{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230050",
      "dok_id": "GR01FIU21",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU21",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU21",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "21",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:53",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:57",
      "titel": "Tilläggsbudget 1 för 2004",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU21/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU21",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU21",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU21",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU21</div><h1>Tilläggsbudget 1 för 2004</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill tilläggsbudget för 2004 med undantag\r\nför  frågan om förbättrad kapitalstruktur\r\ni  statliga  bolag. Utskottet föreslår  i\r\nden  frågan  vissa ändringar jämfört  med\r\npropositionen.   Utskottet    tillstyrker\r\nregeringens förslag att högst 5 miljarder\r\nkronor  - inklusive den tidigare medgivna\r\nramen  på  högst 3 miljarder kronor  -  i\r\nform   av   extra  utdelningar  från   de\r\nstatliga   bolagen  får   tillföras   det\r\nsärskilda kontot i Riksgäldskontoret  för\r\ninsatser  i av staten hel- eller  delägda\r\nbolag under 2003 och 2004. Underskott får\r\ndock  inte uppkomma på kontot.  Ett  nytt\r\nramanslag,  Kapitalinsatser  i   statliga\r\nbolag,  om 1 miljon kronor anvisas  under\r\nutgiftsområde  24 Näringsliv.  Regeringen\r\nbemyndigas  att överskrida  anslaget  med\r\nhögst 2 miljarder kronor. I den takt  som\r\nmedel   tillförs  anslaget  från   kontot\r\navräknas dessa mot anslaget. Avsikten  är\r\natt  anslaget inte ska belastas vid årets\r\nslut.    Utskottet   tillstyrker   vidare\r\nförslaget  i proposition 2003/04:128  att\r\n55  miljoner kronor från Fonden  för  den\r\nmindre  skeppsfarten  får  tillföras  det\r\nsärskilda kontot i Riksgäldskontoret  för\r\ninsatser  i av staten hel- eller  delägda\r\nbolag.\r\nBland  övriga  frågor  som  behandlas  i\r\nbetänkandet  kan  nämnas  att   utskottet\r\ntillstyrker  att anslagen till  riksdagen\r\nökar  för  att en reform av  stödet  till\r\nriksdagsledamöternas och  partigruppernas\r\narbete  i  riksdagen  ska  kunna  inledas\r\n2004.    Utskottet    konstaterar     att\r\nriksdagsstyrelsen inte har angivit  någon\r\nfinansiering     av     de     föreslagna\r\nanslagsökningarna. För  de  höjningar  av\r\nförvaltningsanslag     som     regeringen\r\nföreslår    på    tilläggsbudget    anges\r\nfinansiering  genom att ett annat  anslag\r\nminskas.   Detta   är  en   ordning   som\r\nregeringen tillämpat sedan många  år  och\r\nsom  finansutskottet välkomnat. Utskottet\r\nanför  att  det  är  önskvärt  att   även\r\nriksdagsstyrelsen  i framtiden  tillämpar\r\nsamma principer.\r\nI   samband  med  behandlingen  av   ett\r\nbemyndigande   rörande  Myndigheten   för\r\nkvalificerad yrkesutbildning understryker\r\nutskottet det allvarliga i att riksdagens\r\nbeslut överskrids. Det åligger regeringen\r\natt   ha   kontroll  över  myndigheternas\r\nhantering av medel.\r\nUtskottet   ställer  sig  vidare   bakom\r\nregeringens förslag till slutreglering av\r\ndet generella statsbidraget till kommuner\r\noch   landsting   för  att   neutralisera\r\neffekterna      på     det      kommunala\r\nskatteunderlaget   med    anledning    av\r\npensionsreformen. Utskottet  bedömer  att\r\nregleringsbeloppet   på   2,6   miljarder\r\nkronor  motsvarar den beräknade  ökningen\r\nav kommunsektorns skatteintäkter 2003 och\r\n2004  till följd av pensionsreformen  och\r\nkonstaterar  att  slutregleringen  därmed\r\nsker        i        enlighet         med\r\nfinansieringsprincipen.     Med     detta\r\nbifaller  utskottet även  förslaget  till\r\nändring  i lagen (1995:1514) om generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting.\r\nVidare  tillstyrks  regeringens  förslag\r\nom  bl.a.  nya  och ändrade bemyndiganden\r\natt ingå ekonomiska förpliktelser.\r\nBeträffande    bemyndiganderamen    inom\r\nanslaget          till         försvarets\r\nmaterielanskaffning    delar    utskottet\r\nregeringens  uppfattning att de  framtida\r\nbindningarna     som    görs     angående\r\nmaterielanskaffning behöver  minskas  för\r\natt  skapa handlingsfrihet inför försvars\r\nbeslutet  avseende försvarets  inriktning\r\nåren    2005-2007.    Denna    reducering\r\nförändrar     inte     inriktningen     i\r\nförsvarsbeslutet under innevarande år och\r\nföregriper    inte    heller     kommande\r\nställningstagande  till   Försvarsmaktens\r\nlångsiktiga materielförsörjning. I  fråga\r\nom  ställningstagande angående  storleken\r\npå     framtida    anslagsnivåer     samt\r\nbemyndiganden   på   försvarsområdet,   i\r\nenlighet    med   vad   som   anförs    i\r\nförsvarsutskottets    yttrande,     anser\r\nutskottet  att man bör invänta resultatet\r\nav        Försvarsberedningens        och\r\nRegeringskansliets       arbete       med\r\nFörsvarsbeslutet 2004.  Först  efter  det\r\natt    försvarsbeslutet    antagits    av\r\nriksdagen  kan  såväl  anslagsbeslut  som\r\nbeslut  om  omfattningen av och ändamålet\r\nmed    nya   bemyndiganden   prövas   med\r\nvederbörlig noggrannhet.\r\nUtskottet  behandlar  även  tre  förslag\r\navseende budgetåren 2005-2006, vilka  tas\r\nupp   i   samband   med  förslaget   till\r\ntilläggsbudget   för  2004.   Regeringens\r\nförslag           om          tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd  till  kommuner   och\r\nlandsting 2005 samt om ändringar i  lagen\r\n(2000:1335) om kreditering på skattekonto\r\nav  stöd till kommuner för anläggande  av\r\ntelenät  respektive lagen (2000:1380)  om\r\nskattereduktion  för utgifter  för  vissa\r\nanslutningar      för      tele-      och\r\ndatakommunikation tillstyrks.\r\nÖvriga    förslag   till    lagändringar\r\ntillstyrks också av utskottet.\r\nUtskottets  förslag innebär  sammantaget\r\natt   anvisade  medel  ökar  med  5   082\r\nmiljoner kronor netto, vilket är 1 miljon\r\nkronor   högre  jämfört  med  regeringens\r\nförslag.\r\nSamtliga  motionsyrkanden som  behandlas\r\ni betänkandet avstyrks.\r\nTill    betänkandet   har   fogats    24\r\nreservationer  och 4 särskilda  yttranden\r\nav      företrädarna     för     Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nOmstrukturering av statliga företag\r\n\r\n1.       Medel från Fonden för den\r\nmindre skeppsfarten\r\n\r\nRiksdagen  godkänner att 55  miljoner\r\nkronor   från  Fonden  för  den  mindre\r\nskeppsfarten    får    tillföras    det\r\nsärskilda  kontot  i  Riksgäldskontoret\r\nför  insatser  i av staten  hel-  eller\r\ndelägda     bolag    samt    bemyndigar\r\nregeringen      att      uppdra      åt\r\nRiksgäldskontoret   att   utfärda    en\r\ngaranti  på motsvarande belopp.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:128 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Fi19  av Karin  Pilsäter  m.fl.\r\n(fp),\r\n2003/04:Fi17  av  Olle  Sandahl   m.fl.\r\n(kd) yrkande 1 och\r\n2003/04:Fi18 av Lena Ek m.fl. (c).\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.       En förbättrad\r\nkapitalstruktur i statliga bolag\r\n\r\nRiksdagen godkänner\r\ndels  att behållningen på det särskilda\r\nkontot    i    Riksgäldskontoret    vid\r\nutgången  av  2003  får  användas  även\r\nunder  2004  för kapitaltillskott  till\r\nSJ AB,\r\ndels  att  högst 5 miljarder  kronor  -\r\ninklusive  den tidigare medgivna  ramen\r\npå  högst 3 miljarder kronor -  i  form\r\nav  extra  utdelningar från de statliga\r\nbolagen  får  tillföras  det  särskilda\r\nkontot  i Riksgäldskontoret under  2003\r\noch 2004\r\noch  ger regeringen som sin mening till\r\nkänna vad utskottet anfört.\r\nDärmed    bifaller   riksdagen   delvis\r\nproposition 2003/04:100 punkt  40  samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 10,\r\n2003/04:Fi23  av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 13,\r\n2003/04:Fi17  av  Olle  Sandahl   m.fl.\r\n(kd) yrkande 2 samt\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkandena 5 i denna del och 6.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nFörslag avseende budgetåren 2005-2006\r\n\r\n\r\n3.       Lag om ändring i lagen\r\n(2000:1335) om kreditering på\r\nskattekonto av stöd till kommuner för\r\nanläggande av telenät\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   i    lagen\r\n(2000:1335)    om    kreditering     på\r\nskattekonto  av stöd till kommuner  för\r\nanläggande av telenät. Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 8 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 1 och\r\n2003/04:Fi23  av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 7.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n4.       Lag om ändring i lagen\r\n(2000:1380) om skattereduktion för\r\nutgifter för vissa anslutningar för\r\ntele- och datakommunikation\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   i    lagen\r\n(2000:1380)   om  skattereduktion   för\r\nutgifter  för  vissa  anslutningar  för\r\ntele-   och  datakommunikation.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100 punkt 9 samt avslår motion\r\n2003/04:Fi23  av  Lars Leijonborg  (fp)\r\nyrkande 8.\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\n5.       Tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd till kommuner och\r\nlandsting 2005\r\n\r\nRiksdagen    godkänner    att     ett\r\ntillfälligt  sysselsättningsstöd   till\r\nkommuner  och  landsting  utgår   2005.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:100   punkt  41   samt   avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 11,\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 4 och\r\n2003/04:Fi25  av  Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) yrkande 7.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nUtgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\n\r\n\r\n6.       Förvärv av fastigheten\r\nBlåmannen 21 i Stockholms kommun\r\n\r\nRiksdagen   godkänner   att    staten\r\nförvärvar  fastigheten Blåmannen  21  i\r\nStockholms   kommun.  Därmed   bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 12.\r\n\r\n7.       Köpoption avseende en ny\r\nbyggnad för svenska ambassaden i\r\nWashington, Förenta staterna\r\n\r\nRiksdagen   godkänner   att    staten\r\nutnyttjar en köpoption avseende  en  ny\r\nbyggnad   för   svenska  ambassaden   i\r\nWashington,  Förenta  staterna.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100 punkt 13.\r\n\r\n8.       Statens fastighetsverk (ny\r\ninvesteringsplan)\r\n\r\nRiksdagen     godkänner     en     ny\r\ninvesteringsplan      för       Statens\r\nfastighetsverk  i  enlighet   med   vad\r\nregeringen  förordar.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 14.\r\n\r\n9.       Statens fastighetsverk\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\n2004      besluta      att      Statens\r\nfastighetsverk får ta upp lån  inom  en\r\nram  av  högst  7  800  000  000  kr  i\r\nRiksgäldskontoret för  investeringar  i\r\nfastigheter,   lokaler   och   mark   i\r\nenlighet  med vad regeringen  förordar.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:100 punkt 15.\r\n\r\n10.      Riksrevisionen (låneram)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar  Riksrevisionen\r\natt    för   2004   ta   upp   lån    i\r\nRiksgäldskontoret för  investeringar  i\r\nanläggningstillgångar  som  används   i\r\nverksamheten inom en ram av 50 000  000\r\nkr.     Därmed    bifaller    riksdagen\r\nproposition 2003/04:100 punkt 45.\r\n\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet\r\n\r\n\r\n11.      Materiel, anläggningar samt\r\nforskning och teknikutveckling\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n6  Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\nuppförda   ramanslaget  6:2   Materiel,\r\nanläggningar    samt   forskning    och\r\nteknikutveckling       besluta       om\r\nbeställningar       av        materiel,\r\nanläggningar    samt   forskning    och\r\nteknikutveckling     som      inklusive\r\ntidigare  gjorda  beställningar  medför\r\nutgifter  på högst 68 500  000  000  kr\r\nefter  2004. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:100 punkt  16  samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 3 och\r\n2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson  m.fl.\r\n(c) yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\nUtgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg\r\n\r\n\r\n12.      Överenskommelse mellan\r\nstaten och Landstinget Västmanland om\r\nSalberga sjukhus\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\ngodkänna   en  överenskommelse   mellan\r\nstaten  och Landstinget Västmanland  om\r\nSalberga  sjukhus  i enlighet  med  vad\r\nregeringen  förordar.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 17.\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n\r\n13.      Höjd ersättning för det\r\nsärskilda anställningsstödet\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar      om     det      särskilda\r\nanställningsstödet.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 18 och avslår motion\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 4.\r\nReservation 9 (m, fp)\r\n\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n\r\n14.      Arbetsmiljöverket\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n14  Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1\r\nArbetsmiljöverket  besluta  om   bidrag\r\nsom     inklusive    tidigare    gjorda\r\nåtaganden  medför  utgifter  på   högst\r\n18   450  000  kr  under  2005.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100 punkt 19.\r\n\r\nUtgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning\r\n\r\n\r\n15.      Bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning (bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder 2004 för det under utgiftsområde\r\n16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning uppförda\r\nramanslaget 25:18 Bidrag till\r\nkvalificerad yrkesutbildning besluta\r\nom bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på\r\nhögst 1 556 068 000 kr under\r\n2005-2009. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2003/04:100 punkt 20.\r\n\r\n16.      Särskilda utgifter inom\r\nuniversitet och högskolor m.m.\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n16            Utbildning            och\r\nuniversitetsforskning          uppförda\r\nramanslaget  25:73  Särskilda  utgifter\r\ninom  universitet  och  högskolor  m.m.\r\nbesluta   om   stipendier  på   Svenska\r\ninstitutets   område   som    inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på högst 3 000 000  kr  under\r\n2005.    Därmed   bifaller    riksdagen\r\nproposition 2003/04:100 punkt 21.\r\n\r\nUtgiftsområde 17 Kultur, medier,\r\ntrossamfund och fritid\r\n\r\n\r\n17.      Medel hos AB Svenska Spel\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\n2004  på en extra bolagsstämma  med  AB\r\nSvenska    Spel    verkar    för    att\r\ninnestående  medel avsedda  för  konst,\r\nteater  och  andra  kulturella  ändamål\r\ndelas  ut  till regeringen och  används\r\nför  avsedda  ändamål. Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 22.\r\n\r\nUtgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\n\r\n18.      Bidrag till\r\nbostadsinvesteringar som främjar\r\nekologisk hållbarhet (anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  den  föreslagna\r\nanvändningen     av      det      under\r\nutgiftsområde   18   Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning     och     byggande\r\nuppförda ramanslaget 31:10 Bidrag  till\r\nbostadsinvesteringar    som     främjar\r\nekologisk  hållbarhet. Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 23 samt avslår motion\r\n2003/04: Fi28 av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 5.\r\nReservation 10 (m, fp)\r\n\r\n19.      Omstrukturering av\r\nkommunala bostadsföretag (punkt 24)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\ninte  genomför  en  fusion  av  de  två\r\naktiebolagen  Norecic  AB  och   Bothia\r\nGaranti  AB. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:100 punkt 24.\r\n\r\n20.      Bidrag till installation av\r\nhissar (riktlinjer)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  de   riktlinjer\r\nför  bidrag till installation av hissar\r\nsom    regeringen   förordar.    Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100   punkt  25   samt   avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 6 och\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 1 i denna del.\r\nReservation 11 (m, fp, kd)\r\n\r\n21.      Bidrag till installation av\r\nhissar (bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n18                   Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning     och     byggande\r\nuppförda  nya ramanslaget 31:14  Bidrag\r\ntill installation av hissar besluta  om\r\nbidrag  som  medför utgifter  på  högst\r\n29   000  000  kr  efter  2004.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100   punkt  26   samt   avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 7 och\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 1 i denna del.\r\nReservation 12 (m, fp, kd) - villkorad\r\n\r\n22.      Investeringsstimulans till\r\nombyggnad av vissa utrymmen till\r\nbostadslägenheter\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  de   riktlinjer\r\nför      investeringsstimulans     till\r\nombyggnad   av   vissa  utrymmen   till\r\nbostadslägenheter    som     regeringen\r\nförordar.   Därmed  bifaller  riksdagen\r\nproposition 2003/04:100 punkt  27  samt\r\navslår motionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 8 och\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 2.\r\nReservation 13 (m, fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\nUtgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård\r\n\r\n\r\n23.      Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning (bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n20    Allmän   miljö-   och   naturvård\r\nuppförda        ramanslaget        26:2\r\nForskningsrådet  för   miljö,   areella\r\nnäringar      och     samhällsbyggande:\r\nForskning        ingå        ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst  260 000 000 kr under 2005, högst\r\n126   000  000  kr  under  2006,  högst\r\n70   000  000  kr  under  2007,   högst\r\n15  000  000  kr under 2008  och  högst\r\n15   000  000  kr  under  2009.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100 punkt 28.\r\n\r\n24.      Åtgärder för biologisk\r\nmångfald (bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n20    Allmän   miljö-   och   naturvård\r\nuppförda ramanslaget 34:3 Åtgärder  för\r\nbiologisk   mångfald  ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med förvärv  av\r\neller    intrångsersättning    i     ur\r\nnaturvårdssynpunkt  värdefulla  naturom\r\nråden  som  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför  utgifter  på   högst\r\n520  000  000  kr  under  2005.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100   punkt  29   samt   avslår\r\nmotion\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 3.\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n25.      Miljöforskning\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n20    Allmän   miljö-   och   naturvård\r\nuppförda        ramanslaget        34:5\r\nMiljöforskning     ingå      ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med  planering,\r\nupphandling    och   genomförande    av\r\nforskningsprojekt     som     inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på högst 60 000 000 kr  under\r\n2005,  högst 40 000 000 kr  under  2006\r\noch  högst  30 000 000 kr  under  2007.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:100 punkt 30.\r\n\r\n26.      Stöd till\r\nklimatinvesteringar (bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n20    Allmän   miljö-   och   naturvård\r\nuppförda  ramanslaget 34:13  Stöd  till\r\nklimatinvesteringar   ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med  beslut  om\r\nstöd   till   klimatinvesteringar   som\r\ninklusive   tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 713  000  000\r\nkr  under  2005-2009.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 31 samt avslår motionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkande 9 och\r\n2003/04:Fi23  av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 10.\r\nReservation 16 (m)\r\nReservation 17 (fp)\r\n\r\nUtgiftsområde 21 Energi\r\n\r\n\r\n27.      Energipolitiskt motiverade\r\ninternationella klimatinsatser\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  den  föreslagna\r\nanvändningen     av      det      under\r\nutgiftsområde   21   Energi    uppförda\r\nramanslaget     35:8    Energipolitiskt\r\nmotiverade              internationella\r\nklimatinsatser.     Därmed     bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 32.\r\n\r\nUtgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\n\r\n28.      Väghållning och statsbidrag\r\n(låneram)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nunder 2004 får besluta om en låneram  i\r\nRiksgäldskontoret       om        högst\r\n8  500  000  000 kr för de prioriterade\r\nvägprojekten          E6          delen\r\nRabbaldshede-Hogdal,  E20  delen  Tolle\r\nred-Alingsås samt genom Alingsås,  Rv40\r\ndelen   Brämhult-Hester,  Rv  40  delen\r\nHaga-Ljungarum,       Rv45        delen\r\nAngeredsbron-Älvängen,    Rv44    delen\r\nBåberg-Väneryr        samt         Rv49\r\nSkara-Varnhem.     Därmed      bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 33 samt avslår motion\r\n2003/04:Fi23  av  Lars Leijonborg  (fp)\r\nyrkande 11.\r\nReservation 18 (fp)\r\n\r\n29.      Väghållning och statsbidrag\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  den  föreslagna\r\nanvändningen     av      det      under\r\nutgiftsområde     22    Kommunikationer\r\nuppförda  ramanslaget 36:2  Väghållning\r\noch    statsbidrag.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 34.\r\n\r\n30.      Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (låneram)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nunder 2004 får besluta om en låneram  i\r\nRiksgäldskontoret       om        högst\r\n17  000  000 000 kr för de prioriterade\r\njärnvägsprojekten    Hallsberg-Degerön,\r\nMjölby-Motala,     Trollhättan-Göteborg\r\nsamt     järnvägsprojekt    i     Stock\r\nholmsregionen.     Därmed      bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 35 samt avslår motion\r\n2003/04:Fi23  av  Lars Leijonborg  (fp)\r\nyrkande 12.\r\nReservation 19 (fp)\r\n\r\n31.      Låneram för fyra SJ-bolag\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  att  regeringen\r\nunder  2004 får besluta om låneramar  i\r\nRiksgäldskontoret  för  Euromaint   AB,\r\nGreen  Cargo AB, Jernhusen  AB  och  AB\r\nSwedcarrier  för  2005  och  2006   som\r\nsammanlagt     uppgår    till     högst\r\n2  300  000  000  kr.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 36 samt avslår motion\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 5 i denna del.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n32.      Avveckling av VTI\r\nUtveckling AB\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar   om   avveckling    av    VTI\r\nUtveckling    AB.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen    proposition    2003/04:100\r\npunkt 37.\r\n\r\nUtgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar\r\n\r\n\r\n33.      Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning och samfinansierad forskning\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nunder  2004 för det under utgiftsområde\r\n23   Jord-  och  skogsbruk,  fiske  med\r\nanslutande      näringar       uppförda\r\nramanslaget  26:1  Forskningsrådet  för\r\nmiljö,  areella näringar  och  samhälls\r\nbyggande:  Forskning och samfinansierad\r\nforskning        ingå        ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med  planering,\r\nupphandling    och   genomförande    av\r\nforskningsprojekt     som     inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter på högst 220 000 000 kr  under\r\n2005,  högst 150 000 000 kr under 2006,\r\nhögst  95  000  000 kr under  2007  och\r\nhögst  45 000 000 kr under 2008. Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100 punkt 38.\r\n\r\n34.      Avgiftsintäkter från pass\r\nför sällskapsdjur (punkt 39)\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen\r\nförordar  om avgiftsintäkter från  pass\r\nför     sällskapsdjur    som    Statens\r\njordbruksverk  tillhandahåller.  Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2003/04:100 punkt 39.\r\n\r\nRamar för utgiftsområden samt anslag\r\n\r\n\r\n35.      Ändrade ramar för\r\nutgiftsområden samt ändrade och nya\r\nanslag\r\n\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\n1.  lag  om  ändring i lagen (1972:625)\r\nom   statligt   stöd   till   politiska\r\npartier,\r\n2.  lag  om  ändring i lagen (1993:389)\r\nom assistansersättning,\r\n3.  lag  om  ändring i lagen (1998:703)\r\nom handikappersättning och vårdbidrag,\r\n4.  lag  om ändring i lagen (1995:1514)\r\nom  generellt statsbidrag till kommuner\r\noch landsting,\r\nantar  riksdagsstyrelsens förslag  till\r\nlag  om ändring i lagen (1999:1209)  om\r\nstöd   till  riksdagsledamöternas   och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen,\r\ngodkänner     att    Riksgäldskontorets\r\nbetalning  av årlig ränta på kung  Karl\r\nXIII:s hemgiftskapital upphör,\r\nbemyndigar  regeringen  att  överskrida\r\nramanslaget  38:22  Kapitalinsatser   i\r\nstatliga  bolag under utgiftsområde  24\r\nNäringsliv   med  högst   2   miljarder\r\nkronor,\r\nsom  sin  mening  ger  regeringen  till\r\nkänna   vad  utskottet  anfört  rörande\r\nramanslaget Kapitalinsatser i  statliga\r\nbolag,\r\ngodkänner     ändrade     ramar     för\r\nutgiftsområden  samt  anvisar   ändrade\r\noch  nya  anslag i enlighet med bifogad\r\nspecifikation.\r\nDärmed  bifaller riksdagen  proposition\r\n2003/04:100 punkterna 5-7, 10,  11,  43\r\noch  44,  bifaller  delvis  proposition\r\n2003/04:100   punkt  42   samt   avslår\r\nmotionerna\r\n2003/04:Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.\r\n(m) yrkandena 2 och 12-16,\r\n2003/04:Fi23  av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkandena 6 och 9,\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 7,\r\n2003/04:Fi25  av  Maud  Olofsson  m.fl.\r\n(c) yrkandena 5 och 6 samt\r\n2003/04: Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).\r\nReservation 21 (m)\r\nReservation 22 (fp)\r\nReservation 23 (kd)\r\nReservation 24 (c)\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 27 maj 2004\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\nFöljande   ledamöter  har   deltagit   i\r\nbeslutet: Sven-Erik Österberg (s),  Carin\r\nLundberg (s), Karin Pilsäter (fp),  Sonia\r\nKarlsson  (s), Kjell Nordström (s),  Mats\r\nOdell  (kd),  Lars Bäckström (v),  Agneta\r\nRingman   (s),   Gunnar  Axén   (m),   Bo\r\nBernhardsson  (s), Hans Hoff  (s),  Tomas\r\nHögström  (m), Agneta Gille  (s),  Gunnar\r\nNordmark (fp), Jörgen Johansson  (c)  och\r\nLars Elinderson (m).\r\n\r\n\r\n\r\nSpecifikation av ändrade ramar för\r\nutgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2004\r\nUtskottets     förslag    överensstämmer     med\r\nregeringens  utom såvitt avser utgiftsområde  24\r\nNäringsliv. Utskottet föreslår där att ett  nytt\r\nramanslag 38:22 Kapitalinsatser i statliga bolag\r\nom  1  miljon  kronor anvisas. Det  innebär  att\r\nutskottet föreslår en ram som är 1 miljon kronor\r\nhögre än regeringens förslag på utgiftsområde 24\r\nNäringsliv  samt  att summan anslagsförändringar\r\npå tilläggsbudget också är 1 miljon kronor högre\r\nän  regeringens förslag. Ändrade belopp  jämfört\r\nmed   regeringens  förslag  är   kursiverade   i\r\nföljande specifikation.\r\nBelopp i tusental kronor\r\nUtgiftsområde           Utskottets förslag\r\nAnslag\r\nBelopp  Föränd     Ny\r\nenligt    ring  ram/n\r\nstatsb      av      y\r\nudgete  ram/an  ansla\r\nn 2004    slag  gsniv\r\nå\r\n1   Rikets styrelse         7 896  40 162  7 936\r\n299            461\r\n45: Sametinget             17 665    -400     17\r\n1                                            265\r\n46: Allmänna val och          235  -1 100    233\r\n1   demokrati                 000            900\r\n90: Kungliga hov- och      94 574     300     94\r\n1   slottsstaten                             874\r\n90: Riksdagens ledamöter      618  16 000    634\r\n2   och partier m.m.1         265            265\r\n90: Riksdagens                540  14 800    555\r\n3   förvaltningskostnader     642            442\r\n1\r\n90: Regeringskansliet       5 460     -14  5 446\r\n5   m.m.                      532     438    094\r\n90: Stöd till politiska       131  25 000    156\r\n6   partier                   200            200\r\n2   Samhällsekonomi och     9 198   1 500  9 199\r\nfinansförvaltning         142            642\r\n1:5 Statistiska               429   1 500    431\r\ncentralbyrån              501            001\r\n3   Skatt, tull och         8 556  21 608  8 577\r\nexekution                 043            651\r\n3:1 Skatteverket            5 745  21 608  5 767\r\n431            039\r\n4   Rättsväsendet          26 432     200     26\r\n092     000    632\r\n092\r\n4:6 Kriminalvården          4 761     200  4 961\r\n044     000    044\r\n5   Internationell          1 257       0  1 257\r\nsamverkan                 362            362\r\n5:1 Bidrag till vissa         932  -2 100    929\r\ninternationella           070            970\r\norganisationer\r\n5:3 Nordiskt samarbete      9 122   2 100     11\r\n222\r\n8   Invandrare och          7 005  40 000  7 045\r\nflyktingar                146            146\r\n12: Migrationsverket          616  20 000    636\r\n1                             273            273\r\n12: Utresor för avvisade      135  20 000    155\r\n6   och utvisade              556            556\r\n9   Hälsovård, sjukvård    37 665  17 500     37\r\noch social omsorg         272            682\r\n772\r\n14: Institutet för         15 031     500     15\r\n6   psykosocial medicin                      531\r\n16: Bilstöd till              196  22 000    218\r\n7   handikappade              000            000\r\n16: Kostnader för statlig  10 061  -5 000     10\r\n8   assistansersättning       000            056\r\n000\r\n10  Ekonomisk trygghet        123     -17    123\r\nvid sjukdom och           981     000    964\r\n002            002\r\nhandikapp\r\n19: Handikappersättningar   1 224  -7 000  1 217\r\n3                             000            000\r\n19: Riksförsäkringsverket     921     -10    911\r\n6                             595     000    595\r\nBelopp i tusental kronor\r\nUtgiftsområde           Utskottets förslag\r\nAnslag\r\nBelopp  Föränd     Ny\r\nenligt    ring  ram/n\r\nstatsb      av      y\r\nudgete  ram/an  ansla\r\nn 2004    slag  gsniv\r\nå\r\n13  Arbetsmarknad          61 989   7 366     69\r\n063     000    355\r\n063\r\n22: Arbetsmarknadsverkets   4 742  -6 000  4 736\r\n1   förvaltningskostnader     879            879\r\n22: Bidrag till            39 253   7 366     46\r\n2   arbetslöshetsersättni     000     000    619\r\nng och aktivitetsstöd                    000\r\n22: Bidrag till            59 459   6 000     65\r\n8   administration av                        459\r\ngrundbeloppet\r\n15  Studiestöd             21 924  -2 500     21\r\n855            922\r\n355\r\n25: Studiemedel m.m.       11 441     -58     11\r\n2                             185     700    382\r\n485\r\n25: Rekryteringsbidrag      1 394  56 200  1 450\r\n4                             507            707\r\n16  Utbildning och         43 962   3 000     43\r\nuniversitetsforskning     225            965\r\n225\r\n25: Myndigheten för        94 275     750     95\r\n2   skolutveckling                           025\r\n25: Utveckling av             197     500    198\r\n3   skolväsende och           894            394\r\nbarnomsorg\r\n25: Specialpedagogiska        332   7 500    340\r\n4   institutet                820            320\r\n25: Särskilda insatser på     278  -7 500    270\r\n7   skolområdet               037            537\r\n25: Enskilda                1 940     -41  1 899\r\n72  utbildningsanordnare      279     000    279\r\npå högskoleområdet\r\nm.m.\r\n25: Högskoleverket            185     750    185\r\n76                            151            901\r\n25: Centrala                  372  42 000    414\r\n78  studiestödsnämnden        315            315\r\nm.m.\r\n17  Kultur, medier,         8 663  -1 608  8 662\r\ntrossamfund och           960            352\r\nfritid\r\n28: Stöd till trossamfund  50 750  -1 608     49\r\n39                                           142\r\n18  Samhällsplanering,      8 798   1 000  8 799\r\nbostadsförsörjning        030            030\r\noch byggande\r\n31: Boverket                  151    -400    151\r\n1                             823            423\r\n31: Statens va-nämnd        6 737     400  7 137\r\n9\r\n31: Bidrag till                 0   1 000  1 000\r\n14  installation av\r\nhissar (nytt\r\nramanslag)\r\n20  Allmän miljö- och       3 770       0  3 770\r\nnaturvård                 566            566\r\n34: Naturvårdsverket          323   5 700    329\r\n1                             434            134\r\n34: Sanering och              329     -11    318\r\n4   återställning av          850     500    350\r\nförorenade områden\r\n34: Internationellt        66 434   5 800     72\r\n7   miljösamarbete                           234\r\n22  Kommunikationer        28 535       0     28\r\n012            535\r\n012\r\n36: Vägverket:              1 030  -5 000  1 025\r\n1   Administration            202            202\r\n36: Banverket:                773  -5 000    768\r\n3   Administration            146            146\r\n36: Banverket:              8 484     -15  8 469\r\n4   Banhållning och           123     000    123\r\nsektorsuppgifter\r\n36: Rikstrafiken:             793   5 000    798\r\n12  Trafikupphandling         000            000\r\n36: Järnvägsstyrelsen           0  20 000     20\r\n16  (nytt ramanslag)                         000\r\n23  Jord- och skogsbruk,   14 278  10 000     14\r\nfiske med anslutande      732            288\r\nnäringar                                 732\r\n45: Främjande av           37 000  10 000     47\r\n1   rennäringen m.m.                         000\r\nBelopp i tusental kronor\r\nUtgiftsområde         Utskottets förslag\r\nAnslag\r\nBelopp  Föränd  Ny\r\nenligt  ring    ram/n\r\nstatsb  av      y\r\nudgete  ram/an  ansla\r\nn 2004  slag    gsniv\r\nå\r\n24  Näringsliv            3 490   2 100   3 492\r\n802             902\r\n38: Näringslivsutveckling 249     -1 000  248\r\n2   m.m.                  562             562\r\n38: Institutet för        74 344  -1 000  73\r\n3   tillväxtpolitiska                     344\r\nstudier:\r\nFörvaltningskostnader\r\n38: Patentbesvärsrätten   15 249  1 000   16\r\n8                                         249\r\n38: Kapitalinsatser i     0       1 000   1 000\r\n22  statliga bolag (nytt\r\nramanslag)\r\n40: Marknadsdomstolen     8 942   1 000   9 942\r\n1\r\n40: Allmänna              23 127  1 100   24\r\n3   reklamationsnämnden                   227\r\n25  Allmänna bidrag till  73 705  -2 600  71\r\nkommuner              790     000     105\r\n790\r\n48: Generellt statsbidrag 44 142  -2 600  41\r\n1   till kommuner och     000     000     542\r\nlandsting                             000\r\nSumma anslagsförändring           5 081\r\npå tilläggsbudget                 762\r\n1  Anslag  avsedda för  riksdagen  eller\r\ndess myndigheter.</pre><pre>\r\n2003/04\r\nFiU21\r\n(prop. 2003/04:100)\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  den ekonomiska vårpropositionen (prop.\r\n2003/04:100,  avsnitt 7, punkterna  5-42)\r\nföreslår    regeringen    ändringar    på\r\ntilläggsbudget.  Även  riksdagsstyrelsens\r\noch   Riksrevisionens  styrelses  förslag\r\ntill    ändringar    på    tilläggsbudget\r\ninkluderas  i vårpropositionen (punkterna\r\n43-44 respektive punkt 45). Med anledning\r\nav  regeringens förslag har sex  motioner\r\nväckts.  Förslagen  i  propositionen  och\r\nmotionerna återges i bilaga 1 till  detta\r\nbetänkande.\r\nDe   lagförslag  som  regeringen  lägger\r\nfram i propositionen presenteras i bilaga\r\n2.\r\nEn  sammanställning av  regeringens  och\r\npartiernas förslag till ändrade  och  nya\r\nanslag finns i bilaga 3.\r\nFinansutskottet   har   berett   berörda\r\nutskott  tillfälle att yttra sig över  de\r\nförslag  i  propositionen och  motionerna\r\nsom rör respektive utskotts område.\r\nYttranden har avlämnats från\r\n-                  konstitutionsutskottet\r\n(2003/04:KU5y)\r\n-\r\n-                       försvarsutskottet\r\n(2003/04:FöU4y)\r\n-\r\n-              socialförsäkringsutskottet\r\n(protokollsutdrag 2003/04:34)\r\n-\r\n-        socialutskottet (2003/04:SoU5y)\r\n-\r\n-                    utbildningsutskottet\r\n(2003/04:UbU1y   samt  protokollsutdrag\r\n2003/04:19)\r\n-\r\n-        trafikutskottet (2003/04:TU4y)\r\n-\r\n-         miljö-  och  jordbruksutskottet\r\n(2003/04:MJU4y)\r\n-\r\n-                 arbetsmarknadsutskottet\r\n(2003/04:AU6y)\r\n-\r\n-        bostadsutskottet (2003/04:BoU5y)\r\n-\r\nSkatteutskottet,       justitieutskottet,\r\nutrikesutskottet,   kulturutskottet   och\r\nnäringsutskottet  har beslutat  att  inte\r\navge       något      yttrande       över\r\ntilläggsbudgeten.\r\nYttrandena återfinns i bilagorna 4-12.\r\nUnder ärendets beredning har en skrivelse\r\ninkommit  till  finansutskottet.  Svenska\r\nKommunförbundet  och  Landstingsförbundet\r\nhar i en gemensam skrivelse (dnr 069-3596-\r\n0304  samt  SK 2004/0995 och Lf  0647/04)\r\ntagit upp frågan om slutreglering av  det\r\ngenerella statsbidraget till kommuner och\r\nlandsting för att neutralisera effekterna\r\npå  det  kommunala  skatteunderlaget  med\r\nanledning av pensionsreformen. Skrivelsen\r\nredovisas  i  utskottets  överväganden  i\r\navsnittet   om  anslaget  48:1  Generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting.\r\nFinansutskottet   behandlar   i    detta\r\nsammanhang  också regeringens proposition\r\nMedel   från   Fonden  för   den   mindre\r\nskeppsfarten (prop. 2003/04:128) samt  de\r\ntre   motioner  som  väckts  i   ärendet.\r\nBehandlingen   av   ärendet    i    detta\r\nbetänkande  föranleds av att  regeringens\r\nförslag  i  vårpropositionen angående  en\r\nförbättrad  kapitalstruktur  i   statliga\r\nbolag   (punkt   40)   förutsätter    att\r\nförslagen  i proposition 128 behandlas  i\r\nsamband med tilläggsbudgeten för 2004.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nEnligt  9  kap.  5 § regeringsformen  kan\r\nriksdagen   för   löpande   budgetår   på\r\ntilläggsbudget  göra en ny  beräkning  av\r\nstatsinkomster  samt  ändra  anslag   och\r\nanvisa  nya anslag. I 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition    föreslår     regeringen\r\nändrade  och nya anslag för statsbudgeten\r\nför   budgetåret  2004.   De   föreslagna\r\nökningarna av anslagen uppgår till 7  875\r\nmiljoner   kronor   och   de   föreslagna\r\nminskningarna uppgår till 2 794  miljoner\r\nkronor.  50 anslag inom 18 utgiftsområden\r\nberörs     av     dessa     förändringar.\r\nAnslagsförändringarna    i    regeringens\r\nförslag  till tilläggsbudget innebär  att\r\nanvisade  medel ökar med 5  081  miljoner\r\nkronor   netto.   Efter   de   föreslagna\r\nåtgärderna  uppgår budgeteringsmarginalen\r\ni statsbudgeten för 2004 till 0,1 miljard\r\nkronor.\r\nUtskottet     behandlar    inledningsvis\r\nregeringens förslag om omstrukturering av\r\nstatliga  företag, inklusive förslagen  i\r\npropositionen Medel från Fonden  för  den\r\nmindre  skeppsfarten (prop.  2003/04:128)\r\nsamt de motioner som väckts med anledning\r\nav denna. Sedan avhandlas tre ärenden som\r\ningår    i    regeringens   förslag    på\r\ntilläggsbudget   för   2004   men   avser\r\nbudgetåren   2005  och   2006.   Därefter\r\nbehandlas punkterna 5-7, 10-39 samt 42-45\r\ni    vårpropositionen   och   motsvarande\r\nförslag i motionerna utgiftsområdesvis.\r\nEnligt   5  kap.  12  §  fjärde  stycket\r\nriksdagsordningen får  beslut  om  anslag\r\nför  löpande budgetår som innebär att  en\r\nutgiftsram  påverkas  inte  fattas  innan\r\nbeslut    om   godkännande   av    ändrad\r\nutgiftsram  fattas. I utskottets  förslag\r\ntill riksdagsbeslut tas således förslagen\r\ni   vårpropositionen  och  motionerna  om\r\nändrade ramar och anslag upp i en  punkt,\r\npunkt  35. I denna punkt behandlas  också\r\nde     förslag     till     lagändringar,\r\nbemyndiganden  samt  anslagsvillkor   som\r\npåverkar    anslagen.    Övriga    frågor\r\nbehandlas  som egna punkter i  utskottets\r\nförslag   till   riksdagsbeslut,   vilket\r\nmarkeras  med en sammanfattningsruta  med\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut.\r\n\r\nOmstrukturering av statliga företag\r\n\r\nMedel från Fonden för den mindre\r\nskeppsfarten (prop. 2003/04:128)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  55  miljoner  kronor  från\r\nFonden   för   den  mindre  skeppsfarten\r\ntillförs   det   särskilda   kontot    i\r\nRiksgäldskontoret  för  insatser  i   av\r\nstaten  hel-  och delägda bolag.  Vidare\r\ntillstyrks   att  riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen      att      uppdra       åt\r\nRiksgäldskontoret   att    utfärda    en\r\ngaranti     på    motsvarande    belopp.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlas  regeringens\r\nproposition  Medel från  Fonden  för  den\r\nmindre  skeppsfarten (prop.  2003/04:128)\r\noch   de  tre  motioner  som  väckts  med\r\nanledning   av  denna.  Behandlingen   av\r\närendet  i detta betänkande föranleds  av\r\natt   regeringens  förslag  i  2004   års\r\nekonomiska  vårproposition  angående   en\r\nförbättrad  kapitalstruktur  i   statliga\r\nbolag  förutsätter att  förslagen  i  den\r\naktuella   propositionen   behandlas    i\r\nsamband med tilläggsbudgeten för 2004.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner  att  55 miljoner  kronor  från\r\nFonden   för   den  mindre   skeppsfarten\r\ntillförs    det   särskilda   kontot    i\r\nRiksgäldskontoret  för  insatser   i   av\r\nstaten  hel- och delägda bolag. Därutöver\r\nföreslås    att   riksdagen    bemyndigar\r\nregeringen      att       uppdra       åt\r\nRiksgäldskontoret att utfärda en  garanti\r\npå motsvarande belopp.\r\nFonden   för   den  mindre  skeppsfarten\r\nanvänds    vid    förlusttäckning     vid\r\nnyutlåning  till den mindre  skeppsfarten\r\noch       förvaltas      av       Svenska\r\nskeppshypotekskassan  (Kassan).   Kassans\r\nverksamhet  regleras i lagen  (1980:1097)\r\nom  Svenska skeppshypotekskassan.  Kassan\r\när  alltså  inte ett bolag  och  omfattas\r\nsålunda  inte  av  riksdagens  beslut  om\r\nkapitalöverföringar  från   de   statliga\r\nbolagen   till  ett  särskilt   konto   i\r\nRiksgäldskontoret  i   samband   med   en\r\növersyn  av kapitalstrukturen i  statligt\r\nägda bolag.\r\nKapitalet  i fonden utgör statens  medel\r\noch  fungerar som lånegaranti. Regeringen\r\nanser  det  lämpligt att  det  föreslagna\r\nbeloppet  tas från fonden. Dessa  likvida\r\nmedel   bör  enligt  regeringens  förslag\r\nersättas  med  en  statlig  garanti  från\r\nRiksgäldskontoret. Därmed uppfylls kravet\r\npå    en   förlusttäckningsgaranti    för\r\nbeviljade   lån   till   mindre   redare.\r\nRiksdagen   har  tidigare   beslutat   om\r\nliknande  uttag  av  medel  från   fonden\r\n(prop.   1998/99:1,  bet.  1998/99:FiU11,\r\nrskr. 1998/99:44).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  i  motion  Fi17\r\n(yrkande 1) att förslaget i propositionen\r\nbör  avslås. Enligt motionärerna  är  det\r\ninte rimligt att pengarna tas från Fonden\r\nför   den  mindre  skeppsfarten  eftersom\r\ndessa   inte  utgör  statens  medel.   De\r\nstatliga    medel    som    ursprungligen\r\nomvandlades   till   fonden   är    redan\r\ninlevererade  till  staten  genom  beslut\r\nfrån 1998. Motionärerna framhåller vidare\r\natt  om medel tas från fonden kommer  den\r\natt  hamna  i  ett sämre ekonomiskt  läge\r\näven  om  utökad  garanti  erbjuds  genom\r\nRiksgäldskontoret. Detta borde förhindras\r\ngenom  att  den  utökade  garantin   görs\r\nkostnadsfri för fonden.\r\nCenterpartiet  motsätter  sig  i  motion\r\nFi18  regeringens  förslag  att  överföra\r\nmedel   från   Fonden  för   den   mindre\r\nskeppsfarten till det särskilda kontot  i\r\nRiksgäldskontoret. Motionärerna anser att\r\nmed  denna  hantering av statliga  bolags\r\nkapital   så   att   utdelningar/intäkter\r\nredovisas mot bidrag/underskott  sker  en\r\notillbörlig     krympning     av      den\r\nbruttoredovisning    som     ska     vara\r\nhuvudlinjen  i redovisningen  av  statens\r\nverksamhet.\r\nFolkpartiet   liberalerna   förordar   i\r\nmotion  Fi19 att regeringens  förslag  om\r\nmedel   från   Fonden  för   den   mindre\r\nskeppsfarten avslås (yrkande  1).  I  sin\r\nmotivering  hänvisar  motionärerna   till\r\nFolkpartiets  ställning mot  överföringar\r\nav medel från vinstgivande statliga bolag\r\ntill     det    särskilda    kontot     i\r\nRiksgäldskontoret för att dessa ska kunna\r\nanvändas  till  stöd  i  förlustbringande\r\nstatliga   bolag.  Dessutom  sätter   sig\r\npartiet principiellt emot statligt ägande\r\nav  företag. Vidare föreslår motionärerna\r\natt  regeringen  ska  återkomma  med   en\r\növersyn av det fortsatta behovet  av  och\r\nverksamheten inom fonden eftersom det  är\r\noklart om behov av dessa medel inte finns\r\ninom  fonden eller om förefintliga  behov\r\nska  täckas  genom att statens  upplåning\r\nblir större än den annars skulle ha varit\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  våren  2003  (prop.\r\n2002/03:100,  bet.  2002/03:FiU21,  rskr.\r\n2002/03:235) bl.a. att i samband  med  en\r\növersyn  av kapitalstrukturen i  statligt\r\nägda  bolag  godkänna  att  högst  3  000\r\nmiljoner  kronor  i  form  av  extra   ut\r\ndelningar  från de statliga bolagen  2003\r\nfick överföras till ett särskilt konto  i\r\nRiksgäldskontoret   och   användas    för\r\ninsatser  i av staten hel- eller  delägda\r\nbolag.  Utskottet återkommer till  frågan\r\nom  kapitalstrukturen i statliga bolag  i\r\nnästa avsnitt.\r\nSvenska     skeppshypotekskassan     som\r\nförvaltar    Fonden   för   den    mindre\r\nskeppsfarten  är  inte  ett   bolag   och\r\nomfattas   sålunda  inte  av   riksdagens\r\nbeslut.  Kapitalet i fonden utgör statens\r\nmedel,   framgår  det  av  propositionen.\r\nMedlen    fungerar    som    lånegaranti.\r\nUtskottet   kan  tillstyrka   regeringens\r\nförslag  att  55  miljoner  kronor   från\r\nFonden  för  den mindre skeppsfarten  får\r\ntillföras   det   särskilda   kontot    i\r\nRiksgäldskontoret   (prop.    2003/04:128\r\npunkt  1). Dessa likvida medel bör enligt\r\nutskottets mening ersättas av en  statlig\r\ngaranti       som       utfärdas       av\r\nRiksgäldskontoret.  Garantin  avser   att\r\ntäcka  eventuella förluster för beviljade\r\nlån   till   mindre   redare.   Utskottet\r\nförutsätter    att   den   garanti    som\r\nregeringen  föreslår hanteras i  enlighet\r\nmed   reglerna  för  statliga  garantier.\r\nDärmed  kan  propositionens  förslag   om\r\nutfärdande av garanti tillstyrkas  (prop.\r\n2003/04:128 punkt 2).\r\nMotionerna Fi19 (fp) yrkandena 1 och  2,\r\nFi17   (kd)  yrkande  1  samt  Fi18   (c)\r\navstyrks.\r\n\r\nEn förbättrad kapitalstruktur i statliga\r\nbolag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  föreslår att behållningen  på\r\ndet       särskilda       kontot       i\r\nRiksgäldskontoret vid utgången  av  2003\r\nfår   användas  även  under   2004   för\r\nkapitaltillskott  till  SJ  AB.   Vidare\r\nföreslår     utskottet     att     högst\r\n5   miljarder  kronor  -  inklusive  den\r\ntidigare  medgivna  ramen  på  högst   3\r\nmiljarder  kronor  -  i  form  av  extra\r\nutdelningar  från  de  statliga  bolagen\r\nfår  tillföras  det särskilda  kontot  i\r\nRiksgäldskontoret under 2003  och  2004.\r\nUnderskott får inte uppkomma på  kontot.\r\nEtt  nytt  ramanslag, Kapitalinsatser  i\r\nstatliga  bolag,  om  1  miljon   kronor\r\nanvisas.   Regeringen   bemyndigas   att\r\növerskrida    anslaget     med     högst\r\n2  miljarder  kronor.  I  den  takt  som\r\nmedel   tillförs  anslaget  från  kontot\r\navräknas  dessa  mot anslaget.  Avsikten\r\när  att  anslaget inte ska belastas  vid\r\nårets slut. Motionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nVid  behandlingen av 2003 års  ekonomiska\r\nvårproposition  godkände riksdagen  (bet.\r\n2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) att,  i\r\nsamband     med     en     översyn     av\r\nkapitalstrukturen i statligt ägda  bolag,\r\nhögst  3  000 miljoner kronor i  form  av\r\nextra   utdelningar  från   de   statliga\r\nbolagen  2003  fick  överföras  till  ett\r\nsärskilt  konto  i Riksgäldskontoret  och\r\nanvändas  för insatser i av  staten  hel-\r\neller delägda bolag. Riksdagen ansåg  att\r\ndet  fanns goda skäl att skapa en ordning\r\nsom  underlättar kapitalomstruktureringar\r\ni  den statliga företagssfären genom  att\r\ntillämpa  specialdestination. Staten  bör\r\nkunna   agera  på  samma  sätt  som   ett\r\nmoderbolag  som  ger  koncernbidrag  till\r\nvissa  dotterbolag och  finansiera  detta\r\nmed   medel   från   andra   dotterbolag.\r\nFinansutskottet   underströk   dock   att\r\nförslaget  bör  ges  en  sådan  form  att\r\nriksdagens inflytande garanteras  på  ett\r\nrimligt   sätt  och  att  riksdagen   ges\r\nmöjlighet att utöva finansmakten  på  ett\r\nkorrekt sätt. Av detta skäl ska riksdagen\r\nbesluta   om  kapitaltillskott  i   varje\r\nenskilt     fall.     Vidare     uttalade\r\nfinansutskottet  att  underskott  ej  får\r\nuppkomma på kontot, dvs. någon kredit ska\r\ninte  vara knuten till kontot. I den  mån\r\nkapitaltillskott behövs  och  de  ej  kan\r\nfinansieras  med  tillgängliga  medel  på\r\nkontot    bör   tillskottet   i   stället\r\ntillskjutas genom att anslag anvisas över\r\nstatsbudgeten.\r\nRegeringen återkommer i den nu  aktuella\r\nvårpropositionen (prop.  2003/04:100,  s.\r\n184  f.) till frågan om kapitalstrukturen\r\ni statliga bolag. Regeringen aviserar att\r\nden avser att besluta om användningen  av\r\nde 55 miljoner kronor som har föreslagits\r\nföras  över  från Fonden för  den  mindre\r\nskeppsfarten till det särskilda kontot  i\r\nRiksgäldskontoret (prop. 2003/04:128)  så\r\natt  de  tillsammans med behållningen  på\r\nkontot,  245 miljoner kronor,  ska  kunna\r\növerföras  till SJ AB. I riksdagsbeslutet\r\nangående  SJ  AB (prop. 2002/03:86,  bet.\r\n2002/03:NU13,     rskr.      2002/03:243)\r\nbemyndigades  regeringen  att  betala  ut\r\nhögst 1 855 miljoner kronor. Härav skulle\r\nhögst  300 miljoner kronor utbetalas  när\r\nSJ AB utrett och redovisat konsekvenserna\r\nav   att   finansiera  fordon  via   s.k.\r\noperationell  lease  i  stället  för  att\r\nförvärva  fordon. Bolaget inkom  först  i\r\ndecember  2003  med  en  skrivelse   (dnr\r\nN2003/4678/SÄ)  där  bolaget  utrett  och\r\nredovisat  konsekvenserna  av   de   båda\r\nalternativen, varför regeringens  förslag\r\navseende   de  resterande  300   miljoner\r\nkronorna  presenteras  först  nu  i   den\r\nföreliggande vårpropositionen.\r\nMot  denna  bakgrund föreslår regeringen\r\natt  den  bemyndigas att få  utnyttja  de\r\nmedel    som    finns   på    kontot    i\r\nRiksgäldskontoret för att kunna fullfölja\r\nkapitaltillskottet till  SJ  AB.  Med  de\r\nåtgärder som nu beskrivits kommer  2  355\r\nmiljoner kronor att ha förts till och att\r\nha  tagits  i anspråk från det  särskilda\r\nkontot.  För ytterligare kapitaltillskott\r\nskulle därmed återstå ett utrymme på  645\r\nmiljoner  kronor under förutsättning  att\r\nextra  utdelningar på motsvarande  belopp\r\ntillförs  kontot. Vidare anser regeringen\r\natt den bör få utnyttja kontot under 2004\r\ngenom  att  tillföra  kontot  medel   för\r\ninsatser  i av staten hel- eller  delägda\r\nbolag   på   de  villkor  och  under   de\r\nförutsättningar  som  riksdagen  tidigare\r\nfattat beslut om.\r\nI    tillägg   till   de   villkor   och\r\nförutsättningar som riksdagen beslutat om\r\nser  sig regeringen föranledd att förorda\r\natt  en kreditmöjlighet knyts till kontot\r\ni  Riksgäldskontoret.  Som  skäl  härtill\r\nframhåller  regeringen  att  erfarenheten\r\nvisat  att  det tar avsevärd tid  att  få\r\ntill  stånd  väl underbyggda analyser  av\r\nkapitalstrukturen i olika statliga  bolag\r\noch  att  i  korrekta former  besluta  om\r\nextra  utdelningar. Behovet av att  lämna\r\nkapitaltillskott däremot kan uppkomma med\r\nganska  kort varsel. I sådana situationer\r\nkan   regeringen  behöva  ett   handlings\r\nutrymme.  En  lämpligt  avpassad   kredit\r\nknuten  till  kontot i  Riksgäldskontoret\r\nutgör   enligt  regeringens   mening   en\r\nteknisk lösning på detta problem.\r\nMot  denna bakgrund anser regeringen att\r\nen  kredit  bör  knytas  till  kontot   i\r\nRiksgäldskontoret  2004.  För  att  skapa\r\ntillräckligt  handlingsutrymme   föreslår\r\nregeringen  att krediten får  uppgå  till\r\nhögst    2    miljarder    kronor.     Om\r\nkreditmöjligheten utnyttjas av regeringen\r\nska  hela  den  utnyttjade  krediten   ha\r\nåterbetalats  inklusive  ränta  före   ut\r\ngången   av   2004   genom   att    extra\r\nutdelningar  från statligt  ägda  företag\r\ntillförs  kontot. Inklusive den  tidigare\r\nmedgivna   ramen  på  högst  3  miljarder\r\nkronor  bör  således, enligt  regeringens\r\nförslag, högst 5 miljarder kronor i  form\r\nav  extra  utdelningar från  de  statliga\r\nbolagen få tillföras det särskilda kontot\r\ni Riksgäldskontoret under 2003 och 2004.\r\nRegeringen  aviserar att den  avser  att\r\ninom  kort  återkomma till riksdagen  med\r\nett förslag om ianspråktagande av medel i\r\nsamband  med omstrukturering av  statliga\r\nbolag,  där  delar av återstående  belopp\r\ninom  ramen 5 miljarder kronor kan behöva\r\ntas  i  anspråk. Vidare avser  regeringen\r\natt   i   budgetpropositionen  för   2005\r\nåterkomma med en rapportering av  kontots\r\nfinansiering    och   utnyttjande    samt\r\neventuella  förslag om förlängning  efter\r\n2004 års utgång.\r\nRedovisningen         av         lämnade\r\nkapitaltillskott samt deras  finansiering\r\n2003 sammanfattas i efterföljande tabell.\r\n\r\nKAPITALTILLSKOTT LäMNADE TILL STATLIGA\r\nBOLAG 2003 OCH DERAS FINANSIERING\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet understryker  i\r\nmotion   Fi28  att  det  är  demokratiskt\r\ntveksamt   att  regeringen,   genom   att\r\nbesluta överföringar av vinstmedel mellan\r\nstatliga bolag via ett särskilt  konto  i\r\nRiksgäldskontoret,  ges   möjlighet   att\r\nkringgå   riksdagen   och   den   normala\r\nbudgetprocessen. Motionärerna befarar att\r\nde   företag   som  tvingas  till   extra\r\nutdelningar   till  kontot  kan   skadas.\r\nSamtidigt     innebär    systemet     ett\r\nkringgående  av  budgetlagens   krav   på\r\nbruttoredovisning.  Mot  denna   bakgrund\r\nmotsätter sig motionärerna förslaget  att\r\nhöja  ramen för de medel som ska avsättas\r\npå     det     speciella     kontot     i\r\nRiksgäldskontoret (yrkande 10).\r\nFolkpartiet   liberalerna   invänder   i\r\nmotion Fi23 mot systemet med ett särskilt\r\nkonto i Riksgäldskontoret för insatser  i\r\nav staten hel- och delägda bolag eftersom\r\ndet  står i strid med budgetlagen och  är\r\nkonstitutionellt tvivelaktigt.  Samtidigt\r\nbetonar man den betydelse som principerna\r\nom   bruttoredovisning  och   fullständig\r\nbudgetproposition har för  att  riksdagen\r\nska  kunna  utöva  sin grundlagsreglerade\r\nfinansmakt.   Dessutom  är   det   enligt\r\nmotionärerna   uppenbart   att   den   av\r\nregeringen  förespråkade ordningen  leder\r\ntill  att  konkurrensen snedvrids  på  de\r\nmarknader   där  statligt  ägda   företag\r\nverkar  i konkurrens med privata företag.\r\nAv  dessa skäl motsätter sig motionärerna\r\nutbyggnaden  av  det särskilda  kontot  i\r\nRiksgäldskontoret (yrkande 13).\r\nKristdemokraterna  framhåller  i  motion\r\nFi17 (yrkande 2) att det särskilda kontot\r\ni   Riksgäldskontoret  för   insatser   i\r\nstatligt  hel-  och  delägda  bolag  inte\r\nutgör        ett       tillfredsställande\r\nförfaringssätt för att hantera problem  i\r\nstatliga     bolag    vid    sidan     av\r\nstatsbudgeten.       Den        nuvarande\r\nkonstruktionen anses vara ytterligare ett\r\nsätt  att kringgå utgiftstaket. I stället\r\nföreslår motionärerna en huvudprincip att\r\nalla medel från statliga hel- och delägda\r\nbolag och användning av dessa ska passera\r\nstatsbudgetens    inkomst-     respektive\r\nutgiftssida  i enlighet med  budgetlagens\r\nkrav    på   bruttoredovisning.    Därmed\r\nunderställs besluten om alla inleveranser\r\noch   utdelningar  från  statliga   bolag\r\nriksdagen för prövning.\r\nKristdemokraterna   befarar   vidare   i\r\nmotion Fi27 att den modell för förbättrad\r\nkapitalstruktur  i  statliga  bolag   som\r\ninfördes   2003  har  fått  en  permanent\r\nkaraktär.  Motionärerna  anser  att   den\r\nkredit  som  föreslås  knytas  till   det\r\nsärskilda   kontot   i  Riksgäldskontoret\r\nbidrar   till  att  ytterligare  försvåra\r\ngenomlysningen   av   statsbudgeten   och\r\nregeringens  förvaltning av  de  statliga\r\nbolagen.   Därför  avvisar   motionärerna\r\nregeringens  förslag om omstruktureringen\r\nav  statliga företag (yrkande 5  i  denna\r\ndel). För att öka öppenheten samt för att\r\ninordna   modellen  för  förändringar   i\r\nstatliga    bolags   kapitalstruktur    i\r\nstatsbudgeten,   bör   riksdagen   enligt\r\nmotionärerna stifta en lag som  avgränsar\r\nkontots användning och beskriver  hur  de\r\nmedel   som   använts  ska  redovisas   i\r\nstatsbudgeten (yrkande 6). En  sådan  lag\r\nbör    tydligt    avgränsa    regeringens\r\nbefogenhet att göra kapitalinsatser  utan\r\natt   i  förväg  ha  inhämtat  riksdagens\r\ngodkännande.\r\nCenterpartiet kritiserar i  motion  Fi25\r\nsystemet   med  extra  utdelningar   från\r\nstatliga  bolag, vilka sätts  in  på  ett\r\nsärskilt konto i Riksgäldskontoret. Detta\r\nsystem   försvårar  enligt   motionärerna\r\ninsynen  i  och uppföljningen av  statens\r\nrelation till de statliga bolagen och  är\r\ndärmed  tveksamt ur såväl finanspolitiskt\r\nsom    demokratiskt   perspektiv.   Något\r\nformellt yrkande förs dock inte  fram  på\r\ndenna punkt.\r\n\r\nRegeringsformen\r\n\r\nRegeringsformens     bestämmelser      om\r\nfinansmakten     är     inte     särskilt\r\ndetaljerade.  Av regeringsformen  framgår\r\nemellertid  att  statens medel  inte  får\r\nanvändas  på annat sätt än riksdagen  har\r\nbestämt  (9 kap. 2 § första stycket)  och\r\ndet  sker  främst genom budgetregleringen\r\n(9 kap. 2 § andra stycket). Tekniskt sett\r\ngår  det  till  på så sätt att  riksdagen\r\nanvisar  anslag till angivna  ändamål  (9\r\nkap 3 §).\r\nRiksdagen får emellertid enligt  9  kap.\r\n2 § andra stycket bestämma att statsmedel\r\nska  tas  i  anspråk i annan  ordning  än\r\ngenom  budgetreglering. Som  illustration\r\nkan här nämnas s.k. specialdestination. I\r\nförarbetena  till regeringsformen  skilde\r\nman      mellan     tre      slag      av\r\nspecialdestination:\r\n1.         Vid   sidan  om  statsbudgeten\r\n(t.ex. ATP).\r\n2.\r\n3.        I anslutning till statsbudgeten\r\n(t.ex. affärsverken).\r\n4.\r\n5.       Inom statsbudgeten.\r\n6.\r\nDen  första  formen av specialdestination\r\nsker helt utanför budgetregleringen.  Den\r\nandra  påverkar statsbudgeten på så  sätt\r\natt   t.ex.   vinstmedel  förs   upp   på\r\ninkomsttitel.         Den          tredje\r\nspecialdestinationen sker helt inom ramen\r\nför  statsbudgeten. Riksdagen  har  samma\r\nformella   inflytande  över  specialdesti\r\nnationerna som över anslagen.\r\n\r\nLag om statsbudgeten (budgetlagen)\r\n\r\nBruttoredovisningsprincipen  innebär  att\r\nstatens  inkomster och utgifter  ska  tas\r\nupp   var   för   sig  på  statsbudgeten.\r\nPrincipen    kommer   till   uttryck    i\r\nbudgetlagen bl.a. i 17 § där det står att\r\nstatens   inkomster  och   utgifter   ska\r\nbudgeteras   och  redovisas   brutto   på\r\nstatsbudgeten.   Undantag   från    denna\r\nbestämmelse gäller om inkomsterna från en\r\nverksamhet endast bidrar till  att  täcka\r\nverksamhetens  kostnader  (17  §   första\r\nstycket)  och  om statens kostnader  helt\r\nska täckas med verksamhetens intäkter (18\r\n§). Inkomsterna regleras också i 9 §, där\r\nbegreppet  definieras, och i  30  §,  som\r\nsäger  att  om riksdagen har beslutat  om\r\nförsäljning  av  egendom  ska   inkomsten\r\nredovisas   mot   en   inkomsttitel    på\r\nstatsbudgeten,    om    inte    riksdagen\r\nbestämmer annat.\r\nEn   annan   princip  som   regleras   i\r\nbudgetlagen  är fullständighetsprincipen.\r\nEnligt 16 § ska regeringens förslag  till\r\nstatsbudget  omfatta alla  inkomster  och\r\nutgifter  med  de undantag  som  nämns  i\r\nföregående stycke.\r\nFör  vissa  typer  av investeringar  kan\r\nriksdagen  besluta att  finansiering  ska\r\nske  på annat sätt än genom anslag  eller\r\nlån (23 §).\r\nInkomster  från utdelningar  redovisas  i\r\nstatsbudgeten  normalt mot  inkomsttitel.\r\nInsatser    i   form   av   utgift    för\r\naktieägartillskott  beslutas  som   regel\r\ngenom  att  anslag anvisas för ändamålet,\r\nmedan  lån  kan  tas upp av myndigheterna\r\ninom  den kreditram som riksdagen årligen\r\nfastställer  och de närmare  villkor  som\r\nregeringen beslutar om. Även andra former\r\nför  tillskott har förekommit  på  senare\r\når.\r\n\r\nRiksdagens beslut våren 2003\r\n\r\nI sitt ställningstagande till regeringens\r\nförslag  i  vårpropositionen  2003  (bet.\r\n2002/03:FiU21    s.   25-28)    uttryckte\r\nfinansutskottet att det fanns  goda  skäl\r\natt  skapa  en  ordning  som  underlättar\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären   genom    att    tillämpa\r\nspecialdestination.  Staten   bör   kunna\r\nagera  på  samma sätt som ett  moderbolag\r\nsom    ger   koncernbidrag   till   vissa\r\ndotterbolag  och  finansiera  detta   med\r\nmedel från andra dotterföretag. Utskottet\r\nunderströk dock att förslaget bör ges  en\r\nsådan   form  att  riksdagens  inflytande\r\ngaranteras  på ett rimligt sätt  och  att\r\nriksdagen  också ges möjlighet att  utöva\r\nfinansmakten på ett korrekt  sätt.  Såsom\r\nkonstitutionsutskottet förordade  i  sitt\r\nyttrande       till       finansutskottet\r\n(2002/03:KU6y)    modifierades     därför\r\nförslaget på ett par punkter. Vidare blev\r\nförslagets   utformning   anpassad   till\r\nriksdagens  beslutsordning för statsbudge\r\nten,    den    s.k.   rambeslutsmodellen.\r\nFinansutskottet uttalade  att  regeringen\r\nska  återkomma med en redovisning av  hur\r\ndet  särskilda kontot i Riksgäldskontoret\r\nfinansierats  och utnyttjats.  Uttalandet\r\nupprepades    av   finansutskottet    vid\r\nbehandlingen  av budgetpropositionen  för\r\n2004     (bet.    2003/04:FiU1,     rskr.\r\n2003/04:42). Regeringen redovisar kontots\r\nfinansiering och utnyttjande  för  första\r\ngången  i  2004  års  vårproposition  (se\r\novan).\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  erinrar  i   sitt\r\nyttrande  (yttr.  2003/04:KU5y)  om  sitt\r\nyttrande till finansutskottet våren  2003\r\n(yttr.  2002/03:KU6y) rörande regeringens\r\nförslag  om kapitalstrukturen i  statliga\r\nbolag.  I  yttrandet 2002/03:KU6y  gjorde\r\nkonstitutionsutskottet  vissa  uttalanden\r\nangående     den     beslutsform      för\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären    som     föreslogs     i\r\npropositionen.     Konstitutionsutskottet\r\nansåg   att  regeringens  förslag   borde\r\nmodifieras  på ett par punkter.  För  det\r\nförsta  borde bemyndigandet inte innebära\r\natt  regeringen i brådskande fall och för\r\nsmärre    belopp    får    besluta     om\r\nkapitalinsatser. Utskottet  uttalade  att\r\nriksdagen  i  varje  enskilt   fall   bör\r\nbesluta om kapitalinsatser. För det andra\r\nborde   enligt   utskottet  bemyndigandet\r\ntidsbegränsas. Vidare uttalade  utskottet\r\natt  kontots varaktighet dessutom bör bli\r\nföremål  för riksdagens årliga  prövning.\r\nSlutligen   borde  det  enligt  utskottet\r\ntydligt  framgå av riksdagens beslut  att\r\nmaximalt  3 000 000 000 kr fick överföras\r\ntill   det  särskilda  kontot.  Utskottet\r\nanförde  slutligen  att  det  kan  finnas\r\nanledning   att  i  lämpligt   sammanhang\r\nnärmare     överväga     formerna     för\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären. Om regeringen  menar  att\r\ndet  ska  finnas  en  permanent  särskild\r\nordning   för  sådana  beslut   bör   den\r\nåterkomma  till riksdagen med förslag  om\r\nhur  en  sådan  ordning bör regleras.  En\r\nlämplig tidpunkt att behandla frågan vore\r\natt  ta  upp  den  i samband  med  den  i\r\nRegeringskansliet pågående  översynen  av\r\nbudgetlagen.\r\nKonstitutionsutskottet erinrar i  det  nu\r\naktuella yttrandet (2003/04:KU5y) om  vad\r\nutskottet tidigare har uttalat om att det\r\nfinns    goda    skäl   att    underlätta\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären.\r\nNär  det gäller beslutsformen för sådana\r\nkapitalomstruktureringar        vidhåller\r\nutskottet sitt tidigare ställningstagande\r\noch hänvisar till yttrandet 2002/03:KU6y.\r\nI            sammanhanget           vill\r\nkonstitutionsutskottet särskilt erinra om\r\nvikten av att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med förslag till en  permanent\r\nordning  för  kapitalomstruktureringen  i\r\nden    statliga    företagssfären,     om\r\nregeringen   menar   att   erfarenheterna\r\nhittills  talar för att en sådan  ordning\r\nbör finnas.\r\nFöreträdarna         för         Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna    och    Centerpartiet\r\navstyrker i en gemensam avvikande  mening\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet vidhåller sin uppfattning\r\nfrån  våren 2003 att det finns goda  skäl\r\natt underlätta kapitalomstruktureringar i\r\nden  statliga företagssfären. Staten  bör\r\nkunna   agera  på  samma  sätt  som   ett\r\nmoderbolag  som  ger  koncernbidrag  till\r\nvissa  dotterbolag och  finansiera  detta\r\nmed   medel   från  andra  dotterföretag.\r\nUtskottet  vidhåller också  uppfattningen\r\natt  riksdagens inflytande bör garanteras\r\npå ett rimligt sätt och att riksdagen ska\r\nges  möjlighet att utöva finansmakten  på\r\nett korrekt sätt. Riksdagens beslut våren\r\n2003    innebär   således    t.ex.    att\r\nkapitalinsatser  inte  får   göras   utan\r\nriksdagens godkännande. Vidare  beslutade\r\nriksdagen   att   inget  underskott   får\r\nuppkomma  på kontot. Som utskottet  angav\r\n2003  bör  om behoven av kapitaltillskott\r\növerstiger tillgängliga medel  på  kontot\r\nskillnaden  tillskjutas genom att  anslag\r\nanvisas över statsbudgeten.\r\nSammanfattningsvis  innebar   riksdagens\r\nbeslut 2003 följande:\r\n·          Ett  konto  har  inrättats   i\r\nRiksgäldskontoret dit extra utdelningar i\r\nde statliga bolagen förs.\r\n·\r\n·         Riksdagen beslutar för ett år i\r\ntaget  om  hur  stort  belopp  som  ska\r\ntillföras kontot. För 2003 fick  kontot\r\ntillföras högst 3 miljarder kronor.\r\n·\r\n·         Från  kontot förs utgifter  för\r\nkapitaltillskott eller  utnyttjande  av\r\nhembudsavtal     i     den     statliga\r\nföretagssfären. Riksdagen  beslutar  om\r\nutgifterna i varje enskilt fall.\r\n·\r\n·        Lån till statliga bolag hanteras\r\nej över kontot.\r\n·\r\n·         Om  behoven av kapitaltillskott\r\növerstiger tillgängliga medel på kontot\r\nfår  skillnaden tillskjutas  genom  att\r\nanslag anvisas över statsbudgeten. Under\r\nskott får ej uppkomma på kontot.\r\n·\r\nRegeringen  förutsätts  göra  en   tydlig\r\npresentation   varje  år  i   budgetpropo\r\nsitionen  av  hur kontot ska  finansieras\r\noch  utnyttjas. Huvudprincipen  bör  vara\r\natt  riksdagen i anslutning till det s.k.\r\nrambeslutet  på hösten fattar  beslut  om\r\nramarna  för verksamheten genom att  ange\r\nhur  stort  belopp som beräknas tillföras\r\nkontot  nästa  budgetår. Därefter  fattar\r\nriksdagen beslut i varje enskilt  fall  i\r\nbudgetprocessens andra steg eller  senare\r\npå   tilläggsbudget  under  det   löpande\r\nbudgetåret   om   tillskotten   till   de\r\nstatliga   bolagen.  Därmed   skedde   en\r\nanpassning till riksdagens beslutsordning\r\nför      statsbudgeten,     den      s.k.\r\nrambeslutsmodellen.\r\nRegeringen  föreslår nu att  behållningen\r\npå  det särskilda kontot vid utgången  av\r\n2003  får  användas även under  2004  för\r\nkapitaltillskott till SJ  AB.  Regeringen\r\nföreslår  vidare att den ska få  utnyttja\r\nkontot  under  2004  genom  att  tillföra\r\nkontot medel för insatser i av staten hel-\r\noch  delägda  bolag  på  de  villkor  som\r\nriksdagen tidigare fattat beslut  om  med\r\nföljande två tillägg.\r\nRegeringen  föreslår för det första  att\r\nkontot  ska  ha  en  kredit  på  högst  2\r\nmiljarder kronor under 2004. Om  krediten\r\nutnyttjas   ska   den   ha   återbetalats\r\ninklusive  ränta  med  extra  utdelningar\r\nfrån statligt ägda bolag före utgången av\r\når 2004.\r\nVidare   föreslår  regeringen  att   den\r\nsammanlagda  ramen för extra  utdelningar\r\nsom får tillföras kontot därmed höjs till\r\ntotalt  5  miljarder kronor för 2003  och\r\n2004.\r\nFinansutskottet finner det naturligt  att\r\ni  bedömningen av regeringens nu aktuella\r\nförslag  ta sin utgångspunkt i  2003  års\r\nriksdagsbeslut.    Utskottet    kan    ha\r\nförståelse för att den tid det kan ta att\r\nbesluta  om  extra utdelningar  kan  vara\r\nlängre än den tid inom vilken behovet att\r\nlämna     kapitaltillskott     uppkommer.\r\nSamtidigt  är det viktigt att  riksdagens\r\nfinansmakt  inte  undergrävs.   Utskottet\r\nföreslår  följande ordning  i  syfte  att\r\nförena dessa strävanden.\r\nUtskottet ställer sig bakom att inklusive\r\nden  tidigare medgivna ramen på  högst  3\r\nmiljarder  kronor bör högst  5  miljarder\r\nkronor  i form av extra utdelningar  från\r\nde  statliga  bolagen  få  tillföras  det\r\nsärskilda   kontot   i  Riksgäldskontoret\r\nunder  2003  och  2004.  Det  innebär  en\r\nökning med 2 miljarder kronor jämfört med\r\ndet tidigare beslutet, samt att medel kan\r\ntillföras  också  under  2004.   Av   det\r\ntidigare medgivna beloppet om 3 miljarder\r\nkronor  har, med inleveransen från Fonden\r\nför den mindre skeppsfarten som utskottet\r\nbehandlat  i  föregående avsnitt,  2  355\r\nmiljoner  kronor  tillförts  kontot.  Som\r\nutskottet anförde våren 2003 ska de extra\r\nutdelningarna  avse  medel   som   annars\r\nskulle ha legat kvar i bolagen. Ordinarie\r\naktieutdelningar   ska   inte   tillföras\r\nkontot  utan  dessa ska  liksom  hittills\r\ntillföras     statsbudgeten     på     en\r\ninkomsttitel.\r\nUtskottet         vidhåller         sitt\r\nställningstagande  från  2003  att  något\r\nunderskott inte får uppkomma på kontot. I\r\nsyfte  att klara av situationer då  behov\r\nav  kapitaltillskott  uppstår  men  medel\r\nännu  inte  hunnit  inlevereras  föreslår\r\nutskottet   att   ett   nytt   ramanslag,\r\nKapitalinsatser i statliga bolag, anvisas\r\npå  tilläggsbudget under utgiftsområde 24\r\nNäringsliv.  1  miljon  kronor   anvisas.\r\nAnslaget ska endast belastas om  det  vid\r\ntillfället  för  en  kapitalinsats   inte\r\nfinns      medel     på     kontot      i\r\nRiksgäldskontoret.  Med  stöd  av   6   §\r\nbudgetlagen     bemyndigar      riksdagen\r\nregeringen  att överskrida  anslaget  med\r\nhögst  2  miljarder  kronor.  Endast   om\r\növerskridande av anslaget har  skett  ska\r\nmedel  från  kontot  i  Riksgäldskontoret\r\nföras     till     anslaget.     Anslaget\r\nnettoredovisas således.\r\nUtskottet  förutsätter att  om  anslaget\r\nbelastas  återbetalas  hela  underskottet\r\ninklusive ränta före utgången av år  2004\r\ngenom  att medel från kontot (dvs.  medel\r\nfrån    extra    utdelningar)    tillförs\r\nanslaget.  Om lika mycket medel  som  har\r\nbetalats   ut  inkommer,  uppstår   ingen\r\nanslagsbelastning.   Avsikten   är    att\r\nanslaget  endast belastas  tillfälligtvis\r\nunder  året  om  inte tillräckliga  medel\r\ninkommer och utgifterna påverkar då också\r\nutgiftstaket.\r\nRegeringen  får  utnyttja  kontot  under\r\n2004  genom  att tillföra det  medel  för\r\ninsatser  i av staten hel- eller  delägda\r\nbolag   på   de  villkor  som   riksdagen\r\ntidigare fattat beslut om med de  tillägg\r\nsom utskottet här föreslår.\r\nRegeringens förslag att behållningen  på\r\ndet  särskilda kontot i Riksgäldskontoret\r\nvid  utgången  av 2003 får användas  även\r\nunder  2004 för kapitaltillskott till  SJ\r\nAB  tillstyrks. Som framgått  ovan  krävs\r\nbeslut av riksdagen i varje enskilt  fall\r\nför  att kapitalinsatser i statliga bolag\r\nska få göras. Detta gäller oavsett om  de\r\nkapitaltillskotten sker över  det  härmed\r\nanvisade  anslaget  eller  om  kontot  på\r\nRiksgäldskontoret används.\r\nFinansutskottet                    delar\r\nkonstitutionsutskottets  uppfattning   om\r\nvikten av att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med förslag till en  permanent\r\nordning  för  kapitalomstruktureringen  i\r\nden    statliga    företagssfären,     om\r\nregeringen   menar   att   erfarenheterna\r\nhittills  talar för att en sådan  ordning\r\nbör  finnas.  Utskottets  här  redovisade\r\nförslag    till    riksdagsbeslut    samt\r\nriksdagens  beslut 2003  bör  ligga  till\r\ngrund   om  regeringen  återkommer   till\r\nriksdagen  med förslag till en  permanent\r\nordning.\r\nUtskottets        förslag         innebär\r\nsammanfattningsvis följande.\r\n·         Inklusive den tidigare medgivna\r\nramen  på högst 3 miljarder kronor  bör\r\nhögst 5 miljarder kronor i form av extra\r\nutdelningar från de statliga bolagen få\r\ntillföras   det  särskilda   kontot   i\r\nRiksgäldskontoret under 2003 och 2004.\r\n·\r\n·         Underskott får inte uppkomma på\r\nkontot.\r\n·\r\n·             Ett     nytt     ramanslag,\r\nKapitalinsatser i statliga bolag, om  1\r\nmiljon kronor anvisas på tilläggsbudget\r\nför   2004   under   utgiftsområde   24\r\nNäringsliv.  Regeringen bemyndigas  att\r\növerskrida anslaget med högst 2 miljarder\r\nkronor.  I den takt som medel  tillförs\r\nanslaget från kontot avräknas dessa mot\r\nanslaget. Avsikten är att anslaget inte\r\nska belastas vid årets slut.\r\n·\r\n·          Behållningen  på  kontot   vid\r\nutgången av 2003 får användas även under\r\n2004 för kapitaltillskott till SJ AB.\r\n·\r\nVad   utskottet  anfört  bör  med  delvis\r\nbifall till propositionen (punkt 40)  ges\r\nregeringen till känna.\r\nMotionerna Fi28 (m) yrkande 10, Fi23 (fp)\r\nyrkande 13, Fi17 (kd) yrkande 2 samt Fi27\r\n(kd)  yrkandena  5  i  denna  del  och  6\r\navstyrks.\r\nUtskottets  förslag  till  nytt   anslag\r\nbehandlas  i punkt 35 Ändrade  ramar  för\r\nutgiftsområden  samt  ändrade   och   nya\r\nanslag   i   utskottets   förslag    till\r\nriksdagsbeslut.\r\n\r\nFörslag avseende budgetåren 2005-2006\r\n\r\nLag om ändring i lagen (2000:1335) om\r\nkreditering på skattekonto av stöd till\r\nkommuner för anläggande av telenät\r\nLag om ändring i lagen (2000:1380) om\r\nskattereduktion för utgifter för vissa\r\nanslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  till  dels  lag  om  ändring  i\r\nlagen  (2000:1335)  om  kreditering   på\r\nskattekonto  av stöd till  kommuner  för\r\nanläggande  av  telenät,  dels  lag   om\r\nändring    i   lagen   (2000:1380)    om\r\nskattereduktion för utgifter  för  vissa\r\nanslutningar     för      tele-      och\r\ndatakommunikation.   Därmed   tillstyrks\r\npunkterna   8  och  9  i  propositionen.\r\nFörslagen i motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 3 (m), 4  (fp)\r\noch 5 (fp).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nEnligt  lagen (2000:1335) om  kreditering\r\npå  skattekonto av stöd till kommuner för\r\nanläggande av lokala telenät avsåg stödet\r\nförst   åtgärder   som   utfördes   under\r\nperioden  den  1  juli  2000-31  december\r\n2004.  De  närmare villkoren  för  stödet\r\nframgår  av  förordningen (2000:1469)  om\r\nstöd  till  kommuner  för  anläggande  av\r\nlokala  telenät. Sedan lagen  antogs  har\r\nförutsättningarna    för     en     snabb\r\nbredbandsutbyggnad  förändrats.   Framför\r\nallt   har   marknadsaktörernas  intresse\r\nminskat  väsentligt. Riksdagen  beslutade\r\ndärför  att  ändra lagen  (2000:1335)  om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner för anläggande av lokala telenät\r\nså att stödet förlängdes och kom att avse\r\nperioden den 1 juli 2000-31 december 2005\r\n(prop.   2001/02:1  utg.omr.   22,   bet.\r\n2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).\r\nGenom   lagen  (2000:1380)   om   skatte\r\nreduktion   för   utgifter   för    vissa\r\nanslutningar      för      tele-      och\r\ndatakommunikation   kan    fysiska    och\r\njuridiska personer få skattereduktion för\r\nhöga anslutningskostnader. Riksdagen  har\r\nförlängt möjligheten till skattereduktion\r\nvid  två  tillfällen - senast  genom  att\r\nändra  lagen  på så sätt att  reduktionen\r\nges  även  vid  debiteringen  av  slutlig\r\nskatt  på  grund  av  2004  års  taxering\r\n(prop.   2002/03:1,  bet.   2002/03:FiU1,\r\nrskr. 2002/03:24).\r\nRegeringen   anser  att  de   skäl   som\r\nanfördes  för  tidigare förlängningar  av\r\nstöden  fortfarande gäller. Det är därför\r\nregeringens  uppfattning att  möjligheten\r\natt få stöd för anläggande av telenät bör\r\nutsträckas  ytterligare ett år  till  och\r\nmed  den  31  december 2006  för  att  ge\r\nkommunerna  tid att genomföra  satsningen\r\npå   ett   optimalt  sätt,   särskilt   i\r\nbeaktande      av      den      beslutade\r\nomdisponeringen   om    sammanlagt    500\r\nmiljoner  kronor  under  2004  och   2005\r\n(prop.   2003/04:1  utg.omr.   22,   bet.\r\n2003/04:TU1,      rskr.      2003/04:75).\r\nRegeringen  bedömer  vidare  att  det  är\r\nändamålsenligt att skattereduktionen  för\r\nhöga anslutningskostnader för fysiska och\r\njuridiska personer förlängs och ges  även\r\nvid  debitering av slutlig skatt på grund\r\nav  2007  års  taxering.  Förlängningarna\r\nberäknas  inte innebära någon  förändring\r\nav den beräknade ekonomiska ramen.\r\nRegeringen   framhåller  att   förslagen\r\ntill lagändring är av så enkel utformning\r\natt   Lagrådets  hörande   skulle   sakna\r\nbetydelse.  Något yttrande från  Lagrådet\r\nhar därför inte inhämtats.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  framhåller   i\r\nmotion  Fi28 att man tidigare varit  emot\r\ninförandet  av  stöd  till  kommuner  som\r\nbygger  ut  bredband  och  ser  nu  ingen\r\nanledning  att förlänga det.  Regeringens\r\nförslag   till   ändring   i   lagen   om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner för anläggande av lokala telenät\r\nbör därför avslås (yrkande 1).\r\nFolkpartiet liberalerna anser  i  motion\r\nFi23   att   stödet  till  kommuner   för\r\nbredbandsutbyggnad  samt  skattereduktion\r\nför  fysiska  och juridiska personer  för\r\nhöga   anslutningskostnader  är  onödiga.\r\nMotionärerna  förespråkar i  stället  att\r\nutbyggnaden   sker   på   marknadsmässiga\r\nvillkor.   Därmed   avvisar    man    den\r\nföreslagna  förlängningen av  dessa  stöd\r\n(yrkandena 7 och 8).\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande  (TU4y) regeringens förslag  och\r\navstyrker förslagen i motionerna.\r\nFöreträdarna        för         Moderata\r\nsamlingspartiet      och      Folkpartiet\r\nliberalerna   biträder  i   en   gemensam\r\navvikande  mening  sina partiers  förslag\r\nangående lokala telenät. Företrädarna för\r\nKristdemokraterna biträder i en avvikande\r\nmening   sitt  partis  förslag   angående\r\nanslutningar      för      tele-      och\r\ndatakommunikation.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkterna   8   och  9)  och   avstyrker\r\nmotionerna  Fi28 (m) yrkande 1  och  Fi27\r\n(kd) yrkandena 7 och 8.\r\n\r\nTillfälligt sysselsättningsstöd till\r\nkommuner och landsting 2005\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag      att     ett     tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd  till  kommuner  och\r\nlandsting  utgår 2005. Därmed tillstyrks\r\npunkt  41  i propositionen. Förslagen  i\r\nmotionerna avstyrks.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nEtt    tillfälligt   sysselsättningsstöd,\r\nbestående      av      ett      generellt\r\nsysselsättningsstöd        och        ett\r\nnyanställningsstöd, infördes för kommuner\r\noch landsting för 2002 (prop. 2001/02:95,\r\nbet.  2001/02:FiU26, rskr.  2001/02:198).\r\nStödet  beslutas  av  Skatteverket  efter\r\nansökan av kommuner och landsting. Stödet\r\ntillgodoförs kommuner och landsting genom\r\nkreditering på deras skattekonton.\r\nStödet  har förlängts t.o.m.  2004.  För\r\n2004  utgår  stödet i form  av  generellt\r\nsysselsättningsstöd  om   3,4   miljarder\r\nkronor,  vilket  belastar  statsbudgetens\r\ninkomstsida.     Regeringen     har     i\r\nbudgetpropositionen för 2004 aviserat  en\r\nmotsvarande  höjning  av  det   generella\r\nstatsbidraget fr.o.m. 2005. Därmed upphör\r\ndet          nuvarande          generella\r\nanställningsstödet.\r\nMot   bakgrund   av   utvecklingen    på\r\narbetsmarknaden  bedömer  regeringen  att\r\nett  tillfälligt sysselsättningsstöd till\r\nkommuner och landsting bör utgå även  för\r\n2005.   Stödet  bör  enligt   regeringens\r\nförslag   utformas  på  samma  sätt   som\r\ntidigare, men ligga på en lägre nivå  och\r\nberäknas till 1,5 miljarder kronor.\r\nKrediteringen av kommunernas  och  lands\r\ntingens  skattekonton i samband  med  det\r\nnya tillfälliga sysselsättningsstödet kan\r\nenligt regeringens mening ske med stöd av\r\nden   befintliga  lagen   (2002:179)   om\r\nkreditering på skattekonto av tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd  till  kommuner   och\r\nlandsting. Förslaget föranleder  dock  en\r\nändring  i  den förordning  som  reglerar\r\nberäkningsgrunderna för stödet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet erinrar i motion\r\nFi28 att man motsatte sig det tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet till  kommuner  och\r\nlandsting  när det infördes eftersom  det\r\ninte  är stöd till kommuner som genererar\r\nvaraktiga  jobb.  Motionärerna  vidhåller\r\natt  det  vare sig är stöd till  kommuner\r\neller    AMS-åtgärder   som   ger    ökad\r\nsysselsättning  och  avvisar  därför  den\r\nföreslagna tillfälliga åtgärden  (yrkande\r\n11).\r\nKristdemokraterna  framhåller  i  motion\r\nFi27       att       det      tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet   är   tvivelaktigt\r\nfrån     konkurrenssynpunkt    då     det\r\nsubventionerar   offentligt   producerade\r\nvälfärdstjänster      framför      privat\r\nproducerade   välfärdstjänster.    Därmed\r\navvisar  motionärerna förslaget  (yrkande\r\n4). Samtidigt anser man att detta förslag\r\ninte  hör  hemma  i tilläggsbudgeten  för\r\n2004 utan i budgetpropositionen som läggs\r\npå hösten.\r\nCenterpartiet  förordar  i  motion  Fi25\r\nett     långsiktigt     perspektiv      i\r\narbetsmarknadspolitiken med  en  strategi\r\nför  att få arbetsmarknaden i harmoni med\r\nframtiden.  Mot denna bakgrund  motsätter\r\nsig     motionärerna    införandet     av\r\ntillfälligt   sysselsättningsstöd    till\r\nkommuner och landsting 2005 (yrkande 7).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har tidigare  ställt  sig\r\nbakom  regeringens förslag  angående  ett\r\ntillfälligt   sysselsättningsstöd    till\r\nkommuner och landsting för åren 2002-2004\r\n(bet.    2001/02:FiU25,    2001/02:FiU26,\r\n2002/03:FiU3   och  2002/03:FiU19)   samt\r\nstödets förstärkning 2003 respektive 2004\r\n(bet. 2002/03:FiU19 och 2003/04:FiU3).\r\nUtskottet   har  vid  dessa   tillfällen\r\nmotiverat  sitt  ställningstagande  bl.a.\r\nmed att stödet gör det möjligt att stärka\r\nkvaliteten  i  den kommunala verksamheten\r\noch  upprätthålla  sysselsättningen  samt\r\ntidigarelägga  planerade nyanställningar.\r\nDärigenom   motverkas   en   ökning    av\r\narbetslösheten samtidigt som verksamheten\r\nstärks   inom  sektorer  som   har   stor\r\nbetydelse    för   välfärden.   Utskottet\r\nvidhåller  sin  tidigare uppfattning  och\r\nbedömer  i  likhet  med  regeringen   att\r\nutvecklingen      på      arbetsmarknaden\r\nföranleder     att    ett     tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd  till  kommuner   och\r\nlandsting även bör utgå för 2005.\r\nVidare  vill  utskottet  erinra  om  att\r\nberäkningsgrunden  för  det   tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet    omfattar    både\r\nkommuners     och     landstings     egna\r\nlönekostnader    samt    en    uppskattad\r\nlönekostnad   avseende  köpt  verksamhet.\r\nSchablonen för den uppskattade  kostnaden\r\ni  köpt  verksamhet är  beräknad  utifrån\r\nunderlag från Svenska Kommunförbudet  och\r\nLandstingsförbundet och är  även  avstämd\r\nmed  Svenskt Näringsliv. Stödet är enligt\r\nutskottets  mening  förenligt   med   EG-\r\nrättens krav på konkurrensneutralitet.\r\nMed  hänvisning  till det  ovan  anförda\r\ntillstyrker utskottet regeringens förslag\r\natt det tillfälliga sysselsättningsstödet\r\ntill  kommuner och landsting utgår  under\r\n2005   (punkt   41).   Därmed   avstyrker\r\nutskottet motionerna Fi28 (m) yrkande 11,\r\nFi27  (kd) yrkande 4 och Fi25 (c) yrkande\r\n7.\r\n\r\nTilläggsbudget per utgiftsområde\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\n\r\n45:1 Sametinget\r\n46:1 Allmänna val och demokrati\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för dessa\r\nändamål ramanslag på 17,7 miljoner kronor\r\nrespektive 235 miljoner kronor.  I  propo\r\nsitionen   Ändringar   i   sametingslagen\r\n(1992:1433)   m.m.   (prop.   2003/04:86)\r\nföreslår  regeringen  att  Valmyndigheten\r\nska  få uppgifter i sametingsvalen. Detta\r\ninnebär  ökade utgifter på anslaget  46:1\r\nAllmänna val och demokrati, vilket  bl.a.\r\ndisponeras  av Valmyndigheten. Regeringen\r\nanser  därför att anslaget 46:1  Allmänna\r\nval  och  demokrati behöver ökas med  0,4\r\nmiljoner kronor, under förutsättning  att\r\nriksdagen   beslutar   i   enlighet   med\r\nproposition  86. Finansieringen  föreslås\r\nske  genom  att anslaget 45:1  Sametinget\r\nminskas med motsvarande belopp.\r\nVidare  anser  regeringen  att  anslaget\r\nför   allmänna  val  och  demokrati   bör\r\nminskas  med 1,5 miljoner kronor för  att\r\nfinansiera  höjningen  av  det  under  ut\r\ngiftsområde 2 Samhällsekonomi och  finans\r\nförvaltning    uppförda   anslaget    1:5\r\nStatistiska centralbyrån.\r\nSammantaget   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget  46:1 Allmänna val och demokrati\r\nminskas med 1,1 miljon kronor.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (KU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkt 42 i denna del).\r\n\r\nRänta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår att  betalningen  av\r\nden   årliga  ränta  på  7  500  kr   som\r\nRiksgäldskontoret betalar  på  kung  Karl\r\nXIII:s   hemgiftskapital  till  Konungens\r\nhovförvaltning   upphör.   Kapitalet   på\r\nhemgiftsmedlen    (numera     motsvarande\r\n150   000   kr)  bokfördes  först   bland\r\nRiksgäldskontorets  räntebärande  skulder\r\ntill  dess att 1840-41 års ständer beslöt\r\natt   kapitalet  skulle  redovisas   inom\r\nlinjen.    Riksgäldskontoret    redovisar\r\nnumera åtagandet att betala räntan  såsom\r\nförfallen ränta på statsskulden.\r\nI  sammanhanget  erinrar  regeringen  om\r\nförfarandet   i   fråga   om   den   s.k.\r\nGuadelouperäntan   som  Riksgäldskontoret\r\ntidigare betalade till kungahuset.  Denna\r\nränta,  som uppgick till 300 000  kr  per\r\når,  betalades som kompensation  för  att\r\nKarl   XIII  och  kronprins  Karl   Johan\r\nanvände   försäljningslikviden   för   ön\r\nGuadeloupe   till  att  betala   Sveriges\r\ndåvarande utrikesskuld. Riksdagen  beslöt\r\n1983  (prop. 1982/83:100 bilaga  3,  bet.\r\n1982/83:FiU29,  rskr.  1982/83:186)   att\r\nbetalningen  av  Guadelouperäntan  skulle\r\nupphöra.  Detta motiverades med att  alla\r\nbetalningar    till   kungahuset    borde\r\nsamordnas under ett anslag.\r\nRegeringen  anser att Riksgäldskontorets\r\nårliga  betalning av ränta på  kung  Karl\r\nXIII:s   hemgiftskapital  på  motsvarande\r\nsätt  ska  upphöra och att anslaget  90:1\r\nKungliga hov- och slottsstaten ska räknas\r\nupp  i  motsvarande mån.  I  ärendet  har\r\nsamråd förevarit med hovförvaltningen som\r\ninte  har haft något att invända mot  den\r\nförordade samordningen.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (KU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag  (punkterna 11  och  42  i  denna\r\ndel).\r\n\r\n90:1 Kungliga hov- och slottsstaten\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 94,6  miljoner\r\nkronor.  Regeringen konstaterar  att  man\r\nvid beräkningen av medel för kungliga hov-\r\noch  slottsstaten inte  har  beaktat  att\r\navgifter      ska      erläggas      till\r\nRiksrevisionen.    Konstitutionsutskottet\r\n(bet.  2003/04:KU1)  har  förutsatt   att\r\nerforderliga  åtgärder  vidtas  för   att\r\nrätta  till  detta förhållande.  Anslaget\r\nbör därför tillföras medel motsvarande de\r\navgifter   som   hov-  och   slottsstaten\r\nberäknas   erlägga  till  Riksrevisionen.\r\nDessutom  anser regeringen  att  anslaget\r\nbör  räknas upp med 7 500 kr för att  den\r\nårliga betalningen av ränta på kung  Karl\r\nXIII:s hemgiftskapital ska kunna upphöra.\r\nAnslaget    90:1   Kungliga   hov-    och\r\nslottsstaten  föreslås således  ökas  med\r\n0,3 miljoner kronor.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (KU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkt 42 i denna del).\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1999:1209) om\r\nstöd till riksdagsledamöternas och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRiksdagen  beslutade 1999  att  reformera\r\ndet  offentliga stödet till  ledamöternas\r\noch  partigruppernas arbete i  riksdagen.\r\nSyftet  var  att  förbättra  ledamöternas\r\narbetssituation   genom    utökad    hand\r\nläggarhjälp,  s.k. politiska sekreterare.\r\nHittills  har  stödet  utbetalats   efter\r\nnormen  en politisk sekreterare  per  två\r\nledamöter.  En  utvärdering  av  reformen\r\ngjordes under hösten 2002. Den visade att\r\nreformen  slagit väl ut. En majoritet  av\r\nledamöterna   ansåg  att   de   politiska\r\nsekreterarna har stor betydelse för deras\r\nuppdrag   som  ledamot  och   att   deras\r\npolitiska    arbete   har   underlättats.\r\nFlertalet   ledamöter  ansåg  också   att\r\nstödet  borde utökas. Det var  en  allmän\r\nuppfattning  att det har  stor  betydelse\r\nför en fungerande demokrati att riksdagen\r\noch   dess  ledamöter  har  kvalificerade\r\nresurser som stöd i arbetet.\r\nRiksdagsstyrelsen anser att stödet  till\r\nkostnaderna för politiska sekreterare  åt\r\nriksdagens  ledamöter  bör  beräknas  med\r\nutgångspunkt i ett månatligt  belopp  per\r\nperson.     Beloppet     ska     motsvara\r\ngenomsnittlig  lön samt  lagstadgade  och\r\neventuella     avtalsbaserade      arbets\r\ngivaravgifter    för     de     politiska\r\nsekreterarna.    Härutöver    har    dock\r\npartigrupperna   andra  personalkostnader\r\nsom     är     förenade     med     deras\r\narbetsgivaransvar,  bl.a.  kostnader  för\r\npersonaladministration      (rekrytering,\r\nföretagshälsovård m.m.), tjänsteresor och\r\nkompetensutveckling.      Månadsbeloppets\r\nnuvarande  nivå,  som utgör  36  700  kr,\r\nmotsvarar    enligt    riksdagsstyrelsens\r\nmening inte samtliga dessa kostnader. Det\r\nmotsvarar  inte  heller de  lönekostnader\r\nsom  partigrupperna har för  personal  på\r\nden  kompetensnivå som  numera  erfordras\r\nför arbetsuppgifterna.\r\nMot      denna     bakgrund     föreslår\r\nriksdagsstyrelsen   att    månadsbeloppet\r\nfr.o.m. den 1 september 2004 bestäms till\r\n46   000  kr  per  politisk  sekreterare.\r\nBeloppet, som således motsvarar  samtliga\r\nde     kostnader    som    nämns    ovan,\r\növerensstämmer  med den kostnadsnivå  som\r\nråder   inom  riksdagsförvaltningen   för\r\njämförbara   personalgrupper.    Reformen\r\ninnebär  därutöver  ökade  kostnader  för\r\nriksdagsförvaltningen  i  form  av  ökade\r\nlokalkostnader,    IT-stöd    samt    för\r\nbrukningsmaterial etc.\r\nRiksdagsstyrelsen   anser   vidare   att\r\nutbyggnaden  av  reformen  med  politiska\r\nsekreterare  ska  fortsätta  och  att  en\r\nutvärdering  av  den nu aktuella  etappen\r\ntvå  av  reformen  bör  ske  efter  denna\r\netapps  genomförande.  Genomförandet  bör\r\nske  stegvis  i takt med att lokalbehovet\r\nkan    tillgodoses,   med   början    den\r\n1  september 2004, och vara avslutat  den\r\n31  december  2006. Stödet till  riksdags\r\nledamöternas och partigruppens  arbete  i\r\nriksdagen  ska beräknas efter normen  att\r\ndet   ska  motsvara  kostnaden  för   225\r\npolitiska   sekreterare  under   perioden\r\n1   september  2004-30  juni  2005,   335\r\npolitiska sekreterare 1 juli 2005-30 juni\r\n2006  och 349 politiska sekreterare  från\r\nden 1 juli 2006.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande      (KU5y)     förslaget      i\r\npropositionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkt 43).\r\n\r\n90:2 Riksdagens ledamöter och partier\r\nm.m.\r\n\r\n90:3 Riksdagens förvaltningskostnader\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för dessa\r\nändamål   ramanslag  på  618,3   miljoner\r\nkronor  respektive 540,6 miljoner kronor.\r\nFör   att   reformen   av   stödet   till\r\nriksdagsledamöternas och  partigruppernas\r\narbete i riksdagen ska kunna inledas 2004\r\nanser riksdagsstyrelsen att anslaget 90:2\r\nRiksdagens  ledamöter  och  partier  m.m.\r\nbehöver  ökas med 16 miljoner kronor  och\r\nanslaget          90:3         Riksdagens\r\nförvaltningskostnader  behöver  ökas  med\r\n14,8 miljoner kronor.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande      (KU5y)     förslaget      i\r\npropositionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet      konstaterar      att\r\nriksdagsstyrelsen inte har angivit  någon\r\nfinansiering     av     de     föreslagna\r\nanslagsökningarna. För  de  höjningar  av\r\nförvaltningsanslag     som     regeringen\r\nföreslår    på    tilläggsbudget    anges\r\nfinansiering  genom att ett annat  anslag\r\nminskas.   Detta   är  en   ordning   som\r\nregeringen tillämpat sedan många  år  och\r\nsom  finansutskottet  välkomnat.  Det  är\r\nönskvärt  att  även  riksdagsstyrelsen  i\r\nframtiden tillämpar samma principer.\r\nFinansutskottet  tillstyrker,  i  likhet\r\nmed               konstitutionsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 44).\r\n\r\n90:5 Regeringskansliet m.m.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 5,5  miljarder\r\nkronor.  Regeringen föreslår att anslaget\r\n90:5  Regeringskansliet m.m. minskas  med\r\n14  438 000 kr till följd av förändringen\r\nav  den svenska kronan, framför allt  mot\r\nUS-dollarn,          vilken           för\r\nutrikesrepresentationen    medfört     en\r\nvalutakursvinst om motsvarande belopp.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande (KU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkt 42 i denna del).\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1972:625) om\r\nstatligt stöd till politiska partier\r\n\r\n90:6 Stöd till politiska partier\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nEnligt lagen (1972:625) om statligt  stöd\r\ntill  politiska partier lämnas  stöd  som\r\npartistöd och som kanslistöd för ett år i\r\ntaget  räknat  fr.o.m.  den  15  oktober.\r\nPartistödet   lämnas  som   mandatbidrag.\r\nKanslistödet,  som  i princip  är  avsett\r\nendast  för  partier som är företrädda  i\r\nriksdagen,   lämnas  som  grundstöd   och\r\ntilläggsstöd.\r\nSedan  det statliga partistödet infördes\r\n1970  har det skett en reell nivåsänkning\r\nmed    omkring   25   miljoner    kronor,\r\nmotsvarande   drygt  15   %.   Regeringen\r\nföreslår    att    denna    eftersläpning\r\nkorrigeras  redan innevarande  bidragsår.\r\nI   enlighet  med  vad  som  uttalats   i\r\nregeringsförklaringen     2003      anser\r\nregeringen att en återställning av  nivån\r\npå  partistödet bl.a. bör syfta till  att\r\ntillgodose  partiernas behov  att  stödja\r\nskolningen av nya förtroendevalda inom de\r\npolitiska ungdomsförbunden.\r\nI   statsbudgeten  för  2004  finns  för\r\ndetta  ändamål  ett  ramanslag  på  131,2\r\nmiljoner  kronor. För att  möjliggöra  en\r\nåterställning  av  nivån  på  partistödet\r\ntill  1970  års nivå föreslår  regeringen\r\natt  anslaget  90:6 Stöd  till  politiska\r\npartier ökas med 25 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  Fi26  av Rolf  Gunnarsson  (m)\r\nframhålls  att höjningen av det generella\r\nstödet  till de politiska partierna  inte\r\nbör  genomföras och att anslaget för stöd\r\ntill   politiska   partier   bör   lämnas\r\noförändrad.  En  höjning av  stödet  till\r\npolitiska    partier   i   det    rådande\r\nansträngda  statsfinansiella  läget   ger\r\nenligt   motionären  fel  signaler   till\r\növriga  i  samhället. I stället  bör  man\r\ninrikta    arbetet    i    partipolitiska\r\norganisationer på att stödet  ska  skäras\r\nned.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt\r\nyttrande  (KU5y) regeringens förslag  och\r\navstyrker motionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nkonstitutionsutskottet,    propositionens\r\nförslag (punkterna 5 och 42 i denna del).\r\nMotion Fi26 (m) avstyrks.\r\n\r\nUtgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\n\r\n1:5 Statistiska centralbyrån\r\nVårpropositionen\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 429,5  miljoner\r\nkronor.  Under  2004 genomförs  val  till\r\nEuropaparlamentet.  För  att  Statistiska\r\ncentralbyrån  (SCB)  ska  kunna  ta  fram\r\nstatistik och göra analyser i samband med\r\nvalet   samt  för  att  göra   den   s.k.\r\ndemokratidatabasen  tillgänglig   behöver\r\nSCB  ytterligare medel. Regeringen  anser\r\ndärför   att   anslaget  1:5  Statistiska\r\ncentralbyrån  bör ökas med  1,5  miljoner\r\nkronor.  Finansiering föreslås ske  genom\r\natt  det  under  utgiftsområde  1  Rikets\r\nstyrelse  uppförda anslaget 46:1 Allmänna\r\nval och demokrati minskas med motsvarande\r\nbelopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nFörvärv av fastigheten Blåmannen 21 i\r\nStockholms kommun\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om   förvärv  av   fastigheten\r\nBlåmannen   21   i  Stockholms   kommun.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    12    i\r\npropositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner     att    staten     förvärvar\r\nfastigheten  Blåmannen  21  i   Stockholm\r\n(gamla    Posthuset    vid    Vasagatan).\r\nByggnaden     tillhör     enligt     Riks\r\nantikvarieämbetet     det      nationella\r\nkulturarvet.   Avtal  om  förvärvet   har\r\nträffats  mellan  Statens  fastighetsverk\r\noch  Stockholm 1 AB, som ägs  av  Postens\r\npensionsstiftelse.  Avtalet  har  slutits\r\nmed    förbehåll   av   riksdagens    och\r\nregeringens  godkännande.  Köpeskillingen\r\när 984 miljoner kronor.\r\nLokalen  omfattar en area på ca  30  000\r\nm2  och  rymmer  ca 1 000  arbetsplatser.\r\nSyftet med förvärvet är att effektivisera\r\nRegeringskansliets      lokalförsörjning.\r\nFörvärvet  innebär att nuvarande  lokaler\r\npå Vasagatan och Regeringsgatan kan sägas\r\nupp.   Dessutom   skapas   utrymme    för\r\nevakuering   av   befintliga    regerings\r\nbyggnader   i  samband  med   att   dessa\r\nrenoveras.   Om-  och  tillbyggnader   av\r\nregeringskvarteren  beräknas  pågå  under\r\nungefär ett decennium.\r\nRegeringen    anför   vidare    att    i\r\nfastigheten   Blåmannen  21   behövs   av\r\nsäkerhetsskäl   omfattande    ombyggnader\r\ngöras  till  en beräknad kostnad  av  150\r\nmiljoner  kronor  under  2004  och  2005.\r\nDenna   kostnad   omfattas   av   den   i\r\nvårpropositionen      föreslagna      nya\r\ninvesteringsplanen      för       Statens\r\nfastighetsverk (SFV).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 12).\r\n\r\nKöpoption avseende en ny byggnad för\r\nsvenska ambassaden i Washington, Förenta\r\nstaterna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  om utnyttjande av en  köpoption\r\navseende  en  ny  byggnad  för   svenska\r\nambassaden    i   Washington,    Förenta\r\nstaterna. Därmed tillstyrks punkt  13  i\r\npropositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen    föreslår   att    riksdagen\r\ngodkänner  att  staten  får  utnyttja  en\r\nköpoption  avseende en ny ambassadbyggnad\r\ni  Washington, Förenta staterna.  Sverige\r\nsaknar  i  dag en egen ambassadbyggnad  i\r\nWashington.   Dessutom   saknar   Sverige\r\nmöjligheter      till      utställningar,\r\nseminarier och konserter i de lokaler som\r\nnu  disponeras. Utrikesdepartementet  har\r\ndärför gett SFV i uppdrag att söka  efter\r\nen tomt där en svensk ambassadbyggnad kan\r\nuppföras   i  Washington.  En  attraktivt\r\nbelägen tomt i stadsdelen Georgetown  vid\r\nPotomacfloden har blivit tillgänglig.\r\nRegeringen  har godkänt att SFV  tecknar\r\n20-åriga hyresavtal för lokalerna med ett\r\namerikanskt    exploateringsföretag.    I\r\navtalet  anges  att  SFV  har  rätt   att\r\nutnyttja  en köpoption med ett fast  pris\r\ninom  nio månader efter det att projektet\r\nfärdigställts, dvs. 2006.  Planering  och\r\nprojektering  har  fortskridit  och   den\r\ntotala investeringen beräknas uppgå  till\r\n495  miljoner kronor för åren  2004-2006.\r\nRegeringen gör bedömningen att ett köp av\r\nfastigheten är mer förmånligt än att hyra\r\nlokalerna.  Därför anser  regeringen  att\r\nköpoptionen  bör utnyttjas  då  byggnaden\r\nfärdigställts.      Projektet       ingår\r\nföljaktligen  i  den nya investeringsplan\r\nför SFV som föreslås i vårpropositionen.\r\nI  samband med att en ny ambassadbyggnad\r\ni Washington uppförs avser regeringen att\r\nsälja fem tomter i direkt anslutning till\r\nden  svenske  ambassadörens residens  vid\r\nNebraska  Avenue i Washington. Regeringen\r\nanser  att tomterna inte längre behövs  i\r\nstatens  verksamhet  och  de  bör  därför\r\nsäljas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 13).\r\n\r\nStatens fastighetsverk (ny\r\ninvesteringsplan)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om  godkännande   av   en   ny\r\ninvesteringsplan       för       Statens\r\nfastighetsverk. Därmed tillstyrks  punkt\r\n14 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRiksdagen    har    beslutat    om     en\r\ninvesteringsplan     för     SFV      där\r\ninvesteringarna för 2004 uppgår till  428\r\nmiljoner   kronor,  varav  393   miljoner\r\nkronor i inrikes fastigheter, 23 miljoner\r\nkronor  i  utrikes  fastigheter  samt  12\r\nmiljoner  kronor i mark (prop.  2003/04:1\r\nutg.omr.  2,  bet.  2003/04:FiU2,   rskr.\r\n2003/04:125).  Regeringen  föreslår   att\r\ninvesteringsplanen nu revideras på  grund\r\nav  två  nya  stora projekt - förvärv  av\r\nfastigheten  Blåmannen  21  i  Stockholms\r\nkommun samt en köpoption avseende  en  ny\r\nambassadbyggnad  i  Washington,   Förenta\r\nstaterna. För 2004 innebär förslaget  att\r\ninvesteringsplanen ökas med 1 084 till  1\r\n477    miljoner   kronor   för    inrikes\r\nfastigheter  och med 17 till 40  miljoner\r\nkronor för utrikes fastigheter.\r\nDen   nya  investeringsplanen  för   SFV\r\nåterges i efterföljande tabell.\r\n\r\nINVESTERINGSPLAN FöR STATENS\r\nFASTIGHETSVERK 2004-2006\r\n\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nVidare uppmärksammas i propositionen  att\r\nfinansutskottet    har    påpekat     att\r\nregeringen  inte  kommenterar  avvikelser\r\nmellan   prognos  och  budget  respektive\r\nutfall  för SFV:s investeringsplan  (bet.\r\n2003/04:FiU2). Utskottet efterlyste  även\r\nen    mer   detaljerad   information   om\r\ninvesteringsplanens  innehåll.  Utskottet\r\nförutsatte   att   regeringen   fördjupar\r\npresentationen  av SFV:s investeringar  i\r\nfastigheter.  Mot  denna  bakgrund  anför\r\nregeringen   att   de   avvikelser    som\r\nfinansutskottet   noterat   främst    kan\r\nhänföras  till förskjutningar av utgifter\r\nför   olika   objekt   mellan   åren    i\r\ninvesteringsplanen.  Anledningen  härtill\r\nanges  vara att uppdragsgivaren ofta  får\r\nförändrade förutsättningar för  sin  verk\r\nsamhet   och   vill   skynda   på   eller\r\nsenarelägga  processen.  Svårigheter  för\r\nSFV  att  bedöma  kostnaderna  för  olika\r\nprojekt påverkar också utfallet.\r\nRegeringen  hänvisar i detta  sammanhang\r\ntill  budgetpropositionerna för 2003  och\r\n2004  för presentation av större pågående\r\noch   beslutade  projekt  som   ingår   i\r\ninvesteringsplanen    samt    presenterar\r\ndärutöver  två  övriga  pågående   större\r\nprojekt  - ombyggnad av gamla Riksarkivet\r\npå  Riddarholmen  i Stockholm  respektive\r\nUniversitetsbiblioteket    i     Uppsala,\r\nCarolina Rediviva.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet   konstaterar   att    de\r\navvikelser som utskottet tidigare noterat\r\nenligt  regeringen  främst  kan  hänföras\r\ntill förskjutningar av utgifter för olika\r\nobjekt  mellan åren i investeringsplanen.\r\nUtskottet   förutsätter  att   regeringen\r\nförklarar  eventuella  större  avvikelser\r\näven    framdeles.    Avvikelserna    bör\r\nförklaras  i  samband med att  regeringen\r\nföreslår  riksdagen att fatta  beslut  om\r\nt.ex.  ny  investeringsplan  för  Statens\r\nfastighetsverk.\r\nDärmed     tillstyrks     propositionens\r\nförslag (punkt 14).\r\n\r\nStatens fastighetsverk (bemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den  bemyndigas  att  2004\r\nbesluta  att  Statens  fastighetsverk  i\r\nRiksgäldskontoret får ta  upp  lån  inom\r\nen  ram  av  högst 7,8 miljarder  kronor\r\nför    investeringar   i    fastigheter,\r\nlokaler  och  mark  i enlighet  med  vad\r\nregeringen  förordar. Därmed  tillstyrks\r\npunkt 15 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen    har    en     låneram     i\r\nRiksgäldskontoret  på högst  7  miljarder\r\nkronor  för  investeringar i fastigheter,\r\nlokaler  och mark. Den i vårpropositionen\r\nredovisade  nya planen för  investeringar\r\ninkluderar  två nya stora  objekt,  varav\r\nfrämst köpet av fastigheten Blåmannen  21\r\nkommer   att   påverka  innevarande   års\r\nlåneram.  Därför föreslår regeringen  att\r\nden  bemyndigas  att höja låneramen  2004\r\ntill 7,8 miljarder kronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 15).\r\n\r\n90:1 Riksrevisionen (låneram)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet        tillstyrker         att\r\nRiksrevisionen bemyndigas att  för  2004\r\nta   upp  lån  i  Riksgäldskontoret  för\r\ninvesteringar   i  anläggningstillgångar\r\nsom  används i verksamheten inom en  ram\r\nav  högst  50  miljoner  kronor,  vilket\r\nmotsvarar  en  ökning av den  befintliga\r\nlåneramen med 5 miljoner kronor.  Därmed\r\ntillstyrks punkt 45 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRiksrevisionen har av riksdagen för  2004\r\nbemyndigats   att   ta    upp    lån    i\r\nRiksgäldskontoret  för  investeringar   i\r\nanläggningstillgångar   som   används   i\r\nverksamheten   inom  en  ram   av   högst\r\n45   miljoner  kronor  (prop.   2003/04:1\r\nutg.omr.  2,  bet.  2003/04:FiU2,   rskr.\r\n2003/04:127).    Under    Riksrevisionens\r\nförsta   verksamhetsperiod   det    andra\r\nhalvåret  2003  uppgick  låneramen   till\r\n50  miljoner kronor, varav 43,8  miljoner\r\nkronor har utnyttjats.\r\nEnligt  Riksrevisionens styrelses mening\r\ninnebär  den beslutade nivån på låneramen\r\nför  2004 om 45 miljoner kronor  en  risk\r\nför    att   för   revisionen   behövliga\r\ninvesteringar   inte   kan    genomföras.\r\nSamtidigt   konstaterar   styrelsen   att\r\nRiksrevisionen  fått en  minskad  låneram\r\njämfört  med  2003. Behovet av  en  sådan\r\nlåneram har emellertid ökat, bl.a.  genom\r\natt  Riksrevisionen nu ansvarar  för  att\r\nsjälv  finansiera även investeringar  för\r\nbiståndsändamål. Från och med innevarande\r\når  disponerar Riksrevisionen förutom ett\r\nförvaltningsanslag på drygt 269  miljoner\r\nkronor   även   ett   anslag   under   ut\r\ngiftsområde 7 Internationellt bistånd för\r\nRiksrevisionens           internationella\r\nverksamhet  uppgående  till  40  miljoner\r\nkronor.\r\nStyrelsen anser att det är av stor  vikt\r\nför  den  fortsatta utvecklingen av  Riks\r\nrevisionens  verksamhet  att  myndigheten\r\nkan    besluta    om   för   verksamheten\r\nnödvändiga   investeringar.   En    förut\r\nsättning     för     detta     är     att\r\ninvesteringsvolymen  ryms  inom  anvisade\r\nanslag.           De          ytterligare\r\ninvesteringskostnader som är  förknippade\r\nmed   den   internationella  verksamheten\r\nkommer enligt styrelsen att ta utrymme  i\r\nanspråk inom låneramen.\r\nStyrelsen  delar  finansutskottets   syn\r\n(bet.   2003/04:FiU2)  att   biståndsverk\r\nsamheten  inte får medföra inskränkningar\r\ni Riksrevisionens huvuduppgift. Mot denna\r\nbakgrund     anser     styrelsen      att\r\nRiksrevisionen  bör  bemyndigas  att  för\r\n2004  ta upp lån i Riksgäldskontoret  för\r\ninvesteringar i anläggningstillgångar som\r\nanvänds  i  verksamheten inom en  ram  av\r\nhögst    50   miljoner   kronor,   vilket\r\nmotsvarar  en  ökning av  den  befintliga\r\nlåneramen med 5 miljoner kronor.\r\nAv    12   §   lagen   (2002:1023)   med\r\ninstruktion  för  Riksrevisionen  framgår\r\natt  styrelsen beslutar om  förslag  till\r\nanslag   på   statsbudgeten   för    Riks\r\nrevisionen. Enligt samma bestämmelse  ska\r\nstyrelsen  innan beslutet fattas  inhämta\r\nriksdagsförvaltningens   yttrande    över\r\nförslaget.  Riksdagsstyrelsen  har   inte\r\nhaft något att erinra mot detta förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet        noterar        att\r\nRiksrevisionens styrelse delar utskottets\r\nsyn  (bet. 2003/04:FiU2) att biståndsverk\r\nsamheten  inte får medföra inskränkningar\r\ni Riksrevisionens huvuduppgift. Utskottet\r\nförutsätter  således att  låneramen  inte\r\nutnyttjas på så sätt att omfattningen  av\r\nrespektive verksamhet påverkas.\r\nPropositionens    förslag     tillstyrks\r\n(punkt 45).\r\n\r\nUtgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution\r\n\r\n3:1 Skatteverket\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 5,7  miljarder\r\nkronor.   Enligt  lagen  (1998:1593)   om\r\ntrossamfund      lämnar      Skatteverket\r\nuppbördshjälp. Regeringen har beslutat om\r\nuppbördshjälp för sju andra  tros-samfund\r\nän  Svenska  kyrkan och anser att  verket\r\nbör  kompenseras för kostnaderna för  att\r\nadministrera uttag av avgifter till dessa\r\nregistrerade     trossamfund.     Antalet\r\npersoner  där  Skatteverket  svarar   för\r\nuppbörden   uppgår  2004  till   76   550\r\nstycken.  Kostnaderna för uppbördshjälpen\r\nkan  beräknas  till  21  kr  per  person.\r\nRegeringen  föreslår därför att  anslaget\r\n3:1  Skatteverket ökas med 1 608 000  kr.\r\nFinansiering  sker genom  att  det  under\r\nutgiftsområde    17    Kultur,    medier,\r\ntrossamfund och fritid uppförda  anslaget\r\n28:39  Stöd till trossamfund minskas  med\r\nmotsvarande  belopp. Vidare föreslås  att\r\nSkatteverket     tillförs     ytterligare\r\n20  miljoner  kronor  för  att  förbättra\r\nkontrollen av F-skatt.\r\nSammantaget   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget   3:1  Skatteverket   ökas   med\r\n21 608 000 kr.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 4 Rättsväsendet\r\n\r\n4:6 Kriminalvården\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 4,8  miljarder\r\nkronor.  Regeringen föreslår att anslaget\r\n4:6  Kriminalvården ökas med 200 miljoner\r\nkronor    för   att   ge   kriminalvården\r\nförutsättningar  att  öka  tillgången  på\r\nplatser inom anstalter och häkten.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 5 Internationell samverkan\r\n\r\n5:3 Nordiskt samarbete\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på  9,1  miljoner\r\nkronor.  Regeringen föreslår att anslaget\r\n5:3   Nordiskt  samarbete  ökas  med  2,1\r\nmiljoner  kronor för att  möjliggöra  ett\r\nantal  förberedelser inför  100-årsminnet\r\nav upplösningen av unionen mellan Sverige\r\noch  Norge 1905. Finansiering sker  genom\r\natt   anslaget  5:1  Bidrag  till   vissa\r\ninternationella  organisationer   minskas\r\nmed samma belopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet\r\n\r\n6:2 Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling (bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2004  för  det  under  utgiftsområde   6\r\nFörsvar  samt  beredskap  mot  sårbarhet\r\nuppförda   ramanslaget   6:2   Materiel,\r\nanläggningar    samt    forskning    och\r\nteknikutveckling       besluta        om\r\nbeställningar av materiel,  anläggningar\r\nsamt forskning och teknikutveckling  som\r\ninklusive  tidigare gjorda beställningar\r\nmedför  utgifter på högst 68,5 miljarder\r\nkronor  efter  2004.  Därmed  tillstyrks\r\npunkt  16  i propositionen. Förslagen  i\r\nmotionerna avstyrks.\r\nJämför  reservationerna 7 (m)  och  8\r\n(c).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nFör 2004 har regeringen för detta ändamål\r\nett   bemyndigande  att  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  på  högst  72,5  miljarder\r\nkronor. Regeringen anser att det  är  nöd\r\nvändigt att minska de framtida bindningar\r\nsom  görs  i fråga om materielanskaffning\r\nför  att skapa handlingsfrihet inför  det\r\nkommande     försvarsbeslutet    avseende\r\nförsvarets inriktning åren 2005-2007. Det\r\när  därför motiverat att redan  nu  sänka\r\nbemyndiganderamen i avvaktan på beslut om\r\nframtida     anslagsnivåer.    Regeringen\r\nföreslår   av  dessa  skäl  att   bemyndi\r\nganderamen  för  anslaget  6:2  Materiel,\r\nanläggningar    samt    forskning     och\r\nteknikutveckling    sänks    till    68,5\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig  i\r\nmotion  Fi28  minskningen  av  försvarets\r\nbeställningsbemyndigande (yrkande 3). Den\r\nbesparing  i  det kommande försvarsbeslut\r\nsom   förbereds  i  och  med  regeringens\r\nförslag kommer enligt motionärerna  under\r\nen   känslig  övergångsperiod  från   det\r\nmobiliserande   till  det   insatsberedda\r\nförsvaret.  Den ger därmed  fel  signaler\r\ntill  Försvarsmakten. Motionärerna  anser\r\natt  det  inte är riktigt att nu förändra\r\nförutsättningarna för försvaret.\r\nCenterpartiet ställer sig i motion  Fi29\r\nkritiskt     till     förändringen     av\r\nbemyndiganderamen     för      försvarets\r\nmaterielbeställningar. Motionärerna anser\r\natt  ingångna uppgörelser i  samband  med\r\ndet    gällande   försvarsbeslutet    ska\r\nfullföljas  för  att skapa  arbetsro  för\r\nförsvaret   att  fullfölja  de  politiska\r\nbesluten  och för att lägga en god  grund\r\nför  det  fortsatta  omställningsarbetet.\r\nBemyndiganderamen  måste  ha   en   sådan\r\nomfattning  att  det  finns  utrymme  för\r\nbeställningar         som          gynnar\r\nkompetensuppbyggnad                   och\r\nmaterielutveckling. Därför  föreslår  man\r\natt  ramen redan i 2005 års budget räknas\r\nupp  och fastställs till att åter omfatta\r\ndenna  typ av framtidssatsningar (yrkande\r\n1).  Samtidigt anser motionärerna att det\r\när  angeläget att regeringen avstår  från\r\natt  föreslå  förändrade  förutsättningar\r\nför det innevarande försvarsbeslutet utan\r\natt  göra  mycket noggranna  överväganden\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nFörsvarsutskottets yttrande\r\n\r\nFörsvarsutskottet noterar i sitt yttrande\r\n(FöU4y)    regeringens    förslag     att\r\nbemyndiganderamen  inom   anslaget   till\r\nmaterielanskaffning för 2004 sänks med  4\r\nmiljarder    kronor.    Försvarsutskottet\r\nuttrycker med anledning av detta  förslag\r\nsin oro för den misstro mot den politiska\r\nprocessen som hanteringen kan leda  till.\r\nDet  är  enligt försvarsutskottets mening\r\nytterst   angeläget  att   en   nivå   på\r\nbemyndiganderamen  som   tillåter   såväl\r\nframtidssatsningar som kompetensutbyggnad\r\ninom försvaret snarast fastställs. Därmed\r\nökas  handlingsfriheten  och  minskas  de\r\nframtida   bindningarna  för   försvarets\r\nmaterielanskaffning.  Detta  bör   enligt\r\nförsvarsutskottets mening ges regeringens\r\ntill    känna.    Mot   denna    bakgrund\r\ntillstyrker försvarsutskottet förslagen i\r\nmotion Fi29 (c) yrkandena 1 och 2,  medan\r\nförslaget  i  motion Fi28 (m)  yrkande  3\r\navstyrks.\r\nVidare     framför     försvarsutskottet\r\nangående   framtida  anslagsnivåer   till\r\nförsvaret  att man utgår från att  i  det\r\nunderlagsarbete  som nu  sker  inför  det\r\nkommande      försvarsbeslutet       görs\r\nansträngningar  för  att  finna  en  bred\r\nuppgörelse mellan de politiska partierna.\r\nFörsvarsberedningens arbete  bör  omfatta\r\nflera ekonomiska alternativ, varav ett är\r\nen  minskning på 6 miljarder  kronor.  De\r\nolika   alternativen  bör   beredas   mot\r\nbakgrund    av    de    säkerhets-    och\r\nförsvarspolitiska bedömningar som nu sker\r\ninom     ramen    för    arbetet    inför\r\nförsvarsbeslutet.\r\nI    avvikande    meningar   tillstyrker\r\nföreträdarna         för         Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de  gröna\r\nsina          partiers         respektive\r\nställningstagande.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet vill inledningsvis erinra\r\nom  att  totalförsvarets  inriktning  och\r\nutformning   beslutas  av   riksdagen   i\r\ntreåriga  försvarsbeslut. Inför ett  nytt\r\nförsvarsbeslut    gör    regeringen    en\r\nuppföljning av det förra försvarsbeslutet\r\noch  tar ställning till frågor som gäller\r\nt.ex.  mål,  uppgifter och  ekonomi.  För\r\nnärvarande  pågår  inom Regeringskansliet\r\narbete med att förbereda förslag till ett\r\nnytt    försvarsbeslut    som    omfattar\r\nFörsvarsmaktens   struktur    2008    och\r\nutveckling   under  tiden   2005-2007   -\r\nFörsvarsbeslutet  2004.   Förslaget   ska\r\növerlämnas    till   riksdagen    i    en\r\nproposition under hösten 2004, för beslut\r\ni december 2004.\r\nEnligt  vad utskottet har erfarit  pågår\r\ninför  riksdagens beslut ett arbete  både\r\npå  militär och politisk nivå med att  ta\r\nfram      underlag      för      kommande\r\nförsvarsbeslut. Försvarsberedningen,  som\r\när  ett  forum för konsultationer  mellan\r\nregeringen  och  representanter  för   de\r\npolitiska    partierna    i    riksdagen,\r\nredovisade i sina rapporter våren 2003 en\r\nsamlad  bedömning  av totalförsvaret  och\r\ndrog slutsatser för svensk säkerhets- och\r\nförsvarspolitik. Utifrån dessa  rapporter\r\nutarbetade   regeringen   i   juni   2003\r\nplaneringsanvisningar till Försvarsmakten\r\nför  arbetet  inför  försvarsbeslutet.  I\r\nanvisningarna  tar  regeringen  upp  fyra\r\nekonomiska     alternativ:     oförändrad\r\nekonomi,   en   ökning   respektive    en\r\nminskning med 3 miljarder kronor  per  år\r\nsamt en reducering med 6 miljarder kronor\r\nper   år.   Under   hela  arbetet   inför\r\nförsvarsbeslutet genomförs  kontinuerliga\r\ndialoger   mellan   Försvarsmakten    och\r\nFörsvarsdepartementet.    Ett    slutligt\r\nunderlag   för   höstens   försvarsbeslut\r\nplaneras    komma   i   juni    2004    i\r\nFörsvarsberedningens nya rapport.\r\nDet är utskottets mening att storleken på\r\nde  ekonomiska  förpliktelser  som  avser\r\nförsvaret måste utgå från de av riksdagen\r\nbeslutade   riktlinjerna  för  försvarets\r\nverksamhet.  Därför är det  av  väsentlig\r\nbetydelse  att nivån på de åtaganden  som\r\ngäller         försvarets        framtida\r\nmaterielanskaffning  inte  försvårar  ett\r\ngenomförande     av     det      kommande\r\nförsvarsbeslutet. Utskottet delar  därmed\r\nregeringens  uppfattning att de  framtida\r\nbindningar   som   görs   i   fråga    om\r\nmaterielanskaffning behöver  minskas  för\r\natt  skapa handlingsfrihet inför försvars\r\nbeslutet  avseende försvarets  inriktning\r\neren    2005-2007.    Denna    reducering\r\nförändrar     inte     inriktningen     i\r\nförsvarsbeslutet  under  innevarande  år.\r\nDen   föregriper  inte  heller   kommande\r\nställningstagande  till   Försvarsmaktens\r\nlångsiktiga  materielförsörjning,  vilket\r\növerensstämmer   med  vad   Centerpartiet\r\nförordar    i   sin   motion.   Utskottet\r\nförutsätter  att överläggningarna  mellan\r\nriksdagens  partier  avseende  försvarets\r\nmaterielförsörjning fortsätter enligt den\r\növerenskomna  politiska  berednings-  och\r\nbeslutsprocessen.\r\nSamtidigt anser utskottet, mot  bakgrund\r\nav det pågående intensiva arbetet med att\r\nta fram ett förslag till Försvarsbeslutet\r\n2004,     att    man    i    fråga     om\r\nställningstagande angående  storleken  på\r\nframtida anslagsnivåer på försvarsområdet\r\nbör      invänta      resultatet       av\r\nFörsvarsberedningens                  och\r\nRegeringskansliets  arbete.  Först  efter\r\ndet  att  försvarsbeslutet  antagits   av\r\nriksdagen  kan  såväl  anslagsbeslut  som\r\nbeslut  om  omfattningen av och ändamålet\r\nmed    nya   bemyndiganden   prövas   med\r\nvederbörlig noggrannhet.\r\nMed   hänvisning   härtill   tillstyrker\r\nutskottet  propositionens förslag  (punkt\r\n16).  Förslagen  i  motionerna  Fi28  (m)\r\nyrkande 3 och Fi29 (c) yrkandena 1 och  2\r\navstyrks.\r\n\r\nUtgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar\r\n\r\n12:1 Migrationsverket\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 616,3  miljoner\r\nkronor.  För  att  kunna  minska   ärende\r\nbalanserna    och    handläggningstiderna\r\nbedömer  regeringen att det är nödvändigt\r\natt tillföra Migrationsverket ytterligare\r\nresurser.  Anslaget 12:1 Migrationsverket\r\nföreslås  därför  ökas  med  20  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet,  som   yttrar\r\nsig    i    form   av   protokollsutdrag,\r\ntillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n12:6 Utresor för avvisade och utvisade\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 135,6  miljoner\r\nkronor.  Antalet verkställda  utresor  av\r\navvisade  och  utvisade har ökat,  vilket\r\nlett  till högre utgifter än som tidigare\r\nberäknats.  Därför anser  regeringen  att\r\nanslaget  12:6 Utresor för  avvisade  och\r\nutvisade  behöver ökas  med  20  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet,  som   yttrar\r\nsig    i    form   av   protokollsutdrag,\r\ntillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg\r\n\r\n14:6 Institutet för psykosocial medicin\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag  på  15  miljoner\r\nkronor. Regeringen anser att det är  ange\r\nläget att stärka skolornas arbete med att\r\nfrämja  elevers psykiska  hälsa  och  att\r\ndärmed   minska  risken  för   självmord.\r\nInstitutet  för psykosocial  medicin  har\r\nett  särskilt ansvar inom suicidforskning\r\noch  suicidprevention. För att möjliggöra\r\nstärkta  självmordspreventiva insatser  i\r\nskolan  föreslår regeringen att  anslaget\r\n14:6  Institutet för psykosocial  medicin\r\nökas med 0,5 miljoner kronor.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (SoU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 42 i denna del).\r\n\r\n16:7 Bilstöd till handikappade\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på  196  miljoner\r\nkronor.  Regeringen anser  att  bilstödet\r\nför handikappade är ett viktigt medel för\r\natt  uppnå  målet  för handikappolitiken.\r\nFör  att förkorta väntetiderna för bidrag\r\nföreslår  regeringen  att  anslaget  16:7\r\nBilstöd   till  handikappade   ökas   med\r\n22  miljoner  kronor.  Finansiering  sker\r\ndels  genom  att anslaget 16:8  Kostnader\r\nför  statlig assistansersättning minskas,\r\ndels genom att de under utgiftsområde  10\r\nEkonomisk   trygghet  vid   sjukdom   och\r\nhandikapp    uppförda    anslagen    19:3\r\nHandikappersättningar      och       19:6\r\nRiksförsäkringsverket minskas.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet   liberalerna  framhåller   i\r\nmotion  Fi23  att  den eftersläpning  som\r\nuppstått  i  systemet  för  bilstöd  till\r\nhandikappade    vållar   ryckighet    och\r\nsvårigheter     såväl     för     berörda\r\nfunktionshindrade         som         för\r\nförsäkringskassorna och  de  företag  som\r\nhandikappanpassar bilar.  Därför  är  det\r\nmycket angeläget att det utredningsarbete\r\nsom  nu pågår leder till att det blir ett\r\nslut     på    dessa    missförhållanden.\r\nMotionärerna anser vidare att detta måste\r\nbeaktas  också i arbetet med  regeringens\r\nförslag till budget för 2005 (yrkande 6).\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (SoU5y) regeringens förslag.\r\nVidare  erinrar socialutskottet att  man\r\nvid  tre  tidigare tillfällen  tagit  upp\r\nfrågan  om reglerna för och tillämpningen\r\nav   bilstödet   för  handikappade.   Mot\r\nbakgrund av riksdagens tillkännagivande i\r\nenlighet  med  socialutskottets   förslag\r\n(bet.   2001/02:SoU1,  rskr.  2001/02:94)\r\nförväntade  sig utskottet att  regeringen\r\nunder   2002   skulle   återkomma    till\r\nriksdagen  med  en redovisning  av  vilka\r\nåtgärder   som  vidtagits  i  syfte   att\r\neffektivisera och förbättra tillämpningen\r\nav  bilstödet. Först vid behandlingen  av\r\nbudgetpropositionen   för   2004    (bet.\r\n2003/04:SoU1) kunde utskottet  konstatera\r\natt  regeringen slutligen  tillkallat  en\r\nutredare  för  att  göra  en  översyn  av\r\nregler  och tillämpning för bilstöd  till\r\npersoner  med funktionshinder samt  lämna\r\nförslag   till   ett   effektivare    och\r\nförbättrat system för bilstöd.  Uppdraget\r\nska  redovisas  senast  den  31  december\r\n2004.\r\nSocialutskottet   delar    motionärernas\r\nuppfattning  att det är mycket  angeläget\r\natt    det    utredningsarbete   angående\r\nbilstödet som nu pågår leder till att det\r\nblir  slut på den ryckighet och osäkerhet\r\nsom  de  som är berättigade till  bilstöd\r\nutsätts  för. Riksdagen bör  dock  enligt\r\nsocialutskottets  mening  inte  föregripa\r\nutredningens kommande förslag, vilket ska\r\npresenteras i slutet av detta  år.  Något\r\ntillkännagivande behövs inte.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner för egen del  inte\r\nanledning att göra en annan bedömning  än\r\nsocialutskottet.    Därmed    tillstyrker\r\nfinansutskottet,  i  likhet  med   social\r\nutskottet, regeringens förslag (punkt  42\r\ni  denna  del) och avstyrker motion  Fi23\r\n(fp) yrkande 6.\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1993:389) om\r\nassistansersättning\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI     5    §    lagen    (1993:389)    om\r\nassistansersättning  (LASS)   anges   att\r\nassistansersättning inte får  lämnas  för\r\nlängre tid än tre månader före den  månad\r\ndå  ansökan  eller  anmälan  gjorts  till\r\nförsäkringskassan.  Riksförsäkringsverket\r\n(RFV)  har  i  sin  rapport  Översyn   av\r\nersättningen  för personlig  assistans  -\r\nLASS  bl.a. föreslagit en ändring i  5  §\r\nLASS  som innebär att assistansersättning\r\nlämnas  tidigast  fr.o.m.  den  månad  då\r\nansökan   eller  anmälan  gjorts.   RFV:s\r\nrapport   har   remitterats.   En    kort\r\nsammanfattning av remissvaren presenteras\r\ni vårpropositionen.\r\nRegeringen  konstaterar  att   det   vid\r\nlagens  tillkomst var befogat att  ha  en\r\nregel       med      innebörden       att\r\nassistansersättning fick lämnas upp  till\r\ntre  månader före den månad ansökan eller\r\nanmälan   gjort  till  försäkringskassan.\r\nInitialt  kunde det befaras att  tillgång\r\ntill  information om rätten till insatser\r\nenligt  lagen  (1993:387)  om  stöd   och\r\nservice   till   vissa  funktionshindrade\r\n(LSS) och assistansersättning enligt LASS\r\nskulle  kunna  vara  bristfällig.   Dessa\r\nlagar  har  nu gällt sedan den 1  januari\r\n1994   och  information  om  rätten  till\r\ninsatser och assistansersättning anses  i\r\ndag      fungera      tillfredsställande.\r\nRegeringen  anser  att det  således  inte\r\nfinns anledning att på grund av bristande\r\ntillgång  till  information  behålla   en\r\nretroaktivitet   om  tre   månader   inom\r\nassistansersättningen. Mot denna bakgrund\r\nframhåller regeringen att en månads retro\r\naktivitet inom assistansersättningen  kan\r\nanses   som   rimlig  och  föreslår   att\r\nassistansersättning inte får  lämnas  för\r\nlängre tid tillbaka än en månad före  den\r\nmånad då ansökan eller anmälan gjorts.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (SoU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 6).\r\n\r\n16:8 Kostnader för statlig\r\nassistansersättning\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 10,1  miljarder\r\nkronor.  Regeringen föreslår att anslaget\r\n16:8      Kostnader      för      statlig\r\nassistansersättning   kan   minskas   med\r\n5  miljoner  kronor som ett  resultat  av\r\nändring    i    lagen    (1993:389)    om\r\nassistansersättning.   Denna    minskning\r\nföreslås   bidra   till  att   finansiera\r\nhöjningen  av anslaget 16:7 Bilstöd  till\r\nhandikappade.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (SoU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 42 i denna del).\r\n\r\nÖverenskommelse mellan staten och\r\nLandstinget Västmanland om Salberga\r\nsjukhus\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att den bemyndigas att godkänna\r\nen  överenskommelse  mellan  staten  och\r\nLandstinget   Västmanland  om   Salberga\r\nsjukhus  i  enlighet med vad  regeringen\r\nförordar. Därmed tillstyrks punkt  17  i\r\npropositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI   samband  med  mentalsjukvårdsreformen\r\n1966  övertog Västmanlands läns landsting\r\nden  1  januari  1967 från  staten  bl.a.\r\nSalberga sjukhus, ett specialsjukhus  för\r\nvård  av psykiskt utvecklingsstörda,  som\r\nvid    denna   tidpunkt   hade   ca   500\r\nvårdplatser. Enligt ett avtal med  staten\r\növertog  landstinget sjukhuset under  det\r\nsärskilda villkoret att landstinget,  för\r\negen del och för övriga berörda sjukvårds\r\nhuvudmän, till staten skulle erlägga  ett\r\nbelopp   av  8,50  kr  per  vårddag   vid\r\nsjukhuset, tills dess staten erhållit  31\r\nmiljoner  kronor. Detta belopp motsvarade\r\nrestvärdet  på  byggnader och  utrustning\r\nvid  övertagandet.  De  sjukvårdshuvudmän\r\nsom  nyttjade sjukhuset skulle med  denna\r\nmetod  få  svara  för  avskrivningen   av\r\nrestvärdet  i  den  omfattning  de   hade\r\npatienter på sjukhuset.\r\nEfter   landstingets   övertagande    av\r\nsjukhuset  har  lagstiftningen   angående\r\nomsorgen om de psykiskt utvecklingsstörda\r\nmedfört en successiv övergång från sluten\r\ninstitutionsvård    på    vårdhem     och\r\nspecialsjukhus till öppna  vårdformer,  i\r\nsyfte  att  ge psykiskt utvecklingsstörda\r\nmöjlighet  att  leva  som  andra  och   i\r\ngemenskap med andra. För Salberga sjukhus\r\ninnebar   denna  utveckling  att  antalet\r\npatienter  minskade. Efter  2002  bedrivs\r\ninte  längre  någon  vårdverksamhet   vid\r\nsjukhuset  som kan ligga till  grund  för\r\nersättning  till staten. Landstinget  ser\r\ninte  heller  något behov av  att  starta\r\nnågon sådan verksamhet i aktuella lokaler\r\nunder   överskådlig  tid.   Försök   till\r\nsamordning med Sala kommun för att  hitta\r\npassande    verksamheter   för    området\r\nalternativt  genomföra en försäljning  av\r\nområdet har inte gett något resultat.\r\nAv   statens  ursprungliga  fordran   på\r\nlandstinget  återstår för  närvarande  ca\r\n11,5  miljoner kronor. Enligt landstinget\r\nhar  avvecklingskostnaderna för  Salberga\r\nsjukhus varit betydande. Utöver detta bär\r\nlandstinget  i  dag kostnaderna  för  den\r\ntomma fastigheten.\r\nEnligt   en  preliminär  överenskommelse\r\nmellan staten och Landstinget Västmanland\r\nska  landstinget till staten  inbetala  1\r\nmiljon   kronor.   I   och   med    denna\r\ninbetalning sker en slutlig reglering  av\r\nstatens   fordran   på   landstinget    i\r\nanledning  av  Salberga  sjukhus.   Detta\r\ninnebär att staten efterger en del av sin\r\nfordran,   varför  det   krävs   ett   be\r\nmyndigande   från   riksdagen   för   att\r\nregeringen  slutligt ska  kunna  godkänna\r\növerenskommelsen.   Regeringen   föreslår\r\ndärför  att  den bemyndigas att  godkänna\r\növerenskommelsen   mellan   staten    och\r\nLandstinget Västmanland angående Salberga\r\nsjukhus. Det inbetalda beloppet ska föras\r\ntill  inkomsttitel 2811 Övriga  inkomster\r\nav statens verksamhet.\r\n\r\nSocialutskottets yttrande\r\n\r\nSocialutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (SoU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 17).\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1998:703) om\r\nhandikappersättning och vårdbidrag\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nSedan  1990 kan handikappersättning utges\r\nupp   till   två   år  retroaktivt   före\r\nansökningsmånaden.   Skälen   till    att\r\nretroaktivitetstiden vid  denna  tidpunkt\r\nförlängdes från tre månader till  två  år\r\nvar       att      informationen       om\r\nhandikappersättning    inte     fungerade\r\ntillfredsställande.    Förlängning     av\r\nretroaktiviteten var ett sätt att undvika\r\nrättsförluster  till följd  av  för  sent\r\ninkomna      ansökningar.      Regeringen\r\nkonstaterar att informationen  om  rätten\r\ntill  handikappersättning i dag kan anses\r\nfungera  tillfredsställande.  Det   finns\r\nsåledes  inte anledning att på  grund  av\r\nbristande   tillgång   till   information\r\nbehålla   två  års  retroaktivitet   inom\r\nhandikappersättningarna.    Mot     denna\r\nbakgrund  kan sex månaders retroaktivitet\r\ninom    handikappersättningarna    enligt\r\nregeringens  bedömning anses som  rimlig.\r\nRegeringen     föreslår    därför     att\r\nhandikappersättning ska utges fr.o.m. den\r\nmånad  då rätt till förmånen har inträtt,\r\ndock inte för längre tid tillbaka än  sex\r\nmånader före ansökningsmånaden.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet,  som   yttrar\r\nsig    i    form   av   protokollsutdrag,\r\ntillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 7).\r\n\r\n19:3 Handikappersättningar\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\ndndamål  ett  ramanslag på 1,2  miljarder\r\nkronor.  Regeringen  anser  att  anslaget\r\n19:3  Handikappersättningar  kan  minskas\r\nmed 7 miljoner kronor som ett resultat av\r\nändringen    i   lagen   (1998:703)    om\r\nhandikappersättning och vårdbidrag. Denna\r\nminskning   föreslås   bidra   till   att\r\nfinansiera  höjningen  av  det  under  ut\r\ngiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial  omsorg  uppförda  anslaget   16:7\r\nBilstöd till handikappade.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet,  som   yttrar\r\nsig    i    form   av   protokollsutdrag,\r\ntillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n19:6 Riksförsäkringsverket\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 921,6  miljoner\r\nkronor.  Regeringen  anser  att  anslaget\r\n19:6  Riksförsäkringsverket  bör  minskas\r\nmed  10  miljoner kronor. Denna minskning\r\nföreslås   bidra   till  att   finansiera\r\nhöjningen  av  det under utgiftsområde  9\r\nHälsovård,  sjukvård  och  social  omsorg\r\nuppförda   anslaget  16:7  Bilstöd   till\r\nhandikappade.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet,  som   yttrar\r\nsig    i    form   av   protokollsutdrag,\r\ntillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nsocialförsäkringsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\n\r\n22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch aktivitetsstöd\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 39,3  miljarder\r\nkronor.   Regeringen   konstaterar    att\r\nantalet     öppet    arbetslösa     under\r\ninnevarande år beräknas bli högre än  vad\r\nman   tidigare  antagit.  De  medel   som\r\nanvisats räcker inte. Regeringen föreslår\r\ndärför  att  anslaget  22:2  Bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning               och\r\naktivitetsstöd  ökas med 7  366  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna  framhåller  i   motion\r\nFi27 att staten måste satsa offensivt för\r\natt        lösa       den       nuvarande\r\narbetslöshetskrisen med riktiga jobb  som\r\nökar  välfärden i samhället. Motionärerna\r\nföreslår därför att anslaget till  bidrag\r\ntill     arbetslöshetsersättning      och\r\naktivitetsstöd i stället ökar med  3  474\r\nmiljoner  kronor  till  42  727  miljoner\r\nkronor  (yrkande  7  i  denna  del).   De\r\njämfört     med    regeringens    förslag\r\nresterande   3   892  miljoner   kronorna\r\nföreslås   bl.a.   användas   till    att\r\nstimulera sysselsättning i kommunsektorn.\r\nCenterpartiet  motsätter  sig  i  motion\r\nFi25   regeringens  förslag  att   minska\r\ngenerella  statsbidrag till kommuner  och\r\nlandsting  med 2,6 miljarder  kronor.  En\r\nneddragning   av  generella   statsbidrag\r\nleder enligt motionärernas bedömning  med\r\nstor sannolikhet till ökade kostnader för\r\narbetslöshet.  Därför  föreslår  man  att\r\nmotsvarande reducering sker inom anslaget\r\ntill  bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch  aktivitetsstöd, vilket därefter  får\r\nen  ökning  med  4  766  miljoner  kronor\r\n(yrkande 5 i denna del).\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet   tillstyrker   i\r\nsitt  yttrande (AU6y) regeringens förslag\r\noch avstyrker motionerna.\r\nFöreträdarna  för Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet   biträder   i   var    sin\r\navvikande mening sina partiers respektive\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\narbetsmarknadsutskottet,   propositionens\r\nförslag  (punkt  42  i  denna  del)   och\r\navstyrker motionerna Fi27 (kd) yrkande  7\r\ni  denna  del  och Fi25 (c) yrkande  5  i\r\ndenna del.\r\n\r\n22:8 Bidrag till administrationen av\r\ngrundbeloppet\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 59,5  miljoner\r\nkronor.  Utgifterna för  administrationen\r\nav   utbetalningar  av  grundbeloppet   i\r\narbetslöshetsförsäkringen  för   personer\r\nsom  inte  är anslutna till någon  arbets\r\nlöshetskassa bekostas från detta  anslag.\r\nArbetslöshetskassan  ALFA  ansvarar   för\r\ndenna  verksamhet. Mot  bakgrund  av  att\r\nantalet ersättningstagare ökat genom  det\r\nförsämrade läget på arbetsmarknaden, samt\r\nkassans tidigare ekonomiska problem,  har\r\nresursbehovet   ökat.  Regeringen   anser\r\ndärför  att  anslaget  22:8  Bidrag  till\r\nadministration av grundbeloppet bör  ökas\r\nmed   6   miljoner  kronor.  Finansiering\r\nföreslås  ske  genom  att  anslaget  22:1\r\nArbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader     minskas     med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet   tar   i    sitt\r\nyttrande   (AU6y)  inte  upp  regeringens\r\nförslag  angående  anslaget  22:8  Bidrag\r\ntill administration av grundbeloppet  med\r\nhänvisning  till  att  ingen  motion  har\r\nväckts med anledning av ärendet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nHöjd ersättning för det särskilda\r\nanställningsstödet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag     angående    det    särskilda\r\nanställningsstödet.  Därmed   tillstyrks\r\npunkt  18  i propositionen. Förslaget  i\r\nmotionen avstyrks.\r\nJämför reservation 9 (m, fp).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nEnligt  nuvarande regler  får  en  person\r\nanvisas   en  anställning  med   särskilt\r\nanställningsstöd  om  vissa  villkor   är\r\nuppfyllda.  Stödet lämnas i  form  av  en\r\nkreditering på arbetsgivarens skattekonto\r\nmed 85 % av lönekostnaden, dock högst 750\r\nkr per dag.\r\nRegeringen  konstaterar att  stödet  har\r\nvisat  sig ha stor betydelse för personer\r\nsom  varit utan arbete under en lång  tid\r\natt   få   fotfäste  på  arbetsmarknaden.\r\nDärför  anser regeringen att  den  högsta\r\nersättning  som kan lämnas  per  dag  bör\r\nhöjas till 1 000 kr. Syftet härmed är att\r\nytterligare  stimulera  arbetsgivare  att\r\nanställa  deltagare  i aktivitetsgarantin\r\nsom  trots omfattande insatser  och  lång\r\ntid i garantin inte fått arbete.\r\nDen   föreslagna  höjningen  av   ersätt\r\nningen  innebär  minskade  inkomster   på\r\nstatsbudgetens   inkomstsida   med    400\r\nmiljoner  kronor  2004  respektive  2005.\r\nHöjningen av ersättningen föreslås  träda\r\ni  kraft den 1 juli 2004 och gälla för an\r\nvisningar   om   anställning   som   görs\r\ndärefter t.o.m. den 30 juni 2005.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModerata samlingspartiet erinrar i motion\r\nFi28     att     man    tidigare     inom\r\naktivitetsgarantin   har   avvisat    det\r\nsärskilda             anställningsstödets\r\nkonstruktion    med    kreditering     av\r\nskattekonton.    Följaktligen     avvisar\r\nmotionärerna  förslaget  om  höjt  tak  i\r\ndetta stöd (yrkande 4).\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet   tillstyrker   i\r\nsitt  yttrande (AU6y) regeringens förslag\r\noch   avstyrker  förslaget  i   motionen.\r\nSamtidigt                    understryker\r\narbetsmarknadsutskottet  att  den   ökade\r\nandelen  av  anställningsstödet   i   den\r\ntotala        programvolymen         inom\r\narbetsmarknadspolitiskt stöd, tillsammans\r\nmed   det   faktum  att   det   nu   görs\r\nytterligare  en ändring av  reglerna  för\r\nanställningsstödet, återigen aktualiserar\r\nbehovet av en översyn av stödformen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet finner för egen del  inte\r\nanledning att göra en annan bedömning  än\r\narbetsmarknadsutskottet.  Finansutskottet\r\nvill     därför,     i     likhet     med\r\narbetsmarknadsutskottet, understryka  att\r\ndet  behövs en översyn av regleringen  av\r\nanställningsstöden.   Detta   är   enligt\r\nutskottets   mening  särskilt   angeläget\r\neftersom  det  i  dag finns  ett  flertal\r\nanställningsstöd  med varierande  villkor\r\nför   beviljande   bl.a.   i   fråga   om\r\nåldersgräns,   inskrivningstid,   maximal\r\nstödperiod och stödbeloppets storlek. Den\r\nförordning   (1997:1275)   som   reglerar\r\nanställningsstöden har  dessutom  ändrats\r\nflera gånger, samtidigt som vid sidan  av\r\nden finns föreskrifter på myndighetsnivå.\r\nVidare    kan   finansutskottet,   liksom\r\narbetsmarknadsutskottet,  konstatera  att\r\nanställningsstödet  utgör  en  successivt\r\nallt    större   del   av   den    totala\r\nprogramvolymen  både  antalsmässigt   och\r\nbudgetmässigt.     Detta     förhållande,\r\ntillsammans  med det faktum  att  det  nu\r\ngörs ytter-ligare en ändring av reglerna,\r\nunderstyrker än mer behovet av en översyn\r\nav stödformen.\r\nFinansutskottet  tillstyrker,  i  likhet\r\nmed  arbetsmarknadsutskottet, regeringens\r\nförslag  (punkt 18) och avstyrker  motion\r\nFi28 (m) yrkande 4.\r\n\r\nUtgiftsområde 14 Arbetsliv\r\n\r\n23:1 Arbetsmiljöverket (bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2004  för  det  under  utgiftsområde  14\r\nArbetsliv   uppförda  ramanslaget   23:1\r\nArbetsmiljöverket besluta om bidrag  som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 18 450 000  kr\r\nunder  2005. Därmed tillstyrks punkt  19\r\ni propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  har  för  detta  ändamål  ett\r\nbemyndigande    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser  som  innebär  utgifter  på\r\nhögst   16   602  000  kr   under   2005.\r\nRegeringen  anser  att  bemyndiganderamen\r\nbehöver öka för att Arbetsmiljöverket ska\r\nkunna    göra    nödvändiga   utfästelser\r\navseende   partsmedel  för  de  regionala\r\nskyddsombudens     verksamhet.     Därför\r\nföreslår  regeringen att  den  bemyndigas\r\natt   under   2004  för   anslaget   23:1\r\nArbetsmiljöverket     ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n18 450 000 kr under 2005.\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n\r\nArbetsmarknadsutskottet   tar   i    sitt\r\nyttrande   (AU6y)  inte  upp  regeringens\r\nförslag    till   bemyndigande   avseende\r\nanslaget   23:1   Arbetsmiljöverket   med\r\nhänvisning  till  att  ingen  motion  har\r\nväckts med anledning av ärendet.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 19).\r\n\r\nUtgiftsområde 15 Studiestöd\r\n\r\n25:2 Studiemedel m.m.\r\n25:4 Rekryteringsbidrag\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för dessa\r\nändamål   ramanslag  på  11,4   miljarder\r\nkronor  respektive 1,4 miljarder  kronor.\r\nRegeringen   föreslår  en   tidsbegränsad\r\nutbildningssatsning i  syfte  att  minska\r\nrisken  för friställning av personal  och\r\nsamtidigt stärka kompetensen inom den  av\r\nkommun  och  landsting finansierade  verk\r\nsamhet  som  omfattar  vård,  skola   och\r\nomsorg.   Under   2004   och   2005   ska\r\nsammanlagt   6   000   personer   beredas\r\nmöjlighet  att arbeta deltid och  studera\r\ndeltid   inom   kommunal  vuxenutbildning\r\neller högskola. För att täcka kostnaderna\r\nför    ett   anpassat   studiestöd    för\r\ndeltagarna            i             dessa\r\nkombinationsutbildningar behöver anslaget\r\n25:4       Rekryteringsbidrag      enligt\r\nregeringens  bedömning  ökas   med   56,2\r\nmiljoner kronor.\r\nFinansiering  föreslås  ske  genom   att\r\nanslaget  för  studiemedel  minskas   med\r\nmotsvarande   belopp.  Regeringen   anser\r\nvidare att anslaget 25:2 Studiemedel m.m.\r\nbör  minskas med 2,5 miljoner kronor  för\r\natt  finansiera ökningarna  av  de  under\r\nutgiftsområde    16    Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning  uppförda  anslagen\r\n25:2   Myndigheten  för   skolutveckling,\r\n25:76  Högskoleverket och 25:78  Centrala\r\nstudiestödsnämnden    m.m.    Sammantaget\r\nföreslår  alltså regeringen att  anslaget\r\n25:2  Studiemedel m.m. minskas  med  58,7\r\nmiljoner kronor.\r\nVidare   aviserar  regeringen  att   den\r\navser  att  återkomma  med  förslag  till\r\nnödvändiga  ändringar i lagen  (2002:624)\r\nom         rekryteringsbidrag        till\r\nvuxenstuderande.   Regeringen    har    i\r\npropositionen     Tillfälligt      vidgad\r\nanvändning  av  rekryteringsbidrag   till\r\nvuxenstuderande    (prop.    2003/04:138)\r\neterkommit med förslag. Propositionen har\r\nremitterats till utbildningsutskottet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig  i\r\nmotion    Fi28    införandet    av    den\r\narbetsmarknadsrelaterade     utbildningen\r\nenligt    regeringens   förslag.   Därmed\r\nföreslår motionärerna avslag på förslaget\r\nom    förändringar   i   anslagen    till\r\nstudiemedel     och    rekryteringsbidrag\r\n(yrkandena 12 och 13).\r\nFolkpartiet  liberalerna  framhåller   i\r\nmotion    Fi23   att   principerna    för\r\nstudiemedlen  ska gälla  lika  för  alla.\r\nMotionärerna          anser           att\r\nstudiemedelssystemet ska  förbättras  för\r\nalla.   Därför   är  man   kritisk   till\r\nrekryteringsbidraget  och  motsätter  sig\r\nutökningen  av  detta  stöd  till   vissa\r\nanställda  i kommuner och landsting.  Mot\r\ndenna    bakgrund   avvisar   man   också\r\nminskningen av anslaget till studiemedel.\r\nNågot  formellt  yrkande förs  dock  inte\r\nfram på denna punkt.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet  redovisar  i   sitt\r\nyttrande  (UbU1y)  att man  har  beslutat\r\n(bet.    2003/04:UbU15)    att    föreslå\r\nriksdagen  att en tillfällig vidgning  av\r\nanvändning   av  rekryteringsbidraget   i\r\nenlighet   med  regeringens   proposition\r\nTillfälligt    vidgad    användning    av\r\nrekryteringsbidrag  till  vuxenstuderande\r\n(prop.   2003/04:138)   ska   genomföras.\r\nUtbildningsutskottet  anser  således  att\r\nförslaget    i    vårpropositionen    bör\r\ntillstyrkas.  Företrädarna  för  Moderata\r\nsamlingspartiet      och      Folkpartiet\r\nrespektive Kristdemokraterna har i  denna\r\ndel avgivit avvikande meningar.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nutbildningsutskottet,      propositionens\r\nförslag  (punkt 42 i denna  del).  Motion\r\nFi28 (m) yrkandena 12 och 13 avstyrks.\r\n\r\nUtgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning\r\n\r\n25:2 Myndigheten för skolutveckling\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 94,3  miljoner\r\nkronor.     Regeringen    föreslår     en\r\ntidsbegränsad utbildningssatsning i syfte\r\natt  minska  risken för  friställning  av\r\npersonal och samtidigt stärka kompetensen\r\ninom   den   av   kommun  och   landsting\r\nfinansierade   verksamhet  som   omfattar\r\nvård,  skola och omsorg. Under  2004  och\r\n2005   ska   sammanlagt  6  000  personer\r\nberedas  möjlighet att arbeta deltid  och\r\nstudera      deltid     inom     kommunal\r\nvuxenutbildning      eller      högskola.\r\nRegeringen   anser  att   anslaget   25:2\r\nMyndigheten  för  skolutveckling  behöver\r\nökas  med  0,75 miljoner kronor  för  att\r\ntäcka  kostnaderna för  samordnings-  och\r\ninformationsåtgärder avseende dessa kombi\r\nnationsutbildningar.         Finansiering\r\nföreslås   ske   genom  att   det   under\r\nutgiftsområde   15  Studiestöd   uppförda\r\nanslaget  25:2 Studiemedel  m.m.  minskas\r\nmed motsvarande belopp.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig  i\r\nmotion    Fi28    införandet    av    den\r\narbetsmarknadsrelaterade     utbildningen\r\nenligt    regeringens   förslag.   Därmed\r\navvisar  motionärerna också förslaget  om\r\nförändringar i anslaget till  Myndigheten\r\nför skolutveckling (yrkande 14).\r\nFolkpartiet   liberalerna   avvisar    i\r\nmotion  Fi23  ökningar av  anslaget  till\r\nrekryteringsbidrag. Därför motsätter  man\r\nsig  också  utökningen av  anslaget  till\r\nMyndigheten  för  skolutveckling.   Något\r\nformellt yrkande förs dock inte  fram  på\r\ndenna punkt.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet  redovisar  i   sitt\r\nyttrande  (UbU1y)  att man  har  beslutat\r\n(bet.    2003/04:UbU15)    att    föreslå\r\nriksdagen  att en tillfällig vidgning  av\r\nanvändning   av  rekryteringsbidraget   i\r\nenlighet   med  regeringens   proposition\r\nTillfälligt    vidgad    användning    av\r\nrekryteringsbidrag  till  vuxenstuderande\r\n(prop.   2003/04:138)   ska   genomföras.\r\nUtbildningsutskottet  anser  således  att\r\nförslaget    i    vårpropositionen    bör\r\ntillstyrkas.  Företrädarna  för  Moderata\r\nsamlingspartiet      och      Folkpartiet\r\nrespektive Kristdemokraterna har i  denna\r\ndel avgivit avvikande meningar.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nutbildningsutskottet,      propositionens\r\nförslag  (punkt 42 i denna  del).  Motion\r\nFi28 (m) yrkande 14 avstyrks.\r\n\r\n25:3 Utveckling av skolväsende och\r\nbarnomsorg\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 197,9  miljoner\r\nkronor.  Regeringen anser att ytterligare\r\nmedel  behövs  för  att förstärka  stödet\r\ntill  skolorna i deras arbete med hållbar\r\nutveckling.  Härigenom  ska   ges   förut\r\nsättningar     för    Myndigheten     för\r\nskolutveckling   att  i   samverkan   med\r\nUngdomens  miljöriksdag  (UMR)  genomföra\r\nskolutvecklingsinsatser    inom     detta\r\nområde.  UMR är ett projekt vars  uppgift\r\när  att stödja grundskolornas årskurs 7-9\r\noch   gymnasieskolorna   i   miljö-   och\r\nhållbarhetsfrågor.  För  att   möjliggöra\r\ndetta  föreslår regeringen  att  anslaget\r\n25:3   Utveckling   av  skolväsende   och\r\nbarnomsorg ökas med 0,5 miljoner kronor.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet tillstyrker  i  sitt\r\nyttrande (UbU1y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nutbildningsutskottet,      propositionens\r\nförslag (punkt 42 i denna del).\r\n\r\n25:4 Specialpedagogiska institutet\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 332,8  miljoner\r\nkronor.     Regeringen    bedömer     att\r\nverksamheten    vid    Specialpedagogiska\r\ninstitutets  fyra nationella resurscenter\r\nbör   förstärkas.  Som   pedagogisk   kun\r\nskapsresurs för barn, ungdomar och  vuxna\r\nmed   funktionshinder,   erbjuder   dessa\r\nresurscenter specialpedagogisk rådgivning\r\ntill  kommuner och andra huvudmän.  Genom\r\nen   förstärkning  av  resurscentren  kan\r\nstödet  till  elever med  funktionshinder\r\nbättre   tillgodoses  och  den  kommunala\r\nkompetensen  i specialpedagogiska  frågor\r\nhöjas.  För att göra detta möjligt  anser\r\nregeringen     att     anslaget      25:4\r\nSpecialpedagogiska  institutet  bör  ökas\r\nmed  7,5  miljoner  kronor.  Finansiering\r\nföreslås  ske  genom  att  anslaget  25:7\r\nSärskilda insatser på skolområdet minskas\r\nmed motsvarande belopp.\r\nRegeringen  bedömer  samtidigt  att   en\r\nviss  omdisponering  från  regional  till\r\ncentral  nivå  av  de  totala  medel  som\r\nSpecialpedagogiska institutet  disponerar\r\nbättre   kan  tillgodose  det  nationella\r\nbehovet    av    råd    och    stöd     i\r\nspecialpedagogiska frågor. Effekterna  av\r\nfinansieringsåtgärden är att  möjligheten\r\nför     kommuner    att    påbörja    nya\r\nprojektinsatser av regional art minskar.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet tillstyrker  i  sitt\r\nyttrande (UbU1y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nutbildningsutskottet,      propositionens\r\nförslag (punkt 42 i denna del).\r\n\r\n25:18 Bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning (bemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att regeringen  be\r\nmyndigas  att under 2004 för ramanslaget\r\n25:18     Bidrag    till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning     ingå      ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter  som\r\nuppgår  till  högst 1  556  068  000  kr\r\nunder   2005-2009.   Därmed   tillstyrks\r\npunkt   20  i  propositionen.  Utskottet\r\nmarkerar  dock det allvarliga i  att  av\r\nriksdagen       givna      bemyndiganden\r\növerskrids.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen har för detta ändamål ett\r\nbemyndigande att ingå ekonomiska\r\nförpliktelser på högst 1 556 068 000 kr\r\nunder 2005-2008. Regeringen konstaterar\r\natt Myndigheten för kvalificerad\r\nyrkesutbildning har träffat avtal om\r\ndeltidsutbildningar som innebär åtaganden\r\nsom sträcker sig t.o.m. 2009, dvs. längre\r\nän den medgivna bemyndigandeperioden.\r\nÄven om dessa åtaganden enligt\r\nmyndigheten inte medför någon förändring\r\nav storleken på bemyndiganderamen, anser\r\nregeringen att detta ekonomiska åtagande\r\nmåste hanteras på ett korrekt sätt i\r\nförhållande till riksdagen. Regeringen\r\nanser därför att riksdagen nu i efterhand\r\nbör bemyndiga regeringen att under 2004\r\nför ramanslaget 25:18 Bidrag till\r\nkvalificerad yrkesutbildning ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\nsom uppgår till högst 1 556 068 000 kr\r\nunder 2005-2009.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet konstaterar  i  sitt\r\nyttrande  (UbU1y) att regeringen  även  i\r\ntilläggsbudget   2   för   2003    (prop.\r\n2003/04:1)  yrkade att bemyndigandet  för\r\nMyndigheten        för       kvalificerad\r\nyrkesutbildning  skulle utvidgas  som  en\r\nföljd    av    överskridande.   Utskottet\r\ntillstyrkte  då  i  ett  yttrande   genom\r\nprotokollsutdrag   till   finansutskottet\r\n(prot.  2003/04:2.4, bet.  2003/04:FiU11)\r\nregeringens  förslag med hänvisning  till\r\natt    Myndigheten    för    kvalificerad\r\nyrkesutbildning inledningsvis haft  vissa\r\nplaneringsproblem  men  att   man   också\r\nförsökt  komma  till  rätta  med   dessa.\r\nUtskottet   hänvisade   till    att    en\r\narbetsgrupp   skapats  i   vilken   ingår\r\nföreträdare för bl.a. Finansdepartementet\r\noch             Utbildningsdepartementet,\r\nEkonomistyrningsverket  och   Myndigheten\r\nför  kvalificerad yrkesutbildning. Enligt\r\nvad      utskottet      erfarit      från\r\nUtbildningsdepartementet är  arbetet  med\r\natt  lösa myndighetens problem nu på  god\r\nväg. Nya prognosinstrument har utarbetats\r\noch   planeringsförutsättningarna  därmed\r\nförbättrats. Utbildningsutskottet har mot\r\ndenna  bakgrund  inget  att  erinra   mot\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nKompletterande uppgifter\r\n\r\nFinansutskottet   har   under    ärendets\r\nberedning        erhållit        följande\r\nkompletterande      information      från\r\nUtbildningsdepartementet  (Dnr  069-3672-\r\n03/04 samt U 2004/2069 SV):\r\nKY-myndigheten övertog  den  1  januari\r\n2002  ansvaret  för  den  kvalificerade\r\nyrkesutbildningen,   som   sedan   1996\r\nbedrivits  som  försöksverksamhet  ledd\r\nav  KY-kommittén. Den  nya  myndigheten\r\nlokaliserades   till   Hässleholm   och\r\nhuvuddelen         av        personalen\r\nnyrekryterades.   Det  planeringssystem\r\nsom  myndigheten övertog från kommittén\r\nmedgav  inte att det totala långsiktiga\r\nåtagandet kunde utläsas.\r\nMyndigheten  inledde  i  maj/juni  2002\r\narbetet  med  ett nytt planerings-  och\r\nekonomisystem, vilket kom i  drift  vid\r\nårets slut.\r\nEfter det att myndigheten fått en  oren\r\nrevisionsberättelse för 2002  tillsatte\r\nmyndigheten,    efter   initiativ    av\r\nUtbildningsdepartementet,            en\r\narbetsgrupp    med   företrädare    för\r\nmyndigheten,      Utbildnings-      och\r\nFinansdepartementen,\r\nEkonomistyrningsverket,\r\nRiksrevisionsverket     samt      Malmö\r\nhögskola.  Gruppens  uppdrag   är   att\r\nfinna  lösningar på de faktiska problem\r\nsom     finns    att    utveckla    ett\r\nplaneringssystem som är  förenligt  med\r\nsåväl  verksamhetens krav som  systemet\r\nmed     årliga     bevillningar     och\r\nbemyndiganderamar.       Arbetsgruppens\r\ntillkomst  anmäldes  för  riksdagen   i\r\ntilläggsbudget  II  för   2003   (prop.\r\n2003/04:1 s. 247).\r\nMed  hänsyn  till  den information  det\r\nnya   planerings-  och  ekonomisystemet\r\ngav  beslutade  myndigheten,  att  inte\r\npröva  några  ansökningar  om  nya  KY-\r\nutbildningar  under  2003.  Vidare  har\r\nmyndigheten,         inför          den\r\nansökningsomgång   som   genomförts   i\r\nbörjan    av    2004,   utvecklat    en\r\nbeslutsordning, som medför  för  staten\r\nbindande   åtaganden  för  endast   ett\r\nstarttillfälle,   d.v.s.   vid   normal\r\nstudietakt    startåret    plus     två\r\nbudgetår.\r\nMyndigheten  har under  2003  och  2004\r\ntill   chefsbefattningar   nyrekryterat\r\ntvå  personer från Statens skolverk med\r\nerfarenhet                           av\r\nutbildningsadministration.  Planerings-\r\noch         ekonomisystemet         har\r\nvidareutvecklats  för  att   möjliggöra\r\nkontinuerlig  uppföljning   mot   såväl\r\nanslag      som      bemyndiganderamar.\r\nMyndigheten  fick för år  2003  en  ren\r\nrevisionsberättelse.\r\nUtbildningsdepartementet     har      i\r\nefterhand   konstaterat  att  uppdragen\r\ntill   myndigheten  i  regleringsbreven\r\nför   2002  och  2003  om  volymer  och\r\nverksamhetsformer   inte   varit   helt\r\nförenliga  med  de  bemyndiganden   som\r\nregeringen         föreslagit         i\r\nbudgetpropositionerna  för  de  berörda\r\nåren och som riksdagen godtagit.\r\n(.)   Vid  myndighetsdialogerna   våren\r\n2003  och  2004,  som letts  av  berörd\r\nstatssekreterare,                   har\r\nplaneringsfrågorna     ägnats      stor\r\nuppmärksamhet  och  departementet   har\r\nunderstrukit allvaret i den kritik  som\r\nframkommit  mot myndigheten och  begärt\r\natt åtgärder omedelbart ska vidtas.\r\nArbetsgruppen  har i dagarna  enats  om\r\nen    modell    för    utformning    av\r\nregleringsbrev                      och\r\nutbildningsplanering,  som   avses   ge\r\nlångsiktigt   hållbara  förutsättningar\r\natt   bedriva  verksamheten  i   avsedd\r\nomfattning  inom  av  riksdagen   givna\r\nramar.  Regeringens  ställningstaganden\r\ni  dessa frågor kommer att redovisas  i\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nSom utbildningsutskottet redovisar i sitt\r\nyttrande  föreslog  regeringen   även   i\r\ntilläggsbudget    2    för    2003    att\r\nbemyndigandet    för   Myndigheten    för\r\nkvalificerad    yrkesutbildning    skulle\r\nutvidgas  som  en följd av överskridande.\r\nFinansutskottet   erinrade    då    (bet.\r\n2003/04:FiU11)  om sin behandling  hösten\r\n2002   av   en   ekonomisk   förpliktelse\r\nutfärdad av Kungl. Tekniska högskolan och\r\nStockholms       universitet        (bet.\r\n2002/03:FiU11   s.  35   f.).   Utskottet\r\nanförde  att  det  var  oacceptabelt  att\r\nlärosätena hade träffat avtal som  medför\r\nekonomiska förpliktelser utan att ha rätt\r\ntill detta.\r\nFinansutskottet      vidhåller       sin\r\nuppfattning om det oacceptabla i  att  en\r\nmyndighet  gör  åtaganden  som   är   mer\r\nomfattande  än  riksdagens  bemyndigande.\r\nSom  regeringsformen  anger  får  statens\r\nmedel inte användas på annat sätt än  vad\r\nriksdagen  har  bestämt  (9  kap.   2   §\r\nregeringsformen). Vidare  får  regeringen\r\n\"icke  utan riksdagens bemyndigande  taga\r\nupp  lån  eller  i övrigt  ikläda  staten\r\nekonomisk förpliktelse\" (9 kap. 10 § RF).\r\nUtskottet anförde vid behandlingen hösten\r\n2003 av bemyndigandet för Myndigheten för\r\nkvalificerad yrkesutbildning att  det  är\r\nlika allvarligt om ett av riksdagen givet\r\nbemyndigande överskrids som om ett anslag\r\növerskrids (bet. 2003/04:FiU11).\r\nUtskottet    vill    understryka     det\r\nallvarliga   i   att  riksdagens   beslut\r\növerskrids. Det åligger regeringen att ha\r\nkontroll över myndigheternas hantering av\r\nmedel.  Det  kan  finnas  anledning   för\r\nregeringen   att  utöver   den   utlovade\r\nredovisningen  i budgetpropositionen  för\r\n2005  avseende  KY-myndigheten  inkludera\r\nvilka  åtgärder man vidtagit så att denna\r\nsituation inte uppstår på andra  områden.\r\nUtskottet noterar särskilt att det av den\r\nnu  aktuella tilläggsbudgeten framgår att\r\ndet  har  skett befogenhetsöverskridanden\r\ninom  ytterligare  två verksamheter  inom\r\nutgiftsområde    16    Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning (Svenska institutet\r\noch Centrala studiestödsnämnden). Det kan\r\nfinnas   anledning  för  regeringen   att\r\nnärmare  utröna  om det  finns  särskilda\r\nproblem inom detta utgiftsområde.\r\nUtskottet   kan  dock  i  den   uppkomna\r\nsituationen acceptera regeringens förslag\r\nrörande   Myndigheten  för   kvalificerad\r\nyrkesutbildning.          Finansutskottet\r\ntillstyrker   således,   i   likhet   med\r\nutbildningsutskottet,      propositionens\r\nförslag (punkt 20).\r\n\r\n25:73 Särskilda utgifter inom universitet\r\noch högskolor m.m. (bemyndigande på\r\nSvenska institutets område)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet   tillstyrker  att  regeringen\r\nbemyndigas    att   under    2004    för\r\nramanslaget  25:73  Särskilda   utgifter\r\ninom   universitet  och  högskolor  m.m.\r\ningå ekonomiska förpliktelser i form  av\r\nstipendier    på   Svenska   institutets\r\nområde  som  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför  utgifter   på   högst\r\n3  miljoner  kronor under  2005.  Därmed\r\ntillstyrks punkt 21 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen   konstaterar   att    Svenska\r\ninstitutet   under   ett   år    beviljar\r\nstipendier för senare läsår utan  att  ha\r\nnågot   bemyndigade.   I   den   uppkomna\r\nsituationen  anser regeringen  att  detta\r\nekonomiska åtagande måste hanteras på ett\r\nkorrekt    sätt   i   förhållande    till\r\nriksdagen. Regeringen föreslår därför att\r\nden  nu i efterhand bemyndigas att  under\r\n2004   för  ramanslaget  25:73  Särskilda\r\nutgifter  inom universitet och  högskolor\r\nm.m. ingå ekonomiska förpliktelser i form\r\nav   stipendier  på  Svenska  institutets\r\nområde   som  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden   medför  utgifter   på   högst\r\n3 miljoner kronor under 2005.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet tillstyrker  i  sitt\r\nyttrande (UbU1y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet vill inledningsvis erinra\r\nom  sina  uttalanden ovan under  anslaget\r\n25:18     Bidrag     till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning  om  det   allvarliga   i\r\növerskridanden  av  givna  bemyndiganden.\r\nFinansutskottet   tillstyrker   dock,   i\r\nlikhet      med     utbildningsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 21).\r\n\r\n25:76 Högskoleverket\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 185,2  miljoner\r\nkronor.     Regeringen    föreslår     en\r\ntidsbegränsad utbildningssatsning i syfte\r\natt  minska  risken för  friställning  av\r\npersonal och samtidigt stärka kompetensen\r\ninom   den   av   kommun  och   landsting\r\nfinansierade   verksamhet  som   omfattar\r\nvård,  skola och omsorg. Under  2004  och\r\n2005   ska   sammanlagt  6  000  personer\r\nberedas  möjlighet att arbeta deltid  och\r\nstudera      deltid     inom     kommunal\r\nvuxenutbildning      eller      högskola.\r\nRegeringen   anser  att  anslaget   25:76\r\nHögskoleverket  behöver  ökas  med   0,75\r\nmiljoner kronor för att täcka kostnaderna\r\nför  informationsåtgärder m.m. i  samband\r\nmed denna satsning. Finansiering föreslås\r\nske genom att det under utgiftsområde  15\r\nStudiestöd   uppförda  ramanslaget   25:2\r\nStudiemedel  m.m. minskas med motsvarande\r\nbelopp.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig  i\r\nmotion    Fi28    införandet    av    den\r\narbetsmarknadsrelaterade     utbildningen\r\nenligt    regeringens   förslag.   Därmed\r\navvisar  motionärerna också förslaget  om\r\nförändringar     i     anslaget      till\r\nHögskoleverket (yrkande 15).\r\nFolkpartiet   liberalerna   avvisar    i\r\nmotion       Fi23       det       utökade\r\nrekryteringsbidraget.  Därför   motsätter\r\nman sig också utökningen av anslaget till\r\nHögskoleverket.  Något  formellt  yrkande\r\nförs dock inte fram på denna punkt.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet  redovisar  i   sitt\r\nyttrande  (UbU1y)  att man  har  beslutat\r\n(bet.    2003/04:UbU15)    att    föreslå\r\nriksdagen  att en tillfällig vidgning  av\r\nanvändning   av  rekryteringsbidraget   i\r\nenlighet   med  regeringens   proposition\r\nTillfälligt    vidgad    användning    av\r\nrekryteringsbidrag  till  vuxenstuderande\r\n(prop.   2003/04:138)   ska   genomföras.\r\nUtbildningsutskottet  anser  således  att\r\nförslaget    i    vårpropositionen    bör\r\ntillstyrkas.  Företrädarna  för  Moderata\r\nsamlingspartiet      och      Folkpartiet\r\nrespektive Kristdemokraterna har i  denna\r\ndel avgivit avvikande meningar.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nutbildningsutskottet,      propositionens\r\nförslag  (punkt 42 i denna  del).  Motion\r\nFi28 (m) yrkande 15 avstyrks.\r\n\r\n25:78 Centrala studiestödsnämnden m.m.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 372,3  miljoner\r\nkronor.  I  samband med en internrevision\r\n2003   har   Centrala  studiestödsnämnden\r\n(CSN)    uppmärksammat   ett   underskott\r\navseende      den     avgiftsfinansierade\r\nverksamhet  som  upphörde  2000  och  ett\r\nanslagsöverskridande  till  följd  av  en\r\nfelaktig  redovisning i samband med  byte\r\nav    finansieringsmodell    samma    år.\r\nRiksrevisionen har i efterhand invänt mot\r\ntidigare  års redovisningar.  Sammantaget\r\nuppvisar  CSN 2003 ett ackumulerat  under\r\nskott   på   ca   140  miljoner   kronor.\r\nRegeringen  bedömer att CSN inte  har  ut\r\nrymme  att  finansiera hela  underskottet\r\ninom  ramen för anvisade medel.  För  att\r\nhantera     anslagsöverskridandet     bör\r\nanslaget          25:78          Centrala\r\nstudiestödsnämnden    m.m.    ökas    med\r\n41 miljoner kronor. Finansiering föreslås\r\nske  genom  att  anslaget 25:72  Enskilda\r\nutbildningsanordnare  på  högskoleområdet\r\nm.m. minskas med motsvarande belopp.\r\nRegeringen  avser vidare  att  inom  den\r\ngräns  som  anges i lagen (1996:1059)  om\r\nstatsbudgeten      höja      myndighetens\r\nanslagskredit med ca 19 miljoner  kronor.\r\nResterande underskott på anslaget  kommer\r\natt  regleras  under de närmast  följande\r\nåren.\r\nDärutöver anser regeringen att  anslaget\r\n25:78  Centrala  studiestödsnämnden  m.m.\r\nbör   ökas  med  en  miljon  kronor   för\r\nsystemutveckling  och  administration  av\r\nett anpassat studiestöd för deltagarna  i\r\nden föreslagna utbildningssatsningen inom\r\nden  av kommun och landsting finansierade\r\nverksamhet som omfattar vård,  skola  och\r\nomsorg.  Finansiering föreslås ske  genom\r\natt det under utgiftsområde 15 Studiestöd\r\nuppförda   ramanslaget  25:2  Studiemedel\r\nm.m. minskas med motsvarande belopp.\r\nSammantaget   föreslår  regeringen   att\r\nanslaget          25:78          Centrala\r\nstudiestödsnämnden    m.m.    ökas    med\r\n42 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna avvisar i  motion\r\nFi23  det  utökade  rekryteringsbidraget.\r\nDärför motsätter man sig också utökningen\r\nav anslaget till CSN för systemutveckling\r\noch administration av detta bidrag. Något\r\nformellt yrkande förs dock inte  fram  på\r\ndenna punkt.\r\n\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n\r\nUtbildningsutskottet tillstyrker  i  sitt\r\nyttrande (UbU1y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet vill inledningsvis erinra\r\nom  sina  uttalanden ovan under  anslaget\r\n25:18     Bidrag     till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning  om  det   allvarliga   i\r\nbefogenhetsöverskridanden.\r\nFinansutskottet   tillstyrker   dock,   i\r\nlikhet      med     utbildningsutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 17 Kultur, medier,\r\ntrossamfund och fritid\r\n\r\n28:39 Stöd till trossamfund\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 50,75  miljoner\r\nkronor.  Regeringen föreslår att anslaget\r\n28:39  Stöd till trossamfund minskas  med\r\n1  608  000  kr för att finansiera  ökade\r\nutgifter  på  det  under utgiftsområde  3\r\nSkatt,   tull   och  exekution   uppförda\r\nanslaget 3:1 Skatteverket.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nMedel hos AB Svenska Spel\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag   att  den  2004  på  en   extra\r\nbolagsstämma med AB Svenska Spel  verkar\r\nför  att  innestående medel avsedda  för\r\nkonst,   teater  och  andra   kulturella\r\nändamål  delas  ut till  regeringen  och\r\nanvänds  för  avsedda  ändamål.   Därmed\r\ntillstyrks punkt 22 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nAv  4  §  AB  Svenska Spels bolagsordning\r\nframgår   att  inte  någon  del   av   de\r\nvinstmedel   som   är  tillgängliga   för\r\nutdelning  ska delas ut till  aktieägare.\r\nAlla     för    utdelning    tillgängliga\r\nvinstmedel  ska i stället  disponeras  på\r\nsätt   som  regeringen  föreskriver.   Av\r\nregeringens beslut om tillstånd  till  AB\r\nSvenska   Spel   att  anordna   lotterier\r\n(beslut   den   23  oktober   2003,   dnr\r\nFi2003/3187)    framgår   att    bolagets\r\nvinstmedel  löpande under  räkenskapsåret\r\nska  lånas  ut till svenska staten  (Riks\r\ngäldskontoret). Utdelningsbara vinstmedel\r\nska   kvittas   mot  AB   Svenska   Spels\r\nfordringar på staten (Riksgäldskontoret).\r\nVad   som   återstår  av   utdelningsbara\r\nvinstmedel efter kvittning av fordringar,\r\nlagstadgad  fondering,  av  riksdag   och\r\nregering beslutade dispositioner  ska  AB\r\nSvenska Spel betala in till staten.\r\nEnligt  beslutet om tillstånd ska vidare\r\nett  visst  belopp av det  överskott  som\r\nuppkommer   sedan   vinstutdelning    och\r\nkostnader dragits av från intäkterna från\r\nett  av  bolaget  anordnat  traditionellt\r\nlotteri   tillfalla  kulturella   ändamål\r\nenligt   de   närmare   riktlinjer    som\r\nregeringen   bestämmer.  I  bilaga   till\r\nregeringsbeslutet  framgår  att  1/26  av\r\nbolagets överskott 2003 och 2004 från Nya\r\nPenninglotten  ska  användas  för  konst,\r\nteater   och  andra  kulturella  ändamål.\r\nRegeringen  aviserar att  den  avser  att\r\nåterkomma     i     denna     fråga     i\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\nDen     del    av    överskottet    från\r\nPenninglotten   som  under   årens   lopp\r\navsatts  till  konst,  teater  och  andra\r\nkulturella  ändamål har  hos  AB  Svenska\r\nSpel   redovisats  som  en   skuld   till\r\nKulturdepartementet. Dessa medel  uppgick\r\nvid  utgången av 2003 till 5 249 848  kr.\r\nEnligt regeringens mening bör dessa medel\r\nefter beslut vid en extra bolagsstämma  i\r\nAB   Svenska  Spel  2004  delas  ut  till\r\nregeringen   och  användas  för   avsedda\r\nändamål.  Regeringen föreslår därför  att\r\nden bemyndigas att verka för att så sker.\r\nDe   beslut  om  vinstdispositioner  som\r\nfattas  vid AB Svenska Spels bolagsstämma\r\nomfattar   inte   de  medel   som   utgör\r\nbehållningen   från  de   lotterier   som\r\nanordnats    för   kulturella    ändamål.\r\nRegeringen har, alltsedan mitten av 1950-\r\ntalet,    kontinuerligt   genom    beslut\r\nuppdragit åt bolaget att betala ut  medel\r\nsom  utgör  behållning från de  lotterier\r\nsom anordnats för kulturella ändamål till\r\nvissa  organisationer och, i några  fall,\r\nstatliga    myndigheter   som   beviljats\r\nbidrag.   Regeringen  uppmärksammar   att\r\nkonstitutionsutskottet    har    granskat\r\nbidragsutbetalningar via AB Svenska  Spel\r\noch   i   sitt  ställningstagande   (bet.\r\n2003/04:KU10,  rskr. 2003/04:134)  utgick\r\nfrån  att förhållandena genom de åtgärder\r\nregeringen avser att vidta skulle bringas\r\ntill  överensstämmelse med de regler  som\r\ngäller.\r\nI     detta    sammanhang    konstaterar\r\nregeringen  att den ordning genom  vilken\r\nmedel  hos AB Svenska Spel tas i  anspråk\r\nför utbetalning av bidrag som beviljas av\r\nregeringen  till  förmån  för  konst  och\r\nteater  m.m.  tillkom före den  nuvarande\r\nregeringsformen.   Den    sedvänja    som\r\nutbildats för bidragsutbetalningarna  kan\r\nenligt  regeringens mening  sägas  stämma\r\nmindre  väl  överens med den  befogenhets\r\nfördelning  som numera föreligger  mellan\r\nriksdagen och regeringen på finansmaktens\r\nområde.  Det  kan  även  ifrågasättas  om\r\nbidragsutbetalningarna        är        i\r\növerensstämmelse med de under  senare  år\r\nutvecklade         principerna         om\r\nbruttoredovisning   och   fullständighet.\r\nSedvänjan överensstämmer inte heller  med\r\ndet aktiebolagsrättsliga regelverket. Mot\r\ndenna  bakgrund  aviserar regeringen  att\r\nden  kommer att inleda ett arbete i syfte\r\natt ändra detta förfarande.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet  vill   erinra   om   att\r\nkonstitutionsutskottet  har   tagit   upp\r\nfrågan  om  bidragsutbetalningar  via  AB\r\nSvenska Spel i sitt granskningsbetänkande\r\nhösten 2003 (bet. 2003/04:KU10). Konstitu\r\ntionsutskottet framhåller att den ordning\r\nsom  tillämpats för utbetalning av bidrag\r\nvia  AB Svenska Spel från överskottet  av\r\nlotterier  som  anordnas  för  kulturella\r\nändamål   inte   kan   sägas    vara    i\r\növerensstämmelse med de principer som  är\r\nvägledande  på finansmaktens  område  och\r\nför    statsbudgetens   utformning.   Den\r\nstämmer  knappast heller överens med  det\r\naktiebolagsrättsliga regelverket och  vad\r\nsom   gäller   för  statens  ägande   och\r\nförvaltningen   av   de   statligt   ägda\r\nföretagen.      Samtidigt     konstaterar\r\nkonstitutionsutskottet  att  ett   arbete\r\nkommer  att  inledas i  Regeringskansliet\r\nför  att ändra förfarandet och utgår från\r\natt  förhållandena därigenom bringas till\r\növerensstämmelse  med   de   regler   som\r\ngäller.\r\nFinansutskottet                    delar\r\nkonstitutionsutskottets         bedömning\r\navseende    bidragsutbetalningarna    som\r\ngjorts   via  AB  Svenska  Spel.   Vidare\r\nnoterar  finansutskottet  att  regeringen\r\navser  att inleda ett arbete i syfte  att\r\ndndra förfarandet med utbetalningarna  så\r\natt  det  bättre stämmer överens med  det\r\naktiebolagsrättsliga regelverket samt den\r\nbefogenhetsfördelning   som    föreligger\r\nmellan   riksdagen  och   regeringen   på\r\nfinansmaktens   område.   Finansutskottet\r\nförutsätter  att  regeringen   återkommer\r\ntill  riksdagen med förslag om anpassning\r\nav  utbetalningsförfarandet till gällande\r\nregelverk.\r\nMed  utgångspunkt  i att  denna  ordning\r\nsnart  kommer  att förändras  tillstyrker\r\nfinansutskottet  propositionens   förslag\r\n(punkt 22).\r\n\r\nUtgiftsområde 18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\n31:9 Statens va-nämnd\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål ett ramanslag på 6,7 miljoner kro\r\nnor.  Regeringen  föreslår  att  anslaget\r\n31:9   Statens  va-nämnd  ökas  med   0,4\r\nmiljoner    kronor    för    att    täcka\r\nverksamhetens   kostnader.   Finansiering\r\nsker  genom  att anslaget  31:1  Boverket\r\nminskas med motsvarande belopp.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 42 i denna del).\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar\r\nsom främjar ekologisk hållbarhet\r\n(anslagsvillkor)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker den av regeringen\r\nföreslagna  användningen  av  det  under\r\nutgiftsområde    18   Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning     och      byggande\r\nuppförda  ramanslaget 31:10 Bidrag  till\r\nbostadsinvesteringar     som     främjar\r\nekologisk  hållbarhet. Därmed tillstyrks\r\npunkt  23  i propositionen. Förslaget  i\r\nmotionen avstyrks.\r\nJämför reservation 10 (m, fp).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag  på  25  miljoner\r\nkronor.   Regeringen  föreslår   att   av\r\nanslaget      31:10      Bidrag      till\r\nbostadsinvesteringar     som      främjar\r\nekologisk hållbarhet får högst 2 miljoner\r\nkronor  användas  för att  finansiera  en\r\nbyggsamordnare med uppdrag att  leda  och\r\nsamordna  ett program för utveckling  och\r\nutvärdering av byggsektorn.\r\nSom  bakgrund  till detta förslag  anger\r\nregeringen  att staten och kommunerna  är\r\nstora  beställare av olika byggnader  och\r\nanläggningar och som sådana  har  de  ett\r\nintresse  av en effektiv och kundanpassad\r\nbyggsektor.  Det  är därför  rimligt  att\r\nstaten  och  kommunerna  tillsammans  med\r\nvvriga   intressenter  gör  en   gemensam\r\ninsats  för  att öka kvalitet, kompetens,\r\nkonkurrens  och  attraktivitet  i  bygg-,\r\nfastighets-    och    anläggningssektorn.\r\nRegeringen  gav Boverket i  uppdrag  (dnr\r\nFi2003/6439)   att  låta   genomföra   en\r\nförstudie   till   ett   framtidsinriktat\r\nprojekt   inom   sektorn.  Boverket   har\r\ndärefter redovisat ett program för hur en\r\nlångsiktig   förbättring   av    sektorns\r\nattraktivitet, konkurrenskraft, kompetens\r\noch   lönsamhet   kan  byggas   upp   och\r\ngenomföras.  Rapporten har  sammanställts\r\nefter   samråd   med  ett   stort   antal\r\nföreträdare  för  olika  intressen  i  de\r\nolika delsektorerna.\r\nRegeringen  finner att  det  finns  goda\r\nskäl  att under en treårsperiod tillkalla\r\nen   särskild  byggsamordnare   för   att\r\ntillsammans  med företrädare  för  bygg-,\r\nfastighets-  och anläggningssektorn  leda\r\noch  samordna ett program för  utveckling\r\noch   utvärdering   av  byggsektorn.   En\r\nförutsättning för att projektet ska kunna\r\ngenomföras  är  att  staten  och   övriga\r\naktörer delar på kostnaderna.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  framhåller   i\r\nmotion Fi28 att byggsamordnaren inte  bör\r\ntillsättas   (yrkande  5).  En   gemensam\r\nbyggsamordnare      riskerar       enligt\r\nmotionärerna att minska såväl statens som\r\nföretagens   ansvar  för  situationen   i\r\nbyggsektorn.   Motionärerna   anser   att\r\nkonkurrensbevakning         är         en\r\nmyndighetsuppgift, medan  utveckling  och\r\nutvärdering  av byggsektorn  bör  ske  på\r\nföretagsnivå.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU5y) regeringens förslag  och\r\navstyrker förslaget i motionen.\r\nFöreträdarna        för         Moderata\r\nsamlingspartiet biträder i  en  avvikande\r\nmening sitt partis förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 23) och avstyrker motion Fi28  (m)\r\nyrkande 5.\r\n\r\nOmstrukturering av kommunala\r\nbostadsföretag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag att den inte genomför en  fusion\r\nav  de  två aktiebolagen Norecic AB  och\r\nBothia  Garanti  AB.  Därmed  tillstyrks\r\npunkt 24 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI tilläggsbudget 2 för 2003 föreslogs att\r\nregeringen  genom utdelning  eller  annat\r\nförfarande   skulle  överta  aktierna   i\r\nVasallen  AB:s dotterbolag (Norecic  AB).\r\nSamtidigt informerades riksdagen  om  att\r\nregeringen  avsåg att efter  övertagandet\r\nfusionera   detta  företag   och   Bothia\r\nGaranti   AB.   Riksdagen   beslutade   i\r\nenlighet  med regeringens förslag  (prop.\r\n2003/04:1,   bet.  2003/04:FiU11,   rskr.\r\n2003/04:49).\r\nEfter  att  aktierna  i  Vasallen   AB:s\r\ndotterbolag delats ut till regeringen har\r\nregeringen  i  december 2003  tillskjutit\r\naktierna i bolaget som aktieägartillskott\r\ntill  Bothia Garanti AB. I och med  detta\r\nhar  ett koncernförhållande upprättats  i\r\nvilket  Bothia  Garanti AB är  moderbolag\r\ntill Norecic AB. Verksamheten i koncernen\r\nkommer   huvudsakligen  att  bedrivas   i\r\nmoderbolaget Bothia Garanti AB. Det  fria\r\negna  kapitalet i Norecic  AB  har  genom\r\nbeslut  på  bolagsstämman 2004 delats  ut\r\ntill  moderbolaget. Regeringen anser  mot\r\ndenna  bakgrund  att det  för  närvarande\r\ninte  finns något behov av att  genomföra\r\nfusionen   mellan  de  två  bolagen   och\r\nföreslår att fusionen inte genomförs.\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU5y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 24).\r\n\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\n(riktlinjer, nytt anslag och\r\nbemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker de av  regeringen\r\nföreslagna riktlinjerna för bidrag  till\r\ninstallation   av   hissar.    Samtidigt\r\nställer  sig utskottet bakom regeringens\r\nförslag om att den bemyndigas att  under\r\n2004  på  det  under  utgiftsområde   18\r\nSamhällsplanering,    bostadsförsörjning\r\noch  byggande uppförda ramanslaget 31:14\r\nBidrag   till  installation  av   hissar\r\nbesluta  om bidrag till installation  av\r\nhissar  som medför utgifter på högst  29\r\nmiljoner   kronor  efter  2004.   Därmed\r\ntillstyrks  punkterna  25   och   26   i\r\npropositionen.  Förslagen  i  motionerna\r\navstyrks.\r\nJämför reservationerna 11 (m, fp, kd)\r\noch 12 (m, fp, kd).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nBakgrund\r\nBoverket har på regeringens uppdrag gjort\r\nen   översyn   av   underhållsbehovet   i\r\nbostadssektorn. Uppdraget har  redovisats\r\ni  rapporten  Bättre koll  på  underhåll.\r\nRapporten      har      remissbehandlats.\r\nRemissvaren    finns    tillgängliga    i\r\nFinansdepartementet (dnr Fi2002/4604). En\r\nkort  sammanfattning av Boverkets förslag\r\nsamt     remissvaren    presenteras     i\r\nvårpropositionen.\r\nÅr   2000   fanns  enligt  Boverket   ca\r\n320 000 hushåll i hisslösa bostadshus med\r\nminst   tre  våningar.  Installation   av\r\nhissar i sådana hus kommer enligt verkets\r\nmening  att  främja tillgängligheten  och\r\nmöjligheten      för      äldre       och\r\nfunktionshindrade  att  bo  kvar.  Därmed\r\nminskar  också  i  viss  mån  behovet  av\r\nsärskilda boendeformer för dessa grupper.\r\nBoverket   bedömer   vidare    att    ett\r\nhissbidrag  sannolikt  kommer  att  bidra\r\ntill  ökad ombyggnadsverksamhet av  äldre\r\nbostadshus.    I   ett   av   remissvaren\r\nframhålls     därutöver     att      ökad\r\ntillgänglighet leder till att äldre eller\r\nrörelsehindrade kan bo kvar längre i  sin\r\nbostad.   Detta   leder   till   minskade\r\nkostnader     för     kommunerna      för\r\nbostadsanpassning och hemtjänst och  ökad\r\nmöjlighet  för  rörelsehindrade  att   på\r\nsamma  sätt  som  befolkningen  i  övrigt\r\nsjälva kunna välja sitt boende.\r\nMot  denna bakgrund anser regeringen att\r\ndet   bör   införas  ett  stöd   för   ny\r\ninstallation   av  hissar  i   befintliga\r\nflerbostadshus.       Bidraget        bör\r\ntidsbegränsas till att avse  projekt  som\r\npåbörjas före utgången av 2004.\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen föreslår att hissbidraget  ska\r\nkunna lämnas i samband med underhåll samt\r\nom-,   till-   och  påbyggnad   av   fler\r\nfamiljshus  som är högre än två  våningar\r\nsamt vid påbyggnad av flerfamiljshus  som\r\nhar  två  våningar. Detta  får  dock  ske\r\nendast    i    kombination   med    andra\r\nstödberättigade  underhålls-,   om-   och\r\ntillbyggnadsåtgärder  som   berör   huset\r\neller    byggnaden,   dvs.   inte    bara\r\nombyggnader   eller   underhåll   av   de\r\nenskilda lägenheterna. Därutöver bör krav\r\nställas  på att nödvändiga kompletterande\r\nanpassningar av fastigheten görs, så  att\r\nden  verkligen blir tillgänglig för äldre\r\noch    funktionshindrade.   Vidare    ser\r\nregeringen  behov av att krav  ställs  på\r\ngod  energieffektivitet hos sådana hissar\r\nsom  installeras  med hjälp  av  särskilt\r\nstatligt stöd.\r\nEnligt  regeringens bedömning  torde  en\r\nrimlig nivå på ett statligt bidrag  ligga\r\nnågonstans  mellan  en  femtedel  och  en\r\ntredjedel    av    en    total    godkänd\r\ninstallationskostnad.   Beräkningen    av\r\nbidrag     föreslås     omfatta      hela\r\ninstallationskostnaden till den del denna\r\ninte  överstiger en miljon kronor. Hänsyn\r\nbör  härvid dock tas till andra särskilda\r\ninvesteringsstöd   som    också    kommer\r\nsökanden till del. Regeringen avser att i\r\nen    förordning   precisera    bidragets\r\nutformning,  särskilt villkoren  för  att\r\nstöd  till  installation  av  hissar  ska\r\nkunna   lämnas,   liksom   storleken   på\r\nbidraget.\r\nEkonomiska konsekvenser\r\nBoverket bedömer att nyinstallation av en\r\nhiss   kostar  minst  en  miljon  kronor.\r\nStatens  kostnader  rambegränsas   därmed\r\ntill     30    miljoner    kronor     för\r\nhissinstallationer  som  påbörjas   under\r\n2004.  Då  det  tar  tid  att  organisera\r\nsådana  större  underhålls-,  ombyggnads-\r\noch   tillbyggnadsåtgärder  som   är   en\r\nförutsättning  för  hissbidraget  är  det\r\nenligt  regeringens  mening  rimligt  att\r\nanta  att  större delen av  ansökningarna\r\nkommer   att   avse  installationer   som\r\nfärdigställs         efter          2004.\r\nBudgetbelastningen     kommer     således\r\nhuvudsakligen att avse 2005.\r\nRegeringen  anser  därför  att  den  bör\r\nbemyndigas  att  besluta om  bidrag  till\r\ninstallation  av  hissar  som  medför  ut\r\ngifter på högst 29 miljoner kronor  efter\r\n2004.  Trots  att  någon  utbetalning  av\r\nbidrag   under  2004  inte  bedöms   ske,\r\nföreslår   regeringen   att   ett    nytt\r\nramanslag  med ett formellt anslagsbelopp\r\nom  en miljon kronor anvisas för 2004 för\r\natt    ge    bemyndigandet   en   lämplig\r\nanknytning till statsbudgeten. Regeringen\r\naviserar att den avser att återkomma till\r\nfrågan om ytterligare medel på anslaget i\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\n\r\nFörslagets    förhållande    till    EG:s\r\nstatsstödsregler\r\nEnligt  artikel  87.3 i  EG-fördraget  är\r\nmedlemsstaterna skyldiga  att  underrätta\r\nkommissionen om alla planer på att införa\r\neller  ändra  stödåtgärder. Kommissionens\r\növervakning  av statligt stöd  bygger  på\r\nett  system med förhandsgodkännande. Alla\r\nstödåtgärder     ska     anmälas     till\r\nkommissionen  när  de fortfarande  är  på\r\nplaneringsstadiet.\r\nRegeringen   meddelar   att    förslaget\r\nkommer   att   anmälas  till   Europeiska\r\nkommissionen för godkännande  i  enlighet\r\nmed   EG-fördragets  artikel  88.3.   Ett\r\nsådant  godkännande måste erhållas  innan\r\nförordningen   kan   träda    i    kraft.\r\nRegeringen  förutsätter  att  godkännande\r\nkan  ske  i  sådan tid att den  aviserade\r\nförordningen kan träda i kraft den 1 juli\r\n2004.  Det går dock inte att med säkerhet\r\nange  när  ett godkännande kan föreligga.\r\nDet finns en risk för att ett godkännande\r\nlämnas så sent att förordningen kan träda\r\ni kraft först efter den 1 juli 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig  i\r\nmotion  Fi28  den föreslagna utformningen\r\nav  bidraget till installation av  hissar\r\n(yrkande   6).  Motionärerna  anser   att\r\ntillsammans     med     de      beräknade\r\nanslagsmedlen  har  bidraget  inte  någon\r\nmöjlighet att möta de av Boverket bedömda\r\nbehoven.   Därmed   avvisar   man   också\r\nförslaget  till inrättande  av  ett  nytt\r\nanslag  samt  ett  bemyndigande  avseende\r\nbidrag   till  installation   av   hissar\r\n(yrkandena 16 och 7).\r\nKristdemokraterna anser  i  motion  Fi27\r\natt  ett  tillfälligt  och  till  storlek\r\nbegränsat  bidrag  till  installation  av\r\nhissar  ökar  osäkerheten om de  framtida\r\nvillkoren     för     finansiering     av\r\nbostadsinvesteringar, vilket  leder  till\r\natt   väsentliga   åtgärder   skjuts   på\r\nframtiden.  Motionärerna  efterfrågar  en\r\nlångsiktig    bostadspolitik    med    en\r\nrimligare     beskattning     och     ett\r\nhyressättningssystem      som      skapar\r\nincitament   för   fastighetsägare    att\r\ninvestera      i     underhålls-      och\r\nombyggnadsåtgärder.    Förslagen     till\r\nriktlinjer  samt bemyndigande för  bidrag\r\ntill   installation  av  hissar   avvisas\r\ndärmed (yrkande 1).\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU5y) regeringens förslag  och\r\navstyrker förslagen i motionerna.\r\nFöreträdarna        för         Moderata\r\nsamlingspartiet   och   Kristdemokraterna\r\nbiträder i var sin avvikande mening  sina\r\npartiers respektive förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkterna 25, 26 och 42 i denna del) och\r\navstyrker  motionerna Fi28 (m)  yrkandena\r\n6, 7 och 16 samt Fi27 (kd) yrkande 1.\r\n\r\nInvesteringsstimulans till ombyggnad av\r\nvissa utrymmen till bostadslägenheter\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker de av  regeringen\r\nföreslagna       riktlinjerna        för\r\ninvesteringsstimulans till ombyggnad  av\r\nvissa  utrymmen  till bostadslägenheter.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    27    i\r\npropositionen.  Förslagen  i  motionerna\r\navstyrks.\r\nJämför reservationerna 13 (m, fp) och\r\n14 (kd).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nBakgrund\r\nRegeringen erinrar om att under  den  tid\r\nsom  gått  sedan  investeringsstimulansen\r\nför   att   främja  byggande  av   mindre\r\nhyresbostäder     och     studentbostäder\r\ninfördes  2003  (prop.  2002/03:98,  bet.\r\n2002/03:BoU9, rskr. 2002/03:215) har  det\r\nuppmärksammats att ett antal projekt  som\r\nenbart  eller delvis innefattar ombyggnad\r\nav  främst vindar till bostäder, i första\r\nhand  studentlägenheter, inte har  kommit\r\ntill  stånd.  Det har också påpekats  att\r\nmotsvarande  även gäller  ombyggnader  av\r\nenstaka  lokaler  i vad  som  helt  eller\r\nhuvudsakligen  utgör  bostadshus.   Dessa\r\nprojekt  omfattas inte av  bestämmelserna\r\nom investeringsbidrag enligt förordningen\r\n(2001:531) om statligt investeringsbidrag\r\nför  byggande av bostäder som upplåts med\r\nhyresrätt   i  områden  med  bostadsbrist\r\neller     investeringsstimulans    enligt\r\nförordningen        (2003:506)         om\r\ninvesteringsstimulans  för  byggande   av\r\nmindre  hyresbostäder och studentbostäder\r\nenligt deras nuvarande utformning, vilket\r\nsannolikt     inneburit    att     sådana\r\nombyggnader inte har kommit i gång.\r\nMot  bakgrund av den bristsituation  som\r\ni  dag  finns  i  många tillväxtregioner,\r\ninte     minst     när     det     gäller\r\nstudentbostäder, anser regeringen att det\r\när  angeläget  att  denna  begränsning  i\r\nregelverken  tas  bort. Varje  ny  bostad\r\ninnebär  enligt  regeringens  mening  ett\r\nvikigt    tillskott   i   regioner    med\r\nbostadsbrist.  I den mån sådan  ombyggnad\r\nresulterar i vanliga hyresbostäder  eller\r\nstudentbostäder  finner  regeringen   att\r\nfastighetsägaren  eller  tomträttshavaren\r\nbör  kunna beviljas investeringsstimulans\r\nrespektive   investeringsbidrag    enligt\r\nsamma   regler  som  gäller  för   övrigt\r\nanordnande  av  bostäder.  Beloppsmässigt\r\nmotsvarar denna stimulans en sänkning  av\r\nmervärdesskattesatsen från 25 % till 6  %\r\nvid  köp av varor och tjänster som  avser\r\nden  stödberättigade delen av bygg- eller\r\nombyggnadsprojekt.  Beloppet   krediteras\r\nfastighetsägarens      skattekonto      i\r\nefterhand.\r\nFörslaget   har   anmälts    till    EG-\r\nkommissionen, som bedömt att förändringen\r\nfaller inom ramen för det godkännande  av\r\nförslaget om en investeringsstimulans som\r\nkommissionen lämnade 2003.\r\nVidare  bedömer regeringen att det  inte\r\nfinns  anledning  att i samband  med  den\r\nbegränsade  förändring  som  nu  föreslås\r\nåterigen  pröva frågan om  införandet  av\r\ndomstolsprövning     av     beslut     om\r\ninvesteringsstöd.\r\nRegeringen påpekar därutöver  att  inget\r\ni   regelverket  hindrar  att  kommunerna\r\nsjälva  medger att studentlägenheter  för\r\nmedlas  av eller i samarbete med  student\r\nkårer/nationer        eller         deras\r\nsamarbetsorgan, eller av stiftelser eller\r\nbolag  knutna till dessa. Har  en  kommun\r\ngått  med  på sådant förfarande  när  det\r\ngäller  förmedling  av  studentlägenheter\r\nbör  förordningens krav på samarbete  med\r\nkommunen anses uppfyllt. Någon ändring av\r\nförmedlingsförfarandet                för\r\nstudentbostäder  anses därför  inte  vara\r\nnödvändig.\r\nRegeringen framhåller också att  det  är\r\nangeläget  att  eventuella  oklarheter  i\r\nregelverket  när det gäller ytberäkningen\r\nförtydligas. I vårpropositionen  aviseras\r\ndärvid  att  regeringen  i  samband   med\r\nförordningsarbetet  avser  att   överväga\r\nbehovet av förtydligande.\r\nEkonomiska konsekvenser\r\nDen samlade belastningen på statsbudgeten\r\nberor   på   storleken   på   det   ökade\r\nombyggandet  av lokaler och vindsutrymmen\r\ntill bostäder till följd av de föreslagna\r\nförändringarna. Regeringen anser  att  en\r\nrealistisk  bedömning med utgångspunkt  i\r\nde  ombyggnader  som skett  hittills  med\r\nstatligt   stöd   är  att   den   samlade\r\nbudgetbelastningen  för   perioden   fram\r\nt.o.m.  2006  bör  stanna  vid  högst  20\r\nmiljoner     kronor.    Intäktsbortfallet\r\nberäknas   ligga  inom  ramen   för   den\r\nbedömning  som  gjordes  i  propositionen\r\nÅtgärder  för  att  främja  byggande   av\r\nmindre  hyresbostäder och studentbostäder\r\n(prop. 2002/03:98).\r\nRegeringen     bedömer    vidare     att\r\neffekterna för länsstyrelserna,  Boverket\r\noch  Skatteverket blir begränsade  varför\r\nytterligare    resurser    till     dessa\r\nmyndigheter   med   anledning    av    de\r\nföreslagna förändringarna inte föreslås.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata samlingspartiet erinrar i motion\r\nFi28  att  partiet tidigare  motsatt  sig\r\ninförandet av investeringsstimulansen för\r\nbyggande  av  mindre  hyresbostäder   och\r\nstudentbostäder.   Följaktligen   avvisar\r\nmotionärerna   utvidgningen   av    denna\r\ninvesteringsstimulans   till   att   även\r\nomfatta  nybyggnad  av vindsutrymmen  och\r\nlokaler   till   bostäder   i   hus   som\r\nhuvudsakligen omfattar bostäder  (yrkande\r\n8).\r\nKristdemokraterna understryker i  motion\r\nFi27     vikten    av    en    långsiktig\r\nbostadspolitik    med    en     rimligare\r\nbeskattning  och ett hyressättningssystem\r\nsom skapar incitament för fastighetsägare\r\natt    investera   i   underhålls-    och\r\nombyggnadsåtgärder. Förslaget  om  utökad\r\ninvesteringsstimulans  för  byggande   av\r\nmindre    bostäder   verkar   i   motsatt\r\nriktning,  varför det enligt motionärerna\r\nbör avslås (yrkande 2).\r\n\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n\r\nBostadsutskottet   tillstyrker   i   sitt\r\nyttrande (BoU5y) regeringens förslag  och\r\navstyrker förslagen i motionerna.\r\nFöreträdarna        för         Moderata\r\nsamlingspartiet   och   Kristdemokraterna\r\nbiträder i var sin avvikande mening  sina\r\npartiers respektive förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nbostadsutskottet, propositionens  förslag\r\n(punkt 27) och avstyrker motionerna  Fi28\r\n(m) yrkande 8 och Fi27 (kd) yrkande 2.\r\n\r\nUtgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård\r\n\r\n26:2 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning\r\n(bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2004  för  det  under  utgiftsområde  20\r\nAllmän  miljö-  och  naturvård  uppförda\r\nramanslaget  26:2  Forskningsrådet   för\r\nmiljö,  areella  näringar  och  samhälls\r\nbyggande: Forskning ingå ekonomiska  för\r\npliktelser   som   inklusive    tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter   på\r\nhögst  260  miljoner kronor under  2005,\r\nhögst  126  miljoner kronor under  2006,\r\nhögst  70  miljoner kronor  under  2007,\r\nhögst 15 miljoner kronor under 2008  och\r\nhögst  15  miljoner kronor  under  2009.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    28    i\r\npropositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  har  för  detta  ändamål  ett\r\nbemyndigande   att   under   2004    ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst 180 miljoner kronor under 2005,\r\nhögst  60 miljoner kronor under 2006  och\r\nhögst 40 miljoner kronor under 2007.\r\nFör     att     underlätta    planering,\r\nupphandling    och    genomförande     av\r\nlångsiktiga   forskningsprojekt   behöver\r\nregeringen kunna ingå mer omfattande  och\r\nmer långsiktiga förpliktelser. Regeringen\r\nföreslår  därför att den  bemyndigas  att\r\n2004  för  anslaget 26:2  Forskningsrådet\r\nför  miljö, areella näringar och samhälls\r\nbyggande:  Forskning ingå ekonomiska  för\r\npliktelser som inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden   medför  utgifter   på   högst\r\n260  miljoner  kronor under  2005,  högst\r\n126  miljoner  kronor under  2006,  högst\r\n70  miljoner  kronor  under  2007,  högst\r\n15  miljoner kronor under 2008 och  högst\r\n15 miljoner kronor under 2009.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 28).\r\n\r\n34:1 Naturvårdsverket\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 323,4  miljoner\r\nkronor. Naturvårdsverket deltar i arbetet\r\nmed   att  genomföra  EU:s  direktiv  för\r\nhandel med utsläppsrätter (2003/04/EG)  i\r\nenlighet med riktlinjerna i propositionen\r\nRiktlinjer  för  genomförande   av   EG:s\r\ndirektiv  om  ett system för  handel  med\r\nutsläppsrätter  för  växthusgaser  (prop.\r\n2003/04:31,  bet.  2003/04:MJU11,   rskr.\r\n2003/04:150).   Regeringen   anser    att\r\nNaturvårdsverket   behöver    ytterligare\r\nresurser  för att hantera dessa uppgifter\r\noch  föreslår  därför att  anslaget  34:1\r\nNaturvårdsverket  ökas med  5,7  miljoner\r\nkronor.  Finansiering föreslås ske  genom\r\natt    anslaget    34:4   Sanering    och\r\nåterställning   av   förorenade   områden\r\nminskas med motsvarande belopp.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n34:3 Åtgärder för biologisk mångfald\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2004  för  det  under  utgiftsområde  20\r\nAllmän  miljö-  och  naturvård  uppförda\r\nramanslaget 34:3 Åtgärder för  biologisk\r\nmångfald  ingå  ekonomiska förpliktelser\r\ni   samband   med   förvärv   av   eller\r\nintrångsersättning        i         från\r\nnaturvårdssynpunkt            värdefulla\r\nnaturområden   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter   på\r\nhögst  520  miljoner kronor under  2005.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    29    i\r\npropositionen.  Förslaget   i   motionen\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 15 (kd).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  har  för  detta  ändamål  ett\r\nbemyndigande   att   under   2004    ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst 120 miljoner kronor under 2005.\r\nRegeringen anser att större åtaganden  om\r\nförvärv m.m. behöver kunna göras för  att\r\nsäkerställa     förutsättningarna     för\r\nfortsatt hög takt i arbetet med skydd  av\r\nfrån     naturvårdssynpunkt    värdefulla\r\nnaturområden. Regeringen föreslår  därför\r\natt  den  bemyndigas att under  2004  för\r\nanslaget   34:3  Åtgärder  för  biologisk\r\nmångfald ingå ekonomiska förpliktelser  i\r\nsamband    med    förvärv    av     eller\r\nintrångsersättning         i         från\r\nnaturvårdssynpunkt             värdefulla\r\nnaturområden   som   inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n520 miljoner kronor under 2005.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna  framhåller  i   motion\r\nFi27  att partiet förordar en långsammare\r\ntakt  och  ett ökat inslag av  frivilliga\r\nskogvårdsavtal i arbetet med  att  bevara\r\nnyckelbiotoper  i  skogsmark.   Därigenom\r\nanser motionärerna att bemyndigandet  för\r\n2005  under  anslag  till  åtgärder   för\r\nbiologisk  mångfald bör  avslås  (yrkande\r\n3).\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag   och   avstyrker   förslaget   i\r\nmotionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens  förslag  (punkt  29)  och\r\navstyrker motion Fi27 (kd) yrkande 3.\r\n\r\n34:5 Miljöforskning (bemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2004  för  det  under  utgiftsområde  20\r\nAllmän  miljö-  och  naturvård  uppförda\r\nramanslaget  34:5  Miljöforskning   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser i samband  med\r\nplanering,  upphandling och genomförande\r\nav   forskningsprojekt   som   inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på  högst 60  miljoner  kronor\r\nunder  2005,  högst 40  miljoner  kronor\r\nunder  2006 och högst 30 miljoner kronor\r\nunder  2007. Därmed tillstyrks punkt  30\r\ni propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  har  för  detta  ändamål  ett\r\nbemyndigande    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser på högst 65 miljoner kronor\r\nunder   perioden  2005-2007.   Regeringen\r\nframhåller  att antalet forskningsprogram\r\nsom  finansieras under anslaget har ökat.\r\nGenomförandeperioder                  för\r\nforskningsprogram är  ca  4-6  år  varför\r\nflerårsplanering    krävs.    För     att\r\nforskningsprogrammen ska  kunna  planeras\r\nbättre   behöver   bemyndigandet   enligt\r\nregeringens  bedömning  ökas   till   130\r\nmiljoner   kronor.  Regeringen   föreslår\r\ndärför att den bemyndigas att under  2004\r\nför  anslaget  34:5  Miljöforskning  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser i  samband  med\r\nplanering,  upphandling och  genomförande\r\nav    forskningsprojekt   som   inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst 60 miljoner kronor under  2005,\r\nhögst  40 miljoner kronor under 2006  och\r\nhögst 30 miljoner kronor under 2007.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 30).\r\n\r\n34:4 Sanering och återställning av\r\nförorenade områden\r\n\r\n34:7 Internationellt miljösamarbete\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för dessa\r\nändamål   ramanslag  på  329,9   miljoner\r\nkronor  respektive 66,4 miljoner  kronor.\r\nRegeringen   anser  att   anslaget   34:7\r\nInternationellt  miljösamarbete   behöver\r\nökas  med  5,8  miljoner kronor  för  att\r\nfinansiera    kostnader   för    Sveriges\r\ndeltagande i FN:s miljöprogram UNEP  samt\r\nmedlemsavgift  till Internationella  atom\r\nenergiorganet IAEA.\r\nFör  att  finansiera  denna  ökning  och\r\nökningen      av      anslaget       34:1\r\nNaturvårdsverket föreslår regeringen  att\r\nanslaget  34:4 Sanering och återställning\r\nav  förorenade områden minskas  med  11,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n34:13 Stöd till klimatinvesteringar\r\n(bemyndigande)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2004  för  det  under  utgiftsområde  20\r\nAllmän  miljö-  och  naturvård  uppförda\r\nramanslaget     34:13     Stöd      till\r\nklimatinvesteringar ingå ekonomiska  för\r\npliktelser i samband med beslut om  stöd\r\ntill  klimatinvesteringar som  inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på  högst 713 miljoner  kronor\r\nunder    perioden   2005-2009.    Därmed\r\ntillstyrks  punkt  31  i  propositionen.\r\nFörslagen i motionerna avstyrks.\r\nJämför reservationerna 16 (m) och  17\r\n(fp).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  har  för  detta  ändamål  ett\r\nbemyndigande    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser  på  högst   350   miljoner\r\nkronor  under perioden 2005-2009.  Klimat\r\ninvesteringsprogrammen är  fleråriga  och\r\nför att beslut om ytterligare projektstöd\r\nska  kunna  fattas behöver  bemyndigandet\r\nenligt   regeringens   bedömning   höjas.\r\nRegeringen föreslår därför att den  under\r\n2004   för   anslaget  34:13  Stöd   till\r\nklimatinvesteringar får  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  i samband  med  beslut  om\r\nstöd    till   klimatinvesteringar    som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter  på högst  713  miljoner\r\nkronor under perioden 2005-2009.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  framhåller   i\r\nmotion  Fi28 att partiet tidigare  ställt\r\nsig   negativt  till  subventioner   inom\r\nstödet      till     klimatinvesteringar.\r\nSamtidigt  godtar  man  dock  att  gjorda\r\nlöften     inom     anslaget     infrias.\r\nMotionärerna anser därmed inte att  några\r\nnya  bidrag till klimatinvesteringar  bör\r\nbeviljas,     varför     höjningen     av\r\nbemyndigandet avvisas (yrkande 9).\r\nFolkpartiet liberalerna motsätter sig  i\r\nmotion   Fi23  den  typ  av   stöd   till\r\nklimatinvesteringar  som  beviljas   från\r\nanslaget  eftersom den snarare gynnar  de\r\nkommuner som är bra på ansökningar än har\r\npositiva miljöeffekter. Motionärerna  ser\r\ndärför   ingen  anledning  att  acceptera\r\nutökade  möjligheter att ingå ytterligare\r\nförpliktelser  för  detta  slag  av  stöd\r\n(yrkande 10).\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag   och   avstyrker   förslagen   i\r\nmotionerna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens  förslag  (punkt  31)  och\r\navstyrker  motionerna Fi28 (m) yrkande  9\r\noch Fi23 (fp) yrkande 10.\r\n\r\nUtgiftsområde 21 Energi\r\n\r\n35:8 Energipolitiskt motiverade\r\ninternationella klimatinsatser\r\n(anslagsvillkor)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet  tillstyrker den av regeringen\r\nföreslagna  användningen  av  det  under\r\nutgiftsområde    21   Energi    uppförda\r\nramanslaget     35:8     Energipolitiskt\r\nmotiverade               internationella\r\nklimatinsatser. Därmed tillstyrks  punkt\r\n32 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  35:8\r\nEnergipolitiskt                motiverade\r\ninternationella klimatinsatser  även  får\r\nanvändas  för  att finansiera  nödvändiga\r\nförberedelser  avseende  ett  system  för\r\nhandel  med  utsläppsrätter.  Ett  sådant\r\nsystem     ska    enligt    EG-direktivet\r\n2003/87/EG  om ett system för handel  med\r\nutsläppsrätter för växthusgaser  inom  ge\r\nmenskapen introduceras så att handeln kan\r\ninledas den 1 januari 2005. Systemet  ska\r\ninledningsvis        omfatta        vissa\r\nenergiintensiva industrier samt  el-  och\r\nvärmeproduktion.  I  enlighet  med   rikt\r\nlinjerna  i propositionen Riktlinjer  för\r\ngenomförande  av  EG:s  direktiv  om  ett\r\nsystem för handel med utsläppsrätter  för\r\nväxthusgaser   (prop.  2003/04:31,   bet.\r\n2003/04:MJU11,  rskr. 2003/04:150)  krävs\r\nvissa     förberedelser    vid    berörda\r\nmyndigheter   för  att  introducera   ett\r\nsådant  system.  Det europeiska  systemet\r\nför     utsläppshandel    innebär     att\r\nKyotoprotokollets   flexibla   mekanismer\r\ntillämpas.   Utsläppsrätter    från    de\r\nprojektbaserade mekanismerna  kommer  att\r\nerkännas  för  användning i detta  system\r\nenligt de närmare bestämmelser som  antas\r\nav Europaparlamentet och rådet på förslag\r\nfrån kommissionen.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 32).\r\n\r\nUtgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\n36:2 Väghållning och statsbidrag (låneram\r\noch anslagsvillkor)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att den under 2004 får  besluta\r\nom  en  låneram  i Riksgäldskontoret  om\r\nsammantaget 8,5 miljarder kronor för  de\r\nprioriterade   vägprojekten   E6   delen\r\nRabbaldshede-Hogdal,      E20      delen\r\nTollered-Alingsås samt  genom  Alingsås,\r\nRv40  delen Brämhult-Hester, Rv40  delen\r\nHaga-Ljungarum,        Rv45        delen\r\nAngeredsbron-Älvängen,    Rv44     delen\r\nBåberg-Väneryr  samt Rv49 Skara-Varnhem.\r\nSamtidigt  ställer sig  utskottet  bakom\r\nden     av     regeringen     föreslagna\r\nanvändningen  av det under utgiftsområde\r\n22  Kommunikationer uppförda ramanslaget\r\n36:2    Väghållning   och   statsbidrag.\r\nDärmed tillstyrks punkterna 33 och 34  i\r\npropositionen.  Förslaget   i   motionen\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 18 (fp).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 15,6  miljarder\r\nkronor. Regeringen beslöt i februari 2004\r\nom   väginvesteringar  för   planperioden\r\n2004-2013.  För  att  möjliggöra   tidiga\r\nbyggstarter  av  ett  antal  prioriterade\r\nprojekt   behöver   vissa   investeringar\r\nfinansieras med lån. Dessa vägprojekt  är\r\nE6   delen  Rabbaldshede-Hogdal  (3   025\r\nmiljoner      kronor),     E20      delen\r\nTollered-Alingsås  samt  genom   Alingsås\r\n(690   miljoner   kronor),   Rv40   delen\r\nBrämhult-Hester (1 585 miljoner  kronor),\r\nRv40  delen Haga-Ljungarum (230  miljoner\r\nkronor), Rv45 delen Angeredsbron-Älvängen\r\n(2   397  miljoner  kronor),  Rv44  delen\r\nBåberg-Väneryr (310 miljoner kronor) samt\r\nRv49 Skara-Varnhem (263 miljoner kronor).\r\nProjekten är kostnadsberäknade i 2004 års\r\npriser   och  beloppsfördelningen  mellan\r\nprojekten   är   ungefärlig.   Regeringen\r\nföreslår  att den under 2004 får  besluta\r\nom  att ta upp lån i Riksgäldskontoret om\r\nsammantaget  8,5  miljarder  kronor   för\r\ndessa  projekt. De olika lånedelarna  ska\r\neterbetalas i jämn takt under 25  år  med\r\nstart  vid tidpunkten när respektive  väg\r\nprojekt färdigställs.\r\nRegeringen   erinrar   vidare   om   att\r\nvägföreningar  som  har  sina   andelstal\r\ngrundade på taxeringsvärden ska omprövas.\r\nFör  att  underlätta och  påskynda  denna\r\nprocess  har  riksdagen  beslutat  (prop.\r\n2000/01:1  utg.omr. 22, bet. 2000/01:TU1,\r\nrskr.  2000/01:80) att bidrag fick lämnas\r\ntill omprövningsförrättningar av enskilda\r\nvägar   under  åren  2001-2003  till   en\r\nsammanlagd kostnad på 25 miljoner kronor.\r\nLantmäteriverket    har    anmält     att\r\nomprövningsförrättningarna har  försenats\r\noch   fördyrats.   Med  anledning   härav\r\nföreslår   regeringen  att   bidrag   för\r\nändamålet  får  betalas ut från  anslaget\r\n36:2  Väghållning  och  statsbidrag  även\r\nunder 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet   liberalerna  framhåller   i\r\nmotion Fi23 att avsikten med beslut om en\r\nlåneram  i  Riksgäldskontoret  för  vissa\r\nvägprojekt  inte  är att  utnyttja  denna\r\nmöjlighet  under  åren 2004-2006  på  ett\r\nsätt som avspeglar sig i redovisningen av\r\nlånebehovet.  Eftersom  något  omedelbart\r\nbehov    av    investeringsmedel     inte\r\nföreligger anser motionärerna  att  detta\r\nförslag  utgör  ett försök av  regeringen\r\natt  undgå  den  normala budgetprocessen.\r\nMotionärerna  motsätter sig förslaget  om\r\nen  låneram för framtida väginvesteringar\r\noch  förordar  att regeringen  återkommer\r\nmed ett nytt förslag när behov föreligger\r\n(yrkande 11).\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande  (TU4y) regeringens förslag  och\r\navstyrker förslaget i motionen.\r\nFöreträdarna       för       Folkpartiet\r\nliberalerna   biträder  i  en   avvikande\r\nmening sitt partis förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet  vill   erinra   om   att\r\ngrunderna      för      hur       statens\r\ninfrastrukturinvesteringar            ska\r\nfinansieras  finns  i  22   och   23   §§\r\nbudgetlagen.  Enligt  22  §  ska   sådana\r\ninvesteringar  som t.ex. investeringar  i\r\nvägar   och  järnvägar  finansieras   med\r\nanslag.  23 § budgetlagen öppnar  däremot\r\nen  möjlighet för riksdagen  att  för  en\r\nviss investering besluta att finansiering\r\nska  ske på ett annat sätt än som  följer\r\nav   huvudregeln.  Med  stöd   av   denna\r\nparagraf  har riksdagen under  senare  år\r\nbeslutat  att tidigareläggning  av  några\r\nangelägna vägar, broar och järnvägar  ska\r\nfinansieras    med    interna    lån    i\r\nRiksgäldskontoret  i  stället   för   med\r\nanslag.  Dessa beslut utgör dock  enstaka\r\nundantagsfall  och gäller tillfällen  när\r\nbehov  föreligger  av speciella  åtgärder\r\nför  att skyndsamt kunna åstadkomma  ökad\r\nsysselsättning och tillväxt.\r\nEnligt finansutskottets uppfattning  bör\r\nhuvudprincipen   för   finansiering    av\r\ninfrastrukturinvesteringar  vara  att  de\r\nska   anslagsfinansieras.  Utskottet  kan\r\nkonstatera  att de vägprojekt som  berörs\r\nav     det    aktuella    förslaget    om\r\nlånefinansiering utgör endast  en  mindre\r\ndel  av  de  investeringar  i  nationella\r\nstamvägar   som  ingår   i   de   utökade\r\nplaneringsramarna    för     väg-     och\r\njärnvägsinvesteringar  2004-2015   (prop.\r\n2003/04:95). Den av regeringen föreslagna\r\nlåneramen  för  dessa  projekt   på   8,5\r\nmiljarder kronor motsvarar ca 20 % av den\r\ntotala investeringsramen för de planerade\r\nvägprojekten under de kommande  10  åren.\r\nHuvudprincipen om anslagsfinansiering  av\r\ninfrastrukturinvesteringar  kan   således\r\nalltjämt anses vara upprätthållen.\r\nFinansutskottet    delar     regeringens\r\nbedömning  att tidigareläggningen  av  de\r\naktuella vägprojekten är av särskild vikt\r\ndels  för  samhällsekonomisk  utveckling,\r\ndels     för    uppfyllelse     av     de\r\ntransportpolitiska målen.  Låneramen  för\r\ndessa   projekt  behöver  därför   enligt\r\nfinansutskottets mening fastställas redan\r\ni tilläggsbudgeten för innevarande år för\r\natt  möjliggöra  praktiska  förberedelser\r\ninför   tidiga   byggstarter   under   de\r\nkommande       åren.      Finansutskottet\r\nförutsätter  att  regeringen  inom   kort\r\nåterkommer   till   riksdagen   med   mer\r\nutförliga        beskrivningar         av\r\ninvesteringsplanerna och utnyttjandet  av\r\nlåneramen     för     de     prioriterade\r\nvägprojekten.\r\nMed   hänsyn   till  det  ovan   anförda\r\ntillstyrker finansutskottet, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkterna 33 och 34). Motion  Fi23  (fp)\r\nyrkande 11 avstyrks.\r\n\r\n36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (låneram)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att den under 2004 får  besluta\r\nom  en  låneram  i Riksgäldskontoret  om\r\nhögst   17  miljarder  kronor   för   de\r\nprioriterade           järnvägsprojekten\r\nHallsberg-Degerön,        Mjölby-Motala,\r\nTrollhättan-Göteborg                samt\r\njärnvägsprojekt   i  Stockholmsregionen.\r\nDärmed    tillstyrks    punkt    35    i\r\npropositionen.  Förslaget   i   motionen\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 19 (fp).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  beslöt  i  februari  2004  om\r\njärnvägsinvesteringar  för   planperioden\r\n2004-2014.  För  att  möjliggöra   tidiga\r\nbyggstarter av ett antal prioriterade pro\r\njekt    behöver    vissa    investeringar\r\nfinansieras      med      lån.      Dessa\r\njärnvägsprojekt    är   Hallsberg-Degerön\r\n(2  068  miljoner kronor),  Mjölby-Motala\r\n(1       107       miljoner      kronor),\r\nTrollhättan-Göteborg  (5   100   miljoner\r\nkronor)  samt  järnvägsprojekt  i   Stock\r\nholmsregionen  (8  725 miljoner  kronor).\r\nProjekten är kostnadsberäknade i 2004 års\r\npriser   och  beloppsfördelningen  mellan\r\nprojekten   är   ungefärlig.   Regeringen\r\nföreslår  att den under 2004 får  besluta\r\nom att ta upp lån i Riksgäldskontoret för\r\ndessa projekt om sammantaget 17 miljarder\r\nkronor.   De   olika   lånedelarna    ska\r\nåterbetalas i jämn takt under 25  år  med\r\nstart   vid   tidpunkten  när  respektive\r\nbanprojekt färdigställs.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nFolkpartiet   liberalerna  framhåller   i\r\nmotion Fi23 att avsikten med beslut om en\r\nlåneram  i Riksgäldskontoret för framtida\r\njärnvägsinvesteringar   inte    är    att\r\nutnyttja   denna  möjlighet  under   åren\r\n2004-2006 på ett sätt som avspeglar sig i\r\nredovisningen  av  lånebehovet.  Eftersom\r\nnågot      omedelbart      behov       av\r\ninvesteringsmedel inte  föreligger  anser\r\nmotionärerna att detta förslag - på samma\r\nsätt  som  förslaget under anslaget  36:2\r\nVäghållning och statsbidrag -  utgör  ett\r\nförsök   av  regeringen  att  undgå   den\r\nnormala   budgetprocessen.   Motionärerna\r\nmotsätter sig förslaget om en låneram för\r\nde   prioriterade  järnvägsprojekten  och\r\nförordar  att  regeringen återkommer  med\r\nett  nytt  förslag  när behov  föreligger\r\n(yrkande 12).\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande  (TU4y) regeringens förslag  och\r\navstyrker förslaget i motionen.\r\nFöreträdarna       för       Folkpartiet\r\nliberalerna   biträder  i  en   avvikande\r\nmening sitt partis förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nGrunderna  för  finansiering  av  statens\r\ninfrastrukturinvesteringar   sammanfattas\r\nav   finansutskottet  i  det  ovanstående\r\navsnittet  om  anslaget 36:2  Väghållning\r\noch  statsbidrag. Där uttrycker utskottet\r\nockså  sin uppfattning att huvudprincipen\r\nför            finansiering            av\r\ninfrastrukturinvesteringar bör  vara  att\r\nde ska anslagsfinansieras.\r\nMot  denna  bakgrund kan finansutskottet\r\nkonstatera  att  de  järnvägsprojekt  som\r\nberörs  av  det  aktuella  förslaget   om\r\nlånefinansiering utgör endast  en  mindre\r\ndel  av de investeringar i järnvägar  som\r\ningår i de utökade planeringsramarna  för\r\nväg-  och järnvägsinvesteringar 2004-2015\r\n(prop.  2003/04:95).  Den  av  regeringen\r\nföreslagna låneramen för dessa projekt på\r\n17  miljarder kronor motsvarar ca 16 % av\r\nden   totala  investeringsramen  för   de\r\nplanerade  järnvägsprojekten   under   de\r\nkommande   10  åren.  Huvudprincipen   om\r\nanslagsfinansiering                    av\r\ninfrastrukturinvesteringar  kan   således\r\nalltjämt anses vara upprätthållen.\r\nFinansutskottet    delar     regeringens\r\nbedömning  att tidigareläggningen  av  de\r\naktuella järnvägsprojekten är av särskild\r\nvikt     dels    för    samhällsekonomisk\r\nutveckling,  dels för uppfyllelse  av  de\r\ntransportpolitiska målen.  Låneramen  för\r\ndessa   projekt  behöver  därför   enligt\r\nfinansutskottets mening fastställas redan\r\ni tilläggsbudgeten för innevarande år för\r\natt  möjliggöra  praktiska  förberedelser\r\ninför   tidiga   byggstarter   under   de\r\nkommande       åren.      Finansutskottet\r\nförutsätter  att  regeringen  inom   kort\r\nåterkommer   till   riksdagen   med   mer\r\nutförliga        beskrivningar         av\r\ninvesteringsplanerna och utnyttjandet  av\r\nlåneramen     för     de     prioriterade\r\njärnvägsprojekten.\r\nMed   hänsyn   till  det  ovan   anförda\r\ntillstyrker finansutskottet, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt  35). Motion Fi23 (fp) yrkande  12\r\navstyrks.\r\n\r\n36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på  793  miljoner\r\nkronor.  Regeringen föreslår att anslaget\r\n36:12   Rikstrafiken:   Trafikupphandling\r\nvkas  med 5 miljoner kronor för att utöka\r\nmöjligheterna  att  upphandla   kollektiv\r\npersontrafik. Finansiering sker genom att\r\nanslaget  36:1  Vägverket: Administration\r\nminskas med motsvarande belopp.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 42 i denna del).\r\n\r\n36:16 Järnvägsstyrelsen (nytt anslag)\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen    har   nyligen    överlämnat\r\npropositionen     Järnvägslag      (prop.\r\n2003/04:123). Förslaget innebär bl.a. att\r\nen  sektorsspecifik lag om järnvägar  ska\r\nge   klarare   regler  för  att   bedriva\r\nverksamhet   inom   järnvägssektorn   och\r\nåstadkomma  en  tydlig och  ändamålsenlig\r\njärnvägsstruktur. Regeringens  avsikt  är\r\natt  en  ny myndighet, Järnvägsstyrelsen,\r\nska  inrättas för att handlägga uppgifter\r\nenligt den nya järnvägslagen.\r\nDen nya myndigheten föreslås ta över  de\r\nuppgifter  som i dag utförs  av  Järnvägs\r\ninspektionen och Tågtrafikledningen  inom\r\nBanverket och dessa enheter kommer därmed\r\natt  upphöra. Till detta kommer ett antal\r\nnya     uppgifter    som    rör     bl.a.\r\nmarknadsövervakning  och  registerföring.\r\nRegeringen planerar att inrätta  den  nya\r\nmyndigheten den 1 juli 2004  då  den  nya\r\nlagstiftningen  beräknas träda  i  kraft.\r\nRegeringen  anser därför att  ett  anslag\r\nför  den  nya myndigheten bör föras  upp.\r\nFör  innevarande år bedöms  medelsbehovet\r\nvara  20  miljoner  kronor.  Finansiering\r\nsker  genom  att anslaget 36:3 Banverket:\r\nAdministration  minskas  med  5  miljoner\r\nkronor   och   anslaget  36:4  Banverket:\r\nBanhållning och sektorsuppgifter  minskas\r\nmed  15  miljoner kronor. Minskningen  av\r\nanslagen motsvaras till stor del  av  att\r\nuppgifter   som   utförs   av   Banverket\r\növerförs till den nya myndigheten.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 42 i denna del).\r\n\r\nLåneram för fyra SJ-bolag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att den under 2004 får  besluta\r\nom  låneramar  i  Riksgäldskontoret  för\r\nEuromaint  AB, Green Cargo AB, Jernhusen\r\nAB  och AB Swedcarrier för 2005 och 2006\r\nsom  sammanlagt  uppgår till  högst  2,3\r\nmiljarder   kronor.  Därmed   tillstyrks\r\npunkt  36  i propositionen. Förslaget  i\r\nmotionen avstyrks.\r\nJämför reservation 20 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nHuvuddelen    av    Statens    järnvägars\r\nverksamhet  bolagiserades vid  årsskiftet\r\n2000/01. De nya SJ-bolagen har sedan 2001\r\nlåneramar i Riksgäldskontoret. För SJ  AB\r\nfinns  en  låneram på 2 miljarder  kronor\r\nför  perioden  2004-2007. För  de  övriga\r\nbolagen,  dvs. Euromaint AB, Green  Cargo\r\nAB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier finns\r\nen  samlad  låneram  på  6  550  miljoner\r\nkronor   för   2004.   Inriktningen    är\r\nemellertid att bolagen ska finansiera sig\r\npå  den  öppna kreditmarknaden. Jernhusen\r\nAB  och  Green Cargo AB gör  också  detta\r\ntill större delen.\r\nRegeringen  framhåller att  en  fortsatt\r\nfinansiering på den öppna kreditmarknaden\r\nförutsätter att bolagen ännu några år har\r\nkvar en lånemöjlighet i Riksgäldskontoret\r\nsom  vid  behov  kan utnyttjas.  För  att\r\nstabilitet  ska  skapas  i  finansierings\r\nförutsättningarna behöver redan nu beslut\r\ntas  om  låneramar  för  2005  och  2006.\r\nTidsförhållandena    gör    det    enligt\r\nregeringens  uppfattning  inte  praktiskt\r\nmöjligt   att  behandla  denna  fråga   i\r\nbudgetpropositionen för 2005.  Regeringen\r\nanser  därför att Euromaint, Green Cargo,\r\nJernhusen  och Swedcarrier  behöver  till\r\nförsäkras  en  samlad  låneram   på   2,3\r\nmiljarder  kronor  för  2005  och   2006.\r\nEnligt  förslaget  bör  det  ankomma   på\r\nregeringen att inom denna ram besluta  om\r\nlåneutrymme för de olika bolagen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna anser i motion Fi27 att\r\nde   statliga  bolag  som  agerar  på  en\r\nkonkurrensutsatt marknad också ska  finna\r\nsin    finansiering    på    den    öppna\r\nkreditmarknaden. Motionärerna påpekar att\r\nde  fyra SJ-bolagen vid utgången av  2003\r\nendast  hade  lån i Riksgäldskontoret  på\r\nsammanlagt    1,25   miljarder    kronor.\r\nSamtidigt har SJ AB hittills utnyttjat  0\r\nkr  av  den låneram på 2 miljarder kronor\r\nsom  regeringen ansåg nödvändig  för  att\r\ngarantera  bolagets  fortlevnad.  Utifrån\r\ndenna bakgrund uppfattar motionärerna att\r\nSJ-bolagen kan finna finansiering på  den\r\nöppna   kreditmarknaden.  Låneramarna   i\r\nRiksgäldskontoret utgör i så fall  enbart\r\nen säkerhet som kan bidra till att pressa\r\nbolagens kreditkostnader på ett sätt  som\r\nsnedvrider   konkurrensen.   Därför   bör\r\nförslaget avslås (yrkande 5 i denna del).\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande  (TU4y) regeringens förslag  och\r\navstyrker förslaget i motionen.\r\nFöreträdarna    för    Kristdemokraterna\r\nbiträder  i  en  avvikande  mening   sitt\r\npartis förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet vill erinra om att enligt\r\n20  §  budgetlagen fastställer  riksdagen\r\nårligen låneramar i Riksgäldskontoret för\r\nfinansiering av statlig verksamhet. Detta\r\nsker   normalt   genom  ett   förslag   i\r\nbudgetpropositionen  för   det   kommande\r\nåret. Regeringens förslag om låneram  för\r\nde  fyra  SJ-bolagen avser emellertid  de\r\ntvå nästkommande åren.\r\nFinansutskottet noterar  att  regeringen\r\nförklarar  att detta förslag tas  upp  på\r\ntilläggsbudgeten   för   innevarande   år\r\neftersom tidsförhållandena inte  gör  det\r\npraktiskt  möjligt  att  behandla   denna\r\nfråga  i  budgetpropositionen  för  2005.\r\nEnligt   ytterligare   information    som\r\nfinansutskottet       erhållit       från\r\nRegeringskansliet    beror    detta    på\r\nsärskilda  planeringsförutsättningar  som\r\ngäller  i  detta  ärende. Förhandlingarna\r\navseende  lån  till  dessa  bolag  börjar\r\nnämligen redan i höst, vilket innebär att\r\nriksdagens  beslut baserat på  förslag  i\r\nbudgetpropositionen för 2005 skulle komma\r\nför   sent   för   att   säkra   en   god\r\nförhandlingsposition för staten.\r\nFinansutskottet       delar       vidare\r\nregeringens  uppfattning att en  fortsatt\r\nfinansiering av de fyra SJ-bolagen på den\r\nöppna  kreditmarknaden  förutsätter   att\r\nbolagen   ännu  några  år  har  kvar   en\r\nlånemöjlighet i Riksgäldskontoret som vid\r\nbehov  kan  utnyttjas.  Som  framgår   av\r\npropositionen är inriktningen att bolagen\r\nska   kunna  finansieras  på  den   öppna\r\nkreditmarknaden. Jernhusen AB  och  Green\r\nCargo  AB  gör  detta redan  i  dag  till\r\nstörre  delen.  Den föreslagna  förlängda\r\nlånemöjligheten       skapar       enligt\r\nfinansutskottets     bedömning      sådan\r\nstabilitet          i         SJ-bolagens\r\nfinansieringsförutsättningar    att    de\r\nmarknadsmässiga   avkastningskraven   för\r\ndessa bolag kan upprätthållas.\r\nMot     denna    bakgrund    tillstyrker\r\nfinansutskottet,     i     likhet     med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 36). Motion Fi27 (kd) yrkande 5  i\r\ndenna del avstyrks.\r\n\r\nAvveckling av VTI Utveckling AB\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  om avveckling av VTI Utveckling\r\nAB.   Därmed  tillstyrks  punkt   37   i\r\npropositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nVTI  Utveckling  AB  bildades  efter  ett\r\nriksdagsbeslut  1983.  Statens  väg-  och\r\ntrafikforskningsinstitut (VTI)  förvaltar\r\nbolagets  aktier. Enligt  bolagsordningen\r\nska   bolaget   bedriva  försäljning   av\r\nforskningsprodukter   inom    väg-    och\r\ntrafikområdet  och annan därmed  förenlig\r\nverksamhet.  Bolagets största  verksamhet\r\nhar       varit      seminarie-       och\r\nkonferensverksamhet.    Försäljning    av\r\nforskningsprodukter   inom    väg-    och\r\ntrafikområdet   har   varit   av   mindre\r\nomfattning.\r\nMot   bakgrund  av  att  det  finns  ett\r\nbegränsat   behov   av   bolaget    anser\r\nregeringen   att   det   bör   avvecklas.\r\nTransportforum och andra konferenser  och\r\nseminarier  arrangeras  numera  av   VTI.\r\nNågon      försäljningsverksamhet      av\r\nforskningsprodukter   förekommer    inte.\r\nSlutreglering  av kvarvarande  fordringar\r\noch  skulder i bolaget pågår.  Regeringen\r\naviserar  att  om ett överskott  kvarstår\r\nnär   avvecklingen  av  bolaget  är  klar\r\nkommer  det  att föras till  inkomsttitel\r\n2811    Övriga   inkomster   av   statens\r\nverksamhet.\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n\r\nTrafikutskottet   tillstyrker   i    sitt\r\nyttrande (TU4y) regeringens förslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\ntrafikutskottet,  propositionens  förslag\r\n(punkt 37).\r\n\r\nUtgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar\r\n\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning\r\noch samfinansierad forskning\r\n(bemyndigande)\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  att  den bemyndigas  att  under\r\n2004  för  det  under  utgiftsområde  23\r\nJord-    och   skogsbruk,   fiske    med\r\nanslutande       näringar       uppförda\r\nramanslaget  26:1  Forskningsrådet   för\r\nmiljö,  areella  näringar  och  samhälls\r\nbyggande:  Forskning och  samfinansierad\r\nforskning  ingå ekonomiska förpliktelser\r\ni  samband  med  planering,  upphandling\r\noch  genomförande  av  forskningsprojekt\r\nsom  inklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst  220  miljoner\r\nkronor  under  2005, högst 150  miljoner\r\nkronor  under  2006, högst  95  miljoner\r\nkronor  under 2007 och högst 45 miljoner\r\nkronor  under  2008.  Därmed  tillstyrks\r\npunkt 38 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringen  har  för  detta  ändamål  ett\r\nbemyndigande    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser  på  högst   300   miljoner\r\nkronor   för   2005-2007.  Den   tidigare\r\ntidsbegränsade satsningen på forskning om\r\nekologisk produktion gäller fr.o.m.  2004\r\nutan tidsbegränsning. Regeringen aviserar\r\natt    ett   nytt   ramavtal    om    den\r\nsamfinansierade  forskningen  kommer  att\r\nslutas  för den kommande fyraårsperioden.\r\nDetta     medför    att    ett     större\r\nbemyndigandebelopp   behövs    och    att\r\netaganden kan göras för något längre tid.\r\nRegeringen   föreslår  därför   att   den\r\nbemyndigas att under 2004 för ramanslaget\r\n26:1  Forskningsrådet för miljö,  areella\r\nnäringar  och samhällsbyggande: Forskning\r\noch    samfinansierad   forskning    ingå\r\nekonomiska  förpliktelser i  samband  med\r\nplanering,  upphandling och  genomförande\r\nav    forskningsprojekt   som   inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst 220 miljoner kronor under 2005,\r\nhögst  150  miljoner kronor  under  2006,\r\nhögst  95 miljoner kronor under 2007  och\r\nhögst 45 miljoner kronor under 2008.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 38).\r\n\r\n45:1 Främjande av rennäringen m.m.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag  på  37  miljoner\r\nkronor.  Från anslaget finansieras  bl.a.\r\npristillägg  för  renkött.  Pristillägget\r\nhalverades i slutet av 2003 som följd  av\r\nprisökningar  under  perioden  1993-2002.\r\nPriserna   sjönk  dock  av   flera   skäl\r\ndrastiskt   i   november   förra    året.\r\nRegeringen  anser  att  pristillägget  på\r\nrenkött  nu åter bör höjas till  tidigare\r\nnivå.  För att göra det möjligt att  höja\r\npristillägget  föreslår  regeringen   att\r\nanslaget  45:1  Främjande av  rennäringen\r\nm.m. ökas med 10 miljoner kronor.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nAvgiftsintäkter från pass för\r\nsällskapsdjur\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  angående  avgiftsintäkter  från\r\npass   för  sällskapsdjur  som   Statens\r\njordbruksverk  tillhandahåller.   Därmed\r\ntillstyrks punkt 39 i propositionen.\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nEnligt   Europaparlamentets  och   rådets\r\nförordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj\r\n2003   om   djurhälsovillkor   som    ska\r\ntillämpas     vid     transporter      av\r\nsällskapsdjur utan kommersiellt syfte och\r\nom  ändring av rådets direktiv  92/65/EEG\r\n(EUT   L  146,  13.6.2003,  s.  1,  Celex\r\n32003R0998) ska sällskapsdjur åtföljas av\r\nett   pass  vid  transporter  mellan  EU-\r\nländer.   Av  passen  ska  bl.a.  djurens\r\nidentitet   och   utförda   vaccinationer\r\nframgå.   Jordbruksverket   kommer    att\r\ntillhandahålla  passen,  vilka   därefter\r\nkommer   att   utfärdas  av   veterinärer\r\nförordnade       av      Jordbruksverket.\r\nFörordningen  ska börja tillämpas  den  3\r\njuli 2004.\r\nRegeringen        framhåller         att\r\nJordbruksverkets hantering  av  pass  för\r\nsällskapsdjur kommer att utgöra  en  egen\r\noch klart avgränsad verksamhet. Kostnader\r\nför  hanteringen  bör enligt  regeringens\r\nuppfattning helt täckas av avgifterna för\r\npassen.         Avgifterna          utgör\r\noffentligrättsliga  avgifter.  Regeringen\r\nföreslår   att   den   får   besluta   om\r\ndispositionen  av avgiftsintäkterna  från\r\npass   för   sällskapsdjur  som   Statens\r\njordbruksverk            tillhandahåller.\r\nVerksamheten   kommer  att   vara   efter\r\nfrågestyrd  och  med en  nettoredovisning\r\nges  enligt regeringens mening  möjlighet\r\natt   anpassa   verksamheten   till    de\r\nskiftande förutsättningarna över tiden.\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottet tillstyrker\r\ni   sitt   yttrande  (MJU4y)  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker, i likhet med\r\nmiljö-       och      jordbruksutskottet,\r\npropositionens förslag (punkt 39).\r\n\r\nUtgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\n38:8 Patentbesvärsrätten\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 15,2  miljoner\r\nkronor.  Regeringen  anser  att  anslaget\r\n38:3 Patentbesvärsrätten behöver ökas med\r\nen    miljon    kronor   för    att    Pa\r\ntentbesvärsrätten även  i  fortsättningen\r\nska kunna bedriva en effektiv verksamhet.\r\nFinansiering  föreslås  ske   genom   att\r\nanslaget   38:3   Institutet   för   till\r\nväxtpolitiska                    studier:\r\nFörvaltningskostnader     minskas     med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n40:1 Marknadsdomstolen\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål ett ramanslag på 8,9 miljoner kro\r\nnor.  Regeringen anser att anslaget  40:1\r\nMarknadsdomstolen  behöver  ökas  med  en\r\nmiljon  kronor  för att Marknadsdomstolen\r\nska   ha  möjlighet  att  handlägga   ett\r\nomfattande    kartellmål.    Finansiering\r\nföreslås  ske  genom  att  anslaget  38:2\r\nNäringslivsutveckling  m.m.  minskas  med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\n40:3 Allmänna reklamationsnämnden\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett  ramanslag på 23,1  miljoner\r\nkronor.  Regeringen  anser  att  Allmänna\r\nreklamationsnämnden   behöver   tillföras\r\nökade  resurser för att nämnden ska kunna\r\nhandlägga       nya       typer        av\r\nförsäkringsärenden.    Därför    föreslår\r\nregeringen  att  anslaget  40:3  Allmänna\r\nreklamationsnämnden ökas med 1,1 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet               tillstyrker\r\npropositionens förslag (punkt 42 i  denna\r\ndel).\r\n\r\nUtgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner\r\n\r\nLag om ändring i lagen (1995:1514) om\r\ngenerellt statsbidrag till kommuner och\r\nlandsting\r\n48:1 Generellt statsbidrag till kommuner\r\noch landsting\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nI  statsbudgeten för 2004 finns för detta\r\nändamål  ett ramanslag på 44,1  miljarder\r\nkronor.\r\nInkomståret   2003   ökade   kommunernas\r\nskatteintäkter  på  grund  av  övergången\r\nfrån     skattefri    folkpension     och\r\npensionstillskott   till    skattepliktig\r\ngarantipension. En motsvarande förändring\r\ngjordes  även  för  förtidspensioner  som\r\nomvandlades     till    sjukersättningar.\r\nDessutom   medförde   tredje   steget   i\r\nskattereformen   samt   omvandlingen   av\r\nskattereduktionen  för  låg-  och   medel\r\ninkomsttagare till ett högre  grundavdrag\r\nförändrade skatteintäkter för kommunerna.\r\nI  budgetpropositionen för 2003  gjordes\r\nen  preliminär reglering av det generella\r\nstatsbidraget till kommuner och landsting\r\nför  att neutralisera effekterna  på  det\r\nkommunala  skatteunderlaget med anledning\r\nav  pensionsreformen,  höjda  grundavdrag\r\netc.  Denna  reglering  innebar  att  det\r\ngenerella  bidraget  till  kommuner   och\r\nlandsting  minskades med 5  370  miljoner\r\nkronor. På uppdrag av Finansdepartementet\r\noch   kommunförbunden   har   Statistiska\r\ncentralbyrån  (SCB)  gjort  en   noggrann\r\nberäkning      av      effekterna      av\r\nregeländringarna. Enligt denna  beräkning\r\nökar   pensionsomläggningen   kommunernas\r\nskatteintäkter med 14,2 miljarder  kronor\r\nmedan  det  högre  grundavdraget  minskar\r\nintäkterna  med 7,5 miljarder  kronor.  I\r\nbudgetpropositionen för  2003  reglerades\r\npensionsomläggningen preliminärt med 12,2\r\nmiljarder  kronor  och grundavdraget  med\r\n6,8  miljarder kronor. SCB:s  beräkningar\r\nmedför   således   att  ytterligare   1,3\r\nmiljarder   kronor   ska   regleras   med\r\nkommunsektorn fr.o.m. 2003.\r\nDenna  slutreglering medför en minskning\r\nav  anslaget  med  1,3  miljarder  kronor\r\nårligen  fr.o.m. 2003. Under 2003 gjordes\r\ningen     slutlig    reglering,    varför\r\nslutregleringen  2004 enligt  regeringens\r\nmening  bör  avse såväl  2003  som  2004.\r\nRegleringen föreslås därför ske nu  genom\r\natt  anslaget 48:1 Generellt  statsbidrag\r\ntill  kommuner och landsting minskas  med\r\n2,6  miljarder kronor. Regleringsbeloppet\r\nfördelas  med 1 755 miljoner  kronor  för\r\nkommunerna  och 845 miljoner  kronor  för\r\nlandstingen.\r\nMed    anledning   av   denna   slutliga\r\nreglering  måste Skatteverket  fatta  ett\r\nnytt   beslut   angående   statsbidragets\r\nstorlek  för bidragsåret 2004. Regeringen\r\nföreslår därför att en bestämmelse tas in\r\ni    lagen   (1995:1514)   om   generellt\r\nstatsbidrag  till kommuner och  landsting\r\nom  att  Skatteverket ska fatta ett  nytt\r\nbeslut   om  statsbidragets  storlek   om\r\nanslaget för statsbidraget ändras.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  framhåller   i\r\nmotion  Fi28  att  det är  olyckligt  att\r\nkommunerna            får            sina\r\nverksamhetsförutsättningar ändrade  under\r\nlöpande  budgetår när såväl utgifter  som\r\ninkomster  är  fastlagda.  För   enskilda\r\nkommuner  kan  detta  komma  att  medföra\r\nunderskott  i  årets  verksamhet.   Någon\r\nlagändring  som  medger  ändrade   bidrag\r\nunder  löpande budgetår bör därför enligt\r\nmotionärerna inte ske (yrkande 2).\r\nFolkpartiet liberalerna anser  i  motion\r\nFi23  att  det inte finns någon anledning\r\natt   ha  synpunkter  på  grunderna   för\r\nnedräkningen   av   statsbidragen    till\r\nkommuner          och          landsting.\r\nFinansieringsprincipen     ska     enligt\r\nmotionärerna   gälla.   Man    framhåller\r\nemellertid  att  kommuner  och  landsting\r\nställs i ett än mer bekymmersamt läge när\r\ndet  generella statsbidraget  mitt  under\r\npågående  verksamhetsår minskas  med  2,6\r\nmiljarder kronor. Så kraftiga minskningar\r\nunder   pågående   verksamhetsår   skapar\r\norimliga  planeringsförutsättningar   för\r\nkommuner och landsting. Det riskerar  att\r\nskapa krav på besparingar som går ut över\r\nde  kommunala kärnverksamheterna,  vilket\r\nkan  kullkasta de kraftiga  insatser  som\r\nunder  föregående  år  gjordes  inom  den\r\nkommunala sektorn för att vända långåriga\r\nunderskott   till  varaktiga   överskott.\r\nMotionärerna  anser att riksdagen  därför\r\nbör    avstyrka   förslaget   till    att\r\nretroaktivt    minska    det    generella\r\nstatsbidraget till kommuner och landsting\r\nmed   2,6   miljarder  kronor   inklusive\r\nförslaget till lagändring (yrkande 9).\r\nKristdemokraterna   motsätter   sig    i\r\nmotion  Fi27  sänkningen av statsbidragen\r\ntill  kommuner  och  landsting  med   2,6\r\nmiljarder kronor (yrkande 7 i denna del).\r\nDessa resurser behövs enligt motionärerna\r\nför  att  säkra de välfärdsåtaganden  som\r\nden  offentliga sektorn gjort bl.a. genom\r\natt    personalen   i    de    offentliga\r\nverksamheterna behålls och utökas, vilket\r\ni    sin   tur   sänker   arbetslösheten.\r\nSamtidigt  ser  man på  kort  sikt  stort\r\nbehov  av kvalitetshöjande åtgärder  inom\r\npsykiatrin. Motionärerna anser därför att\r\nresurserna   för   att   förbättra    den\r\npsykiatriska vården bör förstärkas  genom\r\natt  öka det generella statsbidraget till\r\nkommuner  och landsting med 300  miljoner\r\nkronor.\r\nCenterpartiet  avvisar  i  motion   Fi25\r\nneddragningen  av  generella  statsbidrag\r\ntill kommuner och landsting (yrkande 5  i\r\ndenna  del).  Motionärerna  bedömer   att\r\nförslaget kommer att resultera i kraftiga\r\nnedskärningar i kommunsektorn  och  ökade\r\nkostnader   för  arbetslöshet.  Samtidigt\r\nframhåller   man   att  liknande   beslut\r\nundanröjer  för  kommuner  och  landsting\r\nmöjligheten   att  planera  efter   givna\r\nförutsättningar inför ett  verksamhetsår.\r\nDärför    förordar    motionärerna    att\r\nriksdagen    avslår    förslaget     till\r\nlagändring (yrkande 6).\r\n\r\nSkrivelse från Svenska Kommunförbundet\r\noch Landstingsförbundet\r\n\r\nMed  anledning av regeringens förslag har\r\nSvenska        kommunförbundet        och\r\nLandstingsförbundet     överlämnat     en\r\nskrivelse   till   finansutskottet   (Dnr\r\n069-3596-0304  samt SK 2004/0995  och  Lf\r\n0647/04). I skrivelsen framhålls att  den\r\nföreslagna  regleringen  inom   generella\r\nstatsbidrag  till kommuner och  landsting\r\ninte baseras på någon överenskommelse med\r\nSvenska        Kommunförbundet        och\r\nLandstingsförbundet, vilket  är  brukligt\r\nvid           tillämpningar            av\r\nfinansieringsprincipen.  Från  förbundens\r\nsida     har     en    utgångspunkt     i\r\növerläggningarna  med Finansdepartementet\r\ni   stället   varit  att   en   eventuell\r\njustering  av  regleringen  skulle  gälla\r\nfr.o.m.  inkomståret  2004  och  att  den\r\nskulle gälla 2005 års statsbidrag.\r\nFörbunden  bedömer  samtidigt  att   det\r\nunderlag   som  legat  till   grund   för\r\nberäkning      av      de      föreslagna\r\nregleringsbeloppen  behöver  kompletteras\r\ninnan  regleringen kan beslutas.  Det  är\r\nfrämst   två  förhållanden  som   behöver\r\nklaras ut. Det första gäller varför SCB:s\r\nberäkning  av skatter och inkomster  före\r\noch  efter de genomförda reformerna visar\r\nså stor skillnad avseende förändringen  i\r\npensionsinkomster.   Det   andra    avser\r\nskillnaden      i      utveckling      av\r\nålderspensioner mellan SCB:s  beräkningar\r\noch Riksförsäkringsverkets statistik över\r\nutbetalda pensioner. Med hänsyn  till  de\r\noklarheter som i dagsläget finns kring de\r\ngjorda    beräkningarna   är   förbundens\r\nslutsats  att dessa inte kan  ligga  till\r\ngrund för en reglering.\r\nVidare  tar  förbunden upp  regleringens\r\neffekter  på kommunernas och landstingens\r\nekonomi och anför följande:\r\nOavsett  det  berättigade i regleringen\r\när  vi  mycket starkt kritiska mot  att\r\nden   föreslås   bli  genomförd   under\r\nlöpande  budgetår. Det skulle påtagligt\r\nändra  de  ekonomiska förutsättningarna\r\nför  kommuner och landsting. Dessa  har\r\nsmå  möjligheter  att anpassa  ekonomin\r\nunder  resterande del av året  för  att\r\nkunna  klara  balanskravet. Regleringen\r\nmotsvarar    en    höjning    av    den\r\ngenomsnittliga                kommunala\r\nutdebiteringen med drygt 20  öre.  Till\r\nbilden    hör    att    prognosen    på\r\nskatteintäkterna 2004  reviderats  ned.\r\nMed    den    föreslagna    regleringen\r\nförvärras    ett    redan    besvärligt\r\nekonomiskt   läge   ytterligare.    Det\r\nsaknas   enligt  vår  mening   hållbara\r\nmotiv    för   att   vidta   en   sådan\r\nextraordinär åtgärd som därtill  kräver\r\nen    lagändring    för    att    kunna\r\ngenomföras.\r\nEnligt  vår  mening  bör  en  eventuell\r\nslutreglering  avvakta  till  dess  att\r\ndet  föreligger  ett  säkrare  underlag\r\natt  basera den på. Vi avvisar  bestämt\r\natt   regleringen  sker  på  2004   års\r\nstatsbidrag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet  vill   erinra   om   att\r\ngenerella  statsbidrag till kommuner  och\r\nlandsting  enligt  finansieringsprincipen\r\nska  justeras  så att alla reformer  blir\r\nneutrala för kommunsektorn. Reglerna  för\r\ntillämpningen  av  finansieringsprincipen\r\nförtydligas i kompletteringspropositionen\r\n1994  (prop.  1993/94:150, bilaga  7,  s.\r\n33-34).  Där framgår t.ex. att  principen\r\nenbart    omfattar   statligt   beslutade\r\nåtgärder   som   tar  direkt   sikte   på\r\nkommunala  verksamheter, att  regleringen\r\nenbart  ska  göras för direkta ekonomiska\r\neffekter  och att alla propositioner  som\r\npåverkar  kommunsektorns  verksamhet  och\r\nekonomi ska innehålla en bedömning av  de\r\nkommunalekonomiska   konsekvenserna   och\r\nhuruvida    finansieringsprincipen     är\r\ntillämplig.        Finansieringsprincipen\r\nomfattar inte statliga åtgärder som  inte\r\ntar direkt sikte på, men ändå får direkta\r\nekonomiska   effekter  på  kommunsektorn.\r\nSådana  effekter ska däremot beaktas  när\r\nen   bedömning   görs  av  statsbidragets\r\nstorlek.\r\nUtskottet     kan     konstatera     att\r\nregleringen     av     det      generella\r\nstatsbidraget till kommuner och landsting\r\nför  att neutralisera effekterna  på  det\r\nkommunala  skatteunderlaget med anledning\r\nav  pensionsreformen sker i enlighet  med\r\nfinansieringsprincipen. Regleringen är av\r\nteknisk   karaktär  eftersom   de   ökade\r\nskatteintäkter    som   kommunerna    och\r\nlandstingen  får  med  anledning  av  det\r\nreformerade             pensionssystemet,\r\navskaffandet     av     det     särskilda\r\ngrundavdraget  samt  höjd  garantipension\r\nregleras genom att statsbidraget sänks  i\r\nmotsvarande    grad.    Samtidigt    ökas\r\nstatsbidraget  med belopp  som  motsvarar\r\nminskade  kommunala  skatteintäkter  till\r\nföljd av höjda grundavdrag till låg-  och\r\nmedelinkomsttagare  samt  pensionärer   i\r\nsamband med skattereformens tredje  steg.\r\nDetta    gäller   även   den   föreslagna\r\nslutregleringen.       Därmed        blir\r\npensionsreformens  effekt  på   kommunala\r\nfinanser neutral.\r\nBeräkningen  av slutregleringens  belopp\r\nhar  genomförts av SCB på  ett  gemensamt\r\nuppdrag   av   Finansdepartementet   samt\r\nSvenska       Kommun-förbundet        och\r\nLandstingsförbundet.  Enligt  information\r\nsom      utskottet     inhämtat      från\r\nRegeringskansliet  har  förbunden   under\r\narbetets  gång inte riktat  någon  kritik\r\nangående  SCB  som  en oberoende  part  i\r\ndenna  uppgift. Även valet av  basår  för\r\nberäkningen   följer  av  ett   gemensamt\r\nbeslut.  Det  regleringsbelopp   som   nu\r\nföreslås   i  propositionen  är   således\r\nförenlig  med de av parterna överenskomna\r\nutgångspunkterna för beräkningsprocessen.\r\nSamtidigt    noterar    utskottet    att\r\nslutregleringsbeloppet på  2,6  miljarder\r\nkronor  på  inget sätt är  exceptionellt.\r\nDet   kan   jämföras  med   de   tekniska\r\nregleringar     mellan     staten     och\r\nkommunsektorn  som  görs  varje  år  till\r\nföljd   av   att   staten   betalar    ut\r\npreliminära skatteintäkter till  kommuner\r\noch  landsting, vilka sedan regleras  när\r\ndet  definitiva utfallet är klart.  Denna\r\nreglering har sedan 1993 varierat  mellan\r\n+10  miljarder  kronor och  -6  miljarder\r\nkronor per år.\r\nUtskottet   vill   i  detta   sammanhang\r\nunderstryka  att man är väl  medveten  om\r\natt kommunsektorn till följd av den svaga\r\narbetsmarknaden   och   den    ogynnsamma\r\nkonjunkturutvecklingen under  innevarande\r\når  befinner  sig  i en mycket  ansträngd\r\nekonomisk    situation.   Det    aktuella\r\nförslaget   aviserades   emellertid    av\r\nregeringen  redan  i  budgetpropositionen\r\nför  2004.  Enligt vad utskottet  erfarit\r\nfrån   Regeringskansliet  har  regeringen\r\nunder  en  längre tid berett  frågan  med\r\nförbunden.  Mot  denna  bakgrund  bedömer\r\nutskottet   att   förbunden   har    haft\r\nmöjlighet        att        i        sina\r\nplaneringsförutsättningar inför 2004 även\r\nta    hänsyn    till    den    föreslagna\r\nslutregleringen  av  statsbidraget   till\r\nföljd    av   pensionsomläggningen.    En\r\nuppskjutning   av   slutregleringen   med\r\nytterligare ett år skulle däremot utsätta\r\nkommunsektorns   ekonomi   för    hårdare\r\npåfrestning   eftersom  det  ackumulerade\r\nregleringsbeloppet då kommer att bli ännu\r\nhögre.\r\nMed  hänvisning  till det  ovan  anförda\r\nställer  sig  utskottet bakom regeringens\r\nförslag   till   slutreglering   av   det\r\ngenerella statsbidraget till kommuner och\r\nlandsting för att neutralisera effekterna\r\npå  det  kommunala  skatteunderlaget  med\r\nanledning  av pensionsreformen. Utskottet\r\nbifaller   därmed  även  förslaget   till\r\nändring  i lagen (1995:1514) om generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och  landsting.\r\nDärmed  tillstyrks propositionens förslag\r\n(punkterna  10  och  42  i  denna   del).\r\nMotionerna Fi28 (m) yrkande 2, Fi23  (fp)\r\nyrkande  9, Fi27 (kd) yrkande 7  i  denna\r\ndel  och Fi25 (c) yrkandena 5 i denna del\r\noch 6 avstyrks.\r\n\r\nFinansutskottets sammanställning av\r\nändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag  till ändringar i lagar  rörande\r\nstatligt  stöd  till politiska  partier,\r\nstöd   till   riksdagsledamöternas   och\r\npartigruppernas  arbete   i   riksdagen,\r\nassistansersättning                  och\r\nhandikappersättning och vårdbidrag  samt\r\nom  generellt statsbidrag till  kommuner\r\noch   landsting.  Vidare  godkänns   att\r\nRiksgäldskontorets  betalning  av  årlig\r\nränta     på     kung    Karl     XIII:s\r\nhemgiftskapital  upphör.  Förslagen   om\r\nändrade ramar och anslag godkänns.\r\nVidare  föreslår utskottet att ett  nytt\r\nramanslag,  Kapitalinsatser  i  statliga\r\nbolag, om 1 miljon kronor anvisas  under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv.  Regeringen\r\nbemyndigas  att överskrida anslaget  med\r\n2  miljarder  kronor.  I  den  takt  som\r\nmedel   tillförs   anslaget   från   det\r\nsärskilda   kontot  i  Riksgäldskontoret\r\navräknas  dessa  mot anslaget.  Avsikten\r\när  att  anslaget inte ska belastas  vid\r\nårets  slut.  Vad  utskottet  anfört   i\r\ndenna   del  bör  ges  regeringen   till\r\nkänna.\r\nDärmed  tillstyrks  punkterna  5-7,  10,\r\n11, 43 och 44 i propositionen. Punkt  42\r\ntillstyrks delvis.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nJämför  reservationerna  21  (m),  22\r\n(fp), 23 (kd) och 24 (c).\r\n\r\nVårpropositionen\r\n\r\nRegeringens  förslag till ändrade  anslag\r\nhar  ovan  redovisats per  utgiftsområde.\r\nFörslagen innebär att anvisade medel ökar\r\nmed  5  081  miljoner  kronor  netto.  De\r\nföreslagna ökningarna av anslagen  uppgår\r\ntill   7  875  miljoner  kronor  och   de\r\nföreslagna  minskningarna uppgår  till  2\r\n794 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDe  alternativa förslagen om ändringar på\r\ntilläggsbudget    har    redovisats     i\r\nanslutning till de olika förslagen ovan.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet  har  i  det   föregående\r\ntagit   ställning  till   de   föreslagna\r\nanslagsförändringarna  samt  lagförslagen\r\nmed  anslagspåverkande effekt.  Utskottet\r\nhar    under   rubriken   En   förbättrad\r\nkapitalstruktur    i    statliga    bolag\r\nföreslagit   att   ett  nytt   ramanslag,\r\nKapitalinsatser i statliga  bolag,  om  1\r\nmiljon  kronor  anvisas på tilläggsbudget\r\nför    2004   under   utgiftsområde    24\r\nNäringsliv.  Regeringen  bemyndigas   att\r\növerskrida anslaget med högst 2 miljarder\r\nkronor.  I  den  takt som medel  tillförs\r\nanslaget  från  det  särskilda  kontot  i\r\nRiksgäldskontoret  avräknas   dessa   mot\r\nanslaget.  Avsikten är att anslaget  inte\r\nska belastas vid årets slut.\r\nI  övrigt har utskottet ställt sig bakom\r\nregeringens förslag.\r\nUtskottet   tillstyrker   således    att\r\nriksdagen  godkänner regeringens  förslag\r\ntill  ändrade  ramar för  utgiftsområden,\r\nmed  undantag för ramen för utgiftsområde\r\n24, där utskottet föreslår att ramen höjs\r\nmed  1  miljon kronor utöver  regeringens\r\nförslag. Vidare tillstyrker utskottet att\r\nriksdagen anvisar ändrade och nya  anslag\r\ni  enlighet med regeringens förslag  samt\r\ndärutöver  anvisar 1 miljon  kronor  till\r\nett  nytt  ramanslag,  Kapitalinsatser  i\r\nstatliga bolag.\r\nDe      alternativa     motionsförslagen\r\navstyrks.\r\nUtskottets förslag innebär att  anvisade\r\nmedel  ökar  med  5 082  miljoner  kronor\r\nnetto.   De   föreslagna  ökningarna   av\r\nanslagen   uppgår  till  7  876  miljoner\r\nkronor  och  de  föreslagna minskningarna\r\nuppgår till 2 794 miljoner kronor.\r\nMot   bakgrund   av  det  ovan   anförda\r\ntillstyrker   finansutskottet   punkterna\r\n5-7,   10,  11,  43  och  44.  Punkt   42\r\ntillstyrks delvis.\r\nMotionerna Fi28 (m) yrkandena 2,  12-16,\r\nFi23  (fp)  yrkandena 6 och 9, Fi27  (kd)\r\nyrkande  7, Fi25 (c) yrkandena  5  och  6\r\nsamt Fi26 (m) avstyrks.\r\nUtskottets förslag framgår av punkt 35  i\r\nutskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\njämte      den      där     efterföljande\r\nspecifikationen  över  ändrade  ramar  på\r\nutgiftsområden   och  ändrade   och   nya\r\nanslag.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\noch   ställningstaganden  har   föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken  anges\r\nvilken  punkt  i utskottets förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Medel från Fonden för den mindre\r\nskeppsfarten, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),\r\nGunnar  Axén  (m),  Tomas  Högström  (m),\r\nGunnar  Nordmark  (fp), Jörgen  Johansson\r\n(c) och Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  medel  från  Fonden  för  den  mindre\r\nskeppsfarten   och   avslår   regeringens\r\nförslag   rörande  denna   fond.   Därmed\r\nbifaller       riksdagen       motionerna\r\n2003/04:Fi19 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)\r\nyrkande   1  och  2003/04:Fi17  av   Olle\r\nSandahl   m.fl.  (kd)  yrkande   1   samt\r\nbifaller  delvis motionerna  2003/04:Fi19\r\nav  Karin  Pilsäter m.fl. (fp) yrkande  2\r\noch 2003/04:Fi18 av Lena Ek m.fl. (c) och\r\navslår proposition 2003/04:128.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  förslaget i propositionen\r\nbör  avslås.  Det  är  inte  rimligt  att\r\npengar  tas  från Fonden för  den  mindre\r\nskeppsfarten.  De  statliga   medel   som\r\nursprungligen omvandlades till fonden  är\r\nredan   inlevererade  till  staten  genom\r\nbeslut från 1998.\r\nMan  kan  vidare  ifrågasätta  djupet  i\r\nbeslutsunderlaget. Det är oklart om behov\r\nav  de  aktuella medlen inte  finns  inom\r\nfonden  eller om förefintliga  behov  ska\r\ntäckas  genom att statens upplåning  blir\r\nstörre  än  den annars skulle  ha  varit.\r\nRegeringen  bör återkomma med en  översyn\r\nav   det   fortsatta   behovet   av   och\r\nverksamheten inom fonden.\r\nHanteringen  av statliga bolags  kapital\r\nså att utdelningar/intäkter redovisas mot\r\nbidrag/underskott innebär att det sker en\r\notillbörlig     krympning     av      den\r\nbruttoredovisning som vi anser  ska  vara\r\nhuvudlinjen  i redovisningen  av  statens\r\nverksamhet.\r\nVårt  ställningstagande  ska  också  ses\r\nmot bakgrund av vår skeptiska inställning\r\ntill  regeringens hantering av frågan  om\r\ndet  särskilda kontot i Riksgäldskontoret\r\nför   insatser  i  statligt  hel-   eller\r\ndelägda bolag.\r\nDärmed  tillstyrks  motionsförslagen  om\r\navslag    på   regeringens   förslag    i\r\nmotionerna Fi19 (fp) yrkande 1  och  Fi17\r\n(kd) yrkande 1 medan motionerna Fi19 (fp)\r\nyrkande 2 och Fi18 (c) tillstyrks delvis.\r\nPropositionen avstyrks.\r\n\r\n2. En förbättrad kapitalstruktur i\r\nstatliga bolag, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),\r\nGunnar  Axén  (m),  Tomas  Högström  (m),\r\nGunnar  Nordmark  (fp), Jörgen  Johansson\r\n(c) och Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   en   förbättrad  kapitalstruktur   i\r\nstatliga  bolag  och  avslår  regeringens\r\nförslag  om godkännande av vad regeringen\r\nförordar om en förbättrad kapitalstruktur\r\ni   statliga   bolag.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2003/04:Fi28   av\r\nMikael  Odenberg  m.fl. (m)  yrkande  10,\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 13 samt 2003/04:Fi27 av Mats\r\nOdell  m.fl. (kd) yrkande 5 i denna  del,\r\nbifaller  delvis motionerna  2003/04:Fi17\r\nav  Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 2 och\r\n2003/04:Fi27  av  Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande   6   samt   avslår   proposition\r\n2003/04:100 punkt 40.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att  riksdagen   bör   avslå\r\nregeringens    förslag   om    förbättrad\r\nkapitalstruktur.     En     grundläggande\r\ninvändning är att förslaget står i  strid\r\nmed  budgetlagen  och är konstitutionellt\r\ntvivelaktigt.\r\nEn  annan  invändning gäller användandet\r\nav  bemyndigande på finansmaktens område.\r\nEn  viktig motivering för budgetlagen var\r\natt    den    ersatte   en   uppsjö    av\r\nbemyndiganden    som   riksdagen    givit\r\nregeringen.  Bemyndigandena  var  av  den\r\nomfattningen att det var svårt att få  en\r\nönskvärd överblick, och det förelåg  risk\r\nför  att det kunde uppstå oklarhet om vad\r\nriksdagen hade beslutat. Det fanns  behov\r\nav  reglering på finansmaktens område som\r\nlåg     mellan    regeringsformens    och\r\nriksdagsordningens generella  regler  och\r\nde    detaljerade    och   oöverblickbara\r\nbemyndigandena.     Vid     sidan      om\r\nbemyndigandena  fanns  dessutom  en  rikt\r\nutvecklad  praxis som det sågs  behov  av\r\natt      kodifiera.      Förslaget      i\r\nvårpropositionen      om       förbättrad\r\nkapitalstruktur  tillhör   den   typ   av\r\nbemyndiganden  som  riksdagen  avsåg  att\r\nundvika genom införandet av budgetlagen.\r\nVi  vill vidare betona den betydelse som\r\nprinciperna   om  bruttoredovisning   och\r\nfullständig budgetproposition har för att\r\nriksdagen    ska    kunna    utöva    sin\r\ngrundlagsreglerade            finansmakt.\r\nRegeringsförslaget      innebär       ett\r\nkringgående  av  budgetlagens   krav   på\r\nbruttoredovisning och  utgör  därmed  ett\r\nflagrant     brott    mot    budgetlagens\r\nbestämmelser.\r\nDen  modell som regeringen införde  2003\r\nriskerar  att  få  en permanent  karaktär\r\neftersom det även i framtiden kommer  att\r\nfinnas  behov av att göra förändringar  i\r\nkapitalstrukturen  i  statliga   företag.\r\nOrdningen  bör vara att alla  medel  från\r\nstatliga  hel-  och  delägda  bolag   och\r\nanvändningen   av   dessa   ska   passera\r\nstatsbudgetens    inkomst-     respektive\r\nutgiftssida  i enlighet med  budgetlagens\r\nkrav    på   bruttoredovisning.    Därmed\r\nunderställs   besluten   om   i    vilken\r\nutsträckning medel bör tillföras  bolagen\r\nriksdagen för prövning.\r\nNu  vill  regeringen höja ramen  för  de\r\nmedel   som  ska  få  avsättas   på   det\r\nspeciella  kontot i Riksbanken genom  att\r\nknyta en kredit till kontot. Det argument\r\nsom  anförs  är behovet av snabbhet.  Den\r\nsakliga innebörden är att regeringen vill\r\nutöka  ramen  från  3  till  5  miljarder\r\nkronor.  I  än högre grad vill regeringen\r\ntydligen   agera  utanför   den   normala\r\nbudgetprocessen.  Av samma  skäl  som  vi\r\nursprungligen motsatte oss införandet  av\r\ndetta konto motsätter vi oss starkt  dess\r\nutbyggnad.\r\nDen  lösning  som  utskottets  majoritet\r\nfört  fram under beredningen av förslaget\r\ninnebär  inte  att vår kritik  förändras.\r\nDen      felaktiga     ordningen      med\r\nnettoredovisning     upprätthålls     med\r\nutskottsmajoritetens  förslag.  Även  det\r\nförslaget bör således avslås.\r\nDärmed  tillstyrks  motionsförslagen  om\r\navslag på regeringens förslag i Fi28  (m)\r\nyrkande  10,  Fi23 (fp) yrkande  13  samt\r\nFi27  (kd)  yrkande 5 i denna del,  medan\r\nmotionerna Fi17 (kd) yrkande 2  och  Fi27\r\n(kd)   yrkande   6   tillstyrks   delvis.\r\nPropositionens förslag avstyrks.\r\n\r\n3. Lag om ändring i lagen (2000:1335) om\r\nkreditering på skattekonto av stöd\r\ntill kommuner för anläggande av\r\ntelenät, punkt 3 (m)\r\n\r\nav  Gunnar  Axén (m), Tomas Högström  (m)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till\r\nlag  om  ändring av lagen (2000:1335)  om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner   för  anläggande  av   telenät.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande   1,   bifaller   delvis   motion\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  yrkande  7  och avslår  proposition\r\n2003/04:100 punkt 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  utbyggnaden  av   lokala\r\ntelenät bör klaras av marknadens aktörer,\r\nutan   statlig  regleringspolitik   eller\r\nbidrag.   Moderata  samlingspartiet   har\r\ntidigare   motsatt   sig   stödet    till\r\nkommunerna för anläggande av telenät.  Vi\r\nser  nu ingen anledning till att förlänga\r\ndetta    stöd.   Därför   avstyrker    vi\r\nregeringens förslag om en förlängning  av\r\nstödet. Därmed tillstyrks motion Fi28 (m)\r\nyrkande 1, medan motion Fi23 (fp) yrkande\r\n7  tillstyrks  delvis och  propositionens\r\nförslag avstyrks.\r\n\r\n4. Lag om ändring i lagen (2000:1335) om\r\nkreditering på skattekonto av stöd\r\ntill kommuner för anläggande av\r\ntelenät, punkt 3 (fp)\r\n\r\nav   Karin   Pilsäter  (fp)  och   Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till\r\nlag  om  ändring av lagen (2000:1335)  om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner   för  anläggande  av   telenät.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  yrkande  7, bifaller delvis  motion\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande    1   och   avslår   proposition\r\n2003/04:100 punkt 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  utbyggnaden  av   lokala\r\ntelenät bör klaras av marknadens aktörer,\r\nutan   statlig  regleringspolitik   eller\r\nbidrag. Folkpartiet liberalerna motsätter\r\nsig stödet till kommunerna för anläggande\r\nav  telenät eftersom denna typ av stöd är\r\nonödig.  Därför  finns  det  enligt   vår\r\nmening ingen anledning att acceptera  den\r\nföreslagna  förlängningen.  Vi   förordar\r\nsåledes  att regeringens förslag till  en\r\nförlängning  av  stödet  avslås.   Därmed\r\ntillstyrks  motion Fi23 (fp)  yrkande  7,\r\nmedan   motion   Fi28   (m)   yrkande   1\r\ntillstyrks   delvis  och   propositionens\r\nförslag avstyrks.\r\n\r\n5. Lag om ändring i lagen (2000:1380) om\r\nskattereduktion för utgifter för vissa\r\nanslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation, punkt 4 (fp)\r\n\r\nav   Karin   Pilsäter  (fp)  och   Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  skattereduktion för anslutningar  för\r\ntele-  och  datakommunikation och  avslår\r\nregeringens förslag till lag  om  ändring\r\nav  lagen  (2000:1380) om skattereduktion\r\nför  utgifter för vissa anslutningar  för\r\ntele-   och   datakommunikation.   Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi23 av\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   mening  visar   det   låga\r\nutnyttjandet av det statliga  stödet  för\r\nutbyggnad    av    bredbandsinfrastruktur\r\ntydligt  att  regeringens  politik   inom\r\nområdet   har   misslyckats.  Utbyggnaden\r\nborde  i  stället  ske på marknadsmässiga\r\nvillkor,  utan  statlig regleringspolitik\r\neller  bidrag. Vi anser inte  att  staten\r\nbör  ge skattereduktion för utgifter  för\r\nvissa   anslutningar   för   tele-    och\r\ndatakommunikation.  Vi  förordar  således\r\natt    regeringens   förslag   till    en\r\nförlängning av skattereduktionen  avslås.\r\nDärmed   tillstyrks  motion   Fi23   (fp)\r\nyrkande  8, medan propositionens  förslag\r\navstyrks.\r\n\r\n6. Tillfälligt sysselsättningsstöd till\r\nkommuner och landsting 2005, punkt 5\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),\r\nGunnar  Axén  (m),  Tomas  Högström  (m),\r\nGunnar  Nordmark  (fp), Jörgen  Johansson\r\n(c) och Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  avslår regeringens förslag  om\r\nett  tillfälligt sysselsättningsstöd till\r\nkommuner  och landsting för 2005.  Därmed\r\nbifaller       riksdagen       motionerna\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande  11, 2003/04:Fi27 av  Mats  Odell\r\nm.fl. (kd) yrkande 4 samt 2003/04:Fi25 av\r\nMaud  Olofsson  m.fl. (c) yrkande  7  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 41.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi förordar ett långsiktigt perspektiv  i\r\narbetsmarknadspolitiken med  en  strategi\r\nför  att få arbetsmarknaden i harmoni med\r\nframtiden.     Ett    nytt    tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd  till  kommuner   och\r\nlandsting 2005 fokuserar däremot  på  att\r\nkortsiktigt    mildra    effekterna    av\r\nförsämrad  situation  på  arbetsmarknaden\r\nbl.a.  till  följd av den  av  regeringen\r\nföreslagna  neddragningen av  medel  inom\r\nramen  för  generellt  statsbidrag   till\r\nkommuner och landsting.\r\nVi  har  vid tidigare tillfällen motsatt\r\noss införandet och förlängningarna av det\r\ntillfälliga  sysselsättningsstödet   till\r\nkommunerna  eftersom denna  typ  av  stöd\r\ntill  kommuner  enligt  vår  mening  inte\r\ngenererar  varaktiga jobb.  Vi  vidhåller\r\nvår  uppfattning  att  det  vare  sig  är\r\ntillfälliga stöd till kommuner eller AMS-\r\nåtgärder som ger ökad sysselsättning.\r\nSamtidigt ställer vi oss tveksamma  till\r\nom      frågan      angående      stödets\r\nkonkurrensneutralitet kan anses vara löst\r\nnär de privata företag som redan bedriver\r\nverksamhet  på  området fortfarande  inte\r\nfår  någon  del  av  stödet,  medan  alla\r\nkommunala  enheter  får  det.   Det   kan\r\ndessutom    ifrågasättas    om    stödets\r\nkonstruktion  baserad  på  uppskattningen\r\natt lönekostnaderna bara utgör hälften av\r\nkostnaderna i köpt verksamhet är riktig.\r\nMot    denna    bakgrund   avvisar    vi\r\nregeringens  förslag. Därmed  tillstyrker\r\nvi  motionerna Fi28 (m) yrkande 11,  Fi27\r\n(kd)  yrkande 4 samt Fi25 (c)  yrkande  7\r\noch  avstyrker propositionens  förslag  i\r\npunkt 41.\r\n\r\n7. Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling (bemyndigande),\r\npunkt 11 (m)\r\n\r\nav  Gunnar  Axén (m), Tomas Högström  (m)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 11 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom                        Försvarsmaktens\r\nbeställningsbemyndigande    och    avslår\r\nregeringens   förslag   att    regeringen\r\nbemyndigas att under 2004 för  det  under\r\nutgiftsområde  6 Försvar  samt  beredskap\r\nmot  sårbarhet  uppförda ramanslaget  6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling besluta om beställningar\r\nav  materiel, anläggningar samt forskning\r\noch    teknikutveckling   som   inklusive\r\ntidigare   gjorda  beställningar   medför\r\nutgifter på högst 68 500 000 000 kr efter\r\n2004.  Därmed  bifaller riksdagen  motion\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande    3   och   avslår   proposition\r\n2003/04:100   punkt   16   samt    motion\r\n2003/04:Fi29  av  Eskil Erlandsson  m.fl.\r\n(c) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att förslaget på tilläggsbudget\r\natt  minska  Försvarsmaktens bemyndigande\r\nför     materielanskaffning    föregriper\r\nFörsvarsberedningens  arbete  och  därmed\r\ndet       kommande      försvarsbeslutet.\r\nBesparingar förbereds redan nu genom  att\r\nbegränsa beställningsbemyndigandet  under\r\nanslag  6:2 med 4 miljarder kronor  2004,\r\nsamtidigt  som regeringen därtill  lägger\r\nen utgiftsbegränsning inom anslaget på ca\r\n1  miljard  kronor  för  innevarande  år.\r\nDetta  är  enligt vår mening oacceptabelt\r\neftersom  neddragningarna sker  under  en\r\nkänslig    övergångsperiod    från    det\r\nmobiliserande   till  det   insatsberedda\r\nförsvaret  och  ger  fel  signaler   till\r\nFörsvarsmakten.   I   stället   för   att\r\nunderlätta    och    stödja     fördröjer\r\nregeringen   förändringen    genom    det\r\nminskade        bemyndigandet         och\r\nutgiftsbegränsningarna för 2004.\r\nVi  bedömer att det inte är riktigt  att\r\nnu    förändra   förutsättningarna    för\r\nförsvaret.  Detta bör riksdagen  som  sin\r\nmening  ge  regeringen till känna.  Något\r\nbemyndigande till regeringen  att  minska\r\nFörsvarsmaktens materielbeställningar bör\r\ndärför  inte  lämnas.  Motion  Fi28   (m)\r\nyrkande   3  tillstyrks  således,   medan\r\nförslagen  i  propositionen respektive  i\r\nmotion  Fi29  (c)  yrkandena  1   och   2\r\navstyrks.\r\n\r\n8. Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling (bemyndigande),\r\npunkt 11 (c)\r\n\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 11 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2004   för  det  under  utgiftsområde   6\r\nFörsvar   samt  beredskap  mot  sårbarhet\r\nuppförda    ramanslaget   6:2   Materiel,\r\nanläggningar    samt    forskning     och\r\nteknikutveckling besluta om beställningar\r\nav  materiel, anläggningar samt forskning\r\noch    teknikutveckling   som   inklusive\r\ntidigare   gjorda  beställningar   medför\r\nutgifter på högst 68 500 000 000 kr efter\r\n2004 och tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  den  framtida  bemyndiganderamen  för\r\nsamma  ändamål. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:Fi29 av Eskil  Erlandsson\r\nm.fl.  (c)  yrkandena 1 och  2,  bifaller\r\ndelvis  proposition 2003/04:100 punkt  16\r\noch  avslår motion 2003/04:Fi28 av Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m) yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet  gjorde i samband  med  det\r\nsenaste        försvarsbeslutet        en\r\növerenskommelse   med    regeringen    om\r\ninnehållet  i  beslutet och  inriktningen\r\nunder    perioden   fram    till    nästa\r\nförsvarsbeslut.  Jag anser  att  ingångna\r\nuppgörelser ska fullföljas för att  skapa\r\narbetsro  för försvaret att genomföra  de\r\npolitiska besluten och för att  lägga  en\r\ngod     grund     för    det    fortsatta\r\nomställningsarbetet.\r\nMot   denna   bakgrund  är  jag   mycket\r\nkritisk  till den föreslagna förändringen\r\nav   bemyndiganderamen   för   försvarets\r\nmaterielanskaffning. Enligt min bedömning\r\nbehöver    det    dock   inte    förändra\r\ninriktningen  i  försvarsbeslutet   under\r\ninnevarande år. En permanent sänkning  av\r\nbemyndiganderamen skulle  däremot  enligt\r\nmin  mening ställa till kännbara  problem\r\nför försvarsmakten.\r\nJag  anser  att  vårt  framtida  försvar\r\nmåste  bygga  på  en  hög  kompetensnivå,\r\nbyggd   på   forskning  och   utveckling.\r\nBemyndiganderamen  måste  således  ha  en\r\nsådan  omfattning att det  finns  utrymme\r\nför      beställningar     som     gynnar\r\nkompetensuppbyggnad                   och\r\nmaterielutveckling.    Möjligheten    för\r\nsvenska   beställningar   är   i    detta\r\nsammanhang  avgörande för  vår  möjlighet\r\natt  medverka i internationell utveckling\r\nav  försvarsmateriel och därigenom  hålla\r\nnere  kostnaderna för svensk del.  Därför\r\nmåste bemyndiganderamen redan i 2005  års\r\nbudget  räknas  upp och fastställas  till\r\natt    åter   omfatta   denna   typ    av\r\nframtidssatsningar.\r\nSamtidigt är det angeläget att  liknande\r\nkorrigeringar i beslutade förutsättningar\r\nför     genomförandet     av     gällande\r\nförsvarsbeslut inte inträffar  igen.  Jag\r\nanser  att  regeringen därför  bör  avstå\r\nfrån      att      föreslå     förändrade\r\nförutsättningar   för   det   innevarande\r\nförsvarsbeslutet  utan  att  göra  mycket\r\nnoggranna överväganden.\r\nVad  jag  anfört bör riksdagen  som  sin\r\nmening  ge  regeringen  till  känna.  Det\r\ninnebär  att jag tillstyrker motion  Fi29\r\n(c) yrkandena 1 och 2, delvis tillstyrker\r\npropositionens förslag i  punkt  16  samt\r\navstyrker motion Fi28 (m) yrkande 3.\r\n\r\n9. Höjd ersättning för det särskilda\r\nanställningsstödet, punkt 13 (m, fp)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),\r\nTomas Högström (m), Gunnar Nordmark  (fp)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 13 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  avslår regeringens förslag  om\r\ngodkännande av vad regeringen förordar om\r\ndet  särskilda anställningsstödet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi28 av\r\nMikael Odenberg m.fl. (m) yrkande  4  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi har tidigare motsatt oss det särskilda\r\nanställningsstödets   konstruktion    med\r\nkreditering av skattekonton. Följaktligen\r\navvisar  vi förslaget om höjt  tak,  från\r\n750  kr till 1 000 kr per dag, inom detta\r\nstöd.  Därmed tillstyrker vi motion  Fi28\r\n(m)     yrkande    4    och     avstyrker\r\npropositionens förslag.\r\n\r\n10. Bidrag till bostadsinvesteringar som\r\nfrämjar ekologisk hållbarhet\r\n(anlagsvillkor), punkt 18 (m, fp)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),\r\nTomas Högström (m), Gunnar Nordmark  (fp)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 18 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  tillsättningen  av en  byggsamordnare\r\noch  avslår  den av regeringen föreslagna\r\nanvändningen  av det under  utgiftsområde\r\n18  Samhällsplanering, bostadsförsörjning\r\noch  byggande uppförda ramanslaget  31:10\r\nBidrag   till  bostadsinvesteringar   som\r\nfrämjar   ekologisk  hållbarhet.   Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi28 av\r\nMikael Odenberg m.fl. (m) yrkande  5  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nByggkommissionen  har   konstaterat   att\r\nbyggandet i Sverige lider av höga priser,\r\nlåg konkurrens och dålig kvalitet. Därför\r\nföreslår regeringen en tillsättning av en\r\ntemporär  byggsamordnare med uppgift  att\r\nsamordna  ett program för utveckling  och\r\nutvärdering av byggsektorn.\r\nVi  anser att konkurrensbevakning är  en\r\nmyndighetsuppgift       medan       andra\r\nförändringar bör ske på företagsnivå.  En\r\ngemensam  byggsamordnare riskerar  enligt\r\nvår  mening att minska såväl statens  som\r\nföretagens   ansvar   inom   byggområdet.\r\nSamtidigt vill vi erinra om att Sverige i\r\nförhållande till många andra länder  inom\r\nEU  har betydligt lägre byggkostnader per\r\nkvadratmeter. Däremot är de  skatter  som\r\nbelastar  såväl inkomster  som  boende  i\r\nvårt  land  högre än i övriga  EU-länder,\r\nvilket  gör  att boendet i  Sverige  blir\r\ndyrt.  Det är därför vår uppfattning  att\r\nbyggsamordnaren inte bör tillsättas.\r\nVad  vi anfört om tillsättningen  av  en\r\nbyggsamordnare  bör  riksdagen  som   sin\r\nmening  ge  regeringen till känna.  Detta\r\ninnebär  att  motion Fi28 (m)  yrkande  5\r\ntillstyrks och propositionens  förslag  i\r\npunkt 23 avstyrks.\r\n\r\n11. Bidrag till installation av hissar\r\n(riktlinjer), punkt 20 (m, fp, kd)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),\r\nGunnar  Axén  (m),  Tomas  Högström  (m),\r\nGunnar  Nordmark (fp) och Lars Elinderson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 20 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom  behovet  av långsiktig bostadspolitik\r\noch   avslår   regeringens   förslag   om\r\nriktlinjer  för bidrag till  installation\r\nav   hissar.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotionerna   2003/04:Fi28    av    Mikael\r\nOdenberg   m.fl.  (m)   yrkande   6   och\r\n2003/04:Fi27  av  Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande   1   i  denna  del  och   avslår\r\nproposition 2003/04:100 punkt 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   tilläggsbudgeten  för  2004  utvidgar\r\nregeringen         den        kortsiktiga\r\nbidragsorienterade   bostadspolitik   som\r\nförsatt  bostadsbyggandet i en  allvarlig\r\nkris. Vi motsätter oss dessa åtgärder som\r\nbidrar  till att minska den långsiktighet\r\noch  förutsägbarhet som alla aktörer inom\r\nbygg- och bostadssektorn efterfrågar.\r\nVi   anser  att  det  i  stället   krävs\r\nbetydande insatser i bostadsbeståndet för\r\natt    möta    dels   den    demografiska\r\nutvecklingen,   med   en    allt    äldre\r\nbefolkning   som  också   med   försämrad\r\nrörlighet  vill bo kvar i sina  bostäder,\r\ndels  det  stora  underhållsbehovet   hos\r\nbostadshus byggda under miljonprogrammet.\r\nBoverket   har   konstaterat   att   ett\r\nsärskilt   stöd   till   hissinstallation\r\nkräver  en period om fem till sex år  för\r\natt   vara  verkningsfullt.  Trots  detta\r\nlägger  regeringen fram  förslag  om  ett\r\ntillfälligt  bidrag till installation  av\r\nhissar.  Genom  ett  sådant  bidrag,  som\r\nräcker   till   ca   100   hissar,   spär\r\nregeringen  enligt vår mening  enbart  på\r\nosäkerheten om de framtida villkoren  för\r\nfinansiering   av   bostadsinvesteringar.\r\nDetta kommer att leda till att väsentliga\r\nåtgärder  skjuts på framtiden i  avvaktan\r\npå mer gynnsamma bidrag.\r\nAtt    planera   för   och    finansiera\r\nunderhåll  och  ombyggnad  av  bostäderna\r\nmåste vara fastighetsägarens ansvar,  men\r\nstaten   behöver  se  till  att   rimliga\r\nförutsättningar    finns    för     detta\r\nansvarstagande.      Ett      långsiktigt\r\nägaransvar  skulle  underlättas  av   att\r\nstatens    bostadspolitik    blev    just\r\nlångsiktig,  i stället för -  som  i  dag\r\ntillfällig och oförutsägbar.\r\nVi   vill   understryka  att  ekonomiskt\r\nsunda          bostadsbolag           och\r\nbostadsrättsföreningar är nödvändiga  för\r\natt  dessa omfattande åtgärder ska  komma\r\ntill stånd. En avgörande fråga för staten\r\nmåste  därför  vara  att  åstadkomma   en\r\nrimligare     beskattning     och     ett\r\nhyressättningssystem      som      skapar\r\nincitament   för   fastighetsägare    att\r\ninvestera      i     underhålls-      och\r\nombyggnadsåtgärder.\r\nVad  vi här anfört bör riksdagen som sin\r\nmening  ge  regeringen  till  känna.  Det\r\ninnebär  att  vi  tillstyrker  motionerna\r\nFi28 (m) yrkande 6 samt Fi27 (kd) yrkande\r\n1    i    denna    del   och    avstyrker\r\npropositionens förslag i punkt 25.\r\n\r\n12. Bidrag till installation av hissar\r\n(bemyndigande), punkt 21 (m, fp, kd)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),\r\nGunnar  Axén  (m),  Tomas  Högström  (m),\r\nGunnar  Nordmark (fp) och Lars Elinderson\r\n(m).\r\nUnder   förutsättning  av   bifall   till\r\nreservation 11.\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 21 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag  att\r\nregeringen bemyndigas att under 2004  för\r\ndet   under  utgiftsområde  18   Samhälls\r\nplanering,     bostadsförsörjning     och\r\nbyggande  uppförda nya ramanslaget  31:14\r\nBidrag   till  installation   av   hissar\r\nbesluta om bidrag som medför utgifter  på\r\nhögst  29  000 000 kr efter 2004.  Därmed\r\nbifaller       riksdagen       motionerna\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande 7 och 2003/04:Fi27 av Mats  Odell\r\nm.fl.  (kd)  yrkande 1 i  denna  del  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   har   i   en   särskild  reservation\r\nredovisat   vårt  ställningstagande   mot\r\nregeringens  förslag till riktlinjer  för\r\nbidrag  till  installation av  hissar.  I\r\nkonsekvens  med  detta motsätter  vi  oss\r\nockså   förslaget  om  bemyndigande   för\r\nregeringen  att  besluta  om  bidrag  för\r\nsamma  ändamål  som  medför  utgifter  på\r\nhögst  29  miljoner  kronor  efter  2004.\r\nDärmed tillstyrker vi motionerna Fi28 (m)\r\nyrkande  7  samt Fi27 (kd)  yrkande  1  i\r\ndenna  del  och  avstyrker propositionens\r\nförslag i punkt 26.\r\n\r\n13. Investeringsstimulans till ombyggnad\r\nav vissa utrymmen till\r\nbostadslägenheter, punkt 22 (m, fp)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),\r\nTomas Högström (m), Gunnar Nordmark  (fp)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till\r\nriktlinjer för investeringsstimulans till\r\nombyggnad   av   vissa   utrymmen    till\r\nbostadslägenheter.    Därmed     bifaller\r\nriksdagen  motion 2003/04:Fi28 av  Mikael\r\nOdenberg  m.fl. (m) yrkande  8,  bifaller\r\ndelvis motion 2003/04:Fi27 av Mats  Odell\r\nm.fl.   (kd)   yrkande   2   och   avslår\r\nproposition 2003/04:100 punkt 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi har tidigare motsatt oss införandet av\r\ninvesteringsstimulansen för  byggande  av\r\nmindre hyresbostäder och studentbostäder.\r\nFöljaktligen  anser vi att riksdagen  bör\r\navslå  regeringens  förslag  att  utvidga\r\ndetta   stöd   till  att   även   omfatta\r\nnybyggnad  av vindsutrymmen  och  lokaler\r\ntill  bostäder  i  hus som  huvudsakligen\r\nomfattar bostäder. Därmed tillstyrker  vi\r\nmotion  Fi28  (m) yrkande 8,  tillstyrker\r\ndelvis  motion  Fi27 (kd) yrkande  2  och\r\navstyrker propositionens förslag i  punkt\r\n27.\r\n\r\n14. Investeringsstimulans till ombyggnad\r\nav vissa utrymmen till\r\nbostadslägenheter, punkt 22 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom       investeringsstimulanser      för\r\nbyggsektorn    och   avslår   regeringens\r\nförslag  till riktlinjer för investerings\r\nstimulans  till ombyggnad av vissa  utrym\r\nmen    till   bostadslägenheter.   Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av\r\nMats Odell m.fl. (kd) yrkande 2, bifaller\r\ndelvis   motion  2003/04:Fi28  av  Mikael\r\nOdenberg  m.fl. (m) yrkande 8 och  avslår\r\nproposition 2003/04:100 punkt 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   har   i   en  särskild  reservation\r\nangående    regeringens   förslag    till\r\nriktlinjer  för bidrag till  installation\r\nav  hissar  redovisat  Kristdemokraternas\r\nsyn   på   behovet   av   en   långsiktig\r\nbostadspolitik.       Utifrån       samma\r\nutgångspunkter anser jag att  regeringens\r\nförslag att utöka investeringsstimulansen\r\nför  byggande av mindre bostäder till att\r\nomfatta även vindsutrymmen bör avslås.\r\nSamtidigt   vill  jag  erinra   om   att\r\nKristdemokraterna      vid      upprepade\r\ntillfällen  har  föreslagit   att   denna\r\ntillfälliga  investeringsstimulans,   som\r\nensidigt   riktas  till  de  minsta   och\r\nenklaste  hyresrätterna, bör ersättas  av\r\nen  byggmomssänkning som riktar  sig  mot\r\nalla     nyproducerade     bostäder     i\r\nflerbostadshus,   oavsett   storlek   och\r\nupplåtelseform.   I   avvaktan   på   att\r\nregeringen   inom  EU  verkat   för   att\r\nmöjliggöra  en sådan sänkt byggmoms,  bör\r\nskattesänkningen på byggandet enligt  min\r\nmening  lösas  genom att fastighetsägaren\r\nefter     deklaration     erhåller     en\r\nskattereduktion som motsvarar hälften  av\r\nden  erlagda  byggmomsen, dvs.  10  %  av\r\nbyggkostnaden.\r\nVad  jag  anfört bör riksdagen  som  sin\r\nmening  ge  regeringen  till  känna.  Det\r\ninnebär  att jag tillstyrker motion  Fi27\r\n(kd) yrkande 2, delvis tillstyrker motion\r\nFi28   (m)   yrkande  8   och   avstyrker\r\npropositionens förslag i punkt 27.\r\n\r\n15. Åtgärder för biologisk mångfald\r\n(bemyndigande), punkt 24 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 24 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag  att\r\nregeringen bemyndigas att under 2004  för\r\ndet  under utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch  naturvård uppförda ramanslaget  34:3\r\nÅtgärder  för  biologisk  mångfald   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser i  samband  med\r\nförvärv av eller intrångsersättning i  ur\r\nnaturvårdssynpunkt   värdefulla   naturom\r\nråden   som  inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden   medför  utgifter   på   högst\r\n520   000  000  kr  under  2005.   Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av\r\nMats  Odell  m.fl.  (kd)  yrkande  3  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna förordar en långsammare\r\ntakt  och  ett ökat inslag av  frivilliga\r\nskogvårdsavtal i arbetet med  att  bevara\r\nnyckelbiotoper  i  skogsmark.   Därigenom\r\nanser   jag   att   det   av   regeringen\r\nföreslagna  bemyndigandet för 2005  under\r\nanslag   34:3   Åtgärder  för   biologisk\r\nmångfald  bör avslås. Därmed  tillstyrker\r\njag motion Fi27 (kd) yrkande 3 och avslår\r\npropositionens förslag i punkt 29.\r\n\r\n16. Stöd till klimatinvesteringar\r\n(bemyndigande), punkt 26 (m)\r\n\r\nav  Gunnar  Axén (m), Tomas Högström  (m)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 26 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag  att\r\nregeringen bemyndigas att under 2004  för\r\ndet  under utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch  naturvård uppförda ramanslaget 34:13\r\nStöd till klimatinvesteringar ingå ekonom\r\niska  förpliktelser i samband med  beslut\r\nom   stöd  till  klimatinvesteringar  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 713 000 000  kr\r\nunder    2005-2009.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motion 2003/04:Fi28 av  Mikael\r\nOdenberg  m.fl. (m) yrkande  9,  bifaller\r\ndelvis   motion  2003/04:Fi23   av   Lars\r\nLeijonborg  m.fl.  (fp)  yrkande  10  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModerata   samlingspartiet  har  tidigare\r\nmotsatt  sig de subventioner  som  kallas\r\nstöd  till  klimatinvesteringar.  Vi  har\r\ndock  godtagit  att  gjorda  löften  inom\r\nramen  för  detta  stöd infrias.  Däremot\r\nanser  vi  inte att några nya bidrag  ska\r\nbeviljas och att något högre bemyndigande\r\nför  detta  ändamål därför  inte  behövs.\r\nDärmed tillstyrks motion Fi28 (m) yrkande\r\n9, motion Fi23 (fp) yrkande 10 tillstyrks\r\ndelvis,   medan  propositionens   förslag\r\navstyrks.\r\n\r\n17. Stöd till klimatinvesteringar\r\n(bemyndigande), punkt 26 (fp)\r\n\r\nav   Karin   Pilsäter  (fp)  och   Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 26 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag  att\r\nregeringen bemyndigas att under 2004  för\r\ndet  under utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch  naturvård uppförda ramanslaget 34:13\r\nStöd till klimatinvesteringar ingå ekonom\r\niska  förpliktelser i samband med  beslut\r\nom   stöd  till  klimatinvesteringar  som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 713 000 000  kr\r\nunder    2005-2009.    Därmed    bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:Fi23  av  Lars\r\nLeijonborg   m.fl.   (fp)   yrkande   10,\r\nbifaller  delvis  motion 2003/04:Fi28  av\r\nMikael Odenberg m.fl. (m) yrkande  9  och\r\navslår proposition 2003/04:100 punkt 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  liberalerna  motsätter   sig\r\nstödet  till klimatinvesteringar eftersom\r\ndenna  typ  av  stöd  snarare  gynnar  de\r\nkommuner som är bra på ansökningar än har\r\npositiva  miljöeffekter. Det finns  ingen\r\nanledning   att   acceptera   regeringens\r\nförslag  om  att utöka möjligheterna  att\r\ningå  ytterligare förpliktelser för detta\r\nslags  stöd.  Därför  bör  förslaget   om\r\nutökat   bemyndigande   för   stöd   till\r\nklimatinvesteringar    avslås.     Därmed\r\ntillstyrks  motion Fi23 (fp)  yrkande  10\r\noch  motion Fi28 (m) yrkande 9 tillstyrks\r\ndelvis,   medan  propositionens   förslag\r\navstyrks.\r\n\r\n18. Väghållning och statsbidrag\r\n(låneram), punkt 28 (fp)\r\n\r\nav   Karin   Pilsäter  (fp)  och   Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 28 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  avslår regeringens förslag  om\r\ngodkännande att regeringen under 2004 får\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom   högst  8  500  000  000  kr  för  de\r\nprioriterade   vägprojekten   E6    delen\r\nRabbaldshede-Hogdal,  E20   delen   Tolle\r\nred-Alingsås  samt genom  Alingsås,  Rv40\r\ndelen   Brämhult-Hester,  Rv   40   delen\r\nHaga-Ljungarum,        Rv45         delen\r\nAngeredsbron-Älvängen,     Rv44     delen\r\nBåberg-Väneryr  samt Rv49  Skara-Varnhem.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg   (fp)\r\nyrkande   11   och   avslår   proposition\r\n2003/04:100 punkt 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vad vi inhämtat är det regeringens\r\navsikt  att  inte utnyttja den föreslagna\r\nlåneramen  i Riksgäldskontoret för  vissa\r\nvägprojekt  under  vare  sig  2004,  2005\r\neller 2006 på ett sätt som avspeglar  sig\r\ni  redovisningen  av  lånebehovet.  Något\r\nomedelbart  behov av låneramen föreligger\r\nsåledes inte. I stället synes detta  vara\r\nytterligare ett av regeringens försök att\r\nundgå den normala budgetprocessen.\r\nMot  denna  bakgrund  motsätter  vi  oss\r\nregeringens   förslag   och   anser   att\r\nregeringen  bör återkomma till  riksdagen\r\nnär     ett     riktigt     behov      av\r\ninvesteringsmedel   föreligger.    Därmed\r\ntillstyrker  vi motion Fi23 (fp)  yrkande\r\n11 och avstyrker propositionens förslag.\r\n\r\n19. Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter (låneram), punkt 30\r\n(fp)\r\n\r\nav   Karin   Pilsäter  (fp)  och   Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 30 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen  avslår regeringens förslag  om\r\ngodkännande att regeringen under 2004 får\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom  högst  17  000  000  000  kr  för  de\r\nprioriterade            järnvägsprojekten\r\nHallsberg-Degerön,         Mjölby-Motala,\r\nTrollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt\r\ni   Stockholmsregionen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2003/04:Fi23  av  Lars\r\nLeijonborg  (fp) yrkande  12  och  avslår\r\nproposition 2003/04:100 punkt 35.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vad   vi  inhämtat  gäller   för\r\nregeringens   förslag   om   låneram    i\r\nRiksgäldskontoret        för        vissa\r\njärnvägsprojekt samma förhållande som  vi\r\nframhåller  i  reservation  18   angående\r\nförslaget    om   låneram    för    vissa\r\nvägprojekt. Mot denna bakgrund  motsätter\r\nvi  oss regeringens förslag och anser att\r\nregeringen  bör återkomma till  riksdagen\r\nnär     ett     riktigt     behov      av\r\ninvesteringsmedel   föreligger.    Därmed\r\ntillstyrker  vi motion Fi23 (fp)  yrkande\r\n12 och avstyrker propositionens förslag.\r\n\r\n20. Låneram för fyra SJ-bolag, punkt 31\r\n(m, fp, kd, c)\r\n\r\nav  Karin Pilsäter (fp), Mats Odell (kd),\r\nGunnar  Axén  (m),  Tomas  Högström  (m),\r\nGunnar  Nordmark  (fp), Jörgen  Johansson\r\n(c) och Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 31 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservationen\r\nom   låneramar  i  Riksgäldskontoret  för\r\nstatliga  bolag  och  avslår  regeringens\r\nförslag  om  godkännande  att  regeringen\r\nunder  2004  får besluta om  låneramar  i\r\nRiksgäldskontoret för Euromaint AB, Green\r\nCargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier\r\nför  2005 och 2006 som sammanlagt  uppgår\r\ntill  högst  2  300 000  000  kr.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:Fi27 av\r\nMats  Odell m.fl. (kd) yrkande 5 i  denna\r\ndel  och  avslår proposition  2003/04:100\r\npunkt 36.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  de lån som Riksgäldskontoret ställer\r\nut  inom  de  beslutade  låneramarna  för\r\nstatliga  företag finns  inget  regelverk\r\nmed  krav på riskbaserade avgifter. Detta\r\ninnebär     att     ett     lån      från\r\nRiksgäldskontoret ges till kostnader  som\r\nunderstiger  de  belopp  som   låntagarna\r\nskulle   behöva  betala  på   den   öppna\r\nmarknaden.  Nu  vill  regeringen  utfärda\r\nsådana    låneramar    utan    föregående\r\nkreditprövning åt fyra bolag  som  agerar\r\npå en konkurrensutsatt marknad. Genom ett\r\nsådant   förfarande  förbigår  regeringen\r\nenligt     vår    mening     den     s.k.\r\nmarknadsinvesterarprincipen,       vilken\r\nligger till grund för att avgöra vad  som\r\nutgör statsstöd enligt EU:s regelverk.\r\nVi  anser  att  de  statliga  bolag  som\r\nagerar  på  en  konkurrensutsatt  marknad\r\nockså  ska finna sin finansiering på  den\r\nöppna  kreditmarknaden. Så  verkar  också\r\nvara   fallet  med  de  fyra   SJ-bolagen\r\neftersom  dessa  vid  utgången  av   2003\r\nendast  hade  lån  om  sammanlagt  1  250\r\nmiljoner   kronor   i  Riksgäldskontoret.\r\nGreen Cargo AB har över huvud taget  inga\r\nlån     i     Riksgäldskontoret     medan\r\nSwedcarrierkoncernen,  där  Jernhusen  AB\r\noch  Euromaint  AB ingår, numera  har  en\r\nlåneram hos ett bankkonsortium på  4  000\r\nmiljoner kronor t.o.m. utgången av  2006.\r\nAv  den  låneram på 2 000 miljoner kronor\r\nsom  regeringen ansåg vara nödvändig  för\r\natt  garantera  SJ  AB:s  fortlevnad  har\r\nbolaget hitintills utnyttjat 0 kr.\r\nUtifrån  denna bakgrund bedömer  vi  att\r\nde      föreslagna     låneramarna      i\r\nRiksgäldskontoret   enbart    utgör    en\r\nsäkerhet  som kan bidra till  att  pressa\r\nbolagens   kostnader  på  ett  sätt   som\r\nsnedvrider konkurrensen. Sådana låneramar\r\nbör enligt vår mening inte beviljas.\r\n\r\nVi anser att riksdagen som sin mening ska\r\ntillkännage för regeringen vad vi har\r\nframfört om låneramar i\r\nRiksgäldskontoret för statliga bolag.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller\r\nmotion Fi27 (kd) yrkande 5 i denna del\r\noch avslår propositionens förslag.\r\n\r\n21. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (m)\r\n\r\nav  Gunnar  Axén (m), Tomas Högström  (m)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\n1.  lag om ändring i lagen (1972:625)  om\r\nstatligt stöd till politiska partier,\r\n2.  lag om ändring i lagen (1993:389)  om\r\nassistansersättning,\r\n3.  lag om ändring i lagen (1998:703)  om\r\nhandikappersättning och vårdbidrag,\r\navslår  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i lagen (1995:1514) om generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting,\r\nantar riksdagsstyrelsens förslag till lag\r\nom  ändring av lagen (1999:1209) om  stöd\r\ntill       riksdagsledamöternas       och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen,\r\ngodkänner      att     Riksgäldskontorets\r\nbetalning  av  årlig ränta på  kung  Karl\r\nXIII:s hemgiftskapital upphör,\r\ngodkänner      ändrade     ramar      för\r\nutgiftsområden samt anvisar  ändrade  och\r\nnya  anslag i enlighet med vad som anförs\r\ni reservation 21 och i spalten \"m Fi28\" i\r\nspecifikationen   i   bilaga    3    till\r\nbetänkandet.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen  proposition\r\n2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och  44\r\noch   motion   2003/04:Fi28   av   Mikael\r\nOdenberg  m.fl. (m) yrkandena  2,  12-16,\r\nbifaller  delvis proposition  2003/04:100\r\npunkt 42 samt motionerna 2003/04:Fi23  av\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9  och\r\n2003/04:Fi25 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande   6   samt   avslår   proposition\r\n2003/04:100 punkt 10 och motionerna\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 6,\r\n2003/04:Fi27  av  Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 7,\r\n2003/04:Fi25 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande 5 samt\r\n2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgiftsområde 15 Studiestöd\r\nVi   motsätter  oss  införandet  av   den\r\narbetsmarknadsrelaterade       utbildning\r\nvilken          regeringen         kallar\r\ncollegeutbildning.  Därmed  kan  vi  inte\r\ngodta  de  förändringar av anslagen  25:2\r\nStudiemedel      m.m.      och       25:4\r\nRekryteringsbidrag   som    föreslås    i\r\npropositionen.\r\n\r\nUtgiftsområde    16    Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning\r\nÄven    under   utgiftsområde   16    får\r\novannämnda  utbildning budgetkonsekvenser\r\nredan  under innevarande år.  Vi  avvisar\r\nökningarna  på anslaget 25:2  Myndigheten\r\nför  skolutveckling och på anslaget 25:76\r\nHögskoleverket.\r\nUtgiftsområde    18    Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\nVi  motsätter oss regeringens förslag att\r\ninföra    ett    särskilt   bidrag    för\r\ninstallation  av hissar, i  enlighet  med\r\nvårt   ställningstagande  i  en  särskild\r\nreservation.  Något  anslag   för   detta\r\nändamål bör därför inte anvisas.\r\nUtgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommuner\r\nVi  noterar att regeringen i samband  med\r\ntilläggsbudget 1 för 2004 vill  korrigera\r\navräkningen    av   statsbidraget    till\r\nkommuner  och  landsting  till  följd  av\r\npensionsreformen. Det är  dock  olyckligt\r\natt   kommunerna   får  förutsättningarna\r\nändrade under löpande budgetår när  såväl\r\nutgifter som inkomster är fastlagda.  För\r\nenskilda  kommuner kan  detta  komma  att\r\nmedföra  underskott i  årets  verksamhet.\r\nDet  är  för oss uppenbart att bakgrunden\r\ntill  det  panikartade ingreppet  är  den\r\nskenande arbetslösheten och den redan vid\r\ningången       av       året        svaga\r\nbudgeteringsmarginalen. Någon  lagändring\r\nsom  medger ändrade bidrag under  löpande\r\nbudgetår bör därför inte ske.\r\nFinansutskottets    sammanställning    av\r\nändrade  ramar  för  utgiftsområden  samt\r\nändrade och nya anslag\r\nVi  har  i  denna reservation ställt  oss\r\nbakom  Moderata samlingspartiets  förslag\r\ntill   ändring   av   vissa   anslag    i\r\nregeringens  förslag  på  tilläggsbudget.\r\nDärutöver    har    vi   även    avstyrkt\r\nregeringens  förslag  till  ändringar   i\r\nlagen     (1995:1514)    om     generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och  landsting.\r\nDärmed   tillstyrks   motion   Fi28   (m)\r\nyrkandena  2,  12, 13,  14,  15  och  16.\r\nMotionerna Fi23 (fp), Fi27 (kd) och  Fi25\r\n(c) tillstyrks delvis i berörda delar.\r\n\r\n22. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (fp)\r\n\r\nav   Karin   Pilsäter  (fp)  och   Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\n1.  lag om ändring i lagen (1972:625)  om\r\nstatligt stöd till politiska partier,\r\n2.  lag om ändring i lagen (1993:389)  om\r\nassistansersättning,\r\n3.  lag om ändring i lagen (1998:703)  om\r\nhandikappersättning och vårdbidrag,\r\navslår  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i lagen (1995:1514) om generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting,\r\nantar riksdagsstyrelsens förslag till lag\r\nom  ändring av lagen (1999:1209) om  stöd\r\ntill       riksdagsledamöternas       och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen,\r\ngodkänner      att     Riksgäldskontorets\r\nbetalning  av  årlig ränta på  kung  Karl\r\nXIII:s hemgiftskapital upphör,\r\ngodkänner      ändrade     ramar      för\r\nutgiftsområden samt anvisar  ändrade  och\r\nnya  anslag i enlighet med vad som anförs\r\ni  reservation 22 och i spalten \"fp Fi23\"\r\ni   specifikationen  i  bilaga   3   till\r\nbetänkandet.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen  proposition\r\n2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och  44\r\noch    motion   2003/04:Fi23   av    Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6 och  9,\r\nbifaller  delvis proposition  2003/04:100\r\npunkt  42 och motionerna 2003/04:Fi28  av\r\nMikael  Odenberg m.fl. (m)  yrkandena  2,\r\n12-16,  2003/04:Fi27 av Mats Odell  m.fl.\r\n(kd)   yrkande   7  i   denna   del   och\r\n2003/04:Fi25 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkandena 5 i denna del och 6 samt avslår\r\nproposition  2003/04:100  punkt  10   och\r\nmotionerna\r\n2003/04:Fi27  av  Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 7 i denna del,\r\n2003/04:Fi25 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande 5 i denna del samt\r\n2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial omsorg\r\nVi   noterar  att  regeringen   igen   på\r\ntilläggsbudget återkommer med ett förslag\r\nangående  medel på anslaget  för  bilstöd\r\ntill  handikappade. Situationen är  i  år\r\nungefär  densamma  som tidigare  år.  Den\r\neftersläpning  som satts i system  vållar\r\nryckighet   och  svårigheter  såväl   för\r\nberörda    funktionshindrade   som    för\r\nförsäkringskassorna och  de  företag  som\r\nhandikappanpassar  bilar.  Anslaget   för\r\n2003  var,  till  följd av  att  tidigare\r\neftersläpning,  förbrukat  i  början   av\r\naugusti.  Då  hela 600 ärenden  av  denna\r\norsak  sköts  upp  och  en  mycket   stor\r\nutbetalning   skedde   i   januari   2004\r\nberäknas   nu   årets  anslag   inklusive\r\ntilläggsbudget   vara   förbrukat   under\r\nsommaren,  varför ryckigheten kommer  att\r\nupprepas  nästa år. Vi anser  att  sådana\r\nförhållanden  är  oacceptabla.   Det   är\r\nmycket angeläget att det utredningsarbete\r\nsom  nu pågår leder till att det blir ett\r\nslut  på den ryckighet och dåliga service\r\nsom  de funktionshindrade här har utsatts\r\nför.  Detta måste också beaktas i arbetet\r\nmed  regeringens förslag till budget  för\r\n2005.  Detta  bör enligt vår  mening  ges\r\nregeringen till känna.\r\nUtgiftsområde 15 Studiestöd\r\nVi    motsätter    oss   det    orättvisa\r\nrekryteringsbidraget där  vuxenstuderande\r\növer  25  år  får  hela studiemedlet  som\r\nbidrag. Därför säger vi nu också nej till\r\nförslaget att utöka rekryteringsstödet på\r\nett   lika  orättvist  sätt  till   vissa\r\nanställda   i  kommuner  och   landsting.\r\nPrinciperna  för studiemedlen  ska  gälla\r\nlika för alla och studiestödssystemet ska\r\nförbättras     för    alla    studerande.\r\nRegeringens  förslag  på  anslagen   25:2\r\nStudiemedel      m.m.      och       25:4\r\nRekryteringsbidrag bör därför enligt  vår\r\nmening avslås av riksdagen.\r\nUtgiftsområde    16    Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning\r\nVi  avvisar  också de förslag som  hänger\r\nsamman     med     en     utökning     av\r\nrekryteringsbidraget,   nämligen    ökade\r\nanslag      till     Myndigheten      för\r\nskolutveckling  respektive Högskoleverket\r\nsamt    överföring    av    medel     för\r\nsystemutveckling och administration  från\r\nanslaget  för  studiemedel till  anslaget\r\nför      Centrala     studiestödsnämnden.\r\nRegeringens  förslag  på  anslagen   25:2\r\nMyndigheten  för  skolutveckling,   25:76\r\nHögskoleverket    och   25:78    Centrala\r\nstudiestödsnämnden   m.m.   bör    därför\r\navslås.\r\nUtgiftsområde    18    Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\nVi  motsätter oss regeringens förslag att\r\ninföra    ett    särskilt   bidrag    för\r\ninstallation  av hissar, i  enlighet  med\r\nvårt   ställningstagande  i  en  särskild\r\nreservation.  Något  anslag   för   detta\r\nändamål bör därför inte anvisas.\r\nUtgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommuner\r\nVi  ser ingen anledning att ha synpunkter\r\npå  grunderna  för  nedräkningen  av  det\r\ngenerella statsbidraget till kommuner och\r\nlandsting till följd av pensionsreformen.\r\nFinansieringsprincipen ska gälla. Däremot\r\nanser   vi  att  kommuner  och  landsting\r\nställs   i   ett   än  mer   bekymmersamt\r\nekonomiskt   läge   när   det   generella\r\nstatsbidraget    mitt   under    pågående\r\nverksamhetsår  minskas med 2,6  miljarder\r\nkronor.      Det     skapar      orimliga\r\nplaneringsförutsättningar  för   kommuner\r\noch landsting med så kraftiga minskningar\r\nunder    pågående   verksamhetsår.    Det\r\nriskerar  att  skapa krav på  besparingar\r\nsom    går    ut   över   de    kommunala\r\nkärnverksamheterna. Vi  befarar  att  det\r\näven  kan  kullkasta de kraftiga insatser\r\nsom  under föregående år gjordes inom den\r\nkommunala  sektorn  att  vända  långåriga\r\nunderskott   till  varaktiga   överskott.\r\nRiksdagen bör därför avvisa förslaget att\r\nretroaktivt    minska    det    generella\r\nstatsbidraget    till    kommuner     och\r\nlandsting.\r\nFinansutskottets    sammanställning    av\r\nändrade  ramar  för  utgiftsområden  samt\r\nändrade och nya anslag\r\nVi  har  i  denna reservation ställt  oss\r\nbakom  Folkpartiet  liberalernas  förslag\r\ntill   ändringar  av  vissa   anslag   på\r\ntilläggsbudgeten. Därutöver har  vi  även\r\navstyrkt    regeringens   förslag    till\r\nändringar   i   lagen   (1995:1514)    om\r\ngenerellt  statsbidrag till kommuner  och\r\nlandsting. Därmed tillstyrks motion  Fi23\r\n(fp)  yrkandena 6 och 9. Motionerna  Fi28\r\n(m),  Fi27  (kd) och Fi25 (c)  tillstyrks\r\ndelvis i berörda delar.\r\n\r\n23. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\n1.  lag om ändring i lagen (1972:625)  om\r\nstatligt stöd till politiska partier,\r\n2.  lag om ändring i lagen (1993:389)  om\r\nassistansersättning,\r\n3.  lag om ändring i lagen (1998:703)  om\r\nhandikappersättning och vårdbidrag,\r\navslår  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i lagen (1995:1514) om generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting,\r\nantar riksdagsstyrelsens förslag till lag\r\nom  ändring av lagen (1999:1209) om  stöd\r\ntill       riksdagsledamöternas       och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen,\r\ngodkänner      att     Riksgäldskontorets\r\nbetalning  av  årlig ränta på  kung  Karl\r\nXIII:s hemgiftskapital upphör,\r\ngodkänner      ändrade     ramar      för\r\nutgiftsområden samt anvisar  ändrade  och\r\nnya  anslag i enlighet med vad som anförs\r\ni  reservation 23 och i spalten \"kd Fi27\"\r\ni   specifikationen  i  bilaga   3   till\r\nbetänkandet.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen  proposition\r\n2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och  44\r\noch  motion  2003/04:Fi27 av  Mats  Odell\r\nm.fl.  (kd)  yrkande 7,  bifaller  delvis\r\nproposition  2003/04:100  punkt  42   och\r\nmotionerna   2003/04:Fi28    av    Mikael\r\nOdenberg    m.fl.    (m)    yrkande    2,\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  yrkande 9 och 2003/04:Fi25 av  Maud\r\nOlofsson  m.fl. (c) yrkandena 5  i  denna\r\ndel   och   6   samt  avslår  proposition\r\n2003/04:100 punkt 10 och motionerna\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkandena 12-16,\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 6,\r\n2003/04:Fi25 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkandena 5 i denna del samt\r\n2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\nKristdemokraterna  anser  att  regeringen\r\nvalt  en  felaktig väg för att  lösa  den\r\narbetslöshetskris  som   man   själv   är\r\nansvarig  för.  Staten  måste  i  stället\r\nsatsa    offensivt    för    att     lösa\r\narbetslösheten  med  riktiga   jobb   som\r\nfaktiskt   ökar  välfärden  i  samhället.\r\nGenom  att  stimulera sysselsättningen  i\r\nkommunsektorn  och genom  att  införa  en\r\nfullständig        avdragsrätt        för\r\nhushållstjänster   kan   det    ske    en\r\nbegränsning av utgiftsökningen  på  detta\r\nanslag.  Kristdemokraterna  föreslår  att\r\nramanslaget  för anslag  22:2  i  stället\r\nökar   till   42  727  miljoner   kronor.\r\nResterande 3 892 miljoner kronor anser vi\r\nska    användas    för   att    stimulera\r\nsysselsättningen och för att införa sådan\r\navdragsrätt för hushållstjänster.\r\nUtgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommuner\r\nKristdemokraterna    anser    inte    att\r\nregeringens     förslag     att     sänka\r\nstatsbidragen  2004  med  2,6   miljarder\r\nkronor är förankrat i den verklighet  som\r\nSveriges   kommuner  och   landsting   nu\r\nbefinner    sig   i.   Visserligen    har\r\nskatteintäkterna blivit lägre än vad  man\r\ntidigare  hoppades. Men  även  regeringen\r\nmåste bära bördan för arbetslösheten, som\r\nju    är   en   direkt   följd   av    en\r\notillfredsställande nationell näringslivs-\r\noch    arbetsmarknadspolitik.    Beloppet\r\nbehövs för att säkra det välfärdsåtagande\r\nsom  den  offentliga  sektorn  gjort.  Om\r\nkommunerna  får  behålla beloppet  kommer\r\ndet  i  huvudsak att gå till att  behålla\r\noch  anställa personal, vilket i sin  tur\r\nsänker arbetslösheten.\r\nDet  finns  dessutom ett stort  behov  av\r\nkvalitetshöjande      åtgärder       inom\r\npsykiatrin. Kristdemokraterna vill därför\r\npå kort sikt förstärka resurserna för att\r\nförbättra den psykiatriska vården med 300\r\nmiljoner    kronor.   Eftersom    behoven\r\nvarierar över landet är det en fördel att\r\nkommunerna  och  landstingen  själva  får\r\nmöjlighet  att  bestämma  var  resurserna\r\nsatsas.\r\nFinansutskottets    sammanställning    av\r\nändrade  ramar  för  utgiftsområden  samt\r\nändrade och nya anslag\r\nJag  har  i denna reservation ställt  mig\r\nbakom  Kristdemokraternas  förslag   till\r\nändringar    av    vissa    anslag     på\r\ntilläggsbudgeten. Därutöver har jag  även\r\navstyrkt    regeringens   förslag    till\r\nändringar   i   lagen   (1995:1514)    om\r\ngenerellt  statsbidrag till kommuner  och\r\nlandsting. Därmed tillstyrks motion  Fi27\r\n(kd) yrkande 7. Motionerna Fi28 (m), Fi23\r\n(fp)  och  Fi25 (c) tillstyrks  delvis  i\r\nberörda delar.\r\n\r\n24. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (c)\r\n\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 35 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen\r\nantar regeringens förslag till\r\n1.  lag om ändring i lagen (1972:625)  om\r\nstatligt stöd till politiska partier,\r\n2.  lag om ändring i lagen (1993:389)  om\r\nassistansersättning,\r\n3.  lag om ändring i lagen (1998:703)  om\r\nhandikappersättning och vårdbidrag,\r\navslår  regeringens förslag till  lag  om\r\nändring  i lagen (1995:1514) om generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och landsting,\r\nantar riksdagsstyrelsens förslag till lag\r\nom  ändring av lagen (1999:1209) om  stöd\r\ntill       riksdagsledamöternas       och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen,\r\ngodkänner      att     Riksgäldskontorets\r\nbetalning  av  årlig ränta på  kung  Karl\r\nXIII:s hemgiftskapital upphör,\r\ngodkänner      ändrade     ramar      för\r\nutgiftsområden samt anvisar  ändrade  och\r\nnya  anslag i enlighet med vad som anförs\r\ni reservation 24 och i spalten \"c Fi25\" i\r\nspecifikationen   i   bilaga    3    till\r\nbetänkandet.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen  proposition\r\n2003/04:100 punkterna 5-7, 11, 43 och  44\r\noch  motion 2003/04:Fi25 av Maud Olofsson\r\nm.fl.  (c)  yrkandena 5 och  6,  bifaller\r\ndelvis  proposition 2003/04:100 punkt  42\r\noch  motionerna  2003/04:Fi28  av  Mikael\r\nOdenberg    m.fl.    (m)    yrkande    2,\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  yrkande 9 och 2003/04:Fi27 av  Mats\r\nOdell  m.fl. (kd) yrkande 7 i  denna  del\r\nsamt avslår proposition 2003/04:100 punkt\r\n10 och motionerna\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkandena 12-16,\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 6,\r\n2003/04:Fi27  av  Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 7 i denna del samt\r\n2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtgiftsområde 13 Arbetsmarknad\r\nRegeringen   anslår   på   tilläggsbudget\r\nytterligare  7,4  miljarder  kronor   för\r\nbidrag  till arbetslöshetsersättning  och\r\naktivitetsstöd   för  att   täcka   ökade\r\nkostnader   för   arbetslösheten.   Denna\r\nkostnadsökning kommer enligt  min  mening\r\ndelvis     av     neddragningar      inom\r\nkommunsektorn. Den övervägande  delen  av\r\nkommunernas  och  landstingens  kostnader\r\nutgörs  av  lönen till anställd personal.\r\nEn    neddragning   leder    till    ökad\r\narbetslöshet,  vilket ytterligare  späder\r\npå kostnaden för staten. Resultatet av en\r\nneddragning  av  generella  bidrag  leder\r\nsåledes  med stor sannolikhet till  ökade\r\nkostnader för arbetslöshet.\r\nCenterpartiet  avvisar den av  regeringen\r\nföreslagna  minskningen av det  generella\r\nstatsbidraget    till    kommuner     och\r\nlandsting. Som en konsekvens av detta bör\r\nmotsvarande    reducering    ske     inom\r\nutgiftsområde 13, vilket därefter får  en\r\nökning med 4,8 miljarder kronor.\r\nUtgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommuner\r\nJag  ifrågasätter regeringens förslag att\r\nsänka  det  generella statsbidraget  till\r\nkommuner   och  landsting   eftersom   de\r\nberäknade      skatteintäkterna       och\r\nstatsbidragen redan ligger som grund  för\r\nkommunernas  och landstingens budgeterade\r\nverksamhet  för  innevarande  år.  Ändras\r\nstatsbidragen   på  tilläggsbudget   blir\r\neffekten    därför    neddragningar     i\r\nkommunsektorn.    Orsaken    till     att\r\nneddragningen  av  statsbidrag  görs   på\r\ntilläggsbudget  är sannolikt  grundad  på\r\nproblem i statens finanser snarare än  på\r\nfinansieringsprincipen.\r\nDe  underskott i kommunsektorns finanser\r\nsom  sannolikt blir effekten av 2004  års\r\nverksamhet  måste återvinnas senast  inom\r\ntvå år. Följden blir att utrymmet för den\r\nkommunala  verksamheten  2005  och   2006\r\nminskar  i  motsvarande mån. Alternativet\r\nför  kommunerna  att klara  ekonomin  för\r\n2004  blir kraftiga nedskärningar.  Dessa\r\nska   klaras  på  tiden  från   det   att\r\ntilläggsbudgeten  beslutas  i  riksdagen,\r\nstrax  före  halvårsskiftet,  fram   till\r\nårsskiftet.\r\nCenterpartiet  motsätter sig  detta  sätt\r\natt  hantera statens finanser och statens\r\nbehandling av kommuner och landsting  och\r\naccepterar  inte  neddragningen  av   2,6\r\nmiljarder kronor inom utgiftsområde 25.\r\nFinansutskottets    sammanställning    av\r\nändrade  ramar  för  utgiftsområden  samt\r\nändrade och nya anslag\r\nJag  har i denna reservation ställt  mig\r\nbakom Centerpartiets förslag till ändring\r\nav   vissa  anslag  på  tilläggsbudgeten.\r\nDärutöver    har   jag   även    avstyrkt\r\nregeringens  förslag  till  ändringar   i\r\nlagen     (1995:1514)    om     generellt\r\nstatsbidrag till kommuner och  landsting.\r\nDärmed   tillstyrks   motion   Fi25   (c)\r\nyrkandena  5 och 6. Motionerna Fi28  (m),\r\nFi23 (fp) och Fi27 (kd) tillstyrks delvis\r\ni berörda delar.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet   har\r\nföranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt\r\ni  utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (m)\r\n\r\nav  Gunnar  Axén (m), Tomas Högström  (m)\r\noch Lars Elinderson (m).\r\nModerata    samlingspartiet   tar    inte\r\nställning   till   tilläggsbudgeten   som\r\nhelhet,  eftersom vi i  höstas  hade  ett\r\nannat  budgetalternativ som avvisades  av\r\nriksdagen.  Det  får ankomma  på  de  tre\r\npartier  som  röstade  igenom  riksdagens\r\nbudgetbeslut   att  ta  ansvar   för   de\r\nförändringar  som nu görs på  marginalen.\r\nEnligt  riksdagsordningen har  vi  heller\r\ninte utrymme att föreslå förändringar  på\r\nandra  anslag  än just de som  regeringen\r\nväljer  att  aktualisera. Det  är  därför\r\ninte  praktiskt möjligt för oss att lägga\r\nfram      en      egen,      genomarbetad\r\ntilläggsbudget.\r\nI  förslaget till tilläggsbudget tvingas\r\nregeringen att dra konsekvenserna av  sin\r\nmissbedömning                          av\r\narbetslöshetsutvecklingen.    Ytterligare\r\növer  7 miljarder kronor anslås för detta\r\nändamål  på  tilläggsbudget.  Ökningen  i\r\nförhållande till budgetpropositionen blir\r\növer 18 %. Budgeteringsmarginalen raderas\r\ni  praktiken helt ut. Vi konstaterar  att\r\nom   riksdagen   bifallit  det   moderata\r\nbudgetalternativet    i    höstas    hade\r\nutsikterna  för  Sveriges  ekonomi  varit\r\nbättre  och  den dramatiska  ökningen  av\r\nutbetalningar  från  a-kassan   hade   då\r\nkunnat undvikas.\r\nMot  denna bakgrund tar vi i motion Fi28\r\n(m)   endast  ställning  till  vissa   av\r\nregeringens  förslag till  ändrade  ramar\r\nför  utgiftsområden samt ändrade och  nya\r\nanslag  i  statsbudgeten för  2004.  Vårt\r\nställningstagande    redovisas    i    en\r\nreservation  till punkt 35  i  utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut.\r\nRegeringens  förslag innebär  dock  inte\r\nbara  förändringar  i  statsbudgeten  för\r\ninnevarande år, utan har på några punkter\r\nockså    implikationer    för    kommande\r\nbudgetår.  Det gäller t.ex.  introduktion\r\nav     nya    stödformer    samt    vissa\r\nbemyndiganden och lagförslag.  På  sådana\r\nförslag  yrkar  vi i vår  motion  avslag,\r\nvilket    vi    redovisar   i   särskilda\r\nreservationer.\r\n\r\n2. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (fp)\r\n\r\nav   Karin   Pilsäter  (fp)  och   Gunnar\r\nNordmark (fp).\r\nFolkpartiet  hade  i  höstas  ett   annat\r\nbudgetalternativ för 2004. Detta innehöll\r\nbåde lägre utgifter och lägre skatter, en\r\nlång  rad  radikala förslag till reformer\r\nav arbetsmarknad, integrationspolitik och\r\nsocialförsäkringar.    Ett     omfattande\r\nprogram för att få ned sjukfrånvaron  med\r\ninsatser  för att människor ska  få  ihop\r\n\"livspusslet\", insatser för att öka  vård\r\noch  rehabilitering och med  större  krav\r\nmot  överutnyttjande av systemen.  Tyvärr\r\nvalde     riksdagens     majoritet     av\r\nsocialdemokrater,  vänsterpartister   och\r\nmiljöpartister   att  rösta   ned   detta\r\nförslag den 18 december 2003.\r\nDet  är nu enligt vår uppfattning  samma\r\nmajoritet som har ansvar för att se  till\r\natt   deras   beslutade  utgiftstak   kan\r\nhållas. Folkpartiets budgetalternativ för\r\n2004 innehöll en budgeteringsmarginal  på\r\n8 miljarder kronor, vilket betyder att om\r\nvårt   budgetförslag  vunnit   riksdagens\r\ngodkännande     hade     flertalet     av\r\ntilläggsbudgetens förändringar inte varit\r\nnödvändiga.\r\nFolkpartiet tar inte i detalj  ställning\r\ntill   de  förslag  regeringen  och  dess\r\nstödpartier  lägger fram som förändringar\r\ni   deras  egen  budget.  Vi  har  enligt\r\nriksdagsordningen inte heller utrymme att\r\nföreslå  förändringar på andra anslag  än\r\nde av regeringen nu aktualiserade. Det är\r\ndärför inte praktiskt möjligt för oss att\r\nlägga    fram    en   egen   genomarbetad\r\ntilläggsbudget.\r\n\r\n3. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (kd)\r\n\r\nav Mats Odell (kd).\r\nKristdemokraterna  har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner  för   budgetåret   2004\r\nförordat  en  annan  inriktning  av   den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nän  den  nu  gällande. Kristdemokraternas\r\nekonomiska  politik och  budgetalternativ\r\nför budgetåret 2004 sammanfattas i motion\r\nFi241.   Detta  alternativ   avslogs   av\r\nriksdagen i den första beslutsomgången om\r\nutgiftsområdesramar  och  skatteinkomster\r\ntill  förmån  för den inriktning  av  den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nsom Socialdemokraterna föreslog. Av detta\r\nskäl  deltog vi inte i den därpå följande\r\nbehandlingen  av  anslag inom  respektive\r\nutgiftsområde.\r\nUtöver  vissa  anslagsförändringar,  som\r\nvi  redovisar i en reservation till punkt\r\n35     i    utskottets    förslag    till\r\nriksdagsbeslut, har vi inget  ansvar  för\r\nden nu föreliggande tilläggsbudgeten.  En\r\nviktig  orsak  är  att  riksdagsordningen\r\ninte   ger   oppositionspartierna   någon\r\nmöjlighet  att  yrka på  förändringar  på\r\nandra  anslag än de regeringen  tar  upp,\r\neftersom  den  typen  av  förslag  enligt\r\ngällande  praxis  inte anses  ligga  inom\r\närendets ram. Den ekonomiska politik  och\r\ndet   budgetalternativ  vi  skulle  vilja\r\ngenomföra för 2004 går således  inte  att\r\nlägga  fram  för riksdagen, varav  följer\r\natt  det inte är meningsfullt för oss att\r\ngenerellt  sett  delta i behandlingen  av\r\nSocialdemokraternas felbudgeteringar.\r\nRiksdagsmajoriteten   -   bestående   av\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet   de   gröna   -   har   för\r\nbudgetåret  2004  ställt  sig  bakom   en\r\ninriktning  av  politiken  i  det  första\r\nrambeslutet om statsbudgeten. Det  är  nu\r\nmajoritetens  sak att ta ansvar  för  sin\r\nbudget.\r\n\r\n4. Ändrade ramar för utgiftsområden samt\r\nändrade och nya anslag, punkt 35 (c)\r\n\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nCenterpartiet   redovisade   i   motioner\r\nhösten      2003      ett     heltäckande\r\nbudgetalternativ för budgetåret 2004.  Då\r\ndetta  alternativ avslogs av riksdagen  i\r\nden     förs-ta    beslutsomgången     om\r\nutgiftsområdesramar och  skatteinkomster,\r\ntill  förmån  för den inriktning  av  den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nsom   Socialdemokraterna  med   stöd   av\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog,\r\ndeltog  Centerpartiet inte  i  den  därpå\r\nföljande  behandlingen  av  anslag   inom\r\nrespektive  utgiftsområde. Av samma  skäl\r\ndeltar  Centerpartiet inte heller  i  den\r\nfortsatta   behandlingen  av   delar   av\r\nanslagen  för budgetåret 2004  i  den  nu\r\nföreliggande  tilläggsbudgeten   för   år\r\n2004.\r\nSåledes   är   det   de   partier   vars\r\nbudgetförslag antogs av riksdagen som  nu\r\nhar  ansvaret  för att se  till  att  det\r\nbeslutade  utgiftstaket kan  hållas.  För\r\natt  förverkliga vår politik  hade  andra\r\nförändringar  behövt  göras  än  de   som\r\nregeringen   nu   aktualiserar   i    sin\r\ntilläggsbudget.     Vi     har     enligt\r\nriksdagsordningen  inte   möjlighet   att\r\nföreslå  förändringar på andra anslag  än\r\nde  av  regeringen  på  tilläggsbudget  1\r\naktualiserade.   Därför   är   det   inte\r\npraktiskt möjligt för oss att lägga  fram\r\nett   eget   förslag  till   genomarbetad\r\ntilläggsbudget.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 100\r\n\r\nRegeringen föreslår i proposition\r\n2003/04:100, 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition, när det gäller\r\ntilläggsbudget till statsbudgeten för\r\nbudgetåret 2004 att riksdagen\r\n\r\n5.  antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i lagen (1972:625) om  statligt\r\nstöd  till  politiska  partier  (avsnitt\r\n3.1 och 7.1.1)\r\n6.  antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    i    lagen   (1993:389)    om\r\nassistansersättning  (avsnitt  3.2   och\r\n7.1.8)\r\n7.  antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    i    lagen   (1998:703)    om\r\nhandikappersättning    och    vårdbidrag\r\n(avsnitt 3.3 och 7.1.9)\r\n8.  antar regeringens förslag till lag om\r\nändring   av   lagen   (2000:1335)    om\r\nkreditering på skattekonto av stöd  till\r\nkommuner   för  anläggande  av   telenät\r\n(avsnitt 3.4 och 7.1.18)\r\n9.  antar regeringens förslag till lag om\r\nändring   av   lagen   (2000:1380)    om\r\nskattereduktion för utgifter  för  vissa\r\nanslutningar     för      tele-      och\r\ndatakommunikation   (avsnitt   3.5   och\r\n7.1.18)\r\n10. antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    i   lagen   (1995:1514)    om\r\ngenerellt statsbidrag till kommuner  och\r\nlandsting (avsnitt 3.6 och 7.1.21)\r\n11.   godkänner   att  Riksgäldskontorets\r\nbetalning  av årlig ränta på  kung  Karl\r\nXIII:s  hemgiftskapital upphör  (avsnitt\r\n7.1.1)\r\n12.   godkänner   att  staten   förvärvar\r\nfastigheten  Blåmannen 21  i  Stockholms\r\nkommun (avsnitt 7.1.2)\r\n13.  godkänner  att staten  utnyttjar  en\r\nköpoption  avseende en  ny  byggnad  för\r\nsvenska    ambassaden   i    Washington,\r\nFörenta staterna (avsnitt 7.1.2)\r\n14.  godkänner en ny investeringsplan för\r\nStatens  fastighetsverk i  enlighet  med\r\nvad regeringen förordar (avsnitt 7.1.2)\r\n15.   bemyndigar  regeringen   att   2004\r\nbesluta  att Statens fastighetsverk  får\r\nta   upp  lån  inom  en  ram  av   högst\r\n7     800     000    000    kronor     i\r\nRiksgäldskontoret  för  investeringar  i\r\nfastigheter,   lokaler   och   mark    i\r\nenlighet  med  vad  regeringen  förordar\r\n(avsnitt 7.1.2)\r\n16.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför  det  under utgiftsområde 6  Försvar\r\nsamt  beredskap  mot sårbarhet  uppförda\r\nramanslaget  6:2 Materiel,  anläggningar\r\nsamt   forskning   och  teknikutveckling\r\nbesluta  om  beställningar av  materiel,\r\nanläggningar    samt    forskning    och\r\nteknikutveckling som inklusive  tidigare\r\ngjorda beställningar medför utgifter  på\r\nhögst  68 500 000 000 kronor efter  2004\r\n(avsnitt 7.1.6)\r\n17. bemyndigar regeringen att godkänna en\r\növerenskommelse   mellan   staten    och\r\nLandstinget   Västmanland  om   Salberga\r\nsjukhus  i  enlighet med vad  regeringen\r\nförordar (avsnitt 7.1.8)\r\n18.  godkänner vad regeringen förordar om\r\ndet     särskilda     anställningsstödet\r\n(avsnitt 7.1.10)\r\n19.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför    det   under   utgiftsområde    14\r\nArbetsliv   uppförda  ramanslaget   23:1\r\nArbetsmiljöverket besluta om bidrag  som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter  på högst  18  450  000\r\nkronor under 2005 (avsnitt 7.1.11)\r\n20.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför    det   under   utgiftsområde    16\r\nUtbildning   och   universitetsforskning\r\nuppförda  ramanslaget 25:18 Bidrag  till\r\nkvalificerad yrkesutbildning besluta  om\r\nbidrag         till         kvalificerad\r\nyrkesutbildning  som inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter   på\r\nhögst   1  556  068  000  kronor   under\r\n2005-2009 (avsnitt 7.1.13)\r\n21.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför    det   under   utgiftsområde    16\r\nUtbildning   och   universitetsforskning\r\nuppförda   ramanslaget  25:73  Särskilda\r\nutgifter  inom universitet och högskolor\r\nm.m.  besluta om stipendier  på  Svenska\r\ninstitutets    område   som    inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på  högst  3  000  000  kronor\r\nunder 2005 (avsnitt 7.1.13)\r\n22.  godkänner att regeringen 2004 på  en\r\nextra  bolagsstämma med AB Svenska  Spel\r\nverkar   för   att   innestående   medel\r\navsedda  för  konst,  teater  och  andra\r\nkulturella   ändamål   delas   ut   till\r\nregeringen   och  används  för   avsedda\r\nändamål (avsnitt 7.1.14)\r\n23. godkänner den föreslagna användningen\r\nav    det    under   utgiftsområde    18\r\nSamhällsplanering,    bostadsförsörjning\r\noch  byggande uppförda ramanslaget 31:10\r\nBidrag  till  bostadsinvesteringar   som\r\nfrämjar  ekologisk  hållbarhet  (avsnitt\r\n7.1.15)\r\n24.   godkänner   att   regeringen   inte\r\ngenomför   en   fusion   av    de    två\r\naktiebolagen  Norecic  AB   och   Bothia\r\nGaranti AB (avsnitt 7.1.15)\r\n25.  godkänner de riktlinjer  för  bidrag\r\ntill   installation   av   hissar    som\r\nregeringen förordar (avsnitt 7.1.15)\r\n26.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför    det   under   utgiftsområde    18\r\nSamhällsplanering,    bostadsförsörjning\r\noch  byggande  uppförda nya  ramanslaget\r\n31:14   Bidrag   till  installation   av\r\nhissar  besluta  om  bidrag  som  medför\r\nutgifter  på  högst 29  000  000  kronor\r\nefter 2004 (avsnitt 7.1.15)\r\n27.    godkänner   de   riktlinjer    för\r\ninvesteringsstimulans till ombyggnad  av\r\nvissa  utrymmen  till  bostadslägenheter\r\nsom    regeringen   förordar    (avsnitt\r\n7.1.15)\r\n28.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför  det  under utgiftsområde 20  Allmän\r\nmiljö-     och    naturvård     uppförda\r\nramanslaget  26:2  Forskningsrådet   för\r\nmiljö,     areella     näringar      och\r\nsamhällsbyggande:     Forskning     ingå\r\nekonomiska  förpliktelser som  inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på  högst 260 000  000  kronor\r\nunder  2005,  högst 126 000  000  kronor\r\nunder  2006,  högst 70  000  000  kronor\r\nunder  2007,  högst 15  000  000  kronor\r\nunder  2008 och högst 15 000 000  kronor\r\nunder 2009 (avsnitt 7.1.16)\r\n29.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför  det  under utgiftsområde 20  Allmän\r\nmiljö-     och    naturvård     uppförda\r\nramanslaget 34:3 Åtgärder för  biologisk\r\nmångfald  ingå  ekonomiska förpliktelser\r\ni   samband   med   förvärv   av   eller\r\nintrångsersättning         i          ur\r\nnaturvårdssynpunkt            värdefulla\r\nnaturområden   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden  medför  utgifter   på\r\nhögst  520  000  000 kronor  under  2005\r\n(avsnitt 7.1.16)\r\n30.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför  det  under utgiftsområde 20  Allmän\r\nmiljö-     och    naturvård     uppförda\r\nramanslaget  34:5  Miljöforskning   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser i samband  med\r\nplanering,  upphandling och genomförande\r\nav   forskningsprojekt   som   inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på  högst 60  000  000  kronor\r\nunder  2005,  högst 40  000  000  kronor\r\nunder  2006 och högst 30 000 000  kronor\r\nunder 2007 (avsnitt 7.1.16)\r\n31.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför  det  under utgiftsområde 20  Allmän\r\nmiljö-     och    naturvård     uppförda\r\nramanslaget     34:13     Stöd      till\r\nklimatinvesteringar   ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser  i samband med  beslut  om\r\nstöd   till   klimatinvesteringar    som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst  713  000  000\r\nkronor under 2005-2009 (avsnitt 7.1.16)\r\n32. godkänner den föreslagna användningen\r\nav  det  under utgiftsområde  21  Energi\r\nuppförda        ramanslaget         35:8\r\nEnergipolitiskt               motiverade\r\ninternationella klimatinsatser  (avsnitt\r\n7.1.17)\r\n33.  godkänner att regeringen under  2004\r\nfår    besluta   om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om  högst  8  500  000\r\n000    kronor    för   de   prioriterade\r\nvägprojekten          E6           delen\r\nRabbaldshede-Hogdal,      E20      delen\r\nTollered-Alingsås samt  genom  Alingsås,\r\nRv40  delen Brämhult-Hester, Rv 40 delen\r\nHaga-Ljungarum,        Rv45        delen\r\nAngeredsbron-Älvängen,    Rv44     delen\r\nBåberg-Väneryr  samt Rv49  Skara-Varnhem\r\n(avsnitt 7.1.18)\r\n34. godkänner den föreslagna användningen\r\nav    det    under   utgiftsområde    22\r\nKommunikationer   uppförda   ramanslaget\r\n36:2    Väghållning   och    statsbidrag\r\n(avsnitt 7.1.18)\r\n35.  godkänner att regeringen under  2004\r\nfår    besluta   om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om högst  17  000  000\r\n000    kronor    för   de   prioriterade\r\njärnvägsprojekten     Hallsberg-Degerön,\r\nMjölby-Motala,      Trollhättan-Göteborg\r\nsamt          järnvägsprojekt          i\r\nStockholmsregionen (avsnitt 7.1.18)\r\n36.  godkänner att regeringen under  2004\r\nfår     besluta    om    låneramar     i\r\nRiksgäldskontoret  för   Euromaint   AB,\r\nGreen  Cargo  AB, Jernhusen  AB  och  AB\r\nSwedcarrier  för  2005  och   2006   som\r\nsammanlagt     uppgår     till     högst\r\n2 300 000 000 kronor (avsnitt 7.1.18)\r\n37.  godkänner vad regeringen förordar om\r\navveckling   av   VTI   Utveckling    AB\r\n(avsnitt 7.1.18)\r\n38.  bemyndigar regeringen att under 2004\r\nför  det  under utgiftsområde  23  Jord-\r\noch   skogsbruk,  fiske  med  anslutande\r\nnäringar   uppförda   ramanslaget   26:1\r\nForskningsrådet   för   miljö,   areella\r\nnäringar      och      samhällsbyggande:\r\nForskning  och samfinansierad  forskning\r\ningå  ekonomiska förpliktelser i samband\r\nmed     planering,    upphandling    och\r\ngenomförande  av  forskningsprojekt  som\r\ninklusive   tidigare  gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst  220  000  000\r\nkronor  under 2005, högst  150  000  000\r\nkronor  under  2006, högst  95  000  000\r\nkronor  under 2007 och högst 45 000  000\r\nkronor under 2008 (avsnitt 7.1.19)\r\n39.  godkänner vad regeringen förordar om\r\navgiftsintäkter    från     pass     för\r\nsällskapsdjur  som Statens jordbruksverk\r\ntillhandahåller (avsnitt 7.1.19)\r\n40.  godkänner vad regeringen förordar om\r\nen    förbättrad    kapitalstruktur    i\r\nstatliga bolag (avsnitt 7.1.20)\r\n41.   godkänner   att   ett   tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd  till  kommuner  och\r\nlandsting utgår 2005 (avsnitt 7.1.21)\r\n42.    godkänner   ändrade   ramar    för\r\nutgiftsområden samt anvisar ändrade  och\r\nnya  anslag,  som står till  regeringens\r\ndisposition,   enligt  specifikation   i\r\ntabell 2.1.\r\n43.    Riksdagsstyrelsen   föreslår   att\r\nriksdagen    antar    riksdagsstyrelsens\r\nförslag  till  lag om ändring  av  lagen\r\n(1999:1209)      om      stöd       till\r\nriksdagsledamöternas                 och\r\npartigruppernas   arbete   i   riksdagen\r\n(avsnitt 3.7 och 7.1.1)\r\n44.    Riksdagsstyrelsen   föreslår   att\r\nriksdagen  anvisar ändrade  anslag,  som\r\ndr  avsedda  för  riksdagen  eller  dess\r\nmyndigheter,   enligt  specifikation   i\r\ntabell 2.1.\r\n45. Riksrevisionens styrelse föreslår att\r\nriksdagen bemyndigar Riksrevisionen  att\r\nför  2004 ta upp lån i Riksgäldskontoret\r\nför           investeringar            i\r\nanläggningstillgångar  som   används   i\r\nverksamheten inom en ram av 50  000  000\r\nkronor (avsnitt 7.1.2).\r\n\r\nProposition 128 Medel från Fonden för den\r\nmindre skeppsfarten\r\n\r\n1.  Riksdagen  godkänner att 55  miljoner\r\nkronor   från  Fonden  för  den   mindre\r\nskeppsfarten    får    tillföras     det\r\nsärskilda   kontot  i  Riksgäldskontoret\r\nför  insatser  i  av staten  hel-  eller\r\ndelägda bolag (avsnitt 4).\r\n2.  Riksdagen  bemyndigar regeringen  att\r\nuppdra  åt Riksgäldskontoret att utfärda\r\nen   garanti   på   motsvarande   belopp\r\n(avsnitt 4).\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av\r\nproposition 100\r\n\r\n\r\n2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs om bilstöd till handikappade.\r\n7.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   av    lagen\r\n(2000:1335)     om    kreditering     på\r\nskattekonto  av stöd till  kommuner  för\r\nanläggande av telenät.\r\n8.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   av    lagen\r\n(2000:1380)   om   skattereduktion   för\r\nutgifter  för  vissa  anslutningar   för\r\ntele- och datakommunikation.\r\n9.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   ändring   av    lagen\r\n(1995:1514)   om  generellt  statsbidrag\r\ntill kommuner och landsting.\r\n10.  Riksdagen avslår regeringens förslag\r\nom  bemyndigande att under 2004 för  det\r\nunder  utgiftsområde  20  Allmän  miljö-\r\noch   naturvård   uppförda   ramanslaget\r\n34:13   Stöd   till  klimatinvesteringar\r\ningå  ekonomiska förpliktelser i samband\r\nmed      beslut     om     stöd     till\r\nklimatinvesteringar    som     inklusive\r\ntidigare    gjorda   åtaganden    medför\r\nutgifter  på  högst 713 miljoner  kronor\r\nunder 2005-2009.\r\n11.  Riksdagen avslår regeringens förslag\r\nom  bemyndigande att under 2004  besluta\r\nom  låneram i Riksgäldskontoret om högst\r\n8   500   miljoner  kronor   för   vissa\r\nvägprojekt.\r\n12.  Riksdagen avslår regeringens förslag\r\nom  bemyndigande att under 2004  besluta\r\nom  en  låneram  i Riksgäldskontoret  om\r\nhögst  17 000 miljoner kronor för  vissa\r\njärnvägsinvesteringar.\r\n13.   Riksdagen  avslår  vad   regeringen\r\nförordar      om      en      förbättrad\r\nkapitalstruktur i statliga bolag.\r\n\r\n2003/04:Fi25 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n5.          Riksdagen  beslutar  att   ej\r\nreducera bidrag till kommunerna med  2,6\r\nmiljarder kronor på tilläggsbudget  samt\r\natt   minska  föreslagen  ökning   under\r\nutgiftsområde  13  till  4,8   miljarder\r\nkronor  i enlighet med vad som anförs  i\r\navsnitt 11.\r\n6.         Riksdagen  avslår  regeringens\r\nförslag  till  lag om  ändring  i  lagen\r\n(1995:1514), punkt 10.\r\n7.         Riksdagen  avslår  regeringens\r\nförslag  vad  gäller sysselsättningsstöd\r\ntill kommuner och landsting, punkt 41.\r\n\r\n2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  att\r\ningen  höjning bör ske av stödet till  de\r\npolitiska partierna.\r\n\r\n2003/04:Fi27 av Mats Odell m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom   att  införa  ett  nytt  bidrag  för\r\ninstallation  av hissar (förslag  nummer\r\n25 och 26) (i denna del).\r\n2.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom   att  utöka  investeringsstimulansen\r\nför  byggande  av  mindre  hyresbostäder\r\noch  studentbostäder  till  att  omfatta\r\näven  ombyggnad  av  vindsutrymmen   och\r\nlokaler till bostäder.\r\n3.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\ntill  ny bemyndiganderam för anslag 34:3\r\nÅtgärder för biologisk mångfald.\r\n4.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom  ett  tillfälligt sysselsättningsstöd\r\n2005   i   tilläggsbudgeten   för   2004\r\n(förslag nummer 41).\r\n5.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nnummer  40 angående kapitalstrukturen  i\r\nstatliga  bolag och nummer  36  angående\r\nlåneramar för Euromaint AB, Green  Cargo\r\nAB  och Jernhusen AB i propositionen för\r\ntilläggsbudgeten  för  2004  i  enlighet\r\nmed  vad som anförs i motionen (i  denna\r\ndel).\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt   regeringen  skall  återkomma  till\r\nriksdagen  med lagförslag som  avgränsar\r\nregeringens    befogenhet    att    göra\r\nkapitalinsatser  i statliga  bolag  utan\r\natt  i  förväg  ha  inhämtat  riksdagens\r\ngodkännande.\r\n7.    Riksdagen   beslutar   enligt    de\r\nanslagsförändringar  i  tilläggsbudgeten\r\nför  2004  som  föreslås i  nedanstående\r\ntabell:\r\n\r\nAnslag (kr)            Regering  Anslag   Ny ram\r\nens  sförän\r\nförslag  dringa\r\ni       r\r\ntilläggs\r\nbudget\r\nför 2004\r\n22:2 Bidrag till         46 619  -3 892   42 727\r\narbetslöshetsersättni   000 000     000  000 000\r\nng och aktivitetsstöd               000\r\n48:1 Generellt           41 542   2 600   44 142\r\nstatsbidrag till        000 000     000  000 000\r\nkommuner och                        000\r\nlandsting\r\n\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen avslår yrkande 8 om förslag\r\ntill    lag   om   ändring   av    lagen\r\n(2000:1335)     om    kreditering     på\r\nskattekonto  av stöd till  kommuner  för\r\nanläggande av telenät.\r\n2. Riksdagen avslår yrkande 10 om förslag\r\ntill  lag om ändring i lagen (1995:1514)\r\nom  generellt statsbidrag till  kommuner\r\noch landsting.\r\n3.         Riksdagen avslår yrkande 16 om\r\nförslag  om  minskat bemyndigande  under\r\nutgiftsområde 6 på anslag 6:2  Materiel,\r\nanläggningar    samt    forskning    och\r\nteknikutveckling.\r\n4.         Riksdagen  avslår  yrkande  18\r\ngällande          det          särskilda\r\nanställningsstödet.\r\n5.         Riksdagen avslår yrkande 23 om\r\nförändrad  användning  av  anslag  31:10\r\nBidrag  till  bostadsinvesteringar   som\r\nfrämjar    ekologiskt    boende    under\r\nutgiftsområde 18.\r\n6.         Riksdagen avslår yrkande 25 om\r\nriktlinjer  för bidrag till installation\r\nav hissar.\r\n7.         Riksdagen avslår yrkande 26 om\r\natt  införa  ett  nytt ramanslag,  31:14\r\nBidrag   till  installation  av  hissar,\r\nunder utgiftsområde 18.\r\n8.         Riksdagen avslår yrkande 27 om\r\nriktlinjer      för     bidrag      till\r\ninvesteringsstimulans     för      vissa\r\nombyggnationer    av    utrymmen    till\r\nbostadslokaler.\r\n9.         Riksdagen avslår yrkande 31 om\r\nökat    bemyndigande   för   stöd   till\r\nklimatinvesteringar.\r\n10.        Riksdagen avslår yrkande 40 om\r\nändrad    kapitalstruktur   i   statliga\r\nbolag.\r\n11.        Riksdagen avslår yrkande 41 om\r\ntillfälligt   sysselsättningsstöd   till\r\nkommu   ner och landsting.\r\n12.         Riksdagen beslutar att  under\r\nutgiftsområde   15  till   anslag   25:2\r\nStudiemedel fortsatt anslå  11  441  185\r\n000 kr.\r\n13.         Riksdagen beslutar att  under\r\nutgiftsområde   15  till   anslag   25:4\r\nRekryteringsbidrag fortsatt anslå 1  394\r\n507 000 kr.\r\n14.         Riksdagen beslutar att  under\r\nutgiftsområde   16  till   anslag   25:2\r\nMyndighet  för  skolutveckling  fortsatt\r\nanslå 94 275 000 kr.\r\n15.         Riksdagen beslutar att  under\r\nutgiftsområde  16  till   anslag   25:76\r\nfortsatt anslå 185 151 000 kr.\r\n16.         Riksdagen beslutar  att  inte\r\nmedge  inrättandet av ett  nytt  anslag,\r\n31:14   Bidrag   till  installation   av\r\nhissar,  under  utgiftsområde   18   och\r\ndärmed  inte  anslå 1  000  000  kr  för\r\ndetta ändamål.\r\n\r\n2003/04:Fi29 av Eskil Erlandsson m.fl.\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ndet  nödvändiga  i att  redan  2005  års\r\nbudget   räknas   upp  och   fastställer\r\nbemyndiganderamen  till  en   nivå   som\r\nockså inrymmer framtidssatsningar.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nvikten   av   att  inte  utan  noggranna\r\növerväganden    ändra    i     beslutade\r\nförutsättningar  för  genomförandet   av\r\ngällande försvarsbeslut.\r\n\r\nFöljdmotioner med anledning av\r\nproposition 128\r\n\r\n\r\n2003/04: Fi 17 av Olle Sandahl m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n1.    Riksdagen   beslutar   att    avslå\r\nproposition 2003/04:128.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i motionen\r\nom bruttoredovisning av medel på det\r\nsärskilda kontot i Riksgäldskontoret för\r\ninsatser i statligt hel- eller delägda\r\nbolag.\r\n\r\n2003/04: Fi 18 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad som i motionen anförs  om\r\natt inte tillåta överföring av medel från\r\nFonden  för den mindre skeppsfarten  till\r\ndet  särskilda kontot i Riksgäldskontoret\r\nför  insatser  i  av  staten  hel-  eller\r\ndelägda bolag.\r\n\r\n2003/04: Fi 19 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n1.         Riksdagen  avslår  proposition\r\n2003/04:128.\r\n2.        Riksdagen begär att  regeringen\r\nåterkommer   med   en  översyn   av   det\r\nfortsatta  behovet  av  och  verksamheten\r\ninom Fonden för den mindre skeppsfarten.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nbilaga 3\r\nFörslag  i vårpropositionen och i parti- och kommitémotioner  om\r\nändrade ramar och utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för\r\n2004\r\nUtskottets  förslag överensstämmer med regeringens  utom  såvitt\r\navser  utgiftsområde 24 Näringsliv. Utskottet föreslår  där  att\r\nett  nytt ramanslag 38:22 Kapitalinsatser i statliga bolag om  1\r\nmiljon kronor anvisas. Det innebär att utskottet föreslår en ram\r\nsom  är  1  miljon  kronor  högre  än  regeringens  förslag   på\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv. Detta förslag  redovisas  inte  i\r\ndenna  tabell.  Partiernas förslag redovisas  i  jämförelse  med\r\npropositionens förslag.\r\nBelopp i tusental kronor\r\nAnsl                             Budget Regeri Regeri  m    fp    kd     c\r\nag                               hittil  ngens ngens\r\nls försla  nivå Fi28 Fi23  Fi27  Fi25\r\ng\r\n1    Rikets styrelse              7 896 40 162 7 936\r\n299          461\r\n1    Sametinget                  17 665   -400 17 265\r\n45:1\r\n1    Allmänna val och demokrati     235 -1 100   233\r\n46:1                                000          900\r\n1    Kungliga hov- och           94 574    300 94 874\r\n90:1 slottsstaten\r\n1    Riksdagens ledamöter och       618 16 000   634\r\n90:2 partier m.m.                   265          265\r\n1    Riksdagens                     540 14 800   555\r\n90:3 förvaltningskostnader1         642          442\r\n1    Regeringskansliet m.m.       5 460    -14 5 446\r\n90:5                                532    438   094\r\n1    Stöd till politiska            131 25 000   156\r\n90:6 partier                        200          200\r\n2    Samhällsekonomi och          9 198  1 500 9 199\r\nfinansförvaltning              142          642\r\n2    Statistiska centralbyrån       429  1 500   431\r\n1:5                                 501          001\r\n3    Skatt, tull och exekution    8 556 21 608 8 577\r\n043          651\r\n3    Skatteverket                 5 745 21 608 5 767\r\n3:1                                 431          039\r\n4    Rättsväsendet               26 432    200 26 632\r\n092    000   092\r\n4    Kriminalvården               4 761    200 4 961\r\n4:6                                 044    000   044\r\n5    Internationell samverkan     1 257      0 1 257\r\n362          362\r\n5    Bidrag till vissa              932 -2 100   929\r\n5:1  internationella                070          970\r\norganisationer\r\n5    Nordiskt samarbete           9 122  2 100 11 222\r\n5:3\r\n1 Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter.\r\nBelopp i tusental kronor\r\nAnsl                             Budget Regeri Regeri  m    fp    kd     c\r\nag                               hittil  ngens ngens\r\nls försla  nivå Fi28 Fi23  Fi27  Fi25\r\ng\r\n8    Invandrare och flyktingar    7 005 40 000 7 045\r\n146          146\r\n8    Migrationsverket               616 20 000   636\r\n12:1                                273          273\r\n8    Utresor för avvisade och       135 20 000   155\r\n12:6 utvisade                       556          556\r\n9    Hälsovård, sjukvård och     37 665 17 500 37 682\r\nsocial omsorg                  272          772\r\n9    Institutet för psykosocial  15 031    500 15 531\r\n14:6 medicin\r\n9    Bilstöd till handikappade      196 22 000   218\r\n16:7                                000          000\r\n9    Kostnader för statlig       10 061 -5 000 10 056\r\n16:8 assistansersättning            000          000\r\n10   Ekonomisk trygghet vid         123    -17   123\r\nsjukdom och handikapp          981    000   964\r\n002          002\r\n10   Handikappersättningar        1 224 -7 000 1 217\r\n19:3                                000          000\r\n10   Riksförsäkringsverket          921    -10   911\r\n19:6                                595    000   595\r\n13   Arbetsmarknad               61 989  7 366 69 355               -3    -2\r\n063    000   063              892   600\r\n000   000\r\n13   Arbetsmarknadsverkets        4 742 -6 000 4 736\r\n22:1 förvaltningskostnader          879          879\r\n13   Bidrag till                 39 253  7 366 46 619               -3    -2\r\n22:2 arbetslöshetsersättning        000    000   000              892   600\r\noch aktivitetsstöd                                           000   000\r\n13   Bidrag till administration  59 459  6 000 65 459\r\n22:8 av grundbeloppet\r\n15   Studiestöd                  21 924 -2 500 21 922   +2   -55\r\n855          355  500   200\r\n15   Studiemedel m.m.            11 441    -58 11 382  +58    +1\r\n25:2                                185    700   485  700  000*\r\n15   Rekryteringsbidrag           1 394 56 200 1 450  -56   -56\r\n25:4                                507          707  200  200*\r\n16   Utbildning och              43 962  3 000 43 965   -1    -2\r\nuniversitetsforskning          225          225  500   500\r\n16   Myndigheten för             94 275    750 95 025 -750 -750*\r\n25:2 skolutveckling\r\n16   Utveckling av skolväsende      197    500   198\r\n25:3 och barnomsorg                 894          394\r\n16   Specialpedagogiska             332  7 500   340\r\n25:4 institutet                     820          320\r\n16   Särskilda insatser på          278 -7 500   270\r\n25:7 skolområdet                    037          537\r\n16   Enskilda                     1 940    -41 1 899\r\n25:7 utbildningsanordnare på        279    000   279\r\n2    högskoleområdet m.m.\r\n16   Högskoleverket                 185    750   185 -750 -750*\r\n25:7                                151          901\r\n6\r\nBelopp i tusental kronor\r\nAnsl                             Budget Regeri Regeri  m    fp    kd     c\r\nag                               hittil  ngens ngens\r\nls försla  nivå Fi28 Fi23  Fi27  Fi25\r\ng\r\n16   Centrala                       372 42 000   414         -1\r\n25:7 studiestödsnämnden m.m.        315          315       000*\r\n8\r\n17   Kultur, medier,              8 663 -1 608 8 662\r\ntrossamfund och fritid         960          352\r\n17   Stöd till trossamfund       50 750 -1 608 49 142\r\n28:3\r\n9\r\n18   Samhällsplanering,           8 798  1 000 8 799   -1          -1\r\nbostadsförsörjning och         030          030  000         000\r\nbyggande\r\n18   Boverket                       151   -400   151\r\n31:1                                823          423\r\n18   Statens va-nämnd             6 737    400 7 137\r\n31:9\r\n18   Bidrag till installation         0  1 000 1 000   -1          -1\r\n31:1 av hissar (nytt ramanslag)                       000         000\r\n4\r\n20   Allmän miljö- och            3 770      0 3 770\r\nnaturvård                      566          566\r\n20   Naturvårdsverket               323  5 700   329\r\n34:1                                434          134\r\n20   Sanering och återställning     329    -11   318\r\n34:4 av förorenade områden          850    500   350\r\n20   Internationellt             66 434  5 800 72 234\r\n34:7 miljösamarbete\r\n22   Kommunikationer             28 535      0 28 535\r\n012          012\r\n22   Vägverket: Administration    1 030 -5 000 1 025\r\n36:1                                202          202\r\n22   Banverket: Administration      773 -5 000   768\r\n36:3                                146          146\r\n22   Banverket: Banhållning och   8 484    -15 8 469\r\n36:4 sektorsuppgifter               123    000   123\r\n22   Rikstrafiken:                  793  5 000   798\r\n36:1 Trafikupphandling              000          000\r\n2\r\n22   Järnvägsstyrelsen                0 20 000 20 000\r\n36:1\r\n6\r\n23   Jord- och skogsbruk, fiske  14 278 10 000 14 288\r\nmed anslutande näringar        732          732\r\n23   Främjande av rennäringen    37 000 10 000 47 000\r\n45:1 m.m.\r\n24   Näringsliv                   3 490  2 100 3 492\r\n802          902\r\n24   Näringslivsutveckling m.m.     249 -1 000   248\r\n38:2                                562          562\r\n24   Institutet för              74 344 -1 000 73 344\r\n38:3 tillväxtpolitiska studier:\r\nFörvaltningskostnader\r\n24   Patentbesvärsrätten         15 249  1 000 16 249\r\n38:8\r\nBelopp i tusental kronor\r\nAnsl                             Budget Regeri Regeri  m    fp    kd     c\r\nag                               hittil  ngens ngens\r\nls försla  nivå Fi28 Fi23  Fi27  Fi25\r\ng\r\n24   Marknadsdomstolen            8 942  1 000 9 942\r\n40:1\r\n24   Allmänna                    23 127  1 100 24 227\r\n40:3 reklamationsnämnden\r\n25   Allmänna bidrag till        73 705 -2 600 71 105         +2    +2    +2\r\nkommuner                       790    000   790        600   600   600\r\n000   000   000\r\n25   Generellt statsbidrag till  44 142 -2 600 41 542         +2    +2    +2\r\n48:1 kommuner och landsting         000    000   000        600   600   600\r\n000   000   000\r\nSumma anslagsförändring på          148  5 080   154   ±0    +2    -1    ±0\r\ntilläggsbudget                      996    762   076        542   293\r\n025          787        300   000\r\n\r\nbilaga 4\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n2003/04:KU5y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget för år 2004\r\n\r\nUtgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nFinansutskottet       har       vid       sitt       sammanträde\r\nden      20      april     2004     beslutat     att      bereda\r\növriga      utskott      tillfälle      att      yttra       sig\r\növer        2004       års       ekonomiska       vårproposition\r\n(prop.       2003/04:100)      om       tilläggsbudget       för\r\nbudgetåret        2004       (punkterna       5-44)        jämte\r\neventuella     motioner,     allt     i     de     delar     som\r\nberör                     respektive                    utskotts\r\nberedningsområde.\r\nKonstitutionsutskottet         yttrar         sig          över\r\nförslagen      beträffande     ändring      i      lagen      om\r\nstatligt        stöd        till        politiska        partier\r\n(yrkande     5),    ändring    i    lagen    om    stöd     till\r\nriksdagsledamöternas             och             partigruppernas\r\narbete     i     riksdagen    (yrkande     43),     ränta     på\r\nkung       Karl       XIII:s      hemgiftskapital       (yrkande\r\n11),      ändrade      anslag      för      utgiftsområde      1\r\nRikets      styrelse      (yrkande      42      delvis       och\r\nyrkande              44)             samt             förbättrad\r\nkapitalstruktur       i      statliga       bolag       (yrkande\r\n40).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nStatligt stöd till politiska partier\r\n\r\nRegeringen       föreslår       att       riksdagen        antar\r\nregeringens     förslag    till     lag     om     ändring     i\r\nlagen      (1972:625)      om      statligt      stöd       till\r\npolitiska            partier            (yrkande             5).\r\nÄndringarna            innebär             att             såväl\r\nmandatbidrag            som            grundstöd             och\r\ntilläggsstöd      räknas      upp.      Det      medför      att\r\nanslaget      90:6      Stöd     till     politiska      partier\r\nökas      med     25     000     000     kr     (yrkande      42\r\ndelvis).\r\n\r\nStöd till riksdagsledamöternas och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen\r\n\r\nRiksdagsstyrelsen         föreslår         att         riksdagen\r\nantar       riksdagsstyrelsens      förslag       till       lag\r\nom      ändring     av     lagen     (1999:1209)     om     stöd\r\ntill                  riksdagsledamöternas                   och\r\npartigruppernas           arbete           i           riksdagen\r\n(yrkande         43).        Stödet         skall         enligt\r\nförslaget      beräknas      efter      normen      att      det\r\nskall         motsvara         kostnader         för         225\r\npolitiska       sekreterare       under       perioden       den\r\n1       september       2004-30       juni       2005,       335\r\npolitiska      sekreterare     den      1      juli      2005-30\r\njuni      2006      och      349      politiska      sekreterare\r\nfrån    den    1    juli    2006.    Beloppet    46    000    kr\r\nper      politisk      sekreterare     och      månad      skall\r\nligga till grund för beräkningen.\r\nRiksdagsstyrelsen         föreslår          vidare          att\r\nanslaget        90:2       Riksdagens       ledamöter        och\r\npartier    m.m.    ökas    med    16    000    000    kr     och\r\nanslaget                     90:3                     Riksdagens\r\nförvaltningskostnader     ökas     med      14      800      000\r\nkr (yrkande 44).\r\n\r\nRänta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital\r\n\r\nRegeringen           föreslår           att            riksdagen\r\ngodkänner                 att                 Riksgäldskontorets\r\nbetalning      av     årlig     ränta     på      kung      Karl\r\nXIII:s          hemgiftskapital         upphör          (yrkande\r\n11).       Riksgäldskontoret       betalar       årligen       7\r\n500        kr        till       Hans       Maj:t       Konungens\r\nhovförvaltning       i      ränta       på       kung       Karl\r\nXIII:s hemgiftskapital.\r\nSom      skäl      för      förslaget     anför      regeringen\r\natt      alla      betalningar     till      kungahuset      bör\r\nsamordnas      under     ett     anslag.      Anslaget      90:1\r\nKungliga        hov-        och        slottsstaten        skall\r\nräknas       upp      i      motsvarande      mån       (yrkande\r\n42).\r\n\r\nÄndrade anslag för utgiftsområde 1 Rikets\r\nstyrelse\r\n\r\nRegeringen         och         riksdagstyrelsen         föreslår\r\ni          övrigt         följande         ändringar          på\r\ntilläggsbudget       för      utgiftsområde       1       Rikets\r\nstyrelse      (yrkande      42      delvis      och      yrkande\r\n44):\r\n\r\nTABELL 1. ÄNDRAD RAM OCH äNDRADE ANSLAG\r\n2004 FöR UTGIFTSOMRåDE 1 RIKETS STYRELSE\r\n\r\nTusental kronor\r\nAns           Belopp    Föränd  Ny ram/\r\nlag           enligt      ring\r\nstatsbud      av       Ny\r\nget 2004  ram/an  anslags\r\nslag     nivå\r\nRikets       7 896  40 162    7 936\r\nstyrelse       299              461\r\n45: Sametinge   17 665    -400   17 265\r\n1 t\r\n46: Allmänna   235 000  -1 100  233 900\r\n1 val och\r\ndemokrati\r\n90: Kungliga    94 574   + 300   94 874\r\n1 hov- och\r\nslottssta\r\nten\r\n90: Riksdagen  618 265    + 16  634 265\r\n2 s                      000\r\nledamöter\r\noch\r\npartier\r\nm.m.\r\n90: Riksdagen  540 642    + 14  555 442\r\n3 s                      800\r\nförvaltni\r\nngskostna\r\nder\r\n90: Regerings    5 460    - 14    5 446\r\n5 kansliet       532     438      094\r\nm.m.\r\n90: Stöd till  131 200    + 25  156 200\r\n6 politiska              000\r\npartier\r\nFörbättrad kapitalstruktur\r\n\r\nI  propositionen föreslås  att  riksdagen\r\ngodkänner vad regeringen förordar  om  en\r\nförbättrad  kapitalstruktur  i   statliga\r\nbolag (yrkande 40). Förslaget innebär att\r\nbehållningen  på  ett  särskilt  konto  i\r\nRiksgäldskontoret vid  utgången  av  2003\r\nfår   användas   även  under   2004   för\r\nkapitaltillskott till SJ  AB.  Regeringen\r\nfår  utnyttja kontot under 2004 genom att\r\ntillföra  det  medel för  insatser  i  av\r\nstaten  hel-  eller delägda bolag  på  de\r\nvillkor  som  riksdagen  tidigare  fattat\r\nbeslut   om  med  följande  två  tillägg.\r\nKontot  skall  ha  en  kredit  på   högst\r\n2  000 000 000 kr under 2004. Om krediten\r\nutnyttjas   skall  den  ha   återbetalats\r\ninklusive  ränta  med  extra  utdelningar\r\nfrån statligt ägda bolag före utgången av\r\n2004.  Den  sammanlagda ramen  för  extra\r\nutdelningar som får tillföras kontot höjs\r\ndärmed  till totalt 5 000 000 000 kr  för\r\n2003 och 2004.\r\nSom    skäl    för    att    knyta    en\r\nkreditmöjlighet     till     kontot     i\r\nRiksgäldskontoret anförs att erfarenheten\r\nvisat  att  det tar avsevärd tid  att  få\r\ntill  stånd  väl underbyggda analyser  av\r\nkapitalstrukturen i olika statliga  bolag\r\noch  att  i  korrekta former  besluta  om\r\nextra  utdelningar. Behovet av att  lämna\r\nkapitaltillskott kan däremot uppkomma med\r\nganska  kort varsel. I sådana situationer\r\nkan       regeringen      behöva      ett\r\nhandlingsutrymme.  En  lämpligt  avpassad\r\nkredit     knuten    till    kontot     i\r\nRiksgäldskontoret anges utgöra en teknisk\r\nlösning på detta problem.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nStödet till de politiska partierna\r\n\r\nI  motion 2003/04:Fi26 av Rolf Gunnarsson\r\n(m)  föreslås  att riksdagen tillkännager\r\nför  regeringen  som sin mening  vad  som\r\nanförs  i  motionen om att ingen  höjning\r\nbör  ske  av  stödet  till  de  politiska\r\npartierna.   Motionären  framhåller   att\r\ninget  talar för att en höjning  bör  äga\r\nrum  nu. Partierna kan effektivisera sina\r\norganisationer  och  sina  arbetssätt   i\r\nlikhet  med  många  privata  företag  och\r\nandra i vårt samhälle i dag.\r\n\r\nFörbättrad kapitalstruktur\r\n\r\nI  motion  2003/04:Fi17 av  Olle  Sandahl\r\nm.fl.   (kd)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen   som   sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  motionen  om\r\nbruttoredovisning   av   medel   på   det\r\nsärskilda kontot i Riksgäldskontoret  för\r\ninsatser  i  statligt hel- eller  delägda\r\nbolag  (yrkande  2).  Motionärerna  anser\r\nbl.a.  att alla medel från statligt  hel-\r\neller delägda bolag och dessas användning\r\nskall   passera  statsbudgetens  inkomst-\r\nrespektive utgiftssida. Riksdagen bör som\r\nsin  mening ge regeringen till känna  att\r\nen  sådan ordning snarast bör åstadkommas\r\nför det ifrågavarande särskilda kontot  i\r\nRiksgäldskontoret.\r\nI  motion  2003/04:Fi27  av  Mats  Odell\r\nm.fl.  (kd) föreslås att riksdagen avslår\r\npropositionen i nu aktuell del (yrkande 5\r\ndelvis).  Vidare föreslås  att  riksdagen\r\ntillkännager   som  sin  mening   vad   i\r\nmotionen  anförs  om att  återkomma  till\r\nriksdagen  med  lagförslag som  avgränsar\r\nregeringens    befogenhet    att     göra\r\nkapitalinsatser i statliga bolag utan att\r\ni    förväg    ha   inhämtat   riksdagens\r\ngodkännande   (yrkande  6).  Motionärerna\r\nanser  bl.a. att regeringen på nytt genom\r\nsitt förslag försöker begränsa riksdagens\r\ninflytande  över de statliga bolagen  och\r\nbeskära  riksdagens möjlighet  att  utöva\r\nfinansmakten.  Enligt  motionen   innebär\r\nförslaget även ytterligare steg  mot  att\r\npermanenta  en  ordning  som  sagts  vara\r\ntillfällig.  Detta  sker  utan  att   man\r\nföreslår  den reglering av ordningen  som\r\nriksdagen  efterlyst. Om en kredit  knyts\r\ntill    kontot    bidrar    det    enligt\r\nmotionärerna    till   att    ytterligare\r\nförsvåra  genomlysningen av statsbudgeten\r\noch   regeringens   förvaltning   av   de\r\nstatliga  bolagen. För att öka öppenheten\r\nsamt   för   att  inordna  modellen   för\r\nförändringar     i    statliga     bolags\r\nkapitalstruktur   i  statsbudgeten,   bör\r\nriksdagen  stifta  en lag  som  avgränsar\r\nkontots användning och beskriver  hur  de\r\nmedel  som  använts  skall  redovisas   i\r\nstatsbudgeten. En sådan lag  bör  tydligt\r\navgränsa regeringens befogenhet att  göra\r\nkapitalinsatser  utan  att  i  förväg  ha\r\ninhämtat      riksdagens     godkännande.\r\nRegeringen  bör  snarast  återkomma  till\r\nriksdagen med förslag till en sådan lag.\r\nI    motion   2003/04:Fi28   av   Mikael\r\nOdenberg m.fl. (m) föreslås att riksdagen\r\navslår  propositionen i  nu  aktuell  del\r\n(yrkande  10). Motionärerna  anför  bl.a.\r\natt  de motsätter sig inrättandet av  ett\r\nsärskilt konto i Riksgäldskontoret avsett\r\nför  insatser  i  av  staten  hel-  eller\r\ndelägda aktiebolag, via vilket medel  kan\r\növerföras   från  vinstgivande   statliga\r\nföretag   till  andra  statliga  företag.\r\nSkälen  till  detta  är  flera.  För  det\r\nförsta  är det demokratiskt tveksamt  att\r\nregeringen på detta vis ges möjlighet att\r\nkringgå   riksdagen   och   den   normala\r\nbudgetprocessen.  För det  andra  kan  de\r\nföretag    som   tvingas    till    extra\r\nutdelningar till kontot skadas.  För  det\r\ntredje  innebär systemet ett  kringgående\r\nav       budgetlagens       krav       på\r\nbruttoredovisning.\r\nI    motion   2003/04:Fi23    av    Lars\r\nLeijonborg   m.fl.  (fp)   föreslås   att\r\nriksdagen  avslår  propositionen   i   nu\r\naktuell    del    (yrkande    13).     En\r\ngrundläggande invändning mot förslaget är\r\nenligt motionärerna att det står i  strid\r\nmed  budgetlagen  och är konstitutionellt\r\ntvivelaktigt.  Motionärerna   anser   att\r\nförslaget  om  förbättrad kapitalstruktur\r\ntillhör  den  typ  av  bemyndiganden  som\r\nriksdagen   avsåg   att   undvika   genom\r\ninförandet av budgetlagen. De anser  även\r\natt  det  är  uppenbart att  den  ordning\r\nregeringen   föreslår  leder   till   att\r\nkonkurrensen  snedvrids på  de  marknader\r\ndär   statligt  ägda  företag  verkar   i\r\nkonkurrens med privata företag.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRegeringsformen\r\n\r\nI  1 kap. 4 § regeringsformen framgår att\r\nriksdagen  beslutar om skatt till  staten\r\noch  bestämmer  hur statens  medel  skall\r\nanvändas.    Regeringsformens     närmare\r\nbestämmelser     om    finansmakt     och\r\nbudgetreglering finns samlade  i  9  kap.\r\nDen    grundläggande   bestämmelsen    om\r\nfinansmakten finns i 2 §, som  anger  att\r\nstatens medel inte får användas på  annat\r\nsätt än riksdagen har bestämt.\r\nI   regeringsformens   föreskrifter   om\r\nbudgetreglering sägs att riksdagen  skall\r\nföreta  budgetreglering för  det  närmast\r\nföljande  budgetåret eller, om det  finns\r\nsärskilda  skäl, för annan  budgetperiod.\r\nRiksdagen    skall,   på    förslag    av\r\nregeringen,  i  en  statsbudget  bestämma\r\ntill  vilka belopp statsinkomsterna skall\r\nberäknas  och anvisa anslag till  angivna\r\nändamål.   För   löpande   budgetår   kan\r\nriksdagen,   enligt   9    kap.    5    §\r\nregeringsformen,  på tilläggsbudget  göra\r\nen  ny  beräkning av statsinkomster  samt\r\nändra anslag och anvisa nya anslag.\r\nHuvudregeln  om  regeringens  behörighet\r\när  att  statens  medel och  dess  övriga\r\ntillgångar    står    till    regeringens\r\ndisposition,  men  att  riksdagen  i  den\r\nomfattning som behövs fastställer grunder\r\nför  förvaltningen av statens egendom och\r\nförfogande över den. Regeringen får t.ex.\r\ninte utan riksdagens bemyndigande ta  upp\r\nlån   eller   i   övrigt  ikläda   staten\r\nekonomiska förpliktelser.\r\nRiksdagen får emellertid enligt  9  kap.\r\n2  § bestämma att statsmedel skall tas  i\r\nanspråk   i   annan  ordning   än   genom\r\nbudgetreglering        genom         s.k.\r\nspecialdestination. Riksdagen  har  samma\r\nformella         inflytande          över\r\nspecialdestinationer som över anslagen.\r\n\r\nLag om statsbudgeten (budgetlagen)\r\n\r\nI  17  §  budgetlagen framgår att statens\r\ninkomster  och utgifter skall  budgeteras\r\noch  redovisas  brutto på  statsbudgeten,\r\nden   s.k.   bruttoredovisningsprincipen.\r\nUtgifter  får  dock  redovisas  netto  på\r\nanslag  om inkomsterna från en verksamhet\r\nendast    bidrar    till    att     täcka\r\nverksamhetens kostnader (17 §).  I  18  §\r\nbudgetlagen framgår att en verksamhet där\r\nstatens  kostnader helt skall täckas  med\r\nverksamhetens   intäkter    inte    skall\r\nbudgeteras  och inte heller redovisas  på\r\nanslag  eller inkomsttitlar.  Inkomsterna\r\nregleras  också  i  9  §,  där  begreppet\r\ndefinieras, och i 30 §, som säger att  om\r\nriksdagen har beslutat om försäljning  av\r\negendom skall inkomsten redovisas mot  en\r\ninkomsttitel  på statsbudgeten,  om  inte\r\nriksdagen bestämmer annat.\r\n\r\nBehandlingen av frågor om förbättrad\r\nkapitalstruktur i föregående års\r\ntilläggsbudget\r\n\r\nMed  anledning av regeringens  förslag  i\r\n2003    års   ekonomiska   vårproposition\r\ngodkände  riksdagen (bet.  2002/03:FiU21,\r\nrskr. 2002/03:235) att, i samband med  en\r\növersyn  av kapitalstrukturen i  statligt\r\nägda bolag, högst 3 000 000 000 kr i form\r\nav  extra  utdelningar från  de  statliga\r\nbolagen  2003  fick  överföras  till  ett\r\nsärskilt  konto  i Riksgäldskontoret  och\r\nanvändas  för insatser i av  staten  hel-\r\neller  delägda  bolag. Förslaget  innebar\r\natt   riksdagens   godkännande   för   en\r\nkapitalinsats  skulle  inhämtas,  men   i\r\nundantagsfall, där beslut inte kan vänta,\r\nföreslogs att regeringen avseende  mindre\r\nbelopp   skulle   bemyndigas   att   utan\r\ndröjsmål göra nödvändiga kapitalinsatser.\r\nI dessa fall skulle riksdagens medgivande\r\ninhämtas i efterhand.\r\nI     yttrande    (2002/03:KU6y)    till\r\nfinansutskottet                    gjorde\r\nkonstitutionsutskottet  vissa  uttalanden\r\nangående     den     beslutsform      för\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären    som     föreslogs     i\r\npropositionen.   Utskottet   ansåg    att\r\nregeringens  förslag borde modifieras  på\r\nett  par  punkter. För det  första  borde\r\nbemyndigandet    inte    innebära     att\r\nregeringen  i  brådskande  fall  och  för\r\nsmärre    belopp    får    besluta     om\r\nkapitalinsatser. Utskottet  uttalade  att\r\nriksdagen  i  varje  enskilt   fall   bör\r\nbesluta om kapitalinsatser. För det andra\r\nborde   enligt   utskottet  bemyndigandet\r\ntidsbegränsas. Vidare uttalade  utskottet\r\natt  kontots varaktighet dessutom bör bli\r\nföremål  för riksdagens årliga  prövning.\r\nSlutligen   borde  det  enligt  utskottet\r\ntydligt  framgå av riksdagens beslut  att\r\nmaximalt\r\n3  000 000 000 kr fick överföras till det\r\nsärskilda   kontot.   Utskottet   anförde\r\nslutligen  att  det kan finnas  anledning\r\natt   i   lämpligt   sammanhang   närmare\r\növerväga           formerna           för\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären. Om regeringen  menar  att\r\ndet  skall  finnas en permanent  särskild\r\nordning   för  sådana  beslut   bör   den\r\nåterkomma  till riksdagen med förslag  om\r\nhur  en  sådan  ordning bör regleras.  En\r\nlämplig tidpunkt att behandla frågan vore\r\natt  ta  upp  den  i samband  med  den  i\r\nRegeringskansliet pågående  översynen  av\r\nbudgetlagen.\r\nI  betänkandet med anledning av 2003 års\r\nekonomiska      vårproposition      (bet.\r\n2002/03:FiU21)        ställde         sig\r\nfinansutskottet         bakom         vad\r\nkonstitutionsutskottet hade anfört i  det\r\nnyss         redovisade        yttrandet.\r\nFinansutskottet tillade vidare bl.a.  att\r\nunderskott  inte får uppkomma på  kontot,\r\ndvs.  att  någon kredit inte  skall  vara\r\nknuten    till   kontot.   I   den    mån\r\nkapitaltillskott behövs  och  de  ej  kan\r\nfinansieras  med  tillgängliga  medel  på\r\nkontot   bör   tillskottet,  enligt   vad\r\nfinansutskottet   yttrade,   i    stället\r\ntillskjutas genom att ett anslag  anvisas\r\növer    statsbudgeten.    Finansutskottet\r\nföreslog  att  riksdagen som  sin  mening\r\nskulle  ge  regeringen  till  känna   vad\r\nutskottet   anfört.   Riksdagen    följde\r\nutskottet (rskr. 2002/03:235).\r\n\r\nKonstitutionsutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nStöd till politiska partier och till\r\nriksdagens ledamöter m.m.\r\n\r\nSom   regeringen   framhållit   har    en\r\neftersläpning   skett   beträffande   det\r\nstatliga partistödet. Eftersläpningen bör\r\nnu   korrigeras.  Utskottet   tillstyrker\r\ndärför regeringens förslag till ändring i\r\nlagen  (1972:625) om statligt  stöd  till\r\npolitiska partier och om höjning  av  det\r\nberörda anslaget.\r\nUtskottet  tillstyrker vidare  förslaget\r\nom  ändring i lagen (1999:1209)  om  stöd\r\ntill       riksdagsledamöternas       och\r\npartigruppernas arbete i riksdagen och om\r\nhöjning av berörda anslag.\r\nMotion 2003/04:Fi26 avstyrks.\r\nUtskottet  har  ingen  erinran  avseende\r\nregeringens          förslag          att\r\nRiksgäldskontorets  betalning  av   årlig\r\nränta på kung Karl XIII:s hemgiftskapital\r\ntill   Konungens  hovförvaltning  upphör.\r\nUtskottet  tillstyrker  förslaget  om  en\r\nmotsvarande  höjning  av  anslaget   till\r\nKungliga hov- och slottsstaten.\r\nUtskottet  har  inte någon  erinran  mot\r\nvvriga  förslag  om ändrade  anslag  inom\r\nutgiftsområdet.\r\n\r\nFörbättrad kapitalstruktur\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  erinrar  om   vad\r\nutskottet tidigare har uttalat om att det\r\nfinns    goda    skäl   att    underlätta\r\nkapitalomstruktureringar i  den  statliga\r\nföretagssfären.\r\nNär  det gäller beslutsformen för sådana\r\nkapitalomstruktureringar        vidhåller\r\nutskottet sitt tidigare ställningstagande\r\noch    hänvisar    till   det    yttrande\r\n(2002/03:KU6y)  som  utskottet  avgett  i\r\nsamband      med     behandlingen      av\r\ntilläggsbudget för år 2003.\r\nI  sammanhanget  vill utskottet  särskilt\r\nerinra   om   vikten  av  att  regeringen\r\nåterkommer  till  riksdagen  med  förslag\r\ntill    en    permanent    ordning    för\r\nkapitalomstruktureringen i  den  statliga\r\nföretagssfären, om regeringen  menar  att\r\nerfarenheterna hittills talar för att  en\r\nsådan ordning bör finnas.\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran\r\nMagnusson (s), Barbro Hietala Nordlund\r\n(s), Helena Bargholtz (fp), Kenth\r\nHögström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats\r\nEinarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik\r\nS Järrel (m), Anders Bengtsson (s),\r\nTobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),\r\nHelene Petersson (s), Nils Fredrik\r\nAurelius (m), Billy Gustafsson (s),\r\nGustav Fridolin (mp) och Inger Jarl Beck\r\n(s).\r\n\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\nFörbättrad kapitalstruktur\r\nGunnar  Hökmark  (m), Helena  Bargholtz\r\n(fp),  Ingvar Svensson (kd),  Henrik  S\r\nJärrel   (m),   Tobias   Krantz   (fp),\r\nKerstin  Lundgren (c) och Nils  Fredrik\r\nAurelius (m) anför:\r\nVi anser att finansutskottet bör avstyrka\r\nregeringens    förslag   om    förbättrad\r\nkapitalstruktur.     En     grundläggande\r\ninvändning är att förslaget står i  strid\r\nmed  budgetlagen  och är konstitutionellt\r\ntvivelaktigt.\r\nEn  annan  invändning gäller användandet\r\nav  bemyndigande på finansmaktens område.\r\nEn  viktig motivering för budgetlagen var\r\natt    den    ersatte   en   uppsjö    av\r\nbemyndiganden    som   riksdagen    givit\r\nregeringen.  Bemyndigandena  var  av  den\r\nomfattningen att det var svårt att få  en\r\nönskvärd överblick, och det förelåg  risk\r\nför  att det kunde uppstå oklarhet om vad\r\nriksdagen hade beslutat. Det fanns  behov\r\nav  reglering på finansmaktens område som\r\nlåg     mellan    regeringsformens    och\r\nriksdagsordningens generella  regler  och\r\nde    detaljerade    och   oöverblickbara\r\nbemyndigandena.     Vid     sidan      om\r\nbemyndigandena  fanns  dessutom  en  rikt\r\nutvecklad praxis som det sågs   behov  av\r\natt      kodifiera.      Förslaget      i\r\nvårpropositionen      om       förbättrad\r\nkapitalstruktur  tillhör   den   typ   av\r\nbemyndiganden  som  riksdagen  avsåg  att\r\nundvika genom införandet av budgetlagen.\r\nVi  vill vidare betona den betydelse som\r\nprinciperna   om  bruttoredovisning   och\r\nfullständig budgetproposition har för att\r\nriksdagen    skall   kunna   utöva    sin\r\ngrundlagsreglerade            finansmakt.\r\nRegeringsförslaget      innebär       ett\r\nkringgående  av  budgetlagens   krav   på\r\nbruttoredovisning och  utgör  därmed  ett\r\nflagrant     brott    mot    budgetlagens\r\nbestämmelser.\r\nDen  modell som regeringen införde  2003\r\nriskerar   få   en   permanent   karaktär\r\neftersom det även i framtiden kommer  att\r\nfinnas  behov av att göra förändringar  i\r\nkapitalstrukturen i statliga företag. För\r\natt  öka  öppenheten samt för att inordna\r\nmodellen   för  förändringar  i  statliga\r\nbolags  kapitalstruktur i  statsbudgeten,\r\nbör   riksdagen,  i  enlighet   med   vad\r\nutskottet  redan  förra året  i  yttrande\r\n2002/03:KU6y anförde, stifta en  lag  som\r\navgränsar    kontots    användning    och\r\nbeskriver hur de medel som använts  skall\r\nredovisas i statsbudgeten.\r\nNu vill regeringen höja ramen för de\r\nmedel som skall få avsättas på det\r\nspeciella kontot i Riksbanken genom att\r\nknyta en kredit till kontot. Det argument\r\nsom anförs är behovet av snabbhet. Den\r\nsakliga innebörden är att regeringen vill\r\nutöka ramen från tre till fem miljarder\r\nkronor. I än högre grad vill regeringen\r\ntydligen agera utanför den normala\r\nbudgetprocessen. Av samma skäl som vi\r\nursprungligen motsatte oss införandet av\r\ndetta konto motsätter vi oss starkt dess\r\nutbyggnad.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nAnslagsförändringar på tilläggsbudget\r\nHelena   Bargholtz  (fp)   och   Tobias\r\nKrantz (fp) anför:\r\nFolkpartiet      hade      ett      annat\r\nbudgetalternativ för 2004. Detta  avslogs\r\nav  riksdagen. Det är de partier som står\r\nbakom  den budget som nu gäller  som  har\r\nansvar   för  att  se  till   att   deras\r\nbeslutade    utgiftstak    kan    hållas.\r\nFolkpartiets   budgetförslag   hade    en\r\nmarginal  på  8  miljarder kronor  vilket\r\nbetyder  att om vårt förslag hade  vunnit\r\nriksdagens  gillande skulle flertalet  av\r\ntilläggsbudgetens  förändringar  inte  ha\r\nvarit    nödvändiga.   Vi   har    enligt\r\nriksdagsordningen  inte   möjlighet   att\r\nföreslå  förändringar på andra anslag  än\r\nde  av  regeringen  i  tilläggsbudget   1\r\naktualiserade.   Det   är   därför   inte\r\npraktiskt möjligt för oss att lägga  fram\r\nen egen genomarbetad tilläggsbudget.\r\nAv  samma skäl kommer vi inte att  delta\r\ni  den  fortsatta behandlingen av den  nu\r\nföreliggande  tilläggsbudgeten   bortsett\r\nfrån frågan om kapitalstruktur.\r\n\r\nAnslagsförändringar på tilläggsbudget\r\n\r\nIngvar Svensson (kd) anför:\r\nKristdemokraterna  har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner  för   budgetåret   2004\r\nförordat  en  annan  inriktning  av   den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\ndn  den  nu  gällande. Kristdemokraternas\r\nekonomiska  politik och  budgetalternativ\r\nför budgetåret 2004 sammanfattas i motion\r\n2003/04:Fi241.  Detta alternativ  avslogs\r\nav riksdagen i den första beslutsomgången\r\nom         utgiftsområdesramar        och\r\nskatteinkomster  till  förmån   för   den\r\ninriktning  av  den ekonomiska  politiken\r\noch          budgetpolitiken          som\r\nSocialdemokraterna  föreslog.  Av   detta\r\nskäl  deltog vi inte i den därpå följande\r\nbehandlingen  av  anslag inom  respektive\r\nutgiftsområde.\r\nAv  samma skäl kommer vi inte att  delta\r\ni  den  fortsatta behandlingen av den  nu\r\nföreliggande  tilläggsbudgeten   bortsett\r\nfrån frågan om kapitalstruktur.\r\n\r\nbilaga 5\r\nFörsvarsutskottets yttrande\r\n2003/04:FöU4y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget för 2004 -  utgiftsområde\r\n6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\n\r\nFinansutskottet har berett övriga utskott\r\ntillfälle  att  yttra sig över  2004  års\r\nekonomiska     vårproposition      (prop.\r\n2003/04:100)   om   tilläggsbudget   till\r\nstatsbudgeten    för   budgetåret    2004\r\n(punkterna 5-44) och de motioner som  kan\r\nkomma  att  väckas, allt i de  delar  som\r\nberör         respektive         utskotts\r\nberedningsområde.  Försvarsutskottet   är\r\nberört av regeringens förslag punkt 16 om\r\nsänkning  av bemyndiganderamen  med  fyra\r\nmiljarder   kronor   för   anslaget   6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling jämte två  motioner  som\r\ntar upp bemyndigandefrågor.\r\nUtskottet  noterar  regeringens  förslag\r\natt   bemyndiganderamen  för  innevarande\r\nbudgetår sänks med fyra miljarder  kronor\r\nfrån  72  500 000 000 kr till 68 500  000\r\n000  kr  och  vill uttrycka oro  för  den\r\nmisstro  mot den politiska processen  som\r\nhanteringen  kan  leda  till.   Utskottet\r\nmenar att det är ytterst angeläget att en\r\nnivå       som       tillåter       såväl\r\nframtidssatsningar                    som\r\nkompetensuppbyggnad  snarast  fastställs.\r\nDärmed ökas handlingsfriheten och minskas\r\nde      framtida     bindningarna     för\r\nmaterielanskaffning.  Detta  bör   enligt\r\nutskottet  ges  regeringen  till   känna.\r\nUtskottet tillstyrker Centerpartiets  och\r\navstyrker    Moderata    samlingspartiets\r\nmotionsyrkanden       såvitt        avser\r\nbeställningsbemyndiganden            inom\r\nutgiftsområde 6.\r\nUtskottet   utgår   från   att   i   det\r\nunderlagsarbete  som nu  sker  inför  det\r\nkommande      försvarsbeslutet       görs\r\nansträngningar  för  att  finna  en  bred\r\nuppgörelse mellan de politiska partierna.\r\nFörsvarsberedningens arbete  bör  omfatta\r\nflera  olika ekonomiska alternativ, varav\r\nett  är  en  minskning på  sex  miljarder\r\nkronor. De olika alternativen bör beredas\r\nmot   bakgrund   av  de  säkerhets-   och\r\nförsvarspolitiska bedömningar som nu sker\r\ninom     ramen    för    arbetet    inför\r\nförsvarsbeslutet.\r\nAvvikande   meningar  har   lämnats   av\r\nModerata   samlingspartiet,   Folkpartiet\r\nliberalerna,      Vänsterpartiet      och\r\nMiljöpartiet de gröna.\r\n\r\nRegeringen\r\n\r\n\r\nFinansplanen\r\n\r\nRegeringen   anför  i  finansplanen   att\r\nFörsvarsberedningen skall genomföras  med\r\nutgångspunkten  att den skall  leda  till\r\nbetydande  kostnadsminskningar.  Ett   av\r\nhuvudalternativen  i Försvarsberedningens\r\narbete  skall  vara en besparing  på  sex\r\nmiljarder    kronor.   För   att    skapa\r\nhandlingsfrihet      och       underlätta\r\nomställningen    begränsas     försvarets\r\nbeställningsbemyndiganden 2004.\r\n\r\nUtgiftsområde 6 Försvar samt beredskap\r\nmot sårbarhet\r\n\r\n6:2 Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling (bemyndigande)\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   18  376  147  000  kr.  Vidare   har\r\nregeringen  ett  bemyndigande  att   ingå\r\nekonomiska   förpliktelser    på    högst\r\n72 500 000 000 kr.\r\nRegeringen  föreslår att den  bemyndigas\r\natt   under  2004  för  ramanslaget   6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling besluta om beställningar\r\nav  materiel, anläggningar samt forskning\r\noch    teknikutveckling   som   inklusive\r\ntidigare   gjorda  beställningar   medför\r\nutgifter på högst 68 500 000 000 kr efter\r\n2004.\r\nFör  att skapa handlingsfrihet inför det\r\nkommande     försvarsbeslutet    avseende\r\nförsvarets   inriktning  åren   2005-2007\r\nanser  regeringen att det  är  nödvändigt\r\natt  minska de framtida bindningarna  som\r\ngörs i fråga om materielanskaffning.  Det\r\när  därför motiverat att redan  nu  sänka\r\nbemyndiganderamen i avvaktan på beslut om\r\nframtida anslagsnivåer.\r\nAv   dessa  skäl  anser  regeringen  att\r\nbemyndiganderamen   för   anslaget    6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling    bör    sänkas    till\r\n68 500 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nBemyndiganderamen\r\n\r\nI        Moderata        samlingspartiets\r\nkommittémotion   Fi28   (m)   av   Mikael\r\nOdenberg  m.fl.  framhålls  att  ett   av\r\nhuvudalternativen    i    det    kommande\r\nförsvarsbeslutet  enligt vårpropositionen\r\nskall  vara en besparing på sex miljarder\r\nkronor.  Besparingen förbereds  redan  nu\r\ngenom             att            begränsa\r\nbeställningsbemyndiganden  under   anslag\r\n6:2   med  fyra  miljarder  kronor  2004.\r\nDärtill läggs en utgiftsbegränsning på ca\r\nen  miljard kronor under 2004. Detta sker\r\nunder en känslig övergångsperiod från det\r\nmobiliserande   till  det   insatsberedda\r\nförsvaret  och  ger  fel  signaler   till\r\nFörsvarsmakten.  Moderaterna  anser  inte\r\natt   det  är  riktigt  att  nu  förändra\r\nförutsättningarna     för      försvaret.\r\nModeraterna  motsätter  sig  därför   det\r\nminskade        beställningsbemyndigandet\r\n(yrkande 3).\r\nI  Centerpartiets kommittémotion Fi29 (c)\r\nav Eskil Erlandsson m.fl. framhålls att i\r\ndiskussionerna mellan regeringen och dess\r\nsamarbetspartier  inför  den   ekonomiska\r\nvårpropositionen dök det upp  frågor  som\r\nrör   försvarsområdet.  Bland  annat  har\r\ndetta     utmynnat    i    en     minskad\r\nbemyndiganderam      för       försvarets\r\nmaterielbeställningar.\r\nCenterpartiet  gjorde  i   samband   med\r\nförsvarsbeslutet  en överenskommelse  med\r\nregeringen  om innehållet i beslutet  och\r\ninriktningen  under  perioden  fram  till\r\nnästa  försvarsbeslut.  Självklart  anser\r\nCenterpartiet  att  ingångna  uppgörelser\r\nska fullföljas för att skapa arbetsro för\r\nförsvaret   att  fullfölja  de  politiska\r\nbesluten  och för att lägga en god  grund\r\nför det fortsatta omställningsarbetet.\r\nDet  fortsatta  omställningsarbetet   är\r\nhelt    beroende   av   att   medborgare,\r\nanställda  i försvaret, värnpliktiga  och\r\npolitiker  kan lita på förutsättningarna.\r\nDärför  vill  Centerpartiet inskärpa  det\r\nnödvändiga i att inte förändra innehållet\r\ni försvarsbeslutet utan dess medverkan.\r\nCenterpartiet  är mycket  kritiskt  till\r\nden  förändring av bemyndiganderamen  som\r\nförefaller  vara följden  av  regeringens\r\növerläggningar  med Miljöpartiet.  Enligt\r\npartiets uppgifter behöver det dock  inte\r\nförändra  inriktningen i försvarsbeslutet\r\nunder innevarande år.\r\nSkulle      bemyndiganderamen     sänkas\r\npermanent skulle det däremot ställa  till\r\nkännbara   problem  för   Försvarsmakten.\r\nMöjligheten   att   satsa   på    viktiga\r\nframtidsprojekt skulle hotas om  en  allt\r\nstörre  del av resurserna behöver  läggas\r\npå  gamla åtaganden. Så får det  inte  gå\r\ntill.\r\nBemyndiganderamen  måste  ha  en   sådan\r\nomfattning  att  det  finns  utrymme  för\r\nbeställningar         som          gynnar\r\nkompetensuppbyggnad                   och\r\nmaterielutveckling.  Därför  måste  ramen\r\nräknas upp och fastställas till att  åter\r\nomfatta  framtidssatsningar  i  2005  års\r\nbudget.  Detta  bör ges  regeringen  till\r\nkänna (yrkande 1).\r\nDet  är  Centerpartiets förhoppning  att\r\nriksdagen    korrigerar   den   olyckliga\r\nhanteringen     av     bemyndiganderamen.\r\nSamtidigt är det angeläget att detta inte\r\ninträffar  igen.  Regeringen  bör  därför\r\navstå   från   att   föreslå   förändrade\r\nförutsättningar   för   det   innevarande\r\nförsvarsbeslutet  utan  att  göra  mycket\r\nnoggranna  överväganden.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna (yrkande 2).\r\n\r\nAnslagsnivåer i det kommande\r\nförsvarsbeslutet\r\n\r\nI   några  motioner  tas  -  utan   några\r\nspecifika  yrkanden  -  frågan   upp   om\r\narbetet      inför      det      kommande\r\nförsvarsbeslutet    och    de    framtida\r\nanslagsnivåerna för försvaret.\r\nI  Moderata  samlingspartiets partimotion\r\nFi22   (m)  framhålls  att  det   svenska\r\nförsvaret    står   inför   genomgripande\r\nförändringar.  Omdaningen från  gårdagens\r\ninvasionsförsvar    till     morgondagens\r\ninsatsförsvar kommer att vara förenad med\r\nbetydande omställningskostnader.\r\nModeraterna           kommer           i\r\nFörsvarsberedningen  att  eftersträva  en\r\nbred  uppgörelse i syfte att  säkerställa\r\nSveriges möjligheter att både trygga  det\r\nnationella   oberoendet   och    uppfylla\r\nförpliktelser   i   ett   internationellt\r\nsammanhang.\r\nModeraterna  anser  också  att  systemet\r\nför   finansiering   av   internationella\r\nmilitära insatser behöver ändras och  ses\r\nsom    en    del    av    vårt    samlade\r\ninternationella åtagande.\r\nDet  är  av  stor vikt att  Sverige  kan\r\nbidra  till  att den gemensamma  utrikes-\r\noch     säkerhetspolitiken     kan     få\r\ntrovärdighet genom ökad militär  förmåga.\r\nSverige  måste kunna bidra med  sin  del.\r\nModeraterna  återkommer  till  frågan  om\r\nanslagsnivåerna   när   underlaget   från\r\nFörsvarsberedningen föreligger.\r\nI  Folkpartiet  liberalernas  partimotion\r\nFi23  (fp) redovisas en utgiftsförändring\r\npå   minus   1,5  miljarder  kronor   för\r\nförsvaret  under  2005  resp.  2006.  Det\r\nanförs      att      mera     detaljerade\r\nställningstaganden kommer att ske i  höst\r\ninför budgeten för 2005.\r\nI  Centerpartiets  partimotion  Fi25  (c)\r\nframförs  att vad gäller överenskommelsen\r\nmellan regeringen och Miljöpartiet om att\r\nen   minskad   försvarsbudget   med   sex\r\nmiljarder  skall vara ett huvudalternativ\r\ni   Försvarsberedningens   arbete   inför\r\nhöstens  försvarsbeslut,  så  förutsätter\r\nCenterpartiet    att    de     ekonomiska\r\nalternativ       som       utreds       i\r\nFörsvarsberedningen   utreds    på    ett\r\nlikvärdigt sätt.\r\nUtgångspunkten  måste   vara   vad   det\r\nsäkerhetspolitiska  läget  kräver,   inte\r\nvilka         önskemål        regeringens\r\nsamarbetspartier har.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nBemyndiganderamen\r\n\r\nRegeringen föreslår i tilläggsbudget till\r\nstatsbudgeten  för 2004  en  sänkning  av\r\nbemyndiganderamen   för   anslaget    6:2\r\nMateriel, anläggningar samt forskning och\r\nteknikutveckling. Regeringen föreslår att\r\nbemyndiganderamen    sänks    med    fyra\r\nmiljarder kronor.\r\nUtskottet har vid olika tillfällen  under\r\nde senaste åren särskilt behandlat frågor\r\nom     beställningsbemyndiganden     inom\r\nförsvaret.      I      försvarsutskottets\r\nbetänkande 2003/04:FöU6 Styrning  av  det\r\nmilitära försvaret framhålls sålunda.\r\nI      finansutskottets      betänkande\r\n2003/04:FiU11  Tilläggsbudget   2   för\r\nbudgetåret 2003 anförs bl.a. följande.\r\nI  propositionen om budgetlagen (prop.\r\n1995/96:220, s. 36) anförde  regeringen\r\natt  ett bemyndigande är liktydigt  med\r\natt  anslag så småningom måste anvisas.\r\nDärför,  anförde  regeringen,  är   det\r\nnaturligt  att  beslut om  omfattningen\r\nav  och  ändamålet med ett bemyndigande\r\nprövas     lika    noga     som     ett\r\nanslagsbeslut.\r\nVidare  framhåller  försvarsutskottet   i\r\nsitt betänkande 2003/04:FöU6 Styrning  av\r\ndet militära försvaret.\r\nDet   nuvarande   systemet   med   s.k.\r\nobjektsramar har varit informativt  och\r\nändamålsenligt men bör utvecklas  genom\r\natt   riksdagen  informeras  om   vilka\r\nmaterielobjekt   m.m.   som   ingår   i\r\nbemyndiganderamen     för     materiel,\r\nanläggningar,       forskning       och\r\nteknikutveckling  så   att   det   blir\r\njämförbart     mellan    anslag     och\r\nbemyndiganderam. Det  bör  även  finnas\r\nen   jämförbarhet  mellan   dessa   och\r\ninvesteringsplanen.    Riksdagen    ges\r\ndärmed      möjlighet       att       i\r\nbudgetberedningen  ta  ställning   till\r\nstörre projekt.\r\nFörsvarsutskottet      anser       att\r\nbudgetpropositionens   redovisning   av\r\nbeställningsbemyndigandena   och    den\r\ndärav   planerade   anskaffningen    av\r\nmateriel,  anläggningar  och  forskning\r\nbör   utvecklas  -  -  -  -   -   -   -\r\nutredningen      om      styr-      och\r\nfinansieringsformerna  inom   försvaret\r\nskall  enligt direktiven analysera  och\r\nutvärdera  tillämpningen  av   systemet\r\nmed    beställningsbemyndiganden   inom\r\nförsvaret.\r\nUtskottet   har  vid  sin  beredning   av\r\närendet fått en särskild föredragning  av\r\ntjänstemän från Försvarsdepartementet  om\r\ndessas  bedömning  i  nuvarande  läge  av\r\nkonsekvenserna    av    den    föreslagna\r\nsänkningen av bemyndiganderamen.\r\nEtt    nytt   riksdagsbundet   flerårigt\r\nförsvarsbeslut planeras att fattas  under\r\nslutet av år 2004. Utskottet avser att  i\r\nsin  beredning  av detta  fästa  särskild\r\nuppmärksamhet                          på\r\nbeställningsbemyndigandena liksom  dessas\r\nsamband     med    materielanslag     och\r\nobjektsramar.      Utskottet      noterar\r\nregeringens förslag att bemyndiganderamen\r\nför  innevarande budgetår sänks med  fyra\r\nmiljarder kronor från 72 500 000  000  kr\r\ntill  68 500 000 000 kr och vill uttrycka\r\noro  för  den  misstro mot den  politiska\r\nprocessen som hanteringen kan leda  till.\r\nUtskottet menar, med stöd i formuleringen\r\ni  tilläggsbudgeten, att det  är  ytterst\r\nangeläget att en nivå som tillåter  såväl\r\nframtidssatsningar                    som\r\nkompetensuppbyggnad  snarast  fastställs.\r\nDärmed ökas handlingsfriheten och minskas\r\nde      framtida     bindningarna     för\r\nmaterielanskaffning.   Detta   bör    ges\r\nregeringen till känna. Vad utskottet  har\r\nanfört  innebär att utskottet tillstyrker\r\nmotion  Fi29 (c) yrkandena 1  och  2  och\r\navstyrker  motion Fi28 (m) yrkande  3  om\r\nbeställningsbemyndiganden            inom\r\nutgiftsområde 6.\r\n\r\nFramtida anslagsnivåer\r\n\r\nRegeringen  har  i propositionen  -  utan\r\nsärskilt    yrkande    -    anfört    att\r\nFörsvarsberedningen skall genomföras  med\r\nutgångspunkten  att den skall  leda  till\r\nbetydande kostnadsminskningar och att ett\r\nav huvudalternativen i arbetet skall vara\r\nen  besparing på sex miljarder kronor.  I\r\nflera motioner behandlas också frågan  om\r\narbetet  inför  försvarsbeslutet  med  de\r\nframtida  anslagsnivåerna för  försvaret.\r\nDessa  motioner innehåller inga särskilda\r\nyrkanden  om  detta. Men med hänsyn  till\r\natt    frågan   aktualiseras   av   såväl\r\nregeringen som i motioner vill  utskottet\r\nanföra följande.\r\nUtskottet   utgår   från   att   i    det\r\nunderlagsarbete  som nu  sker  inför  det\r\nkommande      försvarsbeslutet       görs\r\nansträngningar  för  att  finna  en  bred\r\nuppgörelse mellan de politiska partierna.\r\nFörsvarsberedningens arbete  bör  omfatta\r\nflera  olika ekonomiska alternativ, varav\r\nett  är  en  minskning på  sex  miljarder\r\nkronor. De olika alternativen bör beredas\r\nmot   bakgrund   av  de  säkerhets-   och\r\nförsvarspolitiska bedömningar som nu sker\r\ninom     ramen    för    arbetet    inför\r\nförsvarsbeslutet.\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\nPå försvarsutskottets vägnar\r\n\r\nEskil Erlandsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Eskil Erlandsson (c), Tone\r\nTingsgård (s), Ola Sundell (m), Allan\r\nWidman (fp), Ola Rask (s), Michael\r\nHagberg (s), Erling Wälivaara (kd), Berit\r\nJóhannesson (v), Berndt Sköldestig (s),\r\nRolf Gunnarsson (m), Britt-Marie\r\nLindkvist (s), Heli Berg (fp), Åsa\r\nLindestam (s), Peter Jonsson (s), Lars\r\nÅngström (mp), Marie Nordén (s) och Nils\r\nOskar Nilsson (m).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n\r\n1. Ola Sundell, Rolf Gunnarsson och Nils\r\nOskar Nilsson (alla m) anför:\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   tar    bara\r\nställning till de av regeringens  förslag\r\ntill tilläggsbudget som har implikationer\r\nför framtiden och som vi motsätter oss.\r\nDå  riksdagen  beslutat innevarande  års\r\nbudget  har  vi vare sig möjlighet  eller\r\nanledning att arbeta om denna eller  åter\r\nredovisa  hela vårt budgetförslag,  trots\r\natt,  om  detta blivit riksdagens beslut,\r\nnuvarande  problem med skenande  utgifter\r\ninte   förelegat. De partier som  bildade\r\nriksdagsmajoritet får  nu  ta  det  fulla\r\nansvaret   för   de   förändringar    som\r\nföreslås  för att hålla utgifterna  under\r\ntaken.     På     vissa     områden     i\r\ntilläggsbudgeten har vi en annan  syn  på\r\nvad  som  skall göras och  ger  därför  i\r\nmotion  Fi22  förslag på  andra  åtgärder\r\ninom försvarsutskottets område.\r\nFörslaget  på tilläggsbudget att  minska\r\nFörsvarsmaktens  bemyndigande  föregriper\r\nFörsvarsberedningens  arbete  och  därmed\r\ndet       kommande      försvarsbeslutet.\r\nBesparingar förbereds redan nu genom  att\r\nbegränsa beställningsbemyndiganden  under\r\nanslag  6:2 med 4 miljarder kronor  2004.\r\nDärtill  läggs en utgiftsbegränsning  med\r\nca  1  miljard  kronor under  2004.  Inte\r\nheller  åtgärdas de kända brister som  är\r\nett  arv  från  föregående och  nuvarande\r\nförsvarsbeslutsperioder.\r\nDetta  är  i  grunden  oacceptabelt  och\r\nsker  under  en  känslig  övergångsperiod\r\nfrån    det   mobiliserande   till    det\r\ninsatsberedda  försvaret  och   ger   fel\r\nsignaler    till   Försvarsmakten.    Den\r\nnödvändiga  omstruktureringen   mot   ett\r\nmindre försvar med hög insatsberedskap är\r\npå  väg att misslyckas. I stället för att\r\nunderlätta    och    stödja     fördröjer\r\nregeringen   förändringen    genom    det\r\nminskande        bemyndigandet        och\r\nutgiftsbegränsningar för 2004.\r\nVi  anser inte att det är riktigt att nu\r\nförändra förutsättningarna för försvaret.\r\nVi  motsätter  oss  därför  det  minskade\r\nbeställningsbemyndigandet.\r\n\r\n2. Allan Widman och Heli Berg (båda fp)\r\nanför:\r\n\r\nFolkpartiet   liberalerna   delar    inte\r\nutskottsmajoritetens uppfattning  att  en\r\nstörre        bemyndiganderam        ökar\r\nhandlingsfriheten och minskar de framtida\r\nbindningarna   för   materielanskaffning.\r\nSlutsatsen  i  sig  understryker  den  av\r\nRiksdagens  revisorer  nyligen  framförda\r\nsynpunkten  att budgetpropositionerna  på\r\ndenna punkt bör bli mera pedagogiska.\r\nI   övrigt  hänvisar  vi  till  den   av\r\nFolkpartiet      liberalerna       väckta\r\npartimotion Fi 23.\r\n\r\n3. Berit Jóhannesson (v) och Lars\r\nÅngström (mp) anför:\r\n\r\nVi  delar  inte majoritetens  uppfattning\r\natt        en        reducering        av\r\nbeställningsbemyndigandet med 4 miljarder\r\nkronor i år skulle skapa misstro mot  den\r\npolitiska     beslutsprocessen.     Denna\r\nreducering förändrar inte inriktningen  i\r\nförsvarsbeslutet  under  innevarande  år.\r\nReduceringen   föregriper   inte   heller\r\nkommande      ställningstagande      till\r\nFörsvarsmaktens               långsiktiga\r\nmaterielförsörjning.   Åtgärden    skapar\r\nenligt  vår  mening i  stället  ett  ökat\r\nutrymme  för  de politiska  övervägandena\r\ninför    höstens    riksdagsbeslut     om\r\nförsvarets      inriktning     2005-2007.\r\nÖverläggningarna    mellan     riksdagens\r\npartier    i   denna   och    i    övriga\r\nförsvarspolitiska    frågor    fortsätter\r\nenligt    den    överenskomna   politiska\r\nberednings- och beslutsprocessen.\r\nVi   har   därmed   ingen   erinran   mot\r\nregeringens förslag att bemyndiganderamen\r\nför  innevarande  budgetår  sänks  med  4\r\nmiljarder kronor från 72 500 000 000 till\r\n68 500 000 000 kr.\r\n\r\nbilaga 6\r\nSocialförsäkringsutskottets\r\nprotokollsutdrag\r\nprot. utdrag 2003/04:34.2\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nbilaga 7\r\nSocialutskottets yttrande\r\n2003/04:5y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget  till  statsbudgeten   för\r\nbudgetåret 2004\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet  har den  20  april  2004\r\nberett  bl.a.  socialutskottet  tillfälle\r\natt  yttra  sig över 2004 års  ekonomiska\r\nvårproposition  (prop.  2003/04:100)   om\r\ntilläggsbudget  till  statsbudgeten   för\r\nbudgetåret 2004 och de motioner  som  kan\r\nkomma  att  väckas, allt i de  delar  som\r\nberör utskottets beredningsområde.\r\nSocialutskottet begränsar sitt  yttrande\r\ntill förslagen rörande tilläggsbudget för\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och\r\nsocial   omsorg  (yrkande  42,   delvis),\r\nregeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen  (1993:389)  om assistansersättning\r\n(yrkande  6) och förslag om att bemyndiga\r\nregeringen      att      godkänna      en\r\növerenskommelse   mellan    staten    och\r\nLandstinget   Västmanland   om   Salberga\r\nsjukhus  i  enlighet med  vad  regeringen\r\nförordar  i  avsnitt 7.1.8  (yrkande  17)\r\njämte motion 2003/04:Fi23 (fp) yrkande 6.\r\n\r\nUtgiftsområdet 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial omsorg\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n14:6 Institutet för psykosocial medicin\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 15 031 000 kr.\r\nRegeringen  föreslår  nu  att   anslaget\r\nökas med 500 000 kr.\r\nRegeringen  anför att det  är  angeläget\r\natt   stärka  skolornas  arbete  med  att\r\nfrämja  elevers psykiska  hälsa  och  att\r\ndärmed   minska  risken  för   självmord.\r\nInstitutet  för psykosocial  medicin  har\r\nett  särskilt ansvar inom suicidforskning\r\noch  suicidprevention. För att möjliggöra\r\nstärkta  självmordspreventiva insatser  i\r\nskolan  föreslås anslaget 14:6 Institutet\r\nför  psykosocial medicin ökas med 500 000\r\nkr.\r\n\r\n16:7 Bilstöd till handikappade\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 196 000 000 kr.\r\nRegeringen  föreslår  nu  att   anslaget\r\nökas med 22 000 000 kr.\r\nBilstödet   för  handikappade   är   ett\r\nviktigt  medel för att uppnå  regeringens\r\nmål   för   handikappolitiken.  För   att\r\nförkorta  väntetiderna för  bidrag  anser\r\nregeringen att anslaget 16:7 Bilstöd till\r\nhandikappade bör ökas med 22 000 000 kr.\r\nFinansieringen föreslås  ske  genom  att\r\nanslaget   16:8  Kostnader  för   statlig\r\nassistansersättning minskas. Finansiering\r\nföreslås  också ske genom  att  de  under\r\nutgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom  och handikapp uppförda  anslagen\r\n19:3   Handikappersättningar   och   19:6\r\nRiksförsäkringsverket minskas.\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1993:389) om assistansersättning\r\n\r\n16:8 Kostnader för statlig\r\nassistansersättning\r\n\r\nI  statsbudgeten för innevarande år finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå 10 061 000 000 kr.\r\nRegeringen    föreslår   en   lagändring\r\ninnebärande att assistansersättning  inte\r\nfår lämnas för längre tid tillbaka än  en\r\nmånad  före  den månad då  ansökan  eller\r\nanmälan gjorts. Anslaget föreslås  därmed\r\nminskas med 5 000 000 kr.\r\nI    5    §    lagen    (1993:389)    om\r\nassistansersättning  (LASS)   anges   att\r\nassistansersättning inte får  lämnas  för\r\nlängre tid än tre månader före den  månad\r\ndå  ansökan  eller  anmälan  gjorts  till\r\nförsäkringskassan.  Riksförsäkringsverket\r\n(RFV)  har  i  sin  rapport  Översyn   av\r\nersättningen  för personlig  assistans  -\r\nLASS  bl.a. föreslagit en ändring i  5  §\r\nlagen  (1993:389)  om assistansersättning\r\nsom   innebär   att   assistansersättning\r\nlämnas  tidigast  fr.o.m.  den  månad  då\r\nansökan eller anmälan gjorts.\r\nRFV:s   rapport  har  remitterats   till\r\nberörda       myndigheter,      kommuner,\r\nhandikapporganisationer, brukarkooperativ\r\noch serviceorganisationer. En förteckning\r\növer     remissinstanserna    samt     en\r\nremissammanställning med anledning av det\r\naktuella förslaget finns tillgänglig  hos\r\nSocialdepartementet (dnr S1999/706/ST).\r\nRegeringen   anför   att   vid    lagens\r\ntillkomst var det befogat att ha en regel\r\nmed  innebörden  att  assistansersättning\r\nfick lämnas upp till tre månader före den\r\nmånad  ansökan eller anmälan gjorts  till\r\nförsäkringskassan.  Initialt  kunde   det\r\nbefaras att tillgång till information  om\r\nrätten   till   insatser   enligt   lagen\r\n(1993:387) om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade        (LSS)        och\r\nassistansersättning  enligt  LASS  skulle\r\nkunna  vara bristfällig. Dessa lagar  har\r\nnu  gällt  sedan den 1 januari  1994  och\r\ninformation  om rätten till insatser  och\r\nassistansersättning anses i  dag  fungera\r\ntillfredsställande.  Det  finns   således\r\ninte  anledning att på grund av bristande\r\ntillgång  till  information  behålla   en\r\nretroaktivitet   om  tre   månader   inom\r\nassistansersättningen. Mot denna bakgrund\r\nanser  regeringen  att  en  månads  retro\r\naktivitet inom assistansersättningen  kan\r\nanses   som  rimlig.  Ett  lagförslag   i\r\närendet   finns   i   avsnitt    3.2    i\r\npropositionen.\r\nSom  ett  resultat av denna ändring  kan\r\nanslaget   16:8  Kostnader  för   statlig\r\nassistansersättning minskas med 5 000 000\r\nkr.   Denna  minskning  bidrar  till  att\r\nfinansiera  höjningen  av  anslaget  16:7\r\nBilstöd till handikappade.\r\n\r\nÖverenskommelse mellan staten och\r\nLandstinget Västmanland om Salberga\r\nsjukhus\r\n\r\nRegeringen föreslår att den får  godkänna\r\nen   överenskommelse  mellan  staten  och\r\nLandstinget Västmanland angående Salberga\r\nsjukhus.  Enligt  överenskommelsen  skall\r\nlandstinget till staten betala 1 000  000\r\nkr.  Därmed sker en slutlig reglering  av\r\nstatens  fordran  på  landstinget  i   an\r\nledning   av   Salberga   sjukhus.    Det\r\ninbetalda   beloppet  skall  föras   till\r\ninkomsttitel  2811  Övriga  inkomster  av\r\nstatens verksamhet.\r\nI  samband  med  mentalsjukvårdsreformen\r\n1966  övertog Västmanlands läns landsting\r\nden  1  januari  1967 från  staten  bl.a.\r\nSalberga sjukhus, ett specialsjukhus  för\r\nvård  av psykiskt utvecklingsstörda,  som\r\nvid    denna   tidpunkt   hade   ca   500\r\nvårdplatser.  Mot bakgrund av  det  stora\r\nantalet    vårdplatser   vid    sjukhuset\r\nförutsattes  att  sjukhuset  även  skulle\r\nutnyttjas av andra sjukvårdshuvudmän.\r\nEnligt  ett  avtal  med  staten  övertog\r\nlandstinget sjukhuset under det särskilda\r\nvillkoret att landstinget, för  egen  del\r\noch för övriga berörda sjukvårdshuvudmän,\r\ntill staten skulle erlägga ett belopp  av\r\n8,50  kr per vårddag vid sjukhuset,  till\r\ndess  staten erhållit 31 miljoner kronor.\r\nDetta  belopp  motsvarade  restvärdet  på\r\nbyggnader     och     utrustning      vid\r\növertagandet.  De  sjukvårdshuvudmän  som\r\nnyttjade sjukhuset skulle med denna metod\r\nfå  svara för avskrivningen av restvärdet\r\ni  den  omfattning de hade  patienter  på\r\nsjukhuset.\r\nAv   statens  ursprungliga  fordran   på\r\nlandstinget  återstår för  närvarande  ca\r\n11,5  miljoner kronor. Enligt landstinget\r\nhar  avvecklingskostnaderna för  Salberga\r\nsjukhus varit betydande. Till detta skall\r\nläggas  kostnaderna i dag för  den  tomma\r\nfastigheten.\r\nEnligt   en  preliminär  överenskommelse\r\nmellan staten och Landstinget Västmanland\r\nskall landstinget till staten inbetala en\r\nmiljon   kronor.   I   och   med    denna\r\ninbetalning sker en slutlig reglering  av\r\nstatens   fordran   på   landstinget    i\r\nanledning  av  Salberga  sjukhus.   Detta\r\ninnebär att staten efterger en del av sin\r\nfordran,   varför  det   krävs   ett   be\r\nmyndigande   från   riksdagen   för   att\r\nregeringen slutligt skall kunna  godkänna\r\növerenskommelsen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion 2003/04:Fi23 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om\r\nvad  i  motionen anförs om  bilstöd  till\r\nhandikappade  (yrkande  6).  Motionärerna\r\nkonstaterar att anslaget för  2003,  till\r\nföljd  av  tidigare eftersläpningar,  var\r\nförbrukat  i  början av augusti.  Då  600\r\närenden av denna orsak sköts upp  och  en\r\nmycket  stor utbetalning skedde i januari\r\n2004   beräknas  nu  årets  anslag   vara\r\nförbrukat    under    sommaren,    varför\r\nryckigheten kommer att upprepas nästa år.\r\nMotionärerna  anser det mycket  angeläget\r\natt  det  utredningsarbete som  nu  pågår\r\nleder  till att det blir ett slut på  den\r\nryckighet  och  dåliga  service  som   de\r\nfunktionshindrade  utsatts   för.   Detta\r\nmåste   också   beaktas  i  arbetet   med\r\nregeringens förslag till budget för 2005.\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\nInledningsvis  erinrar utskottet  om  det\r\ntillkännagivande som utskottet  föreslog,\r\noch  som  riksdagen  ställde  sig  bakom,\r\nangående  reglerna för och  tillämpningen\r\nav  bilstödet  i samband med behandlingen\r\nav  budgetpropositionen jämte  motionerna\r\nför  2002 (bet. 2001/02:SoU1 s.  104  f.,\r\nrskr. 2001/02:94). Utskottet konstaterade\r\ndå   att   en   förändring  av   gällande\r\nregelsystem syntes nödvändig. Ett flertal\r\nmotioner  tog upp olika problem  som  var\r\nförenade  med  reglerna för bilstöd  till\r\nhandikappade.  Omständigheter  som  borde\r\nbeaktas  vid en översyn som borde  föregå\r\nen  ändring av regelsystemet gäller bl.a.\r\nkriterierna         för          bilstöd,\r\nförutsättningarna  för anpassningsbidrag,\r\nnödvändigheten   av   körkortskrav    för\r\npersoner    berättigade   till    statlig\r\nassistansersättning, åldersgränserna samt\r\nnivån       på      grundbidrag       och\r\nanpassningsbidrag.  Utskottet  ansåg  att\r\nregeringen snarast skulle vidta  åtgärder\r\ni  syfte  att effektivisera och förbättra\r\ntillämpningen    av    bilstödet     till\r\nhandikappade.  Utskottet  förväntade  sig\r\natt  regeringen under 2002  återkom  till\r\nriksdagen  med  en redovisning  av  vilka\r\nåtgärder som vidtagits.\r\nUtskottet återkom till frågan  även  vid\r\nbehandlingen av budgetpropositionen   för\r\når   2003  (bet.  2002/03:SoU1  s.   61).\r\nUtskottet   konstaterade  då  att   någon\r\nredovisning      i      enlighet      med\r\ntillkännagivandet dittills inte  lämnats.\r\nUtskottet   förutsatte   att   regeringen\r\nsnarast skulle återkomma i frågan.\r\nVid  behandlingen av budgetpropositionen\r\nför  2004 (bet. 2003/04:SoU1 s. 83) kunde\r\nutskottet   konstatera   att   regeringen\r\nslutligen tillkallat en utredare för  att\r\ngöra en översyn av regler och tillämpning\r\nför    bilstöd    till    personer    med\r\nfunktionshinder samt lämna  förslag  till\r\nett effektivare och förbättrat system för\r\nbilstöd. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 31 december 2004.\r\nUtskottet delar uppfattningen  i  motion\r\n2003/04:Fi23 (fp) yrkande 6  att  det  är\r\nmycket angeläget att det utredningsarbete\r\nangående  bilstödet som  nu  pågår  leder\r\ntill  att  det blir slut på den ryckighet\r\noch  osäkerhet som de som är  berättigade\r\ntill  bilstöd utsätts för. Riksdagen  bör\r\ndock inte föregripa utredningens kommande\r\nförslag,   vilket  skall  presenteras   i\r\nslutet     av     detta     år.     Något\r\ntillkännagivande behövs  inte.  Utskottet\r\ntillstyrker     den     nu     föreslagna\r\nmedelsförstärkningen  av  anslaget   16:7\r\nBilstöd   till  handikappade.   Utskottet\r\nnoterar  samtidigt att statsrådet  Andnor\r\nvid   frågestunden  den  15  april   2004\r\nredovisat att regeringen avser  att  höja\r\nanslaget för bilstöd 2005 med ytterligare\r\n38 miljoner kronor.\r\nUtskottet  har inget att erinra  mot  den\r\nföreslagna   ändringen  i   5   §   lagen\r\n(1993:389)  om   assistansersättning  som\r\ninnebär   att  assistansersättning   inte\r\nlämnas  för  längre tid  tillbaka  än  en\r\nmånad   före  den  månad  ansökan   eller\r\nanmälan   gjorts.  Utskottet  tillstyrker\r\näven  de  föreslagna medelsförändringarna\r\npå    anslagen   14:6   Institutet    för\r\npsykosocial  medicin och  16:8  Kostnader\r\nför      statlig     assistansersättning.\r\nSlutligen   tillstyrker   utskottet   att\r\nregeringen  bemyndigas  att  godkänna  en\r\növerenskommelse   mellan    staten    och\r\nLandstinget   Västmanland   om   Salberga\r\nsjukhus  i  enlighet med  vad  regeringen\r\nförordar i avsnitt 7.1.8.\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Ingrid Burman (v), Chatrine\r\nPålsson (kd), Kristina Zakrisson (s),\r\nMargareta Israelsson (s), Cristina\r\nHusmark Pehrsson (m), Kerstin Heinemann\r\n(fp), Conny Öhman (s), Lars U Granberg\r\n(s), Catherine Persson (s), Marina\r\nPettersson (s), Gabriel Romanus (fp),\r\nKenneth Johansson (c), Christer\r\nEngelhardt (s), Anne Marie Brodén (m),\r\nElina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin\r\n(mp) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nCristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie\r\nBrodén  (m)  och Magdalena Andersson  (m)\r\nanför:\r\nDå  riksdagen beslutat om innevarande års\r\nbudget   finner  vi  vare  sig  möjlighet\r\nenligt   de   regler   som   gäller   för\r\nbudgetprocessen att arbeta om denna eller\r\natt     åter    redovisa    hela     vårt\r\nbudgetalternativ  - trots  att  om  detta\r\nblivit  riksdagens  beslut  -  det   inte\r\nmedfört  nuvarande problem  med  skenande\r\nutgifter.\r\nDe       partier       som       bildade\r\nriksdagsmajoritet får  nu  ta  det  fulla\r\nansvaret   för   de   förändringar    som\r\nföreslås  för att hålla utgifterna  under\r\ntaket.\r\nInom  utgiftsområde 9 i  tilläggsbudgeten\r\nhar  vi  en  annan syn på vad  som  skall\r\ngöras  och vi har i vår föreslagna budget\r\nför   2004   redovisat   detta   avseende\r\nanslaget   16:8  Kostnader  för   statlig\r\nassistansersättning  samt  anslaget  16:7\r\nBilstöd till handikappade som tillsammans\r\nmed   anslaget  16:6  Bidrag   för   viss\r\nelektronisk utrustning bör omformas  till\r\nen   hjälpmedelsgaranti  under  ett  nytt\r\nanslag, 16:12.\r\nKerstin   Heinemann  (fp)   och   Gabriel\r\nRomanus (fp) anför:\r\nFolkpartiet  liberalerna hade  ett  annat\r\nbudgetalternativ för 2004.  Tyvärr  valde\r\nriksdagens majoritet av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister  och miljöpartister  att\r\nrösta ned detta förslag. Vi tar nu inte i\r\ndetalj    ställning   till   de   förslag\r\nregeringen  och  dess stödpartier  lägger\r\nfram om förändringar i deras egen budget.\r\nVi   har  enligt  riksdagsordningen  inte\r\nheller    utrymme   för    att    föreslå\r\nförändringar  på andra anslag  än  de  av\r\nregeringen nu aktualiserade.\r\n1.        Vi  vill emellertid peka på att\r\nFolkpartiet liberalerna motsätter sig den\r\nneddragning som regeringen föreslår  av\r\ndet generella statsbidraget till kommuner\r\noch landsting med 2,6 miljarder kronor.\r\nDet           skapar           orimliga\r\nplaneringsförutsättningar för  kommuner\r\noch landsting med så kraftiga minskningar\r\nunder   pågående   verksamhetsår.   Det\r\nriskerar  att skapa krav på besparingar\r\nsom    går   ut   över   de   kommunala\r\nkärnverksamheterna. Detta är emellertid\r\nen fråga för finansutskottet. Folkpartiet\r\nliberalernas representanter i utskottet\r\nkommer att ta upp detta.\r\n2.\r\n3.       Chatrine Pålsson (kd) anför:\r\n4.\r\nKristdemokraterna förordade under  hösten\r\n2003  i  parti- och kommittémotioner  ett\r\nkomplett        och        sammanhängande\r\nbudgetalternativ  för  budgetåret   2004.\r\nDetta  alternativ avslogs av riksdagen  i\r\nden     första     beslutsomgången     om\r\nutgiftsområdesramar  och  skatteinkomster\r\ntill  förmån  för den inriktning  av  den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nsom Socialdemokraterna föreslog. Av detta\r\nskäl  deltog vi inte i den därpå följande\r\nbehandlingen  av  anslag inom  respektive\r\nutgiftsområde.\r\nJag tar inte heller nu i detalj ställning\r\ntill   de  förslag  regeringen  och  dess\r\nstödpartier lägger fram om förändringar i\r\nderas  egen  budget. Jag anser emellertid\r\natt   regeringens   förslag   att   sänka\r\nstatsbidragen till kommuner och landsting\r\nför 2004 med 2,6 miljarder kronor inte är\r\nförankrat  i den verklighet som  Sveriges\r\nkommuner  och landsting befinner  sig  i.\r\nBeloppen   behövs  för   att   säkra   de\r\nvälfärdsåtaganden  som   den   offentliga\r\nsektorn  gjort.  Detta är  emellertid  en\r\nfråga         för        finansutskottet.\r\nKristdemokraternas     representant     i\r\nutskottet kommer att ta upp detta.\r\nKenneth Johansson (c) anför:\r\nCenterpartiet     hade     ett      annat\r\nbudgetalternativ för 2004.  Tyvärr  valde\r\nriksdagens majoritet av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister  och miljöpartister  att\r\nrösta ned detta förslag. Jag tar nu  inte\r\ni   detalj  ställning  till  de   förslag\r\nregeringen  och  dess stödpartier  lägger\r\nfram om förändringar i deras egen budget.\r\nJag   vill   emellertid   peka   på   att\r\nCenterpartiet    motsätter    sig     den\r\nneddragning med 2,6 miljarder kronor inom\r\nutgiftsområde 25 som regeringen föreslår.\r\nNeddragningen  drabbar samtliga  kommuner\r\noch    landsting   under   löpande    år.\r\nMöjligheten  att  som  brukligt   planera\r\nefter  givna  förutsättningar  inför  ett\r\nverksamhetsår  undanröjs  om  regeringens\r\nförslag   genomförs.  Förslaget   drabbar\r\nvården  och omsorgen. Detta är emellertid\r\nen     fråga     för     finansutskottet.\r\nCenterpartiets representant  i  utskottet\r\nkommer att ta upp detta.\r\n\r\nbilaga 8\r\nUtbildningsutskottets yttrande\r\n2003/04:UbU1y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget för år 2004\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\n\r\nFinansutskottet  har den  20  april  2004\r\nbeslutat   att   bereda  övriga   utskott\r\ntillfälle  att  yttra sig över  2004  års\r\nekonomiska  vårproposition  (2003/04:100)\r\nom  tilläggsbudget till statsbudgeten för\r\nbudgetåret 2004 och de motioner  som  kan\r\nkomma  att  väckas, allt i de  delar  som\r\nberör         respektive         utskotts\r\nberedningsområde.\r\nUtbildningsutskottet  behandlar  i   det\r\nföljande  yrkandena 20  och  21  samt  42\r\nsåvitt    avser    utgiftsområdena     15\r\nStudiestöd   och   16   Utbildning    och\r\nuniversitetsforskning,    samt     motion\r\n2003/04:Fi28 yrkandena 12-15.\r\nFöreträdarna        för         Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna    och    Centerpartiet\r\ndeltar inte i utskottets beslut vad avser\r\navsnitten   Bemyndiganden   och   Ändrade\r\nanslagsbelopp i övrigt.\r\n\r\nTillfälligt vidgad användning av\r\nrekryteringsbidrag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen     har    i     propositionen\r\nTillfälligt    vidgad    användning    av\r\nrekryteringsbidrag  till  vuxenstuderande\r\n(prop.    2003/04:138)   föreslagit    en\r\ntillfällig användning av bidraget  enligt\r\nföljande.  Kommuner och  landsting  skall\r\nunder  tiden  den  1  juli  2004-den   31\r\ndecember 2005 få rekrytera anställda inom\r\nden    av    kommuner   eller   landsting\r\nfinansierade  verksamheten   inom   vård,\r\nskola och omsorg till studier på halvtid.\r\nUnder  2004  och 2005 skall sammanlagt  6\r\n000 personer beredas möjlighet att arbeta\r\ndeltid  och studera deltid inom  kommunal\r\nvuxenutbildning eller högskola.\r\nFör   att  täcka  kostnaderna  för   ett\r\nanpassat  studiestöd  för  deltagarna   i\r\ndessa    s.k.    kombinationsutbildningar\r\nföreslår  regeringen  i  tilläggsbudgeten\r\nför     2004     att    anslaget     25:4\r\nRekryteringsbidrag under utgiftsområde 15\r\nökas   med  56  200  000  kr.  Regeringen\r\nföreslår  även  ökningar  på  ett   antal\r\nanslag  under utgiftsområde  16  som  har\r\nsamband  med den vidgade användningen  av\r\nrekryteringsbidraget.   För   att   täcka\r\nkostnaderna    för    samordnings-    och\r\ninformationsinsatser   i   samband    med\r\nkombinationsutbildningarna       föreslås\r\nanslagen     25:2     Myndigheten     för\r\nskolutveckling  och 25:76  Högskoleverket\r\nöka  med  750  000  kr på  varje  anslag.\r\nVidare  föreslår regeringen att  anslaget\r\n25:78  Centrala  studiestödsnämnden  m.m.\r\nökar    med    1   miljon   kronor    för\r\nsystemutveckling  och  administration  av\r\nstudiestödet     för     deltagarna     i\r\nkombinationsutbildningarna.\r\nFinansieringen    av   den    sammanlagda\r\nökningen  på  anslagen, 58  700  000  kr,\r\nföreslås  ske  genom  att  anslaget  25:2\r\nStudiemedel  m.m. under utgiftsområde  15\r\nminskar med motsvarande belopp.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModerata samlingspartiet motsätter sig  i\r\nmotion 2003/04:Fi28 yrkandena\r\n12-15   ökningarna   på   anslagen   25:2\r\nStudiemedel      m.m.      och       25:4\r\nRekryteringsbidrag under utgiftsområde 15\r\nsamt   anslagen   25:2  Myndigheten   för\r\nskolutveckling  och 25:76  Högskoleverket\r\nunder   utgiftsområde   16.   Moderaterna\r\nmotsätter  sig  därmed också  regeringens\r\nförslag  i  prop. 2003/04:138 Tillfälligt\r\nvidgad  användning  av rekryteringsbidrag\r\ntill vuxenstuderande.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet  har  denna dag beslutat  (bet.\r\n2003/04:UbU15) att föreslå riksdagen  att\r\nen  tillfällig vidgning av användning  av\r\nrekryteringsbidraget   i   enlighet   med\r\nregeringens    proposition    Tillfälligt\r\nvidgad  användning  av rekryteringsbidrag\r\ntill  vuxenstuderande (prop. 2003/04:138)\r\nskall  genomföras. Utskottet anser därför\r\natt   finansutskottet  i   enlighet   med\r\nregeringens förslag bör föreslå riksdagen\r\natt    godkänna   ändrade    ramar    för\r\nutgiftsområdena 15 och 16 samt  ändringar\r\npå  anslagen  25:2 Studiemedel  m.m.  och\r\n25:4       Rekryteringsbidrag       under\r\nutgiftsområdet  15 samt 25:2  Myndigheten\r\nför  skolutveckling, 27:76 Högskoleverket\r\noch   25:78  Centrala  studiestödsnämnden\r\nm.m. under utgiftsområde 16.\r\n\r\nBemyndiganden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUtgiftsområde    16    Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning\r\nRegeringen har ett bemyndigande  att  för\r\nanslaget  25:18 Bidrag till  kvalificerad\r\nyrkesutbildning      ingå      ekonomiska\r\nförpliktelser på högst 1 556 068  000  kr\r\nunder 2005-2008. Regeringen föreslår  att\r\nregeringen i stället skall bemyndigas att\r\nbesluta   om   bidrag   till   en   sådan\r\nutbildning som inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden   medför  utgifter   på   högst\r\n1   556   068  000  kr  under  2005-2009.\r\nMyndigheten  har meddelat regeringen  att\r\nbeslut har fattats om deltidsutbildningar\r\nsom innebär åtaganden t.o.m. 2009 men att\r\nåtagandena  inte medför någon  förändring\r\nav storleken på bemyndiganderamen.\r\nRegeringen   anser  att   den   uppkomna\r\nsituationen måste hanteras på ett korrekt\r\nsätt i förhållande till riksdagen och att\r\nriksdagen   nu  i  efterhand  bör   utöka\r\nbemyndigandet  till  att   omfatta   åren\r\n2005-2009.\r\nRegeringen    yrkar   också    att    ett\r\nbemyndigande  skall  införas  vad  gäller\r\nanslaget  25:73 Särskilda  utgifter  inom\r\nuniversitet  och högskolor. Bemyndigandet\r\ninnebär  en möjlighet för regeringen  att\r\nbesluta    om   stipendier   på   Svenska\r\ninstitutets område som medför utgifter på\r\nhögst 3 miljoner kronor under anslaget år\r\n2005.  Regeringen konstaterar att Svenska\r\ninstitutet   under   ett   år    beviljar\r\nstipendier för senare läsår utan  att  ha\r\nnågot sådant bemyndigande. I den uppkomna\r\nsituationen  anser regeringen  att  detta\r\nekonomiska åtagande måste hanteras på ett\r\nkorrekt sätt i förhållande till riksdagen\r\noch  att riksdagen i efterand bör utfärda\r\nett sådant bemyndigande.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet  anser att finansutskottet  bör\r\nföreslå  riksdagen att godkänna förslagen\r\nom ett utvidgat bemyndigande för anslaget\r\n25:18     Bidrag     till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning  samt  införande  av  ett\r\nbemyndigande för anslaget 25:73 Särskilda\r\nutgifter  inom universitet och högskolor,\r\nbåda  under utgiftsområde 16. Vad  gäller\r\nMyndigheten        för       kvalificerad\r\nyrkesutbildning konstaterar utskottet att\r\nregeringen  även i tilläggsbudget  2  för\r\n2003   (prop.   2003/04:1)   yrkade   att\r\nmyndighetens bemyndigande skulle utvidgas\r\nsom  en följd av överskridande. Utskottet\r\ntillstyrkte  då  i  ett  yttrande   genom\r\nprotokollsutdrag   till   finansutskottet\r\n(prot.  2003/04:2.4, bet.  2003/04:FiU11)\r\nregeringens  förslag med hänvisning  till\r\natt    Myndigheten    för    kvalificerad\r\nyrkesutbildning inledningsvis haft  vissa\r\nplaneringsproblem  men  att   man   också\r\nförsökt  komma  till  rätta  med   dessa.\r\nUtskottet   hänvisade   till    att    en\r\narbetsgrupp   skapats  i   vilken   ingår\r\nföreträdare för bl.a. Finansdepartementet\r\noch             Utbildningsdepartementet,\r\nEkonomistyrningsverket  och   Myndigheten\r\nför  kvalificerad yrkesutbildning. Enligt\r\nvad      utskottet      erfarit      från\r\nUtbildningsdepartementet är  arbetet  med\r\natt  lösa myndighetens problem nu på  god\r\nväg. Nya prognosinstrument har utarbetats\r\noch   planeringsförutsättningarna  därmed\r\nförbättrats.  Utskottet  har  mot   denna\r\nbakgrund inget att erinra mot regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nÄndrade anslagsbelopp i övrigt\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUtgiftsområde    16    Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning\r\nI  statsbudgeten för innevarande budgetår\r\när  under  anslaget  25:3  Utveckling  av\r\nskolväsende  och barnomsorg  anvisat  197\r\n894   000  kr.  Regeringen  föreslår  att\r\nanslaget  ökas  med 500 000  kr  eftersom\r\nytterligare   medel   behövs   för    att\r\nförstärka  stödet till skolorna  i  deras\r\narbete med hållbar utveckling.\r\nFör  innevarande budgetår är vidare under\r\nanslaget      25:4     Specialpedagogiska\r\ninstitutet  anvisat  332  820   000   kr.\r\nRegeringen  föreslår att  anslaget  skall\r\nökas  med  7  500  000  kr.  Medlen   bör\r\nanvändas  för  att förstärka verksamheten\r\nvid  Specialpedagogiska institutets  fyra\r\nnationella    program    som     erbjuder\r\nspecialpedagogisk     rådgivning     till\r\nkommuner  och  andra huvudmän.  Genom  en\r\nförstärkning av centren menar  regeringen\r\natt     stödet     till    elever     med\r\nfunktionshinder  bättre  tillgodoses  och\r\natt    den   kommunala   kompetensen    i\r\nspecialpedagogiska      frågor      höjs.\r\nFinansieringen bör enligt regeringen  ske\r\ngenom   att   anslaget   25:7   Särskilda\r\ninsatser  på skolområdet minskar,  vilket\r\nkommer att leda till att möjligheten  för\r\nkommuner  att påbörja nya projektinsatser\r\nav regional art också minskar.\r\nSlutligen       föreslår       regeringen\r\nförändringar  vad gäller  anslaget  25:78\r\nCentrala   studiestödsnämnden   m.m.   På\r\nanslaget  finns för innevarande  budgetår\r\nanvisat   372  315  000  kr.   Regeringen\r\nföreslår   en  ökning  på  anslaget   med\r\n41 miljoner kronor (utöver den ökning med\r\nen  miljon  kronor  som behandlats  under\r\navsnittet  Tillfälligt vidgad  användning\r\nav     rekryteringsbidrag).    Regeringen\r\nredogör       för      att       Centrala\r\nstudiestödsnämnden (CSN) i samband med en\r\ninternrevision  2003  uppmärksammat  dels\r\nett  underskott i den avgiftsfinansierade\r\nverksamhet  som upphörde 2000,  dels  ett\r\nanslagsöverskridande  till  följd  av  en\r\nfelaktig  redovisning i samband med  byte\r\nav    finansieringsmodell    samma    år.\r\nSammantaget  uppvisar CSN ett ackumulerat\r\nunderskott  på  ca  140 miljoner  kronor.\r\nRegeringen gör bedömningen att  CSN  inte\r\nhar    utrymme   att   finansiera    hela\r\nunderskottet  inom  ramen  för   anvisade\r\nmedel  och  att anslaget för  myndigheten\r\ndärför  bör ökas med 41 miljoner  kronor.\r\nFinansieringen bör ske genom att anslaget\r\n25:72  Enskilda  utbildningsanordnare  på\r\nhögskoleområdet m.m. under  utgiftsområde\r\n16   minskas   med  motsvarande   belopp.\r\nRegeringen  avser  vidare  att  inom  den\r\ngräns  som  anges i lagen (1996:1059)  om\r\nstatsbudgeten      höja      myndighetens\r\nanslagskredit med ca 19 miljoner  kronor.\r\nResterande underskott kommer att regleras\r\nunder de närmast följande åren.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nUtskottet  delar regeringens bedömningar\r\nav  behovet  av en ökning  av  medlen  på\r\nanslagen  25:3 Utveckling av  skolväsende\r\noch  barnomsorg,  25:4 Specialpedagogiska\r\ninstitutet     och     25:78     Centrala\r\nstudiestödsnämnden m.m. samt en minskning\r\nav  anslagen 25:7 Särskilda insatser  och\r\n25:72  Enskilda  utbildningsanordnare  på\r\nhögskoleområdet  m.m.,   samtliga   under\r\nutgiftsområde   16.   Enligt   utskottets\r\nmening    bör   finansutskottet   föreslå\r\nriksdagen att godkänna förändringarna  på\r\ndessa anslag.\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Jan Björkman (s),  Britt-Marie\r\nDanestig  (v),  Ulf Nilsson  (fp)*,  Sten\r\nTolgfors  (m)*, Majléne Westerlund  Panke\r\n(s),  Agneta Lundberg (s), Inger Davidson\r\n(kd)*,   Anna   Ibrisagic  (m)*,   Louise\r\nMalmström  (s),  Ana Maria  Narti  (fp)*,\r\nSofia Larsen (c)*, Sören Wibe (s), Tobias\r\nBillström (m)*, Mikaela Valtersson  (mp),\r\nChrister  Adelsbo (s), Eva Arvidsson  (s)\r\noch Christer Erlandsson (s).\r\n\r\n* Deltar ej i beslutet under avsnitten\r\nBemyndiganden och Ändrade anslagsbelopp i\r\növrigt.\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Tillfälligt vidgad användning av\r\nrekryteringsbidrag\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors\r\n(m),  Anna  Ibrisagic  (m),  Ana  Maria\r\nNarti (fp) och Tobias Billström (m).\r\nModeraterna och Folkpartiet motsätter sig\r\nden      vidgade     användningen      av\r\nrekryteringsbidraget och  avvisar  därför\r\nregeringens   förslag  om  ändringar   på\r\nanslagen  25:2 Studiemedel m.m. och  25:4\r\nRekryteringsbidrag under utgiftsområde 15\r\nsamt   anslagen   25:2  Myndigheten   för\r\nskolutveckling  och 25:76  Högskoleverket\r\nunder  utgiftsområde 16.  Finansutskottet\r\nbör   således   föreslå   att   riksdagen\r\nbifaller motion 2003/04:Fi28.\r\nVad   gäller  förslaget  om  tillfälligt\r\nvidgad  användning  av rekryteringsbidrag\r\n(prop. 2003/204:138) hänvisar vi till vår\r\ngemensamma   reservation   (res.   1)   i\r\nbetänkande 2003/04:UbU15.\r\n\r\n2. Tillfälligt vidgad användning av\r\nrekryteringsbidrag\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\nI     tilläggsbudgeten    föreslås    en\r\ntillfälligt    vidgad    användning    av\r\nrekryteringsbidraget. Jag har  synpunkter\r\npå   detta  och  förslag  till  en  annan\r\ninriktning på bidraget. Det bör i  första\r\nhand  riktas till personal inom vård  och\r\nomsorg där behoven är mycket stora. Dessa\r\nförslag redovisas i form av reservationer\r\ni  samband  med riksdagens behandling  av\r\nproposition    2003/04:138    Tillfälligt\r\nvidgad  användning  av rekryteringsbidrag\r\ntill vuxenstuderande (bet. UbU15).\r\n\r\nbilaga 9\r\nUtbildningsutskottets protokollsutdrag\r\nprot. utdrag 2003/04:19.4\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nbilaga 10\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n2003/04:4y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget    för    år    2004    -\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nFinansutskottet beslöt den 20 april  2004\r\natt   bereda   övriga   berörda   utskott\r\ntillfälle  att  yttra sig över  2004  års\r\nekonomiska     vårproposition      (prop.\r\n2003/04:100)   om   tilläggsbudget   till\r\nstatsbudgeten    för   budgetåret    2004\r\n(punkterna 5-44) och de motioner som  kan\r\nkomma  att  väckas, allt i de  delar  som\r\nberör         respektive         utskotts\r\nberedningsområde.\r\nI      detta      yttrande      behandlar\r\ntrafikutskottet yrkandena 8 och 9,  33-37\r\noch  42 (delvis) i propositionens förslag\r\ntill   riksdagsbeslut,  innebärande   att\r\nriksdagen\r\n8.  antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    av   lagen   (2000:1335)    om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner   för  anläggande   av   telenät\r\n(avsnitt 3.4 och 7.1.18),\r\n9.  antar regeringens förslag till lag om\r\nändring    av   lagen   (2000:1380)    om\r\nskattereduktion  för utgifter  för  vissa\r\nanslutningar      för      tele-      och\r\ndatakommunikation   (avsnitt   3.5    och\r\n7.1.18),\r\n33.  godkänner att regeringen under  2004\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om högst 8 500 000  000\r\nkr  för de prioriterade vägprojekten E  6\r\ndelen  Rabbaldshede-Hogdal,  E  20  delen\r\nTollered-Alingsås  samt  genom  Alingsås,\r\nriksväg 40 delen Brämhult-Hester, riksväg\r\n40 delen Haga-Ljungarum, riksväg 45 delen\r\nAngeredsbron-Älvängen, riksväg  44  delen\r\nBåberg-Väneryr    samt     riksväg     49\r\nSkara-Varnhem (avsnitt 7.1.18),\r\n34. godkänner den föreslagna användningen\r\nav    det    under    utgiftsområde    22\r\nKommunikationer uppförda ramanslaget 36:2\r\nVäghållning   och  statsbidrag   (avsnitt\r\n7.1.18),\r\n35.  godkänner att regeringen under  2004\r\nfår    besluta    om   en    låneram    i\r\nRiksgäldskontoret om högst 17 000 000 000\r\nkr  för de prioriterade järnvägsprojekten\r\nHallsberg-Degerön,         Mjölby-Motala,\r\nTrollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt\r\ni Stockholmsregionen (avsnitt 7.1.18),\r\n36.  godkänner att regeringen under  2004\r\nfår     besluta     om    låneramar     i\r\nRiksgäldskontoret för Euromaint AB, Green\r\nCargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier\r\nför  2005 och 2006 som sammanlagt  uppgår\r\ntill  högst  2  300 000 000  kr  (avsnitt\r\n7.1.18),\r\n37. godkänner vad regeringen förordar  om\r\navveckling av VTI Utveckling AB  (avsnitt\r\n7.1.18),\r\n42.  (delvis) godkänner ändrade ramar för\r\nutgiftsområden samt anvisar  ändrade  och\r\nnya  anslag,  som  står till  regeringens\r\ndisposition,   enligt   specifikation   i\r\ntabell 2.1.\r\nVidare behandlas följande motionsförslag:\r\n2003/04:Fi23  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkande 7, 8, 11 och 12,\r\n2003/04:Fi27  av  Mats Odell  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 5 och\r\n2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg m.fl. (m)\r\nyrkande 1.\r\n\r\n1 Ändrad ram och ändrade anslag\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen   på\r\ntilläggsbudget   för   budgetåret    2004\r\ngodkänner      ändrade     ramar      för\r\nutgiftsområden samt anvisar  ändrade  och\r\nnya anslag i enlighet med specifikation i\r\ntabell 2.1 i propositionen.\r\nI     fråga    om    utgiftsområde     22\r\nKommunikationer    föreslår    regeringen\r\nförändringar  i  enlighet  med   följande\r\ntabell.\r\n\r\nAnslag            Belopp  Förändr Ny\r\nenligt  ing  av ram/\r\nstatsb  ram/ans\r\nudgete  lag,    anslag\r\nn               snivå,\r\n2004,   tkr     tkr\r\ntkr\r\n22             28 535       0  28 535\r\nKommunikatio      012             012\r\nner\r\n36: Vägverket:      1 030  -5 000   1 025\r\n1   Administrati      202             202\r\non\r\n36: Banverket:        773  -5 000     768\r\n3   Administrati      146             146\r\non\r\n36: Banverket:      8 484 -15 000   8 469\r\n4   Banhållning       123             123\r\noch\r\nsektorsuppgi\r\nfter\r\n36: Rikstrafiken      793   5 000     798\r\n12  :                 000             000\r\nTrafikupphan\r\ndling\r\n36: Järnvägsstyr        0  20 000  20 000\r\n16  elsen (nytt\r\nramanslag)\r\n\r\nRegeringens  förslag innebär  inte  någon\r\nförändring  av  den  totala   ramen   för\r\nutgiftsområde     22     Kommunikationer.\r\nRegeringen  föreslår dock några  ökningar\r\noch   motsvarande  minskningar  av  olika\r\nanslag inom utgiftsområdet.\r\nFör  det  första minskas  anslaget  36:1\r\nVägverket: Administration med 5  miljoner\r\nkronor   samtidigt  som  anslaget   36:12\r\nRikstrafiken: Trafikupphandling ökas  med\r\nmotsvarande  belopp, i  syfte  att  utöka\r\nmöjligheterna  att  upphandla   kollektiv\r\ninterregional persontrafik.\r\nFör  det  andra föreslås  att  ett  nytt\r\nanslag sätts upp på statsbudgeten för att\r\nfinansiera      en     ny      myndighet:\r\nJärnvägsstyrelsen.    Myndigheten,    som\r\nregeringen har för avsikt att inrätta den\r\n1 juli 2004, planeras handlägga uppgifter\r\nenligt  den av regeringen föreslagna  nya\r\njärnvägslagen (prop. 2003/04:123), vilket\r\ninnefattar de uppgifter som i dag  utförs\r\nav        Järnvägsinspektionen        och\r\nTågtrafikledningen  inom  Banverket  samt\r\nett    antal    nya   uppgifter,    bl.a.\r\nmarknadsövervakning  och  registerföring.\r\nDå  dessa uppgifter till stor del  utförs\r\ninom  Banverket  i dag föreslås  anslagen\r\n36:3  Banverket: Administration och  36:4\r\nBanverket:        Banhållning         och\r\nsektorsuppgifter minska med 5  respektive\r\n15 miljoner kronor för att finansiera det\r\nnya  anslaget som föreslås uppgå till  20\r\nmiljoner kronor för år 2004.\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\nTrafikutskottet   ställer    sig    bakom\r\nregeringens förslag till ändrade och  nya\r\nanslag    för   budgetåret   2004    inom\r\nutgiftsområde  22 Kommunikationer  (punkt\r\n42 delvis).\r\n\r\n2 Lokala telenät\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen  antar\r\nregeringens förslag till lag  om  ändring\r\nav  lagen  (2000:1335) om kreditering  på\r\nskattekonto  av  stöd till  kommuner  för\r\nanläggande av telenät, med innebörden att\r\nmöjligheten att ge kommunerna  stöd  till\r\ntelenät   genom  att  deras   skattekonto\r\nkrediteras  förlängs med ett  år  så  att\r\nperioden omfattar den 1 juli 2000-den  31\r\ndecember 2006.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nI  motion 2003/04:Fi28 av Mikael Odenberg\r\nm.fl.    (m)   hänvisas   till   tidigare\r\nriksdagsbehandling    av    frågan     om\r\nkreditering på skattekonto av  stöd  till\r\nkommuner  för anläggande av  telenät,  då\r\nModeraterna  motsatte sig  förslaget  med\r\nmotiveringen att bredbandsutbyggnaden bör\r\nklaras   av   marknadens  aktörer,   utan\r\nstatlig  regleringspolitik eller  bidrag.\r\nMotionärerna anser följaktligen inte  att\r\ndet  finns  anledning att förlänga  detta\r\nstöd (yrkande 1).\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion\r\n2003/04:Fi23 att stödet till kommuner för\r\nanläggande av telenät inte bör  förlängas\r\neftersom   utbyggnaden   bör    ske    på\r\nmarknadsmässiga villkor (yrkande 7).\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar, liksom regeringen,\r\natt   förutsättningarna  för   en   snabb\r\nbredbandsutbyggnad  i  landet  förändrats\r\nunder   senare   år.   Marknadsaktörernas\r\nintresse  har  minskat och den  planerade\r\nekonomiska  ramen för statligt  stöd  för\r\ndetta   ändamål   har  inte   utnyttjats.\r\nUtskottet   menar  dock  att  utbyggnaden\r\nfortfarande  är  lika angelägen  och  att\r\nstödet  för  kommuner för  anläggande  av\r\nlokala  telenät bör förlängas i  enlighet\r\nmed regeringens förslag (punkt 8). Motion\r\nFi28 (m), yrkande 1 samt motion Fi23 (fp)\r\nyrkande 7 föreslås därmed avstyrkas.\r\n\r\n3 Anslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen  antar\r\nregeringens förslag till lag  om  ändring\r\nav  lagen  (2000:1380) om skattereduktion\r\nför  utgifter för vissa anslutningar  för\r\ntele-  och datakommunikation. Det innebär\r\natt möjligheten för fysiska och juridiska\r\npersoner   att  få  skattereduktion   för\r\nutgifter för vissa anslutningar för tele-\r\noch   datanät   förlängs  med   ett   år.\r\nÄndringen  möjliggör att  skattereduktion\r\ndven  ges vid debitering av slutlig skatt\r\npå grund av 2007 års taxering.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion\r\n2003/04:Fi23   att   möjligheterna    för\r\nfysiska  och  juridiska personer  att  få\r\nskattereduktion         för          höga\r\nanslutningskostnader inte  bör  förlängas\r\neftersom   utbyggnaden   bör    ske    på\r\nmarknadsmässiga villkor (yrkande 8).\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar, liksom regeringen,\r\natt förutsättningarna för en snabb\r\nbredbandsutbyggnad i landet förändrats\r\nunder senare år. Marknadsaktörernas\r\nintresse har minskat och den planerade\r\nekonomiska ramen för statligt stöd för\r\ndetta ändamål har inte utnyttjats.\r\nUtskottet menar dock att utbyggnaden\r\nfortfarande är lika angelägen och att\r\nskattereduktionen för höga\r\nanslutningskostnader för fysiska och\r\njuridiska personer därmed bör förlängas i\r\nenlighet med regeringens förslag (punkt\r\n9). Motion Fi23 (fp) yrkande 8 föreslås\r\ndärmed avstyrkas.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n4 Väghållning och statsbidrag\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\nRegeringen beslutade den 19 februari 2004\r\nom    väginvesteringar    för    perioden\r\n2004-2013    och   har   i    proposition\r\n2003/04:95  Utökade  planeringsramar  för\r\nväg-  och järnvägsinvesteringar 2004-2015\r\nföreslagit  en utökad ram  för  väg-  och\r\njärnvägsinvesteringar samt redogjort  för\r\nutfallet   av   planeringsomgången    för\r\ntransportinfrastruktur         2004-2015.\r\nTrafikutskottet   kommer   att   behandla\r\nregeringens   proposition  senare   under\r\nvåren 2004.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nFör att möjliggöra tidiga byggstarter  av\r\nangelägna     projekt    i     nationella\r\nväghållningsplanen  föreslår   regeringen\r\natt dessa finansieras med lån. Regeringen\r\nföreslår   följaktligen   att   riksdagen\r\ngodkänner att regeringen under  2004  får\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom   högst  8  500  000  000  kr  för  de\r\nprioriterade  vägprojekten  E   6   delen\r\nRabbaldshede-Hogdal,    E    20     delen\r\nTollered-Alingsås  samt  genom  Alingsås,\r\nriksväg 40 delen Brämhult-Hester, riksväg\r\n40 delen Haga-Ljungarum, riksväg 45 delen\r\nAngeredsbron-Älvängen, riksväg  44  delen\r\nBåberg-Väneryr    samt     riksväg     49\r\nSkara-Varnhem. De olika lånedelarna skall\r\nåterbetalas i jämn takt under 25  år  med\r\nstart   vid   tidpunkten  när  respektive\r\nvägprojekt färdigställs.\r\nVidare   föreslås  att   ändamålet   med\r\nanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag\r\nutvidgas till att omfatta även bidrag för\r\nomprövningsförrättningar   av    enskilda\r\nvägar.  Möjligheter att använda  anslaget\r\nför detta ändamål fanns under 2003 men då\r\nomprövningsförrättningarna försenats  och\r\nfördyras  menar  regeringen  att   sådana\r\nbidrag  bör  få betalas ut från  anslaget\r\näven under 2004.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion\r\n2003/04:Fi23    att    enligt    inhämtad\r\ninformation är avsikten inte att utnyttja\r\nden  av  regeringen föreslagna  låneramen\r\nunder  vare  sig 2004, 2005  eller  2006.\r\nEftersom  något omedelbart behov  således\r\ninte  föreligger och detta  därmed  synes\r\nvara ytterligare ett försök av regeringen\r\natt  undgå  den  normala  budgetprocessen\r\nmotsätter motionärerna sig förslaget  och\r\nföreslår  att  regeringen återkommer  när\r\nbehov föreligger (yrkande 11).\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten\r\nskall investeringar i vägar och järnvägar\r\nfinansieras med anslag. Lagen anger  dock\r\natt    riksdagen    kan    besluta    att\r\nfinansiering skall ske på annat sätt  för\r\nviss  myndighet  eller viss  anskaffning.\r\nTrafikutskottet  anser  att   regeringens\r\nförslag till låneram för vissa projekt  i\r\nnationella väghållningsplanen innebär att\r\nett   antal  för  tillväxten  strategiskt\r\nviktiga  investeringar  i  vägnätet  blir\r\nmöjliga   att   genomföra  och   föreslår\r\nföljaktligen      att     finansutskottet\r\ntillstyrker  regeringens  förslag  (punkt\r\n33)  samt  avstyrker motion Fi23  yrkande\r\n11.\r\nSåvitt   gäller   frågan   om   utvidgat\r\nändamål för anslaget 36:2 Väghållning och\r\nstatsbidrag har trafikutskottet inget att\r\nerinra  mot  regeringens  förslag  (punkt\r\n34).\r\n\r\n5 Banhållning och sektorsuppgifter\r\n\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\nRegeringen beslutade den 19 februari 2004\r\nom   järnvägsinvesteringar  för  perioden\r\n2004-2013    och   har   i    proposition\r\n2003/04:95  Utökade  planeringsramar  för\r\nväg-  och järnvägsinvesteringar 2004-2015\r\nföreslagit  en utökad ram  för  väg-  och\r\njärnvägsinvesteringar samt redogjort  för\r\nutfallet   av   planeringsomgången    för\r\ntransportinfrastruktur         2004-2015.\r\nTrafikutskottet   kommer   att   behandla\r\nregeringens   proposition  senare   under\r\nvåren 2004.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nFör att möjliggöra tidiga byggstarter  av\r\nangelägna     projekt    i     nationella\r\nbanhållningsplanen  föreslår   regeringen\r\natt dessa finansieras med lån. Regeringen\r\nföreslår   följaktligen   att   riksdagen\r\ngodkänner att regeringen under  2004  får\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom  högst  17  000  000  000  kr  för  de\r\nprioriterade            järnvägsprojekten\r\nHallsberg-Degerön,         Mjölby-Motala,\r\nTrollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt\r\ni Stockholmsregionen.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) anger i motion\r\n2003/04:Fi23    att    enligt    inhämtad\r\ninformation är avsikten inte att utnyttja\r\nden  av  regeringen föreslagna  låneramen\r\nunder  vare  sig 2004, 2005  eller  2006.\r\nEftersom  något omedelbart behov  således\r\ninte  föreligger och detta  därmed  synes\r\nvara ytterligare ett försök av regeringen\r\natt  undgå  den  normala  budgetprocessen\r\nmotsätter motionärerna sig förslaget  och\r\nföreslår  att  regeringen återkommer  när\r\nbehov föreligger (yrkande 12).\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt     lagen      (1996:1059)      om\r\nstatsbudgeten skall investeringar i vägar\r\noch  järnvägar  finansieras  med  anslag.\r\nLagen   anger  dock  att  riksdagen   kan\r\nbesluta  att  finansiering skall  ske  på\r\nannat sätt för viss myndighet eller  viss\r\nanskaffning.  Trafikutskottet  anser  att\r\nregeringens  förslag  till  låneram   för\r\nvissa      projekt      i      nationella\r\nbanhållningsplanen innebär att ett  antal\r\nför    tillväxten   strategiskt   viktiga\r\ninvesteringar   i   järnvägsnätet    blir\r\nmöjliga   att   genomföra  och   föreslår\r\nföljaktligen      att     finansutskottet\r\ntillstyrker  regeringens  förslag  (punkt\r\n35)  samt  avstyrker motion  2003/04:Fi23\r\nyrkande 12.\r\n\r\n6 Låneram för fyra SJ-bolag\r\n\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\nHuvuddelen    av    Statens    järnvägars\r\nverksamhet  bolagiserades vid  årsskiftet\r\n2000/01. Inriktningen är att de  nya  SJ-\r\nbolagen SJ AB, Euromaint AB, Green  Cargo\r\nAB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier skall\r\nfinansiera    sig    på     den     öppna\r\nkreditmarknaden,  men  detta  förutsätter\r\nenligt regeringen att bolagen ännu  några\r\når  kan  utnyttja möjligheten att låna  i\r\nRiksgäldskontoret.\r\nFör  SJ  AB finns en låneram  på  2  000\r\nmiljoner  kronor för perioden  2004-2007.\r\nFör  övriga bolag finns en samlad låneram\r\npå 6 550 miljoner kronor för 2004.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nMed   syftet   att  skapa  stabilitet   i\r\nfinansieringsförutsättningarna för de nya\r\nSJ-bolagen   föreslår   regeringen    att\r\nriksdagen godkänner att regeringen  under\r\n2004   får   besluta   om   låneramar   i\r\nRiksgäldskontoret för Euromaint AB, Green\r\nCargo AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier\r\nför  2005 och 2006 som sammanlagt  uppgår\r\ntill högst 2 300 000 000 kr.\r\n\r\nMotionsförslag\r\n\r\nMats  Odell  m.fl. (kd)  anför  i  motion\r\n2003/04:Fi27   att  den   nu   föreslagna\r\nlåneramen  för  de fyra förre  detta  SJ-\r\nbolagen  är  ett tydligt exempel  på  när\r\nstaten agerar såväl domare som spelare på\r\nmarknaden samt att detta sätter den sunda\r\noch rättvisa konkurrensen ur spel. Främst\r\neftersom     de     aktuella     bolagens\r\nkonkurrenter inte har möjlighet att vända\r\nsig till Riksgäldskontoret för att få lån\r\nsom  i grunden garanteras av statskassan.\r\nMotionärerna  anser därför att  förslaget\r\nbör avslås (yrkande 5).\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\nTrafikutskottet har för sin del inget att\r\nerinra   mot   regeringens  förslag   och\r\nföreslår   därför   att   finansutskottet\r\ntillstyrker detta (punkt 36) medan motion\r\nFi27 bör avstyrkas i nu behandlad del.\r\n\r\n7 Avveckling av VTI Utveckling AB\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\nVTI  Utveckling  AB  bildades  efter  ett\r\nriksdagsbeslut        1983.        Enligt\r\nbolagsordningen  skall  bolaget   bedriva\r\nförsäljning  av forskningsprodukter  inom\r\nväg-  och trafikområdet och annan därtill\r\nförenlig  verksamhet.  Bolagets   största\r\nverksamhet   har  varit  seminarie-   och\r\nkonferensverksamhet,  bl.a.  det  årligen\r\nåterkommande Transportforum i  Linköping.\r\nFörsäljningen av forskningsprodukter inom\r\nväg-  och  trafikområdet  har  varit   av\r\nbegränsad  omfattning.  Bolagets   aktier\r\nförvaltas       av        Väg-        och\r\ntrafikforskningsinstitutet (VTI).\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nRegeringen    föreslår   att   regeringen\r\nbemyndigas  att  avveckla VTI  Utveckling\r\nAB,  främst  eftersom Transportforum  och\r\nandra  seminarier  numera  arrangeras  av\r\nmyndigheten VTI och det därmed finns  ett\r\nbegränsat behov av bolaget.\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\nTrafikutskottet har för sin del inget att\r\nerinra   mot   regeringens  förslag   och\r\nföreslår   därför   att   finansutskottet\r\ntillstyrker detta (punkt 34).\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Claes Roxbergh (mp), Elizabeth\r\nNyström   (m),  Jarl  Lander  (s),   Hans\r\nStenberg  (s),  Krister  Örnfjäder   (s),\r\nJohnny  Gylling (kd), Claes-Göran Brandin\r\n(s),    Runar   Patriksson   (fp),   Sven\r\nBergström  (c), Kerstin Engle (s),  Björn\r\nHamilton  (m),  Mikael  Johansson   (mp),\r\nBörje  Vestlund  (s),  Carl-Axel  Roslund\r\n(m),   Christer   Winbäck   (fp),   Karin\r\nThorborg  (v)  och Mariam Osman  Sherifay\r\n(s).\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\n1 Lokala telenät\r\nav    Elizabeth   Nyström   (m),    Runar\r\nPatriksson (fp), Björn Hamilton (m), Carl-\r\nAxel  Roslund  (m)  och Christer  Winbäck\r\n(fp).\r\nUtbyggnaden av lokala telenät bör  klaras\r\nav   marknadens  aktörer,  utan   statlig\r\nregleringspolitik      eller      bidrag.\r\nRegeringens  förslag till en  förlängning\r\nav  stödet för kommuner för anläggande av\r\nsådana  nät  bör därmed inte  genomföras.\r\nDärmed   bör   finansutskottet   avstyrka\r\nregeringens förslag i denna del samtidigt\r\nsom  Fi28  av Mikael Odenberg  m.fl.  (m)\r\nyrkande   1  och  motion  Fi23  av   Lars\r\nLeijonborg   m.fl.   (fp)    yrkande    7\r\ntillstyrks.\r\n\r\n2 Anslutningar för tele- och\r\ndatakommunikation\r\n\r\nav  Runar  Patriksson (fp)  och  Christer\r\nWinbäck (fp).\r\nDet  låga  utnyttjandet av  det  statliga\r\nstödet       för       utbyggnad       av\r\nbredbandsinfrastruktur visar tydligt  att\r\nregeringens  politik  inom  området   har\r\nmisslyckats.  Utbyggnaden  borde  ske  på\r\nmarknadsmässiga  vilkor,   utan   statlig\r\nregleringspolitik eller bidrag.  Eftersom\r\ndet   inte  finns  någon  anledning   att\r\nfortsätta  med denna misslyckade  politik\r\nbör  regeringens förslag till förlängning\r\nav     skattereduktionen     för     höga\r\nanslutningskostnader  för   fysiska   och\r\njuridiska personer avstyrkas. Därmed  bör\r\nfinansutskottet tillstyrka motion Fi23 av\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.\r\n\r\n3 Väghållning och statsbidrag\r\n\r\nav  Runar  Patriksson (fp)  och  Christer\r\nWinbäck (fp).\r\nRegeringen  begär  att  under   2004   få\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom   8,5   miljarder  kronor  för   vissa\r\nvägprojekt.  Enligt vad  vi  inhämtat  är\r\navsikten   inte   att   utnyttja    denna\r\nmöjlighet under vare sig 2004, 2005 eller\r\n2006  på  ett  sätt som avspeglar  sig  i\r\nredovisningen  av  lånebehovet.  Eftersom\r\nnågot   omedelbart  behov  således   inte\r\nföreligger    och   detta   synes    vara\r\nytterligare ett försök av regeringen  att\r\nundgå  den  normala  budgetprocessen  bör\r\nförslaget    avstyrkas   och   regeringen\r\nåterkomma  när  behov föreligger.  Därmed\r\nbör   finansutskottet  tillstyrka  motion\r\nFi23 yrkande 11.\r\n\r\n4 Banhållning och sektorsuppgifter\r\n\r\nav Runar Patriksson (fp) och Christer\r\nWinbäck (fp).\r\n\r\nRegeringen begär att under 2004 få\r\nbesluta om en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom 17 miljarder kronor för vissa\r\njärnvägsprojekt. Enligt vad vi inhämtat\r\när avsikten inte att utnyttja denna\r\nmöjlighet under vare sig 2004, 2005 eller\r\n2006 på ett sätt som avspeglar sig i\r\nredovisningen av lånebehovet. Eftersom\r\nnågot omedelbart behov således inte\r\nföreligger och detta synes vara\r\nytterligare ett försök av regeringen att\r\nundgå den normala budgetprocessen bör\r\nförslaget avstyrkas och regeringen\r\nåterkomma när behov föreligger. Därmed\r\nbör finansutskottet tillstyrka motion\r\nFi23 yrkande 12.\r\n\r\n5 Låneram för fyra SJ-bolag\r\n\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nStatens  roll  i  samhällsekonomin  skall\r\nvara   att   sätta  ramar  och   övervaka\r\nspelreglerna  på marknaden,  ansvara  för\r\nsamhällsplanering och infrastruktur  samt\r\natt  skapa förutsättningar för långsiktig\r\ntillväxt. När staten agerar såväl  domare\r\nsom  spelare på marknaden är risken  stor\r\natt   konkurrensen  snedvrids   och   att\r\ninvesteringar inte görs på  ett  optimalt\r\nsätt  i  de  företag  som  har  de  bästa\r\nförutsättningarna.\r\nEftersom det är staten som sätter\r\nspelreglerna inom näringspolitiken bör\r\nstaten inte själv äga företag, utom när\r\ndet finns särskilda skäl för det. Statens\r\ndubbla roller inom näringspolitiken\r\nhindrar förutsättningarna för en sund och\r\nrättvis konkurrens. Den nu föreslagna\r\nlåneramen för de fyra före detta SJ-\r\nbolagen är ett tydligt exempel på när\r\nstatens dubbla roller sätter en sund\r\nkonkurrens ur spel. Bolagens konkurrenter\r\nhar inte möjligheten att, med den\r\nsäkerhet som en statligt garanterad\r\nlåneram ger, söka krediter på marknaden\r\ntill låga kostnader. De kan inte heller\r\nvända sig till Riksgäldskontoret för att\r\nfå lån som i grunden garanteras av\r\nstatskassan. Med hänvisning till det ovan\r\nanförda bör regeringens förslag avstyrkas\r\noch motion 2003/04:Fi27 tillstyrkas.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1. Ändrad ram och ändrade anslag\r\nav    Elizabeth   Nyström   (m),    Runar\r\nPatriksson (fp), Björn Hamilton (m), Carl-\r\nAxel  Roslund  (m)  och Christer  Winbäck\r\n(fp).\r\nDå  riksdagen beslutat om innevarande års\r\nbudget  finner vi varken möjlighet enligt\r\nde      regler     som     gäller     för\r\nstatsbudgetsprocessen att arbeta om denna\r\neller   att   åter  redovisa  hela   vårt\r\nbudgetförslag, trots att, om detta blivit\r\nriksdagens beslut, det inte hade  medfört\r\nnuvarande problem med skenande utgifter.\r\nPå  vissa områden i statsbudgeten har vi\r\nen  annan syn på vad som skall göras  och\r\nger  därför  förslag på  andra  åtgärder.\r\nDessa förslag berör bl.a. anslagsnivåerna\r\nför Vägverket och Banverket.\r\n\r\n2. Ändrad ram och ändrade anslag\r\n\r\nav  Runar  Patriksson (fp)  och  Christer\r\nWinbäck (fp).\r\nFolkpartiet      hade      ett      annat\r\nbudgetalternativ för 2004. Detta  avslogs\r\nav  riksdagen. Det är de partier som står\r\nbakom  den budget som nu gäller  som  har\r\nansvar   för  att  se  till   att   deras\r\nbeslutade    utgiftstak    kan    hållas.\r\nFolkpartiets   budgetförslag   hade    en\r\nbudgetmarginal  på  8  miljarder  kronor,\r\nvilket  betyder att om vårt budgetförslag\r\nvunnit   riksdagens   godkännande    hade\r\nflertalet       av      tilläggsbudgetens\r\nförändringar  inte varit  nödvändiga.  Vi\r\nhar    enligt   riksdagsordningen    inte\r\nmöjlighet  att  föreslå  förändringar  på\r\nandra  anslag  än  de  av  regeringen   i\r\ntilläggsbudget  1 aktualiserade.  Det  är\r\ndärför inte praktiskt möjligt för oss att\r\nlägga    fram    en   egen   genomarbetad\r\ntilläggsbudget. Av dessa skäl  avstår  vi\r\nfrån    att    delta   i   beslutet    om\r\ntilläggsbudget 1 för år 2004.\r\nNär   det   gäller   utgiftsområde    22\r\nframförde Folkpartiet inför årets  budget\r\nbl.a.  att anslaget till Väghållning  och\r\nstatsbidrag    skulle   höjas   med   500\r\nmiljoner  kronor. Vi anser, till skillnad\r\nfrån regeringen och dess stödpartier, att\r\nmer   måste  göras  för  att  bygga  bort\r\nflaskhalsarna i våra storstäder  och  för\r\natt    färdigställa   den   skandinaviska\r\nmotorvägstriangeln. Vi kräver ytterligare\r\nsatsningar     på     tjälsäkring     och\r\nbärighetsförstärkningar  i  vägnätet  och\r\nerforderliga  resurser till det  enskilda\r\nvägnätet.   En  prövning  av  alternativa\r\nfinansieringsformer  som  exempelvis  PPP\r\nskulle  under hela planeringsramen  kunna\r\nöka    möjligheterna    till    angelägna\r\nsatsningar  på både vägar och  järnvägar.\r\nVi   står   givetvis   fast   vid   denna\r\nuppfattning.\r\n\r\n3. Ändrad ram och ändrade anslag\r\n\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nKristdemokraterna  har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner  för   budgetåret   2004\r\nförordat  en  annan  inriktning  av   den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nän  den  nu  gällande. Kristdemokraternas\r\nekonomiska  politik och  budgetalternativ\r\nför budgetåret 2004 sammanfattas i motion\r\n2003/04:Fi241.  Detta alternativ  avslogs\r\nav riksdagen i den första beslutsomgången\r\nom         utgiftsområdesramar        och\r\nskatteinkomster  till  förmån   för   den\r\ninriktning  av  den ekonomiska  politiken\r\noch          budgetpolitiken          som\r\nSocialdemokraterna  föreslog.  Av   detta\r\nskäl  deltog vi inte i den därpå följande\r\nbehandlingen  av  anslag inom  respektive\r\nutgiftsområde.\r\nAv  samma  skäl deltar vi inte heller  i\r\nden  fortsatta behandlingen av  delar  av\r\nanslagen  för  budgetåret  2004,  den  nu\r\nföreliggande  tilläggsbudgeten  (nr   1).\r\nTilläggsbudgeten  är  Socialdemokraternas\r\nförsök    att    hantera    alla     egna\r\nfelbudgeteringar som gjordes hösten 2003.\r\nDärtill  gäller att det inte finns  någon\r\nmöjlighet  för  oppositionspartierna  att\r\nyrka  på förändringar på andra anslag  än\r\nde regeringen tar upp, eftersom den typen\r\nav  förslag  enligt gällande praxis  inte\r\nanses   ligga  inom  ärendets  ram.   Den\r\nekonomiska      politik      och      det\r\nbudgetalternativ    vi    skulle    vilja\r\ngenomföra för 2004 går således  inte  att\r\nlägga  fram  för riksdagen, varpå  följer\r\natt  det inte är meningsfullt för oss att\r\ngenerellt  sett  delta i behandlingen  av\r\nSocialdemokraternas     felbudgeteringar.\r\nDärför  redovisar  vi i  detta  särskilda\r\nyttrande (i stället för i en reservation)\r\nden   del   av   vår  politik   som   rör\r\nutgiftsområde 22 och som skulle ha  gällt\r\nom  vårt  förslag till ramar hade  vunnit\r\nriksdagens    bifall   i    den    första\r\nbeslutsomgången hösten 2003.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar\r\nsikte   på   att  långsiktigt   förbättra\r\nSveriges  tillväxtförutsättningar   genom\r\nstrukturella reformer för minskad ohälsa,\r\nförbättrad  lönebildning och  strategiska\r\nskattesänkningar på arbete och  sparande.\r\nDärtill   bör  infrastrukturen   och   de\r\nlångsiktiga  förutsättningarna  för   ett\r\nökat bostadsbyggande kraftigt förbättras.\r\nDärigenom skapas förutsättningar för  att\r\nsysselsättningen skall  kunna  öka  i  en\r\nsådan  utsträckning att välfärden tryggas\r\nför alla.\r\n\r\n4. Ändrad ram och ändrade anslag\r\n\r\nav Sven Bergström (c)\r\nCenterpartiet   redovisade   i   motioner\r\nhösten      2003      ett     heltäckande\r\nbudgetalternativ för budgetåret 2004.  Då\r\ndetta  alternativ avslogs av riksdagen  i\r\nden     första     beslutsomgången     om\r\nutgiftsområdesramar  och  skatteinkomster\r\ntill  förmån  för den inriktning  av  den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nsom   Socialdemokraterna  med   stöd   av\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog,\r\ndeltog  Centerpartiet inte  i  den  därpå\r\nföljande  behandlingen  av  anslag   inom\r\nrespektive  utgiftsområde. Av samma  skäl\r\ndeltar  Centerpartiet inte heller  i  den\r\nfortsatta   behandlingen  av   delar   av\r\nanslagen  för budgetåret 2004  i  den  nu\r\nföreliggande  tilläggsbudgeten   för   år\r\n2004.\r\nI    sammanhanget    vill    jag    dock\r\nuppmärksamma    på   att   Centerpartiets\r\nbudgetförslag  för  år  2004  innebar  en\r\nstörre  total  ram  för utgiftsområde  22\r\nKommunikationer   för   att    möjliggöra\r\nnödvändiga   satsningar  på   drift   och\r\nunderhåll,   bärighet,  tjälsäkring   och\r\nrekonstruktion  men också  resurser  till\r\nbyggande av vägar och järnvägar  för  att\r\nfå  bort flaskhalsar och skapa en säkrare\r\noch mer funktionell infrastruktur.\r\n\r\nbilaga 11\r\nMiljö- och jordbruksutskottets yttrande\r\n2003704:4y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget för år 2004\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet  har den  20  april  2004\r\nbeslutat  att  bereda  bl.a.  miljö-  och\r\njordbruksutskottet  tillfälle  att  yttra\r\nsig     över    2004    års    ekonomiska\r\nvårproposition  (prop.  2003/04:100)   om\r\ntilläggsbudget  till  statsbudgeten   för\r\nbudgetåret  2004  (punkterna  5-44)   och\r\nmotioner,  allt  i  de  delar  som  berör\r\nutskottets beredningsområde.\r\nMiljö-  och jordbruksutskottet behandlar\r\ni  yttrandet  de förslag i  propositionen\r\nsom      avser     tilläggsbudget     för\r\nutgiftsområdena  20  Allmän  miljö-   och\r\nnaturvård  samt  23 Jord- och  skogsbruk,\r\nfiske   med   anslutande   näringar.    I\r\nanslutning till yttrandet behandlas  även\r\ntre   motionsyrkanden.  I   ärendet   har\r\nutskottet  mottagit  en  skrivelse   från\r\nLantbrukarnas riksförbund.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nI     propositionen    föreslås     under\r\nutgiftsområde   20  att   anslaget   34:1\r\nNaturvårdsverket ökas med 5 700 000 kr. I\r\nstatsbudgeten  för innevarande  år  finns\r\nför  detta  ändamål uppfört ett ramanslag\r\npå   323  434  000  kr.  Naturvårdsverket\r\ndeltar  i arbetet med att genomföra  EU:s\r\ndirektiv  för  handel med  utsläppsrätter\r\n(2003/04/EG)  i enlighet med riktlinjerna\r\ni     propositionen    Riktlinjer     för\r\ngenomförande  av  EG:s  direktiv  om  ett\r\nsystem för handel med utsläppsrätter  för\r\nväxthusgaser      (prop.     2003/04:31).\r\nNaturvårdsverket   behöver    ytterligare\r\nresurser för att hantera dessa uppgifter.\r\nAnslaget       34:7       Internationellt\r\nmiljösamarbete ökas med 5 800 000 kr  för\r\natt  finansiera  kostnader  för  Sveriges\r\ndeltagande i FN:s miljöprogram UNEP  samt\r\nmedlemsavgift     till    Internationella\r\natomenergiorganet    IAEA.    För     att\r\nfinansiera  denna ökning och ökningen  av\r\nanslaget   34:1   Naturvårdsverket    bör\r\nanslaget  34:4 Sanering och återställning\r\nav  förorenade områden minskas med 11 500\r\n000 kr.\r\nVidare  föreslås ett antal bemyndiganden\r\nunder utgiftsområdet. I statsbudgeten för\r\ninnevarande   år  har  regeringen   under\r\nanslaget 26:2 Forskningsrådet för  miljö,\r\nareella  näringar  och  samhällsbyggande:\r\nForskning  ett  bemyndigande   att   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst  180 000 000 kr under år  2005,\r\nhögst  60  000 000 kr under år  2006  och\r\nhögst  40  000 000 kr under år 2007.  För\r\natt underlätta planering, upphandling och\r\ngenomförande        av        långsiktiga\r\nforskningsprojekt   behöver    regeringen\r\nkunna   ingå  mer  omfattande   och   mer\r\nlångsiktiga     förpliktelser.     Därför\r\nföreslås att regeringen bemyndigas att år\r\n2004  för  anslaget 26:2  Forskningsrådet\r\nför    miljö,   areella   näringar    och\r\nsamhällsbyggande:     Forskning      ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst  260 000 000 kr under år  2005,\r\nhögst 126 000 000 kr under år 2006, högst\r\n70 000 000 kr under år 2007, högst 15 000\r\n000 kr under år 2008 och högst 15 000 000\r\nkr  under  år  2009. Under anslaget  34:3\r\nÅtgärder   för  biologisk  mångfald   har\r\nregeringen  ett  bemyndigande  att   ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst  120 000 000 kr under år  2005.\r\nFör att säkerställa förutsättningarna för\r\nfortsatt hög takt i arbetet med skydd  av\r\nur      naturvårdssynpunkt     värdefulla\r\nnaturområden behöver större åtaganden  om\r\nförvärv m.m. kunna göras. Därför föreslås\r\natt  regeringen bemyndigas att  under  år\r\n2004  för  anslaget  34:3  Åtgärder   för\r\nbiologisk    mångfald   ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser  i samband med  förvärv  av\r\neller     intrångsersättning     i     ur\r\nnaturvårdssynpunkt             värdefulla\r\nnaturområden   som   inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n520  000  000  kr  under år  2005.  Under\r\nanslaget    34:5    Miljöforskning    har\r\nregeringen  ett  bemyndigande  att   ingå\r\nekonomiska förpliktelser på högst 65  000\r\n000  kr under perioden 2005-2007. Antalet\r\nforskningsprogram  som finansieras  under\r\nanslaget  har  ökat. Genomförandeperioder\r\nför  forskningsprogram är cirka fyra till\r\nsex  år,  varför flerårsplanering  krävs.\r\nFör  att forskningsprogrammen skall kunna\r\nplaneras   bättre  behöver  bemyndigandet\r\nökas till 130 000 000 kr. Därför föreslås\r\natt  regeringen bemyndigas att  under  år\r\n2004  för ramanslaget 34:5 Miljöforskning\r\ningå  ekonomiska förpliktelser i  samband\r\nmed     planering,    upphandling     och\r\ngenomförande  av  forskningsprojekt   som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 60 000  000  kr\r\nunder  år 2005, högst 40 000 000 kr under\r\når  2006 och högst 30 000 000 kr under år\r\n2007.  Under  anslaget  34:13  Stöd  till\r\nklimatinvesteringar  har  regeringen  ett\r\nbemyndigande    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser  på högst 350  000  000  kr\r\nunder         perioden         2005-2009.\r\nKlimatinvesteringsprogrammen är fleråriga\r\noch   för   att   beslut  om  ytterligare\r\nprojektstöd  skall kunna  fattas  behöver\r\nbemyndigandet höjas. Därför föreslås  att\r\nregeringen  under  år 2004  för  anslaget\r\n34:13  Stöd  till klimatinvesteringar  få\r\ningå  ekonomiska förpliktelser i  samband\r\nmed      beslut     om     stöd      till\r\nklimatinvesteringar     som     inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst  713 000 000 kr under  perioden\r\n2005-2009.\r\nUnder   utgiftsområde  23   föreslås   i\r\npropositionen att anslaget 45:1 Främjande\r\nav  rennäringen m.m. ökas med 10 000  000\r\nkr.   Från  anslaget  finansieras   bl.a.\r\npristillägg  för  renkött.  Pristillägget\r\nhalverades i slutet av år 2003 som  följd\r\nav  den gynnsamma prisutvecklingen  under\r\nperioden  1993-2002. Priserna sjönk  dock\r\nav  flera skäl drastiskt i november förra\r\nåret. Pristillägget på renkött bör därför\r\nnu åter höjas till tidigare nivå. För att\r\ngöra  det  möjligt att höja pristillägget\r\nföreslår  regeringen  att  anslaget  45:1\r\nFrämjande  av  rennäringen m.m.  ökas.  I\r\nstatsbudgeten  för  innevarande  år   har\r\nregeringen     under    anslaget     26:1\r\nForskningsrådet   för   miljö,    areella\r\nnäringar  och samhällsbyggande: Forskning\r\noch    samfinansierad    forskning    ett\r\nbemyndigande    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser på högst 300 000 000 kr för\r\nåren      2005-2007.     Den     tidigare\r\ntidsbegränsade satsningen på forskning om\r\nekologisk  produktion gäller  fr.o.m.  år\r\n2004  utan tidsbegränsning. Vidare kommer\r\nett  nytt  ramavtal att  slutas  för  den\r\nkommande    fyraårsperioden    om     den\r\nsamfinansierade forskningen. Detta medför\r\natt  ett större bemyndigandebelopp behövs\r\noch  att  åtaganden kan göras  för  något\r\nlängre    tid.   Därför   föreslås    att\r\nregeringen  ges möjlighet  att  under  år\r\n2004 för ramanslaget 26:1 Forskningsrådet\r\nför    miljö,   areella   näringar    och\r\nsamhällsbyggande:      Forskning      och\r\nsamfinansierad forskning ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  i samband  med  planering,\r\nupphandling    och    genomförande     av\r\nforskningsprojekt som inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n220  000 000 kr under år 2005, högst  150\r\n000  000 kr under år 2006, högst  95  000\r\n000 kr under år 2007 och högst 45 000 000\r\nkr under år 2008.\r\nEnligt   Europaparlamentets  och  rådets\r\nförordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj\r\n2003   om   djurhälsovillkor  som   skall\r\ntillämpas     vid     transporter      av\r\nsällskapsdjur utan kommersiellt syfte och\r\nom  ändring av rådets direktiv  92/65/EEG\r\n(EUT   L  146,  13.6.2003,  s.  1,  Celex\r\n32003R0998) skall sällskapsdjur  åtföljas\r\nav  ett  pass vid transporter mellan  EU-\r\nländer.  Av  passen skall  bl.a.  djurens\r\nidentitet   och   utförda   vaccinationer\r\nframgå.   Jordbruksverket   kommer    att\r\ntillhandahålla  passen,  vilka   därefter\r\nkommer   att   utfärdas  av   veterinärer\r\nförordnade       av      Jordbruksverket.\r\nFörordningen  skall börja  tillämpas  den\r\n3  juli  2004. Jordbruksverkets hantering\r\nav  pass  för  sällskapsdjur  kommer  att\r\nutgöra   en   egen  och  klart  avgränsad\r\nverksamhet. Kostnader för hanteringen bör\r\nhelt  täckas  av avgifterna  för  passen.\r\nAvgifterna    utgör    offentligrättsliga\r\navgifter.  Verksamheten kommer  att  vara\r\nefterfrågestyrd      och      med      en\r\nnettoredovisning   ges   möjlighet    att\r\nanpassa  verksamheten till  de  skiftande\r\nförutsättningarna  över   tiden.   Därför\r\nföreslås  att regeringen får  besluta  om\r\ndispositionen  av avgiftsintäkterna  från\r\npass   för   sällskapsdjur  som   Statens\r\njordbruksverk tillhandahåller.\r\nEnligt  kommittémotion Fi27 (kd)  bör  en\r\nlångsammare takt och ett ökat  inslag  av\r\nfrivilliga  skogsvårdsavtal  tillämpas  i\r\narbetet  med att bevara nyckelbiotoper  i\r\nskogsmark. Därmed anser Kristdemokraterna\r\natt    det   av   regeringen   föreslagna\r\nbemyndigandet för år 2005 under  anslaget\r\n34:3 Åtgärder för biologisk mångfald  bör\r\navslås  (yrkande  3). I partimotion  Fi23\r\n(fp)    yrkas   att   riksdagen    avslår\r\nregeringens  förslag om bemyndigande  att\r\nunder år 2004 för det under utgiftsområde\r\n20  Allmän miljö- och naturvård  uppförda\r\nramanslaget     34:13      Stöd      till\r\nklimatinvesteringar    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser  i samband  med  beslut  om\r\nstöd    till   klimatinvesteringar    som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter  på högst  713  miljoner\r\nkronor  under åren 2005-2009. Folkpartiet\r\nmotsätter  sig  denna  typ  av  stöd  som\r\nsnarare gynnar de kommuner som är bra  på\r\nansökningar      än     har      positiva\r\nmiljöeffekter.  Det  finns  därför  ingen\r\nanledning   att   acceptera   regeringens\r\nförslag  om  att utöka möjligheterna  att\r\ningå  ytterligare förpliktelser för detta\r\nslag   av  stöd  (yrkande  10).  Även   i\r\nkommittémotion   Fi28   (m)   yrkande   9\r\nföreslås att riksdagen avslår regeringens\r\nförslag  om  ökat bemyndigande  för  stöd\r\ntill klimatinvesteringar. Moderaterna har\r\nmotsatt  sig de subventioner  som  kallas\r\nstöd    till   klimatinvesteringar    men\r\ngodtagit   att  gjorda  löften   infrias.\r\nDärmed   skall  inte  några  nya   bidrag\r\nbeviljas. Något högre bemyndigande behövs\r\ndärför inte.\r\nNär  det gäller regeringens förslag  inom\r\nutgiftsområde  20  vill utskottet  anföra\r\nföljande.  Som  redovisas i propositionen\r\ndeltar Naturvårdsverket i arbetet med att\r\ngenomföra  EU:s direktiv för  handel  med\r\nutsläppsrätter  (2003/04/EG)  i  enlighet\r\nmed    riktlinjerna    i    propositionen\r\nRiktlinjer  för  genomförande   av   EG:s\r\ndirektiv  om  ett system för  handel  med\r\nutsläppsrätter  för  växthusgaser  (prop.\r\n2003/04:31).   För  att   hantera   dessa\r\nuppgifter  bör Naturvårdsverket tillföras\r\nytterligare resurser. Vidare bör anslaget\r\n34:7  Internationellt miljösamarbete ökas\r\nför att finansiera kostnader för Sveriges\r\ndeltagande i FN:s miljöprogram UNEP  samt\r\nmedlemsavgift     till    Internationella\r\natomenergiorganet  IAEA.  Som  regeringen\r\nföreslår  bör  dessa förslag  finansieras\r\ngenom  att  anslaget  34:4  Sanering  och\r\nåterställning   av   förorenade   områden\r\nminskas   med   motsvarande   sammanlagda\r\nbelopp.\r\nI  statsbudgeten för innevarande år  har\r\nregeringen    under   ramanslaget    34:3\r\nÅtgärder   för  biologisk  mångfald   ett\r\nbemyndigande    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser   som  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n120  000  000 kr under år 2005. I  likhet\r\nmed  vad  som  föreslås  i  propositionen\r\nanser   utskottet  att   regeringen   bör\r\nbemyndigas att under år 2004 för åtgärder\r\nför  biologisk  mångfald ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  i samband med  förvärv  av\r\neller     intrångsersättning     i     ur\r\nnaturvårdssynpunkt             värdefulla\r\nnaturområden   som   inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n520  000  000 kr under år 2005. Härigenom\r\nsäkerställs     förutsättningarna     för\r\nfortsatt hög takt i arbetet med skydd  av\r\nur      naturvårdssynpunkt     värdefulla\r\nnaturområden.  När  det  gäller  anslaget\r\n34:13   Stöd   till   klimatinvesteringar\r\nframgår  av  propositionen  att   det   i\r\nstatsbudgeten  för  innevarande  år   för\r\ndetta ändamål finns uppfört ett ramanslag\r\npå  340 000 000 kr. Vidare har regeringen\r\nett   bemyndigande  att  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  på högst 350  000  000  kr\r\nunder perioden 2005-2009. Som framhålls i\r\npropositionen                          är\r\nklimatinvesteringsprogrammen    fleråriga\r\noch   för   att   beslut  om  ytterligare\r\nprojektstöd  skall kunna  fattas  behöver\r\nbemyndigandet   höjas.  Utskottet   anser\r\ndärför  att regeringen under år 2004  för\r\nanslaget       34:13      Stöd       till\r\nklimatinvesteringar    bör    få     ingå\r\nekonomiska  förpliktelser i  samband  med\r\nbeslut  om  stöd till klimatinvesteringar\r\nsom  inklusive tidigare gjorda  åtaganden\r\nmedför  utgifter på högst 713 000 000  kr\r\nunder perioden 2005-2009.\r\nMed  det  anförda tillstyrker  utskottet\r\nregeringens   samtliga   förslag    under\r\nutgiftsområde    20.   Därmed    avstyrks\r\nmotionerna  Fi23  (fp) yrkande  10,  Fi27\r\n(kd) yrkande 3 och Fi28 (m) yrkande 9.\r\nNär    det   gäller   utgiftsområde    23\r\ntillstyrker     utskottet     regeringens\r\nsamtliga förslag.\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Catharina Elmsäter-Svärd  (m),\r\nSinikka  Bohlin  (s), Alf  Eriksson  (s),\r\nLennart Fremling (fp), Rune Berglund (s),\r\nRolf  Lindén  (s),  Sven  Gunnar  Persson\r\n(kd),  Kjell-Erik Karlsson (v), Christina\r\nAxelsson  (s), Lars Lindblad (m),  Carina\r\nOhlsson  (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof\r\nLarsson (s), Bengt-Anders Johansson  (m),\r\nChristin Nilsson (s), Marie Wahlgren (fp)\r\noch Gunnar Goude (mp).\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1. Tilläggsbudget för år 2004\r\nCatharina   Elmsäter-Svärd  (m),   Lars\r\nLindblad     (m)    och    Bengt-Anders\r\nJohansson (m) anför:\r\nModerata    samlingspartiet   tar    bara\r\nställning till de av regeringens  förslag\r\ntill tilläggsbudget som har implikationer\r\nför  framtiden och som vi motsätter  oss.\r\nDå  riksdagen  beslutat  innevarande  års\r\nbudget  har  vi vare sig möjlighet  eller\r\nanledning att arbeta om denna eller  åter\r\nredovisa  hela vårt budgetförslag,  trots\r\natt  om  detta  blivit riksdagens  beslut\r\nnuvarande  problem med skenande  utgifter\r\ninte  förelegat. De partier  som  bildade\r\nriksdagsmajoritet får  nu  ta  det  fulla\r\nansvaret för de förändringar som föreslås\r\nför att hålla utgifterna under taken.  På\r\nvissa  områden i tilläggsbudgeten har  vi\r\nen  annan syn på vad som skall göras  och\r\nger därför i vår motion Fi28 förslag till\r\nandra  åtgärder  inom  bl.a.  miljö-  och\r\njordbruksutskottets område.\r\nModeraterna   har   motsatt    sig    de\r\nsubventioner   som   kallas   stöd   till\r\nklimatinvesteringar  men   godtagit   att\r\ngjorda  löften infrias. Vi  anser  därmed\r\ninte att några nya bidrag skall beviljas.\r\nNågot  högre  bemyndigande behövs  därför\r\ninte.\r\n\r\n2. Tilläggsbudget för år 2004\r\n\r\nLennart   Fremling   (fp)   och   Marie\r\nWahlgren (fp) anför:\r\nFolkpartiet      hade      ett      annat\r\nbudgetalternativ  för  år   2004.   Detta\r\navslogs  av riksdagen. Det är de  partier\r\nsom  står bakom den budget som nu  gäller\r\nsom  har ansvar för att se till att deras\r\nbeslutade    utgiftstak    kan    hållas.\r\nFolkpartiets   budgetförslag   hade    en\r\nmarginal  på  8 miljarder kronor,  vilket\r\nbetyder   att  om  vårt  förslag   vunnit\r\nriksdagens  gillande  hade  flertalet  av\r\ntilläggsbudgetens förändringar inte varit\r\nnödvändiga.      Vi      har       enligt\r\nriksdagsordningen  inte   möjlighet   att\r\nföreslå  förändringar på andra anslag  än\r\nde  av  regeringen  i  tilläggsbudget   1\r\naktualiserade.   Det   är   därför   inte\r\npraktiskt möjligt för oss att lägga  fram\r\nen  egen genomarbetad tilläggsbudget  vad\r\navser  år  2004. Av dessa skäl avstår  vi\r\nfrån    att    delta   i   beslutet    om\r\ntilläggsbudget 1 för år 2004.\r\nFolkpartiet  har  dock invändningar  mot\r\natt riksdagen godkänner de förändringar i\r\ntilläggsbudgeten som rör  anslaget  34:13\r\nStöd       till      klimatinvesteringar.\r\nFolkpartiet   är   kritiskt   till    att\r\nregeringen i stället för att ta tag i  de\r\nstrukturella    problem    t.ex.     inom\r\nenergisektorn,  som  hotar  Sveriges  mål\r\ninom klimatpolitiken, väljer att pytsa ut\r\nkortsiktiga    pengar    i    form     av\r\nklimatinvesteringspengar  (KLIMP).  Denna\r\ntyp  av  stöd gynnar snarare de  kommuner\r\nsom är bra på ansökningar än har positiva\r\nmiljöeffekter.   Vi  vill   därför   inte\r\nbemyndiga regeringen att ingå ytterligare\r\nekonomiska   förpliktelser   inom   detta\r\nområde  för perioden 2005-2009. Vi kommer\r\natt  följa  upp detta vid den slutgiltiga\r\nbehandlingen      av      ärendet       i\r\nfinansutskottet.\r\n\r\n3. Tilläggsbudget för år 2004\r\n\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nKristdemokraterna  har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner  för   budgetåret   2004\r\nförordat  en  annan  inriktning  av   den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nän  den  nu  gällande. Kristdemokraternas\r\nekonomiska  politik och  budgetalternativ\r\nför budgetåret 2004 sammanfattas i motion\r\n2003/04:Fi241.  Detta alternativ  avslogs\r\nav riksdagen i den första beslutsomgången\r\nom         utgiftsområdesramar        och\r\nskatteinkomster  till  förmån   för   den\r\ninriktning  av  den ekonomiska  politiken\r\noch          budgetpolitiken          som\r\nSocialdemokraterna  föreslog.  Av   detta\r\nskäl  deltog vi inte i den därpå följande\r\nbehandlingen  av  anslag inom  respektive\r\nutgiftsområde.\r\nAv  samma  skäl deltar vi inte heller  i\r\nden  fortsatta behandlingen av  delar  av\r\nanslagen  för  budgetåret  2004,  den  nu\r\nföreliggande  tilläggsbudgeten  (nr   1).\r\nTilläggsbudgeten  är  Socialdemokraternas\r\nförsök    att    hantera    alla     egna\r\nfelbudgeteringar som gjordes hösten 2003.\r\nDärtill  gäller att det inte finns  någon\r\nmöjlighet  för  oppositionspartierna  att\r\nyrka  på förändringar på andra anslag  än\r\nde regeringen tar upp, eftersom den typen\r\nav  förslag  enligt gällande praxis  inte\r\nanses   ligga  inom  ärendets  ram.   Den\r\nekonomiska      politik      och      det\r\nbudgetalternativ    vi    skulle    vilja\r\ngenomföra  för år 2004 går  således  inte\r\natt   lägga  fram  för  riksdagen,  varpå\r\nföljer  att det inte är meningsfullt  för\r\noss   att   generellt   sett   delta    i\r\nbehandlingen    av   regeringsunderlagets\r\njusteringar.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar\r\nsikte   på   att  långsiktigt   förbättra\r\nSveriges  tillväxtförutsättningar   genom\r\nstrukturella reformer för minskad ohälsa,\r\nförbättrad  lönebildning och  strategiska\r\nskattesänkningar på arbete och  sparande.\r\nDärtill   bör  infrastrukturen   och   de\r\nlångsiktiga  förutsättningarna  för   ett\r\nökat bostadsbyggande kraftigt förbättras.\r\nDärigenom skapas förutsättningar för  att\r\nsysselsättningen skall  kunna  öka  i  en\r\nsådan  utsträckning att välfärden tryggas\r\nför   alla.   Det   handlar   bl.a.    om\r\narbetsmarknaden,  som  måste  göras   mer\r\nflexibel  och där de rekordhöga sjuktalen\r\nmåste  mötas  med en kraftigt  förbättrad\r\nrehabilitering, förebyggande åtgärder och\r\nen förbättrad arbetsmiljö. Det handlar om\r\nskatterna  på arbete och företagande  som\r\nmåste  sänkas  och på sikt anpassas  till\r\nomvärldens lägre skattetryck. Det handlar\r\nom  den svenska konkurrenssituationen som\r\nmåste   förbättras.  Vidare   måste   den\r\noffentliga sektorn förnyas för att bättre\r\nmöta  konsumenternas/brukarnas behov  och\r\nbättre  tillvarata personalens  kompetens\r\noch  idéer.  Dessutom  måste  valfriheten\r\ninom  familjepolitiken öka, rättsväsendet\r\nåterupprättas, pensionärernas  ekonomiska\r\nsituation   stärkas  och  infrastrukturen\r\nförbättras.  Målet med våra  reformer  på\r\ndessa     områden    är     att     skapa\r\nförutsättningar för en uthållig  tillväxt\r\npå   åtminstone  3  %  per  år  över   en\r\nkonjunkturcykel, där sysselsättningen kan\r\nöka  utan  att inflationen tar fart,  där\r\nden   enskildes   valfrihet,   personliga\r\nansvar  och välfärd kan öka utan politisk\r\ndetaljstyrning,   där   den    offentliga\r\nsektorn  kan vitaliseras och möta  ökande\r\nbehov   utan   att  jagas  av   krympande\r\nskattebaser och där statens finanser blir\r\nmindre      konjunkturkänsliga.       Den\r\n\"utveckling\"     som     pågår      under\r\nsocialdemokratiskt styre är den  omvända:\r\nsysselsättningen   minskar,    tillväxten\r\nväntas   bli   lägre  än   i   omvärlden,\r\nstatsskulden ökar, detaljstyrningen  ökar\r\noch   i   stora  delar  av  kommunsektorn\r\nerbjuds sämre vård och omsorg till  högre\r\nskatt.\r\nRegeringen  föreslår på utgiftsområde  20\r\nen  ny bemyndiganderam för anslaget  34:3\r\nÅtgärder    för    biologisk    mångfald.\r\nKristdemokraterna föreslår en långsammare\r\ntakt  och  ett ökat inslag av  frivilliga\r\nnaturvårdsavtal i arbetet med att  bevara\r\nnyckelbiotoper  i  skogsmark.   Därigenom\r\nanser   Kristdemokraterna  att   det   av\r\nregeringen  föreslagna bemyndigandet  för\r\n2005  under  anslaget 34:3  Åtgärder  för\r\nbiologisk mångfald bör avslås.\r\n\r\nbilaga 12\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande\r\n2003/04:6y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget 2004 - utgiftsområdena 13\r\nArbetsmarknad och 14 Arbetsliv\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet har den 20  april  berett\r\nbl.a.  arbetsmarknadsutskottet  tillfälle\r\natt  yttra  sig över 2004 års  ekonomiska\r\nvårproposition  om  tilläggsbudget   till\r\nstatsbudgeten för budgetåret 2004.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRegeringen    har    tre    förslag    på\r\ntilläggsbudget som rör utgiftsområdena 13\r\nArbetsmarknad respektive 14 Arbetsliv. De\r\navser dels ett förslag om höjd ersättning\r\nför   det   särskilda  anställningsstödet\r\n(punkt  18),  dels  ett bemyndigande  för\r\nArbetsmiljöverket   (punkt   19),    dels\r\nändrade anslag på utgiftsområde 13 (punkt\r\n42   delvis).  Motioner  har  väckts  med\r\nanledning  av två av förslagen, punkterna\r\n18  och  42  delvis.  Det  är  motionerna\r\n2003/04:Fi25  yrkande 5 (c), 2003/04:Fi27\r\nyrkande 7 (kd) och 2003/04:Fi28 yrkande 4\r\n(m),   i  det  följande  refererade  utan\r\nårtal. Yttrandet avgränsas till att  avse\r\ndessa två förslag i propositionen.\r\n\r\nHöjd ersättning för det särskilda\r\nanställningsstödet\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDet särskilda anställningsstödet infördes\r\nden   1   augusti  2000  i  samband   med\r\ninrättandet            av             det\r\narbetsmarknadspolitiska        programmet\r\naktivitetsgaranti.   Syftet    var    att\r\nunderlätta för personer som har fyllt  57\r\når  och varit utan arbete under lång  tid\r\natt åter få fotfäste på arbetsmarknaden.\r\nEfter             förslag             av\r\narbetsmarknadsutskottet             (bet.\r\n2001/02:AU5) gjorde riksdagen våren  2002\r\nett  tillkännagivande till regeringen  om\r\nbehovet  av  ytterligare  insatser   inom\r\nramen för aktivitetsgarantin i syfte  att\r\nstödja och hjälpa vissa grupper som  står\r\nlångt      utanför     den      reguljära\r\narbetsmarknaden.  Utskottets   resonemang\r\ngick  ut  på att det även i en  situation\r\nmed  arbetskraftsbrist kan finnas grupper\r\nsom  står mycket långt från den reguljära\r\narbetsmarknaden, exempelvis  vissa  äldre\r\narbetslösa  och personer som aldrig  fått\r\nnågot fotfäste på arbetsmarknaden.\r\nRegeringen  återkom till  riksdagen  med\r\nförslag    av    det    slaget    i    en\r\narbetsmarknadspolitisk proposition  våren\r\n2003,  Arbetsmarknadspolitiken  förstärks\r\n(prop. 2002/03:44). Förslaget innebar att\r\nmålgruppen     för     det      särskilda\r\nanställningsstödet  utvidgades  till  att\r\näven   omfatta  personer  under   57   år\r\nförutsatt     att    de    deltagit     i\r\naktivitetsgarantin under en  viss  minsta\r\ntid.  På  detta sätt skulle  arbetsgivare\r\nstimuleras   ytterligare   att   anställa\r\nsådana  deltagare  som  är  inskrivna   i\r\naktivitetsgarantin    och    som    trots\r\nomfattande  insatser  och  lång   tid   i\r\naktivitetsgarantin  inte   fått   arbete.\r\nArbetsmarknadsutskottet       tillstyrkte\r\nförslaget     med    viss     precisering\r\n(2002/03:AU8). Stödperioden är 24 månader\r\noch kan inte förlängas, däremot kan en ny\r\nanvisning      ske      under       vissa\r\nförutsättningar.\r\nParallellt  med detta lade regeringen  i\r\nförra  årets vårproposition (2002/03:100)\r\nfram  budgetförslag med  anknytning  till\r\nändringarna     av    anställningsstödet.\r\nFörslagen innebar minskningar på anslagen\r\n22:2  Bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch   aktivitetsstöd  och  22:3  Köp   av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader till följd av att fler personer\r\ninom  aktivitetsgarantin  beräknades   få\r\nanställning med det förstärkta  särskilda\r\nanställningsstödet  i  stället  för   att\r\ndelta  i andra aktiviteter och då uppbära\r\naktivitetsstöd.  Förslaget   godtogs   av\r\nriksdagen (2002/03:FiU21, rskr. 235).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFörslaget  om  höjd  ersättning  för  det\r\nsärskilda  anställningsstödet  innebär  i\r\nkorthet följande. Enligt nuvarande regler\r\nfår  en person anvisas en anställning med\r\nsärskilt   anställningsstöd   om    vissa\r\nvillkor  är  uppfyllda. Stödet  lämnas  i\r\nform  av en kreditering på arbetsgivarens\r\nskattekonto  med  85 % av  lönekostnaden,\r\ndock  högst  750 kr per dag.  Stödet  har\r\nenligt  regeringen  visat  sig  ha   stor\r\nbetydelse  för  personer som  varit  utan\r\narbete  under en lång tid att få fotfäste\r\npå arbetsmarknaden. Den högsta ersättning\r\nsom   kan  lämnas  per  dag  bör   enligt\r\npropositionen öka till 1 000  kr.  Syftet\r\när att ytterligare stimulera arbetsgivare\r\natt       anställa      deltagare       i\r\naktivitetsgarantin som  trots  omfattande\r\ninsatser  och  lång tid i  garantin  inte\r\nfått arbete.\r\nHöjningen   av   ersättningen    innebär\r\nminskade   inkomster  på   statsbudgetens\r\ninkomstsida med 400 miljoner kronor  2004\r\nrespektive     2005.     Höjningen     av\r\nersättningen föreslås träda i kraft den 1\r\njuli  2004  och gälla för anvisningar  om\r\nanställning  som görs därefter  till  och\r\nmed 30 juni 2005.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nModeraterna   motsätter   sig   förslaget\r\nenligt  kommittémotion Fi28 (yrk.  4)  av\r\nMikael Odenberg m.fl. med hänvisning till\r\npartiets redan tidigare framförda  kritik\r\nmot  konstruktionen av stödet som innebär\r\nen kreditering på skattekonto.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nI  flera sammanhang har utskottet  bemött\r\nden     kritik    som    framförts    mot\r\nkonstruktionen   av   anställningsstödet.\r\nFrån  början  utgjordes  stödet  av   ett\r\nkontantbidrag  till arbetsgivaren.  Sedan\r\nden 1 oktober 1999 lämnas det i stället i\r\nform  av  kreditering  på  arbetsgivarens\r\nskattekonto.  Detta innebär en  minskning\r\nav  skatteinkomsterna  på  statsbudgeten.\r\nSaken  regleras i en särskild lag,  lagen\r\n(1999:591)  om kreditering på skattekonto\r\nav     vissa     stöd    beslutade     av\r\narbetsmarknadsmyndighet               och\r\nRederinämnden. Sedan den 1 juli  2003  är\r\ndven   stödformen  skyddat   arbete   hos\r\noffentliga arbetsgivare (OSA) konstruerad\r\npå  detta  sätt. Syftet med den ändringen\r\nvar   att   åstadkomma  en  administrativ\r\nförenkling.  Regeringen  konstaterade   i\r\nsammanhanget   (prop.  2002/03:100)   att\r\nerfarenheterna  var  goda  av  att  lämna\r\nanställningsstöd på detta sätt. Förslaget\r\nom  OSA  tillstyrktes av  finansutskottet\r\n(2002/03:FiU21).\r\nArbetsmarknadsutskottet har ingen  annan\r\nuppfattning. Systemet med kreditering  på\r\nskattekonto  får  numera  anses  som   en\r\netablerad           stödform            i\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nI   sina  beräkningar  utgår  regeringen\r\nfrån    att    det   förhöjda   särskilda\r\nanställningsstödet ska  nå  en  volym  på\r\nårsbasis om 3 000 personer. Kostnaden per\r\nperson     och    månad    kan     enligt\r\nunderhandsuppgifter                  från\r\nRegeringskansliet beräknas  till  20  000\r\nkr.    Minskningen   av   kostnaden    på\r\nstatsbudgetens inkomstsida beräknas  till\r\n400  miljoner kronor för 2004  respektive\r\n2005.\r\nUtskottet, som kan konstatera att  ingen\r\ninvändning  i  sak  görs  mot  den  höjda\r\nersättningen, välkomnar förslaget. Det är\r\nmycket  angeläget att fler  personer  som\r\nomfattats  av  aktivitetsgarantin   under\r\nlång   tid   kan  komma  ut   i   arbete.\r\nAnställningsstöd har visat sig  vara  ett\r\neffektivt   verktyg  för  etablering   på\r\narbetsmarknaden.  En hög  ersättning  bör\r\nfungera   som   en  god   stimulans   för\r\narbetsgivare att erbjuda anställning till\r\ndenna kategori arbetslösa. Visserligen är\r\ndet    fråga    om    en    mycket    hög\r\nsubventionsnivå  även  i  relativt   höga\r\nlönelägen, men nivån är enligt utskottets\r\nmening motiverad i dessa speciella  fall.\r\nFörbättrade    möjligheter    till     en\r\nanställning  är av stort  värde  för  den\r\nenskilde,  och  det  innebär  också   att\r\ntendensen   att   många   blir   kvar   i\r\naktivitetsgarantin kan brytas. Enligt AMS\r\nstatistik  för april månad var  drygt  35\r\n000  personer långtidsinskrivna, dvs.  de\r\nhade  varit  arbetslösa eller  i  program\r\nminst två år.\r\nUtskottet     tillstyrker    regeringens\r\nförslag och anser därmed att motion  Fi28\r\nyrkande 4 (m) bör avstyrkas.\r\nUtskottet  vill avslutningsvis  i  detta\r\navsnitt    påpeka   följande.    I    det\r\nförutnämnda       arbetsmarknadspolitiska\r\nbetänkandet    2002/03:AU8     utvecklade\r\nutskottet bakgrunden till att det  behövs\r\nen     översyn    av    regleringen    av\r\nanställningsstöden. Det finns ett flertal\r\nanställningsstöd. Villkoren för att  stöd\r\nska kunna beviljas varierar bl.a. i fråga\r\nom  åldersgräns, inskrivningstid, maximal\r\nstödperiod och stödbeloppets storlek. Den\r\nförordning   (1997:1275)   som   reglerar\r\nanställningsstöden  har   ändrats   flera\r\ngånger.   Vid   sidan   av   den    finns\r\nföreskrifter  på myndighetsnivå.  Studier\r\ntyder  på  att arbetsförmedlare  upplever\r\ndelar  av regelverket som otydligt, bl.a.\r\nnär det gäller vissa undantagsregler.\r\nI     budgetpropositionen    för    2004\r\nframförde regeringen att förordningen  om\r\nanställningsstöd är i behov  av  översyn,\r\nvilket  utskottet instämde  i.  Utskottet\r\nkan  nu konstatera att anställningsstödet\r\nutgör  en successivt allt större  del  av\r\nden     totala    programvolymen     både\r\nantalsmässigt och budgetmässigt. I  april\r\ni  år hade enligt AMS statistik drygt  19\r\n000      personer     anställning     med\r\nanställningsstöd,    vilket     motsvarar\r\nnärmare   19  %  av  det  totala  antalet\r\npersoner  i  konjunkturberoende  program.\r\nDetta  förhållande, tillsammans  med  det\r\nfaktum  att  det  nu görs ytterligare  en\r\nändring av reglerna, understryker än  mer\r\nbehovet av en översyn av stödformen.\r\n\r\nÖkning av anslaget 22:2 Bidrag till\r\narbetslöshetsersättning och\r\naktivitetsstöd\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nAnslaget  avser  i huvudsak  bidrag  till\r\narbetslöshetsersättning     vid     öppen\r\narbetslöshet   och   aktivitetsstöd   för\r\npersoner        som       deltar        i\r\narbetsmarknadspolitiska   program.    För\r\ninnevarande  år  finns  det   för   detta\r\nändamål uppfört ett ramanslag på  39  253\r\nmiljoner  kr.  Av medlen  får  högst  400\r\nmiljoner  kronor  användas  för  utgifter\r\nenligt     anslaget    22:3    Köp     av\r\narbetsmarknadsutbildning    och    övriga\r\nkostnader.  Omvänt  får  ett  lika  stort\r\nbelopp   av  anslag  22:2  användas   för\r\nändamål  enligt  anslag 22:3.  Det  finns\r\nalltså en viss flexibilitet i användandet\r\nav  medlen. Anslag 22:2 har bestämts  med\r\nutgångspunkt   i   vissa   antaganden   i\r\nbudgetpropositionen    om    nivån     på\r\narbetslösheten        och         volymen\r\narbetsmarknadsprogram.\r\nBudgetpropositionen utgick från  att  den\r\nöppna  arbetslösheten skulle  uppgå  till\r\n4,7  %  av arbetskraften under 2004 medan\r\nvolymen  arbetsmarknadspolitiska  program\r\nantogs bli 2,2 %.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  propositionen  föreslås  att  anslaget\r\nökas  med 7,366 miljarder kronor.  Skälet\r\när  att antalet öppet arbetslösa beräknas\r\nbli     högre     än    antagandena     i\r\nbudgetpropositionen. De  anvisade  medlen\r\nräcker inte.\r\nI    vårpropositionens    utgiftsprognos\r\nredovisas   följande.   Utgifterna    för\r\nanslaget      22:2      Bidrag       till\r\narbetslöshetsersättning               och\r\naktivitetsstöd  beräknas   bli   ca   6,3\r\nmiljarder   kronor  högre  än   vad   som\r\nanvisades  på  statsbudgeten.  Den  öppna\r\narbetslösheten har reviderats upp med 0,8\r\nprocentenheter, till 5,5 %,  jämfört  med\r\nbedömningen  i  budgetpropositionen.   De\r\narbetsmarknadspolitiska  programmen   har\r\nutökats  med 15 000 platser, vilket  ökar\r\nutgifterna       för      aktivitetsstöd.\r\nYtterligare     en    förklaring     till\r\nutgiftsökningen   är  att   ett   flertal\r\nhelgdagar i slutet av år 2003 bidrog till\r\natt  utbetalningar försköts till  januari\r\n2004.  Slutligen har antalet timanställda\r\nsom  erhåller ersättning ökat mer än  vad\r\nsom antogs i statsbudgeten, samtidigt som\r\nden     förväntade     minskningen     av\r\ndeltidsarbetslösa har planat ut.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna har inget yrkande i denna del\r\nmen framför i sin kommittémotion Fi28 att\r\nregeringen  nu tvingas dra konsekvenserna\r\nav       sin       missbedömning       av\r\narbetslöshetsutvecklingen.  Om  riksdagen\r\nhade bifallit partiets budgetalternativ i\r\nhöstas   hade  utsikterna  för   Sveriges\r\nekonomi  varit bättre och den  dramatiska\r\nökningen  av utbetalningar från  a-kassan\r\nhade kunnat undvikas.\r\nKristdemokraterna       framför        i\r\nkommittémotion Fi27 av Mats  Odell  m.fl.\r\n(yrk. 7) att regeringen valt fel väg  för\r\natt  lösa den arbetslöshetskris  som  man\r\nsjälv är ansvarig för. Staten måste satsa\r\noffensivt   med   riktiga   arbeten   som\r\nfaktiskt ökar välfärden i samhället.  Det\r\nkrävs    åtgärder    på    bred    front.\r\nArbetsmarknadspolitiken  har  nått   vägs\r\nände, sägs det i motionen. Sökaktiviteten\r\nbland de arbetslösa är låg, deltagarna  i\r\narbetsmarknadsprogram    minskar     sitt\r\nsökområde i stället för att öka  det.  De\r\narbetslösa riskerar att anpassa sig  till\r\nbidragsberoende  och  slutar   att   söka\r\narbete.  Arbetsmarknadsverket  har  stora\r\nbrister  i styrsystemen. Partiet föreslår\r\natt   en   del   av  den  av   regeringen\r\nföreslagna   ökningen  av  anslaget   för\r\narbetslöshetsersättning               och\r\naktivitetsstöd, 3, 892 miljarder  kronor,\r\ni   stället  används  för  att  stimulera\r\nsysselsättning  i kommunsektorn  och  för\r\natt införa en fullständig avdragsrätt för\r\nhushållstjänster. Den nya nivån på anslag\r\n22:2  skulle  då vara 42,  727  miljarder\r\nkronor.\r\nCenterpartiet kritiserar i  motion  Fi25\r\n(yrk. 5) regeringen för att minska medlen\r\ntill kommuner och landsting, vilket leder\r\ntill   ökad  arbetslöshet  och  spär   på\r\nkostnaderna,  samtidigt  som  ytterligare\r\nmedel  föreslås på utgiftsområde  13  för\r\natt  täcka just de ökade kostnaderna  för\r\narbetslöshet.  Denna  kostnadsökning   är\r\ndelvis  en  effekt av neddragningar  inom\r\nkommunsektorn.     Partiet      beskriver\r\nsituationen som absurd. Som en konsekvens\r\nav    att    partiet   inte    accepterar\r\nneddragningen med 2,6 miljarder kronor på\r\nutgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommuner    föreslås    en    motsvarande\r\nreduktion  av  ökningen på  anslag  22:2.\r\nÖkningen  på  detta anslag  blir  då  4,8\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nUtskottet  kan  inledningsvis  konstatera\r\natt    situationen   på   arbetsmarknaden\r\nfortfarande        är        bekymmersam.\r\nArbetslösheten är hög och ingen  påtaglig\r\nuppgång på arbetsmarknaden är synbar.\r\nDen   ökning   av   arbetslösheten   som\r\ninleddes  i  mitten av 2002 var  till  en\r\nbörjan  en  följd  av stigande  utbud  av\r\narbetskraft.  Sedan mitten  av  2003  har\r\näven en fallande sysselsättning bidragit.\r\nI  bilagan Svensk ekonomi antas  att  den\r\nöppna  arbetslösheten fortsätter att  öka\r\nnågot  under innevarande år. I  takt  med\r\natt  sysselsättningen återigen ökar nästa\r\når förutses arbetslösheten minska, men  i\r\nlångsam takt.\r\nAMS   har   den   11   maj   presenterat\r\narbetsmarknadsstatistiken    för    april\r\nmånad.  Trots den förstärkta konjunkturen\r\noch de positiva signalerna från omvärlden\r\när  arbetsmarknaden fortfarande svag. Den\r\nöppna arbetslösheten sjönk från 5,4  till\r\n4,9 %, men detta är med hänsyn tagen till\r\nnaturliga  säsongsvariationer   bara   en\r\nmarginell   minskning  som  huvudsakligen\r\nförklaras            av             ökade\r\narbetsmarknadspolitiska insatser. Jämfört\r\nmed   april   månad  förra   året   ökade\r\narbetslösheten  med  0,6  procentenheter.\r\nObalanstalet,  dvs.  antalet  personer  i\r\nöppen       arbetslöshet      och       i\r\narbetsmarknadspolitiska          program,\r\nmotsvarade 7,3 % av arbetskraften, vilket\r\när   en   ökning  på  ett  år   med   0,7\r\nprocentenheter.  Obalanstalet  har   ökat\r\näven  bland ungdomar mellan 18 och 24  år\r\noch    bland   personer   över   54   år.\r\nLångtidsarbetslösheten   ligger   på   en\r\nfortsatt   hög  nivå,  66  000  personer,\r\nvilket  är  25 000 fler än i april  2003.\r\nÄven antalet varsel ligger på en fortsatt\r\nhög  nivå,  5  100 personer varslades  om\r\nuppsägning i april. Hittills i år har  22\r\n000   personer  varslats.   Varslen   har\r\ndämpats   något   inom   industrin    och\r\nuppdragsverksamheten, men ökat  påtagligt\r\ninom  den  offentliga tjänstesektorn  och\r\ninom   byggnadsverksamhet.  De  nyanmälda\r\nplatserna  uppgick  till  knappt  35  000\r\nunder  april, vilket var 9 000  färre  än\r\napril 2003.\r\nEnligt    Konjunkturinstitutets     (KI)\r\nbedömningar, som redovisats för utskottet\r\nav företrädare för institutet, dröjer det\r\ninnan  efterfrågan  blir  så  stark   att\r\nsysselsättningen kan öka  igen.  Först  i\r\nbörjan  av  2005  vänder sysselsättningen\r\nuppåt.  Den  öppna  arbetslösheten   ökar\r\nenligt KI:s uppskattning till 5,6 % i  år\r\nför  att  nästa  år minska  till  5,3  %.\r\nProduktiviteten   fortsätter   att    öka\r\npåtagligt snabbt. Till viss del beror den\r\nsnabba    produktivitetstillväxten     på\r\nkonjunkturen.  Tillväxten har  emellertid\r\ninte varit tillräckligt stark för att öka\r\nindustrisysselsättningen,  utan   antalet\r\nanställda  har  minskat ytterligare.  Det\r\nkan dock noteras att KI:s undersökning av\r\nhushållens inköpsplaner (HIP)  visar  att\r\nden     mycket     dystra     syn      på\r\narbetsmarknadsläget  som  hushållen  haft\r\nsedan ett halvår tillbaka dämpats tydligt\r\ni april.\r\nDen   högre  arbetslöshetsnivån  jämförd\r\nmed antagandena i budgetpropositionen för\r\n2003 tvingade i höstas fram en höjning på\r\ntilläggsbudget    av     anslaget     för\r\narbetslöshetsersättning               och\r\naktivitetsstöd  för 2003  med  närmare  4\r\nmiljarder   kronor.  Det   nu   framlagda\r\nförslaget  i  vårpropositionen  för  2004\r\nutgår  från  en 0,8 procentenheter  högre\r\nnivå  på  den  öppna  arbetslösheten   än\r\nantagandena  i  budgetpropositionen   för\r\ninnevarande år och innebär en  ökning  av\r\nanslaget med nästan 7,4 miljarder kronor.\r\nDetta  är en tydlig illustration  av  hur\r\nkonjunkturkänsliga utgifterna på anslaget\r\nför      arbetslöshetsersättning      och\r\naktivitetsstöd    är.     En     tiondels\r\nprocentenhet   högre  öppen  arbetslöshet\r\nökar            utgifterna            för\r\narbetslöshetsförsäkringen med omkring  en\r\nhalv miljard kronor.\r\nDen  föreslagna  ökningen  avser  enligt\r\nuppgift       från      Regeringskansliet\r\nuteslutande         utgifter          för\r\narbetslöshetsersättning.  En  motsvarande\r\nökning    av    antalet    deltagare    i\r\narbetsmarknadsprogram    skulle    enligt\r\nRegeringskansliets  beräkningar  motsvara\r\nca 7 miljarder kronor. Denna siffra utgår\r\nfrån  den genomsnittliga månadskostnaden,\r\n13  000  kr,  per programdeltagare  under\r\n2003.  Utgifterna  för programdeltagandet\r\när  beroende bl.a. av vilka åtgärder  som\r\nväljs  och nivån på aktivitetsstödet  för\r\nprogramdeltagarna. Ett större  inslag  av\r\narbetsmarknadsutbildning             ökar\r\nsnittkostnaden,   medan    det    vanliga\r\nanställningsstödet - som  alltså  innebär\r\nen  minskning på inkomstsidan - är en för\r\nstaten relativt billig åtgärd.\r\nI  sitt yttrande i höstas (2003/04:AU1y)\r\növer ramarna för utgiftsområde 13 och  14\r\nför  2004  till finansutskottet uttryckte\r\nutskottet  oro  över att betydligt  färre\r\npersoner       skulle       delta       i\r\narbetsmarknadspolitiska program  än  året\r\nföre,  vilket ytterligare skulle  spä  på\r\nden öppna arbetslösheten. Utskottet ansåg\r\ndet   angeläget  att  regeringen   följde\r\nutvecklingen   och   vid   behov   vidtog\r\nåtgärder.\r\nUtskottet  kan nu instämma med  det  som\r\nsägs  i vårpropositionen om att det krävs\r\nsärskilda insatser för att hålla tillbaka\r\narbetslösheten.                        De\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärderna utökas\r\nmed  15  000  platser.  Som  framgår   av\r\npropositionen  ingår även yrkesutbildning\r\ni denna satsning.\r\nEnligt  uppgifter från Regeringskansliet\r\nmotsvarar  volymen  arbetsmarknadsprogram\r\nför   närvarande  ca  103  000  personer,\r\nvilket också bedöms motsvara genomsnittet\r\nper  månad  för 2004. Nivån är  betydligt\r\nhögre  än  under  2003 då årsgenomsnittet\r\nmotsvarade  knappt  92  000  personer   i\r\nprogram   per   månad.   Det   är    dock\r\nfortfarande en lägre nivå än på många år.\r\nÖkningen  inleddes i början av  2004  och\r\nblev  möjlig genom ett regeringsbeslut  i\r\njanuari om ändring i regleringsbrevet för\r\nArbetsmarknadsverket. Under  anslag  22:2\r\növerfördes   2  miljarder   kronor   från\r\nanslagsposten för arbetslöshetsersättning\r\ntill anslagsposten aktivitetsstöd.\r\nUtskottet  är mycket positivt  till  att\r\nde  aktiva insatserna har kunnat öka. Som\r\nsades i det förutnämnda yttrandet är  det\r\ngivetvis  av  stor betydelse  att  snabbt\r\nkunna  fylla  vakanserna vid en  vändande\r\nkonjunktur, men detta får inte leda  till\r\natt  arbetslösa personer  i  avvaktan  på\r\nvändningen  lämnas  utanför  den   aktiva\r\narbetsmarknadspolitiken   under   alltför\r\nlång   tid.  De  arbetslösa  måste   vara\r\nrustade   att  ta  de  nya  arbeten   som\r\nerbjuds, vilket innebär att utrymmet  för\r\nutbildningssatsningar m.m. inte får  vara\r\nalltför begränsat.\r\nMera      aktiva      insatser      inom\r\narbetsmarknadspolitiken  håller  tillbaka\r\nden  öppna arbetslösheten och bidrar till\r\natt   hålla   uppe   arbetskraftsutbudet.\r\nTillgång på utbildad arbetskraft är också\r\nav  betydelse  för att inte  lönerna  ska\r\npressas upp. På sikt blir förutsättningar\r\nbättre    att    nå   målet    om    full\r\nsysselsättning.\r\nUtskottet  kan ge Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet rätt i att det inte  räcker\r\nmed  arbetsmarknadspolitiska  åtgärder  i\r\ndet    arbetsmarknadsläge   som    råder.\r\nVårpropositionen  innehåller  ett   antal\r\nförslag som syftar till att på olika sätt\r\nstimulera   sysselsättningen   och    öka\r\nefterfrågan  på  arbetskraft.   Dit   hör\r\nsysselsättningsstödet till  kommuner  och\r\nlandsting,  återinförandet av  ROT-avdrag\r\noch väg- och järnvägsinvesteringar.\r\nUtskottet  kan inte se hur  ökningen  på\r\nanslag    22:2,   som   Kristdemokraterna\r\nföreslår,  skulle  kunna  begränsas   med\r\nnästan  4  miljarder kronor i förhållande\r\ntill   regeringens  förslag.  Det  skulle\r\nförutsätta     att     en     motsvarande\r\nförstärkning  till  kommunsektorn  snabbt\r\nskulle få en kraftigt dämpande effekt  på\r\narbetslösheten. Inte heller kan utskottet\r\nansluta  sig till Centerpartiets  förslag\r\natt  reducera höjningen med 2,6 miljarder\r\nkronor, vilket motsvarar den minskning av\r\ndet  generella stödet till  kommuner  och\r\nlandsting som regeringen föreslår och som\r\npartiet  motsätter sig.  Motionsförslagen\r\nsynes  felaktigt utgå från att det  finns\r\nett  direkt  samband mellan  stödet  till\r\nkommuner och landsting och utgifterna för\r\narbetslöshetsersättning               och\r\naktivitetsstöd.\r\nDen  av  regeringen föreslagna höjningen\r\nav anslag 22:2 framstår som nödvändig, om\r\nän  beklaglig. De positiva effekterna  på\r\narbetsmarknaden av en uppgång i  ekonomin\r\ndröjer  ytterligare. Utskottet anser  att\r\npropositionen anvisar rätta  metoder  för\r\natt  bemästra den situation som råder och\r\nkan    avslutningsvis   konstatera    att\r\nregeringen    följer   utvecklingen    på\r\narbetsmarknaden  och kommer  att  föreslå\r\nytterligare åtgärder.\r\nUtskottet  anser  alltså  att  riksdagen\r\nbör     tillstyrka    propositionen     i\r\nmotsvarande  del och avstyrka  motionerna\r\nFi25  yrkande  5 (c) och Fi27  yrkande  7\r\n(kd).\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2004\r\n\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\r\nAnders Karlsson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Anders Karlsson (s), Laila\r\nBjurling (s), Anders G Högmark (m), Erik\r\nUllenhag (fp), Christer Skoog (s), Stefan\r\nAttefall (kd), Camilla Sköld Jansson (v),\r\nCinnika Beiming (s), Patrik Norinder (m),\r\nLars Lilja (s), Tina Acketoft (fp), Berit\r\nHögman (s), Henrik Westman (m), Britta\r\nLejon (s), Ulf Holm (mp), Luciano\r\nAstudillo (s) och Claes Västerteg (c).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch aktivitetsstöd (kd)\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  22:2\r\nBidrag  till arbetslöshetsersättning  och\r\naktivitetsstöd ska ökas med  inte  mindre\r\nän 7 366 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna anser  att  regeringen\r\nvalt  en  felaktig väg för att  lösa  den\r\narbetslöshetskris  som   man   själv   är\r\nansvarig  för.  Staten  måste  i  stället\r\nsatsa    offensivt    för    att     lösa\r\narbetslösheten  med  riktiga   jobb   som\r\nfaktiskt   ökar  välfärden  i  samhället.\r\nGenom  att  stimulera sysselsättningen  i\r\nkommunsektorn  och genom  att  införa  en\r\nfullständig        avdragsrätt        för\r\nhushållstjänster   kan   det    ske    en\r\nbegränsning av utgiftsökningen  på  detta\r\nanslag.  Kristdemokraterna  föreslår  att\r\nramanslaget  för anslag  22:2  i  stället\r\nökar   till   42  727  miljoner   kronor.\r\nResterande 3 892 miljoner kronor anser vi\r\nska    användas    för   att    stimulera\r\nsysselsättningen och för att införa sådan\r\navdragsrätt.\r\nDetta innebär att motion Fi27 yrkande  7\r\n(kd)  bör  tillstyrkas och  propositionen\r\navstyrkas i motsvarande del.\r\n\r\n2. Bidrag till arbetslöshetsersättning\r\noch aktivitetsstöd (c)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\nRegeringen    har    i   tilläggsbudgeten\r\nföreslagit   neddragning   av   generella\r\nanslag  till kommunerna på 2,6  miljarder\r\nkronor.    Denna   neddragning    drabbar\r\nsamtliga  kommuner  och  landsting  under\r\nlöpande  år. Möjligheten att som brukligt\r\nplanera efter givna förutsättningar inför\r\nett  verksamhetsår undanröjs genom  detta\r\nbeslut.    Ändras    statsbidragen     på\r\ntilläggsbudget       blir        effekten\r\nneddragningar i kommunsektorn.\r\nStatens  finanser går inte ihop,  risken\r\nför  att  budgettaket spräcks är uppenbar\r\noch budgettricksandet med EU-avgiften och\r\nEU-stödet   till  jordbruket  har   redan\r\nutnyttjats.  Återstår så  kommunerna  som\r\nlever under kravet på en budget i balans.\r\nDe underskott som sannolikt blir effekten\r\nav  2004  års verksamhet måste återvinnas\r\ninom  två  år. Följden blir att  utrymmet\r\nför  verksamhet 2005 och 2006  minskar  i\r\nmotsvarande  mån. Som en följd  av  detta\r\nger  därför inte regeringens extra  medel\r\nkommande år till kommunsektorn den effekt\r\npå    sysselsättningen   som    beskrivs.\r\nAlternativet  för  kommunerna  att  klara\r\nekonomin    för   2004   blir    kraftiga\r\nnedskärningar. Dessa ska klaras på  tiden\r\nfrån det att tilläggsbudgeten beslutas  i\r\nriksdagen,   strax  före  halvårsskiftet,\r\nfram till årsskiftet.\r\nFörslaget  om neddragning av medel  till\r\nkommuner  och  landsting är  cyniskt  och\r\nrespektlöst.\r\nDen  övervägande delen av kommuners  och\r\nlandstings  kostnader utgörs av  anställd\r\npersonal. En neddragning leder till  ökad\r\narbetslöshet vilket ytterligare  spär  på\r\nkostnaden  för staten. Resultatet  av  en\r\nneddragning  av  generella  bidrag  leder\r\nsåledes  med stor sannolikhet till  ökade\r\nkostnader   för  arbetslöshet.  Samtidigt\r\nanslår   regeringen   på   tilläggsbudget\r\nytterligare  7,4  miljarder  kronor  till\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad  just  för\r\ntäckande    av   ökade   kostnader    för\r\narbetslösheten, en kostnadsökning som  då\r\ndelvis   kommer  av  neddragningar   inom\r\nkommunsektorn. Situationen kan  betraktas\r\nsom minst sagt absurd.\r\nCenterpartiet motsätter sig  detta  sätt\r\natt  hantera statens finanser och statens\r\nbehandling av kommuner och landsting  och\r\naccepterar   inte  neddragning   av   2,6\r\nmiljarder  kronor inom utgiftsområde  25.\r\nSom    en   konsekvens   av   detta   ska\r\nmotsvarande    reducering    ske     inom\r\nutgiftsområde 13, vilket därefter får  en\r\nökning  med  4,8 miljarder kronor.  Detta\r\nbör riksdagen besluta om.\r\nDet anförda innebär att motion Fi26\r\nyrkande 5 i motsvarande del (c) bör\r\ntillstyrkas och propositionen avstyrkas i\r\nmotsvarande del.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1. Tilläggsbudgeten (m)\r\nav   Anders   G  Högmark  (m),   Patrik\r\nNorinder (m) och Henrik Westman (m).\r\nModeraterna   tar  inte  ställning   till\r\ntilläggsbudgeten som helhet, eftersom  vi\r\ni höstas hade ett annat budgetalternativ,\r\nsom   avvisades  av  riksdagen.  Det  får\r\nankomma  på  de tre partier  som  röstade\r\nigenom  riksdagens  budgetbeslut  att  ta\r\nansvar för de förändringar som nu görs på\r\nmarginalen. Enligt riksdagsordningen  har\r\nvi   heller  inte  utrymme  att   föreslå\r\nförändringar på andra anslag än  just  de\r\nsom  regeringen  väljer att  aktualisera.\r\nDet  är därför inte praktiskt möjligt för\r\noss  att lägga fram en egen, genomarbetad\r\ntilläggsbudget.\r\nRegeringens  förslag innebär  dock  inte\r\nbara  förändringar  i  statsbudgeten  för\r\ninnevarande år, utan har på några punkter\r\nockså    implikationer    för    kommande\r\nbudgetår.  Det gäller t.ex.  introduktion\r\nav     nya    stödformer    samt    vissa\r\nbemyndiganden och lagförslag.\r\nI  förslaget till tilläggsbudget tvingas\r\nregeringen att dra konsekvenserna av  sin\r\nmissbedömning                          av\r\narbetslöshetsutvecklingen.\r\nTilläggsbudgeten utgår från ett antagande\r\nom arbetslöshet som är 0,8 procentenheter\r\nhögre   än   regeringens   antagande    i\r\nbudgetpropositionen i höstas. Ytterligare\r\növer  sju miljarder kronor anslås nu  för\r\ndetta  ändamål.  Ökningen  i  förhållande\r\ntill  budgetpropositionen  blir  över  18\r\nprocent. Budgeteringsmarginalen raderas i\r\npraktiken  helt  ut.  Om  riksdagen  hade\r\nbifallit  det moderata budgetalternativet\r\ni  höstas  hade utsikterna  för  Sveriges\r\nekonomi  varit bättre och den  dramatiska\r\nökningen  av utbetalningar från  a-kassan\r\nhade då kunnat undvikas. Det finns nu  en\r\nuppenbar risk att den nuvarande politiken\r\nkommer  att  innebära en fortsatt  mycket\r\nhög  arbetslöshet  med stegrade  krav  på\r\narbetsmarknadspolitiska   insatser    och\r\ndärmed behov av ytterligare budgetmedel.\r\nPå   utgiftsområde  13  har   vi   redan\r\ntidigare     avvisat    det     särskilda\r\nanställningsstödets   konstruktion    med\r\nkreditering av skattekonton. Följaktligen\r\navvisar  vi förslaget om höjt  tak,  från\r\n750  kronor till 1000 kronor per  dag,  i\r\ndetta stöd.\r\n\r\n2. Tilläggsbudgeten (fp)\r\n\r\nav   Erik   Ullenhag  (fp)   och   Tina\r\nAcketoft (fp).\r\nFolkpartiet      hade      ett      annat\r\nbudgetalternativ för 2004. Detta  avslogs\r\nav  riksdagen. Det är de partier som står\r\nbakom  den budget som nu gäller  som  har\r\nansvar   för  att  se  till   att   deras\r\nbeslutade    utgiftstak    kan    hållas.\r\nFolkpartiets   budgetförslag   hade    en\r\nmarginal  på  8 miljarder kronor,  vilket\r\nbetyder   att  om  vårt  förslag   vunnit\r\nriksdagens  gillande  hade  flertalet  av\r\ntilläggsbudgetens förändringar inte varit\r\nnödvändiga.      Vi      har       enligt\r\nriksdagsordningen  inte   möjlighet   att\r\nföreslå  förändringar på andra anslag  än\r\nde  av  regeringen  på  tilläggsbudget  1\r\naktualiserade.   Det   är   därför   inte\r\npraktiskt möjligt för oss att lägga  fram\r\nen  egen genomarbetad tilläggsbudget.  Av\r\ndessa  skäl  avstår vi från att  delta  i\r\nbeslutet om tilläggsbudget 1 för 2004.\r\n\r\n3. Tilläggsbudgeten m.m. (kd)\r\n\r\nav Stefan Attefall (kd).\r\nKristdemokraterna  har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner  för   budgetåret   2004\r\nförordat  en  annan  inriktning  av   den\r\nekonomiska  politiken och budgetpolitiken\r\nän  den  nu  gällande. Kristdemokraternas\r\nekonomiska  politik och  budgetalternativ\r\nför budgetåret 2004 sammanfattas i motion\r\n2003/04:Fi241.  Detta alternativ  avslogs\r\nav riksdagen i den första beslutsomgången\r\nom         utgiftsområdesramar        och\r\nskatteinkomster  till  förmån   för   den\r\ninriktning  av  den ekonomiska  politiken\r\noch          budgetpolitiken          som\r\nSocialdemokraterna  föreslog.  Av   detta\r\nskäl  deltog vi inte i den därpå följande\r\nbehandlingen  av  anslag inom  respektive\r\nutgiftsområde.\r\nUtöver           de           föreslagna\r\nanslagsförändringar som  redovisas  i  en\r\navvikande mening deltar vi inte i  beslut\r\ni  den  nu föreliggande tilläggsbudgeten.\r\nEn  viktig orsak är att budgetlagen  inte\r\nger  oppositionspartierna någon möjlighet\r\natt  yrka på förändringar på andra anslag\r\nän  de  regeringen tar upp, eftersom  den\r\ntypen  av förslag enligt gällande  praxis\r\ninte  anses ligga inom ärendets ram.  Den\r\nekonomiska      politik      och      det\r\nbudgetalternativ    vi    skulle    vilja\r\ngenomföra för 2004 går således  inte  att\r\nlägga  fram  för riksdagen, varav  följer\r\natt  det inte är meningsfullt för oss att\r\ngenerellt  sett  delta i behandlingen  av\r\nSocialdemokraternas felbudgeteringar.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar\r\nsikte   på   att  långsiktigt   förbättra\r\nSveriges  tillväxtförutsättningar   genom\r\nstrukturella reformer för minskad ohälsa,\r\nförbättrad  lönebildning och  strategiska\r\nskattesänkningar på arbete och  sparande.\r\nDärtill   bör  infrastrukturen   och   de\r\nlångsiktiga   förutsättningarna  för  ett\r\nökat bostadsbyggande kraftigt förbättras.\r\nDärigenom skapas förutsättningar för  att\r\nsysselsättningen ska kunna öka i en sådan\r\nutsträckning  att välfärden  tryggas  för\r\nalla.\r\nDet  handlar  bl.a.  om  arbetsmarknaden\r\nsom  måste göras mer flexibel och där  de\r\nrekordhöga sjuktalen måste mötas  med  en\r\nkraftigt    förbättrad    rehabilitering,\r\nförebyggande  åtgärder och en  förbättrad\r\narbetsmiljö. Det handlar om skatterna  på\r\narbete  och företagande som måste  sänkas\r\noch  på  sikt  anpassas  till  omvärldens\r\nlägre  skattetryck. Det  handlar  om  det\r\nsvenska   konkurrenstrycket   som   måste\r\nförbättras.  Vidare måste den  offentliga\r\nsektorn  förnyas  för  att  bättre   möta\r\nkonsumenternas/brukarnas behov och bättre\r\ntillvarata   personalens  kompetens   och\r\nidéer.  Dessutom  måste valfriheten  inom\r\nfamiljepolitiken    öka,    rättsväsendet\r\nåterupprättas, pensionärernas  ekonomiska\r\nsituation   stärkas  och  infrastrukturen\r\nförbättras.\r\nMålet   med  våra  reformer   på   dessa\r\nområden är att skapa förutsättningar  för\r\nen  uthållig tillväxt på åtminstone  3  %\r\nper   år  över  en  konjunkturcykel,  där\r\nsysselsättningen   kan   öka   utan   att\r\ninflationen  tar fart, där den  enskildes\r\nvalfrihet, personliga ansvar och  välfärd\r\nkan öka utan politisk detaljstyrning, där\r\nden  offentliga  sektorn kan  vitaliseras\r\noch  möta ökande behov utan att jagas  av\r\nkrympande  skattebaser, och  där  statens\r\nfinanser  blir mindre konjunkturkänsliga.\r\nDen    \"utveckling\"   som   pågår   under\r\nsocialdemokratiskt styre är den  omvända:\r\nsysselsättningen   minskar,    tillväxten\r\nväntas   bli   lägre  än   i   omvärlden,\r\nstatsskulden ökar, detaljstyrningen  ökar\r\noch   i   stora  delar  av  kommunsektorn\r\nerbjuds sämre vård och omsorg till  högre\r\nskatt.\r\nVi    kristdemokrater   anser   att   den\r\nnuvarande   arbetsmarknadspolitiken   har\r\nnått  vägs ände. Arbetslösheten  är  hög,\r\nbåde   den  öppna  och  den  dolda,   och\r\ntendensen   är   att  obalanstalet   ökar\r\nytterligare. Lägger vi till alla  som  är\r\nsjukskrivna  framstår krisen  i  all  sin\r\ntydlighet.  Många  studier  visar  på  de\r\nlåga,  och ibland obefintliga, ekonomiska\r\nincitamenten för en arbetslös att ta  ett\r\narbete.  Nu  krävs det åtgärder  på  bred\r\nfront för att vända utvecklingen. Men det\r\när  inte AMS-jobb som är lösningen,  utan\r\nriktiga arbeten. Forskning vid Institutet\r\nför  arbetsmarknadspolitisk  utvärdering,\r\nIFAU, och andra institut visar också  att\r\narbetsmarknadsmyndigheterna          inte\r\nfungerar.  En  rad  missförhållanden  har\r\nkunnat konstateras.\r\nSökaktiviteten  bland de  arbetslösa  är\r\nlåg  och upphör näst intill vid placering\r\ni program. Den verkar dock konstant under\r\narbetslöshetsperioden,  trots   att   den\r\narbetslöses \"jobb\" är just att söka jobb.\r\nI  aktivitetsgarantin vet mindre än 40  %\r\nav    deltagarna   att    de    har    en\r\nhandlingsplan.  Närmare  hälften  träffar\r\nsin  handledare  mindre än  en  gång  per\r\nmånad.     Deltagarna    minskar     sitt\r\ngeografiska  och yrkesmässiga  sökområde,\r\ndetta   trots   att   själva   idén   med\r\naktivitetsgarantin är att  de  arbetslösa\r\nska  få  en  personlig handlingsplan  med\r\nförstärkt stöd av en arbetsförmedlare.\r\nUtländska studier har tidigare pekat  på\r\nrisken  för  att arbetslösa anpassar  sig\r\ntill  ett bidragsberoende och slutar  att\r\nsöka  jobb. Ur detta kan det uppstå  s.k.\r\narbetslöshetskulturer. Där  upplevs  inte\r\nindividuell  arbetslöshet  som  så   svår\r\neftersom    alla   kamrater   också    är\r\narbetslösa.  Svenska studier  antyder  nu\r\natt  det  finns ett sådant mönster  bland\r\narbetslösa ungdomar i Stockholm. Ungdomar\r\nsom bor i ett område med hög arbetslöshet\r\nhar    i    genomsnitt   25   %    längre\r\narbetslöshetsperiod   än   ungdomar   med\r\nlikartade  förhållanden  som  bor  i  ett\r\nområde med låg arbetslöshet.\r\nArbetsmarknadsverket har  stora  brister\r\ni  styrsystemen, en omfattande  byråkrati\r\noch   oklar   rollfördelning   på   flera\r\nområden.  Regeringen  har  själv   i   en\r\nskrivelse                    (2000/01:142\r\nArbetsmarknadsverkets       organisation)\r\nkonstaterat att styrningen i verket  inte\r\nfungerar  på  ett  bra  sätt  trots   att\r\narbetsmarknadspolitiken     varit      en\r\nprioriterad fråga för regeringen.\r\nRiksrevisionsverket  riktade   i   flera\r\nrapporter kritik mot vissa delar  av  den\r\nsvenska    arbetsmarknadspolitiken.     I\r\nrapporten        Effektiviteten         i\r\narbetsförmedlingen     (RRV      1999:15)\r\ngranskade Riksrevisionsverket arbetet  på\r\narbetsförmedlingskontoren.   Granskningen\r\nvisade ett klart samband mellan kontorens\r\ninterna   arbetssätt   och   graden    av\r\nmåluppfyllelse. I en särskild  studie  av\r\narbetsmarknadsutbildningarna         (RRV\r\n1999:45)  såg verket ett tydligt  samband\r\nmellan sättet på vilket man arbetade  och\r\ni  vilken  utsträckning  deltagarna  fick\r\narbete  efter  avklarad  utbildning.  Man\r\nframhöll       t.ex.        att        de\r\narbetsmarknadsutbildningar som  slår  väl\r\nut är plats- och företagsinriktade. Detta\r\nvisar  enligt  vår mening vikten  av  att\r\nanvända arbetsmarknadsutbildningen  i  en\r\nmer   strategisk  och  tillväxtorienterad\r\nroll  än  övriga  åtgärder  och  av   att\r\nprioritera                   systematiska\r\nföretagskontakter. Detta till trots  görs\r\ninga   radikala  försök  att   skapa   en\r\neffektivare arbetsmarknadsmyndighet.\r\n\r\nbilaga 13\r\nBostadsutskottets yttrande\r\n2003/04:BoU5y\r\n\r\n\r\nTilläggsbudget     för     år      2004,\r\nutgiftsområde   18  -  Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande\r\n\r\nTill finansutskottet\r\n\r\nFinansutskottet har beslutat  att  bereda\r\nbl.a.   bostadsutskottet  tillfälle   att\r\nyttrasig   över   2004   års   ekonomiska\r\nvårproposition  (prop.  2003/04:100)   om\r\ntilläggsbudget  till  statsbudgeten   för\r\nbudgetåret  2004 (punkterna  5-44)  jämte\r\nmotioner,  allt  i  de  delar  som  berör\r\nutskottets beredningsområde.\r\nUtskottet  behandlar  i  detta  yttrande\r\npropositionens        förslag        till\r\ntilläggsbudget  vad  avser  utgiftsområde\r\n18. Vidare tar bostadsutskottet ställning\r\ntill  förslag  avseende utgiftsområdet  i\r\nmotionerna 2003/04:Fi27 (kd) och 2003/04:\r\nFi28 (m).\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\n\r\nBostadsutskottet tillstyrker  regeringens\r\nförslag   om  tilläggsbudget   för   2004\r\navseende   utgiftsområde  18.   Förslagen\r\navser en omfördelning av 400 000 kr  från\r\nanslaget 31:1 Boverket till anslaget 31:9\r\nStatens va-nämnd och inrättandet  av  ett\r\nnytt   ramanslag,   31:14   Bidrag   till\r\ninstallation av hissar, som för 2004 förs\r\nupp  med  1  miljon  kronor.  Regeringens\r\nförslag avser även ett bemyndigande  samt\r\ngodkännande     av     riktlinjer     för\r\nanvändningen    av   medel    från    det\r\nnyinrättade anslaget. Vidare föreslås att\r\nriksdagen godkänner finansieringen av  en\r\nbyggsamordare med vissa uppgifter och att\r\nregeringen   inte  genomför   en   fusion\r\nmellan   två  aktiebolag  samt  godkänner\r\nriktlinjer för investeringsstimulans till\r\nombyggnad   av   vissa   utrymmen    till\r\nbostadslägenheter.             Motstående\r\nmotionsförslag avstyrks.\r\nTill  yttrandet har fogats två avvikande\r\nmeningar, (m) respektive (kd),  samt  två\r\nsärskilda yttranden, (fp) respektive (c).\r\nBostadsutskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\nDe    förslag   om   tilläggsbudget   för\r\nbudgetåret  2004  som  regeringen  lägger\r\nfram  innebär  att statsbudgetens  totala\r\nomfattning ökar med 5 081 miljoner kronor\r\ni   förhållande  till  den  hösten   2003\r\nbeslutade budgeten. För utgiftsområde  18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning och\r\nbyggande  innebär förslaget en ökning  av\r\ndet  totala anslagsbeloppet med 1  miljon\r\nkronor.   De   anslagsförändringar    som\r\nföreslås inom utgiftsområdet gäller  dels\r\nen   omfördelning  av  400  000  kr  från\r\nanslaget 31:1 Boverket till anslaget 31:9\r\nStatens va-nämnd, dels inrättandet av ett\r\nnytt   ramanslag,   31:14   Bidrag   till\r\ninstallation av hissar, som för 2004 förs\r\nupp    med   1   miljon   kronor.   Under\r\ntilläggsbudgeten lägger regeringen  också\r\nfram  förslag  om  ett bemyndigande  samt\r\nriktlinjer för användningen av medel från\r\ndet    nyinrättande   anslaget.    Vidare\r\nföreslås att riksdagen godkänner en  viss\r\nanvändning  av ramanslaget  31:10  Bidrag\r\ntill   bostadsinvesteringar  som  främjar\r\nekologisk  hållbarhet och att  regeringen\r\ninte  genomför  en  fusion   mellan   två\r\naktiebolag samt godkänner riktlinjer  för\r\ninvesteringsstimulans till  ombyggnad  av\r\nvissa utrymmen till bostadslägenheter.\r\nTvå   av  de  motioner  som  väckts  med\r\nanledning      av     den      ekonomiska\r\nvårpropositionen  tar   upp   frågor   om\r\ntilläggsbudgeten  avseende  utgiftsområde\r\n18.  I motionerna 2003/04:Fi 27 (kd)  och\r\n2003/04:Fi28 (m) föreslås riksdagen avslå\r\nförslaget   om   hissbidrag    samt    om\r\ninvesteringsstimulans till  ombyggnad  av\r\nvissa  utrymmen  till  bostadslägenheter.\r\nEnligt   den   sistnämnda  motionen   bör\r\nriksdagen även avslå förslaget om  en  ny\r\nanvändning av anslaget 31:10.\r\nUtskottet   behandlar  nedan   förslagen\r\nunder   motsvarande   rubriker   som    i\r\ntilläggsbudgeten  avseende  utgiftsområde\r\n18.\r\n\r\nTilläggsbudget avseende utgiftsområde 18\r\n\r\n\r\n31:9 Statens va-nämnd\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  31:9\r\nStatens  va-nämnd ökas med  400  000  kr.\r\nFinansieringen  föreslås  ske  genom  att\r\nanslaget   31:1  Boverket   minskas   med\r\nmotsvarande  belopp. Förslaget  motiveras\r\nmed   behovet   att  täcka  verksamhetens\r\nkostnader vid Statens va-nämnd.\r\nFörslaget, som inte mött invändningar  i\r\nmotioner, tillstyrks av utskottet.\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar\r\nsom främjar ekologisk hållbarhet\r\n\r\nRegeringen  begär riksdagens  godkännande\r\nav  en  föreslagen användning av anslaget\r\n31:10  Bidrag  till  bostadsinvesteringar\r\nsom    främjar    ekologisk   hållbarhet.\r\nFörslaget  innebär att högst  2  miljoner\r\nkronor av anslaget skall få användas  för\r\natt   finansiera  en  byggsamordnare  med\r\nuppdrag att leda och samordna ett program\r\nför   utveckling   och   utvärdering   av\r\nbyggsektorn.\r\nDet  anförs i propositionen att  det  är\r\nrimligt   att   staten   och   kommunerna\r\ntillsammans  med övriga intressenter  gör\r\nen  gemensam insats för att öka kvalitet,\r\nkompetens, konkurrens och attraktivitet i\r\nbygg-,          fastighets-           och\r\nanläggningssektorn.   Regeringen    anser\r\ndärför att det finns goda skäl att  under\r\nen  treårsperiod  tillkalla  en  särskild\r\nbyggsamordnare  för att  tillsammans  med\r\nföreträdare för sektorn leda och samordna\r\nett    program    för   utveckling    och\r\nutvärdering     av    byggsektorn.     En\r\nförutsättning  för  att  projektet  skall\r\nkunna genomföras är enligt regeringen att\r\nstaten   och  övriga  aktörer  delar   på\r\nkostnaderna.\r\nEnligt  motion 2003/04:Fi28 (m)  yrkande\r\n5  bör  riksdagen  avslå  detta  förslag.\r\nMotionärerna          anför           att\r\nkonkurrensbevakning         är         en\r\nmyndighetsuppgift       medan       andra\r\nförändringar bör ske på företagsnivå.  En\r\ngemensam byggsamordnare anses riskera att\r\nminska   såväl  statens  som   företagens\r\nansvar.\r\nBostadsutskottet ser till skillnad  från\r\nmotionärerna   positivt  på   regeringens\r\nförslag  som syftar till att  staten  och\r\nbyggbranschen skall samarbeta i frågor om\r\nbyggsektorns utveckling. Behovet av olika\r\ninsatser  med denna inriktning har  varit\r\nuppenbart  under  en  längre  tid.  Olika\r\ninitiativ  har också tagits för  att  öka\r\nkvaliteten, förbättra produktiviteten och\r\npressa   kostnaderna  i   byggandet.   En\r\nsamordning  av de insatser som  de  olika\r\naktörerna inom sektorn kan bidra med  bör\r\npåtagligt  kunna medverka  till  sektorns\r\nutveckling i önskvärd riktning.\r\nUtskottet      tillstyrker       således\r\nregeringens förslag samt avstyrker motion\r\n2003/04:Fi28 (m) yrkande 5.\r\n\r\nOmstrukturering av kommunala bostadsbolag\r\n\r\nRiksdagen    föreslås   i   propositionen\r\ngodkänna att regeringen inte genomför  en\r\nfusion av de två aktiebolagen Norecic  AB\r\noch Bothia Garanti AB.\r\nBakgrunden   till   förslaget   är   att\r\nriksdagen    hösten   2003    bemyndigade\r\nregeringen att överta aktierna i  Norecic\r\nAB    genom    utdelning   eller    annat\r\nförfarande.     Samtidigt    informerades\r\nriksdagen  om  att regeringen  avsåg  att\r\nefter    övertagandet   fusionera   detta\r\nföretag  och Bothia Garanti AB. Riksdagen\r\nbeslutade   i  enlighet  med  regeringens\r\nförslag.\r\nRegeringen  motiverar  det  nu  aktuella\r\nförslaget  med  att  verksamheten  i  den\r\nkoncern   som  bildats  efter   det   att\r\naktierna i Norecic tillskjutits som aktie\r\nägartillskott  till Bothia Garanti  huvud\r\nsakligen    kommer   att    bedrivas    i\r\nmoderbolaget Bothia Garanti. Därför finns\r\ndet  för  närvarande inte något behov  av\r\natt  genomföra  fusionen  mellan  de  två\r\nbolagen.\r\nFörslaget  har varken väckt invändningar\r\ni    motioner    eller   vid   utskottets\r\nberedning.  Bostadsutskottet  tillstyrker\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\n\r\nRegeringen  begär ett godkännande  av  de\r\nriktlinjer  för bidrag till  installation\r\nav  hissar  som förordas i propositionen.\r\nFör  detta ändamål föreslås att ett  nytt\r\nramanslag, 31:14 Bidrag till installation\r\nav hissar, på 1 miljon kronor anvisas för\r\n2004.  Vidare föreslås att riksdagen  ger\r\nregeringen  ett  bemyndigande  att  under\r\n2004  för  det  nya anslaget  besluta  om\r\nbidrag  som medför utgifter på  högst  29\r\nmiljoner kronor efter 2004.\r\nRegeringens förslag innebär  att  bidrag\r\nskall  kunna lämnas till installation  av\r\nhissar som påbörjas under perioden den 15\r\napril-31 december 2004. Stödet skall vara\r\nbegränsat    till    sammanlagt     högst\r\n30 miljoner kronor. Bidrag skall utgå med\r\nen    viss   andel   av   godkänd   total\r\ninstallationskostnad.   Högsta   godkända\r\ninstallationskostnad skall vara 1  miljon\r\nkronor per hiss. Bidraget skall lämnas  i\r\nsamband  med  underhåll, om-,  till-  och\r\npåbyggnad av flerfamiljshus som är  högre\r\nän  två  våningar samt vid  påbyggnad  av\r\nflerfamiljshus som har två  våningar.  En\r\nförutsättning  för  bidrag  är   att   de\r\nåtgärder  som  genomförs  är  berättigade\r\ntill  stöd enligt förordningen (1992:986)\r\nom statlig bostadsbyggnadssubvention.\r\nEnligt  propositionen är det regeringens\r\navsikt  att  i  en  förordning  precisera\r\nbidragets  utformning, särskilt villkoren\r\nför att bidrag skall kunna lämnas, liksom\r\nstorleken  på bidraget. Det anförs  bl.a.\r\natt    det    bör   ställas    krav    på\r\nkompletterande anpassning av  fastigheten\r\noch   på   god   energieffektivitet   hos\r\nhissarna  samt att nivån på bidraget  bör\r\nligga  någonstans mellan en femtedel  och\r\nen   tredjedel   av  en   total   godkänd\r\ninstallationskostnad.\r\nI  motionerna 2003/04:Fi27 (kd)  yrkande\r\n1  samt 2003/04:Fi28 (m) yrkandena  6,  7\r\noch  16  föreslås  att  riksdagen  avslår\r\nregeringens   förslag   om    ett    nytt\r\nhissbidrag.\r\nI   kd-motionen  hävdas   att   bidraget\r\ngivits   en   utformning  som   spär   på\r\nosäkerheten om de framtida villkoren  för\r\nfinansiering   av   bostadsinvesteringar.\r\nMotionärerna  hänvisar  bl.a.  till   att\r\nBoverket  konstaterat att ett  stöd  till\r\nhissinstallationer kräver  en  period  om\r\nfem    till   sex   år   för   att    bli\r\nverkningsfullt.       Planering       och\r\nfinansiering  av underhåll och  ombyggnad\r\nbör    enligt    motionen    ligga     på\r\nfastighetsägarens  ansvar,  medan  staten\r\nmåste  ge  rimliga  förutsättningar   för\r\ndetta   ägaransvar  genom  en  långsiktig\r\nbostadspolitik.\r\nEnligt   m-motionen  är  den  föreslagna\r\nanslagsnivån marginell i förhållande till\r\ndet    behov   som   Boverket   beräknat.\r\nTillsammans med de förordade reglerna för\r\nbidraget    anser    motionärerna     att\r\nregeringens  förslag  om  ett  hissbidrag\r\nframstår närmast som oseriöst.\r\nBostadsutskottet  har nyligen  behandlat\r\nfrågor   om   behovet   av   hissar   och\r\nmotionsförslag   om    ett    stöd    för\r\nhissinstallationer  (bet.  2003/04:BoU6).\r\nUtskottet framhöll i detta sammanhang att\r\navsaknaden  av hiss är ett stort  problem\r\nsom  bl.a. kan omöjliggöra kvarboende för\r\näldre   och   rörelsehindrade.  Samtidigt\r\nkunde utskottet konstatera att förslag om\r\nett  stöd  för  hissinstallationer  lagts\r\nfram  av  såväl Äldreberedningen  som  av\r\nBoverket.  Utskottet  ansåg  därför   att\r\nregeringens  ställningstagande  i  frågan\r\nborde avvaktas.\r\nUtskottet  anser  att det  är  välkommet\r\natt   det  redan  i  samband  med  vårens\r\nbudgetarbete    kunnat    avsättas    ett\r\nekonomiskt  utrymme  för  ett  stöd  till\r\nhissinstallationer.  Behovet   av   olika\r\nåtgärder  för att öka tillgängligheten  i\r\nvårt  bostadsbestånd är väl dokumenterat.\r\nSåväl  den pågående utvecklingen  mot  en\r\nallt högre andel äldre i befolkningen som\r\nökade   krav   på  tillgängligheten   för\r\nrörelsehindrade  gör dessutom  att  detta\r\nbehov  snarast kommer att öka.  Samtidigt\r\nkan  det konstateras att kostnaderna  för\r\natt  i  efterhand installera hiss  ibland\r\ngör  det  mycket svårt att finansiera  en\r\nsådan åtgärd.\r\nVad  gäller  den kritik som  framförs  i\r\nmotionerna  kan utskottet konstatera  att\r\nden    samtidigt    tycks    gälla    att\r\nomfattningen på bidraget är för begränsad\r\noch  att  det  inte behövs  något  bidrag\r\nalls.  Bostadsutskottet vill för sin  del\r\nhävda att möjligheten till statligt  stöd\r\ni  många fall sannolikt kan bli avgörande\r\nför  att en hissinstallation skall  kunna\r\nkomma   till  stånd.  Den  nu  föreslagna\r\nomfattningen av stödet svarar visserligen\r\ninte mot det av Boverket beräknade totala\r\nbehovet  av  hissinstallationer  men  bör\r\nändå   ge   ett  incitament  för  berörda\r\nfastighetsägare att pröva möjligheten att\r\ninstallera  hiss.  Regeringen  framhåller\r\näven sin avsikt att återkomma till frågan\r\nom   ytterligare  medel  på  anslaget   i\r\nbudgetpropositionen för 2005.\r\nBostadsutskottet   anser   således   att\r\nriksdagen   bör  godkänna  de  föreslagna\r\nriktlinjerna för bidrag till installation\r\nav  hissar,  ge  regeringen  det  begärda\r\nbemyndigandet att besluta om bidrag  samt\r\nanvisa det föreslagna anslaget för  2004.\r\nMotionerna  2003/04:Fi27 (kd)  yrkande  1\r\noch  2003/04:Fi28 (m) yrkandena 6, 7 samt\r\n16 avstyrks.\r\n\r\nInvesteringsstimulans till ombyggnad av\r\nvissa utrymmen till bostadslägenheter\r\n\r\nRegeringen   begär  ett  godkännande   av\r\nriktlinjer för investeringsstimulans till\r\nombyggnad   av   vissa   utrymmen    till\r\nbostadslägenheter. Förslaget innebär  att\r\ninvesteringsstimulansen för  byggande  av\r\nmindre  hyresbostäder och studentbostäder\r\nutvidgas  till att omfatta även ombyggnad\r\nav   vindsutrymmen   och   lokaler   till\r\nbostäder    i   hus   som   huvudsakligen\r\ninnefattar   bostäder.    I    de    fall\r\nombyggnaden  resulterar i nytillskott  av\r\nvanliga       hyreslägenheter       skall\r\nfastighetsägaren  eller  tomträttshavaren\r\näven  kunna  beviljas  investeringsbidrag\r\nenligt samma regler som för anordnande av\r\nbostäder i övrigt. Samma villkor föreslås\r\nställas på sådan ombyggnad som för övriga\r\nprojekt  för  vilka investeringsstimulans\r\noch    investeringsbidrag   medges.    De\r\nföreslagna ändringarna föreslås  träda  i\r\nkraft  den  1  juli 2004  och  gälla  för\r\nprojekt som påbörjas från och med  den  1\r\njanuari 2004.\r\nBakgrunden  till  förslaget   är   vissa\r\nvillkor  som  gäller enligt  förordningen\r\n(2003:506)  om investeringsstimulans  för\r\nbyggande  av  mindre  hyresbostäder   och\r\nstudentbostäder  respektive  förordningen\r\n(2001:531) om statligt investeringsbidrag\r\nför  byggande av bostäder som upplåts med\r\nhyresrätt  i  områden  med  bostadsbrist.\r\nStöd  kan enligt dessa författningar utgå\r\nför  nybyggnad samt ombyggnad av  byggnad\r\nsom tidigare till övervägande del använts\r\nför  annat  ändamål än  bostäder.  Enligt\r\npropositionen  har  denna  ordning  bl.a.\r\nmedfört att ett antal projekt som  enbart\r\neller  delvis  innefattar  ombyggnad   av\r\nfrämst  vindar  till bostäder,  i  första\r\nhand  studentlägenheter, inte har  kommit\r\ntill stånd.\r\nRegeringen   framhåller  att   det   mot\r\nbakgrund av bristen på bostäder  i  många\r\ntillväxtregioner  är  angeläget  att  den\r\naktuella   begränsningen  av  möjligheten\r\ntill stöd vid ombyggnad av vissa utrymmen\r\ntill bostadslägenheter tas bort. Varje ny\r\nbostad  innebär enligt propositionen  ett\r\nviktigt   tillskott   i   regioner    med\r\nbostadsbrist.\r\nEnligt   motionerna  2003/04:Fi27   (kd)\r\nyrkande 2 och 2003/04:Fi28 (m) yrkande  8\r\nbör  riksdagen avslå regeringens  förslag\r\nom        nya       riktlinjer        för\r\ninvesteringsstimulans till ombyggnad  för\r\nvissa utrymmen till bostadslägenheter.\r\nI   den  förstnämnda  motionen  hänvisas\r\ntill att Kristdemokraterna anser att  den\r\naktuella   investeringsstimulansen    bör\r\nersättas med en byggmomssänkning. Om  EG-\r\nreglerna inte medger en momssänkning  bör\r\ndet alternativt införas en skattesänkning\r\npå  byggande genom en skattereduktion som\r\nmotsvarar  10 % av byggkostnaden.  I  den\r\nsistnämnda  motionen  hänvisas  till  att\r\nModerata  samlingspartiet  motsatte   sig\r\ninförandet  av  de  aktuella  stöden  och\r\nföljaktligen även motsätter  sig  den  nu\r\nföreslagna   utvidgningen   av    stödens\r\nomfattning.\r\nBostadsutskottet    delar    regeringens\r\nbedömning att de aktuella stöden även bör\r\nkunna   utgå  vid  ombyggnad   av   vissa\r\nutrymmen      i      bostadshus      till\r\nbostadslägenheter.  Även  utskottet   har\r\nuppmärksammats   på  att   de   nuvarande\r\nreglerna  anses bidra till att  planerade\r\nprojekt  med  ombyggnad av  vindsutrymmen\r\neller   motsvarande  inte   kommer   till\r\nutförande.  Detta  är särskilt  olyckligt\r\neftersom  denna typ av utrymmen ofta  kan\r\nlämpa   sig  för  ombyggnad  till  starkt\r\nefterfrågade  smålägenheter.  Tillkomsten\r\nav nya bostäder genom ombyggnad har också\r\nden   fördelen   att  de   normalt   blir\r\nlokaliserade  i  områden  med  ett  redan\r\nutbyggt         serviceutbud          och\r\nkommunikationsnät.\r\nBostadsutskottet             tillstyrker\r\nregeringens  förslag  och  avstyrker   de\r\naktuella motionerna.\r\n\r\nStockholm den 13 maj\r\n\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\n\r\nRagnwi Marcelind\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i\r\nbeslutet: Ragnwi Marcelind (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian\r\nVirgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-\r\nAhl (s), Maria Öberg (s), Margareta\r\nPålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars\r\nTysklind (fp), Rigmor Stenmark (c),\r\nGunnar Sandberg (s), Peter Danielsson\r\n(m), Sten Lundström (v), Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp) och Leif Jakobsson (s).\r\n\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde\r\n18\r\nMarietta    de   Pourbaix-Lundin    (m),\r\nMargareta    Pålsson   (m)   och    Peter\r\nDanielsson (m) anser:\r\n\r\nInledning\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   tar    inte\r\nställning  till  regeringens  förslag  om\r\ntilläggsbudget i sin helhet  eftersom  vi\r\nhar   ett   annat  budgetalternativ   som\r\npresenterades   hösten    2003.    Enligt\r\nriksdagsordningen   har   vi   inte    nu\r\nmöjlighet  att  föreslå  förändringar  på\r\nandra anslag än dem som regeringen väljer\r\natt aktualisera.\r\nVissa  av  regeringens  förslag  innebär\r\ninte  bara  förändringar i  statsbudgeten\r\nför   innevarande  år  utan   har   också\r\nimplikationer   för  kommande   budgetår.\r\nFörslag  med sådan innebörd yrkas  avslag\r\npå  i motion 2003/04:Fi28 (m). Vi ställer\r\noss  i denna avvikande mening bakom dessa\r\nförslag vad avser utgiftsområde 18.\r\n\r\n31:10 Bidrag till bostadsinvesteringar\r\nsom främjar ekologisk hållbarhet\r\n\r\nByggkommissionen  har   konstaterat   att\r\nbyggandet i Sverige lider av höga priser,\r\nlåg   konkurrens   och  dålig   kvalitet.\r\nRegeringen   föreslår   därför   att   en\r\nbyggsamordnare med uppgift  att  samordna\r\nett    program    för   utveckling    och\r\nutvärdering av byggsektorn tillsätts. Det\r\när mycket oklart vad denna byggsamordnare\r\nförväntas  göra  och  vilka  befogenheter\r\nsamordnaren avses få.\r\nVi  anser att konkurrensbevakning är  en\r\nmyndighetsuppgift   medan   arbetet   att\r\nutveckla  byggsektorn i  andra  avseenden\r\nbör  ske  på  företagsnivå.  En  gemensam\r\nbyggsamordnare riskerar att minska  såväl\r\nstatens som företagens ansvarstagande för\r\nsina respektive uppgifter.\r\nI  sammanhanget  bör det framhållas  att\r\nSverige  i  förhållande till många  andra\r\nländer   inom  EU  har  betydligt   lägre\r\nbyggkostnader per kvadratmeter. Orsakerna\r\ntill  de höga kostnaderna för den färdiga\r\nbyggnaden och bostaden står i stället att\r\nfinna  i  de  höga skatter  som  belastar\r\nsåväl inkomster som boende. Vidare bidrar\r\nett alltför omfattande statligt regelverk\r\ntill      att     höja     de      totala\r\nproduktionskostnaderna.  Dessa   faktorer\r\nkommer  inte  att kunna  påverkas  av  en\r\nbyggsamordnare  utan  kräver  i   stället\r\npolitiska beslut.\r\nVi   anser   således   att   regeringens\r\nförslag     om    att    tillsätta     en\r\nbyggsamordnare bör avslås  av  riksdagen.\r\nDetta  innebär  ett  bifall  till  motion\r\n2003/04:Fi28 (m) yrkande 5.\r\n\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\n\r\nRegeringen  begär riksdagens  godkännande\r\nför    att   inrätta   ett   bidrag   för\r\nhissinstallationer  och  ett  anslag  för\r\ndetta    ändamål.    Bidragsgivning    är\r\nbegränsad till totalt 30 miljoner  kronor\r\noch  stöd  skall endast ges till  projekt\r\nsom påbörjas under innevarande år.\r\nRent   allmänt  medför  denna   typ   av\r\nkortsiktiga bidrag betydligt mer skada än\r\nnytta för bygg- och bostadsmarknaden.  En\r\nrad bidragformer som under de senast åren\r\nkommit    och   försvunnit   har   rubbat\r\nkonkurrensvillkoren   och    gjort    det\r\nomöjligt  för  en  seriös  byggherre  att\r\nplanera  sin verksamhet. Vi kan därutöver\r\nkonstatera att det nu aktuella  förslaget\r\nom  ett  hissbidrag i det närmaste  måste\r\nbetraktas som oseriöst, eftersom bidraget\r\nräcker  till ca 30 hissar medan  Boverket\r\nbedömer    att   det   finns    75    000\r\ntrappuppgångar          enbart          i\r\nmiljonprogramsområden  som  saknar  hiss.\r\nMed  den  tidsbegränsning som  regeringen\r\nföreslår   för  bidraget  blir   dessutom\r\nföljden  av bidragsgivningen i  praktiken\r\nendast   att   redan   projekterade   och\r\nbeslutade  hissinstallationer kommer  att\r\nges stöd.\r\nVi   tillstyrker  förslagen   i   motion\r\n2003/04:Fi28 (m) yrkandena 6, 7 och 16 om\r\natt  avslå regeringens förslag om  bidrag\r\ntill hissinstallationer.\r\n\r\nInvesteringsstimulans till ombyggnad av\r\nvissa utrymmen till bostadslägenheter\r\n\r\nRegeringen          föreslår          att\r\ninvesteringsstimulansen för  byggande  av\r\nmindre  hyresbostäder och studentbostäder\r\nutvidgas  till att även omfatta nybyggnad\r\nav   vindsutrymmen   och   lokaler   till\r\nbostäder i hus som huvudsakligen omfattar\r\nbostäder.\r\nModerata  samlingspartiet  motsatte  sig\r\ninförandet  av den aktuella  stimulansen.\r\nDen   föreslagna  regeländringen  innebär\r\ninte   något   skäl  att  ompröva   detta\r\nställningstagande. Förslaget motiveras av\r\nregeringen   med  att  stödets   hittills\r\nvarande  utformning medfört att önskvärda\r\nombyggnader  uteblivit.  Vi   anser   att\r\nbehovet  av regeländringen  kan  ses  som\r\nett  av  flera bevis på att det  statliga\r\nstödet    inom   bostadssektorn    endast\r\nriskerar att styra investeringarna på ett\r\nsätt som inte i första hand motiveras  av\r\nsunda   överväganden  om  en   långsiktig\r\nfastighetsförvaltning.\r\n\r\nVi     tillstyrker    således     motion\r\n2003/04:Fi28  (m)  yrkande   8   om   att\r\nriksdagen  bör avslå regeringens  förslag\r\nom den aktuella regeländringen.\r\n\r\n2. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde\r\n18\r\n\r\nRagnwi Marcelind (kd) anser:\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI   tilläggsbudgeten  för  2004  avseende\r\nutgiftsområde 18 utvidgar regeringen  den\r\nkortsiktiga            bidragsorienterade\r\nbostadspolitik        som         försatt\r\nbostadsbyggandet  i  en  allvarlig  kris.\r\nKristdemokraterna  motsätter  sig   dessa\r\nåtgärder,  som ytterligare motverkar  den\r\nlångsiktighet och förutsägbarhet som alla\r\naktörer  inom  bygg-  och  bostadssektorn\r\nefterfrågar.\r\nDet  krävs  mycket betydande insatser  i\r\nbostadsbeståndet   för   att   möta   den\r\ndemografiska  utvecklingen  med  en  allt\r\näldre befolkning, som också med försämrad\r\nrörlighet  vill bo kvar i sina  bostäder.\r\nDet krävs också insatser för att möta det\r\nstora  underhållsbehovet  hos  bostadshus\r\nbyggda    under   miljonprogrammet.    De\r\nkortsiktiga stödformer som regeringen  nu\r\nföreslår   skall   bli   införda    eller\r\nförändrade  är emellertid inte  lösningen\r\npå  bostadssektorns behov. Det krävs helt\r\nandra   åtgärder   av   det   slag    som\r\nKristdemokraterna     tidigare      under\r\nriksmötet  föreslagit  i  sina  motioner.\r\nEftersom  den nu aktuella beredningen  av\r\ntilläggsbudgeten endast avser frågor  som\r\nregeringen  aktualiserat i den ekonomiska\r\nvårpropositionen  tar  jag   här   endast\r\nställning   till   två   av   regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n31:14 Bidrag till installation av hissar\r\n\r\nI     tilläggsbudgeten    föreslås    ett\r\ninvesteringsbidrag  för  installation  av\r\nhissar som påbörjas under perioden den 15\r\napril-den   31   december  2004.   Stödet\r\nföreslås  vara begränsat till 30 miljoner\r\nkronor.  Detta  förslag läggs  trots  att\r\nBoverket  konstaterat  att  ett  särskilt\r\nstöd  till  hissinstallation  kräver   en\r\nperiod  om fem till sex år för  att  vara\r\nverkningsfullt.  Genom  ett   tillfälligt\r\nbidrag,  som  räcker till ca 100  hissar,\r\nspär regeringen enbart på osäkerheten  om\r\nde framtida villkoren för finansiering av\r\nbostadsinvesteringar. Detta  kommer  leda\r\ntill  att  väsentliga åtgärder skjuts  på\r\nframtiden  i  avvaktan på  mer  gynnsamma\r\nbidragstider.\r\nKristdemokraterna   instämmer   i    vad\r\nBoverket   konstaterade  i  sin   rapport\r\nBättre  koll  på underhåll  från  augusti\r\n2003: \"Ett kontinuerligt underhåll kräver\r\nett  ekonomiskt  hållbart bostadsbestånd,\r\ndär   inkomster  finansierar   nödvändiga\r\ninvesteringar\".  Att  planera   för   och\r\nfinansiera  underhåll  och  ombyggnad  av\r\nbostäderna  måste  vara fastighetsägarens\r\nansvar,  men staten behöver se  till  att\r\nrimliga  förutsättningar finns för  detta\r\nansvarstagande.      Ett      långsiktigt\r\nägaransvar  skulle  underlättas  av   att\r\nstatens    bostadspolitik    blev    just\r\nlångsiktig,  i  stället  för  som  i  dag\r\ntillfällig och oförutsägbar.\r\nEkonomiskt   sunda   bostadsbolag    och\r\nbostadsrättsföreningar är en nödvändighet\r\nför  att dessa omfattande åtgärder  skall\r\nkomma till stånd. En avgörande fråga  för\r\nstaten  måste därför vara att  åstadkomma\r\nen    rimligare   beskattning   och   ett\r\nhyressättningssystem      som      skapar\r\nincitament   för   fastighetsägare    att\r\ninvestera      i     underhålls-      och\r\nombyggnadsåtgärder.\r\nJag   anser   således   att   ett   nytt\r\nhissbidrag     med     den     föreslagna\r\nkonstruktionen enbart skulle  bidra  till\r\natt   ytterligare   öka   osäkerheten   i\r\nbostadssektorn om villkoren för  byggande\r\noch  förvaltning. Regeringens förslag bör\r\navslås  av  riksdagen. Detta innebär  ett\r\nbifall  till  motion  2003/04:Fi27   (kd)\r\nyrkande 11.\r\n\r\nInvesteringsstimulans till ombyggnad av\r\nvissa utrymmen till bostadslägenheter\r\n\r\nMed  samma utgångspunkter när det  gäller\r\nbehovet     av     långsiktighet      och\r\nförutsägbarhet   anser  Kristdemokraterna\r\natt   regeringens   förslag   att   utöka\r\ninvesteringsstimulansen för  byggande  av\r\nmindre  bostäder  till att  omfatta  även\r\nvindsutrymmen         bör         avslås.\r\nKristdemokraterna   har   vid   upprepade\r\ntillfällen    föreslagit    att     denna\r\ntillfälliga  investeringsstimulans,   som\r\nensidigt   riktas  till  de  minsta   och\r\nenklaste  hyresrätterna, bör ersättas  av\r\nen  byggmomssänkning som riktar  sig  mot\r\nalla     nyproducerade     bostäder     i\r\nflerbostadshus,   oavsett   storlek   och\r\nupplåtelseform.\r\nI  avvaktan  på att regeringen  inom  EU\r\nverkat för att möjliggöra en sådan  sänkt\r\nbyggmoms,    bör   skattesänkningen    på\r\nbyggandet      lösas      genom       att\r\nfastighetsägaren    efter     deklaration\r\nerhåller en skattereduktion som motsvarar\r\nhälften  av den erlagda byggmomsen,  dvs.\r\n10 % av byggkostnaden.\r\nJag  tillstyrker  således  förslaget   i\r\nmotion 2003/04:Fi27 (kd) yrkande 2 om att\r\nregeringens förslag i den aktuella frågan\r\nbör avslås av riksdagen.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n1. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde\r\n18\r\nav  Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind\r\n(fp) anför:\r\nFolkpartiet   tar  i   sin   motion   med\r\nanledning      av     den      ekonomiska\r\nvårpropositionen  inte   ställning   till\r\ntilläggsbudgeten  som   helhet.   Partiet\r\npresenterade   hösten  2003   ett   annat\r\nbudgetalternativ    som    avslogs     av\r\nriksdagen.  Det  ligger  därför   på   de\r\npartier  som  röstade igenom  regeringens\r\nbudget  att göra förändringar i  densamma\r\nså    att    utgiftstaket   kan   hållas.\r\nFolkpartiet  har enligt riksdagsordningen\r\ninte utrymme att föreslå förändringar  på\r\nandra   anslag   än  de   av   regeringen\r\naktualiserade.   Det   är   därför   inte\r\npraktiskt möjligt att lägga fram en  egen\r\ngenomarbetad tilläggsbudget. I den  fråga\r\nsom  är  aktuell  i detta  yttrande  till\r\nfinansutskottet,   dvs.  tilläggsbudgeten\r\nför utgiftsområde 18, har vi således inte\r\nheller kunnat föra fram vårt sammanhållna\r\nalternativ  för  detta område.   Vi  vill\r\nemellertid  i  detta  särskilda  yttrande\r\nklargöra         vårt        principiella\r\nställningstagande  till   några   av   de\r\nförslag  som  regeringen  fört   fram   i\r\ntilläggsbudgeten  för  utgiftsområde  18.\r\nDet  gäller förslag om en byggsamordnare,\r\nom  hissbidrag och om ändrade regler  för\r\nden     s.k.     investeringsstimulansen.\r\nMöjligheterna  att underställa  riksdagen\r\nett   förslag   om   tilläggsbudget   för\r\nutgiftsområde   18   baserat   på   dessa\r\nställningstaganden    får    sedan    bli\r\navhängigt  formerna för  finansutskottets\r\nvidare beredning av frågan.\r\nFolkpartiet  motsätter  sig  inrättandet\r\nav  en  byggsamordnare enligt den  modell\r\nsom regeringen föreslår. Vi anser att det\r\när  viktigt  att  tydligt  skilja  mellan\r\nstatens  och  byggbranschens  ansvar  för\r\nutvecklingen  inom  sektorn.  Det   måste\r\nligga  på  branschen  och  företagen  att\r\nsvara för utvecklingen av byggmetoder och\r\nprodukter   samt   för   att    en    god\r\nbyggkvalitet    uppnås.   Staten    måste\r\nsamtidigt  svara för att  de  legala  och\r\nfinansiella    ramverken   ger    rimliga\r\nförutsättningar  för att branschen  skall\r\nkunna leva upp till sitt ansvar. För  att\r\ndetta  skall  vara  möjligt  fordras   en\r\nbetydligt större lyhördhet för signalerna\r\nfrån  bygg-  och  bostadssektorn  än  vad\r\nregeringen visat prov på under senare år.\r\nVi   anser   att  såväl  regeringen   som\r\nriksdagen  har ett ansvar för  att  följa\r\nupp utfallet av de ekonomiska villkor och\r\nregelverk som staten inrättat, med  sikte\r\npå  att skapa långsiktiga spelregler  och\r\nge      förutsättningar     för      ökat\r\nbostadsbyggande. Det bör  i  sammanhanget\r\npåpekas    att   byggbranschens    ansvar\r\ngivetvis omfattar även andra frågor än de\r\nrent  byggnadstekniska. Av denna,  liksom\r\nav  andra branscher, kan det bl.a. krävas\r\nett  aktivt deltagande i arbetet med  att\r\nöka  jämställdheten och  mångfalden  inom\r\nalla delar av samhället.\r\nFörslaget   om  att  införa   ett   nytt\r\nhissbidrag  utgör endast ytterligare  ett\r\nexempel   på   den   bostadspolitik   som\r\nregeringen  bedrivit  under  senare   år.\r\nKännetecknande för denna politik  är  att\r\nnya    bidragsformer   med    detaljerade\r\nregelverk med jämna mellanrum införs  för\r\natt  efter en tid avvecklas och  ersättas\r\nmed   andra   bidrag  med  nya   villkor.\r\nSamtidigt  uteblir förslag på de  områden\r\ndär  bygg- och bostadssektorn sedan länge\r\nefterfrågat ändrade villkor.  Det  gäller\r\nbl.a.  förenklingar  i  olika  regelverk,\r\nsänkta   bostadsskatter,  avveckling   av\r\nstyrande subventioner samt en reformering\r\nav hyreslagstiftningen.\r\nI   fråga  om  kortsiktighet  utgör  det\r\nföreslagna    hissbidraget,    även    om\r\nkonkurrensen  är  hård, kanske  det  mest\r\npåtagliga   exemplet  under  senare   år.\r\nBidraget  skall  endast kunna  utgå  till\r\nprojekt  som  påbörjas under  innevarande\r\når.  Varje branschkunnig person  vet  att\r\nden  sammanlagda tiden för  projektering,\r\nbygglovsbehandling   m.m.    i    princip\r\nutesluter   möjligheten   att    bidraget\r\nmedverkar  till  hissinstallationer   som\r\ninte redan är planerade. Den stimulans av\r\nhissinstallationer som rimligen måste  ha\r\navsetts uteblir därigenom nästan helt. Vi\r\nmotsätter oss således införandet  av  ett\r\nhissbidrag.\r\nRegeringen     förslår     vidare     en\r\nregeländring           för            den\r\ninvesteringsstimulans  för  byggande   av\r\nmindre  hyresbostäder och studentbostäder\r\nsom  infördes föregående år.  Folkpartiet\r\nmotsatte   sig   införandet   av    denna\r\ntidsbegränsade stimulans. I  en  gemensam\r\nreservation med övriga borgerliga partier\r\nframhöll     vi     både     principiella\r\ninvändningar  mot  stimulansen  -   bl.a.\r\nbristen på långsiktighet - och kritik mot\r\natt  det  förslagna regelverket  innehöll\r\noklara och krånglig stödvillkor.\r\nEtt  av  de  stödvillkor som  regeringen\r\ninförde  var att lokaler kan få stöd  för\r\natt   byggas   om  till  bostäder,   dock\r\nförutsatt  att  lokalerna  inte  finns  i\r\nbostadsfastigheter.    Nu     konstaterar\r\nregeringen      i     den      ekonomiska\r\nvårpropositionen att detta lett till  att\r\nönskvärda    ombyggnader     av     bl.a.\r\nvindsutrymmen    till    bostäder     för\r\nexempelvis  studenter, inte  kommit  till\r\nstånd    och    föreslår    därför     en\r\nregeländring.  Vi anser att  den  rimliga\r\nslutsatsen  i  stället  borde  varit  att\r\ndenna    typ    av   styrande    statliga\r\nsubventioner  endast verkar  störande  på\r\nbostadsmarknaden. Vi förordar således att\r\nden    aktuella   investeringsstimulansen\r\nsnarast bör avvecklas och har för  avsikt\r\natt  återkomma med ett sådant förslag vid\r\nhöstens    budgetarbete.    Med     denna\r\ninställning finns det givetvis inte  skäl\r\natt    godkänna   regelförändringar   som\r\neventuellt  och marginellt  skulle  kunna\r\nminska  bristerna i det aktuella systemet\r\nmed investeringsstimulanser.\r\n\r\n2. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde\r\n18\r\n\r\nRigmor Stenmark (c) anför:\r\nCenterpartiet     står      bakom      en\r\nbostadspolitik med en annan inriktning än\r\nden  regeringen företräder.  Inriktningen\r\npå  denna  politik  har  framgått  av  de\r\nmotioner   som   vi   lagt   fram   under\r\ninnevarande   riksmöte.  Vår  inställning\r\ntill     nödvändiga     reformer     inom\r\nbostadsområdet sammanfattas också  i  vår\r\npartimotion 2003/04:Fi25 som är väckt med\r\nanledning      av     den      ekonomiska\r\nvårpropositionen.\r\nRegeringens  förslag  om  tilläggsbudget\r\nskall normalt endast avse justeringar  av\r\nden tidigare fastlagda budgeten. Eftersom\r\nvårt  alternativa förslag om  budget  för\r\ndet    nu    aktuella    området,    dvs.\r\nutgiftsområde  18, inte  vann  riksdagens\r\nbifall hösten 2003 finns det inte nu skäl\r\natt lägga detaljsynpunkter på regeringens\r\nförslag   om  tilläggsbudget.   Jag   kan\r\nemellertid  konstatera att detta  förslag\r\ninnefattar införandet av ett bidrag  till\r\nhissinstallationer. Centerpartiet  ser  i\r\nprincip  positivt  på  åtgärder  för  att\r\nförbättra   tillgängligheten    i    vårt\r\nbostadsbestånd och i samhället  i  stort.\r\nVi  är således inte motståndare till  att\r\nstaten  stimulerar  sådana  åtgärder  med\r\nbidrag eller på annat sätt. Detta innebär\r\ninte  att jag är odelat positiv till  ett\r\nbidrag   med   den  utformning   som   nu\r\nföreslås. Det finns bl.a. skäl att starkt\r\nifrågasätta lämpligheten att  införa  ett\r\nbidrag  med  en  så kort varaktighet  som\r\nregerings förslag innebär.\r\nI    övrigt   föreslår   regeringen    på\r\ntilläggsbudgeten  för  utgiftsområde   18\r\nregelförändringar    m.m.    för    vissa\r\nstödformer  och anslag som  Centerpartiet\r\ninte  står  bakom. Det finns därför  inte\r\nskäl   att   närmare   kommentera   dessa\r\nförslag.  Centerpartiet kommer i  samband\r\nmed  höstens  budgetarbete redovisa  sitt\r\nsammanhållna  alternativ till  dessa  och\r\nandra anslag inom utgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n\r\n_______________________________\r\n* Något formellt yrkande presenteras inte i motionen.\r\n* Något formellt yrkande presenteras inte i motionen.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Medel från fonden för den mindre skeppsfarten",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:128 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2003/04:Fi17 yrkande 1, 2003/04:Fi18 och 2003/04:Fi19 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "AAFAC7F2-AFCD-11D8-AE5D-0004755038D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "141",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AAFAC7F2-AFCD-11D8-AE5D-0004755038D1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "En förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 40 och avslår motionerna 2003/04:Fi17 yrkande 2, 2003/04:Fi23 yrkande 13, 2003/04:Fi27 yrkandena 5 i denna del och 6 samt 2003/04:Fi28 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "AAFAC7F5-AFCD-11D8-AE5D-0004755038D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "142",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AAFAC7F5-AFCD-11D8-AE5D-0004755038D1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 8 och avslår motionerna 2003/04:Fi23 yrkande 7 och 2003/04:Fi28 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 9 och avslår motion 2003/04:Fi23 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2005",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 41 och avslår motionerna 2003/04:Fi25 yrkande 7, 2003/04:Fi27 yrkande 4 och 2003/04:Fi28 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Förvärv av fastigheten Blåmannen 21 i Stockholms kommun",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Köpoption avseende en ny byggnad för svenska ambassaden i Washington, Förenta staterna",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Statens fastighetsverk (ny investeringsplan)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Statens fastighetsverk (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Riksrevisionen (låneram)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 45.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 16 och avslår motionerna 2003/04:Fi28 yrkande 3 och 2003/04:Fi29 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Överenskommelse mellan staten och Landstinget Västmanland om Salberga sjukhus",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Höjd ersättning för det särskilda anställningsstödet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 18 och avslår motion 2003/04:Fi28 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Arbetsmiljöverket (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Särskilda utgifter inom universitetet och högskolor m.m. (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Medel hos AB Svenska Spel",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (anslagsvillkor)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 23 och avslår motion 2003/04:Fi28 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Omstrukturering av kommunala bostadsföretag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Bidrag till installationer av hissar (riktlinjer)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 25 och avslår motionerna 2003/04:Fi27 yrkande 1 i denna del och 2003/04:Fi28 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Bidrag till installationer av hissar (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 26 och avslår motionerna 2003/04:Fi27 yrkande 1 i denna del och 2003/04:Fi28 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Investeringsstimulans till ombyggnad av vissa utrymmen till bostadslägenheter",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 27 och avslår motionerna 2003/04:Fi27 yrkande 2 och 2003/04:Fi28 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Åtgärder för biologisk mångfald (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 29 och avslår motion 2003/04:Fi27 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Miljöforskning (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Stöd till klimatinvesteringar (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 31 och avslår motionerna 2003/04:Fi23 yrkande 10 och 2003/04:Fi28 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser (anslagsvillkor)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Väghållning och statsbidrag (låneram)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 33 och avslår motion 2003/04:Fi23 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Väghållning och statsbidrag (anslagsvillkor)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (låneram)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 35 och avslår motion 2003/04:Fi23 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Låneram för fyra SJ-bolag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 36 och avslår motion 2003/04:Fi27 yrkande 5 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Avveckling av VTI Utveckling AB",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning (bemyndigande)",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Avgiftsintäkter från pass för sällskapsdjur",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkt 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:100 punkterna 5-7, 10, 11, 43 och 44, bifaller delvis proposition 2003/04:100 punkt 42 och avslår motionerna 2003/04:Fi23 yrkandena 6 och 9, 2003/04:Fi25 yrkandena 5 och 6, 2003/04:Fi26, 2003/04:Fi27 yrkande 7 och 2003/04:Fi28 yrkandena 2 och 12-16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "24",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "AAFAC858-AFCD-11D8-AE5D-0004755038D1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 24 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "136",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "50",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "43",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "31",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "18",
                    "124",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AAFAC858-AFCD-11D8-AE5D-0004755038D1",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU21",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Medel från fonden för den mindre skeppsfarten",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "En förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 2005",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (bemyndigande)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (bemyndigande)",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Höjd ersättning för det särskilda anställningsstödet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (anslagsvillkor)",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Bidrag till installationer av hissar (riktlinjer)",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Bidrag till installationer av hissar (bemyndigande)",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Investeringsstimulans till ombyggnad av vissa utrymmen till bostadslägenheter",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Investeringsstimulans till ombyggnad av vissa utrymmen till bostadslägenheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Åtgärder för biologisk mångfald (bemyndigande)",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Stöd till klimatinvesteringar (bemyndigande)",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Stöd till klimatinvesteringar (bemyndigande)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Väghållning och statsbidrag (låneram)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter (låneram)",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Låneram för fyra SJ-bolag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-11 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till prop. 100 yrk. 5-39, 41, 43-45 och prop. 128. Delvis bifall till prop. 100 yrk. 40 och 42. Avslag motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:26:31"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag till tilläggsbudget för 2004 förutom förslaget om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Riksdagen beslutade om en annan lösning än regeringen, vilket innebär att ett särskilt anslag för kapitalinsatser i statliga bolag anordnas i statsbudgeten. Regeringen ska få föra över 55 miljoner kronor från Fonden för den mindre skeppsfarten till det särskilda kontot i Riksgäldskontoret för samma ändamål. Riksdagen får 14,8 miljoner kronor mer under 2004. Pengarna ska användas för att öka stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.",
          "dok_id": "GR01FIU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Tilläggsbudget 1 för 2004 (FiU21)",
          "dok_id": "GR01FIU21",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:26:31"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU21",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till tilläggsbudget för 2004 förutom förslaget om förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag. Finansutskottet föreslår en annan lösning än regeringen, vilket innebär att ett särskilt anslag för kapitalinsatser i statliga bolag anordnas i statsbudgeten. Regeringen ska få föra över 55 miljoner kronor från Fonden för den mindre skeppsfarten till det särskilda kontot i Riksgäldskontoret för samma ändamål. Riksdagen får 14,8 miljoner kronor mer under 2004. Pengarna ska användas för att öka stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.</p>",
          "dok_id": "GR01FiU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:17"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Tilläggsbudget 1 för 2004 (FiU21)",
          "dok_id": "GR01FiU21",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:17"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_fiu_21.docx",
          "filstorlek": "2197404",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Tilläggsbudget 1 för 2004",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6793B69D-8AB1-49EB-92A7-CF6BC84968C4"
        },
        {
          "dok_id": "GR01FIU21",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200304_fiu_21.pdf",
          "filstorlek": "3151086",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200304_fiu_21",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/70F41D6E-A037-43EA-B195-402C8DE2E897"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi17 med anledning av prop. 2003/04:128 Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:128 Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi18 med anledning av prop. 2003/04:128 Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:128 Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi19 med anledning av prop. 2003/04:128 Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_id": "GR02Fi19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:128 Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi23 med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GR02Fi23",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi23",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi25 med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GR02Fi25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi26 med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GR02Fi26",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi26",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi27 med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GR02Fi27",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi27",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Odell m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi28 med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GR02Fi28",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi28",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi29 med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GR02Fi29",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi29",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:100 2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_id": "GR03100",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "2004 års ekonomiska vårproposition",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:128 Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_id": "GR03128",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "128",
          "ref_dok_titel": "Medel från Fonden för den mindre skeppsfarten",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-06-17",
          "ref_dok_id": "GR09130",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "130",
          "ref_dok_titel": "2004-06-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:273",
          "ref_dok_id": "GR0K273",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "273",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:273",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:274",
          "ref_dok_id": "GR0K274",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "274",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:274",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1014",
          "ref_dok_id": "2000:1335",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:644",
          "ref_dok_id": "1993:389",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:645",
          "ref_dok_id": "1998:703",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:655",
          "ref_dok_id": "2000:1380",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:702",
          "ref_dok_id": "1972:625",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:771",
          "ref_dok_id": "1999:1209",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}