{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2260475",
      "dok_id": "GR01FIU22",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU22",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU22",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "22",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:24",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:28",
      "titel": "Statens styrning av kommunerna (2002/03:RR21)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU22/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU22",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU22",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU22",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU22</div><h1>Statens styrning av kommunerna (2002/03:RR21)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nFinansutskottet avstyrker fyra förslag från Riksdagens revisorer som i\r\nhuvudsak handlar om problem och otydligheter i redovisningen av statsbidragen\r\ntill kommuner och landsting. Revisorerna anser att begreppet statsbidrag\r\nbehöver definieras och avgränsas, att redovisningen av statsbidragen\r\nbehöver förbättras och deras effekter klargöras, att ansvaret för redovisningen\r\nav statsbidragen behöver förtydligas och att balanskravet för kommuner\r\noch landsting behöver tydliggöras och sanktionsmöjligheter utredas.\r\nUtskottet anser emellertid att det finns utrymme för att förbättra\r\nredovisningen av statsbidragen till kommuner och landsting. Statsbidragen\r\nskulle enligt utskottets bedömning kunna redovisas på ett mer överskådligt\r\nsätt än i dag utan att riksdagen behöver begära en fullständig redovisning\r\nsom revisorerna föreslår.\r\nUtskottet avstyrker också fyra motionsförslag som dels tar upp samma ämnen\r\nsom revisorerna, dels berör den kommunala självstyrelsens ställning, dels\r\nkommunernas ansvar vid nationella satsningar på infrastruktur.\r\nI betänkandet finns 6 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Klargör begreppet statsbidrag\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Redovisa statsbidragen och klargör deras effekter\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 2 och motion 2003/04:Fi278\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Tydliggör innehåll och ansvar för redovisningen av statsbidragen\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 3.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Tydliggör balanskravet och utred sanktionsmöjligheter\r\nRiksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 4.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5.      Kommunernas självstyrelse\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi14 yrkande 1.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n6.      Kommunernas ansvar vid nationella infrastruktursatsningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi14 yrkande 2.\r\nReservation 6 (c)\r\nStockholm den 2 mars 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg (s),\r\nCarin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell\r\n(kd), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer\r\nNylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne\r\nRuwaida (mp), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Siv Holma (v)\r\noch Jörgen Johansson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nPå förslag av finansutskottet har Riksdagens revisorer granskat statens\r\nstyrning av kommunerna. Resultaten av granskningen har tidigare redovisats\r\nför riksdagen genom rapporter och tre skrivelser:\r\nSkrivelse 2001/02:RR19 Riksdagens revisorers förslag angående statens\r\nstyrning av livsmedelstillsynen (bilaga 1), som riksdagsbehandlades i\r\nbetänkande 2001/02:MjU22.\r\nSkrivelse 2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående statens\r\nstyrning av skolan (bilaga 2), som riksdagsbehandlades i betänkande\r\n2002/03:UbU3.\r\nSkrivelse 2002/03:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående nationella\r\nmål i kommunernas äldreomsorg (bilaga 3), som riksdagsbehandlades i\r\nbetänkande 2002/03:SoU9.\r\nDen nu aktuella skrivelsen är en slutrapportering av revisorernas granskning\r\nav statens styrning av kommunerna. Den innehåller dels en summering av de\r\ntidigare skrivelserna, dels fyra nya förslag som baseras på rapporten\r\n2002/03:14 Vad ska man tro? Redovisning av statsbidrag till kommunerna\r\n(bilaga 4). Som underlag för revisorernas bedömningar ligger också två\r\nforskarrapporter, Statens styrning av kommunerna (bilaga 5) samt Kommunal\r\nsjälvstyrelse i förändring (bilaga 6).\r\nUtskottet behandlar och avstyrker revisorernas förslag samt två motioner\r\nmed sammanlagt fyra yrkanden.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nBakgrund\r\nRevisorernas skrivelse\r\nRevisorerna pekar på en rad oklarheter i frågor som rör statens styrning\r\nav kommunerna. Det är oklart hur staten påverkar kommunerna genom\r\nutformningen av bidrags- och utjämningssystem. Komplexiteten i systemen är\r\nbetydande vilket gör det mycket svårt att förstå och överblicka bidrags-\r\noch utjämningssystemen, skriver revisorerna.\r\nVidare skriver revisorerna att regeringens sätt att genomföra ekonomiska\r\nregleringar gentemot kommuner och landsting riskerar att urholka de\r\ngenerella statsbidragen. När kommunerna t.ex. tilldelas en ny uppgift görs\r\nnormalt en reglering som ger kommunerna medel för att utföra den. Regleringen\r\ntar emellertid inte hänsyn till att omfattningen av den nya tjänsten kan\r\nförändras över tiden vilket kan leda till att kommunerna blir såväl under-\r\nsom överkompenserade. Om den ursprungliga regleringen inte räcker till,\r\nfinns en risk att statsbidraget efterhand urholkas så att det är oklart\r\ni vilken mån bidraget kan betraktas som ett finansiellt stöd, anser\r\nrevisorerna.\r\nRevisorerna är också kritiska till den ökade användningen av specialdestinerade\r\nstatsbidrag och anser att det är oklart vilka analyser som ligger till\r\ngrund för denna utveckling. Det saknas analyser, skriver revisorerna, av\r\nhur kommunernas möjligheter att bedriva sin verksamhet påverkas av den\r\nökade andelen specialdestinerade statsbidrag. Bristen på konsekvensanalyser\r\när allvarlig. För att ge riksdagen bättre underlag för att bedöma effekterna\r\nav regeringens förslag behövs konsekvensanalyser av hur förslagen påverkar\r\nkommunernas ekonomi, verksamhet och medborgare, anser revisorerna.\r\nÄven redovisningen av statsbidragen till kommuner och landsting är oklar,\r\nanser revisorerna, både vad beträffar redovisningens innehåll och vem\r\nsom ansvarar för den. Regeringen har heller inte vid något tillfälle lämnat\r\nen samlad redovisning av de generella och specialdestinerade statsbidragen.\r\nDet är inte ens klart hur begreppet statsbidrag definieras trots att det\r\nanvänds i reglering och officiell statistik.\r\nBalanskravets syfte är att åstadkomma en god ekonomisk hushållning i\r\nkommuner och landsting. Det finns dock möjligheter för kommuner som har\r\nsynnerliga skäl att inte behöva uppfylla balanskravet, skriver revisorerna.\r\nHuruvida det finns synnerliga skäl eller inte är dock en fråga som den\r\nenskilda kommunen eller landstinget självt får avgöra. Det saknas även\r\nsanktionsmöjligheter mot de kommuner eller landsting som bryter mot\r\nbalanskravet.\r\nRevisorerna lämnar fyra förslag. Förslagen berör frågor om att begreppet\r\nstatsbidrag behöver definieras och avgränsas, att redovisningen av\r\nstatsbidragen behöver förbättras och deras effekter klargöras, att ansvaret\r\nför redovisningen av statsbidragen behöver förtydligas och att balanskravet\r\nför kommuner och landsting behöver tydliggöras och sanktionsmöjligheter\r\nutredas.\r\nStatskontorets rapport om statsbidragen till kommuner och landsting\r\nI september 2003 presenterade Utjämningskommittén sitt betänkande Gemensamt\r\nfinansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88). Som underlag för\r\nutredningen gav kommittén Statskontoret i uppdrag att kartlägga och\r\nanalysera statsbidragsgivningen till kommuner och landsting. Statskontoret\r\nfick i uppgift att särskilt beskriva och analysera\r\nvilka statsbidrag som utgår till kommuner och landsting,\r\nde olika bidragens syfte, omfattning, konstruktion och finansiering,\r\nbidragens fördelning på olika kommuner och landsting,\r\nom några av bidragen har en konstruktion som påverkar utjämningen mellan\r\nkommuner och landsting samt omfattningen av denna eventuella påverkan.\r\nI uppdraget ingick också att bedöma möjligheterna att inordna specialdestinerade\r\nstatsbidrag i det generella bidraget.\r\nI januari 2003 presenterade Statskontoret resultatet av sitt uppdrag i\r\nrapporten Statsbidragen till kommuner och landsting (2003:5). En sammanfattning\r\nav rapporten finns som bilaga 5 i Utjämningskommitténs betänkande.\r\nStatskontoret skriver att begreppen generella och specialdestinerade\r\nstatsbidrag inte är helt okomplicerade. Är ett generellt bidrag generellt\r\nför att det är avsett för alla kommuner och landsting, för att det inte\r\när knutet till en speciell verksamhet eller bådadera? Är ett specialdestinerat\r\nbidrag riktat mot en speciell verksamhet, mot vissa kommuner eller landsting,\r\neller bådadera? Av analytiska skäl har Statskontoret i stället valt att\r\ngöra en indelning utifrån två grunder. Den ena delar in anslagen beroende\r\npå om de är avsedda för alla kommuner eller landsting, bara vissa eller\r\nblandat, dvs. delvis avsett för alla, delvis för vissa kommuner och\r\nlandsting. Den andra analysgrunden tar sikte på om ett anslag är knutet\r\ntill en viss verksamhet eller inte. Statskontoret pekar dock på att\r\nunderlaget för analysen är omfattande och komplext, och att det inte är\r\nmöjligt att entydigt avgränsa de olika kategorierna från varandra. Det är\r\nheller inte så, skriver Statskontoret, att ett anslag i sin helhet antingen\r\när eller inte är ett statsbidrag.\r\nStatskontoret har i sin analys valt att använda sig av tre kategorier:\r\nAnslag som i sin helhet är avsedda för kommuner och landsting.\r\nAnslag som till en del är avsett för kommuner eller landsting.\r\nAnslag där det inte finns särskilt avsatta medel för kommuner och landsting\r\nmen där dessa ändå mottagit utbetalningar.\r\nEn ytterligare komplikation i analysen är att det inte är självklart att\r\nalla medel som betalats ut till kommunerna utgör ett verkligt resurstillskott.\r\nDet finns exempelvis ett antal anslag som utgör ersättning från staten\r\ntill kommuner och landsting för att dessa utfört tjänster för statens\r\nräkning. Som exempel på detta nämner Statskontoret bl.a. ersättningen för\r\nklinisk utbildning och forskning, ersättning till vissa regionala\r\nsjälvstyrelseorgan och ersättning för kommunala högskoleutbildningar.\r\nSammantaget\r\nbedömer Statskontoret att ersättningar för tjänsteköp uppgår till ca 6\r\nmiljarder kronor.\r\nI kategori 3 enligt uppställningen ovan, ingår hela 72 anslag som sammanlagt\r\nuppgår till drygt 5 miljarder kronor. Statskontoret skriver dock att det\r\ntill allra största delen handlar om bidrag som utgår till kommuner och\r\nlandsting på samma villkor som till andra mottagare. Ungefär en halv\r\nmiljard av medlen utgörs dessutom av EU-medel. Inte heller dessa 5 miljarder\r\när enligt Statskontorets bedömning att betrakta som statsbidrag avsedda\r\natt stödja den kommunala sektorn.\r\nSammanlagt har Statskontoret identifierat 127 anslag som berör kommunsektorn,\r\noch från dessa anslag utbetalades sammanlagt 139 miljarder kronor till\r\nkommuner och landsting under 2001. I dessa medel ingår dock utjämningsbidraget,\r\nsom ju motsvaras av en lika stor avgift och därför inte är något stöd\r\ntill kommunsektorn, utan en omfördelning inom sektorn. Dessutom ingår\r\nmedel för köp av tjänster m.m. som knappast heller kan betraktas som ett\r\nstöd till kommunsektorn. Efter att ha tagit hänsyn till dessa faktorer\r\ngör Statskontoret bedömningen att ca 112 miljarder kronor är en mer\r\nrättvisande siffra över statsbidragens storlek under 2001.\r\nAnslagens storlek varierar kraftigt. Mer än 60 % av anslagen är mindre än\r\n50 miljoner kronor och dessa svarar sammanlagt för bara 0,5 % av de\r\nutbetalda medlen. Hela 22 anslag är mindre än 1 miljon kronor i utbetalt\r\nbelopp och 43 anslag är mindre än 5 miljoner kronor. De 15 största anslagen\r\nsvarar tillsammans för mer än 95 % av stödet, och de 3 största anslagen\r\nsvarar tillsammans för mer än 80 % av det totala utbetalda beloppet.\r\nRedovisningen av statsbidragen\r\nRedovisningen av kommunernas ekonomi och av statsbidragen görs i olika\r\nsammanhang, med olika syften och enligt olika redovisningsprinciper.\r\nKommunernas egen redovisning bygger, i likhet med de statliga myndigheternas,\r\npå bokföringsmässiga principer. Redovisningen avser periodiserade intäkter\r\noch kostnader. Det är i dessa termer som balanskravet för kommuner och\r\nlandsting är definierat.\r\nKommunernas ekonomi ingår också som en del av den totala offentliga sektorn\r\noch redovisas i nationalräkenskaperna (NR). NR-systemet, som använder\r\nbegreppet finansiellt sparande, är styrt av ett internationellt regelverk\r\nunder EU (ENS 95). Definitioner, avgränsningar och periodiseringsprinciper\r\när därmed fastställda för alla EU-länder och systemet syftar till att ge\r\nen rättvisande och jämförbar bild av ländernas ekonomier trots deras\r\nvarierande administrativa uppbyggnad och ansvarsfördelning. Statistiska\r\ncentralbyrån har ansvaret för nationalräkenskaperna. Informationen om den\r\nstatliga sektorn, och därmed också statsbidragen till kommunerna, hämtas\r\ni huvudsak från statsredovisningen som Ekonomistyrningsverket (ESV)\r\nansvarar för. Statsredovisningen följer emellertid inte samma principer som\r\nNR utan det krävs bearbetningar av uppgifterna från statsredovisningen\r\nför att de ska anpassas till NR. ESV har ansvaret för bearbetningarna och\r\nfungerar således i detta avseende som en underleverantör till SCB.\r\nStatsbidragen till kommunerna redovisas också i statsbudgeten, fördelade\r\npå anslag på det sätt som riksdagen bestämt. Huvuddelen av bidragen till\r\nkommunerna redovisas under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner,\r\nmen betydande bidrag redovisas också under andra utgiftsområden.\r\nRedovisningen i statsbudgeten är inte periodiserad utan avser de kassamässiga\r\nutgifter som staten beräknas ha kommande budgetår.\r\nBeskrivningar av vad som skiljer redovisningarna åt har publicerats i\r\nflera olika sammanhang. I skriften Statens finanser publicerar ESV årligen\r\nförklaringar till övergången mellan statsredovisningen och\r\nnationalräkenskaperna.\r\nUnder 2001 ägnade ESV i sina budgetprognoser flera temaavsnitt åt sambanden\r\nmellan nationalräkenskaperna och statsredovisningen och ett av dessa\r\ntemaavsnitt handlade särskilt om transfereringar till kommuner. I\r\nbudgetpropositionen skriver regeringen om dessa frågor och ägnar t.ex. en\r\nfördjupningsruta åt att reda ut skillnaden mellan kommunernas resultat som\r\nanvänds vid bedömningen av balanskravet, och sektorns finansiella sparande\r\nenligt NR (prop. 2003/04:1, bil. 2 s. 74-75). Det är fullt möjligt både\r\natt uppfylla balanskravet trots ett negativt finansiellt sparande och\r\nvice versa. De största skillnaderna beror på olika sätt att periodisera\r\nskatterna, redovisa investeringar, pensionsskuldens förändring samt\r\nfinansiella kostnader och intäkter. I budgetpropositionen (prop. 2003/04:1,\r\navsnitt 4.4.5) ägnas också ett avsnitt åt att redovisa övergången mellan\r\nstatsbudgetens saldo (statsredovisningen) och statens finansiella sparande\r\n(NR).\r\nDet har också gjorts ett omfattande gemensamt arbete mellan de berörda\r\nmyndigheterna ESV, SCB och Konjunkturinstitutet (KI). Dessa bildade 1997\r\nden s.k. ASTA-gruppen för att utveckla jämförande statistik för statens\r\nfinanser. I regleringsbreven för 2000 och 2001 fick de tre myndigheterna\r\nett gemensamt uppdrag att \"utveckla fördelningsnycklar och länktabeller\r\nmellan NR och budgetredovisningen\". I december 2001 överlämnade gruppen\r\nsin rapport till regeringen.\r\nI regeringens arbete med budgeten görs löpande avstämningar mellan de\r\nsiffror som redovisas i statsbudgeten och de som används i det finansiella\r\nsparandet, för att säkerställa att beräkningarna hänger ihop trots de\r\nskillnader som finns mellan redovisningssystemen.\r\nKlargör begreppet statsbidrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till skillnader som finns mellan redovisningen i statsbudgeten\r\noch nationalräkenskaperna avstyrker utskottet revisorernas förslag att\r\ndefiniera begreppet statsbidrag. Därmed avstyrker utskottet revisorernas\r\nförslag 1.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nRevisorernas förslag\r\nRevisorerna framhåller att begreppet statsbidrag används i olika sammanhang,\r\nt.ex. i officiell statistik, men att begreppet inte har någon definition.\r\nBidrag som utgår till kommuner och landsting men inte betraktas som\r\nstatsbidrag behöver särskilt anges och förklaras. Om begreppet definieras\r\nunderlättas både redovisningen av statsbidragen till kommuner och landsting\r\noch kommunikationen mellan staten och kommunerna, anser revisorerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nAv Statskontorets rapport framgår tydligt att begreppet statsbidrag till\r\nkommuner och landsting inte är enhetligt och inte har någon fullständigt\r\nklar avgränsning. Det finns medel som går till kommuner och landsting men\r\nsom enligt Statskontoret inte kan anses vara ett stöd till kommunsektorn.\r\nDet gäller t.ex. medel som är en ersättning för att kommunerna utför\r\nvissa uppgifter för statens räkning, och därför kan betraktas som köp av\r\ntjänster. Det finns också medel som betalats ut till kommuner och landsting\r\nsedan dessa sökt bidrag på samma villkor som andra tänkbara mottagare.\r\nSom revisorerna skriver används begreppet statsbidrag i olika sammanhang\r\nmen har inte någon entydig definition. Det finns emellertid olika sätt\r\natt redovisa den statliga ekonomin och de olika redovisningarna skiljer\r\nsig åt beroende på vilket syfte redovisningen har. Statsbidragen såsom de\r\nredovisas i statsbudgeten är, av orsaker som framgått ovan, inte identiska\r\nmed statsbidragen som de redovisas i nationalräkenskaperna.\r\nDet är knappast möjligt att definiera begreppet statsbidrag som en lista\r\nav anslag eftersom det finns flera anslag som delvis går till kommunsektorn\r\noch delvis till andra mottagare. I ESV:s bearbetningar från statsredovisningen\r\ntill nationalräkenskaperna kan en del av ett anslag kategoriseras som\r\nbidrag till kommuner. Det är emellertid svårt att åskådliggöra en sådan\r\nuppdelning inom ramen för statsbudgetens struktur.\r\nUtskottet anser att det är viktigt att redovisningen är så tydlig och\r\nlättolkad som möjligt. I regeringens årliga skrivelse Utvecklingen inom\r\nden kommunala sektorn ges en översiktlig redovisning av hur ekonomin i\r\nkommuner och landsting har utvecklats de senaste åren. I denna skrivelse\r\nkan redovisningen av statsbidragen förbättras i syfte att få till stånd\r\nen bra kommunikation mellan staten och kommunsektorn.\r\nDet förefaller dock inte, mot bakgrund av redovisningssystemens olika\r\nuppbyggnad och syften, lämpligt att begära en entydig definition av\r\nbegreppet statsbidrag. Revisorernas förslag punkt 1 avstyrks därmed.\r\nRedovisa statsbidragen och klargör deras effekter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det finns utrymme för en tydligare redovisning av\r\nstatsbidragen till kommuner och landsting men avstyrker revisorernas\r\nförslag om att i ett sammanhang ge en samlad redovisning av alla statsbidrag.\r\nUtskottet anser heller inte att det är nödvändigt för riksdagen att begära\r\nsärskilda analyser av effekterna av specialdestinerade statsbidrag.\r\nDärmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2 samt en motion.\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\nRevisorernas förslag\r\nHuvudprincipen bakom statens bidragsgivning till kommuner och landsting\r\när att bidragen ska vara generella, men att specialdestinerade bidrag kan\r\nvara motiverade i vissa fall. Revisorerna konstaterar dock att regeringen\r\ninte någon gång har lämnat en samlad redovisning av de generella och\r\nspecialdestinerade statsbidragen.\r\nRevisorerna anser att det behövs analyser av effekterna av specialdestinerade\r\nstatsbidrag och anser att sådana analyser bör påbörjas snarast. Utan sådana\r\nanalyser är det svårt att ta ställning till behovet av specialdestinerade\r\nstatsbidrag.\r\nRevisorerna anser vidare att målen för statens bidragsgivning borde\r\ninnebära att specialdestinerade statsbidrag används återhållsamt och att\r\nregeringen borde överväga vilka bidrag som kan avvecklas. Ett första steg\r\ni en sådan process skulle kunna vara att redovisa de specialdestinerade\r\nbidragen i ett sammanhang. Redovisningen bör omfatta\r\nhuruvida alla eller vissa kommuner har rätt till bidrag\r\nvilka villkor som ska uppfyllas för att få bidrag\r\nhuruvida ansökan ska lämnas eller om bidraget ska rekvireras\r\nvem som disponerar anslaget\r\nvilka kriterier eller beräkningsunderlag som tillämpas\r\nhur bidraget ska följas upp.\r\nMotionen\r\nI motion Fi278 (fp) ifrågasätts om de specialdestinerade statsbidragen\r\nverkligen uppfyller de mål som de är ämnade för. Bidragen riskerar att\r\nstyra kommunernas agerande på ett sätt som ger oförutsedda och oönskade\r\neffekter på kommunernas verksamhet. Relationen mellan staten och kommunerna\r\när oklar på flera sätt, t.ex. vad gäller bidragssystemet, kommunernas\r\nresurser och individernas rättssäkerhet. För att komma till rätta med\r\ndenna osäkerhet behövs ett antal åtgärder. Det behövs konsekvensanalyser\r\nför att riksdagen ska kunna bedöma effekterna för kommuner och landsting\r\nav regeringens förslag (yrkande 1).\r\nMotionärerna anser också att det behövs en kartläggning och redovisning\r\nav alla olika typer av statsbidrag. Effekterna av statsbidragen måste\r\nockså klargöras och för detta behövs en omfattande genomgång av redan\r\ngjorda utvärderingar samt eventuella kompletteringar (yrkande 2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRevisorerna liksom motionärerna efterlyser en samlad redovisning av både\r\nde generella och specialdestinerade statsbidragen till kommunerna.\r\nUtskottet anser att Statskontorets rapport (2003:5) till stor del är en\r\nsådan redovisning som revisorerna och motionärerna efterlyser. Rapporten\r\ninnehåller bl.a. en detaljerad genomgång av alla anslag från vilka medel\r\nbetalats ut till kommuner eller landsting. Under 2001 var det hela 127\r\nanslag där sådana utbetalningar gjordes. Rapporten visar emellertid att\r\nmaterialet är komplext och svårt att överblicka. Att begära att regeringen\r\nåterkommande ska lista alla dessa 127 anslag eller motsvarande förefaller\r\ndock inte vara det mest meningsfulla sättet att informera riksdagen. Som\r\nframgår av Statskontorets rapport är många anslag små och av en karaktär\r\nsom gör det mindre intressant för riksdagen att begära en sådan fullständig\r\nanslagsredovisning.\r\nDetta betyder emellertid inte att rapporteringen till riksdagen inte kan\r\neller bör förbättras. Ett begränsat antal anslag svarar för den helt\r\ndominerande delen av statens stöd till kommunsektorn. Regeringen skulle\r\ndärför, utan att behöva gå så långt som revisorerna önskar, kunna ge en\r\nfylligare och mer överskådlig bild av statsbidragen än vad som nu är fallet.\r\nUtskottet anser alltså att det finns utrymme för förbättringar i\r\nrapporteringen till riksdagen av statsbidragen till kommunsektorn. Redovisningen\r\nskulle kunna göras mer samlad än i dag, vilket skulle förbättra överblicken.\r\nDet förhållandet att statsbidrag förekommer inom många utgiftsområden\r\nborde inte behöva hindra en tydligare redovisning. Som framgår av\r\nStatskontorets rapport skulle en samlad redovisning av t.ex. ett femtontal\r\nanslag täcka in den helt dominerande delen av statens bidrag till\r\nkommunsektorn.\r\nUtskottet vill också påminna om att Utjämningsutredningen (SOU 2003:88),\r\nsom för närvarande remissbehandlas, föreslår en mängd förändringar som\r\npåverkar statsbidragsgivningen. Som en del i dessa förändringar ingår att\r\nflera specialdestinerade bidrag inordnas i det generella statsbidraget.\r\nSådana förändringar skulle troligen innebära att antalet anslag som behöver\r\nredovisas samlat för att i allt väsentligt täcka in statens stöd till\r\nkommunsektorn blir än mindre. Regeringen avser att lämna en lagrådsremiss\r\ni det ärendet den 15 april 2004.\r\nRevisorerna anser vidare att regeringen bör analysera effekterna av\r\nspecialdestinerade statsbidrag och pekar på att med en ökande mängd\r\nspecialdestinerade bidrag, riskerar kommunerna att bli både över- och\r\nunderkompenserade inom de områden som staten vill stödja. Revisorernas skrivelse\r\nkan dock ge det missvisande intrycket att sådana uppföljningar knappast\r\nförekommer. Skolverket presenterade t.ex. en första uppföljning av\r\nmaxtaxereformen inom barnomsorgen i mars 2003, vilket också redovisades i\r\nregeringens skrivelse om utveckling inom den kommunala sektorn (skr.\r\n2002/03:102). Även effekterna av medlen som avser personalförstärkningar\r\ni skolan har följts upp en första gång av Skolverket, vilket också det\r\nredovisas till riksdagen i samma skrivelse.\r\nUtskottet anser att det är angeläget att regeringen noga följer upp\r\neffekterna av bidragen till kommuner och landsting där så är möjligt och\r\nrimligt. I regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn\r\nredovisas hur verksamheterna utvecklas i förhållande till de nationella\r\nmål som riksdag och regering har formulerat. Med denna redovisning som\r\ngrund kan en utvärdering göras av huruvida statsbidragen uppfyllt de mål\r\nsom de var ämnade för.\r\nSådana uppföljningar bör vara en viktig och naturlig del i arbetet med\r\natt utforma den statliga styrningen av kommuner och landsting. Med tanke\r\npå att regeringen bedriver ett omfattande utvärderingsarbete som berör\r\nkommunala verksamheter anser emellertid inte utskottet att riksdagen\r\nbehöver begära några särskilda analyser av effekterna av specialdestinerade\r\nstatsbidrag.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet revisorernas förslag punkt 2 samt\r\nmotion Fi278 (fp) yrkandena 1 och 2.\r\nTydliggör innehåll och ansvar för redovisningen av statsbidragen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser inte att ansvaret för redovisningen av statsbidragen till\r\nkommuner och landsting behöver tydliggöras.\r\nDärmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 3.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nRevisorernas förslag\r\nRevisorerna anser att det finns oklarheter i regeringens, ESV:s och SCB:s\r\nuppgifter om statsbidrag till kommunerna. Det finns skillnader mellan\r\nolika uppgifter och dessa skillnader förklaras inte. Det är viktigt,\r\nframhåller revisorerna, att statistik som till synes beskriver samma sak\r\nförklaras och att eventuella bearbetningar framgår. Annars finns en risk\r\natt beslutsfattare drar felaktiga slutsatser. ESV och SCB har inlett ett\r\nsamarbete om uppgifter avseende statsbidragen till kommuner, och revisorerna\r\nanser att det är viktigt att detta arbete fortsätter och ger resultat.\r\nRevisorerna föreslår att regeringen bör ge de statistikansvariga myndigheterna\r\ni uppdrag att regelmässigt förklara hur olika uppgifter har räknats fram.\r\n\r\nRevisorerna utgår från att deras synpunkter beaktas av regeringen i samband\r\nmed beredningen av förslagen från Utredningen om översyn av den ekonomiska\r\nstatistiken (SOU 2002:118).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nAnsvarsfördelningen för den ekonomiska statistiken är oklar, anser\r\nrevisorerna. ESV håller dock inte med om detta. Nuvarande ordning innebär\r\n(som framgått under rubriken Redovisningen av statsbidragen) förenklat\r\natt nationalräkenskaperna redovisas enligt EU:s regelverk och definitioner\r\n(ENS 95) och att SCB är ansvarig för detta. Statsredovisningen bygger på\r\nuppgifter från myndigheterna och utgör underlag för bl.a. anslagen i\r\nstatsbudgeten. För den redovisningen ansvarar ESV. Dessutom har ESV i\r\nuppdrag att bearbeta uppgifter från statsredovisningen om statens inkomster\r\noch utgifter så att dessa överensstämmer med NR:s definitioner. ESV förser\r\nsedan SCB med uppgifterna som ingår som en del i nationalräkenskaperna.\r\nUtskottet\r\ndelar således inte revisorernas uppfattning att ansvaret för\r\nnationalräkenskaperna\r\när oklart. Utskottet förutsätter emellertid att de berörda myndigheterna,\r\ni den mån de bedömer det som nödvändigt, samarbetar för att i största\r\nmöjliga utsträckning eliminera oklarheter i övergången mellan de båda\r\nredovisningssystemen.\r\nUtskottet är också medvetet om att det för närvarande pågår ett arbete\r\nmed att förbättra den ekonomiska statistiken. Med utgångspunkt från\r\nutredningen Utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken (SOU\r\n2002:118) fick SCB i sitt regleringsbrev för 2004 i uppdrag att ta fram\r\nen åtgärdsplan för förbättringar av den ekonomiska statistiken. Arbetet\r\nmed åtgärdsplanen kommer att redovisas löpande för regeringen och\r\nmålsättningen är att åtgärderna ska genomföras under en femårsperiod.\r\nMot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver göra något\r\nsärskilt uttalande i denna fråga och avvisar revisorernas förslag punkt\r\n3.\r\nTydliggör balanskravet och utred sanktionsmöjligheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att regeringen avser att inom kort lägga fram en\r\nproposition om balanskravet för kommuner och landsting anser utskottet\r\ninte att åtgärder bör vidtas för att tydliggöra balanskravet.\r\nDärmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 4.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\nRevisorernas förslag\r\nRevisorerna anser att balanskravet för kommuner och landsting behöver\r\ntydliggöras. Undantag från balanskravet kan tillåtas om det föreligger\r\nsynnerliga skäl, men detta begrepp har inte preciserats. Revisorerna\r\nskriver att vad som kan anses vara synnerliga skäl, enligt förarbetena\r\ntill lagen, är en lokal bedömning som ska prövas i den politiska processen\r\ni enskilda kommuner och landsting. Frågan om man följer lagen avgörs då\r\nav enskilda kommuner eller landsting. Revisorerna anser också att frågan\r\nom sanktioner för de fall balanskravet inte efterlevs behöver utredas.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nEkonomiförvaltningsutredningen presenterade sitt betänkande God ekonomisk\r\nhushållning i kommuner och landsting (SOU 2001:76) i november 2001.\r\nUtredningen innehöll förslag till förändringar i utformningen av balanskravet\r\nför kommuner och landsting. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet\r\noch regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen den 15 april\r\ni år.\r\nUtskottet anser att propositionen inte bör föregripas genom några uttalanden\r\nfrån riksdagens sida. Revisorernas förslag punkt 4 avstyrks.\r\nKommunernas självstyrelse\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avvisar ett motionsförslag om att klargöra innebörden av den\r\nkommunala självstyrelsen.\r\nJämför reservation 5 (c).\r\nMotionen\r\nI motion Fi14 (c) framhålls att det kommunala självstyret måste värnas.\r\nStaten ger kommunerna uppgifter men inte tillräcklig finansiering. Om\r\nkommuner och landsting ska ha verklig möjlighet att fullfölja sitt uppdrag\r\nmåste de också få instrument för att kunna göra det. Det är nödvändigt,\r\nanser motionärerna, att klargöra den reella innebörden av begreppet\r\nkommunalt självstyre (yrkande 1).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågan om den kommunala självstyrelsens ställning har behandlats tidigare\r\nav finansutskottet. I betänkandet 2002/03:FiU19 behandlades näraliggande\r\nfrågor, och utskottet hänvisade då till den ingående behandling av den\r\nkommunala självstyrelsens ställning som konstitutionsutskottet gjorde i\r\nsitt betänkande 2000/01:KU12. Finansutskottet instämde i konstitutionsutskottets\r\nuppfattning att det varken är lämpligt eller möjligt att en gång för alla\r\ndra orubbliga och preciserade gränser kring en kommunal självstyrelsesektor.\r\nFinansutskottet vidhåller sin tidigare uppfattning.\r\nUtskottet vill också påminna om Ansvarskommitténs arbete med att analysera\r\nsamhällsförändringar som skulle kunna föranleda förändringar av strukturen\r\noch uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten, landstingen och\r\nkommunerna. Utredningen lämnade i december 2003 ett delbetänkande som för\r\nnärvarande ligger till grund för de direktiv som regeringen utformar för\r\nutredningens fortsatta arbete. I delbetänkandet föreslog Ansvarskommittén\r\natt det fortsatta arbetet bl.a. skulle avse \"en strategi för en tydligare\r\nansvarsfördelning i samhällsorganisationen vid flernivåstyrning där en\r\nrenodling av ansvaret inte är möjlig eller lämplig och som tar sikte på\r\nökad utvecklingskraft\".\r\nKommitténs fortsatta arbete kan komma att aktualisera frågor som berör\r\nden kommunala självstyrelsens ställning och avgränsningar. Utskottet anser\r\ninte att något tillkännagivande om att klargöra innebörden av den kommunala\r\nsjälvstyrelsen är motiverat.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi14 (c) yrkande 1.\r\nKommunernas ansvar vid nationella infrastruktursatsningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser inte att kommunernas roll vid finansieringen av nationella\r\ninfrastruktursatsningar behöver klargöras.\r\nDärmed avstyrker utskottet den aktuella motionen.\r\nJämför reservation 6 (c).\r\nMotionen\r\nMotionärerna delar, i motion Fi14 (c),  revisorernas uppfattning att det\r\nfinns stora oklarheter kring hur dagens bidragssystem verkar och vilka\r\neffekter det har. Dessutom åläggs kommuner och landsting att vid sidan av\r\nbidragssystemet delta i t.ex. infrastruktursatsningar, vilket skapar en\r\nohållbar situation för de berörda kommunerna. Kommunernas och landstingens\r\nansvar i samband med nationella infrastruktursatsningar behöver klargöras\r\n(yrkande 2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nDet finns en klar uppdelning mellan de vägar som är statens ansvar och de\r\nsom är kommunernas när det gäller det befintliga vägnätet. I fråga om\r\nnyinvesteringar är dock ansvarsfördelningen inte alltid given, inte minst\r\ndå infrastrukturinvesteringar i många fall kan vara ett ömsesidigt intresse\r\nför staten och de berörda kommunerna. Frågor om finansieringsansvar för\r\nsådana investeringar avgörs i förhandlingar mellan staten och kommunerna.\r\nStaten har emellertid ingen möjlighet att formellt ålägga kommuner eller\r\nlandsting att delta i finansieringen av den nationella infrastrukturen.\r\nUtskottet\r\nbedömer att det knappast är möjligt att dra någon skarp gräns mellan\r\nstatens och kommunernas ansvar i fråga om framtida investeringar i\r\ninfrastruktur, utan sådana frågor kommer att behöva avgöras från fall till\r\nfall i förhandlingar mellan de berörda parterna.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi14 (c) yrkande 2.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Klargör begreppet statsbidrag, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas\r\nHögström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att klargöra begreppet statsbidrag. Därmed\r\nbifaller riksdagen förslag 2002/03:RR21 punkt 1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser i likhet med Riksdagens revisorer att begreppet statsbidrag\r\nbehöver klargöras. Trots att det används såväl i regleringar som i officiell\r\nstatistik saknas i dag en definition av begreppet. För att de ekonomiska\r\nrelationerna mellan staten och kommunsektorn ska vara tydliga och\r\nkommunikationen mellan de olika sektorerna ska vara klar, är det en\r\nförutsättning\r\natt begreppsapparaten är entydigt definierad. Det får inte råda någon\r\ntvekan om vad som är eller inte är att betrakta som statsbidrag.\r\nDärmed föreslår vi att riksdagen bifaller revisorernas förslag 2002/03:RR21,\r\npunkt 1.\r\n\r\n2.      Redovisa statsbidragen och klargör deras effekter, punkt 2 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas\r\nHögström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att redovisa statsbidragen och klargöra deras\r\neffekter. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR21 punkt 2 och\r\nbifaller delvis motion 2003/04:Fi278 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nGrundprincipen bakom bidragsgivningen till kommuner och landsting är att\r\nbidragen ska vara generella men att specialdestinerade bidrag i vissa\r\nfall kan vara motiverade. De senaste åren har emellertid antalet\r\nspecialdestinerade bidrag ökat markant utan att regeringen klargjort vilka\r\nanalyser och resonemang som ligger bakom denna förändring. Mängden\r\nspecialdestinerade statsbidrag framgår inte av regeringens redovisning, och\r\ndet är nära nog ogörligt att utifrån den skaffa sig en överskådlig bild\r\nav bidragsgivningen till kommuner och landsting. I Statskontorets rapport\r\n2003:5 framgår att medel betalades ut till kommuner eller landsting från\r\ninte mindre än 127 olika anslag på statsbudgeten under 2001. Trots den\r\nstora mängden anslag och komplexiteten i bidragsgivningen har regeringen\r\ninte vid något enda tillfälle lämnat en samlad redovisning till riksdagen\r\növer statsbidragen till kommunsektorn. Detta anser vi vara anmärkningsvärt.\r\n\r\nInte mindre anmärkningsvärd är avsaknaden av konsekvensanalyser av effekterna\r\nav den stora mängden specialdestinerade statsbidrag. Som bl.a. Svenska\r\nKommunförbundet påtalat vid upprepade tillfällen finns stora risker att\r\nde specialdestinerade bidragen inte uppfyller de mål de är ämnade för.\r\nBidragen tar inte hänsyn till lokala förhållanden utan riskerar att påverka\r\nkommunernas agerande på ett sätt som kan ge oönskade effekter och bidra\r\ntill ineffektivitet i kommunsektorn.\r\nVi anser därför att regeringen regelbundet ska ge riksdagen en samlad\r\nredovisning av statsbidragen till kommunerna samt snarast påbörja ett\r\narbete med att analysera effekterna på kommunernas verksamhet av de\r\nspecialdestinerade statsbidragen.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller revisorernas förslag\r\n2002/03:RR21, punkt 2, samt delvis bifaller motion Fi278 (fp) yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\n3.      Tydliggör innehåll och ansvar för redovisningen av statsbidragen, punkt\r\n3 (m, fp, kd, c)\r\nav Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas\r\nHögström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att tydliggöra innehåll och ansvar för redovisningen\r\nav statsbidragen. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR21 punkt 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nAv Riksdagens revisorers rapport 2002/03:14 framgår att det finns oklarheter\r\ni regeringens, ESV:s och SCB:s uppgifter om statsbidragen till kommunerna.\r\nStatistik som till synes beskriver samma sak innehåller uppgifter som\r\ninte är överensstämmande och skillnaderna mellan uppgifterna förklaras\r\ninte på ett tillfredsställande sätt. Vi anser att det är uppenbart att\r\nskillnader mellan olika statistiska uppgifter så långt som möjligt bör\r\nelimineras, och om det inte är möjligt ska de åtminstone förklaras tydligt.\r\nRegeringen bör därför ge de statistikansvariga myndigheterna i uppdrag\r\natt regelmässigt förklara hur olika uppgifter om statsbidragen till\r\nkommuner och landsting beräknats och vad som skiljer olika redovisningar åt.\r\n\r\nÄven när det gäller ansvaret för nationalräkenskaperna (NR) har revisorerna\r\nfunnit att det finns oklarheter. ESV ska enligt sina instruktioner\r\nsammanställa och beräkna statens totala inkomster och utgifter i NR-termer,\r\noch ESV genomför också merparten av de justeringar som krävs för NR:s\r\nbehov. Revisorerna har dock funnit att det trots detta finns oförklarade\r\nskillnader mellan ESV:s och SCB:s uppgifter om statsbidragen till kommunerna.\r\nVem som har det slutliga ansvaret för uppgifterna i NR framstår enligt\r\nrevisorerna som oklart. Vi anser att detta är mycket otillfredsställande\r\noch att ansvaret för den ekonomiska statistiken behöver tydliggöras.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller revisorernas förslag\r\n2002/03:RR21, punkt 3.\r\n\r\n4.      Tydliggör balanskravet och utred sanktionsmöjligheter, punkt 4 (m, fp,\r\nkd, c)\r\nav Mats Odell (kd), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas\r\nHögström (m), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp) och Jörgen Johansson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att tydliggöra balanskravet och utreda\r\nsanktionsmöjligheter. Därmed bifaller riksdagen förslag 2002/03:RR21 punkt 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det finns behov av att tydliggöra kommunallagens krav på en\r\nbudget i balans. Lagen medger att budgeten inte behöver balanseras om det\r\nföreligger synnerliga skäl. Vad som anses vara synnerliga skäl har emellertid\r\ninte klargjorts, utan lagen kan tolkas så att det är den enskilda kommunen\r\neller landstinget som själv får avgöra om det föreligger synnerliga skäl.\r\nDessutom förfogar riksdag och regering inte över några sanktionsmöjligheter\r\ngentemot kommuner eller landsting som bryter mot balanskravet.\r\nMot denna bakgrund anser vi att balanskravet behöver förtydligas och att\r\nregeringen bör utreda möjligheten att införa någon form av sanktioner för\r\nkommuner och landsting som inte lever upp till kommunallagens krav på en\r\nbudget i balans.\r\nDärmed föreslår vi att riksdagen bifaller revisorernas förslag 2002/03:RR21,\r\npunkt 4.\r\n\r\n5.      Kommunernas självstyrelse, punkt 5 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kommunernas självstyrelse. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Fi14 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nFör att kommuner och landsting ska kunna klara sina välfärdsuppdrag måste\r\ndet finnas en verklig kommunal självstyrelse. Dagens ordning, där staten\r\nstyr genom att lägga alltfler uppgifter på kommunerna utan att bidra med\r\ntillräcklig finansiering, undergräver de lokalt förtroendevaldas möjligheter\r\natt fullgöra sina uppdrag. Många politiskt aktiva på lokal nivå uppfattar\r\ndenna ordning som ett ständigt pågående misstroendevotum mot dem. Statliga\r\npålagor utan finansiering framstår alltmer som ett hot mot den lokala\r\ndemokratin. Jag anser att det är nödvändigt att klargöra den reella\r\ninnebörden av begreppet kommunal självstyrelse. Detta bör riksdagen tillkännage\r\nför regeringen som sin mening.\r\nDärmed föreslår jag att riksdagen bifaller motion Fi14 yrkande 1.\r\n\r\n6.      Kommunernas ansvar vid nationella infrastruktursatsningar, punkt 6\r\n(c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kommunernas ansvar vid nationella\r\ninfrastruktursatsningar.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi14 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det behövs tydliga spelregler beträffande kommunernas och\r\nlandstingens finansieringsansvar i samband med nationella satsningar på\r\ninfrastruktur. Dagens oklarheter kring finansieringsansvaret, och företeelsen\r\natt ålägga kommuner och landsting att bidra med finansiering till nationella\r\ninfrastrukturprojekt, skapar en ohållbar situation för de berörda kommunerna.\r\nAnsvar och spelregler inom detta område behöver klargöras, vilket riksdagen\r\nbör tillkännage för regeringen som sin mening.\r\nMed det anförda föreslår jag att riksdagen bifaller motion Fi14 yrkande\r\n2.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFramställningen\r\nFramställning 2002/03:RR21 Riksdagens revisorers förslag om staten och\r\nkommunerna:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anfört i avsnittet 3.2.1 om att klargöra begreppet statsbidrag.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anfört i avsnittet 3.2.2 om att redovisa statsbidragen och\r\nklargöra effekterna.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anfört i avsnittet 3.2.3 om att tydliggöra innehåll och ansvar\r\nför redovisning av statsbidrag.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad Riksdagens\r\nrevisorer anfört i avsnittet 3.2.4 om att tydliggöra balanskravet och att\r\nutreda sanktionsmöjligheter.\r\nFöljdmotion\r\n2003/04:Fi14 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att innebörden i det kommunala självstyret klargörs.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att klargöra kommuners och landstings ansvar och finansiering\r\ni samband med nationella infrastruktursatsningar.\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att effekterna av statliga beslut för kommunerna skall klargöras\r\noch utgöra underlag för riksdagsbeslut, i enlighet med motionens förslag.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen genomför en kartläggning av olika\r\nstatsanslag till kommunerna samt att effekterna av dessa analyseras och\r\nredovisas.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Klargör begreppet statsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "7751DBBF-64A8-4D15-B646-6DA5B8CC6DD8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "131",
                    "0",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7751DBBF-64A8-4D15-B646-6DA5B8CC6DD8",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Redovisa statsbidragen och klargör deras effekter",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 2 och motion 2003/04:Fi278 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "A86485EE-B326-441D-8FFD-9E9B56F294F0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "131",
                    "0",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A86485EE-B326-441D-8FFD-9E9B56F294F0",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Tydliggör innehåll och ansvar för redovisningen av statsbidragen",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Tydliggör balanskravet och utred sanktionsmöjligheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR21 punkt 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kommunernas självstyrelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi14 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "42B21F73-7631-429D-8329-6703926EA13D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "277",
                    "17",
                    "1",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/42B21F73-7631-429D-8329-6703926EA13D",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Kommunernas ansvar vid nationella infrastruktursatsningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi14 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU22",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Klargör begreppet statsbidrag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Redovisa statsbidragen och klargör deras effekter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Tydliggör innehåll och ansvar för redovisningen av statsbidragen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Tydliggör balanskravet och utred sanktionsmöjligheter",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kommunernas självstyrelse",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Kommunernas ansvar vid nationella infrastruktursatsningar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på Riksdagens revisorers förslag. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 21:06:42"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till förslag från Riksdagens revisorer om statens styrning av kommunerna. Revisorernas förslag handlar i huvudsak om problem och otydligheter i redovisningen av statsbidragen till kommuner och landsting. Riksdagen tycker att det finns utrymme för att förbättra redovisningen av statsbidragen till kommuner och landsting. Statsbidragen skulle kunna redovisas på ett mer överskådligt sätt än i dag utan att riksdagen behöver begära en fullständig redovisning som revisorerna föreslår.",
          "dok_id": "GR01FIU22",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Statens styrning av kommunerna (FiU22)",
          "dok_id": "GR01FIU22",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 21:06:42"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU22",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslag från Riksdagens revisorer om statens styrning av kommunerna. Revisorernas förslag handlar i huvudsak om problem och otydligheter i redovisningen av statsbidragen till kommuner och landsting. Utskottet tycker att det finns utrymme för att förbättra redovisningen av statsbidragen till kommuner och landsting. Statsbidragen skulle kunna redovisas på ett mer överskådligt sätt än i dag utan att riksdagen behöver begära en fullständig redovisning som revisorerna föreslår.</p>",
          "dok_id": "GR01FiU22",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Statens styrning av kommunerna (FiU22)",
          "dok_id": "GR01FiU22",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:43"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU22",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_FiU_22.pdf",
          "filstorlek": "143557",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Statens styrning av kommunerna (2002/03:RR21)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D422E783-CC8A-45E7-AA4E-2A7862FD7482"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2002/03:RR21 Riksdagens revisorers förslag om staten och kommunerna",
          "ref_dok_id": "GQ04RR21",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "RR21",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens revisorers förslag om staten och kommunerna",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi14 med anledning av förs. 2002/03:RR21 Riksdagens revisorers förslag om staten och kommunerna",
          "ref_dok_id": "GR02Fi14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2002/03:RR21 Riksdagens revisorers förslag om staten och kommunerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi278 Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_id": "GR02Fi278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi278",
          "ref_dok_titel": "Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:158",
          "ref_dok_id": "GR0K158",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "158",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:158",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}