{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284573",
      "dok_id": "GR01FIU15",
      "rm": "2003/04",
      "beteckning": "FIU15",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2003/04:FIU15",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "15",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-05-04 00:00:00",
      "systemdatum": "2021-04-27 11:08:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:55:59",
      "titel": "Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU15/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GR01FIU15",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GR01FIU15",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GR01FIU15",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2003/04:FIU15</div><h1>Titel saknas</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nRegeringen föreslår i proposition 2002/03:139 Reformerade regler för bank-\r\noch finansieringsrörelse en genomgripande modernisering av lagstiftningen\r\nför banker och kreditmarknadsföretag. Den viktigaste nyheten är att\r\nbankernas inlåningsmonopol avskaffas. Regeringen vill med förslagen öka\r\nvalmöjligheterna för konsumenterna och ge dem möjligheter att sätta in\r\nsina sparpengar hos fler företag. Regeringen hoppas att det leder till\r\nhögre inlåningsräntor och bättre villkor för kunderna.\r\nGenom tydliga krav på riskhantering, soliditet och genomlysning riktas\r\nfokus i rörelsereglerna mot stabiliteten. Endast inlåning kopplad till\r\nbankernas betalningsförmedling och de systemrisker som finns där motiverar\r\nen mycket omfattande skyddsreglering.\r\nReformen innebär ökad konkurrens om inlåningen, dels från kreditinstitut,\r\ndels från icke-finansiella företag. Den finansiella skyddsregleringen\r\nbör enligt regeringen inte omfatta fler institut och verksamheter än\r\nnödvändigt. Det gagnar konkurrens och mångfald.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att tillstånd att driva\r\nfinansieringsrörelse inte behövs för företag som ger krediter till kunder som\r\nköper det egna bolagets varor och tjänster. Utskottet anser dock att\r\nundantaget bör utvidgas till att avse även krediter som ges till kunder\r\ntill andra bolag inom koncernen för köp av dessa bolags varor och tjänster.\r\nUtskottet anser att undantaget i denna del behöver analyseras ytterligare.\r\n\r\nUtskottet föreslår att en internbank i en koncern, som inte har som\r\nhuvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet, undantas från\r\ntillståndsplikt för finansieringsrörelse oavsett om det lånemottagande\r\nkoncernbolaget vidareutlånar eller inte. Utskottets förslag avviker därmed\r\nfrån regeringens förslag som innebär att internbanken undantas från\r\ntillståndsplikt bara om det mottagande bolaget inte vidareutlånar.\r\nUtskottet föreslår också med anledning av några motioner att bl.a. gamla\r\nspar- och låneföreningar som driver verksamhet enligt övergångsbestämmelserna\r\ntill lagen om finansieringsverksamhet ska få fortsätta att driva verksamheten\r\nenligt dessa bestämmelser. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i\r\növriga delar.\r\nI betänkandet behandlar utskottet tre motioner som väckts med anledning\r\nav propositionen. Utskottet behandlar även tio motioner som har väckts\r\nunder den allmänna motionstiden 2002 och tolv som väckts under den allmänna\r\nmotionstiden 2003.\r\nUtskottet anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att genomföra en\r\nkartläggning av de nya förutsättningarna för betalningssystemen och belysa\r\nom tillgången till infrastrukturen i betalningssystemen kan utgöra ett\r\nhinder för de små aktörerna på marknaden och på så sätt förhindra en\r\nutveckling mot ökad konkurrens. Detta föreslås riksdagen tillkännage för\r\nregeringen.\r\nUtskottet avstyrker övriga motionsyrkanden med hänvisning till vad som\r\nredovisas i propositionen och till utskottets uttalanden.\r\nI betänkandet finns tre reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Definition av bankrörelse\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen anfört om betalningsväsendets struktur\r\noch skyddsbehov och antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 3 §\r\nlagen om bank- och finansieringsrörelse. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:139 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi4 yrkande 1.\r\n\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2.      Bankernas ensamrätt och skyldighet att ta emot inlåning\r\nRiksdagen bifaller proposition 2002/03:139 i denna del och avslår motionerna\r\n2002/03:Fi239, 2002/03:Fi281 och 2003/04:Fi292.\r\n\r\n3.      Tillståndspliktig finansieringsverksamhet\r\nRiksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 4 § lagen om\r\nbank- och finansieringsrörelse. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n4.      Finansiering av varor och tjänster\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse\r\nsåvitt avser 2 kap. 3 § 4, med det tillägget att i lagen om införande av\r\nlagen om bank- och finansieringsrörelse skall införas en ny paragraf, 29\r\n§, med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n5.      Internbanker\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse\r\nsåvitt avser 2 kap. 3 § 6, med den ändringen att bestämmelsen får den\r\nlydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nproposition 2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n6.      Vissa spar- och låneföreningar\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse\r\nsåvitt avser 2 kap. 3 § 7, med det tillägget att i lagen om införande av\r\nlagen om bank- och finansieringsrörelse skall införas en ny paragraf, 30\r\n§, med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis proposition 2002/03:139 i denna del och motionerna\r\n2003/04:Fi2, 2003/04:Fi3 och 2003/04:Fi281.\r\n\r\n7.      En gemensam lag för banker och kreditmarknadsföretag\r\nRiksdagen bifaller proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n8.      Åtgärder mot penningtvätt\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:768)\r\nom åtgärder mot penningtvätt. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n9.      Finansinspektionens tillsyn\r\nRiksdagen bifaller proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n10.     Uppdragsavtal\r\nRiksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 13 kap. 6 § lagen om\r\nbank- och finansieringsrörelse. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n11.     Andra företags mottagande av medel från allmänheten\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om inlåningsverksamhet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:139 i denna del och avslår\r\nmotion 2003/04:Fi4 yrkande 2.\r\n\r\n12.     Bemyndiganden\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse\r\nsåvitt avser 16 kap. 1 §, med den ändringen att bestämmelsen får den\r\nlydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nproposition 2002/03:139 i denna del.\r\n\r\n13.     Lagförslagen i övrigt\r\nRiksdagen antar regeringens förslagdels i proposition 2002/03:139 i denna\r\ndel,dels i proposition 2003/04:34 i denna deltill1. lag om bank- och\r\nfinansieringsrörelse i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet\r\nföreslagit ovan och med den ändringen att 2 kap. 3 §, 12 kap. 12 §, 13\r\nkap. 1 § och 16 kap 1 § får den lydelse som framgår av bilaga 3 (utskottets\r\nlagförslag),2. lag om införande av lagen om bank- och finansieringsrörelse\r\ni den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan och\r\nmed tillägget att det införs en ny paragraf, 31, som framgår av bilaga 3\r\n(utskottets lagförslag),5. lag om ändring i kreditupplysningslagen\r\n(1973:1173),7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),9. lag om ändring\r\ni sparbankslagen (1987:619),10. lag om ändring i lagen (1987:667) om\r\nekonomiska föreningar,11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),12. lag\r\nom ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,13. lag om ändring i\r\nprisinformationslagen (1991:601),14. lag om ändring i lagen (1991:981) om\r\nvärdepappersrörelse, med den ändringen att 2 kap. 5 § får den lydelse som\r\nframgår av bilaga 3 (utskottets lagförslag),16. lag om ändring i lagen\r\n(1992:543) om börs- och clearingverksamhet,17. lag om ändring i\r\nkonsumentkreditlagen (1992:830),20. lag om ändring i lagen (1994:2004) om\r\nkapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,\r\n22. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),23. lag om ändring\r\ni lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,\r\n24. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,25. lag om ändring\r\ni lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,26. lag om ändring i lagen\r\n(1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring,27. lag om ändring\r\ni lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,28. lag om ändring i\r\nmiljöbalken (1998:808),29. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring\r\nav finansiella instrument,31. lag om ändring i lagen (1999:1309) om system\r\nför avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,34. lag om ändring i\r\nlagen (2000:149) om utgivning av elektroniska pengarsamt utskottets förslag\r\ntill3. lag om ändring i föräldrabalken (1949:381),4. lag om ändring i\r\naktiebolagslagen (1975:1385),6. lag om ändring i lagen (1992:160) om\r\nutländska filialer m.m.,7. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),\r\n8. lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,9. lag om ändring\r\ni lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,10.\r\nlag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i\r\nbrottmål.Därmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2002/03:139 i\r\ndenna del och 2003/04:34 i denna del.\r\n\r\n14.     Tillgång till betalningssystemet\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför\r\nom en kartläggning av tillgången till betalningssystemet. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Fi249, 2003/04:Fi256 och 2003/04:Fi302.\r\n\r\n15.     Överföringstider för finansiella transaktioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi235, 2002/03:Fi283 och 2003/04:Fi219.\r\n\r\n16.     Förkommen bankbok\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi207.\r\n\r\n17.     SBAB som kreditgivare på bostadsmarknaden\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi294.\r\n\r\n18.     Kreditupplysning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi215, 2002/03:Fi238, 2002/03:Fi258\r\nyrkande 1, 2003/04:Fi201, 2003/04:Fi210 yrkandena 1 och 2 samt 2003/04:Fi259.\r\n\r\n19.     Banktillgänglighet\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi243.\r\n\r\n20.     Kreditgarantiföreningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi237 yrkande 1 och 2002/03:Fi244.\r\n\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n21.     Etikfrågor\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:Fi284 yrkande 3.\r\n\r\nStockholm den 4 maj 2004\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Sven-Erik Österberg (s),\r\nMikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia\r\nKarlsson (s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta Ringman (s),\r\nGunnar Axén (m), Bo Bernhardsson (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff\r\n(s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Siv Holma (v) och Jörgen\r\nJohansson (c).</pre><pre>\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI juni 1995 tillsatte regeringen en kommitté (Banklagskommittén) med\r\nuppgift att utreda behovet av ändringar i de regler som styr bankers och\r\nandra kreditinstituts verksamhet samt behovet av särskilda regler när en\r\nenskild bank har råkat i finansiella svårigheter (Fi 1995:09, dir. 1995:86\r\noch dir. 1999:36).\r\nBanklagskommittén har lämnat fem betänkanden: Rapporteringsskyldighet för\r\nrevisorer i finansiella företag (SOU 1995:106), Nya ledningsregler för\r\nbankaktiebolag och försäkringsbolag (SOU 1998:27), Reglering och tillsyn\r\nav banker och kreditmarknadsföretag (SOU 1998:160), Vårdslös kreditgivning\r\nsamt sekretess i banker m.m. (SOU 1999:82) samt Offentlig administration\r\nav banker i kris (SOU 2000:26). De två förstnämnda betänkandena har lett\r\ntill lagstiftning (prop. 1995/96:173, bet. 1995/96:NU23, rskr. 1995/96:205\r\noch prop. 1997/98:166, bet. 1998/99:LU4, rskr. 1998/99:23).\r\nI kommitténs huvudbetänkande Reglering och tillsyn av banker och\r\nkreditmarknadsföretag föreslås bl.a. att bankernas inlåningsmonopol avskaffas\r\noch att regelverket för banker och kreditmarknadsföretag moderniseras.\r\nBetänkandet har remissbehandlats.\r\nI promemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler (Ds 2002:5),\r\nsom utarbetats inom Finansdepartementet, behandlas kommitténs förslag i\r\nhuvudbetänkandet. Flera av förslagen i betänkandet har omarbetats och\r\nändrats. Promemorian har remissbehandlats.\r\nBanklagskommitténs delbetänkande Vårdslös kreditgivning samt sekretess i\r\nbanker m.m. har även det remissbehandlats.\r\nRiksdagen hemställde i oktober 1999 att regeringen skulle se över reglerna\r\nom medlemsbanker så att de inte hindrar små medlemsbanker från att växa\r\n(1999/200:FiU7, rskr. 1999/2000:46). Denna fråga behandlas i propositionen.\r\n\r\nI propositionen behandlas vidare förslagen i departementspromemorian samt\r\ni de två sistnämnda betänkandena.\r\nFörslagen i propositionen bygger således på Banklagskommitténs huvudbetänkande\r\n(SOU 1998:160) och den bearbetning av förslagen som gjorts i\r\ndepartementspromemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler.\r\nEuropeiska centralbanken (ECB) har i juni 2003 yttrat sig över lagrådsremissen\r\noch yttrandet har av Finansdepartementet lämnats över till riksdagen. ECB\r\nanför att den föreslagna definitionen av bankrörelse avviker från\r\ndefinitionen av kreditinstitut i gemenskapslagstiftningen. Det finns enligt\r\nECB inget rättsligt krav på att definitionen ska återges på exakt samma\r\nsätt i nationell lagstiftning och det förekommer också skillnader mellan\r\nmedlemsstaterna. Sådana skillnader kan enligt ECB försvåra målsättningen\r\natt skapa en fullt ut integrerad inre marknad för finansiella tjänster.\r\nECB påpekar att med beaktande av de särskilda krav och den roll som\r\nFinansinspektionen får bör de föreslagna nya reglerna för inlåning - som\r\ninte omfattas av insättningsgaranti - inte medföra några systemrisker.\r\nECB påpekar att det är viktigt att allmänheten informeras om att företagen\r\ninte står under tillsyn och att inlåningen inte är garanterad.\r\nRegeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2 - efter\r\nvissa redaktionella ändringar - i betänkandet. I bilaga 3 redovisas\r\nutskottets lagförslag.\r\nMed anledning av propositionen har tre motioner väckts. Utskottet behandlar\r\näven tio motioner som har väckts under den allmänna motionstiden 2002 och\r\ntolv som väckts under den allmänna motionstiden 2003. Förslagen i motionerna\r\nåterges i bilaga 1.\r\nFör att inhämta ytterligare upplysningar i ärendet har utskottet företagit\r\ninterna utfrågningar med företrädare för Finansdepartementet,\r\nFinansinspektionen,\r\nKonsumentverket och Finanspolisen. Skrivelser i olika frågor har också\r\ninkommit till utskottet.\r\nFinansutskottet har i betänkande 2003/04:FiU12 behandlat regeringens\r\nförslag till ändringar i bankrörelselagen (1987:617) och lagen (1992:1610)\r\nom finansieringsverksamhet.\r\nNäringsutskottet har till finansutskottet överlämnat tre lagförslag i\r\nproposition 2003/04:34 om Patent- och registreringsverkets organisation,\r\nnämligen punkt 5 avseende ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385), punkt\r\n10 avseende ändring i bankrörelselagen (1987:617) och punkt 15 avseende\r\nändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Dessa lagar är också\r\nföremål för ändringsförslag i den här aktuella propositionen, 2002/03:139\r\nReformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. För att uppnå en\r\nlagteknisk samordning mellan förslagen i propositionerna 2002/03:139 och\r\n2003/04:34 har näringsutskottet överlämnat de nämnda förslagen till\r\nfinansutskottet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nPropositionen om reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse\r\nBakgrund\r\nDen svenska bankkrisen i början av 1990-talet blev dyrbar för samhällsekonomin.\r\nStaten hade betydande utgifter för att rekonstruera väsentliga delar av\r\nbanksystemet. Bankernas kunder drabbades också av ökade kostnader. Ett\r\ngrundläggande analysarbete har skett i spåren av bankkrisen för att skapa\r\nen modern lagstiftning som ger bättre förutsättningar för stabilitet,\r\nkonkurrens och effektivitet. Den föreslagna lagstiftningen ger uttryck\r\nför en funktionell inriktning och större flexibilitet. Finansinspektionen\r\nfår ett större ansvar samtidigt som den får vidgade befogenheter och\r\nmöjligheter att ingripa.\r\nRegeringen föreslår i proposition 2002/03:139 Reformerade regler för bank-\r\noch finansieringsrörelse en genomgripande modernisering av lagstiftningen\r\nför banker och kreditmarknadsföretag. Den viktigaste nyheten är att\r\nbankernas inlåningsmonopol avskaffas. Regeringen vill med förslagen öka\r\nvalmöjligheterna för konsumenterna och ge dem möjligheter att sätta in\r\nsina sparpengar hos fler företag. Regeringen hoppas att det leder till\r\nhögre inlåningsräntor och bättre villkor för kunderna.\r\nGenom tydliga krav på riskhantering, soliditet och genomlysning riktas\r\nfokus i rörelsereglerna mot stabiliteten. Endast inlåning kopplad till\r\nbankernas betalningsförmedling och de systemrisker som finns där motiverar\r\nen mycket omfattande skyddsreglering.\r\nReformen innebär således ökad konkurrens om inlåningen, dels från\r\nkreditinstitut, dels från icke-finansiella företag. Den finansiella\r\nskyddsregleringen bör enligt regeringen inte omfatta fler institut och\r\nverksamheter\r\nän nödvändigt. Det gagnar konkurrens och mångfald.\r\nTidigare heltäckande svensk reglering av kreditgivande institut går utöver\r\ndet minimikrav som EU ställer. Regeringen föreslår därför ändringar som\r\nbl.a. innebär viss avreglering.\r\nSärskilda regler för och särskild tillsyn av banker och andra finansiella\r\nföretag har lång tradition i Sverige. Handlingsfriheten på detta område\r\när dock begränsad genom att EU har omfattande och detaljerade regler som\r\nSverige måste följa.\r\nInstitut som inte lånar upp medel från allmänheten kommer inte att omfattas\r\nav de nya rörelsereglerna och Finansinspektionens tillsyn. I samband med\r\nden förändringen föreslås ändringar i konsumentkreditlagen för att stärka\r\nkonsumentskyddet.\r\nUtgångspunkten för förslagen är således risken för allvarliga störningar\r\ni betalningssystemet och kreditförsörjningen med omfattande samhällsekonomiska\r\nkostnader som följd. Staten kan inte i detalj styra verksamheten i varje\r\ninstitut utan måste i stället med generella regler söka påverka instituten.\r\nMålet är enligt regeringen att skapa ett stabilt finansiellt system med\r\ngoda förutsättningar för konkurrens och hög effektivitet - med ett gott\r\nkonsumentskydd.\r\nRegleringen inriktas på betalningsförmedlare som tar emot kortfristiga\r\nmedel och som samtidigt ingår i generella betalsystem, dvs. är öppna för\r\nbåde ett stort antal betalare och betalningsmottagare.\r\nRegeringen föreslår att kreditmarknadsföretag (bl.a. finansbolag och\r\nbolåneinstitut) får möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten.\r\nInlåningen ska omfattas av insättningsgarantin.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.\r\n\r\nReglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag\r\nDefinition av bankrörelse\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att skyddsbehovet är starkast för\r\nbetalningsförmedlare som tar emot kortsiktiga medel och ingår i generella\r\nbetalsystem.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om en ny definition av begreppet\r\nbankrörelse som innebär att med rörelse avses\r\n1. betalningsförmedling via generella betalsystem,\r\n2. mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren\r\ninom högst 30 dagar.\r\nUtskottet avstyrker motionen med kravet på en mer EU-anpassad definition.\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen gör bedömningen att skyddsbehovet från systemsynpunkt är\r\nstarkast för betalningsförmedlare som tar emot kortfristiga medel och ingår\r\ni generella betalsystem, dvs. sådana som är öppna för både ett stort antal\r\nbetalare och betalningsmottagare.\r\nRegeringen föreslår en ny definition av bankrörelse som innebär att med\r\nrörelse avses\r\nbetalningsförmedling via generella betalsystem,\r\nmottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren\r\ninom högst 30 dagar.\r\nMed generella betalsystem avses system för förmedling av betalningar från\r\nett stort antal från varandra fristående betalare avsedda att nå ett stort\r\nantal från varandra fristående slutliga betalningsmottagare.\r\nFlera remissinstanser anser att definitionen bör överensstämma med\r\ndefinitionen i EG-direktivet, bl.a. Finansinspektionen, OM AB, Stockholmsbörsen\r\nAB, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och TCO.\r\nRegeringen anför att definitionen av kreditinstitut (kreditinstitutsdirektivet)\r\när en minimidefinition. Det innebär att det är godtagbart för en medlemsstat\r\natt införa en egen definition av bank. Samtidigt måste emellertid EG:s\r\nregelverk för kreditinstitut tillämpas på sådana institut - oavsett om de\r\nbetecknas som bank eller annat - som faller in under EG:s definition av\r\nkreditinstitut. Medlemsländerna i EU har genomfört kreditinstitutsdirektivet\r\npå olika sätt. Det innebär att bankdefinitionerna skiljer sig åt. Regeringen\r\npåpekar att det förhållandet att dagens svenska bankdefinition inte direkt\r\nåterspeglar EG-rättens definition av kreditinstitut inte har medfört några\r\ndirekta problem i relationerna med utländska parter.\r\nRegeringen anser att bankrörelsedefinitionen innebär att den bättre\r\nanpassas till att omfatta den verksamhet som lagen om bank- och\r\nfinansieringsrörelse främst avser att skydda. Anpassningen sker genom att\r\nbetalningsförmedling i generella betalsystem lyfts fram som bankernas mest\r\nväsentliga uppgift från stabilitetssynpunkt. Vidare sker en anpassning\r\ntill den utveckling som sker när det gäller nya finansiella instrument\r\ngenom att definitionen inte baseras på inlåningsbegreppet utan på en mer\r\ngenerell formulering som fångar in alla de former i vilka transaktionsmedel\r\nkan ställas till betalningsförmedlarens förfogande. Begreppet fångar även\r\nin den kortfristiga finansiering som kan ge upphov till stabilitetsproblem\r\ngenom att fordringsägarna kan återkalla den med kort varsel.\r\nTraditionell bankverksamhet omfattas av den föreslagna definitionen av\r\nbankrörelse. Eventuella \"smalbanker\" som endast tar emot medel som placeras\r\ni säkra räntebärande papper kommer också att omfattas av definitionen.\r\nBetalningsförmedlare som inte tar emot medel utanför, t.ex. ett\r\nbetalkortsföretag som debiterar sina kunder i efterskott och inte heller på\r\nannat sätt finansierar sig kort, omfattas inte.\r\nÄven betalningsförmedlare i selektiva betalsystem faller utanför, t.ex.\r\nkontokort som endast kan användas för köp av varor i en butikskedja eller\r\ni flera butikskedjor som ingår i en koncern eller annan företagsgrupp.\r\nDet finns dock en gräns för hur många företag som kan ingå i ett samarbete\r\nom ett kontokort för att betalsystemet fortfarande ska betraktas som\r\nselektivt. Kan kortet användas till nästan alla betalningar ett hushåll\r\nnormalt sett behöver göra, blir betalsystemet normalt att betrakta som\r\ngenerellt och omfattas då av regelverket.\r\nNågra remissinstanser anser att det är oklart vad som är ett generellt\r\nbetalsystem och vilka institut som därmed kan komma att omfattas av\r\nbankrörelsedefinitionen. Regeringen anför att det inte är otänkbart att det\r\nkan uppstå vissa gränsdragningsproblem med en ny definition. Regeringen\r\ngör dock bedömningen att det inte är så komplicerat. Regeringen anser att\r\nförfattningskommentaren bör vara tillräcklig för att underlätta inspektionens\r\ntillståndsgivning och utarbetandet av den praxis som kommer att utveckla\r\nsig.\r\nMotionen\r\nI motion Fi4 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 anför motionärerna\r\natt den svenska definitionen av bankrörelse nära måste följa EG-lagstiftningens\r\nbegrepp. Motionärerna påpekar att det behövs en gemensam europeisk\r\nfinansmarknad och att det underlättar om definitionerna i princip är desamma\r\ni medlemsländerna. EG-direktivet är ett minimidirektiv, men av hänsyn\r\ntill såväl svenska som gemensamma europeiska intressen är det att föredra\r\natt Sverige inte bidrar till att skapa särlösningar som försvårar\r\ngränsöverskridande konkurrens. Den nu föreslagna definitionen innebär således\r\natt det ställs andra formella krav på svenska banker än på banker i andra\r\nländer.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att skyddsbehovet är starkast för\r\nbetalningsförmedlare som tar emot kortsiktiga medel och ingår i generella\r\nbetalsystem.\r\nFinansutskottet konstaterar att kreditinstitutsdirektivet är ett minimidirektiv\r\noch att medlemsländerna i EU har genomfört direktivet på olika sätt.\r\nEuropeiska centralbanken har - som tidigare redovisats - yttrat sig och\r\npåpekat att den föreslagna definitionen av bankrörelse avviker från\r\ndefinitionen av kreditinstitut i gemenskapslagstiftningen. Det finns enligt\r\nECB inget rättsligt krav på att definitionen ska återges på exakt samma\r\nsätt i nationell lagstiftning, och det förekommer också skillnader mellan\r\nmedlemsstaterna. Definitionen bankrörelse omfattar alla företag som sysslar\r\nmed betalningsförmedling av visst slag. Företag som kombinerar verksamheterna\r\nbetalningsförmedling och mottagande av medel anses bedriva bankrörelse.\r\nDet innebär att den verksamhet som lagen om bank- och finansieringsrörelse\r\nfrämst avser att skydda omfattas. Betalningsförmedling i generella\r\nbetalsystem lyfts fram som bankernas mest väsentliga uppgift från\r\nstabilitetssynpunkt. Definitionen innebär en anpassning till den utveckling som\r\nsker när det gäller nya finansiella instrument genom att definitionen\r\ninte baseras på inlåningsbegreppet utan på en mer generell formulering\r\nsom fångar in alla de former i vilka transaktionsmedel kan ställas till\r\nbetalningsförmedlarens förfogande. Begreppet omfattar även den kortfristiga\r\nfinansiering som kan ge upphov till stabilitetsproblem genom att\r\nfordringsägarna kan återkalla den med kort varsel. Med det anförda ställer sig\r\nutskottet bakom regeringens förslag till definition av bankrörelse och\r\navstyrker därmed motion Fi4 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n\r\nBankernas ensamrätt och skyldighet att ta emot inlåning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att bankernas ensamrätt att ta\r\nemot inlåning avskaffas. Utskottet avstyrker motionerna.\r\nPropositionen\r\nRegeringen anför att banker enligt gällande regler har ensamrätt att ta\r\nemot inlåning på konto. Med inlåning avses behållningar som är nominellt\r\nbestämda och tillgängliga för insättaren med kort varsel. Regeringen anser\r\natt denna definition är relativt snäv och enkel att kringgå, t.ex. genom\r\natt villkoren ändras så att fordringen inte är nominellt bestämd. Regeringen\r\nanför att huvudskälet för att reglera banker är att de är väsentliga för\r\nbetalningsväsendets funktion samt att det på grund av spridningseffekter\r\nfinns risk för att många banker fallerar samtidigt. Risken för fallissemang\r\nberor bl.a. på egenskapen hos bankers skulder att vara mer eller mindre\r\nomedelbart uppsägbara. Ur detta perspektiv är det således mottagandet av\r\nmedel i kombination med en skyddsvärd verksamhet, nämligen betalningsförmedling\r\nav visst slag, som medför intresset av att reglera den rörelse vari\r\nmottagande av medel ingår. Regeringen konstaterar att det inte finns skäl\r\natt, med hänvisning till omsorg om stabiliteten i det finansiella systemet,\r\nförbehålla betalningsförmedlare rätten att ta emot medel.\r\nRegeringen anför vidare att det från konsumentskyddssynpunkt kan vara\r\nmotiverat att reglera företag som tar emot medel. Insatta medel hos banker\r\nomfattas av den statliga insättningsgarantin, vilket är viktigt ur\r\nkonsumentskyddsintresset. Regeringen påpekar att det är tillräckligt att det\r\nfinns ett statligt garanterat alternativ för placering av sparande och\r\ntransaktionsmedel. Alla alternativ behöver inte vara lika säkra.\r\nKonsumentskyddsskäl har anförts till stöd för att ge bankerna ensamrätt att ta\r\nemot inlåning. Regeringen anser dock att all inlåning inte behöver behandlas\r\npå samma sätt. Det samhällsekonomiska intresset av att det erbjuds ett\r\nsäkert alternativ medför alltså inte skäl för att förbehålla dem som\r\ntillhandahåller detta alternativ ensamrätt att ta emot medel.\r\nRegeringen konstaterar att konkurrensen på inlåningsmarknaden främjas\r\ngenom ett avskaffande av ensamrätten, vilket i sin tur får förmodas\r\nresultera i ett bredare produktutbud. Det kan förväntas att ett avskaffande\r\nav ensamrätten kommer att medföra att det tillhandahålls inlåningstjänster\r\nsom är kopplade till selektiva betalsystem eller som inte alls har någon\r\nkoppling till betalningsförmedling. Starkare konkurrens och bredare\r\nproduktutbud medför att konsumenterna får ökad valfrihet och bättre service\r\ntill lägre priser. Regeringen anser att konsumenterna bör ges möjligheten\r\natt vid sidan av säkra placeringsformer även kunna välja mindre säkra\r\nplaceringsalternativ.\r\nMotionerna\r\nI motionerna 2002/03:Fi281 och 2003/04:Fi292 av Kenth Högström (s) påpekar\r\nmotionären att det bara finns några banker med fullskaliga kreditsortiment\r\noch ett landsomfattande kontorsnät. Före den finansiella krisen i början\r\nav 1990-talet fanns det dubbelt så många banker. Antalet nischbanker har\r\nökat men de har mycket begränsade produktsortiment. De är i princip\r\ninriktade på konsumentkrediter eller bostadslånefinansiering för enskilda\r\npersoner och hushåll och huvudsakligen koncentrerade till huvudstaden.\r\nMotionären påpekar att allt färre banker arbetar med att erbjuda landets\r\nföretagare och landets företag krediter. Det är särskilt svårt för mindre\r\nföretag på landsbygden eller i vart fall utanför de större städerna.\r\nMotionären anser att det är ett hot mot landets tillväxt och att det skapar\r\nnya klyftor i landet.\r\nFör samhällets del är inte utvecklingen acceptabel med färre kreditgivare,\r\nfärre kreditkontor, färre kreditprodukter och färre som bekymrar sig om\r\nlandets viktiga företagsamhet. Motionären anser att regeringen bör överväga\r\natt vidta åtgärder som ökar mångfalden och konkurrensen bland kreditgivare\r\noch förmår kreditinstituten att intressera sig för företagsamhet.\r\nI motion 2002/03:Fi239 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c) anför\r\nmotionärerna att med centraliseringen och koncentrationen inom banksektorn\r\nunder senare år har hushållens och företagens sparkapital använts för att\r\nförstärka koncentrationen. Inte minst skogslänens överskottskapital\r\növerförs i allt högre utsträckning till storstäder i södra Sverige.\r\nMotionärerna anser att det är en negativ utveckling. Det medverkar till att\r\nförstärka de allvarliga tendenserna till en regional klyvning av landet.\r\nMedan överskottskapital från skogslänen placeras i koncentrationsområdena\r\nhar hushåll och företag i samma skogslän svårt att få låna pengar för\r\ninvesteringar för bostadsbyggande och företagsutveckling. Motionärerna\r\npåpekar att de kommuner och regioner som har lokala finansinstitut, främst\r\nsparbanker, lättare får tillgång till riskvilligt investeringskapital för\r\nhushåll och företag. De lokala sparbankerna, ett åttiotal, finns i första\r\nhand i södra och mellersta Sverige. Lokala sparbanker finns även i\r\nHälsingland och i Norrbotten men saknas i övrigt på de flesta håll i skogslänen.\r\nNär det finns lokala banker har hushållen lättare att få låna för att\r\nbygga nytt på landsbygden och i småorterna, samtidigt som de mindre\r\nföretagen runt om i bygderna har bättre möjligheter att få krediter för att\r\nkunna växa och utvecklas. En lokal bank underlättar för lokalbefolkningen\r\natt avgöra hur de egna lokala resurserna bäst används. Det stimulerar\r\nframtidstron i bygden.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill med anledning av motionerna framhålla att konkurrensen på\r\ninlåningsmarknaden främjas genom att inlåningsmonopolet avskaffas. Starkare\r\nkonkurrens och bredare produktutbud medför att konsumenterna får ökad\r\nvalfrihet och bättre service till lägre priser. Borttagandet av bankernas\r\ninlåningsmonopol öppnar dels för att kreditmarknadsföretag får möjlighet\r\natt ta emot korta medel från allmänheten, dels för att andra företag,\r\nunder vissa förutsättningar, får ta emot inlåning från allmänheten.\r\nUtskottet tillstyrker förslaget i propositionen att bankernas ensamrätt att\r\nta emot inlåning avskaffas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2002/03:Fi239 (c), 2002/03:Fi281 (s) och 2003/04:Fi292 (s).\r\nTillståndspliktig finansieringsverksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om vad finansieringsrörelse ska\r\nomfatta och hur finansieringsrörelse ska definieras. Utskottet delar också\r\nregeringens bedömning att man vid bestämmande av vilken verksamhet som\r\nbehöver regleras för att uppnå ett tillräckligt systemskydd bör utgå från\r\nEG-rättens definition av kreditinstitut.\r\nPropositionen\r\nEnligt gällande bestämmelser får finansieringsverksamhet som huvudregel\r\ndrivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Med finansieringsverksamhet\r\navses näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit, ställa\r\ngaranti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller medverka till\r\nfinansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till\r\nnyttjande.\r\nDet finns några undantag, t.ex. finansieringsverksamhet som\r\ndrivs av statlig eller kommunal myndighet,\r\navser finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller\r\nvaror som framställs eller säljs av företaget - det gäller även om varorna\r\neller tjänsterna framställs eller säljs av annat företag i samma koncern\r\neller med annat nära samband och om medel för verksamheten inte anskaffas\r\nfrån allmänheten,\r\ntillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med\r\nekonomisk intressegemenskap och om medel för verksamheten inte anskaffas\r\nfrån allmänheten.\r\nRegeringen föreslår att regleringen av finansieringsrörelse ska\r\nomfatta\r\nkreditgivning,\r\nställande av garanti för kredit,\r\nförvärv av fordringar i finansieringssyfte och upplåtande av lös egendom\r\ntill nyttjande i finansieringssyfte.\r\nTill skillnad från i dag ska regleringen enligt regeringens förslag inte\r\nomfatta förmedling av krediter till konsumenter.\r\nRegeringen anför att det i dag fordras tillstånd för förmedling av kredit\r\ntill konsumenter. Skälet till att reglera kreditförmedling var skyddet\r\nför den enskilde konsumenten. Om kreditförmedling inte skulle omfattas av\r\ndet tillståndspliktiga området ansågs det finnas en risk för kringgående\r\nav tillståndskravet avseende kreditgivning till konsumenter. Regeringen\r\nanser att denna typ av konsumentskydd dock inte bör regleras här utan i\r\nkonsumentkreditlagen. Inom EU pågår ett arbete med ett nytt direktiv om\r\nkonsumentkrediter (KOM[2002] 443 slutlig). Det direktivförslag som\r\npresenterats innehåller även regler för kreditförmedlare.\r\nRegeringen föreslår att finansieringsrörelse som huvudregel får drivas\r\nbara efter tillstånd av Finansinspektionen. Finansieringsrörelsen står då\r\nunder inspektionens tillsyn. Med finansieringsrörelse avses rörelse i\r\nvilken ingår näringsverksamhet som har till ändamål att\r\n1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, direkt eller\r\nindirekt via ett företag med vilket det finns ett nära samband och\r\n2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte\r\nförvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing).\r\nNära\r\nsamband ska anses finnas mellan företag som ingår i samma koncern eller\r\npå annat sätt har - genom gemensamt ägande, avtal eller liknande - sådan\r\nsamhörighet att den ekonomiska utvecklingen för ägaren eller ett eller\r\nflera av företagen är väsentligen beroende av utvecklingen i ett eller\r\nflera av de andra företagen.\r\nRegeringen anför att det ställs förhållandevis låga krav för att någon\r\nska anses driva näringsverksamhet. Finansiell verksamhet som inte bedrivs\r\nregelmässigt eller endast utgör en obetydlig del av företagets rörelse\r\nbör inte omfattas av definitionen.\r\nRegeringen anser att den föreslagna utformningen av lagstiftningen inte\r\nkan anses strida mot syftena med EG:s kreditinstitutsdirektiv. Som\r\nBankföreningen pekar på är det inte möjligt att göra auktoritativa uttalanden\r\nom innebörden av EG-rätten. Det faller ytterst på EG-domstolen att göra\r\ndetta. Det är emellertid nödvändigt och ofrånkomligt att den nationella\r\nlagstiftaren tar ställning till om den reglering som övervägs är förenlig\r\nmed EG-rätten.\r\nEtt industriföretag som ger ut obligationer och även ger vissa krediter\r\ni verksamheten uppfyller i rent formell mening EG:s kriterier för\r\nkreditinstitut. Att en sådan verksamhet alltid ska omfattas av den EG-rättsliga\r\nregleringen för kreditinstitut har dock knappast varit meningen. Ett\r\nföretag som inte tar emot medel från allmänheten löpande i anslutning till\r\nsin normala icke-finansiella verksamhet och dessutom beviljar krediter åt\r\nkunder i den icke-finansiella verksamheten bör därför inte bedömas som\r\nett kreditinstitut.\r\nEtt företag som lämnar kredit och som indirekt lånar upp medel från\r\nallmänheten bör anses driva finansieringsrörelse. Ett sådant företag bör\r\nsåledes behandlas på samma sätt som ett företag som direkt lånar upp medel\r\nfrån allmänheten och lämnar kredit till ett annat företag.\r\nRegeringen gör bedömningen att det vid bestämmande av vilken verksamhet\r\nsom behöver regleras för att uppnå ett tillräckligt systemskydd är lämpligt\r\natt som utgångspunkt ta EG-rättens definition av kreditinstitut, dvs.\r\nföretag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar\r\neller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning.\r\nVarken kundskyddsskäl, risken för ekonomisk brottslighet eller konkurrensskäl\r\nmotiverar någon annan utgångspunkt.\r\nRegeringen anför att regleringsmotiven från systemskyddssynpunkt är svagare\r\noch otydligare för kreditförsörjningen än för betalningssystemet. Det\r\nfinns bl.a. svårigheter att närmare avgränsa den mest skyddsvärda\r\nverksamheten.\r\nRegeringen anser att skiljelinjen mellan vilka finansieringsföretag som\r\nska regleras och vilka som kan lämnas utanför bör bestämmas utifrån\r\ntydligare och mer vedertagna kriterier. En naturlig utgångspunkt är den\r\nverksamhet som drivs av företag som omfattas av kreditinstitutsdefinitionen\r\ni EG-rätten. Den fråga som då inställer sig är om de gränsdragningsproblem\r\nsom finns motiverar att all kreditgivning regleras och detta oavsett hur\r\nverksamheten finansieras.\r\nDet bör också beaktas att all reglering innebär kostnader. Regeringen\r\nanser att finansiella företag i möjligaste mån bör regleras som andra\r\nföretag. Det är angeläget att det reglerade området avgränsas så att det\r\nträffar de mest väsentliga verksamheterna. Denna väsentlighetsprincip är\r\nsärskilt viktig för en effektiv tillsynsverksamhet, vars tyngdpunkt måste\r\nligga i att kontrollera och upprätthålla systemstabilitet i meningen\r\nstabilitet i de tongivande instituten.\r\nBehovet av reglering kan emellertid inte bedömas enbart med hänsyn till\r\nsystemstabilitetsskäl. Regeringen anser att hänsyn även bör tas till\r\nbehovet av kundskydd, risken för ekonomisk brottslighet och regleringens\r\neffekt på konkurrensen.\r\nFör att kunna göra ett medvetet val är det naturligtvis viktigt att kunden\r\nkan informera sig om ifall en kreditgivare eller annan finansiär är ett\r\nreglerat eller oreglerat institut. Finansinspektionen och Bankföreningen\r\nanför att den omständigheten att företag som anmält sin verksamhet till\r\ninspektionen kommer att registreras i inspektionens register över finansiella\r\ninstitut kan ge intrycket av att verksamheten är godkänd och står under\r\nmyndighets kontroll.\r\nRegeringen påpekar att anmälningsskyldighet med åtföljande registrering\r\ni dag sker av företag som driver valutaväxlingsrörelse i väsentlig omfattning\r\neller ägnar sig åt betalningsöverföring. Regeringen utgår från att\r\nFinansinspektionen kan klargöra att registreringen hos inspektionen inte\r\ninnefattar någon prövning av företagets kvalitet samt att den begränsade\r\nkontroll som sker inte avser annat än företagens efterlevnad av\r\npenningtvättslagstiftningen och att ägare och ledning inte har gjort sig\r\nskyldiga\r\ntill viss misskötsamhet eller brottslighet.\r\nDet finns ett relativt omfattande regelverk - t.ex. konsumentkreditlagen\r\noch lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare - som syftar till att\r\nstärka konsumenters och andra kunders ställning, och reglerna är tillämpliga\r\npå hela det finansiella området. Regleringen av kreditgivning till\r\nkonsumenter är betydligt mer heltäckande än motsvarande reglering för\r\nnäringsidkare. Detta ska ses mot bakgrund av att konsumenterna är den kategori\r\nsom i allmänhet bedöms ha det största skyddsbehovet.\r\nDet råder inget tvivel om att ett gott konsumentskydd är viktigt när det\r\ngäller finansiella tjänster såsom krediter och liknande. Konsumentskyddet\r\nbör dock enligt regeringen i första hand tas om hand av den civil- och\r\nmarknadsrättsliga regleringen.\r\nRegeringen anser att risken för ekonomisk brottslighet inte motiverar en\r\nvidare reglering av kreditgivande företag än den som följer av\r\ntillämpningsområdet för EG:s kreditinstitutsdirektiv.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att regleringen av finansieringsrörelse\r\nska omfatta kreditgivning, ställande av garanti för kredit och förvärv av\r\nfordringar i finansieringssyfte och upplåtande av lös egendom till nyttjande\r\ni finansieringssyfte.\r\nUtskottet anser också i likhet med regeringen att definitionen ska omfatta\r\nkreditgivning som kombineras med mottagande av återbetalningspliktiga\r\nmedel från allmänheten. Utskottet anser också att förslaget inte kan anses\r\nstrida mot syftena med EG:s kreditinstitutsdirektiv.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att man vid bestämmande av vilken\r\nverksamhet som behöver regleras för att uppnå ett tillräckligt systemskydd\r\nbör utgå från EG-rättens definition av kreditinstitut. Utskottet anser\r\natt varken kundskyddsskäl, risken för ekonomisk brottslighet eller\r\nkonkurrensskäl motiverar någon annan utgångspunkt.\r\n\r\n\r\nUndantag från tillståndsplikten\r\nFinansiering av varor och tjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att tillstånd att driva\r\nfinansieringsrörelse inte behövs för företag som ger krediter till kunder som\r\nköper det egna bolagets varor och tjänster.\r\nUtskottet anser dock att undantaget bör utvidgas till att avse även\r\nkrediter som ges till kunder till andra bolag inom koncernen för köp av\r\ndessa bolags varor och tjänster. Utskottet anser att undantaget i denna\r\ndel behöver analyseras ytterligare. Utskottet föreslår därför att berörda\r\nföretag får fortsätta att bedriva verksamhet t.o.m. den 30 juni 2006.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att tillstånd att driva finansieringsrörelse inte\r\nbehövs för ett företag som\r\ntillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som\r\nerbjuds, eller\r\nvaror som framställs eller säljs av företaget.\r\nRegeringen anför att försäljning av varor eller tjänster där köparen medges\r\nanstånd med att betala är en form av finansiering. Det är dock inte\r\nkreditgivning enligt definitionen av finansieringsrörelse i lagen om bank-\r\noch finansieringsrörelse och det krävs därför inte tillstånd. Regeringen\r\nföreslår därför inte något särskilt undantag för denna typ av betalningsanstånd.\r\n\r\nRegeringen föreslår att nuvarande bestämmelse förs över till den nya lagen.\r\nDen innebär att tillstånd inte krävs för finansieringsverksamhet som\r\nbestår av finansiering av produkter som tillverkas eller säljs av företaget.\r\nUndantaget gäller även om medel för verksamheten anskaffas från allmänheten.\r\n\r\nEnligt gällande bestämmelser görs också undantag för finansiering i samband\r\nmed avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller\r\nsäljs av ett annat företag i samma koncern. Detta undantag gäller dock\r\nenbart om medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten.\r\nSkrivelse\r\nEricsson Treasury Services Aktiebolag (Ericsson) har inkommit med en\r\nskrivelse. Ericsson påpekar att förslaget riskerar att leda till en längre\r\ngående reglering än i dag. Om det genomförs kommer det att leda till ökade\r\noch onödiga begränsningar och svårigheter för svenska företag att avsätta\r\nprodukter i konkurrens med företag i andra länder med oftast mer begränsad\r\nreglering. Ericsson anför vidare att bolaget har ett separat\r\nkundfinansieringsbolag,\r\nsom har till uppgift att ge krediter till vissa av Ericssonkoncernens\r\nkunder för finansiering av köp av Ericssons produkter och tjänster.\r\nBakgrunden till att Ericsson erbjuder kundfinansiering är bl.a. att en del\r\nav koncernens kunder inte har tillgång till kapital- och bankmarknaden.\r\nUnder beredningen av ärendet har företrädare för Volvo, Ericsson och\r\nIndustrins finansförening m.fl. träffat representanter för partierna i\r\nfinansutskottet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att tillstånd inte krävs för\r\nbolag som ger kredit till kunder som köper bolagets egna varor eller\r\ntjänster.\r\nUnder beredningen av ärendet har framförts att undantaget bör utvidgas\r\ntill att avse även då krediter ges till kunder till andra bolag inom\r\nkoncernen för köp av dessa bolags varor och tjänster. I dag omfattas inte\r\ndenna verksamhet av tillståndsplikt - om inte medlen lånas upp från\r\nallmänheten. Enligt regeringens förslag omfattas ingen finansieringsverksamhet\r\nav tillstånd om medel för verksamheten inte lånas upp från allmänheten.\r\nDäremot krävs det tillstånd om upplåningen sker indirekt från allmänheten,\r\nt.ex. via en internbank. Regeringens förslag innebär således att om en\r\nkoncern har ett separat kundfinansieringsbolag som lånar ut till kunder\r\ntill andra bolag inom koncernen och kundfinansieringsbolaget lånar upp\r\nmedel indirekt från allmänheten via en internbank, gäller inte lagens\r\nundantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse för\r\nkundfinansieringsbolaget.\r\nDet har framförts av företrädare för Ericsson m.fl. att undantaget som\r\nfinns i dag möjliggör att kundkreditverksamheten inom en koncern kan\r\ncentraliseras och effektiviseras. Det har vidare påpekats av Ericsson att\r\ndet är ologiskt att undanta kreditgivning som sker till kunder i samma\r\nbolag som det som säljer varorna men inte ifall kreditgivningen samlas i\r\nett gemensamt bolag.\r\nUtskottet konstaterar att om dagens system behålls möjliggör det en\r\nfortsatt effektiv hantering av kundkrediter inom industriella koncerner.\r\nDet underlättar också för företagen att ordna med kundkrediter, som är en\r\nviktig förutsättning vid försäljning av varor och tjänster. I propositionen\r\nfinns ingen redogörelse för hur frågan regleras i andra länder. Det har\r\ngjorts gällande av ovan nämnda företag att förslaget eventuellt innebär\r\nen konkurrensbegränsning för svenska företag. Utskottet anser, med hänsyn\r\ntill vad som anförts, att mycket talar för att tills vidare behålla\r\nnuvarande tillämpning. Utskottet anser dock att regeringen ytterligare bör\r\nanalysera frågan, bl.a. är det osäkert om det är förenligt med EG-rätten.\r\nUtskottet föreslår därför att en bestämmelse införs, i lagen om införande\r\nav lagen om bank- och finansieringsrörelse, som innebär att berörda företag\r\nfår fortsätta att bedriva verksamhet med stöd av bestämmelsen t.o.m. den\r\n30 juni 2006. Utskottet anser att regeringen i god tid före denna tidpunkt\r\nbör återkomma till riksdagen med ställningstagande och förslag rörande\r\ndessa företags verksamhet efter detta datum.\r\n\r\nInternbanker\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att en internbank i en koncern, som inte har som\r\nhuvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet, undantas från\r\ntillståndsplikt för finansieringsrörelse oavsett om det lånemottagande\r\nkoncernbolaget vidareutlånar eller inte. Utskottets förslag avviker därmed\r\nfrån regeringens förslag som innebär att internbanken undantas från\r\ntillståndsplikt bara om det mottagande bolaget inte vidareutlånar.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att tillstånd att driva finansieringsrörelse inte\r\nbehövs för ett företag som med medel som mottagits från allmänheten bara\r\nfinansierar andra företag som ingår i samma koncern eller motsvarande\r\nutländska företagsgrupp, om inte finansieringen avser ett företag som\r\nägnar sig åt kreditgivning eller annan kreditliknande verksamhet.\r\nBanklagskommitténs förslag innehåller inte någon motsvarande bestämmelse.\r\nFörslaget i promemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler\r\n(Ds 2002:5) överensstämmer i huvudsak med regeringens.\r\nRegeringen anför att det är vanligt att industriföretag ingår i en koncern\r\noch att man väljer att koncentrera den finansiella verksamheten till ett\r\nenda företag (s.k. internbank) inom koncernen. Internbankens uppgifter är\r\nkreditgivning till företagen inom koncernen som finansieras bl.a. genom\r\nutgivande av obligationer. Kreditgivningen som internbanken ägnar sig åt\r\när enbart en följd av att övriga koncernföretag inte sköter sin egen\r\nupplåning utan låter uppgiften utföras av internbanken. Dess verksamhet\r\nhar inte någon självständig betydelse vid sidan av koncernens samlade\r\nverksamhet utan är enbart ett resultat av den valda organisatoriska\r\nstrukturen.\r\nRegeringen anför vidare att förslaget innebär att det inte görs undantag\r\nfrån tillståndsplikten för ett företag som tar emot återbetalningspliktiga\r\nmedel från allmänheten och som lämnar kredit till ett annat koncernföretag\r\nsom i sin tur ägnar sig åt kreditgivning, leasing eller liknande. Regeringen\r\nanser - till skillnad mot Finansbolagens Förening och Svenskt Näringsliv\r\n- att detta inte är att gå för långt. Regeringen påpekar att det ur ett\r\nkreditförsörjningsperspektiv visserligen kan uppfattas som tillräckligt\r\natt reglera det kreditgivande företaget. Genom att det kreditgivande\r\nföretaget står under tillsyn skyddas också investerarna i det upplånande\r\nbolaget. Det är emellertid enligt regeringen inte rimligt att en central\r\ndel av verksamheten undandras tillsynen genom att verksamheten delas upp\r\ni två bolag. Det är inte tillräckligt att det upplånande bolagets verksamhet\r\nfaller under den föreslagna lagen om inlåningsverksamhet.\r\nOm en internbank samtidigt löpande finansierar ett företag som har till\r\nändamål att lämna kredit, fordras tillstånd. Detta motiveras med att om\r\ninternbankens och det kreditgivande företagets verksamhet hade bedrivits\r\ni ett och samma bolag hade hela verksamheten stått under tillsyn. Saken\r\nbör enligt regeringen inte bedömas annorlunda enbart för att verksamheten\r\nhar delats upp mellan två olika bolag.\r\nRegeringen anför att ett alternativ skulle vara att göra skillnad mellan\r\nfinansiella och icke-finansiella koncerner och föreskriva att tillstånd\r\nför det upplånande bolaget inte behövs om det utgör en del av en\r\nicke-finansiell koncern. Finansiell verksamhet som endast utgör en mindre del\r\nav en icke- finansiell koncern kan vara förhållandevis stor i jämförelse\r\nmed motsvarande verksamhet i enskilda företag. Hade den verksamheten legat\r\ni ett och samma bolag hade den dessutom i sin helhet varit tillståndspliktig.\r\nAtt göra skillnad mellan finansiella och icke-finansiella koncerner\r\nframstår därför enligt regeringen inte som en bra lösning.\r\nRegeringen anser att det bör vara möjligt att organisera verksamheten i\r\nen koncern så att det kreditgivande bolaget sköter sin egen upplåning,\r\neventuellt med stöd av internbanken. En annan lösning är att ett annat\r\nbolag än internbanken sköter upplåningen. Regeringen påpekar att det\r\nföretag som lånar upp medel från allmänheten inte undgår tillståndsplikten\r\ngenom att dela upp sin verksamhet i en del med medel som mottagits från\r\nallmänheten och en del innehållande andra medel. Det torde i stället krävas\r\natt verksamheten delas upp mellan olika företag.\r\nSkrivelser m.m.\r\nVolvo Treasury AB (Volvo), Ericsson Treasury Services Aktiebolag (Ericsson),\r\nIndustrins finansförening och Finansbolagens Förening har som tidigare\r\nnämnts inkommit med skrivelser. De påpekar att förslaget riskerar att\r\nleda till en längre gående reglering än i dag. Om det genomförs kommer\r\ndet att leda till ökade och onödiga begränsningar och svårigheter för\r\nsvenska företag att avsätta produkter i konkurrens med företag i andra\r\nländer med oftast mer begränsad reglering.\r\nAv skrivelserna framgår bl.a. att Volvokoncernen har en internbank som\r\nsköter upplåningen för koncernen. Den förser koncernens bolag med medel\r\nsom de i sin tur lånar ut till sina kunder och återförsäljare. Upplåningen\r\nsker till ca 80 % från marknaden och 20 % från banker. Fördelarna med att\r\nkoncernens upplåning sker via internbanken är enligt Volvo att man på det\r\nsättet effektiviserar upplåningen. Centraliseringen underlättar också\r\nkoncernens riskhantering. Bolaget anser att det är nödvändigt för att\r\nkunna skaffa och behålla kunder att Volvo kan erbjuda kunderna krediter.\r\nKonkurrerande företag kan göra det.\r\nEricsson har också en internbank som lånar upp medel huvudsakligen via\r\nmoderbolaget. Internbanken lånar sedan ut till andra bolag inom koncernen\r\noch till ett särskilt bolag som enbart sysslar med finansieringsverksamhet.\r\n\r\nUnder beredningen av ärendet har företrädare för Volvo, Ericsson och\r\nIndustrins finansförening m.fl. träffat representanter för partierna i\r\nfinansutskottet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nRegeringens förslag innebär att tillstånd att driva finansieringsrörelse\r\ninte ska behövas för ett företag som med medel som mottagits från allmänheten\r\nfinansierar andra företag som ingår i samma koncern, om inte finansieringen\r\navser ett företag som har till ändamål att lämna kredit eller driva\r\nliknande verksamhet.\r\nFinansutskottet konstaterar att förslaget till undantag för internbanker\r\nbara gäller om det mottagande bolaget inte vidareutlånar. Således: om\r\nföretaget i sin tur ger kundkrediter gäller inte undantaget.\r\nI propositionen finns ingen redogörelse för hur frågan om internbanker\r\nregleras i gällande lagstiftning. Det saknas också en redogörelse för hur\r\nförslaget påverkar internbanker som i dag driver verksamhet. Det finns\r\nvidare ingen redogörelse för hur frågan regleras i andra länder.\r\nRegeringens förslag kan således innebära att s.k. internbanker anses\r\nbedriva tillståndspliktig finansieringsrörelse. Det innebär bl.a. krav på\r\nkapitaltäckning och exponeringsbegränsningar.\r\nUnder beredningen av ärendet har framkommit att en tillämpning av de\r\nföreslagna reglerna skulle omöjliggöra nuvarande industrikoncerners\r\ninternbanksverksamhet, framför allt beroende på reglerna om begränsning av\r\nstora exponeringar. I dag kan företagen tillgodogöra sig positiva effekter\r\nav en centraliserad upplåning och utlåning till övriga koncernbolag.\r\nFörslaget skulle också kunna påverka bolagens konkurrensförmåga. En\r\nkonkurrenskraftig finansiering är en viktig förutsättning för att driva\r\nföretagens verksamhet. Företrädare för bolagen har vid ett möte med några\r\nav utskottets ledamöter bl.a. hävdat att företagen eventuellt måste flytta\r\nsina internbanker till något annat land om regeringens förslag genomförs.\r\nDet medför högre kostnader för bolagen och nackdelar för deras möjlighet\r\natt driva konkurrenskraftiga bolag.\r\nUtskottet konstaterar att en tillämpning av reglerna för kreditmarknadsbolag\r\n(finansbolag) skulle omöjliggöra nuvarande internbanksverksamhet i\r\nindustriella koncerner, framför allt på grund av reglerna om stora exponeringar.\r\nOm regeringens förslag genomförs kan en industriell koncern inte\r\ntillgodogöra sig de positiva effekterna av en centraliserad upplåning och\r\nutlåning till övriga koncernbolag, t.ex. lägre upplåningskostnader och\r\nbättre riskhantering. Konkurrensen för industriella koncerner försämras\r\nsannolikt jämfört med förhållandet för utländska industriella koncerner\r\nom förslaget genomförs.\r\nOm förslaget genomförs innebär det att både internbanken och det mottagande\r\nbolaget, om detta ger krediter för annat än avsättning av enbart egna\r\nvaror eller tjänster, träffas av tillståndsplikt, med de kostnader detta\r\nmedför, kapitalkrav och bestämmelserna om stora exponeringar. Finansutskottet\r\nanser att en så omfattande reglering inte förefaller vara nödvändig.\r\nEnligt utskottets bedömning behöver inte internbankerna stå under tillsyn\r\nvare sig av systemstabilitetsskäl eller av konsumentskyddsskäl. Utskottet\r\nbedömer att en ändring av bestämmelserna inte strider mot EG-rätten.\r\nInternbanksverksamhet som endast utgör en del av en icke-finansiell koncern\r\nbör således enligt utskottets mening inte omfattas av tillståndsplikten.\r\n\r\nFinansutskottet föreslår således en ändring av regeringens förslag som\r\ninnebär att en internbank i en koncern, som inte har som huvudsakligt\r\nändamål att driva finansiell verksamhet, undantas från tillståndsplikt\r\noavsett om det lånemottagande koncernbolaget vidareutlånar eller inte.\r\n\r\nVissa spar- och låneföreningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att tillstånd inte behövs för\r\nfinansieringsrörelse som drivs av en ekonomisk förening som har högst\r\n1 000 fysiska personer. Vidare får föreningen bara ta emot\r\nåterbetalningspliktiga\r\nmedel från medlemmarna och ha till ändamål att tillgodose finansieringsbehov\r\nhos medlemmarna.\r\nUtskottet föreslår att bl.a. gamla spar- och låneföreningar som driver\r\nverksamhet enligt övergångsbestämmelserna till lagen om finansieringsverksamhet\r\nska få fortsätta att driva verksamheten. Utskottet föreslår därför att en\r\nbestämmelse införs i lagen om införande av bank- och finansieringsrörelse.\r\nDet innebär att motionerna delvis tillstyrks.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att tillstånd inte behövs för finansieringsrörelse\r\nsom drivs av en ekonomisk förening eller motsvarande utländskt företag,\r\nom föreningen eller företaget\r\nsom medlemmar vid varje tillfälle har högst 1 000 fysiska personer,\r\nsom medlemmar bara antar personer som ingår i en i förväg identifierbar\r\nbegränsad krets och denna krets anges i stadgarna,\r\ntar emot återbetalningspliktiga medel bara från medlemmarna eller från\r\nfinansiella företag,\r\nhar till ändamål att bara med sådana medel som avses i punkten ovan\r\ntillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna.\r\nEtt företag som driver verksamhet som fordrar tillstånd utan att ha ett\r\nsådant tillstånd ska kunna tvångslikvideras om företaget inte följer ett\r\nföreläggande att upphöra med verksamheten.\r\nRegeringen anför att för att göra det möjligt för seriösa spar- och\r\nlåneföreningar att driva finansieringsrörelse föreslås en numerär begränsning\r\ntill 1 000 fysiska personer. Föreningarna JAK och Nordiska Sparlån menar\r\natt medlemsantalet, om det över huvud taget ska finnas någon numerär\r\nbegränsning, ska sättas betydligt högre och inte enbart avse fysiska\r\npersoner. Regeringen anser dock att den begränsning till 1 000 personer som\r\ngörs både i promemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler\r\n(Ds 2002:5) och i tidigare lagstiftningsärenden (prop. 1995/96:74 s. 108\r\nf.) är en rimlig avgränsning. Regeringen finner inte anledning att utvidga\r\nundantagsbestämmelsen till att också omfatta juridiska personer. Den\r\nnuvarande begränsningen till fysiska personer ska bl.a. ses mot bakgrund\r\nav att man velat undvika att flera små spar- och låneföreningar slår sig\r\nsamman i större federationer (prop. 1995/96:74 s. 109).\r\nRegeringen anför att begränsningen till antalet personer också måste\r\nkombineras med ytterligare åtgärder. Regeringen anser att det bör krävas\r\natt den krets som är aktuell utgör en begränsad personkrets, t.ex. anställda\r\npå en arbetsplats eller personer i ett byalag, samt att gruppen bör vara\r\nhomogen. Det innebär att en ekonomisk förening som står öppen för envar\r\nmed denna begränsning skulle omfattas av tillståndsplikt. För att minska\r\nrisken för missbruk bör det vara möjligt att konstatera att en arbetsplats\r\neller liknande som uppges verkligen existerar. Det ska alltså vara fråga\r\nom en i förväg identifierbar begränsad krets.\r\nEn förening som tar emot medel från medlemmarna anses ta emot medel från\r\nallmänheten. Den kommer därför att omfattas av den nya lagen om\r\ninlåningsverksamhet. I den finns bestämmelser som regeringen bedömer nödvändiga\r\nför att ta hand om de problem som medförde att de tidigare\r\nundantagsbestämmelserna\r\nupphävdes (se avsnittet Andra företags mottagande av medel från allmänheten).\r\nAvsikten är inte enligt regeringen att låta övergångsbestämmelser från\r\n1994 fortsätta att gälla efter den nya lagens ikraftträdande.\r\nEkonomiska föreningar ska enligt lagen om inlåningsverksamhet ha ett bundet\r\neget kapital på minst 5 miljoner kronor. Det gäller dock inte för spar-\r\noch låneföreningar.\r\nMotionerna\r\nI motion Fi2 av Mats Odell och Olle Sandahl (båda kd) anför motionärerna\r\natt några av regeringens förslag oavsiktligt har utformats så att föreningar\r\nsom bedrivit sparlåneverksamhet sedan 1993 kommer att tvingas utesluta\r\nmedlemmar som är juridiska personer. Enligt uppgift från Finansdepartementet\r\nkommer förslaget oavsiktligt att drabba t.ex. Nordiska Sparlån. Skälet\r\ntill ändringarna är att regeringen dels önskat få bort gamla\r\növergångsbestämmelser,\r\ndels önskat komma åt missbruk, men att man ändå anser att seriösa spar-\r\noch låneföreningar ska få fortsätta sin verksamhet.\r\nMotionärerna anför att något missbruk knappast lär förekomma bland de\r\nföreningar som den 1 januari 1994 drev verksamhet. Motionärerna föreslår\r\natt dessa föreningar får fortsätta verksamheten enligt då gällande lag.\r\nMotionärerna föreslår vidare att ändringar görs i den föreslagna lagen\r\nför att underlätta för nya föreningar. Det gäller t.ex. kravet på en\r\nmaximering av antalet medlemmar till 1 000 fysiska personer.\r\nMotionärerna påpekar vidare att eftersom förslaget uttryckligen tar sikte\r\npå att förhindra organiserad samverkan mellan sparlåneföreningarna och\r\nför att förhindra ett kringgående av bestämmelsen om antalet medlemmar,\r\nblir det också i praktiken omöjligt att vidareutveckla verksamheten till\r\nen medlemsbank. En sådan kräver minst 1 miljon euro i insatskapital\r\n(riskkapital), vilket knappast är realistiskt i en sparlåneförening där\r\nmedlemmarna inte är speciellt välbeställda.\r\nFörslaget kräver vidare att det bara är personer som ingår i en i förväg\r\nidentifierbar begränsad krets, vilket också ska anges i föreningens stadgar.\r\nDetta medför att såväl effektivitet som stabilitet blir sämre än om\r\nmedlemskretsen utgör ett mer representativt urval av befolkningen.\r\nMotionärerna påpekar vidare att följden av de begränsningar som föreslås\r\nkan bli att lagen tillåter en verksamhet som i praktiken inte kommer att\r\nkunna bedrivas på grund av att de villkor som lagen föreskriver är för\r\nsnäva. Med tanke på att en stor del av de förändringar som föreslås är\r\nmotiverade av en önskan att uppnå en effektivare konkurrens på\r\nfinansieringssidan\r\när förslaget i denna del snarast kontraproduktivt. Motionärerna anser att\r\nförslaget försvårar och begränsar utvecklingsmöjligheterna för alternativ\r\nmed nya idéer inom området.\r\nI motion Fi3 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att förslaget ålägger en del\r\nseriösa spar- och låneföreningar alltför snäva handlingsramar för att de\r\nska kunna fortsätta sin verksamhet och även bilda nya föreningar. Förslaget\r\ninnebär bl.a. att medlemskapet begränsas till 1 000 medlemmar och bara\r\nfysiska personer. Motionären påpekar att det inte gynnar mångfalden på\r\nbank- och finansieringsrörelsemarknaden. Motionären anför att skälet till\r\nde föreslagna ändringarna är att regeringen dels önskat få bort gamla\r\növergångsbestämmelser, dels önskat komma åt det missbruk som förekommer.\r\nMotionären påpekar att konsekvenserna av lagförslaget kommer att drabba\r\nockså seriösa spar- och låneföreningar fast detta inte varit avsikten.\r\nHomogenitetskravet betyder att medlemmarna kommer att ha en mer likartad\r\nekonomisk situation än vad som annars vore fallet. Följden av begränsningar\r\nkan bli att lagen tillåter en verksamhet som i praktiken inte kommer att\r\nanvändas på grund av att de villkor som lagen stadgar är alldeles för\r\nsnäva. Med tanke på att en stor del av de förändringar som föreslås är\r\nmotiverade av en önskan att uppnå en effektivare konkurrens på\r\nfinansieringssidan\r\när detta inte bra.\r\nI motion Fi 281 av Sven-Erik Österberg och Sonia Karlsson (båda s) anför\r\nmotionärerna att regeringens förslag ålägger gamla seriösa spar- och\r\nlåneföreningar alltför snäva handlingsramar för att de ska kunna fortsätta\r\nsin verksamhet. De anser att det för dessa föreningar bör finnas möjlighet\r\natt även i framtiden driva verksamhet enligt nuvarande övergångsbestämmelser\r\ntill lagen om finansieringsverksamhet eller enligt liknande bestämmelser.\r\nMotionärerna föreslår därför att gamla spar- och låneföreningar får\r\nfortsätta att bedriva verksamhet med stöd av punkt 5 i övergångsbestämmelserna\r\ntill lagen om finansieringsverksamhet t.o.m. den 30 juni 2006. Regeringen\r\nbör återkomma med ställningstagande och förslag rörande dessa föreningars\r\nverksamhet.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet anser att regeringens förslag till bestämmelser om undantag\r\nfrån tillståndsplikt för finansieringsrörelse i huvudsak bör godtas av\r\nriksdagen.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att det under vissa\r\nförutsättningar är möjligt att starta nya spar- och låneföreningar, t.ex.\r\natt bilda en JAK-förening.\r\nFinansutskottet anser dock - i likhet med flera av motionärerna - att\r\nregeringens förslag innebär alltför snäva handlingsramar för bl.a. gamla\r\nspar- och låneföreningar, dvs. de föreningar som driver verksamhet enligt\r\npunkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen om finansieringsverksamhet.\r\nEffekterna av förslaget kan bli att lagen tillåter en verksamhet som i\r\npraktiken inte kommer att användas på grund av att de villkor som lagen\r\nstadgar är alldeles för snäva. Utskottet har tidigare uttalat (1999/2000:FiU28)\r\natt det bör finnas möjlighet för seriösa sparkassor att i kontrollerade\r\nformer driva verksamheten även i fortsättningen. Utskottet har inte ändrat\r\nuppfattning i denna fråga och anser att dessa föreningar ska få fortsätta\r\natt driva sin verksamhet enligt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till\r\nlagen om finansieringsverksamhet. Utskottet föreslår därför att det införs\r\nen bestämmelse om detta i lagen om införande av bank- och finansieringsrörelse.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag och\r\nmotionerna Fi2 (kd), Fi3 (mp) och Fi281 (s).\r\nEn gemensam lag för banker och kreditmarknadsföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet\r\nersätts med en ny gemensam lag för banker och kreditmarknadsföretag.\r\nUtskottet tillstyrker också att det införs reformerade regler för banker\r\noch kreditmarknadsföretag.\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet\r\nska ersättas med en ny gemensam lag för banker och kreditmarknadsföretag.\r\n\r\nRegeringen anför som skäl att i dag regleras banker och kreditmarknadsföretag\r\ni olika lagar. De huvudsakliga rörelsereglerna finns i bankrörelselagen\r\nrespektive lagen om finansieringsverksamhet. Det finns också bestämmelser\r\ni kapitaltäckningslagen och lagen om penningtvätt som gäller gemensamt\r\nför dessa institut.\r\nSyftet med regleringen för banker och kreditmarknadsföretag skiljer sig\r\nåt redan i dagsläget. Trots detta är bestämmelserna i bankrörelselagen\r\noch lagen om finansieringsverksamhet i stora delar desamma. Enligt EG-rätten\r\nbehandlas banker och kreditmarknadsföretag som kreditinstitut. De\r\nEG-rättsliga reglerna har i princip genomförts på samma sätt för banker och\r\nkreditmarknadsföretag.\r\nRegeringen anser att en gemensam lag bör vara till fördel för användarna.\r\nDet ger en bättre överblick över de likheter och skillnader som finns\r\nmellan de olika instituten, även om tillämpningen av reglerna kan skilja\r\nsig åt beroende på institutstyp. Det är vidare en föredel att\r\nFinansinspektionens\r\ntillsyn och kontrollmöjligheter beskrivs på ett enda ställe. Genom att ta\r\nin bestämmelserna i en gemensam lag undviks onödiga dubbleringar som också\r\nhar en tendens att ge upphov till oavsiktliga skillnader.\r\nRegeringen föreslår därför att de centrala regler som gäller för banker\r\noch kreditmarknadsföretag sammanförs i en gemensam lag.\r\nRegeringen föreslår vidare reformerade rörelseregler för både banker och\r\nkreditmarknadsföretag (kreditinstitut). Regler om soliditet och likviditet,\r\nriskhantering samt genomlysning införs. Ett kreditinstitut ska särskilt\r\nse till att dess kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och andra\r\nrisker sammantagna inte medför att institutets förmåga att fullgöra sina\r\nförpliktelser äventyras. Rörelsen ska också bedrivas och organiseras på\r\nett sådant sätt att institutets ställning kan överblickas samt även i\r\növrigt vara sund. Vidare ska ett kreditinstitut endast få driva finansiell\r\nverksamhet. Regeringen föreslår också att instituten får äga aktier och\r\nandelar i större omfattning än vad som är möjligt enligt gällande rätt\r\nsamt att kreditmarknadsföretag ges möjlighet att driva värdepappersrörelse.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag att det införs en gemensam\r\nlag och reformerade rörelseregler för både banker och kreditmarknadsföretag.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att en gemensam lag bör vara\r\ntill fördel för användarna. Det ger en bättre överblick över de likheter\r\noch skillnader som finns mellan banker och kreditinstitut, även om\r\ntillämpningen av reglerna kan skilja sig åt.\r\nÅtgärder mot penningtvätt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om att fysiska eller juridiska\r\npersoner som yrkesmässigt ägnar sig åt viss finansiell verksamhet ska\r\nomfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt. Utskottet tillstyrker\r\nockså att finansiella institut ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen\r\nför registrering.\r\nPropositionen\r\nRegeringen anför att en konsekvens av förslaget till ny definition av\r\nfinansieringsrörelse blir att vissa finansiella institut, t.ex. företag\r\nsom ägnar sig åt kreditgivning men inte finansierar sig genom lån från\r\nallmänheten, inte längre kommer att behöva tillstånd för att driva sin\r\nverksamhet. De kommer inte stå under tillsyn av Finansinspektionen.\r\nInstituten ska, enligt Sveriges internationella åtaganden, omfattas av\r\npenningtvättslagstiftningen och vara föremål för viss kontroll av ägare\r\noch ledning.\r\nRegeringen anför att enligt det s.k. penningtvättsdirektivet (91/308/EEG)\r\nska finansiella institut omfattas av penningtvättslagstiftningen. Direktivet\r\nhar genomförts genom lagen om åtgärder mot penningtvätt. Med ett finansiellt\r\ninstitut avses ett företag som inte är ett kreditinstitut, men vars\r\nhuvudsakliga verksamhet består i att utföra vissa särskilt uppräknade\r\nverksamheter. Det är t.ex. kreditgivning, betalningsförmedling och ekonomisk\r\nrådgivning.\r\nI penningtvättslagen saknas bestämmelser om möjlighet för Finansinspektionen\r\natt ingripa mot de företag som omfattas av lagen men underlåter att följa\r\nbestämmelserna i den. Inspektionen ska i stället vid brott mot lagen vidta\r\nåtgärder enligt bestämmelserna i den rörelselagstiftning som reglerar\r\nrespektive instituts verksamhet.\r\nFinansiella institut enligt penningtvättsdirektivets definition kommer\r\ninte att stå under direkt tillsyn av Finansinspektionen. Inspektionen ska\r\ndärför inte vidta några typiska tillsynsåtgärder, till skillnad mot vad\r\nsom är möjligt beträffande banker och andra institut som också omfattas\r\nav penningtvättslagens bestämmelser. Inspektionen får t.ex. inte utföra\r\nplatsundersökning hos ett finansiellt institut i syfte att utreda om\r\ninstitutet tillämpar penningtvättslagens bestämmelser på ett tillfredsställande\r\nsätt eller för den delen självt ägnar sig åt penningtvätt.\r\nOm Finansinspektionen får kännedom om att ett finansiellt institut utför\r\ntransaktioner avseende medel som kan antas härröra från brottsliga förvärv,\r\nska dock inspektionen i enlighet med penningtvättslagen underrätta\r\nfinanspolisen om transaktionerna.\r\nGenom att göra penningtvättslagen tillämplig på finansiella institut blir\r\ndessa skyldiga att driva verksamheten i enlighet med bestämmelserna i den\r\nlagen. Instituten ska t.ex. ha rutiner till förhindrande av att de utnyttjas\r\nför transaktioner som har samband med brottsliga förvärv och exempelvis\r\nha rutiner som säkerställer att anställda får den information och utbildning\r\nom penningtvättsfrågor som är behövlig.\r\nRegeringens förslag innebär att de finansiella instituten ska vara skyldiga\r\natt anmäla sin verksamhet till inspektionen. Som skäl anför regeringen\r\natt för att inspektionen ska få kännedom om vilka företag som penningtvättslagen\r\när tillämplig på, och för att se till att dessa företag följer lagen, är\r\nnågon form av kontroll nödvändig. Finansinspektionen föreslås vara skyldig\r\natt föra ett register över företagen. I syfte att garantera allmänhetens\r\nrätt till information om vilka finansiella institut som är anmälda.\r\nPenningtvättsdirektivet har ändrats genom ett nytt direktiv om penningtvätt\r\n(2001/97/EG). Bland annat har definitionen av finansiellt institut ändrats,\r\ndock endast i mindre omfattning såvitt här är av intresse. Det nya\r\npenningtvättsdirektivet ska ha genomförts av medlemsstaterna senast den 15\r\njuni 2003.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFinansutskottet anser i likhet med regeringen att fysiska eller juridiska\r\npersoner som yrkesmässigt ägnar sig åt viss finansiell verksamhet ska\r\nomfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt. Utskottet tillstyrker\r\nockså att instituten ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen\r\nför registrering. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag i\r\ndenna del.\r\nFinansinspektionens tillsyn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker bestämmelserna om Finansinspektionen. Det innebär\r\natt inspektionens möjligheter att ingripa mot institut ökar genom nya\r\nsanktioner som anmärkning, straffavgift och förseningsavgift. Avgifterna\r\ntillfaller staten.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att Finansinspektionen ska ha tillsyn över att en\r\nbanks eller ett kreditmarknadsföretags rörelse drivs enligt\r\nlagen om bank- och finansieringsrörelse,\r\nandra författningar som reglerar institutets verksamhet,\r\ninstitutets bolagsordning, stadgar eller reglemente och\r\ninterna instruktioner som har sin grund i lagstiftning som reglerar bankers\r\neller kreditmarknadsföretags verksamhet.\r\nRegeringen föreslår vidare att inspektionens möjligheter att ingripa mot\r\ninstitut ökar. Det införs bl.a. nya sanktioner, t.ex. anmärkning,\r\nstraffavgift och förseningsavgift. Avgifterna tillfaller staten.\r\nRegeringen föreslår att en bank som inte i tid lämnar föreskrivna\r\nupplysningar om sin verksamhet till Finansinspektionen får påföras en\r\nförseningsavgift med högst 100 000 kr. Beslut om förseningsavgift fattas av\r\nFinansinspektionen.\r\nRegeringen föreslår också att ett kreditinstitut ska vara skyldigt att\r\nlämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till institutet, om det under\r\nen förundersökning i brottmål begärs.\r\nFinansinspektionens beslut ska som regel överklagas hos allmän\r\nförvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs för överklagande till\r\nkammarrätten.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nUppdragsavtal\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regerings förslag att ett kreditinstitut ska lämna\r\nin en kopia av uppdragsavtal till Finansinspektionen om det uppdrar åt\r\nnågon annan att utföra någon del av sin verksamhet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår en ny bestämmelse som innebär att ett kreditinstitut\r\nska anmäla till Finansinspektionen om det uppdrar åt någon annan att utföra\r\nnågon del av sin verksamhet. Institutet ska ge in uppdragsavtalet till\r\ninspektionen.\r\nFör att sådan uppdragsverksamhet ska vara tillåten gäller att\r\n1. institutet svarar för den anförtrodda verksamheten mot kunden,\r\n2. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och\r\nsäkerhetsmässigt betryggande former, och\r\n3. uppdraget inte har sådan omfattning att institutet inte kan uppfylla\r\nde skyldigheter som följer av denna lag eller andra författningar som\r\nreglerar institutets verksamhet.\r\nRegeringen föreslår att Finansinspektionen får rätt att hämta in uppgifter\r\noch företa undersökning hos ett företag som utför uppgifter åt en bank\r\neller ett kreditmarknadsföretag, om det behövs för tillsynen över institutet.\r\n\r\nAv kommittén och i promemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler\r\n(Ds 2002:5) förslås inte någon skyldighet för instituten att anmäla till\r\nFinansinspektionen att de avser att lägga ut verksamheten eller att de\r\nska lämna in uppdragsavtalet.\r\nRegeringen anför som skäl att den snabba tekniska utvecklingen på den\r\nfinansiella marknaden gör det mindre lämpligt att låsa bankernas agerande\r\noch ange att en banks verksamhet ska drivas i bankens egna lokaler och av\r\nbankens personal. En bank som lägger ut del av sin verksamhet har fortfarande\r\nkvar ansvaret för hela sin rörelse. Den kan alltså inte genom att lägga\r\nut verksamheten på någon annan frånhända sig ansvaret för att driften av\r\nverksamheten sker i enlighet med de regler som gäller för banken. Styrelsen\r\ni banken ansvarar ytterst för organisation, styrning och kontroll av\r\nverksamheten.\r\nI lagrådsremissen gjorde regeringen bedömningen att ett institut bör få\r\norganisera sin rörelse på det sätt som den bedömer effektivast och att\r\nkonsumentskyddsaspekterna bör tas om hand av den allmänna sundhetsregeln.\r\nNågon uttrycklig bestämmelse om s.k. outsourcing föreslogs därför inte\r\ni lagrådsremissen.\r\nEnligt Lagrådets mening bör utgångspunkten vara att tillståndspliktig\r\nverksamhet ska drivas av den som fått tillståndet om inte annat särskilt\r\nföreskrivs. Stödfunktioner av olika slag, exempelvis av administrativ\r\nkaraktär, bör dock utan författningsstöd kunna läggas ut på annan. Lagrådet\r\nhar inget att erinra mot att vissa tjänster som normalt tillhandahålls av\r\nkreditinstitut uppdras åt andra att utföra. Det är inte heller nödvändigt\r\natt tillstånd ges för varje enskilt uppdrag, utan man kan exempelvis väl\r\ntänka sig ett förfarande enligt vilket förutsättningarna för att ett\r\nkreditinstitut ska få lämna uppdrag anges i lagen och att institutet får\r\nanmäla till Finansinspektionen när uppdrag har lämnats. Lagrådet anser\r\nsåledes att gällande tillståndskrav behöver kompletteras med bestämmelser\r\nsom ger uttryckligt stöd för en uppdragsverksamhet. Lagrådet anför dock\r\natt det saknas tillräckligt underlag för att kunna uttala sig om ifall\r\nden erforderliga kompletteringen kan göras inom ramen för detta\r\nlagstiftningsärende.\r\nRegeringen anför i propositionen att den kan se ett värde i att ett\r\ninstitut som avser att lägga ut sin verksamhet på annan, anmäler detta till\r\nFinansinspektionen. Regeringen delar vidare Lagrådets bedömning om att\r\ndet bör träffas ett särskilt avtal mellan institutet och uppdragstagaren\r\nom villkoren för uppdraget. Det avtalet bör lämnas in till inspektionen\r\ni samband med att institutet anmäler sin avsikt att ingå ett uppdragsavtal.\r\n\r\nRegeringen anför vidare att Finansinspektionen bör få utökade möjligheter\r\natt hämta in uppgifter från sådana företag som av en bank - men även av\r\nett kreditmarknadsföretag - har fått verksamhet utlagd på sig och även\r\natt utöva tillsyn över ett instituts verksamhet i ett sådant företag. Det\r\nsistnämna bör ske genom att inspektionen ges möjlighet att genomföra\r\nundersökning hos uppdragstagaren, om det behövs för tillsynen över institutet.\r\n\r\nAv författningskommentaren framgår att om Finansinspektionen upptäcker\r\natt uppdraget strider mot lagen eller att det hindrar en effektiv tillsyn,\r\nkan inspektionen ingripa och förelägga institutet att vidta de åtgärder\r\nsom behövs för att komma till rätta med bristerna. Inspektionen kan\r\nexempelvis förelägga institutet att göra ändringar i uppdragsavtalet.\r\nSkrivelse\r\nBankföreningen föreslår i skrivelsen att det inte införs någon ovillkorlig\r\nskyldighet för banker och kreditmarknadsföretag att ge in alla uppdragsavtal\r\ntill Finansinspektionen. Inspektionen behöver inte ha avtalen eftersom\r\nden inte ska granska avtalens innehåll eller godkänna att ett uppdrag ges\r\ntill något annat företag. Föreningen påpekar att det skulle bli en stor\r\noch onödig administrativ belastning för alla kreditinstitut, men särskilt\r\nför Finansinspektionen. Avtalen innehåller tekniska och kommersiella\r\naffärshemligheter och inspektionen tvingas till att göra svåra\r\nsekretessprövningar.\r\n\r\nFörslaget omfattar både externa och interna uppdragsavtal. Det innebär\r\natt alla avtal om samarbete och arbetsfördelning inom en finansiell koncern\r\nska ges in till inspektionen, liksom avtalen med utomstående företag. Det\r\nblir en enorm mängd avtal, som dessutom förändras över tiden till följd\r\nbl.a. av organisationsförändringar.\r\nBankföreningen anser att det är tillräckligt att Finansinspektionen inom\r\nramen för sin tillsynsverksamhet kan begära att få in uppdragsavtal för\r\ngranskning. Som ett alternativ till att helt ta bort den föreslagna\r\nskyldigheten pekar föreningen på att inspektionen skulle kunna utfärda\r\nföreskrifter och allmänna råd om i vilken utsträckning uppdragsavtal ska\r\nanmälas och sändas in till inspektionen.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att av propositionen framgår att Finansinspektionen\r\ninte ska göra någon prövning av uppdragsavtalen. Inspektionen får enligt\r\nförslaget rätt att hämta in uppgifter och företa undersökning hos ett\r\nföretag som utför uppgifter åt en bank eller ett kreditmarknadsföretag,\r\nom det behövs för tillsynen över institutet. Enligt uppgift från\r\nFinansinspektionen så tar inspektionen redan i dag alltid in avtalen om s.k.\r\noutsourcing och granskar dem. Det finns inget särskilt författningsstöd\r\nför detta. Det har inte framkommit att dagens system på något sätt innebär\r\nen stor och onödig administrativ belastning för Finansinspektionen eller\r\nför kreditinstituten. Utskottet anser att det är viktigt att inspektionen\r\nhar en laglig rätt att ta in uppgifter och utföra undersökningar hos\r\nföretag som utför uppgifter åt andra företag som står under myndighetens\r\ntillsyn. Om inspektionen inte har denna möjlighet så kan tillsynsuppgiften\r\nförsvåras genom att företag låter någon annan utföra dess uppgifter. Mot\r\nbakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag.\r\nAndra företags mottagande av medel från allmänheten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att kraven som ställs på icke-finansiella företag som\r\ninte omfattas av insättningsgarantin att ta emot inlåning från allmänheten\r\när tillräckliga för att motverka risken för brottslighet och ge ett\r\ntillfredsställande skydd för konsumenterna. Det ställs bl.a. ett kapitalkrav\r\npå 5 miljoner kronor för ekonomiska föreningar och 10 miljoner kronor för\r\naktiebolag. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ny lag\r\nom inlåningsverksamhet och avstyrker därför motionen.\r\nPropositionen\r\nIcke-finansiella företag får ta emot inlåning\r\nRegeringen föreslår att även andra företag än sådana som omfattas av lagen\r\nom insättningsgaranti får ta emot inlåning från allmänheten. Företagens\r\ninlåningsverksamhet ska omfattas av särskilda regler till skydd för\r\ninsättarna. Reglerna tas in i en ny lag om inlåningsverksamhet.\r\nI och med att även andra företag som inte omfattas av insättningsgarantin\r\nfår ta emot inlåning ökar valmöjligheterna och konkurrensen vilket enligt\r\nregeringen är positivt för konsumenterna. Ett gott konsumentskydd bör\r\nomfatta tillgång till flera alternativ och mer kundanpassade produkter.\r\nRegeringen anser att förslaget är en genomgripande förändring i förhållande\r\ntill nuvarande regler.\r\nStaten är ytterst garant för garanterad inlåning. Det bör enligt regeringen\r\nendast gälla om företag står under särskild reglering och tillsyn. Regeringen\r\nanser därför att staten inte bör garantera inlåning i icke-finansiella\r\nföretag eftersom de inte står under någon tillsyn. Förslaget innebär\r\nsåledes att även mindre säkra inlåningsalternativ erbjuds konsumenterna.\r\nSådan inlåning kan jämföras med andra placeringsformer på ränte- och\r\naktiemarknaderna där konsumenterna måste ta hänsyn till förlustriskerna.\r\nSkälen\r\nför att släppa ogaranterad inlåning i princip fri är enligt regeringen\r\natt\r\nnågra systemrisker inte finns,\r\ngaranterade inlåningsalternativ erbjuds konsumenterna inom den finansiella\r\nsektorn,\r\ndet redan i dag erbjuds viss ogaranterad inlåning (mottagande av s.k.\r\nkundmedel)\r\nhushållens placeringsalternativ och konkurrensen därigenom ökar.\r\nRegeringen anser att av såväl EG-rättsliga som brottsförebyggande skäl\r\nbör särskilda krav ställas på företag som inte omfattas av lagen om\r\ninsättningsgaranti för att dessa ska tillåtas ta emot inlåning från allmänheten.\r\n\r\nRegeringen gör bedömningen att genom att avreglera inlåningsverksamheten\r\nfinns risker för nya tillfällen till brott, bl.a. bedrägeri- och borgenärsbrott.\r\nBestämmelser bör därför enligt regeringen utformas så att möjligheterna\r\natt begå brott förebyggs samtidigt som det för seriösa näringsidkare inte\r\nframstår som ett hinder att ägna sig åt inlåningsverksamhet.\r\nFlera remissinstanser - t.ex. Finansinspektionen och Bankföreningen -\r\navstyrker förslaget med hänvisning till riskerna för brottslighet och\r\nvikten av ett starkt konsumentskydd. De anser att de föreslagna reglerna\r\ninte är tillräckliga för att motverka risken för brottslighet eller för\r\natt skydda konsumenterna i tillräcklig grad. Några remissinstanser anser\r\natt skyddsregleringen bör skärpas samt företagen omfattas av tillståndskrav\r\noch ställas under Finansinspektionens tillsyn fullt ut. Vidare bör\r\nrörelseregler införas samt samma sanktionssystem som gäller för kreditinstitut\r\ngälla även för dessa företag.\r\n\r\nRegeringen anför att man har stor förståelse för de farhågor som många av\r\nremissinstanserna uttrycker. Enligt regeringen är det en svår balansakt\r\natt utforma skyddsregleringen på ett sådant sätt att den i tillräcklig\r\ngrad tar hänsyn till dessa aspekter samtidigt som regleringen inte framstår\r\nsom ett hinder för seriösa näringsidkare att ägna sig åt inlåningsverksamhet.\r\nReglerna får vidare inte motverka konsumentintresset av ökad konkurrens\r\noch fler placeringsalternativ. Regeringen anser därför att det inte utgör\r\nett alternativ att underkasta företag som driver inlåningsverksamhet\r\ntillståndskrav med full tillsyn av Finansinspektionen samt rörelse- och\r\nsanktionsreglering av det slag som gäller för auktoriserade företag.\r\nRegeringen anser att ett sådant förslag inte skulle vara attraktivt för\r\nicke-finansiella företag. Placeringsalternativen skulle därför sannolikt\r\ninte komma att öka och därmed skulle inte heller konkurrensen öka som\r\navsett.\r\nEnligt regeringens uppfattning går det emellertid att åstadkomma en\r\ntillfredsställande balans mellan nyttan med reformen och önskemålet om stabil\r\nverksamhet i företag som driver inlåningsverksamhet utan att gå så långt\r\nsom remissinstanserna förespråkar. Regeringen föreslår därför bl.a. - i\r\nförhållande till promemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler\r\n(Ds 2002:5) -\r\nen utvidgad informationsplikt,\r\natt krav på att mottagna medel ska redovisas som en särskild skuldpost i\r\nårsredovisningen och i eventuell koncernredovisning,\r\natt det - med ett undantag - införs kapitalkrav även för ekonomiska\r\nföreningar,\r\natt kapitalkravet för aktiebolag ska uppgå till minst tio miljoner kronor,\r\n\r\natt en vidare krets av ägare kontrolleras samt\r\natt Finansinspektionen blir skyldig att minst en gång per år kontrollera\r\natt vissa av villkoren i lagen är uppfyllda.\r\nRegeringen gör bedömningen att kraven och reglerna i tillräcklig grad\r\nbidrar till att motverka risken för brottslighet samt till ett\r\ntillfredsställande\r\nkonsumentskydd. Samtidigt bedöms vinsterna som denna form av inlåningsverksamhet\r\npotentiellt kan ge i form av fler sparalternativ och högre avkastning\r\nvara tillräckligt stora för att motivera reformen. Regeringen anser att\r\nkraven bör regleras i en särskild lag om inlåningsverksamhet.\r\nAssociationsform och kapitalkrav\r\nRegeringen föreslår att inlåningsverksamhet får drivas endast av aktiebolag\r\neller ekonomiska föreningar. Aktiebolag ska ha ett bundet eget kapital på\r\nminst tio miljoner kronor. Ekonomiska föreningar ska ha ett bundet eget\r\nkapital på minst fem miljoner kronor. Det senare kravet ska dock inte\r\ngälla för spar- och låneföreningar.\r\nLagen är enligt regeringen bl.a. tänkt att utgöra ett skydd för\r\nfordringsägarnas medel, och regeringen anser därför att associationsformen bör\r\nbegränsas till aktiebolag och ekonomiska föreningar.\r\nSpar- och låneföreningar\r\nRegeringen anför att det finns erfarenheter av ekonomisk brottslighet\r\nkopplad till ekonomiska föreningar. År 2000 ökade registreringen av spar-\r\noch låneföreningar hos Patent- och registreringsverket. Dessa föreningar\r\nfick utan tillstånd av Finansinspektionen ta emot inlåning och bevilja\r\nkrediter inom medlemskretsen och detta hade börjat missbrukas. Missbruket\r\nbestod i att föreningarna inte höll sig till den verksamhet som var\r\ntillåten, dvs. att endast ta emot insättningar från medlemmar och tillgodose\r\nderas finansieringsbehov. Det fanns även indikationer på att vissa föreningar\r\ndrev olika former av brottslig verksamhet utomlands. Föreningarna\r\nmarknadsfördes på Internet som en \"fantastisk\" möjlighet att köpa sin egen\r\n\"EU-bank\". Till följd av detta upphävdes möjligheten för sådana föreningar\r\natt ta emot inlåning utan tillstånd av Finansinspektionen. Redan registrerade\r\nspar- och låneföreningar tilläts dock att fortsätta driva sin verksamhet.\r\n\r\nI samband med att undantaget för spar- och låneföreningar upphävdes\r\nframhöll riksdagen (bet. 1999/2000:FiU28) att det bör finnas möjlighet för\r\nseriösa spar- och låneföreningar att i kontrollerade former driva verksamhet\r\näven i fortsättningen. Även nytillkommande seriösa spar- och låneföreningar\r\nbör enligt riksdagen kunna få möjlighet att verka i lämpliga former.\r\nRegeringen föreslår (jfr s. 16 f.) att spar- och låneföreningar som uppfyller\r\nsärskilda villkor blir undantagna från kravet på tillstånd för att få\r\ndriva finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse.\r\nTillstånd behövs inte om föreningen inte har fler medlemmar än högst\r\n1000 fysiska personer och föreningen får bara anta personer som ingår i\r\nen i förväg identifierbar begränsad krets. Regeringen anser att eftersom\r\nspar- och låneföreningar tar emot återbetalningspliktiga medel från\r\nallmänheten bör de dock omfattas av lagen om inlåningsverksamhet.\r\nRegeringen anför vidare att konkurrensneutralitet mellan olika\r\nassociationsformer\r\ninnebär att kapitalkrav även ska gälla för ekonomiska föreningar. Krav på\r\nkapital ställs främst i ett brottsförebyggande syfte. Medlemmarna i\r\nekonomiska föreningar deltar ofta på ett mer aktivt sätt än aktieägarna i\r\nett aktiebolag. Enligt regeringen visar erfarenheten att risken för\r\nbrottslighet är mindre i ekonomiska föreningar.\r\nFör spar- och låneföreningar gäller, som ovan nämns, bl.a. att verksamheten\r\när begränsad genom villkoret att föreningarna inte får ha fler än 1 000\r\nfysiska medlemmar. Det är bl.a. lättare att ha kontroll över om oegentligheter\r\nförekommer inom föreningen. Om medlemmarna inte är näringsidkare kommer\r\nde inte kunna sätta in mer än 50 000 kr. Om ett krav på visst minsta\r\nkapital införs för spar- och låneföreningar, skulle detta sannolikt innebära\r\nenligt regeringen att många föreningar inte kan driva inlåningsverksamhet.\r\nDet skulle strida mot ett uttryckligt önskemål från riksdagen. De krav\r\nsom utöver kapitalkrav föreslås ställas på bl.a. spar- och låneföreningar\r\nbör vara tillräckliga för att historien inte ska upprepa sig, eftersom\r\nföreningarna därigenom kommer att omfattas av ett betydligt striktare\r\nregelverk än förut. Regeringen anser att det inte bör föreslås att spar-\r\noch låneföreningar ska omgärdas av krav på ett visst minsta kapital.\r\n\r\nS.k. sparkassor\r\nRegeringens förslag till lag om inlåningsverksamhet kommer även omfatta\r\nekonomiska föreningar inom konsument- och bostadskooperationen (s.k.\r\nsparkassor). En sparkassa driver inlåningsverksamhet som en integrerad del\r\nav sin övriga verksamhet i syfte att finansiera den huvudsakliga verksamheten.\r\nMedlemskapet är ofta öppet för alla. Sparkassor tar emot återbetalningspliktiga\r\nmedel från allmänheten. De sparkassor som finns är ganska stora och tar\r\nemot höga belopp i sin inlåningsverksamhet. Regeringen anser att det är\r\nmotiverat att införa ett kapitalkrav för sparkassor. Med hänsyn till\r\nskillnaden mellan associationsformerna aktiebolag och ekonomisk förening,\r\nsamt då inlåningsverksamhet i sparkassor pågått sedan mycket lång tid\r\ntillbaka och det saknas annan erfarenhet av brottslighet i ekonomiska\r\nföreningar än den ovan nämnda, anser regeringen att kravet på visst bundet\r\neget kapital inte behöver sättas högre än fem miljoner kronor.\r\nRegeringen anser dock att det är rimligt att överväga en särlösning för\r\nsparkassor som vid tidpunkten för den nya lagens ikraftträdande driver\r\ninlåningsverksamhet med stöd av vissa övergångsbestämmelser (se prop.\r\n1999/2000:101 och 2002/03:7). De sparkassor som i dag vänder sig till\r\nallmänheten, har inrättat sina verksamheter för ett visst syfte, t.ex.\r\natt erbjuda bosparande. Regeringen anför att ett krav som innebär att\r\näven dessa föreningar ska anpassa sin verksamhet till att ta emot högst\r\n50 000 kr från konsumenter framstår som väl ingripande, i vart fall för\r\nnärvarande. Regeringen föreslår att sparkassor som i dag driver verksamhet\r\nenligt övergångsbestämmelserna till lagen om finansieringsverksamhet tills\r\nvidare bör undantas från kravet på beloppsbegränsning. Regeringen avser\r\nemellertid att ytterligare överväga frågan om undantagets utformning samt\r\nvilka eventuella andra åtgärder som kan behövas för att tillgodose\r\nkonsumentskyddsaspekterna.\r\nInformationsplikt och redovisning\r\nRegeringen föreslår att om ett företag - som inte är ett institut enligt\r\nlagen om insättningsgaranti erbjuder sig - att från allmänheten ta emot\r\nåterbetalningspliktiga medel, som efter uppsägning är tillgängliga för\r\nfordringsägaren inom högst ett år, ska företaget tydligt informera\r\nfordringsägaren\r\nom att mottagna medel inte omfattas av insättningsgarantin,\r\natt det innebär att medlen kan förloras om företaget försätts i konkurs\r\neller annars har betalningssvårigheter,\r\nom hur företaget avser att använda de mottagna medlen.\r\n\r\nInformationen ska lämnas\r\nvid marknadsföring av inlåningsverksamheten,\r\ninnan ett avtalsförhållande ingås.\r\nUnder avtalstiden ska detta framgå av kontoutdrag och liknande material\r\nsom rör fordringsförhållandet.\r\nFöretag som driver inlåningsverksamhet ska i sin årsredovisning som en\r\nsärskild skuldpost redovisa medel som mottagits från allmänheten enligt\r\nlagen om inlåningsverksamhet.\r\nIngripanden vid brister i informationen\r\nRegeringens föreslår att om ett företag åsidosätter informationsplikten,\r\nnär det gäller ett erbjudande riktat till konsumenter, ska bestämmelser\r\ni marknadsföringslagen om ingripande tillämpas. Om det saknas möjlighet\r\natt ingripa enligt marknadsföringslagen, ska Finansinspektionen kunna\r\nförelägga företaget att fullgöra informationsplikten. Om föreläggandet\r\ninte följs, ska inspektionen kunna avföra företaget ur registret.\r\nBeloppsmässig begränsning av mottagna medel\r\nRegeringen föreslår - som framgår ovan i vissa fall - att mottagna medel\r\nsom inte omfattas av insättningsgarantin för konsumenter ska begränsas\r\nbeloppsmässigt. Behållningen för varje konsument får uppgå till högst\r\n50 000 kr. En beloppsbegränsning medför att risken för den enskilde\r\nkonsumenten kan förutses. Risken kan aldrig bli större än den maximalt\r\ntillåtna behållningen. För att begränsa risken för penningtvätt finns det\r\nockså anledning att inte tillåta alltför stora belopp.\r\nDetta krav ska dock inte gälla för företag som vid tidpunkten för lagens\r\nikraftträdande driver verksamhet med stöd av vissa övergångsbestämmelser,\r\noch som driver inlåningsverksamhet som omfattas av nu aktuell lag.\r\nRemissinstanserna framför många synpunkter på beloppsbegränsningen. Någon\r\nanser att den inte bör gälla gentemot juridiska personer och en annan att\r\nden inte bör gälla gentemot näringsidkare.\r\nI promemorian Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler (Ds 2002:5)\r\nföreslogs även en beloppsbegränsning för näringsidkare. Förslaget att\r\nbara låta medel från konsumenter omfattas av beloppsbegränsningen har\r\nenligt regeringen växt fram till följd av olika remissynpunkter under\r\nlagstiftningsärendets gång.\r\nKooperativa Förbundet (KF), OK och Riksbyggen påpekar att sparkasse- och\r\nsparkontoverksamhet är en helt annan form av sparande än kortsiktigt\r\nsparande på kundmedelskonton. En sparkassa bygger på delägarskap i\r\nkonsumentkooperationens föreningar. Kooperationen bedriver inlåning enbart\r\nfrån medlemmar, inte från allmänheten. De vill att sparkasse- och\r\nsparkontoformen för konsumentkooperativ verksamhet får fortsätta att driva\r\nverksamheten på samma sätt som i dag.\r\nRegeringen föreslår en övergångsbestämmelse enligt vilken beloppsgränsen\r\npå 50 000 kr inte ska gälla för ett företag som vid lagens ikraftträdande\r\ndriver inlåningsverksamhet med stöd av övergångsbestämmelserna till\r\ntidigare ändringar i bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet.\r\nRegeringen anför bl.a. att det finns specifika förhållande i vissa\r\nsparkassor inom konsumentkooperationen och det är rimligt att överväga en\r\nsärlösning för bl.a. dessa. I dag existerande sparkassor som vänder sig\r\ntill allmänheten och spar- och låneföreningar har inrättat sina verksamheter\r\nför ett visst syfte. Ett krav som innebär att även dessa föreningar ska\r\nanpassa sin verksamhet till att ta emot högst 50 000 kr från konsumenter\r\nframstår som väl ingripande enligt regeringen. Regeringen anser därför\r\natt sådana i dag existerande företag tills vidare bör undantas från kravet\r\npå beloppsbegränsning. Regeringen avser att ytterligare överväga frågan\r\nom undantagets utformning samt vilka eventuella andra åtgärder som kan\r\nbehövas för att tillgodose konsumentskyddsaspekterna.\r\nÅtgärder mot penningtvätt\r\nRegeringen föreslår att företag som driver inlåningsverksamhet ska omfattas\r\nav lagen om åtgärder mot penningtvätt. Bryter ett företag mot en bestämmelse\r\ni den lagen eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,\r\nska Finansinspektionen kunna förelägga företaget att göra rättelse.\r\nInspektionen ska, om rättelse inte görs, kunna avföra företaget ur registret.\r\nDetsamma ska gälla om företaget inte lämnar inspektionen begärda\r\nupplysningar om verksamheten som behövs för att inspektionen ska kunna\r\nkontrollera att penningtvättslagen följs.\r\n\r\n\r\nKrav på och kontroll av ägare och ledning\r\nRegeringen föreslår att den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt\r\nskyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter\r\neller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte får ha\r\nett kvalificerat innehav i ett företag som driver inlåningsverksamhet\r\neller ingå i företagets ledning.\r\nMed kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett\r\nföretag som driver inlåningsverksamhet, om innehavet representerar tio\r\nprocent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars\r\nmöjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.\r\nKvalifikationskrav och rapporteringsplikt för revisorer\r\nRegeringen föreslår att i ett företag som driver inlåningsverksamhet ska\r\nminst en revisor väljas av bolagsstämman eller föreningsstämman. Bara den\r\nsom är auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen får\r\nvara revisor.\r\nOm en revisor får kännedom om förhållanden som kan utgöra en väsentlig\r\növerträdelse av de författningar som reglerar företagets inlåningsverksamhet,\r\nska revisorn omgående rapportera detta till Finansinspektionen och\r\ninspektionen får förelägga företaget att göra rättelse.\r\nAnsökan om registrering hos Finansinspektionen och viss kontroll\r\nRegeringen föreslår att företag som avser att driva inlåningsverksamhet\r\nska ansöka om registrering hos Finansinspektionen. Om företaget uppfyller\r\nvissa villkor ska registrering ske och inspektionen ska föra ett särskilt\r\nregister över företagen. Minst en gång per år ska Finansinspektionen\r\nkontrollera att vissa i lagen angivna villkor är uppfyllda.\r\nMotionen\r\nI motion Fi4 yrkande 2 av Karin Pilsäter, Christer Nylander och Gunnar\r\nNordmark (alla fp) anför motionärerna att regeringen i sitt förslag öppnar\r\nockså för icke-finansiella företag som inte omfattas av insättningsgarantin\r\natt ta emot inlåning från allmänheten. Motionärerna anser att det är\r\npositivt att det blir ett större utbud av insättningsmöjligheter, men det\r\ninnebär också risker. Man kan inte bortse från risken att insättare inte\r\nuppmärksammar att insättning i dessa företag inte omfattas av\r\ninsättningsgarantin.\r\nMöjligheterna för bedrägliga beteenden ökar. Det är inte säkert att de\r\nåtgärder som regeringen planerar är tillräckliga för att ge ett gott\r\nkonsumentskydd. Regeringen bör därför enligt motionärerna följa utvecklingen\r\ninom detta område med största uppmärksamhet för att snabbt kunna ingripa\r\nom de planerade skyddsmekanismerna inte skulle visa sig vara tillräckliga.\r\n\r\nSkrivelse\r\nSvenska Bankföreningen och Fristående Sparbankers Riksförbund föreslår i\r\nen gemensam skrivelse att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen\r\nska begära att den återkommer antingen med ett nytt förslag till lagen om\r\ninlåningsverksamhet eller med ett förslag om att beloppet för insättning\r\npå kundmedelskonton höjs.\r\nOrganisationerna anser att lagen måste skärpas för att försvåra möjligheterna\r\natt utnyttja inlåningsföretagen för ekonomisk brottslighet och penningtvätt.\r\nOrganisationerna föreslår därför att\r\ninlåningsföretagen blir föremål för full tillsyn från Finansinspektionens\r\nsida,\r\ninspektionens sanktionsmöjligheter utökas,\r\nbeloppsgränsen för insättningar från näringsidkare införs.\r\nDe anser att inlåningsföretagen måste stå under i princip samma tillsyn\r\nsom banker och kreditmarknadsföretag enligt den föreslagna lagen om bank-\r\noch finansieringsrörelse. Detta innebär bl.a. att\r\ninlåningsföretagen ska vara skyldiga att lämna Finansinspektionen de\r\nupplysningar som inspektionen begär\r\ninspektionen får genomföra undersökningar hos företaget\r\ninspektionen får rätt att förordna revisor.\r\nEtt ytterligare skäl till att inlåningsföretagen ska stå under full tillsyn\r\nav Finansinspektionen är att risken är påtaglig att inlåningsföretag i\r\nsin marknadsföring kommer att framhålla att man är registrerade och står\r\nunder \"kontroll\" av Finansinspektionen.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att det är positivt att det blir möjligt för icke-finansiella\r\nföretag som inte omfattas av insättningsgarantin att ta emot inlåning\r\nfrån allmänheten. Därmed blir det ett större utbud av insättningsmöjligheter\r\nför konsumenterna. Det medför förhoppningsvis en ökad konkurrens som bör\r\nge positiva effekter för konsumenterna.\r\nUtskottet konstaterar i likhet med regeringen att genom att avreglera\r\ninlåningsverksamheten finns risker att det skapas nya tillfällen till\r\nbedrägeri och borgenärsbrott. Det är därför viktigt att reglerna utformas\r\nså att möjligheterna att begå brott begränsas. Det är dock viktigt att\r\nbestämmelserna inte utformas på ett sådant sätt att de uppfattas som ett\r\nhinder för seriösa näringsidkare. Reglerna får således inte hindra\r\nkonkurrensen.\r\nUtskottet anser därför att det inte är ett alternativ - som en del\r\nremissinstanser anser - att företagen som driver inlåningsverksamhet ska\r\nsöka tillstånd och bli föremål för full tillsyn från Finansinspektionen.\r\n\r\nI likhet med regeringen anser utskottet vidare att eftersom lagen är tänkt\r\natt vara ett skydd för konsumenternas medel bör associationsformen begränsas\r\ntill aktiebolag och ekonomiska föreningar men däremot inte omfatta ideella\r\nföreningar.\r\nReglerna om informationsplikt, redovisning och ingripanden vid brister i\r\ninformationen är enligt utskottet viktiga bestämmelser för att skydda\r\nkonsumenterna.\r\nEn beloppsgräns på 50 000 kr för varje konsument som placerar sina medel\r\nhos ett inlåningsföretag är också enligt utskottet viktig eftersom risken\r\nför den enskilde därmed blir begränsad och förutsebar. Risken för\r\npenningtvätt begränsas därigenom också. I promemorian Reformerade bank- och\r\nfinansieringsrörelseregler föreslogs även en beloppsbegränsning för\r\nnäringsidkare. Men den har tagits bort i regeringens förslag. Det innebär\r\natt de kan ha en obegränsad behållning hos ett inlåningsföretag.\r\nRegeringen föreslår vidare en övergångsbestämmelse enligt vilken beloppsgränsen\r\npå 50 000 kr inte ska gälla för ett företag som vid lagens ikraftträdande\r\ndriver inlåningsverksamhet med stöd av övergångsbestämmelserna till\r\ntidigare ändringar i bankrörelselagen och lagen om finansieringsverksamhet.\r\nDetta innebär att vissa sparkassor och äldre spar- och låneföreningar\r\nundantas från beloppsgränsen.\r\nUtskottet anser i likhet med Bankföreningen och Fristående Sparbankers\r\nRiksförbund att det är viktigt att möjligheterna att utnyttja inlåningsföretagen\r\nför ekonomisk brottslighet och penningtvätt begränsas. Som framgått ovan\r\nhar utskottet tillstyrkt att företag som driver inlåningsverksamhet ska\r\nomfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt.\r\nAv finanspolisens statistik framgår att antalet ärenden som rör penningtvätt\r\nunder år 2002 var 8 080, och under 2003 har siffran stigit till 10\r\n976.\r\nEtt viktigt inslag i kampen mot ekonomisk brottslighet är att upptäcka\r\noch förhindra penningtvätt. Traditionellt sett har banker och andra\r\nfinansiella företag utnyttjats för att tvätta pengar som härrör från brottslig\r\nverksamhet. Därför är de flesta finansiella företag i Sverige sedan många\r\når tillbaka skyldiga att bl.a. kontrollera identiteten hos den som man\r\ngör affärer med eller utför transaktioner åt. Företagen är också skyldiga\r\natt rapportera misstänkta fall av penningtvätt till polisen. Det har på\r\nsenare år internationellt uppmärksammats att de som ägnar sig åt penningtvätt\r\ni ökad utsträckning utnyttjar företag utanför den finansiella sektorn.\r\nDetta har lett till att de internationella regler som finns på området i\r\nolika avseenden har byggts på och utsträckts till företag och personer\r\nverksamma utanför den finansiella sektorn.\r\nI Regeringskansliet bereds nu en lagrådsremiss om skärpta regler mot\r\npenningtvätt. Enligt planerna ska en lagrådsremiss lämnas till Lagrådet\r\nunder maj månad och en proposition lämnas till riksdagen i början av juni\r\n2004.\r\nLagrådsremissen bygger på en promemoria som innehåller förslag till\r\nskärpningar av den svenska lagstiftningen om penningtvätt. Förslagen bygger\r\npå de ändringar av penningtvättsdirektivet som år 2001 beslutades av\r\nEuropaparlamentet och rådet. Förslaget innebär bl.a. att skyldigheterna\r\nenligt penningtvättslagen, att kontrollera identiteten hos den man gör\r\naffärer med eller utför transaktioner åt och rapportera misstänkta fall\r\nav penningtvätt, utsträcks till företag som driver fondverksamhet samt\r\nfysiska och juridiska personer verksamma utanför den finansiella sektorn.\r\nDet gäller verksamhet som bedrivs av oberoende jurister, revisorer och\r\nskatterådgivare.\r\nKampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism är mycket viktig.\r\nSverige arbetar på bred front både nationellt och internationellt mot att\r\nterrorister och andra brottslingar ska kunna använda det finansiella\r\nsystemet för brottsliga syften.\r\nUtskottet konstaterar att ett omfattande arbete pågår vad gäller penningtvätt\r\noch anser därför att resultatet av arbetet bör avvaktas innan riksdagen\r\ntar ställning till om det behövs ytterligare åtgärder i denna del. Utskottet\r\nutgår ifrån att regeringen följer utvecklingen med största uppmärksamhet\r\nför att snabbt kunna ingripa om de planerade skyddsmekanismerna inte skulle\r\nvisa sig vara tillräckliga.\r\nUtskottet anser att de krav som ställs på företagen motverkar risken för\r\nbrottslighet och ger ett tillfredsställande skydd för konsumenterna. Kraven\r\ninnebär bl.a. en utvidgad informationsplikt, ett kapitalkrav på 5 miljoner\r\nkronor för ekonomiska föreningar och 10 miljoner kronor för aktiebolag.\r\nSammantaget tillstyrker utskottet alltså propositionens förslag i här\r\naktuella delar och avstyrker Fi4 (fp) yrkande 2.\r\nBemyndiganden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen\r\nbestämmer får meddela föreskrifter om vilka åtgärder som ett kreditinstitut\r\nska vidta för att uppfylla bestämmelserna i 6 kap. 1-5 §§ lagen (2004:000)\r\nom bank- och finansieringsrörelse.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att i 6 kap. 1-5 §§ lagen (2004:000) om bank- och\r\nfinansieringsrörelse föreslår regeringen övergripande bestämmelser om ett\r\nkreditinstituts rörelse. Bland annat ska ett kreditinstituts rörelse drivas\r\npå ett sådant sätt att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte\r\näventyras. I kapitlet finns vidare bestämmelser om riskhantering,\r\ngenomlysning, sundhet samt riktlinjer och instruktioner.\r\nBestämmelserna är rambestämmelser. Utskottet anser att det därför är\r\nlämpligt att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får\r\nmeddela föreskrifter om vilka åtgärder som ska vidtas för att uppfylla de\r\nkrav på soliditet m.m. som avses i 6 kap. 1-5 §§ lagen (2004:000) om bank-\r\noch finansieringsrörelse. Ett tillägg med denna innebörd bör därför göras\r\ni 16 kap. 1 § bank- och finansieringsrörelse.\r\nLagförslagen i övrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag - med vissa lagtekniska\r\njusteringar - i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet\r\nföreslagit ovan.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nDen föreslagna lagen om bank- och finansieringsrörelse bör ändras såvitt\r\navser 12 kap. 12 §. Av den bestämmelsen framgår att ansökan om likvidation\r\nav en kreditmarknadsförening enligt 11 kap. 3 och 4 §§ lagen om ekonomiska\r\nföreningar också får göras av Finansinspektionen. I propositionen 2002/03:147\r\nÖverflyttning av vissa ärenden till Patent- och registreringsverket\r\nföreslås att Patent- och registreringsverket, i stället för rätten, ska\r\nhandlägga ärenden om likvidation av en ekonomisk förening på grund av att\r\nföreningen inte har gett in registreringsanmälan om behörig styrelse,\r\nverkställande direktör eller särskild delgivningsmottagare. Bestämmelsen\r\nfinns i lagen om ekonomiska föreningar och flyttas enligt förslaget till\r\nen ny 4 a §. Eftersom Finansinspektionen i dag har möjlighet att ansöka\r\nom likvidation på denna grund bör 12 kap. 12 § i lagen om bank- och\r\nfinansieringsrörelse utökas med en hänvisning till 11 kap. 4 a § lagen om\r\nekonomiska föreningar. Riksdagen har beslutat om lagförslagen med anledning\r\nav den nämnda proposition 2002/03:147. Lagarna trädde i kraft den 1 januari\r\n2004.\r\nNågra av regeringens lagförslag bör också ändras för att de ska överensstämma\r\nmed lagen (2003:46 )om investeringsfonder. Propositionen En ny lag om\r\ninvesteringsfonder (2002/03:150) överlämnades till riksdagen efter\r\npropositionen Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. Riksdagen\r\nhar den 18 februari 2004 fattat beslut om en ny lag om investeringsfonder.\r\nLagändringarna trädde i kraft den 1 april 2004. Följande lagar bör således\r\nändras med anledning av lagen om investeringsfonder. Föräldrabalken (13\r\nkap. 5 § och 14 kap. 5 §), lagen (1991:981) om värdepappersrörelse (2 kap.\r\n5 §), lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (3 §), lagen (2000:35)\r\nom byte av redovisningsvaluta i finansiella företag (2 §).\r\nDen föreslagna 22 § marknadsföringslagen (1995:450) bör ändras för att\r\növerensstämma med den lydelse paragrafen fått efter ändringen i propositionen\r\nObeställd e-postreklam (2003/04:43). Riksdagen har fattat beslut, och\r\nlagändringen gäller från den 1 april 2004.\r\nVidare bör lagen (1999:158) om investerarskydd ändras på så sätt att\r\nhänvisningen till bankrörelselagen ändras till en hänvisning till lagen om\r\nbank- och finansieringsrörelse (2 § 3). Lagen bör också justeras med\r\nanledning av lagen (2003:46) om investeringsfonder. Slutligen bör hänvisningen\r\ntill lagen om värdepappersfonder ändras.\r\nLagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål bör justeras\r\n(5 kap. 10 §). Genom propositionen om investeringsfonder infördes en\r\nhänvisning till lagen om investeringsfonder. Regeringen föreslår nu en ny\r\nlydelse av 10 § och även att rubriken ändras. Genom ändringarna i den nu\r\naktuella proposition 2002/03:139 kommer bestämmelsen att hänvisa till de\r\nlagar där en uppgiftsskyldighet införs. Hänvisningarna kommer således\r\ninte längre att gälla de allmänna bestämmelserna om tystnadsplikt. Därför\r\nbör hänvisningen till lagen om investeringsfonder ändras till 2 kap. 20\r\n§ och inte 19 § som föreslås i propositionen om investeringsfonder.\r\nEn lagteknisk samordning bör ske av de i proposition 2003/04:34 om Patent-\r\noch registreringsverkets organisation föreslagna ändringarna i aktiebolagslagen,\r\nändring i bankrörelselagen (1987:617) och ändring i lagen (1992:160) om\r\nutländska filialer m.m. Dessa lagar är också föremål för ändringsförslag\r\ni den här aktuella proposition 2002/03:139 Reformerade regler för bank-\r\noch finansieringsrörelse. För att uppnå en lagteknisk samordning mellan\r\nförslagen i proposition 2003/04:34 och i proposition 2002/03:139 har\r\nnäringsutskottet överlämnat de nämnda förslagen till finansutskottet.\r\nFinansutskottet föreslår att namnet Patent- och registreringsverket ändras\r\ntill Bolagsverket.\r\nÖvriga frågor, motioner från allmänna motionstiden 2002 och 2003\r\nTillgång till betalningssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nAtt kunna utnyttja infrastrukturen i betalningssystemet är viktigt även\r\nför de små bankernas förmåga att kunna konkurrera om privatpersonernas\r\ntransaktionskonto.\r\nUtskottet anser därför att riksdagen bör begära att regeringen låter\r\ngenomföra en kartläggning av de nya förutsättningarna för betalningssystemen\r\noch belysa om tillgången till infrastrukturen i betalningssystemen kan\r\nutgöra ett hinder för de små aktörerna på marknaden och på så sätt förhindra\r\nen utveckling mot ökad konkurrens. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden\r\ndelvis motionsyrkanden om tillgång till betalningssystemet.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Fi249 av Lennart Beijer m.fl. (v) anför motionärerna att\r\nstorbankernas dominans präglar inte minst betalningssystemets infrastruktur.\r\nDet gäller framför allt system för kort- och girobetalningar samt\r\nkontantuttag. Systemen ägs och kontrolleras i stor utsträckning av de stora\r\nbankkoncernerna. Villkoren för tillträde till infrastrukturen i\r\nbetalningssystemet är av central vikt för de mindre bankernas förmåga att\r\nkonkurrera om privatpersoners transaktionskonton. De mindre bankerna har\r\nvid flera tillfällen framfört att de fått betala ett för högt pris för\r\natt få tillgång till systemen. Motionärerna anför vidare att till skillnad\r\nfrån vad som gäller i många andra länder saknas särskilda regler om\r\ntillträde till infrastrukturen på bankmarknaden. De mindre bankernas\r\nkonkurrensproblem till följd av villkoren för tillträde till\r\ninfrastruktursamarbetena\r\ni betalningssystemet har påtalats under en längre tid och av ett antal\r\nolika institutioner, bl.a. Finansinspektionen och Konkurrensverket.\r\nMotionärerna anser att regeringen bör utreda villkoren för tillträde till\r\ninfrastrukturen i banksektorn.\r\nI motion 2003/04:Fi256 av Lotta N Hedström (mp) anför motionären att det\r\när viktigt med konkurrens i bankvärlden. I Sverige finns ingen statlig\r\ninfrastruktur för bankväsendet. Det finns det i flera av de nordiska\r\nländerna. I Sverige ägs dessa system av de stora bankerna som har lagt ner\r\nmycket pengar på systemen under många år. Det har medfört att det blivit\r\nför dyrt för nya och små banker att ansluta sig till systemen. Motionären\r\nanser att det är nödvändigt att Sverige har en infrastruktur som är öppen\r\nför nya aktörer på marknaden. Motionären anser att regeringen bör ge\r\nuppdrag till Riksskatteverket, Konsumentverket eller Finansinspektionen\r\natt utreda en reglering för anslutningsmöjlighet till betalsystemen.\r\nViktigt är att det blir möjligt att ansluta sig till en rimlig kostnad.\r\nI motion 2003/04:Fi302 av Siv Holma (v) anför motionären att det är viktigt\r\nmed konkurrens i bankvärlden. Det behövs en marknadssituation som inte\r\nmissgynnar små banker. Motionären anser att det är nödvändigt att Sverige\r\nhar en infrastruktur som är öppen för nya aktörer på marknaden. Det bör\r\nskapas en infrastruktur för bankväsendet som undanröjer hinder för småbanker\r\noch som syftar till att ta till vara intressen hos småbankernas kundkrets.\r\nMotionären anser att frågan bör utredas.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att konkurrensen\r\nfungerar även i betalningssystemets infrastruktur och att den kommer\r\nkonsumenterna till godo i form av utökade och förbättrade tjänster samt\r\nlägre kostnader. I Sverige finns inte på samma sätt som tidigare en statlig\r\ninfrastruktur för bankväsendet. Exempelvis har postgirot som tidigare\r\nägdes av det statliga Postverket gjorts om till ett fristående aktiebolag\r\noch sålts till Nordea. De stora bankerna har gemensamt låtit utveckla\r\nbankgirosystemet. Det finns enligt utskottets mening ingenting som tyder\r\npå att utvecklingen av den finansiella strukturen har varit till nackdel\r\nför konsumenterna.\r\nUtskottet har ovan tillstyrkt förändringar i lagstiftningen som innebär\r\natt bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Därmed öppnas möjligheter för\r\nnya aktörer att agera på inlåningsmarknaden vilket väntas främja konkurrensen\r\nytterligare. Det kan dock finnas anledning att följa hur förutsättningarna\r\nför de mindre aktörerna på marknaden utvecklas så att de avsedda syftena\r\nmed den nu föreslagna reformeringen uppnås. Utskottet anser därför att\r\nriksdagen bör begära att regeringen låter genomföra en kartläggning av de\r\nnya förutsättningarna för betalningssystemen och belysa om tillgången\r\ntill infrastrukturen i betalningssystemen kan utgöra ett hinder för de\r\nsmå aktörerna på marknaden och på så sätt förhindra en utveckling mot\r\nökad konkurrens. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening\r\ntillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet delvis motionerna\r\n2002/03:Fi249 (v), 2003/04:Fi256 (mp) och 2003/04:Fi302 (v).\r\nÖverföringstider för finansiella transaktioner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden om långa överföringstider med hänvisning\r\ntill de uppgifter som Finansinspektionen redovisar.\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Fi235 av Mikael Oscarsson (kd) anför motionären att efter\r\ndet att bankerna i början av 90-talet fick ekonomisk hjälp har många\r\nifrågasatt bankernas agerande. Det är många enskilda som blir upprörda\r\növer hur bankerna \"fintar\" bort pengar under några dagar efter insättning\r\neller överföring. Det är inte ovanligt att det kan gå tre eller fyra dagar\r\nsom man tappar ränta vid sådana transaktioner, vilket är helt oacceptabelt.\r\nPengarna finns och överföringen sker sekundsnabbt med datorns hjälp, men\r\nbanken slipper att betala ränta för dessa \"valideringsdagar\". Det är en\r\nintern banktradition som måste brytas. Eftersom Sveriges riksdag har gett\r\nbankerna hjälp i en svår situation, med det målet att inte den enskilda\r\nbankkunden skulle drabbas, har man också rätt att ställa krav på hur\r\nbankerna uppträder.\r\nI motion 2002/03:Fi283 av Michael Hagberg m.fl. (s) påpekar motionärerna\r\natt den svenska bankmarknaden har genomgått ett snabbt tillfrisknande\r\nefter den akuta kris som rådde i nittiotalets början. En sammanslagning\r\nav banker har medfört koncentration på marknaden. Färre banker ger minskad\r\nkonkurrens och sämre urval för konsumenterna. Det finns ett fåtal aktörer\r\nsom har merparten av kunderna på marknaden. De stora bankerna känner sig\r\nsäkra på sina kunder och sin ställning på marknaden, och att det leder\r\ntill en allt större nonchalans mot kunderna. Det finns ett utbrett missnöje\r\nmot monopoltendenser. Många bankkunder känner vanmakt och frustration\r\növer bankernas hanterande av inlåningsräntor, avgifter m.m. Ett exempel\r\npå den bristande service som många kunder upplever är de orimligt långa\r\növerföringstiderna vid betalning mellan vissa banker. Svenska banker är\r\nmed överföringstider på i värsta fall fyra till fem arbetsdagar bland de\r\nlångsammaste i Europa på att överföra pengar till andra länder. Samtidigt\r\nligger de i topp i EU när det gäller att ta ut avgifter för överföringarna.\r\nMotionärerna anser att åtgärder bör vidtas för att stärka konsumenternas\r\nställning på de finansiella marknaderna.\r\nI motion 2003/04:Fi219 av Lena Ek och Håkan Larsson (båda c) anför\r\nmotionärerna att för att samarbetet mellan de nordiska länderna ska fungera\r\nväl krävs att regler och hinder för ekonomiskt utbyte underlättas. Det\r\nhar visat sig en så enkel sak som överföring av pengar fungerar olika\r\nmellan de nordiska länderna. Det visar sig att det tar längre tid än\r\nförväntat och att det från bankernas sida tas ut avgifter som för många\r\nter sig orimliga i sammanhanget. De nordiska länderna borde genom tyngden\r\noch traditionen i det nordiska samarbetet ha lättare att hantera dessa\r\nfrågor än många andra grupperingar av stater. Inom EU är ambitionen att\r\navskaffa handelshinder som hindrar tillväxt och ekonomisk utveckling såväl\r\nsom mellanmänskliga kontakter. Norden kan därför i detta hänseende gå\r\nföre och visa hur enklare regler på detta område kan samordnas för att\r\ngenom det goda exemplet sprida arbetsmetoden på den inre marknaden.\r\nMotionärerna anser att det finns anledning att utvärdera hur\r\nbetalningsöverföringar\r\nsker mellan de nordiska länderna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nI Finansinspektionens rapport \"Från konto till konto V\" (2003:4) behandlas\r\ndessa frågeställningar. Av rapporten framgår att efter det att inspektionen\r\nhar börjat granska bankernas betalningsöverföringar och påpekat brister\r\nhar tiden för överföring nästan halverats. Likaså har fall där avgifter\r\ntas ut av den mottagande banken kraftigt minskat. Även på EU-nivå ses\r\nfrågan om överföringstider över. Inspektionen påpekar i rapporten att den\r\nkommer att använda sig av sanktioner om det inte sker tydliga förbättringar.\r\nMot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Fi235 (kd),\r\n2002/03:Fi283 (s) och 2003/04:Fi219 (c).\r\nFörkommen bankbok\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om förkommen bankbok.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:Fi207 av Carina Hägg (s) påpekar motionären att det är\r\nviktigt att hålla reda på sin bankbok, men trots försiktighet kan det\r\nhända att en bankbok förkommer. För att man ska kunna få ut de pengar som\r\nfinns på en bankbok krävs en spärrtid på sex månader innan man får göra\r\nnågot uttag. Detta beror på att man inte kan uppvisa själva boken. Därutöver\r\nska kontoinnehavaren annonsera i de publikationer som banken anger. De\r\nkostnaderna ska betalas av kontoinnehavaren. Först efter dessa åtgärder\r\noch denna spärrtid kan kontoinnehavaren få ut sina pengar och man dödar\r\nbankboken. Bestämmelserna är krångliga och den långa spärrtiden, sex\r\nmånader, alltför lång. Eftersom det inte är så vanligt med bankböcker som\r\ndet var tidigare, bör det finnas möjligheter till ändringar i lagen som\r\nger en enklare hantering vid förkommen bankbok.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nBestämmelser om motböcker i banker finns även i andra lagar än i\r\nbankrörelselagen, t.ex. i lagen om skuldebrev. Om paragrafen upphävs - som\r\nkommittén föreslog - skulle det innebära en påtaglig materiell förändring\r\nför den som innehar en motbok. Den bör finnas kvar i avvaktan på att en\r\növersyn görs av bestämmelser i andra lagar som behandlar motbok i bank.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Fi207 (s).\r\n\r\nSBAB som alternativ kreditgivare på bostadsmarknaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör enligt utskottet inte göra några uttalanden om vilken typ\r\nav lån som SBAB bör ge. Motionen avstyrks.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:Fi294 av Kenth Högström (s) anför motionären att fler av\r\nde få existerande fullskalebankerna och de nya nischbankerna fokuserar\r\nsin kreditgivning till den tämligen riskfria bostadslånemarknaden och\r\nallt färre intresserar sig för företagskrediter.\r\nEn kreditgivande aktör som hittills varit ett alternativ på bostadslånemarknaden\r\nhar varit statliga SBAB. SBAB saknar dock eget topplåneinstitut och bolaget\r\nhar därför kommit i kläm mellan större kreditgivare som har egna hypoteksbolag\r\noch topplåneinstitut. De har haft förmåga eller tillåtelse att gå högre\r\ni sin utlåning än de 70 % av marknadsvärdet som gäller för SBAB. SBAB har\r\nbeslutat att anpassa sig till de heta marknaderna i storstäder och\r\nuniversitetsstäder och i praktiken överge återstoden av Sverige liksom att\r\növerge företagsmarknaden.\r\nMotionären påpekar att beslutet är oacceptabelt sett ur statsmaktens\r\nsynvinkel. SBAB existerar som ett säkert alternativ, ett slags yttersta\r\nlivlina för hela landets bostadsförsörjning. Något annat rimligt\r\nexistensberättigande har knappast SBAB enligt motionären.\r\nMotionären anser därför att regeringen måste överväga mycket noga om inte\r\nSBAB ska förses med ett eget topplåneinstitut eller förses med en sådan\r\nsamarbetspartner att verksamheten kan bedrivas över hela nationen och på\r\nalla rimliga marknader.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nAnledningen till att SBAB i dag inte har något eget topplån är att det\r\nmedför en högre risk i bolaget. Det är en fråga för ägaren, regeringen,\r\nom man vill förändra detta. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra\r\nnågot uttalande i frågan varför motion Fi294 (s) avstyrks.\r\nKreditupplysning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om förändrade regler för kreditupplysning\r\nmed hänvisning till det översynsarbete som pågår inom Justitiedepartementet.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motionerna 2002/03:Fi215 av Marie Engström m.fl. (v) och 2003/04: Fi210\r\nav Marie Engström m.fl. (v) anser motionärerna att det är nödvändigt att\r\nse över möjligheten att införa en beloppsgräns under vilken\r\nbetalningsförsummelser\r\növer huvud taget inte ska bli föremål för registrering i\r\nkreditupplysningsregister.\r\nEn beloppsgräns kan var knuten till en enskild skuld eller till ett\r\nsammanlagt skuldbelopp. I sammanhanget anser vi också att man bör överväga\r\natt förkorta gallringstiderna för mindre betalningsförsummelser. Översynen\r\nav beloppsgränser och gallringstid ska göras med beaktande av personlig\r\nintegritet och med beaktande av vilka uppgifter som anses vara nödvändiga,\r\nadekvata och relevanta i ett kreditupplysningsregister.\r\nKreditupplysningsföretag kan, med stöd i en regeringsrättsdom, lägga ut\r\nuppgifter om en persons betalningsanmärkningar på Internet, utan att den\r\nsom berörs behöver informeras. För att förhindra att konsumenternas\r\nställning försvagas bör även detta bli föremål för översyn.\r\nI motion 2002/03:Fi238 av Anna Grönlund (fp) anförs att många av dem som\r\ni dag erhåller betalningsanmärkning har gjort enstaka försummelser på\r\ngrund av slarv, eller på grund av att den nya tekniken medfört att\r\nbetalningen har hamnat hos fel företag. Motionären anser därför att med\r\nanledning av de allvarliga konsekvenser som en betalningsanmärkning medför\r\när det rimligt att se över lagstiftningen på detta område så att straffet\r\nstår i proportion till antalet skulder, skuldernas belopp och huruvida\r\npersonen har betalat tillbaka det hon eller han är skyldig.\r\nI motion 2002/03:Fi258 av Marina Petterson (s) yrkande 1 anför motionären\r\natt gällande lagstiftning om betalningsanmärkningar och upplysningsregister\r\nsnarast bör bli föremål för en översyn.\r\nI motion 2003/04:Fi201 av Carl-Axel Johansson (m) anför motionären att\r\nändringen av yttrandefrihetslagen har fått effekten att man kan köpa en\r\nkreditupplysning om vem som helst via exempelvis Internet.\r\nKreditupplysningslagens\r\ntidigare krav på skälighet - det skulle finnas en rimlig orsak till\r\nupplysningen - och att en kopia ska skickas till den som upplysningen gäller\r\nhar tydligen helt körts över av denna ändring. Ändringen inkräktar på den\r\npersonliga integriteten varför lagen i dessa delar borde ses över och\r\nförändras.\r\nI motion 2003/04:Fi259 av Berit Högman (s) anför motionären att det finns\r\nca 500 000 människor som av olika skäl har hamnat i Kronofogdemyndigheternas\r\n(KFM) register på grund av betalningsanmärkningar. KFM överlåter i sin\r\ntur uppgifterna till kreditupplysningsföretagen. Detta medför att\r\nprivatpersoner kan hamna i register som gör att de utestängs från möjligheter\r\natt teckna hyresavtal, skaffa telefonabonnemang, ta banklån eller t.o.m.\r\nlåna böcker på biblioteket.\r\nDet är inte rimligt att vanliga människors tillvaro kan ställas på ända\r\nenbart på grund av en betalningsanmärkning. Effekterna av detta är också\r\natt de ekonomiskt svagaste drabbas värst. Låginkomsttagare, ensamstående\r\nkvinnor och ungdomar kan komma i kläm och i förlängningen ställas utanför\r\nsamhället.\r\nTidigare riksdagsbehandling m.m.\r\nFrågor om kreditupplysningar behandlade utskottet senast i betänkande\r\n2001/02:FiU13. I det sammanhanget behandlade utskottet motioner liknande\r\nde nu aktuella. Utskottet konstaterade att den nya lagstiftningen trädde\r\ni kraft den 1 oktober 2001. Enligt riksdagens tillkännagivande till\r\nregeringen i betänkande 2000/01:FiU21 bör regeringen, om det skulle visa\r\nsig att den nya lagstiftningen inte är tillräcklig, överväga andra metoder\r\nför att förhindra kreditupplysningsföretagen att i kreditupplysningar\r\nlämna uppgifter om enstaka mindre betalningsförsummelser. Som exempel på\r\nmetoder som i så fall bör övervägas nämns att införa en beloppsgräns och\r\natt korta gallringstiderna.\r\nUtskottet konstaterade att de nya reglerna har varit i kraft under en\r\nrelativt kort tid. Av det tidigare riksdagsbeslutet följer att regeringen\r\nbevakar det problem som motionären tar upp. Därtill kommer att även\r\nFinansinspektionen och Datainspektionen noga följer utvecklingen på marknaden.\r\nMot denna bakgrund ansåg utskottet att det var för tidigt att bedöma om\r\ndet behöver vidtas ytterligare åtgärder för att komma till rätta med\r\nproblemet. Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nJustitiedepartementet ser nu över kreditupplysningslagen (KUL) i ljuset\r\nav att kreditupplysningar numera lämnas på andra medier än tidigare. En\r\nhuvudfråga är om KUL behöver ändras för att skyddet av den enskildes\r\nintegritet alltjämt ska vara tillfredsställande. I samband härmed ska även\r\növervägas frågan om en generell reglering av förhållandet mellan reglerna\r\ni KUL och reglerna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen\r\n(YGL). Vidare ska övervägas om skyddet för den enskilde behöver stärkas\r\nnär det gäller enstaka betalningsförsummelser. Anses skyddet behöva stärkas\r\nska förslag på åtgärder lämnas. Arbetet ska vara klart senast den 1 augusti\r\n2004. Departementet planerar att därefter remittera en promemoria. Utskottet\r\nkonstaterar att nuvarande regler kan medföra vissa problem och att skyddet\r\nav den enskildes integritet behöver stärkas. Utskottet anser dock mot\r\nbakgrund av att problemen uppmärksammats av regeringen och är föremål för\r\nutredning att riksdagen inte nu behöver vidta några åtgärder. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Fi215 (v), 2002/03:Fi238\r\n(fp), 2002/03:Fi258 (s) yrkande 1, 2003/04:Fi201 (m), 2003/04:Fi210 (v)\r\noch 2003/04:Fi259 (s).\r\nBanktillgänglighet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkande om ändrade regler om banktillgänglighet.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:Fi243 av Börje Vestlund (s) anför motionären att alla\r\nmänniskor inte har rätt till ett eget bankkonto. Motionären anser att det\r\när diskriminering och leder till ökat utanförskap. För att någon ska kunna\r\nöppna ett konto och få tillgång till bankernas tjänster, såsom betalningsservice\r\nför räkningar eller andra tjänster, måste man uppge ett personnummer och\r\nen adress, vilket alla i samhället inte har. Det är framför allt socialt\r\nredan utsatta personer som drabbas. Det kan vara flyktingar utan svenskt\r\npersonnummer eller hemlösa som inte kan redovisa någon fast adress. Att\r\ninte ha tillgång till banktjänster medför problem. Att bankväsendet inte\r\naccepterar alla som kunder motiveras med att personuppgifter måste redovisas.\r\nMotionären anser att kraven på personuppgifter många gånger är berättigade,\r\nmen att det inte finns möjlighet till undantag gör att det är lätt att\r\nhamna utanför systemet. Bankväsendet måste bli mer flexibelt och kunna\r\ngöra undantag när så krävs. Banktjänster ska vara en service för människorna\r\ni samhället och därför måste alla få tillgång till dem, oberoende av i\r\nvilken livssituation man befinner sig. Motionären anser att det bör göras\r\nen översyn av hur bankväsendet kan bli mer flexibelt, och därför måste\r\ndet ställas krav på bankväsendet för att det ska acceptera alla som kunder,\r\näven om någon av de i dag obligatoriska uppgifterna saknas.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nEnligt bestämmelse i lagen om insättningsgaranti får som huvudregel ett\r\ninstitut som erbjuder sig att ta emot insättningar som omfattas av\r\ninsättningsgarantin inte neka någon att sätta in sådana medel. Enligt\r\npenningtvättsregleringen måste emellertid institutet kontrollera identiteten\r\nhos den som vill inleda en affärsförbindelse med en bank. Utskottet anser\r\ninte att motionen 2003/04:Fi243 (s) bör föranleda någon åtgärd från\r\nriksdagens sida, varför den avstyrks.\r\nKreditgarantiföreningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEtt system med kreditgarantiföreningar är under uppbyggnad i Sverige.\r\nSyftet med föreningarna är att förbättra förutsättningarna för näringsverksamhet\r\ni föreningens område. Föreningarna har ett öppet medlemskap för alla som\r\när intresserade av en positiv näringslivsutveckling och kan tänkas bidra\r\ntill detta. Föreningarna erbjuder sina företagsmedlemmar dels tillgång\r\ntill kapital, dels tillgång till stöd och rådgivning av andra medlemmar\r\nmed erfarenhet av affärsutveckling. Den lokala föreningen har ett eget\r\nkapital som står som säkerhet för en del av medlemmarnas lån. Det finns\r\nvissa hinder av finansiell natur för etablering av kreditgarantiföreningar.\r\nDet finns mot den bakgrunden anledning att noga följa den fortsatta\r\nutvecklingen på området.\r\nUtskottet avstyrker här aktuella motionsyrkanden om kreditgarantiföreningar.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Fi237 av Ragnwi Marcelind (kd) yrkande 1 anförs att en\r\nbank enligt svensk lag inte får ta risker och verksamheten handlar om att\r\nutan risk förvalta spararnas pengar. Detta gör det mycket svårt för\r\nmänniskor som vill starta ett företag, inte minst för dem som bor i glesbygd.\r\nAtt få låna pengar till att starta ett företag har visat sig vara näst\r\nintill omöjligt även om man har vissa garantier och borgen. Bankerna är\r\nbrända och vill helt enkelt inte tro på de kalkyler som den enskilde\r\nentreprenören presenterar. På grund av denna stelbenthet missar Sverige\r\nföretagsidéer och jobb.\r\nEU har enligt motionären insett svårigheten för många företag att hitta\r\nsund finansiering för sin tillväxt och främjar därför på många sätt\r\nkapitalförsörjning och samarbete mellan företag. Kommissionen stöder de s.\r\nk. Mutual Guarantee Companies, som är ett slags privata försäkringssystem\r\ndär flera mindre företag förenar sina resurser i form av t.ex. gemensamma\r\nlånesäkerheter men även hjälp vid låneutvärderingar och bankkontakter.\r\nMotionären påpekar att det är viktigt att det finns riskkapital, inte\r\nminst för att finansiera företagets start och första steg i utvecklingen.\r\nFör att möjliggöra och möta ett ökat nyföretagande och en utveckling av\r\nbefintliga företag måste tillgången på riskkapital öka. Behovet av lån\r\ntill rimliga villkor är oerhört stort, inte minst i glesbygdsområden.\r\nMotionären anför att ett sätt att skapa tillgång till kapital är s.k.\r\nkreditgarantiföreningar där föreningens medlemsföretag skapar egna riskfonder\r\noch därigenom kan garantera delar av det lån som en medlem beviljats av\r\nannat långivarinstitut. Genom denna extra säkerhet kan medlemmen få en\r\nlägre ränta.\r\nI motion 2002/03:Fi244 av Agne Hansson och Margareta Andersson (båda c)\r\nanför motionärerna att för att underlätta riskkapitalbildningen har företag\r\nbildat lokala kreditgarantiföreningar. Med hjälp av kreditgarantiföreningen\r\nkan företagare låna pengar för investeringar till en relativt låg kostnad\r\ni förhållande till svårigheten att få krediter för utvecklingsinsatser\r\neller investeringar hos andra kreditinstitut.\r\nMotionärerna påpekar att sedan några månader tillbaka pågår med hjälp av\r\nstatliga informationsresurser ett arbete med att informera om och starta\r\nkreditgarantiföreningsverksamhet runt om i Sverige. Ansökan om att få\r\nstarta kreditgarantiföreningar finns under behandling hos Finansinspektionen.\r\n\r\nMotionärerna anser att nu när kreditgarantiföreningsverksamhet etableras\r\ni Sverige är det dags att överväga frågan om en speciallagstiftning. Det\r\när hög tid att göra det innan det hinner växa upp en flora av föreningar\r\nmed olika lösningar.\r\nRuntom i Europa anses kreditgarantiföreningarnas verksamhet nödvändig för\r\natt åstadkomma tillväxt och lönsamhet i små och medelstora företag. Sverige\r\nhar av tradition haft relativt få mindre företag. Nyföretagandet är på\r\nnedåtgående och behöver öka. Om resten av Europa satsar på\r\nkreditgarantiföreningar\r\nsom ett verktyg för att lösa finansieringsproblemen för mindre företag\r\nbör inte Sverige riskera att hamna på efterkälken utan satsa vidare på\r\ndenna viktiga verksamhet. Därför är det angeläget att regelverken vad\r\ngäller speciallagstiftning och stödmöjligheter klarläggs.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFrågan om kreditgarantiföreningar har behandlats av näringsutskottet vid\r\nflera tillfällen - senast i betänkande 2003/04:NU10. Av betänkandet framgår\r\natt regionala kreditgarantiföreningar är en ny form av organisation för\r\nfinansieringslösningar i Sverige. En kreditgarantiförening ställer garantier\r\nför lån och andra krediter som småföretagare har behov av för sin rörelse.\r\nEtt särskilt bidrag om totalt 3 miljoner kronor under perioden 2002-2004\r\nför information om hur man startar lokala och regionala kreditgarantiföreningar\r\nhar därför beslutats. Intresset för kreditgarantiverksamheten har visat\r\nsig vara större än förväntat. I Sveriges kreditgarantiförening för lokal\r\nutveckling, ekonomisk förening, är fem föreningar medlemmar och åtta\r\nregioner på gång att starta verksamhet. Mot bakgrund av EG-kommissionens\r\npositiva syn på kreditgarantiföreningsverksamheten kan ytterligare expansion\r\nförväntas. I Sverige kan emellertid kravet på kontant medfinansiering i\r\nstället för insatser från näringslivets organisationer verka hämmande.\r\nFöreningen fick i november 2003 Finansinspektionens tillstånd att bedriva\r\nfinansieringsverksamhet. Enligt inspektionen krävs dock ytterligare ca 10\r\nmiljoner kronor innan den operativa verksamheten kan påbörjas.\r\nNäringsutskottet framhöll sin positiva inställning till det arbete som\r\npågår med att etablera regionala kreditgarantiföreningar. Enligt\r\nnäringsutskottets uppfattning kommer dessa att tillföra ytterligare möjligheter\r\nför små och medelstora företag att tillfredsställa sina\r\nkapitalförsörjningsbehov.\r\nUtskottet har dock noterat att det förekommer vissa hinder för etableringen\r\nav dessa föreningar, vilket föranleder utskottet att noga följa den\r\nfortsatta utvecklingen på området. Näringsutskottet avstyrkte de aktuella\r\nmotionerna.\r\nSom framgår av näringsutskottets betänkande har Finansinspektionen i\r\nnovember 2003 beviljat Sveriges Kreditgarantiförening för lokal utveckling\r\ntillstånd att bedriva finansieringsverksamhet. Tillståndet är ovanligt\r\neftersom ansökan kommer från en ekonomisk förening och inte ett aktiebolag.\r\nKreditgarantiföreningen har som mål att underlätta kreditförsörjningen\r\ntill svenska småföretag genom att ställa garantier. Det som återstår innan\r\nden operativa verksamheten kan börja är ett kapital på 10 miljoner kronor.\r\n\r\nEtt system med kreditgarantiföreningar - liknande det som finns i södra\r\nEuropa - är således under uppbyggnad i Sverige. Det vanliga är att en\r\nförening verkar över ett geografiskt avgränsat område, men även branschmässig\r\navgränsning förekommer i Europa. Syftet med föreningarna är att förbättra\r\nförutsättningarna för näringsverksamhet i föreningens område. Föreningarna\r\nhar ett öppet medlemskap för alla som är intresserade av en positiv\r\nnäringslivsutveckling och kan tänkas bidra till detta. Föreningarna erbjuder\r\nsina företagsmedlemmar dels tillgång till kapital, dels tillgång till\r\nstöd och rådgivning av andra medlemmar med erfarenhet av affärsutveckling.\r\nDen lokala föreningen har ett eget kapital som står som säkerhet för en\r\ndel av medlemmarnas lån.\r\nDet pågår ett arbete inom Näringsdepartementet som syftar till att stimulera\r\nutvecklingen av kreditgarantiföreningar i landet. Eftersom tillsynen över\r\nbetalningssystemet är en uppgift som åligger centralbankerna enligt\r\nEG-fördraget, är det viktigt med ett fortsatt samarbete mellan inspektionen\r\noch Riksbanken.\r\nUtskottet konstaterar att det finns ett fungerande regelverk. Som\r\nnäringsutskottet konstaterat finns vissa hinder av finansiell natur för\r\netablering av kreditgarantiföreningar. Det finns mot den bakgrunden anledning\r\natt noga följa den fortsatta utvecklingen på området. Någon särskild åtgärd\r\nmed anledning av motionerna 2002/03:Fi237 (kd) yrkande 1 och 2002/03:Fi244\r\n(c) är inte nödvändig för närvarande, varför de avstyrks.\r\nEtikfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag angående etikfrågor.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 3 anför\r\nmotionärerna att förtroendet för finansmarknaden måste stärkas. De påpekar\r\natt utan förtroende från investerare, småsparare och andra intressenter\r\nblir den finansiella sektorn inte konkurrenskraftig. Detta förtroende kan\r\nbyggas antingen via lagar och regleringar, via tillsyn eller via normer\r\noch självreglering i branschen. I de flesta länder, liksom i Sverige,\r\nfinns alla dessa tre \"ben\" för att skapa det önskvärda funktionssättet\r\noch förtroendet. Motionärerna anser dock att det i Sverige brister på\r\nalla områden. Lagstiftningen är på framför allt insiderområdet alldeles\r\nför mild och tandlös, den tillsyn som framför allt Finansinspektionen ska\r\nstå för är långt ifrån tillräcklig, och de i och för sig ambitiösa regler\r\noch normer som branschen själv har satt upp följs för dåligt.\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\nFörtroendekommissionen har bl.a. till uppgift att etablera en dialog med\r\nnäringslivets ägare och företrädare om dagens situation när det gäller\r\nförtroendet för näringslivet; bl.a. ska förmånsprogram för företagsledningar\r\ngranskas. Kommissionen ska redovisa sitt arbete den 31 mars 2004.\r\nUtredningen om insiderhandel och otillbörligt marknadspåverkan (dir.\r\n2003:91) har tillsatts för att lämna förslag till genomförande av EG-direktivet\r\nom insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan och förslag till hur\r\nsvensk lagstiftning kan skärpas, bl.a. hur sanktionssystemet kan utformas\r\noch vilken organisatorisk form som utredningar ska bedrivas i. Utredningen\r\nska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2004. Med hänsyn härtill\r\navstyrks motion 2003/04:Fi284 (kd) yrkande 3.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Definition av bankrörelse, punkt 1 (fp)\r\nav Karin Pilsäter (fp) och Christer Nylander (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi4\r\nyrkande 1 och avslår proposition 2002/03:139 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den svenska definitionen av bankrörelse i princip bör\r\növerensstämma med EG-lagstiftningens begrepp. En gemensam europeisk\r\nfinansmarknad\r\när viktig för Sveriges och EU:s tillväxt och dynamik. Därför ska hinder\r\nför fri rörlighet så långt möjligt undvikas. Den nu föreslagna definitionen\r\nav bankrörelse innebär att det ställs andra formella krav på svenska banker\r\nän på banker i andra länder. EG-direktivet är ett minimidirektiv, men vi\r\nanser trots detta att av hänsyn till såväl svenska som gemensamma europeiska\r\nintressen ska Sverige inte bidra till att skapa särlösningar som försvårar\r\ngränsöverskridande konkurrens. Vi anser att lagstiftaren ska använda samma\r\nterminologi i svensk lagstiftning som i EG-rätten. Det innebär att tolkningen\r\nav EG-lagstiftningen underlättas inom EU, vilket gynnar konkurrensen. Vi\r\nföreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag om en definition av bankrörelse enligt vad som anförs i motionen.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fi4 (fp) yrkande\r\n1.\r\n\r\n\r\n2.      Kreditgarantiföreningar, punkt 20 (kd)\r\nav Mats Odell (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi237\r\nyrkande 1 och bifaller delvis motion 2002/03:Fi244.\r\nStällningstagande\r\nBanker får inte ta risker och de ska utan risk förvalta spararnas pengar.\r\nDetta gör det mycket svårt för människor som vill starta ett företag,\r\ninte minst för dem som bor i glesbygd. Det är i princip omöjligt att få\r\nlåna pengar till att starta ett företag om man inte har garantier och\r\nborgen. Bankerna är ofta tveksamma till de kalkyler som den enskilde\r\nentreprenören presenterar. På grund av denna stelbenthet missar Sverige\r\nföretagsidéer och jobb.\r\nEU har insett svårigheten för många företag att hitta sund finansiering\r\nför sin tillväxt och främjar därför på många sätt kapitalförsörjning och\r\nsamarbete mellan företag.\r\nJag anser att det är viktigt att det finns riskkapital, inte minst för\r\natt finansiera företagets start och första steg i utvecklingen. Behovet\r\nav lån till rimliga villkor är oerhört stort inte minst i glesbygdsområden.\r\nJag anser att ett sätt att skapa tillgång till kapital är\r\nkreditgarantiföreningar\r\ndär föreningens medlemsföretag skapar egna riskfonder och därigenom kan\r\ngarantera delar av det lån som en medlem beviljats av annat långivarinstitut.\r\nGenom denna extra säkerhet kan medlemmen få en lägre ränta. Jag föreslår\r\natt riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag har anfört\r\nom behovet av ett förändrat system som gör det enklare för företag att\r\nkunna låna pengar i bank. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion\r\nFi237 (kd) yrkande 1 och delvis bifalla motion Fi244 (c).\r\n\r\n\r\n3.      Kreditgarantiföreningar, punkt 20 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi244\r\noch bifaller delvis motion 2002/03:Fi237 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att företagen ska kunna bilda lokala kreditgarantiföreningar\r\nför att underlätta riskkapitalbildningen. Med hjälp av föreningarna kan\r\nföretagen låna pengar för investeringar till en relativt låg kostnad.\r\nSedan några månader tillbaka pågår med hjälp av statliga informationsresurser\r\nett arbete med att informera om och starta kreditgarantiföreningsverksamhet\r\nruntom i Sverige.\r\nI Europa anses föreningarnas verksamhet nödvändig för att åstadkomma\r\ntillväxt och lönsamhet i små och medelstora företag. Vi har i Sverige av\r\ntradition haft relativt få mindre företag. Nyföretagandet är på nedåtgående\r\noch behöver öka. Om resten av Europa satsar på kreditgarantiföreningar\r\nsom ett verktyg för att lösa finansieringsproblemen är det viktigt att\r\nSverige gör det också. Jag tycker därför att det är angeläget att regelverken\r\nvad gäller speciallagstiftning och stödmöjligheter utvecklas vidare. Jag\r\nföreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag\r\nhar anfört om lagligt stöd och statliga garantier för lokala\r\nkreditgarantiföreningar. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion Fi244\r\n(c)\r\noch delvis bifalla motion Fi237 yrkande 1 (kd).</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionerna\r\nProposition 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och\r\nfinansieringsrörelse:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om bank- och finansieringsrörelse,\r\nlag om införande av lagen om bank- och finansieringsrörelse,\r\nlag om inlåningsverksamhet,\r\nlag om ändring i föräldrabalken (1949:381),\r\nlag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),\r\nlag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),\r\nlag om ändring i sekretesslagen (1980:100),\r\nlag om ändring i sparbankslagen (1987:619),\r\nlag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,\r\nlag om ändring i konkurslagen (1987:672),\r\nlag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,\r\nlag om ändring i prisinformationslagen (1991:601),\r\nlag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,\r\nlag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer,\r\nlag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,\r\nlag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),\r\nlag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,\r\nlag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar\r\nför kreditinstitut och värdepappersbolag,\r\nlag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),\r\nlag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),\r\nlag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och\r\nvärdepappersbolag,\r\nlag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,\r\nlag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,\r\nlag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring,\r\n\r\nlag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,\r\nlag om ändring i miljöbalken (1998:808),\r\nlag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,\r\n\r\nlag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,\r\nlag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser\r\npå finansmarknaden,\r\nlag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella\r\nföretag,\r\nlag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i\r\nbrottmål,\r\nlag om ändring i lagen (2000:149) om utgivning av elektroniska pengar.\r\nProposition 2003/04:34 Patent- och registreringsverkets organisation:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),\r\nlag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),\r\nlag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner till prop. 2002/03:139\r\n2003/04:Fi2 av Mats Odell och Olle Sandahl (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av att undanröja oavsiktliga effekter för gamla sparlåneföreningar\r\nsom bedrev verksamhet vid tiden för ikraftträdandet av lagen om\r\nfinansieringsverksamhet (1992:1610).\r\n2003/04:Fi3 av Yvonne Ruwaida (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom möjligheterna för spar- och låneföreningar att bedriva sin verksamhet.\r\n\r\n2003/04:Fi4 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en\r\ndefinition av bankrörelse enligt vad som anförs i motionen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om övervakning av inlåning från allmänheten utan\r\ninsättningsgaranti.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Fi215 av Marie Engström m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en översyn av beloppsgräns för betalningsförsummelser och en översyn\r\nav gallringstider.\r\n2002/03:Fi235 av Mikael Oscarsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att en lag skapas som omöjliggör för banker och andra penninginstitut\r\natt ligga på pengar efter en transaktion, oåtkomliga för innehavaren och\r\nutan ränta.\r\n2002/03:Fi237 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett förändrat system som gör det enklare för företag\r\natt kunna låna pengar i bank.\r\n2002/03:Fi238 av Anna Grönlund (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att se över lagstiftningen vad gäller betalningsanmärkningar och\r\nkreditupplysningsregistren.\r\n2002/03:Fi239 av Håkan Larsson och Sven Bergström (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att underlätta bildande av lokala banker.\r\n2002/03:Fi244 av Agne Hansson och Margareta Andersson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom lagligt stöd och statliga garantier för lokala kreditgarantiföreningar.\r\n\r\n2002/03:Fi249 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda villkoren för tillträde till infrastrukturen i banksektorn.\r\n\r\n2002/03:Fi258 av Marina Pettersson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om beloppsgräns för registrering i upplysningsregister.\r\n2002/03:Fi281 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av ökad konkurrens på kreditmarknaden.\r\n2002/03:Fi283 av Michael Hagberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Fi201 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom lagändring för att öka den personliga integriteten vid kreditupplysning.\r\n\r\n2003/04:Fi207 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en förenkling av hanteringen av förkommen bankbok.\r\n2003/04:Fi210 av Marie Engström m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av beloppsgränsen för betalningsförsummelser och en\r\növersyn av gallringstiderna.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betalningsanmärkningar på Internet.\r\n2003/04:Fi219 av Lena Ek och Håkan Larsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en utvärdering av kostnad och tid för betalningsöverföringar\r\nmellan de nordiska länderna.\r\n2003/04:Fi243 av Börje Vestlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom krav på bankväsendet för att öka dess tillgänglighet för alla som vill\r\nbruka dess tjänster.\r\n2003/04:Fi256 av Lotta N Hedström (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att undanröja problemen och öppna för små banker att kunna ge giroservice\r\ntill sina kunder.\r\n2003/04:Fi259 av Berit Högman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att se över beloppsgränserna för vilka skulder som får finnas med i en\r\nkreditupplysning.\r\n2003/04:Fi281 av Sven-Erik Österberg och Sonia Karlsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom gamla sparlåneföreningar.\r\n2003/04:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för bättre ordning och reda på finansmarknaden.\r\n2003/04:Fi292 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av ökad konkurrens på kreditmarknaden.\r\n2003/04:Fi294 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om SBAB:s roll som kreditalternativ på den svenska bostadsmarknaden.\r\n\r\n2003/04:Fi302 av Siv Holma (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att skapa en infrastruktur för bankväsendet som undanröjer hinder\r\nför småbanker och som syftar till att ta till vara deras kundkrets intressen.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nUtskottets lagförslag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Definition av bankrörelse",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad regeringen anfört om betalningsväsendets struktur och skyddsbehov och antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 3 §  lagen om bank- och finansieringsrörelse.\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen anfört om betalningsväsendets struktur och skyddsbehov och antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 3 §  lagen om bank- och finansieringsrörelse.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:139 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi4 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "F55F8E13-74A1-48E9-B20A-295447B96C80",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "262",
                    "42",
                    "0",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F55F8E13-74A1-48E9-B20A-295447B96C80",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Bankernas ensamrätt och skyldighet att ta emot inlåning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:139 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Fi239, 2002/03:Fi281 och 2003/04:Fi292.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Tillståndspliktig finansieringsverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 4 §  lagen om bank- och finansieringsrörelse.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 4 §  lagen om bank- och finansieringsrörelse.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Finansiering av varor och tjänster",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens  förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 2 kap. 3 § 4, med det tillägget att i lagen om införande av lagen  om bank- och finansieringsrörelse  skall införas en ny paragraf, 29 §,  med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nRiksdagen antar regeringens  förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 2 kap. 3 § 4, med det tillägget att i lagen om införande av lagen  om bank- och finansieringsrörelse  skall införas en ny paragraf, 29 §,  med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Internbanker",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 2 kap. 3 § 6, med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 2 kap. 3 § 6, med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Vissa spar- och låneföreningar",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 2 kap. 3 § 7, med det tillägget att i lagen om införande av lagen om bank- och finansieringsrörelse skall  införas en ny paragraf,  30 §, med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 2 kap. 3 § 7, med det tillägget att i lagen om införande av lagen om bank- och finansieringsrörelse skall  införas en ny paragraf,  30 §, med den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:139 i denna del och motionerna 2003/04:Fi2, 2003/04:Fi3 och 2003/04:Fi281.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "En gemensam lag för banker och kreditmarknadsföretag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Åtgärder mot penningtvätt",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Finansinspektionens tillsyn",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Uppdragsavtal",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 13 kap. 6 §  lagen om bank- och finansieringsrörelse.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 13 kap. 6 §  lagen om bank- och finansieringsrörelse.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Andra företags mottagande av medel från allmänheten",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om inlåningsverksamhet.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om inlåningsverksamhet.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:139 i denna del och avslår motion 2003/04:Fi4 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Bemyndiganden",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 16 kap. 1 §, med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om bank- och finansieringsrörelse såvitt avser 16 kap. 1 §, med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis proposition 2002/03:139 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Lagförslagen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag\ndels i proposition 2002/03:139 i denna del,\ndels i proposition 2003/04:34 i denna del\ntill\n1. lag om bank- och finansieringsrörelse i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan och med den ändringen att 2 kap. 3 §, 12 kap. 12 §, 13 kap. 1 § och 16 kap 1 § får den lydelse som framgår av bilaga 3 (utskottets lagförslag), \n2. lag om införande av lagen om bank- och finansieringsrörelse i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan och med tillägget att det införs en ny paragraf, 31, som framgår av bilaga 3 (utskottets lagförslag),\n4. lag om ändring i föräldrabalken (1949:381),\n\n5. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173), \n7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),\n\n9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),\n\n10. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,\n\n11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),\n\n12. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,\n13. lag om ändring i prisinformationslagen (1991:601),\n\n14. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,\n15. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer, med den ändringen att 15 § och övergångsbestämmelserna får den lydelse som framgår av bilaga 3 (utskottets förslag),\n16. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,\n\n17. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),\n\n20. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,\n21. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),\n\n22. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),\n23. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,\n\n24. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,\n\n25. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,\n\n26. lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring,\n\n27. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,\n28. lag om ändring i miljöbalken (1998:808),\n\n29. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,\n\n30. lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,\n\n31. lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,\n\n32. lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,\n\n34. lag om ändring i lagen (2000:149) om utgivning av elektroniska pengar\nsamt utskottets förslag till\n3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),\n4. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och\n5. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag\ndels i proposition 2002/03:139 i denna del,\ndels i proposition 2003/04:34 i denna del\ntill\n1. lag om bank- och finansieringsrörelse i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan och med den ändringen att 2 kap. 3 §, 12 kap. 12 §, 13 kap. 1 § och 16 kap 1 § får den lydelse som framgår av bilaga 3 (utskottets lagförslag), \n2. lag om införande av lagen om bank- och finansieringsrörelse i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan och med tillägget att det införs en ny paragraf, 31, som framgår av bilaga 3 (utskottets lagförslag),\n\n5. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173), \n7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),\n\n9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),\n\n10. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,\n\n11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),\n\n12. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,\n13. lag om ändring i prisinformationslagen (1991:601),\n\n14. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, med den ändringen att 2 kap. 5 § får den lydelse som framgår av bilaga 3 (utskottets lagförslag),\n\n16. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,\n\n17. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),\n\n20. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,\n\n22. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),\n23. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,\n\n24. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,\n\n25. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,\n\n26. lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring,\n\n27. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,\n28. lag om ändring i miljöbalken (1998:808),\n\n29. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,\n\n\n31. lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,\n\n\n34. lag om ändring i lagen (2000:149) om utgivning av elektroniska pengar\nsamt utskottets förslag till\n3. lag om ändring i föräldrabalken (1949:381),\n4. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),\n6. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,\n7. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),\n8. lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,\n9. lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,\n10. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2002/03:139 i denna del och 2003/04:34 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Tillgång till betalningssystemet",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en kartläggning av tillgången till betalningssystemet.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en kartläggning av tillgången till betalningssystemet.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Fi249, 2003/04:Fi256 och 2003/04:Fi302.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Överföringstider för finansiella transaktioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi235, 2002/03:Fi283 och 2003/04:Fi219.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Förkommen bankbok",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi207.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "SBAB som  kreditgivare på bostadsmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi294.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Kreditupplysning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi215, 2002/03:Fi238, 2002/03:Fi258 yrkande 1, 2003/04:Fi201, 2003/04:Fi210 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Fi259.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Banktillgänglighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi243.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Kreditgarantiföreningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi237 yrkande 1 och 2002/03:Fi244.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "5D168C21-0E07-436E-A763-1AE61BFA9DCF",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "258",
                    "29",
                    "17",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5D168C21-0E07-436E-A763-1AE61BFA9DCF",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Etikfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi284 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2003/04",
          "bet": "FIU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Definition av bankrörelse",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kreditgarantiföreningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kreditgarantiföreningar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-02-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-05-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-05-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-05-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-09-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till prop. 2002/03:139 och prop. 2003/04:34, delvis bifall till motionerna 2003/04:Fi2, Fi3 och Fi281, övriga motioner avslås.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:27:08"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Det blir därmed möjligt att spara pengar hos andra företag än banker. Syftet är att öka valmöjligheterna för konsumenterna och ge dem möjligheter att sätta in sina sparpengar hos fler företag. Den ökade konkurrensen ska förhoppningsvis leda till högre inlåningsräntor och bättre villkor för kunderna. Beslutet är en del i en större modernisering av lagarna för banker och kreditmarknadsföretag. Riksdagen gick emot regeringens förslag om vilka företag som ska behöva tillstånd för att bedriva finansieringsrörelse och reglerna för internbanker i en koncern. ",
          "dok_id": "GR01FIU15",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:07:52"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Bankernas inlåningsmonopol avskaffas (FiU15)",
          "dok_id": "GR01FIU15",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:07:52"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:27:08"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GR01FIU15",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:50:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Det blir därmed möjligt att spara pengar hos andra företag än banker. Syftet är att öka valmöjligheterna för konsumenterna och ge dem möjligheter att sätta in sina sparpengar hos fler företag. Den ökade konkurrensen ska förhoppningsvis leda till högre inlåningsräntor och bättre villkor för kunderna. Regeringens förslag är en del i en större modernisering av lagarna för banker och kreditmarknadsföretag. Finansutskottet föreslår att riksdagen går emot regeringens förslag om vilka företag som ska behöva tillstånd för att bedriva finansieringsrörelse och reglerna för internbanker i en koncern. I övrigt föreslår utskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GR01FIU15",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:07:52"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Bankernas inlåningsmonopol avskaffas (FiU15)",
          "dok_id": "GR01FIU15",
          "systemdatum": "2016-08-09 11:07:52"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GR01FIU15",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200304_FiU_15.pdf",
          "filstorlek": "26718709",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A7707960-81AE-4A25-A2C0-B1DE95BFD31B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi215 Kreditupplysningsregister",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi215",
          "ref_dok_titel": "Kreditupplysningsregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi235 Bankers kapitalförvaltning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi235",
          "ref_dok_titel": "Bankers kapitalförvaltning",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi237 Kapital till nyföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi237",
          "ref_dok_titel": "Kapital till nyföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi238 Lagstiftningen vad gäller betalningsanmärkningar och kreditupplysningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi238",
          "ref_dok_titel": "Lagstiftningen vad gäller betalningsanmärkningar och kreditupplysningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi239 Bildande av fler lokala banker",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi239",
          "ref_dok_titel": "Bildande av fler lokala banker",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi244 Speciallagstiftning för lokala kreditgarantiföreningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi244",
          "ref_dok_titel": "Speciallagstiftning för lokala kreditgarantiföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi249 Infrastrukturen i banksektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi249",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i banksektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi258 Registrering av betalningsanmärkning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi258",
          "ref_dok_titel": "Registrering av betalningsanmärkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi281 Ökad konkurrens på kreditmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi281",
          "ref_dok_titel": "Ökad konkurrens på kreditmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi283 Konsumenternas ställning på finansmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi283",
          "ref_dok_titel": "Konsumenternas ställning på finansmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi2 med anledning av prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_id": "GR02Fi2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Odell och Olle Sandahl (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi201 Kreditupplysningslagen",
          "ref_dok_id": "GR02Fi201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi201",
          "ref_dok_titel": "Kreditupplysningslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi207 Regler för förkommen bankbok",
          "ref_dok_id": "GR02Fi207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi207",
          "ref_dok_titel": "Regler för förkommen bankbok",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi210 Kreditupplysningsregister",
          "ref_dok_id": "GR02Fi210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi210",
          "ref_dok_titel": "Kreditupplysningsregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi219 Förenkling av betalningsöverföringar mellan nordiska länder",
          "ref_dok_id": "GR02Fi219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi219",
          "ref_dok_titel": "Förenkling av betalningsöverföringar mellan nordiska länder",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi243 Banktillgänglighet",
          "ref_dok_id": "GR02Fi243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi243",
          "ref_dok_titel": "Banktillgänglighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi256 Giroservice på små banker",
          "ref_dok_id": "GR02Fi256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi256",
          "ref_dok_titel": "Giroservice på små banker",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi259 Beloppsgränserna för kreditupplysning",
          "ref_dok_id": "GR02Fi259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi259",
          "ref_dok_titel": "Beloppsgränserna för kreditupplysning",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi281 Gamla sparlåneföreningar",
          "ref_dok_id": "GR02Fi281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi281",
          "ref_dok_titel": "Gamla sparlåneföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg och Sonia Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi284 Samhällsekonomi och finansförvaltning, Utgiftsområde 2",
          "ref_dok_id": "GR02Fi284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi284",
          "ref_dok_titel": "Samhällsekonomi och finansförvaltning, Utgiftsområde 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi292 Ökad konkurrens på kreditmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02Fi292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi292",
          "ref_dok_titel": "Ökad konkurrens på kreditmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi294 SBAB som alternativ kreditgivare på bostadsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GR02Fi294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi294",
          "ref_dok_titel": "SBAB som alternativ kreditgivare på bostadsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi3 med anledning av prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_id": "GR02Fi3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi302 Infrastruktur för bankväsendet där små banker inte missgynnas",
          "ref_dok_id": "GR02Fi302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi302",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur för bankväsendet där små banker inte missgynnas",
          "ref_dok_subtitel": "av Siv Holma (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Fi4 med anledning av prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_id": "GR02Fi4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Fi4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_id": "GQ03139",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "139",
          "ref_dok_titel": "Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:34 Patent- och registreringsverkets organisation",
          "ref_dok_id": "GR0334",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "34",
          "ref_dok_titel": "Patent- och registreringsverkets organisation",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2002:5",
          "ref_dok_id": "GQB45",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "5",
          "ref_dok_titel": "Ds 2002:5",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-05-12",
          "ref_dok_id": "GR09114",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "2004-05-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-05-12",
          "ref_dok_id": "GR09114",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "114",
          "ref_dok_titel": "2004-05-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:217",
          "ref_dok_id": "GR0K217",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "217",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:217",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2003/04:218",
          "ref_dok_id": "GR0K218",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "218",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2003/04:218",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1995:106",
          "ref_dok_id": "GJB3106",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1995",
          "ref_dok_bet": "106",
          "ref_dok_titel": "SOU 1995:106",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1998:160",
          "ref_dok_id": "GMB3160",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1998",
          "ref_dok_bet": "160",
          "ref_dok_titel": "SOU 1998:160",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1998:27",
          "ref_dok_id": "GMB327",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1998",
          "ref_dok_bet": "27",
          "ref_dok_titel": "SOU 1998:27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1998:72",
          "ref_dok_id": "GMB372",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1998",
          "ref_dok_bet": "72",
          "ref_dok_titel": "SOU 1998:72",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1999:82",
          "ref_dok_id": "GNB382",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1999",
          "ref_dok_bet": "82",
          "ref_dok_titel": "SOU 1999:82",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2000:26",
          "ref_dok_id": "GOB326",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2000",
          "ref_dok_bet": "26",
          "ref_dok_titel": "SOU 2000:26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2002:57",
          "ref_dok_id": "GQB357",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2002",
          "ref_dok_bet": "57",
          "ref_dok_titel": "SOU 2002:57",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2004:297",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2004:299",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:298",
          "ref_dok_id": "2004:297",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:300",
          "ref_dok_id": "1949:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:301",
          "ref_dok_id": "1973:1173",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:302",
          "ref_dok_id": "1975:1385",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:303",
          "ref_dok_id": "1980:100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:304",
          "ref_dok_id": "1987:619",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:305",
          "ref_dok_id": "1987:667",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:306",
          "ref_dok_id": "1987:672",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:307",
          "ref_dok_id": "1988:1385",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:308",
          "ref_dok_id": "1991:601",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:309",
          "ref_dok_id": "1991:981",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:310",
          "ref_dok_id": "1992:160",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:310",
          "ref_dok_id": "1992:160",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:311",
          "ref_dok_id": "1992:543",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:312",
          "ref_dok_id": "1992:830",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:313",
          "ref_dok_id": "1993:768",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:314",
          "ref_dok_id": "1994:2004",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:315",
          "ref_dok_id": "1995:450",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:316",
          "ref_dok_id": "1995:1554",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:317",
          "ref_dok_id": "1995:1559",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:318",
          "ref_dok_id": "1995:1570",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:320",
          "ref_dok_id": "1996:1006",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:321",
          "ref_dok_id": "1995:1571",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:321",
          "ref_dok_id": "1998:150",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:322",
          "ref_dok_id": "1998:808",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:323",
          "ref_dok_id": "1998:1479",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:324",
          "ref_dok_id": "1999:158",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:325",
          "ref_dok_id": "1999:1309",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:326",
          "ref_dok_id": "2000:35",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:327",
          "ref_dok_id": "2000:562",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:328",
          "ref_dok_id": "2002:149",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:444",
          "ref_dok_id": "2004:297",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:445",
          "ref_dok_id": "2004:298",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:446",
          "ref_dok_id": "2004:299",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:447",
          "ref_dok_id": "2004:304",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}