        till\r\nkonstitutionsutskottet  över  lag  om  statsbudgeten\r\n(bet.  1996/97:KU3)  underströk finansutskottet  vad\r\nsom också framhölls i  propositionen,  nämligen  att\r\nregeringen   självfallet   inte  får  underlåta  att\r\nutnyttja  ett  anslag enbart på  grund  av  att  den\r\nogillar anslagets  syfte  eller  omfattning samt att\r\nregeringen lika självklart också är  förpliktad  att\r\nse  till  att de åtaganden som staten har till följd\r\nav      lagar      eller       avtal       fullgörs.\r\nKonstitutionsutskottet         underströk        vad\r\nfinansutskottet anfört.\r\n\r\nI  enlighet med vad som anges i  förarbetena  till\r\nbudgetlagen  bör  regeringen  för riksdagen redovisa\r\nbeslut som syftat till att anvisade  medel  inte ska\r\nanvändas  under  budgetåret. Detta har också i  stor\r\nutsträckning skett.  Det  är  dock  en  brist  i  de\r\nsenaste    två   årens   årsredovisningar   att   de\r\nutgiftsbegränsande  åtgärderna  inte  återges samlat\r\noch redovisas till belopp och utfall.\r\nUtskottet  förutsätter  att regeringen  återupptar\r\nredovisningen  av  utgiftsbegränsande   åtgärder   i\r\nårsredovisningen.  För  att  få  en komplett bild av\r\nutgiftsbegränsningarna över tiden bör även beslutade\r\nutgiftsbegränsningar   2002   och  2003   redovisas.\r\nMotionens  yrkanden  kan  därmed  i  huvudsak  anses\r\ntillgodosedda. Någon särskild åtgärd från riksdagens\r\nsida med anledning härav är enligt utskottets mening\r\ninte nödvändig varför motion Fi31 (kd) avstyrks.\r\n\r\n3 Redovisning av åtaganden och\r\nframtida finansieringsmöjligheter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionen  om  att  mäta\r\nåtaganden             mot            framtida\r\nfinansieringsmöjligheter  mot bakgrund av att\r\nliknande  analyser i stor utsträckning  redan\r\ngörs.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Fi30  av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås\r\nmed    anledning    av     regeringens     skrivelse\r\nÅrsredovisning  för staten 2003 att riksdagen  begär\r\natt  regeringen  utreder   möjligheterna   att   för\r\nstatsfinansernas   del   skapa   liknande  mått  som\r\nbalanstalet   i   pensionssystemet  för   att   mäta\r\nåtaganden mot framtida  finansieringsmöjligheter.  I\r\npensionssystemet   finns  ett  balanstal  som  mäter\r\nrelationen  mellan  åtaganden   och  tillgångar.  På\r\nmotsvarande    sätt    bör    regeringen,     enligt\r\nmotionärerna, utveckla mått liknande balanstalet som\r\ninnebär  att  de  långsiktiga  åtaganden  som  olika\r\nutgiftsbeslut   innebär  för  staten,  t.ex.  beslut\r\navseende förtidspensionerna, kan jämföras med hur de\r\nlångsiktiga intäkterna utvecklas (yrkande 1).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nDen  redovisning  som  för  närvarande  görs  av  de\r\nsamlade långsiktiga  åtaganden,  och  som i viss mån\r\nsvarar  mot  det  som  efterfrågas  av motionärerna,\r\nåterfinns  i Långtidsutredningen. Huvudtemat  i  den\r\nsenaste långtidsutredningen  (SOU  2004:19)  är just\r\nutvecklingen    av    de   offentligt   finansierade\r\nvälfärdssystemen och möjligheterna  att  långsiktigt\r\nfinansiera dessa.\r\n\r\nMotionärerna  efterlyser  dock  en  mer detaljerad\r\nredovisning av långsiktiga ekonomiska åtaganden inom\r\nframför allt socialförsäkringssystemen, dvs. hur ett\r\nenskilt   budgetbeslut   påverkar   de   långsiktiga\r\nåtagandena och möjligheten att finansiera dem. Någon\r\nsådan  redovisning lämnas inte i dag, och det  finns\r\ntroligen  även  stora  svårigheter  med  att ta fram\r\ndylika  mått.  I  en  aktuell  rapport[1] från  IFAC\r\n(International Federation of Accountants) diskuteras\r\nredovisning  av  långsiktiga  åtaganden  vad  gäller\r\nsociala förmåner. Den rekommendation  som  lämnas  i\r\nrapporten  ligger  i  linje  med  den  utformning av\r\nstatens   balansräkning   som  tillämpas  i  Sverige\r\navseende skulder och avsättningar.  Det  innebär att\r\ndet  är  redan inträffade händelser som ligger  till\r\ngrund   för     redovisningen,   dvs.   konstaterade\r\nsjukskrivningar och  förtidspensioner,  och  inte en\r\nbedömning   av   kommande   händelser.  I  rapporten\r\ndiskuteras   i  stället  att  redovisa   långsiktiga\r\nåtaganden som  tilläggsinformation.  Man  anser även\r\natt regering och myndigheter bör uppmuntras  att  ta\r\nfram  sådan  information. Det är inte självklart att\r\ndenna information  ska  lämnas  i  årsredovisningen,\r\nutan   det   kan   även  vara  relevant  med   dylik\r\ninformation i den ekonomiska  vårpropositionen eller\r\ni budgetpropositionen. När det  gäller  åtaganden är\r\ndet  i första hand åtagande avseende ålderspensioner\r\nsom lyfts  fram  i  rapporten.  I Sverige finns, som\r\ntidigare nämnts, redan en separat årsredovisning för\r\nålderspensionssystemet.\r\nFinansutskottet har vid flera tillfällen behandlat\r\nförslag     om     generationsräkenskaper      (bet.\r\n1993/94:FiU15,   1994/95:FiU13,   2000/01:FiU2   och\r\n2001/02:  FiU2).  Utskottet har då ansett att det är\r\nviktigt  att  regeringen   utförligt  och  metodiskt\r\nanalyserar        välfärdsfördelningen        mellan\r\ngenerationerna.     I     detta      arbete      kan\r\ngenerationsräkenskaper  vara av värde. Utskottet har\r\ndock  inte funnit det motiverat  att  man  varje  år\r\nbehöver ta fram sådana räkenskaper.\r\nUtskottet kan konstatera att analyser av åtaganden\r\noch   framtida   finansieringsmöjligheter   i   stor\r\nutsträckning   redan   görs.   Det  bör  ankomma  på\r\nregeringen  att  bedöma  om  denna  redovisning  bör\r\nutvecklas   ytterligare.   På  nu  anförda   grunder\r\navstyrks motion Fi30 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n4 Redovisning av statsbudgeten i\r\nkostnads- och intäktstermer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet ser ingen anledning  att  föregripa\r\ndet  arbete  som  pågår  med att utveckla  en\r\nstatsbudget i kostnads- och intäktstermer och\r\navstyrker därmed motionen  om  en redovisning\r\nav     statsbudgeten    i    kostnads-    och\r\nintäktstermer.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion  Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås\r\natt regeringen  snarast  lägger  fram  förslag om en\r\nredovisning   av   statsbudgeten  i  kostnads-   och\r\nintäktstermer. Jämförelser  mellan statsbudgeten och\r\nårsredovisningen  försvåras  av  att  den  förra  är\r\nkassamässig,  den  senare bokföringsmässig.  Förutom\r\nsvårigheterna  att  jämföra  innebär  statsbudgetens\r\nkassamässighet   att   regeringen    kan   förskjuta\r\nbetalningar    över   årsskiftet   för   att   klara\r\nutgiftstaken utan att detta förändrar den ekonomiska\r\nsituationen i grunden. Planerna på att redovisa även\r\nstatsbudgeten  i  kostnads-  och  intäktstermer  bör\r\ndärför snarast realiseras (yrkande 2).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nEn  arbetsgrupp  inom   Finansdepartementet   har  i\r\npromemorian   Nya   principer   för   utformning  av\r\nstatsbudgeten  -  konsekvenser  för budgetlagen  (Ds\r\n2003:49) föreslagit att statsbudgeten ska baseras på\r\ni huvudsak bokföringsmässiga grunder  (kostnader och\r\nintäkter).   Förslaget   har  remitterats  till   61\r\nremissinstanser. Remisstiden  gick  ut  den 13 april\r\n2004.      Utskottet      kan     konstatera     att\r\nutvecklingsarbetet i huvudsak  följer den inriktning\r\nsom   riksdagen   tidigare   beslutat    om   (prop.\r\n1999/2000:1,     bet.     1999/2000:FiU13,     rskr.\r\n1999/2000:106).    Vidare    erfar   utskottet   att\r\nutvecklingsarbetet   för   närvarande    bereds   på\r\nsedvanligt   sätt  inom  Regeringskansliet  och   av\r\nregeringen. Utskottet förutsätter härvidlag att även\r\nriksdagen under hand får möjlighet att ta del av och\r\npåverka  detta  arbete.  Utskottet  ser  dock  ingen\r\nanledning  att  föregripa  det  arbete som pågår och\r\navstyrker därmed motion Fi30 (fp) yrkande 2.\r\n\r\n\r\n5 Redovisning av extraordinära\r\nhändelser\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet förutsätter att regeringen,  som en\r\nsärskild   upplysning,   kan  redovisa  årets\r\nresultat justerat för större  engångseffekter\r\noch avstyrker därmed motionen om  redovisning\r\nav  årets  resultat  exklusive  extraordinära\r\nhändelser.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Fi30 av Karin Pilsäter m.fl.  (fp) föreslås\r\natt  regeringen  utformar resultaträkningen  så  att\r\nextraordinära kostnader  och intäkter kan urskiljas.\r\nI nuläget ger resultaträkningen  inte information om\r\nverksamhetens     utvecklingstendenser     exklusive\r\nresultatpåverkande   extraordinära   händelser.   En\r\nschablonmässig   korrigering  kan  göras  genom  att\r\neliminera de extraordinära  överföringarna  från AP-\r\nfonderna som gjorts som en följd av pensionsreformen\r\n(yrkande 3).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nRedovisningsrådet  lämnar  följande rekommendationer\r\nangående redovisning av extraordinära  intäkter  och\r\nkostnader   (FAR:s   samlingsvolym  2004  del  1  s.\r\n875-876). Endast i sällsynta undantagsfall inträffar\r\nhändelser som ger upphov till extraordinära intäkter\r\noch  kostnader.  Exempel   på  sådana  händelser  är\r\nförluster på grund av jordbävningar,  krigshändelser\r\neller  konfiskation av utländska dotterbolag.  Denna\r\nrestriktiva inställning till extraordinära poster är\r\nen anpassning till den internationella utvecklingen.\r\nMålet att  underlätta  jämförelser  och  ge relevant\r\nunderlag    för   prognoser   får   därmed,   enligt\r\nRedovisningsrådet,  tillgodoses med andra metoder än\r\nredovisning av resultat före och efter extraordinära\r\nintäkter  och  kostnader.   Detta   får   ske  genom\r\nsärskilda upplysningar som bedöms som betydelsefulla\r\noch  viktiga  att  uppmärksamma, när resultatet  för\r\naktuell period jämförs  med  tidigare perioder eller\r\nnär prognoser om framtida resultat upprättas.\r\n\r\nAvsaknaden  av  extraordinära   poster  i  statens\r\nresultaträkning   är   således   i   enlighet    med\r\nRedovisningsrådets rekommendationer. Som en särskild\r\nupplysning kan årets resultat redovisas justerat för\r\nstörre  engångseffekter,  på  motsvarande  sätt  som\r\nstatsbudgetens  saldo  redovisas justerat för större\r\nengångseffekter. Enligt utskottets mening förefaller\r\ndet   rimligt  att  regeringen   lämnar   en   sådan\r\nupplysning i årsredovisningen. Utskottet förutsätter\r\natt så kan ske utan att riksdagen behöver besluta om\r\ndetta.  Syftet  med  motionen kan därmed förutsättas\r\nbli  tillgodosett  och  utskottet  avstyrker  därmed\r\nmotion Fi30 (fp) yrkande 3.\r\n\r\n6 Redovisning av skillnaderna mellan\r\nresultaträkningen och statens\r\nfinansiella sparande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionen  om att redovisa\r\nskillnaderna  mellan  resultaträkningen   och\r\nstatens  finansiella sparande eftersom det är\r\nstora  svårigheter   att  ta  fram  en  sådan\r\njämförelse och svårt att  se något omedelbart\r\nbehov av denna.\r\nJämför reservation (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion Fi30 av Karin Pilsäter  m.fl. (fp) föreslås\r\natt regeringen utformar årsredovisningen  för staten\r\nså  att  skillnaderna  mellan resultaträkningen  och\r\nstatens finansiella sparande  kan urskiljas. Det mål\r\nsom Folkpartiet formulerat om att  statens  finanser\r\nbör vara i balans över en konjunkturcykel, kan  inte\r\nutan  vidare  översättas till resultaträkningen. Det\r\när  troligt  att   det   kräver   ett  kontinuerligt\r\növerskott i statens resultaträkning (yrkande 4).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nDet   finns   flera  väsentliga  skillnader   mellan\r\nresultaträkningen  och  statens finansiella sparande\r\nsom gör det komplicerat att  jämföra  årets resultat\r\nmed det finansiella sparandet. En väsentlig skillnad\r\när  avgränsningen av staten. I nationalräkenskaperna\r\n(NR)   omfattar   den   statliga   sektorn,   utöver\r\nmyndigheter   under   regering   och  riksdag,  även\r\norganisationer  där  staten  till  mer   än   50   %\r\nkontrollerar  eller  finansierar  verksamheten.  Det\r\ninnebär  att även ett par stiftelser och några bolag\r\nräknas  till   staten,  t.ex.  Kungliga  Operan  AB,\r\nKungliga Dramatiska  Teatern  AB,  Chalmers tekniska\r\nhögskola  AB och Botniabanan AB. I resultaträkningen\r\nhör inte dessa  organisationer  till staten. Däremot\r\ningår  affärsverken i resultaträkningen,  vilket  de\r\ninte gör i NR.\r\n\r\nEn  annan  väsentlig  skillnad  finns  beträffande\r\nvärderingsprinciper.    I   resultaträkningen   görs\r\navskrivningar för krigsmateriel medan i NR redovisas\r\nkrigsmateriel som inte har  en  civil användning som\r\nkonsumtion. Vidare redovisas alla tillgångar som har\r\nen livslängd på minst ett år som  investeringar i NR\r\nmedan  resultaträkningen  har  en  treårsgräns   för\r\ntillgångsredovisningen.\r\nYtterligare   en   väsentlig   skillnad   är   att\r\nvärdeförändringar,   t.ex.   valutakursförändringar,\r\npåverkar  årets  resultat men inte  det  finansiella\r\nsparandet.\r\nDet  är  således  komplicerat  att  jämföra  årets\r\nresultat med statens  finansiella  sparande. Det går\r\ninte att säga att årets resultat alltid  måste  visa\r\nett  överskott  för att statens finansiella sparande\r\nska  vara  i  balans  eftersom  skillnaderna  mellan\r\nsaldona  kan  slå   åt   olika   håll,   t.ex.   kan\r\nvalutakursförändringar  leda  till  både  över-  och\r\nunderskott   i   resultaträkningen  utan  att  detta\r\npåverkar det finansiella  sparandet.  Det  bör  dock\r\ninte vara omöjligt att på sikt ta fram en modell för\r\natt  eliminera  vissa  skillnader och tydligare visa\r\nsambanden   mellan   årets  resultat   och   statens\r\nfinansiella sparande.\r\nI  promemorian  Nya principer  för  utformning  av\r\nstatsbudgeten  - konsekvenser  för  budgetlagen  (Ds\r\n2003:49) lämnas  förslag  om att statens finansiella\r\nsparande ska ingå i statsbudgeten.  Genomförs  detta\r\nförslag  blir  det  ett  tydligare samband mellan de\r\nutgifter och inkomster som  riksdagen  fattar beslut\r\nom och det finansiella sparandet i staten.\r\nUtskottet   kan   konstatera   att  det  är  stora\r\nsvårigheter   förknippade  med  att  jämföra   årets\r\nresultat med statens  finansiella sparande. Eftersom\r\nutskottet har svårt att se något omedelbart behov av\r\nen  sådan  jämförelse  avstyrks   motion  Fi30  (fp)\r\nyrkande 4.\r\n\r\n7 Riksrevisionens styrelses\r\nredogörelse angående den statliga\r\ngarantimodellen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    föreslår   att   Riksrevisionens\r\nstyrelses redogörelse  angående  den statliga\r\ngarantimodellen läggs till handlingarna.\r\n\r\nGranskningsrapporten och Riksrevisionens\r\nstyrelses redogörelse\r\n\r\nRiksrevisionens styrelse har lämnat  en  redogörelse\r\ntill    riksdagen   angående   en   granskning   som\r\nRiksrevisionen    genomfört    om    den    statliga\r\ngarantimodellen     (redog.     2003/04:RRS8).     I\r\ngranskningsrapporten  gör Riksrevisionen bedömningen\r\natt    den    statliga    garantigivningen     efter\r\ngarantireformen  blivit  allt  bättre  sedan  de nya\r\nreglerna   infördes   1997.   Det   gäller,   enligt\r\nrapporten,   särskilt   bedömning   av   risker  och\r\navgiftssättning för nya garantier men också i ökande\r\ngrad  hantering  av  portföljen  av  redan beslutade\r\ngarantier  och av skadefall. Äldre garantier  har  i\r\nhuvudsak  invärderats  och  anpassats  till  de  nya\r\nreglerna. De  problem  som  lyfts  fram  i rapporten\r\npekar  dock  på  att  det  fortfarande  finns  vissa\r\nsvagheter     i     tillämpningen    av    reglerna.\r\nRiksrevisionen konstaterar  att det saknas överblick\r\növer  statens  samlade risktagande  när  det  gäller\r\nutestående garantier,  att det saknas riktlinjer för\r\nbedömning av när statliga  garantier  kan  vara  ett\r\neffektivt  medel,  att  definitionen  av vad som ska\r\nanses  vara en garanti inte är heltäckande  och  att\r\nRiksgäldskontorets     samordnande     ansvar    för\r\ngarantihanteringen  på myndighetsnivån inte  närmare\r\nhar definierats.\r\n\r\nGranskningsrapporten   innehåller   åtgärdsförslag\r\nriktade      till      regeringen      och      till\r\ngarantimyndigheterna.   De   åtgärdsförslag  som  är\r\nriktade till regeringen omfattar  att regeringen bör\r\nförtydliga   garantibegreppet  och  klargöra   vilka\r\nkriterier som  bör  beaktas  vid  bedömningen av när\r\nstatliga garantier kan vara ett, jämfört  med  andra\r\ninstrument  såsom  lån eller bidrag, effektivt medel\r\nför   att   uppnå  politiska   mål.   Riksrevisionen\r\nrekommenderar  också  att  regeringen  tar initiativ\r\ntill att intensifiera arbetet med att få  till stånd\r\nenhetliga     riskredovisningar     för     samtliga\r\ngarantimyndigheter och därmed få bättre underlag för\r\nbedömning  av  statens  samlade risktagande avseende\r\ngarantier.  Regeringen bör  vidare  tydliggöra  sina\r\nintentioner     avseende      samordning      mellan\r\ngarantimyndigheterna.\r\nStyrelsen  har  inte  lämnat  några  förslag  till\r\nriksdagen  med  anledning av granskningen utan anger\r\natt  det  kan  finnas  skäl  att  regeringen  lämnar\r\nriksdagen en samlad  redogörelse för de åtgärder som\r\nvidtagits  med  anledning   av  granskningen.  Några\r\nmotioner   har   inte   väckts  med   anledning   av\r\nredogörelsen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksrevisionens rapport bör, enligt utskottet, ses i\r\nljuset    av   de   väsentliga   förbättringar    av\r\ngarantiverksamheten      som      införandet      av\r\ngarantimodellen inneburit.\r\n\r\nFör   att   åtgärda   vissa   av  de  brister  som\r\nfortfarande finns har regeringen  nyligen  uppdragit\r\nåt Riksgäldskontoret att samordna ett arbete med att\r\nfå  till  stånd en gemensam redovisning av kostnader\r\noch  risker   inom   det   statliga   garantiområdet\r\n(Fi2004/1032). Samtliga garantimyndigheter ska delta\r\ni  detta arbete. Arbetet ska i första hand  fokusera\r\npå områden  som är viktiga för den samlade bilden av\r\nstatens risktagande genom garantier.\r\nI  enlighet   med   Riksrevisionens   förslag  har\r\nregeringen således intensifierat arbetet  med att få\r\ntill   stånd  en  samlad  redovisning  över  statens\r\nrisktagande i garantiverksamheten. Avsikten är också\r\natt en sådan  redovisning  ska  kunna göras senast i\r\nårsredovisningen för 2005.\r\nUtskottet  vill  i  sammanhanget  understryka  vad\r\nRiksrevisionen  framhåller beträffande  behovet  att\r\nklargöra när statliga garantier bör användas som ett\r\neffektivt medel att  uppnå  olika  mål i stället för\r\nandra jämförbara instrument som lån eller bidrag.\r\nMot bakgrund av att Riksrevisionens  styrelse inte\r\nlämnat några förslag till riksdagen med anledning av\r\ngranskningen       och       åtgärdsförslagen      i\r\ngranskningsrapporten  är  riktade  till  regeringen,\r\növerlämnar  utskottet  till  regeringen  att  bedöma\r\nvilka åtgärder som behöver vidtas  med  anledning av\r\nRiksrevisionens rapport. Vidare överlämnar utskottet\r\ntill  regeringen  att bedöma vilken återrapportering\r\nsom  bör  göras till  riksdagen  i  detta  avseende.\r\nUtskottet  föreslår   därmed  att  riksdagen  lägger\r\nRiksrevisionens    styrelses     redogörelse    till\r\nhandlingarna.\r\n\r\n8 Den framtida hanteringen av\r\nårsredovisningen för staten\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens  styrelse  ska, enligt  12  §  lagen\r\n(2002:1023)  med  instruktion   för  Riksrevisionen,\r\nbl.a.    besluta   om   revisionsberättelsen    över\r\nårsredovisningen       för       staten.       Denna\r\nrevisionsberättelse  ska  lämnas till regeringen och\r\nriksdagen  senast  en  månad  efter   den   dag   då\r\nårsredovisningen   lämnats  till  riksdagen,  enligt\r\nlagen (2002:1022) om  revision av statlig verksamhet\r\nm.m.  Denna  ordning  innebär   att   det  uppkommer\r\ntidsmässiga   problem  för  riksdagen  att  behandla\r\nårsredovisningen      under     vårriksdagen.     Om\r\nårsredovisningen lämnas i samband med den ekonomiska\r\nvårpropositionen  den  15  april,  innebär  det  att\r\nrevisionsberättelsen  måste  lämnas  till  riksdagen\r\nsenast   den   15  maj.  Eventuella   förslag   från\r\nRiksrevisionens    styrelse    med    anledning   av\r\nrevisionsberättelsen ska också avges senast  den  15\r\nmaj.  På  såväl  revisionsberättelsen som eventuella\r\nförslag  från  Riksrevisionens  styrelse  föreligger\r\nmotionsrätt. Motionstiden  på  15  dagar  löper till\r\nmånadsskiftet  maj/juni. Innevarande år kommer  inte\r\nvårriksdagen att  avslutas  förrän  den  18  juni på\r\ngrund  av  EU-parlamentsvalet.  Det  är  därför i år\r\nmöjligt  för riksdagen att behandla årsredovisningen\r\nför  staten   under   våren.  Ett  normalt  år,  när\r\nriksdagen   inte   gör  något   uppehåll   för   EU-\r\nparlamentsval, slutar  vårriksdagen  cirka  en vecka\r\ntidigare.  Det  torde i så fall finnas risk för  att\r\nriksdagen inte hinner  behandla årsredovisningen för\r\nstaten under vårriksdagen. Detta kan framstå som ett\r\nmisslyckande eftersom riksdagen tidigare uttalat att\r\nårsredovisningen bör lämnas  till riksdagen senast i\r\nsamband med vårpropositionen så att riksdagen hinner\r\nbehandla årsredovisningen under våren.\r\n\r\nFram      t.o.m.     våren     2003     granskades\r\nEkonomistyrningsverkets         underlag        till\r\nårsredovisningen  för  staten av Riksrevisionsverket\r\nsom  ett  led i regeringens  kvalitetsgranskning  av\r\nårsredovisningen   innan   den   överlämnades   till\r\nriksdagen  i  mitten av april. Med den nya ordningen\r\nmed Riksrevisionen  som  granskare sker granskningen\r\nav regeringens skrivelse i efterhand, dvs. efter den\r\n15 april, varvid det tidsmässiga problemet uppkommer\r\ni        riksdagsbehandlingen.       Finansutskottet\r\nuppmärksammade   detta   i   ett   yttrande   (yttr.\r\n2000/01:FiU2y)  till  konstitutionsutskottet  hösten\r\n2000     och     föreslog     att    Riksrevisionens\r\nrevisionsberättelse   skulle  lämnas   direkt   till\r\nfinansutskottet  och  inte  till  riksdagen.  Därmed\r\nskulle   det   inte   bli   någon   motionsrätt   på\r\ngranskningsutlåtandet. Konstitutionsutskottet  (bet.\r\n2000/01:KU8,     s.21)    delade    finansutskottets\r\nuppfattning   när  det   gäller   överlämnandet   av\r\nRiksrevisionens       revisionsberättelse       över\r\nårsredovisningen för staten.\r\nNär    regeringen    i   proposition   2001/02:190\r\nRiksrevisionen föreslog  att  revisionsberättelsen i\r\nstället skulle överlämnas till riksdagen tillstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet  detta  utan   någon  närmare\r\nkommentar   (bet.   2002/03:KU12).   Finansutskottet\r\nyttrade sig inte över förslaget.\r\nFör   att  riksdagen  även  kommande  år  ska   ha\r\nmöjlighet  att  hinna  behandla årsredovisningen för\r\nstaten  under  våren avser  utskottet  att  i  annat\r\nsammanhang ta initiativ  till  att  skapa en ordning\r\nsom säkerställer att så kan ske.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:    Accounting   for   Social   Policies   of\r\nGovernments, January 2004\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservation.  I  rubriken   anges   vilken  punkt  i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni avsnittet.\r\n\r\n\r\nRedovisning av skillnaderna mellan\r\nresultaträkningen och statens finansiella\r\nsparande - avsnitt 6, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar Axén\r\n(m),  Tomas  Högström  (m),  Gunnar  Nordmark  (fp),\r\nJörgen Johansson (c) och Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2003/04:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens    beräkningar    i   den   ekonomiska\r\nvårpropositionen visar att statsbudgeten  kommer att\r\nuppvisa  betydande  underskott åtminstone fram  till\r\n2006 och att statens finansiella sparande kommer att\r\nvara kraftigt negativt under samma period. Politiken\r\nbör läggas om så att  statens  finansiella  sparande\r\nkommer  i  balans  över en konjunkturcykel. För  att\r\nmöjliggöra  en  bedömning   av   vilket   ekonomiskt\r\nresultat  som  krävs  för  att  statens  finansiella\r\nsparande  ska  komma  i balans bör årets resultat  i\r\nresultaträkningen  kunna   relateras   till  statens\r\nfinansiella sparande. Regeringen bör därför  utforma\r\nårsredovisningen  för  staten  så  att  skillnaderna\r\nmellan  resultaträkningen  och  statens  finansiella\r\nsparande   framgår.  Med  bifall  till  motion  Fi30\r\nyrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ndetta till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1. Redovisning av åtaganden och framtida\r\nfinansieringsmöjligheter - avsnitt 3, punkt\r\n3 (fp, kd)\r\n\r\nav Karin Pilsäter  (fp),  Mats Odell (kd) och Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFolkpartiet lyfter i motion  Fi30  fram  problem med\r\natt   det  saknas  mått  som  visar  de  långsiktiga\r\nekonomiska åtaganden som olika utgiftsbeslut innebär\r\noch möjligheterna  att finansiera dessa. Ett tydligt\r\nexempel     är     statens    åtaganden     avseende\r\nförtidspensionerna. Enligt vår uppfattning finns det\r\nskäl att utveckla sådana  mått  för  att  få  bättre\r\ngrepp  om  utvecklingen  av statens finanser. Vi kan\r\nkonstatera att information om den offenliga sektorns\r\nsamlade       långsiktiga       åtaganden        och\r\nfinansieringsmöjligheter  tas fram. På sikt bör dock\r\nmålsättningen   vara   att   vidareutveckla    denna\r\ninformation,  på  liknande  sätt  som  balanstalet i\r\npensionssystemet, så att den kan utgöra underlag för\r\nenskilda     beslut    om    ändringar    i    bl.a.\r\ntransfereringssystemen.\r\n\r\n\r\n2. Redovisning av statsbudgeten i kostnads- och\r\nintäktstermer - avsnitt 4, punkt 4 (fp, kd)\r\n\r\n\r\nav Karin Pilsäter  (fp),  Mats Odell (kd) och Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFolkpartiet lyfter i motion  Fi30 fram problem med\r\natt   statsbudgeten   baseras   på   utgifts-    och\r\nkassamässig grund medan resultaträkningen baseras på\r\nbokföringsmässig grund, dvs. kostnader och intäkter.\r\nDärmed  försvåras jämförelser mellan dessa dokument.\r\nNuvarande  ordning  innebär  även  att statsbudgeten\r\ninte speglar den planerade verksamheten utan snarare\r\nett   planerat  betalningsflöde,  vilket   försvårar\r\nstyrningen  av  verksamheten.  Vi kan konstatera att\r\ndet  pågår  ett arbete i Regeringskansliet  med  att\r\nredovisa  även   statsbudgeten   i   kostnads-   och\r\nintäktstermer  och  avstår med hänvisning till detta\r\nfrån att framföra några yrkanden.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nRegeringens skrivelse 101\r\nÅrsredovisning för staten 2003\r\n\r\nI   regeringens   skrivelse    2003/04:101    lämnar\r\nregeringen   en   redogörelse   för  det  ekonomiska\r\nutfallet i staten budgetåret 2003.\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses\r\nredogörelse angående granskningen av\r\nårsredovisningen för staten\r\n\r\n\r\nI  redogörelse 2003/04:RRS12 lämnar  Riksrevisionens\r\nstyrelse    en   redogörelse   för   Riksrevisionens\r\ngranskning av årsredovisningen för staten.\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses\r\nredogörelse angående den statliga\r\ngarantimodellen\r\n\r\n\r\nI redogörelse  2003/04:RRS8  lämnar  Riksrevisionens\r\nstyrelse    en   redogörelse   för   Riksrevisionens\r\ngranskning av den statliga garantimodellen.\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av\r\nskrivelse 101\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi30 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen    begär    att    regeringen   utreder\r\nmöjligheterna att för statsfinansernas  del skapa\r\nliknande  mått som balanstalet i pensionssystemet\r\nför    att   mäta    åtaganden    mot    framtida\r\nfinansieringsmöjligheter.\r\n2.\r\n3. Riksdagen  begär  att  regeringen  snarast lägger\r\nfram förslag om en redovisning av statsbudgeten i\r\nkostnads-intäkts-termer.\r\n4.\r\n5. Riksdagen    begär    att   regeringen   utformar\r\nårsredovisningen för staten  så att extraordinära\r\nkostnader och intäkter kan urskiljas.\r\n6.\r\nRiksdagen     begär    att    regeringen    utformar\r\nårsredovisningen  för  staten  så  att  skillnaderna\r\nmellan  resultaträkningen  och  statens  finansiella\r\nsparande kan urskiljas.\r\n\r\n2003/04:Fi31 av Mats Odell m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen   med   en   redovisning    av    vilka\r\nbegränsningsbelopp eller andra utgiftsbegränsande\r\nåtgärder  som den beslutat om i statsbudgeten  år\r\n2003.\r\n2.\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som  anförs  i  motionen  om  att i varje\r\nårsredovisning för staten redovisa alla åtgärder och\r\nbeslut  som  påverkar användningen av de anslag  som\r\nriksdagen fattat beslut om.</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n2003/04:BoU6y\r\n\r\n\r\n\r\nÅrsredovisning för staten 2003\r\n\r\n\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet  har berett övriga utskott tillfälle\r\natt yttra sig över regeringens skrivelse 2003/04:101\r\nÅrsredovisning för  staten  2003 och jämte motioner,\r\nallt  i  de  delar  som  berör  respektive  utskotts\r\nberedningsområde.\r\nBostadsutskottet behandlar i\r\nyttrandet framför allt de delar\r\nav regeringens skrivelse som\r\navser utskottets\r\nberedningsområde, dvs. i\r\nhuvudsak anslag m.m. inom\r\nutgiftsområde 18\r\nSamhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och\r\nbyggande.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nEnligt budgetlagen (1996:1059) skall  regeringen  så\r\nsnart   som   möjligt,   senast  nio  månader  efter\r\nbudgetårets  utgång,  lämna  en  årsredovisning  för\r\nstaten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen\r\nlämnas  årsredovisningen   i   anslutning  till  den\r\nekonomiska vårpropositionen. Årsredovisningen  skall\r\ninnehålla    resultaträkning,    balansräkning   och\r\nfinansieringsanalys.  Den skall även  innehålla  det\r\nslutliga  utfallet  på statsbudgetens  inkomsttitlar\r\noch anslag.\r\n\r\nI skrivelse 2003/04:101  Årsredovisning för staten\r\n2003  lämnar  regeringen  en  redogörelse   för  det\r\nekonomiska   utfallet   i  staten  budgetåret  2003.\r\nSkrivelsen     omfattar    uppföljning     av     de\r\nbudgetpolitiska        målen,       resultaträkning,\r\nbalansräkning  och  finansieringsanalys   samt   det\r\nslutliga  utfallet  på  statsbudgetens inkomsttitlar\r\noch anslag under året. Vidare  lämnas en redogörelse\r\nför  statliga garantier, avgifter  till  och  bidrag\r\nfrån  EU,   den  statliga  sektorns  tillgångar  och\r\nskulder i verksamheter där staten har ett väsentligt\r\ninflytande samt  utvecklingen av statlig produktion.\r\nRiksrevisionsverkets  iakttagelser  i rapporter från\r\neffektivitetsrevisionen  under  året  redovisas  och\r\nkommenteras i skrivelsen. Myndigheter som  har  fått\r\nrevisionsberättelse   med   invändning  omnämns  och\r\nskälen för invändningarna anges.  Vidare  lämnas  en\r\nredogörelse    för    Europeiska    revisionsrättens\r\ngranskning  av  EU-medel.  Slutligen  ges   en  kort\r\nredogörelse   för  utvecklingen  av  den  ekonomiska\r\nstyrningen i staten.\r\nMed anledning  av  skrivelsen  har  det väckts två\r\nmotioner  (fp  respektive  kd).  Ingen av motionerna\r\nberör       dock       direkt      bostadsutskottets\r\nberedningsområde.\r\nBostadsutskottet   har  vid   sin   genomgång   av\r\nskrivelsen framför allt  ägnat  uppmärksamhet  åt de\r\ndelar som avser utskottets beredningsområde, dvs.  i\r\nhuvudsak   anslag   m.m.   inom   utgiftsområde   18\r\nSamhällsplanering,  bostadsförsörjning och byggande.\r\nUtskottet behandlar mot den bakgrunden inledningsvis\r\nregeringens redovisning av statsbudgetens utfall för\r\n2003 när det gäller utgiftsområde  18.  I  ett andra\r\noch   sista  avsnitt  tar  utskottet  sedan  upp  de\r\ninvändningar mot myndigheternas årsredovisningar som\r\nRiksrevisionen       fört      fram      i      sina\r\nrevisionsberättelser.\r\n\r\nStatsbudgetens utfall\r\n\r\n\r\nAv regeringens skrivelse  framgår  att  utfallet för\r\nutgiftsområde 18 för budgetåret 2003 är 677 miljoner\r\nkronor lägre än vad som anvisats över statsbudgeten.\r\nHuvuddelen  av denna skillnad förklaras av  utfallet\r\npå två av anslagen  inom  utgiftsområdet. Det gäller\r\nanslagen 31:12 Investeringsbidrag  för  nybyggnad av\r\nhyresbostäder  samt  21:1  Bostadsbidrag.  För   det\r\nförstnämnda  anslaget  blev utfallet 384 och för det\r\nsistnämnda 234 miljoner  kronor  lägre  än  vad  som\r\nanvisats.\r\n\r\nSom  en del i ett fördjupat arbete med uppföljning\r\noch utvärdering  är  det  naturligtvis  viktigt  att\r\nfölja  upp  utfallet av statens budget. Vid sidan av\r\nbudgetpropositionen   utgör   årsredovisningen   det\r\nviktigaste  instrumentet  för  detta. När det gäller\r\nutgiftsområde   18  kan  utskottet  konstatera   att\r\nutfallet under senare  år  regelmässigt blivit lägre\r\nän  vad  som  anvisats. Det behöver  dock  inte  med\r\nnödvändighet betyda  att  utgiftsberäkningarna varit\r\nmindre goda eller rent av felaktiga.  En stor del av\r\nde   anslag   som   finns  inom  utgiftsområdet   är\r\nregelstyrda    och    avhängiga    den    ekonomiska\r\nutvecklingen och hur andra aktörer än staten agerar.\r\nMedelsförbrukningen på anslagen kan därför vara svår\r\natt  i  förhand  förutse.  Detta  förhållande  utgör\r\nsjälvfallet inte ett  skäl  för  att  avstå  från en\r\nanalys  av  vilka orsaker som ligger bakom utfallet.\r\nDet är snarare  så  att   det utgör ett argument för\r\natt med hjälp av en sådan analys  söka  förbättra de\r\nprognosmodeller     m.m.     som     ligger    bakom\r\nanslagsberäkningarna.   Denna  fråga  hänger   också\r\nintimt      samman      med      hur     regeringens\r\nresultatredovisning   i   budgetpropositionen    bör\r\nutformas.    En   adekvat   resultatredovisning   är\r\nnaturligtvis  en   grundförutsättning   för  en  väl\r\nfungerande      mål-      och      resultatstyrning.\r\nBostadsutskottet vill i detta sammanhang  erinra  om\r\nde synpunkter på utformningen av budgetpropositionen\r\ni   detta  avseende  som  utskottet  lämnat  i  sitt\r\nanslagsbetänkande    för   budgetåret   2004   (bet.\r\n2003/04:BoU1 s. 34).\r\n\r\nRevisionsberättelser med\r\ninvändningar\r\n\r\n\r\nRiksrevisionen   bedriver   revision   genom   årlig\r\nrevision och genom effektivitetsrevision. Den årliga\r\nrevisionen    avslutas     genom     uttalande     i\r\nrevisionsberättelser    om    bl.a.   myndigheternas\r\nårsredovisningar.   För  räkenskapsåret   2003   har\r\nRiksrevisionen lämnat invändningar i 19 myndigheters\r\nrevisionsberättelser.    År    2002    var   antalet\r\ninvändningar 14.\r\n\r\nNär      det     gäller     myndigheterna     inom\r\nbostadsutskottets        beredningsområde        har\r\nRiksrevisionen    lämnat   invändningar   mot   fyra\r\nmyndigheter,  vilket   kan  jämföras  med  att  inga\r\ninvändningar lämnades för räkenskapsåret 2002.\r\n\r\nDet är naturligtvis oroande att antalet invändningar\r\nökat totalt sett. Inte minst oroande är utvecklingen\r\nnär  det  gäller  de  myndigheter  som  faller  inom\r\nbostadsutskottets beredningsområde.  Samtidigt finns\r\ndet enligt utskottets mening anledning  att  göra en\r\nviss  skillnad  mellan  invändningar  som är av mera\r\nredovisningsmässig natur och sådana invändningar som\r\navser  oriktig  användning  av anvisade medel  eller\r\nanslagsöverskridande.  Även om  det  i  båda  fallen\r\nfinns anledning att se över  systemen  för  styrning\r\noch   kontroll   hos   de   myndigheter   som   fått\r\ninvändningar, är det särskilt viktigt att detta sker\r\nnär  anslag  överskridits  eller använts på ett icke\r\navsett  sätt.  Utskottet  har  också   noterat   att\r\nregeringen  aviserar  att  den i budgetpropositionen\r\nför  2005  kommer  att  ge  en  bedömning  av  vilka\r\nåtgärder som har vidtagits eller  kommer  att vidtas\r\nmed  anledning  av  invändningarna. Utskottet  utgår\r\nfrån att regeringens  redovisning  kommer att belysa\r\nfrågor  om  i  vilken utsträckning förhållandena  är\r\navhängiga brister  i  kontroll och styrning eller om\r\ndet  kan  finnas  andra omvärldsfaktorer  som  också\r\npåverkat myndighetens  resultat.  Enligt  utskottets\r\nmening bör det efter en sådan analys och redovisning\r\nfinnas  ett  bättre underlag för såväl regering  som\r\nriksdag att bedöma  behovet  av  insatser liksom det\r\nframtida medelsbehovet för berörda myndigheter.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\n\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i  beslutet:  Ragnwi\r\nMarcelind (kd), Owe Hellberg (v), Anders Ygeman (s),\r\nLilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin  (m),\r\nNina  Lundström  (fp),  Siw  Wittgren-Ahl (s), Maria\r\nÖberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s),\r\nLars  Tysklind  (fp),  Rigmor Stenmark  (c),  Gunnar\r\nSandberg (s), Peter Danielsson  (m),  Sten Lundström\r\n(v),   Helena   Hillar  Rosenqvist  (mp)  och   Leif\r\nJakobsson (s).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Årsredovisning för staten 2003 (avsnitt 1)",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:101 och redogörelse 2003/04:12 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Redovisning av utgiftsbegränsande åtgärder (avsnitt 2)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi31 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Redovisning av åtaganden och framtida finansieringsmöjligheter (avsnitt 3)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi30 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Redovisning av statsbudgeten i kostnads- och intäktstermer (avsnitt 4)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi30 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Redovisning av extraordinära händelser (avsnitt 5)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi30 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Redovisning av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens finansiella sparande (avsnitt 6)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi30 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "6712A147-3D3D-41E5-97E7-7BFFF7E1112C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "142",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/6712A147-3D3D-41E5-97E7-7BFFF7E1112C",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Riksrevisionens styrelses redogörelse angående den statliga garantimodellen (avsnitt 7)",
          "forslag": "Riksdagen lägger redogörelse 2003/04:8 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU28",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Redovisning av skillnaderna mellan resultaträkningen och statens finansiella sparande (avsnitt 6)",
        "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "6"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen och redogörelserna läggs till handlingarna. Motionerna avstyrks.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:33:22"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har rapporterat till riksdagen om det ekonomiska utfallet i staten för 2003. Årsredovisningen innehåller resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt statsbudgetens slutliga inkomster och utgifter. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksrevisionen har rapporterat till riksdagen om den statliga garantimodellen. Riksdagen avslutade även detta ärende genom att lägga redogörelsen till handlingarna. ",
          "dok_id": "GR01FIU28",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Årsredovisning för staten 2003 (FiU28)",
          "dok_id": "GR01FIU28",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:33:22"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU28",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har rapporterat till riksdagen om det ekonomiska utfallet i staten för 2003. Årsredovisningen innehåller resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt statsbudgetens slutliga inkomster och utgifter. Finansutskottet föreslår att ärendet avslutas genom att skrivelsen läggs till handlingarna. Men utskottet har också synpunkter på innehållet i årsredovisningen. Utskottet noterar att antalet revisionsberättelser med invändning fortsätter att öka och att en stor andel av invändningarna handlar om att anslag överskridits, felaktig redovisning mot anslag och inkomsttitlar samt överskridande av bemyndiganderamar. Utskottet ser allvarligt på den negativa utvecklingen och förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov vidtar åtgärder för att bryta denna trend. Riksrevisionen har rapporterat till riksdagen om den statliga garantimodellen. Finansutskottet föreslår att även detta ärende avslutas genom att redogörelsen läggs till handlingarna.</p>",
          "dok_id": "GR01FiU28",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:17"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Årsredovisning för staten 2003 (FiU28)",
          "dok_id": "GR01FiU28",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:17"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU28",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_fiu_28.docx",
          "filstorlek": "108478",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Årsredovisning för staten 2003",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/880B7BA4-F536-4761-8189-2BA5A9C9E86F"
        },
        {
          "dok_id": "GR01FIU28",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_fiu_28.pdf",
          "filstorlek": "367120",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_fiu_28",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/765685A1-995D-4FD7-BC9D-8181FD18CF50"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi30 med anledning av skr. 2003/04:101 Årsredovisning för staten 2003",
          "ref_dok_id": "GR02Fi30",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi30",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:101 Årsredovisning för staten 2003",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi31 med anledning av skr. 2003/04:101 Årsredovisning för staten 2003",
          "ref_dok_id": "GR02Fi31",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi31",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:101 Årsredovisning för staten 2003",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Odell m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "redogorelse 2003/04:RRS12 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående granskningen av årsredovisningen för staten",
          "ref_dok_id": "GR04RRS12",
          "ref_dok_typ": "redogorelse",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "RRS12",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses redogörelse angående granskningen av årsredovisningen för staten",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "redogorelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "redogorelse 2003/04:RRS8 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående den statliga garantimodellen",
          "ref_dok_id": "GR04RRS8",
          "ref_dok_typ": "redogorelse",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "RRS8",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses redogörelse angående den statliga garantimodellen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "redogorelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:101 Årsredovisning för staten 2003",
          "ref_dok_id": "GR03101",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "101",
          "ref_dok_titel": "Årsredovisning för staten 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:275",
          "ref_dok_id": "GR0K275",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "275",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:275",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:276",
          "ref_dok_id": "GR0K276",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "276",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:276",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}