{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284406",
      "dok_id": "GR01FIU18",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU18",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU18",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "18",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-03-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:55:24",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:28",
      "titel": "Staten som arbetsgivare",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU18/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU18",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU18",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU18",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU18</div><h1>Staten som arbetsgivare</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar i betänkandet tolv motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2003 vilka tar upp frågor med anknytning till statens\r\narbetsgivarpolitik. Dessa motionsyrkanden berör huvudsakligen chefsförsörjningen\r\noch jämställdhetsaspekterna inom den statliga förvaltningen samt statliga\r\npensionsförmåner. Därutöver avser motionsyrkandena etnisk och kulturell\r\nmångfald i den statliga sektorn respektive etiska uppföranderegler för\r\nstatstjänstemän.\r\nBeträffande jämställdhetsaspekter på den statliga arbetsgivarpolitiken\r\nanför utskottet att det är angeläget att regeringens jämställdhetsmål\r\nfullföljs och att kvinnorepresentationen på höga poster inom statsförvaltningen\r\nfortsätter att öka. I detta arbete har regeringen initierat en rad åtgärder\r\nför att analysera och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män.\r\nUtskottet konstaterar dessutom att det pågår arbete från regeringens sida\r\nför att öka andelen och antalet kvinnliga myndighetschefer, ambassadörer\r\nsamt ledamöter i statliga styrelser.\r\nI fråga om statliga pensionsförmåner framhåller utskottet vikten av att\r\nstaten har ett effektivt och försäkringsmässigt system för finansiering\r\nav de anställdas avtalsförmåner. Konstruktionen av pensionspremier i\r\nstatliga avtalsförsäkringar har nyligen utretts av SPÅ-utredningen. Ärendet\r\när för närvarande under beredning inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet understryker vidare vikten av den etniska och kulturella mångfalden\r\npå de statliga arbetsplatserna och konstaterar att det inom Regeringskansliet\r\npågår arbete med att utveckla olika åtgärder för ökad mångfald i\r\nstatsförvaltningen. Regeringen förbereder också en översyn av utformningen av\r\nmyndigheternas policy avseende etiska regler för anställda.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nTill betänkandet fogas åtta reservationer och ett särskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Myndighetschefernas bosättningsort\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi217.\r\n\r\n2.      Kvinnorepresentation på höga poster inom statsförvaltningen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A371 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n3.      Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi258 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:A302\r\nyrkande 12.\r\nReservation 2 (v)\r\nReservation 3 (c)\r\nReservation 4 (m) - motiv\r\nReservation 5 (fp, kd) - motiv\r\n\r\n4.      Pensionspremier i statliga avtalsförsäkringar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi228.\r\n\r\n5.      Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan\r\nanställning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi263 och 2003/04:Fi304 yrkande 37.\r\n\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n6.      Delpension för statligt anställda\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 6.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n7.      Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi247.\r\n\r\n8.      Etiska regler för statstjänstemän\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Ju447 yrkande 9.\r\nReservation 8 (fp)\r\nStockholm den 2 mars 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg (s),\r\nCarin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell\r\n(kd), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Christer\r\nNylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne\r\nRuwaida (mp), Cecilia Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Siv Holma (v)\r\noch Jörgen Johansson (c).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nMyndighetschefernas bosättningsort\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om bosättningsort för chefer i\r\nutlokaliserade statliga myndigheter och verk.\r\nMotionen\r\nI motion Fi217  av Göran Norlander och Hans Stenberg (s) föreslås att\r\nregeringen bör tillse att de som anställs som chefer i utlokaliserade\r\nstatliga verk och myndigheter även har sin bostad eller bosätter sig i\r\nden ort där arbetet är beläget. Motionärerna framhåller att det skapas\r\nett trovärdighetsproblem om cheferna i dessa myndigheter och verk väljer\r\natt pendla från orten där de arbetar. Skälet för detta problem anges vara\r\natt utlokaliseringen av en statlig myndighet eller ett statligt verk\r\nhandlar om att skapa arbetstillfällen och samtidigt göra orten eller\r\nregionen attraktiv för människor att bo i.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen har sedan 1995 en genomarbetad policy för chefsförsörjningen -\r\nfrån rekrytering, introduktion, chefsutveckling, mål- och resultatdialog\r\ntill rörlighet samt löner och anställningsvillkor för chefer i\r\nstatsförvaltningen.\r\nPolicyn har myndighetschefer och överdirektörer som främsta målgrupp.\r\nHuvudmålet med regeringens chefspolicy är att uppnå kvalitet i\r\nchefsförsörjningen.\r\nI rekryteringsarbetet strävar man därför efter att ta vara på den mest\r\nlämpliga kompetens som finns bland såväl kvinnor som män och rekrytera så\r\nkvalificerade ledare som möjligt inom statsförvaltningen. Regeringens\r\nchefspolicy innehåller inte några föreskrifter beträffande myndighetschefernas\r\nbosättningsort.\r\nEnligt uppgifter som utskottet inhämtat från Regeringskansliet utgör\r\nlandshövdingarna den enda grupp myndighetschefer som nuförtiden är skyldiga\r\natt bo i anvisad tjänstebostad, vanligtvis en del av residenset. Deras\r\nbostadsförhållanden regleras i bestämmelserna i 47-49 §§\r\nlänsstyrelseinstruktionen\r\n(2002:864). Övriga bestämmelser som tidigare reglerade anvisningen av s.\r\nk. tjänstebostäder för vissa kategorier statstjänstemän har successivt\r\nutmönstrats. I övrigt har dagens myndighetschefer inga tjänstespecifika\r\nbegränsningar i valet av sin bosättningsort.\r\nEtt införande av \"bosättningstvång\" avseende chefer för de utlokaliserade\r\nmyndigheterna skulle enligt utskottets mening allvarligt försvåra\r\nmöjligheterna att rekrytera de utifrån regeringens målformulering mest lämpade\r\npersonerna för dessa poster. Utskottet anser dessutom att det är helt\r\nfrämmande för det allmänna synsättet på dagens arbetsmarknad att styra\r\nvalet av bosättningsort för en viss grupp arbetstagare, även dessa med\r\noperativt verksamhetsansvar. Det är därför utskottets mening att rekryteringen\r\nav myndighetschefer även i fortsättningen ska ske med strikt hänsyn till\r\ngrundlagens (RF 11:9) krav om tillsättning av statlig tjänst på \"sakliga\r\ngrunder, såsom förtjänst och skicklighet\".\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi217 (s).\r\n\r\nKvinnorepresentation på höga poster inom statsförvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att kvinnorepresentationen på höga\r\nposter inom statsförvaltningen fortsätter att öka. I denna strävan har\r\nregeringen initierat en rad åtgärder för att öka andelen och antalet\r\nkvinnliga myndighetschefer, ambassadörer samt ledamöter i statliga styrelser.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsförslagen.\r\nJämför reservation 1 (kd) och särskilt yttrande (c).\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna  begär i motion A371  att regeringen snarast återkommer\r\ntill riksdagen med en plan om hur man ska öka kvinnorepresentationen bland\r\nmyndighetschefer och ambassadörer (yrkande 1). Motionärerna anser att\r\nregeringen inte tillämpat sina egna jämställdhetsdoktriner vid tillsättning\r\nav myndighetschefer och ambassadörer, vilket resulterar i fortsatt låga\r\nandelar kvinnor på ledande positioner i myndigheter och ambassader. Vidare\r\nvälkomnar motionärerna att regeringen nu uppnått delmålet att andelen\r\nkvinnor i bolagsstyrelser där staten äger 100 % av aktierna ska vara minst\r\n40 % år 2003. Målet om jämn könsfördelning i myndighetsstyrelser samt\r\nbolag med statligt ägande har dock ännu inte uppnåtts. Därför föreslår\r\nman att regeringen årligen bör rapportera till riksdagen om hur arbetet\r\nfortskrider för att nå målet om jämn könsfördelning också i dessa styrelser\r\n(yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nJämställdhet mellan kvinnor och män är en fråga med högsta prioritet i\r\ndagens moderna samhälle. Jämställdhet handlar om rättvisa och fördelning\r\nav ekonomisk och politisk makt. Den handlar om demokrati, om att värdera\r\nkvinnor och män lika.\r\nEtt av delmålen för jämställdhetspolitiken är en jämn fördelning av makt\r\noch inflytande mellan kvinnor och män. En jämn representation av kvinnor\r\noch män i beslutande organ är en viktig demokratifråga. Båda könen måste\r\nvara representerade inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer\r\nför att de ska kunna påverka samhällsutvecklingen på lika villkor. Med en\r\njämn fördelning mellan kvinnor och män ökar också förutsättningarna för\r\nett bredare beslutsunderlag i olika samhällsfrågor.\r\nUtskottet anser att regeringen och statsförvaltningen måste vara goda\r\nföredömen i jämställdhetsarbetet. Därför ser utskottet positivt på att\r\nett fortsatt arbete med att öka andelen kvinnliga myndighetschefer samt\r\nchefer inom utrikesförvaltningen ingår som en prioriterad fråga i regeringens\r\nchefspolicy. Så långt som möjligt ska det enligt chefspolicyn alltid finnas\r\nbåde en kvinnlig och en manlig kandidat med i det slutliga urvalet inför\r\ntillsättningar av myndighetschefer. Denna målsättning ska genomsyra hela\r\npersonalpolitiken och kommer bl.a. till uttryck i jämställd basrekrytering\r\noch aktivt befordringsarbete.\r\nHuvudinriktningen för jämställdhetsarbetet under mandatperioden framgår\r\nav regeringens skrivelse Jämt och ständigt (skr. 2002/03:140). Där\r\npresenteras jämställdhetsmålet för regeringens chefspolicy - att hälften av\r\nde nyutnämnda myndighetscheferna ska vara kvinnor och hälften män. Utskottet\r\nkonstaterar dock att 45 myndighetschefer nyutnämndes under 2003 - av dessa\r\nvar 36 % kvinnor. Andelen kvinnor bland samtliga myndighetschefer uppgick\r\ni december 2003 till 32 %, medan andelen kvinnor bland utlandsmyndighetschefer\r\n(ambassadörer och generalkonsuler) uppgick till 26 %. Andelen ambassadörer\r\nsom är kvinnor har däremot ökat från 18 % år 2000 till 24 % år 2003.\r\nÅret innan, i december 2002, uppgick andelen kvinnor i de centrala statliga\r\nlekmannastyrelserna till 47 %. Denna andel är oförändrad sedan 2001. I de\r\nregionala styrelserna däremot har andelen kvinnor ökat med 3 procentenheter\r\njämfört med 2001 och könsfördelningen är nu helt jämn, 50 % kvinnor och\r\n50 % män. Andelen kvinnor bland de statliga kommittéernas ledamöter\r\ninklusive ordförandeposten uppgick 2003 till 41 %, vilket är en ökning med\r\n2,1 procentenheter sedan föregående redovisning.\r\nUtskottet kan konstatera att de senaste årens personalpolitiska arbete\r\ninom de statliga myndigheterna och styrelserna har inneburit förbättringar\r\noch en kontinuerlig utveckling mot ökad jämställdhet. En fullständig\r\njämställdhet har emellertid ännu inte uppnåtts på de flesta höga poster\r\ninom statsförvaltningen. Det krävs enligt utskottets mening ytterligare\r\ninsatser för att uppnå lika möjligheter till befordran och utveckling för\r\nkvinnor och män.\r\nUtskottet välkomnar därför regeringens planer på att intensifiera det\r\nstatliga personalpolitiska arbetet för att öka jämställdheten. Enligt\r\nhandlingsplanen för jämställdhetsarbetet under mandatperioden har regeringen\r\nambitionen att de statliga arbetsgivarna under de närmaste åren ska öka\r\nandelen kvinnor på ledande befattningar. Arbetet med att uppnå total\r\njämställdhet på chefsnivån ska därmed fortsätta enligt de målsättningar\r\nsom angivits i regeringens chefspolicy. Dessutom avser regeringen att\r\nutöka redovisningen genom att årligen redovisa andelen och antalet kvinnor\r\nrespektive män som utnämnts till myndighetschefer samt det totala antalet\r\nav varje kategori. Regeringskansliets jämställdhetsplan 2003-2004 innehåller\r\ndärutöver ett mål att senast vid utgången av 2004 ska minst 30 % av\r\nutlandsmyndighetscheferna vara kvinnor.\r\nUtskottet noterar också att enligt det senaste ramavtalet om löner för\r\narbetstagare hos staten1RALS 2002-2004, bilaga 9 Lika möjligheter för\r\nkvinnor och män. är de centrala parterna överens om att starta ett\r\nutvecklingsarbete med målet att nå en jämnare könsfördelning i samtliga\r\nbefattningskategorier inom staten. Enligt uppgifter som utskottet inhämtat\r\nfrån Arbetsgivarverket finns en arbetsplan för detta som sträcker sig\r\nfram till mars 2005. Det operativa arbetet ska inledas i början av 2004.\r\n\r\nVidare uppmärksammar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning\r\n(dir. 2003:18) för att öka kunskapen om könssegregeringen på arbetsmarknaden\r\ni stort. Utredaren ska bl.a. analysera vad som påverkar kvinnors och mäns\r\nyrkesval samt vilka mekanismer som upprätthåller könssegregering på\r\narbetsplatser.\r\nEn prioriterad fråga för regeringen är också att se över rutinerna för\r\ntillsättning av myndighetsstyrelser så att man kan påbörja det sista steget\r\nmot en jämn fördelning även i centrala styrelser. I detta arbete ska\r\nsärskild uppmärksamhet läggas vid tillsättning av styrelser med ojämnt\r\nantal ledamöter, då den udda platsen oftast tillsätts med en man.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen sedan 1998\r\nårligen för riksdagen har redovisat könsfördelningen i statliga\r\nmyndighetsstyrelser på central och regional nivå. Den senaste redovisningen av\r\nkönsfördelningen i statliga lekmannastyrelser presenteras i budgetpropositionen\r\nför 2004 (prop. 2003/04:1). Andelen kvinnor bland de statliga kommittéernas\r\nledamöter framgår av den årliga kommittéberättelsen (skr. 2002/03:103\r\navseende förhållandena 2003). Bakgrunden är de mål för kvinnorepresentationen\r\ni statliga organ som riksdagen beslutade om med anledning av propositionen\r\nom jämställdhetspolitiken inför 1990-talet.2Proposition 1987/88:105, bet.\r\n1987/88:AU17, rskr. 1987/88:364. Redan i denna proposition fastslog\r\nregeringen att de organisationer (t.ex. politiska partier, olika myndigheter\r\noch arbetsmarknadens parter) som bereds tillfälle att nominera ledamöter\r\nska uppmanas att föreslå en kvinna och en man för varje plats. De som\r\ninte hörsammar detta önskemål kan gå miste om en plats i det aktuella\r\norganet. Målet om jämn könsfördelning i myndighetsstyrelser sattes\r\nursprungligen också i samma proposition.\r\nUtskottet har i det ovan anförda kunnat konstatera att regeringen redan\r\nhar initierat en rad åtgärder som motsvarar de av motionärerna framförda\r\nkraven. Utskottet förutsätter samtidigt att regeringens insatser för att\r\nintegrera och fullfölja jämställdhetsmålen i chefspolicyn för statsförvaltningen\r\npraktiskt tillämpas vid utvecklingen av jämställd arbetsgivarpolitik i\r\nsamtliga statliga verksamheter. Mot denna bakgrund anser utskottet att\r\ndet inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av\r\nden nu behandlade motionen. Motion A371 (kd) yrkandena 1 och 3 avstyrks\r\ndärmed.\r\nLöneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att det är angeläget att regeringens jämställdhetsmål\r\nfullföljs i den statliga arbetsgivarpolitiken. I detta arbete har regeringen\r\ninitierat en rad åtgärder för att analysera och utjämna löneskillnader\r\ninom såväl den statliga sektorn som övriga delar av arbetsmarknaden. Mot\r\ndenna bakgrund avstyrker utskottet motionsförslagen.\r\nJämför reservationerna 2 (v), 3 (c), 4 (m) och 5 (fp, kd).\r\nMotionerna\r\nVänsterpartiet anser i motion Fi258  att det behövs samverkan inom hela\r\nden offentliga sektorn för att ta sitt gemensamma ansvar som arbetsgivare\r\ni arbetet med att kartlägga och åtgärda könsdiskriminerande löneskillnader\r\ni enlighet med jämställdhetslagens krav. Motionärerna föreslår att regeringen\r\ntar initiativ till en arbetsgrupp för en sådan samverkan, där offentliga\r\narbetsgivare inom stat, landsting och kommun får till uppgift att tillsammans\r\nmed de fackliga organisationerna lägga fram en strategi för hur\r\nkönsdiskriminerande löneskillnader i den offentliga sektorn ska kunna avskaffas\r\n(yrkande 1). För att göra det behöver den offentliga sektorns roll för de\r\nkönsmässiga löneskillnaderna kartläggas. En sådan kartläggning bör ha sin\r\nutgångspunkt i jämställdhetslagen och omfatta flera perspektiv enligt en\r\ndetaljerad beskrivning som presenteras i motionen (yrkande 2).\r\nCenterpartiet  förespråkar i motion A302  (yrkande 12) en lönerevision i\r\nden statliga verksamheten i syfte att utjämna löneskillnader mellan\r\nlikvärdigt arbete. Anledningen till en sådan lönerevision är enligt\r\nmotionärerna de kraftiga löneskillnaderna mellan kvinnor och män anställda i\r\nden statliga sektorn. Motionärerna anser att hela den offentliga sektorn\r\nsamtidigt bör åläggas att genomföra lönerevisioner och arbeta med intern\r\narbetsvärdering för att skapa en rättvis lönesättning. Därför bör denna\r\nlönerevision enligt motionärerna göras i samarbete med Kommun- och\r\nLandstingsförbundet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en fortsatt\r\ngod samhällsekonomisk utveckling. Lika lön för lika och likvärdigt arbete\r\när ett område som vid sidan av makt- och inflytandefrågor alltid har varit\r\nprioriterat i den svenska jämställdhetspolitiken. Inom ramen för detta\r\nmål är det enligt utskottets mening viktigt att regeringen verkar för att\r\nbryta den könsrelaterade lönediskrimineringen. Samtidigt måste arbetet\r\nmed att motverka både diskriminerande värderingar av olika arbeten och\r\nnegativa effekter av den segregerade arbetsmarknaden fortsätta.\r\nLönebildningen är en fråga för arbetsmarknadens parter. I detta sammanhang\r\nvill utskottet erinra om att regeringen har delegerat stora delar av\r\narbetsgivarpolitiken i staten till myndigheternas chefer. Dessa ska enligt\r\nverksförordningen (1995:1322) enskilt och gemensamt utforma\r\narbetsgivarpolitiken.\r\nDet delegerade arbetsgivaransvaret innebär att myndigheterna självständigt\r\nfår utforma och ansvara för organisation, arbetsprocesser, lönebildning\r\noch kompetensförsörjning med hänsyn till verksamhetens krav. Regeringens\r\nuppgift i arbetsgivarpolitiken är dels att sätta övergripande strategiska\r\nmål för de statliga arbetsgivarfrågorna, dels att följa upp myndigheternas\r\narbetsgivarpolitik.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens övergripande bedömning av den\r\nstatliga arbetsgivarpolitiken - inklusive en analys av lönebildningsfrågorna\r\ni staten - varje år redovisas till riksdagen. Förra året gjordes detta i\r\nbudgetpropositionen för 2004.3Proposition 2003/04:1, volym 2, utg.omr. 2,\r\nbilaga 1 Statsförvaltningens utveckling. Där redovisar regeringen resultaten\r\nav Arbetsgivarverkets analys av hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor\r\nhar utvecklats i staten.4Arbetsgivarverkets rapport \"Utvecklingen av\r\nlöneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten år 2000-2002\", juni 2003.\r\nUndersökningen visar att den totala löneskillnaden under perioden 2000-2002\r\nligger på mellan 16 och 17 % alla tre åren. De viktigaste förklaringarna\r\ntill löneskillnaderna uppges vara att kvinnor oftare arbetar deltid, på\r\nlägre befattningsnivåer och inom yrken med lägre genomsnittslöner. Om\r\nhänsyn tas till bl.a. dessa faktorer som inte bidrar till osakliga\r\nlöneskillnader enligt jämställdhetslagen, kvarstår enligt Arbetsgivarverket\r\nen oförklarad löneskillnad på högst 1 till 2 procentenheter. Arbetsgivarverket\r\nhar regeringens uppdrag att senast den 30 juni 2004 särskilt rapportera\r\nhur löneskillnaderna mellan kvinnor och män utvecklas i staten t.o.m. det\r\nföregående året.\r\nUtskottet har vidare tagit del av det senaste ramavtalet om löner för\r\narbetstagare hos staten (RALS 2002-2004). Av detta avtal framgår att\r\nparterna på det statliga området har ett gemensamt ansvar att utjämna och\r\nförhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor\r\noch män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.\r\nEnligt\r\nvad utskottet erfarit har Medlingsinstitutet uppmärksammat just vikten av\r\natt de centrala kollektivavtalen främjar de lokala parternas arbete med\r\nlönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Institutet har på uppdrag av\r\nregeringen och i samråd med Jämställdhetsombudsmannen överlagt med\r\narbetsmarknadens parter om jämställdhet i lönefrågor. Utgångspunkten i\r\növerläggningarna har varit att det som parterna enas om i avtal får större\r\ngenomslagskraft än lag. Vidare uppfattar Medlingsinstitutet det som\r\ncentralt att de lönekartläggningar och analyser som jämställdhetslagen\r\nföreskriver kommer till stånd och att resultatet integreras med\r\nlönebildningsprocessen. Medlingsinstitutet har framfört till parterna att detta\r\nkan ske genom att föreskriva i förbundsavtalen att kartläggning och analys\r\nav löneskillnader ska ske innan de lokala lönerevisionerna äger rum. Enligt\r\nMedlingsinstitutet ökar detta parternas ansvar samtidigt som sambandet\r\nmellan lagens krav och lönerevisionernas resultat blir tydligt.\r\nDe offentliga arbetsgivarna bör enligt utskottets mening vara ett föredöme\r\nnär det gäller tillämpningen av jämställdhetslagens regler om att motverka\r\nosakliga skillnader mellan kvinnor och män. Utskottet kan i likhet med\r\nregeringen konstatera att lagens efterlevnad har förbättrats när det gäller\r\narbetsgivarnas arbete med kartläggning, analys och åtgärdsprogram. Men\r\nlagen ger inte någon effekt på de strukturella löneskillnader som beror\r\npå värdediskriminering där arbeten värderas olika beroende på om de är\r\nmans- eller kvinnodominerade. Därför välkomnar utskottet regeringens planer\r\npå att under mandatperioden se över och utvärdera skärpningen av\r\njämställdhetslagen. Dessutom avser regeringen att utarbeta en nationell\r\nhandlingsplan för att motverka könsdiskriminerande löneskillnader på hela\r\narbetsmarknaden. Det är enligt utskottets mening viktigt att en sådan\r\nhandlingsplan uppmärksammar både s.k. horisontella och vertikala skillnader,\r\ndvs. löneskillnader som beror på såväl separering av kön på arbetsmarknaden\r\nsom att det manliga arbetet är norm för arbetsvärderingen.\r\nVidare noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning om den\r\nkönssegregerade svenska arbetsmarknaden (dir. 2003:18). Syftet med\r\nutredningen är att öka kunskapen om varför könssegregeringen på arbetsmarknaden\r\nbestår och var hindren för ökad integrering finns. Utredaren ska i första\r\nhand analysera vad som påverkar kvinnors och mäns yrkesval och karriärvägar\r\ni förvärvslivet samt vilka faktorer som styr att könssegregering finns på\r\narbetsplatser. Dessutom ska utredaren undersöka om personer av det kön\r\nsom är starkt underrepresenterat på en sektor av arbetsmarknaden är mer\r\nbenägna att yrkesväxla och vilka faktorer som i så fall styr detta.\r\nUtredaren ska också bl.a. lämna en översiktlig redogörelse för de mer\r\nbetydande åtgärder som har genomförts under senare tid för att bryta\r\nkönssegregeringen på arbetsmarknaden. Utredaren ska även granska hur\r\nkönssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden förändrades under 1990-talet.\r\nUppdraget ska redovisas tidigast i mars 2004.\r\nSammanfattningsvis kan utskottet konstatera att det pågår arbete med att\r\ngenomföra de jämställdhetspolitiska målen både i den statliga förvaltningen\r\noch i övriga offentliga och privata verksamheter. Detta arbete involverar\r\nstrategiska och analytiska insatser för utveckling av metoder och verktyg\r\nför att åstadkomma mer jämställda löner. Men även mer praktiska åtgärder\r\ninitieras av arbetsmarknadens parter i syfte att kartlägga och åtgärda\r\nkönsdiskriminerande löneskillnader i enlighet med jämställdhetslagens\r\nkrav. Utskottet kan mot denna bakgrund inte se att det finns anledning\r\nför riksdagen att nu ta några initiativ på området.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna Fi258\r\n(v) yrkandena 1 och 2 samt A302 (c) yrkande 12.\r\nPensionspremier i statliga avtalsförsäkringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om åldersneutrala pensionspremier i\r\nstatliga försäkringar med hänvisning till den pågående beredningen av\r\närendet inom Regeringskansliet.\r\nMotionen\r\nI motion Fi228  av Inger Lundberg m.fl. (s) förordas att avgifterna till\r\navtalspensionerna inte får innebära högre avgifter för den äldre arbetskraften\r\nän för den yngre vid samma inkomst. Detta för att stimulera äldres ställning\r\npå arbetsmarknaden. De statliga avtalsförsäkringarnas konstruktion medför\r\nemellertid att arbetsgivaren får betala högre pensionsavgifter för de\r\näldre anställda än för de yngre vid samma månadsinkomst. Den kraftiga\r\nbelastning av myndigheterna som dagens konstruktion av avtalsförsäkringarna\r\ninnebär riskerar enligt motionärerna att leda till att många väljer bort\r\nden äldre arbetskraften. Motionärerna anser därför att riksdagen kraftfullt\r\nbör markera att avgifterna till avtalspensionerna i den statliga sektorn\r\ninte får utformas så att de blir diskriminerande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill erinra om att frågan om risken med diskriminering av äldre\r\narbetskraft på den statliga arbetsmarknaden till följd av utformningen av\r\nde statliga avtalsförsäkringarna tidigare har tagits upp i samband med\r\nutskottets behandling av Riksdagens revisorers förslag angående statliga\r\navtalsförsäkringar.5Förslag 2001/02:RR21, bet. 2002/03:FiU9, rskr.\r\n2002/03:111. Något tillkännagivande till regeringen i detta hänseende föreslogs\r\ndå inte från utskottets sida. I stället hänvisade utskottet till den\r\növersyn av systemet för finansiering av de statliga avtalsförsäkringarna\r\n(SPÅ-utredningen) som beslutades av regeringen också till följd av\r\nrevisorernas granskning.\r\nUtredningens uppdrag omfattade bl.a. att analysera ålderns påverkan på\r\npensionspremierna för statsanställda. Enligt direktiven6Direktiv 2002:159\r\nsamt dir. 2003:31. skulle utredningen även behandla frågan om utjämning\r\nav premierna mellan olika åldrar och vilka konsekvenser sådana utjämningar\r\nskulle få. Resultaten av SPÅ-utredningens arbete presenteras i betänkandet\r\nÖversyn av försäkringsmodellen för de statliga avtalsförsäkringarna (SOU\r\n2003:85) som publicerades i september 2003.\r\nUtskottet kan nu konstatera att de beräkningar utredningen har låtit göra\r\nvisar att det nya pensionsavtalet för statsanställda PA 03 är betydligt\r\nmindre känsligt för åldersfaktorn än det gamla avtalet PA-91. Detta beror\r\ntill stor del på att premierna som betalas för förmåner i PA 03 är löpande\r\npremier som fördelas över kommande år medan premierna för förmånerna i\r\nPA-91 är engångspremier. Utredningen bedömer att effekterna av PA 03 är\r\ntillräckliga för att motverka de snedvridningar mellan olika ålderskategorier\r\nanställda som PA-91 kunnat medföra.\r\nUtredningen har vidare funnit att ett eventuellt införande av en\r\npremiemaximering skulle bli relativt kostsamt. Ett införande av en\r\nutjämningspremie\r\nskulle medföra en inte oväsentlig kostnadsomfördelning mellan myndigheterna\r\ndär myndigheter med äldre anställda gynnas på bekostnad av myndigheter\r\nmed anställda i alla ålderskategorier. Med hänsyn till detta och utifrån\r\nutgångspunkten att varje myndighet ska ha det fulla ansvaret för sina\r\nanställda - vid PA 03:s stabiliserande effekter på premien - föreslår\r\nutredningen att en premiemaximering inte ska införas.\r\nEnligt uppgifter som utskottet inhämtat från Regeringskansliet har\r\nSPÅ-utredningens betänkande fram till januari 2004 varit föremål för\r\nremissbehandling. Efter slutgranskningen av samtliga remissvar avser regeringen\r\natt i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition ta ställning till\r\nutredningens förslag.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att staten har\r\nett effektivt och försäkringsmässigt system för finansiering av de anställdas\r\navtalsförmåner. Regelverket för de statliga avtalsförsäkringarna måste\r\nvara förenligt med övergripande mål om styrning av statlig verksamhet,\r\nlikabehandling av anställda och ändamålsenlig kompetensförsörjning.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen i sin behandling av utredningens förslag\r\ntar hänsyn till dessa målformuleringar och under våren 2004 återkommer\r\ntill riksdagen med sina överväganden angående den aktuella försäkringsmodellen\r\nför statens avtalsförsäkringar. Detta arbete bör enligt utskottets mening\r\ninte föregripas.\r\nMed hänvisning till den pågående beredningen av ärendet inom Regeringskansliet\r\navstyrker utskottet motion Fi228 (s).\r\nPensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser inte att åtgärder behöver vidtas för att ändra samordningen\r\nav de privata och statliga arbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid\r\narbetstagares tjänstledighet för upprätthållande av annan, icke statlig,\r\nanställning. Motionsyrkandet om detta avstyrks av utskottet.\r\nJämför reservation 6 (kd).\r\nMotionerna\r\nI motion Fi263  av Per Landgren (kd) och Lennart Hedquist (m) och i\r\nKristdemokraternas motion Fi304  (yrkande 37) föreslås att regeringen i\r\nsamråd med arbetsmarknadens parter inom det statliga området verkar för\r\nen samordning av de privata och statliga arbetsgivarnas\r\npensionsavgiftsskyldighet\r\nvid arbetstagares tjänstledighet för upprätthållande av anställning hos\r\nannan, icke statlig, arbetsgivare. En sådan samordning skulle enligt\r\nmotionärerna motverka en situation där en statlig arbetsgivare tvingas\r\nbetala pensionsavgifter för en anställd utan att denna utför något arbete\r\nför arbetsgivaren och för vilken en annan, icke statlig, arbetsgivare\r\nsamtidigt betalar pensionsavgifter kopplat till utfört arbete.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nArbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet omfattar två typer av pensionspremier\r\n- riskpremier och sparpremier. Under det år som premierna avser betalas\r\npreliminära premier som beräknas på lönesumman. Slutliga premier fastställs\r\ni april året efter.\r\nUtskottet konstaterar att den som är tjänstledig har rätt till sjukpension\r\noch efterlevandepension vid försäkringsfall under tjänstledigheten, oavsett\r\norsaken till tjänstledighet. I konsekvens med detta tas det ut riskpremier\r\näven för de tjänstlediga. Riskpremierna uppgår till ca 2-3 % av\r\npensionsunderlaget och utgör därmed en mindre del av pensionspremierna.\r\nSparpremierna däremot svarar för en större del av arbetsgivarnas\r\npensionsavgiftsskyldighet. Dessa premier avser ålderspension och, för de äldre\r\npensionsavtalen PA-91 och PA-SPR, tjänstetidsberoende efterlevnadspension\r\npå lönedelar över 7,5 prisbasbelopp per år.\r\nPA-91 och PA-SPR gäller för dem som den 31 december 2002 hade mindre än\r\nfem år kvar till pensionsåldern. För de anställda med dessa avtal tas\r\nsparpremie ut under de första åtta månaderna av en tjänstledighet med\r\nhelt löneavdrag. Det görs härvidlag ingen skillnad på orsaken till\r\ntjänstledighet. Enligt uppgifter som utskottet inhämtat från Regeringskansliet\r\ntorde det vara sannolikt att det inom denna grupp finns få som blir\r\ntjänstlediga för att upprätthålla annan anställning. Dessutom kommer de\r\näldre pensionsavtalen att gälla endast några år till.\r\nFör de statsanställda med det nya pensionsavtalet PA 03, som trädde i\r\nkraft den 1 januari 2003, tas sparpremie ut under de första åtta månaderna\r\nav enbart de tjänstledigheter med helt löneavdrag som uppkommer av andra\r\nskäl än annan anställning. För anställda som är tjänstlediga för att\r\nupprätthålla annan anställning med rätt till tjänstepension tas enligt PA\r\n03 ingen sparpremie ut. Om en anställd är tjänstledig för att upprätthålla\r\nen annan anställning, men det inte framgår av de anställningsuppgifter\r\nsom inhämtats av Statens pensionsverk att den andra anställningen är\r\nförenad med rätt till tjänstepension, kan det förekomma att sparpremie\r\nuttas för de första åtta månaderna av ledigheten. I så fall ska premien\r\nenligt gällande regler återbetalas när orsaken till tjänstledigheten är\r\ninregistrerad.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är rimligt att\r\nstatliga arbetsgivare ska tvingas betala pensionsavgifter för en anställd\r\nutan att denne utför något arbete för arbetsgivaren och för vilken en\r\nannan, icke statlig, arbetsgivare samtidigt betalar pensionsavgifter\r\nkopplat till utfört arbete. Utskottet vill dock påpeka att omfattningen av\r\ndetta problem kraftigt har begränsats i och med införandet av det nya\r\npensionsavtalet PA 03. Inom några år, då de äldre pensionsavtalen PA-91\r\noch PA-SPR löpt ut, kommer den dubbla pensionsavgiftsskyldigheten avseende\r\nsparpremier att helt upphöra. Utskottet ser därmed inte skäl att befara\r\natt den begränsade pensionsavgiftsskyldigheten avseende riskpremier på\r\nsikt skulle utgöra något allvarligt hinder vid beviljande av tjänstledighet\r\nför upprätthållande av annan anställning.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna Fi263 (m,\r\nkd) och Fi304 (kd) yrkande 37.\r\nDelpension för statligt anställda\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget avseende omförhandling av\r\nArbetsgivarverkets\r\navtal om återinförd delpension för statsanställda.\r\nJämför reservation 7 (fp).\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna  anser i motion A370  (yrkande 6) att Arbetsgivarverkets\r\navtal om återinförd delpension för statsanställda måste omförhandlas\r\neftersom det strider mot riksdagens beslut om avskaffande av den starkt\r\nsubventionerade delpensionen. Dessutom ökar avtalet hindren för äldre\r\narbetskraft på den statliga arbetsmarknaden. Staten som arbetsgivare måste\r\nenligt motionärerna i fortsättningen uppträda i linje med den övergripande\r\nekonomiska politiken och riksdagens beslut om arbetsmarknad och välfärdssystem.\r\nMotionärerna förutsätter att regeringen omförhandlar de avtal som inte\r\nfyller detta krav och, om så anses behövligt, återkommer till riksdagen\r\näven med förslag om ändringar av bestämmelser som avser Arbetsgivarverkets\r\nverksamhet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEtt nytt avtal om delpension för statligt anställda trädde i kraft i\r\njanuari 2003. Avtalet innebär att anställda över 61 år kan minska sin\r\narbetstid till som mest hälften av ordinarie heltidsarbete.\r\nEnligt vad utskottet erfarit är syftet med det nya avtalet att arbetsgivaren\r\nska kunna öka möjligheterna för äldre att arbeta kvar till ordinarie\r\npensionsålder. Genom detta vill man minska tidiga pensionsavgångar och\r\nunderlätta bl.a. kompetensförsörjning i samband med generationsväxling.\r\nBeslutet om delpension fattas ensidigt av arbetsgivaren som därvid har\r\natt beakta verksamhetens krav, dess ekonomiska förutsättningar samt den\r\nanställdes situation. Det sker alltså en individuell prövning för varje\r\nbeslut om delpension. Följaktligen kan tillämpningen skilja sig åt hos\r\nmyndigheterna.\r\nUtskottet har tagit del av statistik från Statens pensionsverk (SPV)\r\navseende delpension och kan inte hitta belägg för att den nya delpensionen\r\nskulle överutnyttjas. Drygt 1 300 statsanställda har beviljats delpension\r\nt.o.m. augusti 2003. Det är drygt 9 % av det totala antal som hittills\r\nhar kunnat komma i fråga för delpension. Eftersom ett stort antal av de\r\nberörda endast har beviljats delpension för en veckodag utgör uttaget av\r\ndelpension i tid räknat en än mindre andel av det totalt möjliga uttaget.\r\nUtskottet konstaterar att SPV av regeringen har fått i uppdrag att årligen\r\ninkomma med statistik på bl.a. omfattningen av ålderspension, delpension\r\noch sjukpension, vilket kommer att underlätta uppföljningen av\r\npensionsavgångarnas utveckling i staten.\r\nVidare delar utskottet inte motionärernas uppfattning att den nya\r\ndelpensionen skulle vara kraftigt subventionerad. Enligt information som\r\nutskottet inhämtat från Arbetsgivarverket betalas delpensionen inklusive\r\nsärskild löneskatt för de berörda anställda av den enskilda myndigheten.\r\nDärmed har myndigheten starka incitament att vid varje beslut om delpension\r\nbeakta sin ekonomiska situation.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang framhålla att det ur ekonomisk och\r\nvälfärdspolitisk synvinkel är särskilt angeläget att prioritera insatser\r\nsom bidrar till att den faktiska pensionsåldern i samhället ökar. Det nya\r\ndelpensionsavtalet för statsanställda är enligt utskottets mening en sådan\r\ninsats som också ger ökade möjligheter till flexibilitet i\r\nkompetensförsörjningen\r\ni statsförvaltningen, både för anställda och arbetsgivare.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion A370 (fp)\r\nyrkande 6.\r\nEtnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om utveckling av en modell för\r\navidentifiering av personuppgifter vid rekrytering till statliga myndigheter\r\nmed hänvisning till myndigheternas och Regeringskansliets pågående arbete\r\nmed utvecklingen av olika åtgärder för ökad etnisk och kulturell mångfald\r\ni statsförvaltningen.\r\nMotionen\r\nI motion Fi247  av Cecilia Wigström (fp) föreslås att regeringen bör ge\r\ntvå eller tre statliga myndigheter i uppdrag att utveckla och pröva en\r\nmodell för avidentifiering av personuppgifter i syfte att främja mångfald\r\nbland personalen. Motionären anser att arbetssökande genom en modell för\r\navidentifiering i rekryteringsarbetet kan ges en rättvis och objektiv\r\nbehandling där meriter, utbildning och livs- eller arbetslivserfarenheter\r\när avgörande. Faller försöken väl ut kan modellen enligt motionären\r\nanvändas i den statliga verksamhetens framtida rekryteringsarbete för att\r\nsäkra statens kompetensförsörjning och öka andelen invandrare som jobbar\r\ni statlig sektor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen etniska och kulturella mångfalden på svenska arbetsplatser är av stor\r\nvikt för ett fungerande arbetsliv i vårt land. Staten som arbetsgivare\r\nhar enligt utskottets mening ett särskilt ansvar som föredöme också på\r\ndetta område.\r\nDen statliga arbetsgivarpolitiken styrs av regeringens mål att myndigheterna\r\nska verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig\r\nkompetens. I detta arbete ska myndigheterna inrikta sig på att bl.a. öka\r\nden etniska och kulturella mångfalden bland de anställda på alla nivåer.\r\nMyndigheterna ska också på regeringens uppdrag upprätthålla handlingsplaner\r\nför att främja etnisk och kulturell mångfald. Det ankommer på varje\r\nmyndighet att utarbeta en intern policy för hur man vill arbeta med mångfald\r\nsom ett led i kompetensförsörjningen.\r\nUtskottet konstaterar dock, i likhet med regeringen, att andelen statsanställda\r\nmed annan kulturell och etnisk bakgrund än den svenska i dag är alldeles\r\nför låg.7Enligt en rapport från Arbetsgivarverket (Statligt anställda med\r\nutländsk bakgrund) utgjorde utlandsfödda 7,4 % av de statsanställda 2000.\r\nDärför krävs det flera mångfasetterade åtgärder från myndigheternas sida\r\nför att inom de närmaste åren öka andelen utlandsfödda i statsförvaltningen.\r\n\r\nI detta sammanhang noterar utskottet att alltfler myndigheter genomför\r\naktiva åtgärder för att öka den etniska och kulturella mångfalden i staten.\r\nI myndigheternas årsredovisningar för 2002 nämns sådana åtgärder som bl.\r\na. mål om ökad mångfald bland anställda, utbildning av mångfaldssamordnare\r\nsamt temadagar i mångfaldsfrågor för chefer och medarbetare. Flera\r\nmyndigheter uppger också att de ser över rekryteringsrutiner och aktivt\r\nförsöker rekrytera personer med annan etnisk och kulturell bakgrund.\r\nRegeringen gav dessutom i oktober 2003 Statens kvalitets- och kompetensråd\r\ni uppdrag att genomföra en preparandutbildning för att förbättra akademikers\r\n- företrädesvis invandrade akademikers - möjlighet att få anställning som\r\nutredare och handläggare i statsförvaltningen. Utbildningen planeras starta\r\nunder hösten 2004, men ett flertal myndigheter har redan anmält sitt\r\nintresse för att ta hand om en eller flera praktikanter.\r\nDessa exempel visar enligt utskottets mening att medvetenheten inom de\r\nstatliga myndigheterna om den etniska och kulturella mångfaldens betydelse\r\noch potential ökar. Utskottet ser samtidigt positivt på regeringens planer\r\natt följa upp myndigheternas arbete med anledning av integrationspolitikens\r\nmål och inriktning. Bland annat har Integrationsverket fått i uppdrag att\r\nkartlägga och analysera hur ett antal statliga myndigheter har genomfört\r\nregeringens uppdrag om att utarbeta handlingsplaner för att främja den\r\netniska och kulturella mångfalden bland de anställda. Verket ska också i\r\nsamverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering studera vilken\r\nbetydelse dessa planer har haft för att främja mångfalden och motverka\r\ndiskriminering vid anställning eller i övrigt inom myndigheten. En översiktlig\r\ngenomgång av uppföljningens resultat ska presenteras i samband med\r\nårsredovisningen för 2003.\r\nEnligt uppgifter som utskottet inhämtat från Finansdepartementet överväger\r\nman inom Regeringskansliet även frågan om användningen av någon modell\r\nmed avidentifierade ansökningshandlingar vid rekrytering inom staten.\r\nMålet är att skapa ett positivt arbetsredskap för att motverka etnisk\r\ndiskriminering i arbetslivet.\r\nUtskottet anser att en översyn av rekryteringsrutinerna i de statliga\r\nmyndigheterna är - vid sidan av andra åtgärder - ett viktigt inslag i\r\nstatsförvaltningens arbete för ökad etnisk och kulturell mångfald. Det är\r\ndock väsentligt att inriktningen på de mångfaldsfrämjande åtgärderna\r\nutarbetas i överensstämmelse med respektive myndighets verksamhetsstruktur\r\noch kompetensbehov. Målet måste vara att mångfaldsarbetet ska bli en\r\nnaturlig del i myndigheternas arbetsgivarpolitik.\r\nMed hänvisning till det pågående arbete som bedrivs både på myndigheterna\r\noch inom Regeringskansliet i syfte att utveckla metoder för ökad etnisk\r\noch kulturell mångfald bland statsanställda avstyrker utskottet motion\r\nFi247 (fp).\r\nEtiska regler för statstjänstemän\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en särskild uppförandekod för\r\nalla personer som på statens uppdrag är verksamma utomlands.\r\nJämför reservation 8 (fp).\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna  förordar i motion Ju447 att kampen mot handeln\r\nmed människor för sexuella ändamål intensifieras med hjälp av bl.a. riktade\r\ninformationsinsatser för presumtiva kunder samt uppförandekoder för\r\npersonal vid internationellt verksamma organisationer och företag. Då förslag\r\npå sådana uppförandekoder redan finns, föreslår motionärerna att svenska\r\nstaten ska föregå med exempel och anta en sådan uppförandekod för alla\r\npersoner som på statens uppdrag är verksamma utomlands (yrkande 9).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nStatsanställda är i dag skyldiga att följa de gällande arbetsrättsliga\r\nreglerna även när de utför arbete utomlands. De ska dessutom följa eventuella\r\nsärskilda etiska regler som uppställs av enskilda myndigheter. Vid\r\növerträdelser av sådana regler kan disciplinära åtgärder bli aktuella, och\r\ni grava fall kan det även bli fråga om att överväga skiljande från\r\nanställningen.\r\nDe aktuella arbetsrättsliga reglerna omfattar dock inte statsanställdas\r\nuppträdande utanför arbetet under en utlandsvistelse. Statsanställda har\r\nunder sin fritid samma skyldigheter som övriga svenska medborgare och\r\nförväntas agera enligt noggranna personliga överväganden avseende lämpligt\r\nuppträdande i olika situationer. Brott som någon begår utomlands, vare\r\nsig det sker i arbetet eller utanför arbetet, beivras på gängse sätt enligt\r\ngällande straffrättsliga regler.\r\nUtskottet noterar att frågorna om etiska regler för statstjänstemän tas\r\nupp i regeringens skrivelse om jämställdhetspolitiken Jämt och ständigt\r\n(skr. 2002/03:140). Den svenska sexköpslagen aktualiserar enligt regeringen\r\narbetet med etiska regler för statstjänstemän. Regeringen framhåller vidare\r\ni skrivelsen att staten som arbetsgivare har ett berättigat anspråk på\r\natt anställda i staten uppträder på ett sätt som inte är kränkande för\r\nmänniskor i de länder som Sverige samarbetar med. Detta innefattar exempelvis\r\natt inte köpa eller motta sexuella tjänster i samband med tjänsteresor.\r\nUtskottet\r\nanser i likhet med regeringen att det är angeläget att etiska frågor\r\nkontinuerligt tas upp och diskuteras inom myndigheterna för att höja\r\nmedvetandet om de statsanställdas roll och ansvar. Utskottet ser därför\r\npositivt på att regeringen under mandatperioden avser att initiera ett\r\narbete med myndigheterna för att se över utformningen av deras policy i\r\ndetta avseende. I det sammanhanget kommer även ett arbete att initieras\r\nför att tydliggöra etiska riktlinjer vid tjänsteresor för anställda i\r\nRegeringskansliet.\r\nMot denna bakgrund bör enligt utskottets mening motionärernas förslag\r\ninte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker\r\nsåledes motion Ju447 (fp) yrkande 9.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Kvinnorepresentation på höga poster inom statsförvaltningen, punkt 2\r\n(kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ökad kvinnorepresentation bland myndighetschefer,\r\nambassadörer och medlemmar i statliga styrelser samt om behovet av en\r\nårlig redovisning till riksdagen om hur arbetet fortskrider för att nå\r\nmålet om jämn könsfördelning på höga poster inom statsförvaltningen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:A371 yrkandena 1 och 3.\r\nStällningstagande\r\nJämställdhet är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Kvinnor\r\noch män ska såväl i teori som praktik ha samma rättigheter och möjligheter\r\natt påverka och delta i samhällsutvecklingen. Därför är det ett viktigt\r\nmål att män och kvinnor finns representerade i någorlunda lika delar i\r\nalla beslutande församlingar inklusive den statliga förvaltningen.\r\nForskningen visar att den erfarenhet som mannen respektive kvinnan har\r\nockså inverkar på de politiska besluten. En jämn representation är således\r\nett viktigt mål och kräver konkreta åtgärder för att skapa förutsättningar\r\nför bättre beslut som innefattar både mäns och kvinnors kompetens, perspektiv\r\noch prioriteringar.\r\nEnligt min mening är det viktigt att den politiska ledningen i Sverige är\r\nett föredöme i jämställdhetsfrågor. Handling måste överensstämma med ord,\r\ni annat fall förlorar politiken och politikerna i trovärdighet. Det är\r\nglädjande att kvinnorepresentationen har ökat i de politiska församlingarna,\r\nmen mycket återstår att göra. Jämställdhetsministern kritiserar ofta\r\nnäringslivet för att det finns för få kvinnor på beslutande poster. Det\r\ngör det extra viktigt att regeringen månar om måluppfyllelse för egen del.\r\nDärför anser jag att det är mycket anmärkningsvärt att det endast är ca\r\n30 % av myndighetscheferna i Sverige som är kvinnor. Vid de större\r\nmyndigheterna, de med fler än 200 anställda, är tre av fyra myndighetschefer\r\nmän.\r\nVidare är det långt kvar tills hälften av Sveriges ambassadörer i utlandet\r\när kvinnor, trots att Utrikesdepartementet de senaste åren arbetat med\r\natt få kvinnor utnämnda till ambassadörer. Detta är enligt min mening ett\r\nunderbetyg åt ett demokratiskt land med en regering som har ökad jämställdhet\r\nsom ett högt prioriterat mål och som framhåller Sverige som världens mest\r\njämställda land.\r\nJag vill också erinra om att Kristdemokraterna länge har förespråkat en\r\njämn könsfördelning i de statliga bolagen. Jag välkomnar därför att\r\nregeringen nu uppnått delmålet att andelen kvinnor i bolagsstyrelser där\r\nstaten äger 100 % av aktierna ska vara minst 40 % år 2003. Det finns dock\r\nmycket kvar att göra också på detta område. Andelen kvinnliga\r\nstyrelseordföranden\r\när fortfarande bara 16 % och andelen vice ordföranden 31 %. Jag ser detta\r\nsom ett skamligt underkännande av alla välmeriterade kvinnor.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda anser jag att regeringen snarast bör\r\nåterkomma till riksdagen med en plan om hur man ska öka kvinnorepresentationen\r\nbland myndighetschefer, ambassadörer och medlemmar i samtliga statliga\r\nstyrelser. Regeringen bör också årligen rapportera till riksdagen om hur\r\narbetet fortskrider för att nå målet om en jämn könsfördelning på höga\r\nposter inom statsförvaltningen.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag har framfört om jämställdheten i den statliga förvaltningen. Detta\r\ninnebär att riksdagen bifaller motion A371 (kd) yrkandena 1 och 3.\r\n\r\n2.      Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen, punkt 3\r\n(v)\r\nav Siv Holma (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ett samråd mellan offentliga arbetsgivare och\r\nfackliga organisationer angående könsdiskriminerande löneskillnader i den\r\noffentliga sektorn. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Fi258\r\nyrkandena 1 och 2 och avslår motion 2003/04:A302 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nJämställdhetslagen kräver att arbetsgivare tar ett stort ansvar för att\r\nkartlägga och åtgärda könsdiskriminerande löneskillnader. Men lagen ger\r\ninte någon effekt på de strukturella löneskillnader som beror på\r\nvärdediskriminering där arbeten värderas olika beroende på om de är mans- eller\r\nkvinnodominerade. Därför välkomnar jag regeringens planer på att under\r\nmandatperioden se över och utvärdera skärpning av jämställdhetslagen. Det\r\när också positivt att regeringen avser att utarbeta en nationell handlingsplan\r\nför att motverka könsdiskriminerande löneskillnader på hela arbetsmarknaden.\r\nJag utgår ifrån att denna handlingsplan uppmärksammar både s.k. horisontella\r\noch vertikala skillnader, dvs. löneskillnader som beror på såväl separering\r\nav kön på arbetsmarknaden som att det manliga arbetet är norm för\r\narbetsvärderingen. Stat, kommuner och landsting bör enligt min mening vara\r\nspjutspetsar när det gäller att leva upp till jämställdhetslagens krav.\r\nMen kommuner och landsting kan inte ensamma och var för sig förväntas\r\navskaffa hela löneklyftan. Bristen på ekonomiska resurser är ett stort\r\nhinder för ett sådant ansvarstagande. Därför anser jag att det behövs\r\nsamverkan inom hela den offentliga sektorn för att ta sitt gemensamma\r\nansvar som arbetsgivare.\r\nMot denna bakgrund föreslår jag att regeringen tar initiativ till en\r\narbetsgrupp för en sådan samverkan, där offentliga arbetsgivare inom stat,\r\nlandsting och kommun får till uppgift att tillsammans med de fackliga\r\norganisationerna lägga fast en strategi för hur könsdiskriminerande\r\nlöneskillnader i den offentliga sektorn ska kunna avskaffas.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag har framfört om ett samråd mellan offentliga arbetsgivare och fackliga\r\norganisationer angående könsdiskriminerande löneskillnader i den offentliga\r\nsektorn. Detta innebär att riksdagen bifaller delvis motion Fi258 (v)\r\nyrkandena 1 och 2 och avstyrker motion A302 (c) yrkande 12.\r\n\r\n3.      Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen, punkt 3\r\n(c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en lönerevision i den statliga verksamheten i\r\nsyfte att utjämna löneskillnader mellan likvärdigt arbete. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:A302 yrkande 12 och avslår motion 2003/04:Fi258\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att Sveriges arbetsmarknad är en av de mest könssegregerade i\r\nvästvärlden. Över hälften av alla yrkesverksamma kvinnor återfinns i den\r\noffentliga sektorn där politiska församlingar är den direkta arbetsgivaren.\r\nTrots detta politiska inflytande har utvecklingen i den offentliga sektorn\r\ninte entydigt gått mot mer rättvisa löner för kvinnor och män.\r\nAtt åstadkomma rättvisa löner mellan kvinnor och män är enligt min mening\r\nen nyckelfråga för att förbättra jämställdheten på den svenska arbetsmarknaden.\r\nJag ser dock att arbetet för ökad jämställdhet i lönesättningen inte\r\nvisar på några entydiga framgångar. I kommunerna, där de flesta\r\noffentliganställda arbetar, tjänar kvinnor i dag i genomsnitt 90 % av de\r\nkommunanställda männens lön, mot 74 % för trettio år sedan. Samtidigt har\r\nkvinnornas löner i landstingen sjunkit från 80 % av männens genomsnittslön\r\n1973 till 71 % i dag. Även i statsförvaltningen har kvinnornas löner\r\nsjunkit jämfört med männens lön, från 90 % år 1983 till 84 % i dag. Lönegapet\r\nmellan offentliganställda kvinnor och män tycks alltså inte minska.\r\nDet är inte svårt för mig att förstå svårigheten med att politiskt komma\r\ntillrätta med dessa löneskillnader eftersom svensk ekonomi, och därmed\r\nskatteinkomsterna i kommuner och landsting, utvecklats långsammare än\r\nomvärldens. Samtidigt har regering och riksdag alltför ofta lagt nya,\r\nhelt eller delvis ofinansierade uppgifter på kommuner och landsting. Denna\r\nutveckling har varit särskilt tydlig under de senaste åren av socialdemokratiskt\r\nsamarbete med Vänsterpartiet.\r\nJag är övertygad om att rättvisa löner kan uppnås på den svenska\r\narbetsmarknaden utan nedskärningar i skolan, vården och omsorgen. För detta\r\nkrävs enligt min mening tre grundförutsättningar - en näringsvänlig\r\ntillväxtpolitik, en respekt för det kommunala självstyret och en starkare\r\nskattebas för kommunernas och landstingens intäkter. Det är regeringens\r\nansvar att säkra dessa förutsättningar och därigenom garantera att de\r\noffentliga arbetsgivarna får möjlighet att bli föregångare i arbetet med\r\njämställda löner.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda anser jag att regeringen bör åläggas att\r\ngenomföra en lönerevision i den statliga verksamheten och arbeta med intern\r\narbetsvärdering i syfte att utjämna löneskillnader mellan likvärdigt arbete.\r\nFör att skapa samma förutsättningar inom all offentlig sektor bör denna\r\nlönerevision göras i samarbete med Kommun- och Landstingsförbundet.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag har framfört om löneskillnaderna mellan kvinnor och män i den statliga\r\nförvaltningen och i övriga delar av den offentliga sektorn. Detta innebär\r\natt riksdagen bifaller motion A302 (c) yrkande 12 och avstyrker motion\r\nFi258 (v) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n4.      Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen, punkt 3 -\r\nmotiveringen (m)\r\nav Gunnar Axén (m), Tomas Högström (m) och Cecilia Widegren (m).\r\nVi anser att utskottets ställningstagande borde ha följande lydelse:\r\nStällningstagande\r\nJämställdhet handlar om alla människors lika värde och varje människas\r\nrätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Det är en\r\nfråga om rättvisa att ingen ska särbehandlas negativt på grund av sitt\r\nkön eller av andra orsaker. All form av diskriminering och generalisering\r\nmåste motverkas. Människor har rätt att betraktas som individer och inte\r\nsom delar av en viss grupp som godtyckligt tillskrivs vissa egenskaper.\r\nVi\r\nanser att staten ska behandla män och kvinnor likvärdigt. Genom en öppen\r\noch modern arbetsgivarpolitik ska staten bidra till en mer jämställd\r\narbetsmarknad - inte bara från ett könsperspektiv utan också med hänsyn\r\ntill andra viktiga värderingar och attityder. Staten ska alltså vara ett\r\nföredöme när det gäller att utveckla de enskilda medarbetarnas förmåga\r\noch möjligheter. Det innebär både att underlätta för såväl män som kvinnor\r\natt utvecklas på sin arbetsplats och att vara lika öppen för den förmåga\r\noch kompetens som den enskilde besitter oavsett kön. På det viset bryts\r\ngamla attityder och underlättas för fler kvinnor i ledande positioner. I\r\ndetta arbete bör Regeringskansliet föregå med gott exempel. Det är nu\r\ndags att staten går från ord till handling och företar konkreta åtgärder\r\nutifrån alla de planer, mål, strategier och analyser vilka allt som oftast\r\npresenteras.\r\nMot denna bakgrund vill vi framhålla att attitydförändringar i synen på\r\nkvinnors roll på arbetsmarknaden kräver att kvinnor synliggörs - inte att\r\nde kvoteras in i olika verksamheter eller på annat sätt utsätts för positiv\r\nsärbehandling. När en kvinna särbehandlas bara därför att hon är kvinna,\r\nbegås samma fel som när en man särbehandlas bara därför att han är man.\r\nEn orättvisa ersätts av en annan orättvisa och segregeringen består. Det\r\när enligt vår mening viktigt att understryka att matematisk omfördelning\r\ninte leder till ökad jämställdhet i verkligheten eller utifrån den enskilda\r\nmedarbetarens perspektiv.\r\nMed hänsyn till det ovan anförda föreslår vi att riksdagen avslår förslagen\r\ni motionerna Fi258 (v) yrkandena 1 och 2 samt A302 (c) yrkande 12.\r\n\r\n5.      Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen, punkt 3 -\r\nmotiveringen (fp, kd)\r\nav Mats Odell (kd), Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nVi anser att utskottets ställningstagande borde ha följande lydelse:\r\nStällningstagande\r\nLönediskrimineringen, som innebär att kvinnor och män får olika lön för\r\nlika eller likvärdigt arbete, måste övervinnas. För att bryta\r\nlönediskrimineringen behövs ändamålsenliga metoder såsom statistik och bättre\r\nmodeller för arbetsvärdering. Genom sådana verktyg kan diskriminerande\r\nlöneskillnader synliggöras.\r\nVi vill särskilt peka på att undersökningar från bl.a. Jusek visar att\r\nkvinnor och män som utför samma arbete på samma arbetsplats fortfarande\r\nkan ha stora löneskillnader, som inte kan motiveras med juridiskt hållbara\r\nsakliga argument. Nyutexaminerade kvinnor inom de juridiska och ekonomiska\r\nområdena har t.ex. lägre ingångslöner än sina manliga jämnåriga kolleger.\r\nDetta missförhållande har uppmärksammats även inom Regeringskansliet. Vi\r\nförutsätter att staten som arbetsgivare följer den lagstiftning riksdagen\r\nfattat beslut om. De skärpningar av jämställdhetslagen som genomförts\r\nmåste förutsättas få fullt genomslag.\r\nLönediskrimineringen utgör dock bara en del av de stora löneskillnaderna,\r\ndär branschsegregation och arbetsgivarsegregation utgör andra orsaker.\r\nLöneskillnaderna är också utslag av samma brister som består i att många\r\nkvinnor har en arbetssituation som innebär mindre makt och inflytande\r\növer arbetets utförande och arbetstidens längd och förläggning.\r\nKommunerna, landstingen och staten måste bli avsevärt bättre som arbetsgivare.\r\nDe måste föregå med gott exempel när det gäller rättvisa löner, flexibla\r\narbetstider och inställning till familjeansvar och föräldraledighet, liksom\r\natt utse kvinnor på ledande positioner. I dag är situationen i hög\r\nutsträckning den motsatta. Staten som arbetsgivare måste gå före och själv\r\nagera på det sätt man via lagstiftning, styrmedel och opinionsbildning\r\nvill förmå resterande arbetsmarknad.\r\nMot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen avslår förslagen i motionerna\r\nFi258 (v) yrkandena 1 och 2 samt A302 (c) yrkande 12.\r\n\r\n6.      Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan\r\nanställning, punkt 5 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om samordning av de privata och statliga arbetsgivarnas\r\npensionsavgiftsskyldighet vid arbetstagares tjänstledighet för upprätthållande\r\nav anställning hos annan, icke statlig, arbetsgivare. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:Fi304 yrkande 37 och bifaller delvis motion\r\n2003/04:Fi263.\r\nStällningstagande\r\nNär en statlig arbetsgivare beviljar en anställd tjänstledighet för\r\nupprätthållande av anställning hos en annan, icke statlig, arbetsgivare\r\nbetalar båda arbetsgivarna under viss tid in pensionsavgifter för den\r\nanställde. Anledningen till detta är att det finns olika pensionsinrättningar\r\nför stat, kommun respektive privata arbetsgivare.\r\nEn sådan situation är enligt min mening inte rimlig. Den statliga\r\narbetsgivaren tvingas betala pensionsavgifter för en anställd utan att denne\r\nutför något arbete för arbetsgivaren, samtidigt som en annan arbetsgivare\r\nför samma person betalar pensionsavgifter kopplat till utfört arbete.\r\nDessutom riskerar den anställde negativa konsekvenser då den dubbla\r\npensionsavgiftsskyldigheten kan leda till att statliga arbetsgivare blir\r\nrestriktiva i att bevilja tjänstledigheter för prövandet av annan,\r\nicke-statlig, anställning.\r\nDärför anser jag att regeringen i samråd med arbetsmarknadens parter inom\r\ndet statliga området ska verka för en samordning av de privata och statliga\r\narbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid tjänstledighet för upprätthållande\r\nav anställning hos annan, icke statlig, arbetsgivare.\r\nJag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\njag har framfört om pensionsavgiftsskyldigheten vid tjänstledighet från\r\nstatlig arbetsgivare. Därmed tillstyrks motion Fi304 (kd) yrkande 37.\r\nMotion Fi263 (m, kd) tillstyrks delvis.\r\n\r\n7.      Delpension för statligt anställda, punkt 6 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om omförhandling av det nya tjänstepensionsavtalet\r\ninom statlig sektor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:A370 yrkande\r\n6.\r\nStällningstagande\r\nDet nya delpensionsavtalet för statligt anställda har slutits av\r\nArbetsgivarverket efter det att riksdagen från och med 2001 avskaffat\r\nsubventionerad\r\ndelpension i det allmänna pensionssystemet. Verket gör gällande att\r\navtalets syfte varit att underlätta att fler arbetar vidare i stället för\r\natt sluta helt.\r\nDet är dock enligt vår mening troligt att effekten i stället blir att de\r\nförmånliga villkoren lockar till minskad arbetstid. Vi delar OECD:s åsikt\r\natt de generösa incitament som erbjuds enligt detta nya avtal kan resultera\r\ni att ett stort antal anställda som annars skulle ha fortsatt att arbeta\r\nheltid väljer deltid. Avtalet kan sålunda ha en sammantaget negativ\r\ninverkan på arbetsutbudet.\r\nVidare vill vi påpeka att i den statliga sektorn finns fortfarande liknande\r\nslag av tjänstepensionsvillkor för inkomster \"över taket\" som i den privata\r\nsektorns ITP-plan. Detta gör det mycket dyrt att anställa den som är äldre,\r\nsamtidigt som tidig pensionsavgång i vissa situationer kan stimuleras.\r\nVi\r\nser allvarligt på att statens egen arbetsgivarmyndighet verkat i rakt\r\nmotsatt riktning mot vad riksdagen har angivit med pensionsreformen,\r\ninklusive beslutet om avskaffande av den starkt subventionerade delpensionen.\r\nDessutom har Arbetsgivarverket slutit avtal som enligt vår mening ökar\r\noch inte minskar hindren för äldre arbetskraft.\r\nVi anser att staten som arbetsgivare i fortsättningen måste uppträda i\r\nlinje med den övergripande ekonomiska politiken och riksdagens beslut om\r\narbetsmarknad och välfärdssystem. Att myndigheter som sluter avtal uppträder\r\ntvärtemot kan inte accepteras. De avtal som inte fyller ovannämnda krav\r\nmåste därför omförhandlas. Vi förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder\r\nsom är erforderliga.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi har framfört om omförhandling av det nya tjänstepensionsavtalet inom\r\nstatlig sektor. Detta innebär att riksdagen bifaller motion A370 (fp)\r\nyrkande 6.\r\n\r\n8.      Etiska regler för statstjänstemän, punkt 8 (fp)\r\nav Christer Nylander (fp) och Gunnar Nordmark (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en uppförandekod för alla personer som på statens\r\nuppdrag är verksamma utomlands. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju447\r\nyrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nMänniskohandel för sexuella ändamål är vår tids slavhandel. Varje år\r\ntvingas hundratusentals kvinnor och barn från fattiga områden runt om i\r\nvärlden in i prostitution och slavarbete. Vinsterna från handeln med\r\nmänniskor är så stora att de i dag hamnar i samma klass som den internationella\r\ndrog- och vapensmugglingen.\r\nMänniskohandel är en fråga som skär igenom en rad olika politikområden.\r\nDet är en fråga som berör jämställdhets-, justitie-, social- respektive\r\nutrikesområdet - för att nämna några exempel. Det är också en fråga som\r\npåverkar flera verksamheter, däribland statens verksamhet i utlandet.\r\nFolkpartiet liberalerna har under hösten 2003 presenterat ett tiopunktsprogram\r\nför att stävja denna människorättsvidriga handel med kvinnor och barn. I\r\ndetta program ingår ökade satsningar på riktade informationsinsatser på\r\nt.ex. flygplatser, färjeterminaler och andra internationella mötesplatser\r\nsom beskriver vad människohandel är samt under vilka omständigheter kvinnor,\r\nflickor och pojkar tvingas leva. När det gäller män som köper sex är det\r\nen inte obetydligt utbredd uppfattning att det är mer legitimt att köpa\r\nsex när de är utomlands. Men att köpa sex utomlands är ett brott mot svensk\r\nlagstiftning. Förslag om uppförandekoder för personal vid internationellt\r\nverksamma organisationer och företag finns. Vi tycker att det nu är dags\r\natt svenska staten ska föregå med exempel och anta en sådan uppförandekod\r\nför alla personer som på statens uppdrag är verksamma utomlands.\r\nVi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nvi har framfört om en uppförandekod med etiska regler för statstjänstemän.\r\nDetta innebär att riksdagen bifaller motion Ju447 (fp) yrkande 9.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nKvinnorepresentation på höga poster inom statsförvaltningen, punkt 2\r\n(c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\n\r\nJämställdhet handlar om varje individs rätt till lika möjligheter och\r\ntill fria livsval. Det kan handla om att välja utbildning eller yrke och\r\nsatsa på olika karriärvägar. Det handlar också om att makt och resurser\r\när jämställt fördelade i alla delar av samhället.\r\nDen svenska arbetsmarknaden är dock inte jämställd utan tvärtom väldigt\r\nuppdelad. Både EU-kommissionen och JämO har kritiserat Sverige för den i\r\nett internationellt perspektiv mycket könssegregerade arbetsmarknaden. 50\r\n% av den kvinnliga arbetskraften i Sverige återfinns inom den offentliga\r\nsektorn. Detta ska jämföras med motsvarande siffra bland männen som är\r\n18 %. Trots den kraftiga övervikten av kvinnor i den offentliga sektorn\r\när männen klart överrepresenterade inom de arbetsledande befattningarna.\r\nRegeringens utnämningspolitik vad gäller exempelvis statliga utredare,\r\nstyrelsemedlemmar i statliga bolag samt tjänster inom Utrikesdepartementet\r\nhar enligt min mening förstärkt denna skillnad.\r\nDet låga antalet kvinnor på högre befattningsnivåer i staten och i övriga\r\ndelar av den offentliga sektorn motiveras ofta med att det är svårt att\r\nfinna kompetens bland kvinnorna och att de ofta själva väljer att inte ta\r\npå sig arbetsledande uppgifter. Detta är dock inte sanningsenligt.\r\nUndersökningar visar att majoriteten av kvinnorna kan tänka sig att bli\r\nbefordrade samt att kvinnor i högre utsträckning än män har högskoleexamen,\r\nrelativt sett. Sanningen är snarare att ledaregenskaper hos kvinnor som\r\nverkar i en manlig struktur osynliggörs.\r\nJag anser att staten och de andra offentliga arbetsgivarna har ett stort\r\nansvar när det gäller att bryta denna trend och föregå med gott exempel\r\npå jämställdhetsområdet. De offentliga institutionernas jämställdhetsplaner\r\nbör vara utformade på ett sådant sätt att uppsatta mål tydligt kan utläsas\r\noch resultaten mätas. Målsättningen bör vara att arbetet med att rekrytera\r\nkvinnliga arbetsledare och chefer ytterligare accentueras. Arbetet med\r\natt utforma modeller för att mäta resultaten av jämställdhetsplaner måste\r\ndessutom intensifieras.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi217 av Göran Norlander och Hans Stenberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bostadsort för chefer i utlokaliserade myndigheter och statliga verk.\r\n2003/04:Fi228 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att avgifterna till avtalspensionerna inte får innebära högre avgifter\r\nför den äldre arbetskraften än för den yngre vid samma inkomst.\r\n2003/04:Fi247 av Cecilia Wigström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att två tre statliga myndigheter bör ges i uppdrag att utveckla och\r\npröva en modell för avidentifiering av personuppgifter i syfte att främja\r\nmångfald bland personalen, vilket kan ligga till grund för statlig\r\nverksamhets framtida rekryteringsarbete.\r\n2003/04:Fi258 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ta initiativ till ett samråd mellan offentliga\r\narbetsgivare inom stat, landsting och kommun och de fackliga organisationerna\r\nom hur könsdiskriminerande löneskillnader i den offentliga sektorn skall\r\nkunna avskaffas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att göra en kartläggning av den offentliga sektorns\r\nroll för de könsmässiga löneskillnaderna.\r\n2003/04:Fi263 av Per Landgren och Lennart Hedquist (kd, m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom samordning av de privata och statliga arbetsgivarnas\r\npensionsavgiftsskyldighet\r\nvid arbetstagares tjänstledighet för upprätthållande av anställning hos\r\nannan, icke statlig, arbetsgivare.\r\n2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n37.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om pensionsavgiftsskyldighet vid tjänstledighet från statlig\r\narbetsgivare.\r\n2003/04:Ju447 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en uppförandekod för alla personer som på statens uppdrag är\r\nverksamma utomlands.\r\n2003/04:A302 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n12.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en lönerevision i den statliga verksamheten i syfte att\r\nutjämna löneskillnader mellan likvärdiga arbeten.\r\n2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om det statliga avtalsområdet och staten som arbetsgivare.\r\n2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen inför riksdagen redovisar hur man\r\nskall öka kvinnorepresentationen bland myndighetschefer och ambassadörer\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om jämn könsfördelning i myndighetsstyrelser samt bolag med statligt\r\nägande samt behovet av en årlig redovisning till riksdagen om hur arbetet\r\nfortskrider för att nå målet om jämn könsfördelning.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Myndighetschefernas bosättningsort",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi217.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kvinnorepresentation på höga poster inom statsförvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A371 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "F6A68AE7-5C68-11D8-88D5-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "27",
                    "0",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A68AE7-5C68-11D8-88D5-0004755053B2",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi258 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:A302 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "F6A68AE9-5C68-11D8-88D5-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (v)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "124",
                      "0",
                      "0",
                      "20"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "43",
                      "0",
                      "3",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "0",
                      "0",
                      "16",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "34",
                      "0",
                      "7",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "23",
                      "0",
                      "4",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "0",
                      "25",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "14",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "238",
                      "25",
                      "30",
                      "56"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "125",
                      "0",
                      "0",
                      "19"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "47",
                      "0",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "0",
                      "0",
                      "16",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "0",
                      "41",
                      "7"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "27",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "24",
                      "0",
                      "1",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "14",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "163",
                      "47",
                      "85",
                      "54"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A68AE9-5C68-11D8-88D5-0004755053B2",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Pensionspremier i statliga avtalsförsäkringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi228.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi263 och 2003/04:Fi304 yrkande 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Delpension för statligt anställda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "F6A68B00-5C68-11D8-88D5-0004755053B2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "1",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "41",
                    "1",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A68B00-5C68-11D8-88D5-0004755053B2",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Etnisk och kulturell mångfald i statsförvaltningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi247.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Etiska regler för statstjänstemän",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju447 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Kvinnorepresentation på höga poster inom statsförvaltningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Löneskillnader mellan kvinnor och män i statsförvaltningen",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Pensionspremier vid tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Delpension för statligt anställda",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Etiska regler för statstjänstemän",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:39:15"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner om staten som arbetsgivare eftersom regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar främst om chefsförsörjningen och jämställdhetsaspekterna inom den statliga förvaltningen samt statliga pensionsförmåner. Motionerna tar också upp etnisk och kulturell mångfald i den statliga sektorn samt etiska uppföranderegler för statstjänstemän. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.",
          "dok_id": "GR01FIU18",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om staten som arbetsgivare (FiU18)",
          "dok_id": "GR01FIU18",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:39:15"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU18",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om staten som arbetsgivare eftersom regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar främst om chefsförsörjningen och jämställdhetsaspekterna inom den statliga förvaltningen samt statliga pensionsförmåner. Motionerna tar också upp etnisk och kulturell mångfald i den statliga sektorn samt etiska uppföranderegler för statstjänstemän. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.</p>",
          "dok_id": "GR01FiU18",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om staten som arbetsgivare (FiU18)",
          "dok_id": "GR01FiU18",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:43:43"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU18",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_FiU_18.pdf",
          "filstorlek": "178283",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Staten som arbetsgivare",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/EF58C137-1D29-442D-BE06-0DBDDD815B61"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A302 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A302",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A370 Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_id": "GR02A370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A370",
          "ref_dok_titel": "Borttagande av hinder för äldre arbetskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A371 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GR02A371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A371",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi217 Chefer i utlokaliserade statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_id": "GR02Fi217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi217",
          "ref_dok_titel": "Chefer i utlokaliserade statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi228 Avtalspensioner",
          "ref_dok_id": "GR02Fi228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi228",
          "ref_dok_titel": "Avtalspensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi247 Avidentifiering av personuppgifter för arbetssökande",
          "ref_dok_id": "GR02Fi247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi247",
          "ref_dok_titel": "Avidentifiering av personuppgifter för arbetssökande",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi258 Lönenivåer i offentlig sektor",
          "ref_dok_id": "GR02Fi258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi258",
          "ref_dok_titel": "Lönenivåer i offentlig sektor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi263 Kvarstående pensionsavgift vid tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning",
          "ref_dok_id": "GR02Fi263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi263",
          "ref_dok_titel": "Kvarstående pensionsavgift vid tjänstledighet för upprätthållande av annan anställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren (KD) och Lennart Hedquist (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi304 Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_id": "GR02Fi304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi304",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitikens inriktning. Statens inkomster 2004-2006",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju447 Liberal offensiv mot människohandel för sexuella ändamål",
          "ref_dok_id": "GR02Ju447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju447",
          "ref_dok_titel": "Liberal offensiv mot människohandel för sexuella ändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-03-17",
          "ref_dok_id": "GR0984",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "84",
          "ref_dok_titel": "2004-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}