{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286149",
      "dok_id": "GR01FIU2",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-12-04 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:12",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:16",
      "titel": "Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU2</div><h1>Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nFinansutskottet tillstyrker i betänkandet regeringens och Riksrevisionens\r\nstyrelses förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområdet.\r\nFörslaget innebär samtidigt att Finansinspektionen ges rätt att direkt\r\ntillgodogöra sig de inkomster som kommer från avgifterna för inspektionens\r\nprövningsverksamhet. Utskottet förutsätter dock att inkomsterna och\r\nutgifterna för denna verksamhet redovisas vid sidan av statsbudgeten och\r\natt kostnaderna för prövningsverksamheten inte till någon del får belasta\r\nFinansinspektionens förvaltningsanslag.\r\nI detta sammanhang behandlar utskottet också anslaget till Riksrevisionen.\r\nEftersom det är en ny myndighet som är underställd riksdagen redovisar\r\nutskottet också sin uppfattning i sådana frågor som mål för Riksrevisionens\r\nverksamhet samt formerna för beredning av myndighetens anslag, liksom\r\nvilka frågor som ska beaktas i de anslagsdirektiv som riksdagsförvaltningen\r\nutfärdar för Riksrevisionen. Frågor som Riksrevisionens styrelse har\r\naktualiserat i budgetpropositionen och i ett brev ställt direkt till\r\nfinansutskottet kommenteras också av utskottet. Det gäller dispositionen av\r\növerskottet från Riksrevisionsverkets årliga revision under 2003 samt\r\nkvarstående medel på det särskilda anslaget för Riksrevisionsverkets\r\navvecklingskostnader. Det gäller också ett anmält behov av en högre\r\nanslagskredit och extra medel på tilläggsbudget för att täcka bl.a. kostnaderna\r\nför löneavtal i de tidigare organisationerna som klart överstiger det som\r\nförutsattes när anslagsnivån beräknades. Utskottet anser i det senare\r\nfallet att samma strikta principer som gäller för lönebildningen på\r\nregeringsområdet också bör tillämpas på riksdagsområdet och att detta synsätt\r\näven bör komma till uttryck i en eventuell framställning om medel på\r\ntilläggsbudget från Riksrevisionens sida. Vidare betonar utskottet att\r\nRiksrevisionens internationella uppdragsverksamhet inte får ges en sådan\r\nomfattning att den inkräktar på myndighetens huvuduppgift att granska\r\nstatlig verksamhet och att kostnaderna för denna verksamhet inte till\r\nnågon del får belasta Riksrevisionens förvaltningsanslag.\r\nI betänkandet biträder utskottet också regeringens förslag till\r\ninvesteringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och\r\nFortifikationsverket\r\nliksom förslaget att Premiepensionsmyndigheten ska beviljas en rörlig\r\nkredit på 200 miljoner kronor för 2004. Vidare tillstyrker utskottet att\r\nRiksrevisionen under 2004 får låna högst 45 miljoner kronor i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i anläggningstillgångar.\r\nFrågor med anknytning till mål- och resultatredovisningen inom utgiftsområde\r\n2 tas även upp i betänkandet. I det sammanhanget föreslår utskottet att\r\nriksdagen ska göra ett tillkännagivande med krav på att uppställda mål\r\nska vara tydliga och lätt uppföljningsbara samt åtföljas av olika typer\r\nav resultatindikatorer. I budgetarbetet bör bl.a. också nuvarande redovisning\r\npå politikområdesnivå bättre anpassas till riksdagens arbetsformer.\r\nEtt antal motioner med anknytning till utgiftsområdet behandlas också i\r\nbetänkandet. Motionerna avstyrks.\r\nI betänkandet finns fem reservationer och sex särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ekonomisk styrning inom utgiftsområdet\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet\r\nframhåller om en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens\r\narbetsformer.\r\n\r\n2.      Målformulering för politikområde\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi284 yrkande 1.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n3.      Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2\r\nRiksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslag inom utgiftsområde 2\r\nsamhällsekonomi och finansförvaltning enligt specifikation i bilaga 2 samt\r\ngodkänner att Finansinspektionen direkt får tillgodogöra sig inkomster\r\nfrån avgifter för prövningsverksamheten med den ändringen att inkomsterna\r\noch utgifterna för denna verksamhet ska redovisas med full kostnadstäckning\r\nvid sidan av statsbudgeten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1\r\nUtgiftsområde 2 punkterna 7 och 9, bifaller delvis proposition 2003/04:1\r\nUtgiftsområde 2 punkt 5 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 14 i\r\ndenna del, 2003/04:Fi265, 2003/04:Fi268 yrkande 7, 2003/04:Fi273,\r\n2003/04:Fi283 yrkande 8, 2003/04:Fi284 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Fi296 yrkande\r\n5 och 2003/04:Bo225 yrkande 1.\r\n\r\n4.      Statens fastighetsverk\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens\r\nfastighetsverk samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens\r\nförslag besluta om att Fastighetsverket får ta upp lån inom en ram av\r\nhögst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkterna\r\n1 och 3.\r\n\r\n5.      Fortifikationsverket\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för\r\nFortifikationsverket samt bemyndigar regeringen att i enlighet med\r\npropositionens\r\nförslag besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av\r\nhögst 6,2 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark,\r\nanläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1\r\nUtgiftsområde 2 punkterna 2 och 4.\r\n\r\n6.      Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om en rörlig kredit\r\ni Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose\r\nPremiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkt 6.\r\n\r\n7.      Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar\r\nRiksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2004 besluta att ta upp lån\r\ni Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används\r\ni verksamheten inom en ram av högst 45 miljoner kronor. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkt 8.\r\n\r\n8.      Regional statistik\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N225 yrkande 7.\r\n\r\n9.      Finansinspektionens finansiering\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi284 yrkande 2.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n10.     Försäljning av SBAB och Vasakronan\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi269 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Lokalisering av Expertgruppen för miljöstudier\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:N374.\r\n\r\n12.     Fastighetsverkets förvaltning av känslig skärgårdsmiljö\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi253.\r\n\r\n13.     Föreningslivets andel av spelmarknaden\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So501 yrkande 1.\r\nReservation 4 (kd)\r\n\r\n14.     Kommunala museers statsgaranti\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi237.\r\n\r\n15.     Statliga myndigheters inbördes fakturering\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi277.\r\n\r\n16.     Kontrollfunktionen i staten\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi1 yrkandena 1-3 och lägger skrivelse\r\n2002/03:137 till handlingarna.\r\nReservation 5 (fp)\r\nStockholm den 4 december 2003\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Mikael\r\nOdenberg (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s),\r\nLars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Christer Nylander\r\n(fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida\r\n(mp), Bo Bernhardsson (s), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och\r\nJörgen Johansson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nRiksdagen har på förslag av finansutskottet den 19 november 2003 beslutat\r\nom ramar för vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I detta betänkande\r\ntar utskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 2 ska fördelas\r\ninom den ram som lagts fast för detta utgiftsområde.\r\nI betänkandet behandlas även ett antal motionsyrkanden som väckts under\r\nallmänna motionstiden 2003 och som har anknytning till verksamheten inom\r\nutgiftsområde 2.\r\nUtskottet tar i detta sammanhang också upp regeringens skrivelse\r\nKontrollfunktionen i staten (skr. 2002/03:137) samt ett brev daterat den 23\r\noktober 2003 som styrelsen för Riksrevisionen ställt direkt till\r\nfinansutskottet.\r\nPropositionens och skrivelsens huvudsakliga innehåll\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen och styrelsen för Riksrevisionen\r\natt riksdagen godkänner den föreslagna fördelningen av anslag inom\r\nutgiftsområde 2. Regeringen föreslår även att Finansinspektionen får\r\ntillgodogöra sig vissa avgiftsinkomster direkt. Vidare begär regeringen\r\nriksdagens godkännande av förslag till investeringsplaner för Statens\r\nfastighetsverk och Fortifikationsverket samt inhämtar i detta sammanhang\r\nockså riksdagens bemyndigande att få besluta om dels låneramar för dessa\r\nbåda myndigheter, dels en rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten.\r\nStyrelsen för Riksrevisionen föreslår att Riksrevisionen för 2004 ska\r\nbemyndigas att låna högst 45 miljoner kronor för investeringar i\r\nanläggningstillgångar.\r\nI anslutning till dessa förslag behandlar utskottet också ett antal\r\nmotioner väckta under allmänna motionstiden.\r\nI skrivelsen redovisar regeringen hur anslaget Kontrollfunktionen i staten\r\nanvänts under perioden 1997-2002.\r\nI anslutning till skrivelsen behandlar utskottet en motion väckt med\r\nanledning av denna.\r\nFörslagen i propositionen, i skrivelsen och motionerna återges i bilaga\r\n1.\r\nBrevet från Riksrevisionens styrelse i bilaga 3.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nEkonomisk styrning inom utgiftsområdet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet redovisar sin syn på mål- och resultatstyrningen inom utgiftsområdet\r\noch föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande om frågor med anknytning\r\ntill denna. Uppställda mål bör vara tydliga och lätt uppföljningsbara och\r\nför att underlätta riksdagens uppföljningsarbete bör man i större\r\nutsträckning än för närvarande använda sig av olika typer av\r\nresultatindikatorer.\r\nI budgetarbetet bör politikområdena bättre anpassas till den av riksdagen\r\nanvända utgiftsområdesindelningen och vidare bör redovisade medelsberäkningar\r\nstarkare kopplas ihop med de resultat som kommer fram i resultatuppföljningen.\r\n\r\nPropositionen\r\nI samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2001 fastställde\r\nriksdagen vilka mål som ska gälla för de båda politikområden som ingår i\r\nutgiftsområdet, dvs. politikområdena Effektiv statsförvaltning samt\r\nFinansiella system och tillsyn. Med politikområdesindelningen ville regeringen\r\nfå till stånd en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat.\r\nDet övergripande målet för politikområdet Effektiv statsförvaltning är\r\natt skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av\r\nhög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare,\r\nmedborgare och näringsliv.\r\nDet övergripande målet för politikområdet Finansiella system och tillsyn\r\när:\r\n- att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl\r\nsamhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott\r\nskydd,\r\n- att tillsynen ska bedrivas effektivt,\r\n- att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt\r\nsom risker beaktas samt\r\n- att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.\r\nPolitikområdena är i sin tur indelade i vardera sex delområden och för\r\nvarje sådant delområde anges i propositionen hur verksamheten inom delområdet\r\nska bidra till att politikområdets mål uppnås. Delmålen är inte fastställda\r\nav riksdagen men redovisas i budgetpropositionen för att ge en fylligare\r\nbild av mål- och resultatutvecklingen på området.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtgifterna på statsbudgeten fördelar sig på 27 utgiftsområden och varje\r\nutgiftsområde bereds odelat av något av riksdagens utskott. Denna indelning\r\nav budgeten utgör grundvalen för rambeslutsmodellen, dvs. den beslutsordning\r\nriksdagen tillämpar när den tar ställning till regeringens och\r\noppositionspartiernas förslag till statsbudget. För sin mål- och\r\nresultatstyrning\r\nanvänder sig regeringen av en annan indelning, i vilken merparten av\r\nutgifterna har fördelats på 48 politikområden.\r\nPolitikområdena är inte helt anpassade till utgiftsområdenas struktur,\r\nvilket fått till följd att sju politikområden ingår i två eller flera\r\nutgiftsområden. Ett politikområde - politikområde 26 Forskningspolitik -\r\när uppsplittrat på inte mindre än sex utgiftsområden. På statsbudgeten\r\nfinns dessutom tolv anslag som inte ingår i något politikområde. Det är\r\nanslagen till Regeringskansliet och hov- och slottsstaten samt anslagen\r\npå riksdagens område. Vidare har inte anslag med anknytning till\r\nstatsskuldsräntorna och EU-avgiften inordnats i något politikområde.\r\nDenna brist på överensstämmelse mellan indelningen i utgiftsområden och\r\npolitikområden gör att det på elva utgiftsområden finns ett eller flera\r\npolitikområden som inte är sammanhållna. Det gäller bl.a. utgiftsområde\r\n2 som hör till finansutskottets ansvarsområde. På detta utgiftsområde är\r\ndet också finansutskottet som ansvarar för frågor som rör mål- och\r\nresultatstyrningen inom de båda politikområdena, men när det kommer till\r\nanslagsfördelningen inom politikområdet Finansiella system och tillsyn är\r\ndet bara sex av de sju anslagen som bereds av finansutskottet. Det sjunde\r\nanslaget - Lotteriinspektionens förvaltningsanslag - är uppfört på\r\nutgiftsområde 17 som kulturutskottet är ansvarigt för. Innebörden av denna\r\nuppdelning är således att det är finansutskottet som svarar för mål- och\r\nresultatstyrningen av Lotteriinspektionen medan kulturutskottet prövar\r\ninspektionens anslag. Kulturutskottet ansvarar också för alla\r\nlagstiftningsfrågor\r\nmed anknytning till Lotteriinspektionens verksamhet.\r\nFör riksdagens vidkommande är det viktigt att mål- och resultatbedömningar\r\nkan kopplas ihop med budgetförslagen och ses som en integrerad helhet.\r\nSaknas denna helhetssyn blir också gensvaret i riksdagen på mål- och\r\nresultatstyrningen som budgetpolitiskt styrinstrument svagare.\r\nDet är emellertid inte bara den bristfälliga överensstämmelsen mellan\r\nutgiftsområden och politikområden som försvårar en sådan helhetssyn. Till\r\ndetta bidrar också allmängiltigt formulerade mål och en i budgetpropositionen\r\nofta svag koppling mellan iakttagelser gjorda i samband med uppföljningen\r\nav en viss verksamhet och de medelstillskott som föreslås för denna\r\nverksamhet.\r\nI budgetpropositionen görs på utgiftsområde 2 många gånger en ambitiös\r\ngenomgång av de tolv delområden som de båda politikområdena är uppdelade\r\ni. På ett strukturerat sätt redovisas för varje delområde uppställda mål,\r\ngjorda insatser, resultatbedömningar samt analyser och slutsatser. De\r\nslutsatser regeringen drar i det sammanhanget återspeglar sig emellertid\r\ninte alltid i förslaget till medelsberäkning för de anslag som ingår i de\r\nolika delområdena. Liksom tidigare gäller nämligen att föreslagna\r\nanslagsförändringar inte i första hand är föranledda av eventuella brister\r\neller andra omständigheter som uppmärksammats i samband med uppföljningen.\r\nI stället grundas de på mer traditionella budgetpolitiska prioriteringar.\r\nSka mål- och resultatstyrningen kunna få en bredare uppslutning i riksdagen\r\när det angeläget att sambandet mellan uppföljningens resultat och de\r\nföreslagna anslagsnivåerna kommer till klarare uttryck i regeringens\r\nbudgetförslag.\r\nDe uppställda målen måste emellertid också vara tydliga och lätt avläsbara.\r\nEtt föreslaget resurstillskott måste kunna prövas mot konkreta, mätbara\r\noch uppföljningsbara mål eller resultatindikatorer. Det är enligt utskottets\r\nmening också nödvändigt att målen uttrycks i sådana termer att de kan\r\nbilda utgångspunkt för riksdagspartiernas politiska prioriteringar och\r\ndiskussioner.\r\nMålen på politikområdesnivå har fastställts av riksdagen. Som information\r\nför riksdagen redovisar regeringen i budgetpropositionen på utgiftsområde\r\n2 dessutom särskilda mål för de delområden som ingår i politikområdena.\r\nFör att underlätta en meningsfull uppföljning är det önskvärt att några\r\nav delmålen får en tydligare formulering eller kompletteras med lämpliga\r\nindikatorer. Allmängiltiga mål som inte ger uttryck för politiska\r\nprioriteringar och som inte är nedbrytbara i kvantitativa termer kan inte\r\ntjäna som underlag för en politisk styrning av statlig verksamhet.\r\nFör delområdet Statliga arbetsgivarfrågor är exempelvis målet \"en samordnad\r\nstatlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns\r\nför att åstadkomma efterfrågat resultat\". Ett sådant mål är så allmängiltigt\r\nformulerat att det kan innefatta helt skilda politiska viljeinriktningar.\r\nEtt annat exempel finns inom delområdet Ekonomisk styrning och kontroll\r\ndär målformuleringen är \"ett efterfrågestyrt, ändamålsenligt och\r\nkostnadseffektivt stöd till Regeringskansliet och statliga myndigheter\". För\r\ndelområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden gäller att \"verksamheten\r\nska bedrivas på ett effektivt sätt\".\r\nDet är önskvärt med mer pregnanta målformuleringar och att olika typer av\r\nkompletterande indikatorer kommer till användning för att riksdagen ska\r\nkunna följa upp målen på ett meningsfullt sätt. Goda exempel på detta\r\nfinns inom delområdena Statistik samt Prognos- och uppföljningsverksamhet\r\ndär tydliga resultatindikatorer finns angivna i målen, vilket underlättar\r\nuppföljningen.\r\nFrågor som rör mål- och resultatstyrning har hittills mött ett ringa\r\ngensvar i de motioner som väcks av oppositionspartierna. Fram t.o.m.\r\nföregående riksmöte hade ämnet berörts i några enstaka motioner. Intresset\r\när dock något större i år, och olika typer av målfrågor tas upp i ett\r\ntiotal motioner1Se exempelvis motionerna Kr327 av Lennart Kollmats m.fl.\r\n(fp) om kulturpolitiken, U10 av Carl B Hamilton m.fl. (fp) om global\r\nutveckling, Fi284, Fi286 och N412 av Alf Svensson m.fl. (kd) om utgiftsområdena\r\n2, 25 respektive 24 samt A339 av Anders G Högmark m.fl. (m) om anslagen\r\ninom utgiftsområdena 13 och 14. väckta under allmänna motionstiden 2003.\r\nI några av dessa motioner efterlyses tydligare mål som är både mät- och\r\nuppföljningsbara.\r\nFinansutskottet har vid upprepade tillfällen pekat på svagheter och brister\r\ni mål- och resultatredovisningen på utgiftsområde 2. Efter hand har också\r\nkvaliteten på redovisningen förbättrats. De båda politikområdena har delats\r\nin i vardera sex delområden och för varje sådant delområde har regeringen\r\nredovisat ett mål. Utskottet har också framhållit att mål- och\r\nresultatredovisningen inom utgiftsområde 2 har en hög standard jämfört med andra\r\nutgiftsområden.\r\nEnligt utskottets mening är det emellertid angeläget att utvecklingsarbetet\r\nnu inte stannar av utan fortsätter inom de områden som utskottet här har\r\ntagit upp. Uppställda mål bör vara tydliga och lätt uppföljningsbara samt\r\nåtföljda av olika typer av resultatindikatorer. I budgetarbetet bör bl.a.\r\nockså nuvarande redovisning av politikområden bättre anpassas till\r\nriksdagens arbetsformer och redovisade förslag till medelsberäkningar\r\nstarkare knytas ihop med de resultat som kommer fram i uppföljningsarbetet.\r\nDe synpunkter som utskottet här har redovisat bör riksdagen som sin mening\r\nge till känna för regeringen.\r\nMålformulering för politikområde\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om att målet för politikområdet Finansiella\r\nsystem och tillsyn ska kompletteras på visst sätt.\r\nJämför reservation 1 (kd).\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 att målet för politikområdet\r\nFinansiella system och tillsyn ska kompletteras (yrkande 1). Affärsetik\r\nsamt allmänhetens och de finansiella aktörernas förtroende bör betonas\r\nmer i de övergripande målformuleringarna. Motionärerna vill därför bygga\r\nut målformuleringarna för två av politikområdets delmål på följande sätt\r\n(med motionärernas tillägg kursiverat):\r\n- att det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad\r\naffärsetik, och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som\r\nkonsumenternas intresse av ett gott skydd,\r\n- att tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och stärka\r\nallmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella\r\nsektorn,\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nKristdemokraterna föreslår att det av riksdagen fastställda målet för\r\npolitikområdet Finansiella system och tillsyn ska kompletteras i två\r\navseenden. Enligt motionärernas mening bör det av målformuleringen framgå\r\natt det finansiella systemet inte bara ska vara effektivt utan också främja\r\nen välutvecklad affärsetik. Det bör enligt deras mening också framgå att\r\nsyftet med en effektivt bedriven tillsyn ska vara att upprätthålla och\r\nstärka allmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella\r\nsektorn.\r\nUtskottet vill med anledning härav framhålla följande. En god etik och en\r\nväl utvecklad moral är självklart något som måste genomsyra såväl den\r\nfinansiella sektorn som övrigt privat och offentligt näringsliv. Att\r\nsvenska folket har förtroende för aktörerna i det privata och offentliga\r\nnäringslivet är en avgörande faktor för en hög tillväxt och en stabil\r\nekonomisk utveckling.\r\nUtskottet har emellertid svårt att se att de tillägg som Kristdemokraterna\r\nföreslår på ett avgörande sätt skulle bidra till att förtydliga den\r\npolitiska ambition som finns inom området.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi284 yrkande 1.\r\nAnslagen för 2004 inom utgiftsområde 2\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens och styrelsen för\r\nRiksrevisionens förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 2.\r\nUtskottet tillstyrker också med viss ändring att Finansinspektionen direkt\r\nfår tillgodogöra sig de inkomster som kommer från avgifter för inspektionens\r\nprövningsverksamhet. I detta sammanhang behandlar utskottet även vissa\r\nfrågor som bör regleras i de anslagsdirektiv som riksdagsstyrelsen lägger\r\nfast för Riksrevisionens verksamhet.\r\nDe i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.\r\nJämför de särskilda yttrandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c), 5 (m, fp, kd,\r\nc) och 6 (v).\r\nPropositionen\r\nI utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda\r\npolitikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och\r\ntillsyn. Vidare ingår ett anslag som avser Riksrevisionen, som har riksdagen\r\nsom huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett visst\r\npolitikområde.\r\nRegeringens förslag till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår\r\ntill 9 198,1 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen fastställda\r\nramen för utgiftsområdet och fördelar sig på anslag på följande sätt. Av\r\ntabellen framgår också vilka alternativa anslagsnivåer som förordas av\r\noppositionspartierna.\r\nTabell. Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi och finansförvaltning 2004\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\nI det följande återges först de förslag i propositionen och motionerna\r\nsom har effekt på utgiftsområdets medelsbehov. Utskottet redovisar därefter\r\nsin syn på förslagen under rubriken Finansutskottets samlade ställningstagande\r\ntill anslagen inom utgiftsområde 2.\r\nPolitikområdet Effektiv statsförvaltning\r\nVerksamheten inom politikområdet syftar till att effektivisera och utveckla\r\nstatsförvaltningen samt till att främja att statsförvaltningen uppfyller\r\nhöga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati. Politikområdet\r\nomfattar frågor om ekonomisk styrning, förvaltningsutveckling, statliga\r\narbetsgivarfrågor, statistik, prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning.\r\nTolv stabs- och servicemyndigheter inom politikområdet har detta som sin\r\nhuvuduppgift.\r\nI politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras\r\nmed både anslag och andra intäkter. Det är Ekonomistyrningsverket,\r\nStatskontoret, Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling, Statistiska\r\ncentralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd samt Konjunkturinstitutet.\r\nDessutom ingår de helt avgiftsfinansierade myndigheterna Statens\r\nfastighetsverk, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk\r\n(SPV). Vidare ingår Ekonomiska rådet samt vissa nämnder vars verksamhet\r\när anslagsfinansierad.\r\nMålet för politikområdet\r\nMålet för politikområdet fastställdes i samband med behandlingen av\r\nbudgetpropositionen för 2001. Det övergripande målet för hela politikområdet\r\när att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas\r\nav hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för\r\nbeslutsfattare, medborgare och näringsliv.\r\nPolitikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges\r\ni propositionen hur verksamheten inom delområdet ska bidra till att\r\npolitikområdets mål uppnås.\r\nDelområdet Ekonomisk styrning och kontroll omfattar verksamhet vid\r\nEkonomistyrningsverket. Aktiviteter inom delområdet syftar till att säkerställa\r\nen effektiv statligt finansierad verksamhet. Ett väsentligt led i detta\r\narbete är att skapa förutsättningar för en väl fungerande ekonomisk\r\nstyrning i staten. Det innebär bl.a. att tillhandahålla ett efterfrågestyrt,\r\nändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till Regeringskansliet och\r\nstatliga myndigheter.\r\nDelområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling omfattar Statskontoret,\r\nKammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets-\r\noch kompetensråd. Verksamheten inom delområdet ska främja att de tre\r\ngrundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet får genomslag\r\ni hela statsförvaltningen. Den ska också ge ett ändamålsenligt och\r\nkostnadseffektivt stöd till Regeringskansliet och andra statliga myndigheter.\r\n\r\nDelområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens\r\npensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.\r\nMålet för delområdet är att få till stånd en samordnad statlig\r\narbetsgivarpolitik\r\nsom säkerställer att relevant kompetens finns för att åstadkomma efterfrågat\r\nresultat.\r\nDelområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet på delområdet\r\när att tillhandahålla lättillgänglig statistik av god kvalitet. Detta mål\r\nska nås samtidigt som produktiviteten i statistikproduktionen förbättras,\r\nkostnaderna för uppgiftslämnandet minskas och lämnade uppgifter skyddas.\r\nFör att bedöma i vilken utsträckning målen uppnås använder man sig av\r\nkvantitativa mått på statistikens kvalitet, produktivitetsutvecklingen\r\noch uppgiftslämnarnas kostnader.\r\nDelområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar Ekonomistyrningsverket,\r\nKonjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet för delområdet är\r\ntillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser över den\r\nsamhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. För att bedöma i vilken\r\nutsträckning målen uppnås använder man sig av dels kvantitativa mått på\r\nprognosernas tillförlitlighet, dels användarnas synpunkter på analyser\r\noch prognoser.\r\nDelområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk,\r\nFortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet uppnås genom\r\nen kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det ska\r\nske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i\r\njämförelse med andra alternativ.\r\nResultat och analys\r\nFör den anslagsfinansierade verksamheten uppgick nettoutgifterna under\r\n2002 till 8 341 miljoner kronor. Det var 506 miljoner kronor mindre än\r\nvad som anvisats för detta år inklusive de anslagsmedel som balanserats\r\nfrån föregående år. Den ingående balansen för 2003 - 506 miljoner kronor\r\n- har under innevarande år minskats med 184 miljoner kronor genom att\r\nvisst anslagssparande dragits in och genom att vissa äldreanslag upphört.\r\nAv det kvarstående anslagssparandet är ca 220 miljoner kronor knutet\r\ntill anslaget Folk- och bostadsstatistik (fr.o.m. 2004 Hushålls- och\r\nbostadsstatistik), medel som är intecknade för projekt som enligt planerna\r\nska pågå fram till 2006.\r\nKostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten uppgick under 2002\r\ntill 6 086 miljoner kronor. Drygt 80 % av detta belopp avsåg\r\nfastighetsförvaltning.\r\n\r\nDe totala kostnaderna inom politikområdet var under 2002 således 14 427\r\nmiljarder kronor.\r\nMyndigheterna inom politikområdet utnyttjade under 2002 i genomsnitt 41 %\r\nav de låneramar som de blivit tilldelade, vilket var 8 procentenheter\r\nlägre än året innan.\r\nRegeringen anser att måluppfyllelsen för verksamheten inom politikområdet\r\növerlag är tillfredsställande.\r\nRevisionens iakttagelser\r\nRiksrevisionsverket (RRV) har ansett att årsredovisningarna för myndigheterna\r\ninom politikområdet i allt väsentligt är rättvisande. Detta gäller även\r\nbedömningen av RRV, som har granskats av en extern revisionsbyrå. Ekonomiska\r\nrådets verksamhet har inte granskats.\r\nPolitikens inriktning\r\nInom politikområdet bedömer regeringen att framför allt fem frågor är\r\nväsentliga för politikens inriktning under kommande år. Det gäller:\r\n- Hur regeringens och Regeringskansliets behov av styrning och kontroll\r\nav statlig verksamhet skall tillgodoses efter det att Riksrevisionsverket\r\nhar avvecklats.\r\n- Genomförandet av det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet, bl.a.\r\nvad avser utveckling av elektronisk förvaltning; verksamhetsanpassning av\r\nmyndighetsstyrningen; öppenhet och insyn; utvecklingsinsatser för ledamöter\r\ni statliga styrelser och råd; utvecklingsprogram för myndighetschefer.\r\n- Inom det arbetsgivarpolitiska området framhålls ökad hälsa och lägre\r\nsjukfrånvaro i staten samt en bättre integrering av invandrare i arbetslivet.\r\n\r\n- Fortsatt utveckling av den ekonomiska styrningen i staten, särskilt\r\navseende införande av nya principer för redovisning och budgetering samt\r\nett modernt IT-stöd som stödjer budgetprocessen.\r\n- Förbättrad kvalitet i den ekonomiska statistiken.\r\nKonjunkturinstitutet\r\nKonjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser\r\növer den ekonomiska utvecklingen samt bidra till att den ekonomiska\r\nstatistiken håller god kvalitet.\r\nKonjunkturinstitutets verksamhet finansieras med anslag samt till en mindre\r\ndel med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:1 Konjunkturinstitutet förs upp med\r\n46,7 miljoner kronor för 2004. Jämfört med vad som anvisades för 2003 i\r\nförra årets budgetproposition har anslaget räknats upp med 1,5 miljoner\r\nkronor.\r\nAnslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs 1,3 miljoner\r\nkronor i pris- och löneomräkning.\r\nIntäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda verksamhet beräknas\r\nnästa år uppgå till 1,6 miljoner kronor.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi265 att Konjunkturinstitutets anslag\r\nska minskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nEkonomistyrningsverket\r\nEkonomistyrningsverket (ESV) är central förvaltningsmyndighet för ekonomisk\r\nstyrning av statlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi-\r\noch personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som stöder\r\nsåväl regeringen som myndigheterna.\r\nESV:s verksamhet finansieras till drygt en tredjedel med anslag och i\r\növrigt med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:2 Ekonomistyrningsverket ska föras\r\nupp med 86,4 miljoner kronor för 2004. Jämfört med anvisade medel för\r\n2003 har anslaget räknats upp med 22,7 miljoner kronor. Vid beräkningen\r\nhar en pris- och löneomräkning gjorts med 2,2 miljoner kronor. Anslaget\r\nhar därutöver ökats med 20,5 miljoner kronor till följd av att ansvaret\r\nför utvecklingen av koncernsystemet Hermes fr.o.m. den 1 januari 2004\r\növergår till ESV. De lån som enligt gällande regler finansierat utvecklingen\r\nkommer därmed att överföras till ESV. Som en konsekvens härav överförs 20\r\nmiljoner kronor till ESV:s anslag för finansiering av amorterings- och\r\nräntekostnader.\r\nIntäkterna från ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 121,\r\n8 miljoner kronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar information\r\nom statlig ekonomi, resultatstyrning och finansiell styrning, ekonomi-\r\noch personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport.\r\n\r\nDet samlade balanserade överskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten\r\nuppgick till 19 miljoner kronor vid utgången av 2002, varav merparten\r\nhänför sig till resultatområdet EA- och PA-system. Avsikten är att\r\növerskottet ska förbrukas inom ett antal år genom att komma kunderna, dvs.\r\nmyndigheterna, till godo.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi265 att Ekonomistyrningsverkets anslag\r\nska minskas med 10 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nStatskontoret\r\nStatskontoret är en central förvaltningsmyndighet för utrednings- och\r\nutvärderingsverksamhet samt en stabsmyndighet. Dess uppgift är att utreda\r\noch utvärdera på regeringens uppdrag samt att bistå med förnyelse av\r\nstatsförvaltningen och elektroniska infrastrukturen inom offentlig sektor.\r\n\r\nStatskontorets verksamhet finansieras till ungefär 60 % med anslag och i\r\növrigt med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:3 Statskontoret ska föras upp med\r\n89,7 miljoner kronor för 2004. Jämfört med årets medelsanvisning är det\r\nen ökning med 8,2 miljoner kronor.\r\nVid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 2,\r\n8 miljoner kronor. Anslaget har dessutom räknats upp med 5,4 miljoner\r\nkronor som förts till en ny anslagspost som står till regeringens disposition\r\nunder Statskontorets anslag. Den nya anslagsposten, som ersätter det\r\nhittillsvarande anslaget 1:11 Utvecklingsarbete, är avsedd för\r\nförvaltningspolitiska utvecklingsinsatser.\r\nIntäkterna från Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas\r\nnästa år uppgå till 48,8 miljoner kronor, varav 37,8 miljoner kronor är\r\nintäkter från uppdragsverksamhet, dvs. intäkter som Statskontoret förfogar\r\növer.\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 bl.a. att Statskontorets verksamhet\r\nmed inriktning på inköpssamordning inom IT- och teleområdet ska föras\r\ntill Kammarkollegiet, att verksamhet med inriktning på statistik om\r\noffentlig sektor ska föras till SCB, att verksamhet med inriktning på\r\nlokalförsörjning ska övertas av Statens fastighetsverk och att ett - som\r\nmotionärerna uttrycker det - vässat statskontor bör kunna samordnas (inte\r\nnödvändigtvis samgå) med t.ex. Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår\r\ndärför att anslaget för nästa år minskas med 18,0 miljoner kronor (yrkande\r\n5).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi265 att Statskontorets anslag ska minskas\r\nmed 25 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nTäckning av merkostnader för lokaler\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:4 Täckning av merkostnader för\r\nlokaler förs upp med 425 000 kr för 2004, dvs. med ett lika stort belopp\r\nsom anvisats för innevarande år.\r\nDe utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa tomma lokaler för\r\nvilka staten har betalningsansvar till dess att avtalen går att avveckla.\r\nDe huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är\r\navtalskonstruktionerna\r\nsamt möjligheterna att hyra ut lokalerna i andra hand. Statskontoret\r\ndisponerar anslaget.\r\nStatistiska centralbyrån\r\nStatistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för den sektorövergripande officiella\r\nstatistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten\r\när lättillgänglig statistik av god kvalitet. SCB:s verksamhet omsluter ca\r\n830 miljoner kronor, varav drygt hälften finansieras med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå\r\ntill 429,5 miljoner kronor för 2004. Det är 15,4 miljoner kronor mer än\r\nvad som anvisats för innevarande år.\r\nVid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 23,\r\n3 miljoner kronor. Anslaget har dessutom tillförts 0,4 miljoner kronor\r\nmed hänsyn till att SCB fått i uppdrag att dels beräkna mervärdesskatten\r\n(waren) som underlag för den svenska avgiften till EU-budgeten, dels\r\nadministrera ett kostnadsutjämningssystem för verksamhet med anknytning\r\ntill stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vidare har 1,3\r\nmiljoner kronor överförts från anslaget till Medlingsinstitutets anslag\r\nmed anledning av att institutet övertagit ansvaret för lönestatistiken.\r\nDärutöver har SCB:s anslag minskats med 7,1 miljoner kronor som en följd\r\nav att en tidigare temporär satsning på förbättringar av den ekonomiska\r\nstatistiken under 2001-2003 nu bortfaller.\r\nIntäkterna från Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet beräknas\r\nnästa år uppgå till 445 miljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet ifrågasätter i motion Fi273 i hur stor utsträckning\r\nanslagsmedel ska avsättas för en ökad statistikproduktion. Enligt\r\nmotionärerna bör SCB:s uppgifter begränsas. För att säkerställa efterfrågan\r\när det enligt motionärernas mening rimligt att eftersträva en ökad grad\r\nav avgiftsfinansiering. Anslaget bör därför minskas med 60 miljoner kronor\r\nnästa år.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 att man bör tillsätta en utredning\r\nför att se över SCB:s organisation. Motionärerna vill fullfölja den\r\nstatistikreform som beslutades av 1993/94 års riksdag och som innebar att\r\nansvaret för statistikproduktionen i viss utsträckning fördes över på s.\r\nk. statistikansvariga myndigheter. En uppdelning av SCB skulle enligt\r\nmotionärerna kunna innebära att en del ansvarar för myndighetsuppgifter,\r\nen del ombildas till stabsenhet och ges ansvar för bl.a. databaser och\r\nproduktion av anslagsfinansierad officiell basstatistik samt att ytterligare\r\nen del organiseras som ett fristående statistikbolag. Kristdemokraterna\r\nanser också att ett från SCB fristående råd för Sveriges officiella\r\nstatistik bör bildas. I motionen föreslås att anslaget minskas med 40\r\nmiljoner kronor (yrkande 5).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi265 att anslaget till SCB ska minskas\r\nmed 65 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nFolk- och bostadsstatistik\r\nMålet med verksamheten är att genomföra registerbaserad hushålls- och\r\nbostadsstatistik av god kvalitet, inom givna ekonomiska ramar och med\r\nliten börda för uppgiftslämnarna.\r\nPropositionen\r\nRegeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till den\r\nlagstiftning som krävs för att framställa registerbaserad hushålls- och\r\nbostadsstatistik.\r\nPå anslaget 1:6 Folk- och bostadsstatistik finns ett betydande anslagssparande.\r\nFör 2004 anvisas därför inga ytterligare medel.\r\nMotionen\r\nI motion Bo255 av Sten Lundström m.fl. (v) vill motionärerna att regeringen\r\nsnarast återkommer med förslag om en ny folk- och bostadsräkning (yrkande\r\n1). Att det inte gjorts någon undersökning sedan 1990 är ett stort problem\r\nbl.a. eftersom folk- och bostadsräkningen är ett viktigt underlag för\r\nkommunernas, regionernas och statens planering av bostadsförsörjningen\r\nsamt ett viktigt material för forskningen inom området.\r\nKammarkollegiet\r\nKammarkollegiet är en central förvaltningsmyndighet med uppgifter som\r\ntillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens\r\nrätt och allmänna intressen. Kammarkollegiet fungerar också som ett\r\nstatligt egenregialternativ i frågor som rör administrativ service,\r\nkapitalförvaltning, försäkringsverksamhet och fordringsbevakning.\r\nKammarkollegiets verksamhet finansieras till drygt 70 % med avgifter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:6 Kammarkollegiet förs upp med 29,\r\n1 miljoner kronor för 2004. Det är 1,7 miljoner kronor mer än vad som\r\nanvisats för i år.\r\nIntäkterna från den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år\r\nuppgå till 232,5 miljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna vill i motion Fi284 undersöka om inte kollegiets hantering\r\nav arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket och\r\nom inte en samordning med t.ex. Statskontoret kan ge ytterligare\r\neffektiviseringsvinster. Anslaget bör enligt motionärerna minskas med 8,0\r\nmiljoner kronor 2003 (yrkande 5).\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi265 att Kammarkollegiets anslag ska\r\nminskas med 5 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nNämnden för offentlig upphandling\r\nNämnden för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig\r\nupphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och lagenligt.\r\nNOU:s verksamhet finansieras i huvudsak med anslag.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Nämnden för offentlig upphandling\r\nförs upp med 8,0 miljoner kronor för 2004.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi268 att NOU ska slås samman\r\nmed Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet benämnd Konkurrens-\r\noch upphandlingsverket (yrkande 7). De samordningsfördelar som uppnås ger\r\nenligt motionärerna vissa besparingar. För 2004 föreslår de i motion Fi273\r\ndärför att anslaget halveras och således minskas med 4 miljoner\r\nkronor.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi296 att NOU:s framtid bör\r\nutredas. Nämnden kan enligt motionärerna slås samman med Konkurrensverket\r\neller ombildas till en enrådighetsmyndighet för att skapa ökade möjligheter\r\natt agera i frågor som gäller offentlig upphandling (yrkande 5).\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 att NOU fr.o.m. andra halvåret\r\n2004 ska samordnas med och ombildas till en självständig del av\r\nKonkurrensverket (yrkande 4). Samma förslag för de även fram i motion Fi283\r\n(yrkande 8). I motion Fi284 föreslår de också att anslaget halveras och\r\nförs upp med 4 miljoner kronor (yrkande 5). Resterande del, 4 miljoner\r\nkronor, förs i stället till Konkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24.\r\n\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd ska stödja och stimulera arbetet med\r\nkvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga förvaltningen.\r\n\r\nVerksamheten finansieras huvudsakligen med anslag, men till viss del även\r\nmed avgiftsintäkter.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Statens kvalitets- och kompetensråd\r\nförs upp med 12,9 miljoner kronor för 2004.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion Fi273 att rådet bör avvecklas och\r\nföreslår att anslaget för 2004 halveras och således minskas med 6,4\r\nmiljoner kronor.\r\nFolkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi240 att rådet ska avvecklas\r\noch minskar därför anslaget med 6 miljoner kronor nästa år.\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 att hela anslaget till rådet\r\ndras in (yrkande 5).\r\nCenterpartiet uppger i motion Fi265 att partiet tidigare motsatt sig att\r\nrådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.\r\nEkonomiska rådet\r\nEkonomiska rådet som är knutet till Finansdepartementet består av sex\r\nnationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör\r\nsom adjungerad medlem.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:9 Ekonomiska rådet förs upp med 2,\r\n4 miljoner kronor för 2004.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna bedömer i motion Fi284 att den typ av insatser som rådet\r\nbedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår därför\r\natt anslaget avvecklas (yrkande 5).\r\nCenterpartiet uppger i motion Fi265 att partiet tidigare motsatt sig att\r\nrådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.\r\nArbetsgivarverket\r\nArbetsgivarverket hör till politikområdet men dess verksamhet är inte\r\nanslagsfinansierad. Merparten av verkets inkomster - närmare 90 % - utgörs\r\ni stället av medlemsavgifter från myndigheter. Medlemsavgiften utgår för\r\nnärvarande med 0,09 % av medlemsmyndigheternas bruttolönesumma. Till en\r\ndel finansieras verksamheten också med vissa direkta avgifter samt med\r\nmedel från regeringens särskilda anslag 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor.\r\n\r\nArbetsgivarpolitiska frågor\r\nAnslaget används bl.a. till medlemsavgifter för de samnordiska institutionerna,\r\nkostnader för utgivning av Arbetsgivarverkets författningssamling och\r\nuppgifter i anslutning till utmärkelsen För nit och redlighet i rikets\r\ntjänst. Under anslaget har också medel beräknats för regeringens behov\r\ninom det arbetsgivarpolitiska området, såsom konsult- och utredningsuppdrag,\r\nsamt kostnader för vissa nämnder (främst arvoden) inom det arbetsgivarpolitiska\r\nområdet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor förs\r\nupp oförändrat med knappt 2,5 miljoner kronor för 2004. Vid ingången av\r\n2003 fanns på anslaget 5,2 miljoner kronor i form av anslagssparande.\r\nStatliga tjänstepensioner\r\nAnslaget belastas med utgifter för personalpensionsförmåner och särskild\r\nlöneskatt på pensionskostnader m.m.\r\nPersonalpensionsförmånerna grundas på kollektivavtal. Statliga arbetsgivare\r\nbetalar sedan 1998 försäkringsmässigt beräknade premier för de anställdas\r\npersonalpensionsförmåner. Inkomsterna från dessa avgifter förs upp på\r\nstatsbudgeten på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter. Utbetalade\r\npensionsförmåner däremot redovisas över anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner\r\nm.m.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. förs\r\nupp med 7 714,0 miljoner kronor för 2004, vilket är en ökning med 112\r\nmiljoner kronor jämfört med årets anslag. På den särskilda inkomsttiteln\r\npå statsbudgeten har inkomsterna i form av motsvarande pensionsavgifter\r\nunder 2004 förts upp med 7 680,0 miljoner kronor.\r\nMedelsbehovet på anslaget styrs av antalet förmånstagare, medelvärdet av\r\nden statliga kompletteringspensionen samt av basbeloppets storlek.\r\nAnslagsbehovet påverkas dessutom av det nya statliga pensionsavtalet (PA 03)\r\nsamt av nya samordningsregler mellan den nya allmänna pensionen och den\r\nstatliga tjänstepensionen.\r\nPolitikområdet Finansiella system och tillsyn\r\nPolitikområdet omfattar reglering och tillsyn av det finansiella systemet,\r\nstatsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in-\r\noch utlåning samt kassahållning, premiepensionssystemet, internationellt\r\nfinansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden.\r\nI politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras\r\nmed både anslag och andra intäkter. Dit hör Finansinspektionen,\r\nInsättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden. Dessutom\r\ningår den helt avgiftsfinansierade Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår\r\nden på utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag alltså\r\nbereds av kulturutskottet.\r\nMålet för politikområdet\r\nDet övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med\r\nbeslutet om budgetproposition för 2001. Då slogs fast:\r\n- att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl\r\nsamhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott\r\nskydd,\r\n- att tillsynen ska bedrivas effektivt,\r\n- att kostnaderna för statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt\r\nsom risker beaktas samt\r\n- att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.\r\nPolitikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges\r\ni propositionen särskilda mål.\r\nDelområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar den\r\nverksamhet som främst Finansinspektionen bedriver. Finansinspektionen har\r\nsom mål för sin verksamhet att bidra till stabiliteten i det finansiella\r\nsystemet genom tillsyn av finansiella företag samt genom regel- och\r\ntillståndsgivning. Inspektionen ska också tillgodose konsumentskyddet i det\r\nfinansiella systemet genom tillsyn av stabiliteten hos enskilda finansiella\r\ninstitut.\r\nDelområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets upplåning\r\noch förvaltning av statsskulden. Målet för delområdet har lagts fast i\r\nlagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för\r\nRiksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att långsiktigt minimera\r\nkostnaderna för statsskulden samtidigt som risker beaktas. De krav som\r\npenningpolitiken ställer ska också beaktas.\r\nDelområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att\r\nverksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att garantier ska\r\nhanteras inom ramen för garantimodellen. Delområdet omfattar dels de\r\ngarantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas av\r\nRiksgäldskontoret,\r\ndels en särskild garanti till Venantius AB samt garantier som följer av\r\nSveriges medlemskap i vissa internationella finansieringsinstitut.\r\nDelområdet Övrig finansiell förvaltning omfattar Riksgäldskontorets uppgift\r\nsom statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och\r\nPremiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för Riksgäldskontorets verksamhet inom\r\ndetta\r\nområde är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och finansförvaltning\r\ni staten. Insättningsgarantinämnden har som mål för sin verksamhet att\r\nstärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar och främja stabiliteten\r\ninom det finansiella systemet. Premiepensionsmyndighetens mål är att dess\r\nverksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för pensionsspararna.\r\n\r\nDelområdet Internationella finansiella institutioner omfattar åtaganden\r\ngentemot ett antal internationella kreditinstitut. Dessa institutioners\r\nverksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och att\r\nfrämja en ekonomisk utveckling i låntagarländerna. Institutionerna bidrar\r\nockså med råd och analys på olika beslutsnivåer.\r\nDelområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar Lotteriinspektionens verksamhet.\r\nMålet är att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen verka\r\nför en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan\r\npå spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel ska\r\nvärnas och vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs.\r\nstaten, föreningslivet och hästsporten.\r\nResultat och analys\r\nFör den anslagsfinansierade verksamheten uppgick politikområdets nettoutgifter\r\n2002 till 505,5 miljoner kronor. Av detta belopp avsåg 36,7 miljoner kronor\r\nLotteriinspektionens verksamhet, dvs. utgifter som redovisas på ett annat\r\nutgiftsområde än utgiftsområde 2. Anslagsförbrukningen inom politikområdet\r\növersteg anvisade medel med 9 miljoner kronor, eller med knappt 2 %.\r\nMerparten av politikområdets avgiftsintäkter är externa. Riksgäldskontoret\r\nhar dock en hög andel inomstatliga intäkter. Influtna avgiftsintäkter\r\nredovisas i första hand mot inkomsttitel eller fonderas.\r\nUnder 2002 utnyttjade myndigheterna inom politikområdet i genomsnitt 46 %\r\nav de tilldelade låneramarna.\r\nFinansinspektionens och Riksgäldskontorets årliga företags- och kundenkäter\r\nhar enligt regeringen givit tillfredsställande resultat. Regeringen ser\r\ndet dock som negativt att finansmarknadens omdömen om Finansinspektionen\r\nförsämrades jämfört med året innan.\r\nEnligt regeringens sammanfattande bedömning har verksamheten inom\r\npolitikområdet i allt väsentligt uppfyllt uppställda mål och krav.\r\nRevisionens iakttagelser\r\nMed undantag för Insättningsgarantinämnden (IGN) har Riksrevisionsverket\r\n(RRV) vid sin årliga granskning inte haft några synpunkter på årsredovisningarna\r\nför de myndigheter som ingår i politikområdet. RRV bedömer alltså att\r\nredovisningarna för Finansinspektionen, Bokföringsnämnden,\r\nPremiepensionsmyndigheten,\r\nRiksgäldskontoret och Lotteriinspektionen i allt väsentligt är rättvisande.\r\n\r\nIGN däremot har erhållit revisionsberättelse med invändning. RRV har\r\nuppmärksammat att IGN i sin resultatredovisning inte följt den indelning\r\nsom föreskrivs i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.\r\nDessutom har IGN inte redovisat en upplupen ränteintäkt på 338 miljoner\r\nkronor, vilket fått till följd att resultaträkningen inte ger en rättvisande\r\nbild av nämndens kapitalavkastning.\r\nDe revisionsorgan som granskar Nordiska investeringsbanken (NIB), Europeiska\r\nutvecklingsbanken (ERBD), Europarådets utvecklingsbank (CEB), Världsbanken\r\n(IBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB) har bedömt att dessa\r\ninstitutioners årsredovisningar för 2002 är rättvisande. För IBRD:s del\r\navser granskningen räkenskapsåret 2001/02.\r\nFinansinspektionen\r\nFinansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av\r\nfinansiella institut.\r\nFinansinspektionens verksamhet finansieras med ett ramanslag, och baserat\r\npå dess storlek tar inspektionen årligen ut en obligatorisk tillsynsavgift\r\nsamt ansökningsavgifter för prövning av olika typer av ärenden. Inkomsterna\r\nfrån dessa båda avgifter bruttoredovisas på statsbudgeten på inkomsttitel\r\n2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet. Eftersom nivån på\r\navgifterna är anpassade för att täcka Finansinspektionens anslag är\r\navgiftsinkomsterna varje år ungefär lika stora som själva anslaget. Inspektionen\r\ntar i anslutning till sin marknadsövervakning också ut olika typer av\r\nsanktionsavgifter som sammantagna varje år brukar uppgå till 2,5-3 miljoner\r\nkronor. Dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 2711 Restavgifter och\r\ndröjsmålsavgifter.\r\nDärutöver uppbär Finansinspektionen vissa administrativa avgifter från\r\nBokföringsnämnden och Insättningsgarantinämnden som inte har samband med\r\ntillsynsverksamheten och som inspektionen själv får disponera. För nästa\r\når beräknas dessa inkomster uppgå till ca 5 miljoner kronor.\r\nPropositionen\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen (avsnitt 18.1, förslagspunkt 5)\r\natt Finansinspektionen fr.o.m. nästa år ska få tillgodogöra sig vissa\r\navgifter direkt. Det gäller de avgifter som inspektionen tar ut i enlighet\r\nmed förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos\r\nFinansinspektionen. Dessa avgifter beräknas nästa år uppgå till 12 miljoner\r\nkronor och ska enligt förslaget redovisas mot ramanslaget 2:1\r\nFinansinspektionen.\r\n\r\nFinansinspektionens inkomster från den obligatoriska tillsynsavgiften och\r\navgiften för marknadsövervakning ska enligt förslaget även i fortsättningen\r\nredovisas över inkomsttitel. Inkomsterna från denna avgift har i\r\nbudgetförslaget för nästa år förts upp med 177 miljoner kronor.\r\nI budgetpropositionen föreslår regeringen även att Finansinspektionens\r\nanslag förs upp med netto 175,2 miljoner kronor för 2004. Jämfört med\r\nårets anslag är det en minskning med 3,5 miljoner kronor. Tar man emellertid\r\nhänsyn till att avgiftsinkomster på 12 miljoner kronor har nettoredovisats\r\nmot nästa års anslag är det i stället fråga om en faktisk anslagsökning\r\nmed 8,5 miljoner kronor.\r\nMedelsberäkningen ska ses mot bakgrund av att Finansinspektionens anslag\r\nförstärktes med ca 21 miljoner kronor vid ingången av 2003, varav 6,5\r\nmiljoner kronor utgjorde en tillfällig förstärkning. Detta resurstillskott\r\nmotiverades bl.a. av behovet av att utveckla marknadstillsynen och fullfölja\r\narbetet med att genomföra de nya kapitaltäckningsreglerna. I tilläggsbudgeten\r\ni anslutning till 2003 års ekonomiska vårproposition fick Finansinspektionen\r\nytterligare 15 miljoner kronor. Detta medelstillskott beskrivs i den nu\r\naktuella budgetpropositionen som en engångsvis tilldelning.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion Fi265 att Finansinspektionens anslag ska\r\nminskas med 20 miljoner kronor. Förslaget motiveras inte närmare.\r\nInsättningsgarantinämnden\r\nInsättningsgarantinämnden (IGN) administrerar det statliga\r\ninsättningsgarantisystemet\r\nsamt det statliga investerarskyddet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs\r\nupp med 5,6 miljoner kronor för 2004.\r\nDe institut som omfattas av insättningsgarantisystemet och investerarskyddet\r\nska också svara för finansieringen av dessa båda system. Ett belopp\r\nmotsvarande anslaget till IGN avräknas från avgiftsinkomsterna. För 2004\r\nberäknas inkomsterna uppgå till 431 miljoner kronor. Överskottet placeras\r\npå räntebärande konto i Riksgäldskontoret.\r\nMed anledning av de invändningar som RRV riktat mot IGN:s redovisning\r\n2002 erinrar regeringen om att IGN är en liten myndighet med endast en\r\ntill två anställda. Det finns, anser regeringen, därför skäl som talar\r\nför att verksamheten bör inordnas i en större myndighet med liknande ansvar\r\noch uppgifter. Regeringen har för avsikt att tillkalla en utredning som\r\nska se över nuvarande system och myndighetsstruktur.\r\nRiksgäldskontorets förvaltningskostnader\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader\r\nförs upp med 261,3 miljoner kronor för 2004.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 att anslaget ska minskas med 13\r\nmiljarder kronor mot bakgrund av ett relativt högt anslagssparande och en\r\nav motionärerna bedömd effektiviseringspotential (yrkande 5).\r\nCenterpartiet framhåller i motion Fi265 att partiets budgetalternativ\r\nleder till att statsskulden amorteras snabbare, vilket enligt motionärerna\r\ntorde minska belastningen på förvaltningskostnaderna. De räknar därför\r\nmed att kunna minska anslaget med 76 miljoner kronor.\r\nBokföringsnämnden\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med 8,\r\n0 miljoner kronor för 2004. Nivån är - förutom en mindre pris- och\r\nlöneomräkning samt kompensation för avgiftsbelagd revision - densamma som i\r\når.\r\nInsatser i internationella finansiella institutioner\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:5 Insatser i internationella\r\nfinansiella institutioner förs upp med 56 miljoner kronor för 2004. På\r\nanslaget fanns vid ingången av 2003 ett anslagssparande på 7,6 miljoner\r\nkronor.\r\nSverige ska enligt tidigare beslut medverka i en höjning av grundkapitalet\r\ni Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar motsvarande 228\r\nmiljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt 22,5 % betalas in i åtta\r\nlika stora poster fördelade på lika många år. Varje sådan årlig post uppgår\r\nsåledes till 6,4 miljoner euro, eller uppemot 60 miljoner kronor.\r\nFrån anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift i Europarådets\r\nutvecklingsbank (CEB). Anslaget kan numera också belastas om garantier\r\ntill internationella finansieringsinstitut behöver infrias.\r\nAvsättning för garantiverksamhet\r\nSedan 1998 styrs den statliga garantigivningen av nya principer. Omläggningen\r\ngenomfördes för att kostnaderna för statens garantigivning skulle bli\r\nsynliga och för att verksamheten långsiktigt skulle bli finansiellt\r\nsjälvbärande. I det nya garantisystemet förutsätts avgifterna täcka såväl\r\nden förväntade risken för ett infriande av en garanti som de administrativa\r\nkostnaderna. Tas inte full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en\r\nsubvention, vilken ska belasta ett anslag på budgeten. Sådana anslagsmedel\r\nska liksom influtna garantiavgifter föras till en garantireserv i\r\nRiksgäldskontoret och där användas för att täcka infriandet av garantier.\r\nKvarstående garantier som utfärdats enligt äldre regler, s.k. äldre\r\ngarantier, har invärderats i det nya garantisystemet och avgiftsbelagts\r\nenligt de nya principerna. I två fall med anknytning till utgiftsområdet\r\nhar regeringen ansett att full avgift inte ska tas ut efter invärderingen,\r\nnämligen för garantier till Venantius AB och Sveriges Hus i Sankt Petersburg\r\neller A/O Dom Shvetsii. Riksdagen har ställt sig bakom denna bedömning.\r\nSubventionsinslaget för dessa båda garantier fastställdes ursprungligen\r\ntill 500 miljoner kronor respektive 1,4 miljoner kronor per år och belastar\r\nramanslaget Avsättning för garantiverksamhet.\r\nRiksgäldskontorets samlade garantiåtagande uppgick vid årsskiftet 2002/03\r\ntill 158 miljarder kronor, att jämföra med 239 miljarder kronor ett år\r\ntidigare. Minskningen under 2002 beror i huvudsak på att ett par\r\nkapitaltäckningsgarantier begränsades i samband med invärderingen till den nya\r\ngarantimodellen och på att flygförsäkringsgarantierna upphörde att gälla\r\nvid halvårsskiftet 2002. Riksgäldskontorets garantiportfölj innehåller\r\nfrämst garantier för infrastrukturprojekt (34 miljarder kronor, bl.a.\r\nÖresundsförbindelsen), garantier till den finansiella sektorn (25 miljarder\r\nkronor, bl.a. SBAB och Venantius), pensionsåtaganden (17 miljarder kronor)\r\noch internationella åtaganden (81 miljarder kronor, bl.a. Nordiska\r\ninvesteringsbanken och Världsbanken).\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Avsättning för garantiverksamhet\r\nförs upp med 1,4 miljoner kronor för 2004. Avsättningen avser endast\r\nsubventionsinslaget för den garanti som utfärdats för Sveriges Hus i Sankt\r\nPetersburg.\r\nÅtagandet för Venantius har omprövats av Riksgäldskontoret med hänsyn\r\ntill att bolagets finansiella ställning förbättrats avsevärt de senaste\r\nåren. Det medför att risken i statens garantiåtagande minskat markant\r\nsedan invärderingen och att en reserv på ca 500 miljoner kronor nu bedöms\r\nsom tillräcklig. Eftersom detta belopp redan finns avsatt på Venantius\r\nsärskilda garantireserv kommer inga ytterligare avsättningar att behöva\r\ngöras under 2004. Regeringen framhåller dock att detta förutsätter att\r\nVenantius kan fortsätta att avyttra sina kreditengagemang. Kan dessa\r\nåtaganden begränsas minskar också den risk staten löper om fastighetspriserna\r\nskulle sjunka eller om räntenivån skulle stiga.\r\nPremiepensionsmyndigheten\r\nPropositionen\r\nPremiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess verksamhet\r\när inte anslagsfinansierad. Utgifterna för PPM:s administration täcks\r\ndels med avgifter från pensionsspararna, dels med lån i Riksgäldskontoret\r\nför rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar.\r\nAvgiften får högst uppgå till 0,3 % per år av de sammanlagda tillgodohavandena\r\npå pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 332\r\nmiljoner kronor 2004.\r\nAnslag som inte ingår i något politikområde\r\nFörutom de båda politikområden som ingår i utgiftsområde 2 finns på\r\nutgiftsområdet anslaget till Riksrevisionen som inte inordnats i något\r\npolitikområde eftersom denna myndighet har riksdagen som huvudman och\r\nregeringen således inte förfogar över anslaget. Riksrevisionen påbörjade\r\nsin verksamhet den 1 juli 2003 och ersatte då Riksdagens revisorer och\r\nRiksrevisionsverket.\r\nRiksrevisionen\r\nAllmänt\r\nRiksrevisionen leds av tre riksrevisorer som valts av riksdagen. De\r\nbeslutar självständigt om vad som ska granskas, hur granskningen skall gå\r\ntill och om slutsatserna i granskningarna. Vid myndigheten finns också en\r\nstyrelse som är vald av riksdagen och som fungerar som en länk till\r\nriksdagen. Till styrelsens uppgifter hör att besluta om framställningar och\r\nredogörelser till riksdagen med anledning av Riksrevisionens\r\ngranskningsrapporter\r\noch revisionsberättelser. Styrelsen ska också, efter det att\r\nriksdagsförvaltningen\r\nyttrat sig, besluta om förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen.\r\n\r\nI budgetpropositionen redovisas inga operativa mål för den nya Riksrevisionens\r\nverksamhet. Styrelsen för Riksrevisionen talar allmänt om att den nya\r\nmyndighetens verksamhet bör präglas av hög effektivitet och att Riksrevisionen\r\nbör sträva efter att betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen. Man\r\nhänvisar också till de två huvuduppgifter som finns fastlagda i lagen\r\n(2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. nämligen\r\n- effektivitetsrevisionen som främst ska ta sikte på förhållanden med\r\nanknytning till statens budget, till genomförandet och resultatet av\r\nstatlig verksamhet samt till statliga åtaganden i övrigt,\r\n- den årliga revisionen som ska bedrivas enligt god revisionssed och som\r\nska ha till syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och\r\nräkenskaperna rättvisande samt om ledningens förvaltning följer tillämpliga\r\nföreskrifter.\r\nPropositionen\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår att ramanslaget 90:1 Riksrevisionen\r\nförs upp med 269,1 miljoner kronor för 2004.\r\nAv propositionen framgår (avsnitt 19.1) att beräkningen är osäker inte\r\nminst mot bakgrund av att löneavtal har slutits i de tidigare organisationerna\r\nvilka klart överstiger det som förutsattes när anslagsnivån beräknades.\r\nSamtidigt har antalet anställda utökats som en följd av att i stort sett\r\nalla medarbetare vid Riksdagens revisorer och vid Riksrevisionsverket har\r\nhaft rätt att gå över till den nya myndigheten.\r\nAv dessa skäl anser styrelsen för Riksrevisionen att det kan bli aktuellt\r\natt under budgetåret öka anslaget på tilläggsbudget. Enligt styrelsen bör\r\nRiksrevisionen dessutom på kort sikt beviljas en högre anslagskredit och\r\nen högre räntekontokredit än vad som normalt gäller för förvaltningsmyndigheter.\r\nStyrelsen för Riksrevisionen utgår givetvis också från att myndigheten\r\nså långt möjligt finansierar de ökade kostnaderna genom omprioriteringar\r\noch rationaliseringsåtgärder.\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 att anslaget till Riksrevisionen\r\nminskas med 10 miljoner kronor (yrkande 5). Motionärerna är kritiska till\r\natt den nya sammanslagna myndigheten har ett anslag på 270 miljoner kronor\r\n2004 när anslagen för dess båda föregångare endast uppgick till 184\r\nmiljoner kronor 2002. Även om man tar hänsyn till pris- och löneomräkningar\r\nmellan 2002 och 2004 är kostnaderna för den nya myndigheten ca 70 miljoner\r\nkronor dyrare.\r\nSkrivelse från Riksrevisionens styrelse till finansutskottet\r\nStyrelsen för Riksrevisionen har i ett brev daterat den 23 oktober 2003\r\nvänt sig direkt till finansutskottet med krav på att få disponera dels de\r\ninkomster som Riksrevisionsverket upparbetat under första halvåret 2003\r\ni form av avgifter från den årliga revisionen, dels kvarvarande medel på\r\nanslaget Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader. Brevet återges i sin\r\nhelhet i bilaga 3 i betänkandet.\r\nAv brevet framgår att den medelstilldelning på 269,1 miljoner kronor som\r\nRiksrevisionens styrelse föreslagit för 2004 bygger på förutsättningen\r\natt den nya myndigheten under andra halvåret 2003 får disponera överskottet\r\nfrån de inkomster som Riksrevisionsverket upparbetat under första halvåret\r\n2003 i samband med den avgiftsbelagda årliga revisionen.\r\nI de anslagsdirektiv som riksdagsstyrelsen den 11 juni 2003 har fastställt\r\nför Riksrevisionens verksamhet under andra halvåret 2003 har man utgått\r\nfrån att det ingående överskottet från den avgiftsbelagda verksamheten\r\nden 1 juli 2003 skulle uppgå till 2,6 miljoner kronor för den årliga\r\nrevisionen och till 3,5 miljoner kronor för den internationella\r\nuppdragsverksamheten. Enligt brevet underströk riksdagsstyrelsen i direktiven\r\natt det var viktigt att överskotten från dessa verksamheter fördes över\r\nfrån Riksrevisionsverket eftersom Riksrevisionens verksamhet var budgeterad\r\noch planerad på årsbasis.\r\nRegeringen har den 18 juni beslutat att överskottet från Riksrevisionsverkets\r\nårliga revision skulle ställas till regeringens disposition när verkets\r\nräkenskaper avslutades. Överskottet från den internationella\r\nuppdragsverksamheten\r\nskulle däremot föras till Riksrevisionen.\r\nNär Riksrevisionsverkets räkenskaper avslutades framkom det att överskottet\r\nfrån den årliga revisionen uppgick till 5,2 miljoner kronor och att\r\növerskottet från den internationella uppdragsverksamheten var 6,3 miljoner\r\nkronor.\r\nStyrelsen framhåller att om inte Riksrevisionen får disponera de upparbetade\r\navgiftsinkomsterna kommer detta givetvis att innebära att myndigheten\r\ntvingas till omprioriteringar. Eftersom den årliga revisionen är lagstyrd\r\noch formbunden kommer effekten i första hand att bli att effektivitetsrevisionen\r\ndrabbas.\r\nI brevet tar styrelsen också upp frågan om dispositionen av det särskilda\r\nanslaget för Riksrevisionsverkets avveckling. Styrelsen erinrar om att\r\nnär riksdagen hösten 2002 behandlade anslagsförslagen inom revisionsområdet,\r\nförutsatte finansutskottet att Riksrevisionen skulle få disponera eventuellt\r\nåterstående utrymme på det för kostnader som uppkommer i den nya myndigheten.\r\nI anslutning till detta konstaterar styrelsen att omställningskostnaderna\r\npå personalområdet i allt väsentligt inträffat efter den 1 juli 2003 och\r\natt dessa kostnader därför kommer att belasta Riksrevisionens anslag. Med\r\nhänsyn till detta anser styrelsen att det är av stor vikt att Riksrevisionen\r\nfår disponera de aktuella medlen på det sätt som finansutskottet och\r\nriksdagen lagt fast.\r\nFinansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom utgiftsområde\r\n2\r\nUtgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar utgifter\r\nför ett antal centrala myndigheter och nämnder, kostnader för garantiåtaganden\r\noch insatser i internationella kreditinstitut. Dessutom ingår utgifterna\r\nför statliga tjänstepensioner, ett anslag som ensamt svarar för 84 % av\r\nutgiftsområdets anslag.\r\nAv utgiftsområdets 18 anslag fördelar sig 17 på två politikområden. Ett\r\nanslag - anslaget till Riksrevisionen - har inte inordnats i något\r\npolitikområde eftersom regeringen inte förfogar över detta anslag.\r\nDe i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar sig till 9 198,1\r\nmiljoner kronor, dvs. samma nivå som riksdagen i första steget av\r\nbudgetprocessen lagt fast som ram för utgiftsområdet (bet. 2003/04:FiU1).\r\nFörslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.\r\nSamtliga dessa alternativ ryms inom den fastställda utgiftsramen och\r\ninnebär att de samlade utgifterna på utgiftsområdet begränsas med alltifrån\r\n6 till 221 miljoner kronor.\r\nUtskottet har på de närmast föregående sidorna redovisat hur regeringen\r\noch styrelsen för Riksrevisionen önskar fördela anslagen på utgiftsområdet\r\noch vilka av oppositionspartiernas förslag som har effekt på denna fördelning.\r\nI motionerna föreslås alternativa nivåer för sammanlagt 11 av utgiftsområdets\r\n18 anslag2Se tabell i det inledande avsnittet under rubriken Anslagen för\r\n2004 inom utgiftsområde 2.. Utskottet övergår nu till att redovisa sin\r\nsamlade syn på anslagsfördelningen. Prövningen inriktas i första hand på\r\nde förslag där skilda meningar framkommit.\r\nKonjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket\r\nCenterpartiet föreslår att Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets\r\nförvaltningsanslag ska minskas med 5 respektive 10 miljoner kronor. Partiet\r\nmotiverar inte närmare sina förslag.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning för dessa\r\nbåda myndigheter.\r\nStatskontoret\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets anslag\r\nför nästa år ska minskas med 18 respektive 25 miljoner kronor, dvs. med\r\nen femtedel eller mer. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare.\r\nKristdemokraterna anser att delar av Statskontorets verksamhet ska föras\r\ntill Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet, två myndigheter som i\r\nKristdemokraternas budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna med\r\n40 respektive 8 miljoner kronor.\r\nUtskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret liksom\r\nEkonomistyrningsverket fungerar som regeringens stabsmyndigheter.\r\nStatskontoret svarar i den egenskapen främst för utrednings- och\r\nutvärderingsverksamhet,\r\nett arbete som bedrivs på uppdrag av regeringen och andra statliga\r\nmyndigheter. Utskottet har svårt att se att den lösning som motionärerna\r\nförespråkar har några förutsättningar att kunna bidra till att effektiviteten\r\ni statsförvaltningen främjas, i synnerhet inte som anslagen till de berörda\r\nmyndigheterna föreslås bli kraftigt beskurna. Utskottet finner ingen\r\nanledning att frångå regeringens förslag till medelsberäkning för Statskontoret.\r\n\r\nStatistiska centralbyrån\r\nModerata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår\r\natt Statistiska centralbyråns förvaltningsanslag nästa år ska minskas med\r\n60, 40, respektive 65 miljoner kronor. Moderata samlingspartiet är rent\r\ngenerellt kritiskt till att skattemedel i så stor utsträckning används\r\nför att finansiera en ökad statistikproduktion och vill därför begränsa\r\nSCB:s uppgifter samt öka avgiftsfinansieringen. Kristdemokraterna föreslår\r\natt 1993/94 års statistikreform fullföljs och att ansvaret för\r\nstatistikproduktionen i ökad utsträckning förs över på statistikansvariga\r\nmyndigheter. Centerpartiet föreslår utan närmare motivering att SCB:s anslag\r\nbegränsas med 65 miljoner kronor.\r\nEnligt utskottets mening fullgör SCB en viktig uppgift genom att på ett\r\nopartiskt sätt redovisa tillförlitlig statistik som är ett nödvändigt\r\nunderlag för statens, kommunernas och näringslivets planering. Såsom också\r\nframhålls i propositionen bör den anslagsfinansierade statistikproduktionen\r\nbegränsas till löpande statistik som är av grundläggande betydelse för\r\nSveriges och EU:s informationsförsörjning. Utskottet anser att det i\r\npropositionen föreslagna medelstillskottet till SCB är väl avvägt mot\r\nbakgrund av de krav som ställs på SCB. Utskottet finner därför inte anledning\r\natt ompröva regeringens förslag att 429,5 miljoner kronor ska anvisas\r\ntill SCB för 2004.\r\nFolk- och bostadsstatistik\r\nVänsterpartiet redovisar ett förslag till boendeplaneringsprogram och\r\nkräver i det sammanhanget att en ny folk- och bostadsräkning (FoB) snarast\r\nska genomföras.\r\nI slutet av 2001 lämnade SCB, Riksskatteverket (RSV) och Lantmäteriverket\r\nen gemensam rapport till regeringen kallad Förbättrad hushålls- och\r\nbostadsstatistik i stället för FoB. Som ett alternativ till de traditionella\r\nfolk- och bostadsräkningarna föreslås där en lösning som bygger på\r\nfolkbokföringen och ett nytt lägenhetsregister. Statistiken ska enligt\r\nförslaget produceras decentraliserat, i stället för i ett sammanhållet\r\nFoB-register. För att stärka integritetsskyddet ska ägaren av en fastighet\r\nendast rapportera till lägenhetsregistret vilka lägenheter som finns i\r\nfastigheten. Någon uppgift om vilka personer som bor i lägenheterna ska\r\nsåledes inte lämnas, utan denna information ska RSV i stället samla in\r\nnär lägenhetsregistret väl är färdigställt genom att vända sig direkt\r\ntill de boende i flerbostadshus.\r\nRapporten remissbehandlades under våren 2002 och den förslagna lösningen\r\nbereds för närvarande i Regeringskansliet. Bland annat håller man på att\r\nförbereda ett förslag till lag om lägenhetsregister. Enligt nuvarande\r\ntidtabell kan den första hushålls- och bostadsstatistiska undersökningen\r\ngenomföras tidigast 2006.\r\nLiksom motionärerna anser utskottet att det är önskvärt att man får fram\r\nett väldokumenterat och aktuellt underlag för boendeplaneringen. Frågan\r\nom integritetsskyddet måste emellertid samtidigt beaktas. Utskottet är\r\ndärför inte berett att förorda någon annan lösning än den regeringen för\r\nnärvarande bereder och kan av denna anledning inte tillstyrka motionärernas\r\nförslag.\r\nKammarkollegiet\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Kammarkollegiets anslag\r\nska minskas med 8 respektive 5 miljoner kronor.\r\nVilka överväganden som bär upp Centerpartiets förslag framgår inte av\r\nmotionen. Kristdemokraterna vill att man undersöker om inte kollegiets\r\nhantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till Riksskatteverket\r\noch ifrågasätter om inte en samordning med Statskontoret kan ge ytterligare\r\neffektivitetsvinster. Uppenbarligen anser sig Kristdemokraterna inte behöva\r\navvakta resultatet av den föreslagna undersökningen eftersom partiet\r\nföreslår att Kammarkollegiets anslag ska minskas med en fjärdedel redan\r\nnästa år.\r\nFinansutskottet avstyrker dessa förslag och biträder regeringens förslag\r\ntill medelsberäkning.\r\nNämnden för offentlig upphandling\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna\r\nanser att Nämnden för offentlig upphandling bör gå samman med Konkurrensverket.\r\nModerata samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår därför att\r\nnämndens anslag halveras.\r\nUpphandlingskommittén föreslog 2001 att NOU skulle slås samman med\r\nKonkurrensverket och ombildas till en ny myndighet. Regeringen behandlade\r\nkommitténs förslag i proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig\r\nupphandling och framhöll att det måste finnas en effektiv och ändamålsenlig\r\ntillsynsorganisation. Det primära syftet för organisationen ska vara att\r\nupphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens principer följs. Det är\r\nvidare viktigt, påpekade regeringen, att myndigheten ger upphandlande\r\nenheter och leverantörer vägledning om hur lagstiftningen ska tillämpas.\r\nRegeringen ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för att föra över\r\nNOU:s uppgifter till Konkurrensverket.\r\nFinansutskottet (2001/02:FiU12) delade inte regeringens uppfattning utan\r\nförordade att en förnyad prövning av NOU:s ställning borde göras med\r\ninriktning bl.a. på att ta vara på de fördelar som kan finnas med en\r\nkontroll- och tillsynsfunktion via en förvaltningsmyndighet och\r\nutvecklingsfunktioner i eventuellt andra former. Riksdagen ställde sig bakom ett\r\ntillkännagivande till regeringen med denna innebörd (rskr. 2001/02:324).\r\n\r\nRegeringen redovisade i budgetpropositionen för 2003 att den avsåg att\r\nåterkomma till frågan om NOU:s organisation i samband med att regeringen\r\ntar ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen\r\nska vara utformat.\r\nUtskottet har erfarit att regeringen planerar att under vintern 2003\r\nremittera ett förslag om upphandlingsfrågor. Utskottet anser att det är\r\nviktigt att regeringen snarast tar ställning till bl.a. NOU:s organisation\r\noch återkommer till riksdagen i denna fråga. Utskottet planerar också att\r\ntill våren ha en offentlig utfrågning om upphandlingsfrågor. Någon särskild\r\nåtgärd från riksdagen är därför inte nödvändig, varför motionerna avstyrks.\r\nNämndens anslag bör således beräknas i enlighet med förslaget i\r\nbudgetpropositionen.\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet vill alla avveckla Statens kvalitets- och kompetensråd.\r\nModerata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår därför att anslaget för\r\nnästa år halveras. De båda övriga partierna vill däremot helt avskaffa\r\ndetta anslag.\r\nKvalitets- och kompetensrådet har till uppgift att stimulera myndigheternas\r\nkompetensförsörjning samt främja kvalitetsarbetet inom förvaltningen.\r\nRådet inrättades i början av 1999 och har således snart fem års verksamhet\r\nbakom sig. Regeringen har beslutat att tillkalla en särskild utredare för\r\natt göra en fördjupad prövning av Statens kvalitets- och kompetensråd. En\r\nstor del av verksamheten har finansierats med anslagssparandet på ett\r\näldreanslag - D3 Bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade\r\nområdet från 1998 - men denna reserv väntas vara förbrukad efter 2005.\r\nRegeringen anser därför att det är motiverat att närmare analysera hur\r\nmyndigheten ska finansieras i framtiden. Utredarens uppgift är att utvärdera\r\nKvalitets- och kompetensrådets verksamhet, att bedöma om det även\r\nfortsättningsvis finns behov av en myndighet med denna inriktning och vilka\r\nförutsättningar som i så fall ska gälla för den framtida verksamheten. I\r\nuppdraget ingår även att analysera ansvarsfördelningen gentemot andra\r\nmyndigheter inom det förvaltningspolitiska området, i första hand\r\nStatskontoret, Ekonomistyrningsverket och Regeringskansliet.\r\nEnligt utskottets mening bör man avvakta detta utredningsarbete innan\r\nriksdagen tar ställning till Kvalitets- och kompetensrådets framtida\r\nuppgifter och organisation. Utskottet är därför inte berett att ändra på\r\nregeringens förslag till medelsberäkning för Kvalitets- och kompetensrådet.\r\n\r\nEkonomiska rådet\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att det till Finansdepartementet\r\nknutna Ekonomiska rådet avvecklas och att något anslag för detta ändamål\r\ninte förs upp i budgeten.\r\nUtskottet vill med anledning härav erinra om att Ekonomiska rådet fungerar\r\nsom initiativtagare till forskning och som en länk mellan å ena sidan\r\nFinansdepartementet och å andra sidan Konjunkturinstitutet och den\r\nnationalekonomiska forskningen. Ekonomiska rådet ordnar möten och seminarier\r\nsamt tar initiativ till olika forskningsinsatser. Regeringen anser att\r\ndessa insatser har varit betydelsefulla och ändamålsenliga och bidragit\r\ntill att underlaget för den ekonomiska politiken förbättrats. Rådet har\r\nockså en viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i\r\nvetenskapliga frågor, särskilt inom området makroekonomi, modellbyggande och\r\nmiljöekonomi. Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening inte\r\nanledning att föreslå att Ekonomiska rådet ska avvecklas. Utskottet ställer\r\nsig således bakom regeringens förslag till medelsberäkning och avstyrker\r\nde framförda kraven på en avveckling av rådet.\r\nFinansinspektionen\r\nFinansinspektionens verksamhet bruttoredovisas över statsbudgeten.\r\nVerksamheten är anslagsfinansierad, men varje år tar inspektionen ut\r\nobligatoriska avgifter för tillsyn och för prövning av olika typer av\r\nansökningar\r\noch anmälningar. Inkomsterna från dessa avgifter redovisas mot statsbudgetens\r\ninkomstsida och uppgår till ett ungefär lika stort belopp som anslaget.\r\nI\r\nbudgetpropositionen föreslår regeringen att Finansinspektionen fr.o.m.\r\nnästa år direkt ska få tillgodogöra sig de inkomster som kommer från\r\nprövningsverksamheten. Närmare bestämt gäller det de avgifter som inspektionen\r\ntar ut i enlighet med förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av\r\närenden hos Finansinspektionen. Inkomsterna från dessa avgifter beräknas\r\nnästa år uppgå till 12 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 6 % av de\r\nsamlade avgiftsinkomsterna från inspektions- och prövningsverksamheten.\r\nEnligt förslaget ska avgifterna redovisas mot ramanslaget 2:1\r\nFinansinspektionen.\r\n\r\nUtskottet vill med anledning av detta framhålla följande. En grundläggande\r\nutgångspunkt bör vara att inkomster och utgifter redovisas brutto på\r\nstatsbudgeten eftersom det ger en bättre överblick av den statliga\r\nverksamheten. Tydligheten, eller transparensen, i redovisningen ökar. Riksdagen\r\nfår då också möjlighet att pröva anslagstilldelningen och kan på så sätt\r\nvarje år ta ställning till vilken omfattning en viss verksamhet ska ha.\r\nRedan i dag är det en betydande del av de statliga utgifterna som antingen\r\nnettoredovisas mot statsbudgeten eller vid sidan av denna. Stor försiktighet\r\nbör emellertid iakttas med nya undantag från huvudregeln, och i de fall\r\ndetta trots allt förekommer bör åtgärderna vara välmotiverade.\r\nI propositionen motiveras förslaget att Finansinspektionen ska få\r\ntillgodogöra sig inkomster direkt från prövningsverksamheten med att\r\ninspektionen\r\ndå får bättre möjlighet att snabbt anpassa sina resurser till efterfrågan\r\npå denna typ av tjänster. Detta kan påskynda ärendehanteringen och öka\r\neffektiviteten och flexibiliteten i verksamheten samtidigt som servicen\r\ngentemot företagen förbättras. Prövningsverksamheten är dessutom av\r\nförhållandevis begränsad ekonomisk omfattning i Finansinspektionens verksamhet.\r\nTill bilden hör också att prövningsverksamheten, i motsats till\r\ninspektionsverksamheten, är av mer serviceinriktad karaktär. Dessutom framgår\r\ndet klart av propositionen att det är regeringens avsikt att inkomsterna\r\nfrån den helt dominerande inspektionsverksamheten även fortsättningsvis\r\nska redovisas mot inkomsttitel.\r\nTrots de redovisade betänkligheterna är utskottet mot denna bakgrund berett\r\natt biträda regeringens förslag om att Finansinspektionen direkt ska få\r\ntillgodogöra sig inkomsterna från prövningsverksamheten.\r\nFörslaget får till följd att dessa inkomster och utgifter inte kommer att\r\nredovisas på statsbudgeten utan vid sidan av denna. I budgetpropositionen\r\nföreslås visserligen att avgiftsinkomsterna ska redovisas mot\r\nFinansinspektionens\r\nmyndighetsanslag men detta är en ordning som inte är förenlig med\r\nbestämmelserna i budgetlagen (1996:1059). Av propositionen framgår nämligen\r\natt inspektionens prövningsverksamhet är tänkt att fungera som en ekonomiskt\r\nsjälvbärande del som är integrerad i Finansinspektionens verksamhet. Och\r\nenligt 18 § budgetlagen ska verksamheter som har full kostnadstäckning\r\nbudgeteras och redovisas utanför budgeten. Nettoredovisning mot statsbudgeten\r\när enligt 17 § i samma lag tillåten bara om inkomsterna i en viss verksamhet\r\nendast ska bidra till att täcka verksamhetens utgifter.\r\nStrikt åtskillnad måste alltså göras i redovisningen mellan å ena sidan\r\nprövningsverksamhetens kostnader och intäkter och å andra sidan övrig\r\nverksamhet. Prövningsverksamhetens kostnader får således inte belasta\r\nFinansinspektionens förvaltningsanslag utan dessa kostnader måste helt\r\nbestridas med de avgifter som tas ut för denna verksamhet.\r\nVad utskottet här har framhållit innebär således att utskottet biträder\r\nregeringens förslag med den ändringen att budgetering samt redovisning av\r\nprövningsverksamhetens inkomster och utgifter förutsätts ske vid sidan av\r\nstatbudgeten. Denna jämkning i förslaget påverkar inte den föreslagna\r\nanslagsnivån för Finansinspektionen. Anslag bör således i enlighet med\r\nregeringens förslag föras upp med 175,2 miljoner kronor för 2004.\r\nCenterpartiet har i sin motion utan närmare motivering föreslagit att\r\nanslagsnivån ska begränsas med 20 miljoner kronor. Utskottet avstyrker\r\ndetta förslag.\r\nRiksgäldskontoret\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Riksgäldskontorets\r\nförvaltningskostnader ska begränsas med 13 respektive 76 miljoner\r\nkronor.\r\nKristdemokraterna motiverar sitt förslag med Riksgäldskontorets förhållandevis\r\nhöga anslagssparande och en av motionärerna bedömd effektivitetspotential.\r\nCenterpartiet uppger för sin del att partiets budgetalternativ leder\r\ntill att statsskulden kan amorteras snabbare, vilket enligt motionärernas\r\nbedömning minskar belastningen på förvaltningskostnaderna med 76 miljoner\r\nkronor, motsvarande närmare 30 % av anslaget.\r\nSåsom Kristdemokraterna framhåller hade Riksgäldskontoret vid ingången av\r\n2003 ett förhållandevis stort anslagssparande. Det uppgick då till 73,6\r\nmiljoner kronor. Anslagssparandet har emellertid nu begränsats genom en\r\nindragning som regeringen gjorde under våren 2003 och väntas vid utgången\r\nav detta år uppgå till 33 miljoner kronor. Dessa medel är tänkta att bl.\r\na. användas för att finansiera en större IT-investering avsedd som stöd\r\nför sparformen Riksgäldsspar. Utskottet avvisar mot denna bakgrund\r\nKristdemokraternas förslag till minskning av anslaget.\r\nVad beträffar Centerpartiets besparingsförslag framstår det som helt\r\norealistiskt. Ska Riksgäldskontoret kunna fullgöra sina uppgifter på ett\r\nmeningsfullt sätt är det inte rimligt att räkna med att kontorets\r\nförvaltningsanslag ska kunna minskas på ett bräde med närmare en tredjedel,\r\ni synnerhet inte som motivet för neddragningen är Centerpartiets eget\r\nbudgetalternativ. Som utskottet visat i sitt betänkande om utgiftsramar\r\noch beräkning av statsinkomster (FiU1, s. 142-149) innehåller detta\r\nbudgetalternativ flera orimliga besparingsförslag som förverkligade skulle\r\nleda till att statens finanser snabbt undermineras. Endast genom en\r\nomfattande försäljning av statlig egendom kan Centerpartiet motverka denna\r\nkonsekvens. Dessutom är det inte i första hand Riksgäldskontorets\r\nförvaltningsanslag som påverkas av en eventuell ökning eller minskning av\r\nstatsskulden, utan detta slår främst mot de provisionskostnader\r\nRiksgäldskontoret har för upplåningen och skuldförvaltningen. Dessa kostnader\r\nredovisas emellertid inte i detta sammanhang utan finns uppförda på\r\nutgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet avvisar därför Centerpartiets\r\nföreslag till minskning av Riksgäldskontorets anslag. Regeringens förslag\r\ntill medelsanvisning tillstyrks.\r\nRiksrevisionen\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår att Riksrevisionens anslag förs upp med\r\n269,1 miljoner kronor för 2004. I budgetpropositionen aviserar styrelsen\r\nockså att den under 2004 kan behöva återkomma med en begäran om extra\r\nmedel på tilläggsbudget. Som skäl anges att de löneavtal som slutits i de\r\ntidigare organisationerna klart överstigit det som förutsattes när\r\nanslagsnivån för den nya myndigheten beräknades. Samtidigt har antalet\r\nanställda utökats, vilket är en konsekvens av att samtliga anställda vid\r\nRiksdagens revisorer och vid Riksrevisionsverket haft rätt att gå över\r\ntill den nya myndigheten. Enligt styrelsen bör Riksrevisionen dessutom på\r\nkort sikt beviljas en högre anslagskredit och en högre räntekontokredit\r\nän vad som normalt gäller för förvaltningsmyndigheter.\r\nStyrelsen för Riksrevisionen har därefter i slutet av oktober 2003 vänt\r\nsig direkt till finansutskottet med en begäran om att få disponera dels\r\növerskottet från Riksrevisionsverkets avgiftsbelagda årliga revision under\r\nförsta halvåret 2003, dels de medel som finns avsatta på det särskilda\r\nanslaget Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader. Dessa medel bör enligt\r\nstyrelsens mening tillföras Riksrevisionen.\r\nKristdemokraterna föreslår att Riksrevisionens anslag ska minskas med 10\r\nmiljoner kronor. I motion Fi284 erinrar partiet om att anslaget för 2004\r\nberäknas till nära 270 miljoner kronor. Det innebär, påpekar motionärerna,\r\natt kostnaden för Riksrevisionen är ca 70 miljoner kronor högre än för\r\nde båda tidigare myndigheterna tillsammans. Riksrevisionen borde, anser\r\nde, kunna klara ett effektivitetskrav på 3,7 % eller 10 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottet vill beträffande anslaget till Riksrevisionen framhålla följande.\r\nDen i budgetpropositionen för 2004 föreslagna anslagsnivån avviker inte\r\nfrån den nivå som riksdagsstyrelsen förordade inför tillkomsten av den\r\nnya myndigheten. Riksdagsstyrelsens beräkningar utgick från de båda\r\ntidigare myndigheternas faktiska kostnadsnivå 2001. Denna nivå korrigerades\r\ndärefter med hänsyn till olika faktorer som beaktades i detta sammanhang,\r\nvarefter en sedvanlig pris- och löneomräkning gjordes för att anpassa\r\nanslagsnivån till 2004 års pris- och löneläge.\r\nEn faktor som påverkat medelsbehovet är att den nya myndigheten är helt\r\nanslagsfinansierad. I det tidigare Riksrevisionsverket var den årliga\r\nrevisionen till viss del avgiftsfinansierad medan effektivitetsrevisionen\r\nvar anslagsfinansierad. I projekt och aktiviteter där de båda revisionsgrenarna\r\nförutsattes samarbeta innebar de skilda finansieringsformerna att deltagandet\r\nskedde på olika villkor. Genom att helt anslagsfinansiera verksamheten\r\nskapas jämbördiga förutsättningar och bättre möjligheter till samarbete\r\nmellan effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Riksrevisionens\r\nanslagsbehov ökar skenbart på grund av denna omläggning med 26,5 miljoner\r\nkronor räknat i 2001 års nivå men belastningen på statsbudgeten påverkas\r\ninte eftersom avgiftsinkomsterna nu i stället förs upp på statsbudgetens\r\ninkomstsida.\r\nAndra faktorer som ökat medelsbehovet är att Riksrevisionen fått ett\r\nutvidgat revisionsmandat och en ny och större ledningsfunktion samt att\r\nden årliga revisionen förutsätts bli mer omfattande än tidigare. Vidare\r\nska ett vetenskapligt råd inrättas. Samtidigt minskar kostnaderna för den\r\nnya myndigheten till följd av att skyldigheten att besvara remisser från\r\nregeringen bortfallit. Nettoeffekten av dessa och vissa andra smärre\r\nförändringar motsvarar ett ökat anslagsbehov på ca 20 miljoner kronor i\r\n2001 års prisnivå.\r\nI beräkningen av anslaget till den nya Riksrevisionen förutsattes dessutom\r\natt effektivitetsrevisionen skulle få en resursmässig förstärkning på\r\ndrygt 10 miljoner kronor utöver det effektiviseringsutrymme som\r\nsammanslagningen förväntades skapa. Ett bifall till Kristdemokraternas förslag\r\nskulle således innebära att den avsedda förstärkningen av\r\neffektivitetsrevisionen\r\nuteblir. Utskottet anser det angeläget att effektivitetsrevisionen förstärks\r\npå det sätt som ursprungligen var tänkt och avstyrker därför motionen och\r\nbiträder Riksrevisionens förslag till medelsberäkning.\r\nSom framgår av brevet från Riksrevisionens styrelse har riksdagsstyrelsen\r\ni sina anslagsdirektiv utgått från att kvarstående överskott från\r\nRiksrevisionsverkets årliga revision och internationella uppdragsverksamhet\r\nskulle överföras till Riksrevisionen. Av dessa båda poster har emellertid\r\nendast det senare överskottet tillfallit den nya myndigheten. I brevet\r\ntill finansutskottet framhåller styrelsen vikten av att Riksrevisionen\r\nfår disponera också överskottet från den årliga revisionen.\r\nEnligt finansutskottets mening bör man i sammanhanget också notera att\r\nriksdagsstyrelsen i sina anslagsdirektiv bedömde att de båda överskotten\r\nskulle uppgå till (2,6+3,5=) 6,1 miljoner kronor. Det överskott som\r\nRiksrevisionen sedermera har fått disponera inskränker sig visserligen till\r\nenbart överskottet från den internationella uppdragsverksamheten, men\r\nnivån har å andra sidan slutligt fastställts till 6,3 miljoner kronor,\r\nvilket är 0,2 miljoner kronor mer än vad man i anslagsdirektiven räknade\r\nmed att båda verksamheterna skulle ge. Med hänsyn härtill anser utskottet\r\natt styrelsens framställning inte bör föranleda något initiativ från\r\nriksdagens sida.\r\nI sitt brev till finansutskottet tar styrelsen också upp frågan om\r\ndispositionen av de medel som kvarstår på det särskilda anslaget\r\nRiksrevisionsverket: Avvecklingskostnader, ett anslag som har förts upp på\r\nstatsbudgeten för 2003 med närmare 30 miljoner kronor. När detta anslag\r\nbehandlades för ett år sedan skrev finansutskottet följande3Betänkandet\r\nUtgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2002/03:FiU2 s. 41\r\nsamt riksdagsskrivelse 2002/03:86.:\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen att de kostnader som kan bli\r\naktuella i samband med avvecklingen av Riksrevisionsverket ska anvisas\r\növer ett särskilt anslag Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader och\r\nuppgå till 29,8 miljoner kronor. Anslaget avses täcka kostnader för den\r\npersonal som inte vill gå över till Riksrevisionen samt kostnader för\r\nRRV:s lokaler en tid efter det att myndigheten har upphört.\r\nDet är självfallet svårt att i förväg uppskatta kostnaderna för personal\r\nsom inte kommer att ingå i den nya Riksrevisionen. Det kan avse kostnader\r\nför avveckling eller för att underlätta övergång till annan verksamhet.\r\nFramför allt är det svårt att bedöma var kostnaderna kommer att uppstå.\r\nEftersom i stort sett alla medarbetare vid Riksrevisionsverket har rätt\r\natt gå över till den nya myndigheten kan det inträffa att sådana kostnader\r\nuppkommer i den nya myndigheten. Utskottet förutsätter om så är fallet\r\natt anslaget i den mån utrymme finns kan utnyttjas även i sådana fall.\r\nEn särskild avvecklare för Riksrevisionsverket har utsetts. Anslaget har\r\nbelastats med vissa kostnader för RRV:s lokaler. Enligt vad utskottet\r\nerfarit har anslaget endast i obetydlig omfattning använts för avveckling\r\nav personal vid Riksrevisionsverket. Utskottet förutsätter i enlighet med\r\nriksdagens tidigare uttalande att de medel som återstår på anslaget får\r\nutnyttjas av Riksrevisionen för avveckling av personal.\r\nI budgetpropositionen föreslår styrelsen dessutom att Riksrevisionen på\r\nkort sikt ska beviljas en högre anslagskredit och en högre räntekontokredit\r\nän vad som normalt gäller för förvaltningsmyndigheter. Vilken nivå de\r\nbåda krediterna bör ha framgår inte av propositionen. Av de anslagsdirektiv\r\nsom riksdagsstyrelsen fastställt för andra halvåret 2003 framgår att\r\nRiksrevisionen för närvarande disponerar en anslagskredit motsvarande 10 %\r\nav anvisade medel. Denna kreditnivå tillämpas generellt inom\r\nriksdagsförvaltningen.\r\nEftersom Riksrevisionens kredit är beloppsmässigt preciserad och motsvarar\r\n10 % av andra halvårets anslag är kreditgränsen i detta fall i praktiken\r\nsatt till 5 % av årsanslaget.\r\nEnligt gällande ordning beviljar regeringen förvaltningsmyndigheter en\r\nanslagskredit på högst 3 %. Regeringen har under 2003 ålagt\r\nförvaltningsmyndigheter\r\nett generellt besparingskrav och på grund av detta har i år anslagskrediten\r\ni princip halverats. Ungefär tre fjärdedelar av förvaltningsanslagen har\r\ndärför en anslagskredit på 1,5 %. Ett tiotal förvaltningsanslag, särskilt\r\ninom försvarets område, har inte alls tilldelats någon kredit, ett tjugotal\r\nmyndigheter har anslagskrediter varierande mellan 2,0 och 2,9 % och endast\r\ntvå myndigheter har beviljats en anslagskredit på 3,0 %. Fyra förvaltningsanslag\r\nhar anslagskrediter varierande mellan 3,4 och 3,7 %.\r\nEn myndighet som utnyttjar anslagskrediten ska under efterföljande år med\r\nsitt anslag betala tillbaka den utnyttjade krediten. Anslagskrediter är\r\nsåledes i första hand avsedda att användas för att finansiera tillfälliga\r\nutgiftstoppar. Av 6 § budgetlagen (1996:1059) framgår att en anslagskredit\r\nfår motsvara högst 10 % av anvisat anslag. Budgetlagens bestämmelser gäller\r\ndock formellt inte för riksdagsförvaltningen och för riksdagens myndigheter.\r\nAv statsbudgetens närmare 500 anslag är det på regeringssidan endast\r\ntolv anslag som i regleringsbrev tilldelats en maximal kredit. Det gäller\r\nsärskilt svårprognostiserade anslag som flyktingmottagande, bidrag till\r\nläkemedelsförmåner och avgiften till Europeiska gemenskapen. Inga\r\nförvaltningsmyndigheter på regeringssidan har anslagskrediter av denna\r\nomfattning.\r\n\r\nAv förarbetena till budgetlagen framgår4Proposition 1995/96:220 med förslag\r\ntill lag om statsbudgeten s. 28. att den av regeringen tillämpade lösningen\r\ninnebär att man i regleringsbreven i allmänhet sätter krediten för anslag\r\nför förvaltningsändamål till 3 % och för de flesta övriga ramanslag till\r\n5 %. Om störningar inträffar på ett sådant anslag under budgetåret kan\r\nregeringen i steg höja kreditgränsen upp till 10 % av anslagsbeloppet.\r\nBehovet av motåtgärder prövas i sådana sammanhang. I propositionen med\r\nförslag till ny budgetlag framhöll regeringen att den hade för avsikt att\r\nredan i regleringsbreven medge anslagskrediter på maximala 10 % för endast\r\nnågra få ramanslag.\r\nVarför Riksrevisionen skulle vara i behov av en större anslagskredit än\r\nandra myndigheter framgår inte. Något motiv för denna begäran redovisas\r\nnämligen inte. Det kan i detta sammanhang vara värt att notera att såväl\r\ndet tidigare Riksrevisionsverket som Ekonomistyrningsverket i sin\r\nbudgetplanering eftersträvat att inte behöva utnyttja anslagskrediten. För\r\nRiksrevisionen bör enligt utskottets mening ambitionen vara att i detta\r\navseende inte avvika från vad som gäller för förvaltningsmyndigheter\r\nunderställda regeringen.\r\nI budgetpropositionen aviserar styrelsen för Riksrevisionen att det kan\r\nbli aktuellt att under 2004 återkomma med en begäran om extra medel på\r\ntilläggsbudget. Som skäl anges bl.a. att de löneavtal som slutits i de\r\ntidigare organisationerna klart överstigit det som förutsattes när\r\nanslagsnivån för den nya myndigheten beräknades. Samtidigt har antalet\r\nanställda utökats. Till detta kommer att i stort sett alla anställda vid\r\nRiksdagens revisorer och vid Riksrevisionsverket haft rätt att gå över\r\ntill den nya myndigheten. Detta har medfört att det varit svårt att beräkna\r\npersonalkostnaderna, framhåller styrelsen.\r\nFinansutskottet vill med anledning av detta framhålla följande. Statliga\r\nmyndigheter har givits en betydande frihet att självständigt disponera de\r\nanslag som riksdagen beviljar. Å andra sidan krävs samtidigt att myndigheterna\r\nsjälva får ta ansvar för de löneavtal som ingås liksom de hyreskostnader\r\nman åsamkar sig. En myndighet som sluter ett för de anställda mycket\r\nförmånligt löneavtal kan således i princip inte räkna med att bli kompenserad\r\nför de ökade kostnaderna utöver vad som följer av en sedvanlig pris- och\r\nlöneomräkning. Som princip gäller denna ordning för alla myndigheter med\r\nregeringen som huvudman. Någon motsvarande föreskrift finns inte på\r\nriksdagsområdet. Till saken hör också att det formellt sett inte är\r\nRiksrevisionen som slutit de kostnadsdrivande löneavtalen utan dessa har\r\ningåtts av myndigheter som nu gått upp i Riksrevisionen. Samtidigt är det\r\nenligt utskottets mening av stor vikt att riksdagsförvaltningen och\r\nriksdagens myndigheter inte framstår som särbehandlade i detta sammanhang.\r\nStyrelsen för Riksrevisionen framhåller i budgetpropositionen att\r\nRiksrevisionen bör sträva efter att betraktas som ett föredöme i\r\nstatsförvaltningen.\r\nUtskottet delar denna uppfattning och anser för egen del att detta synsätt\r\näven bör tjäna som ledstjärna för riksdagsförvaltningen och riksdagens\r\növriga myndigheter. Enligt utskottets mening bör således de strikta\r\nprinciper som gäller för lönebildningen på regeringsområdet också tillämpas\r\npå riksdagens eget område. Detta synsätt bör även komma till uttryck i en\r\neventuell framställning om medel på tilläggsbudget från Riksrevisionens\r\nsida.\r\nI övrigt noterar utskottet med tillfredsställelse att styrelsen för\r\nRiksrevisionen utgår från att myndigheten i möjligaste mån ska finansiera\r\nde kostnadsökningar som uppkommer med omprioriteringar och rationaliseringar.\r\n\r\nEn utgift som inte beaktats i anslagsframställningen är kostnaderna för\r\nden årliga externa revisionen av Riksrevisionens egen verksamhet. Det\r\nankommer på finansutskottet att ombesörja upphandlingen av denna revision,\r\nmen kostnaderna för detta bör belasta Riksrevisionen. Eftersom ramen för\r\nutgiftsområde 2 nu är låst kan en lämplig ordning vara att Riksrevisionen\r\nkompenseras för denna merutgift på tilläggsbudget under 2004.\r\nStyrelsen för Riksrevisionen har inte underställt riksdagen något förslag\r\ntill mål för Riksrevisionens verksamhet. Riksrevisionen har å andra sidan\r\ninte heller varit ålagd att komma med ett sådant förslag. Riksdagen har\r\ntidigare på förslag av regeringen fastställt mål för de olika politikområdena.\r\nRiksrevisionen ingår emellertid inte i något politikområde eftersom\r\nmyndigheten inte är underställd regeringen.\r\nEnligt finansutskottets mening får det emellertid anses som självklart\r\natt Riksrevisionen bör lägga fram förslag till tydliga och lätt avläsbara\r\nmål för den egna verksamheten samt hur dessa bör kunna följas upp så att\r\nriksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda\r\nmål har uppnåtts.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang också aktualisera frågan om beredningen\r\nav Riksrevisionens budget och de anslagsdirektiv som riksdagsförvaltningen\r\nska utfärda i detta sammanhang.\r\nEnligt fastlagd ordning512 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen\r\n(2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. beslutar Riksrevisionen själv\r\n- genom sin styrelse - om förslag till anslag på statsbudgeten. Styrelsen\r\nska dock först inhämta riksdagsförvaltningens (riksdagsstyrelsens) yttrande\r\növer förslaget. Riksdagsförvaltningens prövning ska främst avse en teknisk\r\nbedömning utifrån generella krav på budgetunderlaget, men kan också gälla\r\nen bedömning av förslagets storlek i förhållande till den förväntade\r\nutgiftsramen för utgiftsområdet (prop. 2001/02:190 s. 129).\r\nRiksdagsförvaltningen (riksdagsstyrelsen) har också en viktig roll i början\r\nav budgetprocessen genom sin uppgift att fastställa vilka gemensamma\r\nföreskrifter som ska gälla för riksdagens myndigheters budgetarbete.\r\nDessutom ska riksdagsförvaltningen efter riksdagens beslut meddela föreskrifter\r\nför utnyttjande av de medel som har anslagits för riksdagen och dess\r\nmyndigheter6Detta framgår av lagen (2000:419) med instruktion för\r\nriksdagsförvaltningen (2 § punkterna 2 och 3).. Det sker i form av\r\nanslagsdirektiv\r\nsom är en motsvarighet till de regleringsbrev regeringen utfärdar för\r\nsina underställda myndigheter.\r\nRiksdagen styr Riksrevisionens verksamhet antingen genom lagstiftning\r\neller i samband med anslagsprövningen. Riksdagens beslut i det senare\r\nfallet kan ges i form av anslagsvillkor, uppdrag eller krav på återrapportering.\r\nRiksdagen kan i detta sammanhang också pröva frågor om mål och verksamhetens\r\nmer övergripande inriktning. Frågor av detta slag bör komma till uttryck\r\ni finansutskottets betänkande och även styra utformningen av de anslagsdirektiv\r\nsom riksdagsstyrelsen lägger fast för Riksrevisionen.\r\nI detta sammanhang kan det finnas anledning för finansutskottet att\r\nuppmärksamma omfattningen av Riksrevisionens internationella verksamhet.\r\nRiksrevisionen får enligt sin instruktion inom sitt verksamhetsområde\r\nutföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området.\r\nI samband med behandlingen i riksdagen av lagförslaget7Betänkande\r\n2002/03:KU12 s. 13 och 14. underströk konstitutionsutskottet vikten av att\r\nde internationella uppdragen och tjänsterna inte får en sådan omfattning\r\natt Riksrevisionens huvuduppgift att granska statlig verksamhet påverkas\r\nnegativt.\r\nEtt särskilt biståndsanslag har inrättats för finansiering av Riksrevisionens\r\nbiståndsprojekt. Det är ramanslaget 8.6 Riksrevisionen: Internationella\r\nuppdrag som i budgetförslaget för 2004 är uppfört med 40 miljoner kronor\r\npå utgiftsområde 7. Riksdagen får därmed möjlighet att årligen ta ställning\r\ntill omfattningen och inriktningen av denna verksamhet samtidigt som den\r\nges sådana former att Riksrevisionens självständighet och oberoende inte\r\nkan sättas i fråga. Styrelsen för Riksrevisionen anser att myndighetens\r\ninternationella uppdragsverksamhet är en värdefull del av det svenska\r\nförvaltningsbiståndet. Den är också betydelsefull för Riksrevisionens\r\nkärnverksamhet. Beräkningen av anslagsnivån har gjorts med ledning av den\r\nvolym motsvarande verksamhet hade hos Riksrevisionsverket. Styrelsen för\r\nRiksrevisionen har då också anpassat anslagsnivån för denna verksamhetsgren\r\nså att den inte tränger undan huvuduppgiften att revidera svenska myndigheter.\r\n\r\nAv riksdagsstyrelsens yttrande över budgetförslaget framgår att\r\nriksdagsförvaltningen under beredningen av ärendet har inhämtat mer detaljerad\r\ninformation från Riksrevisionskommittén angående de beräknade kostnaderna\r\nför den internationella verksamheten inom den tidigare myndigheten\r\nRiksrevisionsverket. Av denna information har bl.a. framgått att Riksrevisionens\r\ntotala kostnader för denna verksamhet beräknas öka jämfört med 2002. Mot\r\ndenna bakgrund har riksdagsstyrelsen förutsatt att Riksrevisionen inför\r\nriksdagens behandling av myndighetens anslag för 2004 skulle lämna\r\nkompletterande information om beräkningsgrunderna till riksdagen i denna del.\r\nRiksrevisionen skulle också i efterhand detaljerat redovisa för riksdagen\r\nhur budgeterade medel för den internationella verksamheten disponerats\r\nunder verksamhetsåret 2004. Beredningen inom riksdagen av dessa frågor\r\ngörs av utrikesutskottet.\r\nMot bakgrund av vad såväl konstitutionsutskottet som Riksrevisionens\r\nstyrelse framhållit finns det enligt finansutskottets mening anledning att\r\nunderstryka att den internationella verksamheten inte får bedrivas på ett\r\nsådant sätt att den inskränker Riksrevisionens möjligheter att bedriva\r\nrevision av statliga myndigheter. De internationella uppdragen bör utföras\r\nmed full kostnadstäckning från uppdragsgivarna, och Riksrevisionens\r\nmyndighetsanslag bör således inte användas för att täcka overheadkostnader\r\nför den internationella uppdragsverksamheten. Detta bör framgå av det\r\nanslagsdirektiv som riksdagsförvaltningen utfärdar.\r\nAv anslagsdirektiven bör också framgå de synpunkter utskottet haft på\r\ndispositionen av kvarvarande medel på anslaget Riksrevisionsverket:\r\nAvvecklingskostnader, på frågan om nivån på anslagskrediten för Riksrevisionen\r\nsamt på frågan om tydliga och lätt uppföljningsbara mål för Riksrevisionens\r\nverksamhet.\r\nFinansutskottets sammanfattande bedömning\r\nVad utskottet här har framhållit med anledning av beräkningen av anslagen\r\nför 2004 inom utgiftsområde 2 innebär sammanfattningsvis att utskottet\r\ntillstyrker regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till\r\nmedelsanvisning, dvs. punkterna 7 och 9 i propositionen. Utskottet tillstyrker\r\nockså regeringens förslag att Finansinspektionen direkt ska få tillgodogöra\r\nsig inkomsterna från prövningsverksamheten med den ändringen att denna\r\nverksamhet förutsätts bli redovisad med full kostnadstäckning vid sidan\r\nav statsbudgeten. Det innebär att utskottet delvis tillstyrker punkt 5 i\r\npropositionen.\r\nDe i detta sammanhang behandlade motionsförslagen avstyrks. Det gäller\r\nModerata samlingspartiets motioner Fi268 yrkande 7 och Fi273,\r\nFolkpartiets motioner Fi240 yrkande 14 i denna del och Fi296,\r\nKristdemokraternas motioner Fi283 yrkande 8 samt Fi284 yrkandena 4 och 5,\r\n\r\nCenterpartiets motion Fi265 samt\r\nVänsterpartiets motion Bo225 yrkande 1.\r\nStatens fastighetsverk\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker förslaget till investeringsplan för Fastighetsverket\r\nliksom förslaget att verkets låneram för investeringar i fastigheter ska\r\nvara 7 miljarder kronor nästa år.\r\nPropositionen\r\nStatens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift\r\natt förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten\r\nfinansieras fullt ut med avgiftsintäkter.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen (avsnitt\r\n10.13, punkt 3) redovisad investeringsplan för Statens fastighetsverk.\r\nVidare föreslås att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i fastigheter ska vara 7 000 miljoner kronor (punkt 1).\r\n\r\nI budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för Fastighetsverket.\r\n\r\nInvesteringsplan för Statens fastighetsverk 2002-2006\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nAv propositionen framgår att Fastighetsverket dessutom disponerar en\r\nlåneram på 50 miljoner kronor för att finansiera investeringar i\r\nanläggningstillgångar.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet noterar att stora skillnader föreligger mellan den redovisning\r\nregeringen lämnade för ett år sedan och de nu presenterade uppgifterna.\r\nNär riksdagen hösten 2002 behandlade motsvarande investeringsplan redovisade\r\nregeringen en prognos över Fastighetsverkets samlade investeringar 2002.\r\nEnligt prognosen väntades investeringarna detta år uppgå till 524 miljoner\r\nkronor. Som framgår av sammanställningen blev det faktiska utfallet 455\r\nmiljoner kronor, dvs. trots att mindre än ett halvår återstod av året\r\növerskattade man investeringarna med 69 miljoner kronor. Avvikelsen\r\nkommenteras inte i den nu aktuella budgetpropositionen.\r\nI den investeringsbudget som riksdagen samtidigt godkände för 2003 angavs\r\ninvesteringsvolymen till 423 miljoner kronor. Nu räknar regeringen med\r\natt investeringarna detta år ska uppgå till 582 miljoner kronor. Om denna\r\nbedömning står sig kommer investeringarna att överstiga den av riksdagen\r\ngodkända planen med 159 miljoner kronor, eller med 38 %. Inte heller till\r\ndenna avvikelse lämnas någon förklaring i propositionen.\r\nBeskrivningen i propositionen av Fastighetsverkets pågående och planerade\r\ninvesteringar framstår också som något rapsodisk och saknar helt koppling\r\ntill den redovisade investeringsplanen. Av framställningen framgår inte\r\nhur stora belopp respektive projekt väntas föra med sig, än mindre vilka\r\nprojekt som förklarar avvikelserna.\r\nSka riksdagens godkännande av Fastighetsverkets investeringsplan fylla\r\nett meningsfullt syfte måste bakgrundsbeskrivningen till beslutet vara så\r\nutformat att det tydligt framgår hur investeringskostnaderna varje år\r\nfördelar sig på olika större projekt samt vilka omständigheter som förklarar\r\neventuella avvikelser från tidigare redovisade planer. Det innebär inte\r\natt riksdagen ska ta ställning till varje enskilt projekt. Avsikten med\r\nden fördjupade redovisningen ska endast vara att förse riksdagen med ett\r\nbredare beslutsunderlag. Utskottet förutsätter således att regeringen i\r\nkommande års budgetpropositioner fördjupar presentationen av Fastighetsverkets\r\ninvesteringar i fastigheter.\r\nMed denna kommentar tillstyrker utskottet regeringens förslag till\r\ninvesteringsplan för Statens fastighetsverk, liksom förslaget att\r\nFastighetsverkets\r\nlåneram för fastighetsinvesteringar ska vara 7 000 miljoner kronor även\r\nnästa år. Därmed tillstyrker utskottet punkterna 1 och 3 i propositionen.\r\n\r\nFortifikationsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket\r\nliksom förslaget att verkets låneram för investeringar i mark, anläggningar\r\noch lokaler ska vara 6 200 miljoner kronor nästa år.\r\nPropositionen\r\nFortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att\r\nförvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k.\r\nförsvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen (avsnitt\r\n10.14, punkt 4) redovisad investeringsplan för Fortifikationsverket. Vidare\r\nföreslås att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för\r\ninvesteringar i mark, anläggningar och lokaler 2004 ska vara 6 200 miljoner\r\nkronor (punkt 2). För innevarande år disponerar Fortifikationsverket en\r\nmotsvarande låneram på 5 500 miljoner kronor.\r\nI budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan för\r\nFortifikationsverket.\r\nInvesteringsplan för Fortifikationsverket 2002-2006\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nAv propositionen framgår att Fortifikationsverket 2003 dessutom disponerar\r\nen låneram på 175 miljoner kronor för att finansiera investeringar i\r\nanläggningstillgångar.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet biträder regeringens förslag till investeringsplan och låneram\r\nför Fortifikationsverket. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna\r\n2 och 4 i propositionen.\r\nRörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att Premiepensionsmyndigheten tilldelas en rörlig\r\nkredit på 200 miljoner kronor för handel med fondandelar.\r\nPropositionen\r\nI propositionen (avsnitt 18.7) föreslås att regeringen för 2004 ska\r\nbemyndigas att tilldela Premiepensionsmyndigheten (PPM) en särskild, rörlig\r\nkredit i Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner kronor för att tillgodose\r\nPPM:s behov av likviditet i handeln med fondandelar (punkt 6). Krediten\r\nska användas för att täcka ojämna likviditetsflöden i denna handel.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet biträder regeringens förslag att Premiepensionsmyndigheten\r\nbeviljas en rörlig kredit på högst 200 miljoner kronor i Riksgäldskontoret\r\nför 2004. Därmed tillstyrker utskottet punkt 6 i propositionen.\r\nRiksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att Riksrevisionen nästa år ges rätt att låna upp\r\ntill 45 miljoner kronor för investeringar i anläggningstillgångar.\r\nPropositionen\r\nI propositionen (avsnitt 19.1) föreslår styrelsen för Riksrevisionen att\r\nRiksrevisionen för 2004 ska bemyndigas att få låna högst 45 miljoner kronor\r\ni Rikgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar (punkt\r\n8).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker att Riksrevisionen ges det begärda bemyndigandet.\r\nDet innebär att utskottet tillstyrker punkt 8 i propositionen.\r\nRegional statistik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om förbättrad regional statistik. Enligt\r\nutskottets mening är det viktigt att det finns en väl utvecklad officiell\r\nstatistik på regional nivå. Därför förutsätter utskottet att regeringen\r\ni sin fortsatta prövning av SCB:s anslag tar hänsyn till behoven av\r\nregional statistik. En stor del av regionstatistiken bör emellertid finansieras\r\nav regionala, lokala eller andra intressenter eftersom staten inte kan ta\r\npå sig ansvaret för att finansiera alla olika typer av regionala statistiska\r\nbehov som finns. Utskottet avstyrker motion N225.\r\nMotionen\r\nI motion N225 av Christer Nylander m.fl. (fp) yrkande 7 menar motionärerna\r\natt bristen på regional statistik är ett hinder för att korrekt kunna\r\nmäta integrationen i Öresundsregionen. Enligt motionärerna bör regeringen\r\nsnarast återkomma med förslag på en mer pålitlig och utvecklad regional\r\nstatistik i enlighet med det behov som beskrivs i den statliga utredningen\r\nom översyn av den ekonomiska statistiken (SOU 2002:118).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUnder 2000 tillsattes en utredning med uppgift att analysera och granska\r\nden ekonomiska statistiken. I utredningens slutbetänkande (SOU 2002:118)\r\nkonstateras att det finns ett behov att förbättra och öka kvaliteten av\r\nframför allt den övergripande ekonomiska statistiken, men även av den\r\nregionala statistiken. SCB har under perioden 2001-2003 fått knappt 46\r\nmiljoner kronor extra för ny statistik och förbättring av kvaliteten i\r\nredan befintlig statistik. Av dessa medel är 7 miljoner kronor en tillfällig\r\nresursförstärkning för åren 2001-2003 och 4 miljoner kronor en tillfällig\r\nresursförstärkning för perioden 2003-2005.\r\nI januari 2003 överlämnade SCB till regeringen en s.k. fördjupad prövning\r\nav den officiella statistiken 2004-2006. I prövningen föreslår SCB att\r\nanslagen för den officiella statistiken höjs med 156,1 miljoner kronor\r\nfram till 2006. Anslagen för statistik inom området regional utveckling\r\nföreslås öka från 2 miljoner kronor 2003 till 4,7 miljoner kronor 2006.\r\nMedlen ska enligt SCB bl.a. användas till att förbättra de regionala\r\nräkenskaperna (BRP), öka den regionala fördelningen av företagsstatistiken,\r\nutveckla en regional fördelning av statistiken över statsbudgetens utfall\r\nsamt utveckla olika regionala tillväxtindikatorer.\r\nEnligt utskottets meningen är det viktigt att det finns en god och väl\r\nutvecklad officiell statistik på regional nivå. Därför förutsätter utskottet\r\natt regeringen i sin fortsatta prövning av SCB:s anslag för den officiella\r\nstatistiken tar hänsyn till såväl behoven av att förbättra den övergripande\r\nekonomiska statistiken som behoven av att statistiskt korrekt kunna\r\nbeskriva den regionala utvecklingen. Samtidigt är det enligt utskottets\r\nmening viktigt att slå fast att en betydande del av den regionala statistiken\r\nmåste finansieras av regionala, lokala eller andra intressenter inom ramen\r\nför t.ex. SCB:s avgiftsfinansierade verksamhet. Staten kan inte ta på sig\r\nansvaret för att finansiera alla olika typer av regionala statistiska\r\nbehov som finns.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion N225 yrkande 7.\r\nFinansinspektionens finansiering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om att Finansinspektionen ska få tillgodogöra\r\nsig samtliga avgiftsinkomster direkt.\r\nJämför reservation 2 (kd).\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion Fi284 yrkande 2 att man ska utreda om\r\ninte Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett effektivare\r\nsätt. Motionärerna välkomnar förslaget i budgetpropositionen som ger\r\ninspektionen rätt att disponera över inkomsterna från vissa avgifter för\r\ntillstånd och anmälningar hos inspektionen. Detta förslag berör emellertid\r\nendast en mindre del av den totala verksamheten, och inspektionen kommer\r\ndärför efter ändringen inte att ha de muskler som behövs för att klara\r\nsitt uppdrag, påpekar motionärerna. De anser att Finansinspektionen ska\r\nges rätt att förfoga över samtliga intäkter för att snabbt kunna anpassa\r\nsig till en ökad efterfrågan utan att behöva gå omvägen via statsbudgeten.\r\n\r\nFör den kommande treårsperioden föreslår motionärerna inga förändringar\r\nav anslaget. De anser emellertid att regeringen bör återkomma med ett\r\nförslag som ger Finansinspektionen utökad rätt att disponera sina\r\navgiftsinkomster.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare i detta betänkande tillstyrkt regeringens förslag\r\natt Finansinspektionen ska få tillgodogöra sig inkomsterna från de avgifter\r\ninspektionen tar ut vid sin prövning av vissa ansökningar och tillstånd.\r\nÅtgärden motiveras bl.a. med att inspektionen då lättare kan anpassa\r\nsina resurser till efterfrågan på denna typ av tjänster.\r\nSåväl dessa avgifter som Finansinspektionens tillsynsavgifter är av\r\noffentligrättslig karaktär. Något motsvarande synsätt kan dock inte anläggas\r\npå inspektionsverksamheten som finansieras med årliga avgifter vars nivå\r\ni allmänhet fastställs med en viss procentsats av de granskade institutens\r\nbalansomslutning. En anslagsfinansierad inspektionsverksamhet stärker\r\nenligt utskottets mening också Finansinspektionens oberoende gentemot de\r\ngranskade myndigheterna.\r\nUtskottet avstyrker därför motion Fi284 (kd) yrkande 2.\r\nFörsäljning av SBAB och Vasakronan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om försäljning av SBAB och Vasakronan bl.a.\r\nmed motiveringen att bolagen bidrar till konkurrens och mångfald på sina\r\nrespektive marknader samtidigt som bolagen redovisar god avkastning.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nMotionen\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion Fi269 att regeringen ska\r\nprivatisera Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och\r\nVasakronan.\r\nMotionärerna framhåller att SBAB genom sitt statliga ägande snedvrider\r\nkonkurrensen på bostadslånemarknaden. SBAB bedriver i dag utlåning mot\r\nsäkerheter i såväl flerbostadshus som småhus och bostadsrätter. Företagets\r\nmarknadsandel ligger kring 14 %, och företaget är Sveriges fjärde största\r\nbolåneföretag. De senaste årens ökning av marknadsandelen har enligt\r\nmotionärerna bl.a. skett genom osakliga och tvivelaktiga kampanjer. Enligt\r\nmotionärerna bör SBAB privatiseras. Staten bör inte bedriva verksamhet\r\nsom andra kan sköta lika bra eller bättre (yrkande 1).\r\nNär Byggnadsstyrelsen omvandlades i början av 1990-talet bildades Vasakronan\r\nför att förvalta de fastigheter som hade ett värde på den allmänna\r\nhyresmarknaden. Avsikten var att företaget skulle förvalta främst\r\nkontorsfastigheter\r\npå kommersiell basis. Bolaget har snabbt anpassats till marknadens villkor.\r\nFöretaget är i dag ett stort fastighetsbolag med inriktning på kommersiella\r\nlokaler och strategin är att expandera i de starkaste tillväxtregionerna.\r\nSamtliga fastigheter i Vasakronans bestånd är fullt konkurrensutsatta,\r\noch andelen statliga myndigheter bland hyresgästerna är nere i 33 %. Enligt\r\nmotionärerna bör inte staten ägna resurser åt verksamhet som andra kan\r\nsköta lika bra eller bättre. Vasakronan bör därför privatiseras. En\r\nbörsnotering av bolagets aktier skulle också möjliggöra ett aktivt deltagande\r\ni den omstrukturering av fastighetsmarknaden som nu pågår (yrkande 2).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets uppfattning fyller såväl Statens\r\nBostadsfinansieringsaktiebolag\r\n(SBAB) som Vasakronan väl sina platser i kretsen av statliga bolag. De\r\nbidrar till konkurrens och mångfald på sina respektive marknader samtidigt\r\nsom bolagen redovisar god avkastning.\r\nEnligt utskottets mening finns det därför ingen anledning att för tillfället\r\nompröva ägarförhållandena i SBAB och Vasakronan.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi269 yrkandena 1 och 2.\r\nLokalisering av Expertgruppen för miljöstudier\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion om att placera den nya kommittén - Expertgruppen\r\nför miljöstudier - i Umeå med bl.a. motiveringen att kommittén är ett\r\nresultat av en omvandling av den Stockholmsbaserade Expertgruppen för\r\nstudier i offentlig ekonomi (ESO). När det gäller lokaliseringen av\r\nstatliga myndigheter anser dock utskottet att regeringen i större utsträckning\r\nän vad som tidigare varit fallet bör överväga att placera myndigheter\r\nutanför Stockholmsområdet.\r\nMotionen\r\nI motion N374 av Sören Wibe och Lars Lilja (s) anser motionärerna att den\r\nmiljöpolitiska myndighet som ersätter Expertgruppen för studier i offentlig\r\nekonomi, den s.k. ESO, bör placeras i Umeå. I Umeå finns Umeå universitet,\r\nSveriges lantbruksuniversitet, Statens institut för ekologisk hållbarhet\r\noch den nyligen startade Umeå miljöhögskola. Samtliga institutioner\r\nbesitter enligt motionärerna en omfattande kompetens inom miljöområdet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nEfter regeringsbeslut i slutet av juni 2003 avvecklades Expertgruppen för\r\nstudier i offentlig ekonomi (ESO) den 30 juni 2003. I samband med\r\navvecklingsbeslutet beslutade regeringen att inrätta en ny kommitté -\r\nExpertgruppen för miljöstudier.\r\nEnligt uppgifter från Finansdepartementet pågår nu arbetet med att inrätta\r\nden nya kommittén, med avsikten att den ska påbörja sin verksamhet under\r\n2004. Kommittén ska i likhet med ESO ha en parlamentariskt sammansatt\r\nstyrelse om 8-9 personer och ett sekretariat om 2-3 personer. Kommittén\r\nska även förfoga över samma mängd budgetmedel som ESO - dvs. runt 5\r\nmiljoner kronor per år. Enligt planen ska kommittén placeras i Stockholm i\r\nFinansdepartementets lokaler.\r\nUtskottet har ingenting att erinra mot att kommittén placeras i Stockholm.\r\nKommittén är ett resultat av en överenskommelse mellan Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna om att omvandla den Stockholmsbaserade\r\nESO till en organisation som sysslar med miljöstudier. Kommittén är också\r\ni sammanhanget en relativt liten organisation med ett fåtal anställda och\r\nen begränsad budget.\r\nPå ett mer principiellt plan anser emellertid utskottet att regeringen\r\nvid lokalisering av såväl nya som redan befintliga myndigheter, i större\r\nutsträckning än vad som tidigare varit fallet, bör överväga att lägga\r\nmyndigheter utanför Stockholmsområdet. Det är också en uppfattning som\r\nriksdagen såväl som företrädare för regeringen gett uttryck för vid flera\r\ntillfällen.\r\nUtskottet vill till sist erinra om att regeringen nyligen beslutade att\r\ninrätta en ny intern arbetsgrupp inom Finansdepartementet - Expertgruppen\r\nför samhällsekonomiska studier (ESS). ESS ska arbeta med ungefär samma\r\nuppgifter som det nu nedlagda ESO, med den skillnaden att gruppen även\r\nska studera frågor av samhällsekonomisk betydelse inom den privata sektorn.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion N374.\r\nFastighetsverkets förvaltning av känslig skärgårdsmiljö\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion med kritik mot Fastighetsverkets arrendeavtal\r\nmed husägare på Landsort.\r\nMotionen\r\nEva Arvidsson och Anders Sundström (båda s) föreslår i motion Fi253 att\r\nriksdagen ska göra ett tillkännagivande om Statens fastighetsverks\r\nförvaltning av känslig skärgårdsmiljö. Motionärerna kritiserar Fastighetsverket\r\nför skötseln av kronoholmen Landsort i Stockholms södra skärgård och\r\nifrågasätter också utformningen av de arrendeavtal verket vill ingå när\r\navtalen omförhandlas. Motionärerna anser att dessa avtal strider mot andan\r\ni den detaljplan som Nynäshamns kommun lagt fast för ön.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFastighetsverket har den 1 mars 2000 tagit över ansvaret för förvaltningen\r\nav Landsort från Sjöfartsverket. På ön, som är ca 500 m bred och 4 km\r\nlång, är bebyggelsen koncentrerad till ett område närmast en av öns hamnar.\r\nBebyggelsen står på mark som upplåts med arrendeavtal. Fastighetsverket\r\nhar med husägare tecknat ett drygt 60-tal arrendeavtal med tämligen kort\r\nbindningstid. Flertalet avtal har nyligen sagts upp, och i dessa fall\r\nkommer nya arrendeavtal att gälla fr.o.m. nästa år.\r\nEnligt uppgift från Fastighetsverket har Sjöfartsverket i de arrendeavtal\r\nsom tidigare ingåtts aldrig definierat hur stort markområde som varje\r\nenskilt arrendeavtal omfattat. Innebörden av avtalen har emellertid varit\r\natt arrendet i princip endast gällt det markområde som respektive hus\r\nstått på. Många husägare har emellertid av hävd ställt i ordning mark i\r\nomedelbar anslutning till sina hus, och när Fastighetsverket senare ingått\r\nnya avtal har man beaktat detta faktum och i avtalen angett ett något\r\nstörre markområde än själva husgrunden. Trots detta har enligt uppgift\r\nhusägarna inte fri dispositionsrätt till arrendemarken eftersom kommunens\r\ndetaljplan styr vad som får göras inom området.\r\nMotionärerna kritiserar Fastighetsverket för att vilja införa en tomtindelning\r\npå ön, vilket enligt deras mening strider mot andan i kommunens detaljplan.\r\nEn sådan tomtbildning inskränker i praktiken allmänhetens tillträde till\r\nmark som ligger innanför de enskilda tomtgränserna, påpekar motionärerna.\r\n\r\nUtskottet har förståelse för motionärernas synpunkter. I områden av detta\r\nslag kan olika former av revirmarkeringar runt bebyggelsen lätt sätta en\r\nhämsko på det rörliga friluftslivet. Bebyggelsen på Landsort är enligt\r\nuppgift i huvudsak koncentrerad till ett område på ön. Utskottet förutsätter\r\nockså att kommunens detaljplan efterlevs.\r\nMot denna bakgrund bör enligt utskottets mening motionärernas förslag\r\ninte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker\r\nsåledes motion Fi253 (s).\r\nFöreningslivets andel av spelmarknaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion med förslag att staten ska pröva olika\r\nåtgärder för att stärka föreningslivets andel av spelmarknaden.\r\nJämför reservation 4 (kd).\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion So501 yrkande 1 att riksdagen ska\r\ngöra ett tillkännagivande om att föreningslivets andel av spelmarknaden\r\nbör stärkas.\r\nMotionärerna noterar att regeringen i budgetpropositionen aviserar att\r\nett vinstdelningssystem ska införas fr.o.m. den 1 januari 2004. Detta\r\nsystem innebär att Svenska Spels samlade överskott ska utgöra grund för\r\nfördelningen och är tänkt att ersätta nuvarande system som avser fördelningen\r\nav överskottet från spel på värdeautomater.\r\nMotionärerna är positiva till att en del av vinsterna från Svenska Spel\r\növerförs till föreningslivet. Samtidigt anser de att det vore bättre om\r\nfolkrörelsernas egna spel kunde få ett större utrymme på spelmarknaden så\r\natt resurserna gick till dem direkt och inte via staten eller Svenska\r\nSpel. Staten måste därför enligt deras mening pröva olika åtgärder för\r\natt stärka föreningslivets andel av spelmarknaden.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nMotionärerna är positiva till det nya vinstdelningssystem som ska införas\r\nnästa år för fördelning av Svenska Spels överskott till föreningslivet,\r\nmen anser samtidigt att folkrörelsernas egna spel borde kunna få ett större\r\nutrymme på spelmarknaden.\r\nEnligt utskottets mening bör erfarenheterna av det nya vinstdelningssystemet\r\navvaktas innan man prövar eventuellt andra åtgärder för att stärka\r\nföreningslivets andel av spelmarknaden. Utskottet avstyrker därför motion\r\nSo501 yrkande 1.\r\nKommunala museers statsgaranti\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om att utvidga tilläggsförsäkringen\r\nför museer hos Kammarkollegiet så att den även får omfatta regionala och\r\nkommunala museer.\r\nMotionen\r\nI motion Fi237 av Erling Bager (fp) framförs att det under de senaste\r\nåren har blivit svårare för svenska museer att få låna konstföremål\r\neftersom den statliga garantin i samband med lån av konst i utlandet inte\r\ngäller i händelse av förlust eller skada förorsakad av krig. De statliga\r\nmuseerna kan undanröja denna inskränkning genom att teckna en jämförelsevis\r\nbillig tilläggsförsäkring hos Kammarkollegiet. Denna möjlighet finns dock\r\ninte för de regionala och kommunala museerna, vilka är hänvisade till den\r\nbetydligt dyrare privata försäkringsmarknaden. Detta begränsar deras\r\nekonomiska möjligheter att visa internationell konst och konsthantverk av\r\nhög klass. För att undvika begränsningar i utställningsverksamheten på de\r\nicke statliga museerna bör staten enligt motionären ge de regionala och\r\nkommunala museerna samma rättighet som de statliga museerna att teckna\r\ntilläggsförsäkring hos Kammarkollegiet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFör statlig egendom och statlig verksamhet råder sedan länge i princip\r\nförsäkringsförbud, senast reglerad i förordningen (1995:1300) om statliga\r\nmyndigheters riskhantering. Kammarkollegiet får dock vid särskilda skäl\r\nbesluta om undantag eller, efter överenskommelse med myndigheten, överta\r\nansvaret för skaderisker. Kammarkollegiet har statsmakternas uppdrag att\r\ndriva ett försäkringssystem inom staten. Syftet är att erbjuda myndigheterna\r\nunder regeringen möjlighet att teckna de försäkringar de behöver respektive\r\när skyldiga att hålla. Den bärande principen är att det är ekonomiskt\r\nfördelaktigare för staten som koncern att behålla de risker man har\r\nfinansiell förmåga att bära inom koncernen än att de myndigheter som ingår\r\ni koncernen köper externa försäkringar.\r\nRegeringen har sedan länge bemyndigande att lämna garantier för lån av\r\nföremål i utländsk ägo som antingen ingår i utländska vandringsutställningar\r\neller utställningar som museerna sätter upp själva. Garantin omfattar\r\nsedan slutet på 1990-talet statliga, regionala och kommunala museer. För\r\natt låna ut ett föremål till utställningar kräver ägaren som regel att\r\nföremålet försäkras eller att en garanti ställs för att ersättning betalas\r\nom föremålet skadas eller förloras. Med tanke på försäkringsförbudet har\r\ndet därför varit en förutsättning för att kunna låna föremål från utlandet\r\natt staten lämnat en utställningsgaranti. I och med anpassningen till\r\ninternationell praxis har man dock undantagit från garantin ersättningar\r\nav förlust eller skada förorsakad av krig.\r\nFörsäkringsförbudet innebär att den krigsrisk som undantas från\r\nutställningsgarantin i statliga museers fall behöver täckas av en särskild\r\ntilläggsförsäkring i det statliga försäkringssystemet hos Kammarkollegiet.\r\nAtt utöka denna tilläggsförsäkring så att den i enlighet med motionärens\r\nförslag även omfattar icke-statliga museer medför att det statliga\r\nförsäkringssystemet utvidgas till andra juridiska personer än den statliga\r\nkoncernen. På så sätt skulle staten skapa en särskild marknad för\r\nutställningsförsäkringar vid sidan av den kommersiella försäkringsmarknaden.\r\nDetta riskerar enligt utskottets mening att påverka försäkringsmarknadens\r\nfunktionssätt negativt. Därutöver befarar utskottet att en sådan lösning\r\nskulle ha allvarliga konsekvenser för statsbudgeten, då exempelvis skador\r\nvid en utställning på ett icke-statligt museum ska ersättas genom överföring\r\nav statliga medel i form av extraordinära bidrag till utomstående juridiska\r\npersoner. Uppkomsten av sådana skador är närmast omöjlig att förutse.\r\nUtskottet anser att det är beklagligt om den nuvarande utformningen av\r\nutställningsgarantin på något sätt begränsar möjligheten att visa\r\nhögkvalitativ internationell konst och hantverk på regionala och kommunala\r\nmuseer. Emellertid anser utskottet att konsekvenserna av en ändring i\r\nreglerna för statlig utställningsgaranti så att den även täcker krigsrisken\r\när svåra att överblicka. De finansiella risker som staten i egenskap av\r\ngarant får bära skulle vid sådan ändring säkerligen öka avsevärt. Detta\r\nfår stora konsekvenser för de fasta och rörliga avgifter som museerna i\r\nenlighet med förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier\r\nfår betala. Storleken på dessa avgifter beror nämligen på den bedömda\r\nrisknivån och den beräknade sannolikheten för förekomst av skador inte\r\nbara vid varje enskild utställning utan även kollektivt för samtliga museer\r\nsom omfattas av garantin. Ändringen i reglerna för utställningsgarantin\r\nskulle därför kräva en omfattande utredning innan det kan bedömas om den\r\när genomförbar. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen för närvarande\r\ninga planer på att tillsätta en sådan utredning. Utskottet förutsätter\r\ndock att regeringen bevakar utställningsgarantins påverkan på tillgängligheten\r\nav museisamlingarna över hela landet och, om så befinns lämpligt, återkommer\r\nmed en bedömning av garantins utformning.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi237\r\n(fp).\r\nStatliga myndigheters inbördes fakturering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om avskaffande av möjligheten till\r\ninternfakturering mellan statliga myndigheter.\r\nMotionen\r\nI motion Fi277 av Åsa Lindestam (s) framförs att de gällande bestämmelserna\r\nom internfakturering mellan statliga myndigheter kan leda till att en\r\nmyndighet med sparkrav vid en olycka kan anlita andra utförare än den\r\nmyndighet som är bäst lämpad att utföra arbetsuppgiften. Följden blir att\r\nriskfaktorn vid räddningsinsatser höjs. Motionären anser att internfakturering\r\nmellan statliga myndigheter inte bör förekomma, utan på anmodan ska\r\ntillfrågad myndighet utföra sin arbetsuppgift. Endast om det finns skäl\r\ntill att den efterfrågade arbetsuppgiften inte kan utföras av den tillfrågade\r\nmyndigheten, bör den frågande myndigheten kunna vända sig till andra som\r\ni sin tur kan fakturera den frågande myndigheten.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nStatliga myndigheter ska enligt gällande regelverk utföra vissa tjänster\r\nåt varandra mot ersättning. Ekonomistyrningsverkets undersökning Avgifter\r\n2002 (ESV 2003:15) visar att omkring hälften - 52 % år 2001 och 49 % år\r\n2002 - av den totala avgiftsbelagda verksamheten i staten utgörs av interna\r\ntransaktioner mellan myndigheterna. Den avgiftsbelagda verksamheten i\r\nstatsförvaltningen har utvecklats i enlighet med en särskild\r\nbeställar-/utförarmodell för att åstadkomma större effektivitet och\r\nkostnadsmedvetenhet\r\ninom statlig verksamhet. Detta sker bl.a. genom att fördela kostnaderna\r\npå de verksamheter som orsakar dem, anpassa tjänsternas innehåll m.m.\r\nbättre till vad som efterfrågas samt åstadkomma konkurrens på så lika\r\nvillkor som möjligt i fall det också finns privata leverantörer av tjänsten.\r\n\r\nEnligt information som utskottet inhämtat från Räddningsverket utgör\r\ninternfaktureringen mellan statliga myndigheter inte något problem för\r\nräddningstjänsten. 34 § räddningstjänstlagen (1986:1102) samt 6 kap. 7 §\r\nlagen om skydd mot olyckor, som fr.o.m. den 1 januari 2004 ersätter\r\nräddningstjänstlagen8Proposition 2002/03:119, bet. 2003/04:FöU2, rskr.\r\n2003/04:24., anger att skyldighet för myndigheter att medverka i räddningstjänst\r\neller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen endast föreligger om\r\nmyndigheten har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt\r\nhindrar myndighetens vanliga verksamhet. I förarbetena till dessa två lagar\r\nbetonas att det inte är möjligt att närmare precisera vad som menas med\r\nallvarligt hinder för myndighetens vanliga verksamhet. Det får bli en\r\navvägning i det enskilda fallet mellan en statlig myndighets behov av\r\nresurser för den egna verksamheten och möjligheten att bidra med resurser\r\nvid räddningsinsatsen eller vid saneringen. Ersättningen för medverkan i\r\nräddningstjänst m.m. tilldelas enligt de aktuella lagarna endast kommuner.\r\nNär statlig myndighet deltar i räddningstjänsten kan emellertid staten\r\ninte ställa några krav på ersättning.\r\nUtskottet konstaterar att avsikten med lagbestämmelserna för räddningstjänsten\r\när att försäkra en effektiv användning av resurserna med beaktande av bl.\r\na. de bäst lämpade myndigheternas tillgång på resurser samt deras ekonomiska\r\nläge. Den gällande principen är samtidigt att några ersättningar för\r\nräddningsinsatser inte utbetalas till eller mellan statliga myndigheter.\r\nI\r\ndetta sammanhang vill utskottet understryka att en myndighet ska utföra\r\nsina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt oavsett hur denna verksamhet är\r\nfinansierad. Finansieringsmodellen för myndighetens verksamhet ska stödja\r\ndetta. Man måste således i det enskilda fallet pröva hur verksamheten ska\r\nfinansieras: med anslag eller med avgifter. Att införa ett generellt förbud\r\nmot internfakturering mellan statliga myndigheter skulle enligt utskottets\r\nmening innebära att statsmakterna avhänder sig ett viktigt styrinstrument.\r\nOm en specifik verksamhet anses fungera dåligt till följd av internfakturering\r\nbör finansiering och villkor för just denna verksamhet åtgärdas.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Fi277 (s).\r\nKontrollfunktionen i staten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att regeringens skrivelse 2002/03:137 Kontrollfunktionen\r\ni staten läggs till handlingarna. Förslaget i motionen avstyrks.\r\nJämför reservation 5 (fp).\r\nRegeringens skrivelse\r\nI regeringens skrivelse 2002/03:137 lämnar regeringen en redogörelse för\r\nanvändningen av anslaget Kontrollfunktionen i staten. Anslaget omfattade\r\nsärskilda medel i form av projektbidrag som under perioden 1997-2002\r\nreserverades inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning i syfte\r\natt uppnå en förstärkning av kontrollfunktionen i staten.\r\nMot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets rapport FUSK - systembrister\r\noch fusk i välfärdssystemen (RRV 1995:32) bedömde regeringen i mitten av\r\n1990-talet att kontrollfunktionen i staten behövde stärkas. Under perioden\r\n1997-1999 anvisade riksdagen totalt 305 miljoner kronor för att stärka\r\nkontrollfunktionen i staten. Medlen anvisades på ett reservationsanslag,\r\nvilket innebar att regeringen i enlighet med 5 § lagen (1996:1059) om\r\nstatsbudgeten kunde utbetala medel från anslaget t.o.m. 2002. Av det av\r\nriksdagen anvisade beloppet har regeringen fattat beslut om tilldelning\r\nav totalt 303,5 miljoner kronor. Sammantaget har 57 projekt genomförts\r\noch 286,3 miljoner kronor av tilldelade medel förbrukats. Enbart myndigheter\r\nhar tilldelats projektbidrag.\r\nI skrivelsen lämnas en beskrivning av genomförda projekt indelade enligt\r\nfem huvudområden: kontroll av bidrags- och försäkringssystem (17 projekt),\r\nkontroll av EU-medel (19 projekt), kontroll av skatter och tullar (14\r\nprojekt), övriga kontrollprojekt som på olika sätt berör kontroll- och\r\nstyrningsfrågor (6 projekt) samt uppbyggnaden av Ekobrottsmyndigheten.\r\nInom ramen för den särskilda kontrollsatsningen har Statskontoret fått i\r\nuppdrag att genomföra en utvärdering av den verksamhet som finansierats\r\nmed medel från anslaget Kontrollfunktionen i staten. Resultatet av denna\r\nutvärdering återges i skrivelsen.\r\nEnligt Statskontoret är det svårt att bedöma kontrollprojektens samlade\r\neffekt i förhållande till det bakomliggande syftet med anslaget. De direkta\r\neffekterna av kontrollprojekten i form av förändringar i kontrollverksamheten\r\nanses dock vara ganska goda. Det samlade värdet av dessa förändringar, om\r\ndet hade varit möjligt att fastställa ett ekonomiskt värde på effekterna,\r\nbedöms vara högre än de medel som kontrollprojekten tilldelats. Statskontoret\r\nkonstaterar dock samtidigt att en stor del av de analyserade kontrollprojekten,\r\nhelt eller delvis, hade genomförts även utan särskilda kontrollmedel.\r\nVidare anser Statskontoret att dokumentation över vilka resultat projekten\r\nuppnått i de flesta fall är otillräcklig. Därutöver ställer man sig tveksam\r\ntill att medel har beviljats till projekt som endast resulterat i\r\nkartläggningar av olika frågeområden eftersom detta strider mot kriterier att\r\nmedel skulle beviljas projekt där förbättringar snabbt kunde nås.\r\nStatskontoret anser vidare att särskilda bidrag, som medel för att få\r\nmyndigheter\r\natt agera i önskad riktning, är en styrform som regeringen bör använda\r\nmed försiktighet. Varje satsning på denna typ av stimulans innebär att\r\nden normala incitamentsstrukturen, då myndigheter inom ramen för sina\r\nanslag ska bedriva en verksamhet effektivt, naggas i kanten. Det är därför\r\nviktigt att noggrant analysera i vilka situationer denna styrform bör\r\nanvändas.\r\nRegeringen delar Statskontorets bedömning att många betydande förändringar\r\nav den statliga kontrollen har inträffat och anser att satsningen med att\r\nvia projektbidrag stimulera kontroll av statlig verksamhet visat sig vara\r\nframgångsrik. Därtill kommer att förändringarna i allmänhet har integrerats\r\ni den ordinarie verksamheten och att de förefaller vara av bestående natur.\r\nRegeringen medger samtidigt att flera av de genomförda projekten i princip\r\nborde ha kommit till stånd även utan särskilda medel. Intentionen har\r\ndock varit att projektbidragen i dessa fall skulle påskynda arbetet med\r\natt säkerställa en ändamålsenlig kontroll inom de berörda områdena.\r\nVidare delar regeringen till viss del Statskontorets kritik avseende\r\nbristande dokumentation över vilka resultat projekten uppnått. När det\r\ngäller Statskontorets tveksamhet till att några projekt i huvudsak är att\r\nanse som kartläggningar har regeringen gjort bedömningen att projekten\r\navsett prioriterade områden och att flera av dessa områden varit relativt\r\noutforskade, och därmed har det varit rimligt att initialt genomföra\r\nkartläggning.\r\nRegeringen framhåller i skrivelsen att man för närvarande inte har för\r\navsikt att genom särskilda projektbidrag stärka den statliga kontrollfunktionen\r\ni staten ytterligare. Det kan dock inte uteslutas att liknande satsningar\r\nkan komma att bli aktuella. Regeringen delar Statskontorets uppfattning\r\natt bidrag i första hand ska utnyttjas för att få till stånd insatser som\r\nannars inte blivit av. Regeringen menar dock att bidrag även bör kunna\r\nanvändas för att påskynda viktiga förändringar och snabbt förstärka viktiga\r\nfunktioner. Slutligen uttrycker regeringen sin avsikt att fortlöpande\r\nfölja hur kontrollfunktionen i staten utvecklas inom ramen för det löpande\r\narbetet med att utveckla en effektiv och väl fungerande förvaltning.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion Fi1 att det är av intresse att\r\nutveckla metoder för utvärdering och effektivisering av myndighetsverksamheten.\r\nDen aktuella satsningen att utveckla kontrollmetoder via särskilda projekt\r\nskapar dock vissa problem, varför regeringen enligt motionärerna bör ta\r\nfasta på den kritik av särskilda insatser på kontrollområdet som Statskontoret\r\nframför (yrkande 2). Man framhåller samtidigt att ett s.k. pengasystem -\r\ndär stat eller kommun avsätter offentliga medel för en viss verksamhet\r\noch där användaren får välja vem som ska utföra tjänsten utan att vara\r\nbunden till en offentlig producent - utgör ett mer effektivt sätt att\r\nutvärdera vissa offentliga tjänster än mindre sofistikerade utvärderingssystem.\r\nSådana mer grundläggande utvärderingsmöjligheter bör tas till vara i\r\nframtida utvärderings- och kontrollarbete (yrkande 1). Vidare anser\r\nmotionärerna att ett system med särskilda bidragsmedel på reservationsanslag\r\nsom står till regeringens förfogande bör avskaffas eftersom de bidrar\r\ntill att tränga undan strategiska uppgifter och tunnar ut myndigheternas\r\nroll (yrkande 3).\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet har granskat regeringens skrivelse 2003/04:137 Kontrollfunktionen\r\ni staten.\r\nUtskottet konstaterar att den utvärdering av den särskilda satsningen på\r\nkontrollfunktionen i staten som Statskontoret genomfört på regeringens\r\nuppdrag visar att många kontrollprojekt har lett till betydande och\r\nbestående förändringar i kontrollverksamheten. Myndigheter prioriterar i\r\nallmänhet kontrollfunktionen högre i dag än före satsningen. Statskontorets\r\nanalys visar att erfarenheterna av projekten inom Kontrollfunktionen i\r\nstaten, trots vissa brister i projektvalet samt i resultatrapporteringen,\r\nskiljer sig på ett positivt sätt från tidigare erfarenheter av att använda\r\nsärskilda bidrag, då de flesta av förändringarna i kontrollverksamheten\r\nförefaller vara av bestående karaktär.\r\nUtskottet delar Statskontorets uppfattning att särskilda bidrag, som medel\r\nför att få myndigheter att agera i önskad riktning, är en styrform som\r\nregeringen bör använda med försiktighet. De situationer då särskilda bidrag\r\nkan vara motiverade är sådana där den enskilda myndigheten har begränsade\r\nincitament att själv finansiera ett projekt. Detta gäller exempelvis då\r\nflera myndigheter samverkar i ett projekt, vid särskilt riskfyllda projekt,\r\nnär ett projekt kan sägas ha stor spridningspotential eller när vinsterna\r\nav ett visst projekt inte bedöms tillfalla den projektansvariga myndigheten.\r\nUtskottet instämmer samtidigt med regeringen i att bidrag även bör kunna\r\nanvändas för att påskynda viktiga förändringar och snabbt förstärka viktiga\r\nfunktioner i den statliga förvaltningen.\r\nI detta sammanhang vill utskottet framhålla att, oaktat val av system för\r\natt tillhandahålla offentligt finansierade tjänster, det är ett ofrånkomligt\r\nkrav att den interna styrningen och kontrollen i den organisation som\r\ntillhandahåller tjänsten/servicen är ändamålsenlig och fungerar väl.\r\nUtskottet delar inte motionärernas uppfattning att en fördelning av offentliga\r\nresurser direkt till individen för konsumtion av vissa offentliga tjänster\r\nskulle utgöra ett mer effektivt sätt att utvärdera offentliga verksamheter\r\njämfört med de interna utvärderingssystem som löpande utvecklas i den\r\noffentliga förvaltningen. Det är dessutom svårt att se att de olika\r\nkontrollprojekt som varit aktuella i detta sammanhang - kontroll av bidrags-\r\noch försäkringssystem, kontroll av EU-medel, kontroll av skatter och tullar\r\n- skulle ha kunnat utvärderas med hjälp av s.k. pengasystem.\r\nUtskottet kan inte heller instämma med motionärernas beskrivning att\r\nStatskontoret pekar på problem och risker med speciella utvärderingar som\r\ninte ingår i den dagliga rutinen hos myndigheterna. Några särskilda risker\r\nför att medel beviljas till en utvärderingsverksamhet som ändå skulle ha\r\nägt rum som en del av den ordinarie verksamheten utpekas inte i kontorets\r\nrapport. Statskontoret uttalar sig enbart om företeelsen att använda\r\nsärskilda bidrag för att få myndigheter att agera i önskad riktning.\r\nUtskottet noterar i detta sammanhang att konstitutionsutskottet i samband\r\nmed behandlingen av Riksdagens revisorers förslag angående anslag som\r\nregeringen disponerar och fördelar9Förslag 2000/01:RR14, bet. 2001/02:KU5,\r\nrskr. 2001/02:39-41. underströk att regeringens roll som bidragsfördelare\r\ngår att förena med den svenska förvaltningsmodellen, men att stöd i\r\nprojektform bör användas restriktivt. Vidare pekade revisorerna i sitt\r\nförslag på regeringens betydelsefulla strategiska uppgifter i förhållande\r\ntill den statliga förvaltningsorganisationen. Revisorerna underströk att\r\ndenna strategiska roll även kan innefatta fördelning av vissa bidrag från\r\nreservationsanslag, varvid det s.k. kontrollprojektet omnämndes som ett\r\nexempel.\r\nHärvid bör det noteras att riksdagen på förslag av utskottet ställt sig\r\nbakom regeringens förslag att på statsbudgeten för 2003 uppförda\r\nreservationsanslag görs om till ramanslag för samma ändamål och att outnyttjade\r\nmedel på anslagen vid utgången av 2003 får bilda anslagssparande på de\r\nnya ramanslagen10Proposition 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1, rskr. 2003/04:42.\r\n.\r\nUtskottet vill erinra om att regeringen har ett övergripande ansvar för\r\nintern styrning och kontroll i staten. Att ur ett koncernledningsperspektiv\r\nskapa goda förutsättningar för en ändamålsenlig och väl fungerande intern\r\nstyrning och kontroll av statlig verksamhet är med andra ord en strategisk\r\nuppgift för regeringen. Enligt utskottets mening bör det rimligen vara en\r\nuppgift för regeringen att närmare överväga former för hur denna strategiska\r\nuppgift ska lösas. Grundregeln bör dock vara att statliga medel till\r\noffentliga verksamheter ska fördelas i generella termer och efter förutbestämda\r\nkriterier. Utvärderingar bör främst ske som återkommande inslag inom den\r\nordinarie verksamheten.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda föreslår utskottet att skrivelsen läggs\r\ntill handlingarna. Utskottet avstyrker samtidigt motion Fi1 (fp) yrkandena\r\n1-3.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Målformulering för politikområde, punkt 2 (kd)\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 1 om förändringen av målformuleringen för politikområdet\r\nFinansiella system och tillsyn. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi284\r\nyrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att riksdagens mål för politikområdet Finansiella\r\nsystem och tillsyn är vagt formulerat i vissa delar. Det är särskilt\r\naffärsetikens betydelse och förtroendet hos allmänheten och finansiella\r\naktörer som behöver betonas mer i de övergripande målformuleringarna.\r\nSåväl affärsetiken som allmänhetens förtroende går att mäta med ett flertal\r\nmetoder.\r\nAffärsetiken kan, förutsatt en effektiv tillsyn, t.ex. anses speglas av\r\nantalet anmälningar eller fällningar gällande insiderbrott. Den kan på\r\nlängre sikt även mätas i form av hur mycket resurser som anses behöva\r\nläggas på kontroll, tillsyn och beivrande av brott.\r\nAllmänhetens och finansiella aktörers förtroende för finansmarknadens\r\nfunktion mäts redan i form av s.k. förtroende- eller kvalitetsindex. Sådana\r\nmätningar bör enligt min mening utvecklas för att bidra till en relevant\r\nutvärdering av måluppfyllelsen på detta politikområde. En utvecklad form\r\nav sådana mätningar skulle troligen även i sig kunna bidra till en ökad\r\nmåluppfyllelse.\r\nJag anser därför att målet för politikområdet Finansiella system och\r\ntillsyn bör förändras i enlighet med Kristdemokraternas förslag i motion\r\nFi284 på följande sätt (våra tillägg anges nedan kursiverat):\r\nMålet för politikområdet är:\r\natt det finansiella systemet ska vara effektivt, främja en välutvecklad\r\naffärsetik och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som\r\nkonsumenternas intresse av ett gott skydd,\r\natt tillsynen ska bedrivas effektivt för att upprätthålla och säkra\r\nallmänhetens och finansiella aktörers förtroende för den finansiella sektorn,\r\n\r\natt kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken\r\nbeaktas, samt\r\natt statens finansförvaltning bedrivs effektivt.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag har framfört om förändringen av målformuleringen för politikområdet\r\nFinansiella system och tillsyn. Detta innebär att riksdagen bifaller motion\r\nFi284 yrkande 1.\r\n\r\n2.      Finansinspektionens finansiering, punkt 9 (kd)\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 2 om förändringen av Finansinspektionens möjligheter till en\r\neffektivare finansiering av sin verksamhet. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Fi284 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nFinansinspektionens verksamhet finansieras i sin helhet med avgifter som\r\nbetalas av institut under inspektionens insyn. Finansinspektionen får\r\ndock inte tillgodogöra sig de avgifter den tar ut. I stället redovisas\r\ndessa mot en inkomsttitel på statsbudgeten, och inspektionen tilldelas\r\nett anslag som är lika stort som de samlade avgifterna. Principen är därvid\r\natt det är Finansinspektionens samlade anslagsbehov som styr hur stora\r\navgifter som varje år ska tas ut. Den avgiftsstruktur som gäller för\r\nFinansinspektionen innebär att ett resurstillskott således inte påverkar\r\nstatskassan eftersom ett ökat ramanslag innebär ökade avgifter för institut\r\nunder tillsyn.\r\nKristdemokraterna har länge förordat att Finansinspektionen som\r\ntillsynsmyndighet bör få debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet\r\noch använda dessa medel utan att de måste gå omvägen via statsbudgeten.\r\nJag välkomnar därför att regeringen nu, efter förslag från Utredningen om\r\nFinansinspektionens roll och resurser (SOU 2003:22), föreslår att vissa\r\navgifter för tillstånd och anmälningar hos Finansinspektionen ska få\r\ndisponeras direkt av denna (dvs. redovisas mot Finansinspektionens ramanslag).\r\nDärigenom kan denna del av verksamheten effektiviseras och utvecklas\r\nlättare och anpassas snabbare till ändrade krav. Detta gäller dock endast\r\nen mindre del av den totala verksamheten, vilket enligt min mening innebär\r\natt Finansinspektionen även efter den nu föreslagna förändringen inte\r\nkommer att ha de muskler som behövs för att klara sitt uppdrag. Det brister\r\nfrämst i finansieringsmöjligheterna och därmed även i förmågan att rekrytera\r\nerforderlig kompetens.\r\nJag är övertygad om att Finansinspektionens verksamhetsvolym med det av\r\nKristdemokraterna föreslagna avgiftssystemet skulle bli en direkt avspegling\r\nav finansmarknadens förmåga att \"reglera sig själv\". En balans mellan\r\navgifter och inspektionens verksamhet, vilken korresponderar med å ena\r\nsidan regler och tillsyn och å andra sidan den verkliga efterlevnaden på\r\nmarknaden, skulle i så fall upprättas. Genom att låta Finansinspektionen\r\nsjälv förfoga över sina intäkter öppnas också en möjlighet till snabb\r\nförnyelse och expansion av inspektionens verksamhet när så är nödvändigt\r\nutan att gå omvägen via statsbudgeten.\r\nJag anser att detta är den rimliga utvecklingen om Finansinspektionen ska\r\nbli en verklig marknadskontrollant. Regeringen bör därför ges i uppdrag\r\natt återkomma med förslag om en mer ändamålsenlig finansiering för\r\nFinansinspektionen genom att utvidga det förslag om utökad rätt att disponera\r\navgiftsintäkter som presenterats i budgetpropositionen för 2004 i enlighet\r\nmed synpunkterna ovan. Vid ett frikopplande av inspektionens verksamhet\r\nfrån statsbudgeten bör naturligtvis utgiftstaket justeras ned motsvarade\r\nnuvarande nivå på utgiftsanslaget.\r\nJag föreslår alltså att riksdagen ska tillkännage för regeringen som sin\r\nmening vad jag har framfört om Finansinspektionens finansiering. Detta\r\ninnebär att riksdagen bifaller motion Fi284 yrkande 2.\r\n\r\n3.      Försäljning av SBAB och Vasakronan, punkt 10 (m, fp, kd, c)\r\nav Mikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas\r\nHögström (m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi269 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att de statligt ägda bolagen Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag\r\n(SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan ska säljas. Båda bolagen bedriver\r\naffärsmässig verksamhet på marknader som präglas av hög effektivitet och\r\ngod konkurrens mellan privata aktörer.\r\nStaten ska enligt vår mening, i normalfallet, inte bedriva affärsmässig\r\nverksamhet, speciellt inte på konkurrensutsatta marknader. Ett sådant\r\nagerande från statens sida skapar osunda konkurrensvillkor samtidigt som\r\nde aktuella bolagen oftast lider skada eftersom det finns många tydliga\r\nexempel på att staten inte är en lämplig ägare av företag.\r\nStatens resurser bör i stället användas på områden där andra aktörer inte\r\nkan sköta verksamheten lika bra eller bättre. En utförsäljning av SBAB\r\noch Vasakronan kan också bidra till att minska statsskulden genom att\r\ninkomsterna från försäljningarna kan användas för att amortera skulden.\r\nVi\r\nföreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi\r\nanfört om utförsäljning av SBAB och Vasakronan. Vi tillstyrker därmed\r\nmotion Fi269 (m) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n4.      Föreningslivets andel av spelmarknaden, punkt 13 (kd)\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So501 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSedan lång tid tillbaka har vi en starkt kontrollerad spelmarknad i Sverige.\r\nSpel och lotterier får endast anordnas efter tillstånd och alla tillstånd\r\nstår under statlig kontroll. Det finns tre aktörer på den svenska\r\nspelmarknaden. Störst är det statligt ägda företaget Svenska Spel och därefter\r\nkommer AB Trav och Galopp (ATG). Utöver dessa har också folkrörelserna\r\noch föreningslivet rätt att anordna lotterier och då går vinsten direkt\r\ntill den egna verksamheten.\r\nUnder lång tid har Svenska Spel och ATG varit dominerande aktörer som\r\ntagit en allt större del av den svenska spelmarknaden. Det har fått till\r\nföljd att föreningslivets trängts undan. Jag tycker därför att det är bra\r\natt man nästa år inför ett nytt vinstdelningssystem för fördelning av\r\nSvenska Spels överskott till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen.\r\nSvenska Spels samlade överskott är en bättre fördelningsgrund än det\r\nnuvarande överskottet från värdeautomatspelen.\r\nSamtidigt anser jag att det vore en bättre utveckling om folkrörelsernas\r\negna spel kunde få ett större utrymme på spelmarknaden så att resurserna\r\ngick till dem direkt och inte via staten eller Svenska Spel. Jag anser\r\ndärför att staten måste pröva olika åtgärder för att stärka föreningslivets\r\nandel av spelmarknaden. En åtgärd för att åstadkomma detta är att ge de\r\ntre aktörerna på spelmarknaden samma villkor, vilket inte är fallet i dag.\r\n\r\n5.      Kontrollfunktionen i staten, punkt 16 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om olika sätt för utvärdering av offentlig verksamhet, om\r\nstörsta restriktion med användande av särskilda medel för utvärdering\r\nsamt om att regeringen bör avstå från förslag om anslag som står till\r\nregeringens eller Regeringskansliets förfogande. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:Fi1 yrkandena 1-3 och lägger skrivelse 2002/03:137 till\r\nhandlingarna.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet stöder satsningar på en noggrann kontroll av hur offentliga\r\nmedel används. Den metod som regeringen valt, särskilda projekt, för dock\r\nenligt vår mening vissa problem med sig. Dessa problem beskrivs också i\r\nregeringens skrivelse 2002/03:137 som innehåller en redogörelse för\r\nanvändningen av anslaget för kontrollfunktionen i staten.\r\nVi anser att regeringen i sina slutsatser i skrivelsen inte förefaller ha\r\ninsett de olika villkor som råder för olika slag av offentlig verksamhet.\r\nDe renodlat genuint offentliga uppgifterna som kollektivt försvar,\r\nrättsväsende, viss infrastruktur, delar av forskningen m.m. bör skötas av\r\ndet offentliga. Men det finns omfattande offentliga åtaganden där den\r\nenskildes egna avgöranden och värderingar bör påverka utformningen. Exempel\r\npå detta är de av Folkpartiet förespråkade s.k. pengasystemen där stat\r\neller kommun avsätter offentliga medel för en viss verksamhet, men där\r\nanvändaren får välja vem som ska utföra tjänsten, och där han eller hon\r\ninte är bunden till en offentlig producent. Skolpengen är ett av sådana\r\nsystem. I dessa system kan användaren av den offentliga tjänsten likställas\r\nmed en konsument. Om den enskilde individen är missnöjd med vad han får\r\npå ett ställe kan han ta sin \"peng\" och gå till en annan producent - \"rösta\r\nmed fötterna\". Detta är enligt vår bedömning ett oerhört mycket mera\r\neffektivt sätt att utvärdera offentliga tjänster än aldrig så sofistikerade\r\nutvärderingssystem. Regeringen tycks inte vara medveten om denna distinktion.\r\nVi finner det mycket angeläget att sådana mera grundläggande\r\nutvärderingsmöjligheter tas till vara i framtida utvärderings- och\r\nkontrollarbete.\r\n\r\nDäremot är det självfallet av intresse att utveckla metoder för utvärdering\r\noch effektivisering av myndighetsverksamheten. Det är dock av stor vikt\r\natt samtidigt ta fasta på den kritik av metoden med särskilda insatser\r\nsom framförs i Statskontorets utvärdering av de särskilda insatserna på\r\nkontrollområdet.\r\nVi ser vidare tydliga problem och risker med speciella utvärderingar som\r\ninte ingår i myndigheternas dagliga rutin. Risken finns att medel beviljas\r\ntill en utvärderingsverksamhet som ändå skulle ha ägt rum som en del av\r\nden ordinarie verksamheten. Detta är ett dilemma som konstaterats i andra\r\nsammanhang, inte minst vad gäller arbetsmarknadspolitiken. I skrivelsen\r\ntas de påpekanden upp som Riksdagens revisorer gjort om regeringens roll\r\nsom bidragsförmedlare, där revisorerna pekar på att en omfattande\r\nbidragshantering från regeringens sida tränger undan strategiska uppgifter\r\noch tunnar ut myndigheternas roll. Riksdagen har också tidigare uttalat\r\nsig för att denna metod bör användas restriktivt. Enligt vår mening bör\r\nmetoden med särskilda medel till regeringens förfogande avskaffas helt.\r\nVi\r\nanser att riksdagen som sin mening ska tillkännage för regeringen vad vi\r\nhar framfört om kontrollfunktionen i staten. Detta innebär att riksdagen\r\nbifaller motion Fi1 yrkandena 1-3.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2, punkt 3 (m)\r\nMikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m) och Tomas Högström (m) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde\r\n2 inte får överstiga 9 198 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Moderata samlingspartiets förslag på utgiftsområdet understiger\r\ndenna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett\r\nsammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra.\r\nVi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2\r\nborde ha begränsats med 70,4 miljoner kronor på det sätt som framgår av\r\nModerata samlingspartiets motioner Fi268 yrkande 7 och Fi273. Där föreslår\r\nvi att Statistiska centralbyrån bör eftersträva en ökad grad av\r\nsjälvfinansiering och att anslaget därför kan minskas med 60 miljoner kronor.\r\nVi anser att Nämnden för offentlig upphandling bör slås samman med\r\nKonkurrensverket och halverar därför detta anslag. Vidare anser vi att Statens\r\nkvalitets- och kompetensråd ska avvecklas, vilket medför att vi helt\r\navskaffar rådets anslag på 6,4 miljoner kronor.\r\n\r\n2.      Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2, punkt 3 (fp)\r\nChrister Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde\r\n2 inte får överstiga 9 198 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Folkpartiet liberalernas förslag på utgiftsområdet understiger\r\ndenna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett\r\nsammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra.\r\nVi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2\r\nborde ha begränsats med 6 miljoner kronor på det sätt som framgår av\r\nFolkpartiets motioner Fi240 yrkande 14 i denna del och Fi296. Vårt\r\nbudgetalternativ innebär på detta område att Statens kvalitets- och kompetensråd\r\nska avvecklas, vilket medför att vi helt avvecklar rådets anslag på 6,4\r\nmiljoner kronor. Vidare anser vi att man ska utreda den framtida organisationen\r\nför Nämnden för offentlig upphandling.\r\n\r\n3.      Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2, punkt 3 (kd)\r\nOlle Sandahl (kd) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde\r\n2 inte får överstiga 9 198 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna\r\nnivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett\r\nsammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra.\r\nVi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2\r\nborde ha begränsats med 108,3 miljoner kronor på det sätt som framgår av\r\nKristdemokraternas motion Fi284 yrkandena 4 och 5.\r\nI motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet som Statens kvalitets- och\r\nkompetensråd avvecklas, då deras uppgifter kan ombesörjas på annat sätt.\r\n\r\nKristdemokraterna vill se en koncentration och effektivisering av\r\nstatsförvaltningen genom att många av Statskontorets uppgifter överförs på\r\nandra myndigheter, vilket ger utrymme för en besparing på 18 miljoner\r\nkronor. Ett mindre och vassare statskontor borde också kunna samordnas\r\nmed Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta, liksom ökad\r\navgiftsfinansiering, gör att även Kammarkollegiets anslag kan minskas med\r\n8 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna anser att det finns betydande rollkonflikter för\r\nStatistiska centralbyrån och föreslår därför att en omorganisering av\r\nmyndigheten utreds. Anslaget sänks med 40 miljoner kronor. Kristdemokraterna\r\nanser vidare att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) bör tillföras 3\r\nmiljoner kronor på helår och övergå till att vara en självständig del av\r\nKonkurrensverket. Resurstillskottet ges i vårt budgetalternativ till\r\nKonkurrensverkets anslag på utgiftsområde 24. NOU:s anslag på utgiftsområde\r\n2 minskas med 4 miljoner kronor vilket täcker halva årets verksamhet.\r\nRiksgäldskontoret har ett högt anslagssparande. Kristdemokraterna bedömer\r\natt det i verksamheten också finns en effektiviseringspotential och minskar\r\ndärför anslaget med 13 miljoner kronor.\r\nDen nya myndigheten Riksrevisionens anslag är betydligt större än de båda\r\nföregångarnas sammanlagda anslag. Riksrevisionen, som ska bevaka effektiviteten\r\ni statsförvaltningen, bör därför ha möjlighet att klara ett effektiviseringskrav\r\npå ca 3,7 %, eller 10 miljoner kronor.\r\nAv de 18 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Kristdemokraterna\r\ni sammandrag att 8 stycken minskas med sammanlagt 108,3 miljoner kronor\r\npå sätt som framgår av följande tabell.\r\n\r\n\r\n4.      Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2, punkt 3 (c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\nRiksdagen har den 19 november 2003 i första steget av budgetprocessen\r\nställt sig bakom regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas\r\nbudgetförslag för 2004. Det innebär att riksdagen för detta år nu har\r\nlåst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat\r\nbeslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa\r\når.\r\nFör budgetåret 2004 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde\r\n2 inte får överstiga 9 198 miljoner kronor under riksdagens fortsatta\r\nbehandling. Centerpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna\r\nnivå och kan således formellt tas upp till behandling.\r\nEftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit\r\nbudgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från\r\natt redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom\r\nutgiftsområde 2. Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - bör nämligen ses som ett\r\nsammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra.\r\nVi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2\r\nborde ha begränsats med 221,3 miljoner kronor på det sätt som framgår av\r\nCenterpartiets motion Fi265. Där föreslår vi i sammandrag följande ändringar\r\nav anslagen på utgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n5.      Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2 - Nämnden för offentlig\r\nupphandling,\r\npunkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nMikael Odenberg (m), Gunnar Axén (m), Christer Nylander (fp), Tomas\r\nHögström (m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson\r\n(c) anför:\r\nUpphandlingskommittén föreslog våren 2001 att en ny myndighet skulle bildas\r\nav Konkurrensverket och Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Utredningen\r\nvisade att det offentliga skulle kunna spara betydande belopp om upphandlingen\r\nsköttes mera strikt. När utredningens förslag senare lades fram för\r\nriksdagen ansåg emellertid regeringen att det inte fanns tillräckliga skäl\r\nför att föra över NOU:s uppgifter till Konkurrensverket. Finansutskottet\r\ndelade inte denna uppfattning utan krävde att regeringen på nytt skulle\r\npröva NOU:s ställning.\r\nVi anser att starka skäl talar för att NOU i någon form slås samman med\r\nKonkurrensverket. Hur detta samgående rent praktiskt ska organiseras bör\r\nutredas närmare av regeringen. En samordning skulle enligt vår mening\r\nvisa vilken vikt statsmakterna tillmäter tillsynen av den offentliga\r\nupphandlingen. Den skulle också markera att upphandlingslagen i första\r\nhand är en konkurrenslagstiftning.\r\nFör egen del anser vi att man kan gå fram på flera olika sätt om man vill\r\nstärka procedurerna kring den offentliga upphandlingen. Med hänsyn till\r\närendenas speciella karaktär ter det sig lämpligt att ge NOU:s nuvarande\r\nverksamhet ett stort mått av självständighet inom Konkurrensverkets ram.\r\n\r\n6.      Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2, punkt 3 (v)\r\nLars Bäckström (v) anför:\r\nDen senaste folk- och bostadsräkningen (FoB) i Sverige genomfördes 1990.\r\nI statsbudgeten finns sedan några år tillbaka medel reserverade för en\r\nny undersökning, men någon sådan har trots detta inte genomförts.\r\nDet är viktigt för samhällsplaneringen att ha tillgång till aktuella och\r\nkorrekta uppgifter om läget på bostadsmarknaden, och detta gäller inte\r\nminst för den kommunala bostadsplaneringen. Vänsterpartiet finner det\r\ndärför anmärkningsvärt att regeringen inte genomfört någon folk- och\r\nbostadsräkning eller på annat sätt tryggat tillgången på aktuella data i\r\ndessa hänseenden. Det är därför Vänsterpartiets uppfattning att det snarast\r\nmöjligt bör genomföras en ny folk- och bostadsräkning.\r\nOm det inte är möjligt att genomföra en undersökning enligt det förslag\r\nsom lämnas i motion Bo225 anser Vänsterpartiet att regeringen omgående\r\nbör återkomma till riksdagen med alternativa förslag till hur en undersökning\r\nska kunna genomföras inom rimlig tid.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nI proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Utgiftsområde 2\r\nföreslår regeringen:\r\n\r\n1.      att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att Statens\r\nfastighetsverk\r\nfår ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar\r\n(avsnitt 10.13),\r\n2.      att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att Fortifikationsverket\r\nfår ta upp lån inom en ram av högst 6 200 000 000 kronor i Riksgäldskontoret\r\nför investeringar i mark, anläggningar och lokaler i enlighet med vad\r\nregeringen förordar (avsnitt 10.14),\r\n3.      att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk i\r\nenlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.13),\r\n4.      att riksdagen godkänner investeringsplan för Fortifikationsverket i\r\nenlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.14),\r\n5.      att riksdagen godkänner att vissa avgifter för tillstånd och anmälningar\r\nhos Finansinspektionen redovisas mot ramanslaget 2:1 Finansinspektionen\r\ni enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 18.1),\r\n6.      att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om en rörlig\r\nkredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för att tillgodose\r\nPremiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar\r\n(avsnitt 18.7),\r\n7.      att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslagen under utgiftsområde\r\n2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står\r\ntill regeringens disposition, enligt följande uppställning:\r\n\r\n\r\n8.      att riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2004 ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i\r\nverksamheten inom en ram av högst 45 000 000 kronor (avsnitt 19.1),\r\n9.      att riksdagen för budgetåret 2004 anvisar anslag under utgiftsområde\r\n2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag för Riksrevisionen\r\ni enlighet med uppställningen ovan.\r\nSkrivelsen\r\nRegeringens skrivelse 2002/03:137 Kontrollfunktionen i staten.\r\nFöljdmotion med anledning av regeringens skrivelse 2002/03:137\r\n2003/04:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om olika sätt för utvärdering, beroende på tjänsternas karaktär.\r\n2.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom största restriktion med användande av särskilda medel för utvärdering.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör avstå från förslag om anslag som står till\r\nregeringens eller Regeringskansliets förfogande.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi237 av Erling Bager (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att staten bör ge de regionala och kommunala museerna samma rättighet\r\nsom de statliga museerna att teckna tilläggsförsäkring hos Kammarkollegium.\r\n\r\n2003/04:Fi240 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14.     Riksdagen anvisar för 2004 anslagen under utgiftsområde 2\r\nSamhällsekonomi\r\noch finansförvaltning, utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner,\r\nutgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgiftsområde 27 Avgiften\r\ntill Europeiska gemenskapen enligt uppställningen i tabell 12 (i denna\r\ndel).\r\n\r\n2003/04:Fi253 av Eva Arvidsson och Anders Sundström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom Statens fastighetsverks hantering av känslig skärgårdsmiljö.\r\n2003/04:Fi265 av Lena Ek m.fl. (c):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\n2003/04:Fi268 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att slå ihop Nämnden för offentlig upphandling och Konkurrensverket\r\ntill en gemensam myndighet under namnet Konkurrens- och upphandlingsverket.\r\n\r\n2003/04:Fi269 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen privatiserar Statens\r\nBostadsfinansieringsaktiebolag\r\n(SBAB) i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen privatiserar Vasakronan i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n2003/04:Fi273 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\nRiksdagen beslutar att ändra anslagen inom utgiftsområde 2 i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:Fi277 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom myndigheters inbördes fakturering.\r\n2003/04:Fi283 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Nämnden för offentlig upphandling (NOU) snarast i samband\r\nmed en resursförstärkning bör förändras till en självständig del av\r\nKonkurrensverket.\r\n2003/04:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar om mål för politikområdet Finansiella system och\r\ntillsyn i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.4).\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av\r\nFinansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av sin\r\nverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall samordnas med\r\nKonkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2004.\r\n5.      Riksdagen beslutar att med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag för budgetåret 2004 anvisa anslagen under utgiftsområde\r\n2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:\r\n\r\n2003/04:Fi296 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning av NOU:s framtida organisation samt behovet av en ny\r\ntillsynsordning med sanktionsbefogenheter.\r\n2003/04:So501 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att stärka föreningslivets andel av spelmarknaden.\r\n2003/04:N225 av Christer Nylander m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av bättre regional ekonomisk statistik.\r\n2003/04:N374 av Sören Wibe och Lars Lilja (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att den myndighet som skall ersätta ESO, och som skall syssla med\r\nmiljöstudier, bör förläggas till Umeå.\r\n2003/04:Bo225 av Sten Lundström m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om folk- och bostadsräkning.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördelning.\r\n\r\nBilaga 3\r\nInkommen skrivelse från Riksrevisionens styrelse\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ekonomisk styrning inom utgiftsområdet",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet framhåller om en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens arbetsformer.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet framhåller om en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens arbetsformer.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Målformulering för politikområde",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi284 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "76D9F40C-2416-11D8-8901-0004755053CE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "264",
                    "31",
                    "1",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/76D9F40C-2416-11D8-8901-0004755053CE",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Anslagen för 2004 inom utgiftsområde 2",
          "forslag": "Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslag inom utgiftsområde 2 samhällsekonomi och finansförvaltning enligt specifikation i bilaga 2 samt godkänner att Finansinspektionen direkt får tillgodogöra sig inkomster från avgifter för prövningsverksamheten med den ändringen att inkomsterna och utgifterna för denna verksamhet ska redovisas med full kostnadstäckning vid sidan av statsbudgeten.\r\nRiksdagen anvisar för budgetåret 2004 anslag inom utgiftsområde 2 samhällsekonomi och finansförvaltning enligt specifikation i bilaga 2 samt godkänner att Finansinspektionen direkt får tillgodogöra sig inkomster från avgifter för prövningsverksamheten med den ändringen att inkomsterna och utgifterna för denna verksamhet ska redovisas med full kostnadstäckning vid sidan av statsbudgeten.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkterna 7 och 9, bifaller delvis proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkt 5 och avslår motionerna 2003/04:Fi240 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Fi265, 2003/04:Fi268 yrkande 7, 2003/04:Fi273, 2003/04:Fi283 yrkande 8, 2003/04:Fi284 yrkandena 4 och 5, 2003/04:Fi296 yrkande 5 och 2003/04:Bo225 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Statens fastighetsverk",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fastighetsverket får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter.\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fastighetsverket får ta upp lån inom en ram av högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkterna 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Fortifikationsverket",
          "forslag": "Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6,2 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.\r\nRiksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt bemyndigar regeringen att i enlighet med propositionens förslag besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 6,2 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkterna 2 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2004 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar",
          "forslag": "Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2004 besluta att ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 miljoner kronor.\r\nRiksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2004 besluta att ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 45 miljoner kronor.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkt 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Regional statistik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N225 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Finansinspektionens finansiering",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:1 Utgiftsområde 2 punkt 5 och avslår motion 2003/04:Fi284 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Försäljning av SBAB och Vasakronan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi269 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EBD0AACD-1A8B-11D8-88F9-0004755053CE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "132",
                    "0",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EBD0AACD-1A8B-11D8-88F9-0004755053CE",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Lokalisering av Expertgruppen för miljöstudier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:N374.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Fastighetsverkets förvaltning av känslig skärgårdsmiljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi253.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Föreningslivets andel av spelmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So501 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Kommunala museers statsgaranti",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi237.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Statliga myndigheters inbördes fakturering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi277.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Kontrollfunktionen i staten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi1 yrkandena 1-3 och lägger skrivelse 2002/03:137 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Målformulering för politikområde",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Finansinspektionens finansiering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Försäljning av SBAB och Vasakronan",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Föreningslivets andel av spelmarknaden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kontrollfunktionen i staten",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-11-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-12-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till proposition punkt 5, i övrigt bifall. Bifall till ett utskottsinitiativ om en mål- och resultatstyrning bättre anpassad till riksdagens arbetsformer. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:27:50"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2004. Finansinspektionen får rätt att direkt använda de inkomster som kommer från avgifterna för inspektionens prövningsverksamhet. I ett uttalande till regeringen kräver riksdagen att mål- och resultatstyrningen bättre ska anpassas till riksdagens arbetsformer. Målen för de olika verksamheterna ska vara tydliga och lätta att följa upp. Riksdagen godkände också investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Premiepensionsmyndigheten ska beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor för 2004. Riksrevisionen får under 2004 låna högst 45 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i olika typer av utrustning.",
          "dok_id": "GR01FIU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)",
          "dok_id": "GR01FIU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:27:50"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag om anslag till ett tjugotal myndigheter inom utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning för 2004. Finansinspektionen får rätt att direkt använda de inkomster som kommer från avgifterna för inspektionens prövningsverksamhet. Utskottet föreslår ett uttalande till regeringen där riksdagen kräver att mål- och resultatstyrningen bättre ska anpassas till riksdagens arbetsformer. Målen för de olika verksamheterna ska vara tydliga och lätta att följa upp. Riksdagen föreslås också godkänna investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Premiepensionsmyndigheten ska beviljas en rörlig kredit på 200 miljoner kronor för 2004. Riksrevisionen får under 2004 låna högst 45 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i olika typer av utrustning.</p>",
          "dok_id": "GR01FiU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)",
          "dok_id": "GR01FiU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:51"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_FiU_2.pdf",
          "filstorlek": "1296144",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/677CD404-CE8B-46FB-A27F-2B7E3AB10B3F"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Bo225 Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_id": "GR02Bo225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Bo225",
          "ref_dok_titel": "Boendeplaneringsprogram",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Lundström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi1 med anledning av skr. 2002/03:137 Kontrollfunktionen i staten ",
          "ref_dok_id": "GR02Fi1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:137 Kontrollfunktionen i staten ",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi237 Kommunala museers statsgaranti",
          "ref_dok_id": "GR02Fi237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi237",
          "ref_dok_titel": "Kommunala museers statsgaranti",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi240 Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_id": "GR02Fi240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi240",
          "ref_dok_titel": "Tillväxtagenda för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi253 Statens fastighetsverks hantering av känslig skärgårdsmiljö",
          "ref_dok_id": "GR02Fi253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi253",
          "ref_dok_titel": "Statens fastighetsverks hantering av känslig skärgårdsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Anders Sundström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi265 UO 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GR02Fi265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi265",
          "ref_dok_titel": "UO 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi268 Offentlig upphandling",
          "ref_dok_id": "GR02Fi268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi268",
          "ref_dok_titel": "Offentlig upphandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi269 SBAB och Vasakronan",
          "ref_dok_id": "GR02Fi269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi269",
          "ref_dok_titel": "SBAB och Vasakronan",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi273 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_id": "GR02Fi273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi273",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi277 Myndigheters inbördes fakturering",
          "ref_dok_id": "GR02Fi277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi277",
          "ref_dok_titel": "Myndigheters inbördes fakturering",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi283 Offentlig upphandling och eget val i stat och kommun",
          "ref_dok_id": "GR02Fi283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi283",
          "ref_dok_titel": "Offentlig upphandling och eget val i stat och kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi284 Samhällsekonomi och finansförvaltning, Utgiftsområde 2",
          "ref_dok_id": "GR02Fi284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi284",
          "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning, Utgiftsområde 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi296 Lagen om offentlig upphandling",
          "ref_dok_id": "GR02Fi296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi296",
          "ref_dok_titel": "Lagen om offentlig upphandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N225 Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GR02N225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N225",
          "ref_dok_titel": "Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N374 Lokalisering av en miljöpolitisk myndighet",
          "ref_dok_id": "GR02N374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N374",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av en miljöpolitisk myndighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sören Wibe och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So501 Spel och spelberoende",
          "ref_dok_id": "GR02So501",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So501",
          "ref_dok_titel": "Spel och spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_id": "GR031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2004",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:137 Kontrollfunktionen i staten",
          "ref_dok_id": "GQ03137",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "137",
          "ref_dok_titel": "Kontrollfunktionen i staten",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-12-18",
          "ref_dok_id": "GR0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2003-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-12-18",
          "ref_dok_id": "GR0952",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "52",
          "ref_dok_titel": "2003-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:125",
          "ref_dok_id": "GR0K125",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "125",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:125",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:126",
          "ref_dok_id": "GR0K126",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "126",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:126",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:127",
          "ref_dok_id": "GR0K127",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "127",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:127",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}